Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m
27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:229, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
1
Nr 229.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad
av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå
socken m. m.; given Stockholms slott den 9 mars
1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Bertil Ohlin.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,
Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin:
Genom beslut den 22 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit kommerskollegium
att för Kungl. Majit och kronan, i enlighet med ett av statens
industrikommission efter samråd med kollegium framlagt förslag, träffa
överenskommelse med Bolidens gruvaktiebolag angående bearbetande intill
utgången av år 1945 av staten tillhöriga inmutare- och jordägareandelar i
vissa utmål inom dels Bjurforsfältet i Norsjö socken, dels Adakfältet i Mala
socken dels ock Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens län.
Kungl. Majits beslut anmäldes för riksdagen i proposition den 29 november
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229. 1
2
Kungl. Majda proposition nr 229.
1940, nr 77. Enligt det av kommerskollegium den 30 december 1940 i anledning
av ifrågavarande beslut ingångna avtalet — det s. k. legodriftsavtalet
— överlät staten å bolaget att med ensamrätt för statens räkning verkställa
brytning av malmfyndigheterna inom förenämnda utmål. Avtalet torde
såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet.
Till fullgörande av den statsverket enligt avtalet åliggande skyldigheten
att tillhandahålla bolaget medel för utförande av anläggningar för malmbrytningen
och för anskaffande av vissa maskiner m. m. föreslog Kungl.
Majit i förenämnda proposition, nr 77, 1940 års urtima riksdag att till Anläggningar
för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheler m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen (r. skr. nr 96).
Då driften skulle ske för statens räkning, ifrågasattes överlåtelse till staten
av bolagets jordägareandelar i utmålen inom Adakfältet. Sedan emellertid
bolaget förklarat sig icke vara villigt att avhända sig andelarna men
erbjudit sig att upplåta dispositionsrätten till dem åt kronan intill utgången
av år 1945 mot att kronan under samma tid erlade dels viss enligt
avtal mellan bolaget och dåvarande markägaren vid inköp av 13/*s av Adakutmålen
till markägaren utgående royaltv, dels ock därutöver till bolaget en
lika stor royalty, bemyndigade Kungl. Majit den 24 januari 1941 kommerskollegium
att med bolaget träffa överenskommelse enligt av bolaget erbjudna
grunder. Sådan överenskommelse träffades den 21 mars samma år, varigenom
legodriften kom att omfatta utmålen i deras helhet. Enligt överenskommelsen
äger bolaget vidare under giltighetstiden för legodriftsavtalet eller
därefter anmäla sig att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande
kalenderårs början mot viss ersättning till staten för anläggningskostnader.
Riksdagen anvisade därefter (prop. nr 119 och r. skr. nr 253 för år 1942
samt prop. nr 295 och r. skr. nr 344 för å 1943) till Utbyggnad av staten
tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden
för förlag till statsverket, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 ett reservationsanslag av 500 000 kronor samt för budgetåret
1942/43 ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, dels ock för budgetåret
1943/44 ett investeringsanslag av 5 400 000 kronor. Genom beslut den 30
juni 1943 föreskrev Kungl. Majit, att investeringsanslaget ävensom ett till
2 265 000 kronor uppgående odisponerat belopp av de båda reservationsanslagen
skulle av kommerskollegium användas i huvudsaklig överensstämmelse
med en av kollegium upprättad plan, vilken bland annat innefattade
uppförande vid Adak av ett anrikningsverk med en avverkningsförmåga av
100 000 ton rågods per år. I samband därmed bemyndigades kommerskollegium
att med Bolidens gruvaktiebolag träffa avtal om sådant tillägg till
legodriftsavtalet, att detta bomme att avse tillgodogörande jämväl av den
s. k. Lindsköldsmalmen och den s. k. Karlssons östra malm, båda belägna
inom Adakfältet. Avtal härutinnan slöts den 31 augusti 1943. 1 avtalet ha
angivits samtliga de utmål, som legodriften omfattar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
3
Den 30 juni 1944 bemyndigade Kungl. Majit chefen för handelsdepartementet
att tillkalla högst tre utredningsmän för att verkställa utredning och
avgiva förslag rörande fortsatt utnyttjande av de gruvfyndigheter, varom
nu är fråga, och i sådant syfte med Bolidens gruvaktiebolag upptaga överläggningar
i ämnet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsmän
hovrättsrådet B. V. Lindskog, tillika ordförande, direktören
H. V. Abenius och auktoriserade revisorn C. E. Larsson.
I skrivelse den 13 december 1944 lia utredningsmännen framlagt förslag i
ämnet.
I sin skrivelse lämna utredningsmännen till en början en redogörelse för
de inom de olika fälten belägna gruvor, vilka beröras av legodriftsavtalet.
Av redogörelsen framgår, att den nu bearbetade malmkroppen inom B j u rfor
sfältet beräknas bliva utbruten under första halvåret 1945. Beträffande
Rävlide n fältet, vilket omfattar endast Rävlidengruvan, erbjuder
en beräkning av malmtillgångarna stora svårigheter. Hittills verkställda
undersökningar sträcka sig med undantag av något enstaka diamantborrhål
endast ned till 120 meters nivå, men intet motsäger att malmerna i samma
utsträckning fortsätta betydligt djupare. Även över 120 meters nivå måste
uppskattningen av malmtillgångarna bliva ganska osäker. Den säkert kända
resterande kopparmalmen ovan 120 meters nivå uppskattas till 53 000 ton
med 3 procent koppar. På grund av malmens oregelbundna form kan man
emellertid ej beräkna att utvinna kopparmalmen med denna halt, då vissa
omgivande kopparfattiga delar måste medfölja vid brytningen. Den kvantitet
zinkmalm över 120 meters nivå, som med någorlunda säkerhet kan beräknas,
utgör 265 000 ton nied ungefär 8 procent zink, 1,7 procent bly och
200 gram silver per ton. Vissa påträffade malmareor, som ej kunnat kombineras
med areor på andra nivåer, antyda att malmtillgångarna kunna vara
avsevärt större. Brytningen har hittills huvudsakligen avsett kopparmalm,
ehuru viss angränsande zinkmalm medtagits. Såväl kransning som anrikning
har skett i bolagets anrikningsverk i Kristineberg, varefter de framställda
sligerna fraktats med linbana till Boliden och därifrån med järnväg till
bolagets anläggningar i Rönnskär. Vad angår Adakfältet, omfattande
Adakgruvan, Lindsköldsgruvan och Karlssongruvan, lia de malmkvantiteter
i Adakgruvan, som i närvarande stund kunna anses påvisade ovan 260 meters
nivå, en storleksordning av 750 000 ton med omkring 3 procent koppar.
En preliminär uppskattning av malmtillgångarna i Lindsköldsgruvan tyder
på förekomsten av 1,5 miljoner ten malm med i medeltal åtminstone 3
procent koppar. Innehållet av ädelmetaller är i sistnämnda båda gruvor av
underordnad betydelse. Malmtillgångarna i Karlssongruvan äro obetydliga
och beräknas bliva utbrutna under år 1945. Malm från gruvorna inom Adakfältet
har biltills — frånsett malm från undersökningsarbeten — endast erhållits
från dagbrott i Adakgruvan och Karlssongruvan. Den brutna malmen
har dels såsom styckemalm fraktats antingen till Kristineberg för anrikning
i bolagets anrikningsverk därstädes eller direkt till Rönnskär för
smältning och dels upplagrats för senare anrikning i det av riksdagen besia
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
tade, under byggnad varande anrikningsverket vid Adak- och Lindsköldsgruvorna.
Sistnämnda anrikningsverk är, såsom förut sagts, avsett för anrikning
av 100 000 ton malm per år, vilken kvantitet beräknas bliva bruten till
hälften i Adakgruvan och till återstående hälft i Lindsköldsgruvan. Innan
brytningen uppnått angivna storlek, vilket beräknas ske i mitten av år 1945,
är avsikten att i verket anrika upplagrad malm. Den framställda sligen ämnar
man via Slagnäs järnvägsstation frakta till Rönnskär för vidare behandling.
I fråga örn statens kostnader enligt legodrif t savtalet
för anläggningar för gruvornas utnyttjande anföra utredningsmännen,
att en sammanställning av berörda kostnader utvisade ett
belopp av 10,6 miljoner kronor. Vid beräkning av nämnda belopp hade man
utgått från att för utbyggnaden av Adakgruvan och Lindsköldsgruvan anvisade
medel, 8,9 miljoner kronor, komme att helt tagas i anspråk men ej överskridas.
1 anslutning härtill anmärka utredningsmännen, att jämte nämnda
10,6 miljoner kronor genom Sveriges geologiska undersökning å ifrågavarande
gruvor av staten nedlagts — förutom vissa kostnader för prospektering
— kostnader för undersöknings- och förberedande arbeten till ett belopp
av omkring 3 miljoner kronor.
Beträffande resultatet av legodriften anföra utredningsmännen,
att driften intill den 1 juli 1944 utvisade en förlust av sammanlagt omkring
680 000 kronor. Vid beräkning av nämnda belopp hade icke medräknats
avskrivning och ränta å förenämnda av staten nedlagda kostnader för
gruvorna. Förlust hade uppstått å gruvdriften i Bjurfors- och Rävlidenfälten,
under det att gruvdriften i Adakfältet utvisade överskott.
Angående orsaken till hittillsvarande dåliga resultat
av legodriften anföra utredningsmännen följande.
Såsom orsaker till det otillfredsställande resultatet av legodriften framstå de
nuvarande i förhållande till intäkterna höga kostnaderna för malmens brytning
och transport samt metallernas utvinning ur sligen, vilka kostnader,
bland annat med hänsyn till de i Rävlidengruvan låga metallhalterna i den
brutna malmen, blivit anmärkningsvärt stora per utvunnen metallenhet. De
höga transportkostnaderna hava väsentligt bidragit till det ogynnsamma resultatet,
särskilt beträffande Bjurforsgruvan, varifrån malmen i oanrikad form
måst sändas till Rönnskär.
Därest vid brytningen i Rävlidengruvan de kopparfattigaste partierna
kvarsatts, hade säkerligen ett bättre ekonomiskt resultat beträffande denna
gruva vunnits. Även örn den brutna kvantiteten härigenom blivit avsevärt
mindre hade kopparkvantiteten därför ej behövt minskas i någon större grad.
Därest exempelvis halten på det brutna berget kunnat höjas från 1,53 procent
koppar, vartill medeltalet för 1943 uppgått, till 2 procent koppar, medan brytningskvantiteten
sjunkit från under nämnda år uppnådda 53 885 ton till
40 000 ton, hade kopparinnehållet endast minskat från 824 ton till 800 ton. Av
gruvkartan framgår också, att rummen brutits avsevärt större än de areor,
sorn efter provtagningen av malmen kunnat bedömas som brytvärda. Dessa
förhållanden ha beaktats vid brytningen 1944, och under första halvåret
nämnda år har den brutna Rävlidenmalmen hållit i genomsnitt 1,9 procent
koppar samt driften gått i det allra närmaste ihop. Det finnes alltså anled
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
5
ning förmoda, att brytningen i Rävlidengruvan icke skall behöva utvisa sådan
förlust, som de föregående åren varit fallet.
Beträffande Bjurforsgruvan torde resultatet blivit förbättrat, därest i malmen
ingående svavelkis bättre utnyttjats.
Rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvor
— med vilka utredningsmännen säga sig avse endast Rävlidenfältet och
Adakfältet, enär Bjurforsfältet såsom antagligen utbrutet icke kunde komma
i fråga — ha utredningsmännen övervägt olika möjligheter, såsom försäljning,
utarrendering, statlig drift och legodrift i nuvarande legodriftsavtals
bemärkelse. Utredningsmännen framlägga följande synpunkter på dessa olika.
alternativ.
Försäljning. De belopp, som hittills nedlagts och beräknas bliva nedlagda
å Rävlidengruvan, Adakgruvan och Lindsköldsgruvan, innan nu pågående
utbyggnad av de båda sistnämnda gruvorna blivit färdig, utgöra omkring
12 500 000 kronor. Under åren 1941—1943 har driften vid nyssnämnda
gruvor visat ett underskott av omkring 500 000 kronor. Vad staten vid en
försäljning först borde ha täckning för utgör sålunda — förutom vissa prospekteringskostnader
— omkring 13 000 000 kronor. Då man för närvarande
saknar möjlighet att bilda sig en uppfattning örn resultatet av den framtida
driften vid gruvorna och sålunda icke heller kan beräkna, i vilken utsträckning
de nedlagda kostnaderna för anläggningarna kunna bliva amorterade,
är det mycket vanskligt att fastställa skäligt försäljningsvärde för gruvorna.
Utredningsmännen anse sig därför icke nu kunna framlägga förslag till villkor
för en dylik försäljning. Det må emellertid framhållas, att från bolagets
sida vid överläggningar med utredningsmännen visats visst intresse för förvärv
av gruvorna.
Utarrendering. Beträffande en utarrenderad gruva föreligger alltid
risk för att gruvdriften icke bedrives på det lämpligaste sättet. Arrendatorn
har ofta icke intresse av att lägga ned kostnader för att bedriva förberedande
arbeten i den takt, som är erforderlig, eller vidtaga övriga åtgärder, som
äro nödvändiga för att driften på ett tillfredsställande sätt skall kunna fortgå
även efter arrendetidens slut. Den verkliga malmproduktionen måste nämligen
föregås av långvariga och kostnadskrävande tillredningsarbeten, såsom
schaktsänkning, ortdrivning och iordningställande av brytningsrum. Örn dylika
arbeten eftersättas, kan det taga mycket lång tid att åter sätta gruvan
i produktivt skick. Vidare ligger det i arrendatorns intresse att i största möjliga
utsträckning under arrendetiden utnyttja gruvan, varför lätt s. k. rovbrytning
kan komma att ske. Därest arrendetiden emellertid omfattar gruvans
hela livslängd, torde förut angivna olägenheter vara av mindre betydelse,
men i samma mån som arrendetiden förkortas bliva nackdelarna allt större.
Att bestämma en skälig arrendeavgift och övriga villkor för arrenderar förenat
med stora svårigheter, särskilt under nuvarande förhållanden beträffande
ifrågavarande gruvor.
Statlig drift. Örn staten själv skulle bedriva gruvdriften måste en
lämplig organisation skapas för driftens omhänderhavande. En olägenhet
med ifrågavarande driftsform i förevarande fall utgör det förhållandet, att
.staten endast delvis förfogar över anläggningar för malmens anrikning och
vidare förädling. Visserligen hava sligerna som sådana marknadsvärden, men
för anrikning av Rävlidenmalmen iir staten — därest icke staten bygger ett
anrikningsverk — beroende av bolagets villkor för malmens anrikning i Kristineberg.
Vidare kompliceras förhållandet därigenom, att bolaget bar viss
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 229
äganderätt beträffande vissa utmål i Adakfältet. Statlig drift skulle visserligen
innebära fördelar så till vida, att driften vid varje tillfälle kan anpassas
efter statens önskemål. Denna driftsform ter sig dock i förevarande fäll mindre
ändamålsenlig, även örn ett särskilt bolag bildas för driftens omhänderhavande.
Det kan i detta sammanhang erinras örn möjligheten enligt gruvlagen att
bedriva gruvdriften i Adakfältet enligt gruvlagens bestämmelser örn samäganderätt
i gruva.
Legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.
Den vid ifrågavarande gruvor för närvarande bedrivna legodriften är uppenbarligen
förenad med vissa nackdelar. Sålunda innebär ett bok- och räkningsförfarande
för beräkning av de med verksamheten förenade kostnaderna alltid
en olägenhet. Vidare torde, som i förevarande fall, en garanterad ersättning
av viss procent på medelförsäljningspriset å ur malmerna utvunna metaller
icke vara lycklig, då en dylik ersättning icke heller uppmuntrar till drivande
av verksamheten på det rationellaste och billigaste sättet.
Legodriften innebär emellertid även vissa fördelar för staten, bland annat,
i förhållande till arrende, att staten erhåller ett starkt inflytande över verksamhetens
bedrivande och inbesparar den riskpremie, som bolaget vid arrende
varit nödsakat betinga sig, samt i jämförelse med statlig drift, att bolagets
erfarenheter av och organisation för gruvdrift få utnyttjas.
Med hänsyn särskilt till svårigheterna att för närvarande bedöma det blivande
resultatet av gruvdriften syntes enligt utredningsmännens mening den
nuvarande formen för gruvornas utnyttjande i princip böra bibehållas tills
vidare. Emellertid borde man, i den mån så vore möjligt, därvid söka minska
olägenheterna med det nuvarande legodriftsavtalet. Utredningsmännen hade
med bolaget fört förhandlingar örn gruvornas fortsatta utnyttjande. Dessa
förhandlingar hade lett till att bolaget förklarat sig villigt till fortsatt legodrift
enligt ett vid skrivelsen fogat förslag till avtal. För att den ifrågasatta legodriften
liksom för närvarande skulle kunna omfatta samtliga utmål vore bolaget
berett att till staten upplåta sina andelar i desamma på villkor, som upptagits
i ett skrivelsen jämväl bifogat avtalsförslag.
Förslagen till avtal torde såsom bilagor (Bilagor B och C) få fogas till
statsrådsprotokollet. I likhet med utredningsmännen torde jag beträffande
de närmare bestämmelserna i avtalsförslagen få hänvisa till dessa.
I anslutning till förslagen anföra utredningsmännen följande angående
vissa huvudpunkter samt skiljaktigheter mellan nuvarande
villkor f ii r legodriften och villkoren enligt förslagen.
Tiden för legodriften har i förslaget till nytt legodriftsavtal — liksom i det
nuvarande legodriftsavtalet — satts till fem år. Bolaget har emellertid uttalat
det önskemålet, att tiden måtte bestämmas till tio år, varför intet hinder torde
möta att i det nya avtalet insätta sistnämnda tid, därest så skulle anses för
staten fördelaktigt. Utredningsmännen, som i princip anse, att avtal om gruvdrift
icke bör slutas på kort tid, vilja dock ej nu under rådande kristid föreslå
den längre tiden med hänsyn till ovissheten örn hur förändrade förhållanden
kunna komma att inverka på resultatet av legodriften.
Utredningsmännen lia funnit det vara särskilt angeläget, att en ändring
sker av bestämmelserna angående den vinst, som bolaget får tillgodoräkna
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
7
sig enligt nuvarande legodriftsavtal, så att bolagets intresse att driva verksamheten
på ett ur ekonomisk synpunkt mest ändamålsenligt sätt stimuleras.
Nämnda garanterade vinst av 7 procent på medelförsäljningspriset å ur malmerna
utvunna metaller jämte 10 procent å eventuellt driftsöverskott har därför
i det föreslagna avtalet utbytts mot en ersättning av 15 procent på driftsöverskottet.
Det bör anmärkas, att såväl enligt det nuvarande som i det föreslagna
legodriftsavtalet legodriften icke belastas med avskrivning och x-änta
å av staten nedlagda kostnader för anläggningar vid gruvorna. Därest legodriften
vid något av gruvfälten skulle utvisa underskott, skall bolagets vinst
beräknas endast å överskottet vid det andra gruvfältet. Utredningsmännen ha
visserligen utgått från att driften vid gruvfält, som visar förlust, icke skall
fortgå under någon längi''e tid, men örn staten ändock ur andra synpunkter
än de i-ent ekonomiska skulle önska att driften skall fortsätta, har man ansett
det rimligt, att bolaget icke skall bliva lidande härpå vid vinstberäkningen.
Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten
kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt det föreslagna
avtalet, har staten särskild rätt enligt avtalet att bestämma, att den förlustbringande
legodriften skall upphöra redan efter sex månader. Denna rätt
torde lia särskild betydelse under en tid, då brist på ifrågavarande metaller
icke föreligger inom iandet och följaktligen ekonomiska synpunkter på legodriften
kunna få vara helt avgörande.
Nuvarande legodriftsavtal upptager icke några bestämmelser örn vad som
skall räknas till nyanläggningskostnad eller driftskostnad. Det torde vax-a
omöjligt att draga upp fullt skarpa gränser i detta avseende. Då det ändock
synes vara av stor betydelse, att en gränsdi-agning mellan nämnda slag av
kostnader sker — särskilt för beräkningen av det ekonomiska resultatet —
har man i det föreslagna legodriftsavtalet med utgångspunkt från de principer,
som bolaget i detta hänseende tillämpar i sin redovisning beträffande
sina egna gruvor, angivit, vad som skall hänföras till nyanläggningar.
T det föreslagna legodriftsavtalet lia åtskilliga detaljbestämmelser intagits
angående fördelningen av sådana kostnader, som äro gemensamma för legodriften
och bolagets egen verksamhet, vilka bestämmelser i huvudsak ansluta
sig till av bolaget numera infört, förbättrat redovisningssystem. Jämväl i det
nuvarande legodriftsavtalet finnas vissa bestämmelser angående kostnadsfördelning,
vilka emellertid äro alltför summariska och icke lämpliga för det
nya redovisningssystemet. Genom de föreslagna bestämmelserna underlättas
den redovisningsmässiga kontrollen av avräkningarna för legodriften. Det bör
emellertid särskilt anmärkas, att bolaget — i motsats till vad som nu gäller
— genom nyssnämnda bestämmelser fått rätt att. i den mån bolagets anläggningar
och förråd utnyttjas för legodriften, bland kostnaderna tillgodoräkna
sig ränta på det kapital, som investerats i anläggningarna oell förråden. Liksom
för närvarande är fallet utgår däremot icke ränta å av bolaget tillhandahållet
driftskapital.
Den i det tidigare legodriftsavtalet intagna bestämmelsen örn skyldighet för
staten att ersätta bolagets utgifter för eventuell krigskonjunkturskatt för intäkter
av legodriften bar icke medtagits i avtalsförslaget.
Enligt förslaget till nytt avtal angående upplåtelse till staten av bolagets
andelar i vissa utmål inom Adakfältet har bolaget tillförsäkrats lordrad ersättning
för upplåtelsen, vilken ersättning för att åstadkomma enkelhet vid
tillämpningen bestämts alt utgå nied 40 öre jior toli uppfordrad malm från
de utmål, vari bolaget är delägare, alltså även för fiel fall att staten bar del
i dessa utmål. Ersättningen Ilar beräknats så, alt bolaget erhåller viss gottgörelse
för upplåtelsen lill stalén, sedan bolaget utgivit ersättning för sitt förvärv
av ulmålsandclarna. Under den ifrågasatta tiden lör det t Öres la gil a le
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
godriftsavtalets giltighet torde brytningen inom Lindsköldsgruvan endast
komma att beröra de utmål, vari bolaget icke har del. Det kan anmärkas,
att bolaget fortfarande äger rätt att anmäla sig att för sina andelar deltaga
i gruvdriften med början viss tid efter anmälan.
Utredningsmännen anföra slutligen, att ehuru genom det föreslagna sättet
för beräkningen av bolagets vinstandel ett incitament skapats för bolaget att
förbilliga legodriften, vissa risker ändock förelåge för att legodriften kunde
bliva skött på ett för staten mindre tillfredsställande sätt ur ekonomisk synpunkt.
Av största vikt vöre därför, dels att vid utarbetandet av planerna för
legodriften statens intressen på bästa sätt tillgodosåges och dels att de möjligheter
till en fortlöpande kontroll, som det föreslagna legodriftsavtalet medgåve,
på ett tillfredsställande sätt tillvaratoges.
över utredningsmännens förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits av
kommerskollegium, Sveriges geologiska undersökning och statens industrikommission.
Sveriges geologiska undersökning finner, i likhet med utredningsmännen,
att legodrift enligt det uppgjorda avtalsförslaget utgjorde den för närvarande
lämpligaste formen för exploatering av ifrågavarande fyndigheter, varför
ämbetsverket förordade förslaget. Vad beträffade giltighetstiden syntes
den av utredningsmännen föreslagna tidsbegränsningen, fem år, icke böra
överskridas.
Statens industrikommission har meddelat vissa uppgifter angående beräknad
lagerhållning och produktion av koppar under åren 1945 och 1946 samt
i anslutning härtill framhållit, att malmfångsten från nu ifrågavarande gruvfält
i nuvarande läge vore av stor betydelse för upprätthållandet av den inhemska
kopparproduktionen. Kommissionen har tillika såsom sin mening
uttalat, att kronans ekonomiska intressen vore bättre tillvaratagna i avtalsförslaget
än i löpande avtal och att detta kunnat ske utan att kopparverkets
försörjning med malm och slig äventyrades. På grund härav har kommissionen
tillstyrkt att avtal om legodrift träffas i enlighet med det av utredningsmännen
framlagda förslaget.
Kommerskollegium anför:
Såvitt kollegium kan finna torde det alltjämt i nuvarande avspärrningsläge
få anses vara önskvärt, såväl att brytningen av kopparmalm inom ifrågavarande
gruvfält upprätthålles som att staten har möjlighet att med ej
för långt varsel kunna ingripa dirigerande i fråga om brytningens omfattning
och inriktning. Kollegium är från denna utgångspunkt ense med utredningsmännen
därutinnan, att den nuvarande formen för gruvornas utnyttjande
i princip bör bibehållas tills vidare. Varken vid försäljning eller utarrendering
torde det vara möjligt att bereda staten den under rådande förhållanden
erforderliga omfattande bestämmanderätten, och de av utredningsmännen
anförda skälen mot att staten i egen regi eller genom ett särskilt bolag bedriver
gruvdriften synas kollegium vara bärande.
Kollegium vill dock understryka vad utredningsmännen framhålla beträffande
olägenheterna av legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.
Dels synes nämligen en avtalstid av fem år vara alltför kort, i den mån det
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
9
gäller att under normala förhållanden ordna för en fyndighets rationella tillgodogörande,
vilket i regel måste ske på avsevärt längre sikt, och dels torde
en ur ekonomisk synpunkt fullt ändamålsenlig inriktning av gruvdriften i
längden knappast kunna påräknas, örn icke ledningen får bära det fulla ansvaret
för gruvdriftens ekonomiska utfall.
Av utredningsmännen anföres, att gruvbolaget önskat avtalstidens utsträckning
till tio år. Det framgår av vad förut sagts, att kollegium finner en längre
avtalstid än fem år i och för sig lämplig. Med hänsyn till att en annan
form för ifrågavarande fyndigheters tillgodogörande kan befinnas önskvärd,
sedan nu rådande exceptionella försörjningsläge ändrats, finner kollegium
emellertid icke anledning påyrka avtalstidens utsträckning utöver den föreslagna
tiden.
Den jämlikt 1940 års avtal garanterade vinsten av 7 procent på värdet å
utvunna produkter jämte 10 procent å eventuellt driftöverskott har i förslaget
utbytts mot en ersättning av 15 procent på driftöverskottet. Detta
skall beräknas för varje gruvfält för sig, utan avdrag för underskott vid annat
gruvfält. Den föreslagna ändringen synes vara en avgjord förbättring,
såsom torde framgå av följande jämförelser.
I fråga om Rävlidenfältet, där driften år 1943 enligt verkställd avräkning
lämnade en förlust av cirka 348 000 kronor, exklusive räntor och avskrivningar,
skulle förlusten vid tillämpning av nu föreslagna bestämmelser minskats
med den andel av bruttoförsäljningsvärdet, som gruvbolaget får tillgodoräkna
sig, eller med cirka 88 000 kronor till cirka 260 000 kronor.
Beträffande Adak-Lindsköldsfältet föreligga ännu icke resultat från regelbunden
gruvdrift. Pä grundval av en i början av år 1943 upprättad brytningsplan
och driftskalkyl, som avser en årlig malmbryning av 100 000 ton,
och med utgående från 1943 års försäljningsvärden kan emellertid följande
kalkyl genomföras. Försäljningsvärdet beräknas brutto till cirka 3 990 000
kronor och driftkostnaderna till 1 600 000 kronor. Enligt nu gällande avtal
äger gruvbolaget tillgodogöra sig dels 7 procent på 3 990 000 kronor eller
cirka 280 000 kronor, dels ock 10 procent på (3 990 000 —- 280 000 —
1 600 000 ==) 2 110 000 kronor eller cirka 210 000 kronor, d. v. s. sammanlagt
490 000 kronor. Enligt det nya förslaget skall bolaget erhålla 15 procent
på (3 990 000 — 1 600 000 =) 2 390 000 kronor eller cirka 360 000
kronor, d. v. s. (490 000 — 360 000 =) 130 000 kronor mindre än enligt
gällande avtal.
Den främsta fördelen av bestämmelsernas ändring i föreslagen riktning
torde emellertid vara, alt det företag, som handhar driften, får större intresse
för att driftöverskott uppstår och sålunda för att driften inriktas på gott
ekonomiskt utbyte. Med nuvarande bestämmelser kan ett ökat årligt produktionsvärde
medföra fördel för företaget, även om ökningen skulle hava
till följd ett försämrat utfall av driften för staten.
Enligt förslaget har slaten rätt att med sex månaders varsel föreskriva,
att en förlustbringande (hilt vid ett gruvfält skall upphöra. Kollegium finner
ett förbehåll örn sådan rätt vara motiverat.
De förtydliganden, sorn främst i anledning av inom bolaget företagen
omläggning av bokföringen i lörslaget inlörts beträffande driltkostnadernas
beräkning och fördelning och angående vad sorn skall förstås med nyanläggningar
och nyanskaffningar, torde i sill män underlätta företagandet och
granskningen av de årliga avräkningarna. Vad angar administrations- och
allmänna utgifter skall enligt förslaget inräknas dithörande räntor och
normala avskrivningar. Härom finnes intet utsagt i nu gällande avtal, men
skälig erinran torde icke kunna lramställas mot att i ett nytt avtal uttryckligen
föreskrives härom. Såsom av utredningsmännen framhålles skall ränta
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
å av bolaget tillhandahållet driftkapital icke utgå. Såsom, likaledes av utredningsmännen
anföres erhåller gruvbolaget enligt förslaget även. rätt att
tillgodogöra sig ränta å förrådsmaterial med årligen 4 procent å värdet. En
sådan bestämmelse finnes icke intagen i nu gällande avtal och innebär sålunda
en nytillkommen förmån för bolaget. Det föreslås fastställt i avtalet, att
i centralförråd befintligt material skall beräknas hava ett värde av 500 000
kronor, motsvarande en årlig ränta av 20 000 kronor. Detta värde synes kunna
godtagas, då rådande förhållanden nödvändiggöra en betydande förrådshållning
för att driftens ostörda fortgång skall kunna anses tryggad. Materialförråden
vid gruvfälten få antagas vara av avsevärt mindre storleksordning.
Enär det sålunda i fråga örn den årliga ränteutgiften rör sig örn mindre belopp
i förhållande till hela rörelsens omfattning, finner kollegium icke skäl
till erinran mot ifrågavarande bestämmelse.
Under hänvisning till vad förut anförts tillstyrker kollegium för sin del, att
utredningsmännens förslag lägges till grund för nya avtal med bolaget.
Kollegium har vidare — under erinran örn Kungl. Maj:ts förenämnda beslut
den 30 juni 1943 angående användningen av de till Utbyggnad av staten
tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. anvisade anslagen å tillhopa
8,9 miljoner kronor och med förmälan att av nämnda anslag återstode
odisponerat ett belopp av cirka 2,1 miljoner kronor — förklarat sig i
detta sammanhang även böra ingå på frågan örn medelstillgången för ifrågakommande
anläggningar. Kollegium anför därvid, att förenämnda odisponerade
belopp å 2,1 miljoner kronor, enligt en på anmodan av kollegium av
bolaget verkställd beräkning, visserligen försloge för anläggningarnas färdigställande
enligt den genom beslutet den 30 juni 1943 fastställda planen, men
att av bolaget framhållits, att vissa ytterligare tillredningar och undersökningar
utöver den ursprungliga planen behövde utföras, nämligen enligt
följande uppställning.
Härav under
Totalkostnad budgetåret
kronor 1945/1946
kronor
Tillredningar
Avsänkning av Adakgruvans centralschakt från 222 till
282 m:s avvägning, 60 m å 1 300 kronor........... 78''000 78 000
Orter å 260 m nivå, 880 m å 200 kronor............ 176 000 40 000
Undersökningar
Diamantborrning för undersökning av fyndighetsparti
mellan 160 och 75 m-.s avvägningar, 340 m å 30 kronor,
cirka........................................ 10 000 10 000
Diamantborrning för undersökning av nordvästra malmdelen
mellan 160 och 260 inis avvägningar, 1 195 lii
å 30 kronor, cirka................................ 36 000 36 000
Summa kronor 300 000 164 000
Kollegium anför, att tillredningarna i fråga vore avsedda för brytningens
fortsättande under 220 meters nivå i Adakgruvan. Enligt den fastställda planen
skulle Adakgruvans centralschakt avsänkas till 220 meters avvägning.
Nu vore sålunda avsikten att förbereda brytningen i ytterligare en etage
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
11
mot djupet av 60 meters lodrät höjd. Genom hittills utförda undersökningar
hacfe påvisats en omfattande malmföring ned till omkring 260 meters djup,
och resultaten tydde på att de största kopparkvantiteterna skulle vara att
söka mellan 160 och 260 meters nivåer. Dessa tillgångar bleve sålunda genom
de föreslagna tillredningarna tillgängliga för brytning i hela den hittills
konstaterade utsträckningen mot djupet. Även örn försörjningsläget för
koppar inom en relativt kort tid skulle lätta och fortsatt brytning i Adakfältet
på dessa djupare nivåer därefter icke bleve oundgängligen nödvändig
för säkrande av kopparförsörjningen, syntes dock finnas skäl att på föreslaget
sätt vidtaga förberedande arbeten. De föreslagna ortarbetena på 260
meters nivå vöre avsedda att öppna kommunikation mellan schaktet och de
egentliga malmbrytningsrummen. De separata malmkroppar, som tillsammans
bildade fyndigheten, vore oregelbundna och av synnerligen varierande
storlek. För brytningens planerande fordrades därför rätt omfattande undersökningar.
Av denna anledning hade föreslagits utförandet av vissa diamantborrningar
mellan 75 och 260 meters avvägningar.
Kollegium säger sig ännu icke ha haft tillfälle att i detalj granska det
uppställda programmet för ortdrivningarna och borrningarna. 1 varje fall
i fråga om de senare borde för övrigt planen få längre fram modifieras med
ledning av de efter hand vunna resultaten. De exakta kostnaderna kunde
därför icke för närvarande definitivt fastställas, men kollegium funne dock
lämpligt att i god tid åtgärder vidtoges för ställande av medel till förfogande.
Ifrågvarande arbeten finge nämligen anses icke falla inom ramen
för vad i 2 § gällande legodriftsavtal avsåges med »malmens brytning, transporterande
och anrikning» utan finge betraktas som »erforderliga anläggningar
för malmbrytningen». I 2 § föreliggande förslag till avtal vore tydligt
utsagt, att så skulle vara fallet, jämlikt 3) och 4) näst sista stycket. Motsvarande
kostnader borde sålunda icke inräknas i de årliga driftkostnaderna
utan borde avskrivas under en lämplig längre tidsperiod.
Kollegium framhåller vidare, att legodriften syntes, örn nuvarande löneoch
prisnivåer icke väsentligt ändrades i ofördelaktig riktning, komma att
lämna tillräckligt överskott för täckande av kostnaderna för de ifrågasatta
tillredningarna och undersökningarna. Enär emellertid såväl enligt nu gällande
som enligt föreslaget nytt legodriftsavtal eventuellt driftöverskott skulle
inbetalas till länsstyrelsen i Västerbottens län, erfordrades särskilt bemyndigande
för att dessa medel skulle kunna disponeras för ändamålet i fråga.
Enligt kollegii mening syntes det vara redigast, örn anläggningsmedel anvisades
under särskild rubrik i samma ordning som senast skett.
Kollegium hemställer därför, att åtgärd måtte vidtagas därhän, att av innevarande
års riksdag utverkades ett investeringsanslag av 300 000 kronor till
Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken lii. m.
Såsom elt led i strävandena alt under den nu rådande krisen trygga vår uepartc.mentsförsörjning
nied metaller, särskilt koppar, träffades i slutet av år 1940 mel- ehelm.
Ian slaten och Bolidens gruvaktiebolag det s. k. legodrittsavtalet, vars örn
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 229-
fattning sedermera utvidgats genom särskilda i mars 1941 och augusti 1943
ingångna avtal. Härigenom har bolaget åtagit sig att till utgången av år 1945
för statens räkning ombesörja driften vid vissa staten tillhöriga eller åt staten
av bolaget upplåtna gruvfyndigheter inom de s. k. Bjurfors-, Rävlidenoch
Adakfälten i Västerbottens län. Enligt legodriftsavtalet skall staten bekosta
för driften erforderliga anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel,
och till bestridande av dylika kostnader har riksdagen anvisat
anslag å tillhopa 10,9 miljoner kronor. Såsom ersättning för ombesörjandet
av driften erhåller bolaget dels en garanterad vinst av 7 procent på medelförsäljningspriset
å de utvunna metallerna dels ock 10 procent å eventuellt
driftöverskott, vid vars beräknande hänsyn icke tages till ränta och avskrivningar
å statens kostnader för anläggningar m. m.
Det ekonomiska resultatet av legodriften har för statens vidkommande varit
långt ifrån tillfredsställande. För tiden till den 1 juli 1944 har nämligen
driften gått med ett underskott av omkring 680 000 kronor, vilket underskott,
i den mån detsamma redan blivit täckt, belastat det under tionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till vissa kostnader för statens gruvegendom.
Sålunda har driften visat underskott vid Bjurfors med cirka 200 000
kronor och vid Rävliden med cirka 650 000 kronor, medan den vid Adak visat
ett överskott av cirka 170 000 kronor. Vid Bjurfors torde emellertid driften
snart komma att nedläggas på grund av att fyndigheten då är utbruten,
och vid Rävliden bär en omläggning av driften, avseende brytning av endast
den mera högvärdiga malmen, resulterat i att under första halvåret 1944
underskottet utgjort blott omkring 3 000 kronor. Aven örn man således kan
hysa förhoppning om en avsevärd förbättring av det ekonomiska utbytet
av legodriften under den ännu icke slutredovisade delen av avtalstiden, torde
det dock icke komma att räcka till full förräntning och amortering å det
nedlagda kapitalet.
Huvudsyftet med legodriften har emellertid från statens sida icke varit
att uppnå vinst utan har varit att i en för landets metallförsörjning brydsam
tid nyttiggöra här ifrågavarande malmförekomster, vilkas belägenhet
därvid nödvändigtvis måste medföra avsevärda transport- och andra förädlingskostnader.
Ovedersägligen har också genom legodriften vunnits ett mycket
värdefullt tillskott till vår beredskap på detta område, och behovet av
detta tillskott kvarstår alltjämt med oförminskad styrka.
Då det framstod såsom angeläget att vinna klarhet över hur dessa fyndigheter
och de vid dem uppförda anläggningarna lämpligen borde utnyttjas
efter utgången av legodriftsavtalets giltighetstid, uppdrogs förra sommaren
åt tre sakkunniga personer att verkställa utredning härom och att i sådant
syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet. Resultatet av utredningen
föreligger nu i tvenne av motiv åtföljda förslag till avtal med bolaget
örn fortsatt legodrift och om fortsatt upplåtelse till staten av bolagets andelar
i de av legodriften omfattade fyndigheterna. Förslagen ha som bilagor
[B och C) fogats till statsrådsprotokollet, och för jämförelses skull har därtill
såsom bilaga (A) även fogats det nu gällande legodriftsavtalet. Jag torde
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
13
i fråga om detaljer få hänvisa till dessa handlingar, liksom jag vad angår
utredningsmännens motivering hänvisar till den tidigare lämnade redogörelsen.
I likhet med utredningsmännen finner jag försäljning av dessa statens
gruvfyndigheter icke böra komma i fråga. En gruvdrift i statens egen regi
kan däremot synas vara det närmast till hands liggande sättet för fyndigheternas
nyttiggörande, särskilt sedan staten lagt ned betydande belopp härför.
Emellertid motsvara de av staten bekostade anläggningarna endast de
första leden i metallframställningsprocessen, och för en fullt självständig
statlig drift skulle erfordras ytterligare betydande kapitalinvesteringar, om
vilkas ekonomiska berättigande tvekan måste råda. Då man vidare såvitt möjligt
bör undvika uppbyggandet av en statlig organisation för en malmförädlingsrörelse,
om vars långvarighet intet för närvarande med säkerhet kan
sägas, synas andra alternativ till frågans lösning i första hand böra prövas.
Valet lärer då komma att stå mellan utarrendering av fyndighetema med
tillhörande anläggningar och legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.
Utarrendering av staten helt eller delvis tillhörig malmfyndighet har
hittills varit den vanligaste formen för nyttiggörande av statens gruvegendom.
Att detta förfaringssätt icke tillämpades, när det år 1940 gällde att
infoga nu ifrågavarande fyndigheter i produktionen, hade antagligen mer
än en förklaringsgrund. Dels torde under då rådande ovissa förhållanden
arrendeformen icke ha ansetts lämpligen böra komma till användning och
dels hade staten intresse av att icke helt frånhända sig rätten alt kontrollera
och dirigera den planerade gruvdriften. Då förhållandena härutinnan alltjämt
torde vara desamma, synes det ligga närmast till hands att överväga
örn icke även fortsättningsvis legodriftsformen bör komma till användning.
Särskilt i den utformning legodriften enligt nu gällande avtal erhållit, medför
den för staten vissa uppenbara olägenheter. Innan slutlig ställning tages
till den nyss angivna frågan, bör det därför undersökas om dessa olägenheter
kunna helt eller delvis bortelimineras. Att så är fallet lärer framgå
vid en jämförelse mellan avtalet och det förslag till nytt avtal, som upprättats
efter förhandlingar mellan utredningsmännen och bolaget. De för staten
minst fördelaktiga bestämmelserna i det gällande avtalet äro otvivelaktigt,
att bolaget äger som ren vinst tillgodoräkna sig dels enligt § 4 a), b) och c)
7 procent av värdet å den till smältverket levererade sligens och malmens
utvinnbara metallinnehåll dels ock enligt § 6 II d) 10 procent å eventuellt
driftöverskott. En bolaget sålunda oavsett driftresultatet tillförsäkrad vinst
kan, särskilt örn något mera betydande överskott icke ens vid sträng ekonomisering
är att förvänta, knappast vara ägnad att stimulera bolaget till sparsamhet.
Bolagets omkostnader för driften debiteras nämligen staten. Enligt
avtalsförslaget däremot skall bolagets vinst beräknas endast å driftöverskottet.
Den enda vinstmöjligheten för bolaget består alltså i att uppnå ett överskott,
och dettas storlek bestämmer vinstens. Stadgandet härom återfinnes i
§ 6 d) i förslaget, varav framgår att vinsten skall utgöra 15 procent av driftöverskottet.
Den ur statens synpunkt avsevärda förbättring, som förslaget så
-
14
Kungl. Mcij.ts proposition nr 229.
lunda innebär, motväges visserligen i någon mån av att överskottet icke såsom
nu är tallet skall beräknas på driften i dess helhet utan på driften vid
varje gruvfält för sig, så att eventuellt underskott vid ett av fälten icke skall
fråndragas överskottet vid det eller de andra. Det oaktat måste förslaget,
särskilt i betraktande av att staten enligt § 7 andra stycket äger med 6 månaders
varsel beordra nedläggandet av driften vid ett icke vinstgivande fält,
anses i nu förevarande hänseende vara betydligt förmånligare för staten än
det gällande avtalet. Förslaget tillgodoser också bättre än gällande avtal
statens ur kontrollsynpunkt stora intresse av klara och utförliga bestämmelser
rörande bolagets redovisningsskyldighet. Till bolagets förmån har i § 6
II c) i förslaget intagits en bestämmelse örn rätt för bolaget att tillgodoräkna
sig ränta å det kapital, som bolaget lagt ned i förrådsmaterial för legodriften.
Värdet av denna förmån är lägst 20 000 kronor om året och torde icke
komma att på långt när uppgå till dubbla detta belopp. Ä andra sidan saknas
i förslaget motsvarighet till den i § 7 i gällande avtal staten ålagda skyldigheten
att svara för bolaget i följd av legodriften eventuellt påförd krigskonjunkturskatt.
Med hänsyn till det förut anförda delar jag den i ärendet enhälligt uttalade
meningen, att det fortsatta tillgodogörandet av dessa statens gruvfyndigheter
bör ske genom legodrift enligt nu föreliggande förslag. Icke heller såvitt angår
det nya avtalets giltighetstid avviker min uppfattning från den som uttalats
av utredningsmännen och remissmyndigheterna. Jag förordar således
att avtalet får gälla till utgången av år 1950.
I samband med slutandet av det nya legodriltsavtalet synes även böra träffas
avtal med bolaget om upplåtelse till staten av bolagets andelar i de av
nu gällande legodriftsavtal omfattade malmfyndigheterna. Mot det härom
av utredningsmännen efter förhandlingar med bolaget framlagda förslaget
bär jag ingen erinran att framställa.
Kommerskollegium har i sitt remissyttrande anmält behov av ytterligare
medel för utbyggande av ifrågavarande gruvanläggningar. Jag vill i anledning
härav till en början erinra om de för ändamålet redan beviljade anslagen
och i samband därmed något tillrättalägga en av utredningsmännen
lämnad uppgift. För bestridandet av de anläggningskostnader, staten enligt
legodriftsavtalet är skyldig ställa till bolagets förfogande, beviljade 1940 års
urtima riksdag ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor till Anläggningar
för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheter m. m. Såsom
framgår av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1943/44
s. 194 och 195 blev detta anslag förbrukat så när som på ett belopp av 10 000
kronor. Sedermera ha 1942 och 1943 års riksdagar för ytterligare utbyggnader
vid Adakfältet och uppförande därstädes av ett anrikningsverk beviljat
reservationsanslag örn tillhopa 8,9 miljoner kronor till Utbyggnad av
staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. Ehuru utredningsmännen
utgått från, att sistnämnda belopp kommer att helt tagas i anspråk,
ha de dock uppskattat statens anläggningskostnader enligt legodriftsavtalet
Kungl. Muj.ts proposition nr 229.
15
till allenast omkring 10,6 miljoner kronor. Under angiven förutsättning bör
beloppet rätteligen vara omkring 10,9 miljoner kronor.
Kommerskollegium har, efter bolagets hörande, funnit beloppet 8,0 miljoner
kronor böra förslå för anläggningarnas färdigställande enligt plan.
Emellertid har kollegium biträtt ett av bolaget framlagt förslag örn utförande
av vissa ytterligare tillredningar och undersökningar i Adakgruvan för
en beräknad kostnad av 300 000 kronor. Såsom kollegium framhållit utgöra
dessa arbeten endast förberedelser för en framtida malmutvinning, och de
komma därför måhända att sakna betydelse för vår kopparförsörjning under
den nu rådande krisen. Emellertid ingå de uppenbarligen såsom ett led i
en rationellt skött gruvrörelse och äga med hänsyn till ovissheten rörande
importmöjligheterna en tid efter kriget ett visst värde även ur beredskapssynpunkt.
Jag tillråder därför medelsanvisning i enlighet med kollegii förslag.
På grund av ärendets brådskande beskaffenhet tillkom nu gällande legodriftsavtal
utan riksdagens medverkan, därvid Kungl. Majit begagnade Sig
av det av riksdagen (skr. 56/1932 och 110/1940) givna bemyndigandet att
upplåta gruvfvndigheter. Ehuru detta bemyndigande alltjämt är gällande,
torde dock med hänsyn lill legodriftens betydelse och omfattning riksdagen
böra beredas tillfälle att uttala sig om det nu föreslagna nya legodriftsavtalet,
innan det slutgiltigt godkännes av Kungl. Majit. Ett sådant tillfälle kommer
att föreligga därest Kungl. Majit, i enlighet med vad jag nu under åberopande
av det förut anförda hemställer, föreslår riksdagen
att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag
till statsverket, för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 300 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Folke Lyberg.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
Bilaga A.
Överenskommelse
mellan å ena sidan Kungl. Kommerskollegium för Kungli Maf:t
och Kronan och å andra sidan Bolidens Gruvaktiebolag rörande
utbyggnad och legodrift av vissa Kronan tillhöriga gruvor.
§ 1.
Kronan överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1945 med ensamrätt
verkställa brytning i kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål
i Västerbottens län, nämligen
inom Bjurforsfältet i Norsjö socken: Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjurfors
utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och örgruvan nr 52,
inom Adakfältet i Malå socken: Adak nr 2, Adak nr 3, Adak nr 3 A och
Adak nr 3 B samt
inom Rävlidenfåltet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr 3, Rävliden
nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.
§ 2.
Bolaget åtager sig att på statens bekostnad dels utföra erforderliga anläggningar
för malmbrytningen vid ovannämnda gruvor, dels omhändertaga
malmens brytning, transporterande och anrikning. Ifrågavarande malmbrytning,
transport och anrikning kallas här nedan gemensamt legodriften.
Behövlig krossning och anrikning skall i den utsträckning som befinnes
möjlig och lämplig ske i bolagets anrikningsverk. Därest komplettering av
maskinutrustning, anordningar och byggnader erfordras härför, bestrider
kronan hälften av sålunda uppkommande kostnader.
Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de
kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften inkl. för
upplag, ledningar etc. I den mån dispositionsrätt till av andra ägda markområden
erfordras, har kronan att träffa avtal därom.
Bolaget har att uppgöra planer för de erforderliga nyanläggningarna och
anskaffningarna ävensom för legodriftens ordnande, vilka planer skola av
kommerskollegium godkännas, innan de bringas till utförande.
§ 3.
Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställd slig ävensom styckemalm
— om sådan tillgodogöres — övertages av bolaget för vidare bearbetning
i bolagets smältverk, i den mån som smältverket är inrättat härför
och i den omfattning dess smältkapacitet vid förfogbara tillgångar på stenkol
och övriga förbrukningsartiklar samt förefintliga försäljningsmöjligheter
för produkterna det tillåter vid samtidig behandling av slig och malm från
bolagets egna gruvor. För slig och styckemalm från legodriften, som sålunda
av bolaget förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.
Kunell. Maj:ts proposition nr 229-
17
Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, som icke bearbetas vid
bolagets smältverk, försäljes av bolaget för kronans räkning på enligt bolagets
bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa villkor skola före försäljningarnas
genomförande delgivas kommerskollegium, som har att omedelbart
meddela sina eventuella erinringar mot desamma
§ 4.
Kopparsla och kopparstyckemalm, som levererats till bolagets smältverk,
värdesättes räknat vid smältverket enligt följande grunder:
a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per
Ion, värdesättes till 93 °/o av det medelnettopris, som bolaget under malmens
leveransår erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar, räknat fob eller f. v.
b. vid smältverket.
b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,1 gram per
ton, värdesättes till 93 % av det medelnettopris, som bolaget under året erhåller
vid försäljning av silver, räknat fob eller f. v. b. vid smältverket.
c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,
värdesättes till 93 °/o av det medelnettopris, som bolaget under året erhåller
vid försäljning av guld, räknat fob eller f. v. b. vid smältverket.
d) Från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas
kostnaderna för sligens och malmens smältning, för kopparens raffinering
till katoder och gjutning till wirebars, i den mån sådan omgjutning
kräves, samt för ädelmetallemas raffinering, allt enligt årets medelkostnad
vid bolagets smältverk inkl. kostnaderna för transporter inom verket, provtagningar,
analyseringar etc. Härvid iakttages att kostnaderna för
rostning (inkl. infrakt och bäddning) fördelas lika per ton behandlade
malmprodukter,
skärstenssmältning räknas per ton behandlade malmprodukter efter kostnaden
för smältning i därför använd ugn,
konvertering och raffinering av koppar med därtill hörande omsmältning
räknas efter kopparinnehållet i behandlade malmprodukter,
raffinering av silver och guld räknas efter malmprodukternas innehåll av
dessa metaller.
Till smältkostnad räknas även en proportionell andel i smältverkets administrations-
och allmänna utgifter inkl. försäkringar och fastighetsskatter.
Smältverkets ifrågavarande utgifter fördelas härvid å olika delar av verket
i förhållande till dåvarande arbetarantal, varefter legodriften deltager i
resp. avdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,
d. v. s. beträffande rostningsavdelningen i förhållande till kvantitet behandlade
malmprodukter o. s. v. Amortering av redan befintliga och eventuellt
tillkommande smältverksanläggningar med ugnar och maskiner, som
tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers behandling, skall även inräknas
i smältkostnaden och utgå med 5 % per år (under högst 20 år) av
ursprungliga anskaffningskostnaden. De f. n. befintliga här avsedda anläggningarna
äro angivna i bilaga 1. Fördelningen per ton malmprodukt resp.
per ton metallinnehåll skall ske efter ovan för de direkta kostnaderna angivna
grunder.
Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än
kopparslig och kopparstyckemalm — exempelvis zinkmalm och blymalm
— skulle komma att förädlas i bolagets smältverk, skall sådan malmprodukt
värdesättas enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
§ 5.
a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för utförande av
anläggningar (inkl. bostadsbyggnader, vägar, planeringar etc.) samt för anskaffande
av maskiner, inventarier och transportmedel (inkl. bilar) betalar
kronan till bolaget efter rekvisition.
b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften
med tillhörande transporter förskotteras av bolaget.
§ 6.
Senast den sista i varje månad avgiver bolaget till kommerskollegium rapport
över verksamheten under föregående månad med uppgift på för kronan
havda utgifter dels för anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel,
dels för legodriften, varjämte approximativ beräkning göres av de
under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4
här ovan.
Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande
år definitiv avräkning för året upptagande
I. å ena sidan
a) de av kronan enligt § 5, a, tillhandahållna medlen,
b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till bolagets smältverk levererade
malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av
dem under året betalade malmprodukter;
II. samt å andra sidan
a) samtliga de anläggnings- och anskaffningskostnader, som kronan har
att jämlikt § 2 bestrida, ävensom ersättning för av bolaget för ifrågavarande
anläggningar etc. utförda konstruktionsarbeten, vilka härvid upptagas efter
Svenska teknologföreningens normer.
b) samtliga legodriftsutgifter inkl. kostnaderna för de lokala förvaltningarna,
försäljningsomkostnadema för sålda produkter, på fastigheter och anläggningar
belöpande skatter etc.
För den krossning och anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk,
skall legodriften debiteras driftskostnaderna därför och så stor
andel i dessa kross- och anrikningsverks förvaltningskostnader, fastighetsskatter
och amorteringar (de sistnämnda efter 5 % per år i högst 20 år å ursprungliga
kostnader, som ej bestritts av kronan), som motsvarar förhållandet
mellan mängden i dessa verk behandlat rågods från ifrågavarande gruvor
och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden,
c) den andel av bolagets gruvförvaltnings allmänna förvaltningskostnader,
som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan anläggnings- och anskaffningsutgifter
enligt a) samt legodriftsutgifter enligt b) och å andra sidan
årets anläggnings- och driftsutgifter vid ali av gruvförvaltningen bedriven
verksamhet,
d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 10 °/o av den årliga
skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c.
Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas
skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens
län, och om beräkningen utvisar underskott, ersättes detta inom samma tid
av kronan.
§ 7.
För det fall att bolaget får betala krigskon junkturskatt för intäkter enligt
bestämmelserna i detta avtal, skola sådana skattebelopp ersättas av kronan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 229-
19
§ 8.
Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt
att enligt av kommerskollegium godkända planer sörja för en rationell gruvbrytning.
§ 9.
Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter
och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten
av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport och
anrikning; skolande kronan örn anledning till erinringar eventuellt föreligger
utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.
§ 10.
Underlåter bolaget att behörigen fullgöra sina åtaganden enligt överenskommelsen
och har det icke heller inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit
rättelse, har kronan rätt — därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse
— att uppsäga överenskommelsen till upphörande 6 månader därefter.
§ 11.
Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget
vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende övertaga
de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,
därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten icke
helt ägt företag.
— § 12.
Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse
avgöres av skiljemän, tillsatta av Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut,
eller, därest detta institut upphört med sin verksamhet, tillsatta enligt
gällande lag om skiljemän.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 30 december 1940.
Kungl. Kommerskollegium Bolidens Gruvaktiebolag
Axel Gjöres Oscar Falkman
Karl Sidenvall
C. G. Hindbeck
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
Bilaga I
till överenskommelse den 30 december 1940.
Anskaffningsvärden vid årsskiftet 1940/41.
a) Anläggningar vid Rönnskär, vilkas amortering skall fördelas efter ton
smältmalm.
Farbar svängkran (kolkran) inkl. fundament och spår .... kronor 197 000
Järnvägsspår inom verksområdet...................... » 279 000
Upplagsplats för bränsle (kol) ........................ » 32 000
Kolkrossanläggning vid kolkran ...................... » 28 000
Malminfrakt, inkl. upptiningshall .................... » 139 000
Kolkrossverk ...................................... » 572 000
Torkanläggning för kopparsla........................ » 98 000
Bäddningsfickor .................................... » 1 105 000
Rostugnsanläggning exkl. gasreningsanläggning ........ » 2 267 000
Gaskanaler och skorsten ............................ » 1 506 000
Flamugnar (exkl. flamugn I) ........................ » 1 395 000
Laboratorium för smältverk.......................... » 168 000
Elektriska anläggningar ............................ » 514 000
Pumpstation, södra.................................. » 72 000
Reparationsverkstäder .............................. » 460 000
Manskapshus II .................................... » 205 000
Manskapshus III .................................... » 298 000
Lokomotivstall för ånglok............................ » 30 000
Förrådsbyggnad .................................... » 38 000
Summa kronor 9 403 000.
b) Anläggningar vid Rönnskär, vilkas amortering skall fördelas efter kopparinnehållet
i malmen.
Upplagsplats och torkanläggning för kvarts ............ kronor 188 000
Krossverk för slagg och skärsten...................... » 467 000
Gasreningsanläggning II för konvertrar................ ? 538 000
Konverter och anodugnsanläggning inkl. skorstenar...... » 1 751 000
Elektrolytverk ...................................... » 1 483 000
Katodugnsanläggning ................................ » 124 000
Maskinhusanläggning ....................... » 719 000
Summa kronor 5 270 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
21
Bilaga B
Förslag
till
Avtal
mellan Kungl, kommerskollegium för Kungl. Majit och kronan,
å ena sidan, samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande
legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län.
§ 1.
Kronan överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1950 med ensamrätt
verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan upplåtna malmfyndigheter
inom följande utmål i Västerbottens län, nämligen
inom Adak fältet i Malå socken: Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr 3, Adakgruvan
nr 3 A och Adakgruvan nr 3 B, Adakgruvan nr 20, Adakgruvan nr
22, Adakgruvan nr 31, Adakgruvan nr 34, Adakgruvan nr 35, Kourbevaregruvan
nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15 a, Kuorbevaregruvan nr 15 b och
Kourbevaregruvan nr 15 c samt
inom Rävlidenfåltet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr 3, Rävliden
nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.
§ 2.
Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning,
transport och anrikning av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande
malmbrytning, transport och anrikning kallas här nedan gemensamt
legodriften.
Behövlig anrikning av malm från Rävlidenfältet skall — i den utsträckning
så befinnes möjligt — ske i bolagets anrikningsverk i Kristineberg,
dock icke utan bolagets medgivande i större omfattning än per år 55 000
ton malm av ungefär hittillsvarande sammansättning och typ. Bolaget skall
emellertid endast vara skyldigt att i anrikningsverket av ifrågavarande malm
framställa andra stiger än hittills, därest kronan ersätter bolaget av sådan
framställning föranledda kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar.
Anrikningen skall ske enligt de planer för anrikningsverkets drift, vilka bolaget
årligen uppgör under hänsynstagande till, bland annat, att nyss angivna
maximikvantitet malm, fördelad över året, tillföres det för Rävlidenmalmen
avsedda störtschaktet i Kristineberg.
Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de
kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom för
behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån dispositionsrätt
till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att träffa
avtal därom.
Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid
gruvorna i Adakfältet och Rävlidenfältet, skall bolaget ombesörja dessa på
kronans bekostnad.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:
1) byggnader, maskiner och inventarier,
2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,
ledningar och avfallsanläggningar,
3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jorda vrymning, centralschaktanläggning
och kommunikationsorter,
4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt
föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.
Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens
ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar
och nyanskaffningar.
§ 3.
Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger ävensom
kopparstyckemalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget
för vidare bearbetning i bolagets verk å Rönnskär (Rönnskärsverken), i den
mån som verken äro inrättade härför och i den omfattning kapaciteten vid
förfogbara tillgångar på stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tillåter.
Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställts,
skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse
om huruvida jämväl dylik slig eller malm skall övertagas av bolaget.
För stiger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas
och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.
Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas
vid Rönnskärsverken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas
till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa
villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,
som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela, huruvida
villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren, skall kommerskollegium
meddela bolaget, hur med malmprodukterna skall förfaras.
§ 4.
Kopparslig och kopparstyckemalm, som levererats till Rönnskärsverken,
värdesättes räknat vid verken enligt följande grunder:
a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per
ton, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,
då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar,
räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,1 gram per
ton, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,
då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av silver,
räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,
värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen
respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av guld, räknat
fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
d) från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas
kostnaderna för sligens och malmens upparbetning (inklusive provtagning
och analysering) till katoder och gjutning till wirebars, i den mån
sådan omgjutning kräves, samt för ädelmetallernas framställning, allt enligt
årets medelkostnad vid bolagets verk, ävensom för erforderliga transporter
av metallerna. Härvid iakttages, att kostnaderna för rostning (inklusive intäkt
och bäddning) fördelas lika per ton behandlade malmprodukter, skärstenssmältning
räknas per ton behandlade malmprodukter efter genomsnittskostnaden
för dylik smältning i därför användna ugnar, konvertering och
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
23
raffinering av koppar nied därtill hörande omsmältning räknas efter kopparinnehållet
i behandlade malmprodukter, framställning av silver och guld
räknas efter malmprodukternas innehåll av dessa metaller.
I framställningskostnaden inräknas en proportionell andel i dels Rönnskärsverkens
administrations- och allmänna kostnader, inklusive försäkringar,
fastighetsskatter, räntor och normala avskrivningar, dels bolagets huvudkontors
kostnader, likaledes inklusive försäkringar, fastighetsskatter, räntor
och normala avskrivningar. Avskrivningarna beträffande Rönnskärsverken
av redan befintliga och eventuellt tillkommande anläggningar med ugnar och
maskiner, som direkt tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers behandling,
utgår med 5 procent per år av ursprungliga anskaffningskostnaden
och ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnad.
De den 1 januari 1944 befintliga, här avsedda anläggningar äro angivna
i bilaga 1.
Rönnskärsverkens i föregående stycke omförmälda kostnader fördelas -—- i
den mån fördelning skall ske — på bolagets huvudkontor samt på avdelningarna
inom verken, inklusive verkens centralförvaltning, efter följande
fördelningsgrunder:
1) Kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader,
sjukvård, säkerhetstjänst och liknande efter antalet anställda.
2) Kostnader för luftskydd och luftvärn efter anskaffningsvärde för byggnader,
maskiner och inventarier.
3) Kostnader för avskrivningar, räntor, fastighetsskatter, konsultationer,
förenings- och försäkringsavgifter, resor och skjutsar, kontor (inklusive förvaltningspersonal),
brukshotell och diverse kostnader efter de på respektive
verk inom Rönnskärsverken nedlagda kostnaderna.
Centralförvaltningens andelar enligt 1) och 2) fördelas på Rönnskärsverkens
övriga avdelningar i förhållande till nedlagda kostnader.
De på avdelningen kopparverket enligt ovan angivna fördelningsgrunder
fallande andelarna fördelas på kopparverkets underavdelningar i förhållande
till dessas arbetarantal, varefter produkter från legodriften deltager i respektive
underavdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,
d. v. s. beträffande underavdelningen för rostning i förhållande
till kvantitet behandlade malmprodukter o. s. v.
Huvudkontorets kostnader fördelas pa olika avdelningar av Rönnskärsverken,
exklusive centralförvaltningen, och övriga avdelningar inom bolaget,
exklusive centralförvaltningen i Rohdén och försäljningskontoren,
samt legodriftsgruvorna i förhållande till nedlagda kostnader, varefter den
på kopparverket fallande andelen vidarefördelas enligt samma principer,
som angivits för Rönnskärsverkens centralförvaltnings kostnader enligt ovan’.
Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än
kopparslig och kopparstyckemalm — exempelvis zinkmalm och blymalm —
skulle komma att förädlas i Rönnskärsverken, skall sådan malmprodukt värdesättas
enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.
§ 5.
a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar
och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar
utförda konstruktionsarbeten å bolagets konstruktionskontor, vilka
kostnader upptagas efter Svenska teknologföreningens normer, betalar
kronan till bolaget efter rekvisition, dock att mellan kommerskollegium och
bolaget kan träffas överenskommelse, att bolaget skall förskottera kostnaden
lör viss eller vissa dylika nyanläggningar och nyanskaffningar. Har dylik
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
förskottering skett, skall bolaget vara berättigat att å sålunda utlagda belopp
erhålla ränta efter 4 procent per år intill dess betalning sker.
b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodrifien
med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott
utgår icke ränta.
§ 6.
Senast sex veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget
till kommerskollegium avgiva i-apport över verksamheten under kalendermånaden
med uppgift på för kronan havda utgifter dels för nyanläggningar
och nyanskaffningar dels för legodriften, jämte approximativ beräkning av
de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4
här ovan.
Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande
år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret
upptagande
I. d ena sidan
a) de av kronan enligt § 5 a tillhandahållna medlen,
b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till Rönnskärsverken levererade
malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av
dem under året betalade malmprodukter;
II. d andra sidan
a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt konstruktionskostnader,
som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,
b) samtliga legodriftskostnader, i vilka skola inräknas andelar i följande
kostnader, nämligen omkostnaderna i Kristineberg, kostnaderna för centrala
gruvförvaltningen i Boliden och huvudkontoret samt bolagets försäljningskostnader.
För den anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk i Kristineberg,
skall legodriften debiteras kostnaderna, inklusive så stor andel i
på detta kross- och anrikningsverk belöpande omkostnader, som motsvarar
förhållandet mellan mängden i detta verk behandlat rågods från ifrågavarande
gruvfält och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden.
I omkostnaderna skola inräknas förvaltningskostnader, fastighetsskatter,
räntor och normala avskrivningar. Förvaltningskostnaderna skola inkludera
andel i huvudkontorets kostnader enligt § 4 näst sista stycket samt
andel i centrala gruvförvaltningens i Boliden kostnader. Avskrivningarna å
för anrikning direkt i anspråk tagna anläggningar skola utgå med 5 procent
per år å ursprungliga anskaffningskostnader, som ej bestritts av kronan.
Ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnader.
Kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden fördelas dels på i
Boliden befintliga avdelningar enligt de i § 4 d) tredje stycket 1) och 2) angivna
normerna, dels på samtliga under gruvförvaltningen hörande avdelningar
och legodriftsgruvoma enligt de i § 4 d) tredje stycket 3) och fjärde
stycket angivna normerna.
Huvudkontorets kostnader fördelas på legodriftsgruvoma efter i § 4 näst
sista stycket angivna grunder.
Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,
nämligen:
1) Försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, urlastning, frakter
och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt eller kvalitet
av produkt och ej avdragna vid fastställandet av priset fob eller f. v. b. Rönnskär
enligt § 4, påföras produkten respektive kvaliteten av produkten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
25
2) Försäljningskontorens kostnader fördelas på samtliga försålda produkter
och kvaliteter av produkter från bolagets olika avdelningar i förhållande
till fakturavärdena.
3) De andelar, som enligt 2) falla på koppar, silver och guld jämte dessa
produkter enligt 1) påförda kostnader fördelas på kronan och bolaget i förhållande
till mängden enligt detta avtal framställda produkter ur malm från
ifrågavarande gruvor och bolagets övriga produktion.
c) ränta efter 4 procent per år å förrådsmaterial, upplagt för driften vid
legodriftsgruvorna. För denna drift avsett, i bolagets centralförråd befintligt
material skall i detta hänseende beräknas hava ett värde av 500 000 kronor.
d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 15 procent av
den årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c.
Skulle legodriften vid något av gruvfälten utvisa underskott, skall bolagets
nyssnämnda ersättning beräknas endast å överskottet vid det andra gruvfältet.
Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas
skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens
län, och om summan av I a och b understiger summan av II a, b, c och
d, ersättes underskottet inom samma tid av kronan.
§ 7.
Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt
att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.
Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten
kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt avtalet, äger
kronan bestämma, att brytningen i gruva, för vilken underskott kan antagas
uppstå, skall upphöra intill dess anledning finnes antaga, att legodriften
vid gruvan kan hållas i gång utan att underskott uppstår. Bolaget skall
emellertid ej vara skyldigt upphöra med legodriften, förrän sex månader
förflutit från det bolaget erhållit skriftligt meddelande om att legodriften
skall upphöra.
§ 8.
Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter
och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten
av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport
och anrikning; och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger
utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.
§ 9.
Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget
icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan
rätt — därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse — att uppsäga
avtalet till upphörande 6 månader därefter.
§ io.
Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget
vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende
övertaga de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,
därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten
icke helt ägt företag.
§ 11.
Därest kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål inom
Bjurforsfältet i Norsjö socken, nämligen Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjurfors
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229. 3
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 229.
utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och örgruvan nr 52, icke
skulle vara utbrutna den 1 januari 1946, skola bestämmelserna i detta avtal
tillämpas jämväl å nämnda malmfyndigheter.
§ 12.
Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda
och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband
skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den
Bilaga 1
till avtal den
Anläggningar, i vilkas avskrivning och förräntning staten enligt legodrifts
avtal
skall deltaga.
(Anskaffningsvärden per Vi 1944)
1. Kopparverket (Kopparmalmbehandling).
Statens andel i annuiteten bestämmes enligt legodriftsavtalets § 4, mom. d,
och utgår på följande anläggningar:
Malmupptiningsanläggning .......................... kronor 28 000
Balkbana och malminfraktsanläggning................ » 189 000
Infraktsanläggning inkl. transportbanor till bäddnings
fickor
.......................................... * 65 000
Bäddningsfickor ................................... » 1 085 000
Rostugnsanläggningar .............................. » 2 342 000
Roterugnsanläggning . . ............................. » 242 000
Gasreningsanläggningar ............................ » 226 000
Flamugnsanläggningar .............................. » 1 402 000
Konverteranläggning ............................... » 1 520 000
E. G. R. (för konvertrar)............................ » 830 000
Skorsten .......................................... » 535 000
Gaskanaler ........................................ » 923 000
Anodugnsanläggningar inkl. skorsten................. * 245 000
Elektrolytverk..................................... » 1 854 000
Katodugnsanläggning inkl. vedgasgeneratorer......... >_169 000
Kronor 11 655 000.
Kungl. Majlis proposition nr 229.
27
Bilaga C.
Försl a g
till
Avtal.
Mellan Kungl, kommerskollegium för Kungl. Majit och kronan samt Bolidens
gruvaktiebolag, här nedan kallat bolaget, träffas härmed följande avtal:
1) Bolaget upplåter till kronan under giltighetstiden för det mellan kronan
och bolaget den träffade avtalet rörande legodrift av vissa
gruvor, respektive intill dess bolaget jämlikt punkt 3 här nedan under denna
tid eventuellt inträder i gruvdriften, de bolaget tillhöriga andelarna i malmfyndigheter
inom de i nyssnämnda avtal avseda gruvutmålen i Adakfältet.
Vad som enligt berörda avtal gäller i fråga om kronans malmfyndigheter
skall under upplåtelsetiden äga tillämpning jämväl på de sålunda till kronan
upplåtna andelarna i fyndigheterna.
2) Bolaget äger att under den tid detta avtal gäller i den årliga avräkning,
som enligt § 6 i ovannämnda avtal den skall upprättas, un
der
punkt II: b) upptaga ett belopp motsvarande 40 öre per ton uppfordrad
malm från de utmål, vari bolaget är delägare, vilket skall innefatta jämväl
gottgörelse för den ersättning, som kan komma att utgå dels enligt § 3 mom.
B i ett den 7 och 8 april 1931 slutet kontrakt mellan bolaget och Johan Viktor
Abrahamsson och dels enligt § 3 i ett den 21 mars 1930 slutet kontrakt mellan
Västerbottens gruvaktiebolag och O. L. Lindsköld.
3) Genom ovannämnda arrende har bolaget ej avhänt sig sin rätt enligt
lag att under giltighetstiden för ovannämnda avtal eller därefter anmäla sig
att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande kalenderårs början.
4) Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda
och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband skola
avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag örn skiljemän stadgar.
Av detta avtal äro två exemplar undertecknade och utväxlade.
Stockholm den
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:459 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 1 i texten
- SU 1945:232 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 21 i texten