Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m

1945-04-27 · 65 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:296, Angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 296.

1

Nr 296.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående omorganisation

av tekniska skolan i Stockholm m. m.; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed1, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,

Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén följande.

Enligt den till 1945 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,

punkt 225, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm beräkna ett

förslagsanslag av 171 500 kronor.

Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, tillåter jag mig ånyo

anmäla detsamma.

Bihang till rilcsdagcns protokoll 1915. 1 sami. Nr S96.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

Inledning.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska

skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare

i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna

samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan

och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med

kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret

1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation

år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar

1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas

och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska

skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan

skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet

benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga

och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig

högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning

och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder

och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel.

Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär

samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan

skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk

i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med

professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med

läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk

och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen vid tekniska

fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49)

föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut

med en lärotid av fyra år. De tre första årskurserna skulle

vara gemensamma med »konstfackskolans» allmänna avdelning. Den fjärde

årskursen skulle framförallt avse att skänka den blivande teckningsläraren

den specialutbildning, som vore nödvändig för hans blivande verksamhet.

Denna årskurs skulle därför huvudsakligen omfatta för teckningslärarens

pedagogiska utbildning avsedda ämnen och övningar. För vinnande av inträde

vid teckningslärarinstitutet skulle bland annat krävas dels kunskaper

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition nr 296.

och färdigheter i ämnena modersmålet, ett främmande levande språk, historia

med samhällslära samt matematik, allt i den omfattning, som vitsordades

genom godkända betyg över undergången studentexamen, dels betyget

med beröm godkänd i teckning i studentexamen å realgymnasium samt vårdad

handstil, dels ock två månaders praktik i yrkesmässigt arbete av lämplig

art.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd

årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid. 236),

att förslaget örn fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala

förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att,

då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter

för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande

förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande

nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle

mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag

till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av

behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års

åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet.

Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941.

Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga

yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats

till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen

i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd

för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell

dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola

har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre

konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning

av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några

förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk

och industri.

I bestämmelserna angående skolan anges ändamålet med den konstindustriella

aftonskolan vara att företrädesvis åt manlig och kvinnlig

ungdom, som redan inträtt i de konstindustriella yrkena, lämna för dessa

yrken erforderlig undervisning. Skolan omfattar ett läsår, och undervisningen

bör meddelas på sådana tider, att den blir tillgänglig för ungdom, vilken om

dagen är sysselsatt i hantverk och industri. Den konstindustriella

d a g s k o 1 a n, som jämväl omfattar ett läsår, skall åt manlig och kvinnlig

ungdom, som ägnat sig eller vill ägna sig åt de konstindustriella yrkena, lämna

härför erforderlig undervisning. Den högre konstindustriella

skolan avser dels att utbilda mönsterritare samt meddela konstindustriell

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

yrkesfärdighet åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer, ciselörer och

gravörer, varvid fullständig lärokurs skall kunna medhinnas på tre år, dels

ock att i en särskild avdelning utbilda lärare i teckning och välskrivning för

rikets allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier samt tekniska skolor

m. m.; i denna avdelning är undervisningen delad i en lägre tvåårig kurs, som

medför kompetens till teckningslärareänst vid realskola och därmed jämförlig

undervisningsanstalt, och en högre treårig kurs, som medför kompetens till

sådan tjänst jämväl vid högre allmänt läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan framlade år 1943 ett inom styrelsen utarbetat

förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställde,

att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.

I propositionen 1944: 239 uttalade föredragande departementschefen, att,

innan slutlig ställning''toges till det av styrelsen framlagda omorganisationsförslaget,

frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna

för skolans uppehållande borde bliva föremål för särskild utredning.

Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och

omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan ansåg

departementschefen det dock befogat att redan för det dåvarande föreslå

en omreglering av rektorstjänsten. Detta förslag, som innebar en höjning av

rektorsarvodet, så att de sammanlagda avlöningsförmånerna, under förutsättning

att samma person förordnades att uppehålla såväl rektorstjänsten som

avdelningsföreståndarebefattningen för den högre konstindustriella skolan,

skulle komma att uppgå till omkring 14 450 kronor, godkändes av riksdagen

(skrivelsen nr 232).

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan

uppfört ett förslagsanslag av 171 500 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 9 juni 1944 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor 118145

2. Bestridande av ökade bränslekostnader............... » 11 800

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan . . » 9 375

4. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneförbättring

åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan » 850

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis................................. » 430

6. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare

vid skolan, förslagsvis............... » 30 900

Summa kronor 171 500.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget

skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för

budgetåret 1944/45 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar

bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till

tekniska skolan må i män av behov överskridas med ett belopp, motsvarande

hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom

tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030

kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till

skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill

lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna

vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst

4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare

vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för

dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 åt befattningshavare i statens tjänst

vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej

blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av

provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kari tillkomma dem

genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor

att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte

meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur

anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare

i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor

att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Sedermera har chefen för ecklesiastikdepartementet, jämlikt den 12 augusti

1944 erhållet bemyndigande, tillkallat byråchefen i överstyrelsen för yrkesutbildning

C. G. B. Arvas samt direktören och rektorn vid Stockholms stads

skolor för yrkesundervisning G. K. K. Andersson för att i samråd med styrelsen

för tekniska skolan avgiva förslag rörande den i propositionen 1944: 239

berörda frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna

för skolans uppehållande.

Därefter remitterades den 3 oktober 1944 förenämnda förslag med därtill

hörande handlingar till styrelsen för tekniska skolan; därvid anmodades styrelsen

att i samråd med nämnda sakkunniga taga de i förslaget berörda frågorna

örn löneställning m. m. för skolans lärarpersonal — med undantag för

rektor — under förnyat övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med

yttrande och förslag i ämnet.

Med särskilda skrivelser den 16 december 1944 har därefter dels skolans

styrelse, efter samråd med förenämnda sakkunniga, inkommit med förslag i

sistnämnda hänseende, dels ock de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt

framlagt förslag angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten

och Stockholms stad.

Över de sålunda år 1943 och år 1944 framlagda förslagen ha yttranden

avgivits av styrelsen för Sveriges hantverlcs- och småindustriorganisation,

svenska siri jdf Greningen och teckningsläramas rilcsförbund ävensom av statskontoret,

skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden, överstyrelsen för yrkes
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

utbildning, byggnadsstyrelsen samt Överståthållarämbetet, som hort stadsfullmäktige

i Stockholm.

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de olika förslagen och de

däröver avgivna yttrandena.

I. Undervisningens allmänna anordning m. m.

A. Allmänna riktlinjer.

Styrelsens utredning och förslag.

Styrelsen för tekniska slcolasn har i sin framställning av år 1943 anfört

huvudsakligen följande.

Principiella synpunkter. Frånsett de år 1941 beslutade omläggningarna

har skolans organisation, lärarnas anställningsförhållanden samt utgående

lönestat, vad beträffar den konstindustriella undervisningen, med endast

smärre justeringar varit i stort sett oförändrade sedan år 1878 skedd omorganisation

av skolan. Det är emellertid viktigt, att svensk konstindustri

i framtiden kan hävda och utvidga den ställning, som tidigare vunnits på

världsmarknaden. Härför fordras en efter tidens krav lämpad förstklassig

utbildning. Skolans styrelse anser därför, att det är dess plikt att tillse, att

de mest oundgängliga kraven uppfyllas.

Såsom i tidigare kommittéförslag bland annat ifrågasatts, böra moderna

undervisningslokaler med tillgång till verkstäder inredas, undervisningsplanerna

kompletteras med nya undervisningsämnen samt skolans lärarkår erhålla

en mot lärares i likvärdiga skolor svarande anställningsform och löneförmåner.

Styrelsen framhåller betydelsen av att kunna knyta goda lärarkrafter till

skolan för uppehållande av en god undervisning. Vidare böra nya ämnen införas

samt befintliga ämnen utökas och kompletteras, framför allt genom föreläsningar.

Möjligheter till verkstadsarbete inom facket möbler och inredningar

böra beredas. Teckningslärarkandidaterna böra ha tillfälle till träslöjd för erhållande

av slöjdlärarutbildning.

Skolans organisation. 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo en ettårig

förberedande dagskola samt en tvåårig högre skola, utökade med vissa frivilliga

kurser. I de remissyttranden över detta förslag, som på sin tid avgå vos av

skolans styrelse samt svenska slöjdföreningen och Sveriges industriförbund,

framhölls emellertid vikten av att skolans undervisning gjordes tillräckligt omfattande

och föreslogs, att den sammanlagda undervisningstiden skulle utgöra

fyra år, med två år i den förberedande och två år i den högre skolan. Styrelsen

ansluter sig härtill och föreslår alltså, att den nuvarande sammanlagda utbildningstiden

av fyra år vid dagundervisning skall vara normal. Då en ettårig

skola måste anses giva för ofullständig utbildning även för dem, som endast

eftersträva en lägre kompetens, anser styrelsen, att den lägre skolan bör göras

tvåårig, varvid även den högre skolan skulle omfatta tvåårig utbildning. Inom

konstindustrien och konsthantverket erfordras personer med olika grad av

skolning. För biträdena kan det vara tillfyllest med en lägre utbildning än

den, som kräves av ledaren. Det är dock av synnerlig betydelse, att även

på de mer underordnade platserna inom nyttokonstens område kunnandet och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

smakskolningen hållas på högsta möjliga nivå. All erfarenhet har visat, att

yrkena ej äro betjänta av ofullständigt utbildade utövare. I aftonskolan kunna

konstkunniga arbetare och affärsanställda erhålla ett konstskolande komplement

till sina yrkeskunskaper, varjämte ungdomen direkt efter avslutade skolstudier

kan fostras i olika konstindustriella yrken. Samma ändamål tjänar även

den konstindustriella dagskolan, men undervisningen kan där göras fylligare

och mera koncentrerad. Den högre konstindustriella skolan åsyftar att utbilda

eleverna till självständigt skapande konstnärer inom konstyrkena samt därjämte

även till teckningslärare.

Aftonskolan bör bibehålla sin fria skolform, men därjämte bör i fasta kurser

inom aftonskolans ram kunna meddelas en med dagskolans likvärdig utbildning.

Läsåret för aftonskolan bör förlängas från sju till nio månader,

varvid styrelsen räknar med att tre år i aftonskolan böra kunna motsvara

två år i dagskolan, om hänsyn tages till den fördel, aftonskoleleverna vanligen

ha genom att under dagarna vara sysselsatta inom det yrke, till vilket skolarbetet

anknyter. Styrelsen föreslår, att de nuvarande konstindustriella dagoch

aftonskolorna bilda en skola, benämnd konstindustriella skolan, vilken

uppdelas i en linje med dagundervisning och en med aftonundervisning.

Inträdesfordringar. 1936 års yrkesskolsakkunniga förutsatte en praktisk

utbildning, omfattande ända till två år, före inträdet i tekniska skolan. Med

hänsyn till svårigheterna att erhålla lämplig elevpraktik vill styrelsen icke

fordra någon dylik praktik före inträdet men föreslår i stället, att för erhållande

av avgångsbetyg skulle erfordras tre månaders praktik vid den lägre skolan

samt ytterligare tre månader vid avgång från den högre skolan, med rätt för

styrelsen att i vissa fall bevilja dispens. I fråga om teoretiska förkunskaper vid

inträde i skolan anser visserligen styrelsen en god allmänbildning synnerligen

önskvärd men vill dock ej uppställa fordringar på realexamen, då härigenom

vissa för skolan önskvärda elever skulle bli utestängda. Styrelsen föreslår därför

icke någon ändring i nu gällande förhållanden för eleverna i de konstindustriella

yrkesgrenarna. Däremot torde för teckningsläraraspiranterna, utöver

nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens, kunskaper motsvarande

studentexamen i vissa ämnen böra fordras för inträde i den högre avdelningen.

För tillträde till den fortsatta utbildningen till teckningslärare bör sålunda

krävas — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans kurs för

teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen

eller motsvarande kunskaper samt därutöver kunskaper i ämnena modersmålet,

ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt

matematik, i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över

undergången studentexamen pä endera linjen, eller ock att lia avlagt studentexamen

samt i denna examen eller sedermera undergången fyllnadsprövning

ha erhållit minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. Därjämte

bör fordras, att sökanden har en vårdad handstil.

Dispens från angivna inträdesfordringar bör kunna beviljas av skolans styrelse

beträffande sökande, som visat sig äga framstående begåvning och fallenhet

för studier i skolan och för det blivande levnadskallet.

Fackavdelningar. Enligt styrelsens mening bör den konstindustriella och

konsthantverkliga utbildningen vid skolan inriktas på olika fack. Följande

fackavdelningar föreslås vid skolan:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1. Avdelning för textilarbete.

2. » » dekorativ målning.

3. » » skulptur.

4. » » keramik.

5. » » möbler och inredningar.

6. » » metallarbete.

7. » » reklam och bokhantverk.

8. Teckningslärarinstitut.

Avdelningen för textilarbete bör delas på en linje för sömnad och en linje

för vävning. Likaså bör avdelningen för reklam och bokhantverk uppdelas

i två linjer, en för reklam och en för bokhantverk.

I fråga om teckningslärarinstitutet avses den förberedande undervisningen

förlagd till konstindustriella dag- eller aftonskolan och den fortsatta undervisningen,

som bör vara treårig, i viss utsträckning till den högre konstindustriella

skolan. Eleverna i teckningslärarinstitutet böra kunna genomgå frivillig

undervisning i slöjd i sådan omfattning, att slöjdlärarkompetens kan

erhållas. Beträffande undervisningstidens längd må framhållas, att den nuvarande

lägre, tvååriga teckningslärarkursen icke dragit några elever under de

senare åren.

Styrelsen föreslår, att undervisningen i metodik och undervisningsövningarna

i den till institutet anknutna övningsskolan erhålla vidgad omfattning samt att

vissa ämnen av pedagogisk art införas, varjämte under tredje året skulle anordnas

hospitering vid läroverk.

Styrelsen har uppgjort specificerade timplaner för de olika planerade fackavdelningarna.

Antalet elever. Styrelsen räknar med ett elevantal av omkring 80 i vardera

av konstindustriella dagskolans två årsklasser förutom 30 teckningslärarkandidater.

I högre skolan räknas med omkring 60 elever i vardera av skolans

två årsklasser förutom 20 teckningslärarkandidater i envar av teckningslärarinstitutets

tre årsklasser. Vid dagundervisningen skulle man sålunda få

räkna med omkring 370 elever. Vid aftonundervisningen räknar styrelsen med

cirka 350 elever.

Elevavgifter. För närvarande utgå elevavgifter vid skolan för läsår räknat

med 60 kronor för teckningsläraraspirant, 50 kronor för elev, som inträtt

i yrke, och 70 kronor för annan elev. Dessutom betalas 5 kronor per

ämne för deltagande i extra undervisningsämne.

Någon större höjning av terminsavgifterna anser styrelsen icke lämplig, då

eleverna i allmänhet ej kunna bära allt för höga avgifter. Styrelsen föreslår

emellertid, dels att en inskrivningsavgift å 10 kronor skall införas, vilken dock

ej bör gälla elever i aftonskolan, som deltaga endast i högst två ämnen samtidigt,

dels ock att avgiften för samtliga elever skall utgå med 70 kronor per

år eller med det högre belopp, som skolöverstyrelsen efter framställning från

skolans styrelse kan komma att bestämma. I stället bör nuvarande avgift för

extra läroämnen bortfalla. Styrelsen bör fortfarande äga rätt att på grund

av medellöshet helt eller delvis befria elev från avgift samt att bevilja lägre

avgift för deltagande i enstaka ämnen. För deltagande i ämnen, där skolan

tillhandahåller material- eller verkstadsutrustning, torde en mindre materialavgift

böra utgå.

Styrelsen beräknar, att skolan kommer att tillföras en ökning i årsinkomster
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr "296.

na med omkring 2 000 kronor genom inskrivningsavgifterna och omkring

3 000 kronor genom ökningen av terminsavgifterna. De ifrågasatta materialavgifterna

kunna beräknas motsvara nu inflytande avgifter för extra undervisning,

för år 1941/42 620 kronor. Ökningen av elevavgifterna torde svara

mot den automatiska utgiftsökningen å undervisningsmateriel, belysning, renhållning,

expedition m. m., vilka utgifter dessutom komma att stiga med

skolans ökade elevantal efter omorganisationen.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans

omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner,

som också varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd

reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till det statsfinansiella läget icke torde

kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag

skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram

finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på omändring.

Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas

uppfattning om skolans organisation utan anser, att man borde

följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och som

skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning till.

Werner har framlagt ett av honom med hänsyn härtill utarbetat utkast till

provisorisk omändring av skolans verksamhet, vilket framlades för styrelsen

den 15 januari 1943. Vid sammanträde den 20 februari 1943 har Werner

framlagt ytterligare ett överarbetat omorgånisationsförslag.

Beträffande det förstnämnda WTernerska förslaget har styrelsen vid sammanträde

den 20 februari 1943 anfört bland annat följande.

Det av Werner uppgjorda förslaget till provisorisk omändring av tekniska

skolan i Stockholm bygger på en ettårig förberedande dagkurs om nio månader

och 40 veckotimmar med en häremot svarande aftonkurs om sju månader

och 15 veckotimmars undervisning i två år eller 10 veckotimmar i tre år.

Härefter föreslås för de konstindustriella avdelningarna en tvåårig kurs i högre

skolan jämte påbyggnadskurser. För teckningslärarutbildningen är den nuvarande

utbildningstiden örn tre år i högre skolan bibehållen.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär detta en avsevärd minskning

av antalet lektionstimmar i aftonskolan samt en förkortning av den högre

utbildningen med ett obligatoriskt år, vilket ersatts med frivilliga kompletteringskurser,

huvudsakligen avsedda för självstudier. Härigenom ha medel kunnat

erhållas för vissa nya undervisningsämnen, för höjning av rektors avlöning

och för avdelningsföreståndartjänster med arvode av 500 kronor för år.

Mot Werners förslag måste styrelsen framföra allvarliga invändningar under

hänvisning till att de besparingar på vissa poster, som förslagets genomförande

innebär, vinnas genom minskning av nuvarande utbildningsmöjligheter samt

genom undervisningens omläggning från nu rådande individuella undervisningsformer

till ungdomsskolornas klassundervisningssystem. Besparingarna i det

Wernerska förslaget lia sålunda delvis vunnits genom att i stor utsträckning

bibehålla och utveckla det system med undervisningstimmar utan lärare, vilket

i nuvarande undervisningsform måst användas som en nödfallsåtgärd.

En omläggning av tekniska skolans nuvarande undervisning måste, därest den

skall gagna den konstindustriella utbildningen, innebära ej en minskning utan

en utökning av undervisningen vid skolan. Det synes ofrånkomligt, att på det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

lägre stadiet undervisningen gives sådan omfattning, att den bildar ett avslutat

helt, lämpad för alla de konstutövare, som inom industri och hantverk

ej ha behov av en högre utbildning. Den högre undervisningen får samtidigt

ej eftersättas utan bör tvärtom utvecklas, differentieras och anpassas efter det

praktiska livets krav.

Under hänvisning till det av styrelsen uppgjorda förslaget anser styrelsen

anledning icke föreligga att ingå på en detaljkritik av Werners förslag. Dock

framhålles för bedömande av förslagets ekonomiska konsekvenser, att enligt

Werners förslag antalet lärartimmar för nu anställda lärare så starkt minskats,

att statsverket näppeligen kan undgå att, i likhet med vad som skett vid nedläggandet

av byggnads- och maskinyrkesskolorna, tillerkänna vissa av skolans

lärare ersättning för minskad arbetsinkomst.

I det andra Wernerska förslaget ha några egentliga avvikelser från hans

ursprungliga förslag i fråga om skolans organisation eller ekonomi ej vidtagits.

De i det tidigare förslaget framlagda synpunkterna ha emellertid ytterligare

utvecklats. I skrivelse till skolöverstyrelsen den 10 juni 1943 har styrelsen

för tekniska skolan upptagit vissa av Werners uttalanden i en efterskrift till

det senare omorganisationsförslaget till bemötande.

Med anledning av Werners påpekande, att styrelsen ej beaktat tidigare utredningars

uttalanden angående lästidens längd, har styrelsen bland annat anfört,

att 1936 års yrkesskolsakkimniga just vad beträffar utbildningstiden

mötte en mycket stark kritik från olika remissinstitutioner, att av styrelsens

tio ledamöter samtliga utom Werner varit eniga örn att den lägre skolans

utbildning måste vara tvåårig för att kunna meddela en undervisning, som

kan ha värde för elevernas framtida yrkesarbete, samt att styrelsen i sitt förslag

utförligt motiverat sina krav på undervisningstidens omfattning i såväl

den lägre som den högre skolan.

Styrelsen hemställer, att det av Werner framlagda förslaget även i vad det

avser den senare överarbetningen måtte lämnas utan avseende.

Remissyttranden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har anfört

bland annat följande.

Det av skolstyrelsen framlagda förslaget synes innebära avsevärda förbättringar

i undervisning och organisation. Organisationsstyrelsen finner

följande förbättringar särskilt beaktansvärda: 1) införandet av större antal

föreläsningstimmar, 2) anordnandet av verkstäder, 3) uppdelning av studietiden

i tvenne tvååriga perioder. Möjligheten för elever, som ej ha tillfälle

genomgå hela skolan, att under två år erhålla en värdefull, smakskolande

och speciell yrkesutbildning kommer säkert att bli till mycket stor

nytta för många av hantverkets och småindustriens unga yrkesmän. Werners

utkast till provisorisk omändring av tekniska skolan innebär däremot

enligt organisationsstyrelsens mening en avgjord försämring av skolans effektivitet

även i förhållande till nuvarande organisation. En förberedande

och avslutad ettårig skola är i det närmaste värdelös, då det icke är möjligt

att på så kort tid giva eleven nog gedigen undervisning, för att den

skall kunna bliva honom till verkligt gagn i hans fortsatta arbete. Styrel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

sen tillstyrker sålunda det av skolstyrelsen framlagda förslaget och uttalar

samtidigt som sin åsikt, att det av Werner framlagda förslaget icke är värt

att vidare upptagas till behandling.

Svenska slöjdföreningen anför i huvudsak följande.

Behovet av en omläggning av tekniska skolans verksamhet har framträtt

allt starkare både med hänsyn till utvecklingen inom konsthantverket

och konstindustrien och med hänsyn till det av krisen beroende tidsläget,

som ställer allt större krav på de inom dessa områden verksamma konstnärerna.

Enligt slöjdföreningens mening kunna kraven på en omorganisation av

tekniska skolan icke åsidosättas utan allvarliga konsekvenser. Svårigheter

beroende på det aktuella tidsläget få härvidlag icke hindra den nödvändiga

utvecklingen. Genomförandet av en omorganisation måste tvärtom betraktas

såsom ett i hög grad påkallat beredskapsarbete. Med hänsyn till dessa

synpunkter har slöjdföreningens styrelse med stor tillfredsställelse hälsat

det förslag till omorganisation, som skolstyrelsen framlagt. Föreningen har

i fråga örn förslagets principiella uppläggning inga erinringar att göra och

föreslår endast i fråga örn oväsentliga detaljer smärre justeringar.

Däremot avstyrker föreningen på det bestämdaste, att Werners utkast

till provisorisk omändring av tekniska skolan lägges till grund för en omorganisation

av skolan. Hans förslag synes föreningen synnerligen olyckligt,

därför att en ettårig utbildningstid omöjligt kan fylla kraven på den

utbildning, som skolan bör ge åt det stora antal studerande, som endast få

tillfälle att tillgodogöra sig den lägre utbildningen, vilket betyder över

hälften av de studerande i skolan. Särskilt allvarliga till sina konsekvenser

anser föreningen de i Werners förslag så bestickande framförda principerna

örn effektivisering genom systemet med »klassundervisning» vara. För var

och en, som närmare sysslar med detta slags undervisning, där träningen

av de konstnärliga förutsättningarna och kunnandet måste vara det väsentliga,

framstår det som ett oavvisligt krav, att läraren under utbildningen

har tillfälle till individuell behandling av eleverna.

Föreningen understryker vikten av att de ekonomiska villkoren för skolans

lärare förbättras. Särskilt betydelsefullt är det att erhålla högt kvalificerade

ledare för de olika fackavdelningarna.

Beträffande teckningslärarinstitutet synes förslaget innebära en möjlighet

till väsentliga förbättringar av lärarutbildningen. Det innebär en stor

fördel för teckningslärarutbildningen, liksom också för utbildningen inom

möbelfacket, att skolan förutsättes få utbildningsmöjligheter i slöjd.

I fråga örn utbildningstidens längd har föreningen efter ingående studier

och diskussioner med fackmän blivit övertygad örn att den lägre skolan

måste göras tvåårig. För studerande med tillräcklig förutbildning eller med

särskilda förutsättningar bör — såsom i styrelsens förslag framhålles —

möjlighet finnas att efter styrelsens medgivande genomgå den lägre skolan

på kortare tid än två år.

Föreningen finner även förslaget beträffande aftonskolan välmotiverat.

Lämpligt är, att — såsom skolstyrelsen föreslagit — vid sidan av möjligheterna

till fria studier vid aftonskolan fasta kurser anordnas, varigenom

motsvarande utbildning, som lämnas under dagskolans två år, kan inhämtas

under tre år i aftonskolan.

Skolstyrelsens förslag angående sex månaders praktik anser föreningen

kunna modifieras så, att den erforderliga praktiken omfattar två månader

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

för avgångsbetyg från den lägre avdelningen och ytterligare fyra månader

för avgångsbetyg från den högre avdelningen.

Införandet av ett större antal föreläsningar anser föreningen innebära

väsentliga förbättringar.

Teckning slär arnäs riksförbund har anfört bland annat följande.

Utbildningsanstalten för teckningslärare bör äga en deciderad högskolekaraktär,

vilket 1936 års yrkesskolsakkunniga icke beaktat. Med tillfredsställelse

konstaterar riksförbundet därför, att i det förslag, som avgivits av

tekniska skolans styrelse, hänsyn tagits till detta önskemål angående teckningslärarutbildningen.

För de blivande teckningslärarnas del ha sålunda

inträdesfordringarna höjts med avseende på skolkunskaperna, varjämte fördjupade

studier i vissa teoretiska ämnen tillförts utbildningen. Werners

förslag å andra sidan är ett urval med vissa modifikationer av de ändringsförslag,

som tidigare framförts i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande.

Det Wernerska förslaget avstyrkes av riksförbundet lika bestämt som förbundet

tidigare avstyrkt det med hans bistånd tillkomna förslaget från

1936 års yrkesskolsakkunniga.

Riksförbundet finner sålunda styrelsens förslag till ändrad teckningslärarutbildning

innehålla den för närvarande bästa tänkbara lösningen av

med nämnda utbildning sammanhängande problem och det bör snarast

möjligt förverkligas, dock med beaktande av följande tillägg: Teckningslärarnas

riksförbund bör vara representerat i styrelsen för tekniska skolan.

Avdelningen för teckningslärares utbildning bör, efter genomförande av de

av styrelsen föreslagna ändringarna, benämnas Teckningslärarinstitutet.

Inträdessökandes hälsotillstånd bör kontrolleras och färgseendet därvid ägnas

särskild uppmärksamhet. Som inträdesvillkor bör även fordras studentbetyg

i teckning med minst betyget AB å reallinjen. Utbildningens nuvarande

fördelning inom konstindustriella skolan i alternativt dagskola och

aftonskola bör behållas endast under förutsättning av enahanda kurser och

betyg i dessa båda avdelningar. Slöjdutbildning bör anordnas som frivilligt

ämne och alternativt med fördjupade studier i annat av timplanens fackämnen.

Studiet av psykologi och pedagogik bör i enlighet med styrelsens förslag

förläggas till sista utbildningsåret och erhålla en fullt högskolemässig

prägel. Metodiktimmarna böra utökas så som styrelsen föreslagit och undervisningsövningarna

som hittills äga rum i en härför inrättad övningsskola.

Till sista utbildningsåret förläggas auskultationer, undervisningsövningar och

prov i härför tillgängliga läroverk. Denna del av utbildningen är att betrakta

som ett under lärotiden fullgjort provår, och lärarkandidaterna böra därunder

ha tillträde till de kurser i talteknik, uppfostringspsykologi och hygien, vilka

anordnas i samband med övriga läroverkslärares provår. Överläraren i metodik

bör vara ledare för nämnda provårsarbete.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Det förslag till omläggning av undervisningen vid tekniska skolan, som

skolstyrelsen framlagt, innebär otvivelaktigt avsevärda förbättringar jämfört

med de nu rådande förhållandena vid skolan. Förslaget innebär emellertid

med avseende på studietidens längd inom den lägre skolan en betydelsefull

avvikelse från 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, i det att studietiden

föreslagits förlängd från ett år till två år. I olika remissutlåtanden

angående 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag framhölls, att den ettåriga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 996.

utbildningen i den lägre avdelningen torde få anses vara allt för kort för

att giva ett tillfredsställande resultat, varför den normala studietiden i den

lägre avdelningen borde utökas till två år. I sitt utlåtande den 12 oktober

1938 över yrkesskolsakkunnigas förslag uttalade överstyrelsen bland annat,

att den lägre kursen icke syntes behöva omfatta längre tid än ett läsår

för att giva möjlighet till prövning och gallring.

Vad styrelsen för tekniska skolan samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

och svenska slöjdföreningen anfört såsom skäl för den tvååriga

lägre studiekursen finner emellertid överstyrelsen väga tungt till förmån

för kursens utsträckning till att omfatta två år. Av särskild betydelse

synes även den omständigheten vara, att nuvarande ledamoten av styrelsen

för tekniska skolan professorn O. Hjortzberg, som tillhörde 1936 års

yrkesskolsakkunniga, även instämt i styrelsens förslag och i särskilt yttrande

framhållit, att han under diskussionen funnit, att många skäl tala för att utsträcka

tiden till två år. Överstyrelsen anser sig sålunda med hänsyn till de

erfarenheter som gjorts och de skäl som framförts i den nu företagna utredningen

böra tillstyrka styrelsens förslag i detta hänseende. Överstyrelsen förutsätter

därvid, att elever i den lägre kursen, vilka icke under det första

året förmått övertygande ådagalägga sin lämplighet och fallenhet för studierna,

tillrådas att icke fortsätta sina studier under ett andra år.

Överstyrelsen finner det i hög grad önskvärt, att en förbättring och modernisering

av undervisningen vid tekniska skolan snarast kommer till

stånd. Det synes härvid, som örn styrelsens förslag i stort sett skulle kunna

läggas till grund för genomförande av en omläggning av undervisningen.

Överstyrelsen tillstyrker därför, att en omläggning av undervisningen vid

tekniska skolan i Stockholm genomföres i stort sett i enlighet med det av

styrelsen framlagda förslaget.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att tekniska skolan i Stockholm skall omfatta

dels en konstindustriell skola med en linje med dagundervisning (med

normalt tvåårig utbildning) och en linje med aftonundervisning (med normalt

treårig utbildning) samt dessutom en förberedande kurs för inträde i

teckningslärarinstitutet, dels en högre konstindustriell skola (med normalt

tvåårig utbildning), dels ett teckningslärarinstitut (med normalt treårig

utbildning).

Läsåret bör för samtliga avdelningar omfatta tiden 1 september—21 december

samt 8 januari—31 maj.

För inträde i konstindustriella skolan torde de nu för konstindustriella

aftonskolan respektive konstindustriella dagskolan gällande bestämmelserna

böra ändras så till vida, att inträdesåldern, nu lägst 14 år, bestämmes till

lägst 15 år, dock med möjlighet för styrelsen att i särskilda fall bevilja

dispens åt elev, som fyllt 14 år och i övrigt visar goda förutsättningar för

att kunna med framgång följa undervisningen. För inträde i teckningslärarinstitutets

förberedande kurs (med ettårig utbildning vid dagundervisning

och tvåårig utbildning vid aftonundervisning) torde böra fordras avlagd

realexamen eller pä annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper. För inträde

i högre konstindustriella skolan torde böra fordras avgångsbetyg från

konstindustriella skolan eller på annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper.

I fråga örn inträde i teckningslärarinstitutet (med treårig utbildning)

instämmer skolöverstyrelsen i styrelsens för tekniska skolan förslag,

varvid överstyrelsen, i anslutning till vad teckningslärarnas riksförbund an

fört med avseende på färgsinnet, anser fordran på normalt färgsinne kunna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

innefattas i fordran på visad lämplighet att erhålla fortsatt utbildning till

teckningslärare.

Möjlighet till dispens från stadgade inträdesfordringar torde i fråga om

de konsthantverkliga och konstindustriella avdelningarna böra förefinnas

i överensstämmelse med vad styrelsen föreslagit. Med avseende på dispens

från inträdesfordringarna till teckningslärarinstitutet anser överstyrelsen

dock, att det torde böra tillkomma överstyrelsen att efter hörande av styrelsen

för tekniska skolan besluta angående sådan dispens.

Vad beträffar antalet fackavdelningar vid skolan har överstyrelsen funnit,

att, förutom teckningslärarinstitutet, de av styrelsen föreslagna sju

fackavdelningarna torde vara behövliga. Styrelsen har vidare föreslagit,

dels att avdelningen för textilarbete skulle vara uppdelad på två linjer

för respektive sömnad och vävning, dels att avdelningen för bokhantverk

skulle uppdelas på två linjer för respektive reklam och bokhantverk. Enligt

överstyrelsens uppfattning torde det emellertid vara tillräckligt, att

eleverna erbjudas en möjlighet till viss specialisering åt den ena eller andra

riktningen inom de båda avdelningarna, utan att någon egentlig linjeuppdelning

synes erforderlig.

För elever, som önska erhålla en mera allmän smakskolande utbildning

inom konsthantverk och konstindustri, bör möjlighet förefinnas att genomgå

tekniska skolan utan att tillhöra viss fackavdelning.

Med avseende på teckningslärarutbildningen ansluter sig överstyrelsen

till styrelsens förslag angående viss utökning av undervisningen i metodik,

ökad omfattning av teckningsläraraspirantemas undervisningsövningar samt

införande av vissa ämnen av pedagogisk art. Övningsskolans bibehållande

synes även vara av betydelse för teckningslärarnas praktiska utbildning.

I övrigt torde det ankomma på styrelsen att närmare utarbeta förslag

till timplaner och kursfördelning för de olika avdelningarna. De preliminära

förslag, som styrelsen i nu förevarande sammanhang framlagt, kunna

givetvis i olika hänseenden behöva bli föremål för ytterligare prövning och

modifiering. I stort sett synas dock de föreliggande förslagen till timplaner

kunna ligga till grund för undervisningens ordnande. Med tillfredsställelse

måste hälsas förslaget att snarast genomföra möjlighet till teckningsläraraspiranternas

utbildning för erhållande av kompetens att undervisa

även i slöjd, och överstyrelsen får för sin del tillstyrka förslaget.

Med avseende på möjligheten att de kvinnliga teckningslärarkandidaterna

erhålla utbildning till lärarinnor jämväl i kvinnlig slöjd vid sidan av

teckningslärarutbildningen har styrelsen framhållit, att sådan möjlighet

torde kunna ernås genom att skolans nuvarande undervisning i vävning och

konstsömnad utökas nied undervisning i klädsömnad och klädvård. Något

förslag härom framlägges dock icke i detta sammanhang. Överstyrelsen

finner, att denna fråga måste bliva föremål för ytterligare utredning, innan

överstyrelsen anser sig kunna fatta definitiv ståndpunkt i frågan.

Antalet elever torde i överensstämmelse med styrelsens förslag böra beräknas

till omkring 370 vid dagundervisning och omkring 350 vid aftonundervisning.

I fråga örn erforderlig praktik för erhållande av avgångsbetyg från konstindustriella

skolans avdelning med dagundervisning och från högre konstindustriella

skolan ansluter överstyrelsen sig till den av svenska slöjdföreningen

förordade modifikationen av skolstyrelsens förslag. Praktiken skulle

sålunda omfatta två månader före avgång från dagskolan och ytterligare

fyra månader för avgångsbetyg från den högre konstindustriella skolan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majlis proposition nr 296.

Härvid kunna eleverna ha möjlighet att förvärva praktiken under sommarferierna

mellan årskurserna. För elever i avdelningen med aftonundervisning

torde för avgångsbetyg böra normalt fordras minst 12 månaders

praktik. Härigenom kompenseras den kortare utbildningstiden vid aftonundervisningen

i jämförelse med dagundervisningen. För eleverna i teckningslärarinstitutet

eller dess förberedande kurs synes ingen fordran på

praktik böra uppställas.

Skolstyrelsens förslag i fråga om elevavgifterna tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förklarat sig icke hava något att

erinra mot skolöverstyrelsens framställning. Överstyrelsen finner de föreslagna

organisatoriska förändringarna väl avvägda såsom ett led i skolans

omorganisation till en rationellt uppbyggd läroanstalt.

Statskontoret har anfört bland annat.

Det nu framlagda förslaget går i vissa hänseenden längre än 1938 års

förslag, varför statskontoret hyser starka betänkligheter mot dess realiserande.

Sålunda synes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig

undervisning är påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga

— jämte skolöverstyrelsen — så nyligen ansett sig kunna godtaga en

treårig utbildning. Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget.

Därest emellertid en omorganisation av undervisningen vid skolan

nu skulle anses ofrånkomlig, torde böra närmare undersökas, huruvida icke

en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer skulle kunna

åstadkommas i anslutning till de reservationsvis framförda yrkandena. Vad

särskilt angår teckningslärarutbildningen anser sig statskontoret böra varna

för en skärpning av villkoren för tillträde till denna utbildning, då en

dylik skärpning kan föranleda krav på löneökningar från övningslärarna,

vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för närvarande äro föremål för omprövning

av 1941 års lärarlönesakkunniga. Härtill kommer att — statskontoret

veterligt — de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en

mindre god rekrytering av dessa lärare.

B. Specialfrågor.

I sin förenämnda skrivelse av den 16 december 1944 angående lärarpersonalens

löneförhållanden m. m. har styrelsen för tekniska skolan förebragt

viss ytterligare utredning angående teckningslärarutbildningen.

Det av styrelsen år 1943 framlagda förslaget till omorganisation av tock

ningslärarutbildningen torde böra i viss mån förtydligas och kompletteras.

Undervisningsövningarna förläggas, vad beträffar de, som upptagits för

de två första åren, till övningsskola (seminarium) samt vad beträffar det

tredje året till huvudstadens provårsläroverk i form av provårskurs. Provårskursen

skulle omfatta hospitering, provlektioner samt deltagande i för

kursen anordnade allmänna föreläsningar. Styrelsens avsikt är, att denna

provårskurs skulle i stället för av respektive rektorer vid provårsläroverkcn

handledas av teckningsliirarinstitutets föreståndare, i vilkens åliggande

alltså skall ingå att övervaka undervisningsserierna samt avgiva betyg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Marits proposition nr 396.

För provårskursen föreslås åtgå i genomsnitt 3 timmar per vecka. Antalet

elever i en årskurs uppgår för närvarande till cirka 20, vilket antal

emellertid i en framtid beräknas reducerat till cirka 15.

Kostnaderna för provårskursen beräknas till 300 kronor för varje ordinarie

teckningslärare vid Stockholms 5 provårsläroverk samt 10 kronor

per undervisningstimme för extra ordinarie teckningslärare, varvid som

maximum beräknas 30 timmar per år. Ersättning till handledare skall författningsenligt

utgå med 200 kronor per provårskandidat och läsår men

torde, då det här endast gäller ett ämne, kunna fastställas till 100 kronor.

De kostnader, som sålunda skulle komma att erfordras, beräknas på

följande sätt:

Ersättning till 7 ordinarie teckningslärare................ kronor 2 100

Ersättning till 4 extra ordinarie teckningslärare högst...... » 1 200

Ersättning till handledare för 15 provårskandidater ...... » 1 500

Summa högst kronor 4 800.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Skolstyrelsen har nu liksom tidigare förutsatt, att all praktisk teckningslärarutbildning

utom under det sista utbildningsåret skall förläggas till en

till teckningslärarinstitutet anknuten övningsskola. Skolöverstyrelsen vill

med anledning härav erinra örn överstyrelsens tidigare uttalade mening att

i fråga om teckningslärarna möjligheterna att realisera »den stora övningsskolan»,

omfattande Stockholms samtliga läroanstalter av olika slag, vore

särskilt goda. Ledare för utbildningen i dess helhet borde vara föreståndaren-metodikläraren.

Efter överenskommelse med vederbörande rektorer,

föreståndare och folkskolinspektörer torde han kunna fördela läraraspiranterna

till förberedande och egentlig lärarutbildning på de särskilda undervisningsanstalterna

i Stockholm, med särskild hänsyn tagen till de tilltänkta

handledarnas personliga egenskaper. Överstyrelsen håller fortfarande bestämt

före, att de blivande teckningslärarna icke erhålla önskvärd förtrogenhet

med de förhållanden, under vilka de senare skola arbeta, därest de

icke i större utsträckning, än som är möjligt under det sista utbildningsåret,

få tillfälle att åtminstone auskultera i andra skolor än teckningslärarinstitutets

övningsskola med dess speciella förhållanden.

Beträffande den s. k. provårskursen kan det av praktiska och organisatoriska

skäl anses lämpligt, att det sista årets auskultationer, undervisningsövningar

och provlektioner förläggas till ett begränsat antal undervisningsanstalter.

Att de nuvarande provårsläroverken därvid i första hand ifrågasättas,

kan också förefalla naturligt — så har även tidigare skett i olika sammanhang.

Överstyrelsen vill dock framhålla, att alldenstund ledningen av

provårskursen för teckningslärarna kommer att åvila teckningslärarinstitutets

föreståndare och icke vederbörande läroverks rektor, det icke är nödvändigt

att förlägga kursen till de egentliga provårsläroverken. På grund

av det begränsade antalet lärarkandidater i teckning — för närvarande omkring

20 och senare endast 15 — torde det, därest likväl provårsläroverken

i Stockholm i första hand skulle komma i fråga, icke heller vara alldeles

nödvändigt att anlita samtliga fem provårsläroverk. Med hänsyn till

omfattningen av föreståndarens arbetsuppgifter i övrigt bör det vara angeläget,

att hans tid icke i onödan spilles på förflyttningar mellan olika läro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

verk. Av denna anledning — och även med tanke på lärarkandidaterna —

torde det avsides belägna läroverket i Bromma böra lämnas ur räkningen.

Överstyrelsen finner vidare ändamålsenligt, att statens normalskola —

möjligen i stället för högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm —

tages i anspråk för provårskursen. Därigenom skulle sådana teckningslärare,

som närmast inrikta sig på tjänstgöring vid kommunal flickskola,

kunna vinna erfarenhet av och prövas på flickskolestadiet. Särskilt för lärarutbildningen

i välskrivning torde det därjämte vara av betydelse, att i

statens normalskola ingår även en folkskolelinje. Med anledning av skolstyrelsens

förslag att provårskursen skulle omfatta bland annat »deltagande

i för kursen anordnade allmänna föreläsningar» tillstyrker överstyrelsen,

att lärarkandidaterna i teckning tills vidare skola deltaga i den för lärarkandidaterna

vid de vanliga provårsanstalterna i Stockholm anordnade

kursen i skolhygien, ävensom, enligt skolöverstyrelsens bestämmande efter

förslag av föreståndaren för teckningslärarinstitutet, i föreläsningar och

övningar över allmänpedagogiska ämnen, i den mån icke motsvarande moment

kunna anses bliva tillfyllest behandlade under den vid teckningslärarinstitutet

anordnade undervisningen i psykologi och pedagogik. Då en

kurs i modersmålets muntliga behandling samt talteknik är avsedd att ingå

i utbildningen vid teckningslärarinstitutet, torde deltagande i den för övriga

lärarkandidater avsedda kursen i muntlig framställningskonst vara

överflödigt.

Timplanen för teckningslärarinstitutet upptager enligt styrelsens för tekniska

skolan senaste förslag under sista årskursen 3 veckotimmar för den

s. k. provårskursen. Detta timtal kan synas lågt, i all synnerhet örn däri

skola inräknas ovan berörda föreläsningar och övningar. I den timplan,

som av 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogs för fjärde årskursen, reserverades

för samma ändamål ej mindre än 7 veckotimmar. Därvid är dock

att märka, att under det att 1936 års yrkesskolsakkunniga räknade med

endast ett mindre antal undervisningsövningar, sammanlagt 40 timmar,

ingå enligt styrelsens senaste förslag 3 veckotimmars undervisningsövningar

i teckningslärarinstitutets första årskurs och 4 veckotimmars undervisningsövningar

i dess andra årskurs. Under förutsättning att de blivande

teckningslärarna under de båda första årskurserna vunnit förtrogenhet med

undervisningen i teckning och välskrivning, sådan den bedrives vid de olika

läroanstalterna i Stockholm, torde fördenskull förslaget örn 3 veckotimmar

i fjärde årskursen kunna accepteras. Skulle däremot de båda första årskursernas

auskultationer begränsas till en övningsskola vid själva teckningslärarinstitutet,

kan överstyrelsen icke finna timtalet tillfredsställande.

Mot den föreslagna ersättningen till ordinarie och extra teckningslärare

vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare har

överstyrelsen intet att erinra.

T c denvig slär amas rilcsförbund har anfört bland annat.

Styrelsens nu framlagda förslag till provårskurs, förlagd till huvudstadens

provårsläroverk, anser riksförbundet innebära en rätt anordning av

denna viktiga del i lärarutbildningen. I såväl organisationsplan som kostnadsberäkning

utgår emellertid styrelsen från att kursen »endast gäller ett

ämne». Styrelsen har hiirvid förbisett, att teckningslärarens undervisning

jämte teckning även omfattar ämnet välskrivning. Riksförbundet anser

det vara av stor vikt, att lärarkandidaten under provårskursen berndes

tillfälle att uppöva och visa sin förmåga att handha undervisningen också

Bihang till riksdagens protokoll 191^5. 1 sami. Nr 296.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

i detta ämne. Såväl inom som utom skolan klagas sedan länge på handstilens

tilltagande, förfall. Det är då angeläget, att välskrivningens ställning

inom skolan icke försvagas utan i stället, där så är möjligt, förstärkes.

Skulle välskrivning icke komma att ingå i provårskursen, finge lärarkandidaten

lätt en felaktig inställning till dennas betydelse som undervisningsämne,

något som i så fall måste ofördelaktigt återverka på hans senare

verksamhet som välskrivningslärare.

Skolstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse anfört följande rörande

styrelsens sammansättning.

Enligt nu gällande bestämmelser skall skolans styrelse bestå av tio ledamöter.

Dessa utgöras av dels en ordförande, som förordnas av Kungl.

Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels fem för tre

år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning

utses av Kungl. Majit, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av

lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av akademien för de fria

konsterna och en av svenska slöjdföreningens styrelse, dels tre för ett år valda

ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverksorganisation,

Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige,

dels ock skolans rektor.

Skolstyrelsen vill erinra om att skolöverstyrelsen tidigare föreslagit, att

de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället skulle utses

på tre år samt efter framställning från teckningslärarnas riksförbund, att

skolans styrelse skulle utökas med en, efter förslag av teckningslärarnas

riksförbund, av Kungl Majit utsedd ledamot. Till detta förslag ansluter

sig skolans styrelse. Därest Kungl. Majit skulle finna förslaget lämpligt,

torde i samband härmed kunna utgå nuvarande bestämmelse att tekniska

högskolans lärarkollegium skall utse en ledamot av styrelsen. De önskemål,

som framförts från svenska hemslöjdföreningamas riksförbund att även

bliva representerat i styrelsen, finner skolstyrelsen väl motiverade.

Enligt vad förut anförts äger Stockholms stad att i skolans styrelse utse

en ledamot. Stadens ekonomiska intressen i skolan bliva visserligen vid

bifall till samtidigt härmed framlagt förslag till fördelning av kostnaderna

för skolan emellan staten och Stockholms stad relativt sett desamma, som

under de närmast föregående åren. Det torde emellertid få anses rimligt, att

staden, när dess bidragsbelopp väsentligt ökas, lämnas tillfälle att icke endast

bevaka sina ekonomiska intressen i skolan utan även att öva visst inflytande

på skolans pedagogiska ledning. Då det näppeligen torde vara möjligt för

staden att finna en person kvalificerad att handlägga båda dessa uppgifter

föreslås, att Stockholms stad erhåller rätt att utse tvenne ledamöter av tekniska

skolans styrelse.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har biträtt

förslaget, att de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället

skola utses på tre år. Skolans styrelse bör utökas med en ledamot, som efter

förslag av teckningslärarnas riksförbund utses av Kungl. Majit. Svenska

hemslöjdsföreningarnas riksförbund bör vidare bli representerat i styrelsen

och Stockholms stad bör få rätt att utse ytterligare en ledamot.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har funnit det lämpligt, att skolstyrelsen

erhåller den av styrelsen föreslagna sammansättningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört följande.

Skolstyrelsens förslag att öka antalet medlemmar i styrelsen finna stadsfullmäktige

mindre lämpligt. För att erhålla en målmedveten och stark ledning

av ifrågavarande för svenskt näringsliv så betydelsefulla utbildningsanstalt

är det i stället önskvärt att minska styrelsemedlemmarnas antal till

exempelvis nio. Med hänsyn till det stora intresse, som Stockholms stad

vid bifall till omorganisationsförslaget skulle få med avseende å skolans

verksamhet såväl, ekonomiskt som pedagogiskt, synes det emellertid rimligt

att stadsfullmäktige få rätt att utse tre ledamöter av styrelsen.

Slutligen har skolstyrelsen anfört följande rörande skolans lokaler.

Skolans lokaler äro inrymda i en på 1860-talet uppförd byggnad, som är

belägen vid Mäster Samuelsgatan. I samband med behandlingen av 1936

års yrkesskolsakkunnigas förslag har framhållits den nuvarande skolbyggnadens

bristfälligheter och olämpliga planläggning. Skolans tomt har emellertid

sådan belägenhet, att den i samband med den planerade omläggningen

av stadsplan för Norrmalm sannolikt kommer att utnyttjas för annat ändamål.

Styrelsen har därför anledning förvänta, att skolan endast under begränsad

tid kommer att kvarbliva i nuvarande lokaler. Under hänvisning

härtill samt till de dryga kostnader, ej minst för fullständig omläggning av

värme- och ventilationssystem, som även ett mycket blygsamt ombyggnadsprogram

skulle /betinga, har styrelsen ej velat föreslå utförande av mer

omfattande ombyggnadsarbeten, hur önskvärda dylika än skulle vara.

Mindre oundgängliga ändringsarbeten torde liksom hittills kunna utföras

genom byggnadsstyrelsens försorg och med användande av dess ordinarie

underhållsanslag.

Svenskt konsthantverk och svensk konstindustri ha vunnit stort anseende

icke endast inom landets gränser utan också på världsmarknaden. Detta

förpliktar till ökat arbete för att bibehålla och höja den redan uppnådda

standarden. En viktig förutsättning härför är, att utbildningsmöjligheterna

för dem, som önska ägna sig åt arbete inom konsthantverkets och konstindustriens

olika områden, bli väl tillgodosedda. Icke minst gäller det därvid

att tillse, att tekniska skolan i Stockholm, som från en ringa början för omkring

hundra år sedan utvecklat sig till landets centrala utbildningsanstalt

inom dessa områden, blir satt i stånd att fylla de berättigade krav, som

kunna ställas på en sådan anstalt.

För att uppnå detta syfte ha under senare år vid olika tillfällen framlagts

förslag angående läroanstaltens omorganisation. Detta reformarbete ledde år

1938 till att byggnads- och maskinyrkesskolorna nedlades, samtidigt som

ett statligt tekniskt läroverk inrättades i Stockholm. Beträffande återstående

delar av skolan har däremot någon definitiv lösning ännu icke

åstadkommits. Förslag till omorganisation av dessa delar har emellertid framlagts

av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta förslag, enligt vilket de årliga

kostnaderna flir skolan beräknades till omkring 577 000 kronor, ansågs emellertid

av statsfinansiella skäl icke kunna bilda underlag för skolans omorganisation.

Ett av skolans styrelse år 1943 framlagt förslag föranledde icke heller

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

någon förändring av organisationen, vilket dock huvudsakligen berodde på. att

någon tillfredsställande utredning angående lärarpersonalens anställningsoch

avlöningsförhållanden icke förelåg samt att principerna för fördelningen

av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad ej voro klart fixerade.

Utredningar i förevarande hänseenden ha emellertid numera förebragts.

1943 års sålunda fullständigade förslag har i huvudsak vunnit anslutning

från de hörda organisationerna och myndigheterna, med undantag dock för

statskontoret. Särskilt beaktansvärt anser jag det vara, att skolöverstyrelsen,

som tidigare godtagit yrkesskolsakkunnigas förslag till ordnande av den lägre

undervisningen, numera frångått denna ståndpunkt och upptagit skolstyrelsens

organisationsförslag som sitt med endast några detaljändringar. Med hänsyn

till den så gott som enhälliga mening, som i denna fråga kommit till uttryck,

och då jag anser det önskvärt, att skolans undervisning så snart som möjligt

blir ordnad på ett mera tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet,

förordar jag, att förslag i ämnet avlåtes till 1945 års riksdag.

De väsentligaste ändringarna i skolans organisation skulle enligt det av

skolstyrelsen framlagda förslaget bli följande.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med

en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare

utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma

längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan förkortas till två år och omorganiseras för

meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning

ställes en huvudlärare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i

vidgad omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.

Studietiden vid detta blir tre år och föregås ay en förberedande

kurs på ett år i dagskolan eller två år i aftonskolan. Frivillig utbildning

för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.

Större vikt än hittills lägges vid den pedagogiska utbildningen av de blivande

teckningslärarna. Fordringarna för tillträde till teckningslärarutbildningen

skärpas betydligt.

Frågan örn frivillig utbildning för undervisning i kvinnlig slöjd för blivande

teckningslärare anses böra ytterligare utredas.

Jag kan i huvudsak biträda skolstyrelsens förslag till omorganisation av tekniska

skolan. En väsentlig förbättring synes mig vara, att den lägre undervisningen

utökas, så att avgångsbetyg från de lägre skolorna får karaktär av verkligt

kompetensbevis. I detta sammanhang vill jag nämna, att kravet på praktik

för erhållande av avgångsbetyg synes mig böra (beaktas, varvid jag

ansluter mig till svenska slöjdföreningens och skolöverstyrelsens förslag

örn två månaders praktik för erhållande av avgångsbetyg från den konst
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits proposition nr 296.

industriella skolans dagavdelning och tolv månaders praktik från dess aftonavdelning

samt ytterligare fyra månaders praktik för avgångsbetyg från den

högre konstindustriella skolan. I denna fråga torde det emellertid böra ankomma

på Kungl. Majit att efter närmare övervägande meddela erforderliga

bestämmelser, liksom också beträffande inträdesfordringarna för 3e

olika kurserna samt fastställande av elevavgifter. I sistnämnda fråga vill jag

endast uttala, att styrelsens förslag till beräkning av elevavgifterna synes mig

väl avvägt.

Uppdelningen av den högre konstindustriella skolan i sju fackavdelningar

har förordats av skolöverstyrelsen, som emellertid ansett den av skolstyrelsen

ifrågasatta ytterligare delningen av avdelningen för textilarbete i

särskilda linjer för sömnad och vävning och av avdelningen för bokhantverk

i särskilda linjer för reklam och bokhantverk icke vara av behovet

påkallad, då eleverna kunna specialisera sig i endera riktningen även utan

någon egentlig linjeuppdelning. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening

i denna fråga.

För tillträde till teckningslärarutbildningen skulle enligt skolstyrelsens förslag

utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens krävas kunskaper

enligt fordringarna för studentexamen i vissa ämnen. Sålunda skulle

för tillträde till den treåriga utbildningen vid teckningslärarinstitutet uppställas

krav på — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans förberedande

kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare —

antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver insikter

i modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära

samt matematik i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg

över undergången studentexamen på endera linjen, eller ock studentexamen

med minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. I likhet med statskontoret

hyser jag betänkligheter mot att uppställa krav på studentbetyg i

vissa ämnen för tillträde till teckningslärarutbildningen. Jag har icke blivit

övertygad om behovet av en så långt gående skärpning av villkoren, som den

av skolstyrelsen föreslagna, utan anser, att de nuvarande fordringarna på teoretiska

förkunskaper kunna bibehållas utom i matematik. I detta ämne torde

med hänsyn till dess särskilda betydelse för teckningsundervisningen böra uppställas

krav på kunskaper, motsvarande dem, som fordras för godkänt betyg

i studentexamen på latinlinjen.

Mot den av skolstyrelsen föreslagna ersättningen till ordinarie och extra

ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes,

samt till handledare finner jag icke anledning till erinran. Vad skolöverstyrelsen

anfört rörande provårskursens anordnande torde böra vinna beaktande.

Såsom skolöverstyrelen framhållit, torde det vara lämpligt, att de blivande

teckningslärarna under de två första årskurserna beredas tillfälle följa undervisningen

i teckning och välskrivning vid olika läroanstalter i Stockholm.

Skolans styrelse utgöres förutom av skolans rektor av dels en ordförande,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

som förordnas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,

dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen

utses av Kungl. Maj:t, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm, en av konstakademien och en

av svenska slöjdföreningens styrelse, dels ock tre för ett år valda ledamöter,

vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige.

Enligt skolstyrelsens förslag skulle Kungl. Majit förordna en ledamot i styrelsen

efter förslag av teckningslärarnas riksförbund och Stockholms stadsfullmäktige

erhålla rätt att utse ytterligare en ledamot, varvid lärarkollegiets

vid tekniska högskolan rätt att föreslå en ledamot skulle upphöra att gälla.

Styrelsen har vidare ansett svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds önskemål

att bli representerat i styrelsen väl motiverat. Stadsfullmäktige ha funnit

förslaget om ökning av antalet ledamöter i styrelsen mindre lämpligt, men ha

å andra sidan ansett det rimligt, att staden finge rätt att utse tre av styrelsens

ledamöter. För egen del finner jag mig böra förorda, att styrelsen skall bestå

av elva ledamöter, nämligen, förutom skolans rektor, dels en ordförande, som

förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,

dels sex för tre år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av

Sveriges hantverks - och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund,

landsorganisationen i Sverige, konstakademien, svenska slöjdföreningens styrelse

och skolöverstyrelsen, dels ock tre för tre år valda ledamöter, utsedda

av Stockholms stadsfullmäktige. Skolöverstyrelsens förslag bör avse att tillföra

styrelsen en person med förutsättningar att bedöma frågor rörande teckningslärarutbildningen.

Då benämningen »tekniska skolan» knappast svarar mot läroanstaltens art,

förordar jag i viss anslutning till 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, att

läroanstalten benämnes »konstfackskolan».

II. Anställnings- och avlöningsförhållanden

för skolans personal.

A. Lärarpersonal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört bland annat följande.

Nuvarande förhållanden.

De vid skolan nu anställda lärarna äro av två slag nämligen Överlärare

och underlärare. De förra tillsättas efter ansökan och tillsvidare. Praktiskt

taget äro tjänsterna ordinarie, och erhålla överlärarna enligt särskild

förordning ersättning vid sjukdom. Överlärarna avlönas med årslön, vilken

i de flesta fall motsvarar 5 kronor per timme, men i vissa specialämnen,

huvudsakligen av föreläsningsnatur, utgår avlöningen med avsevärt högre

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Marits ''proposition nr £96.

belopp, allt exklusive dyrtids- och kristillägg som för oreglerat verk. Underlärarna

tillsättas tillsvidare, och utgår lön vanligen efter 4 kronor per

timme exklusive dyrtids- och kristillägg. Underlärare innehar i stort sett

samma ställning som timlärare vid statens läroverk. I många fall är skillnaden

i kompetens och tjänstgöringsförhållanden mellan över- och underlärare

ringa, och en och samma lärare kan vara Överlärare i ett ämne och

underlärare i ett annat.

Såväl över- som underlärare ha efter framställning i varje särskilt fall

från skolans styrelse beviljats pension av statsmedel.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

Enligt 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag skulle lärarna inordnas i det

statliga lönesystemet och vad beträffar huvuddelen av de i förslaget upptagna

lärarna, 20 stycken, erhålla lön enligt lönegrad A 23 lika med adjunkt

men i fråga örn tjänstgöringsskyldighet vara likställda med lektor,

d. v. s. med 20 ä 24 veckotimmars tjänstgöring per vecka. Vad beträffar

de högst avlönade lärarna, avdelningsföreståndarna, ha nämnda sakkunniga

föreslagit samma lön och tjänstgöring som för professor vid konsthögskolan

eller en lön i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass

27, och en minimitjänstgöring av 6 veckotimmar.

Angående de kompetensfordringar, som böra ställas på tekniska skolans

lärare, lia 1936 års yrkesskolsakkunniga i sitt betänkande (sid. 85—86)

framlagt vissa synpunkter. De ha härvid kommit till den slutsatsen, »att

man tillsvidare måste lämna frågan om kompetensens bedömande öppen

och förlita sig på att vederbörande myndighet ej föreslår eller förordnar

andra personer till lärare än sådana, som jämte personlig lämplighet äga

en för den ifrågavarande undervisningen fullt tillfredsställande kompetens».

Skolstyrelsen ansluter sig helt till denna uppfattning och får sålunda föreslå,

att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för

tjänsten ej uppställes.

Skolstyrelsens förslag.

Vid den omprövning av lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,

som skolstyrelsen nu verkställt, har styrelsen i likhet med yrkesskolsakkunniga

ansett, att lärarnas löner böra inordnas i det statliga lönesystemet.

Med hänsyn till elevernas ålder och urvalsprinciper samt målet för undervisningen

kan den lägre skolan jämställas med gymnasieutbildning och

den högre skolan med högskoleutbildning. Undervisningen i den lägre skolan

torde till större delen böra handhavas av lärare med lektors tjänsteställning,

i likhet med vad som är fallet vid de tekniska läroverken, samt i

den högre skolan av lärare med professors tjänsteställning, varvid jämförelse

närmast kan göras med professorerna vid konsthögskolan. 1936 års

yrkesskolsakkunniga ha i sitt betänkande (sid. 79) under utförlig motivering

framhävt de stora krav, som måste ställas på .skolans lärare, och att därför

lärartjänsterna måste göras i lönehänseende tillräckligt lockande för att för

skolans undervisning särskilt väl skickade lärare må kunna förvärvas. Skolans

styrelse ansluter sig helt till de sålunda framförda synpunkterna. Skall

skolan, som är landets ledande undervisningsanstalt inom konsthantverk

och konstindustri, till fromma för svenskt näringsliv kunna befästa och utveckla

sin ställning och fylla berättigade krav pä cn lärarutbildningsanstalt,

måste det också finnas ekonomiska möjligheter att till skolan knyta verk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts ''proposition nr 296.

ligt förstklassiga lärarkrafter. Inom en undervisningsanstalt av tekniska

skolans slag, där det är av särskild vikt, att undervisningen ständigt hålles

levande och anpassas till aktuella krav, måste på skolans lärare ställas synnerligen

höga anspråk. Lärare, som skola undervisa blivande teckningslärare

och nyttokonstnärer, böra utväljas bland sådana konstnärliga krafter,

vilkas kvalifikationer ligga avsevärt högre än vad som kan anses erforderligt

för teckningslärare och yrkeslärare vid allmänna läroverk och yrkesskolor.

I hård konkurrens med det konstnärliga yrkesarbetet måste skolan

söka förvärva lärare, som kunna leda elevernas kompositions- och yrkesarbeten.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha som nämnts utgått från att lärarnas

tjänsteställning i stort sett bör jämställas med lektorer, men stannat vid

att huvuddelen av skolans ordinarie lärare skulle utgöras av facklärare med

adjunkts lön (A 23) men med lektors tjänstgöringsskyldighet, 20 ä 24 timmar.

Med anledning härav vill styrelsen framhålla att tekniska skolans lärare

utöver de egentliga undervisningstimmarna ha ett avsevärt arbete i

form av uppgörande av skissprogram, granskning av inlämnade anbo t en,

deltagande i konferenser och dylikt samt anordnande av musei- och studiebesök

m. m.

Skolstyrelsen har vid sin prövning av lärarnas anställningsförhållanden

ansett sig i huvudsak kunna upptaga yrkesskolsakkunnigas förut angivna

förslag. Skolstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att skolstyrelsen helt

ansluter sig till yrkesskolsakkunnigas förslag, att något annat kompetenskrav

än skicklighet och lämplighet för tjänsten ej bör uppställas.

Huvudlärare.

Såväl 1936 års yrkesskolsakkunniga som skolstyrelsen i sitt förslag av år

1943 ha föreslagit, att till skolan bör inom varje fackavdelning knytas en

konstnärligt framstående fackman, vilken bör intaga en dominerande ställning

gent emot övriga lärare inom avdelningen. I de tidigare förslagen ha

dessa lärare benämnts avdelningsföreståndare, men styrelsen har nu funnit,

att denna benämning i viss mån kan skapa en missuppfattning av det väsentliga

i deras åligganden, vilka endast till viss del skulle komma att omfatta

administrativa uppgifter. Styrelsen vill därför föreslå, att dessa lärare

i stället benämnas huvudlärare.

I fråga örn dessa lärares åligganden vill styrelsen framhålla följande.

Varje huvudlärare skall undervisa inom vederbörande fackavdelnings huvudämne.

Deras undervisningsskyldighet härutinnan framgår av följande

sammanställning.

Huvudlärare

i

fack

I.

Fackstudier i textilavdelningen -J- vävning

eller konstsömnad.

»

»

»

n.

Dekorationsmålning.

»

»

»

m.

Modellering och skulptur.

»

»

»

IV.

Fackstudier och yrkesarbete i keramikavdel- ningen.

»

»

»

v.

Fackstudier i avdelningen för möbler och in- redningar.

»

»

»

VI.

Fackstudier och yrkesarbete i avdelningen för

metallarbete.

»

»

»

VII.

Fackstudier i avdelningen för reklam och

bokhantverk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts ''proposition nr 296.

Dessa lärare böra vidare leda kompositionsarbetet samt handhava föreläsningar

inom vederbörande avdelning, varjämte de böra samordna undervisningen

inom övriga till avdelningen hörande ämnen. Enligt yrkesskolsakkunnigas

förslag borde dessa lärare i lönehänseende likställas med

professorer i målning och skulptur vid konsthögskolan samt ha en minimitjänstgöring

av 6 veckotimmar förutom skyldighet att även å annan tid

utöva tillsyn över arbetets bedrivande samt handleda arbetet å påbyggnadskurserna.

Styrelsen understryker, att ett av de viktigaste leden i det nu framlagda

omorganisationsförslaget är att till dessa ledande lärarposter erhålla de

bästa förmågor inom varje fack. Som det härvid gäller att till skolan knyta

personer i ledande ställning inom nyttokonsten, torde man ej kunna förvärva

dessas medverkan, utan att anställningen i lönehänseende göres tillräckligt

attraktiv. Samtidigt får ej tjänsterna göras så betungande, att läraren

måste skjuta sin yrkesutövning åt sidan. Det torde därför vara nödvändigt,

att undervisningsskyldigheten ej göres mer omfattande än att läraren

kan bibehålla en för undervisningen oumbärlig kontakt med sitt

yrkesarbete. En minimi tjänstgöring på endast 6 veckotimmar anser styrelsen

dock vara allt för ringa för att läraren skall kunna i tillräcklig utsträckning

handleda eleverna inom fackets dominerande ämnen. Lönesystemet

bör kunna smidigt anpassas efter behovet av lärarkrafter inom respektive

ämnen samt även i vissa fall till de villkor, som kunna tänkas uppställas av

för undervisningen önskvärda fackmän. Skolstyrelsen vill därför föreslå,

att dessa lärare avlönas, på sätt som yrkesskolsakkunniga föreslagit, i likhet

med vissa professorer vid konsthögskolan eller med 10 500 kronor för

år, d. v. s. i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass 27, samt

tillsättas medelst förordnande på 10 år med möjlighet till förnyelse av förordnandet

på högst 5 år därutöver. Som övergångsbestämmelse föreslås,

att vid skolan nu anställda lärare, vilka i övrigt äro kvalificerade, vid

tjänsternas första tillsättande böra kunna förordnas på kortare tid än 10

år. Full lön beräknas utgå vid 16 veckotimmar, varav en timme skall vara

föreläsningstimme. Lönen bör kunna minskas respektive ökas vid mindre

eller större timantal per vecka. Vid beräkning av grunderna härför bör

hänsyn tagas till att ett visst grundbelopp, förslagsvis 1 500 kronor, bör

beräknas för hållande av en föreläsning per vecka samt handledning av

undervisningen. Å den resterande delen av lönen bör avdrag respektive

tillägg göras med 6 procent för varje timme, med vilken tjänstgöringen

minskas, respektive ökas utöver 15 veckotimmar (exklusive föreläsningstimme).

Ifrågavarande lärare komma sålunda att bestrida 7 X 16 = 112 veckotimmar,

varav 7 veckotimmar föreläsningar, eller per år 112 X 36 = 4 032

timmar, varav 252 föreläsningstimmar.

T e ökning slär arinstitutets föreståndare.

Denne torde böra benämnas avdelningsföreståndare. Han bör i avlönings

hänseende jämställas med huvudlärarna men bör åtnjuta full lön vid en

tjänstgöringsskyldighet av lägst 10 veckotimmar. Denna minskning moth

veras med att undervisningen till stor del är av föreläsningsnatur samt att

föreståndaren utöver sina egentliga lektionstimmar skall övervaka elever

nas museistudier samt vara handledare vid undervisningsövningar m. m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Konstindustriella dagskolans föreståndare.

Styrelsen har i sitt förslag av år 1943 föreslagit, att den nu vid skolan

befintliga föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan bör bibehållas

och att arvode därvid skall utgå med 1 200 kronor per år. Den

för närvarande utgående lönen utgör 1 236 kronor, exklusive dyrtids- och

kristidstillägg. Styrelsen vill ytterligare framhålla vikten av att vid denna

skola, där ej såsom vid de allmänna läroverken finnas klassföreståndare,

förordnas lämplig lärare i dagskolan, som direkt handleder eleverna i deras

val av yrkesämnen samt i övrigt leder och samordnar undervisningen.

Facklärare.

Styrelsen föreslår, att huvuddelen av självständigt verkande lärare i ämnen

med mer omfattande timantal anställes som ordinarie lärare med benämningen

facklärare. Under hänvisning till vad styrelsen anfört angående

skolans karaktär, är det endast med stor tvekan som styrelsen föreslår att

placera dessa facklärare i så låg lönegrad som A 23. Till denna kategori av

lärare skulle föras såväl huvuddelen av nuvarande överlärartjänster som

ock vissa av omorganisationen betingade nya tjänster.

Då det är av största vikt för undervisningen att lärare i yrkesbetonade

ämnen ha tillfälle att jämsides med sitt skolarbete praktiskt utöva sin verksamhet

som konsthantverkare och sålunda icke släppa kontakten med det

praktiska livets krav, vill styrelsen föreslå, att anställnings- och löneförhållanden

likordnas med de, som nu gälla för teckningslärare vid de allmänna

läroverken. Härvid föreslås sålunda, att grundlönen skulle utgå vid

en tjänstgöring av 24 veckotimmar samt att avdrag respektive tillägg göres

med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen undereller

överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom för

teckningslärare till 9 veckotimmar.

Styrelsen vill nu föreslå, att 26 facklärartjänster inrättas, därav 12 i

konstindustriella aftonskolan, 7 i konstindustriella dagskolan samt 7 i

högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet. Lärarna i aftonskolan

skola undervisa under 175 veckotimmar eller 6 300 timmar per år.

Av dessa timmar belöpa emellertid 41 veckotimmar eller 1 476 timmar per

år på dagskolan. Lärarnas i dagskolan undervisningsskyldighet skall omfatta

136 veckotimmar eller 4 896 timmar per år och lärarnas i högre skolan

100 veckotimmar eller 3 600 timmar per år. Sammanlagt skulle sålunda

av facklärare uppehållas undervisning under 411 veckotimmar eller

14 796 timmar per år. I medeltal utgör tjänstgöringstiden 15% veckotimmar

per lärare eller 8% veckotimmar mindre än 24. Lönen skall enligt det

föregående för varje fråndragen veckotimme minskas med 4 procent. För

8% veckotimmar skall lönen därför reduceras med 33 procent. Den facklärare

i genomsnitt tillkommande lönen utgör sålunda 67 procent av den

till honom i princip utgående.

Facklärartjänsterna skulle fördelas mellan de olika skolorna enligt följande

sammanställning.

Konstindustriella aftonskolan (K.A.):

12 tjänster, delvis gemensamma med konstindustriella dagskolan (K.D.).

Linearritning.............. 18 v.t. 18 v.t.

Frihandsteckning............ 16» 16»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 296.

27

Figurteckning...........

. . . . 8 v.t.

sammanslås med

K.D. 12 v.t.

20

v.t.

Skrift och heraldik.......

. . . . 8 »

sammanslås med

K.D. 8 v.t.

16

»

Fackstudier, allmänt......

» , visst fack ....

. . . . 8 » |

. . . . 8 » |

16

»

Möbelritning............

. . . . 8 >

sammanslås med

K.D. 10 v.t.

18

»

Målning...............

. ... 14 »

14

1

Modellering............

. ... 12 »

12

»

Dekorativ målning.......

. ... 11 »

11

Konstsömnad...........

.... 6 » |

9

Fackteckning...........

. . . . 3 » |

Vävning...............

. . . . 8 » |

10

Fackteckning...........

. . . . 2 » j

Keramik...............

. . . . 4 »

sammanslås med

K.D. 11 v.t.

15

»

Konstindustriella dagskolan (K.D.):

Summa 175 v.t.

7 tjänster (+ 4 st. gemensamma med K.A.).

Linearritning.............

Frihandsteckning..........

Målning.................

Figurteckning.............

Skrift och heraldik.........

Fackstudier...............

» , visst fack, min. .

Möbelritning..............

Modellering..............

Konstsömnad.............

Fackteckning.............

Vävning.................

Fackteckning.............

Keramik.................

Utökas med.............

Högre konstindustriella skolan:

7 tjänster.

Figurteckning.............

Dräktstudier..............

. 14

v.t.

14 v.t.

. 16

16 »

. 12

12 >

. 12

»

se

K.A.

—

8

»

)

—

. 8

»

16 »

8

»

. 10

»

se

K.A.

—

. 13

»

13 »

. 8

16 »

8

»

. 11

»

19 »

8

»

. 11

»

se

K.A.

—

Summa 106 v.t.

...... 30 »* 1

Summa 136 v.t.

18 v.t.

12 »

1 De lärare, som tjänstgöra i sådana allmänna utbildningsämnen som frihandsteckning, linearritning

och målning på det lägre stadiet, torde i allmänhet uteslutande ägna sig åt lärarkallet.

I dessa fall torde det vara lämpligt, att lärarna beredas ytterligare tjänstgöring utöver det antal

timmar, som angives i förteckningen. Lämpligen kunna dessa lärare erhålla antingen ökat

antal timmar i eget ämne eller också liksom nu undervisa i något annat ämne, vari de äro

kompetenta. På grund härav torde det vara lämpligt, att vad beträffar dagskolan fastställa

antalet undervisningstimmar för lärarna i linearritning, frihandsteckning och målning till 24

veckotimmar, varvid antalet facklärartimmar ökas med 30 veckotimmar och motsvarande

antal veckotimmar för timlärare minskas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

Skrift och heraldik............................... 10 v.t.

Målning....................................... 12 »

Fackteckning, VII...............................20 »

Konstsömnad eller vävning1....................... 12 »

Verkstadsarbete för möbelritare i förening med K. A. och K. D. 16 »

Summa 100 v.t.

Biträdande facklärare.

I 1943 års förslag har styrelsen föreslagit, att en stor del av undervisningen

liksom nu är fallet skall handhavas av underlärare. Styrelsen vill nu föreslå,

att underlärartjänsterna avskaffas och ersättas med timlärartjänster. Till detta

slag av lärartjänster skulle hänföras ej blott sådana, som enligt nuvarande ordning

skulle uppehållas av underlärare, utan även tjänster av överlärarnatur

med mindre omfattning än 9 veckotimmar.

Då vissa av de sålunda omvandlade underlärartjänsterna skulle komma att

omfatta ett jämförelsevis stort timantal, och det torde vara lämpligt att deras

innehavare i likhet med facklärarna knytas till skolan såsom ordinarie lärare,

vill styrelsen föreslå, att ett visst antal sådana lärare anställes som biträdande

facklärare. Deras kvalifikationer behöva ej med nödvändighet vara lika stora

som facklärarnas, varför de i lönehänseende kunna sättas på ett något lägre

plan. I enlighet med vad tidigare framhållits i detta förslag böra deras kvalifikationer

dock vara högre än vad i regel fordras för teckningslärare i allmänhet,

varför deras löner böra utgå efter högre lönenorm än för dylika lärare. Detta

kan ernås genom att de biträdande facklärarna placeras i högre lönegrad än

teckningslärare eller också att full lön skall utgå vid ett lägre timantal per

vecka än för teckningslärare.

Styrelsen föreslår, att ovannämnda biträdande facklärare placeras i lönegrad

A 20 men att full lön skall utgå vid 24 veckotimmar. I likhet med vad föreslagits

för facklärare bör även för biträdande facklärare avdrag, respektive

tillägg göras med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen

under- eller överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom

för teckningslärare till 9 veckotimmar.

Biträdande facklärartjänster böra inrättas till ett antal av 7, och den dessa

lärare åvilande undervisningsskyldigheten kan beräknas omfatta 82 veckotimmar

eller 2 952 timmar per år, därav 16 veckotimmar eller 576 timmar

per år i aftonskolan och 66 veckotimmar eller 2 376 timmar per år i dagskolan.

I medeltal utgör tjänstgöringstiden 11% veckotimmar eller 12% veckotimmar

mindre än 24. Då lönen för varje fråndragen veckotimme skall minskas

med 4 procent, utgör sålunda medellönen (100 — 4 X 12% =) 51 procent av

full lön.

Föreläsare och speciallärare.

Utöver de lektioner av föreläsningsnatur, som handhavas av huvudlärare,

finnas i kursplanerna upptagna föreläsningar i olika ämnen med jämförelsevis

ringa timantal. Man lär knappast kunna föreslå, att denna undervisning skall

handhavas av ordinarie lärare, utan bör ersättning till föreläsare utgå med

arvode beräknat efter årligt timantal. Detta timantal kan beräknas till 533

per år. Därvid skola 194 timmar vara gemensamma för afton- och dagsko
-

1 Huvudläraren inom textilfacket skall handha ettdera ämnet, varför facklärarens ämnesområde

bestämmes därav.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

loma samt 339 avse högre skolan och teckningslärarinstitutet. Härvid beräknas

att föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet 425, böra ersättas

med 30 kronor per timme samt föreläsningar i skilda ämnen av tillfällig karaktär,

108 stycken, med 40 kronor per timme. Som jämförelse kan nämnas, att

speciallärare vid tekniska högskolan avlönas med 38 ä 40 kronor per föreläsningstimme.

Vissa ämnen av huvudsakligen föreläsnings- och undervisningsnatur (såsom

materiallära och en del teckningslärarämnen) äro av den karaktär, att avlöning

till vederbörande lärare bör utgå efter en högre löneskala än för timlärare

men lägre än för föreläsare i egentlig mening. Förslagsvis benämnas dessa

lärare speciallärare. Dessa speciallärare kunna beräknas komma att meddela

undervisning under 600 timmar per år, därav 72 timmar i aftonskolan, 204

timmar i dagskolan, 144 timmar i högre skolan och 180 timmar i teckningslärarinstitutet.

Arvode torde böra utgå efter 20 kronor per timme. Som jämförelse

kan nämnas,att grafiska institutet för lektioner av samma kategori betalar

löner efter samma belopp per timme.

Timlärare.

Övriga erforderliga undervisningstimmar handhavas av timlärare, vilka enligt

vad förut angivits dels äro avsedda att uppehålla ämnen med mindre timantal

än 9 veckotimmar och dels ersätta nu befintliga underlärartjänster.

I enlighet med 1943 års förslag till undervisningsplaner uppgår det totala

antalet undervisningstimmar till 34 041, varav enligt förestående förslag

23 273 timmar handhavas av andra lärare än timlärare, vadan för dessa senare

skulle återstå 10 768 timmar. Hänsyn har emellertid härvid icke tagits

till den för rektor avsedda undervisningen, vilken beräknats omfatta 8 veckotimmar

eller 288 undervisningstimmar, vilket antal sålunda bör fråndragas

sistnämnda 10 768 timmar. Vid upprättande av schema för den förändrade

undervisningen har det emellertid synts erforderligt att med utgångspunkt

från 1943 års förslag utöka antalet lärartimmar i dagskolan med 4 timmar per

vecka (1 timme för frihandsteekning, 2 timmar för målning och 1 timme för

modellering), varför antalet timmar bör höjas med 144 timmar per år. Härtill

kommer, att undervisningen i slöjd vid teckningslärarinstitutet utökats

med 2 veckotimmar eller sammanlagt 72 undervisningstimmar. Ökningen utgör

sålunda 144 + 72 = 216 undervisningstimmar.

Sammanlagda antalet undervisningstimmar, vilka skola bestridas av timlärare,

blir sålunda (10 768 — 288 -f- 216 =) 10 696 timmar.

Timlärarnas avlöning bör i enlighet med vad 1936 års yrkesskolsakkunniga

föreslagit utgå som för timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken.

Denna lön utgör för närvarande högst 349 kronor per veckotimme och 270

dagars läsår, vilket motsvarar 9 kronor 5 öre per timme. I denna lön har inräknats

rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn till en föreslagen undervisningstid

av 36 veckor per läsår i stället för 270 dagar skulle timlärarlönen vid

tekniska skolan utgå med 326 kronor per veckotimme.

1944 års sakkunniga.

Förenämnda år 1944 tillkallade sakkunniga ha anfört följande.

Det av skolans styrelse framlagda förslaget innebiir bland annat, att skolans

lärare (med undantag av timlärare) skola åtnjuta avlöning och övriga

förmåner i huvudsak enligt de i civila avlöningsreglementet angivna grunderna.

Vid lönegradsplaceringen (respektive angivande av lön till huvudlärare) ha

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

vissa jämförelser gjorts med andra tjänstemannakategorier. Tjänstgöringsskyldigheten

på lärorummet har emellertid för såväl facklärare som biträdande

facklärare angivits icke oväsentligt lägre än vad som gäller för de tjänster,

med vilka jämförelser gjorts. De skäl, som anförts för en förhållandevis låg

tjänstgöringsskyldighet på lärorummet för tekniska skolans lärare, torde vara

bärande. Vi hysa därför inga betänkligheter mot att i detta avseende tillstyrka

förslaget. Vad åter beträffar lönegradsplaceringen som sådan har det icke

varit oss möjligt att på den korta tid, som stått oss till buds, komma till en

säker uppfattning om det berättigade i denna placering. Vi ha särskilt uppmärksammat,

att förslagets genomförande skulle medföra löneförhöjningar, i

vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare, som efter

omorganisationen förordnas på befattning närmast motsvarande deras nuvarande

tjänster. Organisationsförslaget — som delvis bygger på ett sakkunnigutlåtande

och som i stort sett godtagits av hittills hörda myndigheter och

sammanslutningar — syftar emellertid till en intensifiering av undervisningen

med ty åtföljande ökade krav på lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet.

Då vi för vår del icke funnit motiv för den uppfattningen, att den föreslagna

lönegradsplaceringen — med hänsyn till syftemålet med de olika

tjänsternas inrättande — skulle vara för hög, anse vi oss icke böra motsätta

oss ett bifall i huvudsak till förslaget.

Vad vi här anfört om skillnaden mellan nu utgående och tilltänkta löner

föranleder oss dock föreslå, att facklärare och biträdande facklärare, i avvaktan

på närmare erfarenhet om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna

att förvärva för arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare, placeras

i Eo-planen.

Skolstyrelsen ansluter sig till vrkesskolsakkunnigas uppfattning, att formella

kompetenskrav ej böra uppställas för lärarbefattning. Ehuruväl vi funnit det

önskvärt, att så kunnat ske — bland annat med hänsyn till de jämförelser

ifråga om löneställning, som gjorts med lektorer, adjunkter och teckningslärare

— ha vi dock ansett oss böra i stort sett godtaga de skäl skolstyrelsen anfört

för sin ståndpunkt. Ifråga örn avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet

synas dock vissa krav på formell kompetens nödvändiga. Den, som skall

leda utbildningen av landets teckningslärare, bör först och främst ha förvärvat

kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk och

därutöver den kompetens, som kan göra honom skickad för ifrågavarande

synnerligen viktiga uppgift. Att uppställa klart avgränsade formella krav på

denna ytterligare kompetens är dock vanskligt. En väg vore att fordra, kvalificerade

betyg i teckningslärarexamen, i likhet med vad som sker i fråga örn

vissa lektorstjänster vid tekniska läroverk, där fordran uppställes på betyget

AB i vissa ämnen i civilingenjörsexamen. Oavsett vilka krav på formella meriter

som uppställas, bör man av innehavaren av tjänsten som föreståndare

för teckningslärarinstitutet fordra, att han besitter den erfarenhet och vidsyn

samt de pedagogiska insikter, som måste anses vara en nödvändig förutsättning

för att han skall kunna på ett tillfredsställande sätt leda verksamheten vid

institutet.

I övrigt lia vi ansett oss böra biträda skolstyrelsens förslag i vad det avser

löneställning m. m. för skolans lärarpersonal.

Remissyttranden.

Styrelsens för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och teckningsläramas

riksförbunds yttranden gå i tillstyrkande riktning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts -proposition nr £96.

Teckning släramas riksförbund har framhållit, att teckningsliira riri.st itu tets

föreståndare borde förordnas i likhet med läroverkens rektorer. Hans formella

kompetens borde vara teckningslärarexamen med åtföljande väl vitsordad

tjänstgöring.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört.

Stadsfullmäktige äro av den meningen, att löneplaceringen för facklärare och

biträdande facklärare är ägnad att inge vissa betänkligheter. Med hänsyn till

de skäl, som anförts av de sakkunniga, och då lärarkrafterna i stor utsträckning

avses bli gemensamma för aftonskolan och dagskolan, för vilken staten

bestrider avlöningskostnaderna, ha stadsfullmäktige dock icke velat motsätta

sig förslagets genomförande under förutsättning att, såsom de sakkunniga förordat,

facklärare och biträdande facklärare placeras i e. o.-planen. Då emellertid,

enligt vad de sakkunniga uttala, löneförslaget komme att medföra löneförhöjningar,

i vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare,

som efter omorganisationen förordnades på befattning, närmast motsvarande

deras nuvarande tjänst, synes böra undersökas möjligheterna av ett

successivt genomförande av löneförslaget på så sätt, att de nya tjänsterna besättas

endast i den mån fullt kvalificerade krafter stå till förfogande.

Statskcmtoret har anfört huvudsakligen följande.

Innan åtgärder vidtagas för omorganisation av tekniska skolan eller lönereglering

för dess personal, bör i första hand tagas under allvarligt övervägande,

om och i vad mån staten bör ställa sig som huvudman för den vid skolan

bedrivna undervisningen. I detta avseende måste det anses klart, å ena sidan,

att teckningslärarutbildningen är ett rent statligt intresse, samt, å andra sidan,

att undervisningen i aftonskolan, som är en lärlingsskola, är en kommunal

angelägenhet. Med aftonskolan är dagskolan såtillvida likställd, att den torde

avse att föra fram eleverna till ungefär samma mått av teoretisk utbildning

som aftonskolan. Enligt de av Kungl. Majit den 28 juni 1941 meddelade nu

gällande bestämmelserna skall såväl aftonskolan som dagskolan »lämna för

de konstindustriella yrkena erforderlig undervisning». Dagskolan synes således

närmast vara att jämföra med en verkstadsskola och bör följaktligen vara en

kommunal anstalt. Den högre konstindustriella skolan, som enligt gällande

bestämmelser skall meddela undervisning åt elever, vilka »behöva och kunna

inhämta mer ingående kunskaper uti de i konstindustrielit hänseende viktigaste

läroämnena», torde kunna jämföras med en yrkesskola (se yrkesskolstadgan

nr 706/1921). Då emellertid yrkeskurs med dagundervisning icke utan

skolöverstyrelsens medgivande må utsträckas över längre tid än ett läroår örn

högst 30 veckor (§ 53), torde den nu 3-åriga undervisningen vid högre konstindustriella

skolan med ett läsår om 36 veckor få anses tillgodose främst statliga

intressen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill statskontoret icke resa invändningar

mot att den högre konstindustriella skolan med teckningslärarinstitutet

inrättas såsom en statlig undervisningsanstalt. Ämbetsverket förutsätter härvid,

att afton- och dagskolorna anordnas i kommunal regi med bidrag av

.statsmedel allenast enligt de för lärlings- och verkstadsskolor gängse grunderna.

II ärigenom skulle i fråga om tekniska skolan tillämpas de principer beträffande

yrkesutbildningen, som under de senaste årtiondena gällt i vårt land, vilket ur

organisatoriska synpunkter och med hänsyn till konsekvenserna för .statsverket

måste anses vara av betydande vikt. Statskontoret vill i detta samman
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

hang fästa uppmärksamheten vid att 1936 års yrkesskolsakkunniga upptogo

detta problem till diskussion och därvid förordade, att aftonskolan skulle övertagas

av Stockholms stad. Att de sakkunniga kommo till ett annat resultat

beträffande dagskolan berodde uteslutande därpå, att eleverna i denna skola

till stor del voro hemmahörande i landsorten. Då statsverket enligt särskilda

grunder bidrager till undervisningen i kommunala yrkesundervisningsanstalter,

synes dock det anförda skälet knappast tillräckligt bärande för att motivera,

att kostnaderna för dagskolan till största delen skulle belasta statsverket och

kommunen bidraga allenast med kostnader för lokaler samt dessas uppvärmning,

belysning och renhållning.

Statskontoret får fördenskull förorda, att frågan örn huvudmannaskapet för

tekniska skolans olika delar göres till föremål för ytterligare överväganden.

Detta påkallas även därav, att en lönereglering för lärarpersonalen icke lärer

kunna genomföras enligt de i ärendet angivna principerna. I det föreliggande

förslaget synes nämligen icke lia ägnats tillräcklig uppmärksamhet däråt, att

de olika skolorna föra fram till skilda utbildningsmål, och att därför lärarnas

kvalifikationer och löneförmåner icke rimligtvis kunna sättas lika. Det

bör enligt ämbetsverkets mening icke ifrågakomma, att — såsom föreslagits

— bereda lärare på lärlingsstadiet lön som adjunkt vid en tjänstgöringsskyldighet

av allenast 24 veckotimmar. Erinras må, att ordinarie manlig lärare i teoretiskt

ämne samt ordinarie manlig förste yrkeslärare vid Stockholms stads

lärlings- och yrkesskolor åtnjuter lön av cirka

9 300 kronor för år, motsvarande mellan 19 och 20 löneklassen i det statliga

lönesystemet. Beaktas bör dock härvid, dels att läsåret vid stadens skolor omfattar

11 månader mot för närvarande vid aftonskolan cirka 7 och dagskolan

omkring 9 månader, dels ock att tjänstgöringstiden är 46 veckotimmar (1

veckotimme teoriundervisning dock lika med 1 ]/2 veckotimme). Vid den fortsatta

utredningen örn huvudmannaskapet för skolan synes vidare ånyo böra

upptagas till diskussion den av yrkesskolsakkunniga berörda frågan, örn icke

den högre konstindustriella skolan och teckningslärarseminariet i organisationshänseende

kan på något sätt samordnas med konsthögskolan. Till jämförelse

må erinras, att musiklärarutbildningen ansetts kunna anknytas till musikhögskolan.

Slutligen måste statskontoret ånyo bestämt avråda från varje förlängning

av undervisningstiden.

Under åberopande av det anförda och med hänsyn till konsekvenserna får

statskontoret därför hemställa, att förslaget icke lägges till grund för proposition

i ämnet. Ehuru ämbetsverket sålunda måste ställa sig principiellt avvisande

till de föreliggande organisations- och löneregleringsförslagen, har ämbetsverket

likväl ansett sig böra — utöver vad nyss anförts — beröra de olika

lönefrågorna.

Vad angår löneställningen för lärarna på det högre stadiet med teckningslärarinstitutet

har statskontoret tidigare för den av 1936 års yrkesskolsakkunniga

föreslagna konstfackskolan accepterat en placering i 23 lönegraden »dock

endast under den förutsättningen att för dessa befattningshavare upprätthölles

krav på en kompetens i möjligaste mån motsvarande vad som erfordras

för erhållande av adjunktstjänst». I föreliggande utredning har skolstyrelsen

föreslagit, att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för

tjänsten ej skulle uppställas. Vid sådant förhållande torde lärarna icke böra i

lönehänseende jämställas med adjunkter. I fråga om den lönegradsplacering,

som bör tillämpas, må erinras, att spörsmålet örn lärarnas vid musikhögskolan

5 640 +

65 X 5 640

100

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. May.ts proposition nr 296.

löneställning nyligen varit föremål för utredning, över vilken statskontoret

avgivit utlåtande den 10 januari 1945. De ordinarie lärarna vid sagda högskola

äro för närvarande hänförda till 21 lönegraden men ha nu föreslagits

erhålla en förbättrad löneställning. Lärartjänsterna vid teckningslärarinstitutet

ävensom vid den högre konstindustriella skolan i övrigt synas i viss mån

likställda med lärarbefattningarna vid musikhögskolan. Enligt vad under

hand inhämtats understiga lektionerna vid tekniska skolan icke 50 minuter

men pågå väl i vissa fall 55 ä 60 minuter. Med hänsyn härtill torde för lärarna,

därest undervisningsskyldigheten bestämmes till 24 veckotimmar, kunna

övervägas en placering i samma lönegrad som musikhögskolans lärare, d. v. s.

i lönegraden A 22. Enahanda löne- och pensionssystem som för dessa lärare

torde i sådant fall böra tillämpas för lärarna vid tekniska skolan.

Vad angår de föreslagna, förordnandetjänsterna må erinras, att statskontoret

i sina tidigare utlåtanden ifrågasatt, huruvida det vid en omorganisation

av skolans verksamhet kunde anses nödvändigt att tillsätta en särskild avdelningsföreståndare

för ledningen av arbetet inom varje fackavdelning. Därest

emellertid för någon eller några av avdelningsföreståndarna förordnandetjänster

skulle anses böra inrättas, bör det vara angeläget, att bestämmelserna

rörande dessa tjänster komma att så nära som möjligt överensstämma med

dem som gälla för konsthögskolans lärare. Undervisningsskyldigheten synes

därför böra fixeras till 16 veckotimmar samt för föreståndaren för teckningslärarinstitutet

till 10 veckotimmar. För att icke syftet med tjänsterna — nämligen

att vederbörande skall upprätthålla kontakten med sitt yrkesarbete —

skall förfelas, bör föreskrivas, att läraren icke må åtaga sig ytterligare undervisning

under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar. För dylik tjänstgöring bör

ersättning utgå enligt samma grunder som för timlärare. Förordnande bör som

föreslagits meddelas för 10 år men förlängning synes icke böra medgivas.

Den icke-ordinarie lärarpersonalen skulle enligt förslaget omfatta tre olika

lärarkategorier, nämligen föreläsare, speciallärare och timlärare men däremot

icke några extra ordinarie lärare. I anledning härav får statskontoret föreslå,

att en del av de ordinarie lärartjänsterna upptagas som extra ordinarie, varjämte

må ifrågasättas, örn icke speciallärarna skulle kunna avlönas som timlärare

eller i undantagsfall som föreläsare.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak anfört:

Beträffande kompetensfordringarna för lärarna vid tekniska skolan vill lönenämnden

framhålla, att det förefaller lämpligt att, i enlighet med den av två

sakkunniga uttalade meningen, uppställa särskilda kompetensfordringar för

befattningen såsom teckningslärarinstitutets föreståndare, innefattande bland

annat krav på avlagd teckningslärarexamen samt pedagogiska insikter.

Lärarnas vid tekniska skolan löneförhållanden skulle enligt förslaget ordnas

så, att lönerna inordnas i det statliga lönesystemet. Då det i ärendet förutsatts,

att staten och kommunen skulle gemensamt bidraga till skolans uppehållande,

synes enligt lönenämndens mening ett direkt inordnande under civila

avlöningsreglementet av lärarbefattningarna vid skolan icke böra ske. Den för

de olika befattningarna gällande löneställningen synes fördenskull böra avvägas

så, att den kommer att motsvara vissa lönegrader i civila avlöningsreglementet.

Huvudlärarna inom envar av högre konstindustriella skolans 7 avdelningar

skulle enligt förslaget anställas medelst förordnande för 10 år, med möjlighet

till förlängning under ytterligare 5 år. Dillen skulle i likhet med vad som gäller

beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av

Bihang till rilcsdagcns protokoll 19/fS. 1 sami. Nr SIW.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden 27 löneklassen.

Av lönebeloppet skulle emellertid 1 500 kronor anses utgöra ersättning

för hållande av en föreläsning i veckan samt samordnande av övrig undervisning

inom facket. Å den övriga delen av grundlönen (9 000 kronor) skulle avdrag

respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme, som underrespektive

överstege 15. Lönenämnden har tidigare, i utlåtande den 28 oktober

1939 över ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga framlagt betänkande, ansett,

att särskilda avdelningsföreståndarbefattningar icke borde inrättas utan att

erforderliga arbetsuppgifter av hithörande slag skulle kunna mot särskilt arvode

anförtros därför lämpade lärare vid skolan. Lönenämnden är alltjämt

tveksam, huruvida tillräckliga skäl föreligga att inrätta särskilda huvudlärartjänster,

på sätt i förevarande ärende föreslagits, men vill dock icke motsätta

sig förslaget, därest dess realiserande kan anses utgöra en väsentlig förutsättning

för meddelandet vid skolan av en så högklassig undervisning som

möjligt. Beträffande det föreslagna systemet för huvudlärarnas avlönande får

lönenämnden anföra, att detsamma torde kunna godtagas, dock närmast i

vad det avser reduktion av lönen vid timantal understigande 15. Ökning av

timantalet och därmed av lönen synes lönenämnden endast undantagsvis böra

ifrågakomma beträffande nu avsedda huvudlärare. Vad slutligen lönebeloppet

angår, finner sig lönenämnden böra förorda den minskningen i förhållande

till förslaget, att beloppet bestämmes till 10 000 kronor, oavsett rörligt tillägg

och kristillägg. Den del av grundlönen, å vilken avdrag skulle ske vid timantal

understigande 15, skulle således komma att utgöra (10 000 — 1 500 =)

8 500 kronor.

Avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet torde i enlighet med

det nyss anförda böra erhålla en grundlön av 10 000 kronor. Lönenämnden

förutsätter, att denne föreståndares avlöning ioke undergår ändring vid varierande

undervisningsskyldighet utan att densamma utgår med ett fast belopp,

utgörande gottgörelse för dels bestridande av undervisning under lägst 10

veckotimmar, dels övervakning av elevernas museistudier, dels ock handledning

vid elevernas undervisningsövningar.

Föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan skulle enligt förslaget

bibehållas. Enligt vad lönenämnden inhämtat, innebär förslaget, att

denne föreståndare skulle utöver avlöning såsom facklärare åtnjuta särskilt

arvode av 1 200 kronor för år. Häremot har lönenämnden icke funnit anledning

till erinran.

Facklärare, till antalet 26, och biträdande facklärare, till antalet 7, skulle

avlönas enligt lönegrad A 23 respektive A 20. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars

tjänstgöring, och avdrag respektive tillägg å lönen skulle ske med

4 procent för varje felande respektive överskjutande veckotimme. Beträffande

antalet föreslagna facklärartjänster vill lönenämnden anföra, att detsamma

förefallit lönenämnden väl högt, varför nämnden ifrågasätter, örn icke

vissa av dessa tjänster kunna inrättas såsom biträdande facklärartjänster.

Detta synes motiverat även med hänsyn till det låga timantalet å vissa av

dessa tjänster. I fråga örn lönegradsplaceringen kan lönenämnden icke förorda

högre löneställning än enligt lönegraden A 22 för facklärartjänsterna.

Med avseende å de biträdande facklärartjänstema, vilka i medeltal beräknats

skola erhålla en undervisningsskyldighet av allenast 11% veckotimmar, finner

sig lönenämnden icke kunna förorda löneställning såsom ordinarie utan anser,

att dessa tjänster böra vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas

såsom extra ordinarie. Vad slutligen angår det föreslagna systemet för avlö
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

ningens beräknande, vill lönenämnden fästa uppmärksamheten vid, att det

högsta förutsatta timantalet för facklärare utgör 20, varför ökning av lönen

vid tjänstgöring utöver 24 veckotimmar icke synes bli aktuell. Variationsmöjligheterna

beträffande lönebeloppet torde fördenskull närmast böra avse

minskning av lönen vid lägre timantal än 24. Minimitimtalet för ordinarie

facklärare torde i anslutning till vad lönenämnden förut anfört böra jämkas

uppåt, förslagsvis till lägst 12 veckotimmar. I övrigt torde förslaget beträffande

facklärare kunna biträdas.

Lönenämnden har i det föregående ansett sig kunna i fråga örn huvudlärare

och facklärare vid tekniska skolan godtaga ett system för avlöningens beräknande,

enligt vilket densamma utgår med fullt belopp vid visst timantal och

reduceras med viss procent för varje felande veckotimme. Lönenämnden vill

emellertid erinra, att 1941 års lärarlönesakkunniga för närvarande ha under

övervägande frågan om lönesystem för Övningslärare vid det statliga och kommunala

undervisningsväsendet. Då det beträffande tekniska skolan föreslagna

lönesystemet utformats efter mönster av det för de statliga övningslärarna

för närvarande gällande, kunde i och för sig ifrågasättas att icke i fråga om

tekniska skolan nu binda sig för ett lönesystem, som möjligen beträffande

andra läroanstalter framdeles kan komma att avlösas av ett annat. Lönenämnden

har emellertid ansett, att tillräckliga skäl icke föreligga att på denna

grund motsätta sig det nu framlagda principförslaget beträffande tekniska

skolan. Det synes likväl lämpligt att i samband med genomförandet av detta

förslag föreskriva skyldighet för de ordinarie lärare, å vilka de nya bestämmelserna

skulle bli tillämpliga, att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga

om grunderna för avlöningens beräknande.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Styrelsen har föreslagit, att den nuvarande befattningen som föreståndare

för konstindustriella dagskolan skulle bibehållas. Överstyrelsen anser lämpligare,

att en tillsynslärare i stället förordnas, varvid, då rektorstjänsten har

manlig innehavare, tillsynsläraren bör vara kvinna och tvärtom. Arvodet till

tillsynsläraren bör beräknas till 360 kronor. Arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren

för konstindustriella dagskolan skulle i så fall inbesparas.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har anfört huvudsakligen följande.

Överstyrelsen, som finner det angeläget, att organisationen av tekniska

skolan och undervisningen vid densamma bli föremål för genomgripande förbättringar,

kan i väsentliga avseenden giva sin anslutning till det av skolans

styrelse nu framlagda förslaget. Överstyrelsen tillstyrker alltså, att en omorganisation

företages efter i huvudsak de i förslaget angivna riktlinjerna

samt att denna omorganisation genomföres snarast möjligt.

Följande erinringar gentemot förslaget anser överstyrelsen sig böra framställa.

De ifrågasatta sju huvudlärartjänsterna torde tills vidare ej böra inrättas

på av styrelsen föreslaget sätt. Man torde först böra undersöka, huruvida icke

huvudlärarnas arbetsuppgifter kunna fullgöras av därför lämpade förtjänta

facklärare med viss nedsatt undervisningsskyldighet, vilket ur kostnadssynpunkt

vore att föredraga. Skulle denna väg ej visa sig framkomlig, kan styrelsens

förslag upptagas till förnyad prövning. Skulle åter särskilda huvudlärartjänster

redan nu inrättas, och det sedan visar sig, att det varit mera

välbetänkt att uppehålla huvudlärarnas undervisningsskyldighet genom fack
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

lärare, torde en ändring av det införda systemet vara betydligt svårare. Överstyrelsen

föreslår därför, att befattningarna som huvudlärare tills vidare skola

uppehållas av facklärare och vara förenade med ett arvode, som i varje särskilt

fall må bestämmas av styrelsen med iakttagande av att för sagda ändamål

ej må disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning. Förordnande

som huvudlärare torde böra meddelas av skolans styrelse och avse

en tid av till en början högst tre år. Undervisningsskyldigheten för facklärare,

som uppehåller huvudlärarbefattning, bör efter överstyrelsens prövning kunna

nedsättas till lägst 16 veckotimmar. Genomförandet av detta förslag förutsätter

en utökning av antalet facklärartjänster med sju från 26 till 33.

Teckningslärarinstitutets föreståndare bör erhålla en lön ungefär motsvarande

den av skolstyrelsen föreslagna, men någon anledning att jämställa

honom med professor vid konsthögskolan synes icke föreligga. Han bör därför

placeras i lönegrad A 24 och i analogi med vad som skett vid inplacering av

vissa rektorer i lönegrad hänföras till högsta löneklassen, alltså 27. Han torde

vidare böra förordnas på högst fem år varje gång. Någon anledning ifrågasätta,

att förordnande ej skall kunna förnyas efter 15 år synes ej föreligga.

Det torde tvärtom vara av värde för undervisningen vid tecknings! ärarinstitutet,

örn en för uppdraget som föreståndare väl skickad person kan tillåtas

utöva sin verksamhet under längre tid.

Överstyrelsen finner i likhet med skolöverstyrelsen, att de arbetsuppgifter,

som skulle tillkomma den föreslagna föreståndaren för dagskolan (arvode 1 200

kronor), böra kunna handläggas av en tillsynslärare, förordnad på förslagsvis

fem år mot enahanda arvode, som utgår till tillsynslärare vid samläroverk,

eller 360 kronor för år. Förordnande för tillsynslärare bör i tiden sammanfalla

med förordnande för rektor och bör därvid, såsom skolöverstyrelsen föreslagit,

iakttagas att, då rektorsbefattningen har manlig innehavare, tillsynsläraren

bör vara kvinna och tvärtom.

Överstyrelsen finner ej anledning till erinran mot det föreslagna timlärararvodet,

då fråga icke är om allmänna skolämnen. Däremot synes det skäligt,

att för undervisning i sådana ämnen arvode utgår med belopp, motsvarande

timlärararvodet vid tekniska läroverk i »andra ämnen» eller, med hänsyn

tagen även här till det kortare läsåret, högst 273 kronor. Det torde böra tillkomma

överstyrelsen att avgöra, vilka ämnen som skola hänföras till de båda

grupperna.

Då frågan om antalet erforderliga ordinarie tjänster synes böra bli föremål

för utredning, vill överstyrelsen, med instämmande i vad de sakkunniga härom

anfört, föreslå, att befattningarna som facklärare och biträdande facklärare

tills vidare uppföras på extra ordinarie stat i avvaktan på närmare erfarenhet

om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna att förvärva för

arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare.

B. Övrig personal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört:

Nuvarande förhållanden.

Vid skolan finnes för närvarande, förutom rektor, anställd följande personal

mot nedan angivna löneförmåner.

1 styrelsens sekreterare.......................kronor 1 440

1 kassaförvaltare............................ » 1080

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1 kanslist och rektors sekreterare............... kronor 4 200

1 bibliotekarie.............................. » 2 040

1 föreståndare för Martinska bildsamlingen....... » 750

1 maskinist................................ » 2 025

+ fri bostad

1 extra maskinist under eldningssäsongen......... » 1 905

1 portvakt................................. » 340

+ fri bostad

1 portvakt................................\ » 340

+ fri bostad

1 vaktmästare, helårsanställd................... » 2 225

1 vaktmästare, » » 2 225

1 vaktmästare, delårsanställd................... » 1 670

kronor 20 240

Dyrtidstillägg 44 %........................... » 8 906

Kristillägg 20,48 %........................... » 4 145

Summa kronor 33 291.

Av arvodet till styrelsens sekreterare är 500 kronor överfört till kanslisten

och rektors sekreterare, vilkens lön således utgår med 4 700 kronor.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha föreslagit följande tjänster:

1 rektor E 13

1 kamrerare A 20

1 kanslibiträde A 7, halvtid

1 bibliotekarie A 24

1 kanslibiträde A 7, halvtid

1 förste maskinist och eldare A 7

1 andre maskinist och eldare A 5

1 förste vaktmästare A 7

1 vaktmästare A 5

1 laboratorievaktmästare A 7

1 skolläkare

Skolstyrelsens förslag.

I likhet med 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslår styrelsen, att rektorstjänsten

skall hänföras till avlöningsgrupp I för rektor vid tekniskt läroverk

(= E 13). Enligt styrelsens uppfattning bör rektor under övergångstiden vara

befriad från undervisningsskyldighet men sedermera övertaga viss tjänstgöring.

Styrelsen anser vidare att för skolans administration tarvas utöver en heltidsanställd

rektor ett flertal andra tjänstemän. Den administration, som erfordras

för skolans skötsel, är redan nu betydligt mer krävande än vid ett

vanligt läroverk och torde efter omorganisationen bli än mer omfattande.

Skolan kommer att uppdelas i tre olika skolor, av vilka den ena dessutom har

såväl dag- som aftonlinje, varjämte de olika skolorna var för sig uppdelas i

olika avdelningar. I viss mån kommer dessutom ökat arbete att krävas för

redovisning och uppdelning mellan statliga och kommunala medel. I detta

sammanhang bör framhållas, att delar av skolan ha sitt arbete förlagt till

verkstäder, som i sin ordning kräva ständigt återkommande materialinköp,

vilka i vissa fall skola utdebiteras på eleverna. Skolans stora stipendiefonder,

för närvarande med ett nominellt aktie- och obligationsvärde på cirka 820 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Marits fr exposition nr 896.

kronor, tarva också ett omfattande arbete. Härtill kommer, att rektors tid i

stor utsträckning tages i anspråk av att besvara muntliga och skriftliga förfrågningar

från ungdom, som önskar vägledning i sitt yrkesval. Och vidare

måste rektor hjälpa skolans elever så att de erhålla praktik ävensom i viss mån

bistå dem vid platsanskaffning efter avslutade studier.

Med den karaktär av centralanstalt för Sveriges konsthantverkliga och

konstindustriella utbildning samt för teckningslärarutbildningen, som skolan

intager och än mer bör befästa, kommer styrelsens arbete att bli av omfattande

slag. På styrelsen torde ock ankomma att, förutom nu verkställt utredningsarbete

för omorganisationen, sedermera fullfölja detta vid utformande av

skolans program för ständigt vidmakthållande av en aktuell och levande organisation.

På grund av vad här anförts och med erfarenheter från nuvarande verksamhet

vill styrelsen föreslå, att till styrelsens förfogande fortfarande ställas

sekreterare och kassaförvaltare samt att å kansliet anställas en registrator

och ett kanslibiträde.

För sekreterare beräknas ett arvode å 1 000 kronor samt för kassaförvaltare

ett arvode å 1 800 kronor. Härutöver torde erfordras anslag för annan icke

ordinarie personal (förslagsvis 500 kronor).

Den föreslagna registratorsbefattningen skulle ersätta den nu befintliga

tjänsten som kanslist och rektors sekreterare. Denne, som förutom registratorsgöromålen

jämväl skall biträda rektor i kansliarbetet samt kunna självständigt

sköta korrespondens och övriga kontorsgöromål, torde böra placeras

i lönegrad A 14. För att ej giva nuvarande innehavaren, vilken varit

anställd sedan 1931, sämre löneställning än han för närvarande åtnjuter bör

han placeras i löneklass 17. Kanslibiträde! bör placeras i lönegrad A 7.

För bibliotekets skötsel ha yrkesskolsakkunniga föreslagit en bibliotekarie

med heltidstjänstgöring i lönegrad A 24 samt ett halvtidsanställt kanslibiträde

i lönegrad A 7. Skolstyrelsen anser, att innehavaren av bibliotekariebefattningen

bör ha den höga kompetens, som angivits av de sakkunniga, men

torde tjänsten tills vidare kunna uppehållas som halvtidstjänst. Till förstärkning

av bibliotekets arbetskrafter bör anvisas ett visst årligt anslag för anställande

av lämpliga biträden under skolterminerna. Skolstyrelsen föreslår

därför anställande av en bibliotekarie mot arvode, motsvarande halv lön enligt

lönegrad A 24, löneklass 24, jämte häri inräknat rörligt tillägg och kristillägg

(= 5 900 kronor), samt ett årligt anslag av 2 000 kronor som arvode

för biblioteksbiträden. I bibliotekariens göromål skulle även ingå att handhava

Martinska bildsamlingen samt museet, i den mån dettas olika inventarier

icke äro anförtrodda i huvudlärarnas vård.

Så länge skolans värmeledning och därtill hörande anläggning äro av samma

primitiva och svårskötta slag som för närvarande, erfordras för dess skötsel

under eldningssäsongen en maskinist och ett biträde (eldare). Maskinisten bör

vara årsanställd och ha bostad i fastigheten, biträdet däremot bör anställas

endast per eldningssäsong. Som skolans värmeledning drives med högtrycksånga

får styrelsen, under hänvisning till den kompetens som fordras för skötseln

av sådan anläggning, föreslå, att tjänsten placeras i lönegrad A 8 och att

innehavaren av densamma benämnes maskinist tillika reparatör. För biträdet

beräknas ett årligt arvode av 2 600 kronor att utgå med visst belopp per månad

under eldningssäsongen.

Skolan har tidigare haft två portvakter, men som en av portarna kan hållas

stängd torde hädanefter endast behövas en portvakt. Vid beräkning av arvode

till portvakten har förutsatts, att bestyret med trappstädning skulle

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 296.

överflyttas på våningsstäderskoma, under det att portvakten skulle utföra

städning av vestibul och nedre trapplan, tändning och släckning av trapplyse,

öppning och stängning av porten samt i övrigt stå till disposition för

mottagande av bud och lämnande av hänvisningar. Härför har beräknats ett

arvode av 800 kronor.

Vid skolan torde erfordras tre vaktmästare. Av dessa torde förste vaktmästaren,

som vid behov jämväl skall biträda å kansliet, böra placeras i lönegraden

A 7. De övriga böra placeras i lönegraden A 5.

Det synes styrelsen vara erforderligt, att vid skolan anställes en skolläkare.

Denne bör åtnjuta ett årligt arvode av 1 000 kronor.

Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen har anfört:

I fråga örn avlöningen åt rektor, som synes böra tillsättas av Kungl. Majit

genom förordnande på högst 6 år, anser överstyrelsen i överensstämmelse med

sitt år 1939 avgivna yttrande, att lönen bör motsvara den avlöning, som tillkommer

rektor vid tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. Undervisningstiden

torde böra kunna bestämmas till minst 8 timmar per vecka, dock med rätt

för överstyrelsen för yrkesutbildning att under bmorganisationstiden medgiva

nedsättning av undervisningsskyldigheten till 5 timmar per vecka.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen vill framhålla, att den lösning av frågan örn rektors avlöning,

som beslutades av 1944 års riksdag, måste betraktas som ett provisorium och

att rektor bör hänföras till avlöningsgrupp I för rektorer vid tekniska läroverk

(lönegrad E 13).

Statskontoret har anfört:

För rektorn har förutsatts de avlöningsförmåner, som tillkomma rektor vid

tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. I sitt utlåtande den 17 juni 1938 föreslog

statskontoret en placering i avlöningsgrupp IV. Statskontoret saknar

anledning frångå sin då uttalade mening.

Beträffande kanslipersonalen får statskontoret uttala, att, därest den föreslagna

organisationen anses böra godtagas, bibliotekarien torde böra erhålla

ett arvode av 4 500 å 5 000 kronor, ungefärligen motsvarande nu utgående

ersättningar till bibliotekarien och föreståndaren för Martinska bildsamlingen

(2 040 -f 750 -f- 64: 48 procent å 2 790), samt registratorn placeras i lönegrad

Eo 11 och erhålla personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Nyinrättande

av en befattning som kanslibiträde anser sig statskontoret icke

kunna förorda.

Vidkommande löneställningen för vaktmästarna vid tekniska skolan får

statskontoret uttala, att — därest en förbättring av ifrågavarande befattningshavares

löneställning skulle befinnas påkallad — avlöningen till en av

vaktmästarna synes böra beräknas motsvara lönen i lönegrad Eo 7, medan

för de båda övriga, vilka — enligt vad statskontoret under hand erfarit —

uteslutande liro sysselsatta med vaktmästargöromål, ersättningen icke bör

sättas högre än vad som regelmässigt utgår till befattningshavare med lön

enligt lönegrad Eo 5, respektive Ex 5.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Tekniska skolans rektor skulle enligt förslaget avlönas enligt lönegrad E 13,

d. v. s. enligt 36 löneldassen. Lönenämnden har i utlåtande den 25 januari

1944 funnit vissa skäl tala för att med rektorstjänsten vid tekniska skolan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förenades en löneställning motsvarande den för de största tekniska läroverken

bestämda (36 löneklassen) men har förklarat sig finna lämpligast, att man

tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet icke ginge längre än till att bestämma

en löneställning lika med den näst högsta gruppen av de tekniska

läroverken (35 löneklassen). Då lönenämnden icke funnit tillräckliga skäl föreligga

att frångå sin nämnda, helt nyligen uttalade uppfattning, förordar lönenämnden,

att för rektorst jönsten vid tekniska skolan för närvarande bestämmes

en löneställning enligt lönegrad E 12. Rektorsbefattningen förutsättes härvid

skola tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Vidkommande kanslipersonalen vid skolan finner lönenämnden det tveksamt,

huruvida sekreterarbefattningen hos styrelsen bör bibehållas. Vad förslaget

i övrigt beträffar, får lönenämnden, med hänsyn till att rektor synes

böra ha ansvaret för skolans förvaltning samt med beaktande av kassarörelsens

relativt ringa omfattning, för sin del förorda, att kassa- och registratorsgöromålen

sammanföras hos en befattningshavare, förslagsvis benämnd

kansliskrivare och avlönad enligt lönegrad All. Denna befattningshavare

torde även kunna medhinna vissa mera kvalificerade skrivgöromål. I övrigt

synes anslag böra beräknas för avlönande av erforderlig skrivbiträdeshjälp.

Med hänsyn till bibliotekets relativt begränsade storlek kan lönenämnden

icke för närvarande biträda förslaget, att bibliotekariearvodet skulle bestämmas

att motsvara halv avlöning enligt lönegrad A 24, vilket skulle innebära

ett arvode av omkring 5 900 kronor (för närvarande 3 345 kronor, inberäknat

dyrtids- och kristillägg). Arvodet synes lönenämnden icke för närvarande

böra sättas högre än till 4 000 kronor i ett för allt.

Med avseende å de tre vaktmästarna har lönenämnden inhämtat, att ingen

av dem har att syssla med värmeanläggningen och dess skötsel samt att vanliga

vaktmästargöromål åvila åtminstone två av dem. Lönenämnden förordar

för sin del en löneställning för ifrågavarande befattningshavare lika med respektive

A 7, A 5 och Eo 5.

C. Kostnadsberäkning.

Skolstyrelsen har sammanfattningsvis beräknat anslagsbehovet för avlöningar

(normalstat) efter skolans fullständiga omorganisation på föl
-

jande sätt.

Avlöning till rektor........................... 15 030

Avlöning till lärare:

huvudlärare......................... 73 500

teckningslärarinstitutets föreståndare...... 10 500

facklärare........................... 148 954

biträdande facklärare.................. 25 851 258 805

Avlöningar till tjänstemän...................... 23 715 297 550

Arvoden till lärare:

föreståndare för dagskolan.............. 1 200

föreläsare och speciallärare............. 29 070

timlärare............................ 96 799 127 069

Arvoden till tjänstemän........................ 15 600 142 669

Rörligt tillägg (15 %)............................... . 43 998

Summa avlöningar 484 217.

Beträffande skolstyrelsens förslag till avlöningsstat för budgetåret 1945/46

torde få hänvisas till redogörelsen å sid. 58 ff.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Beträffande personalens anställnings- och avlöningsförhållanden

går, såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen,

det nu föreliggande förslaget ut på genomgripande förändringar.

Lärarpersonalen vid tekniska skolan skulle enligt förslaget bestå av huvudlärare,

facklärare, biträdande facklärare, föreläsare, speciallärare och timlärare.

Häremot har jag intet att erinra. I fråga om lärarnas löneställning böra

emellertid vissa jämkningar av förslaget vidtagas. Härtill återkommer jag i

det följande.

Skolstyrelsen har föreslagit, att huvudlärarna, facklärama och de biträdande

facklärarna, liksom rektor och vissa tjänstemän samt maskinisten och

vaktmästarna, skulle inplaceras under de statliga avlöningsreglementena och

sålunda, bland annat, komma i åtnjutande av statlig pension. Beträffande

de lärare, som äro anställda i dagskolan och de högre skolorna, torde icke

vara något att erinra mot detta förslag. Det kan däremot vara tveksamt, huruvida

lärarna i aftonskolan böra inplaceras i det statliga lönesystemet. Stockholms

stad skall enligt det framlagda förslaget till fördelningen av kostnaderna

mellan staten och staden svara för den lärarna i aftonskolan tillkommande

bruttolönen. Då staden sålunda skall till statskassan inleverera, bland annat,

ett belopp motsvarande de pensionsavdrag, lärarna äro skyldiga att vidkännas,

kummer staden att i motsats till vad för närvarande gäller bidraga till lärarnas

pensionering. Med hänsyn härtill vill jag, under erinran örn de stora svårigheter

som varit förenade med att finna en lämplig form för omorganisation av

denna läroanstalt, förorda, att jämväl lärarna vid aftonskolan inplaceras i det

statliga lönesystemet. Detta bör även gälla rektor och vissa tjänstemän samt

maskinisten och vaktmästarna ävensom teckningslärarinstitutets föreståndare.

Jag övergår nu till att behandla de olika befattningshavarnas löneställning.

Rektor. Beträffande frågan om den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen

skulle hänföras, ha meningarna varit delade. Skolstyrelsen har för sin del

föreslagit, att rektor i avlöningshänseende skulle jämställas med rektor vid

tekniskt läroverk och därvid hänföras till lönegrupp I, och till denna uppfattning

ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning anslutit sig.

Statskontoret har däremot förordat inplacering i lönegrupp IV, oaktat intet

av de tekniska läroverken numera tillhör denna lönegrupp. Allmänna lönenämnden

har, ehuru den ansett vissa skäl tala för att tjänsten hänföres till

grupp I, dock tillstyrkt en inplacering tills vidare i grupp II. Vid övervägande

av de olika förslagen har jag ansett mig böra förorda den av lönenämnden

anvisade lösningen och tillstyrker sålunda, att skolans rektor erhåller avlöning

som rektor vid tekniskt läroverk i lönegrupp II (=: lönegraden E 12). Beträffande

rektors undervisningsskyldighet har föreslagits, att den skulle bestämmas

till minst 8 veckotimmar, med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning

att under övergångsåren medge nedsättning av antalet veckotimmar.

Häremot har jag intet att erinra.

Huvudlärare. Enligt förslaget skulle vid läroanstalten anställas sju

Departe
mentschefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 896.

huvudlärare, vilka skulle uppehålla undervisning i vederbörande fackavdelnings

huvudämne samt i övrigt samordna undervisningen inom övriga

till avdelningen hörande ämnen. De skulle rekryteras bland framstående

yrkesmän och anställas medelst förordnande på 10 år, med möjlighet till förlängning

under ytterligare 5 år. Lönen skulle i enlighet med vad som gäller

beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av

10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden, 27 löneklassen

av A-planen i civila avlöningsreglementet. Dessutom skulle de i tillämpliga

delar åtnjuta de förmåner, som tillkomma en tjänsteman i nämnda lönegrad. Å

grundbeloppet skulle alltså utgå rörligt tillägg och kristillägg. Full lön skulle

utgå vid en tjänstgöring av 16 veckotimmar, varav 1 skulle vara föreläsningstimme.

Av grundbeloppet skulle 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande

av en föreläsning i veckan. Å den återstående delen av grundlönen (9 000

kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme,

tjänstgöringen understege respektive överstege 15 veckotimmar. Allmänna

lönenämnden har ansett, att grundbeloppet borde minskas med 500

kronor till 10 000 kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning åter har uttalat,

att man, innan huvudlärartjänster inrättades på av skolstyrelsen föreslaget

sätt, först borde undersöka, om ej huvudlärarnas arbetsuppgifter kunde fullgöras

av därför lämpade facklärare. Dessa skulle härför åtnjuta ett särskilt arvode,

vars storlek bestämdes av skolstyrelsen. Härvid skulle iakttagas, att för

sagda ändamål ej finge disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning

eller sålunda tillhopa högst 7 000 kronor för år. Förordnande borde meddelas

av skolstyrelsen och avse en tid av till en början högst tre år. Statskontoret har

uttalat, att förordnande för huvudlärare ej borde förlängas utöver tio år. Och

vidare borde lärarna enligt statskontorets förmenande ej äga rätt åtaga sig

tjänstgöring utöver 16 veckotimmar under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar.

För dessa överskjutande veckotimmar borde utgå timlärararvode.

Den i ärendet verkställda utredningen har övertygat mig örn att det är

av synnerlig vikt för skolan, att de föreslagna huvudlärartjänsterna inrättas.

För en läroanstalt, som har till uppgift att giva ungdom utbildning i de konsthantverkliga

och konstindustriella yrkena, måste det vara av största värde att

ha tillgång till högt kvalificerade yrkesmän, som i sin dagliga gärning ha kontakt

med det praktiska livet. Jag förordar därför, att huvudlärartjänster inrättas

i enlighet med skolstyrelsens förslag. För att ej syftet med tjänsterna

skall förfelas böra lärarna ej äga rätt att åtaga sig tjänstgöring utöver 16

veckotimmar. Den dessa lärare åvilande minimitjänstgöringen bör utgöra 9

veckotimmar. Förordnande för huvudlärare bör meddelas för en tid av tio år.

Kungl. Majit bör kunna medgiva förnyelse av förordnandet för en tid av högst

fem år, dock allenast under förutsättning att dylik förlängning finnes vara av

synnerlig vikt för skolans verksamhet. I fråga om huvudlärarnas löneställning

ansluter jag mig till lönenämndens förslag, att den oreducerade lönen

vid en undervisningsskyldighet av 16 veckotimmar, varav 1 obligatorisk

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts •proposition nr 296.

föreläsningstimme per vecka, skall utgöra 10 000 kronor. Vad beträffar grunderna

för lönens beräknande, därest tjänstgöringen icke uppgår till 16 veckotimmar,

vill jag framhålla, att det för utformningen av de bestämmelser angående

avdrag vid tjänstledigheter samt pensionsbestämmelser, som böra

bringas i tillämpning å ifrågavarande befattningshavare, synes vara erforderligt,

att minskningsfaktorn bestämmes i direkt relation till lönen vid 16 veckotimmars

undervisningsskyldighet. För egen del vill jag föreslå, att minskningen

bestämmes till Vig av den oreducerade lönen, som enligt vad jag nyss

förordat skulle utgöra 10 000 kronor.

Rörande de krav, som böra ställas på innehavarna av ifrågavarande befattningar

samt i fråga örn sättet för tjänsternas tillsättande, vill jag framhålla

följande. Det är av avgörande betydelse, att befattningarna tillsättas

med verkligt kvalificerade krafter. Att härutinnan uppställa några bestämda

kompetenskrav är knappast görligt. Jag måste därför inskränka mig till

att understryka, att höga krav böra ställas på befattningshavarna. Jag vill

härvid framhålla, att en förutsättning för att de skola kunna fylla sin uppgift

synes mig vara, att de äro i sina bästa år och representera konstriktningar,

som intaga en ledande och inspirerande ställning i vårt konsthantverk. Till

innehavare av befattningarna böra icke, såvida ej synnerliga skäl till annat

föranleda, utses personer, som fyllt 50 år. Befattningarna böra tillsättas

av Kungl. Majit, sedan förslag uppgjorts av särskilt tillkallade sakkunniga och

sedan överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit yttrande i ärendet. De sakkunniga,

som böra vara tre till antalet, böra lämpligen utses, en av styrelsen

för konstfackskolan, en av styrelsen för svenska slöjdföreningen och en av

konstakademien. Finnes ingen kompetent sökande till ledig befattning bör

den tills vidare uppehållas genom vikarie.

Teckning slär arinstitutets föreståndare. Teckningslärarinstitutets föreståndare

skulle enligt skolstyrelsens förslag i avlöningshänseende j ämställas med huvudlärarna,

dock med den skillnaden att rätt till full lön skulle inträda redan vid

en tjänstgöring av lägst 10 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt

en grundlön för föreståndaren av 10 000 kronor om året och därvid

förutsatt, att avlöningen icke skulle undergå förändring vid varierande undervisningsskyldighet

utan utgå med ett fast belopp, utgörande gottgörelse

för dels bestridande av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning

av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas

undervisningsövningar. Överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit anledning

att jämställa denne föreståndare med professorerna vid konsthögskolan.

Föreståndaren borde enligt överstyrelsens mening erhålla en lön, ungefär motsvarande

den av skolstyrelsen föreslagna. Befattningen borde därför placeras i

lönegraden A 24, löneklassen 27. Föreståndaren borde förordnas för en tid av

fem år och förordnandet borde kunna förnyas. Teckningslärarnas riksförbund

har som sin åsikt uttalat, att föreståndaren borde förordnas i likhet med läroverkens

rektorer. De sakkunniga lia uttalat, att föreståndaren borde lia för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

värvat kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk

och därutöver ha särskilda kvalifikationer för ifrågavarande uppgift. Att

uppställa klart avgränsade formella krav, utöver teokningslärareexamen, vore

dock vanskligt. Men man borde av innehavaren av tjänsten fordra, att han

besutte den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses

vara en nödvändig förutsättning för att kunna på ett tillfredsställande sätt

leda verksamheten vid institutet. Jag ansluter mig till de av de sakkunniga sålunda

framlagda synpunkerna och vill särskilt understryka, att jag anser det

vara av stor vikt att till ifrågavarande befattning förvärva en person med

höga konstnärliga och pedagogiska kvalifikationer. Med hänsyn till den ställning,

som föreståndaren för teckningslärarinstitutet kommer att intaga, föreslår

jag, att befattningen inplaceras under E-planen i civila avlöningsreglementet.

Den torde därvid böra placeras i lönegraden E 1. Förordnande torde

böra meddelas för viss tid, högst sex år. Då de administrativa uppgifter, som

komma att åvila föreståndaren, komma att vara jämförelsevis begränsade, bör

dennes undervisningsskyldighet i gengäld vara relativt omfattande. Jag förordar

därför, att den bestämmes till 12—14 veckotimmar.

Konstindustriella dagskolans föreståndare. Skolstyrelsen har funnit det önskvärt,

att det nuvarande arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för den konstindustriella

dagskolan bibehålies, medan skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning ansett ett arvode på 360 kronor för en tillsynslärare tillräckligt.

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag i denna del och anser mig förty endast kunna förorda ett

arvode av 360 kronor till en tillsynslärare. Tillsynslärarbefattningen bör i allmänhet

innehavas av kvinnlig lärare, då rektor är man, och av manlig lärare,

därest rektor är kvinna.

Facklärare. Enligt skolstyrelsens förslag skulle facklärartjänster inrättas till

ett antal av 26. Dessa lärare skulle erhålla adjunktslön och sålunda placeras

i lönegraden A 23. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.

Minimitjänstgöringen skulle utgöra 9 veckotimmar. Å lönen skulle

tilläggas eller avdragas 4 procent för varje timme, tjänstgöringen komme

att överstiga eller understiga 24 veckotimmar. Formella kompetensfordringar

skulle på grund av de speciella förhållandena ej uppställas för tjänsterna. Enligt

förslaget skulle av de 26 facklärarna 7 undervisa vid högre konstindustriella

skolan och teckningslärarinstitutet, 7 vid dagskolan och 12 vid

aftonskolan, av vilka sistnämnda 4 skulle meddela undervisning jämväl vid

dagskolan. Statskontoret har ansett, att lärarna på det högre stadiet borde

placeras i lönegraden A 22 och de övriga erhålla lägre löneställning. Statskontoret

har därvid särskilt understrukit, att ämbetsverket ej kunde acceptera

en placering i 23 lönegraden, örn ej i huvudsak samma kompetens som för adjunktsbefattning

fordrades. Allmänna lönenämnden, som förordat placering av

tjänsterna i lönegraden A 22, har därvid ifrågasatt, om icke antalet facklärartjänster

kunde något minskas och ersättas med biträdande facklärartjänster.

Enligt lönenämndens förmenande borde vidare minimitjänstgöringen faststäl
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majlis proposition nr 296.

las till 12 veckotimmar. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

ha hemställt, att facklärartjänstema tills vidare måtte inrättas som extra ordinarie

och därvid placeras i lönegraden Eo23. Stockholms stadsfullmäktige

ha förutsatt, att tjänsterna uppfördes på extra ordinarie stat. Jag anser mig

icke kunna förorda, att ifrågavarande lärarbefattningar placeras högre än i 22

lönegraden. Härvid bör en differentiering företagas, så att vissa tjänster placeras

på ordinarie stat och vissa på extra ordinarie. Därvid böra samtliga lärartjänster

i aftonskolan i enlighet medi stadens förslag inrättas såsom extra ordinarie.

Vidare bör tillses, att vid tekniska skolan åtminstone tills vidare icke finnes mer

än en ordinarie lärartjänst i varje undervisningsämne. Och slutligen böra facklärartjänster

i ämnen av mindre centralt intresse placeras såsom extra ordinarie.

Med inrättande av den för högre konstindustriella skolan upptagna facklärartjänsten

i verkstadsarbete för möbelritare anser jag böra tills vidare anstå. Undervisningen

i detta ämne torde nämligen, om sådan överhuvud blir aktuell under

nästa budgetår, kunna bestridas av timlärare. I enlighet med vad jag sålunda

anfört förordar jag inrättande av 25 facklärartjänster. Den av mig förordade

lönegradsplaceringen och undervisningens beräknade omfattning vid

tjänsterna framgå av följande sammanställning.

Aftonskolan

Eo 22

Siffrorna Inom parentes

angiva de timmar, som

vederbörande därutöver

undervisar i dagskolan

v.t.

Linearritning

18

Frihandsteck- ning ....

16

Figurteckning

8(12)

Skrift och

heraldik . .

8 (8)

Fackstudier 1

allmänt. . 8|

visst fack . 8)

16

Möbelritning

8(10)

Målning . . .

14

Modellering .

12

Dekorativ

målning . .

11

Konstsöm- nad .... 6

Fackteck-

ning ... 3

Vävning . . 8]

Fackteck- i

10

ning . . . 2|

Keramik . . .

4(11)

S:a veckot.

i 134 (41)

Dagskolan

A 22

Eo 22

Högre skolan

A 22

Eo 22

Linearritning

Frihandsteckning

. .

Fackstudier8j

> visst fack

min. . . 8)

Konstsöm- |

nåd . . . 8|

Fackteck- I

ning . . . 8|

Vävning . lil

Faekteckning

... 8]

v.t.

24

24

IG

16

19

Målning . . .

Modellering

v.t.

24

13

Figurteckning

. . .

Målning . .

Fackteckning

VII .

v.t.

18

12

20

Dräktstudier

Skrift och

heraldik . .

v.t.

12

10

12

Konstsömnad

eller vävning

(Huvudläraren

inom textilfacket

skall handha ettdera

ämnet, varför

facklärarens

ämnesområde bestämmes

därav.)

99

37

60

34

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså inrättande av 8 facklärartjänster i lönegraden A 22

och 17 facklärartjänster i lönegraden Eo 22. Var och en av tjänsterna bör

omfatta det eller de ämnen, som för tjänsten angivits i nyssnämnda sammanställning.

Hinder synes dock icke böra möta mot att tjänstinnehavaren, därest

han därtill äger kompetens, påtager sig undervisning jämväl i fackämne, som

icke är förenat med tjänsten. Beträffande lönens beräkning ansluter jag mig

till skolstyrelsens förslag, att full lön skall utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.

Undervisningsskyldigheten torde böra utgöra lägst 9 veckotimmar

och högst 24 veckotimmar. Minskning av det för vederbörande löneklass och

ortsgrupp gällande lönebeloppet bör i huvudsaklig överensstämmelse med skolstyrelsens

förslag ske med 1/24 för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten

understiger 24 veckotimmar. Meddelar tjänstinnehavaren undervisning

i fackämne, som icke är förenat med tjänsten, torde undervisningen,

i den mån den faller inom sistnämnda veckotimtal, i lönehänseende böra likställas

med undervisning, som fullgöres i ämne, som ingår i tjänsten. Därest

läraren bestrider mer än 24 veckotimmars undervisning vid läroanstalten, bör

ersättning för överskjutande veckotimtal utgå enligt för timlärare gällande

grunder och det överskjutande veckotimtalet icke tillgodoräknas honom i pensionshänseende.

Formella kompetensvillkor för tjänsterna torde icke böra uppställas.

Biträdande facklärare. Enligt förslaget skulle 7 sådana tjänster inrättas,

placerade i lönegraden A 20. Även för dessa lärare skulle full lön utgå vid

24 timmars tjänstgöring och minimitjänstgöringen utgöra 9 veckotimmar.

Tillägg och avdrag å lönen skulle ske i enlighet med de för facklärarna angivna

grunderna. Ifrågavarande lärare skulle bestrida undervisning under

82 veckotimmar, därav 16 veckotimmar i aftonskolan och 66 veckotimmar

i dagskolan. Allmänna lönenämnden har hävdat, att de biträdande facklärartjänsterna

borde vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas

som extra ordinarie. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

ha även beträffande dessa tjänster föreslagit, att de tills vidare skulle inrättas

som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo20. Efter

övervägande av vad sålunda förekommit vill jag förorda, att dessa

tjänster uppföras på extra ordinarie stat och därvid i likhet med de extra

ordinarie teckningslärartjänsterna vid läroverken placeras i lönegraden

Eo 18. Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga bestämma, vilket eller

vilka fackämnen en var av tjänsterna skall omfatta. Vad jag nyss i fråga örn

facklärartjänsterna anfört rörande grunderna för lönens beräknande och undervisningsskyldighetens

omfattning m. m. torde böra gälla jämväl beträffande

de biträdande facklärartjänsterna.

Föreläsare. Enligt förslaget skulle arvode till föreläsare utgå med 30 kronor

för timme beträffande föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet

425, och med 40 kronor för timme beträffande föreläsningar av tillfällig karaktär,

108 stycken. Antalet föreläsningstimmar har sålunda beräknats till

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Marits proposition nr 296.

533 för år, därav 194 gemensamma för afton- och dagskolorna samt de övriga

avsedda för de högre skolorna. Mot vad sålunda föreslagits har jag intet

annat att erinra än att arvodet för föreläsningar av tillfällig karaktär ej torde

böra sättas högre än till 35 kronor för timme. Då det emellertid undantagsvis

torde kunna förekomma, att kompetent föreläsare ej finnes tillgänglig inom

Stockholm eller i dess omedelbara närhet, förordar jag, att skolstyrelsen skall

äga för sådant fall medgiva en något högre ersättning. För ändamålet beräknar

jag ett belopp av 200 kronor.

Speciallärare skulle enligt skolstyrelsens förslag åtnjuta arvode med 20 kronor

för timme. Antalet timmar för speciallärare har beräknats till 600, därav

72 i aftonskolan. Mot det föreslagna timarvodet har jag ej funnit anledning

till erinran.

Timlärare. Till timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken utgår

ersättning med högst 349 kronor per veckotimme. Med utgångspunkt härifrån

och med beaktande av att läsåret vid ifrågavarande skola endast omfattar 36

veckor har skolstyrelsen föreslagit en ersättning av högst 326 kronor per veckotimme

för timlärare vid skolan. Mot detta förslag har jag icke annat

att erinra än att ersättningen till timlärare i vanliga skolämnen torde böra

utgöra högst 273 kronor per veckotimme till lärare, som äger behörighet

att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller genomgå provår, och

högst 240 kronor till annan lärare.

Kansliskrivare. Vid skolan finnes för närvarande anställd en kanslist och

rektors sekreterare med ett arvode av 4 200 kronor jämte tillägg samt en

kassaförvaltare med ett arvode av 1 080 kronor jämte tillägg. Skolstyrelsen

har föreslagit, att befattningen som kanslist och rektors sekreterare skall

utbytas mot en registratorsbefattning i lönegraden A 14. För att ej den nuvarande

befattningshavarens löneförmåner skulle minskas, har skolstyrelsen föreslagit,

att denne skulle placeras i 17 löneklassen. Därvid synes skolstyrelsen, enligt

vad jag under hand inhämtat, ha tagit hänsyn till att befattningshavaren

på grund av överenskommelse med rektor och skolstyrelsens sekreterare utför

vissa dem åliggande arbetsuppgifter och härför uppbär ersättning av dem med

tillhopa 800 kronor för år. Vidare skulle enligt styrelsens förslag befattningen

som kassaförvaltare bibehållas och innehavaren åtnjuta ett arvode av 1 800

kronor i ett för allt. Statskontoret har föreslagit, att registratorsbefattningen

skulle placeras i lönegraden Eo 11 och den nuvarande befattningshavaren tillerkännas

personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Allmänna lönenämnden

har ansett, att registrators- och kassagöromålen borde sammanföras hos

en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt

lönegraden A 11. Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett

mig böra ansluta mig till lönenämndens förslag och förordar således, att i stället

för befattningarna som kanslist och rektors sekreterare samt kassaförvaltare

inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Därest innehavaren

av befattningen som kanslist och rektors sekreterare övergår till tjänsten

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majrts proposition nr 296.

som kansliskrivare, bör han emellertid placeras i 15 löneklassen, varigenom

han erhåller ungefär samma lön som för närvarande. Till den nyss nämnda

uppgörelsen mellan honom samt rektor och styrelsens sekreterare anser jag

mig ej kunna taga någon hänsyn vid bestämmande av löneställningen. Den

hittillsvarande kassaförvaltarens viktigaste arbetsuppgift synes vara att tjänstgöra

som ekonomisk rådgivare vid placering av skolans stipendiefonder, vilka

för närvarande ha ett nominellt aktie- och obligationsvärde av cirka 820 000

kronor. Genom indragning av denna befattning har styrelsen ej längre tillgång

till en ekonomisk sakkunskap, som får anses nödvändig med hänsyn till de

stora stipendiefonderna. Förvaltningen av dessa synes emellertid kunna uppdragas

åt statskontoret. Enligt vad jag inhämtat lära i de olika donationsbreven

ej finnas några villkor, som hindra en dylik anordning. Närmare föreskrifter

i ämnet torde få meddelas av Kungl. Majit.

Kanslibiträde. Skolstyrelsens förslag örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden A 7 kan jag endast så tillvida biträda, att jag förordar

inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4.

Maskinist, tillika reparatör. Jag biträder förslaget örn inrättande av en befattning

av förevarande slag, placerad i lönegraden A 8.

Vaktmästare. I fråga om vaktmästarnas löneställning förordar jag, att en av

dem placeras i lönegraden A 7, en i A 5 och en i Eo 5.

Bibliotekarie och biblioteksbiträden. För närvarande utgå arvoden till en

bibliotekarie och en föreståndare för Martinska bildsamlingen med respektive

3 355 och 1 230 kronor per år inklusive dyrtids- och kristillägg. Skolstyrelsen

har föreslagit, att en tjänst som bibliotekarie skulle inrättas som halvtidstjänst

och vara förenad med ett arvode av 5 900 kronor för år, beräknat efter

lönegraden A 24 jämte tillägg. Statskontoret har föreslagit, att arvodet skulle

utgå med 4 500 å 5 000 kronor för år. Allmänna lönenämnden har med hänsyn

till bibliotekets relativt begränsade storlek ansett, att arvodet icke för närvarande

borde sättas högre än till 4 000 kronor för år. Då det förutsättes, att

bibliotekarien även skall handhava vården av Martinska bildsamlingen, ansluter

jag mig till statskontorets förslag och förordar, att en halvtidstjänst

som bibliotekarie inrättas med ett arvode av 5 000 kronor för år. Styrelsen

har hemställt om anvisande av 2 000 kronor för år för anställande av biblioteksbiträden

under pågående läsår. Medelsanvisningen härför torde tills vidare

kunna begränsas till 1 000 kronor för år.

Styrelsens sekreterare. Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt,

huruvida befattningen som sekreterare borde bibehållas. Då det torde böra ankomma

på rektor att fungera som styrelsens sekreterare, anser jag mig icke

kunna biträda skolstyrelsens förslag i denna del.

Portvakt, maskinistbiträde, skoUäkare. Enligt förslaget skulle inrättas en

deltidstjänst som maskinistbiträde (arvode 2 600 kronor). Portvakten skulle

erhålla ett arvode av 800 kronor och skolläkaren ett arvode av 1 000 kronor.

Jag tillstyrker vad sålunda föreslagits.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså, att vid läroanstalten skola vara inrättade tjänster i enlighet

nied denna tablå:

Tjänst

Lönegrad

Arvode

1 rektor ..........

E 12

1 föreståndare för teck- ningslärarinstitutet . . .

E 1

7 huvudlärare.......

*)

8 facklärare ........

A 22

17 facklärare........

Eo 22

7 biträdande facklärare .

Eo 18

1 kansliskrivare......

A 11

1 maskinist, tillika repara- tör ............

A 8

1 förste vaktmästare . . .

A 7

1 vaktmästare.......

A 5

1 vaktmästare.......

Eo 5

1 kontorsbiträde.....

Eo 4

1 tillsynslärare......

360

1 bibliotekarie (halvtids- tjänst) ..........

5 000

1 maskinistbiträde (deltids- tjänst) ..........

2 600

1 portvakt ........

800

1 skolläkare........

1000

*) Lön enligt särskilda bestämmelser, närmast motsvarande lön

enligt lönegraden A 23 : 26.

Härtill komma föreläsare, speciallärare och timlärare.

För tillfälliga biträden har skolstyrelsen beräknat ett belopp

av 500 kronor för år. Häremot har jag intet att erinra. Med hänsyn till att jag

icke ansett mig böra förorda styrelsens förslag örn bibehållande av befattningen

som kassaförvaltare, torde ett belopp av 1 000 kronor böra stå till förfogande

för tillfälliga biträden under budgetåret 1945/46. Enligt vad jag nyss förordat

bör vidare till ersättning åt biblioteksbiträden beräknas ett belopp

av 1 000 kronor för år.

Till de jämkningar, som — bortsett från vad som framgår av det anförda

— torde för budgetåret 1945/46 böra vidtagas i den av skolstyrelsen

framlagda normalstaten återkommer jag i det följande vid behandlingen av

anslagsäskandena för nämnda budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 19^5. 1 sami. Nr 296.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr £96.

III. Omkostnader m. m.

a. Engångskostnader.

Skolstyrelsen har till vissa utgifter av engångsnatur äskat medel enligt

följande sammanställning.

Verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler .... kronor 20 000

Utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk........ » 3 000

Uppsättning av filmtrycks ateljé......................... » 1 500

Nyanskaffning av möbler...................... » 10 000

Summa kronor 34 500.

Mot skolstyrelsens framställning i denna del har erinran icke gjorts.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen tillåter sig framhålla, att vad skolstyrelsen här äskat endast

får anses vara det oundgängligen nödvändiga för igångsättandet av verksamheten

efter de nya riktlinjerna och att frågan om skolans utrustning med

undervisningsmateriel m. m. sålunda icke är slutligt löst genom detta anslag.

Vidare vill överstyrelsen framhålla vikten av att detta anslag står till skolans

disposition på den för inköp av materielen lämpligaste tidpunkten. Det bör

därför betecknas som reservationsanslag.

b. Årliga kostnader (normalstat).

Med ledning av utgifterna för de senaste åren samt med hänsyn till ökningar,

som kunna anses erforderliga på grund av skolans omorganisation, har

skolstyrelsen beräknat de årliga kostnaderna för annat än avlöningar vid fullt

genomförd omorganisation sålunda, varvid i högra kolumnen angivas nuvarande

utgiftssummor:

Omkostnader: Efter omorga
Expenser:

nationell.

Bränsle, lyse, vatten........... 30 555

Övriga expenser (renhållning, expedition,

trycksaker, telefon m. m.,

vakthållning och handräckning . 27 000 57 555

Budgetåret

1943/44.

27 464

23 640 51 104

Undervisningsmateriel, böcker, inventarier m. m.:

Efter omorganisationen.

Möbler och övriga inventarier (ordi
-

narie anslag)................. 5 000

Bibliotek..................... 3 500

Övrig undervisningsmateriel...... 8 000

Materiel för nya verkstäder...... 6 000

Hantverksarbete och material (inredningsarbeten

samt reparation av

möbler och inventarier)........ 6 000 28 500

Budgetåret

1943/44,

2 816

2 794

5 785

4 334 15729

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 296.

51

Stipendier:

Stipendier och belöningar........ 2 500 2 502

Summa kronor 88 555 69 335.

Mot kostnadsberäkningarna har ingen erinran framställts från remissmyndigheternas

sida.

Beträffande styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår torde få hänvisas

till redogörelsen å sid. 58 ff.

c. Inkomster.

Skolstyrelsen har beräknat dessa på följande sätt.

Elevavgifter ........................................ 32 000

Sjöstedtska fonden................................... 2 880

Diverse inkomster ................................ .. . 1 000 35 880.

Mot de av skolstyrelsen begärda engångsanslagen, 20 000 kronor

till verkstadsutrustning för möbel verkstad och slöjdlokaler, 3 000 kronor till

utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk, 1 500 kronor till uppsättning

av filmtrycksateljé samt 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler, sammanlagt

34 500 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. Till frågan

om fördelningen av kostnaderna för nämnda ändamål mellan staten och Stockholms

stad återkommer jag i det följande.

Ej heller mot skolstyrelsens beräkning av de årliga utgifterna av

omkostnadsnatur har jag något att erinra. Till frågan örn de jämkningar,

som påkallas under övergångsåret 1945/46, återkommer jag senare.

IV. Fördelning av kostnaderna för skolan mellan

staten och Stockholms stad.

A. Principfrågan.

De sakkunnigas och skolstyrelsens utredning och förslag.

I den av de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt avlåtna skrivelsen av

den 16 december 1944 angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan

staten och Stockholms stad anföres bland annat följande.

Tekniska skolan, som leder sin upprinnelse från år 1844, åtnjöt redan tidigt

bidrag från Stockholms stad, i form av årligt hyresbidrag, vilket bidrag vid

den nuvarande skolbyggnadens tillkomst 1867—1868 ersattes med ett engångsbidrag

på 160 000 kronor. Då skolan sedermera år 1890 utvidgades med

maskinyrkesskolan, beviljade staten och staden hälften var av härför erforderliga

medel. I åtskilliga fall, då skolan därefter erhållit ökade anslag, ha

dessa ökningar delats lika mellan staten och staden, under det staten i en del

fall ensam beviljat de ökade anslagen. Dyrtids- och kristillägg ha delats lika

Departe
mentschefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 3£6.

mellan staten och staden. Några enhetliga grunder, efter vilka stadens bidrag

beviljats, ha icke förelegat.

Innan frågan om kostnadernas fördelning här upptages till behandling, torde

huvudmannaskapet för skolan böra klarläggas. Tillgängliga handlingar giva

nämligen icke klart besked om vem, som är att anse som huvudman för densamma.

Verksamheten har allt ifrån dess begynnelse bedrivits med bidrag av

såväl staten som Stockholms stad. Från år 1868 har skolan varit inrymd i en

staten tillhörig byggnad, vid vars tillkomst Stockholms stad lämnat viss ekonomisk

medverkan. Stadens bidrag i övrigt har varierat. Under ett tjugutal

år har det inskränkt sig till den hyresavgäld, som motsvarat räntan på nyssnämnda

kontantinsats. Från och med år 1890, då maskinyrkesskolan inrättades,

har staden därutöver bidragit med årliga tillskott efter vissa grunder.

Under de senaste åren har stadens kontanta bidrag utgjort omkring 30 procent

av kostnaderna för skolans drift, örn hänsyn ej tages till kostnaderna

för lokalernas iordningställande. Det i riksstaten upptagna anslaget till skolan

har visserligen betecknats som »bidrag» till tekniska skolan i Stockholm, men

i den allmänna meningen har skolan nog betraktats som en statlig institution.

Stöd för denna uppfattning har givits bland annat av att skolans personal,

visserligen efter särskild prövning i varje enskilt fall, beviljats pension av

statsmedel utan att bidrag härtill lämnats av Stockholms stad. Vidare har

undervisningen principiellt stått öppen för rikets samtliga inbyggare, oavsett

bostads- eller mantalsskrivningsort.

Någon anledning att ifrågasätta några genomgripande förändringar i sist

berörda förhållanden synes icke föreligga. Det torde då få anses lämpligt, att

tekniska skolan även formellt göres till en statlig institution, till vilken Stockholms

stad lämnar bidrag. I det förslag till skolans framtida organisation, som

skolstyrelsen denna dag avlåtit till Kungl. Majit, har man även utgått från

att skolans lärare och övrig personal skola åtnjuta avlöning enligt det statliga

lönesystemet.

Styrelsen har förutsatt, att den konstindustriella aftonskolan skall ingå såsom

en integrerande del i tekniska skolan. Skäl kunde visserligen anföras för

att aftonskolan, som enligt vad i det följande närmare utvecklas får anses

hava huvudsakligen kommunalt intresse, bedrives såsom en kommunal lärlings-

och yrkesskola i stadens regi med bidrag av statsmedel. Detta skulle

emellertid medföra, att särskilda lokaler måste anskaffas för aftonskolan

och att särskilda lärare anställdes för undervisningen därstädes. Undervisningen

i aftonskolan har emellertid förutsatts till avsevärda delar bli av samma

slag och i vissa fall kunna leda till samma mål som undervisningen i dagskolan.

Om de båda skolorna ingå som delar i en och samma enhet, kunna lärartjänsterna

i stor utsträckning vara gemensamma, vilket dessutom blir fallet

med samtliga föreläsningsämnen. Gjorda överslagskalkyler ha bestyrkt —

något som för övrigt torde vara tämligen självklart — att skolans drift väsentligt

förbilligas vid sist angivna förutsättningar, då såväl lärare som övriga

tjänstemän och lokaler kunna utnyttjas på effektivaste sätt. Såväl pedagogiska

som organisatoriska och ekonomiska skäl tala alltså för att även den

konstindustriella aftonskolan liksom hittills ingår i tekniska skolan.

Med utgångspunkt från det av tekniska skolans styrelse år 1943 uppgjorda

förslaget till skolans organisation, vilket i väsentliga delar bygger på 1936 års

yrkesskolsakkunnigas förslag i ämnet, böra de olika utbildningsstadierna i tekniska

skolan närmast kunna jämföras med följande skoltyper nämligen: den

konstindustriella aftonskolan med lärlings- och yrkesskola, den konstindustri
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 296.

ella dagskolan med högre allmänt läroverk samt den högre konstindustriella

skolan med seminarium eller högskola. För såväl lärlings- och yrkesskolor som

högre allmänna läroverk svarar vederbörande kommun för undervisningslokaler

och viss utrustning, varjämte för lärlings- och yrkesskolor kommunen

svarar för samtliga övriga kostnader, med avdrag av det statsbidrag, som efter

särskilda normer utgår till lärarlöner m. m. och undervisningsmateriel. För

seminarier och fackhögskolor gäldas kostnaderna i princip av statsverket.

Starka skäl tala för att här antydd värdering av utbildningsmålen vid tekniska

skolan lägges till grund för fördelningen av kostnaderna mellan staten

och Stockholms stad. Den konstindustriella aftonskolan tillgodoser av flera

skäl — något som även kommit till uttryck i tidigare överväganden rörande

tekniska skolans organisation — huvudsakligen kommunens intressen. Kommunen

bör därför icke påräkna statsbidrag i större omfattning än som eljest

utgår till jämförliga yrkesundervisningsanstalter. Elevkåren i aftonskolan rekryteras

för övrigt till övervägande del av i Stockholm mantalsskrivna ungdomar.

I den konstindustriella dagskolan är det kommunala intresset mindre

framträdande, vilket bland annat tager sig uttryck i att här en väsentligt

större del av elevkåren utgöres av utom Stockholm mantalsskrivna personer.

Då Stockholms stad emellertid får anses ha ett stort intresse av att den

utbildning, som meddelas i dagskolan, står stockholmsungdomen till buds och

då sådan utbildning endast med betydande ekonomiska uppoffringar från

stadens sida — organisatoriska svårigheter ej att förglömma — kan ordnas

på annat sätt, synes det rimligt, att staden ikläder sig kostnaderna för denna

skola efter minst samma grunder, som gälla för högre allmänt läroverk. Vad

åter beträffar den högre konstindustriella skolan synes deni — i likhet med

högskolorna — vara att betrakta helt som ett riksintresse, och kommunen

bör alltså vara befriad från direkt ekonomiskt ansvar för densamma.

Läggas dessa synpunkter till grund för fördelningen mellan staten och

Stockholms stad av kostnaderna för tekniska skolan, kunna följande riktlinjer

för denna fördelning uppställas:

1. Konstindustriella aftonskolan:

Stockholms stad svarar för samtliga kostnader dock med statsbidrag till lärarlöner

och undervisningsmateriel efter de grunder, som gälla för kommunala

lärlings- och yrkesskolor.

2. Konstindustriella dagskolan:

Stockholms stad svarar för lokalkostnader, för möbler och inredning samt

bränsle, lyse, vatten och renhållning.

Staten svarar för övriga kostnader.

3. Högre konstindustriella skolan samt teckning slärarinstitutet:
Staten

svarar för samtliga kostnader.

De från konstindustriella aftonskolan inflytande elevavgifterna böra tillfalla

Stockholms stad och övriga elevavgifter staten för att efter Kungl.

Maj:ts medgivande användas för något skolans ändamål.

Till skolans drift bidrager för närvarande avkastningen av en »för flickors

undervisning» till skolan donerad fond, Sjöstedtska fonden. Denna fonds avkastning,

vilken för närvarande belöper sig till 2 880 kronor per år, har tidigare

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

använts till lärarlöner i »kvinnliga skolan». Denna skola har sedermera ombildats

till konstindustriella dagskolan. Avkastningen av fonden torde även

i fortsättningen böra hänföras till denna skola.

För fastställande av det belopp, med vilket Stockholms stad enligt nyss

angivna riktlinjer bör bidraga till konstfackskolan, måste sålunda fastslås:

1. Den lokalkostnad för dag- och aftonskolorna, som enligt det föregående

bör åvila Stockholms stad.

2. Huru stor del av kostnaderna för skolan, som belöper å aftonskolan. Härvid

böra även angivas de principer, efter vilka staten skulle bidraga till lärarlöner

och undervisningsmateriel enligt för kommunala lärlings- och yrkesskolor

gällande regler.

3. Den andel i kostnaderna för möbler och inredning samt bränsle, lyse, vatten

och renhållning, som kan anses belöpa å dagskolan.

Vad beträffar den första frågan har verkställts en ingående utredning, enligt

vilken staden för närvarande bör erlägga hyra med ett kontant belopp

av 33 444 kronor. Angående de principer, som tillämpats vid uträkningen av

detta belopp, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Framhållas må

endast, att det förutsatts, att i händelse skolans lokaler framdeles komma

att förläggas till ny byggnad, omräkning av beloppet skall ske i enlighet med

de i utredningen angivna riktlinjerna.

Till ledning vid uträkning av beloppet under 2. har anförts bland annat.

Beträffande löner till lärare vilja de sakkunniga och styrelsen framhålla,

att å aftonskolan belöpa 4 824 timmar för facklärare, 576 timmar för biträdande

facklärare, 87 timmar för föreläsare, 72 timmar för speciallärare och

4 040 timmar för timlärare.

Vidkommande löner till rektor och övriga tjänstemän böra de fördelas på

samtliga skolor. Aftonskolan torde därvid skäligen böra bidraga med Va
Av

övriga kostnader bör aftonskolan även påföras %. Detta gäller dock

icke lyse. Då aftonskolan till större delen har sina lektioner förlagda till tiden

efter klockan 18 och övriga skolor till tiden mellan klockan 8 och 16, torde

det få anses riktigt att påföra aftonskolan halva kostnaden för lyse under månaderna

oktober—april. För månaderna september och maj torde däremot

aftonskolan böra svara för hela kostnaden.

Vidkommande de principer, efter vilka staten bör bidraga till lärarnas vid

aftonskolan löner, har befunnits, att aftonskolan är bidragsberättigad för

2 340 undervisningstimmar efter 2 kronor 35 öre per timme, för 7 172 undervisningstimmar

efter 2 kronor 55 öre per timme och för 97 föreläsningstimmar

efter 10 kronor per timme. Vidare skall staten bidraga med hälften av

kostnaderna för övrig undervisningsmateriel. Häri ingår även inköp till biblioteket.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha beträffande dagskolan framhållit, att

dagskolan av posterna bränsle, vatten och renhållning skall påföras % samt av

posten lyse ]/i>, sedan den för aftonskolan beräknade andelen fråndraga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits ''proposition nr 296. 55

Slutligen ha de sakkunniga och styrelsen anfört följande rörande kostnadernas

fördelning.

De med skolans omorganisation förenade engångskostnaderna ha beräknats

till 34 500 kronor. Häri ingå även 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler.

Då för såväl dag- som aftonskolan förutsatts, att staden bekostar möbelutrustning

och nämnda nyanskaffning har ansetts nödvändig på grund av den

planerade utvidgningen av dessa skolor, bör hela denna post, 10 000 kronor,

påföras staden. Av den erforderliga stadigvarande undervisningsmaterielen för

möbelverkstaden beräknas vidare en mindre del, 1 500 kronor, för aftonskolan.

Då vid lärlings- och yrkesskolor för detta ändamål utgår statsbidrag med

50 procent, bör halva kostnaden eller 750 kronor påföras staden. Av ifrågavarande

engångsbelopp å 34 500 kronor skulle staden sålunda komma att

svara för ett belopp av (10 000 -j- 750 ==) 10 750 kronor.

De sakkunniga och styrelsen ha vidare framhållit följande.

Det förutsättes, att för skolans drift upprättat statförslag årligen delgives

Stockholms stadsfullmäktige för godkännande samtidigt som detsamma ingives

till Kungl. Majit.

Avräkning mellan staten och Stockholms stad kan förslagsvis ske på följande

sätt. Staden inbetalar kvartalsvis till tekniska skolan en fjärdedel slv i

statförslaget angivet belopp, och reglering sker omedelbart efter budgetårets

utgång. Till aftonskolan influtna terminsavgifter gottgöras staden halvårsvis.

Hyresersättningen inbetalas av staden på tid, som av Kungl. Majit bestämmes,

till statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond.

De sakkunniga och skolstyrelsen föreslå, att tekniska skolan vid en omorganisation

betraktas som en statlig institution samt att avtal träffas mellan

staten och Stockholms stad örn fördelning av kostnaderna för skolans uppehållande

enligt de grunder, som förut angivits.

Remissyttranden.

Statskontmet har icke funnit anledning till annan erinran mot de föreslagna

grunderna till fördelning av kostnaderna för skolan än att Stockholms stad

för dagskolan bör utgiva ersättning jämväl för bostad åt rektor och vaktmästare

liksom fallet är vid de allmänna läroverken.

Överstyrelsen för yrkesutbildning — som förklarat sig icke vilja taga ställning

till den jämförelse, som i motiveringen till förslaget gjorts med olika

läroanstalter i fråga om utbildningsmålen vid skolan — har med hänsyn till

att konstindustriella dagskolan och i än högre grad den högre konstindustriella

skolan i verkligheten äro centralanstalter för hela riket ansett sig böra

tillstyrka de föreslagna grunderna för fördelning av ifrågavarande kostnader.

Byggnadsstyrelsen har yttrat sig angående den lokalkostnad, som Stockholms

stad bör svara för. Byggnadsstyrelsen, som ej haft något att erinra mot

de i förenämnda utredning angivna principerna, har emellertid konstaterat, att

vid beloppets uträknande hiinsyn ej tagits till vässa av statsverket bekostade

förbättringsarbeten å skolbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen har därför funnit,

att stadens hyresbidrag bör något höjas. Enligt byggnadsstyrelsens beräknin
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

gar skulle staden därför varje år utgiva ett kontant hyresbidrag av 37 716

kronor eller i runt tal 38 000 kronor i stället för det i utredningen angivna beloppet

33 444 kronor.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha i huvudsak godkänt de föreslagna grunderna

för fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad. Stadsfullmäktige

anföra.

Beträffande dagskolan synes staden endast böra bidraga enligt gällande

grunder för kommuns deltagande i kostnaderna för högre allmänt läroverk.

Kostnaderna för lyse, bränsle, vatten och renhållning böra förty icke påföras

staden. Då genom eventuella ändringar i skolväsendets organisation eller i gällande

grunder för statsbidrag eller eljest sådana ändrade förhållanden kunna

inträda, som göra en förnyad omprövning av kostnadsfördelningen mellan staten

och Stockholms stad beträffande tekniska skolan önskvärd, synes det vidare

lämpligt, att en blivande överenskommelse i denna fråga får giltighet för

en exempelvis till 5 år begränsad tid. Slutligen förutsätta stadsfullmäktige, att

de föreslagna bidragsreglerna icke komma till tillämpning förrän skolan i

huvudsak fått sin definitiva utformning.

B. Tillämpningen av principerna för fördelningen av kostnaderna

mellan staten och Stockholms stad.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha föreslagit, att de av skolstyrelsen

enligt det föregående beräknade kostnaderna för skolans verksamhet

skola fördelas på följande sätt.

Staten.

Stockholms

stad.

Summa

kronor.

1. Avlöningar och arvoden........

. . . . 352

341

87 878

440 219

Rörligt tillägg...............

. . .. 34

230

9 768

43 998

2. Omkostnader................

. . . . 21

080

36 475

57 555

3. Undervisningsmateriel m. m.....

. . . . 22

914

5 586

28 500

4. Stipendier (belöningar).........

. . . . 2

250

250

2 500

kronor 432 815 139 957 572 772

Kristillägg......... 36 513 10 418 46 931

Summa kronor 469 328 150 375 619 703

Engångsanslag för möbler och stadigvarande

undervisningsmateriel......... 23 750 10 750 34 500

Av de av skolan uppburna elevavgifterna

samt övriga inkomster redovisas

till staten:

Elevavgifter ............... 18 000

Sjöstedtska fonden.......... 2 880

Diverse inkomster........... 1000 21880 — 21880

samt till Stockholms stad:

Elevavgifter för aftonskolan ................ 14 000 14 000

Till statsverket skall Stockholms stad dessutom inbetala i hyresersättning

33 444 kronor per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296. °*

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i förevarande hänseende anfört följande.

Förslaget till fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms

stad innebär, att staden skall tillgodoräknas bland annat statsbidrag till lärarlöner

för aftonskolan enligt för lärlings- och yrkesskolor gällande grunder.

Överstyrelsen finner det lämpligt, att dessa grunder tillämpas på så sätt, att

undervisningen i aftonskolans första klass i statsbidragshänseende likställes

med lärlingsskola samt andra och tredje klasserna med yrkesskola.

Överstyrelsen vill vidare i detta sammanhang framhålla, att vid beräkning

av anslagsbehovet Stockholms stad bör beträffande löner åt ordinarie och

extra ordinarie tjänstemän påföras bruttolönerna, medan dessa löner för statsverkets

vidkommande böra minskas med de pensionsavdrag, som tjänstemännen

ha att vidkännas.

Skolstyrelsens och de sakkunnigas förslag till fördelning av kostnaderna

för konstfackskolan mellan staten och Stockholms stad

innebär i huvudsak följande. Kostnaderna för aftonskolan, vilken kunde jämföras

med lärlings- och yrkesskola, borde bäras av staden, som dock borde äga

tillgodoräkna sig ett belopp, motsvarande det statsbidrag, som enligt de för

kommunala lärlings- och yrkesskolor gällande statsbidragsgrundema skulle utgå

till bestridande av kostnaderna för avlönande av lärare och för undervisningsmateriel.

Beträffande dagskolan, som närmast vöre att jämställa med ett

högre allmänt läroverk, borde staden svara för kostnaderna för lokaler, möbler

och inredning samt bränsle, lyse, vatten och renhållning. Övriga kostnader för

dagskolan borde bäras av staten, som jämväl borde svara för samtliga kostnader

för högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, vilka

vore av intresse för hela riket.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har närmare angivit de riktlinjer, enligt

vilka staten borde bidraga till avlöning av lärare i aftonskolan. Enligt dessa

riktlinjer skulle staten beträffande aftonskolans första klass bidraga enligt

de för lärlingsskola gällande grunderna samt för aftonskolans andra och tredje

klasser enligt de för yrkesskola gällande bidragsgrunderna. Statskontoret har

ansett, att staden för dagskolan borde utgiva ersättning jämväl för bostad

åt rektor och vaktmästare, liksom fallet vore vid de allmänna läroverken.

Byggnadsstyrelsen, som efter det att uppgifter i ärendet tillställts de sakkunniga,

varit i tillfälle att verkställa noggrannare beräkningar av statsverkets

kostnader för skolbyggnaden, har beräknat den hyresersättning, staden borde

utgiva för dag- och aftonskolorna, till 38 000 kronor i stället för det av de

sakkunniga angivna beloppet 33 444 kronor. Stockholms stadsfullmäktige ha

ej framställt annan erinran mot förslaget, än att staden ej vore villig att för

dagskolan bidraga enligt andra grunder än för de allmänna läroverken. Staden

borde därför ej för denna skola svara för kostnaderna för bränsle, lyse, vatten

och renhållning.

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag tillstyrker de föreslagna grunderna för fördelningen av kostnaderna mellan

staten och Stockholms stad med de av byggnadsstyrelsen och staden föreslagna

jämkningarna. Ifrågavarande grunder torde lämpligen böra sammanfattas

och preciseras i det avtal rörande fördelningen av kostnaderna för skolans

verksamhet, som torde böra ingås mellan staten och staden.

V. Anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, efter framställning av skolstyrelsen,

framlagt förslag till utgiftsstat för nästa budgetår. Överstyrelsens och skolstyrelsens

anslagsberäkningar framgå av efterföljande sammanställning. Beräkningarna

ha uppgjorts med utgångspunkt från att omorganisationen kommer att

genomföras successivt under budgetåret 1945/46. Utöver posterna i normalstaten

har överstyrelsen även upptagit en post å 1 000 kronor till sjukvård

m. m. Av denna post har Stockholms stad påförts 250 kronor. Skolstyrelsen

har beräknat medelsbehovet för undervisningsmateriel m. m. till 24 500 kronor,

d. v. s. 4 000 kronor lägre än enligt normalstaten. I förstnämnda summa

ingår ett belopp av 5 000 kronor till »möbler och övriga inventarier». Överstyrelsen

har i och för sig icke något att erinra mot detta belopp men anser,

att beloppet för nästa budgetår bör kunna begränsas till 4 000 kronor.

Styrelsens Överstyrelsens

Avlöningar: förslag förslag

Ordinarie tjänstemän:

Rektor............................. 15 030 15 030

Föreståndare för teckningslärarinstitutet. . . 10 500 10 515

Lärare............................. 167 500 —

Kanslitjänstemän..................... 23 715_23 715

Summa ordinarie tjänstemän 216 745 49 260

Icke-ordinarie tjänstemän:

Löner till lärare..................... — 149 485

Arvoden till lärare................... 123 150 116 000

Arvoden till kanslitjänstemän........... 15 600_15 600

Summa icke-ordinarie tjänstemän 138 750 281 085

Rörligt tillägg......... 31 875 29 177

Summa avlöningar 387 370 359 522

Omkostnader:

Sjukvård m. m....................... 1 000 1 000

Bränsle, lyse, vatten.................. 30 550 30 550

Undervisningsmateriel m. m............. 24 500 23 500

Övriga expenser...................... 27 000 27 000

Stipendier (belöningar)................. 2 500_2 500

Summa omkostnader 85 550 84 550

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majits proposition nr 296.

Engångsanslag till möbler, undervisningsmateriel

m. m................................ 34 500 34 500

Av ovanstående utgifter skulle enligt förslaget till kostnadsfördelning

åbelöpa Stockholms stad

Summa avlöningar 91 400 87 065

Omkostnader:

Sjukvård........................... — 250

Bränsle, lyse, vatten.................. 21 475 21 475

Undervisningsmateriel m. m............. 5 585 5 250

Övriga expenser...................... 15 000 15 000

Stipendier (belöningar) .................250_250

Summa omkostnader 42 310 42 225

Enqånqsanslaq till möbler, undervisningsmateriel

m. m................................ 10 750 10 750.

Överstyrelsen har framhållit, att timlärararvodet för allmänna skolämnen

beräknats till 273 kronor per veckotimme och i övrigt enligt skolstyrelsens

förslag till 326 kronor per veckotimme. För anslagsberäkningen har preliminärt

omkring 20 procent av antalet lära i-timmar upptagits med det lägre beloppet.

Skolstyrelsen, som beräknat skolans inkomster för nästa budgetår på sätt

angivits i normalstaten, har anhållit att få disponera de elevavgifter, som

kunde inflyta utöver de i statförslaget upptagna, till skolans bästa. Överstyrelsen

har icke haft något att erinra häremot men har förutsatt, att Stockholms

stad skulle lämna medgivande till sådan disposition i fråga om elevavgifter

från aftonskolan.

Skolstyrelsen har rörande anslagsberäkningen anfört följande.

Det är icke tekniskt genomförbart att låta den nya organisationen helt

träda i funktion redan vid början av budgetåret 1945/46, utan måste densamma

genomföras successivt i fråga örn vissa grenar av skolans verksamhet.

Omorganisationen beräknas dock vara helt genomförd senast från och med

ingången av budgetåret 1946/47.

För ett snabbt genomförande av omorganisationen är det särskilt angeläget,

att de elever, som hösten 1945 påbörja sina studier i konstindustriella

dag- och aftonskolan, snarast möjligt komma i åtnjutande av den förbättrade

undervisning, som omorganisationen är avsedd att giva. På grund av

de förändrade undervisningsplanerna komma vidare nuvarande elever i den

konstindustriella dagskolan att uppflyttas till en nyinrättad högre klass i

denna skola, i stället för att enligt nu bestående förhållanden ha uppflyttats

till högre konstindustriella skolans första klass. I viss mån blir förhållandet

analogt för aftonskolan. Det är därför angeläget, att för de nämnda skolorna

redan från läsårets början den 1 september 1945 de föreslagna lärartjänsterna

besättas. Detta synes även kunna ske utan större svårigheter, även om i

vissa fall tjänster måste uppehållas på förordnande, tills de hinna bliva besatta

med ordinarie innehavare.

Vad den högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet beträffar

föreligga inga pedagogiska hinder att redan från år 1945 genomföra den

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förutsatta förbättringen och utökningen av undervisningen, men det torde vara

uteslutet att redan vid läsårets början kunna besätta alla de föreslagna nya

tjänsterna med lämpliga lärarkrafter. I första hand bör dock ordnas dels med

föreläsare i fackämnen, dels med utökning av nu bestående huvudämnen. Platsen

som föreståndare för teckningslärarinstitutet bör kunna besättas redan

från läsårets början.

På. grund av den tidsutdräkt, som måste beräknas för anskaffande av utrustning

för slöjdverkstad, torde varken undervisning i slöjd eller i verkstadsarbete

för möbelavdelningen kunna bedrivas från början av budgetåret.

På grund av vad här ovan anförts beräknas för afton- och dagskolorna, att

samtliga lärartjänster kunna besättas från och med den 1 september 1945

samt för de övriga skolorna, att tjänsterna i viss utsträckning besättas successivt

under året. Intill dess att tjänst blivit tillsatt enligt den nya ordningen

förutsattes, att undervisningen får uppehållas med nuvarande lärare. Huru

stor minskning i medelsbehovet, som till följd härav kan uppkomma, är svårt

att beräkna, så mycket mer som det icke är uteslutet, att omorganisationen

vid gynnsamma förhållanden i övrigt kan genomföras i snabbare takt än nu

skisserats.

Med hänsyn härtill och till att under övergångsåret en förskjutning från

avlöning till arvode kan bli nödvändig förutsättes, att de föreslagna reducerade

beloppen, avseende löner och arvoden till lärare, skola kunna efter

Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd överskridas inom ramen för den föreslagna

normalstaten.

Överstyrelsen har tillstyrkt, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal upptages såsom förslagsvis betecknad, men har ansett att den

icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat kunna avlöningsoch

omkostnadsstaterna efter omorganisationens fullständiga genomförande

beräknas få följande utseende.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 156 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... » 239 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 38 600

Summa kronor 446 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... * 2 880

3. Diverse inkomster............... 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

........................... » 89 620 kronor lil 500

Nettoutgift kronor 335 000.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser................ » 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m.................... » 28 500

4. Stipendier (belöningar)........................ 8_2 500

Summa kronor 89 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 62 000.

Beträffande vissa av avlöningsstatens poster må följande framhållas.

Från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, torde böra bestridas dels arvode till bibliotekarie med 5 000 kronor,

dels arvode till skolläkare med 1 000 kronor, dels arvode till

portvakt med 800 kronor, dels ersättning till tillsynslärare för dagskolan

med 360 kronor, dels ock ersättning till teckningslärare vid de läroverk,

till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare enligt av

mig i det föregående förordade grunder. Medelsbehovet för sistnämnda

ändamål har jag uppskattat till 4 800 kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har jag

beräknat dels 101 900 kronor till avlöningar åt extra ordinarie tjänstemän,

dels 126 400 kronor till ersättning åt föreläsare, speciallärare och

timlärare, dels 3 600 kronor till ersättning åt biblioteksbiträden och

maskinistbiträde, dels 500 kronor till avlönande av tillfälliga biträden,

dels ock 7 500 kronor till vikariatsersättningar.

Uppbördsposten diverse inkomster, som torde komma att variera från

ett år till ett annat, avser främst intäkter i samband med upplåtelse av

vissa lokaler för olika, skolans verksamhet närstående ändamål.

I fråga om posten bidrag från Stockholms stad vill jag framhålla, att

detta bidrag, som beräknats i överensstämmelse med de av mig i det

föregående förordade grunderna för kostnadsfördelningen, icke kan till sitt

belopp slutligt fastställas förrän efter budgetårets utgång ävensom att i

avlöningsstaten upptagna belopp icke inkludera kristillägg eller andra

tillägg av provisorisk karaktär.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Vid beräkningen av den i omkostnadsstaten upptagna posten bidrag

från Stockholms stad har jag utgått från att den hyresersättning av

38 000 kronor per år, vilken staden enligt vad jag i det föregående anfört skulle

erlägga för skollokaler, skall av staden inlevereras till byggnadsstyrelsen.

Såsom skolans styrelse framhållit torde den nya organisationen i vissa avseenden

icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Sålunda

torde huvudlärarhefattningarna icke redan från början kunna besättas med

ordinarie innehavare. Vid anslagsberäkningen finner jag mig böra utgå från att

detta kan ske först från och med budgetåret 1946/47. Under nästa budgetår

torde befattningarna i fråga böra uppehållas med vikarier. Kostnaderna för

vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas från anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal. Denna anslagspost torde med hänsyn härtill

böra övergångsvis upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör

få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag förutsätter, att Kungl.

Majit skall äga meddela erforderliga bestämmelser örn de jämkningar i organisationen,

som kunna bli nödvändiga under en övergångstid. Vid skolan anställd

Överlärare, som icke erhåller någon av de ordinarie eller extra ordinarie

lärartjänsterna men dock kommer att kvarstå såsom lärare vid skolan, torde

alltjämt under sjukdom böra äga uppbära viss del av den honom eljest tillkommande

ersättningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till avlöningar och omkostnader

på sätt framgår av efterföljande avlönings- och omkostnadsstat.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... » 2 880

3. Diverse inkomster............... » 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslags
v^s.

........................... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

63

Utgijter:

1. Sjukvård, m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser............... > 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m..................... » 23 500

4. Stipendier (belöningar)........................ » 2 500

Summa kronor 84 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 57 000.

Skolstyrelsens förslag att styrelsen skall äga disponera elevavgifterna, i

den mån de överstiga i avlöningsstaten upptaget belopp, finner jag mig icke

kunna biträda.

Till verkstadsutrustning, möbler och stadigvarande undervisningsmateriel

erfordras ett engångsanslag av 34 500 kronor, av vilket belopp

dock på Stockholms stad falla 10 750 kronor, varför statens utgift blir

23 750 kronor eller avrundat 23 800 kronor. För nästa budgetår torde

böra anvisas ett reservationsanslag till utrustning med sistnämnda belopp.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under

benämningen konstfackskolan omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat;
2.

godkänna av mig förordade grunder för fördelning

av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms

stad;

3. godkänna följande personalförteckning för konstfackskolan,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 rektor................................E12

1 föreståndare för teckningslärarinstitutet......E 1

7 huvudlärare, lön enligt särskilda bestämmelser. —

8 facklärare.............................A 22

1 kansliskrivare..........................All

1 maskinist, tillika reparatör................ A 8

1 förste vaktmästare......................A 7

1 vaktmästare...........................A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

17 facklärare............................Eo 22;

4. godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . »_22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter........kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt
ska

fonden......... » 2 880

3. Diverse inkomster.... » 1000

4. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis ..... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000;

5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av. . . kronor 248 000;

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Marits proposition nr 296.

6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 57 000;

7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 23 800.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr 390.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:500 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m. s. 2 i texten
  2. BU 1945:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i allmänna tjånsteoch familjepensionsreglementena, folkskolans tjänsteoch fa s. 21 i texten
  3. SU 1945:235 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m. s. 1 i texten