Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1955, m. m

1945-03-23 · 70 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 66 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:256, Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1955, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

1

Nr 256.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1955, m. m.; given

Stockholms slott den 23 mars 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

bifogade förslag till

dels förordning om krigskonjunkturskatt för år 1945,

dels ock förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för

inkomst år 1946 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg

eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 256.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Förslag

till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1945.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §•

För inkomstökning, som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller

dessförinnan rådande krigskonjunktur, skall i den omfattning och på det sätt

nedan stadgas för år 1945 erläggas krigskonjunkturskatt till staten.

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet.

2 §.

1 mom. Skattepliktig enligt denna förordning är efter utgången av augusti

1939 uppkommen inkomstökning hänförlig till

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av jordbruk;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst av annan fastighet;

e) inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk, samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av tillfälligt uppdrag ävensom annan

jämförlig inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet; samt

f) inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom;

allt under förutsättning att inkomsten är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller är av beskaffenhet som i

nästa stycke sägs.

1 inkomst av rörelse inräknas vid tillämpning av denna förordning intäkt

genom avyttring av sådana för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner

eller andra inventarier, som icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänföras

till byggnad, så ock ersättning på grund av försäkring av dylika tillgångar,

även om intäkten eller ersättningen ej är skattepliktig enligt nämnda förordning

eller intäkten enligt densamma hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

2 mom. Skattskyldig enligt denna förordning är envar fysisk eller juridisk

person, vilken åtnjutit inkomstökning som avses i 1 morn., därest en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

3

ligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt den fysiska eller

juridiska personen vid 1945 års taxering är skattskyldig för den inkomst, vartill

inkomstökningen hänför sig, eller, såvitt angår intäkt eller ersättning varom

sägs i 1 mom. andra stycket, för den inkomst, i vilken intäkten eller ersättningen

inräknas.

Från skattskyldighet undantagas systembolag som avses i förordningen angående

försäljning av rusdrycker, aktiebolaget vin- och spritcentralen samt

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet så ock annat aktiebolag, från vilket utdelningen

i sin helhet tillfaller staten.

Från skattskyldighet undantages jämväl den som är anställd såsom befälhavare

å eller tillhör besättningen på handelsfartyg, såvitt angår inkomst av

sådan anställning.

Oskift dödsbo anses vid tillämpning av denna förordning vara fysisk person.

Taxerad merinkomst.

3 §•

Vid tillämpning av denna förordning skall uppskattning av inkomster ske

dels för det beskattningsår, för vilket taxering enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt av beskattningsnämnd i första instans

verkställes under år 1945 (beskattningsåret),

dels, utom vad angår inkomst av skogsbruk samt av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, för ett vart av de två beskattningsår, som

gått till ända närmast före den 1 september 1939 (förkrigsinkomståren).

Uppskattningen skall verkställas enligt bestämmelserna i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med sådana avvikelser, som erfordras

för att åstadkomma likformighet i inkomstberäkningen för de olika åren,

samt under iakttagande av i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter.

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget jämförelseår

belöpande jämförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden till

annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren, dock under iakttagande att jämförelseinkomsten

för fysisk person beträffande förvärvskälla, av vilken denne haft sin

huvudsakliga försörjning, ej må bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Med ledning av den inkomstuppskattning varom nu stadgats fastställes, på

sätt i 4—9 §§ närmare angives, taxerad merinkomst särskilt för en var av de

inkomstgrupper, som angivas i 2 § 1 mom. första stycket a)—f).

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten skall, i den omfattning

som i denna förordning stadgas, genom särskilt utjämningsavdrag eller eljest

i särskilt angiven ordning hänsyn tagas till böjning av den allmänna prisnivån

och andra sådana ändringar av förhållandena från utgången av augusti

1939 till beskattningsårets slut, som ej beaktas genom eljest meddelade föreskrifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

4 §.

1 mom. Beträffande rörelse skola inkomster för förkrigsinkomståren och

beskattningsåret så ock jämförelseinkomsten uppskattas för varje förvärvskälla

för sig.

Såsom särskild förvärvskälla i rörelse enligt denna förordning anses särskild

förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

2 mom. Det belopp, varmed inkomsten för beskattningsåret av en till rörelse

hänförlig förvärvskälla överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med

tillägg eller avdrag i förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller

ökning av eget kapital, utgör uppskattad merinkomst av förvärvskällan.

För varje förvärvskälla, för vilken uppskattad merinkomst fastställes, skall

tillika på sätt i 4 och 5 mom. sägs fastställas, i vad mån denna kan antagas

hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller dessförinnan

rådande krigskonjunktur.

Summan av de för samtliga till rörelse hänförliga förvärvskällor enligt

andra stycket fastställda beloppen, minskad med de för samma förvärvskällor

enligt 6 mom. beräknade utjämningsavdragen, skall, där ej fall som i 3 mom.

avses är för handen, utgöra taxerad merinkomst av rörelse.

3 mom. Har skattskyldig, för vilken uppskattad merinkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla fastställes, haft annan till rörelse hänförlig förvärvskälla,

beträffande vilken vid motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 2

mom. första stycket underskott uppstår, skall för denna förvärvskälla uppskattad

inkomstminskning till beloppet fastställas.

Tillika fastställes på sätt i 4 mom. sägs i vad mån den uppskattade inkomstminskningen

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av

pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur.

Från det belopp, varmed merinkomst som i 2 mom. andra stycket sägs

överstiger inkomstminskning som avses i andra stycket av detta mom. —

eller, om det belopp, varmed de sammanlagda uppskattade merinkomsterna

överstiga de sammanlagda uppskattade inkomstminskningarna, är lägre, från

detta belopp -— avräknas de för samma förvärvskällor enligt 6 mom. beräknade

utjämningsavdragen. Återstoden upptages i fall som i detta mom. avses

såsom taxerad merinkomst.

A mom. Kan skattskyldig visa, att i den uppskattade merinkomsten av viss

förvärvskälla ingår belopp, varmed dold förkrigsreserv under beskattningsåret

minskats, skall merinkomsten i motsvarande mån anses ej hava berott

på förhållanden som oinförmälas i 1 §. Såsom dold förkrigsreserv anses härvid

belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid utgången av augusti 1939

översteg dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt.

I övrigt skall uppskattad merinkomst antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, där ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger, att inkomstökningen helt eller delvis skulle hava uppkommit

oberoende av sådana förhållanden.

Uppskattad inkomstminskning skall antagas hava berott på förhållanden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

5

som omförmälas i 1 §, i den mån det ej framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen

ej berott på sådana förhållanden.

5 mom. Kungl. Majit äger, efter förslag av den i 32 § omförmälda centrala

krigskonjunkturskattenämnden eller efter nämndens hörande, beträffande

visst slag av rörelse bestämma särskild grund för fastställande huru stor del

av uppskattad merinkomst skall, därest ej annat ådagalägges, antagas hava

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

6 mom. Utjämningsavdrag fastställes för varje förvärvskälla för sig,

såvitt den skattskyldige är fysisk person, till femton procent av jämförelse
inkomsten,

och

såvitt den skattskyldige är juridisk person, om jämförelseinkomsten ej överstiger

50 000 kronor, till femton procent av denna, och, om jämförelseinkomsten

är högre, till femton procent av den del av jämförelseinkomsten, som ej

överstiger tolv procent av genomsnittligt eget kapital i förvärvskällan under

andra förkrigsinkomståret — eller, såvitt angår skattskyldig som börjat bedriva

ifrågavarande rörelse först efter andra förkrigsinkomstårets utgång, under

första verksamhetsåret — men minst 7 500 kronor,

dock för såväl fysisk som juridisk person till minst femton procent av den

merinkomst av förvärvskällan som återstår efter tillämpning av 4 mom.

Om kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § tages i anspråk under beskattningsåret,

må utjämningsavdrag ej åtnjutas med högre belopp än den

merinkomst, som skulle hava beräknats enligt 2 mom. andra stycket, därest

sådan fond ej tagits i anspråk.

7 mom. Vad i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen samt förordningen den

26 maj 1944 med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst år

1945 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av fartyg stadgas om särskild ordning beträffande beskattning

av ersättning eller köpeskilling som nu sagts skall icke äga tilllämpning

vid taxering till krigskonjunkturskatt, utan skall vid uppskattning

av inkomst såväl för förkrigsinkomståren som för beskattningsåret beträffande

dylik ersättning eller köpeskilling förfaras enligt de regler, som gälla för

taxering av ersättning på grund av försäkring av annan till inventarier hänförlig

egendom än fartyg, eller av köpeskilling vid avyttring av sådan annan

egendom.

Om provisorisk påföring av skatt i fall som nu sagts stadgas i 18 §.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

1 mom. Beträffande jordbruk skall uppskattad merinkomst beräknas gemensamt

för olika förvärvskällor till det belopp, varmed inkomsten av jordbruk

under beskattningsåret, med tillägg eller avdrag i förekommande fall

för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital, överstiger motsvarande

jämförelseinkomst. Till inkomst av jordbruk hänföres inkomst av

jordbruksfastighet med undantag av inkomst av skogsbruk.

2 mom. Den uppskattade merinkomsten av jordbruk skall upptagas såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

taxerad merinkomst, i den mån den kan antagas hava berott på förhållanden

som avses i 1 § och icke utgör kompensation för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §•

Beträffande skogsbruk skall såsom inkomstökning beroende på förhållanden

som avses i 1 § upptagas så stor del av de under beskattningsåret åtnjutna

intäkterna av skogsbruk genom avyttring eller uttag för förädling eller

förbrukning i egen rörelse som kan anses hava uppkommit genom prisstegring

från förkrigsinkomslåren utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas

ökning. Dylik inkomstökning skall, till den del den ej anses

utgöra kompensation för förhållanden som i 3 § sisla stycket sägs, efter skälig

nedsättning i syfte att befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärd

avverkning, upptagas såsom taxerad merinkomst av skogsbruk; dock

skall den taxerade merinkomsten ej upptagas till högre belopp än som av

den skattskyldige visas hava motsvarat beräknad nettointäkt av skogsbruk

under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §•

1 mom. Beträffande inkomst av annan fastighet skall det belopp, varmed

inkomsten för beskattningsåret, beräknad gemensamt för olika förvärvskällor,

överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag i förekommande

fall för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital,

utgöra uppskattad merinkomst.

2 mom. Det fastställes i vad mån den uppskattade merinkomsten av annan

fastighet med sannolikhet kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §. Det sålunda fastställda beloppet minskat med utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten,

upptages såsom taxerad merinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §•

Beträffande under beskattningsåret åtnjuten inkomst i form av tantiem

eller annan inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) skall, där ej annat följer

av vad nedan stadgas, gemensamt för inkomst av tjänst och av tillfällig

förvärvsverksamhet såsom taxerad merinkomst upptagas

a) till intäkt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet hänförligt belopp,

vars storlek varit beroende antingen av sådant resultat av rörelse som

belöper på tiden efter utgången av augusti 1939 eller av omsättningen i eller

omfattningen av efter nämnda tidpunkt bedriven rörelse eller av sådant resultat

av jordbruk eller skogsbruk som belöper på tiden efter utgången av

år 1939,

samt till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, dock ej realisationsvinst,

hänförligt belopp, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig affär

som gjorts efter utgången av augusti 1939,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

7

i båda fallen försåvitt ej den skattskyldige nied bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger att motsvarande intäkt skulle hava uppkommit oberoende av

förhållanden som omförmälas i 1 §, så ock

b) intäkt i andra fall än nu sagts av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare

eller av tillfälligt uppdrag eller av annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån intäkten uppenbarligen överstigit det vederlag för

uppdraget eller det eljest utförda arbetet som den skattskyldige skäligen kunnat

betinga sig, örn förhållanden som i 1 § sägs ej varit för handen.

Såsom taxerad merinkomst skall dock i intet fall upptagas högre belopp

än det, varmed inkomst av tjänst och av tillfällig iörvärvsverksamhet, med

undantag av realisationsvinst och lotterivinst samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst med tillägg av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Beträffande realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom skall prövas i vad mån den kan antagas hava berott pa värdeökning

uppkommen efter utgången av augusti 1939, med rätt för den skattskyldige

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga att vinsten skulle hava

uppkommit oberoende av förhållanden som omförmälas i 1 §■ Det salunda

framkomna beloppet, minskat med avdrag som stadgas i andra stycket

samt med utjänmingsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton

procent av beloppet, upptages såsom taxerad merinkomst.

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten må avdrag ske dels för

realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom, beräknad efter

samma grunder som tillämpats vid uppskattningen av realisationsvinsten,

dels, örn den skattskyldige normalt plägat beskattas för realisationsvinst,

för ett med hänsyn därtill avvägt skäligt belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Beskattningsbar merinkomst.

10 §.

1 mom. Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkomsterna sammanlagt avdragas

dels ett belopp utgörande så många procent av de taxerade merinkomsterna

som antalet kronor, varmed den sammanlagda utdebiteringen per skattekrona

på grundval av den skattskyldiges taxering till kommunal inkomstskatt

år 1943 efter avdrag för därå belöpande statsbidrag av skatteutjämningsmedel,

överstigit femton kronor,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

dels ock ett belopp av 3 000 kronor.

Avdrag som ovan sagts tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av rörelse. Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade

merinkomster. Därest kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § tages i anspråk

under beskattningsåret, må ovannämnda avdrag å 3 000 kronor medgivas

allenast i den mån dylikt avdrag skulle kunnat tillgodonjutas örn sådan

fond ej tagits i anspråk.

Skattskyldig, som haft sin huvudsakliga försörjning av havsfiske, äger

från den merinkomst av rörelse, som återstår sedan ovannämnda avdrag å

3 000 kronor gjorts, tillgodonjuta ett ytterligare avdrag å 2 000 kronor. Stadgandet

i föregående stycke sista punkten skall äga motsvarande tillämpning

beträffande avdrag, som i detta stycke avses.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

haft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstminskning,

skall vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, innan avdrag

som ovan sagts ifrågakommer, skäligt avdrag medgivas med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret även

haft annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som kan

anses utvisa inkomstökning i förhållande till förkrigsinkomståren, bör skälig

hänsyn därtill tagas vid avdragets bestämmande.

2 mom. Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under

de beskattningsår taxeringarna till krigskonjunkturskatt åren 1941—1944

avsågo haft krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som vid tilllämpning

av de vid nämnda taxeringar gällande föreskrifterna utvisade inkomstminskning,

för vilken avdrag vid nämnda taxeringar skulle hava medgivits,

därest inkomstökning å annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

förelegat, skall jämväl avdrag för sådan inkomstminskning medgivas

vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, dock endast i

den mån avdrag för inkomstminskningen ej utnyttjats vid taxeringarna åren

1941—1944.

3 mom. Beskattningsbar merinkomst utföres dels för rörelse, dels för övriga

förvärvskällor gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Beräkning av krigskonjunkturskatt.

11 §•

1 mom. För krigskonjunkturskatten fastställes ett grundbelopp. Detta skall

utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som

ej överstiger 20 % av motsvarande jämförelseinkomst: ................ 50 %,

överstiger 20 men ej b0% av motsvarande jämförelseinkomst: ........ 60 %,

» 50 % » » » : ........ 70 %,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

9

b) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret ej samma antal månader som det antagna jämförelseåret,

skall motsvarande jämförelseinkomst upptagas till ett med hänsyn

härtill jämkat belopp. Den motsvarande jämförelseinkomsten utföres i fulla

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten skall utgöra det enligt 1 mom. fastställda

grundbeloppet efter avdrag av de belopp varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige

skulle hava minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp

avdragits från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet

och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

12 §.

Skall jämlikt 19 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för äkta makar fastställas gemensamt beskattningsbart belopp, skall i

förekommande fall jämväl till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor fastställas

för makarna gemensamt.

Kan ene maken helt eller delvis ej utnyttja avdrag för inkomstminskning

eller realisationsförlust, må det återstående avdraget tillgodonjutas av den

andre maken, som om denne själv haft inkomstminskningen eller realisationsförlusten.

Vad nu stadgats örn inkomstminskning skall gälla även förvärvskällor

som avses i 5—8 §§. Avdrag som omförmäles i 10 § skall, med

motsvarande tillämpning av där meddelade föreskrifter, ske från den för

båda makarna sammanlagda taxerade merinkomsten.

Krigskonjunkturskatten beräknas efter den för båda makarna sammanlagda

beskattningsbara merinkomsten, såvitt angår rörelse med hänsyntagande

till den för båda sammanlagda jämförelseinkomsten, och fördelas å

makarna, särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor, efter

förhållandet mellan deras taxerade merinkomster av motsvarande förvärvskällor.

Vid beräkning enligt 11 § 2 mom. av avdrag från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet i fall som avses i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt iakttages att avdraget må, i den

mån det ej kunnat utnyttjas av den därtill närmast berättigade maken, tillgodokomma

den andre maken.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt.

13 §.

Krigskonjunkturskatt må efter framställning från skattskyldig, som taxeras

för merinkomst av rörelse, påföras allenast provisoriskt

a) för framtida nedskrivning av ersättningslager (14 §),

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

b) för mötande av framtida prisfall (15 §),

c) för kostnadsutjämning (16 §),

d) för befarad framtida värdeminskning (17 §),

e) för framtida anskaffning av ersättningstonnage med mera (18 §) samt

f) för framtida nyanskaffning av fartyg (19 §).

14 §.

Provisorisk påföring av krigskon junk turskatt för framtida nedskrivning av

er sättning slag er skall ske,

därest lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

minskats sedan sista förkrigsinkomstårets utgång eller, om lagret vid

utgången av augusti 1939 visas hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, sedan utgången av augusti 1939,

samt en särskild varuförnyelsefond för beskattningsåret avsatts för nedskrivning

av lager, som den skattskyldige har för avsikt att anskaffa i stället

för sålunda avgången lagertillgång.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om vid beskattningsårets slut nya lagertillgångar hade anskaffats

för lagrets uppbringande till samma storlek som vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, eller, örn lagret vid utgången av augusti 1939 var större än vid

sista förkrigsinkomstårets utgång, till samma storlek som vid utgången av

augusti 1939 och enligt i denna förordning medgivna grunder nedskrivits

högst med det till varuförnyelsefonden avsatta beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för mötande av framtida prisfall

skall ske,

därest under beskattningsåret tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse inköpts men ej levererats,

samt en särskild prisfluktuationsfond för beskattningsåret avsatts för att

möta framtida prisfall å dessa tillgångar.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om de inköpta lagertillgångama hade levererats under beskattningsåret

och vid beskattningsårets utgång enligt i denna förordning

medgivna grunder nedskrivits högst med det till prisfluktuationsfonden avsatta

beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för kostnadsutjämning skall

ske,

därest en särskild kostnadsutjämningsfond för beskattningsåret avsatts för

att användas till omkostnader i rörelsen under ett följande år.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

11

hava minskats, om de avsatta medlen använts för avdragsgilla omkostnader

under beskattningsåret.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt enligt denna paragraf må ej

medgivas, därest restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt för

tidigare år skett för omkostnader under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för befarad framtida värdeminskning

skall ske,

därest i räkenskaperna för beskattningsåret beträffande tillgång för stadigvarande

bruk i rörelse avskrivning skett för överpris eller merkostnad,

men avdrag för motsvarande belopp vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning finnes ej kunna medgivas.

Den provisoriska skattepåföringen skall avse det belopp, varmed skatten

skulle hava minskats, örn det i räkenskaperna gjorda avdraget i sin helhet

hade medgivits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida anskaffning av

ersåttningstonnage med mera skall ske,

därest under beskattningsåret rörelse tillhörigt fartyg försålts eller fartyg

eller annan tillgång för stadigvarande bruk i rörelse förlorats,

och köpeskillingen eller försäkringssumman eller del därav insatts å särskilt

konto hos riksbanken för att användas, örn det insatta beloppet utgöres

av köpeskilling för fartyg, till anskaffande av annat eller andra fartyg, och,

örn det utgöres av försäkringssumma för förlorad tillgång, till anskaffande

av fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om den i den beskattningsbara merinkomsten ingående del av

det insatta beloppet, som överstiger den avyttrade eller förlorade tillgångens

värde, avdragits vid inkomstuppskattningen. Med tillgångens värde förstås

härvid dess i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande värde

när avyttringen ägde rum eller förlusten limade, eller, örn tillgången när den

avyttrades eller förlorades var belastad med intecknad gäld, nämnda värde

med avdrag av gälden.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nyanskaffning

av fartyg skall ske,

därest i annat fall än som avses i 18 § skattskyldig som driver rederirörelse

å särskilt konto bos riksbanken insatt belopp för att användas till anskaffande

av fartyg.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

hava minskats, om halva det insatta beloppet, dock högst hälften av den vid

inkomstuppskattning enligt denna förordning beräknade inkomsten för beskattningsåret,

avdragits vid inkomstuppskatlningen.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §.

Har fond som i 14, 15 eller 16 § avses ej avsatts i balansräkningen för beskattningsåret

eller har sådan fond avsatts med mindre belopp än som sedermera

visar sig hava varit önskvärt, må såsom avsättning godkännas skriftlig

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på beskattningsåret

närmast följande räkenskapsåret överföring lill sådan fond skall göras

från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde

disponeras för de i nämnda paragrafer angivna ändamålen.

För skattskyldig, som ej i sina räkenskaper gjort avsättning till kostnadsutjämningsfond

eller avgivit förklaring som i första stycket sägs, må lika med

sådan avsättning anses redovisning å särskild blankett enligt formulär, som

fastställes av Kungl. Maj:t, av för kostnadsutjämning disponibla medel å sådana

fonder eller konton i balansräkningen för beskattningsåret som kunnat

tagas i anspråk för avsättning till kostnadsutjämningsfond, i den mån desamma

ej utnyttjats för provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för åren

1942—1944. Såsom sådana medel må i sista hand upptagas förefintlig, genom

nedskrivning eller avskrivning under beskattningsåret eller närmast föregående

två beskattningsår bildad, vid taxering för dessa år ej godkänd dold

reserv i varulager eller tillgång för stadigvarande bruk, vilken, om nedskrivningen

eller avskrivningen ej skett, kunnat tagas i anspråk för avsättning till

kostnadsutjämningsfond. Kan skattskyldig, för vilken dylika fonder, konton

eller andra medel ej skulle räckt till för sådan avsättning, visa att eget kapital,

som fanns vid beskattningsårets utgång, ej därefter till någon del uttagits ur

rörelsen, eller, där den skattskyldige är fysisk person, att sådant kapital uttagits

endast för nödiga kostnader, må det felande beloppet i stället redovisas

i andra medel. Den skattskyldige är pliktig att i fall som i detta stycke avses

årligen vid deklaration till krigskonjunkturskatt bilägga uppgift å blankett

som nyss sagts utvisande i vad mån ifrågavarande medel alltjämt äro i behåll.

Det i 18 och 19 §§ angivna villkoret om insättning i riksbanken skall anses

fullgjort, om dylik insättning skett senast den 31 juli 1945 eller vid den senare

tidpunkt före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer.

Efter ansökan av skattskyldig äger Kungl. Majit i särskilda fall, där insättning

i riksbanken skulle vålla den skattskyldige avsevärd svårighet, föreskriva,

att insättning i riksbanken må ersättas med annan väsentligen likvärdig

disposition av tillgångar eller, där synnerliga skäl därtill äro, fastställa annat

villkor för den provisoriska skattepåföringen.

21 §.

Restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt skall efter framställning

från skattskyldig av prövningsnämnd medgivas, om och i den mån

före viss tidpunkt, som sedermera fastställes,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

13

a) varuförnyelsefond som i 14 § sägs använts för enligt denna förordning

medgiven nedskrivning å lagertillgångar som anskaffats i stället för de under

beskattningsåret avgångna lagertillgångama,

b) lagertillgångar som i 15 § avses levererats och prisfluktuationsfonden

använts för sådan nedskrivning av dessa tillgångar, som enligt denna förordning

skulle medgivits för beskattningsåret, örn tillgångarna då levererats,

c) kostnadsutjämningsfond som i 16 § sägs använts för omkostnader i rörelsen,

för vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskon junkturskatt,

därest fonden ej disponerats för ändamålet,

d) tillgång som i 17 § sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

e) belopp, som enligt 18 eller 19 § insatts i riksbanken, disponerats för sådan

anskaffning av tillgång som insättningen avsett, och i räkenskaperna sådan

avskrivning å tillgången skett som enligt i denna förordning angivna

grunder skulle kunnat godkännas vid taxering till krigskonjunkturskatt för

anskaffningsåret, eller

f) tillgång som i e) sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

dock alt, därest i fall som avses i 18 § den under beskattningsåret avyttrade

eller förlorade tillgången varit belastad med intecknad gäld och däremot

svarande belopp ej blivit insatt i riksbanken, den omständigheten att

jämväl andra medel än i riksbanken insatta använts för anskaffning av den

nya tillgången ej skall betaga den skattskyldige den rätt till restitution som

skulle tillkommit honom, därest medlen uttagits ur riksbanken.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke skall iakttagas, att

tidigare till fond av ifrågavarande slag gjord avsättning skall anses hava

tagits i anspråk före sådan avsättning till dylik fond, som skett enligt denna

förordning.

Har skattskyldig för visst år i stället för att jämlikt 16 § göra avsättning

till kostnadsutjämningsfond lämnat redovisning å särskild blankett som i 20 §

andra stycket sägs, må såsom omkostnad vilken berättigar till restitution enligt

c) godkännas högst så stort belopp, som den skattskyldige visar hava i

balansräkningen för varje år före beskattningsåret från och med året efter

det som redovisningen avsåg funnits kvar av de medel, vilkas redovisning

godkänts såsom likvärdig med avsättning titll kostnadsutjämningsfond. Såsom

kvarvarande medel äger härvid den skattskyldige tillgodoräkna sig jämväl

den erlagda krigskonjunkturskatt för vilken enligt ifrågavarande bestämmelser

provisorisk skattepåföring erhållits.

Restitutionen skall i vart och ett av de i a)—f) angivna fallen avse det belopp,

varmed skatten för beskattningsåret skulle hava minskats, om avdrag

med den i punkten angivna nedskrivningen, omkostnaden, avskrivningen eller

värdeminskningen skett vid den beskattningsbara merinkomstens fastställande.

Därest skattskyldig, vilken med medel ur kostnadsutjämningsfond gäldat

samtliga på beskattningsåret belöpande omkostnader som i c) sägs men ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 256.

därigenom kunnat helt undgå inkomstminskning, till täckande helt eller delvis

av denna disponerat ytterligare medel ur fonden, må i motsvarande mån

restitution som ovan sagts äga rum, såsom om medlen använts för i c) avsedda

omkostnader.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 mom. Där insättning i riksbanken jämlikt 18 eller 19 § skett, är den

skattskyldige ej pliktig erlägga enligt samma paragrafer provisoriskt påförd

krigskonjunkturskatt, förrän prövningsnämnd i den ordning som av Kungl.

Majit fastställes meddelat särskilt föreläggande därom. Kungl. Majit äger

utfärda föreskrifter rörande rätt för skattskyldig alt disponera de hos riksbanken

insatta medlen under iakttagande att säkerhet vinnes för betalning

av den provisoriskt påförda skatten i den mån den ej kommer att bliva föremål

för restitution.

Den som enligt 17 § erhållit provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

för befarad framtida värdeminskning och som hos riksbanken ställt av riksbanken

godkänd säkerhet för skatten äger åtnjuta uppskov med skattens erläggande

enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

Har Kungl. Majit enligt 20 § tredje stycket fastställt särskilt villkor för

provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt i fall som avses i 18 eller 19 §,

meddelar Kungl. Majit även de särskilda föreskrifter rörande skattens erläggande

och restitution, som därav betingas.

2 mom. Har tillgång som i 18 eller 19 § avses anskaffats efter beskattningsårets

utgång men senast den 31 juli 1945 eller vid den senare tidpunkt

före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer, skall vid tilllämpning

av denna förordning så anses som örn belopp, vilket använts för

betalning av tillgången, varit insatt i riksbanken vid beskattningsårets utgång

och sedermera disponerats för anskaffning av tillgången.

3 mom. Föreligga förutsättningar för restitution enligt 21 § redan före

taxeringens verkställande, skall visserligen krigskonjunkturskatt provisoriskt

påföras den skattskyldige, men skall prövningsnämnden efter framställning

från denne i samband med taxeringen förklara att det skattebelopp, som

restitutionen skulle avse, ej skall av den skattskyldige erläggas.

Förklaring som nu sagts skall ock efter framställning från den skattskyldige

meddelas, därest efter taxeringen men före uppbörden restitution medgives.

k mom. Fråga örn restitution i de i 21 § a) och c) angivna fallen prövas,

sedan balansräkningen för vederbörligt år fastställts. Beträffande förfarandet

vid restitution meddelar Kungl. Majit föreskrifter under iakttagande av

stadgandet i 28 § andra stycket.

23 §.

A erlagd, provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt, som enligt 21 § restitueras,

utgår ränta med två och en halv procent, dock ej i den mån fråga är

om restitution enligt 21 § c).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

15

Åtnjuter skattskyldig uppskov enligt 22 § 1 moni. med erläggande av krigskonjunkturskatt,

är han pliktig att å det skattebelopp som slutligen fastställes

betala ränta från den dag, då skatten enligt eljest gällande föreskrifter senast

skolat erläggas, efter räntefot som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Särskilda bestämmelser rörande dödsbo.

24 §.

Därest enligt 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt dödsbo efter skattskyldig befrias från skattskyldighet eller

från erläggande av skatt, skall på särskild prövning av prövningsnämnd bero,

huruvida och i vad mån härav föranledd befrielse från skattskyldighet till

krigskon junk turskatt eller från erläggande av sådan skatt skall äga rum.

Vad i 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat örn dödsbos och dödsbodelägares ansvarighet för dylik

skatt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om krigskonjunkturskatt.

Beskattningsort.

25 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt skall ske i den kommun, som enligt

22 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är den skattskyldiges

beskattningsort.

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt.

t

26 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser om taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar, med de avvikelser som nedan

stadgas, lända till efterrättelse med avseende å taxering till krigskonjunkturskatt.

Där ej annat av sammanhanget framgår, förstås i denna förordning med

län jämväl Stockholms stad, med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet,

med landskamrerare jämväl skattedirektören hos Överståthållarämbetet samt

med taxering sintendent jämväl allmänna ombudet hos den mellankommunala

prövningsnämnden ävensom i 16 § taxeringsförordningen omförmäld

tjänsteman.

27 §.

I mom. Fysisk eller juridisk person, som i sin år 1945 avlämnade självdeklaration

uppgivit nettointäkt av rörelse eller inkomst av tantiem, provision

eller gratifikation som utgått från rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

sammanlagt ej understigande 4 000 kronor, är såvitt ej Kungl. Maj:t annor
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

lunda föreskriver, pliktig att utan anmaning på heder och samvete avlämna

deklaration till ledning för egen taxering till krigskonjunkturskatt.

Undantagen från deklarationsplikt som nu sagts är fysisk person, för vilken

för beskattningsåret av taxeringsnämnden fastställts ett till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerat belopp å högst 6 000 kronor, så ock

juridisk person som jämlikt 2 § 2 mom. är undantagen från skattskyldighet.

Deklarationen skall senast den 31 juli 1945 avlämnas till länsstyrelsen i

det län, där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ägt rum.

2 mom. Annan än den, som på grund av bestämmelserna i 1 mom. har

uppgiftsskyldighet, är pliktig att efter anmaning, inom tid som i anmaningen

angives, på heder och samvete avlämna deklaration för egen taxering

till krigskonjunkturskatt. Sådan deklarationsskyldighet föreligger dock

ej beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk.

3 mom. Formulär till blanketter för deklarationer enligt 1 och 2 mom.

fastställas av Kungl. Maj:t.

4 mom. Efter anmaning är en var fysisk eller juridisk person pliktig att

1 den omfattning, som i anmaningen angives, meddela för sin taxering till

krigskonjunkturskatt erforderliga uppgifter utöver dem som avses i 1 och

2 morn.

5 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag så ock rederi för registreringspliktigt

fartyg skall utan anmaning till ledning för delägares taxering

till krigskonjunkturskatt avlämna deklaration på sätt och i den ordning i

1 mom. sägs.

6 morn. Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration för

taxering till krigskonjunkturskatt skola taxeringsförordningens bestämmelser

om underlåtenhet att avlämna självdeklaration hava motsvarande tilllämpning;

dock skall den i 39 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen

stadgade påföljd för underlåtenhet att avlämna självdeklaration beträffande

deklaration enligt 1 mom. här ovan inträda endast därest den skattskyldige

underlåtit att efterkomma anmaning att inkomma med sådan.

Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration i fall som avses

i 5 mom. skola taxeringsförordningens bestämmelser örn underlåtenhet

att avlämna uppgifter som i 34 § samma förordning sägs äga motsvarande

»illämpning.

28 §.

Taxering verkställes av den prövningsnämnd, som har att taga befattning

med den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Frågor om rätt till restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt

skola handläggas av prövningsnämnd.

29 §.

1 mom. Det åligger taxeringsintendenten att, med ledning av deklarationer

och andra uppgifter enligt 27 § och tillgängliga handlingar rörande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

17

taxering jämlikt taxeringsförordningen, efter den skriftväxling med den

skattskyldige och utredning i övrigt som finnes erforderlig, såsom underlag

för taxeringen till krigskonjunkturskatt låta upprätta förslag till sådan taxering

av en var skattskyldig, för vilken till krigskonjunkturskatt beskattningsbar

merinkomst ifrågakommer.

Förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt såvitt angår inkomst av

jordbruk och av skogsbruk skall genom taxeringsintendentens försorg upprättas

med ledning av den skattskyldiges självdeklarationer och inhämtade

upplysningar enligt formulär som fastställes av Kungl. Maj:t.

2 mom. Överensstämmer förslag enligt 1 mom. första stycket med deklaration,

som avgivits av den skattskyldige, skall det så snart ske kan överlämnas

till prövningsnämnden.

3 mom. Innebär förslag enligt 1 morn. första stycket avvikelse från den

skattskyldiges deklaration eller är sådant förslag upprättat utan att deklaration

avlämnats, skall det genom taxeringsintendentens försorg ofördröjligen

i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige.

Förslag som avses i 1 morn. andra stycket skall genom taxeringsintendentens

försorg i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige. Endast där

särskilda omständigheter därtill föranleda må sådant brev avsändas senare

än den 1 oktober 1945.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med förslag till taxering, äger att inom viss

vid förslagets översändande angiven tid till länsstyrelsen ingiva till prövningsnämnden

ställda erinringar mot förslaget jämte den utredning lian vill

åberopa. Tid som nu sagts skall, där ej särskilda omständigheter göra

det omöjligt, bestämmas till minst fjorton dagar efter förslagets mottagande.

Sedan taxeringsintendenten vidtagit de ändringar i förslaget, vartill erinringarna

må föranleda, skall förslaget så snart ske kan föreläggas prövningsnämnden.

30 §.

1 mom. Därest prövningsnämnden vid granskning av förslag rörande

taxering till krigskonjunkturskatt finner anledning till annan avvikelse från

detta än som föranledes av yrkande från den skattskyldige, bör denne därom

underrättas och erhålla tillfälle inkomma med erinringar, innan taxeringen

fastställes.

2 mom. Prövningsnämnden skall verkställa taxering till krigskonjunkturskatt

så snart ske kan efter det nämnden fastställt taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1945, dock senast den 31 december

samma år, eller, såvitt angår skattskyldig vilkens taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för år 1945 prövningsnämnden efter särskild

prövning fastställt efter utgången av nämnda år, senast den 30 juni 1946.

3 mom. Sedan prövningsnämnden verkställt taxeringen till krigskonjunkturskatt,

antecknas denna i särskild längd (krigskonjunkturskattelcingd) enligt

formulär, som fastslälles av Kungl. Maj:t.

fallang till riksdagens protokoll lO-iö. 1 sami. Nr 25G. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 256.

A mom. Till en var skattskyldig, som taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall vederbörande protokollförare senast å fjortonde dagen efter den, då

protokollet justerades, i rekommenderat brev med mottagningsbevis översända

utdrag ur krigskonjunkturskattelängden samt prövningsnämndens

protokoll i vad den skattskyldige angår, dock att nämnda handlingar skola

översändas senast den 15 januari 1946 i vad angår skattskyldiga, vilkas taxering

till krigskonjunkturskatt verkställts senast den 31 december 1945.

31 §.

Kungl. Maj:t förordnar en i bokföring sakkunnig person att såsom konsulent

biträda allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt. Där så prövas erforderligt förordnar

Kungl. Majit jämväl, efter framställning av länsstyrelsen, sådan sakkunnig

att såsom konsulent biträda taxeringsintendenten vid ifrågavarande

taxering.

Därjämte förordnar Kungl. Majit en särskild konsulent att tillhandagå

taxeringsmyndigheterna med råd och upplysningar rörande taxering till

krigskonjunkturskatt och att vara föredragande hos den nämnd som omförmäles

i 32 §.

32 §.

Kungl. Majit förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala krigskonjunkturskattenämnden)

med uppgift att

dels efter framställning från taxeringsintendent eller från prövningsnämnd

eller när anledning eljest anses föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande

taxering till krigskonjunkturskatt,

dels, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag

rörande tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när sju medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110—112 §§ taxeringsårordningen

meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

33 §.

Deklaration eller annan uppgift enligt denna förordning skall av vederbörande

myndighet biläggas och åtfölja den självdeklaration, till vilken den anknyter.

Vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration

skall äga tillämpning jämväl beträffande handling som enligt vad

nu sagts skall biläggas självdeklarationen.

Rörande rätt att taga del av självdeklaration samt av deklarationer och

andra uppgifter enligt denna förordning skall vad i 56 § 1 mom. taxerings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

19

förordningen stadgas beträffande sakkunnig gälla om konsulent enligt denna

förordning, och skall vad i nämnda mom. stadgas beträffande ordförande och

ledamöter i prövningsnämnd gälla örn ordförande och ledamöter i den centrala

krigskon junkturskattenämnden. Rörande förbud för person, som sålunda

fått del av självdeklaration eller deklaration eller annan uppgift enligt

denna förordning, att offentliggöra eller yppa dess innehåll skola föreskrifterna

i 56 § 1 mom. och 57 § taxeringsförordningen äga motsvarande tilllämpning.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken äger rätt att taga del av deklaration till

krigskonjunkturskatt, äger jämväl rätt att taga del av den självdeklaration,

vid vilken den bilagts eller skall biläggas, jämte därtill hörande uppgifter enligt

taxeringsförordningen.

34 §.

För taxeringen till krigskonjunkturskatt må granskning av skattskyldigs

bokföring enligt bestämmande i varje särskilt fall av taxeringsintendenten

verkställas av person, som verkställer bokföringsgranskning enligt taxeringsförordningen.

Taxeringsförordningens föreskrifter skola härvid äga motsvarande

tillämpning.

Dylik granskning må ock verkställas av konsulent, varom i 31 § förmäles.

35 §.

1 mom. Beträffande besvär över taxering till krigskonjunkturskatt så ock

över beslut rörande restitution av provisoriskt påförd sådan skatt skola taxeringsförordningens

föreskrifter om taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tillämpning med iakttagande att besvärsrätt

tillkommer den skattskyldige och vederbörande taxeringsinlendent.

2 mom. Därest genom utslag av Kungl. Majit eller kammarrätten sådan

ändring sker i den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för inkomst under något av förkrigsinkomståren, att taxeringen

till krigskonjunkturskatt bör bestämmas till annat belopp än som skett,

må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

anföras hos prövningsnämnden eller, därest denna taxering i

annan ordning är föremål för prövning i högre instans, hos denna instans för

att prövas i sammanhang med målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i 27 § 6 mom. första stycket,

samt vederbörande taxeringsintendent. Beträffande tiden för besvärens ingivande

och handläggningen av desamma skall 124 a § 1 mom. taxeringsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

36 §.

1 mom. Äro för viss skattskyldig besvär samtidigt anhängiga över taxeiing

enligt denna förordning och enligt taxeringsförordningen, skola besvären

prövas i samband med varandra.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

förmögenhetsskatt för år 1945 ändras eller påföres någon, skall samtidigt

vidtagas därav betingad ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt, dock

att, därest beslut örn böjning av taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller påföring av sådan taxering meddelas av kammarrätten eller

Kungl. Maj :t, fråga örn därav betingad höjning eller påföring av taxering till

krigskonjunkturskatt skall handläggas av prövningsnämnd. Beslut rörande

fråga som nyss sagts skall av prövningsnämnd meddelas så snart ske kan efter

det kammarrättens utslag angående taxeringen till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt vunnit laga kraft eller Kungl. Maj :ts utslag angående samma

taxering meddelats. Beträffande förslag i fråga örn taxering till krigskonjunkturskatt

i fall som nu avses skola bestämmelserna i 29 § äga motsvarande

tillämpning under iakttagande att förslaget så snart ske kan bör tillställas

den skattskyldige för erinringars avgivande. Vad sålunda stadgats angående

prövningsnämnds handläggning av fråga rörande taxering till krigskonjunkturskatt

skall dock ej äga tillämpning i fall där kammarrätten eller Kungl.

Maj :t tidigare meddelat beslut angående samma taxering.

Det åligger länsstyrelsen att vid insändande till kammarrätten av besvär

rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i förekommande

fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

2 mom. Därest beslut örn höjning av taxering till krigskonjunkturskatt eller

påföring av sådan taxering meddelas av prövningsnämnd efter den 31 december

1945, skola bestämmelserna i 13—20 §§ äga motsvarande tillämpning under

iakttagande, dels att sådan skriftlig förklaring som i 20 § första stycket

sägs må avse att överföring till viss fond skall göras i räkenskaperna för det

år under vilket prövningsnämndens beslut meddelas, dels att insättning i riksbanken

som i 20 § tredje stycket sägs skall ske inom tid som landskamreraren

bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall där beslut

örn höjning eller påföring av taxering till krigskonjunkturskatt meddelas av

kammarrätten eller Kungl. Maj:t, dock under iakttagande att beslut om provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt i sådant fall efter framställning av

den skattskyldige skall meddelas av prövningsnämnd. Sådan framställning

skall göras inom två månader efter det kammarrättens eller Kungl. Maj :ts utslag

delgivits den skattskyldige.

Rörande erläggande av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt i fall som

i detta mom. avses samt restitution av sådan skatt äger Kungl. Majit utfärda

särskilda föreskrifter.

Eftertaxering.

37 §.

1 mom. Har skattskyldig i deklaration eller annan uppgift, som avgivits

till ledning vid taxering enligt denna förordning eller vid hans taxering för

inkomst eller förmögenhet, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

21

har därav föranletts att han icke blivit taxerad till krigskonjunkturskatt eller

att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till krigskonjunkturskatt

att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandragits

staten. Beträffande sådan eftertaxering skall vad i förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat rörande eftertaxering

till dylik skatt äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att eftertaxering

icke må ske senare än den 31 december 1950 samt att det skall ankomma

på den skattskyldige att visa, att merinkomst, som fastställes på

grund av eftertaxering, ej berott på förhållanden som i 1 § sägs.

2 mom. Därest eftertaxering ifrågakommer under år, då allmän taxering

till krigskonjunkturskatt ej äger rum, skall eftertaxeringen verkställas av

prövningsnämnden med motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens

bestämmelser, därvid iakttages att eftertaxeringen antecknas i krigskonjunkturskattelängd,

vilken såsom bilaga fogas vid prövningsnämndens protokoll.

3 mom. Därest eftertaxering sker, må med motsvarande tillämpning av

bestämmelserna i 36 § 2 mom. provisorisk påföring ske av den därvid fastställda

krigskonjunkturskatten.

Straffbestämmelse.

38 §.

Örn ansvar i vissa fall för den, som i deklaration enligt denna förordning

eller vid lämnande av uppgift som i 27 § sägs lämnat oriktig uppgift, stadgas

i skattestrafflagen.

Kostnader för taxeringsarbetet.

39 §.

Av taxeringen till krigskonjunkturskatt föranledda särskilda kostnader bestridas

av statsmedel.

Särskild föreskrift.

40 §.

Kungl. Maj.t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen, sådan

denna lyder enligt lag den 17 juni 1938, skall för annan skattskyldig än

aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

intäkt vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner

eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt nämnda lag hänföras till byggnad, under vissa förutsättningar upptagas

till en del såsom intäkt av rörelse och till en del såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet. Med hänsyn till föreskriften i 2 § 1 mom. andra

stycket i. denna förordning skall vad sålunda stadgas icke gälla vid taxering

till krigskonjunkturskatt, utan skall därvid intäkten i sin helhet upptagas

såsom intäkt av rörelse. Såsom av sistnämnda stadgande framgår

skall motsvarande gälla även där intäkt genom dylik avyttring ej är skattepliktig

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Vad

nu sagts avser även utfallande försäkringsbelopp vid förlust av tillgång varom

är fråga och skall iakttagas beträffande såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret.

2. Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

uppskattningen av inkomst av förvärvskälla hänförlig till rörelse för

förkrigsinkomståren skall vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning,

förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt i punkt 1 här ovan, frångås

i den mån följande särskilda föreskrifter därtill föranleda.

a) Har vid värdering av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelsen under något av förkrigsinkomståren mera avsevärd nybildning

av dold reserv ägt rum genom nedskrivning eller mera avsevärd minskning

av sådan reserv skett genom uppskrivning, skall vid inkomstuppskattningen

för vartdera förkrigsinkomståret tilläggas under året gjord sådan

nybildning eller avdragas under året inträdd sådan minskning av den dolda

reserven.

b) Har avdrag för värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller

andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk för något av förkrigsinkomståren

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medgivits med

belopp mera avsevärt överstigande vad som kan antagas hava motsvarat, den

verkliga värdeminskningen under året, skall det överskjutande beloppet tillläggas

vid inkomstens uppskattning.

c) Har för något av förkrigsinkomståren avdrag skett för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond eller, med större belopp än som kan anses motsvara

normal årsavsättning, till pensionering av anställda eller annat likartat

ändamål, skall beloppet tilläggas vid inkomstuppskattningen.

Har å andra sidan för något av förkrigsinkomståren i inkomsten ingått

belopp av sådant slag och av sådan storlek som uppenbarligen ej kan anses

för rörelsen normalt, skall sådant belopp ej upptagas såsom intäkt.

d) Huru förfaras skall med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska

ekonomiska föreningar samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt

i rörelsen framgår av punkterna 6 och 8 här nedan.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Är det uppenbart, att detta medeltal

ej utgör ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst

av förvärvskällan vid tiden närmast före krigsutbrottet, men kan det anta
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

23

gas, att ettdera förkrigsinkomstårets inkomst utgör ett bättre samt i och för

sig godtagbart uttryck för nämnda årsinkomst, skall denna inkomst vara jämförelseinkomst.

Har den skattskyldige ej bedrivit rörelse under hela det förra

men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i regel inkomsten för

det senare året vara jämförelseinkomst. Hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala vinstresultat, skall jämföreiseinkomsten

fastställas till annat belopp, som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Den omständigheten att ett av förkrigsinkomståren visat

underskott bör i regel anses utgöra skäl att på sätt nu sagts bestämma jämförelseinkomsten

till annat belopp än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren.

Har den skattskyldige ej bedrivit ifrågavarande rörelse under något förkrigsinkomstår

eller har han bedrivit densamma endast under del av sådant

år, fastställes jämförelseinkomsten med hänsyn till omständigheterna. Såsom

exempel på i dylika fall ifrågakommande uppskattningsgrunder må följande

anföras. Därest rörelsen övertagits från annan, som under förkrigsinkomståren

eller ett av dessa bedrivit rörelse under likartade förhållanden, kan

stundom jämförelseinkomsten fastställas med ledning av rörelsens resultat

i förre innehavarens hand. Är åter fråga örn ny rörelse eller övertagen rörelse,

för vilken dylik beräkning av jämförelseinkomsten finnes ej kunna

ifrågakomma, må denna fastställas med ledning av resultatet av annan jämförbar

rörelse, som under förkrigsinkomståren bedrivits under likartade förhållanden.

Står ej annan uppskattningsgrund till buds, må såsom jämförelseinkomst

fastställas ett belopp, motsvarande skälig ränta antingen å eget kapital,

beräknat enligt punkt 8 här nedan, eller, om därigenom större förmån

vinnes, å såväl eget som upplånat kapital med avdrag för den å sistnämnda

kapital under beskattningsåret belöpande räntan, i båda fallen med tillägg

beträffande enskild skattskyldig av skäligt värde å dennes personliga arbetsinsats.

Ränta å kapital som nu sagts må beräknas efter en räntefot av lägst

sex procent. Till upplånat kapital må vid beräkning som nu avses ej hänföras

varuskulder eller uppburna förskott å leveranser. Örn ej särskilda förhållanden

till annat föranleda, antages vid dylik beräkning kapitalet hava

under hela jämförelseåret utgjort samma belopp som vid beskattningsårets

ingång. Vid uppskattning av värdet å den personliga arbetsinsatsen må skälig

hänsyn tagas till intäktsbelopp, som rörelseidkaren under förkrigsinkomståren

erhållit i annan verksamhet. Har rörelse av den skattskyldige bedrivits

endast under senare delen av det sista förkrigsinkomståret, kan för

den förra delen av detta år motsvarande tillämpning av nu angivna regler

ifrågakomma. I dylikt fall anses så stort kapital hava varit under förra

delen av året nedlagt i rörelsen, som när rörelsen började bedrivas var nedlagt

i denna.

För fysisk person må jämförelseinkomsten beträffande förvärvskälla, av

vilken han haft sin huvudsakliga försörjning, ej bestämmas till lägre belopp

än 3 000 kronor.

Såsom lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rö
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

reisen enligt 4 § skall vid det antagna jämförelseårets slut alltid anses lagret

vid det sista förkrigsinkomstårets utgång, uppskattat i överensstämmelse med

räkenskapernas värdesättning vid denna tidpunkt, även där ett jämkat värde

antagits vid uppskattning av inkomsten för sista förkrigsinkomståret.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Vid uppskattning av inkomst för beskattningsåret skall den vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen

av inkomst hänförlig till rörelse, förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt

i punkt 1 här ovan, frångås i den mån nedan givna särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1944 tillägg gjorts för vid

dylik taxering ej medgiven nedskrivning under nästföregående beskattningsår

av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse,

skall hänsyn härtill tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets ingång

och skall följaktligen vid inkomstuppskattningen avdrag medgivas med

belopp svarande mot nämnda tillägg. Har skattskyldig vid inkomstuppskattningen

för det beskattningsår, som taxeringen till krigskonjunkturskatt år

1944 avsåg, åtnjutit avdrag för i räkenskaperna ej gjord nedskrivning av lagertillgångar,

skall ett mot detta avdrag svarande belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

b) Lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

vid beskattningsårets utgång må ej vid inkomstuppskattningen nedskrivas till

lägre belopp än som erhålles vid uppskattning enligt de principer och den

prisnivå som tillämpats beträffande lagervärderingen för jämförelseårets utgång,

d. v. s. uppskattningen enligt räkenskaperna av lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång (förkrigslagret). Därest det vid uppskattning enligt

sagda principer och prisnivå befinnes, att lagret vid beskattningsårets utgång

mera avsevärt översteg förkrigslagret, må dock ej beträffande lagerökningen

godkännas nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid sista

förkrigsinkomstårets utgång. Därvid iakttages, dels att, om lagret vid utgången

av augusti 1939 (krigsutbrottet) visas hava varit större än vid sista

förkrigsinkomstårets utgång, lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom förkrigslager,

samt att i dylikt fall beträffande lagerökningen ej må godkännas

nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet, dels

att nedskrivningen beräknas för förkrigslagret och lagerökningen gemensamt.

Lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång må följaktligen ej vid inkomstuppskattningen

nedskrivas till lägre belopp än summan av värdet å förkrigslagret

uppskattat efter nyss angivna principer och prisnivå och värdet å

lagerökningen uppskattat till anskaffningskostnaden vid sista förkrigsinkomstårets

utgång eller, därest lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom

förkrigslager, anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet. Hänsyn skall dock

vid bedömande av nedskrivningen tagas till inträffad värdeminskning på

grund av prisfall eller av annan orsak, så ock till i vad mån efterfrågan å

tillgången kan antagas bliva minskad på grund av rådande krigskonjunktur

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

eller kan antagas bliva minskad eller upphöra, när normala förhållanden åter

inträda.

Örn den dolda reserven i lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

av lagertillgångarna till förkrigspris eller till den verkliga anskaffningskostnaden

vid nämnda tidpunkt ej är större än den dolda förkrigsreserv sornavses

i 4 § 4 morn. första stycket (jfr punkt 11 här nedan), skall lagret ej

anses nedskrivet till lägre belopp än som godkännes enligt förra stycket. Med

förkrigspris förstås kostnaden för att anskaffa tillgångar av ifrågavarande

slag vid krigsutbrottet, eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång

räknas såsom förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

Har den skattskyldige ej vid sista förkrigsinkomstårets utgång haft lagertillgång,

må vid uppskattningen av inkomsten för beskattningsåret tillgången

ej nedskrivas till lägre värde än som kan antagas hava motsvarat kostnaden

för att anskaffa tillgången vid utgången av augusti 1939, skäligen reducerat

med hänsyn till redan inträffad värdeminskning på grund av prisfall eller av

annan orsak eller till befarad värdeminskning vid krigskonjunkturens upphörande

eller dessförinnan.

Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas, att nedskrivning vid

inkomstuppskattning enligt denna förordning ej må ske till lägre belopp än

det bokförda värdet vid beskattningsårets utgång, såvitt ej den skattskyldig^

visar att vid uppskattningen enligt räkenskaperna hänsyn ej tagits till nedskrivning

som enligt god köpmannased varit uppenbart påkallad.

Tillika skall iakttagas, att av skattskyldig i räkenskaperna gjord värdesättning

av lagertillgång, som godkänts vid taxeringen till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, ej bör, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda,

vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning frångås, försåvitt

ej de beträffande räkenskaperna tillämpade grunderna kunna antagas leda

till resultat som i genomsnitt mera avsevärt skilja sig från dem som framkomma

vid tillämpning av föreskrifterna i denna punkt.

c) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt åren 1940—1944 eller något

av dessa år avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, och har under beskattningsåret

den avgångna dolda förkrigsreserven genom nybildning av motsvarande

dold reserv helt eller delvis återvunnits, skall ett belopp svarande

mot återvinningen tilläggas vid inkomstuppskattningen för detta år, dock

att, därest återvinning skett av dold förkrigsreserv som minskats under det

beskattningsår som låg till grund för 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt,

tillägg för återvinningen i denna del ej skall göras med mera än skillnaden

mellan det belopp, för vilket avdrag för minskning av den dolda förkrigsreserven

åtnjutits vid nämnda taxering, och återvinningen av samma

reserv under de beskattningsår, som 1941—1944 års taxeringar avsågo.

Återvinningen under beskattningsåret av avgången dold förkrigsreserv utgöres

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt lagret vid beskattningsårets utgång var

nedskrivet under förkrigspriset, och å andra sidan det belopp, varmed lagret

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

vid beskattningsårets ingång var nedskrivet under nämnda pris, dock högst

skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under

tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning av sådan

reserv under de beskattningsår, som 1941—1944 års taxeringar avsågo.

Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1940 skall anses hava åtnjutits högst med det belopp, som

motsvarar den vid nämnda taxering uppskattade merinkomsten.

dj För värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller andra dylika

tillgångar för stadigvarande bruk medgives i regel avdrag efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattning enligt denna förordning av inkomsten

för sista förkrigsinkomståret, eller, där beräkning efter sådan grund

ej kan ske, med belopp motsvarande den med utgångspunkt från anskaffningskostnaden

beräknade verkliga värdeminskningen. Avdrag för värdeminskning

överstigande den normala av sådant slag, som avses i punkt 3 c)

fjärde stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, medgives i den

mån denna värdeminskning visas hava uppkommit under beskattningsåret

och motsvarande avdrag skett i räkenskaperna. I räkenskaperna gjort avdrag

å tillgång som nu sagts för överpris eller merkostnad av sådant slag, som angles

i femte stycket nämnda anvisningspunkt, skall likaledes få åtnjutas,

dock, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, högst med så stort

belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna värdet

å tillgången nedbringas till en och en fjärdedel gånger det pris den kan anses

hava betingat vid utgången av augusti 1939. Att provisorisk skattepåföring

kan ske av den krigskonjunkturskatt, som belöper på återstoden av det i

räkenskaperna gjorda avdraget, framgår av 17 §.

Beträffande industriella nybyggnader och nyanskaffade maskinutrustningar

eller dylikt, som införlivas med vederbörande anläggningar för stadigvarande

bruk och som icke utgöra ersättningsanskaffning för före krigsutbrottet

befintliga tillgångar av ifrågavarande slag, bör större avdrag för överpris

än nyss sagts i regel ej medgivas. Kan det med hög grad av sannolikhet

förutses att en tillgång skall helt förlora sitt värde efter krigets slut, bör dock

avdrag få ske för hela anskaffningskostnaden, om motsvarande avdrag skett

i räkenskaperna. Har fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk, som

den skattskyldige innehaft före krigsutbrottet, gått förlorad och annan liknande

tillgång anskaffats i dess ställe, må avdrag för överpris åtnjutas högst

med så stort belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna

värdet nedbringas till förkrigsvärdet å den nyanskaffade tillgången

eller, om detta värde överstiger motsvarande värde för den förlorade tillgången,

till summan av förkrigsvärdet å denna tillgång och — i regel — en

och en fjärdedel gånger det belopp varmed förkrigsvärdet å den nyanskaffade

tillgången överstiger förkrigsvärdet å den förlorade tillgången. I vissa fall

kan Kungl. Majit med stöd av särskilt av riksdagen meddelat bemyndigande

att medgiva eftergift beträffande krigskonjunkturskatt fastställa särskild

grund för beräkning av avdrag för överpris eller merkostnad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

27

e) Beträffande rörelse, för vilken ej förts handelsböcker och beträffande

vilken på den grund ovan givna bestämmelser om i räkenskaperna vidtagna

åtgärder ej kunna tillämpas, må i motsvarande avseende hänsyn tagas till

vad som i det särskilda fallet synes skäligt.

f) Avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond

är ej medgivet, ej heller avdrag för omkostnad som uppenbarligen haft

till syfte att nedbringa beskattningen för beskattningsåret. Har under beskattningsåret

omkostnad gjorts för en mera omfattande representation eller

dylikt än under förkrigsinkomståren, bör avdrag för omkostnaden såvitt angår

den ökade representationen medgivas endast i den mån den betingats av rörelsens

utvidgning eller andra särskilda förhållanden.

Avdrag för kostnad för pensionering av anställda eller annat likartat ändamål

med belopp överstigande medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren

medgives allenast i den mån kostnadsökningen kan anses erforderlig

för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga förpliktelser

eller dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången av

augusti 1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den mån med kostnaden

avses att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp som angles

i 9 § tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, i förekommande fall förenad med s. k. kapitalunderstöd

å högst 4 000 kronor, dels att avdrag för s. k. övergångskostnad

ej medgives med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan kostnad

som härrör av den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre pensioner

än nyss sagts, dels ock att i regel avdrag ej medgives med högre belopp

än i medeltal 4 000 kronor för en var av de befattningshavare som pensioneringen

avser.

g) Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen inkomstökning och jordbruket inkomstminskning,

skall för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning beträffande nämnda produkter tillämpas skälig högre prissättning

med sammanlagt högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å jordbruket och det å jordbruket belöpande utjämningsavdraget.

h) Rörelseidkare, som lämnat bidrag till institut vilket under statens medverkan

bildats för bedrivande av teknislct-vetenskaplig forskning inom den

bransch som rörelseidkaren företräder, äger avdraga sådant bidrag till hälften

i den mån bidraget är att anse såsom anläggningsbidrag och i sin helhet

i den mån bidraget är att hänföra till driftsbidrag.

i) Huru vid fastställande av inkomsten för beskattningsåret förfaras skall

med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar

samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår

av punkterna G och 8 bär nedan.

5. Vid uppskattning av bankaktiebolags inkomst skall avdrag ske med

belopp motsvarande den vinst, som för iakttagande av bestämmelserna i 49 §

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

lagen om bankrörelse rörande inlåningens förhållande till bolagets egna fonder

användes för avsättning till dylika fonder.

6. I rörelseinkomsten för annan rörelseidkare än sådan som bedriver penningrörelse

inräknas ej beträffande vare sig förkrigsinkomståren eller beskattningsåret

behållen utdelning å svenska aktier eller å andelar i svenska

ekonomiska föreningar.

7. Vid beräkning av uppskattad merinkomst av uppfinnarverksamhet skall

iakttagas, att den under beskattningsåret åtnjutna intäkten genom exploatering

av viss uppfinning, vare sig den utgjort engångsersättning eller royalty

eller dylikt, till en del kan vara att betrakta såsom gottgörelse för kostnader

i samband med uppfinningen, däri inräknad ersättning för uppfinnarens eget

förberedande arbete. I följd härav bör i fall, då det förberedande arbetet med

uppfinningen påbörjats under tidigare år, inkomsten för beskattningsåret

minskas med det belopp som kan anses motsvara gottgörelse för sådana kostnader,

i den mån avdrag för desamma ej utnyttjats vid taxering till krigskonjunkturskatt

tidigare år, och det mot kostnaderna svarande beloppet skäligen

fördelas på den tid under vilken det förberedande arbetet pågått. I förekommande

fall bör alltså hänsyn till nämnda kostnader tagas även vid fastställande

av jämförelseinkomsten för förvärvskällan.

8. a) För vartdera förkrigsinkomståret så ock för beskattningsåret skall

vid taxeringen angivas beräknad ränta å eget kapital i rörelsen efter en räntefot

av fem procent samt, därest det egna kapitalet under beskattningsåret

ökats sedan förkrigsinkomståren, beträffande kapitalökningen efter en räntefot

av sex procent. Ingår i kapitalökning, som uppkommit genom besparing

av vinstmedel från tidigare år, kapital som ej under någon del av beskattningsåret

använts i rörelsen utan varit insatt i riksbanken eller annan bank

eller eljest utlånat eller tillfälligt disponerat utom rörelsen, må dock ej ränta

å detta kapital beräknas till högre belopp än som faktiskt tillkommit den

skattskyldige. Vad angår jämförelseåret skall räntan beräknas å det egna

kanilal, som anses då hava varit nedlagt i rörelsen, därvid räntan beräknas

till medeltalet av räntorna för förkrigsinkomståren, såvitt ej annan grund än

medeltalsberäkning tillämpats vid jämförelseinkomstens fastställande, i vilket

fall räntan bör beräknas efter grund som finnes skälig.

b) Såsom eget kapital i rörelsen utom i fall som avses i 4 § 6 mom. anses

det belopp, varmed tillgångarna överstiga skulderna enligt den värdesättning,

som skett i räkenskaperna,

dock att beträffande kapital nedlagt i maskiner, inventarier, byggnader

eller andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk hänsyn skall tagas till

den särskilda värdesättning av tillgångarna, som ligger till grund för inkomstuppskattningen

enligt denna förordning, såtillvida att i eget kapital inräknas,

för andra förkrigsinkomståret hälften av skillnaden mellan de i räkenskaperna

för första förkrigsinkomståret gjorda avskrivningarna och de vid inkomstuppskattningen

för samma år medgivna avskrivningarna samt för beskattningsåret

hälften av skillnaden mellan i räkenskaperna gjorda och vid

inkomstuppskattningen medgivna avskrivningar för vart och ett av förkrigs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 256.

29

inkomståren och de beskattningsår, för vilka taxering till krigskonjunkturskatt

därefter ägt rum, eller, därest de vid inkomstuppskattningen för nämnda

år medgivna avskrivningarna äro större än de i räkenskaperna verkställda,

eget kapital minskas med hälften av det överskjutande beloppet,

samt att beträffande kapital nedlagt i fartyg, som använts i rörelsen under

båda förkrigsinkomståren men försålts eller förlorats före beskattningsårets

ingång, i eget kapital för vartdera förkrigsinkomståret inräknas hälften av

den dolda reserv i fartyget, som enligt räkenskapernas värdesättning fanns

vid första förkrigsinkomstårets ingång.

Vid beräkning av eget kapital skall iakttagas, bland annat,

att i tillgångarna ingående värde å svenska aktier eller andelar i svenska

ekonomiska föreningar icke skall medräknas för annan skattskyldig än sådan,

som bedriver penningrörelse,

att avskrivnings-, förnyelse- eller annan liknande fond skall räknas såsom

skuld, i den mån den motsvaras av bokfört värde å tillgång, till vilken den

hänför sig,

alf såsom skuld skall räknas investeringsfond för ersättande av förkrigslager,

att avsättning i räkenskaperna för framtida skattebetalning ej skall räknas

såsom skuld,

alt, därest sådan skuld till pensionsstiftelse enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, å vilken icke utgår ränta till stiftelsen,

i genomsnitt under beskattningsåret överstiger medeltalet av motsvarande

skulder under förkrigsinkomståren, det överskjutande beloppet vid ifrågavarande

taxering ej skall räknas såsom skuld, samt

att i eget kapital ej inräknas årets vinst, medan å andra sidan årets förlust

ej får avräknas.

Beträffande rörelseidkare, vilken i sina räkenskaper upptagit andra tillgångar

och skulder än sådana hänförliga till rörelsen, iakttages, att bedömandet

av vad som skall anses hava hört till rörelsen eller ej för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret bör ske efter såvitt möjligt likformiga grunder.

Vid beräkning av eget kapital i fall som avses i 4 § 6 mom. skall vad i

denna punkt stadgas äga motsvarande tillämpning med iakttagande därjämte

att fastighet, som vid tillämpning av ovan meddelade bestämmelser upptagits

till belopp understigande det vid sista förkrigsinkomstårets utgång gällande

taxeringsvärdet, må vid beräkningen upptagas till nämnda belopp. Vad nu

stadgats äger ej avseende å sådan del av fastighets värde som vid taxeringen

redovisats såsom särskilt maskinvärde.

9. Vid fastställande av uppskattad merinkomst av viss förvärvskälla i rörelse

förfares på följande sätt:

Från inkomsten för beskattningsåret avdrages jämförelseinkomsten. Omfattar

beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller

minskas jämförelseinkomsten med hänsyn därtill. Örn rörelse i förvärvskällan

bedrivits endast under del av beskattningsåret, avdrages allenast motsvarande

del av jämförelseinkomsten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Det erhållna skillnadsbeloppet minskas i förekommande fall med sådant

belopp, varmed enligt punkt 8 beräknad ränta för beskattningsåret överstiger

räntan för jämförelseåret, eller ökas med sådant belopp, varmed räntan för

beskattningsåret understiger räntan för jämförelseåret, därvid iakttages att,

örn jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid än ett år, ränteskillnaden

i motsvarande mån jämkas.

10. Vid beräkning av uppskattad inkomstminskning — däri i förekommande

fall inräknas underskott — skola de bestämmelser, som gälla för beräkning

av uppskattad merinkomst, äga motsvarande tillämpning. Uppskattad inkomstminskning

framkommer alltså efter tillägg eller avdrag i förekommande

fall av beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital. Emellertid

skall, där jämförelseinkomsten fastslälles till högre belopp än det som

motsvarar den högsta inkomsten under något av åren 1937-—1939 eller däremot

svarande räkenskapsår, beloppet av uppskattad inkomstminskning bestämmas

med utgångspunkt från den högsta av dessa inkomster. I fall, då

verksamheten för vart och ett av nämnda år utvisar underskott, skall beloppet

av uppskattad inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från det

minsta av de underskottsbelopp som något av åren utvisar. Om den skattskyldige

ej haft förvärvskällan under båda förkrigsinkomståren, må beloppet av

uppskattad inkomstminskning bestämmas efter grund som finnes skälig.

11. a) Avdrag för minskning av dold förkrigsreseru i tillgångar avsedda

för omsättning eller förbrukning i rörelse ifrågakommer endast i samband

med lagerminskning.

Såsom dold förkrigsreserv anses enligt 4 § 4 mom. första stycket del belopp,

varmed tillgångens verkliga värde vid krigsutbrottet visas hava överstigit

dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt. Har ej enligt punkt 4 b) här ovan utredning företetts

rörande lagret vid krigsutbrottet, må emellertid såsom dold förkrigsreserv

antagas det belopp, varmed lagrets verkliga värde vid sista förkrigsinkomstårets

utgång visas hava överstigit dess i beskattningshänseende enligt denna

förordning då gällande värde.

Det verkliga värdet av lagertillgång bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av punkt 4 b) här ovan, förstås kostnaden för

att anskaffa tillgångar av ifrågavarande slag vid krigsutbrottet eller, därest

lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång räknas såsom förkrigslager, vid

sistnämnda tidpunkt.

Med tillgångs i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde förstås, där den dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena

vid krigsutbrottet, summan av det bokförda värdet vid sista förkrigsinkomstårets

utgång och den verkliga anskaffningskostnaden för den

lagerökning som skett från denna tidpunkt till krigsutbrottet, och, där den

dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena vid sista förförkrigsinkomstårets

utgång, det bokförda värdet vid denna tidpunkt.

Minskning av dold förkrigsreserv under beskattningsåret utgöres följaktligen

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

31

reserven vid beräkning enligt ovan angivna grunder uppgått, och å andra

sidan det belopp, varmed lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

enligt denna förordning var nedskrivet under förkrigspris, med avdrag

av skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under

tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning av sådan

reserv under de beskattningsår, som 1941—1944 års taxeringar avsågo.

b) Vid beräkning av dold förkrigsreserv i maskiner, inventarier eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk skall med verkliga värdet å sådan

tillgång vid utgången av augusti 1939 förstås dess försäljningsvärde vid nämnda

tidpunkt.

12. Vad angår bevisning enligt 4 $ 4 inom. andra stycket må såsom exempel

på omständigheter, som den skattskyldige kan med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga, anföras,

att inkomstökningen helt eller delvis i följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder

skulle hava uppkommit även örn förhållanden som omförmälas i

1 § ej inträffat,

eller att till följd av sådana före utgången av augusti 1939 ingångna leveransavtal,

som icke haft samband med eller sin grund i förhållanden som omförmälas

i 1 §, inkomstökningen skulle hava uppkommit även om sådana

förhållanden ej inträffat,

eller att inkomstökningen helt eller delvis framstår som ett naturligt led

i en utveckling, vilken icke haft samband med eller sin grund i förhållanden

som omförmälas i 1 §.

13. När Kungl. Majit jämlikt föreskriften i 4 § 5 mom. bestämt särskild

grund för fastställande huru stor del av uppskattad merinkomst skall antagas

hava berott på förhållanden som avses i 1 §, är skattskyldig likväl berättigad

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga, att merinkomsten ej

till någon del eller endast till mindre del berott av sådana förhållanden. Förebringas

å andra sidan vid taxeringen beträffande viss skattskyldig bärande

sannolikhetsskäl för att merinkomsten till större del eller i sin helhet berott

på förhållanden som i 1 § avses, skall den taxerade merinkomsten bestämmas

med hänsyn därtill.

Uppskattad merinkomst, som hänför sig till livförsäkringsrörelse eller till

yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet,

verksamhet som läkare, veterinär, tandläkare, konsulterande ingenjör eller

arkitekt eller därmed jämförlig yrkesutövning, skall antagas ej hava berott

på förhållanden som avses i 1 §, såvitt ej bärande sannolikhetsskäl förebringas

för att merinkomsten berott på sådana förhållanden. Kungl. Majit äger jämväl

för särskilt bestämt annat slag av till rörelse hänförlig verksamhet än nu

sagts bestämma att den skall i avseende varom här är fråga likställas med

sådan verksamhet.

14. Beträffande handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi

sker uppskattning av inkomst med motsvarande tillämpning av de i 3 och 4 §§

meddelade bestämmelserna. För företaget såsom sådant bestämmes uppskattad

merinkomst eller inkomstminskning samt fastställes i vad mån denna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

skall antagas hava berott på förhållanden sorn omförmälas i 1 §, varjämte

utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs beräknas. Av sålunda fastställt

belopp påföres en var av delägarna vad på honom belöper för att vid beräkning

av den taxerade merinkomsten medräknas som om fråga vore örn en delägarens

egen förvärvskälla. Med hänsyn till bestämmelserna i 11 § örn skattens

beräkning skall en var delägare jämväl påföras på honom belöpande

jämförelseinkomst. Motsvarande skall gälla beträffande delägare i s. k. gruvbolag.

Därjämte iakttages, att vid bestämmande av den taxerade merinkomsten

beträffande delägare, för vilken den på honom belöpande jämförelseinkomsten

ej uppgår till 3 000 kronor, skall, därest delägaren deltagit i företagets

skötsel och därav haft sin huvudsakliga försörjning, beräknas ett extra avdrag

svarande mot det belopp varmed den på delägaren belöpande jämförelseinkomsten

understiger 3 000 kronor. I fall som nu sagts skall vid tilliämpning

av bestämmelserna i 11 § såsom jämförelseinkomst anses ett belopp

av 3 000 kronor.

till 5 §.

1. För beräkning av den uppskattade merinkomsten av jordbruk erfordras,

att nettointäkten av jordbruksfastighet dels för beskattningsåret dels

för vart och ett av förkrigsinkomståren uppdelas på det sätt, att till nettointäkt

av skogsbruk hänföras intäkter av skogsbruk enligt 21 § c) kommunalskattelagen

med avdrag för därpå belöpande omkostnader, medan till nettointäkt

av jordbruk hänföras övriga enligt nämnda paragraf till intäkter av

jordbruksfastighet hänförliga intäkter med avdrag för därpå belöpande omkostnader.

I fall, där utredning om en specificerad uppdelning av omkostnader på

jordbruk och skogsbruk ej kan förebringas, må i regel kunna förfaras så, att

för vart och ett av förkrigsinkomståren och beskattningsåret såsom omkostnader

för skogsbruk upptages, förutom vid beräkning av nettointäkten av

jordbruksfastighet gjort avdrag för värdeminskning å skog, ett belopp motsvarande

viss procent av de i nettointäkten ingående bruttointäkterna av olika

slag av skogsprodukter, medan till omkostnader för jordbruk hänföras samtliga

de vid nettointäktens beräkning avdragna utgifterna i den mån de överstiga

de för skogsbruk på sätt nyss sagts upptagna omkostnaderna. Procentsatser

för beräkning av omkostnader för förvärvande av intäkter av olika slag

av skogsprodukter fastställas av Kungl. Majit efter förslag av den centrala

krigskonjunkturskattenämnden. Där sådan procentsats ej fastställts, må, örn

ej utredning om en specificerad uppdelning av omkostnaderna kan förebringas,

dessa beräknas efter grund som finnes skälig. Rörande fördelningen

av omkostnaderna mellan jordbruk och skogsbruk, när jordbruket visar

underskott, se punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 6 §.

Sedan uppdelning av intäkter och omkostnader på jordbruk och skogsbruk

ägt rum, skall för fastställande av den uppskattade merinkomsten av

jordbruk, under iakttagande av vad nedan föreskrives, beräknas det belopp,

varmed intäkterna av jordbruk med avdrag för därpå belöpande omkostnader

under beskattningsåret överstiga motsvarande jämförelseinkomst.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

33

2. Vid bestämmande av den uppskattade merinkomsten skall sådan avvikelse

ske från uppskattningen enligt förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt som erfordras för att åstadkomma likformighet i inkomstuppskattningen

för förkrigsinkomståren och beskattningsåret. Om exempelvis

under beskattningsåret minskning skett av kreatursbesättningen genom nedslagning

i större omfattning än som brukat förekomma vid ifrågavarande

jordbruk och i större omfattning än som där förekommit under förkrigsinkomståren,

bör ett med hänsyn därtill avvägt belopp avräknas. Därjämte bör

beaktas örn i mera avsevärd omfattning sådana onormala omkostnader under

något av förkrigsinkomståren eller beskattningsåret förekommit för reparationer,

inköp av levande djur m. m., som ej uppvägts av motsvarande ökning

av intäkterna under året. Hava sådana omkostnader förekommit, bör skälig

jämkning göras i inkomstuppskattningen för det år på vilket de belöpa, dock

under iakttagande att, därest omkostnader som nu avses förekommit under

beskattningsåret, avdrag i allt fall skall medgivas i den mån desamma överstiga

det belopp motsvarande kostnader skulle hava utgjort vid utgången av

augusti 1939. Därest under beskattningsåret nyuppsättning av inventarier

eller ny-, till- eller ombyggad å för jordbruket nödiga driftbyggnader eller

till jordbruket hänförlig grundförbättring å fastigheten ägt rum, må jämväl

avdrag för kostnaden härför medgivas i den mån den överstiger det

belopp, vartill kostnaden för motsvarande nyuppsättning eller arbeten skulle

hava uppgått vid utgången av augusti 1939, eller, därest nyuppsättning skett

av tillgång som kan anses hava väsentligt värde endast så länge förhållanden

som avses i 1 § föreligga, det värde tillgången kan antagas komma att

äga sedan kriget upphört.

Inkomst för förkrigsinkomståren beräknas allenast för den eller de fastigheter,

som den skattskyldige ägt eller brukat under beskattningsåret.

Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tillämpade

prissättningen jordbruket inkomstökning men rörelsen uppskattad inkomstminskning,

skall för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tillämpas lägre prissättning

med sammanlagt högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Därvid iakttages, att prissänkningen skall anses belöpa å jordbrukets

ifrågavarande produkter i förhållande till de i räkenskaperna redovisade försäljningsprisen.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under förkrigsinkomståren

bedrivit samma jordbruk som under beskattningsåret under förhållanden

jämförbara med förhållandena under detta år eller hava förkrigsinkomståren

visat underskott eller eljest uppenbart onormala resultat, må i

stället för medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren annat belopp,

som finnes skäligt, upptagas såsom jämförelseinkomst. Tiar den skattskyldige

oj under förhållanden jämförbara nied förhållandena under beskattningsåret

lii hain/ lill riksdagens protokoll 1955. I sami. Nr 256.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

hedrivit samma jordbruk under båda förkrigsinkomståren men under ett av

dessa år, och kan det anses att avkastningen av jordbruket under detta år ungefärligen

motsvarat den genomsnittliga avkastningen av ett liknande jordbruk

i trakten för båda förkrigsinkomståren, må vid jämförelseinkomstens

bestämmande hänsyn tagas till inkomsterna under detta år, som om dessa

vore medeltal för båda åren. I förekommande fall må eljest beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan, vilken

då bedrivit jordbruk å samma fastighet.

För fysisk person, som av jordbruket haft sin huvudsakliga försörjning, må

jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn särskilda skäl därtill föranleda.

4. Ränta å minskning av eget kapital i jordbruket beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av

sex procent. Ökning av eget kapital i jordbruket anses i regel hava ägt rum

vid avbetalning av skuld, som hänfört sig till jordbruket, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej örn avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även örn denna varit intecknad i fastigheten.

Hänsyn till ökning av eget kapital tages endast då den skattskyldige

förebringar tillfredsställande utredning rörande ökningen.

5. Såsom taxerad merinkomst av jordbruk skall, där ej utredning som avses

i nästa punkt förebringas, upptagas den uppskattade merinkomsten med

avräkning av dels ett belopp utgörande tio procent av den uppskattade merinkomsten,

avsett att täcka av kriget förorsakad värdeminskning genom försämrad

hävd med mera, dels ock ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

6. Skattskyldig som vill framställa yrkande att den efter det i punkt 5 omförmälda

avdraget å tio procent återstående uppskattade merinkomsten skall

anses helt eller delvis ej hava berott på förhållanden, som i 1 § sågs, har att

till stöd för yrkandet förete erforderlig utredning.

Därvid gäller såsom huvudregel, att i taxerad merinkomst inräknas endast

j bruttointäkten ingående prisstegring vid avyttring eller uttåg till egen rörelse

av produkter från jordbruket utöver vad som erfordrats för att dels

täcka omkostnadernas ökning i förhållande till prisläget före krigsutbrottet

dels utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 g sista stycket. Hänsyn

tages därvid ej till ökning av värdet å fri bostad å fastigheten eller av

andra naturaförmåner från denna. Ingår i den uppskattade merinkomsten inkomstökning

på grund av tillfällig uthyrning eller av körslor eller dylikt i

större omfattning än normalt, skall den upptagas i den taxerade merinkomsten

i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §, även om den ej uppkommit på grund av prisstegring. Inkomstökning

å arrende eller dylikt upptages i den taxerade merinkomsten

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256. 35

endast i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket skall vid utredning

enligt denna punkt beräknas till femton procent av den vinst, som

skulle hava uppkommit, därest avyttring eller uttag till egen rörelse av jordbruksprodukter

av samma slag som under beskattningsåret ägt rum under

förkrigsinkomståren.

Prisstegring utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning

och utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket

beräknas normalt å bruttointäkterna för beskattningsåret efter procentsatser

som av Kungl. Maj:t fastställas efter förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden

eller, där sådan procentsats ej fastställts, efter procentsats

som finnes skälig. Örn det av skattskyldig eller beskattningsmvndighet

visas att å gjorda försäljningar under beskattningsåret tillämpats priser

vilka för den skattskyldige genomsnittligt innefattat en mindre eller större

prisstegring än som beräknats med tillämpning av fastställda procentsatser,

skall dock hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens fastställande.

till 6 §.

1. Den grundläggande principen i fråga örn krigskonjunkturbeskattning

av skogsbruk är att beskattning endast sker av det belopp som motsvarar

prisstegring å i skogsbruket tillgodogjorda skogsprodukter i förhållande till

det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren i den män denna prisstegring

överstiger omkostnadernas ökning sedan sagda tid. Beskattningen

reduceras ytterligare dels genom kompensation för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket, dels genom särskilt avdrag med syfte bland annat att

befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärda avverkningar, ett avdrag

som blir högre i den mån avverkningen överstiger viss storlek. Eftersom

inkomsterna av skogsbruk för såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret

äro beroende av virkesuttagens storlek och således ej utgöra lämplig

grund för att jämföra den skattskyldiges verkliga ekonomiska förmåner

under de olika åren, skall någon uppskattad merinkomst av skogsbruk ej

fastställas. Beskattningen begränsas däremot på det sätt att den taxerade

merinkomsten ej må beräknas till högre belopp än som av den skattskyldige

kan visas hava utgjort nettointäkt av skogsbruk under beskattningsåret. Den

närmare innebörden av dessa regler framgår av följande punkter.

2. För beräkning av den taxerade merinkomsten i annat fall än som avses

i punkt 4 skall i första hand fastställas det belopp som motsvarar prisstegringen

i förhållande till det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren

å de under beskattningsåret avyttrade eller för förädling eller förbrukning

i egen rörelse uttagna skogsprodukterna, i den mån prisstegringen överstiger

vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning. Prisstegringen

torde vanligen kunna beräknas procentuellt å bruttointäkterna beträffande

olika produkter.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket beräknas lill

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

femton procent av den vinst, som skulle hava uppkommit, därest avyttring

eller uttag för förädling eller förbrukning i egen rörelse av skogsprodukter

av samma slag som under beskattningsåret ägt rum under förkrigsinkomståren.

Från det vid tillämpning av andra stycket framkomna återstående beloppet

medgives särskilt avdrag med syfte bland annat att befordra med hänsyn

till folkhushållningen önskvärda avverkningar. Dylikt avdrag utgör fem procent

å bruttointäkten av den ifrågavarande avverkningen i dess helhet å samtliga

den skattskyldige tillhöriga fastigheter samt, örn avverkningen överstigit

nedan angiven virkeskvantitet, därutöver hälften av det resterande återstående

beloppet till den del det belöper å den överskjutande avverkningen.

Kungl. Majit äger att, om särskild anledning därtill uppstår, för särskilda

virkesslag förordna örn större nedsättning än som nu sagts. Om bruttointäkten

av avverkningen är väsentligt högre än som normalt kan påräknas för en

dylik avverkning, beräknas dock avdraget endast å så stort belopp som kan

anses motsvara normal bruttointäkt. Den virkeskvantitet till vilken enligt vad

nyss sagts hänsyn skall tagas vid bestämmande av avdragets storlek skall

utgöra etthundratrettio procent av det antal kubikmeter virke, som erhålles

genom att med varandra multiplicera de vid senaste fastighetstaxering tilllämpade

talen för areal, bonitet och relativ skogsdräng. Det ovan angivna

resterande återstående beloppet fördelas på den avverkning, som uppgår till

r espektive överstiger den angivna virkeskvantiteten, i förhållande till antalet

kubikmeter virke inom vardera avverkningsdelen.

Grunder för beräkning av prisstegring som i första stycket sägs och för

kompensation som i andra stycket sägs fastställas av Kungl. Majit efter förslag

av den centrala krigskonjunkturskattenämnden.

Örn den skattskyldige eller beskattningsmyndighet kan visa att å de försäljningar

eller uttag till egen rörelse, som av den skattskyldige gjorts under

beskattningsåret, tillämpats priser vilka sammanlagt innefattat en mindre

eller större prisstegring än som beräknats med tillämpning av nyss angiven

beräkningsgrund, skall hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens

fastställande. Jämväl i detta fall skall kompensation som i andra stycket

sägs och avdrag som i tredje stycket sägs medgivas.

Avdrag som i tredje stycket sägs skall anses utgöra kompensation jämväl

för det förhållandet att nämnda prisstegring blivit mindre än som kan anses

normalt för ifrågavarande sortiment av sådan anledning som att den skattskyldige

till bränsle avverkat virke vilket normalt kunnat avyttras till massaved

eller dylikt. Dock äger skattskyldig rätt att, i stället för att komma i

åtnjutande av avdrag som nu sagts, om därigenom större förmån erhålles,

åberopa bevisning att prisstegringen på det avverkade virket av dylik anledning

varit mindre än den som normalt skulle kunnat påräknas.

3. Visar den skattskyldige, att hans nettointäkt av skogsbruk i annat fall

än som avses i punkt 4 under beskattningsåret varit mindre än det belopp

som erhålles vid tillämpning av punkt 2, må den taxerade merinkomsten

icke bestämmas till högre belopp än nettointäkten utgjort.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

37

Vid beräkning av nettointäkten av skogsbruk skall från bruttointäkterna

av skogsbruk under beskattningsåret avdrag göras för därpå belöpande omkostnader.

För beräkningen erfordras alltså i regel att nettointäkten av jordbruksfastighet

såvitt angår beskattningsåret uppdelas mellan skogsbruk och

jordbruk på det sätt som angives i punkt 1 av anvisningarna till 5 §. Såsom

omkostnad må upptagas jämväl beräknad skälig kostnad för utav avverkning

föranledda efterföljande röjnings- och liknande arbeten så ock kostnad

för utav avverkningen direkt förorsakad återplantering, ändå att kostnaderna

ej hänföra sig till beskattningsåret. Har under beskattningsåret nedlagts

dylik kostnad, för vilken avdrag medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt

redan för tidigare beskattningsår, får sådant belopp ej ånyo avdragas.

Därest omkostnad under beskattningsåret i avsevärd utsträckning hänför

sig till skogsprodukter, vilka ej avyttrats före beskattningsårets utgång, skall

denna omkostnad vid ifrågavarande taxering anses belöpa på beskattningsåret

endast i den mån den hänför sig till under detta år avyttrade produkter.

Å andra sidan skall den skattskyldige vara berättigad att åtnjuta avdrag

för omkostnad, som hänför sig till under beskattningsåret avyttrade

men dessförinnan avverkade produkter, i den mån den skattskyldige ej tidigare

åtnjutit avdrag för denna omkostnad. Därest under beskattningsåret

nyuppsättning av inventarier eller ny-, till- eller ombyggnad å för skogsbruket

nödiga driftbyggnader eller till skogsbruket hänförlig grundförbättring

å fastigheten ägt rum, må jämväl avdrag för kostnaden härför medgivas

i den mån den överstiger det belopp, vartill kostnaden för motsvarande

nyuppsättning eller arbeten skulle hava uppgått vid utgången av augusti

1939, eller, därest nyuppsättning skett av tillgång som kan anses hava

väsentligt värde endast så länge förhållanden som avses i 1 § föreligga, del

värde tillgången kan antagas komma att äga sedan kriget upphört. Såsom

omkostnad må i fall, då skog avverkats eller ock avyttrats utan samband med

avyttring av marken, belopp motsvarande avdrag enligt 22 § 1 mom. andra

stycket kommunalskattelagen upptagas endast örn fastigheten förvärvats efter

utgången av augusti 1939.

1 fall, där skattskyldig under beskattningsåret drivit såväl jordbruk som

skogsbruk och jordbruket utvisar underskott, äger den skattskyldige att vid

beräkning av nettointäkten av skogsbruket till omkostnader för skogsbruk

överföra högst så stor del av omkostnaderna för jordbruket att underskottet

å detta bortfaller.

4. 1 fall, då växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken,

beräknas nettointäkt av skogsbruk enligt denna förordning så ali från den

för skogen erhållna köpeskillingen avdrag göras dels med ett belopp svarande

mot den växande skogens uppskattade värde vid utgången av augusti

1939 eller, örn skogens för ägaren gällande ingångsvärde val’ större, detta

värde, dels för de i samband med avyttringen uppkomna kostnaderna i den

män de belöpa på skogen. Den sålunda beräknade nettointäkten av .skogsbruk,

minskad med uljämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande

femton procent å nettointäkten, upptages såsom taxerad merinkomst

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

å avy 11 ringen av den växande skogen. Vid uppskattning av värdet å den

växande skogen vid utgången av augusti 1939 iakttages, alt bevisning rörande

dess storlek i regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å

den växande skogen sedan nämnda tidpunkt må följaktligen ej beräknas till

högre belopp än som finnes med sannolikhet svara mot utvecklingen av den

allmänna fastighetsmarknaden beträffande skogsegendomar å orten.

5. Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget skogsbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen uppskattad inkomstminskning, medan taxerad

merinkomst framkommer för skogsbruket, skall för utjämning härutinnan

beträffande nämnda produkter tillämpas lägre prissättning med sammanlagt

högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen å

rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget. Därvid iakttages,

att prissänkningen skall anses belöpa å skogsbrukets ifrågavarande produkter

i förhållande till de i räkenskaperna redovisade försäljningsprisen.

Vad sålunda stadgats skall gälla även i fall då skattskyldig i rörelse tillgodogjort

sig produkter från skogsbruk, bedrivet av moder- eller dotterföretag,

och skall i dylikt fall inkomstuppskattningen för båda företagen jämkas

med hänsyn till den tillämpade prissättningen.

6. Vad i punkt 4 av anvisningarna till 9 § stadgas skall äga motsvarande

tillämpning i fall där växande skog avyttrats i samband med avyttring av

marken och inläkten å avyttringen är att hänföra till inkomst av skogsbruk.

Har växande skog tagits i anspråk av kronan genom förfogande enligt

allmänna förfogandelagen eller har växande skog eljest avyttrats under sådana

förhållanden att tvångsförsäljning till det allmänna måste anses vara för

handen, skall vad i punkt 4 av anvisningarna till 9 § stadgas likaledes äga

motsvarande tillämpning.

7. Vid taxering till krigskon junk turskatt skall helt bortses från bruttointäkt

av under år 1943 stormfälld skog så ock från därå belöpande omkostnader.

till 7 §.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad merinkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under

beskattningsåret i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av uthymingsmöjligheter,

som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigstillståndet framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna förutsättningar

synas vara för handen. Tillika iakttages att medgivande av utjämningsavdrag

med femton procent å jämförelseinkomsten påverkar den

taxerade merinkomstens storlek.

2. Vid bestämmande av uppskattad merinkomst skall inkomst för förkrigsinkomståren

beräknas allenast för fastigheter som den skattskyldige

innehaft även under beskattningsåret.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

39

Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

beräkningen av inkomst av annan fastighet skall vid uppskattning av inkomst

enligt denna förordning frångås i den mån följande särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

Har fastighet eller del därav, som plägat vara uthyrd, under något av förkrigsinkomståren

ej varit uthyrd men har den varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna för förkrigsinkomståren

tilläggas skäligt hyresbelopp. Avdrag för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren samt ej heller för

beskattningsåret i vidare mån än kostnaden förorsakats av eller eljest ägt

direkt samband med de förhållanden som föranlett inkomstökningen eller

med anordning som nödvändiggjorts av krigstillståndet. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för förkrigsinkomståren. För beskattningsåret medgives

sådant avdrag endast i den mån värdeminskningen under detta år på grund

av verkställd ny-, till- eller ombyggnad eller annan omständighet kan antagas

hava varit större än under förkrigsinkomståren. Det må emellertid framhållas,

att uthyrning varom här är fråga ofta föranleder skadegörelse eller

slitning, som ej skulle hava uppkommit, örn ej uthyrningen ägt rum. Sådant

förhållande må, där ej hänsyn till detsamma tagits genom avdrag för reparation

eller dylikt under beskattningsåret, beaktas vid beräkning av avdrag

för värdeminskning. Har å andra sidan under beskattningsåret kostnad nedlagts

för reparation eller underhåll, som under föregående beskattningsår

blivit eftersatt och på den grund beaktats vid beräkning av värdeminskningsavdrag

för det året, må avdrag för kostnaden ej ånyo medgivas.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under båda förkrigsinkomståren

innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret,

må såsom jämförelseinkomst i stället för medeltalet av inkomsterna

för dessa år antagas annat belopp, som finnes skäligt. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under hela det förra men under hela det senare förlcrigsinkomståret, skall i

regel inkomsten för det senare året vara jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet elier fastigheter som under beskattningsåret

under något av förkrigsinkomståren i dess helhet, må beaktas residtat.

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan, vilken

då innehaft fastigheten. Vid denna jämförelse bör dock iakttagas den

skillnad som må föreligga bland annat med hänsyn till det av de olika ägarna

i fastigheten nedlagda egna kapitalel.

För fysisk person, som av annan fastighet haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn särskilda skid därtill föranleda.

4. Ränta å minskning av eget kapital i fastigheten beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av sex

procent, ökning av eget kapital i fastigheten anses i regel hava ägt rum vid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

avbetalning av skuld, som hänfört sig till fastigheten, saint vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig

förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej örn avbetalning skett

av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

tilis §.

1. Såsom likartad med inkomst i form av tantiem m. m. anses exempelvis

sådan inkomst av tjänst som utgår i form av lön eller annan förmån från

rörelse, om och i den mån lönens eller förmånens belopp uppenbarligen påverkats

av rörelsens resultat. I den män ökning av sådan lön eller förmån

får anses motiverad av ett större eller värdefullare arbete betraktas den följaktligen

ej såsom likställd med inkomst av tantiem m. m.

2. I fråga om inkomst av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare skall vad

i punkt 7 av anvisningarna till 4 § stadgats beträffande yrkesmässig uppfinnarverksamhet

äga motsvarande tillämpning.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet som avses

i 8 § sista stycket. Är det uppenbart att detta medeltal ej utgör ett godtagbart

uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av sådant slag vid

tiden närmast före krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten fastställas

till annat belopp som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt.

Har skattskyldig, vilken under beskattningsåret åtnjutit inkomst av tjänst,

befordrats till eller eljest övergått till den ifrågavarande tjänsten efter krigsutbrottet,

och skulle, örn den skattskyldige redan dessförinnan innehaft den

nya tjänsten, på grund därav för honom fastställts högre jämförelseinkomst

än den för honom eljest gällande, skall jämförelseinkomsten skäligen jämkas

med hänsyn härtill. Därest skattskyldig av inkomst som här avses haft

sin huvudsakliga försörjning, må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre

belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn särskilda skäl därtill föranleda.

till 9 §.

1. Uppskattning av realisationsvinst vid avyttring av fast eller lös egendom

sker enligt de regler som gälla för beräkning av sådan vinst enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock att i stället för

priset vid förvärvet må avdragas egendomens uppskattade värde vid utgången

av augusti 1939, om därigenom större förmån erhålles. Vid uppskattning

av dylikt värde å fast egendom iakttages, att bevisning rörande dess storlek i

regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å egendomen efter

nämnda tidpunkt bör följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes

med sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden

å orten. Från realisationsvinsten får avdragas realisationsförlust vid avyttring

av fast eller lös egendom, därvid beaktas, att, om värdet vid utgång

en av augusti 1939 lagts till grund för beräkningen av realisationsvinsten,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

41

värdet vid samma tidpunkt också skall läggas till grund för beräkning av

realisationsförlusten, försåvitt värdet ä den egendom förlusten avser då var

lägre än kostnaden för förvärvet.

Inkomst av realisationsvinst beräknas ej för förkrigsinkomståren. Örn

skattskyldig mera regelbundet gör försäljningar, exempelvis av aktier, utan

att dock yrkesmässig sådan verksamhet anses föreligga, kan beskattning av

hela den realisationsvinst, som belöper på tiden efter krigsutbrottet, stundom

te sig oskälig. Jämkning av den taxerade merinkomsten bör i sådant fall ske

genom avdrag med skäligt belopp, därvid emellertid märkes, att till utgångspunkt

för avdraget bör tagas realisationsvinsten i sin helhet och ej blott den

del av denna vinst som hänför sig till värdeökning efter krigsutbrottet, samt

att även storleken av försäljningsvinster under de olika åren, som ej äro

skattepliktiga, bör beaktas.

2. Till realisationsvinst enligt 9 § skall icke hänföras sådan intäkt, som

enligt 2 § 1 mom. andra stycket skall inräknas i inkomst av rörelse.

3. Har uppkommen realisationsvinst vid avyttring av tillgång för stadigvarande

bruk under beskattningsåret använts för inköp av tillgång liknande

den avyttrade under sådana förhållanden att avyttringen och inköpet helt

eller delvis skäligen böra betraktas som ett utbyte av en befintlig tillgång

mot en annan, skall i motsvarande mån realisationsvinsten ej medräknas vid

taxeringen till krigskonjunkturskatt. Har vid taxering till krigskon junk turskatt

ett föregående år tillämpning skett av motsvarande bestämmelse i då

gällande författning, skall, därest den inköpta tillgången åter avyttrats under

beskattningsåret, vid beskattning enligt 9 § så anses som örn omedelbart

avdrag för avskrivning å tillgången skett med det belopp som skatteeftergiften

det föregående året avsett.

4. Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller eljest avyttrats

under sådana förhållanden att tvångsförsäljning till det allmänna måste

anses vara för handen, och finnes det ej uppenbart, att avyttringen skulle ägt

rum även örn tvång icke förelegat, skall den genom överlåtelsen uppkomna

realisationsvinsten icke anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §■

till 10 §.

1. Av 4 § 3 mom. framgår att, örn en förvärvskälla inom rörelse utvisar

inkomstökning och en annan inkomstminskning, inkomstminskningen skall

i viss ordning avräknas från inkomstökningen. Av punkt 4 g) av anvisningarna

till 4 §■ och tredje stycket av punkt 2 av anvisningarna till 5 § framgår

att i förhållande mellan jordbruk oell rörelse utjämning i vissa läll skall

enligt särskilda regler äga rum i händelse den ena förvärvskällan utvisar inkomstökning

och den andra inkomstminskning. Utjämning i särskild ordning

skall enligt punkt 3 sista stycket och punkt 5 av anvisningarna till 6 §

jämväl i vissa fäll ifrågakomma i förhållande mellan å ena sidan skogsbruk,

å andra sidan jordbruk, därest detta utvisar underskott, eller rörelse, därest

denna utvisar inkomstminskning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 256.

Beräkning av inkomstminskning beträffande skogsbruk förutsättes ej enligt

denna förordning kunna ifrågakomma.

Beräkning av inkomstminskning beträffande annan fastighet förutsättes ej

enligt denna förordning kunna ifrågakomma i annat fall än som avses i punkt

3 här nedan.

Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom medgives

enligt 9 § från realisationsvinst å sådan egendom men antages enligt

denna förordning ej kunna ske i andra fall.

2. I övrigt skall avdrag för inkomstminskning under beskattningsåret å

krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla medgivas vid den beskattningsbara

merinkomstens bestämmande enligt följande föreskrifter.

Avdrag för inkomstminskning å rörelse, i den mån utjämning av densamma

ej skett enligt de i punkt 1 första stycket angivna bestämmelserna, skall

medgivas från inkomstökning hänförlig till sådan inkomst, som avses i 2 §

1 mom. e), samt, till den del inkomstminskningen överstiger sådan inkomstökning

och kan antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §,

från taxerad merinkomst å annan förvärvskälla.

Vad sålunda stadgats om inkomstminskning å rörelse skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga örn inkomstminskning hänförlig till sådan inkomst,

som avses i 2 § 1 mom. e), under iakttagande att avdrag för sådan

inkomstminskning i första hand skall ske från inkomstökning å rörelse.

Med inkomstökning å rörelse avses här ovan den uppskattade merinkomsten

minskad med det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget. Inkomstökning

hänförlig till sådan inkomst, som avses i 2 § 1 mom. e), skall beräknas

till skillnaden mellan inkomsten under beskattningsåret och motsvarande inkomst

under ett antaget jämförelseår.

Med inkomstminskning å rörelse avses här ovan summan av den enligt

punkt 10 av anvisningarna till 4 § beräknade uppskattade inkomstminskningen

och ett belopp svarande mot det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Beträffande inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) skall inkomstminskning

beräknas till skillnaden mellan inkomsten under det antagna jämförelseåret

och inkomsten under beskattningsåret, dock under iakttagande

att inkomstminskningen ej må beräknas till högre belopp än som erhålles vid

motsvarande tillämpning av den för beräkning av taxerad merinkomst gällande

regeln enligt 8 § sista stycket. Inkomstminskning som nu sagts skall

antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, i den mån det ej

framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen ej berott på sådana förhållanden.

•

Med inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) under ett antaget jämförelseår förstås,

där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, medeltalet av inkomster

av motsvarande slag under förkrigsinkomståren.

Beträffande inkomstminskning å jordbruk skall avdrag medgivas från taxerad

merinkomst å annan förvärvskälla, i den mån inkomstminskningen skall

anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §. Avdrag medgives

i första hand från taxerad merinkomst av skogsbruk och, till den del avdraget

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

43

ej kail sålunda lulli utnyttjas, från taxerad merinkomst å övriga förvärvskällor,

i sista hand från taxerad merinkomst av rörelse. Med inkomstminskning

som nu sagts avses det belopp, som erhålles vid motsvarande tillämpning

av de för beräkning av uppskattad merinkomst å jordbruk gällande reglerna.

Emellertid skall, där jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp än det

som motsvarar den högsta inkomsten under något av åren 1937 och 1938, inkomstminskningen

bestämmas med utgångspunkt från den högsta av dessa

inkomster. I fall, då jordbruket för vart och ett av nämnda år utvisar underskott,

skall inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från det minsta

av de underskottsbelopp som något av åren utvisar. Om den skattskyldige ej

haft ifrågavarande jordbruk under båda förkrigsinkomståren, må beloppet

av inkomstminskning bestämmas efter grund som finnes skälig. Av inkomstminskningen

skall en fjärdedel anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §, därest ej den skattskyldige visar, att större del av inkomstminskningen

berott på sådana förhållanden.

Vid tillämpning av vad ovan föreskrivits skall iakttagas, att, därest skattskyldig

haft inkomstminskning å en krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

och inkomstökning å en krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla samt mellan dessa förvärvskällor finnes sådant samband att

avräkning dem emellan framstår såsom särskilt naturlig, sådan avräkning i

första hand bör ske, oaktat den skattskyldige även haft annan, krigskonjunkturskatt

underkastad förvärvskälla, som utvisar inkomstökning. Vid bedömande

i vad mån inkomstökning å krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla skall anses föreligga bör jämförelse göras mellan den vid taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för beskattningsåret beräknade

inkomsten av förvärvskällan och medeltalet av motsvarande inkomster

under förkrigsinkomståren.

3. Beträffande avdrag för inkomstminskning under de beskattningsår,

1941—1944 års taxeringar till krigskonjunkturskatt avsågo, iakttages, att sådant

avdrag skall medgivas från den merinkomst, som återstår sedan det i

10 § 1 mom. omförmälda avdraget för inkomstminskning i förekommande

fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens storlek och övriga med

avdragsrätten sammanhängande frågor skola de vid nämnda taxeringar gällande

föreskrifterna äga tillämpning. Därvid märkes, att fråga kan vara antingen

örn sådan inkomstminskning, som vid 1941—1944 års taxeringar

skulle avdragas innan taxerad merinkomst av visst slag fastställdes, eller

örn sådan inkomstminskning som fick avdragas enligt 10 § i förordningarna

örn krigskonjunkturskatt för åren 1941—1944. Avdrag medgives endast i den

mån inkomstminskningen kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 g, under iakttagande tillika att avdrag för inkomstminskning å annan

fastighet må medgivas allenast från taxerad merinkomst å samma förvärvskälla

under beskattningsåret. Vid beräkning av inkomstminskning å viss

förvärvskälla under de beskattningsår som 1942—1944 års taxeringar avsågo

må ej vid tillämpning av 10 §2 morn. hänsyn tagas till å förvärvskällan

belöpande utjämningsavdrag. Vid bestämmande huruvida avdrag skall an
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

ses hava utnyttjats vid tidigare års taxeringar skall bortses från det i 10 §

omförmälda avdraget å 3 000 kronor.

Inkomstminskning å annan fastighet beräknas med motsvarande tillämpning

av de för beräkning av uppskattad merinkomst å denna förvärvskälla

gällande reglerna ävensom av vad ovan stadgats angående inkomstminskning

å jordbruk för det fall att jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp

än medeltalet för förkrigsinkomståren. Inkomstminskning å annan fastighet

skall anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 § i den män

den uppkommit genom att bruttointäkterna under det beskattningsår varom

är fråga i jämförelse med förkrigsinkomståren minskats på grund av att

uthyrningsmöjligheter, som under normala förhållanden plägat vara för handen,

under beskattningsåret ej kunnat utnyttjas på grund av det av krigstillståndet

framkallade läget.

Avdrag som avses i denna punkt, med undantag för avdrag för inkomstminskning

å annan fastighet, tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av förvärvskälla, å vilken inkomstminskningen uppstått. Återstående

avdrag göres från taxerad merinkomst av rörelse och, i den mån avdraget

ej såmedelst kan fullt utnyttjas, från summan av övriga taxerade merinkomster.

till 14—19 samt 21 §§.

1. Har värdet av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse, enligt uppskattning jämlikt punkt 4 b) av anvisningarna lill

4 §, sedan sista förkrigsinkomstårets utgång nedgått och har den skattskyldige

i sin balansräkning för beskattningsåret till en särskild varuförnyelsefond,

avsedd för nedskrivning av lager som han haft för avsikt att anskaffa i

det avyttrade eller eljest avgångna lagrets ställe, gjort avsättning för vilken

avdrag ej skett vid beräkning av nettointäkten, skall efter därom framställt

yrkande prövningsnämnd jämlikt 14 § besluta provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

under förutsättningar, som framgå av det följande. Har den

skattskyldige redan för föregående beskattningsår fått provisorisk skattepåföring

för dylik fondavsättning, kan ny avsättning givetvis avse endast den

nedskrivning, som ej täckes av den mot den tidigare medgivna provisoriska

skattepåföringen svarande fondavsättningen. Var lagret vid krigsutbrottet

större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, må fondavsättningen avse

lagerminskningen sedan krigsutbrottet, såsom örn lagret vid denna tidpunkt

varit lager vid sista förkrigsinkomstårets utgång.

Har fond av den skattskyldige betecknats såsom avsedd för användning ej

allenast till nedskrivning av lagertillgångar utan till inköp av sådana för

lagrets ersättande, skall fonden likväl anses uppfylla de i 14 § angivna villkoren.

Avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skall

godkännas såsom förutsättning för provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

enligt nämnda paragraf, ehuru avdrag för densamma medgivits vid

nettointäktens beräkning.

Det antages i det följande, att lagret vid utgången av augusti 1939 ej visats

hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, samt att avsättning

till varuförnyelsefond ej skett för föregående beskattningsår.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

45

Vid bestämmande av den provisoriska skattepåföringen verkställes en summarisk

uppskattning av vad det skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen svarande tillgång, s. k. ersättningslager.

Skillnaden mellan denna kostnad och värdet av ersättningslagret, uppskattat

till det belopp till vilket ersättningslagret enligt punkt 4 b) av anvisningarna

till 4 § lägst må nedskrivas, utgör det belopp varå den provisoriska

skattepåföringen enligt 14 § beräknas. Denna skattepåföring kommer

alltså att avse det belopp, varmed ersättningslagret, örn det anskaffats vid

beskattningsårets utgång, skulle fått nedskrivas enligt denna förordning.

Har vid fastställande av beskattningsbar merinkomst för beskattningsåret

eller tidigare beskattningsår avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv

i avyttrade eller eljest avgångna lagertillgångar, skall dock motsvarande

belopp — i förekommande fall minskat med belopp som vid taxering

till krigskonjunkturskatt tillagts för återvinning av sådan reserv — avdragas

från ovannämnda skillnadsbelopp. Det belopp, å vilket sålunda provisorisk

skattepåföring må ske, begränsas givetvis även av fondavsättningens

storlek. Att ytterligare begränsning kail ifrågakomma, då fondavsättning tilllika

skett enligt 15 §, framgår av punkt 2 här nedan. Den provisoriskt påförda

skatten skall utgöra det belopp, varmed krigskonjunkturskatten skulle

hava minskats, örn det belopp, varå den provisoriska skattepåföringen sålunda

beräknas, avdragits vid inkomstuppskattningen.

Örn ett senare år ersättningslager anskaffas och nied anlitande av varuförnyelsefonden

i bokslutet för året nedskrives enligt grunder, som jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § skulle kunnat godkännas vid inkomstuppskattning

för det året, skall enligt 21 § den på nedskrivningen belöpande

skatten på framställning av den skattskyldige efter beslut av prövningsnämnd

restitueras. Disponeras fonden för annat ändamål än anskaffning eller nedskrivning

av ersättningslager, upphör i motsvarande män rätten till restitution.

Befinnes det att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, förutsättningar

för restitution av det provisoriskt påförda skattebeloppet eller del därav ännu

ej föreligga, skall rätten till sådan restitution hava förfallit.

2. Rätten att enligt 15 § erhålla provisorisk skattepåföring genom avsättning

av redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel till prisfluktuationsfond

för att trygga sig mot förlust genom prisfall å inköpta men ej levererade

varor avser endast det fall att varorna definitivt inköpts att senare levereras

för visst till beloppet bestämt pris. Skulle, därest de varor avtalet avser

hade levererats vid beskattningsårets utgång, varulagret hava bragts upp till

större storlek än vid beskattningsårets ingång, bör iakttagas, att jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 g rätten till nedskrivning är mera begränsad

beträffande det överskjutande lagret än beträffande ersättningslagret.

Sker provisorisk skattepåföring för avsättning lill prisfluktuationslond,

medgives provisorisk skattepåföring för avsättning till varu förnyelsefond enligt

14 § ej i större utsträckning än sådan skattepåföring skulle hava medgivits,

därest de under beskattningsåret inköpta varor, som avsättningen till

prisfluktuationsfond avser, varit levererade vid beskattningsårets utgång.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

3. Avsättning av kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § kan ske avredovisad

årsvinst eller besparade vinstmedel. Därest sådan fond ett följande

år tages i anspråk för omkostnader, kommer för det året avdx-ag vid taxering

till krigskonjunkturskatt för de ur fonden disponerade medlen ej att medgivas.

I förekommande fall skall likväl så anses, som örn avdrag skett vid

taxering enligt denna förordning för det år då omkostnaderna ägt rum.

Restitution av provisoriskt påförd skatt medgives i första hand därest fondmedlen

disponerats för sådana omkostnader som skulle hava varit avdragsgilla,

om i stället andra medel använts för omkostnaderna. Dock må i fall,

där kostnadsutjämningsfond ej tagits i anspråk för täckande av omkostnader

som nu avses, restitution likväl medgivas, därest ett belopp, svarande mot

de omkostnader för vilka fonden enligt sitt ändamål kunnat disponeras, tilllägges

vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning för det beskattningsår

då omkostnaderna ägt rum. Vad sålunda stadgats skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande restitution i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej avsatts men provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt det oaktat skett

på grund av bestämmelserna i 20 § andra stycket.

Att i visst fall restitution kan ske även där kostnadsutjämningsfond ej använts

för omkostnader som nu sagts framgår av 21 § sista stycket.

4. Enligt vad som framgår av punkt 4 d) av anvisningarna till 4 § kan

skattskyldig vid uppskattning av inkomst av rörelse jämlikt denna förordning

enligt vissa grunder erhålla avdrag för s. k. överpris eller merkostnad å

tillgång för stadigvarande bruk. Har ej hela det i räkenskaperna gjorda avdraget

kunnat sålunda godkännas vid inkomstuppskattningen, kan den återstående

delen av avdraget likväl tillgodoräknas den skattskyldige för ifrågavarande

år genom provisorisk skattepåföring enligt 17 § efter yrkande av den

skattskyldige. Den provisoriska skattepåföringen skall i dylikt fall avse det

belopp, varmed krigskonjunkturskatten skulle hava minskats, örn det i räkenskaperna

gjorda avdraget i sin helhet medgivits vid inkomstens uppskattning.

När tillgången visas hava nedgått i värde under det, till vilket den i beskattningsavseende

enligt denna förordning nedskrivits, må enligt 21 § restitution

ske av så stor del av den provisoriskt påförda skatten som svarar mot

den påvisade ytterligare värdeminskningen. Befinnes det att vid tidpunkt,

som sedermera fastställes, tillgången alltjämt har ett högre värde än det, till

vilket den i räkenskaperna för beskattningsåret nedskrivits. skall rätten till

ytterligare restitution hava förfallit.

5. Har fartyg sålts för högre pris än det i beskattningsavseende gällande

värdet utan att under beskattningsåret ersättas med annat fartyg, kommer

vinsten att vid taxeringen inräknas i inkomsten av rörelse, medan, örn annat

fartyg under samma år anskaffats, vinsten oftast kunnat till stor del uppvägas

av avdrag för värdeminskning. Avser säljaren att för köpeskillingen

eller del av denna anskaffa nytt eller nya fartyg, kan han emellertid genom

att på särskilt konto hos riksbanken insätta det belopp, han sålunda ämnar

disponera, enligt 18 g erhålla rätt till provisorisk påföring av så stor krigs
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 256.

47

konjunkturskatt som belöper på den i den beskattningsbara merinkomsten

ingående del av det insatta beloppet, som överstiger fartygets i beskattningsavseende

enligt denna förordning gällande värde vid avyttringen, d. v. s. med

det belopp, varmed skatten skulle hava minskats, örn det överstigande beloppet

avdragits vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning.

Rätt till skatterestitution erhålles sedermera enligt 21 § i den mån det insatta

beloppet användes för anskaffning av annat fartyg och i räkenskaperna

avskrivning å detta sker av beskaffenhet att kunna föranleda avdrag vid

ifrågavarande beskattning. Om sålunda för ett senare beskattningsår, då annat

fartyg anskaffats för de insatta medlen, avdrag för överpris sker i räkenskaperna

och det befinnes att förutsättningarna för motsvarande avdrag

vid taxering till krigskonjunkt urskatt då föreligga, skall prövningsnämnden,

i stället för att medgiva avdrag för detta beskattningsår, efter framställning

från den skattskyldige besluta att restitution skall ske av den provisoriskt

påförda krigskonjunkturskatt, som belöper på avdragets belopp. Därest fartyget

sedermera nedgått till lägre värde än det, som återstår oavskrivet i beskattningsavseende

enligt denna förordning, kan, i den mån motsvarande avskrivning

skett i räkenskaperna, ytterligare restitution ifrågakomma, därvid

reglerna i punkt 4 ovan erhålla motsvarande tillämpning.

Var fartyget vid avyttringen belastat med intecknad gäld och har i följd

härav köpeskillingen ej i sin helhet insatts i riksbanken, må provisorisk påföring

medgivas av så stor krigskonjunkturskatt som belöper på den i den

beskattningsbara merinkomsten ingående del av det insatta beloppet, som

överstiger fartygets i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande

värde minskat med ett mot gälden svarande belopp. Den provisoriska påföringen

kommer följaktligen att beräknas på samma sätt som örn fartyget

icke varit intecknat och således hela köpeskillingen kunnat insättas i riksbanken.

Vid restitution i dylikt fall skall iakttagas, att, om jämväl andra medel

än i riksbanken insatta använts för inköp av nytt fartyg, dessa visserligen

må inom ramen för nämnda gäl dbelopp medräknas som köpeskilling

för detta fartyg, som om medlen uttagits från riksbanken, men att restitution

dock ej må beräknas för skatt å högre belopp än det i riksbanken insatta.

Har vid beräkning av beskattningsbar merinkomst enligt denna förordning

avräknats belopp, som anses hava innefattat framtagande av dold förkrigsreserv

i fartyg, får givetvis sådant belopp ej ingå i det å vilket provisorisk

skattepåföring beräknas och bör följaktligen så anses, som örn fartygets i

beskattningsavseende gällande värde varit i motsvarande mån högre.

Vad nu sagls örn belopp, som influtit vid avyttring av fartyg, skall också

tillämpas å ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller annan

tillgång för stadigvarande bruk i rörelsen.

Att i fall som avses i denna punkt särskilt förfarande kan ifrågakomma

beträffande erläggande av provisoriskt påförd skatt framgår av 22 §.

6. Beträffande det i 19 § avsedda fallet kommer vad i punkt 5 här ovan

anförts att i tillämpliga delar äga motsvarande tillämpning.

7. Exempel på tillämpning av 18, 19 och 21 §§. T samtliga exempel för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

utsättes, att utjämningsavdraget bestämts med utgångspunkt från jämförelseinkomsten.

a) Ett rederi har den 1 november 1944 för 900 000 kronor sålt ett ointecknat

fartyg, då bokfört till 500 000 kronor men i beskattningsavseende nedskrivet

till 400 000 kronor (som tillika var fartygets saluvärde vid utgången

av augusti 1939). Köpeskillingen, 900 000 kronor, insättes i sin helhet å vederbörligt

konto i riksbanken.

I inkomsten för beskattningsåret ingår vinsten 900 000 — 400 000 —

500 000 kronor. Förhållandena i övrigt antagas vara sådana, att rederiets

beskattningsbara merinkomst överstiger 500 000 kronor. Rederiet kan då efter

yrkande erhålla provisorisk påföring av så stor skatt, som belöper å skillnaden

mellan 900 000 och 400 000 kronor, d. v. s. å 500 000 kronor.

Ett senare beskattningsår inköper rederiet ett nytt fartyg för 900 000 kronor

och uttager då mot ställande av säkerhet för skatten hela det i riksbanken

insatta beloppet. Det antages, att å detta fartyg avskrivning sker med

500 000 kronor samt att överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 200 000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret 1944

varit 200 000 kronor mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som .sedermera faslställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150 000 kronor, för vilka värdeminskningsavdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt ännu ej medgivits. Restitution

medgives då med det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret

1944 varit ytterligare 150 000 kronor mindre.

Sammanlagt har alltså skalterestitution i två repriser beviljats för skatt

belöpande på 350 000 kronor. Återstående skatt blir definitiv.

b) Förhållandena äro desamma som i exempel a) med den skillnad att

rederiets beskattningsbara merinkomst antages uppgå till allenast 300 000

kronor. Rederiet insätter dock i riksbanken hela köpeskillingen 900 000

kronor.

Provisorisk skattepåföring kan då ske allenast å ett belopp av 300 000

kronor.

Restitution kan emellertid vid första restitutionstillfället ske på samma

sätt som i exempel a), d. v. s. med skatt å ett belopp av 200 000 kronor.

Vid andra restitutionstillfället får däremot restitution ske allenast å ett

belopp av 100 000 kronor, enär provisorisk skatt påförts allenast för 300 000

kronor. I detta fall blir emellertid salunda hela skatten föi beskattningsåret

1944 restituerad.

c) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

rederiet antages av köpeskillingen i riksbanken insätta endast 600 000 kronor

och att för inköp av det nya fartyget disponeras, jämte det i riksbanken

insatta beloppet, 300 000 kronor andra medel.

Provisorisk skatt pålöres då endast för ett belopp av 600 000 — 400 000 =

200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

49

Restitution sker vid första restitutionstillfället som i exempel a), d. v. s.

beräknad å ett belopp av 200 000 kronor, men ytterligare restitution kan ej

ifrågakomma.

d) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartyget vid avyttringen var belastat med intecknad gäld å 300 000 kronor.

Rederiet insätter därför i riksbanken endast 900 000 — 300 000 = 600 000

kronor.

Provisorisk skatt påföres emellertid som i exempel a) för ett belopp av

500 000 kronor.

När det nya fartyget inköpes, disponeras för ändamålet de 600 000 kronor,

som innestå i riksbanken, samt 300 000 kronor andra medel.

Restitution medgives som i exempel a).

e) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartygets värde vid utgången av augusti 1939 visas hava utgjort 550 000 kronor.

Eftersom beloppet 150 000 kronor innefattar framtagande av en dold

förkrigsreserv, skall det ej ingå i den beskattningsbara merinkomsten (se 4 §

4 mom. första stycket). Det antages dock, att hela det vid försäljningen erhållna

beloppet 900 000 kronor insättes i riksbanken.

I den beskattningsbara merinkomsten ingår vinsten i detta fall med endast

350 000 kronor.

Provisorisk skatt påföres för ett belopp av 350 000 kronor.

Restitution sker emellertid såsom i exempel a). Olikheten med nämnda exempel

beträffande restitutionen inträder först om fartyget nedgår i värde under

550 000 kronor. Enligt exempel a) skulle nämligen, om fartyget i motsvarande

mån nedgått i värde, restitution kunnat ske å ett sammanlagt belopp

av 500 000 kronor, medan i nu föreliggande exempel restitution kan ske endast

å ett belopp av 350 000 kronor.

f) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Emellertid antages, att rederiet av det i riksbanken insatta beloppet, 900 000

kronor, ett senare beskattningsår disponerar endast 400 000 kronor till inköp

av nytt fartyg, å vilket överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 100 000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, om den beskattningsbara merinkomsten varit 100 000 kronor mindre,

restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150 000 kronor. Restitution medgives då med

det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava minskats,

om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret 1944 varit ytterligare

150 000 kronor mindre.

Återstående skatt blir definitiv.

g) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Det antages emellertid alt det ny förvärvade fartyget betingar ett pris av

1 800 000 kronor, varav 900 000 kronor uttagas från riksbanken och lika stort

Biliam/till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 256. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

belopp disponeras av andra medel. Det antages vidare, att överprisavdrag för

beskattningsåret 1946 kunnat medgivas med 400 000 kronor, och att vid tidpunkt,

som sedermera fastställes, fartygets värde nedgått med 300 000 kronor

under det belopp, som återstod efter överprisavdraget. Eftersom i detta fall

köpeskillingen är dubbelt så stor som försäljningssumman för det gamla fartyget

och blott hälften av köpeskillingen uttagits från riksbanken, medan

hälften av fartyget förvärvats för andra medel, beräknas restitution som i

exempel a), d. v. s. vid vartdera tillfället med hälften av det belopp, som belöper

å fartyget i dess helhet.

För den hälft av värdeminskningsbeloppen, för vilken restitution ej på nu

angiven grund medgivits, kan, när det nya fartyget inköpts, örn inkomsten

för det då ifrågavarande beskattningsåret därtill förslår, erhållas omedelbart

överprisavdrag med 200 000 kronor och provisorisk skattepåföring intill

150 000 kronor, varå restitution vid den senare tidpunkten kan beviljas.

h) Rederiet insätter av andra medel än sådana, som erhållas vid avyttring

eller förlust av fartyg, i riksbanken 900 000 kronor, vilket belopp förutsättes

ej överstiga den vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning beräknade

inkomsten för beskattningsåret. Provisorisk skattepåföring kan jämlikt

19 § ske för hälften av detta belopp eller 450 000 kronor.

Nytt fartyg anskaffas enligt samma antagande som i exempel a) och värdeminskningen

försiggår även såsom där antagits. Restitution medgives då såsom

i exempel a).

8. Beträffande de fall, som avses i punkterna 2 samt 4—7 här ovan, märkes,

att förmån som där sagts ej må medgivas, där tillgång överförts mellan

fysiska eller juridiska personer, mellan vilka intressegemenskap råder, under

sådana förhållanden att det kan antagas, att transaktionen skett för att komma

i åtnjutande av särskild förmån i beskattningshänseende.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

51

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för

inkomst år 1946 av ersättning på grund av försäkring för förlust

av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 30 maj 1941 (nr 360)

med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst under vissa

år av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av fartyg stadgats beträffande fartyg, som förlorats under beskattningsår

för vilket taxering ägt rum år 1940 eller skulle äga rum något

av åren 1941 eller 1942, samt beträffande fartyg, som avyttrats under något

av de beskattningsår, för vilka taxering skulle äga ram år 1941 eller år 1942,

skall äga tillämpning även för det fall att förlusten timat eller avyttringen

ägt ram under beskattningsår, för vilket taxering skall äga ram år 1946.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

krigskonjunkturskatt för år 1945, m. m. samt anför därvid.

Inledning.

Inledningsvis torde få erinras örn att krigskonjunkturskatt utgått för åren

1940—1944. Den senaste förordningen i ämnet utfärdades den 26 maj 1944

(nr 275) och avsåg merinkomster under år 1943 (motsvarande räkenskapsår).

Det må vidare framhållas, att ifrågavarande beskattningsform från början

anordnats så att dess slutliga effekt i beskattningshänseende skulle framträda

först i samband med en vid skatteformens avveckling skeende slutavräkning.

Sedan jag jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 samma

dag tillkallat bankdirektören E. Browaldh, professorn E. Lindahl, direktören

N. W. Lundblad, professorn A. Montgomery, ledamoten av riksdagens första

kammare, skattedirektören K. G. A. Sandström, ledamoten av riksdagens

första kammare, kassören A. W. Strand och ledamoten av riksdagens andra

kammare, hemmansägaren O. E. Wemer att såsom sakkunniga inom finansdepartementet

biträda med utredning rörande inadvertenser i nuvarande

skattesystem, hava de sakkunniga — vilka antagit benämningen 1944 års

allmänna skattekommitté — igångsatt en allmän översyn av skattesystemet

i anslutning till de lämnade direktiven. Därvid har kommittén funnit sig

böra i första hand ägna uppmärksamhet åt krigskonjunkturbeskattningen.

Kommittén har motiverat detta med att föreskrifter angående slutavvecklingen

hittills icke meddelats, varigenom en viss osäkerhet och tvekan framkallats hos

de av skatten berörda, och att det synts erforderligt att berörda förhållanden

snarast möjligt avhjälptes. I enlighet härmed har kommittén utarbetat och

med skrivelse den 8 december 1944 överlämnat betänkande med förslag

till förfarande vid avveckling av krigskonjunkturbeskattningen (SOU 1944:

62).

över förslaget hava efter remiss yttranden avgivits av fullmäktige i riksbanken,

kammarrätten, statskontoret, riksräkenskapsverket, kommerskolle
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

53

gium (med överlämnande av yttranden från samtliga handelskammare, Sveriges

industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges grossistförbund,

Sveriges allmänna exportförening, Sveriges redareförening och kooperativa

förbundet), Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i samtliga län, centrala

krigskonjunkturskattenämnden, mellankommunala prövningsnämnden samt

kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.

I flera av de utav kommerskollegium överlämnade yttrandena har åberopats

ett yttrande i ämnet, som avgivits av delegerade utsedda av Sveriges

industriförbund, Stockholms handelskammare, svenska bankföreningen och

svenska försäkringsbolags riksförbund.

Fråga om krigskonjunkturskatt för år 1945 samt om tidpunkten

för skattens avveckling.

Kommittén. Kommittén, som ansett det icke ankomma på densamma att

framlägga förslag om tidpunkten för krigskonjunkturbeskattningens avveckling,

har uttalat att det likväl icke syntes tillrådligt att alltför länge uppskjuta

avvecklingen. Kommittén har nämligen ansett det vara av vikt, att de produktionshämmande

verkningar, som en skatt av detta slag måste antagas

hava — särskilt vid ett även i övrigt högt skatteläge — icke tillätes bestå inför

den kommande omställningsperioden efter krigets slut och de krav på

effektiva åtgärder flan näringslivets sida för svårigheternas övervinnande,

som då måste ställas. Kommittén har även framhållit, att man icke kunde

underlåta att fästa avseende vid de för varje år alltmer ökade svårigheterna

att avgöra huruvida förefintliga merinkomster verkligen vore beroende på

krig eller krigskonjunktur. Kommittén har emellertid, för att vinna en överskådlig

formulering av i förslaget angivna författningsbestämmelser angående

avvecklingsförfarandet och den därmed förenade avräkningen, sett sig

nödsakad att arbeta med en viss antagen tidpunkt, efter vilken uppkomna

mervinster icke skulle tagas till krigskonjunkturbeskattning, och har denna

tidpunkt angivits till den 31 december 1944. Vidare har kommittén, som ansett

under kriget skapade reserver böra tagas till beskattning genom att lagerökningarna

uppräknades till elterkrigspris (E-pris), funnit skäligt räkna

med en E-prisnivå motsvarande 125 procent av förkrigstidens prisnivå.

Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen har rått enighet örn att en

snar avveckling av krigskon junk turbeskattningen i och för sig vöre önskvärd.

Däremot hava meningarna varit delade beträffande frågan om en avveckling

borde komma lill stånd redan nu. Flertalet remissinstanser har inskränkt

sig till att framhålla angelägenheten av en snar avveckling utan att

därvid angiva viss dag, lill vilken avvecklingen borde anknyta. I åtskilliga

yttranden har emellertid uttryckligen angivits, att avvecklingen borde ske

per den 31 december 1944. I åter andra yttranden har gjorts gällande, att

avveckling icke holde ske redan per nyssnämnda dag eller ali beslut om

avveckling i allt fall ännu icke borde träffas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Vad angår det närmare innehållet i remissyttrandena beträffande nu förevarande

spörsmål må vidare följande här nämnas.

Till en början må såsom typiskt för de yttranden, i vilka en snar avveckling

förordas utan att viss dag för avräkningen föreslås, återgivas det av

Överståthållarämbetet avgivna yttrandet. Överståthållarämbetet har i denna

del anfört:

Först må erinras om den relativt underordnade betydelse som krigskonjunkturskatten

har ur statsfinansiell synpunkt och de ogynnsamma verkningar

densamma enligt vad som samstämmigt omvittnats från företagarhåll

haft för näringslivet. Om från influtna skattebelopp avräknas restitutioner

på grund av kammarrättens och regeringsrättens utslag samt provisoriskt

påförda skattebelopp, som kunna förväntas bliva restituerade, ävensom kostnader

för taxering, uppbörd m. m. torde vad därefter kvarstår av skatten

uppgå till belopp av relativt sett ringa storleksordning. Erfarenheten har

jämväl visat, att de höga skattesatserna av näringsidkarna ansetts så avskräckande,

att de för att undgå beskattning vidtagit åtgärder av sådan

natur som icke kunna anses företagsekonomiskt välgrundade. Sålunda torde

bl. a. onormala lagerökningar i syfte att framskjuta beskattningen hava förekommit.

Vidare må framhållas de allt större svårigheterna för såväl de

skattskyldiga som beskattningsnämnderna att avgöra, huruvida en eventuell

merinkomst uppkommit på grund av förhållanden, föranledda av det pågående

kriget samt den därav följande ojämnheten i beskattningen. Ju längre

tid som förflutit sedan normala förhållanden rått desto större måste dessa

svårigheter bli. Därjämte må framhållas, att det mycket krävande arbetet

med taxeringen till krigskon junk turskatt även torde hava i icke ringa mån

förorsakat en minskad effektivitet i det övriga taxeringsarbetet.

De rättvisesynpunkter, som på sin tid föranledde införandet av krigskonjunkturskatten,

förlora i styrka ju längre tid som förflutit sedan krigsutbrottet.

Sambandet mellan en merinkomst och själva krigskonjunkturen blir som

redan framhållits allt svårare att påvisa; ett ändrat driftsresultat kan allt

mera hänföra sig till den näringslivets utveckling, som gör sig gällande även

under normala förhållanden. Överståthållarämbetet finner därför lika med

de sakkunniga att en avveckling av krigskonjunkturskatten snarast bör äga

rum.

En avveckling av krigskonjunkturskatten per den 3.1 december 1944 har

uttryckligen tillstyrkts av riksräkenskapsverket samt länsstyrelserna i Värmlands

och Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Värmlands län har t. o. m. förklarat

sig benägen att tillstyrka även en tidigare tidpunkt för beskattningens

upphörande, förslagsvis 1943 års utgång. I fortsättningen har länsstyrelsen

emellertid ifrågasatt, om icke krigskonjunkturskatten kunde bibehållas

endast för intäkt av rörelse och möjligen även i fråga örn realisationsvinster.

Centrala krigskonjunkturskattenämnden (majoriteten inom nämnden) har

likaledes förordat en avveckling per den 31 december 1944. Nämnden har

därvid anfört:

Enligt vad som framgår av uttalanden av vederbörande departementschef

och bevillningsutskottet vid tiden för krigskonjunkturskatteförordningens

tillkomst och under de första åren av dess tillämpning har emellertid förut
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

55

satts, att krigskonjunkturbeskattningen skulle komma att bestå så länge

krigskonjunkturen varade och att ett avräkningsförfarande skulle äga rum

först sedan läget efter krigets slut stabiliserats, För ett bibehållande av krigskonjunkturbeskattningen

ännu under en övergångsperiod efter krigets slut

kunna vissa skäl åberopas. Enligt en allmänt accepterad uppfattning väntas

nämligen de närmaste åren efter krigets slut i vissa betydelsefulla avseenden

få samma karaktär som krigsåren. Varuknapphet kan fortfarande komma att

råda inom stora områden av näringslivet till följd av otillräcklig import. En

stark ökning i exporten liksom i byggnads- och anläggningsverksamheten

kan mediöra en utpräglad högkonjunktur. I ett sådant läge kunna uppenbarligen

starka inflationstendenser uppstå. Priskontrollen skulle möta särskilda

svårigheter, som av olika skäl t. o. m. kunna väntas bliva större än

under krigstiden.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida krigskonjunkturbeskattningen under

krigsåren verkligen haft den återhållande inverkan på prisstegringstendensen,

som avsetts. Denna beskattningsform synes i många fall ha medfört

stegringar i utgifter, exempelvis för reparationer och varulager, som snarast

verkat uppdrivande på prisnivån. Krigskonjunkturskatten är så konstruerad.

att den uppenbarligen icke varit avsedd för tillämpning under en längre

period. De ofta påtalade svagheterna i krigsvinstbeskattningen kunna komma

att göra sig i högre grad gällande under en efterkrigsperiod än tidigare

under kriget. Svårigheten att avgöra, huruvida uppkomna mervinster orsakats

av krigskonjunkturen, bliva också större ju längre tid som förflyter

efter det antagna jämförelseåret. Det måste nämligen antagas, att näringslivets

fortgående utveckling även under normala förhållanden skulle medföra

en stegring av företagens inkomster, varför jämförelseinkomsterna —- sedan numera sex år förflutit efter sista förkrigsinkomstårets utgång

—■ i regel icke kunna anses giva ett rättvist uttryck för företagens normala

förtjänstmöjligheter. De svårigheter, som äro förenade med omställningen

av näringslivet med hänsyn till ett fredsläges betingelser, kunna

även ökas väsentligt genom en kvarstående mervinstbeskattning. Industrin i

allmänhet^ och exportföretagen i synnerhet torde ha svårt att uppgöra planer

för övergången till fredsproduktion och för verksamheten efter kriget, så

länge ovisshet råder örn tidpunkten och sättet för krigskonjunkturskattens

avveckling.

Ehuru principiella skäl kunna tala för en beskattning av mervinster även

under de närmaste åren har nämnden funnit vissa olägenheter av den nuvarande

krigskonjunkturbeskattningen så betydande, att en snar avveckling

av densamma är önskvärd. Nämnden vill för sin del uttala sig för en avveckling

av krigskonjunkturbeskattningen, så att i princip inkomstökning,

som uppkommer efter utgången av år 1944, icke skall tagas till krigskonjunkturbeskattning.

Tre reservanter inom centrala krigskon junklurskattenämnden hava ansett,

att nämnden såsom sådan icke bort göra något uttalande beträffande den

definitiva tidpunkten för krigskonjunkturskattens avveckling.

Suppleanten i nämnden, professorn Lilndberg har för sin del funnit övervägande

skäl tala för ett uppskov med avvecklingen av krigskonjunkturskatten.

Lundberg har därvid anfört:

I själva verket torde man icke kunna frånkänna krigskonjunkturbeskattningen

en stödjande betydelse vid prispolitikens genomförande. Från näringslivets

sida har vid förhandlingar med priskontrollnämnden ofta häv
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

dats, att förekomsten av en mervinstbeskattning verkat återhållande på lusten

att utnyttja en knapphetssituation genom prisstegring. Man bär sålunda

ibland önskat avvisa en prisreglering med argumentet, att något intresse

från företagens sida för uttagande av för höga priser överhuvud taget icke

förelåge till följd av krigskonjunkturbeskattningen. Även om dessa synpunkter

i någon mån överdrivits inför priskontrollnämnden, är det dock mycket

sannolikt, att förekomsten av en hård mervinstbeskattning i många fall verkat

återhållande vid prissättningen. Vilken roll krigskonjunkturbeskattningen

spelat i detta hänseende, kan icke på något sätt fastställas; taxeringsutfallet

säger uppenbarligen ingenting örn detta. Krigskonjunkturbeskattningen

har dock utan tvivel utgjort ett komplement till prispolitiken. Avsärskild

betydelse har krigskonjunkturbeskattningen därvid varit för de områden

av näringslivet, för vilka en priskontroll av tekniska eller andra skäl

icke kunnat genomföras eller varit i hög grad ofullständig. I vuss mån kan

förefintligheten av en krigskonjunkturbeskattning sägas ha varit en förutsättning

för den allt mer skärpta prispolitik, som genomförts framför allt

för de områden av näringslivet, som äro av direkt intresse ur konsumentsynpunkt.

En av en mervinstbeskattning ohämmad prisbildning på de icke

eller i ofullständig grad prisreglerade områdena kunde — vid sidan om

uppenbara orättvisor mellan näringsidkare inom olika områden — medföra

en icke önskad snedvridning i prissystemet.

Med stöd av ovan anförda synpunkter kommer jag till slutsatsen, att en

avveckling av krigskonjunkturbeskattningen icke bör ske med året 1944.

År 1945 kan väntas få i stort sett samma karaktär som de föregående krigsåren

och tillräckligt starka skäl lia icke förebragts för att eliminera det led

i den ekonomiska politiken, som krigskonjunkturbeskattningen trots allt utgör.

Såvitt man nu kan döma synes krigskonjunkturbeskattningen i dess nuvarande

form däremot icke böra bibehållas under övergångstiden efter

europakrigets slut. De påtalade bristerna i taxeringsförfarandet och framför

allt de återhållande verkningarna på företagsamheten kunna under denna

period bli så stora, att den nuvarande beskattningsformen måste slopas. Ett

ställningstagande till denna fråga bör dock enligt min mening med fördel

kunna framflyttas till 1946.

Delegerade för Sveriges industriförbund m. fl. hava uttalat, att en avveckling

under alla förhållanden borde komma till stånd per den 31 december

1944. Till utveckling av sin ståndpunkt hava delegerade anfört:

Huvudmotiven för skattens införande voro icke av statsfinansiell utan

av psykologisk och penningpolitisk natur. Man utgick ifrån, att de allra

flesta medborgargrupperna måste räkna med en sänkt levnadsstandard

på grund av försämrade försörjningsmöjligheter lill följd av kriget, och

det syntes under sådana omständigheter icke försvarligt att låta enstaka

medborgare erhålla särskilda fördelar tack vare den olycka för samhället,

som kriget utgjorde. Av krigskonjunkturen framkallade oförtjänta merinkomster

borde därför i möjligaste män överföras till det allmänna. Härigenom

avsåg man även att minska köpkraftsöverskottet och främja stabiliseringen

av penningvärdet.

De skäl av psykologisk natur, som vid krigsutbrottet och tiden närmast

därefter kunna anses ha talat för införande av denna beskattningsform,

lia uppenbarligen alltmer förlorat i styrka och torde för närvarande

göra sig gällande i mycket ringa grad. Vad man i främsta rummet åsyftade

var att stävja osunt spekulationsintresse och till det allmänna indraga

»gulaschvinster». Erfarenheten visar emellertid, att krigskonjunkturskatten

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

57

till den ojämförligt största delen anlingen härflutit av en ur allmän synpunkt

önskvärd mer- eller nyproduktion eller ock rent slumpvis belastat

företag, vilka av en eller annan anledning råkat redovisa dåliga vinstresultat

för jämförelseåren. För ett framgångsrikt bekämpande av de befarade

osunda tendenserna inom affärslivet har den alltmer omfattande kontrollen

över prisutvecklingen och andra åtgärder från samhällets sida visat sig

vara vida effektivare än krigskonjunkturbeskattningen. Någon anledning att

bibehålla denna beskattning såsom ett medel för bekämpande av osunda tendenser

av angivet slag synes därför icke längre föreligga. Å andra sidan bar

den under kriget rådande varubristen å olika områden vållat samtliga medborgare

svårigheter, i vilka allmänheten icke sällan kunnat spåra krigskonjunkturbeskattningens

hämmande inverkan å varutillgången. Härtill kommer

att på sätt även vederbörande departementschef framhållit (prop. 287/1942

s. 101) det icke kan bestridas, att, då en merinkomstbeskattning i allmänhet

motiveras med att en viss förändring ägt rum i en rådande inkomstfördelning,

motiven för densamma försvagas ju längre tid som förflyter från

den tidpunkt då förändringen skedde.

I vårt yttrande den 17 februari 1943 över det då föreliggande förslaget till

krigskonjunkturskatt för år 1943 gjorde vi gällande att med hänsyn till det

ringa beloppet av den genom krigskonjunkturbeskattningen inflytande skatteintäkten

i förhållande till nationalinkomsten, denna beskattnings inverkan

å köpkraften måste anses minimal, i synnerhet om den såges i förhållande till

de enorma skattebelopp, som på andra vägar indroges till det allmänna. Vi

underströko vidare, att prisstegringar undvekes icke blott genom sparande

samt omfattande varu- och prisregleringar utan även genom ökning av varutillgången,

framför allt i den mån produktionsökningen kunde åstadkommas

utan större nyinvesteringar enbart genom förbilligande rationaliseringsåtgärder.

Det sagda gäller alltjämt med oförminskad styrka. De stabiliserande verkningar

å penningvärdet, som krigskonjunkturbeskattningen må medföra, torde

vara obetydliga i jämförelse med de med dess produktionshömmande egenskaper

förbundna nackdelar, vilka göra sig gällande även i penningpolitiskt

hänseende.

Beträffande krigskonjunkturbeskattningens statsfinansiella betydelse har

otvivelaktigt en viss förskjutning i uppfattningen kunnat förmörkas i det att

under krigsperiodens senare del de statsfinansiella skälen i stigande grad åberopats

till stöd för dess bibehållande. Det förefaller emellertid tämligen uppenbart,

att dessa statsfinansiella skäl icke äro av sådan styrka, att de kunna

motivera bibehållande av en ur så många synpunkter olämplig beska! tningsform.

Det torde t. o. m. kunna ifrågasättas, örn krigskonjunkturskatten överhuvud

taget givit något nämnvärt netto, därest man beaktar den produklionshämmande

inverkan, som redan skattens existens måste anses ha utövat, och

de otvivelaktigt mycket stora kostnader för näringslivet och det allmänna,

som det därav föranledda deklarations- och taxcringsförfarandet medfört.

Allt från början framställdes mot krigskonjunkturskatten den erinran, att

heskattningsnämnderna redan förut vore starkt belastade och ali det därför

innebure uppenbara vådor att pålägga dem nya och krävande uppgifter, som

skulle väsentligt inkräkta på deras arbete i (ivrigt. De taxeringstekniska svårigheterna

lia |)ä sint kommittén framhållit tikal flir värjo år. Den arbetsbörda

denna beskattning medför blir ock för varje är allt tyngre för såväl de

dek larat ionsskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Trots det arbete, som

nedlägges å taxeringen, mäste resultatet därav materiellt sett Idiva allt melodi

mer otillfredsställande. Det ligger nämligen i sakens natur, all svårigheterna

all avgöra, huruvida uppkomna merinkomster verkligen örn föranledda

av kriget eller ej, (ika i samma mån som förkrigsinkomslåren ligga allt längre

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

tillbaka i tiden. Med hänsyn till den utveckling, som städse äger rum på det

ekonomiska området, torde en jämförelse med de inkomster, som intjänats

för 7 å 8 år sedan, näppeligen tjäna till någon ledning vid bedömande av vad

som skall anses utgöra ett företags nuvarande normala inkomst. De felbedömningar,

som sålunda äro ofrånkomliga vid tillämpning av krigskonjunkturskatteförordningen,

hur fullständig bevisning den skattskyldige än söker

åvägabringa, framstå för honom som särskilt obilliga genom beskattningens

konfiskatoriska karaktär.

Av alldeles särskild vikt ur såväl allmänna som företagsekonomiska synpunkter

är att beakta verkningarna av krigskonjunkturbeskattningens bibehållande

under den ömtåliga omställningsperioden till fredsförhållanden efter

krigets slut. Såväl statsmakterna som näringslivets representanter ha som bekant

ägnat frågan om åtgärder av skilda slag för övervinnande av de befarade

svårigheterna under denna period synnerlig uppmärksamhet. Örn näringslivet

icke skulle kunna verkställa de planeringar för effektivisering av

produktion, handel och transportväsen, som utgöra en nödvändig förutsättning

för en lyckosam framtid under fredliga förhållanden, ulan den hämsko,

ovissheten örn tidpunkten för krigskonjunkturskattens upphävande innebär,

komme de ansträngningar som icke minst från statsmakternas sida för närvarande

göras i efterkrigsplanerande syfte säkerligen i stor utsträckning att

icke leda till avsett resultat. Ett ytterligare bibehållande av denna beskattning

skulle förty framstå såsom bristande konsekvens i statsmakternas handlande.

Örn krigskonjunkturbeskattningen icke varit så utformad, att den skjutit

ett flertal ur såväl företagsekonomiska som allmänna synpunkter utomordentligt

betydelsefulla frågor på framtiden och för lösande därav hänvisat till ett

avräkningsförfarande, som tidigare förutsatts skola verkställas viss tid efter

krigets slut, förelåge ingen anledning till tveksamhet örn krigskonjunkturbeskattningens

omedelbara upphävande såsom ur alla synpunkter önskvärt och

rationellt. Vad som gjort frågeställningen mera invecklad bär varit nödvändigheten

av ett avräkningsförfarande och de speciella problem detta aktualiserar.

— — —-

Att såsom förhållandena nu utvecklat sig bibehålla krigskonjunkturskatten

lill den avlägsna tidpunkt, då en prisstabilisering kan antagas ha inträtt,

torde vara uteslutet. Väl torde från början hava förutsatts, alt krigskonjunkturskatten

skulle utgå jämväl under någon lid efter krigets slut och att avräkning

skulle ske först sedan prisstabilisering ägt rum. Då räknade man

emellertid otvivelaktigt icke med att kriget skulle pågå under en lång följd

av år och ej heller med att förhållandena skulle bli sådana att krigskonjunkturskattens

upphävande skulle bl. a. med hänsyn till lösningen av efterkrigsproblemen

framstå såsom synnerligen angeläget.

Samma ståndpunkt, som hävdats av delegerade för Sveriges industriförbund

m. fl., har intagits jämväl av kommerskollegium och flertalet av de

hörda näringsorganisationerna.

Några myndigheter, som i princip uttalat sig för krigskonjunkturskattens

avskaffande snarast möjligt, hava understrukit de olägenheter som vore förenade

med en avveckling per den 31 december 1944.

Sålunda har statskontoret anfört:

Det förefaller statskontoret tveksamt, huruvida förutsättningar äro för

handen att redan nu med någon större grad av säkerhet bestämma den prisnivå

(E-prisnivån), som skall ligga till grund för det slutliga avräkningsför
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

59

farandet. Kommittén har för sin del funnit skäligt räkna med en E-prisnivå,

motsvarande 125 procent av förkrigstidens prisnivå enligt prisförhållandena

i december 1938 eller augusti 1939. Detta innebär, på sätt kommittén

framhåller, att man vid godkännande av denna beräkningsgrund fastslagit

en däremot svarande försämring av penningvärdet. I betraktande av den labilitet,

som f. n. torde vara utmärkande för det allmänna löneläget, och de

återverkningar, som mera betydande lönerubbningar i samband med förestående

avtalsuppgörelser kunna erhålla å efterkrigspriserna, synes frågan

örn E-prisnivåns lämpliga avvägning knappast kunna på nuvarande stadium

tillfredsställande besvaras, hur önskvärt detta i och för sig än kan anses

vara.

Länsstyrelsen i Blekinge län har anfört:

En avveckling av krigskonjunkturskatten per den 31 december 1944, således

medan kriget ännu pågår, är utan tvivel förenad med vissa svårigheter.

Under de år taxering till krigskon junk turskatt skett, hava taxeringsmyndigheterna

i många avseenden varit hänvisade till sannolikhetsberäkningar vid

taxeringens åsättande. Det vore önskvärt, att dessa beräkningar vid avräkningen

bleve justerade med hänsyn till vad man då kunde veta rörande de

faktiska förhållandena under efterkrigstiden. Skall avveckling av krigskonjunkturbeskaturingen

ske redan vid 1945 års taxering måste även avräkningen

till huvudsaklig del grundas på sannolikhetskalkyler. Detta gäller i första

hand i fråga örn den prisnivå, som kan bliva bestående efter kriget. En felbedömning

av denna kan få synnerligen betydelsefulla konsekvenser för de

skattskyldiga. Det är emellertid — även örn man utgår från den förutsättningen

att våld land före ett fredsslut inte kommer in i kriget — likväl utomordentligt

svårt att göra några säkra uttalanden i en så oviss, men för den

slutliga krigskonjunkturbeskattningen av rörelseidkarna dock avgörande fråga

som hur prisbildningen skall gestalta sig, när freden en gång kommer.

Kommittén har således utan tvivel fullt fog för sitt uttalande, att E-priset

bör fastställas med försiktighet.

Även i övrigt uppstå många problem, som bliva svåra att lösa på ett tillfredsställande

sätt. Reglerna rörande lagervärderingen, sådana desamma nu

utformats, komme säkerligen att vålla betydande svårigheter i tillämpningen.

När det gäller att värdera varulagret vid beskattningsårets utgång möter man

sålunda frågan, huru ersättnings- eller surrogatvaror av olika slag skola värderas.

Man torde få förutsätta, att övergången till fredsekonomi sker på sådant

sätt, att ekonomiskt användbara ersättnings var or komma till nytta.

Konsumenternas inställning till de olika slagen sådana varor lärer emellertid

ej med någon större säkerhet kunna beräknas på förhand. Möjligen kan man

antaga att en del ersättningsvaror kunna hålla sig kvar i marknaden. Beträffande

andra kommer måhända åtminstone i detaljhandeln förefintligt lager

att säljas utan förlust, medan återigen en del ersättningsvaror förlora allt

värde, så snart originalvaror finnas att tillgå. Felbedömningar i fråga örn påräkneligt

efterkrigspris för olika slags surrogatvaror kunna föranleda, att fiktiva

merinkomster bliva beskattade eller att av kriget orsakade merinkomster

till kanske betydande belopp undgå krigskonjunkturbeskattning. Ytterligare

kan framhållas, att ett stort antal skattskyldiga, som icke verkställt

nedskrivningar till så låga lagervärden, som erhållas vid av skaltekommittén

angivna regler, skulle komma att beredas en allt för oförmånlig ställning

vid det slutliga avräkningsförfarande! samt alt skattskyldiga, vilka med

säkerhet kunna räkna med inkomstminskning, när de skola ersätta tömda

varulager eller försnilla maskiner och andra inventarier, knappast kunna

få full kompensation härför, när slutavräkning skor innan möjlighet föreligger

till sådan ersättningsanskaffning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har framhållit, att en avveckling

per den 31 december 1944 försvårades av att lagren ännu vöre mycket krisbetonade.

Örn en avräkning skulle ske per nämnda dag borde enligt länsstyrelsens

förmenande de skattskyldiga ävensom vederbörande taxeringsintendent

tillförsäkras rätt att före 1946 års slut hos prövningsnämnden påkalla

omprövning av de år 1945 åsätta taxeringarna.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har anfört, att nied hänsyn till det för närvarande

flytande ekonomiska läget tidpunkten för en fixering av efterkrigsprisnivån

ännu icke vore inne. Denna tidpunkt borde så nära som möjligt

sammanfalla med tiden för slutavräkningsförfarandet. I avseende härå funne

länsstyrelsen i likhet med de sakkunniga det vara av vikt, att avvecklingen

av krigskon junk turskatten företoges, så snart så funnes vara lämpligt.

Det kunde då visa sig, att de för E-prisets och utjämningsavdragets beräknande

nu föreslagna procenttalen behövde justeras, uppåt eller nedåt. Länsstyrelsen

ifrågasatte därför bemyndigande för Kungl. Maj:t att vid en tidpunkt,

som läge närmare slutavräkningsförfarandet, precisera E-prisnivån

och ett därefter lämpat utjämningsavdrag.

Länsstyrelsen i örebro län, som biträtt kommitténs förslag om en tidig avveckling

av krigskonjunkturskatten, har understrukit att till de skäl, som

talade emot en sådan avveckling, framför allt hörde den jämförelsevis stora

osäkerhet, varmed de framtida förhållandena i fråga om prisutveckling m. m.

kunde bedömas.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har anfört, att det med hänsyn till det labila

prisläget torde vara synnerligen vanskligt att redan nu fastlåsa den prisnivå,

enligt vilken avräkningsförfarandet skulle ske.

Tanken att redan nu fatta beslut om en avveckling av krigskonjunkturskatten

avvisas av fullmäktige i riksbanken. Fullmäktige hava till en början uttalat,

att de i likhet med kommittén funne skäl tala för att statsmakterna redan

i nuvarande läge i princip toge ställning till frågan om formerna för slutavräkningsförfarandet.

Ett slutavräkningsförfarande förutsatte emellertid, att

krigskonjunkturbeskattningen samtidigt upphörde. Ehuru avskaffandet av

krigskonjunkturbeskattningen i dess nuvarande form vöre ur vissa synpunkter

motiverat, funne fullmäktige det olämpligt, att man i nu rådande

osäkra läge skulle avhända sig möjligheten att senare fritt pröva frågan om

skäl förelåge att uttaga en särskild skatt å de krigskon junk turvinster, som

kunde uppkomma under år 1945. Slutligt ställningstagande i denna fråga behövde

icke ske förrän vid 1946 års riksdag.

Fullmäktige hava vidare anfört:

Ehuru fullmäktige icke kunna tillmäta ett avskaffande av krigskonjunkturskatten

i dess nuvarande form en betydelse ur penningpolitiska synpunkter,

som motiverar dess bibehållande örn andra, starka skäl tala däremot, vilja

fullmäktige framhålla, att behov alltjämt torde föreligga av en skatt av

krigskonjunkturskattens allmänna syftning såsom led i den inflationsbekämpande

politiken. Såsom i årets statsverksproposition utvecklats synes

man nämligen för den närmaste tiden efter krigets slut kunna räkna med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Cl

goda konjunkturer inom vissa industrier i samband med exportens återupptagande,

ävensom för exempelvis rederinäringens vidkommande. Härvid

bör observeras att denna exportkonjunktur i väsentlig omfattning kommer

att vara avhängig av statlig kreditgivning till utlandet. De skäl av konjunkturpolitisk

art, som motiverat krigskonjunkturskattens införande, komma

att i lika hög grad göra sig gällande i angivna läge. Krigskonjunkturbeskattningen

i dess nuvarande form synes därför icke böra avskaffas under annan

förutsättning än att man på annat sätt kan nå de resultat i nyssberörda hänseende

som skatten åsyftar samt är beredd att, därest så visar sig erforderligt,

vidtaga härför lämpliga åtgärder.

Efter att hava erinrat örn att man tidigare förutsatt att slutavräkningen

skulle anstå till dess efter krigets slut mera stabila förhållanden inträtt samt

att kommittén icke närmare motiverat valet av den antagna efterkrigsprisnivån,

hava fullmäktige vidare anfört:

För att nå avsett syfte med krigskon junk turskatten samt för att undvika en

ojämn belastning av skattdragare bör enligt fullmäktiges mening den prisnivå,

som lägges till grund för avräkningsförfarandet, nära ansluta sig till

den verkliga nivån vid den tidpunkt, då den slutliga avräkningen äger rum.

Under sådana förhållanden synes det fullmäktige för närvarande föreligga

övervägande skäl för ett uppskov med slutavräkningen. Sålunda ha även de

sakkunniga framhållit att det i viss utsträckning kan visa sig nödvändigt att

vid en senare tidpunkt företaga jämkningar i den verkställda taxeringen,

örn denna skulle äga rum inom den närmaste tiden. Så t. ex. har kommittén

uttalat, att det kan visa sig erforderligt att förlägga den slutliga värderingen

av utländska fordringar och aktier till en senare tidpunkt än avräkningen

skulle avse. Samma skäl som därvid beaktats av de sakkunniga göra sig

gällande med avseende å varulager m. m.---

Fullmäktige, som även i vissa andra avseenden finna att de av de sakkunniga

föreslagna värderingsgrunderna kunna göras till föremål för diskussion,

anse det av anförda skäl under alla omständigheter nödvändigt att slutavräkningen

tillsvidare uppskjutes, oberoende av örn krigskonjunkturskatten

skulle kunna upphävas inom den närmaste tiden. Såsom ovan anförts bör

detta dock icke få förhindra att vissa grundläggande principer för avräkningsförfarandet

redan nu göras till föremål för prövning.

En reservant inom fullmäktige, fil. dr Ivar Anderson, har uttalat, att enligt

hans mening fullmäktige i sitt yttrande bort uttala sig för att avveckling av

krigskonjunkturskatten skulle äga rum enligt kommitténs förslag och att

slutavräkningen skulle ske i anslutning till 1945 års taxering till lcrigskonjunkturskatt.

Även ett par länsstyrelser hava uttalat sig mot ett omedelbart avskaffande

av krigskonjunkturskatten.

Sålunda har länsstyrelsen i Uppsala län anfört:

Länsstyrelsen har enligt sitt i kommittéförslaget å s. CO återgivna tidigare

yttrande uttalat, att krigskonjunkturskatten bör avvecklas, så snart normala

tider åter bli rådande. Det förefaller emellertid tvivelaktigt, att en återgång

till normala förhållanden är ali förvänta redan år 1945, och i varje

fall torde en avveckling per den .31 december 1944 medföra stora svårigheter

tor såviil de skattskyldiga som skattemyndigheterna, framförallt beträffande

värdering av surrogat- och ersättningsvaror samt utländska fordringar. Er
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

sättningsvaror, som funnits vid denna tidpunkt men som senare försålts och

icke ersatts, skulle vid slutavräkning vid denna tidpunkt antagligen bliva

för lågt värderade. Härigenom skulle krigskon junkturbetonade merinkomster

icke bli föremål för krigskonjunkturbeskattning. Detta skulle även bliva

fallet för sådana företag, som få stora vinster under återstoden av kriget. Ä

andra sidan skulle de företag, som tidigare åsatts krigskonjunkturskattetaxering,

men som under de närmaste åren på grund av varubrist kunna påräkna

inkomstminskning, få erlägga krigskonjunkturskatt för större merinkomst,

än som uppkommit under krigsperioden i dess helhet. Vidare kan — därest

kriget skulle fortsätta ännu en längre tid — en stor varuknapphet befaras

och utan krigskonjunkturskatt torde prisstoppet under sådana förhållanden

bli svårt att upprätthålla. ----

Länsstyrelsen får såsom sin åsikt uttala att, örn kriget ej slutar inom de

närmaste månaderna, det synes tillrådligt att krigskonjunkturskatten---

bibehålies tills vidare. Skulle emellertid kriget upphöra inom nämnda tid.

har länsstyrelsen icke något att invända mot att avveckling verkställes per den

S1/i2 1944.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har funnit det önskvärt att krigskonjunkturskatten

avskaffades snarast möjligt. De mervinster, som kunde uppkomma

under de närmaste åren och som berodde på krigskonjunkturen, torde

emellertid i stort sett kunna likställas med krigskonjunkturvinster under åren

1940—1944 och borde liksom de träffas av skatt. Sedan bestämmelser örn

avvecklingsförfarandet givits, syntes därför böra tagas under övervägande,

huruvida icke i vissa fall en särskild skatt borde uttagas. Härför erfordrades

emellertid en skatteform av annan konstruktion än den nuvarande krigskonjunkturskatten.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har uttalat, att frågan örn krigskonjunkturbeskattningens

avveckling måhända kunde anses väl tidigt väckt då kriget

alltjämt påginge och de skäl, som föranlett införandet av denna beskattning,

i huvudsak kvarstode oförändrade. Länsstyrelsen har vidare uttalat

bl. a., att den omständigheten att det för varje år bleve svårare att avgöra,

huruvida och i vad mån en merinkomst berodde på kriget eller därav föranledd

konjunktur, dock vöre av mera underordnad betydelse vid bedömande

av frågan örn beskattningens vara eller icke vara.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering (majoriteten inom kommissionen)

har förordat att beslutet örn tidpunkten för krigskon junk turskattens

avveckling uppskjutes. Kommissionen har härom anfört bl. a.:

När krigskonjunkturskatten vid krigets början infördes, förutsattes såsom

naturligt, att en sådan beskattning skulle bestå så länge krigskonjunkturen

varade. Då man numera har anledning att under den första tiden efter krigets

upphörande i Europa och i alla händelser till slutet av innevarande år,

räkna med nu rådande konjunktur, som blott med stora ansträngningar och

genom användning av så extraordinära medel som ransonering, priskontroll,

investeringskontroll o. s. v. kan förhindras övergå i öppen inflation, skulle

det i och för sig svara till syftet med denna beskattning att icke låta den upphöra

med beskattningen av 1944 års vinster. Ur konjunktursynpunkt skulle

snarast skälen för ett bibehållande av krigskonjunkturbeskattning av det

löpande årets vinster framstå starkare för närvarande än vid motsvarande

tidpunkt för ett år sedan. Den nyligen genomförda räntesänkningen bidra
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

63

ger, vad gäller aktievärden och andra realvärden, snarast till att skärpa behovet

av finansiella åtgärder nied konjunkturdämpande verkan. De fördelningspolitiska

och statsfinansiella skälen för en krigskonjunkturskatt äga

ungefär samma betydelse som för ett år sedan.

Häremot stå de av kommittén anförda skälen för en avveckling snarast möjligt

av krigskonjunkturskatten. På enstaka punkter kunna i viss mån delade

uppfattningar råda, särskilt vad gäller den relativa betydelsen av olika åberopade

olägenheter och skadeverkningar, men kommissionen vill för sin del

i anslutning till vad kommittén anfört uttala, att det med hänsyn härtill

vore önskligt, om krigskonjunkturskatten kunde avvecklas tidigast möjligt.

Större delen av dessa skäl för krigskonjunkturskattens avveckling förelåg

emellertid även för ett år sedan. Svårigheterna att skilja de av kriget och av

andra orsaker föranledda inkomststegringarna ökas likväl för varje år.--

Vi befinna oss för närvarande i ett mycket obestämt läge vad gäller statens

framtida finanspolitik, och den till årets riksdag framlagda statsverkspropositionen

präglas av denna obestämdhet. Kommissionen, som upptagit

de aktuella finansfrågorna till utredning inom en särskild delegation, har

ännu icke bildat sig en uppfattning örn hur dessa frågor böra lösas. Det

framstår i detta läge såsom önskvärt, att speciella frågor, såsom i detta fall

frågan örn krigskonjunkturskattens avveckling, icke upptagas isolerade utan

så vitt möjligt inbegripas under en enhetlig bedömning av samtliga aktuella

finansproblem. Blott inom ramen av en sådan enhetlig bedömning kan den

av 1944 års bevillningsutskott uttalade uppfattningen örn behovet av en ersättning

för krigskonjunkturskatten, örn denna skall upphöra, på ett rationellt

sätt komma under omprövning. På grund härav når kommissionen —

ehuru den som ovan sagts finner en avveckling av krigskonjunkturskatten

böra ske snarast möjligt — den uppfattningen, att ett slutligt ståndpunktstagande

till frågan om tidpunkten för krigskonjunkturskattens avveckling

bör ske i sammanhang med dessa andra finansfrågor. Möjlighet till ett sådant

rådrum finnes, då beslut huruvida krigskonjunkturskatt skall uttagas

på 1945 års vinster skulle kunna uppskjutas ända till 1946 års riksdag.

Kommissionen vill framhålla att ett sådant uppskjutande icke behöver

förhindra statsmakterna från att omedelbart ta ståndpunkt till vissa specialfrågor

rörande krigskonjunturskatt på 1945 års vinster, därest sådan skatt

skulle komma att utgå. Vid kommissionens diskussion av här framlagda

remissutlåtande har särskilt pekats på frågan, huruvida personer på skogsbrukets

område, som av staten ålagts tvångsproduktion, böra vara fritagna

från beskattning av den mervinst, som härigenom kan uppkomma. Kommissionen

har funnit skälen för ett tidigt beslut örn sådant undantag vara vägande,

vilket kommissionen, som i detta sammanhang dock icke kunnat taga

slutlig ståndpunkt till detta spörsmål, velat anmäla.

Uppskjutes på sätt här förordats för fortsatt övervägande frågan örn tidpunkten

för krigskonjunkturskattens upphörande, vinnes även anstånd med

ståndpunktstagande till vissa andra frågor. Dit bitr i första hand spörsmålet,

huruvida avräkningsförfarandet bör ske i omedelbar anslutning till krigskonjunkturskattens

upphörande eller örn avräkningen bör uppskjutas till en

.senare tidpunkt efter krigets avslutande, då de ekonomiska förhållandena

hunnit mera definitivt stabiliseras och man med större tillförlitlighet kan

bedöma i vad män krigskonjunktnren medfört verkliga vinster. Utan att

vilja föregripa eli senare övervägande i detta spörsmål vill kommissionen

redan nu som sin mening uttala, ali starka skäl synas tala för det förstnämnda

tillvägagångssättet. Genom ett uppskov med avräkningsförfarandet

vidmakthålles en osäkerhet rörande den slutliga skatteplikten, som måste

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

befaras lia verkningar på näringslivet, vilka äro oönskliga både för det allmänna

och för de enskilda företagen. Denna synpunkt framstår desto betydelsefullare,

eftersom den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden

sannolikt kommer att genomgå en lid följd av mycket särpräglade konjunkturlägen,

av vilka måhända för en lång tid inget enda kommer att i högre

grad motsvara vad man menar med en »normal» eller »stabiliserad» konjunktur.

Ifall nian av dessa och andra skäl konime att bestämma sig för att

avräkningsförfandet så nära som möjligt bör ansluta sig till krigskonjunkturskattens

upphörande, framstår det för kommissionen riktigast, att avräkningen

i högre grad än kommittén förutsatt blir slutligt bindande, ej blott för

staten utan även för de skattskyldiga.

Fem reservanter inom kommissionen (godsägaren C. G. Liedberg, lil. dr

H. Nordenson, direktören G. Söderlund, direktören E. Wehtje och disponenten

Hj. Åselius) hava avgivit ett särskilt yttrande oell anfört bl. a. följande:

I nuvarande läge, då man blott nied stora ansträngningar och genom användning

av så extraordinära medel som ransonering, priskontroll, investeringskontroll

o. s. v. kan förhindra ytterligare försämring av penningvärdet,

är det anledning att särskilt ställa frågan, hur detta konjunkturläge kan antagas

bliva påverkat av krigskonjunkturskattens bibehållande, respektive

dess avveckling.---

Den köpkraft, som de krigskonjunkturbeskattade få lämna ifrån sig under

år 1946 örn jämväl 1944 års inkomster beskattas, kan i alla händelser

antagas komma att röra sig omkring 50 milj. kr. Sker en avveckling av skatten

per den 31 december 1944, kommer härtill enligt kommitténs förslag och

beräkning en nära tre gånger så stor summa, vilket betyder att inemot 200

milj. kr. skulle inflyta å detta konto under första halvåret 1946. Huruvida

avvecklingen skulle komma att ge lika mycket, örn den uppskjutes till en

senare tidpunkt, är i varje fall icke säkert. Ej heller lärer det nu kunna avgöras,

huruvida den angivna köpkraftsindragningen är angelägnare då än

i början av 1946. Om man har den uppfattningen, att man befinner sig i en

farlig situation, böra motåtgärder vidtagas ju förr desto hellre. Ur den synpunkten

borde den större köpkraftsindragningen vara välkommen redan

1946. Bekymret för hur det skall gå 1947, om man då nödgas avstå från en

köpkraftsindragning på omkring 50 milj. kr., som man möjligen kunde förvänta

sig av krigskonjunkturskatt å 1945 års inkomster, är ingen realitet.

Till dess bör man nämligen, om det överhuvud behövs, lia hunnit besluta

om en köpkraftsbindning på ett eller annat sätt, som långt bättre än krigskonjunkturskatten

träffar den inflationsfrämjande efterfrågan.

Krigskonjunkturskattens betydelse i förhållande till de infiationistiska krafterna

är emellertid icke uttömmande angiven genom det yttre måttet på den

köpkraftsindragning, som därmed åstadkommes. Det är sannolikt, att en indragning

av köpkraft från mera köplystna inkomsttagare än det fatal rörelseidkare,

som bli föremål för krigskonjunkturbeskattning, skulle vara av större

effekt i motståndet mot inflation. Den höga beskattning av rörelsevinst,

vartill krigskonjunkturskatten leder, ger i själva verket en kraftig impuls åt

medelsdispositioner, som förstärka de infiationistiska krafterna och som eljest

icke skulle ifrågakomma. Skatten hämmar vidare produktiva insatser

av såväl kapital som arbetskraft, och genom merinkomstberäkningens anknytning

till förhållanden, som ligga långt tillbaka i tiden, hindrar den utvecklingen

på det ekonomiska området. Verkningarna härav äro på gott och

ont, då man betraktar dem ur inflationssynpunkt. Påståendet att skatten verkar

återhållande på företagens strävan till prisförhöjningar torde icke i nuvarande

läge motsvara verkligheten. Prisstoppet har satt en övre gräns för

produktpriserna; att företagen gå ned under denna nivå för krigskonjunk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

t ili .sk ättens skull torde vara sällsynt. Tvärtom lia de höga skat tesatserna antoris

som grund för högre prissättning än som eljest skulle varit fallet.

Det förda resonemanget ger vid handen, att krigskonjunkturskatten icke

ar något verksamt medel,- när det gäller att motarbeta en inflationistisk utveckling.

Avgörande är i stället, att man i den allmänna politiken och i det

ekonomiska handlandet motstår frestelserna till utgiftsdispositioner och köpkraftsökningar,

som icke motsvaras av nytillskott i varor och tjänster. Det

kan icke vara riktigt att söka tinna motiv för bibehållande av krigskonjunkturskatten

—- om vars avskaffande alla äro ense — i nyligen vidtagna åtgärder

på penningpolitikens område, som kunna vara ägnade alt förstärka de

inflationistiska krafterna.

I enlighet med det anförda hava reservanterna förordat, att krigskonjunkturskatten

avvecklas per den 31 december 1944 i huvudsaklig överensstämmelse

med de av skattekommittén föreslagna bestämmelserna. Enligt reservanternas

mening borde beslut härom meddelas redan vid nu pågående

riksdag.

En ledamot av kommissionen (direktören T. Hernod), som varit förhindrad

att deltaga i kommissionens beslut, samt två av de till kommissionens

delegation för finans- och penningpolitiska frågor adjungerade experterna

hava förklarat sig hysa samma uppfattning, som kommit till uttryck i reservanternas

yttrande.

En annan ledamot, (riksdagsman O. E. Sandberg), som likaledes varit

förhindrad att närvara vid kommissionens beslut, har ansett att kommissionen

bort tillstyrka, att krigskonjunkturskatten avvecklades per den 31 december

1944 eller i alla händelser senast per den 31 december 1945.

Departementschefen. I årets statsverksproposition har under inkomsttiteln

krigskonjunkturskatt preliminärt upptagits ett belopp av 50 miljoner

kronor eller samma belopp, som beräknats inflyta å denna inkomsttitel under

löpande budgetår. Det har härvid förutsatts, att frågan om grunderna för

skattens uttagande skulle upptagas till slutlig prövning vid en senare tidpunkt.

I enlighet härmed förordar jag, att förslag nu framlägges om krigskonjunkturskatt

för år 1945. Beträffande skatteskalorna förordar jag, alt desamma

bibehållas oförändrade. Jämväl i övrigt torde den nya förordningen

kunna, med visst undantag vartill jag senare återkommer, utformas i överensstämmelse

med 1944 års förordning i ämnet.

I samband med frågan örn krigskonjunkturskatt för år 1945 loide spörsmålet

örn avveckling av ifrågavarande skatteform böra upptagas till diskussion.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skattekommittén icke

ansett det ankomma på kommittén att framlägga något förslag angående tidpunkten

för avvecklingen. Kommittén har i denna del inskränkt sig till att

framhålla, att det icke syntes tillrådligt att allt för länge uppskjuta den slutliga

avvecklingen. 1 åtskilliga av de över kommittébetänkandet avgivna remissyttrandena

har däremot framlagts förslag örn en avveckling per den 31

december 1944.

Bihang tilt riksdagens protokoll I9''i5. I sami. Nr 2.r>6.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Vid införandet av krigskonjunkturskatlen förutsattes att det avräkningsförfarande,

vid viiket den slutliga effekten i beskattningshänseende skulle

framkomma, skulle äga rum först sedan kriget upphört och förhållandena

hunnit något så när stabilisera sig. Delta program synes emellertid knappast

kunna vidhållas. Med hänsyn till de olägenheter, som äro förenade med ifrågavarande

skatleform och som framträda allt starkare ju längre tidsavståndet

blir mellan det aktuella beskattningsåret och jämförelseåren, torde nämligen

slutavvecklingen icke kunna uppskjutas lill dess konjunkturläget åter

ter sig normalt och stabiliserat.

Även örn man sålunda torde hava anledning att genomföra slutavvecklingen

under ett tidigare konjunkturskede än det, med vilket från början

räknats, synes beslut likväl icke redan nu böra fattas örn avveckling per den

31 december 1944. Ett sådant beslut skulle innebära, all man avhände

sig möjligheten att senare fritt pröva frågan örn krigskon junk turbeskattning

av merinkomster under innevarande år, vilket knappast synes lämpligt.

Skälen för och emot en krigskonjunkturbeskattning av det löpande årets

merinkomster torde nämligen bättre kunna bedömas vid en senare tidpunkt.

Jag anser mig emellertid böra i detta sammanhang omnämna, att vid utformandet

av åtgärder för tryggande av bränsleförsörjningen under nästkommande

bränsleår även frågan om krigskonjunkturskattens fortvara blivit

föremål för överväganden. Befrielse från sådan skatt för merinkomst av

skogsbruk under innevarande år har därvid ansetts utgöra en förutsättning

för att skogsägarna skulle kunna i tillräcklig grad stimuleras till skogsavverkningar.

Med hänsyn härtill synes det motiverat att i ett eventuellt förslag örn

krigskonjunkturskatt för år 1946 icke upptaga merinkomst av skogsbruk såsom

till krigskonjunkturskatt skattepliktig inkomst.

Som av det sagda framgår anser jag mig icke böra förorda, att beslut nu

fattas om avveckling av krigskon junk turskatten per den 31 december 1944.

Denna ståndpunkt innebär icke i och för sig, att jag ställer mig avvisande

till tanken att redan nu pröva huvudprinciperna för det blivande avvecklingsförfarandet.

Tvärtom anser jag det ur vissa synpunkter vara till fördel,

örn statsmakterna redan i nuvarande läge kunde i princip taga ställning

till spörsmålet örn formerna för slutavräkningsförfarandet. Emellertid

torde med hänsyn till det för närvarande ovissa läget förutsättningar knappast

föreligga för prövning av den viktigaste frågan i samband med avvecklingen

eller frågan om den prisnivå, efter vilken avräkningen skall ske. Vid

sådant förhållande synes det mest ändamålsenligt att låta tills vidare anstå

jämväl med prövningen av övriga frågor rörande avvecklingen. Jag vill emellertid

understryka, att spörsmålet örn formerna för slutavräkningsförfarandet

bör upptagas till prövning så snart läget det medgiver.

Vissa detaljfrågor rörande krigskonjunkturskatten för år 1945,

I den inom finansdepartementets skatteberedning utarbetade promemoria,

som låg till grund för 1944 års förordning örn krigskonjunkturskatt, anfördes

bl. a. att man ett följande år borde överväga att något skärpa gällande

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

bestämmelser örn rätt till avdrag för överpris å industriella

inventarier, byggnader m. m., då skäl knappast syntes föreligga att

i den utsträckning, som i praxis skedde, medgiva överprisavdrag ända ned

till förkrigsnivå. Detta uttalande mötte icke någon erinran vid remissbehandlingen

av promemorian.

I anledning av förenämnda uttalande anfördes i propositionen nr 242 till

1944 års riksdag (s. 56) följande:

I punkt 4 d) andra stycket av anvisningarna till 4 § uttalas, att beträffande

industriella nybyggnader och nyanskaffade maskinutrustningar eller dylikt,

som införlivas med vederbörande anläggningar för stadigvarande bruk,

kan sådan omständighet, som bör föranleda större avdrag för överpris än

som erfordras för nedbringande av det oavskrivna värdet å tillgången till en

och en fjärdedel gånger priset vid utgången av augusti 1939, ofta anses vara

för handen. I enlighet härmed har praxis i stor utsträckning godkänt en

nedskrivning av ifrågavarande tillgångar till förkrigsnivå. En eventuell

skärpning av bestämmelserna med hänsyn till prisutvecklingen efter kriget

torde böra övervägas först med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering verkställes nästkommande år.

Skattekommittén har i sitt betänkande,anfört, att vid slutavräkningen nedskrivning

å byggnader och inventarier tydligen icke kunde medgivas längre

än till byggnadens eller inventariernas E-pris. Denna strängare regel finge

dock betydelse endast i det fall att tillgångar av angivet slag anskaffats under

beskattningsåret före den taxering, vid vilken avräkningen ägde rum.

Under tidigare år redan medgivna överprisavdrag komme icke att beröras av

de skärpta bestämmelserna.

I vissa remissyttranden har nu förevarande spörsmål upptagits till behandling.

Sålunda har länsstyrelsen i Uppsala län anfört:

Kommittén bär föreslagit en skärpning av de hittills gällande reglerna för

öyerprisavdrag å industriella anläggningar, i det att även för dessa liksom

för alla andra anläggningar överpris kan medgivas endast för den del av anskaffningskostnaden,

som överstiger 125 % av förkrigspriset.

Länsstyrelsen anser denna skärpning vara fullt motiverad i fråga örn sådana

nyanskaffningar, som innebära utvidgning. För sådana anskaffningar,

som äro att anse såsom ersättningar, borde rent principiellt fullt överprisavdrag

medgivas, då i annat fall samma realtillgång vid slutavräkningen skulle

komma att upptagas till högre värde än vid krigets början. Visserligen torde

det i praktiken stöta på vissa svårigheter att uppdela under kriget inköpta

inventarier i ersättnings- och utvidgningsanskaffning, men en schablonmässig

beräkning, baserad på under kriget medgivna normala värdeminskningsavdrag,

torde kunna leda till ett någorlunda tillfredsställande resultat.

Länsstyrelsen i örebro län har likaledes ifrågasatt, örn det icke vore riktigare

att vid ersättningsanskaffningar medgiva avskrivning till förkrigspris

i stället för efterkrigspris.

Mellankommunal a prövningsnä,maden bar i denna del anfört:

I fråga örn tillgångar för stadigvarande bruk har kommittén föreslagit, att

avdrag för överpris som regel skall medgivas ned till 125 % av förkrigsvärdet.

Enligt nämndens uppfattning torde dock överprisavdrag i fråga örn er
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

sättningsanskaffningar i enlighet med denna beskattnings principer böra

medgivas ned till förkrigsvärdet. Nämnden föreslår därför, att tillgångar för

stadigvarande bruk må nedskrivas till förkrigsvärdet örn de utgöra ersättningsanskaffningar

och till 125 % av förkrigsvärdet i övriga fall.

I praktiken kan det särskilt hos företag med stort maskinbestånd ibland

vara svårt att draga gränsen mellan ersättnings- och utvidgningsanskaffningar,

men i många fall torde företagens gränsdragning vid tidigare taxeringar

i samband med beräkning av merinkomst pa grund av utvidgning av rörelsen

kunna vara till vägledning vid taxeringen till krigskonjunkturskatt år

1945.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har ansett att, örn avveckling av krigskonjunkturskatten

skedde per den 31 december 1944, den föreslagna omläggningen

icke borde vidtagas. Länsstyrelsen bar därvid anfört:

För den händelse att krigskonjunkturbeskattningen kommer att avvecklas

från och med 1944 års utgång torde det vara lämpligt att bibehålla hittills

tillämpade principer även för beskattningsåret 1944. De skäl, som kunna

åberopas för att nedskrivningen bör begränsas till 125 °/o av förkrigskostnaderna,

hava jämväl förefunnits vid de senaste årens krigskonjunkturskattetaxeringar.

Vissa skattskyldiga torde i de fall, där bindande kontrakt

upprättats, redan vid 1944 års krigskonjunkturskattetaxering hava medgivits

fullt överprisavdrag å byggnader, som varit avsedda att uppföras under år

1944. Då det är önskvärt, att bestämmelserna för krigskonjunkturskattetaxeringen

i möjligaste mån bliva likiormiga under hela taxeringsperioden,

föreslår länsstyrelsen, att någon ändring ej genomföres beträffande rätten

att åtnjuta avdrag för överpris å byggnader och inventarier.

Beträffande merinkomst på grund av anställning å

handelsfartyg stadgas i 2 § 2 mom. 1944 års förordning örn krigskonjunkturskatt,

alt från skattskyldighet undantages den som är anställd

såsom befälhavare å eller tillhör besättningen på handelsfartyg, såvitt angår

inkomst av sådan anställning.

I anledning av en vid årets riksdag i andra kammaren framställd, den 21

sistlidne februari besvarad interpellation rörande, bland annat, tillämpningen

av nyssnämnda bestämmelse med avseende å delägare i fraktskutor

därvid påtalats att sådana delägare taxerats till krigskonjunkturskatt ej blott

för andel i rörelsevinst utan även för uppburen hyra och krigsriskersättning

— inhämtades yttrande i ämnet från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Länsstyrelsen anförde därvid:

I fråga om taxering till krigskonjunkturskatt lör delägare i fraktfartyg

förklaras det av interpellanten klandrade förhållandet med att krigsriskersättning

liksom hyra måste hänföras till delägares inkomst av rörelse. Meiinkomsten

skall sålunda, i den mån den anses bero av krigsförhållanden,

beskattas till krigskonjunkturskatt, medan likartad merinkomst för ickedelägare

räknas till tjänst och fritages från beskattning.

Länsstyrelsen anser det emellertid mindre angeläget och icke lämpligt att

nu, då beskattningen till krigskonjunkturskatt får anses vara under avveckling,

göra berörda frågor till föremål för författningsändringar, särskilt som

frågan knappast kan behandlas fristående utan måste ses i .samband med

motsvarande förhållanden inom fisket.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

69

Departementschefen. På grund av stadgandet i punkt 4 d) andra stycket

av anvisningarna till 4 § i 1944 års förordning om krigskonjunkturskatt (däremot

svarande stadgande!! i de äldre författningarna) har i fråga om industriella

nybyggnader och nyanskaffade maskinutrustningar eller dylikt, som

införlivas med vederbörande anläggningar för stadigvarande bruk, praxis

i stor utsträckning godkänt en nedskrivning till förkrigsprisnivå. Med hänsyn

till prisläget torde skäl emellertid föreligga att vid årets taxering till

krigskonjunkturskatt tillämpa mera restriktiva bestämmelser härutinnan.

Som regel torde sålunda avdrag för överpris icke böra medgivas med större

belopp än att det återstående oavskrivna värdet å tillgången nedbringas till

en och en fjärdedel gånger det pris den kail anses hava betingat vid utgången

av augusti 1939. Denna skärpta regel torde dock, såsom i vissa remissyttranden

framhållits, icke böra tillämpas med avseende å tillgångar, som utgöra

ersättningsanskaffning för före krigsutbrottet befintliga tillgångar av

samma slag.

Vad härefter angår taxeringen av delägare i rederi torde jag få erinra

örn att enligt punkt 9 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen hyra

och krigsriskersältning, som uppburits av skattskyldig som nyss nämnts,

skola hänföras till intäkt av rörelse och sålunda i förekommande fall bliva

föremål för krigskonjunkturbeskattning. I den mån krigsriskersättningen

icke utgör skattepliktig intäkt enligt statsskatteförordningen (jfr prop. nr

187 till innevarande års riksdag) blir ersättningen emellertid icke heller skattepliktig

enligt förordningen om krigskonjunkturskatt. Att nu införa ytterligare

bestämmelser örn skattefrihet för delägare i rederi synes däremot

icke tillräckligt motiverat. Det bör även framhållas att den för vederbörande

fastställda jämförelseinkomsten innesluter jämväl uppburen avlöning, varför

eventuella bestämmelser örn skattefrihet vid krigskonjunkturbeskattningen

för den del av merinkomsten, som åtnjutits i form av avlöning, skulle

medföra vissa svårigheter vid taxeringsarbetet.

Hemställan.

Inom finansdepartementet har i enlighet med vad i det föregående anförts

upprättats förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1945. Förslaget

överensstämmer, med de jämkningar som betingas av att författningen

avser ett nytt års taxering, med 1944 års motsvarande förordning, dock att

bestämmelserna angående avdrag för överpris å industriella nybyggnader

m. m. utformats i överensstämmelse med det förut sagda, varjämte den i

30 § 4 mom. angivna tidpunkten för översändande till de skattskyldiga av

utdrag ur krigskonjunkturskattelängden m. m. framflyttats från den 10 till

den 15 januari.

Vidare bär förslag upprättats lill förordning med särskilda bestämmelser

beträffande taxering för inkomst år 1946 an ersättning på grund au försäkring

för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg. Den ge
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

noin förordning den 30 maj 1941, nr 360, medgivna rätten alt fördela ersättning

på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring

av fartyg på en femårsperiod respektive att upptaga ersättningen såsom

intäkt under visst eller vissa år inom perioden torde nämligen böra utsträckas

att gälla även i de fall, då förlusten timat eller avyttringen ägt rum

under beskattningsår, för vilket taxering skall äga rum år 1946.

Föredraganden hemställer härefter, att de sålunda upprättade förslagen till

dels förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1945,

dels förordning med särskilda bestämmelser beträffande

taxering för inkomst år 1946 av ersättning på grund av försäkring

för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring

av fartyg

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

■457548. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krig skonjunktur skatt för år 1945, m. m. s. 13 i texten
  2. BevU 1945:49 Betänkande i anledning av väckt motion angående beskattningen av expropriationsersättning i vissa fall. '' s. 5 i texten