Sök i Ratio Lex

Angående försvarets fabriksfond

1944-01-28 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:75, Angående försvarets fabriksfond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående försvarets

fabriksfond; given Stockholms slott den 28

januari 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över'' försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld,

fråga om försvarets fabriksfond och anför därvid följande.

I. 1943 års riksdagsbeslut.

Under lång tid har övervägts på vad sätt en tillfredsställande form för omhänderhavandet

av verksamheten vid försvarsväsendets nytillverkande fabriker

och motsvarande anläggningar skulle kunna erhållas. I främsta rummet har

eftersträvats att ställa denna verksamhet under industriellt kvalificerad ledning.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 75—77.

200 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 75.

Även bär åsyftats att ernå en lämpligare avgränsning av kostnaderna för

fabriksrörelsen gentemot försvars väsendets kostnader i övrigt. I sistnämnda

hänseende har under ärendets behandling framhållits, att enligt nuvarande

riksstatsuppställning kostnaderna för nytillverkningen inom försvarsväsendet

i statlig regi endast delvis drabba de för anskaffning och underhåll av vapen,

ammunition och beklädnad m. m. avsedda anslagen. Betydande kostnader för

central administration, löner till fast anställd personal, pensionering, förräntning

av kapitalet, nybyggnader, förnyelse, underhåll och reparation av byggnader

och anläggningar ävensom vissa hyres- och experimentkostnader m. m.

samt vissa oförutsedda utgifter redovisades å andra anslag, varför de icke

kunde påföras den färdiga produkten.

Sedan ledningen av fabriksrörelsen anförtrotts åt försvarsväsendets verkstadsnämnd

och denna nämnd genom beslut av fjolårets riksdag ersatts av

försvarets fabriksstyrelse, har i samband därmed beslut fattats, att verksamheten

vid ifrågavarande anläggningar skall omställas till statlig affärsdrift.

Vid de överväganden, som föregingo detta beslut, framhöll 1942 års militära

bolagsutredning, att anläggningarna vid statlig affärsdrift borde organiseras

såsom ett eller flera affärsverk med egna kapitalfonder och självständig

redovisning mot rikshuvudboken på samma sätt som statens hittillsvarande

affärsdrivande verk. Därvid borde så långt möjligt tillses, att företagen icke

erhölle en mindre konsoliderad ställning än de hade före övergången till affärsdrift.

Mark- och byggnadsvärden ävensom för byggnaderna till värdeminskningskonto

avsatta belopp borde omföringsvis från försvarsväsendets fastighetsfond

överföras till den nya kapitalfonden. Maskinutrustningen, vilken

helt anskaffats för medel anvisade å driftbudgeten (skattebudgeten) och alltså

vore helt avskriven, borde upptagas till sitt anskaffningsvärde, varvid motsvarande

värde upptoges å värdeminskningskonto. Itörelsemedel kunde erhållas

dels genom att förskottslikvider för gjorda beställningar ställdes till

förfogande för förvaltningsmyndigheterna och dels genom ett för ändamålet

avsett kapitalökningsanslag. För eventuella ytterligare utvidgningar borde

kapitalökningsanslag i vanlig ordning ställas till förfogande å kapitalbudgeten.

Företagens hela kapitalbehov bleve därmed reglerat.

Ett spörsmål, som vid dessa överväganden tilldragit sig uppmärksamhet, har

varit frågan örn bestridande av kostnaderna för vidmakthållande av företagens

beredskap i fredstid. 1941 års förvaltningsutredning framhöll härutinnan, att

de statliga krigsmaterielfabrikerna i fredstid måste arbeta med liten kapacitet

men vara utbyggda och organiserade för viss fastställd krigskapacitet samt att

de till följd härav i fredstid måste ha anställt ett i förhållande till privatindustrien

relativt stort antal arbetsledare och arbetare. Fabrikerna måste vidare

åtaga sig utbildning av personal för krigstillverkningen, biträda med krigsplanering

och vid behov tillhandahålla service åt privatindustrien. Utrustning

och anläggningar måste bli överdimensionerade och ofta utföras på ett relativt

dyrbart sätt.

De för upprätthållande av denna beredskap uppkommande kostnaderna

borde enligt förvaltningsutredningens mening uttagas genom en förhöjning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 75.

av priset å de till staten levererade varorna. En annan utväg vore visserligen

att anvisa särskilda anslag för täckande av beredskapskostnaderna men detta

skulle enligt utredningens mening innebära en oformlighet ur anslagsteknisk

synpunkt.

1942 års militära bolagsutredning uppdelade ifrågavarande beredskapskostnader

i tre olika grupper samt anförde därom i huvudsak följande.

1) Kostnader, vilka hänförde sig till särskilda uppdrag eller åligganden,

exempelvis tillverkning och utlämning av mallar för uniformstillverkning,

modeller, ritningar, verktyg, tillverkningsspecifikationer m. m. ävensom viss

annan service åt skuggfabrikerna och privatindustrien, borde särskilt kostnadsberäknas

och faktureras det beställande statliga organet.

2) Ränteförluster till följd av att fabrikerna av beredskapsskäl nödgades

hålla ett i förhållande till rörelsen under fred onödigt stort beredskapslager

borde täckas genom att staten för ändamålet tillhandahölle ett till beloppet

bestämt räntefritt förlagskapital.

3) Tomgångsförluster, d. v. s. de kostnader, som uppkomme genom att

fabrikerna vore utbyggda och utrustade för en tillverkning, som avsevärt

överstege fredsbehovet, vore svårare att exakt beräkna. Bolagsutredningen

hade under vissa förutsättningar vid en preliminär beräkning kommit till att

dessa förluster kunde beräknas till en och en halv miljon kronor örn året,

d. v. s. ett belopp som nära motsvarade räntan å det i fredsproduktionen

sysselsatta kapitalet, som beräknades till över 40 miljoner kronor. Då normal

kostnadsberäkning borde inkludera kapitalränta men det icke funnes anledning

att för de nu ifrågavarande företagen räkna med utdelbar vinst, syntes

det utredningen ligga nära till hands, att det överskott, som uppkomme

vid korrekt självkostnadsberäkning, användes till täckning av beredskapskostnaden.

Skulle ifrågavarande kostnad bliva större, borde det överskjutande

beloppet direkt belasta de för vapen- och ammunitionsförsörjningen

avsedda anslagen. Vid beräkningen av de statliga företagens bereÖskapskostnader

hade utredningen endast tagit i betraktande de kostnader,

som den privata industrien icke hade vid en motsvarande tillverkning.

Bolagsutredningen fann således, vad beträffar beräkningen av överskott

å de i företagen investerade kapitalmedlen, det irrationellt att tillskapa en

vinst att tillföras riksstatens inkomstsida samtidigt som särskilda medel

skulle behöva anvisas för täckande av beredskapskostnaderna.

Riksräkenskapsverket förutsatte för sin del att prissättningen borde så

avvägas, att på längre sikt varken vinst eller förlust uppstode. Enligt principerna

för statens kapitalredovisning borde i så fall anläggningarnas kapitalvärden

avskrivas utom vad avsåge markvärden. Med hänsyn till att reglering

av de kapitalvärden, som tillkommit under kristiden, ändock måste ske, när

krisläget upphört, hade ämbetsverket dock icke ansett nödvändigt påyrka en

omedelbar lösning av avskrivningsspörsmålet.

Vid anmälan av dessa frågor i propositionen 1943: 180 angående organisationen

av försvarsväsendets centrala förvaltning, i vilken den då föreliggande

utredningen återgavs, anförde jag för egen del bland annat följande.

Omhändertages fabriksrörelsen av ett statligt affärsverk, böra fabrikernas

tillgångar och skulder, inklusive avskrivnings- eller värdeminskningskontoD,

upptagas till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond.

Över denna kapitalfond böra redovisas fabrikernas samtliga driftskostnader

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 7o.

och inkomster. Inkomsterna utgöras huvudsakligen av militärmyndigheternas

likvider för levererad materiel och utförda arbeten, eventuellt "ersättning för

beredskap m. m.

Enligt vad bolagsutredningen förordat böra till en sådan fond överföras de

tillgångar, som disponeras av respektive fabriker, med de värden till vilka

dessa tillgångar vid tiden för överförandet äro uppförda i rikshuvudboken.

Härvid erfordras endast beslut örn att de av fabrikerna disponerade fastigheterna

skola omföringsvis överföras från försvarsväsendets fastighetsfond

till den nya kapitalfonden, att de till fastighetsfondens värdeminskningskonto

för de ifrågavarande byggnaderna avsatta beloppen skola överföras till ett

under den nya fonden upplagt värdeminskningskonto samt att maskin- och

inventarievärden i den nya fonden skola upptagas med sina anskaffningsvärden,

varvid motsvarande belopp böra uppföras å värdeminskningskonto.

Bolagsutredningen har utgått från att något överskott för de i fabrikerna

investerade kapitalmedlen icke skall tillföras budgetens inkomstsida. Riksräkenskapsverket

har härtill erinrat, att dessa kapitalmedel i så fall borde avskrivas

genom för ändamålet anvisat avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket

har emellertid, med hänsyn till att en reglering av de olika kapitalvärden,

som tillkommit under kristiden, ändock måste ske, när det nuvarande

krisläget upphört, icke påyrkat en omedelbar lösning av nu ifrågavarande

avskrivningsspörsmål.

Örn särskilda medel anses böra anvisas för täckning av beredskapskostnaderna

och fabrikerna därvid redovisa ett överskott att tillföras budgetens inkomstsida,

medför detta, att fjärde huvudtitelns slutsumma i motsvarande

mån ökas. Samma förhållande inträffar även, örn avskrivning av de i den nya

fonden investerade tillgångarna helt bestrides med fabrikernas driftsmedel i

stället för såsom hittills till viss del med särskilda avskrivningsanslag.

De för pågående byggnadsarbeten vid fabrikerna redan anvisade avskrivningsanslagen

skulle i så fall icke vidare behöva tagas i anspråk. Med hänsyn

till fabrikernas övervägande beredskapskaraktär finner jag emellertid tills

vidare lämpligast, att vid örn- och nybyggnader hälften av byggnadskostnaderna

även i fortsättningen i samma ordning som hittills bestridas från driftbudgeten,

varvid endast det återstående byggnadsvärdet blir föremål för framtida

avskrivning med fabrikernas driftsmedel.

I anslutning härtill föreslog jag, att riksdagens medgivande skulle inhämtas

till inrättande av en ny kapitalfond, förslagsvis benämnd försvarets

fabriksfond.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i överensstämmelse härmed gjorda hemställan

beslöt riksdagen, att de till försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas tillgångar

och skulder skulle från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning

å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets

fabriksfond.

I propositionen 1943:344 har vidare framlagts förslag örn anvisande av

rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse och för krigsmaterielverket. Härvid

anförde jag bland annat följande.

Den hittillsvarande ordningen för reglering av likvider för beställningar,

utlagda eller effektuerade av krigsmaterielverket (statens ammunitionsnämnd,

statens krigsmaterielnämnd) och försvarets fabriksstyrelse (försvarsväsendets

verkstadsnämnd), synes omöjliggöra en jämsides med betalningstransaktionerna

löpande redovisning av utgifterna och avsevärt försvåra överblicken

över betalningsläget även beträffande beställningar, som ligga relativt långt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

tillbaka i tiden. Särskilt under den lörsta tiden av ammunitionsnämndens och

verkstadsnämndens verksamhet ha de ogynnsamma verkningarna framträtt i

form av medelsdispositioner från nämndernas sida, för vilka formella förutsättningar

icke förelegat. I icke så få fall ha dylika medelsdispositioner fått

i efterhand regleras genom äskanden hos riksdagen av särskilda anslag. Det

ligger i sakens natur, att medelsdispositioner av denna art icke få förekomma.

Utan anvisande av särskilt förlagskapital torde det dock vara praktiskt taget

ogörligt att åvägabringa ett nöjaktigt avräkningssystem.

Storleken av det erforderliga rörelsekapitalet har beräknats för fabriksstyrelsen

till 20 miljoner kronor under normala förhållanden och 40 miljoner

kronor under rådande beredskap under förutsättning att förskojttslikvider i

viss utsträckning erläggas av de militära förvaltningarna i samband med beställningar

av större omfattning. Enligt utredningsmannens förslag skulle

fabriksstyrelsen erhålla ett under fonden för förlag till statsverket anvisat

rörelsekapital å 20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgäldskontoret

å likaledes 20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande

icke finge tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är satt

i kraft.

De sålunda framlagda förslagen, Anika i allt väsentligt biträtts av de hörda

myndigheterna, finner jag mig kunna förorda. Därest rörelsekapitalet begränsas

på sätt förslaget innebär, torde det icke kunna undvikas, att förskottslikvider

måste av de militära förvaltningarna erläggas i samband med beställningar

av större omfattning. Jag vill emellertid framhålla, att så endast

undantagsvis bör ske och att frågor av denna art lämpligen böra, i varje fall

tills vidare, underställas Kungl. Majits prövning.

I anledning av Kungl. Majits i anslutning härtill gjorda hemställan beslöt

riksdagen, att till rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 20,000,000

kronor samt att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av ytterligare rörelsekapital åt försrnrets fabriksstyrelse tillhandahålla en

rörlig kredit av 20,000,000 kronor.

2. Fabriksverkets omfattning.

Enligt den för försvarets fabriksverk gällande pro\risoriska instruktionen

(SFS 1943:559) utövar försvarets fabriksstyrelse under Kungl. Majit ledningen

över de statliga fabriker och anstalter, vilka underställts styrelsen. Styrelsen

åligger även att handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras

av andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde

och vilka äro avsedda att för försvarets räkning utnyttjas

i drift vid privata företag, ävensom i den mån så av Kungl. Majit bestämmes av

andra statliga kapitaltillgångar. Dessa fabriker, anstalter och andra anläggningar

utgöra tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk.

Under fabriksstyrelsens ledning lia jämlikt Kungl. Majits beslut den 30

juni 1943 ställts ammunitionsfabrikerna å Marieberg samt i Karlsborg och

Zakrisdal, Åkers krutbruk med den däri ingående gasmaskfabriken, Carl

Gustafs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden samt, intill dess annorlunda

förordnas, försvarsväsendets kemiska anstalt, ävensom, allteftersom

de inrättas, de för försvarets räkning avsedda centrala tvätt- och reparationsanstalterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Beträffande de centrala beklädnadsverkstädernas inordnande under fabriksstyrelsen

har Kungl. Maj:t förklarat Sig vilja efter framställning av fabriksstyrelsen

förordna.

3. Föreliggande utredning.

Försvarets fabriksfond skall, såsom av det föregående framgår, inrättas

från och med budgetåret 1944/45.

I skrivelse den 9 december 1943 ha försvarets fabriks styr else och riksräkenskapsverket,

efter samråd i ifrågakommande hänseende med arméförvaltningens

tygdepartement och krigsmaterielverket, inkommit med förslag till

vissa av de bestämmelser, som i samband med fondens inrättande böra meddelas.

Ämbetsverken ha föreslagit, att å fabriksfondens tillgångssida skall upptagas

värdet av byggnader och markområden samt maskiner m. m. ävensom

det rörelsekapital å 20,000,000 kronor, vilket enligt det föregående ställts till

fabriksstyrelsens förfogande. Å skuldsidan borde upptagas till värdeminskningskonto

avsatta belopp, avseende byggnader och maskiner.

I övrigt inhämtas av utredningen i huvudsak följande.

Fabriksfondens kapitalredovisning.

1. Byggnader och markområden. Under ifrågavarande post lia fabriksfondens

tillgångar beräknats till i avrundat tal 28,425,000 kronor. Härom har

anförts följande.

Till en början torde erfordras beslut örn överförande till försvarets fabriksfond

av vissa av ovannämda fabriker och anstalter disponerade byggnader och

markområden, vilka för närvarande redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.

Sålunda böra av ammunitionsfabrikerna i Karlsborg och Zakrisdal,

Åkers krutbruk med gasmaskfabriken, Carl Gustafs stads gevärsfaktori och

centrala torpedverkstaden disponerade fastigheter ävensom de centrala tvättoch

reparationsanstalter, vilkas byggande för närvarande förberedes, omföringsvis

överföras till fabriksfonden. För ifrågavarande fabriker anvisade,

ej förbrukade kapitalinvesteringsmedel böra likaledes upptagas under fabriksfonden.

Beträffande ammunitionsfabriken i Karlsborg torde böra framhållas, att

kronan tillhörig mark åsatts ett gemensamt under rubriken Fastighetsförvaltningen,

Karlsborg upptaget värde. Något markvärde enbart för ifrågavarande

fabrik finnes således icke redovisat. Sedan värdering av området verkställts

i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har fabriksstyrelsen för avsikt

att för fastställelse underställa Kungl. Majit förslag i ärendet.

Sedan driften vid ammunitionsfabriken å Marieberg nedlagts, kommer

markområdet att disponeras av Djurgårdskommissionen för exploatering för

bostadsbebyggelse. Vid sådant förhållande synas nu disponerade fastigheter

allenast böra förhyras från arméns fortifikationsförvaltning efter samma

principer som hitintills.

Fabriksstyrelsen har för avsikt att senare föreslå Kungl. Majit, att arméns

och marinens centrala beklädnadsverkstäder överflyttas till fabriksverket,

senast vid tidpunkten för fabriksfondens inrättande. Med anledning härav

synes av arméns centrala beklädnadsverkstad disponerad fastighet i Stock
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 75. 7

holm böra överföras till fabriksfonden. Marinens centrala beklädnadsverkstad

är inrymd i en byggnad å Stumholmen i Karlskrona, i vilken byggnad

jämväl vissa expeditionslokaler för intendenturförvaltningen inom Sydkustens

marindistrikt äro belägna. Byggnaden ifråga ingår i det under försvarsväsendets

fastighetsfond redovisade fastighetskomplexet, Karlskrona

örlogsvarv och örlogsstation. Med hänsyn härtill och då frågan om en sammanslagning

av de båda verkstäderna är under övervägande synas för marinens

centrala beklädnadsverkstad erforderliga lokaler i förevarande byggnad tills

vidare böra förhyras från marinförvaltningen. Då fabriksstyrelsen förutsätter,

att kemiska anstalten inom en nära framtid kommer att ställas under ledning

av annat organ än styrelsen, böra anstaltens byggnader i samma ordning som

för närvarande redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.

Vidkommande lokaler för fabriksstyrelsens eget behov har Kungl. Maj:t

genom brev den 18 september 1942 och den 23 juli 1943 upplåtit större delen

av fastigheten Birger järngatan 7, Stockholm, till ämbetslokaler för fabriksstyrelsen.

Från och med den 1 oktober 1943 disponerar fabriksstyrelsen fastigheten

i sin helhet förutom en portvaktsbostad samt å nedre botten belägna

butikslokaler, vilka för närvarande äro uthyrda, därav en till telegrafverket.

Fastigheten i fråga redovisas för närvarande å byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond.

Då de affärsdrivande verkens fastigheter i Stockholm med undantag för

domänverkets sedan gammalt redovisas å vederbörande affärsverks fond och

då fabriksstyrelsen hos sin anläggningssektion äger tillgång till ett för fastighetsförvaltande

uppgifter lämpat organ, vilja ämbetsverken föreslå, att även

fabriksstyrelsens ämbetsbyggnad i Stockholm upptages till redovisning å

fabriksfonden.

2. Maskiner m. m. Under förutsättning att beviljade investeriugsanslag

för anskaffning av maskiner i sin helhet bliva förbrukade vid ingången av

nästkommande budgetår samt erhållna bemyndiganden att verkställa ersättningsanskaffningar

av förnyelsefondsmedel komma att utnyttjas i beräknad

omfattning, borde under forenämnda rubrik enligt fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket

redovisas en tillgång av 20.130.000 kronor.

Till stöd härför har framhållits:

Anskaffning av maskiner vid de fabriker, som komma att ingå i fabriksfonden,

har skett huvudsakligen med anlitande av å driftbudgeten anvisade

medel, i vilket fall desamma uppenbarligen äro att anse såsom i sin helhet

avskrivna. Därutöver har emellertid viss ersättningsanskaffning av maskiner

för fabriksstyrelsen nu underställda fabriker från och med budgetåret 1942/43

skett med anlitande av medel, som avsatts till en enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 30 juni 1942 inrättad förnyelsefond för maskiner och inventarier. Enligt

sistnämnda beslut ävensom särskilt beslut den 30 juni 1943 må högst 1,500,000

kronor för vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 användas för ersättningsanskaffning

av maskiner och inventarier. Jämlikt ifrågavarande bemyndiganden

beräknas den 30 juni 1944 vara disponerade omkring 2,450,000 kronor.

Jämväl för marinens centrala beklädnadsverkstad har upplagts särskild

förnyelsefond enligt beslut av Kungl. Majit den 8 april 1932, a vilken ersättningsanskaffning

av maskiner verkställes enligt av Kungl. Majit årligen

meddelade beslut. Fondens kapitalbehållning, cirka 139,000 kronor, redovisas

ett särskilt diversemedelskonto i marinförvaltningens räkenskaper. För

arméns centrala beklädnadsverkstad har särskild förnyelsefond icke inrättats.

Under år 1943 lia medel ställts till fabriksstyrelsens förfogande for

anskaffning av maskiner även efter andra principer än forenämnda. Det har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 75.

nämligen, såsom framgår av propositionen 1943:163 (sid. 59), ansetts riktigare,

att de produkter, som framställas med anlitande av de till anskaffning

föreslagna maskinerna, enligt till grund för fabriksfondens inrättande liggande

principer belastas med mot avsättningen till förnyelsefond svarande

01m^?sl:na<^sP®,^8g- Detta syfte ansågs kunna nås genom att medel för anskaffningen

anvisades över fonden för förlag till statsverket. Till följd härav

ha å nämnda fond anvisats dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag å 2,500,000 kronor, dels ock å riksstaten för

budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag å 1,630,000 kronor eller tillhopa

4,130,000 kronor för anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker

och anläggningar samt å riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag

å 800,000 kronor för anskaffning av maskiner och annan utrustning för

centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Då fabrikernas och verkstädernas maskiner skola redovisas såsom tillgangar

a fabriksfonden, har fabriksstyrelsen påbörjat en allmän värdering av

maskinerna. Arbetet härmed är emellertid synnerligen tidsödande och omständligt.

Da detsamma icke torde kunna slutföras inom den närmaste tiden,

1 och för erhållande av ett ungefärligt maskinvärde en uppskattning verkställts

huvudsakligen på grundval av ifrågavarande maskiners inköpspris.

Vid den sålunda verkställda värderingen ha maskinerna ansetts böra upptagas

till ett värde av omkring 12,000,000 kronor för fabriksverket inberäknat

ae centrala beklädnads verkstäderna. Till maskiner lia härvid räknats jämväl

vissa allmänna verktyg med stor livslängd. Maskiner anskaffade från och med

budgetåret 1942/43 med anlitande av fabriksstvrelsens förnyelsefondsmedel

enligt forenämnda bemyndiganden eller å fonden för förlag till statsverket lia

icke inräknats i detta värde.

Till maskiner torde därjämte böra hänföras lokomotiv, motorbåtar, bilar,

bussar och truckar m. m. samt vissa andra transportanordningar, såsom traverser,

i sistnämnda fall dock endast under förutsättning, att de icke äro mera

fast inbyggda i fabriksbyggnaderna, för vilket fall de torde böra hänföras till

fastigheter. Nu förefintliga transportanordningar av förevarande slag, vilka

ävenledes anskaffats huvudsakligen med anlitande av medel å driftbudgeten

torde kunna åsättas ett uppskattat värde av 750,000 kronor.

Vid fabriksfondens inrättande torde kapitalbehållningen å förnyelsefonden

vid mannens centrala beklädnadsverkstad böra tillgodoföras driftbudgeten.

3. Inventarier. Till inventarier borde enligt ämbetsverken hänföras kontorsmöbler

och kontorsmaskiner ävensom övrig förekommande lös inredning.

Inventarier av förenämnt slag, vilka merendels torde lia anskaffats med anlitande

i sista hand av medel å driftbudgetanslag, borde vid fabriksfondens

uppläggande åsättas ett värde av noll. Icke heller för framtiden borde inventarier

redovisas såsom tillgångar utan helt avskrivas redan vid anskaffandet.

4. Rörelsemedel. Forenämnda av 1943 års riksdag å investeringsanslag

beviljade 20,000,000 kronor ha föreslagits skola överföras från fonden för förlag

till statsverket till försvarets fabriksfond. Vidkommande den rörliga

krediten av 20,000,000 kronor, vilken avser tillgodoseendet av erforderligt

rörelsekapital utöver det normala, har förutsatts, att den skall stå till fabriksstyrelsens

förfogande under angivna förutsättningar även efter inrättandet

av fabriksfonden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 9

5. De s. k. skuggfabrikerna. Jämlikt den för försvarets fabriksverk fastställda

instruktionen åligger det fabriksstyrelsen att från tidpunkt, som Kungl.

Af a j. t bestämmer, handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras av

andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde

än styrelsen underställda fabriker och anstalter och vilka äro avsedda

att för försvarets räkning utnyttjas i drift vid privata företag. Dessa tillgangar,

vilka sammanfattats under benämningen skuggfabnker, uppgå enligt

en av krigsmaterielverket den 6 december 1943 gjord beräkning till ett sammanlagt

värde av 109,988,998, kronor varav för centrala förråd 38,500,000 kronor,

som icke ansetts böra här medtagas. Frånräknas jämväl hyresmedel, 4,395,998

kronor, och bidrag för uppförande av verkstadsbyggnader, 634,000 kronor,

återstå till redovisning å fabriksfonden tillgångar till ett belopp av (109,988,998

38,500,000 4,395,998 — 634,000=) 66,459,000 kronor. Ämbetsverken ha

vidare anfört följande.

Med anlitande av till förfogande ställda medel å driftbudgeten har arméförvaltningens

tygdepartement anskaffat vissa maskiner, vilka uthyrts till

privata företag för att utnyttjas vid tillverkningar för Carl Gustafs stads

gevärsfaktori. Sammanlagda inköpsvärdet av dessa maskiner uppgår till omkring

1,400,000 kronor. Enligt med företagen träffade hyresavtal äga dessa

ratt att inlösa maskinerna vid varje tidpunkt för ett belopp motsvarande inköpsvärdet

minskat med erlagda hyror. Huruvida och i vad mån ett sådant

inlösningsförfarande kan komma att äga rum, finnes icke möjlighet att nu

bedöma. Omfattningen av det maskinbestånd, som kommer att kvarbliva i

statsverkets ägo, kan således icke för närvarande fastställas. I den mån

maskinerna icke övertagas av privatindustrien, böra de upptagas till redovisning

å försvarets fabriksfond. Då emellertid hållpunkt saknas för bedömande

av det värde, som bör åsättas ifrågavarande maskinbestånd, synes det ämbetsverken

lämpligt, att Kungl. Majit av riksdagen bemyndigas att i sinom tid

efter framställning från tygdepartementet och fabriksstyrelsen avgöra frågan

om och i vad mån förenämnda maskiner skola upptagas till redovisning å

fabriksfonden.

Fabriksstyrelsens befattning med tillgångarna vid skuggfabrikerna synes

allenast böra avse redovisning av desamma. Den direkta kontrollen över samt

skötseln av de olika objekten torde alltjämt böra åvila krigsmaterielverket

eller, i den mån efter överenskommelse finnes lämpligt, fabriksstyrelsen.

Ämbetsverken förutsätta, att till krigsmaterielverket inflytande hyror ävensom

utgående ersättningar i övrigt för utnyttjandet av ifrågavarande objekt

skola inlevereras till fabriksstyrelsen och där tillgodoföras särskild i staten

för fabriksfonden upptagen inkomstpost. Kostnaderna för underhåll och vård

av dessa tillgångar böra bestridas från särskild för ändamålet upptagen utgiftspost.

Det torde ankomma å krigsmaterielverket att till Kungl. Majit inkomma

med äskanden avseende erforderliga ersättnings- och nyanskaffningar ävensom

beredskapskostnader.

Av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden) respektive krigsmaterielverket

under senare år för ersättningsanskaffning av maskiner och verktyg

m. m. samt för underhåll av byggnader fonderade medel utgöra för närvarande

i runt tal 9,800,000 kronor. I detta belopp ingå medel, avseende ersättning för

verktyg av förbruknings- eller invcntariekaraktär, å sammanlagt 7,400,000

kronor. Dessa medel synas även i fortsättningen böra stå till krigsmaterielverkets

förfogande för avsett ändamål. Återstoden av de fonderade medlen,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 75.

eller 2,400,000 kronor, torde under förutsättning att ersättningsanslag avseende

skuggfabrikerna anvisas för nästkommande budgetår böra tillgodoföras

driftbudgeten vid utgången av innevarande budgetår.

6. Värdeminskningskonto och avskrivning. A ett för fabriksfonden upplagt

värdeminskningskonto lia beräknats skola upptagas för fastigheter 17,464,000

kronor, för maskiner 12,750,000 kronor och för skuggfabrikerna 64,991,000

kronor eller tillhopa 95,205,000 kronor. För framtida avskrivningar å byggnader

och maskiner har föreslagits ett förfarande med uteslutande årliga avskrivningar.

I dessa avseenden har i skrivelsen anförts följande.

I en av riksräkenskapsverket den 12 juni 1943 avgiven utredning angående

kapitalbudgetens utformning har framlagts förslag om slopande av den hittillsvarande

förnyelsefondsredovisningen för bland annat de statliga affärsverksfonderna.

I stället skulle till ett värdeminskningskonto årligen avsättas

dels de belopp, som i förekommande fall lyftats från avskrivningsanslag, dels

ock därutöver för varje objekt eller objektgrupp ett belopp svarande mot den

på varje år med hänsyn till vederbörande objekts eller objektgrupps genomsnittliga

livslängd eller brukningstid fallande delen av det för fullständiga

avskrivningen erforderliga beloppet. Det synes ändamålsenligt att för fabriksfonden

redan från början upplägges ett värdeminskningskonto enligt ovan

berörda principer.

Å ett sålunda upplagt värdeminskningskonto torde i första hand böra upptagas

vid ingången av budgetåret 1943/44 avsatta belopp avseende fabriksverkets

från statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond

överförda fastigheter samt för sagda budgetår beräknad årsavskrivning

å nämnda fastigheter, uppgående till i runt tal 13,693,000 kronor, respektive

71,600 kronor.

Å försvarsväsendets fastighetsfond redovisade byggnadsvärden å nyare

fastigheter, varmed avses med kapitalinvesteringsmedel efter fondens inrättande

den 1 juli 1940 anskaffade byggnader, verkställes dels en grundavskrivning

med 50 % å byggnadsvärdet med anlitande av å driftbudgeten anvisade

avskrivningsanslag, dels årliga avskrivningar med 1,2 5 % å byggnadsvärdet.

I likhet med vad som vanligen förekommer inom privatindustrien och statens

affärsverk, bör efter fabriksfondens inrättande ett förfarande med uteslutande

årliga avskrivningar förekomma, Ett sådant ur kostnadsberäkningssynpunkt

mera korrekt avskrivningsförfarande bör enligt ämbetsverkens förmenande

även eftersträvas i fråga örn redan anvisade kapitalinvesteringsanslag i den mån

desamma icke utbetalats av riksgäldskontoret vid tidpunkten för fabriksfondens

inrättande den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för

nya kapitalinvesteringar, som vid sådant förhållande skulle uppstå, böra tillföras

budgetutjämningsfonden.

För fastigheter torde således å värdeminskningskontot, inklusive beräknad

grundavskrivning, 3,700,000 kronor, å före den 1 juli 1944 ianspråktagua

investeringsanslag, böra uppföras (13,693,000 + 71,600 + 3,700,000=) i avrundat

tal 17,464,<000 kronor.

De med anlitande av medel å driftbudgeten anskaffade maskinerna

m. m., vilkas värde, såsom tidigare angivits, uppskattats till omkring 12,750,000

kronor, torde böra betraktas såsom i sin helhet avskrivna.

Jämväl de med anlitande av driftbudgetsmedel till ett belopp av 63,579,000

kronor anskaffade byggnader och maskiner, vilka upplåtits eller

utlånats till enskilda (skuggfabrikerna), böra anses såsom helt

avskrivna. Dessutom bör å värdeminskningskontot avseende skuggfabrikerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

uppföras beräknad avsättning enligt hittills tillämpade principer för å fastighetsfonden

redovisade skuggfabriker med 1,412,000 kronor. För skuggfabrikerna

skulle alltså å värdeminskningskontot redovisas sammanlagt (63,579,000

+ 1,412,000=) 64,991,000 kronor.

Av fabriksstyrelsen med anlitande av förnyelsefondsmedel eller å fonden

för förlag till statsverket anskaffade maskiner, vilka till stor del icke alls eller

i mycket liten utsträckning hinna tagas i bruk före ingången av budgetåret

1944/45i torde däremot böra upptagas utan att till någon del avskrivas.

Vid utgången av budgetåret 1943/44 beräknas å fabriksstyrelsens nuvarande

provisoriska förnyelsefond kvarstå en odisponerad behållning av 4,600,000

kronor. Med hänsyn till de föreslagna ändrade principerna för avskrivningarnas

redovisning synes förnyelsefonden i samband med fabriksfondens

inrättande böra avvecklas. På grund härav synes nyssnämnda den 30 juni

1944 å fonden beräknade behållning böra tillgodoföras driftbudgeten med

undantag av det belopp, som erfordras för ersättningsanskaffning under nästkommande

budgetår. För detta ändamål har fabriksstyrelsen beräknat samma

belopp som för innevarande budgetår, eller 1,500,000 kronor. Därest det av

riksräkenskapsverket den 11 juni 1943 framlagda förslaget till omläggning av

kapitalredovisningen genomföres, bör detta belopp i stället såsom ersättningsanslag

uppföras å investeringsstat. Driftbudgeten skulle sålunda komma att

tillgodoföras ett belopp av omkring (4,600,000—-1,500,000=) 3,100,000 kronor

eller under sistnämnda förutsättning 4,600,000 kronor.

Beträffande de framtida avskrivningarna å byggnader och maskiner kommer

förslag snarast att underställas Kungl. Majit. Såvitt nu kan bedömas,

torde avsättning till värdeminskningskontot för nästa budgetår kunna beräknas

till 600,000 kronor.

7. Beräkning av fabriksfondens ingående kapitalbehållning. Med ledning

av de värden, som i det föregående angivits, skulle fabriksfondens nettokapitalbehållning

den 1 juli 1944 aproximativt kunna beräknas till 39,809,000

kronor enligt nedanstående uppställning.

Kronor.

Fastigheter ........................................................................... 28,425,000

Maskiner m. m................................................................... 20,130,000

Rörelsekapital ..................................................................... 20,000,000

Byggnader och maskiner m. m., utnyttjade i drift vid privata företag 66,459,000

Summa 135,014,000

Avgår till värdeminskningskonto avsatta belopp:

Fabriksverket ................................................... 30,214,000

Krigsmaterielverket ............................................. 64,991,000 95,205,000

Beräknad kapitalbehållning 39,809,000

Särskilda frågor i samband med fabriksfondens

tillkomst.

1. Redovisning av fabriksfondens avkastning. För redovisning av överskott

å rörelsen, vilket förutsattes skola inlevereras till statskontoret, har en

särskild inkomsttitel ansetts böra uppläggas å driftbudgeten, förslagsvis

under B. Inkomster av statens kapitalfonder efter IV. Försvarsväsendets

fastighetsfond med rubriken Försvarets fabriksfond.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 75.

Med utgångspunkt från den ovan angivna nettokapitalbehållningen å fabriksfonden

vid ingången av budgetåret 1944/45 har överskottet för detta

budgetår efter en räntefot av 3,6 % beräknats till omkring 1,430,000 kronor.

2. Pensionering av tjänstemän och arbetare. Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket

ha föreslagit, att någon pensionsfondering, avseende fabriksverkets

personal, icke skulle äga rum samt att pensioneringen skulle ombesörjas

av statskontoret, i vad avsåge tjänstemän, och av statens pensionsanstalt

beträffande arbetare. Av fabriksstyrelsen under budgetåren 1940/41—

1943/44 innehållna pensionsavdrag samt därutöver avsatta belopp för täckande

av fabriksverkets pensionsförpliktelser, tillhopa 2,700,000 kronor, borde i anslutning

härtill tillgodoföras driftbudgetens inkomstsida.

I detta avseende har anförts följande.

Frågan angående sättet för bestridandet av pensionskostnaderna vid fabriksverket

torde kunna lösas i enlighet med tvenne alternativ. Det första innebär,

att pensionsfonder för ändamålet skulle uppläggas enligt samma principer

som för de affärsdrivande verken, varvid ett fortsättande av den fondbildning

för ifrågavarande ändamål, som redan påbörjats inom fabriksverket,

skulle äga rum. I detta fall skulle fabriksstyrelsen Ira att bevilja och utbetala

pensioner ävensom i övrigt svara för pensionsfrågornas handläggning. Det

andra alternativet innebär i stort sett, att pensionering av fabriksverkets

tjänstemän och arbetare skulle ombesörjas av statskontoret respektive statens

pensionsanstalt, varvid fabriksstyrelsen skulle ha att till nämnda verk årligen

inleverera ett belopp motsvarande dels å tjänstemäns och arbetares löner innehållna

pensionsavdrag, dels fabriksverket därutöver åvilande, efter en approximativ

försäkringsmatematisk beräkning fastställt tillskott till förenämnda avdrag

för de framtida pensionskostnadernas täckande. De sålunda inlevererade

beloppen förutsättas komma att upptagas såsom särskilda uppbördsmedel

under vederbörliga pensionsanslag å tolfte huvudtiteln.

Om det förstnämnda alternativet skulle genomföras torde för pensionsfrågornas

handläggning på detta område särskilt sakkunnig personal inom en

nära framtid behöva anställas hos fabriksstyrelsen. Med hänsyn härtill och

till den jämförelsevis ringa omfattning fabriksverkets pensionsväsende kan

väntas få, synes det andra alternativet vara att föredraga. Härigenom skulle

man även undvika vissa svårigheter, vilka alltid föreligga vid överförande av

pensionsberättigad personal från en statlig pensionskassa till en annan. Det

sistnämnda alternativet torde vidare stå i god överensstämmelse med de åtgärder,

vilka statsmakterna under senare år vidtagit för ernående av en centralisering

av det statliga pensionsväsendet.

För budgetåret 1944/45 kan det till inleverering ifrågasatta beloppet — under

förutsättning att förändringar i fabriksverkets sysselsättningsgrad icke komma

att inträffa ■— vid tillämpning av nuvarande beräkningsgrunder uppskattas

till i runt tal 755,000 kronor.

3. Beredskapskostnadernas täckande. Beträffande spörsmålet örn beredskapskostnadernas

täckande ha ämbetsverken erinrat örn 1941 års förvaltningsutrednings

och 1942 års militära bolagsbildning förslag. Ämbetsverken

ha för egen del anfört följande.

Såsom bolagsutredningen framhållit komma beredskapskostnaderna att

inkludera ett flertal olika kostnader, såsom ränteförluster, avskrivningar,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 75.

reparations- och underhållskostnader samt vissa löner. Helt naturligt komma

ifrågavarande kostnader att i hög grad variera från månad till månad beroende

på fabrikernas sysselsättningsgrad. Att vid sådant förhållande angiva

några generella grunder för beräkning av beredskapskostnadernas storlek

torde icke vara möjligt. Det smidigaste sättet för beredskapskostnadernas

täckning torde vara, att ersättningsbelopp för täckning av dessa kostnader

årligen anvisas ur särskilt anslag å driftbudgeten.

Bland beredskapskostnaderna ingår förräntning av det i fabriksverket

nedlagda beredskapskapitalet. Storleken av sagda kapital kommer i samma

utsträckning som beredskapskostnaderna i övrigt att bliva underkastat betydande

variationer. Det torde böra framhållas, att kostnaderna för beredskapskapitalets

förräntning kunna ersättas efter två alternativ, nämligen antingen

genom att det vid varje särskilt tillfälle för investering i fabriksverket avsedda

kapitalet helt avskrives i den mån det kan hänföras till beredskapskapital

eller att fabriksverket i första hand förräntar hela det i verket nedlagda

kapitalet samt därefter beredes årlig ersättning för förräntning av det

särskilda beredskapskapitalet. Med hänsyn till att storleken av det vid varje

tidpunkt ianspråktagna beredskapskapitalet på samma sätt som de löpande

beredskapskostnaderna varierar efter sysselsättningsgraden vid fabrikerna,

vilja ämbetsverken förorda det senare alternativet, varvid i det allmänna beredskapsanslaget

även komma att inräknas förräntningskostnaderna för beredskapskapitalet.

Innan närmare erfarenhet vunnits örn beredskapskostnadernas storlek,

torde den av 1942 års bolagsutredning uppskattningsvis verkställda beräkningen,

enligt vilken dessa kostnader skulle uppgå till 1,500,000 kronor årligen

kunna tjäna såsom utgångspunkt. Sistnämnda belopp är emellertid uppskattat

med hänsyn till fredsförhållanden, varför anslagsbehovet för budgetåret

1944/45 för den händelse någon väsentlig minskning i fabriksverkets

sysselsättningsgrad icke kommer att inträffa, vilket givetvis är omöjligt att

nu förutse, kan väntas bliva väsentligt mindre.

Ämbetsverken ha approximativt uppskattat anslagsbehovet för fabriksverkets

del till 1,000,000 kronor, med vilket belopp å riksstaten för budgetåret

1944/45 borde uppföras ett förslagsanslag för beredskapskostnadernas täckande.

4. Övriga frågor. I och med inrättande av försvarets fabriksfond borde,

framhålla ämbetsverken, medelsanvisningar för byggnadsändamål och maskinanskaffning

m. m. vid fabriksverket tills vidare ske såsom kapitalinvesteringar

i fabriksfonden. Fabriksfonden syntes därvid lämpligen böra upptagas

under särskild rubrik omedelbart efter IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Efter fabriksfondens inrättande borde vidare medelsanvisningar över kapitalbudgeten

av riksgäldskontoret utbetalas till fabriksstyrelsen. Särskilt beslut

i sådant avseende erfordrades beträffande sådana kapitalinvesteringsanslag,

som beviljats å riksstaten till och med budgetåret 1943/44 men icke före utgången

av nämnda budgetår lyftats i riksgäldskontoret. För fabriksverket avsedda

medel å driftbudgeten borde efter fabriksfondens inrättande i förekommande

fall ställas till fabriksstyrelsens förfogande.

Fabriksstyrelsen har slutligen anmält sin avsikt att senare underställa

Kungl. Majit detaljerat förslag till ändringar och tillägg i instruktionen för

försvarets fabriksverk, varjämte frågan örn fastställelse av driftkostnadsstat

för fabriksverket snarast bomme att bringas under Kungl. Majlis prövning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

4. Yttranden.

Över förslaget lia yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, arméns

fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, byggnadsstyrelsen, statskontoret

och statens pensionsanstalt.

Marinförvaltningen Ilar icke framställt någon erinran mot förslaget i råd

detta rör centrala torpedverkstaden och marinens centrala beklädnadsverkstad.

Arméns fortifikationsförvaltning har icke haft annat att erinra mot förslaget

än att vissa närmare angivna byggnader i Karlsborg enligt förvaltningens

mening alltjämt borde redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond.

Såsom skäl härför har anförts, att de i varje fall delvis erfordrades för tillgodoseende

av lantförsvarets behov.

Försvarets civilförvaltning har i huvudsak icke haft något att erinra mot

framställningen. Ämbetsverket har helt anslutit sig till förslaget, att medel

för täckande av de beredskapskostnader, som sammanfattas under benämningen

tomgångsförluster, årligen skulle anvisas från särskilt anslag å driftbudgeten.

Detta borde dock fa disponeras allenast efter beslut av Kungl.

Majit, sedan utredning inkommit om beredskapskostnadernas storlek under

tilländalupet budgetår. Ämbetsverket har vidare påpekat, att i det värde, som

för krigsmaterielverkets del skulle redovisas a fabriksfonden, kommit att medtagas

ett belopp av 700,000 kronor, vilket anvisats för anskaffning av råmateriel.

Såväl fondens tillgångs- »om skuldsida borde följaktligen minskas

med sagda belopp.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att upplåtelsen till fabriksstyrelsen av

fastigheten Birger Jarlsgatan 7 icke ansetts definitiv och att fastigheten som

kontorshus vore omodern. Då den emellertid hade ett synnerligen förmånligt

läge, vore den ett värdefullt bytesobjekt. Styrelsen har fördenskull funnit

lämpligast, att fastigheten alltjämt redovisades under byggnadsstyrelsens

delfond.

Statskontoret har framhållit, att affärsmässiga synpunkter icke anlagts vid

fastställandet av de värden, med vilka fabriksfondens tillgångar och skulder nu

vöre uppförda i rikshuvudboken. Det kunde därför ifrågasättas, huruvida

dessa värden utan vidare borde överföras till den nya fonden. Enligt ämbetsverkets

mening borde fondens kapital göras till föremål för en uppskattning

på affärsmässig grundval. Sedan denna verkställts, borde de framkomna

värdena uppföras å tillgångssidan, varjämte värdeminskningskontot icke

borde belastas med några ingångsavskrivningar. Vid varupriskalkyleringen

borde hänsyn icke tagas till beredskapskapitalet men däremot till att fredskapitalet

skulle förräntas efter en skäligt avvägd räntefot. Beträffande pensioneringsspörsmålen

har statskontoret anslutit sig till vad statens pensionsanstalt

anfört.

Statens pensionsanstalt har beträffande de med pensionering av tjänstemän

och arbetare vid försvarets fabriksverk sammanhängande spörsmålen

anfört bland annat följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Enligt den nuvarande, av 1938 års riksdag godkända ordningen för de statliga

pensionsutgifternas bestridande utgå pensioner — av levnadskostnadsväxlingarna

beroende rörliga tillägg däri inbegripna — samt livräntor enligt

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena, 1942 års tjänste- och

familjepensionsreglementen för arbetare samt de s. k. summariska pensionsbestämmelserna

för arbetare såvitt angår andra förvaltningsgrenar än de

affärsdrivande verken från anslag å riksstatens tolfte huvudtitel. Vid samtliga

affärsdrivande verk utgå däremot pensions- och livränteförmånerna från

särskilda tjänste- respektive familjepensionsfonder vid de olika verken, vilka

fonder äro gemensamma för tjänstemän och arbetare. Fonderna tillföras den

överslagsvis beräknade summan av anställningshavarnas pensionsavdrag samt

därutöver vissa ersättningar av affärsverksmedlen för pensionsutgifterna.

Dessa ersättningar torde motsvara den del av de faktiska pensionsutgifterna,

som överstiger vad pensionsfonderna enligt försäkringstekniska grunder

kunna bestrida med hänsyn till fondernas medelstillgångar och pensionsavdragens

storlek. Utgifterna för kristillägg å jaensionerna från fonderna bestridas

från särskilda poster i verkens driftkostnadsstater.

Såsom huvudanmärkning mot det av ämbetsverken förordade förslaget

gäller, att detsamma skulle innebära en principiell avvikelse från nyssnämnda

ordning för pensionskostnadernas bestridande. Förslaget synes överhuvudtaget

sakna motsvarighet inom det statliga pensionsväsendet.

Pensionsanstalten har svårt att se, att tillräckliga skäl föreligga att i fråga

örn pensionskostnadernas bestridande tillämpa annan ordning för försvarets

fabriksverk än för övriga affärsdrivande verk. Härigenom åstadkommes visserligen

icke någon fullständig utjämning av pensionskostnaderna under

olika tidsperioder, och ej heller vinnes någon direkt grundval för rättvisande

självkostnadsberäkningar beträffande driften. Det borde dock enligt anstaltens

mening icke vara uteslutet att genom fristående utredningar skaffa underlag

för nödigt hänsynstagande till pensionsutgifternas betydelse såsom driftkostnadsfaktor.

Under alla förhållanden torde nämnda syfte med hänsyn till

vanskligheten att beräkna de rörliga delarna av pensionsförmånerna och jämväl

till andra omständigheter endast ofullständigt kunna vinnas.

Vad angår spörsmålet om sättet för pensionsärendenas handläggning, synes

detta kunna lösas oberoende av principfrågan örn kostnadernas bestridande.

Olägenheten att inom fabriksstyrelsen behöva anställa särskilt sakkunnig

personal för pensionsfrågornas handläggning synes kunna undvikas genom

att, liksom fallet är vid statens reproduktionsanstalt, låta prövningen av pensionsärenden

ombesörjas av statskontoret beträffande tjänstemännen och av

statens pensionsanstalt beträffande arbetarna. Bestyret att verkställa utbetalning

av de fastställda grundpensionerna med därå belöpande rörliga tilllägg

och kristillägg torde utan svårighet kunna skötas av fabriksstyrelsen.

På grund av vad sålunda anförts har pensionsanstalten förordat, att den

pensionsordning, som nu gäller för statens reproduktionsanstalt, bringas i tilllämpning

i fråga örn försvarets fabriksverk och att således tjänste- och familjepensionsavdragen

tillföras vid fabriksverket upplagda tjänste- och familjepensionsfonder

och pensionskostnaderna bestridas från pensionsfonderna

med bidrag av driftmedel.

5. Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk.

.! riksstaten för budgetåret 1942/43 var uppfört ett anslag av 500,000 kronor,

avsett för nyanskaffning av utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

underställda fabriker och för sådan ersättningsanskaffning, till vilken nämndens

förnyelsefond för maskiner och inventarier icke lämnade tillgång. Anslaget

disponerades av Kungl. Majit på sätt Kungl. Majit efter framställning

av nämnden för varje särskilt fall beslutade.

I riksstaten för innevarande budgetår har å fjärde huvudtiteln uppförts ett

reservationsanslag för samma ändamål och av samma storlek.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets fabriks styr else

anfört, att ett dylikt anslag erfordrades även för budgetåret 1944/45. Anslagets

användning borde emellertid begränsas att avse sådana nyanskaffningar, vilka

icke hade karaktären av reinvesteringar. Det syntes styrelsen som örn anslaget

efter de anskaffningar, vilka ägt rum under de senaste åren, kunde rätt avsevärt

nedbringas. Enligt styrelsens mening borde detsamma för nästkommande

budgetår begränsas till 250,000 kronor. Anslaget borde lämpligen rubriceras

såsom Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk samt

anvisas såsom investeringsanslag för fabriksfonden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de till försvarets fabriksverk

anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skola jämlikt beslut av fjolårets

riksdag från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild

i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond.

Detta beslut innebär en reglering av verksamheten efter de grunder,

som gälla för statlig affärsdrift, varigenom skapas förutsättningar för en rättvisande

självkostnadsberäkning vid prissättningen av de vid verksamheten

framställda produkterna. Efter fondens inrättande komma sålunda priserna

å dessa produkter att principiellt innefatta täckning för samtliga kostnader

för produktionen med undantag — vid bifall till vad jag i det följande föreslår

— för vissa kostnader av beredskapsnatur. Ifrågavarande produktionskostnader

komma sålunda ytterst att belasta de för materielanskaffning för försvarsväsendet

uppförda anslagen i stället för att, såsom nu är fallet, belasta

även andra anslag. Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition (bilagan

fjärde huvudtiteln, sid. 16 f.) anförts bortfaller härvid det anslag, som för

innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln anvisats till försvarets fabriksstyrelse,

varförutom vissa andra å huvudtiteln uppförda anslag — bland

annat de för de olika försvarsgrenarna anvisade anslagen till avlöningar till

aktiv personal m. fl. — röna inverkan.

I annat sammanhang torde jag få återkomma till de smärre ändringar i beräkningarna

av fjärde huvudtitelns anslag, som fabriksf ondens inrättande från

och med nästa budgetår sålunda kunna föranleda — dessa anslag ha i årets statsverksproposition

uppförts med beräknade belopp — och upptager nu på

grundval av föreliggande, av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket framlagda

utredning till behandling de spörsmål, som avse fondens inrättande

och som kräva riksdagens medverkan. Driftkostnadsstat för försvarets

fabriksverk tillkommer det Kungl. Majit att fastställa, varför i detta sammanhang

behandlas endast de i utredningen berörda frågorna örn upptagande till

redovisning å fonden av fastigheter, maskiner m. m. samt därmed samman
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

hängande spörsmål om värdeminskningskonto, örn redovisning av överskott

u driftbudgeten m. m., örn de förutnämnda beredskapskostnadernas täckande,

om de nu förefintliga förnyelsefondernas avveckling samt örn ordnandet av

pensioneringen för tjänstemän och arbetare vid försvarets fabriksverk.

Jag vill till en början erinra, att chefen för finansdepartementet i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet rörande kapitalbudgeten

förordat en omläggning av redovisningen för kapitalbudgeten, varigenom

såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning skulle göras till föremål

för beslut av riksdagen. De beträffande fabriksfonden i den föreliggande

utredningen framlagda förslagen äro i huvudsak uppgjorda med hänsyn tagen

till dessa nya budgetprinciper.

I överensstämmelse med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

böra å fabriksfondens tillgångssida upptagas fabriksverkets byggnader

och markområden samt maskiner m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade

rörelsemedel. Såsom ämbetsverken föreslagit böra därutöver å fonden

redovisas jämväl de byggnader och maskiner m. m., som utnyttjas för krigsmaterielverkets

räkning i drift vid privata företag. I sistnämnda tillgångar

ingå till ett belopp av 2,880,000 kronor fastigheter, redovisade å försvarsväsendets

fastighetsfond, medan återstoden av dessa tillgångar förvärvats

med anlitande av driftbudgetsmedel. Sammanlagt skulle enligt ämbetsverkens

förslag fabriksfondens tillgångssida upptagas till i runt tal 135,000,000 kronor.

Ämbetsverkens beräkning av fastighetsvärdet å försvarets fabriksfond, innefattande

jämväl en specifikation av de fastigheter (utom de s. k. skuggfabrikerna),

som vid bifall till nämnda förslag skulle överföras från statens ali

rnänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond till den nya fonden,

torde böra fogas vid detta protokoll. De fastigheter, som i denna förteckning

avses, böra överföras till redovisning å fabriksfonden med undantag dock

för den för försvarets fabriksstyrelse avsedda fastigheten Birger Järngatan 7

i Stockholm, vilken alltjämt synes böra redovisas å byggnadsstyrelsens del

fond av statens allmänna fastighetsfond.

Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förutsatt, att en överföring

skulle ske av de i fastighetsfonderna upptagna värdena och däremot svarande avskrivningsbelopp

samt att tillgångar, vilka anskaffats med anlitande av driftbudgetsmedel,

skulle redovisas med samma belopp å tillgångs- och skuldsidorna

och således betraktas som helt avskrivna. Häremot har statskontoret

framhållit, att fabriksfondens kapital borde upptagas till ett efter affärsmässig

uppskattning erhållet belopp.

I anledning härav må erinras, att fabriksstyrelsen, såsom av den föreliggande

utredningen framgår, påbörjat en allmän värdering av fabrikernas

och verkstädernas maskiner. En ytterligare undersökning av de värden,

till vilka vid tillämpning av affärsmässiga principer fondens kapital skulle

uppskattas, borde således närmast gälla de å fonden redovisade fastigheterna.

En undersökning härav skulle möta vissa svårigheter och bliva relativt tidsödande

samt medföra kostnader för statsverket. Härtill kommer att, såvitt

kunnat rent approximativt bedömas, en dylik undersökning icke torde kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 75—77. 200 44 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

resultera i någon mera väsentlig ändring av de nettovärden, som enligt

fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag skulle upptagas å fonden.

För närvarande synes mig fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

till ^värdering kunna godtagas.

I förslaget har även berörts frågan om redovisning a fabriksfonden av vissa

maskiner, som arméförvaltningens förutvarande tygdepartement anskaffat

med anlitande av driftbudgetsmedel och uthyrt till privata företag för att utnyttjas

vid tillverkningar för Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Ämbetsverken

ha föreslagit, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande

att avgöra frågan om och i vad mån redovisning av dessa maskiner skulle ske

å fabriksfonden. För egen del finner jag den omständigheten, att vissa maskiner

förvärvas av privata företag, icke böra hindra, att maskinerna redovisas

å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före den 1 juli 1944. De böra

härvid upptagas till sitt inköpsvärde, med vilket samtidigt värdeminskningskontot

för krigsmaterielverkets tillgångar i fonden bör ökas. De hyror, vilka

inflyta för maskinernas utnyttjande, synas böra tillgodoföras inkomstpost å

fonden.

Närmare bestämmelser rörande fastställandet av värdena å fondens kapitaltillgångar

torde i anslutning till det nu anförda få i sinom tid meddelas

av Kungl. Majit. Yad arméns fortifikationsförvaltning och försvarets civilförvaltning

i ämnet anfört torde härvid få beaktas. Anmärkas må i detta sammanhang,

att de medel, som för anskaffning av maskiner anvisats över fonden för

förlag till statsverket, böra omföringsvis uppdebiteras å fabriksfonden, i samband

varmed fonden för förlag till statsverket bör med motsvarande belopp

nedskrivas.

I likhet med fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förutsätter jag, att

den rörliga kredit av 20,000,000 kronor, som jämlikt beslut av fjolårets riksdag

tillhandahålles fabriksstyrelsen och som avser att täcka behovet av rörelsekapital

utöver det genom anvisande av investeringsanslag tillgodosedda, även

efter fabriksfondens inrättande skall under oförändrade villkor stå till styrelsens

förfogande.

k fabriksfondens skuldsida böra, såsom i utredningen föreslagits, a ett

värdeminskningskonto upptagas erforderliga avskrivningsmedel. Till detta

konto böra, vilket framgår av det förut sagda, från statens allmänna fastighetsfond

och försvarsväsendets fastighetsfond överföras för fabriksverkets

fastigheter avsatta belopp, vartill bör läggas grundavskrivning med 50 % a

de för investering i fastigheter anvisade medel, vilka bliva disponerade före

den 1 juli 1944. För maskiner torde å värdeminskningskontot böra upptagas

hela inköpsvärdet för de med anlitande av driftbudgetsmedel anskaffade

maskinerna. Å kontot bör vidare redovisas ett belopp, motsvarande kostnaderna

för de likaledes med driftbudgetsmedel anskaffade s. k. skuggfabnkerna,

vilka alltså böra anses såsom helt avskrivna. Till detta belopp bor

läggas dels å försvarsväsendets fastighetsfond avsatta medel för krigsmaterielverkets

å fonden redovisade fastigheter, dels beräknad årsavsknvmng å dessa

fastigheter för budgetåret 1943/44, dels ock grundavskrivning för dessa fastigheter

med 50 % å de medel, som bliva rekvirerade före 1 juli 1944. Slutligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj-.ts proposition nr 75.

b°r vid bifall till mitt förslag örn redovisning å fabriksfonden av de av arméorva

ningens tygdepartement anskaffade maskinerna värdeminskningskontot

okas med inköpsvärdet för de maskiner, vilka den 1 juli 1944 alltjämt kvarstå

i kronans ago. Sammanlagt skulle värdeminskningskontot komma att uppgå

till omkring 96,000,000 kronor.

Fabnksstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning av värdeminskningskontot

torde bora fogas vid detta protokoll.

Såsom i propositionen 1943: 180 förutsatts, böra från och med budgetåret

1944/45 de anslag, vilka å statsbudgeten skola anvisas för nyanläggning och

utvidgning av nytillverkande fabriker inom försvarsväsendet ävensom för anskaffning

av maskiner och för ökning av rörelsemedel, uppföras såsom investenngsanslag

för den nya fonden. Detsamma synes böra gälla i fråga örn mera

omfattande inventarieanskaffning. Beträffande sådana investeringsanslag för

byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, ha fabriksstyrelsen

och nksräkenskapsverket — delvis i motsats till vad i detta hänseende uttalats

i sagda proposition — förutsatt, att sådan grundavskrivning med 50 %

^ byggnadsvärdet, som med anlitande av särskilda avskrivningsanslag nu

sker, icke skall förekomma utan allenast årliga avskrivningar äga rum. Då

denna anordning överensstämmer med den som vanligen förekommer

inom statens affärsverk och medger en säkrare beräkning av de med produktionen

förenade självkostnaderna, vill jag icke resa erinran mot förslaget i

denna del och utgår därvid från att enbart årsavskrivning skall tillämpas jämväl

beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa

icke disponeras före den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för

nya kapitalinvesteringar, som härigenom uppkomma, böra i enlighet med

ämbetsverkens förslag tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Jag förutsätter,

att fabriksstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket avgiver förslag till

de närmare bestämmelser i ämnet, som böra meddelas, och att frågan på grundval

härav av Kungl. Majit upptages till övervägande i samband med fastställande

av stat för fabriksfonden för nästa budgetår. För nästa budgetår torde

den av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade avsättningen till

värdeminskningskontot, 600,000 kronor, kunna godtagas.

I detta sammanhang må erinras, att av de medel — tillhopa 16,250,000 kronor

— som av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

och å riksstaten för innevarande budgetår anvisats till utbyggnad av vissa

fabriker och anläggningar, ett belopp av 9,000,000 kronor funnits vara direkt

hänförliga till utflyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg.

Såsom av 1943 års riksdag förutsatts skall vederbörlig grundavskrivning av

sistnämnda investering ske med anlitande av särskilda medel (nettoinkomsterna

från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av försvarets

andel i Mariebergs—Konradsbergsområdena m. m.). De för denna

avskrivning erforderliga medlen, 4,500,000 kronor, skola följaktligen icke belasta

den ekonomiska ram för försvarsväsendet, som av 1942 års riksdag angivits

för femårsperioden 1942/47. Vid bifall till det av mig nyss förordade

förslaget till ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets fastigheter

skulle sistnämnda belopp till den del det icke redan tagits i anspråk för av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

skrivningsändamål, eller i runt tal 2,700,000 kronor, komma att i form av årliga

avskrivningar belasta fabriksfonden och därigenom även riksstatens fjärde

huvudtitel. Till undvikande härav böra nu omhandlade medel fortfarande användas

för avskrivning av ifrågavarande fabrik och för detta ändamål tillföras

fabriksfonden. Den föreslagna omläggningen utgör icke hinder härför.

Å försvarsväsendets fastighetsfond eller fonden för förlag till statsverket

anvisade men icke före den 1 juli 1944 av riksgäldskontoret utbetalade medel,

avseende fabriksverkets anläggningar, böra i överensstämmelse med fabriksstyrelsens

och riksräkenskapsverkets förslag och på sätt förutsatts i propositionen

1943:180 anses anvisade å fabriksfonden. Enligt den föreslagna utformningen

av kapitalbudgeten komma de da också att bliva ställda till

fabriksstyrelsens förfogande.

Vid bifall till det förslag rörande slopande av den hittillsvarande förnyelsefondsredovisningen

för bland annat de statliga affärsverksfonderna, som

enligt det föregående framlagts i årets statsverksproposition, kunna i samband

med fabriksfondens inrättande de provisoriska förnyelsefonder, vilka upplagts

för täckande av kostnader för ersättningsanskaffningar, i enlighet med

fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag avvecklas, varvid fondernas

behållning bör tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida uppförda

inkomsttiteln övriga diverse inkomster. De belopp, om vilka här är fråga,

utgöra för fabriksverket omkring 4,600,000 kronor, för krigsmaterielverket

2.400.000 kronor och för marinens beklädnadsverkstad 139,000 kronor, eller

sammanlagt 7,139,000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att ett belopp av

7.400.000 kronor, vilket fonderats av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden)

respektive krigsmaterielverket för beredande av ersättning för vissa

verktyg, i enlighet med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

även i fortsättningen, i avvaktan på prövningen av vissa av riksrakenskapsverket

väckta förslag rörande redovisningen av dessa medel, fortfarande skall

stå till krigsmaterielverkets förfogande. Vid ianspråktagande av förutnämnda

medel, 7,139,000 kronor, erfordras anvisande av investeringsanslag för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, vilket för fabriksverket torde böra i

enlighet med föreliggande förslag under Försvarets fabriksfond upptagas till

1.500.000 kronor. Till frågan örn investeringsanslag för krigsmaterielverket

tord© jäg få. återkomma i annat sammanhang.

Den i den föreliggande utredningen berörda frågan örn redovisande å

driftbudgetens inkomstsida av överskott å rörelsen bor ses i samband med

frågan om täckande av förutnämnda kostnader för vidmakthållande i fred

av de nytillverkande fabrikernas beredskap. I denna fråga ha olika meningar

gjort sig gällande, och tre alternativa förslag till lösning av problemet ha framkommit.

Sålunda förordade 1941 års förvaltningsutrednmg, att dessa kostnader

skulle täckas genom förhöjning av priserna på de till staten levererade

produkterna. 1942 års militära bolagsbildning framhöll, att spörsmålet

egentligen gällde sådana kostnader, som kunde sammanfattas under benämningen

tomgångsförluster, d. v. s. kostnader, som uppstode genom att fabrikerna

vore utbyggda och utrustade för tillverkning avsevart överstigande

fredsbehovet. Dessa kostnader, vilka nära syntes motsvara räntan å det i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits proposition nr 75.

fredsproduktionen sysselsatta kapitalet, borde, i den mån de icke avsåge

en mera normal tomgångsförlust enligt bolagsutredningens mening täckas

av det överskott å rörelsen, som uppkomme vid en självkostnadsberäkning

inkluderande även kapitalränta. Slutligen lia i föreliggande utredning

fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att ersättningsbelopp

för kostnadernas täckande årligen skulle anvisas från särskilt anslag å

riksstaten. Under normala förhållanden skulle således å riksstatens inkomstsida

redovisas överskott å fabriksverkets rörelse med omkring 1,500,000

kronor, motsvarande viss procent å ianspråktaget kapital, medan samtidigt å

utgiftssidan skulle anvisas anslag för täckande av verkets beredskapskostnader.

För egen del får jag anföra, att jag svårligen kan förorda det av 1941 års

förvaltningsutredning föreslagna alternativet, vilket skulle göra prissättningen

å fabriksverkets produkter beroende av storleken av de mycket varierande

beredskapskostnadema. Det synes mig principiellt riktigast, att dessa

kostnader med av bolagsutredningen angiven begränsning bestridas från ett

å riksstaten anvisat anslag. Att beräkna storleken av de beredskapskostnader,

som kunna uppkomma under nästkommande budgetår, är i nuvarande läge icke

möjligt. Storleken av de medel, som kunna erfordras för täckning av beredskapskostnaderna

— i den mån de icke böra normalt hänföras till fabriksverkets

produktiva verksamhet — kommer nämligen att variera i omvänd proportion

till sysselsättningsgraden, vilken i sin tur är beroende av beredskapens

omfattning. Med hänsyn till att å fjärde huvudtiteln böra redovisas de kostnader

för försvaret, som avses skola utgå under fredstid, förordar jag i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande fabriksverkets verksamhet att för

täckning av fabriksverkets beredskapskostnader uppföres ett till ett formellt

belopp av 1,000,000 kronor beräknat förslagsanslag.

Frågan örn bestridande av motsvarande beredskapskostnader för krigsmaterielverket

torde få upptagas efter särskild framställning av detta verk.

Det föreliggande förslaget innebär, att vid fabriksverket pensionsfondering

icke skulle äga rum. De med personalens pensionering förenade bestyren

skulle ombesörjas av statskontoret och statens pensionsanstalt. Innehållna

pensionsavdrag jämte det belopp, som därutöver efter försäkringsmatematisk

utredning befunnes erforderligt för täckande av på budgetåret fallande del av

pensionskostnaderna, skulle upptagas såsom uppbördsmedel under vederbörliga

anslag å tolfte huvudtiteln. Statens pensionsanstalt har framhållit, att

ifrågavarande förslag, som saknade motsvarighet inom det statliga pensionsväsendet,

innebure en principiell avvikelse från den för de affärsdrivande

verken fastställda ordningen för pensionskostnadernas bestridande. Anstalten

har funnit fonderingen i den omfattning, som nu förekommer vid affärsverken

vara att föredraga, och har förordat, att pensionsärendena skulle liksom beträffande

personalen vid statens reproduktionsanstalt prövas av statskontoret

och pensionsanstalten.

Jag vill erinra, att chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

kommer att upptaga frågan om avsättning till pensionsfonderna vid affärs
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

verken. Jag finner övervägande skäl tala för att vid fabriksverket tills vidare

tillämpas samma principer i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostnaderna

som vid övriga affärsdrivande verk. Såsom pensionsanstalten framhållit,

hindrar detta icke, att pensionsärendenas handläggning kan anförtros

åt statskontoret och pensionsanstalten.

I det föregående har jag förordat anvisande för nästa budgetår under Försvarets

fabriksfond av ett investeringsanslag av 1,500,000 kronor till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Detta anslag avses skola användas

för sådana utgifter, som äro att hänföra till reinvestering, såsom till iståndsättande

av maskiner och annan utrustning, anskaffande av ny sådan utrustning

i stället för försliten eller eljest icke användbar utrustning samt iståndsättande

av byggnader o. d. Yid sidan härav erfordras medel för bestridande

av utgifter för sådan anskaffning av maskiner och utrustning, som ej har

karaktär av reinvestering. Jag har därför intet att erinra mot bifall till fabriksstyrelsens

förslag örn anvisande även för nästa budgetår av ett dylikt anslag.

Detta anslag, som i fortsättningen bör uppföras såsom investeringsanslag under

Försvarets fabriksfond, synes böra i överensstämmelse med styrelsens förslag

för nästa budgetår beräknas till 250,000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med samma belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag — under erinran att

chefen för finansdepartementet torde komma att i sinom tid framlägga förslag

rörande upptagande å statsbudgeten av förutnämnda inkomsttitel och rörande

investeringsbemyndigande och investeringsstat för fonden samt dispositionen

av omförmälda till förnyelsefonder hittills avsatta belopp — hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående anförts meddela närmare

föreskrifter rörande försvarets fabriksfond,

dels å riksstatens fjärde huvudtitel under E. Diverse för budgetåret

1944/45 till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor,

dels ock å kapitalbudgeten under Försvarets fabriksfond för

budgetåret 1944/45 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000

kronor samt

till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

23

Bilaga 1.

Fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkcts beräkning av fastighetsvärdet å försvarets

fabriksfond den I juli 1944.

Markvärde

Byggnadsvärde

Summa

Fabriksverket.

Fastighetsvärde den 1 juli 1943:

Ammunition sfabriken. Karlsborg..........

» , Karlstad............

Carl Gustafs stads gevärsfaktori..........

Åkers krutbruk ..........................

Centrala torpedverkstaden................

Arméns centrala beklädnadsverkstad......

266 117: 43

361 500: —

130 300: —

50 000: —

300 000: —

3 292 896:81

3 859 768: 44

2 321821: 30

2 755 366: 56

4 538 992: 20

879 350: -

Summa

1 107 917: 43

17 648 195: 31

18 756 112: 74

Försvarets fabriksstyrelse ................

550 000: —

467 443:13

1017 443:13

Beräknad kapitalinvestering budgetåret 1943/44

28 500: —

8 623 021:93

8 651 521: 93

Summa fastighetsvärde för fabriksverket

—

—

28425077.80

Kr ig små ter ielverket.

Fastighetsvärde den 1 juli 1943:

Tfabrik..................................

Spärljusfabrik............................

68 453:16

443085:19

1311037: 63

Summa

68 453: 16

1 754 122: 82

1 822 575: 98

j Beräknad kapitalinvestering budgetåret 1943/44

Summa fastighetsvärde för

krigsmaterielverket......

—

1 057 424: 02

1057 424: 02

—

—

2880 000:-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Bilaga 2.

Fabriksstyrelsens och rlksräkenskapsverkets beräkning av fabriksfondens värdeminsknings
konto

den I juli 1944.

Specifikation

Summa

Fabriksverket.

Fastigheter:

Å värdeminskningskonto den 1 juli 1943 redovisat belopp

Beräknad årsavskrivning budgetåret 1943/44 (1.25 %). .

Beräknad grundavskrivning å medel som beräknas bliva

rekvirerade från riksgäldskontoret före den 1 juli 1944

(50 % av 7 400 000) ................................

Maskiner m. m.......................................

13 693 330: 57

71 614: 43

3 700000: —

17 464 945: -

12 750 000: —

Summa

—

30 214945:-

Krig smaterielverket.

Fastigheter:

Å värdeminskningskonto den 1 juli 1943 redovisat belopp

Beräknad årsavskrivning budgetåret 1943/44 (1.25 %)..

Beräknad grundavskrivning å medel som beräknas bliva

rekvirerade från riksgäldskontoret före den 1 juli 1944

(50 % av 1 050 000) ................................

882 061: 42

5 538:56

525 000: —

1 412 599:98

Byggnader och maskiner m. m-, utnyttjade i drift vid pri- vata företag ........................................

_

63 579 000:-

Summa

—

64 991 599:98

Stockholm 1044. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:142 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fabriksfond. s. 1 i texten
  2. SU 1944:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fabriksfond. s. 1 i texten