Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
1945-04-27 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:317, Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
1
Nr 317.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor
m. m. inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; given Stockholms slott den 27
april 194.5.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Georg Andrén.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén följande.
I 1945 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 6, punkten 8)
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Byggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Haparanda för budgetåret 1945/46 beräkna ett investeringsanslag
av 430 000 kronor.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, anhåller jag att ånyo få anmäla
detsamma. I samband härmed torde jag få anmäla vissa andra byggnadsfrågor
inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
Bihang till riksdagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr Sif.
1
2
Departe
mentschefen.
Kungl. Marits proposition nr 317.
1. Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska museum.
Byggnadsstyrelsen har hemställt, att till inredning av vinden på ämbetsbyggnaden
vid statens historiska museum för östasiatiska arkeologiska sani
lingarnas räkning mätte anvisas ett investeringsanslag av 60 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har anfört:
Byggnadsstyrelsen förhyr av handelshögskoleföreningen i Stockholm till
den 1 juli 1946 i handelshögskolans fastighet vid Sveavägen lokaler för de
ostasiatiska samlingarna mot en årlig hyra av 12 000 kronor. Lokalerna
motsvara % av samlingarnas utrymmesbehov. Handelshögskoleföreningen
är emellertid i trängande behov även av dessa lokaler, varför det med säkerhet
kan förutses, att kontraktet vid hyrestidens utgång icke kommer att
förlängas från hyresvärdens sida. På grund härav är det nödvändigt att i
tid vidtaga åtgärder för beredande av nya lokaler åt samlingarna i fråga
under år 1946.
Byggnadsstyrelsen har i annat sammanhang uttalat, att de östasiatiska
samlingarna ur organisatorisk synpunkt helst borde förläggas i samband med
statens historiska museum samt att föreståndaren för samlingarna förklarat
sig finna sådan förläggning vara avgjort lämpligare än en ifrågasatt utflyttning
till Manilla. Byggnadsstyrelsen har därvid i första hand tänkt sig, att
de så kallade stallflyglarna vid museet skulle kunna utnyttjas för ändamålet.
Riksantikvarien har emellertid meddelat, att vederbörande militära
myndigheter förklarat sig tidigast under hösten 1946 kunna avstå dessa
utrymmen. Riksantikvarien har i stället föreslagit, att vinden på ämbetsbyggnaden
vid historiska museet skulle inredas för ändamålet.
Byggnadsstyrelsen finner den sålunda föreslagna utvägen innebära en
godtagbar lösning av ifrågavarande lokalfråga i avvaktan på ett framtida
slutgiltigt ordnande av densamma. Förslag till vindens inredning för östasiatiska
samlingarnas räkning förelåg redan år 1938. Detta har nu godkänts
av samlingarnas föreståndare. Inredningen av vindslokalerna enligt
detta förslag har inom byggnadsstyrelsen i september 1944 kostnadsberäknats
till 60 000 kronor. Efter samlingarnas eventuella avflyttning skulle
inredningen komma att övertagas av historiska museet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen hemställa,
att till inredning av vinden på ämbetsbyggnaden vid statens historiska
museum för ostasiatiska samlingarnas räkning i huvudsaklig överensstämmelse
med omförmälda förslag måtte för budgetåret 1945/46 anvisas
ett investeringsanslag av 60 000 kronor.
Då östasiatiska arkeologiska samlingarna efter den 30 juni 1946 icke
längre torde kunna disponera sina nuvarande lokaler inom handelshögskolan
i Stockholm, synes mig byggnadsstyrelsens förslag om inredning av
vissa vindsutrymmen inom statens historiska museums byggnad för samlingarnas
räkning vara en lämplig lösning av lokalfrågan. Jag vill också
framhålla, att den föreslagna anordningen medför inbesparing av en årlig
hyreskostnad av för närvarande 12 000 kronor. Jag tillstyrker således det
av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget och hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens
historiska museum för budgetåret 1945/46 anvisa ett inve
steringsanslag av ...................... kronor 60 000.
3
Kungl. Marits proposition nr 317.
2. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 4 000 kronor. Därjämte
upptogs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även
på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av
91 000 kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande
den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:
275 (s. 272 ff.).
Sedermera har riksdagen till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
(B) av lil 000 kronor och å allmän beredskapsstat III för innevarande
budgetår uppfört ett anslag av 140 000 kronor.
Efter framställning av det större akademiska konsistoriet i Uppsala har
kanslern för rikets universitet i skrivelse den 6 mars 1945, under vitsordande
av nödvändigheten av att ifrågavarande byggnadsföretag snarast möjligt
komme till utförande, hemställt, att medel måtte anvisas och medgivande
lämnas till byggnadsföretagets igångsättande.
I en till grund för konsistoriets framställning liggande skrivelse från
institutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har denne, under erinran att
universitetsmyndigheterna år 1942 gjort framställning om igångsättande
av byggnadsföretaget, vidare anfört bland annat följande.
Sedan nyssnämnda framställning gjordes år 1942, ha svårigheterna att
i nuvarande lokaler bedriva undervisning och forskning i högsta grad
skärpts. Därtill bidraga dels det snabbt fortskridande förfallet av lokalerna
samt dels både det starkt växande elevantalet och forskningens allt större
omfattning. Lokalerna befinna sig i praktiskt taget samma tillstånd som
för 40 år sedan, då institutionen byggdes. Icke ens målning har under
denna tid företagits. I väntan på den år efter år uppskjutna ombyggnaden
kunna ju ej heller ens de småreparationer utföras, varigenom snabbheten
i förfallet skulle kunna reduceras. Lokalernas kvalitet är nu sådan,
att ej ens elementära övningskurser med moderna metoder kunna bedrivas
i desamma. Utövande av forskning blir givetvis än svårare och flera
forskningsproblem ha helt enkelt ej kunnat upptagas till behandling pä
grund av lokalförhållandena. Det dåliga ventilationssystemet leder även
till stora risker för elevernas hälsa samt till svåra skador på dyrbar och för
närvarande oersättlig apparatur.
Det är dock ej endast lokalernas undermåliga kvalitet utan även omöjligheten
att med nuvarande rumsdisposition erhålla tillräcklig golvyta,
som vållar stora svårigheter. För att överhuvudtaget kunna hållas i gång
måste apparatur ställas upp i utrymmen sådana som kapprum och skrubbar,
där all installation av nödvändiga ledningar saknas och där oundgängliga
krav på skakfrihet och dylikt ej kunna, uppfyllas.
Det har hinge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna
i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som
hittills uppförts flir ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har om
Departe
mentschefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
byggnadsplanen ännu icke genomförts. Då det icke synes mig försvarligt
att längre uppskjuta ifrågavarande byggnadsföretag, förordar jag, att anslag
till byggnadsföretagets utförande anvisas å riksstaten för nästa budgetår
med 140 000 kronor eller det belopp, varmed anslag för ändamålet upptagits
å allmän beredskapsstat III för innevarande budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
jäv kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .................................. kronor 140 000.
3. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala. För uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt
beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett
reservationsanslag av 7 000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat
för samma budgetår och sedermera även för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag
av 74 000 kronor till själva byggnadskostnaderna. Anslagen
voro avsedda att täcka kostnaderna för uppförande i överensstämmelse med
av byggnadsingenjören S. Lindsjö upprättade ritningar av ett nytt meteorologiskt
observatorium å akademihemmanet Marsta nr 5 i Bälinge socken
i stället för det nuvarande som av olika skäl ansetts otillfredsställande. En
utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har
lämnats i propositionerna 1938: 275, sid. 266 ff. och 1939: 242, sid. 200 ff.
Av denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats
i två etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda
byggnad. Till den andra byggnadsetappen har hänförts örn- och tillbyggnad
av själva institutionsbyggnaden eller uppförande av ny sådan byggnad.
Av kanslern för rikets universitet gjord framställning om att nämnda
anslag av 74 000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41
föranledde enligt beslut den 21 juni 1940 ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedan kanslern med skrivelse den 13 september 1940 överlämnat en av universitetsmyndigheterna
gjord framställning om anvisande av medel till uppförande
av observatoriebyggnaden, föreslog Kungl. Majit riksdagen i propositionen
1941: 2 att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av 90 000 kronor till ifrågavarande ändamål.
Vid anmälan av denna anslagsfråga anförde min företrädare i ämbetet,
att kostnaderna för observatoriebyggnadens uppförande — frånsett det
redan anvisade beloppet av 7 000 kronor — enligt uppgift under hand från
byggnadsstyrelsen dåmera syntes böra uppskattas till 90 000 kronor. I
någon mån syntes emellertid byggnadsprogrammet kunna förenklas. I avvaktan
på resultatet av den granskning av byggnadsförslaget, som genom
1940 års civila byggnadsutredning borde komma till stånd, borde dock enligt
departementschefens mening hela det beräknade beloppet av 90 000
kronor anvisas. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
1940 års civila byggnadsordning har i utlåtande den 28 juli 1941 föreslagit,
att observatoriebyggnaden begränsas i huvudsaklig överensstämmelse
med ett inom utredningen uppgjort, den 14 och den 30 juli 1941 dagtecknat
skissförslag, varigenom en volymminskning på cirka 180 m3 skulle ernås.
Därest byggnadsvolymen minskades i enlighet med utredningens förslag,
holle utredningen före, att kostnaderna kunde begränsas till 77 000 kronor,
inklusive utvändiga ledningar och observationsmast.
I avgivna yttranden i anledning av civila byggnadsutredningens förslag
ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala och kanslern för rikets universitet,
under hänvisning till vad institutionsföreståndaren, professorn H.
Köhler anfört vid frågans behandling i matematisk-naturvetenskapliga sektionen,
hemställt, att, därest de av professor Köhler gjorda anmärkningarna
mot vissa utrymmen kunde tillgodoses genom jämkningar i byggnadsutredningens
skissförslag, detta förslag måtte läggas till grund för byggnadsföretaget.
Om detta icke läte sig göra hemställdes, att den ursprungliga byggnadsplan
måtte följas vid byggnadsföretagets utförande.
Professorn Köhler har, med instämmande av matematisk-nccturvetenskapliga
sektionen, anfört huvudsakligen följande.
Den ändring av själva planen för observatoriet, som byggnadsutredningen
föreslagit, synes mig i vissa avseenden vara god. Så har t. ex. det
mindre apparatrummet befriats från en trappuppgång, och ett särskilt rum
för bränsle har föreslagits. Detta torde nu vara nödvändigt. Enligt det
gamla förslaget förutsattes oljeeldning, vilket för tillfället icke är genomförbart.
Vidare synes mig rummens läge i förhållande till varandra liksom
passagerna dem emellan vara väl ordnade inom den ram, som föreslagits.
Vad utrymmet enligt det nya förslaget beträffar, ha kontor, amanuensrum,
laboratorium, kök, garage och apparatrum erhållit tillräcklig storlek.
Andra utrymmen äro däremot för små. Verkstadens bottenyta skulle enligt
utredningens förslag minskas från cirka 29 m2 till omkring 14 m2. Då
verkstadsutrymmet enligt det tidigare förslaget är tilltaget så litet, som
jag överhuvudtaget vågat, kan jag icke tillstyrka någon minskning av
detta utrymme. Det i det tidigare förslaget såsom tillfällig bostad betecknade
rummet, är avsett såsom arbets- och vilorum för en vid observatoriet
arbetande specialist, som har att utföra arbeten av sådant slag, att han icke
lätt kan utföra förarbeten och översiktliga bearbetningar i Uppsala. Enligt
utredningens förslag skulle detta rum minskas från 14,2 m2 till 6,8 ma.
Jag kan icke tillstyrka, att detta rum minskas, då detsamma enligt min
mening redan enligt det ursprungliga förslaget är mycket litet men dock
fullt användbart. Det tidigare förslaget upptager en vestibul eller hall med
en bottenyta av cirka 21,5 m2. Detta utrymme äger icke någon motsvarighet
i ändringsförslaget. Hallen var avsedd såsom demonstrationsrum och
samlingslokal och är nödvändig för detta ändamål. Det ursprungliga för
slaget upptager i den övre delen av aerologirummet plattformar eller bryggor
på två sidor men ändringsförslaget endast på en sida. Två plattformar
äro nödvändiga för möjliggörandet av ordnade aerologiska uppstigningar.
Förrådsrum saknas enligt ändringsförslaget men iir absolut oumbärligt, i
all synnerhet som observatoriet skall byggas 8 km utanför Uppsala. Vidare
upptager utredningens förslag icke några skåp.
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 317.
Under åberopande av vad sålunda och i övrigt av honom anförts har professorn
Köhler hemställt, att det ursprungliga byggnadsförslaget måtte läggas
till grund vid byggnadsföretagets utförande.
Efter framställningar av det större akademiska konsistoriet i Uppsala
har universitetskanslern i skrivelser den 30 maj 1941, den 12 mars 1943,
den 9 maj 1944 och den 6 mars 1945 hemställt, att det å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 för ifrågavarande byggnadsföretag anvisade
anslaget måtte få disponeras och byggnadsarbetena, påbörjas. I sistnämnda
skrivelse har kanslern understrukit nödvändigheten av att byggnadsföretaget
snarast möjligt bomme till utförande.
Det nuvarande meteorologiska observatoriet i Uppsala är uppfört år
1864. Dess belägenhet är numera på grund av närliggande bebyggelse och
den kraftiga trädvegetationen i omgivningarna synnerligen olämplig, varigenom
de utförda observationernas värde minskas. Behovet äv en ny
observatoriebyggnad, avsedd att uppföras å det universitetet tillhöriga hemmanet
Marsta nr 5 i Bälinge socken, har länge varit framträdande. De anslag,
som hittills uppförts för ändamålet, ha haft karaktär av beredskapsanslag.
Då jag finner det nödvändigt, att byggnadsföretaget snarast möjligt
kommer till utförande, förordar jag, att anslag för ändamålet uppföres
å riksstaten för nästa budgetår.
Det av statsmakterna tidigare godkända byggnadsprogrammet har, sedan
ifrågavarande byggnadsfråga senast underställdes 1941 års riksdag, i besparingssyfte
granskats av 1940 års civila byggnadsordning. Det av utredningen
framlagda skissförslaget till observatoriebyggnaden torde i huvudsak
vara ägnat att läggas till grund för byggnadsföretaget. Då emellertid
de erinringar, som från institutionsföreståndarens sida framställts mot den
av utredningen vidtagna beskärningen av vissa utrymmen, synas vara befogade,
böra desamma tillgodoses genom jämkningar i skissförslaget. Kostnaderna
för byggnadsföretagets utförande i överensstämmelse med byggnadsutredningens
förslag beräknades av utredningen år 1941 till 77 000
kronor. Med hänsyn till de av mig förordade jämkningarna i förslaget och
med beaktande av den höjda prisnivån för material och arbete, uppskattar
jag anslagsbehovet för byggnadsföretagets utförande till 90 000 kronor eller
det belopp, varmed anslag för ändamålet var uppfört å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 90 000.
4. Om- och ^byggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda.
Denna byggnadsfråga har varit föremål för upprepade utredningar och även
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
vid ett par tidigare tillfällen underställts riksdagen. Det torde därför vara
befogat att till en början lämna en redogörelse för ärendets föregående behandling.
Tidigare åtgärder i frågan. Småskoleseminariet i Haparanda är för närvarande
inrymt i en kasernbyggnad från 1800-talets mitt, belägen utmed
norra sidan av stora torget i nämnda stad å en tomt med en yta av knappt
2 000 kvadratmeter.
Efter det frågan redan tidigare dryftats i olika sammanhang, varvid
främst uppförandet av en nybyggnad för seminariet ifrågasatts, kom genom
1935 års riksdags beslut om utbyggande av samrealskolan i Haparanda till
högre allmänt läroverk seminariets byggnadsfråga i ett delvis nytt läge, i
det att fråga uppstod örn seminariets förläggande till samrealskolans byggnader,
sedan en planerad nybyggnad för läroverket uppförts. Med anledning
härav erhöll byggnadsstyrelsen den 9 april 1937 av Kungl. Majit i uppdrag
att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa utredning jämte kostnadsberäkning
angående det lämpligaste sättet att åt seminariet anskaffa nya lokaler
genom nybyggnad eller genom övertagande och eventuell ombyggnad
av läroverkets gamla fastigheter.
Enligt den av byggnadsstyrelsen i anledning härav framlagda utredningen
beräknades en nybyggnad för seminariets räkning draga en kostnad av
730 000 kronor. Till grund för förslaget lågo av byggnadsstyrelsen upprättade,
den 4 oktober 1937 dagtecknade ritningar. Förslaget till ombyggnad
av läroverksbyggnaderna upptog två alternativ, kostnadsberäknade till
330 000 respektive 360 000 kronor.
1938 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Majit uppförande av en nybyggnad
för högre allmänna läroverket i Haparanda. Beträffande seminariets
byggnadsfråga, vilken samtidigt underställdes riksdagens prövning, anförde
föredragande departementschefen (1938 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 28), att han icke kunde finna annat än
att en lösning av lokalfrågan genom seminariets överflyttning till det dåvarande
läroverkshuset skulle ge ett otillfredsställande resultat, huvudsakligast
emedan läroverksområdet icke lämnade nöjaktigt utrymme för lekplan och
seminariets trädgård. Riksdagen biföll därefter Kungl. Majits förslag om
uppförande av nybyggnad jämväl för seminariets räkning i huvudsaklig
överensstämmelse med ovannämnda den 4 oktober 1937 upprättade ritningar
samt anvisade för ändamålet ett reservationsanslag av 150 000 kronor
för budgetåret 1938/39.
Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag.
Till den nya seminariebyggnaden anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag
för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,
att arbetet med uppförande av ifrågavarande seminariebyggnad icke finge
påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
sadant tillstånd lämnats, de för ändamalet anvisade medlen finge användas
allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och
dylikt.
Såsom tomt för seminariebyggnaden ha stadsfullmäktige i Haparanda vid
sammanträde den 10 januari 1939 beslutat erbjuda ett tomtområde i kvarteret
Fabriken. Kungl. Majit har ännu icke meddelat beslut i tomtfrågan.
Med skrivelse den 26 juni 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen för Kungl.
Maj.ts godkännande av arkitekten B. Höök på styrelsens uppdrag uppgjorda
huvudritningar till seminariebyggnaden, dagtecknade den 26 januari
och den 7 februari 1940. I dessa ritningar hade efter samråd mellan skolöverstyrelsen
och byggnadsstyrelsen vidtagits den avvikelsen från ovannämnda,
den 4 oktober 1937 dagtecknade skissritningar, att mittkorridoren
i skolbyggnaden ersatts av sidokorridor och samtliga skolsalar förlagts
mot sydligt väderstreck. Dessa ändringar angåvos av byggnadsstyrelsen
kunna verkställas utan kostnadsökning.
1940 års civila byggnadsordning, som i besparingssyfte granskat
nämnda huvudritningar, föreslog i yttrande den 14 november 1941 omdisposition
av planlösningen samt viss reduktion av lokalerna enligt ett
yttrandet bifogat skissförslag. Utredningen uppskattade kostnaderna efter
de föreslagna reduktionerna till 710 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 15 januari 1943 bland annat,
att byggnadsutredningens förslag dåmera kunde beräknas draga en kostnad
av 810 000 kronor. Styrelsen kunde emellertid för sin del svårligen
finna utredningens förslag användbart för ett småskoleseminarium med det
uppgivna elevantalet. Denna fråga syntes dock närmast böra tillkomma
skolöverstyrelsen att närmare bedöma.
Emellertid hade byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att beskära
det av styrelsen år 1940 framlagda byggnadsförslaget. Ifrågavarande förslag,
som år 1940 kostnadsberäknades till 770 000 kronor, kunde enligt
byggnadsstyrelsens uppskattning i början av år 1943 beräknas draga en
kostnad av 980 000 kronor. Det av byggnadsstyrelsen reducerade förslaget,
vilket utarbetats i samband nied representant för skolöverstyrelsen, innebar
i huvudsak, att byggnaden minskades 8 meter i längd och rumshöjden i
klassrummen sänktes från 3,5 till 3 meter. Detta förslag kostnadsberäknades
av byggnadsstyrelsen till 850 000 kronor. Förslaget kommer att närmare
beröras i det följande.
Byggnadsstyrelsen framhöll i sitt förenämnda utlåtande den 15 januari
1943, att kostnaderna för de båda förslagen till om- och nybyggnad för seminariet
å nuvarande läroverkstomten, vilka framlagts år 1937, dåmera kunde
beräknas till 429 000 respektive 460 000 kronor.
I samma utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen såsom en tredje möjlighet,
att seminariet åtminstone provisoriskt kunde övertaga läroverkets nuvarande
lokaler i befintligt skick. Byggnadsstyrelsen hade i samråd med representant
för skolöverstyrelsen vidtagit utredning rörande jämväl denna
Kungl. Majda ''proposition nr 317. 9
fråga. Enligt det vid utredningen framkomna förslaget skulle Järnverksbyggnaden,
gymnastikhuset och seminariebyggnaden kunna utnyttjas efter
det mindre förändringar vidtagits och de nödvändigaste reparationerna verkställts.
Kostnaderna härför beräknades till omkring 50 000 kronor.
I propositionen 1943:142 framhöll dåvarande departementschefen —
efter att ha förordat uppförande av nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda — att det under dåvarande förhållanden icke kunde
ifrågasättas att samtidigt igångsätta även en nybyggnad för småskoleseminariet
i samma stad. Departementschefen uttalade vidare i anslutning
till byggnadsstyrelsens nyssnämnda förslag, att seminariet åtminstone
provisoriskt torde kunna inrymmas i läroverkets nuvarande lokaler,
sedan det nya läroverkshuset färdigställts. Huruvida seminariets lokalfråga
också definitivt borde lösas på detta sätt, varigenom en avsevärd besparing
skulle ernås, syntes böra bli föremål för fortsatt utredning.
Riksdagen (skrivelse nr 232) förklarade sig ense med departementschefen
om att seminariet provisoriskt borde kunna inrymmas i de nuvarande läroverkslokalerna.
Emellertid borde enligt riksdagens mening seminariets förläggningsfråga
bli föremål för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas
att med de nuvarande läroverkslokalerna såsom stomme slutgiltigt
lösa nämnda spörsmål. Uppenbart vore emellertid, att den nuvarande gymnastikbyggnaden
på grund av sitt bristfälliga skick snarast krävde en ombyggnad.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att till Kungl. Maj:ts prövning föreligger
en ansökan från Haparanda skoldistrikt örn tillstånd att uppföra ett
gymnastikhus, inrymmande jämväl slöjdsal, för folkskolans behov, ävensom
om statsbidrag till kostnaderna för byggnadsföretaget. I förenämnda sammanhang
uttalade 1943 års riksdag som sin mening, att det borde närmare
utredas, örn icke ombyggnaden av läroverkets nuvarande gymnastiklokaler
kunde så planläggas, att en gymnastikanläggning komme till stånd, som
samtidigt kunde tillgodose såväl seminariets som folkskolans behov.
Genom beslut den 30 juni 1943 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att i samråd med skolöverstyrelsen och med beaktande av vad i propositionen
1943:142 och riksdagens skrivelse 1943:232 anförts, verkställa
fortsatt utredning rörande småskoleseminariets i Haparanda lokalbehov
samt att i samband därmed taga under övervägande, huruvida icke seminariets
och stadens folkskolors behov av gymnastiklokaler lämpligen skulle
kunna tillgodoses inom en och samma gymnastikanläggning.
Med skrivelse den 6 juli 1944 har byggnadsstyrelsen avgivit förnyat förslag
till lösande av förevarande byggnadsfråga. Förslaget kommer att närmare
behandlas i det följande.
Jag övergår nu till en kortfattad redogörelse för innebörden av de av förenämnda
förslag, vilka enligt min uppfattning äro av beskaffenhet att böra
komma under bedömande.
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
Vissa förslag till lokalfrågans lösning. Nybyggnad. Av de skilda
förslag till nybyggnad för seminariet, som dryftats under årens lopp,
torde det av byggnadsstyrelsen i förutnämnda skrivelse den 15 januari
1943 framlagda förslaget vara det, som närmast kan komma i fråga
till utförande i nuvarande läge. Detta förslag innebär, såsom förut nämnts,
en omarbetning och reduktion av det av styrelsen år 1940 utarbetade
förslaget, vilket i sin tur innebar en omdisposition av det nybyggnadsförslag
av den 4 oktober 1937, vilket låg till grund för 1938 års riksdags
beslut angående nybyggnad för seminariet. Beträffande förslaget inhämtas
av handlingarna i ärendet i huvudsak följande.
Förslaget, som innefattar uppförande av vaktmästarbostad men däremot
ej av rektorsbostad, bygger ursprungligen på ett av seminariets rektor uppgjort
och av skolöverstyrelsen granskat och i viss mån beskuret program
för det totala lokalbehovet i enlighet med den av 1936 års riksdag beslutade
organisationen av seminariet. Programmet innefattade tillhopa bland
annat 8 klassrum, 8 rum för naturkunnighetsundervisningen, 6 specialrum
för tecknings- och slöjdundervisningen, högtidssal, gymnastik- och skolköksavdelningar
m. m. I förhållande till detta program innefattar byggnadsstyrelsens
förevarande förslag, som utarbetats i samråd med representant
för skolöverstyrelsen, en delvis rätt väsentlig beskärning. Sålunda har
ett av de beräknade klassrummen för övningsskolan icke ansetts absolut
nödvändigt och i vissa fall ha lokalerna för övningsämnena minskats. Samtliga
lokaler hålla emellertid av skolöverstyrelsen godkända mått. Med utgångspunkt
från att högtidssalen borde utgå eller i vart fall ställas på framtiden
lia morgonbön och gemensamma föreläsningar för seminaristerna ansetts
kunna förläggas till en utökad biblioteksavdelning, utformad som samlingssal,
och musikundervisningen förläggas till teckningssalen samt skrivningarna
till gymnastiksalen. Härigenom har byggnaden kunnat minskas
8 meter i längd. Då Kungl. Majit numera föreskriver en höjd i klassrummen
av 3 meter, har en sänkning av rumshöjden från 3,5 till 3 meter beräknats.
Med sålunda angivna inknappningar beräknades byggnadsföretaget i
januari 1943 draga en kostnad av 850 000 kronor, Vilket innebar en kostnadsminskning
med 130 000 kronor i förhållande till byggnadsstyrelsens förslag
av år 1940, som vid samma tid kostnadsberäknades till 980 000 kronor.
Med hänsyn till därefter skedd ytterligare prisstegring kan ett genomförande
av förslaget, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand inhämtats,
numera beräknas kosta 900 000 kronor.
Utnyttjande av nuvarande läroverksbyggnaden.
Den under uppförande varande nya läroverksbyggnaden i Haparanda beräknas
kunna tagas i bruk från och med instundande hösttermin, varvid
de nuvarande läroverksbyggnaderna bli lediga. Beträffande dessa må anföras
följande.
Byggnaderna äro belägna å tomterna n:ris 1 och 2 i kvarteret Minerva i
Haparanda. Dessa tomter, som äro belägna utefter västra sidan av stora
11
Kungl. Maj:ts •proposition nr 317.
torget, omfatta tillsammans en areal av omkring 4 000 kvadratmeter. Å tomten
nr 1 äro uppförda dels själva läroverksbyggnaden, dels ock ett gymnastikhus.
Ä tomten nr 2 finnes en byggnad, innehållande vaktmästarbostad,
vedbodar och avträden. Läroverksbyggnaden, som uppfördes år 1913 med
bidrag av statsmedel, befinner sig alltjämt i gott skick. Gymnastikhusets
och vaktmästarbostadens tillstånd däremot är mindre tillfredsställande. Beträffande
äganderättsförhållandena till fastigheterna och byggnaderna synes
av verkställda utredningar framgå, att tidigare endast tomten nr 1 varit statens
egendom, medan tomten nr 2 samt byggnaderna tillhört staden. Härutinnan
har genom beslut av 1938 års riksdag ändring skett, i det att riksdagen
såsom förutsättning för beviljande av medel till uppförande av nybyggnad
för högre allmänna läroverket i Haparanda föreskrivit, att staden
till staten med full äganderätt överläte de av staden för närvarande disponerade
läroverksbyggnaderna i kvarteret Minerva jämte staden tillhöriga,
för läroverkets behov nyttjade tomtområden i samma kvarter. (Jfr 1938
års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 25, och riksdagens
skrivelse 1938:454, punkten 15).
På uppdrag av stadsfullmäktige har drätselkammaren i Haparanda i skrivelse
den 25 augusti 1944 förfrågat sig om möjligheten för staden att få förvärva
den nuvarande läroverksbyggnaden för att i densamma bereda lokaler
för en folktandvårdspoliklinik, stadens yrkesskolor samt en samlingssal.
Skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen ha med hänsyn till lämpligheten
att använda byggnaden för seminariets räkning icke funnit anledning
tillstyrka framställningen.
Ett utnyttjande av den nuvarande läroverksbyggnaden för seminariets
räkning medför vissa svårigheter med hänsyn till att byggnaden endast kan
bereda utrymme för det egentliga seminariet. Olika förslag till lösande av
övningsskolans lokalfråga ha framlagts, vilka gått ut på antingen tillbyggnad
till läroverksbyggnaden, ombyggnad av nuvarande seminariebyggnaden
eller uppförande av särskild nybyggnad för ändamålet å läroverkstomten.
Jag ämnar i det följande närmare beröra sistnämnda båda förslag, vilka jag
betecknat med alternativ I, respektive alternativ II.
Alternativ I. Förslaget, som är identiskt med det förut berörda, med skrivelse
den 6 juli 1944 av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, har åskådliggjorts
å 11 inom byggnadsstyrelsen upprättade, den 1 juni 1944 dagtecknade
ritningar. Förslaget avser i korthet ombyggnad av det nuvarande läroverkshuset
till seminarium samt uppförande av nybyggnad för gymnastik,
skolkök och slöjdavdelning, varjämte seminariets nuvarande byggnad efter
renovering tages i anspråk för den så kallade övningsskolan. Den befintliga
gymnastikbyggnaden rives. Seminariets nuvarande rektors- och vaktmästarbostäder
bibehållas.
Kostnaderna för företagets genomförande lia inom styrelsen beräknats till
.'',30 000 kronor och fördela sig på sätt, som framgår av följande tablå.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 317.
Ombyggnad av gamla läroverket.
Byggnadsarbeten ................................ 38 000
Komplettering av värme- och sanitetstekniska anläggningar
........................................ 10 000
Komplettering av elektriska ledningar.............. 5 000
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 7 000 60 000
Nybyggnad för gymnastik m. m.
Byggnadsarbeten (inklusive rivning av befintlig byggnad)
................................ 198 000
Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer .... 33 000
Elektriska ledningar.............................. 7 000
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 22 000 260 000
Ändringsarbeten i gamla småskoleseminariet.
Byggnadsarbeten, huvudsakligen målning .......... 50 000
Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer . . 25 000
Elektriska ledningar.............................. 8 000
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 7 000 90 000
Yttre ledningar och planeringsarbeten ...................... 20 000
Kronor 430 000.
rörslaget har godkänts av skolöverstyrelsen.
Alternativ 11. Sedan i anledning av nyssnämnda förslag från vederbörande
skolmyndigheter i Haparanda påtalats olägenheten av att förlägga
övningsskolan avskild från seminariets övriga lokaler med det relativt starkt
trafikerade torget emellan, har inom ecklesiastikdepartementet övervägts
möjligheten att å den nuvarande läroverkstomten i anslutning till läroverksbyggnaden
och den enligt alternativ I föreslagna nybyggnaden för gymnastik,
skolkök och slöjd uppföra en nybyggnad jämväl för övningsskolan.
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 6 april 1945 anbefallt byggnadsstyrelsen
att undersöka möjligheterna härav samt, därest utredningen därtill
kunde föranleda, till Kungl. Majit inkomma med förslag till sådan nybyggnad
jämte kostnadsberäkningar, har styrelsen i skrivelse den 21 april 1945
förklarat möjligheter föreligga för uppförande av en sådan nybyggnad å angiven
plats samt framlagt förslag därtill och kostnadsberäkningar. Förslaget
ansluter beträffande ombyggnaden av läroverkshuset till alternativ I.
^y byggn adorn a för övningsskolan, i vilken även inrymts vaktmästarbostad,
och gymnastikhuset ha förlagts i direkt anslutning till varandra utmed den
läroverksområdet i väster angränsande gatan. Härigenom har det i alternativ
I uppgjorda förslaget till gymnastikhus måst omarbetas. Förslaget har
åskådliggjorts å 2 inom byggnadsstyrelsen upprättade, den 6 april 1945
dagtecknade ritningar. Byggnadsstyrelsen har i anslutning därtill anfört
följande.
Vid förslagets utarbetande Ilar eftersträvats att hålla bebyggelsen så låg
som möjligt för att skolgården skall bliva i minsta möjliga grad beskuggad.
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
Nybyggnaderna äro därför avsedda att uppföras endast till en vånings höjd
över en souterrängvåning, anslutande till gymnastikhuset. I souterrängvåningen
ha förlagts lokaler för skolkök och slöjd, ett större skidförråd, fyra
överspelningsrum samt under gymnastiksalen omklädnadsrum till denna.
Bottenvåningen inrymmer en vaktmästarbostad, fem klassrum, musiksal
och gymnastiksal.
Kostnaderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats till 580 000 kronor enligt
följande uppställning:
Ändringar i gamla läroverkshuset .................... kronor 60 000
Nybyggnad för övningsskolan ........................ » 310 000
Nytt gymnastikhus ................................. » 190 000
Yttre ledningar och planering.................... » 20 000
Kronor 580 000.
Beträffande den av 1943 års riksdag (skrivelse nr 232) uttalade önskvärdheten
att åstadkomma en gymnastikanläggning, som samtidigt skulle kunna
tillgodose seminariets och stadens folkskolors behov, har byggnadsstyrelsen
hänvisat till av skolöverstyrelsen i ämnet avgivet utlåtande, vari överstyrelsen
framhållit behovet av skilda gymnastiklokaler för undervisningsanstalterna.
Överstyrelsen har anfört:
Antalet undervisningstimmar i gymnastik vid seminariet kan växla något
men torde, vid full beläggning av seminariet, kunna beräknas till 20 veckotimmar.
Stadens folkskolor omfattade läsåret 1942/43 11 klassavdelningar
med ett sammanlagt antal veckotimmar i gymnastik av 27. Vid en eventuell
och möjlig utökning av antalet klassavdelningar kommer även antalet
gymnastiktimmar att ökas. Såvitt överstyrelsen kan bedöma torde alltså
antalet gymnastiktimmar per vecka vid seminariet och folkskolan sammanlagt
uppgå till minst 47, och det är icke osannolikt att det vissa år kommer
att överstiga 50. Då detta antal icke kan rymmas på veckans schema, måste
överstyrelsen som sin mening framhålla, att en enda gymnastiksal icke är
tillräcklig för seminariets och folkskolans behov. Det skulle emellertid kunna
tänkas, att en del av folkskolans klasser skulle kunna få sin gymnastikundervisning
förlagd till det nya läroverkets gymnastiksal. Denna beräknas under
nuvarande förhållanden bliva belagd av läroverkets klasser under 29 veckotimmar,
men antalet timmar kan givetvis även där bliva icke oväsentligt
ökat vid en ökning av antalet gymnastikavdelningar. Det sammanlagda
antalet gymnastiktimmar för alla tre läroanstalterna blir sålunda Arnst 76.
Att inlägga samtliga dessa lektioner i två gymnastiksalar är visserligen
teoretiskt möjligt men kommer säkerligen att medföra mycket stora schematekniska
svårigheter. Med största sannolikhet komma svårigheterna att bliva
så stora, att vissa av folkskolans klasser icke få möjlighet att använda
någon av gymnastiksalarna. Vid en ökning av folkskolans klassantal blir
detta oundvikligt.
Med anledning av vad nu framhållits anser sig överstyrelsen böra framhålla
önskvärdheten av att samtliga tre här ifrågavarande läroanstalter i
Haparanda erhålla egen gymnastiksal. Enligt överstyrelsens åsikt bör således
den planerade gymnastikbyggnaden för folkskolan snarast komma till
stånd.
14
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
Slutligen vill överstyrelsen påpeka, att den planerade nybyggnaden för
folkskolan i Haparanda icke innefattar endast gymnastiklokal utan jämväl
slöjdsal och att bådadera äro synnerligen behövliga.
Då jag nu går att föreslå ett förnyat framläggande av förevarande byggnadsfråga
för riksdagen, sker det i förhoppningen att en definitiv lösning av
densamma äntligen skall kunna ernås. De nuvarande lokalförhållandena vid
seminariet lia, som vid fyrfaldiga tillfällen i skilda sammanhang omvittnats,
länge befunnit sig i ett synnerligen bristfälligt och otillfredsställande skick.
Av den lämnade redogörelsen torde redan lia framgått de skiftande öden,
som denna fråga alltsedan år 1937 genomgått. Jag vill därför här endast
erinra, hurusom krigsutbrottet och de därmed försämrade statsfinansiella
förhållandena tvingade till ett uppskjutande av den av 1938 års riksdag
beslutade nybyggnaden för seminariet. Åtskilliga förslag till lösande av
byggnadsfrågan ha sedan dess framlagts, vilka tagit sikte dels på uppförande
av en nybyggnad, dels på en ombyggnad av läroverkets nuvarande lokaler,
vilka vid det nya läroverkshusets färdigställande komma att bli lediga, dels
ock på ett utnyttjande i befintligt skick av dessa senare lokaler.
I propositionen nr 142 till 1943 års riksdag fann min företrädare i ämbetet
det icke kunna ifrågasättas att samtidigt med den då förordade nybyggnaden
för högre allmänna läroverket i Haparanda igångsätta även en nybyggnad
för småskoleseminariet i samma stad. Denna uppfattning delades av
riksdagen, som förklarade sig ense med departementschefen örn att seminariet,
sedan det nya läroverkshuset färdigställts, provisoriskt borde kunna
inrymmas i de nuvarande läroverkslokalerna. I likhet med departementschefen
ansåg riksdagen emellertid seminariets förläggningsfråga böra bli
föremål för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas att med de
nuvarande läroverkslokalerna såsom stomme slutgiltigt lösa nämnda spörsmål.
Några omständigheter ha icke inträffat, som skulle kunna motivera ett
frångående av den av statsmakterna år 1943 intagna ståndpunkten. Det
statsfinansiella läget liksom förhållandena på byggnadsmarknaden äro alltjämt
sådana, att de mana till den största återhållsamhet vid planerandet
av nybyggen. Därtill kommer, att den nuvarande läroverksbyggnaden, vilken,
såsRm framgår av det föregående, tillhör staten och befinner sig i gott
skick, från och med instundande hösttermin kommer att stå oanvänd. I anledning
av den i det föregående omnämnda framställningen från Haparanda
stad om förvärv av läroverksbyggnaden har under hand från ecklesiastikdepartementet
riktats en förfrågan till Haparanda stad, på Anika villkor staden
vore villig att förvärva läroverksbyggnaden jämte gymnastikhuset. För
skapande av en utgångspunkt för diskussionen angavs därvid ett belopp
av 180 000 kronor såsom ett med hänsyn till byggnadernas värde skäligt
försäljningspris. Jag vill därvid erinra, att läroverksbyggnaden och gymnastikhuset
tillsammans, utan inventarier, äro åsätta ett brandförsäkrings
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
värde av 275 000 kronor. Vid sammanträde den 19 mars 1945 beslöto stadsfullmäktige,
ehuru staden vore i stort behov av lokaler för folkskolan, folkbibliotek
etc., avstå från förvärv av byggnaderna, enär kostnaderna på
grund av erforderliga omändringsarbeten skulle bli alltför betungande för
staden. Enligt vad jag inhämtat, torde ingen annan statlig institution än
seminariet för närvarande göra anspråk på nya lokaler i staden. Under
sådana förhållanden kan det icke anses vara ekonomiskt försvarligt att icke
utnyttja byggnaderna för seminariets räkning.
En lösning av seminariets lokalfråga efter denna linje möter emellertid
den svårigheten, att läroverksbyggnaden, som ursprungligen uppförts för
en samrealskola, endast medger utrymme för det egentliga seminariet,
d. v. s. klassrum för seminarieeleverna och specialsalar. För övningsskolans
förläggning måste då andra åtgärder vidtagas. Härvid har bland annat övervägts
att efter restaurering av den nuvarande seminariebyggnaden utnyttja
denna för övningsskolans räkning. Härigenom skulle visserligen å ena sidan
vinnas, att det fria utrymmet å läroverkstomterna icke behövde ytterligare
beskäras, men å andra sidan äro vissa nackdelar förknippade med en sådan
lösning. Framförallt synes därvid böra beaktas den från skolhåll framhållna
olägenheten, att barnen i övningsskolan kanske flera gånger dagligen skulle
behöva passera två med genomgångstrafik belastade gator samt en del av
stora torget för att komma till gymnastikbyggnaden eller andra speciallokaler.
Därtill kommer, att man med skäl kan ifrågasätta lämpligheten att
för 90 000 kronor restaurera en byggnad, som är taxeringsvärderad till
40 000 kronor och ostridigt befinner sig i ett synnerligen dåligt skick. Med
hänsyn till sistnämnda omständighet har inom departementet även övervägts
möjligheten att riva den nuvarande seminariebyggnaden och i dess
ställe uppföra en nybyggnad för övningsskolan. Tanken har emellertid övergivits,
enär byggnaden i fråga genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari
1935 förklarats för byggnadsminnesmärke.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har en förläggning av övningsskolan
å själva läroverksområdet alltmer kommit att framstå såsom den mest
rationella lösningen. När ett motsvarande förslag diskuterades i propositionen
till 1938 års riksdag, förklarade sig dåvarande departementschefen finna
en sådan lösning otillfredsställande, enär läroverksområdet icke komme
att lämna nöjaktigt utrymme för lekplan och seminarieträdgård. Jag vill
icke bestrida, att det tillgängliga utrymmet i sagda hänseenden blir mindre
iin vad som vid en nybyggnad förmodligen skulle ha beräknats för ändamålet.
Emellertid synes seminarieträdgården utan olägenheter alltjämt kunna
vara anordnad på den nuvarande seminarietomten. Till lekplan torde då
läroverksområdet ge erforderligt utrymme. Den fria ytan uppgår till omkring
2 300 kvadratmeter. Med ett sammanlagt beräknat elevantal av 160
blir detta ett utrymme av 14 kvadratmeter per elev. Skolöverstyrelsen
räknar i allmänhet med ett minimum av 10 kvadratmeter per elev.
16
Kungl. Martts proposition nr 317.
Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, som innefattar ombyggnad
av nuvarande läroverksbyggnaden samt uppförande av nybyggnad för gymnastikundervisningen
och övningsskolan m. m., synes mig ändamålsenligt
och väl avvägt med hänsyn till det tillgängliga utrymmet, ljusförhållandena
m. m. Gymnastikhuset har beräknats enbart för seminariets behov. Med
hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört torde det nämligen icke vara möjligt
att med en och samma gymnastikanläggning tillgodose såväl seminariets
som folkskolans behov. Jag är övertygad örn att ett genomförande av
detta byggnadsförslag skall åt seminariet skapa väl så goda lokalförhållanden
som en nybyggnad enligt det av byggnadsstyrelsen i januari 1943 framlagda
förslaget, i vissa avseenden till och med betydligt bättre. Jag syftar
därvid på att utrymmena bli icke oväsentligt större då man enligt detta
förslag komme att erhålla 8 klassrum, mot 7 enligt 1943 års nybyggnadsförslag,
ävensom högtidssal m. m. Jag vill därför förorda, att seminariets
lokalfråga löses på detta sätt. Jag finner de av byggnadsstyrelsen uppgjorda
ritningarna vara ägnade att läggas till grund för byggnadsföretagets
genomförande.
De beräknade kostnaderna, 580 000 kronor eller 320 000 kronor mindre
än de för nyssnämnda nybyggnadsförslag beräknade, ge mig icke anledning
till erinran.
Då de förordade byggnadsarbetena örn möjligt böra genomföras före
ingången av höstterminen 1946, torde det erforderliga anslagsbeloppet i
sin helhet böra anvisas för nästa budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet
i Haparanda för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av......................kronor 580 000.
5. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Till nybyggnad
för högre allmänna läroverket i Haparanda i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda, den 2 februari 1937 dagtecknade ritningar
anvisade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 360 000 kronor,
att utgå under vissa närmare angivna förutsättningar. Anslaget avsåg att
bereda medel till igångsättande av byggnadsföretaget, vilket kostnadsberäknats
till 1 200 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag för
budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,
att arbetet med uppförande av ifrågavarande läroverksbyggnad icke finge
påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess
sådant tillstånd lämnats, de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
finge användas allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt.
Med skrivelse den 29 januari 1943 avlämnade byggnadsstyrelsen av ritningar
åtföljt förslag rörande uppförande av ifrågavarande nybyggnad.
Detta förslag, som utgjorde en omarbetning och reducering av det ursprungliga
byggnadsprogrammet, beräknades av byggnadsstyrelsen draga en kostnad
av 1 410 000 kronor eller, om våningshöjden i klassrumsavdelningarna
minskades från 3,5 till 3 meter, av 1 395 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 142 medgav sedermera
1943 års riksdag, att befintlig reservation å de för budgetåren 1938/40 anvisade
reservationsanslagen finge intill utgången av budgetåret 1944/45
tagas i anspråk för uppförande av ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med byggnadsstyrelsens sistnämnda, till 1 395 000 kronor
kostnadsberäknade förslag.
I skrivelse den 19 februari 1945 har byggnadsstyrelsen — under framhållande
att läroverksbyggnaden numera vore uppförd under tak och beräknades
kunna färdigställas före ingången av höstterminen 1945 — hemställt,
att för fullbordande av ifrågavarande nybyggnad måtte för budgetåret
1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 735 000 kronor.
För ifrågavarande nybyggnad ha hittills anvisats 660 000 kronor. I enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra anvisas
ett anslag av 735 000 kronor för byggnadsföretagets slutförande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av..............................kronor 735 000.
6. Inredning och utrustning för nybyggnaderna för högre allmänna
läroverket i Haparanda. Såsom under nästföregående punkt anförts, anvisade
1938 års riksdag efter förslag av Kungl. Majit (statsverkspropositionen,
kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 25) medel för uppförande av
nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Därvid angavs,
att anslaget skulle utgå under förutsättning, bland annat, att Haparanda
stad förbunde sig att med det statsbidrag, som kunde bli bestämt, sörja
för lokalernas inredning och utrustning med möbler. I propositionen anförde
dåvarande departementschefen, att enligt hans uppfattning särskilda
förhållanden motiverade, att staten påtoge sig kostnaden för det ifrågasatta
byggnadsföretaget. Vad beträffade de nya lokalernas förseende med
inredning och möbelutrustning, torde visserligen någon del av kostnaderna
härför kunna bestridas av staden, men huvudparten syntes böra ankomma
på statsverket i form av statsbidrag. Då ett i annat sammanhang framlagt
Bihang till rifadagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr S17. 2
Departe
mentschefen.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
förslag om nybyggnad jämväl för småskoleseminariets i Haparanda räkning
kunde antagas komma att medföra en minskning av de beräknade
kostnaderna för inredning och utrustning av den nya läroverksbyggnaden,
vilka uppskattats till 26 425 kronor 85 öre, förutsatte departementschefen,
att skolöverstyrelsen skulle föranstalta örn utredning i sådant avseende i
samband med de förnyade överväganden, som överstyrelsen ansett böra
föregå ett eventuellt äskande för ett kommande budgetår av statsbidrag till
nämnda inredning och utrustning. Departementschefen vore sålunda icke
beredd att då taga slutlig ståndpunkt till frågan, vilket belopp staten borde
anvisa till bestridande av kostnaderna för sistnämnda ändamål. Denna uppfattning
delades av riksdagen.
Den 15 september 1938 beslöto stadsfullmäktige i Haparanda åtaga
sig de föreskrivna villkoren.
Sedan byggets igångsättande på grund av krigsutbrottet tills vidare uppskjutits,
medgav 1943 års riksdag på förslag av Kungl. Majit, att befintlig
reservation å för budgetåren 1938/40 anvisade reservationsanslag finge intill
utgången av budgetåret 1944/45 tagas i anspråk för uppförande av
nybyggnad för läroverket.
I skrivelse den 27 november 1944 ha av stadsfullmäktige i Haparanda
utsedda kommitterade för ny läroverksbyggnad — under åberopande av
bland annat vad dåvarande departementschefen i propositionen till 1938
års riksdag anfört och med förmälan, att nybyggnadsarbetena för läroverket
enligt planen skola vara avslutade den 1 juli 1945 — anhållit, att statsverket
ville bekosta de nya läroverksbyggnadernas inredning och möbelutrustning.
I skrivelsen har vidare anförts bland annat följande.
Skattetrycket i staden har under en lång följd av år varit onormalt
högt. De krav på socialt reformarbete, som på senare tid tagit sig uttryck,
har staden, så långt det i dess förmåga stått, söht att tillgodose. Sålunda
ha under de senaste åren uppförts tvenne pensionärshem, och är för närvarande
kommunal tvä-ttstuga under uppförande. Ett annat viktigt spörsmal,
sorn väntar sin lösning, är frågan om uppförande av tandklinik för
folktandvården. Nytt tingshus har staden nyligen deltagit i kostnaderna
tor. Stadens vattenförsörjning, som är ytterst otillfredsställande och som i
manga år stått på dagordningen, måste också lösas inom den närmaste
framtiden. Da staden icke har några givande industrier, blir det tjänstemannen
och de enskilda små företagarna, som måste bära skattetungan.
Haparanda stad har i samband med utvidgningen av samrealskolan i
staden till högre allmänt läroverk redan förbundit sig till följande ekonomiska
ataganden, nämligen:
1) tillhandahållandet av bostad eller hyresersättning till rektor,
mor tll!J?and0ahållandet av provisoriska lokaler från och med d’en 1 juli
1935, vilket asamkat staden avsevärda utgifter under de snart tio år, dessa
varit i bruk,
3) inredning och möbelutrustning till dessa lokaler, för vilket ändamål
belopp utgått under samtliga år,
4) tillhandahållandet av tomt för nybyggnad, vilken tomt beräknas ha
19
Kungl. Marits ''proposition nr 817.
ett värde av lågt räknat 27 000 kronor, samt framdragandet av vatten-,
avlopps- och elektriska ledningar till densamma,
5) åtagande att sörja för nybyggnadernas framtida underhåll, vilket så
småningom torde komma att medföra ganska betydande kostnader,
6) åtagande att med det statsbidrag, som kan varda bestämt, sörja för
nybyggnadernas inredning och möbelutrustning,
7) överlåtande utan förbehåll och med full äganderätt för kronan av
nuvarande läroverksfastigheten i kvarteret Minerva jämte tillhörande tomt.
Av det sagda torde tydligt framgå, att Haparanda stad icke har möjlighet
att i någon större utsträckning åtaga sig ytterligare ekonomiska förpliktelser
än vad som sålunda redan skett i samband med utvidgningen av
samrealskolan i staden till högre allmänt läroverk.
Den av de kommitterade framlagda kostnadsberäkningen slutar på ett
belopp av 111 040 kronor, varav 93 540 kronor belöpa på läroverksbyggnaden
och 17 500 kronor på gymnastikhuset.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen.
Statskontoret har uttalat, att med hänsyn till de av statsmakterna tidigare
gjorda uttalandena i frågan huvuddelen av kostnaderna för inredning
och utrustning av läroverksfastigheten borde ankomma på statsverket
i form av statsbidrag, men att någon del därav syntes böra bestridas
av Haparanda stad. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka att, såsom
i framställningen föreslagits, ifrågavarande inredning och utrustning helt
bekostades av statsmedel. Med hänsyn till att skattetrycket i kommunen
under senare år lättat och stadens ekonomiska ställning undergått en viss
förbättring, syntes kommunen enligt statskontorets mening böra bidraga
till ifrågavarande ändamål med förslagsvis % av kostnaderna. Återstående
% skulle sålunda bestridas i form av statsbidrag.
Beträffande de föreliggande kostnadsberäkningarna har statskontoret anfört
bland annat följande.
Utgifterna för inredning och utrustning av läroverksbyggnaden uppgå
enligt föreliggande förslag till icke mindre än 93 540 kronor. Därvid har
förutsatts, att möbelutrustning, tillhörande den gamla läroverksbyggnaden,
i största möjliga utsträckning och efter erforderlig renovering skulle komma
till användning i den nya läroverksfastigheten. Vidare har viss inredning
avsetts skola bekostas av vederbörande byggnadsanslag.
Det må i anledning härav erinras, att läroverksstyrelsen på anmodan av
skolöverstyrelsen tidigare uppgjort förslag med kostnadsberäkningar till
de nya lokalernas inredning och möbelutrustning. Därvid beräknades det
härför erforderliga anslaget — under förutsättning att viss inredning och
möbelutrustning skulle kvarbliva i de gamla läroverkslokalerna — uppgå
till allenast 2G 425 kronor 85 öre. Enligt skolöverstyrelsens uttalande kunde
visserligen dessa beräkningar icke tillmätas mer än approximativ karaktär.
Framför allt vore den omständigheten, att hithörande utgiftsposter
helt hänförde sig till byggnadsperiodens sista skede, ägnad att öka osäkerheten
däri. Det belopp, 20 000 kronor, som befunnits erforderligt, måste
enligt överstyrelsens mening anses lågt. Sedermera har viss omarbetning av
ritningarna för byggnaderna företagits (proposition 1943:142, sid. 10). En
-
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 311.
ligt vad statskontoret under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen kan
denna omarbetning dock icke anses i nämnvärd omfattning ha påverkat behovet
av inredning eller utrustning.
Även med vederbörligt hänsynstagande till de tidigare beräkningarnas
approximativa karaktär och den prisstegring, som sedermera inträtt, måste
den beräknade kostnadsökningen betecknas såsom högst anmärkningsvärd.
Innan anskaffning av ifrågavarande inredning och utrustning äger rum,
torde byggnadsstyrelsen böra beredas tillfälle att i besparingssyfte underkasta
förteckningarna närmare granskning. Såsom villkor för erhållande av
statsbidrag lärer jämväl böra föreskrivas, att de möbler i den gamla läroverksbyggnaden,
som icke komma till användning i nybyggnaden, skola i
den män de äro användbara för folkskoleseminariet utan ersättning överlämnas
till statsverket.
Under hänvisning till det ovan anförda och med framhållande av att
ifrågavarande kostnader böra kunna i väsentlig utsträckning nedbringas,
får statskontoret föreslå, att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål
begränsas till högst 50 000 kronor. Statsbidrag torde böra utbetalas till
Haparanda stad under ovan angivna villkor och med belopp, motsvarande
%-delar av de styrkta utgifterna för inredning och utrustning av den nya
läroverksbyggnaden därstädes.
I anledning av vad statskontoret sålunda anfört ha de kommitterade i
förnyad skrivelse anfört i huvudsak följande.
Kommitterade vilja först på det bestämdaste hävda, att föreliggande
inredningsprogram är uppgjort med den allra största omsorg och med iakttagande
av all måttfullhet i anspråken. Det är ju dock fråga om att inreda
och möblera ett nytt läroverkshus på ett tidsenligt, användbart, estetiskt
tilltalande och hållbart sätt. Att vederbörlig hänsyn tagits till kostnaderna,
oavsett vem som skall bestrida dem, torde nogsamt framgå av
förteckningen över läroverkets nuvarande möbeltillgång, vilken upptager
även sådana möbler, som för länge sedan måst kasseras, men som i alla
fall för nedbringande av kostnaderna föreslås skola komma till användning
på något sätt.
Statskontoret gör i sitt yttrande en jämförelse mellan kostnaderna för föreliggande
inredningsprogram och ett tidigare (1937) uppgjort ytterst approximativt
dylikt och finner kostnadsökningen »högst anmärkningsvärd».
Kostnaden beräknas nu till 93 540 kronor, 1937 beräknades den till 26 425
kronor. Statskontoret har vid denna jämförelse förbisett ett par betydelsefulla
omständigheter. Till den 1937 beräknade kostnaden måste läggas i
arkitektens kostnadsberäkning för byggnaden av den 8 november 1936 upptaget
belopp av 12 000 kronor till skåp- och hyllinredningar m. m., vilken inredning
nu icke skall bekostas av byggnadsanslaget. Vidare är intet belopp
för armatur och icke heller för montage och dylikt upptaget i denna
tidigare kostnadsberäkning. Tilläggas kostnaderna för de nu angivna ändamålen
till den tidigare kostnadsberäkningen, torde denna stiga till närmare
50 000 kronor. Om hänsyn tages till, att prisstegringen i flertalet fall mellan
tidigare lämnade anbudssiffror och nu föreliggande — dessa äro överhuvud
mycket låga — varit minst 100-procentig, blir kostnadsökningen från
1937 till 1944 icke på något sätt anmärkningsvärd. _
Kommitterade vilja därför som sin bestämda mening framhålla, att kostnadsökningen
från '' 1937 dels är beroende av den tidigare beräkningens
ytterst approximativa karaktär, dels av den härefter inträffade prisstegringen.
21
Kungl. Majus proposition nr 317.
Vad slutligen angår det förhållandet, att skattetrycket i staden under
senare år något lättat, vilja kommitterade såsom sin på kännedom om förhållandena
grundade uppfattning framhålla, att förbättringen av stadens
ekonomiska ställning helt är en konjunkturföreteelse. Förbättringen är heller
icke större än att skattetungan fortfarande är högst avsevärd.
Byggnadsstyrelsen har åberopat en av byggnadens arkitekt Joel Lundeqvist
på styrelsens anmodan efter inventering av det befintliga möbelförrådet
gjord utredning rörande nyanskaffningen av inredning till byggnaden.
Nämnda utredning giver vid handen, att en besparing på 8 160 kronor
kan ske beträffande läroverkshusets inventarier, medan för gymnastikhusets
inredning någon minskning av den tidigare beräknade slutsumman
icke torde kunna ernås.
Jag vill erinra, hurusom särskilda förhållanden, hänförande sig till ortens
läge och ekonomiska förutsättningar, på sin tid föranledde 1938 års riksdag
att bifalla Kungl. Maj:ts förslag, att statsverket borde åtaga sig kostnaderna
för uppförande av nybyggnader för högre allmänna läroverket i
Haparanda. Därvid förutsattes, att staten även skulle bidraga till kostnaderna
för de nya lokalernas inredning och utrustning, men riksdagen fann
sig, i likhet med departementschefen, ej då böra taga slutlig ståndpunkt
till frågan örn storleken av statens bidrag för ändamålet. Då byggnadsföretaget
torde inom en snar framtid komma att slutföras, synes frågan nu
böra tagas upp till avgörande.
Haparanda stad har, under hänvisning till sitt betryckta ekonomiska
läge, hemställt, att staten måtte bekosta omförmälda inredning och utrustning
i dess helhet. Kostnaderna ha av staden beräknats till 93 540 kronor
för läroverksbyggnaden och 17 500 kronor för gymnastikhuset eller till
sammanlagt lil 040 kronor. Byggnadsstyrelsen har efter utredning funnit
sig kunna förorda en reducering av kostnaderna beträffande läroverksbyggnaden
med 8 160 kronor. Kostnaderna äro uppenbarligen höga i jämförelse
med det belopp, omkring 26 000 kronor, vartill läroverksbyggnadens inredning
och utrustning år 1938 preliminärt uppskattades. Det är emellertid att
märka, att sistnämnda summa icke innefattade vissa kostnader, som nu
böra tagas med i beräkningen, ävensom att en avsevärd prisstegring sedan
dess ägt rum.
Statskontoret har funnit, att statens bidrag till ifrågavarande kostnader
borde begränsas till två tredjedelar av desamma. I likhet med statskontoret
anser jag, att viss del av kostnaderna bör bäras av staden. För egen
del vill jag dock förorda, att staten påtager sig något större andel i kostnaderna
än statskontoret föreslagit. Jag föreslår, att statens andel bestämmes
till tre fjärdedelar av kostnaderna, dock att bidraget bör maximeras till
p;4 (lil 040 — 8 160) =] 77 160 kronor eller i runt tal 77 200 kronor.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
Departe
mentschefen.
22
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
att till Inredning och utrustning för nybyggnaderna för
högre allmänna läroverket i Haparanda för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 77 200.
7. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m. Skytteanska
skolan i Tärna uppehälles på statsverkets bekostnad men tillhör Tärna
skoldistrikts skolväsende och mottager sådana distriktet tillhörande
barn, som av skolstyrelsen dit hänvisas. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27
juni 1927 skall skolan vara anordnad enligt första B-formen med en läraravdelning
på småskolestadiet. På grund av stort barnantal — för närvarande
omkring 100 elever — och små klassrum har emellertid skolan från
och med läsåret 1942/43 varit anordnad enligt A-form. Med skolan är
förenat ett av staten drivet skolhem, avsett för 40 barn. Ansökan örn
statsbidrag till uppförande av jämväl ett kommunalt skolhem för lika
många barn är för närvarande föremål för skolöverstyrelsens prövning.
Skolanläggningen, som är belägen i västra delen av Tärna kyrkby, omfattar
dels ett skolhus och ett lärarbostadshus, vilka byggnader uppförts i
samband med skolans förflyttning till Tärna år 1895, dels ock en år 1927
uppförd skolhemsbyggnad. Lönerna för den vid Skytteanska skolan i Tärna
anställda lärår- och föreståndarinnepersonalen belasta i sin helhet anslagen
till avlöningar åt lärare vid folk- och småskolor, respektive föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor. Övriga kostnader för skolanläggningens
drift bestridas från ett särskilt å riksstaten uppfört förslagsanslag.
Behov av nya skollokaler för Skytteanska skolan i Tärna har länge
förelegat. Det nuvarande skolhuset inrymmer 3 små klassrum, ett litet
slöjdrum, vilket måst tagas i anspråk som klassrum, samt kapprum. Två
läraravdelningar ha måst förläggas till förhyrda, mindre lämpliga lokaler i
en mejeribyggnad. Särskilda lokaler för skolköks- och gymnastikundervisningen
saknas.
I skrivelse den 7 februari 1940 framlade byggnadsstyrelsen förslag till
uppförande av ny skolbyggnad å den nuvarande skoltomten. Kostnaderna
beräknades till 245 000 kronor. Sedan Tärna kommunalfullmäktige hos
länsstyrelsen i Umeå hemställt, att länsstyrelsen måtte taga initiativ till
förflyttning av Skytteanska skolan från dess nuvarande plats väster om
Tärna kyrka till ett område öster örn kyrkan, höll länsstyrelsen den 29 maj
1943 sammanträde med befolkningen i Tärna för att dryfta frågan. Därvid
framkom som resultat av överläggningarna, att en byggnadsplan för Tärna
kyrkby borde med hänsyn till naturförhållandena avse i första hand området
öster om kyrkan. Den planerade nybyggnaden för Skytteanska skolan
syntes därför icke böra ske å skolans nuvarande tomt väster om kyrkan.
23
Kungl. Marits ''proposition nr 317.
Den 3 oktober 1941 fastställde Kungl. Majit ett av nomadskolbyggnadskommittén
för Västerbottens län framlagt förslag till skolbyggnad, skolhemsbyggnad
och bostadsbyggnad för nomadskolanläggning i Tärna
kyrkby. Enligt den fastställda planen skulle slöjd- och gymnastiklokaler
icke inredas vid nomadskolan utan undervisning i slöjd och gymnastik förläggas
till Skytteanska skolan. Sedan vid 1943 års riksdag upplysts, att
kommunalfullmäktige i Tärna gjort nämnda framställning om förflyttning
av Skytteanska skolan, har riksdagen i skrivelsen nr 231 i anledning av
Kungl. Majits framställning om anslag för budgetåret 1943/44 till omoch
nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna medgivit, att det finge ankomma
på Kungl. Majit att träffa ett avgörande i fråga om Skytteanska
skolans framtida förläggningsplats och att vidtaga de dispositioner beträffande
nomadskolans förläggning och byggnadernas utformning, som därav
föranleddes.
Kungl. Majit har därefter den 29 oktober 1943 bemyndigat nomadskolbyggnadskommittén
att med Tärna kommun träffa avtal om överlåtelse
till kommunen av den för nomadskolanläggningen tidigare förvärvade
tomten väster om kyrkan mot att kommunen förvärvade och till kommittén
kostnadsfritt överläte för nomadskolan lämplig annan tomt öster om
kyrkan. Ifrågavarande nomadskolanläggning är nu under uppförande på
ett område, beläget omkring 200—300 meter nordost örn prästgården. Den
torde kunna tagas i bruk från och nied instundande hösttermin.
Sedan Kungl. Majit i anledning av vad sålunda förekommit anbefallt
byggnadsstyrelsen att efter samråd med skolöverstyrelsen till Kungl. Majit
inkomma dels med utredning rörande ny förläggningsplats för Skytteanska
skolan i östra delen av Tärna kyrkby samt på utredningen grundat förslag
rörande förvärv för Kungl. Majits och kronans räkning av lämplig tomt
för skolan, dels ock med förslag till nybyggnader för skolan å nämnda
tomt, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 22 februari 1945 inkommit
med nämnda utredning och förslag.
Beträffande frågan om ny förläggningsplats för Skytteanska
skolan anföres i en av länsarkitektkontoret i Umeå på byggnadsstyrelsens
uppdrag upprättad promemoria bland annat följande.
Inom länsarkitektkontoret pågår arbete med upprättande av förslag till
byggnadsplan för kyrkbyn. I anslutning härtill lia undersökts de olika
möjligheter som stå till buds för anskaffande av lämplig tomt för skolan.
liela kyrkbyn är belägen på sluttningen av Laxfjället mot sjön Gautajaur.
Denna sluttning är sä brant, att det icke finnes något område som uppfyller
de krav, som uppställas på en skoltomt. Endast den del av byn, där
sjukstuga och prästgård äro belägna, sluttar så sakta, att den kan anses
användbar för ändamålet. Tillräcklig plats för en skoltomt kan erhållas
här, örn för ändamålet tages i anspråk såväl det mellan sjukstuga och
prästgård belägna området som det mellan prästgård och landsväg. Först
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
nämnda område skulle då användas för uppförande av skolbyggnaden och
anordnandet av lekplan och skolträdgård, medan å sistnämnda område
skulle anläggas plan för gymnastik och idrott och plats finnas för ett framtida
skolhem.
I omedelbar närhet av den sålunda föreslagna platsen finnes nu uppförd
en nomadskola, som tages i bruk i höst. Denna skola är planlagd med
hänsyn till att vissa lokaler i Skytteanska skolan skola användas även för
nomadskolans behov. Med hänsyn härtill är den föreslagna platsen synnerligen
lämplig.
Den föreslagna förläggningsplatsens närmare läge och utsträckning framgår
av en nyssberörda utredning bilagd situationsplan. En mindre del av
det ifrågasatta tomtområdet, som utgör del av prästbostället Laxnäs l1
i Tärna socken och omfattar cirka 14 460 kvadratmeter, är intill den 14
mars 1952 utarrenderad.
Länsarkitektkontorets utredning och förslag ha av byggnadsstyrelsen
underställts skolöverstyrelsen, som förklarat sig intet ha att erinra mot det
ifrågasatta tomtområdet.
För egen del har byggnadsstyrelsen funnit det föreslagna området vara
det med hänsyn till läget inom samhället och till terrängförhållandena
lämpligaste, som står till buds.
Kammarkollegiet har genom beslut den 25 april 1945 medgivit, att det
föreslagna tomtområdet må under vissa villkor och bestämmelser försäljas
till Kungl. Maj:t och kronan för en köpeskilling av 7 500 kronor.
Byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad för Skytteanska skolan
har åskådliggjorts å sex av länsarkitektkontoret upprättade, i december
1944 dagtecknade ritningar. Förslaget har utarbetats under hänsynstagande
till vissa av skolöverstyrelsen mot ett tidigare förslag framförda
erinringar.
Enligt nyssnämnda ritningar omfattar anläggningen en åt söder orienterad
längre klassrumsbyggnad i två våningar jämte källarvåning samt en
norrut förlagd gymnastikbyggnad, ansluten till klassrumsbyggnaden genom
en envånings byggnadskropp med omklädnadsrum och skyddsrum i källaren.
Klassrumsbyggnaden innehåller i källaren: bastu, bad och tvagningsrum
jämte omklädnads- och torkrum, slöjdsal samt pannrum och bränsleförråd;
i bottenvåningen: klassrum, frukostrum, skolkök och matrum m. m.;
samt i våningen 1 trappa klassrum, materielrum, bibliotek samt lärarrum.
Då enligt skolöverstyrelsens uppfattning skolan för en överskådlig tid behöver
vara anordnad såsom enkel A-skola, upptager byggnadsförslaget 7
klassrum.
Kostnaderna för den sålunda föreslagna nybyggnaden ha inom byggnadsstyrelsen
beräknats till 470 000 kronor, vartill kommer kostnaden för tomtområdets
förvärvande, vilken enligt vad förut anförts uppgår till 7 500 kronor.
Styrelsen har därvid icke räknat med att bestämmelserna i 55 a §
byggnadsstadgan angående brandsäkert utförande av byggnad, som in
-
25
Kungl. May.ts proposition nr 317.
rymmer undervisningsanstalt, i förevarande fall skulle behöva tillämpas,
då sådant utförande ur civilförsvarets synpunkt icke syntes nödvändigt
och kostnaderna för byggnadsföretaget därigenom skulle avsevärt ökas på
grund av långa och dyrbara materieltransporter samt svårigheter att anskaffa
lämplig arbetskraft.
Byggnadsstyrelsen har, efter samråd med skolöverstyrelsen, hemställt,
att Kungl. Majit måtte dels godkänna den föreslagna förläggningen av
Skytteanska skolan i Tärna dels ock föreslå riksdagen att till förvärv av det
föreslagna tomtområdet och till uppförande av skolhusbyggnad för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av sammanlagt 477 500
kronor.
Länsstyrelsen har på av byggnadsstyrelsen anförda skäl tillstyrkt undantag
från bestämmelserna i 55 a § byggnadsstadgan.
Såsom i det föregående erinrats har 1943 års riksdag medgivit, att det
finge ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande i fråga örn Skytteanska
skolans i Tärna framtida förläggningsplats. Byggnadsstyrelsens nu
framlagda förslag i detta avseende innebär, att skolan skall förflyttas från
sin nuvarande plats väster om Tärna kyrka till ett öster om kyrkan beläget
område, som utgör del av prästbostället Laxnäs l1 i Tärna socken.
En förflyttning av Skytteanska skolan synes mig i och för sig berättigad
med hänsyn till de lokala förhållandena. Att frågan nu aktualiserats beror
främst på två omständigheter, nämligen dels färdigställandet av en ny nomadskolanläggning
i Tärna, dels ock det alltmer kännbara behovet av en
ny skolbyggnad för Skytteanska skolan. Den nya, öster örn kyrkan belägna
nomadskolanläggningen har planerats med tanke på att undervisningen
i slöjd och gymnastik skall förläggas till Skytteanska skolan. De
båda skolanläggningarna böra därför icke ligga för långt ifrån varandra.
Den föreslagna förläggningsplatsen för ifrågavarande skola synes mig ur
skilda synpunkter lämplig. Kammarkollegiet har genom beslut den 25
april 1945 medgivit, att ifrågavarande tomtområde om cirka 14 460 kvadratmeter
må under vissa villkor och bestämmelser försäljas till Kungl.
Majit och kronan för en köpeskilling av 7 500 kronor. Då jag icke funnit
anledning till erinran mot köpeskillingens storlek eller mot nämnda villkor,
förordar jag, att området i fråga förvärvas av kronan såsom förläggningsplats
för Skytteanska skolan.
En nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan har länge, oavsett
planerna på en förflyttning av skolanläggningen, varit i hög grad av behovet
påkallad. Den nuvarande, år 1895 uppförda skolhusbyggnaden, vilken
befinner sig i ett bristfälligt skick, är avsedd för en skola, anordnad
enligt första B-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor
eller den skolform, med vilken man ansåg sig böra räkna vid den år 1926
Departe
mentschefen.
26
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
beslutade omorganisationen av dåvarande Skytteanska lappfolkskolan i
Tärna. Skolan har emellertid under de senaste åren måst anordnas enligt
A-form, vandd två klassrum förhyrts i en mejeribyggnad. Enligt vad jag
under hand inhämtat torde de i mejeribyggnaden förhyrda, mindre ändamålsenliga
skollokalerna icke få disponeras efter den 1 juli 1946, enär lokalerna
erfordras för mejeriets eget behov. Skolan, som för närvarande är
sexårig, synes under överskådlig tid behöva anordnas enligt A-form. Det
framlagda nybyggnadsförslaget, som tager sikte på en sådan skolform, synes
mig väl avvägt och ägnat att för en lång tid framåt bereda skolan erforderliga
och ändamålsenliga lokaler. Jag vill därför förorda, att detsamma
snarast möjligt kommer till utförande. Mot de beräknade byggnadskostnaderna,
470 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. Med
tillägg för köpeskillingen, 7 500 kronor, skulle kostnaderna för tomtområdets
förvärvande och skolbyggnadens uppförande uppgå till 477 500 kronor.
En mindre del av tomtområdet är, såsom av den lämnade redogörelsen
framgått, utarrenderad intill den 14 mars 1952. Inom nyssnämnda kostnadsram
torde jämväl rymmas erforderliga utgifter för nyttjanderättens upphörande
och tomtområdets avstyckande. Då byggnadsarbetena synas böra
bedrivas så, att den nya skolbyggnaden om möjligt kan tagas i bruk från
och med höstterminen 1946, torde hela det erforderliga anslagsbeloppet
böra anvisas för nästa budgetår.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Nybyggnad av skolhus jör Skytteanska skolan i
Tärna m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av........................kronor 477 500.
8. Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet i Rättviks
skoldistrikt. Jämlikt kungörelsen 1936: 45 (senaste lydelse se kungörelserna
1939: 363, 1940: 431 och 853 samt 1942: 625, 1943: 398 och 1944: 444) utgår
statsbidrag till skoldistriktens kostnader för anskaffande av nya undervisningslokaler
genom nybyggnad eller genom om- eller tillbyggnad samt för
utförande av mera omfattande ändringsarbeten å befintliga undervisningslokaler
under förutsättning, att Kungl. Maj:t lämnat tillstånd till byggnadsföretagets
utförande samt därvid fastställt den högsta kostnadssumma,
varå statsbidrag må beräknas. Byggnadsbidraget beräknas på ett belopp
(bidragsunderlaget), som motsvarar de styrkta kostnaderna för bidragsberättigade
byggnadsarbeten, i den mån dessa kostnader icke överstiga den
fastställda högsta kostnadssumman, och utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget,
därest detta överstiger 5 000 kronor, samt eljest med hälften
av bidragsunderlaget. Därest bidraget överstiger 2 500 kronor, fördelas
det med lika belopp på tjugofem år men utanordnas eljest på en gång.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
I en till länsstyrelsen i Falun ingiven ansökning har nu Rättviks
skoldistrikt, under åberopande av kungörelsen 1936:45, anhållit dels
om tillstånd att utföra ombyggnad av gamla prästgården i Dådran till
lokaler för folkskoleväsendet, dels ock om statsbidrag till kostnaderna för
förvärvande och ombyggnad av de delar av prästgårdsbyggnaden,
i vilka statsbidragsberättigade undervisningslokaler vore avsedda
att inrymmas.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Inom Rättviks skoldistrikt upprätthålles bland annat Dådrans mindre
folkskola, anordnad enligt första D-formen och inrymd i av Kopparfors
sågverks aktiebolag förhyrda lokaler. Enär bolaget önskar använda lokalerna
till arbetarbostäder, har skoldistriktet uppsagts till avflyttning med
utgången av läsåret 1944/45. Verkställd utredning har givit vid handen
att barnen från Dådrans skolområde — inom överblickbar framtid icke
överstigande 16 — icke kunna överflyttas till angränsande skolområdens
folkskolor eller till annat skoldistrikt utan att skolformerna därstädes förändras
och ny lärartjänst inrättas, vartill komma dryga kostnader för
skolskjutsar. Nya undervisningslokaler måste sålunda anskaffas i Dådran.
Skolstyrelsen hade emellertid funnit, att någon ny skolbyggnad icke behövde
uppföras för detta ändamål, enär lämpliga lokaler till avsevärt lägre
pris än nybyggnadskostnaden kunde erhållas genom ombyggnad av prästgården
i Dådran, vilken sedan 1918 icke använts för sitt ändamål. Nämnda
prästgård är uppförd av trä i två våningar på mark, som ursprungligen
tillhört bolaget men sedermera skänkts till Rättviks församling. Sedan
kommunalfullmäktige i församlingen den 30 maj 1943 anvisat ett belopp
av 20 000 kronor till inlösen av prästgården och densammas iordningställande
till skollokaler, beslöto kyrkofullmäktige i församlingen att försälja
prästgården med tomt till skolstyrelsen för 8 000 kronor, varav 1 000 kronor
avsåge förvärv av tomten.
Ansökningen har tillstyrkts av vederbörande folkskolinspektör.
Länsstyrelsen har förklarat sig finna det tillämnade byggnadsföretaget
vara av behovet synnerligen påkallat och med hänsyn till organisationen
av distriktets skolväsende ändamålsenligt.
Skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga biträde har i tjänstememorial anfört
bland annat följande.
I byggnadens bottenvåning skulle enligt ritningarna inredas ett klassrum,
slöjdrum, gymnastiksal samt materielrum och i övre våningen lärarbostad
örn 3 rum och kök. Ritningarna föranledde icke någon anmärkning.
Då köpeskillingen syntes låg och ombyggnadskostnaderna obetydliga, erhölle
skoldistriktet på billigt sätt förhållandevis goda skollokaler. Med hänsyn
till de besparingar, som för såväl stat som kommun ernåddes genom det
föreslagna sättet att lösa platsens skollokalfråga, förefölle det rimligt, att
statsbidrag beviljades för såväl inköps- som ombyggnadskostnaderna.
Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt skoldistriktets ansökning, har anfört
bland annat följande. Den totala byggnadskostnaden beräknas till 26 870
kronor, varav 13 700 kronor belöpa på lärarbostaden. I skoldistriktets kostnadsberäkningar
har upptagits ett belopp av 3 890 kronor, motsvarande
Departe
mentschefen.
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.
värdet av de lokaler i den av skoldistriktet genom köp förvärvade byggnaden,
vilka lokaler skola ombyggas till skollokaler. Skoldistriktet har medtagit
nämnda belopp i den av skoldistriktet beräknade högsta kostnadssumman.
Kostnaderna för uppförande av en ny byggnad, inrymmande för Dådrans
skola erforderliga lokaler, kunna beräknas uppgå till omkring 40 000 kronor
och, örn även bostad för lärare inrymmes i byggnaden, till omkring 60 000
kronor. Därest ombyggnadsförslaget kommer till utförande, beräknas motsvarande
kostnader uppgå till endast respektive 17 060 kronor och 33 870
kronor, alltså avsevärda besparingar för såväl staten som skoldistriktet.
Även genom ombyggnaden erhållas för skolan erforderliga, fullt tillfredsställande
lokaler samt bostad för läraren. Dessa besparingar kunna vinnas
endast genom realiserande av ombyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill
finner överstyrelsen starka skäl tala för att i de belopp, som läggas till
grund för bestämmande av högsta kostnadssumman för byggnadsföretaget,
få inräknas 3 890 kronor, motsvarande värdet av den del av prästgårdsbyggnaden,
som avses att inrymma undervisningslokalerna.
Även örn 1936 års statsbidragskungörelse ej direkt uttalar, att statsbidrag
utgår till kostnader för förvärvande av lokaler, som förut ej varit lokaler
för folkskoleväsendet, kan det emellertid ej anses strida mot kungörelsens
allmänna avfattning, att sådant bidrag utgår. Skulle Kungl. Majit finna
hinder föreligga mot en sådan tolkning av statsbidragskungörelsen, att del
av köpeskillingen för prästgårdsbyggnaden må inräknas i den högsta kostnadssumman,
får överstyrelsen hemställa, att Kungl. Majit ville inhämta
erforderligt medgivande av riksdagen.
Statskontoret har tillstyrkt, att den del av köpeskillingen för ifrågavarande
byggnad, som beräknats belöpa på skollokalerna, medräknas vid bestämmande
av högsta kostnadssumman för byggnadsföretaget. Då det vid
utformningen av gällande statsbidragsbestämmelser icke syntes ha förutsatts,
att skoldistrikt skulle kunna erhålla statsbidrag till dylika kostnader,
syntes för ett tillmötesgående av framställningen riksdagens medverkan
vara erforderlig.
Den föreslagna lösningen av lokalfrågan för Dådrans mindre folkskola
i Rättviks skoldistrikt genom ombyggnad av den tidigare såsom prästgård
disponerade byggnaden finner jag i likhet med myndigheterna vara
ändamålsenlig och ur ekonomisk synpunkt fördelaktig för såväl staten som
kommunen. Jag finner det därför billigt, att, såsom föreslagits, hänsyn tages
till skoldistriktets utgifter för förvärv av nämnda byggnad vid bestämmande
av statsbidragsunderlaget för ifrågavarande ombyggnadsföretag. För
att detta skall kunna ske torde emellertid, såsom statskontoret framhållit,
riksdagens medverkan vara erforderlig. Därest riksdagen icke framställer
erinran häremot, torde av köpeskillingen ett belopp av 3 890 kronor, vilket
beräknats belöpa på den del av byggnaden, som avses skola inrymma undervisningslokaler,
framdeles böra medräknas vid bestämmande av högsta
kostnadssumman för byggnadsföretaget.
29
Kungl. Marits proposition nr 317.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att vid fastställande av högsta kostnadssumman
för förutnämnda ombyggnadsföretag må inräknas det
av mig i det föregående angivna beloppet av 3 890 kronor.
Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—8
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Majit Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Oloj Cederstrand.
30
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
1. Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska museum 2
2. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala..................3
3. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid uni
versitetet
i Uppsala..................................4
4. Om- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda 6
5. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda........16
6. Inredning och utrustning för nybyggnaderna för högre allmänna
läroverket i Haparanda...............................17
7. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.. . . 22
8. Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet i Rätt
viks
skoldistrikt.....................................26
Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
451087
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom. ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. s. 25 i texten
- SU 1945:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. s. 1 i texten