Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker

1945-04-27 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:284, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Nr 284.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr

56 s. 7) angående nationalparker; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25

juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. I sami. Nr 2$4

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 284.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7)

angående nationalparker.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Med avseende å varje särskild nationalpark må Konungen i särskilt reglemente

eller annorledes föreskriva de undantag från vad i 1 § stadgats, som

må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga

forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande

samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas utan olägenhet kunna

medgivas, så ock för annat ändamål, om det är förenligt med det med

nationalparken avsedda syfte eller synnerliga skäl därtill äro.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och folkhushållningsdepartementen

anför föredraganden, statsrådet Rubbestad.

I en den 26 mars 1945 dagtecknad skrivelse har statens industrikommission

hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, att Höganäs-Billesholms

aktiebolag erhölle möjlighet att företaga brytning av magnesit vid Äpartjåkko

inom Sarjeks nationalpark, över framställningen har vetenskapsakademien

den 29 mars 1945 avgivit yttrande, vid vilket fogats ett utlåtande av akademiens

naturskyddskommitté.

Innan jag närmare ingår på framställningen torde jag få lämna en redogörelse

för gällande bestämmelser i ämnet. Dessa ha meddelats

i lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.

Enligt 1 § nämnda lag är inom kronan tillhörigt område, som blivit avsatt

till nationalpark, förbjudet att förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning

samt att bearbeta mineralfyndighet eller bortföra mineral. Det är vidare

förbjudet att inom sådant område fälla eller skada växande träd eller

borttaga växter eller växtdelar av annan beskaffenhet än bär, som användas

till omedelbar förtäring. Ej heller är inom dylikt område tillåtet att jaga, fånga

eller avsiktligt döda djur av vad slag det vara må, då det ej sker till försvar

mot angrepp å person eller egendom, eller att från ort till annan föra dödat

eller fångat djur eller att skada eller bortföra ägg, rom eller bo. Hund må icke

medföras inom nationalpark. Förbjudet är också att inom sådant område

uppföra byggnad eller stadigvarande bostad, verkställa odling eller beta kreatur.

Tavla, plakat, inskrift eller annan störande anordning må icke uppsättas

eller anbringas i annonseringssyftc inom nationalpark.

Vad sålunda stadgats skall enligt 2 § samma lag ej leda till inskränkning

i enskild rätt, som må vara uppkommen då området avsättes till nationalpark,

eller i de rättigheter till bete, skogsfång, jakt och fiske, som äro medgivna

lapparna, dock att jakt efter björn, lo, älg eller örn ej må äga rum.

Lapparna må även medföra för bevakning av deras renhjordar nödiga hirn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

dar. Med avseende å varje särskild nationalpark må Kungl. Majit enligt 3 §

i särskilt reglemente föreskriva de undantag från bestämmelserna i 1 §, som

må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga

forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande

samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas kunna utan olägenhet

medgivas, ävensom för annat ändamål som är förenligt med det med

nationalparken avsedda syftet. I 4 § stadgas, att Kungl. Majit må, där så

finnes lämpligt, meddela förbud mot nationalparks beträdande. Redan uppkommen

enskild rätt får dock icke därigenom kränkas. Sådant förbud äger

ej tillämpning mot lapparna.

Överträdelse av lagen angående nationalparker eller i enlighet därmed utfärdat

förbud straffes enligt 5 § med böter.

I Kungl. Maj :ts reglemente den 22 december 1911 (nr 156 s. 1) ha meddelats

särskilda föreskrifter rörande nationalparkernas förvaltning samt medgivits

vissa undantag från bestämmelserna i 1 § lagen angående nationalparker.

I sin förenämnda skrivelse har statens industrikommission

framhållit, att magnesittegel utgjorde en för järnhanteringen och kopparframställningen

nödvändig råvara, som hittills uteslutande importerats. Importen,

som företrädesvis skett från Tyskland, hade från och med 1945 års

ingång på grund av rådande förhållanden helt uteblivit. De lager av magnesittegel

som funnes inom landet komme enligt kommissionens uppfattning

att för järnhanteringens del täcka behovet till 1945 års slut eller något

längre, medan i lager befintliga kvantiteter magnesittegel för kopparframställning

möjliggjorde drift till allenast omkring oktober månad 1945. I syfte

att trygga landets försörjning med magnesit till och med juni månad 1946

hade kommissionen undersökt de båda möjligheter, som stöde till buds, nämligen

import och brytning inom landet. Ett parti örn 300 ton hade redan

kontrakterats och torde komma att inlastas i lejdbåt inom den närmaste tiden.

I övrigt hade kommissionen emellertid funnit möjligheterna att tillgodose

landets behov av magnesit genom import i hög grad ovissa.

Beträffande frågan örn brytning av magnesit inom landet har kommissionen

anfört i huvudsak följande.

Höganäs-Billesholms aktiebolag utförde redan år 1936 ett omfattande undersöknings-

och prospekteringsarbete inom det lappländska fjällområdet.

Därvid konstaterades, att magnesit av för metallurgiska ändamål tillfredsställande

kvalitet funnes, bland annat, inom Sarjeks nationalpark. I slutet

av år 1944 anmodade kommissionen bolaget att undersöka, huruvida sålunda

förefintliga brytningsställen medgåve möjligheter att frambringa erforderliga

kvantiteter magnesit inom kort tid. Den bästa av de hittills kända

fyndigheterna är belägen vid foten av Äpartjåkkos högsta topp, Perikpakte,

på södra sidan och i omedelbar närhet av sjön Perikluoppal.

Vid förhandlingar, som kommissionen och bolaget tidigare under innevarande

år fört rörande utnyttjandet av ifrågavarande fyndighet, nödgades

kommissionen konstatera, att transportkostnaderna för magnesit från Äpartjåkko

voro så höga, att kommissionen icke ansåg sig böra ifrågasätta en

på denna magnesit baserad tegeltillverkning. I skrivelse den 22 mars 1945

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj.ts proposition nr 284.

5

har bolaget emellertid framlagt ett nytt förslag avseende transport av 500

ton magnesit från fyndigheten. Förslaget innebär, att transport av den brutna

magnesiten skall ske medelst flygplan till Stora Sjöfallet, varifrån magnesson

sedan sjöledes skall fraktas till Luleluspens järnvägsstation vid Inlandsbanan.

Enär emellertid avsedd flygtransport endast kan ske under den tid,

då Perikluoppal oell Stora Luleträsk vid Stora Sjöfallet äro isbelagda, måste

brytningsföretaget oundgängligen påbörjas redan före mars månads utgång

och pågå till omkring slutet av april. Arbetet måste forceras i synnerlig grad

för att kunna utföras inom den angivna tiden.

Äpartjåkko-fvndigheten är emellertid som nämnts belägen inom Sarjeks

nationalpark. Bearbetning av ifrågavarande fyndighet är sålunda förbjuden

enligt lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker. Bolaget har åtagit

sig att efter eventuell brytning återställa området i bästa möjliga skick. Sålunda

komma alla byggnader, maskiner och dylikt som erfordras för bearbetandet

av fyndigheten att rivas och borttransporteras, varjämte platsen

kring fyndigheten jämväl i övrigt i möjligaste mån kommer att återgivas

sitt ursprungliga utseende. Den brytning, som avses, innebär allenast bortsprängande

av omkring 150 kubikmeter berg från toppen av en bergkulle i

dagen, varför någon fördjupning i markytan icke kommer att kvarstå.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommissionen att

sådana åtgärder måtte vidtagas att bolaget erhåller möjlighet att företaga

brytning av magnesit vid Äpartjåkko inom Sarjeks nationalpark.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt framställningen under åberopande

av det vid akademiens yttrande fogade, av dess naturskyddskommitté

avgivna utlåtandet. Kommittén har däri anfört bland annat följande.

Då för ungefär tio år sedan Höganäs—Billesholms aktiebolag anhöll örn

rätt ali genom provbrytning och diamantborming undersöka magnesitförekomsten

vid Äpartjåkko i nordöstra hörnet av Sarjeks nationalpark, förklarade

kommittén, att den på grund av de även ur teoretiskt-vetenskaplig

synpunkt viktiga resultat, som kunde förväntas, icke hade något att erinra

mot bifall till framställningen, under förutsättning att undersökningen bedrevs

allenast i viss begränsad omfattning och med undvikande av åverkan

på nationalparksområdet i övrigt.

I detta sammanhang påpekade kommittén att saken skulle komma att

ställa sig allvarligare, örn bolaget sedermera återkomme med en anhållan

örn tillstånd att bryta och tillgodogöra magnesit från fyndigheten, enär först

och främst sådant tillstånd icke syntes kunna erhållas utan riksdagens medgivande

och gruvdriften måhända skulle göra det nödvändigt att utbryta

både magnesitområdet från Sarjeks nationalpark och eventuellt något parti

från den intillgränsande Stora Sjöfallets nationalpark, beroende på var utfraktsvägen

skulle förläggas.

Den vid foten av Äpartjåkkos högsta topp, Perikpakte, belägna fyndigheten

är, såvitt man hittills vet, vårt lands största och innehåller högvärdig

magnesit. Då transporten på första sträckan till Stora Sjöfallet avses skola

ske med flygplan, bortfaller för närvarande frågan örn utfraktsväg.

Från naturskyddets synpunkt är Sarjeks nationalpark av utomordentligt

värde såsom representerande vår märkligaste högfjällsnatur med toppar, nående

upp över 2 OOft-metersgränsen, djupa dalar, mäktiga glaciärer, öde fjällslätter

o. s. v. Naturförhållandena där ha varit föremål för omfattande undersökningar,

av vilka resultaten till väsentlig del offentliggjorts i den av

framlidne professorn Axel Hamberg ulgivna serien Naturwissenschaftliche

Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwediseh-Lappland (1907—1933).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chejen.

G Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

Före bolagets tidigare undersökningar var växtligheten inom Apartjåkkos

magnesitområde oberörd av mänsklig kultur. Den nu föreslagna mera omfattande

brytningen innebär förutom fortsatt förintelse av vegetationen genom

bortsprängning av stora partier även viss skadegörelse genom den arbetsstyrka,

som förlägges till området, genom uppförande av byggnader

o. s. v. Betänkligast är måhända att genom fortsatt magnesitbrytning vid

Äpartjåkko en allenast där förekommande och för kännedomen om den

.svenska fjällflorans historia viktig växtart löper stor fara att fullständigt

förstöras.

Oaktat sålunda ett tillgodogörande av magnesitfyndigheten kommer att

innebära en icke så obetydlig och ur naturskyddets synpunkt mycket beklaglig

åverkan å nationalparken, vill naturskyddskommittén icke motsätta

sig den brytning av begränsad omfattning och tillfällig natur, vilken nu föreslagits

såsom följd av det nödläge, vari landets försörjning med magnesit

enligt industrikommissionen råkat. Kommittén får sålunda tillstyrka bifall

till föreliggande framställning, på villkor dock att all möjlig varsamhet iakttages

under själva brytningen och att hela det för åverkan utsatta området

i överensstämmelse med den gjorda utfästelsen omedelbart efter brytningens

upphörande återställes så långt möjligt i sitt ursprungliga skick. Om och i

vad mån kompensation för det förstörda området genom utvidgning av nationalparken

åt annat håll sedermera kan komma att befinnas vara motiverad,

blir beroende av skadegörelsens omfattning.

Såsom statens industrikommission i sin ifrågavarande skrivelse framhållit,

har landets försörjningsläge beträffande den för järnhanteringen och kopparframställningen

nödvändiga råvaran magnesittegel i hög grad försämrats

sedan importen därav till följd av rådande förhållanden numera helt upphört.

Huruvida import i erforderlig utsträckning åter kan igångsättas, innan

landets förråd av magnesittegel uttömts, låter sig icke nu bedömas. Det synes

därför erforderligt att åtgärder vidtagas i syfte att främja brytning av

magnesit inom landet.

Den största av de hittills kända magnesitfyndigheterna i Sverige är belägen

inom Sarjeks nationalpark vid foten av Apartjåkkos högsta topp Perikpakte

på södra sidan av sjön Perikluoppal. Denna fyndighet torde innehålla

högvärdig magnesit och är den ur såväl brytnings- som transportsynpunkter

bäst belägna. Med hänsyn till transportkostnaderna har på magnesit från

denna fyndighet baserad tegeltillverkning tidigare ansetts icke kunna ifrågasättas.

I nuvarande läge torde det emellertid vara nödvändigt att begagna

sig av densamma därest tegeltillverkningen skall kunna upprätthållas. Enligt

vad industrikommissionen upplyst föreligger numera även möjlighet att

transportera magnesit medelst flygmaskin från Perikluoppal till Stora Sjöfallet,

varifrån den kan fraktas båtledes till järnvägsstation vid Inlandsbanan.

Enär ifrågavarande fyndighet såsom nämnts är belägen inom Sarjeks nationalpark,

är bearbetning av fyndigheten på grand av bestämmelserna i lagen

den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker icke tillåten. Då

det emellertid såsom jag nyss antytt torde vara ytterst angeläget att brytning

av magnesit medgives, synes en ändring av lagstiftningen angående nationalparker

böra ske. En sådan ändring torde emellertid icke böra ha avseende

allenast å det nu föreliggande fallet utan synes, då liknande spårs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

mål kunna uppkomma i framtiden, böra givas en mer allmän räckvidd.

Jag förordar därför, att i ifrågavarande lag införes en föreskrift av innehåll,

att Kungl. Majit må medgiva undantag från vad i 1 § nämnda lag stadgats

icke blott i de fall, som nu avses i 3 §, utan även eljest då det av andra

orsaker finnes vara av synnerlig vikt.

Den av mig föreslagna nya bestämmelsen synes böra intagas i 3 § förevarande

lag och träda i kraft omedelbart efter lagens utfärdande.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har inom jordbruksdepartementet

utarbetats förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen

den 25 juni 1909 (nr 56 s. 1) angående nationalparker.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,

av lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

1 Denna bilaga, vilken frånsett vissa jämkningar av redaktionell natur är likalydande med

det vid propositionen fogade lagförslaget, Ilar här uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 23 april

1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 20 april 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll

över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den

6 april 1945, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr

56 s. 7) angående nationalparker.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. assessorn E. H. Kling.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

9

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och folkhushållningsdepartementen

anmäler föredraganden, statsrådet Rubbestad, lagrådets

den 23 april 1945 avgivna utlåtande över del den 6 april 1945 till lagrådet

remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni

1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker.

Föredraganden anför.

Lagförslaget har av lagrådet lämnats utan erinran. Emellertid ha vissa

jämkningar av redaktionell natur företagits i förslaget.

Föredraganden hemställer härefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87

regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 284.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 a1 i texten
  2. 2LU 1945:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 s. 1 i texten