Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker

1945-01-31 · 84 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:199, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr

436) angående försäljning av rusdrycker; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 18

juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 199.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436)

angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas dels att 1 kap. 5 § 1 och 2 morn., 3 kap. 7 § 2 morn.,

15, 16, 18, 20 och 21 §§, 6 kap. 2, 9, 10, 15 och 16 §§ samt 7 kap. 9 och 17 §§

förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i 6 kap. skola införas

fem nya paragrafer, betecknade 17—21 §§, av nedan angivna lydelse.

1 KAP.

5 §.

1 mom. Ledamot av styrelse för partihandels-, system- eller restaurangbolag,

som i 2 och 3 kap. sägs, eller för dotterbolag lill restaurangbolaget må

ej den vara som är omyndig eller i konkurstillstånd, ej heller annan än den

som gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i övrigt vara lämplig för

uppdraget.

2 mom. Ämbets- eller tjänsteman, som till följd av sin befattning kan

komma att deltaga i beslut örn tillverkning eller försäljning av rusdrycker

eller att däröver utöva tillsyn, må ej utan Konungens medgivande vara ledamot

av styrelse för sådant bolag som i 1 mom. sägs. Ledamot av sådan styrelse

må ej den vara som äger till avsalu tillverka rusdrycker eller maltdrycker

eller är ledamot av styrelse för annat företag med rätt till dylik

tillverkning än partihandelsbolaget.

3 KAP.

7 §•

2 mom. Ansökan örn tillstånd till årsutskänkning i viss kommun skall av

systembolaget göras hos länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen

är avsedd att taga sin början. Inkommer bolaget ej med ansökan, må

sådan göras av fullmäktige senast den 31 mars det år utskänkningen är avsedd

att taga sin början. Utan hinder av vad nu är sagt må till prövning upptagas

ansökan av bolag eller kommun, som avser tillstånd allenast för återstående

del av oktrojperiod.

1 Senaste lydelse av G kap. 15 §, se 1939: lil.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 199.

15 §.

Tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag, må utnyttjas först

sedan tillståndet överlåtits på annan. Beträffande sådan överlåtelse skall upprättas

skriftligt avtal.

I fråga om restaurang eller avdelning av restaurang, som med hänsyn till

sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom

folkrestaurang, må tillstånd till utskänkning som omfattar spritdrycker icke

överlåtas på annan än ett för ändamålet bildat aktiebolag, vilket av Konungen

godkänts för bedrivande av restaurangrörelse av sådant slag (restaurangbolag).

Ej heller eljest må systembolag överlåta tillstånd till utskänkning på

annan än restaurangbolaget, där det till främjande av nykterhet eller ordning

finnes påkallat, att utskänkningstillståndet iimehaves av detta bolag.

Vid överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag,

skola i övrigt iakttagas de särskilda föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar

till ledning för sådan överlåtelse.

16 §.

1 mom. Har avtal träffats örn överlåtelse av tillstånd till utskänkning,

skall systembolaget söka fastställelse av avtalet hos länsstyrelsen som har att

med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen samt, där fråga är om

överlåtelse å annan än restaurangbolaget, lämpligheten och behörigheten hos

den, å vilken överlåtelsen ifrågasättes, bifalla eller avslå systembolagets framställning.

Meddelas fastställelse skall avskrift av beslutet tillställas kontrollstyrelsen.

2 mom. Med överlåtelse av tillstånd till utskänkning följer skyldighet för

tillståndets innehavare att hos systembolaget inköpa alla för rörelsen erforderliga

rusdrycker. Vid överlåtelse skall systembolaget, med iakttagande av

de föreskrifter kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, stadga sådana villkor

för dylikt inköp, att innehavarens ekonomiska fördel, så långt ske kan,

ej göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare

viner.

18 §.

Bedrives icke årsutskänkning inom viss kommun, oaktat tillstånd därtill

meddelats efter ansökan av kommunens fullmäktige, må länsstyrelsen, på

framställning av fullmäktige och efter nykterhetsnämndens samt restaurangbolagets

hörande, föreskriva restaurangbolaget samt vederbörande systembolag,

att sådan utskänkning skall anordnas i kommunen.

20 §.

1 mom. Har den--— första borgenärssammanträdet.

Göres ej anmälan inom föreskriven tid eller godkännes icke föreståndaren,

anses avtalet örn överlåtelsen hava upphört den dag anmälningstiden utgick

eller beslut angående föreståndaren meddelades.

Meddelande angående---och landsfiskalen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

2 morn. Vad i 1 morn. sägs skall ock gälla, där tillstånd till trafikutskänkning

meddelats annan än systembolag och tillståndsinnehavaren avlidit

eller råkat i konkurs; dock att vad i 1 mom. andra stycket är stadgat om

upphörande av överlåtelseavtalet i stället skall avse utskänkningstillståndet

samt att meddelande om länsstyrelsens beslut skall tillställas endast kontrollstyrelsen.

21 §.

Under arbetsinställelse, vid tingssammanträde, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte

eller annan truppsammandragning, under marknad, torgdag

eller auktion så ock vid annan till större folksamling ledande förrättning,

ävensom då eljest detaljhandel kan föranleda oordningar, må länsstyrelsen

ävensom polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd för visst tillfälle

förbjuda försäljningen eller föreskriva erforderliga inskränkningar med avseende

å densamma.

6 KAP.

2 §•

Systembolag må icke driva restaurangrörelse eller därmed jämförlig verksamhet.

9 §•

Systembolag må icke fatta beslut i frågor rörande lön till befattningshavare

i ledande ställning inom bolaget, rörande grunder för avlöning till annan personal

eller för pensionering av personal samt rörande understöd till anställd

person som till följd av ålder eller annan orsak är oförmögen till tjänstgöring.

Det tillkommer i stället kontrollstyrelsen att i den ordning Konungen bestämmer

avgöra dessa frågor.

10 §.

Systembolag må ej utan samtycke av kontrollstyrelsen

1) inköpa eller avhända sig fastighet;

2) inom bolaget tillhörig fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring

än sådan som påkallas av fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga

utövande;

3) ingå viktigare hyresavtal eller inom förhyrd lägenhet utföra större

ändrings- eller reparationsarbeten;

4) ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller aktieägare i bolaget;
5)

förvärva eller avhända sig aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk

förening;

6) vidtaga eller biträda åtgärd som eljest är ägnad att förminska bolagets

inflytande å företag, där bestämmande inflytande på ledningen är tillförsäkrat

bolaget genom aktieinnehav eller på annat sätt; eller

7) placera kapital annorledes än å bankräkning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

5

15 §.

Konungen meddelar närmare föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i 1—14 §§.

16 §.

Sådant godkännande av restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 § andra

stycket, lämnas för viss tid, högst fyra år. Ansökan örn godkännande skall,

åtföljd av bolagsordningen, före ingången av året näst före det, då utskänkningen

är avsedd att taga sin början, skriftligen göras hos Konungen.

Såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant bolag, som genom bestämmelse

i bolagsordningen eller på annat betryggande sätt berett staten

övervägande inflytande å bolagets ledning och som förbundit sig att driva

sin restaurangrörelse genom dotterbolag; och skall restaurangbolaget därutöver

vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll

från statens sida, som Konungen prövar nödig.

17 §.

Aktieägare i restaurangbolaget kan vara endast svenska staten eller svensk

medborgare, som därtill erhållit Konungens tillstånd. I de dotterbolag till

restaurangbolaget, genom vilka restaurangrörelsen drives, må aktier ägas

endast av, förutom moderbolaget, svensk medborgare, som därtill erhållit

tillstånd av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Tillstånd att äga aktie må ej meddelas, med mindre den som söker sådant

tillstånd avlämnat förbindelse till Konungen eller länsstyrelsen att på anmodan

överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande av aktiens nominella

belopp jämte vinstutdelning för tidigare år, i den mån sådan innestår

hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från löpande

årets början till dess betalning sker.

De i denna paragraf föreskrivna inskränkningarna i rätten att äga aktier

i restaurangbolaget eller dess dotterbolag skola finnas angivna a aktiebreven.

18 §.

Ej må restaurangbolaget eller dotterbolag till restaurangbolaget i någon

form bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller låta

ersättningen till styrelseledamot eller avlöningen till någon i bolagets tjänst

anställd person utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten

å bolagets rörelse. Ej heller må sådant bolag vidtaga åtgärd som, till men

för bolaget, gynnar kommun eller annan.

19 §.

Av den vinst som å restaurangbolagets rörelse årligen uppstår må bolaget

enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar, överföring

till pensionsstiftelse och avsättning till fonder samt till inlösen av preferensaktier

eller lill avsättning för sådant ändamål. Återstoden skall, sedan utdelning

till aktieägarna ägt rum, efter varje kalenderårs slut inom påföljande

juni månads utgång insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för

kontrollstyrelsens räkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

20 §.

Missbrukar restaurangbolaget sin rätt till utskänkning eller varder bolaget

försatt i konkurs, må godkännandet av Konungen återkallas. Rätten till utskänkning

upphör i dylikt fall å tid som av Konungen bestämmes. Konungen

äger ock i sådant fall föreskriva viss annan tid än i 16 § sägs för avgivande

av ansökan om godkännande såsom restaurangbolag.

21 §.

Närmare bestämmelser i de i 16 § andra stycket och 19 § angivna hänseenden

ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å restaurangbolagets verksamhet

och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal som upprättas

i samband med bolagets godkännande.

7 KAP.

9 §•

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning,

till vilken tillstånd innehaves av annan än restaurangbolaget, och har han

förut undergått bestraffning för förbrytelse i samma utskänkningsrörelse mot

någon av nämnda paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras sin rätt till

försäljning förlustig.

17 §•

Det åligger----är stadgat.

Polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd skola tillse, att å ställe

där detaljhandel idkas ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade

föreskrifter noga efterföljas.

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan för rikets

städer är i tillämpliga delar gällande, må länsstyrelsen förordna lämplig

polisman att fullgöra vad enligt denna förordning åligger polismyndighet.

Denna förordning skall, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, lända till efterrättelse

från och med den 1 januari 1946. Med avseende å ikraftträdandet

skola följande bestämmelser gälla.

1. Bolag som avser att från och med den 1 januari 1946 bedriva verksamhet

såsom restaurangbolag skall hos Konungen göra ansökan om godkännande

före den 1 augusti 1945. Å sådant bolag skola de nya bestämmelserna i

6 kap. äga tillämpning redan före förstnämnda dag.

2. De äldre bestämmelserna i 6 kap. 15 § 1 mom. skola icke utgöra hinder

för systembolag att, i den ordning Konungen bestämmer, överlåta bolagen

tillhöriga aktier i restaurangbolag, som tillkommit enligt de äldre bestämmelserna.

3. Kontrollstyrelsen har att meddela de ytterligare föreskrifter som erfordras

i samband med denna förordnings ikraftträdande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 19A5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga rörande

omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet, m. m.

samt anför därvid följande.

Inledning.

De allmänna restaurangbolagens verksamhet är i författningsväg reglerad

genom förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker, vilken förordning trädde i kraft den 1 oktober 1938. Enligt

vad i förordningen stadgas äger systembolag bilda restaurangbolag för drivande

av restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet. Dessa

restaurangbolag ha till uppgift bland annat att utöva den folkrestaurangrörelse,

som icke må omhänderhavas av enskild restauratör. På grund av

förordningens bestämmelser om kontrollstyrelsens åligganden med avseende

å system- och restaurangbolagens förvaltning har kontrollstyrelsen under de

år förordningen varit i kraft erhållit ett dominerande inflytande över dessa

bolag.

Frågan rörande en omorganisation av restaurangbolagen, vilken fråga

länge varit aktuell, underställdes 1944 års riksdag genom propositionen den

10 mars 1944 (nr 241) med förslag till förordning örn ändring i förordningen

den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker, m. m. Det

i nämnda proposition framlagda omorganisationsförslaget innebar i huvudsak

följande. I syfte att undanröja de olägenheter, som voro förenade med

koni rollstyrelsens dubbelställning såsom direktivgivande och kontrollerande

organ i förhållande till de nuvarande fem restaurangbolagen, föreslogs att

dessa bolags verksamhet ävensom kontrollstyrelsens uppsiktsmyndighet däröver

skulle överflyttas på ett enda aktiebolag med starkt statligt inflytande

och med bela riket såsom verksamhetsområde. Vidare föreslogs, att inom

'' detta riksbolag skulle för rörelsens lokala utövande anställas distriktschefer

med relativt långt gående befogenheter, varjämte kommunala delegerade

skulle kunna utses med uppgift att tillhandagå bolagets ledning med råd och

upplysningar angående rörelsens bedrivande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen ett flertal motioner

rörande restaurangbolagens omorganisation. Sålunda hemställdes

bland annat i motionen nr 513 i andra kammaren (av herr Sundström i

Skövde m. fl.) — i vilken motion förordades tillskapandet av en holdingbolagsorganisation

för ifrågavarande verksamhet — att omorganisationsfrågan

måtte underkastas förnyad utredning. Bevillningsutskottet anslöt sig i

sitt betänkande (nr 36) till det i propositionen framlagda omorganisationsförslaget,

men mot betänkandet anmäldes reservationer av bl. a. herr Sundström

i Skövde, som hemställde att nyssnämnda motion måtte bifallas. Vid

frågans behandling i kamrarna biföll andra kammaren utskottets hemställan,

medan första kammaren biföll sistnämnda reservation (kamrarnas protokoll

18: 121 o. ff. resp. 18: 96 o. ff.), och hade i följd härav omorganisationsfrågan

fallit vid 1944 års riksdag (skrivelse nr 286).

Sedan på min hemställan Kungl. Maj:t den 30 september 1944 bemyndigat

chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för fortsatt

utredning rörande omorganisation av de allmänna restaurangbolagens

verksamhet, tillkallade jag med stöd av nämnda bemyndigande ledamoten

av riksdagens första kammare, redaktören J. E. Andersson, ledamöterna av

riksdagens andra kammare, grosshandlaren G. E. Birke och lantbrukaren N.

Hammarlund, ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn H. L. E.

Sjödahl samt professorn F. G. P. Wetter att såsom sakkunniga inom departementet

biträda med utredningen, därvid åt Wetter uppdrogs att i egenskap

av ordförande leda de sakkunnigas arbete. Efter fullgjort uppdrag ha de

sakkunniga med skrivelse den 31 januari 1945 till mig överlämnat en av dem

utarbetad promemoria med förslag till omorganisation av de allmänna restaurangbolagens

verksamhet. Denna promemoria torde få såsom Bihang fogas

vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Översikt över innehållet i 1945 års promemoria.

Till en början ha de sakkunniga i promemorian lämnat vissa upplysningar

angående restaurangbolagens utveckling och den nuvarande omfattningen av

bolagens verksamhet (s. 9—la) ävensom redogjort för tidigare reformförslag,

som berört de nuvarande restaurangbolagen (s. 15—18).

De sakkunniga ha härefter upptagit till behandling frågan örn de o I ä g e nheter,

som vore förenade med nuvarande organisation av

restaurangbolagen. De sakkunniga lia härvid erinrat om att i olika

sammanhang understrukits, att kontrollstyrelsens dubbelställning såsom på

en gång direktivgivande och kontrollerande organ icke vöre en lämplig anordning,

varför olägenheterna härutinnan borde elimineras. Enligt de sakkunnigas

mening syntes det härvidlag vara av särskilt intresse, att under behandlingen

vid 1944 ars riksdag av den förut omnämnda propositionen nr

241 enighet i stort sett rådde inom riksdagen därom att de olägenheter, varmed

den nuvarande organisationen vore förknippad, borde undanröjas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

9

Sedan de sakkunniga vidare erinrat om att chefen för finansdepartementet

i direktiven för de sakkunniga framhållit angelägenheten av att olägenheterna

eliminerades, ha de sakkunniga förklarat, att de icke hade någon anledning

att närmare ingå på dessa olägenheter och att de sakkunniga som

även för egen del vore av den uppfattningen, att en omorganisation på förevarande

område hörde genomföras — därför ansage sig kunna begränsa sina

undersökningar till frågan, vilka åtgärder som borde vidtagas för att, med

undanröjande av olägenheterna i följd av kontrollstyrelsens dubbelställning,

ernå en lämpligare organisation av restaurangbolagen.

Beträffande de olika möjligheterna att avhjälpa olägenheterna

hos den nuvarande organisationen av restaurangbolagen

ha de sakkunniga uttalat, att ett undanröjande av olägenheterna

i följd av kontrollstyrelsens dubbelställning icke kunde ske på lämpligt

sätt, därest kontrollstyrelsen eller annat statligt organ bibehölles såsom

övervakare av de nuvarande restaurangbolagen. I stället ha de sakkunniga

förordat, att de nuvarande restaurangbolagens verksamhet ävensom kontrollstyrelsens

uppsiktsmyndighet över densamma skulle omhänderhavas av en

organisation i aktiebolagets form. Enligt de sakkunnigas mening vore det

möjligt att vid övergången till en dylik organisationsform följa tre olika

linjer. Den ena utvägen bestode i tillskapandet av flera helt fristående aktiebolag,

i vilka staten tillförsäkrades ett avgörande inflytande. Enligt den andra

utvägen skulle de nuvarande bolagens verksamhet och kontrollstyrelsens

uppsiktsmyndighet över densamma överflyttas å ett riksbolag, vilket — med

en central ledning med starkt statligt inflytande — skulle utöva sin verksamhet

i olika distrikt, därvid i varje distrikt skulle finnas en förhållandevis

självständig distriktschef som vid sin sida skulle äga tillgång till en lokal

representation. Slutligen vore den utvägen möjlig att ett centralbolag med

därtill hörande dotterbolag inrättades. Det centrala bolaget skulle ha till

åliggande att fullgöra de uppgifter, som nu utövades av kontrollstyrelsen,

ävensom i övrigt samordna och leda dotterbolagen. Sistnämnda bolags antal

kunde fastställas till 3, 4 eller 5.

I promemorian ha härefter närmare diskuterats för- och nackdelarna med

de tre olika utvägarna (s. 22—27).

I fråga om de ekonomiska återverkningarna av en omorganisation

av de nuvarande restaurangbolagen lill ett gemensamt aktiebolag

ha de sakkunniga uttalat, att ett överförande av de nuvarande restaurangbolagens

verksamhet till ett gemensamt bolag, vare sig detta utbyggdes med

dotterbolag eller icke, syntes möjliggöra besparingar dels genom centralisering

av vissa varuinköp och dels i avseende å kostnaderna för den centrala

förvaltningen. I förstnämnda hänseende hade kontrollstyrelsen, på uppdrag

av de sakkunniga, från restaurangbolagen införskaffat vissa uppgifter rörande

storleken av nämnda bolags varuinköp under år 1943 samt därefter

med biträde av verkställande direktören i VARA verkställt bedömning av

lämpligheten för olika varugrupper av en centralt anordnad upphandling

och möjligheten att vid sådan upphandling ernå prisreduceringar å olika

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

varuslag. På grundval av vissa närmare angivna antaganden hade den prisreducering,

som härigenom skulle kunna emotses, beräknats till något över

1 milj. kronor för år.

Vad härefter angår de sakkunnigas förslag till omorganisation

av de nuvarande restaurangbolagens verksamhet

ha de sakkunniga anfört, att av de tre förut omnämnda alternativen syntes

förslaget om inrättandet av flera fristående aktiebolag vara det minst lämpliga.

Beträffande övriga två alternativ vägde enligt de sakkunnigas mening

fördelarna och nackdelarna så jämnt, att inom de sakkunniga förelegat synnerlig

tvekan inför valet mellan dem. Vid sina överväganden hade de sakkunniga

emellertid stannat vid att för sin del förorda alternativet med centralbolag

med dotterbolag (s. 28—29).

I promemorian ha härefter närmare behandlats centralbolagets och dotterbolagens

struktur och allmänna uppgifter samt sättet för verksamhetens

bedrivande (s. 30—36).

Vad först angår centralbolaget ha de sakkunniga anfört, att det nya bolaget

— Sveriges centrala restaurangaktiebolag — borde ha till uppgift att

driva restaurang- och hotellrörelse ävensom att idka annan därmed sammanhängande

verksamhet. Detta bolag skulle ensamt omhänderhava sådana

tillstånd till utskänkning, som för närvarande utnyttjades av de fem restaurangbolagen.

Centralbolagets aktiekapital borde bestämmas till lägst fem

och högst femton miljoner kronor och den övervägande delen av aktiekapitalet

borde ägas av det allmänna. Styrelsen för centralbolaget skulle bestå av

åtta ledamöter med fyra suppleanter, av vilka halva antalet skulle utses av

Kungl. Majit. Beträffande sättet för verksamhetens bedrivande skulle centralbolaget

driva sin rörelse genom dotterbolag; och för centralbolaget skulle

särskilt föreskrivas, att bolaget vid handläggning av frågor som berörde

lokala förhållanden skulle uppehålla kontakt med de lokala intressena.

I fråga om dotterbolagen ha de sakkunniga förordat, att deras antal, åtminstone

under den första tiden av centralbolagets verksamhet, fastställdes

till fem. I enlighet härmed borde de nuvarande restaurangbolagen övertagas

av centralbolaget såsom dotterbolag till detta. Beträffande antalet styrelseledamöter

i dotterbolagen skulle enligt de sakkunnigas mening en tillräckligt

effektiv lokal anknytning kunna vinnas, därest detta antal bestämdes till

fem och suppleanter utsåges till samma antal. Dotterbolagen skulle ha till

uppgift att handhava den mera lokalt betonade skötseln av de inom resp.

område befintliga restaurangföretagen. Vad anginge frågan, i vilken utsträckning

centralbolaget skulle vara befogat att ingripa i dotterbolagens

verksamhet, borde enligt de sakkunniga framhållas, att alla större ärenden

och frågor av mera principiell natur, även örn de berörde huvudsakligen

lokala förhållanden, måste förbehållas centralbolaget och att vid uppkommande

kompetenskonflikter avgörandet skulle tillkomma detta bolag.

Slutligen ha vid promemorian fogats förslag till ändringar i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

samt till bolagsordning för centralbolaget m. m.

(s. 37—56).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

11

Yttranden över 1945 års promemoria.

Över de sakkunnigas förslag ha yttranden efter remiss avgivits av statskontoret,

kontrollstyrelsen (med överlämnande av yttranden från de fem restaurangbolagen

ävensom från systembolagens förtroendenämnds verkställande

utskott), statens sakrevision, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Östergötlands,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt örebro län, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och nykterhetsnämndemas riksförbund.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har vid sitt yttrande fogat särskilda

yttranden av polismästarna i Linköping och Norrköping samt av systemaktiebolagen

i nämnda städer.

Vad angår innehållet i remissyttrandena må till en början nämnas, att

Överståthållarämbetet uttalat, att örn skäl funnes att låta frågan om systembolagens

omorganisation vila i avvaktan på den igångsatta allsidiga utredningen

angående den svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och

utformning, så förelåge ännu starkare skäl att icke fatta beslut i avseende å

restaurangbolagen förrän nämnda utredning slutförts.

Vad angår olägenheterna med avseende å den nuvarande

organisationen av restaurangbolagen har statens sakrevision

anfört, att den dubbelställning kontrollstyrelsen intoge därutinnan,

att kontrollstyrelsen på en gång vore direktivgivande och kontrollerande i

förhållande till de nuvarande restaurangbolagen, vöre förenad med sådana

olägenheter, att en ändring av den nuvarande ordningen borde komma till

stånd, varigenom ledningen av ifrågavarande restaurangföretag frigjordes från

beroendet av kontrollstyrelsen. Liknande uttalanden lia gjorts av länsstyrelsen

i Örebro län och svenska stadsförbundet.

Kontrollstyrelsen har framhållit, att innebörden av kontrollstyrelsens dubbelställning

såsom på en gång direktivgivande och kontrollerande statsorgan

kunde, kort uttryckt, angivas så, att beslutanderätten i viktiga ekonomiska

frågor inom restaurangbolagens verksamhet tillkomme den statliga tillsynsmyndigheten,

medan däremot det ekonomiska ansvaret odelat åvilade det särskilda

bolaget. Det principiellt otillfredsställande i en sådan anordning hade

framhävts i den debatt, som alltsedan hösten 1941 förts i ämnet, och det kunde

därför synas egendomligt, att detta argument för en omorganisation av

restaurangbolagen alltjämt stundom betecknades närmast som en fiktion.

En sak för sig vore, att de praktiska olägenheterna av den ekonomiska ansvarsfördelningen

icke i högre grad framträtt under den ekonomiska högkonjunktur,

som rått i vårt land efter genomförandet av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

och restaurangbolagens därav betingade omorganisation.

Under en lågkonjunktur kunde förhållandet befaras bliva ett annat.

Vidare har länsstyrelsen i Malmöhus län anfört:

Det förhållandet i och för sig att det kontrollerande organet över restaurangbolagen

även lämnar direktiv rörande dessa bolags verksamhet anser länsstyrelsen

icke innebära någon olägenhet. Tvärtom synes förenandet av kon
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

troll och direktivgivningen på en hand vara till fördel, då därigenom beredes

möjlighet till den fasla ledning: av ifrågavarande rörelse, som måste anses

önskvärd. Däremot kan det givetvis icke anses tillfredsställande, att uppgiften

att leda restaurangbolagens rörelse åligger en myndighet av centralt verks

natur. Som i den tidigare diskussionen rörande denna fråga framhållits är

denna uppgift av sådan art att den lämpligen i stället bör tilldelas ett affärsdrivande

verk eller ock någon juridisk person, som äges av staten och

varöver staten har ett avgörande inflytande. Länsstyrelsen tillstyrker därför

de sakkunnigas förslag om att kontrollstyrelsens befogenheter beträffande

restaui*angbolagens skötsel skola upphöra.

A ykterhetsnämndernas riksförbund har ansett, alt statsmakternas intresse

för en omorganisation av restaurangrörelsen vöre motiverad icke minst av en

önskan att åstadkomma bättre resultat i nykterhetshänseende.

I vissa andra yttranden har däremot ifrågasatts, huruvida några olägenheter

med avseende å den nuvarande organisationen vore för handen. Sålunda

har Överståthållarämbetet framhållit att olägenheterna, såvitt utredningen utvisade,

icke framträtt med större styrka än att de borde fördragas, såvida icke

en organisationsform kunde framskapas som, bortsett från att den eliminerade

berörda olägenheter, måste anses den nuvarande avgjort överlägsen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har anfört, att länsstyrelsen icke hade någon

erfarenhet av att några brister vidlådde nu gällande organisation av de

allmänna restaurangbolagens verksamhet och att sakkunnigförslaget icke innehölle

några upplysningar i sagda avseende utöver påståendet att kontrollstyrelsens

nuvarande ställning till restaurangbolagen såsom både direktivgivande

och kontrollerande myndighet icke kunde anses lämplig.

Systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott har ansett, ati det

icke på ett övertygande sätt klarlagts, att kontrollstyrelsens dubbelställning

vore förbunden med olägenheter av sådan räckvidd, att det vore påkallat att

kontrollstyrelsens befallning med organen för utskänkningen bringades att

upphöra.

Av de fem restaurangbolagen har ÖSARA uttalat, att bolaget för sin del

ingalunda vore övertygat om att den påstådda olägenheten av kontrollstyrelsens

dubbelställning förelåge. SKAR har förklarat sig anse, att restaurangbolagen

under den tid verksamheten bedrivits med nuvarande organisation

visat sig kunna väl fylla de uppgifter av såväl ekonomisk som social natur,

vilka varit bolagen anförtrodda. Någon olägenhet av kontrollstyrelsens ställning

till bolagen hade icke försports och SKAR insåge därför icke nödvändigheten

av en omorganisation. Vidare har VARA — som helt avstyrkt de sakkunnigas

omorganisationsförslag — anfört att då frågan om kontrollstyrelsens

dubbelställning varit huvudmotiveringen för omorganisationsförslaget,

syntes det som om denna fråga bort göras till föremål för en synnerligen

omsorgsfull och ingående undersökning från de sakkunnigas sida. VARA anslöte

sig helt till den uppfattning, som kommit till synes i motionen I: 322 vid

1944 års riksdag, eller att någon kontrollstyrelsens dubbelställning i verkligheten

icke förefunnes. Örn denna förmenta dubbelställning överhuvud

.skulle utgöra motiv för den nu föreslagna omvälvningen av hela restaurang
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

bolagsorganisationen, kunde nian nied skäl fråga sig, varför man bibehölle

dubbelställningen i fråga om systembolagen med dess betydelsefulla och vittomfattande

ekonomiska förvaltning.

I anledning av sistnämnda uttalande har kontrollstgrelsen i sitt remissyttrande

framhållit, att mellan å ena sidan restaurangbolagens, å andra sidan

systembolagens verksamhet bestode en grundväsentlig olikhet, som gåve kontrollstyrelsens

dubbelställning en långt allvarligare innebörd för de förstnämnda

företagens vidkommande. Systembolagen ägde på sitt område monopolställning,

varmed följde, att de vore helt oberoende av de ekonomiska

konjunkturerna; de förlorade därmed karaktären av affärsföretag i vanlig

mening. Restaurangbolagen hade monopolställning endast i fråga om rusdrycksutskänkningen

på folkrestaurangerna. I fråga om utskänkningen på

högreldassrestaurangerna liksom i fråga örn hela den övriga — och således

alldeles övervägande — delen av rörelsen såväl på folkrestaurangerna som

på högreklassrestaurangerna hade de att utöva sin verksamhet under konkurrens

med övriga företagare på området. Betydelsen härav i nu förevarande

hänseende behövde icke närmare utvecklas.

De sakkunnigas uttalanden rörande de ekonomiska återverkningarna

av en omorganisation av restaurangbolagen till ett gemensamt

aktiebolag har föranlett SARA att framhålla, att gemensamma inköp m. m.

visserligen kunde beräknas komma att medföra besparingar men att det vore

vanskligt att utan mycket grundliga undersökningar angiva storleksordningen

av dessa besparingar. ÖSARA har i denna del anfört, att bolaget icke

vore övertygat örn att den i promemorian angivna summan 1 miljon kronor

per år skulle sparas utöver de besparingar som redan vore utvunna genom

förefintliga centrala upphandlingar.

Beträffande härefter sättet för omorganisationens genomförande

äro remissinstanserna i stort sett ense om att den rörelse, som

nu utövas av restaurangbolagen under kontrollstyrelsens uppsikt, framdeles

bör omhänderhavas av en aktiebolagsorganisation. Däremot råda delade meningar

i frågan, huru en dylik organisation närmare bör utformas.

Den av de sakkunniga diskuterade utvägen att tillskapa flera helt fristående

aktiebolag har förordats av statens sakrevision samt länsstyrelserna i

Östergötlands och örebro län.

Sålunda har statens sakrevision — som åberopat sin i februari 1944 avgivna

promemoria angående restaurangbolagens omorganisation (se prop. nr

241/1944 s. 53) — anfört att de nackdelar, vilka vore förenade med det

av sakrevisionen tidigare förordade alternativet med flera helt fristående aktiebolag

av den anledning att ett centralt organ med självständig beslutanderätt

icke förefunnes, väsentligen kunde reduceras genom de samarbetsdelegationer,

vilka förutsatts för åstadkommande av samarbete mellan de olika

restaurangbolagen. Vidare borde framhållas att de olägenheter, som av de

sakkunniga angivits vara förknippade med att vissa av de nuvarande restaurangbolagen

ägde en mindre stark ekonomisk ställning, skulle kunna eli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

mineras genom att staten vid organiserandet av de särskilda restaurangbolagen

utjämnade nu förefintliga ojämnheter i berörda hänseende, något som

även skulle underlättas genom en mera rationell avgränsning av de olika bolagens

verksamhetsområden. Sakrevisionen hade, med hänsyn härtill och då

de lokala intressena väl skulle kunna tillgodoses genom berörda alternativ,

icke av den av de sakkunniga förebragta motiveringen blivit övertygad örn

ifrågavarande alternativs underlägsenhet i förhållande till de båda andra av

de sakkunniga omprövade alternativen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har anfört följande:

Anses en förändring oundgängligen böra ske, synes den av statens sakrevision

föreslagna med helt fristående aktiebolag enligt länsstyrelsens mening

böra äga företräde framför den anordning de sakkunniga förorda. Kontrollstyrelsens

dubbelställning komme därigenom att upphöra, och förändringen

skulle icke i någon djupare grad beröra den nuvarande organisationen.

Den centraliserade behandling av vissa frågor, som särskilt framhållits

till förman för en anordning med centralbolag, skulle i lämplig omfattning

kunna ske genom samarbete mellan de olika bolagens styrelser. De

skilda bolagen finge dock bibehålla den rörelsefrihet, som otvivelaktigt är

av stor vikt för ett företag av ifrågavarande slag, och de betänkligheter de

sakkunniga anfört mot en lösning av frågan i denna riktning synas knappast

så bärande, att de väga tyngre än fördelarna.

Länsstyrelsen i örebro län har i sitt yttrande inledningsvis anfört, att de

sakkunnigas promemoria vore präglad av en tendens, som under .senare år

tagit sig upprepade uttryck i framkomna förslag avseende omorganisation

av statlig eller av staten kontrollerad verksamhet, en tendens att till Stockholm

i centrala verk eller särskilt inrättade nämnder eller tillsynsmyndigheter

i större eller mindre grad centralisera den statliga eller statligt kontrollerade

verksamheten och därvid beröva de lokala organen förut tillmätt

självständighet. Dylik åtgärd motiverades oftast med väntad besparing av

centraliseringen eller med önskvärdheten av likformig handläggning i olika

delar av landet av ärenden av samma slag. Enligt länsstyrelsens förmenande

övervärderade man i regel möjligheten till och gagnet av besparingar och

toge icke tillräcklig hänsyn till den risk för divisionsansvar, som uppkomme

därigenom att den lokala myndigheten beskures i sin beslutanderätt till förmån

för ett centralt organ med kringresande inspektörer. Vådan av en för

långt gående likriktning torde jämväl underskattas.

Sedan länsstyrelsen härefter framhållit, att förslaget om ett riksbolag icke

borde vinna beaktande, samt att förslaget om ett centralbolag med dotterbolag

komme att leda till kompetenskonflikter, osäkerhet i driften och oklarhet

i ansvaret för ledningen och dessutom kunde föranleda en likriktning,

som med hänsyn till inom landets olika delar rådande vanor och levnadsförhållanden

skapade olust hos befolkningen, har länsstyrelsen anfört ytterligare

följande:

Enligt länsstyrelsens mening lärer den bästa utvägen vara att söka i det

förslag, som framlagts av statens sakrevision, eller att nu befintliga restaurangbolag

bliva helt fristående, men med sådana bestämmelser i bolagsord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

15

ningen att staten tillförsäkras ett avgörande inflytande i verksamhetens ledning.

De sociala eller andra liknande önskemål, som staten anser böra beaktas

i avseende å restaurangbolagens verksamhet kunna inryckas i bolagsordningen,

varjämte två av Kungl. Majit utsedda personer lämpligen böra

ingå som ledamöter i samtliga bolagsstyrelser. Härigenom torde vara sörjt

för goda möjligheter för åstadkommande av gemensamma inköp och annat

erforderligt samarbete ävensom önskvärd likformighet i verksamheten, varjämte

ortsintresset kan få behörigt inflytande i de olika bolagens ledning.

Självständighet i affärsdriften, som är en oundgänglig nödvändighet för gott

resultat såväl i vinstavseende som i betjänandet av allmänheten, föreligger

allenast i detta av de under diskussion ställda förslagen.

I enlighet härmed har länsstyrelsen, under bestämt avstyrkande av sakkunnigförslaget,

hemställt att ett nytt betänkande måtte utarbelas på grundval

av sakrevisionens förslag.

I detta sammanhang må omnämnas, att svenska stadsförbundet, som avstyrkt

sakkunnigförslaget, förklarat, att förbundet motsatte sig en centralisering

av restaurangbolagens verksamhet. Enligt förbundets mening borde

det betraktas såsom en given fördel, att man genom att låta verksamheten

bedrivas självständigt av de nuvarande bolagen skulle säkerställa, att lokala

synpunkter finge komma till sin rätt. I huvudsak samma ståndpunkt har

intagits av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Beträffande härefter det av de sakkunniga behandlade alternativet att tillskapa

ett för hela riket gemensamt aktiebolag utan någon dotterbolagsorganisation

har denna utväg förordats av statskontoret, som anfört, att statskontoret

för sin del icke kunde finna, att centraliseringen behövde bliva mera

framträdande, om den lokala verksamheten handhades av distriktschefer

med relativt självständig ställning i stället för av de föreslagna dotterbolagen,

som i alla större ärenden och frågor av mera principiell natur skulle vara

underkastade centralbolagets avgörande. Än mindre borde enligt statskontorets

mening de lokala intressena av en mera omfattande styrelserepresentation

tillmätas avgörande betydelse vid valet av organisationsform. Statskontoret

vidhölle därför alltjämt sin tidigare intagna ståndpunkt, att riksbolagsaltemativet

innebure den icke blott ekonomiskt mest fördelaktiga utan

även den mest rationella lösningen av organisationsfrågan.

Vidare må omnämnas, att statens sakrevision i sitt remissyttrande anfört

att, då en organisation med ett riksbolag med distriktschefer och distriktsråd

medförde bland annat lägre förvaltningskostnader, sakrevisionen funne

den nu verkställda utredningen icke giva revisionen anledning att frångå den

av flertalet av revisionens ledamöter tidigare uttalade uppfattningen att, därest

avgörande skäl skulle anses tala för att ifrågavarande restaurangverksamhet

borde omhänderhavas av allenast ett bolag, den mest eflektiva organisationen

skulle vara, att under ett riksbolag ställdes distriktschefer med

rådgivande organ för tillgodoseende av de lokala synpunkterna.

De sakkunnigas förslag örn tillskapandet av en organisation, bestående av

centralbolag med dotterbolag, har tillstyrkts av kontrollstyrelsen och nykter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

hetsnämndernas riksförbund. I huvudsak samma ståndpunkt har intagits

av systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott samt av vissa

restaurangbolag, dock att i dessa remissyttranden anmärkts att centralbolaget

i sakkunnigförslaget tillerkänts alltför stora befogenheter i förhållande

till dotterbolagen. Vidare har länsstyrelsen i Malmöhus län förordat en sådan

organisation av centralbolaget med dotterbolag, att SARA — med bibehållande

av sina nuvarande uppgifter — ombildades till centralbolag och de

övriga fyra restaurangbolagen underordnades SARA såsom detta bolags dotterföretag.

Till utveckling av sin ståndpunkt i förevarande fråga har kontrollstyrelsen

anfört:

En koncentration av ledningen för restaurangbolagens verksamhet måste

enligt kontrollstyrelsens uppfattning möjliggöra förbilligade varuinköp. Med

den omslutning, bolagens verksamhet numera nått, synas här betydande ekonomiska

vinster kunna göras. De sakkunniga lia på grundval av vissa under

kontrollstyrelsens medverkan utförda beräkningar funnit antaganden, som

leda till en prisreducering i förevarande hänseende om ca en miljon kronor

om året, icke osannolika. Enligt kontrollstyrelsens mening äro dessa antaganden

försiktigt gjorda. Att en gemensam huvudorganisation för bolagen

är ägnad att effektivare tillvarataga dessa vinstmöjligheter än varje form av

särskilt bildat upphandlingsorgan, gemensamt för bolagen, synes kontrollstyrelsen

ställt utom tvivel. Detta belyses också på sitt sätt av det förhållandet,

att restaurangbolagen först nära sex år efter 1938 års omorganisation

funnit anledning närmare utreda möjligheten och lämpligheten av gemensamma

fiskinköp, ehuru denna fråga, enligt vad kontrollstyrelsen har sig

bekant, vid ett flertal tillfällen varit på tal.

Det är enligt kontrollstyrelsens mening rimligt, att i en verksamhet som

den ifrågavarande en hela landet omspännande utjämning av ekonomiska

risker och chanser äger rum. Såsom förhållandena för närvarande äro gestaltade,

ha bolagen väsentligt olika förutsättningar exempelvis att nedlägga

kapital på förbättringar och nybyggnader liksom att sörja för tryggandet av

de anställdas ålderdom. Denna olikhet återgår på olikheten i de av respektive

bolag utövade rörelsernas lönsamhet. Då emellertid en verksamhet i statlig

regi och med allmännyttigt syfte rimligtvis måste fylla samma anspråk

såväl i avseende å allmänhetens betjänande som beträffande personalens anställningsförhållanden,

vare sig verksamheten bedrives i exempelvis Stockholm

eller -—- lika exempelvis — i Skåne, synes den nuvarande olikheten

i bolagens arbetsbetingelser — vilken vid en lågkonjunktur kan antagas bliva

ytterligare accentuerad — i möjligaste mån böra utjämnas.

Den ekonomiska konkurrensen mellan ett flertal fristående företag och

dessas strävan att redovisa största möjliga vinst — i och för sig sporrande

faktorer i verksamheten — kunna i en rörelse, vari som ett väsentligt led

ingår utskänkning av rusdrycker, leda lill att kravet på ett i socialt hänseende

föredömligt handhavande av utskänkningen icke vinner det beaktande,

som från samhällets synpunkt vore önskvärt. Även härutinnan har enligt

kontrollstyrelsens mening en överordnad huvudorganisation för restaurangbolagen

en viktig uppgift att fylla. Det låter väl säga sig, att denna uppgift

åvilar kontrollstyrelsen och att, i den mån densamma eftersatts, ansvaret härför

faller på ämbetsverket. Det synes emellertid principiellt riktigare, att det

ekonomiska och det sociala ansvaret för rörelsens bedrivande vilar på ett

och samma håll.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

17

I samband härmed har kontrollstyrelsen vidare anfort, att styrelsen ville

något beröra en annan invändning mot sakkunnigeförslaget, vilken visat

benägenhet att återkomma i debatten, nämligen farhågan för att den föreslagna

koncentrationen av restaurangbolagens verksamhet skulle komma att

medföra en schablonisering av restaurangväsendet, i den mån detta handhades

av det föreslagna restaurangbolaget. Om denna farhåga vore grundad,

borde den från 1938 genomförda utvidgningen av de nuvarande restaurangbolagens

verksamhet till att omfatta praktiskt taget samtliga av de lokala

systembolagen tidigare utövade hotell- och restaurangrörelser haft i princip

samma effekt, låt vara till graden svagare. Enligt kontrollstyrelsens mening

hade erfarenheten icke bestyrkt detta. Det kunde sålunda icke med fog göras

gällande, att den genomgripande ombyggnaden av exempelvis stadshotellen

i Växjö och Karlskrona utförts med mindre anknytning till ortens traditioner

och speciella motivkrets eller med mindre beaktande av de lokala intressena,

därigenom att arbetets ledning legat hos det avlägsna VARA-bolaget,

än vad fallet kunnat bliva vid en ombyggnad i det lokala systembolagets

regi. Förhållandet vore enligt kontrollstyrelsens mening tvärtom det, att med

den större företagsenhetens större resurser och större överblick följde också

större möjlighet att tillgodose behovet av variation och lokal individualisering.

Ett annat exempel härpå erbjöde enligt kontrollstyrelsens mening ombyggnaden

av Henriksbergs restaurang i Göteborg till ett av landets originellaste

och till de lokala traditionerna starkast anknutna etablissemang i

branschen. Resultatet hade möjliggjorts genom förefintligheten av ett stort,

kapitalstarkt och för lösandet av dylika uppgifter speciellt utrustat företag.

I intet av dessa avseenden komme det föreslagna centralbolaget att stå tillbaka

för något av de nuvarande bolagen. Kontrollstyrelsen kunde därför icke

finna de i nu berörda hänseende uttalade farhågorna grundade.

Nykterhetsnämndernas riksförbund har anfört, att de skäl som de sakniga

åberopat för den föreslagna organisationsformen centralbolag och dotterbolag

syntes kunna godtagas.

Av de allmänna restaurangbolagen har SKAR anfört följande:

Enligt de sakkunnigas promemoria har centralbolaget tilldelats en sådan

ställning att dotterbolagen, som böra utrustas med en representativ och handlingskraftig

inom verksamhetsområdet hemmahörande styrelse, berövas erforderliga

förutsättningar till en i möjligaste mån självständig och för verksamhetsområdet

fruktbringande verksamhet. 1 själva verket komme denna

centralbolagets ställning att bliva nära nog identisk med den sorn tilldelats

det riksbolag, sorn avsågs i 1944 års proposition, och dotterbolagens styrelser

endast rådgivande organ i .stället för som det bör vara självständigt beslutande

styrelser. Detta synes betänkligt. Det är sålunda angeläget, att frågor,

som beröra restaurangbolagens förhållande till systembolagen samt till

vederbörande lokala myndigheter, omhänderhavas av dotterbolagen, som lia

att svara för driften inom sitt område, och icke av centralbolaget. Den auktoritet,

sorn härigenom skulle tillföras dotterbolagen, torde för bolagen vara

en icke föraktlig tillgång för vinnande av kontakt, förståelse och förtroende

hos allmänheten, vilket utan gensägelse är en vildig förutsättning för en

framgångsrik verksamhet.

SKAR vill sålunda med tillstyrkan av alt en organisation med centralbolag

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 199 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 199.

och dotterbolag tillskapas, därest den hittillsvarande organisationen av de

allmänna restaurangbolagen icke anses tillgodose det allmännas intresse,

starkt framhålla önskvärdheten av att en sådan omarbetning av de sakkunnigas

förslag göres, att åt dotterbolagen bevaras rätten till en självständig

verksamhet och förvaltning samt att frågor, som beröra restaurangbolagens

förhållande till systembolagen och de lokala myndigheterna, helt skola handhavas

av dotterbolagen, till vilka utskänkningsrättigheterna således böra vara

överlåtna.

Vidare har VARA framfört följande erinringar mot sakkunnigförslaget:

I 3 kap. 15 § rusdrycksförsäljningsförordningen har intagits den bestämmelsen

att tillstånd till utskänkning å folkrestaurang icke må överlåtas å annan

än ett särskilt aktiebolag, som av Konungen godkänts för bedrivande av

restaurangrörelse av sådant slag (restaurangbolag). Vid en jämförelse med 6

kap. 16 § framgår att härmed åsyftas centralbolaget och icke dess dotterbolag.

Vidare har i det föreslagna avtalet i 3—6 §§ införts bestämmelser, enligt

vilka centralbolaget i allt väsentligt självt blir ett driftsbolag för hela riket.

Sålunda komma bl. a. alla frågor som avse restaurangbolagens förhållande

till systembolagen att uteslutande handhavas av centralbolaget; vidare skall

det åligga centralbolaget att vid handläggning av frågor, som beröra lokala

förhållanden, söka kontakt med vederbörande lokala myndigheter.

Då de sakkunniga i valet emellan riksbolag, å ena, och centralbolag med

dotterbolag, å andra sidan, stannat vid att förorda det senare alternativet,

synes det märkligt, att de sakkunniga genom de här återgivna och bestämmelser

av liknande art tillagt centralbolaget just sådana befogenheter, som

det under hela denna frågas utredning allmänt ansetts icke böra åvila ett

centralt organ. Den avgörande invändningen emot bildande av ett riksbolag

har just varit att icke själva driften finge centraliseras i ett enda riksorgan

utan att denna tvärtom utövades genom självständiga distriktsbolag. Den i

förslaget gjorda utformningen av organisationen innebär i själva verket införande

av ett riksbolag i annan form, där de nuvarande restaurangbolagen

endast bliva underordnade organ för den lokala förvaltningen. Hela idén

med särskilda restaurangbolag under ansvarig ledning har just vilat på nödvändigheten

av att tillgodogöra sig dessa bolags förutsättningar att ettvart

inom sitt område bedriva verksamheten i kontakt med de lokala myndigheterna.

— I varje fall synes det som om behovet att avlägsna de förmenta

olägenheterna av kontrollstyrelsens dubbelställning ingalunda behövt leda

till en så genomgripande omgestaltning av hela restaurangbolagsverksamheten.

BARA har i sitt yttrande framhållit, alt någon giltig motivering icke förebragts

för förslaget att centralbolaget skulle bliva utövare av samtliga utskänkningstillstånd

och att bolaget skulle handlägga alla sociala frågor och

frågor angående stängningstider och kvantitetsbegränsningar. Ej heller fördelningen

av personal behövde handhavas såsom en central angelägenhet.

Beträffande centrala inköp av större förnödenhets- och förbrukningsartiklar

borde observeras, att bolagen redan nu beträffande många varor hade inköpskontakt

med urkällan, d. v. s. de köpte en stor del av sina förnödenheter

direkt från producenten, varvid rabattmöjligheterna väl tillvaratagits. En viss

ytterligare besparing skulle måhända vid utökade samköp kunna åstadkommas,

men denna borde icke tillmätas alltför stor betydelse. Centraliseringens

möjligheter begränsades av de hänsyn som borde och måste tågås till lokala

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

19

intressen och opinioner. Då de lokala försänkningarna tillmätts så stor betydelse,

att de ansetts motivera bibehållandet av de nuvarande bolagen såsom

dotterbolag, förefölle det naturligt, att denna lokala förbindelse i första

hand borde överlämnas åt lokalbolagen, som därtill vore bättre skickade än

ett till Stockholm förlagt centralbolag. Vid övervägande av dessa spörsmål

kunde icke nog understrykas de faror för byråkratisering av verksamheten

som lätt nog kunde bliva en följd av för långt driven centralisering. Det

ifrågasatta centralbolaget borde ha sin naturliga uppgift i en övervakning av

verksamheten, varjämte bolaget givetvis borde ges en direktivgivande mission.

Genom den organisation, som föreslagits av de sakkunniga, framför

allt sammansättningen av de olika styrelserna i central- och dotterbolagen,

hade centralbolaget tillförsäkrats allt det inflytande det behövde för utövande

av denna kontroll och direktivgivning. Det syntes icke vara erforderligt

att därutöver i reglementen begränsa dotterbolagens befogenheter i sådan

grad, att de förvandlades till rena pappersorganisationer. Med hänsyn lill

dessa stora betänkligheter kunde BARA icke annat än förutse menliga verkningar

av förslagets realiserande. BARA ville därför förorda att vid en eventuell

omorganisation av restaurangbolagsverksamheten de nu anförda synpunkterna

vunne beaktande.

I anledning av restaurangbolagens förenämnda uttalanden bar kontrollstyrelsen

anfört följande:

Mot de sakkunnigas förslag har i vissa av de av restaurangbolagen avgivna

yttrandena anmärkts, att detsamma innebure ett alltför starkt intrång på

denna lokala självstyrelse. Kontrollstyrelsen kan icke dela denna uppfattning,

utan finner den av de sakkunniga träffade avvägningen i detta hänseende

väl grundad. Vill man inhösta de vinster av bolagens omorganisation,

som här berörts, är det icke möjligt att stanna vid ett huvudorgan utan

verklig maktbefogenhet i förhållande till de lokala bolagen. Man kan icke

både genomföra en koncentration och lämna de nuvarande företagen i helt

orubbat bo, utan man har alt träffa ett val. Mot det sätt, varpå de sakkunniga

härvid utstakat kompetensgränserna, kunna enligt kontrollstyrelsens

mening inga hållbara erinringar framställas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har anfört följande:

Vad angår frågan örn i vilken form ifrågavarande utskänkningsrörelse

framdeles skall bedrivas anser länsstyrelsen önskvärt för tillgodoseende av

de lokala intressena och till förhindrande av en alltför långt driven likriktning,

att rörelsen uppdelas på ett antal restaurangbolag med lokal anknytning.

Säkert är det av stort värde för vinnande av en rationell och ekonomisk

drift samt enhetlighet i administrationen att dessa bolag ställas under

ledning av ett centralt företag. De sakkunniga ha till vinnande av detta syfte

förordat inrättande av ett centralt restaurangbolag för bela riket, vilket endast

skulle lia att fullgöra förvaltningsuppgifter i förhållande till de dotterbolag,

som skulle utöva den egentliga restaurangrörelsen. Idén med ett centralt

företag och ett antal under detsamma stående dotterbolag synes länsstyrelsen

utgöra en lämplig lösning av föreliggande organisationsspörsmål. Gentemot

det förslag, som de sakkunniga framlagt rörande det centrala bolagets

befogenheter och förhållande i övrigt lill dotterbolagen, bar länsstyrelsen heller

intet att erinra. Emellertid vill länsstyrelsen ifrågasätta, om det icke inne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

bär en svaghet i organisationen att centralbolaget endast sysslar med förvaltningsuppgifter

och icke har någon befattning med den egentliga restaurangrörelsen.

På det sättet komma befattningshavarna i centralbolaget, även

om de ha nära kontakt med dotterbolagen, att sakna den omedelbara erfarenhet

av restaurangverksamheten, som det direkta sysslandet därmed skänker.

Länsstyrelsen anser därför vissa skäl tala för att den centrala ledningen

anförtros ett företag, som samtidigt självt utövar restaurangrörelse. Med utgångspunkt

från den nu gällande organisationen torde Stockholms allmänna

restaurangaktiebolag vara det, som i sådant fall skulle vara bäst lämpat att

övertaga funktionerna att både leda och kontrollera restaurangrörelsen. Härför

synes tala i första hand den omständigheten att bolagets styrelse har sitt

säle i huvudstaden och i andra hand att bolaget är det största och sannolikt

också det mest rationellt utvecklade bland restaurangbolagen.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att statens sakrevision — som enligt

vad förut anförts för sin del ansett övriga båda alternativ till ny aktiebolagsorganisation

lämpligare än det av de sakkunniga framlagda förslaget

med centralbolag och dotterbolag — uttalat att sistnämnda förslag syntes

innebära så väsentlig förbättring i nu rådande förhållanden, att sakrevisionen

holle före, att även en lösning enligt detta alternativ vore att föredraga

framför ett bibehållande av nu gällande ordning.

Slutligen må omnämnas, att Överståthållarämbetet anfört, att ämbetet icke

kunde förorda något av de alternativ till ny aktiebolagsorganisation, som diskuterats

av de sakkunniga, men att av de tre utvägar, mellan vilka de sakkunniga

valt, framstode förslaget örn inrättande av ett centralbolag med dotterbolag

såsom den lämpligaste. Överståthållarämbetet har i samband härmed

framhållit den olägenheten med de sakkunnigas förslag, att systembolagen

genom att skiljas från inflytandet över restaurangbolagens verksamhet

berövades den på erfarenhet grundade kännedom om de ekonomiska betingelserna

för skilda arter av restaurangrörelse, som hittills ansetts behövlig och

värdefull för systembolagen med hänsyn till den befattning med avseende å

överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som ankommit på systembolagen och

alltjämt skulle ankomma på desamma.

Även vissa detaljfrågor, som äga samband med de sakkunnigas omorganisationsförslag,

ha behandlats i remissyttrandena.

Sålunda har kontrollstyrelsen ifrågasatt en utvidgning av bestämmelserna i

1 kap. 5 § rusdrycksförsäljningsförordningen. I detta hänseende har kontrollstyrelsen

anfört, att i nämnda paragraf vore meddelade föreskrifter örn de

kvalifikationer, som skulle gälla för ledamotskap av styrelse för bland annat

system- och restaurangbolag samt — enligt förslaget — restaurangbolagets

dotterbolag. Enligt 2 mom. finge ledamot av sådan styrelse ej den vara, som

ägde till avsalu tillverka rusdrycker eller maltdrycker eller vore ledamot av

styrelse för annat företag med rätt till dylik tillverkning än partihandelsbolaget.

Anledningen till dessa bestämmelser vore enligt rusdryckslagstiftningsrevisionen

(SOU 1934: 39 s. 329) att söka i motsatsen mellan tillverkarnas

och försäljarnas intressen. En dylik motsättning vore emellertid i vissa hänseenden

för handen jämväl mellan systembolagen och innehavarna av över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

21

låtna utskänkningstillstånd liksom mellan restaurangbolagen och dylika utskänkningsinnehavare.

Förmodligen hade ett stadgande, enligt vilket enskild

restauratör eller ledamot av styrelse för företag med huvudsakligt syfte att

bedriva överlåten utskänkning eller trafikutskänkning vöre diskvalificerad

som styrelseledamot i system- eller restaurangbolag, ansetts överflödigt, då

det torde ha förutsatts, att en dylik kombination icke skulle komma i fråga.

Emellertid hade det förekommit, att till ledamot av systembolags styrelse utsetts

ledamot av styrelse för företag med tillstånd att utskänka rusdrycker.

Då ett fortsättande på den sålunda inslagna vägen syntes kunna leda till betydande

olägenheter, även med hänsyn till att en dylik ledamot av systembolags

styrelse vore i tillfälle att erhålla en icke önskvärd inblick i konkurrerande

företags affärsförhållanden, ifrågasatte kontrollstyrelsen, huruvida

icke kompletterande bestämmelser i detta hänseende borde utfärdas.

Nykter hetsnämndernas riksförbund har framhållit, att då syftet med en

omorganisation av restaurangrörelsen vore att åstadkomma gynnsammare

nykterhetseffekt, syntes det naturligt att de nykterhetsvårdande organen bleve

representerade i såväl centralbolaget som dotterbolagen. Såväl socialstyrelsen

genom sin nykterhetsvårdsbyrå som länsnykterhetsnämnderna ägde

ju kännedom örn förhållanden, som kunde vara av betydande värde för restaurangrörelsens

rätta bedrivande. Riksförbundet ansåge sig därför böra föreslå

att sådana direktiv utfärdades i fråga örn sammansättningen av styrelserna

för såväl centralbolaget som dotterbolagen, att nykterhetsvården där

bleve representerad. De hinder som angåves i 1 kap. 5 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

för den här anvisade anordningen borde enligt riksförbundets

mening undanröjas.

I fråga om den föreslagna nya lydelsen av 3 kap. 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen

har VARA framhållit, att denna bestämmelse innebure att

länsstyrelse emot ett restaurangbolags önskan —- enligt förslagets ordalydelse

till och med utan dess hörande — kunde ålägga ett restaurangbolag att å

viss ort driva restaurangrörelse. En tillämpning av denna bestämmelse kunde

få synnerligen allvarliga ekonomiska konsekvenser för restaurangbolagen.

Det borde i varje fall ifrågasättas, om icke ett föreläggande av så allvarlig art

borde meddelas allenast av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med vad som

gällde beträffande fråga örn inrättandet av s. k. turistutskänkning.

I anledning härav har kontrollstyrelsen anfört, att då dylikt ärende alltid

kunde besvärsvägen dragas under Kungl. Maj:ts prövning, ändring i förslaget

på denna punkt icke syntes erforderlig. Däremot syntes kunna ifrågasättas,

huruvida det icke borde åligga länsstyrelse att före meddelandet av sådan

föreskrift, varom här vore fråga, bereda såväl restaurangbolaget som det

tillslåndsinnehavande systembolaget tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.

Beträffande frågan örn stamaktieägarnas inflytande öven centralbolagets

förvaltning har statens sakrevision ansett det betydelsefullt, alt stamaktieägarnas

inflytande på valet av de styrelseledamöter, vilka icke skulle utses

av Kungl. Maj:t, säkerställdes i högre grad än som skulle bliva fallet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

enligt sakkunnigförslaget. Sakrevisionen ville härutinnan ifrågasätta, huruvida

icke en ordning mera överensstämmande med den, som tillämpades i

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, skulle vara att föredraga.

I vissa remissyttranden har uttalats, att representanter för systembolagsrörelsen

borde ingå i styrelserna för den nya bolagsorganisationen. Sålunda

har systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott framhållit, att

utminuteringen och utskänkningen vore sidoordnade grenar av detaljhandeln

med rusdrycker. Det vore därför nödvändigt, att ett intimt samarbete rådde

mellan det allmännas organ för dessa två försäljningsgrenar. Såsom en garanti

för sådant samarbete borde systembolagen vara företrädda såväl i centralbolagets

som i dotterbolagens styrelser.

I förevarande fråga har kontrollstyrelsen uttalat, att med hänsyn till såväl

den historiska utvecklingen som de talrika beröringspunkterna mellan system-

och restaurangbolagen syntes det från systembolagshåll framställda

förslaget värt beaktande, särskilt i vad anginge centralbolagets styrelse. Någon

svårighet att tillgodose det härutinnan framförda önskemålet inom den

av de sakkunniga föreslagna ramen syntes icke möta.

Vad angår frågan om antalet ledamöter i styrelserna för dotterbolagen

och den ordning, i vilken styrelseledamöterna skola utses, har SARA (majoriteten

inom styrelsen) anfört, att SARA ej kunde frigöra sig från intrycket

att det sätt, på vilket förslaget utformat den lokala representationen i styrelserna

för dotterbolagen, innebure en försämring. Medan enligt det nu

gällande systemet aktieägarna utsåge samtliga ledamöter av restaurangbolagens

styrelser — 7 ledamöter i tre och 5 i två bolag — skulle enligt de sakkunnigas

förslag dels antalet styrelseledamöter icke i något bolag överstiga

fem och dels av dessa endast en utses av stamaktieägarna och de övriga

(däribland ordföranden) av centralbolaget, vars verkställande direktör skulle

obligatoriskt tillhöra de av centralbolaget valda. Dessa bestämmelser, som

syntes ha tillkommit i sparsamhetssyfte, reducerade högst väsentligt antalet

styrelseledamöter och därmed möjligheten att genom dem tillgodose ortsintressenas

representation. Även om det antoges, att stamaktieägarnas och

centralbolagets val — med undantag för verkställande direktören — undantagslöst

folie på lokala representanter, minskades antalet sådana styrelseledamöter

från det nuvarande antalet av 31 till 20. Att centralbolagets styrelse

enligt de sakkunnigas rekommendation borde upptaga ledamöter från

olika delar av landet gåve självfallet endast en svag kompensation för denna

olägenhet. Den lokala förvaltningen borde förankras hos det lokala, ej hos

det centrala organet. SARA funne sig därför böra förorda sådan ändring av

hithörande bestämmelser, att antalet ledamöter av dotterbolagens styrelser

(såväl ordinarie som suppleanter) kunde ökas från fem till högst sju och att

stamaktieägama finge utse två av dem, varjämte det skulle åligga centralbolaget

(preferensaktieägarna) att vid valet av sina representanter i styrelsen

tillgodose intresset av att olika områden inom dotterbolagets verksamhet

bleve representerade. Enligt uttalande i förslaget borde dotterbolagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

23

verkställande direktörer endast i undantagsfall ifrågakomma såsom ledamöter

eller suppleanter i bolagens styrelser. Motiveringen för denna ståndpunkt

angåves ej närmare. En dylik diskvalifikation tillämpades emellertid ej enligt

den nuvarande ordningen och vore i själva verket mindre lämplig. Då

det vore av betydelse för verkställande direktörens ställning, att han tillhörde

styrelsen, i varje fall som suppleant, borde de sakkunnigas uttalande i denna

punkt ej utgöra hinder för ett sådant val.

En reservant inom styrelsen för SARA har ansett att de sakkunnigas förslag

i fråga om antalet styrelseledamöter borde tillstyrkas oförändrat.

ÖSARA har hemställt att i bolagsordningarna för dotterbolagen skulle inrymmas

den bestämmelsen, att samtliga ledamöter och suppleanter (med

undantag av centralbolagets verkställande direktör) skulle vara bosatta

inom dotterbolagets verksamhetsområde.

Kontrollstyreisen har framhållit följande:

Särskilt bekymmer har i något av de avgivna yttrandena yppats över begränsningen

av antalet styrelseledamöter i dotterbolagen till 20 (sedan verkställande

direktören i centralbolaget frånräknats) mot 31 i de nuvarande

bolagen. Förutsättningen för dessa farhågor synes ha varit ett icke närmare

motiverat fastslående av att »den lokala förvaltningen skall förankras hos

det lokala, ej hos det centrala organet». Då det emellertid torde kunna förutsättas,

att centralbolagets styrelse, i enlighet med vad de sakkunniga rekommenderat,

icke kommer att bestå av uteslutande huvudstadsrepresentanter,

och då en skåning eller en norrlänning väl icke genom en placering i nämnda

styrelse förlorar kontakten med och intresset för hembygden, är det svart

att inse resonemangets bärighet. Jämförelsen, därest den nu skall anställas,

synes i stället böra göras mellan nuvarande 31 och sakkunnigetörslagets 28

styrelseledamöter. Reduceringen förefaller därvid icke oroande. Kontrollstyrelsen

förordar således, nu liksom tidigare, att antalet styrelseledamöter i

dotterbolagen i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag bestämmes

till fem.

Vad angår kontrollen över restaurangbolagens verksamhet har statens

sakrevision anfört, att sakrevisionen borde kunna utöva granskning ur ekonomiska

synpunkter av ett blivande centralbolag eller riksbolag. Det funnes

så mycket större anledning härtill som en saklig granskning av de allmänna

restaurangbolagens verksamhet från ekonomiska utgångspunkt lämpligen

kunde samordnas med den av sakrevisionen bedrivna granskningen av åtskilliga

statliga institutioner, som hade att upphandla och utspisa förnödenheter

m. m. Enligt sakrevisionens uppfattning borde sålunda ifrågavarande

restaurangbolag inordnas bland de verksamhetsområden, som vore underkastade

granskning av revisionen.

Slutligen har systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott — i

anslutning till de sakkunnigas uttalande att det nya bolaget skulle driva sin

rörelse så, att fördelarna av en god skötsel koinme konsumenterna själva

till godo — ansett det påkallat med den kompletteringen av uttalandet, att

hänsyn till det ekonomiska utfallet icke finge inverka på bolagets ställningstagande

till nykterhetsfrämjande åtgärder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

Departementschefen.

Såsom jag anförde i direktiven för den senast verkställda sakkunnigutredningen

torde enighet i stort sett råda om att åtgärder böra vidtagas för att

eliminera de olägenheter, som följa av att kontrollstyrelsen är på en gång

direktivgivande och kontrollerande i förhållande till de allmänna restaurangbolagen.

Att frågan om en omorganisation föll vid 1944 års riksdag berodde

sålunda icke på att riksdagen ansåg en omorganisation onödig utan på att

delade meningar gjorde sig gällande angående den organisation, som skulle

träda i stället för den nuvarande.

Jämväl vid den nu verkställda sakkunnigutredningen Ilar understrukits, att

kontrollstyrelsens dubbelställning motiverar en omorganisation på förevarande

omiåde, och under remissbehandlingen ha icke framkommit några synpunkter

som övertygat mig om att den nuvarande organisationen det oaktat

bör bibehållas. Med hänsyn härtill finner jag det angeläget, att frågan örn

restaurangbolagens organisation och dessa bolags ställning i förhållande till

kontrollstyrelsen utan dröjsmål ånyo upptages till prövning.

Vid diskussionen om den lämpligaste organisationsformen för den verksamhet,

som hittills under kontrollstyrelsens överinseende utövats av de fem restaurangbolagen,

har praktiskt taget rått enighet därutinnan, att en från kontrollstyrelsen

hell fristående aktiebolagsorganisation bör tillskapas. Genom

en omorganisation efter denna linje skulle kontrollstyrelsens direktivgivande

och kontrollerande uppgifter i förhållande till restaurangbolagen upphöra.

1 stället för att, såsom för närvarande är fallet, chefen för kontrollstyrelsen

har möjlighet att såväl dirigera restaurangbolagen som utöva en vidsträckt

kontroll över dessa bolag, skulle en i aktiebolagsform driven verksamhet,

som voie fristående i förhållande till kontrollstyrelsen, handhavas självständigt

av en representativ styrelse, under det att kontrollen över verksamheten

— på sätt regelmässigt sker inom en aktiebolagsorganisation — skulle utövas

av särskilt utsedda revisorer. Det är vidare uppenbart att, därest ifrågavarande

verksamhet organiseras i aktiebolagets form, staten har möjlighet att genom

av Kungl. Maj :t utsedda styrelseledamöter och i egenskap av ägare lill huvuddelen

av aktierna tillförsäkra det allmänna ett avgörande inflytande över verksamheten.

Ej heller synes något hinder föreligga att organisera en i aktiebolagets

form bedriven verksamhet på sådant sätt, att vederbörlig hänsyn tages

till de lokala förhållandena samtidigt som verksamheten blir ekonomiskt

lönande.

I enlighet härmed — och i överensstämmelse med den uppfattning åt

vilken jag givit uttryck i den vid 1944 års riksdag framlagda propositionen

i ämnet — ansluter jag mig till de sakkunnigas nu framlagda förslag, att den

av de fem restaurangbolagen under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna

verksamheten överflyttas å en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolagsorganisation.

I propositionen till 1944 ars riksdag behandlades till en början frågan huruvida

omorganisationen borde avse tillskapandet av flera helt fristående aktiebolag

eller ett för hela riket gemensamt sådant bolag; och av dessa två alter
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

nativ ansåg jag företräde böra givas åt det senare. Riktigheten av denna ståndpunkt

har enligt min mening bekräftats av den därefter verkställda nya

sakkunnigutredningen. Enligt denna utredning har sålunda alternativet med

flera självständiga aktiebolag anseus vara det minst lämpliga, främst med

hänsyn till att en dylik organisation skulle komma att sakna ett centralt —

med självständig beslutanderätt utrustat — organ som vore i stånd att tillvarataga

det allmännas intressen inom restaurangrörelsen och handhava ledningen

av rörelsen på det ur ekonomiska och sociala synpunkter lämpligaste

sättet. Jag torde därför icke ha anledning att ytterligare uppehålla mig vid

sistnämnda alternativ.

I 1944 års proposition gjordes vidare en jämförelse mellan alternativen att

tillskapa ett riksbolag med distriktschefer och en därtill knuten lokal representation

eller att inrätta ett moderbolag jämte dotterbolag. Vid denna jämförelse

kom jag till det resultatet att — därest den av mig då förordade organisationen

med särskilda kommunala representanter såsom rådgivande organ

genomfördes — tillräckliga skäl icke förelage för en organisation med

moderbolag och dotterbolag; och i enlighet härmed förordade jag alternativet

med riksbolag med därtill knutna distriktschefer och särskilda delegerade

såsom representanter för de lokala intressena. Vid behandlingen inom riksdagen

av omorganisationsförslaget uttalades emellertid från olika håll farhågor

för att den sålunda föreslagna organisationsformen icke skulle bereda

de lokala intressena möjlighet att göra sig gällande i den utsträckning som

vöre önskvärd.

Vid den fortsatta sakkunnigutredningen har frågan om för- och nackdelarna

hos sistnämnda två alternativ ytterligare diskuterats. Enligt vad de sakkunniga

anfört vägde fördelarna och nackdelarna så jämnt, att inom de sakkunniga

förelegat synnerlig tvekan inför valet mellan dessa alternativ. Emellertid

ha de sakkunniga vid sina överväganden stannat vid att förorda alternativet

med centralbolag och dotterbolag. Såsom motivering härför ha de

sakkunniga åberopat bland annat, att genom en uppdelning av den lokala

verksamheten på ett antal dotterbolag undvekes en alltför långt gående centralisering

av verksamheten och skapades underlag för en — såsom det allmänt

ansåges — värdefull lokal förankring i ungefär samma omfattning som

för närvarande.

Under remissbehandlingen av sistnämnda förslag ha de olika remissinstanserna

i huvudsak vidhållit sina tidigare uttalanden i frågan; dock må framhållas

att statens sakrevision i sitt nya yttrande understrukit, att även förslaget

med centralbolag och dotterbolag syntes innebära en väsentlig förbättring

i nu rådande förhållanden och att en lösning enligt detta alternativ vore

att föredraga framför ett bibehållande av nu gällande ordning.

Då det gäller att taga ståndpunkt till frågan om vilkendera av de nu diskuterade

organisationsformerna — riksbolag med distriktschefer och därtill

knuten lokal representation eller centralbolag med dotterbolag — som bör

förordas, torde med hänsyn till vad i ärendet tidigare förekommit särskild

vikt böra fästas vid att den nya organisationen erhåller en effektiv lokal anknytning.

En sådan anknytning kan utan tvivel vinnas genom alternativet

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 199-

med centralbolag och dotterbolag. Med hänsyn härtill och då skillnaden i övrigt

mellan förevarande två alternativ är förhållandevis ringa såväl organisatoriskt

sett som ur kostnadssynpunkt, anser jag mig nu böra ansluta mig

till det omorganisationsförslag som framlagts i den senaste sakkunnigutredningen.

Jag tillstyrker alltså, att den av de nuvarande fem restaurangbolagen

under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna verksamheten överflyttas

på en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolagsorganisation bestående

av centralbolag med dotterbolag.

Beträffande den närmare utformningen av organisationen anser jag mig

kunna i allt väsentligt ansluta mig till vad som härutinnan föreslagits av de

sakkunniga. Även motiveringen för ifrågavarande förslag (promemorian s.

30 36) kan jag på de flesta punkter biträda. I det följande torde jag emel
lertid

få upptaga till behandling vissa spörsmål, som föranlett särskilda uttalanden

från remissinstansernas sida eller som eljest äro av speciellt intresse.

Vad först angår centralbolaget har under remissbehandlingen ifrågasatts,

huruvida icke ett av de nu bestående restaurangbolagen — SARA — borde,

med bibehållande av sina hittillsvarande uppgifter, dessutom organiseras såsom

centralbolag, till vilket de övriga fyra restaurangbolagen skulle anslutas

såsom dotterbolag. Emellertid torde vid bedömandet av detta förslag,

som på sin tid framfördes även inom besparingsberedningen, böra uppmärksammas

att ett centralbolags åligganden äro av helt annan art än de uppgifter

som för närvarande handhavas av SARA, varför förslaget torde resultera

i en organisatorisk uppdelning av bolaget. Berörda förslag torde med

hänsyn härtill icke innebära några egentliga fördelar framför det nu föreliggande

sakkunnigförslaget örn tillskapandet av ett särskilt centralbolag.

I fråga om de uppgifter, vilka skulle fullgöras av centralbolaget, ha de

sakkunniga anfört, att de utskänkningstillstånd, som för närvarande utnyttjades

av de fem restaurangbolagen, för framtiden borde innehavas av centralbolaget.

Vidare ha de sakkunniga (promemorian s. 24 och 33) — samtidigt

som de betonat att det icke vore möjligt att i förväg draga upp strikta skiljelinjer

mellan den centrala ledningen och de lokala förvaltningarna_fram
hållit

att alla större ärenden och frågor av mera principiell natur, även om de

berörde huvudsakligen lokala förhållanden, borde förbehållas centralbolaget,

och att vid uppkommande kompetenskonflikter avgörandet borde tillkomma

detta bolag. Mot de sakkunnigas nu återgivna uttalanden har från de nuvarande

restaurangbolagens sida anmärkts, att det vore angeläget att frågor

som berörde restaurangbolagens förhållande till systembolagen samt till vederbörande

lokala myndigheter omhänderhades av dotterbolagen och icke

av centralbolaget. För egen del finner jag det emellertid mest ändamålsenligt,

att såsom de sakkunniga föreslagit utskänkningstillstånden innehavas av centralbolaget

och icke av dotterbolagen. Även i övrigt ansluter jag mig i huvudsak

till de sakkunnigas uttalanden örn fördelningen av arbetsuppgifterna

mellan centralbolaget och dotterbolagen samt örn centralbolagets rätt att

fälla avgörandet vid uppkommande kompetenskonflikter. Jag vill emellertid

understryka, att det enligt min mening är möjligt att inom ett stort lands
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

27

omfattande företag lämna utrymme för en viss decentralisering av verksamheten

och jag förutsätter, att centralbolagets ledning beaktar vikten av att

dotterbolagen erhålla den rörelsefrihet inom bolagsorganisationen som är

möjlig att genomföra. Samtidigt vill jag framhålla, att då de sakkunniga

starkt betona skyldigheten för centralbolaget att vid handläggning av frågor,

som beröra de lokala förhållandena, söka kontakt med vederbörande lokala

myndigheter, detta givetvis icke bör tolkas så, att dotterbolagen skulle vara

förhindrade att för egen del samarbeta med dessa myndigheter; det är

tvärtom naturligt — och behöver knappast fastslås i någon instruktion —

att dotterbolagen vid handhavandet av sin restaurangrörelse uppehålla fortlöpande

kontakt med de lokala intressena på varje ort, där rörelsen bedrives.

På sätt de sakkunniga föreslagit bör centralbolaget omhänderhava sådan

utskänkningsrörelse, som avses i 3 kap. 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Vad under remissbehandlingen anmärkts mot sakkunnigförslaget i

denna del torde icke böra föranleda annan ändring härutinnan än att föreskrift

meddelas örn skyldighet för länsstyrelsen att, innan ansökningen avgöres,

inhämta yttrande icke endast från nykterhetsnämnden utan även från

centralbolaget.

I fråga örn utdelningen å stamaktierna i centralbolaget må framhållas, att

högsta tillåtna utdelningen å dessa aktier av de sakkunniga föreslagits till

fem procent. Ehuru denna procentsats överstiger vad tidigare ifrågasatts, anser

jag mig i allt fall med hänsyn till det skäl, som de sakkunniga anfört till

stöd för sitt ifrågavarande förslag, icke böra avvika från förslaget i detta

hänseende.

De sakkunnigas förslag rörande sättet för val av styrelseledamöter i centralbolaget

har föranlett olika yrkanden från remissinstansernas sida. Sålunda

har anförts, att de nykterhetsvårdande organen ävensom systembolagen

borde vara representerade i denna styrelse. Vidare har från sakrevisionens

sida ifrågasatts, huruvida icke stamaktieägamas inflytande på valet av de

styrelseledamöter, vilka icke skulle utses av Kungl. Maj:t, borde säkerställas

i högre grad än som skulle bliva fallet enligt sakkunnigförslaget. Vad angår

förstnämnda yrkande är det uppenbarligen lill fördel, örn i bolagets styrelse

ingå representanter för de nykterhetsvårdande organen och för systembolagsrörelsen.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit torde det emellertid icke

möta några svårigheter att tillgodose dessa önskemål inom den ram, som angives

i sakkunnigförslaget. Beträffande sakrevisionens förslag, som torde innebära

att stamaktieägarna skulle ensamma äga rösträtt å bolagsstämma vid

val av ledamöter och suppleanter i centralbolagets styrelse, ina framhallas,

att även enligt sakkunnigförslaget stamaktieägarna tillförsäkras praktiskt

taget avgörande inflytande vid ifrågavarande val. Någon ändring på denna

punkt torde därför icke vara erforderlig.

De sakkunnigas förslag i fråga örn sättet för revision av styrelsens för

cenlralbolaget förvaltning och bolagets räkenskaper har icke föranlett någon

erinran under remissbehandlingen. Emellertid bör framhållas, att cenlralbolagels

revisorer böra vara oförhindrade att taga del även av dotterbolagens

bokföring. Det synes därför lämpligt att i avtalet mellan staten och central
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

bolaget intaga en uttrycklig bestämmelse örn skyldighet för centralbolaget

att medverka till att dotterbolagens bokföring hålles tillgänglig för centralbolagets

revisorer i den utsträckning revisorerna finna erforderlig.

I fråga om sådan revisor eller revisorssuppleant i centralbolaget, som utses

av Kungl. Maj :t, torde — i anslutning till nya aktiebolagslagens bestämmelser

om revision — böra gälla att vederbörande skall vara auktoriserad av handelskammare.

Däremot torde några särskilda kompetensvillkor icke böra

uppställas för revisor eller revisorssuppleant, som utses å bolagsstämma.

Del av statens sakrevision framförda förslaget, att centralbolagets förvaltning

skulle ur ekonomiska synpunkter granskas av sakrevisionen, finner jag

beaktansvärt. Frågan härom torde dock böra upptagas till prövning i samband

med spörsmålet om motsvarande granskning beträffande andra statliga

eller halvstatliga bolag. ’

Slutligen må erinras örn de sakkunnigas uttalande att den föreslagna nya

organisationen icke finge betraktas såsom ett skatteinstrument; i stället skulle

centralbolaget driva sin rörelse så, att fördelarna av en god skötsel komme

konsumenterna till godo. Under hänvisning härtill har systembolagens förtroendenämnds

verkställande utskott anfört, att nämnda uttalande borde

kompletteras i så måtto att hänsynen till det ekonomiska utfallet förklarades

icke få inverka på centralbolagets ställningstagande till nykterhetsfrämjande

åtgärder. Vad sålunda förekommit ger mig anledning understryka, att

det nya restaurangbolaget icke är avsett att vara en inkomstkälla för staten

utan att bolagets uppgift är att betjäna allmänheten på ett ur allmänna synpunkter

gagneligt sätt.

Vad härefter beträffar dotterbolagen till centralbolaget har sakkunnigförslaget

föranlett erinringar från de nuvarande restaurangbolagens sida såvitt

angår antalet styrelseledamöter i dotterbolagen och den ordning, i vilken

styrelseledamöterna skola utses. Spörsmålet om antalet styrelseledamöter i

dotterbolagen sammanhänger nära med två andra frågor, nämligen dels

med frågan om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan centralbolaget

och dotterbolagen och dels med frågan i vilken utsträckning ortsintressena

böra tillgodoses genom lokala representanter i dotterbolagens styrelser. Såsom

jag tidigare framhållit böra enligt min mening åtskilliga av de uppgifter,

som för närvarande fullgöras av restaurangbolagen själva, efter omorganisationen

handhavas av centralbolaget. Det torde med hänsyn härtill vara

motiverat att något begränsa antalet styrelseledamöter i dotterbolagen i förhållande

till vad som nu gäller. Vidare må erinras om att i centralbolagets

styrelse torde komma att ingå representanter för olika delar av landet, varför

även av sådan anledning en viss begränsning av antalet ledamöter i dotterbolagens

styrelser synes befogad. I enlighet härmed förordar jag att, på sätt

de sakkunniga föreslagit, antalet styrelseledamöter i vart och ett av sistnämnda

bolag bestämmes till fem och att suppleanter skola utses till samma

antal som de ordinarie ledamöterna. Något uttryckligt stadgande om att styrelseledamöterna

i dotterbolagen skola vara bosatta inom respektive bolags

verksamhetsområde eller att representanter för systembolagen skola ingå i

dotterbolagens styrelser torde icke böra meddelas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

29

Frågan om kontrollstyrelsens ställning efter restaurangbolagens omorganisation

torde jag senare få anmäla i samband med anslagsäskandena för

kontrollstyrelsen för nästkommande budgetår. Jämväl frågan om särskilt

investeringsanslag för förvärv och teckning av aktier i samband med bildandet

av centralbolaget torde i annat sammanhang få underställas riksdagen.

Såsom de sakkunniga framhållit förutsätter genomförandet av ifrågavarande

omorganisation ett flertal ändringar i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning.

Utöver de ändringar i nämnda förordning, som föreslagits av de

sakkunniga, har kontrollstyrelsen i sitt remissyttrande ifrågasatt, huruvida

icke i 1 kap. 5 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen borde införas

en bestämmelse av innehåll, att till ledamot av styrelse för bolag som i 1

mom. sägs icke må utses den som enligt 3 kap. 13 § eller efter överlåtelse

enligt 3 kap. 16 § innehar tillstånd till utskänkning eller som är styrelseledamot

i annat företag med rätt till dylik utskänkning än restaurangbolaget

eller dotterbolag till detta. Även enligt min mening är det olämpligt att en

enskild restauratör eller styrelseledamot i ett enskilt restaurangföretag genom

ledamotskap i styrelsen för systembolag förskaffar sig kännedom om

andra restaurangföretags interna förhållanden. Emellertid bör erinras om

att samtliga styrelseledamöter i ett systembolag med undantag av en utses

av offentliga förvaltningsorgan, varför risken för att personer tillhörande

nyss angivna kategori inväljas i styrelsen får anses ringa. Då härtill kommer

att frågan örn systembolagens ställning överhuvud taget torde komma

att upptagas till omprövning vid den nyligen igångsatta utredningen rörande

nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning anser jag den

av kontrollstyrelsen föreslagna utvidgningen av bestämmelserna i 1 kap. 5 §

2 mom. icke nu böra genomföras.

I de sakkunnigas förslag till förordning örn ändring i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

ha — liksom i propositionen nr 241 till 1944 års

riksdag — upptagits vissa bestämmelser som icke äga samband med frågan

rörande omorganisationen av restaurangbolagens verksamhet. De viktigaste

av dessa bestämmelser avse förhållandet mellan systembolagen och deras

personal, å ena, samt kontrollstyrelsen, å andra sidan. Beträffande motiveringen

för dessa bestämmelser, som återfinnas i 6 kap. 9 och 10 §§, torde

jag allenast få hänvisa till förenämnda proposition s. 60 o. ff. Då varken

under riksdagsbehandlingen av 1944 års proposition eller i de senast avgivna

remissyttrandena framförts någon erinran mot ifrågavarande bestämmelser,

torde jämväl dessa ändringsförslag böra genomföras.

Även de föreslagna ändringarna i 3 kap. 20 och 21 §§ samt 7 kap. 17 §

torde i detta sammanhang böra framläggas för riksdagen. Motiveringen för

dessa ändringar återfinnes i 1944 års proposition s. 60 och 71. I

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni

1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

I detta författningsförslag har, på sätt förut anmärkts, i 3 kap. 18 § upptagits

en bestämmelse om skyldighet för länsstyrelse att i ärenden, som i

paragrafen avses, inhämta yttrande från restaurangbolaget. Vidare föreslås

i departementsförslaget dels en formell ändring i 3 kap. 20 § 2 mom. dels

ock att andra punkten i 6 kap. 2 § måtte utgå. I övrigt är sistnämnda förslag,

frånsett vissa redaktionella jämkningar, likalydande med det vid de

sakkunnigas promemoria fogade författningsförslaget.

Vad härefter angår de sakkunnigas förslag till bolagsordningar för centralbolaget

och dotterbolagen samt till avtal mellan staten, å ena, samt centralbolaget

respektive stamaktieägarna i detta bolag, å andra sidan (promemorian

s. 42—56), har jag inga väsentliga erinringar att göra mot utformningen

av berörda förslag. På vissa punkter torde dock smärre justeringar vara erforderliga.

Sålunda torde 12 § 3 mom. tredje stycket i bolagsordningen för

centralbolaget, däri angivas kompetensvillkoren för sådana revisorer och revisorssuppleanter

som utses av bolagsstämma eller av Kungl. Majit, böra ändras

i enlighet med vad förut anförts. I förslaget till avtal mellan staten och

centralbolaget torde vidare 10 § tredje stycket sista punkten böra ändras i så

måtto, att annan avsättning till fonder än i föregående punkt sägs förklaras

icke få äga rum med mindre avsättningen enligt lag skall ske eller tillstånd

därtill lämnats av Kungl. Majit. Därjämte bör i 11 § uttryckligen angivas,

att centralbolaget skall tillse, att de av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda

revisorerna beredes möjlighet att granska även dotterbolagens bokföring.

Slutligen bör stadgandet i 6 § andra stycket i de sakkunnigas förslag

till ändrad lydelse av bolagsordningarna för de nuvarande fem restaurangbolagen

ersättas med den bestämmelsen, att å stamaktierna må av vinsten årligen

utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

I samband med framläggandet för riksdagen av det inom departementet

upprättade förslaget till förordning örn ändring i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

torde nu berörda förslag till bolagsordningar och avtal —

jämkade på sätt jag här förordat — böra bringas till riksdagens kännedom.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att antaga det inom departementet upprättade förslaget

till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436)

angående försäljning av rusdrycker, i samband varmed de av de sakkunniga

upprättade förslagen till bolagsordningar m. m. — jämkade på sätt framgår

av vad jag förut anfört — torde böra bringas till riksdagens kännedom.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Åmark.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

PROMEMORIA

MED FÖRSLAG TILL

OMORGANISATION AV DE ALLMÄNNA

RESTAURANGBOLAGENS

VERKSAMHET

UTARBETAD AV

SÄRSKILDA INOM FINANSDEPARTEMENTET

TILLKALLADE SAKKUNNIGA

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Innehållsöversikt.

Sid.

Skrivelse till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet............ 5

I. Inledning ...................................................... 7

II. Restaurangbolagens utveckling och den nuvarande omfattningen av

bolagens verksamhet.......................................... 9

III. Reformförslag, som berört de nuvarande restaurangbolagen........... 15

IV. Direktiven för de sakkunniga .................................... 18

V. Olägenheterna med avseende å den nuvarande organisationen av restaurangbolagen

..................................................... 19

VI. Olika möjligheter att avhjälpa olägenheterna hos den nuvarande organisationen

av restaurangbolagen ................................... 20

VII. De ekonomiska återverkningarna av en omorganisation av de nuvarande

restaurangbolagen till ett gemensamt aktiebolag.................. 27

VIII. De sakkunnigas förslag till omorganisation av de nuvarande restaurangbolagens

verksamhet.......................................... 28

Allmän motivering.......................................... 28

Speciell motivering ......................................... 30

Bilagor.................................................... 37

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 199.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

■ '' . . • ■ • . ■ ‘ ...

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1944 har Herr

Statsrådet tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören J.

E. Andersson, ledamöterna av riksdagens andra kammare, grosshandlaren G.

E. Birke och lantbrukaren N. Hammarlund, ledamoten av riksdagens första

kammare, lektorn H. L. E. Sjödahl samt professorn F. G. P. Wetter att såsom

sakkunniga inom departementet biträda med fortsatt utredning rörande

omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet. Tillika har

Herr Statsrådet uppdragit åt Wetter att i egenskap av ordförande leda de

sakkunnigas arbete. Till sekreterare åt de sakkunniga har utsetts hovrättsrådet

i Svea hovrätt Henning Nitelius.

Sedan de sakkunnigas utredning numera slutförts, få de sakkunniga härmed

vördsamt överlämna bifogade promemoria med förslag till omorganisation

av de allmänna restaurangbolagens verksamhet.

Stockholm den 31 januari 1945.

FOLKE WETTER.

ELON ANDERSSON.

E. BIRKE.

NESTOR HAMMARLUND.

EDGAR SJÖDAHL.

Henning Nitelius.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

I. Inledning.

Det torde numera vara allmänt vedertaget, att med uttrycket restaurangbolag

eller de allmänna restaurangbolagen åsyftas de företag, till antalet fem,

vilka driva folkrestauranger ävensom vissa andra hotell- och restaurangföretag

och vilkas aktier (med undantag för en obetydlig aktiepost i ett av bolagen)

ägas av vederbörande systembolag.

Tillskapandet av dessa allmänna restaurangbolag — för vilka alltså är särskilt

utmärkande, att det enskilda vinstintresset är helt avkopplat — berodde

på olika omständigheter. Sålunda ansågs det vara lämpligt att befria systembolagen

från en verksamhet, som låg vid sidan av systembolagens egentliga

uppgifter; och i samma mån som restaurangbolagens rörelse utvidgades, blev

behovet av en särskild organisation för denna rörelse mera framträdande.

Restaurangbolagen fingo från sin tillkomst övertaga de tidigare förefintliga

systembolagsvärdshusen och göra dem till folkrestauranger med uppgift att

fullfölja strävandena efter hyfsning och förfining av det enklare restauranglivet.

Emellertid förvärvade dessa bolag även restauranger av högre klass,

vilka tidigare innehafts av enskilda på grund av överlåtelse av tillstånd till

utskänkning. Detta förekom bland annat i sådana fall, då folkrestaurang

och restaurang av högre klass tidigare drivits på samma ställe av enskild

restauratör, som efter överlåtelse av folkrestaurangrörelsen icke ansett sig

kunna fortsätta rörelsen i övrigt. Genom en dylik utvidgning av restaurangbolagens

verksamhet öppnades utrymme för nya insatser till höjning av

restaurangkulturen. Överlåtelse av tillstånd till utskänkning medförde vidare

i viss mån ett monopol för det fåtal enskilda, som erhöllo dessa tillstånd,

och för att hindra att monopolställningen ledde till olämpliga prisstegrande

verkningar var en prisreglerande konkurrens med de enskilda tillståndsinnehavarna

på sin plats. Slutligen var det både för systembolaget, som

meddelade överlåtelse av tillstånd till utskänkning, och för den myndighet,

som fastställde villkoren för sådan överlåtelse, behövligt och värdefullt att

genom restaurangbolag vinna en på erfarenhet grundad kännedom örn de

ekonomiska betingelserna för skilda arter av restaurangrörelse.

Ehuru samtliga restaurangbolag varit i verksamhet sedan mer än 20 år tillbaka,

ha särskilda författningsbestämmelser rörande desamma utfärdats först

genom 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning.

I nämnda förordning, som trädde i kraft den 1 oktober 1938, finnas intagna

följande bestämmelser angående de allmänna restaurangbolagen:

Enligt 6 kap. 9 § äger systembolag bilda särskilt aktiebolag (restaurangbolag)

för drivande av restaurangrörelse och därmed sammanhängande

verksamhet. I 10 § samma kapitel föreskrives, att systembolag icke utan

samtycke av kontrollstyrelsen må bilda restaurangbolag. Vidare stadgas i

15 § 1 mom. att aktierna i restaurangbolag skola vara dels stamaktier och

dels preferensaktier, att stamaktiekapitalet skall utgöra lägst tio och högst

tjugu procent av bolagets sammanlagda aktiekapital, all stamaktie ej må ägas

av annan än systembolaget, samt att varje stamaktie medför rätt till tio röster

och varje preferensaktie rätt till en röst. Enligt 2 mom. samma paragraf skall

bolagsordning för restaurangbolag ävensom ändring i sådan bolagsordning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

för att vara gällande godkännas av kontrolisty reisen och skall bevis därom

fogas vid registreringsansökningen. Enligt 3 inom. må restaurangbolag ej bereda

preferensaktieägarna vinning utöver skälig utdelning å aktie, och ersättning

till styrelseledamot eller avlöning till någon i bolagets tjänst anställd

person må ej utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten

å bolagets rörelse; och ej heller må bolag vidtaga åtgärd som, till men för

bolaget, gynnar kommun eller annan. I -1 inom. stadgas, att restaurangbolags

styrelse skall bestå av fem ledamöter; dock må Konungen, där det med

hänsyn till omfattningen av bolagets rörelse finnes påkallat, medgiva, alt

antalet ledamöter skall vara sju eller nio, att suppleanter skola finnas till

samma antal som ledamöter, att ledamöter och suppleanter utses av stamaktieägaren

och preferensaktieägarna, av vilka stamaktieägaren utser en ledamot

och en suppleant mer än preferensaktieägarna, samt att av stamaktieägaren

utsedd ledamot och suppleant så ock verkställande direktör i bolaget

ej må äga preferensaktie i bolaget. Enligt 5 mom. må restaurangbolag ej utan

samtycke av kontrollstyrelsen förvärva eller avhända sig aktier eller andelar

i bolag eller ekonomisk förening eller inrätta restaurang, ingå affärsavtal

med enskilda styrelseledamöter eller företaga vissa andra åtgärder av mera

allmän räckvidd. I 6 moni. stadgas, att ledamot och suppleant i restaurangbolags

styrelse ävensom revisor och suppleant för denne äga av bolaget åtnjuta

ersättning enligt kontrollstyrelsens föreskrifter, samt att restaurangbolag

står vid utövande av sin verksamhet under överinseende av kontrollstyrelsen

och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar beträffande bolagets förvaltning eller eljest i förordningen särskilt

angivna hänseenden. Vidare föreskrives i 7 morn., att granskning av

styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall verkställas av två revisorer,

för vilka skola utses suppleanter, att å ordinarie bolagsstämma utses

årligen av stamaktieägaren en revisor och en suppleant, att härtill må utses

endast av handelskammare auktoriserad revisor eller någon som i avseende

å lämplighet kan jämställas med sådan samt att å samma stämma utse preferensaktieägarna

en revisor och en suppleant. Slutligen stadgas i 8 inom.,

att kontrollstyrelsen äger genom sin chef eller annan person som styrelsen

förordnat deltaga i revisorernas granskning av restaurangbolags förvaltning

och räkenskaper ävensom när som helst företaga särskild granskning.

Enligt övergångsbestämmelserna till 1937 års förordning utgjorde stadgandet

i 6 kap. 15 § 1 mom. örn stamaktier och preferensaktier icke hinder för

att i restaurangbolag, där vid förordningens ikraftträdande annat förhållande

mellan olika slag av aktier var gällande, detta förhållande bibehölls.

I fråga örn de motiv som ligga till grund för ovannämnda författningsbestämmelser

må här allenast hänvisas till rusdryckslagstiftningsrevisionens

den 23 oktober 1934 avgivna betänkande (SOU 1934: 39) med förslag till

spritdrycksförordning m. m. (s. 212 ff.; s. 389; s. 394 ff.).

Vad angår kontrollstyrelsens förhållande till restaurangbolagen har i instruktionen

för kontrollstyrelsen (SFS 1944: 516) stadgats, att styrelsen haltin

åliggande att i enlighet med gällande författningar och eljest av Kungl.

Maj :t meddelade föreskrifter handlägga ärenden rörande bl. a. försäljning

av sprit och övriga alkoholhaltiga varor. Vidare föreskrives i instruktionen,

att överdirektören och byråcheferna, de senare efter kontrollstyrelsens för

varje särskild gång lämnade uppdrag, må inom riket företaga inspektions- eller

andra tjänsteresor, som påkallas av styrelsens åligganden.

Beträffande den närmare kontrollen över restaurangbolagen från kontrollstyrelsens

sida har Kungl. Maj:t i brev den 30 juni 1944 föreskrivit, att under

^ budgetåret 1944/45 finge disponeras anslag lill arvoden till en förste

byråinspektör och en byråinspektör vid kontrollen över nämnda bolag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

II. Restaurangbolagens utveckling och den nuvarande omfattningen

av bolagens verksamhet.

Såsom förut omnämnts uppgår antalet restaurangbolag för närvarande till

fem, nämligen Stockholmsdistriktets Allmänna Restaurangaktiebolag (SARA)

i Stockholm, Västsveriges Allmänna Restaurantaktiebolag (VARA) i Göteborg,

Skånes Allmänna Restaurangaktiebolag (SKAR) i Malmö, Bergslagens

Allmänna Restaurantaktiebolag (BARA) i örebro och Östra Sveriges Allmänna

Restaurangaktiebolag (ÖSARA) i Linköping.

I fråga örn restaurangbolagens bildande och deras aktiekapital torde följande

uppgifter vara av intresse.

SARA, som bildades år 1915, hade från början ett aktiekapital av 114 150

kronor. Sedermera ökades aktiekapitalet år 1918 genom överföring av vinstmedel

med 38 050 kronor och genom nyemission med ytterligare 200 000

kronor, år 1919 genom nyemission med 647 800 kronor samt år 1921 genom

nyemission med 1 000 000 kronor. Aktiekapitalet uppgår härefter till 2 000 000

kronor.

Detta aktiekapital är fördelat på stamaktier å 600 000 kronor och preferensaktier

å 1 400 000 kronor. Aktieägare äro systembolagen i Stockholm,

Uppsala, Eskilstuna, Visby, Västerås, Gävle, Hudiksvall, Härnösand, Sundsvall,

Sollefteå, Örnsköldsvik, Östersund och Umeå.

VARA bildades år 1921 med ett aktiekapital av 500 500 kronor. Detta aktiekapital

har år 1941 ökats till 1 000 000 kronor, vilket aktiekapital är fördelat

på 200 000 kronor i stam- och 800 000 kronor i preferensaktier. Aktieägare

äro systembolagen i Göteborg, Uddevalla, Vänersborg, Borås, Mariestad, Lidköping,

Skövde, Halmstad, Växjö och Karlskrona.

SKAR bildades år 1921. Aktiekapitalet, som från början var 202 100 kronor,

ökades år 1938 till 600 000 kronor och år 1941 till 1 100 000 kronor. Sistnämnda

belopp är fördelat i stamaktier å 220 000 kronor och preferensaktier

å 880 000 kronor. Aktierna ägas av systembolagen i Malmö, Lund, Hälsingborg,

Ystad, Kristianstad och Karlskrona.

RARA bildades år 1921. Aktiekapitalet var från början och är fortfarande

250 000 kronor. Aktiekapitalet är fördelat i stamaktier å 50 000 kronor och

preferensaktier å 200 000 kronor. Aktieägare äro systembolagen i Örebro,

Karlstad, Västerås och Falun. Preferensaktier å tillhopa nominellt 1 000 kronor

äro placerade hos 6 privata aktieägare.

ÖSARA bildades år 1922 med ett aktiekapital av 50 000 kronor. I samband

med ombildning av bolaget år 1938 ökades aktiekapitalet lill 500 000 kronor,

varav 100 000 kronor i stam- och 400 000 kronor i preferensaktier. Aktierna

ägas av systembolagen i Linköping, Nyköping, Norrköping, Jönköping, Kalmar

och Västervik.

De fem bolagens aktiekapital uppgår sålunda till sammanlagt 4 850 000

kronor.

För de sakkunniga har funnits tillgängligt ett omfattande statistiskt material

rörande restaurangbolagens ekonomiska verksamhet åren 1939—1943.

Vidare ha de sakkunniga i viss utsträckning tagit del av bolagens styrelseprotokoll

under berörda tid.

Av utredningen rörande bolagens ekonomiska verksamhet under femårsperioden

1939—1943 lämnas i det följande vissa sammandrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Antalet restauranger år 1943.

Antalet

Därav med

Antalet

Därav med

restau-

hotell-

restau-

hotell-

SARA:

Tanger

rörelse

Tanger

rörelse

I Stockholm . .

34

1

Trpt

47

5

Enköping...

1

—

I Västerås........

2

1

Eskilstuna .

2

1

Gävle ..........

2

1

Mariefred...

1

—

Hudiksvall ......

1

Norrtälje ...

1

1

Härnösand......

1

_

Nynäshamn.

1

1

Ljusdal ........

1

1

Strängnäs .

1

1

Sollefteå ........

1

_

Sundbyberg.

1

—

Sundsvall ......

1

—

Södertälje .

2

—

Söderhamn......

1

_

Uppsala . ..

2

—

Örnsköldsvik ....

1

1

Visby .....

1

—

Östersund ......

1

—

Trpt

47

5

Summa

1 59

9

VARA:

Trpt

30

4

I Göteborg ...

16

—

I Skara ..........

1

_

Båstad.....

1

—

Lidköping ......

1

1

Laholm . . .

1

1

Mariestad ......

1

1

Halmstad .

1

—

Skövde..........

1

1

Falkenberg .

3

2

Karlsborg ......

1

1

Varberg ...

1

—

Tidaholm........

1

1

Kungsbacka

....

1

1

Falköping ......

1

1

Kungälv ...

1

—

Alingsås ........

1

1

Uddevalla .

1

—

Borås ..........

2

—

Lysekil.....

1

—

Ulricehamn......

1

_

Strömstad .

1

•

Kinna ..........

1

1

Trollhättan .

1

—

Växjö ..........

1

1

Vänersborg .

1

—

Karlskrona......

1

1

Trpt

30

4

Summa

44

14

SKAR:

Trpt

16

2

I Malmö.....

8

—

I Hässleholm......

1

1

Lund .....

1

—

Kristianstad ....

1

_

Landskrona.

1

1

Ystad ..........

1

_

Hälsingborg.

3

—

Trelleborg ......

1

—

Ängelholm .

1

—

Ronneby ........

1

—

Eslöv .....

1

—

Sölvesborg ......

2

1

Hörby .....

1

1

Karlshamn......

1

—

Trpt

16

2

Summa

24

4

BARA:

Trpt

8

2

I Örebro......

3

—

I Karlstad........

1

_

Nora .......

1

—

Kristinehamn ....

1

1

Askersund ..

1

1

Filipstad........

1

—

Falun ......

1

—

Arvika..........

1

1

Köping......

1

1

Karlskoga ......

1

1

Arboga......

1

—

Summa

13

5

Trpt

8

2

1 Bolaget har dessutom drivit 18 restauranger utan tillstånd till utskänkning av spritdrycker

eller vin (huvudsakligen s. k. lunchrestauranger i Stockholm).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Antalet

Därav med

Antalet

Därav med

restau-

hotell-

restau-

hotell-

ÖSARA:

Tanger

rörelse

Tanger

rörelse

I Eksjö ......

____ i

1

Trpt 12

4

Jönköping ..

..... 2

—

I Nyköping...

—

Kalmar ....

..... 1

1

Nässjö.....

1

Katrineholm

____ 1

1

Oskarshamn

____ 1

—

Linköping ..

..... 2

—

Oxelösund .

..... 1

1

Motala......

..... 1

—

Söderköping.

..... 1

1

Norrköping . .

..... 3

—

Västervik...

..... 1

—

Nybro......

..... 1

1

Summa 18

7

Trpt 12

4

Under år 1943 lia restaurangbolagen sålunda drivit (158 + 18 =) 176

restauranger och matserveringar. Av restaurangerna ha 39 varit förenade med

hotellrörelse. Till jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror år 1939 voro

178 respektive 36. Antalet restauranger har således under ifrågavarande tidsperiod

sjunkit med 2, medan antalet hotell som drivas av restaurangbolagen

ökats med 3.

Antalet anställda vid restaurangbolagen åren 1942 och 1943.

År 1942 År 1943

SARA .............................. 3 207 3 391

VARA .............................. 1 9°2 2 077

SKAR .............................. 611 621

RARA .............................. 493 528

ÖSARA.............................. 667 699

Summa 6 880 7 316

Systembolagens försäljning av spritdrycker och vin (1 liter) till restaurangbolagen.

Spritdrycker Starkvin viner3

År 1939.................. 1 711 574 92 452 102 137

» 1940.................. 1 451 555 61 160 67 735

» 1941.................. 1 556 070 79 890 76 045

> 1942.................. 2 097 956 122 884 61 574

> 1943.................. 1 997 404 126 400 57 781

I fråga om orsakerna till fluktuationerna i försäljningen från systembolagen

må här endast erinras om de höjningar, som utskänkningsskatten undergått

vid olika tillfällen under femårsperioden.

Restaurangbolagens försäljning av rusdrycker (i kronor).

Spritdrycker

Viner

Mimma

kronor

År 1939 ......

...... 19 258 543

2 007 125

21 265 668

2>

1940 .......

...... 21 118 581

1 555 938

22 674 519

1941 .......

...... 23 270 068

2 185 861

25 455 929

1942 .......

...... 35 037 876

2 750 614

37 788 490

3>

1943 .......

...... 36 498 129

2 973 155

39 471 284

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Restaurangbolagens nettoinkomster av försäljningen av rusdrycker under år 1943.

Netto- Därav s. k. kostinkomsterna

nadsersättning

SARA.................. 1 989 193: 22 1 149 452: 89

VARA.................. 1 560 510: 84 958 750: —

SKAR.................. 509 794:06 321 003: —

BARA.................. 423 294: 05 252 985: 36

ÖSARA ................ 537 523: 08 319 975:97

Summa kronor 5 020 315: 25 3 002 167: 22

Beträffande uppställningen över nettoinkomsterna av restaurangbolagens

försäljning av rusdrycker under år 1943 må framhållas, att dessa inkomster

bestå — förutom av kostnadsersättningar, vilka enligt av kontrollstyrelsen

fastställda normer utbetalas kontant av systembolagen — av inkomster genom

försäljning av tomglas och genom s. k. övermål.

I följande sammanställning lämnas ett sammandrag av restaurangbolagens

utgifter för inköp av matvaror, kaffe, te, läskedrycker, maltdrycker och tobaksvaror

under vartdera året 1942 och 1943.

År 1942 År 1943

SARA ................ 17 798 719:21 19 123 439:19

VARA................ 6 660 157: 80 6 903 715: 48

SKAR................ 3 163 985: 93 2 998 675: 93

BARA................ 2 248 612: 70 2 332 452: 56

ÖSARA .............. 3 359 730: 46 3 384 069: 53

Summa kronor 33 231 206: 10 34 742 352: 69

I följande tablå redovisas restaurangbolagens bruttovinster, omkostnader,

avskrivningar, avsättningar till skatter m. m. och nettovinster för år 19U3.

År 1943.

Sara

Vara

Skar

Bara

ösara

Summa

Bruttovinst å hotell- och restaurang-

rörelsen ........................

19 283 623

9 630 030

3 382 591

2 914 322

3 895 558

39 106 124

Kostnader för hotell- och restaurang- rörelsen ........................

15 341430

7 005 701

2 633 698

2 000 438

2 681489

29 662 756

Nettovinst å hotell- och restaurang-

rörelsen före avskrivningar

3942193

2 624329

748893

913884

1214 069

9443 368

Vinst å fastighetsrörelsen..........

—

15 513

94 420

62 360

56 444

228 737

Ränteinkomster ..................

94 292

65 648

5 238

22 753

4 403

192 334

Utdelning å främmande aktier.....

2 730

6 052

1610

—

3 350

13 742

Diverse inkomster ................

—

20 827

—

—

—

20 827

Summa

4 039 215

2 732369

850 161

998 997

1278 266

9 899008

Centrala förvaltningskostnader......

847 273

430 851

185 647

90 438

156 602

1710 811

Förlust å fastighetsrörelsen ........

194 003

—

—

—

—

194 003

Vinst före avskrivningar och reserva-

tioner

2997939

2301517

664 515

908560

1121663

7994 194

Avskrivningar å fastigheter........

465 000

258037

100 000

_

125 000

948 037

Avskrivningar å inventarier........

729 740

800 000

109 623

69 094

134594

1 843 051

Övriga avskrivningar..............

7 267

8 942

—

—

150

16 359

Nettovinst före reservationer

1 795 932

1234 538

454 892

839 466

861 919

5186 747

Avsättning till gäldande av skatter

523 049

300 000

150 000

300 000

275 302

1548 351

Avsättning till pensionsfond........

300 000

—

—

300 000

250 000

850 000

Nettovinst

972883

934 538

304892

239466

336 617

2 788396

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

I enlighet härmed lia restaurangbolagens sammanlagda nettovinst under

år 1943 uppgått till 2 788 396 kronor.

Beträffande resultatet av de särskilda restaurangernas rörelse efter det de

centrala förvaltningskostnaderna fördelats å restaurangerna och avskrivningar

verkställts framgår av de tillgängliga statistiska uppgifterna, att 34

restauranger utvisade förlust och återstående 142 vinst. Av de restauranger

vilka redovisade förlust å rörelse under nämnda år voro 11 s. k. lunchrestauranger;

och 12 utgjordes av sådana företag som drivit både restaurang- och

hotellrörelse.

Restaurangbolagens ekonomiska ställning den 31 december 1943 framgår

av följande uppställning:

Restaurangbolagens ekonomiska ställning den 31 december 1943.

Sara

Vara

Skar

Bokförda

Real-

Bokförda

Real-

Bokförda

Real-

värden

värden

värden

värden

värden

värden

Tillgångar:

Fastigheter..................

6 209 000

11 375 000

1 795 000

4 500 000

1654 026

2 924 400

Inventarier ................

720 833

4 955 801

665 842

4 200 000

486 527

1300 000

Aktier......................

178 965

219 640

95 200

490 000

32 200

32 200

Obligationer ................

1 OCH 400

1 023 957

—

—

—

—

Varulager, inkl. sprit och vin

2 047 320

3 647 321

2 153 092

2 153 092

596 857

799 748

Diverse fordringar ..........

1391174

1 391 174

2 780 624

2 780 624

40 082

40 082

Bankräkningar och postgiro..

943 190

943 190

249 900

249 900

331147

331147

Kassa ....................

708 304

708 304

298 802

298802

109 010

109 010

Summa

13 200186

24 264 887

8038 460

14 672 418

3249849

5536 587

Skulder och eget kapital:

Aktiekapital................

2 000 000

2 000 000

1 000 000

1000 000

1 100 000

1 100 000

Egna fonder................

953 482

—

925 000

—

360 000

—

Reserverade skattemedel ____

1311951

—

651 678

—

370 065

—

Inteckningslån..............

3523 277

3 523 277

519 100

519 100

518 549

518 549

övriga skulder..............

Från föregående år balanserad

2 607 535

2 607 535

2 069 638

2 069 638

426 293

426 293

20 050

vinst ....................

1 008 009

—

1 638 506

—

—

Nettovinst före reservationer

1 795 932

—

1234 538

—

454 892

—

Verklig behållning ..........

—

16 133 575

—

11083 680

—

3 491745

Summa

13 200186

24264 387

8 03S460

14672 418

3 249 849

(Forts, å

5536 587

sid. 14).

Den sammanlagda verkliga behållningen hos restaurangbolagen den 31 december

1943 (d. v. s. realvärdena i bolagen) utgjorde alltså 38 078 791 kronor,

därav belöpte på SARA 16 133 575 kronor, VARA 11 083 680 kronor,

SKAR 3 491 745 kronor, BARA 3 270 216 kronor och ÖSARA 4 099 575 kronor.

I fråga örn restaurangbolagens fastigheter är SARA ägare till 10 fastigheter

i Stockholm och 11 fastigheter å andra orter. VARA äger 10 fastigheter

i Göteborg och 7 fastigheter utanför Göteborg. SKAR äger 3 fastigheter i Malmö

och 9 utanför Malmö. Vidare är BARA ägare till 4 fastigheter och ÖSARA

äger 10 fastigheter. Fastigheternas sammanlagda taxeringsvärden uppgå till

21 673 450 kronor. Utöver ovan angivna 21 fastigheter är SARA ägare till två

byggnader å ofri grand i Stockholm (Alhambra och Lindgården), vilka äro

taxeringsvärderade till 575 000 kronor.

Restaurangbolagens aktier utgöras av aktier i dels nio fastighetsbolag och

dels en mineralvattenfabrik.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Restaurangbolagens ekonomiska ställning den 31 december 1943 (forts.).

Samtliga

restaurangbolag

Bokförda

Real-

Bokförda

Real-

Bokförda

Real-

värden

värden

värden

värden

värden

värden

Tillgångar:

Fastigheter..................

500 000

1406 700

1 125 000

2 600 000

11 283 026

22 806 100

Inventarier..................

16

1 000 000

200 000

1 458 000

2 073 218

12 913 801

Aktier......................

—

—

33 500

100 500

339 865

842 340

Obligationer ................

—

—

—

—

1 001 400

1023 957

Varulager, inkl. sprit och vin

250 959

360 063

404 588

404 588

5 452 816

7 364 812

Diverse fordringar ..........

16 876

16 876

93 577

93 577

4 322 333

4 322 333

Bankräkningar och postgiro..

1 192 230

1 192 230

471 312

471312

3 187 779

3 187 779

Kassa......................

84 345

84 345

149 749

149 749

1 350 210

1 350 210

Summa

2 044 426

4 060 214

2 477 726

5 277 726

29 010647

53 811332

Skulder och eget kapital:

Aktiekapital................

250 000

250 000

500 000

500 000

4 850 000

4 850 000

Egna fonder................

30 000

—

150 000

—

2 418 482

—

Reserverade skattemedel.....

357 800

—

224 698

—

2 916 192

_

Inteckningslån..............

70 060

70 060

150 000

150 000

4 780 986

4 780 986

Övriga skulder..............

469 938

469 938

528 151

528 151

6 101 555

6 101 5551

Från föregående år balanserad

vinst ....................

27 162

—

62 958

—

2 756 685

_j

Nettovinst före reservationer

839 466

—

861 919

_

5 186 747

_1

Verklig behållning..........

—

3 270 216

—

4 099 575

—

38078 791

Summa

2044426

4 060 214

2 477 726

5 277 7261

29 010 647

53 811332

Till upplysning om de i nu ifrågavarande uppställning angivna realvärdena

må här anmärkas följande: Fastigheternas realvärden lia i flertalet fall ansetts

motsvara taxeringsvärdena, dock ha realvärdena å de ÖSARA tillhöriga

fastigheterna — som år 1943 varit taxeringsvärderade till 2 351 400 kronor

— uppskattats från fall till fall. De förut omnämnda byggnaderna å ofri

grund ha åsatts ett realvärde av 300 000 kronor. Inventariernas realvärden

lia beräknats av SARA till 50, av VARA till 63 och av SKAR till 70 procent av

inköpsvärdena samt av ÖSARA till 60 procent av brandförsäkringsvärdena.

Beträffande varulagren ha realvärdena å spritdrycker och vin upptagits till

utskänkningsprisema, medan realvärdena å varulagret i övrigt beräknats efter

inköpspriserna med vissa avdrag, bl. a. för bortskrivning av kristidsbetonade

varuslag.

En sammanställning av de belopp som restaurangbolagen under år 1943

utbetalat till styrelseledamöter m. fl. lämnas överst å nästa sida.

I anslutning till ifrågavarande sammanställning må anmärkas, att ordföranden

i SKAR utöver styrelsearvodet å 3 500 kronor åtnjuter ett arvode å 4 000

kronor såsom ordförande i ett dotterbolag till SKAR (en mineralvattenfabrik),

samt att sekreteraren i VARA därjämte är juridisk ombudsman i bolaget.

I fråga örn andra befattningshavare hos restaurangbolagen än de verkställande

direktörerna må omnämnas, att under år 1943 39 befattningshavare

haft en grundlön av 6 000 kronor eller därutöver. Av sistnämnda befattningshavare

ha 12 åtnjutit en lön av 12 000 kronor eller högre belopp.

Vad angår det sätt på vilket restaurangbolagens verksamhet utövas må följande

här omnämnas: Till styrelsesammanträdena kallas regelbundet såväl 1

1 I samband härmed må omnämnas, att till SARA, BARA och ÖSARA äro anslutna pensionsstiftelser,

vilkas nettotillgångar den 31 december 1943 uppgingo till resp. 1 961 493 kronor,

300 000 kronor och 505 331 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Styrelsearvoden

Reviso- rer och

siffer- grans- kare

kronor

Summa

Löij till

verkstäl- lande

direk- tören

kronor

Ordf.

kronor

övriga ledamöter

Suppleanter

Sekre-

terare

kronor

Antal

Arvode

till var

och en

kronor

Antal

Arvode

till var

och en

kronor

SARA ____

5 400

6

2 400

7

1000

500

11000

38 300

37 235

vara____

5 000

6

2 000

7

1000

2 500

6 500

33 000

32 235

SKAR ____

3 500

4

1400

5

650

800

3 800

16 950

20 235

BARA____

a 400

4

1000

5

500

1000

2 200

12 100

18 988

ÖSABA....

3 000

6

1200

7

600

—

4 600

19 000

22 235

Summa

—

—

—

—

—

—

—

119350

130928

de ordinarie ledamöterna som suppleanterna. Inom de större bolagen finnas

därjämte arbetsutskott för ärendenas beredning och för handläggning av

ärenden av mera löpande natur. På grund härav sammanträda styrelserna i

de större bolagen endast omkring en gång i kvartalet, medan de mindre bolagen

hålla styrelsesammanträden mestadels en gång i månaden. Bolagens

verkställande direktörer avlägga regelbundna personliga besök å varje plats,

där restaurangrörelse bedrives, och ha därvid i allmänhet konferenser med

den styrelseledamot eller suppleant som är bosatt på platsen eller eventuellt

med någon representant för systembolaget inom området. Inom VARA finnas

dessutom på vissa platser av bolaget anställda ombud, vilka icke tillhöra styrelsen.

Dessa ombud äro representanter för verkställande direktören och ha

ingen funktion i förhållande till styrelsen. Därest ombudet och styrelseledamoten

på platsen skulle vara av delade meningar i någon viss fråga, hänskjutes

denna till avgörande av styrelsen i dess helhet. Antalet platsombud, vilka

inneha sina uppdrag såsom bisyssla, uppgår f. n. till sex; och uppdraget avlönas

med ett arvode av 1 000 kronor örn året.

lil. Reformförslag, som berört de nuvarande restaurangbolagen.

Frågan om en omorganisation av restaurangbolagen och en ändring beträffande

förhållandet mellan kontrollstyrelsen och dessa bolag synes lia stått

på dagordningen praktiskt taget under hela den tid 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

varit i tillämpning. Sålunda har för de sakkunniga varit

tillgänglig en den 8 mars 1939 dagtecknad promemoria angående organisationen

av rusdrycksförsäljningen, vilken promemoria upprättats inom kontrollstyrelsen

och under hand överlämnats till finansdepartementet. I denna

promemoria lämnas en redogörelse för huru kontrollstyrelsen kommit att

intaga en direktivgivande och kontrollerande ställning i förhållande till restaurangbolagen;

och i anslutning därtill har i promemorian uttalats, att denna

dubbla befogenhet kunde föranleda berättigade anmärkningar. Vidare ha i

promemorian diskuterats de olika lösningar som kunde tänkas för undvikande

av nämnda olägenheter, däribland den lösningen att man för ifrågavarande

restaurangrörelse tillskapade ett särskilt bolag, Sveriges allmänna folkrestaurangaktiebolag,

som för vinnande av en värdefull och för rörelsens bedrivande

nödvändig lokal anknytning skulle äga befogenhet alt inrätta särskilda

dotterbolag.

Vidare framgår av propositionen nr 241 till 1944 års riksdag, att särskilda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

av besparingsberedningen tillkallade utredningsmän i en år 1941 upprättad

promemoria med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder inom

rusdryckslianteringens område behandlat organisationsspörsmål i fråga om

bland annat restaurangbolagen. I denna promemoria bär med avseende å

kontrollstyrelsens ställning i förhållande till restaurangbolagen uttalats, att

kontrolls ty reisen genom den utveckling, som rusdryckslagstiftningen erhållit,

kommit att intaga en dubbelställning gentemot restaurangbolagen; å ena sidan

hade kontrollstyrelsen till åliggande att vara direktivgivande och vägledande

för restaurangbolagen och å andra sidan skulle kontrollstyrelsen i förhållande

till dessa bolag vara ett kontrollerande organ. I promemorian har

vidare framhållits, att ju större omfattning bolagens rörelse erhölle desto

mera framträdde ifrågavarande olägenhet i förhållandet mellan kontrollstyrelsen

och bolagen, att en dylik dubbelställning vore principiellt oriktig, att

olägenheterna av dubbelställningen redan vid den tiden framträtt i praktiken

i viss utsträckning och kunde förväntas göra sig starkare gällande framdeles,

samt att med hänsyn härtill en reformering av restaurangbolagens

ställning vore av behovet påkallad.

I fråga örn möjligheten att avhjälpa olägenheterna med avseende å restaurangbolagens

nuvarande organisation lia i promemorian behandlats olika

alternativ till lösning av denna fråga, bland annat genom sammanslagning

av partihandeln med detaljhandeln eller med utminuteringsrörelsen eller genom

sammanslagning av denna rörelse med de fem restaurangbolagens rörelse.

I promemorian har ingen av dessa vägar valts utan i stället har förordats

inrättandet av ett enda aktiebolag för handhavandet av den rörelse

som hittills utövats av restaurangbolagen. Genom en dylik anordning skulle

— enligt vad i promemorian uttalades — skapas en enkel och effektiv form

för utövandet av det allmännas inflytande på detta område och ett enda bolag

skulle, i kontrollstyrelsens ställe, kunna utöva en både direktivgivande

och kontrollerande verksamhet i syfte att få fram den rationellaste formen

för driften och det bästa ekonomiska resultatet av rörelsen i sin helhet. I promemorian

bär vidare framhållits, att ett enda restaurangbolag för liela riket

borde kunna lösa uppkommande frågor av social natur på ett ändamålsenligt

sätt, och att genom en dylik koncentration borde på det kommersiella området

ganska betydande fördelar stå att vinna. Vid tillskapandet av det nya

bolaget somo skulle övertaga de uppgifter vilka åvilade kontrollstyrelsen

med avseende å tillsynen över restaurangbolagen — borde eftersträvas, att

bolaget till sin struktur och i sitt förhållande till staten byggdes upp i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gällde för aktiebolaget vin- & spritcentralen.

Vad härefter beträffar de närmare formerna för den verksamhet, som

skulle utövas av det nya restaurangbolaget, har i promemorian uttalats, att

en betydande lokal rörelsefrihet måste kvarstå även efter de fem restaurangbolagens

sammanslagning till ett bolag, varför det nya restaurangbolaget" i

och för rörelsens utövande borde uppdela sin verksamhet i olika distrikt.

Härvid borde, åtminstone till en början, följas den uppdelning som dittills

bestått mellan de fem restaurangbolagen. Denna uppdelning kunde genomföras

antingen så, att det nya bolaget för varje distrikt ntsåge en distriktschef

och inrättade ett distriktskontor för den löpande förvaltningen eller

ock på så sätt, att^ bolaget tillskapade särskilda dotterbolag, ett för varje

distrikt. Av dessa båda alternativ förordades i promemorian det senare eller

alltså tillskapandet av en organisation med moderbolag och dotterbolag.

Under remissbehandlingen av den inom besparingsberedningen upprättade

promemorian uttalades olika meningar i fråga örn behovet av en omorganisation

av restaurangbolagen och sättet för dess genomförande. Beträffande in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

nehållet i remissvaren — för vilka lämnats en redogörelse i den förut omnämnda

propositionen nr 241 till 1944 års riksdag s. 49 ff. samt s. 64 ff.

.— nrå här anmärkas såvitt angår förslaget örn det nya restaurangbolagets

struktur, att statskontoret förordat att den av det allmänna bedrivna restaurangverksamheten

skulle omhänderhavas av ett enda bolag med egen distriktsorganisation

samt att kontrollstyrelsen ansett skapandet av ett särskilt

holdingbolag för restaurangrörelsens centrala ledning erbjuda den ändamålsenligaste

organisationsformen.

Vidare må omnämnas, att SARA ansett, att en centralisering av den allmänna

restaurangrörelsen icke kunde beräknas medföra en ekonomisk rationalisering

av den omfattning, att en sådan omorganisation skulle kunna

motiveras enbart med hänvisning lill de besparingar som därigenom skulle

kunna uppnås. Enligt SARA:s mening syntes restaurangbolagen icke blott

från social synpunkt utan även i ekonomiskt avseende ha i allt väsentligt

väl fyllt sin uppgift. Beträffande formen för organisationen av det nya centrala

bolaget har SARA uttalat, att det vore av vikt, att den nya organisationen

i största möjliga omfattning bibehölle den intima kontakt med ortsintressena

som dittills funnits och som SARA städse eftersträvat att tillgodose.

Med hänsyn härtill förordade SARA i främsta rummet en organisation,

bestående av ett centralt moderbolag och de nuvarande restaurangbolagen

såsom dotterbolag. Liknande synpunkter anfördes jämväl av de övriga restaurangbolagen.

I andra hand tillstyrkte SARA, att ett centralbolag inrättades

men att inom dess organisation träffades särskilda anordningar för att tillgodose

behovet av erforderlig lokal självständighet och representation. I

sistnämnda hänseende framhöll SARA, att en betydelsefull lokal motvikt

mot överdriven centralisering från bolagsstyrelsens sida skulle vinnas, om

ett antal distriktsförvaltningar inrättades under chefer med en jämförelsevis

fristående ställning och stor handlingsfrihet och örn dessa försåges med

distriktsråd, som sammanträdde och överläde örn distriktets frågor, avgåvo

yttranden, gjorde framställningar till styrelsen och eventuellt även fattade

beslut i vissa frågor. Slutligen torde här böra erinras örn, att statens sakrevision

i ett särskilt utlåtande över promemorian anfört, att det syntes riktigast

att ifrågavarande restaurangverksamhet omhänderhades av flera

restaurangbolag, förslagsvis tre eller fyra, ettvart med i huvudsak den organisation

som tilltänkts för det i promemorian föreslagna enda företaget

på området, samt att — därest endast ett bolag ansåges erforderligt — den

mest effektiva organisationsformen syntes vara att under riksbolaget anställdes

distriktschefer med erforderlig kompetens varjämte, för att de lokala

synpunkterna skulle bliva vederbörligen tillgodosedda, ett rådgivande organ

lämpligen kunde ställas vid distriktschefernas sida.

I den förut omnämnda propositionen nr 211 till 1944 ars riksdag framlades

ett på grundval av ovanberörda promemoria utarbetat förslag till omorganisation

av restaurangbolagen. I propositionen uttalade chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, att han funnit kontrollstyrelsens

ställning i förhållande till restaurangbolagen vara så otillfredsställande ur

såväl principiella som praktiska synpunkter, att han ansåge en ändring härutinnan

omedelbart böra komma till stånd. Beträffande sättet för genomförandet

av en sådan reform hänvisade departementschefen till att i promemorian

föreslagits, alt de nuvarande restaurangbolagens verksamhet skulle

överflyttas på ett aktiebolag med starkt statligt inflytande och med hela riket

såsom verksamhetsområde. Jämväl det av statens sakrevision framlagda förslaget

förtjänade enligt departementschefens mening att närmare övervägas.

För egen del tillstyrkte departementschefen emellertid, afl de nuvarande

restaurangbolagens verksamhet överlätes på etl enda bolag. Beträffande det
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

ta bolags organisation uttalade departementschefen, att den mest effektiva

organisationen syntes vara, att under riksbolagets centrala ledning anställdes

distriktschefer med relativt långt gående befogenheter; och samtidigt förordade

departementschefen, att de lokala synpunkterna skulle kunna vinna

beaktande på så sätt, att fullmäktige i kommun, där bolaget förvärvat tillstånd

till utskänkning, uppdroge åt särskilt utsedda personer att tillhandagå företagsledningen

med råd och upplysningar angående rörelsens bedrivande.

I anledning av propositionen väcktes inom riksdagen ett flertal motioner,

däri hemställdes antingen om avslag å propositionen eller örn fortsatt utredning

av den föreliggande omorganisationsfrågan (se motionerna I: 321

och II: 512, I: 322 och II: 511 samt I: 323 och II: 513). I sistnämnda två motioner,

som väcktes av herrar Åkerberg och Sundström i Skövde m. fl., förordades

tillskapandet av en holdingbolagsorganisation, inom vilken staten

skulle äga centralbolaget, under det att vederbörande systembolag skulle erhålla

ett dominerande inflytande över dotterbolagen. Ifrågavarande två motioner

utmynnade i en hemställan att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn förnyad utredning och, därest utredningen därtill

föranledde, för riksdagen framlägga förslag till frågans lösning med beaktande

av de riktlinjer som angivits i motionerna.

Bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag anslöt sig i sitt betänkande (nr

36) till det i propositionen framlagda omorganisationsförslaget. Mot betänkandet

anfördes reservationer av bl. a. herr Sundström i Skövde, som i

anslutning till den av honom väckta motionen hemställde om bifall till vad

i motionen yrkats.

Vid frågans behandling i riksdagens kamrar biföll andra kammaren utskottets

hemställan medan första kammaren efter votering (40 röster mot

40) och lottdragning biföll herr Sundströms i Skövde reservation. Då kamrarna

sålunda fattat skilda beslut, hade frågan fallit vid 1944 års riksdag.

IV. Direktiven för de sakkunniga.

Den närmare innebörden av de sakkunnigas uppdrag framgår av de direktiv

som lämnats de sakkunniga i samband med beslutet örn verkställandet av

en fortsatt utredning rörande de allmänna restaurangbolagens verksamhet.

I dessa direktiv har chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss —

efter en redogörelse för tidigare framlagda reformförslag — uttalat, att såsom

av sagda redogörelse framginge, kontrollstyrelsen intoge i förhållande

till de allmänna restaurangbolagen en dubbelställning, i det att kontrollstyrelsen

vore på en gång direktivgivande och kontrollerande. Enligt departementschefens

mening rådde i stort sett enighet därom, att åtgärder borde vidtagas

för att eliminera den olägenhet som ifrågavarande dubbelställning medförde.

Såvitt anginge det närmare sättet för vinnande av en ändring härutinnan

och tidpunkten för reformens genomförande hade däremot olika meningar

kommit till uttryck.

I direktiven har departementschefen vidare anfört, att han för egen del

alltjämt vore av den uppfattningen, att frågan örn kontrollstyrelsens ställning

i förhållande till de allmänna restaurangbolagen vore av sådan praktisk betydelse,

att det vore angeläget att så snart som möjligt -— och utan avvaktan

på den av 1943 års riksdag begärda förutsättningslösa utredningen angående

nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning — nå en mera

tillfredsställande ordning än den nuvarande. En förnyad utredning angående

det mest ändamålsenliga sättet för handhavandet av de allmänna restaurang
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

bolagens verksamhet borde därför enligt departementschefens mening nu

komma till stånd. Vid denna utredning borde tidigare framkomna förslag till

lösning av hithörande problem upptagas till förnyad granskning; och i den

mån vid de fortsatta undersökningarna nya utvägar yppades, borde även dessa

upptagas till övervägande.

Vad angår omfattningen av de sakkunnigas utredningsuppdrag har departementschefen

anfört:

Det synes mig icke lämpligt att genom närmare direktiv binda eller begränsa

omfattningen av den nu ifrågasatta utredningen, som i stället torde

böra göras allsidig och helt förutsättningslös. Emellertid böra självfallet vid

utredningens fullföljande särskilt beaktas — förutom att olägenheterna av

kontrollstyrelsens dubbelställning elimineras — sådana väsentliga synpunkter

som det allmännas intresse av kontroll över ifrågavarande restaurangrörelse,

kostnaderna för rörelsens utövande samt det lokala intresset av att denna

rörelse handhaves på lämpligt sätt.

Slutligen har departementschefen i direktiven framhållit att utredningen

borde bedrivas så skyndsamt, att förslag i ämnet kunde framläggas för 1945

års riksdag.

V. Olägenheterna med avseende å den nuvarande organisationen

av restaurangbolagen.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen för de förslag som framlagts

i syfte att åvägabringa en lämpligare organisation för den verksamhet

som för närvarande, under kontrollstyrelsens uppsikt, utövas av de nuvarande

restaurangbolagen har i olika sammanhang understrukits att kontrollstyrelsens

dubbelställning såsom på en gång direktivgivande och kontrollerande

organ icke var en lämplig anordning, varför olägenheterna härutinnan borde

elimineras. Av särskilt intresse härvidlag synes vara, att under behandlingen

vid 1944 års riksdag av den förut omnämnda propositionen nr 241 — däri

framlades förslag till olägenheternas undanröjande — enighet i stort sett

rådde inom riksdagen därom att de olägenheter varmed den nuvarande organisationen

är förknippad borde undanröjas.

I direktiven för de sakkunniga har departementschefen ånyo understrukit

förenämnda olägenheter och därvid uttalat, att frågan om kontrollstyrelsens

ställning i förhållande till restaurangbolagen vore av sådan praktisk betydelse,

att det vore angeläget att så snart som möjligt nå en mera tillfredsställande

ordning än den nuvarande.

Då det sålunda synes vara allmänt vitsordat, alt kontrollstyrelsens ställning

i förhållande till restaurangbolagen lämnar utrymme för berättigade anmärkningar

och det därjämte i direktiven fastslagits, att olägenheterna härutinnan

böra elimineras, torde de sakkunniga icke lia någon anledning att närmare

ingå på dessa olägenheter. De sakkunniga — som även för egen del äro av

den uppfattningen, att en omorganisation på förevarande område bör genomföras

— anse sig därför kunna begränsa sina undersökningar till frågan,

vilka åtgärder som böra vidtagas för alt, med undanröjande av olägenheterna

i följd av kontrollstyrelsens dubbelställning, ernå en lämpligare organisation

av restaurangbolagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 199.

4

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

VI. Olika möjligheter att avhjälpa olägenheterna hos den

nuvarande organisationen av restaurangbolagen.

Innan de sakkunniga gå närmare in på frågan rörande sättet för avhjälpande

av olägenheterna med avseende å restaurangbolagens nuvarande organisation,

torde lämpligen böra klarläggas den huvudsakliga omfattningen

av de uppgifter, vilka skola anförtros den organisation som, till undanröjande

av olägenheterna, bör träda i stället för den nu bestående. Vilka dessa

uppgifter äro, torde —- då de delvis framgå av vad tidigare anförts — redan

nu kunna angivas. At den nya organisationen bör sålunda anförtros att —

vid sidan av den enskilda hotell- och restaurangnäringen — självständigt

och utan att underställas någon ämbetsmyndigliet driva den rörelse som hittills

utövats av de fem nu bestående restaurangbolagen. Kontrollstyrelsens

både direktivgivande och kontrollerande uppgifter böra i enlighet härmed

överföras å den nya organisationen. Vidare skall tillses å ena sidan att staten

erhåller det avgörande inflytandet över verksamheten, men å andra sidan

att lokala intressen med avseende å de särskilda restaurangernas karaktär

och skötsel kunna göra sig gällande; och slutligen är det av vikt, att den

nya organisationen uppbygges på sådant sätt, att kostnaderna för densamma

icke bliva större än som motsvaras av reella fördelar.

I den diskussion som under senare år förts i syfte att för den av restaurangbolagen

bedrivna verksamheten skapa en organisationsform, genom vilken

olägenheterna av kontrollstyrelsens dubbelställning undanröjas, ha flera

utvägar anvisats.

Till en början må här något beröras det under riksdagsdebatterna rörande

restaurangbolagen framförda förslaget, att dessa bolag skulle närmare anknytas

till systembolagsrörelsen. Sålunda framhölls från olika håll inom

riksdagen, att örn ett enhetligt systembolag bildades, kunde detta bolag bliva

ägare till restaurangbolagen och övertaga kontrollstyrelsens direktivgivande

uppgifter varigenom frågan örn kontrollstyrelsens dubbelställning automatiskt

skulle lösas. Samtidigt betonades emellertid, att förutsättningen för realiserandet

av detta förslag vore, att även frågan om systembolagens organisation

upptoges till prövning och icke, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits,

ställdes på framtiden i avvaktan på den av riksdagen begärda förutsättningslösa

utredningen rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och

utformning. Beträffande ifrågavarande omorganisationsförslag har för de

sakkunnigas bedömande varit av betydelse, att sistnämnda utredning, som

tillkallats så sent som i november 1944, enligt sina direktiv äger att i ett

sammanhang upptaga till behandling hela den svenska nykterhetslagstiftningen

och mot varandra väga effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande

åtgärder, varför utredningens slutförande kunde bliva relativt tidsödande,

under det att enligt direktiven för den nu förevarande utredningen

rörande restaurangbolagens verksamhet de sakkunniga ha att fullfölja sin

utredning utan avvaktan på resultatet av den förut omnämnda, mera omfattande

utredningen. En jämförelse mellan direktiven för ifrågavarande två

utredningar torde giva vid handen, att frågan rörande restaurangbolagens

framtida organisation skall lösas oberoende av och utan avvaktan på ett

eventuellt framtida förslag till omorganisation av systembolagsrörelsen. På

grund härav och utan att närmare gå in på de olägenheter, som ha anförts

gentemot förslaget om ett rikssystembolag såsom överorganisation för restaurangbolagen,

ha de sakkunniga icke funnit skäl att till saklig prövning upptaga

detta förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Elt annat sätt att lösa olägenheterna med avseende å kontrollstyrelsens

dubbelställning innefattas i förslaget att av de nuvarande restaurangbolagen

tillskapa ett statligt affärsdrivande verk. En lösning efter denna linje diskuterades

i 1941 års promemoria (s. 94 ff.), däri dock uttalades, att en dylik lösning

icke borde ifrågakomma; och såsom skäl mot elt dylikt alternativ framhölls

alt det ej vore lämpligt att ett statligt affärsdrivande verk skulle driva

restaurangrörelse i konkurrens med enskilda restauratören att svårigheter

skulle uppstå då det gällde alt inordna restaurangbolagens personal i ett statligt

avlöningssystem, samt att ett dylikt alternativ icke syntes bereda utrymme

för några besparingar i jämförelse med vad den nuvarande organisationen

kostade. De sakkunniga, som ansluta sig till dessa synpunkter, anse förevarande

förslag icke böra närmare övervägas. Utöver vad i 1941 års promemoria

anförts torde böra framhållas, att om ett statligt affärsdrivande verk

tillskapades för övertagande av de nuvarande fem restaurangbolagen, särskild

risk kunde uppkomma för en monopolisering bos detta verk av hela

restaurangnäringen. En sådan utveckling på förevarande område skulle enligt

de sakkunnigas uppfattning icke vara önskvärd. Till denna senare fråga torde

de sakkunniga få anledning återkomma i annat sammanhang.

I debatten rörande restaurangbolagens framtida organisation har framkastats

jämväl det förslaget, att bolagen skulle ställas under kontroll av statens

sakrevision eller av annan sakkunnig revision. Ej heller detta förslag anse

de sakkunniga sig kunna godtaga. Då de nuvarande olägenheterna med avseende

å kontrollstyrelsens ställning kunna hänföras bland annat till det förhållandet,

att kontrollstyrelsen utövar en direktivgivande verksamhet -—

d. v. s. intager ställningen av ett affärsdrivande verk utan att vara organiserat

såsom ett sådant — skulle någon förbättring i denna del icke vinnas genom

ett överflyttande av kontrollstyrelsens kontrollerande uppgifter på ett särskilt

revisionsorgan. Därest i stället både den direktivgivande och den kontrollerande

verksamheten förlädes till exempelvis statens sakrevision, skulle härmed

icke vinnas annat än att de nu föreliggande olägenheterna överflyttades från

en statlig myndighet till en annan.

Såsom av det anförda framgår synes ett undanröjande av olägenheterna

i följd av kontrollstyrelsens dubbelställning icke kunna ske på lämpligt sätt,

därest kontrollstyrelsen eller eventuellt annat statligt organ bibehålies såsomövervakare

av de nuvarande restaurangbolagen. Med hänsyn härtill torde en

lösning böra sökas efter den linjen, att de åt kontrollstyrelsen nu anförtrodda

uppgifterna brytas ut från statsförvaltningen och överflyttas till en särskild

organisation.

Vid en undersökning rörande den lämpligaste formen för en från statsförvaltningen

fristående organisation, som skall omhänderhava dels restaurangbolagens

nuvarande verksamhet och dels kontrollstyrelsens uppgifter i fråga

örn dessa bolag, ligger det nära till hands att söka en dylik organisationsform

bland sådana juridiska personer — bolag av olika slag, ekonomiska föreningar

och stiftelser — vilkas organisationsform och verksamhetssätt redan nu

finnas närmare reglerade i lagstiftningsväg. Det kan ju för övrigt knappast

komma i fråga att skapa en juridisk konstruktion av nytt slag för nu ifrågavarande

verksamhet, särskilt som åtskilliga fall förekomma redan nu, där

statlig verksamhet drives i exempelvis bolagsform.

Att organisera nu ifrågavarande verksamhet såsom en stiftelse synes mindre

lämpligt. Visserligen är för närvarande just inom restaurangnäringen aktuellt

att sammanföra ett flertal restauranger, var och en organiserad såsom ett

aktiebolag, under gemensam ledning, som består av en stiftelse. Då emellertid

en stiftelse såsom övervakande organ för den verksamhet, som utövas av

de nuvarande restaurangbolagen, svårligen skulle kunna utöva en effektiv

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

ledning i den utsträckning som ur allmän synpunkt skulle vara gagnelig, anse

de sakkunniga sig icke behöva gå närmare in på ett dylikt alternativ.

Av möjligheterna att tillskapa en organisation, bestående av en ekonomisk

förening elier ett aktiebolag — någon annan bolagsform kan uppenbarligen

ej komma i fråga —- är en organisation uppbyggd såsom en ekonomisk förening

givetvis det sämre alternativet.

Med hänsyn lill vad sålunda anförts ämna de sakkunniga i fortsättningen

upplaga till närmare behandling de olika möjligheter som kunna tänkas föreligga

vid organiserandet i aktiebolagets form av den verksamhet som för

närvarande utövas av de fem restaurangbolagen under kontrollstyrelsens

överinseende.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen för reformförslag, som berört

restaurangbolagens verksamhet, är det möjligt att vid övergången till

en annan bolagsorganisation för denna verksamhet följa olika linjer. Enligt

de sakkunnigas mening äro tre olika utvägar möjliga, då det gäller att välja

den aktiebolagsorganisation som — till undanröjande av olägenheterna med

avseende å kontrollstyrelsens dubbelställning — bör övertaga såväl de nuvarande

restaurangbolagens verksamhet som kontrollstyrelsens uppsiktsrätt

över densamma.

1) Den ena utvägen är den som under remissbehandlingen av 1941 års omorganisationsförslag

förordades av statens sakrevision eller alltså att man

tillskapar flera helt fristående aktiebolag, i vilka staten tillförsäkras ett avgörande

inflytande. Antalet bolag torde i så fall kunna bestämmas till 3, 4

eller 5.

2) En annan utväg beslår däri att de nuvarande bolagens verksamhet samt

kontrollstyrelsens uppsiktsmyndighet över densamma överflyttas å ett riksbolag,

vilket — med en central ledning med starkt statligt inflytande —

skall utöva sin verksamhet i olika distrikt; och i varje distrikt skall finnas

en förhållandevis självständig distriktschef, som vid sin sida bör äga tillgång

till en lokal representation. Denna lösning följer alltså samma huvudlinjer

som Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 241 till 1944 års riksdag.

3) Slutligen är den utvägen möjlig att ett centralbolag med därtill hörande

dotterbolag inrättas. Det centrala bolaget skall ha till åliggande att fullgöra

de uppgifter som nu utövas av kontrollstyrelsen ävensom i övrigt samordna

och leda dotterbolagen. Sistnämnda bolags antal torde kunna fastställas till

3, 4 eller 5. Denna utväg anknyter i viss mån till det förslag som framfördes i

vissa av dc förut omnämnda motionerna till 1944 års riksdag.

Vad först angår den utvägen att de nuvarande restaurangbolagens verksamhet

ävensom kontrollstyrelsens uppsiktsmyndighet över densamma överflyttas

å flera fristående aktiebolag med direkt statligt inflytande kunna olika

synpunkter göras gällande för och emot en dylik lösning. Såsom en fördel

med flera fristående aktiebolag skulle kunna åberopas, att man härigenom

eliminerade olägenheterna av kontrollstyrelsens dubbelställning samtidigt

som man gjorde minsta möjliga ingrepp i den nu bestående organisationen.

Andra fördelar skulle bestå däri — såsom tidigare framhållits av statens

sakrevision — att varje bolag bomme att sträva efter att uppvisa en god

skötsel och ett fördelaktigt driftsresultat i förhållande till de övriga; förekomsten

av flera än ett bolag på området skulle alltså lämna möjlighet till

jämförelser av olika slag, vilka icke i samma grad skulle föreligga om verksamheten

omhänderhades av endast ett bolag. En uppdelning av ifrågavarande

verksamhet på nu angivet sätt skulle vidare motverka en eventuell

likriktning inom restaurangnäringen och således bidraga till att de olika restaurangernas

särprägel icke ginge förlorad. För avgörande av sådana frågor

som vore gemensamma för samtliga restaurangbolag kunde samarbete

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

etableras mellan bolagens styrelser, och enhetlighet i behandlingen av olika

ärenden kunde vinnas genom att vissa — av Kungl. Maj :t utsedda styrelseledamöter

skulle vara gemensamma för alla bolagen. Möjligheterna för

de nya bolagen att vinna en lokal anknytning skulle, därest bolagens antal

bestämdes till fern, vara lika stora som enligt den nu gällande ordningen.

Slutligen kan måhända den synpunkten anföras, att man genom inrättandet

av flera fristående bolag skulle undvika att centralisera ledningen tor restaurangbolagen

till huvudstaden.

Å andra sidan må framhållas den nackdelen med förevarande alternativ,

att man genom tillskapandet av 3, 4 eller 5 fristående restaurangbolag finge

lika många dyrbara förvaltningsapparater. En fördyring av själva ledningen

av driften skulle alltså kunna tänkas bliva följden av en omorganisation

efter denna linje. I konkurrensen mellan bolagen inbördes skulle bolagsledningarna

i främsta rummet sträva efter att visa upp ett gott ekonomiskt

resultat; de rent ekonomiska intressena inom bolagen kunde följaktligen befaras

dominera på bekostnad av de lika viktiga sociala synpunkterna. De

nuvarande bolagens ekonomiska förutsättningar äro — såsom framgår av

det statistiska materialet rörande bolagen — synnerligen skiftande. Skulle

de nuvarande bolagen omvandlas tili helt fristående bolag, skulle olikheten

härutinnan mellan bolagen framträda ännu tydligare; och vid en lågkonjunktur

skulle bolagens möjligheter att bemästra en sådan bli mindre än

inom ett gemensamt företag. Såsom ett praktiskt exempel på bolagens olika

ekonomiska förutsättningar må här omnämnas, att ordnade pensionsförhållanden

ännu icke kunnat införas för personalen vid restaurangbolagen, beroende

på att icke samtliga bolag ansetts vara i stand att bära kostnaderna

för pensioneringen. Även i andra hänseenden än beträffande rent

ekonomiska frågor torde nackdelar vara förenade med tillskapandet av

flera fristående bolag. Sålunda skulle det kunna befaras, att bolagen,

framför allt i personalärenden, skulle låta rena prestigesynpunkter spela

en stor roll. Härigenom skulle uppstå svårigheter att i olika fall placera

lämplig arbetskraft på den plats, där vederbörande skulle göra den

största nyttan. Att farhågorna i detta avseende icke torde vara obefogade bestyrkes

därav, att dylika synpunkter gjort sig gällande redan inom den nuvarande

organisationen, som dock står under kontrollstyrelsens överinseende.

Ehuru det såsom förut anförts skulle kunna anses vara en fördel med flera

fristående bolag ur den synpunkten, att man därigenom avvärjde risken för

en eventuell likriktning inom restaurangnäringen, torde dock böra framhållas,

att örn antalet självständiga bolag bestämdes till exempelvis fem, dessa

bolag komme att vart för sig omfatta så många restauranger, att denna

risk icke helt eliminerades. En organisation med flera fristående bolag har

vidare den svagheten, att en central ledning saknas, vilket är så mycket mera

olägligt som åtskilliga ärenden med nödvändighet måste avgöras efter

enhetliga linjer, exempelvis frågor rörande tillämpningen av gällande utskänkningsbestämmelser

samt lönefrågor. Visserligen kan man genom en

samorganisation till en del avhjälpa denna olägenhet, men en dylik samorganisation

besitter givetvis icke den handlingskraft och effektivitet, som kan

ådagaläggas av ett centralt, beslutande organ. Vad slutligen beträffar den

lokala anknytningen i de olika bolagens ledning ma framhållas, att i samma

mån sorn i styrelserna ingå ledamöter, som äro gemensamma för alla bolagen,

minskas möjligheterna alt i styrelserna bereda plats för lokala förtroendemän.

Därest antalet fristående bolag — såsom statens sakrevision förutsatt

— bestämmes lägre än till fern, blir utrymmet för (lid lokala inflytandet än

mera begränsat. Över huvud taget kail det med visst fog göras gällande,

att lokala synpunkter icke kunna komma lill sin rätt under annan förutsätt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

ning än att i de fristående restaurangbolagens ledning funnes representanter

för varje plats där bolagen dreve verksamhet. Skulle de lokala intressena

tillgodoses i denna utsträckning erfordrades antingen mycket stora styrelser

i ett fåtal bolag eller ock ett stort antal bolag; och dessa alternativ synas

föga tilltalande.

De övriga två utvägarna för överförande av restaurangbolagens nuvarande

verksamhet och kontrollstyrelsens uppsiktsmyndighet över densamma på

en organisation i aktiebolagets form innebära, såsom förut anmärkts, tillskapandet

av antingen ett riksbolag med distriktschefer och erforderlig lokal

representation eller ock ett centralbolag med därtill knutna dotterbolag.

För dessa två utvägar är alltså gemensamt, att de -— i motsats till det först

behandlade alternativet — gå ut på inrättandet av ett enda — gemensamt -—- aktiebolag för den centrala ledningen av verksamheten.

Innan de sakkunniga gå närmare in på frågan vilka fördelar och nackdelar

som kunna tänkas föreligga med ett gemensamt bolag —- vare sig detta

bygges ut med dotterbolag eller icke — torde böra något beröras vilka uppgifter

som i de olika fallen böra ankomma på bolagets centrala ledning och

vilka uppgifter som skola handhavas av distriktscheferna med biträde av

lokal representation resp. dotterbolagen. Hos den centrala ledningen torde

böra förläggas alla frågor, som nu behandlas av kontrollstyrelsen. Jämväl

en viss inspektionsverksamhet samt behandlingen av frågor av mera allmän

natur såsom sociala frågor, viktigare spörsmål angående stängningstider och

kvantitetsbegränsningar samt personal- och lönefrågor torde böra tillhöra den

centrala ledningens uppgifter. Alla frågor om inköp av fastigheter, större

ombyggnadsfrågor samt frågor om inrättande och slopande av restauranger

böra förläggas centralt liksom frågor örn inköp av större förnödenhets- och

förbrukningsartiklar. Såsom exempel på dylika artiklar må nämnas fisk,

maltdrycker, läskedrycker, kolonialvaror, linne, silver, porslin och kökstillbehör.

Beträffande de hjälpavdelningar som f. n. äro inrättade vid restaurangbolagen

— exempelvis charkuterifabrik, tvättinrättning, snickeri- och

tapetserareverkstad — synes det mest naturligt, att dessa avdelningar även

efter en omorganisation böra drivas lokalt om ej särskilda skäl kunna anföras

för en annan ordning. Däremot har erfarenheten visat, att det är nödvändigt

att frågor rörande fördelningen av personalen böra handläggas av den

centrala ledningen. I fråga om bokföringen torde denna böra förläggas hos de

lokala organen i större utsträckning om dessa äro dotterbolag till ett centralbolag

än om distriktschefer stå i spetsen för desamma. En central huvudbokföring

måste föras och avslutas av det centrala organet. I övrigt torde det

dock vara svårt att på förhand mera i detalj angiva de befogenheter, som

böra tillkomma bolagets centrala ledning resp. vederbörande lokala organ. I

praktiken kunna givetvis uppkomma kompetenskonflikter mellan de centrala

och lokala styresmännen, men i dylika konflikter bör självfallet den

centrala ledningen fälla avgörandet.

I förhållande till en organisation, bestående av flera fristående bolag, får

tillskapandet av ett gemensamt bolag — vare sig detta bygges ut med dotterbolag

eller icke — anses medföra åtskilliga fördelar. Då kontrollstyrelsen

f. n. utgör en överinstans i förhållande till de nuvarande restaurangbolagen,

skulle ett gemensamt bolag, som från nu ifrågavarande synpunkt i huvudsak

skulle få till uppgift att övertaga kontrollstyrelsens berörda åligganden, icke

medföra någon väsentlig ändring av det nu bestående. Särskilt örn man väljer

alternativet med centralbolag och dotterbolag blir omorganisationen i

själva verket av förhållandevis ringa omfattning. Inrättandet av ett gemensamt

bolag har det väsentliga företrädet framför flera fristående bolag att

härigenom tillskapas ett centralt — handlingskraftigt — organ, som kan ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

öva det allmännas inflytande över den av restaurangbolagen nu bedrivna

verksamheten. Del är ju uppenbart, alt cn samorganisation som saknar beslutanderätt

— hur dugande krafter som än ingå i organisationen — icke

kan jämföras med en central bolagsledning med självständig beslutanderätt.

Tillskapandet av ett gemensamt bolag skulle vidare medföra säkrare

garantier för alt frågor av större räckvidd bleve avgjorda efter enhetliga

linjer. Vad angår de ekonomiska frågorna är det tydligt, att ett gemensamt

bolag skulle äga helt andra förutsättningar och möjligheter att exempelvis

bemästra en lågkonjunktur än ett flertal från varandra helt fristående bolag

med lokalt begränsade verksamhetsområden. Det är jämväl antagligt att en

driftsform med ett bolag skulle ställa sig mera kostnadsbesparande än örn

flera helt fristående bolag inrättades. Denna fråga komma de sakkunniga

att i ett senare sammanhang upptaga till särskild behandling. Om den nuvarande

restaurangbolagsverksamheten koncentrerades inom ett gemensamt bolag

skulle en definitiv reglering av de anställdas pensionsförhållanden lättare

kunna genomföras. Möjligheten att göra jämförelser mellan det ekonomiska

resultatet av verksamheten inom olika delar av landet skulle föreligga även

om ett gemensamt bolag inrättades; såsom förut anförts borde ju bokföringen

i första hand ordnas lokalt inom de olika distrikten resp. dotterbolagen.

Vad angår frågor av social natur skulle dessa kunna handläggas på ett ur

allmän synpunkt ändamålsenligt sätt, därest en central ledning funnes för

restaurangbolagsverksamheten. Beträffande risken för en likriktning och

uniformering av den verksamhet som nu utövas av de fem restaurangbolagen

torde böra framhållas, att redan med den nu bestående organisationen

föreligger risk för en viss uniformitet; och det kan knappast antagas, att

risken härför skulle bliva större därest ett gemensamt bolag tillskapades med

särskild lokal anknytning.

Vad härefter angår de nackdelar, som äro förenade med införandet av ett

gemensamt bolag i stället för flera fristående sådana, ligger det nära till

hands att påstå att ett gemensamt bolag skulle bliva alltför stort och ohanterligt

för att på rätt sätt kunna handhava de skilda uppgifter som falla på

ett sådant bolags lott. Denna synpunkt kan göras gällande särskilt med avseende

å ett tilltänkt riksbolag utan dotterbolagsorganisation, i synnerhet

om detta riksbolag icke förses med en effektiv distriktsorganisation. De nackdelar

som i övrigt kunna anföras mot nu ifrågavarande förslag i jämförelse

med förslaget om inrättande av flera fristående bolag sammanhänga med

frågan i vad mån och på vilket sätt en lämplig anknytning kan vinnas mellan

den centrala ledningen för bolaget och de lokala intressena. Kan en tillfredsställande

lokal anknytning icke åvägabringas enligt förevarande alternativ

skulle detta innebära en försämring i förhållande till både en organisation

med flera fristående bolag och den nu rådande ordningen.

Därest man vid valet mellan de nu behandlade utvägarna att tillskapa flera

fristående bolag eller ett gemensamt bolag stannar inför det senare alternativet,

torde en närmare jämförelse böra göras mellan de förut omnämnda

båda alternativen med å ena sidan ett riksbolag med distriktschefer och lokal

representation samt å andra sidan ett centralbolag med därtill hörande dotterbolag.

Beträffande alternativet med ett riksbolag med distriktschefer och lokal

representation torde såsom en fördel med nämnda alternativ kunna anföras

att en riksbolagsorganisation — förutom att den är förhållandevis enkel

till sin konstruktion — ställer sig något billigare än en organisation med

centralbolag och dotterbolag. Skillnaden ur kostnadssynpunkt mellan de båda

alternativen torde dock icke vara särskilt stor. Vidare torde det icke föreligga

några svårigheter att inom en riksbolagsorganisation verkställa änd
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

ringar av de olika distriktsområdena. Vad angår förslaget om inrättandet av

centralbolag med dotterbolag talar till förmån för detta alternativ den

omständigheten att — såsom särskilt understrukits i 1941 års promemoria

— ansvaret för den lokala förvaltningen skarpare accentueras då förvaltningen

sker i form av dotterbolag, vilkas styrelser vid verksamhetens utövande

äro bundna av i aktiebolagslagen meddelade föreskrifter. Vidare må

erinras örn att de nuvarande restaurangbolagen i sina förut omnämnda remissyttranden

anslutit sig till en lösning av omorganisationsfrågan enligt

denna linje. Det är givetvis icke utan sin betydelse för restaurangrörelsens

framtid, att denna rörelse drives i en form som vinner uppskattning hos den

för rörelsen ansvariga personalen. Även sistnämnda argument skulle därför

utgöra skäl för att man valde alternativet med centralbolag och dotterbolag.

Å andra sidan kan man i fråga örn detta alternativ ej bortse ifrån att en dylik

holdingbolagskonstruktjon enligt en utbredd uppfattning icke har det allra

bästa anseende. Sålunda har gjorts gällande, att holdingbolag kunna missbrukas

antingen i syfte att eliminera riskerna för ett alltför omfattande ansvar

lör ingångna förbindelser eller för att kringgå eller mildra beskattningen

av en rörelse som drives inom holdingbolagsorganisationens ram. Utan att

förringa betydelsen av dessa synpunkter torde det dock böra framhållas, att

dessa icke i någon mån äga giltighet med avseende å en eventuell organisation

med centralbolag och dotterbolag inom den del av restaurangnäringen,

varom nu är fråga, särskilt med hänsyn till att staten skall äga avgörande inny

tande inom organisationen, vars vinst dessutom skall i sin helhet tillfalla

det allmänna.

En mera väsentlig skillnad mellan nu berörda båda alternativ kan möjligen

uppkomma i ett annat avseende nämligen i fråga örn möjligheterna att

vinna en anknytning mellan resp. bolag och de lokala intressena på sådana

orter där bolagen driva restaurangrörelse. Därest man väljer alternativet

med centralbolag och dotterbolag kan den lokala anknytningen vinnas genom

styrelseledamöterna i dotterbolagen. Med sistnämnda alternativ skulle

ändringen i förhållande till vad som nu gäller bliva ganska obetydlig; dock

minskas möjligheterna att få en allsidig representation i dotterbolagens styrelser

i samma mån som dessa reduceras eller däri komma att ingå representanter

för centralbolagets styrelse.

Örn åter alternativet med riksbolag med distriktschefer och distriktsråd

eller annan lokal representation anses böra ifrågakomma, uppstå vissa svårigheter

att ordna den lokala anknytningen på ett tillfredsställande sätt.

De svårigheter som föreligga i detta hänseende voro särskilt uppmärksammade

under riksdagsbehandlingen av den förut omnämnda propositionen nr

241 till 1944 års riksdag. Härutinnan må erinras örn dels att i berörda proposition

förordades, att vederbörande kommunala myndigheter skulle äga utse

särskilda delegerade med rätt för dem att tillhandagå riksbolagets ledning

med råd och anvisningar angående rörelsens bedrivande, och dels att 1944

års bevillningsutskott särskilt underströk, alt den av SARA anvisade utvägen

att tillskapa distriktsråd borde närmare övervägas av det föreslagna nya

riksbolaget. Enligt de sakkunnigas mening synes det förslag som framlades

i 1944 års proposition icke på ett ändamålsenligt sätt bereda utrymme åt

det lokala inflytandet. Det torde emellertid icke vara praktiskt omöjligt att

genom tillskapande av distriksråd vid sidan av distriktscheferna ernå lokal

förankring i den utsträckning som allmänt anses vara behövlig. Förutsättningarna

härför äro i första hand att distriktschefemas handlingsfrihet i

förhållande till riksbolagets centrala ledning icke beskäres alltför mycket,

samt att garantier skapas för att distriktsråden beredes tillfälle att följa utvecklingen

inom resp. distrikt och göra sin speciella mening gällande in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

för både vederbörande distriktschef och den centrala ledningen för bolaget.

Erhålla dessa synpunkter tillräckligt beaktande vid införandet av ett riksbolag,

torde det i själva verket kunna anses, att skillnaden mellan förevarande

båda alternativ, såvitt angår möjligheterna att skapa en effektiv lokal anknytning,

icke är alltför betydande.

VII. De ekonomiska återverkningarna av en omorganisation av

de nuvarande restaurangbolagen till ett gemensamt aktiebolag.

Det är uppenbarligen av intresse att såvitt möjligt få klarlagt, huruvida en

omorganisation av den rörelse, som f. n. drives av de fem restaurangbolagen

under kontrollstyrelsens överinseende, kan — samtidigt som därigenom de

föreliggande olägenheterna undanröjas — resultera i några besparingar. För

att närmare belysa denna fråga torde en jämförelse böra göras emellan å

ena sidan den nuvarande organisationen och å andra sidan de tre olika slag av

aktiebolagsorganisationer, som i den föregående framställningen särskilt diskuterats.

Emellertid torde härvid omedelbart kunna konstateras, att då skillnaden

mellan den nuvarande organisationen och alternativet med flera fristående

bolag är förhållandevis obetydlig på de områden, inom vilka besparingar

skulle kunna tänkas uppkomma, besparingsmöjligheterna genom en

omorganisation efter denna linje äro mycket begränsade. På grund härav

torde det vara tillräckligt att göra en jämförelse mellan den nuvarande organisationen

och en organisation, bestående av ett gemensamt aktiebolag. Huruvida

sistnämnda aktiebolag kommer att driva sin verksamhet genom dotterbolag

eller icke torde i förevarande hänseende vara utan betydelse. Det

resultat som erhålles vid en dylik undersökning rörande besparingsmöjligheterna

torde i huvudsak kunna tjäna till ledning även vid en jämförelse

mellan alternativet med flera fristående bolag, å ena, samt de båda alternativen

med ett gemensamt bolag, å andra sidan.

Vid övervägande av alternativet att överföra de nuvarande restaurangbolagens

verksamhet till ett gemensamt bolag synes möjligheten att genom en

sådan åtgärd vinna besparingar böra särskilt prövas i två hänseenden, nämligen

dels i fråga om de vinster, som möjligen kunna göras genom en centralisering

av vissa varuinköp, och dels i avseende å kostnaderna för den centrala

förvaltningen.

I förstnämnda hänseendet har kontrollstyrelsen, på uppdrag av de sakkunniga,

från restaurangbolagen införskaffat vissa uppgifter rörande storleken

av nämnda bolags varuinköp under år 1943, fördelade på olika varugrupper

och varuslag, samt därefter med biträde av verkställande direktören

i VARA verkställt bedömning av lämpligheten för olika varugrupper av en

centralt anordnad upphandling och möjligheten att vid sådan upphandling

ernå prisreduceringar å olika varuslag. Den sålunda verkställda utredningen

visar, att restaurangbolagens inköp av varor, exklusive rusdrycker och tobak,

under nämnda år uppgingo till omkring 39,2 milj. kronor. Härav ha varor

lill ett sammanlagt värde av cirka 15,9 milj. kronor ansetts lämpligen kunna

göras till föremål för central upphandling. På grundval av vissa närmare

angivna antaganden, olika för olika varuslag, har den prisreducering, som

härigenom skulle kunna emotses, beräknats till något (iver 1 milj. kronor.

Härmed har således angivits storleksordningen av den årliga besparing, som

vid varuinköp av 1943 års omfattning och fördelning pa olika varuslag kan

antagas möjlig genom en av ett gemensamt bolag bedriven central upphandling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

För egen del anse de sakkunniga sig böra understryka, att den sålunda

framlagda slutsiffran 1 milj. kronor örn året är grundad på antaganden, för

vilka — enligt vad som ligger i sakens natur — icke finnes något så beskaffat

underlag som medgiver en säker beräkning. Då emellertid utredningen omhänderhafts

av speciella fackmän på området och då de i utredningen gjorda

antagandena icke förefalla osannolika eller strida mot eljest vunna erfarenheter

av möjligheterna att genom centraliserade inköp uppnå prisreduceringar,

äro de sakkunniga i allt fall av den uppfattningen, att utredningen

har ett visst värde vid bedömandet av frågan, i vad mån besparingar kunna

tänkas uppkomma genom övergången till en ny bolagsorganisation.

Beträfiande härefter möjligheterna att vinna besparingar i fråga om de

centrala förvaltningskostnaderna torde det kunna antagas, att en organisation

enligt alternativet med riksbolag skulle ställa sig något billigare och en

organisation enligt alternativet med centralbolag med dotterbolag något dyrare

än den nu bestående organisationen. Till kostnaderna för sistnämnda

organisation böra därvid hänföras jämväl kostnaderna för kontrollstyrelsens

befattning med restaurangbolagen. Skillnaden i de centrala förvaltningskostnaderna

vid de olika organisationsformerna synes dock vara av så ringa

storleksordning, att det icke torde vara erforderligt att i förevarande hänseende

framlägga någon närmare specificering över de centrala förvaltningskostnaderna

i de olika fallen, i synnerhet som en dylik specificering givetvis

skulle bliva endast mycket ungefärlig.

VIII. De sakkunnigas förslag till omorganisation av de nuvarande

restaurangbolagens verksamhet.

o Allmän motivering. Såsom av den föregående framställningen torde framgå

äro de sakkunniga av den uppfattningen, att en omorganisation av den

verksamhet, som för närvarande — under kontrollstyrelsens överinseende

— bedrives av de fem restaurangbolagen, bör ske efter den linjen, att en ny

aktiebolagsorganisation tillskapas för ifrågavarande verksamhet.

Av de tre utvägar, vilka de sakkunniga ansett framkomliga vid genomförandet

av den omorganisation, varom nu är fråga, synes förslaget örn inrättandet

av flera fristående aktiebolag vara det minst lämpliga. De sakkunniga,

som därför anse sig icke kunna förorda detta alternativ, ha härutinnan fäst

avgörande vikt vid att en organisation med flera fristående aktiebolag skulle

komma att sakna ett centralt — med självständig beslutanderätt utrustat —

organ, som vore i stånd att effektivt utöva det allmännas inflytande på restaurangrörelsen

och handhava ledningen av rörelsen på det ur ekonomiska och

sociala synpunkter lämpligaste sättet.

Beträffande övriga båda alternativ eller alltså tillskapandet av antingen

ett riksbolag med distriktschefer samt distriktsråd eller annan lokal representation,

å ena, samt ett centralbolag med dotterbolag, å andra sidan, väga

fördelarna och nackdelarna med dessa alternativ så jämnt, att inom de sakkunniga

förelegat synnerlig tvekan inför valet mellan dem. Med båda alternativen

äro förenade i främsta rummet de fördelarna, att därigenom skulle

skapas en central ledning för verksamheten i sin helhet och att i båda

fallen skulle avsevärda besparingar stå att vinna. Å andra sidan ha de sakkunniga

icke kunnat undgå att taga intryck av att med vartdera alternativet

äro förknippade vissa nackdelar; mot förslaget om inrättandet av ett centralbolag

med dotterbolag har sålunda särskilt understrukits, att kompetenskonflikter

mellan den centrala ledningen och dotterbolagen skulle kunna lägga

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

hinder i vägen för en rationellt driven rörelse, och beträffande det andra

alternativet har gjorts gällande, att riksbolaget bleve alltför stort för att

kunna administreras på ett tillfredsställande sätt och att det lokala inflytandet

på bolagets rörelse icke skulle kunna i tillräcklig grad tillgodoses.

De sakkunniga lia vid sina överväganden av den nu föreliggande omorganisationsirågan

stannat för den lösningen, att de för sin del förorda alternativet

med centralbolag med dotterbolag.

Vid detta sitt ståndpunktstagande lia de sakkunniga ansett följande synpunkter

vara av avgörande betydelse. Genom centralbolaget — som skall

övertaga bland annat kontrollstyrelsens direktivgivande och kontrollerande

verksamhet, varigenom de i direktiven angivna olägenheterna i följd av kontrollstyrelsens

dubbelställning elimineras — kan det allmänna i erforderlig

utsträckning tillförsäkras inflytande över bolagets verksamhet samtidigt som

denna verksamhet erhåller en fast och enhetlig ledning. I förhållandet mellan

centralbolaget och dotterbolagen har centralbolaget möjlighet — i sista

hand på grund av sitt aktieinnehav i dotterbolagen — att bestämma över

ledningen av dessa, varför eventuella kompetenskonflikter kunna lösas enligt

den mening som i varje särskilt fall företrädes av centralbolaget. Genom

en uppdelning av den lokala verksamheten på ett antal dotterbolag undvikes

en alltför långt gående centralisering av verksamheten och därjämte skapas

underlag för att vinna en — såsom det allmänt anses — värdefull lokal

förankring i ungefär samma omfattning som för närvarande. Ehuru alternativet

med cenlralbolag med dotterbolag icke torde kunna möjliggöra besparingar

i fullt samma utsträckning som alternativet med ett riksbolag,

eftersom kostnaderna för centralbolagets och dotterbolagens styrelser troligen

bliva större än kostnaderna för styrelsen och den lokala representationen

inom riksbolaget, torde det i allt fall kunna anses, att skillnaden i besparingar

mellan nämnda två alternativ är så ringa att den ej bör spela någon

roll vid valet av den ur övriga synpunkter mest lämpliga organisationsformen.

I detta sammanhang torde de sakkunniga böra något beröra jämväl fragan

om förhållandet mellan den restaurangrörelse, som genom restaurangbolagen

drives av det allmänna, å ena, samt den enskilda restaurangnäringen,

å andra sidan. Enligt vad som är allmänt känt lia restaurangbolagen under

senare år övertagit åtskilliga restaurangföretag, vilka icke kunna anses såsom

folkrestauranger i egentlig mening. Härvid förtjänar dock framhållas, att

initiativ till övertagande av äldre restauranger så gott som alltid kommit från

vederbörande kommunala myndigheter. Även örn den hittillsvarande utvecklingen

icke berättigar till några farhågor för monopolisering av restaurangrörelsen

i dess helhet — det avgjort övervägande antalet restauranger äro

alltjämt i enskild ägo — torde det dock böra understrykas, att centralbolaget

för framtiden i första hand bör koncentrera sig på folkrestaurangrörelsen.

Efter den nu föreslagna omorganisationens genomförande kommer för övrigt

centralbolaget att bliva så stort, att bolaget framdeles bör låta sig angeläget

vara att iakttaga återhållsamhet då fråga uppkommer om förvärv av ytterligare

restauranger av högre klass. Vad nu sagts bör uppenbarligen icke

hindra centralbolaget att övertaga dylika restauranger i den mån ett allmänt

intresse kräver alt så sker; och givetvis kan centralbolaget ej heller ställa

sig avvisande mot en begäran örn bolagets övertagande av en restaurang av

högre klass i sådant fall, där behovet av folkrestaurang på en viss ort icke

lämpligen kan tillgodoses under annan förutsättning än att centralbolaget

samtidigt övertager en därstädes befintlig restaurang av högre klass.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Speciell motivering. De sakkunniga övergå härefter till behandlingen av

frågan, huru centralbolaget och dotterbolagen mera i detalj böra organiseras.

Centralbolaget. Vad först angår det av de sakkunniga förordade centralbolaget

torde detsamma i stort sett kunna byggas upp på samma sätt som det

i propositionen nr 241 till 1944 års riksdag föreslagna riksbolaget.

Beträffande central b olagets struktur och dess allmänna

uppgifter må följande framhållas. Det nya bolaget — som torde kunna

erhålla benämningen »Sveriges centrala restaurangaktiebolag» — bör ha till

ändamål att driva restaurang- och hotellrörelse ävensom att idka annan

därmed sammanhängande verksamhet. I detta hänseende torde böra gälla,

att sådana tillstånd till utskänkning av rusdrycker, som för närvarande utnyttjas

av de fem restaurangbolagen, för framtiden skola omhänderhavas

av det nya bolaget. Ät detta bolag ensamt skall alltså anförtros bl. a. hela

folkrestaurangrörelsen. Beträffande själva tillståndet till utskänkning bör

detta — i princip i samma omfattning som för närvarande — meddelas vederbörande

systembolag, som framdeles dock icke skall äga rätt att självt

utnyttja detsamma; innan tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag,

må begagnas, skall alltså tillståndet överlåtas antingen till det nya

bolaget eller till enskild restauratör. I fråga örn det nya bolagets uppgifter

må vidare anmärkas, att bolaget bör omhänderhava den utskänkningsrörelse,

som avses i 3 kap. 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen. I enlighet härmed

komma systembolagen framdeles — frånsett att de, med vissa speciella undantag,

alltjämt skola vara bärare av utskänkningstillstånden och att de bibehållas

vid sina befogenheter med avseende å utskänkningsbestämmelsema

— att vara avkopplade från all befattning med utskänkningen av rusdrycker.

Det nya bolagets rätt att driva folkrestaurangrörelse bör prövas av Kungl.

Maj:t och medgivande därtill torde böra lämnas för viss tid, lämpligen för

fyra år i sänder.

Centralbolagets aktiekapital torde — nied hänsyn till att de nuvarande

restaurangbolagens aktiekapital utgör tillhopa 4 850 000 kronor — kunna bestämmas

till lägst fem och högst femton miljoner kronor. Varje aktie bör

lyda å 1 000 kronor. Då såsom förut framhållits staten bör erhålla bestämmanderätten

i bolaget, bör huvudparten av aktierna ägas av det allmänna.

Denna del av aktiekapitalet torde böra utgöras av preferensaktier till ett

belopp av högst 14 950 000 kronor. Återstående delen av aktiekapitalet, 50 000

kronor, torde böra utgöras av stamaktier, tecknade av förslagsvis tio enskilda

personer, som kunna förutsättas representera erfarenhet och insikt på rusdryckshanteringens

område samtidigt som de intaga en fri och självständig

ställning. Stamaktieägarna böra utses av Kungl. Maj:t och garantier böra

skapas mot att icke önskvärda personer genom överlåtelse eller annat fång

förvärva dylika aktier. Beträffande högsta tillåtna utdelningen å stamaktierna

torde densamma — med hänsyn till att aktieägarna själva få vidkännas

kostnaderna för inställelse vid bolagsstämma — böra bestämmas till fem

procent. Till jämförelse må omnämnas, att högsta tillåtna utdelningen å

motsvarande aktier i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet och aktiebolaget

vin- & spritcentralen bestämts till fem och en halv procent. Vinsten å bolagets

verksamhet skall inlevereras till statsverket.

Av centralbolagets styrelse, som bör bestå av åtta ledamöter och fyra suppleanter,

torde halva antalet, däribland ordföranden och vice ordföranden,

böra utses av Kungl. Maj:t och återstoden av bolagsstämman. Centralbolagets

verkställande direktör bör lämpligen beredas plats i styrelsen antingen

såsom ledamot eller såsom suppleant. Antalet revisorer kan bestämmas till

fem, av vilka en utses av Kungl. Majit, en av bolagsstämman och tre av fullmäktige

i riksgäldskontoret. I samma ordning torde revisorssuppleanter bö
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

ra utses. Beträffande slutligen frågan om rösträtt vid bolagsstämman bör

varje aktie medföra en röst, dock att vid val av ledamöter och suppleanter i

styrelsen samt av revisor och suppleant för denne varje stamaktie bör medföra

trehundra röster; härigenom skulle beredas möjlighet för stamaktieägarna

att i sistnämnda frågor göra sin mening gällande. I enlighet med den

praxis som sedan länge varit rådande hos de enskilda aktieägarna i aktiebolaget

vin- & spritcentralen torde stamaktieägarna i centralbolaget lämpligen

böra välja ledamöter och suppleanter i styrelsen samt revisor och suppleant

för denne utanför sin egen krets.

Slutligen anse de sakkunniga sig böra uttala såsom sm mening, att till nu

nämnda uppdrag i centralbolaget icke bör utses någon som uppnått 70 års

ålder. , , . , ...

Vad angår sättet för verksamhetens bearivande skall

centralbolaget, såsom förut anförts, driva sin rörelse genom dotterbolag.

Vid verksamhetens utövande bör det åligga centralbolaget att ställa sig till

efterrättelse de föreskrifter Kungl. Maj:! utfärdar eller kan komma att utlärda

i fråga örn handhavandet av utskänkningen av rusdrycker, att noggiant

uppfylla de villkor, som föreskrivits i samband med överlåtelse å bolaget

av tillstånd till utskänkning av rusdrycker, att vid sådan utskänkning tilllämpa

de grunder för prissättningen som kontrollstyrelsen kan komma att

föreskriva ävensom att städse nied omsorg och noggrannhet handhava de

ekonomiska och sociala uppgifter vilka ankomma pa bolaget. Det toran vidare

böra särskilt föreskrivas för centralbolaget, att bolaget vid handläggningen

av frågor, som beröra lokala förhallanden, skall i erforderlig utsträckning

söka kontakt med vederbörande lokala myndigheter, bereda de lokalt verksamma

organen inom bolagets rörelse tillfälle att framlägga sina synpunkter

i dylika frågor för bolagets centrala ledning ävensom på andra sätt som

stå‘bolaget till buds bidraga till att kontakt uppehälles med de lokala intressena.

Inom centralbolaget bör finnas ett arbetsutskott med uppgift att

bereda frågor som skola avgöras av styrelsen ävensom att behandla andra

spörsmål av större betydelse för bolagets verksamhet. Centralbolaget bor

med<fivas rätt att överföra vinstmedel till pensionsstiftelse. Vidare bör centralbolaget

äga rätt att verkställa avsättningar till fonder inom en icke alltför

snävt begränsad ram; avsättning bör salunda fa ske till vinstregleringsfond

och reservfond. Vinstregleringsfonden bör enligt de sakkunnigas mening

maximeras till 15 miljoner kronor och till reservfond bör få avsättas högst

1 5 miljoner kronor årligen till dess fonden uppgår till 15 miljoner kronor.

Annan'' avsättning till fonder bör ej få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgi
-

Slutligen må i detta sammanhang beröras en annan i råga, som ar lortjant

av särskild uppmärksamhet. Vid behandlingen inom bevillningsutskottet av

1944 års proposition rörande restaurangbolagens omorganisation framhölls

— såväl av utskottsmajoriteten som av ett flertal reservanter —- att det da

föreslagna riksbolaget icke skulle få betraktas såsom ett skatteinstrument; i

stället skulle det nya bolaget driva sin rörelse så, att fördelarna av en god

skötsel komme konsumenterna själva till godo. Detta uttalande från bevillningsutskottets

sida är enligt de sakkunnigas mening i full utsträckning tilllämpligt

även med avseende å den av de sakkunniga nu förordade organisationen,

bestående av centralbolag med dotterbolag. De sakkunniga förutsätta,

att nu berörda synpunkt icke framdeles .skjutes åt sidan.

Dotterbolagen. Beträffande härefter dotterbolagen lill centralbolaget anse

de sakkunniga sig böra förorda, alt dotterbolagens antal, åtminstone under

den första tiden av centralbolagets verksamhet, fastställes till fem. I enlig
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

het härmed torde samtliga de nu bestående restaurangbolagen böra övertagas

av centralbolagel såsom dotterbolag lill detta. Huruvida det sedermera bör

ske en ökning eller minskning av dotterbolagens antal, torde det icke vara

möjligt att nu uttala sig om; i stället bör det ankomma på centralbolagets

ledning att framdeles under hänsynstagande till de olika synpunkter, som

kunna anläggas på denna fråga, verkställa de omregleringar som finnas mest

ändamålsenliga.

Beträffande dotterbolagens struktur och allmänna uppgifter

må till en början anmärkas, att dotterbolagen eller alltså de nuvarande

restaurangbolagen — vilka jämväl i fortsättningen, så länge deras

verksamhetsområden ej väsentligen ändras, lämpligen böra utöva sin verksamhet

under samma namn som för närvarande — skola hava till uppgift

att inom resp. områden handhava den restaurangrörelse och annan därmed

sammanhängande verksamhet, seni anförtros dem av centralbolaget.

Vid själva övergången till den nya ordningen torde av praktiska skäl icke

böra ske någon ändring i fråga örn de fem nuvarande restaurangbolagens

aktiekapital. Beträffande fördelningen av de fem bolagens aktier i stamaktier

och preferensaktier hör däremot en ändring genomföras i samband

med att bolagen övergå till att fungera såsom dotterbolag till centralbolaget.

Med hänsyn till de nuvarande aktiekapitalens storlek synes en

sådan uppdelning av aktierna lämplig att stamaktiekapitalet fastställes till

högst en procent av hela aktiekapitalet eller, om detta är bestämt till vissa

minimi- och maximibelopp, högst en procent av minimikapitalet, i vartdera

fallet dock till minst 20 000 kronor.1 I fråga om äganderätten till stamaktierna

torde böra gälla i huvudsak samma bestämmelser som de sakkunniga förordat

med avseende å äganderätten till stamaktierna i centralbolaget, dock

bör beslut rörande tillstånd till förvärv av stamaktie i dotterbolagen meddelas

— icke av Kungl. Majit — utan av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets

styrelse har sitt säte. De sakkunniga förutsätta, att resp. länsstyrelser

komma att tillse, att stamaktieägarna utväljas på olika håll inom dotterbolagets

verksamhetsområde. Beträffande återstoden av aktiekapitalet i dotterbolagen

bör denna del utgöras av preferensaktier, vilka skola ägas uteslutande

av centralbolaget. Enligt de sakkunnigas mening böra alltså systembolagen,

vilkas uppgifter äro av helt annan art än de uppgifter som f. n. handhavas

av de fem restaurangbolagen, helt avkopplas från restaurangbolagens verksamhet.

Såsom i det föregående anförts komma vissa av de arbetsuppgifter vilka

hittills vilat å de fem restaurangbolagen att övertagas av centralbolaget. På

grund härav torde det icke vara erforderligt att sedan dotterbolagsorganisationen

införts bibehålla så stora styrelser som de nuvarande. En tillräckligt

effektiv lokal anknytning skulle kunna vinnas, därest antalet styrelseledamöler

i dotterbolagen bestämmes till fem och suppleanter utses till samma antal

som de ordinarie ledamöterna i resp. styrelser. Det må i detta sammanhang

erinras om att i centralbolagets styrelse självfallet komma att ingå representanter

för olika delar av landet, varför en lokal förankring torde komma att

finnas även i den centrala ledningen för den nya organisationen. I dotterbolagens

styrelser bör lämpligen centralbolagets verkställande direktör ingå såsom

ledamot, för vilket uppdrag denne uppenbarligen icke bör komma i åtnjutande

av något särskilt arvode. Däremot torde dotterbolagens verkställande

direktörer endast i undantagsfall böra ifrågakomma såsom ledamöter eller

1 I de nuvarande restaurangbolagen äro enligt bolagsordningarna minimi- och maximikapitalen

fastställda till följande belopp, nämligen i SARA ''i resp. 6 milj. kronor, i VARA 500 000 resp.

1500 000 kronor, i SKAR 000 0(0 resp. 1800 000 kronor, i BARA SJÖÖ 000 resp. 750 000 kronor

samt i ÖSARA 500000 resp. 900 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

suppleanter i resp. dotterbolags styrelser. För att bereda stamaktieägarna

möjlighet att i någon mån erhålla inflytande över dotterbolagens förvaltning,

torde den inskränkningen böra ske i fråga om centralbolagets rösträtt

vid val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i dotterbolagen, att centralbolaget

vid bolagsstämma, där stamaktieägare är representerad, icke må

utöva rösträtt vid val av en ledamot och en suppleant i styrelsen. De sakkunniga

förutsätta, att preferensaktieägaren — centralbolagel — vid val av övriga

ledamöter och suppleanter i styrelserna för dotterbolagen tillgodoser behovet

av representanter från olika delar av bolagens verksamhetsområden.

Till ordförande i dotterbolagets styrelse bör utses någon bland de av centralbolaget

utsedda styrelseledamöterna.

Antalet revisorer i vart och ett av dotterbolagen torde kunna bestämmas

till två. Aven två suppleanter torde böra utses i varje bolag. En revisor och

en suppleant i resp. dotterbolag böra utses av stamaktieägarna.

Beträffande ersättningarna till i dotterbolagen invalda styrelseledamöter

och revisorer och suppleanter för dem bör det vara för centralbolaget angeläget

att tillse, att ersättningarna icke utgå med högre belopp än som i varje

särskilt fall är skäligt. Örn beslutade ersättningar till styrelseledamöter och

suppleanter för dem torde anmälan böra göras till Kungl. Majit. Vidare torde

centralbolaget lämpligen böra följa den principen, att åt en och samma

person icke utan synnerliga skäl anförtros flera med arvoden förenade uppdrag

inom dotterbolagen.

Vad de sakkunniga förut anfört därom att stamaktieägarna lämpligen böra

välja ledamöter och suppleanter i styrelsen för centralbolaget samt revisor

och suppleant för denne utanför sin egen krets och att till dylika uppdrag i

bolaget icke bör utses den, som uppnått 70 års ålder, bör enligt de sakkunnigas

mening med allt fog äga tillämpning även med avseende å motsvarande

uppdrag i dotterbolagen till centralbolaget.

Av det tillgängliga statistiska materialet rörande de nuvarande restaurangbolagen

framgår, att dessa f. n. i viss utsträckning driva rörelse genom dotterbolag.

Det synes icke erforderligt att i detta sammanhang avgöra, huruvida

nämnda anordning bör bestå även framdeles eller huruvida dessa dotterbolag

böra omorganiseras till dotterbolag åt centralbolaget. I stället torde det

böra ankomma på styrelsen för centralbolaget —- i detta fall under anläggande

av rent ekonomiska synpunkter — att avgöra vilketdera alternativet som

är det mest lämpliga. Jämväl frågan om arvoden till styrelseledamöter m. fl.

i de nuvarande restaurangbolagens dotterbolag bör ägnas särskild uppmärksamhet

av styrelsen för centralbolaget.

Vad härefter angår sättet för bedrivandet av dotterbolagens

verksamhet bör det givetvis ankomma på dotterbolagen att handhava

den mera lokalt betonade skötseln av de inom resp. område befintliga

restaurangföretagen. Beträffande frågan, i vilken utsträckning centralbolaget

bör vara befogat att ingripa i dotterbolagens verksamhet, torde det vara tillräckligt

att hänvisa till vad i det föregående anförts beträffande fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan den centrala ledningen och dotterbolagen. De

sakkunniga anse sig i detta sammanhang endast böra understryka — utan

att dock frångå sin förut uttalade mening att det icke är möjligt att i förväg

draga upp strikta skiljelinjer mellan den centrala ledningen oell de lokala förvaltningarna

-— att alla större ärenden och frågor av mera principiell natur,

även örn de beröra huvudsakligen lokala förhållanden, måste förbehållas cenfralbolaget,

och att vid uppkommande kompetenskonflikter avgörandet skall

tillkomma detta bolag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kontrollstyrelsens ställning efter omorganisationen ni. m. En omorganisation

av restaurangbolagens verksamhet efter den linje som förordats av de

sakkunniga kommer att i viss utsträckning återverka på kontrollstyrelsens

ämbetsåligganden. Kontrollstyrelsens befattning med berörda verksamhet

kommer sålunda i allt väsentligt att upphöra. Förhållandet mellan kontrollstyrelsen,

å ena, samt det nya centralbolaget och dess dotterbolag, å andra

sidan, kommer att bliva fullt analogt med förhållandet mellan kontrollstyrelsen

och de nuvarande enskilda restauratörerna.

Beträffande omorganisationens återverkningar med avseende å kontrollstyrelsens

personalbehov torde de två byråinspektörer, som f. n. äro sysselsatta

med en fortlöpande kontroll över restaurangbolagen, bliva övertaliga. Dessa

byråinspektörer kunna givetvis, därest de så önska, beredas anställning

hos centralbolaget. Härutöver torde någon minskning av kontrollstyrelsens

personal icke i detta sammanhang kunna genomföras; dock lämna de sakkunniga

öppet huruvida någon reducering av biträdespersonalen kan ske på

grund av den nu ifrågavarande överflyttningen av arbetsuppgifter från kon1

rollstyrelsen till det nya centralbolaget.

I samband härmed torde böra omnämnas, att handlingar rörande det nya

centralbolagets verksamhet som inkomma till detta — enskilda — bolag givetvis

icke bliva offentliga. Emellertid må erinras örn att enligt nu gällande bestämmelser

(SFS 1939: 7) handlingar angående restaurangrörelse eller därmed

sammanhängande verksamhet, vilka skola insändas til! eller eljest tillhandahållas

kontrollstyrelsen eller styrelsen underställda tjänstemän eller

vilka av sådan myndighet upprättats, icke må utlämnas förrän 20 år förflutit

från handlingens datum. Då sålunda redan nu restaurangbolagens verksamhet

praktiskt taget är undandragen allmän insyn, kommer den föreslagna omorganisationen

icke att innebära någon principiell ändring i förevarande hänseende.

Frågor i samband med övergången till den nija organisationen. Enligt de

sakkunnigas mening bör den nya organisationen träda i kraft den 1 januari

1946. Vid denna tidpunkt bör alltså det nya centralbolaget vara färdigbildat

och överlåtelse av aktierna i de nuvarande restaurangbolagen på dels centralbolaget

och dels enskilda, av vederbörande myndighet godkända aktieägare ha

ägt rum.

I samband med centralbolagets bildande böra lämpligen samtliga aktier i

restaurangbolagen med undantag för aktier å nominellt 20 000 kronor i vart

och ett av bolagen överlåtas av systembolagen till staten. Likviden för dessa

aktier bör utgöra aktiernas nominella belopp 4 750 000 kronor. Beträffande

centralbolagets aktiekapital torde till en början icke erfordras aktieteckning

till högre belopp än 5 miljoner kronor; och härav bör staten teckna preferensaktier

å nominellt 4 950 000 kronor. Det synes lämpligt, att staten i stiftelseurkunden

förbehålles rätt att likvidera sin aktieteckning intill ett belopp

av 4 750 000 kronor genom att tillföra centralbolaget de av staten sålunda

förvärvade aktierna i de fem restaurangbolagen. Genom ett dylikt tillvägagångssätt

blir centralbolagets fång av sistnämnda aktier icke föremål för

stämpelkostnad.

Omorganisationen av de nuvarande restaurangbolagen till dotterbolag åt

centralbolaget torde kunna ske under överinseende av kontrollstyrelsen, som

ju enligt nu gällande författning äger meddela erforderliga direktiv för såväl

system- som restaurangbolagen. Att från system- och restaurangbolagens sida

skulle göras svårigheter vid omorganisationen är givetvis uteslutet.

Några särskilda övergångskostnader utöver sedvanliga kostnader för bil
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

dande av aktiebolag torde knappast behöva uppkomma vid genomförandet

av de sakkunnigas omorganisationsförslag.

Beträffande frågan om finansieringen av centralbolagets verksamhet under

tiden från bolagets bildande till dess utdelning från dotterbolagen första gången

blir tillgänglig för centralbolaget räkna de sakkunniga med att till sistnämnda

bolag kommer att vid bolagets bildande kontant inflyta 250 000 kronor,

därav 50 000 kronor från stamaktieägarna och 200 000 kronor från staten.

Beloppet 250 000 kronor torde vara fullt tillräckligt för centralbolagets

rörelse under ifrågavarande tid. Därest sedermera för centralbolaget skulle

uppstå behov av rörelsekapital, torde dylikt kapital kunna upplånas hos dotterbolagen,

vilken utväg icke är ovanlig inom bolagskoncemer.

Då de nuvarande restaurangbolagen, åtminstone under den närmaste framtiden,

komma att såsom dotterbolag utöva sin verksamhet inom samma områden

som för närvarande, synas omföringar av bolagens tillgångar icke i någon

större utsträckning behöva ifrågakomma.

I samband härmed må understrykas att därest — mot de sakkunnigas förmodan

— på något håll tillgången på fast anställd personal inom dotterbolagen

skulle efter omorganisationen vara större än det aktuella behovet, centralbolaget

givetvis bör tillse, att därest en överflyttning icke kan ske, rimlig

kompensation lämnas sådan övertalig personal. Beträffande den del av personalen,

som framdeles kommer att vara verksam inom dotterbolagen i stället

för såsom nu inom fristående restaurangbolag, bör omorganisationen för

denna personals del icke utan synnerliga skäl föranleda en sänkning av nu

utgående löneförmåner.

Till övertagande och teckning av aktier i samband med bildandet av centralbolaget

torde å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisas

ett investeringsanslag av 4 950 000 kronor.

Författningsförslag m. m. Ett genomförande av den utav de sakkunniga

föreslagna omorganisationen förutsätter ett flertal ändringar i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning.

I anledning härav ha de sakkunniga upprättat

förslag till ändring av sagda förordning, vilket förslag fogas vid denna promemoria

såsom Bilaga A. De sålunda föreslagna ändringarna överensstämma

i väsentliga delar med de ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen, som

föreslogos i propositionen nr 241 till 1944 års riksdag.

Några mera vidlyftiga kommentarer till de ifrågasatta ändringarna torde

nu icke vara erforderliga. Emellertid bör anmärkas, dels att de i 1 kap. 5 §

1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen upptagna bestämmelserna utvidgats

att omfatta jämväl ledamöter i styrelserna för dotterbolagen till restaurangbolaget

och dels att det i 1944 års proposition framlagda förslaget om

upphävande av 1 kap. 5 § 4 mom. på grund av bland annat den praxis, som

numera tillämpas vid meddelande av utskänkningstillstånd, icke upptagits i

det nu föreliggande förslaget.

I anslutning till den föreslagna nya bestämmelsen i 3 kap. 15 § första stycket,

enligt vilken tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag, må

utnyttjas först sedan tillståndet överlåtits å annan, må omnämnas, att för närvarande

på vissa håll, exempelvis i Öregrund, där en självständig folkrestaurangrörelse

icke. skulle vara ekonomiskt lönande, tillämpas den ordningen,

att vederbörande systembolag avtala med enskild restauratör, som innebar en

restaurangrörelse av högre klass, att denne vid sidan härav skall driva särskild

restaurangrörelse, som i viss män har karaktär av folkrestaurangrörelse.

Efter omorganisationens genomförande torde det böra ankomma på

restaurangbolaget i stället för systembolaget att vidtaga erforderliga åtgärder

Bihang till riksdagens protokoll 19-15. 1 saini. Nr 109.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

för tillgodoseende av behovet utav folkrestaurangrörelse i bland annat sådana

fall varom nu är fråga.

Beträffande det nya restaurangbolaget torde — med hänsyn till den vikt

som i den allmänna diskussionen tillmätes frågan rörande sättet för den

lokala verksamhetens utövande — direkt i författningen böra fastslås, att såsom

restaurangbolag må av Kungl. Maj:t godkännas endast sådant bolag,

som förbundit sig att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag. En bestämmelse

härom har upptagits i 6 kap. 16 § andra stycket rusdrycksförsäljningsförordningen.

De föreslagna nya bestämmelserna i 6 kap. 17 § innefatta en närmare

reglering av rätten att äga aktier i restaurangbolaget och dess dotterbolag.

Vidare må framhållas, att vissa av de föreslagna ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen

— i 3 kap. 20 och 21 §§, 6 kap. 9 och 10 §§ samt

7 kap. 17 § — icke äga något som helst samband nied frågan rörande omorganisationen

av restaurangbolagens verksamhet. Då emellertid ändringar i sistberörda

hänseenden föreslogos i 1944 års proposition och inom riksdagen

icke framställdes någon erinran mot förslaget i dessa delar, anse de sakkunniga,

att jämväl nämnda ändringar böra —- utan några särskilda kommentarer

från de sakkunnigas sida — redovisas i samband med de ändringar, vilka

föranledas av de sakkunnigas omorganisationsförslag.

Såsom framgår av de sakkunnigas författningsförslag ha endast vissa huvudsakliga

bestämmelser rörande det nya centralbolaget och dotterbolagen

upptagits i själva rusdrycksförsäljningsförordningen. De övriga bestämmelser

som skola lända till efterrättelse för central- och dotterbolagen eller alltså

de mera detaljerade föreskrifterna angående dessa bolags uppgifter, organisation

och verksamhet samt förhållandet mellan centralbolaget och staten och

mellan central- och dotterbolagen inbördes ävensom rörande stamaktieägarnas

rättsställning torde — i huvudsaklig överensstämmelse med vad härutinnan

föreslogs i den förut omnämnda propositionen nr 241 — böra intagas

dels i bolagsordningarna för central- och dotterbolagen, dels i avtal mellan

staten och centralbolaget angående sådant godkännande av centralbolaget,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket rusdrycksförsäljningsförordningen i dess

nu föreslagna lydelse, och dels i avtal mellan staten, å ena, samt stamaktieägarna

i central- och dotterbolagen, å andra sidan.

De sakkunniga lia utarbetat förslag till bolagsordning för centralbolaget

samt till erforderliga avtal mellan staten, å ena, samt centralbolaget och

stamaktieägama i detta bolag, å andra sidan. Vidare ha de sakkunniga upprättat

ett gemensamt förslag till sådan ändrad lydelse av bolagsordningarna

för de nuvarande fem restaurangbolagen, som betingas av dessa bolags övergång

till dotterbolag under det nya centralbolaget. Samtliga förslag bifogas

denna promemoria (Bilagor B—E). Nu ifrågavarande förslag lia upprättats

i överensstämmelse med vad i det föregående anförts rörande central- och

dotterbolagens uppgifter, organisation och verksamhet. Några ytterligare kommentarer

till berörda förslag synas icke erforderliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

De sakkunnigas förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436)

angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas dels att 1 kap. 5 § 1 och 2 moni., 3 kap. 7 § 2 morn.,

15, 16 och 18 §§, 20 § 1 mom. samt 21 §, 6 kap. 2, 9, 10, 15 och 16 §§ samt

7 kap. 9 och 17 §§ förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av

rusdrycker1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att

i 6 kap. skola införas fem nya paragrafer, betecknade 17—21 §§, av nedan

angivna lydelse.

1 KAP.

5 §■

1 mom. Ledamot av styrelse för partihandels-, system- eller restaurangbolag,

som i 2 och 3 kap. sägs, eller för dotterbolag till restaurangbolaget må

ej den vara som är omyndig eller i konkurstillstånd, ej heller annan än den

som gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i övrigt vara lämplig för uppdraget.

2 mom. Ämbets- eller tjänsteman som lill följd av sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om tillverkning eller försäljning av rusdrycker

eller att däröver utöva tillsyn må ej utan Konungens medgivande vara ledamot

av styrelse för sådant bolag som i 1 mom. sägs. Ledamot av sådan styrelse

må ej den vara som äger till avsalu tillverka rusdrycker eller maltdrycker

eller är ledamot av styrelse för annat företag med rätt till dylik tillverkning

än partihandelsbolaget.

3 KAP.

7 §•

2 mom. Ansökan örn tillstånd till årsutskänkning i viss kommun skall av

systembolaget göras hos länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen

är avsedd att taga sin början. Inkommer bolaget ej med ansökan, må

sådan göras av fullmäktige senast den 31 mars det år utskänkningen är avsedd

att taga sin början. Utan hinder av vad nu är sagt må till prövning upptagas

ansökan av bolag eller kommun, som avser tillstånd allenast för återstående

del av oktrojperiod.

15 §.

Tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag, må utnyttjas först

sedan tillståndet överlåtits på annan. Beträffande sådan överlåtelse skall upprättas

skriftligt avtal.

1 Senaste lydelse av 6 kap. 15 §, se 1939:111.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

I fråga om restaurang eller avdelning av restaurang, som med hänsyn till

sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom

folkrestaurang, må tillstånd till utskänkning som omfattar spritdrycker icke

överlåtas på annan än ett särskilt aktiebolag, vilket av Konungen godkänts

för bedrivande av restaurangrörelse av sådant slag (restaurangbolag). Ej heller

eljest må systembolag överlåta tillstånd till utskänkning på annan än

restaurangbolaget, där det till främjande av nykterhet eller ordning finnes

påkallat, att utskänkningen handhaves av detta bolag.

Vid överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag,

skola i övrigt iakttagas de särskilda föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar

till ledning för sådan överlåtelse.

- 16 §.

1 inom. Har avtal träffats örn överlåtelse av tillstånd till utskänkning,

skall systembolaget söka fastställelse av avtalet hos länsstyrelsen som har att

med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen samt, där fråga är örn

överlåtelse å annan än restaurangbolaget, lämpligheten och behörigheten hos

den, å vilken överlåtelsen ifrågasättes, bifalla eller avslå systembolagets framställning.

Meddelas fastställelse skall avskrift av beslutet tillställas kontrollstyrelsen.

2 mom. Med överlåtelse av tillstånd till utskänkning följer skyldighet för

tillståndets innehavare att hos systembolaget inköpa alla för rörelsen erforderliga

rusdrycker. Vid överlåtelse skall systembolaget, med iakttagande av

de föreskrifter kontrollstyrelsen härutinnan kan utfärda, stadga sådana villkor

för dylikt inköp, att innehavarens ekonomiska fördel, så långt ske kan,

ej göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare

viner.

18 §.

Bedrives icke årsutskänkning inom viss kommun, oaktat tillstånd därtill

meddelats efter ansökan av kommunens fullmäktige, må länsstyrelsen, på

framställning av fullmäktige och efter nykterhetsnämndens hörande, föreskriva

restaurangbolaget, att sådan utskänkning skall anordnas i kommunen.

20 §.

i mom. Har den--- — första borgenärssammanträdet.

Göres ej anmälan inom föreskriven tid eller godkännes icke föreståndaren,

anses avtalet om överlåtelsen hava upphört den dag anmälningstiden utgick

eller beslut angående föreståndaren meddelades.

Meddelande angående---och landsfiskalen.

21 §.

Under arbetsinställelse, vid tingssammanträde, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte

eller annan truppsammandragning, under marknad, torgdag

eller auktion så ock vid annan till större folksamling ledande förrättning,

ävensom då eljest detaljhandel kan föranleda oordningar, må länsstyrelsen

ävensom polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd för visst tillfälle

förbjuda försäljningen eller föreskriva erforderliga inskränkningar med avseende

å densamma.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

6 KAP.

2 §■

Systembolag må icke driva restaurangrörelse eller därmed jämförlig verksamhet.

Vad nu sagts utgör dock icke hinder för systembolag att idka detaljhandel

med pilsnerdricka och därmed jämförliga drycker.

9 §•

Systembolag må icke fatta beslut i frågor rörande lön till befattningshavare

i ledande ställning inom bolaget, rörande grunder för avlöning till annan personal

eller för pensionering av personal samt rörande understöd till anställd

person som till följd av ålder eller annan orsak är oförmögen till tjänstgöring.

Det tillkommer i stället kontrollstyrelsen att i den ordning Konungen bestämmer

avgöra dessa frågor.

10 §.

Systembolag må ej utan samtycke av kontrollstyrelsen

1) inköpa eller avhända sig fastighet;

2) inom bolaget tillhörig fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring

än sådan som påkallas av fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga

utövande;

3) ingå viktigare hyresavtal eller inom förhyrd lägenhet utföra större

ändrings- eller reparationsarbeten;

4) ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller aktieägare i bolaget;
5)

förvärva eller avhända sig aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk

förening;

6) vidtaga eller biträda åtgärd som eljest är ägnad att förminska bolagets

inflytande å företag, där bestämmande inflytande på ledningen är tillförsäkrat

bolaget genom aktieinnehav eller på annat sätt; eller

7) placera kapital annorledes än å bankräkning.

15 §.

Konungen meddelar närmare föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i 1—14 §§.

16 §.

Sådant godkännande av restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 § andra

stycket, lämnas för viss tid, högst fyra år. Ansökan om godkännande skall,

åtföljd av bolagsordningen, före ingången av året näst före det, då utskänkningen

är avsedd att taga sin början, skriftligen göras hos Konungen.

Såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant bolag, som genom bestämmelse

i bolagsordningen eller på annat betryggande sätt berett staten

övervägande inflytande å bolagets ledning och som förbundit sig att driva

sin restaurangrörelse genom dotterbolag; och skall restaurangbolaget därutöver

vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll

från statens sida, som Konungen prövar nödig.

17 §.

Aktieägare i restaurangbolaget kan vara endast svenska staten eller svensk

medborgare, som därtill erhållit Konungens tillstånd. I de dotterbolag till

restaurangbolaget, genom vilka restaurangrörelsen drives, må aktier ägas

endast av, förutom moderbolaget, svensk medborgare, som därtill erhållit

tillstånd av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tillstånd alt äga aklie må ej meddelas, med mindre den som söker sådant

tillstånd avlämnat förbindelse till den tillståndsgivande myndigheten att på

anmodan av myndigheten överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande°

av aktiens nominella belopp jämte vinstutdelning för tidigare år, i den

mån sådan innestår hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet

från löpande årets början till dess betalning sker.

De i denna paragraf föreskrivna inskränkningarna i rätten att äga aktier

i restaurangbolaget eller dess dotterbolag skola finnas angivna å aktiebreven.

18 §.

Ej må restaurangbolaget eller dotterbolag till restaurangbolaget i någon

form bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller låta

ersättningen till styrelseledamot eller avlöningen till någon i bolagets tjänst

anställd person utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten

å bolagets rörelse. Ej heller må sådant bolag vidtaga åtgärd som, till men för

bolaget, gynnar kommun eller annan.

19 §.

Av den vinst som å restaurangbolagets rörelse årligen uppstår må bolaget

enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar, överföring

till pensionsstiftelse och avsättning till fonder samt till inlösen av preferensaktier

eller till avsättning för sådant ändamål. Återstoden skall, sedan utdelning

till aktieägarna ägt rum, efter varje kalenderårs slut inom påföljande

juni månads utgång insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för

kontrollstyrelsens räkning.

20 §.

Missbrukar i-estaurangbolaget sin rätt till utskänkning eller varder bolaget

försatt i konkurs, må godkännandet av Konungen återkallas. Rätten till utskänkning

upphör i dylikt fall å tid som av Konungen bestämmes. Konungen

äger ock i sådant fall föreskriva viss annan tid än i 16 § sägs för avgivande

av ansökan om godkännande såsom restaurangbolag.

21 §.

Närmare bestämmelser i de i 16 § andra stycket och 19 § angivna hänseenden

ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å restaurangbolagets verksamhet

och drift som finnas erforderliga skola intagas i avtal som upprättas

i samband med bolagets godkännande.

7 KAP.

9 §.

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning,

till vilken tillstånd innehaves av annan än restaurangbolaget, och har han

förut undergått bestraffning för förbrytelse i samma utskänkningsrörelse mot

någon av nämnda paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras sin rätt till

försäljning förlustig.

17 §.

Det åligger---är stadgat.

Polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd skola tillse, att å ställe

där detaljhandel idkas ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade

föreskrifter noga efterföljas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan för rikets

städer är i tillämpliga delar gällande, må länsstyrelsen förordna lämplig

polisman att fullgöra vad enligt denna förordning åligger polismyndighet.

Denna förordning skall, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, lända till

efterrättelse från och nied den 1 januari 1946. Med avseende å ikraftträdandet

skola följande bestämmelser gälla.

1. Bolag som avser att från och med den 1 januari 1946 bedriva verksamhet

såsom restaurangbolag skall hos Konungen göra ansökan om godkännande

före den 1 augusti 1945. Å sådant bolag skola de nya bestämmelserna

i 6 kap. äga tillämpning redan före förstnämnda dag.

:2. De äldre bestämmelserna i 6 kap. 15 § 1 mom. skola icke utgöra hinder

för systembolag att, i den ordning Konungen bestämmer, överlåta bolagen

tillhöriga aktier i restaurangbolag, som tillkommit enligt de äldre bestämmelserna
3.

Kontrollstyrelsen har att meddela de ytterligare föreskrifter som erfordras

i samband med denna förordnings ikraftträdande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B.

De sakkunnigas förslag

till

Bolagsordning

för

Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

1 §•

Detta bolag, vars firma är »Sveriges centrala restaurangaktiebolag», är

grundat på aktier enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 12

augusti 1910 och Kungl, förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning

av rusdrycker.

2 §.

Bolaget har till ändamål att driva restaurang- och hotellrörelse ävensom

att idka annan därmed sammanhängande verksamhet.

3 §.

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

4 §.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst fem miljoner kronor och högst

femton miljoner kronor.

5 §.

Aktie skall lyda å ettusen kronor. Aktiebreven skola ställas till viss man.

Med° varje aktiebrev skola följa vinstutdelningskuponger för tio år, varje å

ett års utdelning, jämte talong. Efter dessa kupongers inlösen utgivas, mot

avlämnande av talongen behörigen kvitterad, nya kuponger till samma antal

jämte talong; och förfares på samma sätt allt framgent.

6 §.

Aktierna skola vara dels stamaktier till ett belopp av 50 000 kronor och

dels preferensaktier, vilka sistnämnda skola kunna utgivas till ett belopp av

högst 14 950 000 kronor.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra rätt till årlig utdelning

av bolagets vinst intill fem procent å aktiebeloppet ävensom rätt att,

därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande

års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning å stamaktierna må

äga rum. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra rätt till utdelning

av vinsten.

Å stamaktierna må av vinsten årligen utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

Återstående vinst skall, i den mån den ej enligt 8 § användes för inlösen av

preferensaktier eller för sådant ändamål avsättes, insättas å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Då bolaget upplöses, skall ägare av preferensaktie med företrädesrätt framför

stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte vad för ett eller flera år må hava brustit

i fem procent utdelning. Därefter skall ägare av stamaktie erhålla ett på

motsvarande sätt beräknat belopp. Övriga tillgångar tillfalla statsverket.

7 §•

Därest beslut framdeles skulle komma att fattas angående aktiekapitalets

ökning genom utgivande av aktier mot likvid i penningar, skola aktieägarna

äga företrädesrätt, envar i förhållande till antalet av honom innehavda

aktier, att teckna de nya aktierna.

Aktiekapitalet må ej ökas genom utgivande av gratisaktier.

8 §.

Utelöpande preferensaktier skall bolaget kunna inlösa, dock att aktiekapitalet

därigenom ej må nedsättas under minimikapitalet.

I fråga örn dylik inlösen gälla följande bestämmelser:

örn av uppkommen vinst finnas till förfogande medel utöver vad som enligt

6 § erfordras för utdelning, äger bolaget använda sådant vinstöverskott

till inlösen av preferensaktier.

Bolaget må för sådant ändamål ävenledes begagna på annat sätt anskaffade

penningmedel.

Med enkel majoritet å bolagsstämma bestämmes det antal preferensaktier,

som varje gång skall inlösas, varefter ordningen för inlösen bestämmes genom

utlottning inför notarius publicus i Stockholm.

Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att en månad efter uppsägning,

verkställd i den ordning som i fråga om meddelanden till aktieägarna

är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte ränta efter fem procent om året från det

löpande räkenskapsårets början samt dessutom eventuellt ogulden utdelning

för ett eller flera föregående år.

Från den dag, då lösenbeloppet förfallit till betalning, upphör all ränteberäkning

därå.

Då aktie enligt vad ovan sagts blivit inlöst, skall aktiebrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift örn inlösandet.

9 §.

Stamaktie i bolaget kan ägas endast av svenska staten eller svensk medborgare,

som därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd. Preferensaktierna i bolaget

må ägas endast av svenska staten.

10 §.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.

2. Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger

eller har andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar

hotell- eller restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger

eller har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts gäller

dock icke ledamot eller suppleant i styrelsen för bolagets dotterbolag.

3. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter, övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder. Två ledamöter

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

och en suppleant bland de av Kungl. Maj:t utsedda och likaledes två ledamöter

och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda skola årligen avgå,

och skall i följd härav, då styrelsen första gången utses, halva antalet

ledamöter och suppleanter utses för allenast ett år. Därest av Kungl. Maj:t

utsedd styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den lid, för

vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående

tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget. Tillhör verkställande

direktören ej styrelsen, skall för honom gälla vad i 2 mom. är stadgat för

styrelseledamot.

4. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst en

gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.

5. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av den till tjänsteåren i bolaget

äldste bland de utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fem av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större betydelse

skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två styrelsesammanträden.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut om avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken

bolaget godkänts såsom sådant restaurangbolag som avses i 3 kap. 15 §

andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker, är ej giltigt,

med mindre det biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda

ledamöterna; dock må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som

infaller näst efter utgången av nämnda tid.

6. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart

efter justeringen tillstädes samtliga revisorer.

7. Ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och

s t y r el s es u p p 1 ea n t era a bestämmas av Kungl. Majit.

H §•

Bolagets finna tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller

suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan

än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

12 §.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många suppleanter.

2. Till revisor eller suppleant må icke utses den, som äger eller har andel

i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotell- eller

restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger eller har andel

i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant

företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts gäller dock icke revisor

eller revisorssuppleant i bolagets dotterbolag.

3. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie

bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter.

Av Kungl. Majit förordnad revisor skall vara jourhavande revisor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Till revisor eller revisorssuppleant, som avses i första och andra styckena,

må förordnas endast av handelskammare auktoriserad revisor eller person,

som äger med sådan revisor jämförliga kvalifikationer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen utom sig utse tre revisorer och

tre suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

4. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Revisionen sammanträder på kallelse första gången av chefen för finansdepartementet

och därefter av ordföranden minst en gang varje kalenderkvartal

och eljest då ordföranden eller minst två revisorer anse det erforderligt.

5. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

6. Ersättningar till revisor, som utsetts av Kungl. Maj:t, samt till revisor,

som utsetts av fullmäktige i riksgäldskontoret, bestämmas av Kungl.

Maj :t.

13 §.

Bolagets räkenskaper skola per den 31 december varje år i fullständigt

bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 maj påföljande

år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av

styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt

balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna, vilka senast den 20 maj böra över granskningen

avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller

avstyrkes.

14 §.

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom,

av vice ordföranden eller vid förfall jämväl för honom av annan ledamot

av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen omröstning

efter huvudtalet sig emellan välja ordförande vid stämman.

15 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång örn året under

juni månad.

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jamte

vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

.... , ...

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hanskjutas,

skola å stämman följande ärenden till behandling förekomma, nämligen:
1.

fastställande av balansräkning;

2. fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar;

3. fråga örn användning av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;

4. val av styrelseledamöter och suppleanter;

5. val av en revisor och en suppleant; samt

6. bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

samt den revisor och den revisorssuppleant, som utses å bolagsstämma.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

16 §.

Å bolagsstämma må aktieägare rösta för fulla antalet av honom ägda

aktier.

Varje aktie medför en röst, dock att vid val av ledamöter och suppleanter

i styrelsen samt av revisor och suppleant för denne varje stamaktie medför

trehundra röster.

17 §.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna

skola ske medelst kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och genom brev

med posten. Kallelse till bolagsstämma skall vara införd i tidningen och avsänd

till aktieägarna senast två veckor före ordinarie stämman och senast

en vecka före extra stämma.

18 §.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj :ts tillstånd.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bilaga C.

De sakkunnigas förslag

till

Avtal

angående

godkännande av Sveriges centrala restaurangaktiebolag såsom

sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 § andra stycket

förordningen angående försäljning av rusdrycker.

1 §•

Med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum lyder enligt

förordningen den 1945 (nr ), godkänner Kungl. Maj:t

å statens vägnar härmed för en tid av fyra år från och med den 1 januari

1946 till och med den 31 december 1949 Sveriges centrala restaurangaktiebolag

såsom sådant restaurangbolag som avses i nämnda förordning, med de

rättigheter och skyldigheter som därmed följa jämlikt lag och författning

samt på följande villkor i övrigt.

Kungl. Maj :t godkänner icke för tid, under vilken detta avtal är gallande,

annat bolag såsom restaurangbolag.

2 §•

Centralbolaget förbinder sig att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag.

3 §■

Det åligger centralbolaget

att under den tid avtalet gäller utöva utskänkning av rusdrycker Da sätt

förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker och därjämte

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter Kungl. Maj :t utfärdat eller kan komma

att utfärda i fråga om handhavandet av sådan utskänkning,

att noggrant uppfylla de villkor, som föreskrivits i samband med överlåtelse

å bolaget av tillstånd till utskänkning av rusdrycker,

att vid sådan utskänkning tillämpa de grunder för prissättningen, som kontrollstyrelsen

kan komma att föreskriva, samt

att städse med omsorg och noggrannhet handhava de ekonomiska och sociala

uppgifter, vilka ankomma på bolaget.

4 §.

Centralbolaget förbinder sig

att tillhandagå kontrollstyrelsen och vederbörande systembolag med uppgifter

och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av kontrollstyrelsen

eller systembolagen åliggande tillsyn över rusdryckshanteringen, samt

att varje år till kontrollstyrelsen avlämna statistiska uppgifter i den omfattning

kontrollstyrelsen föreskriver.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

5 §•

Det åligger centralbolaget

att vid handläggning av frågor, som beröra lokala förhållanden, i erforderlig

utsträckning söka kontakt med vederbörande lokala myndigheter,

att bereda de lokalt verksamma organen inom bolagets rörelse tillfälle att

framlägga sina synpunkter i dylika frågor för bolagets centrala ledning ävensom
att

på andra sätt, som stå bolaget till buds, bidraga till att kontakt uppehälles

med de lokala intressena.

6 §•

För beredande av frågor, som skola avgöras av styrelsen, ävensom för

behandling av andra spörsmål av större betydelse för centralbolagets verksamhet

skall finnas ett arbetsutskott. Detta arbetsutskott består förutom av

verkställande direktören av två personer, som styrelsen utser, därav minst en

bland de av Kungl. Maj:t förordnade styrelseledamöterna. Därjämte deltaga

i arbetsutskottets överläggningar men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer,

på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen utser ordförande

och vice ordförande i arbetsutskottet, vilket sammanträder på kallelse

av ordföranden eller verkställande direktören.

I en av styrelsen utfärdad instruktion bestämmes närmare området för arbetsutskottets

verksamhet. Åtgärd i strid mot något av arbetsutskottet gjort

uttalande må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan, med

mindre styrelsen godkänt den ifrågasatta åtgärden.

Vid arbetsutskottets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

7 §•

Centralbolaget åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl. Majit,

gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och

styrelsesuppleanterna, till jourhavande revisorn samt till de av fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant

bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av Kungl. Majit

utsedd styrelseledamot och suppleant.

8 §■

Centralbolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel

att av dem användas för anordnande av sif ferré vision och övrig kontroll,

som de pröva nödig.

9 §•

Centralbolaget må ej sluta avtal, som innefattar åtagande för längre tid än

den, för vilken bolaget godkänts såsom sådant restaurangbolag, som avses

i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker,

utan så är att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i

bolagets styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyresavtal

slutas till fardag, som infaller näst efter utgången av nämnda tid.

10 §.

Centralbolaget må årligen avskriva högst fem procent å byggnaders anskaffningsvärde

men må använda fri avskrivning å inventariers anskaffningsvärde.

För ytterligare avskrivningar som ej enligt lag skola ske fordras Kungl.

Majits medgivande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bolaget medgives rätt att överföra vinstmedel till pensionsstiftelse.

Vidare äger bolaget verkställa avsättning till dels vinstregleringsfond, vilken

ej må överstiga 15 000 000 kronor, dels ock reservfond. Till reservfond

må avsättas högst 1 500 000 kronor årligen intill dess fonden uppgår till

15 000 000 kronor. Annan avsättning till fonder må ej äga rum utan Kungl.

Majits medgivande.

11 §•

I fråga om dotterbolag, genom vilket restaurangrörelse drives, förbinder

centralbolaget sig att före registreringen av nybildat sådant bolag eller, därest

bolaget förvärvar aktiemajoritet i annat dylikt bolag, senast inom sex månader

efter förvärvet underställa bolagsordningen Kungl. Majits godkännande.

Ändring i bolagsordningen må icke vidtagas utan att sådant godkännande

lämnats.

I övrigt åligger det centralbolaget att beträffande sådant dotterbolags organisation

och verksamhet iakttaga

att aktiekapitalet i dotterbolag utgöres av stamaktier och preferensaktier,

att stamaktiekapitalet uppgår till högst en procent av aktiekapitalet eller

om detta i bolagsordningen fastställts till vissa minimi- och maximibelopp,

högst en procent av minimibeloppet, i vartdera fallet dock till minst 20 000

kronor, att stamaktierna ägas endast av svenska medborgare som erhållit

tillstånd därtill av vederbörande myndighet och att preferensaktierna icke

ägas av annan än centralbolaget,

att av dotterbolags vinst å stamaktierna årligen utdelas högst fem procent

å aktiebeloppet,

att dotterbolags styrelse skall bestå av fem ledamöter och fem suppleanter,

att till ledamot i styrelsen för dotterbolag, där så finnes lämpligt, utses

verkställande direktören i centralbolaget,

att centralbolaget vid bolagsstämma med dotterbolag — till förmån för

stamaktieägarna — skall avstå från att rösta då fråga är om val av en

styrelseledamot och suppleant för denne,

att den av Kungl. Majit utsedde revisorn hos centralbolaget jämväl utses

till revisor hos dotterbolagen,

att centralbolaget vid bolagsstämma med dotterbolag — till förmån för

stamaktieägama — skall avstå från att rösta vid val av en revisor och suppleant

för denne,

att beslut rörande ersättning till ledamöter och suppleanter i dotterbolags

styrelse ävensom till revisorer och suppleanter för dessa i nämnda bolag

omedelbart anmälas till Kungl. Majit,

att dotterbolag icke verkställer avskrivningar i större utsträckning än som

för centralbolaget angives i 10 § i detta avtal,

att dotterbolag icke utan Kungl. Majits medgivande verkställer avsättning

till fonder i vidare mån än som enligt lag skall ske, samt

att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå sedan fondavsättning

skett, icke användes för annat ändamål än till utdelning åt aktieägarna i

överensstämmelse med gällande bolagsordning.

12 §.

Därest annan än centralbolaget godkännes såsom sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker, för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande,

skall den nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets

för rörelsens bedrivande erforderliga tillgångar, såsom fastigheter, vanda
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

ger, inventarier och förbrukningsartiklar, ävensom förpliktas att, i den mån

sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos bolaget anställd personal. Vid överlåtelse,

som nu sagts, skall värdering av tillgångar, som ifrågakomma till

övertagande, i den mån överenskommelse ej kan träffas, hänskjutas till avgörande

enligt lagen om skiljemän.

13 §.

Skulle tvist uppstå mellan staten och centralbolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.

14 §.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

Stockholm den

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bilaga D.

De sakkunnigas förslag

till

Avtal

angående

stamaktiekapitalet i Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Sedan staten i avtal den 1945 med Sveriges centi ala res
taurangaktiebolag

för en tid av fyra ar från och med den 1 januari 1946 till

och med den 31 december 1949 godkänt bolaget såsom sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker, har mellan staten, a ena sidan, samt undertecknade, stamaktieägare

i bolaget,---å andra sidan, träffats följande avtal angående

stamaktiekapitalet i nämnda bolag.

1 §•

Envar av undertecknade har förvärvat fem stamaktier i Sveriges centrala

restaurangaktiebolag med tillhörande kuponger till ett pris enligt parikurs av

ettusen kronor för aktie.

2 §•

Stamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit så

påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande stamaktier eller det

antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit till

betalning, med tillägg av fem procent ränta, i den mån sådan ej genom utdelning

guldits.

3 §•

Stamaktieägarna förbinda sig att icke överlåta aktierna till arman än staten

eller den Kungl. Majit godkänner såsom ägare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall stamaktieägare tillförbinda

ny ägare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal innehåller.

4 §.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta stamaktieägarna

ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in blanco transporterade,

överlämnas till Sveriges riksbank under förbud för riksbanken att annat

än med Kungl. Majlis medgivande och på villkor, som Kungl. Majit må bestämma,

utlämna aktierna. Stamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, om

stamaktieägarna brista i fullgörandet av åtagna förpliktelser enligt detta avtal,

utan iakttagande av i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt

realisera panten samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

Utan binder av vad nu sagts må stamaktieägare i riksbanken eller — utan

att aktierna utlagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente blivit

av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med förmånsrätt framför

statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp av högst aktiernas pari
Hihang

till riksdagens protokoll 1945. I sami. Nr 199 •’

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

värde jämte ränta, motsvarande den å aktierna belöpande utdelningen. Sådan

pantsättning ma dock ske allenast på villkor, att panten ej må realiseras utan

att Kungl. Majit på förhand underrättats och erhållit tillfälle att bevaka statens

rätt.

5 §■

Stamaktieägarna förbinda sig att vid nyteckning av stamaktier verkställa

överlåtelse av de nytecknade aktierna i enlighet med av Kungl. Majit given

anvisning.

6 §.

„ 0m stamaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning göras

a aktiebreven.

7 §•

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett och

----för stamaktieägarnas räkning ett.

Stockholm den

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bilaga E.

De sakkunnigas förslag till ändrad lydelse av bolagsordningarna

för de nuvarande feni restaurangbolagen.

Bolagsordning

för

1

1 §■

Detta bolag, vars firma är ----, är grundat på aktier enligt bestämmel
serna

i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och Kungl, förordningen den

18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker.

2 §•

Bolaget har till ändamål att — såsom dotterbolag till sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker — driva restaurang- och hotellrörelse ävensom att idka

annan därmed sammanhängande verksamhet.

3§-

Bolagets styrelse har sitt säte i---.1 2 3

4 §•

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst---kronor och högst---

kronor.8

5 §•

Aktie skall lyda å etthundra kronor och skola aktiebreven ställas till viss

man.

6 §.

Aktierna skola vara dels stamaktier till ett belopp av---kronor4 och

dels preferensaktier, vilka sistnämnda skola kunna utgivas till ett belopp av

högst---kronor.5 *

Preferensaktierna skola framför stamaktienia medföra rätt till årlig utdelning

av bolagets vinst intill fem procent å aktiebeloppet ävensom rätt att,

därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande

års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning å stamaktierna må

äga rum. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra rätt till utdelning

av vinsten.

Då bolaget upplöses, skall ägare av preferensaktie med företrädesrätt fram

1 De fem nuvarande restaurangbolagen bibehålla sina firmanamn oförändrade.

2 Någon ändring i vad som nu gäller föreslås icke i detta hänseende.

3 Bolagens aktiekapital bibehållas oförändrade.

* Stamaktiekapitalen fastställas för vart och ett av bolagen till 20 000 kr.

6 Preferensaktiekapitalen komma att uppgå till högst följande belopp, nämligen i SARA

5 980 000 kr., i VARA 1 480 000 kr., i SKAR 1 780 000 kr., i BARA 730 000 kr. och I ÖSARA

880 000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

för stamaktieägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte vad för ett eller flera år må hava brustit i

fem procent utdelning.

Vid ökning av aktiekapitalet genom utgivande av aktier för vilka betalning

skall erläggas i penningar må stamaktie tecknas endast av stamaktieägare

och preferensaktie endast av preferensaktieägare. Ökning av aktiekapitalet

genom utgivande av gratisaktier må ej förekomma.

7 §•

Stamaktie i bolaget kan ägas endast av svensk medborgare, som därtill

erhållit tillstånd av---—-,1 Antalet stamaktieägare må icke överstiga tio.

Preferensaktierna i bolaget må ägas endast av sådant restaurangbolag,

som i 2 § avses.

8 §•

Bolagets styrelse består av fem ledamöter med lika många suppleanter

för dem.

Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger eller

har andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotelleller

restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger eller

har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts utgör dock icke

hinder för ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant restaurangbolag, som

i 2 § avses, eller för tjänsteman i nämnda bolag att vara ledamot eller suppleant

i bolagets styrelse.

Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna utses å ordinarie bolagsstämma

för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma.

Stamaktieägarna utse en ledamot av styrelsen och suppleant för denne.

Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av ägaren till preferensaktierna.

Styrelsen är beslutför när tre ledamöter äro tillstädes såvida dessa äro örn

beslutet ense. Kan enighet ej uppnås inom styrelsen, är den beslutför endast

när fem ledamöter äro närvarande.

9 §.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller

suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan

än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

10 §.

Bolagets verkställande direktör utses av styrelsen. Styrelsens val skall för

godkännande underställas styrelsen för restaurangbolag, som i 2 § avses. 11

11 §■

Verkställande direktören har skyldighet att, där ej styrelsen annorlunda

beslutat, övervara styrelsens sammanträden och föredraga ärendena inom

styrelsen samt äger, ändå att han icke är ledamot av styrelsen, att därvid

väcka förslag och göra framställningar, att deltaga i överläggningarna och

att få sin avvikande mening antecknad till protokollet.

1 Tillståndet skall meddelas beträffande stamaktieägare i SARA av Överståthållarämbetet saint

beträffande stamaktieägare i övriga bolag av länsstyrelserna i resp. Göteborgs och Bohus, Malmöhus,

'' Örebro och Östergötlands län.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

12 g.

Bolaget må ej låta avlöningen till någon i bolagets tjänst anställd person

utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten å bolagets rörelse.

Ej heller må bolaget vidtaga åtgärd som, till men för bolaget, gynnar

kommun eller annan.

13 §.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall

finnas en revision, bestående av två revisorer jämte lika många suppleanter.

Till revisor eller revisorssuppleant må icke utses den, som äger eller har

andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotell- eller

restaurangrörelse, ej heller den sorn, ändock att han icke äger eller har andel

i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant

företag eller tjänsteman i företaget. Vad ira sagts utgör dock icke hinder för

revisor eller revisorssuppleant i sådant restaurangbolag, som i 2 § avses, att

vara revisor eller revisorssuppleant i bolaget.

Revisorerna och suppleanterna utses å ordinarie bolagsstämma för liden

intill nästa ordinarie bolagsstämma.

Stamaktieägarna utse en revisor och suppleant för denne, och ägaren till

preferensaktierna utser den andre revisorn och dennes suppleant.

14 §.

Ledamöterna och suppleanterna i bolagets styrelse ävensom revisorerna

och suppleanterna för dessa äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt föreskrifter

som meddelats av styrelsen för restaurangbolag, som i 2 § avses.

15 §.

Bolagets räkenskaper avslutas för kalenderår. Senast den 1 mars skola

räkenskaperna överlämnas till revisorerna för granskning, som bör vara avslutad

senast den 31 mars.

16 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i----en gång örn året under april

månad.1

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hänskjutas,

skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma:
a)

fastställande av balansräkning;

b) fråga örn beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas

utlåtande avser;

c) fråga om användande av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, den tidpunkt då densamma får av aktieägarna

lyftas;

d) val av styrelseledamöter och suppleanter; samt

e) val av revisorer och suppleanter.

17 §•

A bolagsstämma må aktieägare rösta för tulla antalet av honom företrädda

aktier.

1 Bolagsstämman skall hållas ä ort, där styrelsen har sitt säte.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

18 g.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till akti

skola, enligt styrelsens bestämmande, ske antingen genom avsändande i

kommenderade brev av meddelandet till samtliga aktieägare under deras

aktieboken angivna adress, eller ock medelst kungörelse i Post- och Inrik

Tidningar Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast två v

kor före ordinarie stämman och senast en vecka före extra stämma.

19 §.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

457077. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1945:53 Memorial angående ersättning åt av utskottet vid behandling av visst ärende anlitat biträde. Bevillningsutskottet har under innevarande riksdag anlitat biträde s. 1 i texten
  2. Rskr. 1945:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten
  3. BevU 1945:36 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 s. 1 i texten