Sök i Ratio Lex

Angående prisutj åmning savgifter

1945-04-06 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:255, Angående prisutj åmning savgifter

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

I

Nr 255.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisutj åmning savgifter;

given Stockholms slott den 6 april 1945.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för folkhushållningsdeparlementet, statsrådet Gjöres, fråga om uttagande

av prisutjämningsavgifter. Han anför därvid följande.

Sedan krigets början lia statsmakterna genom skilda åtgärder sökt begränsa

omfattningen av den prisstegring inom landet, till vilken rådande extraordinära

förhållanden givit upphov. I detta syfte har en omfattande priskontroll

ordnats, vid vilken fram till lidpunkten för genomförande av prisstopp prishöjningar

i huvudsak medgivits endast för täckning av stegrade rörliga

kostnader och därefter även sådana kostnadsstegringar förutsatts hiima av

företagarnas marginaler. Vidare har nian genom clearinganordningar och —

i vissa fall — subventioner dels sökt utjämna prisskillnader mellan varupartier

sorn tillförts marknaden till olika kostnader, dels förebyggt sådana

prisrörelser som kunnat befaras få särskilt ogynnsamma verkningar på den

Bihang till riksdagens protokoll 1945. Isum!. Nr. 255. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

allmänna prisnivån. De grundläggande tankegångarna vid uppbyggandet av

denna prispolitik ha utvecklats särskilt i propositionerna nr 53 och 58 till

1939 års urtima riksdag.

Vid utformningen av de åtgärder, örn vilka här erinrats, har beaktande

skänkts bland annat prisutvecklingen på importvaror och dess inflytande

på prisbildningen på hemmamarknaden. Övriga sidor av frågan örn förhållandet

mellan den internationella och den inhemska prisutvecklingen — särskilt

spörsmålet örn exportprisernas inverkan — lia hittills av naturliga skäl

i huvudsak kunnat lämnas å sido. I och med att handeln åter kommer i gång

i mera normal omfattning och i sådana friare former, att bilaterala överenskommelser

med ömsesidiga prisbindningar icke längre torde komma i fråga,

måste spörsmålet om förhållandet mellan den svenska prisnivån och priserna

på världsmarknaden tagas upp till förnyat övervägande.

Vid behandlingen vid fjolårets riksdag av utgångspunkterna för den svenska

penningpolitiken efter kriget utgick man ifrån att en anpassning av växelkurserna

och av den svenska prisnivån till det internationella prisläget borde

ske snarast möjligt. En sådan anpassning vore nämligen en förutsättning för

återställandet av mera normala handelsrela tioner med utlandet och prisbildningsförhållanden

inom landet. Man räknade därvid bland annat med att

möjligheten att åter erhålla importvaror i tillfredsställande omfattning och

till lägre priser skulle öva ett kostnads- och prissänkande inflytande på den

svenska marknaden. Diskussionen inriktades på problemställningen vid den

tidpunkt, då förhållandena på världsmarknaden ånyo blivit relativt stabiliserade.

Utvecklingen under senare tid har i stigande grad givit vid handen, att

man mellan fientligheternas upphörande i Europa och den tidpunkt på vilken

den penningpolitiska programdiskussion, örn vilken jag här erinrat, tog sikte,

har att räkna med en övergångsperiod, som kommer att ställa den svenska

penningpolitiken inför särskilda problem. Den stora internationella varubristen

kommer då, såsom chefen för finansdepartementet närmare utvecklat

i årets statsverksproposition, att medföra dels fortsatta svårigheter att erhålla

importvaror, dels en betydande efterfrågan på vissa svenska exportvaror.

Prisbildningen kan väntas bli oenhetlig. Även örn priserna på vissa

import- och exportvaror kunna väntas falla, komma priserna på andra varor

att bliva förhållandevis höga. Det är även sannolikt, att priserna komma att

vara mycket olika på skilda marknader. Allmänt sett måste stor ovisshet

råda om varaktigheten av de prisrelationer som komma att föreligga under

övergångstiden.

Det är tydligt, att en sådan anpassning av växelkurserna och den svenska

prisnivån efter de internationella förhållandena, som på något längre sikt

bör eftersträvas enligt programmet för den svenska penningpolitiken, icke är

möjlig i det läge varmed man sålunda har att räkna under övergångstiden.

Utgångspunkter saknas då ännu för en bedömning av de lämpliga växelkurserna.

Och en anpassning av skilda svenska priser vid oförändrade växelkurser

efter de från hemmamarknadspriserna delvis avvikande priser, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 255.

3

kunna gälla vid export till olika marknader, skulle — i den mån exportpriserna

mera väsentligt överstege hemmamarknadspriserna — kunna medföra

en förskjutning av den inhemska prisnivån, som på kort sikt bleve av

inflatorisk natur och på längre sikt skulle medföra risker för allvarliga bakslag.

Särskilt framträdande bleve olägenheterna, om kapitalvärden och kostnader

i Sverige skulle tillåtas anpassa sig efter höga exportpriser av kanske

mycket begränsad varaktighet och varierande de olika marknaderna

emellan.

Det kan naturligtvis hävdas, att senast berörda svårigheter för prispolitiken

skulle kunna undvikas, örn man vore beredd att, oavsett det internationella

prisläget, vid svenska försäljningar till utlandet tillämpa samma

prisreglering som på hemmamarknaden. En tillämpning av svenska hemmamarknadspriser

vid export, oaktat dessa understege på exportmarknaderna

eljest accepterade priser, skulle emellertid bland annat innebära, att Sverige

av inre prispolitiska skäl försämrade sina bytesrelationer mot utlandet på ett

sätt, som skulle medföra förluster för det svenska folkhushållet. Därtill

kommer, att export till priser, väsentligt understigande den internationella

nivån, skulle vara förbunden med uppenbara handelspolitiska risker.

Örn än Sverige sålunda icke kan vid export generellt tillämpa de stränga

prissättningsnormer som gälla för hemmamarknaden, så är det dock å andra

sidan givet, att Sverige bör söka undvika att genom uppdrivna exportpriser

bidraga till en internationell prisstegring, detta både med hänsyn till vikten

även ur svenska synpunkter av att en inflatorisk utveckling på världsmarknaden

undvikes och av hänsyn till den inhemska prisnivån. Det är att hoppas,

att en återhållsam prispolitik kommer att tillämpas också från utlandets

sida. Framträder en prisstegring på varor som införas till Sverige, måste

detta få återverkningar även på prissättningen vid export från Sverige.

Örn en del hemmamarknadspriser övergångsvis komma att ligga under de

priser som bjudas på skilda marknader i utlandet och örn en anpassning

varken kail ske genom växelkursförändringar eller genom export till svenska

hemmamarknadspriser, uppstå — såsom nyss berörts — risker för en av

exportprisutvecklingen betingad stegring av de priser som gälla på den

svenska hemmamarknaden. En sådan återverkan behöver givetvis icke befaras

i alla de fall där exportpriserna på en eller flera utländska marknader

överstiga hemmamarknadspriserna. Men på viktiga punkter kan inflytandet

från exportprisutvecklingen vara i hög grad ägnat ali försvåra den inhemska

prisstabiliseringen. Denna stabilisering behöver då stödjas genom särskilda

prisutjämningsavgifter vid exporten. Sådana avgifter skulle behöva utgå endast

i de fall där de priser, lill vilka exporten sker, skulle öva ett stegrande

inflytande på den inhemska prisnivån. De skulle utlagas blott med de belopp,

som vore nödvändiga för att nå det åsyftade resultatet. 1 motsats till

exportavgifter skulle de med denna utgångspunkt tydligen icke komma att eller

kunna tillåtas öva något stegrande inflytande på exportpriserna. Så snart

spänningen mellan dessa priser och hemmaprisnivån icke längre hotade att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

utlösa sådana prisstegringar inom landet, som kunde beräknas försvåra den

allmänna prisstabiliseringen, skulle avgifterna helt bortfalla.

Om avgifter av ifrågasatt slag uttagas, skulle detta ur de berörda exportindustriernas

synpunkt innebära, att dessa komme i ett ekonomiskt läge,

i viss mån motsvarande det som skulle förelegat, om exportpriserna varit underkastade

reglering efter för hemmamarknaden godtagna normer. Avgifterna

skulle alltså innefatta en prispolitiskt motiverad ersättning för den vanliga

priskontrollen, vilken av nyss angivna skäl icke kan vinna tillämpning

Vid export.

Intäkterna av ifrågavarande avgifter, vilka tydligen icke äro av fiskalisk

natur, böra icke inflyta till allmänna budgeten utan fonderas för att använ3as

för sådana gemensamma ändamål, som lämpligen böra tillgodoses med

intäkter av detta slag. Olika sådana ändamål kunna ifrågakomma. I vissa

fall kan det vara lämpligt, att avgifterna disponeras för jorisreduktioner vid

återuppbyggnadsleveranser eller för avskrivning på återuppByggnadskrediter.

I andra fall synes en reduktiojijrv vissa importpriser kunna ifrågakomma.

I åter andra fall — exempelvis för träindustriens del — synes i första

band böra övervägas att disponera medlen för allmänna åtgärder i syfte att

bibehålla eller förkovra skogsnäringarnas produktionsförutsättningar; praktiska

exempel erbjuda anläggandet av skogsvägar, skogs- och träteknisk

forskning eller förbättrandet av arbetarbostäderna. På längre sikt skulle sådana

åtgärder tillgodose det allmänna intresset av bästa möjliga tillgång på

skogsprodukter.

Såvitt möjligt torde uttagandet av prisutjämningsavgifter efter angivna

linjer böra ske i anslutning till överenskommelser mellan staten och vederbörande

exportindustrier. För att garantier skola vinnas för en enhetlig tilllampning

och för att nödvändiga åtgärder skola bli möjliga även i de fall, där

överenskommelser icke kunna nås, är det dock önskvärt, att Kungl. Majit erhåller

befogenhet all uttaga prisutjämningsavgifter efter bär angivna normer.

En sådan befogenhet torde icke böra utnyttjas annat än efter förhandlingar

genom priskontrollnämnden med berörda parter. Jämväl handelskommissionen

torde regelbundet böra höras i ifrågavarande ärenden.

Vid fonderingen av avgifterna böra särskilda konton uppläggas för olika

slag" av export, så att en möjlighet erhålles att vid medelsanvändningen taga

hänsyn till avgifternas ursprung. I de fall där medelsanvändningen sker

för ändamål, hänförliga till respektive industriers intresseområden, torde

hinder icke böra möta för Kungl. Majit att utan riksdagens hörande meddela

beslut örn medelsanvisningar från fonden av mindre omfattning. I övrigt

böra frågor rörande disposition av fondmedel underställas riksdagen.

Beträffande uppbärandet av avgifterna stå olika utvägar till buds. Närmast

synes ifrågakomma att de uttagas av tullen i samband med export. Anledning

föreligger emellertid icke att i detta sammanhang binda sig för den

ena eller andra lösningen. Valet bör träffas så, att industriens praktiska intressen

bli så väl tillgodosedda som möjligt.

Av vad jag anfört framgår, att den tänkta anordningen är direkt betingad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

5

av övergångstidens speciella problem och avser att bidraga till en successiv

inpassning av den svenska ekonomien i dess internationella sammanhang

utan onödiga och skadliga kastningar under den tid som förflyter, till dess

anpassningen kan ske i normala former. Prisutjämningsavgifterna ha karaktären

av en ren övergångsanordning med samma principiella bakgrund som

den allmänna prisregleringen. Behov synes icke föreligga att ge dem en fastare

formell ram i en särskild författning. Det torde vara tillräckligt att

Kungl. Majit erhåller riksdagens bemyndigande att för viss tid framåt, förslagsvis

till och med den 30 juni 1946, meddela föreskrifter örn uttagande

av prisutjämningsavgift enligt här angivna riktlinjer.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, med iakttagande av vad

i det föregående anförts, när behov därav ur prispolitiska

synpunkter prövas föreligga, meddela föreskrifter örn uttagande

för tiden till och med den 30 juni 1946 av prisutjämningsavgift.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:287 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Maj :ts proposition angående prisutjämningsavgifter. a1 i texten
  2. BevU 1945:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående prisutjämningsavgifter jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten