Sök i Ratio Lex

Angående anslag till undersökningar rörande levnadsvillkor och hus håll sv anor, m. m

1945-05-04 · 42 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:307, Angående anslag till undersökningar rörande levnadsvillkor och hus håll sv anor, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

1

Nr 307.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökningar

rörande levnadsvillkor och hus håll sv anor,

m. m.; given Stockholms slott den 4 maj 1945.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 maj

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn

anslag dels till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor,

dels ock till allmän bostadsräkning m. m. samt anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 307.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

I. Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushålls
vanor.

Alltsedan tiden strax före förra väldskriget lia vid skilda tidpunkter genom

socialstyrelsens försorg utförts undersökningar rörande levnadsförhållandena

inom olika befolkningsgrupper. Materialet för undersökningarna har utgjorts

av ett större antal under längre eller kortare tid förda hushållsräkenskaper.

Tidpunkterna för och omfattningen av de av socialstyrelsen för ändamålet

verkställda hushållsbudgetundersökningarna framgå av följande översiktstablå,

i vilken upptagits såväl de undersökningar, som omfattat hela budgeten,

som vissa undersökningar, som avsett allenast livsmedelsförbrukningen.

Översiktstablå rörande socialstyrelsens undersökningar av liushållsbudgeter.

Tidpunkt

för bok- föringen

Klientelet

Hela antalet

deltagare, vil- kas formulär

bearbetats

Bokföringens

omfattning

Bokföringstidens

längd

A. Årsbokföring.

1914

Arbetare, tjänstemän

1355

Hela budgeten

1 år

1920

Småbrukare, lantarbetare

372

> >

1 »

1923

Arbetare, tjänstemän,

medelklass

1400

> >

1 »

1933

Arbetare, tjänstemän, me- delklass, arbetslösa

1354

> i

1 »

1933

Jordbrukare, lantarbetare,

skogsarbetare, arbets- lösa

838

> >

1 »

1942

Arbetare, tjänstemän, me- delklass m. fl., som fört

postsparbankens bud- getbok

351

Hela budgeten, dock

endast summor för

vissa huvudposter

1 »

i

B. Korttidsundersökningar.

1916—1918

Arbetare, tjänstemän

400-600

Huvudsakligen livsme- del

28 dagar årligen

1940—

Arbetare, tjänstemän

ca 450

Endast livsmedel

14 dagar varje

kalenderkvartal

1940—

Jordbrukare, lantarbetare

ca 300

Endast livsmedel

14 dagar varje

halvår

November

1941

Arbetare, tjänstemän, in- kallades familjer, fat- tigunderstödda, folk-

1568

Hela budgeten

28 dagar

pensionärer

November

1941

Jordbrukare, lantarbetare

329

> >

28 »

November

1943

Folkpensionärer i städer

och på landsbygd

1053

» }

28 >

Syftet med de undersökningar som grundats på fullständiga, under ett helt

år förda hushållsräkenskaper har varit — förutom att helt allmänt belysa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

3

svenska folkets levnadssätt och levnadsstandard — att erhålla material, som

skulle kunna tjäna såsom grundval för levnadskostnadsindexberäkningarna

samt för dyrortsgrupperingar av olika slag. Korttidsundersökningarna ha

å sin sida tillkommit huvudsakligen med det speciella syftet att följa konsumtionen

— särskilt av livsmedel — inom olika befolkningsgrupper under

kristider.

Vidare har socialstyrelsen vid skilda tillfällen för speciella ändamål genom

enquéter anskaffat material för att belysa levnadsförhållandena inom olika

befolkningsgrupper.

Med skrivelse den 12 januari 1944 har 1942 års jordbrukskommitté överlämnat

en av professorn Erik Lindahl och filosofie licentiaten Lars Lemne

(i det följande benämnda utredningsmännen) på kommitténs uppdrag verkställd

utredning rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader.1 Kommittén

har därvid uttalat önskvärdheten av att fortlöpande dylika beräkningar,

vilka enligt kommitténs mening vore av stor betydelse, måtte, eventuellt efter

ytterligare övervägande av beräkningsmetoderna, verkställas, förslagsvis genom

socialstyrelsens försorg, samt hemställt örn vidtagande av erforderliga

åtgärder härför.

över jordbrukskommitténs framställning har socialstyrelsen den 25 april

1944 avgivit utlåtande samt därvid framlagt förslag örn utförande av e n n y,

på helårsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning

inom jordbrukar- och lantarbetarhushåll.

Styrelsen uppehåller sig i sitt utlåtande till att börja med vid frågan örn

behovet av fortsatta undersökningar på förevarande område

och anför därvid inledningsvis:

De officiella, av socialstyrelsen utförda beräkningarna över levnadskostnadernas

förändringar i tid och rum (levnadskostnadsindex och dyrortsgrupperingar)

tillkommo vid tiden för förra världskrigets slut huvudsakligen för

det begränsade syftet att bilda norm för en gradering av statstjänstemännens

löner. Dyrortsundersökningarna användes dessutom redan på ett tidigt stadium

för gradering av de skattefria avdragen vid den statliga och sedermera

även den kommunala inkomst- och förmögenhetsbeskattningen och blevo

därigenom i någon mån ett intresse för hela folket.

Det ursprungliga huvudsyftet med levnadskostnadsundersökningama —

regleringen av statstjänstemännens löner — har i högre eller lägre grad satt

sin prägel på metoderna vid deras utförande, och della gäller såväl dyrortssom

dyrtidsundersökningarna. Detta innebär likväl icke, att resultatet av

undersökningarna skulle vara tillämpligt enbart på den begränsade grupp.,

som statstjänstemän utgör, utan alt resultatet i första hand gäller för i städer

och tätorter bosatta hushåll av viss genomsnittlig sammansättning. Jordbruksbefolkningens

levnadsförhållanden påverka endast i ringa män dyrortsberäkningama

och spela ingen roll vid uträknandet av levnadskostnadsindex,

som uteslutande grundar sig på uppgifter insamlade från städer och

tätorter. Med tanke på dyrortsgrupperingens huvudsyfte och nödvändigheten

att uttrycka dyrortsvariationen i en enda talserie, synes ingen allvarlig in
1

För närmare kännedom örn Lindahls och Lemncs utredning hänvisas till SOU 1944:1.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

vändning kunna resas mot det nu antydda tillvägagångssättet. Det är dock

uppenbart, att varken dyrortsundersökningarna i hittillsvarande fonn eller

levnadskostnadsindex allsidigt belysa sina respektive problem. Det är också

uppenbart, att den jordbrukande befolkningen är den viktigaste av de yrkesgrupper,

vilkas speciella förhållanden icke omedelbart belysas genom levnadskostnadsundersökningama.

Andra sådana yrkesgrupper äro skogsarbetare,

fiskare och sjöfolk. Den omständigheten att beräkningarna närmast

avse ett hushåll av medelsammansättning (normalhushållet) och med medelinkomst,

gör vidare att icke heller de speciella förhållanden belysas, som

kunna tänkas gälla andra hushållstyper och inkomstlägen. Den begränsning,

som sålunda angivits har tidigare varit en brist huvudsakligen i teoretiskt

hänseende, innebärande att fråeorna icke penetrerats i hela sin vidd. Praktiskt

hade begränsningen dock tidigare föga att betyda.

Förhållandena ha emellertid småningom helt ändrats. Både dyrortsgrupperingen

och indexberäkningen lia fått vidgad användning för praktiska ändamål.

Statsmakterna dyrortsgradera numera icke blott tjänstemännens löner

utan även folkpensionerna, barnbidragen, arbetslöshetsunderstöden, familjebidragen

åt värnpliktiga med mera. Grupperingen ligger till grund också för

lönesättningen för stora delar av kommunernas och det enskilda näringslivets

anställda. Levnadskostnadsindex har vunnit tillämpning i lönesystemen

för kommunernas anställda och industriens och handelns arbetstagare

samt slutligen tagits i bruk för motsvarande ändamål av de jordbrukande

befolkningsgrupperna. I och med detta ha givetvis också kraven på undersökningarnas

fullständighet blivit skärpta.

Jordbrukskommitténs framställning vore — fortsätter styrelsen — det senaste

uttrycket för denna utveckling. Av den till framställningen fogade utredningen

framginge, att man funnit behov av en levnadskostnadsindex, som

bättre än den nuvarande officiella kunde användas att reglera lantarbetarnas

löner och beräkna jordbrukarnas realinkomster. Man önskade också

bättre möjligheter att anställa jämförelse mellan levnadskostnaderna på landet

och i städerna. I utredningen framhölles med fullt fog, att för närvarande

tillgängliga undersökningar rörande dessa ting icke tillkommit under vederbörlig

hänsyn till landsbygdens befolkning.

Genom utvecklingens gång hade sålunda — anför styrelsen vidare — levnadskostnadsundersökningama

från att ursprungligen ha avsett huvudsakligen

vissa begränsade ändamål kommit att bli ett intresse för landets hela

befolkning. I konsekvens härmed ansåge styrelsen, att kraven på väsentligt

utvidgade levnadskostnadsundersökningar borde tillmötesgås, och ville för

sin del medverka till att i första hand de av jordbriikskommittén framförda

önskemålen bleve tillgodosedda. Den konkreta innebörden av dessa önskemål

syntes vara dels att socialstyrelsen borde verkställa en fortlöpande beräkning

rörande levnadskostnadernas förändringar i tiden för några viktigare

grupper av den jordbrukande befolkningen, dels ock att vid följande dyrortsundersökningar

den lokala variationen i levnadskostnaderna borde belysas

genom alternativa beräkningar, varvid även budgeter för den jordbrukande

befolkningen och producentpriserna på vissa konsumtionsvaror borde begagnas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

5

Vad beträffar frågan om framtida levnadskostnadsindexberäkningar

för landsbygdens hushåll framhåller styrelsen

till att börja med bland annat, att styrelsen i likhet med utredningsmännen

ansåge, att beräkningarna borde omfatta två serier, den ena avseende jordbrukarhushåll

och den andra lantarbetarhushåll. I fråga om de närmare

metoderna för beräkningarna anförde styrelsen härefter i huvudsak följande:

En framtida indexberäkning för landsbygdens hushållskostnader bör enligt

socialstyrelsens uppfattning anordnas så, att minuthandelspriser på livsmedel

insamlas på omkring 60 orter på rena landsbygden, det vill säga samma

antal orter från vilket livsmedelspriserna insamlas för den nuvarande officiella

indexen. Socialstyrelsens prisstatistik skulle härigenom komma att

omfatta sammanlagt 120 orter. Prisinsamlingen skulle utföras en gång i kvartalet,

vid mitten av månaderna mars, juni, september och december. Den skulle

omfatta de flesta i en hushållsbudget ingående livsmedel utom mjölk, potatis,

rotsaker, grönsaker och trädgårdsbär. En insamlingsorganisation av den omfattning,

som kräves för detta, kan beräknas i arvoden till lokala ombud draga

en kostnad av 6 000—10 000 kronor per år. Under det första året — medan

vidgad erfarenhet vinnes örn prisförhållandena på landsbygden — synes

det dock lämpligt söka utnyttja det prismaterial, som fortlöpande insamlas

genom kristidsnämndernas försorg på sammanlagt 400 orter (däribland

ett stort antal orter på landsbygden). Då det är möjligt, att

kompletteringar av dessa orter kunna behöva vidtagas, torde man likväl böra

räkna med, att en del av den antydda årskostnaden för särskild prisinsamling

— förslagsvis 4 000 kronor — redan från början behöver anslås. Beträffande

minuthandelspriserna på kläder, skodon, husgeråd.och andra till posten »övriga

utgifter» hörande förnödenheter kan man tills vidare utgå från att dessa

äro desamma för tätorternas och landsbygdens befolkning, dels ock framför

allt emedan även landsbygdens befolkning i stor utsträckning inköper

ifrågavarande förnödenheter i tätorterna, och dels emedan mycket stor enhetlighet

i prissättningen i detta fall råder mellan olika orter. Undantag utgör

posten skolagning, som torde kräva särskild notering från landsbygdsorter.

Producentpriser skulle användas för de flesta in natura erhållna livsmedel.

Nästan alla ifrågakommande prisuppgifter kunna i form av godtagbara riksgenomsnitt

erhållas från Sveriges lantbruksförbund, som avgiftsfritt ställer

dem till förfogande. Då särskilda inköpspriser, såsom beträffande mjölk,

stipulerats i kollektivavtal för lantarbetare, böra också dessa användas. Båda

dessa prisuppgifter kunna sålunda erhållas centralt. Detsamma gäller om

priserna på bränsle, som även böra vara producentpriser, i den mån det icke

är fråga örn bränsleköp med i kollektivavtal stipulerat pris. Producentpriserna

kunna erhållas från lantbruksförbundet, som i sin tur inhämtar dem från

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Skatteposten har av utredningsmännen beräknats efter en metod, som helt

överensstämmer med den av socialstyrelsen för dess officiella index använda.

Någon ändring i metoden synes icke böra företagas vid framtida beräkningar.

Som viktsystem för indexberäkningarna lia utredningsmännen använt materialet

från socialstyrelsens hushållsbudgetundersökning bland jordbrukare

och lantarbetare från 1933, varvid dock bostadsposten insatts efter en särskild

kalkyl. Den tveksamhet rörande utredningens resultat, som uttalats

från flera håll, torde i första hand härröra från uppfattningen, att dessa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

budgetundersökningar numera äro föråldrade. Även socialstyrelsen hyser viss

tvekan av denna anledning. Visserligen har en felaktighet i viktsystemet långt

mindre inflytande på resultatet av en indexberäkning, än man vanligen föreställer

sig, men då det i detta fall bland annat gäller en antagen felaktighet

i proportionen mellan kontantinköp och naturaförmåner synes försiktigheten

motiverad. Senare hushållsbudgetundersökningar än de från år 1933 finnas

icke att tillgå. Socialstyrelsen har övervägt möjligheten att för jordbrukarnas

del utnyttja de hushållsbudgeter, som erhållas i samband med professor L.

Nannesons undersökningar av bokföringskontrollerade jordbruk, men funnit

detta ogörligt, emedan uppgifterna här icke äro tillräckligt specificerade.

Ett akut behov av en ny budgetundersökning berörande såväl jordbrukare

som lantarbetare föreligger alltså. Det kunde tyckas mindre välbetänkt anordna

dylika under nuvarande kristid, och styrelsen har därför övervägt att

föreslå, att deras utförande måtte uppskjutas. Det är emellertid tydligt, att det

i så fall blir fråga om en väntetid, som kan komma att sträcka sig över

åtskilliga år. Att så länge uppskjuta uträkningen av en förbättrad index över

lanthushållens levnadskostnader synes icke försvarligt. Bland annat just för

anpassningen till fredsförhållanden är det nämligen av betydelse att känna

levnadskostnadernas förändringar under kristiden även för jordbrukarnas

del. Styrelsen finner därför starka skäl tala för att budgetundersökningen

anordnas så snart ske kan.

Beträffande den i indexberäkningen ingående bostadsposten synes det nödvändigt

att verkställa en omprövning av de metoder, som tillämpats av utredningsmännen;

för detta ändamål torde särskilda undersökningar bli nödvändiga.

Detta innebär närmast, att hithörande problem böra beaktas vid

planläggningen av kommande bostadsstatistiska undersökningar.

Vad angår frågan örn dyrortsgrupperingen framhåller socialstyrelsen,

att jordbrukskommitténs rekommendation av fortlöpande beräkningar

rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader syntes få tolkas som

ett förslag, att de av utredningsmännen använda metoderna i fråga om beräkning

av den genomsnittliga skillnaden i levnadskostnaderna mellan landsbygd

och städer måtte prövas på ett större och aktuellare material i samband

med nästa dyrortsgruppering. Fortlöpande beräkningar syntes här icke

komma i fråga. Socialstyrelsen ville för sin del uttala, att den principiellt

ställde sig sympatisk till de av utredningsmännen föreslagna metoderna för

utförande av prisgeografiska jämförelser. Då emellertid hela komplexet av

dyrortsfrågor vöre under utredning av en särskild kommitté, ansåge sig styrelsen

icke för närvarande böra närmare ingå härpå. Styrelsen inskränkte sig

till att konstatera, att därest jordbrukskommitténs önskan om förbättrad utredning

av dyrortsförhållandena skulle kunna uppfyllas, fordrades bland annat

nya hushållsbudgetundersökningar. Då sådana toge relativt lång tid att

utföra, vore det tydligt, att de måste igångsättas med det snaraste, om dyrortsundersökningen

skulle kunna utföras inom rimlig tid.

Socialstyrelsen övergår härefter till frågan om den fortsatta utredningens

organisation. Styrelsen framhåller därvid, att den fortsatta

undersökning, som närmast komme i fråga, vore beräkning av vissa

levnadskostnadsindex för landsbygdens hushåll. Härför fordrades hushållsbudgetmaterial

och prismaterial. Nödiga budgetundersökningar borde, såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307. 1

styrelsen i det föregående påpekat, igångsättas så fort ske kunde. Styrelsen

ville därför föreslå igångsättande av en husliållsbudgetundersökning omfattande

1 000 hushåll fördelade lika på jordbrukare och lantarbetare. Urvalet

av deltagare i undersökningen borde ske med tanke på att de viktigaste bland

olika jordbruksområden, storlekstyper av brukningsdelar och — vad lantarbetarna

beträffade — avlöningsformer bleve representerade. Bokföringsperioden

borde omfatta ett år. Styrelsen hade övervägt att föreslå kortare bokföringstid

men med hänsyn till säsongvariationerna i lanthushållens förbrukning

stannat inför det angivna alternativet. Samtliga inkomster och utgifter

för det egentliga hushållet borde bokföras. För att anskaffa bokförare,

instruera dessa och insända materialet till socialstyrelsen borde anlitas särskilda

ombud, företrädesvis utvalda genom jordbrukarnas och lantarbetarnas

bransch- respektive fackorganisationer. Räkenskaperna borde insändas kvartalsvis,

allteftersom de färdigställdes, för att omedelbart underkastas granskning.

Socialstyrelsen framhåller vidare, att tiden för utförande av en dylik undersökning,

liksom även kostnaderna för densamma, bleve beroende på hur

långt i detalj man ville gå. Härvid hade man att välja mellan två olika alternativ,

om vilka styrelsen anför följande:

Alternativ I. Livsmedelskonsumtionen bearbetas i detalj och näringsvärdet

i kosten beräknas för hela året. Förbrukningen av övriga förnödenheter

registreras också i detalj; man utreder sålunda icke blott utgifterna för vissa

huvudposter (gångkläder, underkläder, skodon, möbler, husgeråd och så vidare)

utan också utgiften och om möjligt kvantiteten för de enskilda varuslagen

eller varugrupoema, allt efter användningssätt och material. Utredningen

rörande skilda hushållstyper, inkomstgruDoer med mera göres relativt

fyllig.

Alternativ II. Endast utgifterna för vissa huvudposter efterforskas genomgående.

Specificeringen drives därvid icke längre än att minimikraven för

ett viktsystem för indexberäkningar och dyrortsundersökningar uppfyllas.

Endast ett fåtal huvudgrupper av hushåll undersökas. För två perioder om

vardera minst en månad bearbetas likväl livsmedelsposten i detalj som enligt

alternativ I.

Inom socialstyrelsen borde — fortsätter styrelsen — arbetet med förberedelser

för undersökningen påbörjas så fort ske kunde. Detta förberedelsearbete

skulle omfatta upprättande, tryckning och utsändning av bokföringsformulär

samt underhandlingar med ombud och hushåll. Det vore bland

annat mycket angeläget, att formuläret för bokföringen underkastades en

noggrann översyn, så att det svarade mot de skärpta kraven på undersökningen

och mot de under senare år rationaliserade bearbetningsmetoderna.

Samtidigt med förberedelserna lill budgetundersökningen borde påbörjas insamling

av prismaterial av olika slag. Det vöre särskilt angeläget, att erfarenhet

snarast vunnes angående i vilken mån kristidsnämndemas prismaterial

kunde användas. Den prisinsamling, som eventuellt måste anordnas på

särskilda orter, borde nämligen komma igång utan tidsutdräkt för att kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

läggas till grund för framtida prisjämförelser. En retroaktiv beräkning borde

därefter i första hand utföras på redan tillgängligt material. Samtidigt borde

en ingående översyn av metoderna för levnadskostnadsindexberäkning rörande

lanthushåll verkställas.

Vad härefter beträffar kostnaderna för de föreslagna undersökning

arn a framhåller styrelsen, att de omfattande undersökningar,

varom här vöre fråga, icke rymdes inom ramen för socialstyrelsens personalstat,

varför det bleve nödvändigt att från undersökningarnas anslag avlöna

såväl arbetsledare som större delen av biträdespersonalen. Med hänsyn till

uppgiftens svårighet och angelägenheten att få arbetet snabbt och säkert utfört

ansåge styrelsen, att ledaren för undersökningarna borde åtnjuta arvode,

motsvarande lön jämte rörligt tillägg och kristillägg till tjänsteman i

lönegraden Eo 24. Arbetsbasen för de kvinnliga biträdena syntes vidare icke

böra placeras lägre än i lönegraden Eo 7.

Styrelsen framlägger härefter följande kostnadskalkyl för undersökningarna:

I

Prisundersökning för landsbygden.

Alt. I

kronor

Alt. II

kronor

Arvoden till ombud för prisinsamling på vissa orter..

Lön till biträdespersonal för materialets bearbetning..

4 000

1000

5 000

4 000

1000

5 000

Hushållsbudgeiundersökning.

Tryck av formulär, bearbetningskartoliner, hålkort och

dylikt.............................

4 500

19 500

44 000

2 000

36 000

Arvoden till ombud för 1 300 hushåll å 15 kronor____

Ersättning till 1 100 hushåll å 40 kronor.............

Maskinkostnad (huvudsakligen för hålkortsbearbetning)

Biträdespersonal vid bearbetning................

106 000

19 500

44 000

2 000

20 000

90 000

Avlöning till för båda undersökningarna gemensam personal.

Arbetsledare (arvode = Eo 24)........

Arbetsbas (Eo 7) ..................

27 500

9 000

36 500

22 000

6 750

28 750

Totalkostnad

147 500

123 750

I anslutning till den sålunda uppgjorda kostnadskalkylen anför socialstyrelsen,

att det förutsatts, att prisundersökningen skulle vara slutförd under

loppet av ett år, medan budgetundersökningen enligt alternativ I skulle taga

två och ett halvt år i anspråk och enligt alternativ II två år. Förhäda alternativen,

liksom för prisundersökningen, hade räknats med att visst arbete såväl

av amanuens som av kvinnliga biträden skulle bestridas från styrelsens

ordinarie personalanslag. Antalet formulär, som kunde behöva insamlas och

betalas, hade beräknats något högre än det antal, som skulle ingå i den

slutliga bearbetningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 307.

9

Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen icke vore beredd att för det dåvarande

definitivt förorda det ena eller andra av de upptagna alternativen.

Frågan härom syntes kunna uppskjutas, till dess vidgad erfarenhet vunnits

av resultatet från de första kvartalens bokföring. Ställningstagandet härtill

inverkade icke på urvalet av hushållen eller formulärets beskaffenhet. Preliminärt

ville styrelsen därför föreslå alternativ II.

Styrelsen anför slutligen, att det, därest den föreslagna hushållsbudgetundersökningen

komme till stånd, syntes lämpligt att inställa den fortlöpande

konsumtionsundersökning, som styrelsen enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utfört

sedan 1940, i den del denna avsåge landsbygden. Samma resultat som konsumtionsundersökningen

gåve skulle nämligen erhållas genom budgetundersökningen,

blott med någon försening.

Styrelsen hemställer dels att åt densamma måtte uppdragas att utföra förberedande

undersökningar rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader

i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget,

dels ock att erforderliga medel måtte ställas till förfogande för ändamålet.

I ärendet ha vidare utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån och

kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.

Statistiska centralbyrån erinrar om att centralbyrån redan tidigare beretts

tillfälle att yttra sig rörande behovet av fortsatta undersökningar angående

jordbruksbefolkningens levnadskostnader, nämligen i samband med motionen

II: 428 vid 1944 års riksdag (jfr andra kammarens tredje tillfälliga utskotts

utlåtande nr 7). I anslutning till vad centralbyrån därvid anfört ville

centralbyrån nu understryka behovet av att dylika undersökningar komme till

stånd, då uppgifter örn levnadskostnaderna och förändringarna i dessa vore

av grundläggande betydelse för bedömandet av ett flertal samhällsekonomiska

frågor. Med hänsyn till att dessa frågor genom tidsläget fått en skärpt

aktualitet vore det angeläget, att undersökningarna av hithörande slag igångsattes

så snart den härför lämpliga tidpunkten kunde sägas vara inne.

En synpunkt, som därvid dock icke borde eftersättas, vore —- fortsätter

centralbyrån — att de undersökningar angående levnadskostnaderna för

olika befolkningsgrupper, som enligt vad centralbyrån erfarit planerades,

samordnades på sådant sätt, att de komme att avse samma tidpunkt. En annan

anordning skulle komma alt i hög grad förrycka den jämförelse mellan

dessa befolkningsgrupper, exempelvis mellan jordbruksbefolkningen och befolkningen

inom tättbebyggda orter, som utgjorde ett av de viktigaste syftena

med dessa undersökningar. Därtill komme att det representativa urvalet

skulle kunna ske från liknande förutsättningar vid dessa undersökningar.

Resultatet från levnadskostnadsundersökningarna skulle otvivelaktigt vinna

i värde, om en tillfredsställande lösning av urvalsmetoden skulle kunna

åstadkommas. En samtidig uttagning från ett hela landet omfattande grundmaterial

borde kunna underlätta en sådan lösning.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering framhåller, att frågorna

om bur jordbruksbefolkningens realinkomster dels förändrades i tiden, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

ock förhölle sig till övriga befolkningsgruppers realinkomster vore av grundläggande

betydelse icke blott för jordbrukspolitiken utan även för avvägningen

av statsmakternas övriga åtgärder till förmån för jordbruks- och

annan befolkning. Svårigheterna att nå tillfredsställande utredningsresultat

vore emellertid mycket stora. Den på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté

verkställda undersökningen utgjorde ett första försök att på grundval

av föreliggande ofullständiga material besvara de angivna frågorna. Det

vore med hänsyn till de stora svårigheterna naturligt, att denna försöksundersökning

icke kunnat ge så tillförlitliga och fullständiga resultat, som varit

önskvärt, även örn den väsentligt ökat kunskapen om här ifrågavarande förhållande.

Sålunda hade icke förelegat något aktuellt material av tillräcklig

omfattning rörande vare sig jordbruksbefolkningens eller den övriga befolkningens

konsumtion. Varje studie av levnadskostnaderna förutsatte emellertid,

att man i detalj kände konsumtionens sammansättning. Vad inkomsterna

för jordbruksbefolkningen beträffade, vore det endast för lant- och skogsarbetarna,

som någorlunda tillfredsställande statistiska uppgifter förefunnes.

Även om — fortsätter kommissionen — mera fullständigt material anskaffades,

återstode emellertid betydande svårigheter. Genom att utföra de mera

grundläggande undersökningar, som de slutliga beräkningarna måste bygga

på, borde man dock kunna komma problemet närmare in på livet. Kommissionen

ville därför tillstyrka, att sådana grundläggande undersökningar med

det snaraste komme till utförande. Sålunda borde mera omfattande och tillförlitliga

undersökningar än hittills företagas rörande de faktiska inkomsterna

för olika grupper av jordbruksföretagare, och dessa undersökningar borde

göras fortlöpande. Vidare borde jordbruksbefolkningens konsumtion och

levnadsvanor underkastas en förnyad kartläggning. Som komplement härtill

borde företagas en statistisk utredning om bostadsstandarden på landsbygden,

som särskilt beträffande bostädernas kvalitet borde vara mera ingående än

den som utfördes i samband med 1935/36 års särskilda folkräkning. Vad

beträffade konsumtionsundersökningarna borde dessa — såsom statistiska

centralbyrån framhållit — samordnas med motsvarande undersökningar för

övriga befolkningsgrupper. I

I skrivelse den 2 januari 1945 har socialstyrelsen vidare framlagt förslag

till en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och

hus hålls vanor.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att behovet av kännedom om svenska

folkets levnadsstandard och hushållsvanor under senare år oavlåtligt stegrats.

Samtidigt hade emellertid det statistiska uppgiftsmaterial, på vilket en sådan

kännedom byggde, blivit alltmer föråldrat. Vid närmare prövning av hithörande

frågor hade styrelsen därför funnit sig böra framlägga en plan för

nya undersökningar på området samt redovisa de omständigheter, som bestämde

valet av tidpunkt för undersökningarnas igångsättande. I ett fall hade

en del av planen — den del som gällde den jordbrukande befolkningen —

redan tidigare framlagts i styrelsens i det föregående refererade utlåtande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

11

den 25 april 1944. Huvudsyftet med den i nämnda utlåtande föreslagna hushållsbudgetundersökningen

skulle vara att skaffa uppgiftsmaterial till grund

för viktsystem vid levnadskostnadsindex- och dyrortsberäkningar för jordbrukare

och lantarbetare. Antalet deltagande hushåll hade beräknats med

hänsyn härtill. Uppenbarligen bomme ett sådant material att kunna utnyttjas

också för studier rörande dessa medborgargruppers ekonomiska villkor i

allmänhet, men det vore tydligt, att det icke vore tillräckligt för att ge en

bild av dessa villkor i alla förekommande varianter, då det helt naturligt

måste begränsas till några stora homogena typgrupper av jordbrukare respektive

lantarbetare. Utöver de sålunda redan föreslagna medborgargruppema

återstode att undersöka dels invånarna i städer och andra tätorter, dels

ock vissa icke jordbrukande befolkningsgrupper på landsbygden. Slutligen

borde även jordbrukare och lantarbetare bli föremål för en kompletterande

undersökning rörande vissa förhållanden, som icke bleve tillräckligt belysta

genom budgetundersökningen inom ifrågavarande klientel.

Styrelsen utvecklar härefter närmare frågan örn b e h o v et av nya

undersökningar och anför därvid i huvudsak följande:

Undersökningar grundade på årsräkenskaper ha för stadssamhällen hittills

företagits ungefär vart tionde år (1914, 1923, 1933). 1933 års hushållsbudgetundersökningar

ge icke längre aktuella data om hushållens sätt att disponera

sina inkomster. Urvalet av i dessa undersökningar ingående hushåll är

heller icke så mångsidigt med avseende på t. ex. inkomstgrupper, som önskvärt

varit. Bearbetningen av materialet har vidare icke möjliggjort alla de

grupperingar, som behövas för att resultatet skulle kunnat utnyttjas som

grundval för olika aktuella syften.

Det är angeläget, att den ursprungliga planen med större budgetundersökningar

ungefär vart tionde år icke blir satt ur tillämpning längre än absolut

nödvändigt och att en ny undersökning lägges upp efter delvis andra linjer.

Den år 1941 utförda undersökningen, vilken grundades på en bokföringsperiod

av 28 dagar, verkställdes vid en tidpunkt, då livsmedelssituationen var

särskilt ogynnsam, varför den icke är representativ för nuvarande försörjningsläge.

Endast beträffande folkpensionärernas levnadsvillkor föreligger

genom en år 1943 gjord undersökning ett användbart aktuellt material.

Socialstyrelsen har därför funnit det angeläget att noggrant utreda det

aktuella behovet av nya allmänna undersökningar rörande svenska folkets

levnadsstandard och hushållsvanor. Överläggningar härom ha hållits med

representanter för ett antal i frågan intresserade myndigheter och organisationer.

Följande synpunkter och önskemål ha framkommit.

1) För den framtida socialpolitiken skulle aktuella uppgifter belysande

levnadsstandard och hushållsvanor inom skilda hushållstyper, inkomstklasser

m. m. vara av stort värde. Av dessa uppgifter skulle man kunna draga slutsatser

örn behovet av förbättringar på olika punkter av konsumtionen och

örn hushållens sätt att reagera vid inträffande generella förändringar i hushållningens

ekonomiska grundförutsättningar. Standarden är redan nu tämligen

väl känd i fråga örn svenska folkets kosthåll, medan man nästan helt

saknar uppgifter örn standarden i fråga örn t. ex. kläder och bohag. Kännedom

örn dessa förhållanden kan vinnas dels genom liushållsbokföring, dels

genom en inventering av hushållens uppsättning av ifrågavarande föremal.

De förslag, som uppgöras av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,

komma alt direkt beröra den framtida socialpolitiken. Kommissionen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

torde visserligen ha slutfört sitt uppdrag vid den tidpunkt, då en ny budgetundersökning

tidigast kan sättas i gång, men för de organ, som skola omsätta

kommissionens planer i praktiken, lär det vara oundgängligt att känna till

skilda folkgruppers konsumtionsvanor och konsumtionsbehov. Ju noggrannare

denna kännedom är, desto mera effektivt böra eventuella åtgärder för

produktionens och konsumtionens dirigering kunna sättas in.

Utöver det som anförts i styrelsens förenämnda utlåtande den 25 april

1944 må här påpekas, att det för jordbrukspolitikens planering är önskvärt,

att material finnes att tillgå, som möjliggör beräkningar över prisreglerande

åtgärders betydelse även för olika konsumentgrupper utanför jordbruksbefolkningens

led.

2) För bl. a. socialvårdens del förefinnes behov av uppgifter, som belysa

hushållningen bland de lägsta inkomstskikten. Dylika undersökningar ha

efter hand aktualiserats alltmer till följd av socialvårdens fortgående differentiering.

Ett centralt spörsmål inom socialvården är understödsnormernas

avvägning för olika grenar av socialvården, och detta problem försvåras alltmer

ju mera socialvården differentieras. Det är en fråga av stor vikt dels att

finna en hållbar grund för fixering av den nivå eller de nivåer, på vilka socialvårdens

förmåner böra ligga, dels att finna metoder för att göra de resultat,

till vilka statsmakterna därvidlag komma, respekterade inom alla delar av

socialvården. Den sistnämnda frågan har styrelsen funnit vara av den art, att

den kan närmare övervägas endast i samband med den allmänna reform beträffande

arbetslöshetsförsäkring, arbetslöshetsunderstöd, fattigvård m. m.,

som förberedes av socialvårdskommittén. Det torde därför tillkomma denna

koinmitté att taga upp frågan om sambandet mellan de olika socialvårdsförmånernas

storlek till prövning. Den förstnämnda uppgiften åter utgör ett

problem, som i olika sammanhang plägar benämnas beräkning av minimistandard.

Vad man nu än må inlägga i detta uttryck, så torde det vara uppenbart,

att man icke kan fixera en viss levnadsstandard, som skall garanteras

socialvårdens förmånstagare, utan att äga tillgång till en ingående kännedom

örn den standard, på vilken de i ekonomiskt avseende sämst ställda befolkningsskikten

liksom de breda lagren i övrigt faktiskt leva. Dylik kännedom

torde icke kunna vinnas utan en omfattande budgetundersökning med ett betydligt

rikhaltigare urval av hushållstyper än i hittills utförda undersökningar.

För att man skall få en tillfredsställande bild av vederbörandes levnadsstandard

måste emellertid dylika undersökningar kompletteras med utredning

om de levnadsförhållanden, som råda inom berörda folklager. Sålunda

föreligger behov av utredning örn inventarier av olika slag och i viss

utsträckning av sociologiska undersökningar.

Även på andra områden än socialvårdens föreligger det behov av ett matenal,

som kan läggas till grund vid fixering av en viss standard, och där man

sålunda har behov av en sådan undersökning, som den här åsyftade. Styrelsen

får beträffande uppgörandet av olika standards hänvisa till bilagda, inom

verket utarbetade promemoria1 samt till det betänkande, som kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering avlämnat den 4 oktober 1944 (SOU

1944: 57, s. 109 ff.)

3) Vid den verksamhet, som bedrives av hemmens forskningsinstitut rörande

hemarbetet och dess rationella anordnande, är den ekonomiska synpunkten

på hemarbetet självklart av stor betydelse. För att eventuella förslag

om tillverkning och användning av nya redskap, möbler, beklädnadsplagg

o. s. v. skola kunna vinna efterföljd i det praktiska livet, fordras uppenbar
1

Här e] medtagen. Promemorian finnes återgiven i den av socialstyrelsen utgivna tidskriften

Sociala meddelanden (1945, nr 1, s. 21 ff.).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

13

ligen, att konsumenternas ekonomi tillåter deras anskaffande. Institutet har

självt uppmärksammat detta genom att på sitt arbetsprogram upptaga en

punkt örn hushållsekonomiska forskningar. En husliållsbudgetundersökning

kommer därvid in som ett naturligt led, i det den ger upplysningar om de nu

använda redskapens ekonomiska betydelse i sammanhang med övriga utgiftsposter.

Då sålunda fråga blir att ersätta en artikel med en annan, synes det

i många fall nödvändigt att känna lill kostnaden för konsumenterna beträffande

den eller de artiklar, som skola ersättas. Därvid är det icke nog att

känna artiklarnas anskaffningsvärde, man måste också känna deras omsättningshastighet

inom skilda hushållstyper och de vanliga driftkostnadernas,

speciellt reparationskostnadernas roll. En inventering av beståndet av liusliållsredskap

och annat bohag, utförd i samband med en budgetundersökning,

skulle ytterligare höja dennas värde. Att ett klarläggande av köpvanorna

(t. ex. förekomsten av avbetalningsköp) är av värde, då man vill göra upp

förslag till inköpsplanering, är givet.

4) Vid bedömandet av frågor rörande de indirekta skatterna utgöra aktuella

hushällsbudgeter grundvalen för beräkningar rörande skattetrycket. En

överblick av skattetrycket för olika hushållstyper och inkomstgrupper lär

icke kunna erhållas, örn man icke har detaljerade uppgifter om hushållsbudgeterna.

5) Det kan vidare förutses, att en ny hushållsbudgetundersökning kommer

att utnyttjas som grundval för industri- och handelsföretags marknadsundersökningar

före startandet av tillverkningar och reklamkampanjer. För att

tjäna sådana ändamål bör materialet omfatta flera typer av förbrukare och

bearbetas efter delvis andra linjer än tidigare.

En budgetundersökning, som belyser konsumtionsförhållandena icke blott

för gruppen »normalhushåll» utan också för ett antal folkgrupper, som hittills

stått utanför dessa undersökningar, skulle finna användning som kompletterande

material vid beräkningar rörande landets totalkonsumtion av olika

slag av förnödenheter.

6) Slutligen har socialstyrelsen själv stort behov av aktuellt budgetmaterial,

då beräkningen av såväl levnadskostnadsindex som av dyrortsolikheter

grundar sig på viktsystem konstruerade med hjälp av hushållsräkenskaper.

Enligt de direktiv för indexberäkningen, som Kungl. Majit senast meddelat

(den 19 mars 1943), åligger det socialstyrelsen att fortlöpande och i varje fall

en gång om året verkställa översyn av det för indexberäkningen använda

viktsystemet. Det viktsystem, som för närvarande användes, har vissa drag

kvarstående från 1933 års budgetundersökning och är eljest konstruerat efter

delvis ganska osäkra erfarenheter, som vunnits vid 1941 års budgetundersökning

och de fortlöpande konsumtionsundersökningarna. Budgelen är slutligen

framskriven från år 1941 till år 1944 med tillhjälp av diverse

uppgifter angående tillverkning och handelsomsättning under nämnda tid.

De från år 1933 kvarstående dragen gälla den inre sammansättningen av

posterna kläder, inventarier m. m., tillhopa upptagande ungefär 30 procent

av viktsystemets totalsumma. Att framskrivningen av viktsystemet med hjälp

av data örn produktionsutvecklingen m. lii. mäste bli mycket osäker, säger

sig självt.

Enligt ovan nämnda direktiv åligger det styrelsen ali lid efter annan

även utföra kompletterande beräkningar rörande levnadskostnadsutvecklingcn

för andi-a befolkningsskikt än det, som den officiella beräkningen närmast

avser. Bland dessa skikt befinna sig förutom folkpensionärerna de högre

inkomsttagarna (medelklassen). Sistnämnda folkgrupp var alltför knappt representerad

vid undersökningarna både år 1933 och år 1941. Under dessa

omständigheter känner styrelsen för egen del ett mycket starkt behov av en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

större budgetundersökning, omfattande detaljerade räkenskaper från såväl

lägre som högre inkomsttagare förda under ett helt år.

7) Även dyrortsundersökningarna utgöra motiv för en ny, allmän budgetundersökning.

Frågan om de officiella dyrortsgrupperingarnas tillvaro är

visserligen under utredning genom en kommitté, men styrelsen föreställer

sig, att det under alla omständigheter kommer att föreligga behov av utredningar

om Sveriges prisgeografiska förhållanden av den typ, som föregår

en ny dyrortsgruppering. Även dessa utredningar böra i enlighet med

från skilda håll framförda krav differentieras med tanke på olika folkgruppers

intressen (t. ex. högre och lägre inkomsttagares intressen).

Sammanfattningsvis framhåller socialstyrelsen, att behovet av nya, allmänna

hushållsundersökningar gjorde sig allt starkare gällande, och att resultaten

efterfrågades icke blott för samma syften som tidigare utan också

för en råd nya ändamål. De sistnämndas tillkomst sammanhängde med en

tendens hos samhällsverksamheten att nu mer än tidigare ingripa reglerande

och normgivande på områden, som vöre av direkt och vital betydelse

för familjens ekonomi, såsom lön (vid föreliggande behov understöd), konsumtion

och priser på konsumtionens olika delar, ävensom med de alltmer

nyanserade former, som dessa ingripanden med tiden erhållit. Icke minst den

omställning till fredsförhållanden, som vöre i sikte, krävde en fast grundval

av uppgifter örn hushållens ekonomiska livsföring. Det vore emellertid tydligt,

att alla de önskemål, som i det föregående uppräknats, icke kunde tillgodoses

av vanliga husliållsbudgetundersökningar av t. ex. 1933 års typ.

För att detta skulle kunna ske, fordrades undersökningar av delvis ny typ,

utförda på ett större material än tidigare.

Vad beträffar metoderna för undersökningar rörande levnadsvillkor

och hushålls vanor framhåller socialstyrelsen, att en

på årsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning gåve ett synnerligen

värdefullt material. Detta måste emellertid på grund av de höga kostnaderna

bliva relativt litet. Deltagarna måste vidare väljas bland ett urval av

intresserade personer, vilket medförde en viss skevhet. På urvalet av deltagare

inverkade också, att den tekniska svårigheten att föra budgetbok varierade

för olika folkgrupper. Nu berörda olägenheter med budgetmetoden gällde

i högre grad, då det vore fråga om detaljerad helårsbok Töring än då fråga

vore om korttidsbokföring eller bokföring efter förenklade linjer. Korttidsbokfönngen

gåve i allmänhet endast användbart svar på frågan om livsmedelskonsumlionen.

En bokföring efter förenklade linjer gåve visserligen mera

summariska uppgifter än den detaljerade bokföringen, men den vore å andra

sidan icke behäftad med de för korttidsundersökningar utmärkande svagheterna,

varjämte den borde kunna föras av en vidare krets av hushåll än

den som genomförde en detaljerad bokföring. Styrelsen fortsätter:

Styrelsen har kommit till uppfattningen, att budgetmetoden med detaljerad

helårsbokföring i första hand bör komma i fråga vid undersökningar rörande

inkomsttagare i normalinkomstläge eller tillhörande högre inkomstskikt, som

bilda familjehushåll och som ha huvudsakligen kontanthushållning. Jämsides

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

15

därmed och i andra fall, då det önskade resultatet icke kan nås på annan väg än

genom budgetundersökningar, bör man tillämpa förenklad bokföring. Genom

undersökningar på grundval av förenklad bokföring skulle erhållas dels viss

kontroll av undersökningarna med detaljerad årsbokföring, dels möjligheter

att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna nås på

andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. Avsikten skulle även här vara

att få en tillförlitlig bild av inkomstanvändningen under ett helt år. Meningen

är att för deltagarna på olika sätt underlätta bokföringsarbetet genom att dels

nöja sig med mindre detaljerade uppgifter, dels eventuellt begränsa insamlingen

till en del av året beträffande vissa poster.

Vid sidan av undersökningar enligt budgetmetoden behövas även andra för

att få levnadsförhållandena i vidare mån belysta. Härvid synas i första hand

inventeringar och sociologiska undersökningar böra komma i åtanke. Inventeringarna

skulle gälla förefintlig uppsättning av bruksföremål, såsom kläder,

skodon, möbler och husgeråd. De sociologiska undersökningarna syssla i första

hand med hushållsekonomien och med hushållets funktionerande sammanhängande

förhållanden. Dylika undersökningar skola visserligen i första hand

omfatta hushåll, som lämna budgetredovisning, men böra lämpligen även

innesluta andra, som uttagas efter en tillfredsställande slumpmetod och som

kunna väntas bli i alla avseenden representativa för sina folkgrupper. På så

sätt erhålles bl. a. ett visst jämförelsematerial för bedömning av innebörden av

budgetmaterialets skevhet.

För budgetundersökningar av olika slag gäller att de ge material, som är

mer eller mindre skevt i fråga om hushållens ekonomiska stabilitet, intresse

för ordnad ekonomi etc. Däremot står det fritt att söka få materialet fullt

representativt i andra hänseenden. Detta kan ske genom att man utväljer

dem, som skola tillfrågas rörande sin villighet att föra hushållsböcker, efter

fullt representativa grunder, exempelvis genom att i mantalslängderna slumpmässigt

utvälja en lämplig andel av hela befolkningen för tillfrågning. Ett

dylikt förfarande sker enklast och mot lägsta kostnad med ett folkräkningsmaterial

som underlag. En anknytning till en kommande folkräkning vore

därför önskvärd. Därigenom skulle även på ett enkelt sätt erhållas ett för hela

landets befolkning representativt jämförelsematerial.

Socialstyrelsen övergår härefter till att diskutera frågan om tidpunkten

för nya hushållsundersökningar. Härom yttrar styrelsen

lill atl börja med huvudsakligen följande:

Tidpunkten för igångsättande av allmänna hushållsundersökningar måste

givetvis väljas med hänsyn tagen till resultatens användbarhet för angivna

ändamål under en längre tid framåt. Tidsintervallet mellan hittillsvarande

dylika undersökningar har varit omkring 10 år. Även om tidsintervallet framdeles

icke skulle bli så stort, torde dock undersökningarna icke återkomma

förrän efter åtskilliga år. Härför talar också det förhållandet, att resultaten

av dessa undersökningar torde bli tillgängliga först omkring två år efter den

tid, då de igångsatts.

Hur den ekonomiska och sociala utvecklingen i vårt land kommer att gestalta

sig under de närmaste åren är därför en fråga av utomordentlig vikt

vid bestämmandet av tidpunkten för igångsättande av hushållsundersökningarna.

Därav beror i hög grad värdet av undersökningarnas resultat för de

följande årens ekonomiska och sociala planering. Hushållsundersökningar

verkställda under rådande förhållanden, då en stor del av konsumtionen

regleras genom ransonering, få självfallet ett mycket begränsat värde efter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

en återgång till mera fria konsumtionsförhållanden. Vårt försörjningsläge

är för närvarande relativt gott efter de förbättringar i detsamma, som kunnat

göras under de bägge senaste åren. Ransoneringarna betyda dock en inskränkning

i det fria konsumtionsvalet. Denna inskränkning har beträffande

vissa varuslag mindre betydelse. I andra fall betyda ransoneringarna ett

väsentligt ingrepp i konsumtionen. I en del fall ha vissa krisbetonade ersättningsprodukter

tillkommit eller andra icke ransonerade varuslag fått utgöra

ersättning. På grund av handelsavspärrningen ha dessutom vissa varuslag

försvunnit ur konsumtionen. Prisrabatteringen är en annan av kristidens

regleringsanordningar, som påverkat konsumtionssammansättningen. På vissa

poster av hushållsbudgeten torde man också ha att räkna med att inköpen äro

i någon mån återhållna. Så torde enligt erfarenheterna vara fallet i fråga örn

beklädnadsbudgeten. I fråga örn hushållsmaterial och övrig utstyrsel i hemmen

har nyanskaffning till följd av krisförhållandena i en del fall försvårats,

varför förslitningen av dylika artiklar drivits längre än eljest.

Under förutsättning att det nuvarande relativt gynnsamma försörjningsläget

består, torde övergången till fredsförhållanden betyda väsentligt mindre omkastningar

i konsumtionsförhållandena än vad som var fallet efter förra

världskriget. De torde dock bli tillräckligt betydande för att medföra att förut

erhållna uppgifter om konsumtionsförhållandena föråldras i takt med återhämtningen.

Huru snabbt denna återgång till fredsförhållanden kommer att

ske är svårt att förutse. Sannolikt kommer den att för produktionens vidkommande

taga en rätt lång tid, medan den beträffande konsumtionen möjligen

blir av något kortare varaktighet.

Att uppskjuta nya hushållsundersökningar tills övergångsperioden efter det

kriget kan beräknas vara slut — låt säga om fyra å fem år efter vapenstilleståndet

i Europa — låter sig icke göra, alldenstund det aktuella behovet av

dessa undersökningar gör sig starkt gällande. Icke minst för utformningen av

efterkrigstidens socialpolitik är det särskilt angeläget att ha tillgång till aktuella

data örn levnadsvillkoren. Saken ställer sig dock något annorlunda om

återgången till fredsförhållanden för konsumtionens vidkommande kommer

att inskränka sig till endast två år efter vapenstilleståndet, d. v. s. lika lång

tid, som skulle åtgå för undersökningarnas färdigställande.

Den lämpliga tidpunkten för igångsättande av nya hushållsundersökningar

vore sålunda — fortsätter styrelsen — mycket svår att ange i nuvarande

tidsläge. I sin bedömning av läget utginge dock styrelsen från att en hel

del av kristidens regleringsanordningar på konsumtionens område syntes

bli bestående en rätt lång tid framåt. Motiv syntes därför icke föreligga att

uppskjuta nya undersökningar under någon längre tid. Dock borde ytterligare

någon förbättring i försörjningsläget och en minskning i inkallelserna

till militärtjänst inträffa, innan undersökningarna sattes igång. För ett studium

av konsumtionssammansättningen inom olika befolkningsskikt, beräkning

av efterfrågeelasticiteter m. m. vöre det sålunda önskvärt, att ransoneringen

av livsmedel ytterligare lättades, så att större möjligheter till variation

av de förbrukade kvantiteterna möjliggjordes. Om militärinkallelser förekomme

i avsevärd mängd under bokföringstiden, vore detta eli svårt, örn

också inte absolut hinder för undersökningarna. Några varaktiga lättnader

i nu nämnda avseende syntes icke vara att emotse, så länge kriget i Europa

fortsatte. Så vitt styrelsen för det dåvarande kunde bedöma, skulle de nya

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

17

hushållsundersökningama inom stadssamhällen kunna igångsättas i början

av år 1946. En försämring eller till och med utebliven förbättring i nyssnämnda

avseenden skulle eventuellt föranleda ett uppskjutande över angivna

tidpunkt. Då man icke lämpligen började hushållsbokföring under

sommaren, skulle följden av uppskovet bli, att begynnelsetidpunkten inträffade

tidigast på hösten 1946. Det vore trots denna ovisshet angeläget, att principbeslut

örn undersökningarna fattades snarast möjligt, så att det förberedande

planeringsarbetet kunde påbörjas i god tid och ingen tid förspillas, när

den lämpliga tidpunkten för undersökningarnas igångsättande inträffade.

För de budgetundersökningar bland jordbrukare och lantarbetare, varom

styrelsen framlagt förslag i sitt förenämnda utlåtande den 25 april 1944, vore

enligt styrelsens mening militärinkallelser ett minst lika svårt hinder som

för undersökningar i stadssamhällen, men åtminstone undersökningarna berörande

den jordbrukande befolkningen vore mindre känsliga för försörjningslägets

växlingar. Det vore därför möjligt, att undersökningen rörande

jordbrukare och lantarbetare kunde igångsättas tidigare än undersökningarna

i städerna. Om alla undersökningarna beslutades, borde man dock beakta

synpunkten, att de icke borde anordnas med sådant tidsmellanrum, att jämförbarheten

dem emellan i mera avsevärd grad nedsattes. Lämpligast syntes

vara, att de verkställdes samtidigt.

Örn hushållsundersökningama komme till stånd under år 1946 bleve det

— påpekar styrelsen — möjligt att för urvalet av de hushåll, som skulle

deltaga i dessa undersökningar, nyttja primärmaterialet till den folkräkning,

som föreslagits komma till utförande vid utgången av år 1945. Förslag härom

hade också framlagts av 1941 års befolkningsutredning i dess framställning

den 13 oktober 1944 med förslag angående en folkräkning den 31 december

1945.

Socialstyrelsen framlägger härefter en närmare utformad plan

för de av styrelsen föreslagna undersökningarna.

Styrelsen framhåller till att börja med, att en utredning, som lämnade ett

fylligt material till bedömande av alla de frågor, som uppräknats i det föregående,

uppenbarligen skulle komma att bli mera omfattande än någon av

tidigare utförda hushållsundersökningar och dessutom i vissa delar gå utanför

ramen av dessa, både vad beträffade det åsyftade resultatet och vägen

att nå detsamma. Socialstyrelsen hyste för sin del den uppfattningen, att

den kartläggning av konsumtionsvanorna, som skulle fordras, vore i allt

väsentligt möjlig alt genomföra, örn det också kunde förutses, att uppgifterna

icke skulle bli av samma beskaffenhet eller av samma kvalitet för

alla i undersökningen deltagande hushållsgrupper. Styrelsen ville därför

förorda undersökningar enligt följande metoder, nämligen dels detaljerad

respektive förenklad hushållsbokföring, dels inventering, dels ock sociologisk

undersökning. Omfattningen av varje undersökningsmetod borde göras

beroende av hur den passade för respektive undersökningsklientel och de

speciella syften man ville uppnå. Budgetmetoden med detaljerad bokföring

torde således i relativt stor utsträckning användas inom de folkgrupper

Bihang till riksdagens protokoll 19\5. 1 sami. Nr HOT.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

man vanligen avsåge, då man talade om »normalhushåll», d. v. s. gifta

arbetare och tjänstemän i normalinkomstläge och med två å tre barn, och

vidare inom familjehushåll i högre inkomstlägen. Inom de lägsta inkomstskikten

och bland de ogifta, barnlösa borde i relativt stor utsträckning användas

förenklad bokföring samt vidare inventeringsmetoden och den sociologiska

metoden.

Antalet av de hushåll, som enligt socialstyrelsens förslag skulle deltaga

med användbara uppgifter i var och en av undersökningarna, framgår av

nedanstående tablå, där även de av styrelsen i dess utlåtande den 25 april

1944 föreslagna undersökningarna inom jordbrukarhushåll upptagits.

Ay socialstyrelsen föreslagna hushållsundersökntngar.

1) Jordbrukare.....................

2) Lantarbetare....................

3) Skogsarbetare....................

4) Arbetare och tjänstemän i tätorter

med normal inkomst...........

5) Arbetare i tätorter med låga in
komster.

.......................

6) Inkomsttagare i tätorter med höga

inkomster......................

7) Ogifta, ungdom..................

8) Ogifta eller förut gifta med barn .

Summa

Därav enligt:

Budgetbokföring

Inventering

Sociologisk

undersökning

Detaljerad

Förenklad

(utöver del- tagarna i

(i huvudsak

bland de

bokföring

bokföring

bokföringen)

inventerade

500

500

hushållen)

300

500

—

500

300

—

500

500

200

600

1200

800

500

400

1200

800

400

400

_

_

—

200

—

400

—

100

300

300

300

2 700

3 200

3 800

2000

1000

_

_

_

1700

3 200

3800

2 000

de tablå anför styrelsen

tide specificerade

följande:

uppgifter skulle

anordnas bland arbetare i industri, handel och samfärdsel, grovarbetare och

tjänstemän i de lägre inkomstgraderna, allt till ett antal av 600. Dessa gruppers

inkomster kunna antagas variera mellan 2 500 och 6 000 kronor per år

allt efter yrke, dyrort m. m. Som förstärkning av inkomstskiktet omkring

och särskilt under 2 500 kronor skulle försök göras att anskaffa ytterligare

omkring 400 bokförare tillhörande samma yrkesgrupper. Från högre inkomstlägen

skulle för första gången ett något så när fylligt material anskaffas. 200

bokförare skulle tillhöra inkomstskikten 7 000—40 000 kronor och 200 skiktet

12 000—15 000 kronor. Samtliga nu berörda deltagare skulle vara familjehushåll,

i allmänhet med minderåriga barn. Från gruppen självförsörjande, ogift

ungdom av bägge könen i åldern 20—30 år med inkomster örn 1 500—4 000

kronor skulle ävenledes för första gången ett försök göras att anskaffa ett antal

bokförare (200 stycken). Bland dessa skulle såväl industriarbetare som

butiks- och kontorsanställda ingå. Ungdom boende i föräldrahemmet skulle

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 307.

19

dock vara utesluten. Ogifta eller förut gifta, ensamstående mödrar med minderåriga

harn skulle slutligen deltaga med 100 fall.

Medelst förenklad bokföring skulle undersökas 500 skogsarbetarhushåll

och sammanlagt 2 700 hushåll i tätorter, företrädesvis inom lägre

inkomstskikt.

Samtliga i bokföringen deltagande hushåll skulle underkastas inventering

med hjälp av lokalt ombud och särskilt formulär. Därjämte skulle ett annat

slumpurval av hushåll verkställas, som ävenledes .skulle bli föremal för inventering.

I tabellens kolumn för antalet i inventeringen deltagande hushall inga

icke bokförarna. För gruppen ogift ungdom skulle inventeringen vara den

dominerande undersökningsformen.

Även för den sociologiska undersökningen skulle en del — i detta fall dock

endast en mindre del — av de bokförande hushållen bli föremål. Huvudmassan

av deltagarna skulle här utväljas enligt slumpmetoden bland dem utanför

boktförarnas led, som beröras av inventeringen.

Beträffande tillvägagångssättet vid de planerade inventeringarna och sociologiska

undersökningarna yttrar styrelsen följande:

Ur ett fullständigt register över befolkningen på en viss ort eller del av en

ort utväljas medelst slumpmetoden så många hushåll, som man önskar undersöka.

Genom ett eller flera på orten bosatta ombud, som utöver en skriftlig instruktion

icke skulle särskilt undervisas, tillställas hushållen ett formulär,

som de själva eller samman med ombuden fylla i. Formuläret innehåller en

tryckt lista på bruksföremålen med plats för antalen att fyllas i. Bostadens

storlek och beskaffenhet, samt dennas och möblernas disposition under dagen

(vid måltiderna o. s. v.) och natten redovisas också. Kompletterande upplysningar

örn den yrkesverksamhet, som eventuellt bedrives i hemmet, örn hemarbetet,

medlemmarnas antal och ålder samt örn mannens yrke lämnas.

Förutom det nyssnämnda på en slump utvalda klientelet skulle samtliga deltagare

i eventuellt pågående budget- eller konsumtionsundersökningar underkastas

inventering. Härigenom erhålles möjlighet att kontrollera, örn och pa

vilka sätt de senares standard i fråga örn bruksföremål avviker från de genom

samplingen erhållna hushållens, vilka ganska väl torde komma att representera

normal standard. Genom inventeringen skulle man få ett uttryck för

levnadsstandarden, som är väl användbart, när det gäller att konstruera

minimistandards eller att jämföra skilda befolkningsgrupper. Uppenbarligen

är den nödvändig för de behov, som enligt vad i det föregående anförts föreligga

för efterkrigsplaneringen, hemmens forskningsinstitut m. fl.

För att komma riktigt till sin rätt bör inventeringen i ett antal fall kombineras

med en sociologisk undersökning genom särskilt utbildade husbesökare,

vilka närmare utreda ovan antydda förhållanden, icke minst dem som röra

hushållsmedlemmarna och deras verksamhet. Husbesökaren börjar sin intervju

med att göra lipp en skiss över bostaden och en inventarieförteckning och

frågar samtidigt husmodern hur bostaden disponeras och de olika föremålen

användas. På detta sätt ledes samtalet in på levnadssättet och verksamheten i

hemmet. Härvid bör tagas sikte dels på hushållsarbetet, sadant detta präglas

av ortens näringsstruktur och arbetsförhållanden, av hemmets utrustning (vatten,

avlopp, köksgeråd, disk- och tvättutrustning, symaskin o. s. v.) och av

förefintliga arbetsvanor (arbetsfördelning, arbetsmetoder), omflyttning m. m.,

dels på bostadsstandarden oell utnyttjandet av bostäder och inredning samt

hygieniska förhållanden och dels slutligen på vissa avsnitt av hushållets sociala

förbindelser med yttervärlden (skolförhållanden, förekomst av radio,

tidningar, föreningsliv, kooperation, kommunalt liv, samarbete med andra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunkil. Maj.ts proposition nr 307.

hushåll o. s. v.). Även motiven till att hushållningen är ordnad på ena eller

andra sättet efterforskas i vissa fall.

Denna undersökning måste av praktiska skäl koncentreras tdl ett mindre

antal för olika näringsområden typiska samhällen, där ett relativt stort antal

hushåll undersökas. Stor vikt bör läggas vid urvalet av samhällen. Genom

att koncentrera undersökningen till dessa torde en tillräckligt grundlig undersökning

av samhället kunna ske pa relativt kort tid.

Redan under år 1945, i god tid innan inventeringen eller den sociologiska

undersökningen sattes i gång, syntes det enligt styrelsens mening vara nödvändigt

att anordna en provundersökning i mindre skala. Den definitiva utformningen

och omfattningen av dessa undersökningar torde bli beroende av provundersökningens

resultat.

Beträffande den tid, de föreslagna undersökningarna

kunde beräknas taga, uttalar sig socialstyrelsen på följande sätt:

Före undersökningarnas början kräves en förberedelsetid av ungefär 6

månader. Resultatet av budgetundersökningen bland jordbrukar- och lantarbetarhushåll

har i styrelsens utlåtande den 25 april 1944 beräknats föreligga

i färdigt skick två år och tre månader efter bokföringens igångsättande.

Den av styrelsen nu föreslagna nya budgetundersökningen med detaljerad

bokföring kan beräknas vara slutredovisad 2V2 år efter bokföringens början.

Resultatet av den förenklade bokföringen torde kunna föreligga 13U år efter

bokföringens början.

De inventeringar medelst frågeformulär och husbesökare, som föreslagits,

torde kunna utföras och materialet färdigbearbetas inom loppet av 9 månader.

Fältarbetet för den sociologiska undersökningen beräknas taga en tid av

51/2 månader. Det förutsättes härvid, att en undersökare hinner med något

mer än ett hushåll per dag. Undersökarna böra arbeta i grupper örn fem

personer i varje grupp. Under förutsättning att tre grupper operera, skulle

på varje undersökare komma 133 hushall eller ungefär 120 arbetsdagar.

Med hänsyn till att söndagar och resdagar och dagar för förberedande instruktion

av undersökarna tillkomma, bör sistnämnda tal avrundas uppåt till

cirka 150 dagar. Efter fältarbetets avslutning tillkommer en tid för materialets

färdigställande, som beräknas till 14 dagar. Bearbetningen av materialet och

utarbetandet av berättelse över undersökningen torde kräva ytterligare 1 år.

Tillhopa gör detta omkring 1 år 6 månader från den sociologiska undersökningens

början.

Förutsättningar för att dessa tidsberäkningar skola visa sig hallbara äro,

dels att de i det följande föreslagna anordningarna beträffande arbetets ledning

och personal i övrigt komma till stånd, dels att lokaler för personalen

ställas till styrelsens förfogande, så att de skilda undersökningarna kunna

bedrivas inom samma byggnad.

Vad angår kostnaderna för undersökningarna beräknar

styrelsen dessa på sätt framgår av följande tablå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

21

Materielkostnad,

kronor

(att bekostas av

kommuner o.

enskilda

organisationer)

Övriga kostnader,

kronor

(att bekostas av

statsmedel)

Bokföring, detaljerad (1 700 hushåll).

Tryck av formulär, bearbetningskartoliner, hålkort och dylikt

Arvoden till ombud för 1 800 hushåll å 15 kronor........ 27 000

Ersättning till 1900 hushåll å 50 kronor................. 95 000

Maskinkostnad..........................................

Biträdespersonal........................................ 122 000

7 000

3 000

65 000 75 000

Bokföring, förenklad (3 200 hushåll).

Tryck av formulär m. m................................ —

Arvoden till ombud för 3 500 hushåll å 12 kronor........ 42 000

Ersättning till 3,700 hushåll å 30 kronor................. lil 000

Maskinkostnad..........................................

Biträdespersonal........................................ . 153 000

6 000

3 000

24 000 33000

Inventering (9 700 hushåll).

Tryck av formulär m. m......................

Arvoden till ombud för 7 700 hushåll ä 5 kronor

Ersättning till 4 800 hushåll å 10 kronor........

Maskinkostnad ...............................

Biträdespersonal ..............................

— 3 000

38 500 -

48 000 —

— 2 000

_— 86 500 1 5 000 20 000

Sociologisk undersökning (2 000 hushåll).

Tryck av formulär m. .................................. — 6 000

Arvoden till undersökare av 2 000 hushåll................ — 50000

Resekostnader .......................................... — 1000

Biträdespersonal..........*............................... .— 16 000 76 000

Gemensamma kostnader.

Arvode till undersökningarnas ledare (arvode =Eo 26 under

3 år) ............................................ '' 1 1°000

Biträdande arbetsledare (arvode = Eo 21 under 3 år) .... — 28 500

Amanuenser (2 personer under 2 år)..................... — 20000

Arbetsbas (Eo 7 under 2 år)...............................— — 9 000 67 500

Totalkostnad 361 500 271500

Såsom kommentar till nämnda kostnadstablå anför socialstyrelsen huvudsakligen

följande:

Styrelsen anser sig, med hänsyn till erfarenheter från tidigare hushållsundersökningar,

kunna räkna med att kostnaderna för materialets anskaffning

skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade enskilda

organisationer. Endast övriga kostnader för bearbetning m. m., 271 500 kronor,

komma på statsverket.

Situationen är i detta fall en annan, än då det gäller den undersökning,

som styrelsen föreslagit i sitt utlåtande den 25 april 1944. De i nämnda ut
-

137 500 kronor minus arvode (under 2 Va år) för ledaren för budgetundersökningen bland

jordbrukarhushåll m. fl. enligt styrelsens förslag den 25 april 1944, alt. I, eller 27 500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

låtande upptagna ersättningsbeloppen för bokförande jordbrukare och lantarbetare

lia liksom vid motsvarande undersökning 1933 ansetts böra helt

bestridas av statsmedel.

Varje hushåll ersättes med 40 kronor vid detaljerad årsbokföring, vartill

komma 10 kronor som ersättning för inventeringen, sammanlagt 50 kronor

per hushåll. Vid förenklad bokföring blir ersättningsbeloppet inalles 30 kronor.

Ombuden erhålla ett arvode för övervakning av årsbokföringen om respektive

15 och 12 kronor per hushåll; för inventeringen av de årsbokförande

hushållen upptagas arvoden till ombud under rubriken »inventering.»

Beträffande kostnaderna för inventeringen må nämnas, att de arvoden,

som i tablån upptagits till ombud, avse inventeringen av de hushåll, som icke

ingå i den sociologiska undersökningen. I ersättning till hushållen ingår däremot

ersättning även till de i den sociologiska undersökningen deltagande

ävensom till deltagarna i den tidigare föreslagna budgetundersökningen bland

jordbrukare och lantarbetare, men icke till deltagarna i den nu föreslagna

årsbokföringen.

I fråga om kalkylen för den sociologiska undersökningen gäller, att arvodena

till undersökarna beräknats till cirka 600 kronor per månad. Detta skall

räcka till såväl lön som traktamente. En förutsättning härför är att man

som undersökare kan få studerande vid universitet och högskolor.

De uppgivna totala kostnaderna för inventering och sociologiska undersökningar

avse såväl provundersökningarna som ett fullständigt genomförande

av undersökningarna enligt den uppgjorda planen.

Under rubriken »gemensamma kostnader» lia upptagits 10 000 kronor som

tillägg till arvode för den tjänsteman, som närmast under byråchefen kommer

att fungera som undersökningarnas ledare. I sitt utlåtande den 25 april

1944 har styrelsen redan för ledaren av den där föreslagna undersökningen

bland jordbrukare m. fl. upptagit ett arvode motsvarande lönegraden Eo 24.

Någon ytterligare ledare för den nu utvidgade undersökningen synes icke

böra föreslås under förutsättning att en biträdande arbetsledare med arvode

motsvarande lönegraden Eo 21 kan disponeras. Med ''hänsyn till arbetsuppgifternas

väsentliga ökning finner styrelsen det emellertid riktigt att höja

ledarens arvode från Eo 24 till belopp motsvarande lönegraden Eo 26. Det i

denna skrivelse upptagna beloppet utgör skillnaden mellan arvodet till Eo 26

under tre år och Eo 24 under 27, år. Ytterligare har det befunnits oundgängligt

till arbetsledarens disposition ställa två tjänstemän med amanuensgöromål

och en kvinnlig arbetsbas i lönegrad Eo 7.

Socialstyrelsen framhåller slutligen, att det ännu icke vore möjligt att fixera

tidpunkten för undersökningarnas påbörjande. Styrelsen komme att meddela,

när styrelsen för sin del funne tidpunkten inne och då hemställa om

anslag för undersökningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte, med godkännande i huvudsak av den av styrelsen framlagda

planen för nu ifrågavarande undersökningar, föranstalta om att erforderliga

medel för undersökningarna ställdes till förfogande.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering framhåller i sitt förut

berörda utlåtande, att den ekonomiska och sociala politiken, såväl vad det

gällde iantbefolkningen som stadsbefolkningen, alltmer medvetet inriktades

på ett hävande av mera framträdande brister i befolkningens konsumtion

och levnadsstandard. Det tedde sig då alltmera angeläget, att man hade till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

23

gång till någorlunda aktuella faktiska uppgifter rörande befolkningens konsumtion

och levnadsvanor. Av denna anledning borde dessutom nya bostadsundersökningar

utföras och detta icke blott för landsbygden utan även för

tätorterna.

Vad beträffar det av socialstyrelsen framlagda förslaget till undersökningar

rörande levnadsvillkor och hushållsvanor säger sig kommissionen

icke kunna taga ställning vare sig till omfattningen av förslaget eller till

detaljerna i detsamma. Kommissionen ansåge emellertid, att undersökningar

av denna allmänna karaktär borde företagas. Viktigt vore emellertid, att de

utfördes under en tid, då konsumtionsförhållandena blivit någorlunda normala.

Ur denna synpunkt kunde det förefalla djärvt att nu bestämma, att

undersökningarna skulle påbörjas under 1946. Skulle emellertid den föreslagna

extra folkräkningen komma till stånd, vore det så värdefullt att utnyttja

denna möjlighet för åstadkommande av verkligt representativa samplingar,

att övervägande skäl syntes tala för att konsumtionsundersökningama

i så fall ej uppskötes till senare tid. Skulle däremot den extra folkräkningen

icke komma till stånd, syntes dessa konsumtionsundersökningar

eventuellt kunna något uppskjutas.

För att vinna en grundval för bedömandet av olika socialpolitiska åtgärder Departementsoch

för avvägandet av statstjänstemannens löner har det vid skilda tidpunk- chefen.

ter befunnits erforderligt att företaga statistiska undersökningar rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor bland ett större eller mindre urval av

hushåll. Materialet har framvunnits genom dels liushållsbudgetundersökningar,

dels enquéter bland personer, som ansetts kunna lämna uppgifter,

vilka varit ägnade att belysa levnadsstandard och levnadssätt. Budgetundersökningarna

ha grundats antingen på årsbokföring eller allenast på en kortare

tids bokföring (28 dagar årligen eller 14 dagar varje kvartal eller halvår).

Mera omfattande undersökningar av det förra slaget lia företagits med

ungefär tio års mellanrum och senast år 1933. Korttidsundersökningama ha

tillkommit med det speciella syftet att följa konsumtionen under kristider

och ha genomförts såväl under förra kriget som — till relativt stort antal

— under det nu pågående.

I den mån utvecklingen medfört, att omfattningen av statens socialvårdande

verksamhet vidgats eller planeras komma att bliva vidgad, har helt naturligt

ett ökat behov uppstått att äga tillgång till uppgifter örn levnadsvillkor och

hushållsvanor av den fullständighet och tillförlitlighet som endast torde

kunna vinnas genom budgetundersökningar av årsbokföringens typ. Vid en

kommande dylik undersökning blir det särskilt angeläget att vid urvalet av

deltagare i undersökningen tillgodose önskemålet ur socialpolitisk synpunkt

att få fram uppgifter, som belysa hushållningen bland de lägsta inkomstskikten,

och kunna draga slutsatser exempelvis om hushållens sätt att reagera

vid inträffande förändringar av inkomst eller barnantal.

Vid 1933 års undersökning var det dominerande syftet att framskaffa

material, med vars tillhjälp skulle kunna konstrueras ett viktsystem vid be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

räkningen av levnadskostnadsindex och vid dyrortsundersökningar. Ur dessa

synpunkter är det ett starkt intresse att äga tillgång till mera aktuella data,

enär det viktsystem som för närvarande användes till ungefär 30 procent

bygger på 1933 års budgetundersökningar och i övrigt på en år 1941 utförd

korttidsundersökning samt på de fortlöpande konsumtionsundersökningarna;

såväl korttidsundersökningen som konsumtionsundersökningarna äro emellertid

till följd av de korta bokföringsperiodema ganska osäkra.

Såsom socialstyrelsen i sin framställning i ärendet framhållit kan det material,

som utvinnes genom undersökningar av ifrågavarande slag, ge andra

värdefulla rön för det allmänna — exempelvis vid bedömningen av verkningarna

av indirekta skatter — samt även vara av intresse för sådana grenar

av näringslivet, som frambringa standardartiklar för hushållen.

I den framställning om igångsättande av en ny undersökning rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor, som avgivits av socialstyrelsen, föreslår

styrelsen, att metoden med detaljerad helårsbokföring i första hand skall

komma i fråga vid undersökningar rörande inkomsttagare i normalinkomstläge

eller i högre inkomstskikt, som bilda familjehushåll och ha huvudsakligen

kontanthushållning. Därjämte föreslår styrelsen jämsides härmed och

för andra fall en förenklad bokföring, varigenom skulle erhållas dels viss

kontroll av undersökningarna med detaljerad helårsbokföring, dels möjligheter

att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna

nås på andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. För att få levnadsförhållandena

i vidare mån belysta föreslås, att vid sidan av undersökningar

enligt budgetmetoden skulle utföras dels inventeringar av förefintlig uppsättning

av bruksföremål, såsom kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels

sociologiska undersökningar av förhållanden, som sammanhänga med hushållsekonomien

och hushållets funktionerande.

Socialstyrelsen räknar med att förekommande ersättningar för anskaffande

av materialet skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade

enskilda organisationer. På statsverket .ankommande kostnader beräknas

uppgå till sammanlagt 271 500 kronor. Budgetundersökningen med detaljerad

bokföring beräknas vara slutredovisad 2 72 år efter bokföringens

början. Resultatet av den förenklade bokföringen anses kunna föreligga efter

1 s/i år. Inventeringarna anses kunna utföras och materialet färdigbearbetas

inom loppet av 9 månader, medan fältarbetet för den sociologiska undersökningen

samt bearbetningen av materialet och utarbetandet av berättelse över

undersökningen beräknas taga en sammanlagd tid av omkring 1V2 år.

Hushållsbudgetundersökningarnas betydelse för beräkningen av levnadskostnadernas

förändringar i tid och rum har i det föregående framhållits.

Dyrorts- och dyrtidsberäkningarna, vilka ursprungligen tillkommo med det

huvudsakliga syftet att reglera statstjänstemännens löner, ha med tiden kommit

till användning för allt flera ändamål, såsom vid avvägningen av olika

sociala förmåner, vid lönesättning för kommunalt eller enskilt anställda

m. m. Det har härvid särskilt visat sig vara en brist, att beräkningarna ske

efter metoder, vilka icke alls eller endast i ringa mån belysa den jordbrukan
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

25

de befolkningens speciella förhållanden. Sålunda grundar sig levnadskostnadsindex

uteslutande på uppgifter, som insamlats från stader oell tätorter. I

fråga örn dyrortsundersökningarna Ilar nian å ena sidan tagit hänsyn till den

jordbrukande befolkningens konsumtion av livsmedel och bränsle vid konstruktionen

av viktsystemet, medan å andra sidan de använda prisuppgifterna

uteslutande avse försäljning elter ortens detaljpriser.

På initiativ av 1942 års jordbrukskommitté har en utredning verkställts

angående jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Vid denna utredning

har konstaterats behov av en levnadskostnadsindex, som bättre än den nuvarande

officiella kan användas att reglera lantarbetarnas löner och beräkna

jordbrukarnas realinkomster, varjämte framhållits, att underlaget för

jämförelser mellan levnadskostnaderna på landet och i städerna bör rörbätti-as.

I anslutning härtill har jordbrukskommittén hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens

levnadskostnader och realinkomster.

Socialstyrelsen, som yttrat sig över kommitténs framställning, har angivit

innebörden därav sålunda att dels en fortlöpande beräkning rörande levnadskostnadernas

förändringar i tiden för några viktigare grupper av den

jordbrukande befolkningen borde verkställas av socialstyrelsen, dels vid

kommande dyrortsundersökningar den lokala variationen i levnadskostnaderna

borde belysas genom alternativa beräkningar, varvid även budgetmaterial

för den jordbrukande befolkningen och producentpriser på vissa

konsumtionsvaror borde begagnas. Närmast komme levnadskostnadsindexberäkning

för landsbygdens hushåll i fråga, för vilket ändamål emellertid

erfordrades hushållsbudget- och prismaterial. I anslutning härtill föreslår

socialstyrelsen igångsättande av en hushållsbudgetundersökning med en bokföringsperiod

av ett år och omfattande sammanlagt 1 000 hushall lika fördelade

på jordbrukare och lantarbetare. Vidare föreslås insamling en gång

1 kvartalet av prismaterial samt retroaktiv beräkning på redan tillgängligt

material av priserna för tiden från 1939. Då producentpriserna så gott som

helt kunna avgiftsfritt erhållas från Sveriges lantbruksförbund, är insamlingen

av minuthandelspriser närmast av intresse. Denna beräknas ske på

omkring 60 orter på rena landsbygden och draga en kostnad av 6 000—

10 000 kronor per år. Totala kostnaden för hushållsbudgetundersökningen

och första årets prisundersökning beräknas av styrelsen enligt ett alternativ,

avseende en i olika hänseenden i detalj gående bearbetning, till 147 500 kronor,

och för ett annat alternativ, enligt vilket endast utgifterna för vissa

huvudposter efterforskas genomgående och allenast ett fåtal huvudgrupper

av hushåll undersökes, allt med undantag av två perioder örn vardera minst

en månad, då en detaljerad beräkning enligt det tidigare angivna alternalivet

verkställes, till 123 750 kronor. Budgetundersökningen enligt det förra

alternativet beräknas taga en tid av 2 72 år och enligt det senare alternativet

2 år.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag finnér behovet av

en aktuell hushållsbudgetundersökning, grundad på helårsbokföring, vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

ådagalagt. Genom den föreslagna kompletteringen av budgetundersökningen

i form av inventeringar torde kunna framvinnas uppgifter av sådant intresse

att även igångsättandet av denna specialundersökning kan anses motiverat.

Vad angår de sociologiska undersökningar, med vilka budgetundersökningen

föreslagits jämväl skola kompletteras, synes, med hänsyn till att desamma

beräknas draga en så förhållandevis hög kostnad som 76 000 kronor, ståndpunkt

till frågan om deras utförande icke böra tagas innan närmare erfarenhet

om deras värde vunnits genom de provundersökningar, som enligt

socialstyrelsens förslag skola föregå de egentliga undersökningarna.

Den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen är, såsom

av den lämnade redogörelsen framgår, avsedd att tjäna såsom underlag för

ett viktsystem vid speciella indexberäkningar för jordbrukare och lantarbetare.

Genom periodvis återkommande prisinsamlingar skulle vidare kunna

fastställas vilka priser som rätteligen böra läggas till grund för beräkningarna.

Den jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen

och för andra samhällsgrupper, som en dylik undersökning skulle lämna

möjlighet till, måste anses vara av synnerlig betydelse såsom upplysningskälla

vid olika samhällsekonomiska avgöranden och över huvud berika diskussionen

rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på landsbygden.

Jag vill därför förorda, att en speciell budgetundersökning för jordbrukare

och lantarbetare av den omfattning socialstyrelsen föreslagit ävensom

prisundersökning genom prisinsamling på vissa orter komma lill stånd.

När det gäller frågan vid vilken tidpunkt de sålunda förordade undersökningarna

böra verkställas kunna skilda synpunkter anläggas.

Den omständigheten att 12 år förflutit sedan den senaste stora på helårsbokföring

grundade budgetundersökningen verkställdes skulle i och för

sig tala för att de planerade undersökningarna igångsattes snarast möjligt.

Vad särskilt angår de för jordbruksbefolkningen avsedda undersökningarna

är det givetvis av stort intresse att den ofullständighet som vidlåder de

nuvarande beräkningarna elimineras.

En annan faktor, som talar för att de planerade undersökningarna ej

skjutas alltför långt fram i tiden, är deras samband med den folkräkning

vid nästa årsskifte, som chefen för finansdepartementet har för avsikt att

samtidigt härmed anmäla. Avsikten är nämligen att de som skola tillfrågas

rörande sin villighet att föra hushållsböcker skola utväljas med tillhjälp av

folkräkningsmaterialet; därmed vinnes en förenkling och en besparing i jämförelse

med den eljest till buds stående utvägen att för ändamålet använda

mantalslängden^. På grund av flyttningar, dödsfall etc. blir emellertid

folkräkningsmaterialet tämligen snart mindre lämpat härför. Ett igångsättande

av budgetundersökningen senare än hösten 1946 skulle ur nu nämnda

synpunkt vara olägligt.

Å andra sidan är det uppenbart, att en förutsättning för att hushållsbudgetundersökningen

skulle ge ett för längre tid framåt användbart resultat är, att

den företagits under normala yttre betingelser. Kriget och den därav föranledda

avspärrningen ha emellertid medfört kraftiga rubbningar i hushållens

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

27

konsumtionsvanor och även i övrigt medfört omställningar som icke kunna

beräknas bliva bestående. Hur snabbt en återgång till mera fredsmässiga

förhållanden kan ske är svårt att förutse. Så mycket torde emellertid kunna

sägas, att ett år från krigets avslutande måste anses utgöra den minsta tid,

inom vilken krigets återverkningar på produktion och konsumtion kunna anses

i sådan utsträckning hävda, att en budgetundersökning kan anses giva

tillräcklig valuta för de med densamma förenade kostnaderna.

Även om ur sistnämnda synpunkt möjligheterna att företaga budgetundersökningarna

skulle kunna anses inträda tidigare för landsbygdens del än för

städer och tätorter, finnas dock bärande skäl mot en dylik uppdelning i

tiden av de båda undersökningarna. Det torde nämligen i så fall ej utan visst

berättigande kunna göras gällande att materialet i fråga örn jordbrukarna

ej kan direkt jämföras med det övriga materialet. Ungefärlig samtidighet

mellan de båda undersökningarna är därför önskvärd.

Vid övervägande av nu anförda synpunkter har jag kommit till den slutsatsen

att undersökningarna i allt fall icke böra påbörjas redan under nästkommande

budgetår. För socialstyrelsen såsom ansvarigt organ för dessa undersökningar

är det emellertid av stort intresse att redan nu erhålla klarhet

örn att undersökningarna skola komma till stånd, så att den närmare planläggningen

av det hela kan påbörjas. Jag anser det därför pakallat att bereda

riksdagen tillfälle uttala sin mening i ärendet. Ett mindre anslagsbehov

föreligger för övrigt redan under nästa budgetår, då förutnämnda provundersökningar

böra genomföras. Dessa kunna tillika med vissa andra förberedelsearbeten

beräknas draga en sammanlagd kostnad av 23 000 kronor.

Däremot torde icke föreligga anledning att redan i detta sammanhang upptaga

de av socialstyrelsen för själva undersökningarna framlagda kostnadskalkylerna

till närmare behandling.

Socialstyrelsen har beräknat, att större delen av materialinsamlingskostnaderna

skulle betalas av kommuner och enskilda organisationer. Därest intresset

för undersökningarna på dessa håll skulle vara mindre än antagits, får

frågan om undersökningarnas omfattning ånyo övervägas.

För bestridande av kostnaderna för nyssnämnda provundersökningar m. m.

torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett reservationsanslag av 23 000

kronor, förslagsvis under rubriken Undersökningar rörande levnadsvillkor

och hushållsvanor.

II. Allmän bostadsräkning m. m.

Kännedom örn bostadsförhållandena i vart land lia främst erhållits genom

de allmänna bostadsräkningar, som av socialstyrelsen tid efter annan anordnats

i samband med mantalsskrivningarna. Dylika räkningar lia ägt rum

för åren 1912/14, 1920, 1924, 1926, 1928, 1933 och 1939. Vid samtliga dessa

tillfällen förekom jämväl hyresräkning. Därjämte utfördes åren 1912/14,

1920, 1933 och 1939 en ur bostadssocial synpunkt mera ingående bostadsundersökning.

I samband med 1912/14 och 1933 års bostadsräkningar verkställdes

vidare vissa intensivundersökningar av ett begränsat antal lägenheter

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

i ett mindre antal städer. Åren 1924 och 1926 företogs endast en summarisk

undersökning av boendeförhållandena, medan år 1928 icke förekom någon

bearbetning utöver den för dyrortsgrupperingsarbetet oell andra administrativa

behov erforderliga liyresräkningen. De nu nämnda bostadsräkningarna

omfattade i huvudsak endast städer och stadsliknande samhällen med undantag

för den tidigaste (1912/14), vilken även inbegrep ett antal kommuner

å den egentliga landsbygden. Slutligen torde böra nämnas, att vid den särskilda

folkräkningen 1935/36 vissa summariska uppgifter örn bostäderna inhämtades

för en femtedel av hela riket, både landsbygd och städer. Mera

ingående bostadsuppgifter insamlades härjämte vid detta tillfälle genom en

speciell bostadsundersökning av 100 landskommuner.

1 skrivelse den 26 april 1945 har socialstyrelsen efter samråd nied bostadssociala

utredningen, 1943 års dyrortskommitté, egnahemsstyrelsen, statens

byggnadslånebyrå och statistiska centralbyrån framlagt en plan till en ny

allmän bostadsräkning m. m. år 194 5.

Socialstyrelsen redogör därvid till att börja med i korthet för vissa nyligen

i olika sammanhang framförda önskemål angående nya bostadsundersökningar.

Styrelsen erinrar sålunda örn att 1941 års befolkningsutredning i skrivelse

den 13 oktober 1944 med förslag till folkräkning den 31 december 1945 påvisat

behovet av en allmän bostadsräkning i riket vid slutet av år 1945. Utredningen

hade ansett, att en dylik bostadsräkning borde komma till stånd i

särskild ordning med iakttagande av möjligheterna lill viss samordning med

den föreslagna folkräkningen, närmast för kombination av bostads- och hushållsdata.

Även uppgifter om den aktuella hushållsstorleken i varje tätort

och landskommun hade synts utredningen erforderliga för planeringen av

byggnadsverksamheten.

I motionerna 1:21 och 11:50 till 1945 års riksdag angående undersökning

beträffande landsbygdens bostadsstandard hade — erinrar styrelsen vidare

— påpekats, att möjligheter för närvarande saknades att vinna ingående

kännedom örn rådande bostadsförhållanden å landsbygden och om effektiviteten

av den hittills förda bostadspolitiken. Den senaste bostadsundersökningen

för landsbygden, som utfördes i samband med folkräkningen 1935/36,

vore icke längre aktuell. Landsbygden hade för övrigt alltför ofta blivit bortglömd

vid bostadsräkningar. För en intensifiering av bostadspolitiken erfordrades

nya omfattande undersökningar rörande bostadsförhållandena på

landsbygden, både en allmän räkning å hela landsbygden och en intensivundersökning

inom till en början 100 landskommuner.

I yttrande den 7 april 1945 över nämnda motioner hade —- fortsätter

socialstyrelsen — bostadssociala utredningen understrukit behovet av nya bostadsundersökningar.

Enligt utredningens mening försvårades en rationell bostadspolitik

genom att icke någon mer omfattande bostadsstatistisk undersökning

skett för landsbygden sedan den extra folkräkningen 1935/36. Det

saknades därför möjligheter att i detalj studera, hur de statliga stödformerna

under det senaste årtiondet påverkat bostadsstandarden. — Utredningen hade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

29

ansett uppenbart, att en iner intensiv oell aktiv bostadspolitik i syfte att höja

landsbygdens bostadsstandard krävde aktuella och ingående kunskaper om

bostäderna, vilka endast kunde erhållas genom en fullständig inventering av

landsbygdens bostadsbestånd. Utredningen hade ansett det nödvändigt, att det

snarast möjligt företoges en ingående statistisk undersökning, som skulle i detalj

klarlägga landsbygdens bostadsförhållanden. Det vore av utomordentlig

vikt att en bostadsundersökning för landsbygden finge en sådan uppläggning

och utformning, att den kunde bli ett effektivt instrument för den praktiska

bostadspolitiken. Av denna anledning vore det lämpligt, att undersökningen

av landsbygdens bostadsfråga finge ingå som ett led i en allmän bostadsräkning

omfattande hela landet. Det vore av flera skäl önskvärt, att en sådan

allmän bostadsräkning företoges samtidigt med den folkräkning, som

planerats äga rum per 31 december 1945. — Undersökningen borde enligt

utredningens mening innefatta en allmän bostadsräkning, klarläggande huvuddragen

av landsbygdens totala bostadsbestånd, antalet lägenheter av olika

storlek och utrustning, antalet hushåll av olika storlek och sammansättning

m. fl. översiktliga bostadsstatistiska data. Med hänsyn till rationaliseringsslrävandena

inom jordbruket och de pågående förskjutningarna i landsbygdsbefolkningens

sammansättning vore det av största vikt att få material för

analyser av den nuvarande hushållsstrukturen och prognoser över det sannolika

framtida antalet hushåll inom olika landsdelar och jordbruksområden.

— Till denna allmänna inventering borde enligt utredningens mening

knytas intensivundersökningar berörande ett representativt urval av bostadsbeståndet.

Vid dessa intensivundersökningar borde särskilt uppmärksammas

sådana frågeställningar, som vore ägnade att belysa de pågående förändringarna

i landsbygdens bebyggelse- och bostadsförhållanden.

Socialstyrelsen omnämner vidare, att statens byggnadslånebyrå med anledning

av planeringen för den av 1941 års befolkningsutredning föreslagna

folkräkningen i skrivelse den 26 februari 1945 till statistiska centralbyrån

framfört sina önskemål beträffande uppgifter för planering av bostadspolitiken

och den lokala byggnadsverksamheten. — Enligt byggnadslånebyråns

därvid uttalade mening komme av flera skäl uppgifter örn hushållsbeståndets

storlek och sammansättning att tillmätas allt större betydelse. En bostadspolitik

i syfte att väsentligt förbättra de rådande bostadsförhållandena

skulle kräva ingående kunskap om antalet bostadshushåll samt dessas storlek

och sammansättning icke endast i riket i dess helhet utan även på varje

enskild ort. Dylika uppgifter utgjorde en nödvändig förutsättning för bedömningen

av bostadsbehovet i framtiden. — Byggnadslånebyrån hade såsom

ett bestämt önskemål framhållit, att folkräkningen den 31 december 1945

planerades på sådant sätt, att uppgifter kunde erhållas örn bostadshushållens

storlek och sammansättning. Det syntes byggnadslånebyrån önskvärt, att dylika

uppgifter inhämtades för samtliga hushåll. Uppgifterna örn hushållens sammansättning

borde omfatta en fördelning av de olika hushållsmedlemmarna

efter kön, ålder och civilstånd. Med hänsyn lill den betydelse, som under de

närmaste åren torde komma att tillmätas frågan örn hyresnivån, bostadshushållens

hyresbetalningsförmåga och behovet av stöd i lörsta hand ål fa
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Ma^ts proposition nr 307.

miljer med barn, vore det enligt byggnadslånebyråns mening synnerligen angeläget,

att så fullständiga uppgifter som möjligt erhölles om bostadshushållens

inkomstförhållanden. Då en jämförelsevis långt gående uppdelning av

hushållen på varje ort efter storlek och sammansättning bleve nödvändig

vid en bedömning av bl. a. bostadsbehovet och hyresbetalningsförmågan,

borde uppgifterna örn bostadshushållens inkomstförhållanden omfatta samtliga

hushåll. — Med hänsyn dels till utvecklingen av bostadsmarknaden under

krigsåren, dels till de på grund av befolkningsutvecklingen förändrade

förutsättningarna för det framtida bostadsbyggandet, dels ock till den vikt

som frågan örn en förbättring av bostadsförhållandena torde komma att

få under de närmaste åren vore det enligt byggnadslånebyråns mening synnerligen

angeläget, att en allmän bostadsräkning komme till utförande parallellt

med den till den 31 december 1945 planerade folkräkningen. Av betydelse

vore att folkräkningen och bostadsräkningen samordnades, varigenom

bland annat uppgifterna ur folkräkningsmaterialet rörande hushållens storlek

och sammansättning kunde utnyttjas i samband med bearbetningen av

vid bostadsräkningen inhämtade uppgifter rörande bostadsbeståndet.

För egen del anför socialstyrelsen härefter beträffande behovet av

nya bostadsundersökningar följande:

En bostadspolitik efter kriget lärer, särskilt i den mån vikt ges åt strävandena

att förbättra bostadsförhållandena i landet, för sin rationella utformning

och sitt praktiska förverkligande kräva ett hela riket omfattande, detaljerat

erfarenhetsunderlag. 1939 års bostadsräkning torde visserligen ha givit

god ledning under de gångna krigsåren, och den blir även framdeles av

värde såsom jämförelsematerial för stadssamhällen under ett tidigare år.

Men utvecklingen på bostadsmarknaden sedan 1939 och de senaste årens förändringar

i förutsättningarna för bostadsbyggandet kräva nytt material som

underlag för det framtida planerandet. Den senaste bostadsräkningen är även

till sitt innehåll ofullständig med hänsyn till de krav bostadsplaneringsverksamheten

torde komma att ställa; uppgifter för landsbygden saknas dessutom

helt för år 1939. De senaste uppgifterna för landsbygden inhämtades

vid 1935/36 års folkräkning och äro nu både ofullständiga och inaktuella.

Både den statliga bostadspolitikens utformning och den lokala planeringen

av bostadsbgggnadsverksamheten förutsätta en bedömning av befolkningens

bostadsbehov och hyresbetalningsförmåga, konsekvenserna av olika metoder

för standardhöjning beträffande bostadsutrymme, utrustning m. m., bostadsbeståndets

behov av sanering och därmed det framtida bostadsbyggnadsbehovet.

Härför krävas aktuella uppgifter örn hushållsfrekvensen, bostadshushållens

storlek och sammansättning, familjernas inkomstförhållanden, bostadslägenheternas

storlek, utrustning, kvalitativa tillstånd m. m., de olika

hushållstypernas bostadsförhållanden etc.

o Särskilt med hänsyn till den lokala planeringsverksamheten kräves en så

långt möjligt ingående redovisning av varje regional enhet, även den minsta.

Det är ej nödvändigt att allt publiceras; det räcker att tabeller för varje enhet

finnas i manuskript tillgängliga för vederbörande, såsom i viss utsträckning

varit fallet vid 1939 års bostadsräkning. Undersökningarna måste därför,

såsom statens byggnadslånebyrå med skärpa hävdat, omsluta hela landets

bestånd av bostäder och hushåll; en partiell räkning är icke tillfyllest. Vid

sidan av dylika totala räkningar behövs emellertid även ett mera ingående

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

31

studium av framför allt bostädernas kvalitativa standard och bostadsutrymmets

faktiska utnyttjande, som måste avgränsas till en mindre, representativt

utvald del av bostadsbeståndet.

Under förutsättning att dyrortsgrupperingen skall bibehållas behövs en

ny hyresräkning snarast möjligt. Bostadsposten är den vid levnadskostnadsspridningen

dominerande faktorn. Även om orternas allmänna spridning beträffande

bostadskostnaderna icke torde ha mera avsevärt förändrats sedan

1939 års hyresräkning, nödvändiggöres i varje fall en ny hyresräkning av de

förskjutningar i hyresstrukturen, som i växlande grad inträffat i olika orter

sedan 1939/40. Redan vid uppgörandet av förslag till provisoriska jämkningar

i dyrortsgrupperingen år 1943 ansågs det inom finansdepartementet nödvändigt

att så långt möjligt taga hänsyn till mera avsevärda förändringar i hyresnivån,

varför det gavs särskilda direktiv härom. En hyresräkning hösten 1945

är sålunda erforderlig; den kan beräknas vara färdig senast våren 1947. En

dylik hyresräkning kräver insamling av uppgifter för samtliga bostadslägenheter

i alla tätorter utom möjligen sådana under 1 000 invånare. Uppgiftsinsamlingen

kan ej begränsas enbart till hyreslägenheter, enär dessa icke

kunna tillförlitligt avgränsas av de uppgiftsskyldiga själva. Denna avgränsning

är så komplicerad och av så avgörande betydelse för resultaten, att den

måste ske centralt genom gallring i hela bostadsbeståndet. I och med en

hyresräkning erhålles sålunda även material för en allmän bostadsräkning i

rikets stadssamhällen.

Vad beträffar tidpunkten för nya bostadsundersökningar

framhåller socialstyrelsen, att de totala räkningarna borde igångsättas snarast

möjligt, d. v. s. att de borde avse den 31 december 1945. En hyresräkning

borde lämpligen icke uppskjutas, och bostadsräkningen i övrigt jämte

bostadshushållsstatistiken borde så snart som möjligt ge resultat till ledning

för bostadsplaneringen. Undersökningarna borde anknytas till en samtidig

folkräkning. Skulle en folkräkning ske den 31 december 1945, måste sålunda

de bostadsstatistiska undersökningarna även av detta skäl avse instundande

årsskifte. Omvänt kunde sägas, att det omedelbara behovet av bostadsundersökningar

i sin tur gåve en motivering vid sidan av andra för att förlägga en

folkräkning till angiven tidpunkt. Intensivundersökningama borde av särskilda

omständigheter upptagas vid ett senare tillfälle.

Bostadsmarknadsläget gåve — fortsätter socialstyrelsen — ej anledning till

tvekan vid valet av angivna tidpunkt. Förhållandena vore ej analoga med

dem, som exempelvis bestämde tiden för levnadskostnadsundersökningar. Det

nuvarande läget med knapphet på bostäder och därav orsakad hundenhet

inom bostadsmarknaden syntes icke bli en kortvarig företeelse. När undersökningsresultaten

framkomme, syntes de fastmer i det väsentliga äga aktuell

giltighet och kunna tjäna som underlag för de därpå följande årens planering.

Möjligen kunde uppgifterna örn hushållens i lik oms t förhållanden och

hyresbetalningsförmåga lia blivit mindre aktuella. Men en sådan omständighet

vore ej av avgörande betydelse, särskilt som möjligheter funnes att på

olika sätt taga viss hänsyn härtill vid materialets användning.

Socialstyrelsen framlägger härefter ett närmare utformat förslag till

nya undersökningar. Styrelsen framhåller därvid inledningsvis, alt

undersökningsprogrammet med hänsyn lill föreliggande behov borde omfatta

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

dels en allmän bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning,

dels en liknande allmän bostadsräkning å hela landsbygden, dels

en allmän bostadshusbållsstatistik, dels en representativ bearbetning av vissa

uppgifter inom bostadsräkningen, dels en redovisning av familjeinkomsten

inom bostadsräkningen, dels ock intensivundersökningar av ett begränsat antal

bostäder och hushåll.

Vad först beträffar den allmänna bostads- och hyresräkningen i stadssamhällena

anför styrelsen, att denna behövde innefatta uppgifter om bostadshusen

och lägenheterna av i huvudsak samma art som vid 1939 års räkning.

Någon enstaka fråga i de då använda hus- och lägenhetsformulären kunde

eventuellt utgå med hänsyn till vunna erfarenheter, andra behövde möjligen

omformuleras. De grunder för bostadspostens beräknande, som dyrortskommittén

kunde komma att rekommendera, kunde eventuellt föranleda

införandet av en eller annan ny frågepunkt. Även av andra anledningar

kunde nya frågor i formuläret bli önskvärda. Vad beträffade hyresräkningen

inginge i planen bl. a. framräkning för varje hyresmarknadsort

av de uppgifter, med vilka ortens liyrestal skulle beräknas vid en

prisundersökning för dyrortsgrupperingsändamål. Beräkningen av hyrestalen

vore däremot ej medtagen i planen och kostnadsberäkningen; den borde

lämpligen upptagas i en eventuell framställning rörande dyrortsundersökningar,

såsom skedde vid föregående tillfälle.

För bostadsräkningen d landsbygden — fortsätter styrelsen — krävdes särskilda

formulär av delvis annan utformning än tätortsformulären med hänsyn

till de speciella bebyggelseförhållandena och bostadsvanorna. I sak borde

de däremot vara av i stort sett samma innehåll med uppgifter om bostadens

storlek, utrustning m. m.

I fråga om bostadshushållsstatistiken anför socialstyrelsen följande:

Det föreligger behov av en omfattande bostadshushållsstatistik för hela riket,

både landsbygd och stadssamhällen. Den redovisning av bostadshushållen,

som tidigare folkräkningar plägat innehålla, saknar relevans i detta sammanhang.

De speciella behoven tillgodosågos i väsentlig mån första gången

vid 1939 års bostadsräkning. En viss bedömning av bostadsbehovet har därigenom

kunnat ske i olika sammanhang under de senaste åren. Denna statistik

avsåg hösten 1939 och ingick endast i den representativa räkningen; den

kunde alltså icke korrespondera med några samtidiga folkräkningsuppgifter

rörande den totala befolkningens fördelning efter kön, ålder och civilstånd,

vilket är nödvändigt för en tillförlitlig beräkning av hushållsfrekvensen.

För framtiden behövas emellertid än utförligare uppgifter örn hushållen

och dess medlemmar än den ett bostadsräkningsformulär någonsin kan innehålla.

Särskilt med hänsyn till behovet av uppgifter för en kartläggning av

hushållsfrekvens, hushållsbildningsvanor och bostadsbehov torde numera en

bostadsräkning nödvändigtvis böra samordnas med en folkräkning, vid vilken

primärmaterial kan inhämtas rörande bostadshushållen.

Hushållsstatistiken behöver uppgifter örn hushållsföreståndarens och övriga

hushållsmedlemmars kön, ålder och civilstånd samt ställning i hushållet

(man, hustru, barn, annan familjemedlem, tjänare, inneboende), äktenskapens

varaktighet, hushållens storlek och sammansättning. Den mera detaljerade

kartläggningen av befolkningens fördelning på bostadshushåll m. m.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

33

kan betraktas som en fristående del av undersökningarna. Men dessutom

skola de olika huvudtyperna av hushåll samt hushåll i olika utvecklingsskeden

avgränsas och deras bostadsförhållanden klarläggas. En kombination

av hushålls- och bostadsdata bör sålunda utföras.

Efter ingående prövning inom beredningen för den föreslagna folkräkningen

har följande form för samordningen mellan folkräkning och bostadsräkning

i här nämnda hänseende befunnits mest ändamålsenlig. Av de mantalsuppgifter,

som skola avlämnas vid höstens mantalsskrivning i hela landet,

överlämnas huvudblanketterna (de s. k. A-blanketterna) till socialstyrelsen,

sedan de under våren 1946 använts lokalt för folkräkningsändamål.

Mantalsuppgifternas demografiska data skola därvid ha kontrollerats. Vissa

tekniska anordningar skola vidtagas av folkräkningens eller bostadsräkningens

lokalorgan, bl. a. en parallellnumrering av mantalsuppgifter och bostadsuppgifter,

samt en utmärkning av de hushåll, som ingå i folkräkningens

partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).

Hushållsstatistiken skulle anförtros åt socialstyrelsen och sålunda vid folkräkningen

endast upptagas till summarisk behandling. Uppgifterna örn bostadshushållen

granskas, kodifieras, överföras å hålkort och bearbetas inom

styrelsen. De torde kräva en särskild hålkortsserie, enär lägenhetshålkorten

bli i det närmaste fyllda av andra uppgifter och medge utrymme endast för

sådana hushållsdata, som behövas för kombination med bostadsdata. Hushållsstatistiken

kommer därför att bli synnerligen kostnadskrävande.

Avsikten är att i en av folkräkningsberättelserna såsom hittills publicera

vissa summariska uppgifter om bostadshushållen (deras antal och fördelning

efter storlek i varje kommun och tätort). Socialstyrelsen ställer dessa uppgifter

lill statistiska centralbyråns förfogande.

Vad angår elen representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen

anför styrelsen:

Ett samarbete med folkräkningen är tänkbart även på en annan punkt.

Avsikten är att den totala folkräkningen skall huvudsakligen innehålla redovisning

av befolkningens kön, ålder och civilstånd samt yrke. Den grundas

till denna del på församlingsboksutdragen, till vilka pastor överfört de å Ablanketten

ingående yrkesuppgifterna. Andra uppgifter skola inhämtas och

bearbetas för en tolftedel av befolkningen, bland annat omfattande samtliga

hushåll, vilkas äldste medlem är född en viss månad.

Folkräkningens uttagning av en delmassa skulle kunna vara av värde vid

bostadsräkningen redan genom att ge en representativ del av totalmassan,

till vilken bearbetningen av sådana bostadsräkningsuppgifter skulle kunna

begränsas, som icke nödvändigtvis behöva underkastas totalbearbetning eller

inhämtas för totalmaterialet. I så fall .skulle resultaten för folkräkningens

partiella del även kunna utgöra ett direkt jämförelsematerial i olika hänseenden.

För detta ändamål bör å de mantalsblanketter, som styrelsen

erhåller, anteckning göras huruvida hushållet (lägenheten) tillhör tolftedelen

eller ej.

I detta sammanhang anmäler sig i första hand ett studium av bostadsförhållandena

inom olika yrkesgrupper. Det har varit en

kännbar brist, att vid de allmänna bostadsundersökningarna möjligheter saknats

att få en tillförlitlig, med folkräkningarna fullt jämförbar yrkesredovisning.

Å bostadsuppgifterna lia visserligen i regel efterfrågats hushållsföreståndarens

yrke eller litel, men uppgifterna lia på sin höjd medgivit en .summarisk

bearbetning. lin sådan bär underslundom skei!, men vid 1939 års bostadsräkning

ansågs uppgifternas bräcklighet för stor för atl bearbetningskostnadema

skulle vara försvarbara.

Bihang till riksdagens protokoll 19t5. t sami. Nr 307. ''.i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

Denna gång ger emellertid anknytningen till folkräkningen möjlighet till

den bästa tänkbara yrkesredovisning inom bostadsräkningen. Den behöver

ej med nödvändighet ske för det totala materialet, utan den kan begränsas

till ett representativt urval, lämpligen folkräkningens partiella del (tolftedelen)

.

De mantalsblanketter styrelsen erhåller innehålla huvudmaterialet för folkräkningens

yrkeskodifiering (överfört i församlingsboksutdragen för detta

ändamål). Med dessa uppgifter skulle yrket kunna kodifieras vid bostadsräkningen

enligt folkräkningens principer, önskvärt vöre emellertid om man

kunde undvika delta dubbelarbete och ur folkräkningsunderlaget hämta kodbeteckningarna,

sedan nomenklatursättningen slutförts. Detta arbete är emellertid

det utan jämförelse mest omfattande vid folkräkningen och torde bli

slutfört först inom cirka 2 år efter folkräkningstidpunkten. Det vore i så

täll ur styrelsens synpunkt tacknämligt, örn det inom folkräkningen, såsom

vid planeringsarbetet varit under övervägande, vore möjligt att börja med

att yrkeskodifiera tolftedelen och först därefter de återstående ”/12. Bostadsräkningen

skulle då inom rimlig tid kunna överföra dessa uppgifter och inbespara

arbetet med kodifieringen. Identifieringen av de båda materialen

bör kunna på enkelt sätt underlättas. Överensstämmelsen med folkräkningens

yrkesredovisning skulle bli exakt, örn en sådan disposition av folkräkningsarbetet

låter sig göra, torde det för övrigt bli möjligt för folkräkningen att

inom relativt kort tid lämna preliminära sammanställningar angående yrkesförhållandena

i landet, vilket vore av värde i många sammanhang.

Vad beträffar redovisningen av familjeinkomsten inom bostadsräkningen

yttrar styrelsen följande:

Uppgifter om familjeinkomsten liro påkallade vid bostadsräkningen. Statens

byggnadslånebyrå hävdar i sin förenämnda skrivelse till statistiska centralbyrån

angående folkräkningen angelägenheten av att härutinnan så fullständiga

uppgifter sorn möjligt erhållas. Då en jämförelsevis långt gående

uppdelning av hushållen på varje ort efter storlek och sammansättning bleve

nödvändig vid en bedömning av bl. a. bostadsbehovet och hyresbetalningsförmågan,

borde uppgifterna om bostadshushållens inkomstförhållanden omfatta

samtliga hushåll. Därmed torde byggnadslånebyrån närmast lia åsyftat

de behov, som föreligga vid utarbetandet av lokala bostadsplaner.

Statistiska centralbyrån har i sin framställning angående folkräkningen

omnämnt de önskemål örn total inkomstredovisning, som framförts av statens

byggnadslånebyrå m. fl., men har icke ansett sig kunna inom folkräkningen

tillmötesgå önskemålen med hänsyn till de stora kostnader anskaffningen

och bearbetningen skulle draga och till den försening av folkräkningen,

som skulle uppstå. Endast anskaffningen av inkomstuppgifterna torde

kosta omkring 300 000 kronor för hela landet och ungefär halva beloppet för

tätorter över 2 000 invånare.

Inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela materialet skulle icke vara

utan värde inom bostadsräkningen. Därmed skulle ett någorlunda tillförlitligt

erfarenhetsunderlag erhållas för den statliga allmänna bostadspolitiken.

Men uppgifterna skulle icke fylla de krav den praktiska lokala planeringsverksamheten

kommer alt ställa. Vid uppgörandet av bostadsplaner för olika

orter skulle närmast vederbörande kommunala myndigheter vara nödsakade

att föranstalta örn en komplettering. Dylika kompletteringar i efterhand, allt

efter som de bli aktuella, torde göra bostadsräkningens utförande mer

komplicerat, än örn allt arbete, som obestridligen behöver utföras, finge ske

i ett sammanhang, önskemål örn en komplettering torde kunna förväntas

från åtskilliga håll. medan i andra fall initiativ i sådan riktning kunna utebli

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

35

av olika skäl. Då den statliga bostadspolitikens praktiska förverkligande efter

rationella linjer torde förutsätta upprättandet av lokala bostadsplaner, blir

det för statsmakterna angeläget att dylika utföras. Starka skäl synas därför

tala för att inom bostadsräkningen ge allt material för denna planeringsverksamhet

och att sålunda bland annat inhämta och bearbeta inkomstuppgifter

för hela landet.

Totala inkomstuppgifter torde omedelbart bli allmänt efterfrågade i första

hand för stadssamhällen. Där har man för övrigt i åtskilliga fall sökt genomföra

vissa beräkningar över bostadsbehov m. m. så gott sig göra låtit med

det uppgiftsmaterial, som hittills stått till buds. Totala inkomstuppgifter komma

sålunda att under alla omständigheter behöva införskaffas på något sätt.

De kunna icke undvaras allra minst i större tätorter, där bostadsbyggandet

sker för en marknad och där bedömningen av bostadsbehovet och hänsynstagandet

till hyresbetalningsförmågan kan ske efter vissa generella regler.

1 mindre samhällen och framför allt å landsbygden torde problemen vara

till viss del specifika. Bostadspolitiken torde där i praktiken bland annat få

ge större utrymme åt en bedömning från fall till fall. Under sådana omständigheter

får en inkomstredovisning icke fullt samma vikt i kalkylen som i

stadssamhällena.

Med hänsyn till de avsevärda kostnaderna för en total inkomstredovisning

för hela landet och till den något varierande angelägenhetsgraden föreslår

styrelsen alternativt en begränsning av den totala inkomstredovisningen till

tätorter över en viss storlek, förslagsvis över 2 000 invånare; för landet i övrigt

skulle i så fall redovisningen begränsas till en representativ del (tolftedelen).

Även ett tredje alternativ har kostnadsberäknats, innebärande inkomstredovisning

endast för en tolftedel av hela landet. Styrelsen får dock

understryka, att detta alternativa program är uppenbart otillräckligt.

Styrelsen framhåller slutligen, att det vid den nu planerade bostadsräkningen

bleve än mer angeläget än tidigare — särskilt med hänsyn till den

planerade saneringsverksamheten — att utföra intensivundersökningar i ett

antal orter, både stadssamhällen och landskommuner. Uppgifterna borde inhämtas

av särskilt instruerade husbesökare, lämpligen i nära samarbete med

vederbörande bostadsinspektion. Vissa erfarenheter att bygga på funnes från

liknande undersökningar, som bostadssociala utredningen låtit utföra år

1935, och från bostadsundersökningen i 100 landskommuner vid 1935/36 års

folkräkning. Av olika anledningar syntes det emellertid nödvändigt att anordna

intensivundersökningama icke samtidigt med den allmänna bostadsräkningen

utan senare, dock så snart omständigheterna medgåve, om möjhgt

senast sommaren 1947. Då det ännu icke vore möjligt att fatta ståndpunkt till

frågan örn undersökningarnas utformning och atl ens tillnärmelsevis beräkna

kostnaden och då del i varje fall icke förelåge något behov av anslag för ändamålet

under budgetåret 1945/46, avstode styrelsen från att nu avge förslag

till dylika intensivundersökningar. Styrelsen ämnade senare återkomma med

särskild framställning härom.

Söel alstyrelsen framhåller härefter, att de vid den allmänna bostadsräkningen

erhållna uppgifterna jämväl skulle kunna utnyttjas för uppläggning

av bostads register hos hälsovårdsnämnderna. Styrelsen anför

härom:

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Ma]:ts proposition nr 307.

Det finnes anledning att i detta sammanhang även beröra frågan om hälsovårdsnämndernas

bostadsinspekterande verksamhet. I den mån bostadspolitiken

under de kommande åren inriktas på sanering av bostadsbeståndet, blir

det angeläget att bostadsövervakningen intensifieras i hela landet och att därvid

bostadsbeståndet inspekteras både i stadssamhällen och på landsbygden.

Med hänsyn till bostadsinspektionens svaghet, särskilt på landsbygden, och

svårigheterna att övervinna denna finnes anledning att tillvarataga varje möjlighet

att förstärka verksamheten, som kan uppstå. Bostadsräkningen ger nu

en dylik möjlighet, såsom bl. a. framhållits i de inledningsvis omnämnda motionerna

I: 21 och II: 50 vid årets riksdag.

De uppgifter, som skola avgivas vid den ifrågasatta allmänna bostadsräkningen,

skulle kunna utnyttjas för uppläggning av fullständiga bostadsregister

nied vissa huvuddata för varje lägenhet. Sådana torde ännu i stor utsträckning

saknas på landsbygden och även i åtskilliga stadssamhällen, ehuruväl

de utgöra en primär förutsättning för en effektiv bostadsinspektion. Uppläggning

av ett sådant register innebär ett stort engångsarbete, vilket kan, särskilt

med tanke på svårigheterna att erhålla arbetskraft härför, förmodas ha

verkat återhållande på livaktigheten inom ifrågavarande kommunala organ.

Bostadsräkningen ger nu tillfälle att få denna brist ur världen. Med ett

jämförelsevis obetydligt arbete skulle hälsovårdsnämnden kunna upplägga en

stomme till register genom avskrift av bostadsräkningsmaterialet. Detta arbete

bör ske under den tid materialet är kvar i kommunerna för granskning och

på sådant sätt, att granskningsarbetet icke nämnvärt försenas. Det synes socialstyrelsen

önskvärt, att åtgärder vidtagas genom medicinalstyrelsens försorg,

för att förmå hälsovårdsnämnderna i kommuner utan bostadsregister

att begagna detta tillfälle att få ett dylikt register över bostadsbeståndet upprättat

efter fastställt formulär.

Vad angår frågorna örn materialets insamling och lokala

granskning vid den allmänna bostads- och hyresräkninge

n framhåller socialstyrelsen, att den allmänna bostads- och hyresräkningen,

liksom vid tidigare tillfällen, förutsatte en kungörelse, som föreskreve uppgiftsskyldighet

för varje ägare av fastighet och ålade vederbörande kommuner

att låta ombesörja granskning och komplettering av bostadsuppgifterna enligt

av socialstyrelsen meddelade anvisningar. Blanketterna kunde lämpligen tillhandahållas

allmänheten och sedan avlämnas parallellt med mantalsuppgifterna

vid höstens mantalsskrivning. Den lokala granskningen i stadssamhällena

borde lämpligen organiseras på samma sätt som föregående gång. Då hade

de kommunala myndigheterna i regel tillsatt särskilda granskningskommittéer.

I några fall hade dock kommunalnämnden (municipal- eller köpingsnämnden)

fungerat såsom dylikt organ, och i en del mindre orter hade en

ensam kontrollant tillsatts. Med hänsyn till hyresräkningens betydelse för

dyrortsgrupperingen borde liksom tidigare föreslås, att i kommittéerna representation

skulle beredas icke blott fastighetsägare och hyresgäster utan även

arbetsgivare och löntagare. Även å landsbygden vore en liknande organisation

nödvändig. En noggrann kontroll av materialet behövdes, även om materialet

här saknade betydelse ur dyrortsgrupperingssynpunkt.

Socialstyrelsen framlägger härefter följande tidsplan för bostadsundersökningarna:
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

37

Utarbetandet av formulär, instruktioner för de kommunala granskningsorganen

m. m. samt detaljplaneringen av undersökningarna böra påbörjas

under instundande sommar. Bostadsuppgifterna från rikets samtliga kommuner

beräknas komma styrelsen tillhanda successivt under första halvåret 1946.

Mantalsuppgifterna komma under våren 1946 och inkomstuppgifterna inemot

slutet av samma år.

Materialets bearbetning upptages omedelbart med största möjliga personal

för att kunna slutföras så snabbt som möjligt. De olika undersökningarna

böra bedrivas parallellt; dock torde hyresräkningen i stadssamhällena ges

sådan förtursrätt, att den kan avslutas i början av år 1947. Om det blir möjligt

att snabbt nå upp till en personalstyrka av 180 å 200 personer, kan beräknas,

att tabeller med översiktliga bostads- och hushållsdata för de minsta

geografiska enheterna (kommuner och tätorter) successivt färdigställas från

hyresräkningens avslutande och till någon av de första månaderna följande

år (1948) eller kort tid efter det allt material blivit uppfört å hålkort. Under

år 1948 slutföras tabellsammanställningar, i sista hand sådana, där data ur

flera parallella undersökningar kombineras (rörande bostaden, hushållet och

familjeinkomsten). Därefter återstår viss tid för den slutliga, sammanfattande

analysen av hela materialet. Denna tidsplan gäller närmast det mellersta alternativet

beträffande inkomstredovisningen. Det mindre och det större programmet

medföra respektive en förkortning och en förlängning av undersökningstiden

med några månader.

Det är givet att alla möjligheter böra tillvaratagas, att så snart sig göra

låter få resultaten tillgängliga för praktisk användning. Allteftersom kommuntabellerna

bli färdiga i manuskript, tillställas de vederbörande kommuner

i duplettexemplar eller bli på annat sätt disponibla exempelvis för upprättande

av lokala bostadsplaner. Det bör även övervägas att utge de tabellbilagor,

som skola publiceras, i särskilda volymer utan att avvakta den tidskrävande

analysen, som i så fall bör utges separat.

Socialstyrelsen framhåller i anslutning till det anförda, att den sålunda antydda

tidsplanen givetvis vore mycket osäker med hänsyn till att alla inverkande

faktorer ännu icke kunde överblickas. Möjligheterna att få personal

och lokaler i önskad omfattning vore ovissa, och några detaljplaner för

undersökningarna hade icke kunnat läggas till grund för beräkningen. Det

saknades även erfarenhet att bygga på vid uppskattningen av arbetsåtgången

för stora avsnitt av undersökningarna. Det förutsattes emellertid att alla organisatoriska

och tekniska möjligheter tillvaratoges att genomföra undersökningarna

så snabbt som möjligt.

Vad härefter beträffar kostnaderna för de föreslagna undersökningarna

(den allmänna bostadsräkningen i hela riket, hyresräkningen,

den representativa bearbetningen av yrkesuppgifter jämte inkomstredovisningen

efter alternativa förslag och bostadshushållsstatistiken för hela riket)

framhåller styrelsen till att börja med, att dessa av styrelsen beräknats

så noggrant omständigheterna medgivit. Endast beträffande bostadsräkningen

i stadssamhällena jämte hyresräkningen förelåge erfarenheter från en tidigare

räkning. Dessa uppgifter gåve dock viss ledning även vid uppskattningen

av arbetsåtgången för den allmänna räkningen å landsbygden. Det vore emellertid

för närvarande icke till alla delar klart i vad mån programmet för den

planerade bostadsräkningen komme att avvika från den tidigare. Först vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 307.

deli definitiva, detaljerade planläggningen bleve formulärens frågepunkter och

kraven på utförlighet vid bearbetningen preciserade. Beträffande bostadshushållsstatistiken

saknades erfarenhetsunderlag för beräkningarna. Kostnaderna

kunde även rubbas av förändringar i lönenivån och i utgifterna för

maskiner. Socialstyrelsen understryker därför, att kostnadsberäkningen vore

ungefärlig och endast utgjorde en förhandskalkyl, som kunde komma att

rubbas.

I anslutning till de av styrelsen i det föregående berörda tre olika alternativen

beträffande inkomstredovisningen framlägger styrelsen följande översikt

över de beräknade kostnaderna för undersökningarna. Styrelsen upplyser

därvid, att i beräkningarna icke inginge kostnaderna för de intensivundersökningar,

varom styrelsen hade för avsikt att senare avgiva förslag.

Alt. I

Alt. II

Alt. III

Med total

Med total

Med in-

inkomstredo-

inkomstredo-

komstredo-

visning i

visning i

visning för

hela riket

tätorter, i

''/is i hela

övrigt V12

riket

kronor

kronor

kronor

Personalkostnader ..............

........ 1365 000

1 245 000

1090 000

Anskaffning av inkomstuppgifler

........ 405 000

215 000

—

Maskinkostnader................

........ 310 000

270 000

220 000

Bostadsformulär.................

........ 55 000

55000

55000

Övriga utgifter..................

........ 190 000

170 000

150 000

Summa 2325 000

1955000

1515000

I anslutning till denna översiktstablå anför socialstyrelsen till att börja

med, att styrelsen förutsatte, att materialet för Stockholms stad skulle omhändertagas

av stadens statistiska kontor för att där bearbetas efter de principer,

som tillämpades vid bostadsräkningen inom landet i övrigt. En dylik

anordning syntes ändamålsenlig med hänsyn till att å ena sidan Stockholms

stad plägade för egen del utföra kommunala bostadsräkningar vart femte

år och utge särskild publikation över resultaten och att det å andra sidan

vore önskvärt att erhålla en för rikets alla delar enhetlig redovisning. Styrelsen

påpekar vidare, att det kunde vara anledning räkna med viss ersättning

1 olika former för de särskilda sammanställningar socialstyrelsen kunde erhålla.

Styrelsen anför vidare beträffande de upprättade kostnadsberäkningarna:

Eftersom bostadsräkningar av den omfattning det nu gäller och bostadshushållsundersökningar

i någon form icke förekommit tidigare, saknas jämförelsemöjligheter

beträffande kostnaderna. Det kan endast anföras att 1939

års bostadsräkning efter nu iakttagna beräkningsgrunder skulle kostat uppskattningsvis

över 300 000 kronor. 1939 års bostadsräkning omfattade nära

850 000 lägenheter och 300 000 hus, medan den föreslagna räkningen (exkl.

Stockholm) omsluter cirka 2 000 000 lägenheter och 1 000 000 hus. Därtill

kommer denna gång bostadshushållsstatistiken på grundval av omkring

2 000 000 mantalsuppgifter

Under rubriken personalkostnader har upptagits ersättning till såväl biträdespersonal

i olika löneställning som kvalificerad personal.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 307.

39

I lönekostnaderna ha ej upptagits kristillägg och provisoriska lönetillägg till

personalen. Beträffande lokaler förutsätter socialstyrelsen, att sådana med

centralvärme komma att disponeras och att hyreskostnaderna bestridas av

byggnadsstyrelsen. Därest lokaler utan centralvärme ställas till förfogande,

behövas tilläggsanslag för bränslekostnadema.

För att undersökningarna skola kunna genomföras så rationellt som möjligt

och färdigställas i snabbaste takt, böra de drivas parallellt och bör vid

varje undersökning en noga genomförd arbetsfördelning tillämpas. En förutsättning

härför är att tillgång till lämplig kvalificerad personal och till vid

statistiskt arbete erfarna kvinnliga arbetsbasar säkerställes. Detta är angeläget

även med hänsyn till vikten av att arbetet bedrives på mest ekonomiska

sätt.

Förberedelserna böra påbörjas av undersökningsledaren vid ingången av

budgetåret 1945/46. Denne bör erhålla egen föredragningsskyldighet och

tjänsteställning såsom byråchef (lönegrad 30). Så småningom behöva även

anställas en befattningshavare i lönegrad 24 och två befattningshavare i

lönegrad 21, av vilka var och en skall svara för ett avsnitt av undersökningsarbetet.

Ersättningen till dessa befattningshavare synes böra utgå i form av

vikariatslön jämlikt 21 § 3 mom. civila avlöningsreglementet. Dessa tjänstemän

behövas oavsett vilket alternativt förslag, som skall genomföras. Under

tiden för arbetets planläggning kräves endast ett mindre antal biträden. I och

med att materialet börjat inkomma efter årsskiftet, beräknas organisationen

kunna snabbt utbyggas, så att full personalstyrka uppnås inom kort (180 ä

200 personer). Till personalen räknas höra ett antal befattningshavare i amanuensgrad

och högre biträdesgrad samt i övrigt befattningshavare i lägre

biträdesgrad. Det sammanlagda antalet arbetsmånader för biträdespersonalen

(exkl. eventuell personal för anskaffning av inkomstuppgifter) har

uppskattats till 4 800 vid det största alternativet och 3 700 vid det minsta.

I de beräknade maskinkostnaderna ingå utgifterna för installation och hyra

av stansmaskiner, sorterare, tabulatorer, summapunch och collator, för räkneoch

skrivmaskiner, hålkort samt vissa mindre arbeten å servicebyrå.

Rubriken bostadsformulär gäller kostnaderna för den allmänna bostadsräkningens

formulär (hus- och lägenhelsblanketter för landsbygd och stadssamhällen)

.

Endast kostnader för anskaffning av totala inkomstuppgifter lia upptagits.

Vid det lägsta alternativet förutsättes, att det blir möjligt att taga del av de

inkomstuppgifter, som folkräkningen inhämtar för sin del från länsstyrelserna.

De totala uppgifterna torde anskaffas på sätt som i varje särskilt

fall befinnes lämpligast, varvid hänsyn tages till både den tidpunkt, då de

kunna erhållas, och till kostnaderna. I vissa fall kunna uppgifterna, såsom

vid folkräkningen, inhämtas från länsstyrelserna; särskilda listor torde behöva

upprättas för ändamålet vid bostadsräkningen. Ersättningen till länsstyrelserna

beräknas utgå efter 3 öre för varje i undersökningen ingående person.

Till jämförelse kan nämnas, alt vid folkräkningen ersättningen beräknats

efter 5 öre för utförligare uppgifter per inkomsttagare. I andra fall

kunna inkomstlängderna införskaffas för direkt överföring av inkomstuppgifterna

vid bostadsräkningen.

I posten övriga utgifter ingå utgifter för elektrisk ström, renhållning oell

städning, telefon, skrivmalerial och papper, tryckning av arbetstabeller m. m.,

publikationstryck samt en mindre post för inköp av möbler. Det förutsättes

att större delen av möbelhehovet kan läckas i annan ordning än genom nyinköp.

Vid tidigare bostadsundersökningar bar ersättning av statsmedel icke nlgått

flir del arbete, sorn åvilat de kommunala granskniugskommiltéerna So
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

Departements
chejem.

cialstyrelsen har icke heller vid denna kostnadsberäkning upptagit något

belopp för detta ändamål. Det kan erinras om, att statistiska centralbyrån

i sitt förslag angående 1945 års folkräkning icke ansett sig böra ifrågasätta

ersättning av statsmedel åt de kommunala granskningsnämnderna, som skola

biträda vid insamlingen och granskningen av mantals- och folkräkningsuppgif

terna.

Socialstyrelsen har slutligen verkställt en beräkning av medelsbehovet för

budgetåret 1945/46. Härom yttrar styrelsen:

Med utgångspunkt från den uppgjorda tidsplanen beräknas personalkostnaderna

till 250 000 kronor och maskinkostnaderna till 35 000 kronor. Hela

beloppet för tryckning av bostadsformulären (55 000 kronor) kommer på

detta budgetår. Under posten övriga utgifter förekomma slutligen kostnader

för elektrisk ström, renhållning och städning, möbler samt skrivmaterial och

papper om sammanlagt 30 000 kronor. De på budgetåret 1945/46 belöpande

kostnaderna bliva sålunda sammanlagt 370 000 kronor, oavsett om en total

inkomstredovisning skall ingå i undersökningarna eller icke.

De vid tidigare företagna undersökningar erhållna statistiska uppgifterna

rörande bostadsförhållandena i vårt land lia på grund av de senare årens

utveckling på bostadsmarknaden och de inträdda förändringarna i förutsättningarna

för bostadsbyggandet blivit allt mer inaktuella. De vid dessa undersökningar

erhållna uppgifterna uppfylla ej heller de krav på fullständighet

i olika hänseenden, som man anser sig böra ställa på uppgifter av detta

slag. Från olika håll ha därför, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

önskemål framförts örn verkställande av nya och utvidgade bostadsundersökningar.

Särskilt starkt har framhållits behovet av nya dylika undersökningar

beträffande landsbygdens bostäder. Med hänsyn till den betydelse,

som aktuella och fullständiga uppgifter rörande de faktiska förhållandena å

förevarande område ha såväl för den framtida statliga bostadspolitiken som

för den lokala bostadsplaneringen, finner jag angeläget att åtgärder vidtagas

för anskaffande av sådana uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda, att

i detta syfte nya bostadsundersökningar nu igångsättas.

Enligt det av socialstyrelsen efter samråd med ett flertal andra på området

sakkunniga myndigheter framlagda förslaget till nya bostadsundersökningar

skulle dessa omfatta dels en allmän bostadsräkning för hela riket, i stadssamhällena

kombinerad med en hyresräkning, dels ock en bostadshushållsstatistik

för hela riket. Beträffande bostadshushållsstatistiken har förutsatts

viss samordning med den folkräkning vid årsskiftet 1945/46, varom förslag

denna dag kommer att framläggas av chefen för finansdepartementet. De

för bostadshushållsstatistiken erforderliga demografiska uppgifterna skulle

nämligen hämtas från folkräkningsmaterialet på så sätt att de vid höstens

mantalsskrivning införskaffade mantalsuppgifterna, vilka vid detta tillfälle

skola avgivas skriftligen både i städer och på landsbygden, skulle ställas till

socialstyrelsens förfogande, sedan de använts för folkräkningsändamål. Socialstyrelsen

föreslår vidare, att en representativ bearbetning verkställes av vissa

uppgifter inom bostadsräkningen, varvid styrelsen i första hand ifrågasatt en

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 307.

41

närmare undersökning rörande bostadsförhållandena inom olika yrkesgrupper.

Jämväl på denna punkt skulle förekomma ett samarbete med förenämnda

folkräkning, nämligen på så sätt att uppgifterna om yrke skulle erhållas

från folkräkningen samt att den representativa bearbetningen skulle

inskränkas till den tolftedel av befolkningen, som enligt den för folkräkningen

uppgjorda planen avsetts skola uttagas för mera ingående undersökningar.

Socialstyrelsen har slutligen framhållit, att vid bostadsräkningen behov förelåge

av uppgifter om familjeinkomsten. Beträffande omfattningen av inkomstredovisningen

framlägger styrelsen tre alternativa förslag. Enligt det

första och mest omfattande alternativet skulle totala inkomstuppgifter införskaffas

och bearbetas för hela landet. Det andra alternativet innebär, att total

inkomstredovisning skulle äga rum beträffande tätorter med över 2 000

invånare samt redovisningen för landet i övrigt begränsas till tolftedelen. Enligt

det tredje alternativet slutligen skulle inkomstredovisning verkställas allenast

för en tolftedel av hela landet.

Till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen och planläggningen

av bostadsräkningen på landsbygden och i stadssamhällen samt den härtill

anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena kan jag ansluta mig. Ej

heller vad styrelsen föreslagit beträffande bostadshushållsstatistiken samt

den representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen

föranleder någon erinran från min sida. Vad beträffar frågan örn inkomstredovisningen

har man, såsom framgår av det föregående, att välja mellan

tre alternativa förslag. 1 fråga om det minst omfattande alternativet har

socialstyrelsen framhållit, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av

hela materialet väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den

framtida statliga bostadspolitiken men däremot icke tillfredsställa behovet

av uppgifter för den lokala bostadsplaneringsverksamheten. Alternativet i

fråga har av styrelsen betecknats såsom uppenbart otillräckligt. Vad angår

de båda övriga av socialstyrelsen framlagda alternativen beträffande inkomstredovisningen

har statens byggnadslånebyrå — närmast med tanke på

behovet av uppgifter för det lokala bostadsplanerandet — framhållit, att så

fullständiga uppgifter som möjligt borde erhållas rörande bostadshushållens

inkomster. Det av byggnadslånebyrån sålunda uttalade önskemålet skulle

närmast tala för verkställande av en total inkomstredovisning för hela landet.

Å andra sidan har emellertid socialstyrelsen påpekat, att behovet av

totala uppgifter framförallt gjorde sig gällande i större tätorter, medan inkomstredovisningen

icke vöre av samma betydelse i mindre samhällen och å

landsbygden. Vid valet mellan de sålunda föreliggande alternativen synes det

lillg vara av betydelse i vad mån inkomstmaterialet till följd av omställningar

inom näringslivet under efterkrigstiden kan hinna, innan slutresultatet

av bearbetningen föreligger, bliva mindre aktuellt. Då de inkomstuppgifter,

som skola ligga lill grund för bearbetningen, icke beräknas komma

socialstyrelsen till handa förrän inemot slutet av år 1(J4(>, är det icke nödvändigt

att nu taga ståndpunkt lill frågan om inkomstredovisningens omfattning.

.lag förordar därför uppskov med detta slåndpunktstagande lill nästa

Bihang till riksdagens protokoll 19''iH. 1 sami. Nr 307. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 307.

budgetår, då bättre överblick rörande nyssberörda förhållanden torde stå

att vinna.

I likhet med socialstyrelsen finner jag det önskvärt, att det vid bostadsräkningen

erhållna materialet utnyttjas för uppläggande av bostadsregister

hos de hälsovårdsnämnder, där sådana register saknas. Jag förutsätter, att

genom medicinalstyrelsens försorg hälsovårdsnämnderna göras uppmärksamma

på fördelarna med upprättande av dylika register.

Såsom socialstyrelsen påpekat är det icke möjligt att på förhand göra någon

exakt kostnadsberäkning för de nu ifrågavarande bostadsundersökningarna.

Mot socialstyrelsens kalkyler i ämnet har jag emellertid, så vitt nu är

möjligt att bedöma, icke funnit något att erinra. Jag uppskattar alltså i likhet

med socialstyrelsen på nuvarande stadium kostnaderna för undersökningarna

till lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor, allt efter

det alternativ som väljes i fråga örn inkomstredovisningen. Till nämnda

belopp komma dock kostnaderna för kristillägg och provisoriska lönetillägg

till den för undersökningarna erforderliga personalen. För budgetåret 1945/

46 torde i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag anslagsbehovet för

undersökningarna böra beräknas till 370 000 kronor. Jag förordar, att för

ändamålet anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp, förslagsvis

under rubriken Allmän bostadsräkning m. m.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1945/46 anvisa

dels till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor

ett reservationsanslag av........ kronor 23 000;

dels ock till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag

av .............................. kronor 370 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451793

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsv a1 i texten
  2. SU 1945:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. s. 1 i texten