Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman

1945-01-26 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:28, Med förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

1

Nr 28.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

val av borgmästare och lagfaren rådman; given Stockholms

slott den 26 januari 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t

härmed föreslå riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom

vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder

slutligen godkänt, antaga härvid fogade förslag till lag om val av borgmästare

och lagfaren rådman.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 28.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition i.r

Förslag

till

Lag

om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

När befattning som borgmästare eller lagfaren rådman blivit ledig, skall

för upprättande av förslag till befattningens besättande förrättas val enligt

vad nedan stadgas.

Konungen äger förordna örn uppskov med befattningens besättande. Väckes

i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen

blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan örn ledigheten

göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande

anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas eller tiden för

meddelat uppskov gått till ända.

Förberedande åtgärder.

2 §•

Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten

att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset

kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd

ansökan till befattningen, åtföljd av t jänsteför teckning, skall hava inkommit

till magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna

tidningarna.

3 §.

Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna

till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena

och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till

förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande tilllika

örn hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till befattningen.

Då fråga är om rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas

överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

3

Sedan handlingarna i ärendet återställts, har magistraten, då borgmästartjänst

skall tillsättas, att omedelbart föranstalta om val enligt vad nedan sägs;

är fråga om rådmanstjänst, skall magistraten överlämna handlingarna jämte

hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.

Val av borgmästare.

4 §.

För val av borgmästare gäde med de undantag som föranledas av föreskrifterna

i denna lag i tillämpliga delar vad om val av stadsfullmäktige är

stadgat.

5 §•

Magistraten skall utsätta dag, tider och ställen för valet.

Kungörelse om valet skall minst två veckor förut anslås å rådhuset och

därjämte inom samma tid införas i den eller de tidningar, vari kommunala

meddelanden för staden intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å

sökandena till befattningen och ordningen mellan de tre i hovrättens yttrande

främst upptagna, med anmärkande tillika om någon av sökandena enligt

hovrättens mening icke är behörig till befattningen. I kungörelsen skall tillkännagivas

dag, tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna

och hovrättens yttrande under tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

6 §.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas uppsamlande

anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.

Vid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas av deputerade,

tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten förordnas till

ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses den som eljest ej

tillhör magistraten. I den mån suppleanter för valförrättarna eller särskilda

protokollförare anses erforderliga må sådana av magistraten förordnas.

Valsedel må avlämnas endast vid förrättning som avses i första stycket;

och skall förty vad i kommunala vallagen stadgas om rätt att i vissa fall

avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat icke äga tillämpning.

7 §•

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla namn

å en, två eller tre till befattningen behöriga personer. Namnen skola å valsedeln

uppföras i följd, det ena under det andra.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn å någon som är obehörig, anses sådant namn såsom

obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera giltiga namn än Ire, anses det

eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

8 §•

Sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Särskild sammanräkning skall ske för besättande av vart och ett av

de tre förslagsrummen.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det

första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje

å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller

första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det

namn sorn erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts

i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom

tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av

de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom

halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående

namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller

såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes, att någon som ej är

sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser ifrågakomma

till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift av

honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej

vara villig att mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å magistratens

förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i rekommenderat

brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och företages

med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av rösterna.

9 §•

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skall magistraten,

med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besättande

av befattningen. Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och

medelst införande av kungörelse i den eller de tidningar, vari kommunala

meddelanden för staden intagas, skall valets utgång offentligen tillkännagivas

å rådhuset genom uppläsning av de vid sammanräkningen och förslagets

upprättande förda protokollen, och skall därvid jämväl besvärshänvisning

lämnas. Valförrättningen anses därmed avslutad.

10 §.

över valet må anföras besvär vilka, ställda till Konungen, skola inom

tjugu dagar efter valförrättningens avslutande hava inkommit till länsstyrelsen,

som efter inhämtande av vederbörandes förklaringar har att med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28•

5

eget yttrande insända besvärshandlingarna till Konungen. Ej må klagan över

något av magistraten på grand av denna lag meddelat beslut föras annorledes

än i sammanhang med klagan över valet.

Val av lagfaren rådman.

11 §•

Val av lagfaren rådman förrättas av stadsfullmäktige med iakttagande av

vad nedan stadgas.

12 §.

Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar.

I övrigt gäde i fråga örn valet vad i 7 och 8 §§ är stadgat; dock må å valsedel

ej upptagas namn å någon som ej inom föreskriven tid sökt tjänsten.

Förekommer å valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

13 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skola stadsfullmäktige,

med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till

besättande av befattningen. Protokoll över sammanräkningen och förslagets

upprättande skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.

14 g.

Vill någon klaga över valet, gäde därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges

beslut i allmänhet är stadgat.

Gemensamma bestämmelser.

15 §.

Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras

under försegling till dess valet vunnit laga kraft eder i händelse av besvär

dessa blivit avgjorda.

16 §.

Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet

av magistraten insändas tid länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga

kraft ofördröjligen översänder handlingarna tid Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa

öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

Genom lagen upphävas lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val av borgmästare

i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i

Stockholm så ock vad i lag eder särskild författning eljest finnes mot denna

lag stridande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet fråga om ändrade

bestämmelser rörande val av borgmästare och lagfaren rådman samt anför

följande.

Bestämmelser i regeringsformen.

I § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse föreskrives, att då fråga uppkommer

om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, stadens

röstberättigade män och kvinnor äga föreslå tre behörige personer, varefter

Konungen bland de föreslagna utnämner en till innehavare av befattningen.

På samma sätt skall förhållas med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna

i Stockholm. Närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag

till ifrågavarande befattningar skola meddelas genom särskild, av Konungen

och riksdagen samfällt stiftad lag. Med stöd av sistnämnda stadgande har utfärdats

lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat

samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. I fråga örn rådmanstjänsterna

i andra städer än Stockholm gäller på grund av äldre författningar,

att rådman utses av stadsfullmäktige, varefter länsstyrelsen utfärdar fullmakt

för den valde.

Enligt 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken skola borgmästare och rådman utnämnas

av Kungl. Maj:t. Därvid förutsättes, att val dessförinnan skall äga

rum. Några bestämmelser om valet ha ej upptagits i paragrafen, utan detta

ämne har hänvisats till särskild lagstiftning.

Med skrivelse den 17 mars 1944 överlämnade processlagberedningen betänkande

med förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. (SOU

1944: 9 och 10). Betänkandet innehöll bland annat utkast till viss ändring av

§ 31 regeringsformen. Ett med detta utkast överensstämmande förslag till

grundlagsändring framlades därefter för 1944 års riksdag och antogs av riksdagen

som vilande. Förslaget innebär icke någon ändring i fråga om reglerna

för tillsättning av borgmästartjänst. Stadgandet att samma regler som för

borgmästareänst skola tillämpas med avseende å rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm har däremot ersatts med en för alla städer gällande före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

7

skrift att, då lagfaren rådman skall tillsättas, staden äger föreslå tre behörige

personer, av vilka Konungen utnämner en till befattningen. Det har förutsatts,

att stadens förslagsrätt i detta fall skall utövas av stadsfullmäktige. Vad angår

valproceduren hänvisas liksom beträffande borgmästartjänst till särskild, av

Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag.

Processlagberedningens förslag.

Processlagberedningen, som ansett att bestämmelserna om borgmästarval

och rådmansval borde sammanföras i en gemensam lag, har i enlighet härmed

utarbetat ett förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman

i stad.

I 1 § av detta förslag meddelas bestämmelser om kungörande av ledighet

å borgmästar- eller rådmanstjänst samt örn ordningen för sökande av sådan

tjänst. Paragrafen ansluter sig nära till motsvarande stadganden i 1921 års

lag örn val av borgmästare m, m.

Första stycket av 2 § innehåller en allmän föreskrift att för val av borgmästare

i tillämpliga delar skall gälla vad om val av stadsfullmäktige är

stadgat. Från denna regel, som hämtats från 6 § i 1921 års lag, ha dock av

praktiska skäl gjorts vissa undantag, vilka likaledes äga motsvarighet i gällande

rätt.

I andra stycket har upptagits bestämmelse att val av rådman skall förrättas

av stadsfullmäktige. Detta iimebär, i överensstämmelse med det förslag till

grundlagsändring som framlagts vid 1944 års riksdag, att rådman i Stockholm

icke längre skall väljas av de röstberättigade direkt.

Under 3—5 §§ givas regler om vad magistraten efter ansökningstidens utgång

har att iakttaga med avseende å valets förberedande och verkställande.

I denna del innefatta de föreslagna stadgandena den nyheten, att inkomna

ansökningshandlingar före valet skola översändas till hovrätten för inhämtande

av hovrättens yttrande angående sökandenas kvalifikationer för befattningen.

Som beredningen erinrar har ett förslag i sådan riktning framlagts redan

tidigare i ett av särskilda sakkunniga den 8 november 1933 avgivet betänkande

angående ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande m. m.

(SOU 1933:31). I de yttranden som avgåvos över sistnämnda betänkande

tillstyrktes i allmänhet vad de sakkunniga förordat i detta avseende. Från

vissa håll gjordes dock gällande att därigenom städernas självbestämningsrätt

skulle trädas för nära. Häremot erinrar beredningen, att hovrättens yttrande

blott avsetts att tjäna till vägledning för valmännen. En sådan vägledning

vore enligt beredningens uppfattning desto mera påkallad som det endast i

undantagsfall kunde väntas att väljarna skulle kunna skaffa sig mera ingående

kännedom om samtliga sökande. De upplysningar om sökandena som

kunde inhämtas på privat väg komme helt naturligt ofta att sakna nödig

objektivitet. Enligt beredningens mening vore därför en prövning av offentlig

myndighet ägnad att underlätta valmännens ställningstagande och därigenom

bereda ökad trygghet för ett lämpligt val.

I vissa remissyttranden över 1933 års förslag förordades, att uppdraget att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

avgiva yttrande angående de sökande till stadsdomartjänst skulle överlämnas

åt magistraten i stället för åt hovrätten. Beredningen bär framhållit, att vad

borgmästarval beträffade flera skäl talade mot en dylik ordning. Vid sådant

val vore ej sällan en eller flera av magistratens ledamöter sökande. På grund

härav och med hänsyn till borgmästarens ställning inom magistraten funne

beredningen det mindre lämpligt att yttrande avgåves av denna myndighet.

I fråga om rådmansval förelåge väl icke lika starka skäl för yttrande av

högre myndighet än magistraten. Beredningen ansåge emellertid det vara av

värde, att hovrätten även vid rådmansval finge tillfälle att tillkännagiva de

synpunkter som av hovrätten i allmänhet tillämpades beträffande domarutnämningar.

Som ett alternativ till förslaget, att den yttranderätt som i 1933 års betänkande

tillagts hovrätten i stället skulle anförtros åt magistraten, hemställdes

i vissa yttranden över sistnämnda betänkande, att magistraten vid ansökningshandlingarnas

överlämnande till hovrätten skulle få uttala sig angående den

ordning i vilken magistraten ansåge de sökande böra ifrågakomma. I fråga

om borgmästartjänst har beredningen av de skäl som nyss angivits ansett sig

icke böra biträda denna hemställan. Vad åter angår rådmanstjänst har beredningen

däremot icke funnit anledning till erinran mot förslaget. Beträffande

sådan tjänst har beredningen också ansett starkare skäl föreligga att inhämta

även magistratens mening. På grund härav har i 5 § av beredningens

förslag upptagits föreskrift att, då fråga är om rådmansval, magistraten skall

vid ansökningshandlingarnas översändande till hovrätten bifoga eget yttrande.

Vad angår den närmare innebörden av hovrättens uppgift förordades i 1933

års betänkande, att hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som

med hänsyn till förtjänst och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen.

I vissa av de yttranden som avgåvos över betänkandet uttalades

farhågor för att hovrätten vid sitt bedömande komme att taga alltför stor

hänsyn till formella meriter och att frågan om de sökandes kompetens från

administrativa och kommunala synpunkter icke komme att bliva tillbörligt

beaktad. Med anledning därav har beredningen, för att starkare framhålla

att hovrätten har att beakta alla de omständigheter som äro av betydelse, förordat

att som kvalifikationsgrund uttryckligen omnämnes, jämte förtjänst

och skicklighet, även lämplighet för befattningen. I överensstämmelse därmed

har i beredningens text hovrättens uppgift angivits vara att avgiva yttrande

rörande de sökande samt ordningen mellan de tre som enligt hovrättens mening

med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt för

befattningen borde främst ifrågakomma vid valet. Härjämte skall hovrätten

anmärka, om hovrätten finner någon av de sökande icke vara till befattningen

behörig.

Sedan hovrättens yttrande avgivits, skall det enligt förslaget åligga magistraten

att bringa yttrandet till valmännens kännedom. Vid borgmästarval

skall sålunda i valkungörelsen angivas, förutom sökandenas namn, även ordningen

mellan de tre som hovrätten satt främst samt varest hovrättens yttrande

under tiden till valet hålles tillgängligt för de röstberättigade. Har hov
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28-

9

rätten funnit någon av sökandena obehörig, skall jämväl detta anmärkas i

kungörelsen. Vid rådmansval skall magistraten överlämna hovrättens yttrande

till stadsfullmäktige.

I 6—8 §§ i förslaget ha upptagits bestämmelser om valsättet samt angående

valsedlarnas innehåll och röstberäkningen m. m.

Liksom enligt gällande rätt skall enligt förslaget vid val av borgmästare

å valsedel kunna upptagas namn å person som icke sökt befattningen. Om

röstsammanräkningen ger till resultat att sådan person ifrågakommer till

förslagsrum, skall det åligga magistraten att inhämta uppgift av honom huruvida

han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig eller

svarar han icke på magistratens förfrågan inom viss tid, betraktas hans

namn som obefintligt och ny sammanräkning verkställes.

Beredningen har övervägt, om icke rätten att rösta på personer utom sökandenas

krets borde upphöra. Som framgår av beredningens betänkande

framställdes under förarbetena till 1921 års lag från flera håll yrkanden i

sådan riktning. Föredragande departementschefen erinrade emellertid, att

exempel kunde anföras på att personer som varit synnerligen lämpliga som

borgmästare icke velat anmäla sig som sökande men sedermera då röstningen

medfört att de kunnat uppföras på förslag ställt sig till förfogande

och även blivit utnämnda till befattningen. Då rätten att rösta även å annan

än sökande alltså i vissa fall varit till fördel, fann departementschefen

valrätten i fråga om borgmästartjänst icke böra begränsas till de sökande.

Även beredningen har, under hänvisning till vad sålunda yttrades, ansett övervägande

skäl tala för att den gällande ordningen på denna punkt bibehålies.

I fråga örn rådmansval har beredningen däremot ansett, att valrätten borde

begränsas på sätt som nyss angivits. I förslaget stadgas därför, i anslutning

till vad nu gäller om val av rådman i Stockholm, att valsedel vid rådmansval

icke må upptaga någon som ej anmält sig som sökande till befattningen.

Även beträffande valsedlarnas innehåll i övrigt samt sättet för röstberäkningen

överensstämmer förslaget med 1921 års lag.

Under 9—11 §§ innehåller förslaget slutligen vissa stadganden angående

protokoll över valförrättning samt om klagorätt m. m. Dessa stadganden

ansluta sig såvitt angår val av borgmästare till motsvarande föreskrifter i

1921 års lag och beträffande rådmansval till bestämmelserna i lagen den

6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad.

Yttranden.

över processlagberedningens förslag lia utlåtanden infordrats från rikets

hovrätter och samtliga länsstyrelser. Genom länsstyrelserna lia magistraterna

och stadsfullmäktige i vissa städer, vilkas hörande kunde anses vara av

särskilt intresse, erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet. Av denna möjlighet

lia vederbörande i allmänhet begagnat sig. Härjämte föreligga yttranden

från styrelserna för svenska stadsförbundet och föreningen Sveriges stadsdomare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Såvitt angår de allmänna grunderna för förslaget har detsamma

i flertalet yttranden tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Magistraten i Umeå har sålunda anfört följande.

Processlagberedningen framhåller i förslagets motiv, att det icke kan bestridas,

att de grunder, som nu gälla i fråga om städernas domarval, icke

innebära fullgoda garantier för en tillfredsställande rekrytering. Detta sammanhänger

i främsta rummet med att den korporation, åt vilken valet är

anförtrott, icke äger tillräcklig kännedom örn de sökande eller erforderlig

sakkunskap för att rätt bedöma deras kvalifikationer såsom domare.

De sålunda framställda erinringarna mot nuvarande ordning äro i stort

sett berättigade. Med visst fog torde emellertid kunna påstås, att Kungl.

Maj:t på senare tid vid utövandet av sin utnämningsrätt fäst mindre avseende

vid de på förslaget uppfördas rösttal än deras kvalifikationer för tjänsten.

De allra väsentligaste olägenheterna med den nuvarande ordningen torde

på detta sätt hava undanröjts. Å andra sidan kan det ingrepp i den

kommunala självbestämmanderätten, som de sakkunnigas förslag innebär,

icke anses vara av den beskaffenhet, att förslaget av denna anledning icke

bör upphöjas till lag. Sett ur enbart objektiva synpunkter kan den upplysning

rörande de sökandes kvalifikationer och lämplighet, som hovrättens

yttrande avser att lämna, för de väljande endast vara att hälsa med tillfredsställelse.

Även om risk föreligger, att administrativa meriter vid hovrätternas

bedömande komma att tillerkännas jämförelsevis ringa värde, förefaller

den omständigheten i allt fall komma att sakna betydelse, då det

endast torde vara en tidsfråga när stadsdomarnas befattning med administrativa

bestyr upphör. Magistraten hyser därför den uppfattningen att det

nu framlagda förslaget är väl ägnat att undanröja de olägenheter, som varit

förknippade med det nuvarande systemet, och har för sin del icke något

att erinra mot att förslaget lägges till grund för lagstiftning i ärendet.

Stadsfullmäktige i Trelleborg lia gjort följande uttalande.

Såsom allmänt omdöme om processlagberedningens föreliggande förslag

torde först böra framhållas, att städernas självbestämningsrätt i vissa avseenden

väsentligt inskränkts genom förslaget. Detta gäller särskilt i fråga

om rådmansval: under det att stadsfullmäktige hittills själva valt dessa befattningshavare,

skulle fullmäktiges befogenhet för framtiden inskränka sig

till att upprätta förslag på tre personer av vilka en skulle utnämnas av

Kungl. Maj:t. Även den föreslagna regeln, att ansökningar till stadsdomartjänst

före valet skulle underställas hovrättens bedömande, måste otvivelaktigt

anses innebära en viss försvagning av städernas fria prövningsrätt.

Visserligen framhålles uttryckligen, att hovrättens förslag icke är avsett att

vara bindande, men detta förhållande torde icke böra tillmätas någon reell

betydelse. Det förefaller nämligen knappast troligt, att städerna annat än i

sällsynta undantagsfall skulle anse sig kunna gentemot hovrättens auktoritativa

uttalande hävda en självständig uppfattning. Då hovrätten torde komma

att grunda sitt utlåtande i huvudsak på sökandenas formella meriter,

kan följden härav givetvis tänkas bliva, att den särskilt vid borgmästarval

önskvärda hänsynen till sökandenas rent personliga egenskaper och förutsättningar

för befattningen, ävensom deras speciella meriter på det administrativa

och kommunala området icke vinner tillräckligt beaktande. Å

andra sidan torde det, såsom beredningen framhållit, i allmänhet innebära

en avgjord fördel, att en myndighet med hovrättens kompetens och erfarenhet

beredes tillfälle att granska ansökningshandlingarna och avgiva utlå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

11

tande om sökandenas kvalifikationer. Fördelen med denna ordning torde i

själva verket få anses så betydande även för städerna, att den uppväger de

påtalade nackdelarna.

Å andra sidan har beträffande principerna för stadsdomartjänsternas tillsättande

en minoritet inom Göta hovrätt uttalat, att det icke vöre lämpligt

att domare tillsattes efter val. Domstolarnas verksamhet vore en helt statlig

funktion, och de olika principer som gällde vid tillsättning av domartjänster

i domsagorna och överdomstolarna å ena sidan samt borgmästare

och rådmän å andra sidan berodde på historiska och ej på sakliga skäl.

Tillsättning efter val lämnade icke garanti för tillfredsställande rekrytering,

även om genom valet endast uppgjordes ett förslag inom vilket den utnämnande

myndigheten vore bunden. Magistraterna i Göteborg och Karlskrona

samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha likaledes anfört, att det

principiellt vore oriktigt att domare tillsattes efter val.

Även Stockholms magistrat har uttalat den uppfattningen, att det vore

riktigast att tillsättningen av de viktigaste stadsdomartjänsterna helt lades

i Kungl. Maj:ts hand. I viss anslutning till denna uppfattning har magistraten

ifrågasatt, att såvitt anginge tillsättning av rådman skulle meddelas

särskilda bestämmelser till förekommande av att Kungl. Majit bleve alltför

bunden i sin utnämningsrätt. Härom har magistraten anfört följande.

I syfte att de väljande skola erhålla vägledning för bedömande av sökandenas

kvalifikationer har processlagberedningen föreslagit, att magistraten

skall med eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till hovrätten

samt att hovrätten har att avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen

mellan de tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och

skicklighet samt lämplighet i övrigt böra främst ifrågakomma vid valet.

Även örn det må antagas, att genom sådan vägledning utsikterna väsentligt

ökats för att de mest meriterade skola komma att uppföras på förslaget, lärer

man dock icke kunna bortse från att det dock i vissa fall kan tänkas

att politiska eller möjligen andra ovidkommande synpunkter kunna komma

att öva inflytande vid förslagets uppgörande. För den händelse att stadsfullmäktige

skulle komma att på samtliga tre platser uppföra sökande, som

varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts bland de tre

bäst skickade för tjänsten, synes böra övervägas möjligheten att åstadkomma

vissa garantier mot att Kungl. Maj :ts utnämningsrätt bindes så att tillbörligt

avseende icke kan fästas å sökandes förtjänst och skicklighet. Magistraten

har såsom en utväg att ernå de åsyftade garantierna tänkt sig följande

bestämmelser att tillämpas i nyss angivna situation. Sedan protokollet

över valförrättningen jämte ansökningshandlingarna kommit Kungl. Majit

tillhanda, skulle Kungl. Majit, efter inhämtande av hovrättens yttrande angående

de av stadsfullmäktige föreslagna och deras kvalifikationer i jämförelse

med de av hovrätten tidigare förordade, äga med överlämnande av

tidigare föreliggande handlingar jämte hovrättens förnyade yttrande förelägga

stadsfullmäktige att förrätta nytt val. Även om en procedur sådan

som den av magistraten ifrågasatta endast i enstaka undantagsfall skulle

behöva tillgripas, förmenar magistraten alt redan förefintligheten av antydda

bestämmelser skulle verka avhållande på tendenser att låta valutgången

bestämmas efter politiska linjer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Med avseende å tillsättningen av rådmanstjänster ha vidare styrelsen för

svenska stadsförbundet samt stadsfullmäktige i Halmstad, Varberg, Örebro

och Västerås anfört, att den nuvarande ordningen härför icke borde rubbas,

så länge skyldighet kvarstode för städerna att svara för kostnaderna för

rådhusrätt och magistrat. Även stadsfullmäktige i Oskarshamn och Lidköping

ha uttalat, att städernas rätt att själva utse rådmän icke borde begränsas.

Å andra sidan har länsstyrelsen i Jönköpings län anfört följande.

Rätten alt utse rådman har tillkommit städerna själva, varefter fullmakt

för den valde utfärdas av länsstyrelse. Enligt förslaget skall nu magistraten

först yttra sig örn de sökande, varjämte hovrätten skall avgiva yttrande. Den

viktigaste förändringen får man dock anse vara, att det val, som tillkommer

stadsfullmäktige, icke är definitivt på så sätt, att den som erhållit de flesta

rösterna, säkert blir utnämnd till rådman. Utnämningen skulle i stället ske

av Kungl. Maj:t och icke av länsstyrelse, därvid Kungl. Majit skulle utnämna

en av de tre, som uppsatts på förslag av stadsfullmäktige. Detta kan möjligen

anses vara ett ingrepp i städernas självbestämningsrätt, i vart fall så länge

städerna själva få vidkännas sina rättsskipningskostnader. Denna invändning

torde dock ej behöva väga tungt, då ju städerna redan nu ej ha full

bestämmanderätt vid val av borgmästare, och för övrigt rättsskipningen i en

stad icke är en stadens ensak utan är av stöi-re allmän betydelse. Även med

den föreslagna ordningen torde städerna, då det gäller rådmännen, lia möjlighet

till större inflytande än då fråga är om utseende av borgmästare. Vid

val av borgmästare välja stadens röstberättigade medlemmar och då händer

ofta, att rösterna bli ganska splittrade. Enär rådmansval förrättas av stadsfullmäktige,

kunna dessa bättre tillse, att rösterna tillfalla den, som fullmäktige

helst vilja ha till rådman. Vid sådant förhållande torde knappast

någon tvekan finnas om att han också blir utnämnd, även om hans formella

meriter skulle vara underlägsna en annan sökandes. Skulle meningarna

i fullmäktige vara delade, exempelvis efter partilinjer, kan det hända, att

den, som erhållit de flesta rösterna ändock ej blir utnämnd. Häremot kan

intet vara att erinra, då man måste anse det fördelaktigt att utnämningen

sker såvitt möjligt fritt från politiska synpunkter.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i denna del yttrat följande.

Vidkommande tillsättning av rådmän synes visserligen enligt länsstyrelsens

förmenande visst avseende böra tillmätas den från städernas sida framkomna

oppositionen mot att beröva dem rätten att välja rådmän i samma

ordning som nu, Man vill gärna förstå deras önskan att fortfarande få träffa

avgörandet och detta så mycket mera som städerna väl i allmänhet hysa den

uppfattningen, att ett frånhändande av tillsättningsrätten kan medföra

mindre möjligheter för städerna att göra sig gällande, då frågan en gång blir

aktuell örn reglering stat och kommun emellan av kostnaderna för städernas

rättsskipning, en fråga som alltjämt väntar på sin lösning. Om länsstyrelsen

likväl, trots det sist anförda, för sin del är mest böjd för att tillstyrka processlagberedningens

förslag i fråga om tillsättandet av rådmän, sker detta

enär med det alltjämt bibehållna valsystemet städernas berättigade krav

på medinflytande vid sagda befattningars tillsättande i tillbörlig grad blir

tillgodosett.

I fråga örn sättet för utövande av städernas förslagsrätt lia stadsfullmäktige

i Norrköping, med hänvisning till vad beredningen anfört örn svårigheterna

för allmänheten att bilda sig en objektiv uppfattning örn de sökande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

13

till borgmästartjänst, förklarat sig vilja ifrågasätta om det icke skulle vara

lämpligast, att val av borgmästare lika väl som rådmansval finge förrättas

av stadsfullmäktige. Genom en dylik anordning, som enligt fullmäktiges uppfattning

vore naturlig även från den synpunkten, att det här gällde att välja

befattningshavare med likartade arbetsuppgifter, skulle tillika vinnas den

praktiska fördelen av ett avsevärt förenklat förfarande vid borgmästarval.

Magistraten i Norrköping och stadsfullmäktige i Linköping ha uttalat sig i

samma riktning.

Beträffande förslaget örn införande av yttranderätt för hovrätten

ha stadsfullmäktige i Gävle uttalat, att såvitt anginge rådmansval fullmäktige

helst sett, att valkorporationen finge uppgöra sitt förslag utan att

de sökande i förväg graderats. Om emellertid ett yttrande av offentlig myndighet

ansåges erforderligt även vid rådmansval, ville fullmäktige bestämt

förorda att yttrandet finge avgivas av magistraten. Till stöd för denna mening

ville fullmäktige åberopa de skäl beredningen anfört för förslaget att

låta magistraten yttra sig före hovrättens granskning. Det borde vara mer

än tillräckligt att en myndighet yttrade sig. Om vid tillämpning av beredningens

förslag magistratens värdering bleve en annan än hovrättens, kunde

enligt fullmäktiges uppfattning detta göra den vägledning som yttrandena

vore avsedda att utgöra tämligen illusorisk eller rentav verka förvillande och

ge upphov till icke önskvärda konfliktsituationer. Även magistraterna i

Norrköping och Gävle samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha på liknande

skäl förordat, att vid rådmansval yttrande över de sökande borde avgivas

endast av magistraten.

Stadsfullmäktige i Luleå ha anfört, att enligt fullmäktiges mening övervägande

skäl talade för att låta magistraten avgiva yttrande till hovrätten

även vid borgmästarval. De skäl beredningen anfört häremot ansåge fullmäktige

uppvägas av fördelen, att hovrätten ägde tillgång till magistratens

ofta nog på ingående personlig kännedom grundade uppfattning om den särskilda

lämplighet för tjänsten som, oavsett rent formella meriter, kunde

vara att finna hos någon av sökandena.

Med avseende å den närmare utformningen av bestämmelserna om hovrättens

hörande har Svea hovrätt anfört följande.

Då borgmästare eller rådman skall väljas, skall enligt 3 och 5 §§ i förslaget

hovrätten avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen mellan de

tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet

samt lämplighet i övrigt för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet.

Enligt § 28 regeringsformen skall vid alla befordringar avseende endast fästas

å de sökandes förtjänst och skicklighet. Med detta grundlagsbud synes ej

väl överensstämma att vid sidan av dessa båda befordringsgrunder särskilt

nämna lämplighet i övrigt för befattningen. Av motiveringen framgår väl att

detta tillägg skett i förtydligande syfte. Det lärer ej heller vara att befara,

alt hovrätterna skulle av de valda ordalagen föranledas att avvika från innebörden

av grundlagsstadgandet, men ur principiell synpunkt inger den

valda avfatlningen betänkligheter. Den torde ej heller vara påkallad till vägledning

för hovrätterna vid förslags upprättande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Härmed överensstämmande uttalanden ha gjorts av Göta hovrätt och hovrätten

för Övre Norrland samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och

magistraten i Göteborg. Även styrelsen för stadsdomarföreningen har erinrat,

att uttrycket lämplighet i övrigt för befattningen kunde ge anledning

till tvekan, huruvida däri skulle inrymmas något mera än § 28 regeringsformen

innehölle.

Utöver den ändring som sålunda förordats har Göta hovrätt ifrågasatt ytterligare

en redaktionell jämkning på förevarande punkt. Härom har hovrätten

anfört följande.

De sakkunniga anföra, att hovrätten har att ingå i bedömande av samtliga

sökandes kompetens och lämplighet, samt att det torde böra bero av

omständigheterna i det särskilda fallet, huruvida hovrätten skall yttra sig

örn lämpligheten hos sådan sökande, som väl funnits behörig men icke av

hovrätten satts bland de tre främsta. Vad de sakkunniga sålunda anfört

kan icke anses hava kommit till fullt tydligt uttryck i lagtexten, av vilken

man kan få den uppfattningen, att vederbörande hovrätt under alla förhållanden

skall yttra sig om samtliga sökande. Hovrätten får hemställa, att 3 §

måtte något omredigeras, så att avsikten med bestämmelsen framgår tydligt.

Magistraten i Kalmar har framhållit såsom önskvärt, att enhetliga bestämmelser

utfärdades till vägledning för värdering av meriter i anledning av

tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Magistraterna i

Stockholm, Göteborg och Gävle samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha

understrukit vikten av att hovrätten vid sin bedömning icke underskattade

meritvärdet av tjänstgöring vid stadsdomstol.

Den ståndpunkt förslaget intager till frågan om rätt att rösta å annan

än sökande har blivit föremål för erinringar i flera yttranden.

Svea hovrätt, en minoritet inom Göta hovrätt, hovrätten för övre Norrland,

länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus och Västmanlands

län, magistraterna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Landskrona

samt stadsfullmäktige i Norrköping, Linköping och Västerås ha sålunda

hemställt, att valrätten även vid borgmästarval måtte begränsas till kretsen

av de sökande.

Till stöd för denna hemställan har Svea hovrätt anfört följande.

Bibehållandet av rätten att vid borgmästarval rösta på annan än sökande

synes ägnat att avsevärt förringa värdet av den garanti för de sakliga synpunkternas

beaktande som hovrättens yttrande har till uppgift att erbjuda.

Härigenom lämnas utrymme för en agitation, vid vilken ovidkommande argument

allt för lätt kunna få ett avgörande inflytande på valutgången. I

motiven hänvisas till möjligheten att efter valet inhämta hovrättens yttrande

innan annan än sökande utnämnes. Att förbigå en icke sökande, som

vid ett val av denna art kanske fått en överväldigande röstövervikt, kan

emellertid visa sig vara förenat med vanskligheter, och om annan utnämnes,

kan denne helt oförskyllt komma att sakna det förtroende hos befolkningen,

som är så betydelsefullt vid domarämbetets utövande. Den omständigheten

att valsedel kan innehålla namnet på allenast en person ökar möjligheterna

att giva valutgången en ensidig prägel och därigenom kringskära

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

15

Kungl. Maj:ts prövningsrätt. Enligt hovrättens mening tala avgörande skäl

för att även vid borgmästarval kräva offentlighetens fulla ljus över förrättningen

och sålunda ej medgiva rätt att rösta på annan än den som sökt

befattningen och fått sina därvid åberopade meriter före valförrättningen

prövade av sakkunnig myndighet.

Hovrätten för Övre Norrland har gjort följande uttalande.

Hovrätten vill allvarligt förorda att lagförslaget ändras därhän att även

vid val av borgmästare annan icke må upptagas på förslag än den, som i

behörig ordning sökt befattningen. Något legitimt intresse för en person, som

reflekterar på en ledig borgmästarbefattning, att icke anmäla sig som sökande

och underkasta sig eljest stadgad procedur, torde ytterst sällan kunna

angivas. Det synes i själva verket vara ganska anmärkningsvärt att, sedan

man först stadgat ett visst ansökningsförfarande och därmed förbunden

granskningsprocedur, det stadgade förfaringssättet därefter sättes ur kraft

till förmån för en person, som av någon svårförklarlig anledning icke velat

från början anmäla sig som sökande. Den föreslagna ordningen synes vara

i hög grad ägnad att gynna valmanövrer av det slag som man av omsorg

örn vårt samhällsskicks sundhet vill hålla borta från det offentliga livet, i

all synnerhet vid val av domare. Olägenheterna med att domare överhuvud

utses genom val bliva med den föreslagna ordningen betänkligt skärpta.

Beredningen har anfört, att en begränsning av valrätten till de sökande

torde vid borgmästarval i vissa fall vara ägnad att motverka valet av den

till befattningen lämpligaste. Det är svårt att inse på vad grunder just borgmästarbefattningar

härutinnan skulle intaga en särställning.

Magistraten i Malmö har uttalat följande.

Värdet av den garanti, som ligger i hovrättens yttrande, synes i icke obetydlig

mån förringas därav att vid borgmästarval möjligheten bibehållits att

välja person, som icke sökt tjänsten. Processlagberedningen pekar själv på

risken för att en person, som anser sig äga utsikter vid valet men har anledning

befara ett för sig ogynnsamt yttrande av hovrätten, ej uppträder

som sökande men likväl får förslagsrum. Emellertid framhåller beredningen,

att Kungl. Majit i sådant fall icke torde underlåta att inhämta hovrättens

yttrande angående den nytillkomne kandidaten. Detta må i och för sig vara

riktigt. Men har en såsom domare mindre skickad kandidat vid valet erhållit

en överväldigande majoritet, kan det falla sig svårt för Kungl. Majit att

med stöd av hovrättens säkerligen i försiktiga ordalag avfattade yttrande

förbigå honom. Det har framhållits, att exempel kunna anföras på att personer,

som varit synnerligen lämpliga som borgmästare, icke velat anmäla

sig såsom sökande men sedermera, då röstningen medfört, att de kunnat

uppsättas å förslag, ställt sig till förfogande och även blivit utnämnda. Härtill

må blott erinras, att det är en öppen fråga, huruvida dessa personer ej

i laga ordning sökt tjänsten, örn annan utväg att erhålla densamma icke

stått till buds. Med hänsyn till det anförda anser magistraten, att övervägande

skäl tala för att icke bibehålla den nuvarande rätten att välja borgmästare

utanför kretsen av de sökande.

Även beträffande förslagets innehåll i övrigt lia vissa erinringar

framställts.

Sålunda har Svea hovrätt i fråga örn 1 g anfört följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Orri 1 § får fattas efter orden, skulle valproceduren ej kunna sättas i gång

förrän den befattning som skall återbesättas redan är vakant. Avfattningen

torde böra jämkas till klargörande av att en befattning kan ledigförklaras,

så snart det står fast, att nytillsättning skall äga rum, såsom då vederbörande

befattningshavare erhållit avsked räknat från viss senare tidpunkt.

Samma mening har uttalats av Göta hovrätt och hovrätten för Övre Norrland

samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och magistraten i Göteborg.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro och Västernorrlands län ha framhållit,

att ansökningstiden beträffande här ifrågavarande tjänster syntes kunna

sättas till tjugu dagar i likhet med vad som gällde för befattningar vid länsstyrelserna.

Magistraten i Lidköping har i fråga om förslagets bestämmelser angående

röstberäkningen anfört följande.

Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena innebära bl. a. en reduktion

av röstetalet för den eller dem, som å valsedel upptagits framför den

eller de redan placerade. Det synes kunna ifrågasättas, om detta är principiellt

riktigt, och örn dessa regler verka rättvist. Innebörden av de föreslagna

bestämmelserna torde vara för allmänheten mycket svårfattlig, och hela

val- och sammanräkningsproceduren skulle betydligt förenklas, om förslagsrummen

bestämdes redan i enlighet med de vid en första sammanräkning

erhållna resultaten. Fråga är, om icke en sådan ordning också skulle vara

mera rättvis.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har uttalat, att de sålunda anförda synpunkterna

syntes förtjänta av beaktande.

Magistraten i Landskrona har förordat, att vid kungörande av borgmästarval

i valkungörelsen borde upptagas endast sådana sökande som av hovrätten

funnits behöriga till befattningen.

Departementschefen.

I nya rättegångsbalken förutsättes, såsom förut nämnts, att borgmästare

och rådmän skola utnämnas av Kungl. Majit sedan val dessförinnan ägt

rum. I överensstämmelse härmed har processlagberedningen upprättat det

förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen som av 1944 års riksdag

antagits såsom vilande.

I fråga om förfarandet vid valet upptager nya rättegångsbalken icke några

bestämmelser utan hänvisar allenast till särskild lagstiftning. Beträffande

borgmästarval meddelas för närvarande sådana föreskrifter i lagen den

14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat m. m. Det torde,

såsom beredningen framhållit, vara lämpligt, att de erforderliga reglerna

örn rådmansval förenas med dessa föreskrifter i en gemensam lag om städernas

domarval. Det förslag till sådan lag som beredningen utarbetat är

upprättat i överensstämmelse med de allmänna principer beträffande tillsättning

av stadsdomartjänst, vilka legat till grund för nyssnämnda förslag

om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. I vissa yttranden ha erinringar

med anledning av nu föreliggande förslag framställts mot att domartjäns
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

17

ter, på sätt förslaget om ändring i regeringsformen förutsätter, skola tillsättas

efter val. Någon anledning att på grund av vad sålunda anförts nu överväga

en ändring av denna princip synes emellertid icke föreligga. Ej heller lärer

det böra ifrågakomma att avvika från föreskriften i nya rättegångsbalken,

att rådman tillsättes av Kungl. Majit, eller att låta städernas förslagsrätt även

beträffande borgmästartjänst utövas av stadsfullmäktige. De allmänna grunder

på vilka förslaget till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman

i stad vilar torde därför böra godtagas.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i förslaget synes föreskriften att

ansökningar till stadsdomartjänster skola underställas hovrätten för yttrande

ägnad att tillgodose önskemålet om bättre garantier för en tillfredsställande

rekrytering av dessa tjänster, utan att därigenom städernas självbestämningsrätt

trädes för nära. I vissa remissyttranden har förordats, att hovrättens

medverkan skulle begränsas till borgmästarval och att vid rådmansval

motsvarande uppgift i stället skulle anförtros åt magistraten. I likhet

med beredningen finner jag emellertid övervägande skäl tala för att hovrätten

avger yttrande även vid rådmansval. Det särskilda intresse, som kan

åberopas för att vid sådant val inhämta magistratens mening, torde lämpligast

tillgodoses genom att magistraten, på sätt beredningen föreslagit, får

tillkännagiva sina synpunkter i utlåtande till hovrätten. Visserligen har häremot

erinrats, att svårigheter kunde uppstå, om hovrätten och magistraten

vore av olika mening, men avgörande vikt torde ej böra fästas vid denna omständighet.

Jag vill framhålla, att magistraten icke bör anses pliktig att

i fråga om samtliga kandidater angiva den ordning, i vilken magistraten anser

dem böra ifrågakomma.

I ett av de inkomna yttrandena har uttalats, att det vöre önskvärt, att

magistraten avgåve utlåtande till hovrätten även vid val av borgmästare. Som

beredningen närmare utvecklat tala dock särskilda skäl mot en sådan ordning,

och jag har därför icke ansett mig böra upptaga detta förslag.

Anledning torde icke föreligga att, såsom ifrågasatts av Stockholms magistrat,

meddela bestämmelser örn rätt för Kungl. Majit att förordna om nytt

val, därest stadsfullmäktige vid rådmansval på samtliga förslagsrum uppfört

sökande, som varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts

bland de tre främsta.

Beträffande innehållet i hovrättens yttrande, som icke skall kunna överklagas,

har beredningen erinrat, att ett tidigare sakkunnigförslag, enligt vilket

hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som med hänsyn till förtjänst

och skicklighet främst borde ifrågakomma lill befattningen, framkallat

farhåga att frågan örn sökandenas kompetens från administrativa och

kommunala synpunkter icke komma att bliva tillbörligt beaktad. För att .starkare

framhålla att även dessa synpunkter borde komma till sin rätt har beredningen

givit sitt förslag den avfattningen, att hovrätten skall avgiva yttrande

rörande sökandena och ordningen mellan de tre, vilka enligt hovrättens

mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt

för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet. Häremot har i vissa

Bihang till riksdagens protokoll J9i5. 1 sami. Nr 28.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

remissyttranden erinrats, att omnämnandet av lämplighet såsom särskild befordringsgrund

vid sidan av förtjänst och skicklighet icke stöde i överensstämmelse

med § 28 regeringsformen. Jag linner denna erinran befogad.

Kravet på skicklighet lärer utan något förtydligande tillägg innefatta krav

på förmåga och lämplighet beträffande samtliga de funktioner som äro förknippade

med den sökta befattningen. I de av Svea och Göta hovrätter samt

hovrätten för Övre Norrland avgivna yttrandena har också framhållits, att

särskild föreskrift i detta hänseende icke vore erforderlig till vägledning för

hovrätterna. Enligt Svea hovrätts mening läge det i sakens natur, att hänsyn

måste tagas även till tjärn temeriter på det administrativa området och

av sökande åberopad särskild förtrogenhet med förhållandena i den stad,

där befattningen skulle tillsättas.

Med anledning av vad Göta hovrätt i övrigt anfört rörande avfattningen av

nu ifrågavarande bestämmelse vill jag framhålla, att det stundom kan vara

önskvärt att hovrätten i en eller annan form uttalar ett omdöme om samtliga

sökande. Med hänsyn härtill och då enligt beredningens förslag möjlighet föreligger

att göra hovrättens uttalande örn mindre kvalificerade sökande relativt

summariskt, torde det icke finnas anledning att omredigera stadgandet i

den riktning hovrätten antytt.

Ej heller synes det vara erforderligt att, såsom jämväl ifrågasatts, utfärda

särskilda bestämmelser till vägledning för värdering av meriter i anledning

av tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Jag förutsätter,

att hovrätterna icke skola, med undervärdering av andra meriter, komma att

ensidigt fästa avseende vid tjänstgöring inom den statliga domarkarriären.

I några remissyttranden har såvitt angår borgmästarval erinrats, att värdet

av den garanti, som läge i hovrättens yttrande, ej obetydligt förringades av

att möjlighet bibehållits att rösta även på personer som icke sökt befattningen.

I detta hänseende har framhållits, att den som ansåge sig äga utsikter

vid valet men befarade ett för honom ogynnsamt yttrande av hovrätten, kunde

undandraga sig hovrättens prövning genom att icke uppträda som sökande.

Emellertid har, såsom beredningen framhållit, rätten att rösta å annan

än sökande i vissa fall visat sig vara till fördel, enär därigenom till borgmästare

kunnat förvärvas personer som varit synnerligen lämpliga för befattningen

men av särskilda skäl icke velat anmäla sig som sökande. Häremot har

invänts att dessa personer måhända skulle öppet framträtt såsom sökande,

örn annan utväg att erhålla tjänsten icke stått till buds. De omständigheter

som kunna föranleda vederbörande att intaga en avvaktande hållning kunna

dock stundom för honom vara ganska vägande. Det förtjänar även framhållas,

att det för de röstberättigade av olika anledningar kan bliva betydelsefullt

att vid valet kunna gå utanför de sökandes krets, t. ex. om någon som

ansetts självskriven avlider, får annan tjänst eller eljest drager sig tillbaka.

Det kan då vara önskvärt, att någon väl kvalificerad domare kan vidtalas

att ställa sig till förfogande. Jag har av dessa skäl icke ansett mig böra frångå

beredningens ståndpunkt, som överensstämmer med gällande lag. Kommer

någon som icke sökt borgmästartjänsten på förslag, torde Kungl. Maj:t icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28. 19

underlåta att, om det kan vara av betydelse, inhämta hovrättens yttrande om

honom.

Med anledning av de erinringar som i övrigt framställts i remissyttrandena

vill jag framhålla, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att låta förfarandet

för återbesättande av ledigbliven befattning taga sin början tidigare än

nu eller att förkorta ansökningstiden till tjugu dagar. Fråga om anstånd med

befattnings återbesättande kan ofta uppkomma först på ett ganska sent stadium,

och den jämförelsevis långa ansökningstiden torde vara behövlig på

grund av de speciella förhållandena vid borgmästarval. Att föreskriva en särskild,

kortare ansökningstid vid rådmansval torde återigen icke vara motiverat.

Ej heller har jag ansett lämpligt att förorda någon ändring av förslagets

bestämmelser angående röstberäkningen, vilka oförändrade upptagits

från 1921 års lag, eller att meddela föreskrift om att i kungörelse örn borgmästarval

skulle upptagas endast sådana sökande som hovrätten funnit behöriga

till tjänsten.

Även vad beredningen eljest föreslagit har synts mig lämpligt och torde

böra genomföras. I redaktionellt avseende lärer emellertid förslaget böra underkastas

en överarbetning. Bland annat torde för vinnande av större överskådlighet

de närmare bestämmelserna om förfarandet vid borgmästarval och

vid rådmansval böra upptagas i skilda avdelningar.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats förslag

till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I 1 § av detta förslag har såsom första stycke upptagits en allmän bestämmelse,

att då befattning som avses i lagen blivit ledig, val skall äga rum för

upprättande av förslag till befattningens besättande. Andra stycket, som bland

annat tillägger Kungl. Majit befogenhet att förordna örn uppskov med befattningens

besättande, motsvarar 1 § andra stycket i beredningens förslag.

Under 2 § ha upptagits de bestämmelser om ledighetens kungörande m. m.

som i beredningens förslag ha sin plats i 1 § första stycket. I departementsförslaget

har ansökningstiden bestämts till en månad i stället för nu trettio

dagar.

I 3 § av departementsförslaget stadgas skyldighet för magistraten att överlämna

inkomna ansökningshandlingar till hovrätten samt att, i fall då det är

fråga om rådmanstjänst, till hovrätten avgiva utlåtande örn de sökande. Härjämte

meddelas föreskrifter örn innehållet av hovrättens yttrande. Paragrafen

motsvarar .3 § första stycket första punkten och 5 § i beredningens förslag.

Bestämmelserna i A—10 §§ motsvara med vissa jämkningar i fråga örn

sättet för kungörande av borgmästarval de föreskrifter angående sådant

val som upptagits i 2 §, 3 § första stycket andra punkten och andra stycket

samt 4, 6, 7, 9 och 10 §§ i beredningens förslag. Såvitt dessa paragrafer i beredningens

förslag inehålla stadgande]! örn rådmansval ha de ersatts med

11—11 §§ i departementsförslaget.

Slutligen lia såsom 13 och 10 §§ i departementsförslaget upptagits de för

borgmästarval och rådmansval gemensamma bestämmelser som i beredningens

förslag lia sill plats i 8 och 11 §§.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Härefter hemställer föredraganden, att förenämnda inom justitiedepartementet

upprättade lagförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen godkänt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450329

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn val av borgmästare och lagfaren rådman. s. 1 i texten
  2. 1LU 1945:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman. s. 1 i texten