Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

1945-04-27 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:317, Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

1

Nr 317.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor

m. m. inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den 27

april 194.5.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,

Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén följande.

I 1945 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 6, punkten 8)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Byggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Haparanda för budgetåret 1945/46 beräkna ett investeringsanslag

av 430 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, anhåller jag att ånyo få anmäla

detsamma. I samband härmed torde jag få anmäla vissa andra byggnadsfrågor

inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Bihang till riksdagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr Sif.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits proposition nr 317.

1. Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska museum.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att till inredning av vinden på ämbetsbyggnaden

vid statens historiska museum för östasiatiska arkeologiska sani

lingarnas räkning mätte anvisas ett investeringsanslag av 60 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har anfört:

Byggnadsstyrelsen förhyr av handelshögskoleföreningen i Stockholm till

den 1 juli 1946 i handelshögskolans fastighet vid Sveavägen lokaler för de

ostasiatiska samlingarna mot en årlig hyra av 12 000 kronor. Lokalerna

motsvara % av samlingarnas utrymmesbehov. Handelshögskoleföreningen

är emellertid i trängande behov även av dessa lokaler, varför det med säkerhet

kan förutses, att kontraktet vid hyrestidens utgång icke kommer att

förlängas från hyresvärdens sida. På grund härav är det nödvändigt att i

tid vidtaga åtgärder för beredande av nya lokaler åt samlingarna i fråga

under år 1946.

Byggnadsstyrelsen har i annat sammanhang uttalat, att de östasiatiska

samlingarna ur organisatorisk synpunkt helst borde förläggas i samband med

statens historiska museum samt att föreståndaren för samlingarna förklarat

sig finna sådan förläggning vara avgjort lämpligare än en ifrågasatt utflyttning

till Manilla. Byggnadsstyrelsen har därvid i första hand tänkt sig, att

de så kallade stallflyglarna vid museet skulle kunna utnyttjas för ändamålet.

Riksantikvarien har emellertid meddelat, att vederbörande militära

myndigheter förklarat sig tidigast under hösten 1946 kunna avstå dessa

utrymmen. Riksantikvarien har i stället föreslagit, att vinden på ämbetsbyggnaden

vid historiska museet skulle inredas för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen finner den sålunda föreslagna utvägen innebära en

godtagbar lösning av ifrågavarande lokalfråga i avvaktan på ett framtida

slutgiltigt ordnande av densamma. Förslag till vindens inredning för östasiatiska

samlingarnas räkning förelåg redan år 1938. Detta har nu godkänts

av samlingarnas föreståndare. Inredningen av vindslokalerna enligt

detta förslag har inom byggnadsstyrelsen i september 1944 kostnadsberäknats

till 60 000 kronor. Efter samlingarnas eventuella avflyttning skulle

inredningen komma att övertagas av historiska museet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen hemställa,

att till inredning av vinden på ämbetsbyggnaden vid statens historiska

museum för ostasiatiska samlingarnas räkning i huvudsaklig överensstämmelse

med omförmälda förslag måtte för budgetåret 1945/46 anvisas

ett investeringsanslag av 60 000 kronor.

Då östasiatiska arkeologiska samlingarna efter den 30 juni 1946 icke

längre torde kunna disponera sina nuvarande lokaler inom handelshögskolan

i Stockholm, synes mig byggnadsstyrelsens förslag om inredning av

vissa vindsutrymmen inom statens historiska museums byggnad för samlingarnas

räkning vara en lämplig lösning av lokalfrågan. Jag vill också

framhålla, att den föreslagna anordningen medför inbesparing av en årlig

hyreskostnad av för närvarande 12 000 kronor. Jag tillstyrker således det

av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget och hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens

historiska museum för budgetåret 1945/46 anvisa ett inve

steringsanslag av ...................... kronor 60 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition nr 317.

2. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar,

entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades

för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 4 000 kronor. Därjämte

upptogs på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även

på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av

91 000 kronor till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande

den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:

275 (s. 272 ff.).

Sedermera har riksdagen till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

(B) av lil 000 kronor och å allmän beredskapsstat III för innevarande

budgetår uppfört ett anslag av 140 000 kronor.

Efter framställning av det större akademiska konsistoriet i Uppsala har

kanslern för rikets universitet i skrivelse den 6 mars 1945, under vitsordande

av nödvändigheten av att ifrågavarande byggnadsföretag snarast möjligt

komme till utförande, hemställt, att medel måtte anvisas och medgivande

lämnas till byggnadsföretagets igångsättande.

I en till grund för konsistoriets framställning liggande skrivelse från

institutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har denne, under erinran att

universitetsmyndigheterna år 1942 gjort framställning om igångsättande

av byggnadsföretaget, vidare anfört bland annat följande.

Sedan nyssnämnda framställning gjordes år 1942, ha svårigheterna att

i nuvarande lokaler bedriva undervisning och forskning i högsta grad

skärpts. Därtill bidraga dels det snabbt fortskridande förfallet av lokalerna

samt dels både det starkt växande elevantalet och forskningens allt större

omfattning. Lokalerna befinna sig i praktiskt taget samma tillstånd som

för 40 år sedan, då institutionen byggdes. Icke ens målning har under

denna tid företagits. I väntan på den år efter år uppskjutna ombyggnaden

kunna ju ej heller ens de småreparationer utföras, varigenom snabbheten

i förfallet skulle kunna reduceras. Lokalernas kvalitet är nu sådan,

att ej ens elementära övningskurser med moderna metoder kunna bedrivas

i desamma. Utövande av forskning blir givetvis än svårare och flera

forskningsproblem ha helt enkelt ej kunnat upptagas till behandling pä

grund av lokalförhållandena. Det dåliga ventilationssystemet leder även

till stora risker för elevernas hälsa samt till svåra skador på dyrbar och för

närvarande oersättlig apparatur.

Det är dock ej endast lokalernas undermåliga kvalitet utan även omöjligheten

att med nuvarande rumsdisposition erhålla tillräcklig golvyta,

som vållar stora svårigheter. För att överhuvudtaget kunna hållas i gång

måste apparatur ställas upp i utrymmen sådana som kapprum och skrubbar,

där all installation av nödvändiga ledningar saknas och där oundgängliga

krav på skakfrihet och dylikt ej kunna, uppfyllas.

Det har hinge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna

i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som

hittills uppförts flir ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har om

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

byggnadsplanen ännu icke genomförts. Då det icke synes mig försvarligt

att längre uppskjuta ifrågavarande byggnadsföretag, förordar jag, att anslag

till byggnadsföretagets utförande anvisas å riksstaten för nästa budgetår

med 140 000 kronor eller det belopp, varmed anslag för ändamålet upptagits

å allmän beredskapsstat III för innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden

jäv kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 140 000.

3. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala. För uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt

beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett

reservationsanslag av 7 000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat

för samma budgetår och sedermera även för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag

av 74 000 kronor till själva byggnadskostnaderna. Anslagen

voro avsedda att täcka kostnaderna för uppförande i överensstämmelse med

av byggnadsingenjören S. Lindsjö upprättade ritningar av ett nytt meteorologiskt

observatorium å akademihemmanet Marsta nr 5 i Bälinge socken

i stället för det nuvarande som av olika skäl ansetts otillfredsställande. En

utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har

lämnats i propositionerna 1938: 275, sid. 266 ff. och 1939: 242, sid. 200 ff.

Av denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats

i två etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda

byggnad. Till den andra byggnadsetappen har hänförts örn- och tillbyggnad

av själva institutionsbyggnaden eller uppförande av ny sådan byggnad.

Av kanslern för rikets universitet gjord framställning om att nämnda

anslag av 74 000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41

föranledde enligt beslut den 21 juni 1940 ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan kanslern med skrivelse den 13 september 1940 överlämnat en av universitetsmyndigheterna

gjord framställning om anvisande av medel till uppförande

av observatoriebyggnaden, föreslog Kungl. Majit riksdagen i propositionen

1941: 2 att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av 90 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Vid anmälan av denna anslagsfråga anförde min företrädare i ämbetet,

att kostnaderna för observatoriebyggnadens uppförande — frånsett det

redan anvisade beloppet av 7 000 kronor — enligt uppgift under hand från

byggnadsstyrelsen dåmera syntes böra uppskattas till 90 000 kronor. I

någon mån syntes emellertid byggnadsprogrammet kunna förenklas. I avvaktan

på resultatet av den granskning av byggnadsförslaget, som genom

1940 års civila byggnadsutredning borde komma till stånd, borde dock enligt

departementschefens mening hela det beräknade beloppet av 90 000

kronor anvisas. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

1940 års civila byggnadsordning har i utlåtande den 28 juli 1941 föreslagit,

att observatoriebyggnaden begränsas i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom utredningen uppgjort, den 14 och den 30 juli 1941 dagtecknat

skissförslag, varigenom en volymminskning på cirka 180 m3 skulle ernås.

Därest byggnadsvolymen minskades i enlighet med utredningens förslag,

holle utredningen före, att kostnaderna kunde begränsas till 77 000 kronor,

inklusive utvändiga ledningar och observationsmast.

I avgivna yttranden i anledning av civila byggnadsutredningens förslag

ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala och kanslern för rikets universitet,

under hänvisning till vad institutionsföreståndaren, professorn H.

Köhler anfört vid frågans behandling i matematisk-naturvetenskapliga sektionen,

hemställt, att, därest de av professor Köhler gjorda anmärkningarna

mot vissa utrymmen kunde tillgodoses genom jämkningar i byggnadsutredningens

skissförslag, detta förslag måtte läggas till grund för byggnadsföretaget.

Om detta icke läte sig göra hemställdes, att den ursprungliga byggnadsplan

måtte följas vid byggnadsföretagets utförande.

Professorn Köhler har, med instämmande av matematisk-nccturvetenskapliga

sektionen, anfört huvudsakligen följande.

Den ändring av själva planen för observatoriet, som byggnadsutredningen

föreslagit, synes mig i vissa avseenden vara god. Så har t. ex. det

mindre apparatrummet befriats från en trappuppgång, och ett särskilt rum

för bränsle har föreslagits. Detta torde nu vara nödvändigt. Enligt det

gamla förslaget förutsattes oljeeldning, vilket för tillfället icke är genomförbart.

Vidare synes mig rummens läge i förhållande till varandra liksom

passagerna dem emellan vara väl ordnade inom den ram, som föreslagits.

Vad utrymmet enligt det nya förslaget beträffar, ha kontor, amanuensrum,

laboratorium, kök, garage och apparatrum erhållit tillräcklig storlek.

Andra utrymmen äro däremot för små. Verkstadens bottenyta skulle enligt

utredningens förslag minskas från cirka 29 m2 till omkring 14 m2. Då

verkstadsutrymmet enligt det tidigare förslaget är tilltaget så litet, som

jag överhuvudtaget vågat, kan jag icke tillstyrka någon minskning av

detta utrymme. Det i det tidigare förslaget såsom tillfällig bostad betecknade

rummet, är avsett såsom arbets- och vilorum för en vid observatoriet

arbetande specialist, som har att utföra arbeten av sådant slag, att han icke

lätt kan utföra förarbeten och översiktliga bearbetningar i Uppsala. Enligt

utredningens förslag skulle detta rum minskas från 14,2 m2 till 6,8 ma.

Jag kan icke tillstyrka, att detta rum minskas, då detsamma enligt min

mening redan enligt det ursprungliga förslaget är mycket litet men dock

fullt användbart. Det tidigare förslaget upptager en vestibul eller hall med

en bottenyta av cirka 21,5 m2. Detta utrymme äger icke någon motsvarighet

i ändringsförslaget. Hallen var avsedd såsom demonstrationsrum och

samlingslokal och är nödvändig för detta ändamål. Det ursprungliga för

slaget upptager i den övre delen av aerologirummet plattformar eller bryggor

på två sidor men ändringsförslaget endast på en sida. Två plattformar

äro nödvändiga för möjliggörandet av ordnade aerologiska uppstigningar.

Förrådsrum saknas enligt ändringsförslaget men iir absolut oumbärligt, i

all synnerhet som observatoriet skall byggas 8 km utanför Uppsala. Vidare

upptager utredningens förslag icke några skåp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 317.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt av honom anförts har professorn

Köhler hemställt, att det ursprungliga byggnadsförslaget måtte läggas

till grund vid byggnadsföretagets utförande.

Efter framställningar av det större akademiska konsistoriet i Uppsala

har universitetskanslern i skrivelser den 30 maj 1941, den 12 mars 1943,

den 9 maj 1944 och den 6 mars 1945 hemställt, att det å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 för ifrågavarande byggnadsföretag anvisade

anslaget måtte få disponeras och byggnadsarbetena, påbörjas. I sistnämnda

skrivelse har kanslern understrukit nödvändigheten av att byggnadsföretaget

snarast möjligt bomme till utförande.

Det nuvarande meteorologiska observatoriet i Uppsala är uppfört år

1864. Dess belägenhet är numera på grund av närliggande bebyggelse och

den kraftiga trädvegetationen i omgivningarna synnerligen olämplig, varigenom

de utförda observationernas värde minskas. Behovet äv en ny

observatoriebyggnad, avsedd att uppföras å det universitetet tillhöriga hemmanet

Marsta nr 5 i Bälinge socken, har länge varit framträdande. De anslag,

som hittills uppförts för ändamålet, ha haft karaktär av beredskapsanslag.

Då jag finner det nödvändigt, att byggnadsföretaget snarast möjligt

kommer till utförande, förordar jag, att anslag för ändamålet uppföres

å riksstaten för nästa budgetår.

Det av statsmakterna tidigare godkända byggnadsprogrammet har, sedan

ifrågavarande byggnadsfråga senast underställdes 1941 års riksdag, i besparingssyfte

granskats av 1940 års civila byggnadsordning. Det av utredningen

framlagda skissförslaget till observatoriebyggnaden torde i huvudsak

vara ägnat att läggas till grund för byggnadsföretaget. Då emellertid

de erinringar, som från institutionsföreståndarens sida framställts mot den

av utredningen vidtagna beskärningen av vissa utrymmen, synas vara befogade,

böra desamma tillgodoses genom jämkningar i skissförslaget. Kostnaderna

för byggnadsföretagets utförande i överensstämmelse med byggnadsutredningens

förslag beräknades av utredningen år 1941 till 77 000

kronor. Med hänsyn till de av mig förordade jämkningarna i förslaget och

med beaktande av den höjda prisnivån för material och arbete, uppskattar

jag anslagsbehovet för byggnadsföretagets utförande till 90 000 kronor eller

det belopp, varmed anslag för ändamålet var uppfört å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 90 000.

4. Om- och ^byggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda.

Denna byggnadsfråga har varit föremål för upprepade utredningar och även

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

vid ett par tidigare tillfällen underställts riksdagen. Det torde därför vara

befogat att till en början lämna en redogörelse för ärendets föregående behandling.

Tidigare åtgärder i frågan. Småskoleseminariet i Haparanda är för närvarande

inrymt i en kasernbyggnad från 1800-talets mitt, belägen utmed

norra sidan av stora torget i nämnda stad å en tomt med en yta av knappt

2 000 kvadratmeter.

Efter det frågan redan tidigare dryftats i olika sammanhang, varvid

främst uppförandet av en nybyggnad för seminariet ifrågasatts, kom genom

1935 års riksdags beslut om utbyggande av samrealskolan i Haparanda till

högre allmänt läroverk seminariets byggnadsfråga i ett delvis nytt läge, i

det att fråga uppstod örn seminariets förläggande till samrealskolans byggnader,

sedan en planerad nybyggnad för läroverket uppförts. Med anledning

härav erhöll byggnadsstyrelsen den 9 april 1937 av Kungl. Majit i uppdrag

att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa utredning jämte kostnadsberäkning

angående det lämpligaste sättet att åt seminariet anskaffa nya lokaler

genom nybyggnad eller genom övertagande och eventuell ombyggnad

av läroverkets gamla fastigheter.

Enligt den av byggnadsstyrelsen i anledning härav framlagda utredningen

beräknades en nybyggnad för seminariets räkning draga en kostnad av

730 000 kronor. Till grund för förslaget lågo av byggnadsstyrelsen upprättade,

den 4 oktober 1937 dagtecknade ritningar. Förslaget till ombyggnad

av läroverksbyggnaderna upptog två alternativ, kostnadsberäknade till

330 000 respektive 360 000 kronor.

1938 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Majit uppförande av en nybyggnad

för högre allmänna läroverket i Haparanda. Beträffande seminariets

byggnadsfråga, vilken samtidigt underställdes riksdagens prövning, anförde

föredragande departementschefen (1938 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 28), att han icke kunde finna annat än

att en lösning av lokalfrågan genom seminariets överflyttning till det dåvarande

läroverkshuset skulle ge ett otillfredsställande resultat, huvudsakligast

emedan läroverksområdet icke lämnade nöjaktigt utrymme för lekplan och

seminariets trädgård. Riksdagen biföll därefter Kungl. Majits förslag om

uppförande av nybyggnad jämväl för seminariets räkning i huvudsaklig

överensstämmelse med ovannämnda den 4 oktober 1937 upprättade ritningar

samt anvisade för ändamålet ett reservationsanslag av 150 000 kronor

för budgetåret 1938/39.

Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag.

Till den nya seminariebyggnaden anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag

för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,

att arbetet med uppförande av ifrågavarande seminariebyggnad icke finge

påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

sadant tillstånd lämnats, de för ändamalet anvisade medlen finge användas

allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och

dylikt.

Såsom tomt för seminariebyggnaden ha stadsfullmäktige i Haparanda vid

sammanträde den 10 januari 1939 beslutat erbjuda ett tomtområde i kvarteret

Fabriken. Kungl. Majit har ännu icke meddelat beslut i tomtfrågan.

Med skrivelse den 26 juni 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen för Kungl.

Maj.ts godkännande av arkitekten B. Höök på styrelsens uppdrag uppgjorda

huvudritningar till seminariebyggnaden, dagtecknade den 26 januari

och den 7 februari 1940. I dessa ritningar hade efter samråd mellan skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen vidtagits den avvikelsen från ovannämnda,

den 4 oktober 1937 dagtecknade skissritningar, att mittkorridoren

i skolbyggnaden ersatts av sidokorridor och samtliga skolsalar förlagts

mot sydligt väderstreck. Dessa ändringar angåvos av byggnadsstyrelsen

kunna verkställas utan kostnadsökning.

1940 års civila byggnadsordning, som i besparingssyfte granskat

nämnda huvudritningar, föreslog i yttrande den 14 november 1941 omdisposition

av planlösningen samt viss reduktion av lokalerna enligt ett

yttrandet bifogat skissförslag. Utredningen uppskattade kostnaderna efter

de föreslagna reduktionerna till 710 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 15 januari 1943 bland annat,

att byggnadsutredningens förslag dåmera kunde beräknas draga en kostnad

av 810 000 kronor. Styrelsen kunde emellertid för sin del svårligen

finna utredningens förslag användbart för ett småskoleseminarium med det

uppgivna elevantalet. Denna fråga syntes dock närmast böra tillkomma

skolöverstyrelsen att närmare bedöma.

Emellertid hade byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att beskära

det av styrelsen år 1940 framlagda byggnadsförslaget. Ifrågavarande förslag,

som år 1940 kostnadsberäknades till 770 000 kronor, kunde enligt

byggnadsstyrelsens uppskattning i början av år 1943 beräknas draga en

kostnad av 980 000 kronor. Det av byggnadsstyrelsen reducerade förslaget,

vilket utarbetats i samband nied representant för skolöverstyrelsen, innebar

i huvudsak, att byggnaden minskades 8 meter i längd och rumshöjden i

klassrummen sänktes från 3,5 till 3 meter. Detta förslag kostnadsberäknades

av byggnadsstyrelsen till 850 000 kronor. Förslaget kommer att närmare

beröras i det följande.

Byggnadsstyrelsen framhöll i sitt förenämnda utlåtande den 15 januari

1943, att kostnaderna för de båda förslagen till om- och nybyggnad för seminariet

å nuvarande läroverkstomten, vilka framlagts år 1937, dåmera kunde

beräknas till 429 000 respektive 460 000 kronor.

I samma utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen såsom en tredje möjlighet,

att seminariet åtminstone provisoriskt kunde övertaga läroverkets nuvarande

lokaler i befintligt skick. Byggnadsstyrelsen hade i samråd med representant

för skolöverstyrelsen vidtagit utredning rörande jämväl denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda ''proposition nr 317. 9

fråga. Enligt det vid utredningen framkomna förslaget skulle Järnverksbyggnaden,

gymnastikhuset och seminariebyggnaden kunna utnyttjas efter

det mindre förändringar vidtagits och de nödvändigaste reparationerna verkställts.

Kostnaderna härför beräknades till omkring 50 000 kronor.

I propositionen 1943:142 framhöll dåvarande departementschefen —

efter att ha förordat uppförande av nybyggnad för högre allmänna läroverket

i Haparanda — att det under dåvarande förhållanden icke kunde

ifrågasättas att samtidigt igångsätta även en nybyggnad för småskoleseminariet

i samma stad. Departementschefen uttalade vidare i anslutning

till byggnadsstyrelsens nyssnämnda förslag, att seminariet åtminstone

provisoriskt torde kunna inrymmas i läroverkets nuvarande lokaler,

sedan det nya läroverkshuset färdigställts. Huruvida seminariets lokalfråga

också definitivt borde lösas på detta sätt, varigenom en avsevärd besparing

skulle ernås, syntes böra bli föremål för fortsatt utredning.

Riksdagen (skrivelse nr 232) förklarade sig ense med departementschefen

om att seminariet provisoriskt borde kunna inrymmas i de nuvarande läroverkslokalerna.

Emellertid borde enligt riksdagens mening seminariets förläggningsfråga

bli föremål för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas

att med de nuvarande läroverkslokalerna såsom stomme slutgiltigt

lösa nämnda spörsmål. Uppenbart vore emellertid, att den nuvarande gymnastikbyggnaden

på grund av sitt bristfälliga skick snarast krävde en ombyggnad.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att till Kungl. Maj:ts prövning föreligger

en ansökan från Haparanda skoldistrikt örn tillstånd att uppföra ett

gymnastikhus, inrymmande jämväl slöjdsal, för folkskolans behov, ävensom

om statsbidrag till kostnaderna för byggnadsföretaget. I förenämnda sammanhang

uttalade 1943 års riksdag som sin mening, att det borde närmare

utredas, örn icke ombyggnaden av läroverkets nuvarande gymnastiklokaler

kunde så planläggas, att en gymnastikanläggning komme till stånd, som

samtidigt kunde tillgodose såväl seminariets som folkskolans behov.

Genom beslut den 30 juni 1943 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att i samråd med skolöverstyrelsen och med beaktande av vad i propositionen

1943:142 och riksdagens skrivelse 1943:232 anförts, verkställa

fortsatt utredning rörande småskoleseminariets i Haparanda lokalbehov

samt att i samband därmed taga under övervägande, huruvida icke seminariets

och stadens folkskolors behov av gymnastiklokaler lämpligen skulle

kunna tillgodoses inom en och samma gymnastikanläggning.

Med skrivelse den 6 juli 1944 har byggnadsstyrelsen avgivit förnyat förslag

till lösande av förevarande byggnadsfråga. Förslaget kommer att närmare

behandlas i det följande.

Jag övergår nu till en kortfattad redogörelse för innebörden av de av förenämnda

förslag, vilka enligt min uppfattning äro av beskaffenhet att böra

komma under bedömande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

Vissa förslag till lokalfrågans lösning. Nybyggnad. Av de skilda

förslag till nybyggnad för seminariet, som dryftats under årens lopp,

torde det av byggnadsstyrelsen i förutnämnda skrivelse den 15 januari

1943 framlagda förslaget vara det, som närmast kan komma i fråga

till utförande i nuvarande läge. Detta förslag innebär, såsom förut nämnts,

en omarbetning och reduktion av det av styrelsen år 1940 utarbetade

förslaget, vilket i sin tur innebar en omdisposition av det nybyggnadsförslag

av den 4 oktober 1937, vilket låg till grund för 1938 års riksdags

beslut angående nybyggnad för seminariet. Beträffande förslaget inhämtas

av handlingarna i ärendet i huvudsak följande.

Förslaget, som innefattar uppförande av vaktmästarbostad men däremot

ej av rektorsbostad, bygger ursprungligen på ett av seminariets rektor uppgjort

och av skolöverstyrelsen granskat och i viss mån beskuret program

för det totala lokalbehovet i enlighet med den av 1936 års riksdag beslutade

organisationen av seminariet. Programmet innefattade tillhopa bland

annat 8 klassrum, 8 rum för naturkunnighetsundervisningen, 6 specialrum

för tecknings- och slöjdundervisningen, högtidssal, gymnastik- och skolköksavdelningar

m. m. I förhållande till detta program innefattar byggnadsstyrelsens

förevarande förslag, som utarbetats i samråd med representant

för skolöverstyrelsen, en delvis rätt väsentlig beskärning. Sålunda har

ett av de beräknade klassrummen för övningsskolan icke ansetts absolut

nödvändigt och i vissa fall ha lokalerna för övningsämnena minskats. Samtliga

lokaler hålla emellertid av skolöverstyrelsen godkända mått. Med utgångspunkt

från att högtidssalen borde utgå eller i vart fall ställas på framtiden

lia morgonbön och gemensamma föreläsningar för seminaristerna ansetts

kunna förläggas till en utökad biblioteksavdelning, utformad som samlingssal,

och musikundervisningen förläggas till teckningssalen samt skrivningarna

till gymnastiksalen. Härigenom har byggnaden kunnat minskas

8 meter i längd. Då Kungl. Majit numera föreskriver en höjd i klassrummen

av 3 meter, har en sänkning av rumshöjden från 3,5 till 3 meter beräknats.

Med sålunda angivna inknappningar beräknades byggnadsföretaget i

januari 1943 draga en kostnad av 850 000 kronor, Vilket innebar en kostnadsminskning

med 130 000 kronor i förhållande till byggnadsstyrelsens förslag

av år 1940, som vid samma tid kostnadsberäknades till 980 000 kronor.

Med hänsyn till därefter skedd ytterligare prisstegring kan ett genomförande

av förslaget, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand inhämtats,

numera beräknas kosta 900 000 kronor.

Utnyttjande av nuvarande läroverksbyggnaden.

Den under uppförande varande nya läroverksbyggnaden i Haparanda beräknas

kunna tagas i bruk från och med instundande hösttermin, varvid

de nuvarande läroverksbyggnaderna bli lediga. Beträffande dessa må anföras

följande.

Byggnaderna äro belägna å tomterna n:ris 1 och 2 i kvarteret Minerva i

Haparanda. Dessa tomter, som äro belägna utefter västra sidan av stora

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts •proposition nr 317.

torget, omfatta tillsammans en areal av omkring 4 000 kvadratmeter. Å tomten

nr 1 äro uppförda dels själva läroverksbyggnaden, dels ock ett gymnastikhus.

Ä tomten nr 2 finnes en byggnad, innehållande vaktmästarbostad,

vedbodar och avträden. Läroverksbyggnaden, som uppfördes år 1913 med

bidrag av statsmedel, befinner sig alltjämt i gott skick. Gymnastikhusets

och vaktmästarbostadens tillstånd däremot är mindre tillfredsställande. Beträffande

äganderättsförhållandena till fastigheterna och byggnaderna synes

av verkställda utredningar framgå, att tidigare endast tomten nr 1 varit statens

egendom, medan tomten nr 2 samt byggnaderna tillhört staden. Härutinnan

har genom beslut av 1938 års riksdag ändring skett, i det att riksdagen

såsom förutsättning för beviljande av medel till uppförande av nybyggnad

för högre allmänna läroverket i Haparanda föreskrivit, att staden

till staten med full äganderätt överläte de av staden för närvarande disponerade

läroverksbyggnaderna i kvarteret Minerva jämte staden tillhöriga,

för läroverkets behov nyttjade tomtområden i samma kvarter. (Jfr 1938

års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 25, och riksdagens

skrivelse 1938:454, punkten 15).

På uppdrag av stadsfullmäktige har drätselkammaren i Haparanda i skrivelse

den 25 augusti 1944 förfrågat sig om möjligheten för staden att få förvärva

den nuvarande läroverksbyggnaden för att i densamma bereda lokaler

för en folktandvårdspoliklinik, stadens yrkesskolor samt en samlingssal.

Skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen ha med hänsyn till lämpligheten

att använda byggnaden för seminariets räkning icke funnit anledning

tillstyrka framställningen.

Ett utnyttjande av den nuvarande läroverksbyggnaden för seminariets

räkning medför vissa svårigheter med hänsyn till att byggnaden endast kan

bereda utrymme för det egentliga seminariet. Olika förslag till lösande av

övningsskolans lokalfråga ha framlagts, vilka gått ut på antingen tillbyggnad

till läroverksbyggnaden, ombyggnad av nuvarande seminariebyggnaden

eller uppförande av särskild nybyggnad för ändamålet å läroverkstomten.

Jag ämnar i det följande närmare beröra sistnämnda båda förslag, vilka jag

betecknat med alternativ I, respektive alternativ II.

Alternativ I. Förslaget, som är identiskt med det förut berörda, med skrivelse

den 6 juli 1944 av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, har åskådliggjorts

å 11 inom byggnadsstyrelsen upprättade, den 1 juni 1944 dagtecknade

ritningar. Förslaget avser i korthet ombyggnad av det nuvarande läroverkshuset

till seminarium samt uppförande av nybyggnad för gymnastik,

skolkök och slöjdavdelning, varjämte seminariets nuvarande byggnad efter

renovering tages i anspråk för den så kallade övningsskolan. Den befintliga

gymnastikbyggnaden rives. Seminariets nuvarande rektors- och vaktmästarbostäder

bibehållas.

Kostnaderna för företagets genomförande lia inom styrelsen beräknats till

.'',30 000 kronor och fördela sig på sätt, som framgår av följande tablå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 317.

Ombyggnad av gamla läroverket.

Byggnadsarbeten ................................ 38 000

Komplettering av värme- och sanitetstekniska anläggningar

........................................ 10 000

Komplettering av elektriska ledningar.............. 5 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 7 000 60 000

Nybyggnad för gymnastik m. m.

Byggnadsarbeten (inklusive rivning av befintlig byggnad)

................................ 198 000

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer .... 33 000

Elektriska ledningar.............................. 7 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 22 000 260 000

Ändringsarbeten i gamla småskoleseminariet.

Byggnadsarbeten, huvudsakligen målning .......... 50 000

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer . . 25 000

Elektriska ledningar.............................. 8 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ........ 7 000 90 000

Yttre ledningar och planeringsarbeten ...................... 20 000

Kronor 430 000.

rörslaget har godkänts av skolöverstyrelsen.

Alternativ 11. Sedan i anledning av nyssnämnda förslag från vederbörande

skolmyndigheter i Haparanda påtalats olägenheten av att förlägga

övningsskolan avskild från seminariets övriga lokaler med det relativt starkt

trafikerade torget emellan, har inom ecklesiastikdepartementet övervägts

möjligheten att å den nuvarande läroverkstomten i anslutning till läroverksbyggnaden

och den enligt alternativ I föreslagna nybyggnaden för gymnastik,

skolkök och slöjd uppföra en nybyggnad jämväl för övningsskolan.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 6 april 1945 anbefallt byggnadsstyrelsen

att undersöka möjligheterna härav samt, därest utredningen därtill

kunde föranleda, till Kungl. Majit inkomma med förslag till sådan nybyggnad

jämte kostnadsberäkningar, har styrelsen i skrivelse den 21 april 1945

förklarat möjligheter föreligga för uppförande av en sådan nybyggnad å angiven

plats samt framlagt förslag därtill och kostnadsberäkningar. Förslaget

ansluter beträffande ombyggnaden av läroverkshuset till alternativ I.

^y byggn adorn a för övningsskolan, i vilken även inrymts vaktmästarbostad,

och gymnastikhuset ha förlagts i direkt anslutning till varandra utmed den

läroverksområdet i väster angränsande gatan. Härigenom har det i alternativ

I uppgjorda förslaget till gymnastikhus måst omarbetas. Förslaget har

åskådliggjorts å 2 inom byggnadsstyrelsen upprättade, den 6 april 1945

dagtecknade ritningar. Byggnadsstyrelsen har i anslutning därtill anfört

följande.

Vid förslagets utarbetande Ilar eftersträvats att hålla bebyggelsen så låg

som möjligt för att skolgården skall bliva i minsta möjliga grad beskuggad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

Nybyggnaderna äro därför avsedda att uppföras endast till en vånings höjd

över en souterrängvåning, anslutande till gymnastikhuset. I souterrängvåningen

ha förlagts lokaler för skolkök och slöjd, ett större skidförråd, fyra

överspelningsrum samt under gymnastiksalen omklädnadsrum till denna.

Bottenvåningen inrymmer en vaktmästarbostad, fem klassrum, musiksal

och gymnastiksal.

Kostnaderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats till 580 000 kronor enligt

följande uppställning:

Ändringar i gamla läroverkshuset .................... kronor 60 000

Nybyggnad för övningsskolan ........................ » 310 000

Nytt gymnastikhus ................................. » 190 000

Yttre ledningar och planering.................... » 20 000

Kronor 580 000.

Beträffande den av 1943 års riksdag (skrivelse nr 232) uttalade önskvärdheten

att åstadkomma en gymnastikanläggning, som samtidigt skulle kunna

tillgodose seminariets och stadens folkskolors behov, har byggnadsstyrelsen

hänvisat till av skolöverstyrelsen i ämnet avgivet utlåtande, vari överstyrelsen

framhållit behovet av skilda gymnastiklokaler för undervisningsanstalterna.

Överstyrelsen har anfört:

Antalet undervisningstimmar i gymnastik vid seminariet kan växla något

men torde, vid full beläggning av seminariet, kunna beräknas till 20 veckotimmar.

Stadens folkskolor omfattade läsåret 1942/43 11 klassavdelningar

med ett sammanlagt antal veckotimmar i gymnastik av 27. Vid en eventuell

och möjlig utökning av antalet klassavdelningar kommer även antalet

gymnastiktimmar att ökas. Såvitt överstyrelsen kan bedöma torde alltså

antalet gymnastiktimmar per vecka vid seminariet och folkskolan sammanlagt

uppgå till minst 47, och det är icke osannolikt att det vissa år kommer

att överstiga 50. Då detta antal icke kan rymmas på veckans schema, måste

överstyrelsen som sin mening framhålla, att en enda gymnastiksal icke är

tillräcklig för seminariets och folkskolans behov. Det skulle emellertid kunna

tänkas, att en del av folkskolans klasser skulle kunna få sin gymnastikundervisning

förlagd till det nya läroverkets gymnastiksal. Denna beräknas under

nuvarande förhållanden bliva belagd av läroverkets klasser under 29 veckotimmar,

men antalet timmar kan givetvis även där bliva icke oväsentligt

ökat vid en ökning av antalet gymnastikavdelningar. Det sammanlagda

antalet gymnastiktimmar för alla tre läroanstalterna blir sålunda Arnst 76.

Att inlägga samtliga dessa lektioner i två gymnastiksalar är visserligen

teoretiskt möjligt men kommer säkerligen att medföra mycket stora schematekniska

svårigheter. Med största sannolikhet komma svårigheterna att bliva

så stora, att vissa av folkskolans klasser icke få möjlighet att använda

någon av gymnastiksalarna. Vid en ökning av folkskolans klassantal blir

detta oundvikligt.

Med anledning av vad nu framhållits anser sig överstyrelsen böra framhålla

önskvärdheten av att samtliga tre här ifrågavarande läroanstalter i

Haparanda erhålla egen gymnastiksal. Enligt överstyrelsens åsikt bör således

den planerade gymnastikbyggnaden för folkskolan snarast komma till

stånd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

Slutligen vill överstyrelsen påpeka, att den planerade nybyggnaden för

folkskolan i Haparanda icke innefattar endast gymnastiklokal utan jämväl

slöjdsal och att bådadera äro synnerligen behövliga.

Då jag nu går att föreslå ett förnyat framläggande av förevarande byggnadsfråga

för riksdagen, sker det i förhoppningen att en definitiv lösning av

densamma äntligen skall kunna ernås. De nuvarande lokalförhållandena vid

seminariet lia, som vid fyrfaldiga tillfällen i skilda sammanhang omvittnats,

länge befunnit sig i ett synnerligen bristfälligt och otillfredsställande skick.

Av den lämnade redogörelsen torde redan lia framgått de skiftande öden,

som denna fråga alltsedan år 1937 genomgått. Jag vill därför här endast

erinra, hurusom krigsutbrottet och de därmed försämrade statsfinansiella

förhållandena tvingade till ett uppskjutande av den av 1938 års riksdag

beslutade nybyggnaden för seminariet. Åtskilliga förslag till lösande av

byggnadsfrågan ha sedan dess framlagts, vilka tagit sikte dels på uppförande

av en nybyggnad, dels på en ombyggnad av läroverkets nuvarande lokaler,

vilka vid det nya läroverkshusets färdigställande komma att bli lediga, dels

ock på ett utnyttjande i befintligt skick av dessa senare lokaler.

I propositionen nr 142 till 1943 års riksdag fann min företrädare i ämbetet

det icke kunna ifrågasättas att samtidigt med den då förordade nybyggnaden

för högre allmänna läroverket i Haparanda igångsätta även en nybyggnad

för småskoleseminariet i samma stad. Denna uppfattning delades av

riksdagen, som förklarade sig ense med departementschefen örn att seminariet,

sedan det nya läroverkshuset färdigställts, provisoriskt borde kunna

inrymmas i de nuvarande läroverkslokalerna. I likhet med departementschefen

ansåg riksdagen emellertid seminariets förläggningsfråga böra bli

föremål för fortsatt utredning, varvid syntes böra övervägas att med de

nuvarande läroverkslokalerna såsom stomme slutgiltigt lösa nämnda spörsmål.

Några omständigheter ha icke inträffat, som skulle kunna motivera ett

frångående av den av statsmakterna år 1943 intagna ståndpunkten. Det

statsfinansiella läget liksom förhållandena på byggnadsmarknaden äro alltjämt

sådana, att de mana till den största återhållsamhet vid planerandet

av nybyggen. Därtill kommer, att den nuvarande läroverksbyggnaden, vilken,

såsRm framgår av det föregående, tillhör staten och befinner sig i gott

skick, från och med instundande hösttermin kommer att stå oanvänd. I anledning

av den i det föregående omnämnda framställningen från Haparanda

stad om förvärv av läroverksbyggnaden har under hand från ecklesiastikdepartementet

riktats en förfrågan till Haparanda stad, på Anika villkor staden

vore villig att förvärva läroverksbyggnaden jämte gymnastikhuset. För

skapande av en utgångspunkt för diskussionen angavs därvid ett belopp

av 180 000 kronor såsom ett med hänsyn till byggnadernas värde skäligt

försäljningspris. Jag vill därvid erinra, att läroverksbyggnaden och gymnastikhuset

tillsammans, utan inventarier, äro åsätta ett brandförsäkrings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

värde av 275 000 kronor. Vid sammanträde den 19 mars 1945 beslöto stadsfullmäktige,

ehuru staden vore i stort behov av lokaler för folkskolan, folkbibliotek

etc., avstå från förvärv av byggnaderna, enär kostnaderna på

grund av erforderliga omändringsarbeten skulle bli alltför betungande för

staden. Enligt vad jag inhämtat, torde ingen annan statlig institution än

seminariet för närvarande göra anspråk på nya lokaler i staden. Under

sådana förhållanden kan det icke anses vara ekonomiskt försvarligt att icke

utnyttja byggnaderna för seminariets räkning.

En lösning av seminariets lokalfråga efter denna linje möter emellertid

den svårigheten, att läroverksbyggnaden, som ursprungligen uppförts för

en samrealskola, endast medger utrymme för det egentliga seminariet,

d. v. s. klassrum för seminarieeleverna och specialsalar. För övningsskolans

förläggning måste då andra åtgärder vidtagas. Härvid har bland annat övervägts

att efter restaurering av den nuvarande seminariebyggnaden utnyttja

denna för övningsskolans räkning. Härigenom skulle visserligen å ena sidan

vinnas, att det fria utrymmet å läroverkstomterna icke behövde ytterligare

beskäras, men å andra sidan äro vissa nackdelar förknippade med en sådan

lösning. Framförallt synes därvid böra beaktas den från skolhåll framhållna

olägenheten, att barnen i övningsskolan kanske flera gånger dagligen skulle

behöva passera två med genomgångstrafik belastade gator samt en del av

stora torget för att komma till gymnastikbyggnaden eller andra speciallokaler.

Därtill kommer, att man med skäl kan ifrågasätta lämpligheten att

för 90 000 kronor restaurera en byggnad, som är taxeringsvärderad till

40 000 kronor och ostridigt befinner sig i ett synnerligen dåligt skick. Med

hänsyn till sistnämnda omständighet har inom departementet även övervägts

möjligheten att riva den nuvarande seminariebyggnaden och i dess

ställe uppföra en nybyggnad för övningsskolan. Tanken har emellertid övergivits,

enär byggnaden i fråga genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari

1935 förklarats för byggnadsminnesmärke.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har en förläggning av övningsskolan

å själva läroverksområdet alltmer kommit att framstå såsom den mest

rationella lösningen. När ett motsvarande förslag diskuterades i propositionen

till 1938 års riksdag, förklarade sig dåvarande departementschefen finna

en sådan lösning otillfredsställande, enär läroverksområdet icke komme

att lämna nöjaktigt utrymme för lekplan och seminarieträdgård. Jag vill

icke bestrida, att det tillgängliga utrymmet i sagda hänseenden blir mindre

iin vad som vid en nybyggnad förmodligen skulle ha beräknats för ändamålet.

Emellertid synes seminarieträdgården utan olägenheter alltjämt kunna

vara anordnad på den nuvarande seminarietomten. Till lekplan torde då

läroverksområdet ge erforderligt utrymme. Den fria ytan uppgår till omkring

2 300 kvadratmeter. Med ett sammanlagt beräknat elevantal av 160

blir detta ett utrymme av 14 kvadratmeter per elev. Skolöverstyrelsen

räknar i allmänhet med ett minimum av 10 kvadratmeter per elev.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Martts proposition nr 317.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, som innefattar ombyggnad

av nuvarande läroverksbyggnaden samt uppförande av nybyggnad för gymnastikundervisningen

och övningsskolan m. m., synes mig ändamålsenligt

och väl avvägt med hänsyn till det tillgängliga utrymmet, ljusförhållandena

m. m. Gymnastikhuset har beräknats enbart för seminariets behov. Med

hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört torde det nämligen icke vara möjligt

att med en och samma gymnastikanläggning tillgodose såväl seminariets

som folkskolans behov. Jag är övertygad örn att ett genomförande av

detta byggnadsförslag skall åt seminariet skapa väl så goda lokalförhållanden

som en nybyggnad enligt det av byggnadsstyrelsen i januari 1943 framlagda

förslaget, i vissa avseenden till och med betydligt bättre. Jag syftar

därvid på att utrymmena bli icke oväsentligt större då man enligt detta

förslag komme att erhålla 8 klassrum, mot 7 enligt 1943 års nybyggnadsförslag,

ävensom högtidssal m. m. Jag vill därför förorda, att seminariets

lokalfråga löses på detta sätt. Jag finner de av byggnadsstyrelsen uppgjorda

ritningarna vara ägnade att läggas till grund för byggnadsföretagets

genomförande.

De beräknade kostnaderna, 580 000 kronor eller 320 000 kronor mindre

än de för nyssnämnda nybyggnadsförslag beräknade, ge mig icke anledning

till erinran.

Då de förordade byggnadsarbetena örn möjligt böra genomföras före

ingången av höstterminen 1946, torde det erforderliga anslagsbeloppet i

sin helhet böra anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av......................kronor 580 000.

5. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Till nybyggnad

för högre allmänna läroverket i Haparanda i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda, den 2 februari 1937 dagtecknade ritningar

anvisade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 360 000 kronor,

att utgå under vissa närmare angivna förutsättningar. Anslaget avsåg att

bereda medel till igångsättande av byggnadsföretaget, vilket kostnadsberäknats

till 1 200 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag för

budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,

att arbetet med uppförande av ifrågavarande läroverksbyggnad icke finge

påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess

sådant tillstånd lämnats, de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

finge användas allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt.

Med skrivelse den 29 januari 1943 avlämnade byggnadsstyrelsen av ritningar

åtföljt förslag rörande uppförande av ifrågavarande nybyggnad.

Detta förslag, som utgjorde en omarbetning och reducering av det ursprungliga

byggnadsprogrammet, beräknades av byggnadsstyrelsen draga en kostnad

av 1 410 000 kronor eller, om våningshöjden i klassrumsavdelningarna

minskades från 3,5 till 3 meter, av 1 395 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 142 medgav sedermera

1943 års riksdag, att befintlig reservation å de för budgetåren 1938/40 anvisade

reservationsanslagen finge intill utgången av budgetåret 1944/45

tagas i anspråk för uppförande av ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med byggnadsstyrelsens sistnämnda, till 1 395 000 kronor

kostnadsberäknade förslag.

I skrivelse den 19 februari 1945 har byggnadsstyrelsen — under framhållande

att läroverksbyggnaden numera vore uppförd under tak och beräknades

kunna färdigställas före ingången av höstterminen 1945 — hemställt,

att för fullbordande av ifrågavarande nybyggnad måtte för budgetåret

1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 735 000 kronor.

För ifrågavarande nybyggnad ha hittills anvisats 660 000 kronor. I enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra anvisas

ett anslag av 735 000 kronor för byggnadsföretagets slutförande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av..............................kronor 735 000.

6. Inredning och utrustning för nybyggnaderna för högre allmänna

läroverket i Haparanda. Såsom under nästföregående punkt anförts, anvisade

1938 års riksdag efter förslag av Kungl. Majit (statsverkspropositionen,

kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 25) medel för uppförande av

nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Därvid angavs,

att anslaget skulle utgå under förutsättning, bland annat, att Haparanda

stad förbunde sig att med det statsbidrag, som kunde bli bestämt, sörja

för lokalernas inredning och utrustning med möbler. I propositionen anförde

dåvarande departementschefen, att enligt hans uppfattning särskilda

förhållanden motiverade, att staten påtoge sig kostnaden för det ifrågasatta

byggnadsföretaget. Vad beträffade de nya lokalernas förseende med

inredning och möbelutrustning, torde visserligen någon del av kostnaderna

härför kunna bestridas av staden, men huvudparten syntes böra ankomma

på statsverket i form av statsbidrag. Då ett i annat sammanhang framlagt

Bihang till rifadagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr S17. 2

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

förslag om nybyggnad jämväl för småskoleseminariets i Haparanda räkning

kunde antagas komma att medföra en minskning av de beräknade

kostnaderna för inredning och utrustning av den nya läroverksbyggnaden,

vilka uppskattats till 26 425 kronor 85 öre, förutsatte departementschefen,

att skolöverstyrelsen skulle föranstalta örn utredning i sådant avseende i

samband med de förnyade överväganden, som överstyrelsen ansett böra

föregå ett eventuellt äskande för ett kommande budgetår av statsbidrag till

nämnda inredning och utrustning. Departementschefen vore sålunda icke

beredd att då taga slutlig ståndpunkt till frågan, vilket belopp staten borde

anvisa till bestridande av kostnaderna för sistnämnda ändamål. Denna uppfattning

delades av riksdagen.

Den 15 september 1938 beslöto stadsfullmäktige i Haparanda åtaga

sig de föreskrivna villkoren.

Sedan byggets igångsättande på grund av krigsutbrottet tills vidare uppskjutits,

medgav 1943 års riksdag på förslag av Kungl. Majit, att befintlig

reservation å för budgetåren 1938/40 anvisade reservationsanslag finge intill

utgången av budgetåret 1944/45 tagas i anspråk för uppförande av

nybyggnad för läroverket.

I skrivelse den 27 november 1944 ha av stadsfullmäktige i Haparanda

utsedda kommitterade för ny läroverksbyggnad — under åberopande av

bland annat vad dåvarande departementschefen i propositionen till 1938

års riksdag anfört och med förmälan, att nybyggnadsarbetena för läroverket

enligt planen skola vara avslutade den 1 juli 1945 — anhållit, att statsverket

ville bekosta de nya läroverksbyggnadernas inredning och möbelutrustning.

I skrivelsen har vidare anförts bland annat följande.

Skattetrycket i staden har under en lång följd av år varit onormalt

högt. De krav på socialt reformarbete, som på senare tid tagit sig uttryck,

har staden, så långt det i dess förmåga stått, söht att tillgodose. Sålunda

ha under de senaste åren uppförts tvenne pensionärshem, och är för närvarande

kommunal tvä-ttstuga under uppförande. Ett annat viktigt spörsmal,

sorn väntar sin lösning, är frågan om uppförande av tandklinik för

folktandvården. Nytt tingshus har staden nyligen deltagit i kostnaderna

tor. Stadens vattenförsörjning, som är ytterst otillfredsställande och som i

manga år stått på dagordningen, måste också lösas inom den närmaste

framtiden. Da staden icke har några givande industrier, blir det tjänstemannen

och de enskilda små företagarna, som måste bära skattetungan.

Haparanda stad har i samband med utvidgningen av samrealskolan i

staden till högre allmänt läroverk redan förbundit sig till följande ekonomiska

ataganden, nämligen:

1) tillhandahållandet av bostad eller hyresersättning till rektor,

mor tll!J?and0ahållandet av provisoriska lokaler från och med d’en 1 juli

1935, vilket asamkat staden avsevärda utgifter under de snart tio år, dessa

varit i bruk,

3) inredning och möbelutrustning till dessa lokaler, för vilket ändamål

belopp utgått under samtliga år,

4) tillhandahållandet av tomt för nybyggnad, vilken tomt beräknas ha

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Marits ''proposition nr 817.

ett värde av lågt räknat 27 000 kronor, samt framdragandet av vatten-,

avlopps- och elektriska ledningar till densamma,

5) åtagande att sörja för nybyggnadernas framtida underhåll, vilket så

småningom torde komma att medföra ganska betydande kostnader,

6) åtagande att med det statsbidrag, som kan varda bestämt, sörja för

nybyggnadernas inredning och möbelutrustning,

7) överlåtande utan förbehåll och med full äganderätt för kronan av

nuvarande läroverksfastigheten i kvarteret Minerva jämte tillhörande tomt.

Av det sagda torde tydligt framgå, att Haparanda stad icke har möjlighet

att i någon större utsträckning åtaga sig ytterligare ekonomiska förpliktelser

än vad som sålunda redan skett i samband med utvidgningen av

samrealskolan i staden till högre allmänt läroverk.

Den av de kommitterade framlagda kostnadsberäkningen slutar på ett

belopp av 111 040 kronor, varav 93 540 kronor belöpa på läroverksbyggnaden

och 17 500 kronor på gymnastikhuset.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har uttalat, att med hänsyn till de av statsmakterna tidigare

gjorda uttalandena i frågan huvuddelen av kostnaderna för inredning

och utrustning av läroverksfastigheten borde ankomma på statsverket

i form av statsbidrag, men att någon del därav syntes böra bestridas

av Haparanda stad. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka att, såsom

i framställningen föreslagits, ifrågavarande inredning och utrustning helt

bekostades av statsmedel. Med hänsyn till att skattetrycket i kommunen

under senare år lättat och stadens ekonomiska ställning undergått en viss

förbättring, syntes kommunen enligt statskontorets mening böra bidraga

till ifrågavarande ändamål med förslagsvis % av kostnaderna. Återstående

% skulle sålunda bestridas i form av statsbidrag.

Beträffande de föreliggande kostnadsberäkningarna har statskontoret anfört

bland annat följande.

Utgifterna för inredning och utrustning av läroverksbyggnaden uppgå

enligt föreliggande förslag till icke mindre än 93 540 kronor. Därvid har

förutsatts, att möbelutrustning, tillhörande den gamla läroverksbyggnaden,

i största möjliga utsträckning och efter erforderlig renovering skulle komma

till användning i den nya läroverksfastigheten. Vidare har viss inredning

avsetts skola bekostas av vederbörande byggnadsanslag.

Det må i anledning härav erinras, att läroverksstyrelsen på anmodan av

skolöverstyrelsen tidigare uppgjort förslag med kostnadsberäkningar till

de nya lokalernas inredning och möbelutrustning. Därvid beräknades det

härför erforderliga anslaget — under förutsättning att viss inredning och

möbelutrustning skulle kvarbliva i de gamla läroverkslokalerna — uppgå

till allenast 2G 425 kronor 85 öre. Enligt skolöverstyrelsens uttalande kunde

visserligen dessa beräkningar icke tillmätas mer än approximativ karaktär.

Framför allt vore den omständigheten, att hithörande utgiftsposter

helt hänförde sig till byggnadsperiodens sista skede, ägnad att öka osäkerheten

däri. Det belopp, 20 000 kronor, som befunnits erforderligt, måste

enligt överstyrelsens mening anses lågt. Sedermera har viss omarbetning av

ritningarna för byggnaderna företagits (proposition 1943:142, sid. 10). En
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 311.

ligt vad statskontoret under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen kan

denna omarbetning dock icke anses i nämnvärd omfattning ha påverkat behovet

av inredning eller utrustning.

Även med vederbörligt hänsynstagande till de tidigare beräkningarnas

approximativa karaktär och den prisstegring, som sedermera inträtt, måste

den beräknade kostnadsökningen betecknas såsom högst anmärkningsvärd.

Innan anskaffning av ifrågavarande inredning och utrustning äger rum,

torde byggnadsstyrelsen böra beredas tillfälle att i besparingssyfte underkasta

förteckningarna närmare granskning. Såsom villkor för erhållande av

statsbidrag lärer jämväl böra föreskrivas, att de möbler i den gamla läroverksbyggnaden,

som icke komma till användning i nybyggnaden, skola i

den män de äro användbara för folkskoleseminariet utan ersättning överlämnas

till statsverket.

Under hänvisning till det ovan anförda och med framhållande av att

ifrågavarande kostnader böra kunna i väsentlig utsträckning nedbringas,

får statskontoret föreslå, att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål

begränsas till högst 50 000 kronor. Statsbidrag torde böra utbetalas till

Haparanda stad under ovan angivna villkor och med belopp, motsvarande

%-delar av de styrkta utgifterna för inredning och utrustning av den nya

läroverksbyggnaden därstädes.

I anledning av vad statskontoret sålunda anfört ha de kommitterade i

förnyad skrivelse anfört i huvudsak följande.

Kommitterade vilja först på det bestämdaste hävda, att föreliggande

inredningsprogram är uppgjort med den allra största omsorg och med iakttagande

av all måttfullhet i anspråken. Det är ju dock fråga om att inreda

och möblera ett nytt läroverkshus på ett tidsenligt, användbart, estetiskt

tilltalande och hållbart sätt. Att vederbörlig hänsyn tagits till kostnaderna,

oavsett vem som skall bestrida dem, torde nogsamt framgå av

förteckningen över läroverkets nuvarande möbeltillgång, vilken upptager

även sådana möbler, som för länge sedan måst kasseras, men som i alla

fall för nedbringande av kostnaderna föreslås skola komma till användning

på något sätt.

Statskontoret gör i sitt yttrande en jämförelse mellan kostnaderna för föreliggande

inredningsprogram och ett tidigare (1937) uppgjort ytterst approximativt

dylikt och finner kostnadsökningen »högst anmärkningsvärd».

Kostnaden beräknas nu till 93 540 kronor, 1937 beräknades den till 26 425

kronor. Statskontoret har vid denna jämförelse förbisett ett par betydelsefulla

omständigheter. Till den 1937 beräknade kostnaden måste läggas i

arkitektens kostnadsberäkning för byggnaden av den 8 november 1936 upptaget

belopp av 12 000 kronor till skåp- och hyllinredningar m. m., vilken inredning

nu icke skall bekostas av byggnadsanslaget. Vidare är intet belopp

för armatur och icke heller för montage och dylikt upptaget i denna

tidigare kostnadsberäkning. Tilläggas kostnaderna för de nu angivna ändamålen

till den tidigare kostnadsberäkningen, torde denna stiga till närmare

50 000 kronor. Om hänsyn tages till, att prisstegringen i flertalet fall mellan

tidigare lämnade anbudssiffror och nu föreliggande — dessa äro överhuvud

mycket låga — varit minst 100-procentig, blir kostnadsökningen från

1937 till 1944 icke på något sätt anmärkningsvärd. _

Kommitterade vilja därför som sin bestämda mening framhålla, att kostnadsökningen

från '' 1937 dels är beroende av den tidigare beräkningens

ytterst approximativa karaktär, dels av den härefter inträffade prisstegringen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 317.

Vad slutligen angår det förhållandet, att skattetrycket i staden under

senare år något lättat, vilja kommitterade såsom sin på kännedom om förhållandena

grundade uppfattning framhålla, att förbättringen av stadens

ekonomiska ställning helt är en konjunkturföreteelse. Förbättringen är heller

icke större än att skattetungan fortfarande är högst avsevärd.

Byggnadsstyrelsen har åberopat en av byggnadens arkitekt Joel Lundeqvist

på styrelsens anmodan efter inventering av det befintliga möbelförrådet

gjord utredning rörande nyanskaffningen av inredning till byggnaden.

Nämnda utredning giver vid handen, att en besparing på 8 160 kronor

kan ske beträffande läroverkshusets inventarier, medan för gymnastikhusets

inredning någon minskning av den tidigare beräknade slutsumman

icke torde kunna ernås.

Jag vill erinra, hurusom särskilda förhållanden, hänförande sig till ortens

läge och ekonomiska förutsättningar, på sin tid föranledde 1938 års riksdag

att bifalla Kungl. Maj:ts förslag, att statsverket borde åtaga sig kostnaderna

för uppförande av nybyggnader för högre allmänna läroverket i

Haparanda. Därvid förutsattes, att staten även skulle bidraga till kostnaderna

för de nya lokalernas inredning och utrustning, men riksdagen fann

sig, i likhet med departementschefen, ej då böra taga slutlig ståndpunkt

till frågan örn storleken av statens bidrag för ändamålet. Då byggnadsföretaget

torde inom en snar framtid komma att slutföras, synes frågan nu

böra tagas upp till avgörande.

Haparanda stad har, under hänvisning till sitt betryckta ekonomiska

läge, hemställt, att staten måtte bekosta omförmälda inredning och utrustning

i dess helhet. Kostnaderna ha av staden beräknats till 93 540 kronor

för läroverksbyggnaden och 17 500 kronor för gymnastikhuset eller till

sammanlagt lil 040 kronor. Byggnadsstyrelsen har efter utredning funnit

sig kunna förorda en reducering av kostnaderna beträffande läroverksbyggnaden

med 8 160 kronor. Kostnaderna äro uppenbarligen höga i jämförelse

med det belopp, omkring 26 000 kronor, vartill läroverksbyggnadens inredning

och utrustning år 1938 preliminärt uppskattades. Det är emellertid att

märka, att sistnämnda summa icke innefattade vissa kostnader, som nu

böra tagas med i beräkningen, ävensom att en avsevärd prisstegring sedan

dess ägt rum.

Statskontoret har funnit, att statens bidrag till ifrågavarande kostnader

borde begränsas till två tredjedelar av desamma. I likhet med statskontoret

anser jag, att viss del av kostnaderna bör bäras av staden. För egen

del vill jag dock förorda, att staten påtager sig något större andel i kostnaderna

än statskontoret föreslagit. Jag föreslår, att statens andel bestämmes

till tre fjärdedelar av kostnaderna, dock att bidraget bör maximeras till

p;4 (lil 040 — 8 160) =] 77 160 kronor eller i runt tal 77 200 kronor.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

Departe
mentschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

att till Inredning och utrustning för nybyggnaderna för

högre allmänna läroverket i Haparanda för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 77 200.

7. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m. Skytteanska

skolan i Tärna uppehälles på statsverkets bekostnad men tillhör Tärna

skoldistrikts skolväsende och mottager sådana distriktet tillhörande

barn, som av skolstyrelsen dit hänvisas. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27

juni 1927 skall skolan vara anordnad enligt första B-formen med en läraravdelning

på småskolestadiet. På grund av stort barnantal — för närvarande

omkring 100 elever — och små klassrum har emellertid skolan från

och med läsåret 1942/43 varit anordnad enligt A-form. Med skolan är

förenat ett av staten drivet skolhem, avsett för 40 barn. Ansökan örn

statsbidrag till uppförande av jämväl ett kommunalt skolhem för lika

många barn är för närvarande föremål för skolöverstyrelsens prövning.

Skolanläggningen, som är belägen i västra delen av Tärna kyrkby, omfattar

dels ett skolhus och ett lärarbostadshus, vilka byggnader uppförts i

samband med skolans förflyttning till Tärna år 1895, dels ock en år 1927

uppförd skolhemsbyggnad. Lönerna för den vid Skytteanska skolan i Tärna

anställda lärår- och föreståndarinnepersonalen belasta i sin helhet anslagen

till avlöningar åt lärare vid folk- och småskolor, respektive föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor. Övriga kostnader för skolanläggningens

drift bestridas från ett särskilt å riksstaten uppfört förslagsanslag.

Behov av nya skollokaler för Skytteanska skolan i Tärna har länge

förelegat. Det nuvarande skolhuset inrymmer 3 små klassrum, ett litet

slöjdrum, vilket måst tagas i anspråk som klassrum, samt kapprum. Två

läraravdelningar ha måst förläggas till förhyrda, mindre lämpliga lokaler i

en mejeribyggnad. Särskilda lokaler för skolköks- och gymnastikundervisningen

saknas.

I skrivelse den 7 februari 1940 framlade byggnadsstyrelsen förslag till

uppförande av ny skolbyggnad å den nuvarande skoltomten. Kostnaderna

beräknades till 245 000 kronor. Sedan Tärna kommunalfullmäktige hos

länsstyrelsen i Umeå hemställt, att länsstyrelsen måtte taga initiativ till

förflyttning av Skytteanska skolan från dess nuvarande plats väster om

Tärna kyrka till ett område öster örn kyrkan, höll länsstyrelsen den 29 maj

1943 sammanträde med befolkningen i Tärna för att dryfta frågan. Därvid

framkom som resultat av överläggningarna, att en byggnadsplan för Tärna

kyrkby borde med hänsyn till naturförhållandena avse i första hand området

öster om kyrkan. Den planerade nybyggnaden för Skytteanska skolan

syntes därför icke böra ske å skolans nuvarande tomt väster om kyrkan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Marits ''proposition nr 317.

Den 3 oktober 1941 fastställde Kungl. Majit ett av nomadskolbyggnadskommittén

för Västerbottens län framlagt förslag till skolbyggnad, skolhemsbyggnad

och bostadsbyggnad för nomadskolanläggning i Tärna

kyrkby. Enligt den fastställda planen skulle slöjd- och gymnastiklokaler

icke inredas vid nomadskolan utan undervisning i slöjd och gymnastik förläggas

till Skytteanska skolan. Sedan vid 1943 års riksdag upplysts, att

kommunalfullmäktige i Tärna gjort nämnda framställning om förflyttning

av Skytteanska skolan, har riksdagen i skrivelsen nr 231 i anledning av

Kungl. Majits framställning om anslag för budgetåret 1943/44 till omoch

nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna medgivit, att det finge ankomma

på Kungl. Majit att träffa ett avgörande i fråga om Skytteanska

skolans framtida förläggningsplats och att vidtaga de dispositioner beträffande

nomadskolans förläggning och byggnadernas utformning, som därav

föranleddes.

Kungl. Majit har därefter den 29 oktober 1943 bemyndigat nomadskolbyggnadskommittén

att med Tärna kommun träffa avtal om överlåtelse

till kommunen av den för nomadskolanläggningen tidigare förvärvade

tomten väster om kyrkan mot att kommunen förvärvade och till kommittén

kostnadsfritt överläte för nomadskolan lämplig annan tomt öster om

kyrkan. Ifrågavarande nomadskolanläggning är nu under uppförande på

ett område, beläget omkring 200—300 meter nordost örn prästgården. Den

torde kunna tagas i bruk från och nied instundande hösttermin.

Sedan Kungl. Majit i anledning av vad sålunda förekommit anbefallt

byggnadsstyrelsen att efter samråd med skolöverstyrelsen till Kungl. Majit

inkomma dels med utredning rörande ny förläggningsplats för Skytteanska

skolan i östra delen av Tärna kyrkby samt på utredningen grundat förslag

rörande förvärv för Kungl. Majits och kronans räkning av lämplig tomt

för skolan, dels ock med förslag till nybyggnader för skolan å nämnda

tomt, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 22 februari 1945 inkommit

med nämnda utredning och förslag.

Beträffande frågan om ny förläggningsplats för Skytteanska

skolan anföres i en av länsarkitektkontoret i Umeå på byggnadsstyrelsens

uppdrag upprättad promemoria bland annat följande.

Inom länsarkitektkontoret pågår arbete med upprättande av förslag till

byggnadsplan för kyrkbyn. I anslutning härtill lia undersökts de olika

möjligheter som stå till buds för anskaffande av lämplig tomt för skolan.

liela kyrkbyn är belägen på sluttningen av Laxfjället mot sjön Gautajaur.

Denna sluttning är sä brant, att det icke finnes något område som uppfyller

de krav, som uppställas på en skoltomt. Endast den del av byn, där

sjukstuga och prästgård äro belägna, sluttar så sakta, att den kan anses

användbar för ändamålet. Tillräcklig plats för en skoltomt kan erhållas

här, örn för ändamålet tages i anspråk såväl det mellan sjukstuga och

prästgård belägna området som det mellan prästgård och landsväg. Först
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

nämnda område skulle då användas för uppförande av skolbyggnaden och

anordnandet av lekplan och skolträdgård, medan å sistnämnda område

skulle anläggas plan för gymnastik och idrott och plats finnas för ett framtida

skolhem.

I omedelbar närhet av den sålunda föreslagna platsen finnes nu uppförd

en nomadskola, som tages i bruk i höst. Denna skola är planlagd med

hänsyn till att vissa lokaler i Skytteanska skolan skola användas även för

nomadskolans behov. Med hänsyn härtill är den föreslagna platsen synnerligen

lämplig.

Den föreslagna förläggningsplatsens närmare läge och utsträckning framgår

av en nyssberörda utredning bilagd situationsplan. En mindre del av

det ifrågasatta tomtområdet, som utgör del av prästbostället Laxnäs l1

i Tärna socken och omfattar cirka 14 460 kvadratmeter, är intill den 14

mars 1952 utarrenderad.

Länsarkitektkontorets utredning och förslag ha av byggnadsstyrelsen

underställts skolöverstyrelsen, som förklarat sig intet ha att erinra mot det

ifrågasatta tomtområdet.

För egen del har byggnadsstyrelsen funnit det föreslagna området vara

det med hänsyn till läget inom samhället och till terrängförhållandena

lämpligaste, som står till buds.

Kammarkollegiet har genom beslut den 25 april 1945 medgivit, att det

föreslagna tomtområdet må under vissa villkor och bestämmelser försäljas

till Kungl. Maj:t och kronan för en köpeskilling av 7 500 kronor.

Byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad för Skytteanska skolan

har åskådliggjorts å sex av länsarkitektkontoret upprättade, i december

1944 dagtecknade ritningar. Förslaget har utarbetats under hänsynstagande

till vissa av skolöverstyrelsen mot ett tidigare förslag framförda

erinringar.

Enligt nyssnämnda ritningar omfattar anläggningen en åt söder orienterad

längre klassrumsbyggnad i två våningar jämte källarvåning samt en

norrut förlagd gymnastikbyggnad, ansluten till klassrumsbyggnaden genom

en envånings byggnadskropp med omklädnadsrum och skyddsrum i källaren.

Klassrumsbyggnaden innehåller i källaren: bastu, bad och tvagningsrum

jämte omklädnads- och torkrum, slöjdsal samt pannrum och bränsleförråd;

i bottenvåningen: klassrum, frukostrum, skolkök och matrum m. m.;

samt i våningen 1 trappa klassrum, materielrum, bibliotek samt lärarrum.

Då enligt skolöverstyrelsens uppfattning skolan för en överskådlig tid behöver

vara anordnad såsom enkel A-skola, upptager byggnadsförslaget 7

klassrum.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna nybyggnaden ha inom byggnadsstyrelsen

beräknats till 470 000 kronor, vartill kommer kostnaden för tomtområdets

förvärvande, vilken enligt vad förut anförts uppgår till 7 500 kronor.

Styrelsen har därvid icke räknat med att bestämmelserna i 55 a §

byggnadsstadgan angående brandsäkert utförande av byggnad, som in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 317.

rymmer undervisningsanstalt, i förevarande fall skulle behöva tillämpas,

då sådant utförande ur civilförsvarets synpunkt icke syntes nödvändigt

och kostnaderna för byggnadsföretaget därigenom skulle avsevärt ökas på

grund av långa och dyrbara materieltransporter samt svårigheter att anskaffa

lämplig arbetskraft.

Byggnadsstyrelsen har, efter samråd med skolöverstyrelsen, hemställt,

att Kungl. Majit måtte dels godkänna den föreslagna förläggningen av

Skytteanska skolan i Tärna dels ock föreslå riksdagen att till förvärv av det

föreslagna tomtområdet och till uppförande av skolhusbyggnad för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av sammanlagt 477 500

kronor.

Länsstyrelsen har på av byggnadsstyrelsen anförda skäl tillstyrkt undantag

från bestämmelserna i 55 a § byggnadsstadgan.

Såsom i det föregående erinrats har 1943 års riksdag medgivit, att det

finge ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande i fråga örn Skytteanska

skolans i Tärna framtida förläggningsplats. Byggnadsstyrelsens nu

framlagda förslag i detta avseende innebär, att skolan skall förflyttas från

sin nuvarande plats väster om Tärna kyrka till ett öster om kyrkan beläget

område, som utgör del av prästbostället Laxnäs l1 i Tärna socken.

En förflyttning av Skytteanska skolan synes mig i och för sig berättigad

med hänsyn till de lokala förhållandena. Att frågan nu aktualiserats beror

främst på två omständigheter, nämligen dels färdigställandet av en ny nomadskolanläggning

i Tärna, dels ock det alltmer kännbara behovet av en

ny skolbyggnad för Skytteanska skolan. Den nya, öster örn kyrkan belägna

nomadskolanläggningen har planerats med tanke på att undervisningen

i slöjd och gymnastik skall förläggas till Skytteanska skolan. De

båda skolanläggningarna böra därför icke ligga för långt ifrån varandra.

Den föreslagna förläggningsplatsen för ifrågavarande skola synes mig ur

skilda synpunkter lämplig. Kammarkollegiet har genom beslut den 25

april 1945 medgivit, att ifrågavarande tomtområde om cirka 14 460 kvadratmeter

må under vissa villkor och bestämmelser försäljas till Kungl.

Majit och kronan för en köpeskilling av 7 500 kronor. Då jag icke funnit

anledning till erinran mot köpeskillingens storlek eller mot nämnda villkor,

förordar jag, att området i fråga förvärvas av kronan såsom förläggningsplats

för Skytteanska skolan.

En nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan har länge, oavsett

planerna på en förflyttning av skolanläggningen, varit i hög grad av behovet

påkallad. Den nuvarande, år 1895 uppförda skolhusbyggnaden, vilken

befinner sig i ett bristfälligt skick, är avsedd för en skola, anordnad

enligt första B-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor

eller den skolform, med vilken man ansåg sig böra räkna vid den år 1926

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

beslutade omorganisationen av dåvarande Skytteanska lappfolkskolan i

Tärna. Skolan har emellertid under de senaste åren måst anordnas enligt

A-form, vandd två klassrum förhyrts i en mejeribyggnad. Enligt vad jag

under hand inhämtat torde de i mejeribyggnaden förhyrda, mindre ändamålsenliga

skollokalerna icke få disponeras efter den 1 juli 1946, enär lokalerna

erfordras för mejeriets eget behov. Skolan, som för närvarande är

sexårig, synes under överskådlig tid behöva anordnas enligt A-form. Det

framlagda nybyggnadsförslaget, som tager sikte på en sådan skolform, synes

mig väl avvägt och ägnat att för en lång tid framåt bereda skolan erforderliga

och ändamålsenliga lokaler. Jag vill därför förorda, att detsamma

snarast möjligt kommer till utförande. Mot de beräknade byggnadskostnaderna,

470 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. Med

tillägg för köpeskillingen, 7 500 kronor, skulle kostnaderna för tomtområdets

förvärvande och skolbyggnadens uppförande uppgå till 477 500 kronor.

En mindre del av tomtområdet är, såsom av den lämnade redogörelsen

framgått, utarrenderad intill den 14 mars 1952. Inom nyssnämnda kostnadsram

torde jämväl rymmas erforderliga utgifter för nyttjanderättens upphörande

och tomtområdets avstyckande. Då byggnadsarbetena synas böra

bedrivas så, att den nya skolbyggnaden om möjligt kan tagas i bruk från

och med höstterminen 1946, torde hela det erforderliga anslagsbeloppet

böra anvisas för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Nybyggnad av skolhus jör Skytteanska skolan i

Tärna m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av........................kronor 477 500.

8. Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet i Rättviks

skoldistrikt. Jämlikt kungörelsen 1936: 45 (senaste lydelse se kungörelserna

1939: 363, 1940: 431 och 853 samt 1942: 625, 1943: 398 och 1944: 444) utgår

statsbidrag till skoldistriktens kostnader för anskaffande av nya undervisningslokaler

genom nybyggnad eller genom om- eller tillbyggnad samt för

utförande av mera omfattande ändringsarbeten å befintliga undervisningslokaler

under förutsättning, att Kungl. Maj:t lämnat tillstånd till byggnadsföretagets

utförande samt därvid fastställt den högsta kostnadssumma,

varå statsbidrag må beräknas. Byggnadsbidraget beräknas på ett belopp

(bidragsunderlaget), som motsvarar de styrkta kostnaderna för bidragsberättigade

byggnadsarbeten, i den mån dessa kostnader icke överstiga den

fastställda högsta kostnadssumman, och utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget,

därest detta överstiger 5 000 kronor, samt eljest med hälften

av bidragsunderlaget. Därest bidraget överstiger 2 500 kronor, fördelas

det med lika belopp på tjugofem år men utanordnas eljest på en gång.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

I en till länsstyrelsen i Falun ingiven ansökning har nu Rättviks

skoldistrikt, under åberopande av kungörelsen 1936:45, anhållit dels

om tillstånd att utföra ombyggnad av gamla prästgården i Dådran till

lokaler för folkskoleväsendet, dels ock om statsbidrag till kostnaderna för

förvärvande och ombyggnad av de delar av prästgårdsbyggnaden,

i vilka statsbidragsberättigade undervisningslokaler vore avsedda

att inrymmas.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Inom Rättviks skoldistrikt upprätthålles bland annat Dådrans mindre

folkskola, anordnad enligt första D-formen och inrymd i av Kopparfors

sågverks aktiebolag förhyrda lokaler. Enär bolaget önskar använda lokalerna

till arbetarbostäder, har skoldistriktet uppsagts till avflyttning med

utgången av läsåret 1944/45. Verkställd utredning har givit vid handen

att barnen från Dådrans skolområde — inom överblickbar framtid icke

överstigande 16 — icke kunna överflyttas till angränsande skolområdens

folkskolor eller till annat skoldistrikt utan att skolformerna därstädes förändras

och ny lärartjänst inrättas, vartill komma dryga kostnader för

skolskjutsar. Nya undervisningslokaler måste sålunda anskaffas i Dådran.

Skolstyrelsen hade emellertid funnit, att någon ny skolbyggnad icke behövde

uppföras för detta ändamål, enär lämpliga lokaler till avsevärt lägre

pris än nybyggnadskostnaden kunde erhållas genom ombyggnad av prästgården

i Dådran, vilken sedan 1918 icke använts för sitt ändamål. Nämnda

prästgård är uppförd av trä i två våningar på mark, som ursprungligen

tillhört bolaget men sedermera skänkts till Rättviks församling. Sedan

kommunalfullmäktige i församlingen den 30 maj 1943 anvisat ett belopp

av 20 000 kronor till inlösen av prästgården och densammas iordningställande

till skollokaler, beslöto kyrkofullmäktige i församlingen att försälja

prästgården med tomt till skolstyrelsen för 8 000 kronor, varav 1 000 kronor

avsåge förvärv av tomten.

Ansökningen har tillstyrkts av vederbörande folkskolinspektör.

Länsstyrelsen har förklarat sig finna det tillämnade byggnadsföretaget

vara av behovet synnerligen påkallat och med hänsyn till organisationen

av distriktets skolväsende ändamålsenligt.

Skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga biträde har i tjänstememorial anfört

bland annat följande.

I byggnadens bottenvåning skulle enligt ritningarna inredas ett klassrum,

slöjdrum, gymnastiksal samt materielrum och i övre våningen lärarbostad

örn 3 rum och kök. Ritningarna föranledde icke någon anmärkning.

Då köpeskillingen syntes låg och ombyggnadskostnaderna obetydliga, erhölle

skoldistriktet på billigt sätt förhållandevis goda skollokaler. Med hänsyn

till de besparingar, som för såväl stat som kommun ernåddes genom det

föreslagna sättet att lösa platsens skollokalfråga, förefölle det rimligt, att

statsbidrag beviljades för såväl inköps- som ombyggnadskostnaderna.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt skoldistriktets ansökning, har anfört

bland annat följande. Den totala byggnadskostnaden beräknas till 26 870

kronor, varav 13 700 kronor belöpa på lärarbostaden. I skoldistriktets kostnadsberäkningar

har upptagits ett belopp av 3 890 kronor, motsvarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

värdet av de lokaler i den av skoldistriktet genom köp förvärvade byggnaden,

vilka lokaler skola ombyggas till skollokaler. Skoldistriktet har medtagit

nämnda belopp i den av skoldistriktet beräknade högsta kostnadssumman.

Kostnaderna för uppförande av en ny byggnad, inrymmande för Dådrans

skola erforderliga lokaler, kunna beräknas uppgå till omkring 40 000 kronor

och, örn även bostad för lärare inrymmes i byggnaden, till omkring 60 000

kronor. Därest ombyggnadsförslaget kommer till utförande, beräknas motsvarande

kostnader uppgå till endast respektive 17 060 kronor och 33 870

kronor, alltså avsevärda besparingar för såväl staten som skoldistriktet.

Även genom ombyggnaden erhållas för skolan erforderliga, fullt tillfredsställande

lokaler samt bostad för läraren. Dessa besparingar kunna vinnas

endast genom realiserande av ombyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill

finner överstyrelsen starka skäl tala för att i de belopp, som läggas till

grund för bestämmande av högsta kostnadssumman för byggnadsföretaget,

få inräknas 3 890 kronor, motsvarande värdet av den del av prästgårdsbyggnaden,

som avses att inrymma undervisningslokalerna.

Även örn 1936 års statsbidragskungörelse ej direkt uttalar, att statsbidrag

utgår till kostnader för förvärvande av lokaler, som förut ej varit lokaler

för folkskoleväsendet, kan det emellertid ej anses strida mot kungörelsens

allmänna avfattning, att sådant bidrag utgår. Skulle Kungl. Majit finna

hinder föreligga mot en sådan tolkning av statsbidragskungörelsen, att del

av köpeskillingen för prästgårdsbyggnaden må inräknas i den högsta kostnadssumman,

får överstyrelsen hemställa, att Kungl. Majit ville inhämta

erforderligt medgivande av riksdagen.

Statskontoret har tillstyrkt, att den del av köpeskillingen för ifrågavarande

byggnad, som beräknats belöpa på skollokalerna, medräknas vid bestämmande

av högsta kostnadssumman för byggnadsföretaget. Då det vid

utformningen av gällande statsbidragsbestämmelser icke syntes ha förutsatts,

att skoldistrikt skulle kunna erhålla statsbidrag till dylika kostnader,

syntes för ett tillmötesgående av framställningen riksdagens medverkan

vara erforderlig.

Den föreslagna lösningen av lokalfrågan för Dådrans mindre folkskola

i Rättviks skoldistrikt genom ombyggnad av den tidigare såsom prästgård

disponerade byggnaden finner jag i likhet med myndigheterna vara

ändamålsenlig och ur ekonomisk synpunkt fördelaktig för såväl staten som

kommunen. Jag finner det därför billigt, att, såsom föreslagits, hänsyn tages

till skoldistriktets utgifter för förvärv av nämnda byggnad vid bestämmande

av statsbidragsunderlaget för ifrågavarande ombyggnadsföretag. För

att detta skall kunna ske torde emellertid, såsom statskontoret framhållit,

riksdagens medverkan vara erforderlig. Därest riksdagen icke framställer

erinran häremot, torde av köpeskillingen ett belopp av 3 890 kronor, vilket

beräknats belöpa på den del av byggnaden, som avses skola inrymma undervisningslokaler,

framdeles böra medräknas vid bestämmande av högsta

kostnadssumman för byggnadsföretaget.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Marits proposition nr 317.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att vid fastställande av högsta kostnadssumman

för förutnämnda ombyggnadsföretag må inräknas det

av mig i det föregående angivna beloppet av 3 890 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—8

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Majit Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Oloj Cederstrand.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska museum 2

2. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid universitetet i Uppsala..................3

3. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid uni
versitetet

i Uppsala..................................4

4. Om- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda 6

5. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda........16

6. Inredning och utrustning för nybyggnaderna för högre allmänna

läroverket i Haparanda...............................17

7. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.. . . 22

8. Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet i Rätt
viks

skoldistrikt.....................................26

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

451087

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom. ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. s. 25 i texten
  2. SU 1945:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. s. 1 i texten