Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146
1945-05-11 · 31 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:313, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
1
Nr 313.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146; given
Stockholms slott den 11 maj 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag under punkterna I, II och lil, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 maj 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Avslcrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande
investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla
de förändringar, som betingats av de definitiva anslagsäskandena samt
av förslag örn ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.
Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna
principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 313.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Under statens affärsverksfonder lia för investering i telegrafverkets fond
äskats två anslag, vilka såsom betingade av militära skäl torde böra i sin
helhet avskrivas, nämligen ett till reservutrustningar för automatiska telefonstationer
å 300 000 kronor och ett till vissa operativa signalförbindelser å
1 900 000 kronor.
Av de under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp,
nämligen 133 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m., 73 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset
i Göteborg, 80 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset
i Falun m. m. och 7 500 kronor av anslaget till nybyggnad av skolhus
för Skytteanska skolan i Tärna. Anslaget till ändringsarbeten vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda å 27 000 kronor och anslaget till
anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm böra i sin helhet avskrivas omedelbart.
Under försvarets fastighetsfond lia utom ramen för 1942 års försvarsbeslut
under delfonderna för armén, marinen och flygvapnet äskats sammanlagt
sex investeringsanslag, för vilkas avskrivning medel enligt numera
tillämpade principer böra äskas under den för respektive delfond upptagna
samlingsrubriken Övriga arbeten. Sålunda har till smärre nybyggnadsoch
förändringsarbeten under arméns, marinens och flygvapnets delfonder
äskats investeringsanslag om respektive 100 000, 60 000 och 40 000 kronor.
Under arméns delfond har vidare äskats ett investeringsanslag lill avveckling
av beredskapen å 2 000 000 kronor. Under flygvapnets delfond lia dessutom
äskats ett investeringsanslag till vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets
försökscentral å Malmen å 40 000 kronor och ett investeringsanslag
till vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj å 94 000 kronor. Samtliga
investeringsanslag böra — oavsett det förhållandet att från anslaget å
2 000 000 kronor torde komma att bestridas jämväl vissa utgifter för markförvärv
— avskrivas med 50 procent och avskrivningsanslagen under respektive
delfonder alltså upplagas till 1 050 000, 30 000 och 87 000 kronor.
I avbidan på att frågan örn de allmänna grunderna för avskrivning av tillgångar
i försvarets bostadsanskaffningsfond vinner sin lösning, torde anslag
till sådan avskrivning icke böra äskas.
Under statens utlåningsf onder har i samband med framläggande av förslag
om inrättande av en särskild utlåningsfond för värnpliktslån äskats ett investeringsanslag
av 500 000 kronor. Då lånen från fonden skola vara räntefria,
bör investeringsanslaget helt avskrivas genom ett däremot svarande avskrivningsanslag.
Investeringsanslagen till lånefonderna för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer och för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden samt till jordbrukets maskinlånefond, vilka numera
slutligt äskats å riksstaten med 50, 12 respektive 3 miljoner kronor,
böra avskrivas med hittills tillämpade avskrivningsprocenter, eller 27,8, 21,5
respektive 20 procent.
Under fonden för låneunderstöd torde avskrivning böra ske med 29 procent
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
3
å anslaget för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, eller med
6 090 000 kronor, samt med 27 procent å anslagen till lån till uppförande och
förbättringar av lantarbetarbostäder och lån för bostadsförbättringsverksamhet,
eller med respektive 1 080 000 och 2 160 000 kronor. För avskrivning av
ett anslag för lån till kolonisation för estlandssvenskama bör äskas det i
statsverkspropositionen beräknade beloppet eller 500 000 kronor.
Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.
ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Statens affärsverksfonder:
Reservutrustningar för automatiska telefonstationer (jfr
prop. nr 149) ...................................... 4- 300 000
Vissa operativa signalförbindelser (jfr prop. nr 149) ......+ 1 900 000
L uftfartsfond en:
Belysningsanläggningar för luftfartsleder (jfr prop. nr 318) + 125 000
Radiofyrar för luftfarten (jfr prop. nr 318) ..............+ 100 000
Byggande och förbättring av flygplatser (jfr prop. nr 318) + 1 500 000
Statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr
prop. nr 242) ....................................... 66 500
Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 194) ..........+ 716 300
Anordnande av lokaler för högsta domstolen (jfr prop.
nr 98).............................................+ 100 000
Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (jfr prop. nr 98) .. 4- 56 300
Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
luftfartsstyrelsen (jfr prop. nr 263) ..................+ 600 000
Tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar (jfr prop. nr 99).. -f- 225 000
Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad (jfr
prop. nr 146) ...................................... -h 175 000
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg (jfr prop. nr 205) + 143 000
Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun m. m. (jfr prop.
nr 195) ............................................ F 217 500
Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas
folkbokföringsavdelningar (jfr prop. nr 312) ..........+ 1 000 000
Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska
museum (jfr prop. nr 317) ..........................+ 15 000
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala (jfr prop.
nr 317) ...........................................+ 70 009
Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 317) ..............4- 45 000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr
prop. nr 302) ......................................
Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 302) ....
Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm
(jfr prop. nr 326).............................
Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor
m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(jfr prop. nr 326) ..................................
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.
nr 302) ...........................................
Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda (jfr
prop. nr 317) ......................................
Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara (jfr
prop. nr 200) ......................................
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Strängnäs (jfr prop. nr 200) ........................
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Växjö (jfr prop. nr 200) ............................
Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda
(jfr prop. nr 317) ..........................
Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda (jfr prop. nr 221) ........................
Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (jfr prop.
nr 221) ............................................
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.
(jfr prop. nr 317) ..................................
Om- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstaltens
verkstadsavdelning (jfr prop. nr 126) ................
i
+
Försvarets fastighets fond:
Arméns delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 180 och 322) ............+
Marinens delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 180) ....................+
Flygvapnets delfond:
övriga arbeten (jfr prop. nr 97 och 180) ..............+
Statens utlåning sfonder:
Värnpliktslånefonden (jfr prop. nr 198) ................+
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
bamrika familjer (jfr prop. nr 324) ..................+
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
(jfr prop. nr 324) ..........................+
800 000
500 000
58 300
77 000
1 115 000
367 500
402 000
340 000
253 500
75 000
27 000
372 500
235 000
98 000
1 050 000
30 000
87 000
500 000
5 560 000
1 999 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5
ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.
nr 324) ...........................................— 6 090 000
Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
(jfr prop. nr 324) ..................................+ 945 000
Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 324) .. + 1 431 000
Summa + 17 454 900.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1945/46, i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens aftärsverksfonder:
Kommunikationsdepartementet:
Reservutrustningar för automatiska telefonstationer
.................. kronor 300 000
Vissa operativa signal förbindelser .... » 1 900 000
Luf tf artsfonden s
Kommunikationsdepartementet:
Belysningsanläggningar för luftfartsle
der
............................ kronor 900 000
Radiofyrar för luftfarten............ » 200 000
Byggande och förbättring av flygplatser
............................ » 4 000 000
Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten
........................ » 200 000
Statens allmänna tastlghetsfond:
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. kronor 1 233 500
Kommunikationsdepartementet:
Annexbyggnad till kanslihuset ...... » 716 300
Anordnande av lokaler för högsta domstolen
.......................... » 100 000
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 313.
Anordnande av lokaler för Svea hovrätt kronor
Åmbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartssty
relsen
.......................... »
Tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar
............................ »
Om- och tillbyggnad av länsresidenset
i Kristianstad.................... »
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg
............................ »
Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun
m. m........................... »
Anordnande av provisoriska lokaler för
länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar
.......................... »
56 300
600 000
225 000
175 000
143 000
217 500
1 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
Inredning av vissa vindsutrymmen inom
statens historiska museum ........ »
Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala........ »
Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i
Uppsala ........................ »
Nybyggnad för karolinska mediko-ki
rurgiska
institutet ................ »
Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »
Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska
högskolan i Stockholm............ »
Anordnande av provisoriska lokaler för
arkitektkontor m. m. för utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm . . »
Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola ...................... »
Nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda .............. »
Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Skara ................ »
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid
småskoleseminariet i Strängnäs .... »
Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid
småskoleseminariet i Växjö........ »
Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet
i Haparanda ...... »
15 000
70 000
45 000
800 000
500 000
58 300
77 000
1 115 000
367 500
402 000
340 000
253 500
290 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
7
Ändringsarbeten vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda .... kronor
örn- och ngbyggnadsarbeten vid döv
stumskolorna
.................... »
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska
skolan i Tärna m. m............. »
Handelsdepartementet:
Örn- och tillbyggnad av flygtekniska
försöksanstaltens verkstadsavdelning »
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond:
Övriga arbeten .................. kronor
Marinens del fond:
övriga arbeten .................. »
Flygvapnets delfond:
övriga arbeten . .
Statens utlåningsfonder:
Försvarsdepartementet:
Värnpliktslånefonden .............. kronor
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer »
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ........ »
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond ........ »
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamhet
...................... kronor
Lån till uppförande och förbättring av
lantarbetarbostäder .............. »
Lån till bostadsförbättringsverksamhet »
Lån till kolonisation för estlandssvenskarna
.......................... »
27 000
372 500
235 000
98 000
1 050 000
30 000
87 000
500 000
13 900 000
2 580 000
600 000
6 090 000’
1 080 000
2 160 000
500 000.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
II. Driftbudgeteil.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1945/46 upptogos utgifter å sammanlagt 3 240 miljoner kronor. Härav
folio 2 600 miljoner kronor på egentliga statsutgifter, 380 miljoner kronor på
utgifter för statens kapitalfonder och 260 miljoner kronor på beredskapsstalen
för försvarsväsendet.
I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, åttonde och nionde
huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Försvarshuvudtiteln visar en ökning med icke mindre än 114 miljoner
kronor, vilken förklaras därav, att å huvudtiteln upptagits särskilda anslag
för beredskapens avveckling å sammanlagt 115 miljoner kronor; samtidigt ha
emellertid de tidigare i budgetbalansen ingående beredskapsutgifterna ansetts
kunna bortfalla. På socialdepartementets huvudtitel, vilken i
statsverkspropositionen upptogs med 610 miljoner kronor, har inträtt en ökning
med drygt 94 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 50 miljoner
kronor på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft, vilket enligt
de i propositionen nr 265 framlagda principerna föreslagits till överförande
fran allmän beredskapsstat till riksstaten. Bland övriga större utgiftsökningar
märkas en stegring av kostnaderna för statens arbetsmarknadskommissions
och underställda organs verksamhet med sammanlagt över 4 miljoner
kronor, en höjning av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. med 17,5 miljoner kronor samt en ökning av anslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 12,5 miljoner kronor.
Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag
under huvudtiteln. — Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 6
miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till det statliga vägväsendet. —
Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med över 5 miljoner kronor,
varav huvuddelen faller på utgifter för folkbokföringen. — Åttonde huvudtitelns
slutsumma har ökats med över 16 miljoner kronor. Härav
utgör ett belopp av 8 miljoner kronor en tillfällig utgiftsstegring för kristilllägg
till befattningshavare i statens tjänst m. fl. Bland övriga kostnadsstegringar
märkas anslag för medicinsk forskning samt för de tekniska högskolorna
m. fl. undervisningsinstitutioner. — Nionde huvudtiteln företer
en nettominskning av anslagssumman med över 51 miljoner kronor. Bortfallet
av ett anslag för täckning av svenska spannmålsaktiebolagets underskott
samt av ett anslag till prisclearing för fodermedel, vilka i statsverkspropositionen
beräknats till 53 respektive 7 miljoner kronor, motvägas av
höjningar med sammanlagt nära 9 miljoner kronor å ett stort antal anslag
under huvudtiteln. — Folkhushållningsdepartementets huvudtitel
företer en minskning å nära 3 miljoner kronor, som uppkommit genom
en minskning av anslaget till prisrabattering å livsmedel av 5 miljoner
kronor, delvis motvägd av höjningar av andra anslag. Under huvudtiteln a v
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
9
-skrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen
uppfördes med 76 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade,
vilka jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning
av anslagssumman med 17 miljoner kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat
beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av
siffrorna.
Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen, med
vilken man nu har att räkna, uppgår till 204 miljoner kronor.
Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försuarsväsendet
för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till
260 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.
Enligt det slutliga förslaget till stat, som jag i annat sammanhang denna dag
anmäler, skola anslagen uppföras med de preliminärt beräknade beloppen.
Emellertid föreligger icke sådan anledning att räkna med att beredskapsstaten
skall behöva utnyttjas, att den längre bör uppföras å riksstaten. Mot
nyssnämnda anslagsökning å driftbudgeten av 204 miljoner kronor har man
alltså att ställa bortfallet av beredskapsstaten för försvarsväsendet. Driftbudgetens
beräknade utgiftssumma minskas därför i förhållande till riksstaten
med (260 — 204 =) 56 miljoner kronor till (3 240 — 56 =) 3 184
miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av
3 240 miljoner kronor, varav 2 903 miljoner hänförde sig till egentliga statsinkomster
och 337 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 685 miljoner
kronor, värnskatten 525 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner
kronor och särskild skatt å förmögenhet 34 miljoner kronor. Stämpelmedlen
upptogos till 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta
55 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 298
miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 330 miljoner kronor, varuskatt
70 miljoner kronor, tobaksskatt 290 miljoner kronor och skatter på
alkoholhaltiga drycker sammanlagt 413 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 224 miljoner kronor, varav för postverket 42 miljoner
kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 60
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 38 miljoner kronor och för domänverket
24 miljoner kronor.
Vid framläggandet den 9 december 1944 av förslag till inkomstberäkning
lör budgetåret 1945/46 uttalade riksräkenskapsverket, att beräkningen vore
grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann
naturligt, alt den gjordes till föremål för en allmän översyn vid fastställan
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
det av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan av frågan i finansplanen
godtog jag i huvudsak verkets uppskattningar. Med hänsyn till riskerna för
en ytterligare minskad varuimport under nästa budgetår sänktes dock tullmedlen
med 20 miljoner kronor, varjämte vissa andra smärre justeringar
vidtogos. Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutade på 3 259
miljoner kronor, förordades i statsverkspropositionen att inkomsterna skulle
upptagas till nyssnämnda belopp av 3 240 miljoner kronor. Jag förutsatte
därvid i likhet med verket, att beräkningarna senare under riksdagen skulle
göras till föremål för en allmän översyn.
I skrivelse den 26 april 1945 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1945/46. Beträffande sättet
tor beräkningens verkställande bar verket anfört i huvudsak följande.
Riksräkenskapsverket har hos vederbörande myndigheter med flera anhållit,
att de vilte meddela ämbetsverket förnyad beräkning rörande inkomsterna
under budgetåret 1945/46 å de större inkomsttitlarna samt vissa andra speciellt
konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Därjämte har, i den mån så varit påkallat,
upplysning inhämtats under hand.
Vid den granskning av inkomstutfallet som verkställts har riksräkenskapsverket
ansett sig kunna utgå ifrån, att de allmänna förutsättningar för beräkningen
av inkomstutfallet som angivits i 1945 års statsverksproposition
alltjämt äro bestående samt i övrigt utgått från antagandet att dyrtidstillägg,
rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg i fortsättningen skola
utgå efter nu gällande grunder. Då sålunda de tidigare till grund för beräkningen
lagda förutsättningarna icke ändrats, har riksräkenskapsverket icke
heller anledning föreslå några större ändringar med avseende å de i statsverkspropositionen
för nästkommande budgetår gjorda beräkningarna.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och
avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har xäksräkenskapsverket icke i
detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen,
emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i
författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt
material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen
torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande
riksdagsutskott.
De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av myndigheterna ifrågasatts,
framgå av det följande.
Stämpel medel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner
kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor,
vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.
För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av
stämpelmedel till 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas
fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu beräknat dessa skattetitlar
till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
11
funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden,
har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas
med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.
Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår
beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn
tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt
med utgångspunkt från antagandet, att netlouppbörden av tullmedel under
innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har
vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer
att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna
beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen
i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.
1 riksstatsförslaget beräknas varu skatten till 70 miljoner kronor.
Skattens avkastning under innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning
under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det
i riksstatsförslaget uppförda beloppet.
Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i
runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26
miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år
skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har
riksräkenskapsverket anslutit sig.
I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa
andra fettvaror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet under
budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen
har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår
till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat,
att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i Tunt
tal 10 miljoner kronor.
Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor.
Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor.
Vid nu verkställda förnyade beräkningar lia inkomsterna å denna titel
under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen
till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma
en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda
någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.
Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas .skatten inflyta med
ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa
budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med
utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket
tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt
anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda nå
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
gon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.
I riksstatsförslaget Ilar omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas
lör innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår
skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att
intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig
för sin del icke lia anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget
upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare
för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner
kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning
förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.
Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner
kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår
till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill
förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner
kronor.
Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat
inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.
Beträffande överskotten av statens affärsverksfonder har
riksräkenskapsverket, som icke föreslagit någon ändring av de i riksstatsförslaget
upptagna beloppen, anfört i huvudsak följande.
Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen
ha enligt skrivelser till riksräkenskapsverket icke föreslagit någon korrigering
av de i riksstatsförslaget beräknade beloppen. Telegrafstyrelsen har
uttalat, att styrelsen icke funnit anledning frångå sin tidigare uppskattning,
enligt vilken inkomstöverskottet uppskattas till 56 miljoner kronor. Styrelsen
har ansett sig kunna räkna med något sjunkande inkomster, beroende på att
det vore ovisst om styrelsens fordringar på utlandet komme att inflyta. Å andra
sidan hade, framhåller styrelsen, telegrafverkets rörelse under den hittills förflutna
delen av innevarande år visat fortsatt gynnsam utveckling, vartill
komme att den av telegrafstyrelsen tidigare beräknade extra avsättningen till
värdeminskningskonto torde bliva mindre på grund av den av verkstadskonflikten
föranledda förseningen av materielleveranserna för anläggningsarbeten
och den därmed följande mindre omfattningen av dessa arbeten. Riksräkenskapsverket
anser sig icke böra förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.
Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna
med sammanlagt 9 miljoner kronor enligt följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
13
Riksstatsför-
Riksräkenskaps-
ökning ( + )
slaget
verkets ändrings- förslag
Minskning (—)
Kronor
Kronor
Kronor
Stämpelmedel ..........
75 000 000
80 000 000
+ 5 000 000
Trafikskatt.............
Accis å margarin och vissa
26 000 000
28 000 000
+ 2 000 000
andra fettvaror........
12 000 000
10 000 000
— 2 000 000
Maltdrycksskatt.........
35 000 000
38 000 000
+ 3 000 000
Skatt å läskedrycker ....
11 000 000
12 000 000
+ 1 000 000
I statsverkspropositionen beräknades överskottet av marinens delfond av
försvarets fastighetsfond till 3 780 000 kronor. Enligt det i proposition nr 180
framlagda definitiva förslaget kan detta överskott icke upptagas till högre
belopp än 3 500 000 kronor. Vidare har i proposition nr 122 framlagts förslag
bland annat örn lönereglering för lantbruksingenjörema. Vid bifall härtill
böra statens inkomster av denna verksamhet, redovisade under rubriken
Uppbörd i statens verksamhet, uppräknas från 140 000 till 400 000 kronor
och inkomsttitelns benämning ändras till Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.
Motsvarande justeringar av riksstatens inkomstsida bör nu
vidtagas.
En sammanställning av inkomsterna å driftbudgeten innefattande förenämnda
ändringar torde såsom Bihang A få fogas vid detta protokoll.
I det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets Departement*- statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 mil- CÄ«/enjoner
kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor.
Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som
upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten,
var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen
har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre
justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida
visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i
statsverkspropositionen.
Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomslsumman
på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner
kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits
örn resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan örn grunderna
för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt —
tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet nied riksräkenskapsverkets förslag
nied de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln
Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock
därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material
rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen
till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under
olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär
måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för
en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en
ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom. ’
Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida
bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I
riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt
belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln
på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna
avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter
budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare
utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat
lor nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen
skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under
sådana förhallanden bar det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra
de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklingskostnaderna,
och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna
omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke
skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln
kommer att visa en ökning med 114 miljoner kronor i förhållande till det
i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid
den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten
å 260 miljoner kronor helt bortfaller.
Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir
en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning
av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet
blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden
till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt.
Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av
att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat
till femte huvudtiteln å riksstaten.
Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits,
endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner
kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer
nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64
miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet
.skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid
bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter
för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att
man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna
investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra
avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med
nödvändighet lia helt eliminerats, om åtgärder nu kunnat vidtagas för en
första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda
i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.
När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investe
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr olli.
ringa ina böla avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning
lill frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas
till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även örn
detta skulle föranleda en underbalansering. Örn så blir fallet, innebär avskrivningen
endast en formell reglering av kapitalboklöringen, genom vilken
en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten
bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond;
en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell
åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande
kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens
nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages,
blir frågan om utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt
och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen
på budgetutjämningsfonden, som direkt bestämmes av budgetens övereller
underbalansering.
I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas
riksdagen, örn förutsättningarna för riksstatslörslaget vid slutet av riksdagssessionen
icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av
finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget
återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon
saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen
motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag
får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst-
och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas
efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt
anmäles i annat sammanhang denna dag.
Vid framläggandet av finansplanen för nästa budgetår räknade jag med
alt det skulle bli möjligt att i samband med omprövningen av förutsättningarna
för denna mot slutet av riksdagssessionen fullfölja den i statsverkspropositionen
påbörjade diskussionen örn olika möjligheter att påverka den
samhällsekonomiska balansen såväl under tider av högkonjunktur som under
depression. Jag hoppades, alt detta skulle kunna ske med beaktande även
av de resultat som förväntades från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,
vilken bland annat hade frågan om beredskapsåtgärder på det
finanspolitiska området under övervägande. Såsom förhållandena utvecklat
sig och då kommissionen ännu icke hunnit redovisa sina arbetsresultat på del
finanspolitiska området, saknas emellertid anledning att i detta sammanhang
gå in på en fortsatt diskussion av de allmänna budgetproblemen. Att det i
rådande läge vore mest önskvärt, att budgeten kunde överbalanseras, och
alt alltså föreliggande riksstatsförslag endast uppfyller de minimikrav som
mäste uppställas, har jag framhållit redan i statsverkspropositionen. Detta
omdöme bygger på allmänna överväganden rörande den samhällsekonomiska
balansen och gäller sålunda oavsett alt en reduktion av statsskulden genom
överbalansering ur rent finansiell synpunkt vore önskvärd. Vid övervägande
av denna senare fråga bör beaktas, all en förbättring av statens lorinögenhetsslällning
genom fortgående krallig överbalansering under vissa förhållanden
skulle kunna medföra depressiva verkningar på näringslivet. Del
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
kail därför lili nödvändigt att helt eliel- delvis acceptera den förmögenhetsförsämring
som blivit följden av underbalanseringen i samband med försvaga
tgif temas finansiering. På liknande sätt kan det i framtiden även beträffande
andra omfattande utgifter av stor allmän vikt visa sig motiverat
att temporärt lägga dem utom ramen för eljest hävdade balanseringskrav.
Det allmänna problem, som här möter men som i detta sammanhang måste
förbigås ehuru dess lösning torde bli avgörande för finanspolitikens utformning
på längre sikt, kan sammanfattande sägas gälla, hur man bäst skall
samtidigt tillgodose kraven på dels finansiellt utrymme för större engångsutgifter
av betydelse för utvecklingen av landets ekonomiska resurser i vidaste
mening, dels en anpassning av budgeten efter växlande konjunkturer,
dels slutligen sådan formell fasthet i budgettekniken, att en rationell utgiflsgranskning
och avvägning mellan olika behov framtvingas.
En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt nu tillgängliga
uppgifter böra upptagas på driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll
såsom bilaga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — nied iakttagande
av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas
— för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i samma moment b);
dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1945/46 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang
A fogade specifikationen.
lil. Kapitalbudgeten.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1945/46 jämte därtill
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna lia beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag, som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande
sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens
investeringsanslag på 1 116 396 400 kronor. Vad rör investeringsslaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden
under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt
de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
ha de å investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fondema
och övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under
försvarets fastighetsfond uppförda titeln Bidrag från diversemedelsfond, å vilken
redovisas de bidrag som från Ladugårdsgärdesmedelsfonden lämnas såsom
ersättning för de avskrivningsmedel som eljest måste anvisas över riksstaten
för kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet m. m.,
har posten justerats under beaktande av de förslag om ytterligare investeringsutgifter
för sistnämnda ändamål som efter statsverkspropositionens avlåtande
framlagts för riksdagen.
Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten under
fonden för låneunderstöd vill jag framhålla, att den följande uppställningen
visar en principiell avvikelse i förhållande till tidigare förslag. För avskrivning
av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet beräknades i statsverkspropositionen
ett avskrivningsbelopp, vilket ingick i den å investeringsstaten upptagna
posten Avskrivningsmedel från riksstaten. Avskrivningsmedlen för tillläggslånen
tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets förvaltning,
från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade tillläggslån
överföras till riksstatens inkomstsida, och äro därför av helt annan
natur än övriga anslag under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Dessa avskrivningsmedel ha emellertid i investeringsstaten hittills redovisats
på samma sätt som övriga avskrivningsmedel, vilket vållat vissa redovisningssvårigheter.
I den följande sammanställningen har med utgångspunkt
från dessa överväganden det för avskrivning av tilläggslånen äskade beloppet,
6 090 000 kronor, fråndragits slutsumman för avskrivning av nya kapitalinvesteringar
i fonden för låneunderstöd, varefter endast saldot uppförts å investeringsstaten
under rubriken Avskrivningsmedel från riksstaten.
En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.
Kronor Kronor
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... 5217 500
Telegrafverkets fond...................... 90 103 000
Statens järnvägars fond................... 160 835 600
Statens vattenfallsverks fond .............. 46 200 000
Domänverkets fond....................... 452 000 302 808 100
II. Luftfartsfonden........................................ 5 500 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 29 070 300
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond ................. 102 264 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 2 000 000
Försvarets fabriksfond.................... 1 385 000 105 649 000
V. Statens utlåningsfonder ................................ 89 455 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................. 185 724 000
VII. Fonden för statens aktier.............................. 5 000 000
VIII. Fonden för förlag titt statsverket....................... 128 625 000
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 313.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
IX. Diverse kapitalfonder: Kronor Kronor
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds
fond.
.................................. 14 500 000
Fonden för kreditgivning till utlandet ..... 250 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond......... 65 000 264 565 000
Summa 1 116 396 400
De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå
till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
Postverkets fond.......................... 1 360 500
Telegrafverkets fond...................... 47 701 000
Statens järnvägars fond................... 88 055 600
Statens vattenfallsverks fond .............. 24 400 000
Domänverkets fond....................... 351 000 j^l 868 100
II. Luftfartsfonden........................................ 5 301 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 15 392 300
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond.................. 49 958 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond ........ 1 000
Försvarets fabriksfond.................... 1 316 000 51 275 000
V. Statens utlåningsfonder ................................ 19 475 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 5 060 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 4 676 000
Statens reproduktionsanstalts fond........... 58 000 4 734 OOO
Säger 263 106 400
Kapitalåterbetalning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
.................................. 3 300 000
Summa 266 406 400
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
Postverkets fond............................ 3 857 000
Telegrafverkets fond......................... 42 402 000
Statens järnvägars fond...................... 72 780 000
Statens vattenfallsverks fond.................. 21800 000
Domänverkets fond.......................... 101000 140 940 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
19
Kronor Kronur
II. Luftfartsfonden......................................... 199 000
lil. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 13 678 000
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond .................... 52 306 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond .......... 1999 000
Försvarets fabriksfond...................... 69 000 54 374 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 69 980 000
VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 180 664 000
VII. Fonden för statens aktier ............................... 5 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 128 624 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 9 824 000
Fonden för kreditgivning till utlandet........ 250 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond........... 7 000 259 831000
Säger 853 290 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster .... 3 300 000
Summa 849 990 000.
Stater innefattande specifikation till de salunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret
1945/46 jämte därtill fogade stater i enlighet med här
framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Kronor
Lånemedel
.............................. 849 990 000
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna I—III, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans
Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Benlund.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Bihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning................... 685 000 000
b. Värnskatt, bevillning......... 525 000 000
c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 50 000 000
d. Särskild skatt å förmögenhet,
bevillning................... 34 000 000
e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning......... 1 000 000
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
....................... 100 000
g. Stämpelmedel, bevillning...... 80 000 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning....... 35 000 000
b. Bensinskatt, bevillning........ 20 000 000
3. Tullar och accisen
a. Tullmedel, bevillning.......... 70 000 000
b. Allmän omsättningsskatt, bevillning
....................... 330 000 000
c. Varuskatt, bevillning......... 70 000 000
d. Trafikskatt, bevillning........ 28 000 000
e. Tilläggsskatter å bensin, bevillning
....................... 40 000 000
f. Accis å silke, bevillning....... 4 300 000
g. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning........... 10 000 000
h. Skatt å kaffe, bevillning...... 15 000 000
i. Tobaksskatt, bevillning........ 290 000 000
j. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.
.................... 18 000 000
k. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
k.
Partihandelsbolag ......... 30 000 000
p. Detaljhandelsbolag......... 25 000 000
l. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker, bevillning . 290 000 000
m. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å vin, bevillning......... 15 000 000
n. Maltdrycksskatt, bevillning .... 38 000 000
o. Skatt å läskedrycker, bevillning 12 000 000
p. Statlig nöjesskatt, bevillning... 17 000 000
Kronor
Kronor
1 375 100 000
55 000 000
1 302 300 000
2 732 400 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
21
Kronor
Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................
50 000
2. Inkomster vid fångvården..................
900 000
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona
50 000
4. Inkomster vid sjökarteverket................
130 000
5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............
1 400 000
6. Inkomster vid militärapoteket...............
900 000
7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet...............................
2 150 000
8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................
40 000
9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanst alter...........................
280 000
10. Inkomster vid statens skyddshem............
400 000
11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium..................................
750 000
12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
25 000
13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
65 000
14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........
16 800 000
15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för
sinnesslöa...............................
80 000
16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
250 000
17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..
200 000
18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....
175 000
19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......
1 500 000
20. Avgifter för registrering av motorfordon......
1 000 000
21. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrogra-
fiska anstalt............................
135 000
22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-
samhet.................................
16 000
23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
600 000
24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................
41 000
25. Inkomst av myntning och justering..........
3 000 000
26. Kontrollstämpelmedel......................
500 000
27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......
150 000
28. Bidrag till sparbanksinspektionen............
125 000
29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........
215 000
30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............
250 000
31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........
4 850 000
32. Inkomster vid serafimerlasarettet............
2 400 000
33. Avgifter vid läroverken m. m...............
1 850 000
34. Avgifter för granskning av biografbilder......
225 000
35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.
400 000
36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-
stalt ...................................
300 000
37. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt ...................................
550 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
anstalt.................................
165 000
39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......
90 000
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Kronor
Kronor
40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen................................
15 000
41. Inkomster vid statens provningsanstalt.......
600 000
42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...
250 000
43. Fyr- och båkmedel......................
2 000 000
44. Lotspenningar ........................
3 000 000
45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..
150 000
46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter..............................
3 000 000
47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
250 000
48. Bidrag till försäkringsinspektionen .. .......
275 000
49. Vissa licensavgifter m. m....................
3 000 000
55 547 000
III. Folkpensionsavgifter..................
65 000 000
IV. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel...................
5 000 000
2. Totalisatormedel ..............
4 000 000
3. Tipsmedel......................
9 000 000
4. Lotterimedel..................
35 000 000
5. Övriga diverse inkomster...................
6 000 000
59 000 000
2 911 947 OOO
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..................
42 000 000
2. Telegrafverket...................
60 000 000
3. Statens järnvägar.................
60 000 000
4. Statens vattenfallsverk.....................
38 000 000
5. Domänverket....................
24 000 000
224 000 000
II. Riksbanksfonden ...................
10 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ................
340 000
3. Utrikesdepartementets » ...............
245 000
4. Medicinalstyrelsens » .................
1 750 000
5. Byggnadsstyrelsens » .................
9 125 000
6. Generaltullstyrelsens » .................
30 000
7. Uppsala universitets > .................
155 000
8. Lunds universitets » .................
145 000
9. Karolinska sjukhusets » .................
325 000
10. Lotsstyrelsen » ................
35 000
12 151 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond:
a. Arméns delfond........... 7 600 000
b. Marinens » ........... 3 500 000
c. Flygvapnets » ........... 4 400 000
15 500 000
2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........
500 000
3. Försvarets fabriksfond .....................
1 350 000
17 350 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
23
Kronor
Kronor
V. Statens utlåningsfonder:
1. Statens bostadslånetond....................
230 000
2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
35 000
3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer..............
3 900 000
4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen..................
440 000
5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.........................
560 000
6. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........
4 000
7. Statens bosättningslånefond.................
1 300 000
8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar....................
35 000
9. Vattenkraftslånefonden.....................
210 000
10. Luftfartslånefonden........................
65 000
11. Tullverkets båtlånefond....................
10 000
12. Statens lånefond för universitetsstudier.......
1 000
13. Allmänna studielånefonden..................
60 000
14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......
100
15 Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-
neraas.................................
100
16. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk
ras....................................
100
17. Statens kaninavelslånefond..................
100
18. Statens fjäderfälånefond....................
1 000
19. Gödselvårdslånefonden......................
35 000
20. Statens kalkbrukslånefond..................
8 000
21. Statens fruktodlingslånefond.................
100
22. Frukt- och potatislagerhusfonden ............
100
23. Statens mejerilånefond.....................
65 000
24. Jordbrukets maskinlånefond.................
170 000
25. Spannmålslagerhusfonden...................
180 000
26. Spannmålskreditfonden.....................
1 000
27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....
660 000
28. Statens slakterilånefond....................
25 000
29. Kraftledningslånefonden....................
180 000
30. Elektrifieringslånefonden....................
2 000
31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-
tordrift.................................
50 000
32. Egnahemslånefonden.......................
9 520 000
33. Jordförmedlingsfonden......................
100
34. Arrendelånefonden.........................
100
35. Arbetarsmåbrukslånefonden.................
100
36. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................
2 000
37. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..
1 000
38. Statens avdikningslånefond..................
1 500 000
39. Täckdikningslånefonden.....................
170 000
40. Bevattningslånefonden......................
2 000
41. Allmänna nyodlingsfonden..................
1 000
24
Kungl. Alaj:ts proposition nr 313.
Kronor
Kronor
42. Norrländska nyodlingsfonden...............
100
43. Fiskerilånefonden.........................
95 000
44. Statens fiskredskapslånefond...............
100
45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
fiskebåtar.............................
100
46. Kommunskogslånefonden...................
1 000
47. Virkesmätningslånefonden..................
100
48. Skogsväglånefonden........................
4 000
49. Hemslöjdslånefonden......................
10 000
50. Industrilånefonden........................
40 000
51. Statens hantverkslånefond .................
18 000
52. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..
100
53. Rederilånefonden..........................
100
54. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
15 000
55. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..
25 000
56. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-
torer för vissa fartyg....................
1 000
57. Lotsverkets båtlånefond....................
48 000
19 681 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond.....................
6 000 000
2. Egnahemsstyrelsens delfond................
320 000
3. Riksbankens delfond......................
70 000
4. Riksgäldskontorets delfond.................
3 775 000
10 165 000
j VII. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........
1 000 000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......
1 595 000
3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken.............
1 000 000
4. Övriga aktiebolag.........................
6 000
3 601 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden...................
29 500 000
2. Civila tjänstepensionsfonden................
1 220 000
3. Militära tjänstepensionsfonden..............
150 000
4. Allmänna familjepensionsfonden.............
3 700 000
5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....
22 000
34 592 000
IX. Diverse kapitalfonder..........................
5 500 000
337 040 500
Sum ma
3 248 987 500
Kungl. Majlis proposition nr 313.
25
Bihang B.
Förslag till investeringsstater för budgetåret 1945/46.
I. Statens affärsverksfonder.
Postverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 217 500
fonden................ 1 360 000
Övriga kapitalmedel...... 500
Investeringsbemyndigande. 3 857 000 _
5 217 500 5 217 500
Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 90 103 000
riksstaten ............ 2 200 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 45 500 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 42 402 000 _
90 103 000 90 103 000
Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 160 835 600
riksstaten............. 3 055 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 66 000 000
Övriga kapitalmedel...... 19 000 600
Investeringsbemyndigande. 72 780 000 _
160 835 600 160 835 600
Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 46 200 000
fonden................ 24 340 000
Övriga kapitalmedel...... 60 000
Investeringsbemyndigande. 21 800 000 _
46 200 000 46 200 000
Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 452 000
fonden................ 350 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 101 000 ______
452 000
452 000
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 5 300 000
övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 199 000
5 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 11812100
Avskrivningsmedel inom
.. fonden................ 3 580 000
Övriga kapitalmedel...... 200
Investeringsbemyndigande. 13 678 000
29 070 300
IV. Försvarets fonder.
Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 40 417 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 3 840 000
Bidrag från diversemedels
.
. fond.................. 5 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 52 306 000
102 264 000
Försvarets bostadsanskaffningsfond.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........
Investeringsbemyndigande. 1 999 000
2 000 000
Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
.. fonden................ 1 315 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 69 000
1 385 000
Avskrivningsmedel
riksstaten .....
V. Statens utlåningsfonder.
från
V ärnpliktslånef onden.
500 000 Investeringsanslag
5 500 000
5 500 000
29 070300
29 070 300
102 264 000
102 264 000
2 000 000
2 000 000
1 385 000
1 385 000
500 000
Kungl. May.ts proposition nr 313.
27
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.
Avskrivningsmedel från
Investeringsanslag.....
... 50 000 000
riksstaten.............
13 900 000
Investeringsbemyndigande.
36 100 000
50 000 000
50 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag........
2 580 000
9 420 000
12 000 000
12 000 000
12 000 000
Statens bosättningslånefond.
Investeringsbemyndigande.
7 000 000 Investeringsanslag........
7 000 000
Luftfartslånefonden.
Investeringsbemyndigande.
5 000 000 Investeringsanslag........
5 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
550 000 Investeringsanslag........
550 000
Allmänna studielånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
80 000 Investeringsanslag........
80 000
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
75 000 Investeringsanslag........
75 000
Frukt- och potatislagerhusfonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag........
90 000
410 000
500 000
500 000
500 000
Jordbrukets maskinlånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag........
600 000
2 400 000
3 000 000
3 000 000
3 000 000
Statens sekundärlånefond törj Jordbrukare.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 2 000 000
riksstaten............. 250 000
Investeringsbemyndigande. 1 750 000 _
2 000 000
2 000 000
28
Kungl. Maj-.ts proposition nr 313
Egnahemslånefonden.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag
riksstaten............. 800 000
Investeringsbemyndigande. 7 200 000
8 000 000
Hemslöjdslånefonden.
Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag
Kronotorparnas inventarielånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 50 000 Investeringsanslag,
Lotsverkets båtl&nefond.
Investeringsbemyndigande. 300 000 Investeringsanslag
Summa investeringsbemyndigande
för statens utlåningsfonder.
......... 69 980 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag
riksstaten............. 5 059 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 180 664 000
185 724 000
VII. Fonden för statens aktier.
Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag.......
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.
Investeringsbemyndigande. 128 624 000
128 625 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.
Avskrivningsmedel inom Investeringsanslag.....
_ fonden................ 4 675 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande 9 824 000
8 000 000
8 000 000
400 000
50 000
300 000
185 724 000
185 724 000
5 000 000
128 625 000
128 625 000
14 500 000
14 500 000
14 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
29
B. Fonden för kreditgivning till utlandet.
Investeringsbemyndigande 250 000 000 Investeringsanslag........
C. Statens reproduktionsanstalts fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 57 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 7 000
65 000
250 000 000
65 000
65 000
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 313.
Driftbudgeten för
Inkomster.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ......................
n. Uppbörd i statens verksamhet........
lil. Folkpensioneringsavgifter............
IV. Diverse inkomster................
Statsverks- propositionen
Milj. kr.
Senare
ändringar
Miij. kr.
Summa
Milj. kr.
2 723-4
55-3
65-0
59-o
+ +
1 1 99
1 Iwo
2 732-4
55"0
65-0
59-o
Säger
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...........
II. Riksbanksfonden .............
lil. Statens allmänna fastighetsfond......
IV. Försvarets fonder ..................
V. Statens utlåningsfonder..............
VI. Fonden för låneunderstöd ..........
VII. Fonden för statens aktier...........
Vin. Statens pensionsfonder..............
IX. Diverse kapitalfonder ..............
2 902-7
224-0
10-o
12i
17-6
19-7
10-2
3-6
34-6
5-5
+ 9''3
— 0-3
2 912o
224-0
10-0
12i
173
19-7
10-2
36
34-6
5-s
Säger
337-s
— 0-3
337-0
Säger för inkomster å driftbudgeten
3 240-0
+ 9-0
3 249-0
Beräknat underskott d statsregleringen att av-
förås d statens budgetutjämningsfond ....
0*5
Summa
3 240-5
3 249 0
Kungl. Maj.ts proposition nr 313.
31
budgetåret 1945/46.
Bilaga.
Utgifter.
Statsverks-
Senare
propositionen
ändringar
Summa
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ......
2''3
—
23
II. Justitiedepartementet ..............
259
+
0-3
262
III. Utrikesdepartementet ..............
123
+
1''0
133
IV. Försvarsdepartementet..............
841-1
+
113-s
954’9
V. Socialdepartementet................
609-5
+
94-4
703-9
VI. Kommunikationsdepartementet.......
154-7
*r
6-4
161i
VII. Finansdepartementet ...............
62-7
+
5-2
67-9
VIII. Ecklesiastikdepartementet...........
320-9
+
16-4
337''3
IX. Jordbruksdepartementet ............
249-2
—
51-4
197-s
X. Handelsdepartementet..............
33-6
+
1-2
34-8
XI. Folkhushållningsdepartementet.......
188-2
-
2-1
186-1
XII. Pensionsväsendet ..................
90-o
—
90-o
XIII. Oförutsedda utgifter ...............
lo
—
lo
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....
8-e
—
8-6
Säger
2 600-o
+
185-2
2 785-2
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................
1''2
+
1''2
24
II. Riksgäldsfonden....................
300- o
—
300-o
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
76-0
+
17-5
93-5
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-
delsförluster.....................
3-3
—
33
Säger
380-5
+
18-7
399-2
Säger för utgifter å driftbudgeten
2 980-5
+ 203*9
3 184-4
Beredskapsstat för försvarsväsendet.........
260-0
260 o
—
Beräknat överskott d statsregleringen att till-
föras statens budgetutjämningsfond.......
64-o
Summa
3 240''5
3 249 o
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar.
- Rskr. 1945:483 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 1945/46 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 4 i texten
- Rskr. 1945:513 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 19A5/U6. s. 1 i texten
- JoU 1945:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945/46, i vad angår jordbruksärenden. a1 i texten
- SU 1945:250 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 1955/46 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 13 i texten
- BevU 1945:54 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1945/46 jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten