Sök i Ratio Lex

Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, m. m

1945-02-23 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:138, Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

1

Nr 138.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning nied cheferna för social- och kommunikationsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss,

följande.

I anledning av de sysselsättningssvårigheter, som inträffat vid gruvfälten

i Norrbotten efter malmexportens upphörande under hösten 1944, har Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag (nedan benämnt LKAB) gjort framställningar

om vissa statliga åtgärder till stöd för bolagets strävanden att fortsättningsvis

bereda sysselsättning åt sina arbetare. LKAB har sålunda i en framställning

den 6 februari 1945 anhållit örn ett räntefritt statslån på 7,5 miljoner

kronor för finansiering av gråbergsbrytning i förskott vid Kiirunavaara dagbrott.

Vidare har bolaget i en till järnvägsstyrelsen ställd skrivelse den 27

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 138. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

.januari 1945, vilken av styrelsen med yttrande den 3 februari överlämnats

till Kungl. Maj:ts prövning, hemställt örn viss modifikation av stadgandet

i § 13 malmavtalet beträffande den tilläggsfrakt, som under vissa förutsättningar

utgår å från gruvfälten efter den 30 september 1937 bortfraktad malm.

Jag upptager nu först till behandling framställningen örn statslån för gråbergsbrytningen.

Beträffande de nuvarande sysselsättningsmöjligheterna för

LKABrs arbetare i Kiruna anför bolaget i nämnda framställning följande.

Antalet hos LKAB anställda arbetare i Kiruna utgör för närvarande 1 717,

varav 1 284 äro att anse såsom egentliga gruvarbetare. Av dessa sysselsättas

356 man med brytningsarbeten m. m., som äga samband med bolagets framställning

av apatitkoncentrat, och 68 man med brytning och beredning av

malm för Norrbottens järnverk och eventuellt andra smärre leveranser till

inhemska förbrukare. Då all malmexport är stoppad, äger någon ytterligare

malmbrytning icke rum annat än i mindre skala såsom ingående moment i

vissa tillredningsarbeten. Lagerplatser för uppläggande av malm i Kiruna

saknas, och att under nuvarande förhållanden bryta Kirunamalm för lagring

i Luleå är ur olika synpunkter icke lämpligt.

Om avskedande av arbetare skall kunna undvikas, är det följaktligen nödvändigt

att finna sysselsättning för 860 man i andra gruvarbeten av förberedande

natur. Olika slag av dylika sysselsättningsmöjligheter föreligga, ehuru

givetvis dock i en mer eller mindre begränsad omfattning. Under jord kan

.sålunda drivning av schakt, tunnlar och orter äga rum såsom förberedelse för

framtida underjordsbrytning av malm. I sådant arbete ha också placerats så

många man, som rimligen låter sig göra. Den stora möjlighet till sysselsättande

av överflödig arbetskraft, som erbjuder sig och som man har att utnyttja,

i den mån de övriga arbetena icke räcka till, är emellertid gråbergsbrytning

i Kiirunavaara dagbrott.

En i förskott verkställd gråbergsbrytning i dagbrottet är ur gruvteknisk synpunkt

i viss utsträckning icke blott lämplig utan nödvändig. För att framdeles

kunna uttaga malm på lägre liggande nivåer måste stora kvantiteter

gråberg från högre liggande nivåer ha i förväg undanskaffats. Så har också

skett under de gångna åren. Den 30 september 1944, per vilken dag bolagets

räkenskapsår utlöper, utgjorde sålunda den i förskott brutna gråbergskvantiteten

i runt tal 32 miljoner ton.

I fråga om den fortsatta gräber g sbrytning en framhåller bolaget

följande.

Så som läget i dagbrottet var vid ingången av det nu löpande räkenskapsåret

den 1 oktober 1944, förefanns möjlighet att där bryta ca 8 miljoner ton

malm utan att något vidare undanskaffande av gråberg erfordrades. Ur gruvteknisk

synpunkt förelåg intet behov av fortsatt gråbergsbrytning så länge

malmbrytningen i dagbrottet var nedsatt till en relativ obetydlighet; och

med en fortsättningsvis sålunda begränsad malmbrytning skulle ett dylikt

behov icke heller komma att inställa sig på åtskilliga år.

För att bereda sysselsättning åt samtliga arbetare har det emellertid under

nu föreliggande förhållanden varit erforderligt att tillgripa en betydande

gråbergsbrytning i Kiirunavaara dagbrott. Enligt uppgjort program, som syftar

till att tillsvidare undvika avskedanden och endast inskränka arbetstiden

med en dag per vecka, kommer denna brytning att under räkenskapsåret Vio

1944—3% 1945 behöva omfatta ca 3,1 miljoner ton. Härmed sysselsättas 535

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

3

gruvarbetare förutom verkstadsarbetare samt diverse arbetare av andra kategorier.

Sammanlagt kan den ifrågavarande brytningen beräknas ge sysselsättning

åt ca 555 man under hela året.

Den direkta rörliga kostnaden för gråbergsbrytningen understiger icke vid

nuvarande löne- och prisläge 1 krona 55 öre per ton, som fördelar sig med

ungefär två tredjedelar på arbetslöner och en tredjedel på materiel och kraft.

Årskostnaden skulle alltså komma att uppgå till ca 4,8 miljoner kronor, varav

ungefär 3,2 miljoner kronor arbetslöner.

Beträffande finansieringen av gråbergsbrytningen framhåller bolaget

i huvudsak följande.

Den förskottsvis verkställda gråbergsbrytningen har hittills enligt en mellan

statens och det enskildas representanter i bolagets styrelse träffad överenskommelse,

som ligger till grund för 1938 års plan för brytningen i dagbrottet,

bokförts såsom tillgång med ett belopp, motsvarande de kostnader, som

skäligen kunna anses förorsakade av brytningen, inklusive ränta. Detta belopp

har förutsatts framdeles skola avskrivas successivt, i den mån det brutna

gråberget kommer malmbrytningen tillgodo.

Till kostnaderna för den med början av innevarande räkenskapsår igångsatta,

av sysselsättningspolitiska skäl motiverade gråbergsbrytningen har bolaget

ansett sig våga räkna med att kunna erhålla ett räntefritt lån av staten.

De likvida medel i form av banktillgodohavanden och statsobligationer, varöver

bolaget förfogade vid räkenskapsårets början efter betalning av royaltv

till staten, utdelning till trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund och frakt

till statens järnvägar, uppgingo till i runt tal 46 miljoner kronor. Härav

komma under året att betalas skatter med tillhopa ca 26 miljoner kronor.

Återstoden kan med säkerhet beräknas vara förbrukad väsentligt tidigare än

vid räkenskapsårets utgång.

Det måste anses mycket sannolikt, att fortsatt gråbergsbrytning i minst

samma omfattning som för närvarande blir erforderlig för sysselsättning av

gruvarbetarna även efter utgången av löpande räkenskapsår. För tiden till

den 1 april 1946 synes man böra räkna med ett totalt lånebelopp icke understigande

7,5 miljoner kronor. Frågan örn en eventuell fortsättning efter denna

tidpunkt kunde då upptagas till övervägande i början av år 1946.

Bolaget föreslår, att ett lånebelopp av högst 7,5 miljoner kronor skall beviljas

av statsmedel och utlämnas med 1 krona 55 öre per ton brutet gråberg,

i första hand för den kvantitet, som brutits från ingången av löpande räkenskapsår,

och sedermera efter varje kalendermånads utgång för den under månaden

brutna kvantiteten. Nyssnämnda belopp, 1 krona 55 öre, har beräknats

vid nuvarande löne- och prisläge icke överstiga bolagets direkta rörliga kostnader

för gråbergsbrytningen.

Beträffande sättet och tidpunkten för återbetalningen av lånet har

bolaget anfört följande.

Återbetalning av lånet synes böra äga rum, i den mån i förskott brutet gråberg

överhuvud taget kommer malmbrytningen effektivt tillgodo, under förutsättning

givetvis att icke malmbrytningen även den är att betrakta såsom

en åtgärd för att bereda sysselsättning åt arbetare. Såsom förhållandena i

dagbrottet nu arn kända, kan i förskott brutet gråberg anses komma malmbrytningen

tillgodo, då malmprocenten i den brutna bergmassan överstiger

62,7. För tillämpning av den angivna principen för lånets återbetalning .skulle

för varje räkenskapsår i Kiirunavaara dagbrott brutet tontal gråberg i häng
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

och liggvägg — sålunda icke gråberg inom fyndigheten eller gråberg från

förberedande arbeten —• och i dagbrottet brutet tontal malm sammanräknas

till en totalsumma av i dagbrottet bruten vikt berg. I den händelse i totalsumman

ingående vikt malm överstege 62,7 procent av samma summa, skulle

den vikt gråberg, som ytterligare behövt brytas under räkenskapsåret, för att

malmens vikt skulle hava utgjort allenast 62,7 procent av totalsumman, avräknas

å det för lånemedlen brutna gråberget. För varje ton, som sålunda avräknas,

skulle för bolaget inträda återbetalningsskvldighet med 1 krona 55

öre av lånet.

Bolagets framställning den 27 januari 1945 om viss modifikation av

13 § i 1927 års malmavtal mellan staten och LKAB m. fl. bolag

åsyftar, att för sådan malm, som brytes vid gruvorna av sysselsättningspolitiska

skäl och sedermera lagras vid skeppningshamnarna, tills vidare icke

skall utgå tilläggsfrakt enligt 2 mom. nämnda paragraf.

Enligt § 13 i malmavtalet utgå fraktavgifterna för LKAB:s malmtransporter

å järnvägen Svartön—Riksgränsen dels med vissa fasta belopp, angivna i § 13

mom. 1, dels ock i vissa fall med tilläggsbelopp, som äro beroende av försäljningspriset

på malm enligt i mom. 2 närmare angivna regler. Sistnämnda moment

har följande lydelse.

Därest efter den 30 september 1937 medelförsäljningspriset fritt ombord

(exklusive agentprovision) för under ett bokslutsår från Narvik och Svartön

skeppade malmkvantiteter från bolagets gruvfält överskjutit 16 kronor 75

öre per ton, skall bolaget såsom fraktökning för varje under året från ifrågavarande

gruvfält bortfraktad ton malm erlägga ett belopp motsvarande en

femtedel av angivna överskott. Denna fraktökning skall gäldas senast den

15 december näst efter bokslutsårets utgång.

För löpande, den 1 oktober 1944 börjande bokslutsår skulle tillämpningen

av detta stadgande innebära, att tilläggsfrakten per ton skall bestämmas efter

medelförsäljningspriset för en under året försåld, relativt ringa kvantitet i

huvudsak högvärdig malm, medan sådan tilläggsfrakt skall erläggas icke blott

för denna kvantitet utan jämväl för de betydligt större mängder malm, som

bolaget i syfte att upprätthålla sysselsättningen bland arbetarna avser att bryta

vid gruvorna och nedfrakta till skeppningshamnarna för lagring. Detta har

synts bolaget vara både oskäligt betungande och hindersamt för den planerade

sysselsättningspolitiken. Bolaget har för den skull hemställt, att tilläggsfrakt

tills vidare icke skall utgå på den malm, som bolaget under innevarande

bokslutsår bryter samt lagrar i skeppningshamn, utan att sådan frakt i stället

må beräknas och utgå efter medelförsäljningspriset under det bokslutsår, när

den lagrade malmen framdeles skeppas.

Till stöd för sin hemställan har bolaget anfört i huvudsak följande.

Sedan bokslutsårets början ha från Luleå och Narvik sammanlagt skeppats

endast ca 112 000 ton av bolagets malm. Redan den 27 september 1944 hade

exporten från Luleå praktiskt taget stoppats på grund av krigsförhållandena.

över Narvik har fortgått en mycket begränsad malmexport intill dess där

befintligt lager numera tömts. Från gruvorna har malm avsänts till Narvik i

mycket ringa omfattning. Dylika transporter upphörde helt före jul 1944 och

kunna tills vidare icke återupptagas till följd av krigsförhållandena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138. 5

Medelförsäljningspriset fritt ombord (exklusive agentprovision) för de nyss

angivna, skeppade kvantiteterna har, såvitt det hittills kunnat beräknas, uppgått

till 22 kronor 67 öre. Då detta pris överskjuter 16 kronor 75 öre med

5 kronor 92 öre, skulle statens järnvägar, därest medelförsäljningspriset icke

genom ytterligare försäljningar under bokslutsåret förändras, vara berättigade

att erhålla ett frakttillägg av 1 krona 18 öre per ton å den ifrågavarande kvantiteten

Men icke nog därmed. Enligt bestämmelsens ordalydelse skulle samma

fraktökning även utgå för varje under bokslutsåret från gruvorna bortfraktad

ton malm. . „

Per den 1 oktober 1944 uppgick bolagets malmlager i Lulea till 2bb 044,s

ton. Under förhandenvarande omständigheter vöre det i och för sig önskvärt

att icke för närvarande behöva öka detta lager. Emellertid har det varit bolaget

angeläget att i största möjliga utsträckning sysselsätta arbetarna vid

gruvorna. Bolaget har därvid inriktat sig på att söka behålla hela arbetsstyrkan

i tjänst och tillsvidare endast inskränka arbetet med en dag per vecka

Så långt det låter sig göra, kommer sysselsättningen att förläggas icke till

malmbrytning utan till allehanda förberedelse- och tillredningsarbeten m. m.

Till utfyllnad av sysselsättningen måste dock även malmbrytning i viss omfattning

äga rum. Enligt uppgjort program beräknas det, att under bokslutsåret

700 000 å 800 000 ton malm komma att brytas och läggas pa lager. Vid

gruvorna finnas icke för en dylik lagring erforderliga lagerplatser och i nuvarande

situation är lagring i Narvik givetvis utesluten. Lagringen antages

därför komma att helt och hållet äga rum i Luleå. Den sålunda brutna och

lagrade malmen kommer till mycket stor del att utgöras av Gallivaremalm for

vilken medelförsäljningspriset på senaste tiden endast uppgått till 17 a 18 kronor.

samt till en mindre del av Kirunamalm av en kvalitet, vars medelpris visserligen

varit högre, men dock legat avsevärt lägre än det nyss angivna medelförsäljningspriset

för den under bokslutsåret skeppade malmen. Vad priset pa

den brutna och lagrade malmen kommer att utgöra, när den en gång efter

krigets slut kan försäljas och skeppas, kan givetvis icke nu förutsågas.

Under dessa förhållanden synes det bolaget vara oskäligt, att bolaget skall

vara skyldigt att för den omhandlade malmen, som grytes uteslutande för

att bereda sysselsättning åt bolagets arbetare och mäste läggas pa lager i

Luleå eller framdeles eventuellt Narvik för att säljas i en oviss framtid till ett

ovisst pris, erlägga ett frakttillägg, som skulle kunna komma att uppgå till

inemot en miljon kronor. Skulle denna skyldighet för bolaget vidmakthållas,

måste det givetvis föranleda bolaget att taga under övervägande, huruvida icke

bolaget bör minska eller inställa malmbrytningen med åtföljande minskning

av arbetarnas sysselsättning.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 3 februari 1945 framhållit, att en

sådan situation som den nu inträdda icke varit förutsedd vid avtalets träffande,

och för sin del tillstyrkt bifall till den av bolaget begärda temporära modifikationen

i avtalets tillämpning.

Den nedgång i malmexporten, sorn inträtt under vintern och örn vars varaktighet

det ännu är för tidigt att yttra sig, har medfört allvarliga svårigheter

för sysselsättningen vid de lappländska malmfälten. Särskilda åtgärder

äro nu påkallade för alt bereda den vid gruvorna sysselsatta befolkningen arbete.

Därvid ifrågakommer särskilt brytning av malm för lagring samt av

gråberg i syfte att förbereda senare malmbrytning. Möjligheterna att lagra

malm äro av olika skäl starkt begränsade. Man mäste därför, liksom vid kri
-

Dcpartementa
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

sen i början av 1930-talet, i väsentlig utsträckning lita till den sysselsättningsmöjlighet

vid gruvorna som gråbergsbrytningen kan erbjuda.

Det är mot bakgrunden av dessa förhållanden som man har att se de båda

framställningar från malmbolaget som refererats i det föregående. Av dessa

avser den ena att bereda möjligheter till en ändamålsenlig finansiering av

giabergsbrytning, den andra en jämkning av gällande regler för fraktsättningen

vid malmtransporter, vilken motiveras med att nedfraktningen av malm till

utskeppningshamn för närvarande sker praktiskt taget blott för lagring.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, kan malmbolaget, trots dess

starkt konsoliderade ställning, väntas bli i behov av viss kredit för finansieringen

av gråbergsbrgtning i sgsselsättningspoiitiskt sgfte. Denna kredit kan

givetvis upptagas i marknaden eller lämnas av staten. I det senare fallet uppkommer

frågan, om krediten bör lämnas räntefritt eller mot viss ränta. Vid

valet mellan dessa olika finansieringsformer har man att beakta de vinstberäknings-

och inlösningsbestämmelser som fastställts i avtalen mellan staten

och bolaget.

Om bolaget lånar medel i marknaden för finansiering av gråbergsbrytning,

fördyras denna brytning med räntekostnaden. När malmbrytning senare verkställes,

kommer denna med av bolaget tillämpad bokföring att belastas också

med ifrågavarande räntekostnad såsom en del av kostnaderna för den tidigare

gråbergsbrytning som man vid malmbrytningen tillgodogör sig. Vinsten på

malmbrytningen reduceras i samma mån. Detsamma blir fallet, om gråbergsbrytningen

finansieras med fonderade medel, på grund av att gällande avtal

med viss begränsning — stadga, att ränta för sådana medel vid vinstberäkningen

för inlösen skall debiteras bolaget såsom kostnad. I båda de här angivna

fallen kommer alltså vinsten på en malmbrytning, vid vilken man tillgodogör

sig en tidigare företagen gråbergsbrytning, att reduceras genom ränteutgifter

som representera kostnaden för att gråbergsbrytningen i tiden skilts

från malmbrytningen. Emellertid är den efter angivna principer beräknade

vinsten underlag för bestämmande av den ersättning som skall utgå i händelse

av inlösen. Örn nu gråberg brytes i förskott icke av tekniska utan av arbetslöshetspolitiska

skäl, kommer räntekostnadens inverkan på denna ersättning

att innebära, att den påverkas av omständigheter utanför ramen av bolagets

driftsekonomi. Detta synes icke riktigt.

Det anförda ger vid handen, att en upplåning av medel i marknaden eller

en disposition av egna medel för finansiering av en gråbergsbrytning, som icke

är driftstekniskt motiverad utan verkställes uteslutande av arbetslöshetspolitiska

skäl, på grund av gällande reglering av förhållandet mellan staten och

bolaget icke ger ett tillfredsställande resultat. Detsamma gäller en finansiering

genom räntebärande statskredit. Den återstående utvägen — finansiering

av gråbergsbrytningen genom ett räntefritt statslån — leder däremot till att

vinsten och inlösningssumman icke påverkas av ränteutgifter representerande

kostnader för arbetslöshetsåtgärder. Örn sistnämnda finansieringsmetod anlitas,

blir resultatet, att malmbrytningen belastas med kostnaderna för grå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

7

bergsbrytningen såsom om denna verkställts i omedelbar anslutning till malmbrytningen.

Finansieringsmetoden är därför den lämpligaste, örn man vill

eliminera de finansiella verkningarna av att gråbergsbrytning av arbetslöshetspolitiska

skäl verkställes i förskott i större utsträckning än som är tekniskt

motiverad.

Malmbolaget har nu hemställt örn ett räntefritt statslån på 7,5 miljoner

kronor för finansiering av den gråbergsbrytning som verkställts av bolaget

från och med ingången av löpande bokslutsår, den 1 oktober 1944, då malmbrytningen

hade reducerats så kraftigt, att ytterligare gråbergsbrytning enligt

bolagets mening icke kunde anses tekniskt motiverad. Krediten bär föreslagits

utgå med ett belopp per ton brutet gråberg icke överstigande bolagets

rörliga kostnader för brytningen. Den förutsättes återbetalad, i den mån den

med utgångspunkt från den normala relationen mellan malmbrytning och

gråbergsbrytning kan anses komma löpande malmbrytning till godo. Vid

fastställandet av det föreslagna procenttalet för denna relation har bolaget

utgått från att en förskottsbrytning av gråberg av den omfattning som av

tekniska skäl hade verkställts den 1 oktober 1944 — eller 32 miljoner ton —

skall antagas bliva bestående intill dess lånet återbetalats.

Med hänsyn till angelägenheten av att sysselsättning beredes arbetskraften

vid de lappländska malmfälten och då den av bolaget föreslagna finansieringsmetoden

av förut angivna skäl synes lämplig, vill jag tillstyrka, att

bolaget erhåller ett räntefritt lån av ifrågasatt omfattning. Ehuru jag hyser

tvekan örn det berättigade i att medgiva kreditfinansiering av gråbergsbrytningen

redan från den 1 oktober 1944, vill jag icke motsätta mig att så sker;

omfattningen av den då redan verkställda gråbergsbrytningen synes vara så

betydande, att fog finnes för meningen, att en gråbergsbrytning efter nämnda

tidpunkt endast varit motiverad av sysselsättningspolitiska skäl. dag kan

även tillstyrka, att gråbergsbrytningen tillgodoräknas malmbrytningen efter

av bolaget föreslagna principer och att krediten återbetalas i enlighet därmed.

.Tåg bär i det föregående nämnt, att ränta å fonderade medel vid vinstberäkningen

för inlösen skall debiteras bolaget såsom kostnad. Jag har även

erinrat örn att bolaget i anslutning därtill belastar gråbergsbrytning, som

finansieras med fonderade medel, med motsvarande räntekostnader. I bokföringen

kommer detta att framträda så, att värdet av verkställd gråbergsbrytning

ökas med ränta på ränta till den tidpunkt, då man vid malmbrytningen

tillgodogör sig den tidigare gråbergsbrytningen. När malmbrytningen

nedgår, kan en följd härav bli, att ifrågavarande tillgångsvärden i balansräkningen

undergå en omotiverad stegring. Ehuru bokföringsprincipen, örn

icke ändrade förutsättningar inträda, bör fasthållas i vad avser de kalkyler

sorn äro av betydelse för beräkningen av inlösningsvärdet, synes det motiverat

att frångå principen vid uppgörandet av den vanliga balansräkningen. För

den händelse riksdagen icke riktar erinran däremot, förutsätter jag, ali sfi

får ske.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

Frakterna för malmtransporter bestämmas enligt avtalen, när malmpriset

överstiger viss nivå, under beaktande av vid varje tidpunkt gällande exportpriser.

Bolaget har nu funnit det skäligt, att bortfraktning av malm för lagring

får betalas enligt de exportpriser som komma att gälla när malmen utskeppas

och icke efter dagspriser. Bolagets av järnvägsstyrelsen tillstyrkta

hemställan synes mig i princip motiverad. Genom den föreslagna anordningen

ernås samma resultat, som om lagring av den av sysselsättningspolitiska skäl

brutna malmen skett vid gruvorna. Att lagringen lämpligen bör ske i utskeppningshamn

synes mig icke rimligen böra försätta bolaget i ett sämre läge, än

örn lagring vid gruvorna varit möjlig. Jag förordar därför, att Kungl. Majit

inhämtar riksdagens bemyndigande att träffa överenskommelse med bolaget

örn jämkning av reglerna för fraktsättningen inom ramen av här angivna

allmänna princip. I denna överenskommelse får en närmare reglering ske

av förutsättningarna och tidsutsträckningen för jämkningen i fråga.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

dels bevilja Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ett lån

å 7 500 000 kronor på de villkor som i det föregående angivits;
dels

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

under Fonden för låneunderstöd till Lån till Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag anvisa ett investe
ringsanslag

av ........................ kronor 7 500 000;

dels slutligen bemyndiga Kungl. Majit att med Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag träffa överenskommelse örn

jämkning av gällande regler för fraktsättningen vid malmtransporter

i enlighet med vad i det föregående förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

457296. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående larn till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. a1 i texten
  2. SU 1945:175 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämt» i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten