Sök i Ratio Lex

Angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

1945-04-06 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:265, Angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fullmakt att i

arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för

vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45; given Stockholms slott den 6 april

1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 april

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rurrestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I statsverkspropositionen upptogs under inkomsterna å driftbudgeten (s.

6 ff) bland annat till behandling riksstatsförslagets avvägning i förhållande

till beredskapsstatema. Därvid framhölls, att behov även för nästa budgetår

förelåge av en särskild allmän beredskapsstat vid sidan av riksstaten.

Utformningen av denna stat ansågs emellertid böra undergå vissa ändringar

i jämförelse med innevarande budgetår, vilka i sin tur återverkade på riksstatens

utformning. Den allmänna beredskapsstaten borde sålunda nästa

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sami. Nr 265.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

budgetår göras helt enhetlig och begränsas till att omfatta anslag till arbeten,

avsedda att användas i sysselsättningspolitiskt syfte, med tillägg av dels

ett anslag till planering av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader för

överflyttning av arbetskraft. Angående den närmare innebörden av de föreslagna

ändringarna torde i övrigt få hänvisas till vad i propositionen anförts

härom.

Såsom i statsverkspropositionen vidare framhållits har den för nästa budgetår

avsedda allmänna beredskapsstaten krävt omfattande förarbeten, vilka

bedrivits av investeringsutredningen, skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen

och statens byggnadslånebyrå. Resultaten av utredningarna ha

numera framlagts. Av skäl, för vilka i det följande redogöres, kommer emellertid

förslag till allmän beredskapsstat, grundat på de verkställda utredningarna,

att framläggas först vid en senare tidpunkt. Det torde dock vara

lämpligt att redan i detta sammanhang lämna en kortfattad översikt över

resultaten av utredningarna.

Investeringsutredningens förslag.

Investeringsplaneringen. Investeringsutredningen har i sitt betänkande

(SOU 1945: 12 och 13) lämnat en översikt över utredningens arbete efter avlämnandet

av det förra betänkandet. Därvid redogöres bland annat för de

åtgärder som vidtagits i syfte att befordra detaljplaneringen av i den nuvarande

investeringsreserven medtagna företag och vinna översikt över planeringsarbetets

fortskridande. Enligt den lämnade redogörelsen kan detaljplaneringen,

såvitt av inhämtade uppgifter framgår, anses i stort sett tillfredsställande.

I reserven medtagna företag vore sålunda på få undantag när

numera så förberedda, att de — i den mån klimat- eller materialförhållandena

icke utgjorde hinder härför — kunde igångsättas omedelbart eller

med endast kort varsel.

Det nu framlagda förslaget till investeringsreserv för statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten har tillkommit främst genom

komplettering och revidering av de för budgetåret 1944/45 sammanställda

reserverna. En komplettering har varit erforderlig redan med hänsyn till

att ett förhållandevis stort antal företag i den nuvarande reserven beräknats

icke längre stå till förfogande som reservföretag efter utgången av innevarande

budgetår. Anledningen härtill har i flertalet fall varit, att företagen

avsetts att komma till utförande såsom ordinarie arbeten nästa budgetår.

Vissa kommunala och enskilda i reserven för innevarande budgetår upptagna

arbeten ha jämväl beräknats komma till utförande såsom ordinarie

företag redan under löpande budgetår; i enstaka fall gäller detsamma även

i fråga örn statliga företag.

Urvalsunderlaget för den nödvändiga kompletteringen av reserven har utgjorts

av dels vid 1943 års inventering anmälda investeringsobjekt, vilka av

olika skäl icke medtagits i reserven för innevarande budgetår, dels investeringsobjekt,

som anmälts till utredningen i samband med en under .senare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

3

halvåret 1944 verkställd, kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har

ökats genom att vissa nya grupper av företag tillförts utredningens arbetsomrade

samt investeringsbehoven inom andra områden blivit mera fullständigt

utredda än föregående år.

Beträffande de i reserven kvarstående företagen har i många fall en

omfattande revidering av de tidigare förslagen visat sig erforderlig. Vid

detaljplaneringen ha sålunda i viss utsträckning tidigare kostnadsuppskattningar

fått justeras. Nya synpunkter på företagens angelägenhet och lämplighet

ha vidare framkommit, som kunnat föranleda en omvärdering av

objekten.

Allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och omfattning.

Med hänsyn till att nu föreliggande förslag till investeringsreserv

till stora delar överensstämmer med reserven för innevarande budgetår kunna

de allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och

omfattning, vilka anförts i investeringsutredningens föregående betänkande,

i huvudsak anses fortfarande gälla. Investeringsutredningen framhåller, att

erinringar mot dessa synpunkter endast i elt par avseenden gjordes i samband

med statsmakternas prövning av investeringsutredningens föregående

förslag. Utredningen har i förevarande betänkande endast funnit anledning

att närmare ingå på med dessa erinringar sammanhängande frågor.

I utlåtande över investeringsutredningens föregående betänkande förordade

kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, bland annat, att — med

hänsyn till riskerna för en fortsatt och eventuellt ytterligare förvärrad materialknapphet

— planläggningen av lämpliga grovarbeten energiskt skulle

fortsättas samt att den föreslagna investeringsreserven skulle kompletteras med

elt program för statsbeställningar och andra åtgärder ägnade att bereda sysselsättning

inom industrier, som icke direkt berördes av anläggningsarbeten.

Onödigt stora rubbningar på arbetsmarknaden syntes härigenom kunna undvikas.

Även statens industrikommission framhöll i utlåtande över investeringsutredningens

föregående betänkande vikten av att, därest investeringsreserven

behövde tillgripas för beredande av ökad sysselsättning medan

ännu knapphet på råvaror vore rådande, grovarbeten kunde komma till

utnyttjande i stället för de arbeten i investeringsreserven, som krävde viktiga

och knappa råvaror.

Statsutskottet (utlåtande nr 212) uttalade, att en överarbelning av urvalet

av de i investeringsreserven ingående arbetsobjekten borde ske före framläggandet

av nytt förslag till allmän beredskapsstat. Härvid borde uppmärksamhet

ägnas åt fördelningen av arbetsobjekten mellan å ena sidan städer

och andra tätorter samt å andra sidan den egentliga landsbygden. Den omständigheten

att tätorterna alltid konnne att intaga en i förhållande till den

rena landsbygden gynnad ställning vid arbetsobjektens fördelning, gjorde det

så mycket angelägnare, att förefintliga möjligheter till beredande av arbetstillfällen

på landsbygden i görligaste mån tillvaratoges. Det vore enligt utskottet

uppenbart, att möjligheterna till en jämn fördelning av arbetstillfäl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

lena mellan tätorter och den rena landsbygden vöre större i fråga om företag

av grovarbetstyp än beträffande mera materialkrävande företag. Bland arbetsobjekten

borde därför beredas utrymme för grovarbeten i betydande omfattning.

Härför talade även den omständigheten, att materialbrist i praktiken

kunde komma att begränsa sysselsättningsmöjligheterna till just sådana

arbeten.

Investeringsutredningen har funnit de av kommissionerna och statsutskottet

sålunda anförda synpunkterna väl överensstämma med de principer för

investeringsreservens sammansättning, som av utredningen angivits redan i

föregående betänkande. Beträffande nu föreliggande förslag till investeringsreserv

har utredningen strävat efter såväl att ytterligare öka mängden

grovarbeten i den allmänna investeringsreserven som att samtidigt härmed

söka uppbringa storleken av den särskilda grovarbetsreserven.

Strävandena att tillgodose statsutskottets och riksdagens nyss berörda önskemål

ha föranlett en utökning av investeringsreservens omfattning i förhållande

till reserven för innevarande budgetår. 1 samma riktning har verkat,

att investeringsutredningen ansett sig böra beakta möjligheten, att vissa av

de även till den nya reserven hänförda arbetena kunna komma till utförande

redan detta budgetår. För en utvidgning av reserven har utredningen även

anfört det skälet, att det vore angeläget att innan en kris sätter in skaffa fram

en betydande mängd färdigplanerade företag på grund av svårigheterna att

under en kris samtidigt handhava en ansvälld byggnads- och anläggningsverksamhet

och detaljplanera ytterligare företag i större omfattning.

Vid de enskilda investeringsplanernas sammansättning, avvägning och uppställning

har utredningen sökt tillämpa i möjligaste mån enhetliga normer.

Med hänsyn till de stundom vitt skilda faktorer, som påverkat valet av

reservobjekt för olika förvaltningsområden eller kategorier av företag, har

utredningen dock funnit det vara outförbar! att göra planerna fullt enhetliga.

Bland de omständigheter, som begränsa investeringsreservens möjliga omfattning

nämner utredningen i första hand fyra huvudfaktorer, nämligen

dels tillgången på angelägna objekt, dels möjligheten att medhinna planeringsarbetet,

dels arbetskapaciteten (tillgång på arbetsledare, specialarbetare, redskap,

maskiner, transportmedel och förläggningsmateriel), dels ock materialtillgången.

Utredningen har sökt avpassa kostnadsramen för varje särskild

reserv efter den av de tre förstnämnda faktorerna som betingat den

snävaste gränsen för reservens omfattning. Då förändringar i malerialförsörjningsläget

såväl till det bättre som till det sämre torde kunna inträffa

mycket snabbt, har det liksom föregående år icke ansetts lämpligt att alltför

mycket begränsa investeringsreserven av hänsyn till materialåtgången.

Det är dock uppenbart, att materialknapphet skulle komma att i en arbetslöshetskris

nödvändiggöra en mycket kraftig beskärning av vissa kategorier

av de såsom sysselsättningsobjekt eljest lämpliga och möjliga företagen.

Utredningens allmänna resultat. Till investeringsutredningens förfogande

såsom urvalsunderlag ha stått från statliga och kommunala myndigheter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

5

och organ ävensom från enskilda företagare erhållna uppgifter rörande ca

9 000 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad av ca 5,5 miljarder

kronor. Motsvarande siffror förra året utgjorde 7 100 objekt till en

kostnad av 3,7 miljarder kronor. Den investeringsreserv utöver de normala

statliga och kommunala investeringarna, som beräknats kunna bli detaljplanerad

och färdig att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte under

budgetåret 1945/46, innefattar anläggningsarbeten och anskaffningar för en

total kostnad av ca 790 miljoner kronor för den s. k. allmänna reserven och

ca 240 miljoner kronor för den särskilda grovarbetsreserven (mot för innevarande

budgetår ca 580 respektive 215 miljoner kronor).

Av den allmänna investeringsreservens kostnadssumma, ca 790 miljoner

kronor, hänföra sig ca 375 miljoner kronor till företag, som till väsentliga

delar utgöras av grovarbeten (såsom företag avseende vägar, flygfält, hamnar,

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar

m. m.) och ca 415 miljoner kronor till företag, som äro av mera materialkrävande

art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp

inrymmas husbyggnader för ett belopp av 187 miljoner kronor.

Därest materialknapphet skulle omöjliggöra utnyttjande av materialkrävande

företag för beredande av sysselsättning, stå alltså företag av utpräglad

grovarbetskaraktär till förfogande för en sammanlagd kostnad av (375 +

240 =) 615 miljoner kronor. Det är dock att märka, att även för en mindre

del av dessa arbeten förefinnes behov av bland annat vissa kvantiteter rör

och armeringsjärn, varpå brist kan komma att råda.

Utredningen har jämväl beräknat investeringsreservemas fördelning mellan

städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av

kostnaden för den allmänna investeringsreservens företag, 790 miljoner

kronor, hänföra sig ca 300 miljoner kronor till företag inom städer och ca

490 miljoner kronor till företag på landsbygden. För den särskilda grovarbetsreserven

av företag för sammanlagt ca 240 miljoner kronor uppgå

motsvarande belopp till ca 27 miljoner kronor respektive ca 213 miljoner

kronor.

Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i medeltal ca

83 000 man kunna beredas arbete. Den särskilda grovarbetsreserven skulle

under samma tidrymd ge sysselsättning åt ca 30 000 man.

På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få

dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dagsverksantalet

för ett arbete icke uppskattas med någon större noggrannhet

utan kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen

av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda

talen, som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna

vid olika alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom

i viss mån fiktiva som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv.

Även örn hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk, kunde man

icke räkna med att omedelbart sysselsätta så mycket som 83 000 man. Ofta

kan det nämligen dröja, innan den fidla arbetsstyrkan kan sättas in. På

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr £65.

ett senare stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än

83 000 man kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna

investeringsreserven, fortfarande linder förutsättning att denna kunde helt

tagas i anspråk.

Investeringsreservens finansiering. Det totala beräknade anslagsbehovet

för de av investeringsutredningen i reserven föreslagna arbetena uppgår

enligt utredningens uppgift till i runt tal 835 miljoner kronor, varav ca

595 miljoner kronor belöpa å den allmänna investeringsreserven och ca

240 miljoner kronor å den särskilda grovarbetsreserven. Liksom skett vid

framläggandet av förslagen till investeringsplaner för innevarande budgetår

har utredningen emellertid understrukit, att de sammanlagda anslagssummornas

storlek icke gåve en riktig bild av det verkliga anslagsbehovet vid

ett utnyttjande av investeringsreservema. Sålunda vore att märka, att grovarbetsreserven

vore avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under

speciella förhållanden, i första hand då brist på material för de i den allmänna

reserven medtagna företagen omöjliggjorde genomförande av ett differentierat

arbetsprogram. Vidare kunde olika arbetslöshetssituationer ställa

skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen.

En allmän investeringsökning kunde i en viss situation och under vissa betingelser

bliva nödvändig och möjlig samt då medföra ett ganska stort ianspråktagande

överhuvud av de olika anslagen. I en del fall kunde visst eller

vissa slag av arbeten anses böra påskyndas och till och med utökas utöver

vad de särskilda anslagen gåve utrymme för. I andra fall åter kunde den

lokala arbetslöshetsfördelningen kräva en ökning av arbetena allmänt eller

av ett visst slags arbeten å en särskilt utsatt ort. För att kunna möta de

skilda kraven i olika arbetslöshetssituationer hade anslagsbehovet för varje

företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning, att ett

totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag skulle kunna bliva nödvändigt.

Under angivna förhållanden hade en viss överdimensionering av beredskapsstaten

måst ske. Ett utnyttjande av beredskapsstaten i dess helhet vore varken

möjligt eller avsett. Till hur stor del beredskapsstaten maximalt kunde

komma att tagas i anspråk läte sig givetvis icke beräkna.

I fråga om finansieringen av investeringsreserven har investeringsutredningen

vidare, i anslutning till vad i statsverkspropositionen anförts, funnit

skäl föreslå, att Kungl. Majit inom ramen av de olika, specificerade anslag,

vilka kunde bliva uppförda å allmän beredskapsstat, skulle äga att utan

riksdagens hörande utnyttja ett sammanlagt anslagsbelopp av 150 miljoner

kronor. Beträffande motiveringen av detta belopp har i betänkandet anförts

följande.

Såsom ovan anförts måste de föreslagna investeringsreservernas effektiva

omfattning anses vara åtskilligt mindre än de sammanlagda anslagssummornas

storlek utvisar. Om beredskapsstaten i sin helhet skulle hava finansierats

med en finansfullmakt utan specificerad användning, kunde storleken av

denna hava satts till ett lägre belopp än det, till vilket det totala medelsbehovet

för samtliga i reserverna ingående arbeten uppgår. Samma synpunk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

ter få anses gälla även i fråga om den nu ifrågasätta finansfullmakten, som

visserligen är avsedd att utnyttjas för endast en mindre del av beredskapsstalen

men som samtidigt icke är bunden vid specificerade ändamål. Denna

bör således icke sättas i relation till beredskapsstatens totala omfattning. Vid

en jämförelse med den allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår

bör detta även hållas i minnet. De å beredskapsstat II uppförda anslagen få

av Kungl. Maj:t disponeras för därmed avsedda ändamål örn och i den mån

försörjnings- eller arbetsmarknadsläget det medgiver respektive om och i den

mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar. Örn hänsyn tages

endast till det sistnämnda villkoret innebär beredskapsstat II en finansfullmakt

av liknande innebörd, som den nu förordade, ehuru med den skillnaden,

att den är bunden vid vissa av de i beredskapsstaten specificerade ändamålen.

Beredskapsstat II slutar å 276,9 miljoner kronor och beredskapsstat

III å 655,4 miljoner kronor, vilket för båda delstaterna utgör tillhopa 932,3

miljoner kronor. Om dessa två stater, med undantag för de företag i den

förra, som äro avsedda att utföras redan vid bättre läge i fråga om tillgång

på material och arbetskraft, skulle hava sammanslagits och i stället en finansfullmakt

av nu föreslagen typ skulle ersatt beredskapsstat II, kunde

denna fullmakt hava givits en i förhållande till de håda staternas sammanlagda

storlek proportionsvis betydligt mindre omfattning än vad beredskapsstat

II nu har.

Den senaste arbetsmarknadskrisen av svårare slag inträffade under åren

1932—1935 med kulmen år 1933, då nära 200 000 arbetslösa hjälpsökande

registrerades. Av visst intresse i förevarande sammanhang kan vara att belysa,

i vilken omfattning medel då anslogos av staten i arbetslöshetsbekämpande

syfte. I anslutning härtill angivas i del följande vissa anslags- och

kostnadssiffror, omräknade med hänsyn till nuvarande prisnivå.

Först upptagas till behandling de anslag, som ställdes till dåvarande statens

arbetslöshetskommissions förfogande. För budgetåret 1932/33 anvisades

medel till bekämpande av arbetslösheten örn sammanlagt 110 miljoner kronor,

av vilket belopp enligt från statens arbetsmarknadskommission till utredningen

lämnade uppgifter ca 57 miljoner kronor användes till utgifter

sammanhängande med statliga och statskommunala reservarbeten. Det högsta

antalet arbetslösa, som sysselsattes vid nämnda arbeten under en månad av

budgetåret uppgick till 34 000 man, medan medeltalet per månad för hela

hudgetåret utgjorde 25 800 man. Under budgetåret 1933/34, då medel örn

tillhopa 97 miljoner kronor anvisades för nämnda ändamål, uppgingo motsvarande

utgifter för statliga och statskommunala reservarbeten till ca 71

miljoner kronor, medan angivna siffror för antalet sysselsatta voro 44 000

respektive 36 100 man. För budgetåret 1934/35 slutligen anvisades medel

örn sammanlagt 150 miljoner kronor, varav ca 105 miljoner kronor användes

lill utgifter för statliga och statskommunala reservarheten. Under

förra hälften av sistnämnda budgetår sysselsattes maximalt 43 800 och i medeltal

38 000 arbetslösa hjälpsökande. Ilen senare hälften av budgetåret har

ej medräknats med hänsyn lill att arbetslösheten då starkt sjunkit. Återstoden

av de för respektive budgetår anvisade medlen utnyttjades för annan

hjälpverksamhet för arbetslösa, såsom kontantunderstöd, hyreshjälp, kursverksamhet

samt särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Förutom ovannämnda lill stålens arbetslöshctskommissions förfogande

ställda medel för arbetslöshetens bekämpande anvisades för budgetåren 1933/

34 och 1934/35 betydande anslag lill allmänna arbeten, vilka förutom alt de

tillgodosågo speciella intressen avsågo alt bidraga lill skapande av arbetstillfällen

eller bibehållande av sysselsättningsnivån. Sålunda anslogos för

nämnda håda budgetår (jfr SOU 1936: 32, s. 74 ff) under särskilda anslag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

medel om sammanlagt 162 respektive 130 miljoner kronor, vilka belopp såsom

ovan nämnts äro omräknade med hänsyn till nuvarande prisnivå. Under

budgetåret 1933/34 uppgick det högsta antal arbetare, som under en kalendermånad

sysselsattes vid allmänna arbeten, varvid även medräknats enskilda

företag finansierade genom låneanslag, till 24 850 man, medan medeltalet

för månad uppgick till 9 000 man. För budgetåret 1934/35 utgjorde motsvarande

antal sysselsatta arbetare 40 700 respektive 28 700 man. Anslagen

utnyttjades till större delen under nämnda båda budgetår, varvid emellertid

såsom av de anförda sysselsättningssiffrorna framgår en stor del av anslaget

för budgetåret 1933/34 kunnat tagas i anspråk först under följande budgetår

med hänsyn till att de med anslaget finansierade företagen först då kommit

i gång i full utsträckning.

Den föreslagna finansfullmakten om 150 miljoner kronor skulle enligt

utredningen möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge arbetstillfällen

om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken, beroende

bland annat på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten,

som endast delvis avses att finansieras med statsmedel, kunna komma till

utförande. Under förutsättning att såsom ett medelvärde 6 miljoner dagsverken

bleve utnyttjade, skulle fullmakten möjliggöra sysselsättning av i

medeltal 20 000 arbetare per arbetsdag under ett år.

Övriga framställningar.

Statens bgggnadslånebyrå har i skrivelse den 23 mars 1945 framlagt förslag

i fråga örn uppförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46

av anslag till ändamål inom byråns verksamhetsområde.

Byggnadslånebyrån har inledningsvis framhållit, att betydande svårigheter

mötte att redan nu bedöma utvecklingen på materiel- och arbetsmarknaderna

under år 1946. Enligt byråns mening torde hinder ur sysselsättningssynpunkt

icke möta för en jämförelsevis omfattande bostadsproduktion; härvid förutsatte

byrån att den under senare år åvägabragta säsongutjämningen inom

byggnadsindustrien skulle kunna vidmakthållas. Såvitt anginge materielmarknaden

syntes man kunna räkna med, att densamma kunde komma att

undergå snabba förändringar, vilket sammanhängde med osäkerheten beträffande

den framtida bränsleförsörjningen och transportkapaciteten.

Byrån erinrar om att den i skrivelse den 23 mars 1945 gjort framställning

rörande anslagsäskanden å riksstaten för budgetåret 1945/46, därvid byrån

utgått från att bostadsbyggandet under år 1946 borde såsom ett minimum

omfatta 45 000 lägenheter i rikets tätorter. Byrån tillägger, att det i händelse

av en allmän arbetslöshetskris framstode såsom angeläget, att bostadsproduktionen

erhölle en något större omfattning än den nyss nämnda, varvid

dock enligt byråns åsikt tillskottet icke lämpligen borde bringa bostadsproduktionen

att överstiga 50 000 lägenheter då en ytterligare ökning av denna

skulle kunna äventyra stabiliteten inom bostadsbyggnadsindustrien.

Byggnadslånebyrån har härefter övergått till en beräkning av medelsbehovet

å allmän beredskapsstat under de olika anslagen, därest bostadsbyg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

9

gande! under år 1946 komme att omfatta 50 000 lägenheter i tätorterna. Medelsbehovet

har härvid uppskattats till sammanlagt 41 miljoner kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelser den 20 februari och den 23 mars 1945

framlagt förslag i fråga om uppförande å allmän beredskapsstat för budgetåret

1945/46 av anslag för tillgodoseende av ändamål inom styrelsens ämbetsområde.

I vad rör frågan om anslag till bostadsförbättringsverksamhet har styrelsen

uppskattat medelsbehovet till sammanlagt 70 miljoner kronor, varav till

bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 35 000 000 kronor,

till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden (nybyggnadslån)

22 000 000 kronor, till lån för uppförande och förbättrande av

lantarbetarbostäder 5 000 000 kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhet

(förbättringslån) 8 000 000 kronor.

För andra ändamål än de här angivna räknar styrelsen med ett medelsbehov

å drygt 4 miljoner kronor.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att det för att stimulera till igångsättande

vid önskad tidpunkt av bostadsförbättringsföretag, varom här vore

fråga, liksom för innevarande budgetår borde skapas möjligheter att medgiva

mera liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna ävensom

att höja bidragsbeloppen utöver vad eljest gällde. I överensstämmelse

härmed torde dels böra lämnas medgivande, att bidrag av statsmedel finge

utgå för utförande av ny bostad, även då den ej ersatte en gammal byggnad,

dels ock Kungl. Majit böra bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget

utfärda direktiv rörande normer för bedömningen av bidragsansökningarna

och meddela bestämmelser om höjning av bidragsbeloppen.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 14 februari 1945 hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1945/46 anvisa anslag om sammanlagt i runt tal 50 miljoner kronor

till bidrag till vissa förbättringsåtgärder å jordbrukets områden. För investeringar

i olika lånefonder beräknas anslag å sammanlagt 18 miljoner kronor.

Arbetsobjekten omfatta grundförbättringar samt uppförande och förbättring

av jordbruksbyggnader av olika slag.

Skogsstyrelsen har i skrivelse den 26 februari 1945 beräknat, att till bidrag

för utförande av redan planlagda skogliga beredskapsarbeten ett belopp av

15 000 000 kronor skulle erfordras, under förutsättning att bidrag lämnades

i enlighet med de grunder, som föreslagits i proposition 264/1944. Emellertid

har styrelsen icke ansett sig böra räkna med att nämnda belopp i sin helhet

komme att bliva erforderligt under budgetåret 1945/46. Med hänsyn härtill

har styrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för sagda budgetår till

bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. måtte uppföras ett anslag av

10 000 000 kronor. Härvid har styrelsen förutsatt, att anslaget även finge

tagas i anspråk för utlämnande av bidrag till byggande av cykelstigar samt

till vissa kurser i skogsbruk. Sedermera bar skogsstyrelsen i en den 10 mars

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

1945 dagtecknad promemoria föreslagit, att ifrågavarande anslag finge anlitas

för utlämnande av bidrag i vissa fall till beredskapsarbeten jämväl å

ecklesiastika skogar.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i skrivelse den 2 mars

1945 fullföljt sitt uppslag från föregående år och framlagt ett utformat förslag

om anvisande av 64 miljoner kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret

1945/46 att vid mera omfattande arbetslöshet inom vissa industrier

användas till bidrag till ensamstående mödrar med ett eller flera hemmavarande

barn under 16 år samt till andra familjer med minst två hemmavarande

barn under 16 år för inköp av vissa varaktiga konsumtionsvaror.

— Kommissionens skrivelse är för närvarande föremål för remissbehandling.

Grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets område.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 264 bemyndigade 1944 års

riksdag (skrivelse nr 435) Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa

grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande

arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden. I propositionen angavs den allmänna ram inom vilken bidrag

skulle kunna utlämnas till dylika arbeten. Beträffande innehållet i propositionen

i övrigt tillåter jag mig hänvisa till densamma.

I särskilda skrivelser den 9 och 10 mars 1945 ha lantbruksstyrelsen och

skogsstyrelsen hemställt, att berörda grunder måtte givas fortsatt giltighet vid

medelsanvisningen för ändamålet under budgetår 1945/46.

I anslutning härtill har emellertid skogsstyrelsen ifrågasatt utvidgning av

möjligheten att lämna statsbidrag för skogliga beredskapsarbeten till att i

vissa fall avse även skogar av ecklesiastik natur, vilka enligt nu gällande bestämmelser

icke omfattas av bidragsgivningen.

Departementschefen.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av frågan om de ekonomiska

framtidsutsikterna framhöll jag, bland annat, att den rådande starka

varubristen i Europa gjorde sannolikt, att efter fientligheternas upphörande

vissa exportindustrier skulle få goda avsättningsmöjligheter samtidigt som

importen kunde förväntas förbli av mycket begränsad omfattning. Det sannolika

läget skulle kunna karakteriseras såsom en högkonjunktur komplicerad

av fortsatt varubrist. I en sådan situation förelåge alltjämt svårigheter för

stabiliseringen av penningvärdet medan däremot sysselsättningsproblemet i

viss mån trädde i bakgrunden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

11

Eftersom den framtidsbedömning, om vilken jag här erinrat, tog sikte på

förhållandena efter fientligheternas upphörande, förbigick den i huvudsak de

problem som dessförinnan vore att motse, om handelsavspärrningen icke

kunde hävas. Det framhölls endast, att om avspärrningen bleve av längre

varaktighet, så måste den inom vissa områden medföra allvarliga svårigheter

för sysselsättningen och försörjningen. Även örn handeln åter blir fri

men importvaruförsörjningen av andra skäl förblir otillräcklig, kunna tydligen

sådana svårigheter komma att göra sig gällande.

I statsverkspropositionen förutsattes, att förslag senare skulle föreläggas

riksdagen om fastställande av en allmän beredskapsstat, på vilken uppförts

anslag till arbeten avsedda att utnyttjas i sysselsättningspolitiskt syfte. Att

sålunda särskilda anstalter ansågos nödvändiga för att möta en eventuell

försämring av arbetsmarknadsläget, trots att utsikterna att vidmakthålla god

sysselsättning efter ett vapenstillestånd bedömdes såsom goda, hade givetvis

sin bakgrund dels i riskerna för en fortsatt avspärrning, dels i den nyss berörda

möjligheten att varubristen även vid en senare, gynnsam exportkonjunktur

kunde ge upphov till arbetslöshet inom speciella områden.

På grund av omfattningen av de erforderliga förarbetena har förslag om

allmän beredskapsstat för nästa budgetår ännu icke kunnat framläggas. Sedan

dessa förarbeten, såsom framgår av den föregående redogörelsen, numera

slutförts, kan ställning tagas till förslagets utformning. Det måste emellertid

väcka betänkligheter att vid denna relativt sena tidpunkt underkasta det

mycket omfattande ärendet en forcerad behandling. Örn anslagsgranskningen

skall ske med sedvanlig omsorg, kan en proposition i ämnet icke avlåtas på

ännu någon tid, och risk föreligger därvid, att behandlingen av propositionen

skulle komma att försena riksdagens arbete. Såvitt möjligt bör givetvis en sådan

utveckling undvikas. Det finns därför anledning att pröva, örn icke de

behov den allmänna beredskapsstaten avser att fylla kunna på ett tillfredsställande

sätt tillgodoses utan att en ny sådan stat nu fastställes.

I statsverkspropositionen förutsattes, att den nya beredskapsstaten skulle

göras fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten, avsedda att utnyttjas

vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, jämte ett anslag till

planering av allmänna arbeten och ett anslag till överflyttning av arbetskraft.

Sistnämnda båda anslag skulle stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande. I övrigt

skulle anslagen på beredskapsstaten utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av ett visst högsta belopp. För statens ikraftträdande skulle

alltså krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj:t skulle vara

befogad att i viss utsträckning utnyttja staten, redan innan sådant beslut meddelats,

möjliggjordes en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten

till vad som erfordrades under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Investeringsutredningen har sedermera på förut redovisade grunder föreslagit,

att gränsen för Kungl. Maj:ts fria dispositionsrätt skulle fastställas till 150

miljoner kronor.

Vid de verkställda utredningarna har den arbetsreserv för vilken anslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

uppförts på nu gällande beredskapsstat reviderats och kompletterats. Vissa

arbeten ha konnnit till utförande eller väntas ändå bli utförda under nästa

budgetår och ha därför uteslutits ur arbetsreserven. Nya områden ha inbegripits

under planeringen och andra ha underkastats en noggrannare genomarbetning.

Avvägningen mellan tätorter och landsbygd samt mellan grovarbeten

och andra arbeten har omprövats. I alla dessa avseenden innefatta

de nya förslagen nödvändiga modifikationer eller värdefulla förbättringar

i gällande stat.

Om förslag till allmän beredskapsstat, grundat på de verkställda utredningarna,

nu skulle föreläggas riksdagen och antagas av denna, skulle läget

i händelse av en arbetslöshetskris bli följande. Under tiden fram till ett nytt

riksdagssammanträde skulle Kungl. Majit kunna utnyttja staten inom ramen

av ett till 150 miljoner kronor föreslaget belopp. När riksdagen sedermera

sammanträder, skulle den endast lia att besluta om ikraftträdande av

staten, eftersom detaljprövning av denna redan skett. För den händelse ny stat

nu ej fastställes men Kungl. Maj :t i stället bemyndigas att med samma beloppsbegränsning

vid behov sätta igång arbeten inom ramen av den för detta

budgetår gällande staten, skulle läget förändras i två hänseenden. Dels skulle

hinder föreligga att under mellantiden fram till ett riksdagssammanträde utnyttja

de större urvalsmöjligheter som en ny stat skulle erbjuda. Dels skulle

riksdagen vid det senare sammanträdet ha att ingå i detaljprövning av denna

nya stat. Häremot har man att väga fördelen, att de tidigare berörda

olägenheterna av en forcerad behandling undvikas. Den skillnad i fråga om

arbetslöshetspolitikens utformning, som skulle följa därav, att Kungl. Majits

fullmakt under mellantiden skulle vara anknuten till den nuvarande i stället

för till den nya staten framstår på grund av fullmaktens relativt begränsade

omfattning såsom praktiskt sett oväsentlig.

Det synes redan av andra skäl påkallat, att riksdagen sammanträder till en

höstsession, vid vilken en ny allmän beredskapsstat kan fastställas. Till dess

så sker utgör, enligt vad det anförda givit vid handen, en på senast angivet

sätt utformad fullmakt ett godtagbart alternativ till en sådan stat. Fullmakten

torde ge tillräckliga möjligheter att möta den arbetslöshet som eventuellt

kan uppkomma under mellantiden. Övervägande skäl synas under dessa omständigheter

tala för att förslag till ny allmän beredskapsstat icke nu framlägges.

Hemställan bör då i stället göras om bemyndigande för Kungl. Majit

att, om arbetsmarknadsläget skulle motivera detta, inom ramen av visst belopp

igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å de för budgetåret 1944/45

fastställda allmänna beredskapsstaterna II och III. Jag förordar, att framställning

till riksdagen av denna innebörd nu göres. Den av investeringsutredningen

föreslagna begränsningen av fullmakten till 150 miljoner kronor

synes lämplig.

För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare

bidragsgrunder få tillämpas, som Kungl. Majit enligt tidigare omförmälda

bemyndigande av 1944 års riksdag kan komma att fastställa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

13

Om ny allmän beiedskapsstat icke nu fastställes, uppkommer frågan, hur

man skall förfara med de ofrånkomliga utgifter för arbetsplanering respektive

överflyttning av arbetskraft som förutsatts täckta från anslag på beredskapsstaten.

Örn riksdagen ej riktar erinran däremot, torde planeringskostnadema,

i den mån härför anvisade medel icke förslå för ändamålet, få bestridas

förskottsvis i avvaktan på att ny stat fastställes. Jag förordar vidare,

att kostnaderna för överflyttning av arbetskraft överföras till riksstaten och

där bestridas från ett särskilt anslag för ändamålet, om vilket chefen för socialdepartementet

senare torde komma att framlägga förslag.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, intill dess allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46 av riksdagen fastställts,

därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av

ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut örn utförande

av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat

II och allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

William Dickson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:450 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppfö a1 i texten
  2. SU 1945:204 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän b s. 1 i texten
  3. SU 1945:182 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis ■proposition angående förvärv av mark för vissa oljelagr ing sanläggningar. s. 9 i texten