Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m

1945-02-23 · 45 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:180, Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945i46 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret

1945i46 m. m.; given Stockholms slott den 23

februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Alltsedan ingången av budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets

fastigheter å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, beBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180.

4H» 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

nämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar

dock icke befästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart

kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag

vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk, varvid

fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret 1944/45 upptagits

till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond,

ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna från samma tidpunkt

överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden.

Försvarsväsendets fastighetsfond består av tre särskilda delfonder, nämligen

arméförvaltningens delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens

delfond. På sätt framgår av årets statsverksproposition, fjärde

huvudtiteln, s. 312, föreslås ifrågavarande delfonder från och med nästkommande

budgetår erhålla benämningarna arméns, marinens och flygvapnets

delfonder av försvarets fastighetsfond.

Invärdering av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.

I årets statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna

å riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Till grund för detta statförslag

ligga framställningar från arméns fortifikationsförvaltning den 10 november

1944, från marinförvaltningen den 25 augusti 1944 och från flygförvaltningen

den 24 augusti 1944. I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten

i förslaget till riksstat bland »Inkomster av statens kapitalfonder»

upptagits de i statförslaget för respektive delfonder angivna överskotten

och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde huvudtiteln linder rubriken

»E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag

för ersättning till envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas

rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda

fastigheterna.

Sedan 1943 års militära fastighetsutredning med skrivelse den 1 november

1944 överlämnat förslag i fråga örn ändrade grunder för beräkning av de i

staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna till bestridande

av reparations- och underhållskostnader m. m., ha förvaltningsmyndigheterna

den 21 och 30 december 1944 framlagt på förslaget grundade förnyade beräkningar

av behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för

budgetåret 1945/46.

Över förvaltningsmyndigheternas omförmälda framställningar av den 10

november, den 25 augusti och den 24 augusti 1944 har riksräkenskapsverket

den 15 januari 1945 avgivit utlåtande, varefter ämbetsverket den 25 i samma

månad utlåtit sig över fastighetsutredningens förenämnda förslag jämte de

fondförvaltande myndigheternas på detta förslag grundade förnyade beräkningar

av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader för nästkommande

budgetår.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1943/44

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

3

hets- och värdeminskningskonton m, m. för samina budgetår framgår, att

fondens ställning per den 30 juni 1944 var följande.

Arméförvaltningens delfond. Kronor Kronor

Tillgångar:

Markvärde.................................... 71 844 467: 09

Byggnadsvärde .............................. 456 535 525:42

Fordringar hos andra fonder .............. 1 132 539:39

Kontant behållning.......................... 6 432 332: 29 535 944 864:19

Skulder:

Värdeminskningskonto ...................... 383 106 348:47

Diverse medel................................ 2 238168:71 385 344 517:18

Kapitalbehållning ................................,................ 150 600 347:01

Marinförvaltningens delfrid.

Tillgångar:

Markvärde................

Byggnadsvärde ..........

Förskott ..................

Kontant behållning......

Skulder:

Värdeminskningskonto ..

Diverse medel.............

Kapitalbehållning...........

56 515 025: 78

133 322 061:94

171 510: 78

5 483 720: 66

107 971 564: 43

1 096 258: 26

195 492 319:16

109 067 822: 69

86 424 496: 47

Flygförvaltningens delfond.

Tillgångar:

Markvärde.....................

Byggnadsvärde ...............

Fordringar hos andra fonder

Kontant behållning...........

Skulder:

Värdeminskningskonto

Diverse medel.........

Kapitalbehållning ........

15 535 023: —

172 684169:71

196 155: 82

7 155 334: 19

103 658 448: 99

549 234: 72

195 570 682: 72

104 207 683: 71

91 362999:01

I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1943/44 fastställda

staten för fastighetsfonden balanserade på 28.803 miljoner kronor. Inkomsterna

beräknades till detta belopp och utgifterna samt överskottet till

respektive 14,263 och 14,640 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av

en i budgetredovisningen för budgetåret 1943/44 (s. 144 och 145) intagen

sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 11 203 777

kronor 15 öre, som tillförts statsregleringen.

Stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 har fastställts

den 22 juni 1944.

Innan jag ingår på frågan om fondens stat för nästkommande budgetår,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

torde jag få till behandling upptaga spörsmålet om ändrade grunder för beräkning

av de i staten för fastighetsfonden uppförda posterna för bestridande

av reparations- och underhållskostnader m. m., i vilket sistnämnda

hänseende 1948 års militära fastighetsutredning, såsom förut nämnts, i ett

den 1 november 1944 dagtecknat utlåtande framlagt förslag, varöver yttranden

inhämtats från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

statens organisationsnämnd, byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

2. Ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparationsoch

underhållskostnader.

Hittills tillämpade beräkningsgrunder m. m.

Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för

underhåll av försvarets byggnader till l/2 % av anläggningskostnaden under

1—4 åren, 3/4 % under 5—8 åren och 1 % från och med 9 året. Därutöver

disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för underhåll av uthyrningsfastigheter

samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande hyres- och

arrendeinkomster.

Dessa grunder ha numera frångåtts. I samband med förslag i sådan

riktning framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars 1940,

att det kunde ifrågasättas, örn det icke vore principiellt riktigare att fastställa

underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande

belopp än dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten

på en omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde

vara underhåll. Jag framhöll vidare, att underhållet av försvarets fastigheter

under lång tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades de

egentliga reparations- och underhållskostnaderna för fondens fastigheter i statförslagen

för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till 1,5 % av byggnadsvärdena

för arméförvaltningens och flygförvaltningens delfonder och till 2 % av

nämnda värden för marinförvaltningens delfond, vartill komme vissa belopp

för kommunalutskylder. För budgetåret 1942/43 åter beräknades i statförslaget

motsvarande kostnader till 1,6 % för arméns och flygvapnets fastigheter

samt till 2,2 % för marinens fastigheter. Till grund för kostnadernas

beräkning lades det bokförda byggnadsvärdet den 1 juli 1941, d. v. s. byggnadsvärdet

vid ingången av det närmast före riksstatsåret liggande budgetåret,

under det att tidigare plägat tagas i beräkning jämväl byggnadsvärdet

av de fastigheter, som tillkommit under sistnämnda budgetår. Beträffande

de närmare skälen för dessa ändrade beräkningsgrunder torde jag få hänvisa

till det vid propositionen 1942:208 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

(s. 5 ff.).

För budgetåret 1943/44 beräknades reparations- och underhållskostnaderna

efter i stort sett enahanda grunder som för budgetåret 1942/43. Vid anmälan

av propositionen 1943:181 med förslag till stat för försvarsväsendets

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition nr ISO.

fastiglietsfond för budgetåret 1943/44 erinrade jag emellertid om en av intendenten

lios byggnadsstyrelsen K. Bildmark, på uppdrag av besparingsberedningen,

verkställd utredning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder

i fråga örn underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen

och försvarsväsendet disponerade byggnader. Jag framhöll, att det

för försvarsväsendets fastighetsfonds vidkommande, i avvaktan på ytterligare

granskning av hithörande förhållanden, vore för tidigt att ingå på ett närmare

bedömande av utredningsmannens detaljförslag till beräkning av reparationsposterna.

På grundval av det föreliggande materialet syntes emellertid

frågan kunna upptagas till bedömande, lämpligen genom särskild expertis.

I avbidan på en översyn på detta område syntes det emellertid motiverat,

att viss återhållsamhet iakttoges vid beräkningen av ifrågavarande delposter

i de till försvarsväsendets fastiglietsfond hörande delfonderna. Ett ytterligare

skäl härför vore den brist på arbetskraft och materiel, som för det dåvarande

rådde och som i viss utsträckning lade hinder i vägen för utförande av eljest

önskvärda byggnadsarbeten. A andra sidan medförde den under försvarsberedskapen

avsevärt ökade manskapsstyrkan onormalt stark förslitning av

byggnaderna med därav betingade ökade underhålls- och reparationskostnader.

Efter av Kungl. Majit erhållet bemyndigande tillkallades sedermera den

7 maj 1943 tre sakkunniga att inom departementet, med anledning av vad

i ämnet anförts i propositionen 1943:181, biträda med verkställande av bland

annat utredning rörande grunderna för beräkning av de i staten för försvarsväsendets

fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av reparations-

och underhållskostnader m. m. De sakkunniga — 1943 års militära

fastighetsbildning — ifrågasatte i en den 1 oktober 1943 avgiven promemoria

med principutredning i ämnet, örn icke den för beräkning av underhållskostnaderna

tillämpade procentuella metoden borde ersättas med en metod,

som huvudsakligen byggde på underhållskostnadernas avvägande i relation

till fastighetsbeståndets volym, den s. k. volymmetoden.

Jämväl för budgetåret 1944/45 beräknades reparations- och underhållskostnaderna

efter i huvudsak samma principer som under budgetåren 1942/43

och 1943/44. Vid anmälan av denna fråga i fjol (propositionen nr 76, s. 9)

anförde jag nämligen, att det i avbidan på slutförandet av de utav 1943 års

militära fastighetsutredning igångsatta undersökningarna syntes lämpligt att

för budgetåret 1944/45 beräkna hiir ifrågavarande kostnader i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som vunnit tillämpning under nästföregående

budgetår.

Genom beslut den 17 mars 1944 bemyndigade Kungl. Majit härefter

1943 års militära fastighetsutredning att -— i anslutning till innehållet i

förberörda promemoria och däröver avgivna yttranden — vid de fortsatta

undersökningarna pröva olika alternativa lösningar av frågan örn grunderna

för underhållskostnadernas beräkning. Dessa alternativ skulle avse antingen

bibehållande i princip av nuvarande system med de kompletteringar, som

kunde befinnas påkallade i anledning av vad i yttrandena anförts, eller beräkning

enligt den s. k. volymmetoden eller ock en kombination av nämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

båda alternativ. Tillika uppdrog Kungl. Maj: t åt utredningen att utarbeta

fullständiga förslag beträffande ettvart av de angivna alternativen med förord

för ett av dem eller för det förslag, som vid sidan därav kunde befinnas

böra genomföras.

1943 års militära fastighetsutredning.

Till fullföljande av det åt 1943 års militära fastighetsutredning lämnade

uppdraget har utredningen med skrivelse den 1 november 1944 avgivit utlåtande

med förslag angående ändrade grunder för beräkning av de i staten

för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av

reparations- och underhållskostnader m. m.

Inledningsvis har utredningen erinrat örn förenämnda av intendenten Bildmark

verkställda undersökning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder

i fråga örn underhållet av statens byggnader och i sammanhang härmed

återgivit de redogörelser för huvudinnehållet i undersökningen, vilka finnas

intagna i propositionerna 1942: 166 och 258 med förslag till stater för statens

allmänna fastighetsfond, respektive för försvarsväsendets fastighetsfond för

budgetåret 1942/43 (propositionen 166, s. 12 och 13; propositionen 258, s. 7—10).

Vidare har utredningen anfört:

Bildmark hade ansett principiellt riktigast att även fortsättningsvis beräkna

underhållsanslagen i viss relation till det bokförda byggnadsvärdet

för de å delfonderna redovisade fastigheterna, d. v. s. med fixerade anslagsbelopp.

Härvid hade emellertid förordats en viss förbättring i den nuvarande

metoden för anslagens beräkning genom dennas uppdelande på två

olika poster, nämligen en avseende det gamla byggnadsbeståndet och en

avseende nya byggnader, som tillfördes fonden.

I fråga örn underhållskostnaderna för försvarsväsendets fastigheter hade

Bildmark verkställt en jämförelse med motsvarande kostnader för byggnadsstyrelsens

bvggnadsfastigheter, av vilken jämförelse ansetts kunna dragas

vissa slutsatser. Bland annat hade framhållits, att försvarets byggnader

merendels vore utsatta för ett hårdare invändigt slitage och även åverkan

än statens byggnader i övrigt. Å andra sidan vore underhållsarbetena i

stor utsträckning av förhållandevis enklare beskaffenhet. En kalkyl, där

hänsyn tagits till höjande, respektive sänkande faktorer, hade utvisat att

underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbeståndet

kunde beräknas till vid armén 1,1 %, vid marinen 1,7 % och vid

flygvapnet 1,0 % av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. I relation härtill

hade underhållsprocenten för nytillkommande anläggningar uppskattats

till respektive 0,8, 0,9 och 0,8 % från och med nionde året samt till respektive

0,4, 0,45 och 0,4 % dessförinnan. Dessa procentsatser, vilka beräknats vid

1939 års prisläge, finge emellertid regleras enligt byggnadsstyrelsens index

för underhållskostnaderna. Vid de på grundval harav verkställda anslagsberäkningarna

hade en viss av krisförhållandena betingad reduktion av anslagsbeloppen

för byggnadernas underhåll synts möjlig.

Bildmark hade utgått från att, liksom för närvarande, särskilda belopp

skulle beräknas för underhåll av arméns övnings- och skjutfält med däri

ingående jordbruks- och skogsfastigheter respektive för underhåll av marinens

jordbruks- och skogsfastigheter, varvid medelsbehovet förutsatts skola uppskattas

med ledning av vunnen erfarenhet. Enahanda förfarande hade av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Bildmark föreslagits komma till användning även beträffande flygvapnets

jordbruks- oell skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor. Vidare

hade beträffande marinförvaltningens delfond föreslagits, att underhållet av

dockor, kajer m. m. skulle beräknas på grundval av ett årligen efter företagen

besiktning upprättat förslag med kostnadsberäkning.

Fastighetsutredningen har vidare erinrat örn innehållet i en av besparingsheredningen

den 25 april 1942 avgiven promemoria angående underhållet av

vissa staten tillhöriga fastigheter, vari understrukits betydelsen av en effektiv

samverkan beträffande såväl planläggning som forskning mellan de byggande

och de underhållande organen liksom även vikten av att den årliga medelstilldelningen

för underhållsändamål gåves efter fasta normer, varigenom det

bleve den ansvariga underhållsledningens uppgift att inom en given kostnadsram

sörja för ett fortlöpande fullt tillfredsställande byggnadsunderhåll.

Vid hittillsvarande ordning hade i viss utsträckning förekommit, att större

vikt lagts vid sådant inre underhåll som haft betydelse ur utseendesynpunkt,

medan däremot ej sällan allvarliga skador i byggnadskropparna uppkommit

till följd av eftersatt yttre underhåll.

Utredningen har härefter övergått till en redogörelse för huvudinnehållet

i de över lindmarks utredning avgivna yttrandena. Ur dessa må följande här

återgivas.

Marinförvaltningen anförde, att ämbetsverket vid beräkning av utgiftsstat

för ämbetsverkets delfond av försvarsväsendets fastighetsfond sammanfört

posterna till reparations- och underhållsarbeten samt mindre nybyggnadsoch

förändringsarbeten under en rubrik. I verkligheten förefunnes emellertid

en bestämd uppdelning av anslagsmedlen.

Byggnadsstyrelsen underströk i stort sett de av Bildmark och besparingsberedningen

anförda synpunkterna samt framhöll önskvärdheten av att

de som nyttjade fastigheterna bereddes tillfälle att göra sin mening hörd i

fråga örn underhållsmedlens användning. De av Bildmark föreslagna procentsatserna

hade synts styrelsen i huvudsak vara lämpligt avvägda.

Riksräkenskapsverket fann den av Bildmark föreslagna differentieringen

av underhållsprocenten med hänsyn till byggnadernas ålder samt

föreliggande olikheter i fråga örn byggnadernas bokförda värde per volymenhet

vara ägnad att öka den hittillsvarande beräkningsmetodens tillförlitlighet.

I förenklingssyfte förordade ämbetsverket, att underhållskostnad icke

beräknades för byggnader, vilka färdigställts under budgetåret närmast före

statsregleringsåret. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet för underhall

av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruksfastigheter m. m. samt

av vissa speciella anläggningar vid marinen, såsom dockor och kajer, biträdde

ämbetsverket vad Bildmark härutinnan föreslagit.

Statens krisrevision uttalade bland annat, att en generalmventenng

av försvarets fastighetsbestånd skulle vara ägnad att förebygga ytterligare

förvärrande av vissa skador samt giva ett ur tekniska och ekonomiska synpunkter

värdefullt, enhetligt underlag för underliållsfrågornas behandling på

längre sikt.

Statens industrikommission framhöll vikten av att bedömningen av

reparationsbehovet skedde efter enhetliga grunder och, vad de militära byggnaderna

beträffade, att bestämmanderätten rörande underhållet av bostäder

inom exempelvis ett regementes etablissement icke anförtroddes at någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

under regementschefen lydande person utan uppdroges åt eller kontrollerades

av central myndighet.

För egen del har fastighetsutredningen erinrat, att de av Bildmark framlagda

förslagen avsåge beräkning av kostnaderna för det normala underhållet

vid viss prisnivå och med utgångspunkt från att byggnaderna befunne sig

i normalt skick. Vid bedömande av underhållskostnaderna på grundval av

nämnda förslag mäste man alitsa dels göra tillägg för iståndsättningsarbeten

och vissa förbättringsarbeten och dels omräkna den erhållna underhållskostnaden

med hänsyn till ändringarna i byggnadskostnadsindex.

Med anledning av vad marinförvaltningen i sitt förut återgivna yttrande

anfört har utredningen framhållit, att tillbyggnader och nybyggnader även

dar fråga vore om ersättningsbyggnad självfallet icke finge finansieras med

medel anvisade å fastighetsfondens utgiftsstat.

Utredningen har i detta sammanhang erinrat örn det nära samband,

som frågan örn beräkningen av underhållskostnaderna för försvarets byggnader

äger med frågan örn den blivande organisationen av försvarets fastighetsförvaltande

organ. Då sistnämnda spörsmål för närvarande är föremål

för särskild utredning, har fastighetsutredningen ansett det böra ankomma på

densamma allenast att undersöka den lämpligaste metoden för underhållskostnadernas

beräkning samt vad som bör räknas till underhållskostnader.

I fråga örn sättet för beräkning av reparations- och underhållskostnader

har utredningen till en början anfört i huvudsak följande.

I sin förberörda den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utrednings?

närmare belyst de olägenheter, som särskilt vid inträffande mera betydande

vaxlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå

vidlådde det hittills tillämpade systemet för underhållskostnadernas beräkning.

Utredningen hade härvid främst vänt sig mot att nytillkommande

infördes i fastighetsfonden med alltför höga värden, varmed följde

en orimlig stegring av underhållskostnaderna. Då det gällt att söka erhålla

ett objektivt och riktigt mått på det faktiska behovet av underhållsmedel hade

utredningen fördenskull ansett sig böra pröva ett annat beräkningssätt,

den s. k. volymmetoden, innebärande medelsbehovets avvägning i relation

till byggnadsbeståndets faktiska storlek, kvalitet och ålder. Då volymmått

funnes direkt tillgängliga för huvuddelen av statens byggnader och metoden

att beräkna underhållskostnaderna i förhållande till byggnadsvolymen synts

vara ur praktiska synpunkter lämplig och riktig, hade utredningen ansett

sig böra förorda denna metod, trots att densamma syntes komma att medföra

mera arbete än vad som följde av det dittills tillämpade systemet. Tillämpning

av volymmetoden förutsatte emellertid en uppdelning av fastigheterna

i dels inredda och oinredda byggnader, dels ock å ena sidan sten- och

betonghus samt å andra sidan trähus. Till byggnadernas ålder hade hänsyn

ansetts böra tagas såtillvida, att under de två första åren efter desammas

fardigstallande endast beräknades mindre kostnader för dagligt underhåll samt

att för tredje till åttonde året räknades med en relativt låg underhållskostnad

i fråga örn i berg insprängda verkstäder och förråd, övnings- och skjutfält,

dockor, kajer och slipar m. m. hade utredningen räknat med att dessa anlaggmngar

skulle behandlas som fristående underhållsobjekt. Av naturliga

skal vöre det nämligen icke möjligt att beträffande dessa anläggningar tilllampa

volymmetoden. Utredningen hade ansett anläggningarna i fråga böra

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

uppdelas i särskilda underavdelningar, avseende dels i berg insprängda anläggningar,

dels övnings- och skjutfält, dels ock övriga anläggningar, såsom

kaserngårdar, skjutbanor, kajer, flygfält m. m. Slutligen hade såsom en särskild

underavdelning upptagits skatter och onera.

I remissyttranden över utredningens promemoria hade uttalats, att den av

utredningen förordade volymmetoden visserligen principiellt sett vore riktigare

än det procentuella beräkningssättet men att i praktiken stora svårigheter

mötte att tillämpa densamma.

Utredningen har i anslutning till vad sålunda och av vederbörande

ämbetsverk i remissyttranden anförts framhållit, att det med hänsyn till

det stora antal olikartade objekt, som redovisas över försvarsväsendets

fastighetsfond, synes utredningen i det närmaste ogörligt att fastslå en viss

metod att genomgående tillämpas vid beräkning av här ifrågavarande kostnader.

I betraktande av det nuvarande systemets olägenheter har utredningen

emellertid ansett sig böra pröva olika möjligheter till frågans lösning.

För att få frågan örn underhållskostnadernas beräkning siffermässigt

belyst har utredningen funnit ofrånkomligt att med biträde av byggnadsteknisk

expertis utföra en detaljerad undersökning rörande underhållskostnadernas

fördelning under ett antal år vid ett eller flera militära etablissemang.

Dylik undersökning, avseende underhållskostnadernas beräkning under den

senast förflutna tioårsperioden vid Upplands regementes kasernetablissemang,

har verkställts av byggnadskontrollanten i byggnadsstyrelsen, ingenjören

G. A. Mårdh. Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en

promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid utredningens förenämnda skrivelse

av den 1 november 1944. Beträffande den närmare innebörden av

undersökningen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Utredningen

uttalar för egen del, att undersökningen icke kan på något sätt betraktas

såsom utslagsgivande i avseende å underhållskostnadernas beräkning för

försvaret i dess helhet utan får anses utgöra ett stickprov för att i avsaknad

av tillfredsställande statistik belysa förhållandena vid ett ordinärt

arméetablissemang med övervägande äldre byggnader. Undersökningen bestyrker

enligt utredningens mening i stort sett de resultat, vartill intendenten

Bildmark tidigare kommit.

Utredningen framhåller vidare, att en granskning av de resultat, som

framgå av ingenjören Mårdhs promemoria liksom av de utav utredningen i

övrigt verkställda undersökningarna, givit vid handen, att även volymmetoden

är behäftad med avsevärda brister. Ehuru även den procentuella metoden

är förenad med nackdelar, har utredningen numera kommit till den slutsatsen,

att — därest byggnadsvärdet kan beräknas exakt och efter enhetliga

normer för samtliga byggnader — värdet får anses vara en enklare norm för

underhållskostnadernas uppskattning än volymen. Härtill kommer att tillräckligt

statistiskt underlag för uppbyggande av beräkningar enligt volymmetoden

för närvarande saknas. Utredningen har sålunda frångått sitt tidigare

förslag örn en övergång till volymmetoden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

En korrekt användning av värdemetoden förutsätter emellertid, framhåller

utredningen, att för nya byggnader den faktiska byggnadskostnaden, omräknad

till enhetlig prisnivå, och för äldre byggnader ett beräknat värde, lägges

till grund för beräkningen av underhållskostnaderna. De äldre byggnadernas

värde bör därvid justeras med hänsyn till efter invärderingen företagna omoch

tillbyggnader å äldre byggnader o. s. v. Med äldre b}''ggnader avses här

sådana byggnader, som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i

fonden. För dessa byggnader finnes alltså redan en vid viss tidpunkt utförd,

för varje särskild delfond enhetlig beräkning.

I fortsättningen anför utredningen i huvudsak följande.

Med den nu skisserade metoden skulle enligt utredningens mening nås just

det resultat, som utredningen velat vinna med sin i promemorian den 1 oktober

194:5 förordade övergång till beräkning efter volymmetod. Ett genomförande

av utredningens förslag förutsätter, att man för beräkning av underhållskostnaderna

tillämpar andra värden än som nu redovisas å fastighetsfonden.

Sålunda böra till grund för beräkningen av underhållskostnaderna

läggas de faktiska byggnadskostnaderna för varje särskild fastighet, omräknade

till ett visst års prisnivå. Även i fortsättningen böra därefter nytillkommande

fastigheter bokföras till den faktiska byggnadskostnaden, vilket

värde vid beräkningen av underhållskostnaderna bör omräknas till samma

prisnivå. Likaså bör underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från

denna prisnivå, omräknad till det års prisnivå, vid vilket underhållsmedlen

böra stå till förfogande. Genomförandet av ett sådant förslag förutsätter upprättande

av vidlyftiga fastighetsförteckningar och detaljberäkningar. Utredningen

förutsätter, att arbetet med genomförandet av en sådan omvärdering

kommer att anförtros det ämbetsverk, som i framtiden skall omhänderha vården

av fastigheterna.

Utredningen vill därjämte påpeka, att de begränsade undersökningar som

de sakkunniga hittills kunnat verkställa ge vid handen, att en översyn av de

nu redovisade byggnadsvärdena är påkallad. Därtill kommer att de förteckningar

över å försvarets fastighetsfond redovisade fastigheter, som upprättades

vid tiden för fastighetsfondens inrättande, sedermera icke alls eller i

obetydlig omfattning korrigerats med hänsyn till inträffade förändringar samt

att flera byggnader, som tillkommit under kristiden och som finansierats

med andra meidel än investeringsanslag, ännu icke blivit invärderade i fastighetsfonden.

Utredningen har infordrat förteckningar över samtliga byggnader

från de militära förvaltningsmyndigheterna. Hittills Ira dock nya förteckningar^

över av försvarsmyndigheterna nu förvaltade byggnader endast kunnat

erhållas från flygförvaltningen. Av nu anförda skäl har utredningen icke

möjlighet att bedöma, vilka fastighetsvärden som skola läggas till grund för

en beräkning av underhållskostnaderna. Det bör ankomma på det ämbetsverk,

som för framtiden skall omhänderhava vården av försvarets fastigheter,

att tillse att fullständiga fastighetsförteckningar alltid finnas tillgängliga.

De brister som vidlåda den hittills gjorda värderingen av fastighetsbeståndet

sammanhänga med att denna värdering bygger på en vid viss tidpunkt

verkställd värdering av de olika byggnaderna. En sådan värdering måste alltid

bli i viss mån subjektiv. Därtill kommer att värderingen av de särskilda

fastighetsgrupperna på grund av olika hänsynstaganden till dessas genomsnittliga

ålder, kvalitet och sammansättning icke kunnat bli kommensurabel.

Sålunda har för arméns del invärderingen delvis grundats på schablonmässigt

fastställda å-priser per volymenhet, vilket i vissa fall medfört högre

värden å äldre byggnader än som för andra delfonder ansetts påkallat. För

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

marinens del har hänsyn tagits till byggnadernas genomsnittligt mycket höga

ålder och delvis låga kvalitet, medan för flygvapnets del invärderingen på

grund av att byggnaderna till stor del äro nyuppförda kunnat i avsevärd

omfattning grundas på anskaffningsvärden. Följaktligen äro arméns, marinens

och flygvapnets fastighetsvärden icke jämförbara. Örn emellertid en för

hela försvaret enhetlig fastighetsförvaltning skall hildas, torde praktiska skäl

tala för att man vid en översyn av byggnadsvärdena för äldre byggnader

undersöker möjligheten att åstadkomma enhetligare värden, även örn man för

att skilja på försvarsgrenarnas kostnader fortfarande bör bibehålla de tre

delfonderna. ... .

Vid en sådan översyn bör även tagas hänsyn till att med mvesteringsanslag

i viss utsträckning finansierats iståndsättningsarbeten och andra kostnader,

vilket kan lia medfört en för stor ökning av vissa byggnaders bokförda

värden utan att byggnadsvolymen ändrats. Detta medför i sin tur en

onödig ökning av de till underhåll anvisade medlen. I de fall där byggnadsvärdet

blivit för högt bör detta korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot,

vilket — med hänsyn till att samtliga äldre byggnader äro avskrivna

— härtill lämnar tillgång.

Utredningen vill emellertid icke bortse från att en fixering av underhållskostnaderna

i relation till byggnadsvärdena även är förenad med vissa svårigheter.

Sålunda förutsätter redan användningen av en byggnadskostnadsindex

att det tal, på vilket underhållskostnaden skall beräknas, är ett annat än det

som redovisas å fondens tillgångskonton. Därvid kan man vidare icke heller

bortse från att i anskaffningsvärdet för en byggnadsenhet ofta ingå värden

tillkomna vid helt olika prislägen. Vidare kompliceras beräkningen av att

man bör taga hänsyn både till byggnadernas ålder och — i viss man — även

till deras kvalitet och användning. Det nu sagda leder alltså därhän, att man

bör skilja mellan å ena sidan de bokföringsvärden, som ligga, tdl grund för

kapitalredovisningen, och å andra sidan de tal, på vilka beräkningen av underhållskostnaderna

bör grundas. ..

Utredningen anser sig vidare böra konstatera, att de olika spörsmål som

här berörts överhuvudtaget icke kunna bemästras innan man upprättat ett

kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna, innehållande

de data som äro erforderliga för bedömande av dessa frågor, framst

år för byggnadernas färdigställande, anskaffningskostnad, bokföringsvärde,

år och kostnad för större ombyggnader och reparationer, avskrivning m. m.

Utredningen anser sig därför endast kunna ange efter vilka principer underhållskostnaderna

böra beräknas. Därvid förutsätter utredningen att nian iör

de äldre byggnaderna, vilka såsom ovan anförts samtliga invärderats med för

varje delfond enhetliga värden, fastställer en en gång för alla beräknad underhållskvot.

Att denna för marinens byggnader med deras mycket höga

genomsnittsålder blir högre än för arméns och flygvapnets byggnader finnér

utredningen naturligt. För nyare byggnader bör tillämpas en annan, för samtliga

delfonder gemensam underhållskvot. De sålunda erhållna underhållsbeloppen

korrigeras därefter med hänsyn till ändringarna i penningvärdet. Med

detta förfaringssätt elimineras i väsentlig grad de olägenheter, som varit

förenade med hittillsvarande beräkningsmetoder. Av flera skäl finnér utredningen

lämpligt, att 1935 års prisnivå lägges till grund för dessa borakningar.

Den underhållskostnad, som härvid erhålles, bör omräknas till ''v''ederb<",

rando års prisnivå med ledning av inom byggnadsstyrelsen utarbetad

underhållskostnadsindex. För omräkning av byggnadskostnad™^ erfordras

en byggnadskostnad* index. Socialstyrelsen förfogar visserligen över en byggnadskostnadsindex

och inom Svenska handelsbanken pågår för närvarande

arbete med uppläggande av en dylik. För att erhålla en för här ifrågavarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

ändamål lämplig byggnadsko,stnadsindex förordar emellertid utredningen, att

ät byggnadsstyrelsen uppdrages att — eventuellt i samråd med arméns fortifikationsförvaltning

— på grundval av vad här anförts utarbeta en dylik

indexserie.

y id beräkningen av underhållskostnaderna böra skilda procentsatser fastställas

för hus av olika ålder. Graderingen bör läggas mellan hus som äro

yngre än nio år samt hus som äro nio år eller däröver. Underhållet bör

lörsta gången utgå för det budgetår som börjar inom ett år efter husets

färdigställande. Detta innebär att, örn den nya beräkningsmetoden skall tilllämpas^

från och med budgetåret 1945/46, de hus, som färdigställts under

budgetåret 1938/39 och 1939/40 hänföras till nya byggnader, ehuru de torde

tillhöra de byggnader som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i

denna.. För de militära fastighetsfonderna kan dock problemet komma att

kompliceras genom att vissa under senare år nytillkomna byggnader på

grund av dålig ersättningsmateriel och sparsamt byggnadssätt redan från

början kunna tänkas draga lika höga underhållskostnader som äldre hus.

Utredningen har efter fortsatta undersökningar icke ansett sig böra vidhålla

förslaget örn skilda underhållskvoter för trähus samt hus av sten eller betong.

Fad härefter angår omfattningen av underhållskostnaderna har

utredningen till en början anfört huvudsakligen följande.

I sin den 1 oktober 1943 avgivna promemoria hade utredningen framhållit,

att vid försvarets anläggningar årligen förekomme ett mycket stort antal förbättringsarbeten

huvudsakligen avseende sanitära anordningar, vilka arbeten

plägat behandlas såsom löpande underhåll. Principiellt vore detta felaktigt.

Å andra sidan vöre dessa arbeten så talrika och många till beloppet så obetydliga,

att de icke rimligen kunde behandlas på annat sätt än som löpande

utgifter.^ I regel påverkade arbetena icke heller fastigheternas värden. Då

enligt rådande praxis relativt omfattande omändringsarbeten och stundom

till och med nybyggnadsarbeten kommit till utförande med anlitande av underhållsmedel,

vore det obestridligt, att här ifrågavarande arbeten varit ägnade

att förrycka användningen av underhållsanslaget. Detta förhållande torde

även i flera fall ha medverkat till att det löpande normala underhållet blivit

eftersatt. En ändring härutinnan syntes böra komma till stånd i den formen,

att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten beräknades i staten

för vederbörande delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Denna post

syntes kunna beräknas efter storleken av den del av fastighetsbeståndet som

vore äldre än 8 år. För mera omfattande förbättringsarbeten ävensom för alla

ny- och ombyggnadsarbeten borde särskilda kapitalanslag anvisas. Underhållsanslaget

bomme därigenom icke att bliva belastat med dessa kostnader.

Utredningen hade observerat, att den för närvarande synnerligen livliga

nybyggnadsverksam]!eton vid försvaret medfört vissa anmärkningsvärda konsekvenser

i underhållsavseende. Sålunda hade inträffat, att nybyggda komplex

överlämnats till de militära myndigheterna i icke fullt färdigt skick eller

med avsevärda brister i fråga om planerings- och vägarbeten och dylikt. Färdigställandet

hade sedan måst ske med anlitande av underhållsmedel, stundom

med. utnyttjande av värnpliktig personal såsom arbetskraft. Förfaringssättet

omintetgjorde alla möjligheter att efter en rationell norm beräkna underhållsanslaget.

I yttrandena över utredningens promemoria hade förevarande spörsmål i

någon män berörts. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade i allt väsentligt

biträtt utredningens synpunkter men hade framhållit, att vissa så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

som kvalitetsförbättring betecknade reparations- och ändringsarbeten i allmänhet

vore föranledda av nödvändigheten att rationalisera byggnadernas

funktion och driftskostnader. En klar gränsdragning mellan underhålls-, och

mindre förbättringsarbeten å ena sidan samt mera omfattande förbättringsjämte

ombyggnads- och mindre nybyggnadsarbeten å andra sidan hade fortifikationsstyrelsen

ansett icke vara möjlig att åstadkomma. Det borde ankomma

på vederbörande centrala förvaltningsmyndighet att avgöra, när ett

förbättrings- och ombyggnadsarbete skulle hänföras till sådant arbete, som

borde bekostas av investeringsanslag. Byggnadsstyrelsen hade understrukit

vikten av genomförandet av en gränsdragning mellan underhållskostnader

och förbättringsarbeten samt behovet av tillgång till byggnadsteknisk sakkunskap

vid förvaltningen av försvarets fastighetsbestånd.

I anslutning till vad utredningen tidigare i ämnet anfört har utredningen

funnit det icke kunna undvikas, att vid den militära fastighetsförvaltningen

vissa smärre förbättringsarbeten årligen måste utföras och finansieras med

underhållsmedel. Med hänsyn till det stora antalet dylika i förhållande till

fastigheternas kapitalvärde mycket obetydliga arbeten är det, framhåller utredningen,

icke möjligt att reglera kostnaderna härför genom särskilda anvisningar

av Kungl. Majit. Kostnaderna böra därför enligt utredningens

mening av praktiska skäl icke täckas med investeringsanslag. Utredningen

har fördenskull vidhållit sitt förslag, att en särskild anslagspost för ända

målet ställes till förfogande för var och en av delfonderna å staten för försvarsväsendets

fastighetsfond.

Utredningen uttalar vidare, att kostnaderna för iståndsättning av byggnader,

vilkas standard på grund av eftersatt underhåll blivit nedsatt, icke

böra täckas med löpande underhållsmedel. Utredningen förordar därför, att

medel för finansiering av sådana iståndsättningsarbeten anvisas å särskilda

anslagsposter, en för varje delfond. Medel från dessa anslagsposter föi utsättas

icke få av vederbörande förvaltningsmyndigheter disponeras utan anvisning

från Kungl. Majit för varje särskilt arbete.

Kostnaderna för underhåll av sådana tillgångsobjekt som övnings- och

skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor, slipar, broar m. m. böra enligt

utredningens mening fastställas särskilt. Pa samma sätt anses böra förfaras

med å flygvapnets delfond redovisade hangarer. Medel för täckande av de

härför erforderliga beloppen förutsättas bliva anvisade från särskild anslagspost

å fastighetsfondens utgiftsstat.

Beträffande nu nämnda anläggningar har utredningen dock särskilt erinrat,

att däri ingå å fastighetsfonden redan redovisade i berg insprängda anläggningar,

vilka liro av sådan karaktär, att de rätteligen bort hänföras till befästningar.

Utredningen har därför förordat, att sistnämnda anläggningar utbrytas

ur försvarsväsendets fastighetsfond samt att kostnaderna för dems

underhåll i stället täckas från anslag till underhåll av befästningar.

Fortsättningsvis anför utredningen huvudsakligen följande.

En med det hittillsvarande sättet för skötseln av fastighetsunderhållet förenad

olägenhet är, att förbandschefer och likställda kunnat använda dem till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

delade för det löpande dagliga underhållet avsedda medel till utförande av

förbättringsarbeten och större reparationer. Detta har medfört, att det löpande

blivit eftersatt. Utredningen vill därför särskilt understryka

nödvändigheten av att sådana föreskrifter utfärdas, att de medel som ställas

till förfogande för skötseln av det löpande dagliga underhållet icke få användas

till annat ändamål samt att kostnaden för de arbeten som beslutas av

vederbörande förbandschefer i avvaktan på ny förvaltningsorganisation begränsas

till högst 500 kronor för varje särskilt arbete.

En^ i detta sammanhang väsentlig, hittills olöst fråga gäller spörsmålet örn

redovisning av baracker. Såsom baracker betecknas för närvarande både

baracker i egentlig mening, d. v. s. flyttbara, tillfälliga förläggningslokaler,

och såsom baracker tidigare betecknade smärre permanenta byggnader. Bristen

på enhetliga benämningar för dylika byggnader har skapat"osäkerhet om

vad som är att hänföra till sådana byggnader, som skola redovisas å försvarsväsendets

fastighetsfond. Utredningen förordar därför, att begreppet baracker

för framtiden endast skall omfatta sådana för upp- och nedmontering avsedda

flyttbara byggnader, som när som helst kunna nedtagas och läggas i förråd

eller flyttas till annan ort. Dylika baracker böra icke anses såsom fast egendom

utan i stället hänföras till förrådsinventarier. Övriga byggnader av här

nämnd karaktär — vilka icke vidare böra betecknas baracker — böra hänföras

till och med sina tillgångsvärden redovisas å fastighetsfonden samt

underhållas på samma sätt som övriga i fonden ingående byggnader.

Utredningen har i sin promemoria av den 1 oktober 1943 förordat, att vid

användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten m. m. delposten

for reparations- och underhållskostnader bör belastas med belopp, svarande

mot dagskostnaden för inkallade värnpliktiga. Utredningen vidhåller detta

förslag.

.Vidare förordar utredningen, att bestämmelse utfärdas därom, att vid överlåtelse

av fastighet till annan myndighet den överlåtande förvaltningen skall

ansvara för att fastigheten överlämnas i ur underhållssynpunkt godtagbart

SKICK.

örn underhållskostnadernas beräkning hänger såsom tidigare anförts

nära samman med spörsmålet örn organisationen av de fastighetsförvaltande

organen. Innan sistnämnda spörsmål erhållit sin slutliga utformning,

ar det därför icke möjligt att framlägga ett definitivt förslag rörande underhåliskostnadernas

beräkning. Såsom utredningen ovan framhållit, förutsätter

detta aven att det organ som i framtiden skall omhänderhava dessa ärenden

får verkställa närmare undersökningar rörande fastighetsbeståndets verkliga

omfattning och värde. I avvaktan härpå är det dock nödvändigt att tills

vidare erhålla en norm för beräkning av de underhållskostnader som under

de närmaste åren skola anvisas å fastighetsfondens stat. Utredningen anser

sig däiför böra förorda, att dessa medel beräknas enligt i huvudsak här angivna

grunder.

Betiäffande piocentsatsens fastställande göra sig olika synpunkter gällande

Givet är att denna procentsats icke kan fixeras en gång för alla utan måste

avpassas efter det aktuella underhållsläget, varjämte såsom ovan anförts en

indexberakning måste fastställas för att neutralisera prisnivåns fluktuationer.

I anslutning till vad sålunda anförts förefalla de procentsatser, som de

senaste åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning _ 1,6 % för

arméns och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka l,i % vid 1935 års

prisnivå, och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda

prisläge i båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex —

vara tillfredsställande för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

byggnader. Huruvida dessa procentsatser, vilka nära ansluta sig till intendenten

Bildmarks tidigare förslag, kunna sänkas sedan sådana iståndsättningsoch

andra arbeten, som hittills bekostats med underhållsmedel, blivit reglerade

i annan ordning, är i nuvarande läge svårt att bedöma.

Bör nya byggnader ■— d. v. s. byggnader tillkomna efter fastighetsfondens

upprättande ävensom i fonden tidigare invärderade byggnader, som för närvarande

äro yngre än 9 år — torde underhållskvoten tills vidare kunna fastställas

till 0,4 % vid 1935 års prisnivå motsvarande cirka 0,6 % enligt nuvarande

byggnadskostnader, lika för samtliga delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond.

I den mån dessa byggnader uppnå en ålder av 9 år, synes underhållskvoten

böra ökas till det dubbla eller till 0,8 respektive 1,2 %. I det

byggnadsvärde som tjänar såsom utgångspunkt för dessa beräkningar bör

emellertid i enlighet med vad som tidigare anförts icke ingå värdet av de anläggningar,

för vilka underhållskostnaderna böra fastställas efter särskilda

beräkningar. „

Det belopp som sålunda erhålles för byggnadsunderhållet bör uppdelas pa

två anslagsposter, så att 90 % av beloppet anvisas å en anslagspost för

löpande reparations- och underhållskostnader m. m., medan 10 % anvisas å

en särskild anslagspost för smärre förbättringsarbeten.

Bör iståndsättningsarbeten torde böra beräknas särskilt belopp, vilket tills

vidare i avvaktan på närmare beräkningsgrunder synes kunna uppskattas till

sammanlagt omkring 1 miljon kronor per år. Utredningen vill i detta sammanhang

framhålla, att av de medel, som kunna komma att anvisas för sistberörda

ändamål, böra bestridas kostnaderna för bland annat vissa av de

militära förvaltningsmyndigheterna i anslagsäskandena för budgetåret 1945/46

upptagna belopp, vilka enligt vad de sakkunniga inhämtat avse arbeten som

närmast äro att hänföra till iståndsättningsarbeten. Såsom exempel på dylika

arbeten kan nämnas, för arméns vidkommande elektriska installationer i ett

flertal kasernetablissemang, för vilket ändamål arméns fortifikationsförvaltning

för budgetåret 1945/46 begärt 275 000 kronor, och för marinens vidkommande

underhåll och förbättring av vissa bryggor och broförbindelser i Karlskrona

samt iståndsättningsarbeten å marinens matinrättningar och å kasernetablissemanget

på Bindön, för vilket ändamål marinförvaltningen för nästa

budgetår äskat sammanlagt omkring 500 000 kronor. Medel från denna anslagspost

böra av Kungl. Majit anvisas särskilt för varje arbete. Utredningen

vill i detta sammanhang understryka vad statens krisrevision i sitt ovan refererade

yttrande anfört rörande inventering av försvarets hela fastighetsbestånd,

särskilt för att behovet av iståndsättningsarbeten skall kunna säkrare

bedömas.

Beträffande kostnaderna för övnings- och skjutfält, flygfält m. m. har utredningen

i avvaktan på fortsatta undersökningar ansett sig icke kunna framlägga

några förslag. Utredningen har emellertid ansett sig böra redan nu förorda,

att de till skötseln av dessa områden hänförliga inkomsterna och utgifterna,

vilka äro helt artskilda från fastighetsfondens inkomster och utgifter i

övrigt, upptagas till redovisning å särskilda poster inom fastighetsfondens

stat.

Vid fortsatt utredning synes böra särskilt undersökas, om det finnes anledning

att bibehålla den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen i sin

nuvarande omfattning. Bör skötseln av skogarna synes domänstyrelsens sakkunskap

böra utnyttjas, även om dessa skogar — med hänsyn både till

markens användning och till att virket i stor utsträckning blir skadat genom

metallsplitter — fortfarande böra hänföras till försvarsväsendets fastig
-

hetsfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts •proposition nr 180.

I anslutning till vad sålunda anförts Ilar utredningen förordat,

att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss relation

till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits;

att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar beräknas

efter behovet för varje år saint anvisas å särskild anslagspost;

att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten

och dels iståndsättningsarbeten;

att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till

föremål för ny översyn;

att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas;

att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inventering;
att

vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten underhållet

belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande

personal;

att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika delfonder

av försvärsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan delfond

utfärdas;

att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för

fortsatt utredning; samt

att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta en byggnadskostnadsindex.

Avgivna yttranden.

Av de hörda myndigheterna har statens organisationsnämnd gjort vissa

allmänna uttalanden beträffande utredningens förslag. I likhet med

utredningen anser nämnden det vara av grundläggande betydelse dels att de

medel, som anslås till reparations-, underhålls- och förbättringsarbeten å försvarets

byggnader, handhavas av fullt sakkunnig personal, så att de i alla

avseenden komma till rationell användning, dels ock att fullständig förteckning

upprättas och föres över de förvaltningsobjekt, som redovisas över

fastighetsfonden, icke minst beträffande försvärsväsendets delfonder. Vidare

anser nämnden det vara av vikt, att en klar gräns uppdrages mellan användningen

av anslagsposterna för det löpande underhållet samt egentliga förbättrings-

och iståndsättningsarbeten.

I fråga örn sättet för reparations-och underhållskostnadernas

beräkning uttalar byggnadsstyrelsen, att det nu föreliggande förslaget

bestyrker av styrelsen tidigare tillkännagiven uppfattning örn den procentuella

beräkningsmetodens företräde framför volymmetoden, varvid emellertid

— såsom utredningen framhållit — vissa förutsättningar måste vara uppfyllda.

I sak enahanda inställning till förevarande principspörsmål återspeglas

i övriga hörda myndigheters yttranden. Riksräkenskapsverket förklarar sig

icke ha något att erinra mot utredningens förslag att med hjälp av byggnadskostnadsindex

och underhållskostnadsindex eliminera de olägenheter, som

"vid underhållskostnadernas beräkning kunna förorsakas av växlingar i pris
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

nivån. Fly g förvaltning en förutsätter att, därest genom de föreslagna grunderna

ändring av nu gällande principer sker före ikraftträdandet av en blivande

omorganisation av försvarets fastighetsförvaltande organ, avsikten blott

är att därigenom pröva tillämpningen av utredningens förslag.

Mot uppdelning av byggnadsbeståndet efter ålder på sätt

utredningen föreslagit lia arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen förklarat sig icke ha något att i princip erinra. Marinförvaltningen

understryker härvid det av utredningen vitsordade förhållandet,

att en mångfald under kristiden tillkomna byggnader, yngre än nio år,

fått vidkännas sådana följder av materialrestriktioner och inskränkningar i

utformningen, att underhållsbehovet i vissa fall kan jämföras med byggnader

äldre än nio år. Flygförvaltningen finner det icke utan vidare vara klart, att

underhållskostnaderna under första året efter en byggnads — och ännu mer ett

flygfälts — färdigställande äro lägre än senare, bland annat på grund av att

under krisåren ersättningsmaterial måst tillgripas och byggandet forceras. Såväl

marinförvaltningen som flygförvaltningen påpeka, att redan från tidpunkten

för en byggnads färdigställande vissa ofrånkomliga utgifter för onera -— såsom

för sotning, renhållning och fönsterlagning — föreligga. Riksräkenskapsverket

förordar, att underhållskostnad icke beräknas för byggnader, som färdigställts

under budgetåret närmast före statsregleringsåret.

Utredningens förslag i fråga örn fastighetsvärdenas omvandling

till 1935 års prisläge med stöd av en byggnadskostnadsindex samt,

med ledning av särskild underhållsindex, underhållskostnadens omräkning

till det års prisläge, under vilket underhållsmedlen skola stå till förfogande,

har tillstyrkts av m,arinförvaltningen. Flygförvaltningen förordar med

avseende å underhållskostnadens omräkning en eftersläpning med ett år, varigenom

full överensstämmelse skulle vinnas med byggnadsvärdenas indexberäkning.

I samband härmed ha byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

tillstyrkt förslaget om upprättande av en på statens fastigheter tillämplig

byggnadskostnadsindex genom byggnadsstyrelsens försorg.

I anledning av vad utredningen anfört rörande upprättande av ett

kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna har

arméns fortifikationsförvaltning meddelat, att ett kortregister över arméns

fastigheter upprättats år 1938 i samband med tillkomsten av försvarsväsendets

fastighetsfond samt att komplettering med därefter nytillkomna byggnader

alltjämt pågår, varvid dessa byggnader invärderas i fonden med sina

anskaffningsvärden. I nämnda register redovisas varje byggnad med angivande

av byggnadsår, byggnadsmaterial, uppvärmningssystem, byggnadsvolym,

anskaffningskostnad, invärderingsvärde samt användningssätt. Då

arbetet på grund av sitt omfång och nödvändigt samråd med underlydande

myndigheter tar lång tid i anspråk, beräknas detsamma bliva avslutat först

vid tidpunkten för avgivandet nästa gång av förslag till stat för arméns delfond

av försvarsväsendets fastighetsfond. Marinförvaltningen har förutsatt,

att det kortregisterförda fastighetsbeståndet även skall omfatta sådana byggnader

och anläggningar m. m. -—- dock ej till befästningar hörande — vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 48» 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

bekostas av andra anslag än investeringsanslag och vilka i följd härav ännu

icke tillförts fastighetsfonden. Ämbetsverket har i samband härmed meddelat,

att inom ämbetsverket pågår uppläggning av ett nytt detaljerat kortregister,

avsett att ersätta de hittills förda mera summariska registren, vilka

endast upptaga byggnadernas benämning, tillkomstår, antal våningar, lägenheter

och rum, byggnadskostnad, uppvärmnings- och belysningssystem, sanitära

anordningar, byggnadsmaterial samt avfärgning.

Med avseende å omfattningen av underhållskostnaderna lia

under remissbehandlingen vissa erinringar framställts mot utredningens förslag.

Marinförvaltningen har ansett, att sådana begrepp som förbättringsarbeten,

moderniseringsarbeten och iståndsättningsarbeten, vilka icke vore

ärtskida från fastställda underhållsbegrepp och som vore ägnade att försvåra

anslagsredovisningen, borde till förmån för klarhet och reda undvikas, även

örn ett tidigare eftersatt underhåll tillfälligt framkallat behov av dylika arbeten.

Uppförandet av en särskild anslagspost för smärre förbättringsarbeten

avstyrkes av marinförvaltningen, enär det av utredningen

härför avsedda anslagsbeloppet — 10 % av underhållsmedlen — skulle bliva

alltför knappt. Ämbetsverket ifrågasätter härjämte, huruvida icke den tidigare

för armén gällande bestämmelsen att utanordning av belopp överstigande

20 000 kronor för nybyggnads- och förändringsarbeten icke finge ske utan

att frågan härom underställdes Kungl. Majit borde fastställas, i vilket fall

emellertid maximibeloppet lämpligen borde höjas till 30 000 kronor med hänsyn

till rådande prisläge. Flygförvaltningen föreslår, att förvaltningsmyndigheterna

erhålla generellt bemyndigande att i samband med underhållsarbeten

även utföra smärre förbättringsarbeten till en omfattning ungefär motsvarande

10 % av kostnaden. Riksräkenslcapsverket framhåller, att en uppdelning av

underhållsmedlen på å ena sidan löpande reparations- och underhållskostnader

och å andra sidan utgifter för smärre förbättringsarbeten torde, därest

den överhuvudtaget bör komma till stånd, kunna ske först efter utredning

och förslag av förvaltningsmyndigheterna. Ämbetsverket föreslår i anslutning

härtill, att någon uppdelning tills vidare icke göres men att myndigheterna

åläggas att — med iakttagande av att reparationsposten i vad avser

förbättringsarbeten endast tages i anspråk för sådana smärre ersättningsarbeten,

vilkas utförande endast i ringa mån ökar byggnadsvärdet — redovisa

sådana kostnader under särskild rubrik. Byggnadsstyrelsen har ansett

en uppdelning i förevarande fall vara principiellt riktig, så att garanti vinnes

för att underhållet icke eftersättes till förmån för ändringsarbeten. Beträffande

frågan, hur stor del som bör avsättas för de olika ändamålen, är styrelsen

icke nu beredd att yttra sig. Då emellertid utredningen framhållit, att

förslaget endast utgör ett provisorium för de närmaste årens medelsanvisning

i avvaktan pa ett slutgiltigt ordnande av de fastighetsförvaltande organen,

har styrelsen ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget i denna del.

Utredningens förslag i vad rör anslag till iståndsättningsarbeten

har tillstyrkts av marinförvaltningen, som därvid till dylika arbeten ansett

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

19

böra hänföras de av utredningen såsom förbättringsarbeten betecknade arbetena,

samt av riksräkenskapsverket. Flygförvaltningen förutsätter, att en särskild

anslagspost avses för de olika förvaltningsmyndigheterna för nödvändiga

iståndsättningsarbeten. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att det av utredningen

beräknade anslagsbehovet för iståndsättningsarbeten för de närmaste

åren förefölle rimligt.

Utredningens förslag, att underhållskostnaderna för speciella anläggningar,

såsom övnings- och skjutfält, flygfält, skjutbanor, kajer, dockor,

broar, hangarer m. m., skulle beräknas efter särskilda grunder, har i allt

väsentligt lämnats utan principiell erinran av de hörda myndigheterna. Marinförvaltningen

anser dock, att övnings- och skjutfält med tillhörande jordbruks-

och skogsfastigheter böra sammanföras till en särskild fastighetsgrupp

och specialanläggningarna bilda en annan särskild fastighetsgrupp. Flygförvaltningen

finner skäl ej föreligga att beräkna underhållskostnaderna för hangarer

efter särskilda grunder. Flygförvaltningen har vidare ansett, att beträffande

kajer, slipar, kaserngårdar, vägar m. m. en beräkning av det genomsnittliga

årsunderhållet per etablissement torde ge ett rättvisande värde. För

flygvapnets bomb- och skjutbanor anses 3 % utgöra ett lämpligt årsmedeltal

för underhållets värde. För flygfält anses kostnaderna böra beräknas på

grundval av ett visst å-pris per hektar av flygfältsarealen, med visst tillägg

för sådana fält, som äro försedda med permanenta rullbanor. För jordbruksoch

skogsfastigheter bör enligt flygförvaltningens mening en motsvarande

arealkostnad för underhållet eftersträvas. Riksräkenskapsverket erinrar om

sitt över intendenten Bildmarks förenämnda utredning avgivna yttrande, däri

ämbetsverket tillstyrkt, att medelsbehovet för underhåll av övnings- och skjutfält

samt flygfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter m. m.

skulle uppskattas med ledning av vunnen erfarenhet samt underhållet av

dockor, kajer, broar och dylikt beräknas på grundval av ett årligen efter företagen

besiktning upprättat förslag. Ämbetsverket förutsätter, att den av fastighetsutredningen

förordade fortsatta undersökningen rörande underhållskostnaderna

för de objekt, som undantagas från den procentuella beräkningsmetoden,

kommer till stånd. Vid beräkning av underhållskostnaderna bör

fastighetsvärdet enligt ämbetsverkets mening vid redovisning å fonden uppdelas

i två grupper, omfattande dels egentliga byggnader och dels här avsedda

speciella anläggningar.

Beträffande förslaget att å fastighetsfonden redovisade, i berg insprängda

anläggningar, vilka på grund av sin karaktär äro hänförliga

till befästningar, skulle utbrytas ur fastighetsfonden och kostnaderna för

deras underhåll bestridas av underhållsanslag för befästningar, ha meningarna

brutit sig under remissbehandlingen. Marinförvaltningen har icke funnit

tillräckliga skäl förebragta för detta förslag, så mycket mindre som till

vissa bergrumsanläggningar för deras utnyttjande finnas transport- och utlastningsanordningar,

kajer, verkstäder m. m., vilka underhållas å fastighetsfondens

stat. Flygförvaltningen har å andra sidan lämnat utredningens förslag

på förevarande punkt utan erinran. Innan tillräckligt lång erfarenhet vunnits

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 180.

med avseende å dessa anläggningars underhåll, bör emellertid för beräkning

av underhållsmedlens storlek jämväl här procentmetoden enligt flygförvaltningens

mening komma till användning. Riksräkenskapsverket erinrar, att

de anläggningar å arméns delfond, som skulle beröras av ett beslut i den av

utredningen föreslagna riktningen, i huvudsak torde vara centrala ammunitionsförråd

samt centrala lagringsanläggningar, vilka den 30 juni 1944 redovisas

å fastighetsfonden med byggnadsvärden å respektive 35 856 261 kronor

och 1 845 300 kronor. Av dessa värden äro 4 miljoner helt avskrivna samt

återstoden med 50 % av anläggningskostnaderna. Någon årsavskrivning har

ännu icke ägt rum. För täckande av den icke avskrivna delen av dessa anläggningar

skulle alltså erfordras driftbudgetsmedel till omkring 17 miljoner

kronor. På marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder redovisas

i berg insprängda anläggningar tillsammans med övriga till ett förband hörande

byggnader. Byggnadskostnaderna uppskattas av vederbörande förvaltningsmyndigheter

till 12 respektive 9 miljoner kronor. Härav tillhör större

delen kategorien nyare byggnader, för vilka endast grundavskrivning till 50 %

av byggnadsvärdet samt några årsavskrivningar verkställts. Även här erfordras

alltså, framhåller riksräkenskapsverket, avskrivningsmedel till betydande

belopp, örn anläggningarna skola avföras från fonden. Med hänsyn

till det anförda samt i avvaktan på ytterligare utredning av dels de belopp,

varmed i berg insprängda anläggningar ingå i fastighetsfonden, dels till dessa

hänförliga underhållskostnaders storlek har ämbetsverket förordat, att dessa

anläggningar tills vidare redovisas å fonden och att kostnaderna för deras

underhåll bestridas från fondens stat.

Utredningens förslag beträffande redovisning av baracker har rönt

gensagor under remissbehandlingen. Arméns fortifikationsförvaltning erinrar,

att före år 1938 å vissa regementens övningsläger uppförts förläggningslokaler

av trä av enklare beskaffenhet men ej monterings- eller demonteringsbara,

vilka införts i fastighetsregistret under benämningen baracker och invärderats

i fastighetsfonden. Något skäl för ändring av benämningen av

dessa baracker har synts fortifikationsförvaltningen icke föreligga. Förvaltningen

har funnit ändamålsenligt att sammanföra de träbyggnader, som uppförts

under nuvarande beredskapstid, å beredskapsanslag eller krigstitlar för

förläggning m. m. under beteckningen baracker och redovisa dessa i särskild

barackredogörelse. Dessa »baracker» kunna, framhåller förvaltningen, vara

av vitt skilda slag och standard. Förvaltningen avser att efter utgången av

den avvecklingsperiod, som följer efter beredskapstiden, låta i fastighetsfonden

invärdera samtliga baracker, som då icke avyttrats, rivits eller överlåtits

till andra myndigheter. Enligt marinförvaltningens mening böra samtliga

baracker och övriga enklare byggnader, som under beredskapstiden uppförts

å beredskapsanslag och som efter beredskapens upphörande komma att bibehållas,

tillhöra fastighetsfonden, varigenom tvekan huruvida en byggnad skall

underhållas av fastighetsfonden eller av befästningsanslag förebygges. Flygförvaltningen

erinrar, att vid flygvapnet endast finnes ett fåtal monteringsbara

baracker. Vid beräkningen ha därför enligt utredningens förslag å krigs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

flygfält och dylikt befintliga byggnader — tidigare benämnda baracker —

ansetts ingå i fastighetsfonden med byggnadsvärdet per år 1935 och underhållet

beräknats på samma sätt som för övriga kasernbyggnader.

Utredningens förslag att begränsa regementschefs beslutanderätt

vid utförande av reparationsarbeten å ordinarie underhållsmedel

finner arméns fortifikationsförvaltning ej nödvändigt, enär dels kasernvårdskungörelsen

föreskriver vad som är att hänföra till ordinarie underhall, dels

förvaltningens kontrollkontor skulle ingripa för den händelse större reparationer

utfördes å denna titel. Flygförvaltningen framhåller, att betryggande

föreskrifter angående medel, som ställas till förfogande åt flottiljchef (motsvarande)

för löpande underhåll, sedan länge funnits utfärdade vid flygvapnet.

Beloppet är för närvarande begränsat till 200 kronor.

I fråga örn användande av värnpliktig personal för utförande

av underhållsarbeten har arméns fortifikationsförvaltning uttalat, att

denna personals arbetsprestationer icke kan jämföras med yrkesutbildad civil

personals arbete, varför ämbetsverket avstyrkt värnpliktigas användande till

underhållsarbeten. Liknande synpunkter lia anförts av marinförvaltningen

och flygför vattningen. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket ansett

den av utredningen föreslagna anordningen knappast vara påkallad.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd Departementsberäknas

nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden

redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna

metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt uttryck

för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna lia framförallt

trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas

nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i

fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur medfört

en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur

olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå

till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot

det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möjligt

att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av

1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten

att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen

bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbeståndets

volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa

en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emellertid

skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statistiskt

material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i

annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tillämpade

systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighets^

redningen fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräkningsmetoden

i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägenheter

som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare normer

för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För

egen del har jag icke kunnat förbise att —• ehuru en övergång till den s. k.

volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar härför

icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt

underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande

av ett fullständigt statistiskt materiel — något som skulle draga avsevärd

tiel -— kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av

volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet beträffande

sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och hangarer

samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden

torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna

ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av

denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid tilllämpningen

av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest

iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutredningen

verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjligheter

i detta hänseende förefinnas.

Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas beräkning

lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet,

omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års

prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnadskostnadsindex

bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt byggnadsstyrelsen

att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest

de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna godtagas

— i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant

uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör

underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå,

omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom

elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna

förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förutsätter

emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att erforderliga

fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önskvärda

även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss

utsträckning arbetet härmed. "V id en översyn av byggnadsvärdena för

äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga

enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag delvis

bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa

byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock

byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom

utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till

vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig

kunna giva min anslutning.

Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för byggnader

av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen föreslagna

nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräkenskapsverket

förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas förandra

budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts.

Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten

skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets

fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot —

liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas.

Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsättningsarbeten

skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive delfonder.

Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i förstnämnda

hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena

sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan utgifter

för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter utredning

och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill

avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd.

För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört

erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning

utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hänföra

till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika

arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egentliga

byggnadsunderhållet eftersattes. Å andra sidan ligger det i sakens natur

att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg

uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen

avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten.

Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över dispositionen

av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga

underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifrågavarande

förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För

byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat,

en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre

förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda

delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller — i den

mån så prövas erforderligt och lämpligt — jämlikt av Kungl. Majit fastställda

grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande

myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur

att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning

av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra,

förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning

medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda

medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som

av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra bekostas

av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 180.

i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov,

som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande.

I likhet med utredningen och de hörda myndigheterna finner jag övervägande

skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anläggningar

som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade

objekt beräknas nied ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval

av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida

underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder

torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersökning

bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra

undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till

närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu

föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huruvida

den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i

samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln

av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så

är möjligt.

V ad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens förslag

avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra

redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra

bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid

framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter

som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den omständigheten

att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes

icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden.

Yad angår frågan om redovisning av baracker och liknande objekt må

erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning

uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag

till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade

under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen

på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet om i vilken

utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill

har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta

endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna nedtagas

och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra

enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga byggnader

av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas

på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndigheterna

lia emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbyggnader,

som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag,

böra i den mån de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande

— redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag nrig böra

biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. upp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

och nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till

förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som ehuiu

av enklare konstruktion — uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid

fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne.

Såsom utredningen framhållit, äger frågan om grunderna för underhållskostnadernas

beräkning visst samband med spörsmålet örn organisationen

av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn principerna

för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen

kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I

avbi dan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av

medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har

utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnadsbeståndet,

ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de senaste

åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning. För

egen del finner jag ej anledning till principiell erinran häremot. Även i vad

rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed

utredningen räknat.

Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av

värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med

en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvaltningsmyndigheterna,

som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke

vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid avstyrkt,

att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten.

Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk

för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfarenheter

det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres.

Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt

uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,

som erfordras på förevarande område.

Då jag i det följande går att framlägga förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1945/46, kommer jag i fråga örn beräknandet av anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. lii. att i huvudsak

följa det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive

delfonder, som innefattas i riksräkenskapsverkets utlåtande den 25 januari

1945 över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutredningens

förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen

av övriga poster i staten kommer jag att utgå från förvaltningsmyndigheteinas

anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver den 15 januari 1945

avgivna utlåtande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

3. Beräkning av stat för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1945/46.

UTGIFTER.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Arméns delfond. För budgetåret 1944/45 beräknades unde]'' rubriken

reparations- och underhållskostnader m. m. för arméförvaltningens delfond

medelsåtgangen enligt följande sammanställning.

1. Reparations- och underhållskostnader till omkring 1,6 % av

i fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 6 252 000

2. Kommunalutskylder för lantförsvarets tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter .................................. » 76 000

3. Amortering av viss elektrisk anläggning.................. » 75 000

4. Reparations- och underhållskostnader för övnings- och

skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastig
heter.

......................................................... » 847 000

Summa kronor 7 250 000

Arméns fortifikations förvaltning har i sitt förenämnda utlåtande den 30

december 1944 över fastighetsutredningens förslag framlagt på förslaget

grundade förnyade beräkningar av behovet av medel till reparations- och

underhållskostnader för budgetåret 1945/46. Ämbetsverket har därvid anfört

i huvudsak följande.

, Vid uppdelningen av fastighetsbeståndet hade fortifikationsförvaltningen

beti aflande äldre och nyare fastigheter utgått ifrån att byggnader, som upprörts

1937/38 och tidigare, skulle räknas till äldre byggnader, under det att

byggnader uppförda 1938/39 eller senare borde räknas till nyare. Byggnadsvärdets

ökning under åren från 1938/39 framginge av nedanstående tabell

T O TY» TA Yl Arne rv» »v» r\ n ^M X- 1 T OO C O • • o

1

Budgetår

--—-

Handels-

bankens

index

Kyggnads-

värdets

ökning

Avdrag

för befästn.

Reducerat

till 1935

års

1938''39 ..........

m,i

131,3

136,7

146.1

161.2

162,s

c:a 163

7 146 000

15 447 000

19 248 324

32 178 087

51819 049

37 212 218

6 432 043

11 764 661

1939/40 .......

1940/41 ....

1941/42 .........

12 781 207

17 056 650

7 963 704

13 276 440

1942/43 ......

1943/44 ....

18 021 266

ökning c:a

50 000 000

1944/45 .....

Summa kronor

163 050 678

37 801 561

85139 878 I

Avdrag för befästn. enligt ovan....

Säger kronor

37 801561

125 249117

Vid reducering till 1935 års prisnivå hade Svenska Handelsbankens index

tillämpats. Detta index avsåge emellertid ett flervånings byggnadshus i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Stockholm. Inclexserien syntes på här ifrågavarande byggnader visa för höga

värden, varigenom ett med tillämpningen av denna serie per år 1935 beräknat

byggnadsvärde bleve för lågt. En justering av byggnadsvärdet enligt fortifikationsförvaltningens

uppgjorda beräkningar vore därför påkallad. Så

snart det av utredningen förordade byggnadskostnadsindexet utfärdats, förutsatte

förvaltningen att en omräkning av fastighetsvärdena skulle ske.

Såsom av tabellen franninge hade under åren 1941/42—1943/44 avdrag

gjorts med värden för i berg insprängda centrala ammunitionsförråd och lageranläggningar

för drivmedel, enär dessa båda anläggningar genom utförande

och karaktär närmast syntes vara hänförliga till befästningsanläggningar och

medel för deras underhåll borde äskas i samband med medel för dylika anläggningar,

varom fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.

De sakkunniga hade också förordat ett dylikt förfarande.

Byggnadsvärdet enligt försvarets civilförvaltnings bokslut den 30/6 1944

utgjorde 456 535 525 kronor 42 öre. Med avdrag för ovan berörda anläggningar

bleve summan 418 733 964 kronor 42 öre. Därtill komme 1 927 000

kronor, utgörande värden av byggnader å Järvafältet och Revingehed, vilka

överförts till kasernfastigheter från jordbruks- och skogsfastigheter på grund

av nuvarande användning och karaktär. Från denna summa avginge 120 000

kronor som av Kungl. Majit anvisats för modernisering av fastigheter å Revingehed.

Slutsumman av byggnadsvärdet bleve sålunda (418 733 964: 42 +

1 927 000 — 120 000 =) 420 540 964 kronor 42 öre. Följaktligen bleve värdena:

för äldre fastigheter...............*...................... kronor 295 291 847: 42

» nyare » ...................................... * 117.

De uträknade underhållsmedlen enligt sakkunnigas

förslag bleve (1,6% X 295 291847:42 + 0,6 % X

85 139 878 =) .......................................... » 5 235 509: "

Härtill komme:

a) Underhåll av skjutbanor (3 % av 4 161 680)........

b) Underhåll av stängsel, vägar och planer inom kasernområde

............................. ..............

c) Underhåll av utvändiga ledningar för vatten, avlopp

och belysning för äldre fastigheter—........

d) Beräknat ordinarie underhåll (sotning, renhållning,

snöskottning m. m.)för under budgetåret 1944/45 samt

1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å 50 000 000)

e) Skatter och onera ....................................

f) Amortering av el-nät i Norrbotten ..................

g) Övnings- och skjutfält ................................ *

h) Iståndsättningsarbeten ................................ »

Summa kronor

124 850: —

500 000: —

100 000: —

100 000: —

180 000: —

75 000: —

1 511 000: —

1 000 000: —

8 826 359: —

Enär underhållsmedel numera icke finge, användas för till- och nybyggnader

m. m., vilket däremot före fastighetsfondens inrättande i viss utsträckning

varit fallet, erfordrades för sådant ändamål ytterligare medel, varom

fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.

I anslutning till sitt förut berörda utlåtande har arméns fortifikationsförvaltning

i två särskilda den 30 december 1944 dagtecknade framställningar

hemställt om anvisande av dels ett reservationsanslag å 375 000 kronor för

underhåll av vissa centrala ammunitionsförråd och drivmedelsanläggningar,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

dels ock ett reservationsanslag å 700 000 kronor lör nybyggnads- och föränd

ringsarbeten. Beträffande det förstnämnda anslaget torde få hänvisas till

fortifikationsförvaltningens framställning. Vad åter angår det senare anslaget,

har fortifikationsförvaltningen därom i huvudsak anfört följande.

Enligt gällande bestämmelser angående förvaltningen av försvarsväsendets

fastighetsfond finge de å fastställd stat under rubriken Reparations- och

underhållskostnader m. m. anvisade anslagsmedlen användas för nödvändiga

underhållsarbeten eller ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets

bokforda varde ävensom för smärre ersättningsarbeten, vilkas

utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet å den anläggning som

ersaO.es.

der att av medel från anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m.

uppfora en mindre nybyggnad, när det exempelvis gällde ersättandet av utdomda

lokaler eller nedbrunnen byggnad. Fortifikationsförvaltningen hade

dock tor sin del intet att erinra mot de sakkunnigas förslag att även i detta

rall investeringsanslag skulle anlitas. Då det icke vore möjligt att i varje fall

mgiva framställning att föreläggas riksdagen angående uppkommande behov

av sådana mindre arbeten, som sålunda enligt ovan icke borde finansieras av

tastighetsfondens medel, syntes det nödvändigt att ett särskilt rikdagsanslag

erholles for andamålet. & *

Av nämnda riksdagsanslag skulle således bestridas kostnaderna för samtida

nybyggnader och tillbyggnader, för vilka icke särskilda anslag blivit av

nksdagen anvisade, ävensom för sådana iörbättrings- och ombyggnadsarbe

ten, som icke lämpligen borde bekostas av fastighetsfondens medel Sådana

°“'' °., ^byggnadsarbeten samt förbättringsarbeten, vilka endast i ringa

man okade värdet av befintlig anläggning, syntes dock kunna bestridas av

fastighetsfondens anslagsmedel. Storleken av det investeringsanslag, som

erfordrades för ovannämnda nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades

uppgå till 700 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen finge i detta sammanhang framhålla att före

inrättandet av forsvarsväsendets fastighetsfond ingick i anslaget till underhåll

av arméns byggnader m m. (ordinarie byggnadsanslaget) jämväl medel för

mi,ndje nybyggnader. Av nämnda medel bestredes sålunda kostnader för

erforderlig ökning av forrådsutrymmen, verkstadsutrymmen och sjukvårdsutrymmen,

ökning av ledningar av olika slag, uppförandet av nya byggnader

i stallet för gamla lokaler, som ej längre lönade sig att reparera och underhålla,

större forandrmgsarbeten av olika slag m. m. dylikt, allt byggnadsbehof'',

som beräknades ständigt komma att göra sig gällande.

Efter tillkomsten av forsvarsväsendets fastighetsfond hade fortifikationsforvaltnmgen

beträffande oavvisliga behov av dylika slag, för vilka särskilda

medel saknades, ansett -sig i vissa fall nödsakad tillgodose desamma genom

anlitande av fastighetsfondens anslag till reparations- och underhållskostnader

m m Fortifikationsförvaltningen ansåge emellertid såsom ovan anförts,

att ett särskilt investeringsanslag borde avses för ändamålet.

RiJcsräkenskapsverket har i sitt förberörda utlåtande den 25 januari 1945

beträffande denna och motsvarande delposter för de två andra delfonderna

utgått från att för beräkning av posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1945/46 en på utredningens förslag grundad förenklad

beräkningsmetod skulle användas, enär förutsättningarna för tillämpning av

den av utredningen föreslagna metoden ännu icke förelåge. Rörande den av

riksräkenskapsverket tillämpade beräkningen har ämbetsverket anfört följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

Byggnadsvärdet för nyare byggnader hade beräknats med hjälp av den

av riksräkenskapsverket upprättade specifikationen av fastighetsfondernas

värdeminskningskonton. Den byggnadsvärdeökning, som hänförde sig till

tiden före fastighetsfondens tillkomst, hade därvid beräknats med ledning

av budgetredovisningens siffror för lyftade medel och de i myndigheternas

huvudböcker redovisade behållningarna å investeringsanslagen. Genom att

från totala byggnadsvärdet draga det sålunda erhållna byggnadsvärdet för

nyare byggnader hade värdet å äldre byggnader erhållits. De sålunda erhållna

värdena hade minskats med värdet å de byggnader, som per den 1

juli 1944 skulle överföras till försvarets fabriksfond, varefter värdet för nyare

byggnader med hjälp av Svenska Handelsbankens byggnadskostnadsindex,

som dock gällde flervånings hyreshus i Stockholm, omräknats till 1935 års

nivå. Å sålunda erhållna värden hade de av utredningen föreslagna procentsatserna

tillämpats. Med utgångspunkt från de sålunda erhållna underhållskostnaderna

hade riksräkenskapsverket verkställt en beräkning av posten till

reparations- och underhållskostnader m. m. för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1945/46. Posten förutsattes av riksräkenskapsverket skola i fråga

örn varje delfond uppdelas på fem delposter i den av riksdagen fastställda

staten för fonden.

Då vid beräkning av byggnadsvärdena avdrag icke gjorts vare sig för i

berg insprängda anläggningar eller för de anläggningar, som utredningen

föreslagit skola undantagas från den procentuella beräkningen, hade som

regel några medel utöver procentberäknade belopp icke föreslagits skola anvisas

för underhåll av sådana anläggningar. Vid beräkning av byggnadsvärdet

för nyare fastigheter hade avdrag icke kunnat verkställas för byggnadsvärde,

som ”hänförde sig till byggnader under uppförande. Å andra sidan

hade något särskilt belopp för sådana i reparationsposten ingående kostnader,

som uppkomme oavsett byggnadernas ålder, icke -—- såsom två förvaltningsmyndigheter

föreslagit — beräknats för under budgetåren 1944/45 och 1945/46

färdigställda byggnader.

Vad härefter angår den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen

av posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för arméns delfond, har

delina beräknats med utgångspunkt från ett fastighetsvärde av 440 423 675

kronor, av vilket belopp 289 851 472 kronor belöpte å äldre byggnader och

150 572 203 kronor å nyare byggnader, vilket senare belopp reducerat till

1935 års prisnivå utgjorde 99 184 431 kronor. Den sammanlagda underhållskostnaden,

beräknad efter 1,6 % å byggnadsvärdena för äldre och 0,6 % å de

reducerade värdena för nyare byggnader, utgjorde alltså (1,6 X 289 851 472

+ 0,6 X 99184 431 =) 5 232 731 kronor. Anslagsposten i sin helhet, som enligt

vad förut sagts skulle uppdelas å fem delposter, har av riksräkenskapsverket

beräknats sålunda:

a)

b)

c)

(1)

e)

Underhåll av byggnader m. m.................

Underhåll av i berg insprängda anläggningar

Underhåll av övningsfält m. m.................

Skatter m. m.....................................

Iståndsättningsarbeten ..........................

........ kronor 5 088 000

......... ; 145 000

......... >- 847 000

......... » 151000

..........1 000 000

Summa kronor 7 231 000

Beträffande förevarande beräkning har riksräkenskapsverket bland annat

anfört att, då i berg insprängda anläggningar på arméns delfond redovisades

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

såsom särskilda enheter, det hade varit möjligt att fastställa den del av den

procentuellt beräknade underhållskostnaden, som hänförde sig till dylika

anläggningar. Detta belopp, 14o 000 kronor, hade fråndragits den procentuellt

beräknade underhållskostnaden samt i brist på mera tillförlitliga beräkningar

upptagits såsom beräknad underhållskostnad för ifrågavarande anläggningar.

För arméns delfond hade vidare för övningsfält m. m. upptagits samma belopp

som beräknats för innevarande budgetår, varjämte för skatter, amortering av

viss elektrisk anläggning samt iståndsättningsarbeten beräknats de av fortifikationsförvaltningen

äskade beloppen.

Med anledning av fortifikationsförvaltningens framställning örn ett investenngsanslag

på 700 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa

nybyggnads- och förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket slutligen uttalat,

att ämbetsverket för sin del intet hade att erinra mot att för smärre

byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje delfond. Dessa

anslag borde få disponeras allenast efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt

fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten,

som avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltnmgen

föreslagna anslaget, kunde riksräkenskapsverket ej tillstyrka ifrågavarande

framställning.

Såsom jag i det föregående framhållit, bör anslagsposten till reparationsoch

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 beräknas i nära anslutning

till de av riksräkenskapsverket förordade grunderna. I riksräkenskapsverkets

beräkning av denna post för arméns delfond synas emellertid vissa

jämkningar böra vidtagas. Sålunda torde procentuella underhållskostnader

böra beräknas jämväl å värdena av de byggnader å Järvafältet och Revingehed,

vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från jordbruks- och

saogsfastigheter. Såsom framgår av det förut anförda, har värdet av dessa byggnader

uppskattats till 1 927 000 kronor, varifrån emellertid avgår det belopp av

120 000 kronor, som Kungl. Majit anvisat för modernisering av fastigheter

å Revingehed. Då de byggnader, örn vilka här är fråga, äro att anse såsom

äldre byggnader, skulle underhållskostnaderna efter 1,6 % å ett byggnadsvärde

av (1 927 000—120 000=) 1 807 000 kronor bliva 28 800 kronor, eller

i avjämnat tal 29 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket upptagna delposten

till underhåll av byggnader m. m. synes därför böra höjas till (5 088 000

+ 29 000 =) 5 117 000 kronor.

För underhåll m. m. av övnings- och skjutfält har arméns fortifikationsförvaltning

för nästa budgetår beräknat ett belopp av 1 511 000 kronor. Riksräkenskapsverket

har utan särskild motivering för detta ändamål upptagit

det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 847 000 kronor. För motsvarande

ändamål anvisades 350 000 kronor för budgetåret 1942/43 och 671 000

kronor för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande anslagsmedel ha sålunda undergått

en betydande ökning under de senaste åren. Å andra sidan har erfarenheten

givit vid handen, att dessa anslagsmedel det oaktat varit för lågt be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

räknade för att medgiva ett tillfredsställande underhåll m. m. av övningsoch

skjutfälten med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter. Genom

de betydande markförvärv som skett under de senaste åren har behovet

av medelsanvisning ytterligare ökats. En ökning av medelsanvisningen synes

mig därför befogad. Dock anser jag mig icke kunna ifrågasätta en så betydande

medelshöjning som fortifikationsförvaltningen förordat. Jag begränsar

mig till att föreslå, att för ändamålet för nästa budgetår beräknas ett belopp

av 975 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 128 000 kronor.

Av propositionen 1944: 174 (s. 32) framgår, bland annat, att vissa kostnader

för anordnande av lokaler i Svea livgardes kasernetablissement för försvarsstabens

fotoanstalt och centralt bok- och blankettförråd, för vilka ändamål

medel äskats under det för budgetåret 1944/45 anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m., rätteligen borde bestridas från den under

staten för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparationsoch

underhållskostnader m. m. Jag förutsatte därför, att nämnda post skulle

under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Med hänsyn

härtill synes delposten Iståndsättningsarbeten böra för nästa budgetår minskas

med 50 000 kronor till 950 000 kronor. På fortifikationsförvaltningen

bör ankomma att föreslå häremot svarande minskning för följande budgetår.

Med biträdande av riksräkepskapsverkets beräkningar i övrigt beräknar jag

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret

1945/46 till (7 231 000 + 29 000 -f 128 000 — 50 000 =) i runt tal 7 340 000

kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning har gjort framställning örn anvisande av

ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten av 700 000 kronor för vissa

nybyggnads- och förändringsarbeten. Riksräkenskapsverket har för sin del

förklarat sig icke ha något att erinra mot att för smärre byggnadsarbeten

anvisades ett särskilt anslag under varje delfond av försvarets fastighetsfond,

vilka skulle få disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt

fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten, som

avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltningen

föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket ej ansett sig kulina förorda, att

för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas för arméns delfond.

För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga

för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna

av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som

det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av

smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke

lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader

under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills

i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare

avgränsning av de utgifter, som må bestridas fran ifrågavarande post i staten

för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnadsoch

förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

hänsyn härtill tillstyrker jag i likhet nied riksräkenskapsverket i princip

bifall till föreliggande förslag. Då det torde ligga i sakens natur, att en närmare

utredning om behovet av arbeten av ifrågavarande art är svår att

i förväg förebringa, finner jag den omständigheten att sådan utredning icke nu

föreligger ej böra utgöra hinder för anvisande av medel för ändamålet redan

för nästa budgetår. Anslagsbeloppet synes emellertid böra avsevärt begränsas

i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar, att för

ändamålet under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisas ett

investeringsanslag av 100 000 kronor för nästa budgetår. Under marinens

delfond torde böra anvisas ett investeringsanslag av 00 000 kronor och under

flygvapnets delfond ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag förutsätter,

att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande

av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild

medelsanvisning under kapitalbudgeten.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts torde sålunda förevarande

anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. för

arméns delfond böra för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 4 669 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar.................................................. » 145 000

c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 450 000

d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 975 000

e) Skatter m. m................................................. >, 151 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 950 000

Summa kronor 7 340 000,

innebärande en höjning med 90 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår anvisade post.

Härvid har jag förutsatt, att posten till smärre förbättringsarbeten i

anslutning till de sakkunnigas förslag beräknas till i runt tal 10 % av posten

till underhåll av byggnader m. m. Vidare förutsätter jag, att det skall ankomma

på Kungl. Maj:t att med ledning av vunna erfarenheter medgiva den

jämkning av medlen mellan de särskilda posterna som inom slutbeloppets

ram finnes erforderlig.

Såsom i det föregående anförts bör härutöver under arméns delfond av

försvarets fastighetsfond anvisas ett investeringsanslag av 100 000 kronor

för nästa budgetår till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

Marinens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades

för budgetåret 1944/45, såvitt angår marinens fastigheter, enligt följande.

1. Reparations- och underhållskostnad till omkring 2,2 % av i

fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 2 475 000

2. Underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor.......... * 100000

3. Skatter........................................................ » 200 000

Summa kronor 2 775 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

I sitt utlåtande den 30 december 1944 över fastigbetsutredningens förslag

bär marinförvaltjiingen i anslutning till detta förslag specificerat reparationsoch

underhållskostnader m. m. budgetåret 1945/46 på följande sätt:

1. Äldre bygggnader, 2,2 % å cirka 60 000 000 kronor...... kronor 1 320 000

2. Yngre byggnader, 0,6 % å cirka 25 000 000 kronor...... » 150 000

3. I berg insprängda anläggningar invärderade i fastighets
fonden.

....................................................... * 180 000

4. Markområden (exkl. övnings- ock skjutfält jämte jordbruks-

och skogsfastigheter)................................ * 180 000

5. Skjutbanor .................................................•_ * 30 000

6. Hamnanläggningar samt de gator och vägar, som ej

ingå under 4, ävensom järnvägar m. m................... » 600 000

7. Yttre ledningar och dylikt ................................ » 90 000

8. Onera ........................................................ * 300 000

9. Smärre förbättringsarbeten (mindre nybyggnads- och

förändringsarbetenj.......................................... * 300 000

10. Skatter .................................................... »_200000

Summa kronor 3 350 000

Marinförvaltningen förutsatte, att därutöver under de närmaste åren särskilda

medel skulle anvisas för av utredningen förordade iståndsätfeningsarbeten

för att bringa fastighetsbeståndet i normal standard, för budgetåret

1945/46 förslagsvis 500 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har räknat med ett byggnadsvärde av 127 738 572

kronor, av vilket belopp 79 685 598 kronor belöpte å äldre byggnader

och 48 052 974 kronor å nyare byggnader, vilket senare belopp, reducerat

till 1935 års prisnivå, utgjorde 31354171 kronor. Underhållskostnaderna

härför beräknades efter 2,2 % å byggnadsvärdena för äldre byggnader

och 0,6 % å de reducerade värdena å nyare byggnader till (2,2 X 79 685 598

+ 0,6 X 31 354 171 =) 1 941 208 kronor. Anslagsposten i sin helhet uppdelad

på fem delposter beräknades av riksräkenskapsverket på följande sätt:

a) Underhåll av byggnader m. m............................. kronor 1470 000

b) Underhåll av hamnanläggningar m. m..................... » 471 000

c) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 100 000

d) Skatter........................................................ * 200 000

e) Iståndsättningsarbeten ............................ *_300 000

Summa kronor 2 541 000

För marinens delfond hade för underhåll av övningsfält m. m. upptagits

samma belopp som för innevarande budgetår. I stället för det av marinförvaltningen

äskade beloppet för smärre förbättringsarbeten (mindre nybyggnads-

och förändringsarbeten) har riksräkenskapsverket upptagit enahanda

belopp för iståndsättningsarbeten.

Itiksräkenskapsverkets beräkning finner jag kunna i huvudsak godtagas. DepaHementsDock

synes av skäl som framgå av vad i det föregående yttrats rörande mot- f

svarande post under arméns delfond böra beräknas en höjning av posten till

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180. 489 45 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

underhåll av övningsfält m. m. med 15 000 kronor till 115 000 kronor. Vidare

bör beräknas ett särskilt belopp för smärre förbättringsarbeten å 140 000

kronor och i samband därmed det för underhåll av byggnader m. m. avsedda

beloppet i motsvarande mån minskas till (1470 000 —140 000=) 1330 000

kronor.

Förevarande anslagspost bör sålunda beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 1330 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar

m- m........................................................... » 471 000

c) Smärre förbättringsarbeten.................................. » 140 000

d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 115 000

e) Skatter ........................................................ » 200 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 300 000

Summa kronor 2 556 000,

innebärande en minskning nied 219 000 kronor i förhållande till motsvarande

för innevarande budgetår anvisade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost samt förordar i anslutning härtill, att under marinens delfond anvisas

ett investeringsanslag av 60 000 kronor till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

Flygvapnets del fond. För budgetåret 1944/45 beräknades posten för

reparationer och underhåll m. m. för flygvapnets del till 1,6 % av byggnadsvärdet,

i runt tal 129 000 000 kronor, till omkring 2 060 000 kronor, vartill

komme ett belopp å 20 000 kronor för skatter. Anslagsposten beräknades sålunda

till sammanlagt (2 060 000 + 20 000 =) 2 080 000 kronor.

Flygförvaltningen har i en vid sitt utlåtande den 21 december 1944 över

fastighetsutredningens förslag fogad bilaga anfört i huvudsak följande beträffande

den förnyade beräkningen av reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1945/46.

Utredningens förslag hade tolkats så, att envar av flygvapnets byggnader

exklusive anläggningar i berg, flygfält, vägar och stängsel etc. — skulle

grupperas i åldersgrupper. Byggnadsvärdena hade baserats på kortregister,

upprättat enligt de sakkunnigas uppdrag. I byggnadsvärdet hade även intagits

för närvarande utom fastighetsfonden stående icke flyttbara byggnader

* tidigare benämnda »baracker». Likaså inginge de äldre byggnader, beträffande

vilka framställning örn invärdering i fastighetsfonden ingivits i samband

med förslag angående flygvapnets medelsbehov å driftbudgeten för bud105V7/0Q

1945/46 den 24 augusti 1944. Byggnader, färdigställda budgetåret

1937/38 och tidigare, benämndes gamla byggnader och senare tillkomna nya

byggnader. Byggnadsvärdena för de sistnämnda hade med tillhjälp av Svenska

Handelsbankens byggnadskostnadsindex nedskrivits till 1935 års nivå. Härigenom

hade följande byggnadsvärden erhållits:

a) nya byggnader (yngre än 9 år)............................ kronor 51 540 000

b) gamla byggnader (9 år och därutöver) .................. » 22 060 000

A. Underhållskostnaderna för de objekt, vilka icke tillhörde i berg insprängda

anläggningar, hangarer, skjut- och bombplatser, kaserngårdar, skjut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

banor, kajer, slipar, flygfält, belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten - och avloppsledningar, parker, vägar och stängsel, jordbruks- och skogsfastigheter,

bleve med användande av utredningens procentsatser:

a) 0,c % å 51540 000 kr. =.............. kronor 353 000

b) 1,6 % å 22 060 000 kr. =.............. » 310 000

Summa kronor 663 000

B. Årskostnaderna för normalt underhåll av de ovan undantagna objekten

hade beräknats till

för hangarer (0,6 % respektive 1,6 % å 1935 års byggnadsvärde)

..................................................... kronor

» skjutbanor, skjut- och bombplatser...................... »

» kajer, slipar, kaserngårdar, parker, vägar och stängsel,

belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten- och

avloppsledningar ...................................... » 180 000

» flygfält- ................... » 1 135 000

» jordbruks- och skogsfastigheter ........................ » 105 000

137 000

30 000

Summa kronor 1 587 000

C.

D.

110 000

E.

F.

G.

115 000

250 000

52 000

70 000

För onera (inkl. skatter) hade beräknats ................

För ordinarie underhåll för under budgetåren 1944/45

och 1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å cirka 57

miljoner kr.) ................................................

Summa A+J3+C+D = 2 465 000 kronor.

För iståndsättningsarbeten hade därutöver beräknats ett

.belopp av....................................................

För i berg insprängda anläggningar beräknades en underhållskostnad

av (0,6 % å 1935 års byggnadsvärde)......

För olika slag av flygplansvärn och andra befästningar beräknades

en underhållskostnad av (0,6 % å 1935 års

byggnadsvärde)..............................................

Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anslagsposten sålunda uppgå

till sammanlagt (2 465 000 + 250 000 + 52 000 + 70 000 =) 2 837 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat byggnadsvärdena, vilka tagits som utgångspunkt

för bestämmandet av underhållskostnaderna, till 172 684169

kronor, därav för äldre byggnader 35 403 449 kronor samt 137 280 720 kronor

för nyare byggnader, vilket senare belopp enligt 1935 års prisnivå motsvarade

92 416 659 kronor. Underhållskostnaden har beräknats efter 1,6 % å värdena

för äldre byggnader och 0,6 % å det för de nyare byggnaderna angivna

reducerade beloppet. Sammanlagda underhållskostnaden har sålunda beräknats

till (1,6 X 35 403 449 + 0,6 X 92 416 659 =) 1 120 955 kronor. I övrigt har

riksräkenskapsverket beräknat anslagsposten sålunda:

a) Underhåll av byggnader m. lii.........................

b) Underhåll av * berg insprängda anläggningar........

c) Underhåll av flygfält m. m.............................

d) Skatter....................................................

e) Iståndsättningsarbeten ..................................

kronor

744 000

52 000

1 115 000

25 000

250 000

Summa kronor 2 186 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

Departements
chefen.

Beträffande denna beräkning har riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket

såsom underhållskostnad för i berg insprängda anläggningar upptagit

det av flygförvaltningen äskade beloppet. Därvid hade motsvarande avdrag

gjorts från de procentuellt beräknade underhållskostnaderna. Då underhållskostnaderna

för flygfält m. m. syntes väsentligt överstiga kostnaderna för byggnadsbeståndet

i övrigt, hade riksräkenskapsverket under denna post förutom

den del av det procentuellt beräknade beloppet, som beräknats hänföra sig

till ifrågavarande anläggningar, ytterligare upptagit ett belopp å 790 000 kronor.

Det sålunda beräknade totala beloppet uppginge till 2,8 % av anläggningsvärdet

för fältytan, 32,5 miljoner kronor, samt 0,95 % av rullbanornas

värde, 21,7 miljoner kronor. Ifrågavarande procentsatser och byggnadsvärden

hade beräknats av flygförvaltningen. Slutligen hade riksräkenskapsverket

för skatter och iståndsättningsarbeten upptagit de av flygförvaltningen äskade

beloppen.

Då de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av reparationsoch

underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond synas mig kunna godtagas,

beräknar jag förevarande post för nästa budgetår till 2 186 000 kronor,

innebärande en höjning med 106 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår upptagna post. I riksräkenskapsverkets förslag synes

endast den ändringen böra vidtagas att en särskild delpost beräknas för

smärre förbättringsarbeten. Denna post synes böra upptagas till 75 000 kronor

och i samband därmed posten till underhåll av byggnader m. m. minskas

till (744 000 — 75 000=) 669 000 kronor. Med hänvisning i övrigt till vad

som anförts vid anmälan av motsvarande fråga för arméns delfond förordar

jag vidare, att ett särskilt investeringsanslag å 40 000 kronor anvisas under

flygvapnets delfond till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å respektive

delfonder upptagit respektive 1 325 000 kronor, 690 000 kronor och

2 187 500 kronor.

Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 15

januari 1945 anfört följande.

Beträffande beräkningen av posten avsättning till värdeminskningskonto

finge erinras, att från och med nu löpande budgetår genomförts den ändringen

i avskrivningsreglerna, att den årliga avsättningen till värdeminskningskonto

påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad

färdigställts, i stället för redan under första året, såsom förut varit fallet.

Årsavskrivningen för budgetåret 1944/45 borde alltså fastställas till samma

belopp som för budgetåret 1943/44, i den män, å ena sidan, avskrivningsbelopp

ej bortfölle på grund av slutavskrivning eller överflyttning av byggnader

från försvarets fastighetsfond samt, å andra sidan, avskrivningsbelopp

icke tillkomme genom att byggnader överförts till försvarets fastighetsfond

från andra kapitalfonder eller genom att byggnader, som tidigare icke varit

bokförda å någon statlig kapitalfond, upptagits till redovisning å försvarets

fastighetsfond. I enlighet med angivna grunder hade riksräkenskapsverket

i den specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets fastig
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

hetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m., som upprättats i

samband med bokslutet för budgetåret 1943/44, beräknat årsavskrivningen för

försvarets fastighetsfond för budgetåret 1944/45 till 2 711 540 kronor, medan

å staten för ändamålet upptagits ett från 2 719 299 kronor till 2 719 000 kronor

avjämnat belopp. Differensen mellan riksräkenskapsverkets till grund

för medelsanvisningen å staten liggande beräkning och den av riksräkenskapsverket

gjorda definitiva beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret

1944/45 uppginge alltså till endast 7 759 kronor.

Vid beräkningen av det belopp, som skulle upptagas för avsättningen till

värdeminskningskonto å försvarets fastighetsfonds stat för budgetåret 1945/46,

borde till de i ovannämnda specifikation upptagna årsavskrivningarna för fonden

för budgetåret 1944/45 läggas beloppet av den årliga avskrivningen å de

byggnadsvärden för färdiga byggnader, som, enligt vad specifikationen jämförd

med nästföregående års specifikation utvisade, tillkommit under budgetåret

1943/44. Några avskrivningsbelopp komme varken att tillkomma eller

bortfalla på grund av de ändringar i respektive delfonders byggnadsvärden,

vilka riksräkenskapsverket räknat med. Enligt vad specifikationen gåve vid

handen komme vidare inga avskrivningsbelopp att bortfalla på grund av slutförda

årsavskrivningar.

I enlighet med vad nu anförts syntes posten avsättning till värdeminskningskonto

böra beräknas på följande sätt (kronor).

Årlig avskrivning å

^^avskrivning de under budgetåret

för budgetåret 1943/44 tillkomna

1944/45 värdena för färdiga

byggnader

Ärsavskrivning

för budgetåret

1945/46 (efter

avj amning)

Arméns delfond................ 843 273

Marinens delfond.............. 445 317

Flygvapnets delfond .......... 1 422 950

399 466

173 667

547 515

1 250 000

620 000

1970000

I enlighet med den av 1943 års riksdag godtagna ändringen i avskrivningsreglerna

för fastighetsfonden, vilka kommit till användning från och med

budgetåret 1944/45, skall den årliga avsättningen till värdeminskningskonto

påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad

färdigställts. Med biträdande av riksräkenskapsverkets beräkningar förordar

jag, att för avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns delfond

förslagsvis 1 250 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis 620 000

kronor och för flygvapnets delfond förslagsvis 1 970 000 kronor, sammanlagt

3 840 000 kronor.

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden.

Arméns delfond. Arméns fortifikationsförvaltning har lämnat följande

specifikation å ifrågavarande utgifter.

Arméstaben.......................

Centrala värnpliktsbyrån .......

Hemvärnsstaben .................

Arméförvaltningen m. m........

Krigsarkivet.......................

liiksräkenskapsverket ..........

I militärområdet: förhyrning

II

lil

kronor 8 000: —

28 265: - » 7 000: —

54 000: —

4 350: —

5 000: —

» 50 692: 42

23 460: —

» 40 968: —

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 180.

IV militärområdet: förhyrning..............................

Y » »

Yl

yii _ » » ..........;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

II—YII militärområdena: arrendering av mark och skjutbanor

m. m........................................

Luftbevakningscentraler......................................

Yäg- och vattenbyggnadskårens expedition ................

1. tygkompaniet ...................................

2. » ...................................

T 4, sjukvårdsförråd ..........................................

Kostnader i samband med förhyrning......................

kronor 103 954: 80

» 28 750: —

» 11400: —

» 5 800: —

» 72 016:89

72 493: —

» 1 800: —

53 965: —

» 3 700: —

» 7 800’ —

» 30 000: —

Summa kronor 613 415:11

Riksräkenskapsverket har ansett, att det för ifrågavarande delfond upptagna

beloppet borde avjämnas till 613 000 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas, att arméns fortifikationsförvaltning

i sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår bland annat hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte för inlösen av arrenderätt till viss kronoegendom

inom Göta pansarlivgardes övningsfält under investeringsanslaget till

markförvärv för budgetåret 1945/46 beräkna ett belopp av 18 000 kronor. Beträffande

de närmare omständigheterna rörande den arrenderätt, varom här

är fråga, må följande framhållas.

Sedan riksdagen (skrivelse 1943:406) efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

1943: 318 beslutat, att Göta pansarlivgarde skulle förläggas till

Enköping, förklarade Kungl. Maj:t genom brev den 30 juni 1943 bland annat att,

därest i samband med ordnandet av förläggningen för regementet fråga uppkomme

om överflyttning till lantförsvarets förvaltning av under domänstyrelsens

förvaltning liggande mark, Kungl. Maj:t ville framdeles efter förslag

som arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och domänstyrelsen hade att

gemensamt avgiva meddela beslut i ärendet.

Genom beslut den 30 juli 1943 godkände därefter Kungl. Maj:t ett mellan

fortifikationsstyrelsen å kronans vägnar, å ena, och drätselkammaren i Enköping

å stadens vägnar, å andra sidan, den 2 juli 1943 träffat avtal angående

reglering av vissa med pansarlivgardets förläggning till staden sammanhängande

frågor. Enligt avtalet skulle staden till kronan för förläggningsplats

och övningsområde för regementet upplåta vissa områden.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 22 juli 1944 bland

annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels förordna att en till större

delen inom det för regementet avsedda övningsområdet belägen kronoegendom,

Jädra 31 och 41 i Långtora socken, måtte från och med den 1 november

1945 i förvaltningshänseende överflyttas från domänverket till lantförsvaret

och tilläggas regementets övningsfält, dels ock godkänna ett med arrendatorn

av kronoegendomen träffat avtal örn avstående av arrenderätten på vissa i

skrivelsen närmare angivna villkor, har Kungl. Maj:t genom brev den 25

augusti 1944 — såvitt här är i fråga — förordnat, att ifrågavarande område

skall, för att tilläggas Göta pansarlivgardes övningsfält, från och med den 1

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj-ts proposition nr 180.

november 1945 på i skrivelsen närmare angivna villkor i förvaltningshänseende

överflyttas från domänverket till lantförsvaret. Beträffande framställningen,

i vad den avsåg godkännande av det med egendomens arrendator

ingångna avtalet, har Kungl. Majit i samma brev förklarat Sig framdeles vilja

meddela beslut.

I sin förutberörda skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår

har arméns fortifilcationsförvaltning i förevarande ämne anfört i stort sett

följande.

Kronoegendomen Jädra 31 och 41 vore jämlikt kontrakt den 13 juni 1930

upplåten på arrende intill den 14 mars 1951 mot en årlig arrendeavgift av

2100 kronor. Enligt vad sekundchefen för Göta pansarlivgarde upplyst,

erfordrades med hänsyn till regementets behov av övningsterräng att ifrågavarande

arrende itpphörde från och med den 1 november 1945. Egendomens

arrendator skulle emellertid kunna medgivas att disponera egendomens byggnader

till den 14 mars 1946. Med anledning därav hade fortifikationsförvaltningen

låtit föra förhandlingar med arrendatorn angående avstående av

arrenderätten. Dessa förhandlingar hade givit till resultat, att preliminär

överenskommelse träffats mellan fortifikationsförvaltningen och arrendatorn

örn avstående till kronan av arrenderätten från och med den 1 november

1945, dock med rätt för arrendatorn att utan vederlag nyttja egendomens

byggnader till den 14 mars 1946, på villkor bland andra att kronan till arrendatorn

betalade tillhopa 15 000 kronor, som denne ägde uppbära med 3 000

kronor den 1 april under vart och ett av åren 1946—1950, och inlöste vissa

arrendatorn tillhöriga byggnader för ett belopp av 3 000 kronor. Nämnda

avtal vore träffat under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande senast den

1 augusti 1945.

Göta pansarlivgardes kasernetablissement beräknas komma att tagas Departementsi

bruk senast den 1 oktober 1945. Från och med nämnda tidpunkt chefen.

torde behov föreligga för regementet att disponera övningsfältet i dess helhet.

Den nu ifrågavarande kronoegendomen är så belägen, att ett utnyttjande

av densamma är en förutsättning för att överhuvudtaget något mera omfattande

övningar skola kunna hållas inom området, varför arrenderätten torde

böra avlösas i av fortifikationsförvaltningen föreslagen ordning. Det träffade

preliminära avtalet synes kunna godtagas. För bestridande av därmed förenade

kostnader, 18 000 kronor, finnas medel icke tillgängliga. Med hänsyn

till föreliggande omständigheter synes hinder icke böra möta, att beloppet påföres

staten för försvarets fastighetsfond. Under förevarande post synes därför

böra beräknas ett belopp av 6 000 kronor, utgörande den ersättning som arrendatorn

av ifrågavarande egendom enligt det preliminärt träffade avtalet med

fortifikationsförvaltningen skulle äga uppbära under nästkommande budgetår.

Vidare böra under denna anslagspost beräknas medel för lokalhyra för försvarets

forskningsanstalt, vartill hänsyn ej tagits av fortifikationsförvaltningen. I

avsaknad av närmare utredningar härutinnan torde ett belopp av 6 000 kronor

böra beräknas för sådant ändamål. Anslagsposten bör sålunda med beaktande

jämväl av den utav riksräkenskapsverket förordade jämkningen av det utav

fortifikationsförvaltningen angivna beloppet beräknas till (613 000 + 6 000 +

6 000=) 625 000 kronor (nu 610 000 kronor).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Jag anser mig i detta sammanhang även böra erinra, att vid sidan av

staten för försvarsväsendets fastighetsfond betydande hyres- och arrendeutgifter

bestridas med anlitande av förskottsstaten. Fortifikationsförvaltningen

har sålunda anmält kostnader av nu angivet slag att under nästkommande

budgetår bestridas från förskottsstaten å tillhopa 367 741 kronor. Såväl dessa

kostnader, vilka synas föranledda av rådande beredskap, som ock nytillkommande

utgifter av samma art böra jämväl i fortsättningen bestridas från förskottsstaten.

Marinens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande ut
-

gifter sålunda:

Marinförvaltningen: Vissa förråd................................ kronor 4 000

» Beklädnadsförråd.......................... » 1300

» Hårsfjärdens depå, arrenden ............ » 4 000

» Diverse arrenden .......................... » 3 000

» Expeditioner för marinförvaltuingens för
rådskontrollkontor.

..................... » 3 500

» Sjövärnskårens expedition................ » 3 300

Chefen för Ostkustens marindistrikt, sjukvårdsförråd.......... » 2 400

» » Stockholms örlogsvarv, förråd ...................... » 1310

» » Sjökrigshögskolan, extra lokaler.................... » 3 700

» » Gotlands kustartilleriförsvar, diverse arrenden.... » 2 200

» » Karlskrona örlogsstation, lokaler för flottans under
officersskola.

....................................... » 7 500

» » Öresunds marindistrikt, distriktsexpedition........ » 3 600

» » Göteborgs kustartilleriförsvar, arrenden............ » 2 300

» » sjökarteverket, hyra för kronojägarebostället...... » 1050

Eventuella nya arrenden, värmetillägg m. m................... » 6 840

Summa kronor 50 000

Marinförvaltningen har på grund härav beräknat medelsbehovet till 50 000

kronor.

I enlighet med marinförvaltningens förslag synes för ifrågavarande ändamål

böra beräknas ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor (nu 70 000 kronor).

Fygvapnets delfond. Flygförvaltningen har anmält följande hyresutgifter,

nämligen 1 250 kronor avseende lokaler under ett kvartal för norra

flygbasområdesstaben i Östersund, 41 000 kronor för 2. eskaderstabens och

västra flygbasområdesstabens lokaler i Göteborg samt 128 100 kronor för

förhyrande av lokaler för flygförvaltningens byggnadsavdelning m. m. i

Stockholm. Sammanlagt beräknas ifrågavarande utgifter -—- med tillägg av

650 kronor för diverse behov — till 171 000 kronor.

Jämväl för nästkommande budgetår torde det bliva nödvändigt att förhyra

särskilda lokaler för flygförvaltnifigens byggnadsavdelning. Kungl. Maj:t

har genom olika beslut medgivit flygförvaltningen att för ändamålet förhyra

erforderliga lokaler. Flygförvaltningens uppskattning av medelsbehovet för

ändamålet för budgetåret 1945/46 bör kunna godtagas. Då jag icke heller i

övrigt har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar av förekom
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

mande hyreskostnader, beräknar jag ifrågavarande post till förslagsvis 171 000

kronor (nu 208 000 kronor).

Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter böra

betecknas förslagsvis, att tillhopa utgöra (625 000 + 50 000 + 171 000 =)

846 000 kronor.

INKOMSTER.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning

efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade

statskapitalet. I statsverkspropositionen ha under ifrågavarande titel beräknats

följande belopp.

Ersättning till arméns delfond.............................. kronor 16 620 000

» ■» marinens » * '' "y" J''”)''

» » flygvapnets » » 9 ():,(l (X)U

Summa kronor 33 010 000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget, bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till

14 689 000 kronor, för marinens delfond till 6184 000 kronor och för

flygvapnets delfond till 8 352 000 kronor. De i riksstaten under fjärde

huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i överensstämmelse

härmed.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Arméns dolf ond. Arméns f5 r ti fika Höns för ml tuni g har beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

Inkomst av tjänstebostäder..............

» » uthyrningsfastigheter ......

» » övnings- och skjutfält (med

bruks- och skogsfastigheter)..........

Övriga hyror och arrenden ..............

kronor

däri ingående jord
.

..... »

Summa kronor

850000

190 000

506 079

165 000

1711079

Rilcsräkenskapsverket har beträffande denna post uttalat, att densamma

syntes böra avjämnas till 1 711 000 kronor.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag beräknar jag ifrågavarande

inkomstpost till 1 711 000 kronor.

Marinens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster

på följande sätt:

Departements
chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 180.

Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 230 000

» » uthyrningsfastigheter .............................. » 70 000

» » jordbruks- och skogsfastigheter .................. » 8 000

Övriga hyror och arrenden...................................... » 180 000

Summa kronor 488 000

Biksräkenskapsverket har ansett, att det under denna post upptagna beloppet

borde nedsättas till 358 000 kronor eller med 130 000 kronor. Sistnämnda

belopp motsvarade den inkomstminskning, som enligt vad riksräkenskapsverket

inhämtat kunde beräknas inträda vid genomförandet av den ytterligare

överflyttning — utöver vad marinförvaltningen i särskild skrivelse föreslagit

av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden från marinens

delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, som

riksräkenskapsverket förordat i utlåtande, den 2 november 1944 i anledning av

^^n''I* skrivelse. Riksräkenskapsverket hade i detta sammanhang ansett sig

böra utgå från att den av riksräkenskapsverket förordade ytterligare överflyttningen

komme till stånd.

Då någon överflyttning av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden

från marinens delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna

fastighetsfonden tills vidare icke är avsedd att äga rum, torde förevarande inkomstpost

böra beräknas till i avrundat tal 500 000 kronor.

Blygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och

arrendeinkomsterna till sammanlagt 365 000 kronor, därav för tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter cirka 255 000 kronor samt för jordbruksfastigheter

och flygfält cirka 110 000 kronor. I staten torde i förevarande hänseende böra

upptagas 365 000 kronor.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till (1 711 000

■+- 500 000 + 365 000 =) 2 576 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns f ortif ikationsf örvaltning

under denna inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila

patienters vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters

underhåll, dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och

skogsfastigheter, dels ock 89 600 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å

Marieberg, eller tillhopa 439 600 kronor.

Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten

till 42 000 kronor, därav inkomst av bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll

900 kronor, av influtna dockavgifter, utom vid Gustavsviks örlogsdepå, 1100

kronor samt av hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona

40 000 kronor.

Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majlis proposition nr 180.

posten för diverse inkomster till 218 700 kronor, därav 10 000 kronor inkomst

från skogsavverkning och återstoden, 208 700 kronor, räntemedel.

Riksräkenskapsverlcet har beträffande dessa inkomstposter erinrat, att de

posten diverse inkomster tidigare tillgodoförda inkomsterna i form av ränta

å likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto,

bortfallit i och med omläggningen av kapitalbudgetens uppställning från och

med löpande budgetårs ingång. Det i statförslaget för flygvapnets delfond

upptagna beloppet, 218 700 kronor, borde därför nedsättas till 10 000 kronor,

motsvarande vad som av flygförvaltningen beräknats såsom inkomst av skogsavverkning.

Beträffande förvaltningsmyndigheternas beräkning av posten

diverse inkomster — vilken beräkning i fråga om arméns och marinens delfonder

byggde på den förutsättningen, att fabriksstyrelsen skulle för budgetåret

1945/46 erlägga hyra för ammunitionsfabriken å Marieberg respektive

för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona med samma belopp,

som fastställts för nu löpande budgetår — syntes i övrigt endast böra vidtagas

den jämkningen, att det i statförslaget för arméns delfond upptagna beloppet,

439 600 kronor, avjämnades till 440 000 kronor.

De av riksräkenskapsverket framställda förslagen till jämkning i beräkningen

av diverse inkomster för arméns och flygvapnets delfonder synas mig

böra godtagas. Dock bör enligt inhämtad uppgift den på ammunitionsfabriken

å Marieberg belöpande hyran minsk''as med 24 200 kronor. I enlighet härmed

torde inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder böra upptagas

till i avrundat tal respektive 415 000 kronor, 42 000 kronor och 10 000 kronor,

eller sålunda till sammanlagt 467 000 kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande

såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs

början i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning för budgetåret 1945/46 har överskottet å försvarets fastighetsfond

i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 7 600 000

kronor, för marinens delfond till 3 780 000 kronor och för flygvapnets delfond

till 4 400 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid i sitt utlåtande den

30 december 1944 över fastighetsutredningens förslag ifrågasatt, att överskottet

för marinens delfond skulle nedsättas till 3 224 000 kronor med hänsyn

till att den tidigare uppskattningen av överskottet skett med utgångspunkt

från ett alltför högt fastighetsvärde. För egen del anser jag, att överskottet

för marinens delfond bör kunna i anslutning till marinförvaltningens förslag

nedsättas till 3 500 000 kronor, överskott att tillföras riksstatens driftbudget

beräknar jag således till (7 600 000 + 3 500 000 + 4 400 000 ~)

15 500 000 kronor. Denna uppskattning av överskottet har legat till grund

för den förut förordade beräkningen av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 (bilaga).

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

4. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig i det föregående förordade ändrade

grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll

av försvarets fastigheter;

dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1945/46 (bilaga);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen i vad angår överskottet av marinens delfond

av försvarets fastighetsfond — föreslå riksdagen att i

riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaga följande inkomsttitel

sålunda:

Försvarets fastighetsfond:

b. Marinens delfond ........................ kronor 3 500 000;

dels för budgetåret 1945/46 under riksstatens fjärde huvudtitel

anvisa följande anslag, nämligen

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond, förslagsanslag .............. kronor 14 689 000

Marinens delfond, förslagsanslag ............ » 6184 000

Flygvapnets delfond, förslagsanslag ........ » 8 352 000;

dels ock för budgetåret 1945/46 såsom kapitalinvestering i

försvarets fastighetsfond anvisa följande anslag till smärre nybyggnads-

och förändringsarbeten, nämligen under

Arméns delfond .................................. kronor 100 000

Marinens delfond ................................ » 60 000

Flygvapnets delfond.............................. » 40 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 180.

45

Bilaga.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetaret

1944/45 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1945/46.

Inkomster:

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond....................................

2. Marinens delfond..................................

3. Flygvapnets delfond ..............................

Säger

1944/45

13 834 000

6 313 000

7 158 000

27 305 000

1945/46

14 689 000

6 184 000

8 352 000

29 225 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden:

1. Arméns delfond....................................

2. Marinens delfond..................................

3. Flygvapnets delfond ..............................

Säger

G. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond....................................

2. Marinens delfond..................................

3. Flygvapnets delfond ..............................

Säger

Summa

Utgifter:

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns delfond....................................

2. Marinens delfond..................................

3. Flygvapnets delfond ..............................

Säger

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis........................

2. Marineus delfond, förslagsvis......................

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis ..................

Säger

1 632 000

476 000

240 000

1 711 000

500 000

365 000

2 348 000

2 576 000

440 000

104 000

15 000

415 000

42 000

10 000

559 000

467 000

30212000

32268000

7 250 000

2 775 000

2 080 000

7 340 000

2 556 000

2 186 000

12 105 000

12 082 000

846 000

448 000

1 425 000

1 250 000

620 000

1 970 000

2 719 000

3 840 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis.....

2. Marinens delfond, förslagsvis ...

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis

Överskott att tillföras riksstaten:

1. Arméns delfond.................

2. Marinens delfond...............

3. Flygvapnets delfond ...........

Sä

ager

610 000

70 000

208 000

888 000

7 200 000

3 600 000

3 700 000

14 500 000

625 000

50 000

171 000

846 000

7 600 000

3 500 000

4 400 000

15 500 000

Säger

Summa 30 212 000 32 268 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1945146 m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1945:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 m. m. s. 1 i texten