Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m
1945-02-23 · 45 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 42 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:180, Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.
1
Nr 180.
Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret
1945i46 m. m.; given Stockholms slott den 23
februari 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning.
Alltsedan ingången av budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets
fastigheter å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, beBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180.
4H» 45
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
nämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar
dock icke befästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart
kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag
vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk, varvid
fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret 1944/45 upptagits
till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond,
ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna från samma tidpunkt
överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden.
Försvarsväsendets fastighetsfond består av tre särskilda delfonder, nämligen
arméförvaltningens delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens
delfond. På sätt framgår av årets statsverksproposition, fjärde
huvudtiteln, s. 312, föreslås ifrågavarande delfonder från och med nästkommande
budgetår erhålla benämningarna arméns, marinens och flygvapnets
delfonder av försvarets fastighetsfond.
Invärdering av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.
I årets statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna
å riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Till grund för detta statförslag
ligga framställningar från arméns fortifikationsförvaltning den 10 november
1944, från marinförvaltningen den 25 augusti 1944 och från flygförvaltningen
den 24 augusti 1944. I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten
i förslaget till riksstat bland »Inkomster av statens kapitalfonder»
upptagits de i statförslaget för respektive delfonder angivna överskotten
och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde huvudtiteln linder rubriken
»E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag
för ersättning till envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas
rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda
fastigheterna.
Sedan 1943 års militära fastighetsutredning med skrivelse den 1 november
1944 överlämnat förslag i fråga örn ändrade grunder för beräkning av de i
staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna till bestridande
av reparations- och underhållskostnader m. m., ha förvaltningsmyndigheterna
den 21 och 30 december 1944 framlagt på förslaget grundade förnyade beräkningar
av behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för
budgetåret 1945/46.
Över förvaltningsmyndigheternas omförmälda framställningar av den 10
november, den 25 augusti och den 24 augusti 1944 har riksräkenskapsverket
den 15 januari 1945 avgivit utlåtande, varefter ämbetsverket den 25 i samma
månad utlåtit sig över fastighetsutredningens förenämnda förslag jämte de
fondförvaltande myndigheternas på detta förslag grundade förnyade beräkningar
av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader för nästkommande
budgetår.
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1943/44
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastig
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
3
hets- och värdeminskningskonton m, m. för samina budgetår framgår, att
fondens ställning per den 30 juni 1944 var följande.
Arméförvaltningens delfond. Kronor Kronor
Tillgångar:
Markvärde.................................... 71 844 467: 09
Byggnadsvärde .............................. 456 535 525:42
Fordringar hos andra fonder .............. 1 132 539:39
Kontant behållning.......................... 6 432 332: 29 535 944 864:19
Skulder:
Värdeminskningskonto ...................... 383 106 348:47
Diverse medel................................ 2 238168:71 385 344 517:18
Kapitalbehållning ................................,................ 150 600 347:01
Marinförvaltningens delfrid.
Tillgångar:
Markvärde................
Byggnadsvärde ..........
Förskott ..................
Kontant behållning......
Skulder:
Värdeminskningskonto ..
Diverse medel.............
Kapitalbehållning...........
56 515 025: 78
133 322 061:94
171 510: 78
5 483 720: 66
107 971 564: 43
1 096 258: 26
195 492 319:16
109 067 822: 69
86 424 496: 47
Flygförvaltningens delfond.
Tillgångar:
Markvärde.....................
Byggnadsvärde ...............
Fordringar hos andra fonder
Kontant behållning...........
Skulder:
Värdeminskningskonto
Diverse medel.........
Kapitalbehållning ........
15 535 023: —
172 684169:71
196 155: 82
7 155 334: 19
103 658 448: 99
549 234: 72
195 570 682: 72
104 207 683: 71
91 362999:01
I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1943/44 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 28.803 miljoner kronor. Inkomsterna
beräknades till detta belopp och utgifterna samt överskottet till
respektive 14,263 och 14,640 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av
en i budgetredovisningen för budgetåret 1943/44 (s. 144 och 145) intagen
sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 11 203 777
kronor 15 öre, som tillförts statsregleringen.
Stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 har fastställts
den 22 juni 1944.
Innan jag ingår på frågan om fondens stat för nästkommande budgetår,
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
torde jag få till behandling upptaga spörsmålet om ändrade grunder för beräkning
av de i staten för fastighetsfonden uppförda posterna för bestridande
av reparations- och underhållskostnader m. m., i vilket sistnämnda
hänseende 1948 års militära fastighetsutredning, såsom förut nämnts, i ett
den 1 november 1944 dagtecknat utlåtande framlagt förslag, varöver yttranden
inhämtats från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
statens organisationsnämnd, byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.
2. Ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparationsoch
underhållskostnader.
Hittills tillämpade beräkningsgrunder m. m.
Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för
underhåll av försvarets byggnader till l/2 % av anläggningskostnaden under
1—4 åren, 3/4 % under 5—8 åren och 1 % från och med 9 året. Därutöver
disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för underhåll av uthyrningsfastigheter
samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande hyres- och
arrendeinkomster.
Dessa grunder ha numera frångåtts. I samband med förslag i sådan
riktning framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars 1940,
att det kunde ifrågasättas, örn det icke vore principiellt riktigare att fastställa
underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande
belopp än dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten
på en omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde
vara underhåll. Jag framhöll vidare, att underhållet av försvarets fastigheter
under lång tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades de
egentliga reparations- och underhållskostnaderna för fondens fastigheter i statförslagen
för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till 1,5 % av byggnadsvärdena
för arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder och till 2 % av
nämnda värden för marinförvaltningens delfond, vartill komme vissa belopp
för kommunalutskylder. För budgetåret 1942/43 åter beräknades i statförslaget
motsvarande kostnader till 1,6 % för arméns och flygvapnets fastigheter
samt till 2,2 % för marinens fastigheter. Till grund för kostnadernas
beräkning lades det bokförda byggnadsvärdet den 1 juli 1941, d. v. s. byggnadsvärdet
vid ingången av det närmast före riksstatsåret liggande budgetåret,
under det att tidigare plägat tagas i beräkning jämväl byggnadsvärdet
av de fastigheter, som tillkommit under sistnämnda budgetår. Beträffande
de närmare skälen för dessa ändrade beräkningsgrunder torde jag få hänvisa
till det vid propositionen 1942:208 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
(s. 5 ff.).
För budgetåret 1943/44 beräknades reparations- och underhållskostnaderna
efter i stort sett enahanda grunder som för budgetåret 1942/43. Vid anmälan
av propositionen 1943:181 med förslag till stat för försvarsväsendets
5
Kungl. Marits proposition nr ISO.
fastiglietsfond för budgetåret 1943/44 erinrade jag emellertid om en av intendenten
lios byggnadsstyrelsen K. Bildmark, på uppdrag av besparingsberedningen,
verkställd utredning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder
i fråga örn underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen
och försvarsväsendet disponerade byggnader. Jag framhöll, att det
för försvarsväsendets fastighetsfonds vidkommande, i avvaktan på ytterligare
granskning av hithörande förhållanden, vore för tidigt att ingå på ett närmare
bedömande av utredningsmannens detaljförslag till beräkning av reparationsposterna.
På grundval av det föreliggande materialet syntes emellertid
frågan kunna upptagas till bedömande, lämpligen genom särskild expertis.
I avbidan på en översyn på detta område syntes det emellertid motiverat,
att viss återhållsamhet iakttoges vid beräkningen av ifrågavarande delposter
i de till försvarsväsendets fastiglietsfond hörande delfonderna. Ett ytterligare
skäl härför vore den brist på arbetskraft och materiel, som för det dåvarande
rådde och som i viss utsträckning lade hinder i vägen för utförande av eljest
önskvärda byggnadsarbeten. A andra sidan medförde den under försvarsberedskapen
avsevärt ökade manskapsstyrkan onormalt stark förslitning av
byggnaderna med därav betingade ökade underhålls- och reparationskostnader.
Efter av Kungl. Majit erhållet bemyndigande tillkallades sedermera den
7 maj 1943 tre sakkunniga att inom departementet, med anledning av vad
i ämnet anförts i propositionen 1943:181, biträda med verkställande av bland
annat utredning rörande grunderna för beräkning av de i staten för försvarsväsendets
fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av reparations-
och underhållskostnader m. m. De sakkunniga — 1943 års militära
fastighetsbildning — ifrågasatte i en den 1 oktober 1943 avgiven promemoria
med principutredning i ämnet, örn icke den för beräkning av underhållskostnaderna
tillämpade procentuella metoden borde ersättas med en metod,
som huvudsakligen byggde på underhållskostnadernas avvägande i relation
till fastighetsbeståndets volym, den s. k. volymmetoden.
Jämväl för budgetåret 1944/45 beräknades reparations- och underhållskostnaderna
efter i huvudsak samma principer som under budgetåren 1942/43
och 1943/44. Vid anmälan av denna fråga i fjol (propositionen nr 76, s. 9)
anförde jag nämligen, att det i avbidan på slutförandet av de utav 1943 års
militära fastighetsutredning igångsatta undersökningarna syntes lämpligt att
för budgetåret 1944/45 beräkna hiir ifrågavarande kostnader i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som vunnit tillämpning under nästföregående
budgetår.
Genom beslut den 17 mars 1944 bemyndigade Kungl. Majit härefter
1943 års militära fastighetsutredning att -— i anslutning till innehållet i
förberörda promemoria och däröver avgivna yttranden — vid de fortsatta
undersökningarna pröva olika alternativa lösningar av frågan örn grunderna
för underhållskostnadernas beräkning. Dessa alternativ skulle avse antingen
bibehållande i princip av nuvarande system med de kompletteringar, som
kunde befinnas påkallade i anledning av vad i yttrandena anförts, eller beräkning
enligt den s. k. volymmetoden eller ock en kombination av nämnda
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
båda alternativ. Tillika uppdrog Kungl. Maj: t åt utredningen att utarbeta
fullständiga förslag beträffande ettvart av de angivna alternativen med förord
för ett av dem eller för det förslag, som vid sidan därav kunde befinnas
böra genomföras.
1943 års militära fastighetsutredning.
Till fullföljande av det åt 1943 års militära fastighetsutredning lämnade
uppdraget har utredningen med skrivelse den 1 november 1944 avgivit utlåtande
med förslag angående ändrade grunder för beräkning av de i staten
för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av
reparations- och underhållskostnader m. m.
Inledningsvis har utredningen erinrat örn förenämnda av intendenten Bildmark
verkställda undersökning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder
i fråga örn underhållet av statens byggnader och i sammanhang härmed
återgivit de redogörelser för huvudinnehållet i undersökningen, vilka finnas
intagna i propositionerna 1942: 166 och 258 med förslag till stater för statens
allmänna fastighetsfond, respektive för försvarsväsendets fastighetsfond för
budgetåret 1942/43 (propositionen 166, s. 12 och 13; propositionen 258, s. 7—10).
Vidare har utredningen anfört:
Bildmark hade ansett principiellt riktigast att även fortsättningsvis beräkna
underhållsanslagen i viss relation till det bokförda byggnadsvärdet
för de å delfonderna redovisade fastigheterna, d. v. s. med fixerade anslagsbelopp.
Härvid hade emellertid förordats en viss förbättring i den nuvarande
metoden för anslagens beräkning genom dennas uppdelande på två
olika poster, nämligen en avseende det gamla byggnadsbeståndet och en
avseende nya byggnader, som tillfördes fonden.
I fråga örn underhållskostnaderna för försvarsväsendets fastigheter hade
Bildmark verkställt en jämförelse med motsvarande kostnader för byggnadsstyrelsens
bvggnadsfastigheter, av vilken jämförelse ansetts kunna dragas
vissa slutsatser. Bland annat hade framhållits, att försvarets byggnader
merendels vore utsatta för ett hårdare invändigt slitage och även åverkan
än statens byggnader i övrigt. Å andra sidan vore underhållsarbetena i
stor utsträckning av förhållandevis enklare beskaffenhet. En kalkyl, där
hänsyn tagits till höjande, respektive sänkande faktorer, hade utvisat att
underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet
kunde beräknas till vid armén 1,1 %, vid marinen 1,7 % och vid
flygvapnet 1,0 % av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. I relation härtill
hade underhållsprocenten för nytillkommande anläggningar uppskattats
till respektive 0,8, 0,9 och 0,8 % från och med nionde året samt till respektive
0,4, 0,45 och 0,4 % dessförinnan. Dessa procentsatser, vilka beräknats vid
1939 års prisläge, finge emellertid regleras enligt byggnadsstyrelsens index
för underhållskostnaderna. Vid de på grundval harav verkställda anslagsberäkningarna
hade en viss av krisförhållandena betingad reduktion av anslagsbeloppen
för byggnadernas underhåll synts möjlig.
Bildmark hade utgått från att, liksom för närvarande, särskilda belopp
skulle beräknas för underhåll av arméns övnings- och skjutfält med däri
ingående jordbruks- och skogsfastigheter respektive för underhåll av marinens
jordbruks- och skogsfastigheter, varvid medelsbehovet förutsatts skola uppskattas
med ledning av vunnen erfarenhet. Enahanda förfarande hade av
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
Bildmark föreslagits komma till användning även beträffande flygvapnets
jordbruks- oell skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor. Vidare
hade beträffande marinförvaltningens delfond föreslagits, att underhållet av
dockor, kajer m. m. skulle beräknas på grundval av ett årligen efter företagen
besiktning upprättat förslag med kostnadsberäkning.
Fastighetsutredningen har vidare erinrat örn innehållet i en av besparingsheredningen
den 25 april 1942 avgiven promemoria angående underhållet av
vissa staten tillhöriga fastigheter, vari understrukits betydelsen av en effektiv
samverkan beträffande såväl planläggning som forskning mellan de byggande
och de underhållande organen liksom även vikten av att den årliga medelstilldelningen
för underhållsändamål gåves efter fasta normer, varigenom det
bleve den ansvariga underhållsledningens uppgift att inom en given kostnadsram
sörja för ett fortlöpande fullt tillfredsställande byggnadsunderhåll.
Vid hittillsvarande ordning hade i viss utsträckning förekommit, att större
vikt lagts vid sådant inre underhåll som haft betydelse ur utseendesynpunkt,
medan däremot ej sällan allvarliga skador i byggnadskropparna uppkommit
till följd av eftersatt yttre underhåll.
Utredningen har härefter övergått till en redogörelse för huvudinnehållet
i de över lindmarks utredning avgivna yttrandena. Ur dessa må följande här
återgivas.
Marinförvaltningen anförde, att ämbetsverket vid beräkning av utgiftsstat
för ämbetsverkets delfond av försvarsväsendets fastighetsfond sammanfört
posterna till reparations- och underhållsarbeten samt mindre nybyggnadsoch
förändringsarbeten under en rubrik. I verkligheten förefunnes emellertid
en bestämd uppdelning av anslagsmedlen.
Byggnadsstyrelsen underströk i stort sett de av Bildmark och besparingsberedningen
anförda synpunkterna samt framhöll önskvärdheten av att
de som nyttjade fastigheterna bereddes tillfälle att göra sin mening hörd i
fråga örn underhållsmedlens användning. De av Bildmark föreslagna procentsatserna
hade synts styrelsen i huvudsak vara lämpligt avvägda.
Riksräkenskapsverket fann den av Bildmark föreslagna differentieringen
av underhållsprocenten med hänsyn till byggnadernas ålder samt
föreliggande olikheter i fråga örn byggnadernas bokförda värde per volymenhet
vara ägnad att öka den hittillsvarande beräkningsmetodens tillförlitlighet.
I förenklingssyfte förordade ämbetsverket, att underhållskostnad icke
beräknades för byggnader, vilka färdigställts under budgetåret närmast före
statsregleringsåret. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet för underhall
av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruksfastigheter m. m. samt
av vissa speciella anläggningar vid marinen, såsom dockor och kajer, biträdde
ämbetsverket vad Bildmark härutinnan föreslagit.
Statens krisrevision uttalade bland annat, att en generalmventenng
av försvarets fastighetsbestånd skulle vara ägnad att förebygga ytterligare
förvärrande av vissa skador samt giva ett ur tekniska och ekonomiska synpunkter
värdefullt, enhetligt underlag för underliållsfrågornas behandling på
längre sikt.
Statens industrikommission framhöll vikten av att bedömningen av
reparationsbehovet skedde efter enhetliga grunder och, vad de militära byggnaderna
beträffade, att bestämmanderätten rörande underhållet av bostäder
inom exempelvis ett regementes etablissement icke anförtroddes at någon
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
under regementschefen lydande person utan uppdroges åt eller kontrollerades
av central myndighet.
För egen del har fastighetsutredningen erinrat, att de av Bildmark framlagda
förslagen avsåge beräkning av kostnaderna för det normala underhållet
vid viss prisnivå och med utgångspunkt från att byggnaderna befunne sig
i normalt skick. Vid bedömande av underhållskostnaderna på grundval av
nämnda förslag mäste man alitsa dels göra tillägg för iståndsättningsarbeten
och vissa förbättringsarbeten och dels omräkna den erhållna underhållskostnaden
med hänsyn till ändringarna i byggnadskostnadsindex.
Med anledning av vad marinförvaltningen i sitt förut återgivna yttrande
anfört har utredningen framhållit, att tillbyggnader och nybyggnader även
dar fråga vore om ersättningsbyggnad självfallet icke finge finansieras med
medel anvisade å fastighetsfondens utgiftsstat.
Utredningen har i detta sammanhang erinrat örn det nära samband,
som frågan örn beräkningen av underhållskostnaderna för försvarets byggnader
äger med frågan örn den blivande organisationen av försvarets fastighetsförvaltande
organ. Då sistnämnda spörsmål för närvarande är föremål
för särskild utredning, har fastighetsutredningen ansett det böra ankomma på
densamma allenast att undersöka den lämpligaste metoden för underhållskostnadernas
beräkning samt vad som bör räknas till underhållskostnader.
I fråga örn sättet för beräkning av reparations- och underhållskostnader
har utredningen till en början anfört i huvudsak följande.
I sin förberörda den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utrednings?
närmare belyst de olägenheter, som särskilt vid inträffande mera betydande
vaxlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå
vidlådde det hittills tillämpade systemet för underhållskostnadernas beräkning.
Utredningen hade härvid främst vänt sig mot att nytillkommande
infördes i fastighetsfonden med alltför höga värden, varmed följde
en orimlig stegring av underhållskostnaderna. Då det gällt att söka erhålla
ett objektivt och riktigt mått på det faktiska behovet av underhållsmedel hade
utredningen fördenskull ansett sig böra pröva ett annat beräkningssätt,
den s. k. volymmetoden, innebärande medelsbehovets avvägning i relation
till byggnadsbeståndets faktiska storlek, kvalitet och ålder. Då volymmått
funnes direkt tillgängliga för huvuddelen av statens byggnader och metoden
att beräkna underhållskostnaderna i förhållande till byggnadsvolymen synts
vara ur praktiska synpunkter lämplig och riktig, hade utredningen ansett
sig böra förorda denna metod, trots att densamma syntes komma att medföra
mera arbete än vad som följde av det dittills tillämpade systemet. Tillämpning
av volymmetoden förutsatte emellertid en uppdelning av fastigheterna
i dels inredda och oinredda byggnader, dels ock å ena sidan sten- och
betonghus samt å andra sidan trähus. Till byggnadernas ålder hade hänsyn
ansetts böra tagas såtillvida, att under de två första åren efter desammas
fardigstallande endast beräknades mindre kostnader för dagligt underhåll samt
att för tredje till åttonde året räknades med en relativt låg underhållskostnad
i fråga örn i berg insprängda verkstäder och förråd, övnings- och skjutfält,
dockor, kajer och slipar m. m. hade utredningen räknat med att dessa anlaggmngar
skulle behandlas som fristående underhållsobjekt. Av naturliga
skal vöre det nämligen icke möjligt att beträffande dessa anläggningar tilllampa
volymmetoden. Utredningen hade ansett anläggningarna i fråga böra
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
uppdelas i särskilda underavdelningar, avseende dels i berg insprängda anläggningar,
dels övnings- och skjutfält, dels ock övriga anläggningar, såsom
kaserngårdar, skjutbanor, kajer, flygfält m. m. Slutligen hade såsom en särskild
underavdelning upptagits skatter och onera.
I remissyttranden över utredningens promemoria hade uttalats, att den av
utredningen förordade volymmetoden visserligen principiellt sett vore riktigare
än det procentuella beräkningssättet men att i praktiken stora svårigheter
mötte att tillämpa densamma.
Utredningen har i anslutning till vad sålunda och av vederbörande
ämbetsverk i remissyttranden anförts framhållit, att det med hänsyn till
det stora antal olikartade objekt, som redovisas över försvarsväsendets
fastighetsfond, synes utredningen i det närmaste ogörligt att fastslå en viss
metod att genomgående tillämpas vid beräkning av här ifrågavarande kostnader.
I betraktande av det nuvarande systemets olägenheter har utredningen
emellertid ansett sig böra pröva olika möjligheter till frågans lösning.
För att få frågan örn underhållskostnadernas beräkning siffermässigt
belyst har utredningen funnit ofrånkomligt att med biträde av byggnadsteknisk
expertis utföra en detaljerad undersökning rörande underhållskostnadernas
fördelning under ett antal år vid ett eller flera militära etablissemang.
Dylik undersökning, avseende underhållskostnadernas beräkning under den
senast förflutna tioårsperioden vid Upplands regementes kasernetablissemang,
har verkställts av byggnadskontrollanten i byggnadsstyrelsen, ingenjören
G. A. Mårdh. Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en
promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid utredningens förenämnda skrivelse
av den 1 november 1944. Beträffande den närmare innebörden av
undersökningen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Utredningen
uttalar för egen del, att undersökningen icke kan på något sätt betraktas
såsom utslagsgivande i avseende å underhållskostnadernas beräkning för
försvaret i dess helhet utan får anses utgöra ett stickprov för att i avsaknad
av tillfredsställande statistik belysa förhållandena vid ett ordinärt
arméetablissemang med övervägande äldre byggnader. Undersökningen bestyrker
enligt utredningens mening i stort sett de resultat, vartill intendenten
Bildmark tidigare kommit.
Utredningen framhåller vidare, att en granskning av de resultat, som
framgå av ingenjören Mårdhs promemoria liksom av de utav utredningen i
övrigt verkställda undersökningarna, givit vid handen, att även volymmetoden
är behäftad med avsevärda brister. Ehuru även den procentuella metoden
är förenad med nackdelar, har utredningen numera kommit till den slutsatsen,
att — därest byggnadsvärdet kan beräknas exakt och efter enhetliga
normer för samtliga byggnader — värdet får anses vara en enklare norm för
underhållskostnadernas uppskattning än volymen. Härtill kommer att tillräckligt
statistiskt underlag för uppbyggande av beräkningar enligt volymmetoden
för närvarande saknas. Utredningen har sålunda frångått sitt tidigare
förslag örn en övergång till volymmetoden.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
En korrekt användning av värdemetoden förutsätter emellertid, framhåller
utredningen, att för nya byggnader den faktiska byggnadskostnaden, omräknad
till enhetlig prisnivå, och för äldre byggnader ett beräknat värde, lägges
till grund för beräkningen av underhållskostnaderna. De äldre byggnadernas
värde bör därvid justeras med hänsyn till efter invärderingen företagna omoch
tillbyggnader å äldre byggnader o. s. v. Med äldre b}''ggnader avses här
sådana byggnader, som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i
fonden. För dessa byggnader finnes alltså redan en vid viss tidpunkt utförd,
för varje särskild delfond enhetlig beräkning.
I fortsättningen anför utredningen i huvudsak följande.
Med den nu skisserade metoden skulle enligt utredningens mening nås just
det resultat, som utredningen velat vinna med sin i promemorian den 1 oktober
194:5 förordade övergång till beräkning efter volymmetod. Ett genomförande
av utredningens förslag förutsätter, att man för beräkning av underhållskostnaderna
tillämpar andra värden än som nu redovisas å fastighetsfonden.
Sålunda böra till grund för beräkningen av underhållskostnaderna
läggas de faktiska byggnadskostnaderna för varje särskild fastighet, omräknade
till ett visst års prisnivå. Även i fortsättningen böra därefter nytillkommande
fastigheter bokföras till den faktiska byggnadskostnaden, vilket
värde vid beräkningen av underhållskostnaderna bör omräknas till samma
prisnivå. Likaså bör underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från
denna prisnivå, omräknad till det års prisnivå, vid vilket underhållsmedlen
böra stå till förfogande. Genomförandet av ett sådant förslag förutsätter upprättande
av vidlyftiga fastighetsförteckningar och detaljberäkningar. Utredningen
förutsätter, att arbetet med genomförandet av en sådan omvärdering
kommer att anförtros det ämbetsverk, som i framtiden skall omhänderha vården
av fastigheterna.
Utredningen vill därjämte påpeka, att de begränsade undersökningar som
de sakkunniga hittills kunnat verkställa ge vid handen, att en översyn av de
nu redovisade byggnadsvärdena är påkallad. Därtill kommer att de förteckningar
över å försvarets fastighetsfond redovisade fastigheter, som upprättades
vid tiden för fastighetsfondens inrättande, sedermera icke alls eller i
obetydlig omfattning korrigerats med hänsyn till inträffade förändringar samt
att flera byggnader, som tillkommit under kristiden och som finansierats
med andra meidel än investeringsanslag, ännu icke blivit invärderade i fastighetsfonden.
Utredningen har infordrat förteckningar över samtliga byggnader
från de militära förvaltningsmyndigheterna. Hittills Ira dock nya förteckningar^
över av försvarsmyndigheterna nu förvaltade byggnader endast kunnat
erhållas från flygförvaltningen. Av nu anförda skäl har utredningen icke
möjlighet att bedöma, vilka fastighetsvärden som skola läggas till grund för
en beräkning av underhållskostnaderna. Det bör ankomma på det ämbetsverk,
som för framtiden skall omhänderhava vården av försvarets fastigheter,
att tillse att fullständiga fastighetsförteckningar alltid finnas tillgängliga.
De brister som vidlåda den hittills gjorda värderingen av fastighetsbeståndet
sammanhänga med att denna värdering bygger på en vid viss tidpunkt
verkställd värdering av de olika byggnaderna. En sådan värdering måste alltid
bli i viss mån subjektiv. Därtill kommer att värderingen av de särskilda
fastighetsgrupperna på grund av olika hänsynstaganden till dessas genomsnittliga
ålder, kvalitet och sammansättning icke kunnat bli kommensurabel.
Sålunda har för arméns del invärderingen delvis grundats på schablonmässigt
fastställda å-priser per volymenhet, vilket i vissa fall medfört högre
värden å äldre byggnader än som för andra delfonder ansetts påkallat. För
11
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
marinens del har hänsyn tagits till byggnadernas genomsnittligt mycket höga
ålder och delvis låga kvalitet, medan för flygvapnets del invärderingen på
grund av att byggnaderna till stor del äro nyuppförda kunnat i avsevärd
omfattning grundas på anskaffningsvärden. Följaktligen äro arméns, marinens
och flygvapnets fastighetsvärden icke jämförbara. Örn emellertid en för
hela försvaret enhetlig fastighetsförvaltning skall hildas, torde praktiska skäl
tala för att man vid en översyn av byggnadsvärdena för äldre byggnader
undersöker möjligheten att åstadkomma enhetligare värden, även örn man för
att skilja på försvarsgrenarnas kostnader fortfarande bör bibehålla de tre
delfonderna. ... .
Vid en sådan översyn bör även tagas hänsyn till att med mvesteringsanslag
i viss utsträckning finansierats iståndsättningsarbeten och andra kostnader,
vilket kan lia medfört en för stor ökning av vissa byggnaders bokförda
värden utan att byggnadsvolymen ändrats. Detta medför i sin tur en
onödig ökning av de till underhåll anvisade medlen. I de fall där byggnadsvärdet
blivit för högt bör detta korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot,
vilket — med hänsyn till att samtliga äldre byggnader äro avskrivna
— härtill lämnar tillgång.
Utredningen vill emellertid icke bortse från att en fixering av underhållskostnaderna
i relation till byggnadsvärdena även är förenad med vissa svårigheter.
Sålunda förutsätter redan användningen av en byggnadskostnadsindex
att det tal, på vilket underhållskostnaden skall beräknas, är ett annat än det
som redovisas å fondens tillgångskonton. Därvid kan man vidare icke heller
bortse från att i anskaffningsvärdet för en byggnadsenhet ofta ingå värden
tillkomna vid helt olika prislägen. Vidare kompliceras beräkningen av att
man bör taga hänsyn både till byggnadernas ålder och — i viss man — även
till deras kvalitet och användning. Det nu sagda leder alltså därhän, att man
bör skilja mellan å ena sidan de bokföringsvärden, som ligga, tdl grund för
kapitalredovisningen, och å andra sidan de tal, på vilka beräkningen av underhållskostnaderna
bör grundas. ..
Utredningen anser sig vidare böra konstatera, att de olika spörsmål som
här berörts överhuvudtaget icke kunna bemästras innan man upprättat ett
kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna, innehållande
de data som äro erforderliga för bedömande av dessa frågor, framst
år för byggnadernas färdigställande, anskaffningskostnad, bokföringsvärde,
år och kostnad för större ombyggnader och reparationer, avskrivning m. m.
Utredningen anser sig därför endast kunna ange efter vilka principer underhållskostnaderna
böra beräknas. Därvid förutsätter utredningen att nian iör
de äldre byggnaderna, vilka såsom ovan anförts samtliga invärderats med för
varje delfond enhetliga värden, fastställer en en gång för alla beräknad underhållskvot.
Att denna för marinens byggnader med deras mycket höga
genomsnittsålder blir högre än för arméns och flygvapnets byggnader finnér
utredningen naturligt. För nyare byggnader bör tillämpas en annan, för samtliga
delfonder gemensam underhållskvot. De sålunda erhållna underhållsbeloppen
korrigeras därefter med hänsyn till ändringarna i penningvärdet. Med
detta förfaringssätt elimineras i väsentlig grad de olägenheter, som varit
förenade med hittillsvarande beräkningsmetoder. Av flera skäl finnér utredningen
lämpligt, att 1935 års prisnivå lägges till grund för dessa borakningar.
Den underhållskostnad, som härvid erhålles, bör omräknas till ''v''ederb<",
rando års prisnivå med ledning av inom byggnadsstyrelsen utarbetad
underhållskostnadsindex. För omräkning av byggnadskostnad™^ erfordras
en byggnadskostnad* index. Socialstyrelsen förfogar visserligen över en byggnadskostnadsindex
och inom Svenska handelsbanken pågår för närvarande
arbete med uppläggande av en dylik. För att erhålla en för här ifrågavarande
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
ändamål lämplig byggnadsko,stnadsindex förordar emellertid utredningen, att
ät byggnadsstyrelsen uppdrages att — eventuellt i samråd med arméns fortifikationsförvaltning
— på grundval av vad här anförts utarbeta en dylik
indexserie.
y id beräkningen av underhållskostnaderna böra skilda procentsatser fastställas
för hus av olika ålder. Graderingen bör läggas mellan hus som äro
yngre än nio år samt hus som äro nio år eller däröver. Underhållet bör
lörsta gången utgå för det budgetår som börjar inom ett år efter husets
färdigställande. Detta innebär att, örn den nya beräkningsmetoden skall tilllämpas^
från och med budgetåret 1945/46, de hus, som färdigställts under
budgetåret 1938/39 och 1939/40 hänföras till nya byggnader, ehuru de torde
tillhöra de byggnader som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i
denna.. För de militära fastighetsfonderna kan dock problemet komma att
kompliceras genom att vissa under senare år nytillkomna byggnader på
grund av dålig ersättningsmateriel och sparsamt byggnadssätt redan från
början kunna tänkas draga lika höga underhållskostnader som äldre hus.
Utredningen har efter fortsatta undersökningar icke ansett sig böra vidhålla
förslaget örn skilda underhållskvoter för trähus samt hus av sten eller betong.
Fad härefter angår omfattningen av underhållskostnaderna har
utredningen till en början anfört huvudsakligen följande.
I sin den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utredningen framhållit,
att vid försvarets anläggningar årligen förekomme ett mycket stort antal förbättringsarbeten
huvudsakligen avseende sanitära anordningar, vilka arbeten
plägat behandlas såsom löpande underhåll. Principiellt vore detta felaktigt.
Å andra sidan vöre dessa arbeten så talrika och många till beloppet så obetydliga,
att de icke rimligen kunde behandlas på annat sätt än som löpande
utgifter.^ I regel påverkade arbetena icke heller fastigheternas värden. Då
enligt rådande praxis relativt omfattande omändringsarbeten och stundom
till och med nybyggnadsarbeten kommit till utförande med anlitande av underhållsmedel,
vore det obestridligt, att här ifrågavarande arbeten varit ägnade
att förrycka användningen av underhållsanslaget. Detta förhållande torde
även i flera fall ha medverkat till att det löpande normala underhållet blivit
eftersatt. En ändring härutinnan syntes böra komma till stånd i den formen,
att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten beräknades i staten
för vederbörande delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Denna post
syntes kunna beräknas efter storleken av den del av fastighetsbeståndet som
vore äldre än 8 år. För mera omfattande förbättringsarbeten ävensom för alla
ny- och ombyggnadsarbeten borde särskilda kapitalanslag anvisas. Underhållsanslaget
bomme därigenom icke att bliva belastat med dessa kostnader.
Utredningen hade observerat, att den för närvarande synnerligen livliga
nybyggnadsverksam]!eton vid försvaret medfört vissa anmärkningsvärda konsekvenser
i underhållsavseende. Sålunda hade inträffat, att nybyggda komplex
överlämnats till de militära myndigheterna i icke fullt färdigt skick eller
med avsevärda brister i fråga om planerings- och vägarbeten och dylikt. Färdigställandet
hade sedan måst ske med anlitande av underhållsmedel, stundom
med. utnyttjande av värnpliktig personal såsom arbetskraft. Förfaringssättet
omintetgjorde alla möjligheter att efter en rationell norm beräkna underhållsanslaget.
I yttrandena över utredningens promemoria hade förevarande spörsmål i
någon män berörts. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade i allt väsentligt
biträtt utredningens synpunkter men hade framhållit, att vissa så
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
som kvalitetsförbättring betecknade reparations- och ändringsarbeten i allmänhet
vore föranledda av nödvändigheten att rationalisera byggnadernas
funktion och driftskostnader. En klar gränsdragning mellan underhålls-, och
mindre förbättringsarbeten å ena sidan samt mera omfattande förbättringsjämte
ombyggnads- och mindre nybyggnadsarbeten å andra sidan hade fortifikationsstyrelsen
ansett icke vara möjlig att åstadkomma. Det borde ankomma
på vederbörande centrala förvaltningsmyndighet att avgöra, när ett
förbättrings- och ombyggnadsarbete skulle hänföras till sådant arbete, som
borde bekostas av investeringsanslag. Byggnadsstyrelsen hade understrukit
vikten av genomförandet av en gränsdragning mellan underhållskostnader
och förbättringsarbeten samt behovet av tillgång till byggnadsteknisk sakkunskap
vid förvaltningen av försvarets fastighetsbestånd.
I anslutning till vad utredningen tidigare i ämnet anfört har utredningen
funnit det icke kunna undvikas, att vid den militära fastighetsförvaltningen
vissa smärre förbättringsarbeten årligen måste utföras och finansieras med
underhållsmedel. Med hänsyn till det stora antalet dylika i förhållande till
fastigheternas kapitalvärde mycket obetydliga arbeten är det, framhåller utredningen,
icke möjligt att reglera kostnaderna härför genom särskilda anvisningar
av Kungl. Majit. Kostnaderna böra därför enligt utredningens
mening av praktiska skäl icke täckas med investeringsanslag. Utredningen
har fördenskull vidhållit sitt förslag, att en särskild anslagspost för ända
målet ställes till förfogande för var och en av delfonderna å staten för försvarsväsendets
fastighetsfond.
Utredningen uttalar vidare, att kostnaderna för iståndsättning av byggnader,
vilkas standard på grund av eftersatt underhåll blivit nedsatt, icke
böra täckas med löpande underhållsmedel. Utredningen förordar därför, att
medel för finansiering av sådana iståndsättningsarbeten anvisas å särskilda
anslagsposter, en för varje delfond. Medel från dessa anslagsposter föi utsättas
icke få av vederbörande förvaltningsmyndigheter disponeras utan anvisning
från Kungl. Majit för varje särskilt arbete.
Kostnaderna för underhåll av sådana tillgångsobjekt som övnings- och
skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor, slipar, broar m. m. böra enligt
utredningens mening fastställas särskilt. Pa samma sätt anses böra förfaras
med å flygvapnets delfond redovisade hangarer. Medel för täckande av de
härför erforderliga beloppen förutsättas bliva anvisade från särskild anslagspost
å fastighetsfondens utgiftsstat.
Beträffande nu nämnda anläggningar har utredningen dock särskilt erinrat,
att däri ingå å fastighetsfonden redan redovisade i berg insprängda anläggningar,
vilka liro av sådan karaktär, att de rätteligen bort hänföras till befästningar.
Utredningen har därför förordat, att sistnämnda anläggningar utbrytas
ur försvarsväsendets fastighetsfond samt att kostnaderna för dems
underhåll i stället täckas från anslag till underhåll av befästningar.
Fortsättningsvis anför utredningen huvudsakligen följande.
En med det hittillsvarande sättet för skötseln av fastighetsunderhållet förenad
olägenhet är, att förbandschefer och likställda kunnat använda dem till
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
delade för det löpande dagliga underhållet avsedda medel till utförande av
förbättringsarbeten och större reparationer. Detta har medfört, att det löpande
blivit eftersatt. Utredningen vill därför särskilt understryka
nödvändigheten av att sådana föreskrifter utfärdas, att de medel som ställas
till förfogande för skötseln av det löpande dagliga underhållet icke få användas
till annat ändamål samt att kostnaden för de arbeten som beslutas av
vederbörande förbandschefer i avvaktan på ny förvaltningsorganisation begränsas
till högst 500 kronor för varje särskilt arbete.
En^ i detta sammanhang väsentlig, hittills olöst fråga gäller spörsmålet örn
redovisning av baracker. Såsom baracker betecknas för närvarande både
baracker i egentlig mening, d. v. s. flyttbara, tillfälliga förläggningslokaler,
och såsom baracker tidigare betecknade smärre permanenta byggnader. Bristen
på enhetliga benämningar för dylika byggnader har skapat"osäkerhet om
vad som är att hänföra till sådana byggnader, som skola redovisas å försvarsväsendets
fastighetsfond. Utredningen förordar därför, att begreppet baracker
för framtiden endast skall omfatta sådana för upp- och nedmontering avsedda
flyttbara byggnader, som när som helst kunna nedtagas och läggas i förråd
eller flyttas till annan ort. Dylika baracker böra icke anses såsom fast egendom
utan i stället hänföras till förrådsinventarier. Övriga byggnader av här
nämnd karaktär — vilka icke vidare böra betecknas baracker — böra hänföras
till och med sina tillgångsvärden redovisas å fastighetsfonden samt
underhållas på samma sätt som övriga i fonden ingående byggnader.
Utredningen har i sin promemoria av den 1 oktober 1943 förordat, att vid
användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten m. m. delposten
for reparations- och underhållskostnader bör belastas med belopp, svarande
mot dagskostnaden för inkallade värnpliktiga. Utredningen vidhåller detta
förslag.
.Vidare förordar utredningen, att bestämmelse utfärdas därom, att vid överlåtelse
av fastighet till annan myndighet den överlåtande förvaltningen skall
ansvara för att fastigheten överlämnas i ur underhållssynpunkt godtagbart
SKICK.
örn underhållskostnadernas beräkning hänger såsom tidigare anförts
nära samman med spörsmålet örn organisationen av de fastighetsförvaltande
organen. Innan sistnämnda spörsmål erhållit sin slutliga utformning,
ar det därför icke möjligt att framlägga ett definitivt förslag rörande underhåliskostnadernas
beräkning. Såsom utredningen ovan framhållit, förutsätter
detta aven att det organ som i framtiden skall omhänderhava dessa ärenden
får verkställa närmare undersökningar rörande fastighetsbeståndets verkliga
omfattning och värde. I avvaktan härpå är det dock nödvändigt att tills
vidare erhålla en norm för beräkning av de underhållskostnader som under
de närmaste åren skola anvisas å fastighetsfondens stat. Utredningen anser
sig däiför böra förorda, att dessa medel beräknas enligt i huvudsak här angivna
grunder.
Betiäffande piocentsatsens fastställande göra sig olika synpunkter gällande
Givet är att denna procentsats icke kan fixeras en gång för alla utan måste
avpassas efter det aktuella underhållsläget, varjämte såsom ovan anförts en
indexberakning måste fastställas för att neutralisera prisnivåns fluktuationer.
I anslutning till vad sålunda anförts förefalla de procentsatser, som de
senaste åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning _ 1,6 % för
arméns och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka l,i % vid 1935 års
prisnivå, och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda
prisläge i båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex —
vara tillfredsställande för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre
15
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
byggnader. Huruvida dessa procentsatser, vilka nära ansluta sig till intendenten
Bildmarks tidigare förslag, kunna sänkas sedan sådana iståndsättningsoch
andra arbeten, som hittills bekostats med underhållsmedel, blivit reglerade
i annan ordning, är i nuvarande läge svårt att bedöma.
Bör nya byggnader ■— d. v. s. byggnader tillkomna efter fastighetsfondens
upprättande ävensom i fonden tidigare invärderade byggnader, som för närvarande
äro yngre än 9 år — torde underhållskvoten tills vidare kunna fastställas
till 0,4 % vid 1935 års prisnivå motsvarande cirka 0,6 % enligt nuvarande
byggnadskostnader, lika för samtliga delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond.
I den mån dessa byggnader uppnå en ålder av 9 år, synes underhållskvoten
böra ökas till det dubbla eller till 0,8 respektive 1,2 %. I det
byggnadsvärde som tjänar såsom utgångspunkt för dessa beräkningar bör
emellertid i enlighet med vad som tidigare anförts icke ingå värdet av de anläggningar,
för vilka underhållskostnaderna böra fastställas efter särskilda
beräkningar. „
Det belopp som sålunda erhålles för byggnadsunderhållet bör uppdelas pa
två anslagsposter, så att 90 % av beloppet anvisas å en anslagspost för
löpande reparations- och underhållskostnader m. m., medan 10 % anvisas å
en särskild anslagspost för smärre förbättringsarbeten.
Bör iståndsättningsarbeten torde böra beräknas särskilt belopp, vilket tills
vidare i avvaktan på närmare beräkningsgrunder synes kunna uppskattas till
sammanlagt omkring 1 miljon kronor per år. Utredningen vill i detta sammanhang
framhålla, att av de medel, som kunna komma att anvisas för sistberörda
ändamål, böra bestridas kostnaderna för bland annat vissa av de
militära förvaltningsmyndigheterna i anslagsäskandena för budgetåret 1945/46
upptagna belopp, vilka enligt vad de sakkunniga inhämtat avse arbeten som
närmast äro att hänföra till iståndsättningsarbeten. Såsom exempel på dylika
arbeten kan nämnas, för arméns vidkommande elektriska installationer i ett
flertal kasernetablissemang, för vilket ändamål arméns fortifikationsförvaltning
för budgetåret 1945/46 begärt 275 000 kronor, och för marinens vidkommande
underhåll och förbättring av vissa bryggor och broförbindelser i Karlskrona
samt iståndsättningsarbeten å marinens matinrättningar och å kasernetablissemanget
på Bindön, för vilket ändamål marinförvaltningen för nästa
budgetår äskat sammanlagt omkring 500 000 kronor. Medel från denna anslagspost
böra av Kungl. Majit anvisas särskilt för varje arbete. Utredningen
vill i detta sammanhang understryka vad statens krisrevision i sitt ovan refererade
yttrande anfört rörande inventering av försvarets hela fastighetsbestånd,
särskilt för att behovet av iståndsättningsarbeten skall kunna säkrare
bedömas.
Beträffande kostnaderna för övnings- och skjutfält, flygfält m. m. har utredningen
i avvaktan på fortsatta undersökningar ansett sig icke kunna framlägga
några förslag. Utredningen har emellertid ansett sig böra redan nu förorda,
att de till skötseln av dessa områden hänförliga inkomsterna och utgifterna,
vilka äro helt artskilda från fastighetsfondens inkomster och utgifter i
övrigt, upptagas till redovisning å särskilda poster inom fastighetsfondens
stat.
Vid fortsatt utredning synes böra särskilt undersökas, om det finnes anledning
att bibehålla den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen i sin
nuvarande omfattning. Bör skötseln av skogarna synes domänstyrelsens sakkunskap
böra utnyttjas, även om dessa skogar — med hänsyn både till
markens användning och till att virket i stor utsträckning blir skadat genom
metallsplitter — fortfarande böra hänföras till försvarsväsendets fastig
-
hetsfond.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj:ts •proposition nr 180.
I anslutning till vad sålunda anförts Ilar utredningen förordat,
att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss relation
till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits;
att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar beräknas
efter behovet för varje år saint anvisas å särskild anslagspost;
att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten
och dels iståndsättningsarbeten;
att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till
föremål för ny översyn;
att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas;
att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inventering;
att
vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten underhållet
belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande
personal;
att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika delfonder
av försvärsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan delfond
utfärdas;
att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för
fortsatt utredning; samt
att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta en byggnadskostnadsindex.
Avgivna yttranden.
Av de hörda myndigheterna har statens organisationsnämnd gjort vissa
allmänna uttalanden beträffande utredningens förslag. I likhet med
utredningen anser nämnden det vara av grundläggande betydelse dels att de
medel, som anslås till reparations-, underhålls- och förbättringsarbeten å försvarets
byggnader, handhavas av fullt sakkunnig personal, så att de i alla
avseenden komma till rationell användning, dels ock att fullständig förteckning
upprättas och föres över de förvaltningsobjekt, som redovisas över
fastighetsfonden, icke minst beträffande försvärsväsendets delfonder. Vidare
anser nämnden det vara av vikt, att en klar gräns uppdrages mellan användningen
av anslagsposterna för det löpande underhållet samt egentliga förbättrings-
och iståndsättningsarbeten.
I fråga örn sättet för reparations-och underhållskostnadernas
beräkning uttalar byggnadsstyrelsen, att det nu föreliggande förslaget
bestyrker av styrelsen tidigare tillkännagiven uppfattning örn den procentuella
beräkningsmetodens företräde framför volymmetoden, varvid emellertid
— såsom utredningen framhållit — vissa förutsättningar måste vara uppfyllda.
I sak enahanda inställning till förevarande principspörsmål återspeglas
i övriga hörda myndigheters yttranden. Riksräkenskapsverket förklarar sig
icke ha något att erinra mot utredningens förslag att med hjälp av byggnadskostnadsindex
och underhållskostnadsindex eliminera de olägenheter, som
"vid underhållskostnadernas beräkning kunna förorsakas av växlingar i pris
-
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.
nivån. Fly g förvaltning en förutsätter att, därest genom de föreslagna grunderna
ändring av nu gällande principer sker före ikraftträdandet av en blivande
omorganisation av försvarets fastighetsförvaltande organ, avsikten blott
är att därigenom pröva tillämpningen av utredningens förslag.
Mot uppdelning av byggnadsbeståndet efter ålder på sätt
utredningen föreslagit lia arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen
och flygförvaltningen förklarat sig icke ha något att i princip erinra. Marinförvaltningen
understryker härvid det av utredningen vitsordade förhållandet,
att en mångfald under kristiden tillkomna byggnader, yngre än nio år,
fått vidkännas sådana följder av materialrestriktioner och inskränkningar i
utformningen, att underhållsbehovet i vissa fall kan jämföras med byggnader
äldre än nio år. Flygförvaltningen finner det icke utan vidare vara klart, att
underhållskostnaderna under första året efter en byggnads — och ännu mer ett
flygfälts — färdigställande äro lägre än senare, bland annat på grund av att
under krisåren ersättningsmaterial måst tillgripas och byggandet forceras. Såväl
marinförvaltningen som flygförvaltningen påpeka, att redan från tidpunkten
för en byggnads färdigställande vissa ofrånkomliga utgifter för onera -— såsom
för sotning, renhållning och fönsterlagning — föreligga. Riksräkenskapsverket
förordar, att underhållskostnad icke beräknas för byggnader, som färdigställts
under budgetåret närmast före statsregleringsåret.
Utredningens förslag i fråga örn fastighetsvärdenas omvandling
till 1935 års prisläge med stöd av en byggnadskostnadsindex samt,
med ledning av särskild underhållsindex, underhållskostnadens omräkning
till det års prisläge, under vilket underhållsmedlen skola stå till förfogande,
har tillstyrkts av m,arinförvaltningen. Flygförvaltningen förordar med
avseende å underhållskostnadens omräkning en eftersläpning med ett år, varigenom
full överensstämmelse skulle vinnas med byggnadsvärdenas indexberäkning.
I samband härmed ha byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket
tillstyrkt förslaget om upprättande av en på statens fastigheter tillämplig
byggnadskostnadsindex genom byggnadsstyrelsens försorg.
I anledning av vad utredningen anfört rörande upprättande av ett
kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna har
arméns fortifikationsförvaltning meddelat, att ett kortregister över arméns
fastigheter upprättats år 1938 i samband med tillkomsten av försvarsväsendets
fastighetsfond samt att komplettering med därefter nytillkomna byggnader
alltjämt pågår, varvid dessa byggnader invärderas i fonden med sina
anskaffningsvärden. I nämnda register redovisas varje byggnad med angivande
av byggnadsår, byggnadsmaterial, uppvärmningssystem, byggnadsvolym,
anskaffningskostnad, invärderingsvärde samt användningssätt. Då
arbetet på grund av sitt omfång och nödvändigt samråd med underlydande
myndigheter tar lång tid i anspråk, beräknas detsamma bliva avslutat först
vid tidpunkten för avgivandet nästa gång av förslag till stat för arméns delfond
av försvarsväsendets fastighetsfond. Marinförvaltningen har förutsatt,
att det kortregisterförda fastighetsbeståndet även skall omfatta sådana byggnader
och anläggningar m. m. -—- dock ej till befästningar hörande — vilka
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 48» 45 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
bekostas av andra anslag än investeringsanslag och vilka i följd härav ännu
icke tillförts fastighetsfonden. Ämbetsverket har i samband härmed meddelat,
att inom ämbetsverket pågår uppläggning av ett nytt detaljerat kortregister,
avsett att ersätta de hittills förda mera summariska registren, vilka
endast upptaga byggnadernas benämning, tillkomstår, antal våningar, lägenheter
och rum, byggnadskostnad, uppvärmnings- och belysningssystem, sanitära
anordningar, byggnadsmaterial samt avfärgning.
Med avseende å omfattningen av underhållskostnaderna lia
under remissbehandlingen vissa erinringar framställts mot utredningens förslag.
Marinförvaltningen har ansett, att sådana begrepp som förbättringsarbeten,
moderniseringsarbeten och iståndsättningsarbeten, vilka icke vore
ärtskida från fastställda underhållsbegrepp och som vore ägnade att försvåra
anslagsredovisningen, borde till förmån för klarhet och reda undvikas, även
örn ett tidigare eftersatt underhåll tillfälligt framkallat behov av dylika arbeten.
Uppförandet av en särskild anslagspost för smärre förbättringsarbeten
avstyrkes av marinförvaltningen, enär det av utredningen
härför avsedda anslagsbeloppet — 10 % av underhållsmedlen — skulle bliva
alltför knappt. Ämbetsverket ifrågasätter härjämte, huruvida icke den tidigare
för armén gällande bestämmelsen att utanordning av belopp överstigande
20 000 kronor för nybyggnads- och förändringsarbeten icke finge ske utan
att frågan härom underställdes Kungl. Majit borde fastställas, i vilket fall
emellertid maximibeloppet lämpligen borde höjas till 30 000 kronor med hänsyn
till rådande prisläge. Flygförvaltningen föreslår, att förvaltningsmyndigheterna
erhålla generellt bemyndigande att i samband med underhållsarbeten
även utföra smärre förbättringsarbeten till en omfattning ungefär motsvarande
10 % av kostnaden. Riksräkenslcapsverket framhåller, att en uppdelning av
underhållsmedlen på å ena sidan löpande reparations- och underhållskostnader
och å andra sidan utgifter för smärre förbättringsarbeten torde, därest
den överhuvudtaget bör komma till stånd, kunna ske först efter utredning
och förslag av förvaltningsmyndigheterna. Ämbetsverket föreslår i anslutning
härtill, att någon uppdelning tills vidare icke göres men att myndigheterna
åläggas att — med iakttagande av att reparationsposten i vad avser
förbättringsarbeten endast tages i anspråk för sådana smärre ersättningsarbeten,
vilkas utförande endast i ringa mån ökar byggnadsvärdet — redovisa
sådana kostnader under särskild rubrik. Byggnadsstyrelsen har ansett
en uppdelning i förevarande fall vara principiellt riktig, så att garanti vinnes
för att underhållet icke eftersättes till förmån för ändringsarbeten. Beträffande
frågan, hur stor del som bör avsättas för de olika ändamålen, är styrelsen
icke nu beredd att yttra sig. Då emellertid utredningen framhållit, att
förslaget endast utgör ett provisorium för de närmaste årens medelsanvisning
i avvaktan pa ett slutgiltigt ordnande av de fastighetsförvaltande organen,
har styrelsen ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget i denna del.
Utredningens förslag i vad rör anslag till iståndsättningsarbeten
har tillstyrkts av marinförvaltningen, som därvid till dylika arbeten ansett
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
19
böra hänföras de av utredningen såsom förbättringsarbeten betecknade arbetena,
samt av riksräkenskapsverket. Flygförvaltningen förutsätter, att en särskild
anslagspost avses för de olika förvaltningsmyndigheterna för nödvändiga
iståndsättningsarbeten. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att det av utredningen
beräknade anslagsbehovet för iståndsättningsarbeten för de närmaste
åren förefölle rimligt.
Utredningens förslag, att underhållskostnaderna för speciella anläggningar,
såsom övnings- och skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor,
broar, hangarer m. m., skulle beräknas efter särskilda grunder, har i allt
väsentligt lämnats utan principiell erinran av de hörda myndigheterna. Marinförvaltningen
anser dock, att övnings- och skjutfält med tillhörande jordbruks-
och skogsfastigheter böra sammanföras till en särskild fastighetsgrupp
och specialanläggningarna bilda en annan särskild fastighetsgrupp. Flygförvaltningen
finner skäl ej föreligga att beräkna underhållskostnaderna för hangarer
efter särskilda grunder. Flygförvaltningen har vidare ansett, att beträffande
kajer, slipar, kaserngårdar, vägar m. m. en beräkning av det genomsnittliga
årsunderhållet per etablissement torde ge ett rättvisande värde. För
flygvapnets bomb- och skjutbanor anses 3 % utgöra ett lämpligt årsmedeltal
för underhållets värde. För flygfält anses kostnaderna böra beräknas på
grundval av ett visst å-pris per hektar av flygfältsarealen, med visst tillägg
för sådana fält, som äro försedda med permanenta rullbanor. För jordbruksoch
skogsfastigheter bör enligt flygförvaltningens mening en motsvarande
arealkostnad för underhållet eftersträvas. Riksräkenskapsverket erinrar om
sitt över intendenten Bildmarks förenämnda utredning avgivna yttrande, däri
ämbetsverket tillstyrkt, att medelsbehovet för underhåll av övnings- och skjutfält
samt flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter m. m.
skulle uppskattas med ledning av vunnen erfarenhet samt underhållet av
dockor, kajer, broar och dylikt beräknas på grundval av ett årligen efter företagen
besiktning upprättat förslag. Ämbetsverket förutsätter, att den av fastighetsutredningen
förordade fortsatta undersökningen rörande underhållskostnaderna
för de objekt, som undantagas från den procentuella beräkningsmetoden,
kommer till stånd. Vid beräkning av underhållskostnaderna bör
fastighetsvärdet enligt ämbetsverkets mening vid redovisning å fonden uppdelas
i två grupper, omfattande dels egentliga byggnader och dels här avsedda
speciella anläggningar.
Beträffande förslaget att å fastighetsfonden redovisade, i berg insprängda
anläggningar, vilka på grund av sin karaktär äro hänförliga
till befästningar, skulle utbrytas ur fastighetsfonden och kostnaderna för
deras underhåll bestridas av underhållsanslag för befästningar, ha meningarna
brutit sig under remissbehandlingen. Marinförvaltningen har icke funnit
tillräckliga skäl förebragta för detta förslag, så mycket mindre som till
vissa bergrumsanläggningar för deras utnyttjande finnas transport- och utlastningsanordningar,
kajer, verkstäder m. m., vilka underhållas å fastighetsfondens
stat. Flygförvaltningen har å andra sidan lämnat utredningens förslag
på förevarande punkt utan erinran. Innan tillräckligt lång erfarenhet vunnits
20
Kungl. Majlis proposition nr 180.
med avseende å dessa anläggningars underhåll, bör emellertid för beräkning
av underhållsmedlens storlek jämväl här procentmetoden enligt flygförvaltningens
mening komma till användning. Riksräkenskapsverket erinrar, att
de anläggningar å arméns delfond, som skulle beröras av ett beslut i den av
utredningen föreslagna riktningen, i huvudsak torde vara centrala ammunitionsförråd
samt centrala lagringsanläggningar, vilka den 30 juni 1944 redovisas
å fastighetsfonden med byggnadsvärden å respektive 35 856 261 kronor
och 1 845 300 kronor. Av dessa värden äro 4 miljoner helt avskrivna samt
återstoden med 50 % av anläggningskostnaderna. Någon årsavskrivning har
ännu icke ägt rum. För täckande av den icke avskrivna delen av dessa anläggningar
skulle alltså erfordras driftbudgetsmedel till omkring 17 miljoner
kronor. På marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder redovisas
i berg insprängda anläggningar tillsammans med övriga till ett förband hörande
byggnader. Byggnadskostnaderna uppskattas av vederbörande förvaltningsmyndigheter
till 12 respektive 9 miljoner kronor. Härav tillhör större
delen kategorien nyare byggnader, för vilka endast grundavskrivning till 50 %
av byggnadsvärdet samt några årsavskrivningar verkställts. Även här erfordras
alltså, framhåller riksräkenskapsverket, avskrivningsmedel till betydande
belopp, örn anläggningarna skola avföras från fonden. Med hänsyn
till det anförda samt i avvaktan på ytterligare utredning av dels de belopp,
varmed i berg insprängda anläggningar ingå i fastighetsfonden, dels till dessa
hänförliga underhållskostnaders storlek har ämbetsverket förordat, att dessa
anläggningar tills vidare redovisas å fonden och att kostnaderna för deras
underhåll bestridas från fondens stat.
Utredningens förslag beträffande redovisning av baracker har rönt
gensagor under remissbehandlingen. Arméns fortifikationsförvaltning erinrar,
att före år 1938 å vissa regementens övningsläger uppförts förläggningslokaler
av trä av enklare beskaffenhet men ej monterings- eller demonteringsbara,
vilka införts i fastighetsregistret under benämningen baracker och invärderats
i fastighetsfonden. Något skäl för ändring av benämningen av
dessa baracker har synts fortifikationsförvaltningen icke föreligga. Förvaltningen
har funnit ändamålsenligt att sammanföra de träbyggnader, som uppförts
under nuvarande beredskapstid, å beredskapsanslag eller krigstitlar för
förläggning m. m. under beteckningen baracker och redovisa dessa i särskild
barackredogörelse. Dessa »baracker» kunna, framhåller förvaltningen, vara
av vitt skilda slag och standard. Förvaltningen avser att efter utgången av
den avvecklingsperiod, som följer efter beredskapstiden, låta i fastighetsfonden
invärdera samtliga baracker, som då icke avyttrats, rivits eller överlåtits
till andra myndigheter. Enligt marinförvaltningens mening böra samtliga
baracker och övriga enklare byggnader, som under beredskapstiden uppförts
å beredskapsanslag och som efter beredskapens upphörande komma att bibehållas,
tillhöra fastighetsfonden, varigenom tvekan huruvida en byggnad skall
underhållas av fastighetsfonden eller av befästningsanslag förebygges. Flygförvaltningen
erinrar, att vid flygvapnet endast finnes ett fåtal monteringsbara
baracker. Vid beräkningen ha därför enligt utredningens förslag å krigs
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
flygfält och dylikt befintliga byggnader — tidigare benämnda baracker —
ansetts ingå i fastighetsfonden med byggnadsvärdet per år 1935 och underhållet
beräknats på samma sätt som för övriga kasernbyggnader.
Utredningens förslag att begränsa regementschefs beslutanderätt
vid utförande av reparationsarbeten å ordinarie underhållsmedel
finner arméns fortifikationsförvaltning ej nödvändigt, enär dels kasernvårdskungörelsen
föreskriver vad som är att hänföra till ordinarie underhall, dels
förvaltningens kontrollkontor skulle ingripa för den händelse större reparationer
utfördes å denna titel. Flygförvaltningen framhåller, att betryggande
föreskrifter angående medel, som ställas till förfogande åt flottiljchef (motsvarande)
för löpande underhåll, sedan länge funnits utfärdade vid flygvapnet.
Beloppet är för närvarande begränsat till 200 kronor.
I fråga örn användande av värnpliktig personal för utförande
av underhållsarbeten har arméns fortifikationsförvaltning uttalat, att
denna personals arbetsprestationer icke kan jämföras med yrkesutbildad civil
personals arbete, varför ämbetsverket avstyrkt värnpliktigas användande till
underhållsarbeten. Liknande synpunkter lia anförts av marinförvaltningen
och flygför vattningen. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket ansett
den av utredningen föreslagna anordningen knappast vara påkallad.
Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd Departementsberäknas
nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden
redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna
metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt uttryck
för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna lia framförallt
trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas
nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i
fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur medfört
en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur
olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå
till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot
det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möjligt
att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av
1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten
att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen
bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbeståndets
volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa
en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emellertid
skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statistiskt
material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i
annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tillämpade
systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighets^
redningen fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräkningsmetoden
i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägenheter
som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare normer
för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För
egen del har jag icke kunnat förbise att —• ehuru en övergång till den s. k.
volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar härför
icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt
underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande
av ett fullständigt statistiskt materiel — något som skulle draga avsevärd
tiel -— kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av
volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet beträffande
sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och hangarer
samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden
torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna
ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av
denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid tilllämpningen
av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest
iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutredningen
verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjligheter
i detta hänseende förefinnas.
Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas beräkning
lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet,
omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års
prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnadskostnadsindex
bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt byggnadsstyrelsen
att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest
de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna godtagas
— i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant
uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör
underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå,
omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom
elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna
förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förutsätter
emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att erforderliga
fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önskvärda
även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss
utsträckning arbetet härmed. "V id en översyn av byggnadsvärdena för
äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga
enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag delvis
bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa
byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock
byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom
utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till
vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig
kunna giva min anslutning.
Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i
23
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för byggnader
av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen föreslagna
nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräkenskapsverket
förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas förandra
budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts.
Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten
skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets
fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot —
liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas.
Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsättningsarbeten
skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive delfonder.
Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i förstnämnda
hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena
sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan utgifter
för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter utredning
och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill
avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd.
För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört
erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning
utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hänföra
till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika
arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egentliga
byggnadsunderhållet eftersattes. Å andra sidan ligger det i sakens natur
att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg
uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen
avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten.
Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över dispositionen
av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga
underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifrågavarande
förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För
byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat,
en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre
förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda
delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller — i den
mån så prövas erforderligt och lämpligt — jämlikt av Kungl. Majit fastställda
grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande
myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur
att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning
av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra,
förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning
medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda
medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som
av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra bekostas
av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring
24
Kungl. Majlis proposition nr 180.
i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov,
som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande.
I likhet med utredningen och de hörda myndigheterna finner jag övervägande
skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anläggningar
som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade
objekt beräknas nied ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval
av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida
underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder
torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersökning
bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra
undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till
närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu
föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huruvida
den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i
samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln
av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så
är möjligt.
V ad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens förslag
avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra
redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra
bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid
framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter
som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den omständigheten
att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes
icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden.
Yad angår frågan om redovisning av baracker och liknande objekt må
erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning
uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag
till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade
under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen
på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet om i vilken
utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill
har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta
endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna nedtagas
och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra
enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga byggnader
av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas
på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndigheterna
lia emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbyggnader,
som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag,
böra i den mån de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande
— redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag nrig böra
biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. upp
-
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
och nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till
förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som ehuiu
av enklare konstruktion — uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid
fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne.
Såsom utredningen framhållit, äger frågan om grunderna för underhållskostnadernas
beräkning visst samband med spörsmålet örn organisationen
av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn principerna
för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen
kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I
avbi dan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av
medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har
utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnadsbeståndet,
ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de senaste
åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning. För
egen del finner jag ej anledning till principiell erinran häremot. Även i vad
rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed
utredningen räknat.
Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av
värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med
en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvaltningsmyndigheterna,
som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke
vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid avstyrkt,
att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten.
Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk
för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfarenheter
det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres.
Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt
uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,
som erfordras på förevarande område.
Då jag i det följande går att framlägga förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1945/46, kommer jag i fråga örn beräknandet av anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. lii. att i huvudsak
följa det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive
delfonder, som innefattas i riksräkenskapsverkets utlåtande den 25 januari
1945 över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutredningens
förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen
av övriga poster i staten kommer jag att utgå från förvaltningsmyndigheteinas
anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver den 15 januari 1945
avgivna utlåtande.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
3. Beräkning av stat för försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1945/46.
UTGIFTER.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Arméns delfond. För budgetåret 1944/45 beräknades unde]'' rubriken
reparations- och underhållskostnader m. m. för arméförvaltningens delfond
medelsåtgangen enligt följande sammanställning.
1. Reparations- och underhållskostnader till omkring 1,6 % av
i fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 6 252 000
2. Kommunalutskylder för lantförsvarets tjänstebostäder
och uthyrningsfastigheter .................................. » 76 000
3. Amortering av viss elektrisk anläggning.................. » 75 000
4. Reparations- och underhållskostnader för övnings- och
skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastig
heter.
......................................................... » 847 000
Summa kronor 7 250 000
Arméns fortifikations förvaltning har i sitt förenämnda utlåtande den 30
december 1944 över fastighetsutredningens förslag framlagt på förslaget
grundade förnyade beräkningar av behovet av medel till reparations- och
underhållskostnader för budgetåret 1945/46. Ämbetsverket har därvid anfört
i huvudsak följande.
, Vid uppdelningen av fastighetsbeståndet hade fortifikationsförvaltningen
beti aflande äldre och nyare fastigheter utgått ifrån att byggnader, som upprörts
1937/38 och tidigare, skulle räknas till äldre byggnader, under det att
byggnader uppförda 1938/39 eller senare borde räknas till nyare. Byggnadsvärdets
ökning under åren från 1938/39 framginge av nedanstående tabell
T O TY» TA Yl Arne rv» »v» r\ n ^M X- 1 T OO C O • • o
1
Budgetår
--—-
Handels-
bankens
index
Kyggnads-
värdets
ökning
Avdrag
för befästn.
Reducerat
till 1935
års
1938''39 ..........
m,i
131,3
136,7
146.1
161.2
162,s
c:a 163
7 146 000
15 447 000
19 248 324
32 178 087
51819 049
37 212 218
6 432 043
11 764 661
1939/40 .......
1940/41 ....
1941/42 .........
12 781 207
17 056 650
7 963 704
13 276 440
1942/43 ......
1943/44 ....
18 021 266
ökning c:a
50 000 000
1944/45 .....
Summa kronor
163 050 678
37 801 561
85139 878 I
Avdrag för befästn. enligt ovan....
Säger kronor
37 801561
125 249117
Vid reducering till 1935 års prisnivå hade Svenska Handelsbankens index
tillämpats. Detta index avsåge emellertid ett flervånings byggnadshus i
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
Stockholm. Inclexserien syntes på här ifrågavarande byggnader visa för höga
värden, varigenom ett med tillämpningen av denna serie per år 1935 beräknat
byggnadsvärde bleve för lågt. En justering av byggnadsvärdet enligt fortifikationsförvaltningens
uppgjorda beräkningar vore därför påkallad. Så
snart det av utredningen förordade byggnadskostnadsindexet utfärdats, förutsatte
förvaltningen att en omräkning av fastighetsvärdena skulle ske.
Såsom av tabellen franninge hade under åren 1941/42—1943/44 avdrag
gjorts med värden för i berg insprängda centrala ammunitionsförråd och lageranläggningar
för drivmedel, enär dessa båda anläggningar genom utförande
och karaktär närmast syntes vara hänförliga till befästningsanläggningar och
medel för deras underhåll borde äskas i samband med medel för dylika anläggningar,
varom fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.
De sakkunniga hade också förordat ett dylikt förfarande.
Byggnadsvärdet enligt försvarets civilförvaltnings bokslut den 30/6 1944
utgjorde 456 535 525 kronor 42 öre. Med avdrag för ovan berörda anläggningar
bleve summan 418 733 964 kronor 42 öre. Därtill komme 1 927 000
kronor, utgörande värden av byggnader å Järvafältet och Revingehed, vilka
överförts till kasernfastigheter från jordbruks- och skogsfastigheter på grund
av nuvarande användning och karaktär. Från denna summa avginge 120 000
kronor som av Kungl. Majit anvisats för modernisering av fastigheter å Revingehed.
Slutsumman av byggnadsvärdet bleve sålunda (418 733 964: 42 +
1 927 000 — 120 000 =) 420 540 964 kronor 42 öre. Följaktligen bleve värdena:
för äldre fastigheter...............*...................... kronor 295 291 847: 42
» nyare » ...................................... * 117.
De uträknade underhållsmedlen enligt sakkunnigas
förslag bleve (1,6% X 295 291847:42 + 0,6 % X
85 139 878 =) .......................................... » 5 235 509: "
Härtill komme:
a) Underhåll av skjutbanor (3 % av 4 161 680)........
b) Underhåll av stängsel, vägar och planer inom kasernområde
............................. ..............
c) Underhåll av utvändiga ledningar för vatten, avlopp
och belysning för äldre fastigheter—........
d) Beräknat ordinarie underhåll (sotning, renhållning,
snöskottning m. m.)för under budgetåret 1944/45 samt
1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å 50 000 000)
e) Skatter och onera ....................................
f) Amortering av el-nät i Norrbotten ..................
g) Övnings- och skjutfält ................................ *
h) Iståndsättningsarbeten ................................ »
Summa kronor
124 850: —
500 000: —
100 000: —
100 000: —
180 000: —
75 000: —
1 511 000: —
1 000 000: —
8 826 359: —
Enär underhållsmedel numera icke finge, användas för till- och nybyggnader
m. m., vilket däremot före fastighetsfondens inrättande i viss utsträckning
varit fallet, erfordrades för sådant ändamål ytterligare medel, varom
fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.
I anslutning till sitt förut berörda utlåtande har arméns fortifikationsförvaltning
i två särskilda den 30 december 1944 dagtecknade framställningar
hemställt om anvisande av dels ett reservationsanslag å 375 000 kronor för
underhåll av vissa centrala ammunitionsförråd och drivmedelsanläggningar,
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
dels ock ett reservationsanslag å 700 000 kronor lör nybyggnads- och föränd
ringsarbeten. Beträffande det förstnämnda anslaget torde få hänvisas till
fortifikationsförvaltningens framställning. Vad åter angår det senare anslaget,
har fortifikationsförvaltningen därom i huvudsak anfört följande.
Enligt gällande bestämmelser angående förvaltningen av försvarsväsendets
fastighetsfond finge de å fastställd stat under rubriken Reparations- och
underhållskostnader m. m. anvisade anslagsmedlen användas för nödvändiga
underhållsarbeten eller ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets
bokforda varde ävensom för smärre ersättningsarbeten, vilkas
utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet å den anläggning som
ersaO.es.
der att av medel från anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m.
uppfora en mindre nybyggnad, när det exempelvis gällde ersättandet av utdomda
lokaler eller nedbrunnen byggnad. Fortifikationsförvaltningen hade
dock tor sin del intet att erinra mot de sakkunnigas förslag att även i detta
rall investeringsanslag skulle anlitas. Då det icke vore möjligt att i varje fall
mgiva framställning att föreläggas riksdagen angående uppkommande behov
av sådana mindre arbeten, som sålunda enligt ovan icke borde finansieras av
tastighetsfondens medel, syntes det nödvändigt att ett särskilt rikdagsanslag
erholles for andamålet. & *
Av nämnda riksdagsanslag skulle således bestridas kostnaderna för samtida
nybyggnader och tillbyggnader, för vilka icke särskilda anslag blivit av
nksdagen anvisade, ävensom för sådana iörbättrings- och ombyggnadsarbe
ten, som icke lämpligen borde bekostas av fastighetsfondens medel Sådana
°“'' °., ^byggnadsarbeten samt förbättringsarbeten, vilka endast i ringa
man okade värdet av befintlig anläggning, syntes dock kunna bestridas av
fastighetsfondens anslagsmedel. Storleken av det investeringsanslag, som
erfordrades för ovannämnda nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades
uppgå till 700 000 kronor.
Fortifikationsförvaltningen finge i detta sammanhang framhålla att före
inrättandet av forsvarsväsendets fastighetsfond ingick i anslaget till underhåll
av arméns byggnader m m. (ordinarie byggnadsanslaget) jämväl medel för
mi,ndje nybyggnader. Av nämnda medel bestredes sålunda kostnader för
erforderlig ökning av forrådsutrymmen, verkstadsutrymmen och sjukvårdsutrymmen,
ökning av ledningar av olika slag, uppförandet av nya byggnader
i stallet för gamla lokaler, som ej längre lönade sig att reparera och underhålla,
större forandrmgsarbeten av olika slag m. m. dylikt, allt byggnadsbehof'',
som beräknades ständigt komma att göra sig gällande.
Efter tillkomsten av forsvarsväsendets fastighetsfond hade fortifikationsforvaltnmgen
beträffande oavvisliga behov av dylika slag, för vilka särskilda
medel saknades, ansett -sig i vissa fall nödsakad tillgodose desamma genom
anlitande av fastighetsfondens anslag till reparations- och underhållskostnader
m m Fortifikationsförvaltningen ansåge emellertid såsom ovan anförts,
att ett särskilt investeringsanslag borde avses för ändamålet.
RiJcsräkenskapsverket har i sitt förberörda utlåtande den 25 januari 1945
beträffande denna och motsvarande delposter för de två andra delfonderna
utgått från att för beräkning av posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1945/46 en på utredningens förslag grundad förenklad
beräkningsmetod skulle användas, enär förutsättningarna för tillämpning av
den av utredningen föreslagna metoden ännu icke förelåge. Rörande den av
riksräkenskapsverket tillämpade beräkningen har ämbetsverket anfört följande.
29
Kungl. Majlis proposition nr ISO.
Byggnadsvärdet för nyare byggnader hade beräknats med hjälp av den
av riksräkenskapsverket upprättade specifikationen av fastighetsfondernas
värdeminskningskonton. Den byggnadsvärdeökning, som hänförde sig till
tiden före fastighetsfondens tillkomst, hade därvid beräknats med ledning
av budgetredovisningens siffror för lyftade medel och de i myndigheternas
huvudböcker redovisade behållningarna å investeringsanslagen. Genom att
från totala byggnadsvärdet draga det sålunda erhållna byggnadsvärdet för
nyare byggnader hade värdet å äldre byggnader erhållits. De sålunda erhållna
värdena hade minskats med värdet å de byggnader, som per den 1
juli 1944 skulle överföras till försvarets fabriksfond, varefter värdet för nyare
byggnader med hjälp av Svenska Handelsbankens byggnadskostnadsindex,
som dock gällde flervånings hyreshus i Stockholm, omräknats till 1935 års
nivå. Å sålunda erhållna värden hade de av utredningen föreslagna procentsatserna
tillämpats. Med utgångspunkt från de sålunda erhållna underhållskostnaderna
hade riksräkenskapsverket verkställt en beräkning av posten till
reparations- och underhållskostnader m. m. för försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1945/46. Posten förutsattes av riksräkenskapsverket skola i fråga
örn varje delfond uppdelas på fem delposter i den av riksdagen fastställda
staten för fonden.
Då vid beräkning av byggnadsvärdena avdrag icke gjorts vare sig för i
berg insprängda anläggningar eller för de anläggningar, som utredningen
föreslagit skola undantagas från den procentuella beräkningen, hade som
regel några medel utöver procentberäknade belopp icke föreslagits skola anvisas
för underhåll av sådana anläggningar. Vid beräkning av byggnadsvärdet
för nyare fastigheter hade avdrag icke kunnat verkställas för byggnadsvärde,
som ”hänförde sig till byggnader under uppförande. Å andra sidan
hade något särskilt belopp för sådana i reparationsposten ingående kostnader,
som uppkomme oavsett byggnadernas ålder, icke -—- såsom två förvaltningsmyndigheter
föreslagit — beräknats för under budgetåren 1944/45 och 1945/46
färdigställda byggnader.
Vad härefter angår den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen
av posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för arméns delfond, har
delina beräknats med utgångspunkt från ett fastighetsvärde av 440 423 675
kronor, av vilket belopp 289 851 472 kronor belöpte å äldre byggnader och
150 572 203 kronor å nyare byggnader, vilket senare belopp reducerat till
1935 års prisnivå utgjorde 99 184 431 kronor. Den sammanlagda underhållskostnaden,
beräknad efter 1,6 % å byggnadsvärdena för äldre och 0,6 % å de
reducerade värdena för nyare byggnader, utgjorde alltså (1,6 X 289 851 472
+ 0,6 X 99184 431 =) 5 232 731 kronor. Anslagsposten i sin helhet, som enligt
vad förut sagts skulle uppdelas å fem delposter, har av riksräkenskapsverket
beräknats sålunda:
a)
b)
c)
(1)
e)
Underhåll av byggnader m. m.................
Underhåll av i berg insprängda anläggningar
Underhåll av övningsfält m. m.................
Skatter m. m.....................................
Iståndsättningsarbeten ..........................
........ kronor 5 088 000
......... ; 145 000
......... >- 847 000
......... » 151000
..........1 000 000
Summa kronor 7 231 000
Beträffande förevarande beräkning har riksräkenskapsverket bland annat
anfört att, då i berg insprängda anläggningar på arméns delfond redovisades
30
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
såsom särskilda enheter, det hade varit möjligt att fastställa den del av den
procentuellt beräknade underhållskostnaden, som hänförde sig till dylika
anläggningar. Detta belopp, 14o 000 kronor, hade fråndragits den procentuellt
beräknade underhållskostnaden samt i brist på mera tillförlitliga beräkningar
upptagits såsom beräknad underhållskostnad för ifrågavarande anläggningar.
För arméns delfond hade vidare för övningsfält m. m. upptagits samma belopp
som beräknats för innevarande budgetår, varjämte för skatter, amortering av
viss elektrisk anläggning samt iståndsättningsarbeten beräknats de av fortifikationsförvaltningen
äskade beloppen.
Med anledning av fortifikationsförvaltningens framställning örn ett investenngsanslag
på 700 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa
nybyggnads- och förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket slutligen uttalat,
att ämbetsverket för sin del intet hade att erinra mot att för smärre
byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje delfond. Dessa
anslag borde få disponeras allenast efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt
fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten,
som avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltnmgen
föreslagna anslaget, kunde riksräkenskapsverket ej tillstyrka ifrågavarande
framställning.
Såsom jag i det föregående framhållit, bör anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 beräknas i nära anslutning
till de av riksräkenskapsverket förordade grunderna. I riksräkenskapsverkets
beräkning av denna post för arméns delfond synas emellertid vissa
jämkningar böra vidtagas. Sålunda torde procentuella underhållskostnader
böra beräknas jämväl å värdena av de byggnader å Järvafältet och Revingehed,
vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från jordbruks- och
saogsfastigheter. Såsom framgår av det förut anförda, har värdet av dessa byggnader
uppskattats till 1 927 000 kronor, varifrån emellertid avgår det belopp av
120 000 kronor, som Kungl. Majit anvisat för modernisering av fastigheter
å Revingehed. Då de byggnader, örn vilka här är fråga, äro att anse såsom
äldre byggnader, skulle underhållskostnaderna efter 1,6 % å ett byggnadsvärde
av (1 927 000—120 000=) 1 807 000 kronor bliva 28 800 kronor, eller
i avjämnat tal 29 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket upptagna delposten
till underhåll av byggnader m. m. synes därför böra höjas till (5 088 000
+ 29 000 =) 5 117 000 kronor.
För underhåll m. m. av övnings- och skjutfält har arméns fortifikationsförvaltning
för nästa budgetår beräknat ett belopp av 1 511 000 kronor. Riksräkenskapsverket
har utan särskild motivering för detta ändamål upptagit
det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 847 000 kronor. För motsvarande
ändamål anvisades 350 000 kronor för budgetåret 1942/43 och 671 000
kronor för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande anslagsmedel ha sålunda undergått
en betydande ökning under de senaste åren. Å andra sidan har erfarenheten
givit vid handen, att dessa anslagsmedel det oaktat varit för lågt be
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
räknade för att medgiva ett tillfredsställande underhåll m. m. av övningsoch
skjutfälten med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter. Genom
de betydande markförvärv som skett under de senaste åren har behovet
av medelsanvisning ytterligare ökats. En ökning av medelsanvisningen synes
mig därför befogad. Dock anser jag mig icke kunna ifrågasätta en så betydande
medelshöjning som fortifikationsförvaltningen förordat. Jag begränsar
mig till att föreslå, att för ändamålet för nästa budgetår beräknas ett belopp
av 975 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 128 000 kronor.
Av propositionen 1944: 174 (s. 32) framgår, bland annat, att vissa kostnader
för anordnande av lokaler i Svea livgardes kasernetablissement för försvarsstabens
fotoanstalt och centralt bok- och blankettförråd, för vilka ändamål
medel äskats under det för budgetåret 1944/45 anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m., rätteligen borde bestridas från den under
staten för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparationsoch
underhållskostnader m. m. Jag förutsatte därför, att nämnda post skulle
under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Med hänsyn
härtill synes delposten Iståndsättningsarbeten böra för nästa budgetår minskas
med 50 000 kronor till 950 000 kronor. På fortifikationsförvaltningen
bör ankomma att föreslå häremot svarande minskning för följande budgetår.
Med biträdande av riksräkepskapsverkets beräkningar i övrigt beräknar jag
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret
1945/46 till (7 231 000 + 29 000 -f 128 000 — 50 000 =) i runt tal 7 340 000
kronor.
Arméns fortifikationsförvaltning har gjort framställning örn anvisande av
ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten av 700 000 kronor för vissa
nybyggnads- och förändringsarbeten. Riksräkenskapsverket har för sin del
förklarat sig icke ha något att erinra mot att för smärre byggnadsarbeten
anvisades ett särskilt anslag under varje delfond av försvarets fastighetsfond,
vilka skulle få disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt
fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten, som
avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltningen
föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket ej ansett sig kulina förorda, att
för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas för arméns delfond.
För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga
för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna
av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som
det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av
smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke
lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader
under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills
i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare
avgränsning av de utgifter, som må bestridas fran ifrågavarande post i staten
för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnadsoch
förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
hänsyn härtill tillstyrker jag i likhet nied riksräkenskapsverket i princip
bifall till föreliggande förslag. Då det torde ligga i sakens natur, att en närmare
utredning om behovet av arbeten av ifrågavarande art är svår att
i förväg förebringa, finner jag den omständigheten att sådan utredning icke nu
föreligger ej böra utgöra hinder för anvisande av medel för ändamålet redan
för nästa budgetår. Anslagsbeloppet synes emellertid böra avsevärt begränsas
i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar, att för
ändamålet under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisas ett
investeringsanslag av 100 000 kronor för nästa budgetår. Under marinens
delfond torde böra anvisas ett investeringsanslag av 00 000 kronor och under
flygvapnets delfond ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag förutsätter,
att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande
av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild
medelsanvisning under kapitalbudgeten.
I överensstämmelse med vad i det föregående anförts torde sålunda förevarande
anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. för
arméns delfond böra för nästa budgetår beräknas på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 4 669 000
b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda
anläggningar.................................................. » 145 000
c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 450 000
d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 975 000
e) Skatter m. m................................................. >, 151 000
f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 950 000
Summa kronor 7 340 000,
innebärande en höjning med 90 000 kronor i förhållande till motsvarande för
innevarande budgetår anvisade post.
Härvid har jag förutsatt, att posten till smärre förbättringsarbeten i
anslutning till de sakkunnigas förslag beräknas till i runt tal 10 % av posten
till underhåll av byggnader m. m. Vidare förutsätter jag, att det skall ankomma
på Kungl. Maj:t att med ledning av vunna erfarenheter medgiva den
jämkning av medlen mellan de särskilda posterna som inom slutbeloppets
ram finnes erforderlig.
Såsom i det föregående anförts bör härutöver under arméns delfond av
försvarets fastighetsfond anvisas ett investeringsanslag av 100 000 kronor
för nästa budgetår till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.
Marinens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades
för budgetåret 1944/45, såvitt angår marinens fastigheter, enligt följande.
1. Reparations- och underhållskostnad till omkring 2,2 % av i
fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 2 475 000
2. Underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor.......... * 100000
3. Skatter........................................................ » 200 000
Summa kronor 2 775 000
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
I sitt utlåtande den 30 december 1944 över fastigbetsutredningens förslag
bär marinförvaltjiingen i anslutning till detta förslag specificerat reparationsoch
underhållskostnader m. m. budgetåret 1945/46 på följande sätt:
1. Äldre bygggnader, 2,2 % å cirka 60 000 000 kronor...... kronor 1 320 000
2. Yngre byggnader, 0,6 % å cirka 25 000 000 kronor...... » 150 000
3. I berg insprängda anläggningar invärderade i fastighets
fonden.
....................................................... * 180 000
4. Markområden (exkl. övnings- ock skjutfält jämte jordbruks-
och skogsfastigheter)................................ * 180 000
5. Skjutbanor .................................................•_ * 30 000
6. Hamnanläggningar samt de gator och vägar, som ej
ingå under 4, ävensom järnvägar m. m................... » 600 000
7. Yttre ledningar och dylikt ................................ » 90 000
8. Onera ........................................................ * 300 000
9. Smärre förbättringsarbeten (mindre nybyggnads- och
förändringsarbetenj.......................................... * 300 000
10. Skatter .................................................... »_200000
Summa kronor 3 350 000
Marinförvaltningen förutsatte, att därutöver under de närmaste åren särskilda
medel skulle anvisas för av utredningen förordade iståndsätfeningsarbeten
för att bringa fastighetsbeståndet i normal standard, för budgetåret
1945/46 förslagsvis 500 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har räknat med ett byggnadsvärde av 127 738 572
kronor, av vilket belopp 79 685 598 kronor belöpte å äldre byggnader
och 48 052 974 kronor å nyare byggnader, vilket senare belopp, reducerat
till 1935 års prisnivå, utgjorde 31354171 kronor. Underhållskostnaderna
härför beräknades efter 2,2 % å byggnadsvärdena för äldre byggnader
och 0,6 % å de reducerade värdena å nyare byggnader till (2,2 X 79 685 598
+ 0,6 X 31 354 171 =) 1 941 208 kronor. Anslagsposten i sin helhet uppdelad
på fem delposter beräknades av riksräkenskapsverket på följande sätt:
a) Underhåll av byggnader m. m............................. kronor 1470 000
b) Underhåll av hamnanläggningar m. m..................... » 471 000
c) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 100 000
d) Skatter........................................................ * 200 000
e) Iståndsättningsarbeten ............................ *_300 000
Summa kronor 2 541 000
För marinens delfond hade för underhåll av övningsfält m. m. upptagits
samma belopp som för innevarande budgetår. I stället för det av marinförvaltningen
äskade beloppet för smärre förbättringsarbeten (mindre nybyggnads-
och förändringsarbeten) har riksräkenskapsverket upptagit enahanda
belopp för iståndsättningsarbeten.
Itiksräkenskapsverkets beräkning finner jag kunna i huvudsak godtagas. DepaHementsDock
synes av skäl som framgå av vad i det föregående yttrats rörande mot- f
svarande post under arméns delfond böra beräknas en höjning av posten till
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 489 45 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
underhåll av övningsfält m. m. med 15 000 kronor till 115 000 kronor. Vidare
bör beräknas ett särskilt belopp för smärre förbättringsarbeten å 140 000
kronor och i samband därmed det för underhåll av byggnader m. m. avsedda
beloppet i motsvarande mån minskas till (1470 000 —140 000=) 1330 000
kronor.
Förevarande anslagspost bör sålunda beräknas på följande sätt:
a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 1330 000
b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar
m- m........................................................... » 471 000
c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 140 000
d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 115 000
e) Skatter ........................................................ » 200 000
f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 300 000
Summa kronor 2 556 000,
innebärande en minskning nied 219 000 kronor i förhållande till motsvarande
för innevarande budgetår anvisade anslagspost.
I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande
anslagspost samt förordar i anslutning härtill, att under marinens delfond anvisas
ett investeringsanslag av 60 000 kronor till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.
Flygvapnets del fond. För budgetåret 1944/45 beräknades posten för
reparationer och underhåll m. m. för flygvapnets del till 1,6 % av byggnadsvärdet,
i runt tal 129 000 000 kronor, till omkring 2 060 000 kronor, vartill
komme ett belopp å 20 000 kronor för skatter. Anslagsposten beräknades sålunda
till sammanlagt (2 060 000 + 20 000 =) 2 080 000 kronor.
Flygförvaltningen har i en vid sitt utlåtande den 21 december 1944 över
fastighetsutredningens förslag fogad bilaga anfört i huvudsak följande beträffande
den förnyade beräkningen av reparations- och underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1945/46.
Utredningens förslag hade tolkats så, att envar av flygvapnets byggnader
exklusive anläggningar i berg, flygfält, vägar och stängsel etc. — skulle
grupperas i åldersgrupper. Byggnadsvärdena hade baserats på kortregister,
upprättat enligt de sakkunnigas uppdrag. I byggnadsvärdet hade även intagits
för närvarande utom fastighetsfonden stående icke flyttbara byggnader
* tidigare benämnda »baracker». Likaså inginge de äldre byggnader, beträffande
vilka framställning örn invärdering i fastighetsfonden ingivits i samband
med förslag angående flygvapnets medelsbehov å driftbudgeten för bud105V7/0Q
1945/46 den 24 augusti 1944. Byggnader, färdigställda budgetåret
1937/38 och tidigare, benämndes gamla byggnader och senare tillkomna nya
byggnader. Byggnadsvärdena för de sistnämnda hade med tillhjälp av Svenska
Handelsbankens byggnadskostnadsindex nedskrivits till 1935 års nivå. Härigenom
hade följande byggnadsvärden erhållits:
a) nya byggnader (yngre än 9 år)............................ kronor 51 540 000
b) gamla byggnader (9 år och därutöver) .................. » 22 060 000
A. Underhållskostnaderna för de objekt, vilka icke tillhörde i berg insprängda
anläggningar, hangarer, skjut- och bombplatser, kaserngårdar, skjut
-
35
Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.
banor, kajer, slipar, flygfält, belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten - och avloppsledningar, parker, vägar och stängsel, jordbruks- och skogsfastigheter,
bleve med användande av utredningens procentsatser:
a) 0,c % å 51540 000 kr. =.............. kronor 353 000
b) 1,6 % å 22 060 000 kr. =.............. » 310 000
Summa kronor 663 000
B. Årskostnaderna för normalt underhåll av de ovan undantagna objekten
hade beräknats till
för hangarer (0,6 % respektive 1,6 % å 1935 års byggnadsvärde)
..................................................... kronor
» skjutbanor, skjut- och bombplatser...................... »
» kajer, slipar, kaserngårdar, parker, vägar och stängsel,
belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten- och
avloppsledningar ...................................... » 180 000
» flygfält- ................... » 1 135 000
» jordbruks- och skogsfastigheter ........................ » 105 000
137 000
30 000
Summa kronor 1 587 000
C.
D.
110 000
E.
F.
G.
115 000
250 000
52 000
70 000
För onera (inkl. skatter) hade beräknats ................
För ordinarie underhåll för under budgetåren 1944/45
och 1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å cirka 57
miljoner kr.) ................................................
Summa A+J3+C+D = 2 465 000 kronor.
För iståndsättningsarbeten hade därutöver beräknats ett
.belopp av....................................................
För i berg insprängda anläggningar beräknades en underhållskostnad
av (0,6 % å 1935 års byggnadsvärde)......
För olika slag av flygplansvärn och andra befästningar beräknades
en underhållskostnad av (0,6 % å 1935 års
byggnadsvärde)..............................................
Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anslagsposten sålunda uppgå
till sammanlagt (2 465 000 + 250 000 + 52 000 + 70 000 =) 2 837 000 kronor.
Riksräkenskapsverket har beräknat byggnadsvärdena, vilka tagits som utgångspunkt
för bestämmandet av underhållskostnaderna, till 172 684169
kronor, därav för äldre byggnader 35 403 449 kronor samt 137 280 720 kronor
för nyare byggnader, vilket senare belopp enligt 1935 års prisnivå motsvarade
92 416 659 kronor. Underhållskostnaden har beräknats efter 1,6 % å värdena
för äldre byggnader och 0,6 % å det för de nyare byggnaderna angivna
reducerade beloppet. Sammanlagda underhållskostnaden har sålunda beräknats
till (1,6 X 35 403 449 + 0,6 X 92 416 659 =) 1 120 955 kronor. I övrigt har
riksräkenskapsverket beräknat anslagsposten sålunda:
a) Underhåll av byggnader m. lii.........................
b) Underhåll av * berg insprängda anläggningar........
c) Underhåll av flygfält m. m.............................
d) Skatter....................................................
e) Iståndsättningsarbeten ..................................
kronor
744 000
52 000
1 115 000
25 000
250 000
Summa kronor 2 186 000
36
Kungl. Majlis proposition nr ISO.
Departements
chefen.
Beträffande denna beräkning har riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket
såsom underhållskostnad för i berg insprängda anläggningar upptagit
det av flygförvaltningen äskade beloppet. Därvid hade motsvarande avdrag
gjorts från de procentuellt beräknade underhållskostnaderna. Då underhållskostnaderna
för flygfält m. m. syntes väsentligt överstiga kostnaderna för byggnadsbeståndet
i övrigt, hade riksräkenskapsverket under denna post förutom
den del av det procentuellt beräknade beloppet, som beräknats hänföra sig
till ifrågavarande anläggningar, ytterligare upptagit ett belopp å 790 000 kronor.
Det sålunda beräknade totala beloppet uppginge till 2,8 % av anläggningsvärdet
för fältytan, 32,5 miljoner kronor, samt 0,95 % av rullbanornas
värde, 21,7 miljoner kronor. Ifrågavarande procentsatser och byggnadsvärden
hade beräknats av flygförvaltningen. Slutligen hade riksräkenskapsverket
för skatter och iståndsättningsarbeten upptagit de av flygförvaltningen äskade
beloppen.
Då de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av reparationsoch
underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond synas mig kunna godtagas,
beräknar jag förevarande post för nästa budgetår till 2 186 000 kronor,
innebärande en höjning med 106 000 kronor i förhållande till motsvarande för
innevarande budgetår upptagna post. I riksräkenskapsverkets förslag synes
endast den ändringen böra vidtagas att en särskild delpost beräknas för
smärre förbättringsarbeten. Denna post synes böra upptagas till 75 000 kronor
och i samband därmed posten till underhåll av byggnader m. m. minskas
till (744 000 — 75 000=) 669 000 kronor. Med hänvisning i övrigt till vad
som anförts vid anmälan av motsvarande fråga för arméns delfond förordar
jag vidare, att ett särskilt investeringsanslag å 40 000 kronor anvisas under
flygvapnets delfond till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.
B. Avsättning till värdeminskningskonto.
I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen
och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å respektive
delfonder upptagit respektive 1 325 000 kronor, 690 000 kronor och
2 187 500 kronor.
Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 15
januari 1945 anfört följande.
Beträffande beräkningen av posten avsättning till värdeminskningskonto
finge erinras, att från och med nu löpande budgetår genomförts den ändringen
i avskrivningsreglerna, att den årliga avsättningen till värdeminskningskonto
påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad
färdigställts, i stället för redan under första året, såsom förut varit fallet.
Årsavskrivningen för budgetåret 1944/45 borde alltså fastställas till samma
belopp som för budgetåret 1943/44, i den män, å ena sidan, avskrivningsbelopp
ej bortfölle på grund av slutavskrivning eller överflyttning av byggnader
från försvarets fastighetsfond samt, å andra sidan, avskrivningsbelopp
icke tillkomme genom att byggnader överförts till försvarets fastighetsfond
från andra kapitalfonder eller genom att byggnader, som tidigare icke varit
bokförda å någon statlig kapitalfond, upptagits till redovisning å försvarets
fastighetsfond. I enlighet med angivna grunder hade riksräkenskapsverket
i den specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets fastig
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
hetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m., som upprättats i
samband med bokslutet för budgetåret 1943/44, beräknat årsavskrivningen för
försvarets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 till 2 711 540 kronor, medan
å staten för ändamålet upptagits ett från 2 719 299 kronor till 2 719 000 kronor
avjämnat belopp. Differensen mellan riksräkenskapsverkets till grund
för medelsanvisningen å staten liggande beräkning och den av riksräkenskapsverket
gjorda definitiva beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret
1944/45 uppginge alltså till endast 7 759 kronor.
Vid beräkningen av det belopp, som skulle upptagas för avsättningen till
värdeminskningskonto å försvarets fastighetsfonds stat för budgetåret 1945/46,
borde till de i ovannämnda specifikation upptagna årsavskrivningarna för fonden
för budgetåret 1944/45 läggas beloppet av den årliga avskrivningen å de
byggnadsvärden för färdiga byggnader, som, enligt vad specifikationen jämförd
med nästföregående års specifikation utvisade, tillkommit under budgetåret
1943/44. Några avskrivningsbelopp komme varken att tillkomma eller
bortfalla på grund av de ändringar i respektive delfonders byggnadsvärden,
vilka riksräkenskapsverket räknat med. Enligt vad specifikationen gåve vid
handen komme vidare inga avskrivningsbelopp att bortfalla på grund av slutförda
årsavskrivningar.
I enlighet med vad nu anförts syntes posten avsättning till värdeminskningskonto
böra beräknas på följande sätt (kronor).
Årlig avskrivning å
^^avskrivning de under budgetåret
för budgetåret 1943/44 tillkomna
1944/45 värdena för färdiga
byggnader
Ärsavskrivning
för budgetåret
1945/46 (efter
avj amning)
Arméns delfond................ 843 273
Marinens delfond.............. 445 317
Flygvapnets delfond .......... 1 422 950
399 466
173 667
547 515
1 250 000
620 000
1970000
I enlighet med den av 1943 års riksdag godtagna ändringen i avskrivningsreglerna
för fastighetsfonden, vilka kommit till användning från och med
budgetåret 1944/45, skall den årliga avsättningen till värdeminskningskonto
påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad
färdigställts. Med biträdande av riksräkenskapsverkets beräkningar förordar
jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns delfond
förslagsvis 1 250 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis 620 000
kronor och för flygvapnets delfond förslagsvis 1 970 000 kronor, sammanlagt
3 840 000 kronor.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade
markområden.
Arméns delfond. Arméns fortifikationsförvaltning har lämnat följande
specifikation å ifrågavarande utgifter.
Arméstaben.......................
Centrala värnpliktsbyrån .......
Hemvärnsstaben .................
Arméförvaltningen m. m........
Krigsarkivet.......................
liiksräkenskapsverket ..........
I militärområdet: förhyrning
II
lil
kronor 8 000: —
28 265: - » 7 000: —
54 000: —
4 350: —
5 000: —
» 50 692: 42
23 460: —
» 40 968: —
Departements
chefen.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 180.
IV militärområdet: förhyrning..............................
Y » »
Yl
yii _ » » ..........;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
II—YII militärområdena: arrendering av mark och skjutbanor
m. m........................................
Luftbevakningscentraler......................................
Yäg- och vattenbyggnadskårens expedition ................
1. tygkompaniet ...................................
2. » ...................................
T 4, sjukvårdsförråd ..........................................
Kostnader i samband med förhyrning......................
kronor 103 954: 80
» 28 750: —
» 11400: —
» 5 800: —
» 72 016:89
72 493: —
» 1 800: —
53 965: —
» 3 700: —
» 7 800’ —
» 30 000: —
Summa kronor 613 415:11
Riksräkenskapsverket har ansett, att det för ifrågavarande delfond upptagna
beloppet borde avjämnas till 613 000 kronor.
I detta sammanhang torde få anmälas, att arméns fortifikationsförvaltning
i sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår bland annat hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte för inlösen av arrenderätt till viss kronoegendom
inom Göta pansarlivgardes övningsfält under investeringsanslaget till
markförvärv för budgetåret 1945/46 beräkna ett belopp av 18 000 kronor. Beträffande
de närmare omständigheterna rörande den arrenderätt, varom här
är fråga, må följande framhållas.
Sedan riksdagen (skrivelse 1943:406) efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
1943: 318 beslutat, att Göta pansarlivgarde skulle förläggas till
Enköping, förklarade Kungl. Maj:t genom brev den 30 juni 1943 bland annat att,
därest i samband med ordnandet av förläggningen för regementet fråga uppkomme
om överflyttning till lantförsvarets förvaltning av under domänstyrelsens
förvaltning liggande mark, Kungl. Maj:t ville framdeles efter förslag
som arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och domänstyrelsen hade att
gemensamt avgiva meddela beslut i ärendet.
Genom beslut den 30 juli 1943 godkände därefter Kungl. Maj:t ett mellan
fortifikationsstyrelsen å kronans vägnar, å ena, och drätselkammaren i Enköping
å stadens vägnar, å andra sidan, den 2 juli 1943 träffat avtal angående
reglering av vissa med pansarlivgardets förläggning till staden sammanhängande
frågor. Enligt avtalet skulle staden till kronan för förläggningsplats
och övningsområde för regementet upplåta vissa områden.
Sedan arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 22 juli 1944 bland
annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels förordna att en till större
delen inom det för regementet avsedda övningsområdet belägen kronoegendom,
Jädra 31 och 41 i Långtora socken, måtte från och med den 1 november
1945 i förvaltningshänseende överflyttas från domänverket till lantförsvaret
och tilläggas regementets övningsfält, dels ock godkänna ett med arrendatorn
av kronoegendomen träffat avtal örn avstående av arrenderätten på vissa i
skrivelsen närmare angivna villkor, har Kungl. Maj:t genom brev den 25
augusti 1944 — såvitt här är i fråga — förordnat, att ifrågavarande område
skall, för att tilläggas Göta pansarlivgardes övningsfält, från och med den 1
39
Kungl. Maj-ts proposition nr 180.
november 1945 på i skrivelsen närmare angivna villkor i förvaltningshänseende
överflyttas från domänverket till lantförsvaret. Beträffande framställningen,
i vad den avsåg godkännande av det med egendomens arrendator
ingångna avtalet, har Kungl. Majit i samma brev förklarat Sig framdeles vilja
meddela beslut.
I sin förutberörda skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår
har arméns fortifilcationsförvaltning i förevarande ämne anfört i stort sett
följande.
Kronoegendomen Jädra 31 och 41 vore jämlikt kontrakt den 13 juni 1930
upplåten på arrende intill den 14 mars 1951 mot en årlig arrendeavgift av
2100 kronor. Enligt vad sekundchefen för Göta pansarlivgarde upplyst,
erfordrades med hänsyn till regementets behov av övningsterräng att ifrågavarande
arrende itpphörde från och med den 1 november 1945. Egendomens
arrendator skulle emellertid kunna medgivas att disponera egendomens byggnader
till den 14 mars 1946. Med anledning därav hade fortifikationsförvaltningen
låtit föra förhandlingar med arrendatorn angående avstående av
arrenderätten. Dessa förhandlingar hade givit till resultat, att preliminär
överenskommelse träffats mellan fortifikationsförvaltningen och arrendatorn
örn avstående till kronan av arrenderätten från och med den 1 november
1945, dock med rätt för arrendatorn att utan vederlag nyttja egendomens
byggnader till den 14 mars 1946, på villkor bland andra att kronan till arrendatorn
betalade tillhopa 15 000 kronor, som denne ägde uppbära med 3 000
kronor den 1 april under vart och ett av åren 1946—1950, och inlöste vissa
arrendatorn tillhöriga byggnader för ett belopp av 3 000 kronor. Nämnda
avtal vore träffat under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande senast den
1 augusti 1945.
Göta pansarlivgardes kasernetablissement beräknas komma att tagas Departementsi
bruk senast den 1 oktober 1945. Från och med nämnda tidpunkt chefen.
torde behov föreligga för regementet att disponera övningsfältet i dess helhet.
Den nu ifrågavarande kronoegendomen är så belägen, att ett utnyttjande
av densamma är en förutsättning för att överhuvudtaget något mera omfattande
övningar skola kunna hållas inom området, varför arrenderätten torde
böra avlösas i av fortifikationsförvaltningen föreslagen ordning. Det träffade
preliminära avtalet synes kunna godtagas. För bestridande av därmed förenade
kostnader, 18 000 kronor, finnas medel icke tillgängliga. Med hänsyn
till föreliggande omständigheter synes hinder icke böra möta, att beloppet påföres
staten för försvarets fastighetsfond. Under förevarande post synes därför
böra beräknas ett belopp av 6 000 kronor, utgörande den ersättning som arrendatorn
av ifrågavarande egendom enligt det preliminärt träffade avtalet med
fortifikationsförvaltningen skulle äga uppbära under nästkommande budgetår.
Vidare böra under denna anslagspost beräknas medel för lokalhyra för försvarets
forskningsanstalt, vartill hänsyn ej tagits av fortifikationsförvaltningen. I
avsaknad av närmare utredningar härutinnan torde ett belopp av 6 000 kronor
böra beräknas för sådant ändamål. Anslagsposten bör sålunda med beaktande
jämväl av den utav riksräkenskapsverket förordade jämkningen av det utav
fortifikationsförvaltningen angivna beloppet beräknas till (613 000 + 6 000 +
6 000=) 625 000 kronor (nu 610 000 kronor).
40
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Jag anser mig i detta sammanhang även böra erinra, att vid sidan av
staten för försvarsväsendets fastighetsfond betydande hyres- och arrendeutgifter
bestridas med anlitande av förskottsstaten. Fortifikationsförvaltningen
har sålunda anmält kostnader av nu angivet slag att under nästkommande
budgetår bestridas från förskottsstaten å tillhopa 367 741 kronor. Såväl dessa
kostnader, vilka synas föranledda av rådande beredskap, som ock nytillkommande
utgifter av samma art böra jämväl i fortsättningen bestridas från förskottsstaten.
Marinens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande ut
-
gifter sålunda:
Marinförvaltningen: Vissa förråd................................ kronor 4 000
» Beklädnadsförråd.......................... » 1300
» Hårsfjärdens depå, arrenden ............ » 4 000
» Diverse arrenden .......................... » 3 000
» Expeditioner för marinförvaltuingens för
rådskontrollkontor.
..................... » 3 500
» Sjövärnskårens expedition................ » 3 300
Chefen för Ostkustens marindistrikt, sjukvårdsförråd.......... » 2 400
» » Stockholms örlogsvarv, förråd ...................... » 1310
» » Sjökrigshögskolan, extra lokaler.................... » 3 700
» » Gotlands kustartilleriförsvar, diverse arrenden.... » 2 200
» » Karlskrona örlogsstation, lokaler för flottans under
officersskola.
....................................... » 7 500
» » Öresunds marindistrikt, distriktsexpedition........ » 3 600
» » Göteborgs kustartilleriförsvar, arrenden............ » 2 300
» » sjökarteverket, hyra för kronojägarebostället...... » 1050
Eventuella nya arrenden, värmetillägg m. m................... » 6 840
Summa kronor 50 000
Marinförvaltningen har på grund härav beräknat medelsbehovet till 50 000
kronor.
I enlighet med marinförvaltningens förslag synes för ifrågavarande ändamål
böra beräknas ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor (nu 70 000 kronor).
Fygvapnets delfond. Flygförvaltningen har anmält följande hyresutgifter,
nämligen 1 250 kronor avseende lokaler under ett kvartal för norra
flygbasområdesstaben i Östersund, 41 000 kronor för 2. eskaderstabens och
västra flygbasområdesstabens lokaler i Göteborg samt 128 100 kronor för
förhyrande av lokaler för flygförvaltningens byggnadsavdelning m. m. i
Stockholm. Sammanlagt beräknas ifrågavarande utgifter -—- med tillägg av
650 kronor för diverse behov — till 171 000 kronor.
Jämväl för nästkommande budgetår torde det bliva nödvändigt att förhyra
särskilda lokaler för flygförvaltnifigens byggnadsavdelning. Kungl. Maj:t
har genom olika beslut medgivit flygförvaltningen att för ändamålet förhyra
erforderliga lokaler. Flygförvaltningens uppskattning av medelsbehovet för
ändamålet för budgetåret 1945/46 bör kunna godtagas. Då jag icke heller i
övrigt har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar av förekom
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
mande hyreskostnader, beräknar jag ifrågavarande post till förslagsvis 171 000
kronor (nu 208 000 kronor).
Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter böra
betecknas förslagsvis, att tillhopa utgöra (625 000 + 50 000 + 171 000 =)
846 000 kronor.
INKOMSTER.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning
efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet. I statsverkspropositionen ha under ifrågavarande titel beräknats
följande belopp.
Ersättning till arméns delfond.............................. kronor 16 620 000
» ■» marinens » * '' "y" J''”)''
» » flygvapnets » » 9 ():,(l (X)U
Summa kronor 33 010 000
Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget, bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till
14 689 000 kronor, för marinens delfond till 6184 000 kronor och för
flygvapnets delfond till 8 352 000 kronor. De i riksstaten under fjärde
huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i överensstämmelse
härmed.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Arméns dolf ond. Arméns f5 r ti fika Höns för ml tuni g har beräknat ifrågavarande
hyror och arrenden sålunda:
Inkomst av tjänstebostäder..............
» » uthyrningsfastigheter ......
» » övnings- och skjutfält (med
bruks- och skogsfastigheter)..........
Övriga hyror och arrenden ..............
kronor
däri ingående jord
.
..... »
Summa kronor
850000
190 000
506 079
165 000
1711079
Rilcsräkenskapsverket har beträffande denna post uttalat, att densamma
syntes böra avjämnas till 1 711 000 kronor.
I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag beräknar jag ifrågavarande
inkomstpost till 1 711 000 kronor.
Marinens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster
på följande sätt:
Departements
chefen.
42
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 180.
Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 230 000
» » uthyrningsfastigheter .............................. » 70 000
» » jordbruks- och skogsfastigheter .................. » 8 000
Övriga hyror och arrenden...................................... » 180 000
Summa kronor 488 000
Biksräkenskapsverket har ansett, att det under denna post upptagna beloppet
borde nedsättas till 358 000 kronor eller med 130 000 kronor. Sistnämnda
belopp motsvarade den inkomstminskning, som enligt vad riksräkenskapsverket
inhämtat kunde beräknas inträda vid genomförandet av den ytterligare
överflyttning — utöver vad marinförvaltningen i särskild skrivelse föreslagit
av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden från marinens
delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, som
riksräkenskapsverket förordat i utlåtande, den 2 november 1944 i anledning av
^^n''I* skrivelse. Riksräkenskapsverket hade i detta sammanhang ansett sig
böra utgå från att den av riksräkenskapsverket förordade ytterligare överflyttningen
komme till stånd.
Då någon överflyttning av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden
från marinens delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna
fastighetsfonden tills vidare icke är avsedd att äga rum, torde förevarande inkomstpost
böra beräknas till i avrundat tal 500 000 kronor.
Blygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och
arrendeinkomsterna till sammanlagt 365 000 kronor, därav för tjänstebostäder
och uthyrningsfastigheter cirka 255 000 kronor samt för jordbruksfastigheter
och flygfält cirka 110 000 kronor. I staten torde i förevarande hänseende böra
upptagas 365 000 kronor.
De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till (1 711 000
■+- 500 000 + 365 000 =) 2 576 000 kronor.
C. Diverse inkomster.
För arméns delfond har arméns f ortif ikationsf örvaltning
under denna inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila
patienters vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters
underhåll, dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och
skogsfastigheter, dels ock 89 600 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å
Marieberg, eller tillhopa 439 600 kronor.
Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten
till 42 000 kronor, därav inkomst av bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll
900 kronor, av influtna dockavgifter, utom vid Gustavsviks örlogsdepå, 1100
kronor samt av hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona
40 000 kronor.
Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat
43
Kungl. Majlis proposition nr 180.
posten för diverse inkomster till 218 700 kronor, därav 10 000 kronor inkomst
från skogsavverkning och återstoden, 208 700 kronor, räntemedel.
Riksräkenskapsverlcet har beträffande dessa inkomstposter erinrat, att de
posten diverse inkomster tidigare tillgodoförda inkomsterna i form av ränta
å likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto,
bortfallit i och med omläggningen av kapitalbudgetens uppställning från och
med löpande budgetårs ingång. Det i statförslaget för flygvapnets delfond
upptagna beloppet, 218 700 kronor, borde därför nedsättas till 10 000 kronor,
motsvarande vad som av flygförvaltningen beräknats såsom inkomst av skogsavverkning.
Beträffande förvaltningsmyndigheternas beräkning av posten
diverse inkomster — vilken beräkning i fråga om arméns och marinens delfonder
byggde på den förutsättningen, att fabriksstyrelsen skulle för budgetåret
1945/46 erlägga hyra för ammunitionsfabriken å Marieberg respektive
för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona med samma belopp,
som fastställts för nu löpande budgetår — syntes i övrigt endast böra vidtagas
den jämkningen, att det i statförslaget för arméns delfond upptagna beloppet,
439 600 kronor, avjämnades till 440 000 kronor.
De av riksräkenskapsverket framställda förslagen till jämkning i beräkningen
av diverse inkomster för arméns och flygvapnets delfonder synas mig
böra godtagas. Dock bör enligt inhämtad uppgift den på ammunitionsfabriken
å Marieberg belöpande hyran minsk''as med 24 200 kronor. I enlighet härmed
torde inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder böra upptagas
till i avrundat tal respektive 415 000 kronor, 42 000 kronor och 10 000 kronor,
eller sålunda till sammanlagt 467 000 kronor.
Överskott.
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande
såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs
början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets
inkomstberäkning för budgetåret 1945/46 har överskottet å försvarets fastighetsfond
i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 7 600 000
kronor, för marinens delfond till 3 780 000 kronor och för flygvapnets delfond
till 4 400 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid i sitt utlåtande den
30 december 1944 över fastighetsutredningens förslag ifrågasatt, att överskottet
för marinens delfond skulle nedsättas till 3 224 000 kronor med hänsyn
till att den tidigare uppskattningen av överskottet skett med utgångspunkt
från ett alltför högt fastighetsvärde. För egen del anser jag, att överskottet
för marinens delfond bör kunna i anslutning till marinförvaltningens förslag
nedsättas till 3 500 000 kronor, överskott att tillföras riksstatens driftbudget
beräknar jag således till (7 600 000 + 3 500 000 + 4 400 000 ~)
15 500 000 kronor. Denna uppskattning av överskottet har legat till grund
för den förut förordade beräkningen av ersättningsanslagen.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 (bilaga).
Departements
chefen.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
4. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna av mig i det föregående förordade ändrade
grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll
av försvarets fastigheter;
dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1945/46 (bilaga);
dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen i vad angår överskottet av marinens delfond
av försvarets fastighetsfond — föreslå riksdagen att i
riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaga följande inkomsttitel
sålunda:
Försvarets fastighetsfond:
b. Marinens delfond ........................ kronor 3 500 000;
dels för budgetåret 1945/46 under riksstatens fjärde huvudtitel
anvisa följande anslag, nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond, förslagsanslag .............. kronor 14 689 000
Marinens delfond, förslagsanslag ............ » 6184 000
Flygvapnets delfond, förslagsanslag ........ » 8 352 000;
dels ock för budgetåret 1945/46 såsom kapitalinvestering i
försvarets fastighetsfond anvisa följande anslag till smärre nybyggnads-
och förändringsarbeten, nämligen under
Arméns delfond .................................. kronor 100 000
Marinens delfond ................................ » 60 000
Flygvapnets delfond.............................. » 40 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandeberg.
Kungl. Majlis ''proposition nr 180.
45
Bilaga.
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetaret
1944/45 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1945/46.
Inkomster:
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond....................................
2. Marinens delfond..................................
3. Flygvapnets delfond ..............................
Säger
1944/45
13 834 000
6 313 000
7 158 000
27 305 000
1945/46
14 689 000
6 184 000
8 352 000
29 225 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden:
1. Arméns delfond....................................
2. Marinens delfond..................................
3. Flygvapnets delfond ..............................
Säger
G. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond....................................
2. Marinens delfond..................................
3. Flygvapnets delfond ..............................
Säger
Summa
Utgifter:
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond....................................
2. Marinens delfond..................................
3. Flygvapnets delfond ..............................
Säger
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis........................
2. Marineus delfond, förslagsvis......................
3. Flygvapnets delfond, förslagsvis ..................
Säger
1 632 000
476 000
240 000
1 711 000
500 000
365 000
2 348 000
2 576 000
440 000
104 000
15 000
415 000
42 000
10 000
559 000
467 000
30212000
32268000
7 250 000
2 775 000
2 080 000
7 340 000
2 556 000
2 186 000
12 105 000
12 082 000
846 000
448 000
1 425 000
1 250 000
620 000
1 970 000
2 719 000
3 840 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis.....
2. Marinens delfond, förslagsvis ...
3. Flygvapnets delfond, förslagsvis
Överskott att tillföras riksstaten:
1. Arméns delfond.................
2. Marinens delfond...............
3. Flygvapnets delfond ...........
Sä
ager
610 000
70 000
208 000
888 000
7 200 000
3 600 000
3 700 000
14 500 000
625 000
50 000
171 000
846 000
7 600 000
3 500 000
4 400 000
15 500 000
Säger
Summa 30 212 000 32 268 000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945146 m. m. s. 1 i texten
- SU 1945:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m. s. 1 i texten