Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

137 sidor, varav 117 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 117 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:309, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

1

Nr 309.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.; given

Stockholms slott den 11 maj 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 maj

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet

Erlander:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag

av 7 500 000 kronor (punkt 17),

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor (punkt 18) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 30 000 000 kronor (punkt 19).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse den 5 april 1945 har statens arbetsmarknadskommission framlagt

förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1945/46.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget

på arbetsmarknaden under år 1944 samt en bedömning av den sannolika

utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1945.

Med skrivelse den 3 maj 1945 har kommissionen överlämnat sedvanlig

verksamhetsberättelse för år 1944. Nämnda berättelse torde såsom bilaga bifogas

detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1944.

Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1944 anför kommissionen

i sin verksamhetsberättelse följande.

Den höga sysselsättningsnivå, som varit utmärkande för den svenska arbetsmarknaden

åren 1942 och 1943, kännetecknade även 1944. Ehuru utgångsläget

var något ogynnsammare än föregående år beroende bl. a. på massaindustriens

försämrade avsättningsmöjligheter och en tillfällig nedgång i

byggnadsverksamheten, låg sysselsättningen under andra halvåret t. o. m.

på en högre nivå än föregående år. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt

som det förändrade utrikesläget under senare delen av året ledde till

en total avspärrning från kontinenten, medan förbindelsen västerut liksom

tidigare kunde upprätthållas genom lejdbåtstrafiken. Till den ökade sysselsättningen

bidrog i hög grad byggnadsverksamhetens gynnsamma utveckling

under året. Bristen på arbetskraft var icke fullt så accentuerad som under

1943, vilket sammanhängde med att skogsbrukets behov av arbetskraft

var betydligt mindre än då. Arbetslösheten i fackförbunden nådde under året

ett bottenläge, medan antalet hjälpsökande arbetslösa på grund av en främst

till Västernorrlands län lokaliserad arbetslöshet, som berodde på massaindustriens

produktionssvårigheter och den minskade sysselsättningen i skogen,

var högre än föregående år.

En sammanfattning av de statistiska serier, som belysa arbetsmarknadens

utveckling under åren 1943 och 1944, lämnas i tab. 1.

Socialstyrelsens sysselsättningsstalistik för industri och angränsande verksamhetsområden

utvisar, att sysselsättningen inom dessa områden under första

halvåret 1944 låg på en något lägre nivå än 1943, medan under andra halvåret

förhållandet var det motsatta. Under november uppnåddes samma sysselsättningsnivå

som i november 1939, och för december var indextalet 1944

t. o. m. högre än 1939 (95 mot 90).

Relationen mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser vid arbetsförmedlingarna

var under året i stort sett gynnsam, och det underskott på

arbetssökande, som förelåg under sommarmånaderna, var mindre än föregående

år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309. 3

Tab. 1. Arbetsmarknaden under ären 1943 och 1944.

i

Månad

Antal sysselsatta

inom industri,

byggnads- verksamhet,

handel m. m.

Indextal: sept.

1939 = 100

Antal ansök- ningar örn

arbete på 100

lediga platser

vid arbets- förmedlingarna

Arbetslösheten

inom fack- förbunden

(% av medlems- antalet)

Antal av arbets- löshetsnämndema

rapporterade

hjälpsökande

arbetslösa

(i 1000-tal)

1943

1944

1943

1944

1943

1914

1943

1944

Januari ............

90

90

137

164

8. C

8.5

10.0

15.8

Februari............

90

91

133

157

7.5

8.0

9.6

17.5

Mars ..............

90

91

114

139

6.4

7.2

8.6

17.3

April ..............

91

90

109

121

6.1

5.5

7.2

15.7

Maj................

93

91

99

103

4.4

3.7

6.2

11.8

Juni................

94

92

93

96

4.4

3.2

5.3

8.8

Juli................

90

92

89

90

3.9

2.9

4.6

7.3

Augusti ............

90

93

90

92

3.6

2.8

4.4

6.8

September..........

91

94

93

95

3.5

2.9

4.6

6.8

Oktober............

94

96

109

106

4.5

3.3

5.4

7.5

i November..........

93

97

129

118

5.8

4.2

7.5 ;

8.7

i December ..........

90

95

150

129

9.6

7.2

11.7 !

11.0

Arbetslösheten i fackförbunden låg under större delen av året på en ännu

lägre nivå än 1943, och arbetslöshetssiffrorna under andra halvåret voro

överhuvud taget de lägsta som någonsin konstaterats. En jämförelse mellan arbetslöshetssiffrorna

för olika fackförbund utvisar att under senare delen av

1944 arbetslöshetsprocenten inom praktiskt taget samtliga förbund var lägre

än vid samma tid föregående år. En särskilt gynnsam utveckling utvisa byggnadsfacken.

Med hänsyn lill byggnadsverksamhetens stora betydelse ur sysselsättningssynpunkt

kan det vara motiverat att närmare belysa arbetslöshetsförhållandena

inom byggnadsfacken. 1 tab. 2. lämnas uppgifter örn antalet

arbetslösa byggnadsarbetare (byggnadsträarbetare, murare, målare och byggnadsgrovarbetare)

i procent av medlemsantalet åren 1939, 1940, 1943 och

1944.

Åren 1939 och 1940 lia medtagits i sammanställningen, enär sysselsättningen

inom byggnadsverksamheten de åren nådde sin dittills högsta resp. lägsta

omfattning. Av sammanställningen framgår, att arbetslösheten de tre första

månaderna under 1944 var av något större omfattning än föregående år,

medan läget därefter snabbt förbättrades. Under större delen av året voro

arbetslöshetssiffrorna lägre än 1943 och understego liksom sistnämnda år

även 1939 års nivå. Man lägger även märke till den säsongutjämning i sysselsättningen,

som varit karakteristisk för byggnadsverksamheten under de

två senaste åren och som är ett resultat av den statliga regleringen.

Tab. 2. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken t % av medlemsantalet åren 1939, 1940,

1943 oell 1944.

Å r

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1939......

38.0

29.1

25.6

18.4

12.2

12.3

8.6

8.6

11.6

19.3

27.5

39.4

1910......

45.5

47.9

51.5

31.9

21.8

24.3

22.9

23.6

26.7

33.6

39.2

46.8

1943......

27.4

24.6

19.8

18.4

12.3

10.8

8.7

7.5

8.7

12.9

17.0

29.8

1941......

27.5

26.9

24.1

15.7

9.0

6.6

5.1

5.0

5.9

8.0

10.6

20.4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunni. AIaj:ts proposition nr 309.

Antalet hjälpsökande arbetslösa, som redan mot slutet av 1943 visade en

mer än säsongmässig stegring, var under hela lörsta halvåret 1944 betydligt

större än under samma tid föregående år. Även under senare delen av året

lågo hjälpsökandesiffrorna över 1943 års nivå men voro dock absolut sett

låga. Ökningen i hjälpsökandesiffrorna sedan föregående år var främst lokaliserad

till Västernorrlands län och berodde, som tidigare nämnts, på massaindustriens,

särskilt i början av året, stora svårigheter att bereda de anställda

arbete samt den minskade sysselsättningen i skogen. Sistnämnda orsak medförde

under senare delen av året även en betydlig ökning av arbetslösheten i

Norrbottens län, och antalet hjälpsökande arbetslösa i detta län uppgick vid

årets utgång till 1 925. 1 Västernorrlands län nådde hjälpsökandesiffrorna

sin kulmen under april, då 5 478 arbetslösa vörö anmälda hos arbetslöshetsnämnderna;

vid slutet av året hade antalet nedgått till 2 571. Bortsett från

Västernorrlands och Norrbottens län uppgick antalet hjälpsökande i övriga

delar av landet vid 1944 års slut till 6 548 mot 8 290 vid samma tidpunkt

föregående år.

Överflyttningen av arbetskraft framför allt till jordbruks- och skogsarbete

nådde under 1944 icke tillnärmelsevis samma omfattning som föregående år.

Jordbrukets arbetskraftsbehov var alltjämt svårt att tillgodose, och den frivilliga

arbetshjälpen hade ungefär samma omfattning som under 1943.

.Särskilt bärgningen av den rika höskörden vållade på många håll svårigheter,

sorn måste bemästras genom särskilda åtgärder, såsom kollektiva hemper - mitteringar av inkallade, utlåning av personal och hästar från militära förband

m. ni. Även betodlingens arbetskraftsproblem voro betydande men kunde

i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt. Genom arbetsförmedlingarna

tillsattes omkring 62 000 platser inom jordbruket mot 57 000 år 1943.

Det minskade avverkningsprogrammet bränsleåret 1943/44 medförde en betydande

nedgång i skogsbrukets arbetskraftsbehov. Fr. o. m. den 1 januari

1944 upphävdes produktionsplikten i de fyra nordligaste länen och fr. o. m.

den 1 juli i hela landet. Med utgången av januari månad upphörde även

tjänsteplikten för män födda år 1923 och fortsättningsvis sysselsattes endast

arbetslösa och utlänningar vid förläggningar och arbetsplatser, där bidrag

till ovan arbetskraft utgick. Under redovisningsåret tillsattes genom arbetsförmedlingarna

endast 65 000 platser inom skogsbruket mot 122 000

föregående år. Med hänsyn lill del ovissa läget beträffande den framtida

bränsleförsörjningen vidtogos icke några särskilda åtgärder för att stimulera

ledig arbetskraft att övergå till skogsarbete. Först i slutet av året började

frågan örn särskilda sådana åtgärder bli aktuell, då det visade sig, att avverkningsresullaten

voro exceptionellt dåliga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden,

som rådde hela hösten.

Som framgick av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, var sgsselsättningen

inom industri och angränsande verksamhetsområden under förra delen

av 1944 något lägre men under senare delen högre än under föregående

år. Hur sysselsättningsförhållandena gestaltade sig inom den egentliga industrin,

framgår av tab. 3, vari redovisas sysselsättningsindex för de tre

föregående åren under våren, början av hösten samt vid årsslutet.

Med den begränsning av exportmöjligheterna, som förefanns redan förut,

påverkade den yttexdigare inskränkningen i utrikeshandeln under 1944 icke

i nämnvärd grad sysselsättningsnivån. Hemmamarknadsindustrien nådde bl. a.

på grund av byggnadsverksamhetens ökade omfattning under året en högre

sysselsättningsnivå än föregående år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 309

Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid

slutet av angivna månader åren 1942—1944. September 1939 = 100.

Industri-

grupper

19 4 2

19 4 3

19 4 4

-

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept. j Dec.

Maj

Sept.

Dec. ;

Malmbrytning och metallindustri

Jord- och stenindustri ........

Träindustri ..................

Pappers- och grafisk industri ..

Livsmedelsindustri............

Textil- och beklädnadsindustri..

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

Kemisk-teknisk industri........

Samtliga industrigrupper

105

82

71

82

96

80

82

89

91

110

84

73

82

99

88

82

89

94

lil

73

65

78

90

87

77

83

91

lil

94

78

81

94

88

77

87

95

108

81

73

81

97

87

72

88

92

113

75

66

75

91

88

83

89

92

107

87

78

79

96

90

83

92

92

107

85

74

83

102

90

85

94

94

114

80

72

86

98

92

90

95

97

Beträffande de särskilda industriella områdena var arbetstillgången under

året alltjämt synnerligen god vid järnbruk, skeppsvarv, mekaniska och elektriska

verkstäder. Den under krigsåren framträdande bristen på kompetenta

yrkesarbetare inom verkstadsindustrien reducerades betydligt under 1944, vilket

framför allt berodde på att militärinkallelserna hade mindre omfattning

än tidigare. Vid gruvorna medförde den under senare delen av året inställda

malmexporten vissa driftsinskränkningar. Arbetarna vid exportgruvorna kunde

dock i stor utsträckning sysselsättas med förberedelse- och undersökningsarbeten.

Inskränkningarna berörde huvudsakligen de mellansvenska exportgruvorna,

där sammanlagt omkring 500 man permitterades. Den friställda arbetskraften

kunde i flertalet fall erhålla annat arbete. Vid de lappländska gruvorna

skedde icke någon större reducering i antalet sysselsatta, men efter

årsskiftet 1944/45 infördes för flertalet arbetare arbetsperioder om fyra

veckor och en följande ledig vecka. Vid de mellansvenska gruvorna tillämpas

för flertalet arbetare arbetsperioder med två lediga dagar varannan

vecka. „

Vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk var arbetstillgången

väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna. Vid massafabrikerna

var vid januari månads utgång icke mindre än 30 procent av arbetsstyrkan

permitterad. Under första halvard 1944 var sysselsättningen väsentligt

lägre än under senare delen av aret, trots att en allt mindre del av

den europeiska marknaden då stod till förfogande. Detta sammanhänger nied

att utlandet verkställt köp av vissa trävaror och cellulosaprodukter tor leverans

framdeles, när sjövägarna öppnas. Vid snickeri- och möbelfabriker var

sysselsättningen god, och tidvis rådde brist pa yrkesvan arbetskraft.

Inom konsumtionsvaruindustrierna var sysselsättningen på det bela taget

god. Vissa livsmedelsindustrier, såsom sockerbruk, choklad- och karamellfabriker,

uppvisade en stegrad efterfrågan på arbetskraft, och inom textil- och

beklädnadsindustrien var bristen på kvinnlig personal framträdande. Under

senare delen av året kunde genom arbetsförmedlingens försorg baltiska

flyktingar placeras i denna industri. Även vid sko fabrikerna var arbetstillgången

relativt god, och arbetslösheten bland äldre manliga arbetare hade

väsentligt reducerats. Genom under 1943 vidtagna åtgärder för att åstadkomma

tillämpning av normal arbetsvecka upphörde praktiskt taget korttidsarbetet

inom nämnda industrigren.

En av de väsentligaste orsakerna till den höga sysselsättningsnivån under

1944 var, som tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

f) Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

träffande framför allt bostadsbyggen. De under större delen av året synnerligen

låga arbetslöshetssiffrorna och den säsongutjämning, som åstadkommits

genom den statliga regleringen, lia tidigare nämnts. Under sommarmånaderna

var byggnadsproduktionen av sådan omfattning, att viss brist på

kvalificerade yrkesarbetare, i första hand murare, uppstod på åtskilliga

orter.

Som en följd av den livliga byggnadsverksamheten uppvisade byggnadsämnesindustriemer

en motsvarande hög sysselsättning, som till stor del underbyggts

av en under året förbättrad tillgång på råvaror, delvis beroende på

att åtgärder, som tidigare vidtagits för inhemsk produktion, under 1944 börjat

lämna resultat. Tillgången på bl. a. tegelbruksarbetare svarade ej mot

efterfrågan, varför vissa svårigheter uppstodo att tillräckligt snabbt verkställa

beordrade leveranser.

Inställandet av sjöfarten på Tyskland föranledde uppläggningar av ett

stort antal fartyg och därmed en betydande ökning av antalet arbetssökande

sjömän och stuveriarbetare. Emellertid kunde lejdbåtstrafiken upprätthållas

och därjämte har viss ökning i sjöfarten på Finland inträtt, vilken

medförde, att sysselsättningen bland sjöfolket under året ej blev så låg, som

man haft anledning att vänta.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste

tiden anför kommissionen i skrivelsen den 5 april 1945:

Med hänsyn till de utrikespolitiska förhållandena är det för närvarande i

hög grad vanskligt att lämna någon prognos beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden.

Denna utveckling kommer säkerligen att bliva i hög grad

beroende av möjligheterna att återupptaga varuutbytet med utlandet, ävensom

av de uppgifter som komma att åvila vårt land i samband med det internationella

återuppbyggnadsarbetet. Den av allt att döma viktigaste faktorn

vid bedömandet av arbetsmarknadssituationens sannolika utveckling är bränsleförsörjningen,

vilken sammanhänger med tidpunkten för återupptagandet

av importen av fossilt bränsle. Skulle en sådan import icke kunna komma

till stånd under år 1945, blir bränsleförsörjningen helt beroende av vedavverkningarnas

omfattning och möjligheterna att framforsla den avverkade

veden. Även importen av andra råvaror än fossilt bränsle inverkar på möjligheterna

att driva var industri och därmed på arbetsmarknaden. De prognoser,

som i det följande framläggas, utgå ifrån antagandet att åtminstone i

begränsad utsträckning varuutbytet med utlandet skall kunna komma i gång

under senare hälften av år 1945.

1 det följande återgivas med de reservationer, som framgå av det föregående,

vissa synpunkter på arbetsmarknadsläget inom olika industrigrenar.

Vad först angår gruvindustrien, torde sysselsättningen vid exportgruvorna,

även örn malmexport ej skulle komma i gång under året, kunna fortgå tills

vidare med de förberedelse- och undersökningsarbeten, som för närvarande

bedrivas. Under sådana förhållanden synes man ha anledning att räkna med

att någon ytterligare nedgång i sysselsättningen vid dessa gruvor icke skulle

vara att befara. Vad åter angår de gruvor, som tillgodose det inhemska behovet

av malm, är utvecklingen till väsentlig del beroende av järnverkens råvarubehov.

Till föjd av att importen av handelsjärn bortfallit, föreligger visserligen

ett ökat behov av inhemsk järnproduktion, men frågan om i vilken

omfattning denna produktion kan uppehållas är avhängig av vilken bränsletilldelning

järnverken kunna erhålla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 309.

7

Enligt en inom industrikommissionen företagen undersökning visade produktionen

och sysselsättningen inom verkstadsindustrien viss nedgång under

sommaren och hösten 1944. Inför hotet örn arbetskonflikt synes en viss forcering

av produktionen lia ägt rum under de sista månaderna av föregående

år och fram till konfliktens utbrott i början av februari 1945. Den relativt

goda ordertillgången under hösten 1944, som en företagen undersökning utvisar,

lyder på att någon väsentligare nedgång i efterfrågan på verkstadsindustriens

produkter icke torde vara att förvänta under år 1945. Om arbetskonflikten

drager ut på tiden, kan därjämte en viss ansamling av beställningar

beräknas föreligga vid konfliktens slut. Även verkstadsindustriens sysselsättningsfrågor

sammanhänga emellertid med bränsleförsörjningen.

■lord- och stenindustrien är i hög grad en hemmamarknadsindustri och

sysselsättningen inom denna industri sammanhänger i stor utsträckning med

byggnadsindustriens omfattning. Med hänsyn till det bostadsproduktionsprogram,

som framlagts, och de stora byggnadsbehov, som även i övrigt föreligga,

synes man kunna räkna med en god ordertillgång även inom denna

bransch. För att täcka bristen på tegel har tegelbrukens tillverkning under

vintern 1944/45 forcerats. Skall byggnadsverksamheten kunna upprätthållas,

måste även i fortsättningen produktionen av tegel hållas på samma höga nivå

som tidigare. Av samma skäl föreligger också behov av ökad cementtillverkning.

Omfattningen av produktionen inom de nämnda industriområdena

liksom inom porslinsindustrien och glasbruken blir dock beroende av bränsletillgången.

Till följd av fortsatt nedgång i exporten låg produktionen inom sågverk.sindustrien

under år 1944 ej oväsentligt (ca 15 procent) under 1943 års nivå.

Avsättningen av trävaror på den inhemska marknaden var mycket livlig och

något högre än under föregående år. I fråga örn sågtimmerfångsten beräknas

denna enligt de uppgifter, som för närvarande kunna erhållas, under innevarande

år bliva i stort sett oförändrad jämfört med år 1944. Produktionen

och sysselsättningen liera emellertid i hög grad på skeppningsmöjligheterna.

Örn skeppningarna icke komma i gång under årets skeppningssäsong, kunna

lagringssvåriglieter lägga hinder i vägen för att upprätthålla produktionen på

samma nivå som i fjol, även örn avsättningen på den inhemska marknaden

skulle Idiva lika gynnsam som hittills. Efterfrågan på snickeri- och

möbelindustriens produkter ligger fortfarande på en hög nivå och inga tecken

lia inregistrerats, som tyda på att sysselsättningen inom denna näringsgren

skulle behöva minskas under året. Trähusfabrikernas produktionsutsikter

torde likaledes böra bedömas vara goda, och skulle exportvägarna kunna

öppnas, torde nian kunna hoppas på en betydande ökning av trähusproduktionen.

Sysselsättningen inom cellulosaindustrien hölls under år 1944 i stor utsträckning

uppe genom produktion på lager. Härigenom lia lagringsmöjligheterna

för ny produktion begränsats, varför sysselsättningens omfattning under

innevarande år i väsentlig grad blir beroende av exportmöjligheterna.

Örn skeppningarna komma i gäng, räknar man för år 1945 i gynnsamt fall

med möjligheten av en ökning av årsproduktionen. .Skulle avspärrningen

däremot fortsätta, synes det vara skäl ali kalkylera nied en successiv inskränkning

av produktionen.

Av pappersproduktionen beräknas ca 70 procent av den normala totalproduktionen

kunna avsättas på den inhemska marknaden. Beträffande denna

del av produktionen synes icke föll närvarande skäl föreligga alt förvänta

någon minskning. Eftersom nian inom pappersindustrien ej räknar nied större

lagringsmöjligheter, torde däremot möjligheterna alt uppehålla nroduklion

för export bliva hell beroende av huruvida export vägarna kunna komma

alt öppnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Inom textil- och beklädnadsindustrien synes man räkna med ungefär samma

sysselsättning som föregående år. Produktionen under år 1944 var ej tillräcklig

för att täcka konsumtionen av textilvaror, varför en viss nedgång av

lagren av färdigfabrikat ägde rum. Textilindustriens produktion har sedan

länge i viss mån begränsats av brist på arbetskraft, varigenom de råvaror, som

tilldelats företagen, ej alltid kunnat utnyttjas. Enligt från industrikommissionen

erhållna uppgifter torde råvarulagren vara tillräckliga för ali möjliggöra

någon ökning av produktionen utöver 1944 års nivå. I vad mån möjligheter

komma att föreligga att tillgodose arbetskraftbehovet inom denna

industri, vilket till stor del avser kvinnlig arbetskraft, blir främst beroende

av den allmänna utvecklingen på den kvinnliga arbetsmarknaden.

Vad avser gummivaruindustrien synes det föreligga övervägande skäl att

med hänsyn till råvarutillgången räkna med oförändrad sysselsättning under

år 1945.

Inom vissa delar av den kemisk-tekniska industrien kan knappheten på en

del importerade råvaror komma att verka hämmande på produktionen. Beträffande

flertalet importvaror torde emellertid lagren i viss utstäckning utdrygas

genom ersättningsproduktion. Därest nu gällande grunder för tilldelning

av förbrukningsreglerade råvaror ej blir föremål för en mera radikal

omläggning, synas sysselsättningsutsikterna inom den kemisk-tekniska industrien

på det hela taget ej komma att ändras i nämnvärd grad. Skulle varuutbyte

med utlandet kunna komma i gång i tillfredsställande omfattning, kan

nian därjämte bortse från de inskränkningar på grund av lagerknapphet beträffande

vissa importvaror, som ovan framhållits.

Byggnadsverksamhetens utveckling är i väsentlig grad beroende av materialtillgången

— vilken fråga i sin tur sammanhänger med bränsleförsörjningen

— och av vilken arbetskraft, som med hänsyn till näringslivets övriga

trängande behov kan avdelas till denna industri. För bostadsbyggnadsprogrammets

genomförande för år 1945 beräknas dock material tillgången i

stort sett kunna säkras.

För skogsbruket föreligger för närvarande ett mycket stort behov av arbetskraft,

framför allt för vedavverkningarna. Avverkningsresultatet under första

hälften av bränsleåret 1944/45 visar en avsevärd eftersläpning i förhållande

till avverkningsprogrammet, och detta förhållande i förening med svårigheterna

att förutse, när import av fossilt bränsle åter kommer til! stånd, har

medfört att vår bränsleförsörjning har kommit i ett prekärt och svårbedömbart

läge. Bränslekommissionen räknar med samma avverkningskvanlitet

under bränsleåret 1945/46 som under det innevarande, d. v. s. 50 miljoner

m3t, vartill kommer att en icke obetydlig eftersläpning kan befaras beträffande

innevarande bränsleårs program. Enligt dessa premisser skulle sålunda

arbetskraftsbehovet inom skogsbruket komma att bliva mycket betydande

även under nästa avverkningsår.

Under de förutsättningar som i det föregående angivits skulle erforderliga

arbetsmarknadsreglerande åtgärder under år 1945 främst komma att bestå i

omflyttning av arbetskraft från överskotts- till bristområden. Vid genomförande

av en sådan omflyttning föreligger emellertid risk för att viss begränsad

arbetslöshet kan uppstå. Därjämte synes man lia att räkna med en

kvarstående s. k. restarbetslöshet beträffande särskilt svårplacerad arbetskraft.

Såvitt nu kan bedömas, synes däremot arbetslöshet i större omfattning

icke vara att förvänta under år 1945 i annan mån än som kan föranledas av

omställningssvårigheter i samband med förändringar i den militära beredskapen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

9

Föredraganden.

Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att läget på arbetsmarknaden

under år 1944 icke genomgått några mera anmärkningsvärda

förändringar i förhållande till närmast föregående år. Sysselsättningen inom

flertalet verksamhetsområden har varit utomordentligt god. Procentsiffran

för arbetslösheten inom fackförbunden sjönk under året ytterligare ned till

ett medeltal av 5 procent mot 5,7 procent för år 1943. I synnerhet för sista

hälften av år 1944 redovisas siffror, som avsevärt understiga motsvarande

siffror för år 1943. Den gynnsamma utvecklingen bär i väsentlig mån föranletts

av de höga sysselsättningssiffrorna för byggnadsindustrien, vilka i

synnerhet under årets sista månader avsevärt överstigit siffrorna under motsvarande

tid 1943.

Den goda sysselsättning, som sålunda varit rådande, har medfört, att aibetslösheten

varit av ringa omfattning, bortsett från ett par lokalt begränsade

områden, framför allt i Västernorrlands län, där exportsvårighetei för

massaindustrien i förening med minskade skogsavverkningar medförde en

betydande ökning i antalet hjälpsökande arbetslösa under årets första månader.

I nämnda län utvisade sålunda hjälpsökandesiffrorna i början av år

1944 en oroväckande stegring för att i april nå kulmen med 5 478 anmälda

arbetslösa. Emellertid har sedermera en förbättring inträtt, bland annat till

följd av statliga åtgärder, så att vid årets slut de arbetslösas antal nedgått till

2 571. Den av de svåra väderleksförhållandena under höstmånaderna förorsakade

nedgången i skogsavverkningarna hade till följd att även inom Norrbottens

län uppstod en ej obetydlig arbetslöshet med 1 925 anmälda arbetslösa

vid årets slut. För riket i övrigt redovisades vid nyssnämnda tidpunkt

G 548 hjälpsökande arbetslösa, innebärande en ganska avsevärd minskning i

förhållande till motsvarande tidpunkt år 1943, då antalet arbetslösa utgjorde

8 290. De nu nämnda lokala störningarna medförde emellertid, att årsmedeltalet

för antalet hjälpsökande arbetslösa under år 1944, 11 255, kom att

ganska avsevärt överstiga 1943 års siffra, vilken var 7 081.

Som framgår av nyssnämnda siffror finnes, trots den mycket goda sysselsättningen

och bristen på arbetskraft på viktiga produktionsområden, ganska

många hjälpsökande arbetslösa, vilka ej kunnat placeras på den öppna marknaden

ulan måst anvisas hjälp i en eller annan form. Förklaringen härtill

torde framförallt ligga i det förhållandet, att man även under goda konjunkturer

mäste räkna med att en viss, ehuru mindre procent av de arbetssökande

utgöres av personer, som av olika anledningar äro svårplacerade på

arbetsmarknaden. Framförallt torde åldersskäl bidraga härtill. Bland andra

anledningar kan nämnas, att det ofta befinnes olämpligt att vid kortvarig

arbetslöshet överföra den hjälpsökande till annat verksamhetsområde eller

hänvisa honom till arbete på annan ort än hemorten. Självlallet är det angeläget

att åt de personer, som av dessa anledningar måste bistås av det allmänna,

i största möjliga utsträckning herodes lämpligt arbete.

Jag anser mig emellertid ej behöva vidare uppehålla mig vid förhållandena

på arbetsmarknaden under det gångna året, för vilka arbetsmarknads
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

kommissionen ingående redogjort i sin härvid fogade berättelse för nämnda

år. Jag vill i stället komplettera kommissionens redogörelse med en kortfattad

översikt över utvecklingen på arbetsmarknaden under innevarande

år. Som allmänt omdöme kan sägas att sysselsättningen med vissa undantag

alltjämt är mycket god. Vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde medeltalet

för arbetslösheten inom fackförbunden 6 procent, vilken siffra är

lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående åren. Liksom

under senare hälften av år 1944 torde den livliga byggnadsverksamheten ha

i avsevärd grad bidragit till att sysselsättningen kunnat hållas uppe på en

så hög nivå. De under året rådande export- och importsvårigheterna ha

emellertid medfört en del svårigheter att upprätthålla produktionen inom

vissa verksamhetsområden. De begränsade exportmöjligheterna samt bristen

på vissa råvaror, främst kemikalier, ha sålunda medfört avsevärda produktionsinskränkningar

vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk.

Inom malmbrytningen har, oaktat betydande permitteringar, korttidsarbete

måst införas. Arbetet vid de mekaniska verkstäderna, skeppsvarven och metallindustrin

i övrigt har vidare alltifrån början av februari månad legat

nere på grund av verkstadskonflikten. Den sålunda friställda arbetskraften

synes dock i icke obetydlig utsträckning ha erhållit sysselsättning på annat

håll, bland annat inom skogsbruket.

Antalet hos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa är

fortfarande lågt. Kontantunderstöd utbetalas endast i undantagsfall och de

vid beredskapsarbeten sysselsatta, förutom flyktingar och specialarbetare,

uppgingo vid månadsskiftet april/maj till endast cirka 4 500 man vid statliga

och 1 400 man vid statskommunala beredskapsarbeten. Dessa voro

främst koncentrerade till Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens

län. Beträffande åldersfördelningen bland dem, som vid ifrågavarande

tidpunkt sysselsattes i hjälparbete, kan nämnas, att alla i statskommunala

beredskapsarbeten sysselsatta samt närmare hälften av dem som

hänvisats till statliga beredskapsarbeten voro över 50 år.

Den arbetsmarknadsfråga, som emellertid påkallat den största uppmärksamheten

under innevarande år, är frågan om möjligheterna att anskaffa erforderlig

arbetskraft för lösningen av vår bränsleförsörjning. Jag vill därför

något närmare uppehålla mig vid denna fråga. Då utsikterna för bränsleförsörjningen

i början av år 1944 bedömdes såsom relativt gynnsamma, ansågos

vissa tidigare vidtagna åtgärder för att öka avverkningarna kunna slopas. Produktionsplikten

upphörde sålunda helt från och med den 1 juli 1944 (i de

fyra nordligaste länen redan från och med den 1 januari samma år). Vidare

upphörde tjänsteplikten för vissa män i värnpliktsåldern med utgången av

januari månad. Antalet under året genom arbetsförmedlingarna tillsatta

platser inom skogsbruket sjönk kraftigt och utgjorde år 1944 endast 65 000

mot inemot det dubbla närmast föregående år.

Under årets senare hälft inträdde emellertid en avsevärd försämring i läget.

I september månad upphörde all import av stenkol och koks. Vidare visade

det sig vid slutet av aret, att avverkningsresultaten i skogarna voro exceptionellt

låga, bland annat beroende på de ogynnsamma väderleksförhållanden,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

11

som rådde under höstmånaderna. Det befanns därför nödvändigt att vidtaga

särskilda åtgärder för att återigen söka stimulera avverkningarna. Jag får

sålunda erinra örn att, sedan riksdagen (skr. 107) anmält sina beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 128/1945 samt väckta motioner, har

Kungl. Majit genom beslut den 23 mars 1945 fastställt vissa grunder för arbetspremier

åt skogsarbetare ävensom i vissa fall åt skogsägare m. fl. Sådana

premier må tills vidare utgå till och med den 30 juni 1945. Vidare har Kungl.

Majit nyssnämnda dag utfärdat kungörelse angående hyresbidrag till ovana

skogsarbetare, varigenom sådana bidrag kunna utgå även till arbetare, som

äro indragna i arbetskonflikt. Slutligen må nämnas, att produktionsplikten

återinförts i början av februari månad, varvid dock Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län tills vidare undantagits.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka, att tillgången på arbetskraft

för skogsavverkningarna i stort sett motsvarat efterfrågan, sådan denna

framgår av rekvisitionerna till arbetsförmedlingarna. Det på arbetsförmedlingarna

anmälda otillfredsställda behovet har under den hittills gångna delen

av avverkningssäsongen icke någon vecka för hela landet överskridit 4 000

man. Vid de inventeringar, som verkställts, lia skogsägarna anmält, att de

för produktionspliktens fullgörande för mars månad endast hade behov avytterligare

ca 13 000 man, för april 12 000 och för maj 11 000 man. Det anmälda

behovet har relativt väl kunnat fyllas, och på det hela taget lia endast

de skogsägare, som oundgängligen behövt van arbetskraft, och de, sorn

saknat bostad för den beställda arbetskraften, icke kunnat få sitt behov av

arbetskraft fyllt. Antalet ovana skogsarbetare utgjorde den 25 april i år

22 300, varav 9 700 tillhörde s. k. skogshuggarkurser. Av de ovana skogsarbetarna

voro ca 4 800 utlänningar och omkring 8 000 strejkande metallarbetare.

Den aktuella efterfrågan bos arbetsförmedlingarna på arbetskraft

för skogsbruket var av någon större omfattning endast i Östergötlands, Älvsborgs,

Värmlands, örebro, Kopparbergs och Jämtlands län, inom vilka län

nyssnämnda dag funnes anmält ett behov av ca 2 500 man. Emellertid måste

man räkna nied att så snart som efter snösmältningens upphörande mera

gynnsamma betingelser uppkomma för skogsavverkningarna i Norrland ett

mycket stort behov av arbetskraft kommer ali föreligga. Såvitt nu kan bedömas

torde det bliva förenat nied åtskilliga svårigheter att hell tillgodose

denna efterfrågan, vilken kommer att sammanfalla nied den säsongmässiga

ökning av arbetslillgången, som normalt inträder under sommarmånaderna,

främst inom jordbruket men även inom vissa industrier, exempelvis

byggnadsindustrien. Beträffande sistnämnda industri torde dock den nu tilllämpade

statliga regleringen komma att medföra, att stegringen blir mindre

framträdande än som eljest skulle lia varit fallet. De befarade svårigheterna

att tillgodose arbetskraftsbehovet under de närmaste månaderna torde

i viss grad komma att öka därigenom att ett avsevärt antal av de flyktingar,

som för närvarande vistas i vårt land och sorn utgöra ett fortfarande

välbehövligt arbetskraftstillskott, återvända hem. Uppskattningsvis och

lågt räknat torde för närvarande ca 5 000 danskar och HOGO norrmän

vara direkt sysselsatta i den svenska produktionen, därav ca 2 000 i skogs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

bruket, 1 500 i jordbruket och 12 500 inom industrien. Av det anförda torde

få anses framgå, att situationen på arbetsmarknaden under de närmaste

månaderna kan utveckla sig i sådan riktning, att det visar sig erforderligt att

vidtaga relativt långtgående åtgärder för att tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov.

En bedömning av den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden, sett på

något längre sikt, erbjuder självfallet stora vanskligheter. Därest bränsleförsörjningsfrågan

kan tillfredsställande lösas, synes man emellertid ha grundad

anledning räkna med att sysselsättningen under nästa budgetår skall bliva

god och att våra produktionsresurser komma att bliva helt utnyttjade, bland

annat för Sveriges medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet

efter kriget.

Särskilda frågor.

A. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering

av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent

och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade

Kungl. Maj:! den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande

av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa

11 000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande

jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för

hemkonsulentens resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var

ursprungligen avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande

hava emellertid medel anvisats för inventeringens fortsatta bedrivande till

och med budgetåret 1944/45. För sistnämnda budgetår anvisades för ändamålet

ett belopp av 10 000 kronor, vilket avsågs skola användas jämväl för

anlitande av viss specialutbildad personal för inventeringen ävensom för

beredande av provisorisk löneförbättring åt den med inventeringen sysselsatta

konsulenten.

Vid framläggandet av fjolårets proposition, nr 273, angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. föreslog föredragande departementschefen,

att ifrågavarande inventering skulle få fortsättas jämväl under

budgetåret 1945/46 samt beräknade för ändamålet erforderliga medel till

10 000 kronor, att disponeras på enahanda sätt som det för innevarande budgetår

beräknade beloppet. Riksdagen biföll nämnda förslag. Beräkningen av

medelsbehovet föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I enlighet härmed torde för inventeringens bedrivande under budgetåret

1945/46 böra avses ett belopp av 10 000 kronor, vilket, liksom motsvarande

belopp för föregående budgetår, torde böra bestridas av de särskilda medlen

till främjande av företagsverksamhet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

13

B. Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för

lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar

dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock

konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och

medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting

och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samlälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av

föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet

varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna

äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus, V ärmlands,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Efter avlåtande av proposition nr 273 till 1944 års riksdag, i vilken en

redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,

har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med

följande belopp, nämligen Gävleborgs läns företagarförening 335 000 kronor,

därav såsom subvention 110 000 kronor och såsom lån 225 000 kronor, Västerbottens

företagarförening 300 000 kronor, därav såsom subvention 75 000

kronor och såsom lån 225 000 kronor, Västernorrlands läns företagarförening

275 000 kronor, därav såsom subvention 85 000 kronor och såsom lån

190 000 kronor, Norrbottens småindustriförening 200 000 kronor, därav såsom

subvention 50 000 kronor och såsom lån 150 000 kronor, Jämtlands läns företagarförening

150 000 kronor, därav såsom subvention 50 000 kronor och

såsom lån 100 000 kronor, samt Värmlands läns företagarförening 38 000

kronor, därav såsom subvention 18 000 kronor och såsom lån 20 000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

hava företagarföreningarna erhållit statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga

om hantverk och småindustri. För budgetåret 1944/45 har nämnda anslag

upptagits till 85 000 kronor.

1 propositionen nr 273/1944 förordade föredragande departementschefen,

att till de norrländska företagarföreningarna under budgetåret 1944/45 från

anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. finge utgå bidrag

till föreningarnas administrationskostnader med högst 70 000 kronor, i den

mån de för ändamålet under tionde huvudtiteln anvisade medlen visade sig

ej förslå för en effektivisering av föreningarnas verksamhet.

Företagarföreningarna hava genom beslut av Kungl. Majit den 22 december

1944 och den 9 mars 1945 tilldelats bidrag lill sina administrationskostnader

under budgetåret 1944/45 med sammanlagt 130 000 kronor, fördelade

sålunda:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

Norrbottens småindustriförening u. p. a....................... kronor 23 500

Västerbottens företagareförening » » 23 oqO

Jämtlands läns » » » j2 000

Västernorrlands läns > » » 22 000

Gävleborgs läns » » » 14 000

Värmlands läns > > , 13 000

Bohusläns > » , 22 500

Summa kronor 130 000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 3 952 500 kronor, därav 2 685 000 kronor såsom lån och

1 267 500 kronor såsom subvention.

Föredraganden.

För utgivande av bidrag till företagarföreningarnas administrationskostnader

har under en följd av ar anvisats medel från ett under tionde huvudtiteln

uppfört anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga

örn hantverk och småindustri. På framställning av norrlandskommittén förordades

i propositionen nr 273 år 1944, s. 37, att utöver det belopp som för

budgetaret 1944/45 för ändamålet äskats under nyssnämnda anslag ytterligare

bidrag med högst 70 000 kronor finge utgå från anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. för en effektivisering av de norrländska

företagarföreningarnas verksamhet. I samband härmed framhölls, att

frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd liksom överhuvud om sättet

att budgettekniskt tillgodose behovet av medel för lån och bidrag till företagarföreningarna

borde upptagas till omprövning.

Norrlandskommittén har sedermera med skrivelse den 4 december 1944

överlämnat utlåtande nied förslag till vissa åtgärder till främjande av småföretagarverksamheten

i Norrland. För kommitténs förslag har redogjorts

i en den 27 april 1945 avlämnad proposition, nr 290. I det vid nämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden erinrade

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, örn att riksdagen hemställt

om utredning rörande möjligheterna att främja hantverket och småindustriens

utveckling i hela landet, samt framhöll, att han hade för avsikt

att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Maj:t att låta igångsätta en dylik

utredning. Med hänsyn härtill förutsattes, att den statliga finansieringen av

företagarföreningarnas utlåning tills vidare skulle fortgå i oförändrade former

och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas från anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Som bidrag till företagarföreningarnas

administrationskostnader beräknades ett belopp av 175 000 kronor

för nästa budgetår, att helt utgå från förenämnda anslag under tionde

huvudtiteln. För detta ändamål torde icke därutöver behöva beräknas några

medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för

nästa budgetår. Däremot bör under ifrågavarande anslag beräknas erforderliga

medel för lån och subventioner åt föreningarna. Efter avlåtande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

15

proposition om åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till 1944 års

riksdag har Kungl. Majit beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna

med tillhopa 1 298 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår erforderliga medelsbehovet torde kunna uppskattas till i runt tal

1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet med vad jag i det

följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

C. Semesterrätt för reservarbetare.

I en till socialdepartementet den 30 maj 1944 inkommen skrivelse från en

person, som sysselsattes med s. k. arkivarbete, har denne hemställt, att arkivarbetare

måtte beviljas semester enligt de grunder, som fastslagits i semesterlagen.

I yttrande över framställningen den 30 november 1944 har statens arbetsmarknadskommission

upplyst, att kommissionen meddelat föreskrift om att

semester icke må medgivas sådan arkivarbetare. Denna föreskrift grundade

sig på departementschefens uttalande i propositionen nr 286/1938 med förslag

till lag om semester m. m., vari framhållits, att enär reservarbete vore

en hjälpform semesterrätt enligt lagen icke tillkomme en reservarbetare.

Då arkivarbete utgjorde en art av reservarbete, hade kommissionen ansett

arkivarbetarna icke kunna komma i åtnjutande av semester.

Kommissionen anför härefter följande.

Från arkivarbetarhåll har vid olika tillfällen påyrkats en uppmjukning av

dessa föreskrifter. Kommissionen har emellertid med hänsyn till nyss citerade

uttalande av departementschefen hittills icke ansett sig kunna medgiva

eller förorda någon ändring i gällande ordning. Det torde likväl vara ostridigt,

att situationen vid arkivarbetena numera icke är densamma som^ vid

tiden för semesterlagens tillkomst. Arkivarbetena hade då endast pågått i

fyra år. Klientelet var mycket heterogent såväl med avseende på ålders- som

yrkessammansättning. Arkivarbetama utgjordes företrädesvis av personer i

medelåldern. Man räknade slutligen nied att denna hjälpform skulle komma

att efter hand avvecklas eller åtminstone nedbringas till oansenliga proportioner.

År 1944 ha arkivarbetena bestått i tio år. Under sagda tid lia inemot 2 000

arbetslösa svenska medborgare bereus utkomst vid dessa arbeten under perioder

av skiftande längd, de senare åren ca 300—400 personer i månaden.

Några tendenser till en avveckling av hjälpformen röjas icke. Vid den omställning

av arbetskraften även på de intellektuellas arbetsmarknad, som

torde vara att emotse under tiden närmast efter ett vapenstillestånd, är antagligt,

att arkivarbetenas betydelse som hjälpform för flera grupper av

arbetslösa skall komma att ytterligare accentueras. Då arkivarbete torde

kunna betraktas såsom en sannolikt bestående form av samhällshjälp för

arbetslösa intellektuella m. fl. och de i dessa arbeten sysselsatta utföra samhällsnyttiga

och allt mera krävande arbetsprestationer, påkallas enligt kommissionens

uppfattning en ändrad inställning från statens sida till frågan

örn semester eller motsvarande ledighet lör arkivarbetama.

Den förmån, som sålunda här förordas, kan tänkas komma arkivarbetaren

till godo antingen i form av semester eller semesterersättning enligt semester
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

lagens bestämmelser eller också såsom en på andra men likvärdiga grunder

baserad goltgörelse.

Kommissionen har under hand inhämtat, att 1942 års semesterkommitté

icke ämnar föreslå någon ändring av den grundläggande principen i gällande

semesterlagstiftning, enligt vilken rätt till semester endast kan tillkomma den,

som står i anställningsförhållande till sin arbetsgivare. Då kommissionen

utgår från att sysselsättning i arkivarbete även i fortsättningen skall anses

utgöra en form av samhällshjälp och icke grundlägga något anställningsförhållande,

följer härav, att semesterlagens bestämmelser ej kunna bli tillämpliga

på i dessa arbeten sysselsatta. Ledighetsbestämmelserna för arkivarbetama

måste följaktligen utformas på annat sätt.

Lämpligast torde vara att fastställa ledigheten till en dag för varje månad

arkivarbetaren varit sysselsatt under minst 16 dagar av en månad å vederbörlig

arbetsplats, varjämte det i semesterlagen intagna villkoret örn en sammanhängande

arbetstid av 180 dagar såsom förutsättning för rätten till ledighet

även bör uppfyllas av arkivarbetarna. Skulle emellertid 180-dagarsvillkoret

komma att senare modifieras eller utgå ur nuvarande semesterlagstiftning,

förutsätter kommissionen att den vidtagna ändringen skall automatiskt

få tillämpas även på här föreslagna ledighetsbestämmelser för arkivarbetarna.

Ledigheten torde böra beviljas allenast i form av arbetsfri dagar och någon

semesterersättning överhuvud taget icke komma i fråga. För arkivarbetare,

som äro underkastade skiftning, synes ledigheten lämpligen böra få uttagas

med en dag i varje månad, arkivarbetaren likväl obetaget att kunna helt

eller delvis förskjuta uttagningen av ledigheten till arbetsperiodens slut. Vad

återigen angår de äldre, från skiftning undantagna arkivarbetarna borde

dessa ha möjlighet att kunna, örn de så önska, disponera årets tolv ledighetsdagar

i en följd med rätt för dem likväl att uppdela ledigheten på kortare

tidsenheter. Ledigheten för arkivarbetare med halvtidstjänst bör utgöra tre

dagar för en sammanhängande sexmånaders period. Åt vederbörande arbetsledare

synes kunna anförtros uppgiften att under hänsynstagande till arkivarbetarens

önskemål bestämma, när ledigheten skall utgå. Arbetsledaren

skulle ha att till arbetsmarknadskommissionen göra anmälan örn uttagen

ledighet å vederbörliga stvrke- och månadsbesked.

Med arkivarbetare torde i fråga örn åtnjutande av ledighet böra jämställas

övriga grupper av arbetslösa, som åtnjuta arbetslöslietshjälp efter reservarbetsgrunder,

d. v. s. dels i vanliga reservarbeten sysselsatta personer, dels

musikerhjälpta.

Under åberopande av vad sålunda anförts har statens arbetsmarknadskommission

hemställt om bemyndigande att från och med år 1945 kunna medgiva

arkivarbetare, musikerhjälpta och eljest i reservarbete sysselsatta personer

rätt till ledighet utan avdrag å lön efter de grunder kommissionen här

utvecklat.

Gentemot vad kommissionen sålunda anfört ha ledamoten Brodén och ersättaren

Styrman reserverat sig under åberopande av att arkivarbete vore en

form av samhällelig hjälpverksamhet, med vars åtnjutande ej borde kombineras

en sådan till ett anställningsförhållande bunden förmån som semester

eller därmed jämförlig ledighet.

Föredraganden.

Som arbetsmarknadskommissionen framhållit kan den som är sysselsatt

med arkivarbete, vilket är att betrakta som en form av reservarbete, ej enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 309.

17

gällande semesterlag grunda någon rätt till semester. Sådan rätt tillkommer

enligt lagen endast arbetstagare, vilket begrepp i dess nuvarande innebörd

ej anses omfatta reservarbetare, enär dessa av samhället beretts arbete såsom

en hjälpform. 1942 års semesterkommitté ansåg sig ej böra föreslå några

ändringar härutinnan. Kommittén framhöll emellertid, att även reservarbetare

enligt kommitténs uppfattning kunde vara i behov av betald ledighet

från arbetet, men uttalade samtidigt att, i den mån dessa arbetare ansåges

böra få tillfälle till sådan ledighet från arbetet, detta ej borde ske genom att

semesterlagen gjordes tillämplig å dem utan genom särskilda bestämmelser.

Vid anmälan av kommitténs förslag anförde jag för egen del, i det vid

propositionen nr 273/1945 med förslag till lag örn semester fogade utdraget

ur statsrådsprotokollet för socialärenden, att spörsmålet om betald ledighet

för reservarbetare (arkivarbetare) syntes få prövas i samband med framläggande

av förslag om åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Den omständigheten att reservarbetare, vilken utför ett honom av samhället

såsom en hjälpåtgärd erbjudet arbete, ej kan betraktas som arbetstagare

i semesterlagens bemärkelse, synes mig ej böra medföra att han på

grund härav uteslutes från semesterrätt. Avgörande synes vara, huruvida han

kan anses vara i behov av betald ledighet från det arbete, som samhället

tillhandahållit honom. Jag delar i denna fråga den av semesterkommittén

uttalade uppfattningen att så torde vara fallet. Beträffande reservarbetare

är behovet måhända större än för vissa andra personer med regelbundet

dagligt arbete, med hänsyn till att medelåldern för sådana arbetare är förhållandevis

hög. Av anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att reservarbetare

i enlighet med vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit tiberia

annes semesterrätt. Vid bifall till förenämnda proposition synas semesterreglerna

böra utformas i anslutning till semesterlagen i dess i propositionen

föreslagna lydelse. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare

föreskrifter i ämnet.

I detta sammanhang synes jämväl frågan om viss ändring i den s. k. skiftningsregeln

för arkivarbetare böra upptagas till prövning.

Skiftningsregeln sådan den nu tillämpas innebär, att arkivarbetare efter

en sammanhängande arbetsperiod av 6 månader under viss tid (1 månad för

familjeförsörjare och 2 månader för icke familjeförsörjare) avstänges från

arkivarbete. Förfarandet har motiverats med att man i möjligaste mån vill

söka förmå arkivarbetare att taga den anställning på den öppna marknaden,

som står till buds. Emellertid är arbetare, som uppnått 60-årsåldern, undantagen

från skiftningsregeln, då man ansett möjligheterna för en person i

denna ålder att erhålla sysselsättning på den öppna marknaden vara så gott

som obefintliga. Från arkivarbetarhåll har gjorts framställning örn ali

nämnda åldersgräns måtte sänkas till 55 år. Då jag finner vägande skäl tala

för en sådan sänkning, vill jag tillstyrka bifall härtill.

Innan Kungl. Majit fattar beslut i här nämnda båda spörsmål anser jag

emellertid, att riksdagen bör beredas tillfälle att yttra sig över desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 10^5. 1 sorni. Nr 300 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Medelsbehovet för budgetåret 1945/46.

I. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen framhåller till en början, att kommissionen funnit sitt

tidigare återgivna försök till bedömning av arbetsmarknadsläget under år

1945 böra tjäna som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under

budgetåret 1945/46. Behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder kunde alltså

förväntas i stort sett bli av den omfattning, som förekommit eller beräknades

förekomma under budgetåret 1944/45. Därtill borde man räkna med att särskilda

åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets och jordbrukets behov av

arbetskraft alltjämt torde bli nödvändiga. Med hänsyn till de svårigheter,

som förefunnes vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår, kunde

dock de uppgjorda kostnadskalkylerna endast bliva approximativa.

Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1944/45 följande

belopp stöde till förfogande, nämligen

A. Under reservationsanslaget till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.:

Från föregående budgetår kvarstående be
belopp

ca ...........................kronor 13 900 000

För budgetåret 1944/45 anvisat ..........

B. Under anslaget till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft (å allmän beredskapsstat

I):

Från föregående budgetår kvarstående belopp

ca ............................

För budgetåret 1944/45 anvisat, förslagsvis

................................

68 000 000 81 900 000

3 680 000

» 20 000 000 23 680 000

Summa kronor 105 580 000

Av förstnämnda anslag är ett belopp av ca 2,5 miljoner kronor avsett att

stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. under tiden juli 1944—mars 1945 förbrukats

17 miljoner kronor, varjämte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beviljats

dragningsrätt med 17,6 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten

i styrelsens regi m. m. Enligt kommissionens beräkningar skulle en reservation

av omkring 25 miljoner kronor på förevarande anslag uppkomma vid

utgången av budgetåret 1944/45. Kommissionen erinrar i detta sammanhang

om vad föredragande statsrådet i årets statsverksproposition (V. s. 19—20)

anfört rörande ifrågavarande anslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 309.

19

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft meddelar

kommissionen, att under tiden juli 1944—mars 1945 förbrukats omkring

10 miljoner kronor. Kommissionen beräknar, att anslaget för innevarande

budgetår skall vara tillräckligt vid fullföljande av de planer, som uppgjorts

för medlens användning. För den händelse nya uppgifter föranledda av den

svåra bränslesituationen skulle tillkomma, torde förstärkning av anslaget

bliva nödvändig.

Vid sin beräkning av medelsbehovet till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. säger sig kommissionen ha funnit sig böra

upptaga till prövning tre alternativa möjligheter till lösning av hithörande

finansieringsfrågor.

Enligt det första alternativet skulle arbetslöshetsanslagen på riksstaten begränsas

till vad som motsvarade det vid en mera normal arbetsmarknadsutveckling

motsedda medelsbehovet. Eventuellt skulle nämnda anslag kunna

begränsas därigenom att sådana statliga beredskapsarbeten, som utföras i

annan myndighets regi, såväl i fråga örn påbörjade som nya arbeten finansierades

med anslag å allmän beredskapsstat. Om en mera omfattande arbetslöshetskris

skulle inträffa under budgetåret, borde därutöver igångsättas

arbeten, finansierade från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Enligt det andra alternativet skulle på riksstaten beträffande beredskapsarbeten

endast upptagas anslag för tillgodoseende av medelsbehov för fortsatt

bedrivande efter den 1 juli 1945 av dessförinnan påbörjade eller principbeslutade

dylika arbeten, för vilka kostnaderna under innevarande budgetår

bestredes av medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Kostnaderna för nya arbetsföretag skulle bestridas från å

allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Slutligen kunde enligt ett tredje alternativ anslag till medel för beredskapsarbeten

uteslutande upptagas å allmän beredskapsstat.

Kommissionen har härefter verkställt en beräkning av de anslag å riksstaten,

som skulle erfordras enligt de tre alternativen, samt därvid anfört

följande.

Enligt alternativ 1 skulle anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. få samma karaktär som anslaget under innevarande budgetår.

Medel till beredskapsarbeten i såväl arbetsmarknadskommissionens som

annan myndiuhets regi skulle sålunda bestridas från detta anslag.

Det torde vara ofrånkomligt, att även under nästa budgetår arbetslöshetshjälp

herodes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning

och som av olika anledningar ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens

bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande angeläget,

att dessa arbetslösa, i den män de icke genom den offentliga arbetstörmedlingen

kunna anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i största möjliga

utsträckning bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Örn sådant hjälpbehov

uppkommer, böra de sysselsättningsmöjligheter i hemorten, som de

statskommunala beredskapsarbetena erbjuda, i första hand utnyttjas.

Dagsverkskostnaden vid andra statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi än försvarsarbeten under år 1944 utgjorde i medeltal 25 kronor 22 öre.

Med en uppskattad kostnad av cirka 25 kronor och en så försiktigt beräknad

sysselsättning sorn 250 dagar per år kommer »årsverkskostnadcn» alt uppgå

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

till omkring 6 000 kronor. Med en sysselsättning i statlina beredskapsarbeten

i kommissionens egen och annan myndighets regi av omkring 7 500 man

beräknas kostnaden till 45 miljoner kronor, varav iör arbeten i kommissionens

regi 20 miljoner kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att i händelse av arbetslöshet i första hand

bereda de arbetslösa sysselsättning genom arbete i hemorten, anser sig kommissionen

böra beräkna kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten

till 12,.5 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten äro numera stadda på avveckling. Enär

det alltjämt torde vara nödvändigt att för viss icke konkurrensduglig arbetskraft

behålla denna hjälphjon, har för dessa arbeten upptagits ett belopp

av 0,1 miljon kronor.

Då det erbjuder svårigheter att tillräckligt snabbt bereda hjälp i form av

arbete, räknar kommissionen med att hjälp i viss utsträckning måste lämnas

genom kontantunderstöd. Detta är särskilt förhållandet vid fall av kortvarig

arbetslöshet, då en långväga förflyttning av den arbetslöse är olämplig både

ur näringslivets och den enskildes synpunkt. Vid månadsskiftet mars/april

1945 utgick kontantunderstöd till ca 2 700 personer i ett 40-tal kommuner.

Kostnaden för kontantunderstödsverksamhet, örn den bedrives i ungefär samma

omfattning som under innevarande budgetår, torde för nästa budgetår

böra beräknas till 2,s miljoner kronor.

Under senare tid lia arkivarbete och den vid sidan därav men efter samma

principer utformade musikerhjälpen kommit lill användning i avsevärt ökad

omfattning, främst till följd av lämpligheten att på detta sätt bereda hjälp

åt flyktingar, som sökt sig till vårt land. För närvarande äro cirka 1 350

personer, varav 880 ulänningar, placerade vid arkiv- och musikarbetsplatser,

och denna siffra torde komma att ytterligare stiga under återstående delen av

innevarande budgetår. Med en sysselsättning under budgetåret 1945/46 av

genomsnittligen 1 600 man, varav 400 skulle bli placerade endast under

hälften av budgetåret, beräknas kostnaden för arkivarbete och musikerhjälp

till 6 miljoner kronor.

För de statliga stenbeställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader

skulle erfordras ett belopp av 3 miljoner kronor.

Vidare beräknas för arbetsförmedlingsverksamheten för resebidrag till arbetssökande,

som anvisas arbete inom arbetsområde, för vilket resebidrag ej

i annan ordning står till förfogande, ett belopp av 0,i miljoner kronor.

I sina beräkningar har kommissionen antagit, att Kungl. Maj:t för nästa

budgetår skulle finna samma belopp, som står till Kungl. Maj:ts förfogande

under budgetåret 1944/45 — 2,5 miljoner kronor — tillräckligt för främjande

av företagsverksamhet m. m.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. för budgetåret 1945/46 skulle alltså kulina sammanfattas

sålunda.

Statliga beredskapsarbeten ................

Statskommunala beredskapsarbeten ........

Statskommunala reservarbeten ............

Kontantunderstödsverksamhet ............

Arkivarbeten och musikerhjälp ............

Statliga stenbeställningar ................

Resebidrag till arbetssökande..............

Övrig hjälpverksamhet ..................

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande

av företagsverksamhet m. m.............

kronor 45 000 000

» 12 500 000

» 100 000

» 2 500 000

» 6 000 000

» 3 000 000

» 400 000

» 500 000

> 2 500 000

57 500 000

15 000 000

Summa kronor 72 500 000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

21

Under förutsättning av en reservation på omkring 25 miljoner kronor vid

innevarande budgetårs utgång skulle för budgetåret 1945/46 för arbetsmark - nadsreglerande åtgärder böra beräknas ett anslag på riksstaten av 47,5 miljoner

kronor. För det fall att statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

regi finansieras med anslag på allmän beredskapsstat, erfordras på riksstaten

ett anslag av 22,5 miljoner kronor.

I fråga om alternativ 2 framhåller kommissionen, att kostnaderna

för den 1 juli 1945 återstående arbete å påbörjade eller principbeslutade beredskapsarbeten

i det betänkande, som investeringsutredningen nyligen framlagt,

upptagits till ett belopp av 68 miljoner kronor. Skulle vid berörda slag

av arbeten under nästa budgetår sysselsättas samma genomsnittliga arbetsstyrkor

som under innevarande, beräknades att ett anslag av i runt tal 25

miljoner kronor härför bleve erforderligt. För andra ändamål än beredskapsarbeten

skulle, enligt vad under alternativ 1 anförts, därjämte erfordras 15

miljoner kronor. Under tidigare nämnd förutsättning av en reservation på

omkring 25 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång skulle enligt

detta alternativ för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erfordras

ett anslag på riksstaten av 15 miljoner kronor.

Enligt alternativ 3 skulle, anför kommissionen, anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. på riksstaten begränsas till andra arbetslöshetslindrande

åtgärder än beredskapsarbeten. Kostnaden för dessa

ändamål skulle, som under alternativ 1 nämnts, uppgå till 15 miljoner kronor.

Med den meromnämnda reservationen på omkring 25 miljoner kronor vid

innevarande budgetårs slut skulle sålunda något anslag för budgetåret 1945/

46 icke vara erforderligt på riksstaten.

Kommissionen anför slutligen, att kommissionen icke funnit sig böra taga

någon ställning till de nu angivna alternativen, då valet mellan dem syntes

vara en fråga av huvudsakligen budgetteknisk natur.

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

som innevarande budgetår är uppfört å allmän beredskapsstat,

erinrar kommissionen örn att i statsverkspropositionen uttalats, att ett motsvarande

anslag vore avsett att upptagas å den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1945/46.

Ur detta anslag borde enligt kommissionen under nästa budgetår bestridas

utgifter bland annat för omskolningsbidrag, familjetillägg, hyresbidrag m. m.

(inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som överflyttats

till skogsarbete, ävensom för industrikonsulentemas verksamhet, arbetsblockorganisationen

samt för anordnande av jordbruksläger för frivillig

arbetskraft.

Kommissionen erinrar jämväl örn att enligt beslut av årets riksdag skulle

ur detta anslag under nästa budgetår jämväl bestridas kostnaden för premier

åt yrkesvana skogsarbetare ävensom åt enskilda skogsägare m. fl. vid utförande

av vissa slag av skogsarbeten.

Kommissionen föreslår, att för budgetåret 1945/46 ett anslag av 50 miljoner

kronor beräknas för här avsedda ändamål.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

II. Kommissioiiens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder

och arbetsförmedlingsanstalter.

Arbetsmarknadskommissionen.

Med avseende å medelsbehovet för förevarande ändamål erinrar kommissionen

om att från förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Avlöningar, vilket för innevarande budgetår är upptaget till 7,5 miljoner

kronor, hade Kungl. Maj:t för samma tid ställt till kommissionens förfogande

sammanlagt 12,3 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 700 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,

högst........................................... » 9 500 000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,

förslagsvis.................. » 100 000

Summa kronor 12 300 000.

Rörande kommissionens medelsbehov för avlöningar under nästa budgetår

anför kommissionen följande.

De omfattande regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden ha under de senaste

åren krävt en betydande utbyggnad av den härav föranledda administrationen.

Sålunda har en väsentlig utvidgning av personalbeståndet vid

såväl den centrala som framför allt de lokala förvaltningarna ägt rum.

Kommissionens kansli har jämlikt en av Kungl. Maj:t den 8 december

1944 och 9 mars 1945 fastställd plan omorganiserats. Antalet befattningshavare

vid kansliet utgjorde vid mars månads utgång cirka 550.

Kungl. Majit har genom beslut den 24 september 1943 anbefallt kommissionen

att tillhandahålla erforderlig kanslipersonal åt sakkunniga för utredning

rörande vissa vid ett fredsslut auktuella arbetsförmedlingsfrågor, vilka

sakkunniga genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari 1944 fått sitt uppdrag

utvidgat att omfatta jämväl frågan om den offentliga arbetsförmedlingens

organisation.

Kungl. Majit har vidare genom beslut den 26 januari 1945 uppdragit åt

sakkunniga att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande vilka

åtgärder, som behöva vidtagas vid en överflyttning från socialstyrelsen

till arbetsmarknadskommissionen av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring.

Kommissionen har i sina beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår

icke tagit hänsyn till de utgifter för avlöningar och omkostnader, som

en eventuell överflyttning till kommissionen av ifrågavarande ärenden skulle

medföra.

Utbyggnaden och effektiviseringen av arbetsförmedlingen (se bl. a. prop.

1944: 273, s. 45) ha fortgått jämväl under innevarande budgetår. En pågående

översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas organisation

är i det närmaste fullbordad.

Kommissionens verksamhet för utplacering och omflyttning av flyktingar

och annan utländsk arbetskraft har starkt utvidgats. Behovet av personal för

arbetsförmedling, förrådshållning och utlämning av klädesutrustning har

successivt ökats. På framställning av statens utlänningskommission har arbetsmarknadskommissionen

beslutat, att de tjänstemän vid länsarbetsnämnderna,

som handlägga hithörande ärenden, skola få biträda utlänningskommissionen

med vissa lokala tjänsteförrättningar samt dessutom fungera som

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

.statens flyktingsnämnds ombud. Uppdragen omfatta inspektion av förläggningar,

ombesörjande av vissa åtgärder i underslödsfrågor m. m Det ökade

arbete, som ifrågavarande uppdrag medför, och andra omständigheter ha

nödvändiggjort en ytterligare förstärkning av länsarbetsnämndernas personal

för utlänningsärenden. Vid månadsskiftet mars/april 1945 voro inom

kommissionens kansli ca 50 och hos länsarbetsnämnderna ca 200 personer

helt sysselsatta med handläggning av hithörande frågor.

Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedhngsanstalter

har ökat från 829 i januari 1943 och 1 028 i januari 1944 till 1 283 under

motsvarande månad innevarande år. Dessutom tillkomma ca 750 befattningshavare,

som äro att betrakta såsom tillfälligt anställda.

Den offentliga arbetsförmedlingens tjänster ha under kriget tagits i anspråk

i allt större utsträckning, vilket bland annat kommit till uttryck i ökningen

av antalet tillsatta platser. Genom den offentliga arbetsförmedlingen

tillsattes 1939 436 000 platser, 1940 509 000, 1941 609 000, 1942 798 000,

1943 893 000 och 1944 926 000. ,

Förhållandena på arbetsmarknaden påkalla den offentliga arbetsförmedlingens

insatser för tillgodoseende av näringslivets skiftande behov av arbetskraft.

Vid den omställning av näringslivet till mera normala förhållanden,

sorn måste ske i samband med den militära beredskapens avveckling och

utrikeshandelns återupptagande, komma stora krav att ställas pa arbets ormedlingen

för medverkan vid arbetskraftens omflyttning. Dessa uppgifter

komma att i betydande omfattning anförtros åt länsarbetsnämnderna och

de lokala arbetsförmedlingsorganen. Med hänsyn härtill är det angelägen at

arbetsförmedlingen utformas på sådant sätt, att av utvecklingen pa arbetsmarknaden

betingade förstärkningar av organisationen lätt kunna genom
Den

fortsatta utbyggnaden av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen, vid

vilken arbetsförmedlingen har sig ålagd omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter,

kommer att medföra ytterligare arbete för arbetsförmedlingen.

Vid utgången av år 1941 utgjorde antalet medlemmar i de erkand^

arbetslöshetskassorna 290 000. 1 januari 1945 voro kassorna 32 till antalet

med en medlemssiffra av 772 000. . .. ...

Arbetsförmedlingens ökade arbetsuppgifter kräva aven en specialisering tor

tillgodoseende av vissa förmedlingsbehov.

Anordningar för tjänstemannaförmedhng (se prop. 1944: Ilo, s. 4o) na

påbörjats, men främst på grund av bristen på lämpliga lokaler har utbyggnaden

icke kunnat fortskrida i den takt, som fran början planerats. Av det

erforderliga antalet tjänster lia hittills sammanlagt 2o tillsatts, for 16 hai ansökningstiden

utgått, och återstoden, 20 tjänster, beraknas komma att tii -

sättas under innevarande budgetår. _ _ ... . ,

Efter samråd med den särskilda kommitté, som tillkallats för utredning

av de partiellt arbetsföras problem (se prop. 1944:273, s. 46), bär kommissionen

påbörjat utbyggande av socialkurator .werksamheten vid arbetsförmedlingen.

Sedan i juni 1944 efter inhämtande av yttranden fran lansaibctsnämnderna

i princip beslutats att för värjo län (utom Go lands) skulle inrättas

en särskild befattning för arbetsberedning at partiellt arbetsföra, ha

ifrågavarande befattningar ledigförklarats, i den man tillgängen pa tjanstelokaler

och kvalificerade sökande det medgivit. Av 21 beslutade tjänster lia

sålunda 10 tillsatts eller komma inom den närmaste tiden att tillsattas. Därjämte

har viss personalförstärkning skett vid de kontor, dar redan tidigare

anordningar i ifrågavarande syfte vidtagits. Den beslutade utbyggnaden beräknas

till större delen vara slutförd under innevarande budgetår.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att Kungl. Maj:t i proposition

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

(nr 120) till årets riksdag föreslagit, att arbetsmarknadskommissionen tills

vidare skall fungera som arbetsvårdsorgan för i militärtjänst skadade. Viss

förstärkning av kommissionens personal, dels inom kansliet, dels vid länsarbetsnämnderna,

torde vid bifall till propositionen bli erforderlig.

Ben utbyggnad av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen, varom

kommissionen i juni 1944 fattade beslut (se prop. 1944: 273, s. 45), har under

innevarande budgetår påbörjats och kommer efter hand ait fullföljas.

Med hänsyn till dels lokalsvårigheter, dels den begränsade tillgången pä

kvalificerade sökande till de befattningar det här gäller måste utbyggnaden

ske i relativt försiktig takt.

... u^der innevarande budgetår torde utbyggnaden komma att medföra en

lonekostnadsokning av ca 105 000 kronor jämfört med kostnaderna under

budgetaret 1943/44. Lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen

beräknas för innevarande budgetår uppgå till inalles ca 450 000

kronor bor nasta budgetår, då utbyggnaden torde i huvudsak hinna sluttöras,

beraknas de totala lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och Yrkesvägledningen

till ca 610 000 kronor. I jämförelse med budgetåret 1943/44

innebar delta sistnämnda belopp en merkostnad av ca 265 000 kronor och

i jämförelse med budgetåret 1944/45 en merkostnad av ca 160 000 kronor.

•ni1 betydande ökning av lönekostnaderna för innevarande budgetår har

tillkommit genom beslutade löneförbättringar för den lägre personalen vid

saväl kommissionens kansli som länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna.

Efter framställning från kommissionen har Kungl. Majit genom

beslut den 30 december 1944 förklarat hinder icke möta för kommissionen

att, efter prövning av omständigheterna, förordna örn de avlöningsförhöjningar

för befattningshavare vid kommissionens kansli, länsarbetsnämnderna

och arbetsformedlingsanstalterna — i förekommande fall med retroaktiv tilllampning

— vilka finnas påkallade i anslutning till de i kungörelsen den 1

december 1944 (nr 754) meddelade bestämmelserna angående provisoriskt

lönetillägg under budgetåret 1944/45 och tillfälligt barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. Tillika har Kungl. Majit förklarat hinder

icke möta för kommissionen att förordna om engångsutbetalning av särskilt

avlönings tillägg åt ifrågavarande personal enligt grunderna för de bamtdlägg,

varom i nämnda kungörelse stadgas. Kommissionen har i enlighet

med Kungl. Majits bemyndigande förordna! om avlöningsförhöjningar och

engångsutbetalning av särskilt avlöningstillägg. Kostnaderna för innevarande

budgetar uppgå till ca 115 000 kronor för kommissionens kansli och ca

oOO 000 kronor för länsarbetsnämnderna och arbetsformedlingsanstalterna.

Förslag örn fortsatt provisorisk tilläggsreglering för nästkommande budgetår

vöre enligt vad chefen för finansdepartementet anmält i statsverkspropositionen

avsett att föreläggas riksdagen. Kommissionen har i sina beräkningar

icke tagit hänsyn till den prejudicerande inverkan ett bifall till ett dylikt förslag

skulle innebära för kommissionens del.

Kommissionen erinrar i anslutning härtill om alt samtliga kostnader för

nu angivna avlöningar hittills bestritts ur ett för såväl kommissionens kansli

som länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter gemensamt anslag.

Emellertid föreslår kommissionen nu, alt av budgettekniska skäl en uppdelning

av nämnda anslag göres från och med nästa budgetår sålunda att ett

anslag anvisas för den centrala förvaltningen, och ett anslag för de underlydande

organen.

Med denna uppdelning beräknar kommissionen medelsbehovet för avlöningar

under budgetåret 194546 för statens arbetsmarknadskommission till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

25

2,4 miljoner kronor och för länsarbetsnämnderna och arbets!örmedlingsanstalterna

lill 9,1 miljoner kronor.

Vad angår anslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,

vilket för innevarande budgetår är upptaget till 4 miljoner kronor,

erinrar kommissionen örn att Kungl. Majit för samma tid ställt till kommissionens

förfogande sammanlagt 5,45 miljoner kronor att disponeras på föl
-

jande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst .............kronor 1 580 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

högst ............................................ » 3 850 000

Värnpliktslånenämnderna, högst ...................... » 20 000

Summa kronor 5 450 000.

Rörande beräkningen av medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår

föreslår kommissionen i anslutning till vad kommissionen föreslagit

beträffande avlöningarna, att förenämnda omkostnadsanslag uppdelas på

ett omkostnadsanslag för kommissionens centrala förvaltningar och ett omkostnadsanslag

för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna.

Kommissionen påpekar i detta sammanhang, att kostnaderna för de av länsstyrelserna

förordnade revisorerna av familjebidragsnämndernas verksamhet

hittills bestritts ur den för centrala förvaltningen avsedda delen av omkostnadsanslaget.

Då enligt kommissionens förmenande dessa kostnader icke hörde

hemma under det allmänna omkostnadsanslaget, ville kommissionen föreslå,

att ett särskilt anslag beviljas för ifrågavarande ändamål.

Kommissionen beräknar i enlighet härmed medelsbehovet för omkostnader

under budgetåret 1945/46 för statens arbetsmarknadskommission m. m.

lill 1 miljon kronor och för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna

till 3,8 miljoner kronor.

Kostnaderna för familjebidragsnämndernas revisorer beräknas av kommissionen

för innevarande budgetår komma att uppgå till 560 000 kronor. Då

medelsbehovet för budgetåret 1945/46 syntes kunna upptagas till ett något

mindre belopp, ville kommissionen föreslå, att anslaget för ifrågavarande ändamål

beräknas till 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen

hemställt, att för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

dels till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av ............................................ kronor 2 400 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar

ett förslagsanslag av..............................kronor 9 100 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av ...................................... kronor 1 000 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader

ett förslagsanslag av .......................... kronor 3 800 000;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

dels till Kostnader för familjebidragsnämndernas revisorer ett förslagsanslag

av .............................................. kronor 500 000;

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

ett anslag av ...................................... kronor 50 000 000.

Storleken av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

skulle bliva beroende på vilket av de av kommissionen i det föregående angivna

alternativen för beräkningen av anslaget, som valdes.

Föredraganden.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

utgått från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder

skulle komma att bliva av ungefär samma omfattning som under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med betonande av att kommissionens

beräkningar endast vöre approximativa har kommissionen uppskattat

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 72,5 miljoner kronor,

varvid kommissionen antagit, att samma belopp som för nu löpande budgetår,

2,5 miljoner kronor, skulle befinnas tillräckligt för främjandet av företagsverksamhet

m. m. För tillgodoseende ur budgetteknisk synpunkt av

detta medelsbehov har kommissionen diskuterat olika utvägar, utan att dock

själv fatta någon ståndpunkt till de av kommissionen angivna alternativen.

För egen del anser jag de med 2 och 3 betecknade alternativen icke böra

komma i fråga. Enligt dessa alternativ skulle medelsbehovet för statliga och

statskommunala beredskapsarbeten — dock med undantag enligt alternativ 2

för vad som erfordras för slutförande av före den 1 juli 1945 påbörjade

eller principbeslutade arbeten — även vid fortsatt gynnsamt sysselsättningsläge

å arbetsmarknaden, i sin helhet upptagas å beredskapsstat. Enligt min

mening föreligga icke tillräckliga skäl för ett frångående av hittillsvarande

ordning, enligt vilken å riksstaten upptagits anslag till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder till belopp, motsvarande vad som beräknats bliva erforderligt

vid en arbetslöshet av mera normal omfattning. Jag förordar alltså ett

fasthållande vid nuvarande praxis vid avgörandet av i vilken omfattning de

arbetsmarknadsreglerande åtgärderna böra finansieras med anslag å riksstaten.

Även för nästa budgetår bör således anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. avses för de åtgärder, som kunna bliva erforderliga

för bekämpande av en arbetslöshet av i stort sett samma karaktär

och omfattning som under innevarande budgetår. De kostnader som kunna

uppkomma för de ytterligare åtgärder, som kunna föranledas av en mera

omfattande arbetslöshetskris, torde böra bestridas från anslag å beredskapsstat.

Med dessa förutsättningar, vilka motsvara kommissionens alternativ 1,

har kommissionen, som räknat med att vid utgången av innevarande budgetår

skulle finnas en reservation av 25 miljoner kronor å anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m., beräknat anslagsbehovet under

ifrågavarande anslag till (72,5 — 25) 47,5 miljoner kronor. Mot nämnda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

27

beräkning synes intet vara att erinra. Av anslaget torde i likhet med vad som

varit fallet under innevarande budgetår ett belopp örn i runt tal 2,5 miljoner

kronor få disponeras av Kungl. Maj:t för främjande av företagsverksamhet.

Vidare har kommissionen, som utgått från att erforderliga arbetsmarknadsreglerande

åtgärder under år 1945 till väsentlig del skulle komma att bestå i

omflyttning av arbetskraft, föreslagit, att för detta ändamål skulle beräknas

ett belopp av 50 miljoner kronor. Nämnda beräkningar synas mig kunna

godtagas. Då enligt vad chefen för finansdepartementet anfört i propositionen

nr 265 till årets riksdag förslag örn fastställande av allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46 ej är avsett att nu föreläggas riksdagen, torde anslaget

till kostnader för överflyttning av arbetskraft för nästkommande budgetår

böra upptagas å riksstaten.

Icke heller mot arbetsmarknadskommissionens beräkning av kostnaderna

för kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna

synes någon mera väsentlig erinran vara att göra. Såsom

av kommissionens redogörelse framgår, har såväl avlönings- som omkostnadsanslaget

för innevarande budgetår måst överskridas högst väsentligt.

Detta överskridande har huvudsakligen förorsakats av det alltjämt pågående

och med hänsyn till arbetsmarknadens behov nödvändiga utbyggandet

av kommissionens verksamhet. Den därav föranledda ökningen av antalet

befattningshavare såväl i kommissionens centrala kansli som hos länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingarna torde i den mån personalen sysselsättes

med arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhänga med det under

senare år rådande krisläget, vara att i huvudsak anse som ofrånkomlig.

Emellertid torde man kunna räkna med att den återgång till mera normala

förhållanden, som så småningom kan förväntas inträda, bör medföra viss

minskning i kommissionens arbetsuppgifter av mera krisartad karaktär.

Bland annat bör arbetet med arbetsanskaffningen för flyktingar kunna nedbringas.

De arbetsuppgifter för kommissionens centrala kansli och för länsarbetsnämnderna,

som sammanhänga med de omfattande militärinkallelserna

under senare år, torde vidare under nästa budgetår till stora delar komma

att bortfalla. Med hänsyn härtill anser jag en viss sänkning av de av

kommissionen föreslagna anslagsbeloppen vara möjlig. Jag förutsätter härvid,

att kommissionen ägnar ingående uppmärksamhet åt de möjligheter att

begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av kriget föranledda

arbetsuppgifter inskränkas eller bortfalla.

Kommissionen har för nästa budgetår förordat en uppdelning av de för

innevarande budgetår anvisade anslagen till statens arbetsmarknadskommission:

avlöningar samt statens arbetsmarknadskommission: omkostnader.

Från nyssnämnda avlöningsanslag bestridas för närvarande ej endast avlöningar

till kommissionens egna befattningshavare utan även lönerna till personalen

vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Motsvarande

gäller beträffande omkostnadsanslaget, från vilket nu bestridas omkostnaderna

för samtliga nämnda organ. Från sistnämnda anslag Ira härjämte

bestritts ersättningarna till familjebidragsnämndernas revisorer. En
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

ligt den av kommissionen föreslagna uppdelningen skulle särskilda avlöningsrespektive

omkostnadsanslag anvisas dels för kommissionens centrala förvaltning

dels för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema. Då

en sådan uppdelning synes lämplig, vill jag förorda att densamma kommer

till stånd från och med nästa budgetår. Emellertid har kommissionen ansett

ett särskilt anslag böra anvisas för avlönande av familj ebidragsnämndernas

revisorer. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke medel för ändamålet i

stället borde anvisas från anslag under fjärde huvudtiteln. En sådan överflyttning

synes böra tagas under övervägande under höstens budgetarbete. I

avbidan härpå vill jag ej motsätta mig att medel även för nästa budgetår

anvisas under femte huvudtiteln. Emellertid anser jag ej, att detta bör ske

under ett särskilt anslag, utan vill i stället förorda att medel för ändamålet

anvisas under det anslag, från vilket avlöningar till kommissionens befatt
-

ningshavare äro avsedda att utgå.

I enlighet med det anförda torde här ifrågavarande avlönings- och omkostnadsanslag

böra beräknas sålunda:

Kronor

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag

................................................ 2 700 000

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag

.................................................. 900 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar,

förslagsanslag .................................... 8 800 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Omkostnader,

förslagsanslag .................................... 3 500 000.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser

rörande dispositionen av anslagen.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1945/46 under femte

huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av ............ kronor 2 700 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av .............. kronor 900 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Avlöningar ett förslagsanslag

av .................................. kronor 8 800 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Omkostnader ett förslagsanslag

av

kronor 3 500 000;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

29

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av ................ kronor 47 500 000;

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett

reservationsanslag av..................kronor 50 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1944.

Den höga sysselsättningsnivå, som varit utmärkande för den svenska arbetsmarknaden

åren 1942 och 1943, kännetecknade även 1944. Ehuru utgångsläget

var något ogynnsammare än föregående år, beroende bl. a. på

massaindustrins försämrade avsättningsmöjligheter och en tillfällig nedgång

i byggnadsverksamheten, låg sysselsättningen under andra halvåret t. o. m.

på en högre nivå än föregående år. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt

som det förändrade utrikesläget under senare delen av året ledde till

en total avspärrning från kontinenten, medan förbindelsen västerut, liksom

tidigare, kunde upprätthållas genom lejdbåtstrafiken. Till den ökade sysselsättningen

bidrog i hög grad byggnadsverksamhetens gynnsamma utveckling

under året. Bristen på arbetskraft var icke fullt så accentuerad som

under 1943, vilket sammanhängde med att skogsbrukets behov av arbetskraft

var betydligt mindre än då. Arbetslösheten i fackförbunden nådde under

året ett bottenläge, medan antalet hjälpsökande arbetslösa på grund av

en främst till Västernorrlands län lokaliserad arbetslöshet, som berodde på

massaindustrins produktionssvårigheter och den minskade sysselsättningen i

skogen, var högre än föregående år.

En sammanfattning av de statistiska serier, som belysa arbetsmarknadens

utveckling under åren 1943 och 1944, lämnas i tab 1.

Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1943 och 1944.

Månad

Antal sysselsatta

inom industri,

byggnadsverksam- het, handel m. m.

Indextal: sept.

1939=100

Antal ansökningar

om arbete på 100

lediga platser vid

arbetsförmedling- arna

Arbetslösheten

inom fackförbun- den (% av med- lemsantalet)

Antal av arbets- löshetsnämnderna

rapporterade hjälp- sökande arbetslösa

(i 1000-tal)

1943

1944

1943

1944

1943

1944

1943

1944

Januari.......

90

90

137

164

8-6

8-5

100

15-8

Februari......

90

91

133

157

7-5

8-0

9-6

17-5

Mars.........

90

91

114

139

6*4

7-2

8-6

17-3

91

90

109

121

6l

5-5

7-2

15-7

Maj..........

93

91

99

103

4-4

3-7

6-2

11-8

Juni .........

94

92

93

96

4-4

3-2

5-3

8-8

90

92

89

90

3-9

2-9

4-6

7-3

Augusti ......

90

93

90

92

3-6

2''8

4-4

6-8

September ....

91

94

93

95

3-5

2-9

4-6

6-8

Oktober......

94

96

109

106

45

3-3

5-4

7-5

November ....

93

97

129

118

5-8

4-2

7-5

8*7

December ....

90

95

150

129

9r>

7-2

11-7

Ilo

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Tab. 2. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken i % av medlemsantalet åren 1939, 1940,

1943 och 1944.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1939

38-0

29-1

25-6

18-4

12-2

12''3

8-6

8-6

11-6

19-3

27-5

39-4

1940

455

47-9

51-5

31-9

24-3

24-3

22-9

23-6

26-7

33''5

39-2

46-8

1943

27-4

24’6

19-8

18-4

12-3

10-8

8''7

7-5

b* 7

12 9

17-0

29-8

1944

27''5

26''9

24-1

15-7

90

6''5

51

5-0

5-9

8-0

10-6

20-4

Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik för industri och angränsande verksamhetsområden

utvisar, att sysselsättningen inom dessa områden under

första halvåret 1944 låg på en något lägre nivå än 1943, medan under andra

halvåret förhållandet var det motsatta, Under november uppnåddes samma

sysselsättningsnivå som i november 1939, och för december var indextalet

1944 t. o. m. högre än 1939 (95 mot 90).

Relationen mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser vid arbetsförmedlingarna

var under året i stort sett gynnsam, och det underskott

på arbetssökande, som förelåg under sommarmånaderna, var mindre än föregående

år. j

Arbetslösheten i fackförbunden låg under större delen av året på en ännu

lägre nivå än 1943, och arbetslöshetssiffrorna under andra halvåret voro

överhuvud taget de lägsta som någonsin konstaterats. En jämförelse mellan

arbetslöshetssiffrorna för olika fackförbund utvisar, alt under senare delen

av 1944 arbetslöshetsprocenten inom praktiskt taget samtliga förbund var

lägre än vid samma tid föregående år. En särskilt gynnsam utveckling

utvisa byggnadsfacken. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens stora betydelse

ur sysselsättningssynpunkt kan det vara motiverat att närmare belysa

arbetslöshetsförhållandena inom byggnadsfacken. I tab. 2. lämnas uppgifter

om antalet arbetslösa byggnadsarbetare (byggnadsträarbetare, murare,

målare och byggnadsgrovarbetare) i procent av medlemsantalet åren 1939,

1940, 1943 och 1944.

Åren 1939 och 1940 ha medtagits i sammanställning, enär sysselsättningen

inom byggnadsverksamheten de åren nådde sin dittills högsta resp. lägsta

omfattning. Av sammanställningen framgår, att arbetslösheten de tre första

månaderna under 1944 var av något större omfattning än föregående år, medan

läget därefter snabbt förbättrades. Under större delen av året voro arbetslöshetssiffrorna

lägre än 1943 och understego liksom sistnämnda år även

1939 års nivå. Man lägger även märke till den säsongutjämning i sysselsättningen,

som varit karakteristisk för byggnadsverksamheten under de två

senaste åren och som är ett resultat av den statliga regleringen.

Antalet hjälpsökande arbetslösa, som redan mot slutet av 1943 visade en

mer än säsongmässig stegring, var under hela första halvåret 1944 betydligt

större än under samma tid föregående år. Även under senare delen av året

lågo hjälpsökandesiffroma över 1943 års nivå men voro dock absolut sett

låga. Ökningen i hjälpsökandesiffrorna sedan föregående år var främst lokaliserad

till Västernorrlands län och berodde, som tidigare nämnts, på massa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

industrins, särskilt i början av året, stora svårigheter att bereda de anställda

arbete samt den minskade sysselsättningen i skogen. Sistnämnda orsak

medförde under senare delen av året även en betydlig ökning av arbetslösheten

i Norrbottens län, och antalet hjälpsökande arbetslösa i detta län uppgick

vid årets utgång till 1925. I Västernorrlands län nådde hjälpsökandesiffrorna

sin kulmen under april, då 5 478 arbetslösa voro anmälda hos arbetslöshetsnämndema;

vid slutet av året hade antalet nedgått till 2 571. Bortsett

från Västernorrlands och Norrbottens län uppgick antalet hjälpsökande

i övriga delar av landet vid 1944 års slut till 6 548 mot 8 290 vid samma tidpunkt

föregående år.

Överflyttningen av arbetskraft framför allt till jordbruks- och skogsarbete

nådde under 1944 icke tillnärmelsevis samma omfattning som föregående år.

Jordbrukets arbetskraftsbehov var alltjämt svårt att tillgodose, och den frivilliga

arbetshjälpen hade ungefär samma omfattning som under 1943. Särskilt

bärgningen av den rika höskörden vållade på många håll svårigheter,

som måste bemästras genom särskilda åtgärder, såsom kollektiva hempermitteringar

av inkallade, utlåning av personal och hästar från militära förband

m. m. Även betodlingens arbetskraftsproblem voro betydande men kunde

i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt. Genom arbetsförmedlingarna

tillsattes omkring 62 000 platser inom jordbruket mot 57 000 år 1943.

Det minskade avverkningsprogrammet bränsleåret 1943/44 medförde en

betydande nedgång i skogsbrukets arbetskraftsbehov. Fr. o. m. den 1 januari

1944 upphävdes produktionsplikten i de fyra nordligaste länen och

fr. o. m. den 1 juli i hela landet. Med utgången av januari månad upphörde

även tjänsteplikten för män, födda år 1923, och fortsättningsvis sysselsattes

endast arbetslösa och utlänningar vid förläggningar och arbetsplatser, där bidrag

till ovan arbetskraft utgick. Under redovisningsåret tillsattes genom arbetsförmedlingarna

endast 65 000 platser inom skogsbruket mot 122 000 föregående

år. Med hänsyn till det ovissa läget beträffande den framtida bränsleförsörjningen

vidtogos icke några särskilda åtgärder för att stimulera ledig

arbetskraft att övergå till skogsarbete. Först i slutet av året började frågan

örn särskilda sådana åtgärder bli aktuell, då det visade sig, att avverkningsresultaten

voro exceptionellt dåliga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden,

som rådde hela hösten.

Som framgick av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, var sysselsättningen

inom industri och angränsande verksamhetsområden under förra delen av

1944 något lägre men under senare delen högre än under föregående år. Hur

sysselsättningsförhållandena gestaltade sig inom den egentliga industrin,

framgår av tab. 3, vari redovisas sysselsättningsindex för de tre föregående

åren under våren, början av hösten samt vid årsslutet.

Med den begränsning av exportmöjlighetema, som förefanns redan förut,

påverkade den ytterligare inskränkningen i utrikeshandeln under 1944 icke i

nämnvärd grad sysselsättningsnivån. Hemmamarknadsindustrin nådde bl. a.

på grund av byggnadsverksamhetens ökade omfattning under året en högre

sysselsättningsnivå än föregående år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tab. B. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid

slutet av angivna månader åren 1942—1944. September 1939 = 100.

Industrigrupper

1942

1943

1944

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Maj

Sept.

Dec.

Malmbrytning och metallindustri......

105

110

lil

lil

108

113

107

107

114

Jord- och stenindustri.................

82

84

73

94

81

75

87

85

80

Träindustri...........................

71

73

65

78

73

66

78

74

72

Pappers- och grafisk industri..........

82

82

78

81

81

75

79

83

86

Livsmedelsindustri ....................

96

99

90

94

97

91

96

102

98

Textil- och beklädnadsindustri........

86

88

87

88

87

88

90

90

92

Läder-, hår- o. gummivaruindustri ....

82

82

77

77

72

83

83

85

90

Kemisk-teknisk industri...............

89

89

83

87

88

89

92

94

95

Samtliga industrigrupper

91

94

91

95

92

92

92

94

97

Beträffande de särskilda industriella områdena var arbetstillgången under

året alltjämt synnerligen god vid järnbruk, skeppsvarv, mekaniska och elektriska

verkstäder. Den under krigsåren framträdande bristen på kompetenta

yrkesarbetare inom verkstadsindustrin reducerades betydligt under 1944, vilket

framför allt berodde på att militärinkallelserna hade mindre omfattning

än tidigare. Vid gruvorna medförde den under senare delen av året inställda

malmexporten vissa driftsinskränkningar. Arbetarna vid exportgruvorna kunde

dock i stor utsträckning sysselsättas med förberedelse- och undersökningsarbeten.

Inskränkningarna berörde huvudsakligen de mellansvenska exportgruvorna,

där sammanlagt omkring 500 man permitterades. Den friställda

arbetskraften kunde i flertalet fall erhålla annat arbete. Vid de lappländska

gruvorna skedde icke någon större reducering i antalet sysselsatta, men efter

årsskiftet 1944/45 infördes för flertalet arbetare arbetsperioder om fyra veckor

och en följande ledig vecka. Vid de mellansvenska gruvorna tillämpas

för flertalet arbetare arbetsperioder med två lediga dagar varannan vecka.

Vid sågverk, pappersmassefabriker och pappersbruk var arbetstillgången

väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna. Vid massafabrikerna

var vid januari månads utgång icke mindre än 30 °/o av arbetsstyrkan

permitterad. Under första halvåret 1944 var sysselsättningen väsentligt

lägre än under senare delen av året, trots att en allt mindre del av den

europeiska marknaden då stod till förfogande. Detta sammanhänger med att

utlandet verkställt köp av vissa trävaror och cellulosaprodukter för leverans

framdeles, när sjövägarna öppnas. Vid snickeri- och möbelfabriker var sysselsättningen

god, och tidvis rådde brist på yrkesvan arbetskraft.

Inom konsumtionsvaruindustrierna var sysselsättningen på det hela taget

god. Vissa livsmedelsindustrier, såsom sockerbruk, choklad- och karamellfabriker,

uppvisade en stegrad efterfrågan på arbetskraft, och inom textiloch

beklädnadsindustrin var bristen på kvinnlig personal framträdande. Under

senare delen av året kunde genom arbetsförmedlingens försorg baltiska

flyktingar placeras i denna industri. Även vid skofabrikema var arbetstillgången

relativt god, och arbetslösheten bland äldre manliga arbetare hade

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

väsentligt reducerats. Genom under 1943 vidtagna åtgärder för att åstadkomma

tillämpning av normal arbetsvecka upphörde praktiskt taget korttidsarbetet

inom nämnda industrigren.

En av de väsentligaste orsakerna till den höga sysselsättningsnivån under

1944 var, som tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten beträffande

framför allt bostadsbyggen. De under större delen av året synnerligen

låga arbetslöshetssiffrorna och den säsongutjämning, som åstadkommits

genom den statliga regleringen, ha tidigare nämnts. Under sommarmånaderna

var byggnadsproduktionen av sådan omfattning, att viss brist på kvalificerade

yrkesarbetare, i första hand murare, uppstod på åtskilliga orter.

Som en följd av den livliga byggnadsverksamheten uppvisade byggnadsämnesindustriema

en motsvarande hög sysselsättning, som till stor del underbyggts

av en under året förbättrad tillgång på råvaror, delvis beroende på

att åtgärder, som tidigare vidtagits för inhemsk produktion, under 1944 börjat

lämna resultat. Tillgången på bl. a. tegelbruksarbetare svarade ej mot

efterfrågan, varför vissa svårigheter uppstodo att tillräckligt snabbt verkställa

beordrade leveranser.

Inställandet av sjöfarten på Tyskland föranledde uppläggningar av ett stort

antal fartyg och därmed en betydande ökning av antalet arbetssökande sjömän

och stuveriarbetare. Emellertid kunde lejdbåtstrafiken upprätthållas,

och därjämte har viss ökning i sjöfarten på Finland inträtt, vilken medförde,

att sysselsättningen bland sjöfolket under året ej blev så låg, som man haft

anledning att vänta.

Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under åren 1935—

1944 lämnas i bilaga 14.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1944.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under

statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet för

arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i

arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd

i varje län och en arbetsnämnd i Stockholms stad. Under dessa

nämnder sortera arbetsförmedlingarna. Genom kungörelse den 20 oktober

1944 (nr 703) ha vissa ändringar vidtagits i kungörelsen den 7 maj 1940 (nr

328) om länsarbetsnämnder. Enligt den nya kungörelsen, som trädde i kraft

den 1 januari 1945, skall länsarbetsnämnd, som tidigare bestått av ordförande

och två ledamöter, sammansättas av ordförande samt det antal ledamöter

Kungl. Majit bestämmer, dock minst i Stockholms stad fem och annorstädes

sex. En av ledamöterna skall vara vice ordförande, och för varje

ledamot utom vice ordföranden skall finnas personlig ersättare. Ordförande,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

ledamöter och ersättare förordnas av Kungl. Majit för en tid av fyra år i sänder

och efter förslag i särskild ordning. Sålunda skall förslag till ordförande

och vice ordförande avgivas av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen.

Beträffande övriga ledamöter jämte ersättare för dem skola

förslag, avseende i varje särskilt fall en ledamot, avgivas av

1) landstingens förvaltningsutskott, stadskollegierna i Stockholm och Göteborg

samt drätselkamrarna i Malmö, Norrköping, Hälsingborg och

Gävle,

2) hushållningssällskapens förvaltningsutskott,

3) svenska arbetsgivareföreningen,

4) landsorganisationen i Sverige samt

5) tjänstemännens centralorganisation.

Skall beträffande viss ledamot avgivas förslag av mer än en kommunalmyndighet

eller förvaltningsutskott i mer än ett hushållningssällskap, skola

förslagsställarna samråda om förslaget före dess avgivande.

Även bestämmelserna örn länsarbetsnämndens råd ha ändrats. Tidigare

gällde, att ledamöter av rådet utsågos av kommissionen till det antal kommissionen

bestämde. Enligt de nya bestämmelserna skall vägdirektören i länet

alltid vara ledamot av rådet. Dessutom äga landstingets förvaltningsutskott,

skogsvårdsstyrelsen och egnahemsnämnden utse vardera en ledamot. Beträffande

arbetsnämnden i Stockholms stad skall i stället stadskollegiet utse

tre ledamöter. Härutöver äger kommissionen alltjämt utse så många ledamöter,

som kommissionen finner lämpligt.

De nya bestämmelserna innefatta en mycket betydande utvidgning av

länsarbetsnämndernas uppgift. Från och med 1945 skola länsarbetsnämnderna

även följa utvecklingen inom respektive län i fråga örn hjälpverksamheten

i samband med arbetslöshet samt efter arbetsmarknadskommissionens

bestämmande öva tillsyn över arbetslöshetsnämndernas verksamhet. Detta

innebär, att länsarbetsnämnderna infogats som ett led mellan kommissionen

och arbetslöshetsnämnderna. Beträffande länsarbetsnämnds uppgifter i samband

med hjälpverksamheten för arbetslösa hänvisas till redogörelsen på s.

45 f. för lagen den 30 juni 1944 (nr 475) örn arbetslöshetsnämnd och kungörelsen

samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1944 års utgång inalles

25 huvudkontor, 203 avdelningskontor, 453 ortsombud och 16 fristående

sjömansförmedlingar, eller tillsammans 697 förmedlingsorgan. Av dessa voro

18 avdelningskontor nyinrättade under året. (I början av 1945 ha ytterligare

8 avdelningskontor inrättats). Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan

voro under året inemot 600 lokalombud, sorterande under

kontor eller ortsombud, anställda å sådana orter, där avdelning av erkända

arbetslöshetskassor fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga

arbetsförmedlingen.

Ungdomsförmedlingens organisation har under de senaste åren, icke minst

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

beroende på de ökade krav yrkesvägledningsuppgifterna medfört, kommit

att te sig alltmera otillräcklig. Under år 1944 har kommissionen därför uppgjort

planer för en successiv utbyggnad av denna. Utbyggnaden avser att dels

förstärka de vid huvudkontoren redan upprättade länscentralerna, dels göra

även avdelningskontoren bättre rustade för sina uppgifter i samband med

ungdomsförmedling och yrkesvägledning. Avsikten är, att vissa av de till över

200 uppgående avdelningskontoren skola utrustas med filialer för ungdomsförmedling.

Antalet dylika filialer kommer att uppgå till ett 30-tal. Vid övriga

avdelningskontor kommer verksamheten att handhas av dels ambulerande

assistenter (knutna till länscentralerna eller till vissa av ovannämnda

filialer), dels arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän (knutna till avdelningskontor,

som inte på annat sätt specialutrustats för dessa uppgifter).

Kontaktmännens antal beräknas komma att uppgå till omkring 150.

Vid slutet av år 1944 hade endast en del av dessa planer kunnat realiseras.

Sedan även Gotland erhållit en särskild länscentral för ungdomsförmedling

och yrkesvägledning, funnos dylika centraler upprättade i samtliga

län. Filialer hade vid samma tidpunkt inrättats vid avdelningskontoren i Hälsingborg,

Karlskoga, Lund, Norrköping, Skellefteå, Sundsvall, Södertälje

och Ängelholm. Dessutom hade till avdelningskontor i Stockholms län knutits

8 kontaktmän.

För att samordna och organisera arbetsförmedlingsverksamheten för de

mera intellektuellt betonade yrkena beslöt arbetsmarknadskommissionen i

maj 1944 att inrätta en särskild tjänstemannaförmedling. Denna skall omfatta

tjänstemän i ordets vidsträcktaste bemärkelse med eller utan universitets-

eller högskolebildning, alltså i första hand förvaltningstjänstemän (i allmän

och enskild tjänst), kontorister, tekniker, lantbruks- och skogstjänsteman

samt lärare. Tjänstemannaförmedlingen organiseras med länscentraler

i varje län och huvudcentral knuten till arbetsmarknadskommissionen. Såsom

rådgivande organ till tjänstemannaförmedlingens huvudcentral fungerar

en delegation, bestående av representanter för berörda företagar- och tjänstemannaorganisationer.

Vid sidan av delegationen utses ett särskilt råd, ur vilket

medlemmar skola kallas till delegationens sammanträden i den utsträckning,

som kan anses erforderligt. Även till länscentralerna kunna delegationer

knytas med representanter för företag och organisationer. Efter tjänstemannaförmedlingens

utbyggnad, som beräknas kunna bli slutförd under loppet

av år 1945, komma de nuvarande särskilda student- och lärarförmedlingarna

att upphöra med sin verksamhet.

Efter tillkomsten av sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa (1943) fördes förhandlingar

mellan socialstyrelsen, arbetsmarknadskommissionen, berörda arbetsgivareorganisationer

samt svenska sjöfolksförbundet rörande fastställande

av enhetliga bestämmelser i fråga örn rekrytering av däcks- och maskinmanskap

till fartygen. I mars 1944 nådde Sveriges redareförening och svenska sjöfolksförbundet

en överenskommelse rörande principerna vid rekryteringen,

och i ajiri 1 samma år utfärdade arbetsmarknadskommissionen på grundval

därav särskilda anvisningar för arbetet vid sjömansförmedlingen. De nya be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

stämmelserna, som i huvudsak utgöra en stadfästelse av förut tillämpade principer,

ha gjorts enhetliga för hela landet och skola tillämpas av alla sjömansförmedlingar.

I anslutning härtill har personalorganisationen vid sjömansförmedlingama

i flera fall förstärkts. Såsom rådgivande organ för sjömansförmedlingarna

fungerar på orter med sjömansförmedling en sjöfartsdelegation,

bestående av opartisk ordförande och fyra ledamöter. Redarorganisationema

och sjöfolksförbundet utse vardera tvenne representanter jämte

suppleanter. Som organ för rikets samtliga sjöfartsdelegationer har inrättats

en central sjöfartsdelegation med säte i Göteborg med likartad sammansättning.

I juni 1944 beslöt arbetsmarknadskommissionen i princip att i samtliga

län (utom Gotlands) inrätta befattningar (»sociala kuratorer») för arbetsberedning

åt partiellt arbetsföra. Ifrågavarande tjänst knytes organisatoriskt

till arbetsförmedlingens huvudkontor men har hela länet som verksamhetsområde.

I syfte att effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten vid de kvinnliga

avdelningarna beslöt arbetsmarknadskommissionen i oktober 1944 att inrätta

särskilda konsulentbefattningar vid länsarbetsnämnderna.

Därjämte ha under 1944 inom den offentliga arbetsförmedlingens organisation

åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsförmedlingen för artister, musiker,

statister och liknande yrkesgrupper. Vid vissa större arbetsförmedlingar

ha sålunda under året särskilda s. k. artist- och musikerförmedlingar inrättats.

För effektivisering av arbetsförmedlingen för flyktingar vidtogos särskilda

anordningar (se s. 19 ff.).

Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har under 1944 en allmän

översyn av länsarbetsnämndernas personalorganisation företagits i syfte att

inom ramen för nuvarande provisorium ytterligare effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten

och åstadkomma större enhetlighet mellan olika arbetstörmedlingstjänster.

Den tid, inom vilken de av översynen föranledda förändringarna

och förbättringarna kunna vara slutförda, kan svårligen närmare

angivas, men avsikten är att söka genomföra dem senast under budgetåret

1945/46, givetvis med reservation för lägeändringar på arbetsmarknaden

eller andra omständigheter, som kunna inträffa och avsevärt ändra

länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas nuvarande organisation.

Socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen ha under 1944 gemensamt

utarbetat broschyren »Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring,

råd och anvisningar». Handledningen bygger på stadganden i handböckerna

för den offentliga arbetsförmedlingen och de erkända arbetslöshetskassorna

men har därutöver kompletterats med av respektive myndigheter senare utfärdade

föreskrifter. Dessa gälla i främsta rummet tillämpningen av de allmänna

villkoren jämlikt 15 § i arbetslöshetskasseförordningen. Därjämte inrymmer

handledningen de nya bestämmelser, som under senare år tillkommit

i fråga örn arbetsförmedlingens kontroll vid arbetsansökan från arbetslösa

kassamedlemmar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom under föregående år hörde det under 1944 till den offentliga arbetsförmedlingens

förnämsta uppgifter att söka åstadkomma utjämning mellan

å ena sidan orter eller arbetsområden med brist på arbetskraft och å andra

sidan orter eller områden med överskott på dylik. Till följd av den relativt

stabila industriella sysselsättningen voro förändringarna i utbud och efterfrågan

på arbete och arbetskraft mindre starkt markerade än under 1943.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren

1935—1944 framgår av ferb. A.

Inalles voro under 1944 cirka 651 800 personer inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,

eller cirka 10 000 färre än under 1943. Huvudparten utgjordes

av manliga arbetssökande, eller 466 000; kvinnornas antal belöpte sig till

185 800. Tillsammans gjorde dessa personer 1 547 600 ansökningar örn arbete.

På manliga avdelningen steg antalet ansökningar örn arbete med icke mindre

än 108 200 i jämförelse med föregående år, under det att antalet lediga platser

endast ökade med 800. Den kraftiga ökningen av ansökningar sammanhänger

närmast med förhållandena i norrlandslänen, särskilt Västernorrland, där den

rådande arbetslösheten medförde, att de sökande under flera månader än genomsnittligt

varit fallet tidigare under kriget kvarstodo såsom aktuella arbetssökande

på arbetsförmedlingarna. På kvinnliga avdelningen förelåg däremot

en minskning av antalet ansökningar med inemot 13 500, medan antalet lediga

platser steg med nära 25 900. De anmälda lediga platserna uppgingo tillsammans

till cirka 1 138 100, av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta 926 000.

Relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blev i genomsnitt ej

fullt så gynnsam under år 1944 som under år 1943. Sålunda var antalet an
-

Tab. 4. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1935—1944.1

Hela verksamheten

Därav vid manliga avdelningen

Å r

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

personer

An sök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

1935

1936

1937

395849

338 243

326 674

1 261 829

1 053 290

884 013

346 040

401 298

472 945

266 120

301 414

353 944

307 892

241 963

220 848

1 062 130

834 695

648 863

175184

204 467

249 006

154 329

174 071

210 310

1938

1939

1940

347 451

378 478

476 349

927 132

977 155

1153 164

474 096

564 966

634 676

360 606

436 080

509 897

231 547

255 978

315114

658 633

691124

784 317

236 061

293 998

379 958

203 038

251319

315 301

1941

1942

1943

539 688

614 041

662 020

1 477 789

1 494 242

1452 830

746 200

1016 878

1 lil 479

609 210

798 152

893 265

354 186

410 835

468 810

1 001 919

977 547

1 001 341

453 235

638 315

682 487

380 491

513 528

586 497

1944

651 788

1 547 584

1138 133

926 031

466 034

1 109 564

683291

602 134

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i

tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid

göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter

dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort

förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av

flera arbetsansökningar under samma år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

sökningar på 100 lediga platser under redovisningsåret 136 mot 131 år 1943.

En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1944 och närmast föregående

år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna

året med 32 800 översteg det för år 1943 noterade. 1 genomsnitt tillsattes

cirka 77 200 platser per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till

beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande

platstillsättningen på den öppna marknaden.

Med hänsyn till att, såsom förut antytts, en kännbar brist på arbetskraft

förelåg inom vissa områden, nödvändiggjordes alltjämt anordningar för alt

åstadkomma en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften. Arbetsförmedlingarnas

interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås i samverkan

mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de bidrag till arbetssökandes

resor och flyttningskostnader med mera, som även under redovisningsåret

ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft mellan

olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen

inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning

uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta

platser under åren 1936—1944.

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1944.

Antal arbetssökande

Å r placerade genom

annat kontor

1936 .......................... 6 727

1937 .......................... 11 978

1938 .......................... 14 020

1939 .......................... 19 626

1940 .......................... 33 413

1941 .......................... 44 097

1942 .......................... 68 912

1943 .......................... 82 271

1944 .......................... 72 641 I

därav

utom länet

3 674

6 722

8 380

12 005

17 956

23 052

36 833

47 140

40 885

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1944 över

72 600 platser, av vilka 59 500 manliga och 13 100 kvinnliga. Dessa siffror

innebära en minskning i jämförelse med föregående år med 12 °/o. Anledningen

till nedgången är den minskade omfattningen i förmedlingsverksamheten,

då det gällde att anskaffa arbetskraft till skogarna. Genom ovannämnda platstillsättningar

i samverkan bereddes tillsammans nära 40 900 personer anställning

i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade

upplysningar utgjorde liksom förut örn åren ett viktigt led i det interlokala

förmedlingsarbete t.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 5 och 6.

I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför

gruppbeteckningama i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa

skiljaktigheter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tab. 5. Antal tillsätta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1935—1944.

Å r

Jord-

bruk

Skogs-

hushåll-

ning

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst1

Husligt

arbete

Diverse

arbete1

Frivilliga

arbets-

uppgif-

ter

Summa

1935

48 416

6 650

30 316

20 313

47 102

74 419

38 904

_

266120

1936

48 543

12 694

34 174

22 904

57 597

82 925

42 577

—

301414

1937

48 581

14 328

38 984

26 979

70 002

89 539

65531

—

353 944

1938

51 212

10 719

46 801

26 185

85 510

97 240

42 939

—

360606

1939

50 284

18 266

66 262

34 987

110 846

114 009

41 426

—

436080

1940

54 767

39 636

87 998

27 357

127 265

113 890

58 984

—

509897

1941

72 011

52 788

117 567

22 491

160 205

125 642

58 506

—

609 210

1942

2 61 597

79 778

180 829

23 034

2146 649

141 877

64 442

99 946

798152

1943

56 452

122 413

245 739

24018

173 786

151 761

36 325

82 771

893 265

1944

61209

65 006

273 112

24 318

219 594

160036

46 556

76 200

926 031

| I % av hela

8-2

100-o

antalet

6''6

7-1

29-5

2''6

23.7

17-3

5-0

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser

med tidigare års siffror icke äro möjliga. Beträffande tillsatta platsers fördelning under år 1943

efter kön och näringsgrenar hänvisas till tab. 6.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen

räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring

och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga

arbetsuppgifter».

Flertalet grupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i förhållande

till föregående år, dock med undantag för skogsbruket, där en nedgång

ägt ruin med cirka 50 %. Stegringen för industri och hantverk gällde närmast

byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes under år 1944 54 200 platser för män och 7 300

platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den frivilliga arbetskraften till

jordbruket, som var av ungefär samma omfattning som 1943; genom arbetsförmedlingarna

tillsattes cirka 63 000 dylika platser.

Svårigheterna att anskaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro

starkt märkbara såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens

bärgande. Vårarbetena kommo osedvanligt sent i gång och krävde på grund

härav ett särskilt stort behov av tillfällig arbetskraft. Behovet av tillfälliga

arbetare för skörden kunde, såsom förut nämnts, i stort sett tillgodoses. Bristen

på ladugårdspersonal och mjölkningskunniga lanthembiträden var lika

framträdande som förut örn åren. En närmare redogörelse för de åtgärder,

som vidtogos för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov, lämnas å sid.

23 ff.

Anskaffande av arbetskraft till bet folten var 1944 ett mera svårlöst problem

än under föregående år. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna

lämnas å sid. 25 ff.

överflyttningen av arbetskraft bar underlättats, därigenom att kommissionen

i maj 1944 bemyndigat länsarbetsnämnderna att tillhandahålla arbetstagare

inom jordbruks- och torvarbete viss beklädnadsulrustning, nämligen

blåställ och arbetsskodon.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tab. 6. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförinediingsanstalterna

åren 11113 och 1944.

M

n

Kvinnor

Näringsgrenar

1943

1944

ökning ( + )

Minskning ( —)

1943

1944

Ökning ( + )

Minskning (—)

Antal

%

Antal

%

Jordbruk (och fiske) ........

48 594

54 230

+ 5 636

+ 11-6

8 016

7 326

- 690

- 8''6

Skogsbruk..................

122 331

64 867

-57 464

-47-0

82

139

29 505

+ 57

+ 1640

Industri och hantverk......

217 874

243 607

+ 25 733

+ 11-8

27 865

+ 5-9

Malmbrytn. o. metallind. ..

28 881

31 967

+ 3 086

+ 10-7

3 266

3 475

+ 209

+ 6-4

Träindustri...............

9 842

12 443

+ 2 601

+ 26+

297

303

+ 6

Livsmedelsindustri.........

5128

6 967

+ 1839

+ 35-9

4 83C

6112

+ 1282

+ 26''5

Textil- o. beklädnadsind. . .

3 534

3 825

+ 291

+ 8-2

9 622

10 256

+ 634

+ 6-6

Byggnadsverksamhet ......

137 995

152 663

+ 14 668

+ 10''6

11

13

+ 2

Samfärdsel .................

61 203

72 092

+ 10 889

+ 17-8

1279

1406

+ 127

+ 9-9

Landtransport............

38 308

49 180

+10 872

+ 28-4

314

347

+ 33

+ 10-5

Sjöfart ...................

22 895

22 912

+ 17

+ o-l

965

1059

+ 94

+ 9-7

Handel.....................

16 651

22 224

+ 5 573

+ 336

52 510

62 730

+10 220

+ 19-5

Affärs- o. lagerarbete......

10 093

13 076

+ 2 983

+ 29''6

7 487

8 875

+ 1388

+ 18-5

Hotell-, kafé- o. rest.-rör. ..

6 558

9148

+ 2 590

+ 39-5

45 023

53 855

+ 8 832

+ 19-6

Förvaltning, arbetsledning och

fria yrken..............

13 925

22 231

+ 8 306

+ 59''6

15 278

16 801

+ 1523

+ 10-o

Förvaltn. o. tekn. ledning.

1898

3 360

+ 1462

+ 77-0

163

214

+ 51

+ 31-3

Kontorsarbete ............

3 991

4 845

+ 854

+ 2L4

+ 15-9

9 191

10 688

+ 1497

+ 54

+ 16-3

+ 1-3

Undervisa, o. vetensk. verks.

2 974

3 447

+ 473

4 105

4159

Hälsovård och sjukvård......

1291

1791

+ 500

+ 38-7

9 358

11475

+ 2117

+ 22-6

Husligt arbete..............

425

329

- 96

151336

159 707

+ 8 371

+ 5''5

Arbete, ej hänfört till annan

grupp..................

104 203

120 763

+16 560

+ 15-9

41044

34 808

- 6 236

- 15-2

Summa

586497

602 134

+ 15 637

+ 2-7

306 768

323 897

+ 17 129

+ 5-6

Som tidigare framhållits, var efterfrågan på arbetskraft till skogarna efter

produktionspliktens upphörande av avsevärt mindre omfattning än under

föregående år. Antalet arbetssökande vana skogsarbetare var ungefär lika stort

(24 000) som under 1943 (23 000). Antalet arbetsansökningar uppvisade en

större stegring (1943—34 000; 1944—41000), vilket betyder, att även efterfrågan

på yrkesvana skogsarbetare minskats och att skogsarbetarna under

längre tid kvarstodo såsom aktuella arbetssökande på arbetsförmedlingen.

De tillsatta platsernas antal uppgick till 65 000 (122 400 under år 1943), vilket

utvisar, att en del av arbetskraften i skogarna allt fortfarande kom från

andra yrkesområden. En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov

lämnas å sid. 27 ff.

Under året kunde arbetsförmedlingarna göra 11 200 utplaceringar i frivillig

luftbevakning och 2 000 utplaceringar i frivillig värnpliktstjänst.

Inom huvudgruppen industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamheten,

redovisades för praktiskt taget alla yrkesgrupper högre pia ts tillsättningssiffror

för år 1944 än för 1943. De absoluta talen för hela näringsgruppen

utgjorde 273 100 respektive 245 700. Den väsentligaste orsaken till den höga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

sysselsättningsnivån var, såsom tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten

beträffande framför allt bostadsbyggen men jämväl industribyggen.

Lagstiftningen örn tillståndstvång för byggnadsarbete gällde även

under 1944. Strävandena att utjämna byggnadssäsongen gåvo gynnsammare

resultat under redovisningsåret än under 1943.

Sjöfarten hade ännu mindre omfattning än under de föregående krigsåren

till följd av den skärpta avspärrningen.

Inom gruppen husligt arbete förelågo samma svårigheter som tidigare att

skaffa erforderlig hjälp till hemmen. Under året tillsattes cirka 28 300 hembiträdesplatser,

eller samma antal som föregående år. Däremot kunde behovet

av tillfällig hemhjälp tillgodoses i något större omfattning än under 1943.

Antalet förmedlade platser av detta slag ökade nämligen med omkring 9 500

till 114 500. Med hänsyn till svårigheterna att erhålla heltidsanställd huslig

arbetskraft har utvecklingen gått i den riktningen, att tillfällig hemhjälp alltmer

anlitas, och särskilda åtgärder av skilda slag ha vidtagits för att tillgodose

det ökade behovet av sådan arbetskraft.

Student- och lårarförmedlingarnas verksamhet utmärktes av ökad livaktighet,

och antalet tillsatta platser uppgick till 9 325, varav inemot 5 300 kommo

på lärarförmedlingen. Stor brist rådde även under 1944 på såväl manliga

som kvinnliga folkskollärare, och då även småskollärarinnorna syntes lia

bättre sysselsättningsmöjligheter än förut, blevo svårigheterna än större att

fylla de vakanser, som uppstodo till följd av bland annat inkallelser till beredskapstjänst.

Inom ungdoms förmedlingen inskrevos under året cirka 32 400 pojkar och

cirka 28 200 flickor (under 18 år) exklusive ungdomsberedskapen. Inklusive

ungdomsberedskapen utgjorde antalet cirka 43 500 respektive 42 200.

Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde 55 700.

Detta innebär jämfört med 1943 en ökning med cirka 8 % och i jämförelse

med genomsnittssiffrorna för 5-årsperioden 1935—39 en ökning med 62 %>.

För att göra ungdomsförmedlingarnas tjänstemän bättre rustade för sina

uppgifter anordnade kommissionen under året utbildningskurser av olika

slag. Sålunda höllos två »praktikantkurser» för kvinnliga assistenter vid ungdomsförmedlingama

samt en pedagogisk kurs vid folkskoleseminariet i Stockholm

för ungdomsförmedlingstjänstemän.

I ökad omfattning lia tjänstemännen kunnat tillställas hjälpmedel för den

grkesvägledande verksamheten. Inom kommissionens under året inrättade

sektion för ungdomsförmedling och yrkesvägledning har utarbetandet av det

sedan någon tid planerade yrkeskartoteket framskridit så långt, att en serie

blad kunnat utsändas till arbetsförmedlingstjänstemännen. Kartoteket, som

är avsett att användas som uppslagsverk, behandlar på varje blad ett yrke

med angivande av arbetets art, de krav, yrket ställer på utövaren, samt ulbildnings-

och löneförhållanden m. m. Yrkesbeskrivningarna kompletteras

med översikter över större yrkesområden eller näringsgrenar. Uppgifterna

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

lia insamlats genom frågeformulär, intervjuer med yrkesmän, studiebesök på

arbetsplatser, studium av facktidskrifter och -litteratur m. m. Arbetet har bedrivits

i nära samarbete med arbetsmarknadens organisationer.

I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», lia därjämte

lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,

om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur m. m.

Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folkskolans

avgångsklass, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar

i gymnasiets »valringar» — ha utgivits i reviderad upplaga. Dessutom har

utarbetats en broschyr för ungdomar i flickskolor, realskolor och kommunala

mellanskolor.

Vidare har under året påbörjats utarbetandet av 7 distriktsöversikter över

läroanstalter för yrkesundervisning, tillsammans omfattande hela riket och

närmast avsedda att tjäna som lokala komplement till folk- och realskolebroschyrerna.

Insamlingen av uppgifterna utföres till större delen av länscentralerna

för ungdomsförmedling, varefter kommissionens kansli utför den

slutliga redigeringen.

I avsikt att stimulera intresset för yrkesvalet och bl. a. även nå eleverna i

landsbygdens folkskolor på ett mera direkt sätt har kommissionen i samarbete

med Radiotjänst anordnat tre skolradioutsändningar samt i anslutning

därtill en uppsatspristävling för folkskoleungdom, till vilken över 20 000 bidrag

inlämnades.

Förutom deltagande från ett flertal ungdomsförmedlingars sida i på olika

håll i landet anordnade ungdoms-, fritids- och andra utställningar märkes

beträffande den mera propagandabetonade verksamheten även inspelandet

av en kortfilm i samarbete med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Filmen behandlar yrkesorientering med särskild hänsyn till hantverksyrken.

I samband med de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna angående

hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och folkskolor

samt de av skolöverstyrelsen lämnade provisoriska föreskrifterna beträffande

skolläkares och skolsköterskors åliggande vid rikets allmänna läroverk

har kommissionen medverkat vid utarbetande av skolöverstyrelsens

närmare anvisningar rörande den medicinska yrkesrådgivningen och det

samarbete, som därvid avses komma till stånd mellan ungdomsförmedlingarna

och skolläkama.

Under året ha vidare inom kommissionen påbörjats en utredning angående

låne- och stipendiemöjligheter för ungdom under yrkesutbildning samt

en sammanställning av de formella kompetenskraven för statliga och kommunala

tjänster.

En redogörelse för en av länsarbetsnämnden i Borås utförd undersökning

angående boråsungdomens yrkesvals- och sysselsättningsproblem har under

året utarbetats och är f. n. under tryckning.

Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

ner, som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen

äro företrädda.

Under läsåret 1943/44 lia sammanlagt ca 22 000 ungdomar i folk- och

fortsättningsskolor på ca 350 orter erhållit yrkesvägledning.

Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser

som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det

eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet» har yrkesvägledaren

i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner i skolorna.

De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden från

lärare och skolläkare, ha varit vrkesvägledaren till stor hjälp vid den följande

enskilda rådgivningen.

Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans

lärare. I samarbete med folkskolinspektörerna ha under 1944 konferenser

hållits med ca 4 500 lärare på olika håll i landet. Aven i seminarierna har

instruktionsverksamhet bedrivits. Dessutom har Sveriges allmänna folkskollärarförening

i samarbete med kommissionen anordnat en två veckor lång

fortbildningskurs i yrkesorientering för folkskollärare.

Vid de högre skolorna har yrkesvägledning i första hand givits i flickskolornas,

realskolornas och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k.

»valklasserna», nämligen näst sista klassen i real- och mellanskolor, flickskolornas

5T och gymnasiernas ring I3 och II4. Orienterande lektionsföredrag

av yrkesvägledare ha följts av enskild rådgivning med utgångspunkt

från av eleverna ifyllda frågeformulär. Under läsåret 1943/44 har yrkesvägledning

ägt rum vid 129 realskolor, 13 kommunala mellanskolor, 8 praktiska

mellanskolor, 6 högre folkskolor och 46 flickskolor för sammanlagt

ca 10 000 ungdomar samt i 69 gymnasier för något över 4 200 elever (motsvarande

cirka 85 % av antalet elever i berörda klasser).

Den omorganisation av arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar,

som arbetsmarknadskommissionen genomförde i slutet av år 1943, innebar,

att de ordinarie arbetsförmedlingsorganen i vidgad omfattning fingo medverka

vid utplacering av flyktingar i arbete på öppna marknaden. Under år

1944 har förmedlingsarbetet för flyktingar också i hög grad kunnat effektiviseras,

och uppgifter av mera social natur, som redan förut i viss utsträckning

förbundits med förmedlingsverksamheten för utlänningar, ha

kunnat ägnas en mera omsorgsfull handläggning. Möjligheterna till flyktingarnas

placering i arbete ha också kunnat rationellare utnyttjas. För lösning

av de många olika uppgifterna ha arbetsförmedlingarna i många fall

utökats med särskilda utlänningsavdelningar, och därjämte ha talrika tillfälliga

arbetsförmedlingar knutits till mottagningsförläggningarna för flyktingar

av olika nationaliteter.

Den stora baltiska flyktingströmmen, som satte in i slutet av september

1944, medförde naturligt nog, att de baltiska flyktingproblemen under senare

delen av året kommo i förgrunden. På några få veckor sökte sig över

29 000 flyktingar till vårt land, och en rad extra åtgärder måste vidtagas av

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

de olika för mottagningsförfarandet ansvariga myndigheterna. För inkvartering

av flyktingarna upprättades i vissa län sålunda närmare 100-talet

förläggningar, många av mycket provisorisk karaktär, och det flertal arbetsförmedlingar,

som i samband härmed organiserades, fick omedelbart träda

i funktion. Till en början var huvuduppgiften att förse flyktingarna nied

nödvändiga gångkläder, och här vilade i stort sett hela ansvaret på länsarbetsnämnder

och arbetsförmedlingar. Efter föreskriven karantänstid och

sedan polismyndigheterna företagit viss säkerhetsundersökning, kunde själva

utpLaceringen påbörjas. Trots att ackvisitionen av platser inföll under den

del av året —- november och december månader — som ur arbetsmarknadssynpunkt

är den minst lämpliga för placering av arbetskraft, kunde arbetsförmedlingarna

under denna tid anskaffa arbete åt 7 222 baltiska flyktingar,

vilka tillsammans med sina anhöriga — sammanlagt cirka 14 000 personer

— kunde lämna mottagningsförläggningarna.

Vissa länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar fingo även ingående medverka

i verksamheten för de till Nordsverige evakuerade finnarna. Här var

utrustningsarbetet huvuduppgiften. Någon förmedlingsverksamhet av större

omfattning blev icke aktuell på grund av att den arbetsföra delen av de evakuerade

endast utgjorde 5 % och behövde utnyttjas för läger- och sjukhusverksamhet.

Den omständigheten, att finnarna även medförde en hel del

boskap, för vars skötsel krävdes stor personal, bidrog också till att antalet

finska evakuerade, som kunde antaga arbete i öppna marknaden, blev begränsat.

Dock tillfördes vår arbetsmarknad ett visst tillskott av vana finska

skogsarbetare och kunniga hembiträden till landsbygden.

I många fall ha arbetsförmedlingarna kunnat placera yrkeskunniga utlänningar

i respektive fack, men dessa placeringar voro dock vanligen beroende

av väl vitsordad skicklighet och förtrogenhet med svenska språket.

Detta gällde speciellt för yrkesmän inom mekaniska verkstadsindustrin.

Inom träindustrin kunde ett flertal flyktingar placeras liksom även inom

textilindustrin, som härigenom fick ett välbehövligt tillskott av yrkeskunnigt

folk.

I de fall placering inom eget yrkesområde ej kunde ske, hänvisades de

manliga flyktingarna i första hand till skogs- och jordbruk, medan de kvinnliga

oftast erhöllo anställningar som hembiträden eller på hotell och restauranger,

sjukhus och vårdanstalter. Därjämte ha olika industrigrenar absorberat

relativt mycken arbetskraft. Särskilt inom textilindustrin har en stor

del av den kvinnliga ovana arbetskraften funnit sysselsättning. I övrigt har

det huvudsakligen varit fråga om hjälp- och tempoarbete vid fabriker. Även

inom tegel- och torvindustrierna kunde utländsk arbetskraft placeras. Slutligen

må nämnas, att intellektuella flyktingar i viss utsträckning erhållit arkivarbete.

Flyktingarnas ovana vid svensk miljö och svenska arbetsförhållanden har

gjort det nödvändigt, att arbetsförmedlingen håller intim kontakt med den

anvisade tills han funnit sig till rätta på arbetsmarknaden.

Ett speciellt problem utgöra de partiellt arbetsföra flyktingarna, och möj
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

ligheterna att placera dessa i arbete ha varit rätt begränsade. De arbetsuppgifter,

som närmast stått till buds, ha förutom lättare vägarbeten med förkortad

arbetstid varit textilarbete, tempoarbete inom verkstadsindustrin, lättare

sysslor i lantbruket samt inom hotell- och restaurangbranschen. Därtill

kommer, som redan anförts, arkivarbete för de intellektuella.

Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1944 45 376 arbetsanställningar

åt utlänningar (av 34 olika nationaliteter), därav 36 453 för män och 8 923

för kvinnor. Beträffande fördelningen nationsvis kan nämnas, att 11 369

platser avsågo norrmän, 10 542 danskar och 11 300 balter. Därnäst kommo

finnarna med 4 809 och estlandssvenskarna med 2 454 placeringar. De tillsatta

platsernas fördelning på olika yrkesgrupper var följande: jordbruk

cirka 8 000, skogsarbete 11100, industriarbete 10 000, byggnadsverksamhet

3 050, hotell- och restaurangrörelse 3 300, husligt arbete 3 800 samt hälsovård

och sjukvård 1 400; återstoden, 4 725 platser, kom på andra yrkesgrupper.

Vid sidan av själva förmedlingsarbetet ha arbetsförmedlingsorganen varit

flyktingar behjälpliga vid anskaffande av pass, ansökan om visering och

ransoneringskort samt i vissa fall vid utfärdande av tillfälliga resebevis.

En mångfald andra uppgifter ha även åvilat arbetsförmedlingarna. Hit höra

utrustning med kläder och bohag åt flyktingarna, utbetalning av vissa startbidrag

och resetraktamenten, utställande av biljettrekvisitioner m. m. och

sist men icke minst en omfattande verksamhet av kuratorskaraktär. Vid

utrustning av flyktingar ha arbetsmarknadsorganen samarbetat med privata

hjälporganisationer.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens

överinseende. Den offentliga arbetsförmedlingen fullgör i samband

härmed omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom bliva

de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering

på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom för dem

lämpligt arbetsområde.

För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer undervisning om arbetslöshetsförsäkringens

huvudprinciper och örn tekniska frågor rörande arbetsförmedlingens

uppgifter i detta sammanhang anordnade kommissionen och

socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser, i vilka förutom arbetsförmedlingens

personal även arbetslöshetskassornas lokala redogörare deltogo.

I handböcker för den offentliga arbetsförmedlingen och de erkända arbetslöshetskassorna,

utgivna av socialstyrelsen 1936 resp. 1937, lia direktiv

lämnats såväl i fråga om arbetsförmedlingens förhållande till de erkända

arbetslöshetskassorna och deras medlemmar som i fråga örn arbetslöshetskassornas

förhållande till sina medlemmar. Utöver nämnda handböcker har

ett antal cirkulär utfärdats. Den förut nämnda handledningen »Arbetsförmedlingen

och arbetslöshetsförsäkringen, råd och anvisningar» har utdelats

även till redogörarna i de erkända arbetslöshetskassorna. Arbetsmarknadskommissionen

har beslutat, att i handledningen meddelade bestäm
Rihang

lill riksdagens protokoll 1945. 1 sinni. Nr 309.

2

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

melser i tillämpliga delar jämväl skola äga giltighet vid arbetsförmedlingens

handläggning av motsvarande frågor i samband med arbetslöshetsnämndernas

verksamhet.

Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna

utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga

permitterade kassamedlemmar äro skyldiga fullgöra personlig arbetsansökan

på arbetsförmedlingen. Det system med skriftlig arbetsansökan kombinerad

med självdeklaration, som tidigare utarbetats i syfte att i detta hänseende

underlätta arbetsförmedlingens arbete, har kommit till användning även vid

årsskiftet 1944/45 och begagnats av cirka 34 000 kassamedlemmar. (Motsvarande

siffror för årsskiftena 1942/43 och 1943/44 voro 37 000 resp.

35 000.)

Kommissionen lämnar här nedan en inom socialstyrelsen upprättad förteckning

över de erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1

januari 1945.

Erkand arbetslöshetskassa Erkänd den Medlemsantal

den 1/1 1945

Beklädnadsarbetarnas.............................. 2/i 1935 28 000

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas .. 1/2 1935 4 000

Stenindustriarbetarnas.............................. 23/2 1 93 5 4 2 00

Handelsanställdas m. fl............................. 1/i 1935 42 500

Sko- och läderarbetarnas .......................... V7 1935 10 200

Träindustriarbetarnas.............................. 1/i 1936 34 100

Musikernas ...................................... 21/i 1936 6 700

Lantarbetarnas .................................. 81/7 1936 46 400

Frisörernas ...................................... V10 1936 4 000

Livsmedelsarbetarnas.............................. 1/i 1937 32 000

Textilarbetarnas .................................. Vio 1937 39 800

Gjuteriarbetamas.................................. 1/''i 1938 10 100

Gruvindustriarbetarnas ............................ 1/i 1938 10 000

Handelstjänstemännens ............................ Vi 1940 6 400

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl........... 1/i 1941 13 500

Bleck- och plåtslagarnas .......................... x/4 1941 2 800

Försvarsverkens civila personals .................... 1/io 1941 22 500

Bryggeriarbetarnas ................................ x/i 1942 6 200

Transportarbetamas .............................. x/i 1942 6 700

Metallindustriarbetarnas............................ 1/6 1942 198 100

Bokbinderiarbetarnas.............................. 1h 1942 9 700

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................ x/t 1942 18 000

Handelsresandenas ................................ V8 1942 500

Grov- och fabriksarbetarnas........................ 1/i 1943 95 500

Industritjänstemännens ............................ V9 1942 32 100

Elektrikernas .................................... Vi 1943 12 500

Arbetsledarnas.................................... 1/u 1942 15 000

Målarnas ........................................ x/io 1943 13 800

Sjöfolkets........................................ 10h 1943 8 500

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas.................. V1 1944 18 900

Järnvägsmännens.................................. 1/i 1945 25 000

Maskinbefälets.................................... V1 1945 2 000

Summa 779 700

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

För att erhålla en överblick av det inom vissa näringsgrenar förekommande

korttidsarbetet företog kommissionen åren 1942—1944 inventeringar

bland de kassamedlemmar, som besökte arbetsförmedling för att genom

sina arbetslöshetskassor erhålla understöd i anledning av korttidssysselsättning.

Kommissionen har genom denna årligen återkommande inventering,

vilken företagits under en veckas tid vid rikets samtliga arbetsförmedlingar,

kunnat konstatera en alltmer avtagande korttidsdrift. Vid 1944 års inventering

visade sig av samtliga medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna

cirka 17 % vara arbetslösa någon eller några dagar i veckan. Motsvarande

siffror för år 1942 och 1943 voro 64 % resp. 34 °/o.

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Även år 1944 upprätthölls en omfattande militär beredskap, som medförde,

att under sommaren en avsevärd del av landets jordbrukspersonal var

inkallad. Detta gällde då huvudsakligen den personal, som på grund av gällande

bestämmelser icke kunnat tilldelas uppgiftskort i angelägenhetsgrad

A—C.

Detta förhållande medförde, att det uppstod ett avsevärt behov av extra

arbetskraft under de arbetsbråda perioderna. Propagandan för de frivilliga

arbetsinsatserna måste detta år ytterligare intensifieras, då beredskapströttheten

av allt att döma ökat från föregående år. Under mottot »Landet kallar»

propagerades för jordbruksarbete. Denna propaganda skedde genom affischer,

broschyrer, tidningsartiklar, annonser och föredrag i samband med

filmförevisningar. Särskilt visade sig den genom kommissionens försorg inspelade

filmen »Landet kallar» vara ett utmärkt hjälpmedel, då det gällde

att intressera skolungdomen för deltagande i beredskapsarbete. Även radion

togs i olika former i anspråk för denna propaganda

Den frivilliga arbetskraften gjorde goda insatser, antingen genom direkt

deltagande i jordbruksarbete eller genom att åtaga sig luftbevakning, varigenom

möjliggjordes, att inkallade jordbrukare kunde lösgöras för sin

ordinarie verksamhet. Sammanlagt deltogo 13 256 personer, därav 9 767 män

och 3 499 kvinnor, i luftbevakning. Tillgången på frivilliga luftbevakare

växlade liksom år 1943 avsevärt under året och var störst vid tiden för skolornas

avslutning. Rekryteringen underlättades väsentligt under senare hälften

av året, sedan löneförmånerna fr. o. m. den 1 juli 1944 avsevärt förbättrats.

Vad beträffar de direkta insatserna i jordbruksarbetet inriktades propagandan

i första hand på enskild utplacering på olika lantgårdar. Genom

arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under året över 6 000 personer.

Härtill kommo de, som utan arbetsförmedlingens medverkan anlogo tillfälligt

arbete på landsbygden. Den enskilda utplaceringen på olika lant
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

gårdar har visat sig vara att föredraga ur åtskilliga synpunkter. Statsverkets

kostnader för denna verksamhet äro obetydliga, och de sålunda utplacerade

komma i en nära kontakt med landsbygdens innevånare och lära sig att

på ett särskilt sätt förstå jordbrukets förhållanden.

Till följd av att propagandan huvudsakligen inriktades på enskild utplacering

på lantgårdar anordnades under året endast 409 arbetsläger med

sammanlagt 7 623 deltagare, därav 3 068 manliga och 4 555 kvinnliga. Motsvarande

antal deltagare år 1943 var avsevärt högre, nämligen 10 037 personer.

Medelåldern hos deltagarna har emellertid stigit under årens lopp, vilket

inneburit en ökning av deltagarnas arbetsprestationer och arbetsinkomst.

Totalinkomsten för deltagarna vid arbetsläger uppgick under år 1944 till

311 793 kronor, vilket innebär en medelinkomst per arbetsdag av 3 kronor

11 öre. Motsvarande siffra för år 1943 var 2 kronor 76 öre.

En ny form av lägerverksamheten utgjorde de s. k. utbildningslägren. Under

år 1944 anordnades fyra sådana i envar av grenarna lanthushåll, jordbruk

och skogsbruk. Lägrens ändamål har varit, dels att förse jordbruket

med arbetskraft, dels att bereda ungdom med utpräglad lust och fallenhet

för praktiskt arbete möjlighet att på detta sätt skaffa sig en första praktik.

I utbildningslägren ha deltagit sammanlagt 247 ungdomar.

För jordbruksarbete kortare tid än 10 dagar utplacerades cirka 45 000 personer,

dels enskilt, dels å av organisationer och skolor upprättade arbetsläger.

Vid de 409 arbetslägren sysselsattes 940 lägerledare och husmödrar. För utbildning

av lägerledare anordnades i likhet med år 1943 särskilda kurser om

två dagar, där ledarna instruerades i fråga om lägrens ekonomiska skötsel

och ungdomens fritidssysselsättning.

Ett värdefullt tillskott av arbetskraft erhöll jordbruket genom den hempermittering,

som under eftersommaren 1944 ägde rum av vissa kategorier av

värnpliktiga tillhörande 1943 års klass (se s. 43).

Liksom föregående år utfärdades en kungörelse, som innebar att vissa

tjänstemän beviljades sammanlagt tio dagars tjänstledighet med oavkortad

lön för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen.

En betydande del av de frivilliga arbetsinsatserna utfördes av skolungdomen.

Genom ett kungl, cirkulär (SFS 1944: 191) gavs i likhet med år 1943

möjlighet till viss ledighet från undervisningen under vårterminens sista

och höstterminens första veckor för deltagande i för folkförsörjningen eller

den allmänna beredskapen betydelsefullt arbete.

Kommissionen lät under hösten 1944 göra en förfrågan hos samtliga rektorer

vid högre allmänna läroverk, realskolor, flickskolor och högre folkskolor

om deras erfarenheter av skolungdomens deltagande i beredskapsarbete.

Samtliga rektorer framhöllo, att skolungdomens utnyttjande i beredskapsarbete

varit synnerligen värdefullt ur flera synpunkter. Arbetet har haft god

inverkan på ungdomens fysiska och psykiska utveckling. Många ungdomar

ha fått en riktigare uppfattning om kroppsarbetet och dess utövare, och

detta har ökat respekten för och uppskattningen av detta slags arbete. Det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

härdande kroppsarbetet, avpassat efter ungdomarnas arbetsförmåga, får anses

såsom en hälsosam motvikt mot skolarbetet. Från flera håll har även

framhållits, att det frivilliga beredskapsarbetets allmänt goda inverkan på

skolungdomen kanske finge anses minst lika värdefullt som det av ungdomarna

utförda arbetet.

För att tillgodose jordbrukets behov av ladugårdsskötare beslöt arbetsmarknadskommissionen

i samråd med utlänningskommissionen att anordna

statsunderstödda ladugårdsskötarekurser för praktisk utbildning i detta yrke

av därtill lämpliga flyktingar, i första hand familjeförsörjare. Dessa kurser

togo i ett flertal län sin början på nyåret 1945.

Betodlingen. Väderleksförhållandena voro år 1944 ej lika gynnsamma för

betodlingen som under år 1943. Betsådden försenades betydligt till följd av

regn och kyla. Gallrings- och upptagningsarbetet försvårades även tidvis avsevärt

av regnväder. Betodlingsarealen hade år 1944 ökat och uppgick nästan

till 1942 års nivå. Alla dessa olika omständigheter medförde, att arbetsförmedlingen

fick stora svårigheter att tillgodose betodlingens arbetskraftsförsörjning.

Det allmänna arbetsmarknadsläget inom betdistrikten utmärktes

av en hög sysselsättningsgrad även för lågsäsongyrkena. Bedan tidigt stod

det klart, att speciella åtgärder erfordrades för att möta de svårigheter, som

väntades uppstå i fråga örn anskaffandet av erforderlig betpersonal. Arbetsmarknadskommissionen

utfärdade därför direktiv till länsarbetsnämnderna

att intensifiera rekryteringen av arbetskraft till betfälten. Förberedande arbeten

vidtogos redan flera månader före den egentliga betkampanjens början.

I samarbete med sockerbolaget samt betodlarföreningarna sökte man i

god tid kartlägga behovet av arbetskraft och vidtaga organisatoriska åtgärder

för att anskaffa den arbetskraft, som visade sig vara oundgängligen nödvändig

för betskötselns genomförande Propaganda bedrevs efter tidigare

prövade linjer, och anstalter träffades även för att söka ordna med gemensamt

kosthåll, daghemsverksamhet m. m., varjämte anskaffningen och utbildningen

av kockapersonal till gemensamhetshushållen förbereddes. Kontakt

söktes även med de militära myndigheterna för att åt den vana betskötarpersonalen

utverka ledighet under de mest kritiska tidsperioderna.

Samtliga länsarbetsnämnder utanför de egentliga betdistrikten anmodades av

arbetsmarknadskommissionen att medverka till en överflyttning av för betskötseln

lämplig arbetskraft.

Vårens betgallringsarbete. Länsarbetsnämnden i Malmöhus län fungerade

som centralorgan för arbetskraftsanskaffningen i sydsvenska betdistriktet,

omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland. Det anmälda behovet av

extra arbetskraft inom detta distrikt uppgick till cirka 3 500 man. Detta

kunde så småningom i stort sett täckas genom omflyttning av arbetskraft.

Inom själva odlingsområdet anskaffades cirka 1 300 man. Från det sedvanliga

rekryteringsområdet (norra Skåne, Småland och Blekinge) kommo 450

man. Från Norrland överflyttades ovan arbetskraft till ett antal av 900 man.

Tillskottet av norrländsk arbetskraft innebar en avsevärd ökning gentemot

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

åren 1942 och 1943, då den sålunda överflyttade arbetskraften endast uppgick

till cirka 150 respektive 100 man.

Åtskillig frivillig arbetskraft deltog vid gallringen. Största insatsen gjordes

härvidlag av skolungdom, huvudsakligen från Hälsingborg och Eslöv, men

även från Stockholm deltog ett hundratal skolungdomar. Sammanlagt 6 150

värnpliktiga betodlare, -körare och -skötare voro registrerade enbart inom

Malmöhus län för ev. erforderlig ledighet från militärtjänstgöring. Dylik ledighet

visade sig också vara behövlig i största utsträckning och beviljades

under senare delen av maj och juni.

Bland de åtgärdei'', som vidtogos för att redan under vårarbetet underlätta

anskaffandet av arbetskraft, må nämnas anordnandet av 48 gemensamma

hushåll och fem daghem för omhändertagande av barn, vilkas mödrar deltogo

i betarbetet.

I Linköpingsdistriktet förelåg ett behov av arbetskraft om cirka 500 man.

Vana betskötare kunde anskaffas, i huvudsak från Småland, till ett antal av

300, och sex arbetsläger med sammanlagt cirka 100 ungdomar sysselsattes

härjämte med gallringen. I ett sjuttiotal fall förekom även enskild kontraktering

av ovan arbetskraft. Omflyttning av den vana arbetskraften ägde rum

alltefter arbetsuppgifternas fullbordande.

På Gotland utfördes vårskötseln av sockerbetorna, förutom av den vana

arbetskraften, huvudsakligen av ovan yngre arbetskraft. Under juni och juli

voro sammanlagt cirka 450 ungdomar, till största delen från fastlandet, sysselsatta

i lantbruksarbete på Gotland, huvudsakligen betskötsel. Av dessa

ungdomar voro cirka 100 manliga och 150 kvinnliga utplacerade enskilt, medan

cirka 70 manliga och 130 kvinnliga voro placerade på arbetsläger.

I Skövdedistriktet hade till betgallringen anmälts ett restbehov av cii’ka

230 betskötare. Endast 90 vana betarbetare kunde anskaffas. Fem arbetsläger

med 70 skolungdomar sysselsattes härjämte med betgallring. Av de

registrerade betskötare, som voro inkallade till militärtjänstgöring, hempermitterades

130 man.

Höstens betupptagning. Behovet av extra arbetskraft inom sydsvenska betdistriktet

uppgick vid betkampanjens början till cirka 4 100 man. Genom arbetsförmedlingen

anskaffades cirka 3 800 man; härav belöpte på själva odlingsområdet

1 300, på mellersta Sverige och Norrland 1 150 samt på norra

Skåne och Småland cirka 1 150, vilken sistnämnda siffra innebär en avsevärd

ökning gentemot rekryteringsresultatet från detta område under våren.

Sammanlagt 7 000 värnpliktiga betodlare, -körare och -upptagare registrerades

under året hos länsarbetsnämnden, större delen av dessa medgavs ledighet

från militärtjänstgöring för deltagande i betupptagningen under oktober—november.

Sextio gemensamhetshushåll och elva daghem vörö anordnade, något som

bidrog till att underlätta arbetskraftsanskaffningen.

I Linköpingsdistriktet fanns anmält ett behov av extra arbetskraft

till betupptagningen om cirka 550 man. Genom arbetsförmedlingen anskaffa
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

des 365 vana arbetare. Restbehovet täcktes nied ovan arbetskraft, därav 75

personer å arbetsläger och 175 genom enskild kontraktering.

På Gotland anskaffades 330 arbetare, varav 320 från fastlandet. Flertalet

voro ovana vid betupptagningsarbete. För att upptagningen skulle kunna forceras

utkommenderades efter hemställan från länsarbetsnämnden hos militärbefälhavaren

på Gotland 132 värnpliktiga, som utförde sammanlagt 381

dagsverken.

I Skövdedistriktet rekvirerade betodlarna cirka 210 man till betupptagningen.

Arbetsförmedlingen kunde anskaffa 100 vana betupptagare. Det återstående

behovet tillgodosågs med ledig arbetskraft från torvmossarna inom

länet samt ovan arbetskraft från Norrland. Ett femtiotal flyktingar och ett

antal skolungdomar från landsbygden deltogo även i betupptagningen. Av

den registrerade betpersonalen hempermitterades under upptagningssäsongen

327 värnpliktiga. Två gemensamhetshushåll voro anordnade.

Resultatet av 1944 års sockerbetsodling blev trots mindre goda väderleksförhållanden

relativt gott, och betodlingens arbetskraftsproblem kunde, trots

betydande lokala svårigheter, i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt.

Arbetskraftens rörlighet spelade därvid en stor roll, och den tillresande arbetskraftens

insatser voro såväl totalt som relativt starkt stigande i jämförelse

med tidigare krisår.

Skogsbruket.

Behovet av arbetskraft till skogsbruket var under årets första månader relativt

omfattande, men ej på långt när så stort som år 1943 och kunde i allmänhet

tillgodoses. Utmärkande för läget torde vara, att Kungl. Maj:t genom

kungörelse den 21 januari 1944 (nr 19) fr. o. m. utgången av januari månad

upphävde kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878) örn tjänsteplikt för

män, födda år 1923. Under de följande månaderna var efterfrågan på arbetskraft

till skogsarbete förhållandevis ringa. Sålunda utgjorde exempelvis under

andra kvartalet antalet anmälda lediga platser inom skogsbruket endast

16 582 mot 49 305 motsvarande tid föregående år. Verksamheten med huggarkurser

fortsattes i begränsad omfattning, och den ovana arbetskraft, som

sökte skogsarbete, kunde beredas sådant. Några särskilda åtgärder för att

stimulera ev. ledig arbetskraft att övergå till skogsarbete vidtogos dock icke.

Överflyttningen av arbetskraft lill skogsbruket från andra yrkesområden hade

sålunda betydligt mindre omfattning än under föregående år. Från och med

februari månad bortföllo de tjänstepliktiga, och fortsättningsvis sysselsattes

endast ett relativt litet antal ovana arbetare. Först i slutet av året började

frågan om särskilda åtgärder göra sig gällande, då det visade sig att avverkningsresultaten

voro exceptionellt låga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden

som varit rådande hela hösten.

De förmåner, som utgingo till den ovana arbetskraften, framgå av prop.

1943: 283, s. 22, 23 och 28. Dock infördes i januari 1944 vissa ändringar

beträffande tillämpningen av gällande bestämmelser i så måtto, att arbetare,

som enligt tidigare gällande bestämmelser kunde beviljas utbildningsbidrag,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

därest han icke kunde beredas arbete i hemorten, enligt de nya bestämmelserna

kunde komma i åtnjutande av förflyttningsbidrag och familjetillägg

enligt för dessa bidragsformer gällande bestämmelser. Vidare överflyttades

bestämmanderätten att bevilja utbyte av utbildningsbidrag mot familjetilllägg

till länsarbetsnämnderna. Tidigare skulle framställning därom göras hos

kommissionen.

Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare, som åtnjöto bidrag

vid slutet av varje månad åren 1943 och 1944, framgår av nedanstående sammanställning.

Månad

Hela antalet

därav 1944

1943

1944

arbets-

lösa

utlän-

ningar

tjänste-

pliktiga

Januari............

37 465

16 721

14 016

2 225

480

Februari ..........

40 805

15 952

13 940

2 012

—

Mars..............

39 765

10 564

9127

1437

—

April..............

34 300

5 056

4168

888

_

Maj ..............

26 810

3 088

2 360

728

—

Juni ..............

21641

2149

1527

622

—

Juli ..............

16 519

1597

1 104

493

_

Augusti............

10 603

1887

973

914

—

September ........

9 874

2 679

1088

1591

—

Oktober ..........

11197

3 680

1737

1943

—

November ........

15 324

6 799

3 208

3 591

—

December..........

16 515

8 316

3 805

4 511

—

Årsmedeltal........

23 401

6 540

4 754

1746

—

Antalet ovana arbetare inom skogsbruket var alltså under år 1944 endast

något mer än en fjärdedel av motsvarande antal föregående år.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1942—1944 framgår

av ferb. 7.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick sålunda under år 1942

till 79 778. Under år 1943 steg antalet till ej mindre än 122 413 för att under

1944 sjunka till endast 65 006.

Under året förelåg ej något behov av att anordna kurser för utbildning av

instruktörer och kockor. Däremot voro under första halvåret fem konsulenter

för skogskockoma i verksamhet och under andra halvåret en konsulent,

samtliga tillsatta av riksförsäkringsanstalten efter Kungl. Maj :ts medgivande.

De under år 1941 påbörjade månatliga inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft

fortsattes under år 1944. Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar

är enligt kungl, kungörelsen den 19 juli 1941 (nr 668) envar, som bedriver

skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd arbetskraft.

Uppgifter skola lämnas dels om det antal arbetare, som sysselsättes vid

inventeringstillfället, dels om ev. ytterligare föreliggande behov av arbetskraft.

I september 1943 infördes det systemet, att endast större avverkare

lämna uppgift varje månad, mindre avverkare däremot endast var tredje månad.

Med större avverkare förstås i detta sammanhang sådana, som under

avverkningsåret (‘/7 1943—3% 1944) ålagts en avverkning, omfattande i södra

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Tal). 7. Arbetsförmedliiigsverksamlieten inom skogsbruket åren 1942—1944.

Månad

Lediga platser

Tillsatta platser

Därav

från

med sökande

annat yrkes- område

1942

1943

1944

1942

1943

1944

1942

1943

1944

Januari............

14 693

32100

16 042

9 830

24 314

13 727

6 402

20 295

9 541

Februari ..........

10 327

21385

11329

5 909

14 252

9 470

3 387

11369

6 425

Mars..............

9 736

19 421

6 999

4174

14 193

5 970

2 240

11284

2 797

April..............

9 440

15 613

3 991

3 090

9 687

3 110

1097

6 579

423

Maj ..............

14 126

18 397

5 470

2 570

9 739

3 440

670

6 259

452

Juni ..............

17 942

15 295

7121

3 036

5 464

3197

1017

3 309

309

Juli ..............

23 052

14 024

6153

5 221

3 981

1506

3 698

2 027

lil

Augusti............

24 439

14 439

7 059

6 691

4 155

2 315

4 693

2 282

490

September ........

22 932

15 441

7 180

6 402

4 970

3112

4 332

2 967

1092

Oktober ..........

25 946

16 270

9 285

10 001

8414

4 224

7 680

5810

1569

November ........

27 385

19189

13 092

12 224

14 915

8 622

8 988

11306

4 997

December..........

24 996

11 651

10 142

10 630

8 329

6 313

8 047

5 417

3 543

Summa

79 778

122413

65006

52 251

88904

31 749

Sverige 200 m3t eller däröver och i norra Sverige 500 m3t eller däröver. Under

juli och augusti företogos inga inventeringar. Resultatet av inventeringarna

framgår av följande tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje

månad.

Månad

1944

Antal

rapporterande

avverkare

Antal

sysselsatta

arbetare

Ytterligare

arbetskrafts-

behov

Därav

arbetskraft,

som avverkare

uppgivit sig

ej själva kunna

anskaffa

Januari ............

1 6 987

104 345

8 235

5 242

Februari............

12 847

121138

6 207

4140

Mars ..............

15 050

88 676

3 216

2 527

April ..............

1 3 326

39 572

5 857

3 185

Maj................

1 2 256

23 361

10 894

7811

Juni................

3046

25 381

10 823

8 660

Juli................

2 _

—

—

—

Augusti ............

2 _

—

—

—

September..........

3185

25 511

16 151

11690

Oktober............

1 2 889

32 471

19 143

10 968

November..........

''4 020

47 709

23 024

11739

December ..........

8 442

63 544

32 013

13 732

1 Endast större avverkare.

2 Inventeringen inställd.

Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1944 till 2 274 med

27 177 deltagare. Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffror under

1943 utgjorde 4 382 kurser och 57 026 deltagare, som under längre eller kortare

tid deltogo i skogsarbete.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft

av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts

till kommissionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Omfattningen av verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande

tablåer.

Avverkade kvantiteter

År

Kastved

Kolved

Massaved m. m.

Timmer, slipers m. m.

m3t

res

fot3

fot3 toppmått

1942 ..

............ 984 200

2 553124

4 497 700

3 208 600

1943 ..

............ 4102 000

7 200 800

39 024 000

15 945 300

1944 ..

............ 1397 300

1 139 900

7 726 000

6 816 500

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.

År

Dagsverken A^ordsför- ° tjänst kr

Medelför- tjänst per

dag kr

Utbildnings- och

förflyttnings- bidrag kr

Bidrag per

dag kr

Summa ink.

per dag kr

1942...

... 990 911 5 795 437

5:85

2 394 797

2: 42

8: 29

1943...

... 3033 931 19135 565

6:31

6 189 085

2:04

8:35

1944...

... 984 131 6 868 935

6: 98

1 437 811

1: 46

8:44

I ovanstående uppgifter ingår ej familjetillägg eller hyresbidrag.

De individuella arbetsprestationerna varierade väsentligt. Sålunda kan

nämnas, att den högsta medeldagsförtjänsten under en månad utgjorde 23:18

kr, då däremot vid en kurs dagsförtjänsten under viss månad icke kom upp

till mer än 94 öre. Det dåliga resultatet berodde på den ogynnsamma väderleken

under hösten.

Genomsnittsprestationen vid samtliga förläggningar, anordnade genom

länsarbetsnämnderna, utgjorde 2,42 m3t per bidragstagare och dag.

Personer, som utan att ha arbetat vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade

förläggningar åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag, familjetillägg

eller särskilt bidrag vid tjänsteplikt, utförde i runt tal 757 500 dagsverken

(1943 3 675 000). Någon rapportering angående dessas arbetsprestationer har

ej lämpligen kunnat genomföras, men erfarenheten har visat, att arbetsprestationerna

för de enskilt utplacerade arbetarna äro något större än för dem

som varit placerade vid förläggningarna. Detta torde ha sin orsak i att de, som

tagit enskilt arbete, haft större förmåga att reda sig med skogsarbetet och förhållandena

i skogen.

Arbetsprestationen för samtliga dem, som åtnjöto bidrag av något slag från

arbetsmarknadskommissionen, kan omräknad i brännved angivas till i runt

tal 4,43 milj. m3t.

De sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra förmåner samt för

huggarkurser och förläggningar uppgingo under år 1944 till 15 680 689 kronor.

Häri ingå kostnader för uttagning av tjänstepliktig arbetskraft med

447 483 kronor.

Kommissionens innehav av baracker, vilka anskaffats för skogsbrukets

räkning, minskade under året. Sålunda övertogos av domänverket 190 baracker;

till enskilda försåldes 101 stycken, varjämte 700 baracker överlätos

till andra statliga organ för annat ändamål än skogsbruket. Innehavet av

skogsbaracker utgjorde vid december månads utgång 1 250. Sedan verksamhetens

början ha sammanlagt 2 358 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tjänsteplikt för män födda 1923.

I enlighet med kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878) fullgjorde under

år 1943 män, födda 1923, helt eller delvis dem åliggande tjänsteplikt. Under

januari månad 1944 voro ett mindre antal tjänstepliktiga ännu i arbete.

I föregående årsberättelse lämnades en preliminär översikt över omfattningen

av den vid årsskiftet 1943/44 fullgjorda tjänsteplikten. Här nedan följer en

fullständig redovisning av hur tjänsteplikten fullgjorts.

Antal, som helt fullgjort tjänsteplikten.......................... 29 871

Antal, som delvis fullgjort tjänsteplikten.

Antal, som voro i arbete den 31/1 1944 då tjänsteplikten upphörde 3 368

Antal, som på grund av värnpliktstjänstgöring e. d. erhållit anstånd

med tjänsteplikten, sedan en del därav fullgjorts...... 2 558

Antal, överförda till gruppen »lämpliga för handräckningsarbete» 1 868

Antal, som av hälsoskäl befriats från tjänsteplikt, sedan en del

därav fullgjorts ........................................ 217

Övriga (t. ex. personer som avvikit, sedan de fullgjort en del

av tjänsteplikten) ...................................... 53 8 064

Antal tjänstepliktiga, som icke fullgjort någon tjänsteplikt.

Antal personer, »lämpliga för skogs- och torvarbete» (därav skogsarbetare

2 749; jordbrukare med anstånd 103; övriga med

anstånd 3 568) ........................................ 6 455

Antal personer »lämpliga för handräckningsarbete»............ 1 612

Antal tjänstepliktiga studenter och likställda samt sjökaptener

och likställda, vilka på grund av värnpliktstjänstgöring icke

fullgjort någon tjänsteplikt ............................- • 1 540

Antal, som av hälsoskäl befriats från tjänsteplikt i samband

med inskrivningen eller i varje fall innan någon del av tjänste
pliktsarbetet

påbörjats .................................. 3 847

Övriga (sjömän utanför spärren, personer som avvikit eller av

annan anledning varit oanträffbara, fångar m. fl.).......... 321 13 775

Summa 51710

Av de 37 935 personer, som helt eller delvis fullgjort tjänsteplikten, hade

1 150 sysselsatts med torvarbete och 435 med såväl skogs- som torvarbete.

För att överlägga örn arbetskraftsfrågorna inom skogsbruket anordnades

av arbetsmarknadskommissionen i samråd med bränslekommissionen en

konferens i Stockholm den 1 november 1944. Till konferensen hade kallats

representanter för domänstyrelsen och skogsstyrelsen samt från alla

större skogsbolag och andra större skogsavverkare från hela riket.

Vid de sammankomster, som kommissionens ordförande regelbundet haft

med skogsindustriernas samarbetsutskott (se s. 41) har även erhållits kontinuerliga

informationer angående läget på skogsarbetsmarknaden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Torvindustrin.

Den samlade torvproduktionen under år 1944 uppgick till ca 900 000 ten,

vilket innebär en minskning med 25 %> i förhållande till år 1943. Orsaken

till minskningen torde främst vara att söka i de dåliga väderleksförhållandena

under vårmånaderna. På grund härav var behovet av arbetskraft under

första halvåret icke större än att det i stort sett kunde tillgodoses. Under

juli månad steg emellertid efterfrågan på arbetskraft mycket hastigt på

grund av den torra och varma väderlek, som då inträdde. Vid denna tidpunkt

kunde tillräckligt med arbetskraft icke anskaffas på öppna marknaden,

varför arbetsmarknadskommissionen tillgrep åtgärden att nedlägga de

vägarbeten, som i kommissionens regi bedrevos i södra Sverige med i huvudsak

utländsk arbetskraft. Genom dessa åtgärder kunde torvindustriföretagen

tillföras cirka 500 man, varigenom den värsta bristen på arbetskraft vid

torvmossarna kunde täckas.

Liksom under år 1943 gällde arbetsförmedlingstvång för torvindustrin

(kungl, kungörelse den 29 juli 1943 /nr 641/), vilket innebär, att vid företagen

ej får anställas arbetskraft annat än genom arbetsförmedlingen eller

med dess godkännande.

Direkt genom arbetsförmedlingen anvisades arbetskraft för torvarbete enligt

nedanstående sammanställning.

Jan.-Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.-Dec. Summa

Lediga platser..

.. 1138

5 789

7 075

4 164

2 491

527

299

21 483

Tillsatta »

915

5 310

6 359

3 622

2 472

530

269

19 477

Dessutom anordnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för ungdom,

som i huvudsak sysselsattes med enklare torvarbeten, såsom vändning

och kupning. V

V eritsia elsina ustrin.

Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i

form av beredskapskurser för verkstadsindustrin pågick även under år 1944.

Från och med den 1 juli 1944 har emellertid verksamheten överflyttats från

kommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning. Det har emellertid ansetts

lämpligt att här införa redogörelse för hela verksamhetsåret. Kursernas

antal, som vid utgången av 1943 uppgick till 48, utgjorde 43 vid utgången

av år 1944, därav 28 för mekaniker, 4 för finmekaniker (i Stockholm),

1 för smeder • (i Stockholm), 8 för svetsare (i Stockholm, Uppsala,

Jönköping, Göteborg, örebro och Härnösand), 1 för el. lindare (i Härnösand)

och 1 för bilservicemekaniker (i Karlskrona). Under året ha dessutom

varit anordnade kurser för verktygsskötare (i Uddevalla).

Kurserna för gassvetsare respektive bågsvetsare omfattade 8 veckor och

kurserna för mekaniker, finmekaniker, verktygsskötare, smeder, el. lindare och

bilservicemekaniker 6 månader. I en avdelning för finmekaniker i Stockholm

utbildades kvinnliga elever.

Av de intill utgången av år 1944 utskrivna 7 593 eleverna ha 1 972 utbil
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Tab. 8. Beredskapskurser för verkstadsindustrin.

Kurs-

Antal elever från verksamhetens början

Antal den

avgång före

avslutad

kurs2

kvarva- rande den

Sl/is 1944

al/i3 1944

K u r s o r t

anord-

nare1

in-

skrivna

ut-

skrivna

pågående

kurser

Arvika.................

AN

83

74

9

—

1

Dals Långed3 ...........

AN

85

75

6

4

Kria ...................

AN

55

46

9

— ■

Eskilstuna..............

LY

lis

94

22

—

—

Göteborg ...............

LY

18

15

3

—

AN

1384

924

405

55

6

LY

216

156

47

13

1

Hunnebostrand .........

AN

12

8

4

—

—

Hyltebruk..............

LY

AN

85

292

80

262

5

30

3

Jönköping..............

AN

257

214

19

24

11

2

V

23

—

12

LY

115

103

3

9

1

V

188

137

39

12

1

LY

38

34

4

—

—

LY

119

108

2

9

1

LY

224

186

25

13

2

V

332

239

84

9

1

LY

219

215

4

—

—

V

232

181

40

11

1

AN

53

53

_

—

—

LY

1892

1105

739

48

4

AN

2 389

1395

943

51

7

V

282

242

26

14

1

Säffle ..................

LY

49

35

—

14

1

Södertälje ..............

LY

52

37

15

—

—

Tidaholm ..............

LY

35

22

13

—

—

Trollhättan3 ............

LY

126

45

75

6

1

Uddevalla ..............

V

455

335

119

1

1

LY

522

333

173

16

3

Vänersborg.............

LY

294

243

37

14

i

AN

216

216

—

—

Älvsbacka..............

V

131

93

28

10

i

LY

315

223

68

24

2

LY

71

65

6

—

—

Summa

10975

7 593

2 984

398

43

1 AN arbetslöshetsnämnd, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, V verkstadsskola för

arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

8 Samundervisning med kvinnlig industriell reservarbetskraft.

däfs lill svarvare, 341 till fräsare, 162 till hyvlare, 64 till slipare, 413 till finmekaniker,

71 till elektromekaniker, 25 till verktygsskötare, 1 776 till bänkarbetare

(filare), 5 till arborrare, 12 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer,

199 till smeder, 2 483 till svetsare, 31 till el. lindare och 24 till

bilservicemeltaniker.

De elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrin, torde

så gott som samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det

yrke för vilket de omskolats.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tab. 9. Beredskapskurser för kvinnlig industriell reservarbetskraft.

Kursort

Kurs-

anord-

nare1

Antal

elever från verksamhetens början

inskrivna

utskrivna

avgång före

avslutad

kurs2

kvarvarande

S1/u 1944

Arvika.....................

AN

16

11

5

Bohus Malmön..............

AN

25

24

1

_

Borås.......................

LY

11

9

2

__

Brastad ....................

AN

31

28

3

_

Dals Långed3................

AN

36

18

12

6

Gävle ......................

LY

61

44

17

Göteborg....................

AN

552

361

186

5

Halmstad ..................

LY

75

48

27

Hunnebostrand.............

AN

21

20

1

..

Hälsingborg ................

LY

51

28

12

11

Härnösand..................

AN

20

20

Jönköping..................

AN

78

66

12

_

Landskrona ................

LY

12

9

3

_

Malmö .....................

LY

139

106

33

_

Mölndal....................

V

38

26

12

—

Norrköping.................

LY

65

60

5

_

Piteå.......................

V

31

21

10

_

Stockholm..................

LY

241

165

76

_

Stockholm3.................

AN

117

75

38

4

Trollhättan3................

LY

53

40

11

2

Uddevalla ..................

V

27

22

5

Uppsala....................

LY

48

34

14

_

Vänersborg.................

LY

62

54

8

_

Örebro.....................

LY

71

62

9

—

Summa j

—

1881

1351

502

28

1 Se anm. 1 till tab. 8.

2 > » 2 > »8.

3 Barnundervisning med beredskapskurser för verkstadsindustrin.

Med tanke på industrins behov av reservarbetskraft igångsatte kommissionen

under 1942 på skilda platser i landet beredskapskurser för utbildning

av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser intogos kvinnor, vilka

vörö villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.

Kursverksamheten inriktades sålunda på det behov, som uppstår vid mobilisering

eller då det eljest kan bliva nödvändigt att för andra arbetsuppgifter

taga i anspråk manlig arbetskraft från industrin. Vid 1944 års slut

pågingo 2 dylika kurser för mekaniker (i Göteborg och Hälsingborg). Sistnämnda

kurser omfattade 3 månader.

Intill utgången av år 1944 voro 1 881 elever inskrivna, av vilka 28 vörö

närvarande vid årets utgång och 1 351 utskrivits efter genomgången kurs.

Av de utskrivna 1 351 eleverna utbildades 805 till mekaniker, 457 till gassvetsare

och 89 till bågsvetsare.

Under år 1944 har även 3-månaders utbildning för kvinnlig reservarbetskraft

i laboratorietjänst varit anordnad vid Förs vars väsen dets kemiska anstalt.

Antalet utbildade elever i dessa kurser uppgick vid årets slut till 29.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsverkets nettokostnader för beredskapskurserna ha under år 1944 uppgått

till 1 206 330 kronor. Uppgifter om antalet kurser samt elevernas fördelning

på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för

verkstadsindustrin i tab. S och beträffande beredskapskurser för kvinnlig

industriell reservarbetskraft i tab. 9.

Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under

utbildningstiden, kan erhålla sådan genom arbetslöshetsnämnd eller annat

kommunalt organ. Till deltagare i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag,

vartill statsbidrag kan erhållas med 75 procent, dock högst 60 kronor

per månad. Om försörjningsplikt föreligger, kan dessutom kontantunderstöd

(dagunderstöd och i vissa fall hyreshjälp) medgivas den hemmavarande

familjen. Till behövande elev i kims, som är anordnad i hemorten,

utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta utan behovsprövning

timpenning, varierande efter ålder och dyrort från 20 öre till 45 öre

per timme.

Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft

utgår — förutom timpenning — antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda

grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten,

dagarvode, varierande efter dyrort från kronor 2: — till 2: 40, och till deltagare

i kurs utom hemorten inackorderingsbidrag, likaledes varierande

efter dyrort, från 65 kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag,

som utgå av statsmedel, kunna icke uppbäras samtidigt,

och dagarvode utgår icke heller för det fall, att kontantunderstöd genom

arbetslöshetsnämnd utgår. Till deltagare i dessa kurser, vilken uppbär

fastställt dagarvode — alltså till elev, som är bosatt å kursorten — kan därjämte

utgå viss ersättning för resor mellan bostad och kurslokal, vilken ersättning

maximerats till 40 öre per dag. Deltagare i beredskapskurs för

kvinnlig industriell reservarbetskraft erhåller även förmånen av fria överdragskläder

under kurstiden.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete (byggnadstillståndslagen),

vilken gällde till och med den 30 juni 1944, har genom en

lag den 17 mars 1944 (nr 94) erhållit förlängd giltighetstid t. o. m. den 30

juni 1945.

Varken byggnadstillståndslagen eller kungörelsen den 29 juli 1943 med

tillämpningsföreskrifter till lagen örn tillståndstvång för byggnadsarbete (tilllämpningskungörelsen)

ha under året undergått någon ändring.

I tillämpningskungörelsen föreskrevs ursprungligen bl. a., att i det antal

arbetare, som utan byggnadstillstånd finge sysselsättas i byggnadsarbete, icke

skulle inräknas vissa specialarbetare, såsom plåtslagare, elektriker, rörarbetare

och glasmästeriarbetare. Genom beslut den 3 december 1943 förordnades

emellertid, att även måleriarbetare skulle räknas till de specialarbetare, som

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

icke behövde inräknas i det ifrågavarande antalet. Förordnandet gällde

från början endast för byggnadsföretag, som påbörjats före den 1 april

1944, men har sedan dess successivt förlängts och gäller för närvarande

för byggnadsföretag, sorn'' påbörjats före den 1 juli 1945.

Med hänsyn till bränslesituationen och arbetslösheten i Västernorrlands län

meddelade Kungl. Maj:t den 5 maj 1944 generellt byggnadstillstånd för vissa

för skogsbruket betydelsefulla slag av anläggningsarbeten inom länet, nämligen

skogsvägar och flottleder å under skogsvårdsstyrelsens uppsikt stående

skog, skogshärhärgen o. d. å skog tillhörig enskild person ävensom

torrläggningsföretag inom område varå skogsvårdslagen ägde tillämpning.

Länsarbetsnämnden i Västernorrlands län hade att med hänsyn till förhållandena

på arbetsmarknaden besluta om tid för företags påbörjande samt,

i den mån nämnden funne så erforderligt, om avbrott i arbetet. Vid ifrågavarande

arbeten finge vid varje tid sysselsättas allenast de arbetstagare, som

länsarbetsnämnden bestämde, sedan nämnden funnit desamma icke lämpligen

böra sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas arbete i annan

del av landet.

I likhet med vad som tidigare skett har arbetsmarknadskommissionen under

år 1944 lämnat särskilt medgivande för sysselsättning av skogs- och jordbruksarbetare

samt på landsbygden bosatta diversearbetare i byggnadsarbeten,

som avsågo anläggande eller förbättring av skogsvägar, uppförande

eller reparation av bostäder för skogsarbetare samt härför erforderliga ekonomibyggnader

samt andra för utvinnande av skogsprodukter och desammas

framförande till allmän väg eller järnväg erforderliga arbeten i skogstrakter,

dock allenast i den mån vederbörande länsarbetsnämnd funne behovet

av arbetskraft till sådana arbeten icke lämpligen kunna tillgodoses

på annat sätt. Vidare har kommissionen liksom tidigare medgivit, att fast

anställda jordbruksarbetare intill den 31 mars 1945 eller senare tidpunkt,

som vederbörande länsarbetsnämnd ägde bestämma, finge sysselsättas i

byggnadsarbete, som bedrevs för arbetsgivarens räkning.

I fråga örn sättet för ingivande av ansökan örn byggnadstillstånd ha i

samråd med statens byggnadslånebyrå fr. o. m. den 1 oktober 1944 införts

i viss mån nya bestämmelser för ansökningar om bostadsbyggnadsarbeten.

Dylika ansökningar, avseende arbeten i städer och köpingar, där byggnadslånebyrån

har förmedlingsorgan, skola nämligen fr. o. m. nämnda dag

ingivas till förmedlingsorganet, vare sig statligt lån skall sökas hos byrån

eller ej. I samband härmed har tillfälle bereus vederbörande sökande att,

örn lån hos statens byggnadslånebyrå skall sökas, erhålla s. k. förhandsgranskning

hos byrån i samband med ansökan om byggnadstillstånd. Ansökningar,

avseende bostadsbyggnadsarbeten av annan art än nyss sagts, skola —

vare sig statligt lån skall sökas eller ej — i likhet med ansökningar för andra

arbeten än bostadsbyggnadsarbeten såsom hittills ingivas till vederbörande

länsarbetsnämnd.

I samråd med byggnadsberedningen beslöt arbetsmarknadskommissionen

i januari 1945 att upprätta en fortlöpande statistik över beviljade och av
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Tab. 10. Beräknade byggnadskostnader 1 1000—tal kronor för under år 1044 beviljade resp.

avslagna ansökningar, fördelade efter arbetets art och byggherre. Preliminära uppgifter.

Byggnadsarbetets art

Beviljade ansökningar

Avslagna

ansök-

ningar

Summa bygg- nadskostnader

därav arbeten för

Summa

byggnads-

kostnader

Totalt

därav

arbets-

löner

staten

primär-

kommun

lands-

ting

övriga

Bostadshus (exkl. personalbostäder)

974 703

323 008

19 108

_

955 595

40165

Nybyggnad sarbeten.............

949 219

312 341

—

18 304

—

930 915

37 556

Ombyggnadsarbeten.............

14 178

5 577

—

330

—

13 848

2 046

Reparationsarbeten..............

11 067

4 897

—

381

—

10 686

562

Rivningsarbeten................

239

193

—

93

—

146

1

Byggn, för jordbr., skogsbr. o. fiske

29 516

10 587

3 863

1509

2173

21 971

731

Nybyggnadsarbeten.............

18 783

6 301

2 772

1 154

97

14 760

662

Ombyggnadsarbeten.............

6 617

2 475

935

246

20

5 416

61

Reparationsarbeten.............

4 061

1 758

156

77

2 056

1 772

8

Rivningsarbeten................

55

53

—

32

—

23

—

Industribyggnader.................

283 014

103 455

49 624

6 633

—

226 757

43 658

Nybyggnadsarbeten.............

246 226

88 046

49 208

6 042

—

190 976

40 156

Ombyggnadsarbeten.............

25 053

9 550

416

460

—

24 177

3 305

Reparationsarbeten..............

11 505

5 651

—

119

—

11 386

180

Rivningsarbeten................

230

208

—

12

—

218

17

Byggnader för samfärdsel..........

46 321

13 133

19 602

1816

20

24 883

6 272

^byggnadsarbeten.............

42 157

11 430

17 610

1 439

20

23 088

4 855

Ombyggnadsarbeten.............

3 687

1 426

1 743

353

—

1 591

1 287

Reparationsarbeten..............

438

252

249

24

—

165

130

Rivningsarbeten................

39

25

—

—

—

39

—

Byggnader för handel..............

35 898

12 496

1091

4 770

—

30 037

31073

Nybyggnadsarbeten.............

27 004

8 742

804

4 032

—

22 168

26 927

Ombyggnadsarbeten.............

6 416

2 647

274

193

—

5 948

3 450

Reparationsarbeten..............

2 452

1 082

13

532

—

1 907

694

Rivningsarbeten................

27

25

—

13

—

14

2

Byggn. f. förv., sociala ändamål m. m.

40 251

14 611

5166

24 521

1669

8 895

10 018

^byggnadsarbeten.............

34 016

11 795

4418

21 587

68

7 943

9 006

Ombyggnadsarbeten.............

3 634

1 435

389

2 392

44

809

933

Reparationsarbeten.............

2 598

1 378

359

539

1 557

143

79

Rivningsarbeten................

3

3

—

3

—

—

—

Byggnader för hälso- o. sjukvård____

60 715

23 003

3916

32 031

21 719

3 049

1870

•^byggnadsarbeten.............

51 412

19 649

3 086

29 960

16 252

2 114

1 690

Ombyggnadsarbeten.............

7 981

2 880

648

1 898

4 929

506

180

Reparationsarbeten..............

1 311

464

181

173

538

419

—

Rivningsarbeten................

11

10

1

—

—

10

—

Kyrkor och skolor.................

69 227

25 582

10 284

48 685

4 600

5 658

7 579

Nybyggnadsarbeten.............

61 542

22 375

9 017

44 174

3 591

4 760

6 503

Ombyggnadsarbeten.............

4 621

1 914

965

2 127

882

647

412

Reparationsarbeten .............

3 059

1 288

302

2 381

127

249

664

Rivningsarbeten................

5

6

—

3

—

2

—

Anläggningsarbeten................

100 253

48 544

17 901

68 399

466

13 487

5969

Nybyggnadsarbeten.............

73 667

36 495

9 440

62 432

68

11 727

3 533

Ombyggnadsarbeten.............

21 893

9 335

5 755

15 016

376

746

2 097

Reparationsarbeten..............

4 (193

2 714

2 706

951

22

1 014

339

Militära arbeten...................

117 329

41385

117 329

—

—

—

327

Nybyggnadsarbeten.............

114 316

40 056

114 815

—

—

—

115

Ombyggnadsarbeten.............

2 509

1 079

2 609

—

—

—

67

Reparationsarbeten..............

498

244

498

—

—

—

145

Rivningsarbeten................

7

6

7

—

—

—

—

Samtliga arbeten................

1 757 227

(ilo 804

228 770

207 472

30 047

1290 332

147 662

Nybyggnadsarbeten ............

1618 341

557 230

210 670

179 124

20 096

1208 451

131 003

Ombyggnadsarbeten............

96 588

38 318

13 6.34

23 015

6 251

53 688

13 838

Reparationsarbeten.............

41682

19 728

4 464

5177

4 300

27 741

2 801

Rivningsarbeten...............

616

528

8

156

—

452

20

Bihang lill riksdagens protokoll 1915. 1 sami. Nr 300.

3

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

slagna ansökningar om byggnadstillstånd. Av de preliminära uppgifter om

verksamheten under år 1944, som föreligga, framgår, att under året beviljades

sammanlagt 19 425 ansökningar örn byggnadstillstånd. Av ansökningarna

biföllos 16 472 av arbetsmarknadskommissionen och 2 953 av Kungl.

Maj:t. Under samma tid avslogos 1 374 ansökningar, varav 938 av arbetsmarknadskommissionen

och 436 av Kungl. Maj:t. De beräknade byggnadskostnadema

för samtliga bifallna ansökningar uppgingo till 1 757 milj. kr.

och till byggnadsarbetena beräknades åtgå 30 milj. dagsverken. Närmare

uppgifter om under 1944 beviljade resp. avslagna ansökningar om byggnadstillstånd

lämnas i tab. 10.

Överträdelser av gällade bestämmelser synas ha skett i relativt liten omfattning.

Arbetsmarknadskommissionen har dock låtit verkställa polisutredning

i 102 fall, anmält till åtal i 47 fall och förelagt vite i 7 fall.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft

under förstärkt försvarsberedskap.

En värnpliktig kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika

förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär, att

han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills

vidare) ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt

försvarsberedskap, eller

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap, eller

c) hempermittering för längre eller kortare tid från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen

(uppskovsgrupp II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av

vederbörande verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal

i viss militär tjänsteställning eller viss ålder (under 25 år) underställas

Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från

beredskapstjänstgöring beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel

dock av Kungl. Majit i kommandoväg.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning lia

generella bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under

vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda

varit fallet i fråga om värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket

i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom

milkolare m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrin.

Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar,

har därvid det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt

kommit till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för

kollektiva hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive

bränslekommissionen samt representanter för berörda näringsintressen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på

uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket rörande

bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig

arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning

på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet

kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter

som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild

värnpliktigs arbetsuppgift.

Även uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn

till de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.

Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1943/44 tillfällig

registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare

som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna

registrering medgavs under tiden januari—april 1944 hempermittering.

Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrin registrerades

våren 1944. Under senare halvåret 1944 genomfördes ny registrering inom

vissa län av värnpliktiga skogskörare. På grundval av dessa register verkställdes

hempermittering av torvpersonal under tiden 1 april—30 september

1944 och skogskörare under tiden 2 januari—30 april 1945.

Inom de sockerbetsodlande länen har liksom föregående år registrering

skett av för betodlingen nödvändig yrkesvan värnpliktig arbetskraft, dels

under våren 1944 av värnpliktiga, som erfordras för sommarskötsel av sockerbetorna,

dels under sommaren 1944 av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning

eller betkörning. Hempermittering av de i dessa register upptagna

värnpliktiga har skett under resp. arbetssäsonger.

Utöver förutnämnda åtgärder har kommissionen medverkat till hempermittering

av vissa andra grupper av värnpliktiga. Kommissionen har dessutom

år 1944 efter remiss avgivit yttranden över enskilda framställningar

örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring från

över 50 000 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Som ett led i efterkrigsplaneringen har kommissionen på uppdrag av chefen

för finansdepartementet utfört vissa utredningar rörande de ekonomiska

problem, som kunna uppkomma vid omställningen efter ett vapenstillestånd.

Utredningsarbetet, som påbörjades under hösten 1943, har fortsatts under

1944. Under året ha undersökningar slutförts rörande industrins arbetskraftsförhållanden

Vb 1939—7b 1943, krisorganens personal, vissa grupper

i försvarets tjänst anställda, friställande av arbetskraft vid statens järnvägar

efter krigets slut samt arbetskraftsförhållandena inom skogsbruket och bränntorvindustrin.

Redogörelser för samtliga nu nämnda undersökningar lia avgivits

till chefen för finansdepartementet och publicerats i serien »Utredningar

angående ekonomisk efterkrigsplanering» (SOU 1944:7 och 36).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Under året ha även pågått undersökningar rörande yrkes- och utbildningsförhållanden

m. m. beträffande långtidstjänstgörande lottor och övriga kvinnliga

krigsfrivilliga samt beträffande stuveriarbe tärnäs sysselsättningsförhållanden

under krigsåren. Kommissionen har vidare utfört en undersökning

rörande arbetskraften inom stöi''re järn- och metallindustriföretag, som kunna

befaras få minskad sysselsättning efter kriget. Samtliga dessa undersökningar

slutfördes under början av 1945.

I samband med undersökningar beträffande arbetskraft, som kan komma

att friställas efter krigets slut, beslöt kommissionen efter framställning

av Sveriges hamnpolisförbund att även utföra en undersökning rörande yrkes-

och utbildningsförhållanden m. m. för extra polispersonal för hamnbevakning.

Efter framställning av representativa organisationer inom skogshanteringen

har kommissionen företagit en undersökning rörande behovet av skogligt utbildad

personal, vilken undersökning även slutförts under 1944.

I samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning har kommissionen utfört

en undersökning rörande yrkes- och utbildningsförhållanden för personer

i åldern 14—19 år enligt uppgifter från beredskapsmönstringen år 1943.

I samband med efterkrigsplaneringen upptog kommissionen till behandling

frågan, huruvida även i den lokala administrationen borde åstadkommas

en motsvarighet till den sammanslagning av de centrala arbetslöshets- och

arbetsförmedlingsmyndigheterna, som skedde 1940. Den 27 april 1944 avlämnade

kommissionen till chefen för socialdepartementet en framställning,

innehållande utkast till bestämmelser i syfte att åstadkomma dels större garanti

för att kommunala organ (förslagsvis under den nya benämningen

arbetslöshetsnämnder) för ombesörjande av statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

åt arbetslösa bleve tillsatta inom respektive kommun vid inträffande

arbetslöshet, dels mera intimt samarbete mellan länsarbetsnämnderna

och andra statliga och kommunala institutioner samt organ för parterna på

arbetsmarknaden för att samordna åtgärder för beredande av sysselsättning

åt arbetslösa. Dessa frågor förelädes riksdagen genom Kungl. Maj:ts proposition

nr 280. Sedan riksdagen fattat beslut i anledning av nämnda proposition,

utfärdades dels den 30 juni 1944 en lag om arbetslöshetsnämnd, dels

den 20 oktober 1944 en kungörelse angående ändring i kungörelsen den 7

maj 1940 om länsarbetsnämnder. De önskemål kommissionen framfört i

förenämnda skrivelse blevo härigenom i huvudsak tillgodosedda. (Jfr s. 10

och 45).

Under första halvåret 1944 beviljade kommissionen i vissa fall statsbidrag

till kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligast

vatten- och avioppsledningsföretag. Genom beslut den 4 augusti 1944 ställde

Kungl. Maj:t efter framställning av investeringsutredningen till kommissionens

förfogande ett belopp av 500 000 kronor att av kommissionen användas

för bidrag enligt vissa grunder till detaljplanering av kommunala och enskilda

anläggningsarbeten, och genom beslut den 10 november 1944 ställde

Kungl. Maj :t efter framställning av kommissionen ytterligare 1 000 000 kro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

nor till kommissionens förfogande för samma ändamål. Från dessa anslag

har kommissionen beviljat medel till projektering av företag av olika slag.

Örn inträdda förändringar i sysselsättningen inom industrin och angränsande

verksamhetsområden har kommissionen erhållit uppgifter på tre olika

vägar, nämligen a) genom föreskrifter örn skyldighet för arbetsgivare att

anmäla anställning av löntagare och upphörande av anställning; b) genom

utnyttjande av uppgifter, som arbetsgivare efter anmodan från socialstyrelsen

frivilligt lämnat denna myndighet angående tillgången på arbetskraft

m. m. samt c) genom rapporter från länsarbetsnämnder och arbetslöshetsnämnder.

I samband med efterkrigsproblemen upptogs under 1944 till övervägande

åtgärder för att systematiskt inhämta jämväl förhandsuppgifter från företagare

örn beräknade kommande förändringar i sysselsättningen av arbetskraft

inom respektive företag. Såsom ett första led i detta arbete överenskoms,

sedan huvudorganisationerna för arbetsgivare inom träindustrierna

bildat ett skogsindustriernas samarbetsutskott, på förslag av detta, att det vid

sammankomster inför kommissionens ordförande tid efter annan skulle lämnas

redogörelser för den aktuella sysselsättningen inom dessa industrier och

beräknade förändringar i sysselsättningen under de närmaste månaderna.

För industrin i övrigt skapades en motsvarighet härtill, sedan arbetsgivaresammanslutningarna

bildat ett särskilt organ under benämningen Industrins

omställningskommitté med uppgift bl. a. att tillhandagå de statliga

myndigheterna med uppgifter om beräknade förändringar i den industriella

sysselsättningen. Denna kommitté åtog sig att söka förmå till branschföreningarna

anslutna arbetsgivare att i samband med de uppgifter som lämnas

till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik meddela, huruvida avskedande

eller permittering av arbetskraft beräknades komma att ske inom de två

närmaste månaderna samt att i så fall även insända en utförligare uppgift

därom till sin branschförening för vidare befordran till omställningskommittén

med angivande bl. a. av den anmälda driftsinskränkningens orsak

samt beräknade längd och omfattning, av företaget vidtagna åtgärder för att

bereda annan sysselsättning åt de avskedade eller permitterade, samråd med

arbetsförmedlings- och hjälporgan ävensom förekomsten av arbetsobjekt i

trakten, vilka kunde tillgripas för att lindra arbetslöshet. Omställningskommittén

förband sig vidare att underrätta arbetsmarknadskommissionen örn

sådana till kommittén inkomna uppgifter, som avsågo mera betydande

driftsinskränkningar eller eljest kunde tänkas föranleda särskilda överväganden

från kommissionens sida.

I samråd med socialstyrelsen föreskrevs i samband härmed, att samtliga

uppgifter från industriidkare till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik

skulle inlämnas via länsarbetsnämnderna. Länsarbetsnämnderna skulle med

ledning därav uppgöra förteckningar över företag, som anmält antingen att

de ledo brist på arbetskraft eller alt de beräknade att vidtaga mera omfattande

permilteringar eller avskedanden under de närmaste två månaderna.

Förteckningarna skulle översändas dels till arbetsmarknadskommissionen,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

dels till länsarbetsnämnden underställda arbetsförmedlingsorgan. Man åsyftade

härmed dels att kommissionen skulle månadsvis erhålla en översikt

över förskjutningarna på arbetsmarknaden för hela riket, dels att varje länsarbetsnämnd

och därunder ställda arbetsförmedlingsorgan på ett tidigt stadium

skulle få kännedom om vakanta arbetstillfällen respektive överskott

på arbetskraft inom andra delar av länet och avpassa förmedlingsverksamheten

därefter.

Då industrins huvudsammanslutningar sålunda förbundit sig att verka för

ett mera allmänt avlämnande av uppgifter om förändringar i sysselsättningen

från de olika industriföretagens sida, lades på industriföretagen ytterligare

bördor. Med hänsyn härtill och då genom samarbetet möjligheterna ökades

att erhålla kännedom om förskjutningarna i arbetsmarknadsläget, upphävde

kommissionen den 5 oktober 1944 ovannämnda föreskrifter örn skyldighet

för arbetsgivare att lämna uppgifter örn anställande av löntagare och

upphörande av anställning.

Det nya system för inhämtande av uppgifter om förändringar på arbetsmarknaden,

som sålunda infördes, har hittills fungerat tillfredsställande. De

uppgifter, som lämnats kommissionen från industrins omställningskommitté,

ha i erforderlig utsträckning delgivits vederbörande länsarbetsnämnder för

att sätta dessa i tillfälle att vidtaga åtgärder för att bereda sysselsättning åt

permitterad eller avskedad personal och lia även föranlett andra åtgärder

från kommissionens sida. Även direkt från kommissionens sida lia nied anledning

av rapporter från industrins omställningskommitté åtgärder vidtagits.

Krigsindustrins mobiliseringsplanering har under 1944 förts vidare. Arbetet

har liksom förut bedrivits i nära och kontinuerligt samarbete med såväl

industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den skull är förlagd till

arbetsmarknadskommissionens lokaler, som krigsmaterielverket i den män

dess planering så påfordrar. Vidare ha företagits besök av representanter för

arbetsmarknads- och industrikommissionerna vid ett 70-tal företag. Besöken

avse jämväl att giva företagen tillfälle att diskutera principiella sidor av

uppskovsväsendet och att vidmakthålla ett ömsesidigt förtroende. Vidare

strävas det efter en nära kontakt mellan kommissionen och företagsledningarna

medelst konferenser på initiativ från båda hållen.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet

för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från

och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,

vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.

Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning,

i förekommande fall under tjänstledighet, lia industrikonsulenterna i

samarbete med länsarbetsnämnderna bistått krigsviktiga industriföretag vid

mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet ägnats frågan om

anskaffande, registrering, fördelning på företagen och, så vitt möjligt, utbildning

av reservarbetskraft och välfärdsanordningar för denna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Registrering i länsarbetsnämndernas beredskapsregister av icke värnpliktig

personal, avsedd att under krig tagas i anspråk av myndigheter, organisationer

och företag, vilkas verksamhet är särskilt betydelsefull för försvaret

eller folkförsörjningen, har under året fortgått i enlighet med bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720), ändrad

genom kungörelse den 14 september 1944 (nr 649).

I och med civilförsvarslagens ikraftträdande har registreringen i beredskapsregister

fått ökad betydelse för åstadkommande av en ändamålsenlig

fördelning av under krig tillgänglig arbetskraft för uppgifter inom den

krigsviktiga industrin, jordbruket, civilförsvaret, hemvärnet etc. Sålunda beräknas

den krigsviktiga industrin och jordbruket f. n. kunna tillföras sammanlagt

ca 273 000 personer såsom ersättare för under krig inkallade värnpliktiga.

Genom beslut den 17 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit arbetsmarknadskommissionen

att vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig överensstämmelse

med innehållet i en inom kommissionens kansli utarbetad promemoria

vidmakthålla det genom 1943 års beredskapsmönstring (kungl, kungörelsen

den 16 oktober 1942, nr 819) inbragta uppgiftsmaterialet i aktuellt

skick.

I överensstämmelse härmed ha i mönstringsregistren redan befintliga blanketter

försetts med uppgift om flyttning samt örn ändring av efternamn i

samband med vigsel och i samband med antagande av nytt släktnamn. Vidare

ha registren tillförts mönstringsuppgifter dels från svenska medborgare födda

år 1929 i samband med den mönstring av dessa, som avslutades den 1 mars

1944, dels från de vid de militära inskrivningsförrättningarna Såkallade och

de från anställning eller befattning vid krigsmakten entledigade. Avregistrering

från mönstringsregistren har skett av personer, som avlidit, och av män,

som inskrivits såsom värnpliktiga eller eljest inregistrerats vid krigsmakten.

Arbetsblockorganisationen. Utöver de uppgifter, som tillkomma arbetsblockorganisationen

i dess egenskap av beredskapsorganisation, har verksamheten

även under år 1944 främst avsett att tillföra jordbruket erforderlig arbetskraft.

Till grund för beräkningen av den erforderliga arbetskraften har legat

mobiliseringsplanen av år 1942 och det under år 1943 upprättade komplementet

härtill. I mobiliseringsplanen föreslås de värnpliktiga jordbrukarna

till erhållande av uppgiftskort i olika angelägenhetsgrader. Detta system med

uppgiftskort för att möjliggöra hempermittering av värnpliktig jordbrukspersonal

under sommarhalvåret har även under 1944 visat sig vara synnerligen

rationellt. För att jordbrukets ökade arbetskraftsbehov under stråsädesskörden

skulle bli tillgodosett, erhöllo årets rekryter på framställning av arbetsmarknadskommissionen

och livsmedelskommissionen samt riksblockmyndigheten

särskild skördepermission. Rekryterna utplacerades huvudsakligen

genom överblockledarnas försorg, och dessa kontrollerade också, att rekryterna

aktivt dellogo i skörden. Slutligen må nämnas, alt i länsarbetsnämn
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

(lernas register uppförda värnpliktiga betskötare och betupptagare hempermitterades

under betsäsongen. (Se s. 25 ff, och 39.)

Jordbruket har även på sätt som framgår av lämnad redogörelse å s. 23 ff.

under året tillförts avsevärd s. k. frivillig arbetskraft, som utplacerats antingen

enskilt å olika gårdar eller också på arbets- eller utbildningsläger.

Samtidigt med åtgärderna för tillgodoseende av jordbrukets nu aktuella

behov av arbetskraft pågick rekrytering av reservarbetskraft till jordbruket.

Registreringen av denna reservarbetskraft har löobrutits ur sitt förra sammanhang

med mobiliseringsplanen. I stället har anknytning skett till det hos

länsarbetsnämnderna förda beredskapsregistret, där bl. a. reservarbetskraften

i jordbruket är individuellt uppförd å särskilda registerkort.

Såsom ett andra led i beredskapsåtgärderna anmodades i februari månad

länsblockmyndigheterna att särskilt tillse, att de krigstjänstgöringsskyldiga

blockmedlemmarna upprättade växtodlingsplaner.

Den andra av arbetsblockorganisationens uppgifter är att i ett krisläge

tillgodose jordbrukets behov av dragare och maskinell utrustning. Genom

överblockledarna har under året utförts en inventering av traktorbeståndet

inom jordbruket. Varje traktor registreras å ett registerkort med utförliga

uppgifter örn dess beskaffenhet. Enligt överenskommelse med arméförvaltningens

tygavdelning (militärregistret) skall rekvisition av jordbrukets traktorer

för militärt eller annat ändamål hädanefter göras hos vederbörande

länsblockledare, som har att anvisa sådana traktorer, vilkas ianspråktagande

vållar jordbruket minst skada.

Även vad beträffar uttagningen av hästar för militärt ändamål fullgör

arbetsblockorganisationen en förmedlande funktion. Den militära rekvisitionen

av hästar sker numera i regel först efter samråd med länsblockledama.

Dessa få besked om huru många hästar som skola utlagas. Länsblockledama

ha därefter att i samråd med överblockledarna föreslå till uttagning sådana

hästar inom länet, vilka lättast kunna undvaras inom jordbruket. Även vid

utlåningen av hästar har arbetsblockorganisationen medverkat, och numera

föreslås lämpliga fodervärdar vanligen av länsblockledama efter samråd med

vederbörande överblockledare.

Åtgärder ha även vidtagits för att tillgodose jordbrukets behov av bl. a.

maskinpersonal i ett krisläge. År 1944 ha under ledning av hushållningssällskapen

med statsbidrag från arbetsmarknadskommissionen hållits kurser

för reservmaskinskötare, huvudsakligen avsedda för icke värnpliktiga, som

skola kunna disponeras för jordbruksarbete i händelse av krig. Under året

utbildades på detta sätt cirka 2 5Ö0 personer, varför sammanlagda antalet utbildade

reservmaskinskötare nu uppgår till över 8 000.

Arbetsblocken ha på sina håll frivilligt trätt i funktion. Så har varit fallet

i vissa län i mellersta och norra delarna av landet, särskilt i Jämtlands och

Värmlands län. Möjligheten att erhålla förskott av statsmedel i enlighet med

den år 1943 utfärdade kungörelsen om förskott av statsmedel i vissa fall i

samband med arbetsblockverksamheten i jordbruket (nr 626) har i viss

utsträckning utnyttjats. Sammanlagt beviljades under åren 1943 och 1944

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

12 530 kronor, varav 1 735 kronor återbetalats. Befrielse från återbetalningsskyldighet

har av riksblockmyndigheten meddelats för ett sammanlagt belopp

om 3 132 kronor. De förskott, som sålunda vid årets slut återstodo att

betala, uppgingo till sammanlagt 7 662 kronor.

Det, för vilket ovan redogjorts, kan sägas tillhöra arbetsblockorganisationens

primära uppgifter. Under årens gång har organisationen emellertid vuxit

allt fastare i det allmänna medvetandet och i samband därmed erhållit åtskilliga

andra uppgifter. Detta kommer särskilt till synes beträffande de lokala

blockfunktionärema, vilka allt mer tagits i anspråk för varierande uppgifter.

Alla överblockledare ha givetvis icke utnyttjats i samma utsträckning, men

följande exemplifiering ger ett visst begrepp om överblockledarnas ställning

och utnyttjande, överblockledarna ha ofta haft i uppdrag att vara slaktgodemän

och att vara ledamöter respektive ordförande i hästuttagningsnämnderna.

De ha vidare anlitats för skördeuppskattning, arealinventering, kreatursräkning,

undersökning av behovet av utländsk arbetskraft respektive utplacering

av flyktingar i jordbruksarbete samt anskaffande av bostad åt

dessa, organisation av varuförrådsspridning, beräkning av bränsle- och smörjoljebehovet

för jordbrukets traktorer i ett krisläge, anskaffande av hästfordon

och traktortåg för vedtransporter, organisation och tillsyn över arbetsläger

för ungdom, organisation och kontroll av daghem för barn, kontroll av byggnadsverksamheten

på landsbygden och för den nu pågående näringsutredningen

i Norrbottens län.

Åtskilliga undersökningar ha under året utförts genom arbetsblockorganisationens

försorg såväl centralt som lokalt. Den lokala arbetsblockorganisationen

har visat sig vara lämpligt uppbyggd för utförande av undersökningar

och utredningar av skilda förhållanden på landsbygden, företrädesvis inom

jordbruksnäringen, och utnyttjas också av olika anledningar för sådant

ändamål.

Såsom exempel på organisationens allmänna användbarhet må erinras om

dess medverkan vid den finska evakueringen till Norrbotten och norra Västerbotten.

De lokala blockfunktionärerna undersökte tillgången på befintliga utrymmen

för uppställning av finska kreatur och förläggning av finska kreatursskötare,

mottogo och installerade de evakuerade samt utövade en fortlöpande

tillsyn över kreaturen och deras skötare.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

Genom lag den 30 juni 1944 (nr 475) örn arbetslöshetsnämnd och kungl,

kung. samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag infördes

fr. o. m. den 1 juli 1944 nya bestämmelser angående de kommunala

organen för statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet

(se även s. 40). Benämningen på sådant kommunalt hjälporgan

ändrades i samband därmed från arbetslöshetskommitté lill arbetslöshetsnämnd.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bestämmelserna örn arbetslöshetsnämnds arbetsuppgifter och sammansättning

m. m. skilja sig i vissa punkter från motsvarande bestämmelser i den

genom ovannämnda lag i vissa delar upphävda kungörelsen den 30 juni 1934

angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet.

En betydelsefull nyhet är, att Kungl. Majit äger förordna om tillsättande

av arbetslöshetsnämnd i en kommun, när arbetslösheten motiverar detta men

kommunen underlåtit att på eget initiativ genom inrättande av arbetslöshetsnämnd

möjliggöra effektiva åtgärder för lindrande av arbetslösheten.

Enligt övergångsbestämmelserna till tillämpningskungörelsen blevo de jämlikt

äldre bestämmelser inrättade särskilda arbetslöshetskommittéema arbetslöshetsnämnder.

De drätselkammare och kommunalnämnder, vilka enligt tidigare

fattade kommunala beslut tjänstgjort såsom arbetslöshetskommittéer,

kunna i fortsättningen fungera som arbetslöshetsnämnder. Detta gäller däremot

icke andra kommunala organ, såsom fattigvårdsstyrelsen

I lagen bestämdes även att länsarbetsnämnderna skulle utöva vissa åligganden

i samband med den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten

för arbetslösa. De lia bl. a. att efter arbetsmarknadskommissionens bestämmande

verkställa inspektion av den verksamhet, som bedrives av arbetslöshetsnämnderna

inom respektive län.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar

vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala

hjälpverksamheten, som av Kungl. Majit godkändes den 6 december 1940,

har tillämpats även under 1944. I det följande lämnas en redogörelse för

verksamhetens omfattning och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad

under åren 1935—1944 ingå i de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden,

som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande

arbetslösa under större delen av 1944 var större än under motsvarande tid

1943, men att hjälpsökandesiffrorna likväl, absolut sett, måste betecknas som

låga. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör dock beaktas, att den fortskridande

tillväxten av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna inverkat på

hjälpsökandesiffrorna (jfr s. 22). Den säsongmässiga ökningen under årets

första månader var förhållandevis stor, särskilt i jämförelse med föregående

år. Ärsminimum inträffade i augusti, varefter en mindre säsongmässig stegring

i hjälpsökandesiffrorna kunde noteras. Hjälpsökandefrekvensen under

årets sista kvartal nådde dock ej tillnärmelsevis samma höjd som under

första kvartalet.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tab 11.

Det var något större än motsvarande antal under närmast föregående år, vilket

emellertid i detta hänseende uppvisade bottenrekord för tioårsperioden.

Minimum under 1944 noterades för september med endast 173 rapporterande

kommuner. Vid 1944 års utgång rapporterade 218 av rikets 2 518 kommuner

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Tab. 11. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1935—1944.

Månad

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Januari ..............

1251

810

433

268

321

252

258

268

178

226

Februari..............

1219

759

417

270

333

239

282

264

172

242

Mars.................

1180

727

373

254

333

227

289

254

170

250

April.................

1051

666

335

232

315

178

285

229

163

245

Maj..................

901

568

277

216

286

159

268

204

155

229

Juni..................

840

482

231

204

266

140

251

190

141

201

Juli..................

722

426

218

187

232

169

240

177

133

184

Augusti ..............

709

421

227

186

227

180

228

173

136

180

September............

691

400

215

194

226

193

225

168

138

173

Oktober..............

734

409

230

219

250

208

235

161

143

187

November............

796

429

244

253

266

223

242

164

171

200

December ............

833

427

252

277

265

220

255

171

187

218

Medeltal

911

544

288

230

277

199

255

202

157

211

1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har

räknats som två kommuner.

Tab. 12. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden

åren 1935—1944. irsmedeltal.

Områden

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Antal

Städer ................

22 610

15 893

10 272

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4 325

4 975

därav

Stockholm............

5 081

3 436

2 053

1 323

986

1 903

4 131

2 313

1 424

1 566

Göteborg.............

3 746

2 399

1 283

1 186

1 047

2 630

4 574

2 398

1 206

971

Malmö...............

t 375

1 189

862

779

562

957

1 331

755

339

253

Summa storstäder

10 202

7 024

4 198

3 288

2 595

5 490

10 036

5 466

2 969

2 790

Övriga städer........

12 408

8 869

6 074

5 355

4 292

3 214

4 984

2 665

1 356

2 185

Landsbygd ............

38 971

19 708

7 941

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

6 280

därav

Göteborgs o. Bohus län

4 078

2 584

1 479

1 221

1 092

1 303

1 787

1 621

1 077

1 003

Västernorrlands län....

6 776

4 860

2 656

3 133

3 844

1 841

2 510

1 362

1 217

3 113

övriga län...........

28 117

12 264

3 806

3 192

5 733

1 519

2 902

1 192

462

2 164

Summa

61 581

35 601

18213

16189

17 556

13367

22 219

12 306

7 081

11255

Procent

Städer.................

36-7

44*6

56*4

53*4

39*2

651

67*6

66*1

61*1

44*2

därav

Stockholm............

8''3

9‘7

11*3

8*2

5*6

14*2

18*6

18*8

20*1

13*9

Göteborg.............

6*1

6*7

7*0

73

6*0

19-7

20*6

19*5

17*0

8*6

Malmö...............

2''2

3*8

4-7

4*8

3’2

7*2

6*0

6*1

4*8

2*3

Summa storstäder

16*6

19*7

23*0

20*3

14''8

41*1

45*2

44*4

41*9

24*8

övriga städer........

20*1

24*9

33*4

33*1

24*4

24*0

22*4

21*7

19*2

19*4

Landsbygd ............

63*3

55*4

43*6

46*6

60*8

34*9

32*4

33*9

38*9

55*8

därav

15*2

8*9

Göteborgs o. Bohus län

6*6

7*3

8*1

7*5

6*2

9-7

8*0

13*1

Västernorrlands län....

11*0

13*7

14*6

19*4

21*9

13*8

11*3

11*1

17*2

27*7

övriga län...........

45*7

34*4

20*9

19*7

32*7

11*4

13*1

9‘7

66

19*2

Summa

100* o

1000

100*0

iOO''0

100*0

100*0

1000

1000

100 0

100*0

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tab. 13. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1935—1944.

Årsmedeltal.

Län

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Stockholms stad......

5 081

3 436

1

2 053 1323

986

1903

4131

2 313

1424

1566

Stockholms..........

2 216

1132

416

187

153

277

1227

569

168

182

Uppsala.............

1041

470

265

282

227

137

230

120

56

62

Södermanlands.......

625

273

160

157

109

158

350

70

10

66

Östergötlands........

1348

774

524

466

362

260

534

337

91

247

Jönköpings...........

1106

628

295

219

218

183

309

152

65

91

Kronobergs..........

962

452

164

142

187

110

133

43

15

8

Kalmar..............

2115

1080

420

410

399

276

502

198

76

145

Gotlands.............

153

129

102

100

71

29

70

49

38

49

Blekinge.............

3195

1612

814

637

794

323

303

142

91

169

Kristianstads.........

889

342

132

107

104

55

87

43

22

25

Malmö stad..........

1375

1189

862

779

562

957

1331

755

339

253

Malmöhus i övrigt....

2 616

1713

1248

1096

661

498

767

494

251

250

Hallands.............

882

574

409

371

253

159

260

143

36

86

Göteborgs stad ......

Göteborgs och Bohus i

3 746

2 399

1283

1186

1047

2 630

4 574

2 398

1206

971

övrigt ............

5 019

3 332

2 022

1724

1541

1736

2 353

2 001

1298

1254

Älvsborgs............

1435

765

427

279

231

207

276

114

50

175

Skaraborgs ..........

959

455

203

196

82

32

83

40

29

38

Värmlands ..........

3 836

1669

513

515

1121

309

325

214

182

546

Örebro..............

1898

887

329

199

168

210

200

92

128

160

Västmanlands........

653

174

57

46

44

51

80

19

1

17

Kopparbergs.........

2 904

1195

274

121

154

105

66

31

16

35

Gävleborgs ..........

3 984

1874

747

554

742

336

499

167

79

306

Västernorrlands......

7 037

5 072

2 809

3 266

3 954

1927

2 685

1 484

1271

3 265

Jämtlands ..........

1086

307

30

25

212

43

65

13

1

18

Västerbottens........

1872

897

299

345

637

191

332

85

26

282

Norrbottens..........

3 550

2 773

1359

1457

2 537

265

447

220

112

989

Hela riket

615S1

35 601

18213

16189

17 556

13 367

22219

12 306

7 081

11255

Städer

22 610

15 893

10 272

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4325

4 975

Landsbygd

38 971

19 708

7 941

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

6 280

arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock

till 47,8 procent av folkmängden i hela riket. 1 171 kommuner (78,4 procent

av rapportkommunema) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av

folkmängden, i 22 kommuner 1—2 procent, i 16 kommuner 2—3 procent och

i 9 kommuner mer än 3 procent. Kommuner med en arbetslöshet av 4 procent

och däröver voro Timrå i Västernorrlands län, Tärna1 i Västerbottens län

samt Näsinge i Göteborgs och Bohus län. Timrå uppvisade den högsta siffran,

6,4 procent.

Av tab. 12 framgår, att de hjälpsökandes fördelning på geografiska områden

företedde ganska stora avvikelser från den fördelning, som förelåg under

de tre närmast föregående åren. Den främsta anledningen härtill var den relativt

betydande arbetslösheten i Västernorrlands och Norrbottens län. Mer än

en fjärdedel av medelantalet hjälpsökande arbetslösa 1944 hänförde sig sålunda

till Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rapporterades här 3 113

hjälpsökande mot 1 217 föregående år.

1 Arbetslösheten i denna kommun var av tillfällig natur.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Tub. 14. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1935—1914. Årsmedeltal.

Län

1985

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Stockholms stad......

9-7

6''4

3-8

2-4

1-7

3-3

7-0

3-9

2-3

2-5

Stockholms..........

8-2

4-2

1''5

0-7

0-5

1-0

4-3

2-0

0-6

0-6

Uppsala.............

7''5

3-4

1-9

2-0

1-6

10

1''7

0-9

0-4

0-4

Södermanlands.......

3-3

1-4

0-8

0''8

06

08

1''8

04

o-l

0-3

Östergötlands........

4-3

25

1''7

1-5

1-2

0''8

1-7

1-1

03

0-8

Jönköpings ..........

4-7

2-7

1-2

0''9

0''9

08

1-3

06

0’3

0*4

Kronobergs..........

6 2

2''9

1-1

0''9

1-2

0-7

0-9

03

01

o-i

Kalmar..............

91

4-7

1-8

1-8

1-7

1-2

2-2

0-9

0-3

0-6

Gotlands.............

2-6

2-2

1''8

1-7

1-2

05

1-2

0-8

0''6

0-8

Blekinge.............

21-9

11-0

5-6

44

5-5

2-2

2-1

l-o

0-6

1-1

Kristianstads ........

3-6

1''4

0-5

0-4

0''4

0''2

0-4

02

01

o-l

Malmö stad..........

9-9

8-4

6-0

5-3

3-7

6''2

8-6

4-8

2-1

1-6

Malmöhus i övrigt....

6-9

4-5

3-3

2-9

1-8

1-3

2-1

1-3

0-7

0-7

Hallands ............

5-8

3-8

2-7

2-4

1-7

1-0

1-7

0-9

0-2

06

Göteborgs stad ......

14-7

9-3

4''9

4-4

3-8

9-4

16-3

8-5

4''2

4-7

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

23-6

15-8

9-6

8-3

7-5

8-5

11-5

9-8

6-4

4-3

Älvsborgs............

4''5

2-4

1-3

0-9

0-7

06

0-8

03

0-2

0-5

Skaraborgs...........

4-0

1-9

0-8

0''8

0-3

o-i

03

0''2

01

0''2

Värmlands ..........

14-0

6-1

1 9

1-9

4-2

1-2

12

0-8

0-7

2-0

Örebro..............

8-7

4-1

1-5

0-9

0-8

0-9

0-9

0''4

0-6

0-7

Västmanlands........

4-0

1-1

0''3

0-3

0’3

0-3

0-5

o-i

00

o-l

Kopparbergs.........

11-6

4-8

11

0-5

06

0-4

03

0-1

o-l

0-1

Gävleborgs...........

14-2

6-7

2-7

2-0

2-7

1-2

1-8

06

0-3

1-1

Västernorrlands......

24-9

18-0

10-0

11-7

14-2

7-0

9-7

5’4

4-6

11-8

Jämtlands...........

8-0

2-2

0-2

0-2

1-5

0''3

0''5

o-l

O-o

o-l

Västerbottens........

8-8

4-2

1-4

1-6

2-9

0-9

1-5

0-4

o-l

1-3

Norrbottens..........

17-2

13-4

6''5

6-9

12-0

1-2

21

l-o

0-5

4''4

Hela riket

9-9

5-7

2-9

2-6

2-8

2-1

3-5

1-9

1-1

1-7

Städer

10-7

7-4

4-7

3-9

30

3-7

6-3

3-3

1-7

1-9

Landsbygd

9-4

4-8

2-0

1-9

2-6

1-2

1-8

1-1

0-7

1-6

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1944 44,2 procent hemmahörande

i städer, därav 24,8 procent i storstäder, och 55,8 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

tab. 13, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1935—

1944, och i tab. 14, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden

i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var störst i Västernorrlands

län. Därnäst följde Stockholms stad, som år 1943 kom i första

rummet. På tredje och fjärde plats följde Göteborgs och Bohus län utom

Göteborgs stad samt Norrbottens län. De nu nämnda länen kommo i stort

sett i samma ordningsföljd som under fredsåren i början av tioårsperioden.

Gynnsammast ställda i arbetslöshetshänseende voro Kronobergs, Västmanlands

och Jämtlands län. För de båda sistnämnda länen, som under 1943

haft ett årsmedeltal av endast 1 hjälpsökande arbetslös, utgjorde motsvarande

medeltal för 1944 17 resp. 18. Även i förhållande lill folkmängden var

arbetslösheten störst i Västernorrlands län. Därnäst följde Göteborgs stad,

Norrbottens län samt Göteborgs och Bohus län utom Göteborg. Endast Göte
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1935—1944.

Årsmedeltal.1

Yrkesgrupper

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Antal

Jordbruk och skogshus-

hållning ............

6 587

1739

514

891

2121

355

410

209

112

430

Jordbruk ..........

3 188

790

295

242

321

162

221

118

38

105

Skogshushållning ....

3 399

949

219

649

1 800

193

189

91

74

325

| Industri och hantverk ..

28110

17 684

9 347

8 348

8 283

8 239

14 835

8 341

4 599

7190

Malmbrytning och me-

tallindustri........

5 165

2 840

1 138

1 013

932

673

1 126

509

251

482

Jord- och stenindustri

6 958

3 846

1 841

1 338

1 481

1 458

2 147

1 780

1 146

1 125

Trävaruindustri ....

5 929

4 262

2 406

2 409

2 475

1 290

1 576

814

542

1 031

Pappers o. grafisk ind.

1 287

854

434

391

347

538

1 136

336

398

1 095

Byggnadsverksamhet

5 585

3 805

2 317

2 195

2 317

3 705

7 895

4 301

1 908

3 205

Övriga industrier____

3 186

2 078

1 211

1 002

731

575

955

601

354

252

Handel, samfärdsel, för-

vältning m. m.......

6 759

4 326

2 614

2 073

1757

2 215

4113

2 329

1453

1991

Husligt arbete..........

45

53

37

27

25

35

80

45

21

6

Arbete, ej hänförligt lill

annan grupp........

20 080

11799

5 701

4 850

5 370

2 523

2 781

1382

896

1638

Summa

61581

35601

18 213

16189

17 556

13 367

22 219

12306

7 081

11255

Procent

Jordbruk och skogshus-

hållning............

10-7

4-9

2*8

5*5

12*1

2*7

1*8

1*7

1*6

3*8

Jordbruk ..........

5-2

2*2

1*6

1*5

1*8

1*2

1*0

1*0

0*5

0*9

Skogshushållning ....

6''5

2*7

12

4’0

10*3

1*5

0*8

0*7

ri

2*9

Industri och hantverk ..

45-6

49-7

51*3

51*6

47*2

61*6

66*8

67*8

64*9

63*9

Malmbrytning och me-

tallindustri........

8-4

8-0

6‘3

62

5*3

5*0

5*1

4*1

3*5

4*3

Jord- och stenindustri

lis

10-8

10*1

8-3

8*4

10*9

9*7

14*5

16*2

io*o

Trävaruindustri ....

9-6

12*0

13*2

14*9

14*1

9*7

7*1

6*6

7*7

9*2

Pappers o. grafisk ind.

2''1

2*4

2*4

2*4

2 0

4*0

5*1

12-7

5*6

9*7

Byggnadsverksamhet

9*1

10-7

12*7

13*6

13*2

27*7

35*5

35*0

26*9

28*5

Övriga industrier____

5-1

5*8

6*6

6''2

4*2

4*3

4*3

4*9

5*0

2*2

Handel, samfärdsel, för- valtning m. m.......

ilo

12*1

14*4

12*8

10*0

16*5

18*5

18*9

20*5

17*7

Husligt arbete..........

01

0*2

0*2

0*2

0*1

0*3

0*4

0*4

0*3

0*1

Arbete, ej hänförligt till

till annan grupp ....

32-6

33*1

31*3

29*9

30*6

18*9

12*5

11*2

12*7

14*5

Summa

100-0

100* o

100*0

100* 0

100*o

100* 0

100*0

100*0

100* 0

100*0

1 För tiden sl/i 1938—s% 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

borgs och Bohus län samt Malmö stad visade 1944 lägre arbetslöshetssiffror

i förhållande till folkmängden än 1943.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,

som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1943 och 1944.

I tab. 15 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper

åren 1935—1944. Av tabellen framgår, att inga större förskjutningar i yrkes
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Tab. 16. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1935—1944.

Tidpunkt

Antal

Pre

cent

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa1

16—25

år

26-50

år

över 50

år

Summa

sl/7 1935

10 055

22 811

7 466

40 332

24-9

56-6

18-5

ioo-o

sl/7 1936

3 899

11449

4 582

19 930

19''6

57-4

23-0

100-O

S1/s 1937

1031

4 911

2 858

8 800

11-7

55-8

32-5

100-G

80/ii 1939

1799

8 064

3 526

13 389

13-5

60-2

26''3

100-0

sl/7 1940

408

4 445

3 049

7 902

52

56''2

38-6

100-Ö

31/ia 1940

2 470

14186

6 813

23 469

10-5

60-5

29-0

100 0

sl''/, 1941

1 167

9 225

5 813

16 205

7-2

56-9

35-9

100-0

51 In 1941

1438

10 459

7 686

19 583

7-3

53-4

39-3

ioo-o

sl/7 1942

225

2 974

3 760

6 959

3 2

42-7

54-1

ioo-o

31/i2 1942

412

3 885

4 295

8 592

4-8

45-2

50-0

100-0

sl/7 1943

123

1498

2 950

4 571

2-7

32''8

64-5

100 0

31/i2 1943

659

5 686

5 331

11 676

5-6

48-7

45-7

ioo-o

31/7 1944

319

3 279

3715

7 313

4-4

44-8

50-8

ioo-o

S1/i2 1944

800

5 550

4 694

11044

7-2

503

42-5

100-0

1 För åren 1935—1939 överensstämma icke summasiffroma med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För 80/n 1939

saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa.

fördelningen förekommit sedan föregående år. Den största minskningen utvisade

yrkesgruppen jord- och stenindustri, för vilken procenttalet nedgått

från 16,2 till 10,0. Av de hjälpsökande tillhörde 75,1 procent yrkesgrupperna

byggnadsverksamhet, jord- och stenindustri, träindustri, pappers- och grafisk

industri samt handel, samfärdsel, förvaltning m. m. Inom samtliga dessa

yrkesgrupper utom jord- och stenindustri var antalet arbetslösa högre än

under föregående år.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december anmälda

hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången

av 1944 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet

(3 324), arbete ej hänfört till annan grupp (1 883), jord- och stenindustri

(989), landtransport (972), pappers- och grafisk industri (884), träindustri

(755, därav sågverksindustri 687).

I tab. 16 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning

vid olika tidpunkter. Av tabellen framgår, att antalet hjälpsökande i

åldern 50 år och däröver vid årets slut utgjorde en mindre del av klientelet

än vid samma tidpunkt de två närmast föregående åren. Ungdomsarbetslösheten

var, ehuru i stigande, fortfarande av ringa omfattning, och antalet hjälpsökande

i åldern 16—25 år utgjorde endast 7,2 procent av samtliga hjälpsökande.

Kvinnorna utgjorde under 1944 en ännu obetydligare del av de hjälpsökande

arbetslösa än tidigare. Under 1944 voro i genomsnitt 55 av samtliga

hjälpsökande kvinnor; vid årets utgång voro 48 (0,5 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéema anmälda arbetslösa har under

de gångna åren städse varit ringa. Vid 1944 års utgång voro 179 eller 1,6 procent

av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där

de erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som

kommissionen under år 1944 åtagit sig att utföra, lia dels varit egentliga försvarsarbeten

eller eljest arbeten av betydelse för försvaret, dels väg- och spåranläggningar

samt flottledsarbeten. Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå

ej i det följande annat än i fråga om antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.

En fullständig förteckning över andra arbeten, som kommissionen

under år 1944 åtagit sig, återfinnes i bilaga 3. Kostnaderna för dessa

arbeten uppgå till sammanlagt 9 598 685 kr. Kostnadernas fördelning på olika

län framgår av bilaga 8. En förteckning över under år 1944 avslutade arbeten

— andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 4.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren

1935—1944 redovisas i tab. 17. Under 1944 sysselsattes i genomsnitt 1 690

arbetslösa, varav 44,4 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet

sysselsatta arbetslösa voro 66,2 procent försörjningspliktiga.

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1944 voro av de vid

kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 79,7 procent

sysselsatta inom hänvisningslänet mot 42,4 procent vid samma tid föregående

år. Av arbetarna kunde 53,4 procent utnyttja sin ordinarie bostad

(dagkolonister), 46,0 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar

och 0,6 procent i genom egen försorg anskaffad tillfällig bostad.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1935—1944.

Årsmedeltal

Hänvisade från

Hela

antalet

Därav

från

städer

%

1944

Hänvisade från

Hela

antalet

Därav

från

städer

%

städer

lands-

bygd

städer

lands-

bygd

1935

5 097

11669

16 766

30-4

Januari......

780

661

1441

54-1

1936

3124

5 944

9 068

34-5

Februari____

890

628

1518

58-6

1937

1896

2 316

4 212

45-0

Mars........

956

580

1 536

62-2

1938

956

995

1951

49-0

April........

931

656

1587

58-7

1939

517

994

1511

342

Maj ........

842

1 014

1856

45''4

1940

543

620

1163

46''7

Juni ........

760

1298

2 058

36''9

Juli ........

686

1356

2 042

33-6

1941

1519

1281

2 800

54''3

Augusti......

559

1440

1999

28-0

1942

1018

1177

2195

46-4

September ..

564

1260

1824

30-9

1943

735

709

1444

50''9

Oktober ....

649

980

1629

39-8

November ..

687

721

1408

48-8

1944

750

940

1690

44-4

December....

703

685

1388

50-6

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt

därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.

april 1942 även musikerhjälp.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala

förmåner, såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från arbetsplatsen,

ersättning med 2 kronor per dag för sjukdagar m. m. De arbetare,

som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en avgift

av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för värme, lyse,

sängutrustning med lakan, handdukar, tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna

svara själva för den dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställes

på kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa

förmåner utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets

regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi (exklusive försvarsarbeten) under åren 1943 och och 1944 framgå av följande

sammanställning.

1943

1944

Kronor

%

Kronor

%

Arbetskostnad ..............

19: 69

86-e

22: 55

89-4

Administration..............

1: 92

8*5

1: 94

7-7

Sociala kostnader...........

1: 12

4-9

0: 73

2-9

Summa

22: 73

lOOo

25: 22

100-o

därav kontant utbetalade

arbetslöner

12: 84

56-ä

13: 63

54-i

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under åren 1942—1944, framgår av tab.

18. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke, inkludera indextillägg

och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)

övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid väsentligt

avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern, då arbetstiden

Tab. 18. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi åren 1942—1944. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Vägarbeten

Andra arbeten1

Samtliga arbeten

1942

1943

1944

1942

1943

1944

1942

1943

1944

Januari ............

11: 76

12:32

12:48

14: 48

17: 20

18: 48

12: 88

15: 76

14:40

Februari............

11: 52

12: 08

12: 96

14: 96

17:28

18: 16

12: 80

15: 92

14:4 8

j Mars ..............

11: 68

11: 92

13: 20

15: 28

16: 88

17: 76

13: 04

14: 88

14: 24

April ..............

14: 40

12: 24

12: 96

15:44

17: 70

17: 76

15: 04

14: 64

13: 84

Maj................

13: 60

12: 32

13: 92

16: 24

17: 68

17: 04

15: 28

14: 24

14: 56

Juni................

14: 16

13:20

14: 32

16: 72

18: 88

18:08

15: 92

15:20

15: 44

Juli................

14: 40

13: 04

14: 16

18: 00

18:72

18: 48

16: 88

15: 52

15:76

Augusti ............

14: 00

13: 60

14: 24

17: 84

18: 32

18: 96

16: 64

15: 92

16: 24

September..........

14: 00

13: 12

13: 76

17:76

18: 56

19: 36

16: 40

15: 84

16: 16

Oktober............

12: 96

12: 88

13: 86

17: 60

19: 12

19: 60

15: 68

15: 92

15: 76

November..........

13: 28

12: 32

12: 88

17: 44

18: 24

18: 16

15: 84

15: 20

14: 56

December ..........

12: 96

12: 48

12: 80

18: 40

19: 28

17:92

16: 64

15: 12

14: ,16

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 309. 4

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta rid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1935—1944.

Års-

medeltal

Arkivarbeten

Musiker-

Arkivarbeten

Musiker-

stat-

liga

statskom-

munala

Summa

hjälp-

arbeten

1944

stat-

liga

statskom-

munala

Summa

hjälp-

arbeten

1935

1936

227

109

227

109

250

71

321

77

_

_

Februari.....

262

72

334

83

1937

84

84

278

83

361

81

276

80

356

80

1938

105

—

105

—

Maj.........

267

80

347

39

1939

117

—

117

—

268

78

346

1

1940

131

—

131

—

264

76

340

1

1941

1942

233

270

14

76

247

346

250

76

326

1

221

September . ..

259

75

334

1

1943

209

53

262

651

Oktober.....

267

72

339

70

November ...

274

65

339

78

1944

267

75

342

741

December....

285

67

352

82

1 Medeltal tor de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten förekommo.

är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens regi utförda

arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och att de angivna dagsinkomsterna

inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid bedömande av de i

denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för olika grupper

av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen för tidlönsarbete

föreligga mellan olika orter och tidsperioder ävensom att omfattningen

av ackordsarbetet varierar.

Antalet under år 1944 utförda dagsverken uppgick till 412 725 mot 489 366

under föregående år.

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas

även de arbetslösa, tillhörande intellektuella m. fl. yrken, vilka sysselsättas

vid de fr. o. m. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade arkivarbetena.

Från och med april 1942 ingå häri även arbetslösa musiker, som erhållit musikerhjälp.

Antalet personer, sysselsatta vid statliga arkiv- och musikerhjälparbeten

under åren 1935—1944 framgår av tab. 19.

Siffrorna avse endast svenska arkivarbetare, resp. musiker, ej de flyktingar,

som under året hjälpts genom placering i arkivarbeten (assistentarbeten)

samt musikerhjälp.

Arbetslösa sysselsattes vidare förutom vid statliga även vid statskommupala

arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1944 75 arbetslösa sysselsatta vid sistnämnda

slag av arbeten.

För hjälpperioden oktober 1944—april 1945 ha ansökningar örn musikerhjälp

från 148 musikerorganisationer handlagts, varav 115 bifallits; 109 av

organisationerna ha utnyttjat det erhållna tillståndet. Till följd av bl. a. bristande

tillgång på vissa slag av instrumentalister ha några organisationers

ansökningar ej kunnat beaktas.

Musikerorganisationer, som under senare delen av 1944 bedrivit denna

form av arbetslöshetshjälp, ha varit verksamma inom 34 städer och 25 lands
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

kommuner, köpingar och municipalsamhällen. Hos dessa organisationer ha

under perioden intill den 1 januari 1945 sysselsatts 77 svenska musiker, förutom

ett antal danskar, norrmän och balter. Av de musikerhjälpta vörö de

flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg. Flertalet trakterade violin

(34); närmast i ordningen kom violoncell (14), klarinett (9), piano (8) och

kontrabas (3). Samtliga utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer

eller dirigenter; praktiskt taget samtliga sysselsattes dessutom med

att meddela undervisning åt orkestermedlemmar och skolungdom på de orter

där de placerats, och många utnyttjades för notskrivning.

För att bispringa ett 25-tal musiker, huvudsakligen danskar, som icke kunnat

beredas musikerhjälp under sommaren, anordnades i samverkan med

musikaliska akademien en s. k. notskrivningscentral i Uppsala, vid vilken

omkring 4 800 sidor notskrift utfördes.

Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.

Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för

olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den

ortsgrupp, vartill orten hänföres.

Den inom respektive ortsgrupper gällande veckolönen för arbetslösa, som

sysselsättas vid arkivarbeten eller erhålla musikerhjälp, har sedan den 18

oktober 1942 utgått inom resp. ortsgrupper med följande belopp per vecka.

Ortsgrupp Kronor Ortsgrupp

A.......................... 45: 15 F......

B.......................... 47: 95 G......

C.......................... 50:40 H......

D.......................... 54: 40 I ......

E.......................... 55: 30

Kronor

59: 15

65: 45

71: 40

74: 90

Arkivarbetare och musiker, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten

(interlokalt hänvisad) och som är familjeförsörjare, är berättigad att under

vistelse på arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen,

varjämte den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas

hyreshjälp.

På grund av de genom bostadsknappheten särskilt höga hyrorna i vissa

städer lia interlokalt hänvisade personer berättigats att uppbära ett hyresbidrag

örn högst 20 kr. per månad för tiden till och med 1944. Därefter balett

hyresbidrag om 30 kr. per månad i allmänhet medgivits interlokalt hänvisade,

oavsett hänvisningsort.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1944 förutom i kommissionens

även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevs ett arbete

i järnvägsstyrelsens regi. Kostnaderna för dessa beredskapsarbeten uppgingo

till 41 738 312 kronor, därav statsbidrag 38 296 892 kronor. Bilaga 8 utvisar,

hur dessa kostnader fördelade sig länsvis. Närmare 60 procent av kostnaderna

kommo på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga

3. I bilaga 5 meddelas uppgifter om kostnader och dagsverken för under

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Tnb. 20. Antal arbetslösa sysselsatta ri<l statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1944.

.]

därav hänvisade från |

|

därav hänvisade från |

1

Göteb.

Göteb.

Års-

Hela

o. Bohus

Väster-

1944

Hela

o. Bohus

Väster-

Övriga

medeltal

antalet

län

norr-

Övriga

antalet

län

norr-

(utom

lands

län

(utom

lands

län

Gbgs

län

Gbgs

län

stad)

stad)

I

1938

6G3

363

231

69

Januari.......

1486

374

886

226

Februari......

2110

469

1319

322

| 1939......

1392

357

669

366

Mars.........

2 644

481

1717

446

April.........

3170

580

1980

610

1940......

898

435

369

94

Maj..........

3 236

596

2 046

594 !

Juni..........

2 603

655

1588

360

1941......

1495

760

461

274

; Juli..........

2176

657

1205

314

1942......

1074

483

366

225

j Augusti.......

! September____

1 930

1858

659

629

999

943

272

286

1943......

1066

380

493

i 193

Oktober......

1 752

596

848

308

November____

1799

551

946

302

1944......

2 231

562

1 1292

1 377

i December.....

2 005

500

1023

482

1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens

regi. (Samtliga arbeten bedrivna av väg- oeh vattenbyggnadsstyrelsen.)

I tab. 20 lämnas uppgifter örn antalet under åren 1938—1944 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under 1944 i medeltal 2 231

arbetslösa vörö sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 1 292

eller 57,9 procent hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och

Bohus län utom Göteborg voro 562 personer eller omkring en fjärdedel. Av

samtliga sysselsatta voro 88,5 procent hänvisade från landskommuner; 90,7

procent voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång kunde

av samtliga sysselsatta 75,8 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister)

.

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för

vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1944 framgå av

tab. 21.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten

bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena

närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna

i väsentligt större utsträckning än vid arbeten i kommissionens regi

bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister. I fråga örn sociala förmåner gäller

detsamma sorn vid kommissionens arbeten.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,

som under 1944 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes

i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 18 020 168 kr., varav 8 528 984 kr. ut
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tab. 21. Äedeldagsförtj kuster vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbygg
nadsstyrelsens

regi juli 1940—december 1944. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

1940

1941

1942

1943

1944

Januari..............

10: 24

11:76

13: 06

14:32

Februari ............

—

10:55

12: 28

13: 66

14:48

Mars................

—

10: 84

12:51

14:41

14:64

April................

_

11:28

12: 99

14:42

15:12

Maj.................

—

11:80

13: 54

14:44

15:20

Juni.................

—

12: 25

13: 25

14: 34

15:20

Juli.................

10: 91

12: 24

13: 30

14: 39

15:20

Augusti..............

11: 14

12:10

13: 65

14: 43

14:96

September...........

11:17

12: 60

13:54

14: 77

14:40

Oktober .............

10:71

12:31

13:85

14:86

14: 72

November...........

10: 82

12: 37

13:43

14:71

14:56

December............

10:23

»

12: 57

13: 46

14: 26

15:04

gjorde statsbidrag. Kostnadernas fördelning på de olika länen framgår av

bilaga 8. Denna utvisar, att hälften av kostnaderna kom på Stockholms stad

och ungefär en fjärdedel på Västernorrlands län. I bilaga 7 meddelas uppgifter

om kostnader och antal dagsverken för under 1944 avslutade statskominunala

beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under

åren 1938—1944 framgår av tab. 22. Under år 1944 sysselsattes vid dessa arbeten

i medeltal 1 246 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 64,4 procent

hänvisade från städer; 96,7 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,

som under 1944 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,

uppgick i medeltal till 38, därav 17 städer och 21 landskommuner.

I tab. 23 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid

statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1943

Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1988—1944.

Års-

Hänvisade från

Hela

Därav

från

1944

Hänvisade från

Hela

Därav

från

medeltal

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

1938

191

408

599

31-9

651

304

955

68-2

955

409

1364

70-0

1939

261

543

804

32-5

1136

376

1512

75-1

1 133

546

1679

67-5

1940

154

243

397

38-8

1015

576

1591

63-8

897

544

1441

62''2

1941

900

207

1107

81-8

719

462

1181

60-9

1942

1 131

216

1347

84-0

657

435

1092

60-2

617

442

1059

58-3

1943

701

112

813

86-2

Oktober........

585

404

989

59-2

November......

625

405

1030

60-7

1914

802

444

1246

64''4

December ......

632

424

1056

59-8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tab. 23. Medeldagsförtjiiiister vid statsko minimala beredskapsarbeten åren 1943 och 1944.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Stockholm med

förorter, Göteborg

och Malmö

Övriga städer

Landsbygd

Hela riket

1943

1944

1943

1944

1943

1944

1943

1944

Januari..............

20: 54

19: 84

15: 99

17: 00

12: 68

14: 00

18: 92

18: 12

Februari ............

18: 29

19: 24

14: 69

15: 50

13: 14

14: 17

16: 81

16:46

Mars................

20: 13

19:86

15:39

16: 10

13: 69

14: 01

18: 36

17: 18

April................

20:32

19: 97

17: 84

16: 45

13: 78

13: 56

19: 19

16: 87

Maj ................

19: 48

21: 16

15: 38

16: 83

13:99

14: 45

18: 25

17: 59

Juni ................

20: 01

21:77

17: 37

16: 54

13: 78

14: 54

19: 08

17: 68

Juli ................

20: 07

21:57

17: 32

16: 69

14: 25

14: 72

19: 46

17: 63

Augusti..............

20: 31

21: 98

14: 84

17: 34

12: 07

14: 64

19: 24

17: 80

September ..........

20: 13

22: 09

16: 64

18: 86

11: 61

15: 57

19: 37

18: 74

Oktober ............

20: 18

21: 93

16: 03

15: 94

12: 27

15: 28

19: 15

17:46

November ..........

21: 33

21: 87

14: 77

17:06

13: 16

13: 81

20: 11

17: 99

December............

22: 54

21: 94

18: 37

16: 20

12: 66

15: 99

21: 20

18: 07

och 1944. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg

och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats vart för sig.

Statskommunala reservarbeten.1 Efter 1939 ha arbetslöshetskommittéema

(arbetslöshetsnämnderna) endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till

statskommunala reservarbeten.

Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.

De beräknade kostnaderna för under år 1944 beviljade statskommunala

reservarbeten utgjorde 567 300 kr. mot 551 306 kr. föregående år. Av

beloppet utgjorde 330 700 kr. arbetskostnader och 236 600 kr. övriga kostnader.

I tab. 24 meddelas uppgifter örn vid statskommunala reservarbeten sysselsatta

arbetslösa under åren 1935—1944. I genomsnitt sysselsattes under 1944

Tab. 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1935—1944.

Årsmedeltal

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

Därav

i städer

%

1944

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

Därav

i städer

%

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

3 859

2188

1114

663

414

106

81

143

109

148

5 716

2 403

975

645

426

114

68

34

25

21

9 575

4 591

2 089

1308

840

220

149

177

134

169

40-3

47- 7

53-3

50-7

49-3

48- 2

544

80''8

813

87-6

Januari___

Februari .

Mars.....

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli .....

Augusti...

September

Oktober .

November

December.

123

135

139

140

163

174

157

152

166

172

134

121

3

17

23

31

31

19

28

18

16

20

28

13

126

152

162

171

194

193

185

170

182

192

162

134

97-6

88''8

85-8

81- 9

84-0

90- 2

84-9

89-4

91- 2

89- 6

82- 7

90- 3

Statskommunala arkivarbeten, se sid. 54.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Tab. 25. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1942—1944.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1942

1943

1944

1942

1943

1944

1942

1943

1944

Januari.....''.......

8: 15

8: 30

9:38

7: 33

8: 78

8: 51

8: 09

8:39

9: 31

Februari............

8: 11

9: 26

9: 42

7: 17

9: 08

8: 71

7: 93

9:22

9: 07

Mars...............

7: 90

9: 80

9:54

7: 83

9:48

8: 70

7: 87

9: 68

9: 17

April ..............

8: 02

10:31

9: 14

8:03

9: 34

8: 74

8: 03

10: 04

8: 96

Maj................

8: 95

10: 58

9: 83

8: 64

8:50

9: 81

8:85

10:00

9: 60

Juni................

9: 34

10: 30

9: 65

7: 55

8: 59

9: 72

8: 97

9: 81

9: 66

9: 05

10: 63

10: 08

8: 10

8: 66

8: 73

8: 81

10: 07

9: 66

Augusti ............

9:33

10: 63

10: 59

8: 38

9: 36

8:28

9: 05

10: 25

10:15

September..........

10: 18

9:74

10: 33

8: 65

9:40

8: 25

9: 65

9: 63

10: 01

Oktober............

9: 38

9: 84

10: 75

8: 11

9: 13

8:67

8: 94

9: 59

10: 39

November..........

9: 94

9: 78

10: 97

8: 78

9: 40

8: 62

9:45

9: 61

10: 53

i December..........

9: 21

8: 69

11:97

8: 59

9: 13

12: 66

8: 92

8: 93

12: 13

endast 169 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 87,6 procent hänvisade

från städer; 60,4 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,

som under år 1944 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,

uppgick i medeltal till 6, därav 4 städer och 2 landskommuner. Medeldagsförtjänsterna

vid de statskommunala reservarbetena under åren 1942—

1944 redovisas i tab. 25.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta vid

kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1935—1944, framgår av tab.

26. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1944 i genomsnitt 680 arbetslösa.

Av de sysselsatta voro 47,0 procent hemmahörande i städer; 83,3 procent voro

försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 27 örn arbetslinjens omfattning

under varje månad åren 1935—1944 och i tab. 28 om dess omfattning inom

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som er
-

Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1935—1944.

Årsmedeltal

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

19 4 4

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

1935

1936

1937

913

1023

990

2 529

1384

537

3 442

2 407

1527

Januari

Februari

Mars ..

372

601

647

484

673

610

856

1274

1257

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

928

867

691

782

297

167

320

590

883

371

524

179

108

360

1518

1750

1062

1306

476

275

680

April ....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti ..

September

Oktober ..

November

December

510

406

916

304

370

674

214

344

558

140

245

385

99

189

288

120

193

313

159

272

431

292

271

563

381

266

647

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Tab. 27. Arbetslinjens omfattning'' åren 1985—1944.

Månad

Antal sysselsatta

1985

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Statliga arbeten

Januari...............

19190

11348

7 818

2 806

2894

2 285

2 995

3 880

2 552

2 927

Februari..............

19 232

11088

7 862

3 004

3134

1963

3 402

4 473

3 024

3 628

Mars ..................

19392

10 171

6 740

2 856

2884

1640

3 454

4154

3 076

4180

April..................

17 345

9140

5 659

2 282

2 489

1366

4 223

3 469

2 710

4 757

Maj ...................

18878

10578

4147

2 709

2 903

1458

5 326

3 528

2 522

5 092

Juni..................

20 398

10 453

3 510

2 565

3 418

1497

6 610

3 414

2 483

4 661

Juli...................

18 215

9 299

3 027

2 416

3 267

1727

6 438

3 310

2 329

4 218

Augusti...............

16 288

8184

2 680

2 523

3 267

2 303

5484

3120

2 248

3 929

September.............

14 356

7 479

2 302

2 537

2 868

2 639

4 031

2 772

2 218

3 682

Oktober...............

13 320

7 001

2139

2 647

2 865

2 775

3 424

2 533

2 231

3 381

November.............

13 181

7 424

2 444

2 635

2 664

2 862

3 228

2 326

2 415

3 207

December.............

11389

6 648

2 212

2 386

2180

2 218

2 929

2 252

2 307

3 393

Statskommunala arbeten

Januari................

12 221

6 417

3 047

1727

1699

1047

472

1981

886

1081

Februari..............

12 662

6 209

3132

1828

2 055

878

635

2 096

954

1516

Mars..................

12851

5865

3 005

2089

2 271

648

878

2185

1162

1674

April..................

11780

5 631

2 775

2 318

2 084

540

1121

1987

1067

1850

Maj...................

10843

5 655

2 242

2 253

1974

742

1240

1623

1066

1785

Juni..................

10168

4 940

2 017

2 216

1833

732

1294

1452

1006

1634

Juli...................

9132

4 223

1643

1951

1535

515

1570

1319

955

1366

Augusti...............

8 325

3 438

1394

1821

1359

513

1487

1238

908

1262

September.............

7 232

3 302

1387

1808

1358

436

1416

1223

890

1241

Oktober...............

6 626

3181

1449

1832

1220

459

1478

1137

886

1181

November.............

6 845

3 090

1476

1654

1279

503

1689

1078

792

1192

December.............

6 207

3134

1507

1385

1070

394

1784

966

787

1190

Kommunala arbeten

Januari...............

5 318

3 885

2885

1993

2 992

1335

2 035

1028

324

856

Februari..............

5 543

3 709

2 751

2167

3 488

1404

2 371

963

474

1274

Mars..................

4674

3 468

2 276

2 064

3139

1386

2 238

791

364

1257

April..................

3 455

2 672

1790

1648

2 360

1041

1773

671

357

916

Maj...................

2 813

2164

1417

1337

1489

724

1395

477

263

674

Juni..................

2 697

1929

1098

1092

1347

589

1094

409

187

558

Juli...................

2 200

1734

863

1077

1015

661

847

281

202

385

Augusti...............

2 551

1673

832

965

896

669

818

220

186

288

September.............

2 759

1575

875

980

844

814

815

209

158

313

Oktober...............

2 833

1702

989

1188

964

1021

652

231

143

431

November.............

3 301

2 220

1285

1672

1192

1575

801

244

262

663

December.............

3154

2152

1268

2 027

1277

1523

830

189

376

647

Summa

Januari...............

36 729

21650

13 750

6 526

7 585

4667

5502

6 889

3 762

4 864

Februari..............

37 437

21006

13 745

6 999

8 677

4 245

6 408

7 532

4 452

6 418

Mars..................

36 917

19 504

12 021

7 009

8 294

3 674

6 570

7130

4 602

7111

April..................

32 580

17 443

10 224

6 248

6 933

2 947

7117

6127

4134

7 523

Maj...................

32 534

18 397

7 806

6 299

6 366

2 924

7 961

5 628

3 851

7 551

Juni..................

33 263

17 322

6 625

5873

6 598

2 818

8 998

5 275

3 676

6 853

Juli...................

29 547

15 256

5 533

5444

5 817

2 903

8 855

4 910

3 486

5 969

Augusti...............

27164

13 295

4 906

5 309

5 522

3 485

7 789

4 578

3 342

5 479

September.............

24 347

12 356

4 564

5 325

5 070

3889

6 262

4 204

3 266

5 236

Oktober...............

22 779

11884

4 577

5 667

5 049

4 255

5 554

3 901

3 260

4 993

November.............

23 327

12 734

5 205

5 961

5135

4940

5 718

3 648

3 469

4 962

December.............

20 750

11934

4 987

5 798

4 527

4135

5 543

3 407

3 470

5 230

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Tab. 28. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1985—1844.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Årsmedeltal.

1935......................

3 639

6 229

19 913

29 781

35-7

50''2

511

48''4

1936......................

2 283

4 052

9 730

16 065

32-5

45''7

49-4

451

1937......................

1392

2 609

3 828

7 829

33-2

430

48''2

43-0

1938......................

686

2 063

3 289

6 038

20-9

38''5

43-6

37''3

1939......................

4r>6

1659

4 183

6 298

17''6

38''7

39''2

35-9

1940......................

531

1023

2186

3 740

9-7

31-8

46''9

28-0

1941......................

1735

1833

3 288

6 856

17-3

36-8

45''7

30-9

1942......................

1775

1062

2 433

5 270

32-5

39-9

58''3

42-8

1943......................

1374

551

1806

3 731

46 3

40-6

65''5

52-7

1944......................

1207

1070

3 739

6 016

43''3

49-0

59-5

53-5

1944

Januari ..................

1 194

1013

2 657

4 864

255

26-1

36''5

30-7

Februari..................

1374

1507

3 537

6418

25''9

34-7

44''8

36''6

Mars.....................

1485

1705

3 921

7 lil

31''9

43-3

45‘2

41''2

April ....................

1503

1589

4 431

7 523

41''3

56-5

48''1

48''0

Maj......................

1 480

1 219

4 852

7 551

59-1

69''0

64''5

64-0

Juni......................

1346

1022

4 485

6 853

71-7

75-9

80''5

78''0

Juli......................

1140

824

4 005

5 969

73-8

78-7

84-8

81''6

Augusti ..................

950

735

3 794

5 479

70-7

76-1

84-7

80''7

September................

948

719

3 569

5 236

62''6

66''4

84''4

76-7

Oktober..................

1014

717

3 262

4 993

55''4

56-8

74-1

66*6

November................

1025

843

3 094

4 962

505

49''1

62''8

57''2

December ................

1022

952

3 256

5 230

40''4

46''1

50''5

47''4

hållit hjälp i form av arbete, voro under 1944 i medeltal 65,2 procent sysselsatta

vid statliga arbeten, 23,5 procent vid statskommunala arbeten och 11,3

procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande

voro under 1944 i medeltal 53,5 procent hjälpta enligt arbetslinjen mot

52,7 procent föregående år. I storstäderna voro 43,3 procent hjälpta enligt

denna hjälpform mot 49,0 respektive 59,5 procent i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1944 vid olika slag

av arbeten lämnar följande resultat.

I % av samtliga hänvisade inom resp.

arbetsformer vörö i

medeltal

från städer

från lands-

försörjnings-

Statliga arbeten

kommuner

pliktiga

i arbetsmarknadskommissionens regi ......

55-6

66''2

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. . ..

____ 115

88''5

90''7

Statskommunala beredskapsarbeten..........

..... 64 4

35.6

96''7

Statskommunala reservarbeten..............

____ 87-6

12''4

60''4

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. . . .

..... 47''0

530

83''3

Av dem som hänvisats till beredskapsarbeten kunde

en ganska stor del

utföra arbetet som dagkolonister (se s. 52 och 56). Vid utgången av sep
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

tember 1944 vörö sålunda vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 54,4

procent och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 75,1 procent

dagkolonister.

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1944 av statliga

och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under

1944 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Understödslinj en.

Dagunderstöd. De dagunderstödsbelopp, som utgingo i början av 1944, voro

fastställda den 1 april 1942 och beräknade på grundval av levnadskostnadsindex

under första kvartalet 1942. Med hänsyn till den ökning i levnadskostnaderna,

som inträtt sedan dess, hemställde kommissionen i skrivelse den 8

februari, att Kungl. Majit ville bemyndiga kommissionen att snarast möjligt

fastställa de maximibelopp för dagunderstöd, som framgå av nedanstående

sammanställning. Framställningen bifölls av Kungl. Majit den 10 mars 1944.

Orts-

grupp

Man

och

hustru

Ensam

person

över

18 år

Ensam

person

16-17

år

Barn under 16 år

1—3 barn 4—6 barn

Man,

hustru o.

3 barn

Man,

hustru o.

6 barn

I

. 4: —

2: 50

1: 50

0: 85

0: 80

6: 55

8: 95

II

. 4:25

2: 75

1: 75

1:05

0: 80

7: 40

9l 80

III

. 4:50

3: —

2: —

1: 25

0: 80

8: 25

10: 65

Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1935—1944 framgår

av tab. 29, vari angivits dels det genomsnittliga antalet dels det högsta antalet

kommuner, som under respektive år bedrivit sådan verksamhet, samt

av tab. 30, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa under

samma tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dag
-

Tab. 29. Antal kommuner, som bedrivit dngunderstödsverksamhet resp. hyreshjälpsverk
samliet

under åren 1935—1944.

1

Årsmedeltal

Dagunderstöds-

verksamhet

Högsta antalet

kommuner, som

bedrivit dag- understödsverk- samhet under

resp. år

Hyreshjälps-

verksamhet

Högsta antalet

kommuner, som

bedrivit hyres- hjälpsverksamhet

under resp. år

Hela

antalet

därav

stader

Hela

antalet

därav

städer

1935..............

47

14

114

19

10

45

1936..............

34

12

86

15

8

36

1937..............

23

8

54

11

5

28

1938..............

27

10

54

14

6

28

1939..............

35

10

81

13

7

30

1940..............

29

12

50

13

7

22

1941..............

45

20

81

27

15

43

1942.. ...........

37

15

68

23

12

42

1943..............

21

10

33

16

10

25

1944..............

26

12

53

18

11

37

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Tab. 80. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1944.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela riket

1944

Städer

Lands-

bygd

Hela riket

4 213

2 759

1263

2 376

1951

1008

6 589

4 710

2 271

2 944

2 069

5 013

It/OJ

1936

3 575

1638

5 213

3163

1766

4 929

1 967

1562

3 529

1938

1 190

1180

2 370

Maj..............

731

395

1126

I 1939

1232

1653

2 885

314

39

353

1940

3 036

728

3 764

244

3

247

1463

8 731

201

9

210

1941

7 268

311

6

317

1942

1943

2 864

1103

664

233

3 528

1336

448

8

456

514

27

541

1944

1299

649

1948

December.........

1178

269

1447

understödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshelskommittéer

anordnade andra kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1944 varit

av något större omfattning än föregående år, som emellertid utvisade bottenrekord

för tioårsperioden. Verksamheten var till största delen lokaliserad

till de större städerna samt till kommuner i Västernorrlands samt Göteborgs

och Bohus län. De höga siffrorna i början av året falla huvudsakligen på

dessa län. Av samtliga dagunderstödda voro 66,7 procent hemmahörande

i städer; 72,0 procent voro familjeförsöi jare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1944 understödet till 4 kr.

18 öre per dag och understödstagare mot 3 kr. 79 öre föregående år.

Hyreshjälp. Antalet kommuner, som bedrivit hyreshjälpsverksamhet under

åren 1935—1944, framgår av tab 29, i vilken årsmedeltalet resp. högsta

antalet kommuner resp. år finnas angivna. Antalet arbetslösa, som erhållit

hyreshjälp under åren 1941—1944, redovisas i tab. 31.

Tab. 31. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1941—1944.

Månad

Hela antalet

Därav

städer

1941

1942

1943

1944

1941

1942

1943

1944

8 456

7 383

2 579

3 910

7 726

6 688

2 475

3143

11857

8 589

2413

4128

10 856

7 706

2 249

3 463

12 315

7 622

1989

3 763

11096

6 721

1814

3107

11 635

5 835

1490

2 595

10 025

5 066

1365

2 011

Maj..................

9 523

2 559

1081

1 267

8193

2 298

1 063

996

6 511

1003

490

411

5 995

940

487

384

3 723

627

330

285

3 512

609

327

285

2 552

613

242

205

2 423

595

240

205

2 673

566

303

328

2 566

556

301

328

2 434

707

513

462

2 327

686

510

462

2 844

917

1028

548

2 725

888

1 014

548

4 740

1662

2105

1123

4 460

1610

1935

1069

Årsmedeltal

6605

3174

1213

1585

5 992

2 864

1148

1883

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Tab. 32. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1935—1944.

| Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1944

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1

1935

2 348

1 175

3 523

Januari ..........

180

77

257

1936

2 506

664

3170

Februari..........

193

77

270

1937

2 060

322

2 382

Mars ............

116

98

214

1938

2 054

198

2 252

April.............

Maj..............

87

41

77

34

164

75

1939

1 300

246

1546

Juni..............

20

18

38

1940

1417

133

1550

Juli..............

16

2

18

1941

321

173

494

Augusti...........

12

2

14

1942

163

75

238

September........

20

4

24

1943

59

21

80

Oktober..........

25

4

29

November........

39

24

63

1914

70

38

108

December.........

91

43

134

Det sedan den 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp

till familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd

från hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även

tillämpats under 1944. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare

avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev

eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande

lämnades under 1944 liksom föregående år till städerna Stockholm, Solna,

Göteborg och Mölndal. Tillståndet var begränsat till arbetsplatser med en

timlön av omkring 1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understöds verksamhet

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1935—1944 angives i tab. 32.

Av tabellen framgår, att dylik understödsverksamhet under år 1944 liksom

Tab. 33. Ilen statliga och statsunderstödda ut bild långsö jiil pens omfattning

åren 1935—1944. Årsinedeltal.

År

Antal del- tagare i frivillig

arbetstjänst

Antal syssel- satta i ungdoms- reservarbeten

Antal kursdel- tagare1

Summa

1935........................

769

92

801

1662

1936........................

364

250

306

920

1937........................

210

75

17

302

1938........................

170

35

36

241

1939........................

132

39

65

236

1940........................

50

6

390

446

1941........................

62

_

845

907

1942........................

8 63

—

558

589

1943........................

—

—

280

280

| 1944........................

—

—

271

271

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor

för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast

de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Tab. 34. Understödslinjens omfattning: åren 1935—1944.

Antal understödstagare1

Månad

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Dagunderstöd.

17 849

11824

5 497

4 752

6 254

3 301

14 980

10 050

3 052

5 383

19 350

14131

6130

4 996

7 090

3 465

18 335

11058

2 663

5646

Mars...............

17 999

13 823

5 849

4 7u7

7 204

3 538

18 343

9 423

2 261

5 372

April ..............

Maj................

Juni................

13 503

10104

3 606

3 282

5 970

2 692

16191

6 372

1802

3 930

5038

3181

1506

141»

2 505

1481

11731

2 657

1293

1429

497

567

140

858

566

1347

7 528

1494

779

618

774

45

_

267

34

1533

4 893

1250

597

450

Augusti ............

September..........

509

33

_;

313

32

2124

4123

1 184

508

387

381

—

353

26

3 289

3 971

1188

502

465

997

172

167

1115

871

6 241

3145

991

771

620

3 653

1998

1300

2194

1842

9 009

3 920

1244

1585

718

December ..........

8039

4 241

3 266

4 614

2 960

11515

7 746

2116

3 583

1620

Kommunalt under- stöd.

5 959

4 799

3433

3297

3 053

2 085

1021

696

180

257

Februari............

5134

5 393

3 119

3 580

2 958

2 582

911

564

136

270

Mars...............

4153

4 744

2 584

3 027

2 505

2 814

801

424

91

214

April...............

Maj................

Juni ...............

3 730

4 350

2 375

2 635

2 023

1397

674

231

75

164

2 875

2 566

2 252

2 100

1127

921

503

116

57

75

1943

1828

1854

1807

839

1057

294

66

38

38

Juli................

1631

1569

1630

1807

776

1379

199

50

27

18

Augusti ............

1991

1758

1488

1 446

596

1867

191

40

22

14

2 342

2108

1719

1415

783

1807

180

34

28

24

3 769

2 667

2 239

1379

834

817

206

39

35

29

4 309

2816

2 826

1925

1366

839

363

55

58

63

4 439

3 441

3 064

2 611

1 688

1034

583

538

217

134

Summa.

23 808

16 623

8 930

8 049

9 307

5 386

16 001

10 746

3 232

5 640

24 484

19 524

9 249

8 576

10 048

6 047

19 246

11 622

2 799

5 916

22 152

18 567

8 433

7 734

9 709

6 352

19 144

9 847

2 352

5 586

17 233

14 454

5 981

5 917

7 993

4 089

16 865

6 603

1877

4 094

Maj...............

7 913

5 747

3 758

3 518

3 632

2 402

12 234

2 773

1350

1504

2 440

2 395

1994

2 665

1405

2 404

7 822

1560

817

656

Juli...............

2 405

1614

1630

2 074

810

2 912

5 092

1300

624

468

2 500

1791

1488

1759

628

3 991

4 314

1224

530

401

2 723

2 108

1719

1768

809

5 096

4151

1 222

530

489

4 766

2 839

2 406

2 494

1705

7 058

3 351

1030

806

649

7 962

4 814

4126

4 119

3 208

9 848

4 283

1299

1 643

781

December .........

12 478

7 682

6 330

7 225

4 648

12 549

8 329

2 654

3 800

1754

1 Kursdeltagare medräknade.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

under 1943 bedrivits i mycket obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under

året 108 arbetslösa kommunalt understöd mot 80 föregående år.

Vtbildningshjälp. Av deltagarna i kommissionens beredskapskurser för

verkstadsindustrin, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats (jfr

s. 32 ff.), voro ett flertal anmälda hos arbetslöshetsnämnd och åtnjöto hjälp

i form av dagunderstöd, eller bidrag till inackorderingskostnader. Enligt arbetslöshetsnämndemas

rapporter åtnjöto i genomsnitt per månad 271 kursdeltagare

sådan hjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen

under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig arbetstjänst

eller ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten för arbetslösa bade under 1944 mycket begränsad omfattning.

Den bedrevs mestadels i form av kurser anordnade av A. B. F. och

understödda av kommissionen. Ett 50-tal arbetslösa sjömän i Göteborg och

Norrköping bereddes sålunda tillfälle att deltaga i för dem särskilt avpassade

kurser. Härutöver bedrevos genom A. B. F. på olika orter i landet diverse

kurser i teoretiska ämnen. Till kostnaderna för arbetslösa personers deltagande

i Folkuniversitetets kursverksamhet i Stockholm, Göteborg, Uppsala

och Lund har även under året statsbidrag utgått. Två snickerikurser voro

genom vederbörande arbetslöshetsnämnd anordnade i Njurunda för 30 arbetslösa.

En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av föreningen Bohus

stickning. Genom dessa kurser har sysselsättning bereus hustrur och döttrar

till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor ha på

så sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarfamiljernas ekonomiska

ställning. Under året pågingo 3 dylika kurser med sammanlagt ett 50-tal deltagare.

I tab. 33 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning åren 1934—1944.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 34.

Denna tabell omfattar (i olikhet mot tab. 30) även antalet understödda personer,

som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av samtliga

arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under

1944 i medeltal 95,4 procent dagunderstöd och 4,6 procent kommunalt understöd

utan statsbidrag.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1935—

1944 lämnas i tab. 35. Under år 1944 åtnjöto i medeltal 74,1 procent av samtliga

hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 53,4 procent hjälp

enligt arbetslinjen, 18,3 procent enligt understödslinjen och 2,4 procent erhöllo

utbildningshjälp. Den förstnämnda procentsiffran är den högsta, som hittills

förekommit för denna hjälpform.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Tab. 35. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1935—1944.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i * av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under- stö ds- linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Arbets-

linjen

Under- stöd s- linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Årsmedeltal.

1935....................

29 781

10112

1740

41 633

48-4

16''4

2''8

67-6

1936....................

16 065

7 880

961

24 906

45-1

22-1

2-7

69-9

1937....................

7 829

4 653

318

12 800

43-0

25-6

1-7

70-3

1933....................

6 038

4 622

264

10 924

37-3

28-6

1-6

67-5

1939....................

6 297

4 431

252

10 980

35-9

25-2

1-4

625

1940....................

3 740

5 314

449

9 503

28-0

39-7

3-4

71-1

1941....................

6 856

9 225

907

16 988

30-9

41-5

41

765

1942....................

5 270

3 766

589

9 625

42-8

306

4''8

78-2

1943....................

3 731

1416

280

5 427

52''7

20''0

4-0

76-7

1944....................

6 016

2 057

271

8 344

53-4

18-8

2-4

74-1

1944

Januari ................

4 864

5 270

370

10 504

30-7

333

2-3

66-3

Februari................

6 418

5 483

433

12 334

36-6

31-2

2-5

70-3

Mars ..................

7111

5143

443

12 697

41-2

29-8

25

73-5

April ..................

7 523

3 693

401

11617

48-0

23-6

2-6

74-2

Maj....................

7 551

1201

303

9 055

640

10-2

2-6

76-8

Juni....................

6 853

391

265

7 509

78-0

4-4

3-0

85-4

Juli....................

5 969

265

203

6 437

81''6

3 6

2-8

88-0

Augusti ................

5 479

224

177

5 880

80-7

33

2-6

86-6

September..............

5 236

341

148

5 725

76-7

5-0

2-1

83-8

Oktober................

4 993

485

164

5 642

66''6

6-5

2-2

753

November..............

4 962

604

177

5 743

57-2

7-0

2-0

66-2

December ..............

5 230

1581

173

6 984

47-3

14-3

1-6

63-2

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under

såväl budgetåret 1943/44 som kalenderåret 1944 återfinnes i bilagorna 10

och 11.

Statliga stenbeställningar.

I tab. 36 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1944 med gatstenstillverkning

för statens räkning sysselsatta arbetare. Av uppgifterna framgår,

att under året i medeltal 917 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.

Av dessa utgjordes 89 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod

arbetskraft. Vidare framgår, att det genom Kungl. Maj:ts beslut den 28

augusti 1942 fixerade maximiantalet 950 man, icke tangerats förrän i december

månad.

Då det visat sig, att den verkliga sysselsättningen vid varje tillfälle på

grund av bl. a. sjukdom och avgång av olika orsaker ganska väsentligt understiger

det antal, för vilket sysselsättningsmedgivanden lämnats, har det

ansetts möjligt att lämna sysselsättningstillstånd för ett större antal än 950

utan att inhämta Kungl. Maj:ts särskilda medgivande härtill. En närmare

redogörelse härför har lämnats i föregående årsberättelse. Sålunda har sys
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Tab. 36. Vid statliga stenbeställningar under år 1944 sysselsatta arbetare.

Månad 1944

Göte-

borgs

och

Bohus

län

Blekinge

län

Hallands

län

Kalmar

län

Samtliga län

Hela

antalet

därav

dags-

verkare

Januari..............................

723

117

37

877

105 1

Februari.............................

732

126

—

38

896

103 !

Mars................................

753

131

—

39

923

105

April................................

773

119

—

44

936

113

Maj.................................

763

113

1

42

919

108 ;

Juni.................................

765

123

1

42

931

107

Juli ................................

743

98

_

42

883

105 1

Augusti..............................

7h5

108

—

44

917

115 1

September ..........................

766

112

—

42

920

115

Oktober ............................

770

100

—

43

913

109

November............................

792

109

—

44

945

118

December............................

794

112

—

44

950

115

Årsmedeltal........................

762

114

42

918

ilo

Därav arbetare anvisade av länsar-

betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....

67

—

—

22

89

70

selsättningstillstånden för årets olika månader varierat mellan 980 och 1 022.

Årsmedeltalet utgör 1 000.

Under 1944 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 129 man. Av

dessa utgjordes emellertid 26 av sådana personer, som tidigare arbetat inom

gatstensindustrin, men för vilka sysselsättningstillstånden återkallats efter

längre tids bortovaro från arbetet på grund av sjukdom eller andra orsaker.

Således har nyanställning i egentlig mening medgivits för 103. Medgivande

örn anställning har lämnats endast i de fall, då den företagna undersökningen

visat, att vederbörande till följd av sjukdom, ålder eller tungt vägande

familjeskäl ej synes ha haft möjlighet att antaga arbete utom hemorten

eller annat tillgängligt arbete inom densamma. Under året ha något över

300 ansökningar örn nyanställning eller återanställning behandlats. Inkomna

ansökningar under 1943 utgjorde cirka 500, varav 276 biföllos.

Orsaken till att under 1944 alltjämt ett stort antal välgrundade ansökningar

inkommit, torde vara bl. a., att en hel del stenhuggare, som under senare

åren varit sysselsatta i anläggningsarbeten av olika slag, på grund av tilltagande

ålder och med tiden försämrade fysiska förutsättningar ej längre

kunnat antaga arbete på annan ort. En annan bidragande orsak synes vara

den minskade omfattningen av befästningsarbeten. Många stenarbetare, som

under normala förhållanden med hänsyn till ålder och hälsotillstånd med

fullt fog kunnat göra anspråk på arbete i hemorten, antogo dock på sin tid

hänvisning till befästningsarbeten.

Samtidigt som nya sysselsältningstillstånd meddelats, ha en del tidigare

lämnade återkallats. Detta bär möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,

som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder, övergång

till annat arbete och andra orsaker. Sålunda ha under året sammanlagt

150 sysselsättningstillstånd återkallats. Av dessa belöpte sig 50 på Hal
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Tab. 37. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1944.

Månad 1944

Län

Smågatsten

Storgatsten

Summa

Kvantitet

1 000-tal

st.

Värde

1 000-tal

kr.

Kvantitet

1 000-tal

st.

Värde

1 000-tal

kr.

1 000-tal

kr.

Januari..................

1942

93

352

95

188

Februari.................

2 290

110

383

103

213

Mars....................

2 493

120

496

133

253

April....................

1652

80

485

130

210

Maj.....................

2 225

107

489

132

239

Juni.....................

1977

95

365

98

193

Juli.....................

1441

69

304

82

151

Augusti..................

2 442

118

525

141

259

September...............

2 349

113

507

137

250

Oktober.................

2 961

142

429

115

257

November...............

2 747

133

467

126

259

December................

2155

107

503

139

246

Summa

Därav

26674

1287

5 305

1431

2 718

Göteborgs o. Bohus län ..

25 051

1205

4 763

1281

2 486

Blekinge län ............

729

37

360

100

137

Hallands » ............

6

—

—

Kalmar > ............

888

45

182

50

95

lands län. Skandinaviska Granitaktiebolaget har under 1944 ej bedrivit någon

gatstenstillverkning för statens räkning inom nämnda län, varför hela

det antal, för vilket bolaget erhållit sysselsättningsmedgivande inom detta

län, avförts vid årsskiftet 1943—1944.

Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under år 1944

framgår av tab. 37.

Årskostnadsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för

arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten

(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen

för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts

för hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.

I tab. 38 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till

kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1943.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år, redovisas

i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

5

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsbidrag

i % av

Göteborgs och

Bohus län

Västernorrlands

län

Övriga

län

Summa

årskostnaden

1941

1942

1943

1941

1942

1943

1941

1942

1943

1941

1942

1943

20 ____

15

17

18

9

10

18

85

74

66

109

101

102

21—30 ____

1

2

1

2

3

3

1

—

—

4

5

4

31—40 ____

7

2

1

2

3

1

—

—

—

9

5

2

41—50 ____

—

—

—

3

—

—

—

—

—

3

—

—

51—60 ____

2

—

1

2

—

—

—

—

—

4

—

1

61—70 ____

—

1

—

3

1

—

—

—

—

3

2

—

71—75 ____

—

—

—

2

—

—

—

—

—

2

—

Summa

25

22

21

23

17

22

86

74

66

134

113

lilli

Endast inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län förekom

under 1943 högre bidragsprocent än 20. Bro kommun i det förstnämnda

länet erhöll 55 procent i årskostnadsbidrag.

Tab. 38. Årskostnadsbidrag åren 1941—1943. Kronor.

Län

1941

1942

1943

Stockholms stad.....................

942 352

555 533

356 49§

Stockholms.........................

119 086

85 208

32 829

Uppsala............................

12 645

11292

5 624

Södermanlands......................

8 587

2 021

2 023

Östergötlands.......................

71160

48 825

20 323

Jönköpings..........................

10 969

6 647

4 865

Kronobergs.........................

1849

2 260

33

Kalmar.............................

10 003

10 293

6 516

Gotlands............................

3 853

4 404

4 373

Blekinge............................

513

117

223

Kristianstads........................

5

—

—

Malmö stad.........................

251 742

140 214

50 524

Malmöhus i övrigt..................

109 818

77 958

35 655

Hallands............................

4 121

11368

4 657

Göteborgs stad......................

972 953

471 813

235 730

Göteborgs och Bohus i övrigt........

117 226

89 738

74 798

Älvsborgs...........................

10 612

7 208

2 426

Skaraborgs..........................

197

270

401

Värmlands..........................

28 778

23 092

15 831

örebro.............................

24 876

8 680

16 103

Västmanlands.......................

2 348

2 300

2 300

Kopparbergs........................

—

—

—

Gävleborgs..........................

32 500

19 720

11881

Västernorrlands.....................

684 926

208 075

132 734

Jämtlands..........................

3185

4 608

3 671

Västerbottens.......................

6 374

4144

2 521

Norrbottens.........................

6 837

3 649

4 064

Summa

3 437 515

1 799 437

1026 604

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

G. Yärnplilitsbjälp.

Krigsfamilj ©bidrag.

Genom förordning den 15 juni 1944 (nr 322) har viss ändring vidtagits

i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen (nr 521/1942 med ändring nr 125/

1943). Ändringen innebär, att anställning såsom officer, underofficer eller

underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer

eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning konstituerad

(förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren likställes med sådan av

värnpliktig fullgjord beredskapstjänstgöring, som berättigar till hemortslön,

resp. till hemortslön med förhöjt dagsbelopp.

Ändrade bestämmelser ha vidare meddelats angående familjebidrag åt

värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada. Dessa ändringar ha

meddelats dels i förordningen den 30 juni 1944 (nr 456) angående ändring

i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) örn familjebidrag

åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada, dels i kungörelsen

den 30 juni 1944 (nr 457) med vissa bestämmelser angående tillämpningen

av nyssnämnda förordning den 28 juni 1941.

Genom dessa ändringar, som trädde i kraft den 1 juli 1944, har förordningens

tillämplighetsområde utvidgats till att omfatta ytterligare personalgrupper.

Medan förut familjebidrag endast kunde utgå till den, vars kroppsskada

ådragits tidigast den 17 april 1940, då den äldsta krigsfamiljebidragsförordningen,

1940 års förordning, trädde i kraft, kan familjebidrag numera

beviljas den, vars kroppsskada ådragits, efter det att förstärkt försvarsberedskap

infördes den 3 september 1939. Den invaliditetsgrad, vid vilken familjebidrag

kan utgå, har sänkts så, att familjebidrag kan utgå redan då arbetsförmågan

är nedsatt med minst en tredjedel, medan familjebidrag tidigare endast

kunde utgå, då arbetsförmågan var nedsatt med minst hälften. Den bestämmelse,

enligt vilken den som åtnjöt livränta endast kunde erhålla familjepenning,

har upphävts. Enligt ett nytt stadgande kan efterlevande till kroppsskadad

erhålla familjepenning jämsides med efterlevandelivränta.

I anslutning till de nya bestämmelserna om familjebidrag åt värnpliktiga

med flera, vilka drabbats av kroppsskada, har arbetsmarknadskommissionen

i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdat anvisningar rörande de nya bestämmelsernas

tillämpning.

Enligt krigsfamiljebidragsförordningen äger kommissionen medgiva, att

med i förordningen omförinäld familjemedlem må jämställas annan den

värnpliktige närstående person. Framställning om dylikt medgivande göres

av vederbörande familjebidragsnämnd. Vägrar familjebidragsnämnden göra

framställning, kan den värnpliktige eller den närstående själv göra framställning

till kommissionen. Under år 1944 ha från familjebidragsnämnderna

inkommit 1 489 dylika framställningar, av vilka 1 150 bifallits och 339 avslagits.

Av värnpliktiga och dem närstående ha gjorts 59 framställningar, av

vilka 18 bifallits, medan 41 lämnats utan bifall.

Ulan kommissionens medgivande må näringsbidrag för nedlagd rörelse,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

tillhopa med familjepenning och bostadsbidrag, icke överstiga 300 kronor för

månad. Framställningar örn sådant medgivande ha gjorts i 216 tall. Av de

gjorda framställningarna ha 195 bifallits, medan 21 avslagits.

Därest familjebidragsnämnd beslutar att nedsätta eller indraga familjebidrag,

enär giltig anledning icke ansetts föreligga för familjemedlem att

lämna innehavd arbetsanställning, skall familjebidragsnämndens beslut underställas

kommissionen. Dylika underställningar ha ägt rum i 33 fall. I 29

fall ha de underställda besluten fastställts, medan 4 beslut upphävts.

Kungl. Majit bär lämnat kommissionen bemyndigande att medgiva, att

ansökningar om retroaktiv hemortslön, hemortslön för tjänstgöring under

tiden 1 januari 1941—30 juni 1942, må upptagas till prövning utan hinder

av att ansökningen icke inkommit i rätt tid, d. v. s. före utgången av år

1942. Under år 1944 ha inkommit 80 framställningar örn dylikt medgivande,

av vilka 40 bifallits och 40 lämnats utan bifall.

Den genom rikets landshövdingar sedan den 1 juli 1941 med anlitande a\

särskilda statsmedel bedrivna hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst

inkallades familjer har fortsatt under år 1944 efter samma riktlinjer

som tidigare. Verksamheten avser att lämna hjälp i de fall, då sådan är

erforderlig men icke kan beredas inom ramen för krigsfamiljebidragsförfattningarna.

Inberäknat en särskild julutdelning, som i främsta rummet avsag

bidrag till familjer med minderåriga barn, utanordnades av kommissionen till

landshövdingarna för denna hjälpverksamhet under år 1944 ett sammanlagt

belopp av 719 520 kronor. Föregående år utgjorde motsvarande belopp

717 254 kronor.

Viirnpliktslån.

För värnpliktslåneverksamheten ha under år 1944 gällt samma författningsbestämmelser

som under år 1943.

Sedan värnpliktslåneverksamheten började hösten 1940 och till och med

december månad 1944 ha inkommit sammanlagt 23 516 ansökningar örn

värnpliktslån, gällande ett belopp av 36 237 596 kronor.

Genom värnpliktslånenämndernas beslut ha 8 424 ansökningar, gällande

13 301 563 kronor, helt eller delvis bifallits, varvid ett belopp av 6 092 089

kronor beviljats. 15 065 ansökningar, gällande 22 894 960 kronor, ha helt avslagits.

Vid årets utgång förelågo 27 icke slutprövade låneansökningar, gällande

ett belopp av 41 073 kronor.

Genom arbetsmarknadskommissionens t. o. m. den 31 december 1944 meddelade

beslut i underställnings- och besvärsärenden har antalet av värnpliktslånenämnderna

beviljade lån ökats med 315 (beviljat belopp 497 690

kronor). I 57 falt, där värnpliktslånenämnderna beviljat tillhopa 138 673

kronor, har kommissionen, efter underställning, upphävt vämpliktslånenämndernas

beslut.

Av de beviljade lånen ha t. o. m. utgången av december månad 1944 31 lån

på grund av olika omständigheter måst helt eller delvis avskrivas. I 21 fall

är avskrivningen en följd av att låntagaren avlidit och i övriga fall av att

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

låntagaren råkat på obestånd. Ifrågavarande 31 lån ha ursprungligen gällt

en sammanlagd lånesumma av 23 845 kronor. Det avskrivna beloppet är

dock lägre; det exakta beloppet kan icke angivas på grund av att avskrivningarnas

storlek i vissa fall är beroende på ackordsförhandlingar.

Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1944 av de utbetalade

lånebeloppen återbetalats 2 228 948 kronor.

Beträffande omfattningen av värnpliktslåneverksamheten under år 1944

må följande nämnas.

Under året ha av vämpliktslånenämnderna beviljats 303 lån å sammanlagt

258 329 kronor. Dessa fördela sig med avseende å lånebeloppens storlek enligt

följande sammanställning.

Lånebelopp Anini lån

kronor

200—500 .................. 127

501—1 000.................. 129

1 001—1 500.................. 15

1 501—2 000.................. 19

2 001—2 500.................. 4

2 501—3 000.................. 4

3 001—3 500.................. 1

3 501—4 000.................. 3

4 001—4 500.................. —

4 501—5 000.................. 1

Summa 303

Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande

av vämpliktslån uppgick till 228. Av dessa jämte från föregående

år balanserade 7 ärenden avgjorde kommissionen före december månads

utgång 226, varav 49 avsågo av vämpliktslånenämnder underställda beslut

och 177 av lånesökande ingivna besvär. I fråga örn underställda beslut upphävde

kommissionen i ett fall vämpliktslånenämndens beslut angående lån

å 1 000 kronor. I anledning av anförda besvär beviljades 14 lån å tillsammans

19 050 kronor.

Av under år 1944 till kommissionen inkomna 21 ärenden angående ändring

i tidigare fastställda lånevillkor ha under samma tid 20 avgjorts.

Anstånd med erläggande av amortering, innebärande ändring i amorteringsplanen,

har under 1944 beviljats av vämpliktslånenämnderna i 268 fall och

av kommissionen i egenskap av lånebeviljande myndighet i 12 fall. Motsvarande

antal avslagna anståndsansökningar var 22 resp. 1. Kommissionen

bar dessutom i två fall efter av låntagarna anförda besvär bifallit av värnpliktslånenämnderna

avslagna ansökningar om anstånd. Dessutom ha länsstyrelserna

i ett betydande antal fall beviljat kortvariga anstånd med erläggande

av förfallna amorteringar.

Skatteanstånd och militär moratorielagstiftning.

Förordningen den 9 juni 1944 (nr 283) angående indrivning av utskylder

hos värnpliktiga m. fl. — skatteanståndsförordningen—vilken trädde i kraft

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

den 1 juli 1944, har ersatt förordningen den 17 november 1939 (nr 810/1939

med ändring nr 988/1941) med särskilda bestämmdlser angående indrivning

av utskylder hos vissa skattskyldiga ävensom lagen den 30 december 1941

(nr 989) angående undantag i vissa fall från stadgande örn uttagande av avgift

för indrivning av kommunalutskylder. I motsats till motsvarande äldre

bestämmelser gäller skatteanståndsförordningen jämväl i fredstid. Medan de

äldre bestämmelserna endast vörö tillämpliga å värnpliktiga, är skatteanståndsförordningen

tillämplig jämväl å vissa andra personalgrupper, vilka

ha sin huvudsakliga bärgning av civilt yrke. Anstånd kunde tidigare avse

utskylder, som förfallit under militärtjänstgöringen eller inom två månader

därefter, men kan numera beviljas för utskyllder, som förfalla under tiden

tre månader före — tre månader efter militärtjänstgöringen. Beviljat anstånd

gäller intill dess den värnpliktige tre — tidigare två — månader i en följd

varit fri från tjänstgöringen. I motsats till vad tidigare var fallet, är anstånd

beroende på behovsprövning.

Till fullgörande av föreskrift i skatteanståndsförordningen har kommissionen,

i samråd med riksräkenskapsverket, fastställt formulär och utfärdat anvisningar

rörande förordningens tillämpning.

De tidigare i skilda författningar meddelade bestämmelserna till skydd

för värnpliktiga m. fl. i fråga om hyres- och bostadsrätt, avbetalningsköp

samt utmätning och konkurs ha ersatts av föreskrifter i förordningen den

26 maj 1944 (nr 245) — militära moratorieförordningen — angående tillämpningen

av moratorielagen å värnpliktiga m. fl. Ehuru militära moratorieförordningen

icke direkt ålägger kommissionen eller familjebidragsnämnderna

några uppgifter, har kommissionen för att underlätta erforderliga upplysningar

om det skydd, som förordningen medför, i cirkulär till familjebidragsnämndema

lämnat en redogörelse för förordningens innebörd. Samtidigt

har kommissionen meddelat föreskrifter angående fullgörandet av den

vid förordningens tillkomst förutsatta skyldigheten för familjebidragsnämnderna

att till avbetalningssäljare och utmätningsman lämna uppgift örn inkallads

tjänstgöringstid.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsiorhållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1943 oell 1944.

A. Länsfördelning.

Län

Invånar-

antal

Antal

rapporte-

rande

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

Antal

hiälpta

Därav

kommuner

invånare

arbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1944

Si/

/12

1943

81 /

/12

1944

31 /

/12

1943

81 /

/12

1944

*7«

1943

1944

81 /

lii

1944

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms

810

348

30

stad.......

634 179

1

1

1857

1434

2-9

2-3

1188

Stockholms. . .

125 485

13

9

235

116

1-9

0-9

88

56

29

3

Uppsala......

56 816

3

2

40

60

0-7

ll

28

27

—

1

Södermanlands

29 471

2

2

18

106

0-6

3-6

70

69

—

1

Östergötlands.

130 704

2

3

172

192

1-3

1-5

125

63

62

—

Jönköpings...

68 031

4

3

72

90

1-1

1-3

78

67

—

11

Kronobergs...

22 381

3

2

15

8

0-7

0-4

8

8

—

—

Kalmar......

49 067

2

4

74

143

1-5

2-9

76

72

—

4

Gotlands.....

15 261

2

2

81

76

5-3

5-o

42

39

—

3

Blekinge.....

78112

13

15

193

178

2-5

2-3

155

155

—

—

Kristianstads .

26 996

2

1

48

12

1-8

0-4

8

8

—

—

Malmö stad ..

163 116

1

1

473

269

2-9

1-6

197

43

148

6

Malmöhus län

155 767

9

9

598

256

3-8

1-6

147

48

97

2

i övrigt

58

10

Hallands.....

53 639

3

5

67

93

1-2

1-7

71

3

Göteborgs stad

290 494

1

1

1502

827

5-2

2-8

704

169

501

34

Göteborgs och

Bohus län i

702

övrigt.....

134 803

33

36

1305

1113

9-7

8-3

785

80

3

Älvsborgs ....

124 200

8

11

195

135

1-6

1-1

78

68

5

5

Skaraborgs . . .

43 463

6

4

106

26

2-4

0-6

18

2

15

1

Värmlands . . .

113663

13

15

678

441

5-4

3-9

265

229

28

8

Örebro.......

62 739

2

1

254

143

4-0

2-3

97

78

10

9

Västmanlands.

42 707

1

1

2

7

0-o

0-2

—

—

—

—

Kopparbergs. .

46 822

3

4

48

41

1-0

0-9

10

9

—

1

Gävleborgs . . .

109115

7

10

116

270

li

2-5

142

141

—

1

Västernorr-

lands......

225 436

35

43

3 065

2 571

13-6

11-4

1790

1555

202

33

Jämtlands ....

24684

2

2

i

34

0-2

1-4

11

11

—

—

Västerbottens.

104040

6

11

137

478

1-3

4-6

143

140

—

3

Norrbottens ..

183 515

10

20

321

1 925

1-7

10-5

660

603

53

4

Hela riket

3114 706

187

218

1167(

11044

1 3-7

| 3-5

6984

5 230

1681

173

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

arbets-

linjen

under-

utbild-

7.

1944

31 /

/12

1943

81/

lil

1944

al/i=

1943

31/

lil

1944

81/

lil

1944

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Stockholms stad ....

684179

1857

1434

2-9

2-3

1188

81

348

30

Stockholms län.

Norrtälje..............

5 531

1

*

0-2

_

_

Solna.................

30 300

90

62

3o

2-0

47

26

19

2

Sundbyberg............

12 499

2

13

0-2

lo

12

4

8

—

Bo....................

3 356

20

♦

6-0

_

_

_

_

Edebo................

1495

1

_

0-7

_

_

_

_

_

Huddinge.............

15 411

17

4

1-1

0-3

4

4

__

_

Häverö................

4 991

3

_

0-6

_

_

Järfälla...............

3 957

1

9

0-3

2*3

4

3

_

i

Nacka................

10 847

23

17

2-1

1-6

10

8

2

_

Saltsjöbadens kpg......

3 517

1

1

0-3

0-3

1

1

_

_

Sollentuna kpg.........

14 359

4

1

0-3

0-1

1

1

_

_

Spånga ................

12 340

70

8

5-7

0-6

8

8

_

_

Täby.................

6 882

2

1

0-3

0-1

1

1

—

—

Summa

125 485

235

116

1-9

0-9

88

56

29

3

Uppsala län.

Enköping..............

6 912

1

_

0-1

_

_

_

_

_

Uppsala...............

41 779

28

41

0-7

1-0

26

25

—

1

Älvkarleby............

8125

11

19

1-4

2-3

2

2

—

—

Summa

56 816

40

60

0-7

ll

28

27

—

1

Södermanlands län.

Nyköping.............

14 876

13

1

0-9

0-1

1

1

—

—

Nikolai...............

5 968

*

105

_

17-6

69

68

_

1

Västra Vingåker.......

8 627

5

—

0-6

—

—

—

Summa

29 471

18

106

0-6

3-6

70

69

—

1

Östergötlands län.

Linköping.............

45 664

48

25

1-1

0-5

20

10

10

_

Norrköping............

73 564

124

163

1-7

2*2

103

53

50

'' -

Motala lk..............

11476

*

4

—

0-3

2

—

2

—

Summa

130 704

172

192

1-3

1-5

125

63

62

—

Jönköpings län.

Huskvarna............

10 130

_

3

_

0-3

2

1

_

1

Jönköping.............

38 510

67

86

1-7

2-2

75

65

_

10

Nässjö................

10 990

1

—

0-1

—

_

_

Vetlanda..............

4 373

1

1

0-2

0-2

1

i

—

—

Norrahammars kpg.....

4 028

3

—

0-7

—

—

—

—

—

Summa

68 031

72

90

1-1

1-3

78

67

—

11

Kronobergs län.

Växjö.................

16 587

11

2

0-7

0-1 I

2

2

—

—

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Invånar-;

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

antal

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

V*

1944

31/

/12

1943

S1/i*

1944

81 /

/12

1943

31 lii

1944

31/

lii

1944

stöds-

linjen

nings- tij alpen

Hovmantorp...........

1857

1

_

0-5

—

—

—

—

—

Södra Sandsjö.........

2 227!

3

—

1-3

—

—

—

—

—

Åseda kpg.............

1710

*

6

—

3-5

6

6

—

—

Summa

22 381

15

8

0-7

0-4

8

8

—

—

Kalmar län.

Kalmar...............

23 324

67

72

2-9

3-1

48

45

—

3

Nybro................

5 6821

7

*

1-2

—

—

16

—

—

Västervik..............

13 149

*

54

—

4-1

16

—

—

Gamleby..............

3063

*

1

—

0-3

—

—

—

—

Misterhult.............

3 849

*

16

—

4-2

12

11

—

1

Summa

49067

74

143

1-5

2-9

76

72

—

4

Gotlands län.

Visby.................

13 216

75

70

5-7

5-3

37

34

—

3

Slite kpg..............

2 045

6

6

2-9

2-9

5

5

—

—

Summa

15 261

81

76

5-3

5-o

42

39

—

3

Blekinge lån.

Karlshamn.............

10 109

10

9

1-0

0-9

2

2

—

—

Karlskrona............

32 467

38

66

1-2

2-0

61

61

—

—

Asarum...............

7194

21

19

2-9

2-6

18

18

—

—

Backaryd..............

1935

*

1

—

0-5

1

1

—

—

Eringsboda............

1865

2

10

1-1

5*4

10

10

—

—

Hasslö................

1490

15

6

10-1

4-0

6

6

—

—

Hällaryd..............

2 567

19

15

7-4

5-8

5

5

—

—

Jämshög...............

3 647

*

1

—

0-3

1

i

—

—

Listerby...............

1830

11

4

6-0

2*2

4

4

—

—

Mörrum...............

4154

33

16

7-9

3-9

16

16

—

—

Sillhövda..............

1972

2

2

1-0

1-0

2

2

—

—

Sturkö ................

1672

26

19

15-6

11-4

19

19

—

—

Tjurkö ................

376

—

2

—

5-3

2

2

—

—

Torhamn..............

2 410

5

—

2-1

—

—

—

—

—

Tving.................

2 573

6

6

2-3

2-3

6

6

—

—

Åryd.................

1851

5

2

2-7

1-1

2

2

—

—

Summa

78112

193

178

2-5

2-3

155

155

—

—

Kristianstads län.

Kristianstad...........

22 384

46

12

2-1

0-5

8

8

—

—

Gråmanstorp...........

4 612

2

—

0-4

—

—

—

—

—

Summa

26996

48

12

1-8

04

8

8

—

—

Malmö stad.......

163116

473

269

2-9

1-6

197

43

148

6

Malmöhus län i övrigt.

Eslöv.................

6 648

16

6

2-4

0-9

5

—

5

—

Hälsingborg...........

64 040

381

141

5-9

2-2

88

8

78

2

Landskrona............

21 978

20

9

0-9

0-4

9

9

—

—

Lund.................

29 849

71

21

2-4

0-7

11

2

9

—

Trelleborg.............

15 098

66

69

4-4

4-G

30

28

2

—

Ystad.................

11 820

24

3

2o

0*3

3

—

3

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

arbets-

linjen

under-

utbild-

7.

1944

31/

lii

1943

“/»

1944

81 /

lii

1943

*1 /

/ia

1944

81 /

/l»

1944

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Dalby.................

1747

6

5

3-4

2-9

Hällestad..............

805

—

1

_

1*2

1

1

_

_

Kävlinge..............

2 754

9

1

3-3

0-4

—

_

_

Västra Klagstorp.......

1022

5

*

4-9

—

—

—

—

—

Summa

155 767

598

256

3-8

1-6

147

48

97

2

Hallands län.

Falkenberg............

7 010

5

8

0-7

ll

8

8

_

_

Halmstad.............

29 411

24

12

0-8

0-4

12

2

3

7

Varberg...............

10 983

38

58

3-5

5-3

36

34

—

2

Enslöv................

3 761

*

12

_

3-2

12

11

_

1

j Slättåkra..............

2 474

*

3

—

1-2

3

3

—

—

Summa

53 639

67

93

1-2

1-7

71

58

3

10

Göteborgs siad.....

290494

1502

827

5-2

2-8

704

169

501

34

Göteborgs och Bohus län

i övrigt.

Lysekil................

5 272

41

34

7-8

6-4

31

24

5

2

Marstrand.............

1252

2

8

1-6

6-4

5

5

—

_

Mölndal...............

16 707

lil

56

6-6

3-4

48

41

7

_

Strömstad.............

2 983

16

41

5-4

13-7

24

24

_

_

Uddevalla.............

18 017

92

84

5-1

4-7

74

60

14

—

Askum................

2192

78

70

35-6

31-9

52

45

7

_

Backa.................

3 040

12

15

3-9

4-9

11

11

—

—

Bottna................

457

7

4

15-3

8-8

3

3

—

_

Brastad...............

3 041

102

66

33-5

21-7

53

46

7

—

Bro...................

2 242

75

55

33-5

24-5

44

36

8

_

Bärfendal.............

428

12

13

28-0

30-4

9

9

_

_

Forshälla..............

1630

*

1

—

0-6

1

1

—

_

1 Foss..................

4168

20

23

4-8

5-5

18

10

8

_

I Grebbestads kpg.......

746

4

9

5-4

12 i

1

1

—

_

| Herrestad .............

1159

*

4

—

3-5

1

1

—

_

1 Hogdal................

1207

26

33

21-3

27-3

24

24

—

—

Håby.................

653

*

1

—

1-5

1

1

—

—

Krokstad...............

1676

*

4

—

2-4

_

_

—

_

Kungshamn...........

2 538

22

22

8-7

8-7

22

22

—

—

j Kville.................

4 267

97

88

22-7

20-6

31

31

—

_

j Lommeland............

666

18

21

27-0

31-5

14

14

—

_

Lur...................

1448

2

—

1-4

_

_

_

_

_

Lyse..................

2 280

55

24

24-1

10-5

20

20

—

—

Malmön...............

1 104

29

13

26-3

11-8

11

11

—

_

Mollösund.............

599

6

7

10-0

11-7

_

_

—

_

Morlanda..............

2 800

4

2

1-4

0-7

2

2

—

—

Näsinge...............

926

51

37

55-1

40-0

26

26

—

—

Partille................

9181

10

9

1-1

1-0

9

9

—

_

Skee..................

4625

lil

96

24-0

20-8

66

66

_

_

Skredsvik.............

1409

3

6

2-1

4-3

6

6

_

_

Smögen...............

1663

1

—

0-6

—

_

—

Stenkyrka .............

3 903

*

1

—

0-3

1

—

—

1

Svenneby ..............

1168

50

42

42-8

36-0

31

31

—

—

Tanum................

4 541

65

58

14-3

12-8

32

32

_

—

Tjärnö ................

1633

2

*

1-2

_

_

_

—

Tossene...............

4 441

159

144

35-8

32-4

113

90

23

—

Västra Frölunda.......

12 253

22

14

1-8

1-1

1

_

1

_

Öckerö.................

6 488

*

8

1-2

—

—

Summa

134 803

1305

1113

9 7

8-3

785

702

80

3

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kommun

Invånar-

antal

7i

1944

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare |

Antal

hjälpta

81/

lii

1944

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild- nings- ij alpen

al/i2

1943

”/i.

1944

*7..

1943

81/

lii

1944 |

Älvsborgs län.

Alingsås...............

10 563

5

7

0-5

0-7

—

—

—

—

Borås.................

50 541

2

2

0-o

0-o

2

1

—

1

Trollhättan............

19 286

19

8

1-0

0-4

8

3

5

—

Ulricehamn............

6 499

2

*

0-3

—

—

—

—

—

Vänersborg............

9 363

30

36

3-2

3-8

21

17

—

4

Åmål ..................

7186

*

15

—

2-1

11

11

—

—

Bengtsfors kpg ........

2 557

87

5

34-o

2-0

5

5

—

—

Fuxerna...............

2 799

47

27

16-8

9-6

—

—

—

—

Kinna.................

4 427

*

4

—

0-9

—

—

—

—

Melleruds kpg .........

1717

—

5

—

2-9

5

5

—

—

Steneby...............

3 874

- *

14

—

3-6

14

14

—

—

Vassända-Naglum......

5 388

3

12

0-6

2-2

12

12

—

—

Summa

124200

195

135

1-6

1-1

78

68

5

5

Skaraborgs län.

Falköping.............

9 328

16

1

1-7

0-1

1

—

1

Hjo...................

2 973

10

*

3-4

—

—

—

—

—

Lidköping.............

12 312

71

23

5-8

1-9

15

1

14

—

Skövde ................

14 746

7

1

0-5

0-1

1

—

—

1

Norra Kyrketorp.......

1038

1

—

1-0

—

—

—

—

—

Töreboda kpg..........

3 066

1

1

0-3

0-3

1

1

—

—

Summa

I

43468

106

26

2-4

0-6

18

2

15

1

i

Värmlands län.

Arvika................

14 250

>63

58

4-4

4-1

37

23

14

—

Karlstad..............

30688

184

99

6-0

3-2

39

36

3

—

Alster .................

1203

*

1

—

0-8

1

1

—

—

Eda..................

6132

38

23

6-2

3-8

4

2

2

—

Forshaga kpg..........

3 974

*

5

—

1-3

5

5

—

—

Glava.................

2 681

12

11

4-5

4-1

10

2

8

—

Grava.................

2 592

19

—

7-3

—

—

—

—

—

Gräsmark.............

2 935

3

2

1-0

0-7

2

—

—

2

Hammarö.............

6 274

69

24

11-0

3-8

23

23

—

—

Järnskog ...............

2 488

*

1

—

0-4

1

—

—

1

Nor...................

3 367

104

1

30-9

0-3

1

1

—

—

Norra Råda...........

10 855

63

78

5-8

7-2

51

51

—

—

Nyed .................

4 353

*

17

—

3-9

17

17

—

—

Ransäter..............

5 883

75

81

12-7

13-8

37

37

—

—

Sunne lk..............

8 223

5

20

0-6

2-4

17

17

—

—

Säffle kpg.............

7 765

43

20

5-5

2-6

20

14

1

5

Summa

113 663

678

441

5-4

3-9

265

229

28

8

örebro län.

örebro................

56 989

252

143

4-4

2-5

97

78

10

9

Hällefors..............

5 750

2

—

0-3

—

—

—

—

—

Summa

62 739

254

143

4-o

2*3

97

78

10

9

Västmanlands län.

Västerås...............

42 707

2

7

O-o

0-2

—

—

—

—

Summa

42 707

2

7

0-0

0-2

1 —

—

—

—

1 Häri ingå 29 arbetslösa från Arvika landskommun, som den */i 1944 inkorporerades med

Arvika stad.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

; Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

7»

1944

sl/i*

1943

81/

lii

1944

81 /

/12

1943

•7»

1944

81/

/12

1944

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Kopparbergs län.

Falun.................

14 971

2

4

0-1

0-3

3

3

_

_

Hedemora.............

4458

18

6

4-0

1-3

6

6

—

—

Grangärde .............

10 974

*

29

—

2-6

_

_

_

_

Järna .................

7 289

*

2

—

0-3

1

—

—

i

Stora Tuna............

9130

28

—

3-1

—

—

—

—

—

Summa

46822

48

41

1-0

0-9

10

9

—

i

Gävleborgs län.

Gävle.................

40 211

30

34

0-7

0-8

3

2

_

i

Hudiksvall............

7 502

1

25

0-1

3-3

22

22

—

—

| Söderhamn............

9 749

40

27

4-1

2-8

11

11

—

—

Arbrå.................

5 338

*

15

_

2-8

5

5

_

_

Bollnäs lk.............

10 802

*

51

—

4-7

24

24

—

—

Enånger...............

2 537

*

10

—

3-9

—

—

—

—

Hamrånge.............

5 022

21

8

4-2

1-6

8

8

—

—

Njutånger .............

4 291

1

—

0-2

—

—

—

—

—

Norrala...............

2 879

1

1

0-3

0*3

1

1

—

—

Ovansjö...............

8 314

*

21

—

2-5

—

—

—

—

Söderala...............

12 470

22

78

1-8

6-3

68

68

—

—

Summa

109115

116

270

ll

2-5

142

141

—

i

Västernorrlands län.

Härnösand............

13 094

24

8

1-8

0-6

2

1

—

i

Sundsvall..............

19 766

61

83

3-1

4-2

75

75

_

—

Örnsköldsvik..........

6 050

—

4

—

0-7

—

—

Alnö..................

5 559

178

119

32-0

21-4

51

49

_

2

Anundsjö..............

8 397

1

11

0-1

1-3

—

—

—

—

Arnäs.................

5 262

10

41

1-9

7-8

—

—

—

—

Attmar................

2 932

5

7

1-7

2-4

7

7

—

—

Bjärtrå ................

4 598

224

151

48-7

32-8

129

127

—

2

Bodum................

1949

1

—

0-5

—

—

—

—

—

Boteå.................

1492

9

22

6-0

14-7

12

12

—

—

; Dal...................

1182

2

29

1-7

24-5

27

27

—

—

Fjällsjö ...............

2 592

*

1

—

0-4

1

—

—

1

| Gideå .................

2 893

—

3

—

1-0

—

—

—

—

Grundsunda...........

4 261

43

126

10-1

29-6

107

107

—

—

Gudmundrå............

13 549

274

243

20-2

17-9

189

151

26

12

j Hässjö................

3 882

73

lil

18-8

28-6

84

51

31

2

Högsjö................

4 013

142

84

35-4

20-9

69

69

—

—

Indal .................

2 329

—

4

—

1-7

4

4

—

—

Liden .................

2 561

—

8

—

3-1

—

—

—

—

Ljustorp ..............

2 334

14

13

6-o

5-6

12

11

1

—

'' Långsele..............

3 084

12

35

3-9

11-3

24

24

—

—

Njurunda..............

11477

144

94

12-5

8-2

78

76

—

2

Nora..................

3123

76

76

24-3

24-3

68

68

—

—

Nätra.................

6 049

272

77

45-0

12-7

36

36

—

—

Ramsele...............

4 302

—

2

—

0-5

—

—

—

—

Selånger...............

3 659

4

10

ll

2-7

7

7

—

—

Sidensjö...............

2 330

1

10

0-4

4-3

6

6

—

—

Själevad...............

12 300

20

18

1-6

1-5

15

15

—

—

Skog..................

1029

3

2

2-9

1-9

1

1

—

—

Skön..................

13 715

403

260

29-4

19-o

205

152

50

3

Sollefteå lk............

3 751

—

2

—

0-5

—

—

—

—

Styrnäs ...............

1174

12

7

10-2

6-o

6

6

—

—

Stöde .................

5 248 U

—

15

—

2-9

15

15

—

—

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

Därav

Kommun

antal

sökande

lij alpta

irbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1944

*7»

1943

*7h

1944

”7»

1943

*7u

1944 |

31/

/12

1944

stöds-

linjen

nings- tij alpen

680

1

1-5

_

4 249

51

43

12-0

10-1

31

31

—

—

1927

1

17

0-5

8-8

7

7

—

—

Timrå ................

8 301

683

533

82-3

64-2

296

222

70

4

10119

24

28

2-4

2-8

14

14

—

—

1117

4 325

6

20

5-4

17-9

16

16

—

—

55

66

12-7

15-3

51

49

1

1

1081

7

7

6-5

6*5

7 !

7

—

—

1754

1

0-6

—

—

—

—

—

1726

*

16

9-3

11

11

—

—

1053

_

2

_

1-9

2

2

—

—

6 505

228

155

35-0

23-8

125

99

23

3

2 663

8

_

3o

—

—

—

—

Summa

225436

3 065

2 571

13-6

114

1790

1555

202

33

Jämtlands län.

18 415

2

33

0-1

1-8

11

11

6 269

2

1

0-3

0-2

_

—

—

—

Summa

24684

4

34

0-2

1-4

11

11

—

—

Västerbottens

län.

11000

38

48

3-5

4-4

18

18

5 742

12

14

2-X

2-4

_

—

—

—

9 680

17

65

1-8

6-7

—

—

—

—

9 812

*

16

—

1-6

—

—

—

—

5 921

_

1

—

0-2

—

—

—

—

4 829

*

51

—

10-6

32

32

—

—

3 913

16

40

4-1

10-2

39

39

—

—

Sskpllpftfiå lk...........

25178

53

80

2-1

3-2

37

37

—

—

2152

*

124

—

57-6

—

—

—

—

14 711

1

4

0-1

0-3

4

1

—

3

11102

*

35

—

3-2

13

13

—

—

Summa

104040

137

478

1-3

4-6

143

140

—

3

Norrbottens

län.

9 761

2

31

0-2

3-2

3

3

15 952

126

109

7-9

6-8

43

34

9

—

4 694

*

22

—

4-7

1

—

—

1

21661

2

86

0-1

4-0

37

30

6

1

2 653

*

72

—

27-1

19

19

—

—

4 498

2

115

0-4

25-6

57

57

—

—

18 432

97

lil

5-3

6-0

82

65

17

—

3 543

*

23

—

6-5

—

—

—

—

3603

*

4

—

1-1

—

—

—

—

14 811

71

255

4-8

17-2

176

176

—

—

11122

117

—

10-5

46

46

—

—

4 593

*

41

—

8-9

7

—

6

1

4 845

*

22

—

4-5

22

22

—

—

14 039

2

133

0-1

9-5

20

20

—

—

9 076

*

136

—

15-0

17

5

12

—

5 204

*

40

—

7-7

31

31

—

—

9 217

1

79

1 0-1

8-B

13

12

—

1

8 956

*

253

—

28-2

81

81

—

—

10 266

12

84

1-2

8-2

—

—

—

—

6 589

6

192

0-9

29-1

5

5

—

—

Summa

183 515

321

1925

1-7

10-5

660

603

53

4

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupper

Stockholms

stad

Stockholms

län

I Uppsala län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

I Kalmar län

I Gotlands län

I Blekinge län

Kristianstads

län

Malmö stad

1

Jordbruk och skogsbruk...............

11

1

9

1

3

1

2

0

8

8

2

3

Förvaltnings- o. befälspersonal........

Jordbruksarbetare...................

—

3

—

—

1

—

3

1

—

4

Skogsarbetare.......................

2

5

Industri och hantverk ..................

598

117

14

8

15

6

10

12

10

17

5

91

15

29

1

76

26

44

82

6

39

7

6

61

5

16

1

o

114

9

156

q

6

Malmbrytning och metallindustri......

7

Jord- o. stenindustri.................

3

2

1

1

12

59

6

8

l

1

1

9

1

7

3

5

O

10

1

6

1

11

2

1

1

12

Livsmedelsindustri...................

1

1

4

1

1

2

13

1

5

1

14

Läder-, hår- o. gummiindustri........

2

1

1

1

15

Kemisk-teknisk industri..............

6

8

24

15

9

1

16

Byggnadsverksamhet................

396

376

20

74

14

9

5

6

68

68

22

17

5

5

12

50

20

30

1

131

122

9

17

44

30

1

18

19

väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete . ..

Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....

5

20

Samfärdsel............................

176

150

31

97

26

6

201

163

83

17

30

33

38

4

7

29

27

24

76

66

59

6

10

12

12

42

40

37

8

7

40.

29 1

21

4

7

O

22

5

23

9

11

24

2

o

i

9

11

1

13

10

3

25

26

Handel ...............................

4

7

5

5

5

3

2

27

Affärs- o. lagerarbete................

4

6

4

5

5

1

28

1

29

30

31

2

32

Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....

—

1

—

i

—

—

i

—

—

3

33

34

Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..

253

49

43

89

3

69

15

6

i

8

3

1

2

2

—

2

1

12

2

35

1

7

36

1

2

1

1

1

2

4

3/

38

Undervisning o. vetenskaplig verksamhet

Litterär och konstnärlig verksamhet ..

7

1

4

i

6

i

1

1

—

1

6

39

11

6

1

40

1

41

5

42

1

43

Arbete, ej hänfört till annan grupp.......

185

1434

2

116

7

21

192

30

90

28

143

48

76

55

178

9

12

40

269

44

Summa

60

106

8

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bilaga 2.

yrkesgrupper och län den 31 december 1944.

lss

X

O

O

»■ s

3 a

C/3

<

C*

<

£

•§

O

p:

p p:

C-4

p:

<

SO:

CA

z

o

Summa

~3

5 0>

Jö

»tebe

stal

o*

O:?

— <

g’o*

_ g

SO: 63

3 Cf

n

cr

*-*

o

H

ps SO

3 &

SÖ:

3 er

£ £

CO 1-4

3

— 3

£5: r+

3 p

— »

g8 5-

3 o

»■ Cf

3 %

Hela

därav

=-c

CJQ ÖJ

Cl-

eo

cjq

CO

< CO

2. o

eja cr

^ P

CO

CJQ

CO

CJQ

CO

S

Cl-

eo

e

ET

3

Cl-

eo

O

*1

CJQ

CO

CJQ

CO

p> 2

37

3

Cl-

eo

c+

r+-

<t>

3

CO

r+

O

3

CO

riket

städer

lands-

bygd

—

i

1

.

—

—

9

3

—

—

13

185

—

50

274

568

41

527

1

z

i

1

_

4

3

5

3

17

_

4

101

4

163

1

37

3

126

3

—

—

—

1

—

—

5

—

—

—

8

165

—

46

173

401

3

398

4

110

71

434

931

91

17

301

103

4

29

153

1675

28

308

1117

6 639

2 258

4 381

5

15

8

61

12

27

1

53

6

_

18

3

27

—

4

40

465

292

173

6

1

7

16

756

3

—

30

1

—

—

3

12

—

2

14

989

110

879

7

—

7

9

754

3

—

c

1

—

—

—

1

—

2

13

878

82

796

8

2

2

28

14

i

—

20

—

—

—

25

422

—

49

158

755

110

645

9

_

—

19

3

—

—

19

—

—

—

25

422

—

42

139

687

65

622

10

1

12

8

12

24

—

15

1

—

—

83

645

—

57

11

884

49

835

11

22

1

8

8

1

2

3

2

—

—

1

7

—

2

3

82

69

13

12

1

_

9

3

1

_

3

1

—

—

—

1

—

1

—

36

34

2

13

1 11

1

5

_

4

—

2

7

—

—

—

5

—

—

2

60

53

7

14

_

i

11

1

32

29

3

15

57

40

298

114

30

14

174

85

4

11

38

556

28

184

888

3 324

1509

1815

16

49

29

291

47

8

14

52

78

—

2

15

lil

—

31

238

1 655

1 282

373

17

8

11

7

67

1

22

—

122

1

7

4

9

23

445

28

153

9

650

1 669

12

227

3

1 442

9

18

19

53

4

177

33

3

1

18

4

3

_

37

297

1

48

55

1133

736

397

20

37

4

127

22

3

1

18

4

3

—

36

281

1

46

45

972

608

364

21

27

3

73

12

—

—

8

—

3

—

32

237

—

37

26

628

339

289

22

8

1

43

9

3

1

9

3

—

—

3

38

1

5

18

286

224

62

23

16

—

50

11

—

—

—

—

—

—

i

16

—

2

10

161

128

33

24

1

—

9

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

21

17

4

25

11

2

87

2

2

1

9

6

—

—

2

12

—

—

i

379

365

14

26

9

2

71

2

1

1

9

6

—

—

1

12

—

—

i

315

302

13

27

2

—

16

—

—

—

1

1

—

—

—

4

—

—

—

121

117

4

28

—

—

8

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

30

29

1

29

2

—

10

1

—

—

4

1

—

—

1

6

—

—

—

62

56

6

30

5

2

37

l

1

1

3

4

—

—

—

2

—

—

—

102

100

2

31

2

—

16

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

64

63

i

82

7

2

77

—

3

2

5

5

—

3

3

3

1

4

3

423

400

23

33;

z

z

8

11

z

1

z

z

_

_

_

_

1

_

_

04

57

61

54

1

3

34

35

6

—

38

—

2

—

5

—

—

3

—

2

1

1

1

167

159

8

36

—

2

_

_

—

1

—

—

—

—

—

—

—

3

10

6

4

37

1

—

20

—

—

1

—

5

—

—

3

—

—

—

—

127

120

7

88

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

18

17

1

89

—

—

1

4

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

O

10

8

9

1

40

41

i

i

—

42

i 75

13

46

146

36

5

99

22

—

9

62

398

4

68

475

1883

776

1107

43

256

93

827

1113

135

26

441

143

7

41

270

2 571

34

478

1925

11044

4 594

0 450

44

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

s/i

Förbättring av hamnen i Grebbestads kpg, Göteborgs

och Bohus län.................................

B

101 000

101 000

Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn och

lastbrygga vid Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och

Bohus län (2,/u 1941)...........................

B

34 000

30 600

Vatten- och avloppsledningar i Nordanåker och Näs,

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län..............

B

108 000

70 200

7/i

1026 Bengtsforsvägen. Omläggning av vägen Bengtsfors

—Kråkviken, Älvsborgs län .....................

A

799 085

799 085

Utförande av etapperna III a och III b av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Väster- norrlands län..................................

B

380 000

190 000

18/i

Ytterligare kostnader för utbyggnad av vatten- och av- loppsledningsnät, Fjällbacka m:e, Göteborgs och

Bohus län (l2/u 1941, Sl/i 1942) ..................

B

20 000

20 000

20/i

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Gerum- Tegneby, Göteborgs och Bohus län (‘/i 1935)1 2.....

B

15 000

15 000

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Lomme- lands kyrka—Svartejan, delarna III och IV, Göte- borgs och Bohus län (20/„ 18/10 1935) 2 ............

B

30 000

30 000

Utbyggnad av Medborgargatan, delen Trafikgatan—

Hellbergsgatan, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län

B

143 000

143 000

Omläggning och förbättring av allmänna vägen Ånge—

Sundsvall, delen Västerlo—Edsta, Stöde s:n, Väster- norrlands län...................................

B

1 103 900

1 103 900

Omläggning och förbättring av allmänna vägen Sunds- vall—Indal, delen Bjärme—Krånge, Medelpads mel- lersta vägnämndsområde, Västernorrlands län.....

B

782 600

782 600

25/.

Förhöjt statsbidrag till l:a utbyggnadsetappen av vat- ten- och avloppsledningsanläggning i Bovallstranas

inre, Göteborgs och Bohus län (16/ls 1943).........

B

22 000

27/i

Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ....

B

625 000

468 750

Vatten- och avloppsledningsanläggning för samhällena

Sandö och Lugnviksstrand i Bjärtrå s:n och Klocke- strand i Nora s:n, Västernorrlands län...........

B

800 000

622 500

Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skagshamn

till Skeppsmalens fiskeläge, Grundsunda s:n, Väster- norrlands län...................................

B

159 600

159 600

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = » » Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = » » Järnvägsstyrelsens regi.

D= » ■> Riksantikvarieämbetets regi.

2 Tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete sedan som statskommunalt beredskapsarbete.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Avloppsledningar i Lundvallen och Solbacken samt

vatten- och avloppsledningar i Glöden och Torpet,

Timrå s:n, Västernorrlands län...................

B

450 000

292 500

8l/i

Ytterligare arbeten å vatten- och avloppsledningsnät i

Kalix m:e, Norrbottens län (s/a 1943).............

B

19 000

Ii 13 300

*/.

Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn vid

Halvön, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län

(“/. 1941)......................................

B

10 000

9 500

ul,

Vatten- och avloppsledningar i Karlsborg och Näsbyn,

Nederkalix s:n, Norrbottens län..................

B

360 000

252 000

*•/.

Omläggning av vägen Uddevalla—Svinesund, delen

Uddevalla stadsgräns—Torp km 0/880—2/400, Göte- borgs och Bohus län............................

B

485 000

485 000

Vatten- och avloppsledningar i Angsta, Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län.............................

B

140 000

91 000

Va

Omläggning av delen Backa—Uleberg av vägen Dalen—

Uleberg, Göteborgs och Bohus län ...............

B

96 000

96 000

V.

1041 Bockabovägen. Anläggning av väg Lyckebyån—

allmänna vägen Gullabo—Vissefjärda, Kalmar län

A

409 300

409 300

1040 Ledjavägen. Anläggning av väg Holmsjö—Ledja,

Blekinge län...................................

A

1 026 200

1 026 200

Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningar i Sköns s:n, Västernorrlands län..........

B

430 000

258 000

Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten å

tredje etappen av vatten- och avloppsledningsan- anläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län (“/, 1942)

B

150 000

120 000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i stadsdelen Ringen på Koön, Marstrands stad (6/u

1941)..........................................

B

98 000

98 000

Anläggning av fiskehamn i Fjällbacka m:e, Göteborgs

och Bohus län.................................

B

150 000

135 000

Tillfartsvägar till bro över Ljustorpsån på vägen

Åsäng—Frötuna, Västernorrlands län.............

B

140 000

140 000

1033 Nylandsvägen. Anläggning av väg Nyland—Fors—

Mjäla, Själevads s:n, Västernorrlands län.........

A

198 100

198 100

1034 Dekarsövägen. Anläggning av väg från vägen Id- byn—Örnsköldsvik till Dekarsön, Västernorrlands län

A

137 300

137 300

1035 Brunnsnäsvägen. Anläggning av väg från Brunns- näs till Faresta, Västernorrlands län.............

A

229 900

229 900

Omläggning och förbättring av vägen Välsta—Harm- ångers sockengräns, Gävleborgs län...............

B

815 000

815 000

Omläggning och förbättring av allmänna vägen Veda—

Ytterlännäs sockengräns, delen Lunde—Sprängs- vikens station, Ådalens nedre vägnämndsområde,

Västernorrlands län.............................

B

727 100

727 100

Omläggning och förbättring av vägen Svedje—Hällsjö,

delarna km 0/210—0/590, 2/495—3/650 och 8/960—

10/530, Västernorrlands län......................

B

780 000

780 000

Omläggning och förbättring av vägen Sollefteå—Jun- sele, delen Remsle—Björkäng, Västernorrlands län

B

898 000

898 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309. 6

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Omläggning och förbättring av vägen Sollefteå—Bisp- gården, delen Långsele—bron över Bäckingsån (Lapp- kroken), Ådalens övre vägnämndsområde, Väster- ternorrlands län................................

B

1 392 200

1 392 200

au

Anläggning av hamnspår till Grötö, Lysekils stad ....

B

200 000

180 000

Vatten- och avloppsledningar i egnahemsområdet Haget

-—Munkåsen inom Munkfors m:e, Värmlands län ..

B

466 000

139 800

Tredje utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län ..

B

350 000

245 000

Huvudvattenledning från Vivsta—Näs till Sörberge

samt vatten- och avloppsledningar i Sörberge och

Berglunda m. m., Timrå s:n, Västernorrlands län .

B

602 000

361 200

Anläggning av hamn vid Obbola by, Holmsunds s:n,

Västerbottens län...............................

B

99 000

89 100

*•/,

Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av

vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns s:n,

Västernorrlands län (12/a 1942, */3 1944)...........

B

36 400

25 480

■/«

Ytterligare arbeten å fjärde etappen av vatten- och av- loppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands

län (”A 1944) ..................................

B

98 000

73 500

Ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av

vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjästa och

Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län (le/12 1943)

B

124 000

74 400

1

Ytterligare arbeten å vatten- och avloppsledningsan- läggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr- lands län C1/. 1941, 1J/i. 1942)...................

B

53 000

31 800

v.

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppslednings- anläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län......

B

171 000

128 250

Utförande av etapperna Ille, Illd, Ille och Ilig av

vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda

s:n, Västernorrlands län.........................

B

410 000

205 000

,7/.

Arbeten å 1027 Barkarby flygfält, Stockholms län ...

A

550000

550 000

*■/.

Omläggning och förbättring av allmänna vägen å norra

sidan av Ångermanälven mellan Bjärtrå sockengräns

och Multrå sockengräns delen Tybränn—Lännäs, km

15/965—17/470, Västernorrlands län..............

B

253 000

253 000

Omläggning av södra tillfartsvägen till bron över

Ljungan vid Byforsen, Västernorrlands län......

B

94 300

94 300

1036 Ödenvägen. Anläggning av väg från Godmark till

kustlandsvägen vid Öden, delen km 8/000—9/526,

Själevads och Arnäs vägnämndsområde, Väster- norrlands län...................................

A

120 000

120 000

Ytterligare arbeten å 918 Bjästavägen, Västernorrlands

län (''/, 1941)...................................

A

18 000

18 000

Omläggning och förbättring av vägen Docksta—Risnäs,

delen km 0/000—4/560, Nätra och Nordingrå väg- nämndsområde, Västernorrlands län..............

B

609 600

609 600

*7.

Omläggning av vägen Umeå—Holmsund, delen Botnäs

—Lövön, Västerbottens län......................

B

163 000

163 000

•v.

Omläggning och förbättring av allmänna vägen Karl- stad''—Filipstad, delarna Allström-—Forsnäs-—Getebol

—Krakerud (Alstervägen), Värmlands län ........

B

2 445 000

2 445 000

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

3V.

Utvidgningsarbeten vid Sundsvall—Härnösands flyg- plats, Västernorrlands län.......................

A

700 000

700 000

3u

Anläggning av väg Östra Rörvik—Amhult, Askums

s:n, Göteborgs och Bohus län....................

B

170 000

170 000

V5

Omläggning av vägen Tanums kyrka—Tyft, km 4/340

—6/710, Göteborgs och Bohus län................

B

250 000

250 000

Vatten- och avloppsledningar i Lästa by, Ytterlännäs

s:n, Västernorrlands län.........................

B

123 000

79 950

1056 Örslösavägen. Omläggning av väg Lidköping—

Tun, delen Lidköpings stadsgräns—Norra Kedum,

Skaraborgs län.................................

A

1 115 600

1 115 600

13/«

Ytterligare arbeten å 719 Arnäsvägen, Västernorrlands

län (•/, 1934)...................................

A

60 000

60 000

”/.

Anläggning av väg, på södra sidan av statsbanan

Sundsvall—Ånge från allmänna vägen vid Tova till

Sundsvalls stad, delen inom Medelpads mellersta väg- nämndsområde, Västernorrlands län.............

B

1 626 000

1 626 000

Tillfartsvägar till viadukt i Oxelösunds m:e, Söderman- lands län......................................

B

155 300

155 300

Anläggning av väg mellan Ånga och Helgö, Söderman- lands län ......................................

B

843 800

843 800

Omläggning av väg Djupedal—Stora Berg, Göteborgs

och Bohus län.................................

B

158 900

158 900

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Göte- borg—Torslanda inom Björlanda och Torslanda s:nar,

Göteborgs och Bohus län (20/2 1941, 17/8 1942, 10/9 1943)

B

27 000

27 000

Omläggning av väg Berga—Rörvall—Säm, Göteborgs

och Bohus län.................................

B

310 000

310 000

1055 Fanbyvägen. Anläggning av väg Husum—Fanby- viken, Västernorrlands län.......................

A

396 900

396 900

Omläggning och förbättring av vägen Sundsvall—

Härnösand, delen Märlo—Sörberge, jämte förbindelse- vägar, Västernorrlands län......................

B

844 500

844 500

Ytterligare arbeten å 1036 Ödenvägen,Västernorrlands

län (“/, 1944)..................................

A

379 000

379 000

V.

Omläggning av vägen Kärr—Grohed, delen km 2/887—

3/900, Göteborgs och Bohus län.................

B

190 000

190 000

Omläggning och förbättring av vägen Söderala—Söder- hamn, km 0/000—2/760, Gävleborgs län...........

B

300 000

300 000

Omläggning av vägen Lilltjära—Kilafors—Hanebo

exkl. delen närmast Hanebo med däri ingående väg- port, Gävleborgs län............................

B

800 000

800 000

Omläggning av vägen Arbrå—Orbaden, Gävleborgs län

B

400 000

400 000

Omläggning och förbättring av allmänna vägen från

Vik i Torsåkers s:n till Ärsta i Dals s:n, delen km

0/000—4/225, Ådalens övre vägnämndsområde, Väs- ternorrlands län................................

B

349 300

349 300

1058 Norrvågevägen. Anläggning av väg Norrvåge—

Dals by—Domsjö, Själevads s:n, Västernorrlands län

A

250 000

250 000

Anläggning av väg Alfredshem—Ås inom Själevads s:n,

Västernorrlands län.............................

A

600 000

600 000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Ytterligare arbeten å 1033 Nylandsvägen, Västernorr- lands län (ls/3 1944)............................

A

300 000

300 000

Omläggning och förbättring av vägen Svedje—Hällsjö,

delarna km 0/020—0/210, km 0/590—2/495, km

3/650— 8/960 samt km 10/530—10/860, Väster- norrlands län...................................

B

847 800

847 800

Anläggning av väg Öd—Mjövattnet, delen öd—bron

över Kramforsån, Västernorrlands län............

B

300 000

300 000

Omläggning av väg Ovansjö—Skatan, Västernorrlands

B

400 000

400 000

Omläggning och förbättring av allmänna vägen Vik

—Ärsta, delen km 4/225—5/987, Västernorrlands

B

150 000

150 000

s7.

Omläggning och förbättring av norra vägen Ånge—

Sundsvall, delen Byn—Hångsta, Medelpads västra

vägnämndsområde, Västernorrlands län...........

B

581 900

581 900

71

Ytterligare arbeten å omläggning och förbättring av

vägen Umeå—Holmsund, delen Rotnäs—Lövön,

Västerbottens län (!7« 1944) ....................

B

130 000

130 000

*7 7

Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna

vägen Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka,

Göteborgs och Bohus län (“/« 1941, “/io 1943).....

B

85 000

85 000

Utbyggnad av Medborgargatan, delen Hellbergsgatan—

Korstavägen, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län

B

159 700

159 700

Omläggning och förbättring av vägen Umeå—Skellefteå,

delen Bygdeå sockengräns—Gumboda, Västerbottens

B

269 000

269 000

*7.

Ytterligare arbeten å Sundsvall—Härnösands flygplats,

Sundsvalls stad (2t/4 1944).......................

A

1 000

1000

■7.

Omläggning och förbättring av allmänna vägen från

Mörmon till Hovlanda på Hammarön, Värmlands län

B

466 000

466 000

Omläggning och förbättring av vägen Karlstad—Säffle,

delen km 0/000—2/157, Värmlands län...........

B

432 000

432 000

Omläggning av de mellan km 0/000—0/900 samt km

4/280—10/000 belägna delarna av väg från Njurunda- bommen till Björkön, Västernorrlands län........

B

272 800

272 800

Omläggning och förbättring av riksvägen Örnsköldsvik

■—Umeå, delen Norrbyn—Hörnefors, Västerbottens

B

623 700

623 700

*7.

Ytterligare arbeten å 935 Gålövägen, Stockholms län

(*7. 1941)......................................

A

38 700

38 700

7.

Anläggning av väg från allmänna vägen vid Bogslöts

skola till Hummelviks brygga, Södermanlands län

B

197 500

197 500

Anläggning av väg Brygge—Runden—Stranderängs bro,

Göteborgs och Bohus län........................

B

879 600

879 600

Anläggning av väg från Svanö färjläge till den s. k.

Korpbergskajen, delen km 0/000—1/720, Västernorr- lands län......................................

B

193 700

193 700

Omläggning av allmänna vägen från Skullersta till

Klockestrand, Västernorrlands län................

B

1 034 700

1 034 700

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Förlängning av Kramfors AB:s industrispår vid öd,

Västernorrlands län.............................

C

345 000

247 000

Ytterligare kostnader för kajanläggning vid Stornäset

på Alnö, Västernorrlands län....................

B

92 000

92 000

Anläggning av väg Degerön—Bockholmen, Väster- bottens län.............................-.......

B

253 000

253 000

■7.

Ytterligare arbeten å Kalvö fiskehamn, Tanums s:n,

Göteborgs och Bohus län (24/« 1941, 2/z 1944).......

B

20 000

19 310

Omläggning och förbättring av vägen Ljusne—Söderala,

delen km 0/720—3/000, Gävleborgs län..........

B

191 000

191 000

Omläggning och förbättring av kustlandsvägen Härnö- sand—Örnsköldsvik, delen Härnösands stadsgräns—

Saltvik i Säbrå s:n, Västernorrlands län..........

B

669 900

669 900

Vattenledningar inom Hörnefors m:e, Västerbottens län

B

212 000

84 800

s7.

Ytterligare kostnader för färdigställande av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Högsjö s:n, Västernorr- lands län 1941).............................

B

750 000

750 000

Ytterligare kostnader för bro över Ångermanälven vid

Sandö, Västernorrlands län (ao/7 1937, 31/a 1938, 20/»

1940) ..........................................

B

835 000

555 000

Vig

Anläggning av väg från vägen Bollsta—Forsed—Sollef- teå vid Forsed till vägen Kramfors—Mjövattnet vid

Sjöbosjön, Västernorrlands län..................

B

792 000

792 000

Omläggning och förbättring av norra vägen Ånge—

Sundsvall, delen Tuna sockengräns—Nedansjö järn- vägsstation, Medelpads mellersta vägnämndsområde,

Västernorrlands län.............................

B

632 000

632 000

Ytterligare kostnader för vägen Fiskja—Ramsjö—Öst- by, delen km 6/568 i Ramsjö—13/100 i Fiskja, Väster- norrlands län (nli 1942)........................

B

129 900

>157 940

6/io

Omläggning av spårvägen Sundsvall—Skönvik, delen

km 10/070—-12/100, Sköns s:n, Västernorrlands län

A

499 000

324 350

''7x0

Omläggning av väg Slottet—Övertun, Göteborgs och

Bohus län.....................................

B

118 400

118 400

Omläggning och förbättring av vägen Matfors—Sörfors,

delarna km 0/000—3/900 samt km 6/070—6/800,

Medelpads mellersta vägnämndsområde, Västernorr- lands län......................................

B

510 200

510 200

Vu

Förlängning av flygstråk B vid F 8, Barkarby, Järfälla

s:n, Stockholms län.............................

A

862 000

862 000

Ytterligare arbeten å 964 Vägershultsvägen, Krono- bergs län (4/s 1942).............................

A

115 000

115 000

lil

111

Omläggning av vägen Fjällbacka—Jored—Hamburg- sund, Göteborgs och Bohus län..................

B

868 500

868 500

16/

111

Omläggning av vägen Stene—Dyne på huvudvägen

Uddevalla—Svinesund, Göteborgs och Bohus län...

B

490 000

490 000

Anläggning av väg Sträkan—Rödupp, Norrbottens län

B

580 000

680 000

1 Därav 28 040 kr. utgörande vägdistriktets andel i totalkostnaderna för arbetet, vilken ej

erlagts vid vägväsendcts förstatligande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

24/

lil

Konservering av Mörby slottsruin, Fasterna s:n, Stock- holms län (l*/, 1933, 13/, 1934, 13/„ 1935) ..........

D

>3 612

l3 612

Anläggning av väg Fjällbacka—Vétterberget—Lersten,

Göteborgs och Bohus län........................

B

191 500

191 500

27/

111

Utbyggnad av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning för Bergnäset, Nederluleå s:n, Norrbottens län

B

200 000

120 000

30/

111

Andra utbyggnadsetappen av en vatten- och avlopps- ledningsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens län

B

1 000 000

700 000

1057 Piteälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län ...

A

593 600

593 600

el

lii

Omläggning av vägen Tanums kyrka—Tyft—Naverstad,

delen km 0/000—4/340, Göteborgs och Bohus län ..

B

318 400

318 400

Ytterligare kostnader för färdigställande av första ut- byggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsan- läggning i Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Väster- norrlands län (16/1,, 1943, s/4 1944)................

B

47 000

47 000

20/

/12

Servisledningar för vatten och avlopp inom Hamburg- sund, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län (12/121941,

18/io 1943) .....................................

B

37 000

29 600

Flyttning av elektriska ledningar på vägen Ludvika—

Smedjebacken, Kopparbergs län..................

B

20 000

20 000

Omläggning och förbättring av vägen Söderala—Söder- hamn, delarna km 2/760—4/445 och km 4/445

—5/260 exkl. viadukt vid sekt. 4/790, Gävleborgs

län............................................

B

535 000

522 000

22/

lii

Vatten- och avloppsledningar för Näske by, Nätra

s:n, Västernorrlands län.........................

B

379 000

227 400

Vatten- och avloppsledningar för centrala delen av

Vivsta-Näs m:e, Västernorrlands län............

B

330 000

198 000

23/

lii

1068 Krångforsvägen. Omläggning av vägen Skellefteå

•—Bastuträsk, delen vid Krångfors, Västerbottens

län............................................

A

200 000

200 000

Summa

51336 997

47 820927

1 Efter slutförande av arbetena å Öjebro landsvägsbro återstående medel, som enligt K.

Maj:ts beslut få disponeras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Bilaga 4.

Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1933

a7i

461 Valdemarsviksvägen. Anläggning av väg Långråd- na—Söderköpingsvägen vid Östergötlands läns gräns

samt omläggning av vägen Långrådna—Hulta, Kal-

1237 139

1 166 687

47 500

1941

6A

935 Gålövägen. Anläggning av väg från Dalarö till flott-

589 489

589489

23052

22/n

995 Ryhålevägen. Omläggning och förbättring av vä- gen Trensum—Halahult, delen inom Åryds s:n, Bie-

124 947

124 947

6 847

1942

S1/i

965 Grisslehamnsvägen. Omläggning och förbättring av

vägen Edeby—Grisslehamn, delen mellan Tomta och

Grisslehamn, Stockholms län ....................

Summa

171163

2122738

154 612

2035735

10 282

87 681

i

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bilaga 5.

Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1935

*/i

Anläggning av väg Gerum—Tegneby, Göte- borgs och Bohus län.....................

71 062

54 760

7 059

Anläggning av väg Lommelands kyrka—

Svartejan, Göteborgs och Bohus län.....

171 554

120 880

17 598

1937

Förbättring av statens fiskehamn vid Stens- hamn, Blekinge län.....................

94 600

94 600

4 612

»°/,

Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till- fartsvägar, Västernorrlands län...........

4 945 000

4 237 200

165 650

1938

*/.

Ombyggnad av hamnen vid Alvik på Alnön,

Västernorrlands län.....................

115 700

104 130

3 078

1941

,0/>

Omläggning av vägen Göteborgs stadsgräns—

Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län

874 712

778 812

32 500

Fiskehamnsanläggning vid Halvön, Tanums

s:n, Göteborgs och Bohus län............

128 550

122 450

3112

“lii

Utvidgning av Björkö fiskehamn, Öckerö s:n,

Göteborgs och Bohus län................

424 450

386 200

19 795

1943

Fiskehamn i Hasselösund, Smögens s:n, Göte- borgs och Bohus län....................

191 100

171 990

2 491

Summa

7 016 728

6 071 022

255 895

1 Samtliga arbeten bedrevos i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

93

Bilaga 6.

Förteckning Öyér statskommnnala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor1

6/i

Terrasserings- och utlyllnadsarbete för Västerbrunns- och Tomte- gatorna, Jönköpings stad...............................

Anläggning av Basgränd och Skogsgatan samt nedläggning av

vatten- och avloppsledningar i Basgränd och kvarteret Sol- tjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län............

28 000

102 000

*

66 300

wh

Vatten- och avloppsledningar i Kilavägen inom Annelund, Säffle

köping, Värmlands län.................................

16 000

3 200

Vattenledning till Nylands skola, Njurunda s:n, Västernorrlands

5 000

*

Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar, Skönsmons m:e,

Västernorrlands län....................................

43 000

27 950

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från all- männa vägen Bollstabruk—Forsed till enskilda vägen Angsta

—Högsta, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (2,/u 1941,

28 /__. ........................................

15 760

7 880

20 11

Nyanläggning jämte breddning av redan befintlig del av Fabriks- vägen utmed Hammarby industriområdes södra sida mellan

gamla Dalarövägen och Sicklaslussen, Stockholms stad ....

1 454 000

290 800

Återstående sprängning vid Fåfängan (Masthamnen öster örn

tunnelmynningen), Stockholms stad......................

582 000

116 400

A vplanering av kvarteret Fabriksmässen inom södra Hammarby- hamnen, Stockholms stad...............................

470 000

94 000

“Il

Kulvertering av viss del av Bävebäcken, Uddevalla stad......

76 700

23 010

Anläggning av enskild utfartsväg i Geresta Iram till allmänna

vägen i Stavred, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län.........

26 400

13 200

Anläggning av väg samt vatten- och avloppsledningar inom

Brunne egnahemsområde, Gudmundrå s:n, Västernorrlands

9 600

*

"Il

Anläggning av trafikled väster örn Pildammsvägen mellan Söder- torpsgatan och S:t Johannesgatan samt nedläggning av vatten- och avloppsledningar, Malmö stad.......................

510 325

342 065

Anläggning av väg mellan Söderhamn och Östanbo, delen km

288 000

273 600

“Il

Ytterligare kostnader för anläggning av vatten- och avloppsled- ningar i Trafikgatan m. fl. arbeten, Skönsbergs m:e, Väster- norrlands län (31/3 1938)................................

27 905

25113

Ytterligare kostnader för vissa gatu- och ledningsarbeten, Sköns- bergs m:e, Västernorrlands län (I5/7 1938)................

5 218

4 696

Ytterligare kostnader för anläggning av Torggatan m. fl. arbeten,

Skönsmons m:e, Västernorrlands län (uh 1938)............

14 685

13 216

Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats, Nylands

m:e, Västernorrlands län {“!■, 1939, 80/i 1942).............

3 200

1 600

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa lall även årskostnadsbidrag, som lastställes först elter

årets utgång.

* Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

V*

Omläggning av Bygärdesbäcken inom områdena söder om och

invid Avos, Örebro stad................................

48 000

9 600

Huvudavloppsledning till Adolfsberg och Ånsta på delen Ekäng

—Bondsättersvägen, örebro stad........................

72 000

14 400

Utschaktning i järnvägsslänt för åstadkommande av bättre sikt

i plankorsning vid Skråmsta vattenverk mellan järnvägen

Örebro—Svartå och vägen Karlslund—Ånsta, Örebro stad

6 400

1 280

Utläggning av väg för renhållningsverket, örebro stad......

37 000

7 400

Iordningställande av Karlaparken, Örebro stad.............

42 000

8 400

Avloppsledning i del av Kastellgatan, Härnösands stad......

19 500

5 850

Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skatans fiskeläge

till allmänna vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna,

Njurunda s:n, Västernorrlands län.......................

14 300

7 150

Enskild väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt

till bron över sjön Norrbjörken vid Baggböle, Njurunda s:n,

Västernorrlands län....................................

18 400

9 200

*/.

Om- och utbyggnad av kajerna vid järnvägsbassängens norra

sida fram till stora hamnkajen, Sundsvalls stad...........

1 720 000

860 000

•/.

Anläggning av enskilda vägar från Stora Bandsjöns skola till

dels Lillhamsta, dels Knipans by på allmänna vägen Timrå—- Strömås, Timrå s:n, Västernorrlands län.................

33 600

16 800

l%

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsanläggning,

Hässjö s:n, Västernorrlands län..........................

325 000

243 750

sl/2

Fortsatt utvidgning av Bromma flygfält, Stockholms stad ....

1 930 000

1 544 000

J5/a

Terrasseringsarbeten för industrispåranläggning i stadsdelen

Näset, Södertälje stad..................................

87 500

17 500

Terrasseringsarbeten för breddning av Huskvarnavägen m. m.,

Jönköpings stad.......................................

15 000

3 000

Utfyllnad och terrassering av delar av Barnhemsgatan och inre

Ljungarumsvägen, Jönköpings stad......................

34 000

6 800

Stenbrytning och stenskärvning å c:a 8 500 mz mark vid Gryby- vägen, Eslövs stad.....................................

12 200

2 440

Parkanläggningar vid Norra stationen, Halmstads stad ......

13 000

2 600

Enskild väg från vägen Kallstorp—Berg vid Branneby till all- männa vägen Fjällbacka—Dingle vid Humlekärr, Kville s:n,

Göteborgs och Bohus län...............................

33 000

16 500

Avloppsledning i Öd, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ...

3 500

2 100

Reningsverk och rörledningar för avloppsvatten vid Saltsjö-Duv- näs, Nacka s:n, Stockholms län.........................

79 000

15 800

Avloppsledning i Hedeområdet, Kinna s:n, Älvsborgs län ....

12 000

2 400

Utläggning av del av Virkesvägen, Örebro stad.............

11300

2 260

Utläggning av del av Anstorpsvägen, Örebro stad..........

4 700

940

Regnvattensledning i del av Sjövägen, Örebro stad.........

21 000

4 200

Enskild väg från Hosjö by till Flattoms by, Högsjö s:n, Väster- norrlands län..........................................

40 000

20 000

Enskild väg mellan Hundsjö och Stornäset, Högsjö s:n, Väster- norrlands län..........................................

20 900

10 450

V.

Omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—2/235,

Strömstads stad.......................................

420 000

399 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

95

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

"/.

Fortsatt utbyggnad av rullningsbanor å Allbergs segelflygplats,

Falköpings stad........................................

45 500

45 500

Vatten- och avloppsledningar i Rolfserudsgatan, Säffle köping,

Värmlands län.........................................

25 500

5 100

Avloppsledning Alaska—Kolsängsbron—Kyrkviken, Gudmund- rå s:n, Västernorrlands län..............................

29 000

17 400

Vatten- och avloppsledningar i Moreliusgatan m.fl. gator i Sköns- bergs m:e, Västernorrlands län..........................

150 000

90 000

Planering av Laggarbergs skolgård, Timrå s:n, Västernorrlands

17 633

10 200

Anläggning av skjutbana och skyttepaviljong, Timrå s:n, Väster-

36 758

21 540

2SU

Vatten- och avloppsledningar inom Kallkälldalens egnahemsom- råde i Hagfors m:e, Värmlands län......................

246 000

73 800

Avloppsledningar inom Skidstaområdet i Domsjö, Själevads s:n,

Västernorrlands län....................................

150 000

45 000

Avloppsledningsarbeten i Hörnett, Varvet och Sund, Själevads

s:n, Västernorrlands län................................

45 000

13 500

*7»

Ombyggnad av motorbåtshamnen vid renhållningsverket, Örebro

21 000

4 200

’U

Sex st. branddammar, Härnösands stad....................

51 600

15 480

Utvidgning av tomterna vid Rude och Harvs skolor, Attmars s:n,

9 000

6 300

Restaurering av Bjärtrå kyrka samt inredning av bisättningsrum

under gravkapellet, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län.......

33 000

24 750

Ombyggnad av stenmur vid Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Väster- norrlands län..........................................

10 020

*

7«

Cykelvägar utmed stora infartsvägen, Västerviks stad.......

42 000

39 900

Nybyggnad för sjukhem vid Njurunda s:ns ålderdomshem, Väs-

315 600

100 000

“/«

Ytterligare arbeten för sjömanshemmet, Göteborgs stad (8/10

1941) .................................................

9 485

9 485

Iordningställande av del av Södermalmsgatan m. m., Mölndals

45 000

13 500

Vatten- och avloppsledningar i Björkliden samt avloppsled-

54 000

16 200

Vatten- och avloppsledningar i samt färdigställande av Nor- strömsgatan inom Ljungsbergs område, Åmåls stad.......

86 000

17 200

Lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad.............

15 300

6 120

Ytterligare arbeten å omläggning av avloppsnätet inom mellersta

stadsdelen söder örn Söderhamnsån m. m., Söderhamns stad

("U 1943).............................................

7 000

2 800

Avloppsledning i del av Brunnshusgatan, Härnösands stad ....

6 700

2 010

Breddning för Kastellgatan och Rosenbäcksallén, Härnösands

stad..................................................

6 000

1 800

Omläggning av terrassmuren omkring Bjärtrå kyrkogård samt

planering av del av kyrkogården, Bjärtrå s:n, Västernorrlands

län...................................................

9 350

7 012

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Njurunda—Sör- fors till Råna i Hälljums by, Njurunda s:n, Västernorrlands län

18 900

9 450

Planering av Vapelnäs skoltomt, Njurunda s:n, Västernorrlands

län ..................................................

24 350

17 000

*

Sex st. branddammar, Stöde s:n, Västernorrlands län.......

11 000

Lekplan vid Vivsta skola, Timrå s:n, Västernorrlands län.....

70 000

42 000

Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län ..

147 000

95 550

"U

Utvidgning av vatten- och avloppsledningar till kvarteren Gropen

och Flarken, Nylands m:e, Västernorrlands län..........

25 000

*

Utvidgning av vatten- och avloppsledningar i Lästa by, Ytter- lännäs s:n, Västernorrlands län..........................

42 000

*

“It

Ytterligare kostnader för vattenverk jämte tillhörande lednings- nät, Njurunda s:n, Västernorrlands län (21/i 1936).........

61 455

30 727

Huvudvattenledning med därtill hörande serviser, Tuna s:n,

Västernorrlands län....................................

33 920

22 048

Iordningställande av Hantverksgatan—Bagaregatan inom Oskar- ströms m:e, Hallands län...............................

24 700

9 880

Förbättring av gator och vägar inom Edsvalla samhälle, Nors

s:n, Värmlands län.....................................

15 120

*

Friluftsbad i Flogsta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ....

90 000

54 000

Planering av gårdsplanen vid pensionärshemmet i Gångvikens

m:e, Västernorrlands län................................

28 500

17 100

“U

Terrassering, dränering och ledningsarbeten för idrottsplan inom

kvarteret Bjälken, Sundsvalls stad.......................

16 500

3 300

Bad- och tvättinrättning i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Väster- norrlands län..........................................

196 750

118 050

Anläggning av gatorna nr 4 och nr 6 i Gångvikens m:e, Väster- norrlands län..........................................

26 000

15 600

Anläggning av Bragegatan samt vatten- och avloppsledningar i

Brage- och Skolgatorna, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län

59 000

35 400

Avloppsledning i Yttre Ursviken, Skelleftestrands m:e, Väster- bottens län...................................

25 070

490 000

12 535

392 000

V.

Fortsatt utvidgning av plattformen inom hangarområdetå Brom- ma flygplats, Stockholms stad...........................

Iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan och Ap- slätten samt Stora Torp och Stora Delsjön, Göteborgs stad

53 500

10 700

Iordningställande av bilväg från vattenverket vid Delsjön till

den s. k. skidteknikbacken vid Delsjön, Göteborgs stad.....

18 000

3 600

Skogsodlings- och skogsröjningsarbeten inom stadens skogar,

Göteborgs stad.........................................

50 000

10 000

Iordningställande av badplats inom Delsjökomplexet, Göteborgs

stad......................................

10 000

63 600

2 000

12 720

Vändslinga för omnibusar vid samt gång- och cykelväg inom

Lillebybadet, Göteborgs stad............................

V.

Planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar, Sköns s:n,

Västernorrlands län....................................

64 200

38 520

Anläggning av gata, Bureå m:e, Västerbottens län...........

14 600

*

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

54 948

*

56 000

42 000

21500

6 450

335 000

268 000

733 000

146 600

304 651

243 721

26 800

5 360

3 500

700

4 700

2 350

10 000

3 000

10 700

6 420

19 000

9 500

52 300

31 380

105 000

63 000

43 200

21600

65 000

13 000

37 600

18 800

60 000

30 000

29 000

21 750

42 000

27 300

29 695

14 546

17 800

9 620

1 573 000

314 600

ul,

Anläggning av odlings- och ägovägar inom Harrsjöns torrläggningsföretag,

Bureå s:n, Västerbottens län................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning

för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtlands

län (!1/4 1939)....................................

Avloppsledningar i Tyggårds viken, Karlstads stad...........

Ytterligare arbeten i samband med fortsatt utvidgning av hangarplattformen

å Bromma flygplats, Stockholms stad (*/« 1944)

Ytterligare kostnader för terrassering av delar av Enskedebanan

och Nynäsvägen, Stockholms stad (14/6 1941).............

Förlängning av blindlandningsbana, Bromma flygplats, Stockholms

stad............................................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar inom

Ekängsområdet, örebro stad (21/« 1943)..................

Röjnings- och terrasseringsarbeten på badplatsen Fläsian, Sundsvalls

stad.............................................

Anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlingsområdet

söder örn Skyffelängssjön, Njurunda s:n, Västernorrlands län

Ytterligare arbeten å avloppsledningar inom Skidstaområdet i

Domsjö, Själevads s:n, Västernorrlands län (”/3 1944) ...

Anläggning av väg från O. D. Wedins fastighet i Skönsbyn till

Skönsbergs irnes soptipp i Tamböle, Sköns s:n, Västernorrlands

län.................................................

Omläggning av enskild väg från O. D. Wedins fastighet i Skönsbyn

till allmänna utfartsvägen vid Rosenlunds järnvägshållplats,

Sköns s:n, Västernorrlands län..................

Vatten- och avloppsledningar i Storgatan m. fl. gator, Skönsbergs

m:e, Västernorrlands län.......................

Anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och avloppsledningar

i dessa gator och i Bygatan och Hagavägen, Skönsbergs

m:e, Västernorrlands län.........................

Anläggning av enskild väg från Timrå kyrka—Rovland vid Laggarberg

till allmänna vägen Laggarberg—Gudmundsbyn,

Timrå s:n, Västernorrlands län..........................

Tre branddammar inom Kiruna m:e, Norrbottens län........

Anläggning av enskild väg från Bänglings by till allmänna vägen

vid Hässjö kyrka, Hässjö s:n, Västernorrlands län..........

Anläggning av enskilda vägar inom Krigsbyn, Hässjö s:n, Västernorrlands

län........................................

Uppförande av verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå

s:n, Västernorrlands län................................

Ytterligare arbeten å anläggning av Basgränd och Skogsgatan

samt vatten- och avloppsledningar i Basgränd och kvarteret

Solfjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län 1944) ..

Ytterligare kostnader för restaurering av Bjärtrå kyrka samt inredande

av bisättningsrum under gravkapellet, Bjärtrå s:n,

Västernorrlands län (s/i 1944)...........................

Skjutbaneanläggning m. m. för Krokstrands skytteförening,

Skee s:n, Göteborgs och Bohus län ......................

Viadukter och gångtunnlar vid Ängbybanan, Stockholms stad

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Ytterligare kostnader för återstående terrasseringsarbeten å del

av Ängbybanan, Stockholms stad (“/i* 1943, 28/u 1942)......

218 000

43 600

Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för IV:e och V:e

utbyggnadsetapperna av Bromma flvgfält, Stockholms stad

(a8/n 1940, 18/n 1941)...................................

1 035 000

724 500

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Lugnvik—

Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n,

Västernorrlands län...............................

3 700

1 850

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsarbeten

inom Graningeverkens industriområde m. m., Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län (12/i2 1940, 5/u 1941, ie/2, 31/i0 1942) ....

35 800

21 480

8/io

Anläggning av Esperedsvägen inom Oskarströms m:e, Hallands

län.......................................

13 500

107 000

5 400

*

Huvudavloppsledning i Östanbo, Söderala s:n, Gävleborgs län

Planering av Timrå kommunala mellanskolas skolgård jämte

nyanläggning och förbättring av vägar, Timrå s:n, Väster- norrlands län.........................................

67 300

40 380

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna

vägen Lögdö—Glupen till fastigheten Ribodarna nr 38, Timrå

s:n, Västernorrlands län (21/e 1943).......................

5 940

2 970

7 /

/11

1

Iordningställande av Tunnbindaregatan, Oskarströms inre,

Hallands län..........................................

6 600

2 640

Terrasseringsarbete för dubbelspår å bandelen Högsbo—Askim på

järnvägen Göteborg—Särö, Göteborgs stad...............

263 000

52 600

Ytterligare arbeten å avloppsledning Alaska—Kolsängsbron—■

Kyrkviken, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (10/3 1944)

7 450

4 470

Iordningställande av del av Drottninggatan, Kramfors m:e,

Västernorrlands län....................................

20 200

12 120

18/

lil

Invallningsarbeten för mudderupplag å Hospitalsholmen och i

Rorsviken, Norrköpings stad............................

50 000

10 000

Ytterligare arbeten i samband med utvidgning av begravnings- platserna å kyrkogårdarna i Vägga och Askum, Askums s:n,

Göteborgs och Bohus län (17/u 1943)................... .

14 600

10 950

28/n

Branddammar för luftskyddet, Jönköpings stad.............

48 550

24 275

Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vulkanen och Vård- kase^ Jönköpings stad ................................

45 200

9 040

1/l2

Ytterligare arbeten å avloppsledning i Skelleftestrands m:e, Väs- terbottens län (2i/s 1944)................................

4 230

2 115

8/i»

Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamnga- tan, avd. III, Karlstads stad...........................

75 000

22 500

Huvudvattenledning till Rosenborgsområdet, Karlstads stad

56 300

16 890

Nyanläggning av skjutbana i terrängen nordost om Skurholmen,

Luleå stad..............................

68 000

37 300

7 600

7 460

12/la

Lek- och träningsplan vid idrottsplatsen Malmvallen i Oxelö- sunds m:e, Södermanlands län..........................

Ytterligare kostnader för iordningställande av Hantverks- och

Bagaregatorna, Oskarströms m:e, Hallands län (*/s 1944) ....

3 650

1 460

Kulvertering av viss del av Bävebäcken, Uddevalla stad ....

85 600

25 680

Brandbrunn vid Akervägen, Örebro stad...................

6 000

3 000

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

V attén- och avloppsledningar för kvarteren 74—77 m. fl. inom

Malmbergets m:e, Norrbottens län......................

40 000

12 000

16/

lif

V attén- och avloppsledningar till kvarteren Tresund, Skollägdan

och Länsmannen inom Vilhelmina m:e, Västerbottens län

14 000

8 400

20/

lii

Ytterligare arbeten å terrasseringsarbeten för omläggning inom

stadens område av infartsvägen från Norsholm på delen från

stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen, Norr- köpings stad (21/j 1941, al/» 1942)........................

37 750

30 200

Gatuarbeten norr örn Sjöliden, Kalmar stad................

35 400

7 080

Komplettering av vattenledningsnät m. fl. arbeten, Skönsmons

m:e, Västernorrlands län................................

78 000

46 800

Summa

18020168

8 528984

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bilaga 7.

Förteckning över år lött avslutade statskommunala beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1939

7.

ödebygdsväg från Neitisuando till allmänna

vägen Gällivare—Lappeasuando, Norrbottens

län......................................

70 284

57 800

3 683

1941

400 000

7i

Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad...

5 800 000

•

"Ii

Regnvattenledningar i Luthagen m. m., Uppsala

stad.....................................

199 051

32 040

5 229

Omläggning av väg till begravningsplatsen,

Strömstads stad..........................

28 392

9 937

2 167

84/.

Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs för- samlingar, Hälsingborgs stad...............

1 226 110

160 000

18 543

7.

Huvudavloppsledning Storgatan—Styrmansga- tan, Lomma s:n, Malmöhus län............

21 782

4 000

1529

•/.

Uppsnyggning av ett förutvarande grustag vid

Kärralunds gård inom Härlandakomplexet,

Göteborgs stad...........................

6 299

1890

397

Utläggning av Järnvägsgatan m. m., Nybro stad

25 770

4 648

1 725

7.

Utläggning av del av Syréngatan, Vänersborgs

stad.....................................

16 824

2 780

817

7i

Om- och tillbyggnad av barnbördshuset samt

uppförande av ett barnsjukhus jämte ekonomi- byggnader, Hälsingborgs stad..............

2 541 724

415 000

31 034

7i.

Nytt sjömanshem, Göteborgs stad............

1 843 562

222 485

•

nln

Anordnande av tre branddammar samt upprens- ning av en förutvarande damm, Foss s:n, Göte- borgs och Bohus län......................

16 489

3 163

1 237

Anläggning av väg m. m., Skee s:n, Göteborgs

och Bohus län............................

36 279

19 500

2 201

6 lii

Till- och avloppsledningar jämte bassänger vid

reningsverket, Uppsala stad................

24 743

4 949

742

llln

Återstående terrasseringsarbeten å Ängbybanan

m. m., Stockholms stad...................

1 160 021

232 004

28 510

1942

7»

Kloakledning inom västra delen av Västra

Klagstorps s:n, Malmöhus län..............

14 274

2140

1052

■/t

Ny spillvattenledning i del av Läroverksvägen,

Lidingö stad.............................

17 246

1060

643

Omläggning av spillvattenledning i del av Ask- rikevägen m. m., Lidingö stad.............

34 982

4 648

1087

Vatten- och avloppsledningar i S:ta Gertruds

väg, Västerviks stad......................

70 232

26 520

2 837

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Därav

Dag

Total-

statsbidrag

Antal

för

beslut

Arbetsföretag

kostnader

av arbets- löshets-

utförda

dags-

kronor

medel

kronor

verken

3V*

Vissa anläggningar för hamn- och industriom-

råde vid Oset, Örebro stad................

481 835

281 460

7 569

3/d

Omläggning av avloppsledning i Hantverkare-

gatan, Trelleborgs stad....................

30 322

6 000

1 392

Strandskoning vid Hudviken, Skellefteå stad ..

12 460

*

718

37«

Omläggning och förbättring av tillfartsvägen från

Båtishagen till Knutsbol och statens skolhem

Brättnegården, Vänersborgs stad...........

26 448

21 590

1 148

17/l2

Viadukter och gångtunnlar vid Ängbybanan,

Stockholms stad ..........................

1 750 982

350 196

26 041

1943

27/5

Omläggning av avloppsnätet inom mellersta

stadsdelen söder om Söderhamnsån samt del

av vattenledning i Trädgårdsgatan, Söder- hamns stad ..............................

95 862

37 600

3 762

7/.

Anläggning av enskild väg inom Brastads sta-

tionssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och

Bohus län...............................

12 495

5 550

384

1 504

15/

/12

Avloppsledningar i Norra Allén, Karlstads stad

Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation

46 588

13 976

och Hamngatan, del I och II, Karlstads stad

Dikesrensning å Adolfsberg och Södra Ladu-

171 675

37 500

6 968

|

gårdsskogen, Örebro stad ...................

19 981

3 060

637

1944

18/i

Vatten- och avloppsledningar i Kilavägen inom

Annelund, Säffle köping, Värmlands län ....

16 577

3 200

820

7,

•

Iordningställande av Karlaparken, Örebro stad

Utschaktning i järnvägsslänt för åstadkommande

42 255

6 300

1 625

av bättre sikt i plankorsning vid Skråmsta vat-

ten verk mellan järnvägen örebro—Svartå och

vägen Karlslund—Ånsta, Örebro stad......

6 751

1 280

191

Avloppsledning i del av Kastellgatan, Härnö-

22 129

5 850

661

! s7*

Terrasseringsarbeten för breddning av Hus-

kvarnavägen m. m., Jönköpings stad.......

16 064

3 000

978

Parkanläggningar vid Norra stationen, Halm-

stads stad................................

13 598

2 600

702

7a

Avloppsledning i Hedeområdet, Kinna s:n, Älvs-

10 058

13 162

2 012

2 260

336

588

Utläggning av del av Virkesvägen, örebro stad

Anläggning av enskild väg mellan Hundsjö och

Stornäset, Högsjö s:n, Västernorrlands län. . .

28 369

10 450

1 355

7.

Utvidgning av tomterna vid Rude och Harvs sko-

lor, Attmars s:n, Västernorrlands län.......

9 389

6 300

557

Ombyggnad av stenmur vid Nätra kyrkogård,

Nätra s:n, Västernorrlands län.............

10 082

*

638

* Jfr not 1 till bilaga 6.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 309. 7

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

statsbidrag

av arbets- löshets- medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

21 /.

Breddning för Kastellgatan och Rosenbäcks- allén, Härnösands stad....................

5 886

1 766

185

Planering av Vapelnäs skoltomt, Njurunda s:n,

Västernorrlands län.......................

40 620

*

1 905

Va

Iordningställande av Hantverksgatan—Bagare- gatan inom Oskarströms m:e, Hallands län . .

28 351

11 340

1 223

Planering av gårdsplanen vid pensionärshemmen

i Gångvikens m:e, Västernorrlands län......

30 478

17 100

1308

21/«

Avloppsledningar i Tyggårdsviken, Karlstads stad

18 583

5 575

421

28/.

Förlängning av blindlandningsbana, Bromma flyg- plats, Stockholms stad....................

814 064

242 972

14 853

24/t

Uppförande av verkstadslokal för laggkärlstill- verkning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län. ..

38 639

21 750

588

2t/a

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen

Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons

torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län

4 217

1 850

181

7n

Iordningställande av Tunnbindaregatan, Oskar- ströms m:e, Hallands län..................

6 601

2 640

291

1944

”/i

Tilläggsanslag till förut redovisade företag.

Ytterligare statsbidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar i Trafikgatan m. fl. arbe- ten, Skönsbergs inte, Västernorrlands län

(31/3 1938)................................

25 113

Ytterligare statsbidrag till vissa gatu- och led- ningsarbeten, Skönsbergs m:e, Västernorrlands

län (15/7 1938)............................

4 696

Ytterligare statsbidrag till anläggning av Torg- gatan m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Väster- norrlands län (14/1 1938)...................

13 216

28/.

Ytterligare statsbidrag till utförande av vatten- verk jämte tillhörande ledningsnät, Njurunda

s:n, Västernorrlands län (24 1 1936).........

30 727

Summa

16 978 585

2 783 493

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

Kostnader för under år 1944 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

Statliga beredskapsarbeten

Statskommunala

Län/år

i kommissionens regi

i annan myndighets regi

beredskapsarbeten

Total-

därav

Total-

därav

Total-

därav

Total-

därav

kostnader

statsbidrag

kostnader

statsbidrag

kostnader

statsbidrag

kostnader

statsbidrag

Stockholms stad................

_

_

_

—

9124 651

4 178 221

9124651

4 178 221

Stockholms.....................

1 450 700

1 450 700

3 612

3 612

166 500

33 300

1 620 812

1487 612

Uppsala.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

Södermanlands.................

—

—

1 196 600

1 196 600

37 300

7 460

1 233 900

1204060

Östergötlands..................

—

—

—

—

87 750

40 200

87 750

40 200

Jönköpings.....................

—

—

—

—

170 750

43115

170 750

43115

Kronobergs....................

115 000

115 000

—

—

—

—

115 000

115 000

Kalmar........................

409300

409300

—

—

77 400

40 980

486 700

456 280

Gotlands.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

Blekinge.......................

1 026 200

1 026 200

—

—

—

—

1 026 200

1 026 200

Kristianstads...................

—

—

—

—

—

—

—

—

Malmö stad....................

_

_

_

—

510 325

342 065

510 325

342 065

Malmöhus i övrigt..............

—

—

—

—

12 200

2 440

12 200

2 440

Hallands.......................

—

—

—

—

61450

21 980

61 450

21 980

Göteborgs stad.................

_

—

—

—

467 585

101105

467 585

101105

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

—

—

5 353 300

5 328 310

746 700

514 460

6100 000

5 842 770

Älvsborgs ......................

799 085

799 085

—

—

98 000

19600

897 085

818685

Skaraborgs.....................

1 115600

1 115 600

—

—

45 500

45 500

1161100

1161100

Värmlands.....................

_

—

3 809 000

3 482 800

455 420

127 940

4 264 420

3 610 740

Örebro........................

—

—

—

—

296 200

61040

296 200

61040

Västmanlands..................

—

—

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs...................

_

_

20000

20 000

—

—

20 000

20000

Gävleborgs.....................

—

—

3 041000

3 028 000

417 300

282 520

3 458 300

3 310 520

Västernorrlands.................

3 889 200

3 714 550

24 406100

22 059 670

4 903 289

2 563 408

33 198 589

28 337 628

Jämtlands.....................

_

—

—

—

56 000

42 000

56 000

42 000

Västerbottens..................

200 000

200000

1 749 700

1612 600

112 848

23 050

2 062 548

1835650

Norrbottens....................

593 600

593600

2159 000

1665300

173000

32 600

2 925600

2 291 500

Summa 1944

9 598 685

9424035

41 738 312

38 396892

18 020168

8 528984

69 357 165

56 349 911

1943

186 500

160 800

7 804 600

7 331 540

1 871 473

968 027

9 862 573

8 460 367

1942

1 585400

1 393 710

7 592 900

5 595 710

11470 006

3 422 031

20 648300

10 411451

1941

14 972 800

13 056 075

17 046 751

14 554 995

43 096 749

14 041 608

75116 300

41 652 678

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Sammanställning per den 31 december 1944 av statliga

1

Slutförda företag

Företag under

utförande

Arbetets art

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-

kommissionens regi......................

4

2 122 738

63

57 905 885

Vägarbeten.............................

4

2 122 738

57

52 681 285

Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......

—

—

1

499 000

Flottledsarbeten.........................

—

—

1

593 600

FJygfältsarbeten.........................

—

—

4

4 132 000

Friluftsgårdsanläggning..................

—

—

—

—

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

regi....................................

9

7 016 728

133

83 569 008

Vägarbeten..............................

3

1 117 328

62

40 286 298

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

—

—

2

545 000

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

—

—

51

27 121 200

Hamnarbeten...........................

5

954 400

11

3 024 700

Flygfältsarbeten.........................

—

—

3

8 530 748

Broar..................................

1

4 945 000

2

3 965100

Andra arbeten..........................

—

—

2

95 962

Slatskommunala beredskapsarbeten...........

49

16 978 585

153

43 729 952

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-

ningsarbeten).........................

10

325 893

50

8 917 788

Hamnarbeten...........................

2

494 295

8

7 407 400

Järnvägs- och spårvägsanläggningar ......

2

2 911003

3

3199 500

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

15

794 104

55

6 741 808

Flygfältsarbeten.........................

1

814 064

4

11975 500

Bad- och idrottsanläggningar.............

—

—

9

1 381138

Sjukhus och tandpolikliniker.............

1

2 541 724

1

315 600

Teater-, musei- och konserthusbyggnader . .

1

5 800 000

1

620 000

Byggnad för sjömanshem................

1

1 843 562

—

—

Andra byggnadsarbeten..................

2

1 264 749

4

1 328195

Brandbrunnar och branddammar.........

1

16 489

6

165 720

Andra arbeten..........................

8

172 702

12

1 677 303

Summa

62

26 118 051

349

185 204 845

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bilaga 9.

och statskomnmnala beredskapsarbeten under 1944.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Antal

Total-

kostnader

Antal

Total-

kostnader

därav stats- bidrag av

arbetslöshets- medel

arbets-

löner

övriga

kostnader

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

7

3 145 600

74

63 174 223

61 105 255

38 088 303

25 085 920

6

2 920 600

67

57 724 623

55 955 305

34 714303

23 010 320

—

—

1

499000

324 350

300 000

199000

—

—

1

593 600

593 600

487 000

106 600

—

—

4

4 132 000

4132 000

2 507 000

1625 000

1

225 000

1

225 000

100 000

£0 000

145 000

23

9 306 600

165

99 892 336

84 086 977

54 567 623

45 324 713

20

8 560 600

85

49 964 226

48 715610

29 787 403

20176 823

—

—

2

545000

427 000

195000

350 000

3

746 000

54

27 867 200

21 367 755

14 053 240

13 813 960

—

—

16

3 979100

3 595 650

1 821 760

2157 340

—

—

3

8 530 748

4 081 000

4 745 000

3 785 748

—

—

3

8 910100

5 804 000

3 906 120

5 003 980

—

—

2

95 962

95 962

59 100

36 862

29

2 505 325

231

63 213 862

26 020 427

27 664 756

35 549 106

15

401 200

80

9 644 881

5 830 043

5 013 747

4631134

i

21000

11

7 922 695

2 902 010

3 028 263

4 894 432

i

263 000

6

6 373 503

1 274 700

2 962 795

3 410 708

7

696 600

77

8 232 512

3 768 763

4 348 584

3 883 928

—

—

5

12 789564 .

8 914 972

6 120 592

6 668 972

1

10 000

10

1391138

344 910

593 700

797 438

—

—

2

2 857 324

515000

641432

2 215 £92

—

—

2

6 420000

500 000

1 990 000

4 430 000

—

—

1

1843 562

222 485

550 000

1 293 562

2

1 057 525

8

3 650 469

698 688

1 059 932

2 590 537

1

6 000

8

188 209

63 326

113 410

74 799

1

50000

21

1 900 005

985 530

1 242 301

657 704

59

14 957 525

470

226 280421

171 212 659

120 320 682

105 959 739

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag

till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden */» 1943—3% 1944.1 Kronor.

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant - under- stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Administra- tionsbidrag

till arbets- löshets- nämnder

Summa

Stockholms stad....

2 762 774

1 5 730

1 091 225

228 413

3 504

28 624

4 130 270

Stockholms.........

1 125 345

—

72 406

22 331

352 187

547

1 272 816

Uppsala............

182 244

4 454

133259

1507

—

183

321 647

Södermanlands......

989 228

—

6151

684

__

69

996 132

Östergötlands.......

3126

—

13 746

19 990

—

1344

38 206

Jönköpings.........

560 606

—

23 312

2 898

—■

247

587 063

Kronobergs.........

835 970

—

5153

4 287

_

13

845 423

Kalmar............

115 208

12 418

9 265

5183

—

404

142 478

Gotlands...........

14 154

—

—

2 010

—

43

16 207

Blekinge...........

1 427 365

—

7 869

1423

—

88

1 436 745

Kristianstads.......

117 080

—

8 458

720

—

—

126 258

Malmö stad........

—

_

1614

_

_

_

1614

Malmöhus i övrigt..

681 824

1042

106 582

76 533

1982

2 498

870 461

Hallands...........

10 140

606

6188

4 751

583

66

22 334

Göteborgs stad.....

—

28 482

241037

_

_

903

270 422

Göteborgs o. Bohus i

övrigt............

735 357

222 688

448

246 806

_

18 345

1 223 644

Älvsborgs..........

756 721

—

10687

8 481

_

181

776 070

Skaraborgs.........

31368

2 5 000

6 833

5 365

—

9

38 575

Värmlands.........

112 510

7 343

28266

9 658

_

935

158 712

Örebro.............

192 456

5 315

15 818

24 909

337

1069

239 904

Västmanlands.......

2 818

—

13 944

1068

—

—

17 830

Kopparbergs........

2 53 025

—

7 706

809

_

_

2 44 510

Gävleborgs.........

138 908

—

3 311

8 020

434

1037

151 710

Västernorrlands.....

1 531 863

53 823

17 299

188 641

_

20141

1 811 767

Jämtlands..........

3 12 314

—

6 061

716

__

48

3 5 549

Västerbottens.......

62 748

—

12 891

751

—

139

76 529

Norrbottens........

29 706

—

2 676

10 230

—

395

43 007

Hela riket

12 354120

346 901

1852 205

876184

59 027

77 328

15 565 765

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den 25/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 14 133 260 och för steninköp med kr. 2 680 000.

3 Avser inkomster.

3 Statsbidrag till Gålö jordbruksskola.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för

tiden J/i—31/i2 1944.1 Kronor.

arbetslösa under

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Administra- tionsbidrag

till arbets- löshets- nämnder

Summa

Stockholms stad....

3 946 586

23 684

1669 229

244 438

6 019

29 771

5 919 727

Stockholms.........

1 932 658

—

106 038

22 173

27 579

547

2 088 995

Uppsala............

228 854

4 454

240 978

932

—

183

475 401

Södermanlands......

626 218

—

7 317

342

—

69

633 946

Östergötlands.......

218126

—

16 198

21 732

—

1344

257 400

Jönköpings.........

277 263

—

31327

3 210

—

247

312 047

Kronobergs.........

808 092

—

6 673

4130

—

13

818 908

Kalmar............

159128

8 932

9 856

5 917

—

404

184 237

Gotlands...........

3 990

—

—

5 839

—

43

9 872

Blekinge...........

1 949 028

—

9649

135

—

88

1 958 900

Kristianstads.......

235 518

—

8080

1620

—

—

245 218

Malmö stad........

435000

—

—

—

—

—

435000

Malmöhus i övrigt. .

398 596

1042

176 809

83 282

1202

2 498

663 429

Hallands...........

2 540

188

5 056

4135

41

66

12026

Göteborgs stad.....

Göteborgs o. Bohus i

76 699

—

310 246

—

—

—

386 945

övrigt............

607 213

145 983

2 043

276 793

—

19 828

1 051860

Älvsborgs..........

1 196 594

—

14 742

10 313

—

181

1 221 830

Skaraborgs.........

35 368

—

6 361

5 556

—

9

47 294

Värmlands.........

120 065

1993

42 876

13 218

—

935

179 087

Örebro.............

260 311

7115

25 585

25 705

337

1069

320 122

Västmanlands.......

12 656

—

18 442

1470

—

—

32 568

Kopparbergs........

10 000

—

8 253

809

—

—

19 062

Gävleborgs.........

245 102

—

5 754

8130

—

1037

260 023

Västernorrlands.....

2 328 039

52 775

19 942

229 865

5 767

21 988

2 658 376

Jämtlands..........

46 889

—

8 558

1677

—

48

57 172

Västerbottens.......

287 356

2 606

14 818

151

—

139

305 070

Norrbottens........

316 616

—

2 422

10 089

—

380

329 507

Hela riket

16 764 505

248 772

2 767 252

981 661

40 945

80 887

20 884 022

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den “/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 16 212 230 och för steninköp med kr. 2 940 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bila ga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden 1/i 1943—so/e 1944. Kronor.

Län

Läns-

arbets-

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda

vid arbete!

markn

Utbildnings- oeh för- flyttnings- bidrag samt

familje- tillägg

förmåner

i i öppna

aden

Andra

förmåner

Jord-

bruks-

läger

Kostna- der för

uttagning

med tjän- steplikt

av arbets- kraft

Stats- bidrag till

bered- skaps- kurser

Kost- nader för

arbets- block- organisa- tionen

Kost- nader för

revisorer

för

familje-

bidrags-

nämnder

Regi-

strering

av

arbets-

kraft1

Diverse

kost-

nader1

Stockholms stad...........

1 220 487

15 579

197 821

45 522

_

34 974

535 681

_

6 606

31 289

2 727

Stockholms................

526 637

22 159

184 518

284 239

127 343

255 379

16 074

11902

32 280

11874

5 994

Uppsala...................

239 821

3112

112 921

154 005

18 524

93 455

65 692

5 340

24 457

10 633

3178

Södermanlands.............

311 582

8 717

108 554

146 732

46 035

113 311

4 870

3 885

22 906

8616

2 771

Östergötlands..............

626 261

8 551

181 267

299 265

35 109

261 950

56 471

10 003

23 421

38 100

5 851

Jönköpings................

309 143

25 321

215 192

236 833

16111

116 897

36 372

10 990

27 042

17 213

4 706

Kronobergs................

236 767

11 062

203 349

221 329

15 557

134 802

11529

5 543

24137

7 981

4160

Kalmar...................

288 939

3 096

146 665

145 515

20 880

165 356

2 1078

20 005

19 814

11 943

4 035

Gotlands..................

69 202

6 363

1621

19 771

43 262

23 261

2 223

10 295

15146

2 607

661

Blekinge..................

233 093

2 369

103 215

50 687

20 420

57 423

6 846

2 005

12 754

12 311

2 240

Kristianstads..............

329 722

10 821

39 122

25 332

29 213

72 959

100

6 598

21112

11856

852

Malmö stad...............

_

_

_

_

_

_

37 460

_

_

_

_

Malmöhus i övrigt.........

717 731

27 347

85 475

58656

80 430

130 744

40 089

555

39 812

11 183

2 977

Hallands..................

194 910

2 128

85 605

50 742

16 567

68150

47 839

13 529

13 292

9 631

1 118

Göteborgs stad............

—

—

—

—

—

—

215 144

—

—

—

—

Göteborgs o. Bohus i övrigt.

778 542

21 799

431 516

114 572

27 287

93 379

86 307

9 097

19 099

21078

7 507

Älvsborgs .................

397 260

8692

263 657

138 340

12 279

160 278

93668

3 575

46 208

11130

2840

Skaraborgs................

225 203

3625

112 971

77 602

19195

105 065

49307

9 751

38 951

8 768

1 947

Värmlands ................

360 173

3 382

312 395

491 813

16 540

409 913

42 921

3 985

23 940

11210

9125

örebro...................

490654

18 828

208 385

378 063

37 562

277 288

130 898

10 081

20 075

17 492

7 287

Västmanlands..............

275 932

6 927

60 737

114 274

11754

85 672

3 264

1835

20 915

12 250

2 432

Kopparbergs...............

360 793

21225

375123

559 826

13 567

397 970

5603

9 765

19 624

8 079

10 146

Gävleborgs................

447 814

15631

644645

627 349

11203

340 610

32 799

4 697

48103

14 697

11 596

Västernorrlands............

609306

60157

1 214 486

716 952

9 500

293 700

78117

9 605

22 419

14167

14 577

Jämtlands.................

334 707

9 686

214 647

427 177

10 358

264 224

2 62

13 507

12 210

9 873

7 673

Västerbottens..............

279 471

11351

290 172

257 462

9 254

125 424

1 410

12 192

25 900

7 736

4 971

Norrbottens...............

322 780

6 538

210 990

178 698

11 984

173 097

27 677

12 654

12 882

36 438

3 479

Hela riket

10186 930

334 466

6 005049

5 820 756

659 934

4 255 281

1 633 221

201 394

593105

358 155

124850

1 Häri ingå kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr. 16 855, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr.

8 234 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 99 761. Kostnader för anskaffning av kojor och kojinventarier, som icke

medtagits i tabellen, ha uppgått till kr. 1 094 811. Försäljningar och hyresinkomster lia bokförts till kr. 1 044 533 samt på grund av omflyttningar

m. m. ytterligare gottskrivits kr. 45 206, varför slutsumman utvisar en nettoutgift av kr. 5 072.

2 Avser inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

oc

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. ni. under tiden l/i—31/ia 1914. Kronor.

Län

Läns-

arbets-

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda

vid arbeter

marknä

Utbildnings- och för- flyttnings- bidrag samt

familje- t i Hägg

''örmåner

i öppna

iden

Andra

förmåner

Jord-

bruks-

läger

Kostna- der för

uttagning

med tjän- steplikt

av arbets- kraft

Stats-

bidrag till

bered- skaps- kurser

för verk- stads- industrin1

Kost- nader för

arbets- block- organisa- tionen

Kost- nader för

revisorer

för

familje-

bidrags-

nänmder

Regi-

strering

av

arbets-

kraft

Diverse

kost-

nader3

Stockholms stad...........

1 369 406

19 946

119 507

34 025

15

2 015

243 493

—

6 006

28 843

10 101

Stockholms................

581 342

34 782

141 759

1 377 445

110 507

35 239

6 204

13 050

23 309

6 560

8 503

Uppsala...................

259 893

4 352

108 691

183 236

24 372

8 517

31 518

6 116

21506

9 795

7 803

Södermanlands.............

360 522

16 991

104 910

255 677

26 002

20 560

102

6 357

22 037

9663

10 251

Östergötlands..............

741 022

27 613

141 503

860 004

36 563

51 514

34 582

11938

22 699

38 672

5 993

; Jönköpings................

355 810

25 900

154 491

135 735

22 290

7 511

23 463

6 945

26 005

10 707

4 820

Kronobergs................

261 886

23111

135143

223137

35 535

7 477

5 028

5 903

21003

9 487

4121

Kalmar...................

319361

5 965

99 825

97 437

69 080

16 734

—

19 479

23130

14645

7 575

Gotlands..................

75 986

10 928

1947

34 440

19 591

7 842

—

8 216

11478

1917

2148

Blekinge..................

238 075

6 485

91 384

44 044

17 653

6 695

3 4 635

635

13 901

11 124

6 009

Kristianstads..............

362 368

18 342

37 141

312 951

37 997

22 722

—

3 964

21 322

9 201

3 4 479

Malmö stad...............

—

—

—

—

—

—

16 982

—

—

—

—

Malmöhus i övrigt.........

740641

4 9 393

61043

161 325

86 358

24 428

6 477

31 549

50 989

13 580

37 443

Hallands..................

204 051

4 211

75 224

46 092

20 728

18 915

23 838

16 825

15 511

11171

6 766

Göteborgs stad............

—

—

—

—

—

—

151 594

—

—

—

—

Göteborgs o. Bohus i övrigt.

783 982

22 703

304 741

76 605

19188

12 867

67 650

8 589

20 554

23 613

17 372

Älvsborgs .................

397 856

9 417

201 339

49 060

12 210

15678

71073

2 419

55 064

10 893

6 046

Skaraborgs................

256 402

5 857

100 447

80 581

30 628

33 311

24 585

11230

33 981

9 440

19 646

Värmlands................

359 563

4 360

211 774

208 882

5 727

26 975

24 638

3 419

28 073

9 382

9 364

örebro....................

491 462

11393

144 202

229 706

33 044

17 930

64 958

5 814

18 749

15 384

14 007

Västmanlands..............

304 704

6 663

48 892

87 526

11318

6 933

—

1100

22 305

11363

3 969

Kopparbergs...............

355 146

19 522

209 505

315 843

7 804

15 437

—

8 397

19 205

9 048

5 543

Gävleborgs................

480 170

29 369

436 091

452 630

11880

16 490

13 590

1342

43 348

11551

13 689

Västernorrlands............

635 714

90 483

755 513

483 333

20 595

12 638

46 006

6 330

20 897

11720

20 424

; Jämtlands.................

344 329

17 054

198 660

365 153

12 285

15 249

3 76

8 989

9 683

8 001

7 234

Västerbottens..............

301689

26 160

194 027

714 645

22 337

10 674

3 511

11 149

25 747

7 303

6 754

364 747

5 047

179693

477 637

7 430

33 126

11685

6 331

15 724

20 885

5 868

Hela riket

10 946 127

496 047

4 257 452

6 981 247

701137

447 483

862 244

172 988

592 826

323 948

236 970

1 Häri fördelade kostnader avser tiden Vi—**/«• Verksamheten överflyttades därefter till överstyrelsen för yrkesutbildning.

3 Häri ingå kostnader för beredskapskurser för bil- och traktorförare med kr. 115 757, administration för värnpliktslånenämnder med kr.

13 923, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr. 8 636 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 98 654. Kostnader för

anskaffning av kojor och kojinventarier, som icke medtagits i tabellen, lia uppgått till kr. 3 994 506. Försäljningar och hyresinskomster

har bokförts till kr. 4 573 590, varför slutsumman visar nettoinkomst av kr. 579 084,

3 Avser inkomster.

o

to

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bilaga 14.

Arbetsmarknaden under åren 1935—1944.

Å r

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Års-

medel-

tal

Antal

ansökningar om

arbete på 100

lediga plaiser vid den

offentliga arbetsförmedlingen.

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

1942

227

202

168

131

110

103

99

97

97

102

114

125

147

1943

137

133

114

109

99

93

89

90

93

109

129

150

131

1944

164

157

139

121

103

96

90

92

95

106

118

129

136

Arbetslösheten inom fackförbunden.

Procent.

1935

22-3

201

18-6

160

12-0

11-3

9-9

10-2

10''9

12-7

14-9

21-3

15-0

1936

19-0

18-1

16-5

138

10-2

9-3

8-1

8-1

8-7

10-3

12''3

17-5

12-7

1937

16-3

14-8

14-5

11-2

8-3

7-7

6-4

6''2

6-8

8-3

11-1

17''8

10-8

1938

15''6

14-5

13-0

10-7

8-4

8-5

7-2

7-2

7-5

90

11-2

17-8

10-9

1939

14-9

13-0

11-7

90

6-3

5-6

4-8

5-0

6-3

8-0

10''4

15-2

9-2

1940

141

14-5

15-8

11-1

9-5

8-7

9''0

9''1

9-8

Ilo

12-6

16''1

11-8

1941

17-1

16-4

151

131

10''6

9-3

7-8

7''5

7-3

8-2

100

13-0

113

1942

13-6

12''5

ilo

8-1

5-9

4-9

4''2

4-0

4-3

4-8

5*9

10''3

7-5

1943

8''6

75

6-4

61

4-4

4-4

3-9

3''6

3-5

4-5

5-8

9-6

5-7

1944

8-5

8-0

7-2

55

3-7

3-2

29

2-8

2-9

3-3

4-2

7-2

4-9

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1

1935

93 419

89 838

83 588

75 122

61177

51157

42 582

41723

41190

47 045

54167

57 965

61581

1936

61 400

58127

53 162

46 628

34 571

25 863

21510

20 783

20 903

24 712

28 742

30 814

35 601

1937

33 509

31280

27 750

22 247

15 840

11429

9 800

9 577

9 782

12 411

16 169

18 765

18 213

1938

22 022

22 263

20 071

16 935

13 797

11891

10 057

9 993

10 818

13 972

18 853

23 603

16189

1939

29 263

29 020

27 250

24 893

17 610

12 501

9 229

8 709

9 499

12 183

15 583

14 940

17 556

1940

15 552

15 184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10 361

12 243

16 122

20 562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25149

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6 419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11 676

7 081

1944

15 845

17 548

17 272

15 660

11797

8 790

7 313

6 790

6 828

7 494

8 674

11044

IL 255

Indextal för antalet sysselsatta arbetare.

September 1939 = 100.

1939

—

—

—

—

—

—

—

—

100

98

97

90

—

1940

90

89

91

88

87

80

82

87

90

91

90

83

—

1941

83

85

84

85

88

91

92

92

92

91

91

85

—

1942

85

85

84

87

90

94

95

96

94

95

94

89

—

1943

90

90

90

91

93

94

90

90

91

94

93

90

—

1944

90

91

91

90

91

92

92

93

94

96

97

95

-

1 För tiden

januari

1938—juni 1940 har

antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och stats-

kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940

voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under dr 1944 5

II. Arbetsmarknadkommissionens verksamhet dr 1944 9

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 9

Arbetsförmedlingens organisation................................ 9

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 13

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov

........................................................ 23

Jordbruket .................................................. 23

Skogsbruket.................................................. 27

Torvindustrin ................................................ 32

Verkstadsindustrin............................................ 32

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 35

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap ...................................... 38

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 39

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 45

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 46

Arbetslinjen............................. 52

Understödslinjen.............................................. 62

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 66

Statliga stenbeställningar ...................................... 67

Årskostnadsbidrag ............................................ 69

G. Värnpliktshjälp.................................................. 71

Krigsfamiljebidrag ............................................ 71

Värnpliktslån ................................................ 72

Skatteanstånd och militär moratorielagstiftning .................. 73

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rap
porter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren

1943 och 1944 .................................................. 75

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1944 .................................................. 82

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under år 1944 av arbetslöshetsmedel............................ 84

4. Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 91

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

sid.

5. Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 92

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel .................. 93

7. Förteckning över år 1944 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 100

8. Kostnader för under år 1944 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten

fördelade länsvis .................................. 103

9. Sammanställning per den 31 december 1944 av statliga och statskommunala

beredskapsarbeten under 1944 ................................ 104

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

V? 1943—30/« 1944 .............................................. 106

11. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

1/i—31/12 1944 107

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i 1943—30/s 1944.......................................... 108

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i—31/i2 1944.............................................. 109

14. Arbetsmarknaden under åren 1935—1944 .......................... 110

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451780

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:480 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 19 i texten
  2. SU 1945:240 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten