Angående utgifter å tilllägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45
1945-01-04 · 130 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 118 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:2, Angående utgifter å tilllägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllägg
sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45; given
Stockholms slott den 4 januari 1945.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid anmälan av proposition nr 288 till fjolårets riksdag angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår lämnades en kortfattad
redogörelse för de åtgärder, som vidtagits i syfte att undvika ej strängt
nödvändiga förändringar av riksstaten under löpande budgetår. Därjämte
erinrades örn att i fråga örn täckning av utgifter från de olika förskottsstaterna
tillämpades den regeln, att i sådana fall, där ulgiflerna vore av löpande
natur eller till sitt slutliga belopp helt obestämda, äskandet av täckningsanslag
uppskötes till den senare tidpunkt då det totala medelsbehovet kunde
överblickas.
Under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades till fjolårets
riksdag lia av myndigheterna äskats medel för ändamål, vilkas tillgodo
Bihang
lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2. ^
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
seende ansetts icke kunna anstå. Därjämte lia vissa tidigare inkomna förslag
och yrkanden, vilka vid tidpunkten för förslagens framläggande icke ansetts
vara av den trängande natur, att medelsanvisning vore oundgänglig, numera
av skäl, som närmare utvecklas av vederbörande föredragande, befunnits
påkalla omedelbar framställning till riksdagen. Slutligen erfordras nu reglering
av ett fåtal förskottsanvisningar.
Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare
böra föranleda framställning till riksdagen örn medelsanvisning. När de löpande
utgifterna på forsk ottsstaten för försvarsväsendet och från allmän förskottsstat
kunna bättre bedömas, böra regleringsanslag i vanlig ordning äskas.
Samtidigt torde reglering böra ske av utgifter för planläggningskostnader
från allmän förskottsstat. Askande av avskrivningsanslag svnes även böra
anstå tills vidare.
Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet bör i år liksom
föregående år nytillkommande framställningar örn anslag å tilläggsstat
såvitt möjligt sammanfattas i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av
den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda
proposition bör avses uteslutande för nyssnämnda reglering av utgifter å förskottsstaterna
och avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.
De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga anslagsäskanden,
som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang
föreläggas riksdagen, lia tidigare denna dag anmälts. En sammanställning
av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på
hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1—19) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa
20 miljoner kronor å driftbudgeten och 56 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 11 miljoner kronor,
varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. För
materielanskaffning, betingad av stridsmedlens utveckling, äskas sammanlagt
7 miljoner kronor för armén och marinen. Återstoden faller huvudsakligen
på kompletteringar av äldre anslag, merkostnader och automatiska utgiftsregleringar
i övrigt, härav för ersättningsanskaffning av eldrör som förslitits
under beredskapen ett belopp av 2,5 miljoner kronor.
Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå lill sammanlagt 9 miljoner
kronor. För beredande av sjukvård i Sverige åt barn från de nordiska
grannländerna äskas 1,3 miljoner kronor och för befrämjande av landsbygdens
elektrifiering 3 miljoner kronor. Till förstärkning av kommittéanslagen
m. fl. anslag för bestridande av utredningskostnader äskas under de olika huvudtitlarna
sammanlagt 1,2 miljoner kronor. ’
Anslagen å kapitalbudgeten avse nästan helt civila utgifter. För bostadsbyggnadssubventionering
avses sammanlagt 21 miljoner kronor. 20 miljoner
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
3
kronor äskas för reglering av ytterligare krediter till utlandet. Av övriga
större utgifter må nämnas ett anslag å 5 miljoner kronor till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende, ett anslag å 2,1 miljoner kronor
såsom förlagskapital för vägväsendet samt ett anslag å 2 miljoner kronor till
täckande av merkostnader för fabriksanläggningar för syntetiskt gummi.
Slutligen föreslås ett anslag å 1,4 miljoner kronor till nybyggnad för statens
reproduktionsanstalt.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Renlund.
Kunni Maj:ts proposition nr
5
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till
första huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
A. Kungl, hovstaten.
[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å
riksstaten för budgetåret 1944/45 ha liksom för de sex nästföregående budgetåren
anvisats dels ett anslag av 50 000 kronor till ved och kol för de kungl,
hoven, dels ock ett anslag av 95 000 kronor till täckande av motsedd brist å
nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41—1943/
44 anvisats sammanlagt 720 600 kronor till täckande av vissa merkostnader
för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren 1937/38—
1943/44.
I skrivelse den 27 oktober 1944 har riksmarskalksämbetet, under hänvisning
till framställning från ståthållarämbetet på Stockholms slott, hemställt
om anvisande av 220 000 kronor till täckande av en återstående brist från
budgetåret 1943/44 å ifrågavarande anslag ävensom beräknad merkostnad för
budgetåret 1944/45. Av ståthållarämbetets framställning framgår, att trots
medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret 1943/44, 200 000 kronor, en
brist av 27 000 kronor kvarstår från sistnämnda budgetår. Ståthållarämbetet
har beräknat merkostnaden för innevarande budgetår till 193 000 kronor.
Ämbetet framhåller, att man för innevarande budgetår räknat med ökade
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
bränslekostnader nied hänsyn till att eldning med ved måste ske i större utsträckning
på grund av minskad kol- och kokstilldelning.
Jh''P?Cjé7.nle'' Jag förordar> att det av riksmarskalksämbetet äskade beloppet 220 000
kronor anvisas för täckande av ifrågavarande brist och merkostnad och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,
hoven å tilläggsstat II till liksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av .................... kronor 220 000.
B. Kungl, slottsstaten.
[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott.
Under en följd av år lia i riksstaten anvisats dels ett anslag till polis-, lys- och
renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott av 33 750 kronor, dels
ock ett förstärkningsanslag till samma ändamål, sorn, efter att tidigare ha
utgjort 34 750 kronor, för budgetåret 1943/44 höjts till 36 750 kronor. Därjämte
ha å tilläggsstater för budgetåren 1942/43 och 1943/44 under förevarande
anslagsrubrik anvisats 3 / 00 respektive 3 500 kronor till täckande av
uppkomna merkostnader för ifrågavarande ändamål, hänförande sig till
budgetåren 1941/42—1943/44.
I skrivelse den 27 oktober 1944 har riksmarskalksämbetet anfört, att under
budgetåret 1943/44 uppkommit en ytterligare merkostnad av 2 500 kronor.
Ämbetet har härvid åberopat en framställning från ståthållarämbetet på
Stockholms slott, enligt vilken merkostnaden hänför sig till inköp av alarmapparat
till komplettering av slottets brandskyddsanordningar, ökade kostnader
för belysningsmateriel samt inkallelser av personalen till beredskapstjänstgöring
i större omfattning än förut.
DePluZntS'' Jag U1Lstyrkei'' riksmarskalksämbetets framställning och hemställer alltså
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms
slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett anslag av....................kronor 2 500.
[3 ] 7. Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott.
På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 ävensom i 1942 och
1944 års statsverkspropositioner anvisade riksdagen sammanlagt 352 500
kronor tili vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, avseende uppförande
och förbättring av personalbostäder vid Drottningholms kungsgård.
Enligt den plan, som låg till grund för ifrågavarande byggnadsarbeten, skulle
för de anvisade medlen iordningställas arbetarbostäder örn tillhopa 76 eld
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
7
städer. Detta skulle ske genom uppförande av feni nybyggnader saint ombyggnad
av tre äldre byggnader, benämnda Smedjegården, Orangeriet och
Pagebyggnaden.
I skrivelse den 7 december 1944 har riksmarskalksämbetet, med åberopande
av en från ståthållarämbetet på Drottningholms slott inkommen framställning,
hemställt om äskande av ett anslag å 12 000 kronor till täckande av
vissa ytterligare kostnader för ombyggnad av Orangeriet. Stathallarämbetet
har i sin nämnda framställning anfört i huvudsak följande.
Ombyggnaden av Orangeriet omfattade enligt planen 3 lägenheter om 2
rum och kök, 4 enkelrum med gemensamt kök och matvrå, samt 1 badrum.
Byggnaden innehölle dessutom kontor samt bostad örn 4 rum och kök för
trädgårdsdirektören, vilka utrymmen emellertid endast beträffande värme-,
vatten- och avloppsledningar berördes av ifrågavarande ombyggnadsplan.
Emellertid hade det vid av slotlsarkitekten Ivar Tengbom företagen närmare
undersökning samt vid utarbetandet av ritningarna för Orangeriets ombyggnad
visat sig, alt även sistnämnda utrymmen inom byggnaden vore i stort
behov av en genomgripande restaurering. Ståthållarämbetet hade ansett det
riktigt, att detta arbete utfördes samtidigt med den övriga ombyggnaden av
Orangeriet. I samråd med ståthållarämbetet hade byggnadsstyrelsen infordrat
anbud å en fullständig ombyggnad av Orangeriet. Volymen för hela byggnaden
utgjorde 2 500 m3, varav trädgårdsdirektörens kontor och lägenhet
upploge 850 m3 eller ungefär en tredjedel av hela volymen. Med ledning härav
beräknades kostnaderna för den del av ombyggnaden, som skulle bestridas
av de redan anvisade, till byggnadsstyrelsens förfogande stående medlen,
till 73 000 kronor, medan på ståthållarämbetet skulle komma en kostnad av
29 400 kronor eller i runt tal 30 000 kronor. I skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 18 oktober 1943 hade därefter ståthållarämbetet hemställt, att^ arbetena
för iståndsättande av nämnda utrymmen åt trädgårdsdirektören måtte komma
till utförande samtidigt med de ombyggnadsarbeten i övrigt, som byggnadsstyrelsen
komme att verkställa å ifrågavarande byggnad. Ståthållarämbetet,
som upptagit ett belopp av 18 000 kronor till ifrågavarande arbeten i
.slottsstaten för budgetåret 1944/45, hade avsett att upptaga återstående
12 000 kronor i nästkommande budgetårs slatförslag.
Byggnadsstyrelsen hade den 30 november 1944 meddelat, att ombyggnadsarbetena
inom Orangeribyggnaden slutförts, samt hemställt örn ersättning för
förskotterade kostnader med sammanlagt 30 000 kronor.
Till följd av den av 1944 års riksdag beslutade omläggningen av fastighetsredovisningen
för de kungl, slotten, vilken omläggning vid tiden för ifrågavarande
arbetens planerande icke av ståthållarämbetet kunnat förutses, hade
ståthållarämbetet icke längre möjlighet att över slottsstaten för budgetåret
1945/46 begära medel till täckande av återstående kostnader för ifrågavarande
ombyggnadsarbeten.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst, förordar jag, att ett belopp av Departement»
12 000 kronor anvisas till täckande av återstående kostnad för ifrågavarande chefenombyggnadsföretag.
Beloppet synes lämpligen höra äskas på tilläggsstat för
det löpande budgetåret, .lag får alltså hemställa, ali Kungl. Maj:! måtte föreslå
riksdagen
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
att till Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms
slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett anslag av .................. kronor 12 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Renlund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
9
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari /945.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt
anför därvid följande.
D. Rättegångsväsendet i allmänhet.
[1.] 6. Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning,
reservationsanslag. Till inredning och utrustning av den från och med den
1 januari 1945 nyinrättade rättsläkarstationen i Stockholm anvisade 1944
års riksdag ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
I skrivelse till medicinalstyrelsen den 22 november 1941 har förestån daren
för rättsläkarstationen — under hänvisning till att tidigare verkställda
beräkningar av engångskostnaderna för stationens inredning och utrustning
i stort sett grundat sig på vid årsskiftet 1941/42 gällande priser — anmält,
alt det anvisade beloppet på grund av sedermera inträffade prisstegringar
icke täckte kostnaderna för den utrustning, vartill anslaget avsetts. Enligt
en vid skrivelsen fogad översikt lia sålunda utrustningskoslnaderna på grundval
av verkställda inköp och beställningar samt infordrade offerter numera
uppskattats till 35 008 kronor eller i runt tal 15 000 kronor mer än vad som
ursprungligen beräknats. Härjämte lia, enligt vad föreståndaren för rättsläkarstationen
vidare meddelar, verkställts vissa tidigare icke beräknade inredningsarbeten
lill en kostnad av 900 kronor. Sammanlagt skulle sålunda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ib Kungl, Maj.ts proposition nr 2.
erfordras ytterligare (15 000 + 900) 15 900 kronor tor ifrågavarande ändamål.
Under åberopande härav har medicinalstyrelsen i salvelse den 27 november
1944 hemställt, att ytterligare 15 900 kronor anvisas till inredning och
utrustning av rättsläkarstationen.
Departements- Ifrågavarande utrustning torde lili större delen vara nödvändig för uppechefen.
hållande av rättsläkarstationens verksamhet. Det av medicinalstyrelsen begärda
tilläggsanslaget synes emellertid kunna något begränsas, förslagsvis
till 12 000 kronor. Då stationen redan trätt i verksamhet, bör detta belopp
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
.Tåg hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statens rått slåkar stat ion i Stockholm: Inredning och
utrustning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 12 000.
F. Uppfostringsanstalterna.
[2.] 2 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.
Sedan 1941 års riksdag till uppförande av en ny ladugårdsbyggnad
vid statens uppfostringsanstalt å Bona å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag (B) av 85 000 kronor,
medgav 1944 års riksdag, att anslaget, som tidigare icke kunnat ställas
till Bonastyrelsens förfogande, finge tagas i anspråk oberoende av de för
dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna samt anvisade därutöver å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av
08 000 kronor. För ändamålet anslogs sålunda sammanlagt (85 000 + 68 000)
153 000 kronor (jfr prop. nr 2/1944 bilaga 2, punkt 3). Genom beslut den 18
februari 1944 anbefallde Kungl. Majit styrelsen för uppfostringsanstalten att
med anlitande av ifrågavarande båda anslag låta uppföra en ny ladugårdsbyggnad
vid anstalten i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare i sådant
hänseende framlagt förslag.
I skrivelse den 19 augusti 1944 har styrelsen för Bonaanstalten hemställt
att ytterligare medel måtte ställas till förfogande för ifrågavarande byggnadsföretag.
I skrivelsen anföres bland annat:
Ettel infordrande av entreprenadanbud å bygget visade det sig---, att
samtliga anbud överskredo det tillgängliga beloppet. Styrelsen upptog därför
med vissa av anbudsgivarna förhandlingar i ändamål att erhålla lägre anbud.
Endast genom att undantaga vissa arbeten till utförande genom anstaltens
egen arbetskraft och till låg kostnad blev det möjligt för styrelsen att
rörande arbetets huvuddel avsluta entreprenadkontrakt — ---. Entrepre
nadsumman
uppgår till 123 000 kronor. För av anslaget återstående 30 000
kronor skall av anstalten tillhandahållas virke, beräknat till 20 000 kronor,
byggas gödselstad, beräknad till 5 000 kronor, utföras smides- och målningsarbeten,
beräknade lill 3 000 kronor, samt gäldas kostnader för kontrollant
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
11
skap, ritningar m. m. 2 000 kronor. För oförutsedda utgifter kunde överhuvud
taget icke avsättas något belopp.
Under arbetets gång — det har numera fortskridit så långt att takstolarna
äro resta — meddelade den av styrelsen för bygget utsedde kontrollanten,
ingenjören Rune Bergman i Linköping, att den såsom taktäckningsmaterial
avsedda cementfiberplattan (s. k. celent), vilken under innevarande kristid
ersatt en asbestcementplatta (s. k. eternit), enligt på den senaste tiden
gjorda erfarenheter visat sig undermålig. Kontrollanten ansåg sig därför böra
föreslå att celenten utbyttes mot etemit, som helt nyligen åter kommit
i marknaden.
Sedan styrelsen i denna fråga rådfört sig med ytterligare experter och dessa
varnat för användningen av celent samt intygat eternitens goda egenskaper,
fann styrelsen med hänsyn till byggnadens framtida bestånd angeläget
att i stället för celent föreskriva eternit som taktäckningsmaterial.
Enär emellertid etemit ställer sig väsentligt dyrare än celent, hade styrelsen
att jämlikt stadgande i entreprenadkontraktet träffa särskild överenskommelse
med entreprenören om ifrågavarande förändring. Efter förhandlingar
fastställdes det entreprenören tillkommande tillägget till entreprenadsumman
till 4 500 kronor. För denna summa behövdes sålunda tillägg till det för
uppförande av ladugården beviljade anslaget.
Vidare har det visat sig att det för kontrollantskap, ritningar m. m. avsedda
beloppet 2 000 kronor är för lågt beräknat. De verkliga kostnaderna härför
torde komma att uppgå till i runt tal 3 500 kronor, sålunda 1 500 kronor
högre än det belopp, vartill anslaget förslår.
På grund av det anförda har styrelsen — med reservation för eventuellt
uppkommande ytterligare kostnadsökningar —- hemställt, att Kungl. Majit
måtte föranstalta därom att för uppförande av den nya ladugårdsbyggnaden
vid anstalten måtte — utöver redan anvisat belopp, 153 000 kronor —
lill styrelsens förfogande ställas ett belopp av 6 000 kronor.
Med hänsyn lill vad i ärendet upplysts har jag ej funnit anledning till Departement»
erinran mot Bonastyrelsens hemställan. Medel för ändamålet torde böra an- ''lovisas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
.Tåg får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statens uppfostringsanstalt ä Hona: Ny ladugårdsbyggnad
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 6 000.
G. Diverse.
[3.] 8. Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Delta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
225 000 kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av
16 400 kronor. De utredningsarbeten som igångsatts eller fullföljts under innevarande
budgetår lia emellertid medfört .större utgifter än som beräknats i
statsverkspropositionen lill 1944 års riksdag, lin överslagsberäkning har givit
vid handen, att utgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till örn
-
12
Kungl. Monts proposition nr 2.
kring 316 000 kronor. Med hänsyn härtill torde det nuvarande anslaget vara
i behov av förstärkning med 75 000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
13
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdeparte.mentsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
A. Utrikesdepartementet.
[1.] Utrikesdepartementet: Omkostnader. Enligt den av Kungl. Majit
genom beslut den 30 juni 1944 för utrikesdepartementet fastställda omkostnadsstaten
må under innevarande budgetår för chiffreringsmateriel användas
ett belopp av högst 10 000 kronor. Såsom framhålles i statsverkspropositionen,
har den alltjämt stegrade chiffreringsverksamheten medfört en fortgående
ökning av kostnaderna för reparation och ersättning av den chiffreringsmateriel,
som efter det nu pågående krigets utbrott anskaffats såväl för
departementet som för beskickningar och konsulat. Det i omkostnadsstaten
för bestridande av dessa kostnader beräknade beloppet har lill följd härav
visat sig vara otillräckligt, och för innevarande budgetår beräknas ytterligare
omkring 10 000 kronor komma att erfordras. Därest riksdagen ej har
något att erinra däremot, torde fulslag angående bemyndigande att med
högst 10 000 kronor överskrida ifrågavarande anslagspost framdeles få föreläggas
Kungl. Majit.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
B. Sveriges representation i utlandet.
[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal ni. m. I staten för detta anslag, som å riksstaten för innevarande
budgetår uppförts med 3 755 000 kronor, har deri under anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
upptagna delposten till prisutjämningstillägg uppförts med 150 000 kronor.
Denna delpost är till beloppet bestämd.
I statsverkspropositionen framhålles, att det för prisutjämningstillägg anvisade
beloppet under nästinstundande budgetår icke kommer att vara tillräckligt
för bestridande av därför avsedda utgifter, främst på grund av den
i ett flertal länder stigande prisnivån. På samma sätt kommer redan under
innevarande budgetår det i avlöningsstaten för ändamålet anvisade beloppet
att vara otillräckligt. För att de krav på lönetillägg, som redan föreligga
eller som beräknas framkomma och av vilka flertalet icke torde kunna avvisas,
skola kunna tillgodoses, är en förstärkning av delposten erforderlig.
Enligt uppgjorda beräkningar torde omkring 50 000 kronor komma att behövas
för ändamålet, och jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär personal,
tjänstgörande utom riket, under anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
upptagna delposten till prisutjämningstillägg må under
budgetåret 1944/45 överskridas med högst 50 000 kronor.
[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.
I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål
uppfört ett reservationsanslag av 843 000 kronor.
I ett flertal länder har, såsom framhålles i statsverkspropositionen, den
alltjämt stigande prisnivån nödvändiggjort lönetillägg till utrikesförvaltningens
tjänstemän, ökningar hava sålunda föreslagits i fråga om samtliga de
anslags- eller delposter till prisutjämningstillägg, med vilka tillfälliga höjningar
i lönenivån avsetts skola möjliggöras. För den ordinarie diplomatiska
och konsulära personalen har dessutom, såsom nämnts under nästföregående
punkt, en förstärkning av delposten till prisutjämningstillägg redan under
löpande budgetår befunnits ofrånkomlig. Vad anslaget till avlöningar avskrivbiträden
vid beskickningar och konsulat beträffar, framhålles därjämte
i statsverkspropositionen, hurusom återupprättandet och utbyggandet av vissa
beskickningar kommer att medföra ökad belastning av nu ifrågavarande anslag.
Båda dessa omständigheter göra sig gällande redan under innevarande
budgetår, och en förstärkning av anslaget har till följd därav visat sig nödvändig.
Enligt verkställda beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett
Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 15
belopp av 60 000 kronor, och jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen.
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 60 000.
C. Internationella förhandlingar m. m.
[4.] 4. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För
bestridande av kostnaderna för svenska röda korsdelegater för handhavande
av hjälpen till Greklands befolkning hava hittills beviljats sammanlagt
700 000 kronor, nämligen dels, såsom på sin tid i föreskriven ordning anmälts
för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr 153/1943)
ett reservationsanslag av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts för riksdagen,
enligt Kungl. Majits beslut den 29 juli 1943 ett belopp av 200 000
kronor från anslaget för oförutsedda utgifter, dels ock å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944) ett
reservationsanslag av 250 000 kronor.
Kostnaderna för delegaterna hava av de sålunda anvisade medlen bestritts
genom överstyrelsen för Svenska röda korset. Enligt överstyrelsens beräkningar
uppgår den genomsnittliga månadskostnaden för delegaterna för närvarande
till omkring 45 000 kronor, överstyrelsen har därjämte i skrivelse
till utrikesdepartementet den 10 oktober 1944 anmält, att den till nämnda
dag utöver erhållna statsmedel för ändamålet utbetalat omkring 150 000 kronor.
Med hänsyn härtill och då den svenska röda korsdelegationen tills vidare
fortsätter sin verksamhet i Grekland, får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av.......................... kronor 450 000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt be''
agar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet.
Tord Hagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
17
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms'' slott den 4
januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.
Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 2, 5 och 6 vore av
den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
därvid följande.
C. Försvarskraf terna.
Försvarsstaben.
[1.] 5 a. Försvarsstaben: Teknisk utrustning m. ni. för försvarsstabens
fotoanstalt, reservationsanslag. I enlighet med i propositionen 1944: 174 framlagt
förslag bär riksdagen (skr. 1944: 383) medgivit, att i Svea livgardes
kasernetablissement må anordnas lokaler för försvarsstabens fotoanstalt med
anlitande av investeringsanslaget för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Kungl. Majit har uppdragit åt arméns fortifikationsförvaltning att inkomma
med förslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten. Dylikt
förslag bär inkommit den 22 december 1944 och är för närvarande föremål
för Kungl. Majlis prövning.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.
2
18
Kungl. Alaj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Utöver i propositionen upptagna byggnadskostnader anmäldes däri (s. 10
och 11) jämväl medelsbehov för lös specialinredning, 37 000 kronor, och teknisk
utrustning, 115 000 kronor. I fråga örn anstaltens behov av teknisk utrustning
hade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 27 augusti 1943
framhållit, att anstaltens nuvarande tekniska utrustning i flera avseenden
vore ofullständig och delvis föråldrad. Sålunda saknades i flera fall erforderlig
materiel för de olika arbetsuppgifter, vilka tillkomme anstalten. Framför
allt gällde detta utbildningsarbetet och vissa delar av laboratorietjänsten,
såsom arkivfotografering, reproduktion av större original — exempelvis kartor
m. fl. dokument av hemlig natur — mekanisk bildtriangulering, optisk
prövning av kamerors objektiv och slutare samt försöksverksamheten för
utveckling av fotografien i fält. För egen del anförde jag, att jag blivit övertygad
örn nödvändigheten att fotoanstalten försåges med ändamålsenlig utrustning,
varför i och för sig intet från min sida vore att erinra mot att medel
i skälig omfattning ställdes till förfogande. För det dåvarande syntes
dock icke erforderligt att taga ställning till denna fråga.
I skrivelse den 22 november 1944 har tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben
upptagit frågan örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål
och därvid anfört i huvudsak följande.
Av det för teknisk utrustning tidigare anmälda medelsbehovet av 115 000
kronor erfordrades 80 000 kronor för anskaffning av den mest oumbärliga
utrustningen för fotografiska och fotogrammetriska ändamål, medan övriga
35 000 kronor beräknats för anskaffning av viss optisk materiel, som ej oundgängligen
erfordrades under år 1945. Den fotografiska och fotogrammetriska
utrustningen borde i viss omfattning beställas inom den närmaste tiden för
att leveranserna skulle kunna fullgöras samtidigt med att de nya lokalerna
färdigställdes. Av kostnadssumman 80 000 kronor syntes dock högst 25 000
kronor behöva disponeras i början av år 1945 och återstoden 55 000 kronor
först omkring den 1 juli 1945. Specialinredningen måste i flera fall installeras
redan under pågående byggnadsarbeten, varför avtal om leverans snarast
borde träffas. Det härför erforderliga beloppet, 37 000 kronor, syntes därför
behöva disponeras snarast möjligt efter den 1 januari 1945.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att för fotoanstaltens nya lokaler
erfordras viss specialinredning och teknisk utrustning, för vilka ändamål
med hänsyn till deras natur medel icke upptagits i de beräknade kostnaderna
för anordnande av lokaler för anstalten. En del av denna inredning och
utrustning bör installeras samtidigt med att lokalerna iordningställas, varför
materielen bör beställas i god tid och medel i viss utsträckning stå till
förfogande för likvider redan under byggnadsarbetets gång. Såsom i det
föregående anförts är förslag till byggnadsarbetenas utförande för närvarande
beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Byggnadsarbetena beräknas
komma att igångsättas snarast möjligt efter det beslut föreligger så att huvuddelen
av arbetena kan utföras under första halvåret 1945. Med hänsyn
härtill böra medel för inredning och utrustning stå till förfogade redan under
Kungl. Majlis proposition nr 2.
19
innevarande budgetår. Jag upptager därför i detta sammanhang frågan örn
anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. Det nu framlagda förslaget
till anskaffning av specialinredning och teknisk utrustning finner jag mig
kunna tillstyrka. De beräknade kostnaderna (80 000 + 37 000=) 117 000
kronor ge mig icke anledning till erinran; dock bör beloppet avrundas till
115 000 kronor. Beräknade efter prisläget den 1 juli 1941 uppgå kostnaderna
till omkring 90 000 kronor, vilket belopp bör belasta den för försvarets
utbyggande under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.
Vad beträffar de återstående kostnaderna för materielanskaffning — beräknade
till 35 000 kronor — ifrågasätter jag om särskild medelsanvisning
härför är erforderlig. I den mån medel för ändamålet prövas vara oundgängligen
erforderliga, bör övervägas, om icke kostnaderna genom att fördelas
över en längre tidsperiod kunna bestridas inom ramen för de medel,
som under försvarsstabens omkostnadsstat normalt stå till förfogande för inventarieanskaffning
och för fotoanstaltens verksamhet.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Försvarsstaben: Teknisk utrustning m. m. för försvarsstabens
fotoanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 115 000.
Armén.
Tygmateriel m. m.
[2.] 41 a. Armén: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning,
reservationsanslag. Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln,
punkt 56) har jag hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 800 000 kronor. Jag har
tillika (punkt 55) förordat, att detta belopp intill 4 500 000 kronor måtte få
tagas i anspråk för anskaffning av viss principiellt ny tygmateriel, särskilt artillerimateriel
med koncentrerad eldkraft, infanterikanoner och pansarbekämpningsmateriel.
I anslutning därtill har jag emellertid framhållit, att återstoden
av det i angivna sammanhang såsom minimum betecknade medelsbehovet
för dylik materiel, 4 500 000 kronor, borde i enlighet med de principer,
som av mig angåvos vid anmälan av 1944 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, s. 5 och 13) och för vilka en närmare redogörelse lämnats
under fjärde huvudtiteln för innevarande år, bestridas av medel, anvisade
utanför femårsplanens kostnadsram. Det sålunda återstående beloppet
synes mig lämpligen böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad i statsverkspropositionen samt bär anförts får
jag alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till Armén: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 4 500 000.
Marinen.
Sjukvård.
[3.] 67 a. Marinen: Forskning på dykeri- och ubåtshygienens områden,
reservationsanslag. I gemensam skrivelse den 9 december 1944 ha försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och marinförvaltningen gjort
framställning om anvisande av medel för forskning på dykeri- och ubåtshygienens
områden. Ämbetsverken ha därvid åberopat en promemoria den
24 maj 1944 av tjf marinöverläkaren, däri denne framhållit, hurusom de senare
årens erfarenheter från ubåtsvapnet och marinens dykeriväsende understrukit
det stora behovet av vetenskaplig forskning på nämnda områden,
samt vidare anfört i huvudsak följande.
En del försök och utredningar hade utförts genom iriarinförvaltningens
och marinöverläkarens försorg och påginge alltjämt på detta område, såsom
bland annat försök med förbättrad dykerimateriel jämte försök med användning
av syntesgas vid dykning. Ännu återstode emellertid omfattande
undersökningar och försök, företrädesvis av medicinsk-fysiologisk art. För
att möjliggöra dessa erfordrades anskaffning av viss specialmateriel, modernisering
och komplettering av viss redan förefintlig utrustning samt medel
för bestridande av vissa med undersökningarna förenade driftskostnader.
De sammanlagda kostnaderna för genomförandet av försöken beräknades
uppgå till ca 25 000 kronor samt syntes — i den mån förhållandena nu
kunde överblickas — vara av engångsnatur. Även om nu aktuella problem
och frågeställningar kunde lösas inom ramen av dessa kostnader, syntes
dock en fortlöpande forskning på det angivna området komma att bliva
nödvändig.
Angående ändamålet med ifrågavarande forskning och förutsättningarna
för att densamma skall kunna på lämpligt sätt bedrivas ha ämbetsverken
anfört i huvudsak följande.
De senaste årens utveckling inom marinens dykeriväsen hade medfört, att
djupgränsen för dykning med mjuk dykardräkt i snabbt tempo flyttats mot
allt större djup. För närvarande utbildades dykare till nedstigning till ett
djup av 70 meter, och enstaka försöksdykningar på 86 meter hade utförts
sommaren 1944.
Allt egentligt bärgningsarbete vore synnerligen vanskligt eller helt otänkbart
på de största djup, vartill våra dykare redan nu kunde nedstiga. Man
skulle därför kunna ifrågasätta den praktiska nyttan av att ytterligare utsträcka
dykdjupet. Denna nytta sammanhängde emellertid främst med problemet
räddning från sjunken ubåt. Den räddningsanordning, till vilken man för
närvarande ställde de största förhoppningarna, den s. k. räddningsklockan,
förutsatte nämligen, att en dykare skulle kunna gå ned till ubåten och där
koppla räddningsklockans s. k. nedhalarvvire. Varje ytterligare djupmeter,
vartill dykaren kunde nedstiga, ökade därigenom ubåtspersonalens utsikt till
Kungl. Mctj:ts proposition nr 2.
21
räddning. På de stora djupen, på vilka en modern ubåt kunde utstå trycket,
hade ett individuellt räddningsförsök små eller inga utsikter att lyckas. Även
om intet verkligt räddningsarbete kunde utföras på de maximala djupen,
vore dock rekognosceringar på havsbotten, okulärbesiktningar av vrak, återfinnandet
av sjunkna torpeder etc. viktiga arbetsuppgifter för en dykare och
motiverade i och för sig försöken att ytterligare utsträcka dvkdjupet. Slutligen
borde framhållas, att de undersökningar och prov, som avsåges att utföras,
avsåge att höja effektiviteten och säkerheten hos redan förefintliga
apparater och metoder vid arbeten även på smärre djup.
För att framgångsrikt kunna utnyttja djupdykningens möjligheter vore
det nödvändigt, att den tekniska forskningen samordnades med en medicinsk
sådan. Dykning på större djup medförde nämligen allvarliga problem av fysiologisk
natur, varav många ännu vore att betrakta såsom olösta. Dykmedicinsk
forskning hade hittills bedrivits företrädesvis utomlands, medan man
i Sverige — framförallt på grund av bristande materiella resurser — måst
nöja sig med att hjälpligt söka tillgodogöra sig och praktiskt pröva de utländska
resultaten, sådana de framginge av litteraturen. Det innebure givetvis
en avsevärd olägenhet att nödgas basera dykningarna på enbart teoretiskt
underlag, örn vars vetenskapliga värde och riskfrihet man dessutom icke
kunnat förvissa sig. Under de senaste åren hade för övrigt på grund av kriget
och avspärrningen någon vetenskaplig litteratur i ämnet överhuvud taget
icke stått att erhålla. Mycket av de nya forskningsresultat, vilka man antagligen
nått utomlands, bevarades också numera som krigshemligheter. Slutligen
hade på sista åren, trots begränsade möjligheter, det svenska dvkeriväsendet
gjort sådana framsteg, att man, såvitt känt, på vissa områden till
och med nått längre än utlandet och — om en ytterligare, mycket önskvärd
utveckling skulle bliva möjlig — nu måste gå egna, förut helt oprövade
vägar.
Ämbetsverken ha vidare lämnat en redogörelse för de problem, som för
närvarande tarvade en snar lösning, av vilken redogörelse här i korthet återgives
följande.
Dykning med luft av vanlig sammansättning. Igångsatta
prov med att förkorta dykarnas uppehållstider i vattnet i samband med den
s. k. dekompressionen genom att i stället för i vattnet utföra denna i rekompressionskammare
ombord på dykerifartyget hade givit mycket uppmuntrande
resultat men måste, innan de nya tids- och materialbesparande
metoderna anbefalldes till praktiskt bruk, underkastas en mera ingående
vetenskaplig granskning. Verkan av vissa i luften ingående gaser (särskilt
kväve, kolsyra och syre) vid höga tryck vore synnerligen betydelsefull men
delvis ännu outforskad.
Dykning med syntesgaser. Möjligheten att avsevärt utsträcka
dykdjupsgränsen utöver redan nådda 80 meter vore synnerligen begränsad,
så länge dykaren andades luft av vanlig sammansättning. De moment, som
därvid verkade försvårande, vöre framförallt luftens ökade täthet med därigenom
ökat andningsmotstånd vid höga tryck samt viss gil Iverkan hos kväve
och syre. I Nordamerika hade man med utomordentliga resultat utbytt luften
mot en helium-syrgas-blandning. Dykning med mjuk dykardräkt hade därigenom
blivit praktiskt möjlig ned lill 150 meters djup. Nyligen hade av ingenjör
Arne Zetterström angivits en betydelse full metod, enligt vilken vätgas kunde
användas vid djupdykning utan alt explosionsrisk förelåge. Marinen hade
skyndsamt upptagit denna metod lill prövning. Metoden i fråga, å vilken stora
förväntningar ställdes, hade dock medfört en rad ytterligare problem, som
måste lösas genom ytterligare forskningar, såsom mättnings- och avmätt
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
ningstider i kroppsvävnaderna med merta gaser, såsom kväve och väte, samt
dessa gasers s. k. narkosverkan; uppstigning med och utan rekompression vid
varierande expositionstider, gasblandningar och tryck; individuell känslighet
för dykarsjuka, beroende på konstitution, alkalireserv o. s. v.; andningsluftens
kolsyrehalt i arbete och vila vid olika ventilationsprinciper; andningsmotståndet
vid vissa gassammansättningar och tryck; syrets inverkan vid höga
tryck; intrapulmonalt övertryck; värmebortledning genom andningsgas och
kläder; hörsel och talförmåga på stora djup.
Vissa ubåts medicin ska problem borde lämpligen studeras i anslutning
till de antydda dykmedicinska forskningarna och delvis med hjälp av
samma apparatur. Här avsåges bland annat frågan örn risken dels för syrgas-
och kolsyreförgiftning vid användning av andningsapparater för räddning
från sjunken ubåt, dels för illamående vid övergång från kolsyre- till
syrgasrik luft, andningsmotståndet i andningsapparat vid varierande tryck
m. m. Under de sistförflutna tio åren, varunder metoden utstigning ur ubåt
övats med hjälp av andningsapparat, hade flera olyckstillbud samt jämväl ett
antal dödsolyckor förekommit. Orsakerna därtill hade ej med säkerhet kunnat
fastställas. Såsom eventuella orsaker hade bland andra följande förhållanden
ifrågasatts: för stort andningsmotstånd på grund av för tröga ventiler,
kolsyreförgiftning på grund av dålig dynamisk verkan hos absorbtionsmedlet,
syrebristen. Fortsatta systematiska undersökningar av hithörande frågor
vore sålunda nödvändiga.
I fråga örn kostnaderna för verksamheten har ämbetsverken vidare anfört.
Undersökningarna krävde omfattande resurser av personell, teknisk och
ekonomisk art. Vad personalen beträffade förfogade marinen själv över vetenskapligt,
medicinskt och tekniskt högt kvalificerade krafter, vilka självständigt
eller i samarbete med olika vetenskapliga institutioner kunde fullfölja
det ovan skisserade forskningsprogrammet. Vad däremot anginge apparaturen
förfogade marinen över sådan endast i viss utsträckning. En å Stockholms
örlogsvarv befintlig större tryckkammare, som anskaffats för annat
ändamål, kunde efter vissa ändringsarbeten användas även för här avsett ändamål.
Försök, som av tekniska skäl ej kunde utföras i denna tryckkammare,
syntes lämpligen böra förläggas till något av flottans båda dykeri- och bärgningsfartyg,
där också de slutliga, praktiska prövningarna av vunna resultat
borde äga rum. Viss annan apparatur, såsom gasmängdmätare, gasanalysapparater
och diverse armatur m. m., måste även nyanskaffas. En del av undersökningarna
beträffande andningsapparater borde förläggas till den nyligen
färdiga, 20 meter höga övningsdyktanken å örlogsvarvet i Karlskrona.
Slutligen vore vissa, icke obetydliga driftskostnader förenade med försöken,
såsom kostnader för gasblandningar och analysmateriel samt ersättningar och
premier åt dykare vid experimentdykningar. Ersättningar vid experimentdykningar
vöre dock ej avsedda att utgå till annan personal än sådan som
jämlikt gällande bestämmelser vore berättigad därtill.
Kostnaderna hade beräknats uppgå till följande belopp:
1. Ändring av tryckkammare, så att fysiologiska undersök
ningar
kunna företagas å dykare under tryck ........ kronor 5 000
2. Anskaffning av gasanalysatorer, gasmängdmätare och di
verse
armatur .................................... » 10 000
3. Materielanskaffning för provningar ombord å bärgnings
fartyg
..... » 3 000
4. Materielförbrukning, dykararvoden, resor, traktamenten
m. m........................................... » 7 000
Summa kronor 25 000.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.
23
Erforderliga jämkningar borde få företagas i specifikationen.
Ämbetsverken förutsatte att marinförvaltningen i samråd med försvarets
sjukvårdsförvaltning skulle leda och svara för försöken.
Under åberopande av vad sålunda anförts ha ämbetsverken hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till dykeri- och ubåtshygienisk forskning
å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 kronor.
Arbetet på dykeriteknikens område har systematiskt inriktats på att möj- Departementsliggöra
nedstigning till större vattendjup. Redan med användning av hittills c e en''
tillämpade metoder ha enligt det föregående nåtts goda resultat. Genom att
tillföra dykaren syntesgaser i stället för vanlig andningsluft synes det vara
möjligt att uppnå ännu större vattendjup. Vid prov som nyligen företagits
med den av ingenjören Zetterström utarbetade metoden för dykning med
vätgasblandning har, såsom i dagspressen redan meddelats, uppnåtts ett
djup av omkring 110 meter mot förut maximalt 86 meter. Ur synpunkten av
effektivt dykeriarbete äro dylika djupdykningar främst av betydelse såtillvida,
att därvid gjorda rön och iakttagelser kunna användas för att göra
arbetet på mera normala djup säkrare. Av mycket stort intresse äro emellertid
dessa djupdykningar i den mån de kunna öka möjligheterna att rädda
människoliv vid ubåtskatastrofer.
Med hänsyn härtill vill jag förorda bifall till föreliggande framställning,
som innebär, att de problem av teknisk och medicinsk-fysiologisk art som
uppstå i samband med dykeri- och ubåtstjänsten bliva föremål för fortsatta
vetenskapliga undersökningar. Kostnadsberäkningarna ha icke givit mig
anledning till erinran. Enligt vad jag under hand inhämtat avser den i kostnadssammanställningen
upptagna posten å 7 000 kronor kostnader för gasförbrukning,
ersättningar utöver vanlig dykeriersättning för de större risker
som äro förbundna med försöksverksamheten samt ersättning för resor och
traktamenten åt utomstående sakkunnig expertis m. m. Det erforderliga anslagsbeloppet,
25 000 kronor, bör inräknas i kostnadsramen för försvarets
utbyggande.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Forskning på dykeri- och ubåtshygienens
områden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 25 000.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
[4.] 83 a. Marinen: Merkostnader för anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,
reservationsanslag. Till viss anskaffning genom inhemsk tillverkning
på licens, som förvärvats från utlandet, av motorer för motor torp edbåtar
ha under åren 1940 och 1941 anvisats tillhopa 8 450 000 kronor från veder
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
böiliga förskottsanslag till engangsutgifter. Tillverkningen av motorerna har
av marinförvaltningen anförtrotts aktiebolaget Atlas Diesel enligt ett med bolaget
upprättat kontrakt. I skrivelser den 27 november 1942 och den 20 januari
1943 anmälde marinförvaltningen, att vissa merkostnader uppkommit
vid tillverkningen. Dessa merkostnader hade sin grund i utformningen av
kontraktsbestämmelserna, som icke gjort det möjligt att på förhand fixera
alla kostnader. Enligt kontraktet skulle tillverkningspriset justeras efter s. k.
glidande prisskala. Pa priset inverkade även av marinförvaltningen föreskrivna
konstruklionsändringar. Vidare ägde bolaget rätt till ersättning för
merkostnader som förorsakats av att vissa underleveranser ej kunnat erhållas
fran utlandet. Slutligen skulle enligt kontraktet vissa nödvändiga kosina
dex, såsom för anskaffning av tillverkningsverktyg, garantiprovisioner,
bränsle och smörjolja för provning av motorerna samt översättning och
komplettering av ritningar, gäldas av marinförvaltningen »på bok och räkning».
Marinförvaltningen beräknade överslagsvis medelsbehovet för täckande
av merkostnaderna till 1 565 000 kronor enligt angiven specifikation.
I anledning av vad sålunda förekommit bemyndigade Kungl. Maj:t genom
beslut den 30 april 1943 marinförvaltningen att på grundval av den gjorda
överslagsberäkningen av uppkommande merkostnader fullfölja motortillverkningen.
Samtidigt uppdrogs åt marinförvaltningen att, då medel utöver tidigare
anvisade belopp om 8 450 000 kronor behövde tagas i anspråk, inkomma
med noggrant specificerad uppgift å meidtostnaderna.
I skrivelse den 30 september 1944 har marinförvaltningen nu återkommit
till frågan örn anvisande av medel till täckande av ifrågavarande merkostnader.
I skrivelsen har marinförvaltningen framlagt en kostnadstablå med
jämförande kostnadsberäkningar. Av denna tablå framgår, att merkostnaderna
nu beräknas uppgå till ytterligare 315 000 kronor utöver det belopp örn
1 565 000 kronor som tidigare anmäldes, eller sålunda tillhopa 1 880 000
kronor. I tablån har angivits, att vissa kostnadsbelopp nu låta sig beräkna
relativt tillförlitligt under det att andra ännu icke kunnat beräknas med
önskvärd noggrannhet. Till sistnämnda grupp ha hänförts utgifter för tillverkningsverktyg,
bränsle- och smörjolja samt prisstegringar.
Den största kostnadsökningen hänför sig till anskaffning av tillverkningsverktyg.
Härför beräknades ursprungligen 750 000 kronor. Till grund härför
lågo uppgifter från licensgivaren. Bolaget har framhållit, att det gällde en
tillverkning av så speciell art, att det icke varit möjligt att förutberäkna kostnaderna
för anskaffning av verktyg. Debiteringen av verktygen har skett enligt
i kontraktet angivna grunder, vilka före kontraktets ingående godkänts
av statens industrikommissions prisbyrå. Prisbyrån har jämväl, efter en nyligen
förekommen diskussion med bolaget om debiteringsgrunderna, meddelat
marinförvaltningen, att det syntes prisbyrån som om tillräckliga skäl
för ernående av fördelaktigare debiteringsgrunder än de redan avtalade icke
skulle kunna framföras mot bolaget. De förhållanden, som förelegat vid verktygstillverkningen
och för vilka marinförvaltningen närmare redogjort, ha
jämväl varit föremal för bedömning av särskild expert inom området, vilken
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
25
i uttalande till marinförvaltningen såsom sin åsikt framhållit, att någon anmärkning,
som kunde leda till för staten förmånligare pris, icke kunde framställas
mot de nu beräknade totalkostnaderna.
Marinförvaltningen har i skrivelsen vidare anfört, att vissa behållningar om
tillhopa 640 000 kronor uppkommit å två större anslag, som anvisats för
anskaffning av torpedbåtar och motorer till dylika m. m., nämligen å den
under reservationsanslaget 1938/39: IV.G.l till Försvarsberedskapens omedelbara
stärkande upptagna anslagsposten C.2 örn 2 800 000 till anskaffning
av motortorpedbåtar och å belopp om tillhopa 14 000 000 kronor som för
nybyggnader av motortorpedbåtar m. m. anvisats under anslag för budgetåren
1939/42 till Särskild fartygsanskaffning m. m., Flottans ersältningsbyggnad
samt Fartygsbyggnader för flottan. Då de angivna anslagen och
de medel, varå ifrågavarande merkostnader uppstått, hade avsetts för ändamål
av likartad natur, syntes det marinförvaltningen skäl föreligga att förenämnda
behållningar skulle få användas för täckande av dessa merkostnader.
Marinförvaltningen har, åberopande vad ämbetsverket sålunda och i övrigt
i skrivelsen anfört, hemställt, att Kungl. Majit måtte dels utverka medgivande
att omförmälda belopp örn 640 000 kronor finge disponeras för bestridande
av merkostnader för ifrågavarande anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,
dels ock föreslå riksdagen att för samma ändamål för innevarande
budgetår anvisa ett belopp av 1 240 000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha å anskaffning genom in
hemsk tillverkning av motorer för motortorpedbåtar uppkommit vissa merkostnader
utöver de belopp örn tillhopa 8 450 000 kronor som för denna anskaffning
anvisats från förskottsanslag. Merkostnaderna hänföra sig, förutom
till prisstegringar — leveranskontraktet inrymmer klausul örn s. k. glidande
prisskala — huvudsakligen till vissa av tillverkningen föranledda utgifter,
för vilka tillverkaren, med hänsyn till svårigheterna att på förhand beräkna
deras storlek, betingat sig ersättning att gäldas »på bok och räkning». Redan
i november 1942 anmälde marinförvaltningen, att merkostnader skulle uppstå.
En undersökning som då företogs av möjligheterna att undvika merkostnader
genom begränsning av tillverkningen gav vid handen, att några fördelar
icke skulle vara att vinna genom att avbryta tillverkningen. Med hänsyn härtill
bemyndigades marinförvaltningen att fullfölja tillverkningen på grundval
av den beräkning av uppkommande merkostnader som då framlagts.
Den beräkning av merkostnadernas storlek, slutande å 1 880 000 kronor,
som marinförvaltningen nu verkställt, är icke exakt. Med hänsyn till förhållandena
vid beställningens utläggande utformades vissa ersättningsbestämmelser
i kontraktet på sådant sätt, att marinförvaltningen för sina beräkningar
är beroende av uppgifter från tillverkaren. Denne bar icke ansett sig ännu
kunna lämna definitiva dylika uppgifter. Då medel utöver de redan anvisade
komma att bliva erforderliga redan under innevarande budgetår, torde emel
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
lertid frågan om anvisande av anslag för täckande av merkostnaderna böra
upptagas i detta sammanhang.
Marinförvaltningen har föreslagit, att vissa besparingar örn tillhopa 640 000
kronor å äldre anslagsmedel, avsedda för likartade ändamål, skulle tagas i
anspråk för täckning av merkostnaderna. De anslag som här äro i fråga äro
reservationsanslaget 1938/39: IV. G. 1. Försvarsberedskapens omedelbara
stärkande, vilket jämlikt riksdagens medgivande (skr. 1942:396) får disponeras
jämväl efter utgången av budgetåret 1941/42, samt reservationsanslagen
för budgetåren 1939/42 till Särskild fartygsanskaffning m. m., Flottans
ersättningsbyggnad samt Får tygsbyggnader för flottan. Förefintliga medel å
sistnämnda tre anslag ingå i budgetredovisningen såsom reservationer i det
i riksstaten fortfarande uppförda anslaget Fartygsbyggnader för flottan.
Ifrågavarande besparingar äro av den natur att de rätteligen böra tillföras
det särskilda konto »Besparingar å äldre anvisningar», örn vars inrättande jag
erinrat i årets statsverksproposition vid anmälan av fråga örn anslaget till fartygsbyggnader
för flottan. Jag finner mig emellertid kunna tillstyrka, att
i detta fall de besparingar, varom här är fråga, utan att först tillföras kontot,
direkt användas för täckande av ifrågavarande merkostnader. Därest riksdagen
icke har något att erinra mot en dylik omdisposition av de anslag,
till vilka besparingarna hänföra sig, avser jag att framdeles återkomma till
denna fråga.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål i enlighet med marinförvaltningens beräkningar uppgå
till (1 880 000 — 640 000 =) 1 240 000 kronor. Då dessa beräkningar som
nämnts icke äro definitiva, är det icke uteslutet, att ytterligare merkostnader
kunna uppstå. Jag utgår från att till bestridande av dylika eventuellt uppkommande
merkostnader får anlitas förenämnda konto »Besparingar å äldre
anvisningar». Anslagsbeloppet torde såsom hänförande sig till äldre utgiftsändamål
icke böra inräknas i den för försvarets utbyggande under femårsperioden
1942/47 beräknade kostnadsramen.
Avslutningsvis vill jag framhålla, att denna anskaffning är en av de
åtgärder som av beredskapsskäl ansetts nödvändiga att vidtaga. I detta sammanhang
bör med beklagande konstateras, att tillverkningen av dessa motorer
krävt väsentligt längre tid än från början beräknades.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Marinen: Merkostnader för anskaffning av motorer
för motortorpedbåtar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 1 240 000.
[5.] 89 b. Marinen: Av stridsmedlens utveckling betingad materieianskaffning,
reservationsanslag. Under punkt 2 i det föregående har jag hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Armén: Av stridsmedlens ut
-
27
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.
veckling betingad materielanskaffning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor. Vid anmälan
av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 55) har jag närmare
utvecklat de grunder, etter vilka ifrågavarande anslag beräknats. Av
den därvid lämnade redogörelsen framgår, att jag för anskaffning av viss
materiel av principiellt ny art för armén tillstyrkt en medelsanvisning av
9 000 000 kronor, av vilket belopp hälften ansetts kunna bestridas inom ramen
för de för försvarsbeslutets genomförande beräknade anslagsmedlen.
Återstoden skulle i enlighet med de principer, som av mig angåvos vid anmälan
av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 5 och 13), bestridas
av medel anvisade utanför femårsplanens kostnadsram.
Även för marinens del föreligga framställningar om anvisande av medel
för anskaffning av materiel av principiellt ny typ, som icke kunnat förutses
i försvarsbeslutet. Det är de senare arens tekniska rön och erfarenheterna
från det pågående kriget som aktualiserat dessa medelsäskanden. Den sammanlagda
kostnaden för anskaffning av ifrågavarande materiel — minmateriel
av vissa nya typer, ekoradiomateriel, viss radioutrustning för ubåtar
m. m. — har beräknats till inemot 10 000 000 kronor. En medelsanvisning
för ändamålet av denna storleksordning synes mig icke kunna nu tillstyrkas.
En närmare undersökning har övertygat mig örn att de mest trängande kraven
kunna bliva tillgodosedda, däi-est 4 250 000 kronor ställas till förfogande.
En mindre del av detta belopp är avsedd för bestridande av kostnaderna
för vissa försök med principiellt ny torpedmateriel. Då det synts riktigast
att för bestridande av ifrågavarande kostnader i första hand utnyttja redan
anvisade anslagsmedel, har en närmare undersökning verkställts rörande
möjligheten att för ändamålet disponera sådana äldre medelsanvisningar.
Från marinförvaltningen har därvid upplysts, att under det inom försvarsbeslutets
kostnadsram upptagna reservationsanslaget till förstärkning av kustartilleriförsvaret
uppkommit besparingar å tillhopa omkring 850 000 kronor,
vilka beräknas icke komma att bliva erforderliga för sitt ursprungliga ändamål.
Till nedbringande av behovet av ny medelsanvisning synes vidare
kunna tagas i anspråk ett belopp av 900 000 kronor, som enligt anmälan av
marinförvaltningen icke längre erfordras för avsett ändamål — anskaffning
av minmateriel — och enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1942 icke må
utan Kungl. Maj:ts medgivande disponeras. Beloppet utgör del av det av
riksdagen (skr. 1941:57, punkt 6) å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisade reservationsanslaget av 5 660 000 kronor till viss ytterligare
anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel m. m.
Av det såsom ett minimum angivna medelsbehovet för här avsedd materiel
skulle således återstå (4 250 000 — 850 000 — 900 000 =) 2 500 000 kronor.
Då täckning för dessa medel icke synes kunna erhållas från anslag inom
försvarsbeslutets kostnadsram, lärer ifrågavarande belopp i enlighet med
förenämnda i 1944 års statsverksproposition angivna principer böra ställas
till förfogande i form av en särskild anslagsanvisning utanför försvarsbeslutets
kostnadsram. Beloppet bör, liksom motsvarande belopp för armén, alivi
sas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 2 500 000.
[6.] 89 c. Marinen: Viss eldrörsanskaffning, reservationsanslag. I skrivelse
den 26 augusti 1944 angående anslag för marinen för beredskapsändamål
för budgetåret 1944/45 m. m. har marinförvaltningen, bland annat,
gjort framställning om anskaffning av reservpjäser samt av reserveldrör och
eldrörsämnen till vissa pjästyper vid flottan och reserveldrör för flackbanepjäser
vid kustartilleriet. Som skäl har marinförvaltningen vad beträffar
anskaffningen av eldrör angivit huvudsakligast den förslitning av eldrör,
som föranletts av att skjututbildningen under rådande beredskapsförhållanden
varit av betydligt större omfattning än under normala fredsförhållanden. De
totala kostnaderna för anskaffningarna har marinförvaltningen beräknat till
2 426 000 kronor för flottans och 1 800 000 kronor för kustartilleriets del. Marinförvaltningen,
som ansett att de erforderliga anslagsmedlen borde fördelas
över flera budgetår, har hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas
1 213 000 kronor för anskaffning av artilleripjäser samt reserveldrör och eldrörsämnen
till vissa pjästyper vid flottan, med rätt för marinförvaltningen att
beställa materiel till en sammanlagd kostnad av högst 2 426 000 kronor, samt
600 000 kronor för anskaffning av reserveldrör för flackbanepjäser vid kustartilleriet,
med rätt att beställa dylik materiel till en sammanlagd kostnad av
högst 1 800 000 kronor.
Överbefälhavaren har den 16 oktober 1944 avgivit yttrande i ärendet.
Jag anser mig kunna tillstyrka, att reserveldrör anskaffas för att ersätta
eldrör som i onormalt hög grad förslitits på grund av skjututbildningens
ökade omfattning under beredskapstiden. Enligt under hand inhämtade uppgifter
beräknar marinförvaltningen kostnaderna för dylik ersättningsanskaffning
till, sammanlagt för flottan och kustartilleriet, 4 620 000 kronor, därvid
hänsyn tagits jämväl till andra pjästyper än de med framställningen avsedda.
En dylik beräkning måste givetvis ske rent uppskattningsvis. Efter granskning
av marinförvaltningens beräkning har jag funnit mig icke kunna för
egen del för ändamålet förorda större medelsanvisning än 2 500 000 kronor,
vilket belopp bör äskas av riksdagen. Då medelsanvisningen betingas av beredskapsförhallandena,
bör beloppet icke inräknas i kostnadsramen för försvarets
utbyggande under femårsperioden 1942/47.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
29
att till Marinen: Viss eldrörsanskaffning å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 2 500 000.
Flygvapnet.
Flygmateriel m. m.
[7.] 133. Flygvapnet: Borttagande av rullbaneanläggning å flygfält i Trollhättan,
reservationsanslag. Med anlitande av medel, som av Kungl. Maj:t i
mars 1940 ställts till förfogande (proposition 1940 L: 48, riksdagens skrivelse
1940 L: 70), har under våren och sommaren 1940 utförts en 300 meter
lång hårdgård rullbana å Svenska aeroplan aktiebolagets flygfält vid Trollhättan.
I skrivelse den 14 december 1944 har flygförvaltningen gjort framställning
örn medel till borttagande av denna bana och därvid anfört i huvudsak följande.
Svenska aeroplan aktiebolaget hade sedermera måst utvidga flygfältet, varigenom
den av flygförvaltningen utförda bananläggningen kommit att ligga
såsom ett separat plan inom fältområdet, som i övrigt utförts i gräsvall. Då
banan därigenom kommit att mista sin ursprungliga betydelse och med hänsyn
lill att den utförts som en provisorisk tjärimpregnerad lerbetongbana, vilken
årligen krävde stort underhåll, hade bolaget anhållit, att den måtte borttagas,
då den utgjorde risk för flygsäkerheten; lösa ytpartiklar kunde nämligen
lätt sugas med upp av propellervinden. Ett alternativ till ett helt borttagande
av banan vore att förse den med en tät asfalt- eller tjärbetongbeläggning,
men kostnaden därför syntes komma att med 30 °/o överstiga kostnaden
för borttagandet av banan och återställandet av området till gräsvall. I samråd
med bolaget hade flygförvaltningen kostnadsberäknat borttagandet av
rullbanan till 115 000 kronor enligt en skrivelsen bifogad kostnadsberäkning.
Arbetet avsåges att påbörjas omedelbart efter tjällossningen 1945.
Under åberopande av vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt,
att 115 000 kronor måtte ställas till flygförvaltningens förfogande för borttagande
av den permanenta rullbaneanläggningen å Svenska aeroplan aktiebolagets
flygfält.
Av det anförda framgår, att ifrågavarande rullbaneanläggning, som utförst
främst såsom ett led i åtgärderna för förstärkning av landets försvarsberedskap,
icke längre är erforderlig för försvaret. Med hänsyn härtill och på
av flygförvaltningen jämväl i övrigt anförda skäl, finner jag mig böra förorda
bifall till framställningen. Kostnadsberäkningarna, slutande å 115 000
kronor, lia icke givit mig anledning till erinran. Enär arbetena böra igångsättas
redan innevarande budgetår, torde frågan om anvisande av medel
för ändamålet böra upptagas i detta sammanhang. Det anslagsbelopp som
kan komma att av riksdagen anvisas lärer med hänsyn till utgiftsändamålets
art icke böra inräknas i den för försvarets utbyggande under femårs
-
Departements
chejen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
perioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. Jag hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Borttagande av rullbaneanläggning d
flygfält i Trollhättan å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvida ett reservationsanslag
av ................................ kronor 115 000.
E. Diverse.
[8.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag är i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptaget med 250 000
kronor. Av uppgift å anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning
framgår, att under budgetårets första fem månader förbrukats omkring
hälften av anslaget, eller 25 000 kronor för månad. Under budgetåret ha
en del utredningar avslutats. Å andra sidan ha nya utredningar tillkommit.
En del av dessa avses vara avslutade före den 1 juli 1945, varför kostnaderna
för desamma koncentreras till detta budgetår. Såsom förstärkning av anslaget
torde ett belopp av 75 000 kronor böra anvisas. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
31
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möi.ler, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Erlander
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—6 och 9—11
samt statsrådet Erlander beträffande punkterna 7 och 8. Föredragandena
yttra därvid följande.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1.] 49 a. Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid vanföreanstalten
i Hälsingborg, reservationsanslag. På förslag av Kungl. Maj:t i proposition
den 3 januari 1941, nr 2, (V ht punkt 15) bemyndigade riksdagen
Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag
dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna
ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg
med högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst
250 000 kronor, dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler
med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock
högst 21 000 kronor. Vidare beslöt riksdagen att lill Anordnande av lokaler
m. m. för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag (B) av 271 000 kronor.
Sedan på förekommen anledning civila bvggnadsutredningen verkställt
omprövning av ärendet i syfte att nedbringa kostnaderna för anordnande av
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
ifrågavarande lokaler, tillerkände Kungl. Majit genom beslut den 20 juni
1941 föreningen dels ett belopp av 225 000 kronor för inredning av berörda
lokaler, dels ock ett belopp av 21 000 kronor för anskaffande av arbetsmaskiner
till samma lokaler.
I en till Kungl. Majit ställd, till medicinalstyrelsen ingiven skrivelse den
9 oktober 1942 meddelade föreningen, att kostnaderna för ifrågavarande lokalers
inredning komme att uppgå till ett högre belopp än tidigare beräknats,
samt anhöll, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att tillförsäkra
föreningen ett anslag till då ännu icke fixerat men till cirka 40 000 kronor
beräknat belopp för täckande av den sålunda väntade bristen.
Som motiv för denna framställning angav föreningen, att ifrågavarande
arbete icke kunnat igångsättas förrän lång tid efter kostnadsberäkningarnas
uppgörande samt att detsamma därefter utsatts för ett flertal försenande omständigheter,
såsom militära inkallelser, leveranssvårigheter, den stränga
kylan under vintern 1942 m. m. I stället för att enligt uppgjord plan vara
färdigt våren 1942 kunde arbetet knappast bliva fullt avslutat förrän i slutet
av 1942. Utöver den kostnadsökning, som härrörde av denna försening, hade
föreningen drabbats av en del opåräknade kostnader, vilka kunde uppkomma
vid ombyggnad av äldre hus. Sålunda hade det visat sig, att takbjälkarna
i den fabriksbyggnad, som skulle tagas i anspråk för ändamålet, varit mer
eller mindre angripna av röta, varför dessa måste utbytas. Enbart kostnaden
därför hade uppgått till 16 953 kronor. Ett slutligt fixerande av den totala
ombyggnadskostnaden läte sig emellertid icke göra förrän i slutet av år 1942.
Med skrivelse den 2 december 1942 överlämnade föreningen sedermera till
medicinalstyrelsen i avskrift en skrivelse från anstalten till byggnadschefen
i byggnadsstyrelsen, vilken verkställt besiktning av ifrågavarande lokaler,
jämte en därvid fogad sammanställning av de verkliga kostnaderna för inredningen
av dessa lokaler. Av nämnda sammanställning framgår, att dessa
kostnader uppgått till ett belopp av 282 403 kronor. I sin skrivelse till byggnadschefen
uttalade föreningen bland annat, att, även om föreningen icke
skulle komma helt på obestånd genom att nödgas täcka en mindre del av
merkostnaden för ifrågavax-ande ombyggnad, det dock vöre givet, att i dylikt
fall den del av föreningens verksamhet till de vanföras hjälp, för vilken
statsmedel icke stöde till förfogande, skulle komma att lida motsvarande
intrång.
I ett den 10 december 1942 i ärendet avgivet yttrande anförde byggnadsstyrelsen,
bland annat, att det med hänsyn till omförmälda extra kostnader
för vissa oförutsedda reparationsarbeten samt till de sedan hösten 1940 inträffade
prisstegringarna syntes byggnadsstyrelsen skäligt, att föreningen bereddes
ersättning för såväl dessa oförutsedda kostnader som prisstegringarna.
Om från den slutliga byggnadskostnaden, 282 403 kronor, droges uppgivna
extra kostnader, cirka 17 000 kronor, representerade återstående kostnadsökning,
15 400 kronor, cirka 6 % av den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden,
250 000 kronor, vilket enligt byggnadsstyrelsens uppfattning
finge anses vara rimligt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
33
Under åberopande av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn
till vad medicinalstyrelsen hade sig bekant angående ifrågavarande förenings
och vanföreanstalts ekonomiska ställning, tillstyrkte medicinalstyrelsen
i skrivelse den 14 december 1942, att statsbidrag för inredning av de
nya lokalerna åt yrkesskolan vid vanföreanstalten måtte beviljas med ett
belopp av ytterligare 57 400 kronor, dock att det för ändamålet utgående
statsbidraget tillhopa icke finge överstiga den verkliga kostnaden för inredningen.
Styrelsen tilläde, att då av det redan beviljade anslaget återstode ett belopp
av 25 000 kronor, syntes av riksdagen för ändamålet endast behöva äskas
ett tilläggsanslag av 32 400 kronor.
Genom beslut den 22 oktober 1943 beviljade Kungl. Majit föreningen statsbidrag
med ytterligare 25 000 kronor för inredning av förenämnda lokaler,
att utgå av det för ändamålet tidigare anvisade anslaget.
I skrivelse den 23 juni 1944 har föreningen gjort förnyad framställning om
anvisande av medel till täckande av återstående kostnader för ifrågavarande
inredningsarbeten.
Föreningen framhåller härvid, att dess egna inkomster, bland annat på
grund av det sjunkande ränteläget, nedgått från omkring 31 000 kronor år
1937 till omkring 20 000 kronor år 1943 samt att sistnämnda år redovisats
en förlust av nära 7 200 kronor. Denna förlust hänförde sig huvudsakligen
till kuratorsverksamheten. Vidare erinrar föreningen örn att dess ansökan
om fortsatt tillstånd att upptaga kollekt inom Lunds stifts kyrkor icke bifalliti,
varför föreningen från och med år 1944 måste räkna med en ytterligare
nedgång i sina inkomster av omkring 5 000 kronor för år. Av dessa k obek tmedel
hade föreningen under en följd av år genom sina kuratorer lämnat
bistånd i en mängd fall, där omedelbar hjälp varit av nöden och allmänna
medel icke alls eller först efter lång tidsutdräkt stått till förfogande. Härutöver
bedreve föreningen även annan hjälpverksamhet med anlitande av avkastningen
från olika fonder. Därest föreningens tillgångar måste definitivt
tagas i anspråk för täckande av återstående kostnader för inredningen av
yrkesskolans nya lokaler, måste nu berörda hjälpverksamhet i motsvarande
mån begränsas, vilket föreningen för sin del funne mycket beklagligt. Föreningen
hemställde därför, att frågan om anvisande av ett ytterligare statsbidrag
av 32 400 kronor till inredning av yrkesskolans lokaler måtte upptagas
till förnyad prövning.
Av föreningens senaste skrivelse framgår, att det ekonomiska underlaget Departementsför
den speciella hjälpverksamhet, som föreningen hittills bedrivit genom sina chelenkuratorer,
under senare år undergått en allvarlig försämring. Man måste därför
räkna med att, därest föreningen själv skulle nödgas stå för de överskjutande
kostnaderna för inredningen av yrkesskolans nya lokaler, utgörande i
avrundat tal 32 400 kronor, detta skulle komma att menligt återverka på
föreningens möjligheter alt i fortsättningen upprätthålla nämnda hjälpverksamhet.
Med hänsyn härtill och i betraktande av vad som anförts rörande
orsakerna till att den beräknade kostnadsramen för ifrågavarande inredningsarbeten
icke kunnat hållas, är jag i likhet med medicinalstyrelsen och bygg
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2. 3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
nadsstyrelsen villig tillstyrka, att föreningen i enlighet med sin hemställan
erhåller ersättning för den överskjutande kostnaden. I anslutning härtill förordar
jag, att ett reservationsanslag av 32 400 kronor äskas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår under samma benämning som det tidigare
anvisade anslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels medgiva, att föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne
må för bestridande av kostnaderna för inredning av nya
lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg
komma i åtnjutande av statsbidrag med ytterligare högst
32 400 kronor;
dels ock till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan
vid vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 32 400.
[2.] 62 a. Anskaffande av transportabla lustgasapparater, reservationsanslag.
Med skrivelse den 19 oktober 1944 har 1941 års befolkningsutredning
framlagt förslag rörande distriktsbammorskornas förseende med transportabla
lustgasapparater samt deras utbildning i handhavandet av sådana
apparater.
Utredningen har till en början framhållit, att lustgas syntes vara den utan
tvekan bästa och lämpligaste formen för beredande av smärtlindring vid
förlossning, som för närvarande stöde till buds. Denna metod tillämpades
vid de flesta förlossningsanstalterna i riket. Sålunda funnes för närvarande
ett antal av 225 lustgasapparater vid 165 dylika anstalter, vilket antal dock
icke vore tillräckligt. Behovet av smärtlindring vid förlossning i hemmen
vore uppenbarligen lika stort som vid förlossning å anstalt. Antalet hemförlossningar
hade år 1942 utgjort 34 000 eller 29 % av samtliga förlossningar.
Lustgasbehandling vid hemförlossning hade tidigare icke kunnat meddelas,
enär för ändamålet lämpade, transportabla apparater icke funnits. Svenska
aktiebolaget gasaccumulator hade emellertid numera konstruerat två typer,
en större och en mindre, av en sådan transportabel apparat.
Utredningen erinrar härefter örn att den i skrivelse den 17 december 1943
framlagt förslag rörande anordnande av försöksverksamhet med ett mindre
antal sådana apparater. För innehållet i denna skrivelse har redogjorts i
Kungl. Majlis proposition nr 2/1944 (V ht punkt 2). För att möjliggöra ett
närmare utprovande av dessa apparater anvisades för budgetåret 1943/44
ett reservationsanslag av 3 500 kronor till utbildning av tio distriktsbarnmorskor
i handhavandet av apparaterna.
Utredningen meddelar vidare, att den föreslagna försöksverksamheten under
en tid av sex månader bedrivits av tio för ändamålet utbildade distrikts
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
35
barnmorskor. Barnmorskornas omdömen om apparaterna hade genomgående
varit mycket gynnsamma. I drygt 70 procent av antalet förlossningsfall
betecknades den uppnådda smärtlindringen såsom god. Den större apparattypen
hade förordats av sju barnmorskor. Denna typ uppgåves vara lättare
att manövrera och mera ekonomisk i drift, varjämte ombyte av gasbehållaren
icke erfordrades så ofta. Den genomsnittliga kostnaden för den vid varje
förlossning förbrukade gasmängden hade uppgått till 3 kronor 35 öre.
Utredningen förmenar, att tiden nu vore inne för att lustgasapparater allmänt
komme i bruk i den öppna förlossningsvården. Härvid syntes den större
apparattypen vara att föredraga. För den skull borde envar av landets
samtliga distriktsbarnmorskor, vilkas antal för närvarande vöre ungefär
1 100, förses med en sådan apparat, varjämte 60 reservapparater borde anskaffas
för att användas vid uppkommande fel å de till barnmorskorna utlämnade
apparaterna. Vidare borde för varje barnmorska anskaffas tre gasbehållare
och två skyddsfodral för transport av behållarna. Enligt offert av
svenska aktiebolaget gasaccumulator skulle anskaffandet av de transportabla
apparaterna jämte gasbehållare och skyddsfodral till samtliga distriktsbarnmorskor
medföra en kostnad av ungefär 817 000 kronor. Anskaffningskostnaderna
borde helt bestridas av Statsmedel, enär endast därigenom
önskvärdheten av att snabbt bereda barnaföderskorna tillgång till lustgasbehandling
i hemmen kunde tillgodoses samtidigt som kostnaderna vid central
upphandling kunde nedbringas. Driftkostnaderna däremot, beräknade
till ungefär 100 000 kronor årligen, borde enligt utredningens mening helt
åvila landstingen.
Utredningen betonar vidare nödvändigheten av att barnmorskorna erhålla
särskild undervisning i handhavandet av lustgasapparaterna. Fortlöpande
sådan utbildning förutsättes skola meddelas vid barnmorskeläroanstalternas
ordinarie kurser och de årliga repetitionskurserna. Härjämte borde under
medicinalstyrelsens ledning anordnas särskilda utbildningskurser med en
längd av tio dagar och förlagda till barnmorskeläroanstalterna i Stockholm
och Göteborg. Utredningen beräknar, att vid vardera anstalten månatligen
skulle kunna hållas två kurser med 15 deltagare i varje kurs och att sålunda
varje månad skulle kunna utbildas 60 barnmorskor. Med hänsyn till den
höga förlossningsfrekvensen under vissa tider av året anser dock utredningen,
att kurser icke böra anordnas under månaderna april och maj liksom
ej heller under semestermånaderna juli och augusti. Utredningen har
räknat med att under tiden oktober 1944—juni 1945 tjugo specialkurser
skulle kunna anordnas för utbildning av sammanlagt 300 barnmorskor. Till
dessa barnmorskor borde utgå resekostnads- och traktamentsersättning, beräknad
efter klass III F allmänna resereglementet. Kostnaden härför uppskattas
till sammanlagt 58 800 kronor. Till arvoden åt lärare vid specialoch
repetitionskurserna borde beräknas ett belopp av 250 kronor för varje
kurs eller tillhopa 5 750 kronor. För dessa utbildningskurser skulle alltså
under innevarande budgetår erfordras (58 800 + 5 750) 64 550 kronor.
För budgetåret 1945/46 uppskattar utredningen motsvarande kostnader till
36
Kungl. Majlis proposition nr 2.
(76 500 + 7 500) 84 000 kronor, varvid utredningen beräknat, att 390 distriktsbarnmorskor
skulle genomgå specialkurser för ändamålet.
Utredningen förutsätter, att medicinalstyrelsen kommer att leda och kontrollera
icke blott dessa utbildningskurser utan även barnmorskornas förseende
med lustgasapparater, varvid utredningen anser, att barnmorska, som
icke genomgått utbildningskurs för handhavande av lustgasapparater eller
styrkt sig äga motsvarande kunskaper, icke må tilldelas lustgasapparat. På
medicinalstyrelsen borde vidare ankomma att utarbeta de instruktioner, som
i skilda avseenden kunde vara av behovet påkallade.
Slutligen har utredningen framhållit, att meddelande av lustgasbehandling
genom barnmorskas försorg syntes förutsätta viss ändring i lagen om behörighet
att utöva läkekonsten, samt hänvisar till ett av medicinalstyrelsen tidigare
framlagt förslag i detta hänseende.
I enlighet med vad sålunda anförts har utredningen hemställt, bland annat,
att till medicinalstyrelsens förfogande måtte ställas dels ett belopp av
817 000 kronor för anskaffande av transportabla lustgasapparater med tillbehör,
dels ett belopp av 64 550 kronor för anordnande under innevarande budgetår
av utbildningskurser för barnmorskor, dels ock ett belopp av 84 000
kronor för anordnande av liknande kurser under budgetåret 1945/46.
Över befolkningsutredningens förslag hava yttranden avgivits av, bland
andra, medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet, svenska barnmorskeförbundet
samt svenska läkaresällskapet, vilka tillstyrkt bifall till förslaget i
dess helhet. Yttranden hava dessutom avgivits av statskontoret och svenska
stadsförbundet.
Statskontoret, som icke funnit något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna,
har i övrigt begränsat sig till ett uttalande, att medel för ändamålet
borde i vanlig ordning begäras hos riksdagen.
Svenska stadsförbundet har åberopat ett av förbundets sjuk vårdsdelegation
avgivet yttrande. Delegationen har i princip tillstyrkt befolkningsutredningens
förslag men samtidigt hävdat, att statsbidrag borde utgå jämväl för anskaffande
av lustgasapparater inom den slutna förlossningsvården. Till stöd
härför anför delegationen, bland annat följande.
Sjukvårdsdelegationen funne det märkligt, att befolkningsutredningen begränsat
sitt förslag till apparater i öppen vård, oaktat utredningen ansett antalet
apparater i den slutna vården vara otillräckligt och trots att flertalet
förlossningar äger rum inom förlossningsanstalter; på många håll ske lill och
med praktiskt taget samtliga förlossningar på anstalt. På Sankt Eriks barnbördshus
i Stockholm har man kunnat konstatera, att antalet lustgasapparater
skulle behöva uppgå till 7 å 8 % av antalet vårdplatser; även vid ett dylikt
antal apparater kunna situationer inträffa, att flera apparater behövas.
För Stockholms del skulle förslaget innebära, att staten med apparater utrustade
de fyra distriktsbarnmorskorna, som biträda vid ett fåtal förlossningar,
under det att de apparater staden har eller behöver på sina egna sjukhus
skulle lämnas utanför, oaktat de allra flesta förlossningar där äga rum. Med
hänsyn till att distriktsbarnmorskeväsendet står under en viss avveckling,
torde det också kunna uppstå ovisshet, huru skall förfaras, när den barnmorska,
som tilldelats en apparat, framdeles slutar. Det synes dock natur
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
37
ligt, att apparaten övergår till huvudmännen och av dessa nyttjas i den slutna
vården. Sjukvårdsdelegationen finner därför, att kostnaderna för anskaffandet
av lustgasapparater böra fördelas efter samma grunder, vare sig apparaterna
användas i den öppna eller den slutna vården.
Såsom befolkningsutredningen framhållit torde användning av s. k. lust-Departementsgas
för närvarande vara den bästa metoden för åstadkommande av smärt- chefen.
lindring vid förlossning. Denna metod anlitas allmänt inom den slutna förlossningsvården
men har hittills, enär lämpliga apparater saknats, icke kunnat
komma till användning vid förlossningar i hemmen. Genom en nyligen
konstruerad, transportabel apparat, vilken vid hittills bedriven försöksverksamhet
visat sig väl lämpad för ändamålet, ha emellertid de tekniska förutsättningarna
för ett allmänt användande av lustgas inom den öppna förlossningsvården
skapats. Det synes vara ett allmänt humanitärt intresse, att de
kvinnor, som föda sina barn i hemmen, beredas samma möjligheter till
smärtlindring under förlossningen som stå till buds vid förlossningsanstalterna.
Härtill kommer att det alltjämt råder stor brist på vårdplatser vid dessa
anstalter, varför det även ur denna synpunkt är angeläget att underlätta
hemförlossningarna. Under sådana förhållanden synes det mig välbetänkt, att
landets samtliga distriktsbarnmorskor förses med erforderlig utrustning för
meddelande av behandling med lustgas samt att särskilda kurser anordnas
för deras utbildning i handhavandet av apparaterna på sätt befolkningsutredningen
föreslagit. I likhet med utredningen samt de hörda myndigheterna och
sammanslutningarna finner jag även motiverat, att staten påtager sig kostnaderna
för nu berörda ändamål, medan landstingen och städerna utanför
landstingen svara för de med lustgasapparaternas användande förenade driftkostnaderna.
Bärande skäl synas mig däremot knappast föreligga för den
av stadsförbundet hävdade uppfattningen, att staten skulle på egen bekostnad
tillhandahålla lustgasapparater jämväl för den slutna förlossningsvården.
Eventuellt ledigblivna apparater i den öppna vården torde tills vidare böra
stå i reserv för användande inom samma vård.
Utredningens kostnadsberäkningar torde kunna i huvudsak godtagas. Då
emellertid enligt vederbörligen fastställda planer antalet distriktsbarnmorsketjänster
väntas komma att något minska under de närmaste åren, torde det
vara tillfyllest att räkna med anskaffning av 1 100 apparater jämte erforderliga
tillbehör, motsvarande en kostnad vid engångsbeställning av omkring
775 000 kronor. Vidare torde kostnaderna för utbildningskurserna med hänsyn
till den tid, som förflutit sedan utredningen avgav sitt förslag, kunna
för innevarande budgetår begränsas till i runt tal 45 000 kronor, därav 4 000
kronor för lärararvoden samt återstoden för rese- och traktamentsersättning
åt distriktsbammorskorna.
För täckande av anskaffningskostnaderna torde ett reservationsanslag, benämnt
Anskaffande av transportabla lustgasapparter, böra anvisas å tillägigsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. För utbildningskurserna erforderliga
medel torde böra anvisas i form av förslagsanslag under benämningen
Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor. För detta ändamål torde
böra äskas dels eif förslagsanslag av 45 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
för innevarande budgetår, dels ock ett förslagsanslag av 84 000 kronor å riksstaten
för nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
närmare föreskrifter rörande användningen av anslagen.
Örn medel för utbildningskurser under innevarande budgetår gör jag hemställan
under nästföljande punkt.
Till den av utredningen berörda frågan om ändring av lagen om behörighet
att utöva läkarkonsten återkommer jag i annat sammanhang.
Under åberopande av det anförda får jag här hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffande av transportabla lustgasapparater å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 775 000.
[3.] 62 b. Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag.
Under hänvisning till vad jag anfört under nästföregående punkt hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 45 000.
-■ås
[4.] 73 a. Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor,
reservationsanslag. Med skrivelse den 22 juni 1944 har medicinalstyrelsen
överlämnat en av medicine doktorn Bertil Dahlberg, professorn Birger Lundqvist
och docenten Håkan Rydin gjord framställning om bidrag av statsmedel
för utförande av en undersökning rörande skillnaden i tandrötefrekvensen
mellan gravida och icke gravida kvinnor samt rörande betydelsen av skyddsläkemedel
för utbredningen av tandröta hos gravida och ammande kvinnor.
I framställningen anföres i huvudsak följande.
Det är en sedan gammalt utbredd åsikt, att risken för tandkaries (tandröta)
ökar hos kvinnor under graviditet och amning. Denna åsikt bottnar till en del
i enstaka iakttagelser av hög kariesfrekvens under dessa perioder. Statistiska
undersökningar ha emellertid ej givit entydiga resultat. Det möter stora svårigheter
att på ett tillfredsställande sätt registrera kariesangrepp. Det är icke
heller lätt att erhålla ett jämförbart kontrollmaterial. Därför är frågan huruvida
benägenheten för tandkaries ökar under graviditet och amning alltjämt
outredd.
På senare år ha skyddsläkemedel, bland annat i form av kalk- och D-vitaminpreparat,
i vårt land utlämnats till havande och ammande kvinnor i avsikt
att förebygga eventuella brister i kosthållning och därigenom skydda såväl
moder som foster. Det är naturligtvis av särskilt intresse att söka utreda,
vilken betydelse dessa läkemedel ha med hänsyn till karies utbredning. Det
må erinras örn att för närvarande årligen offras betydande belopp för bestridande
av kostnaderna för sådana skyddsläkemedel.
Med hänsyn till vår bristande kunskap på området och de stora utgifter
för staten och enskilda, som användande av dessa skyddsläkemedel medför,
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
39
anse vi att en grundlig undersökning med kontrollmaterial av kariesfrekvensen
vid graviditet och dessa läkemedels betydelse för utbredningen av tandkaries
hos gravida och ammande kvinnor skulle vara av stort värde. En sådan undersökning
kunde med fördel genomföras enligt följande plan.
Bland mödrar i andra och tredje graviditetsmånaden, vilka besöka södersjukhusets
mödravårdscentral, registreras förefintlig karies i bettet. Till hälften
av dessa mödrar utlämnas kalk- och D-vitamintabletter med detaljerade
föreskrifter. Till den andra hälften lämnas blindtabletter. Det är viktigt, att
man väljer vart annat fall för dessa olika åtgärder, så att något systematiskt
urval ej sker. Efter barnets födelse registreras karies på nytt och en sista
kariesregistrering utlöres sex månader efter barnets födelse.
Samtidigt med kariesundersökningen utföras blodserumundersökningar, genom
vilka man fastställer kalkhalten i blodet hos de bägge grupperna. Slutligen
är avsikten att med motsvarande tidsmellanrum utföra en undersökning
av icke gravida kvinnor i motsvarande åldrar, så att man erhåller jämförbara
normalsiffror.
För att genomföra undersökningen erfordras skyddsläkemedel till en beräknad
kostnad av 10 000 kronor. Läkemedelsfabriken Astra har erbjudit
sig att utan kostnad ställa önskat tablettmaterial till förfogande. För undersökningens
utförande måste emellertid tandläkare, sköterska och skrivbiträde
anställas. Kostnaden för avlöning av sådan personal beräknas till 8 100 kronor.
Till detta komma kostnader för tryckning av journalkort samt kostnader
för insamlande av normalmaterial. Dessa kostnader beräknas uppgå till
900 kronor.
Professor Gunnar Dahlberg vid rasbiologiska institutet har välvilligt lovat
att medverka vid den statistiska bearbetningen av undersökningen. Kostnaden
för avlöning av arbetskraft för bearbetning av materialet beräknas av
honom till omkring 1 000 kronor.
Den sammanlagda kostnaden för undersökningen torde sålunda komma
att uppgå till omkring 10 000 kronor.
Med stöd av vad sålunda anförts ha sökandena hemställt, att ett belopp av
10 000 kronor måtte ställas till förfogande för verkställande av ifrågavarande
undersökning.
Medicinalstyrelsen har för egen del funnit betingelserna för de föreslagna
försöken sådana, att man icke kunde påräkna ett resultat, som tilläte fullt
säkra slutsatser rörande kalk- och D-vitamintabletters betydelse för utbredningen
av karies hos gravida kvinnor. Då emellertid enligt styrelsens mening
förberedande försök måste anses värdefulla, har styrelsen tillstyrkt, att högst
10 000 kronor beviljas för ändamålet. Beviljade medel borde lämpligen ställas
till medicinalstyrelsens disposition, att utbetalas till sökandena med två
tredjedelar vid försökens början och en tredjedel, sedan rapport örn undersökningen
och dess resultat inkommit till styrelsen.
1941 års befollcningsutredning, som yttrat sig över framställningen, har
framhållit, att frågan örn tandrötans uppkomst i samband med havandeskap
och amning liksom kariesproblemet överhuvud taget tillhörde de hittills mest
dunkla och svårlösta. I all synnerhet vore frågan örn behovet eller eils nyttan
av att under havandeskap och amning tillföra D-vitamin och kalkpreparat
ännu ej klarlagd. Då kariesproblemet hos gravida och ammande kvinnor
utan tvivel hade en stor både samhällelig och ekonomisk betydelse, vore var
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
je undersökning, som kunde bidraga till att klarlägga detta problem, av värde.
På grund av frågans komplicerade natur mötte självfallet icke ringa
praktiska svårigheter vid varje sådan undersökning. Det vore dock att förvänta,
att den nu ifrågasatta undersökningen kunde giva vissa säkerligen betydelsefulla
resultat, varför utredningen funne sig böra tillstyrka framställningen
om bidrag till densamma.
Departements- Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är frågan örn sambandet
chefen. mellan graviditet och amning samt uppkomsten av tandröta ännu icke klarlagd.
Ej heller föreligger klarhet beträffande frågan örn vilken betydelse de
skyddsläkemedel i form av kalk- och D-vitaminpreparat, som utlämnas till
havande och ammande kvinnor, ha med hänsyn till tandrötans utbredning.
Det bör måhända i detta sammanhang nämnas, att från anslaget till skyddsläkemedel
för närvarande utbetalas omkring 80 000 kronor per år till kalkoch
D-vitaminpreparat åt havande och ammande kvinnor. Då det måste anses
vara av stort värde, att nu berörda frågor bli närmare undersökta, samt
den föreslagna undersökningen kan komma att giva värdefulla resultat för
klarläggande av dessa problem, anser jag mig böra tillstyrka, att bidrag av
statsmedel må utgå till kostnaderna för densamma. Bidraget synes lämpligen
böra bestämmas till det av sökandena begärda beloppet eller 10 000
kronor. Beloppet torde i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit böra
utbetalas med två tredjedelar vid undersökningens början och en tredjedel,
sedan rapport om undersökningen och dess resultat inkommit till medicinalstyrelsen.
För bestridande av ifrågavarande bidrag bör å tilläggsstat II till
riksstaten för löpande budgetår anvisas ett särskilt anslag, lämpligen under
rubriken Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa
kvinnor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 10 000.
[5.] Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. På min hemställan
föreslog Kungl. Majit riksdagen (1944 års statsverksproposition femte
huvudtiteln punkt 165) att till stipendier för blivande distriktstandläkare
m- fl. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor. Beräkningen
av anslaget skedde med utgångspunkt från att stipendiemöjligheter
borde beredas i minst samma omfattning under nämnda budgetår som under
budgetåret 1943/44, då enligt Kungl. Majits medgivande högst 80 stipendier
(å 1 000 kronor) finge utdelas. Kungl. Majits förslag bifölls av riksdagen.
I samband med att det av riksdagen beviljade anslaget ställdes till medicinalstyrelsens
förfogande föreskrev Kungl. Majit, att under budgetåret 1944/
45 finge utdelas högst 80 stipendier.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
41
I skrivelse den 29 november 1944 har medicinalstyrelsen anmält, att inalles
172 vid tandläkarinstitutet inskrivna studerande ingivit ansökningar om stipendier
för läsåret 1944/45 samt att, sedan medicinalstyrelsen fördelat det av
Kungl. Maj:t medgivna högsta antalet stipendier, ett 90-tal sökande återstode,
vilka ansåges böra ifrågakomma till erhållande av stipendier. Styrelsen framhåller,
att styrelsen ansåge det vara ytterst angeläget att man tillvaratoge de
möjligheter till rekrytering av tandläkare för folktandvårdens behov, som erbjöde
sig genom tilldelande av stipendier av ifrågavarande slag. Styrelsen har
därför hemställt om medgivande att få utdela stipendier även till återstående
sökande, vilka ansåges böra ifrågakomma till erhållande av stipendier.
I gällande kungörelse i ämnet den 29 juli 1943 (nr 645) stadgas som villkor Departementsför
erhållande av stipendium av hithörande slag, bland annat, att studerande, c e''en''
som erhållit stipendium, förbinder sig att efter vunnen legitimation, som icke
är begränsad efter vad i lagen örn viss begränsning av legitimation som tandläkare
sägs, under samma antal år, som stipendium innehafts, tjänstgöra
inom folktandvården. Nämnda villkor innebär, att ju flera stipendier som utdelas
desto flera tandläkare komma att efter vunnen full legitimation fullgöra
åtminstone viss tids tjänstgöring inom folktandvården. Enligt vad medicinalstyrelsen
upplyst äro för närvarande ett 40-tal distriktstandläkartjänster
helt obesatta. I betraktande av de svårigheter, som hittills mött när det
gällt att besätta inrättade distriktstandläkartjänster, anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,
att man bör utnyttja föreliggande möjligheter att stipendievägen
tillföra folktandvården ökat antal tandläkare. Jag förordar därför, att
medicinalstyrelsen bemyndigas att för innevarande läsår utdela ännu ett antal
stipendier. Enligt min mening torde man dock härvid icke böra räkna med
hela det antal, som medicinalstyrelsens framställning innefattar, utan förordar
jag att medicinalstyrelsen erhåller bemyndigande att utdela ytterligare
högst 70 stipendier. Sammanlagda antalet stipendier under innevarande budgetår
skulle därigenom komma att utgöra högst 150. Då det för samma budgetår
anvisade anslaget beräknats med utgångspunkt från att 80 stipendier
skulle komma att utdelas, torde frågan om medgivande för medicinalstyrelsen
att utdela ytterligare stipendier i den omfattning, som jag här förordat,
böra i detta sammanhang underställas riksdagens prövning.
[6 ] 76 a. Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund,
reservationsanslag. Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1939, nr 235, anhållit
örn en allsidig utredning i syfte att vinna ökad kännedom om vilka åtgärder,
som borde vidtagas för alt inom vårt land minska utbredningen av
de vanligast förekommande tandsjukdomarna, uppdrog Kungl. Majit den 30
juni 1939 åt medicinalstyrelsen att i samråd med tandläkarinstitutets läkaryd
verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
Under hänvisning till nämnda uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse
den 13 oktober 1944 framlagt förslag till en undersökning rörande samban
-
42
Kungl. Majlis proposition nr 2.
det mellan kost och tandsjukdomar. Styrelsen har därvid anfört huvudsakligen
följande.
Medicinalstyrelsen har efter samråd med vederbörande representanter för
tandläkarinstitutets lärarråd funnit önskvärt, att det på ett relativt omfattande
folkmaterial, som helt kunde hållas under kontroll under en avsevärd
tid, utfördes en vetenskaplig undersökning för utrönande av sambandet mellan
kost och tandsjukdomar. Av praktiska skäl har denna undersökning planerats
skola genomföras å Vipeholms sjukhus i Lund, det statliga sjukhuset
för omhändertagande av svårskötta, obildbara sinnesslöa. Patientantalet uppgår
här till cirka 850 och då en del av personalen förklarat sig villig underkasta
sig den reglering av kosten, som undersökningen skulle nödvändiggöra,
kan här ett undersökningsmaterial av tillräcklig storlek erhållas.
Statens instituts för folkhälsan avdelning för födoämneshygien har utarbetat
de kostsatser, som skola användas. Därvid har hänsyn tagits ej blott
till kostens kalorihalt utan även och alldeles särskilt till att halten av vitaminer
och salter i kosten blir kontrollerad samt på olika sätt varierad. Det
undersökta folkmaterialets tänder skulle under tiden för försöken konlinuerligt
kontrolleras med avseende å tandröta, varjämte munhålans förhållanden
i övrigt skulle följas. Då ett strängt reglerande av kosten även kan förväntas
påverka organismen i dess helhet, har det synts erforderligt, att en klinisk
medicinsk observation av folkmaterialet genomföres jämsides med de
odontologiska iakttagelserna, framför allt vad angår blodet och dess sammansättning
i ett flertal avseenden. Härvid kommer samarbete att etableras
med statens institut för folkhälsan och vissa medicinska inslitutioner vid
universitetet i Lund.
För genomförandet av detta program kräves emellertid viss personal. Undersökningen
av patienternas och personalens tänder är avsedd att utföras
av två tandläkare med halvtidstjänstgöring, vardera med ett arvode av 6 000
kronor per år. Såsom deras assistenter erfordras ett skrivbiträde, tillika fotograf,
samt ett tandtekniskt biträde, vardera med ett arvode av 3 600 kronor
per år.
Såsom nyss angivits skulle parallellt med tandundersökningen vissa medicinsk-kemiska
och kliniska undersökningar utföras å undersökningsmaterialet.
Vid Vipeholms sjukhus finnas endast två läkare anställda, en överläkare
och en andre läkare, vilkas ordinarie arbetsbörda är så stor, att de icke kunna
tänkas medhinna ifrågavarande omfattande och långvariga serieundersökningar.
Medicinalstyrelsen måste därför räkna med att för detta ändamål
krävas två extra läkare med sedvanligt arvode av 20 kronor per dag. Såsom
biträden åt sistnämnda läkare erfordras en laboratoriesköterska med ett arvode
av 4 000 kronor per år samt ett skrivbiträde med ett arvode av 3 000
kronor per år.
De totala lönekostnaderna per år beräknas sålunda uppgå till (6 000 +
6 000 -r 3 600 + 3 600 + 7 300 + 7 300 + 4 000 + 3 000) 40 800 kronor.
Undersökningen är avsedd att påbörjas den 1 november 1944. Lönekostnaderna
under budgetåret 1944/45 skulle sålunda, örn arbetet från början kunde
bedrivas i full utsträckning, komma att uppgå till 8/is härav eller 27 200
kronor. Så kan dock ej bliva fallet. Kostnaderna för avlöningar under nämnda
tid torde därför kunna beräknas till cirka 25 000 kronor.
„ Kostnaderna för förbrukningsmaterial ha beräknats till 15 000 kronor för
ar, varav hälften belöper på inköp av röntgenfilm. För innevarande budgetdi
kunna driftkostnaderna beräknas till cirka 7/i2 härav eller till omkring
8 500 kronor.
Vad slutligen beträffar de olika kosterna, som skola prövas, komma dessa
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
43
icke att för sjukhuset medföra ökade utspisningskostnader. Tillsatserna,
framför allt vitaminpreparat, komma emellertid att betinga avsevärda belopp.
Genom tillmötesgående från en läkemedelsfabrik kunna erforderliga
mängder preparat under det första året av undersökningen erhållas utan
kostnad för statsverket.
Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt om bemyndigande
att låta genomföra den sålunda planlagda undersökningen samt
om medgivande att i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen
framlagda förslaget under innevarande budgetår bestrida erforderliga avlöningskostnader
från den å avlöningsstaten för statens sinnessjukhus upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt övriga
kostnader från den å sjukhusens omkostnadsstat uppförda anslagsposten till
övriga utgifter. Därest ifrågavarande anslagsposter icke ansåges böra tagas
i anspråk för undersökningen, har styrelsen hemställt, att särskilda medel
måtte ställas till förfogande för ändamålet.
Statskontoret har i utlåtande över medicinalstyrelsens framställning anfört,
att styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och driftkostnader
för den föreslagna undersökningen icke föranledde någon erinran från
ämbetsverkets sida. För utgifternas bestridande syntes dock icke utan riksdagens
hörande de för statens sinnessjukhus anvisade avlönings- och omkostnadsanslagen
kunna tagas i anspråk. Enligt statskontorets mening borde
emellertid dessa anslag icke disponeras för ändamålet utan i stället särskilt
anslag anvisas.
Med hänsyn till tandsjukdomarnas stora spridning i vårt land måste det Departementsuppenbarligen
vara av synnerligen stor betydelse att orsakerna till dessa c e "n‘
sjukdomars uppkomst bli föremål för vetenskaplig undersökning. På grund
härav anser jag mig böra tillstyrka, att den av medicinalstyrelsen föreslagna
undersökningen för utrönande av sambandet mellan kost och tandsjukdomar
må komma till utförande. Den av styrelsen framlagda planen för undersökningen
synes mig jämväl kunna godtagas. För vinnande av mera definitiva
resultat av en undersökning av ifrågavarande slag erfordras enligt vad jag
inhämtat, att densamma pågår under en längre tid. Medicinalstyrelsen har
också räknat med att den föreslagna undersökningen skulle genomföras under
några år, ehuru styrelsen i sin förevarande framställning äskat medel allenast
för de å innevarande budgetår belöpande kostnaderna. Det torde knappast
vara påkallat eller ens lämpligt, att man nu genom ett principbeslut
binder sig för en undersökning på längre sikt. Jag begränsar mig därför till
att förorda, att medel anvisas för en försöksvis anordnad undersökning under
ett års tid samt att frågan örn fortsatta undersökningar upptages först
sedan viss tids erfarenhet vunnits. Kostnaderna för en till ett år begränsad
undersökning uppskattar jag i anslutning till medicinalstyrelsens beräkningar
lill i runt tal 55 000 kronor. För bestridande av dessa utgifter torde
å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår böra anvisas ett anslag
å nämnda belopp, förslagsvis benämnt Odontologisk försöksverksamhet vid
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Vipeholms sjukhus i Lund. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter rörande anslagets användning.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj;t
måtte föreslå riksdagen
att till Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus
i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 55 000.
E. Polisväsendet.
[7.] 11 a. Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs. Genom beslut
den 1 december 1944 har Kungl. Majit förordnat, att vid statens polisskola
skall under innevarande budgetår anordnas en kurs för utbildning av högre
polisbefäl (polischefskurs), vilken skall taga sin början den 8 januari 1945
och fortgå högst 22 veckor, samt utsett elever i omförmälda kurs. Samtliga
elever äro sedan avsevärd tid aspiranter å överåklagar- eller stadsfiskalstjänst.
Med hänsyn härtill har Kungl. Majit genom särskilt beslut samma dag
medgivit, att envar av de elever i polischefskursen, som icke i annan ordning
få sina levnadsomkostnader täckta under tiden för sitt deltagande i
kursen, ma under sagda tid av statsmedel uppbära dels arvode efter samma
grunder som gälla för fiskalsaspirant i hovrätt eller efter 4 200 kronor för
år, dels ock, därest fråga icke är om kursdeltagare från Stockholm, belopp,
motsvarande tjänstgöringstraktamente jämlikt gällande tilläggsbestämmelser
till civila avlöningsreglementet, nämligen för dygn 8 kronor 50 öre till familjeförsörjare
och 5 kronor 50 öre till annan. Jämlikt sistnämnda beslut skola
ifrågavarande ersättningar, vilka beräknas till omkring 40 000 kronor, bestridas
från femte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.
I sist angivna del hade beslutet sin grund i nödvändigheten av att hava
medel tillgängliga före januari månads utgång. Enär emellertid ifrågavarande
kostnader icke böra slutligen belasta anslaget till extra utgifter, förordar
jag, att å tilläggsstat under rubriken Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs
äskas ett särskilt anslag för ändamålet av 40 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Ersättning till vissa deltagare i polischef skurs å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 40 000.
[8.] 19. Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av polisarrest.
I en av länsstyrelsen i Norrbottens län med skrivelse den 11 april 1944 överlämnad
framställning har Karesuando kommun, som bildar eget polisdistrikt,
anhållit, att kommunen måtte få tillgodonjuta statsbidrag till hela eller största
delen av kostnaden för uppförande av ny polisarrest för polisdistriktet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
45
Av framställningen och övriga handlingar i ärendet samt den av statistiska
centralbyrån utgivna årsboken för Sveriges kommuner för år 1944 inhämtas
följande.
Kommunen uppförde år 1930 en arrestlokal för polisdistriktet. Under 1930- talet kom denna lokal till endast obetydlig användning. I september 1942
förstördes polisarresten genom sprängningsattentat. Vid tillfället förvarades i
arresten tre ryska medborgare och enligt landsfogdens i Norrbottens län
uppfattning riktade sig attentatet mot dessa. Närmare utredning beträffande
attentatet har icke kunnat åvägabringas. •
Polisarresten var icke försäkrad.
Under senare tid har behovet av lokal för förvaring av de till kommunen
från Norge och Finland anlända flyktingar, vilka skolat omhändertagas, varit
synnerligen trängande. Även under normala förhållanden är polisarrest erforderlig.
Hösten 1944 har ny polisarrest börjat byggas i enlighet med ett av fångvårdsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen granskat förslag. Bygget beräknas vara
färdigt i februari 1945. Byggnadskostnaderna uppgå enligt det avgivna och
av kommunen antagna anbudet till 15 950 kronor.
Den 1 januari 1944 hade kommunen 1 256 invånare. År 1944 utgjorde antalet
skattekronor 3 511, utdebiteringen av allmän kommunalskatt 19:99
kronor per skattekrona, hela det kommunala utdebiteringsbehovet 24:29
kronor per skattekrona och statsbidraget till skattelindring 4: 21 kronor per
skattekrona. För år 1945 uppgår utdebiteringen av allmän kommunalskatt
till 21: 40 kronor per skattekrona.
Landsfiskalen i Karesuando distrikt, domhavanden i Gällivare domsaga,
landsfogden i Norrbottens lån och länsstyrelsen i länet biträda framställningen.
Jämlikt 8 § polislagen åligger det polisdistrikt, bland annat, att i erforderlig
utsträckning ombesörja arrestlokal. Normalt utgår icke statsbidrag till kostnaden
härför. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, varunder den vid
tillfället i gott stånd varande polisarresten för Karesuando kommuns polisdistrikt
förstördes hösten 1942, samt till kommunens hårt skattetyngda läge
synes emellertid skäligt, att kommunen beviljas statsbidrag till kostnaden för
uppförande av ny polisarrest. Statsbidraget torde böra bestämmas enligt
samma grunder som skulle hava gällt, därest fråga varit om ett statskommunalt
beredskapsarbete inom kommunen, eller till 90 procent av kostnaden.
Då kostnaden för arrestlokalens uppförande uppgår till omkring 16 000 kronor,
synes sålunda statsbidraget böra bestämmas till 14 500 kronor.
Anslag för ändamålet synes böra äskas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av
polisarrest å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett anslag av....................kronor 14 500
Före
draganden.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
G. Diverse.
[9.] 9. Bidrag till utlandssvenskarnas förening. Under denna rubrik har å
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 80 000 kronor,
varav högst 30 000 kronor avsetts som bidrag till föreningens administrationskostnader
och högst 50 000 kronor för hjälpverksamhet till förmån för svenska
medborgare, vilka under nuvarande förhållanden återvända såsom flyktingar
från utlandet till Sverige. Såsom jag tidigare denna dag vid anmälan
av medelsbehovet för nästa budgetår till bidrag till utlandssvenskarnas förening
anfört (V punkt 237), har utlandssvenskarnas förening i särskilda skrivelser
den 3 oktober och 30 november 1944 hemställt örn dels ersättning med
15 000 kronor för de medel föreningen förskotterat för omhändertagande av
och beredande av hjälp åt svenska judiska flyktingar från Tyskland och av
Tyskland ockuperade länder och dels ytterligare statsbidrag med 30 000 kronor
för föreningens hjälpverksamhet under innevarande budgetår.
Beträffande förstnämnda framställning anför föreningen, att denna i början
av år 1943 erhållit uppdrag att taga hand om och i mån av behov bereda
hjälp åt ifrågavarande flyktingar. Antalet sådana flyktingar, vilka omhändertagits
av föreningen, utgjorde 107. Av dessa hade 64 personer erhållit kontantunderstöd
eller hjälp i annan folin. Kostnaderna härför, vilka intill den 1
juli 1944 uppgått till 14 950 kronor, hade föreningen förskotterat av tillgängliga
medel. Med det omfång föreningens hjälpverksamhet numera erhållit
vore föreningen i behov av ersättning för nämnda förskott. Föreningens
hjälpverksamhet för flyktingar av denna kategori hade fortsatt efter den 30
juni 1944 och torde även framgent komma att fortsätta, om ock i betydligt
minskad omfattning. Föreningen avsåge emellertid att söka bestrida de kostnader
för ändamålet, som icke täcktes av den begärda ersättningen, från de
för allmän hjälpverksamhet anvisade medlen.
Till stöd för hemställan i skrivelsen den 30 november 1944 framhåller
föreningen, att dess hjälpverksamhet till förmån för utlandssvenskar måst
under senaste tid utvidgas på grund av det allt större antalet från de krigshärjade
länderna hemvändande svenskar. Föreningen räknade därför med
att de till föreningens förfogande ställda medlen icke komme att förslå för
fullföljandet av hjälpverksamheten intill den 1 juli 1945. Den 15 november
1944 utgjordes sagda medel av den del av statsbidraget å 50 000 kronor till
föreningens hjälpverksamhet under budgetåret 1944/45 som nämnda dag icke
utanordnats, eller 25 000 kronor, samt återstoden av de belopp å sammanlagt
100 000 kronor som från anslaget till oförutsedda utgifter under budgetåret
1943/44 ställts till föreningens förfogande för omhändertagande av svenska
medborgare i Tyskland, vilka till följd av bombangreppen mot tyska städer
blivit försatta i nödställt tillstånd, eller 4 500 kronor. Det hjälpbehov som
under sista tiden förelegat och alltjämt förelåge motsvarade ett understödsbelopp
av cirka 7 000 kronor för månad. Med hänsyn härtill borde kostnaden
för föreningens hjälpverksamhet under tiden 15 november 1944—30
juni 1945 beräknas till 52 500 kronor. Vidare hade föreningen intill den 15
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
47
november 1944 av egna medel för hjälpverksamhet bland hemkomna svenskar
utlagt ett belopp av 7 000 kronor, vilket föreningen önskade få ersatt av
statsmedel. Medelsbehovet för föreningens hjälpverksamhet under innevarande
budgetår — utöver den härför avsedda delen av anslaget till bidrag till
föreningen — uppginge sålunda till (52 500 + 7 000 — 25 000 — 4 500) •
30 000 kronor. Föreningen tillägger, att detta belopp avsåge hjälpverksamhet
av nuvarande omfattning.
Vad till en början angår framställningen örn ersättning lill ullandssvens-Departementskärnäs
förening med 15 000 kronor för de medel föreningen förskotterat för chetenomhändertagande
av och beredande av hjälp åt svenska judiska flyktingar
från Tyskland och av Tyskland ockuperade länder finner jag skäligt att sådan
ersättning utgår.
Vidkommande härefter föreningens hemställan om ytterligare statsbidrag
för föreningens hjälpverksamhet under innevarande budgetår synes erforderligt,
att denna hjälpverksamhet även under återstoden av budgetåret bedrives
efter i huvudsak samma linjer som hittills. Mot föreningens beräkning av
det ytterligare medelsbehovet härför, 30 000 kronor, har jag intet att erinra.
För ifrågavarande båda ändamål bör å tilläggsstat äskas ett anslag av
45 000 kronor.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 45 000.
[10.] 11 a. Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från de nordiska
grannländerna, reservationsanslag. För beredande av sjukvård i Sverige
åt barn från Finland bär å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisats ett reservationsanslag av 850 000 kronor. Å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1942/43 har vidare för beredande av sjukvård i Sverige
åt barn från Finland och Norge anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000
kronor. Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 344, riksd. skriv, nr 476)
må sistnämnda anslag disponeras jämväl för beredande av motsvarande förmån
åt danska barn, som på grund av rådande förhållanden vistades i Sverige.
För innevarande budgetår har å riksstaten anvisats ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor för beredande av sjukvård i Sverige åt barn från
de nordiska grannländerna. Närmare föreskrifter för anslagens användning
hava fastställts av Kungl. Majit i brev den 24 april 1942, den 16 april och
den 19 november 1943 samt den 5 maj 1944, varvid i sistnämnda brev föreskrivits,
att vid utgången av budgetåret 1943/44 befintlig reservation å anslaget
till Beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge
skulle överföras till det för innevarande budgetår anvisade anslaget.
I två särskilda skrivelser den 24 oktober 1944 har medicinalstyrelsen gjort
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
framställning om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål dels å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår dels ock å riksstaten för
nästa budgetår. Styrelsen upplyser, att den i enlighet med förenämnda beslut
den 5 maj 1944 överförda reservationen uppgått till 133 584 kronor,
•varför vid ingången av budgetåret 1944/45 å förevarande anslag funnits disponibelt
ett belopp av 1 533 584 kronor. Under tiden juli—september 1944
hade utbetalats 579 912 kronor.
Vidare anför styrelsen bland annat följande.
Antalet till riket överförda barn, särskilt från Finland, hade stigit avsevärt
under budgetåret 1943/44 och innevarande budgetår. Behovet av sjukvård
för sådana barn hade ökat i motsvarande grad. Under år 1944 hade nyinrättats
icke mindre än tjugofem särskilda anstalter för beredande av sjukvård
åt finska barn och en sådan anstalt för norska barn. Antalet vårdplatser
för vard av till Sverige överförda nordiska barn uppginge för närvarande
till cirka 1 150. Därjämte bereddes sjukvård åt sådana barn i stor utsträckning
a redan inrättade civila sjukhus. Kostnaden för vården kunde för närvarande
beräknas till mellan 240 000 och 250 000 kronor per månad. Antalet
finska barn i riket — för närvarande omkring 50 000 — kunde närmast
väntas stiga ytterligare under innevarande budgetår och ett återförande av
barnen till Finland beräknades icke kunna ske på kortare tid än ett år. Nå®°n.
.m*ns^n^n® av antalet barn från Danmark och Norge kunde icke heller
påräknas under nuvarande förhållanden. Med hänsyn härtill beräknade styrelsen
utgifterna för innevarande budgetår till 2 830 000 kronor. Då i runt
tal 1 530 000 kronor redan anvisats, skulle sålunda erfordras ett ytterligare
anslag av 1 300 000 kronor för innevarande budgetår.
Vad anginge medelsbehovet för nästa budgetår ville styrelsen framhålla,
att ehuru styrelsen väl insåge ovissheten beträffande förevarande anslagsbehov
under budgetåret 1945/46, styrelsen funnit sig böra räkna med att därunder
ytterligare överförande av barn från Finland icke komme att äga rum
samt att återförande av barnen komme att påbörjas. Då emellertid ett genomförande
därav beräknades kräva avsevärd tid, funne styrelsen ifrågavarande
medelsbehov icke böra uppskattas till lägre belopp än 2 000 000 kronor.
Styrelsen har jämväl ifrågasatt en mindre jämkning i föreskrifterna för
användningen av förevarande anslag. Styrelsen yttrar härutinnan:
Enligt de föreskrifter angående användningen av ifrågavarande anslag, som
meddelats av Kungl. Maj:t, gällde, att minderårig finsk medborgare, som
genom förmedling av hjälpkommittén för Finlands barn överförts till Sveriite,
0 beredas sjukvård, förutom å redan inrättade civila sjukhus, jämväl
a för vård av minderåriga finska medborgare särskilt inrättade anstalter
som av medicinalstyrelsen godkänts. Samma förmån tillkomme dels danska
barn, som på grund av rådande förhållanden vistades i riket, dels ock norska
barn, som genom förmedling av svenska norgehjälpen överförts till Sverige.
Det hade emellertid visat sig, att i många fall starka skäl talade för bidrag
bil kostnaden för sjukvård åt barn, som införts till riket från Finland eller
Norge på annat sätt än genom direkt förmedling av hjälpkommittén för Finlands
barn respektive svenska norgehjälpen. Styrelsen ansåge sig därför böra
i detta sammanhang ifrågasätta sådan ändring av angivna föreskrifter, att
sjukvård å statsverkets bekostnad kunde vid föreliggande behov efter prövning
i varje särskilt fall beredas jämväl barn från Finland och Norge, vilkas
överförande till Sverige icke förmedlats av nämnda hjälporganisationer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva sådan ändring rörande
användningen av medel under ifrågavarande anslag, att sjukvård å
statsverkets bekostnad må beredas jämväl barn från Finland och Norge, vilkas
överförande till Sverige icke förmedlats av hjälpkommittén för Finlands
barn respektive svenska norgehjälpen, i den mån nämnda hjälporganisationer
efter prövning i varje särskilt fall ansåge vederbörande barn i förevarande
avseende böra likställas med barn, som överförts genom organisationernas
förmedling, dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 till Beredande
av sjukvård i Sverige åt barn från de nordiska grannlanderna anvisa
ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, dels ock att å riksstaten för budgetåret
1945/46 för samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
Till följd av den inträdda ökningen av antalet till Sverige överförda barn Departementsfrån
våra nordiska grannländer, särskilt Finland, hava de för beredande av
sjukvård härstädes åt sådana barn anvisade medlen för innevarande budgetår
visat sig otillräckliga. Medicinalstyrelsen, som uppskattar medelsåtgangen
under budgetåret till 2 830 000 kronor, har därför ansett sig böra hemställa
om ett anslag å tilläggsstat av 1 300 000 kronor. Vidare har styrelsen som
framhåller att man bör räkna med att även under nästa budgetar sjukvar
behöver beredas ett avsevärt antal barn, hemställt om ett anslag av 2 000 000
kronor för sistnämnda budgetår. .
De humanitära skäl, som föranlett statsmakternas tidigare beslut örn n
sjukvård i Sverige åt barn från våra nordiska grannländer, äga alltjemt giltighet
Jag anser mig därför böra förorda, att ytterligare medel älskas för
ifrågavarande ändamål. Då jag ej har något att erinra mot medicinalstyrelsens
uppskattning av det härför erforderliga medelsbehovet, tillstyrker jag
anvisande av de av medicinalstyrelsen äskade beloppen.
Vad angår villkoren för användningen av de för ifrågavarande ändamål
anvisade medlen anser jag mig böra tillstyrka den av medicinalstyrelsen föreslagna
ändringen, innebärande att fri sjukvård skulle efter provning 1 vaije
särskilt fall av hjälpkommittén för Finlands barn eller svenska norgehjälpen
komma även sådana barn till del, som icke överförts genom dessa hjälporganisationers
försorg. Om riksdagen icke riktar erinran däremot, torde Kungl.
Majit få i begränsad utsträckning anlita ifrågavarande anslag jämväl för att,
där ömmande omständigheter äro förhanden, bestrida kostnaderna för vård
på staten tillhöriga sjukhus åt ålänningar, vilka av vederbörande läkare hos
kommittén för vårdhjälp åt Åland befunnits vara i behov av sadan sjukvård,
som på grund av rådande förhållanden för närvarande icke kan erhållas
i Finland. Liknande medgivande har av Stockholms stad lamnats
beträffande vård av ålänningar å sjukhus, som äges eller disponeras av staden
Anslaget torde i anslutning härtill böra kompletteras på sätt framgår
av min hemställan. Eventuellt uppkommande reservation å det äldre anslaget
torde vid innevarande budgetårs utgång böra överföras till det nya.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.
4
50 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från
de nordiska grannländerna å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1 300 000.
[11.] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För ifrågavarande ändamål har för löpande budgetår anvisats ett belopp
av 500 000 kronor. Vid budgetårets ingång förefanns å anslaget en reservation
av endast 940 kronor.
Bland de större utredningar, som voro i verksamhet under föregående budgetår,
då nettoutgiftema å detta anslag uppgingo till sammanlagt 807 683 kronor,
ha socialvårdskommittén, 1941 års befolkningsutredning och statens
sjukhusutredning av år 1943 fortsatt sitt arbete även under löpande budgetår
och dragit betydande kostnader. Ehuru några nya mera kostnadskrävande
utredningar icke tillkommit, ha de för löpande budgetår tillgängliga anslagsmedlen
visat sig helt otillräckliga. En anslagsförstärkning med 500 000 kronor
synes erforderlig.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 500 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
51
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Vatten- och avloppsledningar.
[1.] 33. Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, reservationsanslag.
Såsom jag i annat sammanhang tidigare denna dag erinrat
(statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkten 38) har Kungl. Majit
_som genom beslut den 15 juli 1944 fastställt allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat
— den 17 november 1944 ställt det å allmän förskottsstat II för
budgetåret 1944/45 uppförda anslaget av 3 000 000 kronor till Bidrag till anläggning
av vatten- och avloppsledningar till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande att användas i mån av behov intill ett belopp av högst
1 000 000 kronor.
Medel torde nu böra anvisas å riksstaten för täckning av denna förskottsanvisning.
Täckningsanslaget torde lämpligen böra betecknas Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1 000 000.
E. Diverse.
[2.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Anslaget Ilar för vart och ett av budgetåren 1940/41—1943/44 utgått
med 65 000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget anvisat med
100 000 kronor. Enligt vad en inom departementet verkställd överslagsberäkning
givit vid handen är detta belopp icke på långt när tillräckligt för
täckande av utgifterna under innevarande budgetår. Vissa av de pågående
utredningarna hava sålunda visat sig bliva mera kostnadskrävande än beräknat.
Härtill kommer, att en del nya utredningar måste igångsättas före utgången
av budgetåret. En avsevärd förstärkning av anslaget är därför erforderlig.
Jag vill förorda, att ett fyllnadsanslag av 175 000 kronor upptages
å tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 175 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
53
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
E. Diverse.
[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition
av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1945/46
anfört angående medelsbehovet för innevarande budgetår hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 200 000.
[2 ] 7 a. Kommissionen för ekonomisk cftcrkrigsplancring, reservationsanslag.
I skrivelse den 22 juni 1943 (nr 439) hemställde riksdagen örn tillsättande
vid lämplig tidpunkt av ett särskilt organ med uppgift att undersöka,
hur näringslivets omställning till fredsproduktion borde ske och vilka
praktiska åtgärder, som för detta ändamål kunde vidtagas, samt hur de so
-
54
Kungl. Majlis proposition nr 2.
ciala efterkrigsproblemen borde lösas. Sedan vissa tekniska utredningar rörande
omställningsproblemen efter ett vapenstillestånd verkställts, tillsatte
Kungl. Majit den 11 februari 1944 en kommission med uppgift att med stöd
av de vunna resultaten pröva riktlinjerna för den ekonomiska efterkrigspolitiken
sedd i samband med statsmakternas allmänna strävanden.
I den sålunda tillsatta kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
ingå 21 ledamöter, representerande såväl de stora grupperna inom riksdagen
som olika områden av näringslivet. Därjämte ha ett flertal sakkunniga
adjungerats olika inom kommissionen tillsatta delegationer. Kommissionen,
som under år 1944 avlämnat tre betänkanden och avgivit utlåtanden i flera
för efterkrigsplaneringen betydelsefulla frågor, väntas slutföra sitt arbete under
innevarande budgetår.
Kostnaderna för kommissionen ha hittills avförts å sjunde huvudtitelns
kommittéanslag. De utgjorde under budgetåret 1943/44 över 52 000 kronor
och beräknas under innevarande budgetår uppgå till omkring 125 000 kronor.
Med hänsyn både till storleken av ifrågavarande kostnader och till den speciella
karaktären av kommissionens uppdrag synes lämpligt, att särskilda
medel anvisas för bestridande av kostnaderna för löpande budgetår. För ändamålet
torde böra å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår uppföras
ett reservationsanslag å 125 000 kronor. Därest några ytterligare kostnader
för kommissionen skulle uppkomma under löpande eller nästföljande
budgetår, torde de få belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.
Från tilläggsstatsanslaget bör ersättning tillföras nämnda kommittéanslag
för redan bestridda utgifter för kommissionen, såvitt de avse budgetåret
1944/45.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av ................... kronor 125 000.
[3.] Mörkläggningsanordningar i statliga byggnader. Enligt 62 § civilförsvarslagen
den 15 juli 1944, som trätt i kraft den 1 december 1944, är
ägare av byggnad skyldig att vidtaga nödiga anordningar för byggnadens
mörkläggning under civilförsvarsberedskap. I fråga om lokaler i staten tillhöriga
byggnader, vilka disponeras av statliga myndigheter, har byggnadsstyrelsen
på grund av svårigheter att centralt vidtaga dylika mörkläggningsanordningar
funnit lämpligast, att vederbörande myndighet liksom hittills ansvarar
för anordningarnas vidmakthållande. För Stockholms del skall dock
gemensam upphandling av mörkläggningsmateriel ske genom statens industrikommission.
Storleken av kostnaderna för nu erforderliga mörkläggningsanordningar
beror i första hand på huru fullständiga anordningar som redan finnas och
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
55
på vilka anspråk i fråga om anordningarnas utformning som komma att
uppställas. Byggnadsstyrelsen har i cirkulär till myndigheterna framhållit,
att så billiga anordningar, som i varje särskilt fall kunna anses praktiskt försvarliga,
borde vidtagas. Under erinran om svårigheterna att uppskatta dessa
kostnader har styrelsen i en promemoria den 13 december 1944 räknat med
att de sammanlagt kunna uppgå till 500 000 kronor. Dessa kostnader böra
i enlighet med styrelsens förslag liksom tidigare utgifter för ändamålet belasta
verkens expensposter. Man torde för den skull ha att räkna med att
överskridande av ifrågavarande anslagsposter i vissa fall kommer att bli
erforderligt. Framställningar om medgivanden till dylikt överskridande hörr
i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t. Med hänsyn till storleken av det
sammanlagda medelsbehovet för mörkläggningsanordningarna har jag emellertid
funnit frågan böra anmälas för riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behahagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Renlund.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■-i i*i ''■ • '' ‘J • !,;■!/uhw . •
• •’ > ‘f!i u /T/t » ’ •.'' : •: ; »?" V m ''
•• ,i ’ I..V*
<! -.fm
’ t :I ft‘. • ■.; • ,-i
.)3!?oho!o\*{
.V,rr,v i -‘ i i
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
57
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1945.
N är varande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
samt anför därvid följande.
D. Akademier m. m.
[1.] 7. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken,
reservationsanslag. Bland de byggnadsminnesmärken, som stå under riksantikvarieämbetets
tillsyn och förvaltning, ingår den å kronoegendomen Månstorps
kungsgård i V. Ingelstads socken i Skåne belägna slottsruinen »Månstorps gavlar».
Nämnda ruin undergick åren 1929—30 en konservering, vartill ett extra
reservationsanslag av 15 000 kronor anvisades av 1929 ars riksdag. Riksantikvarieämbetet
har nu hemställt, att ett anslag av 6 000 kronor matte ställas
till ämbetets förfogande för vissa grundförstärkningsarbeten på ruinen.
Ämbetet har härvid anfört:
Efter de hårda vintrarna 1939—41 har grunden under ruinens imposanta
västra gavel försatts i en långsamt fortskridande förskjutningsrörelse. Enligt
företagen undersökning kommer fara för hela gavelns överstjälpning och instörtande
att inträda, därest icke motåtgärder vidtagas. Kostnaderna tor
grundförstärkning lia beräknats till högst 6 000 kronor. De medel, vilka
ställts till riksantikvarieämbetets förfogande i och för vården av landets
samtliga byggnadsminnesmärken, uppgå för budgetåret 1944/45 till 5 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.-ts proposition nr 2.
kronor och medgiva sålunda icke utförande av några arbeten av ifrågavarandeQ
storleksordning. Förstärkningsarbetet är på grund av fara för ras av
brådskande natur.
^cAe/enT**’ Av def fÖ! innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget av 50 000
kronor till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
äro såsom nämnts endast 5 000 kronor avsedda för vård och underhåll samt
omedelbara iståndsättningsarbeten å byggnadsminnesmärken. För att möjliggöra
de av riksantikvarieämbetet såsom ofrånkomliga och brådskande betecknade
grundförstärkningsåtgärderna på Månstorps gavlar förordar jag, att
ifrågavarande anslag förstärkes med 6 000 kronor. Jag hemställer därför, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Värd och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 6 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olof Cederstrand.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
59
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Rubbestad anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande
punkterna 2—3 och 5—11 samt statsrådet Rubbestad beträffande
punkterna 1 och 4. Föredragandena yttra därvid följande.
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
[1.] Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar. Den 14 april
1944 fastställde Kungl. Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för lantbruksingenjörer
och deras biträden att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1944/45. Staten upptager bland annat en anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 305 000 kronor. Sagda anslagspost
är avsedd för avlönande av bland annat 21 extra ordinarie ritbiträden i lönegrad
Eo 7 samt 10 extra ordinarie kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 (jfr
prop. nr 204/1939 och IX H. T. 1941 s. 8; r. skr. nr 349/1939 och 9/1941).
I anledning av framställning från lantbruksstyrelsen har Kungl. Majit den
4 augusti 1944 bemyndigat styrelsen att tills vidare under budgetåret 1944/45
hos lantbruksingenjören i Hallands län samt Älvsborgs läns södra del anställa
ett extra ritbiträde med placering i lönegrad Ex 7.
I skrivelse den 15 september 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt om bemyndigande
att tills vidare under budgetåret 1944/45 anställa ytterligare 4
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Före
draganden.
extra ritbiträden i lönegrad Ex 7 och 3 extra kontorsbiträden i lönegrad Ex 4.
Styrelsen har härvid anfört bland annat följande.
Anställandet av lantbruksingenjörernas statsavlönade biträdespersonal föranleddes
på sin tid av nödvändigheten att hos lantbruksingenjörerna förekommande
rit- och skrivarbete måtte kunna färdigställas utan alltför långvarigt
och för vederbörande intressenter i de olika arbetsföretagen förlustbringande
dröjsmål. Detta syfte har emellertid i endast relativt ringa grad
vunnits genom anställandet av extra ordinarie personal i nu medgiven omfattning.
Redan vid första anvisandet av ifrågavarande anslagsmedel hölls
beräkningen av personalbehovet av budgetära skäl i underkant, och under
de därpå följande åren har behovet av förstärkning av dessa biträdeskrafter
gjort sig alltmera kännbart. Lantbruksingenjörerna ha därför blivit nödsakade
att privat anställa och helt av egna medel avlöna ytterligare sådana
biträden. På grund av den starkt uppåtgående tendensen i fråga om den avlöning,
som dylika biträden kunna påräkna i den allmänna marknaden, blir
emellertid anställandet av sådana biträden numera i regel förenat med ekonomisk
förlust för lantbruksingenjörerna. Härutinnan må endast erinras,
att för dessa tjänstemän gällande taxetariffer äro, icke minst i vad beträffar
här ifrågavarande tjänstegöromål, grundade på en väsentligt lägre lönenivå
än den nu rådande.
Till följd av angivna förhållanden och därav orsakad brist på biträdespersonal
har inom ett flertal lantbruksingenjörsdistrikt uppstått en beklaglig
stagnation i handläggningen och expedieringen av tjänsteärendena. Klagomål
häröver ha även vid upprepade tillfällen framförts av vederbörande
intressenter.
Erinras må, att enligt gällande bestämmelser lantbruksingenjör och extra
lantbruksingenjör, hos vilken placerats statsanställt rit- eller kontorsbiträde,
har att bidraga till biträdets avlönande med 175 kronor för månad för ritbiträde
och 125 kronor för månad för kontorsbiträde samt att sagda medel
skola tillgodoföras inkomsttiteln Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.
I ärendet ha remissutlåtanden avgivits den 5 oktober 1944 av 1942 års
torrläggningssakkunniga samt den 9 i samma månad av statskontoret.
1942 års torrläggningssakkunniga lia anfört, att de sakkunniga under sin
utredning kommit till den uppfattningen alt behov förelåge av en väsentlig
förstärkning av den statsanställda biträdespersonalen hos lantbruksingenjörerna
för arbetets ändamålsenliga organisation samt behöriga fortgång till
undvikande av för vederbörande intressenter menliga dröjsmål. Det antal
nya befattningar varom lantbruksstyrelsen hemställt understege betydligt
den ökning av sammanlagda antalet biträdesbefattningar, som de sakkunniga
torde komma att föreslå i sitt betänkande.
Statskontoret har framhållit, att enligt statskontorets mening några skäl
icke blivit anförda, som borde föranleda ett frångående av den fördelning
av kostnaderna för biträdespersonalen, som genomförts vid 1939 och 1941
års riksdagar. Det föreliggande behovet av ytterligare rit- och skrivbiträden
borde därför icke till någon del bekostas av statsmedel.
Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anser jag mig böra förorda,
att antalet statsanställda biträden hos lantbruksingenjörerna ökas under in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2. bi
nevarande budgetår. Enligt lantbruksstyrelsens förslag borde ökningen för
löpande budgetår avse 5 ritbiträden i lönegrad Ex 7 samt 3 kontorsbiträden
i lönegrad Ex 4. Enligt min mening torde det emellertid vara tillfyllest, om
antalet ritbiträden bestämmes till 3, däri inräknat det ritbiträde, till vars
anställande Kungl. Maj:t den 4 augusti 1944 lämnat sitt tillstånd, medan
däremot antalet kontorsbiträden bör bestämmas till 5. Kostnaderna för denna
ökning av antalet biträden ha för löpande budgetår beräknats till 9 644
kronor. För, genomförande av den nu förordade utökningen av antalet biträden
torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att den i avlöningsstaten
för lantbruksingenjörer och deras biträden upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må under budgetåret 1944/
45 överskridas med högst 9 700 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlönings staten för lantbruksingenjörer
och deras biträden upptagna anslagsposten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45
överskridas med högst 9 700 kronor.
C. Lantbruksakademien m. m.
[2.] 4 a. Statens växtskyddsanstalt: Inventarier oell utrustning m. m., reservationsanslag.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1937 års riksdag (IX
H. T. p. 22; r. skr. nr 9) för budgetåret 1937/38 i samband med anstaltens
förflyttning till Bergshamra ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
I skrivelse den 16 maj 1944 har styrelsen för statens växtskyddsanstalt
hemställt om anvisande för innevarande budgetår av 3 145 kronor 37 öre
till bestridande av kostnaderna för dels ytterligare två kylaggregat till anstaltens
termostatanläggning, dels ock vissa elektriska installationsarbeten.
Ifrågavarande maskiner och arbeten ha enligt vad anstaltsstyrelsen upplyst
blivit nödvändiga till följd av vidtagna ändringar i den ursprungliga byggnadsplanen
för anstaltsbyggnaden vid Bergshamra i syfte att få till stånd
skyddsrumsanläggning.
Jag har intet annat att erinra mot anstaltsstyrelsens förslag än att medelsanvisningen
för ändamålet synes böra avrundas till 3 200 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Statens växtskyddsanstalt: Inventarier och utrustning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 3 200.
Departements
chefen.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar
m. m.
[3.] 7. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten, reservationsanslag. Vid
1942 års riksdag anvisades å riksstaten under anslagstiteln Lantbrukshögskolan:
Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader ett reservationsanslag
av 973 400 kronor. Genom beslut den 17 april 1942 bemyndigade
Kungl. Majit styrelsen för lantbrukshögskolan, bland annat, att för en kostnad
av högst 45 000 kronor låta verkställa ombyggnad och reparation av
mangårdsbyggnaden vid Ugerups försöksgård. Vidare har å riksstaten för
budgetåret 1944/45 under anslagstiteln Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten
anvisats ett reservationsanslag av 28 000 kronor för uppförande av en
lagringskällare för potatis vid Flahults försöksgård.
I särskilda skrivelser den 11 september och den 14 november 1944 har
itgrelsen för lantbrukshögskolan hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1944/45 måtte anvisas ytterligare respektive 10 400 och 6 500 kronor
till ifrågavarande byggnadsföretag. Högskolestyrelsen har härvid anfört
i huvudsak följande.
Mangårdsbyggnad vid Ugerups försöksgård. Styrelsen
har i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna låtit domänstyrelsens bvggnadsbyrå
omarbeta den uppgjorda ritningen till företaget. Det har emellertid
visat sig, att kostnaderna för arbetenas genomförande komma att uppgå till
omkring 55 400 kronor. Kostnadsökningen, (55 400 — 45 000 =) 10 400 kronor,
har föranletts av den prisstegring å cirka 20 procent, som ägt rum sedan
arbetena i augusti 1941 kostnadsberäknats.
Lagringskällare vid Flahults försöksgård. I skrivelse
till högskolestyrelsen har föreståndaren för försöksgården framhållit, att det
under arbetet med källarens uppförande framstått allt tydligare, att densamma
skulle vinna oerhört i värde och användbarhet om den — vilket från
början icke avsetts — försåges med en överbyggnad av trä av sådan höjd,
att det därigenom uppstående utrymmet kunde utnyttjas dels som maskinhall,
dels ock såsom upplagsplats för utsädespotatis. För närvarande disponerades
nämligen å^ gården blott en redskapsbod, omfattande en golvyta om
84 m2 utvändigt mått. Detta utrymme svarade ej på minsta sätt mot gårdens
nuvarande behov. Resultatet hade blivit, att maskiner och redskap i
stor omfattning måste instuvas på ett flertal mycket olämpliga lokaler, såsom
trösklogar, hölador, öppna körlider m. m. Maskinerna bleve härigenom
svåråtkomliga och omöjliga att ägna tillbörlig skötsel och tillsyn. Det
utrymme, som skulle kunna erhållas ovanpå lagringskällaren och som omfattade
en golvyta av icke mindre än omkring 260 m2, skulle därför innebära
ett mycket värdefullt och välkommet tillskott i försöksgårdens redskapsutrymmen.
Därjämte skulle ifrågavarande utrymme kunna användas till förvaring
av för provtagning och statsplombering avsedd utsädespotatis. Försöksgårdsföreståndaren
har vidare meddelat, att vederbörande entreprenör
åtagit sig att utföra den ifrågasatta överbyggnaden mot ett tillägg till entreprenadsumman
av 6 500 kronor.
För egen del finner högskolestyrelsen det vara synnerligen angeläget att
frågan om förvaringsplats för redskap och utsädespotatis å Flahults försöksgård
ordnas. Detta synes på ett billigt och utmärkt sätt kunna ske genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
63
uppförande av den föreslagna överbyggnaden å lagringskällaren. Kostnaderna
härför torde emellertid icke kunna bestridas från specialstaten för
försöksgården utan erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat för löpande
budgetår.
över högskolestyrelsens framställning örn ytterligare medel till byggnadsarbeten
a mangårdsbyggnaden vid Ugerups försöksgård har byggnadsstyrelsen
den 28 september 1944 avgivit remissutlåtande, däri byggnadsstyrelsen
förklarat sig icke ha något att erinra mot det äskade beloppet, 10 400 kronor.
I betraktande av vad högskolestyrelsen anfört vill jag föreslå, att ytterligare
10 400 kronor äskas för ombyggnad och reparation av mangårdsbyggnaden
vid Ugerups försöksgård. Då uppförandet av en överbyggnad
å lagringskällaren vid Flahults försöksgård synes medföra icke obetydliga
fördelar, förordar jag, att jämväl detta arbete kommer till stånd. I anslutning
till vad högskolestyrelsen föreslagit tillstyrker jag, att ett belopp av
6 500 kronor upptages för ändamålet. De av mig nu förordade medelsanvisningarna,
(10 400 + 6 500 =) 16 900 kronor, torde böra ske å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett reservationsanslag,
benämnt Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 16 900.
F. Veterinärväsendet m. m.
[4.] 10 a. Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring av tillfartsväg
m. m., reservationsanslag. I gemensam skrivelse den 15 december 1944 ha
styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, föreståndaren för lantbrulcshögskolans
jordbruksförsöksanstalt, styrelsen för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt samt lantbruksakademiens förvaltningsutskott hemställt,
att a tilläggsstat till riksstaten för budgetaret 1944/45 måtte anvisas
ett belopp av 15 000 kronor till förbättring av lillfartsvägen till förstnämnda
anstalt m. m. Till motivering för framställningen har anförts i huvudsak
följande.
Ifrågavarande tillfartsväg går från Experimentalfältets grindar till veterinärmedicinska
anstaltens nya institutionsbyggnad. Vägen består på en 150
meter lång sträcka närmast Roslagsvägen av gammal grusväg och på den
närmare veterinärmedicinska anstalten belägna delen, som har en längd av
350 meter, av en i samband med uppförandet av anstaltens institutionsbyggnad
på ett underlag av packsten anlagd grusväg.
Vid överläggningar den 23 november 1944 mellan representanter för institutionerna
samt byggnadsstyrelsen konstaterades, bland annat, att vägbanan
å tillfartsvägen befann sig i ett delvis mycket dåligt skick och i starkt behov
Departements
chefen.
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
av permanenlbeläggning, att belysningen från grindarna vid Roslagsvägen
fram till lantbrukskemiska kontrollanstalten var otillfredsställande, att platsen
framför sistnämnda anstalt behövde planeras samt att vissa av den nya
vägen föranledda stängsel av provisorisk natur behövde ersättas med permanenta
sådana.
Härefter har frågan om en förbättring av tillfartsvägen varit föremål för
närmare utredning inom veterinärmedicinska anstalten. Vid av anstalten begärd
besiktning har Stockholms stads gatukontor funnit vägen vara dålig
och svår att underhålla, i anledning varav förordats en .justering av vägunderlaget
och anordnande av en 4 meter bred beläggning av vägen med
tjärmakadam. Gatukontoret bär beräknat kostnaderna för ifrågavarande
vägarbete till 12 280 kronor samt förklarat sig villigt att utföra arbetet under
våren 1945. Från kontorets sida har vidare uttalats, att, sedan den föreslagna
beläggningen utförts, endast obetydliga kostnader skulle uppkomma
för vägens fortsatta underhåll; dock måste man räkna med en ytbehandling
med asfalt efter några år. Om vägen däremot ej inom den närmaste tiden
förbättrades, syntes oproportionerligt dryga underhållskostnader bliva oundvikliga
i fortsättningen. Dessa kostnader kunde i sådant fall uppskattas till
cirka 1 500 kronor årligen.
Det synes ostridigt, att ifrågavarande tillfartsväg numera i huvudsak
tillgodoser statliga behov ävensom att vägen är i starkt behov av någon form
av permanentbeläggning. Vidare bör vägbelysningen från Roslagsvägen fram
till lantbrukskemiska kontrollanstalten förbättras. Tre eller fyra nya belysningsstolpar
synas erforderliga. Enligt infordrade anbud kan kostnaden
härför beräknas till 1 200 kronor. För övriga förut omnämnda arbeten och
oförutsedda utgifter torde böra beräknas 1 500 kronor. I allt skulle sålunda
erfordras ett belopp av (12 280 + 1 200 + 1 500 =) i runt tal 15 000 kronor.
Då det är synnerligen önskvärt, att de ifrågasatta arbetena kunna utföras
snarast möjligt, synes beloppet böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår samt därvid ställas till statens veterinärmedicinska anstalts förfogande.
De i förevarande framställning ifrågasatta förbättringsarbetena synas mig
vara av den angelägenhetsgrad, att desamma böra komma till utförande med
det snaraste. Med hänsyn härtill förordar jag, att erforderliga medel för ändamålet
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot de verkställda
kostnadsberäkningarna, vilka sluta å i runt tal 15 000 kronor, har jag icke
något att erinra. Sagda belopp torde böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring
av tillfartsväg m. m., samt ställas till anstaltens förfogande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föi-eslå riksdagen
att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring av
tillfartsväg m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .......,............................ kronor 15 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
65
G. Lanthushållning i allmänhet.
[5.] 11 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar rörande
lin- och hampbercdningen, reservationsanslag. Under denna anslagstitel
anvisade 1942 års riksdag (prop. nr 316; r. skr. nr 415) å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
I en av statens livsmedelskommission med skrivelse den 5 september 1944
överlämnad framställning har statens linnämnd anhållit, att för ett vart av
budgetåren 1944/45 och 1945/46 måtte för fortsatta undersökningar rörande
lin- och hampberedningen till linnämndens förfogande ställas ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
Kostnaderna för de till den 1 augusti 1944 genomförda undersökningarna
ha av linnämnden beräknats uppgå till i runt tal 26 000 kronor, varför av
de anvisade medlen, 30 000 kronor, vid nämnda tidpunkt återstode odisponerat
ett belopp av omkring 4 000 kronor. Omförmälda kostnader fördelade
sig enligt en av linnämnden upprättad sammanställning sålunda.
Löner .............
Hyra av försökslokal
Försök vid Svalöv . ..
Maskiner ...........
Linhalm ...........
Bränsle ............
Diverse ............
....... kronor 6 067:55
....... » 1900: —
....... » 2 303:10
....... » 14 062:61
....... » 913:50
....... » 334: 25
...... » 342:95
Summa kronor 25 923: 96.
Enligt vad linnämnden i sin skrivelse upplyst pågår ifrågavarande undersökningsverksamhet,
som under åren 1942 och 1943 i huvudsak varit förlagd
till linberedningsverket i Laholm, under år 1944 i en av Riksförbundet lin
och hampa till förfogande ställd lokal i Roslags Näsby.
Linnämnden har framhållit att, då det vore av vikt att arbetena kunde
fortsättas utan avbrott, ökat anslag behövdes redan för innevarande budgetår.
Kostnaderna intill den 1 juli 1945 ha av linnämnden beräknats så
-
lunda.
Löner ...............................................kronor 5 800
Hyra ................................................ » 1 710
Försök med bråkning ................................. » 12 300
» » skäktning ................................ » 2 000
Diverse försök ....................................... » 1 000
Linhalm .............................................. * 400
Diverse .............................................. » 790
Summa kronor 24 000.
Livsmedelskommissionen, som tillstyrkt bifall till linnämndens framställning,
har anfört.
De erfarenheter, som vunnits genom ifrågavarande försöksverksamhet, ha
i en hel del fall redan kunnat utnyttjas av linberedningsverken för förbättBihang
till riksdagens protokoll lM5. 1 samt. Nr 2 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
ring av driften. Härigenom har framför allt en större utvinning av tåga på
blånomas bekostnad kunnat ske. Det synes önskvärt, att möjligheter beredas
linnämnden att fullfölja de pågående försöken, så att dessa kunna lämna
alla de upplysningar, som därmed avses.
Över linnämndens framställning har lantbruksstyrelsen den 12 september
1944 avgivit infordrat utlåtande. Lantbruksstyrelsen, som framhållit, att de
i framställningen omförmälda undersökningarna varit av värde för lin- och
hampberedningen, har funnit det önskvärt, att de kunde bedrivas ännu någon
tid. På grund därav och då styrelsen icke haft något att invända mot
linnämndens föreliggande anslagsberäkning, har styrelsen tillstyrkt bifall till
framställningen.
Departements- Ifrågavarande undersökningar, vilka med stöd av statsmedel bedrivits gecAe/e”''
nom statens linnämnds försorg, ha redan lämnat resultat, som varit av stor
betydelse för lin- och hampberedningen. Undersökningarna synas därför böra
fullföljas. Det under innevarande budgetår för detta ändamål erforderliga
beloppet, 20 000 kronor, torde lämpligen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat
II till riksstaten för löpande budgetår. Anslaget bör — i likhet med vad
som tillämpats i fråga om tidigare anvisning för ändamålet — givas karaktär
av reservationsanslag deli benämnas Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa
undersökningar rörande lin- och hampberedningen. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser rörande dispositionen
av anslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar
rörande lin- och hampberedningen å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 20 000.
[6.] 36 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,
reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av
8 000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande
potatislagerhus.
I skrivelse den 11 september 1944 — varöver infordrade utlåtanden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,
statens livsmedelskommission, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
och styrelsen för statens växtskyddsanstalt — har styrelsen för statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Majit måtte dels
ställa till anstaltens förfogande ett belopp av 15 000 kronor för fortsättande
av ifrågavarande verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget
att i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa högst
200 ton potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
67
Ifrågavarande försök ha utförts vid Vittskövle, Ultuna, Godegård och
Skyllbergs bruk. På grund av bland annat exceptionella väderleksförhållanden
ha försöken icke i alla avseenden kunnat giva allmängiltiga resultat. Det
synes därför önskvärt att även under nästkommande lagringsperiod fortsätta
försöken, helst i en något utvidgad omfattning. Ytterligare frenne lagerhus,
nämligen ett vid Ugerup i Kristianstads län och ett vid Mariedal i Skaraborgs
län samt ett av Betongbolagets i Varberg typ, synas böra medtagas.
Då någon särskild anstalt för produktforskning, varom förslag väckts, ännu
icke förefinnes, synes utförandet av försöken under nästa lagringsperiod liksom
under år 1944 böra utföras av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
i samarbete med statens växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt
samt Svenska ^^arbetsgivareföreningen.
För undersökningarnas genomförande under den kommande lagringsperioden
beräknas ett belopp av 15 000 kronor vara erforderligt enligt följande
uppställning.
Instrument m. m....................................... kronor 1 500
Analyser............ » 800
Arbets- och kontrollantkostnader........................ » 3 500
Provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga
.............................,.............. » 7 000
Frakter och diverse.................................... » 200
Kostnad för tryckning av illustrerad redogörelse.......... » 1 500
Oförutsedda utgifter ........................... » 500
Summa kronor 15 000.
Vid denna beräkning lia icke upptagits medel för ersättning till försöksvärdar
för förluster under lagringen och genom eventuell prissänkning på
produkten vid utsträckt lagringstid. Lämpligast synes vara att potatisen
efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis genom Svenska spannmålsaktiebolaget.
Den kvantitet det härvid rör sig örn utgör cirka 200 ton.
De för ersättning för provningsnämndens resekostnader och för konsultering
av sakkunniga avsedda medlen ha upptagits till högre belopp än för löpande
undersökningsår med hänsyn till att kostnaderna för de sakkunniga måst
utgå från vederbörande statsinstitutioner, vilka emellertid icke lia särskilda
anslag härför. Utgifterna för arbets- och kontrollantkostnader ha beräknats
till 3 500 kronor.
Ifrågavarande framställning från styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
har tillstyrkts av flertalet hörda myndigheter. Ur
yttrandena må här återgivas följande.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att kostnaderna för försöksverksamheten
synas vara jämförelsevis högt beräknade. Även om ytterligare tre lagerhustyper
vore avsedda att medtagas i försöken, syntes likväl med ledning
av lämnade redogörelser för redan utförda försök posten arbets- och kontrollantkostnader
kunna minskas från 3 500 till 3 000 kronor och posten
provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga från 7 000
till 5 000 kronor, vilket skulle medföra ett från 15 000 lill 12 500 kronor
reducerat anslagsbehov.
Statskontoret har framhållit, att, därest ett fullföljande under innevarande
budgetår av ifrågavarande undersökningsverksamhet ansåges påkallat,
medel för ändamålet i likhet med vad som skeft för föregående budgetår
68
Kungl. Metias proposition nr 2.
Departements
chefen.
syntes böra äskas å tilläggsstat. Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, om
icke under alla omständigheter omfattningen av verksamheten borde begränsas,
så att utgifterna kunde hållas inom samma kostnadsram som förut.
I övrigt har framställningen icke föranlett annat uttalande från statskontorets
sida, än att medel för gäldande av kostnader för konsultering av sakkunniga
inom andra statliga institutioner icke syntes vara erforderliga, då sådana
institutioner torde ha att utan särskild gottgörelse ställa tillgänglig sakkunskap
till förfogande.
Med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar fullföljas
finner jag mig, i likhet med flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna,
böra tillstyrka anstaltsstyrelsens framställning örn anvisande av ytterligare
medel för ändamålet. Emellertid torde i anslutning till vad lantbruksstyrelsen
och statskontoret anfört förevarande försöksverksamhet kunna
hållas inom en kostnadsram av 12 500 kronor. Då de fortsatta undersökningarna
äro avsedda att äga rum under budgetåret 1944/45, synes beloppet
böra upptagas å tilläggsstat 11 till riksstaten för nämnda budgetår. Vid undersökningarnas
bedrivande torde erforderligt samarbete böra åvägabringas
med övriga institutioner, vid vilka verksamhet av liknande art förekommer.
Frågan om bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för
undersökningarna erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla
för Kungl. Maj:t.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 12 500.
[7.] 39. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.
För detta ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 20 000 000 kronor, därav
5 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1940/41 och 1941/42, 2 000 000
kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för ett vart av budgetåren
1943/44 och 1944/45. För sistnämnda budgetår ha tillika för ändamålet uppförts
å allmän beredskapsstat II 2 000 000 kronor och å allmän beredskapsstat
III 4 000 000 kronor.
Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet
med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av
utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens
elektrifiering har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen,
bestående av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.
I skrivelse den 31 augusti 1944 har elektrifieringsberedningen hemställt,
att — under förutsättning att å allmän beredskapsstat upptagna medel an
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
69
såges icke böra tagas i anspråk — för ifrågavarande ändamål måtte anvisas
dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 7 000 000 kronor,
dels ock å riksstaten för budgetåret 1945/46 ett lika stort belopp. Beredningen
har härvid anfört följande.
De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste två åren uppgått
till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har
ej kunnat spåras. I den mån en väsentlig förbättring av tillgången på brännoljor
för belysning och motordrift kan ställas i utsikt, förefaller det dock
icke otroligt att elektrifieringsintensiteten och därmed bidragsanspråken komma
att minska. Beredningen anser sig emellertid icke i nu förevarande sammanhang
böra taga hänsyn härtill, utan räknar med att ansökningar inkomma
i oförändrad omfattning även under innevarande budgelår.
Beträffande materialtillgången vill beredningen först framhålla, att statens
industrikommission under föregående budgetår utfärdade licenser på
koppar för subventionerade elektrifieringsanläggningar i en omfattning motsvarande
ett subventionsbelopp av cirka 6 000 000 kronor. En viss skärpning
i tilldelningsgrunderna för koppar har numera ägt rum. Detta torde
emellertid väl kompenseras därav att tillgången på aluminium ökats, vilket
möjliggör att detta material kan komma till användning som ersättning för
koppar i elektriska anläggningar i större omfattning än tillförne. Läget i
övrigt på materialfronten i vad avser elektriska anläggningar har snarare
lättat än skärpts. Med hänsyn till dessa omständigheter bör man kunna räkna
med att materialtillgången icke skall utgöra hinder för en årlig subvention
av cirka 7 000 000 kronor.
Vid ingången av innevarande budgetår voro de av riksdagen för landsbygdselektrifieringens
främjande anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid
samma tidpunkt innelågo hos beredningen och hos Kungl. Maj:t kvalificerade
ansökningar på sammanlagt drygt 4 000 000 kronor. För huvudparten av
projekten hade koppar redan tilldelats. Linder tiden 1 juli—31 augusti ha
inkommit kvalificerade anspråk på ytterligare cirka 1 000 000 kronor, och
beredningen beräknar, att under återstoden av budgetåret anspråk skola inkomma
på ytterligare cirka 6 000 000 kronor. Sammanlagt synes behovet för
innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till 11 000 000 kronor.
Beträffande behovet för budgetåret 1945/46 torde detta enligt beredningens
mening, därest krisförhållandena fortsätta, icke väsentligt komma att
avvika från hittillsvarande årsmedelsvärde, d. v. s. 7 000 000 kronor. Skulle
däremot kriget och därmed brännoljebristen upphöra, torde bidragsanspråken
komma att nedgå, förutsatt att vid subventioneringen tillämpas samma
förhållandevis stränga grunder sorn hittills.
Statens industrikommission har den 4 oktober 1944 avgivit infordrat utlåtande
över elektrifieringsberedningens framställning. I utlåtandet har kommissionen
behandlat frågan örn tillgången på de för genomförandet av elektrifiering
erforderliga huvudsakliga råvarorna, nämligen koppar, bly, gummi
och transformatorolja samt härom yttrat.
Beträffande tilldelningen såväl för senare hälften av budgetåret 1944/45
som förra hälften av budgetåret 1945/46, d. v. s. för hela kalenderåret 1945,
får kommissionen anföra följande.
I fråga örn koppar erfordras sådan dels i form av ledningskoppar för
bygde-, orts- och gårdsledningar, dels för ortstransformatorer och motorer,
dels ock slutligen för inomhusinstallationer. Kommissionen har under hand
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
lämnat elektrifieringsberedskapen meddelande om att, på grund av den allt
knappare tillgången på koppar, kommissionen sannolikt icke under 1945 kan
för bygde-, orts- och gårdsledningar på landsbygden disponera mera än
ungefär tre fjärdedelar av den kvantitet koppar, som under 1944 ställts till
förfogande för sagda ändamål. Genom användande av stålaluminiumlina kan
emellertid, såsom elektrifieringsberedningen i sin skrivelse påpekat, den
minskade koppartilldelningen till en viss del kompenseras. Tilldelningen av
koppar för ortstransformatorer och motorer samt för inomhusinstallationer
torde kunna ske i samma omfattning som hittills.
Behovet av bly är för landsbygdselektrifieringens del icke av större omfattning,
än att detta behov utan större svårighet torde kunna tillgodoses.
Vad gummifrågan beträffar räknar kommissionen med att under 1945
kunna tillhandahålla gummi för landsbygdselektrifieringens behov i ungefär
samma omfattning som under 1944.
I fråga om behovet av transformatorolja synas vissa möjligheter föreligga
att åtminstone tills vidare kunna tillgodose detta behov, även örn man måste
räkna med, att det kan bliva nödvändigt att helt eller delvis återgå till användande
av oljelösa transformatorer, örn oljesituationen skulle försämras.
För tillhandahållande i förut angiven omfattning av samtliga nyssnämnda
råvaror har kommissionen dock förutsatt, att några avsevärda förändringar
till det sämre icke inträffa i försörjningsläget.
Beträffande slutligen den tilldelning, som kan ställas i utsikt för första halvåret
1946, kan kommissionen icke nu yttra sig med någon bestämdhet,
men torde, om inga större försämringar i tillgången på ifrågavarande råvaror
inträffa, tilldelningen av desamma kunna bliva av ungefär enahanda
omfattning som under 1945.
För befrämjande av landsbygdens elektrifiering lia under de senaste krisåren
anvisats högst betydande belopp. Sammanlagt ha för ändamålet beviljats
anslag å 20 000 000 kronor, därav 4 000 000 kronor för budgetåret 1944/
45. Såsom framgår av vad elektrifieringsberedningen anfört torde emellertid
sistnämnda belopp icke komma att förslå för utförande av sådana elektrifieringsföretag,
som måste anses önskvärda att få till stånd under återstående
del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka,
att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ytterligare medel
anvisas för ifrågavarande ändamål. Vid bedömande av anslagets storlek
måste emellertid beaktas, att knapphet förefinnes eller kan komma att inträda
beträffande de råvaror, som erfordras för utförande av elektrifieringsföretag.
I betraktande härav finner jag mig icke kunna föreslå, att högre
belopp än 3 000 000 kronor nu avses till förevarande bidragsverksamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 3 000 000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
71
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.
[8.] 15. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,
reservationsanslag. Till byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 50 000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående
statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet kan sökande^ av arbetarsmåbrukslån,
om han har tre eller flera barn under sexton års ålder och om
hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill göres större än som eljest skulle ha
varit behövligt, till täckande av den härigenom föranledda kostnadsökningen,
i mån av behov, erhålla bidrag av statsmedel intill ett belopp av högst 1 000
kronor. Sådant bidrag kan också under motsvarande förutsättningar utgå till
innehavare av arbetarsmåbrukslån för att täcka kostnad för tillbyggnad av
bostad. Statsbidrag beviljas av egnahemsstyrelsen.
I skrivelse den 31 augusti 1944 har egnahemsstyrelsen — med förmälan
att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 tillgängliga medlen
redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till
riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av ytterligare
50 000 kronor.
Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet fortsättes även under Departementsåterstående
delen av innevarande budgetår, anser jag mig böra förorda, att c en>
ett anslag av 50 000 kronor för ändamålet uppföres å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 50 000.
J. Skogsväsendet.
[9 ] 24 a. Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för kostnader
föranledda av inskränkningar med hänsyn till försvaret i rätten att avverka
skog, förslagsanslag. Den 30 juni 1943 har utfärdats lag (nr 458) örn
inskränkning med hänsyn till försvaret i rätten att avverka skog.
I särskilda skrivelser den 4 oktober, den 30 oktober och den 14 november
1944 har skogsstyrelsen hemställt, att för bestridande under innevarande
budgetår av vissa med nämnda lag förenade kostnader måtte anvisas ett belopp
av 84 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.
Genom lagen den 30 juni 1943 örn inskränkning med hänsyn till försvaret
i rätten att avverka skog ha skogsvårdsstyrelserna pålagts vissa arbets
-
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
uppgifter, som ligga vid sidan av deras egentliga verksamhet. De skola sålunda
övervaka, att av länsstyrelserna med stöd av lagen utfärdade avverkningsförbud
icke^ överträdas, efter prövning lämna markägare tillstånd att
utan hinder av sådant förbud företaga avverkning samt vid meddelande av
tillstånd uppställa de villkor om utsyning, som finnas erforderliga. Sådan
utsyning utföres i regel genom skogsvårdsstyrelsens försorg och skall enligt
lagen gäldas av kronan. Skogsvårdsstyrelserna skola dessutom yttra sig över
ersättningsanspråk, som av markägare i anledning av avverkningsförbud resas
mot kronan.
Genom beslut den 7 juli 1944 har Kungl. Majit medgivit, att till skogsvårdsstyrelsen
i Norrbottens län finge från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
under fjärde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Övriga utgifter
utbetalas 33 910 kronor 32 öre såsom ersättning för skogsvårdsstyrelsens
merkostnader under tiden november 1943—februari 1944 i anledning
av vissa med hänsyn till försvaret utfärdade avverkningsförbud.
Skogsvårdsstyrelsernas merkostnader förorsakas till huvudsaklig del av de
utsyningsförrättningar, som i vissa fall måste föregå beviljande av avverkningstillstånden.
I mindre omfattning uppstå kostnader för extra bevakning
av de områden, som beröras av förbuden, och för kontroll av att verkställda
utsyningar följas vid avverkningarna. Slutligen betungas styrelsernas expeditioner
av ärenden rörande avverkningstillstånd, omläggning av skogsmark
för odling, yttranden över ersättningsanspråk o. d. Till skogsvårdsstyrelsernas
egna kostnader för utsyningsförrättningarna komma även kostnaderna
för hantlangning.
Ifrågavarande merkostnader ha under budgetåret 1943/44 uppgått till i
runt tal 58 000 kronor. I sagda belopp ingå även skogsvårdsstyrelsens i
Norrbottens län förenämnda kostnader å 33 910 kronor 32 öre för tiden november
1943—februari 1944. Då kostnaderna under innevarande budgetår
för ifrågavarande verksamhet torde kunna uppskattas till cirka 60 000 kronor
synes anslagsbehovet för sistnämnda budgetår böra beräknas till (58 000
— 33 910 + 60 000 =) i runt tal 84 000 kronor.
Jag torde få erinra örn att jag förut denna dag under punkt 203 i nionde
huvudtiteln av årets statsverksproposition förordat, att medel till ersättning åt
skogsvårdsstyrelserna för kostnader föranledda av inskränkningar med hänsyn
till försvaret i rätten att avverka skog anvisas under nionde huvudtiteln.
Mot skogsstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för innevarande budgetår
till ifrågavarande ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av 84 000
kronor, har jag intet att erinra. Det sålunda erforderliga ersättningsanslaget
synes böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår samt givas karaktär av
förslagsanslag. Närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslaget torde
i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyreiser
för kostnader föranledda av inskränkningar med hänsyn
till försvaret i rätten att avverka skog å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 84 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
73
[10.] 28. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34
under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag lill statsverket, ett reservationsanslag
av 500 000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. För budgetåren 1934/35 och 1938/39
—1944/45 ha för ändamålet anvisats anslag av respektive 500 000, 350 000,
100 000, 1 000 000, 2 800 000, 3 000 000, 500 000 och 500 000 kronor. Beträffande
bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren
s. 761.
Till bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. har å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av 3 500 000 kronor samt å
allmän beredskapsstat III för nämnda budgetår ett anslag av likaledes
3 500 000 kronor. Vid uppförandet av berörda beredskapsanslag ha medel
bland annat beräknats för väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.
I skrivelse den 15 september 1944 har skogsstgrelsen hemställt, att å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag av
ytterligare 2 250 000 kronor för väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo.
Beträffande medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet under löpande
budgetår har skogsstyrelsen i sin skrivelse hänvisat till en den 26 augusti
1944 dagtecknad framställning från styrelsen angående medelsäskanden för
budgetåret 1945/46. I sagda framställning bar styrelsen anfört bland annat
följande.
Såsom byggnadsbidrag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo ha under budgetåren 1941/42—1943/44 beviljats respektive 1 328 710,
1 772 389 och 2 652 856 kronor. Enligt från skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet
inhämtade uppgifter förväntas för budgetåren 1944/45 och 1945/
46 en ytterligare stark stegring av efterfrågan på bidrag. Den arbetskraft,
som med utgångspunkt från nu rådande förhållanden kan bedömas bliva tillgänglig
för detta slags arbete, torde knappast kunna fullfölja ett vägbyggnadsprogram
av den omfattning, som ett tillgodoseende av samtliga nu inneliggande
och beräknade bidragsansökningar skulle innebära. Med hänsyn till
det aktuella läget på arbetsmarknaden och med tanke på att en mycket stor
del av dessa vägarbeten utföres av skogsägarna själva eller i deras tjänst redan
anställda personer, borde dock arbetskraftsfrågan ej lägga hinder i vägen
för en, i jämförelse med senaste åren, något idökad skogsvägbyggnadsverksamhet.
Betydelsen av att skogsvägnätets utbyggande bedrives i snabbast
möjliga takt har närmare utvecklats av 1936 års skogsutredning i dess
betänkande nr 3. Utredningen uppskattar däri anslagsbehovet för ifrågavarande
bidragsverksamhet till 4 500 000 kronor per år under 10 år, om det
närmaste behovet av skogsvägbyggnader skall fyllas.
Skogsstyrelsen har på anlörda skäl bedömt behovet av statsanslag för utdelning
som byggnadsbidrag under budgetåren 1944/45 och 1945,46 till
3 500 000 respektive 4 000 000 kronor.
I nämnda belopp, 3 500 000 respektive 4 000 000 kronor, ingå icke förvallningsbidrag
till skogsvårdsstyrelserna. Enligt de elter den 1 juli 1943 gällande
bestämmelserna för ifrågavarande anslags användning må förvaltningsbidrag
utgå jämväl för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader
för upprättande av utbyggnadsplaner för skogsvägnätet inom större områden.
74
Kungl. Mattts propositioi. nr 2.
Departements
chefen.
Denna möjlighet har ännu ej utnyttjats, men så torde komma alt ske i rätt
stor omfattning under de närmaste åren. Med hänsyn härtill beräknar skogsstyrelsen
behovet av förvallningsbidrag under innevarande och nästkommande
budgetår till 250 000 kronor per år. Det totala anslagsbehovet för innevarande
budgetår uppgår sålunda till (3 500 000 + 250 000 =) 3 750 000 kronor.
Då behållningen å ifrågavarande anslag den 1 juli 1944 uppgick till
1 486 645 kronor 85 öre, torde alltså en brist å (3 750 000 — 1 486 615 =) i
runt tal 2 250 000 kronor komma att uppstå för budgetåret 1944/45.
I remissutlåtande den 2 oktober 1944 har statskontoret uttalat, att det kunde
ifrågasättas, huruvida det i nuvarande läge förefunnes behov av att till
förevarande ändamål — utöver det belopp på omkring 1 500 000 kronor, som
redan funnes disponibelt — för innevarande budgetår anvisa ytterligare
2 250 000 kronor, särskilt som å beredskapsstat för nämnda budgetår uppförts
anslag avsedda för bland annat väg- och flottledsbyggnader å skogar i
enskild ägo.
lnvesteringsutredningen har i remissutlåtande, vilket inkommit till jordbruksdepartementet
den 27 december 1944, förklarat att enligt utredningens
åsikt anslag för ifrågavarande ändamål icke borde anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för löpande budgetår. Utredningen har därvid anfört i huvudsak
följande.
Med hänsyn lill den ringa tillgången inom skogsbruket på för sysselsättning
av arbetslösa väl lämpade arbetsobjekt synes det icke lämpligt att under
nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden med en markant brist på arbetskraft
inom de flesta arbetsområden igångsätta väg- och flottledsarbeten
å .skogar i enskild ägo i större utsträckning än som kan befinnas absolut
nödvändigt. Därest arbeten av ifrågavarande slag nu komme till utförande med
bidrag från ordinarie anslag i den omfattning som av skogsstyrelsen tydligen
i dess framställning förutsatts, skulle detta innebära, att arbeten, som lämpligen
borde utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en kris på arbetsmarknaden
i stället bleve utförda under en period, då brist på arbetskraft vore rådande,
och möjligheterna att motverka en kommande kris bleve minskade i
samma mån. Med hänsyn härtill synes anslag till bidrag till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo icke böra upptagas å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1944/45. Som skäl härför må dessutom framhållas
att å beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 upptagits 3 500 000 kronor för
ifrågavarande ändamål, och att anslag å denna beredskapsstat stå till förfogande,
när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena det medgiva, varför
möjlighet finnes, att från nyssnämnda anslag anvisa medel till angelägna
företag av förevarande art, därest tillgängliga ordinarie medel skulle visa
sig otillräckliga.
En viss ytterligare medelsanvisning under löpande budgetår för ifrågavarande
ändamål synes med hänsyn till vad skogsstyrelsen anfört vara behövlig.
Jag anser mig därför böra förorda, att medel för ändamålet uppföras å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. Anslagets storlek synes
emellertid kunna i hög grad begränsas. Det torde vara tillräckligt, därest för
ifrågavarande verksamhet avses ett belopp av 500 000 kronor. Emellertid
vill jag framhålla, att, där vedavverkning i erforderlig utsträckning icke ägt
rum, vägarbeten av ifrågavarande slag icke böra utföras förrän vedavverk
-
75
Kungl. MaUts proposition nr 2.
*
ningarna slutförts, i den mån vägarna icke omedelbart skola användas för
framtransporterande av ved.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader å
skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
,,,, .................. kronor 500 000.
N. Diverse.
[11.] 10. Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets
förkovran, reservationsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17
december 1943 har jag tillkallat utredningsmän för att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran
(den s. k. norrlandskommittén). Till bestridande av kostnaderna för
kommittén har å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag
av 100 000 kronor. På grund av den omfattning kommitténs arbete
redan fått kan emellertid enligt vad från kommittén meddelats redan nu förutses,
att nämnda belopp icke kommer att förslå. De löpande kostnaderna för
kommittén torde nämligen, enligt vad jag inhämtat, komma att uppgå till
omkring 140 000 kronor för innevarande budgetår. Härvid har hänsyn icke
tagits till sådana kostnader, som äro att hänföra till av kommittén bedrivna
eller planerade specialundersökningar. Dessa kostnader torde kunna uppskattas
till omkring 50 000 kronor. Med beaktande härav skulle under innevarande
budgetår för ifrågavarande ändamål erfordras ytterligare (140 000 +
50 000 — 100 000 =) 90 000 kronor. Sagda belopp synes böra anvisas å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets
förkovran å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 90 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sune Wisén.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
77
Bilaga 10.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande.
D. Diverse.
[1.] 6 a. Odling av gummiförande växter, reservationsanslag. Med bifall
till Kungl. Maj:ts i proposition den 7 maj 1943, nr 258, framlagda förslag
anvisade riksdagen för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 70 000
kronor till försöksodling av den gummiförande majkrosväxten Taraxacum
koksagys. Odlingarna avsågos skola anförtros därav intresserade enskilda
odlare, som förklarade sig villiga att med Svenska spannmålsaktiebolaget
sluta kontrakt härom. För att stimulera till odling av här avsett slag förutsattes
odlarna skola erhålla bestämda priser för levererat frö till blivande
utsäde och för levererad rot, varur gummi ulvanns. Vidare skulle odlarna
garanteras viss ersättning för det fall, att beräknad rotskörd icke uppnåddes,
dock endast under förutsättning att odlingen skett med iakttagande av för
densamma givna anvisningar.
Flertalet av de odlingar, som i anledning härav kommo till stånd under
sommarhalvåret 1943, misslyckades mer eller mindre. Till det dåliga skörderesultatet
bidrogo bland annat dels den osedvanligt torra våren och försommaren
— koksagysfröet fordrar nämligen särskilt goda fuktighetsförhållanden
för ett gynnsamt groningsförlopp — dels att odlingarna icke alltid
kunnat förläggas till tillräckligt ogräsfria skiften, dels ock att fröet haft
svag växtkraft.
78
Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.
I skrivelse den 15 december 1943 föreslog statens industrikommission, under
vars överinseende odlingsverksamheten bedrives, att odlingsförsöken
måtte fortsättas under sommarhalvåret 1944, därvid försöken skulle utföras
icke endast med frösådd utan även och huvudsakligen med s. k. vegetativ
förökning, vilken odlingsform enligt utländska uppgifter lämnat synnerligen
goda resultat. Den vegetativa metoden innebär, att rötterna skäras i småbitar,
vilka efter analys och undersökningar med avseende å gummihalten
läggas i fuktig sand under viss tid för att därefter utplanteras. Enligt en av
kommissionen framlagd plan för odlingarna under sommaren 1944 skulle
kostnaderna uppgå till sammanlagt omkring 210 000 kronor. Då av det förutnämnda
anslaget å 70 000 kronor fanns odisponerat ett belopp av omkring
45 000 kronor erfordrades enligt kommissionens beräkningar ett medelstillskott
av 165 000 kronor.
I utlåtande över industrikommissionens framställning föreslog lantbruksstyrelsen,
att det av kommissionen framlagda odlingsprogrammet reducerades
i enlighet nied ett av styrelsen framlagt förslag och att den vetenskapliga
ledningen av försöksodlingen och arbetet med förädling av koksagysen
uppdroges åt Sveriges utsädesförening.
Genom beslut den 25 februari 1944 uppdrog Kungl. Majit åt industrikommissionen
att i samråd med lantbruksstyrelsen vidtaga de åtgärder, som
kunde befinnas erforderliga för bedrivande under år 1944 av försöksodling
av gummiförande växter i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsen
förslag. Vidare ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande
från det under elfte huvudtiteln anvisade anslaget till Vissa utredningar och
undersökningar ett belopp av 35 000 kronor för bestridande av kostnaderna
för försöksodlingarna, varjämte Kungl. Majit medgav, att industrikommissionen
för samma ändamål finge disponera återstående medel av det för
budgetåret 1943/44 till Försöksodling av gummiförande växter anvisade anslaget.
1 skrivelse den 23 augusti 1944 redogjorde industrikommissionen för den
under sommarhalvåret bedrivna odlingsverksamheten. Av redogörelsen framgår,
att odlingarna enligt den vegetativa metoden, vilka utförts med såväl inhemskt
som tyskt rotmaterial och omfattat sammanlagt omkring 4 hektar,
slagit helt fel och att det torde få anses vara utrett, att denna metod, i motsats
till vad tidigare på grundval av vissa utländska uppgifter antagits,
icke vore användbar. De odlingar, som skett med frösådd, hade omfattat
sammanlagt omkring 10 hektar och bedrivits dels i skogsbygder över större
delen av Sverige, dels i betodlingsområden i södra Sverige. På båda hållen
hade allt frö grott — fröet hade före sådden jaroviserats, d. v. s. vattenbehandlats
och kylts under viss tid — men på odlingarna i skogsbygden hade
den fortsatta utvecklingen starkt försenats framförallt beroende på bristande
ogräsbekämpning. I betområdena däremot, där odlingarnas skötsel
varit bättre, hade resultatet i allmänhet blivit utmärkt. I samband med odlingsförsöken
hade prov anställts med djupregleringsanordningar för maskinsådd
och med maskiner för fröskörd och rotskörd. Försök med maski
-
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.
79
ner för ^plantering av i drivbänk uppdragna småplantor och med ogräsbekämpning
genom besprutning hade vidare påbörjats.
I anslutning härtill anförde kommissionen, att 1944 års försök i enlighet
med den av Kungl. Maj:t godkända planen huvudsakligen varit av odlingsteknisk
art, och att på detta område vissa bestämda resultat uppnåtts. Hithörande
frågor kunde emellertid ännu icke anses tillfredsställande utredda,
och ytterligare odlingsförsök vore därför angelägna. I fråga örn förädlingsverksamlieten
hade arbetet allenast hunnit påbörjas, och även på detta område
vore därför fortsatta arbeten önskvärda. I samarbete mellan representanter
för kommissionen och Sveriges utsädesförening hade utarbetats ett för
tiden september 1944—augusti 1945 avseende arbetsprogram för den verksamhet,
som sålunda i fortsättningen syntes böra bedrivas. Kostnaderna för
genomförandet av detta program hade beräknats till 60 000 kronor.
Då de medel, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 februari 1944 ställts
till kommissionens förfogande i sin helhet vore förbrukade, erfordrades för
de fortsatta odlingsförsöken och förädlingsarbetena ytterligare 60 000 kronor.
Med anledning av kommissionens skrivelse ställde Kungl. Majit genom beslut
den 25 augusti 1944 till kommissionens förfogande från anslaget till
Vissa utredningar och undersökningar ett belopp av 30 000 kronor, att av
kommissionen användas för bestridande av utgifter under tidian intill den 1
mars 1945 för fortsatta odlingsförsök och förädlingsarbeten med koksagysväxten
i huvudsaklig överensstämmelse med den av Sveriges utsädesförening
uppgjorda arbetsplanen.
I skrivelse den 13 september 1944 framlade industrikommissionen en plan
för odling av koksagys i större skala i syfte att producera naturgummi. Enligt
planen skulle med användande av omkring 3 500 kg koksagysfrö en areal
av omkring 1 350 hektar besås. Utbytet härav beräknades komma att uppgå
till cirka 100 ton koksagysgummi, varjämte skulle erhållas en kvantitet av
5 000—8 000 kg frö. Kostnaden för en odling av denna omfattning uppskattades
till omkring 3 500 000 kronor, däri inräknade kostnaderna för utvinning
av gummit ur rotmaterialet. Planen förutsatte, att angivna frömängd
kunde importeras från utlandet.
I utlåtande över förslaget anförde lantbruksstyrelsen, att den odling av
koksagys, vilken hittills bedrivits i vårt land, haft karaktären av försöksodiing
för vinnande av erfarenhet rörande den lämpligaste odlingstekniken.
Vissa rön hade också gjorts under de år dessa försöksodlingar pågått. Bland
annat syntes erfarenheten av 1944 års odlingar giva vid handen, att frösåddsmetoden
kunnat utvecklas så, att på denna väg ett tillfredsställande
odlingsresultat skulle kunna erhållas inom de delar av landet, som av den
hittillsvarande erfarenheten alt döma syntes vara mest lämpade för ifrågavarande
odling, nämligen de sockerbetsodlande områden, vilka hade en förhållandevis
riklig nederbörd. Vanan i dessa distrikt att hålla hackrensade
grödor ogräsfria syntes nämligen spela en avgörande roll. .För att erhålla
en fullt tillfredsställande grundval för bedömningen av förutsättningarna
för odling av koksagys i vårt land hade det enligt lantbruksstyrelsens åsikt
opaginerad Kontrollera mot PDF
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
varit önskvärt att avvakta resultaten av de fortsatta försöken å detta område,
innan åtgärder vidtoges för en ökad koksagysodling. Vidare hade i anslutning
till förenämnda försöksodling påbörjats arbete för utrönande, huruvida
koksagysplantan kunde genom förädling utvecklas till en kulturväxt,
som kunde få ekonomisk betydelse för landets jordbruk och vår gummiförsörjning
åtminstone ur beredskapssynpunkt. I avvaktan på resultaten av
dessa arbeten syntes principiellt en utvidgning av ifrågavarande odling icke
böra komma till stånd. Med hänsyn till rådande försörjningsläge med avseende
å naturgummi ville lantbruksstyrelsen emellertid icke motsätta sig
bifall till industrikommissionens framställning.
Då sedermera verkställda undersökningar rörande möjligheterna att från
utlandet erhålla den förutnämnda frökvantiteten av 3 500 kg visade, att någon
dylik import icke vore att räkna med, framlade industrikommissionen i
skrivelse den 11 oktober 1944 en ny plan för genomförande av den tidigare
föreslagna odlingsverksamheten. Enligt den nya planen skulle den erforderliga
frökvantiteten kunna nedbringas till 350 kg frö genom sådd av fröna i
drivbänkar, varefter de i dessa uppdragna småplantorna skulle utplanteras
å fälten. Denna plan förutsatte emellertid på grund av den stora kvantitet
småplantor, varom här vore fråga, tillgång till särskilda planteringsmaskiner.
Kommissionen upplyste, att arbeten med konstruktion av för ändamålet
lämpliga maskiner påginge. Kostnaderna för genomförande av denna
plan beräknade kommissionen till 4 217 500 kronor enligt följande uppställning.
Import av 350 kg frö å 250 kr/kg.................... kronor 87 500
Anskaffning av ca 8 hektar drivbänkar ................ » 560 000
Uppdragning av 400 milj. småplantor ................ » 40 000
Anskaffning av 90 st. planteringsmaskiner med tillhörande
traktorer .................................... » 450 000
Sådd-, odlings- och skördekostnad samt kostnad för utvinning
av kautschuk ur rotskörden ................ » 3 080 000
Summa kronor 4 217 500.
Då det visade sig föga troligt att från utlandet erhålla även en till 350 kg
begränsad kvantitet frö har industrikommissionen slutligen i en den 2 december
1944 dagtecknad promemoria föreslagit, att odlingarna under år
1945 inskränktes till att omfatta de arealer, som kunde ifrågakomma med
användande av inom landet befintligt frö. Denna kvantitet uppgår till omkring
35 kg. I promemorian förutsättes en uppdragning av småplantor i
drivbänkar. Med olika utgångspunkter i fråga om bland annat dels antalet
småplantor, som beräknas kunna erhållas ur frömaterialet, dels ock antalet
per hektar erforderliga plantor har i promemorian framlagts olika alternativ
för odlingsverksamheten. Kostnaderna för dessa ha beräknats till respektive
422 000 kronor, 491 000 kronor och 838 000 kronor och de utvunna
gummikvantitetema till respektive 11, 13 och 24 ton.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
81
På grund av det kritiska läge, vari vårt lands gummiförsörjning sedan Departement
lång tid befunnit sig, ha under de senaste två åren odlingsförsök skett med chelenden
gummiförande maskrosen Taraxacum koksagys. Såsom av den lämnade
redogörelsen framgår ha olika metoder för odling av denna maskrosart prövats.
Vissa metoder ha därvid visat sig vara mer eller mindre värdelösa. De
frösåddsförsök, som nästlidna sommar skett med vatten- och köldbehandlat
frö, ha däremot lämnat resultat, som ingiva vissa förhoppningar för framtiden.
De olika av industrikommissionen framlagda förslagen till odling i större
skala av koksagysväxten draga samtliga relativt stora kostnader. Intetdera
av förslagen kan emellertid även för det fall, att odlingarna skulle lyckas i den
omfattning, som kommissionen förutsatt, lämna ett resultat, som i påtaglig
grad skulle få betydelse för lösande av nu rådande svårigheter på gummiförsörjningens
område. Härtill komma de ovissa utsikterna att överhuvud
erhålla frö från utlandet. På grund härav och då erfarenheterna på området
ännu måste anses otillräckliga för igångsättande av odlingar i större skala
anser jag mig icke böra för närvarande biträda kommissionens förslag härom.
Då det icke synes mig uteslutet, att på längre sikt odling av gummiförande
maskrosor kan få betydelse för vårt lands beredskap, bör emellertid klarhet
bringas i de grundläggande förutsättningarna för framtida odling av koksagysväxten.
Jag anser det därför vara av vikt, att det av Sveriges utsädesförening
i Svalöv vetenskapligt bedrivna arbetet med odlingsförsök och förädlingsverksamhet
fullföljes. Genom odlingsförsöken bör sålunda erfarenhet
kunna vinnas rörande bland annat klimatets, jordmånens och såningssättets
inverkan på odlingsresultatet. Vidare kan man få utrett en del odlingstekniska
frågor, såsom rörande lämpligaste såningstid, gödsling samt radoch
plantavstånd. Det för närvarande pågående förädlingsarbetet tar sikte på
att verkställa urval i det nu växande befintliga materialet av koksagys med
hänsyn till bland annat rötternas storlek och form samt deras kautschukhalt.
Kostnaderna för dessa arbeten under tiden september 1944—augusti
1945 ha beräknats till 60 000 kronor. Av detta belopp har Kungl. Maj :t ställt
hälften^ill förfogande genom anvisande av medel från det under elfte huvudtiteln
anvisade anslaget till Vissa utredningar och undersökningar. Det
för arbetenas fullföljande återstående beloppet å 30 000 kronor synes böra
anvisas på tilläggsstat till riksstalen för innevarande budgetår.
Såsom förut nämnts finnas inom landet 35 kg koksagysfrö. Av denna
kvantitet behöver utsädesföreningen för sin verksamhet endast en obetydlighet.
I likhet med industrikommissionen anser jag, att den återstående kvantiteten
hör användas för odlingar under nästkommande sommar. Härigenom
vinnes en ökad erfarenhet av odlingsbetingelserna för koksagys i vårt land,
varjämte ett antal odlare få tillfälle att lära sig den för koksagysväxten speciella
odlingstekniken. Industrikommissionen har i syfte att erhålla största
möjliga odlingsareal förutsatt, att frösådd först skall ske i drivbänkar och att
de däri uppdragna småplantorna sedermera skola utplanteras. För att dcn
Bihang
till riksdagens protokoll 19&5. 1 sami. Nr 2.
<5
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
na odlingsmetod skall kunna tillämpas, erfordras tillgång till särskilda för
ändamålet konstruerade planteringsmaskiner. På grund av det stora antal
plantor, varom här är fråga, kan nämligen av såväl ekonomiska som praktiska
skäl en plantering för hand knappast ifrågakomma. Arbetet med
konstruktion av dylika planteringsmaskiner pågår för närvarande. Men
även med tillgång till dylika maskiner måste man räkna med avsevärda kostnader
för odlingen. Enligt industrikommissionens beräkning skulle kostnaderna
för odling med användande av den tillgängliga kvantiteten av 35
kg frö uppgå till lägst 422 000 kronor och högst 838 000 kronor beroende
på vilket av tre odlingsaltemativ som valdes. För min del finner jag kostnader
av denna storleksordning alltför stora för en odlingsverksamhet, som i
allt väsentligt får anses såsom försöksverksamhet. En ytterligare anledning
till tvekan i fråga om kommissionens förslag finner jag i den omständigheten,
att man ännu icke praktiskt kunnat pröva de för odlingarna nödvändiga
planteringsmaskinerna. På grund av dessa skäl anser jag, alt odlingarna
nästa sommar böra ske medelst användande av den betydligt billigare och
enklare frösåddsmetoden.
Enligt upplysningar, inhämtade från industrikommissionen, räcka 35 kg
frö till besåning av omkring 15 hektar. Den beräknade rotskörden uppgår till
60 ton och den därav utvunna kautschukkvantiteten till omkring 1,2 ton.
Därjämte skulle vid gummiextraktionen erhållas omkring 4 200 liter 100- procentig sprit. Kostnaderna för en odling av här ifrågasatt slag har kommissionen
uppskattat till 37 400 kronor enligt följande uppställning.
Ersättning till odlare å 50 kr/dt rotter .................. kronor 30 000
Service .............................................. » 6 000
Extraktionskostnad för kautschuk ...................... » l 200
Diverse och oförutsett ................................ » 2 600
kronor 39 800
Avgår inkomst för sprit å 4 kr/dt rötter ... ............ » 2 400
Nettoutgift kronor 37 400
Kostnaden per kg gummi skulle enligt dessa beräkningar uppgå till omkring
31 kronor.
Industrikommissionens kostnadsberäkningar giva mig icke anledning till
erinran. Jämväl detta belopp å 37 400 kronor bör anvisas å tilläggsstat.
Enligt vad utsädesföreningen upplyst i ärendet ha av föreningen gjorda
försök pekat på att den säkraste metoden för odling av koksagys synes vara
plantering av i drivbänkar uppdraget material. Denna metod förutsätter
emellertid såsom förut nämnts tillgång på lämpliga planteringsmaskiner.
Jag anser det därför vara av intresse, att de påbörjade arbetena med att åstadkomma
en lämplig planteringsmaskin fullföljas och att tillfälle beredes att
under nästkommande sommar praktiskt pröva en dylik maskin. Enligt vad
jag inhämtat av industrikommissionen kunna kostnaderna för konstruk
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
83
tion och framställning av provexemplar av maskinen samt för de praktiska
försöken beräknas uppgå till omkring 40 000 kronor. Jag förordar, att detta
belopp äskas av riksdagen. Det bör i detta sammanhang framhållas, att en
planteringsmaskin av här avsett slag kan tänkas få betydelse för odlingar,
som äro likartade med koksagysodlingen, t. ex. betodlingen. Därest denna
kunde ske genom plantsättning i stället för såsom för närvarande genom
sådd skulle det arbetskrävande gallringsarbetet i stort sett bortfalla.
I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle det för här ifrågavarande
ändamål erforderliga beloppet uppgå till i avrundat tal sammanlagt (30 000
+ 37 400 + 40 000 =) 107 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Odling av gummiförande växter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 107 500.
[2.] 7. Vissa utredningar och undersökningar, reservationsanslag. För
innevarande budgetår har till detta ändamål anvisats ett anslag å 75 000
kronor. Såsom framgår av redogörelsen under nästföregående punkt har
under budgetåret från anslaget anvisats ett belopp av 30 000 kronor för de
vetenskapliga undersökningar med avseende å den gummiförande maskrosen
Taraxacum koksagys, som bedrivas av Sveriges utsädesförening. Bland
övriga större utgifter, som under budgetåret bestritts från anslaget, må nämnas
ett belopp å 25 000 kronor till bidrag till Hemmens forskningsinstitut.
Av anslaget återstår för närvarande ett odisponerat belopp av endast omkring
19 000 kronor. Då detta belopp kan antagas vara otillräckligt för att
bestrida utgifterna för sådana uppkommande behov, för vilka kostnaderna
lämpligen böra bestridas från anslaget, synes en förstärkning av anslaget
med 30 000 kronor böra ske.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa utredningar och undersökningar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 30 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
85
Bilaga.! 1.
Kapitalinvesteringar.
TJtrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 3 a. IståndsäBande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. Sändebudet
i Helsingfors har inberättat, att beskickningsfastigheten därstädes tillfogats
åtskilliga skador genom de bombanfall, som vid olika tillfällen under
kriget mellan Finland och Sovjetunionen riktats mot staden. Med hänsyn till
de osäkra förhållandena hade han emellertid tills vidare låtit utföra endast sådana
reparationer, som varit oundgängliga för att de i fastigheten belägna
kansli- och bostadslokalerna skulle kunna begagnas. I regel vore de vidtagna
åtgärderna av tillfällig karaktär. Där större mursprickor och förskjutningar
i väggarna uppstått, hade man exempelvis inskränkt sig till provisoriska
förstärkningsanordningar.
Enligt vad sändebudet framhållit, vore det numera ofrånkomligt, att fastigheten
underkastades en grundlig översyn och att de av bombanfallen föranledda
skadorna snarast möjligt reparerades. Man måste räkna med omfattande
reparationer; eventuellt bleve det nödvändigt att på grund av uppkomna
sprickor riva vissa väggar.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Med hänsyn härtill förefölle det ur ekonomisk synpunkt tillrådligt att
för undvikande av dubbelkostnader — fastigheten i samband med de ifrågavarande
reparationerna underkastades en sedan länge välbehövlig allmän renovering.
En dylik torde under alla förhållanden bliva ofrånkomlig inom en
icke alltför avlägsen framtid. De i fastigheten befintliga, till sändebudet och
vissa beskickningstjänstemän upplåtna lägenheterna befunne sig nämligen,
alldeles bortsett från de av bombanfallen förorsakade skadorna i ett otillfredsställande
skick. Våningarna vore omoderna och obekväma, och isolerings-
och uppvärmningsanordningarna sådana, att de i många fall under
den kalla årstiden icke möjliggjorde normal rumstemperatur. Redan för att
det kapitalvärde, som fastigheten representerade, icke skulle sjunka, vore det
därför påkallat att företaga en modernisering och uppsnyggning av fastigheten.
Med anledning härav har en av byggnadsstyrelsen utsänd tjänsteman besiktigat
beskickningsfastigheten samt utarbetat förslag till reparation och renovering
därav. Enligt de beräkningar, som därvid uppgjorts och vilka
byggnadsstyrelsen förklarat sig godkänna, skulle kostnaderna för ifrågavarande
arbeten, vilka bland annat av kostnadsskäl torde böra verkställas med
anlitande av huvudsakligen svensk arbetskraft och materiel, komma att uppgå
till omkring 240 000 kronor. I detta belopp ingå emellertid ej kostnader
för erforderlig grundförstärkning av viss del av fastigheten. Undersökning
rörande behovet av en dylik grundförstärkning pågår. Då det för fastighetens
bevarande är angeläget att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande reparations-
och renoveringsarbeten, av vilka flertalet kunna utföras utan att
resultatet av nyssnämnda undersökning avvaktas, har jag icke ansett mig
böra underlåta att redan nu anmäla frågan örn beviljande av medel för ändamålet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till /ståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors
å tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av ............ kronor 240 000.
[2.] 3 b. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris. Sändebudet i
Paris har vid återkomsten från sin nyligen företagna resa för att tillträda
sin post inberättat, att beskickningsfastigheten därstädes vore i oundgängligt
behov av omfattande reparation. Fastigheten hade under den följd av år,
då beskickningen varit förlagd till Vichy, icke kunnat underhållas på ett tillfredsställande
sätt och vore jämväl i övrigt i behov av en allmän översyn.
Enligt de beräkningar, som sändebudet med anlitande av en i Paris bosatt
arkitekt låtit uppgöra och mot vilka byggnadsstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra, skulle kostnaderna för de ifrågasatta arbetena i svenskt
mynt uppgå till omkring 65 000 kronor. Då någon marginal för oförutsedda
utgifter torde böra beräknas, förordar jag, att för ändamålet av riksdagen
äskas ett anslag av 75 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till l ståndsättande av be skickning sjastighe ten i Paris å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av..................kronor 75 000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Tord Hagen.
Kungl. Majda proposition nr 2.
89
Bilaga 12.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartementet.
Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 m. m. och
anför därvid följande.
A. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Marinförvaltningens delfond.
[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag fråga
örn disposition av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade invesleringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. för nedannämnda ändamål.
Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 80, p. 18) för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 97,000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid Gustavsviks
örlogsdepå, uppdrog Kungl. Maj:t åt marinförvaltningen att inkomma
med förslag angående användningen av anslaget.
I skrivelse den 25 oktober 1944 har mari nf Örnalt ningen framlagt förslag
till anlilande av detta anslag för vissa byggnadsarbeten vid örlogsdepån.
Ämbetsverket har därvid erinrat, att medelsanvisningen avsåg följande arbeten
å verkstadsanläggning inom depån:
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Vinterboning av maskinverkstaden med uppvärmningsanord
ningar.
............................................. kronor 27 300
Vinterboning av snickarverkstaden med uppvärmningsanord
ningar
............... » 4 700
Tvätt- och omklädnads- samt matrum.................... » 57 200
Avträdesbyggnad .............................. » 7 200
Summa kronor 96 400.
Marinförvaltningen har i skrivelsen vidare anfört i huvudsak följande.
Anledningen till att det begärda förslaget till medlens användning ej avgivits
tidigare vore att utformningen och placeringen av den nya byggnaden
för tvätt- och omklädningsrum m. m. nära sammanhängde med tidigare överväganden
om byggnadsfrågor på platsen, vilka under mellankommande tid
blivit föremål för olika utredningar.
I skrivelse den 23 augusti 1943 angående anslag för marinen för budgetåret
1944/45 hade ämbetsverket föreslagit en gemensam byggnad för tvätt-, omklädnads-
och matrum för arbetarna samt för elektrisk verkstad och kontor
för vilken kostnaden delvis skulle bestridas av femårsplanens medel. I skrivelse
den 9 februari 1944 hade ämbetsverket sedermera framlagt förnyat
förslag till utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå (jfr prop. 1944: 175, s. 118
ff), vilken utbyggnad föreslagits att avsevärt minskas för att därmed inbespara
medel inom femårsplanens kostnadsram för annat ändamål. Då ämbetsverket
emellertid funne det synnerligen angeläget, att byggnad för tvättoch
omklädnads- samt matrum för arbetarna komme till stånd och ej funne
möjlighet föreligga att därför disponera andra medel än de 97 000 kronor,
vilka av riksdagen tidigare anvisats för ovan angivna ändamål, finge marinförvaltningen
föreslå, att hela detta belopp måtte tagas i anspråk för denna
byggnad. Yrkesinspektionen hade även vid ett flertal tillfällen påpekat nödvändigheten
av att de hygieniska förhållandena förbättrades för arbetarna
vid verkstads- och dockanläggningen. Kostnaderna för vintex-boning av maskin-
och snickarverkstaden beräknade ämbetsverket successivt kunna täckas
med underhållsmedel.
För ett nu föreliggande förslag till byggnad innehållande matsal, tvätt- och
omklädnads-, kontors- och toalettrum men däi-emot ej elektrisk verkstad
hade kostnaderna, inberäknat administrationskostnader, enligt nuprisläget
beräknats enligt följande
Egentlig byggnadskostnad............................. kronor 60 400
Värme, ventilation och sanitet.................. » 20 800
Elektrisk installation.................................. » 3 900
Vatten- och avloppsledning ............................ » 23 800
Summa kronor 108 900.
Enligt överenskommelse med Högsjö kommuns ai''betslöshetskommitté komme
kommittén att i samråd med marinförvaltningen göra framställning hos
statens arbetsmarknadskommission örn att vatten- och avloppsledningarna
till här ifrågavarande byggnad måtte få utföras genom arbetslöshetskommitténs
försorg i samband med utföxandet av övriga för kommunen erforderliga
serviceledningar till befintlig huvudvattenledning. Ämbetsverket räknade
med att för vatten- och avloppsledningarna till denna byggnad bidraga med
50 °/o av kostnaden eller 11 900 kronor. För marinförvaltningen erforderliga
medel för byggnadens uppförande uppginge sålunda till (108 900 — 11 900=)
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
97 000 kronor. Därest ansökan från kommunen om arbetslöshetsmedel ej
skulle beviljas, föresloge ämbetsverket att för arbetets genomförande motsvarande
belopp skulle tillskjutas från underhållsmedel.
Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen hemställt om
godkännande av i ärendet företedda ritningar samt om byggnadstillstånd
ävensom att för utförande av byggnadsarbetet 97 000 kronor måtte ställas
till ämbetsverkets förfogande samt att ämbetsverket måtte bemyndigas att,
därest Högsjö kommun icke beviljades arbetslöshetsmedel för ifrågavarande
arbete, från underhållsmedel bestrida resterande kostnader eller 11 900 kronor.
Av redogörelsen framgår, att medel redan av 1941 ars riksdag anvisats föi Departementsanordnande
av vissa utrymmen för arbetarpersonalen m. m. vid Gustavsvik^ chefenörlogsdepå,
men att marinförvaltningen ännu icke ansett sig böra föreslå
medlens ianspråktagande för avsett ändamål. Anledningen härtill är, att denna
byggnadsfråga ägt samband med vissa andra under övervägande varande
frågor. Marinförvaltningens nu föreliggande förslag ger vid handen, att byggnadsprogrammet
ej kan realiseras inom ramen för tidigare beräknat belopp.
Ämbetsverket har beräknat kostnaden för en byggnad, innehållande matsal,
tvätt- och omklädnadsrum samt kontors- och toalettrum, till 108 900 kronor.
Trots att antalet omklädnads- oell utspisningsplatser understiger det tidigare
beräknade skulle alltså uppkomma en merutgift av (108 900 — 57 200 =)
51 700 kronor. De planerade arbetena för vinterboning m. m. i maskin- och
snickarverkstaden avser marinförvaltningen att bekosta av underhållsmedel.
Med bidrag av arbetslöshetsmedel med 11 900 kronor skulle byggnadskostnaderna
kunna begränsas till 97 000 kronor och alltså inrymmas inom det
anvisade anslaget, som föreslås skola helt disponeras för uppförande av förenämnda
byggnad. Därest arbetslöshetsmedel icke skulle beviljas, förutsätter
marinförvaltningen, att även beloppet örn 11 900 kronor skall fa bestridas
från underhållsmedel.
För egen del finner ja*g det av behovet påkallat, att den nu föreslagna
byggnaden snarast uppföres liksom också alf de omnämnda arbetena för vinterboning
m. m. komma till utförande. Anledning synes mig dock föreligga
att innan dispositionsbeslut meddelas överväga, om icke kostnaderna för
matsalsbyggnaden kunna nedbringas genom ett ytterligare förenklat utförande.
Tills vidare räknar jag dock med det av marinförvaltningen angivna
beloppet. För vinterboning torde underhållsmedel icke böra anlitas, och så
bör icke heller ske beträffande de kostnader för vatten- och avloppsledningar
som marinförvaltningen, i händelse arbetslöshetsmedel icke beviljas, kan
komma att få vidkännas. Medel torde därför böra anvisas för samtliga byggnadsarbeten
i den mån redan anvisat anslag icke förslår. Det ytterligare belöp])
som behöver anvisas bör efter avdrag av vad som kan anses motsvara
prisstegring sedan den 1 juli 1941 belasta den beräknade kostnadsramen
för byggnadsarbeten för marinen under femårsperioden 1942/47.
Medelsbehovet för här ifrågavarande byggnadsföretag uppgår till följande
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
belopp, nämligen för byggnaden 108 900 kronor och för vinterboning m. m.
det ursprungligen härför beräknade beloppet 32 000 kronor ökat med det belopp
som kan anses motsvara inträffade prisstegringar, 4 800 kronor, eller
totalt (108 900 + 32 000 + 4 800=) 145 700 kronor. Efter avdrag för redan
anvisat anslag erfordras för arbetenas utförande (145 700 — 97 000=) 48 700
kronor. Detta belopp torde böra bestridas från kvotanslaget för marinen till
Vissa byggnadsarbeten m. m. Det angivna totalbeloppet 145 700 kronor kan
beräknas motsvara 126 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnadsramen
för byggnadsarbeten för marinen under utbyggnadsperioden 1942/47
torde därför för här ifrågavarande byggnadsföretag böra belastas med
(126 700 — 97 000=) i runt tal 30 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att tili bestridande av ytterligare kostnader för
ifrågavarande byggnadsarbeten vid Gustafsviks örlogsdepå
må anlitas det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade
investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. av
10 000 000 kronor.
Flygförvaltningens delfond.
[2.] 12. Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid Svea flygflottilj.
Efter förslag av Kungl. Majit (proposition 1942: 2, s. 134) anvisade riksdagen
(skr. 1942: 23) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till Utvidgning
av flygfältet vid Svea flygflottilj ett reservationsanslag av 480 000
kronor.
Genom brev den 27 februari 1942 ställde Kungl. Majit anslaget till flygförvaltningens
förfogande.
I skrivelse den 26 juni 1944 har flygförvaltningen anfört, att på grund av
den stora flygfrekvensen under nu rådande förhållanden ifrågavarande flygfältsarbeten
endast kunnat utföras etappvis, varför oundgängligen erforderliga
arbeten först numera i det närmaste slutförts. Härvid hade det emellertid
visat sig, att kostnaderna för flygfältsarbetena på grund av prisstegring
beräknades komma att uppgå till 507 300 kronor, varav för fältarbeten
476 550 kronor, för flyttning av elektriska ledningar 2 030 kronor och för
administration och oförutsedda utgifter 28 720 kronor.
Flygförvaltningen finge erinra örn att chefen för försvarsdepartementet
vid anmälan av 1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,
s. 9, förutsatt, att påbörjade eller beslutade företag utan hinder av inträdda
prisstegringar skulle få fullföljas och tilläggsanslag till följd av prisstegringar
äskas av riksdagen, sedan de slutliga kostnaderna kunnat säkrare överblickas.
Under åberopande av det anförda hemställde flygförvaltningen, att för täckande
av uppkommen merkostnad på grund av prisstegringen för utvidgnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
93
arbeten å flygfältet vid Svea flygflottilj, Barkarby, ett belopp av (507 300 —
480 000 =) 27 300 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.
För täckande av ifrågavarande prisstegring, 27 300 kronor, torde medel Departements.
böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat. Jämlikt grunderna Lhelenför
avgränsning av försvarsutgifterna för femårsperioden 1942/47 bör beloppet
icke medräknas i den för flygvapnet för nämnda period fastställda kostnadsramen.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid
Svea flygflottilj å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 27 300.
[3.] 13. Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs flygfält å
Frösön. I skrivelse den 30 mars 1944 har flyg förvaltningen framlagt förslag
rörande inlösen av vissa byggnader, tillhöriga det invid Jämtlands flygflottiljs
flygfält belägna s. k. Stormtorpet, och i ärendet anfört i huvudsak
följande.
Efter framställning från riksdagen hade Kungl. Majit genom beslut den
16 maj 1930 uppdragit åt de s. k. lantförsvarets markkommitterade att verkställa
utredning om bland annat dispositionen av vissa torp inom det till
flygvapnet upplåtna området å Frösön. De kommitterade hade anfört, att
torpen innehades för dåvarande torpares och deras hustrurs livstid mot utgörande
av lega, i regel ett visst antal dagsverken, med skyldighet tillika
att å lägenheterna underhålla husen och väl hävda jorden samt med rätt
att erhålla bete å skogsmarken för de kreatur, vilka vinterföddes å torpen,
ävensom att från skogen erhålla viss mängd virke till ved och husens underhåll.
I några fall förekomme dock kontrakt löpande på ett år i sänder med
sex månaders uppsägning. Enligt kommitterades mening borde dagsverksarrendena
avvecklas och ersättas med kontantarrenden. För de flesta torpen
hade kommitterade föreslagit femtonårig arrendeupplåtelse. Därest torparna
icke överginge till nya avtal syntes de av billighetsskäl böra bibehållas vid
sin livstidsbesittningsrätt. Vad särskilt Stormtorpet beträffade, vore detta,
som omfattade cirka 3 hektar inrösningsjord och innehades med livstidsbesittningsrätt
av J. O. Nilsson Storm, beläget invid allmänna landsvägen
sydost om landflygfältet. Med hänsyn till att torpets område på grund av
dess belägenhet väl lämpade sig för bebyggelse efter en uppdelning i tomter
och en okontrollerad bebyggelse kunde inverka menligt å flygfältets användbarhet,
borde någon försäljning av torpet icke äga rum. Då torpets område
därjämte lämpligen syntes kunna användas för vissa eventuellt erforderliga
nybyggnader för flygvapnets räkning, ansåge kommitterade att, sedan den
löpande livstidsbesittningen upphört, torpet endast borde utarrenderas på
korttidsarrende, förslagsvis för ett år i sänder med automatisk förlängning
på ytterligare ett år, därest ej uppsägning skedde.
Genom beslut den 12 april 1935 hade Kungl. Majit föreskrivit, att de av
kommitterade anförda synpunkterna angående disposition av torpen skulle
i ändamålsenlig utsträckning tjäna till ledning vid förvaltningen av ifrågavarande
fastigheter.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I följd därav hade flertalet torp å Frösön utarrenderats för femton år.
Vad Stormtorpet anginge hade Storm enligt önskan bibehållits vid den
livstidsbesittningsrätt han vid tidpunkten för kommitterades förslag innehaft.
Närmare reglering av arrenderätten hade skett genom kontrakt den
24 oktober 1939, därvid bestämts att arrendet skulle utgå med kontant bebelopp.
I samband med arrendevärderingen, som ägt rum genom en av länsstyrelsen
i Jämtlands län på flygförvaltningens begäran tillsatt nämnd, hade
utrönts, att samtliga byggnader å Stormtorpet tillhörde Storm med undantag
av en byggnad, innehållande affärslokal m. m., som ägdes av en handlande
Wikström.
Sedan J. O. Nilsson Storm den 15 december 1941 avlidit, hade chefen
för Jämtlands flygflottiljs depå uppsagt arrendekontraktet till upphörande
den 14 mars 1943 och i skrivelse den 17 mars 1943 anmodat sterbhuset att
genast avflytta. Härefter hade ett ombud för sterbhuset, under förmälan
att hinder förelåge för avflyttning inom förelagd tid, erbjudit kronan att
inlösa å torpet uppförda, sterbhuset tillhöriga byggnader för 15 000 kronor.
Sedermera ° hade dels depåchefen tillstyrkt byggnadernas inlösen, dels ock
utredning å platsen verkställts genom flygförvaltningens försorg samt förhandlingar
förts med ifrågavarande ombud.
Av den inom flygförvaltningen verkställda utredningen framginge bland
annat, att vid en inlösen kronan på lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt
sätt kunde utnyttja en bostadsbyggnad, som kunde anses ha ett inlösningsvärde
av 12 000 kronor, men att övriga byggnader knappast kunde nyttiggöras,
samt att priset lör samtliga byggnader, 15 000 kronor, kunde anses
val försvarligt. Vidare framginge, att förenämnda handlanden Wikström tillhöriga
byggnad icke innefattades i föreslagen överlåtelse.
Flygförvaltningen a lis åge, att, då lämpligt tillfälle riu yppats att avveckla
arrendeförhållandet i fråga om Stormtorpet genom inlösen av sterbhuset
tillhöriga byggnader, sagda tillfälle icke borde försittas. Även om det lill
äventyrs juridiskt sett vore möjligt att påfordra att sterbhuset borttoge
byggnaderna, vilka vid rivning skulle representera ett obetydligt värde, finge
ett sådant beteende från kronans sida anses uteslutet såsom stridande mot
de sociala principer, varpå de senaste reformerna inom arrendelagstiftningen
byggde. Det enda^ alternativ, som kunde uppställas gentemot ett inlösensförfarande,
vore således fortsatt utarrendering av torpet. Vid sådan utarrendering
skulle arrendatorn icke kunna undgå att å torpet nedlägga ytterligare
kostnader, och möjligheterna för kronan att framdeles på rimliga villkor
komma i besittning av torpet skulle härigenom försämras. Däremot förelåge
icke nu anlednig att inlösa den handlanden Wikström tillhöriga affärsbyggnaden.
En därstädes inrymd handelslokal fyllde ett behov för bland
annat flottiljens personals livsmedelsförsörjning, och byggnaden vållade
ingen olägenhet. Till byggnadens ägare borde ett mindre tomtområde kring
byggnaden utarrenderas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde flygförvaltningen,
afl Kungl. Maj:t måtte medgiva ämbetsverket alt med J. O. Nilsson Storms
.sterbhus sluta avtal om inlösen av sterbhuset tillhöriga, å Stormtorpet befintliga
byggnader mot en ersättning av högst 15 000 kronor att erläggas
kontant vid tillträdet och på villkor att byggnaderna ej besvärades av hyreseller
andra nyttjanderätter. Kostnaderna härför syntes enligt ämbetsverket
kunna bestridas av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Försvarets civilförvaltning har ansett, att ifrågavarande kostnader närmast
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
borde redovisas å flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.
Detta syntes i allt fall få anses gälla beträffande det nyttovärde för
flygvapnet, som de inlösta byggnaderna kunde anses äga, i vilket fall fjärde
huvudtitelns anslag till extra utgifter syntes böra tagas i anspråk för täckande
av återstoden av lösesumman.
Riksräkenskapsverket har framhållit, att av de byggnader, som vid bifall
till flygförvaltningens hemställan skulle inlösas av kronan, några vore för
flygvapnets del värdelösa, medan en bostadsbyggnad syntes representera
ett nyttovärde för flygvapnet, motsvarande det av värderingsmannen föreslagna
inlösningsvärdet å 12 000 kronor. Köpeskillingen för denna byggnad
syntes böra hänföras till flygförvaltningens delfond av försvarets fastighetsfond.
Återstoden av inlösningssumman, 3 000 kronor, syntes kunna täckas
från fjärde huvudtitelns anslag lill extra utgifter.
Då Stormtorpet är beläget på sådant sätt, att fastigheten kan behöva dis- Departementsponeras
av flygflottiljen, bör arrendeförhållandet lämpligen nu avvecklas. I chefenenlighet
med vad försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket anfört
vill jag tillstyrka, att ett belopp av 12 000 kronor, motsvarande inlösningsvärdet
å en för flygfloltiljens behov användbar byggnad, nu beräknas för
ändamålet. Enär medelsbehovet icke lärer vara av natur att böra bestridas
inom den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen för flygvapnets
byggnader, torde beloppet böra anvisas såsom särskilt investeringsanslag
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För återstående
kostnader torde fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter få anlitas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs
flygfält å Frösön å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 12 000.
[4.] 14. Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj. Efter
förslag av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 38 (s. 19—22) har riksdagen
(skrivelse nr 54) å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat
ett reservationsanslag av 160 000 kronor till anordnande av fårfarm vid Skaraborgs
flygflottilj i Såtenäs. Av propositionen framgår, att för farmens anordnande
vissa ändrings- och utbyggnadsarbeten erfordrades å byggnaderna
till gårdarna Blaxtorp och Busstorp under Såtenäs egendom. Genom brev
den 29 november 1940 ställde Kungl. Majit bland annat ett belopp av 130 000
kronor till flygförvaltningens förfogande för vissa om- och nybyggnadsarbeten
vid Busstorp.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår äskade
flygförvaltningen utom femårsplanens kostnadsram ett belopp av 30 000 kro
-
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
nor för vattenförsörjningens ordnande vid Busstorp och anförde härom
i huvudsak följande.
Vid uppgörandet av planerna för gårdens ombyggnad hade man räknat
med att en på gården befintlig brunn skulle vara tillräcklig för gårdens vattenbehov.
Emellertid hade det visat sig, att brunnens vattenhållande förmåga
avsevärt nedgått samt att vattnet vid kemisk undersökning befunnits innehålla
salter och därför vore olämpligt som dricksvatten. Vid upprepade försök
att upptaga nya brunnar hade endast vatten av samma underhaltiga
kvalitet erhållits.
Flygförvaltningen hade därför funnit, att frågan om arrendegårdens vattenförsörjning
endast kunde lösas genom att en anknytning skedde till det
vattenledningsnät, som anlagts för flygflottiljens räkning. Avståndet till närmast
belägna anknytningspunkt uppginge till omkring 1 500 meter. Kostnaderna
för anläggningen beräknades av flygförvaltningen till 30 000 kronor.
Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s.
113 och 114) framhöll jag, att det icke vore uteslutet att en med anlitande
av teknisk sakkunskap verkställd förnyad utredning skulle kunna giva uppslag
till en lämpligare lösning av förevarande spörsmål än den av flygförvaltningen
föreslagna, vilken ur ekonomisk synpunkt icke syntes lämplig.
I anslutning till det anförda beräknades icke medel för ändamålet för inne
-
varade budgetår.
Bland medelsbehoven för nästa budgetår har flygförvaltningen ånyo för
aär ifrågavarande ändamål —utom femårsplanens kostnadsram — upptagit
ett belopp av 30 000 kronor under framhållande av, bland annat, följande.
Med beaktande av vad departementschefen i ämnet anfört i samband med
anmälan av 1944 års statsverksproposition hade flygförvaltningen låtit Skaraborgs
läns hushållningssällskap företaga sonderingsborrningar inom och
omkring gårdsområdet. Dessa borrningar hade visat att grunden utgjordes av
3 a 4 meter lera och därunder intill 0,5 meter fin sand på herg. Å en plats
värka 120 meter nordväst om ladugårdsbyggnaden hade en provbrunn upptagits.
Brunnen hade provpumpats sedan den 8 maj 1944. Kapaciteten hade
varit cirka 4 m per dygn men syntes vara i sjunkande.
Gardens vattenbehov hade beräknats till i medeltal 10 m3 per dygn och
maximalt 17 m3 per dygn. De verkställda undersökningarna hade alltså
givit negativa resultat. Den undersökta brunnen måste slopas dels på grund
av sin otillfredsställande vattengivande förmåga, dels även på grund av att
vättnet i samtliga provborrningshål visat hög halt av klorider och därför
vöre oanvandbart såsom dricksvatten.
Enda tekniskt försvarbara utväg att förse gården med vatten syntes enligt
vitiatande av hushållningssällskapet vara den tidigare av flygförvaltmngen
föreslagna, nämligen anslutning till römätet inom Såtenäs villastad
b ^förvaltningen sage sig därför nödsakad att återkomma till sin hemställan
örn att 30 000 kronor matte anvisas för arrendegårdens vattenförsörjning
..^förvaltningen ville därjämte framhålla, att den arrendator, som antaf1-,
, a arrendegården, för närvarande transporterade vatten från villasamhallets
rornat med häst och vattentunna, vilka kostnader måste gäldas av
flygforvaltnmgen. Detta forfaringsätt hade medfört att arrendatorn icke kilnäs
mi, det antal notkreatur> 60 stycken, som i kontraktet funnes stipulerat.
Dartdl komme att arrendatorn instämt kronan för utbekommande av den
torhult han tede genom att han icke kunde uppsätta full kreatursbesättning
97
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Kostnaden 30 000 kronor vore beräknad på grundval av prisläget den
1 juli 1944.
Sedan ärendet inom försvarsdepartementet underkastats ytterligare utredning,
varvid ifrågasatts huruvida icke diamantborrning vore en framkomlig
väg för vattenförsörjningens ordnande, har flygförvaltningen i skrivelse den
18 december 1944 anfört, att diamantborrningar tidigare utförts på platsen.
En analys av därvid erhållet vatten hade visat, att vattnet på grund av saltoch
nitrathalt icke vore användbart. Flygförvaltningen hade vidare inhämtat,
att i här ifrågavarande trakt grundvatten med hög salthalt mycket ofta påträffades.
Flygförvaltningen har vidare uppgivit, att å gården Busstorp, som omfattade
omkring 200 hektar åker, förutom arrendatorn minst fyra arbetare
måste vara bosatta, att fastigheten vore väl ägnad att utnyttjas såsom jordbruksfastighet,
ehuru arronderingen icke vöre den bästa möjliga, att stora
delar av den egentliga åkerjorden utgjordes av lättlera och vore tillfredsställande
dränerad, att till fastigheten hörde mycket goda betesmarker, att
fastighetens byggnader vore i gott skick, samt att nu gällande arrendekontrakt
utlöpte den 14 mars 1956.
Den företagna utredningen utvisar, att möjligheterna att på platsen genom Departementsbergsborrning
eller på annat sätt erhålla dricksvatten i tillräcklig mängd äro cheiensmå.
Annan utväg än den av flygförvaltningen angivna synes icke stå till
buds. Ehuru kostnaderna äro avsevärda och icke stå i proportion till värdet
av egendomen, nödgas jag med hänsyn till föreliggande omständigheter förorda,
att flygförvaltningens förslag genomföres och vatten sålunda framskaffas
genom anslutning av arrendegården till flygflottiljens ledningsnät. I enlighet
med ämbetsverkets förslag torde kostnaderna kunna beräknas till
30 000 kronor. Enär arbetena äro att betrakta som en komplettering av de
på grund av Kungl. Majds förutnämnda beslut den 29 november 1940 utförda
om- och nybyggnadsarbetena å gården, torde jämlikt hittills tillämpade
principer beloppet icke böra inräknas inom den kostnadsram, som beräknats
för byggnadsarbeten för flygvapnet under femårsperioden 1942/47.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen
att till Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av............kronor 30 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majd Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.
7
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.
99
Bilaga 13.
Kapitalinvesteringar.
Söel a Idep artéin ente t.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
19^5.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.
Statens utlåningsfonder.
[1.] 1. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. I skrivelse den 18 december 1944 har statens byggnadslånebyrå
hemställt om anvisande av ytterligare medel under innevarande budgetår
till dels lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika
familjer dels ock tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Byggnadslånebyrån
erinrar härvid örn att 1944 års riksdag för budgetåret 1944/45
anvisat för förstnämnda ändamål dels å riksstaten ett anslag av 30 miljoner
kronor dels ock å allmän beredskapsstat II ett anslag av 15 miljoner kronor
samt för sistnämnda ändamål dels å riksstaten ett anslag av 42 miljoner
kronor dels ock å allmän beredskapsstat II ett anslag av 3 miljoner kronor.
Av omförmälda till tilläggslån anvisade anslag vore det å riksstaten upptagna
till ett belopp av 5 miljoner kronor och det å beredskapsstat II uppförda
i sin helhet avsett för beredande av bostäder åt mindre bemedlade,
bamrika familjer. Genom särskilda beslut hade Kungl. Majit ställt till förfogande
för avsett ändamål dels bela det å riksstaten till bos tadsanskafBångs - lån avsedda anslaget, dels ock bela det belopp å samma stat som avsetts för
tilläggslån till den nied bostadsanskaffningslånen avsedda verksamheten.
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Kungl. Majit hade vidare genom beslut den 27 oktober 1944 ställt förenämnda
å allmän beredskapsstat II uppförda anslag till statskontorets förfogande
och därvid medgivit, att av anslagen 10 miljoner respektive 2 miljoner
kronor tills vidare finge tagas i anspråk för beviljande av bostadsanskaffningslån
respektive tilläggslån.
Byggnadslånebyrån anför härutöver i huvudsak följande.
Antalet till byrån inkommande ansökningar örn bostadsanskaffningslån
vöre fortfarande i stigande. Ehuru medelsanvisningen för ändamålet under
de tre sistförflutna budgetåren alltmera ökats, hade sålunda vid varje budgetårs
slut ett växande antal låneärenden till följd av medelsbrist måst balanseras
över till det nästföljande budgetåret. Sagda balans hade den 1 juli 1944
omfattat cirka 1 000 låneärenden. Under hänsynstagande härtill samt med
utgångspunkt från bland annat det antagandet, att medelsefterfrågan under
budgetåret 1944/45 skulle bli av ungefär samma storleksordning som under
budgetåret 1943/44 hade byrån i skrivelse den 31 augusti 1944 rörande medelsbehovet
för budgetåret 1945/46 uppskattat det för bostadsanskaffningslån
erforderliga beloppet under budgetåret 1944/45 till omkring 55 miljoner
kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 25 miljoner kronor överstege det för
ändamålet å riksstaten anvisade anslaget. Då sistnämnda belopp beräknades
kunna till ett belopp av 15 miljoner kronor täckas genom anlitande av
det å beredskapsstat II till bostadsanskaffningslån upptagna anslaget, hade
byrån beräknat, att vid budgetårets utgång en balans skulle föreligga, avseende
ett lånebelopp å cirka 10 miljoner kronor.
Medelsefterfrågan under den hittills gångna delen av budgetåret hade emellertid
varit avsevärt större än under något tidigare budgetår, vilket medfört,
att byråns i nämnda skrivelse gjorda uppskattningar icke längre kunde anses
hållbara. Denna utveckling hade dock icke varit helt oväntad. Till belysning
av utvecklingen under tiden juli—november 1944 kunde framhållas, att till
byrån under nämnda tid inkommit 1 174 ansökningar om bostadsanskaffningslån
för ny- eller ombyggnad av egnahem, medan motsvarande siffror
för åren 1942 och 1943 utgjort 788 respektive 786. Det antal hyreslägenheter
beträffande vilka lån och/eller bidrag sökts under perioden juli—november
hade åren 1942, 1943 och 1944 utgjort respektive 775, 155 och 328. Det
till hyreslägenheter hänförliga behovet av lånemedel vore emellertid, relativt
sett, av underordnad betydelse. Ytterligare kunde nämnas, att den säsongmässiga
nedgången i låneansökningar avseende egnahem, i år varit långt svagare
än förut. Byggnadslånebyrån hade under tiden 1 juli—30 november
1944 beviljat bostadsanskaffningslån med ett sammanlagt belopp av omkring
36 miljoner kronor samt tilläggslån med cirka 5,5 miljoner kronor.
De medelsreservationer, som förelegat vid ingången av december 1944,
hade uppgått till i runt tal 4 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån och
2,5 miljoner kronor för tilläggslån. Då sagda reservationer icke beräknades
förslå till att upprätthålla låneverksamheten längre än till slutet av månaden,
hade byggnadslånebyrån i skrivelse den 6 december 1944 hemställt, att
återstoden av de belopp, som för ändamålet funnos tillgängliga å allmän
förskottstat II — såvitt anginge bostadsanskaffningslån 5 miljoner kronor och
beträffande tilläggslån 1 miljon kronor — måtte få tagas i anspråk för sitt
ändamål. Därest denna framställning vunne Kungl. Majlis bifall, syntes låneverksamheten
kunna fortgå ungefär till utgången av januari 1945, därvid
möjlighet syntes föreligga att behandla samtliga under år 1944 till byrån
inkomna och inkommande låneansökningar. De ansökningar, som inkomme
under första halvåret 1945, skulle, därest ej ytterligare medel ställdes till
förfogande, få balanseras till nästkommande budgetår.
Kungl. Maj.-ts proposition nr 2.
101
Det torde vara uppenbart, att en sådan utveckling skulle medföra stora
olägenheter. Om det antoges, att medelsefterfrågan under tiden januari—
juni 1945 bleve av ungefär samma storleksordning som för motsvarande
tid 1944, skulle balansen vid nästkommande budgetårsskifte komma att avse
bostadsanskaffningslån till ett sammanlagt belopp av 20 å 25 miljoner kronor.
Om proportionerna mellan låneansökningar för egnahem och hyreslägenheter
bleve ungefär oförändrade, skulle lånestoppet under första halvåret
1945 innebära, att i runt tal 1 500 lånesökande, representerande inemot
10 000 personer, komme att tvingas uppskjuta sina redan färdigställda planer
på lösandet av sin bostadsfråga. Särskilt med hänsyn till ifrågavarande
personers ekonomi och bostadsförhållanden måste, enligt byggnadslånebyråns
uppfattning, ett så långt uppehåll i låneverksamheten te sig betänkligt.
Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek hade byggnadslanebyrån
ansett sig böra utgå från att en viss balans av låneärenden skulle komma
att föreligga vid ingången av budgetåret 1945/46. Då emellertid med
hänsyn till den stigande medelsefterfrågan sagda balans under inga förhållanden
borde avse högre belopp än det, varmed byrån kalkylerade i skrivelsen
den 31 augusti 1944 eller 10 miljoner kronor, hade byrån ansett sig böra
föreslå, att för utgivande av bostadsanskaffningslån anvisades ytterligare 15
miljoner kronor. Det häremot svarande tilläggslånebehovet torde, med beaktande
därav, att en viss reservation av dylika medel kunde beräknas föreligga,
då de för bostadsanskaffningslån avsedda medlen förbrukats, uppskattas
till 2 miljoner kronor.
I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt, att å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas dels till Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer ett anslag av
15 000 000 kronor, dels ock till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
ett anslag av 2 000 000 kronor.
Genom beslut den 22 december 1944 har Kungl. Majit, med bifall til\Departemenubyggnadslånebyråns
i förenämnda skrivelse den 6 december 1944 gjorda
hemställan, medgivit, att återstoden av de å allmän förskottsstat II uppförda
anslagen till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer samt till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet må
disponeras för de med anslagen avsedda ändamålen. Den stora efterfrågan
på här avsedda bostadsanskaffningslån beräknas emellertid medföra att —
även med ianspråktagande av de senast till förfogande ställda beloppen —
de för dylika lån tillgängliga medlen komma att vara förbrukade ungefär
vid utgången av januari månad 1945. Därest ytterligare medel ej anvisades
för innevarande budgetår, skulle således ett avbrott i långivningen behöva
ske ända fram till dess de anslag för ifrågavarande verksamhet, som
kunde komma att beviljas för budgetåret 1945/46, bleve disponibla. Då
emellertid i nuvarande läge på bostadsmarknaden ett dylikt avbrott skulle få
till följd, att en i de flesta fall trängande lösning av bostadsfrågan för personer
ur den befolkningskategori, varom här är fråga, komme att ställas på
framtiden, förordar jag, alt medel för ändamålet äskas å lilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår. Mot byggnadslånebyråns uppskattning
av det ytterligare erforderliga medelsbehovet, 15 miljoner kronor lill lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer och
102 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
2 miljoner kronor till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, har
jag intet att erinra.
Beträffande sistnämnda anslag gör jag hemställan under nästföljande
punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ...................... kronor 15 000 000.
Fonden för låneunderstöd.
[2.] 2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under hänvisning
till vad jag anfört under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 2 000 000.
[3.] 3. Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. För utgivande
av lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder har
å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats ett anslag av 500 000 kronor.
Härjämte har å allmän beredskapsstat II för samma budgetår uppförts ett
anslag av 2 000 000 kronor för ändamålet. Genom beslut den 22 juni och den
17 november 1944 har Kungl. Majit ställt ifrågavarande båda anslag till egnahemsstyrelsens
förfogande, att av styrelsen disponeras för utlämnande av
lantarbetarbostadslån.
I skrivelse den 16 december 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av
4 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har härvid hänvisat
till en av styrelsen i skrivelse den 26 oktober 1944 lämnad redogörelse för den
hittillsvarande långivningen för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.
Av nämnda redogörelse framgår, att beloppen av beviljade lantarbetarbostadslån
under ett vart av budgetåren 1935/36—1938/39 uppgått till
sammanlagt omkring 300 000 kronor. Långivningens omfattning för tiden
därefter framgår av följande sammanställning:
Budgetår
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
Beviljade lån
kronor
1 800 000
700 000
800 000
1 200 000
3 400 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
103
I sistnämnda skrivelse framhöll styrelsen i anslutning härtill, att den
starka stegringen i långivningen under budgetåret 1939/40 sammanhängde
med att väsentligt fördelaktigare lånevillkor trädde i kraft från och med
nämnda budgetår. Till stegringen hade jämväl bidragit den omständigheten att
en förbättring av lantarbetarbostäderna blivit påkallad av den alltmera framträdande
knappheten på arbetskraft för jordbruket. Nedgången i långivningen
under de tre närmast följande budgetåren hade haft sin grund huvudsakligen
i den återhållsamhet i byggnadsverksamheten, som påkallades med hänsyn
till den inträdande knappheten på såväl byggnadsmateriel av vissa slag som
aibetskraft. Sedan situationen i dessa avseenden åter lättat, hade långivningen
under budgetåret 1943/44 ånyo starkt stegrats. Den livliga efterfrågan
på lantarbetarbostadslån hade fortsatt även under innevarande budgetår.
Detta betydde, att lantarbetarbostadsbeståndets sanering, vilken allmänt vitsordats
såsom i hög grad behövlig, kunnat föras framåt i jämförelsevis
rask takt. Då denna hastiga utökning av långivningen icke kunnat förutses,
hade det läget inträtt, att de till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
anvisade medlen helt förbrukats. Detta hade föranlett styrelsen att
hemställa, att det på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 till
Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder uppförda beloppet
av 2 000 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.
Det hade emellertid sedermera visat sig, att långivningen för ifrågavarande
ändamål under den hittills gångna delen av budgetåret 1944/45 ej blott hållit
sig på samma höga nivå som under nästföregående budgetår utan fortsatt
att undergå en stark stegring. Under tiden den 1 juli—3 december 1944 hade
sålunda beviljats lantarbetarbostadslån till ett sammanlagt belopp av i runt
tal 2 600 000 kronor. Detta skulle betyda, att om efterfrågan på dylika lån
under återstående delen av budgetåret skulle bliva lika stor och egnahemsstyrelsen
ansåge sig icke ha anledning räkna med annat — den totala medelsåtgången
för ändamålet syntes böra beräknas till omkring 6 000 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1944/45 hade i själva verket förelegat en brist i
fonden av omkring 500 000 kronor, vilket belopp täcktes av det a riksstaten
för samma budgetår anvisade anslaget å enahanda belopp. Då därefter, som
nämnt, å ena sidan långivningen för tiden fram till den 3 december uppgått
till 2 600 000 kronor och å andra sidan lånefonden ej tillförts andra medel
än — jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1944 — det å allmän
beredskapsstat II uppförda anslaget å 2 000 000 kronor, förefunnes sålunda
ånyo en brist i fonden, uppgående till i runt tal 600 000 kronor. Med hänsyn
härtill och lill den beräknade medelsåtgången under andra halvåret av
innevarande budgetår, borde snarast möjligt en ytterligare medelsanvisning
till fonden av förslagsvis 4 000 000 kronor ske.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att efterfrågan på lån för uppförande
och förbättring av lantarbetarbostäder, som fram till budgetåret 1939/40
varit förhållandevis ringa, från och med nämnda budgetår blivit avsevärt
livligare. 1 synnerhet under budge låret 1943/44 har bidragsgivningen för
ifrågavarande ändamål varit mycket omfattande. Anslaget till dylika lån har
Departements
chefen.
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
ej blott helt disponerats utan även kommit att överskridas. Jämväl sedan det
å allmän förskottsstat II för innevarande budgetår uppförda anslaget ställts till
förfogande, överskred summan av beviljade lån de anvisade anslagsbeloppen
med omkring 600 000 kronor. För att täcka nämnda underskott samt tillgodose
det ytterligare behovet av lånemedel för återstoden av innevarande budgetår
har egnahemsstyrelsen funnit ett tilläggsanslag av 4 000 000 kronor erforderligt.
Jag finner det anmärkningsvärt att egnahemsstyrelsen beviljat lån till belopp,
som överskjuter av Kungl. Majit till förfogande ställda medel. Enär
emellertid en förbättring av lantarbetarnas på många håll mycket låga bostadsstandard
framstår som en social fråga av första rang och det är angeläget
att möjlighet finnes att tillgodose den för närvarande livliga efterfrågan
på lån för sådant ändamål, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för ändamålet
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Tillläggsanslaget
synes därvid böra upptagas med det av egnahemsstyrelsen äskade
beloppet, 4 000 000 kronor. Då jag ansett mig böra tillstyrka, att ett så
förhållandevis högt belopp för ifrågavarande ändamål nu anvisas, har jag utgått
från att egnahemsstyrelsen för framtiden vid beviljande av lantarbetarbostadslån
kommer att tillse att täckning för lånebeloppen i full utsträckning
förefinnes genom till styrelsens förfogande stående anslagsmedel.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av...... kronor 4 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, nied
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
N. O. Aurelius.
Kungl Maj.ts proposition nr 2.
105
Bilaga 14.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret
1944/45 samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
[1.] 7. Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter. I skrivelse till
Kungl. Maj:t den 10 november 1943 med förslag i fråga om anslag till kapitalinvesteringar
för budgetåret 1944/45 hemställde telegrafstyrelsen bland annat,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för inköp för telegrafverkets räkning
av fastigheter för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor. Med hänsyn till att det ifrågavarande anslaget endast
finge tagas i anspråk för det fall, att köpeskillingen uppginge till
högst 100 000 kronor, fann min företrädare i ämbetet emellertid, att anslagsbeloppet
borde kunna begränsas till 300 000 kronor. (1944 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 15.)
Riksdagen anvisade för nämnda ändamål för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
I skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen, i samband med äskande
av anslag till inköp av fastigheter för budgetåret 1945/46, lämnat vissa uppgifter
angående verkställda tomlinköp och återstående anslagsbelopp. Dessa
uppgifter hava återgivits i innevarande års statsverksproposition (kapilalbudgetcn:
bil. 4, punkten 27), till vilken jag torde fa hänvisa.
106
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I skrivelse den 2 december 1944 har telegrafstyrelsen sedermera meddelat,
att styrelsen under den tid, som förflutit efter avlåtandet av nyssnämnda
skrivelse den 5 oktober 1944, lyckats träffa köpeavtal örn förvärv av för telegrafverkets
framtida utveckling behövlig tomtmark i Arvika, Kiruna, Malmö,
Nässjö och Säffle. Inberäknat även ett par smärre tomtinköp för en kostnad
av högst 5 000 kronor, vilka inköp telegrafstyrelsen ägde göra utan att först
inhämta Kungl. Maj:ts bemyndigande, skulle den sammanlagda inköpssumman
uppgå till cirka 258 000 kronor, vilket belopp vore större än det återstående
anslagsbeloppet. De ifrågavarande inköpen hade endast kunnat komma
till stand under förutsättning att köpeskillingen erlades redan under
innevarande budgetår.
Med hänsyn såväl härtill som till nödvändigheten att även under den återstående
delen av budgetåret kunna begagna de tillfällen, som yppade sig att
till förmånligt pris utan tidsutdräkt kunna inköpa för telegrafverket behövliga
tomtområden, hemställde styrelsen, att ett tilläggsanslag måtte utverkas
av riksdagen på tilläggsstat för det löpande budgetåret. Tilläggsanslagets storlek
borde lämpligen bestämmas till 200 000 kronor.
Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens framställning hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av..................kronor 200 000.
[2.] 8. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Med
bifall till Kungl. Majlis därom framlagda förslag (kapitalbudgeten: bil. 4,
punkten 16) anvisade 1944 års riksdag till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av
40 050 000 kronor. Enligt den framställning från telegrafstyrelsen, som låg
till grund för Kungl. Majits förslag, hade styrelsen beräknat den del av
anslaget, som var avsedd att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar,
till 18 000 000 kronor, varvid styrelsen utgått från den förutsättningen,
att ökningen av antalet uppsatta telefonapparater under år 1944 skulle bliva
ungefär lika stor som under år 1943 eller cirka 60 000.
I skrivelse den 3 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt örn ytterligare
anslag för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande ändamål.
Styrelsen anför, att trots tidigare vidtagna höjningar av inträdesavgifterna
för nya telefonabonnemang tillströmningen av nya abonnenter under den
intill avlåtandet av styrelsens skrivelse förflutna delen av år 1944 varit
så stor, att man måste räkna med, att antalet apparater under hela året
komme att ökas med 75 000 å 80 000 och att såsom följd därav kostnaden
för nya abonnentanläggningar komme att stiga till omkring 23 000 000 kro
-
107
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
nor eller sålunda 5 000 000 kronor mera än styrelsen tidigare beräknat. Enär
någon nämnvärd behållning å de till och med budgetåret 1943/44 anvisade
anslagen till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende icke
förelegat vid ingången av innevarande budgetår, erfordrades ett tilläggsanslag
å sistnämnda belopp.
Med stöd av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/
45 för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisa
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.
Med anledning av vad telegrafstyrelsen upplyst torde utöver tidigare be- Departementsviljade
medel ett ytterligare anslagsbelopp av 5 000 000 kronor böra anvisas cAe/en"
för att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar under år 1944.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av ......kronor 5 000 000.
[3.] 8 a. Vissa reservtelefonstationer m. m. I skrivelse den 7 november
1944 har telegrafstyrelsen på anförda skäl hemställt örn anvisande å tillläggsstat
för innevarande budgetår av ett anslag å 1 800 000 kronor för anskaffande
av reservutrustningar till automatiska telefonstationer för det
militära försvarets behov samt för vissa till sitt syfte likartade anläggningar.
Med hänsyn till innehållet i framställningen torde någon närmare redogörelse
för densamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens
vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar
genom handlingarna, vilka komma att tillhandahållas utskottet.
I ärendet har chefen för försvarsstaben den 4 december 1944 avgivit utlåtande.
Med hänsyn till betydelsen ur försvarets synpunkt av de anläggningar, örn Departementsvilka
här är fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för desamma i
viss utsträckning äskas av riksdagen för innevarande budgetår. Emellertid
anser jag en begränsning av anslagsbeloppet kunna ske till 1 000 000 kronor.
Det torde få ankomma på telegrafstyrelsen att i samråd med chefen för försvarsstaben
bestämma de arbeten, som inom nämnda kostnadsram med hänsyn
till angelägenhetsgraden böra komma till utförande.
Telegrafstyrelsen har hemställt, att de medel, som för ifrågavarande ändamål
investeras i telegrafverkets fond, skulle i sin helhet avskrivas. Denna
fråga torde i annat sammanhang få upptagas av chefen för finansdepartementet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa reservtelefonstationer m. m. å tilläggsstat II
lill riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ............................ kronor 1 000 000.
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
lil. Statens allmänna fastighetsfond.
[4.] 11 c. Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Genom beslut den 30
december 1944 har Kungl. Majit — som genom beslut den 15 juli 1944 fastställt
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 att lända till omedelbar
efterrättelse såsom allmän förskottsstat II — ställt det å nämnda förskottsstat
under statens allmänna fastighetsfond uppförda förskottsanslaget av
850 000 kronor till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö till byggnadsstyrelsens
förfogande för därmed avsett ändamål.
Täckning torde nu böra beredas för denna förskottsanvisning.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av ....................kronor 850 000.
[5.] 11 d. Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro. Med bifall till Kungl.
Majits därom framlagda förslag har riksdagen (skrivelser 1943: 140 och 481)
till uppförande av lantmäterikontorsbyggnad i Örebro anvisat investeringsanslag
om sammanlagt 275 000 kronor.
I skrivelse den 9 november 1944 har byggnadsstyrelsen anhållit örn anslag
nied 30 000 kronor för att i vindsvåningen av ifrågavarande byggnad låta
inreda vissa ytterligare tjärn telokaler för vägförvaltningen i Örebro län.
Styrelsen meddelar, att byggnaden, som vore under uppförande, komme
att upptaga en souterrängvåning med arkivlokaler, en bottenvåning med
tjänstelokaler för lantmäterikontoret samt en våning en trappa upp med kontorslokaler
för vägförvaltningen.
I fortsättningen anför styrelsen att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 2 oktober 1944 meddelat, en icke obetydlig ökning av
vägförvaltningens personal vore att förvänta i samband med utvidgade arbetsuppgifter.
På grund härav ville byggnadsstyrelsen föreslå, att redan i
samband med byggnadens uppförande ytterligare sex tjänsterum för vägförvaltningens
räkning måtte inredas i vindsvåningen. Denna hade vid byggnadens
planering fått en sådan utformning, att en dylik inredning vid behov
framdeles skulle kunna komma till utförande.
Länsarkitektkontoret hade på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört ritningar
till sagda inredningsarbete, vilket av styrelsen kostnadsberäknats till 30 000
kronor.
Styrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte anvisas för ändamålet.
På grund av utvidgad planläggnings- och byggnadsverksamhet inom vägväsendet
har en viss utökning av personalen vid vägförvaltningarna ägt rum,
och ytterligare personalökning torde inom den närmaste tiden vara att förvänta.
Denna utveckling medför ett ökat lokalbehov för dessa institutioner. I
109
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
nu förevarande fall föreligger möjlighet att bereda önskvärt lokaltillskott för
en jämförelsevis ringa kostnad genom att i samband med byggnadens färdigställande
företaga inredningsarbeten i vindsvåningen. Härför erfordras, att
medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat.
De för vindsinredningen uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna
hava icke givit mig anledning till erinran.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Lantmäterikontorsbgggnad i örebro å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av .......................... kronor 30 000.
[6.] 11 e. Anordnande av vissa förvaltningslokaler i Stockholm. Genom
skrivelse den 29 november 1944 anmodade jag byggnadsstyrelsen att skyndsamt
verkställa inventering av möjligheterna att inom befintliga statliga byggnader
provisoriskt tillgodose uppkommande behov av lokaler för förvaltningsändamål
samt att hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka på grund
av inventeringens resultat kunde finnas påkallade. Rörande anledningen till
den anbefallda inventeringen och såsom ledning för styrelsen vid fullgörande
av dess uppdrag anförde jag i huvudsak följande.
Den ökade knappheten på såväl bostads- som kontorslokaler i Stockholm
har under den senaste tiden föranlett allt mer ökade svårigheter att tillgodose
det behov av arbetslokaler för statliga ändamål, som föranletts av ansvällning
av den normala statliga verksamheten inom olika områden eller av tillkomsten
av nya statsorgan för vissa av krisförhållandena föranledda behov
eller eljest för särskilda uppgifter av tidsbegränsad beskaffenhet. Läget har
numera blivit sådant, att — då man hittills icke velat tillgripa utvägen att
med förfogandelagens stöd taga i anspråk av enskilda disponerade utrymmen
— uppkommande nya lokalbehov, som ej varit av helt obetydlig omfattning,
icke kunnat tillgodoses på annat sätt än genom beslut om uppförande av
provisoriska barackbyggnader. Möjligheterna att uppföra barackbyggnader
äro emellertid i och för sig begränsade på grund av placeringssvårigheter,
och de därmed förenade kostnaderna äro så avsevärda, att denna utväg ter
sig såsom föga tillfredsställande.
Inom Slockholm pågå för närvarande vissa byggnadsföretag, vilkas färdigställande
kommer att giva ett avsevärt tillskott av lokaler för statliga ändamål.
Andra statliga byggnader för förvaltningsändamål äro beslutade eller
planerade för utförande inom den närmaste framtiden. När härtill kommer,
att måhända inom en närliggande framtid en viss begränsning kan tänkas
inträda i kristidsorganens lokalbehov, synes det vara angeläget att i möjligaste
mån söka möta uppkommande tillfälliga lokalbehov, som icke kunna tillgodoses
genom förhyrning, på annat sätt än genom uppförande av provisoriska
byggnader.
Närmast till hands ligger härvidlag att undersöka, i vad mån för den relativt
korta tid, inom vilken en lättnad i nuvarande läge ka‘n beräknas inträda,
uppkommande nya lokalbehov av kortvarig natur kunna provisoriskt tillgodoses
genom att utrymme beredes inom befintliga statliga byggnader. En
snabb inventering av möjligheterna härutinnan torde böra verkställas genom
byggnadsstyrelsens försorg. De statliga förvaltningslokalerna torde för närvä
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
rande i de flesta fall vara väl, stundom hårt utnyttjade. Möjligt kan dock
vara att på ett eller annat håll genom vissa omflyttningar och en mera hopträngd
förläggning utrymme kan vinnas för mötande av smärre lokalbehov,
t. ex. för kommittéutredningar, för vissa ansvällningar av befintlig personalorganisation
eller dylikt. Där fråga är örn lokalbehov av större omfattning,
torde^ andra utvägar få prövas. I detta avseende bör uppmärksamhet ägnas
åt frågan, huruvida ej inom vissa större lokaler, vilka på grund av krigsförhållandena
icke helt tagas i anspråk för sina egentliga ändamål, kunna
finnas eller genom omflyttningar frigöras utrymmen, vilka efter provisoriska
inredningsanordningar kunna göras användbara såsom tillfälliga förvaltningslokaler.
Byggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 21 december 1944 meddelat,
att styrelsen i anledning av det lämnade uppdraget tillskrivit myndigheter
och institutioner inom de fastigheter i huvudstaden, där enligt styrelsens
mening lokaler eventuellt skulle kunna avstås, varjämte styrelsen i stor
utsträckning låtit på respektive platser undersöka möjligheterna att lösgöra
utrymmen. Därvid hade i en del fall befunnits, att utrymmen funnes, som
icke vöre oundgängligen erforderliga för respektive lokalinnehavare utan
skulle kunna lösgöras för inredning av tjänstelokaler.
Vid styrelsens skrivelse hava fogats ett flertal ritningar, å vilka de ifrågavarande
lokalutrymmena finnas utmärkta. En sammanställning av de disponibla
utrymmena visar följande resultat av inventeringen.
Fastighet
Kvadrat-
meter
Antal rum,
som kunna
anordnas
| Generaltullstyrelsens hus, Skeppsbron 38.....................
22
2
Statistiska centralbyrån, Birger Jarls torg 3 och 5...........
56
2
Statskontoret, Kungshusplan 10.............................
26
2
För kommerskollegium förhyrd lokal, Drottninggatan 89.....
Gamla gymnastiska centralinstitutet i kvarteret Fyrmörsaren,
250
10
Hamngatan 19 ..........................................
153
6
Blindinstitutet vid Tomteboda..............................
64
3
Skogshögskolans byggnad vid Experimentalfältet.............
352
13
Statens hantverksinstitut vid Stigbergsgatan.................
1 350
1 12
Tekniska skolans byggnad, Mäster Samuelsgatan 44..........
778
12
Statens historiska museums byggnad, Storgatan 44...........
2 790
2 23
Sjöhistoriska museets byggnad, Kavallerivägen...............
8 330
3 11
Etnografiska museets byggnad, Kavallerivägen...............
113
3
Naturhistoriska riksmuseets byggnad, Frescati...............
983
42
Sveriges geologiska undersökning, Frescati...................
678
16
Livrustkammaren (f. d. skogsinstitutets byggnad), Strandvägen 58
193
4
Summa
5138
161
I anslutning till tabellen anmärker byggnadsstyrelsen, att lokalerna i kvarteret
Fyrmörsaren kunde tagas i anspråk endast om det militära förband,
som för närvarande disponerade dem, i stället erhölle den östra gymnastiksalen
med angränsande rum, varigenom nya elementarskolan måste avstå
1 Under högst 1 år.
2 Från och med 1 april 1945.
8 Från och med 1 juni 1945.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
lil
den ena av de två gymnastiksalar, som hittills stått till dess disposition. Den
sammanlagda golvytan å disponibla lokaler, däri inbegripna nyssnämnda
lokaler i kvarteret Fyrmörsaren, utgjorde omkring 5 000 kvadratmeter och
härav kunde erhållas cirka 160 tjänsterum, förutom arkivlokaler m. m. Vissa
lokaler, exempelvis i museer, kunde dock svårligen uppdelas på grund av
där befintliga montrer m. m., som icke kunde eller borde flyttas.
Styrelsen hade approximativt beräknat kostnaderna för iordningställande
av dessa utrymmen till ämbetslokaler m. m. till omkring 160 000 kronor,
vari medräknats kostnader för behövliga ändringar av värmeledningsanläggningar
och anordnande av toaletter. Först sedan användningen av de olika
lokalerna närmare bestämts, kunde kostnaden för varje objekt mera exakt
beräknas.
Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att styrelsen i samband med den verkställda
inventeringen även undersökt möjligheten att i oinredda vindsvåningar
och dylikt inom av styrelsen förvaltade byggnader iordningställa lokaler
huvudsakligen för mera permanent bruk.
Enligt denna undersökning kunna i byggnaden kvarteret Rosenbad
nr 6 inom vissa vindsutrymmen (nr 611, 612, 615, 616, 617, 618 och 622
samt utrymmet mellan nr 615 och nr 618), belägna mot fastighetens norra
gård, inredas 10 tjänsterum. Plats kan inom dessa utrymmen även beredas för
en ny bostad för fastighetens maskinist. Den befintliga maskinistbostaden har
rum dels i våningen 4 trappor och dels i vindsvåningen, varför det kan vara
lämpligt att i samband med den ifrågasatta inredningen även giva denna bostad
en lämpligare planlösning. Flyttas maskinistbostaden, erhållas genom
att den gamla bostaden tages i anspråk tre nya rum i anslutning till befintliga
tjänsterum i våningen 4 trappor. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande
arbeten i kvarteret Rosenbad, varigenom alltså 13 rum kunna vinnas,
uppgå till 105 000 kronor.
Inom samma fastighet kunna även vissa utrymmen (nr 607, 608, 609 och
627) om sammanlagt 300 kvadratmeters yta och belägna mot Strömgatan
och Rosenbadsparken tagas i anspråk. Då det med hänsyn till byggnadens yttre
emellertid icke här bör anordnas fönster, torde lokalerna, som kunna erhålla
god belysning från takfönster, lämpligen inredas till bibliotek, arkivlokaler
eller sammanträdesrum och dylikt. Av dessa utrymmen böra endast
de mot Strömgatan, eller hälften av ytan, förses med uppvärmning. Kostnaden
för iordningställandet kan då beräknas till 37 000 kronor.
Av för närvarande aktuella lokalfrågor kunde, anför byggnadsstyrelsen
vidare, genom i anspråktagande av utrymmen, sorn upptagits i det föregående,
en lösning åvägabringas endast såvitt anginge lokalbehovet för utlänningskommissionens
främlingspassavdelning, arbetsmarknadskommissionens
utlänningssektion och skatteverkets omsättningsskatteavdelning. Härutinnan
innehåller styrelsens framställning en redogörelse, beträffande vilken jag
hänvisar lill handlingarna i ärendet.
Under åberopande av (let anförda föreslår byggnadsstyrelsen dels att i den
förutnämnda förteckningen upptagna utrymmen avskiljas från vederbörande
myndigheters lokalinnehav och inredas till tjänstelokaler för en kostnad av
högst 160 000 kronor, dels ock att i kvarteret Rosenbad inredas 10 rum i
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Depai tementschefen.
vindsvåningen och 3 rum i våningen 4 trappor upp ävensom övriga i det föregående
föreslagna lokaler i vindsvåningen, allt för en kostnad av högst
142 000 kronor.
Av de angivna åtgärderna borde, fortsätter styrelsen, inredningsarbetena i
kvarteret Fyrmörsaren för arbetsmarknadskommissionens utlänningssektion
och i tekniska skolans byggnad för utlänningskommissionens passavdelning
omedelbart komma till utförande. Kostnaderna för sistnämnda arbeten beräknades
till 26 000 kronor, och erforderliga medel borde beredas från det
å allmän förskottsstat I under femte huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag
till flyktingars uppehälle m. m.
För utförande av övriga här föreslagna åtgärder hemställer styrelsen om
anvisande å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår av ett investeringsanslag
av (160 000 — 26 000 + 105 000 + 37 000) 276 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har vidare i skrivelsen anfört, att i kvarteret Fyrmörsaren
— utöver de lokaler, som enligt vad förut nämnts skulle vinnas därstädes
— skulle kunna anordnas ytterligare 20 å 22 rum genom inredning även i den
kvarvarande gymnastiksalen jämte vissa tillhörande utrymmen. Dessa arbeten
skulle draga en kostnad av 54 000 kronor. Denna anordning skulle emellertid
medföra, att nya elementarskolan bleve helt berövad tillgång till gymnastiklokaler.
Byggnadsstyrelsen har icke i förevarande skrivelse beräknat
medel för utförande av ifrågavarande inredningsarbeten.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att hos olika institutioner och myndigheter
i Stockholm finnas vissa utrymmen, vilka icke äro oundgängligen
erforderliga för vederbörande lokalinnehavare utan kunna lösgöras för att
provisoriskt användas såsom lokaler för andra förvaltningsändamål. Sammanlagt
skulle på detta sätt, sedan vissa arbeten med lokalernas iordningställande
utförts, omkring 160 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av i
runt tal 5 000 kvadratmeter kunna utvinnas. De i samband härmed uppkommande
kostnaderna hava av byggnadsstyrelsen beräknats till omkring 160 000
kronor.
Härutöver finnes möjlighet att i oinredda vindsvåningar och liknande utrymmen
inom vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter i Stockholm
iordningställa lokaler för mera permanent bruk. Inom fastigheten Rosenbad
nr 6 kunna sålunda 13 rum inredas i vindsvåningen för en beräknad kostnad
av 105 000 kronor. Vidare synas ytterligare vissa arkivutrymmen, sammanträdesrum
och dylikt med en sammanlagd golvyta av 300 kvadratmeter kunna
beredas på vinden i samma fastighet.
Med hänsyn till det trängande behovet av lokaler för olika förvaltningsmyndigheter
torde erforderliga medel böra beredas å tilläggsstat för att möjliggöra
inredning och iordningställande av samtliga nu nämnda lokaler. Det
bör emellertid stå Kungl. Maj:t fritt att inom ramen för det anslagsbelopp,
som kan komma att beviljas för ändamålet, låta verkställa inredningsarbeten
även i andra än nu avsedda byggnader, därest så vid fortsatt beredning kan
visa sig påkallat.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
113
Byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar hava icke givit mig anledning till
erinran. Enligt min mening böra jämväl medel tor de inredningsarbeten inom
kvarteret Fyrmörsaren och i tekniska skolans byggnad, som enligt byggnadsstyrelsens
förslag skalle finansieras med anslag å förskottsstat, direkt bestridas
med investeringsanslag anvisade under statens allmänna fastighetsfond.
Medelsbehovet skulle då uppgå till (160 000 + 105 000 + 37 000) 302 000 kronor.
Med hänsyn till möjligheten att vissa ytterligare ändringsarbeten kunna
ifrågakomma torde emellertid anslaget böra jämkas uppåt till förslagsvis
400 000 kronor. Frågan örn avskrivning helt eller delvis av detta belopp torde
framdeles få upptagas av chefen för finansdepartementet.
Beträffande arbetena i kvarteret Fyrmörsaren samt i tekniska skolans
byggnad, vilka avse att bereda vissa utrymmen åt arbetsmarknadskommissionens
utlänningssektion samt åt utlänningskommissionens passavdelning
och vilka äro av synnerligen brådskande beskaffenhet, torde Kungl. Majit böra
vara oförhindrad att besluta om utanordnande förskottsvis av erforderliga
medel i avvaktan på riksdagens beslut örn anvisande av anslag.
I detta sammanhang torde i övrigt icke böra avgöras, för vilka myndigheter
de olika föreslagna lokalerna böra tagas i anspråk, utan det torde få ankomma
på byggnadsstyrelsen eller, där meningsskiljaktighet uppkommer
mellan styrelsen och vederbörande myndighet, på Kungl. Majit att i varje
särskilt fall meddela beslut i sådant hänseende.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa förvaltning slokaler i Stockholm
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av ................ kronor 400 000.
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
[7.] 1. Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Under
åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen
av frågan om anslag till väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 105) hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds
fond å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av ......kronor 2 100 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 2. 8
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
115
Bilaga 15.
Kapitalinvesteringar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler på finansdepartementet
ankommande ärenden rörande kapitalinvestering å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 och anför därvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 11 f. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Genom
beslut av 1942 års riksdag anvisades under denna rubrik ett reservationsanslag
å 55 000 kronor för uppförande av ett bostadshus jämte en garagebyggnad
vid tullverkets gränspostering Skalstugan i Åre socken av Jämtlands län.
Genom beslut den 1 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit generaltullstyrelsen
att med anlitande av anslaget föranstalta om arbetenas utförande.
I skrivelse den 6 juni 1944 anmälde styrelsen, att under våren 1942 infordrade
entreprenadanbud överstigit de till grund för anslagsberäkningen
liggande kostnadskalkylerna, vilka under hösten 1941 upprättats på grundval
av erfarenheter från liknande byggnadsföretag under år 1939. Anbuden
hade i anledning härav förkastats av styrelsen. Sedan chefen för Östersunds
gränsdistrikt i september 1943 framhållit nödvändigheten av att bostadsfrågan
för personalen vid gränsposteringen snarast möjligt bleve löst, beslöt styrelsen
efter en av länsarkitekten i Jämtlands län företagen besiktning att det
nuvarande bostadshuset skulle rivas och ett nytt uppföras på samma tomt.
Vid granskning av därefter infordrade entreprenadanbud för nybyggnaden
fann styrelsen att kostnadsramen för byggnadsföretaget skulle komma att
uppgå lill 68 000 kronor, varför styrelsen hemställde att ytterligare 13 000
kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för ändamålet.
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Genom beslut den 9 juni 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen att av
under händer varande medel förskottsvis bestrida omförmälda merkostnad
intill ett belopp av högst 13 000 kronor samt anbefallde styrelsen att i och
för förskottets reglering senare inkomma med anmälan om de slutliga utgifterna
för byggnadsföretaget.
Till åtlydnad härav har generaltullstyrelsen i skrivelse den 28 november
1944 upplyst, att, ehuru byggnadsföretaget på grund av förseningar genom
militärinkallelser ännu icke helt färdigställts, totalkostnaden skulle komma
att uppgå till 68 000 kronor, vilken summa fördelades på olika utgifter enligt
en i ärendet ingiven tablå, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet.
Till täckande av förenämnda merkostnader torde i detta sammanhang medel
böra äskas av riksdagen för utfyllnad av det av 1942 års riksdag anvisade
anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 13 000.
Fonden för förlag till statsverket.
[2.] 3 a. Reglering av vissa krediter. Efter hänvändelse från statsrådet
ha bankofullmäktige i december lämnat ytterligare en kredit till utlandet
utöver dem som blevo föremål för reglering vid höstriksdagen. Denna kredit,
som uppgår till 20 000 000 kronor, torde böra regleras å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår genom anvisande av ett investeringsanslag
å nämnda belopp. Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt
att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden av anslagsäskandet.
En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas vederbörande
riksdagsutskott.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ................................ kronor 20 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Renlund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
117
Bilaga 16.
Kapitalinvesteringar.
JScJdesiasti kdepartemen tet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Ijåns
Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt
anför därvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 13 a. Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid
Lunds universitet. Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr
281 till 1944 års riksdag framlagt förslag (bilagan 14, punkten 5) har riksdagen
anmält (skrivelsen nr 431, punkten 9), att riksdagen till Förvärv av
mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 80 000 kronor.
Genom beslut den 15 juli 1944 har Kungl. Majit fastställt allmän beredskapsstat
II att lända lill omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat
II samt förklarat sig vilja på framställning av vederbörande myndigheter
efter prövning i varje särskilt fall ställa de å denna stat uppförda anslagen
till förfogande. Efter framställning av drätselnämnden vid Lunds universitet
har Kungl. Majit sedermera genom beslut den 30 december 1944 godkänt
preliminärt träffade avtal örn förvärv av i ärendet avsedd mark samt
ställt förenämnda anslag av 80 000 kronor lill förfogande för det större konsistoriet
i Lund, att av konsistoriet disponeras för ifrågavarande ändamål.
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Denna förskottsanvisning torde nu böra täckas genom anvisande av ett investeringsanslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av............................... kronor 80 000.
[2.] 17 a. Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. Vid anmälan
av under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
anslag å kapitalbudgeten under budgetåret 1945/46 har jag under punkten
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm erinrat om, att Kungl. Maj:t
den 12 augusti 1944 tillsatt en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor
vid högskolan. Jag torde beträffande den närmare innebörden av
kommitténs uppdrag få hänvisa till vad under nämnda punkt anförts.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förberörda beslut skola kostnaderna för kommitténs
verksamhet tills vidare bestridas från åttonde huvudtitelns anslag till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I skrivelse den 20 november 1944 har kommittén för fortsatt beredning
av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt, att ett investeiängsanslag
a 70 000 kronor måtte anvisas för täckande av de med byggnadskommitténs
verksamhet förenade kostnaderna under innevarande budgetår.
I anslutning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av anslag
å kapitalbudgeten under budgetåret 1945/46 under punkten Utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm torde jämväl till kostnaderna för byggnadskommitténs
verksamhet under budgetåret 1944/45 böra anvisas ett särskilt
anslag. Anslaget torde som investeringsanslag böra uppföras å tilläggsstat
II för innevarande budgetår. Mot kommitténs uppskattning av medelsbehovet
har jag ingen erinran. Vid bifall härtill torde ett belopp motsvarande
belastningen för ifrågavarande ändamål av åttonde huvudtitelns kommittéanslag
få påföras sistnämnda anslag.
Jag hemställer således, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen
att till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av ..................... kronor 70 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olof Cederstrand.
Kungl. Majlis proposition nr 2.
119
Bilaga 17.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Rubbestad anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande
punkterna 1 och 3 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 2 och
4. Föredragandena yttra därvid följande.
Statens affärsverksfonder.
Domänverket.
[1] 2. Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län. I skrivelse den
18 februari 1944 har domänstyrelsen underställt Kungl. Maj:t frågan om inköp
från Aktiebolaget statens skogsindustrier av fastigheten Granviken 326 i
Undenäs socken, Skaraborgs län, med å fastigheten befintliga byggnader och
anläggningar ävensom vissa inventarier för en köpeskilling av 83 000 kronor.
Sedermera har domänstyrelsen ingivit en inom styrelsen upprättad promemoria
med viss kompletterande utredning.
I ärendet har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Sedan 1941 års riksdag (prop. nr 68; r. skr. nr 243) beslutat, att domänverkets
skogsinduslriella rörelse skulle från och med den 1 januari 1942 överföras
till ett .särskilt bolag, överlät domänstyrelsen jämlikt avtal den 28
april 1943 på Aktiebolaget statens skogsindustrier bland annat Granviks sågverk
i Tivedens revir, omfattande fastigheten Granviken 32" i Undenäs socken
med därå befintliga anläggningar och bostäder ävensom fasta och lösa
120
Kungl. Maj.ls proposition nr 2.
inventarier. Av köpeskillingen, 186 561 kronor, lia 6 000 kronor tillgodoförts
domänverkets markinköpsfond. Återstoden av köpeskillingen har gäldats i
form av aktier m. m.
Genom eldsvåda den 24 augusti 1943 nedbrann sågverksanläggningen och
delar av brädgården. Bolaget har icke för avsikt att återupptaga rörelsen.
Fastighetens areal utgör 4,06 hektar och dess markvärde har uppskattats
till 6 000 kronor. Å fastigheten finnas sedan sågen nedbrunnit i huvudsak
endast arbetarbostäder samt ett mindre kraftverk.
Det måste antagas, att domänverket med hänsyn lill sina kring området
belägna fastigheter har större möjligheter än bolaget att med fördel utnyttja
sågverksområdet, sedan sågen nedbrunnit. Domänstyrelsen har för avsikt att
uppföra en mindre klingsåg å området för sågning av husbehovsvirke m. m.
Med anledning härav har domänstyrelsen, under förutsättning av Kungl.
Maj:ts godkännande, den 18 februari 1944 träffat avtal med bolaget om återförvärvande
av fastigheten Granviken 326 med å denna nu befintliga byggnader
och anläggningar samt vissa inventarier för en köpeskilling av 83 000
kronor. Vidkommande köpeskillingens gäldande hemställer styrelsen, att
6 000 kronor av densamma måtte få gäldas av domänverkets markinköpsfond
och återstoden av verkets driftmedel.
I remissutlåtande den 20 mars 1944 har riksräkenskapsverket erinrat om
ett av ämbetsverket den 10 januari 1944 avgivet yttrande i anledning av
framställning från domänstyrelsen om medgivande att med anlitande av de
till driftkostnader tor statens skogsdomäner anvisade medlen få inköpa en
fastighet i Kalix municipalsamhälle (jfr prop. nr 163/1944; r. skr. nr 313/
1944). I yttrande den 10 januari 1944 har riksräkenskapsverket anfört bland
annat följande.
Jordbruksutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande den 23 mars
1942, nr 18, angående en av Kungl. Maj:t gjord framställning örn ytterligare
rörelsekapital för domänverket förklarat sig vilja understryka ett av riksräkenskapsverket
i angivna ärende gjort uttalande, att domänverkets kostnader
för anläggningar icke böra i strid mot gällande budgetordning redovisas
såsom driftkostnader. Riksräkenskapsverket anser, att kostnaden för
förvärvet av den av domänstyrelsen till inköp föreslagna fastigheten i Kalix
municipalhälle bör betraktas icke såsom driftutgift utan såsom kapitalinvestering.
1 anslutning till vad som tillämpas beträffande såväl byggnader å
domänverkets jordbruksdomäner som för jordbruk avsedda byggnader å sådana
fastigheter, som bokföras å domänverkets fond jämlikt de av 1939 års
riksdag (r. skr. nr 246) godkända grunderna för redovisning å domänverkets
fond av vissa för speciella uppgifter disponerade egendomar m. m., torde
dock den del av kostnaden för förvärvet av fastigheten, som kan anses belöpa
å de å fastigheten förefintliga byggnaderna, böra omedelbart avskrivas.
Enligt vad riksräkenskapsverket anfört skulle det vara principiellt riktigast,
att å kapitalbudgeten till inköp av fastigheten beviljades ett investeringsanslag
för domänverkets fond samt att å driftbudgeten anvisades ett anslag
för direkt avskrivning av den till byggnaderna å fastigheten hänförliga
delen av kostnaden för förvärvet. Därest fastighetsköpet genomföres före utgången
av budgetåret 1943/44, d. v. s. innan den föreslagna omläggningen av
kapitalbudgetens utformning kommit till stånd, torde emellertid även kunna
förfaras så, att kostnaden till den del den kan anses belöpa å själva marken
bestrides från markinköpsfonden samt i övrigt gäldas av de till driftkostnader
för statens skogsdomäner anvisade medlen. I båda fallen kommer fastig
-
121
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
heten att bokföras å domänverkets fond till belopp motsvarande anskaffningsvärdet
för den till fastigheten hörande marken.
Vad riksräkenskapsverket anfört i berörda yttrande anser ämbetsverket
vara tillämpligt även i fråga örn finansieringen av det av domänstyrelsen nu
föreslagna återköpet av fastigheten Granviken 326.
I betraktande av vad domänstyrelsen anfört har jag intet att erinra mot Dep“j£j™nts''
att domänstyrelsen från Aktiebolaget statens skogsindustrier förvärvar ifrågavarande
fastighet för en köpeskilling av 83 000 kronor. Vad angar finansieringen
av fastighetsförvärvet kan jag däremot — med hänsyn till de principer
som varit vägledande vid den av 1944 års riksdag beslutade omläggningen
av kapitalbudgeten — icke tillstyrka, att köpeskillingen gäldas i den
ordning som domänstyrelsen föreslagit. I stället torde — i anslutning till vad
riksräkenskapsverket uttalat — de för ifrågavarande fastighetsförvärv erforderliga
medlen, 83 000 kronor, böra äskas av riksdagen å kapitalbudgeten
under Statens affärsverksfonder: Domänverket i form av ett särskilt investeringsanslag.
Då det torde vara angeläget, att medel för köpeskillingens gäldande
snarast möjligt bliva tillgängliga, synes förenämnda belopp böra upptagas
å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår. Investeringen bör i
princip amorteras och förräntas av domänverkets driftmedel. Sedan riksdagen
anvisat medel för köpets genomförande, torde jag ånyo får anmäla frågan rörande
de närmare villkoren för förvärvet. Jag förutsätter, att domänverket
eller Aktiebolaget statens skogsindustrier i möjligaste mån skaffar de arbetare,
som förut varit anställda vid det nedbrunna sågverket, arbete vid den
klingsåg, som är avsedd att uppföras å ifrågavarande område, eller vid skogsavverkningar
i trakten eller ock, där detta icke låter sig göra, å annan plats,
där domänverket eller bolaget bedriver för arbetarna lämpligt arbete. Likaledes
utgår jag från att arbetarna, där de förbliva i domänverkets eller bolagets
tjänst, bibehållas vid sin pensionsrätt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 83 000.
Statens allmänna fastighetsfond.
[2.] 23 a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. På förslag av Kungl.
Maj:t i 1941 års statsverksproposition anvisade riksdagen för budgetåret
1941/42 ett anslag av 535 000 kronor till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
(kapitalbudgeten, bil. 5, p. 1; r. skr. nr 159). Av nämnda belopp avsågos
500 000 kronor för påbörjande av en nybyggnad för veterinärhögskolans
bujatrisk-obstetriska institution samt 35 000 kronor för utökning av lokaler
-
122
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.
na för rektors- och sysslomansexpeditionerna och telefonväxeln. Den 13 juni
1941 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst
48 000 kronor verkställa nämnda tillbyggnad av lokalerna för rektors- och
sysslomansexpeditionerna samt telefonväxeln ävensom att i samband därmed
anordna bombsäkert skyddsrum. För budgetåret 1942/43 anvisade 1942
års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 7, p. 1; r. skr. nr 225) till byggnadsarbeten
vid veterinärhögskolan ett anslag av 1 043 000 kronor, varav 1 000 000
kronor avsågos för fullföljande av nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska institutionen.
Totalkostnaderna för detta företag hade enligt ett av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 30 september 1941 framlagt förslag beräknats till
1 750 000 kronor.
Sedan frågan om vissa begränsningar av sistnämnda nybyggnadsföretag
gjorts till föremal för undersökning genom bland annat 1940 års civila byggnadsordning,
anbefallde Kungl. Majit den 22 maj 1942 byggnadsstyrelsen
att låta för en kostnad av högst 1 545 000 kronor verkställa nybyggnad för
veterinärhögskolans bujatrisk-obstetriska institution.
Sedermera har efter förslag av Kungl. Majit i 1943 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 6, p. 1; r. skr. nr 105) för budgetåret 1943/44 anvisats
ett anslag av (1 545 000 — (535 000 — 48 000) — 1 000 000=) 58 000
kronor till slutförande av ifrågavarande byggnadsarbete.
Genom beslut den 22 januari 1943 förklarade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget
skulle tills vidare anses såsom företrädesberättigat byggnadsarbete
enligt 3 § kungörelsen den 11 december 1942 örn arbetsförmedlingstvång för
byggnadsverksamhet m. m. I anslutning härtill föreskrev Kungl. Majit, att
byggnadsarbetet under tiden den 16 april—den 15 oktober finge bedrivas
allenast med arbetstagare, som fyllt 50 år. På framställning av byggnadsstyrelsen
medgav Kungl. Majit den 31 mars 1944, att byggnadsföretaget under
tiden den 16 april—den 15 oktober 1944 finge bedrivas jämväl med arbetstagare
under 50 år. Vid byggnadsföretaget finge dock från och med den
16 april 1944 tills vidare endast sysselsättas de arbetstagare, som arbetsnämnden
i Stockholms stad bestämde, sedan nämnden funnit att de icke lämpligen
borde sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas arbete i annan
del av landet.
I skrivelse den 28 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
utförande av nybyggnadsarbeten för veterinärhögskolans bujatrisk-obstetriska
institution matte a tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ytterligare
ett belopp av 110 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid anfört, att de
restriktioner beträffande arbetskraft, som styrelsen ålagts vid byggnadsföretagets
bedrivande, medfört en merkostnad av omkring 35 000 kronor. Vidare
hade byggnadskostnaderna stigit med cirka 15 procent sedan företaget kostnadsberäknats
i september 1941. En mot sistnämnda stegring i dess helhet
svarande anslagsökning vore emellertid icke erforderlig, enär kostnaderna för
byggnadsföretaget kunnat i väsentlig mån begränsas. Därest ett kostnadstilllägg
å 35 000 kronor på grund av anbefallda restriktioner komme att ställas
Kungl. Majlis proposition nr 2.
123
till styrelsens förfogande, kunde de genom prisstegring åsamkade utgifterna
för närvarande begränsas till omkring 75 000 kronor.
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört samt till angelägenheten av
alt förevarande byggnadsarbeten snarast möjligt kunna slutföras vill jag förorda,
att erforderliga medel till förstärkning av de förut anvisade anslagsbeloppen
äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Mot byggnadsstyrelsens
beräkning av det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av (35 000 + 75 000=)
110 000 kronor, har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen.
att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av......................kronor 110 000.
Statens utlåningsfonder.
[3.] 9 a. Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 års riksdag (prop. nr
217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån
statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande till enskild person
eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin eller tvättmaskin.
Närmare bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas
i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond,
ändrad genom kungörelsen nr 404/1944. Såsom kapital till fonden
ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats anslag av respektive
1 000 000, 1 200 000, 2 000 000 och 1 700 000 kronor.
I skrivelse den 15 september 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av
830 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond. I skrivelsen anföres i huvudsak
följande.
Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42—1943/44 beviljat lån ur
jordbrukets maskinlånefond med respektive 895 000, 1 336 000 och 2 134 370
kronor. Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1944/45 lia lån
beviljats ur fonden med 600 000 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla kapitaltillgången
å fonden den 1 juli 1944 till i runt tal 1 172 000 kronor. Under
budgetåret 1944/45 beräknas inflyta amorteringar till fonden med omkring
600 000 kronor. Till förfogande för ifrågavarande låneverksamhet under
återstående del av budgetåret torde alltså — utan ytterligare medelsanvisning
lill fonden — finnas ett belopp av omkring (1 172 000 — 600 000 +
000 000=1 1 172 000 kronor.
Efterfrågan på lån från ifrågavarande fond har under senare tid stegrats
och blivit rätt avsevärt större än lantbruksstyrelsen tidigare ansett sig böra
räkna med. För tillgodoseende av behovet av lån från fonden under återstående
del av innevarande budgetår erfordras enligt lantbruksstyrelsens beräkning
ett belopp av omkring 2 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen vill därför
Före
draganden.
124
Kungl. Majlis proposition nr 2.
föreslå, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas
ett kapitaltillskott till fonden av (2 000 000 — 1 172 000=) i runt tal
830 000 kronor.
Departements- Av vad lantbruksstyrelsen anfört framgår, att en förstärkning av jordchefen.
brukets maskinlånefond torde vara behövlig under innevarande budgetår,
därest ifrågavarande låneverksamhet skall kunna bedrivas i önskvärd omfattning.
Jag biträder med hänsyn härtill förslaget örn äskande av medel
för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45. Beträffande
storleken av det ifrågasatta anslaget har jag intet att erinra mot av
lantbruksstyrelsen föreslaget belopp, 830 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Jordbrukets maskinlånefond å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ................................ kronor 830 000.
Diverse kapitalfonder.
Statens reproduktionsanstalts fond.
[4.] 3. Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. För ifrågavarande
ändamål har å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppförts ett
anslag av 1 400 000 kronor (prop. nr 281/1944 s. 290).
I skrivelse den 30 maj 1944 bär lantmäteristyrelsen i anledning av en framställning
i ämnet från direktören för statens reproduktionsanstalt hemställt,
att frågan örn nya lokaler för anstalten måtte snarast bringas till sin lösning.
Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna
följande.
Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30
april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa
en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av lokaler
för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång
den 1 oktober 1946.
I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av
ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för statens
reproduktionsanstalt för en beräknad kostnad av 1 400 000 kronor. I
sin skrivelse har styrelsen anfört i huvudsak följande.
I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens
reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen
bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts
rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som
torde komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt
att på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov
genom förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huru
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
125
vida det icke ur ekonomisk synpunkt vore för statsverket fördelaktigast ali
vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten
egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad.
En av byggnadsstyrelsen i samråd nied reproduktionsanstaltens direktör
verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat
riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde
numera överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning
av anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad
för ändamålet.
Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnadsstyrelsen
till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värtavägen
norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på
Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag lill en nybyggnad
på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av
cirka t 525 000 kronor.
I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över
nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktionsanstalten
den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning förebragts
rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten. I anslutning
till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit, att
den lämpligaste lösningen av anstaltens lokalfråga stöde att vinna genom nybyggnad.
Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksamhet
vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har lantmäteristyrelsen
tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak.
Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens
nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbyggnad
av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband
med sistnämnda utredning har det visat sig, att en för reproduktionsanstalten
avsedd nybyggnad icke låter sig inpassas i den bebyggelse Fågelbacken
i övrigt är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig
böra undersöka möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad.
Härvid har det visat sig, att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än
en tomt inom kvarteret Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen
kan påräknas för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som
förekomma inom reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det
nämligen erforderligt att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre
botten. Till följd härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde,
och det är uteslutet att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet
tillräckligt stor tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen
har denna trots sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill
kommer fördelen av det nära grannskapet till några av anstaltens största
kunder, bland annat de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och
registreringsverket. På därom framställd förfrågan bar djurgårdskommissionen
under hand meddelat, alt kommissionen för sin del icke bade något
att erinra mot att tomten i fråga toges i anspråk för bär avsett ändamål.
Inom byggnadsstyrelsen bar upprättats ett nytt förslag till byggnad för reproduktionsanstalten,
förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden.
Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den
översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till bottenvåningen
skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska tryckeriet
med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för litografiska
och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för in- och
utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt förbindelse''
med i källaren belägna in- och ullämningsrum samt pappers- och
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens
transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för
personalen ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen.
Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallnings- och
kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i denna
våning anstaltens kontorsavdelning.
I våningen 2 trappor upp ha de fotografiska ateljéerna inrymts ävensom
lunchlokaler för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad.
De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom nybyggnaden,
omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter,
vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle det nu föreliggande
nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, fördelad
sålunda:
Byggnadsarbeten, inklusive betongpålning.............. kronor 920 000
Värmeledning och ventilation ........................ » 180 000
Sanitära anläggningar .............................. » 50 000
Elektriska ledningar ................................ » 55 000
Elektrisk varuhiss .................................. » 22 000
Br andalarm ........................................ » 20 000
Nedfartsramp, planering ............................ » 20 000
Bitningar, kontroll och administration samt oförutsedda
utgifter .......................................... » 133 000
Summa kronor 1 400 000.
De av reproduktionsanstalten för närvarande disponerade lokalerna, som
omfatta en golvyta av endast 2 600 kvadratmeter, betinga en sammanlagd
årshyra av 46 540 kronor. Emellertid måste man räkna med att lokalerna
efter nu löpande hyrestids utgång komma att betinga en högre hyra. Härtill
kommer, att det otillräckliga utrymmet och lokalernas bristfällighet i
övrigt hindra en rationell drift och till följd härav bland annat medföra avsevärda
extra lönekostnader, vilka icke skulle behöva ifrågakomma, därest
reproduktionsanstalten på föreslaget sätt skulle erhålla för dess behov särskilt
avpassade lokaler i en nybyggnad.
I ett den 11 december 1943 dagtecknat yttrande till byggnadsstyrelsen har
lantmäteristyrelsen efter hörande av anstaltens direktör förklarat sig kunna
biträda den av byggnadsstyrelsen föreslagna förläggningen av nybyggnaden
för reproduktionsanstalten till ifrågavarande tomt i kvarteret Tegeludden.
Lantmäteristyrelsen har icke heller något att i princip erinra mot den
föreslagna planlösningen av nybyggnaden.
Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden efter remiss avgivits
den 11 februari 1944 av statskontoret och den 3 mars 1944 av 1940 års civila
byggnadsordning.
Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en nybyggnad
komme till stånd på sätt i byggnadsstyrelsens skrivelse föreslagits.
1940 års civila byggnadsutredning har yttrat bland annat följande.
Byggnadskostnaden för den av byggnadsstyrelsen förordade nybyggnaden
för statens reproduktionsanstalt har av byggnadsstyrelsen beräknats till
1 400 000 kronor, inklusive kostnad för pålning med omkring 75 000 kronor.
Frånräknas sistnämnda kostnad, erhålles ett volympris av cirka 75 kronor
per kubikmeter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
127
Utredningen finner den i förslaget angivna planläggningen av reproduktionsanstalten
i stort sett tillfredsställande.
Beträffande det föreslagna läget för byggnaden måste utredningen emellertid
framhålla, att detta synes alldeles otillfiedsställande med hänsyn till det
betydande avståndet till centraladministrationen, med vilken anstalten, enligt
vad utredningen har inhämtat, bör stå i nära förbindelse. Ett ytterligare
motiv för kravet på en ändrad förläggning av byggnaden finner utredningen
i den dåliga markbeskaffenheten på den föreslagna tomten, vilken beräknas
medföra en kostnadsökning av 75 000 kronor för pålning. Lämpligt tomtområde
bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av staden.
Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt vill utredningen icke framställa
erinran mot de föreliggande beräkningarna.
Av utredningen torde framgå, att de nuvarande lokalerna för statens reproduktionsanstalt
äro otillfredsställande. Dels äro lokalerna otillräckliga och
dels äro de så bristfälliga, att en fullt rationell drift icke synes kunna genomföras.
Enligt vad som upplysts utgår det nuvarande kontraktet angående lokalernas
förhyrning i och med utgången av september 1946. Någon lämplig utvidgning
av lokalerna genom att förhyra ytterligare utrymmen torde icke
kunna ske. Såsom i propositionen nr 281/1944 angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 uttalats synes med hänsyn till det anförda frågan
örn nya lokaler för statens reproduktionsanstalt endast kunna lösas genom
att en nybyggnad för anstalten kommer till stånd. Då någon annan
för ändamålet lämplig tomt än den i ärendet föreslagna icke torde stå att få
för rimlig kostnad, torde, såsom i samma proposition likaledes framhölls,
den ifrågasatta förläggningen av anstalten böra godtagas. Enligt min mening
bör med igångsättande av byggnadens uppförande icke längre anstå. Jag anser
mig därför böra förorda, att för byggnadsföretaget erforderliga medel
ställas till förfogande å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Medelsanvisningen torde böra bestämmas till samma belopp som å beredskapsstaten
för löpande budgetår eller till 1 400 000 kronor. Jag förutsätter,
att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga
sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som
oundgängligen av förhållandena påkallas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 1 400 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sune Wisén.
Före
draganden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
129
Bilaga 18.
Kapitalinvesteringar.
Handelsdepartementet.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 26 a. Utvidgning av värmecentralen vid ingenjörsvetenskapsakademicns
försöksstation för bränsleforskning. I skrivelse den 28 augusti 1944
har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag å 45 000
kronor för anordnande inom ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation
för bränsleforskning av gemensam värmecentral för försöksstationen samt
träforsknings- och metallografiska institutionerna. Styrelsen har till stöd härför
anfört följande.
Genom olika beslut har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 2 865 000 kronor till
byggnadsstyrelsens förfogande för uppförande av nybyggnader för svenska
träforskningsinstitutet å norra Djurgården i Stockholm. Såsom framgår av
styrelsens skrivelse den 24 september 1943 ingå icke kostnaderna för värmecentral
för institutet i nämnda belopp. Avsikten har varit att för institutets
uppvärmning utnyttja värmecentralen inom den intilliggande bränsletekniska
försöksstationen. En inom styrelsen verkställd undersökning hade givit vid
handen, att genom ianspråktagande av ett invid försöksstationens pannrum
beläget utrymme skulle stationens värmecentral utan andra nämnvärda kost
Bihang
till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 2. 9
130
Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.
Departementschefen.
nåder än dem, som betingades av själva pannanläggningens utförande, kunna
utvidgas till att betjäna icke blott träforskningsinstitutet utan även den planerade
nybyggnaden för metallografiska institutet. Kostnaderna för pannanläggningens
utbyggande för sålunda avsett ändamål hava beräknats till 45 000
kronor.
Då den av byggnadsstyrelsen föreslagna utvidgningen av värmecentralen
inom ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation för bränsleforskning synes
ändamålsenlig, tillstyrker jag, att härför erforderlig medelsanvisning
äskas av riksdagen. Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning har jag ingen
erinran att framställa. Anslaget torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Utvidgning av värmecentralen vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation för bränsleforskning å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av......................kronor 45 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Folke Lyberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
131
Bilaga 19.
Kapitalinvesteringar.
Folkhushållning»departementet.
Utdrag av protokollet över folkhushållning sår enden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.
Fondell för förlag till statsverket.
[1.] 6. Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning av
syntetiskt gummi. Till uppförande och drift av två gummifabriker för syntetiskt
gummi i Ljungaverk och Stockvik ha anvisats tillhopa 9 900 000 kronor.
Ljungaverksfabriken blev färdig att tagas i bruk på försommaren 1944,
och vid midsommartiden framkom det första vid fabriken tillverkade syntetiska
gummit. Försökstillverkning pågick därefter lill den 5 oktober 1944,
då en explosionsolvcka inträffade vid anläggningen och förorsakade driftstopp.
Sammanlagt tillverkades under sagda period något över 15 ton neoprengummi.
Explosionen har nödvändiggjort tämligen omfattande reparationer
och omändringar vid fabriken, vilka arbeten förutsättas vara avslutade
i början av februari 1945, då driften således beräknas kunna återupptagas.
Fabriken i Stockvik är under byggnad. Arbetet här är — liksom även
fallet var med Ljungaverksfabriken — något försenat och beräknas vara
avslutat i mars—april 1945.
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departementschefen.
I skrivelse den 30 december 1944 har statens industrikommission meddelat,
att av de medel, som anvisats för de båda fabriksanläggningarna i
Ljungaverk och Stockvik, hittills förbrukats ett belopp av omkring 7 500 000
kronor. Detta innebure i själva verket, att kostnaderna icke kunnat hållas
på den nivå, som från början beräknats, utan att överskridanden ägt rum.
Anledning härtill vore delvis att söka i den vid Ljungaverk timade explosionsolyckan
och därav föranledda reparationer och omändringsarbeten, men
även andra omständigheter hade bidragit till kostnadsökningen. Vilka dessa
omständigheter vöre kunde icke preciseras ulan en ingående jämförelse mellan
de uppgjorda kalkylerna och de faktiska utgifterna. En sådan beräkning
hade påbörjats inom kommissionen, men arbetet vore mycket tidsödande och
hade ännu icke kunnat slutföras.
Ehuru således en närmare redogörelse för de omständigheter, som förorsakat,
att de uppgjorda kalkylerna brustit, ännu icke kunde framläggas,
kunde, fortsätter kommissionen, redan nu fastslås, att de medel, som för närvarande
funnes disponibla, icke komme att förslå till det fortsatta arbetet
på fabriksanläggningarna och dessas igångsättning och drift. Vilka ytterligare
belopp, som kunde bliva erforderliga, kunde dock icke avgöras, förrän
nämnda jämförelsearbete bleve färdigt och förhållandena jämväl i övrigt
kunde överblickas. Så snart detta skett, hade kommissionen för avsikt att
komma in med en i möjligaste mån definitiv framställning om ytterligare
anslag till ifrågavarande fabrikation. Då risk syntes föreligga för att beviljade
anslag hunnit förbrukas, innan en sådan framställning kunde bli behandlad,
och att brist på rörelsekapital således uppstode, torde det vara nödvändigt,
att ytterligare medel, förslagsvis 2 000 000 kronor, preliminärt anvisades
för de båda fabrikerna.
De för uppförande och drift av gummifabrikerna i Ljungaverk och Stockvik
anvisade medlen å tillhopa 9 900 000 kronor ha av olika skäl visat sig
otillräckliga för fabrikernas färdigställande. För närvarande kan icke angivas
det belopp, som härför ytterligare erfordras. Inom industrikommissionen
pågår närmare utredning härom, vilken emellertid torde kunna slutföras
först om några månader. Då för närvarande återstående medel endast torde
förslå till att täcka utgifterna för den närmaste tiden, torde å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår nu böra anvisas ett tilläggsanslag, som
lämpligen bör bestämmas till det av industrikommissionen föreslagna beloppet
av 2 000 000 kronor. Jag har för avsikt att, när industrikommissionens
utredning rörande den slutliga kostnaden föreligger, ånyo anmäla ärendet.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning
av syntetiskt gummi å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ....................... kronor 2 000 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
133
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
135
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Majit hos riksdagen äskade anslag å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
1. Kungl, hov- och slottsstaterna.
Kronor
A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven 220 000
B: 4 a Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott 2 500
B: 7 Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms
slott............................................... 12 000
234 500
II. Justitiedepartementet.
Statens rättsläkarstation i Stockholm:
D: 6 Inredning och utrustning, reservationsanslag........... 12 000
Statens uppfostringsanstalt å Bona:
F: 2 a Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.............. 6 000
G: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... 75 000
93 000
lil. Utrikesdepartementet.
Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag...................... 60 000
C: 4 Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. . _450 000
510 000
IV. Försvarsdepartementet.
Försvarsstaben:
C: 5 a Teknisk utrustning m. m. för försvarsstabens fotoanstalt,
reservationsanslag................................. 115 000
Tygmateriel m. m.:
C: 41 a Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaff
ning,
reservationsanslag............................ 4 500 000
Sjukvård:
C: 67 a Forskning på dykeri- och ubåtshygienens områden, reservationsanslag
..................................... 25 000
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:
C: 83 a Merkostnader för anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,
reservationsanslag...........................
C: 89 b Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning,
reservationsanslag.................................
C: 89 c Viss eldrörsanskaffning, reservationsanslag.............
Flygmateriel m. m.:
C: 133 Borttagande av rullbaneanläggning å flygfält i Trollhättan,
reservationsanslag.................................
E: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................
V. Socialdepartementet.
Vant öreanstalterna m. m.:
C: 49 a Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid vanföre
anstalten
i Hälsingborg, reservationsanslag...........
C: 62 a Anskaffande av transportabla lustgasapparater, reservationsanslag
.............................................
C: 62 b Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag
.............................................
C: 73 a Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor,
reservationsanslag....................................
C: 76 a Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i
Lund, reservationsanslag.............................
E: 11 a Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs...........
E: 19 Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av polis
arrest
..............................................
G: 9 Bidrag till utlandssvenskarnas förening.................
G: 11 a Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från de nordiska
grannländerna, reservationsanslag................
G: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................
VI. Kommunikationsdepartementet.
B: 33 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp,
reservationsanslag...................................
E: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................
VII. Finansdepartementet.
E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................
E: 7 a Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, reservationsanslag
.........................................
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Biksantikvarieämbetet:
D: 7 Vård och underhåll av fornlämningar och byggnads
minnesmärken,
reservationsanslag.................
Kronor
1 240 000
2 500 000
2 500 000
115 000
75 000
11 070 000
32 400
775 000
45 000
10 000
55 000
40 000
14 500
45 000
1 300 000
500 000
2 816 900
1 000 000
175 000
1175000
200 000
125 000
325 000
6 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
IX. Jordbruksdepartementet.
Statens växtskyddsanstalt:
C: 4 a Inventarier och utrustning m. m., reservationsanslag....
Lantbrukshögskolan:
D: 7 Byggnadsarbeten, reservationsanslag...................
Statens veterinärmedicinska anstalt:
F: 10 a Förbättring av tillfartsväg m. m., reservationsanslag ....
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 11 a Vissa undersökningar rörande lin- och hampberedningen,
reservationsanslag.................................
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
G: 36 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag...........
G: 39 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
.............................................
Egnahemsbildning:
H: 15 Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare, reservationsanslag
...................................
Skogsvård m. m.:
J: 24 a Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för kostnader föranledda
av inskränkningar med hänsyn till försvaret i rätten att
avverka skog, förslagsanslag.......................
J: 28 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag
.....................................
N: 10 Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets
förkovran, reservationsanslag.........................
XI. Folkhushållningsdepartementet.
D: 6 a Odling av gummiförande växter, reservationsanslag.......
D: 7 Vissa utredningar och undersökningar, reservationsanslag..
Säger för driftbudgeten
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
Kommunikationsdepartementet:
7 Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter.......
8 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
8 a Vissa reservtelefonstationer m. m.....................
E. Domänverket.
J ord köksdepartementet:
2 Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län.....
Bihang till riksdagens protokoll l!)i5. t sami. Nr 2-
137
Kronor
3 200
16 900
15 000
20 000
12 500
3 000 000
50 000
84 000
500 000
90 000
3 791 600
107 500
30 000
137 500
20 159 500
200 000
5 000 000
\ J)00 000
6 200 000
83 000
6 283 000
10
138
3 a
3 b
11 c
11 d
11 e
11 f
13 a
17 a
23 a
26 a
12
13
14
1
9 a
2
3
L
3 a
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
lil. Statens allmänna fastighetsfond.
Kronor
Utrikesdepartementet:
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors . 240 000
Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris...... 75 000
Kommunikationsdepartementet:
Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö............ 850 000
Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro.................. 30 000
Anordnande av vissa förvaltningslokaler i Stockholm ... 400 000
Finansdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning.. 13 000
Ecklesiastikdepartementet:
Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet............................. 80 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm........ 70 000
J ordbruksdeparte mentet:
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.............. Ilo 000
Handelsdepartementet:
Utvidgning av värmecentralen vid ingen] örsvetenskapsakademiens
försöksstation för bränsleforskning...... 45 000
1 913 000
IV. Försvarets fonder.
A. F''örsvarsväsendets fastighetsfond.
Flygförvaltningens delfond:
Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid Svea
flygflottilj........................................ 27 300
Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs flygfält
å Frösön.................................... 12 000
Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj 30 000
69 300
V. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer................................. 15 000 000
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond......................... 830 000
15 830 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....... 2 000 000
Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
.............................................. 4 000 000
6 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Kommunikationsdepartementet:
Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 2 100 000
Finansdepartementet:
Reglering av vissa krediter
20 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
139
Folk hushållningsdepartementet:
6 Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning
av syntetiskt gummi.........................
IX. Diverse kapitalfonder.
Jordbruksdepartementet:
Statens reproduktionsanstalts fond:
3 Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt.........
Säger för kapitalbudgeten
Kronor
2 000 000
24 100 000
1 400 000
55 595 300
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (28)
28 kopplingar.
- Rskr. 1945:512 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 7944/45. s. 1 i texten
- SU 1945:262 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. s. 1 i texten
- SU 1945:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under femte huvudt s. 71 i texten
- Rskr. 1945:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 3 i texten
- Rskr. 1945:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 1 i texten