Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till skyd ds hemsvår den

1945-04-06 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:266, Angående vissa anslag till skyd ds hemsvår den

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till skyd ds hemsvår den; given Stockholms slott

den 6 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 94—96, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till statens skyddshem: avlöningar ett förslagsanslag av 733 000 kronor,

dels till statens skyddshem: omkostnader ett förslagsanslag av 918 000

kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 266.

011 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels ock till bidrag till driften av icke statliga skyddshem ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor örn utförande

av byggnadsarbeten m. m. vid vissa statliga skyddshem.

l:o) Statens skyddshem: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ................................. 710 000 703 690

1944/45 ................................. 733 000 —

1945/46 (förslag) ..................... 770 000

Kungl. Majit har den 5 maj 1944 fastställt personalförteckning för statens

skyddshem (statsliggaren s. 231—232). Samtidigt har Kungl. Majit fastställt

följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 192 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................................................... » 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... » 433 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 99 000

Summa förslagsanslag kronor 733 000

Den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, vilken tidigare varit maximerad, har från och med löpande

budgetår uppförts med förslagsvis angivet belopp, som icke utan Kungl.

Majits medgivande må överskridas. Anledningen härtill är, att det ansetts

lämpligt, att lärare och assistenter vid skyddshemmen under något eller några

års prövotid förordnas såsom extra tjänstemän, utan hinder av att en ordinarie

tjänst står obesatt under tiden, samt att ett sådant system medfört behov

av större rörlighet i fråga örn utgifterna under ifrågavarande anslagspost än

som tidigare förelegat. Det har förutsatts, att medgivande att överskrida anslagsposten

icke skulle lämnas annat än av nu nämnd anledning eller enligt

eljest av riksdagen lämnad fullmakt att överskrida dylik anslagspost, om den

vore maximerad.

Det har beräknats, att under budgetåret 1944/45 skulle vara i verksamhet 16

statliga skyddshem, nämligen för gossar 3 yrkeshem (Ljungaskog, Forsane och

Sundbo), 6 skolhem (Hammargården, Folåsa, Östra Spång, Gräskärr, Åkerby

och Engesberg), 2 skol- och yrkeshem (Yemyra och Johannisberg), 1 yrkesoch

ungdomshem (Långanäs) och 1 anstalt för själsligt abnorma (Lövstahemmet)

samt för flickor 1 hemskola (Sonestorp) och 2 skolhem (Broby och

Brättegården).

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning

rörande avlöningsanslag till statens skyddshem för budgetåret 1945/46. Sty
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

reisen har viel sina anslagsberäkningar utgått från att samtliga nämnda

skyddshem skola vara i verksamhet under nästa budgetår, varvid styrelsen

dock föreslagit, att skyddshemmet Brättegårdens beteckning måtte ändras

från skolhem till hemskola.

Styrelsen föreslår till att börja med ombildning från extra till extra ordinarie

av vissa befattningar vid Löv st a hemmet ävensom inrättande vid

nämnda skyddshem av ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6. Styrelsen

anför härom i huvudsak följande:

På grund av beslut vid 1943 års riksdag utökades personalen vid Lövstahemmet

under budgetåret 1943/44 med 1 folkskollärare i lönegraden Ex 19,

1 vårdare i lönegraden Ex 8 och 2 skötare i lönegraden Ex 6. Skyddshemsstyrelsen

har begärt, att samtliga nu nämnda befattningshavare måtte erhålla

extra ordinarie anställning. Skyddshemsstyrelsen har vidare hemställt,

att trädgårdsmästartjänsten i lönegraden Ex 10 vid hemmet måtte ombildas

till extra ordinarie samt såsom skäl härför framhållit, bland annat, att motsvarande

tjänster vid andra statliga skyddshem vore placerade på ordinarie

stat. Slutligen har skyddshemsstyrelsen upprepat tidigare framförda önskemål

örn ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6, vilket motiveras med

att arbetstiden för skötarna för närvarande uppgår till 55 timmar per vecka.

Genom ytterligare en skötartjänst skulle arbetstiden kunna nedbringas till

50,5 timmar per vecka.

Socialstyrelsen tillstyrker, att 1 folkskollärartjänst i lönegraden Ex 19, 1

vårdartjänst i lönegraden Ex 8 och 2 skötartjänster i lönegraden Ex 6 ombildas

till extra ordinarie tjänster från och med budgetåret 1945/46. Särskilt

beträffande tjänsterna i lönegraden Ex 6 vill socialstyrelsen framhålla

svårigheten att behålla kvalificerad personal, som allenast uppbär avlöning

efter tredje löneklassen.

Beträffande trädgårdsmästartjänsten vill socialstyrelsen framhålla följande.

Den nuvarande innehavaren av tjänsten är född år 1907 och tillträdde sin

tjänst vid Lövstahemmet den 3 mars 1943. Då han visat sig vara mycket

lämplig för Lövstahemmets synnerligen svårskötta klientel och man icke kan

räkna med att få behålla honom med mindre en löneuppflyttning nu äger

rum, vill socialstyrelsen med starkt understrykande av svårigheten att erhålla

lämplig personal för psykopatanstalterna tillstyrka att tjänsten göres till

extra ordinarie.

Den ytterligare skötartjänst som skyddshemsstyrelsen begärt finner socialstyrelsen

väl motiverad. Skyddshemsinspektören har undersökt anstaltens

tjänstgöringsschema och funnit, att arbetstiden för skötarna icke kan genom

schemaomläggningar nedpressas ytterligare. Då 55 timmars arbetsvecka för

denna tjänstemannakategori måste anses vara alltför lång — skötarna vid

sinnessjukhusen ha numera 48 timmars arbetsvecka — vill socialstyrelsen

tillstyrka att ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6 inrättas vid Lövstahemmet.

Vidare har socialstyrelsen föreslagit inrättande av en folkskollärartjänst

i lönegraden Ex 19 vid vart och ett av skolhemmen Folåsa och Östra

Spång. Styrelsen har därvid erinrat om att vid vartdera av de båda hemmen,

vilka hade ett ordinarie platsantal av 30 respektive 25, för närvarande

funnes allenast en folkskollärartjänst samt att hela elevgruppen på grund

därav bildade en enda undervisningsavdelning. Styrelsen framhåller till

jämförelse härmed, att vid vart och ett av skolhemmen Gräskärr och Åkerby

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med ett ordinarie platsantal av 35 respektive 30 funnes två folkskollärartjänster

oell att undervisningen vid dessa hem anordnats på en normalklassoch

en hjälpklassavdelning. Styrelsen anför vidare huvudsakligen följande:

Det ligger i öppen dag, att en undervisningsavdelning, bestående av omkring

trettio skyddshemselever i olika åldrar, ej kan betecknas som annat

än synnerligen otillfredsställande. Dels är det på grund av skyddshemselevemas

karaktärsdrag svårt att bedriva undervisning i en så stor elevgrupp

och dels inverkar det förhållandet att omkring fyrtio procent av skyddshemseleverna

befinna sig på hjälpklasstadiet ytterligt menligt.

Styrelsen för Östra Spängs skolhem har härom framhållit, att det vore

ett känt faktum, att för en stor del av skyddshemmens elever skolförhållandena

på den ort, där vederbörande elev vuxit upp, i icke ringa grad bidragit

till elevens missanpassning i samhället, beroende på att skolan ej haft för

honom lämplig skolform. Det syntes då olämpligt, att denne elev vid ett

samhällsomliändertagande skulle placeras på ett skolhem, som i många fall

hade sämre skolform än hemkommunen. Då vidare av de å Östra Spängs

skolhem intagna 30 eleverna omkring 40 procent på grund av bristande eller

försenad intelligensutveckling eller andra defekter vore i behov av särundervisning,

stöde det klart, att för en någorlunda tillfredsställande undervisning

ytterligare en undervisningsavdelning vore nödvändig.

Beträffande Folåsa skolhem har statens folkskolinspektör i distriktet anfört,

att de efterblivna eleverna borde ha individuell undervisning, vilket

givetvis vore omöjligt med nuvarande skolform och ett 25-tal lärjungar. Det

vore därför nödvändigt att avskilja de efterblivna eleverna i en hjälpklass,

om ej både kunskaps- och fostringsresultaten skulle äventyras. Fordringarna

på avdelningarnas storlek måste därvid sänkas, varvid enligt folkskolinspektörens

mening de av statsmakterna beslutade normerna för hjälpklassundervisningen

borde följas, enligt vilka en avdelning finge delas, när den hade 18

elever. I varje fall borde delning ske vid skolhemmen, när elevantalet stigit

till något över 20, exempelvis 22.

Då det nu under en följd av år visat sig, att någon nedgång i efterfrågan

på platser vid skolhemmen ej inträffat, anser socialstyrelsen det såsom

absolut nödvändigt att äntligen lösa skolfrågan vid Folåsa och Östra Spång

på ett rimligare sätt än för närvarande, varför styrelsen tillstyrker att dessa

hem från och med budgetåret 1945/46 vartdera tillföras en folkskollärare i

lönegraden Ex 19.

Socialstyrelsen föreslår härefter inrättande av en trädgårdsmästar!jaust i

lönegraden Ex 10 vid Långanäs yrkes- och ungdomshem. Styrelsen anför

härom följande:

I skrivelse den 20 april 1944 hemställde socialstyrelsen, att vid Långanäs

yrkes- och ungdomshem måtte få anställas en trädgårdsmästare med arvode

från vederbörande utgiftspost i specialstaten för jordbruksdriften vid statens

skyddshem, motsvarande högst begynnelseavlöningen enligt lönegrad 10 i den

i 27 § civila icke-ordinariereglementet intagna löneplanen. Framställningen

motiverades med dels att det saknades tillräckligt med sysselsättnings- och

utbildningsmöjligheter för de omhändertagna, varför skyddshemsvistelsen

icke fyllde den därmed avsedda uppgiften för de elever som ej kunde tilldelas

verkstadsarbete, dels att många elever passade för trädgårdsyrket, dels

att det område vid Långanäs, som ifrågasattes för trädgårdsbruk, vore mycket

lämpligt härför och att avsättningsmöjligheterna för en handelsträdgård vore

goda, dels ock slutligen att genom inrättande av den föreslagna befattningen

och genom provisoriska åtgärder i elevförläggningen antalet intagna skulle

kunna ökas till fyrtio.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 266.

I utlåtande den 8 maj 1944 tillstyrkte statskontoret socialstyrelsens framställning

men anförde, att därest behovet av berörda befattning skulle visa

sig vara stadigvarande, det ur budgetteknisk synpunkt syntes riktigast, att

ersättningen — i likhet med vad som gällde övriga trädgårdsmästartjänster

vid skyddshemmen — utbetalades från den för hemmen fastställda avlöningsstaten

och att frågan härom lämpligen borde upptagas till prövning i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1945/46.

Genom beslut den 26 maj 1944 biföll Kungl. Majit socialstyrelsens framställning.

Då de omständigheter som förestavat Kungl. Majits beslut alltfort gälla,

och frågan örn en ytterligare utbyggnad av Långanäs kommer att framdeles

upptagas, vill socialstyrelsen nu föreslå, att en trädgårdsmästartjänst i lönegraden

Ex 10 inrättas vid Långanäs yrkes- och ungdomshem från och med

budgetåret 1945/46.

Vidare har socialstyrelsen förnyat ett tidigare framlagt förslag örn beredande

av extra ordinarie anställning åt den vid Vemyra skol- och yrkeshem

anställde rättaren, vilken för närvarande är placerad i lönegraden Ex 10, därvid

styrelsen som stöd för sitt förslag härom bland annat erinrat örn att motsvarande

befattningshavare vid Lövstahemmet från och med budgetåret

1943/44 erhållit extra ordinarie anställning.

Socialstyrelsen har slutligen föreslagit utbyte av kokerskebefattningen i

lönegraden V 1 vid Brättegårdens skolhem mot en tjänst som lärarinna i

hushållsgöromål i lönegraden Ex 15 ävensom förändring av skyddshemmets

beteckning från skolhem till hemskola. Styrelsen anför härom följande:

Brättegårdens skolhem för flickor uppfördes ursprungligen för elever i

folkskolåldern. Emellertid inträdde ganska snart en sådan förskjutning i

åldersgrupperna för det kvinnliga skyddshemsklientelet, att detta skolhem

fick helt tagas i anspråk för flickor, som slutat sin skolgång och egentligen

bort intagas i hemskola. Sedan omkring ett år har en sådan omläggning i

elevdifferentieringen ägt rum, att till Brättegården hänvisas de kvinnliga

skyddshemselever över folkskolåldern, som visat sig äga särskilt goda intellektuella

förutsättningar. Då till Brättegården som folkskollärarinna varit

knuten en tjänsteman med akademisk examen och erfarenhet av folkhögskolundervisning,

har det varit möjligt att låta dessa intellektuellt välrustade

flickor få en teoretisk skolning, som de icke kunnat erbjudas på övriga hemskolor.

Brättegårdens läge i närheten av Vänersborg har möjliggjort att i

viss utsträckning anlita tillfälliga lärarkrafter från staden, liksom även viss

yrkesundervisning i staden kunnat ordnas för eleverna. Under de år som

förflutit sedan Brättegården togs i anspråk för äldre flickor har det emellertid

visat sig som en påtaglig nackdel att ej ha möjlighet att annat än i mindre

utsträckning meddela eleverna skolköksundervisning. Vid varje annan hemskola

finnes anställd minst en skolkökslärarinna. Styrelsen för Brättegårdens

skolhem har nu anhållit, att tjänsten som kokerska i lönegraden V 1 måtte utbytas

mot en tjänst som lärarinna i hushållsgöromål i lönegraden A 15.

Då man får räkna med, att Brättegården även i fortsättningen kommer att

tjänstgöra som hemskola, får socialstyrelsen föreslå, att kokerskebefattningen

utbytes mot en tjänst som lärarinna i hushållsgöromål, till en början i lönegraden

Ex 15, och att skyddshemmets beteckning ändras till hemskola.

Socialstyrelsen har härefter övergått till en beräkning av de särskilda avlöningsposterna

för nästa budgetår.

Utgifterna under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänste
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 266.

män ha, enligt vad styrelsen upplyser, under budgetåret 1943/44 uppgått till

196 664 kronor. För nästa budgetår beräknar styrelsen avlöningskostnaderna

för samtliga ordinarie tjänstemän, sedan avdrag gjorts för pensionsavgifter

med 15 399 kronor, till 236 618 kronor. I denna summa ha inräknats kallortstillägg

för två ordinarie tjänstemän vid Johannisbergs skol- och yrkeshem.

Styrelsen föreslår, att anslagsposten upptages med ett till 237 000 kronor

avrundat belopp.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, har styrelsen upptagit till oförändrat belopp, 8 200 kronor.

Utgifterna under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal ha, enligt vad styrelsen upplyser, under budgetåret

1943/44 uppgått till 423 341 kronor. För nästa budgetår beräknar styrelsen

för samtlig icke-ordinarie personal, efter avdrag för pensionsavgifter med

26 889 kronor, ett belopp av 440 053 kronor. Häri lia inräknats kallortstillägg

för sju befattningshavare vid Johannisbergs skol- och yrkeshem samt avlöning

till tillfällig skrivhjälp och till kvinnliga biträden. Det för tillfällig

skrivhjälp avsedda beloppet har därvid upptagits till 12 360 kronor mot 12 000

kronor för löpande budgetår. Som skäl för denna höjning har styrelsen anfört,

att skrivbiträdena vid tre av de större skyddshemmen deltoge i kosten

samt att det, sedan ersättningsbeloppen härför höjts, synts skäligt, att en

motsvarande lönekompensation beviljades. Denna kompensation hade av

styrelsen beräknats till sammanlagt 360 kronor.

Under nu ifrågavarande anslagspost har styrelsen vidare ansett sig böra

beräkna ett belopp av 10 500 kronor till övertidsersättningar åt ekonomipersonal.

Härom anför styrelsen:

För arbetet i kök, tvätt och städning finnas vid de statliga skyddshemmen

anställda sammanlagt 58 personer såsom tvättföreståndarinna, kokerska eller

biträde. Vid varje yrkeshem finnas 1 kokerska och 4 biträden, vid de vanliga

skolhemmen för pojkar 1 kokerska och 2 biträden. Genom kungörelsen den

3 december 1943 (nr 854) fick denna personal sina anställnings- och avlöningsförhållanden

reglerade i enlighet med de bestämmelser som enligt kungörelsen

den 19 juni 1942 (nr 637) gälla för vård^ och ekonomipersonalen vid läroanstalterna

för blinda, dövstumskolorna samt vårdanstalterna för blinda och

dövstumma med komplicerat lyte (löneplan Y). Härigenom kom ifrågavarande

skyddshemspersonals arbetstid att bringas ned till 208 effektiva arbetstimmar

för månad örn 30 dagar. Denna arbetstidsreglering har emellertid medfört

att vid flertalet skyddshem behov uppstått av utökad personal i biträdeskategorien.

Socialstyrelsen har låtit granska varje anstalts arbetsschema och

där så låtit sig göra föreskrivit nedskärningar i arbetstiden, men trots detta

måste, enligt vad snart ett års erfarenhet utvisar, med den nuvarande personalstyrkan

i ekonomipersonalskategorien räknas med en genomsnittlig övertidsersättning

av 15 kronor per månad och befattningshavare, eller totalt omkring

10 500 kronor per år. När andra förhållanden på arbetsmarknaden inträda,

får utredas, i vilken utsträckning personalen behöver ökas. I nuvarande läge anser

socialstyrelsen det utsiktslöst att tänka sig en sådan ökning, då det föreligger

betydande svårigheter att erhålla personal till de tjänster som redan finnas.

Flera gånger ha olika skyddshem, i likhet med vissa sjukvårdsanstalter, stått

inför risken att behöva nedlägga eller inskränka verksamheten på grund av

biträdesbrist.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Socialstyrelsen anser sig därför i förevarande läge icke kunna avgiva annat

förslag än att 10 500 kronor beräknas till övertidsersättningar jämlikt 6 §

kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 637).

Slutligen har styrelsen under hänvisning till den ökade personalstyrkan

för vikariatsersättningar beräknat ett belopp av 4 000 kronor mot 3 000 kronor

för löpande budgetår.

Socialstyrelsen har alltså uppskattat anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal till (440 053 + 10 500 + 4 000) 454 553 kronor

eller i avrundat belopp 455 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg ha av styrelsen beräknats till 100 800

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle således enligt

styrelsens beräkningar utgöra (237 000 + 8 200 + 455 000 + 100 800) 801 000

kronor.

Statskontoret har i utlåtande över socialstyrelsens framställning förklarat

sig icke ha något att erinra mot vad styrelsen anfört rörande medelsbehovet

för nästa budgetår under förevarande anslag.

Yad först beträffar de av socialstyrelsen framlagda förslagen i fråga örn Departementspersonalen

vid Lövstahemmet synes det mig skäligt, att de befatt- cf>ef«nningshavare,

som nyanställdes vid hemmet under budgetåret 1943/44, nu

beredas extra ordinarie anställning. Jag förordar alltså, att en folkskollärartjänst

i lönegraden Ex 19, en vårdartjänst i lönegraden Ex 8 och två

skötartjänster i lönegraden Ex 6 från och med nästa budgetår ombildas till

extra ordinarie befattningar. Yad som anförts rörande den långa arbetstiden

för skötarna vid hemmet synes vidare motivera inrättandet av ytterligare en

skötartjänst i lönegraden Ex 6, varför jag tillstyrker, att från och med nästa

budgetår medel beräknas härför. Ej heller mot förslaget örn förändring av

trädgårdsmästartjänsten vid hemmet från extra till extra ordinarie har jag

något att erinra.

För det av socialstyrelsen framlagda förslaget om utökning av lärarkrafterna

vid skolhemmen Folåsa och östra Spång finner jag övertygande

skäl vara anförda. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att vid vartdera

hemmet från och med nästa budgetår inrättas en folkskollärartjänst i lönegraden

Ex 19.

Vad beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem föreligger — särskilt

med hänsyn till den av mig i det följande under punkten 3:o) förordade utbyggnaden

av hemmet — uppenbarligen stadigvarande behov av den jämlikt

Kungl. Maj:ts medgivande den 26 maj 1944 inrättade trädgårdsmästartjänsten.

Ifrågavarande befattningshavare, vilken för närvarande avlönas av jordbrukets

inkomster, bör därför — i likhet med vad som är fallet med övriga trädgårdsmästare

vid skyddshemmen -— från och med nästa budgetår avlönas

från nu ifrågavarande anslag och därvid placeras i lönegraden Ex 10.

Förslaget örn beredande av extra ordinarie anställning åt den vid Vemyra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

skol- och yrkeshem anställde rättaren i lönegraden Ex 10 vill jag nu icke

motsätta mig.

Yad slutligen angår Brättegårdens skolhem har jag med hänsyn till

vad socialstyrelsen anfört intet att erinra mot att skyddshemmets beteckning

ändras från skolhem till hemskola. Ej heller förslaget örn utbyte av

kokerskebefattningen vid hemmet mot en tjänst såsom lärarinna i hushållsgöromål

i lönegraden Ex 15 föranleder någon erinran från min sida. På

grund av vissa rekryteringssvårigheter i fråga örn kokerskebefattningen har

Kungl. Majit den 8 december 1944 på därom av socialstyrelsen gjord särskild

framställning medgivit ett dylikt utbyte för tiden 1 januari—30 juni

1945.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika i avlöningsstaten för de

statliga skyddshemmen förekommande anslagsposterna.

Yad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

vilken för innevarande budgetår är upptagen till 192 000 kronor, är att

märka, att Kungl. Majit den 28 januari 1944 medgivit, att vikarierna å en

befattning såsom avdelningsföreståndare, tillika redogörare, i lönegraden A 20,

två befattningar såsom assistent i lönegraden A 19 och två befattningar såsom

folkskollärare i lönegraden A 19, vilka fem befattningar innehavas av

extra ordinarie rektorer vid skyddshemmen, må komma i åtnjutande av

vikariatslön. Då avlöningskostnaderna för dessa vikarier på grund härav

skola bestridas från nu ifrågavarande anslagspost, bör posten för nästa budgetår

uppräknas med i runt tal 25 000 kronor och alltså upptagas till (192 000

+ 25 000) 217 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, torde även för nästa budgetår böra beräknas till 8 200

kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har för löpande budgetår beräknats till 433 800 kronor. Vid bifall till vad

jag i det föregående förordat beträffande den icke-ordinarie personalen vid

vissa skyddshem uppkommer ett ökat medelsbehov under posten av omkring

15 700 kronor. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört torde vidare för

övertidsersättningar åt ekonomipersonal böra beräknas 10 500 kronor ävensom

för vikariatsersättningar 1 000 kronor utöver det belopp av 3 000 kronor,

som inräknats i posten för löpande budgetår. Ytterligare synes — bland annat

på grund av löneklassuppflyttningar samt uppflyttning av vissa skyddshem i

högre dyrortsgrupp — en uppräkning av posten med 10 000 kronor böra

äga rum. Däremot synas tillräckliga skäl ej vara anförda för en höjning

av det för tillfällig skrivhjälp avsedda beloppet. Slutligen medför den

omständigheten att, som framgår av vad jag förut anfört, fem vikarier

å ordinarie avdelningsföreståndar-, assistent- och folkskollärartjänster kommit

i åtnjutande av vikariatslön och avlöningskostnaderna för dessa

vikarier alltså icke längre bestridas från nu ifrågavarande anslagspost,

en minskning av medelsbehovet under posten med i runt tal 21 500 kronor.

Posten synes sålunda kunna uppskattas till (433 800 + 15 700 + 10 500

+ 1 000 + 10 000 — 21 500) 449 500 kronor. Posten torde i likhet med vad som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

är fallet under löpande budgetår böra upptagas med förslagsvis beräknat belopp,

som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, därvid för

sådant medgivande böra gälla samma förutsättningar som under innevarande

budgetår med det tillägg som föranledes av vad jag i det följande anför

under punkten 3:o).

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 95 300 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna under nästa budgetår skulle sålunda

uppgå till (217 000 + 8 200 + 449 500 + 95 300) 770 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 217 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .............................. » 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 449 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 95 300

Summa förslagsanslag kronor 770 000;

dels och till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ............... kronor 770 000.

2:o) Statens skyddshem: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ................................. 875 000 988 855

1944/45 ................................. 918 000 —

1945/46 (förslag) ..................... 1000 000 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har

Kungl. Majit den 5 maj 1944 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande

huvudposter:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 34 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 181 000

4. övriga utgifter, förslagsvis .......................................... » 701 000

Summa kronor 918 000

För bränsle, lyse och vatten ha beräknats 160 000 kronor samt för övriga

expenser 21 000 kronor.

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren

för löpande budgetår s. 233.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 266.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning om

anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, därvid styrelsen ansett

sig böra utgå från en medelbeläggning vid skyddshemmen av 720 elever mot

beräknade 700 för löpande budgetår.

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare har styrelsen med

hänsyn till belastningen under budgetåret 1943/44, 3 023 kronor, och till den

ökning, som inträtt i antalet sjukvårdsberättigade befattningshavare, föreslagit

höjd med 1 000 kronor till 3 000 kronor.

Yad beträffar medelsbehovet för reseersättningar framhåller styrelsen,

att detta vore svårt att beräkna på grund därav att från och med innevarande

budgetår bokföringen av kostnaderna för reseersättningar omlagts.

Styrelsen anser emellertid en höjning av reseersättningsposten till 40 000

ki-onor motiverad.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten ha under budgetåret 1943/44 uppgått

till i runt tal 183 500 kronor. Styrelsen har för nästa budgetår ansett

sig böra för ändamålet räkna med ett belopp av 180 000 kronor. För övriga

expenser upptager styrelsen under hänvisning till belastningen under sistförflutna

budgetår, omkring 22 500 kronor, ett belopp av 23 000 kronor. Sammanlagt

lia alltså expenserna uppskattats till (180 000 + 23 000) 203 000

kronor.

Posten till övriga utgifter beräknar styrelsen till 797 000 kronor. Härvid

ha höjningar med större eller mindre belopp föreslagits beträffande samtliga

under posten ingående delposter med undantag av delposten till underhåll

av byggnader.

Sålunda lia delposterna till inköp och underhåll av inventarier, till undervisning

samt kostnader för idrotts- och lekmateriel, till elevbelöning och till

diverse med hänsyn till det ökade elevantalet föreslagits höjda med vardera

1 000 kronor till respektive 36 000, 21 000, 26 000 och 16 000 kronor.

Motsvarande utgifter uppgingo under budgetåret 1943/44 till i runda tal respektive

35 300, 22 900, 24 400 och 15 000 kronor.

Delposten till hälso- och sjukvård, som under budgetåret 1943/44 belastats

med omkring 28 000 kronor, föreslås, likaledes under hänvisning till elevantalets

ökning, höjd från 25 000 till 30 000 kronor och delposten till renhållning,

från vilken post bland annat bestridas kostnaderna för tvätt, höjd från

21 000 till 28 000 kronor. Utgifterna för renhållning uppgingo under budgetåret

1943/44 till omkring 27 700 kronor.

Kostnaderna för elevernas utspisning uppskattar styrelsen med utgångspunkt

från den av styrelsen beräknade medelbeläggningen av 720 elever samt

ett dagsportionspris av 1 krona 20 öre till 315 300 kronor. Härtill komma

kostnaderna för personalens utspisning med 60 000 kronor. Styrelsen föreslår,

att posten till utspisning upptages till 375 000 kronor mot 340 000 kronor

under innevarande budgetår. Utgifterna för utspisning uppgingo under budgetåret

1943/44 till omkring 344 000 kronor.

Beträffande delposten till beklädnad framhåller styrelsen, att det för

löpande budgetår beräknade beloppet härför, 135 000 kronor, ej komme att

förslå, örn skyddshemsstyrelserna skulle kunna bedriva den utskrivningspolitik

med kortare vistelsetider inom skyddshemmen än förut, som nu försöksvis

tillämpades för att öka platstillgången. Eleverna skulle nämligen ej

blott utrustas med kläder på statens bekostnad under vistelsen på skydds
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

hemmet utan även erhålla utrustning vid villkorlig utskrivning. Skyddshemsstyrelsemas

möjlighet att villkorligt utskriva elever borde ej begränsas av

för snävt tilltagna anslag till beklädnad, ty ingen skyddshemsstyrelse komme

givetvis att utskriva elever, örn den saknade medel att ge eleven en god beklädnad

vid avgången. Socialstyrelsen hade under sistförflutna budgetår

låtit undersöka beklädnadsstandarden vid de statliga skyddshemmen och

funnit, att endast på något enstaka håll en viss beskärning kunnat åstadkommas.

Styrelsen ansåge därför en betydande höjning av delposten till

beklädnad ofrånkomlig och föresloge, att posten i fråga sattes till 175 000

kronor. Utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgingo under budgetåret

1943/44 till omkring 166 000 kronor.

Yad slutligen angår delposten till eftervård och utackordering har styrelsen

— under framhållande, att skyddshemsvårdens framgång framför allt berodde

på effektiviteten av eftervården samt under erinran örn att utredning

påginge örn ytterligare effektivisering av densamma —- föreslagit en höjning

av nämnda post från 30 000 till 35 000 kronor. Utgifterna för detta ändamål

utgjorde under föregående budgetår omkring 45 700 kronor.

Styrelsen har alltså hemställt, att omkostnadsanslaget i sin helhet måtte

upptagas till (3 000 + 40 000 4- 203 000 + 797 000) 1 043 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning har statskontoret avgivit utlåtande.

Statskontoret har inledningsvis påpekat, att enligt i socialstyrelsens framställning

lämnade uppgifter antalet å de statliga skyddshemmen intagna

elever vid månadsskiftena under år 1943 och 1944 — för sistnämnda år räknat

till och med den 1 augusti — icke överstigit 657 respektive 678. Vid sådant

förhållande har statskontoret ansett, att man, även örn hänsyn foges till det

ökade platsantal, som uppkomme genom öppnandet av en ny avdelning för

30 elever vid Hammargårdens skolhem, för nästa budgetår borde kunna förutsätta

samma medelbeläggning å skyddshemmen som för innevarande budgetår

eller 700 elever.

Med hänsyn till belastningen under föregående budgetår har statskontoret

icke haft något att erinra mot att anslagsposten till sjukvård m. m. åt

befattningshavare och delposten till bränsle, lyse och vatten för nästa budgetår

upptagas till av socialstyrelsen föreslagna belopp, 3 000 respektive

180 000 kronor. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig kunna biträda den

av styrelsen påkallade höjningen av anslagsposten till reseersättningar. Statskontoret

erinrar om att posten på grund av omläggningen från och med innevarande

budgetår av redovisningen av kostnaderna för befattningshavarnas

resor uppräknats med 20 000 kronor samt föreslår, att posten, innan närmare

erfarenheter vunnits rörande belastningen, tills vidare upptages med oförändrat

belopp, 34 000 kronor. Statskontoret har ej heller ansett sig kunna

biträda socialstyrelsens förslag örn höjning av delposten till övriga expenser

med 2 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till övriga utgifter har statskontoret med hänsyn

till belastningen under föregående budgetår ej velat motsätta sig den

föreslagna höjningen av delposterna till undervisning samt kostnader för

idrotts- och lekmateriel, till renhållning och till eftervård och utackordering

till respektive 21 000, 28 000 och 35 000 kronor. För hälso- och sjukvård, för

utspisning och för beklädnad har statskontoret ur samma synpunkt ansett ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

belopp av respektive 28 000, 345 000 och 165 000 kronor vara tillfyllest, övriga

delposter under anslagsposten till övriga utgifter ha synts ämbetsverket

böra upptagas med oförändrade belopp.

Med hänsyn till den ökade tillströmning till skyddshemmen, som beräknats

uppkomma på grund av den nya lagstiftningen örn villkorlig dom och örn eftergift

av åtal mot vissa underåriga, finner jag mig i likhet med socialstyrelsen

vid uppskattningen av förevarande anslag för nästa budgetår böra räkna med

en medelbeläggning vid de statliga skyddshemmen av omkring 720 elever mot

beräknade 700 för löpande budgetår.

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare torde med hänsyn

till belastningen under föregående budgetår böra höjas från 2 000 till 3 000

kronor.

Däremot synes posten till reseersättningar i avvaktan på ytterligare

erfarenheter rörande utgifterna för detta ändamål böra upptagas med oförändrat

belopp, 34 000 kronor.

Mot socialstyrelsens beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten

har jag med hänsyn till belastningen under sistförflutna budgetår intet att

erinra. Jag uppskattar alltså dessa utgifter till 180 000 kronor, vilket innebär''

en höjning i jämförelse med löpande budgetår med 20 000 kronor. För övriga

expenser räknar jag med ett från 21 000 till 22 000 kronor förhöjt belopp. Det

sammanlagda medelsbehovet för expenser skulle alltså uppgå till (180 000 +

22 000) 202 000 kronor.

Yad beträffar posten till övriga utgifter har jag intet att erinra mot

socialstyrelsens förslag i fråga örn delposterna till renhållning och till eftervård

och utackordering. Jag förordar alltså, att dessa poster upptagas till

28 000 respektive 35 000 kronor mot 21 000 respektive 30 000 kronor under

löpande budgetår. För utspisning beräknar jag ett belopp av 355 000 kronor

mot 340 000 kronor under innevarande budgetår samt för hälso- och sjukvård

och för beklädnad 28 000 respektive 165 000 kronor, innebärande ökningar i

förhållande till medelsanvisningen för löpande budgetår med 3 000 respektive

30 000 kronor. Med övriga delposter upptagna till oförändrade belopp kan

posten till övriga utgifter sammanlagt uppskattas till 761 000 kronor.

Omkostnaderna torde sålunda kunna beräknas på sätt framgår av följande

sammanställning:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 34 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................ » 202 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis.......................................... » 761 000

Summa kronor 1 000 000

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens skyddshem: Omkostnader för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 1 000 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

3:o) Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.

Under denna rubrik torde jag få anmäla uppkomna frågor örn dels utbyggnad

av skyddshemsorganisationen, dels uppförande av personalbostadshus vid

Vemyra skol- och yrkeshem samt Forsane yrkeshem, dels ock utförande av

vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid Sundbo yrkeshem.

UTBYGGNAD AV SKYDDSHEMSORGANISATIONEN.

Sedan strafflagberedningen i skrivelse den 30 augusti 1943 framhållit,

bland annat, att det med hänsyn till ikraftträdandet den 1 januari 1944 av

1939 års lag örn villkorlig dom framstode som angeläget, att åtgärder snarast

vidtoges för att sätta skyddshemsorganisationen i stånd att mottaga ett större

klientel än för närvarande, samt utlåtande över strafflagberedningens framställning

avgivits av socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 8 januari 1944

åt skyddshemsinspektören att i samråd med 1942 års skyddshemsutredning

verkställa utredning av frågan örn de åtgärder inom skyddshemsvården, som

kunde befinnas erforderliga i anledning av ikraftträdandet av förenämnda lag.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har skyddshemsinspektören med skrivelse

den 22 december 1944 överlämnat av honom verkställd utredning

rörande utbyggnad av skyddshemsorganisationen. Skyddshemsinspektören

har därvid upplyst, att anbefallt samråd under utredningen ägt rum med 1942

års skyddshemsutredning, som icke funnit anledning anmäla avvikande mening

beträffande de synpunkter och förslag, som av skyddshemsinspektören

anförts.

Över skyddshemsinspektörens utredning ha härefter yttranden avgivits av

statskontoret, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Straff lagberedningens framställning.

Strafflagberedningen anförde i sin förenämnda framställning bland annat

följande:

När 1939 års lag örn villkorlig dom den 1 januari 1944 träder i kraft, torde

lagens tillämpning komma att medföra en väsentlig minskning av antalet

domar å tvångsuppfostran. Genom de vittgående föreskrifter med avseende

å den brottsliges utbildning, arbetsanställning, vistelseort, bostad, användande

av fritid och förfogande över arbetsförtjänst m. m., som kunna förenas

med s. k. kvalificerad villkorlig dom, blir det möjligt att i ett flertal

fall låta kriminalvård i frihet träda i stället för intagning å uppfostringsanstalt.

Härtill kommer att den villkorliga domen i vissa fall skall fungera

som en brygga till omhändertagande i andra former. Den brottslige kan sålunda

åläggas att underkasta sig behandling å sjukhus eller annan anstalt.

Slutligen kan domstolen, när det finnes lämpligare och av barnavårdsnämnden

i avgivet yttrande föreslagits, överlämna åt nämnden att vidtaga åtgärd

för den dömdes omhändertagande för skyddsuppfostran. Man torde kunna

förvänta, att skyddshemsvård på detta sätt i många fall kommer att träda i

stället för intagning å allmän uppfostringsanstalt.

Därest strafflagberedningens i promemoria den 30 maj 1942 avgivna förslag

till lag om eftergift av åtal mot minderåriga föranleder lagstiftning, torde

en ytterligare minskning av tvångsuppfostringsklientelet komma att inträda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Enligt detta förslag skall det alltid ankomma på överåklagare att avgöra,

huruvida allmänt åtal skall ske, när någon innan han fyllt 18 år begått brott

varå enligt lag kan följa fängelse eller straffarbete. Åtal må eftergivas när

den brottsliges karaktär och personliga förhållanden i övrigt giva skälig anledning

antaga, att han skall låta sig rätta genom åtgärd av barnavårdsnämnd

eller eljest utan att åtal väckes. Åtal skall dock äga rum när det är påkallat

med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest ur allmän synpunkt. Innan

åtal eftergives, skall åklagaren inhämta yttrande från barnavårdsnämnden,

som bland annat skall lämna uppgift å de åtgärder nämnden kan finna erforderliga

för den brottsliges rättande. Även örn den sålunda föreslagna

åtalseftergiften får sin största betydelse för sådana fall, där mindre ingripande

åtgärder än omhändertagande å anstalt äro tillfyllest för den brottsliges

rättande, är det tydligt att åtalseftergift i många fall även kommer att

ske när barnavårdsnämnd ansett skäl föreligga att intaga den brottslige å

skyddshem. Örn åtalseftergift tillämpas i avsedd utsträckning, kommer domstolsförhandling

endast att äga rum vid svårare brottslighet och endast vid

sådan brottslighet komma alltså de formella förutsättningarna för dom å

tvångsuppfostran att föreligga. Härtill kommer att domstolen även i sådana

fall kan låta det stanna vid ett omhändertagande i den villkorliga domens

form, eventuellt å skyddshem.1

Som av det ovan sagda framgår, torde sålunda tillämpningen av den nya

lagen örn villkorlig dom och av den föreslagna åtalseftergiften, därest denna

genomföres, komma att medföra en betydande klientelförskjutning mellan de

båda instituten tvångsuppfostran och skyddsuppfostran. Från och med 1944

års ingång torde skyddshemmen komma att få mottaga ett växande antal

unga brottslingar mellan 15 och 18 år, samtidigt som antalet domar å tvångsuppfostran

kommer att minskas i betydande utsträckning. Det framstår därför

som angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att sätta skyddshemsorganisationen

i stånd att mottaga ett större klientel än för närvarande. Den

utökning av platsantalet som är erforderlig torde böra taga sikte såväl på

sådana normalfall som intagas å yrkeshemmen som på de abnormfall som

för närvarande bland annat vårdas å Lövstahemmet och jordbrukshemmet

Margretelund. Härjämte synes det böra övervägas att -— t. ex. genom övertagande

av något arbetshem — inrätta en särskild disciplinanstalt för de mera

svårbehandlade fallen.

Socialstyrelsens yttrande över strafflagberedningens framställning.

Socialstyrelsen framhöll inledningsvis i sitt förenämnda utlåtande över

strafflagberedningens framställning, att genom den nya lagstiftningen örn

1 Det må här anmärkas, att frågan om den av strafflagberedningen föreslagna åtalseftergiften

förelädes 1944 års riksdag. Enligt den av nämnda riksdag antagna lagen örn

eftergift av åtal mot vissa underåriga, vilken lag trätt i kraft den 1 juli 1944, må allmänt

åtal eftergivas, därest brottet begåtts av någon som därvid ej fyllt 18 år. Eftergift av

åtalet må äga rum, om den underårige omhändertages för skyddsuppfostran eller blir föremål

för annan därmed jämförlig åtgärd eller utan dylik åtgärd erhåller särskild tillsyn eller

lämplig sysselsättning samt det med skäl kan antagas att han skall avhålla sig från att

ånyo begå brott, eller om brottet är ringa och det uppenbarligen skett av okynne eller förhastande.

Åtal skall dock väckas, om det finnes påkallat med hänsyn till den allmänna laglydnaden

eller eljest ur allmän synpunkt. Är skälig anledning att åtalet bör eftergivas,

skall åklagaren, innan han beslutar i ärendet, från barnavårdsnämnden i den kommun, där

den underårige vistas, inhämta yttrande, huruvida nämnden vidtagit eller kommer att vidtaga

åtgärd beträffande den underårige samt huruvida enligt nämndens mening sådan

åtgärd kan anses vara tillfyllest för hans tillrättaförande. Är brottet ringa, må åtalet

eftergivas utan att barnavårdsnämndens yttrande inhämtats.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

villkorlig dom, som trädde i kraft vid årsskiftet 1943/44 och väntades bli

utbyggd med åtalseftergift under år 1944, en god del av det klientel, som

tidigare skulle ha ifrågakommit för tvångsuppfostran, komme att erhålla villkorlig

dom eller åtalseftergift jämte skyddsuppfostran på skyddshem. De erfarenheter,

som gjordes då lagen örn ungdomsfängelse sattes i kraft, gåve

anledning till antagande, att domstolarna mycket snart komme att tillgripa

de nya differentierande möjligheter, som skyddshemsorganisationen erbjöde.

I vilken utsträckning detta komme att ske, syntes i dåvarande läge knappast

kunna angivas med någon högre grad av tillförlitlighet. Endast en ringa del

av dem som dömdes till tvångsuppfostran hade begått så pass svåra brott,

att teoretiskt sett högre straff än maxima för villkorlig dom enligt 1939 års

lag kunnat ådömas. Men därutöver finge givetvis räknas med att domstolarna

ådömde tvångsuppfostran i samband med att villkorlig dom förklarades förverkad

samt av rent allmänpreventiva grunder även i vissa fall då ur individualpreventiva

synpunkter villkorlig dom jämte skyddsuppfostran varit att föredraga.

Örn man samtidigt förutsatte, att själsligt abnorma ej vidare dömdes till

tvångsuppfostran utan omhändertoges på abnormanstalterna inom eller utom

skyddshemsorganisationen, syntes det »egentliga tvångsuppfostringsklientelet»

knappast bli högre än omkring en fjärdedel av det dåvarande. Då

emellertid skyddshemsorganisationen redan vore i knappaste laget för sina

dåvarande uppgifter, måste den följaktligen byggas ut i behövlig grad, medan

i stället anstalterna för tvångsuppfostran kunde krympas.

Styrelsen övergick härefter till en uppskattning av det behövliga

platsantalet samt anförde därvid beträffande platsbehovet för manliga

elever följande:

Örn det klientel, som med nuvarande lagstiftning ådömes tvångsuppfostran,

efter krigets upphörande beräknas minska från 200 till 100 per år, kräves med

en medelvårdtid av två år omkring 200 platser för dessa elevers omhändertagande.

Omkring en fjärdedel av vårdplatserna torde böra avses för egentliga

tvångsuppfostringsfall, medan övriga fall förutsättas erhålla villkorlig

dom eller åtalseftergift och bliva överlämnade till skyddshemsvården. Ur

rent anstaltsmässiga synpunkter torde det även vara lämpligt att den nya allmänna

uppfostringsanstalten erhåller en kapacitet på 50—60 platser. Övriga

omkring 150 behövliga platser skulle således utvinnas inom skyddshemsorganisationen.

På yrkes- och jordbrukshemmen ha under krigsåren intagits omkring 230

elever per år. För dessas vård ha — platserna å Stockholms och Göteborgs

skyddshem inräknade — disponerats 363 platser. Örn man räknar med att

antalet omhändertagna för skyddsuppfostran — enligt den lagstiftning, som

gäller intill den 1 januari 1944 — skulle nedgå till hälften eller till omkring

115 elever per år, skulle för dessas värd krävas omkring 230 platser.

Inom skyddshemsorganisationen skulle alltså uppstå ett överskott på cirka

130 platser eller med överbeläggning ännu något mer.

Ur dessa nu anförda förutsättningar, innebärande en nedgång med 50 procent

över hela linjen i den ungdomsasocialitet, som måste anstaltsbehandlas, skulle

skyddshemsorganisationen kunna ungefärligen räcka till för det elevtillskott,

som den nya lagstiftningen väntas medföra. Det torde emellertid ligga i

öppen dag att efterkrigsförhållandena rimligen icke kunna åstadkomma en

sådan förbättring av asocialitetsläget inom de yngre åldersgrupperna. Sanno
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

likt kan man räkna med, att antalet domstolsbehandlade barnavårdsfall kommer

att nedgå åtskilligt, men beträffande de övriga barnavårdsfallen kan

samma antagande icke göras. Tvärtom tyder allt på att med den intensifiering

av barnavårdsnämndernas arbete som pågår antalet fall, för vilka

skyddshemsvård anses nödvändig, allt framgent kommer att hålla sig på en

hög nivå. Med en större asocialitetsnedgång än med omkring 25 procent för de

nuvarande skyddshemsfallen eller från cirka 230 nyintagna yrkes- och jordb rukshemselever

per år till cirka 175 torde man icke kunna räkna. Vid sådant förhållande

skulle platsbehovet uppgå till cirka 350 och överskottsplatserna till

ett par tiotal.

Gjorda överväganden synas tala för att skyddshemsorganisationen för manliga

elever bör utbyggas med omkring 100 platser, medan anstaltsutrymmet

på allmänna uppfostringsanstalten för gossar kan nedbringas till 60 platser.

Socialstyrelsen behandlade härefter frågan, på vad sätt skyddshemsorganisationen

borde utbyggas för att kapaciteten skulle

räcka till ytterligare 100 platser för manliga elever i 15—18-årsåld

ern.

Styrelsen framhöll till att börja med, att av de erforderliga nya platserna

50 borde avses för vanliga yrkeshemsfall, 20 för jordbrukshemsfall och 30

för abnormhemsfall.

Den till synes enklaste lösningen för utvinnande av dessa platser vore — fortsatte

styrelsen — att bygga ett nytt yrkeshem samt att bygga ut j ordbrukshemmet

Margretelund med ytterligare 20 platser och Lövstahemmet för abnorma

med ytterligare 30 platser. Av många skäl måste emellertid en sådan lösning

förkastas. Styrelsen ansåge sig böra räkna med att antalet norrlandsfall komme

att så småningom öka men funne det icke lämpligt att i Norrland uppföra

ännu ett yrkeshem, då därmed de norrländska yrkeshemmens sammanlagda

kapacitet sannolikt skulle bli för stor. Margretelundshemmet kunde heller

icke lämpligen påbyggas ytterligare, dels emedan jordbruket där icke kunde

ge sysselsättning åt ännu ett tjugutal debila elever och annan utbildning svårligen

kunde anordnas i Margretelund samt dels emedan en anhopning av ett

50—60-tal debila elever vore synnerligen oförmånlig ur uppfostringssynpunkt.

Ej heller kunde man räkna med att ytterligare bygga ut Lövstahemmet

med en eller två paviljonger för abnormfall, då anstalten redan vore i största

laget.

Socialstyrelsen förordade i stället en lösning efter andra linjer. Styrelsens

förslag innebar, att skolhemsavdelningarna vid de nuvarande kombinerade

skol- och yrkeshemmen, nämligen Johannisberg, Yemyra, Skrubba,

Fagared och Råby, med tillhopa 125 skolhemsplatser skulle omändras till avdelningar

för äldre elever ävensom att de arrenderade skolhemmen Engesberg,

Åkerby och Östra Spång med tillhopa 70 platser skulle nedläggas. I

stället för skolhemsavdelningarna vid Johannisberg och Yemyra samt skolhemmet

Engesberg borde uppföras ett dubbelskolhem med 60 platser ungefär

i höjd med Örnsköldsvik. Folåsa och Gräskärrs skolhem borde utbyggas till

dubbelskolhem, varigenom erhölles tillhopa 55 nya platser. I stället för

Råby skolhemsavdelning och Östra Spängs skolhem borde i Skåne eller

Halland uppföras ett nytt dubbelskolhem med 60 platser. Skolhemseleverna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

vid Skrubba och Fagared borde överföras till Hammargården respektive

Gräskärr, medan Åkerbys nuvarande klientel ansågs kunna få plats vid Folåsa

och Hammargården. Beträffande sistnämnda skolhem och skolhemmet Gudmundsgården

ifrågasatte socialstyrelsen ingen ändring. Enligt socialstyrelsens

förslag skulle antalet skolhemsplatser med hänsyn till den minskning i

behovet av sådana platser, som kunde väntas inträda efter krigets slut, minskas

från nuvarande 345 till 325 med följande fördelning å de olika hemmen:

Nytt dubbelskolhem i Norrland ............... 60 platser

Hammargården .................................... 60 »

Folåsa ................................................ 60 »

Gudmundsgården ................................. 25 »

Gräskärr ............................................. 60 »

Nytt dubbelskolhem i Skåne eller Halland 60 »

Summa 325 platser

Genom att de kombinerade skol- och yrkeshemmens skolavdelningar nedlades

bleve — framhöll styrelsen vidare — vid Johannisberg, Vemyra,

Skrubba och Fagared frigjort ett utrymme, som kunde omdisponeras till på

vartdera stället omkring 15 platser för äldre elever. Vid Råby skulle ett

40-tal nya elever kunna mottagas. De nyutvunna platserna vid Johannisberg

och Vemyra borde beläggas med vanliga yrkeshemsfall. Vid Råby, som

formellt hade ställningen av kombinerat skol- och yrkeshem men i realiteten

tjänstgjorde som kombinerat skol- och jordbrukshem, borde den nuvarande

jordbruksavdelningen för 20 lätt debila elever kunna utökas med 10 platser,

varjämte en ny avdelning för 30 yrkeshemselever borde tillkomma. De behövliga

nya platserna för abnormhemsfall borde förläggas till Skrubba och

Fagared med 15 på varje ställe.

Styrelsen framhöll slutligen, att den av styrelsen skisserade utbyggnadsplanen

torde ställa sig väsentligt fördelaktigare ur ekonomisk synpunkt än

en direkt påbyggnad av skyddshemsorganisationen, framför allt genom att

vid planens uppgörande hänsyn även tagits till den nödvändiga ersättningsbyggnad

för eller ombyggnad av föråldrade skolhemsfastigheter, som under

alla förhållanden — även örn de små skolhemmen skulle bibehållas — måste

äga rum under de närmaste åren. Styrelsen framhöll emellertid, att mera

ingående överväganden borde göras i ämnet samt hemställde därför, att styrelsen

eller särskilda sakkunniga måtte erhålla i uppdrag att vidare utreda

frågan.

Skyddshemsinspektörens utredning.

Behovet av skyddshemsplatser.

Efter att inledningsvis ha lämnat en redogörelse för den nuvarande skyddshemsorganisationen

övergår skyddshemsinspektören till att behandla frågan

örn behovet av skyddshemsplatser. Skyddshemsinspektören lämnar därvid

till att börja med vissa statistiska uppgifter till belysande av elevbeläggningen

vid skyddshemmen samt efterfrågan på skyd ds lie insp latser.

Nämnda uppgifter, vilka avse samtliga statliga och icke statliga skydds
Bihang

till riksdagens protokoll löda. 1 sami. Nr 266.

(lil 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 266.

hem med undantag för Stockholms och Göteborgs skyddshem samt genom

under hand inhämtade upplysningar framförts till den 1 januari 1945, framgå

av följande tablåer.

Elevbeläggning den 1 januari åren 1938—1946.

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945 j

Elever av manligt kön.

Skolhem och skolhemsavdelningar

Yrkeshem och yrkeshemsavdel-

280

232

216

209

242

316

298

282

ningar........................

Jordbrukshem och jordbrukshems-

124

127

169

164

213

230

224

240

avdelningar....................

38

43

43

54

49

68

61

63

Ungdomshem....................

22

18

23

20

18

15

13

25

Hem för själsligt abnorma ......

76

93

99

60

66

69

54

89

Summa

540

513

550

507

588

698

650

699

Elever av kvinnligt kön.

Skolhem och skolhemsavdelningar

Hemskolor och hemskoleavdel-

118

77

77

35

36

37

36

36

ningar........................

Jordbrukshem och jordbrukshems-

163

147

150

184

171

176

161

168

avdelningar....................

16

16

16

44

50

47

65

67

Ungdomshem....................

26

30

36

38

41

42

41

39

Hem för själsligt abnorma ......

70

67

70

85

94

86

95

85

Summa

393

337

349

386

392

388

398

395

Platsantal oell beläggning den 1 Januari åren 1938—1946.

o

A r

Manliga elever

Kvinnliga elever

Ordinärt

platsantal

Beläggning

Ordinärt

platsantal

Beläggning

1938

871

540

426

393

1939

853

513

400

337

1940

827

550

408

349

1941

596

507

393

386

1942

596

588

393

392

1943

596

698

393

388

1944

633

650

393

398

1945

669

699

393

395

Platsantal oell beläggning den 1 januari 1946.

Manliga elever

Kvinnliga elever

Platsantal

Beläggning

Platsantal

Beläggning |

Skolhemselever....................

301

282

36

36

Yrkeshems- och hemskoleelever ....

217

240

169

168

Jordbrukshemselever ..............

50

63

61

67

Ungdomshemselever ..............

13

25

36

39

88

89

91

85

j Abnormhemselever................

Summa

669

699

393

395

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266. 19

Antal ansökningar hos skyddshemsinspektören om skyddshemsplatser.

Ål- ....................

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Ansökningar..............

487

466

482

447

621

579

847

I anslutning till de sålunda lämnade uppgifterna anför skyddshemsinspektören,

att den kontinuerliga ökningen under senare år i barnavårdsnämndernas

efterfrågan på skyddshemsplatser medfört, att den tidigare rätt

goda platsreserven vid skyddshemmen förbytts i en svårbemästrad brist

på platser. En närmare undersökning utvisade, att trängseln örn platserna

varit särskilt framträdande beträffande skolhemseleverna av manligt

kön. Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att den under de senare

åren rådande överbeläggningen vid skyddshemmen vållat stora svårigheter.

För barnavårdsnämnderna hade den betytt en ofta mycket långvarig väntan,

innan medgivna intagningar kunnat verkställas. För skyddshemmen hade

den medfört allvarlig olägenhet i uppfostringsarbetet, då den noggranna

elevdifferentiering, på vilken ali framgång i skyddshemsarbetet berodde,

försvårats eller omöjliggjorts. Uppfostringsresultaten hade därigenom också

under denna tid — utan någon skyddshemmens egen skuld — försämrats.

Skyddshemsinspektören övergår härefter till frågan örn det framtida

behovet av skyddshemsplatser samt anför härom huvudsakligen

följande:

Det är självfallet svårt att göra något uttalande örn det framtida behovet

av skyddshemsplatser. Många faktorer inverka härvidlag. Efter tidigare erfarenheter

att döma bör man kunna räkna med en nedgång i ungdomsasocialiteten

efter kriget. En relativ minskning av antalet vanartsfall kommer

emellertid att motverkas av en under de närmaste åren fortgående ökning av

antalet barn och ungdomar i de ålderskategorier, varom här är fråga. 1939

års lag örn villkorlig dom, som trädde i kraft den 1 januari 1944, och 1944

års lag örn åtalseftergift, som trädde i kraft den 1 juli 1944, vilka båda lagar

förutsätta att andra skyddsåtgärder och pedagogiska medel än straff- och

tvångsuppfostran komma till användning i betydligt större omfattning än

tidigare, ha medfört att ett stort antal ungdomar, som annars skulle ha dömts

till tvångsuppfostran, ungdomsfängelse eller tidsbestämt straff, i stället överlämnats

till barnavårdsnämnderna för skyddsuppfostran.

Betydelsefull blir även barnavårdsnämnders och domstolars inställning

till skyddshemsverksamheten. Ytterst beror denna inställning pä de uppfostringsresultat

som åstadkommas vid skyddshemmen, vilket i sin tur sammanhänger

med ej blott huru skyddshemmen skötas utan även huru väl staten

organiserar verksamheten. Knapphet på lärarkrafter och långt driven sparsamhet

beträffande eftervårdsanslag kommer att onödigtvis försämra uppfostringsresultaten

och medföra misstro från de förutnämnda organens

sida.

En viss betydelse för frågan om det framtida behovet av skyddshemsplatser

får även tillmätas den kommunala skyddshemsavgiften. Det kan nämligen

konstateras att denna verkar återhållande på många barnavårdsnämnder.

Tyvärr har det därvid ofta varit så att nämnden underlåtit vidtaga några som

helst åtgärder, antingen i avvaktan på att de judiciella organen så småningom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl, ilaj.ts proposition nr 266.

skulle se sig tvungna att ingripa och bereda den vanartige ett för kommunen

kostnadsfritt omhändertagande på en kriminalvårdsanstalt eller också enbart

i förhoppningen att vanarten skulle »gå över» utan något ingripande. Det

behöver knappast framhållas, att en dylik inställning lett till förödande verkningar

för många ungdomar, som genom ett ingripande i tid skulle lia kunnat

räddas till ett socialt värdigt och nyttigt liv. Örn skyddshemsavgiften avskaffades,

vilket föreslagits av socialstyrelsen och även kommer att föreslås

av 1942 års skyddshemsutredning, finge man därför räkna med ett ökat

klientel.

Däremot behöver man icke befara onödiga skyddshemsintagningar, då

den centrala granskningen hos skyddshemsinspektören av alla ansökningar

förebygger att andra ungdomar än sådana för vilka skyddshemsvård är ofrånkomligen

behövlig bli intagna på skyddshem. Denna granskning har år efter

år blivit allt mera skärpt. Till förebyggande av att barnavårdsnämnderna

skola lida prestigeförlust genom att få avslag på sin ansökan örn skyddshemsplats

och därigenom beredas svårigheter vid fortsatta försök att tillrättaföra

den omhändertagne, ha framför allt nämnderna på landet uppmanats att

innan de fatta beslut begära skyddshemsinspektörens råd i fallet. Nämnas

kan, att för de flesta ungdomar, som numera omhändertagas på skyddshem,

ha dessförinnan andra åtgärder utan framgång prövats, såsom placering i

fosterhem, övervakning och arbetsanskaffning med inackordering.

Av senast antydda skäl synes därför en utveckling av fosterhemsvården

knappast kunna förväntas medföra det resultatet att platsbehovet skulle bli

mindre. Under inga förhållanden kan man räkna med att i större utsträckning

än nu få fosterhem för sådana vanartade ungdomar som slutat skolan. Är

svårigheten att få fosterhem för yngre vanartade barn stor, så är det närmast

ogörligt att skaffa fosterhem för äldre vanartade. Här torde man näppeligen

kunna åstadkomma större villighet genom förhöjda ersättningar. Det klientel

som frågan gäller är nämligen så pass svårartat att det fordras speciella

anordningar och speciellt utbildade pedagoger för att nå önskade resultat.

Beträffande de yngsta synes däremot möjligheterna större att genom förhöjda

ersättningar få bättre tillgång till kvalificerade fosterhem. Då fosterhemsvägen

måste anses som den fördelaktigaste, bör man därför beräkna

antalet skyddshemsplatser för skolbarn i knappaste laget.

Från 1942 års skyddshemsutredning väntas ett förslag som bland annat

går ut på att ett stort antal inackorderingshem, huvudsakligen avsedda för

villkorligt utskrivna skyddshemselever, upprättas landet över. Förslagets

realiserande kommer med all säkerhet att verka minskande på behovet av

skyddshemsplatser för ungdomar i åldern över 15 år, då skyddshemsstyrelserna

härigenom beredas möjlighet att tidigare än eljest placera ut elever för fortsatt

utbildning eller till arbetsanställning.

Såsom sammanfattning av det sålunda anförda framhåller skyddshemsinspektören,

att man lång tid framåt måste räkna med ett ganska stort behov

av skyddshemsplatser.

Svårare vore emellertid —• anför skyddshemsinspektören vidare — att

uppgöra en kalkyl örn platsbehovets storlek för olika kategorier

av omhändertagna. Även örn — med hänsyn till de förslag som väntades

från 1942 års skyddshemsutredning och under förutsättning att dessa förslag

realiserades — platsbehovet för skyddshemselever icke komme att bli fullt

så stort som strafflagberedningen och socialstyrelsen beräknat, syntes det

dock klart, att en ganska väsentlig ökning av antalet skyddshemsplatser för

elever över 15 år vore ofrånkomlig och att denna ökning av platsantalet borde

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ta sikte på såväl vanliga yrkeshemsfall som jordbrukshems- och abnormhemsfall.

Skyddshemsinspektören hade därför inriktat sin utredning på frågan,

hur ett platsbehov av antydd art lämpligen borde kunna tillgodoses.

Förslag till utbyggnad av skyddshemsorganisationen.

Allmänna synpunkter. Skyddshemsinspektören framhåller, att såväl

skol- som yrkesundervisningen vid skyddshemmen förbättrats i betydande

grad på grund av de beslut, som fattats vid 1936 års och följande riksdagar.

Även på elevförläggningar och personalbostäder hade stora summor nedlagts

för att göra dem mera lämpade för sitt ändamål. Då emellertid mångå av

skyddshemmen vid tiden för 1936 års reform varit i dåligt skick, hade den

byggnads- och moderniseringsverksamhet, som bedrivits, ej varit tillräcklig

för att överallt bringa skyddshemmen i nivå med vad som kunde betecknas

som en rimlig standard vid anstalter av denna art. Den största återhållsamhet

hade ju också under tiden från år 1939 måst iakttagas vid medelsanvisning

för ändamål varom här vore fråga, Då standarden vid de olika skyddshemmen

av antydda orsaker alltså kommit att bli mycket ojämn, borde hänsyn tagas

härtill vid varje reform, som ginge ut på att öka eller minska, platsantalet.

Örn sålunda antalet platser på yrkeshem behövde utökas med ett femtiotal

eller vad som motsvarade platsantalet på de nuvarande yrkeshemmen, kunde

det ej vara god ekonomi att tillskapa det erforderliga antalet platser t. ex.

genom uppförande av en nyanläggning, därest omdispositioner inom den nuvarande

anstalts ramen skulle kunna fylla syftemålet samtidigt med att man

uppnådde sådana förbättringar inom organisationen, vilka eljest framstode

som trängande nödvändiga.

Utbyggnad av Långanäs yrkes- och ungdomshem. Efter att

ha framhållit, att den verkställda utredningen givit vid handen, att skyddshemmen

Skrubba och Fagared, åtminstone för närvarande, ej borde förändra

sin karaktär av kombinerade skol- och yrkeshem, föreslår skyddshemsinspektören,

att Långanäs yrkes- och ungdomshem utbygges från nuvarande 25

platser till omkring 60 platser. Härigenom skulle erhållas 30 å 35 nya

platser för psykiskt abnorma och äldre svårskötta debila elever.

Skyddshemsinspektören anför härom inledningsvis följande:

Under år 1944 har tillströmningen av elever över 15 år varit mycket stark.

För att möta barnavårdsnämndernas efterfrågan på skyddshemsplatser ha

därför tillfälliga arrangemang vidtagits vid anstalterna, varigenom det också

blivit möjligt att praktiskt pröva olika utvägar att gruppera klientelet. Det

har därvid visat sig, att behovet av platser för det psykiskt belastade klientelet

över 17 år kunnat i rätt god utsträckning tillgodoses vid Långanäs yrkes- och

ungdomshem. Genom att anställa en trädgårdsmästare samt genom vissa

omdispositioner av elevrummen har det gått att under sommaren 1944 provisoriskt

överbelägga denna anstalt med 15 elever. I längden är detta emellertid

inte möjligt, då tillräckliga differentierings- och isoleringsanordningar

saknas.

De vid Långanäs gjorda erfarenheterna ha föranlett en undersökning örn

lämpligheten av att genom denna anstalts utbyggnad tillgodose en del av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

platsbehovet för äldre elever. Långanäs skall såsom ungdomshem mottaga

elever, vilka omhändertagits i åldern 18—21 år. Detta klientel består i stor

utsträckning av vagabondnaturer och psykiskt belastade, vilka såsom anstaltsfall

äro rätt svårskötta. Frågan örn att skapa bättre anordningar för

detta klientels omhändertagande har därför många gånger varit på tal. Det

har därvid stått fullt klart, att den gamla och otidsenliga Långanäsanstalten

måste byggas örn eller ersättas av något annat. Det yrkeshemsklientel över

17 års ålder, som hänvisats till Långanäs, har också så gott som uteslutande

bestått av mer eller mindre psykiskt abnorma, besvärliga ynglingar, som

skulle ha verkat störande på ett vanligt yrkeshem. Den psykiatriske rådgivaren

vid Långanäs har vid olika tillfällen och särskilt under år 1944 framhållit

behovet av att anstalten bygges örn och får förstärkt personal.

Enligt skyddshemsinspektörens förslag skulle klientelet å Långanäs efter

utbyggnaden bestå, förutom av personer i åldern 18—21 år, som omhändertagits

för skyddshemsvård med stöd av 22 § d) barnavårdslagen, av ynglingar

i företrädesvis åldern över 17 år, vilka omhändertagits för skyddshemsvård

enligt 22 § c) barnavårdslagen samt på grund av sin sinnesbeskaffenhet eller

sitt indisciplinära uppträdande borde stå under särskild läkartillsyn, ehuruväl

de ej vore så psykiskt belastade, att de behövde omhändertagas på särskild

anstalt för psykiskt abnorma manliga skyddshemselever. Klientelet

på Långanäs bleve därigenom — anför skyddshemsinspektören ■— ganska

svårskött. Anstaltens anordningar måste också lämpas härefter. Enligt de

erfarenheter, som gjorts vid Lövstahemmet, borde för klientelet finnas dels

en vanlig avdelning, där intagning skedde och eleverna vistades så länge de

behövde stå under viss tillsyn, dels en öppen avdelning, där de finge så

stor frihet, som kunde ges på en anstalt, dels ock en sluten avdelning för

disciplinfallen och de psykiska vårdfallen.

För att åstadkomma denna differentiering på Långanäs föreslår skyddshemsinspektören

utförande av vissa byggnadsarbeten för eleverna.

Skyddshemsinspektören föreslår sålunda, att huvudbyggnaden, vari för närvarande

äro inrymda de båda elevavdelningarna samt bostäder för rektor, husmoder,

kokerska och två biträden m. m., ombygges till huvudförläggning för

42 elever, att den för närvarande för familjebostäder åt assistent, rättare och

ladugårdsförman disponerade s. k. röda stugan inredes till öppen avdelning

för 16 elever samt slutligen att nybyggnad uppföres för sluten avdelning med

plats för 9 elever. Hela antalet platser skulle alltså bliva 58 med undantag

för isoleringsavdelningens 9 platser. Då antalet elever upptagits till 60 hade

därvid räknats med att ständigt minst ett par komme att vara intagna på

isoleringsavdelningen. Övriga platser inom sistnämnda avdelning beräknades

för tillfällig vård av elever, vilkas vanliga bostad på anstalten ej kunde under

isoleringstiden tagas i anspråk för andra elever.

Ökningen av klientelet — fortsätter skyddshemsinspektören — nödvändiggjorde

vidare en utökning av verkstäderna. Då varje yrkeslärare kunde

undervisa 12 elever, behövde ny lärarkraft icke anställas örn blott de båda verkstadslokalerna,

som för närvarande rymde vardera 6—8 elever, bleve utbyggda.

Av de 20 nytillkomna eleverna skulle alltså 12 kunna undervisas av de yrkeslärare,

som redan funnes. De övriga åtta borde tills vidare, i avbidan på ytter
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ligare erfarenheter, placeras ut i trädgård och lantbruk. Någon ny yrkesgren

skulle alltså icke behöva upptagas på Långanäs. I framtiden kunde det möjligen

visa sig nödvändigt att, liksom vid yrkeshemmen av motsvarande storlek,

införa ytterligare ett verkstadsyrke. Tillbyggnad borde ske av snickeriverkstaden,

varigenom skulle åstadkommas en utökning av maskinhallen och

tillkomma två skolsalar för den teoretiska undervisningen. Utvidgning av

mekaniska verkstaden kunde ske utan tillbyggnad genom omdisponering av

förrådslokalen. Vidare borde ett växthus uppföras.

Skyddshemsinspektören framhåller härefter, att den föreslagna utvidgningen

jämväl krävde viss personalförstärkning.

Den nuvarande personalen vid hemmet utgöres av en rektor (Eo23), en

assistent (A 19), två lärare i yrkesämne (A 12 och Eol2), en rättare (EolO),

en husmoder och biträdande lärarinna (A 6), en ladugårdsförman (Eo5), en

nattvakt (Eo5), en kokerska (V 1) och tre kvinnliga biträden (V d) ävensom

en trädgårdsmästare, vilken avlönas från jordbrukets inkomster men av socialstyrelsen

i dess framställning örn avlöningsanslag till de statliga skyddshemmen

för nästa budgetår föreslagits inordnad i det statliga lönesystemet med

placering i lönegraden Ex 10. „

Beträffande den genom utvidgningen erforderliga personalförstärkningen

anför skyddshemsinspektören:

Vid beräknande av den personalförstärkning, som kommer att erfordras

vid Långanäs, kan det vara lämpligt att göra en jämförelse med personalstyrkan

vid de till storleken något mindre yrkeshemmen. Vid vardera Sundbo

(55 platser), Forsane (55 platser) och Ljungaskog (51 platser) finnas anställda

en rektor, två assistenter, tre lärare i yrkesämne, en trädgårdsmästare, en

rättare, en ladugårdsförman, två nattvakter, en gårdskarl tillika chaufför, en

husmoder, en kokerska och fyra biträden. Förutom att platsantalet vid Långanäs

blir något större än vid yrkeshemmen, kommer ju Långanäs även att få

taga emot ett äldre och betydligt mera svårskött klientel. Utan vidare inses

därför att mindre personalstyrka än vid yrkeshemmen kan man inte räkna

med, dock med undantag för den tredje läraren i yrkesämne.

Det är således fullt tydligt, att ytterligare en assistent måste tillkomma,

vidare en nattvakt, en gårdskarl tillika chaufför och ett kvinnligt biträde. För

den slutna avdelningen, där ständig vakt måste vara anordnad, bör emellertid

därutöver anställas två skötare. Enligt skyddshemsstyrelsens uppfattning

böra tre skötare anställas. För att kunna få en rimlig arbetstid för skötarna

kan detta också så småningom visa sig nödvändigt, men i avbidan på erfarenheter

synes det försvarligt att tills vidare blott räkna med två skötartjänster.

Det bör, då personalstyrkan diskuteras, uppmärksammas att det vid Långanäs

blir tre avdelningar för vilka det ständigt måste finnas någon tjänsteman

tillgänglig, medan det vid yrkeshemmen finnes blott två elevförläggningar

att se till. Den öppna avdelningen omfattar nämligen så många elever, att det

ej kan vara tillrådligt att lämna dem helt utan tillsyn.

Med hänsyn till att fem av de vid statens skyddshem anställda extra ordinarie

rektorerna äro ordinarie innehavare av assistent- eller lärartjänst, varigenom

dessa tjänster ej kunna återbesättas med extra ordinarie innehavare,

synes det rimligt, att den nytillkomna assistenttjänsten vid Långanäs göres

ordinarie för att bereda en befordringsmöjlighet åt äldre icke ordinarie

assistenter. Skötare-, nattvakts- och gårdskarlsbefattningarna böra göras till

extra tjänster medan biträdesbefattningen placeras i lönegraden V d.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Långanäs’ utbyggnad bör vidare medföra, att rektorn flyttas upp i samma

lönegrad som chefstjänstemännen vid yrkeshemmen, eller till 25 lönegraden.

På grund av det ökade arbetet för den psykiatriske rådgivaren föreslås

slutligen ett fran 600 till 1 200 kronor förhöjt anslag till biträde av psykiatriskt

särskilt skolad läkare.

Skyddshemsinspektören föreslår vidare uppförande av ett antal

bostadshus för befattningshavare vid skyddshemmet. Härom yttrar

skyddshemsinspektören:

Genom att de bostäder som innehavas av rektor, assistent, rättare och ladugårdsförman

övergå till elevförläggning måste nya bostäder uppföras för

nämnda befattningshavare. Likaså måste bostadsutrymme beräknas för de redan

anställda befattningshavare, som sakna familjebostad och därför hyra in sig

hos andra, nämligen trädgårdsmästare och nattvakt. För de nytillkommande

befattningshavarna, nämligen en assistent, två skötare, en nattvakt och en

gårdskarl, måste likaledes bostäder iordningställas. Den kvinnliga personalen,

som nu består av en husmoder, en kokerska och tre biträden samt efter omändringen

skulle utökas med ytterligare ett biträde, kan ej i fortsättningen

beredas bostäder i huvudförläggningen. Det är också mindre lämpligt att den

kvinnliga personalen skall ha bostad i samma hus som dessa vuxna elever. På

grund härav måste man bereda nya bostäder även åt dessa befattningshavare.

Om man utginge från att alla manliga befattningshavare skulle ha familjebostäder

finge med hänsyn till tjänstemännens lönegradsplacering följande

bostäder uppföras, nämligen en rektorsbostad örn fyra rum och kök, två

assistentbostäder, vardera rymmande en lägenhet om tre rum och kök, samt

åtta bostäder för befattningshavare i 10 lönegraden eller lägre, vardera om

två rum och kök. Då man torde kunna räkna med att ett par manliga befattningshavare

komma att vara ungkarlar, föreslås blott, förutom rektors- och

assistentbostäderna, sex familjebostäder för befattningshavare i lägre löneställning.

För den kvinnliga personalens del föreslås att samtliga "bostäder

läggas i en särskild byggnad. Dock torde man här kunna räkna bort ett enkelrum,

då förmodligen något biträde kan få bostad i grannskapet. I anstaltens

huvudbyggnad böra finnas ett par extra rum för ogift personal.

Skyddshemsinspektören övergår härefter till frågan om kostnaderna

för den föreslagna utbyggnaden samt upplyser därvid, att arkitekten

Birger Jonson i samråd med skyddshemsinspektören och skyddshemmets

styrelse utfört ritningar och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena,

vilka handlingar såsom bilagor fogats till skyddshemsinspektörens

utredning. Byggnadskostnaderna och vissa utgifter för installationsarbeten

ha därvid beräknats på följande sätt:

Ombyggnad av huvudbyggnaden ................................................ 103 300

Ombyggnad av den s. k. röda stugan .......................................... 34 500

Sluten avdelning ........................................................................ 65 400

Tillbyggnad av snickeriverkstaden ............................................. 51700

Växthus ................................................................................. 49 800

Kektorsbostad ........................................................................... 47 500

Två assistentbostäder ............................................................... 61200

Tre personalbostadshus ............................................................... 140 100

Bostadshus för kvinnlig personal ................................................ 27 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utvändiga ledningar inklusive pumphus och reningsanläggningar ... 53 300

Uthändiga ledningar för elektrisk kraft och belysning .................. 6 900

Vägar, planeringsarbeten saint schakt för utvändiga ledningar ...... 20 000

Arvoden, administration och oförutsett ....................................... 66 300

Summa kronor 727 000

För erforderliga inventarier har skyddshemsinspektören beräknat ett belopp

av omkring 39 000 kronor.

Förändring av Råby skol- och yrkeshem till enbart yrkesliem

m. m. Råby skol- och yrkeshem, som till största delen är beläget inom

Lunds stad, äges av stiftelsen Råby räddningsinstitut. Verksamheten vid

skyddshemmet är reglerad genom ett av Kungl. Majit den 9 april 1943 fastställt

avtal. Enligt avtalet skall verksamheten vid hemmet bedrivas enligt

typen kombinerat skol- och yrkeshem. I skolhemsavdelningen skola mottagas

30 och i yrkeshemsavdelningen 20 elever. Yrkeshemseleverna skola utbildas

i lantbruk och trädgårdsskötsel.

Skyddshemsinspektören framhåller, att den av socialstyrelsen föreslagna

förändringen av skyddshemmet till kombinerat yrkes- och jordbrukshem med

30 lätt debila elever sysselsatta i jordbruk och 30 andra elever i yrkeshemsåldern,

för vilka skulle anordnas lämplig utbildning i verkstadsyrken, väl

skulle låta sig göra men att den bleve ganska dyrbar. För eleverna i verkstadsyrkena

skulle sålunda tre yrkeslärare behöva anställas. Utom bostäder

för dem finge vidare nybyggas och utrustas verkstadslokaler.

Skyddshemsinspektören föreslår i stället, att hemmet förändras till

uteslutande yrkeshem, samt utgår därvid i första hand från ett samarbete

med Lunds stad beträffande yrkesutbildningen av

vissa av hemmets elever.

Rörande frågan om nämnda samarbete anför skyddshemsinspektören, att

han under de förhandlingar, som förts med ägaren till Råby, erhållit kännedom

örn att Lunds stad hyste planer på att bygga ut sina yrkesskolor. Med

anledning av de gynnsamma erfarenheter, som gjorts vid Johannisbergs skoloch

yrkeshem beträffande samarbete mellan skyddshemmet och Nederkalix

kommun om gemensam utbildning av elever från skyddshemmet och kommunen,

hade skyddshemsinspektören hos de kommunala myndigheterna i Lund

förfrågat sig om möjligheten att åstadkomma en sådan gemensam utbildning

även i Lund. Från stadens sida hade man ej velat reflektera på en samverkan

av det slag som etablerats i Nederkalix. Däremot hade man visat den största

förståelse och villighet att underhandla då frågan fördes över till att gälla

huruvida Råby skulle kunna få sända elever till yrkesutbildning i Lund. På

hemställan av skyddshemsinspektören hade socialstyrelsen i skrivelse den 31

oktober 1944 till drätselkammaren i Lund föreslagit upptagande av förhandlingar

örn beredande av undervisning i stadens yrkesskolor för ett 30-tal

elever från ett blivande Råby yrkeshem. Genom beslut den 18 december 1944

hade drätselkammaren förklarat sig vilja tillmötesgå socialstyrelsens förslag

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 266.

örn upptagande av förhandlingar samt i princip anslutit sig till det föreslagna

samarbetet. Vid de preliminära förhandlingarna hade förutsatts, att staten för

Råbyeleverna skulle betala dels bidrag till kostnaderna för uppförande av en

ny verkstadsskolebyggnad, dels ock bidrag till de årliga kostnaderna med ett

belopp, som motsvarade Råbyelevernas relativa andel i yrkesskolans hela

elevkår. Genom en dylik anordning skulle eleverna vid Råby få flera yrkesgrenar

att välja på. Vidare vunnes den fördelen att eleverna vid avslutad

yrkesutbildning kunde erhålla ett betyg från en »riktig» yrkesskola; detta

betyg skulle de senare i livet kunna visa upp för vilken arbetsgivare som helst

utan att behöva lämna några förklaringar. När en elev numera villkorligt utskreves

från ett skyddshem, visste i regel hans första arbetsgivare, varifrån

han kom, och därför hade betyget från skyddshemmets yrkesskola ej så stor

betydelse. Men allteftersom tiden ginge, bleve det mera tryckande för den

skötsamme f. d. skyddshemseleven att visa upp detta betyg.

Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att det framlagda förslaget örn

förändring av verksamheten vid Råby förutsatte vissa ändringar i avtalet

med stiftelsen Råby räddningsinstitut. Efter förhandlingar

mellan representanter för stiftelsen och skyddshemsinspektören hade upprättats

förslag till nytt avtal, avsett att gälla från och med den dag då Råby

kunde tågås i anspråk för det nya ändamålet. Den huvudsakliga ändringen i

förhållande till gällande avtal vore — förutom förändringen av hemmet från

skol- och yrkeshem till enbart yrkeshem — att platsantalet höjts från 50 till

60. Av de 60 eleverna beräknades 30 skola undervisas i Lunds stads yrkesskolor

i enlighet med härom mellan staden och staten träffat avtal, medan de

övriga skulle sysselsättas i jordbruk och trädgård eller med handräckningsoch

andra arbeten i avbidan på plats i någon av yrkesgrenarna. Vidare hade

stiftelsen påfordrat höjning av byggnadsvärdet med summan av de utgifter,

som stiftelsen ådroge sig för nödig ombyggnad på grund av det nya avtalet.

Skyddshemsinspektören framhåller slutligen, att, därest förslaget örn samarbete

med Lunds stad i fråga örn yrkesutbildningen icke kunde realiseras,

man finge återgå till det tidigare förslaget örn uppförande av verkstadslokaler

vid Råby och anställande av personal för yrkesutbildningen.

Inlösen och utbyggnad av Östra Spängs skolhem. I anslutning

till förslaget örn förändring av Råby skol- och yrkeshem till enbart yrkeshem

föreslår skyddshemsinspektören härefter inlösen av Östra Spängs skolhem

samt utbyggnad av hemmet från nuvarande 25 platser till dubbelskolhem

av Hammargårdens typ med 60 platser. Genom denna utbyggnad skulle ersättning

erhållas för den genom Råbys omändring till yrkeshem nedlagda

skolhemsavdelningen.

Beträffande frågan örn inlösen av skyddshemmet, vilket är beläget

i Örkelljunga socken av Kristianstads län samt äges av Malmö stad och

arrenderas av staten, anför skyddshemsinspektören till att börja med följande:

Egendomen är uppdelad i ett flertal fastigheter, nämligen Östra Spång 47,

vari ingår lägenheten Östra Spång 418, Östra Spång 415, Västra Spång 442,

Åsljunga 924, 925, 926, 927 och Östra Ringarp 1228.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

27

Taxeringsvärdet för jordbruksfastigheten i dess helhet är 21 500 kronor,

varav skogsmark 1 400 kronor; skogsvärdet är 2 500 kronor. Det sammanlagda

taxeringsvärdet är alltså 24 000 kronor. I skattefria längden är dessutom upptaget

värdet för skolbyggnader till ett belopp av 8 500 kronor.

Enligt fastighetstaxeringslängden har Östra Spång såsom jordbruksfastighet

följande arealfördelning, nämligen 13 hektar åker, 1,5 hektar tomt och

trädgård, 1 hektar slåtteräng, 1,5 hektar naturlig äng, 22 hektar skogsmark

och 5,6 hektar övrig mark eller sammanlagt 44,6 hektar, d. v. s. omkring 89

tunnland.

Förmåner till fastigheten äro jakt och fiske. Servitut av betydelse belasta

icke fastigheten. Lägenheterna Åsljunga 924, 925, 926 och 927 utgöras till största

delen av mossar och kärr och äro att anse som torvmosse. En del av mossmarken

är emellertid humaniserad så att bränntorv även kan brytas.

Enligt en av länsarkitekten Manne Carlman på skyddshemsinspektörens

uppdrag den 20 september 1944 företagen värdering av Östra Spång skulle

köpvärdet för egendomen såsom jordbruksfastighet uppgå till högst 30 000

kronor. Skulle vid försäljning cirka 10 hektar utan ersättning ställas till

köparens förfogande, bleve restvärdet 23 000 kronor. Saluvärdet för anstaltsbyggnaderna

har värderingsmannen uppgivit till cirka 35 000 kronor. De

levande och döda inventarierna för jordbruksdriften ha vid det ursprungliga

arrendeavtalets avslutande uppskattats till respektive 3 850 och 2 240 kronor.

Skyddshemsinspektören erinrar härefter örn att enligt det vid 1936 års

skyddshemsreform fastställda förfarandet vid inlösen av skyddshem för anstaltsbyggnaderna

skulle utgå ersättning med hälften av det sammanlagda

belopp, som vederbörande huvudman haft att utgiva för skyddshemmets inrättande,

beräknat i analogi med vad som i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr

371) angående statsbidrag för uppförande eller inrättande av i lagen örn fattigvården

den 14 juni 1918 (nr 422) avsedda arbetshem förutsatts för utgivande

av sådant statsbidrag. För ett tomtområde örn 8—10 hektar samt för anstaltens

inventarier skulle ersättning ej utgå. För jordbruket med åbyggnader

samt levande och döda inventarier skulle däremot utgå full ersättning.

Efter förhandlingar med Malmö stads drätselkammare hade — fortsätter

skyddshemsinspektören —■ enighet uppnåtts örn en lösensumma av tillhopa

48 090 kronor. För anstaltsbyggnaderna, som uppskattats till 38 000 kronor,

hade därvid beräknats halva värdet eller 19 000 kronor. För ett tomtområde

örn 10 hektar samt för anstaltsinventarierna hade icke beräknats någon ersättning,

medan för jordbruket beräknats ett belopp av 23 000 kronor samt

för levande och döda jordbruksinventarier tillhopa 6 090 kronor. Sedan

drätselkammaren hos stadsfullmäktige hemställt att få till staten på angivna

villkor avyttra Östra Spängs skolhem, hade stadsfullmäktige den 24

november 1944 lämnat det begärda medgivandet.

Skyddshemsinspektören upplyser vidare, att han mottagit erbjudande om

en markgåva från Örkelljunga kommun till staten. Skyddshemsinspektören

anför härom:

Örkelljunga kommun har ansett det vara av ekonomiskt intresse för kommunen

att Östra Spängs skolhem kvarstannar och bygges ut till dubbelhem.

Kommunen har därför till ett pris av 30 000 kronor inköpt en till skolhemmet

gränsande fastighet, Östra Spång 43, om cirka 2,9 hektar, som kommunen er
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

bjudit sig att som gåva överlämna till Kungl. Majit och kronan under förbehåll

att dubbelskolhem uppföres.

I det preliminära avtal, som den 24 september 1944 upprättades härom

mellan skyddshemsinspektören och representanter för kommunen, har bestämts,

att kommunen skall äga skyldighet att på anfordran avlägsna de å

fastigheten uppförda, värdelösa byggnaderna. Skulle staten upphöra med

sin till Örkelljunga förlagda skolhemsverksamhet eller till mer än hälften

nedbringa densamma, har kommunen förbehållit sig rätt att få sina utgifter

vid fastighetsförvärvet ersatta med 30 000 kronor, dock att detta belopp skall

minskas med 1 000 kronor för varje helt år, som staten drivit skolhemsverksamhet

av dubbelhemstyp i Örkelljunga.

Sistnämnda förbehåll är ur statsverkets synpunkt av föga betydelse då

man svårligen kan tänka sig, att statsverket — därest östra Spång utbyggdes

till dubbelhem — skulle upphöra med verksamheten innan 30 år förflutit.

Vid sammanträde den 10 oktober 1944 ha Örkelljunga kommunalfullmäktige

enhälligt beslutat godkänna det preliminärt ingångna avtalet.

Skyddshemsinspektören gör härefter vissa uttalanden rörande frågan örn

dubbelskolhemmens lämplighet. Skyddshemsinspektören erinrar därvid

om den diskussion beträffande frågan örn skolhemmens storlek, som fördes

i samband med 1936 års skyddshemsreform (jfr propositionen nr 219/1936),

ävensom örn de uttalanden härom, som gjordes i samband med den av 1943

års riksdag beslutade utbyggnaden av Hammargården till dubbelskolhem (jfr

propositionen nr 281/1943 och riksdagens skrivelse nr 397/1943). För egen del

anför skyddshemsinspektören:

Beträffande fördelarna ur undervisningssynpunkt lia de hittills vid Hammargården

gjorda erfarenheterna, som dock avse en kort tidrymd, styrkt den

tidigare uttalade uppfattningen, att genom dubbelhemsanordningen en

väsentlig fördel ur undervisningssynpunkt skapas.

De farhågor, som tidigare uttalats, att hemkaraktären skulle äventyras,

synas föga bärande, under förutsättning att dubbelhemmen anordnas på sätt,

som förekommit vid Hammargården, d. v. s. med två från varandra helt skilda

elevförläggningar med var sin husmoder och arbetsledare samt en särskild

avdelningsföreståndare med speciell uppgift att sköta den ena förläggningen,

medan rektor själv tar ansvaret för den andra.

Ur personalsynpunkt framstå dubbelhemmen som avgjort bättre. Vid

enkelhemmen är det mycket svårt att ordna en rimlig arbetstid för personalen,

särskilt i de ledande befattningarna. Husmodern kan sålunda icke

utan olägenhet avlägsna sig från hemmet. Personalsammansättningen bygger

egentligen på den förutsättningen, att samtliga befattningshavare, och främst

de kvinnliga, alltid skola vara friska. På ett dubbelhem går det smidigare

att vid sjukdomsfall och tillfälliga ledigheter ordna arbetsbyten och vikariat,

vilket är en stor fördel icke minst med hänsyn till eleverna.

Beträffande avstånden till hemorten gälla för en utbyggnad vid Östra

Spång ej några betänkligheter av den art som framfördes beträffande Hammargården.

För närvarande äro eleverna från de sydligare landskapen fördelade

på Båby och Östra Spång, vilka ju ligga ganska nära varandra. Eli

överflyttning till östra Spång av Båby skolhemsavdelning skulle sålunda i

allt fall ej förlänga avståndet till hemorten för eleverna.

En jämförelse mellan kostnaderna för två skolhem enligt enkelhemstypen

och ett skolhem enligt dubbelhemstypen visar vidare att besparingen i senare

fallet uppgår till betydande belopp. Beträffande själva anläggningskostnaden

är det svårt att siffermässigt göra en uppskattning, eftersom mycket

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

beror på vilken byggnadsmark, som användes. Då Hammargården byggdes

ut beräknades emellertid besparingen till över 200 000 kronor. Driftkostnaderna

bli också betydligt mindre, både på personalkontot och omkostnadskontot.

Personalbesparingen vid en jämförelse mellan två enkelhem med

Åkerbys personaluppsättning och ett dubbelhem med Hammargårdens personalorganisation

kan sålunda beräknas på följande sätt: en rektorstjänst uppflyttas

två lönegrader, en rektorstjänst bortfaller, en lärartjänst utbytes mot

en tjänst som avdelningsföreståndare, en lärartjänst bortfaller, en lärartjänst

utbytes mot en tjänst som biträdande lärarinna, en kokersketjänst

bortfaller. Besparingen på omkostnadskontot angavs av socialstyrelsen, då

Hammargårdsbygget var aktuellt, till omkring 4 000 kronor per år.

I fråga örn den erforderliga personalen vid det föreslagna dubbelskolhemmet

Östra Spång anför skyddshemsinspektören följande:

För närvarande finnas vid Östra Spång anställda en rektor (Eo 23), en

folkskollärare (Eo 19), en arbetsledare (EolO), en husmoder och biträdande

lärarinna (Eo6), en kokerska (V 1) och två biträden (Y d). Dessutom avlönas

av jordbrukets medel en rättare med avlöning motsvarande Ex 10. I

sina petita för budgetåret 1945/46 har socialstyrelsen begärt att från och med

den 1 juli 1945 få anställa ytterligare en folkskollärare i Ex 19. Till skrivbiträde

har anvisats ett anslag av 600 kronor, för en psykiatrisk rådgivare ett

anslag å 400 kronor och för verkställande ledamoten i skyddshemsstyrelsen

400 kronor.

Vid Hammargården finnes följande personal, nämligen en rektor (Eo25),

en avdelningsföreståndare, tillika lärare (Eo 20), en folkskollärare (Eo 19), en

biträdande lärarinna (All), två arbetsledare (A 10 och Ex 10), två husmödrar

(Eo6), en kokerska (V 1) och fyra biträden (Y d). Dessutom har till skrivbiträde

anvisats 600 kronor, till psykiatrisk rådgivare 400 kronor och till

verkställande ledamot i skyddshemsstyrelsen 600 kronor.

Vid dubbelskolhemmet östra Spång bör personalstyrkan bringas i nivå

med Hammargårdens. Likaså bör arvodet till verkställande ledamoten höjas

till motsvarande belopp. Det synes även nödvändigt att justera anslagen till

skrivhjälp och till psykiatrisk rådgivning så att de kunna utgå med samma

belopp som vid de till storleken i avseende å elevantalet jämförliga yrkesh

emmen.

Skyddshemsinspektören framhåller i detta sammanhang, att det av

Örebro läns landsting till och med utgången av år 1946 förhyrda Åkerby skolhem

vore i så dåligt skick, att det icke utan mycket dryga kostnader kunde

begagnas i fortsättningen, samt att socialstyrelsen förklarat, att hemmet ej

kunde användas längre än till dess att det nu gällande kontraktet utlöpt.

Härigenom skulle personalen på Åkerby kunna överflyttas till Östra Spång

samtidigt med att detta bleve färdigbyggt och statsverket sålunda icke behöva

vidkännas kostnader för personalökning. Tvärtom komme i stället en

utbyggnad av Östra Spång enligt dubbelhemsmodellen att medföra en personalbesparing,

allt under förutsättning att elevantalet vid skolhemnjen för

pojkar komme att minskas i den utsträckning varmed tidigare räknats. Då

emellertid utbyggnaden av östra Spång icke syntes kunna slutföras så tidigt,

att do nya skolhemsavdelningarna kunde tagas i bruk före den 1 juli 1946,

syntes frågan om personalbehovet kunna anstå till 1946 års riksdag.

Vad beträffar de genom utvidgningen behövliga byggnadsarbetena

upplyser skyddshemsinspektören, att arkitekten Birger Jonson i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

samråd med skyddshemsinspektören och skyddshemmets styrelse undersökt

befintliga byggnader och övervägt de olika möjligheter, som erbjöde sig för

en utbyggnad, samt härefter överlämnat förslag härtill. Detta förslag, vilket

såsom bilaga fogats vid skyddshemsinspektörens utredning, innebure följande:

Den nuvarande elevförläggningen ändras till skolbyggnad. Två nya elevförläggningar

uppföras, den ena i närheten av Hjälmsjön på den mark, som

Örkelljunga kommun överlåtit, den andra på en mindre ås omkring 700 meter

därifrån. I närheten av skolan uppföres gymnastiklokal. Rektor får bostad

ungefär mitt emellan de båda förläggningarna. De båda lärarna få familjebostäder

i närheten av var sin förläggning. Till vardera förläggningen anslutes

bostad för arbetsledare, husmor och två biträden. Biträdande lärarinnan

samt kokerska och övrig kökspersonal få bostadsrum i den s. k. annexbyggnaden.

Nuvarande arbetsledarebostaden övertages av rättaren. Växthus

och nya ekonomibyggnader för lantbruket uppföras, ekonomibyggnaderna enligt

av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättade förslag. De gamla fallfärdiga

och oändamålsenliga husen (rektorsbostaden, kontoret, rättarbostaden

och lantbruksbyggnaderna) rivas.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena och för vissa installationsarbeten

ha av arkitekten Jonson beräknats på följande sätt:

Två elevhem ............................................................... kronor 579 800

Ombyggnad av huvudbyggnaden .................................... » 59 500

Gymnastikhus ............................................................... » 95 000

Rektorsbostad ............................................................... » 47 500

Två lärarbostäder ......................................................... » 61200

Tillbyggnad och reparation av bostadshus för befattningshavare

..................................................................... » 12 000

Reparation av bostadshus för kvinnlig personal ............... » 2 000

Ekonomibyggnader för jordbruket ................................. » 51700

Växthus ..................................................................... » 20 000

Utvändiga ledningar inklusive brunnar, pumphus och reningsanläggningar

...................................................... » 63 600

Utvändiga ledningar för elektrisk kraft och belysning ......... » 6 500

Schakt och sprängning för utvändiga ledningar ............... » 22 000

Vägar och planeringsarbeten .......................................... » 23 000

Arvoden, administration och oförutsett ........................... » 104 200

Summa kronor 1 148 000

För erforderliga inventarier har vidare skyddshemsinspektören beräknat

ett belopp av omkring 46 000 kronor.

Yttrandena över skyddshemsinspektörens utredning.

Socialstyrelsen anför:

Socialstyrelsen hyser den uppfattningen, att de framlagda förslagen äro

väl avpassade till nuvarande behov av att utvidga skyddshemsorganisationen.

Samtidigt som behövliga nya platser utvinnas, sker en förbättring av en del

äldre anstalter, som ändå ofrånkomligen förr eller senare måste verkställas.

Den reella utgiften för utvidgningen av organisationen är i själva verket

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 31

ganska låg, då en betydande del av kostnaderna hänför sig till åtgärder, som

under alla förhållanden måste vidtagas, oavsett örn utbyggnad sker.

Beträffande Långanäs vill styrelsen dock betona, att personalen tilltagits

i knappaste laget och att det kan bli nödvändigt att ganska snart förstärka

den med ytterligare en lärare i yrkesämne samt en skötare för den slutna avdelningen.

Förslaget örn samarbete med Lunds stad beträffande Råbyelevernas yrkesutbildning

vill styrelsen beteckna som ett betydelsefullt steg i humanitär

riktning. Mycket tilltalande äro också de rimliga ekonomiska villkor, som

uppställts för samarbetet.

Beträffande östra Spång finner styrelsen villkoren för statsinlösen fördelaktiga

för statsverket. Såsom styrelsen i tidigare sammanhang uttalat,

då frågan örn utbyggnaden av Hammargårdens skolhem handlades, äro fördelarna

med skolhem av dubbelhemstyp större än nackdelarna, varför

styrelsen anser alla skäl tala för en fortsättning på den inslagna vägen.

Yad beträffar de av skyddshemsinspektören föreslagna nya tjänsterna vid

Långanäs hemställer styrelsen, att dessa måtte beviljas från och med budgetåret

1945/46. I likhet med skyddshemsinspektören och på av denne anförda

skäl anser styrelsen, att den nya assistenttjänsten bör göras ordinarie. För

de övriga föreslagna tjänsterna räknar styrelsen i överensstämmelse med

skyddshemsinspektörens förslag med att extra befattningshavare anställas,

utom för det kvinnliga biträdet, vars avlöning borde beräknas efter löneplan

Y.

Statskontoret förklarar sig icke ha något att erinra mot en utbyggnad av

skyddshemmen enligt de av skyddshemsinspektören uppdragna riktlinjerna.

Ämbetsverket framhåller emellertid, att innan slutlig ställning toges till

förslaget att låta eleverna å Råbyanstalten deltaga i yrkesutbildning, som

anordnades av Lunds stad, en beräkning borde verkställas rörande kostnaderna

för det alternativa förslaget att utvidga den inom anstalten bedrivna

yrkesundervisningen, vilket också syntes ha förutsatts av skyddshemsinspektören.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid

Långanäs yrkes- och ungdomshem icke haft annat att erinra än att huvudbyggnaden

uppvisade mindre tillfredsställande utrymningsmöjligheter samt

att huvudbyggnaden och tillbyggnaden av snickeriverkstaden vore utförda i

trä. Då de ifrågasatta om- och tillbyggnadsarbetena vore av sådan omfattning,

att de vore att hänföra till nybyggnad, skulle enligt 53 a § byggnadsstadgan

dessa utföras av brandsäkert material, varför i förevarande fall

dispens erfordrades.

Vad beträffar Östra Spängs skolhem har byggnadsstyrelsen visserligen

funnit uppförandet av två elevhem motiverat men ifrågasatt, huruvida särskilda

köksanläggningar jämte därför erforderlig personal skulle behövas för vardera

anläggningen. Styrelsen framhåller vidare, att trapporna i båda elevhemmen

borde vara avstängda från korridorerna, att sovrummen vore väl små med

lågt sittande fönster samt att luftvolymen 10,7 kubikmeter per person syntes

förhållandevis knapp.

Styrelsen upplyser slutligen, att byggnadskostnaderna motsvarade för

Långanäs 15 000 kronor per elev och för östra Spång 19 100 kronor för elev.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

De nya lagarna om villkorlig dom och örn eftergift av åtal mot vissa underåriga,

vilka trätt i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 1944, förutsätta,

att i fråga örn unga lagöverträdare åtgärder genom barnavårdsnämnds försorg

i stor utsträckning skola träda i stället för ådömande av straff eller

anställande av åtal. Intagning å skyddshem utgör en av de åtgärder enligt

barnavårdslagen, som för sådant fall kunna ifrågakomma. Särskilt kan denna

åtgärd beräknas komma till användning i fråga örn sådana ungdomar, som

eljest skulle ha ådömts tvångsuppfostran, och det är därför att förutse att uppfostran

på skyddshem skall komma till ökad användning och tvångsuppfostringsfallen

nedgå. Då emellertid, såsom framgår av vad socialstyrelsen

och skyddshemsinspektören anfört, redan före ikraftträdandet av förenämnda

båda lagar en betydande platsbrist förelåg å skyddshemmen, finnes

icke möjlighet att inom ramen av den nuvarande skyddshemsorganisationen

mottaga den ökade tillströmning av elever i åldern över 15 år, som föranledes

av den nya lagstiftningen.

Det av skyddshemsinspektören nu framlagda förslaget till utbyggnad av

skyddshemsorganisationen innebär, att skyddshemsvården skulle tillföras omkring

70 nya platser för manliga elever, varav 40 för vanliga yrkeshemsfall och

omkring 30 för psykiskt belastade äldre elever. Det finnes enligt min mening

ej anledning antaga annat än att den sålunda föreslagna ökningen av platsantalet

å skyddshemmen kommer att visa sig för framtiden nödvändig. Väl

kunna förhoppningar hysas, att den nuvarande starka ungdomsbrottsligheten

efter inträdandet av mera normala förhållanden kan visa nedåtgående tendens

och att ett genomförande av de förslag, vilka nyligen framlagts av 1942 års

skyddshemsutredning, skall möjliggöra tidigare utskrivning av skyddshemseleverna

och därigenom fördelaktigt inverka på behovet av skyddshemsplatser.

De i den av skyddshemsinspektören gjorda utredningen redovisade

faktorer, som beräknas medföra ökad efterfrågan på skyddshemsplatser, torde

emellertid komma att göra sig så starkt gällande att det nu aktuella förslaget

—• i betraktande av den redan rådande trängseln i fråga örn skyddshemsplatser

— måste betecknas såsom försiktigt hållet. Med hänsyn till att så pass lång

tid åtgår för realiserande av väckta utbyggnadsförslag kan det för övrigt

icke vara försvarligt att vänta med vidtagandet av varje åtgärd ända till dess

situationen blivit helt ohållbar.

För att utvinna de omkring 70 nya platserna föreslår skyddshemsinspektören

utbyggnad av Långanäs yrkes- och ungdomshem samt ombildning av

Råby skol- och yrkeshem till uteslutande yrkeshem. Vidare föreslås för erhållande

av ersättning för de genom Råbyhemmets omändring förlorade skolhemsplatserna,

att Östra Spängs skolhem utbygges till dubbelskolhem samt

att hemmet i samband härmed inlöses av staten.

Lad först beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem framgår av

vad skyddshemsinspektören anfört, att hemmet för närvarande icke erbjuder

tillfredsställande anordningar för omhändertagande av det klientel, som hänvisas

till hemmet. Genom ett utförande av den av skyddshemsinspektören nu

föreslagna utbyggnaden av hemmet skulle erhållas dels ytterligare mellan

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

30 och 35 nya platser för psykiskt belastade äldre manliga elever, dels ock

möjligheter till differentierad vård av det relativt svårskötta klientel, för

vilket anstalten är avsedd. Då ett realiserande av skyddshemsinspektörens

förslag alltså skulle medföra ett på grund av den nya lagstiftningen örn villkorlig

dom och örn åtalseftergift nödvändigt tillskott av nya platser för den

kategori av elever det här gäller samt en förbättring av den gamla och otidsenliga

Långanäsanstalten tydligen förr eller senare ändock måste verkställas,

anser jag mig böra tillstyrka den av skyddshemsinspektören föreslagna utbyggnaden

av anstalten.

Vad beträffar de för anstaltens utbyggnad erforderliga byggnadsarbetena

synes i stort sett intet vara att erinra mot vad av skyddshemsinspektören föreslagits.

Jag förutsätter dock, att vid förslagets vidare utarbetande iakttages

vad byggnadsstyrelsen i denna del anfört. Ej heller de beräknade kostnaderna

för byggnadsarbetena och för anskaffandet av erforderliga inventarier föranleda

någon erinran från min sida. Jag uppskattar alltså i likhet med skyddshemsinspektören

dessa kostnader till (727 000 + 39 000) 766 000 kronor.

Då man knappast synes kunna räkna med att Långanäsanstalten skall

kunna tagas i bruk i utvidgat skick redan under nästa budgetår, synes det

icke erforderligt att redan nu taga ställning till frågan örn de ändringar med

avseende å anstaltens personalorganisation, som komma att erfordras på

grund av anstaltens utbyggnad. Jag förordar därför, att med detta spörsmål

får anstå och att frågan härom upptages i samband med prövningen av anslagsbehovet

för de statliga skyddshemmen för budgetåret 1946/47. Genom

den befattning med byggnadsarbetenas planerande, som den ledande personalen

på skyddshemmet kan beräknas komma att få taga, kan det möjligen

visa sig ogörligt för densamma att medhinna det ordinarie arbetet, därest

icke personalförstärkning i någon form kan erhållas. Därest riksdagen ej

har något att däremot erinra, torde därför rätten för Kungl. Majit att överskrida

den i avlöningsstaten för statens skyddshem upptagna, förslagsvis anvisade

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal få avse

jämväl det fall att av nu nämnd anledning personalförstärkning vid Långanäsanstalten

kan visa sig oundgängligen nödvändig under någon del av nästa

budgetår.

Det av skyddshemsinspektören framlagda förslaget beträffande Råby

skol- och yrke shem innebär, att hemmet skulle förändras till enbart

yrkeshem samt att i samband härmed antalet platser vid hemmet skulle utökas

från 50 till 60. Genom dessa åtgärder skulle skyddshemsorganisationen

tillföras ytterligare 40 platser för yrkeshemselever. Härvid har förutsatts, att

30 av de 60 eleverna skulle undervisas i Lunds stads yrkesskolor i enlighet

med därom mellan staden och staten träffat särskilt avtal. Då emellertid för

handlingarna med Lunds stad om de ekonomiska villkoren för ett sådant sam

arbete ännu icke äro slutförda, synes någon slutlig ställning nu icke kunna

tagas till frågan örn förändringen av verksamheten vid Råby. Jag vill emel

lertid redan nu uttala, att det enligt min mening skulle vara av stort värde,

örn ett samarbete enligt de skisserade riktlinjerna kunde komma till stånd,

Bihang till riksdagen:! protokoll 1916. ] sami. Nr 266.

un in ;j

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och att ett positivt resultat av de fortsatta förhandlingarna alltså bör eftersträvas.

Skulle emellertid en sådan lösning icke stå att vinna, torde för utvinnande

av det erforderliga antalet nya yrkeshemsplatser det alternativet i

stället få väljas att yrkesutbildningen anordnas inom Eåbyanstalten. Definitivt

förslag i denna fråga är avsett att föreläggas nästa års riksdag. På

vilketdera av nu angivna sätt yrkesutbildningen än blir anordnad måste

emellertid på annat håll inom skyddshemsorganisationen ersättning utvinnas

för de 30 skolhemsplatser, som bortfalla genom nedläggandet av skolhemsavdelningen

vid Eåby. I detta syfte föreslår skyddshemsinspektören, att det

för närvarande från Malmö stad arrenderade Östra Spängs skolhem

inlöses av staten och utbygges från nuvarande 25 platser till dubbelskolhem

med 60 platser. Då skolhemseleverna måste vara bortförda från Eåby vid

den tidpunkt, då nämnda anstalt skall ombyggas till enbart yrkeshem, måste

den föreslagna utbyggnaden av Östra Spängs skolhem då vara realiserad.

Frågan örn utbyggnaden av Östra Spängs skolhem, som sålunda bör i tiden

komma före ombyggnaden av Eåbyanstalten, bör därför redan nu upptagas

till behandling i syfte att byggnadsarbetena skola komma till utförande under

nästa budgetår.

Yad först angår frågan örn inlösen av östra Spängs skolhem har, såsom

framgår av vad skyddshemsinspektören anfört, vid förda förhandlingar enighet

uppnåtts örn en lösensumma för hemmet av tillhopa 48 090 kronor. Mot

detta belopp, som beräknats i enlighet med de principer för inlösen av skyddshem,

som fastställdes vid den av 1936 års riksdag beslutade skyddshemsreformen,

synes från statens synpunkt intet vara att erinra. Jag vill därför

tillstyrka, att inlösen av hemmet må ske för den överenskomna köpeskillingen.

Jag vill vidare förorda, att staten mottager det av Örkelljunga kommun

såsom gåva erbjudna, intill skyddshemmet gränsande markområdet. Såsom

skyddshemsinspektören framhållit torde det förbehåll, som av kommunen

fästs vid gåvan, komma att visa sig sakna betydelse ur statsverkets synpunkt.

Yad härefter beträffar frågan örn utbyggnaden av skolhemmet till dubbelhem

med 60 platser uttalades visserligen i samband med den av 1943 års riksdag

beslutade utvidgningen av Hammargårdens skolhem till ett dylikt dubbelhem

vissa farhågor, att hemkaraktären skulle gå förlorad vid ett skolhem med

så stort platsantal som 60. Såsom av skyddshemsinspektören framhållits

synas emellertid riskerna härför vara föga framträdande, därest dubbelhemmen

anordnas på sätt som skett vid Hammargården och nu föreslagits vid

östra Spång, nämligen med två från varandra helt skilda elevförläggningar

med var sin husmoder och arbetsledare samt rektor såsom föreståndare för

den ena förläggningen och en särskild avdelningsföreståndare med ansvar folden

andra. Då vidare dubbelskolhemmen ur undervisnings- och personalsynpunkt

framstå såsom överlägsna enkelskolhemmen samt dessutom dubbel

hemstypen ur kostnadssynpunkt erbjuder betydande fördelar, synas knappast

några betänkligheter böra möta mot en utbyggnad av Östra Spång på sätt

skyddshemsinspektören nu föreslagit. Jag anser mig därför böra tillstyrka

den föreslagna utbyggnaden av hemmet till dubbelskolhem.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

35

I fråga om de föreslagna byggnadsarbetena vid hemmet har jag intet annat

att erinra, än att jag förutsätter, att vid byggnadsplanens vidare utarbetande

iakttages vad byggnadsstyrelsen anfört angående trapporna i de båda elevhemmen

samt att en undersökning verkställes rörande möjligheterna att vidtaga

någon utökning av elevernas sovrum. Köksanläggningen bör göras

gemensam för de båda elevförläggningarna men med hänsyn till att avståndet

mellan de båda förläggningarna uppgår till ej mindre än omkring 700 meter

synes försiktigheten bjuda att utrymme reserveras för eventuellt senare anordnande

av en andra köksanläggning. De upprättade kostnadsberäkningarna

för byggnadsarbetena och för erforderlig inventarieanskaffning synas mig

kunna godtagas. Jag beräknar alltså i likhet med skyddshemsinspektören

kostnaderna härför till sammanlagt (1 148 000 + 46 000) 1 194 000 kronor.

Då man synes kunna utgå från att Östra Spång icke kan komma att tagas

i bruk i utbyggt skick före den 1 juli 1946, är det icke erforderligt att nu taga

ståndpunkt till frågan örn det blivande personalbehovet vid hemmet. Ifrågavarande

spörsmål torde få behandlas i samband med prövningen av behovet

av anslagsmedel för statens skyddshem för budgetåret 1946/47.

Jag förutsätter, att i samband med nybyggnad eller modernisering av personalbostäder

vid skyddshemmen verkställas de justeringar av bostadsersättningarna,

som betingas av förbättringar i standarden.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle för utbyggnaden av Långanäs

yrkes- och ungdomshem erfordras ett belopp av 766 000 kronor, medan kostnaderna

för inlösen och utbyggnad av Östra Spängs skolhem beräknats till

48 090 respektive 1 194 000 kronor. De sammanlagda engångsutgifterna för

den av mig förordade utbyggnaden av skyddshemsorganisationen uppgå alltså

till (766 000 + 48 090 + 1 194 000) 2 008 090 kronor, vilket belopp torde

anvisas för nästa budgetår under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten

m. m.

UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID VEMYRA SKOL- OCH

YRKESHEM. UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID

FORSANE YRKESHEM.

I anledning av förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 281 till 1944 års

riksdag angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen

(skrivelse nr 453) å allmän beredskapsstat II för nämnda budgetår

bland annat till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem ett anslag av

343 200 kronor. Av nämnda anslag avsågs ett belopp av 45 000 kronor för

bestridande av kostnaderna för uppförande av ett personalbostadshus vid

Vemyra skol- och yrkeshem samt ett belopp av 43 000 kronor för uppförande

av en liknande byggnad vid Forsane yrkeshem. Beträffande den närmare

motiveringen för berörda byggnadsarbeten får jag hänvisa till de redogörelser,

som lämnats i nämnda proposition s. 80—82.

Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat II

gällande förutsättningarna har intetdera av ifrågavarande byggnadsarbeten

s. 36 Kontrollera mot PDF

Departementschefen■
-

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kunnat påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden av

innevarande budgetår.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen framhållit, att bostadsfrågan

för de befattningshavare vid Yemyra och Forsane, för vilka nämnda

bostadshus vore avsedda, borde lösas på snabbaste sätt. Styrelsen anför, att

det för skyddshemsverksamhetens del vore synnerligen värdefullt, att många

befattningshavarfamiljer funnes å anstalterna samt att i övrigt ömmande skäl

talade för att de ifrågavarande befattningshavarna nu finge sina familjebostäder.

Styrelsen föreslår på grund härav, att de båda byggnadsföretagen

överföras till riksstaten för nästa budgetår.

Statskontoret har i avgivet utlåtande över styrelsens framställning icke

ansett sig kunna biträda densamma.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfort örn angelägenheten av att de

båda personalbostadshusen vid skyddshemmen Vemyra och Forsane snarast

möjligt bringas till utförande vill jag tillstyrka, att för byggnadsföretagen

äskas medel å riksstaten för nästa budgetår. Jag förordar alltså, att för utförande

av ifrågavarande två bostadshus för nästa budgetår under anslaget

till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. upptages ett belopp av (45 000

+ 43 000) 88 000 kronor.

VISSA UNDERHÅLLS- OCH KOMPLETTERINGS ARBETEN M. M.

VID SUNDBO YRKESHEM.

I skrivelse den 8 september 1944 har socialstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel till vissa underhålls- och kompletteringsarbeten samt

hygieniska anordningar vid Sundbo yrkeshem. Styrelsen har därvid anfört

följande:

Vid Sundbo yrkeshem finnas två elevförläggningar, Herrgården och Nygården,

uppförda respektive 1932 och 1939. Herrgården, som får betecknas

såsom anstaltens huvudbyggnad, är illa planerad och underhaltigt utförd.

Sedan staten övertagit Sundbo yrkeshem, har vid den jämlikt 10 § 22)

stadgan för skyddshemmen varje år genom länsarkitekten utförda besiktningen

av byggnaderna förslag framställts örn genomgripande ändrings- och

reparationsarbeten företrädesvis i fråga örn de hygieniska anordningarna. Då

kostnaderna härför emellertid beräknades bliva rätt stora, ha dessa arbeten

dock i huvudsak uppskjutits till lämpligare tidpunkt.

Vid den under år 1944 företagna byggnadsbesiktningen hade skyddshemsstyrelsen

tillkallat arkitekten Birger Jonson, som vanligen av socialstyrelsen

anlitas för arkitektuppdrag inom skyddshemsvården. Besiktningen gav vid

handen, att för reparations- och ändringsarbeten i Herrgården skulle krävas

33 500 kronor, för komplettering av vatten- och sanitetsutrustning i samma

byggnad 5 400 kronor, för grusning av vägar och gårdsplaner 5 000 kronor, för

anordnande av en dräneringsbrunn i Nygården 1 800 kronor, för tillbyggnad

av toalettavdelningen till en tvättstugebyggnad 1 000 kronor, för reparationsarbeten

i snickeriverkstaden 400 kronor samt för arvoden, administrationsoch

oförutsedda utgifter 3 300 kronor, eller totalt ett belopp av 50 400 kronor.

Då socialstyrelsen icke kan anse det försvarligt att längre uppskjuta de

underhålls- och kompletteringsarbeten samt hygieniska anordningar, som

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266. 37

sålunda föreslagits utförda vid yrkeshemmet, får styrelsen föreslå, att medel

härför äskas vid 1945 års riksdag.

I ett vid socialstyrelsens framställning fogat yttrande har byggnads styrelsen

förklarat sig icke ha något att erinra mot förslaget eller de därför beräknade

kostnaderna, 50 400 kronor.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att de nödvändiga underhålls- och

kompletteringsarbetena vid Sundbo yrkeshem icke längre böra uppskjutas.

Jag vill därför tillstyrka, att de nu må komma till utförande. Mot de beräknade

kostnaderna för arbetena synes intet vara att erinra. Jag förordar alltså,

att för nästa budgetår för ändamålet under anslaget till statens skyddshem:

byggnadsarbeten in. m. beräknas ett belopp av 50 400 kronor.

SAMMANFATTNING- OCH HEMSTÄLLAN.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för nästa budgetår

under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. beräknas medel

för följande ändamål:

Utbyggnad av skyddshemsorganisationen ........................ kronor 2 008 090

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och

yrkeshem ............................................................... » 45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem » 43 000

Vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid

Sundbo yrkeshem ......................................... »_50 400

Summa kronor 2 146 490

Det sammanlagda medelsbehovet för nu föreslagna byggnadsarbeten m. m.

vid de statliga skyddshemmen skulle alltså utgöra 2 146 490 kronor eller i

avrundat belopp 2 150 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 2 150 000.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skyddshem, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgiftor

1943/44 .............................. 1 000 000 1 000 311

1944/45 .............................. 1000 000

1945/46 (förslag) ............... 1000 000

Icke-statlig skyddshemsverksamhet bedrives för närvarande dels av städerna

Stockholm och Göteborg, som själva omhänderha vården av huvudparten

av sina skyddshemselever, dels ock av ett flertal enskilda sammanslutningar

och stiftelser. Verksamheten är närmare reglerad genom en rad

Departementschefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Marits proposition nr 266.

avtal, varav en del fastställts av Kungl. Majit den 9 april respektive den 8

juli 1943, medan andra avtal av äldre datum blivit föremål för vissa av Kungl.

Majit den 9 april 1943 fastställda ändringar. Avtalen med städerna Stockholm

och Göteborg, vilka ursprungligen gällde till och med den 31 december

1944, ha genom av Kungl. Majit den 26 maj 1944 fastställda tilläggsavtal förlängts

att gälla till och med den 30 juni 1945 på oförändrade villkor.

En redogörelse för de från och med den 1 januari 1943 tillämpade grunderna

för statsbidrag till de icke statliga skyddshemmen återfinnes i 1943

års statsverksproposition (V s. 110 ff.), till vilken redogörelse jag tillåter

mig hänvisa.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning

rörande medelsbehovet för nästa budgetår och därvid utgått från gällande

avtal.

Kostnaderna för fasta platsbidrag uppskattar styrelsen till 626 600

kronor. Därvid har räknats med sammanlagt 638 platser, varav 237 vid

skyddshem tillhörande städerna Stockholm eller Göteborg samt 401 vid

skyddshem tillhörande sammanslutningar eller stiftelser.

Med hänsyn till efterfrågan på skyddshemsplatser beräknar styrelsen i

likhet med löpande budgetår ersättningarna för överbeläggning till

35 000 kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och ersättningarna

för överbeläggning uppskattar styrelsen efter oförändrat

procenttal, 30 procent, till 198 480 kronor.

Utgifterna för det särskilda elevbidrag av 300 kronor för elev,

som utgår vid skyddshemmet Bistaborg samt det beklädnadsbidrag,

som jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen till

sammanlagt 14 400 kronor.

För extra årliga bidrag till skyddshemmen Mossebo, Skrubba

och Johannelund har sammanlagt beräknats ett belopp av (1 200 + 11 500

+ 6 500) 19 200 kronor.

Till ersättning för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt

skolad läkare beräknas 8 300 kronor, medan för ersättningar

för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever upptagits

ett belopp av 20 000 kronor.

Bidragen till underhåll av byggnader uppskattas till sammanlagt

110 260 kronor.

Medelsbehovet har alltså av socialstyrelsen beräknats till (626 600 + 35 000

+ 198 480 + 14 400 + 19 200 + 8 300 +''20 000 + 110 260) 1 032 240 kronor

eller i avrundat tal 1 035 000 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande ansett anslaget i likhet med vad som

skett för innevarande budgetår kunna upptagas med ett till 1 000 000 kronor

avrundat belopp.

Vidare torde jag få anmäla, att stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg

i skrivelser den 15 november och den 7 december 1943 uppsagt de för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 39

städerna till och med den 31 december 1944 gällande avtalen rörande den

av dem bedrivna skyddshemsverksamheten.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 18 februari 1944 åt skyddshemsinspektören

Torsten Eriksson och byråchefen i finansdepartementet

Henrik Klackenberg att upptaga förhandlingar med städerna örn nya avtal

beträffande städernas skyddshemsverksamhet efter utgången av år 1944.

Sedan Eriksson och Klackenberg efter förhandlingar med representanter

för städerna med skrivelse den 26 januari 1944 överlämnat förslag till tillläggsavtal,

avseende förlängning av gällande avtal på oförändrade grunder

till och med den 30 juni 1945, samt dessa förslag godkänts av stadsfullmäktige

i Stockholm och Göteborg, fastställdes — såsom förut nämnts — tillläggsavtalen

av Kungl. Majit den 26 maj 1944.

Efter fortsatta förhandlingar med städernas representanter ha Eriksson

och Klackenberg härefter med skrivelse den 3 mars 1945 överlämnat förslag

till avtal med städerna, avseende tiden 1 juli 1945—30 juni 1950, samt därvid

anfört följande:

\id förhandlingarna beträffande frågan örn nya avtal för tiden efter första

halvåret 1945 framfördes anspråk från städernas sida på betydande överflyttningar

av deras skyddshemskostnader på staten, därvid jämväl ifrågasattes,

att staten helt skulle övertaga verksamheten. Efter relativt segslitna förhandlingar

har enighet nu uppnåtts om förslag till avtal för nästa femårsperiod,

vilka förslag tillstyrkts av såväl städernas representanter som oss.

Avtalsförslagen innebära en förlängning av nu gällande avtal på oförändrade

villkor i avseende å de löpande kostnaderna för verksamheten, dock att

för Göteborgs stads skyddshem å Fagared ansetts kunna insynas ett ökat

platsantal, nämligen två platser på yrkeshemsavdelningen och fyra platser

på skolhemsavdelningen. Den enda mera betydelsefulla förändring, som avtalsförslagen

innehålla, är ett fastställande av principen, att staten skall

lämna städerna bidrag till erforderliga ny-, till- och ombyggnader av skyddshemmen,

vilka prövas lämpliga även med hänsyn till landets skyddshemsorganisation

i övrigt. Bidragen förutsättas därvid skola utgå med den procentsats,

som Kungl. Majit och riksdagen i varje särskilt fall besluta. I samband

med att principen om statliga byggnadsbidrag godtagits har i avtalsförslagen

intagits en klausul, åsyftande att skapa garantier för att de bidrag,

som enligt avtalen utgå till byggnadsunderhåll, skola under avtalsperioden i

dess helhet disponeras till erforderliga reparations- och underhållsarbeten.

I avgivet utlåtande över avtalsförslagen har socialstyrelsen anfört huvudsakligen

följande:

Styrelsen har intet att invända mot att platsantalet vid Fagared höjes

från 62 till 68. Klausulen örn bidragen till underhåll av byggnaderna — vilken

innebär, att socialstyrelsen, om de till underhåll av städernas skyddshemsbyggnader

lämnade bidragen icke under avtalstiden helt disponeras för sitt

ändamål, skall äga påfordra att de användas för av styrelsen angivna reparations-

och underhållsarbeten — finner styrelsen mycket lämplig såsom

garanti för att underhållet ej eftersättes. Ej heller vill styrelsen resa någon

invändning mot principen, att statsbidrag skall utgå till ny-, till- och ombyggnader.

Skall städernas intresse för denna verksamhet kunna i tillbörlig

grad stimuleras, synes det ofrånkomligt, att staten beviljar dylika bidra»

Att dessa bidrag ej fixerats till ett visst procentuellt angivet belopp, betyder

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Majda proposition nr 266.

enligt styrelsens uppfattning mindre, då varje byggnadsföretag ändå skall

granskas i samma ordning, som gäller för statliga skyddshemsbyggen.

Socialstyrelsen vill därför tillstyrka, att nya avtal slutas med städerna

Stockholm och Göteborg på de vid förhandlingarna uppnådda villkoren. Förslaget

innebär, att det av socialstyrelsen för budgetåret 1945/46 beräknade

beloppet till fasta platsbidrag till driften av icke-statliga skyddshem får

ökas med 5 400 kronor, medan det rörliga tillägget å platsbidragen får okas

med 1 620 kronor.

De framlagda förslagen till nya avtal med städerna Stockholm och Göteborg

beträffande städernas skyddshemsverksamhet föranleda ingen erinran

från min sida. Jag tillstyrker därför, att nya avtal slutas med städerna på

de vid förhandlingarna överenskomna villkoren.

Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag

är detta givetvis icke möjligt att exakt beräkna. Med hänsyn härtill och till

belastningssiffran för det senaste budgetåret förordar jag, att anslaget i likhet

med vad som skett för innevarande budgetår upptages med ett till 1 000 000

kronor avrundat belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 1 000 000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o)—4:o) med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till skyddshemsvården, jämte i ämnet väckta motion s. 10 i texten
  2. SU 1945:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945146 till skyddshemsvården jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten