Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:229, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken m. m.; given Stockholms slott den 9 mars

1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Bertil Ohlin.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,

Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin:

Genom beslut den 22 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit kommerskollegium

att för Kungl. Majit och kronan, i enlighet med ett av statens

industrikommission efter samråd med kollegium framlagt förslag, träffa

överenskommelse med Bolidens gruvaktiebolag angående bearbetande intill

utgången av år 1945 av staten tillhöriga inmutare- och jordägareandelar i

vissa utmål inom dels Bjurforsfältet i Norsjö socken, dels Adakfältet i Mala

socken dels ock Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens län.

Kungl. Majits beslut anmäldes för riksdagen i proposition den 29 november

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 229.

1940, nr 77. Enligt det av kommerskollegium den 30 december 1940 i anledning

av ifrågavarande beslut ingångna avtalet — det s. k. legodriftsavtalet

— överlät staten å bolaget att med ensamrätt för statens räkning verkställa

brytning av malmfyndigheterna inom förenämnda utmål. Avtalet torde

såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet.

Till fullgörande av den statsverket enligt avtalet åliggande skyldigheten

att tillhandahålla bolaget medel för utförande av anläggningar för malmbrytningen

och för anskaffande av vissa maskiner m. m. föreslog Kungl.

Majit i förenämnda proposition, nr 77, 1940 års urtima riksdag att till Anläggningar

för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheler m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen (r. skr. nr 96).

Då driften skulle ske för statens räkning, ifrågasattes överlåtelse till staten

av bolagets jordägareandelar i utmålen inom Adakfältet. Sedan emellertid

bolaget förklarat sig icke vara villigt att avhända sig andelarna men

erbjudit sig att upplåta dispositionsrätten till dem åt kronan intill utgången

av år 1945 mot att kronan under samma tid erlade dels viss enligt

avtal mellan bolaget och dåvarande markägaren vid inköp av 13/*s av Adakutmålen

till markägaren utgående royaltv, dels ock därutöver till bolaget en

lika stor royalty, bemyndigade Kungl. Majit den 24 januari 1941 kommerskollegium

att med bolaget träffa överenskommelse enligt av bolaget erbjudna

grunder. Sådan överenskommelse träffades den 21 mars samma år, varigenom

legodriften kom att omfatta utmålen i deras helhet. Enligt överenskommelsen

äger bolaget vidare under giltighetstiden för legodriftsavtalet eller

därefter anmäla sig att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande

kalenderårs början mot viss ersättning till staten för anläggningskostnader.

Riksdagen anvisade därefter (prop. nr 119 och r. skr. nr 253 för år 1942

samt prop. nr 295 och r. skr. nr 344 för å 1943) till Utbyggnad av staten

tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden

för förlag till statsverket, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 ett reservationsanslag av 500 000 kronor samt för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, dels ock för budgetåret

1943/44 ett investeringsanslag av 5 400 000 kronor. Genom beslut den 30

juni 1943 föreskrev Kungl. Majit, att investeringsanslaget ävensom ett till

2 265 000 kronor uppgående odisponerat belopp av de båda reservationsanslagen

skulle av kommerskollegium användas i huvudsaklig överensstämmelse

med en av kollegium upprättad plan, vilken bland annat innefattade

uppförande vid Adak av ett anrikningsverk med en avverkningsförmåga av

100 000 ton rågods per år. I samband därmed bemyndigades kommerskollegium

att med Bolidens gruvaktiebolag träffa avtal om sådant tillägg till

legodriftsavtalet, att detta bomme att avse tillgodogörande jämväl av den

s. k. Lindsköldsmalmen och den s. k. Karlssons östra malm, båda belägna

inom Adakfältet. Avtal härutinnan slöts den 31 augusti 1943. 1 avtalet ha

angivits samtliga de utmål, som legodriften omfattar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

3

Den 30 juni 1944 bemyndigade Kungl. Majit chefen för handelsdepartementet

att tillkalla högst tre utredningsmän för att verkställa utredning och

avgiva förslag rörande fortsatt utnyttjande av de gruvfyndigheter, varom

nu är fråga, och i sådant syfte med Bolidens gruvaktiebolag upptaga överläggningar

i ämnet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsmän

hovrättsrådet B. V. Lindskog, tillika ordförande, direktören

H. V. Abenius och auktoriserade revisorn C. E. Larsson.

I skrivelse den 13 december 1944 lia utredningsmännen framlagt förslag i

ämnet.

I sin skrivelse lämna utredningsmännen till en början en redogörelse för

de inom de olika fälten belägna gruvor, vilka beröras av legodriftsavtalet.

Av redogörelsen framgår, att den nu bearbetade malmkroppen inom B j u rfor

sfältet beräknas bliva utbruten under första halvåret 1945. Beträffande

Rävlide n fältet, vilket omfattar endast Rävlidengruvan, erbjuder

en beräkning av malmtillgångarna stora svårigheter. Hittills verkställda

undersökningar sträcka sig med undantag av något enstaka diamantborrhål

endast ned till 120 meters nivå, men intet motsäger att malmerna i samma

utsträckning fortsätta betydligt djupare. Även över 120 meters nivå måste

uppskattningen av malmtillgångarna bliva ganska osäker. Den säkert kända

resterande kopparmalmen ovan 120 meters nivå uppskattas till 53 000 ton

med 3 procent koppar. På grund av malmens oregelbundna form kan man

emellertid ej beräkna att utvinna kopparmalmen med denna halt, då vissa

omgivande kopparfattiga delar måste medfölja vid brytningen. Den kvantitet

zinkmalm över 120 meters nivå, som med någorlunda säkerhet kan beräknas,

utgör 265 000 ton nied ungefär 8 procent zink, 1,7 procent bly och

200 gram silver per ton. Vissa påträffade malmareor, som ej kunnat kombineras

med areor på andra nivåer, antyda att malmtillgångarna kunna vara

avsevärt större. Brytningen har hittills huvudsakligen avsett kopparmalm,

ehuru viss angränsande zinkmalm medtagits. Såväl kransning som anrikning

har skett i bolagets anrikningsverk i Kristineberg, varefter de framställda

sligerna fraktats med linbana till Boliden och därifrån med järnväg till

bolagets anläggningar i Rönnskär. Vad angår Adakfältet, omfattande

Adakgruvan, Lindsköldsgruvan och Karlssongruvan, lia de malmkvantiteter

i Adakgruvan, som i närvarande stund kunna anses påvisade ovan 260 meters

nivå, en storleksordning av 750 000 ton med omkring 3 procent koppar.

En preliminär uppskattning av malmtillgångarna i Lindsköldsgruvan tyder

på förekomsten av 1,5 miljoner ten malm med i medeltal åtminstone 3

procent koppar. Innehållet av ädelmetaller är i sistnämnda båda gruvor av

underordnad betydelse. Malmtillgångarna i Karlssongruvan äro obetydliga

och beräknas bliva utbrutna under år 1945. Malm från gruvorna inom Adakfältet

har biltills — frånsett malm från undersökningsarbeten — endast erhållits

från dagbrott i Adakgruvan och Karlssongruvan. Den brutna malmen

har dels såsom styckemalm fraktats antingen till Kristineberg för anrikning

i bolagets anrikningsverk därstädes eller direkt till Rönnskär för

smältning och dels upplagrats för senare anrikning i det av riksdagen besia
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

tade, under byggnad varande anrikningsverket vid Adak- och Lindsköldsgruvorna.

Sistnämnda anrikningsverk är, såsom förut sagts, avsett för anrikning

av 100 000 ton malm per år, vilken kvantitet beräknas bliva bruten till

hälften i Adakgruvan och till återstående hälft i Lindsköldsgruvan. Innan

brytningen uppnått angivna storlek, vilket beräknas ske i mitten av år 1945,

är avsikten att i verket anrika upplagrad malm. Den framställda sligen ämnar

man via Slagnäs järnvägsstation frakta till Rönnskär för vidare behandling.

I fråga örn statens kostnader enligt legodrif t savtalet

för anläggningar för gruvornas utnyttjande anföra utredningsmännen,

att en sammanställning av berörda kostnader utvisade ett

belopp av 10,6 miljoner kronor. Vid beräkning av nämnda belopp hade man

utgått från att för utbyggnaden av Adakgruvan och Lindsköldsgruvan anvisade

medel, 8,9 miljoner kronor, komme att helt tagas i anspråk men ej överskridas.

1 anslutning härtill anmärka utredningsmännen, att jämte nämnda

10,6 miljoner kronor genom Sveriges geologiska undersökning å ifrågavarande

gruvor av staten nedlagts — förutom vissa kostnader för prospektering

— kostnader för undersöknings- och förberedande arbeten till ett belopp

av omkring 3 miljoner kronor.

Beträffande resultatet av legodriften anföra utredningsmännen,

att driften intill den 1 juli 1944 utvisade en förlust av sammanlagt omkring

680 000 kronor. Vid beräkning av nämnda belopp hade icke medräknats

avskrivning och ränta å förenämnda av staten nedlagda kostnader för

gruvorna. Förlust hade uppstått å gruvdriften i Bjurfors- och Rävlidenfälten,

under det att gruvdriften i Adakfältet utvisade överskott.

Angående orsaken till hittillsvarande dåliga resultat

av legodriften anföra utredningsmännen följande.

Såsom orsaker till det otillfredsställande resultatet av legodriften framstå de

nuvarande i förhållande till intäkterna höga kostnaderna för malmens brytning

och transport samt metallernas utvinning ur sligen, vilka kostnader,

bland annat med hänsyn till de i Rävlidengruvan låga metallhalterna i den

brutna malmen, blivit anmärkningsvärt stora per utvunnen metallenhet. De

höga transportkostnaderna hava väsentligt bidragit till det ogynnsamma resultatet,

särskilt beträffande Bjurforsgruvan, varifrån malmen i oanrikad form

måst sändas till Rönnskär.

Därest vid brytningen i Rävlidengruvan de kopparfattigaste partierna

kvarsatts, hade säkerligen ett bättre ekonomiskt resultat beträffande denna

gruva vunnits. Även örn den brutna kvantiteten härigenom blivit avsevärt

mindre hade kopparkvantiteten därför ej behövt minskas i någon större grad.

Därest exempelvis halten på det brutna berget kunnat höjas från 1,53 procent

koppar, vartill medeltalet för 1943 uppgått, till 2 procent koppar, medan brytningskvantiteten

sjunkit från under nämnda år uppnådda 53 885 ton till

40 000 ton, hade kopparinnehållet endast minskat från 824 ton till 800 ton. Av

gruvkartan framgår också, att rummen brutits avsevärt större än de areor,

sorn efter provtagningen av malmen kunnat bedömas som brytvärda. Dessa

förhållanden ha beaktats vid brytningen 1944, och under första halvåret

nämnda år har den brutna Rävlidenmalmen hållit i genomsnitt 1,9 procent

koppar samt driften gått i det allra närmaste ihop. Det finnes alltså anled
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

5

ning förmoda, att brytningen i Rävlidengruvan icke skall behöva utvisa sådan

förlust, som de föregående åren varit fallet.

Beträffande Bjurforsgruvan torde resultatet blivit förbättrat, därest i malmen

ingående svavelkis bättre utnyttjats.

Rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvor

— med vilka utredningsmännen säga sig avse endast Rävlidenfältet och

Adakfältet, enär Bjurforsfältet såsom antagligen utbrutet icke kunde komma

i fråga — ha utredningsmännen övervägt olika möjligheter, såsom försäljning,

utarrendering, statlig drift och legodrift i nuvarande legodriftsavtals

bemärkelse. Utredningsmännen framlägga följande synpunkter på dessa olika.

alternativ.

Försäljning. De belopp, som hittills nedlagts och beräknas bliva nedlagda

å Rävlidengruvan, Adakgruvan och Lindsköldsgruvan, innan nu pågående

utbyggnad av de båda sistnämnda gruvorna blivit färdig, utgöra omkring

12 500 000 kronor. Under åren 1941—1943 har driften vid nyssnämnda

gruvor visat ett underskott av omkring 500 000 kronor. Vad staten vid en

försäljning först borde ha täckning för utgör sålunda — förutom vissa prospekteringskostnader

— omkring 13 000 000 kronor. Då man för närvarande

saknar möjlighet att bilda sig en uppfattning örn resultatet av den framtida

driften vid gruvorna och sålunda icke heller kan beräkna, i vilken utsträckning

de nedlagda kostnaderna för anläggningarna kunna bliva amorterade,

är det mycket vanskligt att fastställa skäligt försäljningsvärde för gruvorna.

Utredningsmännen anse sig därför icke nu kunna framlägga förslag till villkor

för en dylik försäljning. Det må emellertid framhållas, att från bolagets

sida vid överläggningar med utredningsmännen visats visst intresse för förvärv

av gruvorna.

Utarrendering. Beträffande en utarrenderad gruva föreligger alltid

risk för att gruvdriften icke bedrives på det lämpligaste sättet. Arrendatorn

har ofta icke intresse av att lägga ned kostnader för att bedriva förberedande

arbeten i den takt, som är erforderlig, eller vidtaga övriga åtgärder, som

äro nödvändiga för att driften på ett tillfredsställande sätt skall kunna fortgå

även efter arrendetidens slut. Den verkliga malmproduktionen måste nämligen

föregås av långvariga och kostnadskrävande tillredningsarbeten, såsom

schaktsänkning, ortdrivning och iordningställande av brytningsrum. Örn dylika

arbeten eftersättas, kan det taga mycket lång tid att åter sätta gruvan

i produktivt skick. Vidare ligger det i arrendatorns intresse att i största möjliga

utsträckning under arrendetiden utnyttja gruvan, varför lätt s. k. rovbrytning

kan komma att ske. Därest arrendetiden emellertid omfattar gruvans

hela livslängd, torde förut angivna olägenheter vara av mindre betydelse,

men i samma mån som arrendetiden förkortas bliva nackdelarna allt större.

Att bestämma en skälig arrendeavgift och övriga villkor för arrenderar förenat

med stora svårigheter, särskilt under nuvarande förhållanden beträffande

ifrågavarande gruvor.

Statlig drift. Örn staten själv skulle bedriva gruvdriften måste en

lämplig organisation skapas för driftens omhänderhavande. En olägenhet

med ifrågavarande driftsform i förevarande fall utgör det förhållandet, att

.staten endast delvis förfogar över anläggningar för malmens anrikning och

vidare förädling. Visserligen hava sligerna som sådana marknadsvärden, men

för anrikning av Rävlidenmalmen iir staten — därest icke staten bygger ett

anrikningsverk — beroende av bolagets villkor för malmens anrikning i Kristineberg.

Vidare kompliceras förhållandet därigenom, att bolaget bar viss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 229

äganderätt beträffande vissa utmål i Adakfältet. Statlig drift skulle visserligen

innebära fördelar så till vida, att driften vid varje tillfälle kan anpassas

efter statens önskemål. Denna driftsform ter sig dock i förevarande fäll mindre

ändamålsenlig, även örn ett särskilt bolag bildas för driftens omhänderhavande.

Det kan i detta sammanhang erinras örn möjligheten enligt gruvlagen att

bedriva gruvdriften i Adakfältet enligt gruvlagens bestämmelser örn samäganderätt

i gruva.

Legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.

Den vid ifrågavarande gruvor för närvarande bedrivna legodriften är uppenbarligen

förenad med vissa nackdelar. Sålunda innebär ett bok- och räkningsförfarande

för beräkning av de med verksamheten förenade kostnaderna alltid

en olägenhet. Vidare torde, som i förevarande fall, en garanterad ersättning

av viss procent på medelförsäljningspriset å ur malmerna utvunna metaller

icke vara lycklig, då en dylik ersättning icke heller uppmuntrar till drivande

av verksamheten på det rationellaste och billigaste sättet.

Legodriften innebär emellertid även vissa fördelar för staten, bland annat,

i förhållande till arrende, att staten erhåller ett starkt inflytande över verksamhetens

bedrivande och inbesparar den riskpremie, som bolaget vid arrende

varit nödsakat betinga sig, samt i jämförelse med statlig drift, att bolagets

erfarenheter av och organisation för gruvdrift få utnyttjas.

Med hänsyn särskilt till svårigheterna att för närvarande bedöma det blivande

resultatet av gruvdriften syntes enligt utredningsmännens mening den

nuvarande formen för gruvornas utnyttjande i princip böra bibehållas tills

vidare. Emellertid borde man, i den mån så vore möjligt, därvid söka minska

olägenheterna med det nuvarande legodriftsavtalet. Utredningsmännen hade

med bolaget fört förhandlingar örn gruvornas fortsatta utnyttjande. Dessa

förhandlingar hade lett till att bolaget förklarat sig villigt till fortsatt legodrift

enligt ett vid skrivelsen fogat förslag till avtal. För att den ifrågasatta legodriften

liksom för närvarande skulle kunna omfatta samtliga utmål vore bolaget

berett att till staten upplåta sina andelar i desamma på villkor, som upptagits

i ett skrivelsen jämväl bifogat avtalsförslag.

Förslagen till avtal torde såsom bilagor (Bilagor B och C) få fogas till

statsrådsprotokollet. I likhet med utredningsmännen torde jag beträffande

de närmare bestämmelserna i avtalsförslagen få hänvisa till dessa.

I anslutning till förslagen anföra utredningsmännen följande angående

vissa huvudpunkter samt skiljaktigheter mellan nuvarande

villkor f ii r legodriften och villkoren enligt förslagen.

Tiden för legodriften har i förslaget till nytt legodriftsavtal — liksom i det

nuvarande legodriftsavtalet — satts till fem år. Bolaget har emellertid uttalat

det önskemålet, att tiden måtte bestämmas till tio år, varför intet hinder torde

möta att i det nya avtalet insätta sistnämnda tid, därest så skulle anses för

staten fördelaktigt. Utredningsmännen, som i princip anse, att avtal om gruvdrift

icke bör slutas på kort tid, vilja dock ej nu under rådande kristid föreslå

den längre tiden med hänsyn till ovissheten örn hur förändrade förhållanden

kunna komma att inverka på resultatet av legodriften.

Utredningsmännen lia funnit det vara särskilt angeläget, att en ändring

sker av bestämmelserna angående den vinst, som bolaget får tillgodoräkna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

7

sig enligt nuvarande legodriftsavtal, så att bolagets intresse att driva verksamheten

på ett ur ekonomisk synpunkt mest ändamålsenligt sätt stimuleras.

Nämnda garanterade vinst av 7 procent på medelförsäljningspriset å ur malmerna

utvunna metaller jämte 10 procent å eventuellt driftsöverskott har därför

i det föreslagna avtalet utbytts mot en ersättning av 15 procent på driftsöverskottet.

Det bör anmärkas, att såväl enligt det nuvarande som i det föreslagna

legodriftsavtalet legodriften icke belastas med avskrivning och x-änta

å av staten nedlagda kostnader för anläggningar vid gruvorna. Därest legodriften

vid något av gruvfälten skulle utvisa underskott, skall bolagets vinst

beräknas endast å överskottet vid det andra gruvfältet. Utredningsmännen ha

visserligen utgått från att driften vid gruvfält, som visar förlust, icke skall

fortgå under någon längi''e tid, men örn staten ändock ur andra synpunkter

än de i-ent ekonomiska skulle önska att driften skall fortsätta, har man ansett

det rimligt, att bolaget icke skall bliva lidande härpå vid vinstberäkningen.

Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten

kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt det föreslagna

avtalet, har staten särskild rätt enligt avtalet att bestämma, att den förlustbringande

legodriften skall upphöra redan efter sex månader. Denna rätt

torde lia särskild betydelse under en tid, då brist på ifrågavarande metaller

icke föreligger inom iandet och följaktligen ekonomiska synpunkter på legodriften

kunna få vara helt avgörande.

Nuvarande legodriftsavtal upptager icke några bestämmelser örn vad som

skall räknas till nyanläggningskostnad eller driftskostnad. Det torde vax-a

omöjligt att draga upp fullt skarpa gränser i detta avseende. Då det ändock

synes vara av stor betydelse, att en gränsdi-agning mellan nämnda slag av

kostnader sker — särskilt för beräkningen av det ekonomiska resultatet —

har man i det föreslagna legodriftsavtalet med utgångspunkt från de principer,

som bolaget i detta hänseende tillämpar i sin redovisning beträffande

sina egna gruvor, angivit, vad som skall hänföras till nyanläggningar.

T det föreslagna legodriftsavtalet lia åtskilliga detaljbestämmelser intagits

angående fördelningen av sådana kostnader, som äro gemensamma för legodriften

och bolagets egen verksamhet, vilka bestämmelser i huvudsak ansluta

sig till av bolaget numera infört, förbättrat redovisningssystem. Jämväl i det

nuvarande legodriftsavtalet finnas vissa bestämmelser angående kostnadsfördelning,

vilka emellertid äro alltför summariska och icke lämpliga för det

nya redovisningssystemet. Genom de föreslagna bestämmelserna underlättas

den redovisningsmässiga kontrollen av avräkningarna för legodriften. Det bör

emellertid särskilt anmärkas, att bolaget — i motsats till vad som nu gäller

— genom nyssnämnda bestämmelser fått rätt att. i den mån bolagets anläggningar

och förråd utnyttjas för legodriften, bland kostnaderna tillgodoräkna

sig ränta på det kapital, som investerats i anläggningarna oell förråden. Liksom

för närvarande är fallet utgår däremot icke ränta å av bolaget tillhandahållet

driftskapital.

Den i det tidigare legodriftsavtalet intagna bestämmelsen örn skyldighet för

staten att ersätta bolagets utgifter för eventuell krigskonjunkturskatt för intäkter

av legodriften bar icke medtagits i avtalsförslaget.

Enligt förslaget till nytt avtal angående upplåtelse till staten av bolagets

andelar i vissa utmål inom Adakfältet har bolaget tillförsäkrats lordrad ersättning

för upplåtelsen, vilken ersättning för att åstadkomma enkelhet vid

tillämpningen bestämts alt utgå nied 40 öre jior toli uppfordrad malm från

de utmål, vari bolaget är delägare, alltså även för fiel fall att staten bar del

i dessa utmål. Ersättningen Ilar beräknats så, alt bolaget erhåller viss gottgörelse

för upplåtelsen lill stalén, sedan bolaget utgivit ersättning för sitt förvärv

av ulmålsandclarna. Under den ifrågasatta tiden lör det t Öres la gil a le
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

godriftsavtalets giltighet torde brytningen inom Lindsköldsgruvan endast

komma att beröra de utmål, vari bolaget icke har del. Det kan anmärkas,

att bolaget fortfarande äger rätt att anmäla sig att för sina andelar deltaga

i gruvdriften med början viss tid efter anmälan.

Utredningsmännen anföra slutligen, att ehuru genom det föreslagna sättet

för beräkningen av bolagets vinstandel ett incitament skapats för bolaget att

förbilliga legodriften, vissa risker ändock förelåge för att legodriften kunde

bliva skött på ett för staten mindre tillfredsställande sätt ur ekonomisk synpunkt.

Av största vikt vöre därför, dels att vid utarbetandet av planerna för

legodriften statens intressen på bästa sätt tillgodosåges och dels att de möjligheter

till en fortlöpande kontroll, som det föreslagna legodriftsavtalet medgåve,

på ett tillfredsställande sätt tillvaratoges.

över utredningsmännens förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits av

kommerskollegium, Sveriges geologiska undersökning och statens industrikommission.

Sveriges geologiska undersökning finner, i likhet med utredningsmännen,

att legodrift enligt det uppgjorda avtalsförslaget utgjorde den för närvarande

lämpligaste formen för exploatering av ifrågavarande fyndigheter, varför

ämbetsverket förordade förslaget. Vad beträffade giltighetstiden syntes

den av utredningsmännen föreslagna tidsbegränsningen, fem år, icke böra

överskridas.

Statens industrikommission har meddelat vissa uppgifter angående beräknad

lagerhållning och produktion av koppar under åren 1945 och 1946 samt

i anslutning härtill framhållit, att malmfångsten från nu ifrågavarande gruvfält

i nuvarande läge vore av stor betydelse för upprätthållandet av den inhemska

kopparproduktionen. Kommissionen har tillika såsom sin mening

uttalat, att kronans ekonomiska intressen vore bättre tillvaratagna i avtalsförslaget

än i löpande avtal och att detta kunnat ske utan att kopparverkets

försörjning med malm och slig äventyrades. På grund härav har kommissionen

tillstyrkt att avtal om legodrift träffas i enlighet med det av utredningsmännen

framlagda förslaget.

Kommerskollegium anför:

Såvitt kollegium kan finna torde det alltjämt i nuvarande avspärrningsläge

få anses vara önskvärt, såväl att brytningen av kopparmalm inom ifrågavarande

gruvfält upprätthålles som att staten har möjlighet att med ej

för långt varsel kunna ingripa dirigerande i fråga om brytningens omfattning

och inriktning. Kollegium är från denna utgångspunkt ense med utredningsmännen

därutinnan, att den nuvarande formen för gruvornas utnyttjande

i princip bör bibehållas tills vidare. Varken vid försäljning eller utarrendering

torde det vara möjligt att bereda staten den under rådande förhållanden

erforderliga omfattande bestämmanderätten, och de av utredningsmännen

anförda skälen mot att staten i egen regi eller genom ett särskilt bolag bedriver

gruvdriften synas kollegium vara bärande.

Kollegium vill dock understryka vad utredningsmännen framhålla beträffande

olägenheterna av legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.

Dels synes nämligen en avtalstid av fem år vara alltför kort, i den mån det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

9

gäller att under normala förhållanden ordna för en fyndighets rationella tillgodogörande,

vilket i regel måste ske på avsevärt längre sikt, och dels torde

en ur ekonomisk synpunkt fullt ändamålsenlig inriktning av gruvdriften i

längden knappast kunna påräknas, örn icke ledningen får bära det fulla ansvaret

för gruvdriftens ekonomiska utfall.

Av utredningsmännen anföres, att gruvbolaget önskat avtalstidens utsträckning

till tio år. Det framgår av vad förut sagts, att kollegium finner en längre

avtalstid än fem år i och för sig lämplig. Med hänsyn till att en annan

form för ifrågavarande fyndigheters tillgodogörande kan befinnas önskvärd,

sedan nu rådande exceptionella försörjningsläge ändrats, finner kollegium

emellertid icke anledning påyrka avtalstidens utsträckning utöver den föreslagna

tiden.

Den jämlikt 1940 års avtal garanterade vinsten av 7 procent på värdet å

utvunna produkter jämte 10 procent å eventuellt driftöverskott har i förslaget

utbytts mot en ersättning av 15 procent på driftöverskottet. Detta

skall beräknas för varje gruvfält för sig, utan avdrag för underskott vid annat

gruvfält. Den föreslagna ändringen synes vara en avgjord förbättring,

såsom torde framgå av följande jämförelser.

I fråga om Rävlidenfältet, där driften år 1943 enligt verkställd avräkning

lämnade en förlust av cirka 348 000 kronor, exklusive räntor och avskrivningar,

skulle förlusten vid tillämpning av nu föreslagna bestämmelser minskats

med den andel av bruttoförsäljningsvärdet, som gruvbolaget får tillgodoräkna

sig, eller med cirka 88 000 kronor till cirka 260 000 kronor.

Beträffande Adak-Lindsköldsfältet föreligga ännu icke resultat från regelbunden

gruvdrift. Pä grundval av en i början av år 1943 upprättad brytningsplan

och driftskalkyl, som avser en årlig malmbryning av 100 000 ton,

och med utgående från 1943 års försäljningsvärden kan emellertid följande

kalkyl genomföras. Försäljningsvärdet beräknas brutto till cirka 3 990 000

kronor och driftkostnaderna till 1 600 000 kronor. Enligt nu gällande avtal

äger gruvbolaget tillgodogöra sig dels 7 procent på 3 990 000 kronor eller

cirka 280 000 kronor, dels ock 10 procent på (3 990 000 —- 280 000 —

1 600 000 ==) 2 110 000 kronor eller cirka 210 000 kronor, d. v. s. sammanlagt

490 000 kronor. Enligt det nya förslaget skall bolaget erhålla 15 procent

på (3 990 000 — 1 600 000 =) 2 390 000 kronor eller cirka 360 000

kronor, d. v. s. (490 000 — 360 000 =) 130 000 kronor mindre än enligt

gällande avtal.

Den främsta fördelen av bestämmelsernas ändring i föreslagen riktning

torde emellertid vara, alt det företag, som handhar driften, får större intresse

för att driftöverskott uppstår och sålunda för att driften inriktas på gott

ekonomiskt utbyte. Med nuvarande bestämmelser kan ett ökat årligt produktionsvärde

medföra fördel för företaget, även om ökningen skulle hava

till följd ett försämrat utfall av driften för staten.

Enligt förslaget har slaten rätt att med sex månaders varsel föreskriva,

att en förlustbringande (hilt vid ett gruvfält skall upphöra. Kollegium finner

ett förbehåll örn sådan rätt vara motiverat.

De förtydliganden, sorn främst i anledning av inom bolaget företagen

omläggning av bokföringen i lörslaget inlörts beträffande driltkostnadernas

beräkning och fördelning och angående vad sorn skall förstås med nyanläggningar

och nyanskaffningar, torde i sill män underlätta företagandet och

granskningen av de årliga avräkningarna. Vad angar administrations- och

allmänna utgifter skall enligt förslaget inräknas dithörande räntor och

normala avskrivningar. Härom finnes intet utsagt i nu gällande avtal, men

skälig erinran torde icke kunna lramställas mot att i ett nytt avtal uttryckligen

föreskrives härom. Såsom av utredningsmännen framhålles skall ränta

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

å av bolaget tillhandahållet driftkapital icke utgå. Såsom, likaledes av utredningsmännen

anföres erhåller gruvbolaget enligt förslaget även. rätt att

tillgodogöra sig ränta å förrådsmaterial med årligen 4 procent å värdet. En

sådan bestämmelse finnes icke intagen i nu gällande avtal och innebär sålunda

en nytillkommen förmån för bolaget. Det föreslås fastställt i avtalet, att

i centralförråd befintligt material skall beräknas hava ett värde av 500 000

kronor, motsvarande en årlig ränta av 20 000 kronor. Detta värde synes kunna

godtagas, då rådande förhållanden nödvändiggöra en betydande förrådshållning

för att driftens ostörda fortgång skall kunna anses tryggad. Materialförråden

vid gruvfälten få antagas vara av avsevärt mindre storleksordning.

Enär det sålunda i fråga örn den årliga ränteutgiften rör sig örn mindre belopp

i förhållande till hela rörelsens omfattning, finner kollegium icke skäl

till erinran mot ifrågavarande bestämmelse.

Under hänvisning till vad förut anförts tillstyrker kollegium för sin del, att

utredningsmännens förslag lägges till grund för nya avtal med bolaget.

Kollegium har vidare — under erinran örn Kungl. Maj:ts förenämnda beslut

den 30 juni 1943 angående användningen av de till Utbyggnad av staten

tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. anvisade anslagen å tillhopa

8,9 miljoner kronor och med förmälan att av nämnda anslag återstode

odisponerat ett belopp av cirka 2,1 miljoner kronor — förklarat sig i

detta sammanhang även böra ingå på frågan örn medelstillgången för ifrågakommande

anläggningar. Kollegium anför därvid, att förenämnda odisponerade

belopp å 2,1 miljoner kronor, enligt en på anmodan av kollegium av

bolaget verkställd beräkning, visserligen försloge för anläggningarnas färdigställande

enligt den genom beslutet den 30 juni 1943 fastställda planen, men

att av bolaget framhållits, att vissa ytterligare tillredningar och undersökningar

utöver den ursprungliga planen behövde utföras, nämligen enligt

följande uppställning.

Härav under

Totalkostnad budgetåret

kronor 1945/1946

kronor

Tillredningar

Avsänkning av Adakgruvans centralschakt från 222 till

282 m:s avvägning, 60 m å 1 300 kronor........... 78''000 78 000

Orter å 260 m nivå, 880 m å 200 kronor............ 176 000 40 000

Undersökningar

Diamantborrning för undersökning av fyndighetsparti

mellan 160 och 75 m-.s avvägningar, 340 m å 30 kronor,

cirka........................................ 10 000 10 000

Diamantborrning för undersökning av nordvästra malmdelen

mellan 160 och 260 inis avvägningar, 1 195 lii

å 30 kronor, cirka................................ 36 000 36 000

Summa kronor 300 000 164 000

Kollegium anför, att tillredningarna i fråga vore avsedda för brytningens

fortsättande under 220 meters nivå i Adakgruvan. Enligt den fastställda planen

skulle Adakgruvans centralschakt avsänkas till 220 meters avvägning.

Nu vore sålunda avsikten att förbereda brytningen i ytterligare en etage

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

11

mot djupet av 60 meters lodrät höjd. Genom hittills utförda undersökningar

hacfe påvisats en omfattande malmföring ned till omkring 260 meters djup,

och resultaten tydde på att de största kopparkvantiteterna skulle vara att

söka mellan 160 och 260 meters nivåer. Dessa tillgångar bleve sålunda genom

de föreslagna tillredningarna tillgängliga för brytning i hela den hittills

konstaterade utsträckningen mot djupet. Även örn försörjningsläget för

koppar inom en relativt kort tid skulle lätta och fortsatt brytning i Adakfältet

på dessa djupare nivåer därefter icke bleve oundgängligen nödvändig

för säkrande av kopparförsörjningen, syntes dock finnas skäl att på föreslaget

sätt vidtaga förberedande arbeten. De föreslagna ortarbetena på 260

meters nivå vöre avsedda att öppna kommunikation mellan schaktet och de

egentliga malmbrytningsrummen. De separata malmkroppar, som tillsammans

bildade fyndigheten, vore oregelbundna och av synnerligen varierande

storlek. För brytningens planerande fordrades därför rätt omfattande undersökningar.

Av denna anledning hade föreslagits utförandet av vissa diamantborrningar

mellan 75 och 260 meters avvägningar.

Kollegium säger sig ännu icke ha haft tillfälle att i detalj granska det

uppställda programmet för ortdrivningarna och borrningarna. 1 varje fall

i fråga om de senare borde för övrigt planen få längre fram modifieras med

ledning av de efter hand vunna resultaten. De exakta kostnaderna kunde

därför icke för närvarande definitivt fastställas, men kollegium funne dock

lämpligt att i god tid åtgärder vidtoges för ställande av medel till förfogande.

Ifrågvarande arbeten finge nämligen anses icke falla inom ramen

för vad i 2 § gällande legodriftsavtal avsåges med »malmens brytning, transporterande

och anrikning» utan finge betraktas som »erforderliga anläggningar

för malmbrytningen». I 2 § föreliggande förslag till avtal vore tydligt

utsagt, att så skulle vara fallet, jämlikt 3) och 4) näst sista stycket. Motsvarande

kostnader borde sålunda icke inräknas i de årliga driftkostnaderna

utan borde avskrivas under en lämplig längre tidsperiod.

Kollegium framhåller vidare, att legodriften syntes, örn nuvarande löneoch

prisnivåer icke väsentligt ändrades i ofördelaktig riktning, komma att

lämna tillräckligt överskott för täckande av kostnaderna för de ifrågasatta

tillredningarna och undersökningarna. Enär emellertid såväl enligt nu gällande

som enligt föreslaget nytt legodriftsavtal eventuellt driftöverskott skulle

inbetalas till länsstyrelsen i Västerbottens län, erfordrades särskilt bemyndigande

för att dessa medel skulle kunna disponeras för ändamålet i fråga.

Enligt kollegii mening syntes det vara redigast, örn anläggningsmedel anvisades

under särskild rubrik i samma ordning som senast skett.

Kollegium hemställer därför, att åtgärd måtte vidtagas därhän, att av innevarande

års riksdag utverkades ett investeringsanslag av 300 000 kronor till

Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken lii. m.

Såsom elt led i strävandena alt under den nu rådande krisen trygga vår uepartc.mentsförsörjning

nied metaller, särskilt koppar, träffades i slutet av år 1940 mel- ehelm.

Ian slaten och Bolidens gruvaktiebolag det s. k. legodrittsavtalet, vars örn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 229-

fattning sedermera utvidgats genom särskilda i mars 1941 och augusti 1943

ingångna avtal. Härigenom har bolaget åtagit sig att till utgången av år 1945

för statens räkning ombesörja driften vid vissa staten tillhöriga eller åt staten

av bolaget upplåtna gruvfyndigheter inom de s. k. Bjurfors-, Rävlidenoch

Adakfälten i Västerbottens län. Enligt legodriftsavtalet skall staten bekosta

för driften erforderliga anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel,

och till bestridande av dylika kostnader har riksdagen anvisat

anslag å tillhopa 10,9 miljoner kronor. Såsom ersättning för ombesörjandet

av driften erhåller bolaget dels en garanterad vinst av 7 procent på medelförsäljningspriset

å de utvunna metallerna dels ock 10 procent å eventuellt

driftöverskott, vid vars beräknande hänsyn icke tages till ränta och avskrivningar

å statens kostnader för anläggningar m. m.

Det ekonomiska resultatet av legodriften har för statens vidkommande varit

långt ifrån tillfredsställande. För tiden till den 1 juli 1944 har nämligen

driften gått med ett underskott av omkring 680 000 kronor, vilket underskott,

i den mån detsamma redan blivit täckt, belastat det under tionde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till vissa kostnader för statens gruvegendom.

Sålunda har driften visat underskott vid Bjurfors med cirka 200 000

kronor och vid Rävliden med cirka 650 000 kronor, medan den vid Adak visat

ett överskott av cirka 170 000 kronor. Vid Bjurfors torde emellertid driften

snart komma att nedläggas på grund av att fyndigheten då är utbruten,

och vid Rävliden bär en omläggning av driften, avseende brytning av endast

den mera högvärdiga malmen, resulterat i att under första halvåret 1944

underskottet utgjort blott omkring 3 000 kronor. Aven örn man således kan

hysa förhoppning om en avsevärd förbättring av det ekonomiska utbytet

av legodriften under den ännu icke slutredovisade delen av avtalstiden, torde

det dock icke komma att räcka till full förräntning och amortering å det

nedlagda kapitalet.

Huvudsyftet med legodriften har emellertid från statens sida icke varit

att uppnå vinst utan har varit att i en för landets metallförsörjning brydsam

tid nyttiggöra här ifrågavarande malmförekomster, vilkas belägenhet

därvid nödvändigtvis måste medföra avsevärda transport- och andra förädlingskostnader.

Ovedersägligen har också genom legodriften vunnits ett mycket

värdefullt tillskott till vår beredskap på detta område, och behovet av

detta tillskott kvarstår alltjämt med oförminskad styrka.

Då det framstod såsom angeläget att vinna klarhet över hur dessa fyndigheter

och de vid dem uppförda anläggningarna lämpligen borde utnyttjas

efter utgången av legodriftsavtalets giltighetstid, uppdrogs förra sommaren

åt tre sakkunniga personer att verkställa utredning härom och att i sådant

syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet. Resultatet av utredningen

föreligger nu i tvenne av motiv åtföljda förslag till avtal med bolaget

örn fortsatt legodrift och om fortsatt upplåtelse till staten av bolagets andelar

i de av legodriften omfattade fyndigheterna. Förslagen ha som bilagor

[B och C) fogats till statsrådsprotokollet, och för jämförelses skull har därtill

såsom bilaga (A) även fogats det nu gällande legodriftsavtalet. Jag torde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

13

i fråga om detaljer få hänvisa till dessa handlingar, liksom jag vad angår

utredningsmännens motivering hänvisar till den tidigare lämnade redogörelsen.

I likhet med utredningsmännen finner jag försäljning av dessa statens

gruvfyndigheter icke böra komma i fråga. En gruvdrift i statens egen regi

kan däremot synas vara det närmast till hands liggande sättet för fyndigheternas

nyttiggörande, särskilt sedan staten lagt ned betydande belopp härför.

Emellertid motsvara de av staten bekostade anläggningarna endast de

första leden i metallframställningsprocessen, och för en fullt självständig

statlig drift skulle erfordras ytterligare betydande kapitalinvesteringar, om

vilkas ekonomiska berättigande tvekan måste råda. Då man vidare såvitt möjligt

bör undvika uppbyggandet av en statlig organisation för en malmförädlingsrörelse,

om vars långvarighet intet för närvarande med säkerhet kan

sägas, synas andra alternativ till frågans lösning i första hand böra prövas.

Valet lärer då komma att stå mellan utarrendering av fyndighetema med

tillhörande anläggningar och legodrift i nuvarande legodriftsavtals bemärkelse.

Utarrendering av staten helt eller delvis tillhörig malmfyndighet har

hittills varit den vanligaste formen för nyttiggörande av statens gruvegendom.

Att detta förfaringssätt icke tillämpades, när det år 1940 gällde att

infoga nu ifrågavarande fyndigheter i produktionen, hade antagligen mer

än en förklaringsgrund. Dels torde under då rådande ovissa förhållanden

arrendeformen icke ha ansetts lämpligen böra komma till användning och

dels hade staten intresse av att icke helt frånhända sig rätten alt kontrollera

och dirigera den planerade gruvdriften. Då förhållandena härutinnan alltjämt

torde vara desamma, synes det ligga närmast till hands att överväga

örn icke även fortsättningsvis legodriftsformen bör komma till användning.

Särskilt i den utformning legodriften enligt nu gällande avtal erhållit, medför

den för staten vissa uppenbara olägenheter. Innan slutlig ställning tages

till den nyss angivna frågan, bör det därför undersökas om dessa olägenheter

kunna helt eller delvis bortelimineras. Att så är fallet lärer framgå

vid en jämförelse mellan avtalet och det förslag till nytt avtal, som upprättats

efter förhandlingar mellan utredningsmännen och bolaget. De för staten

minst fördelaktiga bestämmelserna i det gällande avtalet äro otvivelaktigt,

att bolaget äger som ren vinst tillgodoräkna sig dels enligt § 4 a), b) och c)

7 procent av värdet å den till smältverket levererade sligens och malmens

utvinnbara metallinnehåll dels ock enligt § 6 II d) 10 procent å eventuellt

driftöverskott. En bolaget sålunda oavsett driftresultatet tillförsäkrad vinst

kan, särskilt örn något mera betydande överskott icke ens vid sträng ekonomisering

är att förvänta, knappast vara ägnad att stimulera bolaget till sparsamhet.

Bolagets omkostnader för driften debiteras nämligen staten. Enligt

avtalsförslaget däremot skall bolagets vinst beräknas endast å driftöverskottet.

Den enda vinstmöjligheten för bolaget består alltså i att uppnå ett överskott,

och dettas storlek bestämmer vinstens. Stadgandet härom återfinnes i

§ 6 d) i förslaget, varav framgår att vinsten skall utgöra 15 procent av driftöverskottet.

Den ur statens synpunkt avsevärda förbättring, som förslaget så
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mcij.ts proposition nr 229.

lunda innebär, motväges visserligen i någon mån av att överskottet icke såsom

nu är tallet skall beräknas på driften i dess helhet utan på driften vid

varje gruvfält för sig, så att eventuellt underskott vid ett av fälten icke skall

fråndragas överskottet vid det eller de andra. Det oaktat måste förslaget,

särskilt i betraktande av att staten enligt § 7 andra stycket äger med 6 månaders

varsel beordra nedläggandet av driften vid ett icke vinstgivande fält,

anses i nu förevarande hänseende vara betydligt förmånligare för staten än

det gällande avtalet. Förslaget tillgodoser också bättre än gällande avtal

statens ur kontrollsynpunkt stora intresse av klara och utförliga bestämmelser

rörande bolagets redovisningsskyldighet. Till bolagets förmån har i § 6

II c) i förslaget intagits en bestämmelse örn rätt för bolaget att tillgodoräkna

sig ränta å det kapital, som bolaget lagt ned i förrådsmaterial för legodriften.

Värdet av denna förmån är lägst 20 000 kronor om året och torde icke

komma att på långt när uppgå till dubbla detta belopp. Ä andra sidan saknas

i förslaget motsvarighet till den i § 7 i gällande avtal staten ålagda skyldigheten

att svara för bolaget i följd av legodriften eventuellt påförd krigskonjunkturskatt.

Med hänsyn till det förut anförda delar jag den i ärendet enhälligt uttalade

meningen, att det fortsatta tillgodogörandet av dessa statens gruvfyndigheter

bör ske genom legodrift enligt nu föreliggande förslag. Icke heller såvitt angår

det nya avtalets giltighetstid avviker min uppfattning från den som uttalats

av utredningsmännen och remissmyndigheterna. Jag förordar således

att avtalet får gälla till utgången av år 1950.

I samband med slutandet av det nya legodriltsavtalet synes även böra träffas

avtal med bolaget om upplåtelse till staten av bolagets andelar i de av

nu gällande legodriftsavtal omfattade malmfyndigheterna. Mot det härom

av utredningsmännen efter förhandlingar med bolaget framlagda förslaget

bär jag ingen erinran att framställa.

Kommerskollegium har i sitt remissyttrande anmält behov av ytterligare

medel för utbyggande av ifrågavarande gruvanläggningar. Jag vill i anledning

härav till en början erinra om de för ändamålet redan beviljade anslagen

och i samband därmed något tillrättalägga en av utredningsmännen

lämnad uppgift. För bestridandet av de anläggningskostnader, staten enligt

legodriftsavtalet är skyldig ställa till bolagets förfogande, beviljade 1940 års

urtima riksdag ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor till Anläggningar

för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheter m. m. Såsom

framgår av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1943/44

s. 194 och 195 blev detta anslag förbrukat så när som på ett belopp av 10 000

kronor. Sedermera ha 1942 och 1943 års riksdagar för ytterligare utbyggnader

vid Adakfältet och uppförande därstädes av ett anrikningsverk beviljat

reservationsanslag örn tillhopa 8,9 miljoner kronor till Utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. Ehuru utredningsmännen

utgått från, att sistnämnda belopp kommer att helt tagas i anspråk,

ha de dock uppskattat statens anläggningskostnader enligt legodriftsavtalet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 229.

15

till allenast omkring 10,6 miljoner kronor. Under angiven förutsättning bör

beloppet rätteligen vara omkring 10,9 miljoner kronor.

Kommerskollegium har, efter bolagets hörande, funnit beloppet 8,0 miljoner

kronor böra förslå för anläggningarnas färdigställande enligt plan.

Emellertid har kollegium biträtt ett av bolaget framlagt förslag örn utförande

av vissa ytterligare tillredningar och undersökningar i Adakgruvan för

en beräknad kostnad av 300 000 kronor. Såsom kollegium framhållit utgöra

dessa arbeten endast förberedelser för en framtida malmutvinning, och de

komma därför måhända att sakna betydelse för vår kopparförsörjning under

den nu rådande krisen. Emellertid ingå de uppenbarligen såsom ett led i

en rationellt skött gruvrörelse och äga med hänsyn till ovissheten rörande

importmöjligheterna en tid efter kriget ett visst värde även ur beredskapssynpunkt.

Jag tillråder därför medelsanvisning i enlighet med kollegii förslag.

På grund av ärendets brådskande beskaffenhet tillkom nu gällande legodriftsavtal

utan riksdagens medverkan, därvid Kungl. Majit begagnade Sig

av det av riksdagen (skr. 56/1932 och 110/1940) givna bemyndigandet att

upplåta gruvfvndigheter. Ehuru detta bemyndigande alltjämt är gällande,

torde dock med hänsyn lill legodriftens betydelse och omfattning riksdagen

böra beredas tillfälle att uttala sig om det nu föreslagna nya legodriftsavtalet,

innan det slutgiltigt godkännes av Kungl. Majit. Ett sådant tillfälle kommer

att föreligga därest Kungl. Majit, i enlighet med vad jag nu under åberopande

av det förut anförda hemställer, föreslår riksdagen

att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 300 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

Bilaga A.

Överenskommelse

mellan å ena sidan Kungl. Kommerskollegium för Kungli Maf:t

och Kronan och å andra sidan Bolidens Gruvaktiebolag rörande

utbyggnad och legodrift av vissa Kronan tillhöriga gruvor.

§ 1.

Kronan överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1945 med ensamrätt

verkställa brytning i kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål

i Västerbottens län, nämligen

inom Bjurforsfältet i Norsjö socken: Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjurfors

utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och örgruvan nr 52,

inom Adakfältet i Malå socken: Adak nr 2, Adak nr 3, Adak nr 3 A och

Adak nr 3 B samt

inom Rävlidenfåltet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr 3, Rävliden

nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.

§ 2.

Bolaget åtager sig att på statens bekostnad dels utföra erforderliga anläggningar

för malmbrytningen vid ovannämnda gruvor, dels omhändertaga

malmens brytning, transporterande och anrikning. Ifrågavarande malmbrytning,

transport och anrikning kallas här nedan gemensamt legodriften.

Behövlig krossning och anrikning skall i den utsträckning som befinnes

möjlig och lämplig ske i bolagets anrikningsverk. Därest komplettering av

maskinutrustning, anordningar och byggnader erfordras härför, bestrider

kronan hälften av sålunda uppkommande kostnader.

Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de

kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften inkl. för

upplag, ledningar etc. I den mån dispositionsrätt till av andra ägda markområden

erfordras, har kronan att träffa avtal därom.

Bolaget har att uppgöra planer för de erforderliga nyanläggningarna och

anskaffningarna ävensom för legodriftens ordnande, vilka planer skola av

kommerskollegium godkännas, innan de bringas till utförande.

§ 3.

Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställd slig ävensom styckemalm

— om sådan tillgodogöres — övertages av bolaget för vidare bearbetning

i bolagets smältverk, i den mån som smältverket är inrättat härför

och i den omfattning dess smältkapacitet vid förfogbara tillgångar på stenkol

och övriga förbrukningsartiklar samt förefintliga försäljningsmöjligheter

för produkterna det tillåter vid samtidig behandling av slig och malm från

bolagets egna gruvor. För slig och styckemalm från legodriften, som sålunda

av bolaget förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 229-

17

Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, som icke bearbetas vid

bolagets smältverk, försäljes av bolaget för kronans räkning på enligt bolagets

bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa villkor skola före försäljningarnas

genomförande delgivas kommerskollegium, som har att omedelbart

meddela sina eventuella erinringar mot desamma

§ 4.

Kopparsla och kopparstyckemalm, som levererats till bolagets smältverk,

värdesättes räknat vid smältverket enligt följande grunder:

a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per

Ion, värdesättes till 93 °/o av det medelnettopris, som bolaget under malmens

leveransår erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar, räknat fob eller f. v.

b. vid smältverket.

b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,1 gram per

ton, värdesättes till 93 % av det medelnettopris, som bolaget under året erhåller

vid försäljning av silver, räknat fob eller f. v. b. vid smältverket.

c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,

värdesättes till 93 °/o av det medelnettopris, som bolaget under året erhåller

vid försäljning av guld, räknat fob eller f. v. b. vid smältverket.

d) Från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas

kostnaderna för sligens och malmens smältning, för kopparens raffinering

till katoder och gjutning till wirebars, i den mån sådan omgjutning

kräves, samt för ädelmetallemas raffinering, allt enligt årets medelkostnad

vid bolagets smältverk inkl. kostnaderna för transporter inom verket, provtagningar,

analyseringar etc. Härvid iakttages att kostnaderna för

rostning (inkl. infrakt och bäddning) fördelas lika per ton behandlade

malmprodukter,

skärstenssmältning räknas per ton behandlade malmprodukter efter kostnaden

för smältning i därför använd ugn,

konvertering och raffinering av koppar med därtill hörande omsmältning

räknas efter kopparinnehållet i behandlade malmprodukter,

raffinering av silver och guld räknas efter malmprodukternas innehåll av

dessa metaller.

Till smältkostnad räknas även en proportionell andel i smältverkets administrations-

och allmänna utgifter inkl. försäkringar och fastighetsskatter.

Smältverkets ifrågavarande utgifter fördelas härvid å olika delar av verket

i förhållande till dåvarande arbetarantal, varefter legodriften deltager i

resp. avdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,

d. v. s. beträffande rostningsavdelningen i förhållande till kvantitet behandlade

malmprodukter o. s. v. Amortering av redan befintliga och eventuellt

tillkommande smältverksanläggningar med ugnar och maskiner, som

tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers behandling, skall även inräknas

i smältkostnaden och utgå med 5 % per år (under högst 20 år) av

ursprungliga anskaffningskostnaden. De f. n. befintliga här avsedda anläggningarna

äro angivna i bilaga 1. Fördelningen per ton malmprodukt resp.

per ton metallinnehåll skall ske efter ovan för de direkta kostnaderna angivna

grunder.

Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än

kopparslig och kopparstyckemalm — exempelvis zinkmalm och blymalm

— skulle komma att förädlas i bolagets smältverk, skall sådan malmprodukt

värdesättas enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

§ 5.

a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för utförande av

anläggningar (inkl. bostadsbyggnader, vägar, planeringar etc.) samt för anskaffande

av maskiner, inventarier och transportmedel (inkl. bilar) betalar

kronan till bolaget efter rekvisition.

b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften

med tillhörande transporter förskotteras av bolaget.

§ 6.

Senast den sista i varje månad avgiver bolaget till kommerskollegium rapport

över verksamheten under föregående månad med uppgift på för kronan

havda utgifter dels för anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel,

dels för legodriften, varjämte approximativ beräkning göres av de

under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4

här ovan.

Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande

år definitiv avräkning för året upptagande

I. å ena sidan

a) de av kronan enligt § 5, a, tillhandahållna medlen,

b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till bolagets smältverk levererade

malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av

dem under året betalade malmprodukter;

II. samt å andra sidan

a) samtliga de anläggnings- och anskaffningskostnader, som kronan har

att jämlikt § 2 bestrida, ävensom ersättning för av bolaget för ifrågavarande

anläggningar etc. utförda konstruktionsarbeten, vilka härvid upptagas efter

Svenska teknologföreningens normer.

b) samtliga legodriftsutgifter inkl. kostnaderna för de lokala förvaltningarna,

försäljningsomkostnadema för sålda produkter, på fastigheter och anläggningar

belöpande skatter etc.

För den krossning och anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk,

skall legodriften debiteras driftskostnaderna därför och så stor

andel i dessa kross- och anrikningsverks förvaltningskostnader, fastighetsskatter

och amorteringar (de sistnämnda efter 5 % per år i högst 20 år å ursprungliga

kostnader, som ej bestritts av kronan), som motsvarar förhållandet

mellan mängden i dessa verk behandlat rågods från ifrågavarande gruvor

och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden,

c) den andel av bolagets gruvförvaltnings allmänna förvaltningskostnader,

som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan anläggnings- och anskaffningsutgifter

enligt a) samt legodriftsutgifter enligt b) och å andra sidan

årets anläggnings- och driftsutgifter vid ali av gruvförvaltningen bedriven

verksamhet,

d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 10 °/o av den årliga

skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c.

Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas

skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens

län, och om beräkningen utvisar underskott, ersättes detta inom samma tid

av kronan.

§ 7.

För det fall att bolaget får betala krigskon junkturskatt för intäkter enligt

bestämmelserna i detta avtal, skola sådana skattebelopp ersättas av kronan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229-

19

§ 8.

Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt

att enligt av kommerskollegium godkända planer sörja för en rationell gruvbrytning.

§ 9.

Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter

och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten

av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport och

anrikning; skolande kronan örn anledning till erinringar eventuellt föreligger

utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.

§ 10.

Underlåter bolaget att behörigen fullgöra sina åtaganden enligt överenskommelsen

och har det icke heller inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit

rättelse, har kronan rätt — därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse

— att uppsäga överenskommelsen till upphörande 6 månader därefter.

§ 11.

Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget

vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende övertaga

de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,

därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten icke

helt ägt företag.

— § 12.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse

avgöres av skiljemän, tillsatta av Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut,

eller, därest detta institut upphört med sin verksamhet, tillsatta enligt

gällande lag om skiljemän.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 30 december 1940.

Kungl. Kommerskollegium Bolidens Gruvaktiebolag

Axel Gjöres Oscar Falkman

Karl Sidenvall

C. G. Hindbeck

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

Bilaga I

till överenskommelse den 30 december 1940.

Anskaffningsvärden vid årsskiftet 1940/41.

a) Anläggningar vid Rönnskär, vilkas amortering skall fördelas efter ton

smältmalm.

Farbar svängkran (kolkran) inkl. fundament och spår .... kronor 197 000

Järnvägsspår inom verksområdet...................... » 279 000

Upplagsplats för bränsle (kol) ........................ » 32 000

Kolkrossanläggning vid kolkran ...................... » 28 000

Malminfrakt, inkl. upptiningshall .................... » 139 000

Kolkrossverk ...................................... » 572 000

Torkanläggning för kopparsla........................ » 98 000

Bäddningsfickor .................................... » 1 105 000

Rostugnsanläggning exkl. gasreningsanläggning ........ » 2 267 000

Gaskanaler och skorsten ............................ » 1 506 000

Flamugnar (exkl. flamugn I) ........................ » 1 395 000

Laboratorium för smältverk.......................... » 168 000

Elektriska anläggningar ............................ » 514 000

Pumpstation, södra.................................. » 72 000

Reparationsverkstäder .............................. » 460 000

Manskapshus II .................................... » 205 000

Manskapshus III .................................... » 298 000

Lokomotivstall för ånglok............................ » 30 000

Förrådsbyggnad .................................... » 38 000

Summa kronor 9 403 000.

b) Anläggningar vid Rönnskär, vilkas amortering skall fördelas efter kopparinnehållet

i malmen.

Upplagsplats och torkanläggning för kvarts ............ kronor 188 000

Krossverk för slagg och skärsten...................... » 467 000

Gasreningsanläggning II för konvertrar................ ? 538 000

Konverter och anodugnsanläggning inkl. skorstenar...... » 1 751 000

Elektrolytverk ...................................... » 1 483 000

Katodugnsanläggning ................................ » 124 000

Maskinhusanläggning ....................... » 719 000

Summa kronor 5 270 000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

21

Bilaga B

Förslag

till

Avtal

mellan Kungl, kommerskollegium för Kungl. Majit och kronan,

å ena sidan, samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande

legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län.

§ 1.

Kronan överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1950 med ensamrätt

verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan upplåtna malmfyndigheter

inom följande utmål i Västerbottens län, nämligen

inom Adak fältet i Malå socken: Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr 3, Adakgruvan

nr 3 A och Adakgruvan nr 3 B, Adakgruvan nr 20, Adakgruvan nr

22, Adakgruvan nr 31, Adakgruvan nr 34, Adakgruvan nr 35, Kourbevaregruvan

nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15 a, Kuorbevaregruvan nr 15 b och

Kourbevaregruvan nr 15 c samt

inom Rävlidenfåltet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr 3, Rävliden

nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.

§ 2.

Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning,

transport och anrikning av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande

malmbrytning, transport och anrikning kallas här nedan gemensamt

legodriften.

Behövlig anrikning av malm från Rävlidenfältet skall — i den utsträckning

så befinnes möjligt — ske i bolagets anrikningsverk i Kristineberg,

dock icke utan bolagets medgivande i större omfattning än per år 55 000

ton malm av ungefär hittillsvarande sammansättning och typ. Bolaget skall

emellertid endast vara skyldigt att i anrikningsverket av ifrågavarande malm

framställa andra stiger än hittills, därest kronan ersätter bolaget av sådan

framställning föranledda kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar.

Anrikningen skall ske enligt de planer för anrikningsverkets drift, vilka bolaget

årligen uppgör under hänsynstagande till, bland annat, att nyss angivna

maximikvantitet malm, fördelad över året, tillföres det för Rävlidenmalmen

avsedda störtschaktet i Kristineberg.

Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de

kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom för

behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån dispositionsrätt

till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att träffa

avtal därom.

Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid

gruvorna i Adakfältet och Rävlidenfältet, skall bolaget ombesörja dessa på

kronans bekostnad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:

1) byggnader, maskiner och inventarier,

2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,

ledningar och avfallsanläggningar,

3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jorda vrymning, centralschaktanläggning

och kommunikationsorter,

4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt

föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.

Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens

ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar

och nyanskaffningar.

§ 3.

Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger ävensom

kopparstyckemalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget

för vidare bearbetning i bolagets verk å Rönnskär (Rönnskärsverken), i den

mån som verken äro inrättade härför och i den omfattning kapaciteten vid

förfogbara tillgångar på stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tillåter.

Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställts,

skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse

om huruvida jämväl dylik slig eller malm skall övertagas av bolaget.

För stiger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas

och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.

Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas

vid Rönnskärsverken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas

till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa

villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,

som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela, huruvida

villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren, skall kommerskollegium

meddela bolaget, hur med malmprodukterna skall förfaras.

§ 4.

Kopparslig och kopparstyckemalm, som levererats till Rönnskärsverken,

värdesättes räknat vid verken enligt följande grunder:

a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per

ton, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,

då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar,

räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,1 gram per

ton, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,

då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av silver,

räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,

värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen

respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av guld, räknat

fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

d) från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas

kostnaderna för sligens och malmens upparbetning (inklusive provtagning

och analysering) till katoder och gjutning till wirebars, i den mån

sådan omgjutning kräves, samt för ädelmetallernas framställning, allt enligt

årets medelkostnad vid bolagets verk, ävensom för erforderliga transporter

av metallerna. Härvid iakttages, att kostnaderna för rostning (inklusive intäkt

och bäddning) fördelas lika per ton behandlade malmprodukter, skärstenssmältning

räknas per ton behandlade malmprodukter efter genomsnittskostnaden

för dylik smältning i därför användna ugnar, konvertering och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

23

raffinering av koppar nied därtill hörande omsmältning räknas efter kopparinnehållet

i behandlade malmprodukter, framställning av silver och guld

räknas efter malmprodukternas innehåll av dessa metaller.

I framställningskostnaden inräknas en proportionell andel i dels Rönnskärsverkens

administrations- och allmänna kostnader, inklusive försäkringar,

fastighetsskatter, räntor och normala avskrivningar, dels bolagets huvudkontors

kostnader, likaledes inklusive försäkringar, fastighetsskatter, räntor

och normala avskrivningar. Avskrivningarna beträffande Rönnskärsverken

av redan befintliga och eventuellt tillkommande anläggningar med ugnar och

maskiner, som direkt tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers behandling,

utgår med 5 procent per år av ursprungliga anskaffningskostnaden

och ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnad.

De den 1 januari 1944 befintliga, här avsedda anläggningar äro angivna

i bilaga 1.

Rönnskärsverkens i föregående stycke omförmälda kostnader fördelas -—- i

den mån fördelning skall ske — på bolagets huvudkontor samt på avdelningarna

inom verken, inklusive verkens centralförvaltning, efter följande

fördelningsgrunder:

1) Kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader,

sjukvård, säkerhetstjänst och liknande efter antalet anställda.

2) Kostnader för luftskydd och luftvärn efter anskaffningsvärde för byggnader,

maskiner och inventarier.

3) Kostnader för avskrivningar, räntor, fastighetsskatter, konsultationer,

förenings- och försäkringsavgifter, resor och skjutsar, kontor (inklusive förvaltningspersonal),

brukshotell och diverse kostnader efter de på respektive

verk inom Rönnskärsverken nedlagda kostnaderna.

Centralförvaltningens andelar enligt 1) och 2) fördelas på Rönnskärsverkens

övriga avdelningar i förhållande till nedlagda kostnader.

De på avdelningen kopparverket enligt ovan angivna fördelningsgrunder

fallande andelarna fördelas på kopparverkets underavdelningar i förhållande

till dessas arbetarantal, varefter produkter från legodriften deltager i respektive

underavdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,

d. v. s. beträffande underavdelningen för rostning i förhållande

till kvantitet behandlade malmprodukter o. s. v.

Huvudkontorets kostnader fördelas pa olika avdelningar av Rönnskärsverken,

exklusive centralförvaltningen, och övriga avdelningar inom bolaget,

exklusive centralförvaltningen i Rohdén och försäljningskontoren,

samt legodriftsgruvorna i förhållande till nedlagda kostnader, varefter den

på kopparverket fallande andelen vidarefördelas enligt samma principer,

som angivits för Rönnskärsverkens centralförvaltnings kostnader enligt ovan’.

Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än

kopparslig och kopparstyckemalm — exempelvis zinkmalm och blymalm —

skulle komma att förädlas i Rönnskärsverken, skall sådan malmprodukt värdesättas

enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.

§ 5.

a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar

och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar

utförda konstruktionsarbeten å bolagets konstruktionskontor, vilka

kostnader upptagas efter Svenska teknologföreningens normer, betalar

kronan till bolaget efter rekvisition, dock att mellan kommerskollegium och

bolaget kan träffas överenskommelse, att bolaget skall förskottera kostnaden

lör viss eller vissa dylika nyanläggningar och nyanskaffningar. Har dylik

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

förskottering skett, skall bolaget vara berättigat att å sålunda utlagda belopp

erhålla ränta efter 4 procent per år intill dess betalning sker.

b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodrifien

med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott

utgår icke ränta.

§ 6.

Senast sex veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget

till kommerskollegium avgiva i-apport över verksamheten under kalendermånaden

med uppgift på för kronan havda utgifter dels för nyanläggningar

och nyanskaffningar dels för legodriften, jämte approximativ beräkning av

de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4

här ovan.

Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande

år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret

upptagande

I. d ena sidan

a) de av kronan enligt § 5 a tillhandahållna medlen,

b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till Rönnskärsverken levererade

malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av

dem under året betalade malmprodukter;

II. d andra sidan

a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt konstruktionskostnader,

som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,

b) samtliga legodriftskostnader, i vilka skola inräknas andelar i följande

kostnader, nämligen omkostnaderna i Kristineberg, kostnaderna för centrala

gruvförvaltningen i Boliden och huvudkontoret samt bolagets försäljningskostnader.

För den anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk i Kristineberg,

skall legodriften debiteras kostnaderna, inklusive så stor andel i

på detta kross- och anrikningsverk belöpande omkostnader, som motsvarar

förhållandet mellan mängden i detta verk behandlat rågods från ifrågavarande

gruvfält och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden.

I omkostnaderna skola inräknas förvaltningskostnader, fastighetsskatter,

räntor och normala avskrivningar. Förvaltningskostnaderna skola inkludera

andel i huvudkontorets kostnader enligt § 4 näst sista stycket samt

andel i centrala gruvförvaltningens i Boliden kostnader. Avskrivningarna å

för anrikning direkt i anspråk tagna anläggningar skola utgå med 5 procent

per år å ursprungliga anskaffningskostnader, som ej bestritts av kronan.

Ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnader.

Kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden fördelas dels på i

Boliden befintliga avdelningar enligt de i § 4 d) tredje stycket 1) och 2) angivna

normerna, dels på samtliga under gruvförvaltningen hörande avdelningar

och legodriftsgruvoma enligt de i § 4 d) tredje stycket 3) och fjärde

stycket angivna normerna.

Huvudkontorets kostnader fördelas på legodriftsgruvoma efter i § 4 näst

sista stycket angivna grunder.

Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,

nämligen:

1) Försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, urlastning, frakter

och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt eller kvalitet

av produkt och ej avdragna vid fastställandet av priset fob eller f. v. b. Rönnskär

enligt § 4, påföras produkten respektive kvaliteten av produkten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

25

2) Försäljningskontorens kostnader fördelas på samtliga försålda produkter

och kvaliteter av produkter från bolagets olika avdelningar i förhållande

till fakturavärdena.

3) De andelar, som enligt 2) falla på koppar, silver och guld jämte dessa

produkter enligt 1) påförda kostnader fördelas på kronan och bolaget i förhållande

till mängden enligt detta avtal framställda produkter ur malm från

ifrågavarande gruvor och bolagets övriga produktion.

c) ränta efter 4 procent per år å förrådsmaterial, upplagt för driften vid

legodriftsgruvorna. För denna drift avsett, i bolagets centralförråd befintligt

material skall i detta hänseende beräknas hava ett värde av 500 000 kronor.

d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 15 procent av

den årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c.

Skulle legodriften vid något av gruvfälten utvisa underskott, skall bolagets

nyssnämnda ersättning beräknas endast å överskottet vid det andra gruvfältet.

Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas

skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens

län, och om summan av I a och b understiger summan av II a, b, c och

d, ersättes underskottet inom samma tid av kronan.

§ 7.

Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt

att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.

Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten

kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt avtalet, äger

kronan bestämma, att brytningen i gruva, för vilken underskott kan antagas

uppstå, skall upphöra intill dess anledning finnes antaga, att legodriften

vid gruvan kan hållas i gång utan att underskott uppstår. Bolaget skall

emellertid ej vara skyldigt upphöra med legodriften, förrän sex månader

förflutit från det bolaget erhållit skriftligt meddelande om att legodriften

skall upphöra.

§ 8.

Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter

och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten

av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport

och anrikning; och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger

utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.

§ 9.

Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget

icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan

rätt — därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse — att uppsäga

avtalet till upphörande 6 månader därefter.

§ io.

Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget

vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende

övertaga de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,

därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten

icke helt ägt företag.

§ 11.

Därest kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål inom

Bjurforsfältet i Norsjö socken, nämligen Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjurfors

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 229. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och örgruvan nr 52, icke

skulle vara utbrutna den 1 januari 1946, skola bestämmelserna i detta avtal

tillämpas jämväl å nämnda malmfyndigheter.

§ 12.

Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda

och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband

skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den

Bilaga 1

till avtal den

Anläggningar, i vilkas avskrivning och förräntning staten enligt legodrifts
avtal

skall deltaga.

(Anskaffningsvärden per Vi 1944)

1. Kopparverket (Kopparmalmbehandling).

Statens andel i annuiteten bestämmes enligt legodriftsavtalets § 4, mom. d,

och utgår på följande anläggningar:

Malmupptiningsanläggning .......................... kronor 28 000

Balkbana och malminfraktsanläggning................ » 189 000

Infraktsanläggning inkl. transportbanor till bäddnings
fickor

.......................................... * 65 000

Bäddningsfickor ................................... » 1 085 000

Rostugnsanläggningar .............................. » 2 342 000

Roterugnsanläggning . . ............................. » 242 000

Gasreningsanläggningar ............................ » 226 000

Flamugnsanläggningar .............................. » 1 402 000

Konverteranläggning ............................... » 1 520 000

E. G. R. (för konvertrar)............................ » 830 000

Skorsten .......................................... » 535 000

Gaskanaler ........................................ » 923 000

Anodugnsanläggningar inkl. skorsten................. * 245 000

Elektrolytverk..................................... » 1 854 000

Katodugnsanläggning inkl. vedgasgeneratorer......... >_169 000

Kronor 11 655 000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 229.

27

Bilaga C.

Försl a g

till

Avtal.

Mellan Kungl, kommerskollegium för Kungl. Majit och kronan samt Bolidens

gruvaktiebolag, här nedan kallat bolaget, träffas härmed följande avtal:

1) Bolaget upplåter till kronan under giltighetstiden för det mellan kronan

och bolaget den träffade avtalet rörande legodrift av vissa

gruvor, respektive intill dess bolaget jämlikt punkt 3 här nedan under denna

tid eventuellt inträder i gruvdriften, de bolaget tillhöriga andelarna i malmfyndigheter

inom de i nyssnämnda avtal avseda gruvutmålen i Adakfältet.

Vad som enligt berörda avtal gäller i fråga om kronans malmfyndigheter

skall under upplåtelsetiden äga tillämpning jämväl på de sålunda till kronan

upplåtna andelarna i fyndigheterna.

2) Bolaget äger att under den tid detta avtal gäller i den årliga avräkning,

som enligt § 6 i ovannämnda avtal den skall upprättas, un
der

punkt II: b) upptaga ett belopp motsvarande 40 öre per ton uppfordrad

malm från de utmål, vari bolaget är delägare, vilket skall innefatta jämväl

gottgörelse för den ersättning, som kan komma att utgå dels enligt § 3 mom.

B i ett den 7 och 8 april 1931 slutet kontrakt mellan bolaget och Johan Viktor

Abrahamsson och dels enligt § 3 i ett den 21 mars 1930 slutet kontrakt mellan

Västerbottens gruvaktiebolag och O. L. Lindsköld.

3) Genom ovannämnda arrende har bolaget ej avhänt sig sin rätt enligt

lag att under giltighetstiden för ovannämnda avtal eller därefter anmäla sig

att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande kalenderårs början.

4) Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda

och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband skola

avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag örn skiljemän stadgar.

Av detta avtal äro två exemplar undertecknade och utväxlade.

Stockholm den

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:459 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1945:232 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 21 i texten