Sök i Ratio Lex

Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

1945-04-27 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:294, Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

1

Nr 294.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder

för tryggande av vedförsörjningen m. m.; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,

Danielson, Andrén.

. Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,

statsrådet Rubbestad:

Till bestridande av kostnader för tryggande av vedförsörjningen har riksdagen

för budgetåren 1939/40—1942/43 å kapitalbudgeten beviljat särskilda

anslag, vilka sammanförts till ett reservationsanslag under fonden för förlag

till statsverket med titeln Reglering av vedproduktionen. (Närmare redogörelse

finnes intagen i proposition nr 192 till 1943 års riksdag s. 13.) Totalbeloppet

av sålunda anvisade medel utgör 145 000 000 kronor. Anslagsmedlen äro

avsedda att bestrida kostnaderna för bränslekommissionens vedinköp, för inlösen

av tvångsavverkad ved samt för utlämnande av förlagskapital till auktoriserade

veduppköpare. Till Omkostnader i samband med inköp och inlösen

av ved, m. m. har för innevarande budgetår å driftbudgeten anvisats ett

förslagsanslag å 3 000 000 kronor. Detta anslag är avsett att bestrida kommissionens

omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved samt att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 294. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

täcka sådana förluster för kommissionens vedclearingkassa som icke jämlikt

1944 års riksdags beslut (skr. nr 381) skola ersättas från kommissionens kolciearingkassa.

Vid beräkningen av detta anslag har, såsom framgår av propositionen

nr 255 till 1944 års riksdag, 500 000 kronor beräknats för direkta

omkostnader för vedinköp, 1 000 000 kronor för vedclearingkassans kostnader

för utkörning av ved från av kristidsnämnd upplagt centrallager inom tätorter

i zon 3 samt 1 500 000 kronor för kostnader för prisförluster på långved

och massaved samt andra eventuella förluster på vedclearingen. I årets statsverksproposition

(elfte huvudtiteln, punkten 26) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1945/46 till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.

beräkna ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Innan jag går in på frågan om planläggningen av vedförsörjningen i fortsättningen

torde det vara lämpligt att jag i korthet redogör för utvecklingen

under den gångna delen av innevarande avverkningsår och för de åtgärder

som vidtagits för att få till stånd de erforderliga vedavverkningarna.

Såsom framgår av propositionen nr 255 till föregående års riksdag hade

statens bränslekommission för avverkningsåret 1 juli 1944—30 juni 1945 beräknat

avverkningsbehovet av ved till hushålls- och industribränsle samt ved

för framställning av bilkol och bilved till 30 miljoner kubikmeter.1 Min företrädare

i ämbetet framhöll då, att det med hänsyn till önskvärdheten av att

åstadkomma en tillfredsställande bränslereserv vore möjligt, att avverkningarna

av ved för bränsleändamål icke kunde begränsas till nyssnämnda

kvantitet. Vad beträffade massaved för industriens råvarubehov, stubbved

för tjärframställning och ved för framställning av träkol för industriens

behov ansågs några särskilda åtgärder i dåvarande läge icke behöva

vidtagas för att säkerställa behovet av dessa sortiment. Kommissionen skulle

emellertid följa utvecklingen även på dessa områden och vara beredd vidtaga

de åtgärder som kunde erfordras. Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att

taga ståndpunkt till frågan om storleken av de erforderliga avverkningarna

i samband med det slutliga fastställandet av avverkningsprogrammet, vilket

borde ske i omgångar örn högst ett halvår åt gången. Därvid skulle även

slutlig ståndpunkt tagas till frågan, huruvida de erforderliga vedkvantiteterna

skulle anskaffas med stöd av bestämmelserna i lagen om avverkningsskyldighet

eller på frivillighetens väg genom att ved i mån av behov

uppköptes av de auktoriserade uppköparna. Kommissionen hade i första hand

föreslagit sistnämnda väg. Det förutsattes dock, att erforderliga förberedelseåtgärder

för en tillämpning av lagen om avverkningsskyldighet likväl skulle

utföras, så att avverkningsbesked med kort varsel skulle kunna utsändas till

skogsägarna, därest det visade sig, att den s. k. uppköpslinjen icke vore fram
-

1 Med kubikmeter avses här och i det följande kubikmeter travat mått (m3t).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

3

komlig. Mot de sålunda angivna riktlinjerna för vedanskaffningen hade riksdagen

intet att erinra (skr. nr 381).

I skrivelse den 14 juni 1944 anförde bränslekommissionen, att kommissionen

numera räknade med ett avverkningsbehov för brännved och ved för

gengasbränsle av 31 å 32 miljoner kubikmeter. Med hänsyn till att kristidsstyrelserna

redan utfört vissa förarbeten med fördelningen av förut beräknade

30 miljoner kubikmeter och då det icke syntes möjligt att med beaktande

av skogshushållningens krav avverka större kvantitet kastved, föreslog kommissionen

emellertid att nian tills vidare skulle inrikta sig på en avverkning

av 30 miljoner kubikmeter, huvudsakligen kastved. I den mån denna kvantitet

icke visade sig tillfyllest borde man enligt kommissionens mening taga massaved

i anspråk. Av dessa 30 miljoner kubikmeter beräknades 12,1 miljoner

kubikmeter bliva avverkade på grund av överenskommelser med domänstyrelsen

och vissa större skogsägare. Den direkta handeln på landsbygden mellan

producent och konsument beräknades till 4,4 miljoner kubikmeter; återstoden,

13,5 miljoner kubikmeter, borde säkerställas genom att de auktoriserade

brännvedsuppköparna med skogsägarna träffade avtal örn uppköp av tillhopa

denna kvantitet. Kommissionen föreslog, att man såsom en första etapp

borde försöka att före den 1 november 1944 få till stånd överenskommelser

och uppköpskontrakt örn en avverkning av omkring 21 miljoner kubikmeter,

huvudsakligen kastved. Kungl. Majit godkände förevarande förslag att anskaffa

ved på frivillighetens väg och uppdrog åt kommissionen att i god tid

och senast den 15 oktober 1944 inkomma med utlåtande, i vad mån det för

tryggande av bränsleförsörjningen vore erforderligt att vidtaga åtgärder för

ytterligare vedavverkning.

I skrivelse den 17 oktober 1944 anmälde bränslekommissionen, att kommissionen

beräknade, att avtal örn avverkning av allenast omkring 15,5 miljoner

kubikmeter skulle kunna träffas intill den 1 november samma år.

Kommissionen ansåg sig emellertid ännu icke lia erhållit några säkra hållpunkter

för bedömande av huruvida avverkningsprogrammet skulle kunna

genomföras med oförändrade metoder för vedanskaffningen. Kommissionen

föreslog därför, alt vedanskaffningen tills vidare skulle ske efter oförändrade

riktlinjer till den 1 januari 1945 och avse en till 24 miljoner kubikmeter

förhöjd kvantitet samt att kommissionen före den 15 januari skulle

inkomma med förnyat utlåtande. Genom beslut den 27 oktober 1944 lämnade

Kungl. Majit bränslekommissionen det begärda bemyndigandet att

löre den 1 januari 1945 träffa avtal beträffande 24 miljoner kubikmeter,

men anbefallde kommissionen att snarast möjligt och senast den 15 november

1944 inkomma med en plan för bränsleförsörjningen under tiden till och

med den 30 juni 1946 ävensom förslag till åtgärder för anskaffande av de

vedkvantiteter som erfordrades under sagda tid.

Med skrivelse den 14 november 1944 framlade bränslekommissionen en

plan för bränsleförsörjningen under tiden 1 januari—30 juni 1945 ävensom

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

4

V- »

en preliminär plan för bränsleförsörjningen under tiden 1 juli 1945—30 juni

1946, avsedda att tillämpas under förutsättning av fortsatt avbrott i importen

av fossila bränslen. Enligt dessa planer beräknades behovet under bränsleåret

1944/45 av ved för bränsleändamål och för kolning av såväl bilkol som

industrikol till sammanlagt ca 44 miljoner kubikmeter. För att täcka detta

behov räknade kommissionen med att ca 5,5 miljoner kubikmeter massaved

skulle behöva tagas i anspråk. För bränsleåret 1945/46 upptog planen ett

motsvarande vedbehov av ca 49,B miljoner kubikmeter, varvid ändock den

sammanlagda bränsleförbrukningen måst nedskäras med ca 3 procent. Av

sistnämnda kvantitet beräknades ca 34 miljoner kubikmeter brännved och

kolved kunna erhållas från 1944/45 års avverkning, ca 6 miljoner kubikmeter

genom en forcerad avverkning av sådan ved under tredje kvartalet

1945 samt ca 2 miljoner kubikmeter genom utfallet av ribbved och s. k.

bakar under 1945/46; återstoden måste tagas från massavedslagren. Som

kommissionen tidigare räknat med en avverkning utanför programmet av

ca 4 miljoner kubikmeter kolved för industriens träkolsbehov och 2 miljoner

kubikmeter brännved av 1944/45 års avverkning antogs komma att användas

redan under samma år, skulle alltså avverkningen av brännved behöva

uppgå till 32 miljoner kubikmeter, vilket översteg det uppgjorda avverkningsprogrammet

med 2 miljoner kubikmeter. Kommissionen ansåg det

emellertid lämpligt att fortfarande inrikta sitt arbete på 30-miljonersprogrammet.

Redan detta vöre svårt att genomföra under nuvarande transportförhållanden

och med bibehållande av kraven på god skogshushållning.

Skulle transportläget, framför allt på grund av knappheten på gummiringar,

fortfarande försämras eller skulle vedbehovet öka, torde det bliva nödvändigt

att vidtaga djupt ingripande åtgärder och att införa helt andra metoder

än hittills, vilket sannolikt skulle medföra ur såväl skogs- som arbetsmarknads-

och transportsynpunkt mindre önskvärda följder. Dylika åtgärder

borde tillgripas först då de tedde sig oundgängligen nödvändiga. Ett slutligt

ståndpunktstagande borde därför uppskjutas till en senare tidpunkt efter

årsskiftet 1944/45. Kommissionen hyste alltjämt den förhoppningen att de

programenliga vedkvantiteterna skulle kunna erhållas genom avverkning på

frivillighetens väg.

Sedan frågan, huruvida avverkningsålägganden borde utfärdas jämlikt lagen

om avverkningsslcyldighet, varit föremål för diskussion mellan folkhushållningsdepartementet

och kommissionen, inkom bränslekommissionen den 28

november 1944 med en promemoria, vari kommissionen hemställde om bemyndigande

att i viss utsträckning utfärda avverkningsålägganden för kastved.

Den 8 december 1944 beslöt Kungl. Maj.t att den s. k. uppköpslinjen skulle

tillämpas tills vidare även i fortsättningen samt anbefallde kommissionen att

söka före den 1 april 1945 träffa avtal om avverkning av tillhopa 26 miljoner

kubikmeter brännved. Tillika anbefalldes kommissionen att före den

1 februari 1945 återkomma med förnyat yttrande över läget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29A.

5

1 .skrivelse den 5 januari 1945 föreslog bränslekommissionen, att vissa premier

skulle utbetalas till de auktoriserade brännvedsuppköparna i syfte att

stimulera dessa till en intensifierad vedanskaffning. Sedermera anmälde kommissionen

i skrivelse den 19 i samma månad, att avtal intill utgången av år

1944 kommit till stånd för ca 16,8 miljoner kubikmeter samt att avverkningarna

av brännved, kolved och massa ved under tiden 1 juli—31 december

1944 uppgått till allenast ca 8,4 miljoner kubikmeter mot ca 17,3 miljoner

kubikmeter under motsvarande tid föregående avverkningsår. Med hänsyn

härtill föreslog kommissionen att ålägganden om avverkningsskyldighet

skulle utfärdas för såväl kastved som massaved, varjämte kommissionen

föreslog vissa andra åtgärder för stimulerande av avverkningarna. I fråga örn

vedpriserna anförde kommissionen, att en allmän höjning av normalpriserna

på kastved förtjänade att övervägas, därest prispolitiska skäl icke lade absoluta

hinder i vägen, men något förslag örn sådan prishöjning framlades

icke. Genom beslut den 26 januari 1945 avslog Kungl. Majit framställningen

om premier till uppköparna samt bemyndigade bränslekommissionen

att åt kristidsstyrelserna meddela anvisningar örn åläggande av

avverkningsskyldighet för tiden intill den 1 juli 1945 för kastved och massaved.

Tillika meddelade Kungl. Majit bestämmelser rörande den utsträckning

i vilken sålunda avverkad ved skulle komma i åtnjutande av statsgaranti

på sätt i kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till

främjande av vedproduktionen omförmäles. (En närmare redogörelse för

sagda kungörelses bestämmelser örn statsgaranti finnes intagen å sidan 3 i

propositionen nr 255 till 1944 års riksdag. Beträffande de genom Kungl.

Majits nyssnämnda beslut meddelade föreskrifterna torde få hänvisas till

Kungl. Majits brev till bränslekommissionen den 26 januari 1945, vilket i

transumerade delar intagits i svensk författningssamling, nr 22/1945.) Vidare

erhöll kommissionen bemyndigande alt, med anlitande av för kommissionen

tillgängliga uppköps- och förlagsmedel på av kommissionen föreslagna villkor

låta genom de auktoriserade brännvedsuppköparna till normalpriser uppköpa

kastved, som avverkats intill den 1 juli 1945 och som icke på annat

sätt vunnit avsättning.

Med stöd av nyssnämnda bemyndigande har avverkningsskyldighet för

kastved och massaved ålagts inom samtliga län med undantag av Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län. Jämlikt beslut av Kungl. Majit den

20 april 1945 har anstånd med avverkningsskyldighetens fullgörande medgivits

till den 1 oktober 1945.

Genom beslut den 2 februari 1945, som i vissa delar ändrats den 23 mars

1945, har Kungl. Majit medgivit utbetalande av vissa premier i syfte att ytterligare

stimulera intresset för ökade vedavverkningar och för att påskynda

framkörningarna av veden. Sålunda gäller, att premier må utgå med en krona

för kubikmeter för kastved och 75 öre för kubikmeter för långved (med undantag

av långved för tillverkning av industriträkol), som för avsalu avver
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

kuls tinder tiden 1 juli 1944—30 september 1945 och som före den 1 mars

1946 framkörts till normal leveransplats eller levererats till förbrukare. Såsom

villkor gäller bland annat, att veden skall vara i vederbörlig ordning deklarerad

såsom avverkad till avsalu under nyssnämnda tid samt att, örn avverkningsskyldighet

för kastved ålagts jämlikt Kungl. Maj:ts förutnämnda bemyndigande

den 26 januari 1945, avverkningsskyldigheten skall vara i vederbörlig

ordning fullgjord. Premie må dock utgå till skogsägare, ändock att

han icke kunnat fullgöra avverkningsskyldigheten, om han senast den 31

augusti 1945 anmäler detta hos vederbörande kristidsnämnd och samtidigt

förklarar sig villig att före den 1 januari 1946 avverka återstående kvantitet.

Kungl. Majit har även genom beslut den 23 februari och den 23 mars

1945 bemyndigat bränslekommissionen att till skogsägare, som med nuvarande

normalpriser på ved beräknades icke kunna erhålla en mot ett skäligt

rotvärde svarande nettoersättning för den avverkade veden utbetala tillägg

till normalpriserna. Tilläggen avse att möjliggöra för skogsägaren att erhålla

en nettoersättning av 50 öre för pannved och prima aspved, en krona för

sekunda björk- och prima barrved samt två kronor för prima björkved. Till - lägg beviljas efter särskild prövning och utbetalas sedan den tilläggsberättigade

veden framkörts och inmätts av köpare eller eljest levererats till förbrukare.

Såväl framkörningspremierna som pristilläggen skola tills vidare utgå från

kommissionens vedclearingkassa.

Vidare har ett särskilt premieringssystem för skogsarbete införts genom

beslut av Kungl. Majit den 23 mars 1945 i avsikt att förmå yrkesvana skogsarbetare

och enskilda skogsägare att under de närmaste månaderna i ökad

utsträckning ägna sig åt huggning och framkörning av ved. Premien utgår i

förhållande till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning och framkörning

av kastved, långved eller massaved under en tidsperiod, som för de norra

delarna av landet numera bestämts till 23 april—30 juni 1945 och för landet

i övrigt till 1 april—30 juni 1945. För huggning utgår premien med 40 procent

å den arbetsinkomst under sagda tid som överstiger 150 kronor, dock

att premien för jordbruksarbetare, anställd med fast lön, utgår med 20 procent

av hela arbetsinkomsten. För framkörning av veden utgör premien 20

procent av hela arbetsinkomsten.

Förmånligare prisbestämmelser för vedfransporter med häst ha även meddelats,

varjämte särskilda priser för grövre massaved införts. Dessutom ha

vissa större bränsleförbrukare ävensom kristidsnämnder uppmanats att själva

söka anskaffa ved utöver det uppgjorda avverkningsprogrammet.

I syfte att uppnå en ökad tillverkning av bränntorv har Kungl. Majit bemyndigat

bränslekommissionen att, med anlitande av vedclearingkassan, till

torvföretagare utbetala en premie av 5 kronor för ton för maskintorv, som

utöver en för varje torvföretagare bestämd grundkvantitet under år 1945

tillverkas samt försäljes och levereras till torvhandlare eller förbrukare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

7

Vad massaveden beträffar utgick man, såsom förut omnämnts, vid avverkningsprogrammets

uppgörande från att särskilda åtgärder icke vore erforderliga

för att täcka behovet. Då importen av fossila bränslen upphörde

under hösten samtidigt som vedavverkningama icke motsvarade förväntningarna,

blev det klart, att man måste räkna med att betydande mängder

massaved kunde behöva tagas i anspråk för bränsleändamål. Vid meddelandet

av inköpstillstånd för massaindustrien förbehöll sig därför kommissionen

rätt att övertaga 25 procent av all inköpt och inmätt massaved. Inom

det s. k. femte prisområdet (i huvudsak omfattande de 17 södra länen) träffades

en överenskommelse med vederbörande företag, enligt vilken dessa

förbundo sig att i viss utsträckning avverka eller uppköpa massaved, under

det att kommissionen åtog sig att övertaga hälften av den avverkade

eller uppköpta massaveden eller i vart fall hela den kvantitet som översteg

2 miljoner kubikmeter. Tillika har kommissionen erhållit bemyndigande att

i produktionsfrämjande syfte inköpa ytterligare vissa kvantiteter massaved.

Avverkningen av massaved under innevarande avverkningsår beräknades

av bränslekommissionen komma att uppgå till ca 16 miljoner kubikmeter.

De sammanlagda avverkningarna under avverkningsåret ha sålunda av kommissionen

beräknats till 30 miljoner kubikmeter kastved och långved för

bränsle- och gengasändamål, 4 miljoner kubikmeter kolved för tillverkning

av industriträkol och 16 miljoner kubikmeter massaved, eller tillhopa 50

miljoner kubikmeter. Enligt preliminära uppgifter uppgingo avverkningarna

den 1 april 1945 till sammanlagt ca 20,8 miljoner kubikmeter, varav ca 5,9

miljoner kubikmeter massaved. Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande

siffror den 1 april 1944 vörö 33,8 miljoner resp. 9,6 miljoner. Intill den 1

april 1945 bade ca 70 % av den ved som den 1 juli 1944 kvarlåg i skogarna

framkörts till bil- eller annan transportväg samt ca 58 procent av den ved som

avverkats under tiden 1 juli 1944—31 mars 1945.

I fråga örn regleringen av ved förbruk ningen tillämpas i

huvudsak samma regleringssystem som tidigare. Sålunda äro de olika delarna

av landet med hänsyn till möjligheten att förse dem med vedbränsle

hänförda till någon av zonerna 1, 2 eller 3 eller till de s. k. handelsreglerade

orterna. För dessa olika grupper gälla något olika regleringsföreskrifter.

Längst gående i fråga om vedhandeln äro dessa för de handelsreglerade

orterna, där handeln nied ved är fullständigt reglerad, under det att i zon 1,

sorn i huvudsak omfattar den rena landsbygden, direkthandeln mellan producent

och förbrukare i stor utsträckning är fri. En närmare redogörelse

för regleringsföreskrifterna finnes intagen i propositionen nr 192 lill 1943

års riksdag (sid. 8 ff.). Det beslag på ved, som Ingis genom kungörelsen

den 3 oktober 1941 (nr 792) oell som den 17 december 1943 (SFS 907/43)

upphävts för Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län,

hävdes i vad det gäller massaved och props från och med den 1 juli 1944

(SFS 355/44). Med hänsyn till ali svårigheter förelegat alt på frivillighetens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

väg framskaffa de avsevärda mängder massaved som erfordrats för bränsleändamål

samt till att ännu större behov av massaved för sådant ändamål

är att förutse i fortsättningen, har beslag å massaved och props ånyo införts

genom kungörelse den 20 april 1945 (nr 138).

Jämlikt kungörelsen den 13 september 1940 (nr 819) gäller, att varmvatten

från central varmvattenberedare får inom byggnad, som begagnas huvudsakligen

för bostads-, butiks- eller kontorsändamål, tillhandahållas endast

enligt bränslekommissionens bestämmande. Under innevarande bränsleår

har generellt tillstånd att tillhandahålla varmvatten gällt från och med den

1 oktober 1944, framförallt i syfte att minska gasförbrukningen. På grund

av svårigheter att tillföra ved till de större orterna, orsakade framförallt av

att framforslingen av ved till järnvägsstationerna försvårats av ogynnsamma

väderleksförhållanden, har varmvattenstillståndet åter indragits från och

med den 1 mars i år.

De knappa tillgångarna på gaskol lia gjort det nödvändigt att söka åstadkomma

en inskränkning i förbrukningen av gas. Till en början gjordes

försök att åstadkomma denna inskränkning på frivillighetens väg. Då nedgången

av gasförbrukningen på många håll icke motsvarade önskemålen

och då återinförandet av varmvattenförbudet försvårade möjligheterna av

en frivillig besparing, bemyndigade Kungl. Majit, sedan vissa förberedelsearbeten

vidtagits, genom kungörelse den 6 april 1945 (nr 106), med stöd av

lagen 12 december 1941 (nr 925) om reglering av förbrukningen av elektrisk

kraft och gas, bränslekommissionen att införa gasransonering inom samtliga

städer med gasverk eller viss eller vissa av dem. Kommissionen har

sedermera meddelat bestämmelser örn sådan ransonering för flertalet gasverksstäder.

De för tillverkare och återförsäljare gällande normalpriserna på brännved

ha i huvudsak varit oförändrade under bränsleåret. För massaved och

props, där normalpriser förut gällt inom ett område som i huvudsak

motsvarar de 17 södra länen, ha normalpriser införts även för landet

i övrigt. De nya normalpriserna överensstämma i stort sett med de priser,

som jämlikt överenskommelser med uppköparna tidigare gällt inom dessa

områden. Vidare ha för det s. k. prisområde 5 (omfattande i huvudsak de

17 södra länen) särskilda normalpriser införts för prima grov massa ved,

d. v. s. sulfitved över 8 tirni och sulfatved över 6 tum i toppdiameter.

I enlighet med riksdagens medgivande föregående år (prop. nr 255 och

skr. nr 381) har tidigare clearingförfaranden beträffande priserna på ved från

och med den 1 juli 1944 utvidgats med ett prisutjämningsförfarande, som

åsyftar att undvika att priserna på ved och torv, beräknade fritt banvagn eller

fritt i fartyg på mottagningsorten, överstiga vissa högsta prisgränser, som för

pannved utgör 15 kronor för kubikmeter och för prima maskintorv med 30

procent fuktighetshalt 49 kronor för ton, med prisgränser för övriga sortiment

och kvaliteter i proportion härtill med undantag av massaved för vilken

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

9

en högre prisgräns fastställts. Prisutjämningen avser saluförd kastved,

långved och massaved för bränsleändamål, som transporteras med järnväg

eller fartyg, samt saluförd järnvägstransporterad bränntorv. Ved eller torv,

som levereras till statliga och enskilda järnvägar, omfattas i huvudsak icke

av denna prisutjämning. För genomförande av densamma ha enhetliga debiteringspriser

å kastved och massaved fastställts för leveranser å avsändningsstation

eller i kusthamn, varjämte överenskommelser träffats mellan bränslekommissionen

och järnvägsstyrelsen respektive Svenska järnvägsföreningen

om sådan begränsning av den fraktavgift, som debiteras vedens mottagare,

att debileringspriserna med tillägg av fraktavgifterna icke överskrida ovannämnda

högsta prisgränser. Den del av fraktkostnaderna som överstiger

nämnda fraktavgift betalas av bränslekommissionen direkt till vederbörande

järnvägsföretag. För långved ha inga debiteringspriser fastställts, utan allenast

viss begränsning av fraktkostnaderna skett genom nyssnämnda överenskommelser.

För bränntorv ha genom samma överenskommelse fraktavgifterna

på järnväg begränsats till högst 4 kronor för ton. I de fall, då

kostnaderna för ved, som levereras med fartyg, eller för bränntorv å mottagningsorten

överskrida de högsta prisgränserna, erhålla mottagarna ersättning

för de överskjutande kostnaderna direkt från kommissionen. Clearingen

av kostnaderna för ved, som levereras lill debiteringspriser å avsändningsstation

eller kusthamn, sker genom de auktoriserade brännvedsuppköparna

eller i vissa fall genom kristidsslyrelserna. Kostnaderna för det

sålunda genomförda prisutjämningsförfarandet bestridas i första hand från

kommissionens vedclearingkassa, men avses att i sista hand täckas från

kolclearingkassan.

Förutom det nu omnämnda clearingförfarandet tillämpas fortfarande de

tidigare clearingförfarandena för ved, som levereras till tätorter i zon 3 eller

till handelsreglerade orter. För de sistnämnda (Stockholm och Göteborg

med vissa förorter, Norrköping, Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg,

Eslöv) fastställer bränslekommissionen sålunda basispriser för veden, gällande

fritt banvagn eller fritt å sjökaj i ankomstorten. I den mån inköpspriserna

avvika från dessa basispriser sker en clearing mellan bränslekommissionen

och kristidsnämnderna. För tätorter i den s. k. zon 3 (för vilka

viss handelsreglering genomförts, dock ej i så hög grad som i de handelsreglerade

orterna) fastställer bränslekommissionen återförsäljningspriser, avseende

ved till hushåll eller småindustrier, fritt hemkörd till konsument eller

till vedhandlares upplag. Clearingen sker genom de auktoriserade uppköparna

eller, i vissa fall, genom kristidsstyrelserna. Dessa basispriser och återförsäljningspriser

äro avsedda att för varje ort motsvara de genomsnittliga självkostnaderna

för den i clearingförfarandet för orten ingående veden, dock att

förutnämnda högsta prisgränser ej få överskridas. Vidare ha särskilda

clearingpriser fastställts för ved, som för sjöfartens bunkringsbehov levereras

fritt å sjökaj i kusthamnarna. Ej heller dessa clearingpriser äro av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

sedda att medföra förlust eller vinst för vedclearingkassan. Från denna bestridas,

såsom tidigare omnämnts, även kostnader för utkörning av ved från

av kristidsnämnd upplagt centrallager inom tätort i zon 3 till förbrukare,

kostnader för tillhandahållande i viss utsträckning av långved och massaved

till hushållsförbrukare inom tätorter i zon 3 och handelsreglerade orter till

priser understigande nyssnämnda högsta prisgränser, kostnader för utbetalande

av premier för framkörning av ved och för utökad torvtillverkning samt

av pristillägg för möjliggörande av skälig nettoersättning på vedavverkning.

Förutom clearingförfarandena för ved och torv tillämpas även vissa clearingförfaranden

för kol och köks.

Genom kungörelse den 28 juni 1940 (nr 650) inrättades en särskild

clearingkassa för reglering av importpriserna på stenkol, köks och kolbriketter.

Bränslekommissionen fastställer avräkningspriser eif svensk hamn, innefattande

även den fastställda grosshandelsmarginalen. I den mån den verkliga

cifkostnaden överstiger avräkningspriset erhåller importören skillnaden

från kolclearingkassan; understiger cifkostnaden avräkningspriset inbetalas

skillnaden till kassan. I avräkningspriset inräknas även en avgift till en av

kommissionen inrättad särskild krigsriskkassa, vilken svarar för vissa transportrisker,

som icke täckas av den vanliga krigsriskförsäkringen.

Från kolclearingkassan skola även, jämlikt beslut av föregående års riksdag,

bestridas kostnaderna för nyssnämnda begränsning av priserna på ved

och torv till vissa högsta prisgränser. Kolclearingkassans och krigsriskkassans

sammanlagda behållning beräknas komma att den 1 juli 1945 uppgå

till ca 104 miljoner kronor.

Sedan statens kolnämnd i enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition

nr 15 till 1939 års urtima riksdag uppdragna riktlinjerna organiserat en

s. k. pool för kolimporten, omfattande samtliga importörer utom de företag

som införde kol endast för egen förbrukning, träffade nämnden å statens

vägnar med denna pool, Svenska kolimportörers förening 1939 u. p. a., ett

den 20 september 1939 dagtecknat avtal, som därefter godkändes av 1939

års urtima riksdag^ enligt dess skrivelse nr 4. I avtalet förband sig föreningen

att för egen och medlemmarnas del ställa sig till noggrann efterrättelse de

föreskrifter som av staten kunde fastställas i avseende på försäljningen av

stenkol, koks och kolbriketter. Staten å sin sida åtog sig att ersätta varje

föreningsmedlem den förlust som kunde tillskyndas denne vid försäljning

på de av staten föreskrivna villkoren, varemot föreningsmedlem skulle till

staten avstå den vinst, utöver fastställd handelsvinst, som han kunde komma

att göra vid försäljning efter den 17 september 1939, antingen denna vinst

uppstått på äldre lager eller vid försäljning av vara, importerad efter nämnda

dag. Sedan det visat sig att oklarhet i vissa hänseenden rådde rörande avtalets

rätta innebörd, träffades en överenskommelse den 24 augusti 1943 mellan

bränslekommissionen och föreningen rörande tolkningen av avtalet.

Överenskommelsen har godkänts av Kungl. Maj:t den 17 september 1943.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

11

För reglering av de ekonomiska förhållandena mellan staten och föreningen

inrättades en särskild s. k. subventionskassa. Därest det för lagerhandeln

fastställda utförsäljningspriset för av föreningsmedlem försåld kol

eller koks över- eller understiger de faktiska, på nyssnämnda avräkningspris

grundade inköpskostnaderna med tillägg av fastställd marginal sker inbetalning

till, respektive utbetalning från kassan av skillnaden. Från kassan

utgår även vissa ersättningar för av lagerhandlare verkställd reservlagring

av kol och koks.

De för lagerhandeln fastställda utförsäljningspriserna lågo till en början

avsevärt lägre än de faktiska kostnaderna och inneburo en subvention för

de kol- och koksförbrukare som icke själva importerade varan. Genom

senare inträdda prishöjningar minskades spännvidden mellan inköps- och

försäljningspriserna, och från och med början av april 1940 kommo de senare

att ligga över de förra, varigenom en återströmning av medel skedde

till kassan. Därefter vidtagna prisjusteringar åsyftade att bringa marknadsnivån

i överensstämmelse med det verkliga kostnadsläget. Det för närvarande

gällande kokspriset vid försäljning per hektoliter är emellertid sedan en

tid tillbaka lägre än de verkliga kostnaderna, bland annat på grund av att

den på senare tid importerade koksen visat sig vara tyngre än tidigare, vilket

medfört ett mindre hektoliterutfall per ton än vad man vid fastställandet

av nuvarande hektoliterpriser utgått ifrån. Dessutom uppkomma avsevärda

extra kostnader i de fall då kol och koks måste tillföras lagerhandeln

från statens reservförråd. Av allmänna prispolitiska skäl har det emellertid

hittills icke ansetts lämpligt höja lagerhandelns utförsäljningspriser.

För täckande av utgifter för kolsubventionen har riksdagen vid olika tillfällen

under anslagstiteln Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder anvisat sammanlagt 20 500 000 kronor. Härav ha ca 7 700 000 kronor

återförts till anslaget. Enligt uppgifter från bränslekommissionen räknar

man med att utgifterna under innevarande budgetår komma att överstiga

kassans tillgångar med i runt tal 500 000 kronor. Härtill komma reservlagringsersättningar,

som förfalla till betalning efter utgången av budgetåret

och som, såvitt nu kan bedömas, antagas uppgå till i runt tal 3 500 000

kronor.

1 skrivelse den 13 april 1945 har bränslekommissionen i fråga om

möjligheterna att tillgodose bränslebehovet under

bränsleåret 1 9 4 5/4 G anfört bland annat följande.

Det hittills föreliggande avverkningsresultatet innebär fortfarande en avsevärd

eftersläpning i förhållande till det uppställda avverkningsprogrammet

för innevarande avverkningsår, 50 milj. m1 * 3 t. (30 milj. m3 t. brännved, 4 milj.

m3 t. ved för framställning av industriträkol samt IG milj. m3 t. massaved).

Redan nu torde därför kunna fastslås, att, därest icke mycket vittgående extra

ordinära åtgärder vidtagas det uppställda avverkningsprogrammet icke kommer

att kunna genomföras. Kommissionen beräknar dock att en del av efter
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 294.

släpningen kan tagas igen, sedan vissa i det följande angivna, stimulerande åtgärder

vidtagits, men huru stor del är givetvis svårt att nu beräkna. Kommissionen

har dock sökt verkställa en prognos över det troliga avverkningsresultatet

vid avverkningsårets slut, den 30 juni 1945, och enligt denna

prognos skulle den sammanlagda avverkningen under innevarande avverkningsår

komma att uppgå till ca 22 milj. m3 t. bränn- och kolved samt ca

11 milj. m3 t. massaved.

Genom forcerad höstavverkning 1945 och genom i anspråktagande av

vissa kvantiteter massaved för bränsleändamål beräknas de sammanlagt tillgängliga

vedkvantiteterna för nästa bränsleårs behov uppgå till ca 35

milj. m3 t. enligt nedan.

1. Avverkning av kastved och långved under avverkningsåret

1944/45 ....................................... 22 milj. m31.

2. Utfall av ribb- och bakved 1945/46 .................. 2 » »

3. Forcerad höstavverkning 1945 ...................... 6 »

4. Massaved och/eller genom andra åtgärder anskaffad ved 7 »

5. Avgår under 1944/45 förbrukad del av höstavverkningen

1944 ............................................. —2 *

Summa 35 milj. m31.

I skrivelse den 14 november 1944 framhöll kommissionen bland annat,

att, därest ingen kolimport återupptagits under våren 1945 och situationen

fortfarande vore sådan, att någon import icke heller kunde förväntas

inom tiden närmast därefter, en övergång till en s. k. nödplan torde bliva

nödvändig. Enligt sistnämnda plan skulle vedbehovet för bränsleåret

1945/46 komma att uppgå till ca 49 milj. exklusive behovet för varmvatten.

Därest icke större vedkvantiteter än ovan angivna kunna anskaffas,

måste — då kommissionen ännu icke vågar räkna med någon nämnvärd

import av fossila bränslen under nästkommande bränsleår — följden bliva

att icke alla i nödplanen upptagna behov kunna täckas. Det blir därför

under dessa förutsättningar nödvändigt att mycket kraftigt inskränka alla

reglerbara bränslebehov. Genom borttagandet av varmvattnet och en behovsinskränkning

i övrigt till i medeltal 75 procent och ökad brytning av

svenska kol beräknas vedbehovet kunna nedbringas med 14 milj. m3 t. till

den enligt ovan beräknade disponibla vedkvantiteten, 35 milj. m3 t. Örn

man räknar med att den milda vintern i år möjliggjort en besparing av

bränsle för hushållsförbrukarna av 10 procent, skulle en nedskärning av

tilldelningen till 75 procent innebära, att rumstemperaturen måste nedsättas

med två å tre grader och sålunda medföra avsevärda olägenheter

beträffande bostadsuppvärmningen. En motsvarande nedskärning av industriens

bränsletilldelning måste — även om nedskärningen differentieras

med hänsyn till vederbörande industris betydelse — komma att medföra

en produktionsminskning, som blir mycket allvarlig för landets försörjning

och för dess exportmöjligheter. Sjöfartens och de icke elektrifierade

järnvägarnas transportkapacitet kommer även att gå ned i proportion till

den minskade bränsletilldelningen och medföra rubbningar i transporterna.

Kalkylen bygger dock på mycket osäkra förutsättningar, bland annat beträffande

möjligheten att effektivt genomföra en behovsinskränkning för

vissa förbrukarekategorier samt frigöra motsvarande vedkvantiteter för

den allmänna försörjningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 294.

13

Då det angivna vedbehovet, 35 milj. m3 t., således är att betrakta som

ett absolut minimibehov, som icke får underskridas, måste, för att icke

hela vår försörjning skall äventyras, under alla omständigheter minst de

kvanliteter avverkas, som ovan angivits för täckandet av detta behov. Fördenskull

har vidtagits en serie stimulerande åtgärder. Sålunda ha skogsägarna

inom de 17 södra länen medgivits att fullgöra produktionsplikten

i eget val i förm av brännved eller massaved. Genom att sekunda aspved

och utskottsved samt långved numera få uppköpas av de auktoriserade

brännvedsuppköparna även inom auktorisationens ram böra de tidigare förmenade

svårigheterna för skogsägarna att vinna avsättning för sådan ved

helt lia undanröjts. Genom premiering av framkörning av kastved och

viss långved samt genom bemyndigande för kristidsstyrelserna inom de 7

norra länen att lämna skogsägare viss rotvärdesgaranti har kommissionen

sökt tillförsäkra skogsägarna ett större ekonomiskt vederlag för avverkningarna.

Förmånligare prisbestämmelser för vedtransporter med häst ha

även meddelats. Bland ytterligare stimulerande åtgärder kunna nämnas

utsträckande av rotvärdesgarantin att gälla hela landet, förenklade och

förmånligare bestämmelser för premiering av framkörning av ved, viss

justering av normalpriserna å props och inom de 17 södra länen även å

massaved samt premiering av vana skogsarbetare för huggning och framkörning

av ved. Vidare har kommissionen föreslagit utbetalande av skogsodlingsbidrag

vid kalavverkning av otillfredsställande bestånd samt att

krigskonjunkturskatt för inkomst år 1945 av brännved, massaved, props

och träkol icke skall utgå. Vissa industrier och trafikföretag ha dessutom

uppmanats att genom förvärv av avverkningsrätter själva bidraga till sin

vedförsörjning.

Resultatet av ovan angivna åtgärder torde dock enligt kommissionens

mening sannolikt bliva att avverkningarna av kastved och långved per den

1 oktober 1945, till vilken tidpunkt kommissionen hemställer, att avverkningsåläggandena

för innevarande avverkningsår måtte utsträckas, icke

komma alt uppgå till större kvantitet än vad som beräknats i den tidigare

angivna prognosen eller sammanlagt 28 milj. m3 t. bränn- och kolved.

Kommissionen räknar därjämte med att under sommaren och hösten vissa

kvantiteter massaved komma att avverkas. Emellertid är icke helt uteslutet

att de verkliga avverkningarna hittills komma att visa sig vara större

än vad som framgår av skogsägarnas avverkningsdeklarationer. Det kan

därför tänkas, att det slutgiltiga avverkningsresultatet blir bättre än vad

man nu vågar räkna med. Möjligheterna att i viss utsträckning använda

rå ved kvarstå dessutom.

Då någon säkerhet i nu berörda avseenden emellertid icke föreligger,

har kommissionen i detta sammanhang övervägt huruvida, utöver vad ovan

angivits, extra ordinära åtgärder av sådan djupt ingripande art, som

antytts i kommissionens skrivelse den 14 november 1944, böra företagas

nu eller senare för att söka höja den beräknade avverkningskvanliteten

till en sådan storlek, att de i nödplanen upptagna behoven, exklusive

varmvattnet, kunna täckas antingen helt eller i vart fall till högre

procentsats än man nu kan räkna med. Sådana åtgärder kunna icke

genomföras utan omfattande tvångsingripanden och betydande kostnad.

Arbetskraft torde icke kunna erhållas i tillräcklig omfattning utan att den

tages från andra näringsgrenar och utan att produktionen inom dessa i

viss mån går ned. I och för sig bliva emellertid dessa olägenheter väsent
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

ligt mycket mindre omfattande än olägenheter, som skulle uppslå, därest

industrien på grund av bränslebrist under kommande bränsleår skulle behöva

minska sin produktion eiler tidvis helt lägga ned arbetet. Den förlust

för folkförsörjningen, som skulle uppstå genom en produktionsminskning

av 25 procent inom industrien skulle mångfaldigt överstiga kostnaden

för att framskaffa den felande vedkvantiteten. Det måste emellertid även

beaktas, att viss risk kan föreligga att sådan med ingripande tvångsåtgärder

och till hög kostnad framskaffad ved till viss del framdeles kan visa sig

icke bliva behövlig för försörjningen på grund av möjligheterna att åter få

in kol. Ett på extra ordinära åtgärder grundat avverkningsprogram synes

enligt kommissionens mening icke böra inriktas på hela den vedkvantitet,

som nu förutses komma att fattas för en försörjning enligt nödplanen,

utan endast på viss del av den felande kvantiteten. Kommissionen är icke

beredd att nu framlägga och taga ställning till frågan. Ett dylikt program

är emellertid under utarbetande inom kommissionen och en promemoria

kommer att inom den närmaste tiden överlämnas till folkhushållningsdepartementet.

Efter ytterligare utredning och genomarbetning kommer

det extra ordinära avverkningsprogrammet att snarast möjligt för prövning

framläggas för Kungl. Maj:t.

I fråga om den erforderliga vedavverkningen 194 5/4 6 har

kommissionen anfört:

Som framgår av det föregående föreligga svårigheter att slutgiltigt fastställa

vedbehovet för nästkommande bränsleår. Det är då givetvis ännu

svårare att nu beräkna storleken av de erforderliga vedavverkningarna

under avverkningsåret 1945/46, d. v. s. huvudsakligen vedbehovet under

bränsleåret 1946/47, speciellt som en avveckling av krisåtgärderna kan bliva

aktuell under denna tid. Även örn det nu kan förutses, att kolimporten

åter kan upptagas under bränsleåret 1945/46 är dock storleken av denna

import alltjämt mycket oviss. Detta förhållande i förening med de obetydliga

lager av fossila bränslen, som den 1 juli 1946 kunna beräknas finnas

i landet, har föranlett kommissionen att tillsvidare räkna med ett lika

stort avverkningsprogram för avverkningsåret 1945/46 som för innevarande

avverkningsår eller 34 milj. m3 t. bränn- och kolved samt 16 milj. m3 t.

massaved.

Med hänsyn till det otillfredsställande resultat, som erhölls under den

tid frivilliglinjen tillämpades, anser kommissionen att avverkningsålägganden

böra utfärdas även för avverkningsåret 1945/46 och då jämväl för de

tre nordligaste länen, d. v. s. för landet i sin helhet.

Förberedande åtgärder i nu antydd riktning ha redan vidtagits i det att

samtliga kristidsstyrelser genom kommissionens cirkulärskrivelse nr 296

anmodats att före den 1 maj 1945 upprätta avverkningslängder för avverkningsåret

1945/46 på basis av ett 50 miljonersprogram. De nya avverkningsåläggandena

beräknas därför kunna utfärdas i början av juni månad.

Skogsägarna ha också genom uppgift härom i avverkningsbeskeden å kastved

för innevarande avverkningsår förberetts på att avverkningsålägganden

komma att meddelas även för avverkningsåret 1945/46.

Oaktat avverkningstiden i årets avverkningsålägganden av kommissionen

föreslagits att utsträckas till den 1 oktober 1945, anser kommissionen, att

nästkommande avverkningsår bör räknas från den 1 juli 1945. Härigenom

skulle de skogsägare, som den 1 juli 1945 fullgjort sina ålägganden för inne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

15

varande avverkningsår, kunna påbörja avverkningar på det nya åläggandet

redan i sommar. Bestämmelserna örn framkörningspremie innebära att

skogsägare för den vedkvantitet han avverkar före den 1 oktober 1945 och

framkör till normal leveransplats före den 1 mars 1946 enligt produktionsplikt

för avverkningsåret 1945/1946, skall vara berättigad till premie enligt

samma grunder som gälla beträffande ved avverkad enligt avverkningsåläggande

för innevarande avverkningsår.

Då vedbehovet under bränsleåret 1946/1947 är ytterst vanskligt att bedöma,

anser kommissionen det lämpligt att meddela avverkningsåläggandena

i etapper. I fråga örn de tider och kvantiteter, som dessa etapper böra

omfatta, avser kommissionen att härom senare ingiva skrivelse.

Beträffande de 17 södra länen böra avverkningsåläggandena upptaga en

sammanlagd kvantitet kastved och massaved med rätt för skogsägaren att

fullgöra åläggandet efter eget val i form av kastved eller massaved.

Med hänsyn till att massaveden inom de 7 norra länen i stor utsträckning

avses att flottas och därvid kan komma till användning först vid en långt

framskriden tidpunkt, böra avverkningsåläggandena beträffande dessa län

tillsvidare endast omfatta kastved. Med undantag för Norrbottens och

Västerbottens län böra dock de i avverkningslängderna upptagna kastvedkvantiteterna,

där så kan ske, utökas med förslagsvis 10 procent, varvid

skogsägarna skulle medgivas rätt att i åläggandet inräkna sådan randbarkad

massaved, som kan levereras vid bilväg eller framköras till järnväg.

I fråga om storleken av de anslag för budgetåret 194 5/4 6 som

kunde behöva anvisas för vedförsörjningens tryggande har kommissionen i

skrivelse den 6 december 1944 beräknat det sammanlagda medelsbehovet

till Reglering av vedproduktionen till 211 miljoner kronor, eller avrundat

215 miljoner kronor, samt med anledning därav hemställt, att ett ytterligare

anslagsbelopp av 70 miljoner kronor måtte äskas för nästa budgetår. Kommissionen

har därvid räknat med ett medelsbehov av 110 miljoner kronor

för utlämnande av förlagskapital till de auktoriserade brännvedsuppköparna,

eller samma belopp som för innevarande budgetår. Härtill bomme behovet

av medel för kommissionens egna inköp av brännved och massaved samt

vissa inköp av props. Inköpen av massaved kunde förväntas komma att

öka avsevärt vilket komme att medföra ett ökat medelsbehov. Till ledning

för bedömandet av anslagsbehovet hade kommissionen uppgjort följande

tablå, utvisande den faktiska anslagsbelastningen, under tiden 1 juli—

1 november 1944 och den beräknade belastningen för tiden därefter fram

till den 1 augusti 1945, då medelsbehovet kunde förväntas vara som störst.

Beloppen angiva belastningen i miljoner kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Vedi

nköp

Datum

Bränn-

ved

Massaved

och props

Summa

vedinköp

Förlags-

kapital

Total

1943/44

års fångst

1944/45

års fångst

i/„ 44....................

3

8

11

92

103

i/a 44....................

3

26

_

29

97

126

i/„ 44....................

3

27

_

30

97

127

44....................

3

23

_

26

92

118

44....................

3

21

_

24

81

105

i/t 45....................

4

21

5

30

70

100

i,'' 45....................

6

14

20

40

90

130

i/, 45....................

4

7

60

71

105

176

V» 45....................

4

7

90

101

110

211

I sin förutnämnda skrivelse den 13 april 1945 har kommissionen förklarat

att någon anledning till ändring i sagda anslagsberäkning icke föreligger.

Vad beträffar anslaget till Omkostnader i samband med inköp och inlösen

av ved, m. m. har kommissionen i sistnämnda skrivelse anfört följande.

I fråga örn belastningen på årets anslag komma de direkta omkostnaderna

för vedinköp att uppgå till något högre belopp än tidigare. Kommissionen

har nämligen i vissa fall, såsom var att förutse, ansett nödvändigt att omhändertaga

långved för kapning, vilket medfört kostnader, som icke kunna

täckas genom att uttaga motsvarande högre pris pa veden. Såvitt nu kan

bedömas torde sådana omkostnader för vedinköp dock icke komma att överstiga

200 000 kronor.

Till omkostnader i samband med vedinköp komma under innevarande år

vissa ofrånkomliga kostnader, beroende på de ogynnsamma förhållanden,

under vilka ved måste göras tillgänglig för konsumtion under den nu tilländalupna

vintern. Av kända klimatiska orsaker ha sålunda uppkommit

extra ordinära svårigheter för framkörning och vidaretransport av torr^ ved

i nöjaktig omfattning. Inom de sju norra länen förorsakade de på många

håll onormalt stora snömängderna på ofrusen mark sådana opåräknade

merkostnader för producenterna vid framkörning av veden till normal leveransplats,

som skäligen ansetts böra i viss mån kompenseras. Med hänsyn

till att den befintliga torra veden i största omfattning måste göras tillgänglig

för innevarande bränsleårs konsumtion beslöt kommissionen i februari månad

1945 i samråd med priskontrollnämnden att för dessa län och inom

områden, som kristidsstyrelserna fastställde, medgiva ett särskilt tillägg till

normalpriset för torr kastved, avverkad före den 1 juli 1944, som under

tiden 1 januari till 15 april 1945 framkörts till normal leveransplats (eventuellt

levererats fritt banvagn) och under samma tid där inmätts i huvudsak

för förbrukning i tätort, zon 3, eller för leverans till underskottsområden.

De pristillägg för kastved, som i enlighet härmed levererats per järnväg eller

till tätort, zon 3, komma att automatiskt påföras vedclearingen såsom omkostnader

i avräkning mot fastställda clearingpriser. I de fall däremot då

kristidsstyrelserna nödgats att för angelägen annan inomlänsförbrukning

taga i anspråk torr kastved, som levereras med pristillägg under nämnda

tid, har pristillägget icke debiterats förbrukarna utan särskilts i brännveduppköparnas

och kristidsstyrelsernas redovisningar för senare reglering

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

17

genom kommissionens försorg. Pristilläggen anses i sådana fall lia karaktär

av rena omkostnader för ved, som genom de berörda kristidsstyrelsernas

dispositioner tillhandahållits under rådande speciella förhållanden, och omkostnaderna

i fråga böra enligt kommissionens mening belasta här ifrågavarande

anslag. Storleken av dessa kostnader kan för närvarande icke närmare

angivas, men sammanlagda beloppet torde icke komma att överstiga

100 000 kronor.

De svåra snöförhållandena nödvändiggjorde emellertid dessutom åtgärder

för att den torra veden i tid skulle kunna transporteras från bilvägar till

konsumtionsorterna. Bränslekommissionen bemyndigade därför kristidsstyrelserna

att bidraga till kostnaderna för upplogning av sådana enskilda

vägar, från vilka ved eljest ej kunnat framforslas under innevarande vinter.

Snöplogningen i fråga, som i regel ej beräknades draga större kostnad än

50 öre per nr31, lösgjord ved, verkställdes i första hand medelst tillgängliga

resurser inom respektive kristidsstyrelseområde och i de fall dessa ej voro

tillräckliga genom militär myndighets försorg. Kommissionen medgav även

att i stället för plogning hästtransport av ved fick äga rum från normal

leveransplats till plogad bilväg enligt högst de kostnader, som äro fastställda

i gällande hästtransporttaxa.

Genom snöplogningen har cirka 400 000 m3 t. torr brännved kunnat framforslas

för omedelbar konsumtion. Dessutom har snöröjningen möjliggjort

samtidig framforsling av bland annat långved och rå ved. De uppkomna

kostnaderna, som beräknas uppgå till ett belopp av omkring 175 000 kronor,

anser kommissionen vara av sådan natur, att de i sista hand böra bestridas

från här ifrågavarande anslag.

Anslaget avser vidare att möjliggöra utleveranser av ved från centrallager

i tätort, zon 3, utan särskilda merkostnader för de mindre förbrukarna. I

enlighet härmed ha utkörningskostnaderna för ved från centrallager bestritts

av kristidsstyrelserna enligt tidigare prövade grunder. Uppskattningsvis

kunna kostnaderna härför nu angivas till 250 000 kronor.

Slutligen är anslaget avsett att täcka sådana prisförluster på långved och

på massaved, som måst tågås i anspråk som bränsle, vilka förluster icke

jämlikt 1944 års riksdagsbeslut skola ersättas från kommissionens kolclearingkassa.

För anslagets användning och medlens avgränsning från vedclearingen

torde enligt nämnda beslut böra gälla, att prisförluster på långved

böra täckas av anslaget i de fall, då kommissionens självkostnader icke

kunnat täckas samt att även prisförluster på massaved för bränsleändamål

få täckas i de fall, då massaved tillföres handelsreglerade orter eller eljest

tillhandahållits för tätorter, zon 3, lill särskilda priser, som understiga kommissionens

självkostnader för massaveden. Nu nämnda prisförluster hava

under innevarande hränsleår blivit större än tidigare, beroende på att massaved

i ökad omfattning måste tagas i anspråk, särskilt för den inskränkning

i tilldelningen av fossilt bränsle, som måst ske fr. o. m. den 1 januari 1945.

Kommissionen beräknar sålunda, att prisförlusterna i fråga komma att

uppgå för innevarande budgetår lill ett belopp av 2 milj. kronor.

Erfarenheterna från nu löpande budgetår synas giva vid banden, att anslagsbehovet

för bär ifrågavarande ändamål är i stigande. De direkta omkostnaderna

för vedinköp torde emellertid, även örn vissa opåräknade utgifter

liksom i år skulle tillkomma, icke böra för nästa bränsleår upptagas

lill högre belopp än som tidigare angivits eller 500 000 kronor. För ulkörning

av ved från centrallager i tätorter, zon 3, anses kostnaderna visserligen

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sand. Nr 294.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 294.

komma att något överstiga årets belopp, men kommissionen beräknar, att

för detta ändamål icke borde behöva uppkomma större kostnader än sammanlagt

500 000 kronor. I övrigt synes anslaget böra täcka de prisförluster

på långved och massaved, som under nästa bränsleår torde bliva ofrånkomliga,

särskilt på grund av att massaved i stor omfattning förutsättes behöva

anlitas som bränsle dels för industrier, statliga och kommunala anläggningar

m. fl. och dels för hushållsförbrukare, i regel efter kapning och klyvning

i handelsreglerade orter samt i vissa fall i särskilt svårförsörjda tätorter,

zon 3. För såväl långved som massaved torde i prishänseende böra

gälla, att nyssnämnda större förbrukare få betala kommissionens självkostnadspriser

— i fråga örn massaved utjämnade genom debiteringspriser fritt

banvagn avsändningsstationer — men att clearing i fråga om långved och

massaved till dessa förbrukare såsom hittills sker i fråga om begränsning

av fraktkostnaderna för veden till mottagningsorten. I den mån dessa kostnader

överstiga fastställda högsta fraktgränser böra överskjutande belopp

sålunda påföras vedclearingen för att ersättas från kolclearingkassan.

I de fall då långved och massaved i bristsituationer eller med hänsyn till

kravet på en rationell transport- och distributionsordning måste tillhandahållas

hushållsförbrukare uppkomma i regel prisförluster, som kunna bliva

ganska avsevärda, om konsumentpriserna för sådan ved, vilket här förutsättes,

skola bibehållas vid nuvarande nivå. Det är visserligen svårt att på

förhand beräkna storleken av de vedkvantiteter, som komma att medföra

prisförluster vid leveranser till hushållsförbrukare, men kommissionen anser

sig ha stöd för antagande, att ungefär 1 milj. kbm, huvudsakligen massaved,

måste tagas i anspråk som hushållsbränsle och att detta kommer att

medföra samlade prisförluster på omkring 4 milj. kronor.

Under sålunda angivna förutsättningar har bränslekommissionen funnit

anslaget till omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m.

böra för budgetåret 1945/46 upptagas till 0,5 miljoner + 0,5 miljoner +

4 miljoner = 5 miljoner kronor.

I fråga örn övriga utgifter från vedclearingkassan har kommissionen anfört,

att kostnaderna för den under föregående år genomförda prisutjämningen

med tillämpning av högsta prisgränser på ved och torv beräknas

komma att vid den löpande budgetens slut icke överstiga 10 miljoner kronor

samt att utgifterna för delta ändamål under nästkommande budgetår torde

komma att uppgå till samma belopp.

Kostnaderna för de förut omnämnda särskilda premierna för framkörning

av ved ha av kommissionen beräknats till 20 å 25 miljoner kronor. Kostnaderna

för pristillägg i syfte att möjliggöra skälig nettoersättning å avverkad

ved beräknas för nästa budgetår till en miljon kronor.

I samband härmed har kommissionen berört frågan om dispositionen av

överskott, som uppkommit på kommissionens vedinköpsverksamhet. Genom

beslut den 28 juli 1944 har Kungl. Majit medgivit, att under budgetåret

1943/44 uppkommet överskott finge av kommissionen användas för fortsatt

inköp av ved. Kommissionen har nu anfört, att sagda överskott, som per

den 1 juli 1944 uppgick till sammanlagt omkring 1,8 miljoner kronor, till

allt övervägande del uppkommit vid kommissionens leveranser av ved sjö
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 29b.

19

ledes. Under innevarande budgetår hade i stället på motsvarande leveranser

uppkommit förluster på drygt 1 miljon kronor på grund av den utvidgade

clearing av bland annat leveranser av ved per fartyg, som beslutats av

1944 års riksdag. Under sådana förhållanden ansåge kommissionen särskilda

skäl tala för att tidigare överskott finge tagas i anspråk för täckande

av sådana förluster. Med hänsyn till att liknande förluster även i fortsättningen

måste påräknas, skulle kommissionen finna det följdriktigt och mest

ändamålsenligt, att överskotten i fråga finge överföras till vedclearingkassan.

Såsom förut omnämnts har Kungl. Majit på förslag av skogsstyrelsen i

proposition nr 248 föreslagit riksdagen, att dels godkänna vissa ändrade

grunder för utlämnande av bidrag till bestridande av kostnader för kulturåtgärder

efter avverkning i skogsbestånd av otillfredsställande typ, dels

medgiva att de för ändamålet erforderliga medlen måtte få disponeras av

nionde huvudtitelns förslagsanslag till Skogsvård m. m.: Ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. De föreslagna

nya grunderna innebära, att bidrag skall kunna utgå även om

vederbörande skogsägare enligt lag är skyldig att sörja för betryggande av

återväxten men där utkrävandet härav skulle vara oskäligt och för markägaren

synnerligen betungande.

I nyssnämnda proposition omnämndes även, att bränslekommissionen i

skrivelse den 13 mars 1945 föreslagit vissa andra statsbidrag vid kalavverkning.

I skrivelsen har kommissionen anfört i huvudsak följande:

Även om genom skogsstyrelsens nyssnämnda förslag avsevärt utökade

vedkvantiteter torde kunna utvinnas, synes av detta anslag bidrag icke

lämpligen böra utgå till skogsodling efter kalavverkning av mera virkesrika

bestånd, där kalavverkning utlöser reproduktionsplikt. Relativt virkesrika,

men av olika anledningar otillfredsställande bestånd finnas i vårt land i

stor utsträckning. Sålunda har granen ofta utträngt tallen på sådana marker,

där granen saknar utvecklingsmöjligheter. Stundom har, innan frågan

örn skogsträdens proveniens blivit närmare utredd, genom kultur uppdragits

bestånd av olämplig härstamning. Framför allt har inom stora områden,

särskilt i närheten av äldre kulturbygder, en degeneration av skogsträden

kunnat förmärkas som följd av huggningarnas bedrivande i äldre tider.

Härvid lia med all sannolikhet i första hand de kvalitativt bästa träden avverkats,

varigenom de sämsta träden kommit att ge upphov till de nya bestånden.

Kalavverkningen av dylika bestånd för uppdragande genom skogsodling

av tillfredsställande bestånd är ett led i rationell skogsvård. Då

ifrågavarande bestånd vid kalavverkning kunna lämna avsevärda kvantiteter

ved, synes det bränslekommissionen särskilt angeläget ali stimulera

skogsägarna till avverkning av ur konsumtionssynpunkt välbelägna dylika.

Bränslekommissionen har därför i samråd med skogsstyrelsen funnit lämpligast

att till främjande av sådan avverkning ett särskilt skogsodlingsbidrag

utgår enligt följande grunder.

Bidraget förutsattes utgå av medel, som stå lill bränslekommissionens för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

fogande. Genom tillskapandet av desamma avses att stimulera skogsägarna

till frivilliga kalavverkningar av otillfredsställande skogsbestånd i

fall, då statsbidrag från förefintligt anslag enligt gällande bestämmelser icke

kan utgå eller där sådant bidrag utgör otillräcklig stimulans för skogsägarna

att företaga kalavverkningar. De marker, för vilka det nya bidraget

till skogsodlingskostnaderna skulle utgå, skulle främst vara sådana, där det

beräknade vedutfallet är större än vad som ansetts böra vara maximum för

erhållande av statsbidrag från redan förefinlligt anslag. Bidraget bör begränsas

till att endast utgå å med hänsyn till transportmöjligheterna välbelägna

marker inom de 17 södra länen samt Gästrikland.

Bidraget bör utgöra 2 kronor per m3 t. upparbetad brännved och massaved.

Dock bör det sammanlagda bidraget icke få överstiga den av skogsvårdsstyrelsen

beräknade skogsodlingskostnaden. Bidrag bör däremot icke

utgå för vid avverkningen uttaget timmer eller annat gagnvirke än massaved.

Utöver vad tidigare sagts bör som villkor för erhållande av bidrag gälla

att skogsvårdsstyrelsen på grund av beståndets otillfredsställande typ finner

avverkning önskvärd i och för uppdragning av nytt bestånd, att nytt bestånd

av tillfredsställande typ icke bedömes kunna erhållas på annat sätt än

genom skogsodling samt att markägaren i överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen

förbinder sig att enligt av styrelsen upprättad plan verkställa

skogsodlingen och härvid bestrida de kostnader, skogsodlingen kan draga

utöver bidraget.

Bidragen utbetalas av kristidsstyrelsen till vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Därest veden försäljes till auktoriserad brännvedsuppköpare, bör

denne till kristidsstyrelsen insända särskild mätsedel beträffande den bidragsberättigade

kvantiteten. I fråga örn ved, som ej säljes genom uppköpare,

bör kristidsstyrelsen föranstalta örn inmätning av veden på annat

sätt, t. ex. genom inmätningsförening, varvid även särskild mätsedel bör

upprättas. Bidraget utbetalas till skogsvårdsstyrelsen på grundval av de

inkomna matsedlarna och från skogsvårdsstyrelsen erhållna uppgifter örn

de beräknade skogsodlingskostnaderna. I samband med skogsodlingens utförande

utbetalar skogsvårdsstyrelsen till markägaren enligt de regier, som

gälla för statens skogsodlingsanslag, bidragsbeloppet med eventuellt avdrag

av kostnaderna för av styrelsen tillhandahållet skogsodlingsmaterial. För att

såvitt möjligt undgå risken att annan ved än sådan som härrör sig från det

planlagda området inmätes, bör den normala leveransplatsen för veden noggrant

angivas i överenskommelsen mellan skogsvårdsstyrelsen och markägaren

(exempelvis genom kartskiss). Erforderliga medel för utbetalning av

ifrågavarande bidrag torde i avvaktan på utverkande av särskilt anslag få

förskotteras från vedclearingkassan. Då de kvantiteter ved, som kunna erhållas,

beräknas uppgå till högst 500 000 m3 t., skulle vedclearingkassan för

utbetalning av bidrag enligt ovan maximalt behöva anlitas för utbetalning

av 1 miljon kronor.

För att ett bidrag av nu nämnt slag skall få största möjliga effekt förutsätter

kommissionen, alt skogsägare, som erhålla ifrågavarande bidrag, icke

åläggas krigskonjunkturskatt för desamma.

Kommissionen förutsätter vidare, att bidrag skola kunna utgå på grundval

av avverkningar, som företagas i enlighet med ovanstående redan under

innevarande avverkningsår.

Erforderliga tillämpningsföreskrifter m. m. synas böra utfärdas av skogsstyrelsen

efter samråd med bränslekommissionen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

21

På grund av vad sålunda anförts hemställde kommissionen att erhålla

bemyndigande att utbetala de sålunda föreslagna skogsodlingsbidragen, att

dessa bidrag måtte få förskotteras från vedclearingkassan samt att skogsstyrelsen

måtte bemyndigas att efter samråd med kommissionen utfärda

erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att avverkningarna hittills under Föredragan

innevarande avverkningsår icke motsvarat de tidigare uppgjorda planerna.

Härtill kommer, att framkörningarna av den avverkade veden på grund

av väderleksförhållandena gått sämre än väntat. Även om åtgärder vidtagits

i syfte att stimulera avverkningarna och framkörningarna, torde det

likväl icke vara att förvänta, att eftersläpningen skall kunna tagas igen

under den tid som återstår av avverkningsåret. Detta medför allvarliga

bekymmer för bränsleförsörjningen under bränsleåret 1 juli 1945—30 juni

1946. Enligt en tidigare uppgjord, preliminär försörjningsplan skulle under

förutsättning av fortsatt importstopp för fossila bränslen sammanlagt omkring

49 miljoner kubikmeter bränn- och kolved erfordras för att kunna

tillgodose bränslebehovet under sagda bränsleår, och då hade ändock förutsatts

att den sammanlagda bränsleförbrukningen skulle behöva inskränkas

med omkring 3 procent. Av denna kvantitet anser kommissionen att med

nuvarande åtgärder allenast 35 miljoner kubikmeter skola kunna framskaffas.

Häri bar då inräknats dels den brännved som avverkas under

kommande höst och som beräknas bliva tillräckligt torr för att kunna användas

under bränsleåret och dels högst 7 miljoner kubikmeter massaved.

Eftersom de lager av fossila bränslen, som beräknas återstå vid detta

bränsleårs slut, icke medgiva någon ökning i den tidigare planerade tilldelningen

av dylika bränslen, skulle den sammanlagda bränsleförbrukningen

behöva nedskäras med 25 procent i stället för tidigare beräknade

3 procent. En så vittgående inskränkning i bränsletilldelningen skulle medföra

allvarliga olägenheter för hela vårt näringsliv och måste därför så

långt möjligt undvikas. En tänkbar utväg skulle vara, att för bränsleändamål

taga i anspråk än större mängder massaved än de 7 miljoner kubikmeter

som kommissionen ansett vara möjligt att uttaga. Därvid måste dock

hänsyn tagas lill massaindustriens behov av råvara, vilket behov blir beroende

av de möjligheter till export som yppa sig i foitsättningen. Lagren

av massaved, som den 1 juli 1944 uppgingo till omkring 26,C miljoner

kubikmeter, beräknas komma att, frånsett den massaved som avverkas

under innevarande avverkningsår, den 1 juli 1945 utgöra omkring 12 miljoner

kubikmeter. Örn massavedavverkningarna under innevarande avverkningsår,

såsom bränslekommissionen beräknar, komma att giva 11 miljoner

kubikmeter, skulle alltså den 1 juli 1945 sammanlagt 23 miljoner kubikmeter

stå lill förfogande. Härtill kommer den massaved som under hösten

1945 avverkas och framköres till bilväg och som alltså skulle kunna tagas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

i anspråk under nästa bränsleår. Som jämförelse kan nämnas, att massaindustriens

råvaruförbrukning år 1937 var omkring 21 miljoner kubikmeter.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse den 13 april 1945 meddelat,

att kommissionen är i färd med att undersöka möjligheterna av extra ordinära

åtgärder, avseende att åstadkomma ytterligare vedavverkningar utöver

dem som beräknas komma till stånd genom de redan beslutade åtgärderna.

Även sådana åtgärder måste allvarligt övervägas i nuvarande läge.

Vid de nu angivna beräkningarna av vedbehovet under nästa bränsleår

har man utgått från den förutsättningen att importstoppet för fossila bränslen

kommer att kvarstå under hela tiden fram till den 1 juli 1946. Med

den utveckling som krigsförloppet numera tagit synes det icke oberättigat

att räkna nied att handelsvägarna utåt inom en icke alltför avlägsen framtid

ånyo komma att öppnas. Huruvida och i vilken utsträckning det blir

möjligt att importera fossila bränslen, är däremot fortfarande ovisst. De

största möjliga ansträngningar böra givetvis göras för att få en sådan

import till stånd. Det bör emellertid påpekas, alt en import av 2,5 å 3

miljoner ton fossila bränslen torde erfordras för att utan nyssnämnda extra

ordinära åtgärder kunna ersätta den beräknade bränslebristen av 25 procent.

Ovissheten rörande den kommande utvecklingen av importen av fossila

bränslen gör det mycket svårt att beräkna behovet av vedbränsle för

bränsleåret 1946/47. Importen har tidigare under krigsåren, frånsett år 1944,

varit 4 å 5 miljoner ton årligen. Avverkningarna av ved för bränsleändamål

och kolning lia under åren 1940/41, 1941/42, 1942/43 och 1943/44 uppgått

till respektive 35,2, 34,S, 36,3 och 28,2 miljoner kubikmeter, vartill kommer

den massaved som under dessa år använts såsom bränsle. Bränslekommissionen

har nu föreslagit ett avverkningsprogram för avverkningsåret

1945/46, som upptager 34 miljoner kubikmeter bränn- och kolved samt

16 miljoner kubikmeter massaved. Härav skulle den brännved som avverkas

i höst användas redan under nästa bränsleår. Med hänsyn till ovissheten

örn behovet av ved under bränsleåret 1946/47 kan det ifrågasättas örn icke

den föreslagna avverkningskvantiteten bör utgöras av massaved till större

del än vad kommissionen föreslagit. Härigenom skulle vinnas, att statens

förlustrisker, för den händelse veden på grund av ökad import av fossila

bränslen icke skulle behöva användas såsom bränsle, begränsades, enär

veden i så fall skulle kunna användas såsom råvara inom massaindustrien.

Dessutom torde tillgångarna på för avverkning lämplig vedskog numera

lia minskat, varför avverkningsprogrammet lättare synes kunna genomföras

för massaved än för brännved. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att senare fastställa avverkningsprogrammet, vilket, i likhet med vad

kommissionen föreslagit, synes böra genomföras i etapper. Därvid bör

eftersträvas att den under hösten avverkade veden så långt möjligt blir

tillgänglig redan under nästa bränsleår.

1 enlighet med vad kommissionen föreslagit torde avverkningarna tills

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

23

vidare böra genomföras med stöd av lagen örn avverkningsskyldighet. I

likhet med vad som för närvarande gäller, torde statsgaranti, innebärande

att ved som icke funnit avsättning skall av staten inlösas till fastställt pris

(garantipris), böra gälla för ved som jämlikt avverkningsåläggande avverkas

för avsalu. Såsom hittills torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga administrativa bestämmelser för tillämpningen av statsgaranti

för ved.

Mot kommissionens förslag till särskilda skogsodlingsbidrag vid kalavverkning

i bestånd av otillfredsställande typ inom de 17 södra länen har

jag intet att invända. Till skillnad från de i propositionen nr 248 föreslagna

bidragen avse dessa bidrag kalavverkningar inom virkesrika bestånd,

där kalavverkning medför reproduklionsplikt. Enär bidraget i viss mån

kan anses såsom en ersättning för kostnader i samband med avverkningen,

som icke täckas av normalpriset för den avverkade veden, synes det lämpligt

att bidragen utgår från vedclearingkassan.

Såvitt för närvarande kan bedömas, torde det nu gällande systemet för

reglering av vedhandeln och vedförbrukningen kunna tillämpas även i fortsättningen.

Förändringar i bränslesituationen kunna givetvis medföra behov

av ändrade regleringsbestämmelser.

Kommissionens beräkningar av anslagsbehovet för Reglering av vedproduktionen

föranleder ingen erinran från min sida. Ett investeringsanslag

av 70 000 000 kronor under fonden för förlag till statsverket torde därför

böra äskas. Till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,

m. m. har kommissionen för nästkommande budgetår räknat med ett

medelsbehov av 5 000 000 kronor, varvid 500 000 kronor beräknats för kommissionens

direkta omkostnader för vedinköp, 500 000 kronor för kostnader

för utkörning av ved från av kristidsnämnd upplagt centrallager i tätorter,

zon 3, samt 4 000 000 kronor för prisförluster på långved och massaved

utöver de förluster, som uppstå på grund av den föregående år införda

begränsningen till vissa högsta prisgränser, och som äro avsedda att täckas

från kolclearingkassan. Härutöver böra emellertid även beräknas medel

för vedclearingkassans utgifter för förutnämnda skogsodlingsbidrag. Dessa

sistnämnda utgifter ha av kommissionen beräknats till högst 1 000 000 kronor,

varför anslagsbehovet kan angivas till sammanlagt 6 000 000 kronor.

I enlighet med vad av kommissionen föreslagits, torde överskott, som

under ett budgetår kan komma att uppkomma på kommissionens egen

vedinköpsverksamhet, få överföras till vedclearingkassan.

Vedclearingkassans kostnader för begränsning av priserna på ved och

torv lill vissa högsta prisgränser beräknas av kommissionen komma alt för

innevarande budgetår icke överstiga 10 000 000 kronor. För nästkommande

budgetår räknar kommissionen med samma belopp. Dessa kostnader skola

jämlikt 1944 års riksdagsbeslut i sista hand drabba kolclearingkassan.

Från denna synes även böra ersättas vedclearingkassans kostnader för den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

särskilda premieringen för framkörning av ved jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 2 februari och den 23 mars 1945, av kommissionen beräknade till

20 000 000 å 25 000 000 kronor, för utbetalande av pristillägg i syfte att

möjliggöra skälig nettoersättning å avverkad ved jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 23 februari och den 23 mars 1945 av kommissionen för nästkommande

år beräknade till högst 1 000 000 kronor, ävensom för utbetalande av

premier för utökad tillverkning av torv jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

23 mars 1945, beräknade till 750 000 kronor. Med hänsyn till det inbördes

sambandet mellan de olika clearingförfarandena för kol och koks synes

kolsubventionskassans förlust, för närvarande beräknad till omkring

4 000 000 kronor, böra ersättas från kolclearingkassan. Denna förutses såsom

förut nämnts komma att vid budgetårets slut ha en behållning av sammanlagt

omkring 104 000 000 kronor.

Jämlikt lagen örn reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och gas

skall, där Kungl. Maj:t så förordnar, förbrukare av, bland annat, gas, som

uttager större myckenhet gas än han äger förbruka, betala en särskild avgift

för överförbrukningen. Sådan överuttagningsavgift skall enligt lagens bestämmelser

tillfalla kronan. Genom kungörelsen den 6 april 1945 (nr 106)

om inskränkning av förbrukningen av gas har bestämts, att överuttagningsavgiften

skall utgöra en krona för kubikmeter för den del av överförbrukningen

som icke överstiger 10 procent av den medgivna förbrukningen samt

tre kronor för kubikmeter för den del som överstiger nämnda myckenhet.

Vilka belopp som kunna komma att inflyta i överuttagningsavgifter, kan

icke nu bedömas. Det synes lämpligt, att avgifterna i första hand användas

för att täcka sådana med gasransoneringen sammanhängande kostnader, som

icke äro av natur att böra bestridas från bränslekommissionens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till att ved, som av gasverken användes såsom ersättning

för kol i vissa fall på grund av gällande clearingförfarande medför utgifter

för vedclearingkassan, synes eventuellt återstående belopp böra tillföras

vedclearingkassan. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

föreskrifter om användningen av överuttagningsavgifterna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder

för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av

ved, m. m. under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag

av .................................. kronor 6 000 000,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294. 25

b) till Reglering av vedproduktionen å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket ett investering söndag

av............................. kronor 70 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Persson.

;i

Hillring lill riksdagens protokoll 1945. I saini. Nr 294.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:507 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 11 i texten
  2. SU 1945:237 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten