Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler m. fl. bolag

1945-03-02 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:129, Angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler m. fl. bolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar

för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler

m. fl. bolag; given Stockholms slott den 2

mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars .avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorb, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (proposition 1942:19)

har riksdagen (skrivelse nr 46) meddelat beslut av innebörd att — sedan

avtal träffats mellan Stockholms rederiaktiebolag Svea och trafikförvaltningen

Göteborg-—Dalarne—Gävle om försäljning till trafikförvaltningen av

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 129. 48845

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

rederiaktiebolagets halva aktieinnehav i tre med varandra samarbetande

biltrafikföretag, nämligen aktiebolaget Svenska godsbilcentraler (bolaget benämnes

numera aktiebolaget Svenska godscentraler), aktiebolaget Landtransport

och aktiebolaget Nordisk biltjänst — statens järnvägar finge

förvärva tre femtedelar av de utav trafikförvaltningen sålunda övertagna

aktierna. Till bestridande av köpeskillingen för nämnda aktier medgavs

styrelsen rätt att disponera ett belopp av högst 410 000 kronor av till

styrelsens förfogande stående likvida medel.

Sedan den avsedda transaktionen genomförts, fördela sig aktierna i de tre

företagen på sätt framgår av följande sammanställning.

Aktiebolaget Svenska godscen-

Hela

antalet

aktier

Härav äges

Statens Enskilda

järnvägar järnvägar

30 % 20 %

a v

Rederi- Svea

50 %

traler ............................

5 000

1500

1 000

2 500

Aktiebolaget Landtransport......

6 000

1 800

1200

3 000

Aktiebolaget Nordisk biltjänst ..

1750

525

350

875

Enligt i samband med statens järnvägars aktieförvärv mellan intressenterna

träffat avtal skola de tre bolagens styrelser sammansättas så, att av

fem styrelseledamöter utses två jämte suppleanter för dem av rederiaktiebolaget

Svea eller dess rättsinnehavare samt en jämte suppleant för denne

av vardera järnvägsstyrelsen och de enskilda järnvägsföretagen eller deras

rättsinnehavare. De sålunda valda fyra ledamöterna skola enligt avtalet

utse den femte, som skall vara styrelsens ordförande, jämte suppleant för

denne.

Bolagens revisorer skola enligt bolagsordningarna vara två. Dessa hava

hittills utsetts så, att den ene kan anses representera sjöfarts- och den andre

järnvägsintressena.

I skrivelse den 5 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för tillhandahållande av förlagskapital åt huvudföretaget,

aktiebolaget Svenska godscentraler. Avsikten är, enligt vad styrelsen meddelar,

att jämväl övriga aktieägare skulle tillskjuta förlagskapital i förhållande

till aktieinnehavet. Kapitaltillskottet vore avsett att möjliggöra

sådan utvidgning och rationalisering av verksamheten, som inom den för

bolagen gemensamma ledningen ansetts angelägen med hänsyn till de gemensamt

ägda biltrafikföretagens verksamhet under framtida fredsförhållanden.

Beträffande utfallet av de samägda biltrafikföretagens rörelse under den

tid, som förflutit sedan statens järnvägar förvärvade sin aktiepost i företagen,

lämnar järnvägsstyrelsen i sin skrivelse följande upplysningar.

Sedan år 1942, då statsmakterna biföllo av järnvägsstyrelsen gjord hemställan

örn delägarskap för statens järnvägar i ifrågavarande transportföretag,

har dessas verksamhet på grund av den tilltagande knappheten på bland

annat gummi och drivmedel försvårats. Till belysande härav kan bland annat

nämnas, att aktiebolaget Nordisk biltjänst, som äger en bensingivningsanlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129.

ning viel Midsommarkransen (söder örn Stockholm), funnit sig böra tills

vidare utarrendera denna anläggning saint att de båda andra företagen under

krigsåren kommit att allt mer oell mer inrikta sin verksamhet på enbart samlastningstrafik

järnvägsledes. Framhållas må emellertid tillika, att denna av

ett statens järnvägar närstående och med statens järnvägar samarbetande

företag bedrivna samlastningsrörelse inneburit en icke oväsentlig lättnad i

det oerhört stora transportarbete, som avilat järnvägarna under de senare

åren. Att bolagens verksamhet under sådana förhållanden icke kunnat uppvisa

något särdeles gynnsamt ekonomiskt resultat, torde i och för sig icke

få anses anmärkningsvärt eller ägnat att inge betänkligheter rörande lämpligheten

av den av statsmakterna år 1942 beslutade åtgärden. Såsom järnvägsstyrelsen

redan i detta sammanhang framhöll, avsag det då beslutade

delä^arskapet nämligen icke att erhålla omedelbar avkastning å det insatta

kapitalet — utsikterna härtill bedömdes i rådande läge tvärtom som mycket

små. Trots den av tidsförhållandena framtvingade begränsningen i verksamheten

hava bolagen dock varit i stand att fullgöra sina laneföipliktelser

och verkställa vederbörliga avskrivningar å anläggningar och materiel,

varefter för aktiebolaget Svenska godscentraler och aktiebolaget Landtransport

uppkommit ett örn ock obetydligt vinstsaldo, medan aktiebolaget

Nordisk biltjänst, som givetvis hårdast drabbats av rådande krisförhållanden,

för närvarande balanserar en förlust av i runt tal 75 000 kronor.

Styrelsen framhåller i sin skrivelse vidare, att det vore omöjligt att nu

förutse, när mera normala och för bolagen gynnsammare förhållanden kunde

väntas återinträda. Liksom andra affärsföretag hade även här ifrågavarande

ansett sig böra i god tid planera för dessa ändrade förhallanden. Da lealiserandet

av de inom bolagens gemensamma ledning i sådant hänseende

dryftade planerna krävde visst tillskott av kapital, hade frågan härom av

bolagsledningen underställts bolagens tre ägare med hemställan att dessa,

var och en i förhållande till sitt aktieinnehav, matte såsom lan mot förlagsbevis

tillhandahålla bolagen — och ela närmast aktiebolaget Svenska godscentraler

— medel till uppförande av vissa för utvidgning och rationalisering

avsedda anläggningar, huvudsakligen nya magasinslokaler på vissa

platser samt en ny garagebyggnad i Stockholm. I detta sammanhang hade

bolagen även hemställt, att förlagslånet måtte bestämmas till sådan storlek,

att därmed tillika kunde inlösas vissa nu löpande reverslån. Inberäknat

dessa hade det erforderliga beloppet angivits till 2 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen meddelar nu, att Stockholms rederiaktiebolag Svea

och trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle var för sig förklarat sig

beredda att tillmötesgå denna hemställan. Även järnvägsstyrelsen vore Kusin

del, under förutsättning av Kungl. Majis godkännande, villig att solidariskt

med de båda andra aktieägarna lämna sin medverkan till genomförande

av bolagens framtida planer. På statens järnvägar skulle med hänsyn

till aktieinnehavets fördelning ankomma att teckna förlagsbevis för 600 000

kronor för att kapitaltillskottet skulle uppgå till det nu närmast erforderliga

beloppet, 2 000 000 kronor.

Enligt vad aktiebolaget Svenska godscentraler under de nu hållna överläggningarna

meddelat, vore det emellertid, upplyser järnvägsstyrelsen vidale,

sannolikt, att behov kunde uppstå av ytterligare utvidgning och räflo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

* Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

nalisering av bolagets verksamhet. Vidare vore att beakta att, för den

händelse staten komme att övertaga återstående enskilda järnvägar, statens

järnvägar komme att bliva ägare av hälften av aktierna i transportförmedlingsföretagen

och därmed skyldiga att i samma utsträckning som Bederi-Svea

tillgodose företagens behov av förlagsmedel. Vid sådant förhållande borde

rätt medgivas järnvägsstyrelsen att, örn så befunnes erforderligt, teckna

förlagsbevis till ett högre belopp än det nyss angivna, förslagsvis upp till

ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor. Sådan teckning, som översköte

det nu närmast ifrågasatta beloppet, 600 000 kronor, ansåges emellertid i

likhet med de medel, som plägade anvisas till förvärv av billinjer, böra

göras beroende på Kungl. Maj:ts beslut, sedan järnvägsstyrelsen i varje särskilt

fall därom gjort framställning.

Vad anginge sättet för tillhandahållande av medel för nu ifrågavarande

ändamål, ville styrelsen till en början erinra därom, att köpeskillingen —

408 750 kronor för de år 1942 inköpta aktierna i här berörda företag

bestritts med till styrelsens förfogande stående likvida medel härrörande

från av styrelsen förvaltade fonder. Vid övergången den 1 juli 1944 till

nuvarande budget- och bokföringsordning hade emellertid förefintliga fondmedel

tagits i anspråk för nedskrivning av statens järnvägars kapital och i

samband därmed bland annat bestämts, att framdeles skeende avsättningar

till det konto, som motsvarade fonderna, skulle omedelbart disponeras för

investeringsändamål. Till investering ansåges härvid, såsom 1944 års beslut

örn förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag

visade, även böra räknas placering i värdepapper.

Då nu ifrågasatta lån vore avsedda att bliva mera permanenta, syntes

alltså även dessa enligt styrelsens mening böra finansieras med medel å

riksstaten. För ändamålet erfordrades alltså å denna stat för budgetåret

1945/46 under rubriken Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar,

ett anslag, vars storlek med hänsyn till förut anförda omständigheter borde

bestämmas till 2 000 000 kronor, ehuru ej mer än 600 000 kronor — jämte

vad som kunde belöpa på av staten under tiden övertagen enskild järnväg

— beräknades erforderliga för sagda budgetår.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, för

budgetåret 1945/46 till förlag för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels vid bifall härtill bemyndiga

styrelsen att med anlitande av detta anslag tillhandahålla nämnda bolag lån

mot förlagsbevis intill ett belopp av högst 600 000 kronor ävensom, efter

därom särskilt gjorda och av Kungl. Majit godkända framställningar, ytterligare

sådana lån intill ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 kronor.

Till frågan örn statens järnvägars delägarskap i den bil- och transportförmedlingsverksamhet,

som bedrives av aktiebolaget Svenska godscentraler

och därmed samförvaltade företag, hava statsmakterna redan år 1942 tagit

ställning. Nämnda år bemyndigades järnvägsstyrelsen att förvärva en aktiepost

motsvarande 30 % av hela antalet aktier i företagen. Av aktierna ägas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

50 % av Stockholms rederiaktiebolag Svea oell återstående 20 % av ett antal

enskilda järnvägar, bland vilka de till trafikförvaltningen Göteborg—

Dalarne—Gävle hörande företagen innehava de största posterna. I den mån

det enskilda järnvägsväsendets förstatligande fortgår, kommer statens järnvägars

aktieinnehav i biltrafikföretagen att successivt öka intill 50 % eller

lika mycket, som äges av rederiföretaget.

Några säkra slutsatser om räntabiliteten av den av de samägda biltrafikföretagen

bedrivna rörelsen kunna icke dragas av utvecklingen under den

tid, som förflutit sedan statens järnvägar förvärvade sin aktiepost och som

karakteriseras av onormala förhållanden på biltrafikens område. Intet har

emellertid inträffat, som motsäger den förhoppning, varpå beslutet örn

statens delägarskap grundades. Jag anser sålunda anledning föreligga att

förvänta, att ifrågavarande, av järnvägs- och sjöfartsintressen gemensamt ägda

biltrafikföretag skola kunna verksamt bidraga till en god transporthushållning

och en ökad samordning av skilda transportmedel samt i dessa hänseenden

vara av särskild betydelse i det nydaningsskede, vari lastbilstrafiken

torde komma att inträda efter slutet av det pågående kriget.

Med hänsyn till vad nu anförts finner jag skäl föreligga, att staten i

samma mån som de enskilda aktieägarna medverkar vid anskaffandet av det

kapitaltillskott, som erfordras för att bolagen skola kunna på ett ändamålsenligt

sätt genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,

som kan beräknas ankomma på bolagen, då trafiken åter

uppnår eller överskrider förkrigstrafikens nivå.

För en sådan medverkan kunna olika former väljas. Närmast torde kunna

ifrågakomma, att aktiekapitalet utökas genom nyteckning av aktier, att huvudintressenterna

teckna borgen för lån i den öppna marknaden eller att, såsom

järnvägsstyrelsen i sin skrivelse ifrågasatt, intressenterna lämna lån mot förlagsbevis.

Den sistnämnda formen är ovanlig, då det gäller av staten helt

eller delvis ägda aktiebolag, och enligt min mening föreligga icke sådana

särskilda omständigheter, som böra föranleda dess användning i detta fall.

Vid valet mellan aktieteckning och borgen har jag efter samråd med chefen

för finansdepartementet ansett mig böra stanna för det sistnämnda alternativet.

Statens järnvägars borgensåtagande bör för varje lånetillfälle vara beroende

på medgivande av Kungl. Majit. Åtminstone till en början lärer det

kunna avsevärt begränsas. Omfattningen av det under den närmaste tiden

ifrågakommande åtagandet blir främst beroende på i vad mån en avveckling

av bolagens reverslån anses böra ske. Enligt vad jag under hand inhämtat

uppgå dessa reverslån till sammanlagt 790 000 kronor.

Hinder möter givetvis icke för de enskilda intressenterna att, örn de så

önska, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda

företagen själva utlåna medel till dessa i den mån icke högre ränta kräves

än som mot statens borgen kan erhållas i den allmänna marknaden.

Borgensåtagandets omfattning bör för varje delägare vara proportionellt

mot vederbörandes aktieinnehav.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts •proposition nr 129.

Med hänsyn till det nya engagement, som det ifrågasatta borgensåtagandet

innebär för staten, synes med detsamma böra förknippas det villkoret

att, i enlighet med numera tillämpad praxis i fråga örn delvis statsägda

bolag, Kungl. Majit skall äga utse en revisor i de låntagande bolagen.

Jag har intet att erinra mot att borgensåtagandet för kronans del bestämmes

till högst 2 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må bemyndiga järnvägsstyrelsen att på

villkor, som i det föregående angivits och i övrigt bestämmas

av Kungl. Majit, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar

för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler, aktiebolaget

Landtransport och aktiebolaget Nordisk biltjänst intill ett

belopp av 2000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

it»

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolag s. 9 i texten
  2. SU 1945:152 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska god s. 5 i texten