Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker
1945-04-27 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:284, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
1
Nr 284.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr
56 s. 7) angående nationalparker; given Stockholms
slott den 27 april 1945.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25
juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.
GUSTAF.
Axel Rubbestad.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. I sami. Nr 2$4
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 284.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7)
angående nationalparker.
Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker
skall erhålla följande ändrade lydelse.
3 §•
Med avseende å varje särskild nationalpark må Konungen i särskilt reglemente
eller annorledes föreskriva de undantag från vad i 1 § stadgats, som
må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga
forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande
samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas utan olägenhet kunna
medgivas, så ock för annat ändamål, om det är förenligt med det med
nationalparken avsedda syfte eller synnerliga skäl därtill äro.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
april 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och folkhushållningsdepartementen
anför föredraganden, statsrådet Rubbestad.
I en den 26 mars 1945 dagtecknad skrivelse har statens industrikommission
hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, att Höganäs-Billesholms
aktiebolag erhölle möjlighet att företaga brytning av magnesit vid Äpartjåkko
inom Sarjeks nationalpark, över framställningen har vetenskapsakademien
den 29 mars 1945 avgivit yttrande, vid vilket fogats ett utlåtande av akademiens
naturskyddskommitté.
Innan jag närmare ingår på framställningen torde jag få lämna en redogörelse
för gällande bestämmelser i ämnet. Dessa ha meddelats
i lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.
Enligt 1 § nämnda lag är inom kronan tillhörigt område, som blivit avsatt
till nationalpark, förbjudet att förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning
samt att bearbeta mineralfyndighet eller bortföra mineral. Det är vidare
förbjudet att inom sådant område fälla eller skada växande träd eller
borttaga växter eller växtdelar av annan beskaffenhet än bär, som användas
till omedelbar förtäring. Ej heller är inom dylikt område tillåtet att jaga, fånga
eller avsiktligt döda djur av vad slag det vara må, då det ej sker till försvar
mot angrepp å person eller egendom, eller att från ort till annan föra dödat
eller fångat djur eller att skada eller bortföra ägg, rom eller bo. Hund må icke
medföras inom nationalpark. Förbjudet är också att inom sådant område
uppföra byggnad eller stadigvarande bostad, verkställa odling eller beta kreatur.
Tavla, plakat, inskrift eller annan störande anordning må icke uppsättas
eller anbringas i annonseringssyftc inom nationalpark.
Vad sålunda stadgats skall enligt 2 § samma lag ej leda till inskränkning
i enskild rätt, som må vara uppkommen då området avsättes till nationalpark,
eller i de rättigheter till bete, skogsfång, jakt och fiske, som äro medgivna
lapparna, dock att jakt efter björn, lo, älg eller örn ej må äga rum.
Lapparna må även medföra för bevakning av deras renhjordar nödiga hirn
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
dar. Med avseende å varje särskild nationalpark må Kungl. Majit enligt 3 §
i särskilt reglemente föreskriva de undantag från bestämmelserna i 1 §, som
må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga
forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande
samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas kunna utan olägenhet
medgivas, ävensom för annat ändamål som är förenligt med det med
nationalparken avsedda syftet. I 4 § stadgas, att Kungl. Majit må, där så
finnes lämpligt, meddela förbud mot nationalparks beträdande. Redan uppkommen
enskild rätt får dock icke därigenom kränkas. Sådant förbud äger
ej tillämpning mot lapparna.
Överträdelse av lagen angående nationalparker eller i enlighet därmed utfärdat
förbud straffes enligt 5 § med böter.
I Kungl. Maj :ts reglemente den 22 december 1911 (nr 156 s. 1) ha meddelats
särskilda föreskrifter rörande nationalparkernas förvaltning samt medgivits
vissa undantag från bestämmelserna i 1 § lagen angående nationalparker.
I sin förenämnda skrivelse har statens industrikommission
framhållit, att magnesittegel utgjorde en för järnhanteringen och kopparframställningen
nödvändig råvara, som hittills uteslutande importerats. Importen,
som företrädesvis skett från Tyskland, hade från och med 1945 års
ingång på grund av rådande förhållanden helt uteblivit. De lager av magnesittegel
som funnes inom landet komme enligt kommissionens uppfattning
att för järnhanteringens del täcka behovet till 1945 års slut eller något
längre, medan i lager befintliga kvantiteter magnesittegel för kopparframställning
möjliggjorde drift till allenast omkring oktober månad 1945. I syfte
att trygga landets försörjning med magnesit till och med juni månad 1946
hade kommissionen undersökt de båda möjligheter, som stöde till buds, nämligen
import och brytning inom landet. Ett parti örn 300 ton hade redan
kontrakterats och torde komma att inlastas i lejdbåt inom den närmaste tiden.
I övrigt hade kommissionen emellertid funnit möjligheterna att tillgodose
landets behov av magnesit genom import i hög grad ovissa.
Beträffande frågan örn brytning av magnesit inom landet har kommissionen
anfört i huvudsak följande.
Höganäs-Billesholms aktiebolag utförde redan år 1936 ett omfattande undersöknings-
och prospekteringsarbete inom det lappländska fjällområdet.
Därvid konstaterades, att magnesit av för metallurgiska ändamål tillfredsställande
kvalitet funnes, bland annat, inom Sarjeks nationalpark. I slutet
av år 1944 anmodade kommissionen bolaget att undersöka, huruvida sålunda
förefintliga brytningsställen medgåve möjligheter att frambringa erforderliga
kvantiteter magnesit inom kort tid. Den bästa av de hittills kända
fyndigheterna är belägen vid foten av Äpartjåkkos högsta topp, Perikpakte,
på södra sidan och i omedelbar närhet av sjön Perikluoppal.
Vid förhandlingar, som kommissionen och bolaget tidigare under innevarande
år fört rörande utnyttjandet av ifrågavarande fyndighet, nödgades
kommissionen konstatera, att transportkostnaderna för magnesit från Äpartjåkko
voro så höga, att kommissionen icke ansåg sig böra ifrågasätta en
på denna magnesit baserad tegeltillverkning. I skrivelse den 22 mars 1945
Kandi. Maj.ts proposition nr 284.
5
har bolaget emellertid framlagt ett nytt förslag avseende transport av 500
ton magnesit från fyndigheten. Förslaget innebär, att transport av den brutna
magnesiten skall ske medelst flygplan till Stora Sjöfallet, varifrån magnesson
sedan sjöledes skall fraktas till Luleluspens järnvägsstation vid Inlandsbanan.
Enär emellertid avsedd flygtransport endast kan ske under den tid,
då Perikluoppal oell Stora Luleträsk vid Stora Sjöfallet äro isbelagda, måste
brytningsföretaget oundgängligen påbörjas redan före mars månads utgång
och pågå till omkring slutet av april. Arbetet måste forceras i synnerlig grad
för att kunna utföras inom den angivna tiden.
Äpartjåkko-fvndigheten är emellertid som nämnts belägen inom Sarjeks
nationalpark. Bearbetning av ifrågavarande fyndighet är sålunda förbjuden
enligt lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker. Bolaget har åtagit
sig att efter eventuell brytning återställa området i bästa möjliga skick. Sålunda
komma alla byggnader, maskiner och dylikt som erfordras för bearbetandet
av fyndigheten att rivas och borttransporteras, varjämte platsen
kring fyndigheten jämväl i övrigt i möjligaste mån kommer att återgivas
sitt ursprungliga utseende. Den brytning, som avses, innebär allenast bortsprängande
av omkring 150 kubikmeter berg från toppen av en bergkulle i
dagen, varför någon fördjupning i markytan icke kommer att kvarstå.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommissionen att
sådana åtgärder måtte vidtagas att bolaget erhåller möjlighet att företaga
brytning av magnesit vid Äpartjåkko inom Sarjeks nationalpark.
Vetenskapsakademien har tillstyrkt framställningen under åberopande
av det vid akademiens yttrande fogade, av dess naturskyddskommitté
avgivna utlåtandet. Kommittén har däri anfört bland annat följande.
Då för ungefär tio år sedan Höganäs—Billesholms aktiebolag anhöll örn
rätt ali genom provbrytning och diamantborming undersöka magnesitförekomsten
vid Äpartjåkko i nordöstra hörnet av Sarjeks nationalpark, förklarade
kommittén, att den på grund av de även ur teoretiskt-vetenskaplig
synpunkt viktiga resultat, som kunde förväntas, icke hade något att erinra
mot bifall till framställningen, under förutsättning att undersökningen bedrevs
allenast i viss begränsad omfattning och med undvikande av åverkan
på nationalparksområdet i övrigt.
I detta sammanhang påpekade kommittén att saken skulle komma att
ställa sig allvarligare, örn bolaget sedermera återkomme med en anhållan
örn tillstånd att bryta och tillgodogöra magnesit från fyndigheten, enär först
och främst sådant tillstånd icke syntes kunna erhållas utan riksdagens medgivande
och gruvdriften måhända skulle göra det nödvändigt att utbryta
både magnesitområdet från Sarjeks nationalpark och eventuellt något parti
från den intillgränsande Stora Sjöfallets nationalpark, beroende på var utfraktsvägen
skulle förläggas.
Den vid foten av Äpartjåkkos högsta topp, Perikpakte, belägna fyndigheten
är, såvitt man hittills vet, vårt lands största och innehåller högvärdig
magnesit. Då transporten på första sträckan till Stora Sjöfallet avses skola
ske med flygplan, bortfaller för närvarande frågan örn utfraktsväg.
Från naturskyddets synpunkt är Sarjeks nationalpark av utomordentligt
värde såsom representerande vår märkligaste högfjällsnatur med toppar, nående
upp över 2 OOft-metersgränsen, djupa dalar, mäktiga glaciärer, öde fjällslätter
o. s. v. Naturförhållandena där ha varit föremål för omfattande undersökningar,
av vilka resultaten till väsentlig del offentliggjorts i den av
framlidne professorn Axel Hamberg ulgivna serien Naturwissenschaftliche
Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwediseh-Lappland (1907—1933).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departements
chejen.
G Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Före bolagets tidigare undersökningar var växtligheten inom Apartjåkkos
magnesitområde oberörd av mänsklig kultur. Den nu föreslagna mera omfattande
brytningen innebär förutom fortsatt förintelse av vegetationen genom
bortsprängning av stora partier även viss skadegörelse genom den arbetsstyrka,
som förlägges till området, genom uppförande av byggnader
o. s. v. Betänkligast är måhända att genom fortsatt magnesitbrytning vid
Äpartjåkko en allenast där förekommande och för kännedomen om den
.svenska fjällflorans historia viktig växtart löper stor fara att fullständigt
förstöras.
Oaktat sålunda ett tillgodogörande av magnesitfyndigheten kommer att
innebära en icke så obetydlig och ur naturskyddets synpunkt mycket beklaglig
åverkan å nationalparken, vill naturskyddskommittén icke motsätta
sig den brytning av begränsad omfattning och tillfällig natur, vilken nu föreslagits
såsom följd av det nödläge, vari landets försörjning med magnesit
enligt industrikommissionen råkat. Kommittén får sålunda tillstyrka bifall
till föreliggande framställning, på villkor dock att all möjlig varsamhet iakttages
under själva brytningen och att hela det för åverkan utsatta området
i överensstämmelse med den gjorda utfästelsen omedelbart efter brytningens
upphörande återställes så långt möjligt i sitt ursprungliga skick. Om och i
vad mån kompensation för det förstörda området genom utvidgning av nationalparken
åt annat håll sedermera kan komma att befinnas vara motiverad,
blir beroende av skadegörelsens omfattning.
Såsom statens industrikommission i sin ifrågavarande skrivelse framhållit,
har landets försörjningsläge beträffande den för järnhanteringen och kopparframställningen
nödvändiga råvaran magnesittegel i hög grad försämrats
sedan importen därav till följd av rådande förhållanden numera helt upphört.
Huruvida import i erforderlig utsträckning åter kan igångsättas, innan
landets förråd av magnesittegel uttömts, låter sig icke nu bedömas. Det synes
därför erforderligt att åtgärder vidtagas i syfte att främja brytning av
magnesit inom landet.
Den största av de hittills kända magnesitfyndigheterna i Sverige är belägen
inom Sarjeks nationalpark vid foten av Apartjåkkos högsta topp Perikpakte
på södra sidan av sjön Perikluoppal. Denna fyndighet torde innehålla
högvärdig magnesit och är den ur såväl brytnings- som transportsynpunkter
bäst belägna. Med hänsyn till transportkostnaderna har på magnesit från
denna fyndighet baserad tegeltillverkning tidigare ansetts icke kunna ifrågasättas.
I nuvarande läge torde det emellertid vara nödvändigt att begagna
sig av densamma därest tegeltillverkningen skall kunna upprätthållas. Enligt
vad industrikommissionen upplyst föreligger numera även möjlighet att
transportera magnesit medelst flygmaskin från Perikluoppal till Stora Sjöfallet,
varifrån den kan fraktas båtledes till järnvägsstation vid Inlandsbanan.
Enär ifrågavarande fyndighet såsom nämnts är belägen inom Sarjeks nationalpark,
är bearbetning av fyndigheten på grand av bestämmelserna i lagen
den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker icke tillåten. Då
det emellertid såsom jag nyss antytt torde vara ytterst angeläget att brytning
av magnesit medgives, synes en ändring av lagstiftningen angående nationalparker
böra ske. En sådan ändring torde emellertid icke böra ha avseende
allenast å det nu föreliggande fallet utan synes, då liknande spårs
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
mål kunna uppkomma i framtiden, böra givas en mer allmän räckvidd.
Jag förordar därför, att i ifrågavarande lag införes en föreskrift av innehåll,
att Kungl. Majit må medgiva undantag från vad i 1 § nämnda lag stadgats
icke blott i de fall, som nu avses i 3 §, utan även eljest då det av andra
orsaker finnes vara av synnerlig vikt.
Den av mig föreslagna nya bestämmelsen synes böra intagas i 3 § förevarande
lag och träda i kraft omedelbart efter lagens utfärdande.
I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har inom jordbruksdepartementet
utarbetats förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen
den 25 juni 1909 (nr 56 s. 1) angående nationalparker.
Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,
av lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Per Eldin.
1 Denna bilaga, vilken frånsett vissa jämkningar av redaktionell natur är likalydande med
det vid propositionen fogade lagförslaget, Ilar här uteslutits.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 23 april
1945.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,
Ekberg,
Santesson.
Enligt lagrådet den 20 april 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll
över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den
6 april 1945, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr
56 s. 7) angående nationalparker.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. assessorn E. H. Kling.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
9
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och folkhushållningsdepartementen
anmäler föredraganden, statsrådet Rubbestad, lagrådets
den 23 april 1945 avgivna utlåtande över del den 6 april 1945 till lagrådet
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni
1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.
Föredraganden anför.
Lagförslaget har av lagrådet lämnats utan erinran. Emellertid ha vissa
jämkningar av redaktionell natur företagits i förslaget.
Föredraganden hemställer härefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87
regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Einar Herlitz.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 284.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 a1 i texten
- 2LU 1945:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 s. 1 i texten