Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen

1945-04-06 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:260, Angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

1

Nr 260.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen; given

Stockholms slott den 6 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och jordbruksdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Andrén, följande.

Under punkterna 216, 217, 219 och 230 i 1945 års åttonde huvudtitel har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, beräkna för budgetåret 1945/46

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av 460 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr SOU.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

dels ock till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla dem.

1. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade

anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

Budgetår

Anslag

kronor

1938/39 ............ 2 400 000

1939/40 ............ 2 600 000

1940/41 ............ 2 400 000

1941/42 ............ 2 300 000

1942/43 ............ 2 400 000

1943/44 ............ 2 700 000

Nettoutgift

kronor

2 456 300

2 299 900

2 140 500

2 218 400

2 412 439

2 383 885.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

3 000 000 kronor. Anslaget är uppdelat på två poster, en till understöd till

avlöning av lärare på förslagsvis 2 600 000 kronor och en till understöd till

undervisningsmateriel m. m. på förslagsvis 400 000 kronor. Från sistnämnda

post avföras utgifter — förutom för undervisningsmateriel — för förhyrande

av lokaler för vissa flygmekanikeravdelningar.

Alltsedan budgetåret 1940/41 gälla vissa restriktiva bestämmelser i fråga

örn beviljande av understöd, innebärande bland annat att understöd icke utgår

för undervisning i främmande språk i lärlingsskolor, lärlingskurser och kurser

för äldre.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

framlagt förslag dels örn upphävande av bestämmelsen, att statsunderstöd

icke må utgå för undervisning i främmande språk i lärlingsskolor, lärlingskurser

och kurser för äldre, dels ock om höjning av understödet för undervisning

i husligt arbete till samma belopp som de för undervisning i hantverk,

industri och handel bestämda. Vidare har överstyrelsen berört frågan örn

understöd till lärlings- och yrkesskolkurser, som vid kommunala anstalter för

yrkesundervisning anordnats för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare.

Över överstyrelsens anslagsäskanden har statskontoret yttrat sig. Framställningar,

syftande till att understöd för undervisning i husligt arbete måtte

utgå efter samma grunder för undervisning i husligt arbete som för under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

visning i hantverk, industri och handel, ha ingivits av centralstyrelsen för svenska

skolkökslärarinnornas förening och föreningen Engelbrekts barnavårds- och

h usmodersskola.

a) Understöd för undervisning i främmande språk.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Den alltsedan budgetåret 1940/41 gällande bestämmelsen, att statsunderstöd

icke må utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor, lärlingskurser

och kurser för äldre, torde ha varit dikterad av nödvändigheten

att för mötande av krissvårigheterna företaga alla för tillfället möjliga besparingar.

Emellertid har denna bestämmelse under årens lopp känts alltmera

besvärande, särskilt beträffande kurser avseende utbildning för handel i olika

former. För yrkesutbildning på handelns område måste undervisning i främmande

språk, särskilt engelska och tyska, anses vara av central betydelse.

Att en inskränkning i möjligheterna att studera främmande språk vidtagits

under krigsåren, kan möjligen motiveras med hänsyn till minskningen i Sveriges

utrikeshandel. En god fredsplanering synes emellertid även böra innebära

ett återgående till förkrigsförhållandena på nu behandlade punkt. Överstyrelsen

vill också nämna, att under den tid nämnda begränsning varit gällande,

sådana kurser i främmande språk, till vilka statsunderstöd icke kunnat

utgå, i viss utsträckning anordnats på kommunernas egen bekostnad. I denna

omständighet torde man vara berättigad att se ett bevis på den betydelse,

dessa kurser tillmätts i utbildningshänseende.

Överstyrelsen får därför hemställa, att ifrågavarande bestämmelse angående

statsunderstöd till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor, lärlingskurser

och kurser för äldre icke måtte erhålla fortsatt giltighet efter utgången

av budgetåret 1944/45. Kurser i främmande språk i andra yrkesavdelningar

än för handel böra dock icke ifrågakomma annat än i undantagsfall

och då särskilda skäl härför kunna anföras. Det torde därför böra ankomma

på överstyrelsen att vid beviljande av understöd ägna uppmärksamhet

häråt vid prövning av ansökningar om statsunderstöd till dylika kurser.

Överstyrelsen beräknar den nödvändiga anslagshöjningen vid bifall till överstyrelsens

ifrågavarande förslag till 15 000 kronor.

Statskontoret har anfört:

Att besparingsåtgärderna på förevarande område kommo att drabba undervisningen

i främmande språk torde väsentligen ha berott därpå, att denna

undervisning var frivillig. Det kan i betraktande härav synas i viss mån

tveksamt, om tidpunkten för ett lättande av de vidtagna restriktionerna ännu

kan anses vara inne. Statskontoret vill emellertid icke förneka, att för utbildning

i handel undervisning i främmande språk är av vikt. Under hänvisning till

vad överstyrelsen därutinnan anfört vill ämbetsverket därför föreslå, att framställningen

i så måtto biträdes, att understöd för dylik undervisning må

kunna lämnas för utbildningen i handel vid lärlingsskolor, lärlingskurser och

kurser för äldre.

b) Höjning av understödet för undervisning i husligt arbete.

Enligt gällande bestämmelser örn understöd till kommunala anstalter för

yrkesundervisning (kungörelsen 1942: 420) utgå understöd till avlöning åt

rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga % av samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maids proposition nr ‘260.

lagda beloppet av den till dem för den tid, understödet avser, utgående

avlöning och som, beräknat efter antalet undervisningstimmar, må utgå med

högst vissa belopp för undervisningstimme. Maximibeloppen, såvitt de här

äro av intresse, och deras växlingar sedan år 1919 framgå av följande sammanställning:
-

1919-21

1921-24

1924-33

1933-42

1942-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Lägre stadiet inora hantverk, industri och

handel (lärlingsskola m. m.)........

2: 67

3: —

2: 67

2: 35

2: 35

Högre stadiet inom hantverk, industri och

handel (yrkesskola m. m.) . ........

3: —

3:33

3: —

2:55

2: 55

Lägre stadiet inom husligt arbete ......

1:33

1:83

1: 67

1:50

1:80

Högre stadiet inom husligt arbete......

1:33

2: —

1: 83

1:65

1:95

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, såsom förut nämnts, föreslagit, att

understödet för undervisning i husligt arbete skall höjas till samma belopp

som de för undervisning i hantverk, industri och handel bestämda, d. v. s. 2

kronor 35 öre respektive 2 kronor 55 öre för undervisningstimme, och därvid

anfört bland annat följande.

För budgetåret 1942/43 förordade skolöverstyrelsen ändring av grunderna

för beräkning av statsunderstödet till yrkesundervisningsanstalter så, att de

för yrkesundervisningen i hantverk, industri och handel gällande grunderna

gåves allmän giltighet och komme att jämväl omsluta husligt arbete, vilket

skulle innebära, att understödet för undervisningstimme höjdes från dåvarande

1 krona 50 öre i lärlingsskola och verkstadsskola och 1 krona 65 öre i yrkesskola

till respektive 2 kronor 35 öre och 2 kronor 55 öre. 1942 års riksdag

fattade därefter beslut om höjning av understödet till lärarlöner vid de kommunala

yrkesskolorna till högst 1 krona 80 öre respektive 1 krona 95 öre

för undervisningstimme.

Överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll i sina petita för budgetåret

1944/45, att överstyrelsen i princip delade den av skolöverstyrelsen tidigare

framförda uppfattningen om ändring i sagda grunder. För att kunna bedöma

de ekonomiska konsekvenserna av en ökning av lärarbidraget för husligt

arbete vid nämnda skolor syntes emellertid viss utredning vara påkallad.

Sådan utredning har nu verkställts. Överstyrelsen vidhåller sin förut deklarerade

uppfattning, att de för understöd till lärarlöner vid yrkesutbildning

inom industri, hantverk och handel gällande grunderna böra utsträckas till

att omfatta jämväl husligt arbete, och föreslår, att sagda understödsgrunder

måtte tillämpas från ingången av budgetåret 1945/46.

Utbildningen av husmödrar och hembiträden torde vara en för landet lika

viktig sak som utbildningen av yrkesutövare inom hantvefk, industri och

handel. Under kristider, då det är av största vikt, att såväl födoämnen som

textilier i hemmen omhändertagas på för folkhälsa och ekonomi bästa sätt

och icke minst, att barnen få sin rätta vård, är undervisningen i husligt arbete,

vilken omfattar såväl hushållsgöromål som sömnad och barnavård, av ännu

större betydelse än eljest. Det är då även av betydelse, att goda lärarkrafter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

erhållas, och denna sak står givetvis i ett visst samband med lönen och därmed

med grunderna för statsunderstödets utgående.

Yrkesundervisningens omfattning kommer sannolikt att gynnsamt påverkas

av en höjning av statsbidraget. Det förekommer nämligen, att kommuner,

som äro nödsakade att betala lärarlöner väsentligt överstigande dem, som

motsvaras av statsbidraget, befinnas ovilliga att giva yrkesundervisningen i

husligt arbete den omfattning, som skulle vara fallet vid högre statsbidrag.

I detta sammanhang vill överstyrelsen erinra om de löneförmåner, som

lärarinna i hushållsgöromål i fortsättningsskola åtnjuter (kungörelsen

1944:225). Efter den av 1942 års riksdag beslutade höjningen motsvarar

understödet för husligt arbete vid de kommunala yrkesundervisningsanstalterna

en lön av 2 kronor 70 öre respektive 2 kronor 92 öre per undervisningstimme.

(I verkligheten variera dock lönerna betydligt; undantagsfall

förekomma, då lönen ej uppgår till två kronor per timme, men fall finnas

även, då lönen överstiger sex kronor.) Riksdagen uttalade år 1942, att förhöjningen

medförde, att löneställningen för lärare i husligt arbete i stort sett

bomme i paritet med lönenivån för skolkökslärarinnorna vid fortsättningsskolorna.

Emellertid har 1944 års riksdag (skrivelsen nr 182) godkänt ett

av Kungl. Majit framlagt förslag, syftande till en provisorisk förbättring av

avlöningsförhållandena för bland andra lärarinnorna i hushållsgöromål vid

fortsättningsskolor. Nämnda lärarinnor åtnjuta i grundlön (första arvodesgruppen)

2 kronor 50 öre per undervisningstimme och erhålla efter 3, 6 och

9 års tjänstgöring respektive 2 kronor 75 öre, 3 kronor och 3 kronor 25 öre

per undervisningstimme. Dessa lärarinnor ha dessutom rätt till fri bostad

jämte bränsle eller ersättning därför samt i vissa fall vid tjänstledighet

eller tjänstgöringshinder arvode eller avlöning. Lärarinna i hushållsgöromål

vid kommunal anstalt för yrkesundervisning är alltså i många fall sämre

ställd i lör.ehänseende än motsvarande lärarinna vid fortsättningsskola.

Enligt av överstyrelsen infordrade uppgifter uppgick totalkostnaden för

avlönande av lärare i husligt arbete vid de kommunala anstalterna för yrkesundervisning

för budgetåret 1942/43 till cirka 1 205 900 kronor. Härav belöpte

på beviljat statsbidrag 544 850 kronor. Av det av riksdagen beviljade

anslaget åtgingo nära 27 procent såsom understöd till avlöning åt lärare

i husligt arbete. Örn statsunderstödet utgått efter för lärare i hantverk, industri

och handel gällande grunder, skulle staten ha åsamkats en merkostnad

av 115 600 kronor, motsvarande omkring 21 procent av det beviljade

statsbidraget.

Med tillämpning av samma procentberäkning och med beaktande av att

den föreslagna höjningen av statsunderstödet sannolikt kommer att gynnsamt

påverka omfattningen av yrkesundervisningen i husligt arbete uppskattar överstyrelsen

den för nästa budgetår vid bifall till ifrågavarande förslag erforderliga

anslagshöjningen till 200 000 kronor, varav 30 000 kronor såsom en följd

av undervisningens ökade omfattning.

Centralstyrelsen för svenska skolköhslärarinnornas förening har anfört

bland annat:

Styrelsen har företagit en undersökning av anställnings- och löneförhållandena

för lärarinnor i hushållsgöromål vid anstalter för yrkesundervisning.

Därvid har framkommit, att vid 12 skolor dessa lärarinnor har lägre timarvode

än 2 kronor 50 öre, det lägsta arvode som tillkommer lärarinnor i

hushållsgöromål vid fortsättningsskolor. Vid 29 skolor ha dessa lärarinnor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 360.

lägre arvode än 3 kronor 25 öre, det högsta statsbidraget för sistnämnda

lärarinnor. Det stora flertalet lärarinnor vid yrkesskolor lia dock 3 kronor

25 öre eller högre arvode.

Styrelsen vill vidare framhålla, att lärarinnor vid yrkesskolor rätteligen borde

tillerkännas högre avlöningsförmåner än lärarinnor, som meddela elementär

undervisning. Undervisningen vid yrkesskolorna är nämligen mera krävande.

Det är även av vikt att kunna erhålla väl kvalificerade lärarkrafter därtill,

vilket äventyras, örn arvodet i jämförelse med det inom andra skolformer

gällande är lägre. Därtill kommer, att en stor del av arbetet inom yrkesskolorna

utgöres av kvällsarbete, vilket måste anses särskilt tröttande. Slutligen

må framhållas, att under nuvarande brist på arbetskraft inom det husliga

arbetets område utbildningen i husligt arbete bör intensifieras.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens framställning och därvid anfört

bland annat följande.

I sitt utlåtande över 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag till provisorisk

reglering av avlönings- och anställningsförhållandena för lärarinnorna i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan framhöll statskontoret (propositionen

1944: 90, s. 13), att det stora flertalet av ifrågavarande lärarinnor icke blivit

delaktig i de förmåner i fråga om ålderstillägg, lön under sjukdom m. m.,

som tillförsäkrats fast anställd lärarinna med pensionsrätt i statens pensionsanstalt,

oaktat de av undervisningen i fortsättningsskolan haft sin huvudsakliga

försörjning. Detta, syntes främst ha berott på att skoldistrikten visat

obenägenhet att inbördes samverka för en reglering av tjänsterna i pensionsanstalten.

De av de sakkunniga föreslagna och av statsmakterna numera beslutade

bestämmelserna om höjningen av minimiarvodet för undervisningstimme åt

nyssnämnda lärarinnor efter viss tids tjänstgöring innebär således — såvitt

statskontoret kan finna — icke annat än en av omständigheterna påkallad

teknisk omläggning av förut gällande föreskrifter beträffande ålderstilläggm.m.

Bestämmelser om ålderstillägg finnas icke meddelade i kungörelsen om statsunderstöd

till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, och

överhuvudtaget äro föreskrifterna om statsbidrag till dessa anstalter konstruerade

på ett sätt, som i åtskilliga avseenden avviker från de bestämmelser,

vilka gälla för fortsättningsskolorna. Den omständigheten, att en revision

skett av principerna för ålderstillägg m. m. åt skolkökslärarinnorna vid dessa

skolor kan därför icke utgöra skäl för en höjning av statsunderstödet för lärare

i husligt arbete vid yrkesundervisningsanstalterna. Ett bifall till framställningen

skulle rubba den paritet i lönehänseende mellan nämnda båda lärarkategorier,

som avsågs komma till stånd genom 1942 års riksdags förenämnda

beslut om reglering av statsbidraget till lärarna i husligt arbete vid yrkesundervisningsanstalterna.

I avvaktan på en blivande allmän översyn av yrkesundervisningsväsendet

måste statskontoret med hänsyn till vad som sålunda anförts

bestämt avstyrka överstyrelsens förevarande framställning.

c) Understöd till anordnande av lärlings- och yrkesskolkurser för

trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare.

Såom förut antytts har överstyrelsen för yrkesutbildning i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår upptagit frågan om beviljande av understöd

från nu ifrågavarande anslag till lärlings- och yrkesskolkurser, som vid kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

munala anstalter för yrkesundervisning anordnats för trädgårdslärlingar och

trädgårdsarbetare. Beträffande denna fråga har överstyrelsen anfört följande.

Genom beslut den 18 december 1924 fastställde skolöverstyrelsen undervisningsplan

för en lärlingsskolans yrkeskurs för trädgårdslärlingar, som styrelsen

för Hälsingborgs lärlingsskola anmält sig vilja anordna. Skolöverstyrelsen

fann sig för det dåvarande kunna anse, att trädgårdsmästaryrket vore

att anse såsom hantverksyrke. Frågan huruvida så skall kunna anses vara

fallet har emellertid kommit i ett annat läge, sedan kommerskollegium funnit

sig förhindrat att fastställa trädgårdsmästaryrket såsom mästaryrke enligt

kungörelsen den 11 oktober 1940 (nr 873). Kollegium bär därvid ansett trädgårdsmästaryrket

tillhöra jordbruket och dess binäringar.

Överstyrelsen har i ärendet inhämtat yttrande från lantbruksstyrelsen, som

bestyrkt den av kommerskollegium hävdade uppfattningen rörande yrkets

näringstillhörighet. Vid förda överläggningar med lantbruksstyrelsen har emellertid

å andra sidan framhållits, att styrelsen icke disponerade medel eller

möjligheter i övrigt att å de orter, där kurser av detta slag förekommit och

visat sig vara av behovet, anordna egna kurser. Därest undervisningsplaner

fastställdes efter hörande av lantbruksstyrelsen, vore det ett allmänt intresse,

att liknande kurser alltfort kunde anordnas vid lärlings- och yrkesskolorna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har vid detta förhållande och med beaktande

även av att trädgårdsmästarna, enligt vad som bestyrkts från hantverkshåll,

ofta tillhöra hantverkarnas lokalorganisationer och sålunda i många

fall själva betrakta sig såsom hantverkare, funnit sig böra medgiva fortsatt

statsbidrag för innevarande budgetår för de kurser av detta slag, som pågingo

läsåret 1943/44. Överstyrelsen avser att även framgent bevilja statsbidrag

för anordnande av lärlings- och yrkesskolkurser för trädgårdslärlingar och

trädgårdsarbetare, därest erinran häremot icke reses från Kungl. Maj:ts sida.

Statskontoret har anfört:

Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört synes uppenbart, att lärlings- och

yrkesskolkurser för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare — vilka enligt

vad statskontoret under hand inhämtat innevarande budgetår påbörjats eller

påtänkts i Stockholm, Göteborg, Lund och Huskvarna — icke höra till utbildning

i hantverk, industri, handel eller husligt arbete, vilka näringsgrenar

omfattas av bestämmelserna i stadgan för den kommunala yrkesundervisningen

samt i kungörelsen angående statsunderstöd till kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning. Det föreliggande förslaget torde avse,

att statsbidrag det oaktat skulle utgå enligt för dylika läroanstalter gällande

grunder. Då olika slag av kurser på trädgårdsnäringens område för närvarande

anordnas med understöd från under nionde huvudtiteln anvisade anslag,

synes den naturliga utvägen vara, att den under lantbruksstyrelsens inseende

stående kursverksamheten utvidgas för att tillgodose eventuellt förefintligt

behov av kurser för trädgårdsarbetare oell trädgårdslärlingar. Statskontoret

kan nämligen icke finna det tillfredsställande, att för kursverksamhet inom

sagda näringsgren disponeras anslag under åttonde huvudtiteln. Det synes

också angeläget, att man icke frånfaller den begränsning av utbildningsverksamheten

vid de kommunala yrkesundervisningsanstalterna, som sedan gammalt

gällt och som framgår av bestämmelserna rörande dessa läroanstalter.

Dessa bestämmelser lia för övrigt tillkommit efter riksdagens hörande, och ett

bifall till framställningen torde fördenskull förutsätta riksdagens medverkan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

d) Anslagsberäkningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår höjas med 700 000 kronor till 3 700 000 kronor.

Överstyrelsen har anfört:

För budgetåret 1944/45 ha understöd sökts med i avrundade tal 3 012 000

kronor till avlöning av lärare och 676 000 kronor till undervisningsmateriel

eller tillhopa 3 688 000 kronor. Överstyrelsen har till och med den 31 juli

1944 beviljat understöd med 2 974 000 kronor till avlöning av lärare och

509 000 kronor till undervisningsmateriel eller tillhopa 3 483 000 kronor.

En jämförelse mellan de sökta understöden för budgetåren 1943/44 och

1944/45 visar en ökning från 3 261 000 kronor för det förstnämnda budgetåret

till 3 688 000 kronor för det sistnämnda. Denna ökning kan sägas i

stort sett motsvara en normal utveckling av skolornas verksamhet, ehuruväl

ökningen i någon mån betingats av nyinrättade flygmekanikeravdelningar.

För att helt kunna kontrollera, vilka kurser, som komma att anordnas

vid de särskilda skolorna, har överstyrelsen föreskrivit, att under budgetåret

1944/45 statsunderstöd icke må utan överstyrelsens särskilda medgivande

utgå för kurser, som icke upptagits i årets understödsansökan, även

om undervisningsplan tidigare fastställts för desamma och det beviljade

understödet skulle lämna tillgång därtill genom att andra, i ansökan uppgivna

kurser av någon anledning icke kommit till stånd.

De av överstyrelsen för innevarande budgetår beviljade understöden uppgå

sammanlagt till högre belopp än det, varmed anslaget är uppfört. Liksom

under tidigare budgetår har man emellertid anledning räkna med att

den verkliga medelsförbrukningen kommer att hålla sig inom anslagets ram,

på grund av att tilltänkta avdelningar i åtskilliga fall bli upprättade först

senare under året eller ej alls komma till stånd.

Med hänsyn till den utvidgning av det kommunala yrkesskolväsendet,

som torde böra förutsättas under budgetåret 1945/46 bland annat genom

att samtliga planerade flygmekanikeravdelningar komma att vara i full drift

redan vid budgetårets början, ävensom till den kostnadsökning, som beräknas

uppkomma genom upphävande av bestämmelsen, att statsunderstöd

ej må utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor, lärlingskurser

och kurser för äldre, torde man böra räkna med en medelsförbrukning

av i runt tal 3 500 000 kronor. Överstyrelsen utgår härvid från att —

med nyss angivna undantag — nu gällande restriktioner skola bibehållas.

Av nyssnämnda belopp torde förslagsvis 3 000 000 kronor böra avses till

lärarlöner och 500 000 kronor till undervisningsmateriel. Vid bifall till över

styrelsens förslag om höjning av statsunderstödet för undervisning i husligt

arbete bör anslagsposten till lärarlöner uppräknas med 200 000 kronor till

3 200 000 kronor.

Statskontoret har framhållit, att nettoutgiften å anslaget sistlidet budgetår

uppgått till i runt tal 2 400 000 kronor eller något mindre än närmast

föregående budgetår. Ehuru orsaken till detta förhållande kunde vara en

viss förskjutning i redovisningen av statsbidragen, kunde likväl ifrågasättas,

om icke ökningen av anslaget borde begränsas till samma belopp som för

innevarande budgetår eller 300 000 kronor. Statskontoret har härvid icke

räknat med någon höjning av understödet för undervisning i husligt arbete.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr c260.

I besparingssyfte har under krigsåren meddelats föreskrift om att statsunderstöd

icke må utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor,

lärlingskurser eller kurser för äldre. Med hänsyn till vad överstyrelsen för

yrkesutbildning anfört biträder jag överstyrelsens förslag, att denna föreskrift

icke skall givas fortsatt giltighet efter utgången av innevarande budgetår.

Understöd till undervisning i främmande språk torde dock endast i

undantagsfall böra beviljas för andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka

handelsundervisning meddelas. Vad jag sålunda förordat torde medföra en

merutgift för statsverket av omkring 15 000 kronor.

Undervisningen i husligt arbete vid anstalterna för yrkesundervisning har

hittills i statsbidragshänseende intagit en mindre gynnsam ställning än

undervisningen i hantverk, industri och handel. Statsunderstödet till de tre

sistnämnda yrkesgrenarna har alltsedan år 1933 för undervisningstimme utgått

med högst 2 kronor 35 öre på det lägre stadiet och högst 2 kronor 55

öre på det högre stadiet, vilka belopp motsvara en avlöning av respektive

3 kronor 52 öre och 3 kronor 82 öre. Understödet för undervisning i husligt

arbete åter utgår efter den av 1942 års riksdag vidtagna höjningen av detsamma

med högst 1 krona 80 öre på det lägre och högst 1 krona 95 öre

på det högre stadiet. Dessa belopp motsvara en avlöning av respektive

2 kronor 70 öre och 2 kronor 92 öre för undervisningstimme. För det av

överstyrelsen nu framlagda förslaget om höjning av statsbidraget till undervisning

i husligt arbete tala enligt min mening starka skäl. Jag vill särskilt

framhålla vikten av att kommunerna icke av en jämförelsevis ogynnsam

avvägning av statsibidraget föranledas att alltför mycket begränsa den

ifrågavarande yrkesundervisningen. Jag anser mig därför böra biträda

överstyrelsens föreliggande förslag. Statsunderstödet torde alltså från och

med nästa budgetår böra utgöra i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola

ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete, högst 2 kronor 35 öre samt i yrkesskola för husligt

arbete högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme. I enlighet med överstyrelsens

beräkningar torde höjningen av understödet för undervisning i

husligt arbete kunna beräknas medföra en merutgift för nästa budgetår

under ifrågavarande anslag av i runt tal 200 000 kronor, varav 30 000 kronor

såsom en följd av den utvidgning av undervisningen, som torde vara

att förvänta på grund av det höjda understödet.

Bestämmelserna i gällande stadga för den kommunala yrkesundervisningen

och kungörelse angående statsunderstöd till kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning avse utbildning för yrken, tillhörande näringsgrenarna

hantverk, industri, handel och husligt arbete. Sedan ett tjugutal

år tillbaka har triidgårdsmästaryrket ansetts såsom hantverk vid bedömande

av framställningar örn understöd till vid kommunala anstalter för

yrkesundervisning anordnade kurser i detta yrke. Enligt vad överstyrelsen

feif yrkesutbildning meddelat har yrket i fråga nu av kommerskollegium

Departe
mentschefen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

och lantbruksstyrelsen förklarats hänförligt till jordbruket och dess binäringar.

Överstyrelsen har nu föreslagit, att statsbidrag det oaktat skall

kunna utgå från förevarande anslag enligt för kommunala anstalter för

yrkesundervisning gällande grunder till lärlings- och yrkesskolkurser, som

anordnas vid dylika anstalter för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning

efter samråd med kommerskollegium i skrivelse den 20 december

1944 underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan om statsbidrag till en vid

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning planerad yrkesskola för sjömän

av manskapsgrad (däcks- och maskinpersonal). Överstyrelsen erinrade

därvid, att 1943 års riksdag (skrivelsen 414) uttalat, att starka skäl talade

för att vid yrkesskolväsendets utbyggnad hänsyn toges till behovet av särskild

yrkesutbildning för sjöfolk av manskapsgrad. Detta slag av yrkesutbildning

borde enligt riksdagens mening lämpligen falla under verksamhetsområdet

för överstyrelsen för yrkesutbildning. Överstyrelsen erinrade vidare,

att frågan om anordnande av utbildning för sjöfolk av manskapsgrad

vore föremål för övervägande av sakkunniga. Då det emellertid sannolikt

komme att dröja avsevärd tid, innan statsmakterna tagit ställning till de

sakkunnigas förslag, och då överstyrelsen efter samråd med kommerskollegium

funnit det önskvärt, att utbildning av ifrågavarande slag snarast möjligt

komme till stånd, förordade överstyrelsen, att ett försök gjordes utan

avvaktande av sagda förslag. Genom beslut den 26 januari 1945 medgav

Kungl. Majit, att statsunderstöd finge under de i gällande kungörelse angående

statsunderstöd till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

stadgade villkor och förutsättningar utgå för anordnande vid Göteborgs

stads skolor för yrkesundervisning våren 1945 av de planerade lärlingskurserna

för däcks- och maskinpersonal. Tillika förordnade Kungl.

Maj :t, att kurserna skulle stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Det synes mig vara lämpligt, att det kommunala yrkesskolväsendet i viss

utsträckning utnyttjas även för utbildning inom andra yrken än sådana,

som kunna hänföras till industri, hantverk, handel eller husligt arbete. Efter

samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag mig därför böra

förorda, att statsunderstöd må utgå från förevarande anslag till vid kommunala

anstalter för yrkesundervisning anordnade lärlings- och yrkesskolkurser

för trädgårdslärlingar och trädgårdsarbetare. Jag förutsätter, att

Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall skall äga medgiva, att understöd

utgår från förevarande anslag till anordnande av utbildning även

i andra yrken, vilka icke äro att hänföra till industri, hantverk, handel

eller husligt arbete.

Medelsbehovet för nästa budgetår påverkas — förutom av den av mig

förordade höjningen av understödet för undervisning i husligt arbete och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

ändringen av gällande besparingsföreskrifter, såvitt desamma avse undervisning

i främmande språk — av den kommunala yrkesundervisningens

fortgående utvidgning. Enligt överstyrelsens förslag bör ifrågavarande anslag

för nästa budgetår höjas med 700 000 kronor. Med beaktande av vad

statskontoret anfört i fråga om anslagsberäkningen finner jag det vara tillräckligt,

att anslaget uppräknas med 550 000 kronor och således uppföres

med 3 550 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000 kronor.

I skrivelsen 1944: 8, punkt 210, erinrade riksdagen, i anledning av motionerna

1:58 och II: 101, därom, att riksdagens statsutskott i utlåtandet

1943: 8, punkt 195, på grund av motionsvis framställda yrkanden om utredning

angående de enskilda yrkesundervisningsanstalternas ställning och

behov, uttalat, att Kungl. Majit redan fått sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga och att riksdagen vore övertygad om att nämnda spörsmål

så snart som möjligt komme att bliva föremål för närmare omprövning från

Kungl. Maj:ts sida. Riksdagen ville nu ifrågasätta, huruvida icke en undersökning

av förhållandena på detta område kunde befinnas påkallad, varvid

till prövning syntes böra icke blott upptagas frågan om behovet av en

allmän förhöjning av statens understöd till de enskilda yrkesundervisningsanstaltema

utan även de lämpliga fördelningsgrunderna för understödets

utgående.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 fäst överstyrelsens för

yrkesutbildning uppmärksamhet på vad riksdagen sålunda anfört angående

önskvärdheten av viss översyn av de enskilda yrkesundervisningsanstalternas

ställning och behov, har överstyrelsen för yrkesutbildning i skrivelse den

20 december 1944 framlagt utredning och förslag i ämnet. Häröver ha yttranden

avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Överstyrelsens utredning och förslag.

I sin skrivelse anför överstyrelsen för yrkesutbildning till en början i

huvudsak följande.

Beslut om statsunderstöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning i

den form, vari det fortfarande i huvudsak utgår, fattades första gången av

1918 års riksdag som en del av det omfattande beslutet rörande praktiska

ungdomsskolor. De sakkunniga, som år 1916 tillkallats för att biträda vid

den fortsatta utredningen av frågorna örn den lägre tekniska undervisningen

m. m., framhöllo i sitt den 3 oktober 1917 avgivna betänkande bland

annat, att, därest enskilda yrkesskolor, arbetande efter de riktlinjer, som av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

de sakkunniga uppdragits för kommunala läroanstalter, fyllde ett verkligt

behov, de enligt de sakkunnigas förmenande borde av staten understödjas

på ett i jämförelse med motsvarande kommunala läroanstalter lika verksamt

och i särskilda fall till och med verksammare sätt.

Till de av 1916 års sakkunniga i berörda spörsmål framförda synpunkterna

anslöt sig departementschefen (propositionen 1918: 96) och föreslog,

att statsunderstöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte utgå

efter i huvudsak samma grunder som för motsvarande av kommun upp

rättad skola, vilket också blev riksdagens beslut.

I kungörelsen den 16 september 1918 (nr 771) angående statsunderstöd

åt skolor för den lägre yrkesundervisningen meddelades närmare bestämmelser

angående statsunderstöd till enskilda skolor för yrkesundervisning.

Denna kungörelse upphävdes genom den i huvudsak fortfarande gällande

kungörelsen den 4 november 1921 (nr 705) angående statsunderstöd till

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Jämlikt denna

kungörelse må till enskild anstalt för yrkesundervisning, efter prövning av

Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå understöd med belopp, som av Kungl.

Majit bestämmes. För utgående av statsunderstöd gäller, att anstalten skall

stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning ävensom, där ej

vid understödets beviljande Kungl. Majit annorlunda föreskriver, vara

underkastad de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Majit äro eller

varda meddelade angående statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Jämlikt kungörelsen den 4 november 1921 (nr 707) med bestämmelser angående

statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning skola

vissa paragrafer i stadgan för den kommunala yrkesundervisningen (1921:

706) i tillämpliga delar gälla för enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Undervisningen vid enskilda anstalter för yrkesundervisning skall bestridas

av lärare, som blivit av skolöverstyrelsen godkända för ändamålet. Dylik

anstalts lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriel skola godkännas

av skolöverstyrelsen. Reglemente med undervisningsplan, innefattande

jämväl bestämmelser rörande inträdesfordringar och lärjungeavgifter, skall

underställas skolöverstyrelsen för godkännande.

Överstyrelsen vill erinra om att understöden efter förslag av överstyrelsen

bestämmas av Kungl. Majit till vissa högsta belopp dels för lärares och

föreläsares avlöning, dels ock för anskaffande samt underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel. Beträffande understödsbeloppet för avlöningar

fastställes för de flesta anstalterna, att avlöningarna till föreståndare

och lärare skola uppgå till minst 1 */2 gånger (i vissa fall 2 gånger)

statsunderstödet till avlöningar, varjämte för de flesta anstalterna understödsbeloppet

för avlöningar fastställes till visst högsta belopp för undervisningstimme.

I sistnämnda avseende samt i fråga örn maximiunderstöd till

undervisningsmateriel tillämpas samma grunder, som gälla för de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning, vilket dock endast i något enstaka

undantagsfall innebär, att de till de enskilda anstalterna för yrkesundervisning

faktiskt utgående understöden äro beräknade efter för kommunala

anstalter för yrkesundervisning gällande grunder.

Överstyrelsen lämnar i det följande en översikt över utvecklingen beträffande

de statsunderstödda enskilda anstalterna för yrkesundervisning. Av

redogörelsen härför inhämtas bland annat följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda ''proposition nr £60.

Att understödsformen i fråga fyllde ett behov, framgår därav, att efter en

relativt kort tid ett stort antal skolor av ifrågavarande typ erhöllo statsunderstöd.

Ganska stora förändringar ha under årens lopp skett beträffande

vilka enskilda anstalter för yrkesundervisning, som erhållit statsunderstöd.

Icke få dylika skolor ha övertagits av kommunerna, andra ha

upphört och nya ha tillkommit. Det kan nämnas, att av de 55 skolor, som

erhållit statsunderstöd för budgetåret 1944/45, kvarstå 41 sedan budgetåret

1928/29.

Statsunderstödens belopp ha också växlat avsevärt. Här lämnas en sammanställning

av de av riksdagen för varje budgetår från och med 1929/30

beviljade anslagen:

1929/32 ........

........ 675 000

1932/33 ........

........ 495 000

1933/36 ........

........ 400 000

1936/38 ........

........ 450 000

1938/40 ........

........ 495 000

1940/42 ........

........ 415 000

1942/43 ........

........ 425 000

1943/44 ........

........ 450 800

1944/45 ........

........ 460 000

De avsevärda sänkningar i de utgående understödsbeloppen, som företogos

åren 1932, 1933 och 1940, hade sin grund i statsfinansiella skäl.

Beträffande elevantalet föreligga fullständiga uppgifter först från och

med läsåret 1934/35. Ett annat mått på skolomas verksamhet erhålles genom

antalet lärartimmar. Elevantalet och antalet lärartimmar under läsåren

1934/43 framgå av efterföljande sammanställning:

Läsår

Antal elever

Antal

lärartimmar

1934/35 .......

7 785

306 726

1935/3(4 .......

7 747

309 572

193G/37.......

7 958

308 470

1937/38 .......

7 717

306 399

1938/39 .......

8136

304 102

1939/40 .......

7 369

304 137

1940/41 .......

7 168

300 523

1941/42 .......

7 960

299 272

1942/43 .......

8 604*

317 204

* Anm.: Siffrorna liro preliminära.

Elevantalet och antalet lärartimmar visa sig sålunda under den period,

för vilken redovisning lämnats, ha varit relativt konstanta, dock är en ökning

av elevantalet märkbar under de båda senaste redovisningsåren och

av lärartimmarna under det senaste året. Vid tolkningen av siffrorna måste

man beakta, att antalet understödda skolor något minskats, huvudsakligen

genom kommunalisering, samt vidare att de företagna nedsättningarna i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

statsunderstöden i hög grad måste ha verkat hämmande på skolornas verksamhet

och utveckling. Med tanke på vad som nu anförts, torde man tryggt,

kunna säga, att de angivna siffrorna utgöra belägg för att nu ifrågavarande

skolor väl hävdat sin plats inom det praktiska skolväsendet och att den in

sats, de gjort för ungdomens yrkesutbildning, varit av stor betydelse.

Överstyrelsen går i fortsättningen in på frågan om de statsunderstödda

enskilda anstalternas för yrkesundervisning nuvarande ställning och behov

och finner därvid, att en avsevärd förhöjning av statsunderstöden är erforderlig.

Överstyrelsen anför:

För ifrågavarande utredning har överstyrelsen från anstalterna i fråga

infordrat särskilda ekonomiska uppgifter avseende de senaste åren samt

andra upplysningar av intresse, varjämte överstyrelsen hos skold verstyrelens

statistiska avdelning inhämtat vissa uppgifter. I övrigt ha till grund för

utredningen legat de statsunderstödsansökningar, som anstalterna ingivit

för anslagsåret 1944/45 ävensom annat i överstyrelsen tillgängligt material

rörande dessa skolor (årsberättelser, reglementen m. m.).

Beträffande den uppgift, som tillkommer de enskilda anstalterna för

yrkesundervisning, torde överstyrelsen kunna fatta sig kort. Dessa skolors

friare organisation har gjort, att de blivit ett värdefullt komplement till de

kommunala yrkesundervisningsanstalterna. Många betydelsefulla initiativ

ha tagits vid de enskilda anstalterna för yrkesundervisning. Icke minst

värdefull har den verksamhet varit, som bedrivits av yrkesorganisationernas

skolor. Så har, till exempel, Köpmannainstitutet i Stockholm kommit

att intaga en central ställning, då det gällt att organisera och ge innehåll

åt den kursverksamhet för detalj handelsanställda, som under de senare åren

i allt större omfattning vuxit fram vid de kommunala anstalterna för yrkesundervisning

landet runt. Många av de statsunderstödda enskilda anstalterna

för yrkesundervisning, särskilt de för handel och husligt arbete, kunna

sägas delvis fylla den uppgift, som tillkommer de centrala verkstadsskolorna

i fråga om hantverk och industri. Nu åsyftade enskilda anstalter för yrkesundervisning

emottaga ofta elever från hela landet eller åtminstone från

en viss, större del av vårt land. Om icke dessa skolor hade funnits, så hade

det för ett rationellt ordnande av yrkesutbildningen varit ofrånkomligt att

på något sätt framskapa desamma.

Av vad som nu anförts, torde det stå klart, att det enligt överstyrelsens

mening måste vara principiellt riktigt, att enskilda anstalter för yrkesundervisning,

som på ett förtjänstfullt sätt fylla nödvändiga uppgifter i yrkesutbildningens

tjänst, få verksamt ekonomiskt stöd från statens sida.

På grund av de enskilda skolornas skiftande organisationsformer och verksamhet

lämpar sig det av överstyrelsen sammanbragta materialet ej i full

utsträckning för statistisk bearbetning. Det har emellertid ej synts nödvändigt

att meddela siffersammanställningar från en oavbruten serie av år.

Tendensen framträder tillräckligt tydligt även om siffror angivas endast

för vissa år.

Här nedan lämnas en sammanställning över de enskilda anstalternas för

yrkesundervisning inkomster och utgifter för vissa år, varvid för att underlätta

ett studium endast totalbeloppen angivas i absoluta tal och delbeloppen

i procent av totalbeloppen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £60.

15

Inkomster:

Inkomstposter

1931/32

%

1936/37

%

1940/41

%

1941/42

%

Bidrag av staten ..............

25.5

19.8

17.0

15.9

» » ägaren .............

20.6

15.9

24.0

23.4

Främmande bidrag..... ......

17.1

18.3

18.6

18.2

Lärjungeavgifter..............

34.0

41.7

35.3

38.9

Nettovinst på säljbar produktion.....

2.8

3.9

5.0

3.6

Övriga inkomster..............

—

0.4

0.1

—

Totalbelopp kronor

2 543 471

2 278 404

2 363 897

2 531 970

Anm.: Enligt preliminära siffror för budgetåret 1943/44 utgjorde bidraget från staten 13.3 %

och lärjungeavgifterna 36.7 % av det sammanlagda inkomstbeloppet.

Utgifter:

Utgiftsposter

1931/32

1936/37

%

1940/41

%

1941/42

%

Lärarlöner..................

Anskaffning av stadigvarande undervis-

58.6

55.2

53.2

54.4

ningsmateriel...............

Underhåll och förbrukning av undervis-

2.8

2.8

3.8

2.9

ningsmateriel...............

3.0

3.4

3.0

2.8

Inköp av inventarier...........

1.5

0.9

1.5

1.0

Råvaru-, kraft- och maskinkostnader . .

2.1

1.3

2.5

2.6

Allmänna omkostnader ..........

28.6

33.0

31.5

32.5

Nettoförlust på säljbar produktion ....

2.9

2.9

4.0

3.3

Stipendier och dylikt...........

0.6

0.5

0.5

0.5

Totalbelopp kronor

2 543 471

2 278 404

2 363 897

2 531 970

För jämförelses skull anföras här motsvarande siffror för de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning, varvid är att märka, att verkstadsskolorna

för viss arbetslös ungdom ingå i siffrorna för 1936/37 men icke i

övriga siffror.

Inkomstposter

Inkomster:

1931/32

1936/37

1940/41

1941/42

%

%

%

%

Bidrag av staten..............

37.2

43.2

30.5

26.7

» » ägaren .............

50.9

40.4

53.6

56.0

Främmande bidrag.............

4.2

4.5

4.5

5.1

Lärjungeavgifter..............

7.2

10.3

9.9

10.6

Nettovinst på säljbar produktion.....

0.2

1.4

1.0 ■

1.3

Övriga inkomster..............

0.3

0.2

0.5

0.3

Totalbelopp kronor

3 283 240

6 174 310

7 133 012

8(42 155

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr £60.

Utgifter:

1931/32 1936/37

Utgiftsposter

7© 7©

1940/41

%

1941/42

%

Lärarlöner..................

59.5

53.9

58.2

57.2

Anskaffning av stadigvarande undervis- ningsmateriel ...............

5.4

11.1

5.1

5.5

Underhåll och förbrukning av undervis- ningsmateriel ...............

3.7

3.8

4.4

3.8

Inköp av inventarier...........

1.6

2.3

1.0

0.9

Råvaru-, kraft- och maskinkostnader . .

1.1

1.4

1.3

1.5

Allmänna omkostnader..........

25.7

24.4

27.1

29.0

Nettoförlust på säljbar produktion ....

2.2

1.9

2.1

1.6

Stipendier (arbetspremier).........

0.8

1.2

0.8

0.5

Totalbelopp kronor

3 283 240

6 174310

7133 012

8 042 155

Vad man vid ett studium av ovanstående sammanställningar främst lägger

märke till är, hur avsevärt för de enskilda anstalterna för yrkesundervisning

statsbidragets procentuella andel i inkomsterna minskat; från 25.5 procent

år 1931/32 till 15.9 procent år 1941/42 och (enligt preliminära siffror) 13.3

procent år 1943/44.

Ytterligare några siffror kunna anföras. Läsåret 1934/35 hade de enskilda

anstalterna för yrkesundervisning ett elevantal av 7 785. Lärjungeavgifterna

nämnda läsår uppgingo till 819 377 kronor och ägarens bidrag till

407 274 kronor. Läsåret 1941/42, då elevantalet var 7 960, uppgingo lärjungeavgifterna

till 984 165 kronor och ägarens bidrag till 594 832 kronor.

En uträkning har även gjorts beträffande förhållandet mellan de statsunderstödda

enskilda anstalternas utgifter för lärarlöner och erhållet statsunderstöd

till lärarlöner anslagsåret 1943/44, varvid det visat sig att statsunderstödet

uppgick till endast 26.3 procent av utgifterna för lärarlöner

(siffran är dock preliminär). I runt tal uppgå alltså lärarlönema vid dessa

anstalter till fyra gånger större belopp än det för detta ändamål erhållna

statsunderstödet.

Verksamheten såsom sådan vid de flesta av ifrågavarande skolor har

under senare år gått med underskott. Det ställer sig emellertid svårt att

med ledning av utredningsmaterialet exakt angiva dessa underskott, då

täckning för desamma i allmänhet sammanförts med bidrag från ägaren

till en enda inkomstpost. För att nedbringa underskotten synas även flera

skolor ha varit tvungna att inskränka sin verksamhet.

Att de företagna kraftiga nedskärningarna i understödsbeloppen i hög

grad måst hämma dessa skolors verksamhet torde ligga i öppen dag. Nya

skolor och kurser ha endast i ringa omfattning kunnat komma till stånd.

Förutom nedskärningen av statsunderstöden har också den inträdda prisstegringen

ökat skolornas bekymmersamma ekonomiska ställning. Lärarna

vid dessa skolor ha icke i samma omfattning som statligt och kommunalt

anställda lärare kunnat kompenseras för levnadskostnadernas stegring. Detta

förhållande har medfört, att ifrågavarande skolors förmåga att i konkurrens

med andra skolor draga till sig goda lärarkrafter nedsatts. Lärjungeavgifterna

ha ofta måst tjäna som regulator, då det för skolorna gällt

att skaffa inkomster till täckning för de nödvändiga utgifterna. Att genom

ökning av lärjungeavgiftema vid dylika praktiska skolor försvåra ungdo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Marits proposition nr 260.

mens utbildning för praktiska levnadsbanor rimmar dock illa med det särskilt

på senare år allt mer uttalade intresset från statsmakternas sida att

draga ungdomen från teoretiska till praktiska utbildningslinjer.

Överstyrelsen anser, att på de skäl, som nu anförts, en avsevärd förhöjning

av statsunderstöden till enskilda anstalter för yrkesundervisning är erforderlig.

Beträffande grunderna för tilldelning av understöd anför överstyrelsen

följande.

Såsom förut antytts förutsatte 1918 års riksdag, att nu ifrågavarande

understöd skulle utgå efter i huvudsak de för av kommun inrättade skolor

gällande grunder. Enligt nu gällande författning (1921:705) må understöd

utgå efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall med belopp, som

av Kungl. Majit bestämmes.

Från de enskilda anstalternas för yrkesundervisning sida har ofta framförts

klagomål över att skolorna icke i förväg med trygghet kunnat räkna med bestämda

belopp i statsunderstöd. Vid de företagna avsevärda minskningarna

av statsunderstödsbeloppen ha skolorna fått sina understöd väsentligt ned

skurna och ha haft stora svårigheter att inrätta sig efter de ändrade anslagsförhållandena.

Ibland ha skolorna framfört klagomål över att möjlighet

till anslag till nytillkomna skolor måst skapas på så sätt, att de skolor, som

förut erhållit statsunderstöd, fått sina understöd minskade. Skolorna ha

också, måhända med visst fog, gjort gällande, att anslagsfördelningen icke

skett efter fullt rationella grunder. Sålunda ha nya skolor, som tillkommit

under en tid, då medelstillgången varit relativt riklig, erhållit proportionsvis

bättre anslag än skolor, som tillkommit, då medelstillgången varit sämre.

Justeringar uppåt av de understöd, som en gång tilldelats skolorna, sägas

ha varit svåra att uppnå, hur berättigade anspråken än må ha varit.

På anförda skäl anser överstyrelsen det önskvärt, att mera bestämda

fördelningsgrunder beträffande ifrågavarande understöd, i den mån så är

möjligt, bli tillämpade. De fördelningsgrunder, som då lämpligen kunna

komma i fråga, torde vara de, som gälla för kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Visserligen skulle skäl kunna anföras för att nu nämnda fördelningsgrun

der skulle tillämpas beträffande samtliga statsunderstödda enskilda anstalter

för yrkesundervisning, men av skäl, som framgå av den följande framställningen,

anser sig överstyrelsen icke kunna förorda en dylik anordning.

Även statsfinansiella skäl torde tala för ett dylikt ställningstagande.

För överskådlighetens skull bruka ifrågavarande anstalter för yrkesunder

visning indelas i tre grupper: grupp I omfattar huvudsakligen skolor för

hantverk och industri (men även ett par skolor av mera blandad typ):

grupp II omfattar skolor för handelsundervisning och grupp III skolor för

husligt arbete (vid en hithörande skola förekommer också handelsundervisning).

Nu nämnda mera formella uppdelning är till viss fördel vid understödsfrågornas

beredning i överstyrelsen och tillämpas i de brev, vari

Kungl. Majit för varje anslagsår anvisar understöd till de olika skolorna.

Denna uppdelning vill överstyrelsen bibehålla men vill föreslå, att skolorna

därjämte indelas i undergrupper A och B, varvid statsunderstödet för de

skolor, som föras till A-gruppen, beräknas enligt för kommunala anstalter

för yrkesundervisning gällande grunder, medan de skolor, som förås till

B-gruppen, erhålla statsunderstöd efter prövning i varje särskilt fall.

Bihang till riksdagens protokoll 19^5. 1 saini. AV %(>(). 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr 260.

Överstyrelsen har också övervägt, huruvida anslaget till berörda skolor

lämpligen kunde uppdelas i två helt skilda anslag. Därigenom skulle emel

lertid uppdelningen av de olika skolorna på två grupper få en mera permanent

karaktär och skillnaden i understödshänseende mellan skolorna bli

alltför markerad, varför överstyrelsen icke vill förorda en dylik åtgärd.

Örn uppdelningen av skolorna företages enligt det av överstyrelsen föreslagna

tillvägagångssättet, kan en skola utan svårighet överföras från den

ena gruppen till den andra, örn tillräckliga skäl tala därför. Överstyrelsen

skulle varje år i sina petita preliminärt avgiva förslag örn uppdelningen för

nästkommande budgetår samt vid sitt förslag till fördelning av det av riks

dagen beviljade anslaget lämna definitivt förslag till ifrågavarande upp

delning, varefter det på samma sätt som hittills tillkomme Kungl. Majit

att fatta beslut om det anslag, som skulle utgå till varje särskild skola.

Det egentligt nya i det nu framlagda förslaget skulle sålunda vara, att

statsmakterna principiellt medgåve, att beträffande vissa enskilda anstalter

för yrkesundervisning statsunderstödet beräknades efter de för kommunala

anstalter för yrkesundervisning gällande grunderna. Någon författningsändring

synes icke vara nödvändig.

Fördelen för de skolor, som komme att hänföras till A-gruppen, vore,

förutom att flera av dem skulle få sina understöd åtskilligt höjda, att de

kunde känna sig mera trygga med avseende på statsunderstödens storlek.

Det torde kunna förutsättas, att en överflyttning av en skola från A grup

pen till B-gruppen endast i undantagsfall skulle förekomma.

Då det nu gäller att framställa ett konkret förslag till uppdelning av

ifrågavarande anstalter på de nämnda bägge grupperna, vill överstyrelsen

framhålla, att detta givetvis är en vansklig och i viss mån grannlaga upp;

gift. Överstyrelsen vill från början starkt understryka, att uppdelningen ej

på något sätt är att fatta såsom en värdering av de olika skolornas verksamhet.

Samtliga de enskilda anstalter för yrkesundervisning, som erhålla

statsunderstöd, utföra en värdefull verksamhet i den praktiska utbildningens

tjänst; detta är ju förutsättningen för att de över huvud skola erhålla

statligt understöd.

Överstyrelsen har vid sitt förslag till fördelning av ifrågavarande skolor

på de båda grupperna i huvudsak låtit följande synpunkter vara bestämmande.

Skolornas gruppering avgöres i första hand med hänsyn till om huvudmannen

är antingen en allmän institution, därmed jämförlig organisation

etc. eller enskild person, bolag etc. (ägandeförhållandet). Denna indelningsgrund

är emellertid ej tillfyllest. Hänsyn måste även tagas till omfattningen

och arten av skolans verksamhet samt till skolans ekonomiska förhållanden.

Skolornas gruppering skulle med utgångspunkt härifrån ske en

ligt följande principer.

''l. Ägandeförhållandet. Skolor, som ägas av föreningar, vilka äro bildade

för skolverksamhetens bedrivande och vilka uppenbarligen icke åsyfta att

giva sina medlemmar ekonomisk vinst av skolverksamheten, och vidare skolor,

som drivas av yrkesorg anisationer av olika slag, sam t. slutligen stiftelseskolor

kunna, ur ägandeförhållandets synpunkt, lämpligen hänföras till

grupp A. Anstalter med enskild ägare synas liksom skolor, ägda av bolag,

i regel böra hänföras till grupp B.

2. Omfattningen och arten av skolans_ verksamhet. Vissa statsunder

stödda enskilda anstalter för yrkesundervisning bedriva en verksamhet, som

i och för sig är väl värd att understödjas men som dock sker i former, vilka

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

så avvika från de av kommunala anstalter för yrkesundervisning vanligen

anordnade kurserna, att statsunderstödet till nu åsyftade anstalter svårligen

kan beräknas efter för kommunala anstalter för yrkesundervisning gällande

grunder. Sådana skolor böra alltså oavsett ägandeförhållandet hänföras

till grupp B.

3. Skolans ekonomiska förhållanden. Beträffande skolor med större kapitaltillgångar

(donationer eller liknande) synas friare beräkningsgrunder

böra tillämpas och prövning i varje särskilt fall företagas. Även dessa skolor

böra hänföras till grupp B.

Överstyrelsen framlägger i det följande, närmast för beräkningen av anslagsbehovet

för nästa budgetår, förslag till indelning i olika grupper av de

enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka erhållit statsunderstöd för budgetåret

1944/45. Beträffande förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna.

Här torde böra nämnas, att av de 55 enskilda anstalter för yrkesundervisning,

som erhållit statsunderstöd för innevarande budgetår, 28 hänförts

till A-gruppen och de övriga 27 till B-gruppen. Anslagsbehovet har överstyrelsen

beräknat till 505 000 kronor för de anstalter, som hänförts till Agruppen,

och till 210 000 kronor för de anstalter, som hänförts till B-gruppen.

Överstyrelsen anför:

Till de enskilda anstalter för yrkesundervisning, som hänförts till A-gruppen,

har för anslagsåret 1944/45 statsunderstöd beviljats med 268 763 kronor

till lärares och föreläsares avlöning samt med 19 835 kronor till anskaffning

samt underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel eller tillhopa med

288 598 kronor. Om statsunderstödet till nu ifrågavarande enskilda anstalter

för yrkesundervisning beräknats enligt för kommunala anstalter för yrkesundervisning

gällande grunder, skulle understödet till lärares och föreläsares

avlöning för anslagsåret 1944/45 ha uppgått till i runt tal 385 000 kronor.

Lägges härtill den merkostnad, 57 500 kronor, som uppkommer, örn överstyrelsens

förslag om höjning av statsunderstödsbeloppen till kurser i husligt arbete

bifalles, kommer man fram till ett belopp av 442 500 kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 får man å ena

sidan utgå ifrån att liksom vid motsvarande kommunala anstalter för yrkesundervisning

ej alla i statsunderstödsansökningarna upptagna kurser komma

till stånd, varför statsunderstödet i vissa fall ej kan av skolorna utnyttjas i

sin helhet, men å andra sidan bör vid anslagets beräknande någon marginal

medtagas för möjligsrörande av skolverksamhetens utveckling. Överstyrelsen

uppskattar anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 till lärares och föreläsares

avlöning för de enskilda anstalter för yrkesundervisning, som hänförts till

A-gruppen, till 460 000 kronor.

De enskilda anstalterna för yrkesundervisning ha varit sämre tillgodosedda

än kommunala anstalter för yrkesundervisning beträffande beviljade statsunderstöd

för undervisningsmateriel. För anslagsåret 1944/45 utgjorde för

de enskilda anstalterna för yrkesundervisning statsunderstödet till undervisningsmateriel

ej fullt 7 procent av hela understödssumman. För de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning överstiger motsvarande tal som

regel 15 procent. Örn nu de enskilda anstalterna för yrkesundervisning anses

böra vara föremål för verksammare statsunderstöd, böra även statsunder
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

stöden till anskaffning samt underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel

uppräknas. För all praktisk utbildning är givetvis tillgången på fullgod

och tillräcklig undervisningsmateriel av vital betydelse. Överstyrelsen vill

dock tills vidare icke föreslå proportionsvis lika högt statsunderstöd till undervisningsmateriel

för de enskilda anstalterna för yrkesundervisning som

för de kommunala anstalterna, detta med tanke på att yerkstadsbetonade

skolor med dyrbar maskinutrustning för närvarande äro mindre talrikt företrädda

bland de enskilda anstalterna. Överstyrelsen uppskattar anslagsbehovet

till undervisningsmateriel för nu ifrågavarande till A-gruppen hörande

enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1945/46 till 45 000

kronor.

Sålunda skulle anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 för de enskilda anstalter

för yrkesundervisning, till vilka statsunderstöd skulle beräknas enligt

de för kommunala anstalter för yrkesundervisning gällande grunder, uppgå

till sammanlagt (460 000 + 45 000 =) 505 000 kronor.

De enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka hänförts till grupp B,

lia för anslagsåret 1944/45 i statsunderstöd erhållit 171 402 kronor, varav

11 105 kronor till undervisningsmateriel. Överstyrelsen är angelägen betona

vikten av att även för denna grupp en ökning av statsunderstödet genomföres.

Även örn det med fog beträffande vissa av till denna grupp hörande

skolor kan sägas, att de icke synas vara i större behov av ökade statsunderstöd,

så måste det framhållas, att beträffande andra hithörande skolor skillnaden

gentemot de skolor, som hänförts till grupp A, är så obetydlig, att en

alltför stor differens i understödshänseende icke låter försvara sig. Om de

till grupp B hörande skolorna icke skulle till någon del komma i åtnjutande

av en anslagshöjning, vore enligt överstyrelsens mening den av överstyrelsen

föreslagna anordningen med gruppindelning förfelad.

Med inräknande av den merkostnad på 14 500 kronor, vartill även beträffande

nu ifrågavarande skolor hänsyn bör tagas, för det fall att överstyrelsens

förslag örn höjning av statsunderstödet till kurser i husligt arbete

bifalles, uppskattar överstyrelsen anslagsbehovet för budgetåret 1945/46 för

de under B uppförda enskilda anstalterna för yrkesundervisning till 210 000

kronor, varav omkring 15 000 kronor till undervisningsmateriel.

Sammanlagt beräknar överstyrelsen sålunda anslagsbehovet för budgetåret

1945/46 till enskilda anstalter för yrkesundervisning till (505 000 +

+ 210 000 =) 715 000 kronor.

Överstyrelsen har slutligen anfört följande.

De av riksdagen beviljade anslagen till enskilda anstalter för yrkesundervisning

ha under senare år betecknats som förslagsanslag. Vid anslagets beviljande

har emellertid riksdagen medgivit Kungl. Majit att under ifrågavarande

budgetår bevilja understöd åt dessa anstalter endast med förslagsanslagets

summa. Om, såsom av överstyrelsen nu föreslagits, vissa av ifrågavarande

anstalter för yrkesundervisning skola erhålla statsunderstöd enligt

för kommunala antalter för yrkesundervisning gällande grunder, torde en

dylik begränsning böra bortfalla.

I motsats till vad som gäller beträffande förslagsanslaget till kommunala

anstalter för yrkesundervisning skulle emellertid såsom hittills beslut örn

understöd från nu ifrågavarande anslag fattas av Kungl. Majit.

Överstyrelsen föreslår icke någon ändring beträffande tillvägagångssättet

vid de enskilda anstalternas för yrkesundervisning ingivande av ansökningar

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 260.

örn statsunderstöd eller vid behandlingen av dessa ansökningar. Likaså anser

överstyrelsen, att de särskilda villkor, som vid understödens fördelning pläga

föreskrivas av Kungl. Majit, i huvudsak böra bibehållas.

Om de av överstyrelsen föreslagna åtgärderna genomföras, har överstyrelsen

för avsikt att verkställa en förnyad översyn av de för de enskilda anstalterna

för yrkesundervisning fastställda lärjungeavgifterna. Därvid bör

prövas, i vad mån nu utgående lärjungeavgifter kunna nedbringas med hänsyn

till skolornas ekonomiska förhållanden, med beaktande även av förefintliga

möjligheter till befrielse från eller nedsättning av lärjungeavgifterna för

obemedlade eller mindre bemedlade lärjungar.

Yttranden.

Statskontoret har anfört huvudsakligen följande.

Statskontoret får erinra, att med anlitande av förevarande anslag understöd

utbetalas för enskild undervisning av ganska olikartad karaktär. Att

riksdagen ansett sig kunna lämna sådan frihet vid medelsdispositionen

torde främst hava berott därpå, att endast ett visst maximerat belopp årligen

ställts till förfogande för ändamålet. Ett upphävande av bestämmelsen,

att Kungl. Majit endast finge bevilja understöd med anslagsbeloppets summa,

måste emellertid förutsätta, att bestämda riktlinjer för anslagets användande

fastställas av statsmakterna, innefattande bland annat reglerande

föreskrifter rörande skoltyper m. m. I dylikt fall skulle möjlighet icke längre

föreligga att liksom hitintills ur anslaget tillgodose behovet av understöd

till enskilda anstalter av vitt skiftande slag. Då det ur skilda synpunkter

förefaller önskvärt, att en dylik vid ram för anslagets användning bibehålies,

är statskontoret för sin del icke berett tillstyrka, att inskränkande

bestämmelser i sådant hänseende meddelas. Ämbetsverket förordar för den

skull, att hittillsvarande spärr bibehålies. Härför tala ock statsfinansiella

skäl. Detta bör givetvis icke hindra, att statsmakterna vid anslagsberäkningen

taga vederbörlig hänsyn till att åtskilliga enskilda skolor äro förtjänta av

understöd av samma storlek som kommunala anstalter. I betraktande härav

vill statskontoret icke motsätta sig en avsevärd ökning av anslaget.

Beträffande anslagsberäkningen för budgetåret 1945/46 må erinras, att

statskontoret i utlåtande den 29 november 1944 avstyrkt förslaget om höjning

av statsunderstöden till lärarlöner i husligt arbete vid kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning. I följd härav kan ämbetsverket icke

förorda en uppräkning av förevarande anslag för ett tillgodoseende av detta

ändamål. Då av framställningen vidare framgår, att flera av enskilda företag

drivna undervisningsanstalter torde hava en förhållandevis god ekonomi

och förty knappast kunna anses i behov av statsbidrag ens i den utsträckning

de nu erhålla, vill statskontoret för sin del förorda, att medelsanvisningen för

nästkommande budgetår bestämmes till högst 600 000 kronor. Inom ramen

av ett sådant belopp synas avsevärda möjligheter föreligga för ett tillgodoseende

av sådana anstalter, som av olika skäl anses böra jämställas med

kommunala skolor. Statskontoret förutsätter härvid, att vid understöds beviljande

en noggrann prövning rörande vederbörande anstalts skötsel och

ekonomi företages. Då, såsom i utredningen framhållits, svårigheter i åtskilliga

fall förefinnas för överstyrelsen att erhålla en inblick i vederbörande

läroanstalters ekonomi, synas vidare de för vissa anstalter föreskrivna bestämmelserna

rörande revision böra utsträckas till att omfatta samtliga statsunderstödda

läroanstalter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

De pär temén

tschefen.

22 Kungl. May.ts proposition nr 260.

Riksräkenskapsverket bär anfört bland annat följande.

Mot överstyrelsens förevarande anslagsberäkning, vars detaljer ej kunnat

kontrolleras, har riksräkenskapsverket i princip intet att erinra. I betraktande

av anslagets storlek och då beräkningen av understöd av den natur, varom

här är fråga, måste bliva tämligen osäker, bör dock anslaget enligt riksräkenskapsverkets

mening avjämnas till 700 000 kronor, varav 640 000 kronor för

understöd till avlöningar och 60 000 kronor för understöd till undervisningsmateriel.

Vad angår redovisningen av utgifterna för ifrågavarande understöd,

har riksräkenskapsverket övervägt, huruvida icke, på sätt nu sker i fråga

om redovisning av statsmyndigheternas avlöningar och omkostnader, förevarande

anslag borde uppdelas på två skilda riksstatsanslag, nämligen ett anslag

för understöd till avlöningar och ett för understöd till undervisningsmateriel.

Då emellertid en sådan uppdelning av anslaget icke lämpligen kan genomföras

redan för budgetåret 1945/46, vill riksräkenskapsverket i stället

förorda, att anslaget, i likhet med vad fallet för närvarande är beträffande

förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

uppdelas på två anslagsposter, nämligen en anslagspost för vartdera av nyssnämnda

två slag av understöd.

Riksräkenskapsverket vill icke motsätta sig den av överstyrelsen ifrågasatta

anordningen, att vid den årliga fördelningen av statsunderstöd till enskilda

anstalter för yrkesundervisning skulle få tas i anspråk större belopp än soni

motsvarade vederbörligt anslags storlek. Ämbetsverket förutsätter emellertid

att, därest anslaget höies i enlighet med vad ovan förordats, detsamma i regel

kommer att visa sig tillräckligt för ändamålet. Den omständigheten, att Kungl.

Majit liksom hittills allt fortfarande skall fördela anslaget, torde för övrigt

innebära garanti för att anslaget vid fördelningen icke överskrides i andra

fall än då detta är oundgängligen nödvändigt.

Jag delar överstyrelsens och statskontorets uppfattning, att åtskilliga av

de statsunderstödda enskilda anstalterna för yrkesundervisnin| äro förtjänta

av understöd av samma storlek som kommunala anstalter. Då emellertid en

sådan understödstilldelning icke är möjlig inom ramen av nu för ändamålet

disponibla medel, finner jag i likhet med myndigheterna en avsevärd höjningav

ifrågavarande anslag vara befogad.

Enligt överstyrelsens förslag skulle de enskilda anstalterna i understödshänseende

uppdelas på två grupper (A och B), av vilka den ena (A) skulle

erhålla understöd efter samma grunder som motsvarande kommunala skolor

och den andra (B) såsom hittills efter prövning i varje särskilt fall med visst

för varje anstalt fastställt maximibelopp. Överstyrelsen skulle i och för anslagsberäkningen

årligen i sina anslagsäskanden avgiva preliminärt förslag till

uppdelning av anstalterna på de båda grupperna. Definitivt förslag skulle

framläggas i samband med att överstyrelsen till Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande överlämnade inkomna ansökningar om statsunderstöd. Det skulle

alltså ankomma på Kungl. Majit att årligen bestämma, till vilken av de två

grupperna var och en av anstalterna skulle hänföras, och för anstalt, som

hänförts till grupp B, såsom hittills jämväl bestämma grunderna för understödets

utgående och dettas maximibelopp. Vad överstyrelsen sålunda före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr ''£60.

slagit anser jag mig böra biträda. Mot de av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna

för den föreslagna grupperingen har jag icke funnit anledning till

erinran.

Den av mig sålunda förordade anordningen förutsätter, att — i olikhet med

vad nu gäller — vid den årliga fördelningen av statsunderstöd till de enskilda

yrkesundervisningsanstalterna ett större belopp vid behov må tagas i anspråk

än det, varmed anslaget är uppfört på riksstaten. Den omständigheten, att

Kungl. Majit även i fortsättningen skall fördela anslaget torde, såsom riksräkenskapsverket

framhållit, innebära en garanti för att anslaget icke överskrides

annat än då detta är oundgängligen nödvändigt. Ur redovisningssynpunkt

synes det mig vara lämpligt, att anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag uppdelas på två anslagsposter, en för avlöningar och en

för undervisningsmateriel.

Mot överstyrelsens anslagsberäkning har jag i princip icke funnit anledning

till erinran. Det av överstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet, 715 000

kronor, torde dock i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra avjämnas

till 700 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.

Av anslaget torde 640 000 kronor böra beräknas till understöd till avlöningar

och 60 000 kronor till understöd till undervisningsmateriel.

3, Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala

verkstadsskolor.

Från ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

1 200 000 kronor, bestrides statsbidrag jämlikt §§ 5—10 kungörelsen

1941:716 ävensom statsbidrag till förhyrande av lokaler för elevinternat.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

hemställt, att anslaget måtte höjas till 1 725 000 kronor. På grundval

av inhämtade uppgifter har överstyrelsen beräknat medelsbehovet till ifrågavarande

ändamål för de centrala verkstadsskolor, som redan innevarande budgetår

äro i verksamhet, till i runt tal 1 301 500 kronor. Överstyrelsen har därjämte

beräknat medel, 244 325 kronor, till driften av tre av Kungl. Majit

tidigare erkända centrala verkstadsskolor (i Häggvik, Ljungby och Övertorneå),

som beräknas påbörja verksamheten under nästa budgetår. Vidare

har överstyrelsen ansett sig böra beräkna medel, 120 400 kronor, till driften

av två planerade nya verkstadsskolor (i Uppsala och Stora Kopparberg) och

för en ny yrkesavdelning vid verkstadsskolan å Sandö. Slutligen har överstyrelsen

föreslagit, att särskilt bidrag skall utgå till förbrukningsmateriel vid

undervisning i svetsning. Kostnaderna härför ha för nästa budgetår beräknats

till i runt tal 67 000 kronor. Enligt överstyrelsens beräkningar skulle sålunda

anslagsbehovet för nästa budgetår utgöra (1 301 500 + 244 325 + 120 400 -f

67 000 —) 1 733 225 kronor. Detta belopp har av överstyrelsen avrundats

till 1 725 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Marits proposition nr 260.

Beträffande det ifrågasatta statsbidraget till förbrukningsmateriel vid undervisning

i svetsning har överstyrelsen anfört följande.

Överstyrelsen har i olika sammanhang framhållit, att svetsundervisningen

vid de centrala verkstadsskolorna är ytterst kostnadskrävande på grund av

åtgången av förbrukningsmaterial. Undervisning i svetsning bedrives på så

sätt, att »yrkesavdelningen för svetsare» sammansättes av elever, som periodvis

uttagas från de olika yrkesavdelningar, för vilka effektiv svetsundervisning

är erforderlig. På grund härav utgår ej särskilt statsbidrag till underhåll

och förbrukning av undervisningsmateriel vid yrkesavdelning för svetsare.

Detta har medfört, att svårigheter av ekonomisk art uppkommit för skolorna

att anordna sådan undervisning. De kostnader, varom här främst är fråga,

utgöras för gassvetsning av kostnader för svetstråd, skrot, syrgas och acetylen-(dissous-)gas

samt för bågsvetsning av kostnader för elektroder, elektrisk

kraft, skrot, syrgas och även acetylengas.

Överstyrelsen föreslår, att denna olägenhet undanröjes genom att särskilt

bidrag till förbrukningsmateriel vid svetsundervisning må utgå.

Med ledning av uppgifter från ett antal svetskurser räknar överstyrelsen

med att berörda kostnader, alltefter svetsundervisningens omfattning å de

olika yrkesavdelningarna, uppgå till 75 ä Ilo kronor per elev, som endast

deltager i gassvetsning, samt till 145 å 180 kronor per elev, som deltager

i såväl gas- som bågsvetsning.

Sagda kostnadsuppgifter utgöra medeltal. I de enskilda fallen kunna förhållandevis

stora avvikelser förekomma. Med hänsyn härtill bör statsbidrag

utgå endast med viss del, förslagsvis cirka 80 procent, av kostnaderna. Såsom

fallet är med nu utgående bidrag till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel,

synes även här ifrågasatt bidrag böra utgå med visst belopp

per elev och år, dock högst de styrkta verkliga kostnaderna.

Då nyss angivna kostnader avse svetsundervisningen i dess helhet under

utbildningstiden, erhålles bidraget per år genom division med det antal år,

utbildningen inom skilda yrkesavdelningar avser, på sätt framgår av nedanstående

sammanställning.

Gassvetsning Gas- och båg
-

svetsning

Kronor Kronor

Beräknade kostnader per elev för hela undervisningstiden .... 75—110 145—ISO

Föreslaget statsbidrag ;c:a 80 procent)............... 60—90 114—144

Statsbidrag per elev och år vid

2- årig utbildning.......................... 30—45 57—72

3- årig utbildning.......................... 20—30 38 — 48

Statsbidrag till förbrukningsmateriel vid svetsundervisning bör utbetalas

årsvis i efterskott, lämpligen i samband med bidrag avseende verksamheten

under arbetsårets sista kvartal.

Överstyrelsen torde böra äga att inom ramen av angivna belopp avväga

bidraget med hänsyn till det timantal — något olika för skilda yrken — svetsundervisningen

upptager i respektive undervisningsplan.

I enlighet med nyssnämnda grunder uppskattar överstyrelsen preliminärt

statsbidraget till de centrala verkstadsskolor, som under budgetåret 1945/46

beräknas ha sådana yrkesavdelningar, i vilkas undervisningsplaner undervisning

i svetsning ingår, till i runt tal 67 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

Överstyrelsen har vidare i sina anslagsäskanden hemställt, att sådan ändring

måtte vidtagas i förutnämnda kungörelse, att nyanskaffning (komplettering)

av annan stadigvarande undervisningsmateriel än verktyg komme att

i statsbidragshänseende jämställas med nyanskaffning (komplettering) av maskiner.

Överstyrelsen har anfört:

Enligt § 3 bidragskungörelsen utgår statsbidrag till anskaffning av den

första uppsättningen av sådan stadigvarande undervisningsmateriel (maskiner

samt verktyg och dylikt), som prövas erforderlig, med nio tiondelar av

de styrkta kostnaderna. Enligt samma kungörelse § 7 utgår statsbidrag nied

nämnda andel till nyanskaffning (komplettering) av maskiner. Erforderlig

komplettering av verktygsuppsättning sker alltså med anlitande av det bidrag

å 70 kronor per elev och år, som utgår till underhåll och förbrukning av

undervisningsmateriel m. m. (§8).

Till anskaffning av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, som icke

är hänförlig till maskiner men som ej heller är att anse som verktyg, torde

med nu gällande lydelse av bestämmelserna särskilt statsbidrag icke kunna

utgå vid de centrala verkstadsskolorna, för så vitt icke anskaffningen sker

med stöd av § 3, d. v. s. i samband med den första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel för avdelningen. Detta leder till att en skola,

som iakttager sparsamhet i fråga om anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel

vid första uppsättningen, kommer i ett sämre läge än den,

som utnyttjar författningens bokstav och gör den första uppsättningen mera

fullständig. Det senare kan dessutom visa sig ur undervisningens synpunkt

mindre lämpligt och även ekonomiskt ofördelaktigt för såväl statsverket

som huvudmannen. Det är nämligen i många fall omöjligt att på förhand

avgöra vilken stadigvarande undervisningsmateriel, som för framtiden kan

prövas erforderlig. Icke minst teknikens ständigt fortgående utveckling försvårar

ett sådant förhandsbedömande. Det synes därför överstyrelsen rimligt,

att skolorna beredas möjlighet att med bidrag av statsmedel anskaffa

sådan stadigvarande undervisningsmateriel (annan än maskiner och verktyg),

som av överstyrelsen prövas erforderlig, men som av olika anledningar

icke ansetts böra eller kunna anskaffas samtidigt med den första uppsättningen

maskiner, verktyg m. m.

På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen hemställa, att § 7 i

kungörelsen 1941: 716 måtte erhålla följande ändrade lydelse.

»Statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner och annan

stadigvarande undervisningsmateriel än verktyg utgår med nio tiondelar av

kostnaderna för den på grund av förslitning eller eljest nödvändiga anskaffningen.

»

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag att särskilt statsbidrag

skulle utgå till förbrukningsmateriel vid undervisning i svetsning samt atl

nyanskaffning (komplettering) av annan stadigvarande undervisningsmateriel

än verktyg skulle i statsbidragshänseende jämställas med nyanskaffning

av maskiner. Statskontoret har därvid, under framhållande att överstyrelsen

icke ifrågasatt någon reducering av det för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel m. m. för närvarande utgående bidraget av 70 kronor

för elev och år, vidare anfört huvudsakligen följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 260.

Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till de centrala verkstadsskolorna

ha tillkommit efter förslag av verkstadsskoleutredningen, som hade att

bygga på erfarenheter från de verkstadsskolor för arbetslös ungdom, vilka sedermera

i viss utsträckning ombildades till centrala verkstadsskolor. En av

de väsentliga fördelarna med statsbidragssystemet för dessa skolor är, att

statsverkets bidrag i stort sett kunnat fastställas till schematiskt bestämda

belopp, motsvarande en viss del av de erfarenhetsmässigt uppkommande

genomsnittliga kostnaderna för en skola av lämplig storlek. Genom denna

genomsnittsberäkning av statsbidragen förutsågos stora underhålls- och förbrukningskostnader

för viss yrkesutbildning kunna utjämnas av mindre och

oväsentliga dylika utgifter för annan utbildning. Det synes vara av synnerlig

vikt, att icke detta bidragssystem kompliceras och statsverkets redan förut

stora kostnader för dessa skolor ökas genom att särskilda bidrag beviljas för

vissa av de utgifter, till vilka understöd nu lämnas genom det till 70 kronor

för elev och år bestämda bidraget till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel.

Vad särskilt angår förslaget om jämställande i bidragshänseende

av nyanskaffning av maskiner med anskaffning av annan stadigvarande

undervisningsmateriel än verktyg må beaktas, att ett bifall till detta

förslag torde lämna möjligheter för mycket olika uppfattningar om gränsdragningen

mellan nyanskaffning samt underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel.

Under åberopande av vad som sålunda anförts får statskontoret avstyrka

de föreslagna ändringarna av de så nyligen som vid 1941 års riksdag prövade

grunderna för statsbidrag till materiel vid ifrågavarande skolor.

Sedan riksdagen (skrivelsen 1944:318), i anledning av motionerna 1:123

och II: 182, uttalat, att en översyn borde verkställas beträffande gällande

grunder för statsbidrag till avlöning åt lärare vid centrala verkstadsskolor,

anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 överstyrelsen för

yrkesutbildning att verkställa den av riksdagen ifrågasatta översynen. Överstyrelsen

har i en den 7 februari 1945 inkommen skrivelse framlagt utredning

och förslag i ämnet. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling.

Det av överstyrelsen för yrkesutbildning med anledning av den av 1944

års riksdag ifrågasatta översynen av nu gällande grunder för statsbidrag till

avlöning åt lärare vid centrala verkstadsskolor framlagda förslaget i ämnet

är av vittutseende beskaffenhet. Med hänsyn härtill och då remissbehandlingen

ännu icke är avslutad, torde, därest förslaget befinnes ägnat att läggas

till grund för proposition i ämnet, förslag i ämnet icke kunna föreläggas

riksdagen under nu pågående session. I varje fall synes det mig icke möjligt

att redan från och med nästa budgetår genomföra en omläggning av grunderna

för statsbidrag till avlöning åt lärare vid de centrala verkstadsskolorna i

anslutning till överstyrelsens förslag. Vid anslagsberäkningen i det följande

utgår jag därför från nu gällande grunder i detta avseende.

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

utgår statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen stadig
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

varande undervisningsmateriel (maskiner, verktyg och dylikt), som prövas

erforderlig, med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna. Därjämte utgår

statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner — men ej av

verktyg eller annan stadigvarande undervisningsmateriel än maskiner — med

likaledes nio tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller

eljest nödvändiga anskaffningen. Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel

m. m. utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter sjuttio

kronor för elev och år, dock att. bidraget sammanlagt ej må uppgå till högre

belopp än som svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet

under den tid bidraget avser. Såsom kostnader för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel m. m. må vid bidragets bestämmande räknas bland

annat kostnader för komplettering av verktyg och annan stadigvarande undervisningsmateriel

än maskiner. Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att

särskilt statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel vid svetsningsundervisning

till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda

undervisning bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att nyanskaffning

(komplettering) av annan stadigvarande undervisningsmateriel än verktyg

skall i statsbidragshänseende jämställas med maskiner. För sistnämnda

förslag ha enligt min mening bärande skäl anförts från överstyrelsens sida,

varför jag tillstyrker detsamma.

Av vad överstyrelsen anfört beträffande kostnaderna för förbrukningsmateriel

vid undervisningen i svetsning framgår, att dessa äro mycket betydande.

Med hänsyn till vikten av att denna undervisning bedrives på ett

fullt effektivt sätt vill jag icke motsätta mig en jämkning till huvudmännens

förmån av statsbidragsgrunderna såvitt gäller ifrågavarande undervisning.

Jag anser det dock icke befogat att i detta hänseende gå lika långt

som överstyrelsen föreslagit. En skälig kostnadsfördelning synes mig ernås,

därest staten och vederbörande huvudman komma att var för sig

svara för i genomsnitt 50 procent av de beräknade kostnaderna. Jag förordar

sålunda, att statsbidrag till kostnaderna för förbrukningsmateriel för

svetsningsundervisningen må utgå i enlighet med vad i följande samman
-

ställning angives:

Gas- och båg-

Gassvetsning

svetsning

Kronor

Kronor

Beräknade kostnader per elev för hela utbildningstiden . . . .

. . 75-110

145-180

Statsbidrag per elev för hela utbildningstiden..........

. . 36-54

■<1

1

CT

O

Statsbidrag per elev och år för elev i yrkesavdelning med

2-årig utbildning.........................

t''-

1

co

rH

36—45

3-årig utbildning.........................

. . 12-18

24-30

Överstyrelsen torde böra äga att inom ramen av angivna belopp avväga

bidraget med hänsyn till det timantal — något olika för skilda yrken —

svetsningsundervisningen upptager i för vederbörande yrkesavdelning fast
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

ställd undervisningsplan. Statsbidraget torde lämpligen i enlighet med

överstyrelsens förslag böra rekvireras budgetårsvis i efterskott. De av mig

nu förordade ändringarna i gällande statsbidragsgrunder böra genomföras

från och med nästa budgetår.

Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till i runt

tal 1725 000 kronor. Anslagsberäkningarna anser jag mig i huvudsak

kunna godtaga. Da statsbidrag till förbrukningsmateriel för undervisning

i svetsning enligt vad jag nyss förordat skall rekvireras budgetårsvis i efter

skott, bör nyssnämnda belopp minskas med 67 000 kronor. Anslaget torde

böra uppföras med ett till 1 650 000 kronor avrundat belopp, vilket innebär

en anslagshöjning med 450 000 kronor.

4. Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekaniker
skolan

i Mölndal.

Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Majit, att Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den

1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbild

ning av flygmekaniker. Till driften av ifrågavarande skola, för vilken bidrag

tidigare utgick ur förslagsanslaget till understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom, har för innevarande budgetår beviljats ett förslagsanslag

av 210 000 kronor (se propositionen 1944: 215, sid. 17 ff. och riks

dagens skrivelse 1944:318). Såsom framgår av statsliggaren, sid. 625 f.,

utgår från nämnda anslag bidrag med högst 25 350 kronor till hyreskostnader

för matserveringslokal, elevhem och övriga elevbostäder vid skolan.

Nämnda bidrag ina icke utgå med högre belopp än som motsvarar de

styrkta kostnaderna för ändamålet.

I 1945 års åttonde huvudtitel har under punkten 222 äskats ett förslagsanslag

av 215 000 kronor till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal under

nästa budgetår. Av detta anslag har ett belopp av likaledes högst 25 530

kronor beräknats såsom bidrag till hyreskostnader för matserveringslokal,

elevhem och övriga elevbostäder vid skolan.

I skrivelse den 20 december 1944 har överstyrelsen för yrkesutbildning

hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas ett förslagsanslag av 225 000

kronor till bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan

i Mölndal och därvid anfört följande.

I skrivelse den 10 november 1944 har styrelsen för flygmekanikerskolan

i Mölndal enligt bemyndigande av Mölndals stad hemställt om statsbidragtill

uppförande av ett internat vid skolan samt till anskaffande av inventarier

till detta. Kostnaderna, varå statsbidrag beräknats, ha av sökanden

angivits, beträffande internatbyggnaden till 400 000 kronor samt vad angår

inventarierna till 50 000 kronor.

Sökanden anför, att inkvarteringen av de skolans elever, vilka icke äro

boende i sina hem, hitintills har anordnats dels hos privatfamiljer och dels

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

i av skolan för ändamålet förhyrda lägenheter. Utspisningen av eleverna

sker i en likaledes förhyrd byggnad. Dessa anordningar lida av allvarliga

brister och olägenheter, vilka ej kunna botas med mindre ett särskilt elevintern

at uppföres.

Överstyrelsen finner sig böra i princip tillstyrka bifall till skolstyrelsens

framställning. Överstyrelsen har emellertid ännu icke medhunnit någon slutlig

granskning av handlingarna i ärendet. De av överstyrelsen i det följande

upptagna statsbidragsbeloppen — beräknade för att bedöma storleken av

det^ anslagsbehov för ändamålet, som bör tillgodoses i riksstaten för budgetåret

1945/46 — äro fördenskull angivna med reservation för de änd

ringar, som vid den fortsatta granskningen av ärendet kunna bliva erforderliga.

Överstyrelsens byggnadssakkunnige, arkitekten Birger Jonson, har i av

givet yttrande icke haft annan erinran att framställa mot byggnadsförslaget

än att kostnaderna för detsammas utförande syntes honom vara räknade

i underkant.

I internatbyggnaden äro avsedda att inrymmas bostäder för viss personal,

husmor, vaktmästare, kokerska och köksbiträden. Då fråga varit om statsbidrag

till internet vid centrala verkstadsskolor ha statsbidrag medgivits

till i byggnaden inrymda bostäder för husmor och vaktmästare. Däremot

ha bidrag ej medgivits för bostad åt lärare, även om han tjänstgjort som

föreståndare för internatet. Till bostäder för kokerska och köksbiträden synes

hittills ej bidrag ha ifrågasatts. Överstyrelsen finner att för nu ifrågavarande

byggnad torde böra tillämpas samma principer, som vid centrala

verkstadsskolor. I den mån erfarenhet från dylika skolor saknas, torde

praxis beträffande elevhem vid det allmänna skolväsendet kunna tjäna som

vägledning. Med hänsyn härtill vill överstyrelsen, som uppskattar den på

bostäderna för kokerska och köksbiträden belöpande andelen i byggnadskostnaderna

till cirka 8 000 kronor, tillstyrka att statsbidrag utgår till

samtliga de personalbostäder, som få anses nödvändiga för internatets drift.

Överstyrelsen anser sig i detta sammanhang kunna preliminärt beräkna

byggnadskostnaderna till det av sökanden angivna beloppet, vilket skulle

motsvara ett statsbidrag å 200 000 kronor.

I fråga örn anskaffning av inventarier och utrustning till internatet räknar

överstyrelsen med de av sökanden beräknade kostnaderna och upptager

sålunda såsom statsbidrag ett belopp av 25 000 kronor.

Sannolikt är, att, därest Kungl. Majit innevarande budgetår i huvudsak

bifaller sökandens framställning, internatet kommer att bliva färdigbyggt i

så god tid, att statsbidraget för byggnadskostnaderna och för anskaffning

av inventarier hinner att utanordnas före utgången av budgetåret 1945/46.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen beräknat

statsbidrag till hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och övriga

elevbostäder vid ifrågavarande skola med 25 350 kronor. Diirest internatet

färdigställes före den 1 juli 1946, kommer detta givetvis att medföra att

statsbidraget till förhyrande av nämnda lokaler icke bör utgå för tiden efter

det internatet tagits i bruk, vilket förhållande skolans huvudman även förklarat

sig införstådd med. Då det för närvarande icke går att beräkna tid

punkten för internatets färdigställande, kan överstyrelsen ej nu angiva, örn

och i vilken omfattning ifrågavarande hyreskostnader komma att bortfalla

redan under budgetåret 1945/46.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått bestrider staten i princip

hela kostnaden för förhyrande av lokaler för inkvartering och utspisning av

eleverna vid flygmekanikerskolan i Mölndal, i den mån nämnda kostnader

icke överstiga 25 350 kronor för år räknat. Den nuvarande anordningen för

elevernas inkvartering och utspisning är ur såväl ekonomiska som andra

synpunkter mindre tillfredsställande. Det nu av Mölndals stad fattade beslutet

om uppförande av ett elevhem innebär, att ett sedan flera år tillbaka

aktuellt önskemål skulle realiseras. Enligt överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag skulle staten lämna bidrag till elevinternatets uppförande och

inredning enligt de grunder, som gälla för anordnande av elevinternat vid

centrala verkstadsskolor, d. v. s. med högst femtio procent av kostnaderna

för byggnadens uppförande och inredning. Då byggnadskostnaderna beräknats

till 400 000 kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier till

50 000 kronor, skulle statens bidrag uppgå till högst 225 000 kronor, varav

25 000 kronor för inventarier och inredning. Byggnadskostnaderna ha, såsom

av den lämnade redogörelsen framgått, av överstyrelsens byggnadssakkunnige

ansetts vara beräknade i underkant. Enligt vad jag inhämtat

har skolans huvudman med anledning härav låtit verkställa ytterligare beräkningar

av byggnadskostnaderna, varvid det tidigare för ändamålet beräknade

beloppet, 400 000 kronor, visat sig tillräckligt. Jag anser mig böra

tillstyrka överstyrelsens förslag, att bidrag till elevinternatets anordnande

skall utgå enligt för centrala verkstadsskolor gällande grunder, varvid emellertid

bidraget bör maximeras till 225 000 kronor. För ändamålet torde för

nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp. Då

det nuvarande bidraget till hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem

och övriga elevbostäder givetvis icke vidare bör utgå, sedan elevinternatet

tagits i bruk, synes den av mig förordade engångsanvisningen för ifrågavarande

ändamål vara ur statens synpunkt ekonomiskt fördelaktig.

5. Förslagsanslaget till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.

För innevarande budgetår finnes å beredskapsstat I under förestående

rubrik upptaget ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor. Chefen för finansdepartementet

har i 1945 års statsverksproposition förordat en överflyttning

till riksstaten av detta anslag.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att ifrågavarande anslag

för nästa budgetår uppföres med ett till förslagsvis 3 000 000 kronor minskat

belopp.

Enligt chefens för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1944:281

(s. 127) gjorda uttalande äro 2 500 000 kronor av det för innevarande budgetår

uppförda anslaget avsedda för att tillgodose medelsbehovet för yrkesutbildning

i beredskapskurser, medan återstoden av anslaget avser medel till

förberedande åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa. Överstyrelsen beräknar, att medelsbehovet för sagda

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

ändamål under budgetåret 1945/46 kommer att uppgå beträffande yrkesutbildning

i beredskapskurser till 1 500 000 kronor samt, vad angår förberedande

åtgärder för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa i begränsad omfattning, likaledes till 1 500 000 kronor. Sammanlagda

anslagsbehovet för yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. bör

sålunda upptagas till 3 000 000 kronor. Sagda anslag torde, i likhet med det

för innevarande budgetår anvisade, böra betecknas som förslagsanslag.

Från och med den 1 juli 1944 har den yrkesutbildningsverksamhet i s. k.

beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission bedrivit sedan i

maj 1940 för utbildning av tempoarbetare och kvinnlig reservarbetskraft

för verkstadsindustrien, överflyttats till överstyrelsen för yrkesutbildning. Av

det för innevarande budgetår på beredskapsstat I anvisade anslaget av förslagsvis

4 000 000 kronor till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. ha

2 500 000 kronor beräknats för den från kommissionen till överstyrelsen

överflyttade utbildningsverksamheten, medan återstoden av anslaget beräknats

för förberedande åtgärder för och igångsättande i begränsad omfattning

vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Beträffande grunderna

för anslagets användning torde få hänvisas till den utförliga redogörelse,

som lämnades i den av riksdagen i förevarande hänseende godkända propositionen

1944:281. Anslagsbehovet för dessa ändamål torde i enlighet med

överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra beräknas till sammanlagt

3 000 000 kronor. Under förevarande anslag torde jämväl böra beräknas medel

till den yrkesutbildningsverksamhet, som enligt vad i propositionerna 1945: 154

och 225 förordats skall anordnas för f. d. fast anställt manskap vid försvaret,

dels ock för långtidsinkallad beredskapspersonal samt stå under ledning av

överstyrelsen för yrkesutbildning. Kostnaderna under nästa budgetår för anordnande

av ifrågavarande utbildningsverksamhet torde böra uppskattas till

500 000 kronor, i vad verksamheten avser f. d. fast anställda, och till likaledes

500 000 kronor, i vad densamma avser långtidsinkallad beredskapspersonal.

Anslaget i dess helhet torde alltså böra beräknas till 4 000 000 kronor.

6. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 3 550 000;

2. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

kronor 700 000;

Departe
mentschefen.

av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

3. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 1 650 000;

4. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av....................kronor 225 000;

5. till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor . 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen. s. 12 i texten
  2. SU 1945:158 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till yrkesundervisningen. s. 24 i texten