Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m

1945-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:292, Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292-

1

Nr 292.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse

för riksbanken från skyldigheten att inlösa av

banken utgivna sedlar med guld m. m.; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I skrivelse den 24 april 1945 lia fullmäktige i riksbanken hemställt, att

riksbanken måtte för tiden från och med den 1 juli 1945 till och med den

30 juni 1946 befrias från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse. Fullmäktige i riksgäldskontoret

ha, efter remiss, tillstyrkt bifall till denna hemställan.

I en särskild till nämnda framställning anknuten skrivelse ha bankofullmäktige

vidare behandlat fragan örn riktlinjerna för den statliga penningpolitiken

och härvid anfört följande.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 292.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Alaj.ts proposition nr 292.

I propositionen nr 265 till innevarande ars riksdag tiar chefen för finansdepartementet

i anslutning till den översikt över de ekonomiska framtidsutsikterna

som lämnats i årets statsverksproposition uttalat, att det sannolika

läget i Sverige efter fientligheternas upphörande skulle kunna karakteriseras

såsom en högkonjunktur komplicerad av iortsatt varubrist. I en sådan situation

förelåge alltjämt svårigheter för stabiliseringen av penningvärdet medan

däremot sysselsättningsproblemet i viss mån trädde i bakgrunden. Framtidsbedömningen

i statsverkspropositionen tog, såsom finansministern understryker,

sikte på förhållandena efter fientligheternas upphörande och förbigick

därför i huvudsak de problem som dessförinnan vore att motse, örn

handelsavspärrningen icke kunde hävas. Det framhölls endast, att orn^ avspärrningen

bleve av längre varaktighet, så måste den inom vissa områden

medföra allvarliga svårigheter för sysselsättningen och försörjningen. I nyssnämnda

proposition framhålles att även örn handeln åter blir fri men importvaruförsörjningen

av andra skäl förblir otillräcklig, sådana svanghetei

tydligen kunna komma att göra sig gällande. ... „.. , .

‘ När fullmäktige senast behandlade frågan om riktlinjerna tor den statliga

penningpolitiken i skrivelser den 30 mars och den 30 september 1944

saknades ännu de utgångspunkter för en mera bestämd bedömning av handelsutvecklingen

och försörjningsläget, som ligga till grund tor de ovan

återgivna uttalandena. I skrivelsen våren 1944 diskuterades i framsta rummet

principerna för penningpolitikens inriktning efter kriget medan i utlåtandet

den 30 sistlidne september uppmärksamheten närmast inriktades pa de omedelbara

problem för penningpolitiken som sammanhängde med kraven pa

ytterligare lönekompensation för ökade levnadskostnader.

För stora delar av arbetsmarknaden lia under vintern nya avtal kommit

till stånd, men läget på denna präglas alltjämt i betydande omfattning av

ovisshet. Den minskade tillgången på vissa varor oell riskerna för att vaiuknappheten

kommer att fortbestå och kanske ytterligare skärpas under den

närmaste tiden efter ett vapenstillestånd i Europa ge även enligt fullmäktiges

mening anledning till farhågor för att allvarliga svårigheter for sysselsättningen

och försörjningen kunna komma att mota inom vissa områden.

Framför allt är det försämrade försörjningsläget beträffande bränsle agnat

att inge farhågor på grund av de återverkningar detta kan komma att ta

inom stora delar av hela näringslivet. Den senaste tidens erfarenheter ge vidare

ökad anledning att räkna med att ett betydande exportöverskott kommer

att föreligga under den första efterkrigstiden, varigenom marknaden

även under denna period kommer att tillföras köpkraft i större utsträckning

än som svarar mot varutillgången.

Enligt den uppfattning rörande de sannolika utvecklingstendenserna under

den närmaste tiden, som kommit till uttryck i propositionen nr 265 och till

vilken fullmäktige sålunda i huvudsak kunna ansluta sig, får risken tor depression

anses ligga något längre fram i tiden än man tidigare raknat med.

Detta måste givetvis i olika hänseenden återverka pa bedömningen av den

ekonomiska politikens detaljutformning. Fullmäktige vilja, i detta sammanhang

erinra om att sedan fullmäktige senast uttalade sig i har berörda

spörsmål, riksbanken ansett sig böra justera ned räntenivån h. procent. Friskontrollen

och övriga regleringsåtgärder lia medfört, att rantemvans höjd

icke för närvarande äger den betydelse för gestaltningen av konjunkturer och

prisutveckling som under normala förhållanden tillkommer deri.

De förhållanden och utvecklingstendenser med vilka man enligt vad tullmäktige

här uttalat för närvarande har att räkna synas icke ge anledning

att ånyo upptaga de penningpolitiska problemen till p r m ci p i eli. d i sk u ssio n.

Vad i ovannämnda skrivelser samt i propositionen nr 25- till 1944 ars rias
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

3

dag anförts rörande den allmänna målsättningen för penningpolitiken såväl

i rådande läge som efter kriget synes äga fortsatt giltighet. Penningpolitiken

bör alltså alltjämt avse en stabilisering av penningvärdet respektive inriktas

på en förbättring av detta, i den mån efter kriget den extraordinära varuknappheten

minskar samt import- och produktionskostnader nedgå.

I anslutning till framställningen om befrielse för riksbanken från skyldig- Departements.

heten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld ha fullmäktige liksom ‘''Äe/enunder

föregående år uttalat sig rörande riktlinjerna för den statliga penningpolitiken.

.Fullmäktige ha härvid framhållit, att det icke syntes finnas anledning

att ånyo upptaga de penningpolitiska problemen till principiell diskussion,

då det av statsmakterna förra året fastställda programmet torde böra

äga fortsatt giltighet. Penningpolitiken borde i enlighet härmed alltjämt avse

en stabilisering av penningvärdet respektive inriktas på en förbättring av

detta i den mån efter kriget den extraordinära varuknappheten minskar samt

import- och produktionskostnader nedgå.

Med avseende å de ekonomiska framtidsutsikterna ha fullmäktige endast

hänvisat till de i olika sammanhang till årets riksdag lämnade redogörelserna.

I likhet med fullmäktige anser jag, att rådande förhållanden icke påkalla

vare sig en förnyad diskussion rörande de sannolika utvecklingstendenserna

eller en omprövning av det tidigare uppställda penningpolitiska programmet.

Det må blott framhållas, att den senaste tidens erfarenheter givit ökat stöd

åt uppfattningen, att ett mycket betydande exportöverskott är att motse under

den närmaste tiden efter fientligheternas upphörande. Samtidigt har vårt

försörjningsläge beträffande vissa varor försämrats, varför det tidigare vid

olika tillfällen betonade sambandet mellan våra möjligheter till kreditgivning

till utlandet och importen av viktigare råvaror fått ökad aktualitet.

Den av riksbanken under våren genomförda räntesänkningen, om vilken

erinras i fullmäktiges skrivelse, föranleder icke heller något uttalande från

min sida. Jag vill i detta sammanhang endast erinra örn att det i fjol uppställda

programmet, enligt vad jag då framhöll, icke var avsett att fastlägga

en penningpolitik, som skulle tillämpas oberoende av den faktiska utvecklingen,

vilken tvärtom inom ramen för programmets allmänna principer måste

bli bestämmande för penningpolitikens utformning.

I anledning av bankofullmäktiges förslag örn fortsatt befrielse för riksbanken

från scdelinlösningsskyldigheten bör sedvanlig framställning i ämnet nu

göras till riksdagen.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att riksbanken må för tiden från och med den 1 juli 1945

till och med den 30 juni 1946 vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena

därtill giva anledning, före utgången av nämnda

tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

457906. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:465 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedl a1 i texten
  2. BU 1945:51 Bankoutskottets utlåtande nr 51 s. 1 i texten