Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilllägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45

1945-01-04 · 130 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:2, Angående utgifter å tilllägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllägg

sstat II till riksstaten för budgetåret 1944j45; given

Stockholms slott den 4 januari 1945.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av proposition nr 288 till fjolårets riksdag angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår lämnades en kortfattad

redogörelse för de åtgärder, som vidtagits i syfte att undvika ej strängt

nödvändiga förändringar av riksstaten under löpande budgetår. Därjämte

erinrades örn att i fråga örn täckning av utgifter från de olika förskottsstaterna

tillämpades den regeln, att i sådana fall, där ulgiflerna vore av löpande

natur eller till sitt slutliga belopp helt obestämda, äskandet av täckningsanslag

uppskötes till den senare tidpunkt då det totala medelsbehovet kunde

överblickas.

Under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades till fjolårets

riksdag lia av myndigheterna äskats medel för ändamål, vilkas tillgodo
Bihang

lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2. ^

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

seende ansetts icke kunna anstå. Därjämte lia vissa tidigare inkomna förslag

och yrkanden, vilka vid tidpunkten för förslagens framläggande icke ansetts

vara av den trängande natur, att medelsanvisning vore oundgänglig, numera

av skäl, som närmare utvecklas av vederbörande föredragande, befunnits

påkalla omedelbar framställning till riksdagen. Slutligen erfordras nu reglering

av ett fåtal förskottsanvisningar.

Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare

böra föranleda framställning till riksdagen örn medelsanvisning. När de löpande

utgifterna på forsk ottsstaten för försvarsväsendet och från allmän förskottsstat

kunna bättre bedömas, böra regleringsanslag i vanlig ordning äskas.

Samtidigt torde reglering böra ske av utgifter för planläggningskostnader

från allmän förskottsstat. Askande av avskrivningsanslag svnes även böra

anstå tills vidare.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet bör i år liksom

föregående år nytillkommande framställningar örn anslag å tilläggsstat

såvitt möjligt sammanfattas i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av

den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda

proposition bör avses uteslutande för nyssnämnda reglering av utgifter å förskottsstaterna

och avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga anslagsäskanden,

som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, lia tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på

hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—19) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta

ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa

20 miljoner kronor å driftbudgeten och 56 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 11 miljoner kronor,

varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. För

materielanskaffning, betingad av stridsmedlens utveckling, äskas sammanlagt

7 miljoner kronor för armén och marinen. Återstoden faller huvudsakligen

på kompletteringar av äldre anslag, merkostnader och automatiska utgiftsregleringar

i övrigt, härav för ersättningsanskaffning av eldrör som förslitits

under beredskapen ett belopp av 2,5 miljoner kronor.

Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå lill sammanlagt 9 miljoner

kronor. För beredande av sjukvård i Sverige åt barn från de nordiska

grannländerna äskas 1,3 miljoner kronor och för befrämjande av landsbygdens

elektrifiering 3 miljoner kronor. Till förstärkning av kommittéanslagen

m. fl. anslag för bestridande av utredningskostnader äskas under de olika huvudtitlarna

sammanlagt 1,2 miljoner kronor. ’

Anslagen å kapitalbudgeten avse nästan helt civila utgifter. För bostadsbyggnadssubventionering

avses sammanlagt 21 miljoner kronor. 20 miljoner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

3

kronor äskas för reglering av ytterligare krediter till utlandet. Av övriga

större utgifter må nämnas ett anslag å 5 miljoner kronor till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende, ett anslag å 2,1 miljoner kronor

såsom förlagskapital för vägväsendet samt ett anslag å 2 miljoner kronor till

täckande av merkostnader för fabriksanläggningar för syntetiskt gummi.

Slutligen föreslås ett anslag å 1,4 miljoner kronor till nybyggnad för statens

reproduktionsanstalt.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni Maj:ts proposition nr

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till

första huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å

riksstaten för budgetåret 1944/45 ha liksom för de sex nästföregående budgetåren

anvisats dels ett anslag av 50 000 kronor till ved och kol för de kungl,

hoven, dels ock ett anslag av 95 000 kronor till täckande av motsedd brist å

nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41—1943/

44 anvisats sammanlagt 720 600 kronor till täckande av vissa merkostnader

för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren 1937/38—

1943/44.

I skrivelse den 27 oktober 1944 har riksmarskalksämbetet, under hänvisning

till framställning från ståthållarämbetet på Stockholms slott, hemställt

om anvisande av 220 000 kronor till täckande av en återstående brist från

budgetåret 1943/44 å ifrågavarande anslag ävensom beräknad merkostnad för

budgetåret 1944/45. Av ståthållarämbetets framställning framgår, att trots

medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret 1943/44, 200 000 kronor, en

brist av 27 000 kronor kvarstår från sistnämnda budgetår. Ståthållarämbetet

har beräknat merkostnaden för innevarande budgetår till 193 000 kronor.

Ämbetet framhåller, att man för innevarande budgetår räknat med ökade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bränslekostnader nied hänsyn till att eldning med ved måste ske i större utsträckning

på grund av minskad kol- och kokstilldelning.

Jh''P?Cjé7.nle'' Jag förordar> att det av riksmarskalksämbetet äskade beloppet 220 000

kronor anvisas för täckande av ifrågavarande brist och merkostnad och hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat II till liksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av .................... kronor 220 000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott.

Under en följd av år lia i riksstaten anvisats dels ett anslag till polis-, lys- och

renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott av 33 750 kronor, dels

ock ett förstärkningsanslag till samma ändamål, sorn, efter att tidigare ha

utgjort 34 750 kronor, för budgetåret 1943/44 höjts till 36 750 kronor. Därjämte

ha å tilläggsstater för budgetåren 1942/43 och 1943/44 under förevarande

anslagsrubrik anvisats 3 / 00 respektive 3 500 kronor till täckande av

uppkomna merkostnader för ifrågavarande ändamål, hänförande sig till

budgetåren 1941/42—1943/44.

I skrivelse den 27 oktober 1944 har riksmarskalksämbetet anfört, att under

budgetåret 1943/44 uppkommit en ytterligare merkostnad av 2 500 kronor.

Ämbetet har härvid åberopat en framställning från ståthållarämbetet på

Stockholms slott, enligt vilken merkostnaden hänför sig till inköp av alarmapparat

till komplettering av slottets brandskyddsanordningar, ökade kostnader

för belysningsmateriel samt inkallelser av personalen till beredskapstjänstgöring

i större omfattning än förut.

DePluZntS'' Jag U1Lstyrkei'' riksmarskalksämbetets framställning och hemställer alltså

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett anslag av....................kronor 2 500.

[3 ] 7. Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 ävensom i 1942 och

1944 års statsverkspropositioner anvisade riksdagen sammanlagt 352 500

kronor tili vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, avseende uppförande

och förbättring av personalbostäder vid Drottningholms kungsgård.

Enligt den plan, som låg till grund för ifrågavarande byggnadsarbeten, skulle

för de anvisade medlen iordningställas arbetarbostäder örn tillhopa 76 eld
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

städer. Detta skulle ske genom uppförande av feni nybyggnader saint ombyggnad

av tre äldre byggnader, benämnda Smedjegården, Orangeriet och

Pagebyggnaden.

I skrivelse den 7 december 1944 har riksmarskalksämbetet, med åberopande

av en från ståthållarämbetet på Drottningholms slott inkommen framställning,

hemställt om äskande av ett anslag å 12 000 kronor till täckande av

vissa ytterligare kostnader för ombyggnad av Orangeriet. Stathallarämbetet

har i sin nämnda framställning anfört i huvudsak följande.

Ombyggnaden av Orangeriet omfattade enligt planen 3 lägenheter om 2

rum och kök, 4 enkelrum med gemensamt kök och matvrå, samt 1 badrum.

Byggnaden innehölle dessutom kontor samt bostad örn 4 rum och kök för

trädgårdsdirektören, vilka utrymmen emellertid endast beträffande värme-,

vatten- och avloppsledningar berördes av ifrågavarande ombyggnadsplan.

Emellertid hade det vid av slotlsarkitekten Ivar Tengbom företagen närmare

undersökning samt vid utarbetandet av ritningarna för Orangeriets ombyggnad

visat sig, alt även sistnämnda utrymmen inom byggnaden vore i stort

behov av en genomgripande restaurering. Ståthållarämbetet hade ansett det

riktigt, att detta arbete utfördes samtidigt med den övriga ombyggnaden av

Orangeriet. I samråd med ståthållarämbetet hade byggnadsstyrelsen infordrat

anbud å en fullständig ombyggnad av Orangeriet. Volymen för hela byggnaden

utgjorde 2 500 m3, varav trädgårdsdirektörens kontor och lägenhet

upploge 850 m3 eller ungefär en tredjedel av hela volymen. Med ledning härav

beräknades kostnaderna för den del av ombyggnaden, som skulle bestridas

av de redan anvisade, till byggnadsstyrelsens förfogande stående medlen,

till 73 000 kronor, medan på ståthållarämbetet skulle komma en kostnad av

29 400 kronor eller i runt tal 30 000 kronor. I skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 18 oktober 1943 hade därefter ståthållarämbetet hemställt, att^ arbetena

för iståndsättande av nämnda utrymmen åt trädgårdsdirektören måtte komma

till utförande samtidigt med de ombyggnadsarbeten i övrigt, som byggnadsstyrelsen

komme att verkställa å ifrågavarande byggnad. Ståthållarämbetet,

som upptagit ett belopp av 18 000 kronor till ifrågavarande arbeten i

.slottsstaten för budgetåret 1944/45, hade avsett att upptaga återstående

12 000 kronor i nästkommande budgetårs slatförslag.

Byggnadsstyrelsen hade den 30 november 1944 meddelat, att ombyggnadsarbetena

inom Orangeribyggnaden slutförts, samt hemställt örn ersättning för

förskotterade kostnader med sammanlagt 30 000 kronor.

Till följd av den av 1944 års riksdag beslutade omläggningen av fastighetsredovisningen

för de kungl, slotten, vilken omläggning vid tiden för ifrågavarande

arbetens planerande icke av ståthållarämbetet kunnat förutses, hade

ståthållarämbetet icke längre möjlighet att över slottsstaten för budgetåret

1945/46 begära medel till täckande av återstående kostnader för ifrågavarande

ombyggnadsarbeten.

På grund av vad i ärendet blivit upplyst, förordar jag, att ett belopp av Departement»

12 000 kronor anvisas till täckande av återstående kostnad för ifrågavarande chefenombyggnadsföretag.

Beloppet synes lämpligen höra äskas på tilläggsstat för

det löpande budgetåret, .lag får alltså hemställa, ali Kungl. Maj:! måtte föreslå

riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms

slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett anslag av .................. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari /945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt

anför därvid följande.

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

[1.] 6. Statens rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning,

reservationsanslag. Till inredning och utrustning av den från och med den

1 januari 1945 nyinrättade rättsläkarstationen i Stockholm anvisade 1944

års riksdag ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 22 november 1941 har förestån daren

för rättsläkarstationen — under hänvisning till att tidigare verkställda

beräkningar av engångskostnaderna för stationens inredning och utrustning

i stort sett grundat sig på vid årsskiftet 1941/42 gällande priser — anmält,

alt det anvisade beloppet på grund av sedermera inträffade prisstegringar

icke täckte kostnaderna för den utrustning, vartill anslaget avsetts. Enligt

en vid skrivelsen fogad översikt lia sålunda utrustningskoslnaderna på grundval

av verkställda inköp och beställningar samt infordrade offerter numera

uppskattats till 35 008 kronor eller i runt tal 15 000 kronor mer än vad som

ursprungligen beräknats. Härjämte lia, enligt vad föreståndaren för rättsläkarstationen

vidare meddelar, verkställts vissa tidigare icke beräknade inredningsarbeten

lill en kostnad av 900 kronor. Sammanlagt skulle sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ib Kungl, Maj.ts proposition nr 2.

erfordras ytterligare (15 000 + 900) 15 900 kronor tor ifrågavarande ändamål.

Under åberopande härav har medicinalstyrelsen i salvelse den 27 november

1944 hemställt, att ytterligare 15 900 kronor anvisas till inredning och

utrustning av rättsläkarstationen.

Departements- Ifrågavarande utrustning torde lili större delen vara nödvändig för uppechefen.

hållande av rättsläkarstationens verksamhet. Det av medicinalstyrelsen begärda

tilläggsanslaget synes emellertid kunna något begränsas, förslagsvis

till 12 000 kronor. Då stationen redan trätt i verksamhet, bör detta belopp

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

.Tåg hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens rått slåkar stat ion i Stockholm: Inredning och

utrustning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 12 000.

F. Uppfostringsanstalterna.

[2.] 2 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.

Sedan 1941 års riksdag till uppförande av en ny ladugårdsbyggnad

vid statens uppfostringsanstalt å Bona å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag (B) av 85 000 kronor,

medgav 1944 års riksdag, att anslaget, som tidigare icke kunnat ställas

till Bonastyrelsens förfogande, finge tagas i anspråk oberoende av de för

dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna samt anvisade därutöver å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av

08 000 kronor. För ändamålet anslogs sålunda sammanlagt (85 000 + 68 000)

153 000 kronor (jfr prop. nr 2/1944 bilaga 2, punkt 3). Genom beslut den 18

februari 1944 anbefallde Kungl. Majit styrelsen för uppfostringsanstalten att

med anlitande av ifrågavarande båda anslag låta uppföra en ny ladugårdsbyggnad

vid anstalten i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare i sådant

hänseende framlagt förslag.

I skrivelse den 19 augusti 1944 har styrelsen för Bonaanstalten hemställt

att ytterligare medel måtte ställas till förfogande för ifrågavarande byggnadsföretag.

I skrivelsen anföres bland annat:

Ettel infordrande av entreprenadanbud å bygget visade det sig---, att

samtliga anbud överskredo det tillgängliga beloppet. Styrelsen upptog därför

med vissa av anbudsgivarna förhandlingar i ändamål att erhålla lägre anbud.

Endast genom att undantaga vissa arbeten till utförande genom anstaltens

egen arbetskraft och till låg kostnad blev det möjligt för styrelsen att

rörande arbetets huvuddel avsluta entreprenadkontrakt — ---. Entrepre
nadsumman

uppgår till 123 000 kronor. För av anslaget återstående 30 000

kronor skall av anstalten tillhandahållas virke, beräknat till 20 000 kronor,

byggas gödselstad, beräknad till 5 000 kronor, utföras smides- och målningsarbeten,

beräknade lill 3 000 kronor, samt gäldas kostnader för kontrollant
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

skap, ritningar m. m. 2 000 kronor. För oförutsedda utgifter kunde överhuvud

taget icke avsättas något belopp.

Under arbetets gång — det har numera fortskridit så långt att takstolarna

äro resta — meddelade den av styrelsen för bygget utsedde kontrollanten,

ingenjören Rune Bergman i Linköping, att den såsom taktäckningsmaterial

avsedda cementfiberplattan (s. k. celent), vilken under innevarande kristid

ersatt en asbestcementplatta (s. k. eternit), enligt på den senaste tiden

gjorda erfarenheter visat sig undermålig. Kontrollanten ansåg sig därför böra

föreslå att celenten utbyttes mot etemit, som helt nyligen åter kommit

i marknaden.

Sedan styrelsen i denna fråga rådfört sig med ytterligare experter och dessa

varnat för användningen av celent samt intygat eternitens goda egenskaper,

fann styrelsen med hänsyn till byggnadens framtida bestånd angeläget

att i stället för celent föreskriva eternit som taktäckningsmaterial.

Enär emellertid etemit ställer sig väsentligt dyrare än celent, hade styrelsen

att jämlikt stadgande i entreprenadkontraktet träffa särskild överenskommelse

med entreprenören om ifrågavarande förändring. Efter förhandlingar

fastställdes det entreprenören tillkommande tillägget till entreprenadsumman

till 4 500 kronor. För denna summa behövdes sålunda tillägg till det för

uppförande av ladugården beviljade anslaget.

Vidare har det visat sig att det för kontrollantskap, ritningar m. m. avsedda

beloppet 2 000 kronor är för lågt beräknat. De verkliga kostnaderna härför

torde komma att uppgå till i runt tal 3 500 kronor, sålunda 1 500 kronor

högre än det belopp, vartill anslaget förslår.

På grund av det anförda har styrelsen — med reservation för eventuellt

uppkommande ytterligare kostnadsökningar —- hemställt, att Kungl. Majit

måtte föranstalta därom att för uppförande av den nya ladugårdsbyggnaden

vid anstalten måtte — utöver redan anvisat belopp, 153 000 kronor —

lill styrelsens förfogande ställas ett belopp av 6 000 kronor.

Med hänsyn lill vad i ärendet upplysts har jag ej funnit anledning till Departement»

erinran mot Bonastyrelsens hemställan. Medel för ändamålet torde böra an- ''lovisas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

.Tåg får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt ä Hona: Ny ladugårdsbyggnad

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 6 000.

G. Diverse.

[3.] 8. Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Delta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

225 000 kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av

16 400 kronor. De utredningsarbeten som igångsatts eller fullföljts under innevarande

budgetår lia emellertid medfört .större utgifter än som beräknats i

statsverkspropositionen lill 1944 års riksdag, lin överslagsberäkning har givit

vid handen, att utgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till örn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Monts proposition nr 2.

kring 316 000 kronor. Med hänsyn härtill torde det nuvarande anslaget vara

i behov av förstärkning med 75 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stefan Stiernstedt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdeparte.mentsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] Utrikesdepartementet: Omkostnader. Enligt den av Kungl. Majit

genom beslut den 30 juni 1944 för utrikesdepartementet fastställda omkostnadsstaten

må under innevarande budgetår för chiffreringsmateriel användas

ett belopp av högst 10 000 kronor. Såsom framhålles i statsverkspropositionen,

har den alltjämt stegrade chiffreringsverksamheten medfört en fortgående

ökning av kostnaderna för reparation och ersättning av den chiffreringsmateriel,

som efter det nu pågående krigets utbrott anskaffats såväl för

departementet som för beskickningar och konsulat. Det i omkostnadsstaten

för bestridande av dessa kostnader beräknade beloppet har lill följd härav

visat sig vara otillräckligt, och för innevarande budgetår beräknas ytterligare

omkring 10 000 kronor komma att erfordras. Därest riksdagen ej har

något att erinra däremot, torde fulslag angående bemyndigande att med

högst 10 000 kronor överskrida ifrågavarande anslagspost framdeles få föreläggas

Kungl. Majit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär

personal ni. m. I staten för detta anslag, som å riksstaten för innevarande

budgetår uppförts med 3 755 000 kronor, har deri under anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

upptagna delposten till prisutjämningstillägg uppförts med 150 000 kronor.

Denna delpost är till beloppet bestämd.

I statsverkspropositionen framhålles, att det för prisutjämningstillägg anvisade

beloppet under nästinstundande budgetår icke kommer att vara tillräckligt

för bestridande av därför avsedda utgifter, främst på grund av den

i ett flertal länder stigande prisnivån. På samma sätt kommer redan under

innevarande budgetår det i avlöningsstaten för ändamålet anvisade beloppet

att vara otillräckligt. För att de krav på lönetillägg, som redan föreligga

eller som beräknas framkomma och av vilka flertalet icke torde kunna avvisas,

skola kunna tillgodoses, är en förstärkning av delposten erforderlig.

Enligt uppgjorda beräkningar torde omkring 50 000 kronor komma att behövas

för ändamålet, och jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär personal,

tjänstgörande utom riket, under anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

upptagna delposten till prisutjämningstillägg må under

budgetåret 1944/45 överskridas med högst 50 000 kronor.

[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål

uppfört ett reservationsanslag av 843 000 kronor.

I ett flertal länder har, såsom framhålles i statsverkspropositionen, den

alltjämt stigande prisnivån nödvändiggjort lönetillägg till utrikesförvaltningens

tjänstemän, ökningar hava sålunda föreslagits i fråga om samtliga de

anslags- eller delposter till prisutjämningstillägg, med vilka tillfälliga höjningar

i lönenivån avsetts skola möjliggöras. För den ordinarie diplomatiska

och konsulära personalen har dessutom, såsom nämnts under nästföregående

punkt, en förstärkning av delposten till prisutjämningstillägg redan under

löpande budgetår befunnits ofrånkomlig. Vad anslaget till avlöningar avskrivbiträden

vid beskickningar och konsulat beträffar, framhålles därjämte

i statsverkspropositionen, hurusom återupprättandet och utbyggandet av vissa

beskickningar kommer att medföra ökad belastning av nu ifrågavarande anslag.

Båda dessa omständigheter göra sig gällande redan under innevarande

budgetår, och en förstärkning av anslaget har till följd därav visat sig nödvändig.

Enligt verkställda beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 15

belopp av 60 000 kronor, och jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen.

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 60 000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[4.] 4. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För

bestridande av kostnaderna för svenska röda korsdelegater för handhavande

av hjälpen till Greklands befolkning hava hittills beviljats sammanlagt

700 000 kronor, nämligen dels, såsom på sin tid i föreskriven ordning anmälts

för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr 153/1943)

ett reservationsanslag av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts för riksdagen,

enligt Kungl. Majits beslut den 29 juli 1943 ett belopp av 200 000

kronor från anslaget för oförutsedda utgifter, dels ock å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944) ett

reservationsanslag av 250 000 kronor.

Kostnaderna för delegaterna hava av de sålunda anvisade medlen bestritts

genom överstyrelsen för Svenska röda korset. Enligt överstyrelsens beräkningar

uppgår den genomsnittliga månadskostnaden för delegaterna för närvarande

till omkring 45 000 kronor, överstyrelsen har därjämte i skrivelse

till utrikesdepartementet den 10 oktober 1944 anmält, att den till nämnda

dag utöver erhållna statsmedel för ändamålet utbetalat omkring 150 000 kronor.

Med hänsyn härtill och då den svenska röda korsdelegationen tills vidare

fortsätter sin verksamhet i Grekland, får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 450 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt be''

agar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet.

Tord Hagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

17

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms'' slott den 4

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 2, 5 och 6 vore av

den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande

framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

C. Försvarskraf terna.

Försvarsstaben.

[1.] 5 a. Försvarsstaben: Teknisk utrustning m. ni. för försvarsstabens

fotoanstalt, reservationsanslag. I enlighet med i propositionen 1944: 174 framlagt

förslag bär riksdagen (skr. 1944: 383) medgivit, att i Svea livgardes

kasernetablissement må anordnas lokaler för försvarsstabens fotoanstalt med

anlitande av investeringsanslaget för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Kungl. Majit har uppdragit åt arméns fortifikationsförvaltning att inkomma

med förslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten. Dylikt

förslag bär inkommit den 22 december 1944 och är för närvarande föremål

för Kungl. Majlis prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Alaj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Utöver i propositionen upptagna byggnadskostnader anmäldes däri (s. 10

och 11) jämväl medelsbehov för lös specialinredning, 37 000 kronor, och teknisk

utrustning, 115 000 kronor. I fråga örn anstaltens behov av teknisk utrustning

hade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 27 augusti 1943

framhållit, att anstaltens nuvarande tekniska utrustning i flera avseenden

vore ofullständig och delvis föråldrad. Sålunda saknades i flera fall erforderlig

materiel för de olika arbetsuppgifter, vilka tillkomme anstalten. Framför

allt gällde detta utbildningsarbetet och vissa delar av laboratorietjänsten,

såsom arkivfotografering, reproduktion av större original — exempelvis kartor

m. fl. dokument av hemlig natur — mekanisk bildtriangulering, optisk

prövning av kamerors objektiv och slutare samt försöksverksamheten för

utveckling av fotografien i fält. För egen del anförde jag, att jag blivit övertygad

örn nödvändigheten att fotoanstalten försåges med ändamålsenlig utrustning,

varför i och för sig intet från min sida vore att erinra mot att medel

i skälig omfattning ställdes till förfogande. För det dåvarande syntes

dock icke erforderligt att taga ställning till denna fråga.

I skrivelse den 22 november 1944 har tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben

upptagit frågan örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål

och därvid anfört i huvudsak följande.

Av det för teknisk utrustning tidigare anmälda medelsbehovet av 115 000

kronor erfordrades 80 000 kronor för anskaffning av den mest oumbärliga

utrustningen för fotografiska och fotogrammetriska ändamål, medan övriga

35 000 kronor beräknats för anskaffning av viss optisk materiel, som ej oundgängligen

erfordrades under år 1945. Den fotografiska och fotogrammetriska

utrustningen borde i viss omfattning beställas inom den närmaste tiden för

att leveranserna skulle kunna fullgöras samtidigt med att de nya lokalerna

färdigställdes. Av kostnadssumman 80 000 kronor syntes dock högst 25 000

kronor behöva disponeras i början av år 1945 och återstoden 55 000 kronor

först omkring den 1 juli 1945. Specialinredningen måste i flera fall installeras

redan under pågående byggnadsarbeten, varför avtal om leverans snarast

borde träffas. Det härför erforderliga beloppet, 37 000 kronor, syntes därför

behöva disponeras snarast möjligt efter den 1 januari 1945.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för fotoanstaltens nya lokaler

erfordras viss specialinredning och teknisk utrustning, för vilka ändamål

med hänsyn till deras natur medel icke upptagits i de beräknade kostnaderna

för anordnande av lokaler för anstalten. En del av denna inredning och

utrustning bör installeras samtidigt med att lokalerna iordningställas, varför

materielen bör beställas i god tid och medel i viss utsträckning stå till

förfogande för likvider redan under byggnadsarbetets gång. Såsom i det

föregående anförts är förslag till byggnadsarbetenas utförande för närvarande

beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Byggnadsarbetena beräknas

komma att igångsättas snarast möjligt efter det beslut föreligger så att huvuddelen

av arbetena kan utföras under första halvåret 1945. Med hänsyn

härtill böra medel för inredning och utrustning stå till förfogade redan under

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

19

innevarande budgetår. Jag upptager därför i detta sammanhang frågan örn

anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. Det nu framlagda förslaget

till anskaffning av specialinredning och teknisk utrustning finner jag mig

kunna tillstyrka. De beräknade kostnaderna (80 000 + 37 000=) 117 000

kronor ge mig icke anledning till erinran; dock bör beloppet avrundas till

115 000 kronor. Beräknade efter prisläget den 1 juli 1941 uppgå kostnaderna

till omkring 90 000 kronor, vilket belopp bör belasta den för försvarets

utbyggande under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Vad beträffar de återstående kostnaderna för materielanskaffning — beräknade

till 35 000 kronor — ifrågasätter jag om särskild medelsanvisning

härför är erforderlig. I den mån medel för ändamålet prövas vara oundgängligen

erforderliga, bör övervägas, om icke kostnaderna genom att fördelas

över en längre tidsperiod kunna bestridas inom ramen för de medel,

som under försvarsstabens omkostnadsstat normalt stå till förfogande för inventarieanskaffning

och för fotoanstaltens verksamhet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Teknisk utrustning m. m. för försvarsstabens

fotoanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 115 000.

Armén.

Tygmateriel m. m.

[2.] 41 a. Armén: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning,

reservationsanslag. Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln,

punkt 56) har jag hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 800 000 kronor. Jag har

tillika (punkt 55) förordat, att detta belopp intill 4 500 000 kronor måtte få

tagas i anspråk för anskaffning av viss principiellt ny tygmateriel, särskilt artillerimateriel

med koncentrerad eldkraft, infanterikanoner och pansarbekämpningsmateriel.

I anslutning därtill har jag emellertid framhållit, att återstoden

av det i angivna sammanhang såsom minimum betecknade medelsbehovet

för dylik materiel, 4 500 000 kronor, borde i enlighet med de principer,

som av mig angåvos vid anmälan av 1944 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 5 och 13) och för vilka en närmare redogörelse lämnats

under fjärde huvudtiteln för innevarande år, bestridas av medel, anvisade

utanför femårsplanens kostnadsram. Det sålunda återstående beloppet

synes mig lämpligen böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad i statsverkspropositionen samt bär anförts får

jag alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Armén: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 4 500 000.

Marinen.

Sjukvård.

[3.] 67 a. Marinen: Forskning på dykeri- och ubåtshygienens områden,

reservationsanslag. I gemensam skrivelse den 9 december 1944 ha försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och marinförvaltningen gjort

framställning om anvisande av medel för forskning på dykeri- och ubåtshygienens

områden. Ämbetsverken ha därvid åberopat en promemoria den

24 maj 1944 av tjf marinöverläkaren, däri denne framhållit, hurusom de senare

årens erfarenheter från ubåtsvapnet och marinens dykeriväsende understrukit

det stora behovet av vetenskaplig forskning på nämnda områden,

samt vidare anfört i huvudsak följande.

En del försök och utredningar hade utförts genom iriarinförvaltningens

och marinöverläkarens försorg och påginge alltjämt på detta område, såsom

bland annat försök med förbättrad dykerimateriel jämte försök med användning

av syntesgas vid dykning. Ännu återstode emellertid omfattande

undersökningar och försök, företrädesvis av medicinsk-fysiologisk art. För

att möjliggöra dessa erfordrades anskaffning av viss specialmateriel, modernisering

och komplettering av viss redan förefintlig utrustning samt medel

för bestridande av vissa med undersökningarna förenade driftskostnader.

De sammanlagda kostnaderna för genomförandet av försöken beräknades

uppgå till ca 25 000 kronor samt syntes — i den mån förhållandena nu

kunde överblickas — vara av engångsnatur. Även om nu aktuella problem

och frågeställningar kunde lösas inom ramen av dessa kostnader, syntes

dock en fortlöpande forskning på det angivna området komma att bliva

nödvändig.

Angående ändamålet med ifrågavarande forskning och förutsättningarna

för att densamma skall kunna på lämpligt sätt bedrivas ha ämbetsverken

anfört i huvudsak följande.

De senaste årens utveckling inom marinens dykeriväsen hade medfört, att

djupgränsen för dykning med mjuk dykardräkt i snabbt tempo flyttats mot

allt större djup. För närvarande utbildades dykare till nedstigning till ett

djup av 70 meter, och enstaka försöksdykningar på 86 meter hade utförts

sommaren 1944.

Allt egentligt bärgningsarbete vore synnerligen vanskligt eller helt otänkbart

på de största djup, vartill våra dykare redan nu kunde nedstiga. Man

skulle därför kunna ifrågasätta den praktiska nyttan av att ytterligare utsträcka

dykdjupet. Denna nytta sammanhängde emellertid främst med problemet

räddning från sjunken ubåt. Den räddningsanordning, till vilken man för

närvarande ställde de största förhoppningarna, den s. k. räddningsklockan,

förutsatte nämligen, att en dykare skulle kunna gå ned till ubåten och där

koppla räddningsklockans s. k. nedhalarvvire. Varje ytterligare djupmeter,

vartill dykaren kunde nedstiga, ökade därigenom ubåtspersonalens utsikt till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 2.

21

räddning. På de stora djupen, på vilka en modern ubåt kunde utstå trycket,

hade ett individuellt räddningsförsök små eller inga utsikter att lyckas. Även

om intet verkligt räddningsarbete kunde utföras på de maximala djupen,

vore dock rekognosceringar på havsbotten, okulärbesiktningar av vrak, återfinnandet

av sjunkna torpeder etc. viktiga arbetsuppgifter för en dykare och

motiverade i och för sig försöken att ytterligare utsträcka dvkdjupet. Slutligen

borde framhållas, att de undersökningar och prov, som avsåges att utföras,

avsåge att höja effektiviteten och säkerheten hos redan förefintliga

apparater och metoder vid arbeten även på smärre djup.

För att framgångsrikt kunna utnyttja djupdykningens möjligheter vore

det nödvändigt, att den tekniska forskningen samordnades med en medicinsk

sådan. Dykning på större djup medförde nämligen allvarliga problem av fysiologisk

natur, varav många ännu vore att betrakta såsom olösta. Dykmedicinsk

forskning hade hittills bedrivits företrädesvis utomlands, medan man

i Sverige — framförallt på grund av bristande materiella resurser — måst

nöja sig med att hjälpligt söka tillgodogöra sig och praktiskt pröva de utländska

resultaten, sådana de framginge av litteraturen. Det innebure givetvis

en avsevärd olägenhet att nödgas basera dykningarna på enbart teoretiskt

underlag, örn vars vetenskapliga värde och riskfrihet man dessutom icke

kunnat förvissa sig. Under de senaste åren hade för övrigt på grund av kriget

och avspärrningen någon vetenskaplig litteratur i ämnet överhuvud taget

icke stått att erhålla. Mycket av de nya forskningsresultat, vilka man antagligen

nått utomlands, bevarades också numera som krigshemligheter. Slutligen

hade på sista åren, trots begränsade möjligheter, det svenska dvkeriväsendet

gjort sådana framsteg, att man, såvitt känt, på vissa områden till

och med nått längre än utlandet och — om en ytterligare, mycket önskvärd

utveckling skulle bliva möjlig — nu måste gå egna, förut helt oprövade

vägar.

Ämbetsverken ha vidare lämnat en redogörelse för de problem, som för

närvarande tarvade en snar lösning, av vilken redogörelse här i korthet återgives

följande.

Dykning med luft av vanlig sammansättning. Igångsatta

prov med att förkorta dykarnas uppehållstider i vattnet i samband med den

s. k. dekompressionen genom att i stället för i vattnet utföra denna i rekompressionskammare

ombord på dykerifartyget hade givit mycket uppmuntrande

resultat men måste, innan de nya tids- och materialbesparande

metoderna anbefalldes till praktiskt bruk, underkastas en mera ingående

vetenskaplig granskning. Verkan av vissa i luften ingående gaser (särskilt

kväve, kolsyra och syre) vid höga tryck vore synnerligen betydelsefull men

delvis ännu outforskad.

Dykning med syntesgaser. Möjligheten att avsevärt utsträcka

dykdjupsgränsen utöver redan nådda 80 meter vore synnerligen begränsad,

så länge dykaren andades luft av vanlig sammansättning. De moment, som

därvid verkade försvårande, vöre framförallt luftens ökade täthet med därigenom

ökat andningsmotstånd vid höga tryck samt viss gil Iverkan hos kväve

och syre. I Nordamerika hade man med utomordentliga resultat utbytt luften

mot en helium-syrgas-blandning. Dykning med mjuk dykardräkt hade därigenom

blivit praktiskt möjlig ned lill 150 meters djup. Nyligen hade av ingenjör

Arne Zetterström angivits en betydelse full metod, enligt vilken vätgas kunde

användas vid djupdykning utan alt explosionsrisk förelåge. Marinen hade

skyndsamt upptagit denna metod lill prövning. Metoden i fråga, å vilken stora

förväntningar ställdes, hade dock medfört en rad ytterligare problem, som

måste lösas genom ytterligare forskningar, såsom mättnings- och avmätt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningstider i kroppsvävnaderna med merta gaser, såsom kväve och väte, samt

dessa gasers s. k. narkosverkan; uppstigning med och utan rekompression vid

varierande expositionstider, gasblandningar och tryck; individuell känslighet

för dykarsjuka, beroende på konstitution, alkalireserv o. s. v.; andningsluftens

kolsyrehalt i arbete och vila vid olika ventilationsprinciper; andningsmotståndet

vid vissa gassammansättningar och tryck; syrets inverkan vid höga

tryck; intrapulmonalt övertryck; värmebortledning genom andningsgas och

kläder; hörsel och talförmåga på stora djup.

Vissa ubåts medicin ska problem borde lämpligen studeras i anslutning

till de antydda dykmedicinska forskningarna och delvis med hjälp av

samma apparatur. Här avsåges bland annat frågan örn risken dels för syrgas-

och kolsyreförgiftning vid användning av andningsapparater för räddning

från sjunken ubåt, dels för illamående vid övergång från kolsyre- till

syrgasrik luft, andningsmotståndet i andningsapparat vid varierande tryck

m. m. Under de sistförflutna tio åren, varunder metoden utstigning ur ubåt

övats med hjälp av andningsapparat, hade flera olyckstillbud samt jämväl ett

antal dödsolyckor förekommit. Orsakerna därtill hade ej med säkerhet kunnat

fastställas. Såsom eventuella orsaker hade bland andra följande förhållanden

ifrågasatts: för stort andningsmotstånd på grund av för tröga ventiler,

kolsyreförgiftning på grund av dålig dynamisk verkan hos absorbtionsmedlet,

syrebristen. Fortsatta systematiska undersökningar av hithörande frågor

vore sålunda nödvändiga.

I fråga örn kostnaderna för verksamheten har ämbetsverken vidare anfört.

Undersökningarna krävde omfattande resurser av personell, teknisk och

ekonomisk art. Vad personalen beträffade förfogade marinen själv över vetenskapligt,

medicinskt och tekniskt högt kvalificerade krafter, vilka självständigt

eller i samarbete med olika vetenskapliga institutioner kunde fullfölja

det ovan skisserade forskningsprogrammet. Vad däremot anginge apparaturen

förfogade marinen över sådan endast i viss utsträckning. En å Stockholms

örlogsvarv befintlig större tryckkammare, som anskaffats för annat

ändamål, kunde efter vissa ändringsarbeten användas även för här avsett ändamål.

Försök, som av tekniska skäl ej kunde utföras i denna tryckkammare,

syntes lämpligen böra förläggas till något av flottans båda dykeri- och bärgningsfartyg,

där också de slutliga, praktiska prövningarna av vunna resultat

borde äga rum. Viss annan apparatur, såsom gasmängdmätare, gasanalysapparater

och diverse armatur m. m., måste även nyanskaffas. En del av undersökningarna

beträffande andningsapparater borde förläggas till den nyligen

färdiga, 20 meter höga övningsdyktanken å örlogsvarvet i Karlskrona.

Slutligen vore vissa, icke obetydliga driftskostnader förenade med försöken,

såsom kostnader för gasblandningar och analysmateriel samt ersättningar och

premier åt dykare vid experimentdykningar. Ersättningar vid experimentdykningar

vöre dock ej avsedda att utgå till annan personal än sådan som

jämlikt gällande bestämmelser vore berättigad därtill.

Kostnaderna hade beräknats uppgå till följande belopp:

1. Ändring av tryckkammare, så att fysiologiska undersök
ningar

kunna företagas å dykare under tryck ........ kronor 5 000

2. Anskaffning av gasanalysatorer, gasmängdmätare och di
verse

armatur .................................... » 10 000

3. Materielanskaffning för provningar ombord å bärgnings
fartyg

..... » 3 000

4. Materielförbrukning, dykararvoden, resor, traktamenten

m. m........................................... » 7 000

Summa kronor 25 000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

23

Erforderliga jämkningar borde få företagas i specifikationen.

Ämbetsverken förutsatte att marinförvaltningen i samråd med försvarets

sjukvårdsförvaltning skulle leda och svara för försöken.

Under åberopande av vad sålunda anförts ha ämbetsverken hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till dykeri- och ubåtshygienisk forskning

å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 kronor.

Arbetet på dykeriteknikens område har systematiskt inriktats på att möj- Departementsliggöra

nedstigning till större vattendjup. Redan med användning av hittills c e en''

tillämpade metoder ha enligt det föregående nåtts goda resultat. Genom att

tillföra dykaren syntesgaser i stället för vanlig andningsluft synes det vara

möjligt att uppnå ännu större vattendjup. Vid prov som nyligen företagits

med den av ingenjören Zetterström utarbetade metoden för dykning med

vätgasblandning har, såsom i dagspressen redan meddelats, uppnåtts ett

djup av omkring 110 meter mot förut maximalt 86 meter. Ur synpunkten av

effektivt dykeriarbete äro dylika djupdykningar främst av betydelse såtillvida,

att därvid gjorda rön och iakttagelser kunna användas för att göra

arbetet på mera normala djup säkrare. Av mycket stort intresse äro emellertid

dessa djupdykningar i den mån de kunna öka möjligheterna att rädda

människoliv vid ubåtskatastrofer.

Med hänsyn härtill vill jag förorda bifall till föreliggande framställning,

som innebär, att de problem av teknisk och medicinsk-fysiologisk art som

uppstå i samband med dykeri- och ubåtstjänsten bliva föremål för fortsatta

vetenskapliga undersökningar. Kostnadsberäkningarna ha icke givit mig

anledning till erinran. Enligt vad jag under hand inhämtat avser den i kostnadssammanställningen

upptagna posten å 7 000 kronor kostnader för gasförbrukning,

ersättningar utöver vanlig dykeriersättning för de större risker

som äro förbundna med försöksverksamheten samt ersättning för resor och

traktamenten åt utomstående sakkunnig expertis m. m. Det erforderliga anslagsbeloppet,

25 000 kronor, bör inräknas i kostnadsramen för försvarets

utbyggande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Forskning på dykeri- och ubåtshygienens

områden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 25 000.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[4.] 83 a. Marinen: Merkostnader för anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,

reservationsanslag. Till viss anskaffning genom inhemsk tillverkning

på licens, som förvärvats från utlandet, av motorer för motor torp edbåtar

ha under åren 1940 och 1941 anvisats tillhopa 8 450 000 kronor från veder
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

böiliga förskottsanslag till engangsutgifter. Tillverkningen av motorerna har

av marinförvaltningen anförtrotts aktiebolaget Atlas Diesel enligt ett med bolaget

upprättat kontrakt. I skrivelser den 27 november 1942 och den 20 januari

1943 anmälde marinförvaltningen, att vissa merkostnader uppkommit

vid tillverkningen. Dessa merkostnader hade sin grund i utformningen av

kontraktsbestämmelserna, som icke gjort det möjligt att på förhand fixera

alla kostnader. Enligt kontraktet skulle tillverkningspriset justeras efter s. k.

glidande prisskala. Pa priset inverkade även av marinförvaltningen föreskrivna

konstruklionsändringar. Vidare ägde bolaget rätt till ersättning för

merkostnader som förorsakats av att vissa underleveranser ej kunnat erhållas

fran utlandet. Slutligen skulle enligt kontraktet vissa nödvändiga kosina

dex, såsom för anskaffning av tillverkningsverktyg, garantiprovisioner,

bränsle och smörjolja för provning av motorerna samt översättning och

komplettering av ritningar, gäldas av marinförvaltningen »på bok och räkning».

Marinförvaltningen beräknade överslagsvis medelsbehovet för täckande

av merkostnaderna till 1 565 000 kronor enligt angiven specifikation.

I anledning av vad sålunda förekommit bemyndigade Kungl. Maj:t genom

beslut den 30 april 1943 marinförvaltningen att på grundval av den gjorda

överslagsberäkningen av uppkommande merkostnader fullfölja motortillverkningen.

Samtidigt uppdrogs åt marinförvaltningen att, då medel utöver tidigare

anvisade belopp om 8 450 000 kronor behövde tagas i anspråk, inkomma

med noggrant specificerad uppgift å meidtostnaderna.

I skrivelse den 30 september 1944 har marinförvaltningen nu återkommit

till frågan örn anvisande av medel till täckande av ifrågavarande merkostnader.

I skrivelsen har marinförvaltningen framlagt en kostnadstablå med

jämförande kostnadsberäkningar. Av denna tablå framgår, att merkostnaderna

nu beräknas uppgå till ytterligare 315 000 kronor utöver det belopp örn

1 565 000 kronor som tidigare anmäldes, eller sålunda tillhopa 1 880 000

kronor. I tablån har angivits, att vissa kostnadsbelopp nu låta sig beräkna

relativt tillförlitligt under det att andra ännu icke kunnat beräknas med

önskvärd noggrannhet. Till sistnämnda grupp ha hänförts utgifter för tillverkningsverktyg,

bränsle- och smörjolja samt prisstegringar.

Den största kostnadsökningen hänför sig till anskaffning av tillverkningsverktyg.

Härför beräknades ursprungligen 750 000 kronor. Till grund härför

lågo uppgifter från licensgivaren. Bolaget har framhållit, att det gällde en

tillverkning av så speciell art, att det icke varit möjligt att förutberäkna kostnaderna

för anskaffning av verktyg. Debiteringen av verktygen har skett enligt

i kontraktet angivna grunder, vilka före kontraktets ingående godkänts

av statens industrikommissions prisbyrå. Prisbyrån har jämväl, efter en nyligen

förekommen diskussion med bolaget om debiteringsgrunderna, meddelat

marinförvaltningen, att det syntes prisbyrån som om tillräckliga skäl

för ernående av fördelaktigare debiteringsgrunder än de redan avtalade icke

skulle kunna framföras mot bolaget. De förhållanden, som förelegat vid verktygstillverkningen

och för vilka marinförvaltningen närmare redogjort, ha

jämväl varit föremal för bedömning av särskild expert inom området, vilken

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

25

i uttalande till marinförvaltningen såsom sin åsikt framhållit, att någon anmärkning,

som kunde leda till för staten förmånligare pris, icke kunde framställas

mot de nu beräknade totalkostnaderna.

Marinförvaltningen har i skrivelsen vidare anfört, att vissa behållningar om

tillhopa 640 000 kronor uppkommit å två större anslag, som anvisats för

anskaffning av torpedbåtar och motorer till dylika m. m., nämligen å den

under reservationsanslaget 1938/39: IV.G.l till Försvarsberedskapens omedelbara

stärkande upptagna anslagsposten C.2 örn 2 800 000 till anskaffning

av motortorpedbåtar och å belopp om tillhopa 14 000 000 kronor som för

nybyggnader av motortorpedbåtar m. m. anvisats under anslag för budgetåren

1939/42 till Särskild fartygsanskaffning m. m., Flottans ersältningsbyggnad

samt Fartygsbyggnader för flottan. Då de angivna anslagen och

de medel, varå ifrågavarande merkostnader uppstått, hade avsetts för ändamål

av likartad natur, syntes det marinförvaltningen skäl föreligga att förenämnda

behållningar skulle få användas för täckande av dessa merkostnader.

Marinförvaltningen har, åberopande vad ämbetsverket sålunda och i övrigt

i skrivelsen anfört, hemställt, att Kungl. Majit måtte dels utverka medgivande

att omförmälda belopp örn 640 000 kronor finge disponeras för bestridande

av merkostnader för ifrågavarande anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,

dels ock föreslå riksdagen att för samma ändamål för innevarande

budgetår anvisa ett belopp av 1 240 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha å anskaffning genom in

hemsk tillverkning av motorer för motortorpedbåtar uppkommit vissa merkostnader

utöver de belopp örn tillhopa 8 450 000 kronor som för denna anskaffning

anvisats från förskottsanslag. Merkostnaderna hänföra sig, förutom

till prisstegringar — leveranskontraktet inrymmer klausul örn s. k. glidande

prisskala — huvudsakligen till vissa av tillverkningen föranledda utgifter,

för vilka tillverkaren, med hänsyn till svårigheterna att på förhand beräkna

deras storlek, betingat sig ersättning att gäldas »på bok och räkning». Redan

i november 1942 anmälde marinförvaltningen, att merkostnader skulle uppstå.

En undersökning som då företogs av möjligheterna att undvika merkostnader

genom begränsning av tillverkningen gav vid handen, att några fördelar

icke skulle vara att vinna genom att avbryta tillverkningen. Med hänsyn härtill

bemyndigades marinförvaltningen att fullfölja tillverkningen på grundval

av den beräkning av uppkommande merkostnader som då framlagts.

Den beräkning av merkostnadernas storlek, slutande å 1 880 000 kronor,

som marinförvaltningen nu verkställt, är icke exakt. Med hänsyn till förhållandena

vid beställningens utläggande utformades vissa ersättningsbestämmelser

i kontraktet på sådant sätt, att marinförvaltningen för sina beräkningar

är beroende av uppgifter från tillverkaren. Denne bar icke ansett sig ännu

kunna lämna definitiva dylika uppgifter. Då medel utöver de redan anvisade

komma att bliva erforderliga redan under innevarande budgetår, torde emel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lertid frågan om anvisande av anslag för täckande av merkostnaderna böra

upptagas i detta sammanhang.

Marinförvaltningen har föreslagit, att vissa besparingar örn tillhopa 640 000

kronor å äldre anslagsmedel, avsedda för likartade ändamål, skulle tagas i

anspråk för täckning av merkostnaderna. De anslag som här äro i fråga äro

reservationsanslaget 1938/39: IV. G. 1. Försvarsberedskapens omedelbara

stärkande, vilket jämlikt riksdagens medgivande (skr. 1942:396) får disponeras

jämväl efter utgången av budgetåret 1941/42, samt reservationsanslagen

för budgetåren 1939/42 till Särskild fartygsanskaffning m. m., Flottans

ersättningsbyggnad samt Får tygsbyggnader för flottan. Förefintliga medel å

sistnämnda tre anslag ingå i budgetredovisningen såsom reservationer i det

i riksstaten fortfarande uppförda anslaget Fartygsbyggnader för flottan.

Ifrågavarande besparingar äro av den natur att de rätteligen böra tillföras

det särskilda konto »Besparingar å äldre anvisningar», örn vars inrättande jag

erinrat i årets statsverksproposition vid anmälan av fråga örn anslaget till fartygsbyggnader

för flottan. Jag finner mig emellertid kunna tillstyrka, att

i detta fall de besparingar, varom här är fråga, utan att först tillföras kontot,

direkt användas för täckande av ifrågavarande merkostnader. Därest riksdagen

icke har något att erinra mot en dylik omdisposition av de anslag,

till vilka besparingarna hänföra sig, avser jag att framdeles återkomma till

denna fråga.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål i enlighet med marinförvaltningens beräkningar uppgå

till (1 880 000 — 640 000 =) 1 240 000 kronor. Då dessa beräkningar som

nämnts icke äro definitiva, är det icke uteslutet, att ytterligare merkostnader

kunna uppstå. Jag utgår från att till bestridande av dylika eventuellt uppkommande

merkostnader får anlitas förenämnda konto »Besparingar å äldre

anvisningar». Anslagsbeloppet torde såsom hänförande sig till äldre utgiftsändamål

icke böra inräknas i den för försvarets utbyggande under femårsperioden

1942/47 beräknade kostnadsramen.

Avslutningsvis vill jag framhålla, att denna anskaffning är en av de

åtgärder som av beredskapsskäl ansetts nödvändiga att vidtaga. I detta sammanhang

bör med beklagande konstateras, att tillverkningen av dessa motorer

krävt väsentligt längre tid än från början beräknades.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Merkostnader för anskaffning av motorer

för motortorpedbåtar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 1 240 000.

[5.] 89 b. Marinen: Av stridsmedlens utveckling betingad materieianskaffning,

reservationsanslag. Under punkt 2 i det föregående har jag hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Armén: Av stridsmedlens ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

veckling betingad materielanskaffning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor. Vid anmälan

av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 55) har jag närmare

utvecklat de grunder, etter vilka ifrågavarande anslag beräknats. Av

den därvid lämnade redogörelsen framgår, att jag för anskaffning av viss

materiel av principiellt ny art för armén tillstyrkt en medelsanvisning av

9 000 000 kronor, av vilket belopp hälften ansetts kunna bestridas inom ramen

för de för försvarsbeslutets genomförande beräknade anslagsmedlen.

Återstoden skulle i enlighet med de principer, som av mig angåvos vid anmälan

av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 5 och 13), bestridas

av medel anvisade utanför femårsplanens kostnadsram.

Även för marinens del föreligga framställningar om anvisande av medel

för anskaffning av materiel av principiellt ny typ, som icke kunnat förutses

i försvarsbeslutet. Det är de senare arens tekniska rön och erfarenheterna

från det pågående kriget som aktualiserat dessa medelsäskanden. Den sammanlagda

kostnaden för anskaffning av ifrågavarande materiel — minmateriel

av vissa nya typer, ekoradiomateriel, viss radioutrustning för ubåtar

m. m. — har beräknats till inemot 10 000 000 kronor. En medelsanvisning

för ändamålet av denna storleksordning synes mig icke kunna nu tillstyrkas.

En närmare undersökning har övertygat mig örn att de mest trängande kraven

kunna bliva tillgodosedda, däi-est 4 250 000 kronor ställas till förfogande.

En mindre del av detta belopp är avsedd för bestridande av kostnaderna

för vissa försök med principiellt ny torpedmateriel. Då det synts riktigast

att för bestridande av ifrågavarande kostnader i första hand utnyttja redan

anvisade anslagsmedel, har en närmare undersökning verkställts rörande

möjligheten att för ändamålet disponera sådana äldre medelsanvisningar.

Från marinförvaltningen har därvid upplysts, att under det inom försvarsbeslutets

kostnadsram upptagna reservationsanslaget till förstärkning av kustartilleriförsvaret

uppkommit besparingar å tillhopa omkring 850 000 kronor,

vilka beräknas icke komma att bliva erforderliga för sitt ursprungliga ändamål.

Till nedbringande av behovet av ny medelsanvisning synes vidare

kunna tagas i anspråk ett belopp av 900 000 kronor, som enligt anmälan av

marinförvaltningen icke längre erfordras för avsett ändamål — anskaffning

av minmateriel — och enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1942 icke må

utan Kungl. Maj:ts medgivande disponeras. Beloppet utgör del av det av

riksdagen (skr. 1941:57, punkt 6) å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget av 5 660 000 kronor till viss ytterligare

anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

Av det såsom ett minimum angivna medelsbehovet för här avsedd materiel

skulle således återstå (4 250 000 — 850 000 — 900 000 =) 2 500 000 kronor.

Då täckning för dessa medel icke synes kunna erhållas från anslag inom

försvarsbeslutets kostnadsram, lärer ifrågavarande belopp i enlighet med

förenämnda i 1944 års statsverksproposition angivna principer böra ställas

till förfogande i form av en särskild anslagsanvisning utanför försvarsbeslutets

kostnadsram. Beloppet bör, liksom motsvarande belopp för armén, alivi

sas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 2 500 000.

[6.] 89 c. Marinen: Viss eldrörsanskaffning, reservationsanslag. I skrivelse

den 26 augusti 1944 angående anslag för marinen för beredskapsändamål

för budgetåret 1944/45 m. m. har marinförvaltningen, bland annat,

gjort framställning om anskaffning av reservpjäser samt av reserveldrör och

eldrörsämnen till vissa pjästyper vid flottan och reserveldrör för flackbanepjäser

vid kustartilleriet. Som skäl har marinförvaltningen vad beträffar

anskaffningen av eldrör angivit huvudsakligast den förslitning av eldrör,

som föranletts av att skjututbildningen under rådande beredskapsförhållanden

varit av betydligt större omfattning än under normala fredsförhållanden. De

totala kostnaderna för anskaffningarna har marinförvaltningen beräknat till

2 426 000 kronor för flottans och 1 800 000 kronor för kustartilleriets del. Marinförvaltningen,

som ansett att de erforderliga anslagsmedlen borde fördelas

över flera budgetår, har hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas

1 213 000 kronor för anskaffning av artilleripjäser samt reserveldrör och eldrörsämnen

till vissa pjästyper vid flottan, med rätt för marinförvaltningen att

beställa materiel till en sammanlagd kostnad av högst 2 426 000 kronor, samt

600 000 kronor för anskaffning av reserveldrör för flackbanepjäser vid kustartilleriet,

med rätt att beställa dylik materiel till en sammanlagd kostnad av

högst 1 800 000 kronor.

Överbefälhavaren har den 16 oktober 1944 avgivit yttrande i ärendet.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att reserveldrör anskaffas för att ersätta

eldrör som i onormalt hög grad förslitits på grund av skjututbildningens

ökade omfattning under beredskapstiden. Enligt under hand inhämtade uppgifter

beräknar marinförvaltningen kostnaderna för dylik ersättningsanskaffning

till, sammanlagt för flottan och kustartilleriet, 4 620 000 kronor, därvid

hänsyn tagits jämväl till andra pjästyper än de med framställningen avsedda.

En dylik beräkning måste givetvis ske rent uppskattningsvis. Efter granskning

av marinförvaltningens beräkning har jag funnit mig icke kunna för

egen del för ändamålet förorda större medelsanvisning än 2 500 000 kronor,

vilket belopp bör äskas av riksdagen. Då medelsanvisningen betingas av beredskapsförhallandena,

bör beloppet icke inräknas i kostnadsramen för försvarets

utbyggande under femårsperioden 1942/47.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

att till Marinen: Viss eldrörsanskaffning å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 2 500 000.

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.

[7.] 133. Flygvapnet: Borttagande av rullbaneanläggning å flygfält i Trollhättan,

reservationsanslag. Med anlitande av medel, som av Kungl. Maj:t i

mars 1940 ställts till förfogande (proposition 1940 L: 48, riksdagens skrivelse

1940 L: 70), har under våren och sommaren 1940 utförts en 300 meter

lång hårdgård rullbana å Svenska aeroplan aktiebolagets flygfält vid Trollhättan.

I skrivelse den 14 december 1944 har flygförvaltningen gjort framställning

örn medel till borttagande av denna bana och därvid anfört i huvudsak följande.

Svenska aeroplan aktiebolaget hade sedermera måst utvidga flygfältet, varigenom

den av flygförvaltningen utförda bananläggningen kommit att ligga

såsom ett separat plan inom fältområdet, som i övrigt utförts i gräsvall. Då

banan därigenom kommit att mista sin ursprungliga betydelse och med hänsyn

lill att den utförts som en provisorisk tjärimpregnerad lerbetongbana, vilken

årligen krävde stort underhåll, hade bolaget anhållit, att den måtte borttagas,

då den utgjorde risk för flygsäkerheten; lösa ytpartiklar kunde nämligen

lätt sugas med upp av propellervinden. Ett alternativ till ett helt borttagande

av banan vore att förse den med en tät asfalt- eller tjärbetongbeläggning,

men kostnaden därför syntes komma att med 30 °/o överstiga kostnaden

för borttagandet av banan och återställandet av området till gräsvall. I samråd

med bolaget hade flygförvaltningen kostnadsberäknat borttagandet av

rullbanan till 115 000 kronor enligt en skrivelsen bifogad kostnadsberäkning.

Arbetet avsåges att påbörjas omedelbart efter tjällossningen 1945.

Under åberopande av vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt,

att 115 000 kronor måtte ställas till flygförvaltningens förfogande för borttagande

av den permanenta rullbaneanläggningen å Svenska aeroplan aktiebolagets

flygfält.

Av det anförda framgår, att ifrågavarande rullbaneanläggning, som utförst

främst såsom ett led i åtgärderna för förstärkning av landets försvarsberedskap,

icke längre är erforderlig för försvaret. Med hänsyn härtill och på

av flygförvaltningen jämväl i övrigt anförda skäl, finner jag mig böra förorda

bifall till framställningen. Kostnadsberäkningarna, slutande å 115 000

kronor, lia icke givit mig anledning till erinran. Enär arbetena böra igångsättas

redan innevarande budgetår, torde frågan om anvisande av medel

för ändamålet böra upptagas i detta sammanhang. Det anslagsbelopp som

kan komma att av riksdagen anvisas lärer med hänsyn till utgiftsändamålets

art icke böra inräknas i den för försvarets utbyggande under femårs
-

Departements
chejen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

perioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. Jag hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Borttagande av rullbaneanläggning d

flygfält i Trollhättan å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvida ett reservationsanslag

av ................................ kronor 115 000.

E. Diverse.

[8.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är i riksstaten för budgetåret 1944/45 upptaget med 250 000

kronor. Av uppgift å anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning

framgår, att under budgetårets första fem månader förbrukats omkring

hälften av anslaget, eller 25 000 kronor för månad. Under budgetåret ha

en del utredningar avslutats. Å andra sidan ha nya utredningar tillkommit.

En del av dessa avses vara avslutade före den 1 juli 1945, varför kostnaderna

för desamma koncentreras till detta budgetår. Såsom förstärkning av anslaget

torde ett belopp av 75 000 kronor böra anvisas. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

31

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möi.ler, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Erlander

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—6 och 9—11

samt statsrådet Erlander beträffande punkterna 7 och 8. Föredragandena

yttra därvid följande.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] 49 a. Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid vanföreanstalten

i Hälsingborg, reservationsanslag. På förslag av Kungl. Maj:t i proposition

den 3 januari 1941, nr 2, (V ht punkt 15) bemyndigade riksdagen

Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag

dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna

ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg

med högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst

250 000 kronor, dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler

med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock

högst 21 000 kronor. Vidare beslöt riksdagen att lill Anordnande av lokaler

m. m. för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag (B) av 271 000 kronor.

Sedan på förekommen anledning civila bvggnadsutredningen verkställt

omprövning av ärendet i syfte att nedbringa kostnaderna för anordnande av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ifrågavarande lokaler, tillerkände Kungl. Majit genom beslut den 20 juni

1941 föreningen dels ett belopp av 225 000 kronor för inredning av berörda

lokaler, dels ock ett belopp av 21 000 kronor för anskaffande av arbetsmaskiner

till samma lokaler.

I en till Kungl. Majit ställd, till medicinalstyrelsen ingiven skrivelse den

9 oktober 1942 meddelade föreningen, att kostnaderna för ifrågavarande lokalers

inredning komme att uppgå till ett högre belopp än tidigare beräknats,

samt anhöll, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att tillförsäkra

föreningen ett anslag till då ännu icke fixerat men till cirka 40 000 kronor

beräknat belopp för täckande av den sålunda väntade bristen.

Som motiv för denna framställning angav föreningen, att ifrågavarande

arbete icke kunnat igångsättas förrän lång tid efter kostnadsberäkningarnas

uppgörande samt att detsamma därefter utsatts för ett flertal försenande omständigheter,

såsom militära inkallelser, leveranssvårigheter, den stränga

kylan under vintern 1942 m. m. I stället för att enligt uppgjord plan vara

färdigt våren 1942 kunde arbetet knappast bliva fullt avslutat förrän i slutet

av 1942. Utöver den kostnadsökning, som härrörde av denna försening, hade

föreningen drabbats av en del opåräknade kostnader, vilka kunde uppkomma

vid ombyggnad av äldre hus. Sålunda hade det visat sig, att takbjälkarna

i den fabriksbyggnad, som skulle tagas i anspråk för ändamålet, varit mer

eller mindre angripna av röta, varför dessa måste utbytas. Enbart kostnaden

därför hade uppgått till 16 953 kronor. Ett slutligt fixerande av den totala

ombyggnadskostnaden läte sig emellertid icke göra förrän i slutet av år 1942.

Med skrivelse den 2 december 1942 överlämnade föreningen sedermera till

medicinalstyrelsen i avskrift en skrivelse från anstalten till byggnadschefen

i byggnadsstyrelsen, vilken verkställt besiktning av ifrågavarande lokaler,

jämte en därvid fogad sammanställning av de verkliga kostnaderna för inredningen

av dessa lokaler. Av nämnda sammanställning framgår, att dessa

kostnader uppgått till ett belopp av 282 403 kronor. I sin skrivelse till byggnadschefen

uttalade föreningen bland annat, att, även om föreningen icke

skulle komma helt på obestånd genom att nödgas täcka en mindre del av

merkostnaden för ifrågavax-ande ombyggnad, det dock vöre givet, att i dylikt

fall den del av föreningens verksamhet till de vanföras hjälp, för vilken

statsmedel icke stöde till förfogande, skulle komma att lida motsvarande

intrång.

I ett den 10 december 1942 i ärendet avgivet yttrande anförde byggnadsstyrelsen,

bland annat, att det med hänsyn till omförmälda extra kostnader

för vissa oförutsedda reparationsarbeten samt till de sedan hösten 1940 inträffade

prisstegringarna syntes byggnadsstyrelsen skäligt, att föreningen bereddes

ersättning för såväl dessa oförutsedda kostnader som prisstegringarna.

Om från den slutliga byggnadskostnaden, 282 403 kronor, droges uppgivna

extra kostnader, cirka 17 000 kronor, representerade återstående kostnadsökning,

15 400 kronor, cirka 6 % av den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden,

250 000 kronor, vilket enligt byggnadsstyrelsens uppfattning

finge anses vara rimligt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

Under åberopande av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn

till vad medicinalstyrelsen hade sig bekant angående ifrågavarande förenings

och vanföreanstalts ekonomiska ställning, tillstyrkte medicinalstyrelsen

i skrivelse den 14 december 1942, att statsbidrag för inredning av de

nya lokalerna åt yrkesskolan vid vanföreanstalten måtte beviljas med ett

belopp av ytterligare 57 400 kronor, dock att det för ändamålet utgående

statsbidraget tillhopa icke finge överstiga den verkliga kostnaden för inredningen.

Styrelsen tilläde, att då av det redan beviljade anslaget återstode ett belopp

av 25 000 kronor, syntes av riksdagen för ändamålet endast behöva äskas

ett tilläggsanslag av 32 400 kronor.

Genom beslut den 22 oktober 1943 beviljade Kungl. Majit föreningen statsbidrag

med ytterligare 25 000 kronor för inredning av förenämnda lokaler,

att utgå av det för ändamålet tidigare anvisade anslaget.

I skrivelse den 23 juni 1944 har föreningen gjort förnyad framställning om

anvisande av medel till täckande av återstående kostnader för ifrågavarande

inredningsarbeten.

Föreningen framhåller härvid, att dess egna inkomster, bland annat på

grund av det sjunkande ränteläget, nedgått från omkring 31 000 kronor år

1937 till omkring 20 000 kronor år 1943 samt att sistnämnda år redovisats

en förlust av nära 7 200 kronor. Denna förlust hänförde sig huvudsakligen

till kuratorsverksamheten. Vidare erinrar föreningen örn att dess ansökan

om fortsatt tillstånd att upptaga kollekt inom Lunds stifts kyrkor icke bifalliti,

varför föreningen från och med år 1944 måste räkna med en ytterligare

nedgång i sina inkomster av omkring 5 000 kronor för år. Av dessa k obek tmedel

hade föreningen under en följd av år genom sina kuratorer lämnat

bistånd i en mängd fall, där omedelbar hjälp varit av nöden och allmänna

medel icke alls eller först efter lång tidsutdräkt stått till förfogande. Härutöver

bedreve föreningen även annan hjälpverksamhet med anlitande av avkastningen

från olika fonder. Därest föreningens tillgångar måste definitivt

tagas i anspråk för täckande av återstående kostnader för inredningen av

yrkesskolans nya lokaler, måste nu berörda hjälpverksamhet i motsvarande

mån begränsas, vilket föreningen för sin del funne mycket beklagligt. Föreningen

hemställde därför, att frågan om anvisande av ett ytterligare statsbidrag

av 32 400 kronor till inredning av yrkesskolans lokaler måtte upptagas

till förnyad prövning.

Av föreningens senaste skrivelse framgår, att det ekonomiska underlaget Departementsför

den speciella hjälpverksamhet, som föreningen hittills bedrivit genom sina chelenkuratorer,

under senare år undergått en allvarlig försämring. Man måste därför

räkna med att, därest föreningen själv skulle nödgas stå för de överskjutande

kostnaderna för inredningen av yrkesskolans nya lokaler, utgörande i

avrundat tal 32 400 kronor, detta skulle komma att menligt återverka på

föreningens möjligheter alt i fortsättningen upprätthålla nämnda hjälpverksamhet.

Med hänsyn härtill och i betraktande av vad som anförts rörande

orsakerna till att den beräknade kostnadsramen för ifrågavarande inredningsarbeten

icke kunnat hållas, är jag i likhet med medicinalstyrelsen och bygg
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

nadsstyrelsen villig tillstyrka, att föreningen i enlighet med sin hemställan

erhåller ersättning för den överskjutande kostnaden. I anslutning härtill förordar

jag, att ett reservationsanslag av 32 400 kronor äskas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår under samma benämning som det tidigare

anvisade anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva, att föreningen för bistånd åt vanföra i Skåne

må för bestridande av kostnaderna för inredning av nya

lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg

komma i åtnjutande av statsbidrag med ytterligare högst

32 400 kronor;

dels ock till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan

vid vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 32 400.

[2.] 62 a. Anskaffande av transportabla lustgasapparater, reservationsanslag.

Med skrivelse den 19 oktober 1944 har 1941 års befolkningsutredning

framlagt förslag rörande distriktsbammorskornas förseende med transportabla

lustgasapparater samt deras utbildning i handhavandet av sådana

apparater.

Utredningen har till en början framhållit, att lustgas syntes vara den utan

tvekan bästa och lämpligaste formen för beredande av smärtlindring vid

förlossning, som för närvarande stöde till buds. Denna metod tillämpades

vid de flesta förlossningsanstalterna i riket. Sålunda funnes för närvarande

ett antal av 225 lustgasapparater vid 165 dylika anstalter, vilket antal dock

icke vore tillräckligt. Behovet av smärtlindring vid förlossning i hemmen

vore uppenbarligen lika stort som vid förlossning å anstalt. Antalet hemförlossningar

hade år 1942 utgjort 34 000 eller 29 % av samtliga förlossningar.

Lustgasbehandling vid hemförlossning hade tidigare icke kunnat meddelas,

enär för ändamålet lämpade, transportabla apparater icke funnits. Svenska

aktiebolaget gasaccumulator hade emellertid numera konstruerat två typer,

en större och en mindre, av en sådan transportabel apparat.

Utredningen erinrar härefter örn att den i skrivelse den 17 december 1943

framlagt förslag rörande anordnande av försöksverksamhet med ett mindre

antal sådana apparater. För innehållet i denna skrivelse har redogjorts i

Kungl. Majlis proposition nr 2/1944 (V ht punkt 2). För att möjliggöra ett

närmare utprovande av dessa apparater anvisades för budgetåret 1943/44

ett reservationsanslag av 3 500 kronor till utbildning av tio distriktsbarnmorskor

i handhavandet av apparaterna.

Utredningen meddelar vidare, att den föreslagna försöksverksamheten under

en tid av sex månader bedrivits av tio för ändamålet utbildade distrikts
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

barnmorskor. Barnmorskornas omdömen om apparaterna hade genomgående

varit mycket gynnsamma. I drygt 70 procent av antalet förlossningsfall

betecknades den uppnådda smärtlindringen såsom god. Den större apparattypen

hade förordats av sju barnmorskor. Denna typ uppgåves vara lättare

att manövrera och mera ekonomisk i drift, varjämte ombyte av gasbehållaren

icke erfordrades så ofta. Den genomsnittliga kostnaden för den vid varje

förlossning förbrukade gasmängden hade uppgått till 3 kronor 35 öre.

Utredningen förmenar, att tiden nu vore inne för att lustgasapparater allmänt

komme i bruk i den öppna förlossningsvården. Härvid syntes den större

apparattypen vara att föredraga. För den skull borde envar av landets

samtliga distriktsbarnmorskor, vilkas antal för närvarande vöre ungefär

1 100, förses med en sådan apparat, varjämte 60 reservapparater borde anskaffas

för att användas vid uppkommande fel å de till barnmorskorna utlämnade

apparaterna. Vidare borde för varje barnmorska anskaffas tre gasbehållare

och två skyddsfodral för transport av behållarna. Enligt offert av

svenska aktiebolaget gasaccumulator skulle anskaffandet av de transportabla

apparaterna jämte gasbehållare och skyddsfodral till samtliga distriktsbarnmorskor

medföra en kostnad av ungefär 817 000 kronor. Anskaffningskostnaderna

borde helt bestridas av Statsmedel, enär endast därigenom

önskvärdheten av att snabbt bereda barnaföderskorna tillgång till lustgasbehandling

i hemmen kunde tillgodoses samtidigt som kostnaderna vid central

upphandling kunde nedbringas. Driftkostnaderna däremot, beräknade

till ungefär 100 000 kronor årligen, borde enligt utredningens mening helt

åvila landstingen.

Utredningen betonar vidare nödvändigheten av att barnmorskorna erhålla

särskild undervisning i handhavandet av lustgasapparaterna. Fortlöpande

sådan utbildning förutsättes skola meddelas vid barnmorskeläroanstalternas

ordinarie kurser och de årliga repetitionskurserna. Härjämte borde under

medicinalstyrelsens ledning anordnas särskilda utbildningskurser med en

längd av tio dagar och förlagda till barnmorskeläroanstalterna i Stockholm

och Göteborg. Utredningen beräknar, att vid vardera anstalten månatligen

skulle kunna hållas två kurser med 15 deltagare i varje kurs och att sålunda

varje månad skulle kunna utbildas 60 barnmorskor. Med hänsyn till den

höga förlossningsfrekvensen under vissa tider av året anser dock utredningen,

att kurser icke böra anordnas under månaderna april och maj liksom

ej heller under semestermånaderna juli och augusti. Utredningen har

räknat med att under tiden oktober 1944—juni 1945 tjugo specialkurser

skulle kunna anordnas för utbildning av sammanlagt 300 barnmorskor. Till

dessa barnmorskor borde utgå resekostnads- och traktamentsersättning, beräknad

efter klass III F allmänna resereglementet. Kostnaden härför uppskattas

till sammanlagt 58 800 kronor. Till arvoden åt lärare vid specialoch

repetitionskurserna borde beräknas ett belopp av 250 kronor för varje

kurs eller tillhopa 5 750 kronor. För dessa utbildningskurser skulle alltså

under innevarande budgetår erfordras (58 800 + 5 750) 64 550 kronor.

För budgetåret 1945/46 uppskattar utredningen motsvarande kostnader till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 2.

(76 500 + 7 500) 84 000 kronor, varvid utredningen beräknat, att 390 distriktsbarnmorskor

skulle genomgå specialkurser för ändamålet.

Utredningen förutsätter, att medicinalstyrelsen kommer att leda och kontrollera

icke blott dessa utbildningskurser utan även barnmorskornas förseende

med lustgasapparater, varvid utredningen anser, att barnmorska, som

icke genomgått utbildningskurs för handhavande av lustgasapparater eller

styrkt sig äga motsvarande kunskaper, icke må tilldelas lustgasapparat. På

medicinalstyrelsen borde vidare ankomma att utarbeta de instruktioner, som

i skilda avseenden kunde vara av behovet påkallade.

Slutligen har utredningen framhållit, att meddelande av lustgasbehandling

genom barnmorskas försorg syntes förutsätta viss ändring i lagen om behörighet

att utöva läkekonsten, samt hänvisar till ett av medicinalstyrelsen tidigare

framlagt förslag i detta hänseende.

I enlighet med vad sålunda anförts har utredningen hemställt, bland annat,

att till medicinalstyrelsens förfogande måtte ställas dels ett belopp av

817 000 kronor för anskaffande av transportabla lustgasapparater med tillbehör,

dels ett belopp av 64 550 kronor för anordnande under innevarande budgetår

av utbildningskurser för barnmorskor, dels ock ett belopp av 84 000

kronor för anordnande av liknande kurser under budgetåret 1945/46.

Över befolkningsutredningens förslag hava yttranden avgivits av, bland

andra, medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet, svenska barnmorskeförbundet

samt svenska läkaresällskapet, vilka tillstyrkt bifall till förslaget i

dess helhet. Yttranden hava dessutom avgivits av statskontoret och svenska

stadsförbundet.

Statskontoret, som icke funnit något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna,

har i övrigt begränsat sig till ett uttalande, att medel för ändamålet

borde i vanlig ordning begäras hos riksdagen.

Svenska stadsförbundet har åberopat ett av förbundets sjuk vårdsdelegation

avgivet yttrande. Delegationen har i princip tillstyrkt befolkningsutredningens

förslag men samtidigt hävdat, att statsbidrag borde utgå jämväl för anskaffande

av lustgasapparater inom den slutna förlossningsvården. Till stöd

härför anför delegationen, bland annat följande.

Sjukvårdsdelegationen funne det märkligt, att befolkningsutredningen begränsat

sitt förslag till apparater i öppen vård, oaktat utredningen ansett antalet

apparater i den slutna vården vara otillräckligt och trots att flertalet

förlossningar äger rum inom förlossningsanstalter; på många håll ske lill och

med praktiskt taget samtliga förlossningar på anstalt. På Sankt Eriks barnbördshus

i Stockholm har man kunnat konstatera, att antalet lustgasapparater

skulle behöva uppgå till 7 å 8 % av antalet vårdplatser; även vid ett dylikt

antal apparater kunna situationer inträffa, att flera apparater behövas.

För Stockholms del skulle förslaget innebära, att staten med apparater utrustade

de fyra distriktsbarnmorskorna, som biträda vid ett fåtal förlossningar,

under det att de apparater staden har eller behöver på sina egna sjukhus

skulle lämnas utanför, oaktat de allra flesta förlossningar där äga rum. Med

hänsyn till att distriktsbarnmorskeväsendet står under en viss avveckling,

torde det också kunna uppstå ovisshet, huru skall förfaras, när den barnmorska,

som tilldelats en apparat, framdeles slutar. Det synes dock natur
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

ligt, att apparaten övergår till huvudmännen och av dessa nyttjas i den slutna

vården. Sjukvårdsdelegationen finner därför, att kostnaderna för anskaffandet

av lustgasapparater böra fördelas efter samma grunder, vare sig apparaterna

användas i den öppna eller den slutna vården.

Såsom befolkningsutredningen framhållit torde användning av s. k. lust-Departementsgas

för närvarande vara den bästa metoden för åstadkommande av smärt- chefen.

lindring vid förlossning. Denna metod anlitas allmänt inom den slutna förlossningsvården

men har hittills, enär lämpliga apparater saknats, icke kunnat

komma till användning vid förlossningar i hemmen. Genom en nyligen

konstruerad, transportabel apparat, vilken vid hittills bedriven försöksverksamhet

visat sig väl lämpad för ändamålet, ha emellertid de tekniska förutsättningarna

för ett allmänt användande av lustgas inom den öppna förlossningsvården

skapats. Det synes vara ett allmänt humanitärt intresse, att de

kvinnor, som föda sina barn i hemmen, beredas samma möjligheter till

smärtlindring under förlossningen som stå till buds vid förlossningsanstalterna.

Härtill kommer att det alltjämt råder stor brist på vårdplatser vid dessa

anstalter, varför det även ur denna synpunkt är angeläget att underlätta

hemförlossningarna. Under sådana förhållanden synes det mig välbetänkt, att

landets samtliga distriktsbarnmorskor förses med erforderlig utrustning för

meddelande av behandling med lustgas samt att särskilda kurser anordnas

för deras utbildning i handhavandet av apparaterna på sätt befolkningsutredningen

föreslagit. I likhet med utredningen samt de hörda myndigheterna och

sammanslutningarna finner jag även motiverat, att staten påtager sig kostnaderna

för nu berörda ändamål, medan landstingen och städerna utanför

landstingen svara för de med lustgasapparaternas användande förenade driftkostnaderna.

Bärande skäl synas mig däremot knappast föreligga för den

av stadsförbundet hävdade uppfattningen, att staten skulle på egen bekostnad

tillhandahålla lustgasapparater jämväl för den slutna förlossningsvården.

Eventuellt ledigblivna apparater i den öppna vården torde tills vidare böra

stå i reserv för användande inom samma vård.

Utredningens kostnadsberäkningar torde kunna i huvudsak godtagas. Då

emellertid enligt vederbörligen fastställda planer antalet distriktsbarnmorsketjänster

väntas komma att något minska under de närmaste åren, torde det

vara tillfyllest att räkna med anskaffning av 1 100 apparater jämte erforderliga

tillbehör, motsvarande en kostnad vid engångsbeställning av omkring

775 000 kronor. Vidare torde kostnaderna för utbildningskurserna med hänsyn

till den tid, som förflutit sedan utredningen avgav sitt förslag, kunna

för innevarande budgetår begränsas till i runt tal 45 000 kronor, därav 4 000

kronor för lärararvoden samt återstoden för rese- och traktamentsersättning

åt distriktsbammorskorna.

För täckande av anskaffningskostnaderna torde ett reservationsanslag, benämnt

Anskaffande av transportabla lustgasapparter, böra anvisas å tillägigsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. För utbildningskurserna erforderliga

medel torde böra anvisas i form av förslagsanslag under benämningen

Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor. För detta ändamål torde

böra äskas dels eif förslagsanslag av 45 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för innevarande budgetår, dels ock ett förslagsanslag av 84 000 kronor å riksstaten

för nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

närmare föreskrifter rörande användningen av anslagen.

Örn medel för utbildningskurser under innevarande budgetår gör jag hemställan

under nästföljande punkt.

Till den av utredningen berörda frågan om ändring av lagen om behörighet

att utöva läkarkonsten återkommer jag i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda får jag här hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av transportabla lustgasapparater å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 775 000.

[3.] 62 b. Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag.

Under hänvisning till vad jag anfört under nästföregående punkt hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 45 000.

-■ås

[4.] 73 a. Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor,

reservationsanslag. Med skrivelse den 22 juni 1944 har medicinalstyrelsen

överlämnat en av medicine doktorn Bertil Dahlberg, professorn Birger Lundqvist

och docenten Håkan Rydin gjord framställning om bidrag av statsmedel

för utförande av en undersökning rörande skillnaden i tandrötefrekvensen

mellan gravida och icke gravida kvinnor samt rörande betydelsen av skyddsläkemedel

för utbredningen av tandröta hos gravida och ammande kvinnor.

I framställningen anföres i huvudsak följande.

Det är en sedan gammalt utbredd åsikt, att risken för tandkaries (tandröta)

ökar hos kvinnor under graviditet och amning. Denna åsikt bottnar till en del

i enstaka iakttagelser av hög kariesfrekvens under dessa perioder. Statistiska

undersökningar ha emellertid ej givit entydiga resultat. Det möter stora svårigheter

att på ett tillfredsställande sätt registrera kariesangrepp. Det är icke

heller lätt att erhålla ett jämförbart kontrollmaterial. Därför är frågan huruvida

benägenheten för tandkaries ökar under graviditet och amning alltjämt

outredd.

På senare år ha skyddsläkemedel, bland annat i form av kalk- och D-vitaminpreparat,

i vårt land utlämnats till havande och ammande kvinnor i avsikt

att förebygga eventuella brister i kosthållning och därigenom skydda såväl

moder som foster. Det är naturligtvis av särskilt intresse att söka utreda,

vilken betydelse dessa läkemedel ha med hänsyn till karies utbredning. Det

må erinras örn att för närvarande årligen offras betydande belopp för bestridande

av kostnaderna för sådana skyddsläkemedel.

Med hänsyn till vår bristande kunskap på området och de stora utgifter

för staten och enskilda, som användande av dessa skyddsläkemedel medför,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39

anse vi att en grundlig undersökning med kontrollmaterial av kariesfrekvensen

vid graviditet och dessa läkemedels betydelse för utbredningen av tandkaries

hos gravida och ammande kvinnor skulle vara av stort värde. En sådan undersökning

kunde med fördel genomföras enligt följande plan.

Bland mödrar i andra och tredje graviditetsmånaden, vilka besöka södersjukhusets

mödravårdscentral, registreras förefintlig karies i bettet. Till hälften

av dessa mödrar utlämnas kalk- och D-vitamintabletter med detaljerade

föreskrifter. Till den andra hälften lämnas blindtabletter. Det är viktigt, att

man väljer vart annat fall för dessa olika åtgärder, så att något systematiskt

urval ej sker. Efter barnets födelse registreras karies på nytt och en sista

kariesregistrering utlöres sex månader efter barnets födelse.

Samtidigt med kariesundersökningen utföras blodserumundersökningar, genom

vilka man fastställer kalkhalten i blodet hos de bägge grupperna. Slutligen

är avsikten att med motsvarande tidsmellanrum utföra en undersökning

av icke gravida kvinnor i motsvarande åldrar, så att man erhåller jämförbara

normalsiffror.

För att genomföra undersökningen erfordras skyddsläkemedel till en beräknad

kostnad av 10 000 kronor. Läkemedelsfabriken Astra har erbjudit

sig att utan kostnad ställa önskat tablettmaterial till förfogande. För undersökningens

utförande måste emellertid tandläkare, sköterska och skrivbiträde

anställas. Kostnaden för avlöning av sådan personal beräknas till 8 100 kronor.

Till detta komma kostnader för tryckning av journalkort samt kostnader

för insamlande av normalmaterial. Dessa kostnader beräknas uppgå till

900 kronor.

Professor Gunnar Dahlberg vid rasbiologiska institutet har välvilligt lovat

att medverka vid den statistiska bearbetningen av undersökningen. Kostnaden

för avlöning av arbetskraft för bearbetning av materialet beräknas av

honom till omkring 1 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för undersökningen torde sålunda komma

att uppgå till omkring 10 000 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts ha sökandena hemställt, att ett belopp av

10 000 kronor måtte ställas till förfogande för verkställande av ifrågavarande

undersökning.

Medicinalstyrelsen har för egen del funnit betingelserna för de föreslagna

försöken sådana, att man icke kunde påräkna ett resultat, som tilläte fullt

säkra slutsatser rörande kalk- och D-vitamintabletters betydelse för utbredningen

av karies hos gravida kvinnor. Då emellertid enligt styrelsens mening

förberedande försök måste anses värdefulla, har styrelsen tillstyrkt, att högst

10 000 kronor beviljas för ändamålet. Beviljade medel borde lämpligen ställas

till medicinalstyrelsens disposition, att utbetalas till sökandena med två

tredjedelar vid försökens början och en tredjedel, sedan rapport örn undersökningen

och dess resultat inkommit till styrelsen.

1941 års befollcningsutredning, som yttrat sig över framställningen, har

framhållit, att frågan örn tandrötans uppkomst i samband med havandeskap

och amning liksom kariesproblemet överhuvud taget tillhörde de hittills mest

dunkla och svårlösta. I all synnerhet vore frågan örn behovet eller eils nyttan

av att under havandeskap och amning tillföra D-vitamin och kalkpreparat

ännu ej klarlagd. Då kariesproblemet hos gravida och ammande kvinnor

utan tvivel hade en stor både samhällelig och ekonomisk betydelse, vore var
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

je undersökning, som kunde bidraga till att klarlägga detta problem, av värde.

På grund av frågans komplicerade natur mötte självfallet icke ringa

praktiska svårigheter vid varje sådan undersökning. Det vore dock att förvänta,

att den nu ifrågasatta undersökningen kunde giva vissa säkerligen betydelsefulla

resultat, varför utredningen funne sig böra tillstyrka framställningen

om bidrag till densamma.

Departements- Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är frågan örn sambandet

chefen. mellan graviditet och amning samt uppkomsten av tandröta ännu icke klarlagd.

Ej heller föreligger klarhet beträffande frågan örn vilken betydelse de

skyddsläkemedel i form av kalk- och D-vitaminpreparat, som utlämnas till

havande och ammande kvinnor, ha med hänsyn till tandrötans utbredning.

Det bör måhända i detta sammanhang nämnas, att från anslaget till skyddsläkemedel

för närvarande utbetalas omkring 80 000 kronor per år till kalkoch

D-vitaminpreparat åt havande och ammande kvinnor. Då det måste anses

vara av stort värde, att nu berörda frågor bli närmare undersökta, samt

den föreslagna undersökningen kan komma att giva värdefulla resultat för

klarläggande av dessa problem, anser jag mig böra tillstyrka, att bidrag av

statsmedel må utgå till kostnaderna för densamma. Bidraget synes lämpligen

böra bestämmas till det av sökandena begärda beloppet eller 10 000

kronor. Beloppet torde i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit böra

utbetalas med två tredjedelar vid undersökningens början och en tredjedel,

sedan rapport om undersökningen och dess resultat inkommit till medicinalstyrelsen.

För bestridande av ifrågavarande bidrag bör å tilläggsstat II till

riksstaten för löpande budgetår anvisas ett särskilt anslag, lämpligen under

rubriken Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa

kvinnor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 10 000.

[5.] Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. På min hemställan

föreslog Kungl. Majit riksdagen (1944 års statsverksproposition femte

huvudtiteln punkt 165) att till stipendier för blivande distriktstandläkare

m- fl. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor. Beräkningen

av anslaget skedde med utgångspunkt från att stipendiemöjligheter

borde beredas i minst samma omfattning under nämnda budgetår som under

budgetåret 1943/44, då enligt Kungl. Majits medgivande högst 80 stipendier

(å 1 000 kronor) finge utdelas. Kungl. Majits förslag bifölls av riksdagen.

I samband med att det av riksdagen beviljade anslaget ställdes till medicinalstyrelsens

förfogande föreskrev Kungl. Majit, att under budgetåret 1944/

45 finge utdelas högst 80 stipendier.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

I skrivelse den 29 november 1944 har medicinalstyrelsen anmält, att inalles

172 vid tandläkarinstitutet inskrivna studerande ingivit ansökningar om stipendier

för läsåret 1944/45 samt att, sedan medicinalstyrelsen fördelat det av

Kungl. Maj:t medgivna högsta antalet stipendier, ett 90-tal sökande återstode,

vilka ansåges böra ifrågakomma till erhållande av stipendier. Styrelsen framhåller,

att styrelsen ansåge det vara ytterst angeläget att man tillvaratoge de

möjligheter till rekrytering av tandläkare för folktandvårdens behov, som erbjöde

sig genom tilldelande av stipendier av ifrågavarande slag. Styrelsen har

därför hemställt om medgivande att få utdela stipendier även till återstående

sökande, vilka ansåges böra ifrågakomma till erhållande av stipendier.

I gällande kungörelse i ämnet den 29 juli 1943 (nr 645) stadgas som villkor Departementsför

erhållande av stipendium av hithörande slag, bland annat, att studerande, c e''en''

som erhållit stipendium, förbinder sig att efter vunnen legitimation, som icke

är begränsad efter vad i lagen örn viss begränsning av legitimation som tandläkare

sägs, under samma antal år, som stipendium innehafts, tjänstgöra

inom folktandvården. Nämnda villkor innebär, att ju flera stipendier som utdelas

desto flera tandläkare komma att efter vunnen full legitimation fullgöra

åtminstone viss tids tjänstgöring inom folktandvården. Enligt vad medicinalstyrelsen

upplyst äro för närvarande ett 40-tal distriktstandläkartjänster

helt obesatta. I betraktande av de svårigheter, som hittills mött när det

gällt att besätta inrättade distriktstandläkartjänster, anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,

att man bör utnyttja föreliggande möjligheter att stipendievägen

tillföra folktandvården ökat antal tandläkare. Jag förordar därför, att

medicinalstyrelsen bemyndigas att för innevarande läsår utdela ännu ett antal

stipendier. Enligt min mening torde man dock härvid icke böra räkna med

hela det antal, som medicinalstyrelsens framställning innefattar, utan förordar

jag att medicinalstyrelsen erhåller bemyndigande att utdela ytterligare

högst 70 stipendier. Sammanlagda antalet stipendier under innevarande budgetår

skulle därigenom komma att utgöra högst 150. Då det för samma budgetår

anvisade anslaget beräknats med utgångspunkt från att 80 stipendier

skulle komma att utdelas, torde frågan om medgivande för medicinalstyrelsen

att utdela ytterligare stipendier i den omfattning, som jag här förordat,

böra i detta sammanhang underställas riksdagens prövning.

[6 ] 76 a. Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund,

reservationsanslag. Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1939, nr 235, anhållit

örn en allsidig utredning i syfte att vinna ökad kännedom om vilka åtgärder,

som borde vidtagas för alt inom vårt land minska utbredningen av

de vanligast förekommande tandsjukdomarna, uppdrog Kungl. Majit den 30

juni 1939 åt medicinalstyrelsen att i samråd med tandläkarinstitutets läkaryd

verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

Under hänvisning till nämnda uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse

den 13 oktober 1944 framlagt förslag till en undersökning rörande samban
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 2.

det mellan kost och tandsjukdomar. Styrelsen har därvid anfört huvudsakligen

följande.

Medicinalstyrelsen har efter samråd med vederbörande representanter för

tandläkarinstitutets lärarråd funnit önskvärt, att det på ett relativt omfattande

folkmaterial, som helt kunde hållas under kontroll under en avsevärd

tid, utfördes en vetenskaplig undersökning för utrönande av sambandet mellan

kost och tandsjukdomar. Av praktiska skäl har denna undersökning planerats

skola genomföras å Vipeholms sjukhus i Lund, det statliga sjukhuset

för omhändertagande av svårskötta, obildbara sinnesslöa. Patientantalet uppgår

här till cirka 850 och då en del av personalen förklarat sig villig underkasta

sig den reglering av kosten, som undersökningen skulle nödvändiggöra,

kan här ett undersökningsmaterial av tillräcklig storlek erhållas.

Statens instituts för folkhälsan avdelning för födoämneshygien har utarbetat

de kostsatser, som skola användas. Därvid har hänsyn tagits ej blott

till kostens kalorihalt utan även och alldeles särskilt till att halten av vitaminer

och salter i kosten blir kontrollerad samt på olika sätt varierad. Det

undersökta folkmaterialets tänder skulle under tiden för försöken konlinuerligt

kontrolleras med avseende å tandröta, varjämte munhålans förhållanden

i övrigt skulle följas. Då ett strängt reglerande av kosten även kan förväntas

påverka organismen i dess helhet, har det synts erforderligt, att en klinisk

medicinsk observation av folkmaterialet genomföres jämsides med de

odontologiska iakttagelserna, framför allt vad angår blodet och dess sammansättning

i ett flertal avseenden. Härvid kommer samarbete att etableras

med statens institut för folkhälsan och vissa medicinska inslitutioner vid

universitetet i Lund.

För genomförandet av detta program kräves emellertid viss personal. Undersökningen

av patienternas och personalens tänder är avsedd att utföras

av två tandläkare med halvtidstjänstgöring, vardera med ett arvode av 6 000

kronor per år. Såsom deras assistenter erfordras ett skrivbiträde, tillika fotograf,

samt ett tandtekniskt biträde, vardera med ett arvode av 3 600 kronor

per år.

Såsom nyss angivits skulle parallellt med tandundersökningen vissa medicinsk-kemiska

och kliniska undersökningar utföras å undersökningsmaterialet.

Vid Vipeholms sjukhus finnas endast två läkare anställda, en överläkare

och en andre läkare, vilkas ordinarie arbetsbörda är så stor, att de icke kunna

tänkas medhinna ifrågavarande omfattande och långvariga serieundersökningar.

Medicinalstyrelsen måste därför räkna med att för detta ändamål

krävas två extra läkare med sedvanligt arvode av 20 kronor per dag. Såsom

biträden åt sistnämnda läkare erfordras en laboratoriesköterska med ett arvode

av 4 000 kronor per år samt ett skrivbiträde med ett arvode av 3 000

kronor per år.

De totala lönekostnaderna per år beräknas sålunda uppgå till (6 000 +

6 000 -r 3 600 + 3 600 + 7 300 + 7 300 + 4 000 + 3 000) 40 800 kronor.

Undersökningen är avsedd att påbörjas den 1 november 1944. Lönekostnaderna

under budgetåret 1944/45 skulle sålunda, örn arbetet från början kunde

bedrivas i full utsträckning, komma att uppgå till 8/is härav eller 27 200

kronor. Så kan dock ej bliva fallet. Kostnaderna för avlöningar under nämnda

tid torde därför kunna beräknas till cirka 25 000 kronor.

„ Kostnaderna för förbrukningsmaterial ha beräknats till 15 000 kronor för

ar, varav hälften belöper på inköp av röntgenfilm. För innevarande budgetdi

kunna driftkostnaderna beräknas till cirka 7/i2 härav eller till omkring

8 500 kronor.

Vad slutligen beträffar de olika kosterna, som skola prövas, komma dessa

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

icke att för sjukhuset medföra ökade utspisningskostnader. Tillsatserna,

framför allt vitaminpreparat, komma emellertid att betinga avsevärda belopp.

Genom tillmötesgående från en läkemedelsfabrik kunna erforderliga

mängder preparat under det första året av undersökningen erhållas utan

kostnad för statsverket.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt om bemyndigande

att låta genomföra den sålunda planlagda undersökningen samt

om medgivande att i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen

framlagda förslaget under innevarande budgetår bestrida erforderliga avlöningskostnader

från den å avlöningsstaten för statens sinnessjukhus upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt övriga

kostnader från den å sjukhusens omkostnadsstat uppförda anslagsposten till

övriga utgifter. Därest ifrågavarande anslagsposter icke ansåges böra tagas

i anspråk för undersökningen, har styrelsen hemställt, att särskilda medel

måtte ställas till förfogande för ändamålet.

Statskontoret har i utlåtande över medicinalstyrelsens framställning anfört,

att styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och driftkostnader

för den föreslagna undersökningen icke föranledde någon erinran från

ämbetsverkets sida. För utgifternas bestridande syntes dock icke utan riksdagens

hörande de för statens sinnessjukhus anvisade avlönings- och omkostnadsanslagen

kunna tagas i anspråk. Enligt statskontorets mening borde

emellertid dessa anslag icke disponeras för ändamålet utan i stället särskilt

anslag anvisas.

Med hänsyn till tandsjukdomarnas stora spridning i vårt land måste det Departementsuppenbarligen

vara av synnerligen stor betydelse att orsakerna till dessa c e "n‘

sjukdomars uppkomst bli föremål för vetenskaplig undersökning. På grund

härav anser jag mig böra tillstyrka, att den av medicinalstyrelsen föreslagna

undersökningen för utrönande av sambandet mellan kost och tandsjukdomar

må komma till utförande. Den av styrelsen framlagda planen för undersökningen

synes mig jämväl kunna godtagas. För vinnande av mera definitiva

resultat av en undersökning av ifrågavarande slag erfordras enligt vad jag

inhämtat, att densamma pågår under en längre tid. Medicinalstyrelsen har

också räknat med att den föreslagna undersökningen skulle genomföras under

några år, ehuru styrelsen i sin förevarande framställning äskat medel allenast

för de å innevarande budgetår belöpande kostnaderna. Det torde knappast

vara påkallat eller ens lämpligt, att man nu genom ett principbeslut

binder sig för en undersökning på längre sikt. Jag begränsar mig därför till

att förorda, att medel anvisas för en försöksvis anordnad undersökning under

ett års tid samt att frågan örn fortsatta undersökningar upptages först

sedan viss tids erfarenhet vunnits. Kostnaderna för en till ett år begränsad

undersökning uppskattar jag i anslutning till medicinalstyrelsens beräkningar

lill i runt tal 55 000 kronor. För bestridande av dessa utgifter torde

å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår böra anvisas ett anslag

å nämnda belopp, förslagsvis benämnt Odontologisk försöksverksamhet vid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vipeholms sjukhus i Lund. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter rörande anslagets användning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj;t

måtte föreslå riksdagen

att till Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus

i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 55 000.

E. Polisväsendet.

[7.] 11 a. Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs. Genom beslut

den 1 december 1944 har Kungl. Majit förordnat, att vid statens polisskola

skall under innevarande budgetår anordnas en kurs för utbildning av högre

polisbefäl (polischefskurs), vilken skall taga sin början den 8 januari 1945

och fortgå högst 22 veckor, samt utsett elever i omförmälda kurs. Samtliga

elever äro sedan avsevärd tid aspiranter å överåklagar- eller stadsfiskalstjänst.

Med hänsyn härtill har Kungl. Majit genom särskilt beslut samma dag

medgivit, att envar av de elever i polischefskursen, som icke i annan ordning

få sina levnadsomkostnader täckta under tiden för sitt deltagande i

kursen, ma under sagda tid av statsmedel uppbära dels arvode efter samma

grunder som gälla för fiskalsaspirant i hovrätt eller efter 4 200 kronor för

år, dels ock, därest fråga icke är om kursdeltagare från Stockholm, belopp,

motsvarande tjänstgöringstraktamente jämlikt gällande tilläggsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet, nämligen för dygn 8 kronor 50 öre till familjeförsörjare

och 5 kronor 50 öre till annan. Jämlikt sistnämnda beslut skola

ifrågavarande ersättningar, vilka beräknas till omkring 40 000 kronor, bestridas

från femte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

I sist angivna del hade beslutet sin grund i nödvändigheten av att hava

medel tillgängliga före januari månads utgång. Enär emellertid ifrågavarande

kostnader icke böra slutligen belasta anslaget till extra utgifter, förordar

jag, att å tilläggsstat under rubriken Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs

äskas ett särskilt anslag för ändamålet av 40 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättning till vissa deltagare i polischef skurs å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 40 000.

[8.] 19. Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av polisarrest.

I en av länsstyrelsen i Norrbottens län med skrivelse den 11 april 1944 överlämnad

framställning har Karesuando kommun, som bildar eget polisdistrikt,

anhållit, att kommunen måtte få tillgodonjuta statsbidrag till hela eller största

delen av kostnaden för uppförande av ny polisarrest för polisdistriktet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

Av framställningen och övriga handlingar i ärendet samt den av statistiska

centralbyrån utgivna årsboken för Sveriges kommuner för år 1944 inhämtas

följande.

Kommunen uppförde år 1930 en arrestlokal för polisdistriktet. Under 1930- talet kom denna lokal till endast obetydlig användning. I september 1942

förstördes polisarresten genom sprängningsattentat. Vid tillfället förvarades i

arresten tre ryska medborgare och enligt landsfogdens i Norrbottens län

uppfattning riktade sig attentatet mot dessa. Närmare utredning beträffande

attentatet har icke kunnat åvägabringas. •

Polisarresten var icke försäkrad.

Under senare tid har behovet av lokal för förvaring av de till kommunen

från Norge och Finland anlända flyktingar, vilka skolat omhändertagas, varit

synnerligen trängande. Även under normala förhållanden är polisarrest erforderlig.

Hösten 1944 har ny polisarrest börjat byggas i enlighet med ett av fångvårdsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen granskat förslag. Bygget beräknas vara

färdigt i februari 1945. Byggnadskostnaderna uppgå enligt det avgivna och

av kommunen antagna anbudet till 15 950 kronor.

Den 1 januari 1944 hade kommunen 1 256 invånare. År 1944 utgjorde antalet

skattekronor 3 511, utdebiteringen av allmän kommunalskatt 19:99

kronor per skattekrona, hela det kommunala utdebiteringsbehovet 24:29

kronor per skattekrona och statsbidraget till skattelindring 4: 21 kronor per

skattekrona. För år 1945 uppgår utdebiteringen av allmän kommunalskatt

till 21: 40 kronor per skattekrona.

Landsfiskalen i Karesuando distrikt, domhavanden i Gällivare domsaga,

landsfogden i Norrbottens lån och länsstyrelsen i länet biträda framställningen.

Jämlikt 8 § polislagen åligger det polisdistrikt, bland annat, att i erforderlig

utsträckning ombesörja arrestlokal. Normalt utgår icke statsbidrag till kostnaden

härför. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, varunder den vid

tillfället i gott stånd varande polisarresten för Karesuando kommuns polisdistrikt

förstördes hösten 1942, samt till kommunens hårt skattetyngda läge

synes emellertid skäligt, att kommunen beviljas statsbidrag till kostnaden för

uppförande av ny polisarrest. Statsbidraget torde böra bestämmas enligt

samma grunder som skulle hava gällt, därest fråga varit om ett statskommunalt

beredskapsarbete inom kommunen, eller till 90 procent av kostnaden.

Då kostnaden för arrestlokalens uppförande uppgår till omkring 16 000 kronor,

synes sålunda statsbidraget böra bestämmas till 14 500 kronor.

Anslag för ändamålet synes böra äskas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av

polisarrest å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett anslag av....................kronor 14 500

Före
draganden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Diverse.

[9.] 9. Bidrag till utlandssvenskarnas förening. Under denna rubrik har å

riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 80 000 kronor,

varav högst 30 000 kronor avsetts som bidrag till föreningens administrationskostnader

och högst 50 000 kronor för hjälpverksamhet till förmån för svenska

medborgare, vilka under nuvarande förhållanden återvända såsom flyktingar

från utlandet till Sverige. Såsom jag tidigare denna dag vid anmälan

av medelsbehovet för nästa budgetår till bidrag till utlandssvenskarnas förening

anfört (V punkt 237), har utlandssvenskarnas förening i särskilda skrivelser

den 3 oktober och 30 november 1944 hemställt örn dels ersättning med

15 000 kronor för de medel föreningen förskotterat för omhändertagande av

och beredande av hjälp åt svenska judiska flyktingar från Tyskland och av

Tyskland ockuperade länder och dels ytterligare statsbidrag med 30 000 kronor

för föreningens hjälpverksamhet under innevarande budgetår.

Beträffande förstnämnda framställning anför föreningen, att denna i början

av år 1943 erhållit uppdrag att taga hand om och i mån av behov bereda

hjälp åt ifrågavarande flyktingar. Antalet sådana flyktingar, vilka omhändertagits

av föreningen, utgjorde 107. Av dessa hade 64 personer erhållit kontantunderstöd

eller hjälp i annan folin. Kostnaderna härför, vilka intill den 1

juli 1944 uppgått till 14 950 kronor, hade föreningen förskotterat av tillgängliga

medel. Med det omfång föreningens hjälpverksamhet numera erhållit

vore föreningen i behov av ersättning för nämnda förskott. Föreningens

hjälpverksamhet för flyktingar av denna kategori hade fortsatt efter den 30

juni 1944 och torde även framgent komma att fortsätta, om ock i betydligt

minskad omfattning. Föreningen avsåge emellertid att söka bestrida de kostnader

för ändamålet, som icke täcktes av den begärda ersättningen, från de

för allmän hjälpverksamhet anvisade medlen.

Till stöd för hemställan i skrivelsen den 30 november 1944 framhåller

föreningen, att dess hjälpverksamhet till förmån för utlandssvenskar måst

under senaste tid utvidgas på grund av det allt större antalet från de krigshärjade

länderna hemvändande svenskar. Föreningen räknade därför med

att de till föreningens förfogande ställda medlen icke komme att förslå för

fullföljandet av hjälpverksamheten intill den 1 juli 1945. Den 15 november

1944 utgjordes sagda medel av den del av statsbidraget å 50 000 kronor till

föreningens hjälpverksamhet under budgetåret 1944/45 som nämnda dag icke

utanordnats, eller 25 000 kronor, samt återstoden av de belopp å sammanlagt

100 000 kronor som från anslaget till oförutsedda utgifter under budgetåret

1943/44 ställts till föreningens förfogande för omhändertagande av svenska

medborgare i Tyskland, vilka till följd av bombangreppen mot tyska städer

blivit försatta i nödställt tillstånd, eller 4 500 kronor. Det hjälpbehov som

under sista tiden förelegat och alltjämt förelåge motsvarade ett understödsbelopp

av cirka 7 000 kronor för månad. Med hänsyn härtill borde kostnaden

för föreningens hjälpverksamhet under tiden 15 november 1944—30

juni 1945 beräknas till 52 500 kronor. Vidare hade föreningen intill den 15

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

november 1944 av egna medel för hjälpverksamhet bland hemkomna svenskar

utlagt ett belopp av 7 000 kronor, vilket föreningen önskade få ersatt av

statsmedel. Medelsbehovet för föreningens hjälpverksamhet under innevarande

budgetår — utöver den härför avsedda delen av anslaget till bidrag till

föreningen — uppginge sålunda till (52 500 + 7 000 — 25 000 — 4 500) •

30 000 kronor. Föreningen tillägger, att detta belopp avsåge hjälpverksamhet

av nuvarande omfattning.

Vad till en början angår framställningen örn ersättning lill ullandssvens-Departementskärnäs

förening med 15 000 kronor för de medel föreningen förskotterat för chetenomhändertagande

av och beredande av hjälp åt svenska judiska flyktingar

från Tyskland och av Tyskland ockuperade länder finner jag skäligt att sådan

ersättning utgår.

Vidkommande härefter föreningens hemställan om ytterligare statsbidrag

för föreningens hjälpverksamhet under innevarande budgetår synes erforderligt,

att denna hjälpverksamhet även under återstoden av budgetåret bedrives

efter i huvudsak samma linjer som hittills. Mot föreningens beräkning av

det ytterligare medelsbehovet härför, 30 000 kronor, har jag intet att erinra.

För ifrågavarande båda ändamål bör å tilläggsstat äskas ett anslag av

45 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 45 000.

[10.] 11 a. Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från de nordiska

grannländerna, reservationsanslag. För beredande av sjukvård i Sverige

åt barn från Finland bär å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisats ett reservationsanslag av 850 000 kronor. Å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 har vidare för beredande av sjukvård i Sverige

åt barn från Finland och Norge anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000

kronor. Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 344, riksd. skriv, nr 476)

må sistnämnda anslag disponeras jämväl för beredande av motsvarande förmån

åt danska barn, som på grund av rådande förhållanden vistades i Sverige.

För innevarande budgetår har å riksstaten anvisats ett reservationsanslag

av 1 400 000 kronor för beredande av sjukvård i Sverige åt barn från

de nordiska grannländerna. Närmare föreskrifter för anslagens användning

hava fastställts av Kungl. Majit i brev den 24 april 1942, den 16 april och

den 19 november 1943 samt den 5 maj 1944, varvid i sistnämnda brev föreskrivits,

att vid utgången av budgetåret 1943/44 befintlig reservation å anslaget

till Beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge

skulle överföras till det för innevarande budgetår anvisade anslaget.

I två särskilda skrivelser den 24 oktober 1944 har medicinalstyrelsen gjort

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

framställning om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål dels å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår dels ock å riksstaten för

nästa budgetår. Styrelsen upplyser, att den i enlighet med förenämnda beslut

den 5 maj 1944 överförda reservationen uppgått till 133 584 kronor,

•varför vid ingången av budgetåret 1944/45 å förevarande anslag funnits disponibelt

ett belopp av 1 533 584 kronor. Under tiden juli—september 1944

hade utbetalats 579 912 kronor.

Vidare anför styrelsen bland annat följande.

Antalet till riket överförda barn, särskilt från Finland, hade stigit avsevärt

under budgetåret 1943/44 och innevarande budgetår. Behovet av sjukvård

för sådana barn hade ökat i motsvarande grad. Under år 1944 hade nyinrättats

icke mindre än tjugofem särskilda anstalter för beredande av sjukvård

åt finska barn och en sådan anstalt för norska barn. Antalet vårdplatser

för vard av till Sverige överförda nordiska barn uppginge för närvarande

till cirka 1 150. Därjämte bereddes sjukvård åt sådana barn i stor utsträckning

a redan inrättade civila sjukhus. Kostnaden för vården kunde för närvarande

beräknas till mellan 240 000 och 250 000 kronor per månad. Antalet

finska barn i riket — för närvarande omkring 50 000 — kunde närmast

väntas stiga ytterligare under innevarande budgetår och ett återförande av

barnen till Finland beräknades icke kunna ske på kortare tid än ett år. Nå®°n.

.m*ns^n^n® av antalet barn från Danmark och Norge kunde icke heller

påräknas under nuvarande förhållanden. Med hänsyn härtill beräknade styrelsen

utgifterna för innevarande budgetår till 2 830 000 kronor. Då i runt

tal 1 530 000 kronor redan anvisats, skulle sålunda erfordras ett ytterligare

anslag av 1 300 000 kronor för innevarande budgetår.

Vad anginge medelsbehovet för nästa budgetår ville styrelsen framhålla,

att ehuru styrelsen väl insåge ovissheten beträffande förevarande anslagsbehov

under budgetåret 1945/46, styrelsen funnit sig böra räkna med att därunder

ytterligare överförande av barn från Finland icke komme att äga rum

samt att återförande av barnen komme att påbörjas. Då emellertid ett genomförande

därav beräknades kräva avsevärd tid, funne styrelsen ifrågavarande

medelsbehov icke böra uppskattas till lägre belopp än 2 000 000 kronor.

Styrelsen har jämväl ifrågasatt en mindre jämkning i föreskrifterna för

användningen av förevarande anslag. Styrelsen yttrar härutinnan:

Enligt de föreskrifter angående användningen av ifrågavarande anslag, som

meddelats av Kungl. Maj:t, gällde, att minderårig finsk medborgare, som

genom förmedling av hjälpkommittén för Finlands barn överförts till Sveriite,

0 beredas sjukvård, förutom å redan inrättade civila sjukhus, jämväl

a för vård av minderåriga finska medborgare särskilt inrättade anstalter

som av medicinalstyrelsen godkänts. Samma förmån tillkomme dels danska

barn, som på grund av rådande förhållanden vistades i riket, dels ock norska

barn, som genom förmedling av svenska norgehjälpen överförts till Sverige.

Det hade emellertid visat sig, att i många fall starka skäl talade för bidrag

bil kostnaden för sjukvård åt barn, som införts till riket från Finland eller

Norge på annat sätt än genom direkt förmedling av hjälpkommittén för Finlands

barn respektive svenska norgehjälpen. Styrelsen ansåge sig därför böra

i detta sammanhang ifrågasätta sådan ändring av angivna föreskrifter, att

sjukvård å statsverkets bekostnad kunde vid föreliggande behov efter prövning

i varje särskilt fall beredas jämväl barn från Finland och Norge, vilkas

överförande till Sverige icke förmedlats av nämnda hjälporganisationer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva sådan ändring rörande

användningen av medel under ifrågavarande anslag, att sjukvård å

statsverkets bekostnad må beredas jämväl barn från Finland och Norge, vilkas

överförande till Sverige icke förmedlats av hjälpkommittén för Finlands

barn respektive svenska norgehjälpen, i den mån nämnda hjälporganisationer

efter prövning i varje särskilt fall ansåge vederbörande barn i förevarande

avseende böra likställas med barn, som överförts genom organisationernas

förmedling, dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 till Beredande

av sjukvård i Sverige åt barn från de nordiska grannlanderna anvisa

ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, dels ock att å riksstaten för budgetåret

1945/46 för samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

Till följd av den inträdda ökningen av antalet till Sverige överförda barn Departementsfrån

våra nordiska grannländer, särskilt Finland, hava de för beredande av

sjukvård härstädes åt sådana barn anvisade medlen för innevarande budgetår

visat sig otillräckliga. Medicinalstyrelsen, som uppskattar medelsåtgangen

under budgetåret till 2 830 000 kronor, har därför ansett sig böra hemställa

om ett anslag å tilläggsstat av 1 300 000 kronor. Vidare har styrelsen som

framhåller att man bör räkna med att även under nästa budgetar sjukvar

behöver beredas ett avsevärt antal barn, hemställt om ett anslag av 2 000 000

kronor för sistnämnda budgetår. .

De humanitära skäl, som föranlett statsmakternas tidigare beslut örn n

sjukvård i Sverige åt barn från våra nordiska grannländer, äga alltjemt giltighet

Jag anser mig därför böra förorda, att ytterligare medel älskas för

ifrågavarande ändamål. Då jag ej har något att erinra mot medicinalstyrelsens

uppskattning av det härför erforderliga medelsbehovet, tillstyrker jag

anvisande av de av medicinalstyrelsen äskade beloppen.

Vad angår villkoren för användningen av de för ifrågavarande ändamål

anvisade medlen anser jag mig böra tillstyrka den av medicinalstyrelsen föreslagna

ändringen, innebärande att fri sjukvård skulle efter provning 1 vaije

särskilt fall av hjälpkommittén för Finlands barn eller svenska norgehjälpen

komma även sådana barn till del, som icke överförts genom dessa hjälporganisationers

försorg. Om riksdagen icke riktar erinran däremot, torde Kungl.

Majit få i begränsad utsträckning anlita ifrågavarande anslag jämväl för att,

där ömmande omständigheter äro förhanden, bestrida kostnaderna för vård

på staten tillhöriga sjukhus åt ålänningar, vilka av vederbörande läkare hos

kommittén för vårdhjälp åt Åland befunnits vara i behov av sadan sjukvård,

som på grund av rådande förhållanden för närvarande icke kan erhållas

i Finland. Liknande medgivande har av Stockholms stad lamnats

beträffande vård av ålänningar å sjukhus, som äges eller disponeras av staden

Anslaget torde i anslutning härtill böra kompletteras på sätt framgår

av min hemställan. Eventuellt uppkommande reservation å det äldre anslaget

torde vid innevarande budgetårs utgång böra överföras till det nya.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från

de nordiska grannländerna å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1 300 000.

[11.] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För ifrågavarande ändamål har för löpande budgetår anvisats ett belopp

av 500 000 kronor. Vid budgetårets ingång förefanns å anslaget en reservation

av endast 940 kronor.

Bland de större utredningar, som voro i verksamhet under föregående budgetår,

då nettoutgiftema å detta anslag uppgingo till sammanlagt 807 683 kronor,

ha socialvårdskommittén, 1941 års befolkningsutredning och statens

sjukhusutredning av år 1943 fortsatt sitt arbete även under löpande budgetår

och dragit betydande kostnader. Ehuru några nya mera kostnadskrävande

utredningar icke tillkommit, ha de för löpande budgetår tillgängliga anslagsmedlen

visat sig helt otillräckliga. En anslagsförstärkning med 500 000 kronor

synes erforderlig.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 500 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vatten- och avloppsledningar.

[1.] 33. Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, reservationsanslag.

Såsom jag i annat sammanhang tidigare denna dag erinrat

(statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkten 38) har Kungl. Majit

_som genom beslut den 15 juli 1944 fastställt allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat

— den 17 november 1944 ställt det å allmän förskottsstat II för

budgetåret 1944/45 uppförda anslaget av 3 000 000 kronor till Bidrag till anläggning

av vatten- och avloppsledningar till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande att användas i mån av behov intill ett belopp av högst

1 000 000 kronor.

Medel torde nu böra anvisas å riksstaten för täckning av denna förskottsanvisning.

Täckningsanslaget torde lämpligen böra betecknas Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1 000 000.

E. Diverse.

[2.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Anslaget Ilar för vart och ett av budgetåren 1940/41—1943/44 utgått

med 65 000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget anvisat med

100 000 kronor. Enligt vad en inom departementet verkställd överslagsberäkning

givit vid handen är detta belopp icke på långt när tillräckligt för

täckande av utgifterna under innevarande budgetår. Vissa av de pågående

utredningarna hava sålunda visat sig bliva mera kostnadskrävande än beräknat.

Härtill kommer, att en del nya utredningar måste igångsättas före utgången

av budgetåret. En avsevärd förstärkning av anslaget är därför erforderlig.

Jag vill förorda, att ett fyllnadsanslag av 175 000 kronor upptages

å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 175 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

53

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition

av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1945/46

anfört angående medelsbehovet för innevarande budgetår hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 200 000.

[2 ] 7 a. Kommissionen för ekonomisk cftcrkrigsplancring, reservationsanslag.

I skrivelse den 22 juni 1943 (nr 439) hemställde riksdagen örn tillsättande

vid lämplig tidpunkt av ett särskilt organ med uppgift att undersöka,

hur näringslivets omställning till fredsproduktion borde ske och vilka

praktiska åtgärder, som för detta ändamål kunde vidtagas, samt hur de so
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 2.

ciala efterkrigsproblemen borde lösas. Sedan vissa tekniska utredningar rörande

omställningsproblemen efter ett vapenstillestånd verkställts, tillsatte

Kungl. Majit den 11 februari 1944 en kommission med uppgift att med stöd

av de vunna resultaten pröva riktlinjerna för den ekonomiska efterkrigspolitiken

sedd i samband med statsmakternas allmänna strävanden.

I den sålunda tillsatta kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering

ingå 21 ledamöter, representerande såväl de stora grupperna inom riksdagen

som olika områden av näringslivet. Därjämte ha ett flertal sakkunniga

adjungerats olika inom kommissionen tillsatta delegationer. Kommissionen,

som under år 1944 avlämnat tre betänkanden och avgivit utlåtanden i flera

för efterkrigsplaneringen betydelsefulla frågor, väntas slutföra sitt arbete under

innevarande budgetår.

Kostnaderna för kommissionen ha hittills avförts å sjunde huvudtitelns

kommittéanslag. De utgjorde under budgetåret 1943/44 över 52 000 kronor

och beräknas under innevarande budgetår uppgå till omkring 125 000 kronor.

Med hänsyn både till storleken av ifrågavarande kostnader och till den speciella

karaktären av kommissionens uppdrag synes lämpligt, att särskilda

medel anvisas för bestridande av kostnaderna för löpande budgetår. För ändamålet

torde böra å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår uppföras

ett reservationsanslag å 125 000 kronor. Därest några ytterligare kostnader

för kommissionen skulle uppkomma under löpande eller nästföljande

budgetår, torde de få belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.

Från tilläggsstatsanslaget bör ersättning tillföras nämnda kommittéanslag

för redan bestridda utgifter för kommissionen, såvitt de avse budgetåret

1944/45.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av ................... kronor 125 000.

[3.] Mörkläggningsanordningar i statliga byggnader. Enligt 62 § civilförsvarslagen

den 15 juli 1944, som trätt i kraft den 1 december 1944, är

ägare av byggnad skyldig att vidtaga nödiga anordningar för byggnadens

mörkläggning under civilförsvarsberedskap. I fråga om lokaler i staten tillhöriga

byggnader, vilka disponeras av statliga myndigheter, har byggnadsstyrelsen

på grund av svårigheter att centralt vidtaga dylika mörkläggningsanordningar

funnit lämpligast, att vederbörande myndighet liksom hittills ansvarar

för anordningarnas vidmakthållande. För Stockholms del skall dock

gemensam upphandling av mörkläggningsmateriel ske genom statens industrikommission.

Storleken av kostnaderna för nu erforderliga mörkläggningsanordningar

beror i första hand på huru fullständiga anordningar som redan finnas och

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

på vilka anspråk i fråga om anordningarnas utformning som komma att

uppställas. Byggnadsstyrelsen har i cirkulär till myndigheterna framhållit,

att så billiga anordningar, som i varje särskilt fall kunna anses praktiskt försvarliga,

borde vidtagas. Under erinran om svårigheterna att uppskatta dessa

kostnader har styrelsen i en promemoria den 13 december 1944 räknat med

att de sammanlagt kunna uppgå till 500 000 kronor. Dessa kostnader böra

i enlighet med styrelsens förslag liksom tidigare utgifter för ändamålet belasta

verkens expensposter. Man torde för den skull ha att räkna med att

överskridande av ifrågavarande anslagsposter i vissa fall kommer att bli

erforderligt. Framställningar om medgivanden till dylikt överskridande hörr

i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t. Med hänsyn till storleken av det

sammanlagda medelsbehovet för mörkläggningsanordningarna har jag emellertid

funnit frågan böra anmälas för riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behahagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■-i i*i ''■ • '' ‘J • !,;■!/uhw . •

• •’ > ‘f!i u /T/t » ’ •.'' : •: ; »?" V m ''

•• ,i ’ I..V*

<! -.fm

’ t :I ft‘. • ■.; • ,-i

.)3!?oho!o\*{

.V,rr,v i -‘ i i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

57

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1945.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1.] 7. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken,

reservationsanslag. Bland de byggnadsminnesmärken, som stå under riksantikvarieämbetets

tillsyn och förvaltning, ingår den å kronoegendomen Månstorps

kungsgård i V. Ingelstads socken i Skåne belägna slottsruinen »Månstorps gavlar».

Nämnda ruin undergick åren 1929—30 en konservering, vartill ett extra

reservationsanslag av 15 000 kronor anvisades av 1929 ars riksdag. Riksantikvarieämbetet

har nu hemställt, att ett anslag av 6 000 kronor matte ställas

till ämbetets förfogande för vissa grundförstärkningsarbeten på ruinen.

Ämbetet har härvid anfört:

Efter de hårda vintrarna 1939—41 har grunden under ruinens imposanta

västra gavel försatts i en långsamt fortskridande förskjutningsrörelse. Enligt

företagen undersökning kommer fara för hela gavelns överstjälpning och instörtande

att inträda, därest icke motåtgärder vidtagas. Kostnaderna tor

grundförstärkning lia beräknats till högst 6 000 kronor. De medel, vilka

ställts till riksantikvarieämbetets förfogande i och för vården av landets

samtliga byggnadsminnesmärken, uppgå för budgetåret 1944/45 till 5 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 2.

kronor och medgiva sålunda icke utförande av några arbeten av ifrågavarandeQ

storleksordning. Förstärkningsarbetet är på grund av fara för ras av

brådskande natur.

^cAe/enT**’ Av def fÖ! innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget av 50 000

kronor till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

äro såsom nämnts endast 5 000 kronor avsedda för vård och underhåll samt

omedelbara iståndsättningsarbeten å byggnadsminnesmärken. För att möjliggöra

de av riksantikvarieämbetet såsom ofrånkomliga och brådskande betecknade

grundförstärkningsåtgärderna på Månstorps gavlar förordar jag, att

ifrågavarande anslag förstärkes med 6 000 kronor. Jag hemställer därför, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Värd och underhåll av fornlämningar och

byggnadsminnesmärken å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 6 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Rubbestad anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 2—3 och 5—11 samt statsrådet Rubbestad beträffande

punkterna 1 och 4. Föredragandena yttra därvid följande.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

[1.] Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar. Den 14 april

1944 fastställde Kungl. Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för lantbruksingenjörer

och deras biträden att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45. Staten upptager bland annat en anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å 305 000 kronor. Sagda anslagspost

är avsedd för avlönande av bland annat 21 extra ordinarie ritbiträden i lönegrad

Eo 7 samt 10 extra ordinarie kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 (jfr

prop. nr 204/1939 och IX H. T. 1941 s. 8; r. skr. nr 349/1939 och 9/1941).

I anledning av framställning från lantbruksstyrelsen har Kungl. Majit den

4 augusti 1944 bemyndigat styrelsen att tills vidare under budgetåret 1944/45

hos lantbruksingenjören i Hallands län samt Älvsborgs läns södra del anställa

ett extra ritbiträde med placering i lönegrad Ex 7.

I skrivelse den 15 september 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt om bemyndigande

att tills vidare under budgetåret 1944/45 anställa ytterligare 4

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

extra ritbiträden i lönegrad Ex 7 och 3 extra kontorsbiträden i lönegrad Ex 4.

Styrelsen har härvid anfört bland annat följande.

Anställandet av lantbruksingenjörernas statsavlönade biträdespersonal föranleddes

på sin tid av nödvändigheten att hos lantbruksingenjörerna förekommande

rit- och skrivarbete måtte kunna färdigställas utan alltför långvarigt

och för vederbörande intressenter i de olika arbetsföretagen förlustbringande

dröjsmål. Detta syfte har emellertid i endast relativt ringa grad

vunnits genom anställandet av extra ordinarie personal i nu medgiven omfattning.

Redan vid första anvisandet av ifrågavarande anslagsmedel hölls

beräkningen av personalbehovet av budgetära skäl i underkant, och under

de därpå följande åren har behovet av förstärkning av dessa biträdeskrafter

gjort sig alltmera kännbart. Lantbruksingenjörerna ha därför blivit nödsakade

att privat anställa och helt av egna medel avlöna ytterligare sådana

biträden. På grund av den starkt uppåtgående tendensen i fråga om den avlöning,

som dylika biträden kunna påräkna i den allmänna marknaden, blir

emellertid anställandet av sådana biträden numera i regel förenat med ekonomisk

förlust för lantbruksingenjörerna. Härutinnan må endast erinras,

att för dessa tjänstemän gällande taxetariffer äro, icke minst i vad beträffar

här ifrågavarande tjänstegöromål, grundade på en väsentligt lägre lönenivå

än den nu rådande.

Till följd av angivna förhållanden och därav orsakad brist på biträdespersonal

har inom ett flertal lantbruksingenjörsdistrikt uppstått en beklaglig

stagnation i handläggningen och expedieringen av tjänsteärendena. Klagomål

häröver ha även vid upprepade tillfällen framförts av vederbörande

intressenter.

Erinras må, att enligt gällande bestämmelser lantbruksingenjör och extra

lantbruksingenjör, hos vilken placerats statsanställt rit- eller kontorsbiträde,

har att bidraga till biträdets avlönande med 175 kronor för månad för ritbiträde

och 125 kronor för månad för kontorsbiträde samt att sagda medel

skola tillgodoföras inkomsttiteln Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar.

I ärendet ha remissutlåtanden avgivits den 5 oktober 1944 av 1942 års

torrläggningssakkunniga samt den 9 i samma månad av statskontoret.

1942 års torrläggningssakkunniga lia anfört, att de sakkunniga under sin

utredning kommit till den uppfattningen alt behov förelåge av en väsentlig

förstärkning av den statsanställda biträdespersonalen hos lantbruksingenjörerna

för arbetets ändamålsenliga organisation samt behöriga fortgång till

undvikande av för vederbörande intressenter menliga dröjsmål. Det antal

nya befattningar varom lantbruksstyrelsen hemställt understege betydligt

den ökning av sammanlagda antalet biträdesbefattningar, som de sakkunniga

torde komma att föreslå i sitt betänkande.

Statskontoret har framhållit, att enligt statskontorets mening några skäl

icke blivit anförda, som borde föranleda ett frångående av den fördelning

av kostnaderna för biträdespersonalen, som genomförts vid 1939 och 1941

års riksdagar. Det föreliggande behovet av ytterligare rit- och skrivbiträden

borde därför icke till någon del bekostas av statsmedel.

Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anser jag mig böra förorda,

att antalet statsanställda biträden hos lantbruksingenjörerna ökas under in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. bi

nevarande budgetår. Enligt lantbruksstyrelsens förslag borde ökningen för

löpande budgetår avse 5 ritbiträden i lönegrad Ex 7 samt 3 kontorsbiträden

i lönegrad Ex 4. Enligt min mening torde det emellertid vara tillfyllest, om

antalet ritbiträden bestämmes till 3, däri inräknat det ritbiträde, till vars

anställande Kungl. Maj:t den 4 augusti 1944 lämnat sitt tillstånd, medan

däremot antalet kontorsbiträden bör bestämmas till 5. Kostnaderna för denna

ökning av antalet biträden ha för löpande budgetår beräknats till 9 644

kronor. För, genomförande av den nu förordade utökningen av antalet biträden

torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att den i avlöningsstaten

för lantbruksingenjörer och deras biträden upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må under budgetåret 1944/

45 överskridas med högst 9 700 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlönings staten för lantbruksingenjörer

och deras biträden upptagna anslagsposten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45

överskridas med högst 9 700 kronor.

C. Lantbruksakademien m. m.

[2.] 4 a. Statens växtskyddsanstalt: Inventarier oell utrustning m. m., reservationsanslag.

För ifrågavarande ändamål anvisade 1937 års riksdag (IX

H. T. p. 22; r. skr. nr 9) för budgetåret 1937/38 i samband med anstaltens

förflyttning till Bergshamra ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

I skrivelse den 16 maj 1944 har styrelsen för statens växtskyddsanstalt

hemställt om anvisande för innevarande budgetår av 3 145 kronor 37 öre

till bestridande av kostnaderna för dels ytterligare två kylaggregat till anstaltens

termostatanläggning, dels ock vissa elektriska installationsarbeten.

Ifrågavarande maskiner och arbeten ha enligt vad anstaltsstyrelsen upplyst

blivit nödvändiga till följd av vidtagna ändringar i den ursprungliga byggnadsplanen

för anstaltsbyggnaden vid Bergshamra i syfte att få till stånd

skyddsrumsanläggning.

Jag har intet annat att erinra mot anstaltsstyrelsens förslag än att medelsanvisningen

för ändamålet synes böra avrundas till 3 200 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens växtskyddsanstalt: Inventarier och utrustning

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 3 200.

Departements
chefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar

m. m.

[3.] 7. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten, reservationsanslag. Vid

1942 års riksdag anvisades å riksstaten under anslagstiteln Lantbrukshögskolan:

Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader ett reservationsanslag

av 973 400 kronor. Genom beslut den 17 april 1942 bemyndigade

Kungl. Majit styrelsen för lantbrukshögskolan, bland annat, att för en kostnad

av högst 45 000 kronor låta verkställa ombyggnad och reparation av

mangårdsbyggnaden vid Ugerups försöksgård. Vidare har å riksstaten för

budgetåret 1944/45 under anslagstiteln Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten

anvisats ett reservationsanslag av 28 000 kronor för uppförande av en

lagringskällare för potatis vid Flahults försöksgård.

I särskilda skrivelser den 11 september och den 14 november 1944 har

itgrelsen för lantbrukshögskolan hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1944/45 måtte anvisas ytterligare respektive 10 400 och 6 500 kronor

till ifrågavarande byggnadsföretag. Högskolestyrelsen har härvid anfört

i huvudsak följande.

Mangårdsbyggnad vid Ugerups försöksgård. Styrelsen

har i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna låtit domänstyrelsens bvggnadsbyrå

omarbeta den uppgjorda ritningen till företaget. Det har emellertid

visat sig, att kostnaderna för arbetenas genomförande komma att uppgå till

omkring 55 400 kronor. Kostnadsökningen, (55 400 — 45 000 =) 10 400 kronor,

har föranletts av den prisstegring å cirka 20 procent, som ägt rum sedan

arbetena i augusti 1941 kostnadsberäknats.

Lagringskällare vid Flahults försöksgård. I skrivelse

till högskolestyrelsen har föreståndaren för försöksgården framhållit, att det

under arbetet med källarens uppförande framstått allt tydligare, att densamma

skulle vinna oerhört i värde och användbarhet om den — vilket från

början icke avsetts — försåges med en överbyggnad av trä av sådan höjd,

att det därigenom uppstående utrymmet kunde utnyttjas dels som maskinhall,

dels ock såsom upplagsplats för utsädespotatis. För närvarande disponerades

nämligen å^ gården blott en redskapsbod, omfattande en golvyta om

84 m2 utvändigt mått. Detta utrymme svarade ej på minsta sätt mot gårdens

nuvarande behov. Resultatet hade blivit, att maskiner och redskap i

stor omfattning måste instuvas på ett flertal mycket olämpliga lokaler, såsom

trösklogar, hölador, öppna körlider m. m. Maskinerna bleve härigenom

svåråtkomliga och omöjliga att ägna tillbörlig skötsel och tillsyn. Det

utrymme, som skulle kunna erhållas ovanpå lagringskällaren och som omfattade

en golvyta av icke mindre än omkring 260 m2, skulle därför innebära

ett mycket värdefullt och välkommet tillskott i försöksgårdens redskapsutrymmen.

Därjämte skulle ifrågavarande utrymme kunna användas till förvaring

av för provtagning och statsplombering avsedd utsädespotatis. Försöksgårdsföreståndaren

har vidare meddelat, att vederbörande entreprenör

åtagit sig att utföra den ifrågasatta överbyggnaden mot ett tillägg till entreprenadsumman

av 6 500 kronor.

För egen del finner högskolestyrelsen det vara synnerligen angeläget att

frågan om förvaringsplats för redskap och utsädespotatis å Flahults försöksgård

ordnas. Detta synes på ett billigt och utmärkt sätt kunna ske genom

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

uppförande av den föreslagna överbyggnaden å lagringskällaren. Kostnaderna

härför torde emellertid icke kunna bestridas från specialstaten för

försöksgården utan erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat för löpande

budgetår.

över högskolestyrelsens framställning örn ytterligare medel till byggnadsarbeten

a mangårdsbyggnaden vid Ugerups försöksgård har byggnadsstyrelsen

den 28 september 1944 avgivit remissutlåtande, däri byggnadsstyrelsen

förklarat sig icke ha något att erinra mot det äskade beloppet, 10 400 kronor.

I betraktande av vad högskolestyrelsen anfört vill jag föreslå, att ytterligare

10 400 kronor äskas för ombyggnad och reparation av mangårdsbyggnaden

vid Ugerups försöksgård. Då uppförandet av en överbyggnad

å lagringskällaren vid Flahults försöksgård synes medföra icke obetydliga

fördelar, förordar jag, att jämväl detta arbete kommer till stånd. I anslutning

till vad högskolestyrelsen föreslagit tillstyrker jag, att ett belopp av

6 500 kronor upptages för ändamålet. De av mig nu förordade medelsanvisningarna,

(10 400 + 6 500 =) 16 900 kronor, torde böra ske å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett reservationsanslag,

benämnt Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 16 900.

F. Veterinärväsendet m. m.

[4.] 10 a. Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring av tillfartsväg

m. m., reservationsanslag. I gemensam skrivelse den 15 december 1944 ha

styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, föreståndaren för lantbrulcshögskolans

jordbruksförsöksanstalt, styrelsen för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt samt lantbruksakademiens förvaltningsutskott hemställt,

att a tilläggsstat till riksstaten för budgetaret 1944/45 måtte anvisas

ett belopp av 15 000 kronor till förbättring av lillfartsvägen till förstnämnda

anstalt m. m. Till motivering för framställningen har anförts i huvudsak

följande.

Ifrågavarande tillfartsväg går från Experimentalfältets grindar till veterinärmedicinska

anstaltens nya institutionsbyggnad. Vägen består på en 150

meter lång sträcka närmast Roslagsvägen av gammal grusväg och på den

närmare veterinärmedicinska anstalten belägna delen, som har en längd av

350 meter, av en i samband med uppförandet av anstaltens institutionsbyggnad

på ett underlag av packsten anlagd grusväg.

Vid överläggningar den 23 november 1944 mellan representanter för institutionerna

samt byggnadsstyrelsen konstaterades, bland annat, att vägbanan

å tillfartsvägen befann sig i ett delvis mycket dåligt skick och i starkt behov

Departements
chefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

av permanenlbeläggning, att belysningen från grindarna vid Roslagsvägen

fram till lantbrukskemiska kontrollanstalten var otillfredsställande, att platsen

framför sistnämnda anstalt behövde planeras samt att vissa av den nya

vägen föranledda stängsel av provisorisk natur behövde ersättas med permanenta

sådana.

Härefter har frågan om en förbättring av tillfartsvägen varit föremål för

närmare utredning inom veterinärmedicinska anstalten. Vid av anstalten begärd

besiktning har Stockholms stads gatukontor funnit vägen vara dålig

och svår att underhålla, i anledning varav förordats en .justering av vägunderlaget

och anordnande av en 4 meter bred beläggning av vägen med

tjärmakadam. Gatukontoret bär beräknat kostnaderna för ifrågavarande

vägarbete till 12 280 kronor samt förklarat sig villigt att utföra arbetet under

våren 1945. Från kontorets sida har vidare uttalats, att, sedan den föreslagna

beläggningen utförts, endast obetydliga kostnader skulle uppkomma

för vägens fortsatta underhåll; dock måste man räkna med en ytbehandling

med asfalt efter några år. Om vägen däremot ej inom den närmaste tiden

förbättrades, syntes oproportionerligt dryga underhållskostnader bliva oundvikliga

i fortsättningen. Dessa kostnader kunde i sådant fall uppskattas till

cirka 1 500 kronor årligen.

Det synes ostridigt, att ifrågavarande tillfartsväg numera i huvudsak

tillgodoser statliga behov ävensom att vägen är i starkt behov av någon form

av permanentbeläggning. Vidare bör vägbelysningen från Roslagsvägen fram

till lantbrukskemiska kontrollanstalten förbättras. Tre eller fyra nya belysningsstolpar

synas erforderliga. Enligt infordrade anbud kan kostnaden

härför beräknas till 1 200 kronor. För övriga förut omnämnda arbeten och

oförutsedda utgifter torde böra beräknas 1 500 kronor. I allt skulle sålunda

erfordras ett belopp av (12 280 + 1 200 + 1 500 =) i runt tal 15 000 kronor.

Då det är synnerligen önskvärt, att de ifrågasatta arbetena kunna utföras

snarast möjligt, synes beloppet böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår samt därvid ställas till statens veterinärmedicinska anstalts förfogande.

De i förevarande framställning ifrågasatta förbättringsarbetena synas mig

vara av den angelägenhetsgrad, att desamma böra komma till utförande med

det snaraste. Med hänsyn härtill förordar jag, att erforderliga medel för ändamålet

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot de verkställda

kostnadsberäkningarna, vilka sluta å i runt tal 15 000 kronor, har jag icke

något att erinra. Sagda belopp torde böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag,

benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring

av tillfartsväg m. m., samt ställas till anstaltens förfogande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föi-eslå riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Förbättring av

tillfartsväg m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .......,............................ kronor 15 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.] 11 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar rörande

lin- och hampbercdningen, reservationsanslag. Under denna anslagstitel

anvisade 1942 års riksdag (prop. nr 316; r. skr. nr 415) å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

I en av statens livsmedelskommission med skrivelse den 5 september 1944

överlämnad framställning har statens linnämnd anhållit, att för ett vart av

budgetåren 1944/45 och 1945/46 måtte för fortsatta undersökningar rörande

lin- och hampberedningen till linnämndens förfogande ställas ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Kostnaderna för de till den 1 augusti 1944 genomförda undersökningarna

ha av linnämnden beräknats uppgå till i runt tal 26 000 kronor, varför av

de anvisade medlen, 30 000 kronor, vid nämnda tidpunkt återstode odisponerat

ett belopp av omkring 4 000 kronor. Omförmälda kostnader fördelade

sig enligt en av linnämnden upprättad sammanställning sålunda.

Löner .............

Hyra av försökslokal

Försök vid Svalöv . ..

Maskiner ...........

Linhalm ...........

Bränsle ............

Diverse ............

....... kronor 6 067:55

....... » 1900: —

....... » 2 303:10

....... » 14 062:61

....... » 913:50

....... » 334: 25

...... » 342:95

Summa kronor 25 923: 96.

Enligt vad linnämnden i sin skrivelse upplyst pågår ifrågavarande undersökningsverksamhet,

som under åren 1942 och 1943 i huvudsak varit förlagd

till linberedningsverket i Laholm, under år 1944 i en av Riksförbundet lin

och hampa till förfogande ställd lokal i Roslags Näsby.

Linnämnden har framhållit att, då det vore av vikt att arbetena kunde

fortsättas utan avbrott, ökat anslag behövdes redan för innevarande budgetår.

Kostnaderna intill den 1 juli 1945 ha av linnämnden beräknats så
-

lunda.

Löner ...............................................kronor 5 800

Hyra ................................................ » 1 710

Försök med bråkning ................................. » 12 300

» » skäktning ................................ » 2 000

Diverse försök ....................................... » 1 000

Linhalm .............................................. * 400

Diverse .............................................. » 790

Summa kronor 24 000.

Livsmedelskommissionen, som tillstyrkt bifall till linnämndens framställning,

har anfört.

De erfarenheter, som vunnits genom ifrågavarande försöksverksamhet, ha

i en hel del fall redan kunnat utnyttjas av linberedningsverken för förbättBihang

till riksdagens protokoll lM5. 1 samt. Nr 2 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ring av driften. Härigenom har framför allt en större utvinning av tåga på

blånomas bekostnad kunnat ske. Det synes önskvärt, att möjligheter beredas

linnämnden att fullfölja de pågående försöken, så att dessa kunna lämna

alla de upplysningar, som därmed avses.

Över linnämndens framställning har lantbruksstyrelsen den 12 september

1944 avgivit infordrat utlåtande. Lantbruksstyrelsen, som framhållit, att de

i framställningen omförmälda undersökningarna varit av värde för lin- och

hampberedningen, har funnit det önskvärt, att de kunde bedrivas ännu någon

tid. På grund därav och då styrelsen icke haft något att invända mot

linnämndens föreliggande anslagsberäkning, har styrelsen tillstyrkt bifall till

framställningen.

Departements- Ifrågavarande undersökningar, vilka med stöd av statsmedel bedrivits gecAe/e”''

nom statens linnämnds försorg, ha redan lämnat resultat, som varit av stor

betydelse för lin- och hampberedningen. Undersökningarna synas därför böra

fullföljas. Det under innevarande budgetår för detta ändamål erforderliga

beloppet, 20 000 kronor, torde lämpligen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat

II till riksstaten för löpande budgetår. Anslaget bör — i likhet med vad

som tillämpats i fråga om tidigare anvisning för ändamålet — givas karaktär

av reservationsanslag deli benämnas Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa

undersökningar rörande lin- och hampberedningen. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser rörande dispositionen

av anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Vissa undersökningar

rörande lin- och hampberedningen å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 20 000.

[6.] 36 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av

8 000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande

potatislagerhus.

I skrivelse den 11 september 1944 — varöver infordrade utlåtanden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,

statens livsmedelskommission, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

och styrelsen för statens växtskyddsanstalt — har styrelsen för statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Majit måtte dels

ställa till anstaltens förfogande ett belopp av 15 000 kronor för fortsättande

av ifrågavarande verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget

att i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa högst

200 ton potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

67

Ifrågavarande försök ha utförts vid Vittskövle, Ultuna, Godegård och

Skyllbergs bruk. På grund av bland annat exceptionella väderleksförhållanden

ha försöken icke i alla avseenden kunnat giva allmängiltiga resultat. Det

synes därför önskvärt att även under nästkommande lagringsperiod fortsätta

försöken, helst i en något utvidgad omfattning. Ytterligare frenne lagerhus,

nämligen ett vid Ugerup i Kristianstads län och ett vid Mariedal i Skaraborgs

län samt ett av Betongbolagets i Varberg typ, synas böra medtagas.

Då någon särskild anstalt för produktforskning, varom förslag väckts, ännu

icke förefinnes, synes utförandet av försöken under nästa lagringsperiod liksom

under år 1944 böra utföras av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

i samarbete med statens växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt

samt Svenska ^^arbetsgivareföreningen.

För undersökningarnas genomförande under den kommande lagringsperioden

beräknas ett belopp av 15 000 kronor vara erforderligt enligt följande

uppställning.

Instrument m. m....................................... kronor 1 500

Analyser............ » 800

Arbets- och kontrollantkostnader........................ » 3 500

Provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga

.............................,.............. » 7 000

Frakter och diverse.................................... » 200

Kostnad för tryckning av illustrerad redogörelse.......... » 1 500

Oförutsedda utgifter ........................... » 500

Summa kronor 15 000.

Vid denna beräkning lia icke upptagits medel för ersättning till försöksvärdar

för förluster under lagringen och genom eventuell prissänkning på

produkten vid utsträckt lagringstid. Lämpligast synes vara att potatisen

efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis genom Svenska spannmålsaktiebolaget.

Den kvantitet det härvid rör sig örn utgör cirka 200 ton.

De för ersättning för provningsnämndens resekostnader och för konsultering

av sakkunniga avsedda medlen ha upptagits till högre belopp än för löpande

undersökningsår med hänsyn till att kostnaderna för de sakkunniga måst

utgå från vederbörande statsinstitutioner, vilka emellertid icke lia särskilda

anslag härför. Utgifterna för arbets- och kontrollantkostnader ha beräknats

till 3 500 kronor.

Ifrågavarande framställning från styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

har tillstyrkts av flertalet hörda myndigheter. Ur

yttrandena må här återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att kostnaderna för försöksverksamheten

synas vara jämförelsevis högt beräknade. Även om ytterligare tre lagerhustyper

vore avsedda att medtagas i försöken, syntes likväl med ledning

av lämnade redogörelser för redan utförda försök posten arbets- och kontrollantkostnader

kunna minskas från 3 500 till 3 000 kronor och posten

provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga från 7 000

till 5 000 kronor, vilket skulle medföra ett från 15 000 lill 12 500 kronor

reducerat anslagsbehov.

Statskontoret har framhållit, att, därest ett fullföljande under innevarande

budgetår av ifrågavarande undersökningsverksamhet ansåges påkallat,

medel för ändamålet i likhet med vad som skeft för föregående budgetår

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Metias proposition nr 2.

Departements
chefen.

syntes böra äskas å tilläggsstat. Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, om

icke under alla omständigheter omfattningen av verksamheten borde begränsas,

så att utgifterna kunde hållas inom samma kostnadsram som förut.

I övrigt har framställningen icke föranlett annat uttalande från statskontorets

sida, än att medel för gäldande av kostnader för konsultering av sakkunniga

inom andra statliga institutioner icke syntes vara erforderliga, då sådana

institutioner torde ha att utan särskild gottgörelse ställa tillgänglig sakkunskap

till förfogande.

Med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar fullföljas

finner jag mig, i likhet med flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna,

böra tillstyrka anstaltsstyrelsens framställning örn anvisande av ytterligare

medel för ändamålet. Emellertid torde i anslutning till vad lantbruksstyrelsen

och statskontoret anfört förevarande försöksverksamhet kunna

hållas inom en kostnadsram av 12 500 kronor. Då de fortsatta undersökningarna

äro avsedda att äga rum under budgetåret 1944/45, synes beloppet

böra upptagas å tilläggsstat 11 till riksstaten för nämnda budgetår. Vid undersökningarnas

bedrivande torde erforderligt samarbete böra åvägabringas

med övriga institutioner, vid vilka verksamhet av liknande art förekommer.

Frågan om bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för

undersökningarna erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla

för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 12 500.

[7.] 39. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.

För detta ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 20 000 000 kronor, därav

5 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1940/41 och 1941/42, 2 000 000

kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för ett vart av budgetåren

1943/44 och 1944/45. För sistnämnda budgetår ha tillika för ändamålet uppförts

å allmän beredskapsstat II 2 000 000 kronor och å allmän beredskapsstat

III 4 000 000 kronor.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av

utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens

elektrifiering har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen,

bestående av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har elektrifieringsberedningen hemställt,

att — under förutsättning att å allmän beredskapsstat upptagna medel an
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

69

såges icke böra tagas i anspråk — för ifrågavarande ändamål måtte anvisas

dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 7 000 000 kronor,

dels ock å riksstaten för budgetåret 1945/46 ett lika stort belopp. Beredningen

har härvid anfört följande.

De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste två åren uppgått

till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har

ej kunnat spåras. I den mån en väsentlig förbättring av tillgången på brännoljor

för belysning och motordrift kan ställas i utsikt, förefaller det dock

icke otroligt att elektrifieringsintensiteten och därmed bidragsanspråken komma

att minska. Beredningen anser sig emellertid icke i nu förevarande sammanhang

böra taga hänsyn härtill, utan räknar med att ansökningar inkomma

i oförändrad omfattning även under innevarande budgelår.

Beträffande materialtillgången vill beredningen först framhålla, att statens

industrikommission under föregående budgetår utfärdade licenser på

koppar för subventionerade elektrifieringsanläggningar i en omfattning motsvarande

ett subventionsbelopp av cirka 6 000 000 kronor. En viss skärpning

i tilldelningsgrunderna för koppar har numera ägt rum. Detta torde

emellertid väl kompenseras därav att tillgången på aluminium ökats, vilket

möjliggör att detta material kan komma till användning som ersättning för

koppar i elektriska anläggningar i större omfattning än tillförne. Läget i

övrigt på materialfronten i vad avser elektriska anläggningar har snarare

lättat än skärpts. Med hänsyn till dessa omständigheter bör man kunna räkna

med att materialtillgången icke skall utgöra hinder för en årlig subvention

av cirka 7 000 000 kronor.

Vid ingången av innevarande budgetår voro de av riksdagen för landsbygdselektrifieringens

främjande anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid

samma tidpunkt innelågo hos beredningen och hos Kungl. Maj:t kvalificerade

ansökningar på sammanlagt drygt 4 000 000 kronor. För huvudparten av

projekten hade koppar redan tilldelats. Linder tiden 1 juli—31 augusti ha

inkommit kvalificerade anspråk på ytterligare cirka 1 000 000 kronor, och

beredningen beräknar, att under återstoden av budgetåret anspråk skola inkomma

på ytterligare cirka 6 000 000 kronor. Sammanlagt synes behovet för

innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till 11 000 000 kronor.

Beträffande behovet för budgetåret 1945/46 torde detta enligt beredningens

mening, därest krisförhållandena fortsätta, icke väsentligt komma att

avvika från hittillsvarande årsmedelsvärde, d. v. s. 7 000 000 kronor. Skulle

däremot kriget och därmed brännoljebristen upphöra, torde bidragsanspråken

komma att nedgå, förutsatt att vid subventioneringen tillämpas samma

förhållandevis stränga grunder sorn hittills.

Statens industrikommission har den 4 oktober 1944 avgivit infordrat utlåtande

över elektrifieringsberedningens framställning. I utlåtandet har kommissionen

behandlat frågan örn tillgången på de för genomförandet av elektrifiering

erforderliga huvudsakliga råvarorna, nämligen koppar, bly, gummi

och transformatorolja samt härom yttrat.

Beträffande tilldelningen såväl för senare hälften av budgetåret 1944/45

som förra hälften av budgetåret 1945/46, d. v. s. för hela kalenderåret 1945,

får kommissionen anföra följande.

I fråga örn koppar erfordras sådan dels i form av ledningskoppar för

bygde-, orts- och gårdsledningar, dels för ortstransformatorer och motorer,

dels ock slutligen för inomhusinstallationer. Kommissionen har under hand

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

lämnat elektrifieringsberedskapen meddelande om att, på grund av den allt

knappare tillgången på koppar, kommissionen sannolikt icke under 1945 kan

för bygde-, orts- och gårdsledningar på landsbygden disponera mera än

ungefär tre fjärdedelar av den kvantitet koppar, som under 1944 ställts till

förfogande för sagda ändamål. Genom användande av stålaluminiumlina kan

emellertid, såsom elektrifieringsberedningen i sin skrivelse påpekat, den

minskade koppartilldelningen till en viss del kompenseras. Tilldelningen av

koppar för ortstransformatorer och motorer samt för inomhusinstallationer

torde kunna ske i samma omfattning som hittills.

Behovet av bly är för landsbygdselektrifieringens del icke av större omfattning,

än att detta behov utan större svårighet torde kunna tillgodoses.

Vad gummifrågan beträffar räknar kommissionen med att under 1945

kunna tillhandahålla gummi för landsbygdselektrifieringens behov i ungefär

samma omfattning som under 1944.

I fråga om behovet av transformatorolja synas vissa möjligheter föreligga

att åtminstone tills vidare kunna tillgodose detta behov, även örn man måste

räkna med, att det kan bliva nödvändigt att helt eller delvis återgå till användande

av oljelösa transformatorer, örn oljesituationen skulle försämras.

För tillhandahållande i förut angiven omfattning av samtliga nyssnämnda

råvaror har kommissionen dock förutsatt, att några avsevärda förändringar

till det sämre icke inträffa i försörjningsläget.

Beträffande slutligen den tilldelning, som kan ställas i utsikt för första halvåret

1946, kan kommissionen icke nu yttra sig med någon bestämdhet,

men torde, om inga större försämringar i tillgången på ifrågavarande råvaror

inträffa, tilldelningen av desamma kunna bliva av ungefär enahanda

omfattning som under 1945.

För befrämjande av landsbygdens elektrifiering lia under de senaste krisåren

anvisats högst betydande belopp. Sammanlagt ha för ändamålet beviljats

anslag å 20 000 000 kronor, därav 4 000 000 kronor för budgetåret 1944/

45. Såsom framgår av vad elektrifieringsberedningen anfört torde emellertid

sistnämnda belopp icke komma att förslå för utförande av sådana elektrifieringsföretag,

som måste anses önskvärda att få till stånd under återstående

del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka,

att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ytterligare medel

anvisas för ifrågavarande ändamål. Vid bedömande av anslagets storlek

måste emellertid beaktas, att knapphet förefinnes eller kan komma att inträda

beträffande de råvaror, som erfordras för utförande av elektrifieringsföretag.

I betraktande härav finner jag mig icke kunna föreslå, att högre

belopp än 3 000 000 kronor nu avses till förevarande bidragsverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 3 000 000.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

71

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[8.] 15. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

reservationsanslag. Till byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 50 000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående

statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet kan sökande^ av arbetarsmåbrukslån,

om han har tre eller flera barn under sexton års ålder och om

hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill göres större än som eljest skulle ha

varit behövligt, till täckande av den härigenom föranledda kostnadsökningen,

i mån av behov, erhålla bidrag av statsmedel intill ett belopp av högst 1 000

kronor. Sådant bidrag kan också under motsvarande förutsättningar utgå till

innehavare av arbetarsmåbrukslån för att täcka kostnad för tillbyggnad av

bostad. Statsbidrag beviljas av egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har egnahemsstyrelsen — med förmälan

att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 tillgängliga medlen

redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till

riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av ytterligare

50 000 kronor.

Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet fortsättes även under Departementsåterstående

delen av innevarande budgetår, anser jag mig böra förorda, att c en>

ett anslag av 50 000 kronor för ändamålet uppföres å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 50 000.

J. Skogsväsendet.

[9 ] 24 a. Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för kostnader

föranledda av inskränkningar med hänsyn till försvaret i rätten att avverka

skog, förslagsanslag. Den 30 juni 1943 har utfärdats lag (nr 458) örn

inskränkning med hänsyn till försvaret i rätten att avverka skog.

I särskilda skrivelser den 4 oktober, den 30 oktober och den 14 november

1944 har skogsstyrelsen hemställt, att för bestridande under innevarande

budgetår av vissa med nämnda lag förenade kostnader måtte anvisas ett belopp

av 84 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Genom lagen den 30 juni 1943 örn inskränkning med hänsyn till försvaret

i rätten att avverka skog ha skogsvårdsstyrelserna pålagts vissa arbets
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

uppgifter, som ligga vid sidan av deras egentliga verksamhet. De skola sålunda

övervaka, att av länsstyrelserna med stöd av lagen utfärdade avverkningsförbud

icke^ överträdas, efter prövning lämna markägare tillstånd att

utan hinder av sådant förbud företaga avverkning samt vid meddelande av

tillstånd uppställa de villkor om utsyning, som finnas erforderliga. Sådan

utsyning utföres i regel genom skogsvårdsstyrelsens försorg och skall enligt

lagen gäldas av kronan. Skogsvårdsstyrelserna skola dessutom yttra sig över

ersättningsanspråk, som av markägare i anledning av avverkningsförbud resas

mot kronan.

Genom beslut den 7 juli 1944 har Kungl. Majit medgivit, att till skogsvårdsstyrelsen

i Norrbottens län finge från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

under fjärde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Övriga utgifter

utbetalas 33 910 kronor 32 öre såsom ersättning för skogsvårdsstyrelsens

merkostnader under tiden november 1943—februari 1944 i anledning

av vissa med hänsyn till försvaret utfärdade avverkningsförbud.

Skogsvårdsstyrelsernas merkostnader förorsakas till huvudsaklig del av de

utsyningsförrättningar, som i vissa fall måste föregå beviljande av avverkningstillstånden.

I mindre omfattning uppstå kostnader för extra bevakning

av de områden, som beröras av förbuden, och för kontroll av att verkställda

utsyningar följas vid avverkningarna. Slutligen betungas styrelsernas expeditioner

av ärenden rörande avverkningstillstånd, omläggning av skogsmark

för odling, yttranden över ersättningsanspråk o. d. Till skogsvårdsstyrelsernas

egna kostnader för utsyningsförrättningarna komma även kostnaderna

för hantlangning.

Ifrågavarande merkostnader ha under budgetåret 1943/44 uppgått till i

runt tal 58 000 kronor. I sagda belopp ingå även skogsvårdsstyrelsens i

Norrbottens län förenämnda kostnader å 33 910 kronor 32 öre för tiden november

1943—februari 1944. Då kostnaderna under innevarande budgetår

för ifrågavarande verksamhet torde kunna uppskattas till cirka 60 000 kronor

synes anslagsbehovet för sistnämnda budgetår böra beräknas till (58 000

— 33 910 + 60 000 =) i runt tal 84 000 kronor.

Jag torde få erinra örn att jag förut denna dag under punkt 203 i nionde

huvudtiteln av årets statsverksproposition förordat, att medel till ersättning åt

skogsvårdsstyrelserna för kostnader föranledda av inskränkningar med hänsyn

till försvaret i rätten att avverka skog anvisas under nionde huvudtiteln.

Mot skogsstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för innevarande budgetår

till ifrågavarande ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av 84 000

kronor, har jag intet att erinra. Det sålunda erforderliga ersättningsanslaget

synes böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår samt givas karaktär av

förslagsanslag. Närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslaget torde

i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyreiser

för kostnader föranledda av inskränkningar med hänsyn

till försvaret i rätten att avverka skog å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 84 000.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

[10.] 28. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34

under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag lill statsverket, ett reservationsanslag

av 500 000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. För budgetåren 1934/35 och 1938/39

—1944/45 ha för ändamålet anvisats anslag av respektive 500 000, 350 000,

100 000, 1 000 000, 2 800 000, 3 000 000, 500 000 och 500 000 kronor. Beträffande

bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren

s. 761.

Till bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. har å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av 3 500 000 kronor samt å

allmän beredskapsstat III för nämnda budgetår ett anslag av likaledes

3 500 000 kronor. Vid uppförandet av berörda beredskapsanslag ha medel

bland annat beräknats för väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.

I skrivelse den 15 september 1944 har skogsstgrelsen hemställt, att å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag av

ytterligare 2 250 000 kronor för väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo.

Beträffande medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet under löpande

budgetår har skogsstyrelsen i sin skrivelse hänvisat till en den 26 augusti

1944 dagtecknad framställning från styrelsen angående medelsäskanden för

budgetåret 1945/46. I sagda framställning bar styrelsen anfört bland annat

följande.

Såsom byggnadsbidrag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo ha under budgetåren 1941/42—1943/44 beviljats respektive 1 328 710,

1 772 389 och 2 652 856 kronor. Enligt från skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet

inhämtade uppgifter förväntas för budgetåren 1944/45 och 1945/

46 en ytterligare stark stegring av efterfrågan på bidrag. Den arbetskraft,

som med utgångspunkt från nu rådande förhållanden kan bedömas bliva tillgänglig

för detta slags arbete, torde knappast kunna fullfölja ett vägbyggnadsprogram

av den omfattning, som ett tillgodoseende av samtliga nu inneliggande

och beräknade bidragsansökningar skulle innebära. Med hänsyn till

det aktuella läget på arbetsmarknaden och med tanke på att en mycket stor

del av dessa vägarbeten utföres av skogsägarna själva eller i deras tjänst redan

anställda personer, borde dock arbetskraftsfrågan ej lägga hinder i vägen

för en, i jämförelse med senaste åren, något idökad skogsvägbyggnadsverksamhet.

Betydelsen av att skogsvägnätets utbyggande bedrives i snabbast

möjliga takt har närmare utvecklats av 1936 års skogsutredning i dess

betänkande nr 3. Utredningen uppskattar däri anslagsbehovet för ifrågavarande

bidragsverksamhet till 4 500 000 kronor per år under 10 år, om det

närmaste behovet av skogsvägbyggnader skall fyllas.

Skogsstyrelsen har på anlörda skäl bedömt behovet av statsanslag för utdelning

som byggnadsbidrag under budgetåren 1944/45 och 1945,46 till

3 500 000 respektive 4 000 000 kronor.

I nämnda belopp, 3 500 000 respektive 4 000 000 kronor, ingå icke förvallningsbidrag

till skogsvårdsstyrelserna. Enligt de elter den 1 juli 1943 gällande

bestämmelserna för ifrågavarande anslags användning må förvaltningsbidrag

utgå jämväl för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader

för upprättande av utbyggnadsplaner för skogsvägnätet inom större områden.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Mattts propositioi. nr 2.

Departements

chefen.

Denna möjlighet har ännu ej utnyttjats, men så torde komma alt ske i rätt

stor omfattning under de närmaste åren. Med hänsyn härtill beräknar skogsstyrelsen

behovet av förvallningsbidrag under innevarande och nästkommande

budgetår till 250 000 kronor per år. Det totala anslagsbehovet för innevarande

budgetår uppgår sålunda till (3 500 000 + 250 000 =) 3 750 000 kronor.

Då behållningen å ifrågavarande anslag den 1 juli 1944 uppgick till

1 486 645 kronor 85 öre, torde alltså en brist å (3 750 000 — 1 486 615 =) i

runt tal 2 250 000 kronor komma att uppstå för budgetåret 1944/45.

I remissutlåtande den 2 oktober 1944 har statskontoret uttalat, att det kunde

ifrågasättas, huruvida det i nuvarande läge förefunnes behov av att till

förevarande ändamål — utöver det belopp på omkring 1 500 000 kronor, som

redan funnes disponibelt — för innevarande budgetår anvisa ytterligare

2 250 000 kronor, särskilt som å beredskapsstat för nämnda budgetår uppförts

anslag avsedda för bland annat väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo.

lnvesteringsutredningen har i remissutlåtande, vilket inkommit till jordbruksdepartementet

den 27 december 1944, förklarat att enligt utredningens

åsikt anslag för ifrågavarande ändamål icke borde anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för löpande budgetår. Utredningen har därvid anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn lill den ringa tillgången inom skogsbruket på för sysselsättning

av arbetslösa väl lämpade arbetsobjekt synes det icke lämpligt att under

nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden med en markant brist på arbetskraft

inom de flesta arbetsområden igångsätta väg- och flottledsarbeten

å .skogar i enskild ägo i större utsträckning än som kan befinnas absolut

nödvändigt. Därest arbeten av ifrågavarande slag nu komme till utförande med

bidrag från ordinarie anslag i den omfattning som av skogsstyrelsen tydligen

i dess framställning förutsatts, skulle detta innebära, att arbeten, som lämpligen

borde utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en kris på arbetsmarknaden

i stället bleve utförda under en period, då brist på arbetskraft vore rådande,

och möjligheterna att motverka en kommande kris bleve minskade i

samma mån. Med hänsyn härtill synes anslag till bidrag till väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo icke böra upptagas å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1944/45. Som skäl härför må dessutom framhållas

att å beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 upptagits 3 500 000 kronor för

ifrågavarande ändamål, och att anslag å denna beredskapsstat stå till förfogande,

när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena det medgiva, varför

möjlighet finnes, att från nyssnämnda anslag anvisa medel till angelägna

företag av förevarande art, därest tillgängliga ordinarie medel skulle visa

sig otillräckliga.

En viss ytterligare medelsanvisning under löpande budgetår för ifrågavarande

ändamål synes med hänsyn till vad skogsstyrelsen anfört vara behövlig.

Jag anser mig därför böra förorda, att medel för ändamålet uppföras å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. Anslagets storlek synes

emellertid kunna i hög grad begränsas. Det torde vara tillräckligt, därest för

ifrågavarande verksamhet avses ett belopp av 500 000 kronor. Emellertid

vill jag framhålla, att, där vedavverkning i erforderlig utsträckning icke ägt

rum, vägarbeten av ifrågavarande slag icke böra utföras förrän vedavverk
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. MaUts proposition nr 2.

*

ningarna slutförts, i den mån vägarna icke omedelbart skola användas för

framtransporterande av ved.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader å

skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

,,,, .................. kronor 500 000.

N. Diverse.

[11.] 10. Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets

förkovran, reservationsanslag. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17

december 1943 har jag tillkallat utredningsmän för att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran

(den s. k. norrlandskommittén). Till bestridande av kostnaderna för

kommittén har å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag

av 100 000 kronor. På grund av den omfattning kommitténs arbete

redan fått kan emellertid enligt vad från kommittén meddelats redan nu förutses,

att nämnda belopp icke kommer att förslå. De löpande kostnaderna för

kommittén torde nämligen, enligt vad jag inhämtat, komma att uppgå till

omkring 140 000 kronor för innevarande budgetår. Härvid har hänsyn icke

tagits till sådana kostnader, som äro att hänföra till av kommittén bedrivna

eller planerade specialundersökningar. Dessa kostnader torde kunna uppskattas

till omkring 50 000 kronor. Med beaktande härav skulle under innevarande

budgetår för ifrågavarande ändamål erfordras ytterligare (140 000 +

50 000 — 100 000 =) 90 000 kronor. Sagda belopp synes böra anvisas å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets

förkovran å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 90 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande.

D. Diverse.

[1.] 6 a. Odling av gummiförande växter, reservationsanslag. Med bifall

till Kungl. Maj:ts i proposition den 7 maj 1943, nr 258, framlagda förslag

anvisade riksdagen för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 70 000

kronor till försöksodling av den gummiförande majkrosväxten Taraxacum

koksagys. Odlingarna avsågos skola anförtros därav intresserade enskilda

odlare, som förklarade sig villiga att med Svenska spannmålsaktiebolaget

sluta kontrakt härom. För att stimulera till odling av här avsett slag förutsattes

odlarna skola erhålla bestämda priser för levererat frö till blivande

utsäde och för levererad rot, varur gummi ulvanns. Vidare skulle odlarna

garanteras viss ersättning för det fall, att beräknad rotskörd icke uppnåddes,

dock endast under förutsättning att odlingen skett med iakttagande av för

densamma givna anvisningar.

Flertalet av de odlingar, som i anledning härav kommo till stånd under

sommarhalvåret 1943, misslyckades mer eller mindre. Till det dåliga skörderesultatet

bidrogo bland annat dels den osedvanligt torra våren och försommaren

— koksagysfröet fordrar nämligen särskilt goda fuktighetsförhållanden

för ett gynnsamt groningsförlopp — dels att odlingarna icke alltid

kunnat förläggas till tillräckligt ogräsfria skiften, dels ock att fröet haft

svag växtkraft.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 15 december 1943 föreslog statens industrikommission, under

vars överinseende odlingsverksamheten bedrives, att odlingsförsöken

måtte fortsättas under sommarhalvåret 1944, därvid försöken skulle utföras

icke endast med frösådd utan även och huvudsakligen med s. k. vegetativ

förökning, vilken odlingsform enligt utländska uppgifter lämnat synnerligen

goda resultat. Den vegetativa metoden innebär, att rötterna skäras i småbitar,

vilka efter analys och undersökningar med avseende å gummihalten

läggas i fuktig sand under viss tid för att därefter utplanteras. Enligt en av

kommissionen framlagd plan för odlingarna under sommaren 1944 skulle

kostnaderna uppgå till sammanlagt omkring 210 000 kronor. Då av det förutnämnda

anslaget å 70 000 kronor fanns odisponerat ett belopp av omkring

45 000 kronor erfordrades enligt kommissionens beräkningar ett medelstillskott

av 165 000 kronor.

I utlåtande över industrikommissionens framställning föreslog lantbruksstyrelsen,

att det av kommissionen framlagda odlingsprogrammet reducerades

i enlighet nied ett av styrelsen framlagt förslag och att den vetenskapliga

ledningen av försöksodlingen och arbetet med förädling av koksagysen

uppdroges åt Sveriges utsädesförening.

Genom beslut den 25 februari 1944 uppdrog Kungl. Majit åt industrikommissionen

att i samråd med lantbruksstyrelsen vidtaga de åtgärder, som

kunde befinnas erforderliga för bedrivande under år 1944 av försöksodling

av gummiförande växter i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsen

förslag. Vidare ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande

från det under elfte huvudtiteln anvisade anslaget till Vissa utredningar och

undersökningar ett belopp av 35 000 kronor för bestridande av kostnaderna

för försöksodlingarna, varjämte Kungl. Majit medgav, att industrikommissionen

för samma ändamål finge disponera återstående medel av det för

budgetåret 1943/44 till Försöksodling av gummiförande växter anvisade anslaget.

1 skrivelse den 23 augusti 1944 redogjorde industrikommissionen för den

under sommarhalvåret bedrivna odlingsverksamheten. Av redogörelsen framgår,

att odlingarna enligt den vegetativa metoden, vilka utförts med såväl inhemskt

som tyskt rotmaterial och omfattat sammanlagt omkring 4 hektar,

slagit helt fel och att det torde få anses vara utrett, att denna metod, i motsats

till vad tidigare på grundval av vissa utländska uppgifter antagits,

icke vore användbar. De odlingar, som skett med frösådd, hade omfattat

sammanlagt omkring 10 hektar och bedrivits dels i skogsbygder över större

delen av Sverige, dels i betodlingsområden i södra Sverige. På båda hållen

hade allt frö grott — fröet hade före sådden jaroviserats, d. v. s. vattenbehandlats

och kylts under viss tid — men på odlingarna i skogsbygden hade

den fortsatta utvecklingen starkt försenats framförallt beroende på bristande

ogräsbekämpning. I betområdena däremot, där odlingarnas skötsel

varit bättre, hade resultatet i allmänhet blivit utmärkt. I samband med odlingsförsöken

hade prov anställts med djupregleringsanordningar för maskinsådd

och med maskiner för fröskörd och rotskörd. Försök med maski
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

79

ner för ^plantering av i drivbänk uppdragna småplantor och med ogräsbekämpning

genom besprutning hade vidare påbörjats.

I anslutning härtill anförde kommissionen, att 1944 års försök i enlighet

med den av Kungl. Maj:t godkända planen huvudsakligen varit av odlingsteknisk

art, och att på detta område vissa bestämda resultat uppnåtts. Hithörande

frågor kunde emellertid ännu icke anses tillfredsställande utredda,

och ytterligare odlingsförsök vore därför angelägna. I fråga örn förädlingsverksamlieten

hade arbetet allenast hunnit påbörjas, och även på detta område

vore därför fortsatta arbeten önskvärda. I samarbete mellan representanter

för kommissionen och Sveriges utsädesförening hade utarbetats ett för

tiden september 1944—augusti 1945 avseende arbetsprogram för den verksamhet,

som sålunda i fortsättningen syntes böra bedrivas. Kostnaderna för

genomförandet av detta program hade beräknats till 60 000 kronor.

Då de medel, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 februari 1944 ställts

till kommissionens förfogande i sin helhet vore förbrukade, erfordrades för

de fortsatta odlingsförsöken och förädlingsarbetena ytterligare 60 000 kronor.

Med anledning av kommissionens skrivelse ställde Kungl. Majit genom beslut

den 25 augusti 1944 till kommissionens förfogande från anslaget till

Vissa utredningar och undersökningar ett belopp av 30 000 kronor, att av

kommissionen användas för bestridande av utgifter under tidian intill den 1

mars 1945 för fortsatta odlingsförsök och förädlingsarbeten med koksagysväxten

i huvudsaklig överensstämmelse med den av Sveriges utsädesförening

uppgjorda arbetsplanen.

I skrivelse den 13 september 1944 framlade industrikommissionen en plan

för odling av koksagys i större skala i syfte att producera naturgummi. Enligt

planen skulle med användande av omkring 3 500 kg koksagysfrö en areal

av omkring 1 350 hektar besås. Utbytet härav beräknades komma att uppgå

till cirka 100 ton koksagysgummi, varjämte skulle erhållas en kvantitet av

5 000—8 000 kg frö. Kostnaden för en odling av denna omfattning uppskattades

till omkring 3 500 000 kronor, däri inräknade kostnaderna för utvinning

av gummit ur rotmaterialet. Planen förutsatte, att angivna frömängd

kunde importeras från utlandet.

I utlåtande över förslaget anförde lantbruksstyrelsen, att den odling av

koksagys, vilken hittills bedrivits i vårt land, haft karaktären av försöksodiing

för vinnande av erfarenhet rörande den lämpligaste odlingstekniken.

Vissa rön hade också gjorts under de år dessa försöksodlingar pågått. Bland

annat syntes erfarenheten av 1944 års odlingar giva vid handen, att frösåddsmetoden

kunnat utvecklas så, att på denna väg ett tillfredsställande

odlingsresultat skulle kunna erhållas inom de delar av landet, som av den

hittillsvarande erfarenheten alt döma syntes vara mest lämpade för ifrågavarande

odling, nämligen de sockerbetsodlande områden, vilka hade en förhållandevis

riklig nederbörd. Vanan i dessa distrikt att hålla hackrensade

grödor ogräsfria syntes nämligen spela en avgörande roll. .För att erhålla

en fullt tillfredsställande grundval för bedömningen av förutsättningarna

för odling av koksagys i vårt land hade det enligt lantbruksstyrelsens åsikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

varit önskvärt att avvakta resultaten av de fortsatta försöken å detta område,

innan åtgärder vidtoges för en ökad koksagysodling. Vidare hade i anslutning

till förenämnda försöksodling påbörjats arbete för utrönande, huruvida

koksagysplantan kunde genom förädling utvecklas till en kulturväxt,

som kunde få ekonomisk betydelse för landets jordbruk och vår gummiförsörjning

åtminstone ur beredskapssynpunkt. I avvaktan på resultaten av

dessa arbeten syntes principiellt en utvidgning av ifrågavarande odling icke

böra komma till stånd. Med hänsyn till rådande försörjningsläge med avseende

å naturgummi ville lantbruksstyrelsen emellertid icke motsätta sig

bifall till industrikommissionens framställning.

Då sedermera verkställda undersökningar rörande möjligheterna att från

utlandet erhålla den förutnämnda frökvantiteten av 3 500 kg visade, att någon

dylik import icke vore att räkna med, framlade industrikommissionen i

skrivelse den 11 oktober 1944 en ny plan för genomförande av den tidigare

föreslagna odlingsverksamheten. Enligt den nya planen skulle den erforderliga

frökvantiteten kunna nedbringas till 350 kg frö genom sådd av fröna i

drivbänkar, varefter de i dessa uppdragna småplantorna skulle utplanteras

å fälten. Denna plan förutsatte emellertid på grund av den stora kvantitet

småplantor, varom här vore fråga, tillgång till särskilda planteringsmaskiner.

Kommissionen upplyste, att arbeten med konstruktion av för ändamålet

lämpliga maskiner påginge. Kostnaderna för genomförande av denna

plan beräknade kommissionen till 4 217 500 kronor enligt följande uppställning.

Import av 350 kg frö å 250 kr/kg.................... kronor 87 500

Anskaffning av ca 8 hektar drivbänkar ................ » 560 000

Uppdragning av 400 milj. småplantor ................ » 40 000

Anskaffning av 90 st. planteringsmaskiner med tillhörande

traktorer .................................... » 450 000

Sådd-, odlings- och skördekostnad samt kostnad för utvinning

av kautschuk ur rotskörden ................ » 3 080 000

Summa kronor 4 217 500.

Då det visade sig föga troligt att från utlandet erhålla även en till 350 kg

begränsad kvantitet frö har industrikommissionen slutligen i en den 2 december

1944 dagtecknad promemoria föreslagit, att odlingarna under år

1945 inskränktes till att omfatta de arealer, som kunde ifrågakomma med

användande av inom landet befintligt frö. Denna kvantitet uppgår till omkring

35 kg. I promemorian förutsättes en uppdragning av småplantor i

drivbänkar. Med olika utgångspunkter i fråga om bland annat dels antalet

småplantor, som beräknas kunna erhållas ur frömaterialet, dels ock antalet

per hektar erforderliga plantor har i promemorian framlagts olika alternativ

för odlingsverksamheten. Kostnaderna för dessa ha beräknats till respektive

422 000 kronor, 491 000 kronor och 838 000 kronor och de utvunna

gummikvantitetema till respektive 11, 13 och 24 ton.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

På grund av det kritiska läge, vari vårt lands gummiförsörjning sedan Departement

lång tid befunnit sig, ha under de senaste två åren odlingsförsök skett med chelenden

gummiförande maskrosen Taraxacum koksagys. Såsom av den lämnade

redogörelsen framgår ha olika metoder för odling av denna maskrosart prövats.

Vissa metoder ha därvid visat sig vara mer eller mindre värdelösa. De

frösåddsförsök, som nästlidna sommar skett med vatten- och köldbehandlat

frö, ha däremot lämnat resultat, som ingiva vissa förhoppningar för framtiden.

De olika av industrikommissionen framlagda förslagen till odling i större

skala av koksagysväxten draga samtliga relativt stora kostnader. Intetdera

av förslagen kan emellertid även för det fall, att odlingarna skulle lyckas i den

omfattning, som kommissionen förutsatt, lämna ett resultat, som i påtaglig

grad skulle få betydelse för lösande av nu rådande svårigheter på gummiförsörjningens

område. Härtill komma de ovissa utsikterna att överhuvud

erhålla frö från utlandet. På grund härav och då erfarenheterna på området

ännu måste anses otillräckliga för igångsättande av odlingar i större skala

anser jag mig icke böra för närvarande biträda kommissionens förslag härom.

Då det icke synes mig uteslutet, att på längre sikt odling av gummiförande

maskrosor kan få betydelse för vårt lands beredskap, bör emellertid klarhet

bringas i de grundläggande förutsättningarna för framtida odling av koksagysväxten.

Jag anser det därför vara av vikt, att det av Sveriges utsädesförening

i Svalöv vetenskapligt bedrivna arbetet med odlingsförsök och förädlingsverksamhet

fullföljes. Genom odlingsförsöken bör sålunda erfarenhet

kunna vinnas rörande bland annat klimatets, jordmånens och såningssättets

inverkan på odlingsresultatet. Vidare kan man få utrett en del odlingstekniska

frågor, såsom rörande lämpligaste såningstid, gödsling samt radoch

plantavstånd. Det för närvarande pågående förädlingsarbetet tar sikte på

att verkställa urval i det nu växande befintliga materialet av koksagys med

hänsyn till bland annat rötternas storlek och form samt deras kautschukhalt.

Kostnaderna för dessa arbeten under tiden september 1944—augusti

1945 ha beräknats till 60 000 kronor. Av detta belopp har Kungl. Maj :t ställt

hälften^ill förfogande genom anvisande av medel från det under elfte huvudtiteln

anvisade anslaget till Vissa utredningar och undersökningar. Det

för arbetenas fullföljande återstående beloppet å 30 000 kronor synes böra

anvisas på tilläggsstat till riksstalen för innevarande budgetår.

Såsom förut nämnts finnas inom landet 35 kg koksagysfrö. Av denna

kvantitet behöver utsädesföreningen för sin verksamhet endast en obetydlighet.

I likhet med industrikommissionen anser jag, att den återstående kvantiteten

hör användas för odlingar under nästkommande sommar. Härigenom

vinnes en ökad erfarenhet av odlingsbetingelserna för koksagys i vårt land,

varjämte ett antal odlare få tillfälle att lära sig den för koksagysväxten speciella

odlingstekniken. Industrikommissionen har i syfte att erhålla största

möjliga odlingsareal förutsatt, att frösådd först skall ske i drivbänkar och att

de däri uppdragna småplantorna sedermera skola utplanteras. För att dcn
Bihang

till riksdagens protokoll 19&5. 1 sami. Nr 2.

<5

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

na odlingsmetod skall kunna tillämpas, erfordras tillgång till särskilda för

ändamålet konstruerade planteringsmaskiner. På grund av det stora antal

plantor, varom här är fråga, kan nämligen av såväl ekonomiska som praktiska

skäl en plantering för hand knappast ifrågakomma. Arbetet med

konstruktion av dylika planteringsmaskiner pågår för närvarande. Men

även med tillgång till dylika maskiner måste man räkna med avsevärda kostnader

för odlingen. Enligt industrikommissionens beräkning skulle kostnaderna

för odling med användande av den tillgängliga kvantiteten av 35

kg frö uppgå till lägst 422 000 kronor och högst 838 000 kronor beroende

på vilket av tre odlingsaltemativ som valdes. För min del finner jag kostnader

av denna storleksordning alltför stora för en odlingsverksamhet, som i

allt väsentligt får anses såsom försöksverksamhet. En ytterligare anledning

till tvekan i fråga om kommissionens förslag finner jag i den omständigheten,

att man ännu icke praktiskt kunnat pröva de för odlingarna nödvändiga

planteringsmaskinerna. På grund av dessa skäl anser jag, alt odlingarna

nästa sommar böra ske medelst användande av den betydligt billigare och

enklare frösåddsmetoden.

Enligt upplysningar, inhämtade från industrikommissionen, räcka 35 kg

frö till besåning av omkring 15 hektar. Den beräknade rotskörden uppgår till

60 ton och den därav utvunna kautschukkvantiteten till omkring 1,2 ton.

Därjämte skulle vid gummiextraktionen erhållas omkring 4 200 liter 100- procentig sprit. Kostnaderna för en odling av här ifrågasatt slag har kommissionen

uppskattat till 37 400 kronor enligt följande uppställning.

Ersättning till odlare å 50 kr/dt rotter .................. kronor 30 000

Service .............................................. » 6 000

Extraktionskostnad för kautschuk ...................... » l 200

Diverse och oförutsett ................................ » 2 600

kronor 39 800

Avgår inkomst för sprit å 4 kr/dt rötter ... ............ » 2 400

Nettoutgift kronor 37 400

Kostnaden per kg gummi skulle enligt dessa beräkningar uppgå till omkring

31 kronor.

Industrikommissionens kostnadsberäkningar giva mig icke anledning till

erinran. Jämväl detta belopp å 37 400 kronor bör anvisas å tilläggsstat.

Enligt vad utsädesföreningen upplyst i ärendet ha av föreningen gjorda

försök pekat på att den säkraste metoden för odling av koksagys synes vara

plantering av i drivbänkar uppdraget material. Denna metod förutsätter

emellertid såsom förut nämnts tillgång på lämpliga planteringsmaskiner.

Jag anser det därför vara av intresse, att de påbörjade arbetena med att åstadkomma

en lämplig planteringsmaskin fullföljas och att tillfälle beredes att

under nästkommande sommar praktiskt pröva en dylik maskin. Enligt vad

jag inhämtat av industrikommissionen kunna kostnaderna för konstruk
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

83

tion och framställning av provexemplar av maskinen samt för de praktiska

försöken beräknas uppgå till omkring 40 000 kronor. Jag förordar, att detta

belopp äskas av riksdagen. Det bör i detta sammanhang framhållas, att en

planteringsmaskin av här avsett slag kan tänkas få betydelse för odlingar,

som äro likartade med koksagysodlingen, t. ex. betodlingen. Därest denna

kunde ske genom plantsättning i stället för såsom för närvarande genom

sådd skulle det arbetskrävande gallringsarbetet i stort sett bortfalla.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle det för här ifrågavarande

ändamål erforderliga beloppet uppgå till i avrundat tal sammanlagt (30 000

+ 37 400 + 40 000 =) 107 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Odling av gummiförande växter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 107 500.

[2.] 7. Vissa utredningar och undersökningar, reservationsanslag. För

innevarande budgetår har till detta ändamål anvisats ett anslag å 75 000

kronor. Såsom framgår av redogörelsen under nästföregående punkt har

under budgetåret från anslaget anvisats ett belopp av 30 000 kronor för de

vetenskapliga undersökningar med avseende å den gummiförande maskrosen

Taraxacum koksagys, som bedrivas av Sveriges utsädesförening. Bland

övriga större utgifter, som under budgetåret bestritts från anslaget, må nämnas

ett belopp å 25 000 kronor till bidrag till Hemmens forskningsinstitut.

Av anslaget återstår för närvarande ett odisponerat belopp av endast omkring

19 000 kronor. Då detta belopp kan antagas vara otillräckligt för att

bestrida utgifterna för sådana uppkommande behov, för vilka kostnaderna

lämpligen böra bestridas från anslaget, synes en förstärkning av anslaget

med 30 000 kronor böra ske.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa utredningar och undersökningar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85

Bilaga.! 1.

Kapitalinvesteringar.

TJtrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3 a. IståndsäBande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. Sändebudet

i Helsingfors har inberättat, att beskickningsfastigheten därstädes tillfogats

åtskilliga skador genom de bombanfall, som vid olika tillfällen under

kriget mellan Finland och Sovjetunionen riktats mot staden. Med hänsyn till

de osäkra förhållandena hade han emellertid tills vidare låtit utföra endast sådana

reparationer, som varit oundgängliga för att de i fastigheten belägna

kansli- och bostadslokalerna skulle kunna begagnas. I regel vore de vidtagna

åtgärderna av tillfällig karaktär. Där större mursprickor och förskjutningar

i väggarna uppstått, hade man exempelvis inskränkt sig till provisoriska

förstärkningsanordningar.

Enligt vad sändebudet framhållit, vore det numera ofrånkomligt, att fastigheten

underkastades en grundlig översyn och att de av bombanfallen föranledda

skadorna snarast möjligt reparerades. Man måste räkna med omfattande

reparationer; eventuellt bleve det nödvändigt att på grund av uppkomna

sprickor riva vissa väggar.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med hänsyn härtill förefölle det ur ekonomisk synpunkt tillrådligt att

för undvikande av dubbelkostnader — fastigheten i samband med de ifrågavarande

reparationerna underkastades en sedan länge välbehövlig allmän renovering.

En dylik torde under alla förhållanden bliva ofrånkomlig inom en

icke alltför avlägsen framtid. De i fastigheten befintliga, till sändebudet och

vissa beskickningstjänstemän upplåtna lägenheterna befunne sig nämligen,

alldeles bortsett från de av bombanfallen förorsakade skadorna i ett otillfredsställande

skick. Våningarna vore omoderna och obekväma, och isolerings-

och uppvärmningsanordningarna sådana, att de i många fall under

den kalla årstiden icke möjliggjorde normal rumstemperatur. Redan för att

det kapitalvärde, som fastigheten representerade, icke skulle sjunka, vore det

därför påkallat att företaga en modernisering och uppsnyggning av fastigheten.

Med anledning härav har en av byggnadsstyrelsen utsänd tjänsteman besiktigat

beskickningsfastigheten samt utarbetat förslag till reparation och renovering

därav. Enligt de beräkningar, som därvid uppgjorts och vilka

byggnadsstyrelsen förklarat sig godkänna, skulle kostnaderna för ifrågavarande

arbeten, vilka bland annat av kostnadsskäl torde böra verkställas med

anlitande av huvudsakligen svensk arbetskraft och materiel, komma att uppgå

till omkring 240 000 kronor. I detta belopp ingå emellertid ej kostnader

för erforderlig grundförstärkning av viss del av fastigheten. Undersökning

rörande behovet av en dylik grundförstärkning pågår. Då det för fastighetens

bevarande är angeläget att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande reparations-

och renoveringsarbeten, av vilka flertalet kunna utföras utan att

resultatet av nyssnämnda undersökning avvaktas, har jag icke ansett mig

böra underlåta att redan nu anmäla frågan örn beviljande av medel för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till /ståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors

å tilläggsstat II till riksslaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av ............ kronor 240 000.

[2.] 3 b. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris. Sändebudet i

Paris har vid återkomsten från sin nyligen företagna resa för att tillträda

sin post inberättat, att beskickningsfastigheten därstädes vore i oundgängligt

behov av omfattande reparation. Fastigheten hade under den följd av år,

då beskickningen varit förlagd till Vichy, icke kunnat underhållas på ett tillfredsställande

sätt och vore jämväl i övrigt i behov av en allmän översyn.

Enligt de beräkningar, som sändebudet med anlitande av en i Paris bosatt

arkitekt låtit uppgöra och mot vilka byggnadsstyrelsen förklarat sig icke

hava något att erinra, skulle kostnaderna för de ifrågasatta arbetena i svenskt

mynt uppgå till omkring 65 000 kronor. Då någon marginal för oförutsedda

utgifter torde böra beräknas, förordar jag, att för ändamålet av riksdagen

äskas ett anslag av 75 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till l ståndsättande av be skickning sjastighe ten i Paris å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av..................kronor 75 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Tord Hagen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 2.

89

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 m. m. och

anför därvid följande.

A. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Marinförvaltningens delfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag fråga

örn disposition av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade invesleringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. för nedannämnda ändamål.

Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 80, p. 18) för budgetåret 1941/42 anvisat

ett reservationsanslag av 97,000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid Gustavsviks

örlogsdepå, uppdrog Kungl. Maj:t åt marinförvaltningen att inkomma

med förslag angående användningen av anslaget.

I skrivelse den 25 oktober 1944 har mari nf Örnalt ningen framlagt förslag

till anlilande av detta anslag för vissa byggnadsarbeten vid örlogsdepån.

Ämbetsverket har därvid erinrat, att medelsanvisningen avsåg följande arbeten

å verkstadsanläggning inom depån:

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vinterboning av maskinverkstaden med uppvärmningsanord
ningar.

............................................. kronor 27 300

Vinterboning av snickarverkstaden med uppvärmningsanord
ningar

............... » 4 700

Tvätt- och omklädnads- samt matrum.................... » 57 200

Avträdesbyggnad .............................. » 7 200

Summa kronor 96 400.

Marinförvaltningen har i skrivelsen vidare anfört i huvudsak följande.

Anledningen till att det begärda förslaget till medlens användning ej avgivits

tidigare vore att utformningen och placeringen av den nya byggnaden

för tvätt- och omklädningsrum m. m. nära sammanhängde med tidigare överväganden

om byggnadsfrågor på platsen, vilka under mellankommande tid

blivit föremål för olika utredningar.

I skrivelse den 23 augusti 1943 angående anslag för marinen för budgetåret

1944/45 hade ämbetsverket föreslagit en gemensam byggnad för tvätt-, omklädnads-

och matrum för arbetarna samt för elektrisk verkstad och kontor

för vilken kostnaden delvis skulle bestridas av femårsplanens medel. I skrivelse

den 9 februari 1944 hade ämbetsverket sedermera framlagt förnyat

förslag till utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå (jfr prop. 1944: 175, s. 118

ff), vilken utbyggnad föreslagits att avsevärt minskas för att därmed inbespara

medel inom femårsplanens kostnadsram för annat ändamål. Då ämbetsverket

emellertid funne det synnerligen angeläget, att byggnad för tvättoch

omklädnads- samt matrum för arbetarna komme till stånd och ej funne

möjlighet föreligga att därför disponera andra medel än de 97 000 kronor,

vilka av riksdagen tidigare anvisats för ovan angivna ändamål, finge marinförvaltningen

föreslå, att hela detta belopp måtte tagas i anspråk för denna

byggnad. Yrkesinspektionen hade även vid ett flertal tillfällen påpekat nödvändigheten

av att de hygieniska förhållandena förbättrades för arbetarna

vid verkstads- och dockanläggningen. Kostnaderna för vintex-boning av maskin-

och snickarverkstaden beräknade ämbetsverket successivt kunna täckas

med underhållsmedel.

För ett nu föreliggande förslag till byggnad innehållande matsal, tvätt- och

omklädnads-, kontors- och toalettrum men däi-emot ej elektrisk verkstad

hade kostnaderna, inberäknat administrationskostnader, enligt nuprisläget

beräknats enligt följande

Egentlig byggnadskostnad............................. kronor 60 400

Värme, ventilation och sanitet.................. » 20 800

Elektrisk installation.................................. » 3 900

Vatten- och avloppsledning ............................ » 23 800

Summa kronor 108 900.

Enligt överenskommelse med Högsjö kommuns ai''betslöshetskommitté komme

kommittén att i samråd med marinförvaltningen göra framställning hos

statens arbetsmarknadskommission örn att vatten- och avloppsledningarna

till här ifrågavarande byggnad måtte få utföras genom arbetslöshetskommitténs

försorg i samband med utföxandet av övriga för kommunen erforderliga

serviceledningar till befintlig huvudvattenledning. Ämbetsverket räknade

med att för vatten- och avloppsledningarna till denna byggnad bidraga med

50 °/o av kostnaden eller 11 900 kronor. För marinförvaltningen erforderliga

medel för byggnadens uppförande uppginge sålunda till (108 900 — 11 900=)

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

97 000 kronor. Därest ansökan från kommunen om arbetslöshetsmedel ej

skulle beviljas, föresloge ämbetsverket att för arbetets genomförande motsvarande

belopp skulle tillskjutas från underhållsmedel.

Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen hemställt om

godkännande av i ärendet företedda ritningar samt om byggnadstillstånd

ävensom att för utförande av byggnadsarbetet 97 000 kronor måtte ställas

till ämbetsverkets förfogande samt att ämbetsverket måtte bemyndigas att,

därest Högsjö kommun icke beviljades arbetslöshetsmedel för ifrågavarande

arbete, från underhållsmedel bestrida resterande kostnader eller 11 900 kronor.

Av redogörelsen framgår, att medel redan av 1941 ars riksdag anvisats föi Departementsanordnande

av vissa utrymmen för arbetarpersonalen m. m. vid Gustavsvik^ chefenörlogsdepå,

men att marinförvaltningen ännu icke ansett sig böra föreslå

medlens ianspråktagande för avsett ändamål. Anledningen härtill är, att denna

byggnadsfråga ägt samband med vissa andra under övervägande varande

frågor. Marinförvaltningens nu föreliggande förslag ger vid handen, att byggnadsprogrammet

ej kan realiseras inom ramen för tidigare beräknat belopp.

Ämbetsverket har beräknat kostnaden för en byggnad, innehållande matsal,

tvätt- och omklädnadsrum samt kontors- och toalettrum, till 108 900 kronor.

Trots att antalet omklädnads- oell utspisningsplatser understiger det tidigare

beräknade skulle alltså uppkomma en merutgift av (108 900 — 57 200 =)

51 700 kronor. De planerade arbetena för vinterboning m. m. i maskin- och

snickarverkstaden avser marinförvaltningen att bekosta av underhållsmedel.

Med bidrag av arbetslöshetsmedel med 11 900 kronor skulle byggnadskostnaderna

kunna begränsas till 97 000 kronor och alltså inrymmas inom det

anvisade anslaget, som föreslås skola helt disponeras för uppförande av förenämnda

byggnad. Därest arbetslöshetsmedel icke skulle beviljas, förutsätter

marinförvaltningen, att även beloppet örn 11 900 kronor skall fa bestridas

från underhållsmedel.

För egen del finner ja*g det av behovet påkallat, att den nu föreslagna

byggnaden snarast uppföres liksom också alf de omnämnda arbetena för vinterboning

m. m. komma till utförande. Anledning synes mig dock föreligga

att innan dispositionsbeslut meddelas överväga, om icke kostnaderna för

matsalsbyggnaden kunna nedbringas genom ett ytterligare förenklat utförande.

Tills vidare räknar jag dock med det av marinförvaltningen angivna

beloppet. För vinterboning torde underhållsmedel icke böra anlitas, och så

bör icke heller ske beträffande de kostnader för vatten- och avloppsledningar

som marinförvaltningen, i händelse arbetslöshetsmedel icke beviljas, kan

komma att få vidkännas. Medel torde därför böra anvisas för samtliga byggnadsarbeten

i den mån redan anvisat anslag icke förslår. Det ytterligare belöp])

som behöver anvisas bör efter avdrag av vad som kan anses motsvara

prisstegring sedan den 1 juli 1941 belasta den beräknade kostnadsramen

för byggnadsarbeten för marinen under femårsperioden 1942/47.

Medelsbehovet för här ifrågavarande byggnadsföretag uppgår till följande

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belopp, nämligen för byggnaden 108 900 kronor och för vinterboning m. m.

det ursprungligen härför beräknade beloppet 32 000 kronor ökat med det belopp

som kan anses motsvara inträffade prisstegringar, 4 800 kronor, eller

totalt (108 900 + 32 000 + 4 800=) 145 700 kronor. Efter avdrag för redan

anvisat anslag erfordras för arbetenas utförande (145 700 — 97 000=) 48 700

kronor. Detta belopp torde böra bestridas från kvotanslaget för marinen till

Vissa byggnadsarbeten m. m. Det angivna totalbeloppet 145 700 kronor kan

beräknas motsvara 126 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnadsramen

för byggnadsarbeten för marinen under utbyggnadsperioden 1942/47

torde därför för här ifrågavarande byggnadsföretag böra belastas med

(126 700 — 97 000=) i runt tal 30 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att tili bestridande av ytterligare kostnader för

ifrågavarande byggnadsarbeten vid Gustafsviks örlogsdepå

må anlitas det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade

investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. av

10 000 000 kronor.

Flygförvaltningens delfond.

[2.] 12. Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid Svea flygflottilj.

Efter förslag av Kungl. Majit (proposition 1942: 2, s. 134) anvisade riksdagen

(skr. 1942: 23) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till Utvidgning

av flygfältet vid Svea flygflottilj ett reservationsanslag av 480 000

kronor.

Genom brev den 27 februari 1942 ställde Kungl. Majit anslaget till flygförvaltningens

förfogande.

I skrivelse den 26 juni 1944 har flygförvaltningen anfört, att på grund av

den stora flygfrekvensen under nu rådande förhållanden ifrågavarande flygfältsarbeten

endast kunnat utföras etappvis, varför oundgängligen erforderliga

arbeten först numera i det närmaste slutförts. Härvid hade det emellertid

visat sig, att kostnaderna för flygfältsarbetena på grund av prisstegring

beräknades komma att uppgå till 507 300 kronor, varav för fältarbeten

476 550 kronor, för flyttning av elektriska ledningar 2 030 kronor och för

administration och oförutsedda utgifter 28 720 kronor.

Flygförvaltningen finge erinra örn att chefen för försvarsdepartementet

vid anmälan av 1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,

s. 9, förutsatt, att påbörjade eller beslutade företag utan hinder av inträdda

prisstegringar skulle få fullföljas och tilläggsanslag till följd av prisstegringar

äskas av riksdagen, sedan de slutliga kostnaderna kunnat säkrare överblickas.

Under åberopande av det anförda hemställde flygförvaltningen, att för täckande

av uppkommen merkostnad på grund av prisstegringen för utvidgnings
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93

arbeten å flygfältet vid Svea flygflottilj, Barkarby, ett belopp av (507 300 —

480 000 =) 27 300 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

För täckande av ifrågavarande prisstegring, 27 300 kronor, torde medel Departements.

böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat. Jämlikt grunderna Lhelenför

avgränsning av försvarsutgifterna för femårsperioden 1942/47 bör beloppet

icke medräknas i den för flygvapnet för nämnda period fastställda kostnadsramen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid

Svea flygflottilj å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 27 300.

[3.] 13. Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs flygfält å

Frösön. I skrivelse den 30 mars 1944 har flyg förvaltningen framlagt förslag

rörande inlösen av vissa byggnader, tillhöriga det invid Jämtlands flygflottiljs

flygfält belägna s. k. Stormtorpet, och i ärendet anfört i huvudsak

följande.

Efter framställning från riksdagen hade Kungl. Majit genom beslut den

16 maj 1930 uppdragit åt de s. k. lantförsvarets markkommitterade att verkställa

utredning om bland annat dispositionen av vissa torp inom det till

flygvapnet upplåtna området å Frösön. De kommitterade hade anfört, att

torpen innehades för dåvarande torpares och deras hustrurs livstid mot utgörande

av lega, i regel ett visst antal dagsverken, med skyldighet tillika

att å lägenheterna underhålla husen och väl hävda jorden samt med rätt

att erhålla bete å skogsmarken för de kreatur, vilka vinterföddes å torpen,

ävensom att från skogen erhålla viss mängd virke till ved och husens underhåll.

I några fall förekomme dock kontrakt löpande på ett år i sänder med

sex månaders uppsägning. Enligt kommitterades mening borde dagsverksarrendena

avvecklas och ersättas med kontantarrenden. För de flesta torpen

hade kommitterade föreslagit femtonårig arrendeupplåtelse. Därest torparna

icke överginge till nya avtal syntes de av billighetsskäl böra bibehållas vid

sin livstidsbesittningsrätt. Vad särskilt Stormtorpet beträffade, vore detta,

som omfattade cirka 3 hektar inrösningsjord och innehades med livstidsbesittningsrätt

av J. O. Nilsson Storm, beläget invid allmänna landsvägen

sydost om landflygfältet. Med hänsyn till att torpets område på grund av

dess belägenhet väl lämpade sig för bebyggelse efter en uppdelning i tomter

och en okontrollerad bebyggelse kunde inverka menligt å flygfältets användbarhet,

borde någon försäljning av torpet icke äga rum. Då torpets område

därjämte lämpligen syntes kunna användas för vissa eventuellt erforderliga

nybyggnader för flygvapnets räkning, ansåge kommitterade att, sedan den

löpande livstidsbesittningen upphört, torpet endast borde utarrenderas på

korttidsarrende, förslagsvis för ett år i sänder med automatisk förlängning

på ytterligare ett år, därest ej uppsägning skedde.

Genom beslut den 12 april 1935 hade Kungl. Majit föreskrivit, att de av

kommitterade anförda synpunkterna angående disposition av torpen skulle

i ändamålsenlig utsträckning tjäna till ledning vid förvaltningen av ifrågavarande

fastigheter.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I följd därav hade flertalet torp å Frösön utarrenderats för femton år.

Vad Stormtorpet anginge hade Storm enligt önskan bibehållits vid den

livstidsbesittningsrätt han vid tidpunkten för kommitterades förslag innehaft.

Närmare reglering av arrenderätten hade skett genom kontrakt den

24 oktober 1939, därvid bestämts att arrendet skulle utgå med kontant bebelopp.

I samband med arrendevärderingen, som ägt rum genom en av länsstyrelsen

i Jämtlands län på flygförvaltningens begäran tillsatt nämnd, hade

utrönts, att samtliga byggnader å Stormtorpet tillhörde Storm med undantag

av en byggnad, innehållande affärslokal m. m., som ägdes av en handlande

Wikström.

Sedan J. O. Nilsson Storm den 15 december 1941 avlidit, hade chefen

för Jämtlands flygflottiljs depå uppsagt arrendekontraktet till upphörande

den 14 mars 1943 och i skrivelse den 17 mars 1943 anmodat sterbhuset att

genast avflytta. Härefter hade ett ombud för sterbhuset, under förmälan

att hinder förelåge för avflyttning inom förelagd tid, erbjudit kronan att

inlösa å torpet uppförda, sterbhuset tillhöriga byggnader för 15 000 kronor.

Sedermera ° hade dels depåchefen tillstyrkt byggnadernas inlösen, dels ock

utredning å platsen verkställts genom flygförvaltningens försorg samt förhandlingar

förts med ifrågavarande ombud.

Av den inom flygförvaltningen verkställda utredningen framginge bland

annat, att vid en inlösen kronan på lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt

sätt kunde utnyttja en bostadsbyggnad, som kunde anses ha ett inlösningsvärde

av 12 000 kronor, men att övriga byggnader knappast kunde nyttiggöras,

samt att priset lör samtliga byggnader, 15 000 kronor, kunde anses

val försvarligt. Vidare framginge, att förenämnda handlanden Wikström tillhöriga

byggnad icke innefattades i föreslagen överlåtelse.

Flygförvaltningen a lis åge, att, då lämpligt tillfälle riu yppats att avveckla

arrendeförhållandet i fråga om Stormtorpet genom inlösen av sterbhuset

tillhöriga byggnader, sagda tillfälle icke borde försittas. Även om det lill

äventyrs juridiskt sett vore möjligt att påfordra att sterbhuset borttoge

byggnaderna, vilka vid rivning skulle representera ett obetydligt värde, finge

ett sådant beteende från kronans sida anses uteslutet såsom stridande mot

de sociala principer, varpå de senaste reformerna inom arrendelagstiftningen

byggde. Det enda^ alternativ, som kunde uppställas gentemot ett inlösensförfarande,

vore således fortsatt utarrendering av torpet. Vid sådan utarrendering

skulle arrendatorn icke kunna undgå att å torpet nedlägga ytterligare

kostnader, och möjligheterna för kronan att framdeles på rimliga villkor

komma i besittning av torpet skulle härigenom försämras. Däremot förelåge

icke nu anlednig att inlösa den handlanden Wikström tillhöriga affärsbyggnaden.

En därstädes inrymd handelslokal fyllde ett behov för bland

annat flottiljens personals livsmedelsförsörjning, och byggnaden vållade

ingen olägenhet. Till byggnadens ägare borde ett mindre tomtområde kring

byggnaden utarrenderas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde flygförvaltningen,

afl Kungl. Maj:t måtte medgiva ämbetsverket alt med J. O. Nilsson Storms

.sterbhus sluta avtal om inlösen av sterbhuset tillhöriga, å Stormtorpet befintliga

byggnader mot en ersättning av högst 15 000 kronor att erläggas

kontant vid tillträdet och på villkor att byggnaderna ej besvärades av hyreseller

andra nyttjanderätter. Kostnaderna härför syntes enligt ämbetsverket

kunna bestridas av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Försvarets civilförvaltning har ansett, att ifrågavarande kostnader närmast

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

borde redovisas å flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.

Detta syntes i allt fall få anses gälla beträffande det nyttovärde för

flygvapnet, som de inlösta byggnaderna kunde anses äga, i vilket fall fjärde

huvudtitelns anslag till extra utgifter syntes böra tagas i anspråk för täckande

av återstoden av lösesumman.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att av de byggnader, som vid bifall

till flygförvaltningens hemställan skulle inlösas av kronan, några vore för

flygvapnets del värdelösa, medan en bostadsbyggnad syntes representera

ett nyttovärde för flygvapnet, motsvarande det av värderingsmannen föreslagna

inlösningsvärdet å 12 000 kronor. Köpeskillingen för denna byggnad

syntes böra hänföras till flygförvaltningens delfond av försvarets fastighetsfond.

Återstoden av inlösningssumman, 3 000 kronor, syntes kunna täckas

från fjärde huvudtitelns anslag lill extra utgifter.

Då Stormtorpet är beläget på sådant sätt, att fastigheten kan behöva dis- Departementsponeras

av flygflottiljen, bör arrendeförhållandet lämpligen nu avvecklas. I chefenenlighet

med vad försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket anfört

vill jag tillstyrka, att ett belopp av 12 000 kronor, motsvarande inlösningsvärdet

å en för flygfloltiljens behov användbar byggnad, nu beräknas för

ändamålet. Enär medelsbehovet icke lärer vara av natur att böra bestridas

inom den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen för flygvapnets

byggnader, torde beloppet böra anvisas såsom särskilt investeringsanslag

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För återstående

kostnader torde fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter få anlitas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs

flygfält å Frösön å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 12 000.

[4.] 14. Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj. Efter

förslag av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 38 (s. 19—22) har riksdagen

(skrivelse nr 54) å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat

ett reservationsanslag av 160 000 kronor till anordnande av fårfarm vid Skaraborgs

flygflottilj i Såtenäs. Av propositionen framgår, att för farmens anordnande

vissa ändrings- och utbyggnadsarbeten erfordrades å byggnaderna

till gårdarna Blaxtorp och Busstorp under Såtenäs egendom. Genom brev

den 29 november 1940 ställde Kungl. Majit bland annat ett belopp av 130 000

kronor till flygförvaltningens förfogande för vissa om- och nybyggnadsarbeten

vid Busstorp.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår äskade

flygförvaltningen utom femårsplanens kostnadsram ett belopp av 30 000 kro
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

nor för vattenförsörjningens ordnande vid Busstorp och anförde härom

i huvudsak följande.

Vid uppgörandet av planerna för gårdens ombyggnad hade man räknat

med att en på gården befintlig brunn skulle vara tillräcklig för gårdens vattenbehov.

Emellertid hade det visat sig, att brunnens vattenhållande förmåga

avsevärt nedgått samt att vattnet vid kemisk undersökning befunnits innehålla

salter och därför vore olämpligt som dricksvatten. Vid upprepade försök

att upptaga nya brunnar hade endast vatten av samma underhaltiga

kvalitet erhållits.

Flygförvaltningen hade därför funnit, att frågan om arrendegårdens vattenförsörjning

endast kunde lösas genom att en anknytning skedde till det

vattenledningsnät, som anlagts för flygflottiljens räkning. Avståndet till närmast

belägna anknytningspunkt uppginge till omkring 1 500 meter. Kostnaderna

för anläggningen beräknades av flygförvaltningen till 30 000 kronor.

Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s.

113 och 114) framhöll jag, att det icke vore uteslutet att en med anlitande

av teknisk sakkunskap verkställd förnyad utredning skulle kunna giva uppslag

till en lämpligare lösning av förevarande spörsmål än den av flygförvaltningen

föreslagna, vilken ur ekonomisk synpunkt icke syntes lämplig.

I anslutning till det anförda beräknades icke medel för ändamålet för inne
-

varade budgetår.

Bland medelsbehoven för nästa budgetår har flygförvaltningen ånyo för

aär ifrågavarande ändamål —utom femårsplanens kostnadsram — upptagit

ett belopp av 30 000 kronor under framhållande av, bland annat, följande.

Med beaktande av vad departementschefen i ämnet anfört i samband med

anmälan av 1944 års statsverksproposition hade flygförvaltningen låtit Skaraborgs

läns hushållningssällskap företaga sonderingsborrningar inom och

omkring gårdsområdet. Dessa borrningar hade visat att grunden utgjordes av

3 a 4 meter lera och därunder intill 0,5 meter fin sand på herg. Å en plats

värka 120 meter nordväst om ladugårdsbyggnaden hade en provbrunn upptagits.

Brunnen hade provpumpats sedan den 8 maj 1944. Kapaciteten hade

varit cirka 4 m per dygn men syntes vara i sjunkande.

Gardens vattenbehov hade beräknats till i medeltal 10 m3 per dygn och

maximalt 17 m3 per dygn. De verkställda undersökningarna hade alltså

givit negativa resultat. Den undersökta brunnen måste slopas dels på grund

av sin otillfredsställande vattengivande förmåga, dels även på grund av att

vättnet i samtliga provborrningshål visat hög halt av klorider och därför

vöre oanvandbart såsom dricksvatten.

Enda tekniskt försvarbara utväg att förse gården med vatten syntes enligt

vitiatande av hushållningssällskapet vara den tidigare av flygförvaltmngen

föreslagna, nämligen anslutning till römätet inom Såtenäs villastad

b ^förvaltningen sage sig därför nödsakad att återkomma till sin hemställan

örn att 30 000 kronor matte anvisas för arrendegårdens vattenförsörjning

..^förvaltningen ville därjämte framhålla, att den arrendator, som antaf1-,

, a arrendegården, för närvarande transporterade vatten från villasamhallets

rornat med häst och vattentunna, vilka kostnader måste gäldas av

flygforvaltnmgen. Detta forfaringsätt hade medfört att arrendatorn icke kilnäs

mi, det antal notkreatur> 60 stycken, som i kontraktet funnes stipulerat.

Dartdl komme att arrendatorn instämt kronan för utbekommande av den

torhult han tede genom att han icke kunde uppsätta full kreatursbesättning

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kostnaden 30 000 kronor vore beräknad på grundval av prisläget den

1 juli 1944.

Sedan ärendet inom försvarsdepartementet underkastats ytterligare utredning,

varvid ifrågasatts huruvida icke diamantborrning vore en framkomlig

väg för vattenförsörjningens ordnande, har flygförvaltningen i skrivelse den

18 december 1944 anfört, att diamantborrningar tidigare utförts på platsen.

En analys av därvid erhållet vatten hade visat, att vattnet på grund av saltoch

nitrathalt icke vore användbart. Flygförvaltningen hade vidare inhämtat,

att i här ifrågavarande trakt grundvatten med hög salthalt mycket ofta påträffades.

Flygförvaltningen har vidare uppgivit, att å gården Busstorp, som omfattade

omkring 200 hektar åker, förutom arrendatorn minst fyra arbetare

måste vara bosatta, att fastigheten vore väl ägnad att utnyttjas såsom jordbruksfastighet,

ehuru arronderingen icke vöre den bästa möjliga, att stora

delar av den egentliga åkerjorden utgjordes av lättlera och vore tillfredsställande

dränerad, att till fastigheten hörde mycket goda betesmarker, att

fastighetens byggnader vore i gott skick, samt att nu gällande arrendekontrakt

utlöpte den 14 mars 1956.

Den företagna utredningen utvisar, att möjligheterna att på platsen genom Departementsbergsborrning

eller på annat sätt erhålla dricksvatten i tillräcklig mängd äro cheiensmå.

Annan utväg än den av flygförvaltningen angivna synes icke stå till

buds. Ehuru kostnaderna äro avsevärda och icke stå i proportion till värdet

av egendomen, nödgas jag med hänsyn till föreliggande omständigheter förorda,

att flygförvaltningens förslag genomföres och vatten sålunda framskaffas

genom anslutning av arrendegården till flygflottiljens ledningsnät. I enlighet

med ämbetsverkets förslag torde kostnaderna kunna beräknas till

30 000 kronor. Enär arbetena äro att betrakta som en komplettering av de

på grund av Kungl. Majds förutnämnda beslut den 29 november 1940 utförda

om- och nybyggnadsarbetena å gården, torde jämlikt hittills tillämpade

principer beloppet icke böra inräknas inom den kostnadsram, som beräknats

för byggnadsarbeten för flygvapnet under femårsperioden 1942/47.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen

att till Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av............kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majd Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 2.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

99

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Söel a Idep artéin ente t.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

19^5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 1. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. I skrivelse den 18 december 1944 har statens byggnadslånebyrå

hemställt om anvisande av ytterligare medel under innevarande budgetår

till dels lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika

familjer dels ock tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Byggnadslånebyrån

erinrar härvid örn att 1944 års riksdag för budgetåret 1944/45

anvisat för förstnämnda ändamål dels å riksstaten ett anslag av 30 miljoner

kronor dels ock å allmän beredskapsstat II ett anslag av 15 miljoner kronor

samt för sistnämnda ändamål dels å riksstaten ett anslag av 42 miljoner

kronor dels ock å allmän beredskapsstat II ett anslag av 3 miljoner kronor.

Av omförmälda till tilläggslån anvisade anslag vore det å riksstaten upptagna

till ett belopp av 5 miljoner kronor och det å beredskapsstat II uppförda

i sin helhet avsett för beredande av bostäder åt mindre bemedlade,

bamrika familjer. Genom särskilda beslut hade Kungl. Majit ställt till förfogande

för avsett ändamål dels bela det å riksstaten till bos tadsanskafBångs - lån avsedda anslaget, dels ock bela det belopp å samma stat som avsetts för

tilläggslån till den nied bostadsanskaffningslånen avsedda verksamheten.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kungl. Majit hade vidare genom beslut den 27 oktober 1944 ställt förenämnda

å allmän beredskapsstat II uppförda anslag till statskontorets förfogande

och därvid medgivit, att av anslagen 10 miljoner respektive 2 miljoner

kronor tills vidare finge tagas i anspråk för beviljande av bostadsanskaffningslån

respektive tilläggslån.

Byggnadslånebyrån anför härutöver i huvudsak följande.

Antalet till byrån inkommande ansökningar örn bostadsanskaffningslån

vöre fortfarande i stigande. Ehuru medelsanvisningen för ändamålet under

de tre sistförflutna budgetåren alltmera ökats, hade sålunda vid varje budgetårs

slut ett växande antal låneärenden till följd av medelsbrist måst balanseras

över till det nästföljande budgetåret. Sagda balans hade den 1 juli 1944

omfattat cirka 1 000 låneärenden. Under hänsynstagande härtill samt med

utgångspunkt från bland annat det antagandet, att medelsefterfrågan under

budgetåret 1944/45 skulle bli av ungefär samma storleksordning som under

budgetåret 1943/44 hade byrån i skrivelse den 31 augusti 1944 rörande medelsbehovet

för budgetåret 1945/46 uppskattat det för bostadsanskaffningslån

erforderliga beloppet under budgetåret 1944/45 till omkring 55 miljoner

kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 25 miljoner kronor överstege det för

ändamålet å riksstaten anvisade anslaget. Då sistnämnda belopp beräknades

kunna till ett belopp av 15 miljoner kronor täckas genom anlitande av

det å beredskapsstat II till bostadsanskaffningslån upptagna anslaget, hade

byrån beräknat, att vid budgetårets utgång en balans skulle föreligga, avseende

ett lånebelopp å cirka 10 miljoner kronor.

Medelsefterfrågan under den hittills gångna delen av budgetåret hade emellertid

varit avsevärt större än under något tidigare budgetår, vilket medfört,

att byråns i nämnda skrivelse gjorda uppskattningar icke längre kunde anses

hållbara. Denna utveckling hade dock icke varit helt oväntad. Till belysning

av utvecklingen under tiden juli—november 1944 kunde framhållas, att till

byrån under nämnda tid inkommit 1 174 ansökningar om bostadsanskaffningslån

för ny- eller ombyggnad av egnahem, medan motsvarande siffror

för åren 1942 och 1943 utgjort 788 respektive 786. Det antal hyreslägenheter

beträffande vilka lån och/eller bidrag sökts under perioden juli—november

hade åren 1942, 1943 och 1944 utgjort respektive 775, 155 och 328. Det

till hyreslägenheter hänförliga behovet av lånemedel vore emellertid, relativt

sett, av underordnad betydelse. Ytterligare kunde nämnas, att den säsongmässiga

nedgången i låneansökningar avseende egnahem, i år varit långt svagare

än förut. Byggnadslånebyrån hade under tiden 1 juli—30 november

1944 beviljat bostadsanskaffningslån med ett sammanlagt belopp av omkring

36 miljoner kronor samt tilläggslån med cirka 5,5 miljoner kronor.

De medelsreservationer, som förelegat vid ingången av december 1944,

hade uppgått till i runt tal 4 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån och

2,5 miljoner kronor för tilläggslån. Då sagda reservationer icke beräknades

förslå till att upprätthålla låneverksamheten längre än till slutet av månaden,

hade byggnadslånebyrån i skrivelse den 6 december 1944 hemställt, att

återstoden av de belopp, som för ändamålet funnos tillgängliga å allmän

förskottstat II — såvitt anginge bostadsanskaffningslån 5 miljoner kronor och

beträffande tilläggslån 1 miljon kronor — måtte få tagas i anspråk för sitt

ändamål. Därest denna framställning vunne Kungl. Majlis bifall, syntes låneverksamheten

kunna fortgå ungefär till utgången av januari 1945, därvid

möjlighet syntes föreligga att behandla samtliga under år 1944 till byrån

inkomna och inkommande låneansökningar. De ansökningar, som inkomme

under första halvåret 1945, skulle, därest ej ytterligare medel ställdes till

förfogande, få balanseras till nästkommande budgetår.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 2.

101

Det torde vara uppenbart, att en sådan utveckling skulle medföra stora

olägenheter. Om det antoges, att medelsefterfrågan under tiden januari—

juni 1945 bleve av ungefär samma storleksordning som för motsvarande

tid 1944, skulle balansen vid nästkommande budgetårsskifte komma att avse

bostadsanskaffningslån till ett sammanlagt belopp av 20 å 25 miljoner kronor.

Om proportionerna mellan låneansökningar för egnahem och hyreslägenheter

bleve ungefär oförändrade, skulle lånestoppet under första halvåret

1945 innebära, att i runt tal 1 500 lånesökande, representerande inemot

10 000 personer, komme att tvingas uppskjuta sina redan färdigställda planer

på lösandet av sin bostadsfråga. Särskilt med hänsyn till ifrågavarande

personers ekonomi och bostadsförhållanden måste, enligt byggnadslånebyråns

uppfattning, ett så långt uppehåll i låneverksamheten te sig betänkligt.

Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek hade byggnadslanebyrån

ansett sig böra utgå från att en viss balans av låneärenden skulle komma

att föreligga vid ingången av budgetåret 1945/46. Då emellertid med

hänsyn till den stigande medelsefterfrågan sagda balans under inga förhållanden

borde avse högre belopp än det, varmed byrån kalkylerade i skrivelsen

den 31 augusti 1944 eller 10 miljoner kronor, hade byrån ansett sig böra

föreslå, att för utgivande av bostadsanskaffningslån anvisades ytterligare 15

miljoner kronor. Det häremot svarande tilläggslånebehovet torde, med beaktande

därav, att en viss reservation av dylika medel kunde beräknas föreligga,

då de för bostadsanskaffningslån avsedda medlen förbrukats, uppskattas

till 2 miljoner kronor.

I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt, att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas dels till Lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer ett anslag av

15 000 000 kronor, dels ock till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett anslag av 2 000 000 kronor.

Genom beslut den 22 december 1944 har Kungl. Majit, med bifall til\Departemenubyggnadslånebyråns

i förenämnda skrivelse den 6 december 1944 gjorda

hemställan, medgivit, att återstoden av de å allmän förskottsstat II uppförda

anslagen till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer samt till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet må

disponeras för de med anslagen avsedda ändamålen. Den stora efterfrågan

på här avsedda bostadsanskaffningslån beräknas emellertid medföra att —

även med ianspråktagande av de senast till förfogande ställda beloppen —

de för dylika lån tillgängliga medlen komma att vara förbrukade ungefär

vid utgången av januari månad 1945. Därest ytterligare medel ej anvisades

för innevarande budgetår, skulle således ett avbrott i långivningen behöva

ske ända fram till dess de anslag för ifrågavarande verksamhet, som

kunde komma att beviljas för budgetåret 1945/46, bleve disponibla. Då

emellertid i nuvarande läge på bostadsmarknaden ett dylikt avbrott skulle få

till följd, att en i de flesta fall trängande lösning av bostadsfrågan för personer

ur den befolkningskategori, varom här är fråga, komme att ställas på

framtiden, förordar jag, alt medel för ändamålet äskas å lilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår. Mot byggnadslånebyråns uppskattning

av det ytterligare erforderliga medelsbehovet, 15 miljoner kronor lill lånefonden

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer och

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

2 miljoner kronor till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, har

jag intet att erinra.

Beträffande sistnämnda anslag gör jag hemställan under nästföljande

punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ...................... kronor 15 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under hänvisning

till vad jag anfört under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 2 000 000.

[3.] 3. Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. För utgivande

av lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder har

å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats ett anslag av 500 000 kronor.

Härjämte har å allmän beredskapsstat II för samma budgetår uppförts ett

anslag av 2 000 000 kronor för ändamålet. Genom beslut den 22 juni och den

17 november 1944 har Kungl. Majit ställt ifrågavarande båda anslag till egnahemsstyrelsens

förfogande, att av styrelsen disponeras för utlämnande av

lantarbetarbostadslån.

I skrivelse den 16 december 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av

4 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har härvid hänvisat

till en av styrelsen i skrivelse den 26 oktober 1944 lämnad redogörelse för den

hittillsvarande långivningen för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.

Av nämnda redogörelse framgår, att beloppen av beviljade lantarbetarbostadslån

under ett vart av budgetåren 1935/36—1938/39 uppgått till

sammanlagt omkring 300 000 kronor. Långivningens omfattning för tiden

därefter framgår av följande sammanställning:

Budgetår

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Beviljade lån

kronor

1 800 000

700 000

800 000

1 200 000

3 400 000

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

I sistnämnda skrivelse framhöll styrelsen i anslutning härtill, att den

starka stegringen i långivningen under budgetåret 1939/40 sammanhängde

med att väsentligt fördelaktigare lånevillkor trädde i kraft från och med

nämnda budgetår. Till stegringen hade jämväl bidragit den omständigheten att

en förbättring av lantarbetarbostäderna blivit påkallad av den alltmera framträdande

knappheten på arbetskraft för jordbruket. Nedgången i långivningen

under de tre närmast följande budgetåren hade haft sin grund huvudsakligen

i den återhållsamhet i byggnadsverksamheten, som påkallades med hänsyn

till den inträdande knappheten på såväl byggnadsmateriel av vissa slag som

aibetskraft. Sedan situationen i dessa avseenden åter lättat, hade långivningen

under budgetåret 1943/44 ånyo starkt stegrats. Den livliga efterfrågan

på lantarbetarbostadslån hade fortsatt även under innevarande budgetår.

Detta betydde, att lantarbetarbostadsbeståndets sanering, vilken allmänt vitsordats

såsom i hög grad behövlig, kunnat föras framåt i jämförelsevis

rask takt. Då denna hastiga utökning av långivningen icke kunnat förutses,

hade det läget inträtt, att de till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

anvisade medlen helt förbrukats. Detta hade föranlett styrelsen att

hemställa, att det på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 till

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder uppförda beloppet

av 2 000 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

Det hade emellertid sedermera visat sig, att långivningen för ifrågavarande

ändamål under den hittills gångna delen av budgetåret 1944/45 ej blott hållit

sig på samma höga nivå som under nästföregående budgetår utan fortsatt

att undergå en stark stegring. Under tiden den 1 juli—3 december 1944 hade

sålunda beviljats lantarbetarbostadslån till ett sammanlagt belopp av i runt

tal 2 600 000 kronor. Detta skulle betyda, att om efterfrågan på dylika lån

under återstående delen av budgetåret skulle bliva lika stor och egnahemsstyrelsen

ansåge sig icke ha anledning räkna med annat — den totala medelsåtgången

för ändamålet syntes böra beräknas till omkring 6 000 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1944/45 hade i själva verket förelegat en brist i

fonden av omkring 500 000 kronor, vilket belopp täcktes av det a riksstaten

för samma budgetår anvisade anslaget å enahanda belopp. Då därefter, som

nämnt, å ena sidan långivningen för tiden fram till den 3 december uppgått

till 2 600 000 kronor och å andra sidan lånefonden ej tillförts andra medel

än — jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1944 — det å allmän

beredskapsstat II uppförda anslaget å 2 000 000 kronor, förefunnes sålunda

ånyo en brist i fonden, uppgående till i runt tal 600 000 kronor. Med hänsyn

härtill och lill den beräknade medelsåtgången under andra halvåret av

innevarande budgetår, borde snarast möjligt en ytterligare medelsanvisning

till fonden av förslagsvis 4 000 000 kronor ske.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att efterfrågan på lån för uppförande

och förbättring av lantarbetarbostäder, som fram till budgetåret 1939/40

varit förhållandevis ringa, från och med nämnda budgetår blivit avsevärt

livligare. 1 synnerhet under budge låret 1943/44 har bidragsgivningen för

ifrågavarande ändamål varit mycket omfattande. Anslaget till dylika lån har

Departements
chefen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ej blott helt disponerats utan även kommit att överskridas. Jämväl sedan det

å allmän förskottsstat II för innevarande budgetår uppförda anslaget ställts till

förfogande, överskred summan av beviljade lån de anvisade anslagsbeloppen

med omkring 600 000 kronor. För att täcka nämnda underskott samt tillgodose

det ytterligare behovet av lånemedel för återstoden av innevarande budgetår

har egnahemsstyrelsen funnit ett tilläggsanslag av 4 000 000 kronor erforderligt.

Jag finner det anmärkningsvärt att egnahemsstyrelsen beviljat lån till belopp,

som överskjuter av Kungl. Majit till förfogande ställda medel. Enär

emellertid en förbättring av lantarbetarnas på många håll mycket låga bostadsstandard

framstår som en social fråga av första rang och det är angeläget

att möjlighet finnes att tillgodose den för närvarande livliga efterfrågan

på lån för sådant ändamål, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för ändamålet

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Tillläggsanslaget

synes därvid böra upptagas med det av egnahemsstyrelsen äskade

beloppet, 4 000 000 kronor. Då jag ansett mig böra tillstyrka, att ett så

förhållandevis högt belopp för ifrågavarande ändamål nu anvisas, har jag utgått

från att egnahemsstyrelsen för framtiden vid beviljande av lantarbetarbostadslån

kommer att tillse att täckning för lånebeloppen i full utsträckning

förefinnes genom till styrelsens förfogande stående anslagsmedel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett investeringsanslag av...... kronor 4 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, nied

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

N. O. Aurelius.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 2.

105

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret

1944/45 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 7. Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter. I skrivelse till

Kungl. Maj:t den 10 november 1943 med förslag i fråga om anslag till kapitalinvesteringar

för budgetåret 1944/45 hemställde telegrafstyrelsen bland annat,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för inköp för telegrafverkets räkning

av fastigheter för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor. Med hänsyn till att det ifrågavarande anslaget endast

finge tagas i anspråk för det fall, att köpeskillingen uppginge till

högst 100 000 kronor, fann min företrädare i ämbetet emellertid, att anslagsbeloppet

borde kunna begränsas till 300 000 kronor. (1944 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 15.)

Riksdagen anvisade för nämnda ändamål för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen, i samband med äskande

av anslag till inköp av fastigheter för budgetåret 1945/46, lämnat vissa uppgifter

angående verkställda tomlinköp och återstående anslagsbelopp. Dessa

uppgifter hava återgivits i innevarande års statsverksproposition (kapilalbudgetcn:

bil. 4, punkten 27), till vilken jag torde fa hänvisa.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 2 december 1944 har telegrafstyrelsen sedermera meddelat,

att styrelsen under den tid, som förflutit efter avlåtandet av nyssnämnda

skrivelse den 5 oktober 1944, lyckats träffa köpeavtal örn förvärv av för telegrafverkets

framtida utveckling behövlig tomtmark i Arvika, Kiruna, Malmö,

Nässjö och Säffle. Inberäknat även ett par smärre tomtinköp för en kostnad

av högst 5 000 kronor, vilka inköp telegrafstyrelsen ägde göra utan att först

inhämta Kungl. Maj:ts bemyndigande, skulle den sammanlagda inköpssumman

uppgå till cirka 258 000 kronor, vilket belopp vore större än det återstående

anslagsbeloppet. De ifrågavarande inköpen hade endast kunnat komma

till stand under förutsättning att köpeskillingen erlades redan under

innevarande budgetår.

Med hänsyn såväl härtill som till nödvändigheten att även under den återstående

delen av budgetåret kunna begagna de tillfällen, som yppade sig att

till förmånligt pris utan tidsutdräkt kunna inköpa för telegrafverket behövliga

tomtområden, hemställde styrelsen, att ett tilläggsanslag måtte utverkas

av riksdagen på tilläggsstat för det löpande budgetåret. Tilläggsanslagets storlek

borde lämpligen bestämmas till 200 000 kronor.

Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens framställning hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av..................kronor 200 000.

[2.] 8. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Med

bifall till Kungl. Majlis därom framlagda förslag (kapitalbudgeten: bil. 4,

punkten 16) anvisade 1944 års riksdag till fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av

40 050 000 kronor. Enligt den framställning från telegrafstyrelsen, som låg

till grund för Kungl. Majits förslag, hade styrelsen beräknat den del av

anslaget, som var avsedd att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar,

till 18 000 000 kronor, varvid styrelsen utgått från den förutsättningen,

att ökningen av antalet uppsatta telefonapparater under år 1944 skulle bliva

ungefär lika stor som under år 1943 eller cirka 60 000.

I skrivelse den 3 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt örn ytterligare

anslag för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande ändamål.

Styrelsen anför, att trots tidigare vidtagna höjningar av inträdesavgifterna

för nya telefonabonnemang tillströmningen av nya abonnenter under den

intill avlåtandet av styrelsens skrivelse förflutna delen av år 1944 varit

så stor, att man måste räkna med, att antalet apparater under hela året

komme att ökas med 75 000 å 80 000 och att såsom följd därav kostnaden

för nya abonnentanläggningar komme att stiga till omkring 23 000 000 kro
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nor eller sålunda 5 000 000 kronor mera än styrelsen tidigare beräknat. Enär

någon nämnvärd behållning å de till och med budgetåret 1943/44 anvisade

anslagen till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende icke

förelegat vid ingången av innevarande budgetår, erfordrades ett tilläggsanslag

å sistnämnda belopp.

Med stöd av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/

45 för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisa

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

Med anledning av vad telegrafstyrelsen upplyst torde utöver tidigare be- Departementsviljade

medel ett ytterligare anslagsbelopp av 5 000 000 kronor böra anvisas cAe/en"

för att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar under år 1944.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett investeringsanslag av ......kronor 5 000 000.

[3.] 8 a. Vissa reservtelefonstationer m. m. I skrivelse den 7 november

1944 har telegrafstyrelsen på anförda skäl hemställt örn anvisande å tillläggsstat

för innevarande budgetår av ett anslag å 1 800 000 kronor för anskaffande

av reservutrustningar till automatiska telefonstationer för det

militära försvarets behov samt för vissa till sitt syfte likartade anläggningar.

Med hänsyn till innehållet i framställningen torde någon närmare redogörelse

för densamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens

vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar

genom handlingarna, vilka komma att tillhandahållas utskottet.

I ärendet har chefen för försvarsstaben den 4 december 1944 avgivit utlåtande.

Med hänsyn till betydelsen ur försvarets synpunkt av de anläggningar, örn Departementsvilka

här är fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för desamma i

viss utsträckning äskas av riksdagen för innevarande budgetår. Emellertid

anser jag en begränsning av anslagsbeloppet kunna ske till 1 000 000 kronor.

Det torde få ankomma på telegrafstyrelsen att i samråd med chefen för försvarsstaben

bestämma de arbeten, som inom nämnda kostnadsram med hänsyn

till angelägenhetsgraden böra komma till utförande.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att de medel, som för ifrågavarande ändamål

investeras i telegrafverkets fond, skulle i sin helhet avskrivas. Denna

fråga torde i annat sammanhang få upptagas av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa reservtelefonstationer m. m. å tilläggsstat II

lill riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ............................ kronor 1 000 000.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[4.] 11 c. Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Genom beslut den 30

december 1944 har Kungl. Majit — som genom beslut den 15 juli 1944 fastställt

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 att lända till omedelbar

efterrättelse såsom allmän förskottsstat II — ställt det å nämnda förskottsstat

under statens allmänna fastighetsfond uppförda förskottsanslaget av

850 000 kronor till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö till byggnadsstyrelsens

förfogande för därmed avsett ändamål.

Täckning torde nu böra beredas för denna förskottsanvisning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av ....................kronor 850 000.

[5.] 11 d. Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro. Med bifall till Kungl.

Majits därom framlagda förslag har riksdagen (skrivelser 1943: 140 och 481)

till uppförande av lantmäterikontorsbyggnad i Örebro anvisat investeringsanslag

om sammanlagt 275 000 kronor.

I skrivelse den 9 november 1944 har byggnadsstyrelsen anhållit örn anslag

nied 30 000 kronor för att i vindsvåningen av ifrågavarande byggnad låta

inreda vissa ytterligare tjärn telokaler för vägförvaltningen i Örebro län.

Styrelsen meddelar, att byggnaden, som vore under uppförande, komme

att upptaga en souterrängvåning med arkivlokaler, en bottenvåning med

tjänstelokaler för lantmäterikontoret samt en våning en trappa upp med kontorslokaler

för vägförvaltningen.

I fortsättningen anför styrelsen att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 2 oktober 1944 meddelat, en icke obetydlig ökning av

vägförvaltningens personal vore att förvänta i samband med utvidgade arbetsuppgifter.

På grund härav ville byggnadsstyrelsen föreslå, att redan i

samband med byggnadens uppförande ytterligare sex tjänsterum för vägförvaltningens

räkning måtte inredas i vindsvåningen. Denna hade vid byggnadens

planering fått en sådan utformning, att en dylik inredning vid behov

framdeles skulle kunna komma till utförande.

Länsarkitektkontoret hade på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört ritningar

till sagda inredningsarbete, vilket av styrelsen kostnadsberäknats till 30 000

kronor.

Styrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte anvisas för ändamålet.

På grund av utvidgad planläggnings- och byggnadsverksamhet inom vägväsendet

har en viss utökning av personalen vid vägförvaltningarna ägt rum,

och ytterligare personalökning torde inom den närmaste tiden vara att förvänta.

Denna utveckling medför ett ökat lokalbehov för dessa institutioner. I

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nu förevarande fall föreligger möjlighet att bereda önskvärt lokaltillskott för

en jämförelsevis ringa kostnad genom att i samband med byggnadens färdigställande

företaga inredningsarbeten i vindsvåningen. Härför erfordras, att

medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat.

De för vindsinredningen uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna

hava icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontorsbgggnad i örebro å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 30 000.

[6.] 11 e. Anordnande av vissa förvaltningslokaler i Stockholm. Genom

skrivelse den 29 november 1944 anmodade jag byggnadsstyrelsen att skyndsamt

verkställa inventering av möjligheterna att inom befintliga statliga byggnader

provisoriskt tillgodose uppkommande behov av lokaler för förvaltningsändamål

samt att hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka på grund

av inventeringens resultat kunde finnas påkallade. Rörande anledningen till

den anbefallda inventeringen och såsom ledning för styrelsen vid fullgörande

av dess uppdrag anförde jag i huvudsak följande.

Den ökade knappheten på såväl bostads- som kontorslokaler i Stockholm

har under den senaste tiden föranlett allt mer ökade svårigheter att tillgodose

det behov av arbetslokaler för statliga ändamål, som föranletts av ansvällning

av den normala statliga verksamheten inom olika områden eller av tillkomsten

av nya statsorgan för vissa av krisförhållandena föranledda behov

eller eljest för särskilda uppgifter av tidsbegränsad beskaffenhet. Läget har

numera blivit sådant, att — då man hittills icke velat tillgripa utvägen att

med förfogandelagens stöd taga i anspråk av enskilda disponerade utrymmen

— uppkommande nya lokalbehov, som ej varit av helt obetydlig omfattning,

icke kunnat tillgodoses på annat sätt än genom beslut om uppförande av

provisoriska barackbyggnader. Möjligheterna att uppföra barackbyggnader

äro emellertid i och för sig begränsade på grund av placeringssvårigheter,

och de därmed förenade kostnaderna äro så avsevärda, att denna utväg ter

sig såsom föga tillfredsställande.

Inom Slockholm pågå för närvarande vissa byggnadsföretag, vilkas färdigställande

kommer att giva ett avsevärt tillskott av lokaler för statliga ändamål.

Andra statliga byggnader för förvaltningsändamål äro beslutade eller

planerade för utförande inom den närmaste framtiden. När härtill kommer,

att måhända inom en närliggande framtid en viss begränsning kan tänkas

inträda i kristidsorganens lokalbehov, synes det vara angeläget att i möjligaste

mån söka möta uppkommande tillfälliga lokalbehov, som icke kunna tillgodoses

genom förhyrning, på annat sätt än genom uppförande av provisoriska

byggnader.

Närmast till hands ligger härvidlag att undersöka, i vad mån för den relativt

korta tid, inom vilken en lättnad i nuvarande läge ka‘n beräknas inträda,

uppkommande nya lokalbehov av kortvarig natur kunna provisoriskt tillgodoses

genom att utrymme beredes inom befintliga statliga byggnader. En

snabb inventering av möjligheterna härutinnan torde böra verkställas genom

byggnadsstyrelsens försorg. De statliga förvaltningslokalerna torde för närvä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

rande i de flesta fall vara väl, stundom hårt utnyttjade. Möjligt kan dock

vara att på ett eller annat håll genom vissa omflyttningar och en mera hopträngd

förläggning utrymme kan vinnas för mötande av smärre lokalbehov,

t. ex. för kommittéutredningar, för vissa ansvällningar av befintlig personalorganisation

eller dylikt. Där fråga är örn lokalbehov av större omfattning,

torde^ andra utvägar få prövas. I detta avseende bör uppmärksamhet ägnas

åt frågan, huruvida ej inom vissa större lokaler, vilka på grund av krigsförhållandena

icke helt tagas i anspråk för sina egentliga ändamål, kunna

finnas eller genom omflyttningar frigöras utrymmen, vilka efter provisoriska

inredningsanordningar kunna göras användbara såsom tillfälliga förvaltningslokaler.

Byggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 21 december 1944 meddelat,

att styrelsen i anledning av det lämnade uppdraget tillskrivit myndigheter

och institutioner inom de fastigheter i huvudstaden, där enligt styrelsens

mening lokaler eventuellt skulle kunna avstås, varjämte styrelsen i stor

utsträckning låtit på respektive platser undersöka möjligheterna att lösgöra

utrymmen. Därvid hade i en del fall befunnits, att utrymmen funnes, som

icke vöre oundgängligen erforderliga för respektive lokalinnehavare utan

skulle kunna lösgöras för inredning av tjänstelokaler.

Vid styrelsens skrivelse hava fogats ett flertal ritningar, å vilka de ifrågavarande

lokalutrymmena finnas utmärkta. En sammanställning av de disponibla

utrymmena visar följande resultat av inventeringen.

Fastighet

Kvadrat-

meter

Antal rum,

som kunna

anordnas

| Generaltullstyrelsens hus, Skeppsbron 38.....................

22

2

Statistiska centralbyrån, Birger Jarls torg 3 och 5...........

56

2

Statskontoret, Kungshusplan 10.............................

26

2

För kommerskollegium förhyrd lokal, Drottninggatan 89.....

Gamla gymnastiska centralinstitutet i kvarteret Fyrmörsaren,

250

10

Hamngatan 19 ..........................................

153

6

Blindinstitutet vid Tomteboda..............................

64

3

Skogshögskolans byggnad vid Experimentalfältet.............

352

13

Statens hantverksinstitut vid Stigbergsgatan.................

1 350

1 12

Tekniska skolans byggnad, Mäster Samuelsgatan 44..........

778

12

Statens historiska museums byggnad, Storgatan 44...........

2 790

2 23

Sjöhistoriska museets byggnad, Kavallerivägen...............

8 330

3 11

Etnografiska museets byggnad, Kavallerivägen...............

113

3

Naturhistoriska riksmuseets byggnad, Frescati...............

983

42

Sveriges geologiska undersökning, Frescati...................

678

16

Livrustkammaren (f. d. skogsinstitutets byggnad), Strandvägen 58

193

4

Summa

5138

161

I anslutning till tabellen anmärker byggnadsstyrelsen, att lokalerna i kvarteret

Fyrmörsaren kunde tagas i anspråk endast om det militära förband,

som för närvarande disponerade dem, i stället erhölle den östra gymnastiksalen

med angränsande rum, varigenom nya elementarskolan måste avstå

1 Under högst 1 år.

2 Från och med 1 april 1945.

8 Från och med 1 juni 1945.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

den ena av de två gymnastiksalar, som hittills stått till dess disposition. Den

sammanlagda golvytan å disponibla lokaler, däri inbegripna nyssnämnda

lokaler i kvarteret Fyrmörsaren, utgjorde omkring 5 000 kvadratmeter och

härav kunde erhållas cirka 160 tjänsterum, förutom arkivlokaler m. m. Vissa

lokaler, exempelvis i museer, kunde dock svårligen uppdelas på grund av

där befintliga montrer m. m., som icke kunde eller borde flyttas.

Styrelsen hade approximativt beräknat kostnaderna för iordningställande

av dessa utrymmen till ämbetslokaler m. m. till omkring 160 000 kronor,

vari medräknats kostnader för behövliga ändringar av värmeledningsanläggningar

och anordnande av toaletter. Först sedan användningen av de olika

lokalerna närmare bestämts, kunde kostnaden för varje objekt mera exakt

beräknas.

Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att styrelsen i samband med den verkställda

inventeringen även undersökt möjligheten att i oinredda vindsvåningar

och dylikt inom av styrelsen förvaltade byggnader iordningställa lokaler

huvudsakligen för mera permanent bruk.

Enligt denna undersökning kunna i byggnaden kvarteret Rosenbad

nr 6 inom vissa vindsutrymmen (nr 611, 612, 615, 616, 617, 618 och 622

samt utrymmet mellan nr 615 och nr 618), belägna mot fastighetens norra

gård, inredas 10 tjänsterum. Plats kan inom dessa utrymmen även beredas för

en ny bostad för fastighetens maskinist. Den befintliga maskinistbostaden har

rum dels i våningen 4 trappor och dels i vindsvåningen, varför det kan vara

lämpligt att i samband med den ifrågasatta inredningen även giva denna bostad

en lämpligare planlösning. Flyttas maskinistbostaden, erhållas genom

att den gamla bostaden tages i anspråk tre nya rum i anslutning till befintliga

tjänsterum i våningen 4 trappor. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande

arbeten i kvarteret Rosenbad, varigenom alltså 13 rum kunna vinnas,

uppgå till 105 000 kronor.

Inom samma fastighet kunna även vissa utrymmen (nr 607, 608, 609 och

627) om sammanlagt 300 kvadratmeters yta och belägna mot Strömgatan

och Rosenbadsparken tagas i anspråk. Då det med hänsyn till byggnadens yttre

emellertid icke här bör anordnas fönster, torde lokalerna, som kunna erhålla

god belysning från takfönster, lämpligen inredas till bibliotek, arkivlokaler

eller sammanträdesrum och dylikt. Av dessa utrymmen böra endast

de mot Strömgatan, eller hälften av ytan, förses med uppvärmning. Kostnaden

för iordningställandet kan då beräknas till 37 000 kronor.

Av för närvarande aktuella lokalfrågor kunde, anför byggnadsstyrelsen

vidare, genom i anspråktagande av utrymmen, sorn upptagits i det föregående,

en lösning åvägabringas endast såvitt anginge lokalbehovet för utlänningskommissionens

främlingspassavdelning, arbetsmarknadskommissionens

utlänningssektion och skatteverkets omsättningsskatteavdelning. Härutinnan

innehåller styrelsens framställning en redogörelse, beträffande vilken jag

hänvisar lill handlingarna i ärendet.

Under åberopande av (let anförda föreslår byggnadsstyrelsen dels att i den

förutnämnda förteckningen upptagna utrymmen avskiljas från vederbörande

myndigheters lokalinnehav och inredas till tjänstelokaler för en kostnad av

högst 160 000 kronor, dels ock att i kvarteret Rosenbad inredas 10 rum i

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Depai tementschefen.

vindsvåningen och 3 rum i våningen 4 trappor upp ävensom övriga i det föregående

föreslagna lokaler i vindsvåningen, allt för en kostnad av högst

142 000 kronor.

Av de angivna åtgärderna borde, fortsätter styrelsen, inredningsarbetena i

kvarteret Fyrmörsaren för arbetsmarknadskommissionens utlänningssektion

och i tekniska skolans byggnad för utlänningskommissionens passavdelning

omedelbart komma till utförande. Kostnaderna för sistnämnda arbeten beräknades

till 26 000 kronor, och erforderliga medel borde beredas från det

å allmän förskottsstat I under femte huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag

till flyktingars uppehälle m. m.

För utförande av övriga här föreslagna åtgärder hemställer styrelsen om

anvisande å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår av ett investeringsanslag

av (160 000 — 26 000 + 105 000 + 37 000) 276 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har vidare i skrivelsen anfört, att i kvarteret Fyrmörsaren

— utöver de lokaler, som enligt vad förut nämnts skulle vinnas därstädes

— skulle kunna anordnas ytterligare 20 å 22 rum genom inredning även i den

kvarvarande gymnastiksalen jämte vissa tillhörande utrymmen. Dessa arbeten

skulle draga en kostnad av 54 000 kronor. Denna anordning skulle emellertid

medföra, att nya elementarskolan bleve helt berövad tillgång till gymnastiklokaler.

Byggnadsstyrelsen har icke i förevarande skrivelse beräknat

medel för utförande av ifrågavarande inredningsarbeten.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att hos olika institutioner och myndigheter

i Stockholm finnas vissa utrymmen, vilka icke äro oundgängligen

erforderliga för vederbörande lokalinnehavare utan kunna lösgöras för att

provisoriskt användas såsom lokaler för andra förvaltningsändamål. Sammanlagt

skulle på detta sätt, sedan vissa arbeten med lokalernas iordningställande

utförts, omkring 160 tjänsterum med en sammanlagd golvyta av i

runt tal 5 000 kvadratmeter kunna utvinnas. De i samband härmed uppkommande

kostnaderna hava av byggnadsstyrelsen beräknats till omkring 160 000

kronor.

Härutöver finnes möjlighet att i oinredda vindsvåningar och liknande utrymmen

inom vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter i Stockholm

iordningställa lokaler för mera permanent bruk. Inom fastigheten Rosenbad

nr 6 kunna sålunda 13 rum inredas i vindsvåningen för en beräknad kostnad

av 105 000 kronor. Vidare synas ytterligare vissa arkivutrymmen, sammanträdesrum

och dylikt med en sammanlagd golvyta av 300 kvadratmeter kunna

beredas på vinden i samma fastighet.

Med hänsyn till det trängande behovet av lokaler för olika förvaltningsmyndigheter

torde erforderliga medel böra beredas å tilläggsstat för att möjliggöra

inredning och iordningställande av samtliga nu nämnda lokaler. Det

bör emellertid stå Kungl. Maj:t fritt att inom ramen för det anslagsbelopp,

som kan komma att beviljas för ändamålet, låta verkställa inredningsarbeten

även i andra än nu avsedda byggnader, därest så vid fortsatt beredning kan

visa sig påkallat.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

113

Byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar hava icke givit mig anledning till

erinran. Enligt min mening böra jämväl medel tor de inredningsarbeten inom

kvarteret Fyrmörsaren och i tekniska skolans byggnad, som enligt byggnadsstyrelsens

förslag skalle finansieras med anslag å förskottsstat, direkt bestridas

med investeringsanslag anvisade under statens allmänna fastighetsfond.

Medelsbehovet skulle då uppgå till (160 000 + 105 000 + 37 000) 302 000 kronor.

Med hänsyn till möjligheten att vissa ytterligare ändringsarbeten kunna

ifrågakomma torde emellertid anslaget böra jämkas uppåt till förslagsvis

400 000 kronor. Frågan örn avskrivning helt eller delvis av detta belopp torde

framdeles få upptagas av chefen för finansdepartementet.

Beträffande arbetena i kvarteret Fyrmörsaren samt i tekniska skolans

byggnad, vilka avse att bereda vissa utrymmen åt arbetsmarknadskommissionens

utlänningssektion samt åt utlänningskommissionens passavdelning

och vilka äro av synnerligen brådskande beskaffenhet, torde Kungl. Majit böra

vara oförhindrad att besluta om utanordnande förskottsvis av erforderliga

medel i avvaktan på riksdagens beslut örn anvisande av anslag.

I detta sammanhang torde i övrigt icke böra avgöras, för vilka myndigheter

de olika föreslagna lokalerna böra tagas i anspråk, utan det torde få ankomma

på byggnadsstyrelsen eller, där meningsskiljaktighet uppkommer

mellan styrelsen och vederbörande myndighet, på Kungl. Majit att i varje

särskilt fall meddela beslut i sådant hänseende.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa förvaltning slokaler i Stockholm

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av ................ kronor 400 000.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

[7.] 1. Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Under

åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen

av frågan om anslag till väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 105) hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds

fond å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett investeringsanslag av ......kronor 2 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 2. 8

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

115

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler på finansdepartementet

ankommande ärenden rörande kapitalinvestering å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 och anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 11 f. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Genom

beslut av 1942 års riksdag anvisades under denna rubrik ett reservationsanslag

å 55 000 kronor för uppförande av ett bostadshus jämte en garagebyggnad

vid tullverkets gränspostering Skalstugan i Åre socken av Jämtlands län.

Genom beslut den 1 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit generaltullstyrelsen

att med anlitande av anslaget föranstalta om arbetenas utförande.

I skrivelse den 6 juni 1944 anmälde styrelsen, att under våren 1942 infordrade

entreprenadanbud överstigit de till grund för anslagsberäkningen

liggande kostnadskalkylerna, vilka under hösten 1941 upprättats på grundval

av erfarenheter från liknande byggnadsföretag under år 1939. Anbuden

hade i anledning härav förkastats av styrelsen. Sedan chefen för Östersunds

gränsdistrikt i september 1943 framhållit nödvändigheten av att bostadsfrågan

för personalen vid gränsposteringen snarast möjligt bleve löst, beslöt styrelsen

efter en av länsarkitekten i Jämtlands län företagen besiktning att det

nuvarande bostadshuset skulle rivas och ett nytt uppföras på samma tomt.

Vid granskning av därefter infordrade entreprenadanbud för nybyggnaden

fann styrelsen att kostnadsramen för byggnadsföretaget skulle komma att

uppgå lill 68 000 kronor, varför styrelsen hemställde att ytterligare 13 000

kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för ändamålet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Genom beslut den 9 juni 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen att av

under händer varande medel förskottsvis bestrida omförmälda merkostnad

intill ett belopp av högst 13 000 kronor samt anbefallde styrelsen att i och

för förskottets reglering senare inkomma med anmälan om de slutliga utgifterna

för byggnadsföretaget.

Till åtlydnad härav har generaltullstyrelsen i skrivelse den 28 november

1944 upplyst, att, ehuru byggnadsföretaget på grund av förseningar genom

militärinkallelser ännu icke helt färdigställts, totalkostnaden skulle komma

att uppgå till 68 000 kronor, vilken summa fördelades på olika utgifter enligt

en i ärendet ingiven tablå, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet.

Till täckande av förenämnda merkostnader torde i detta sammanhang medel

böra äskas av riksdagen för utfyllnad av det av 1942 års riksdag anvisade

anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 13 000.

Fonden för förlag till statsverket.

[2.] 3 a. Reglering av vissa krediter. Efter hänvändelse från statsrådet

ha bankofullmäktige i december lämnat ytterligare en kredit till utlandet

utöver dem som blevo föremål för reglering vid höstriksdagen. Denna kredit,

som uppgår till 20 000 000 kronor, torde böra regleras å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår genom anvisande av ett investeringsanslag

å nämnda belopp. Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt

att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden av anslagsäskandet.

En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas vederbörande

riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 20 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Renlund.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

JScJdesiasti kdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Ijåns

Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 13 a. Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid

Lunds universitet. Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr

281 till 1944 års riksdag framlagt förslag (bilagan 14, punkten 5) har riksdagen

anmält (skrivelsen nr 431, punkten 9), att riksdagen till Förvärv av

mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 80 000 kronor.

Genom beslut den 15 juli 1944 har Kungl. Majit fastställt allmän beredskapsstat

II att lända lill omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat

II samt förklarat sig vilja på framställning av vederbörande myndigheter

efter prövning i varje särskilt fall ställa de å denna stat uppförda anslagen

till förfogande. Efter framställning av drätselnämnden vid Lunds universitet

har Kungl. Majit sedermera genom beslut den 30 december 1944 godkänt

preliminärt träffade avtal örn förvärv av i ärendet avsedd mark samt

ställt förenämnda anslag av 80 000 kronor lill förfogande för det större konsistoriet

i Lund, att av konsistoriet disponeras för ifrågavarande ändamål.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Denna förskottsanvisning torde nu böra täckas genom anvisande av ett investeringsanslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av............................... kronor 80 000.

[2.] 17 a. Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. Vid anmälan

av under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

anslag å kapitalbudgeten under budgetåret 1945/46 har jag under punkten

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm erinrat om, att Kungl. Maj:t

den 12 augusti 1944 tillsatt en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor

vid högskolan. Jag torde beträffande den närmare innebörden av

kommitténs uppdrag få hänvisa till vad under nämnda punkt anförts.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förberörda beslut skola kostnaderna för kommitténs

verksamhet tills vidare bestridas från åttonde huvudtitelns anslag till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I skrivelse den 20 november 1944 har kommittén för fortsatt beredning

av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt, att ett investeiängsanslag

a 70 000 kronor måtte anvisas för täckande av de med byggnadskommitténs

verksamhet förenade kostnaderna under innevarande budgetår.

I anslutning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av anslag

å kapitalbudgeten under budgetåret 1945/46 under punkten Utbyggnad

av tekniska högskolan i Stockholm torde jämväl till kostnaderna för byggnadskommitténs

verksamhet under budgetåret 1944/45 böra anvisas ett särskilt

anslag. Anslaget torde som investeringsanslag böra uppföras å tilläggsstat

II för innevarande budgetår. Mot kommitténs uppskattning av medelsbehovet

har jag ingen erinran. Vid bifall härtill torde ett belopp motsvarande

belastningen för ifrågavarande ändamål av åttonde huvudtitelns kommittéanslag

få påföras sistnämnda anslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av ..................... kronor 70 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

119

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Rubbestad anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 1 och 3 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 2 och

4. Föredragandena yttra därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1] 2. Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län. I skrivelse den

18 februari 1944 har domänstyrelsen underställt Kungl. Maj:t frågan om inköp

från Aktiebolaget statens skogsindustrier av fastigheten Granviken 326 i

Undenäs socken, Skaraborgs län, med å fastigheten befintliga byggnader och

anläggningar ävensom vissa inventarier för en köpeskilling av 83 000 kronor.

Sedermera har domänstyrelsen ingivit en inom styrelsen upprättad promemoria

med viss kompletterande utredning.

I ärendet har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Sedan 1941 års riksdag (prop. nr 68; r. skr. nr 243) beslutat, att domänverkets

skogsinduslriella rörelse skulle från och med den 1 januari 1942 överföras

till ett .särskilt bolag, överlät domänstyrelsen jämlikt avtal den 28

april 1943 på Aktiebolaget statens skogsindustrier bland annat Granviks sågverk

i Tivedens revir, omfattande fastigheten Granviken 32" i Undenäs socken

med därå befintliga anläggningar och bostäder ävensom fasta och lösa

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ls proposition nr 2.

inventarier. Av köpeskillingen, 186 561 kronor, lia 6 000 kronor tillgodoförts

domänverkets markinköpsfond. Återstoden av köpeskillingen har gäldats i

form av aktier m. m.

Genom eldsvåda den 24 augusti 1943 nedbrann sågverksanläggningen och

delar av brädgården. Bolaget har icke för avsikt att återupptaga rörelsen.

Fastighetens areal utgör 4,06 hektar och dess markvärde har uppskattats

till 6 000 kronor. Å fastigheten finnas sedan sågen nedbrunnit i huvudsak

endast arbetarbostäder samt ett mindre kraftverk.

Det måste antagas, att domänverket med hänsyn lill sina kring området

belägna fastigheter har större möjligheter än bolaget att med fördel utnyttja

sågverksområdet, sedan sågen nedbrunnit. Domänstyrelsen har för avsikt att

uppföra en mindre klingsåg å området för sågning av husbehovsvirke m. m.

Med anledning härav har domänstyrelsen, under förutsättning av Kungl.

Maj:ts godkännande, den 18 februari 1944 träffat avtal med bolaget om återförvärvande

av fastigheten Granviken 326 med å denna nu befintliga byggnader

och anläggningar samt vissa inventarier för en köpeskilling av 83 000

kronor. Vidkommande köpeskillingens gäldande hemställer styrelsen, att

6 000 kronor av densamma måtte få gäldas av domänverkets markinköpsfond

och återstoden av verkets driftmedel.

I remissutlåtande den 20 mars 1944 har riksräkenskapsverket erinrat om

ett av ämbetsverket den 10 januari 1944 avgivet yttrande i anledning av

framställning från domänstyrelsen om medgivande att med anlitande av de

till driftkostnader tor statens skogsdomäner anvisade medlen få inköpa en

fastighet i Kalix municipalsamhälle (jfr prop. nr 163/1944; r. skr. nr 313/

1944). I yttrande den 10 januari 1944 har riksräkenskapsverket anfört bland

annat följande.

Jordbruksutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande den 23 mars

1942, nr 18, angående en av Kungl. Maj:t gjord framställning örn ytterligare

rörelsekapital för domänverket förklarat sig vilja understryka ett av riksräkenskapsverket

i angivna ärende gjort uttalande, att domänverkets kostnader

för anläggningar icke böra i strid mot gällande budgetordning redovisas

såsom driftkostnader. Riksräkenskapsverket anser, att kostnaden för

förvärvet av den av domänstyrelsen till inköp föreslagna fastigheten i Kalix

municipalhälle bör betraktas icke såsom driftutgift utan såsom kapitalinvestering.

1 anslutning till vad som tillämpas beträffande såväl byggnader å

domänverkets jordbruksdomäner som för jordbruk avsedda byggnader å sådana

fastigheter, som bokföras å domänverkets fond jämlikt de av 1939 års

riksdag (r. skr. nr 246) godkända grunderna för redovisning å domänverkets

fond av vissa för speciella uppgifter disponerade egendomar m. m., torde

dock den del av kostnaden för förvärvet av fastigheten, som kan anses belöpa

å de å fastigheten förefintliga byggnaderna, böra omedelbart avskrivas.

Enligt vad riksräkenskapsverket anfört skulle det vara principiellt riktigast,

att å kapitalbudgeten till inköp av fastigheten beviljades ett investeringsanslag

för domänverkets fond samt att å driftbudgeten anvisades ett anslag

för direkt avskrivning av den till byggnaderna å fastigheten hänförliga

delen av kostnaden för förvärvet. Därest fastighetsköpet genomföres före utgången

av budgetåret 1943/44, d. v. s. innan den föreslagna omläggningen av

kapitalbudgetens utformning kommit till stånd, torde emellertid även kunna

förfaras så, att kostnaden till den del den kan anses belöpa å själva marken

bestrides från markinköpsfonden samt i övrigt gäldas av de till driftkostnader

för statens skogsdomäner anvisade medlen. I båda fallen kommer fastig
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

heten att bokföras å domänverkets fond till belopp motsvarande anskaffningsvärdet

för den till fastigheten hörande marken.

Vad riksräkenskapsverket anfört i berörda yttrande anser ämbetsverket

vara tillämpligt även i fråga örn finansieringen av det av domänstyrelsen nu

föreslagna återköpet av fastigheten Granviken 326.

I betraktande av vad domänstyrelsen anfört har jag intet att erinra mot Dep“j£j™nts''

att domänstyrelsen från Aktiebolaget statens skogsindustrier förvärvar ifrågavarande

fastighet för en köpeskilling av 83 000 kronor. Vad angar finansieringen

av fastighetsförvärvet kan jag däremot — med hänsyn till de principer

som varit vägledande vid den av 1944 års riksdag beslutade omläggningen

av kapitalbudgeten — icke tillstyrka, att köpeskillingen gäldas i den

ordning som domänstyrelsen föreslagit. I stället torde — i anslutning till vad

riksräkenskapsverket uttalat — de för ifrågavarande fastighetsförvärv erforderliga

medlen, 83 000 kronor, böra äskas av riksdagen å kapitalbudgeten

under Statens affärsverksfonder: Domänverket i form av ett särskilt investeringsanslag.

Då det torde vara angeläget, att medel för köpeskillingens gäldande

snarast möjligt bliva tillgängliga, synes förenämnda belopp böra upptagas

å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår. Investeringen bör i

princip amorteras och förräntas av domänverkets driftmedel. Sedan riksdagen

anvisat medel för köpets genomförande, torde jag ånyo får anmäla frågan rörande

de närmare villkoren för förvärvet. Jag förutsätter, att domänverket

eller Aktiebolaget statens skogsindustrier i möjligaste mån skaffar de arbetare,

som förut varit anställda vid det nedbrunna sågverket, arbete vid den

klingsåg, som är avsedd att uppföras å ifrågavarande område, eller vid skogsavverkningar

i trakten eller ock, där detta icke låter sig göra, å annan plats,

där domänverket eller bolaget bedriver för arbetarna lämpligt arbete. Likaledes

utgår jag från att arbetarna, där de förbliva i domänverkets eller bolagets

tjänst, bibehållas vid sin pensionsrätt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 83 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] 23 a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. På förslag av Kungl.

Maj:t i 1941 års statsverksproposition anvisade riksdagen för budgetåret

1941/42 ett anslag av 535 000 kronor till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

(kapitalbudgeten, bil. 5, p. 1; r. skr. nr 159). Av nämnda belopp avsågos

500 000 kronor för påbörjande av en nybyggnad för veterinärhögskolans

bujatrisk-obstetriska institution samt 35 000 kronor för utökning av lokaler
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

na för rektors- och sysslomansexpeditionerna och telefonväxeln. Den 13 juni

1941 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst

48 000 kronor verkställa nämnda tillbyggnad av lokalerna för rektors- och

sysslomansexpeditionerna samt telefonväxeln ävensom att i samband därmed

anordna bombsäkert skyddsrum. För budgetåret 1942/43 anvisade 1942

års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 7, p. 1; r. skr. nr 225) till byggnadsarbeten

vid veterinärhögskolan ett anslag av 1 043 000 kronor, varav 1 000 000

kronor avsågos för fullföljande av nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska institutionen.

Totalkostnaderna för detta företag hade enligt ett av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 30 september 1941 framlagt förslag beräknats till

1 750 000 kronor.

Sedan frågan om vissa begränsningar av sistnämnda nybyggnadsföretag

gjorts till föremal för undersökning genom bland annat 1940 års civila byggnadsordning,

anbefallde Kungl. Majit den 22 maj 1942 byggnadsstyrelsen

att låta för en kostnad av högst 1 545 000 kronor verkställa nybyggnad för

veterinärhögskolans bujatrisk-obstetriska institution.

Sedermera har efter förslag av Kungl. Majit i 1943 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 6, p. 1; r. skr. nr 105) för budgetåret 1943/44 anvisats

ett anslag av (1 545 000 — (535 000 — 48 000) — 1 000 000=) 58 000

kronor till slutförande av ifrågavarande byggnadsarbete.

Genom beslut den 22 januari 1943 förklarade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget

skulle tills vidare anses såsom företrädesberättigat byggnadsarbete

enligt 3 § kungörelsen den 11 december 1942 örn arbetsförmedlingstvång för

byggnadsverksamhet m. m. I anslutning härtill föreskrev Kungl. Majit, att

byggnadsarbetet under tiden den 16 april—den 15 oktober finge bedrivas

allenast med arbetstagare, som fyllt 50 år. På framställning av byggnadsstyrelsen

medgav Kungl. Majit den 31 mars 1944, att byggnadsföretaget under

tiden den 16 april—den 15 oktober 1944 finge bedrivas jämväl med arbetstagare

under 50 år. Vid byggnadsföretaget finge dock från och med den

16 april 1944 tills vidare endast sysselsättas de arbetstagare, som arbetsnämnden

i Stockholms stad bestämde, sedan nämnden funnit att de icke lämpligen

borde sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas arbete i annan

del av landet.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

utförande av nybyggnadsarbeten för veterinärhögskolans bujatrisk-obstetriska

institution matte a tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ytterligare

ett belopp av 110 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid anfört, att de

restriktioner beträffande arbetskraft, som styrelsen ålagts vid byggnadsföretagets

bedrivande, medfört en merkostnad av omkring 35 000 kronor. Vidare

hade byggnadskostnaderna stigit med cirka 15 procent sedan företaget kostnadsberäknats

i september 1941. En mot sistnämnda stegring i dess helhet

svarande anslagsökning vore emellertid icke erforderlig, enär kostnaderna för

byggnadsföretaget kunnat i väsentlig mån begränsas. Därest ett kostnadstilllägg

å 35 000 kronor på grund av anbefallda restriktioner komme att ställas

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

123

till styrelsens förfogande, kunde de genom prisstegring åsamkade utgifterna

för närvarande begränsas till omkring 75 000 kronor.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört samt till angelägenheten av

alt förevarande byggnadsarbeten snarast möjligt kunna slutföras vill jag förorda,

att erforderliga medel till förstärkning av de förut anvisade anslagsbeloppen

äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Mot byggnadsstyrelsens

beräkning av det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av (35 000 + 75 000=)

110 000 kronor, har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av......................kronor 110 000.

Statens utlåningsfonder.

[3.] 9 a. Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 års riksdag (prop. nr

217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån

statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande till enskild person

eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin eller tvättmaskin.

Närmare bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas

i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond,

ändrad genom kungörelsen nr 404/1944. Såsom kapital till fonden

ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats anslag av respektive

1 000 000, 1 200 000, 2 000 000 och 1 700 000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag av

830 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond. I skrivelsen anföres i huvudsak

följande.

Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42—1943/44 beviljat lån ur

jordbrukets maskinlånefond med respektive 895 000, 1 336 000 och 2 134 370

kronor. Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1944/45 lia lån

beviljats ur fonden med 600 000 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla kapitaltillgången

å fonden den 1 juli 1944 till i runt tal 1 172 000 kronor. Under

budgetåret 1944/45 beräknas inflyta amorteringar till fonden med omkring

600 000 kronor. Till förfogande för ifrågavarande låneverksamhet under

återstående del av budgetåret torde alltså — utan ytterligare medelsanvisning

lill fonden — finnas ett belopp av omkring (1 172 000 — 600 000 +

000 000=1 1 172 000 kronor.

Efterfrågan på lån från ifrågavarande fond har under senare tid stegrats

och blivit rätt avsevärt större än lantbruksstyrelsen tidigare ansett sig böra

räkna med. För tillgodoseende av behovet av lån från fonden under återstående

del av innevarande budgetår erfordras enligt lantbruksstyrelsens beräkning

ett belopp av omkring 2 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen vill därför

Före
draganden.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majlis proposition nr 2.

föreslå, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas

ett kapitaltillskott till fonden av (2 000 000 — 1 172 000=) i runt tal

830 000 kronor.

Departements- Av vad lantbruksstyrelsen anfört framgår, att en förstärkning av jordchefen.

brukets maskinlånefond torde vara behövlig under innevarande budgetår,

därest ifrågavarande låneverksamhet skall kunna bedrivas i önskvärd omfattning.

Jag biträder med hänsyn härtill förslaget örn äskande av medel

för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45. Beträffande

storleken av det ifrågasatta anslaget har jag intet att erinra mot av

lantbruksstyrelsen föreslaget belopp, 830 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Jordbrukets maskinlånefond å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 830 000.

Diverse kapitalfonder.

Statens reproduktionsanstalts fond.

[4.] 3. Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. För ifrågavarande

ändamål har å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppförts ett

anslag av 1 400 000 kronor (prop. nr 281/1944 s. 290).

I skrivelse den 30 maj 1944 bär lantmäteristyrelsen i anledning av en framställning

i ämnet från direktören för statens reproduktionsanstalt hemställt,

att frågan örn nya lokaler för anstalten måtte snarast bringas till sin lösning.

Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna

följande.

Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30

april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa

en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av lokaler

för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång

den 1 oktober 1946.

I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av

ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för statens

reproduktionsanstalt för en beräknad kostnad av 1 400 000 kronor. I

sin skrivelse har styrelsen anfört i huvudsak följande.

I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens

reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen

bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts

rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som

torde komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt

att på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov

genom förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huru
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

vida det icke ur ekonomisk synpunkt vore för statsverket fördelaktigast ali

vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten

egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad.

En av byggnadsstyrelsen i samråd nied reproduktionsanstaltens direktör

verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat

riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde

numera överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning

av anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad

för ändamålet.

Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnadsstyrelsen

till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värtavägen

norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på

Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag lill en nybyggnad

på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av

cirka t 525 000 kronor.

I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över

nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktionsanstalten

den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning förebragts

rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten. I anslutning

till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit, att

den lämpligaste lösningen av anstaltens lokalfråga stöde att vinna genom nybyggnad.

Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksamhet

vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har lantmäteristyrelsen

tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak.

Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens

nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbyggnad

av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband

med sistnämnda utredning har det visat sig, att en för reproduktionsanstalten

avsedd nybyggnad icke låter sig inpassas i den bebyggelse Fågelbacken

i övrigt är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig

böra undersöka möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad.

Härvid har det visat sig, att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än

en tomt inom kvarteret Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen

kan påräknas för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som

förekomma inom reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det

nämligen erforderligt att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre

botten. Till följd härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde,

och det är uteslutet att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet

tillräckligt stor tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen

har denna trots sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill

kommer fördelen av det nära grannskapet till några av anstaltens största

kunder, bland annat de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och

registreringsverket. På därom framställd förfrågan bar djurgårdskommissionen

under hand meddelat, alt kommissionen för sin del icke bade något

att erinra mot att tomten i fråga toges i anspråk för bär avsett ändamål.

Inom byggnadsstyrelsen bar upprättats ett nytt förslag till byggnad för reproduktionsanstalten,

förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden.

Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den

översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till bottenvåningen

skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska tryckeriet

med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för litografiska

och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för in- och

utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt förbindelse''

med i källaren belägna in- och ullämningsrum samt pappers- och

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens

transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för

personalen ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen.

Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallnings- och

kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i denna

våning anstaltens kontorsavdelning.

I våningen 2 trappor upp ha de fotografiska ateljéerna inrymts ävensom

lunchlokaler för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad.

De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom nybyggnaden,

omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter,

vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle det nu föreliggande

nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, fördelad

sålunda:

Byggnadsarbeten, inklusive betongpålning.............. kronor 920 000

Värmeledning och ventilation ........................ » 180 000

Sanitära anläggningar .............................. » 50 000

Elektriska ledningar ................................ » 55 000

Elektrisk varuhiss .................................. » 22 000

Br andalarm ........................................ » 20 000

Nedfartsramp, planering ............................ » 20 000

Bitningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter .......................................... » 133 000

Summa kronor 1 400 000.

De av reproduktionsanstalten för närvarande disponerade lokalerna, som

omfatta en golvyta av endast 2 600 kvadratmeter, betinga en sammanlagd

årshyra av 46 540 kronor. Emellertid måste man räkna med att lokalerna

efter nu löpande hyrestids utgång komma att betinga en högre hyra. Härtill

kommer, att det otillräckliga utrymmet och lokalernas bristfällighet i

övrigt hindra en rationell drift och till följd härav bland annat medföra avsevärda

extra lönekostnader, vilka icke skulle behöva ifrågakomma, därest

reproduktionsanstalten på föreslaget sätt skulle erhålla för dess behov särskilt

avpassade lokaler i en nybyggnad.

I ett den 11 december 1943 dagtecknat yttrande till byggnadsstyrelsen har

lantmäteristyrelsen efter hörande av anstaltens direktör förklarat sig kunna

biträda den av byggnadsstyrelsen föreslagna förläggningen av nybyggnaden

för reproduktionsanstalten till ifrågavarande tomt i kvarteret Tegeludden.

Lantmäteristyrelsen har icke heller något att i princip erinra mot den

föreslagna planlösningen av nybyggnaden.

Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden efter remiss avgivits

den 11 februari 1944 av statskontoret och den 3 mars 1944 av 1940 års civila

byggnadsordning.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en nybyggnad

komme till stånd på sätt i byggnadsstyrelsens skrivelse föreslagits.

1940 års civila byggnadsutredning har yttrat bland annat följande.

Byggnadskostnaden för den av byggnadsstyrelsen förordade nybyggnaden

för statens reproduktionsanstalt har av byggnadsstyrelsen beräknats till

1 400 000 kronor, inklusive kostnad för pålning med omkring 75 000 kronor.

Frånräknas sistnämnda kostnad, erhålles ett volympris av cirka 75 kronor

per kubikmeter.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

127

Utredningen finner den i förslaget angivna planläggningen av reproduktionsanstalten

i stort sett tillfredsställande.

Beträffande det föreslagna läget för byggnaden måste utredningen emellertid

framhålla, att detta synes alldeles otillfiedsställande med hänsyn till det

betydande avståndet till centraladministrationen, med vilken anstalten, enligt

vad utredningen har inhämtat, bör stå i nära förbindelse. Ett ytterligare

motiv för kravet på en ändrad förläggning av byggnaden finner utredningen

i den dåliga markbeskaffenheten på den föreslagna tomten, vilken beräknas

medföra en kostnadsökning av 75 000 kronor för pålning. Lämpligt tomtområde

bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av staden.

Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt vill utredningen icke framställa

erinran mot de föreliggande beräkningarna.

Av utredningen torde framgå, att de nuvarande lokalerna för statens reproduktionsanstalt

äro otillfredsställande. Dels äro lokalerna otillräckliga och

dels äro de så bristfälliga, att en fullt rationell drift icke synes kunna genomföras.

Enligt vad som upplysts utgår det nuvarande kontraktet angående lokalernas

förhyrning i och med utgången av september 1946. Någon lämplig utvidgning

av lokalerna genom att förhyra ytterligare utrymmen torde icke

kunna ske. Såsom i propositionen nr 281/1944 angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 uttalats synes med hänsyn till det anförda frågan

örn nya lokaler för statens reproduktionsanstalt endast kunna lösas genom

att en nybyggnad för anstalten kommer till stånd. Då någon annan

för ändamålet lämplig tomt än den i ärendet föreslagna icke torde stå att få

för rimlig kostnad, torde, såsom i samma proposition likaledes framhölls,

den ifrågasatta förläggningen av anstalten böra godtagas. Enligt min mening

bör med igångsättande av byggnadens uppförande icke längre anstå. Jag anser

mig därför böra förorda, att för byggnadsföretaget erforderliga medel

ställas till förfogande å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Medelsanvisningen torde böra bestämmas till samma belopp som å beredskapsstaten

för löpande budgetår eller till 1 400 000 kronor. Jag förutsätter,

att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga

sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som

oundgängligen av förhållandena påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 1 400 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

Före
draganden.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

129

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 26 a. Utvidgning av värmecentralen vid ingenjörsvetenskapsakademicns

försöksstation för bränsleforskning. I skrivelse den 28 augusti 1944

har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag å 45 000

kronor för anordnande inom ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation

för bränsleforskning av gemensam värmecentral för försöksstationen samt

träforsknings- och metallografiska institutionerna. Styrelsen har till stöd härför

anfört följande.

Genom olika beslut har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 2 865 000 kronor till

byggnadsstyrelsens förfogande för uppförande av nybyggnader för svenska

träforskningsinstitutet å norra Djurgården i Stockholm. Såsom framgår av

styrelsens skrivelse den 24 september 1943 ingå icke kostnaderna för värmecentral

för institutet i nämnda belopp. Avsikten har varit att för institutets

uppvärmning utnyttja värmecentralen inom den intilliggande bränsletekniska

försöksstationen. En inom styrelsen verkställd undersökning hade givit vid

handen, att genom ianspråktagande av ett invid försöksstationens pannrum

beläget utrymme skulle stationens värmecentral utan andra nämnvärda kost
Bihang

till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 2. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

nåder än dem, som betingades av själva pannanläggningens utförande, kunna

utvidgas till att betjäna icke blott träforskningsinstitutet utan även den planerade

nybyggnaden för metallografiska institutet. Kostnaderna för pannanläggningens

utbyggande för sålunda avsett ändamål hava beräknats till 45 000

kronor.

Då den av byggnadsstyrelsen föreslagna utvidgningen av värmecentralen

inom ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation för bränsleforskning synes

ändamålsenlig, tillstyrker jag, att härför erforderlig medelsanvisning

äskas av riksdagen. Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning har jag ingen

erinran att framställa. Anslaget torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av värmecentralen vid ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksstation för bränsleforskning å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av......................kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Folke Lyberg.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållning»departementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållning sår enden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 samt anför därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] 6. Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning av

syntetiskt gummi. Till uppförande och drift av två gummifabriker för syntetiskt

gummi i Ljungaverk och Stockvik ha anvisats tillhopa 9 900 000 kronor.

Ljungaverksfabriken blev färdig att tagas i bruk på försommaren 1944,

och vid midsommartiden framkom det första vid fabriken tillverkade syntetiska

gummit. Försökstillverkning pågick därefter lill den 5 oktober 1944,

då en explosionsolvcka inträffade vid anläggningen och förorsakade driftstopp.

Sammanlagt tillverkades under sagda period något över 15 ton neoprengummi.

Explosionen har nödvändiggjort tämligen omfattande reparationer

och omändringar vid fabriken, vilka arbeten förutsättas vara avslutade

i början av februari 1945, då driften således beräknas kunna återupptagas.

Fabriken i Stockvik är under byggnad. Arbetet här är — liksom även

fallet var med Ljungaverksfabriken — något försenat och beräknas vara

avslutat i mars—april 1945.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

I skrivelse den 30 december 1944 har statens industrikommission meddelat,

att av de medel, som anvisats för de båda fabriksanläggningarna i

Ljungaverk och Stockvik, hittills förbrukats ett belopp av omkring 7 500 000

kronor. Detta innebure i själva verket, att kostnaderna icke kunnat hållas

på den nivå, som från början beräknats, utan att överskridanden ägt rum.

Anledning härtill vore delvis att söka i den vid Ljungaverk timade explosionsolyckan

och därav föranledda reparationer och omändringsarbeten, men

även andra omständigheter hade bidragit till kostnadsökningen. Vilka dessa

omständigheter vöre kunde icke preciseras ulan en ingående jämförelse mellan

de uppgjorda kalkylerna och de faktiska utgifterna. En sådan beräkning

hade påbörjats inom kommissionen, men arbetet vore mycket tidsödande och

hade ännu icke kunnat slutföras.

Ehuru således en närmare redogörelse för de omständigheter, som förorsakat,

att de uppgjorda kalkylerna brustit, ännu icke kunde framläggas,

kunde, fortsätter kommissionen, redan nu fastslås, att de medel, som för närvarande

funnes disponibla, icke komme att förslå till det fortsatta arbetet

på fabriksanläggningarna och dessas igångsättning och drift. Vilka ytterligare

belopp, som kunde bliva erforderliga, kunde dock icke avgöras, förrän

nämnda jämförelsearbete bleve färdigt och förhållandena jämväl i övrigt

kunde överblickas. Så snart detta skett, hade kommissionen för avsikt att

komma in med en i möjligaste mån definitiv framställning om ytterligare

anslag till ifrågavarande fabrikation. Då risk syntes föreligga för att beviljade

anslag hunnit förbrukas, innan en sådan framställning kunde bli behandlad,

och att brist på rörelsekapital således uppstode, torde det vara nödvändigt,

att ytterligare medel, förslagsvis 2 000 000 kronor, preliminärt anvisades

för de båda fabrikerna.

De för uppförande och drift av gummifabrikerna i Ljungaverk och Stockvik

anvisade medlen å tillhopa 9 900 000 kronor ha av olika skäl visat sig

otillräckliga för fabrikernas färdigställande. För närvarande kan icke angivas

det belopp, som härför ytterligare erfordras. Inom industrikommissionen

pågår närmare utredning härom, vilken emellertid torde kunna slutföras

först om några månader. Då för närvarande återstående medel endast torde

förslå till att täcka utgifterna för den närmaste tiden, torde å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår nu böra anvisas ett tilläggsanslag, som

lämpligen bör bestämmas till det av industrikommissionen föreslagna beloppet

av 2 000 000 kronor. Jag har för avsikt att, när industrikommissionens

utredning rörande den slutliga kostnaden föreligger, ånyo anmäla ärendet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning

av syntetiskt gummi å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av ....................... kronor 2 000 000.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

133

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

135

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos riksdagen äskade anslag å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

1. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven 220 000

B: 4 a Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott 2 500

B: 7 Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms

slott............................................... 12 000

234 500

II. Justitiedepartementet.

Statens rättsläkarstation i Stockholm:

D: 6 Inredning och utrustning, reservationsanslag........... 12 000

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

F: 2 a Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.............. 6 000

G: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................... 75 000

93 000

lil. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag...................... 60 000

C: 4 Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. . _450 000

510 000

IV. Försvarsdepartementet.

Försvarsstaben:

C: 5 a Teknisk utrustning m. m. för försvarsstabens fotoanstalt,

reservationsanslag................................. 115 000

Tygmateriel m. m.:

C: 41 a Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaff
ning,

reservationsanslag............................ 4 500 000

Sjukvård:

C: 67 a Forskning på dykeri- och ubåtshygienens områden, reservationsanslag

..................................... 25 000

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 83 a Merkostnader för anskaffning av motorer för motortorpedbåtar,

reservationsanslag...........................

C: 89 b Av stridsmedlens utveckling betingad materielanskaffning,

reservationsanslag.................................

C: 89 c Viss eldrörsanskaffning, reservationsanslag.............

Flygmateriel m. m.:

C: 133 Borttagande av rullbaneanläggning å flygfält i Trollhättan,

reservationsanslag.................................

E: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

V. Socialdepartementet.

Vant öreanstalterna m. m.:

C: 49 a Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid vanföre
anstalten

i Hälsingborg, reservationsanslag...........

C: 62 a Anskaffande av transportabla lustgasapparater, reservationsanslag

.............................................

C: 62 b Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag

.............................................

C: 73 a Bidrag till undersökning rörande tandröta hos vissa kvinnor,

reservationsanslag....................................

C: 76 a Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i

Lund, reservationsanslag.............................

E: 11 a Ersättning till vissa deltagare i polischefskurs...........

E: 19 Bidrag till Karesuando kommun för uppförande av polis
arrest

..............................................

G: 9 Bidrag till utlandssvenskarnas förening.................

G: 11 a Beredande av sjukvård i Sverige åt barn m. fl. från de nordiska

grannländerna, reservationsanslag................

G: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

VI. Kommunikationsdepartementet.

B: 33 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp,

reservationsanslag...................................

E: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

VII. Finansdepartementet.

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................................

E: 7 a Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, reservationsanslag

.........................................

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Biksantikvarieämbetet:

D: 7 Vård och underhåll av fornlämningar och byggnads
minnesmärken,

reservationsanslag.................

Kronor

1 240 000

2 500 000

2 500 000

115 000

75 000

11 070 000

32 400

775 000

45 000

10 000

55 000

40 000

14 500

45 000

1 300 000

500 000

2 816 900

1 000 000

175 000

1175000

200 000

125 000

325 000

6 000

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

IX. Jordbruksdepartementet.

Statens växtskyddsanstalt:

C: 4 a Inventarier och utrustning m. m., reservationsanslag....

Lantbrukshögskolan:

D: 7 Byggnadsarbeten, reservationsanslag...................

Statens veterinärmedicinska anstalt:

F: 10 a Förbättring av tillfartsväg m. m., reservationsanslag ....

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 a Vissa undersökningar rörande lin- och hampberedningen,

reservationsanslag.................................

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

G: 36 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag...........

G: 39 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

.............................................

Egnahemsbildning:

H: 15 Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare, reservationsanslag

...................................

Skogsvård m. m.:

J: 24 a Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för kostnader föranledda

av inskränkningar med hänsyn till försvaret i rätten att

avverka skog, förslagsanslag.......................

J: 28 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag

.....................................

N: 10 Utredning rörande åtgärder för det norrländska näringslivets

förkovran, reservationsanslag.........................

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 6 a Odling av gummiförande växter, reservationsanslag.......

D: 7 Vissa utredningar och undersökningar, reservationsanslag..

Säger för driftbudgeten

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

7 Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter.......

8 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

8 a Vissa reservtelefonstationer m. m.....................

E. Domänverket.

J ord köksdepartementet:

2 Inköp av fastighet vid Undenäs i Skaraborgs län.....

Bihang till riksdagens protokoll l!)i5. t sami. Nr 2-

137

Kronor

3 200

16 900

15 000

20 000

12 500

3 000 000

50 000

84 000

500 000

90 000

3 791 600

107 500

30 000

137 500

20 159 500

200 000

5 000 000

\ J)00 000

6 200 000

83 000

6 283 000

10

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

3 a

3 b

11 c

11 d

11 e

11 f

13 a

17 a

23 a

26 a

12

13

14

1

9 a

2

3

L

3 a

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Utrikesdepartementet:

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors . 240 000

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Paris...... 75 000

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö............ 850 000

Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro.................. 30 000

Anordnande av vissa förvaltningslokaler i Stockholm ... 400 000

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning.. 13 000

Ecklesiastikdepartementet:

Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet............................. 80 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm........ 70 000

J ordbruksdeparte mentet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.............. Ilo 000

Handelsdepartementet:

Utvidgning av värmecentralen vid ingen] örsvetenskapsakademiens

försöksstation för bränsleforskning...... 45 000

1 913 000

IV. Försvarets fonder.

A. F''örsvarsväsendets fastighetsfond.

Flygförvaltningens delfond:

Ytterligare medel för utvidgning av flygfältet vid Svea

flygflottilj........................................ 27 300

Inlösen av vissa byggnader å Jämtlands flygflottiljs flygfält

å Frösön.................................... 12 000

Vattenledning till arrendegård vid Skaraborgs flygflottilj 30 000

69 300

V. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer................................. 15 000 000

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond......................... 830 000

15 830 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....... 2 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

.............................................. 4 000 000

6 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Kommunikationsdepartementet:

Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 2 100 000

Finansdepartementet:

Reglering av vissa krediter

20 000 000

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

139

Folk hushållningsdepartementet:

6 Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning

av syntetiskt gummi.........................

IX. Diverse kapitalfonder.

Jordbruksdepartementet:

Statens reproduktionsanstalts fond:

3 Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt.........

Säger för kapitalbudgeten

Kronor

2 000 000

24 100 000

1 400 000

55 595 300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (28)

28 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:512 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 7944/45. s. 1 i texten
  2. SU 1945:262 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. s. 1 i texten
  3. SU 1945:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945146 under femte huvudt s. 71 i texten
  4. Rskr. 1945:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 3 i texten
  5. Rskr. 1945:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 1 i texten

Visa alla 28