Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146

1945-05-11 · 31 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:313, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

1

Nr 313.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146; given

Stockholms slott den 11 maj 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag under punkterna I, II och lil, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 maj 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avslcrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande

investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla

de förändringar, som betingats av de definitiva anslagsäskandena samt

av förslag örn ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna

principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 313.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Under statens affärsverksfonder lia för investering i telegrafverkets fond

äskats två anslag, vilka såsom betingade av militära skäl torde böra i sin

helhet avskrivas, nämligen ett till reservutrustningar för automatiska telefonstationer

å 300 000 kronor och ett till vissa operativa signalförbindelser å

1 900 000 kronor.

Av de under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen

bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp,

nämligen 133 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m., 73 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset

i Göteborg, 80 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset

i Falun m. m. och 7 500 kronor av anslaget till nybyggnad av skolhus

för Skytteanska skolan i Tärna. Anslaget till ändringsarbeten vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda å 27 000 kronor och anslaget till

anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för utbyggnad

av tekniska högskolan i Stockholm böra i sin helhet avskrivas omedelbart.

Under försvarets fastighetsfond lia utom ramen för 1942 års försvarsbeslut

under delfonderna för armén, marinen och flygvapnet äskats sammanlagt

sex investeringsanslag, för vilkas avskrivning medel enligt numera

tillämpade principer böra äskas under den för respektive delfond upptagna

samlingsrubriken Övriga arbeten. Sålunda har till smärre nybyggnadsoch

förändringsarbeten under arméns, marinens och flygvapnets delfonder

äskats investeringsanslag om respektive 100 000, 60 000 och 40 000 kronor.

Under arméns delfond har vidare äskats ett investeringsanslag lill avveckling

av beredskapen å 2 000 000 kronor. Under flygvapnets delfond lia dessutom

äskats ett investeringsanslag till vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets

försökscentral å Malmen å 40 000 kronor och ett investeringsanslag

till vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj å 94 000 kronor. Samtliga

investeringsanslag böra — oavsett det förhållandet att från anslaget å

2 000 000 kronor torde komma att bestridas jämväl vissa utgifter för markförvärv

— avskrivas med 50 procent och avskrivningsanslagen under respektive

delfonder alltså upplagas till 1 050 000, 30 000 och 87 000 kronor.

I avbidan på att frågan örn de allmänna grunderna för avskrivning av tillgångar

i försvarets bostadsanskaffningsfond vinner sin lösning, torde anslag

till sådan avskrivning icke böra äskas.

Under statens utlåningsf onder har i samband med framläggande av förslag

om inrättande av en särskild utlåningsfond för värnpliktslån äskats ett investeringsanslag

av 500 000 kronor. Då lånen från fonden skola vara räntefria,

bör investeringsanslaget helt avskrivas genom ett däremot svarande avskrivningsanslag.

Investeringsanslagen till lånefonderna för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer och för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden samt till jordbrukets maskinlånefond, vilka numera

slutligt äskats å riksstaten med 50, 12 respektive 3 miljoner kronor,

böra avskrivas med hittills tillämpade avskrivningsprocenter, eller 27,8, 21,5

respektive 20 procent.

Under fonden för låneunderstöd torde avskrivning böra ske med 29 procent

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

3

å anslaget för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, eller med

6 090 000 kronor, samt med 27 procent å anslagen till lån till uppförande och

förbättringar av lantarbetarbostäder och lån för bostadsförbättringsverksamhet,

eller med respektive 1 080 000 och 2 160 000 kronor. För avskrivning av

ett anslag för lån till kolonisation för estlandssvenskama bör äskas det i

statsverkspropositionen beräknade beloppet eller 500 000 kronor.

Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens

förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgå av följande översikt.

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens affärsverksfonder:

Reservutrustningar för automatiska telefonstationer (jfr

prop. nr 149) ...................................... 4- 300 000

Vissa operativa signalförbindelser (jfr prop. nr 149) ......+ 1 900 000

L uftfartsfond en:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder (jfr prop. nr 318) + 125 000

Radiofyrar för luftfarten (jfr prop. nr 318) ..............+ 100 000

Byggande och förbättring av flygplatser (jfr prop. nr 318) + 1 500 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr

prop. nr 242) ....................................... 66 500

Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 194) ..........+ 716 300

Anordnande av lokaler för högsta domstolen (jfr prop.

nr 98).............................................+ 100 000

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (jfr prop. nr 98) .. 4- 56 300

Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

luftfartsstyrelsen (jfr prop. nr 263) ..................+ 600 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar (jfr prop. nr 99).. -f- 225 000

Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad (jfr

prop. nr 146) ...................................... -h 175 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg (jfr prop. nr 205) + 143 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun m. m. (jfr prop.

nr 195) ............................................ F 217 500

Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas

folkbokföringsavdelningar (jfr prop. nr 312) ..........+ 1 000 000

Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska

museum (jfr prop. nr 317) ..........................+ 15 000

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid universitetet i Uppsala (jfr prop.

nr 317) ...........................................+ 70 009

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 317) ..............4- 45 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr

prop. nr 302) ......................................

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 302) ....

Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm

(jfr prop. nr 326).............................

Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor

m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

(jfr prop. nr 326) ..................................

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.

nr 302) ...........................................

Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda (jfr

prop. nr 317) ......................................

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara (jfr

prop. nr 200) ......................................

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Strängnäs (jfr prop. nr 200) ........................

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Växjö (jfr prop. nr 200) ............................

Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda

(jfr prop. nr 317) ..........................

Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda (jfr prop. nr 221) ........................

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (jfr prop.

nr 221) ............................................

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.

(jfr prop. nr 317) ..................................

Om- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstaltens

verkstadsavdelning (jfr prop. nr 126) ................

i

+

Försvarets fastighets fond:

Arméns delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 180 och 322) ............+

Marinens delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 180) ....................+

Flygvapnets delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 97 och 180) ..............+

Statens utlåning sfonder:

Värnpliktslånefonden (jfr prop. nr 198) ................+

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

bamrika familjer (jfr prop. nr 324) ..................+

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

(jfr prop. nr 324) ..........................+

800 000

500 000

58 300

77 000

1 115 000

367 500

402 000

340 000

253 500

75 000

27 000

372 500

235 000

98 000

1 050 000

30 000

87 000

500 000

5 560 000

1 999 500

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 324) ...........................................— 6 090 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

(jfr prop. nr 324) ..................................+ 945 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 324) .. + 1 431 000

Summa + 17 454 900.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1945/46, i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens aftärsverksfonder:

Kommunikationsdepartementet:

Reservutrustningar för automatiska telefonstationer

.................. kronor 300 000

Vissa operativa signal förbindelser .... » 1 900 000

Luf tf artsfonden s

Kommunikationsdepartementet:

Belysningsanläggningar för luftfartsle
der

............................ kronor 900 000

Radiofyrar för luftfarten............ » 200 000

Byggande och förbättring av flygplatser

............................ » 4 000 000

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten

........................ » 200 000

Statens allmänna tastlghetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m................. kronor 1 233 500

Kommunikationsdepartementet:

Annexbyggnad till kanslihuset ...... » 716 300

Anordnande av lokaler för högsta domstolen

.......................... » 100 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 313.

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt kronor

Åmbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och luftfartssty
relsen

.......................... »

Tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar

............................ »

Om- och tillbyggnad av länsresidenset

i Kristianstad.................... »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg

............................ »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun

m. m........................... »

Anordnande av provisoriska lokaler för

länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar

.......................... »

56 300

600 000

225 000

175 000

143 000

217 500

1 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

Inredning av vissa vindsutrymmen inom

statens historiska museum ........ »

Ombyggnads- och installationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala........ »

Uppförande av byggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................ »

Nybyggnad för karolinska mediko-ki
rurgiska

institutet ................ »

Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »

Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska

högskolan i Stockholm............ »

Anordnande av provisoriska lokaler för

arkitektkontor m. m. för utbyggnad

av tekniska högskolan i Stockholm . . »

Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola ...................... »

Nybyggnad för högre allmänna läroverket

i Haparanda .............. »

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara ................ »

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid

småskoleseminariet i Strängnäs .... »

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid

småskoleseminariet i Växjö........ »

Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda ...... »

15 000

70 000

45 000

800 000

500 000

58 300

77 000

1 115 000

367 500

402 000

340 000

253 500

290 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

7

Ändringsarbeten vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda .... kronor

örn- och ngbyggnadsarbeten vid döv
stumskolorna

.................... »

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska

skolan i Tärna m. m............. »

Handelsdepartementet:

Örn- och tillbyggnad av flygtekniska

försöksanstaltens verkstadsavdelning »

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond:

Övriga arbeten .................. kronor

Marinens del fond:

övriga arbeten .................. »

Flygvapnets delfond:

övriga arbeten . .

Statens utlåningsfonder:

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden .............. kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer »

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ........ »

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ »

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamhet

...................... kronor

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. »

Lån till bostadsförbättringsverksamhet »

Lån till kolonisation för estlandssvenskarna

.......................... »

27 000

372 500

235 000

98 000

1 050 000

30 000

87 000

500 000

13 900 000

2 580 000

600 000

6 090 000’

1 080 000

2 160 000

500 000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

II. Driftbudgeteil.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1945/46 upptogos utgifter å sammanlagt 3 240 miljoner kronor. Härav

folio 2 600 miljoner kronor på egentliga statsutgifter, 380 miljoner kronor på

utgifter för statens kapitalfonder och 260 miljoner kronor på beredskapsstalen

för försvarsväsendet.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, åttonde och nionde

huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Försvarshuvudtiteln visar en ökning med icke mindre än 114 miljoner

kronor, vilken förklaras därav, att å huvudtiteln upptagits särskilda anslag

för beredskapens avveckling å sammanlagt 115 miljoner kronor; samtidigt ha

emellertid de tidigare i budgetbalansen ingående beredskapsutgifterna ansetts

kunna bortfalla. På socialdepartementets huvudtitel, vilken i

statsverkspropositionen upptogs med 610 miljoner kronor, har inträtt en ökning

med drygt 94 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 50 miljoner

kronor på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft, vilket enligt

de i propositionen nr 265 framlagda principerna föreslagits till överförande

fran allmän beredskapsstat till riksstaten. Bland övriga större utgiftsökningar

märkas en stegring av kostnaderna för statens arbetsmarknadskommissions

och underställda organs verksamhet med sammanlagt över 4 miljoner

kronor, en höjning av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. med 17,5 miljoner kronor samt en ökning av anslaget till bidrag

till främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 12,5 miljoner kronor.

Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag

under huvudtiteln. — Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 6

miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till det statliga vägväsendet. —

Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med över 5 miljoner kronor,

varav huvuddelen faller på utgifter för folkbokföringen. — Åttonde huvudtitelns

slutsumma har ökats med över 16 miljoner kronor. Härav

utgör ett belopp av 8 miljoner kronor en tillfällig utgiftsstegring för kristilllägg

till befattningshavare i statens tjänst m. fl. Bland övriga kostnadsstegringar

märkas anslag för medicinsk forskning samt för de tekniska högskolorna

m. fl. undervisningsinstitutioner. — Nionde huvudtiteln företer

en nettominskning av anslagssumman med över 51 miljoner kronor. Bortfallet

av ett anslag för täckning av svenska spannmålsaktiebolagets underskott

samt av ett anslag till prisclearing för fodermedel, vilka i statsverkspropositionen

beräknats till 53 respektive 7 miljoner kronor, motvägas av

höjningar med sammanlagt nära 9 miljoner kronor å ett stort antal anslag

under huvudtiteln. — Folkhushållningsdepartementets huvudtitel

företer en minskning å nära 3 miljoner kronor, som uppkommit genom

en minskning av anslaget till prisrabattering å livsmedel av 5 miljoner

kronor, delvis motvägd av höjningar av andra anslag. Under huvudtiteln a v
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

9

-skrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen

uppfördes med 76 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade,

vilka jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning

av anslagssumman med 17 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat

beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av

siffrorna.

Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen, med

vilken man nu har att räkna, uppgår till 204 miljoner kronor.

Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försuarsväsendet

för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till

260 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.

Enligt det slutliga förslaget till stat, som jag i annat sammanhang denna dag

anmäler, skola anslagen uppföras med de preliminärt beräknade beloppen.

Emellertid föreligger icke sådan anledning att räkna med att beredskapsstaten

skall behöva utnyttjas, att den längre bör uppföras å riksstaten. Mot

nyssnämnda anslagsökning å driftbudgeten av 204 miljoner kronor har man

alltså att ställa bortfallet av beredskapsstaten för försvarsväsendet. Driftbudgetens

beräknade utgiftssumma minskas därför i förhållande till riksstaten

med (260 — 204 =) 56 miljoner kronor till (3 240 — 56 =) 3 184

miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av

3 240 miljoner kronor, varav 2 903 miljoner hänförde sig till egentliga statsinkomster

och 337 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 685 miljoner

kronor, värnskatten 525 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner

kronor och särskild skatt å förmögenhet 34 miljoner kronor. Stämpelmedlen

upptogos till 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta

55 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 298

miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 330 miljoner kronor, varuskatt

70 miljoner kronor, tobaksskatt 290 miljoner kronor och skatter på

alkoholhaltiga drycker sammanlagt 413 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 224 miljoner kronor, varav för postverket 42 miljoner

kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 60

miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 38 miljoner kronor och för domänverket

24 miljoner kronor.

Vid framläggandet den 9 december 1944 av förslag till inkomstberäkning

lör budgetåret 1945/46 uttalade riksräkenskapsverket, att beräkningen vore

grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann

naturligt, alt den gjordes till föremål för en allmän översyn vid fastställan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

det av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan av frågan i finansplanen

godtog jag i huvudsak verkets uppskattningar. Med hänsyn till riskerna för

en ytterligare minskad varuimport under nästa budgetår sänktes dock tullmedlen

med 20 miljoner kronor, varjämte vissa andra smärre justeringar

vidtogos. Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutade på 3 259

miljoner kronor, förordades i statsverkspropositionen att inkomsterna skulle

upptagas till nyssnämnda belopp av 3 240 miljoner kronor. Jag förutsatte

därvid i likhet med verket, att beräkningarna senare under riksdagen skulle

göras till föremål för en allmän översyn.

I skrivelse den 26 april 1945 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1945/46. Beträffande sättet

tor beräkningens verkställande bar verket anfört i huvudsak följande.

Riksräkenskapsverket har hos vederbörande myndigheter med flera anhållit,

att de vilte meddela ämbetsverket förnyad beräkning rörande inkomsterna

under budgetåret 1945/46 å de större inkomsttitlarna samt vissa andra speciellt

konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Därjämte har, i den mån så varit påkallat,

upplysning inhämtats under hand.

Vid den granskning av inkomstutfallet som verkställts har riksräkenskapsverket

ansett sig kunna utgå ifrån, att de allmänna förutsättningar för beräkningen

av inkomstutfallet som angivits i 1945 års statsverksproposition

alltjämt äro bestående samt i övrigt utgått från antagandet att dyrtidstillägg,

rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg i fortsättningen skola

utgå efter nu gällande grunder. Då sålunda de tidigare till grund för beräkningen

lagda förutsättningarna icke ändrats, har riksräkenskapsverket icke

heller anledning föreslå några större ändringar med avseende å de i statsverkspropositionen

för nästkommande budgetår gjorda beräkningarna.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och

avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har xäksräkenskapsverket icke i

detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen,

emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i

författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt

material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen

torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande

riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av myndigheterna ifrågasatts,

framgå av det följande.

Stämpel medel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner

kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor,

vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.

För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av

stämpelmedel till 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del

förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas

fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu beräknat dessa skattetitlar

till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

11

funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden,

har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas

med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår

beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn

tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt

med utgångspunkt från antagandet, att netlouppbörden av tullmedel under

innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har

vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer

att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna

beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen

i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

1 riksstatsförslaget beräknas varu skatten till 70 miljoner kronor.

Skattens avkastning under innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning

under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det

i riksstatsförslaget uppförda beloppet.

Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i

runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26

miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år

skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har

riksräkenskapsverket anslutit sig.

I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa

andra fettvaror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet under

budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen

har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår

till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat,

att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i Tunt

tal 10 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor.

Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor.

Vid nu verkställda förnyade beräkningar lia inkomsterna å denna titel

under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen

till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma

en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda

någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas .skatten inflyta med

ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa

budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med

utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket

tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt

anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda nå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

gon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.

I riksstatsförslaget Ilar omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas

lör innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår

skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att

intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig

för sin del icke lia anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget

upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare

för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner

kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning

förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner

kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår

till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill

förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat

inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.

Beträffande överskotten av statens affärsverksfonder har

riksräkenskapsverket, som icke föreslagit någon ändring av de i riksstatsförslaget

upptagna beloppen, anfört i huvudsak följande.

Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen

ha enligt skrivelser till riksräkenskapsverket icke föreslagit någon korrigering

av de i riksstatsförslaget beräknade beloppen. Telegrafstyrelsen har

uttalat, att styrelsen icke funnit anledning frångå sin tidigare uppskattning,

enligt vilken inkomstöverskottet uppskattas till 56 miljoner kronor. Styrelsen

har ansett sig kunna räkna med något sjunkande inkomster, beroende på att

det vore ovisst om styrelsens fordringar på utlandet komme att inflyta. Å andra

sidan hade, framhåller styrelsen, telegrafverkets rörelse under den hittills förflutna

delen av innevarande år visat fortsatt gynnsam utveckling, vartill

komme att den av telegrafstyrelsen tidigare beräknade extra avsättningen till

värdeminskningskonto torde bliva mindre på grund av den av verkstadskonflikten

föranledda förseningen av materielleveranserna för anläggningsarbeten

och den därmed följande mindre omfattningen av dessa arbeten. Riksräkenskapsverket

anser sig icke böra förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna

med sammanlagt 9 miljoner kronor enligt följande sammanställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

13

Riksstatsför-

Riksräkenskaps-

ökning ( + )

slaget

verkets ändrings- förslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Stämpelmedel ..........

75 000 000

80 000 000

+ 5 000 000

Trafikskatt.............

Accis å margarin och vissa

26 000 000

28 000 000

+ 2 000 000

andra fettvaror........

12 000 000

10 000 000

— 2 000 000

Maltdrycksskatt.........

35 000 000

38 000 000

+ 3 000 000

Skatt å läskedrycker ....

11 000 000

12 000 000

+ 1 000 000

I statsverkspropositionen beräknades överskottet av marinens delfond av

försvarets fastighetsfond till 3 780 000 kronor. Enligt det i proposition nr 180

framlagda definitiva förslaget kan detta överskott icke upptagas till högre

belopp än 3 500 000 kronor. Vidare har i proposition nr 122 framlagts förslag

bland annat örn lönereglering för lantbruksingenjörema. Vid bifall härtill

böra statens inkomster av denna verksamhet, redovisade under rubriken

Uppbörd i statens verksamhet, uppräknas från 140 000 till 400 000 kronor

och inkomsttitelns benämning ändras till Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

Motsvarande justeringar av riksstatens inkomstsida bör nu

vidtagas.

En sammanställning av inkomsterna å driftbudgeten innefattande förenämnda

ändringar torde såsom Bihang A få fogas vid detta protokoll.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets Departement*- statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 mil- CÄ«/enjoner

kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor.

Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som

upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten,

var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen

har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre

justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida

visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i

statsverkspropositionen.

Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomslsumman

på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner

kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits

örn resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.

I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan örn grunderna

för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt —

tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet nied riksräkenskapsverkets förslag

nied de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln

Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock

därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material

rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen

till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under

olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär

måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för

en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en

ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom. ’

Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida

bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I

riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt

belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln

på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna

avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter

budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare

utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat

lor nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen

skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under

sådana förhallanden bar det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra

de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklingskostnaderna,

och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna

omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke

skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln

kommer att visa en ökning med 114 miljoner kronor i förhållande till det

i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid

den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten

å 260 miljoner kronor helt bortfaller.

Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir

en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning

av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet

blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden

till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt.

Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av

att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat

till femte huvudtiteln å riksstaten.

Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits,

endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner

kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer

nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64

miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet

.skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid

bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter

för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att

man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna

investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra

avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med

nödvändighet lia helt eliminerats, om åtgärder nu kunnat vidtagas för en

första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda

i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.

När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr olli.

ringa ina böla avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning

lill frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas

till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även örn

detta skulle föranleda en underbalansering. Örn så blir fallet, innebär avskrivningen

endast en formell reglering av kapitalboklöringen, genom vilken

en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten

bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond;

en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell

åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande

kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens

nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages,

blir frågan om utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt

och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen

på budgetutjämningsfonden, som direkt bestämmes av budgetens övereller

underbalansering.

I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas

riksdagen, örn förutsättningarna för riksstatslörslaget vid slutet av riksdagssessionen

icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av

finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget

återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon

saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen

motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag

får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst-

och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas

efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt

anmäles i annat sammanhang denna dag.

Vid framläggandet av finansplanen för nästa budgetår räknade jag med

alt det skulle bli möjligt att i samband med omprövningen av förutsättningarna

för denna mot slutet av riksdagssessionen fullfölja den i statsverkspropositionen

påbörjade diskussionen örn olika möjligheter att påverka den

samhällsekonomiska balansen såväl under tider av högkonjunktur som under

depression. Jag hoppades, alt detta skulle kunna ske med beaktande även

av de resultat som förväntades från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,

vilken bland annat hade frågan om beredskapsåtgärder på det

finanspolitiska området under övervägande. Såsom förhållandena utvecklat

sig och då kommissionen ännu icke hunnit redovisa sina arbetsresultat på del

finanspolitiska området, saknas emellertid anledning att i detta sammanhang

gå in på en fortsatt diskussion av de allmänna budgetproblemen. Att det i

rådande läge vore mest önskvärt, att budgeten kunde överbalanseras, och

alt alltså föreliggande riksstatsförslag endast uppfyller de minimikrav som

mäste uppställas, har jag framhållit redan i statsverkspropositionen. Detta

omdöme bygger på allmänna överväganden rörande den samhällsekonomiska

balansen och gäller sålunda oavsett alt en reduktion av statsskulden genom

överbalansering ur rent finansiell synpunkt vore önskvärd. Vid övervägande

av denna senare fråga bör beaktas, all en förbättring av statens lorinögenhetsslällning

genom fortgående krallig överbalansering under vissa förhållanden

skulle kunna medföra depressiva verkningar på näringslivet. Del

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

kail därför lili nödvändigt att helt eliel- delvis acceptera den förmögenhetsförsämring

som blivit följden av underbalanseringen i samband med försvaga

tgif temas finansiering. På liknande sätt kan det i framtiden även beträffande

andra omfattande utgifter av stor allmän vikt visa sig motiverat

att temporärt lägga dem utom ramen för eljest hävdade balanseringskrav.

Det allmänna problem, som här möter men som i detta sammanhang måste

förbigås ehuru dess lösning torde bli avgörande för finanspolitikens utformning

på längre sikt, kan sammanfattande sägas gälla, hur man bäst skall

samtidigt tillgodose kraven på dels finansiellt utrymme för större engångsutgifter

av betydelse för utvecklingen av landets ekonomiska resurser i vidaste

mening, dels en anpassning av budgeten efter växlande konjunkturer,

dels slutligen sådan formell fasthet i budgettekniken, att en rationell utgiflsgranskning

och avvägning mellan olika behov framtvingas.

En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt nu tillgängliga

uppgifter böra upptagas på driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll

såsom bilaga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — nied iakttagande

av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas

— för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1945/46 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang

A fogade specifikationen.

lil. Kapitalbudgeten.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1945/46 jämte därtill

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna lia beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag, som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande

sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens

investeringsanslag på 1 116 396 400 kronor. Vad rör investeringsslaternas inkomstsida

ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden

under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt

de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

ha de å investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fondema

och övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under

försvarets fastighetsfond uppförda titeln Bidrag från diversemedelsfond, å vilken

redovisas de bidrag som från Ladugårdsgärdesmedelsfonden lämnas såsom

ersättning för de avskrivningsmedel som eljest måste anvisas över riksstaten

för kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet m. m.,

har posten justerats under beaktande av de förslag om ytterligare investeringsutgifter

för sistnämnda ändamål som efter statsverkspropositionens avlåtande

framlagts för riksdagen.

Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten under

fonden för låneunderstöd vill jag framhålla, att den följande uppställningen

visar en principiell avvikelse i förhållande till tidigare förslag. För avskrivning

av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet beräknades i statsverkspropositionen

ett avskrivningsbelopp, vilket ingick i den å investeringsstaten upptagna

posten Avskrivningsmedel från riksstaten. Avskrivningsmedlen för tillläggslånen

tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets förvaltning,

från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade tillläggslån

överföras till riksstatens inkomstsida, och äro därför av helt annan

natur än övriga anslag under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Dessa avskrivningsmedel ha emellertid i investeringsstaten hittills redovisats

på samma sätt som övriga avskrivningsmedel, vilket vållat vissa redovisningssvårigheter.

I den följande sammanställningen har med utgångspunkt

från dessa överväganden det för avskrivning av tilläggslånen äskade beloppet,

6 090 000 kronor, fråndragits slutsumman för avskrivning av nya kapitalinvesteringar

i fonden för låneunderstöd, varefter endast saldot uppförts å investeringsstaten

under rubriken Avskrivningsmedel från riksstaten.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

Kronor Kronor

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond.......................... 5217 500

Telegrafverkets fond...................... 90 103 000

Statens järnvägars fond................... 160 835 600

Statens vattenfallsverks fond .............. 46 200 000

Domänverkets fond....................... 452 000 302 808 100

II. Luftfartsfonden........................................ 5 500 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 29 070 300

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ................. 102 264 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 2 000 000

Försvarets fabriksfond.................... 1 385 000 105 649 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 89 455 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................. 185 724 000

VII. Fonden för statens aktier.............................. 5 000 000

VIII. Fonden för förlag titt statsverket....................... 128 625 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 313.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

IX. Diverse kapitalfonder: Kronor Kronor

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds
fond.

.................................. 14 500 000

Fonden för kreditgivning till utlandet ..... 250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond......... 65 000 264 565 000

Summa 1 116 396 400

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå

till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond.......................... 1 360 500

Telegrafverkets fond...................... 47 701 000

Statens järnvägars fond................... 88 055 600

Statens vattenfallsverks fond .............. 24 400 000

Domänverkets fond....................... 351 000 j^l 868 100

II. Luftfartsfonden........................................ 5 301 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 15 392 300

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond.................. 49 958 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond ........ 1 000

Försvarets fabriksfond.................... 1 316 000 51 275 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 19 475 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 5 060 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 4 676 000

Statens reproduktionsanstalts fond........... 58 000 4 734 OOO

Säger 263 106 400

Kapitalåterbetalning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

.................................. 3 300 000

Summa 266 406 400

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond............................ 3 857 000

Telegrafverkets fond......................... 42 402 000

Statens järnvägars fond...................... 72 780 000

Statens vattenfallsverks fond.................. 21800 000

Domänverkets fond.......................... 101000 140 940 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

19

Kronor Kronur

II. Luftfartsfonden......................................... 199 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 13 678 000

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond .................... 52 306 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond .......... 1999 000

Försvarets fabriksfond...................... 69 000 54 374 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 69 980 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 180 664 000

VII. Fonden för statens aktier ............................... 5 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 128 624 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 9 824 000

Fonden för kreditgivning till utlandet........ 250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond........... 7 000 259 831000

Säger 853 290 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster .... 3 300 000

Summa 849 990 000.

Stater innefattande specifikation till de salunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret

1945/46 jämte därtill fogade stater i enlighet med här

framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Kronor
Lånemedel

.............................. 849 990 000

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna I—III, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans

Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Benlund.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 685 000 000

b. Värnskatt, bevillning......... 525 000 000

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 50 000 000

d. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning................... 34 000 000

e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning......... 1 000 000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

....................... 100 000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 80 000 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 35 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........ 20 000 000

3. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning.......... 70 000 000

b. Allmän omsättningsskatt, bevillning

....................... 330 000 000

c. Varuskatt, bevillning......... 70 000 000

d. Trafikskatt, bevillning........ 28 000 000

e. Tilläggsskatter å bensin, bevillning

....................... 40 000 000

f. Accis å silke, bevillning....... 4 300 000

g. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........... 10 000 000

h. Skatt å kaffe, bevillning...... 15 000 000

i. Tobaksskatt, bevillning........ 290 000 000

j. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

.................... 18 000 000

k. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
k.

Partihandelsbolag ......... 30 000 000

p. Detaljhandelsbolag......... 25 000 000

l. Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker, bevillning . 290 000 000

m. Omsättnings- och utskänknings
skatt

å vin, bevillning......... 15 000 000

n. Maltdrycksskatt, bevillning .... 38 000 000

o. Skatt å läskedrycker, bevillning 12 000 000

p. Statlig nöjesskatt, bevillning... 17 000 000

Kronor

Kronor

1 375 100 000

55 000 000

1 302 300 000

2 732 400 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

21

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

50 000

2. Inkomster vid fångvården..................

900 000

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

50 000

4. Inkomster vid sjökarteverket................

130 000

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............

1 400 000

6. Inkomster vid militärapoteket...............

900 000

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet...............................

2 150 000

8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

40 000

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanst alter...........................

280 000

10. Inkomster vid statens skyddshem............

400 000

11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium..................................

750 000

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

25 000

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

65 000

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

16 800 000

15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

80 000

16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

250 000

17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

200 000

18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

175 000

19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

1 500 000

20. Avgifter för registrering av motorfordon......

1 000 000

21. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrogra-

fiska anstalt............................

135 000

22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

16 000

23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

600 000

24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

25. Inkomst av myntning och justering..........

3 000 000

26. Kontrollstämpelmedel......................

500 000

27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

150 000

28. Bidrag till sparbanksinspektionen............

125 000

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

215 000

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............

250 000

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

4 850 000

32. Inkomster vid serafimerlasarettet............

2 400 000

33. Avgifter vid läroverken m. m...............

1 850 000

34. Avgifter för granskning av biografbilder......

225 000

35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

400 000

36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt ...................................

300 000

37. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-

stalt ...................................

550 000

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

165 000

39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

90 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Kronor

Kronor

40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen................................

15 000

41. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

600 000

42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

250 000

43. Fyr- och båkmedel......................

2 000 000

44. Lotspenningar ........................

3 000 000

45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

150 000

46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter..............................

3 000 000

47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

250 000

48. Bidrag till försäkringsinspektionen .. .......

275 000

49. Vissa licensavgifter m. m....................

3 000 000

55 547 000

III. Folkpensionsavgifter..................

65 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

5 000 000

2. Totalisatormedel ..............

4 000 000

3. Tipsmedel......................

9 000 000

4. Lotterimedel..................

35 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

6 000 000

59 000 000

2 911 947 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning..................

42 000 000

2. Telegrafverket...................

60 000 000

3. Statens järnvägar.................

60 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

38 000 000

5. Domänverket....................

24 000 000

224 000 000

II. Riksbanksfonden ...................

10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ................

340 000

3. Utrikesdepartementets » ...............

245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................

1 750 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................

9 125 000

6. Generaltullstyrelsens » .................

30 000

7. Uppsala universitets > .................

155 000

8. Lunds universitets » .................

145 000

9. Karolinska sjukhusets » .................

325 000

10. Lotsstyrelsen » ................

35 000

12 151 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond........... 7 600 000

b. Marinens » ........... 3 500 000

c. Flygvapnets » ........... 4 400 000

15 500 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

500 000

3. Försvarets fabriksfond .....................

1 350 000

17 350 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

23

Kronor

Kronor

V. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånetond....................

230 000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

35 000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer..............

3 900 000

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

440 000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.........................

560 000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........

4 000

7. Statens bosättningslånefond.................

1 300 000

8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

35 000

9. Vattenkraftslånefonden.....................

210 000

10. Luftfartslånefonden........................

65 000

11. Tullverkets båtlånefond....................

10 000

12. Statens lånefond för universitetsstudier.......

1 000

13. Allmänna studielånefonden..................

60 000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

100

15 Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

neraas.................................

100

16. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk

ras....................................

100

17. Statens kaninavelslånefond..................

100

18. Statens fjäderfälånefond....................

1 000

19. Gödselvårdslånefonden......................

35 000

20. Statens kalkbrukslånefond..................

8 000

21. Statens fruktodlingslånefond.................

100

22. Frukt- och potatislagerhusfonden ............

100

23. Statens mejerilånefond.....................

65 000

24. Jordbrukets maskinlånefond.................

170 000

25. Spannmålslagerhusfonden...................

180 000

26. Spannmålskreditfonden.....................

1 000

27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

660 000

28. Statens slakterilånefond....................

25 000

29. Kraftledningslånefonden....................

180 000

30. Elektrifieringslånefonden....................

2 000

31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift.................................

50 000

32. Egnahemslånefonden.......................

9 520 000

33. Jordförmedlingsfonden......................

100

34. Arrendelånefonden.........................

100

35. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

36. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

2 000

37. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..

1 000

38. Statens avdikningslånefond..................

1 500 000

39. Täckdikningslånefonden.....................

170 000

40. Bevattningslånefonden......................

2 000

41. Allmänna nyodlingsfonden..................

1 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Alaj:ts proposition nr 313.

Kronor

Kronor

42. Norrländska nyodlingsfonden...............

100

43. Fiskerilånefonden.........................

95 000

44. Statens fiskredskapslånefond...............

100

45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar.............................

100

46. Kommunskogslånefonden...................

1 000

47. Virkesmätningslånefonden..................

100

48. Skogsväglånefonden........................

4 000

49. Hemslöjdslånefonden......................

10 000

50. Industrilånefonden........................

40 000

51. Statens hantverkslånefond .................

18 000

52. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

100

53. Rederilånefonden..........................

100

54. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

15 000

55. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

25 000

56. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg....................

1 000

57. Lotsverkets båtlånefond....................

48 000

19 681 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond.....................

6 000 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond................

320 000

3. Riksbankens delfond......................

70 000

4. Riksgäldskontorets delfond.................

3 775 000

10 165 000

j VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........

1 000 000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

1 595 000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken.............

1 000 000

4. Övriga aktiebolag.........................

6 000

3 601 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................

29 500 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 220 000

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

150 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

3 700 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

22 000

34 592 000

IX. Diverse kapitalfonder..........................

5 500 000

337 040 500

Sum ma

3 248 987 500

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 313.

25

Bihang B.

Förslag till investeringsstater för budgetåret 1945/46.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 217 500

fonden................ 1 360 000

Övriga kapitalmedel...... 500

Investeringsbemyndigande. 3 857 000 _

5 217 500 5 217 500

Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 90 103 000

riksstaten ............ 2 200 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 45 500 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 42 402 000 _

90 103 000 90 103 000

Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 160 835 600

riksstaten............. 3 055 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 66 000 000

Övriga kapitalmedel...... 19 000 600

Investeringsbemyndigande. 72 780 000 _

160 835 600 160 835 600

Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 46 200 000

fonden................ 24 340 000

Övriga kapitalmedel...... 60 000

Investeringsbemyndigande. 21 800 000 _

46 200 000 46 200 000

Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 452 000

fonden................ 350 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 101 000 ______

452 000

452 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 5 300 000

övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 199 000

5 500 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 11812100

Avskrivningsmedel inom

.. fonden................ 3 580 000

Övriga kapitalmedel...... 200

Investeringsbemyndigande. 13 678 000

29 070 300

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 40 417 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 3 840 000

Bidrag från diversemedels
.

. fond.................. 5 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 52 306 000

102 264 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........

Investeringsbemyndigande. 1 999 000

2 000 000

Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

.. fonden................ 1 315 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 69 000

1 385 000

Avskrivningsmedel

riksstaten .....

V. Statens utlåningsfonder.

från

V ärnpliktslånef onden.

500 000 Investeringsanslag

5 500 000

5 500 000

29 070300

29 070 300

102 264 000

102 264 000

2 000 000

2 000 000

1 385 000

1 385 000

500 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 313.

27

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från

Investeringsanslag.....

... 50 000 000

riksstaten.............

13 900 000

Investeringsbemyndigande.

36 100 000

50 000 000

50 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

2 580 000

9 420 000

12 000 000

12 000 000

12 000 000

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande.

7 000 000 Investeringsanslag........

7 000 000

Luftfartslånefonden.

Investeringsbemyndigande.

5 000 000 Investeringsanslag........

5 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

550 000 Investeringsanslag........

550 000

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

80 000 Investeringsanslag........

80 000

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

75 000 Investeringsanslag........

75 000

Frukt- och potatislagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

90 000

410 000

500 000

500 000

500 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

600 000

2 400 000

3 000 000

3 000 000

3 000 000

Statens sekundärlånefond törj Jordbrukare.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 2 000 000

riksstaten............. 250 000

Investeringsbemyndigande. 1 750 000 _

2 000 000

2 000 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 313

Egnahemslånefonden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag

riksstaten............. 800 000

Investeringsbemyndigande. 7 200 000

8 000 000

Hemslöjdslånefonden.

Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag

Kronotorparnas inventarielånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 50 000 Investeringsanslag,

Lotsverkets båtl&nefond.

Investeringsbemyndigande. 300 000 Investeringsanslag

Summa investeringsbemyndigande

för statens utlåningsfonder.

......... 69 980 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag

riksstaten............. 5 059 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 180 664 000

185 724 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag.......

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.

Investeringsbemyndigande. 128 624 000

128 625 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Investeringsanslag.....

_ fonden................ 4 675 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande 9 824 000

8 000 000

8 000 000

400 000

50 000

300 000

185 724 000

185 724 000

5 000 000

128 625 000

128 625 000

14 500 000

14 500 000

14 500 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

29

B. Fonden för kreditgivning till utlandet.

Investeringsbemyndigande 250 000 000 Investeringsanslag........

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 57 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 7 000

65 000

250 000 000

65 000

65 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Driftbudgeten för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ......................

n. Uppbörd i statens verksamhet........

lil. Folkpensioneringsavgifter............

IV. Diverse inkomster................

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Miij. kr.

Summa

Milj. kr.

2 723-4

55-3

65-0

59-o

+ +

1 1 99

1 Iwo

2 732-4

55"0

65-0

59-o

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder...........

II. Riksbanksfonden .............

lil. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder ..................

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

VII. Fonden för statens aktier...........

Vin. Statens pensionsfonder..............

IX. Diverse kapitalfonder ..............

2 902-7

224-0

10-o

12i

17-6

19-7

10-2

3-6

34-6

5-5

+ 9''3

— 0-3

2 912o

224-0

10-0

12i

173

19-7

10-2

36

34-6

5-s

Säger

337-s

— 0-3

337-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 240-0

+ 9-0

3 249-0

Beräknat underskott d statsregleringen att av-

förås d statens budgetutjämningsfond ....

0*5

Summa

3 240-5

3 249 0

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

31

budgetåret 1945/46.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Summa

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ......

2''3

—

23

II. Justitiedepartementet ..............

259

+

0-3

262

III. Utrikesdepartementet ..............

123

+

1''0

133

IV. Försvarsdepartementet..............

841-1

+

113-s

954’9

V. Socialdepartementet................

609-5

+

94-4

703-9

VI. Kommunikationsdepartementet.......

154-7

*r

6-4

161i

VII. Finansdepartementet ...............

62-7

+

5-2

67-9

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

320-9

+

16-4

337''3

IX. Jordbruksdepartementet ............

249-2

—

51-4

197-s

X. Handelsdepartementet..............

33-6

+

1-2

34-8

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

188-2

-

2-1

186-1

XII. Pensionsväsendet ..................

90-o

—

90-o

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

lo

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

8-e

—

8-6

Säger

2 600-o

+

185-2

2 785-2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1''2

+

1''2

24

II. Riksgäldsfonden....................

300- o

—

300-o

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

76-0

+

17-5

93-5

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

3-3

—

33

Säger

380-5

+

18-7

399-2

Säger för utgifter å driftbudgeten

2 980-5

+ 203*9

3 184-4

Beredskapsstat för försvarsväsendet.........

260-0

260 o

—

Beräknat överskott d statsregleringen att till-

föras statens budgetutjämningsfond.......

64-o

Summa

3 240''5

3 249 o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:483 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 1945/46 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1945:513 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 19A5/U6. s. 1 i texten
  3. JoU 1945:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945/46, i vad angår jordbruksärenden. a1 i texten
  4. SU 1945:250 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 1955/46 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 13 i texten
  5. BevU 1945:54 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1945/46 jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten

Visa alla 6