Sök i Ratio Lex

Angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning

1945-03-02 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:189, Angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ls proposition nr 189.

3

Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Stockholms

luftvärnsregementes förläggning; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Sköld fråga om Stockholms luftvärnsregementes förläggning samt anför

härutinnan följande.

Enligt 1936 års försvarsordning ingick luftvärmurtilleriet i organisatoriskt

hänseende i artilleriet.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 189.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

1941 års försvcirsutredning föreslog, att luftvärnsartilleriet skulle utbrytas

och bilda ett särskilt truppslag, luftvärnet. I samband därmed föreslog

utredningen, att Stockholms luftvärnsregemente, som var provisoriskt

förlagt till f. d. Göta livgardes kasern i Stockholm, skulle flyttas till plats i huvudstadens

närhet, där nytt kasernetablissement borde uppföras för regementet.

Utredningen beräknade byggnadskostnaderna för etablissementet

till 9 250 000 kronor och kostnaderna för förvärv av erforderlig mark till

700 000 kronor. Utredningen förutsatte, att ett batteri från Stockholms

luftvärnsregemente skulle detacheras till Gotland och underställas chefen

för Gotlands artillerikår.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 tillstyrkte jag i allt väsentligt

vad försvarsutredningen föreslagit i fråga om luftvärnets organisation

men förordade, att med uppförande av nytt etablissement för Stockholms

luftvärnsregemente skulle anstå till tid efter utgången av femårsperioden

1942/47.

Riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann icke anledning till erinran mot

vad sålunda anförts.

Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) är alltjämt förlagt till f. d. Göta

livgardes kaserner i Stockholm och är för sina övningar huvudsakligen

hänvisat till Ladugårdsgärde samt — i vad avser skjututbildningen — till

den för regementet och luftvärnsskjutskolan gemensamma övningsplatsen

å Väddö.

BehoveL av mark för civila ändamål har aktualiserat frågan om ianspråktagande

av f. d. Göta livgardes kasernområde m. m.. Då en förutsättning

härför är, att nytt kasernetablissement iordningställes för luftvärnsregementet

å annan plats, har under hand uppdragits åt arméns fortifikationsförvaltning

att verkställa utredning rörande lämplig förläggningsplats för

regementet samt rörande byggnadskostnader och kostnader för erforderligt

markförvärv m. m.

1 sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns

fortifikationsförvaltning i ämnet anfört, att förvaltningen låtit preliminärt

beräkna kostnaderna för regementets förläggande till följande tre platser,

nämligen dels ett område söder om Ullnasjön, omkring 2 mil nordost örn

Stockholm, dels ett område omkring Görvälns herrgård, cirka 2,5 mil

nordväst om huvudstaden, och dels det så kallade Tegelhagsområdet å Järvafältet.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 20 februari

1945 anfört i huvudsak följande.

Till fullföljande av den tidigare påbörjade utredningen rörande Stockholms

luftvärnsregementes förläggning hade förvaltningen låtit verkställa

en beräkning av byggnadskostnader m. m. beträffande de i medelsäskan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

3

dena angivna tre alternativen. Emellertid hade på uppdrag av arméchefen

undersökningarna utsträckts att omfatta jämväl ett fjärde alternativ, nämligen

förläggning av regementet till ett område invid Norrtälje stad, vilket

område arméchefen efter verkställd rekognoscering funnit ur militär synpunkt

godtagbart. Fortifikationsförvaltningen hade funnit ifrågavarande

område vara väl lämpat såsom kasernområde, varjämte med Norrtälje stad

förda förhandlingar utvisat, att staden vöre villig ikläda sig vissa åtaganden,

därest regementet förlädes dit.

Sedan arméchefen i skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 5 februari

1945 tillstyrkt regementets förläggande till Norrtälje, hade förvaltningen

återupptagit och fullföljt förhandlingarna med stadens representanter samt

den 19 och den 20 februari 1945 med stadens drätselkammare, under förbehåll

av Kungl. Maj:ts samt stadsfullmäktiges i Norrtälje godkännande före

den 1 juli 1945, träffat avtal för reglering av vissa med regementets förläggning

till staden sammanhängande frågor. Avtalet innebure i huvudsak

följande.

Staden överlåter till kronan utan ersättning ett inom stadens jurisdiktionsområde

beläget, staden tillhörigt område, kallat Lommarskogsområdet,

om cirka 36 hektar, därav cirka 3 hektar vattenområde. Vidare anskaffar

staden och överlåter till kronan utan ersättning ett område om cirka

247 hektar, kallat Nordronaområdet. Staden förvärvar slutligen och

överlåter till kronan ett område kallat Mellingeholmsområdet om cirka 295

hektar, därav cirka 73 hektar vattenområde. För överlåtelsen till kronan av

sistnämnda område erlägger kronan till staden en summa motsvarande

två tredjedelar av vad staden visar sig ha i köpeskillingar erlagt för området,

dock högst 150 000 kronor. Mark, som staden icke kan på rimliga

villkor förvärva, exproprieras av kronan. Av sammanlagda kostnaden för

sistnämnda markförvärv genom köp och expropriation skall på kronan

slutligt falla ett belopp av högst 150 000 kronor. Staden förbehålles rätt att

tillgodogöra sig virke, som utfaller vid avverkningar för kronans anläggningar,

ävensom viss annan avverkningsrätt. Staden upplåter slutligen till

kronan utan ersättning nyttjanderätt till tre för utbildning i avståndsmätning

m. m. avsedda områden å de i staden belägna så kallade Södra bergen. Staden

åtager sig vidare, därest kronan före den 1 juli 1945 så påfordrar, att

ombesörja och bekosta framdragande av vattenledning till gränsen folden

till kronan överlåtna marken ävensom anläggande av tryckstegringsanordning

samt mätarkammare med vattenmätare. Kronan erlägger till

staden ett vattenpris av 20 öre per kubikmeter. Därest kronan icke påfordrar,

alt staden utför ovannämnda anläggning och staden sålunda icke åsamkas

några kostnader härför, skall den del av kostnaden för förvärvet av

Mellingeholmsområdet, som enligt vad ovan sagts må slutligen falla på

kronan, minskas med 20 000 kronor och förty utgöra högst 130 000 kronor.

Staden är även villig att bekosta vissa närmare angivna vägarbeten.

Slutligen åtager sig staden att garantera att vid vissa i avtalet angivna tidpunkter

sammanlagt 151 lägenheter av varierande storlek finnas att i staden

till där gängse hyrespriser tillgå för regementets icke kascrnerade personal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Kostnaderna — beräknade enligt prisläget den 1 juli 1944 — för de fyra

undersökta alternativen ha av fortifikationsförvaltningen angivits enligt

följande.

Tegelhagen

Görväln

Ullna

Norrtälje

Markförvärv....................

—

1 725 000

575 000

130 000

Kasernanläggning:

Byggnader......................

11 232 000

11 181 000

11 717 000

10 881000

Utvändiga arbeten ..............

3 290 000

3 725 000

3 380 000

2 945 000

Mobiliseringscentraler:

Fältförband ....................

1 220 000

1 220 000

1 220 000

1089000

Lokalförsvarsförband (utöver nu- varande anläggning) ..........

665 000

665 000

665 000

665 000

Administration..................

983 000

999 000

1008 000

930 000

Summa

17 390 000

19 515 000

18565 000

16 640 000

Beträffande de tre första alternativen har fortifikationsförvaltningen anfört

i huvudsak följande.

Förläggning av regementet till Tegelhagsområdet torde, såsom framgår

av vad förut sagts, komma att ur kostnadssynpunkt bliva förhållandevis

fördelaktig. Det nämnda områdets lämplighet såsom förläggningsplats har

tidigare varit föremål för prövning i samband med frågan om förläggning

av Göta pansarlivgarde. I propositionen nr 318 till 1943 års riksdag i berörda

fråga uttalade föredragande departementschefen, att en ytterligare

koncentrering av truppförband till det relativt begränsade Järvafältet av

många skäl vore mindre önskvärd. Dessa skäl torde i viss utsträckning även

få anses gälla för luftvärnsregementet. Sedan enligt beslut av 1944 års riksdag

infanteriets och kavalleriets officersaspirantskolor skola förläggas till

egendomen Rådan, kommer Järvafältet att i ökad utsträckning tagas i anspråk

för övningsändamål. Slutligen är att märka, att detta alternativ icke

kunnat godtagas av försvarsstaben.

Vad angår Görvålnområdet torde detta av de föreslagna alternativen bliva

det ur kostnadssynpunkt ofördelaktigaste. Vid regementets förläggande

till Görväln skulle de slottsliknande byggnaderna å Görvälns gård ingå i

kasernanläggningen, något som — ehuru medförande viss besparing å byggnadskostnaderna

— torde få anses mindre lämpligt, emedan byggnaderna

likväl komma att ställa sig dyrbara i förhållande till användbarheten. Utanför

området skulle ganska omfattande väganläggningar bliva erforderliga.

Vissa svårigheter torde vidare komma att uppstå för regementets personal

att skaffa lämpliga bostäder inom icke alltför långt avstånd från förläggningsplatsen.

Vad därefter angår Ullnaområdet uppgå de beräknade kostnaderna för

markförvärv, byggnader m. m. till cirka 18,5 miljoner kronor. Fortifikationsförvaltningen

har med hänsyn till närbelägenheten av den till Hägernäs

förlagda Roslagens flygflottilj inhämtat yttrande från flygförvaltningen,

huruvida från dess sida någon erinran vore att göra mot regementets för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

5

läggande till Ullnaområdet. Med anledning därav har flygförvaltningen

framhållit, att nämnda flygflottilj vore utrustad med sjöflygplan samt att

det vore synnerligen önskvärt att en övergång till landflygplan komme till

stånd. En förutsättning därför vore att ett flygfält kunde anordnas i närheten

av Hägernäs. Verkställda undersökningar hade givit till resultat, att den

enda plats, där efter nuvarande förhållanden ett godtagbart flygfält kunde

erhållas, vore området mellan Ullnasjön och Hägernäsviken. Med hänsyn

därtill ansåge flygförvaltningen det vara olämpligt att förlägga luftvärnsregementet

till det föreslagna området vid Ullna, enär därigenom utförandet

av flygfältet komme att i det närmaste omöjliggöras. — De svårigheter med

avseende å bostadsanskaffningen som ovan berörts i fråga om Görvälnalternativet

torde kunna beräknas komma att uppstå i minst samma utsträckning,

därest regementet komme att förläggas till Ullna.

I fråga örn de fördelar och olägenheter, som kunna beräknas följa a\ regementets

förläggning till Norrtälje, har förvaltningen anfört följande.

Genom förenämnda avtal med Norrtälje stad åtager sig staden att till

kronan på vissa villkor överlämna två särskilda områden, det ena — bestående

av Lommarskogs- och Nordronaområdena — avsett till huvudsakligen

förläggningsområde, och det andra — Mellingeholmsområdet -— avsett till

övningsområde. Båda dessa områden äro var för sitt ändamål mycket väl

lämpade och förbindas med varandra genom allmän landsväg. Avståndet

mellan områdena, cirka 1 kilometer, torde för regementet vara utan betydelse,

detta så mycket mera som även förläggningsområdet är avsett att utnyttjas

för vissa övningar, såsom pjäsexercis och riktningsövningar samt övningar

till fots med mindre förband. Å samma område planeras även anläggande

av bana för skjutning med infanterivapen samt korthållsbana. Inom

området kan en ur luftskyddssynpunkt och i övrigt lämplig placering av

i etablissementet ingående byggnader åstadkommas. Å Nordronaområdets

norra strand kan friluftsbad i sjön Lommaren anordnas utan större kostnader.

Å Mellingeholmsområdets södra del finnes en för utbildning i avståndsmätning

lämplig höjd. Av den lämnade redogörelsen för innehållet i avtalet

med staden framgår, att staden till kronan för enahanda ändamål upplåter

nyttjanderätt till vissa områden å de så kallade Södra bergen inne i staden.

Mellingeholmsområdet gränsar i söder till ett större skogsområde, vilket

står under förvaltning av domänstyrelsen. Fortifikationsförvaltningen avser

att med domänstyrelsen inleda förberedande förhandlingar i syfte att i händelse

av regementets flyttning till Norrtälje tillförsäkra regementet dispositionsrätt

till detsamma för sina övningar.

Då det i Norrtälje finnes civilt flygfält, torde samverkan med flyg för

det dagliga utbildningsarbetet lätt kunna ordnas.

Det torde vidare få betecknas som en stor fördel med förläggning till

Norrtälje, att avståndet därifrån till luftvärnsskjutfältet å Väddö uppgår till

endast cirka 4 mil, medan avståndet mellan Ullna och Görväln, å ena, och

Väddö, å andra sidan, uppgår till cirka 9 respektive 12 mil.

Beträffande järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Norrtälje får

förvaltningen framhålla, att denna beslår av smalspårig järnväg och måste

betecknas såsom mindre god. Detta torde huvudsakligen äga betydelse för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

persontrafiken. Nämnda olägenhet torde i viss mån uppvägas av god landsvägsförbindelse.

Vad angår skölförhållandena i Norrtälje får förvaltningen framhålla, att

staden, som saknar läroverk, för närvarande låter utreda förutsättningarna

för att få ett dylikt till stånd.

Sammanfattningsvis har fortifikationsförvaltningen anfört följande.

Tegelhagsalternativet synes med hänsyn till den stora anhopningen av

truppförband på och invid Järvafältet icke böra komma i fråga.

Vidkommande alternativen Görväln och Ullna finner fortifikationsförvaltningen

det vara ådagalagt, att å dessa platser en ur vissa synpunkter godtagbar

förläggning av regementet skulle kunna erhållas. Med hänsyn till

storleken av de beräknade kostnaderna för markförvärv och uppförande av

kasernetablissement med mera ävensom — med avseende å Ullnaalternativet

— vad flygförvaltningen i ärendet anfört, finner sig fortifikationsförvaltningen

dock icke böra tillstyrka regementets förläggande till någon av dessa

platser.

Vad slutligen angår förslaget att förlägga regementet till Norrtälje får

fortifikationsförvaltningen framhålla, att den övningsterräng och det förläggningsområde,

som där rekognoscerats, synas fylla alla de krav, som

böra uppställas därpå. Den uppgörelse, som erhållits med Norrtälje stad,

finner förvaltningen vara för kronan fördelaktig och jämväl ligga inom ramen

för stadens prestationsförmåga. De beräknade preliminära kostnaderna

för byggande av kasernetablissement m. m. äro för Norrtäljealternativet

lägre än för något av de andra alternativen. Detta beror huvudsakligen därpå,

att arbetslönerna enligt förstnämnda alternativ äro lägre än vid de övriga.

Pa grund av vad salunda anförts och för övrigt i ärendet förekommit får

fortifikationsförvaltningen tillstyrka, att regementet förlägges till Norrtälje.

Vidkommande kostnaderna för genomförande av förvärvet av Mellingeholmsområdet

finner sig fortifikationsförvaltningen böra räkna med att regementets

vattenförsörjningsfråga kan komma att lösas genom stadens försorg

och att sålunda det belopp, som enligt avtalet med staden skall för sådant

fall gäldas av kronan, 150 000 kronor, blir erforderligt. För bestridande

av lagfartskostnader m. m. samt oförutsedda utgifter, som kunna uppkomma

och vara av beskaffenhet att böra gäldas av anslaget för markförvärvet,

finner sig förvaltningen böra beräkna ytterligare 5 000 kronor. Sammanlagt

skulle sålunda erfordras högst 155 000 kronor för ändamålet.

Av de preliminärt beräknade kostnaderna för uppförande av kasernetablissement

m. m., 16 510 000 kronor, finner fortifikationsförvaltningen ett

belopp av 3 000 000 kronor för budgetåret 1945/46 vara erforderligt.

Under åberopande av det anförda har fortifikationsförvaltningen — såvitt

här är fråga — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas lill Norrtälje, ävensom

för budgetåret 1945/46 anvisa dels till anskaffande av övningsterräng

för regementet ett investeringsanslag av 155 000 kronor, dels ock till förläggningens

ordnande ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

/

överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget att förlägga Stockholms luftvärnsregemente

till Norrtälje under förutsättning att betryggande åtgärder

vidtagas för mobilisering av för Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband.

Såsom av det anförda framgår fann jag mig vid anmälan av 1942 års Dep°^,ee^ents''

förs vårproposition böra förorda, att med uppförande av bland annat nytt

kasernetablissement för Stockholms luftvärnsregemente finge anstå till tid

efter femårsperioden 1942/47. Avgörande för mitt ställningstagande i denna

fråga var, att förbandet utan väsentliga olägenheter i organisatoriskt hänseende

syntes kunna tills vidare kvarstanna i sin provisoriska förläggning

i f. d. Göta livgardes kasernetablissement i Stockholm, medan däremot beträffande

vissa andra av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsföretag

det framstode såsom oundgängligen nödvändigt för den nya organisationens

genomförande, att företagen komme till utförande före femårsperiodens

utgång.

Av årets statsverksproposition (kapilalbudgeten: bil. 2, s. 7) framgår, att

arbetet med genomförandet av 1942 års försvarsbeslut fortskridit relativt

långt. För arméns vidkommande torde man sålunda vara berättigad antaga,

att de byggnadsarbeten, som ingå i försvarsbeslutet med däri senare vidtagna

ändringar, skola med vissa mindre undantag kunna vara slutförda i

god tid före femårsperiodens utgång. Emellertid har av olika anledningar

fråga uppkommit, huruvida icke nytt etablissement för Stockholms luftvärnsregemente

redan nu bör komma till utförande. Denna fråga berördes

av mig vid anmälan av propositionen 1944: 174 angående iståndsättande ay

vissa kasernetablissement i Stockholm m. m. I denna proposition gav jag

uttryck åt uppfattningen, alt ett nytt kasernetablissement borde under de

närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Riksdagen (skrivelse nr

383) framställde ej erinran häremot.

För uppförande av nytt etablissement för luftvärnsregementet talar bland

annat, att de lokaler, till vilka regementet för närvarande är hänvisat, äro

tämligen bristfälliga och ur hygienisk synpunkt delvis mindre lämpliga. I

och för sig torde emellertid enbart av denna anledning en utflyttning av regementet

inom den närmaste tiden icke vara motiverad. Av större betydelse

är, att det ur allmän synpunkt befunnits önskvärt att i största möjliga utsträckning

frigöra av försvaret disponerad mark i huvudstaden för civila

ändamål. Av Stockholms garnison tillhörande förband äro Svea livgarde och

Svea artilleriregemente under utflyttning till nya lokaler pä Järvafället. Sedan

denna utflyttning ägt rum, torde hela Svea artilleriregementes och delar

av Svea livgardes kasernområden kunna frigöras. Jag vill i della sammanhang

erinra örn att enligt beslut av 1944 års riksdag Svea livgardes nuvarande

kasernetablissement fortsättningsvis skall disponeras för vissa mili
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

lära staber och skolor m. m. Därest emellertid jämväl Stockholms luftvärnsregemente

erhåller ny förläggning, frigöies hela f. d. Göta livgardes kasernetablissement,

varvid förutom det egentliga kasernområdet ett betydligt

större område öster och nordost om kasernerna ävensom vissa områden,

som nu användas för övningsändamål, synas kunna i huvudsak ställas till

förfogande. Vissa svårigheter föreligga att för närvarande beräkna storleken

av de medel, som skulle kunna inflyta vid en exploatering av ifrågavarande

markområden. Att dessa medel avsevärt överstiga kostnaderna för

anordnande av kasernetablissementet för Stockholms luftvärnsregemente

synes vara uppenbart.

Av det anförda framgår, att en utflyttning av Stockholms luftvärnsregemente

inom en nära framtid är ur många synpunkter önskvärd. Den av arméns

fortifikationsförvaltning på mitt uppdrag verkställda utredningen rörande

lämplig förläggningsplats för regementet har, såsom av det föregående

framgår, resulterat i fyra alternativa förslag, nämligen förläggning till

Tegelhagen på Järvafältet, Görväln cirka 2,5 mil nordväst om Stockholm, ett

område söder om Ullnasjön cirka 2 mil nordost örn Stockholm samt till

Norrtälje stad.

Vad Tegelhagen beträffar vill jag till en början erinra om att enligt

förslag av 1941 års försvarsutredning Göta pansarlivgarde skulle förläggas

till denna plats, vilket förslag av mig biträddes vid anmälan av försvarspropositionen.

Med hänsyn till den stora anhopningen av truppförband på

och invid Järvafältet och med beaktande av att detta fält vore starkt begränsat

till ytvidden samt att endast små möjligheter för dess utvidgning

syntes vara för handen förklarade sig emellertid riksdagen önska ytterligare

utredning i denna förläggningsfråga. Sedan dylik utredning verkställts, beslöt

1943 års riksdag, att Göta pansarlivgarde skulle förläggas till Enköping.

De skäl som talade emot förläggning av Göta pansarlivgarde till Tegelhagsområdet

göra sig i lika mån gällande i fråga om Stockholms luftvärnsregemente.

Visserligen har ett luftvärnsregemente icke samma behov

av vidsträckt övningsterräng som ett pansarförband, men å andra sidan

har, sedan frågan om pansarlivgardets förläggning dryftades, beläggningen

å Järvafältet ytterligare ökats i och med att beslut fattats om förläggande till

Kådanområdet av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. Även

örn obestridligen vissa fördelar måste anses vara förenade med en förläggning

av Stockholms luftvärnsregemente till Järvafältet — bland annat ur

rekryteringssynpunkt samt med tanke på möjligheterna till sambruk med

andra förband i fråga om sjukhus- och verkstadslokaler m. m. — finner

jag mig av antydda skäl dock icke kunna förorda detta alternativ.

En förläggning av regementet till Görväln ställer sig ur kostnadssynpunkt

så oförmånlig, att jag icke anser mig böra närmare ingå på detta

föi slag. En dylik förläggning ställer sig ofördelaktig även ur den synpunk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

9

ten, att avståndet från Görväln till regementets skjutfält vid Väddö är avsevärt.

Det s. k. Ullnaområdet är i sistnämnda avseende lämpligare beläget.

En olägenhet med detta alternativ, förutom de relativt höga mark- och byggnadskostnadema,

är att området är beläget i omedelbar närhet av Roslagens

flygflottilj. Även om ställning ännu på intet sätt tagits till den av flygförvaltningen

berörda frågan om övergång från sjö- till landbasering av denna

flottilj, synes det lämpligast att icke i flottiljens omedelbara närhet vidtaga

sådana åtgärder på lång sikt, som kunna försvåra en dylik övergång. Vid

ett genomförande av delta alternativ — liksom av Görvälnalternativet

torde därjämte vissa svårigheter i fråga örn bostadsanskaffningen vara att

förutse.

Norrtäljealternativet ställer sig vad beträffar anläggningskostnaderna

fördelaktigast av de nu berörda förslagen, oaktat att därvid räknats

med större kostnader för tygverkstad än i de övriga alternativen. Då Norrtälje

i dyrortsavseende är C-ort, torde även de årliga kostnaderna bliva lägre

än vid genomförande av något av de övriga alternativen, vilka förutsätta

löner enligt högre dyrort. I viss mån kan dock denna fördel komma att

uppvägas därav att viss mindre utökning av förvaltningspersonalen kan bliva

nödvändig, beroende på att av taktiska skäl vissa mobiliseringsförråd kunna

finnas böra kvarligga i Stockholm eller dess närhet. En beaktansvärd fördel

erbjuder Norrtäljealternativet därutinnan, att avståndet till regementets

skjutfält å Väddö endast blir omkring 4 mil. Möjligheterna till skolskjutning

i den föreslagna förläggningsplatsens närhet äro enligt uppgift

goda. En förläggning till Norrtälje medför å andra sidan vissa olägenheter.

Sålunda är det icke otänkbart, att personalrekryteringen kan bliva besvärligare

än örn förbandet förlägges närmare huvudstaden. Järnvägsförbindelsen

mellan Stockholm och Norrtälje är icke särskilt god; järnvägen är smalspårig

med relativt liten kapacitet. Däremot finnas goda landsvägsförbindelser.

Avståndet till Stockholm är omkring 7,5 mil. För mobilisering av för

Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband kunna, som nämnts, om

regementet förlägges till Norrtälje, vidare vissa särskilda åtgärder bliva erforderliga,

som icke torde behöva vidtagas vid genomförande av något av

de övriga förslagen. Efter noggrant övervägande av de olika alternativens

för- och nackdelar finner jag mig böra giva mitt förord åt det av arméns

forlifikationsförvaltning framlagda förslaget, innebärande att Stockholms

luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje.

Det av förvaltningen med stadens drätselkammare träffade preliminära

avtalet innebär i korthet, att staden utan kostnad för statsverket ställer för

regementets kasernområde erforderlig mark till förfogande ävensom att staden

förbinder sig att — eventuellt genom expropriation — anskaffa mark

för övningsområde, varvid kronan skall erlägga en summa motsvarande två

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

tredjedelar av vad staden visar sig ha erlagt för området, dock högst 150 000

kronor. Såväl det för förläggning föreslagna området som övningsterrängen

äro enligt utlåtande av vederbörande myndigheter lämpliga för ifrågavarande

ändamål. Arealen utgör sammanlagt, förutom i områdena ingående

vattenområden, i Tunt tal 500 hektar. Staden ikläder sig vidare vissa garantier

i fråga örn bostäder för regementets personal. I samband med sitt erbjudande

har staden uppställt vissa förbehåll rörande områdets disposition

för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för annat ändamål

än som övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente. Då avtalet synes

vara för kronan godtagbart, torde, därest riksdagen bifaller förslaget att

Stockholms luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje, det få ankomma på

Kungl. Maj:t att i vanlig ordning godkänna avtalet.

För markförvärv synes i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

böra anvisas ett investeringsanslag av 155 000 kronor.

Den framlagda beräkningen rörande byggnadskostnademas storlek måste

av naturliga skäl betraktas såsom approximativ. Då det är önskvärt, att

arbetena med det nya etablissementets uppförande bedrivas i så skyndsam

takt som omständigheterna medgiva, vill jag föreslå, att för nästa budgetår

för förläggningens ordnande anvisas det av fortifikationsförvaltningen

äskade beloppet av 3 000 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram.

I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande i vad avser kasernetablissementet

får jag erinra, att 1941 års försvarsutredning utgick ifrån att samtliga

med Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet förenade kostnader,

liksom även kostnaderna för ammunitionsfabrikens förflyttning från

Marieberg, skulle, till den del de icke belöpte på markförvärv, till 50 °/o

avskrivas med särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen

1942: 210. Riksdagen hade icke något att häremot erinra. De avsedda särskilda

medlen utgöras av nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen

bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen

samt försvarets andel i Marieberg—Konradsbergsområdet. Till grand

för denna anordning ligger tanken att utflyttningen föranletts av exploateringen

av vissa militära markområden och att kostnaderna därför böra bestridas

med anlitande av exploateringsinkomsterna. Då luftvärnsregementets

utflyttning är en förutsättning för fortsatt exploatering av ifrågavarande

områden, synes det mig naturligt, att de härav föranledda byggnadskostnaderna

avskrivas med anlitande av nämnda särskilda medel. Med tilllämpning

av i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 1 och

2) angivna anslagsprinciper böra för detta ändamål medel upplagas å kapitalbudgeten

såsom individualiserat anslag.

Avslutningsvis vill jag erinra att, såsom framhålles i den till årets riksdag

avlåtna propositionen nr 45, min avsikt är att i sinom tid föreslå Kungl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

11

Maj:t att igångsätta utredning rörande försvarsorganisationens utformning

under tiden efter utgången av femårsperioden 1942/47. Denna utredning

kommer givetvis att avse även frågan örn luftvärnets omfattning. Emellertid

har jag vid framläggandet av mitt förevarande förslag utgått från att

för huvudstadens luftförsvar även i fortsättningen kommer att erfordras ett

särskilt förband av Stockholms luftvärnsregementes storlek.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas

till Norrtälje,

dels såsom kapitalinvestering i försvarets fastighetsfond, arméns

delfond, till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 155 000 kronor,

dels ock såsom kapitalinvestering i samma delfond till Ordnande

av Stockholms luftvärnsregementes förläggning för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:460 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning. s. 2 i texten
  2. SU 1945:233 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Stockholms luftvärnsregementes förläggning. s. 1 i texten