Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m

1945-01-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:13, Med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943

(nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall,

m. m.; given Stockholms slott den 12 januari 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit föreslå riksdagen att dels jämlikt § 87 regeringsformen antaga

härvid fogat förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars

1943 (nr 78) om jämkning av arrendeavtal i vissa fall, dels ock bifalla det

förslag i övrigt, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 13—14.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 13-

Bilägg.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 (nr 78)

örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Härigenom förordnas, att vad i lagen den 5 mars 1943 örn jämkning av

arrendeavtal i vissa fall stadgas i fråga om år 1943 skall gälla jämväl beträffande

år 1945.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 december 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther,**statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Genom beslut vid 1942 och 1943 års riksdagar antogos särskilda lagar örn

jämkning av arrendeavtal i vissa fall. Dessa lagar utfärdades den 6 mars

1942 (nr 72) och den 5 mars 1943 (nr 78).

Enligt sistnämnda lag kan arrendator påfordra skälig jämkning i arrendeavtal

under förutsättning att detta slutits före den 1 september 1940 och

arrendatorn däri åtagit sig att utgöra arrendet till minst hälften genom avlämnande

av mjölk eller smör. Såsom förutsättning för att jämkning som här

avses skall kunna ske fordras tillika, att arrendevillkoren på grund av rådande

förhållanden befinnas för arrendatorn oskäligt tyngande. Jämkningen

kan endast avse det i mjölk eller smör bestämda arrendet såvitt angår år

1943 (1 §).

I 2 § av lagen stadgas, att, därest arrendator, som skall frånträda den

arrenderade fastigheten under år 1943, enligt arrendeavtalet åtagit sig att vid

frånträdande! avlämna viss myckenhet stråfoder eller annat jordbruksalster,

arrendatorn skall, där brist förefinnes i den fastställda myckenheten på grund

av omständigheter, till vilka han icke varit vållande, äga rätt att i skälig

omfattning vinna befrielse från skyldighet att ersätta bristen. Lagens 3 §

upptager föreskrifter rörande förfarandet, för den händelse jordägaren och arrendatorn

icke kunna enas om den jämkning av arrendet, till vilken arrendatorn

enligt 1 § är berättigad, eller örn det sätt, varpå jämkningen skall

komma arrendatorn till godo, eller, i fall som avses i 2 §, om arrendatorns

befrielse från ersättningsskyldighet gentemot jordägaren eller omfattningen

därav. I dylika fall skall frågan avgöras av en särskild nämnd. Denna

skall bestå av tre personer och tillsättas för område, som Kungl. Majit äger

bestämma. En av ledamöterna, vilken tillika skall vara ordförande i nämnden,

skall utses av Kungl. Majit. För varje hushållningssällskaps verksamhetsområde

skola av länsstyrelsen utses två ledamöter, vilka skola tjänstgöra

i nämnden vid behandling av ärende angående arrendeavtal rörande fastig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13-

het inom det område, för vilket de utsetts. Den ene av dessa ledamöter skall

vara ägare av jordbruksfastighet och den andre arrendera sådan fastighet.

För ordföranden och varje ledamot skall förordnas en suppleant. Vill arrendator

påkalla nämndens prövning av tvist som avses i lagen, skall han

vid äventyr av talans förlust bevisligen därom hava underrättat jordägaren

före utgången av år 1943. Mot nämndens beslut må talan icke föras.

Där ej annorlunda mellan jordägaren och arrendatorn åsämjes, må den

jämkning av arrendet, till vilken arrendatorn enligt 1 § är berättigad, icke

utan synnerliga skäl av nämnden bestämmas på sådant sätt, att därigenom

arrendet i vad det bestämts i mjölk eller smör nedsättes för den tid jämkningen

avser med mer än två tredjedelar av prisstegringen efter den 14 mars

1940 å nämnda produkter. Befrielse från skyldighet att ersätta sådan brist

som avses i 2 § må ej mot jordägarens bestridande utan synnerliga skäl

medgivas till större del än två tredjedelar av bristen (4 §).

Ersättning till nämndens ordförande och ledamöter skall bestämmas enligt

de grunder som Kungl. Maj:t fastställer. Ersättningen till ordföranden

skall gäldas av allmänna medel (5 §).

Av nämnden meddelad dom skall efter överexekutors förordnande gå i

verkställighet lika med domstols lagakraftägande dom (6 §). Utöver vad i

3—5 §§ stadgats skola beträffande nämnden bestämmelserna i lagen den 14

juni 1929 om skiljemän i tillämpliga delar lända till efterrättelse (7 §). Kungl.

Maj:t äger meddela för lagens tillämpning erforderliga föreskrifter (8 §).

I kungörelse den 5 mars 1943 (nr 79) ha upptagits bestämmelser angående

nämnd, som avses i ifrågavarande lag. Enligt kungörelsen skola finnas fem

nämnder.

Enligt lagen den 10 mars 1944 (nr 71) skall vad i lagen den 5 mars 1943

om jämkning av arrendeavtal i vissa fall stadgas i fråga om år 1943 gälla

jämväl år 1944.

För täckande av kostnaderna för de i 1943 års lag omförmälda nämnderna

anvisades under anslagstiteln Kostnader i samband med jämkning av vissa

arrendeavtal för budgetåret 1944/45 i driftbudgeten under nionde huvudtiteln

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

För att vinna upplysning rörande verkningarna av 1944 års lagstiftning

samt för att erhålla grundval för bedömande av frågan huruvida lagstiftning

av motsvarande innehåll alltjämt erfordras ha utlåtanden infordrats

från ordförandena i de i 3 § av lagen omförmälda nämnderna ävensom lantbruksstyrelsen.

Yttranden ha även inkommit från Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk (RLF). I samtliga yttranden med undantag

av ett har tillstyrkts en ytterligare förlängning av ifrågavarande lagstiftning.

Det yttrande, vari förlängning icke förordats, har avgivits av

häradshövdingen G. E. Eksell, vilken är ordförande i nämnden för Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs och Skaraborgs län. Häradshövdingen Eksell anser,

med hänsyn till att under år 1944 icke till nämnden inkommit någon

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 13-

5

ansökan om jämkning och ej heller eljest försports något intresse för lagens

tillämpning, att behov ej förelåge av ytterligare förlängning av lagen. Ur de

inkomna yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Häradshövdingen O. Hesselgren, vilken är ordförande i den nämnd, som

handhar ärenden från Stockholms stad och län samt Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands och Gotlands län, har i skrivelse den 11 september

1944 yttrat i huvudsak.

Något mål enligt ifrågavarande lag har icke hittills under år 1944 förekommit

inom nämndens verksamhetsområde. Denna omständighet, sedd mot

bakgrunden av förhållandena inom jordbruket senaste året, synes närmast

tyda på att något direkt behov av lagens ytterligare förlängning icke föreligger.

Emellertid torde man icke kunna utesluta, att lagen alltjämt kan ha

viss betydelse därigenom att den befordrar uppgörelser mellan jordägare och

arrendatorer i den riktning, vari lagen syftar. För övrigt måste till grund för

ett besvarande av frågan om lagens ytterligare förlängning läggas en bedömning

av hur de allmänna förhållandena inom landet komma att gestalta

sig under det närmaste året.

Häradshövdingen N. Wihlborg, ordförande i den nämnd som handlägger

ärenden från Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus

och Hallands län, har i skrivelse den 30 september 1944 anfört följande.

Lagen har hittills under år 1944 inom ifrågavarande område kommit i tilllämpning

i endast ett fall, avseende ett arrendeavtal, beträffande vilket jämkning

medgivits under år 1943. Även i år bifölls den av arrendatorn gjorda

framställningen. Ehuru nämndens ingripande i år således påkallats endast i

ett fall, torde man ej vara berättigad göra gällande att lagen numera saknar

praktisk betydelse. Det lärer nämligen fortfarande kunna antagas att lagens

tillvaro åstadkommit att även under år 1944 i ett icke ringa antal fall frivillig

överenskommelse träffats angående jämkning av arrendeavtal, som

ansetts oskäligt betungande för arrendatorn. Då det icke är visst att sådan

överenskommelse kommer att träffas, därest lagen ej vidare är i kraft, synes

det som örn försiktigheten bör bjuda att man — till förhindrande för

varje fall av en allt för tung belastning av de arrendatorer med naturaarrenden,

som ingått sina arrendeavtal före dyrtidens inträde — förlänger

lagstiftningen för ytterligare ett år. I

I huvudsak samma synpunkter lia anförts av ordföranden i nämnden för

Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, häradshövdingen

I. Hessius, samt av ordföranden i nämnden för Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, häradshövdingen II. F. K.

Karlsson.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande den 29 september 1944 uttalat följande.

Lagstiftningen på ifrågavarande område motiverades ursprungligen — år

1942 — med 1940 och 1941 års svaga skördeutfall samt med den stora produktionskostnadsstegringen

inom jordbruket. Ehuru 1942 och 1943 års skördar

voro avsevärt bättre än skördarna under föregående båda år, ansågos

övervägande skäl dock tala för att lagbestämmelser uti ifrågavarande hänseende

vore erforderliga jämväl för åren 1943 och 1944. Härvid uppmärk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 13-

Departements
chefen.

sammades, bland annat, att, även om lagbestämmelserna i fråga endast sällan

tillämpats, desamma syntes genom sin blotta förefintlighet ha tjänat sitt

ändamål.

Huruvida 1944 års skördeutfall kan anses utgöra ett skäl till förlängning

för ytterligare ett år av bestämmelserna i förenämnda lag synes vara tämligen

vanskligt att avgöra. Då emellertid produktionskostnaderna inom jordbruksnäringen

alltfort äro onormalt höga och lagbestämmelserna i ämnet — ej

endast genom sin existens — hittills otvivelaktigt torde ha varit av god

verkan, får lantbruksstyrelsen förorda, att desamma givas förlängd giltighet

för ytterligare ett år.

I samtliga de avgivna yttrandena med undantag av ett har en förlängning

av ifrågavarande lagstiftning tillstyrkts. Såsom skäl för avstyrkandet har

bland annat åberopats, att lagen under år 1944 icke kommit i tillämpning och

att behov av förlängning av lagen därför icke förelåge. Enligt mitt förmenande

får emellertid härvidlag icke förbises det förhållandet, att frivilliga

överenskommelser örn jämkning av arrende säkerligen i många fall träffats

mellan vederbörande parter utan alt frågan hänskjutits till sådan nämnd, som

avses i lagen. Lagen har alltså, såsom också framhållits i ett flertal yttranden,

verkat genom sin blotta tillvaro. Enligt min mening äga samtliga de skäl, som

av mig åberopades i samband med remiss till lagrådet av förslaget till 1943

års lag, alltjämt sin giltighet.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda, att 1943 års lagstiftning

gives tillämpning ytterligare ett år. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet

uppgjorts förslag till lag angående fortsatt tillämpning

av lagen den 5 mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,

av lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf. 1

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13-

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 15 december

1944.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 12 december 1944 tillhandakommet utdrag av protokoll

över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 8 december 1944, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars

1943 (nr 7S) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i jordbruksdepartementet hovrättsrådet P. O.

Palmquist.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 13.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubrestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, lagrådets den

15 december 1944 avgivna utlåtande över det den 8 december 1944 till lagrådet

remitterade förslaget till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den

5 mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Föredraganden anför:

Lagförslaget har av lagrådet lämnats utan erinran.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 157, har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Kostnader i samband med jämkning av vissa arrendeavtal för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kronor. Från anslaget avses att

bestridas statens kostnader för det nämndsförfarande, som avses i ifrågavarande

lagstiftning. Berörda belopp om 1 000 kronor synes nu böra äskas av

riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda och i förenämnda statsrådsprotokoll för

den 8 december 1944 anförts hemställer jag

dels att förenämnda lagförslag måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande;
dels

ock att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till

Kostnader i samband med jämkning av vissa arrendeavtal

för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 1 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. W. Rhedin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:52 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 a1 i texten
  2. Rskr. 1945:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 a1 i texten
  3. JoU 1945:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 s. 1 i texten
  4. 2LU 1945:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 s. 1 i texten