Sök i Ratio Lex

Angående anslag till de tekniska högskolorna, m. m

1945-04-27 · 205 sidor, varav 197 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 197 av 205 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:326, Angående anslag till de tekniska högskolorna, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

1

'' Nr 326.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till

de tekniska högskolorna, m. m.; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,

Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och

finansdepartementen samt statsrådet Rubbestad anför chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Andrén.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Majit under punkten 117 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 301 500 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag

av 449 700 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 575 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 40 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 11 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 sami. Nr 326.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 250 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av

491 200 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av

153 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 215 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 5 000

kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000

kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Majit få anmäla dessa ärenden.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade min

företrädare i ämbetet den 13 september 1940 f. d. generaldirektören C. G. O.

Malm, tillika ordförande, myntdirektören A. G. Grabe, dåvarande rektorn

vid Chalmers tekniska högskola, professorn S. Hultin, dåvarande rektorn

vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn H. Kreuger, nuvarande överdirektören

i överstyrelsen för yrkesutbildning O. R. Lundquist och direktören,

filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff, att såsom sakkunniga inom

ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande

den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor.

I de för utredningen meddelade direktiven uppdrogos i huvudsak följande

riktlinjer för de sakkunnigas arbete.

. Med utgångspunkt från att den högre tekniska undervisningen i vårt land

icke erhållit möjligheter att i tillbörlig grad anpassa sig efter den revolutionerande

utveckling, som tekniken under de senaste årtiondena undergått,

skulle en huvuduppgift för de sakkunniga vara att framlägga förslag till

reformer av denna undervisning med sikte på att förse vårt land med väl

utbildade tekniker i tillräckligt antal.

De sakkunniga skulle också ägna uppmärksamhet åt undervisningen vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

de tekniska läroverken och att i varje fall tillse, att en ändamålsenlig arbetsfördelning

komme till stånd mellan den högre och den lägre undervisningen.

En viktig uppgift vore att verkställa en så noggrann bedömning som möjligt

av landets behov av tekniker och med ledning därav framlägga förslag

rörande den årliga elevantagningen vid de tekniska högskolorna och eventuellt

också vid de tekniska läroverken. Vid denna undersökning skulle såsom

en förutsättning gälla, att de vid de tekniska högskolorna utbildade

sysselsattes med för dem lämpliga uppgifter och icke toges i anspråk för

uppdrag, som med större fördel kunde anförtros åt dem, som erhållit utbildning

vid de tekniska läroverken.

De sakkunniga hade vidare att överväga de allmänna riktlinjerna för undervisningens

anordning vid de tekniska högskolorna _ och därvid ägna

uppmärksamhet åt frågan om pedagogiskt lämpliga undervisningsmetoder och

studiernas planläggning. Frågan om inrättande av nya läroämnen och lärarkrafternas

fördelning mellan de särskilda avdelningarna och de olika ämnena

borde ingående övervägas med aktgivande på de ekonomiska synpunkterna.

Särskild vikt fästes vid, att de sakkunniga icke fördjupade sig

i detaljer vid behandlingen av läroplaner och kursfordringar utan begränsade

sig till att uppdraga riktlinjer för studiearbetet, med ledning av vilka

de särskilda högskolorna i sinom tid skulle ha att utarbeta läroplaner m. m.

Sambandet mellan undervisning och forskning borde vid utredningen beaktas

ävensom vikten av att det vetenskapliga intresset och undervisningen

stimulerades genom att lärare och elever stöde i nära kontakt med det

vetenskapliga forskningsarbetet.

En granskning av högskolornas organisation ur administrativ synpunkt

borde vid utredningen även ske, varvid främst borde undersökas möjligheten

av att till fördel för undervisningen och forskningen minska lärarpersonalens

befattning med administrativa göromål. I samband därmed borde

frågorna örn samarbetet mellan de tekniska högskolorna och örn ökade befogenheter

åt högskolerektorerna tagas under omprövning. Jämväl borde övervägas

lämpligheten av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild

central myndighet.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i

fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (191,0 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning

och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Den verkställda

utredningen föreligger i ett huvudbetänkande (stat. off. utr. 1943:

34) jämte tillhörande tabellbilaga (stat. off. utr. 1943:35) och tre bihang.

Bihang 1 innehåller förslag angående lärarbefattningar samt läro- och timplaner

vid de tekniska högskolorna (stat. off. utr. 1943:30), bihang 2 förslag

angående byggnader samt utrustning och möblering för högskolorna

(stat. off. utr. 1943: 37) och bihang 3, som icke föreligger i tryck, cn statistisk

undersökning av ingenjör sbeståndet i Sverige år 1939.

Vidare lia de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944

avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och

i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Sakkunnig för slagets huvuddrag.

De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska

högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna

möjlighet att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring

av undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.

Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle

skapa förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie

studerande årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250

vid Chalmers tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets

behov av civilingenjörer och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt

de sakkunnigas uppfattning kunna vid de båda högskolorna för närvarande

utan överbelastning och därmed följande olägenheter för undervisningens

ändamålsenliga bedrivande antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande

årligen eller vid tekniska högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers

tekniska högskola 170 studerande. Det av de sakkunniga angivna maximiantalet

studerande vid nuvarande organisation har redan överskridits med

några tiotal vid vardera högskolan. Salunda utgjorde antalet höstterminen

1944 nyantagna ordinarie studerande 529, varav 317 vid tekniska högskolan

i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska högskola.

I anslutning till ökningen av studerandeantalet föreslå de sakkunniga nyoch

ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolornas

institutioner till en sammanlagd kostnad av 39 000 000 kronor, varav

24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga föreslå vidare en avsevärd

successiv utökning av lärarpersonalen och förorda i samband därmed

införande av en ny typ av lärartjänster, nämligen befattningar som s. k.

adjungerad lärare. Den föreslagna ökningen av antalet lärarbefattningar framgår

av följande uppställning.

Lärare

Tekniska högskolan

i Stockholm

Chalmers tekniska

högskola

1943/44.

1951/52

1943/44

1951/52

Professorer..........

42

58

17

25

Docenter med stipendium.....

4

12

2

6

Laboratorer...........

2

2

_

1

Speciallärare............

56

52

27

52

Adjungerade lärare.........

—

19

—

12

104

143

46

96

Anmärkas ma, att av de föreslagna befattningarna några redan inrättats

fran och med innevarande budgetår i enlighet med de sakkunnigas förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vid tekniska högskolan i Stockholm har sålunda genomförts en uppdelning

av professsuren i kemisk teknologi i en professur i teknisk organisk kemi

och en professur i teknisk oorganisk kemi, varjämte inrättats en professur

i teknisk elektrokemi. Vid Chalmers tekniska högskola ha inrättats en professur

i elektrisk anläggningsteknik i stället för en tidigare speciallärarbefattning

i ämnet samt två speciallärartjänster i respektive kemisk textilteknologi

och textil materiallära.

De sakkunniga föreslå även en avsevärd ökning av antalet assistenter

och laboratorievaktmästare. Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering

för ett stort antal befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda

föreslås, att professorsbefattningarna omvandlas till förordnandetjänster

med inplacering i lönegrad C 7, medan laboratorsbefattningarna

anses böra få karaktär av fullmaktstjänster i lönegrad A 27. För speciallärarna

föreslå de sakkunniga en väsentlig arvodesförbättring.

Beträffande inträdesfordringama föreslå de sakkunniga endast den förändringen,

att av dem som söka inträde som ordinarie studerande skall

fordras fullgjord första militärtjänstgöring. Anledningen härtill är, att man

vill söka undvika kollision mellan militärtjänstgöring och högskolestudier.

Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande föreslås däremot

icke.

Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad.

De studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna

i samma proportioner som för närvarande. Som en huvudregel vid studieplanernas

uppgörande skulle alltjämt gälla, att den planenliga studietiden

skall vara fyra år. Trots att teknikens snabba utveckling ställer ökade krav

på undervisningen kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt genom

en omfattande rationalisering av undervisningen, och de sakkunniga föreslå

också åtgärder, som syfta till en sådan rationalisering.

Med avseende å den administrativa organisationen innebär sakkunnigförslaget,

att lärarkollegiet skall befrias från rent administrativa göromål

och handläggningen därav koncentreras till kollegienämnden och rektor,

vilken enligt förslaget icke längre skall behöva utses bland vederbörande

högskolors professorer och — därest han bekläder professur vid sin utnämning

till rektor — skall vara skyldig att frånträda densamma. Vidare har i

syfte att skapa kontakt mellan högskolan och näringslivet föreslagits inrättandet

av s. k. avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Ledamöterna

lia avsetts som regel skola utses, för tekniska högskolan i Stockholm

av styrelsen för svenska teknologföreningen och för Chalmers tekniska

högskola av styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg. Ledningen av

högskolorna skall enligt förslaget anförtros åt en gemensam överstyrelse,

varvid de särskilda högskolestyrelserna förutsatts skola indragas. Överstyrelsen

har avsetts skola bestå av cn preses och åtta andra ledamöter, utsedda

av Kungl. Majit, de senare efter förslag cn av vetenskapsakademien,

en av lantmätcristyrelsen, cn av vardera högskolans lärarkollegium samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

övriga fyra av avdelningsråden vid de båda högskolorna. Slutligen förorda

de sakkunniga en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets

till handelsdepartementets förvaltningsområde.

De arliga utgifterna för de tekniska högskolornas drift samt för vissa

gemensamma ändamål vid högskolorna ha efter ett genomförande av de

sakkunnigas förslag i dess helhet av dem beräknats komma att uppgå till

i runt tal 6 650 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarande kostnader

innevarande budgetår innebär en ökning med i runt tal 2 720 000 kronor.

Jag torde här vidare få erinra, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen samt utredningen rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens

ordnande — i det följande benämnda biblioteksutredningen — den 5

april 1944 gemensamt framlagt ett betänkande med förslag till åtgärder för

främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (stat. off.

utr. 1944:17). Detta förslag avser en utbyggnad av de båda högskolornas

bibliotek, vilken proportionsvis skulle bli väsentligt större än utvidgningen av

högskolornas övriga institutioner. Bibliotekens sammanlagda driftkostnader,

som för budgetåret 1943/44 beräknats till 198 000 kronor, skulle efter genomförd

omorganisation komma att stiga till 490 000 kronor.

Departe
mentschefen.

Det föreliggande sakkunnigförslaget till omorganisation av den högre tekniska

undervisningen är i åtskilliga hänseenden av genomgripande natur och

till omfånget en av de största offentliga utredningar, som under senare år

framlagts. De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats

över de sakkunnigas betänkande, ha i flertalet fall varit välvilliga och uttryckt

uppskattning av de sakkunnigas arbete. En genomgående kritisk inställning

till förslaget har väsentligen intagits av två remissinstanser, nämligen statskontoret

och statsverkens ingenjörsförhund.

Beträffande särskilda i förslaget behandlade frågor — däribland flera av

central betydelse — ha åter vid remissbehandlingen starka meningsskiljaktigheter

gjort sig gällande. Dessa ha framträtt redan i det grundläggande

spörsmålet örn beräkningen av landets ingenjörsbehov och den därmed nära

sammanhängande frågan om det antal studerande, för vilket de tekniska

högskolorna böra utbyggas. Flertalet remissinstanser har funnit det av de

sakkunniga beräknade antalet nya ordinarie studerande vid de tekniska

högskolorna av 700, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250

vid Chalmers tekniska högskola, utgöra en önskvärd eller i allt fall försvarlig

ökning av elevantalet. I en del yttranden har emellertid — särskilt så

vitt gäller vissa fackavdelningar — den av de sakkunniga ifrågasatta ökningen

icke ansetts tillräcklig för täckande av ingenjörsbehovet, under det

att i några fall en mindre ökning befunnits vara till fyllest. Den ståndpunkt

man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat för utformningen

av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna; de sakkun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

niga ha även uppgjort dylika och uppskattat medelsbehovet för utrustning

och möblering med utgångspunkt från det av dem beräknade elevantalet.

Enligt från de tekniska högskolorna inhämtade uppgifter utgjorde antalet

höstterminen 1944 nyantagna ordinarie studerande sammanlagt 529, varav

317 vid tekniska högskolan i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska

högskola. Såvitt gäller den senare högskolan är den av de sakkunniga

föreslagna ökningen i förhållande till nuvarande intagningssiffra enligt min

mening ej större än att den synes utgöra en lämplig grundval vid utformningen

av byggnadsprogrammet för denna högskola. \ad åter angår den

förra högskolan så erinrar jag, att Kungl. Majit den 12 augusti 1944 tillsatt

en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola.

Denna kommitté har bland annat erhållit i uppdrag att verkställa en

överarbetning av de sakkunnigas byggnadsplan med hänsyn till den kritik,

som vid remissbehandlingen framförts gentemot förslaget i denna del, därvid

kommittén även haft att pröva utbyggnadsfrågan från den alternativa

förutsättningen av ett årligt antal av 350 nyintagna ordinarie studerande.

Byggnadskommittén torde i dagarna komma att slutföra sitt uppdrag i detta

hänseende. Starka skäl tala givetvis för att riksdagen får tillfälle att i ett

sammanhang pröva detta omfattande utbyggnadsprogram och det föreliggande

organisationsförslaget i övrigt, så vitt gäller tekniska högskolan i

Stockholm.

Vid remissbehandlingen ha vidare betydande meningsskiljaktigheter gjort

sig gällande beträffande spörsmålet om högskolornas inre organisation. Ehuru

de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål

och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor i

princip därvid vunnit anslutning, har lämpligheten av en så långt gående begränsning

av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sakkunniga

förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och önskemål ha vidare framförts

beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende

av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala

sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika

förslag ha framkommit för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget om en gemensam administrativ ledning för högskolorna har genomgående

tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersämbete

ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de

sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse

vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga om dess närmare organisation

och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den

särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även

örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed

sammanhänger bland annat även spörsmålet örn organisationen av ledningen

för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

sen för sistnämnda högskola. Olika åsikter om den lämpligaste lösningen av

denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer

och andra lärarbefattningar, ha vidare i remissyttrandena erinringar

framställts i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver

vad de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar

i snabbare takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet

föreslagits. Uttalanden i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska

högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar

ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,

meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att de sakkunniga icke ansett

sig kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen

för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening

lantmätarnas uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k.

fastighetsbildningssakkunnigas arbete först avvaktades ävensom att frågan

örn lantmäteriundervisningen jämväl borde lösas i samband med frågan

om lantbruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets

avgivande var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga.

Sistnämnda sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag (stat. off. utr.

1944: 56), ha i sitt betänkande uttalat det önskemålet, att lantbruksingenjörernas

utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan under förutsättning

att även lantmätarnas utbildning förlädes till denna högskola. Vid

remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget rörande den

högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda fastighetsbildningssakkunniga

förklarat frågan om lantmäteriundervisningens organisation icke

böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har genomgående

framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens

organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande beträffande

frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas

till lantbrukshögskolan eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.

Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit anmäla detta

spörsmål. Emellertid vill jag här framhålla, att den lösning, denna fråga

erhåller, kommer att beröra frågan om utbyggnaden av tekniska högskolan

i Stockholm ävensom i viss utsträckning organisationen av undervisningen

jämväl inom andra fackavdelningar vid nämnda högskola.

Vidare har det av den s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget, som

syftar till en väsentlig förstärkning av bibliotekspersonalen ävensom ökade

anslag till högskolornas bibliotek, vid beredningen inom departementet befunnits

tarva en överarbetning, innan detsamma i sin helhet kan läggas till grund

för en proposition i ämnet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, vilka — såsom av det anförda

framgår — i skilda hänseenden gjort sig gällande vid remissbehandlingen

av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda

organisationsförslaget, bör detta enligt min mening göras till föremål

för viss översyn, innan det i sin helhet förelägges riksdagen. Även åtskilliga

av de av de sakkunniga framlagda förslagen till löne- och aryodesreglering

tarva en omprövning; detta gäller främst förslagen till reglering av professorernas

och laboratorernas löner samt speciallärarnas arvoden. Vad jag nu

anfört utesluter icke, att sakkunnigförslaget erbjuder utgångspunkter för

genomförande av en förbättring av högskolornas organisation och en omläggning

av den därstädes bedrivna undervisningen till närmare överensstämmelse

med den moderna tidens krav. Under ärendets hittillsvarande beredning

inom ecklesiastikdepartementet har sakkunnigförslaget underkastats

en ingående överarbetning, varför jag räknar med att den av mig förordade

ytterligare översynen skall kunna slutföras utan tidsutdräkt. Vissa avgränsade

delar av förslaget avse åtgärder, som icke lämpligen kunna uppskjutas

och vilka icke ha en sådan principiell innebörd, att en översyn kan anses

erforderlig beträffande dem. Jag kommer att i det följande förorda, att dylika

åtgärder redan nu vidtagas i den mån organisationsfrågans fortsatta beredning

icke därigenom föregripes.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 826.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 301 500 kronor.

Lärarkollegiet vid högskolan har i sina anslagsäskanden för nästa budgetar

utgått ifrån, att de sakkunnigas förslag skulle med avsevärda av högskolan

förordade jämkningar komma att genomföras från och med den 1 juli

1945 och framlagt äskanden, vilka, om de bifölles, skulle medföra en höjning

av avlöningsanslaget med i runt tal 660 000 kronor. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle avlöningsanslaget ökas med i runt tal 440 000

kronor.

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört kommer jag i det följande

att utförligare redogöra endast för de framställningar, vilka

jag ansett mig böra helt eller delvis biträda.

I. Lärarpersonal.

A. Nya professurer.

Lärarkollegiet har — med tillstyrkan av högskolans styrelse — gjort

framställning om inrättande från och med nästa budgetår av elva nya professurer

i enlighet med vad i det följande angives.

1. Professur i tillämpad matematik med undervisningsskyldighet

i matematisk statistik

och praktisk matematik. Såsom motivering för sin framställning

örn inrättande av ifrågavarande befattning har lärarkollegiet anfört:

Undervisningen i matematisk statistik har hittills bedrivits vid högskolarh17:ack;

vare helt frivilligt åtagande, som den nuvarande professorn

i tillämpad matematik påtog sig i samband med att avdelningen för teknisk

fysik inrättades..Undervisningen har hittills varit obligatorisk för nämnda avdelning

samt frivillig, för samtliga andra avdelningar. Starka önskemål ha

emellertid framkommit, att undervisningen skall ordnas varje år i stället för

S<ur nU var^ sonat år oell att den i samband härmed skall göras

obligatorisk även för vissa övriga avdelningar. Ämnets vikt framgår bland

annat därav, att antalet åhörare under de senaste åren uppgått till cirka 60

stycken samt att tre av de nuvarande teknologie doktorerna disputerat i

matematisk statistik. Härtill kommer, att den nuvarande läraren i tillämpad

matematik inträder i pensionsåldern år 1947 och att det med all sannolikhet

är otänkbart att vid återbesättandet av hans professur kunna erhålla

en person, som vid sidan härav även är kompetent att undervisa i matematisk

statistik. Härjämte ma framhallas, att utvecklingen inom tekniken

vant sådan, att det tvivelsutan skulle vara av synnerligen stor betydelse,

att blivande ingenjörer erhålla den här föreslagna undervisningen, då de

därigenom pa helt annat sätt än tidigare skulle få möjlighet att överbrygga

språnget mellan den teoretiska matematiken och den praktiska matematiken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

De sakkunniga ha ifrågasatt inrättande av en befattning som adjungerad

lärare från och med budgetåret 1944/45 och en från och med budgetåret

1947/48 (bihang 1, sid. 9 ff. och betänkandet sid. 228).

2. Professur i fotografi. Lärarkollegiet har beträffande

behovet av denna professur anfört bland annat:

Fotografien är numera av grundläggande betydelse för flera mycket

viktiga och synnerligen omfattande industrigrenar samt dessutom en viktig

hjälp vetenskap åt ett stort antal andra vetenskaper. Härjämte må framhållas,

att stort behov av forskning inom området föreligger samt att laboratorium

redan finnes inrättat vid högskolan, varför inrättandet av pro

fessuren i fråga icke direkt sammanhänger med lösandet av några lokalfrågor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 96 f.) föreslagit inrättandet av en forskningsprofessur

i fotografi från och med budgetåret 1950/51 i stället för speciallärartjänsten

i samma ämne med arvode av 3 000 kronor.

I remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har Sveriges

gråsiska industriförbund uttalat, att förslaget om inrättande av en forskningsprofessur

i fotografi vore i och för sig mycket tillfredsställande men

icke tillräckligt. Förbundet funne det önskvärt, att anslag beviljades icke

blott till en sådan professur utan även till ytterligare lär arkrafter i ämnet.

I detta sammanhang må nämnas, att förslag örn inrättande av en professur

i fotografi ha dels till de sakkunniga, dels till ecklesiastikdepartementet

ingivits från den grafiska industriens ledande organisationer, från

flera större grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien.

Överbefälhavaren för rikets för svar skr af tor samt chefen för försvarsstaben

ha i särskilda skrivelser framhållit betydelsen av en professur i ämnet. I

åtskilliga av de gjorda framställningarna betonas önskvärdheten av att professuren

med det snaraste kommer till stånd.

3. Professur i verktygsmaskiner. Lärarkollegiet har

föreslagit en omvandling av den nuvarande speciallärartjänsten i verktygsmaskiner

med arvode av 5 800 kronor till en professur i ämnet samt därvid

anfört bland annat följande.

Kollegiet vill speciellt framhålla, att den tillverkning av verktygsmaskiner

av hög kvalitet, som sedan lång tid bedrivits inom landet, i synnerlig

hög grad utvecklats och utvidgats under det sista världskriget samt med ali

sannolikhet kommer att bliva bestående i framtiden och att det med hänsyn

härtill ur landets synpunkt skulle vara av synnerligen stor betydelse,

att en professur i verktygsmaskiner bleve inrättad.

Frågan örn laboratorielokaler för den nya professuren synes bora losas i

anslutning till den centrala verkstad, som de sakkunniga föreslagit för högskolan.

Denna fråga synes emellertid böra hänslcjutas till den byggnadskommitté,

som kommer att handha högskolans ^byggnadsfrågor. _

Slutligen må framhållas, att tidpunkten för professurens inrättande icke

bör sammankopplas med tidpunkten för laboratoriets färdigställande. I stallet

bör med fördel professuren inrättas tidigare, så att den hovande innehavarén

av densamma får tillfälle att ingående deltaga i planering och utrust

ning av det blivande laboratoriet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 32 f. och betänkandet sid. 227) föreslagit,

att den nuvarande speciallärartjänsten i läran om verktygsmaskiner budgetåret

1949/50 skulle omändras till en speciallärartjänst i maskinkonstruktionslära

i samband varmed undervisningstiden skulle ökas.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har i yttrande över de sakkunnigas

betänkande uttalat sig för att läran örn verktygsmaskiner blir vid

högskolan företrädd av en professur.

4. Professur i uppvärmnings- och ventilation steknik.

Under hänvisning till sakkunnigförslaget har lärarkollegiet hemställt örn

inrättande från och med nästa budgetår av en professur i uppvärmningsoch

ventilationsteknik i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen

i värme- och ventilationsteknik med arvode av 2 900 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från

och med budgetåret 1945/46, lia härutinnan anfört (bihang 2, sid. 33 ff.)

i huvudsak följande.

Behovet av val utbildade ingenjörer inom området för uppvärmnings- och

ventilationsteknik har blivit allt större, och vad som varit i särskilt hög grad

i ögonen fallande är icke endast bristen pa kvalificerade ingenjörer utan

aven den anmärkningsvärda bristen på forskare inom området i fråga.

Uppvärmnings- och ventilationsteknikens betydelse inom det nutida samhället

har b hvit allt mer framträdande för såväl höjande av den allmänna

hygienen och befrämjandet av folkhälsan som ökning av arbetsprestation,

produktion och kvalitet. Dess betydelse är särskilt stor på grund av de klimatiska

förhållandena, På tekniska anläggningar av ifrågavarande art nedläggas

också numera mycket betydande kostnader. Tillverkningsvärdet å

sådana anläggningar i Sverige har för sista förkrigsåret rört sig om cirka

80 miljoner kronor. Härtill kommer, att värmekonsumtionen inom området

tor hela denna teknik utgör en mycket stor del av landets totala värmeförbrukning.

Bränslekostnaden för värme och ventilation var före kriget cirka

600 miljoner kronor per år. Detta fack representerar sålunda i fredstid en

omsättning av nära 700 miljoner kronor om året. Det är därför ur flera

synpunkter, ej minst de ekonomiska, av vikt för vårt land, att denna tekmk

i möjligaste grad fullkomnas. Härför erfordras både högre utbildning

av tekniker och ett omfattande forskningsarbete inom detta fack.

, Med denna tekniks utveckling från de enklaste värmeanläggningar till

fullständig luftkonditionering, automatisermg och rationellt utnyttjande av

värmet har behovet av högskoleutbildade ingenjörer inom detta ämne blivit

alltmer framträdande. Det går ej längre att med tidigare underlag för

undervisningen behärska denna teknik. Från att tidigare endast några få

civilingenjörer ägnade sig at ifrågavarande fack, har under senare åren en

starkt okad rekrytering försiggått från högskolan till såväl fabrikanter som

entreprenörer och konsulterande ingenjörer inom värme- och ventilationst

donkén, som för närvarande inom landet torde sysselsätta minst 1 200

lackman. Av dessa har dock ännu alltför ringa antal civilingenjörsutbildning.

Med det nuvarande behovet av rationalisering och teknisk utveckling

kommer det att i vårt land fordras allt flera civilingenjörer med en teknisk

utbildning, som är väl tillrättalagd för uppvärmnings- och ventilations
16K111K.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition nr 326.

Emellertid är det icke blott direkt det värme- och ventilationstekniska facket,

som fordrar härtill utbildade högskoleingenjörer, utan även industrien i

övrigt behöver civilingenjörer med en dylik grundlig utbildning. Inom varje

större industri fordras exempelvis numera särskild ingenjör för handhavande

av uppvärmnings- och ventilationsanordningarna samt vatten- och avloppsanläggningar

m. m. Denne ingenjör har att tillse värmets rationella utnyttjande

och driften av anläggningen, så att genom rätt värmning och ventilation

inom arbetslokaler skapas sådan atmosfär därstädes, att högsta möjliga

produktion och kvalitet ernås. Med en gedigen teknisk utbildning som grund

kan en dylik ingenjör medverka till väsentliga besparingar å bränslekontot

samt till ''ökning av både produktion och kvalitet liksom till förbättring av

arbetsförhållandena.

På grund av de krav, man enligt det anförda måste ställa på undervisningen

i detta läroämne, är det nödvändigt, att ämnet handhas av en professor,

som även kan ägna tid och krafter åt forskning på området i fråga.

Det räcker ej för denna tekniks vidare utveckling att endast lita på de

framsteg och undersökningsresultat, som göras i andra länder. Denna teknik

måste nämligen naturnödvändigt mer än andra ha sitt nationellt betonade

särdrag. Detta beror på att dess utformning är i hög grad beroende av landets

klimat, bränsletillgångar, nedärvt byggnadssätt samt innevånarnas

psyke, allmänna levnadsstandard och kultur. Grundförutsättningen för

rationalisering och utformning efter ett lands särdrag och behov är därför,

att inom landet skapas egna forskningsmöjligheter i samband med en väl

utbildad högre teknisk undervisning.

Statsmakterna ha redan beviljat medel till laboratorielokaler för institutionen

för värme- och ventilationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm,

vilka tagits i bruk hösten 1943.

På grund av uppvärmnings- och ventilationsteknikens nära samband med

människans fysiologi och denna tekniks förnämsta uppgift att skapa ett för

människan behagligt inneklimat har för forskningsarbetet vid det blivande

laboratoriet planerats ett intimt samarbete med högskolans institutioner för

teknisk hygien samt för byggnadshygien och installationsteknik.

En professur i ifrågavarande läroämne bör först och främst planeras vid

den högskola, där möjligheter till forsknings- och laboratoriearbeten med

säkerhet komma att förefinnas, nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm.

I sitt remissyttrande över betänkandet har byggnadsstyrelsen — med instämmande

i de sakkunnigas motivering — förklarat sig livligt tillstyrka

förslaget.

5. Professur i flygplanstatik och flygplanbyggn

a d. Lärarkollegiet har hemställt, att den nuvarande med ett arvode

av 5 100 kronor förenade speciallärartjänsten i flygplanbyggnad från och

med budgetåret 1945/46 ersättes med en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 42 f.) föreslagit, att ifrågavarande professur

skulle inrättas först från och med budgetåret 1947/48.

I flera remissyttranden över de sakkunnigas betänkande har emellertid

framhållits behovet av att professuren snarast möjligt komme till stånd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig härför under åberopande

av flygteknikens stora aktuella betydelse.

I samma riktning ha styrelsen får flygtekniska försöksanstalten, svenska

teknolog för eningen och Sveriges mekaniska verkstäders förbund uttalat sig.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen har framhållit som ett starkt

önskemål, att ifrågavarande professur inrättas senast från och med budgetåret

1945/46 med hänsyn till flygvapnets uppsättning.

6. Professur i elektronik. Lärarkollegiet har — under åberopande

av en framställning från avdelningskollegiet för elektroteknik till

kollegienämnden — hemställt om en professur i elektronik, varvid den nuvarande

professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik skulle begränsas

till att omfatta endast teoretisk elektroteknik.

Med hänsyn till att den ifrågasatta professuren i elektronik huvudsakligen

skulle bliva en forskningsprofessur har lärarkollegiet föreslagit en undervisningsskyldighet

av 4 timmar föreläsningar per vecka under en termin

samt 2 timmar föreläsningar och seminarieövningar per vecka under en

termin.

I anslutning till sitt förslag örn inrättande av nämnda professur har lärarkollegiet

hemställt örn ett belopp av 50 000 kronor till elektronikforskning

på sätt i annat sammanhang närmare beröres.

I sin förenämnda framställning har avdelningskollegiet för elektroteknik

närmare utvecklat behovet av en professur i elektronik och därvid bland

annat anfört:

Utvecklingen på elektronikens område har numera nått därhän, att en

professur i detta ämne är oundgängligen nödvändig. Ännu för ett fåtal

ar sedan hade vi i vart land icke någon fabrik för tillverkning av elektronrör,

men nu framställas sådana hos fem olika företag. I vad mån dessa

skola kunna hävda sig i konkurrensen efter kriget är i hög grad beroende

av tillgången på välutbildade ingenjörer. Såsom produkter av den tekniska

elektroniken äro att rakna ej blott egentliga elektronrör för de otaliga skilda

ändamål, som den moderna radiotekniken har att uppvisa, utan också fotoceller,

katodstrålerör, televisionsrör, röntgenrör, elektronmikroskop m. m.

samt vidare olika slag av krafttekniska strömventiler. Rika möjligheter’finnas

har för svensk ingenjörsskicklighet att göra sig gällande att göra vårt

land i stort sett oberoende av import och kanske till och med att bygga upp

en exportindustri. Slutligen må erinras om elektronikens stora betydelse såsom

teknisk-vetenskaplig grundval för forskningen inom vissa viktiga tilliämpningsomraden,

särskilt strömbrytartekniken ävensom för klarläggandet

av förloppet vid genomslag av isolationsmaterial.

Tills vidare har professorn i teoretisk elektroteknik med mätteknik förutom

den allmänna kursen i teknisk elektricitetslära påtagit sig en valfri

kurs i elektronik. I och för minskning av den härigenom uppkomna överbelastningen

på professuren har en del av den allmänna kursen, växelströmsteonen,

överförts till en biträdande lärare, vars avlöning intill utgången av

innevarande budgetår bekostats med donationsmedel från industrien. Detta

arrangemang är givetvis blott att betrakta som ett provisorium, framtvingat

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

av de ökade kraven från industrihåll på ingenjörer med utbildning inom

elektronikområdet. Behovet av en mera omfattande, permanent ordnad undervisning

i elektronik, liksom även ökade forskningsmöjligheter härför, är

dock så trängande, att inrättandet av en professur i ämnet ej utan mycket

allvarliga olägenheter kan uppskjutas. Avdelningen föreslår därför, att från

och med läroåret 1945/46 en professur i elektronik avskiljes från den nuvarande

professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik. Inom den sistnämnda,

vars namn lämpligen bör ändras till teoretisk elektroteknik, skulle

enligt avdelningens förslag kvarstå en undervisningsskyldighet omfattande

6 föreläsningstimmar och 9 övningstimmar, varjämte 2 terminsveckotimmar

reserveras för avancerade kurser. I ämnet elektronik föreslås en allmän

kurs omfattande 2 föreläsningstimmar och 1 övningstimme och en fortsättningskurs

av samma omfattning som den nuvarande, 4 föreläsningstimmar

och 2 övningstimmar. Därjämte reserveras 2 terminsveckotimmar för avancerade

kurser.

Fördelen hos avdelningens förslag ligger icke blott däri, att undervisningen

i det viktiga ämnet elektronik därigenom blir ordnad på ett tillfredsställande

sätt, utan också däri, att den för hela den fortsatta utbildningen

grundläggande växelströmsteorien kommer att handhas av en professor i

stället för — såsom de sakkunniga ifrågasatt — av en adjungerad lärare.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 46) övervägt en uppdelning av den nuvarande

professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik i två professurer,

men ansett frågan härom kunna tills vidare anstå i avvaktan på elektronikens

ytterligare utveckling. I stället ha de sakkunniga — såsom i avdelningskollegiets

nyss återgivna skrivelse berörts — föreslagit inrättande

av en befattning från och med budgetåret 1948/49 såsom adjungerad lärare

för övertagande av undervisningen i växelströmsteori.

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande har från

flera håll framhållits angelägenheten av en professur i elektronik.

Telegrajstyrelsen har därvid särskilt framhållit ämnets stora betydelse

för telegrafverkets framtida utveckling.

Järnvägsstyrelsen har uttalat, att den genom kriget vållade avspärrningen

framtvingat en icke obetydlig svensk industri på elektronikens område,

vars fortbestånd och utveckling vore ett vitalt svenskt intresse, som omöjligen

kunde tillgodoses utan intensiv forskning.

Kommerskollegium har framhållit, att elektroniken svällt ut till att bilda

grundval för bland annat en så viktig ny produktionsgren som radioindustrien,

varför enligt ämbetsverkets mening tungt vägande skäl talade för

inrättandet snarast möjligt av ifrågavarande professur.

Svenska teknologföreningen har efter erinran om de framsteg, som gjorts

på elektronikens område under senare år, bland annat anfört:

Huru långt man nått i de länder, som äga de största forskningsmöjligheterna

och säkerligen ock med största energi utnyttjat dem, torde under rådande

förhållanden ej med bestämdhet kunna bedömas. Om man emellertid

drar sig till minnes, vilka stora steg framåt vetenskapen genom intensiv

forskning på hithörande områden tog under förra världskriget, och vilka be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

lydelsefulla tillämpningar i praktiken de vunna resultaten erhöllo, Ilar nian

anledning förmoda, att även under nuvarande krig beaktansvärda men

ännu ej allmänt kända framsteg på dessa områden gjorts. Det kan med

skäl befaras, att vi vid krigets slut skola stå inför det beklagliga faktum,

att vårt land ej kunnat följa med i utvecklingen utan sackat efter.

Under de senaste åren har en lovande specialindustri, baserad på elektronikens

rön, vuxit upp i vårt land, och det är av stor betydelse, att denna

industri får utveckla sig och blomstra, så att landet blir självförsörjande

även på detta område. Vilka fördelar, som härigenom skulle beredas den

omfattande radioindustrien och de institutioner (telegrafstyrelsen m. fl.),

sorn i sin verksamhet äro beroende av alster från denna industri, ligger

i öppen dag. Här må emellertid särskilt framhållas, att en mycket viktig

del av de tekniska hjälpmedel, varav armé, marin och flyg i alltmer

växande omfattning betjäna sig, är baserad på användning av alster från

industri av här avsett slag, och att det under vissa förhållanden skulle

kunna medföra rent av ödesdigra konsekvenser, om behovet av sådana

alster, motsvarande utvecklingens krav, ej kunde täckas från inhemska tillverkare.

Av dessa måste följaktligen fordras, att de ej komma efter i utvecklingen

i förhållande till de utländska konkurrenterna utan ständigt

hålla sig i toppen. Ett av de viktigaste villkoren för att detta skall bli möjligt,

är, att industrien stödes genom en vid tekniska högskolan i Stockholm

bedriven lämplig forsknings- och ingenjörs-utbildnings-verksamhet. Denna

synpunkt får ej underskattas, då det gäller att bedöma behovet av intensifiering

av forskningen på elektronikens område och skapande av möjligheter

härför. Enligt kommitténs mening bör landets huvudforskning i

denna vetenskap förläggas till tekniska högskolan i Stockholm och där företrädas

av en professur.

Även ingenjör svetenskapsakademien och studentkåren vid tekniska högskolan

i Stockholm ha uttalat sig för den här avsedda professuren.

7. Professur i elektroteknisk materiallära. Lärarkollegiet

har föreslagit inrättande av en professur i detta ämne. Till stöd härför

har anförts, att frambringandet av nya isolationsmaterial och nya magnetiska

material med förut oanade egenskaper medfört djupgående förändringar i de

konstruktiva förutsättningarna inom så gott som alla grenar av elektrotekniken.

De sakkunniga ha för sin del (bihang 1, sid. 48 f.) föreslagit inrättande av en

speciallärarbefattning i ämnet från och med budgetåret 1949/50.

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande ha telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, statens tekniska forskningsråd,

ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknologföreningen och studentkåren

vid tekniska högskolan i Stockholm förordat en professur i elektroteknisk

materiallära med hänsyn till ämnets stora betydelse för den elektrotekniska

industrien, därvid i en del fall professuren ansetts böra inrättas

omedelbart.

8. Professur i kraftteknisk driftteori. Lärarkollegiet

har föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en professur i kraft
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

teknisk driftteori, medan de sakkunniga däremot (bihang 1, sid. 52 f.) ha förordat

inrättande av en speciallärarbefattning i ämnet från och med budgetåret

1946/47.

Vattenfallsstyrelsen har i remissyttrande över de sakkunnigas förslag såsom

mindre välbetänkt betecknat den av de sakkunniga föreslagna lösningen,

vilken innebär, att ämnet först längre fram upptages i studieplanen och att

ännu senare en professur inrättas i ämnet. Enligt ämbetsverkets mening borde

ämnet såsom huvuddel ingå i de redan befintliga professurerna i elektrisk anläggningsteknik

vid båda högskolorna, medan andra, mera tillämpningsbetonade

delar av detta ämnesområde utan olägenhet skulle kunna avskiljas för

att handhavas av adjungerade lärare.

Liknande synpunkt har anförts av kommerskollegium.

Järnvägsstyrelsen har funnit tungt vägande skäl tala för en professur i

ämnet.

För inrättandet av en professur i förevarande ämne ha vidare uttalat sig

statens tekniska forskningsråd, ingeneör svetenskapsakademien, svenska teknologföreningen,

studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm samt — i gemensamt

yttrande — styrelsen för svenska elektricitetsverks]öreningen och

svenska vattenkraftföreningen.

9. Professur i pappersteknik. Lärarkollegiet har föreslagit

en förändring av den nuvarande speciallärarbefattningen i pappersteknik, varmed

är förenad ett arvode av 2 900 kronor, till professur i ämnet redan från

och med nästa budgetår i stället för — såsom de sakkunniga avsett — från

och med budgetåret 1947/48. Till stöd*härför har anförts, att det beslutade

svenska träforskningsinstitutet beräknades träda i verksamhet vid ingången

av budgetåret 1945/46.

I remissyttrandena över sakkunnigförslaget har svenska pappers- och cellulosaingenjärs]öreningen

uttalat, att ett viktigt led i förbättringen av utbildningen

av ingenjörer för pappers- och cellulosaindustrien vore inrättandet av

ifrågavarande professur. Emellertid borde denna komma till stånd redan med

ingången av budgetåret 1945/46, enär svenska träforskningsinstitutet snarast

behövde dylik arbetskraft och bristen på pappersingenjörer accentuerats på

grund av tillfälliga orsaker.

10. Professur i stadsbyggnad. I anslutning till ett av de sakkunniga

därom framlagt förslag har lärarkollegiet hemställt, att den nuvarande

speciallärartjänsten i stadsbyggnad med ett arvode av 6 000 kronor

måtte förändras till en professur i ämnet, med den omfattning, de sakkunniga

förordat. Kollegiet har därvid i huvudsak anfört:

Det synnerligen starka behovet av denna professur har mångfaldiga gånger

och sedan länge framhållits av skilda statliga och kommunala institutioner

samt enskilda sammanslutningar. Den bristande utbildningen i ämnet har nu

också lett till en situation, som är ytterst vansklig, då stadsbyggandet befinner

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 1 sami. Nr 826. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr .326.

sig i en stark utveckling, vilken bland annat tar sig uttryck i en omfattande

och positiv stadsplanelagstiftning. Ty det har blivit tydligt, att denna utveckling

liksom lagstiftningens intentioner äventyras av brist på kompetent

arbetskraft.

De sakkunniga ha även föreslagit inrättande av en professur i ämnet från

och med nästa budgetår. I betänkandet (bihang 1, sid. 75) anföres härom

bland annat:

Då stadsbyggnadsområdet i vårt land varit ur undervisningssynpunkt styvmoderligt

behandlat, och då fortsatt underlåtenhet ytterligare skulle äventyra

stora kapitalvärden, kunna synnerligen starka skäl anses föreligga för inrättande

av en professur i stadsbyggnad. Härigenom skulle icke blott en fullödig

undervisning, utan även en fruktbringande forskningsverksamhet kunna komma

till stånd. Forskning på detta område är av största betydelse, och sådan

har hittills tyvärr ingalunda blivit uppmuntrad.

Ökade anslag för samlingar och laborationer samt rum för lärare och assistenter

komma att bli nödvändiga, men så skulle bli fallet även om professur

ej inrättades, enär behövliga lokaler nu saknas.

Föreläsningarna motsvara för närvarande i genomsnitt 2,5 timmar per vecka

under hela året och föreslås till en början ökade till 3,5 timmar per vecka

under året. Det bör dessutom åligga professorn att hålla vissa avancerade

föreläsningar.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas förslag må här återgivas

följande.

Byggnadsstyrelsen har funnit de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna

beträffande undervisningen i stadsbyggnad icke vara tillfredsställande. Ämbetsverket

har härutinnan anfört:

Behovet av ordnad utbildning på detta område bär varit kännbart alltsedan

de moderna stadsplaneprinciperna vunnit mera allmän spridning och

det svenska stadsplanebegreppet erhållit sin nutida utformning samt i anslutning

därtill större fordringar i bland annat rent kvalitativt hänseende

kommit att ställas på stadsplaneringen. Byggnadsstyrelsen, som vid sin uppgift

att verka för en sund utveckling av husbyggnadsväsendet, däri inbegripet

stadsplaneväsendet, haft manga tillfällen att erfara, vilka allvarliga olägenheter

den rådande bristen på fackmän inneburit, har vid mångfaldiga tillfällen

fäst uppmärksamheten härpå. Styrelsen har även begagnat de möjligheter,

som för styrelsen förefunnits, att i någon, mån avhjälpa denna brist genom

att inom sin stadsplanebyrå jämsides med sin granskande och rådgivande verksamhet

söka teoretiskt och praktiskt bibringa unga arkitekter insikter på

stadsplaneväsendets område. Detta har bland annat skett genom praktikanttjänstgöringar

men även vid särskilda instruktionskurser, som anordnats i

syfte att utbilda lämpliga aspiranter till bland annat befattningar vid länsarkitektsorganisationen.

De ifrågavarande missförhållandena hava även tidigt påtalats bland annat

i samband med revideringsförslag beträffande byggnadslagstiftningen. Sålunda

påvisades i det år 1928 avgivna betänkandet med förslag till stadsbyggnadslag

av de sakkunniga, vilka grundat sitt lagförslag på förefintligheten

av fullgod sakkunskap på stadsbyggnadsväsendets olika områden, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

för det dåvarande i vårt land ingen samlad undervisning funnes i syfte att

utbilda fackmän för planläggning av städer och stadsliknande samhällen.

Ämbetsverket har härefter erinrat om hurusom ämbetsverket i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 8 mars 1929 hemställt om åtgärder snarast möjligt för

åstadkommande av en förbättrad stadsplaneundervisning, vilken framställning

föranledde tillkallande av särskilda sakkunniga, som den 19 juni 1933

avgåvo ett betänkande örn förbättrad utbildning i stadsplanekonst (stat. off.

utr. 1933: 26). I sitt yttrande har byggnadsstyrelsen vidare bland annat anfört:
Enligt

1933 års betänkande skulle bland annat alla arkitektstuderande vid

tekniska högskolan i Stockholm under andra och tredje studieåret genomgå

en kurs i stadsbyggnad, innefattande 130 timmar föreläsningar och 322 timmar

övning, alltså icke mindre än sammanlagt 452 timmar obligatorisk

stadsbyggnadsundervisning. Till fjärde årets hösttermin skulle, för dem som

ville specialisera sig i ämnet, förläggas en tilläggskurs med föreläsningar och

övning på sammanlagt 182 timmar. Fjärde årets vårtermin avsågs att helt

ägnas åt övning, företrädesvis examensuppgifter med en härför beräknad tid

av omkring 600 timmar. Den sammanlagda utbildningstiden i stadsbyggnad

skulle alltså uppgå till omkring 1 234 timmar.

Ehuru den sålunda föreslagna undervisningstiden ansågs som ett minimum

och ehuru behovet av en på området nöjaktigt utbildad fackkår alltjämt är

lika aktuellt samt synes komma att bliva alltmera trängande, intager stadsbyggnadsämnet

fortfarande en synnerligen undanskjuten ställning vid de båda

tekniska högskolorna och konsthögskolan. Då den i 1933 års betänkande föreslagna

undervisningsplanen ansågs upptaga för många undervisningstimmar

för att låta sig inpassas i det fyraåriga studieschemat vid högskolorna, resulterade

nämligen förslaget endast i en helt obetydlig utökning av den tidigare

undervisningen.

I det nu föreliggande förslaget har emellertid icke upptagits någon mera

väsentlig utökning och förbättring av den utbildning, som för närvarande

erbjudes. Den allmänna kurs i stadsbyggnad, som nu föreslås för fackavdelningarna

arkitektur, väg- och vattenbyggnad samt lantmäteri, avseende 98

timmar föreläsningar och 154 timmar övning, innebär ju endast en utökning

med föara mer än en tredjedel av den kurs, som för närvarande finnes vid tekniska

högskolan i Stockholm. Stadsbyggnadsämnet skulle alltjämt bliva ett

mera obetydligt biämne vid högskolorna, fortfarande ägnat att bibringa endast

de helt allmänna insikter i stadsbyggande, som för vederbörandes egentliga

yrkesutövning erfordras. I övrigt lämnas endast en antydan om att en eventuell

vidare utbildning av stadsplanerare kan ordnas genom en fortsättningskurs

efter avslutade högskolestudier.

Byggnadsstyrelsen anser emellertid antingen inrättandet av en sådan

fortsättningskurs eller någon annan anordning, avseende en fullständig och

tillfredsställande utbildning av stadsplanerare, vara ett oundgängligt krav,

som icke längre bör undanskjutas. Då det erkänts, att den föreslagna undervisningen

i stadsbyggnadslära kräver en komplettering efter avslutade högskolestudier,

men även framhållits vikten av att studietiden icke bliver för

lång, synes det böra övervägas, huruvida icke en speciell studielinje för stadsplanetékniker

bör inrättas. Bland annat skulle studiet av samtliga de för

stadsplanearbetet grundläggande tekniska ämnena då kunna förläggas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ett tidigare stadium av utbildningen än nu är fallet. Då de sakkunniga själva

erkänt, att en fortsatt underlåtenhet att ordna stadsbyggnadsundervisningen

ytterligare skulle äventyra stora kapitalvärden, samt av denna anledning ansett

synnerliga skäl föreligga för inrättande av en professur i stadsbyggnad,

hade det varit motiverat, att de även närmare undersökt möjligheten att gehom

inrättande av en särskild undervisningslinje för stadsbyggnadsteknik inom

fackavdelningen för arkitektur kunna meddela en fullt ändamålsenlig undervisning

och framlagt förslag därom.

Innan frågan om en utökad undervisning i ämnet göres till föremål för

statsmakternas beslut, bör därför enligt byggnadsstyrelsens mening en ytterligare,

allsidig utredning angående en fullt tillfredsställande specialundervisning

företagas.

Svenska teknologföreningen har i huvudsak anfört:

Tillkomsten av en professur i stadsbyggnad måste hälsas med tillfredsställelse.

Behovet av en sådan är synnerligen trängande, och det har t. o. m.

ifrågasatts, om icke en särskild linje borde inrättas för stadsplanearkitekter.

Det ökade kravet på stadsplanearkitekter hade emellertid icke under nuvarande

omständigheter motiverat en specialisering redan på högskolestadiet,

i ali synnerhet som möjligheter till specialstudier redan förefinnas på

konsthögskolan. Sedan undervisningen på tekniska högskolan i Stockholm

slutgiltigt reglerats, kan konsthögskolans stadsbyggnadsundervisning ytterligare

utbyggas i samband med den av de sakkunniga förutsatta tilläggskursen

på tekniska högskolan i Stockholm. Den föreslagna professuren bör

inrättas senast budgetåret 1945/46.

Akademien för de fria konsterna har förklarat sig med tillfredsställelse hälsa

förslaget att inrätta en professur i stadsbyggnad. Enligt akademiens mening

kan ifrågasättas, om ej den för utbildningen i ämnet föreslagna tilläggskursen

borde förläggas till konsthögskolan, vars stadgar redan nu lämnade stort utrymme

åt detta ämne. Ett vidgat samarbete på detta studiefält borde i varje

fall komma till stånd mellan de båda institutionerna.

Svenska arkitekters riksförbund har bland annat anfört:

I intet annat avseende torde undervisningen inom arkitekturavdelningarna

vara i större behov av en snar och omfattande utbyggnad än beträffande

stadsplaneringen. Icke minst i stadsplanerandets samband med bostadsbyggandet

framträder detta. Vi stå inför uppgiften att fortast möjligt

åstadkomma tillfredsställande bostäder åt stora grupper av landets befolkning.

För bostadsbyggandet erfordras att stadsplaner utarbetas och fastställas

i god tid. De nuvarande stadsplanerna äro i stor utsträckning i behov

av revidering, innan de kunna läggas till grund för modernt bostadsbyggande.

Bristen på tillgänglig sakkunnig arbetskraft lägger härvid ofta

hinder i vägen för arbetet, vilket icke minst varit kännbart för länsarkitektkontoren.

Det föreligger därför ett trängande behov av utbyggnad av undervisningen

i stadsplanering. Den bristande utbildningen i detta ämne har

lett till att situationen för dagen är ytterst vansklig, då stadsbyggandet befinner

sig i en stark utveckling, vilken bland annat tar sig uttryck i en omfattande

och positiv stadsplanelagstiftning, men samtidigt tillgången till stadsplaneutbildade

arkitekter är ringa, varför denna utveckling liksom lagstiftningens

intentioner äventyras av brist på kompetent arbetskraft. Förbundet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 326.

anser därför, att professur vid tekniska högskolan i Stockholm bör inrättas i

ämnet senast under budgetåret 1945/46, oavsett vilka andra åtgärder eller

förändringar i utbyggnadsplanen för undervisningen vid högskolorna, som

kunna komma i fråga. Ett motsvarande undervisningsbehov kommer att

föreligga vid Chalmers tekniska högskola vid dess utbyggnad.

Förbundet anser, att ämnet bör benämnas stadsplanering.

Förbundet förutsätter också, att så snart professuren i ämnet tillskapats,

den av de sakkunniga omnämnda tanken på en tilläggskurs i stadsplanering

omedelbart förverkligas.

Länsarkitektföreningen har jämväl tillstyrkt professurens inrättande. Den

i betänkandet föreslagna undervisningstiden vore emellertid enligt föreningens

uppfattning otillräcklig och behövde utökas i enlighet med av föreningen

i yttrandet närmare angivna riktlinjer.

11. Personlig professur i jordbrukslära. Lärarkollegiet

har — efter därom av avdelningskollegiet för lantmäteri gjord1 framställning

— hemställt, att en personlig professur i jordbrukslära måtte inrättas

för den nuvarande specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi (nuvarande

arvode 8 000 kronor), dr phil. A. Åslander. Till stöd härför har

anförts:

Undervisningsskyldigheten i ämnet är synnerligen stor, speciellt för en

speciallärarbefattning, och uppgår till 3 timmar föreläsningar och 4 timmar

övningar per vecka under höstterminen och 6 timmar föreläsningar och 3,75

timmar övningar per vecka under vårterminen, vartill komma fältövningar

under 14 dagar i juni månad. Föreläsningsskyldigheten är sålunda större

än i de flesta av högskolans professurer. Härutöver vill högskolan framhålla,

att Åslander vid sidan av sin undervisning helt ägnar sig åt en ur landets

synpunkt synnerligen värdefull forskningsverksamhet vid högskolan.

De sakkunniga ha i betänkandet (bihang 1, sid. 106) anfört, att, ehuru antalet

undervisningstimmar i ämnet vore synnerligen stort särskilt för en speciallärarbefattning,

de icke velat föreslå befattningens ändring till professur.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande över betänkandet förklarat

sig bestämt hålla före, att en professur redan nu vore i hög grad motiverad.

Förslag härom syntes dock böra föregås av ytterligare utredning.

På sätt i annat sammanhang beröres har vidare Sveriges lantbruks förbund

i sitt remissyttrande uttalat, att inga åtgärder nu borde vidtagas, som kunde

föregripa en blivande utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation.

I samma riktning har även lantbrukshögskolans lärarråd — med instämmande

av högskolans styrelse — uttalat sig.

Från de allmänna utgångspunkter, som jag inledningsvis angivit, har jag vid

prövningen av högskolans anslagsäskanden i nu ifrågavarande del ansett mig

böra tillstyrka inrättandet från och med nästa budgetår av nya professurer

i elektronik och stadsbyggnad ävensom en omrcglering av den nuvarande professuren

i geodesi och fotogrammetri. De förslag, som i övrigt föreligga angående

inrättandet av nya professorsbefattningar, upptager jag däremot icke

Departe
mentschefer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

nu till prövning. Beträffande de av mig biträdda förslagen om inrättande av

professurer i elektronik och stadsbyggnad får jag anföra följande.

Ett av de områden inom tekniken, där utvecklingen gått snabbast under de

gangna krigsåren, är elektrofysiken eller —- som denna vetenskapsgren numera

allmänt benämnes — elektroniken. Trots elektricitetens betydelse för

det moderna samhället har undervisningen och forskningen inom elektricitetsläran

hittills varit i beklaglig grad eftersatt i vårt land. Vid universiteten tillhör

elektricitetsläran ämnet fysik. Detta ämne har emellertid vid universiteten

mer och mer kommit att identifieras med en av sina underavdelningar, spektroskopien,

varför universitetens fysikinstitutioner icke kunna sägas fylla det

förefintliga behovet av högre undervisning och forskningsverksamhet inom

elektricitetsläran. Vid de tekniska högskolorna bedrives forskning inom elektricitetsläran

men i tämligen blygsam omfattning. Bristen på högre studier

och forskning inom detta ämnesområde har utan tvivel varit och är fortfarande

till nackdel för vårt land. Visserligen ha våra elektriska industrier under

de senaste årtiondena gjort avsevärda framsteg, varvid de kunnat stödja sig

på egen forskning inom sina specialområden. Men de nya grenar inom tekniken,

som under de senaste decennierna vuxit fram utomlands, ha ej utvecklats

här hemma. Den viktigaste nya utvecklingslinjen kan karakteriseras som

ett omsättande av atom- och elektronfysikens rön till elektroteknik. På detta

område har utvecklingen i vårt land i betänklig grad sackat efter. Blott

med några exempel må detta förhållande belysas. För radioindustriens genombrott

har elektronrörstillverkningen varit av utslagsgivande betydelse. I

de länder, där fysiken — särskilt elektricitetsläran —- var väl utvecklad, funnen

de tekniskt-vetenskapliga förutsättningarna för en radiorörsindustri. Så

var däremot icke fallet i vårt land, där under de senaste decennierna har rått

och fortfarande råder stor brist på fackmän inom detta område. Häri kan

man se en starkt bidragande orsak till att Sverige först under de senaste åren

fått en radiorörfabrikation, vilken dock endast inriktats på vissa standardtyper.

Den nya utvecklingen inom ultrakortvågstekniken har vidare endast

delvis kunnat följas i vårt land av brist på elektronrör av de konstruktioner,

som användas utomlands. Många andra områden inom elektroniken äro

stadda i snabb utveckling. Framsteg inom televisionen är i hög grad beroende

på elektronikens utveckling för framställningen av de olika bildsändar- och

bildmottagarrören. Vad här sagts örn elektronikens betydelse för svagströmstekniken

gäller även för starkströmstekniken. Slutligen kan nämnas, att elektroniken

har och sannolikt i än högre grad kommer att få medicinsk betydelse.

Med hjälp av en ny apparat, den s. k. betatronen, är det sålunda numera

möjligt att framställa en strålning, sorn är fullkomligt likvärdig med

radiums medicinskt verksamma strålning. Av det sagda torde till fullo framgå,

att fri grundforskning på elektronikens område är mycket betydelsefull för

utvecklingen av den tillämpade elektroniken både inom stark- och svagströmsområdet.

Lika angeläget är att en stab av yngre tekniker får en grundlig ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

bildning i elektronik. Från dessa utgångspunkter har jag ansett det vara av

vikt, att redan från och med nästa budgetår en professur i elektronik inrättas

vid högskolan. I samband härmed bör benämningen å professuren i teoretisk

elektroteknik med mätteknik ändras till »teoretisk elektroteknik».

Behovet av en professur i stadsbyggnad har vitsordats sedan mer

än ett årtionde. Redan vid tillsättandet den 20 juni 1930 av sakkunniga för

avgivande av förslag i fråga örn förbättrad utbildning i stadsplanekonst uttalade

dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att ett bättre

ordnande av utbildningen för stadsplanetekniker allmänt ansåges vara en

angelägenhet av stor vikt. I anslutning härtill framhölls, att det vid varje

stadsmässig planering och bebyggelse gäller att tillvarataga betydande värden,

bland annat i ekonomiskt, socialt och estetiskt hänseende, och att det

är av ej ringa betydelse att stadsplanerna såvitt möjligt bliva goda organisationsplaner

för samhällenas byggnadsutveckling. Samtidigt underströks, att

den sakkunskap på området, som härför kräves, icke förefunnes i erforderlig

omfattning, varför det vore önskvärt att åtgärder snarast vidtoges för att

avhjälpa detta missförhållande.

Den utveckling, som sedan dess ägt rum, har varit ägnad ytterligare understryka

önskvärdheten av att en förbättrad undervisning i stadsplanebyggnad

snarast kommer till stånd. Bostadsbyggandet liksom den offentliga byggnadsverksamheten

har under krigsåren måst begränsas, varför stora eftersatta

behov nu vänta på att bliva tillgodosedda. Man har anledning räkna med

att, då förhållandena åter bliva mera normala, byggnadsverksamheten kommer

att intensifieras. En sådan verksamhet kan komma att ingå såsom ett

led i såväl sysselsättningspolitiken som en allmän socialpolitik. Det gäller

då för våra städer och samhällen att vara beredda på att tillhandahålla tomtmark

i erforderlig omfattning och att för bebyggelsen upprätta stadsplaner,

som motsvara nutida anspråk. I alltför många fall föreligga emellertid brister

i dessa hänseenden, stundom beroende på att de fastställda stadsplanerna

äro i hög grad föråldrade, i andra fall åter beroende pa att några stadsplanelagda

områden icke alls föreligga färdiga för bebyggelse. Orsaken till dessa förhållanden

är i stor utsträckning att söka i den omständigheten, att på de flesta

orter icke finnas personer, som äro kompetenta att uppgöra förslag till stadsplaner.

Behovet av stadsplanetekniker har knappast någonsin tidigare framträtt

med sådan styrka som nu. Ytterst bottnar den bristande tillgången på

sakkunskap på detta område i en otillräcklig undervisning vid våra tekniska

högskolor. En annan synpunkt, som i detta sammanhang kräver beaktande,

är, att föråldrade stadsplaner och en av brist på kompetenta tekniker orsakad

långsam handläggning av stadsplanefrågorna kunna bliva till avsevärt hinder,

när det gäller att efter kriget på ett rationellt sätt ordna trafikfrågorna i våra

städer och större samhällen.

De framställningar som gjorts att tidigare än de sakkunniga föreslagit få

till stånd en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

synas mig med hänsyn till det anförda starkt grundade. Visserligen är det

möjligt, att detaljanmärkningar kunna göras mot den av de sakkunniga uppgjorda

undervisningsplanen. Dylika anmärkningar framstå emellertid enligt

min mening såsom mindre betydande, då rättelse lätt torde kunna vinnas

efter någon tids erfarenhet. Av särskilt värde synes mig en ny professur bliva

genom de möjligheter den skulle öppna till ordnade, avancerade föreläsningar,

övningar och tilläggskurser i stadsbyggnad. Denna form för utbyggnad av

undervisningen — vilken även föreslagits av de sakkunniga — synes i särskild

grad lämpa sig för att nå de omedelbara resultat, som nu böra eftersträvas.

Efter samråd med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen har

jag på nu angivna grunder funnit mig böra förorda inrättande av en professur

i stadsbyggnad redan från och med budgetåret 1945/46. Vid bifall härtill

bortfaller det nuvarande arvodet å 6 000 kronor till specialläraren i stadsbyggnad.

B. Omreglering av undervisningen i geodesi och fotogrammetri

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande ordning.

Vid högskolan finnas alltsedan år 1939 fem lärarbefattningar för under

visning och forskning angående mätningsväsendets teknik, nämligen en

professur i geodesi och fotogrammetri och en i geodesi med utjämningsräkning

samt en speciallärarbefattning i ägomätning, en i planmätning och

nivellering och en i gruvmätning.

Professuren i geodesi och fotogrammetri är uppdelad på

läroämnena högre geodesi och fotogrammetri.

Undervisningen i högre geodesi, som omfattar 42 timmar föreläsningar

och 84 timmar övningar samt 20 dagar fältövningar, är obligatorisk för

studerande vid avdelningen för lantmäteri och frivillig för studerande vid

avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I fotogrammetri är den allmänna kursen, som omfattar 21 timmar föreläsningar,

28 timmar övningar och 10 dagar fältövningar, obligatorisk för

studerande vid avdelningarna för lantmäteri samt väg- och vattenbyggnad,

meda,n fortsättningskursen, som omfattar 42 timmar föreläsningar, 49 timmar

övningar och 20 dagar fältövningar, är frivillig vid båda avdelningarna.

r öreläsningar och övningar ha följande omfattning.

Högre geodesi. Föreläsningar: sfärisk trigonometri, astronomisk

ortsbestämning, jordens form och dess inverkan på geodetiska mätningar

och beräkningar, triangelmätning av högre ordning, basmätning, precisionsavvägnmg,

kartprojektioner samt gravimetri. Övningar: räkneövningar

inom minsta kvadratmetoden, planläggning, mätning och beräkning av ett

större triangelnät, basmätning, bestämning av polhöjd, longitud och azimuth

Fotogrammetri. Allmän kurs, föreläsningar: översikt av fotogrammetriska

mätningsmetoder, terrester fotogrammetri med tillämpning

på kartläggning och byggnadstekniska uppgifter, flygfotogrammetri, restitution.

F ortsättningskurs, föreläsningar: fotogrammetriens

geometriska grundval, bildens uppkomst, enbildsfotogrammetri, stereosko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

pisk fotogrammetri, fotogrammetriens geodetiska underlag, närbildsfotogrammetri,

mikrofotogrammetri, röntgenfotogrammetri, översikt över utförda

fotogrammetriska kartläggningsföretag, tidsåtgång och ekonomi.

Övningar: fotogrammetriska mätningar.

Innehavaren av professuren i geodesi och fotogrammetri avled den 8

augusti 1944. Högskolan har på egen begäran erhållit anstånd med åtgärder

för återbesättande av professuren till den 1 juli 1945. Befattningen uppehälles

av två vikarier, av vilka den ene mot ett arvode av 3 700 kronor från

åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter uppehåller den del av professuren,

som omfattar geodesi, och den andre mot ersättning för de löneförmåner

han avstår vid sin tjänst som byråchef i rikets allmänna kartverk

uppehåller den del av professuren, som omfattar fotogrammetri; sistnämnda

ersättning utgår av de anslag och anslagsposter, från vilka avlöningsförmånerna

till ordinarie tjänstemän vid högskolan bestridas.

Professuren i geodesi med utjämningsräkning är

uppdelad på läroämnena geodesi och utjämningsräkning.

Undervisningen i geodesi är obligatorisk för studerande vid avdelningen

för lantmäteri och valfri för studerande vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Kursen omfattar 84 timmar föreläsningar, 308 (för studerande

vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad 210) timmar övningar och 45

dagar fältövningar. . ... x ,

Kursen i utjämningsräkning, som likaledes är obligatorisk tor studerande

vid avdelningen för lantmäteri och valfri för studerande vid avdelningen

för väg- och vattenbyggnad, omfattar 28 timmar föreläsningar och 56 timmar

övningar. . .

Föreläsningar och övningar i dessa läroämnen innefatta följande.

Geodesi. Föreläsningar: instrumentlära, koordinaträkning, lokal

triangulering, stomnät genom polygonmätning och genom stomlinjemätning,

numerisk detaljmätning, grafisk detalj mätning, fixpunktsavvägning,

trigonometrisk höjdmätning och barometerhöjdmätning, profil- och ytavvägning,

takymetri, kompassmätning, stakning av räta linjer och kurvor,

arealräkning, kartografi, kartläggning för stadsplanering, fastighetsbildning

i stad och byggnadsändamål, mätningars anordnande i anslutning till gällande

bestämmelser, mätningshandlingars sammanfattning och redovisning,

studier och granskning av äldre mätningshandlingar. Övningar: kartritning

och textning, instrumentundersökningar, beräkningar, förberedande

mätningsövningar i anslutning till föreläsningskursen, fältövningar och bearbetning

av resultaten från dessa övningar.

Utjämningsräkning. Föreläsningar: felteori, medeltalsräkning, elementutjämning

med tillämpningar på koordinatutjämning, utjämning av

felvisande figur m. m., korrektur ämuing med tillämpning på utjämning

av triangel-, polygon- och avvägningsnät, kombinerad utjämning enligt

Bessels metod. Övningarna omfatta tillämpningar på föreläsningskursen.

Innehavaren av professuren i geodesi med utjämningsräkning avled den

13 oktober 1942 och befattningen har därefter uppehållits av professor

emeritus T. Rubin, vilken före sin avgång år 1939 innehade en personlig

professur i geodesi II, innefattande samhällsmätning och utjämningsräk

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ning. Kungl. Maj:t har den 17 september 1943 förklarat, att befattningen

tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall uppehållas

genom vikarie.

Specialläraren i ägomätning meddelar undervisning i mätningar

och upprättande av kartor för fastighetsbildning på landet, utstakning, säkerställande

och markering av gränslinjer och gränspunkter samt örn författningar

och föreskrifter angående ifrågavarande arbeten. Undervisningen,

som är obligatorisk för studerande inom avdelningen för lantmäteri, omfattar

45 dagar fältövningar inkluderande 14 timmar föreläsningar.

Undervisningen i ämnena planmätning och nivellering samt qruvmätning

bestrides av speciallärare, knutna den ene till avdelningen för väg- och vattenbyggnad

och den andre till avdelningen för bergsvetenskap.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha i sitt huvudbetänkande icke tagit definitiv ställning

till fragan om den geodetiska och fotogrammetriska undervisningens slutgiltiga

ordnande, utan ha förklarat, att därmed kunde anstå till år 1948,

då den dåvarande professorn i geodesi och fotogrammetri beräknades skola

avgå med pension, och vid vilken tidpunkt man kunde hysa förhoppning

örn att en del andra frågor inom avdelningen för lantmäteri hunnit bliva

klarlagda, särskilt genom den pågående utredningen örn revision av fastighetsbildningslagstiftningen.

De sakkunniga ha vidare anfört:

Det blir sannolikt nödvändigt att i framtiden omvandla professuren i

geodesi och fotogrammetri till en professur i fotogrammetri samt att överföra

undervisningen i högre geodesi till professuren i geodesi med utjämmngsräkning.

De mera elementära delarna av sistnämnda professur kunna

då överföras till ett reviderat ämne, planmätning och nivellering eller geodetisk

mätningsteknik, ställt under en till professuren i geodesi med mätningsteknik

adjungerad lärare.

Den 17 september 1943 erhöllo de sakkunniga Kungl. Maj:ts uppdrag

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning beträffande organisationen

av undervisningen i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan

i Stockholm. Uppdraget föranleddes av att betydande meningsmotsättningar

framträtt i frågan om ordnandet av undervisningen i dessa ämnen

vid högskolan.

I sitt av uppdraget föranledda, den 4 mars 1944 avgivna särskilda

(otryckta) betänkande ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

a) Undervisningen i fotogrammetri.

Den fotogrammetriska vetenskapen har under de senaste åren undergått

en oväntat hastig utveckling. Samtidigt har dess användning för praktiska

ändamål av skilda slag i vårt land liksom i utlandet fått en allt större utbredning.

Denna utveckling kan med säkerhet förväntas fortsätta. Såsom

exempel på områden, där fotogrammetrien redan nu hos oss har en mycket

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

betydande användning, kan nämnas rikets allmänna kartverks arbeten, där

den grundläggande framställningen av rikskartan numera sker helt på fotogrammetrisk

väg. Inom försvarsväsendet har fotogrammetrien fatt allt

större betydelse för skilda uppgifter. Även inom skogsväsendet och vid geologiska

undersökningar ha fotokartor börjat användas, liksom vid planläggandet

av samhällsbildning och kommunikationsleder. Det torde vara att

förvänta, att fotogrammetriens användningsområde även i vårt land, liksom

redan skett inom andra länder, kommer att utvidgas till att omfatta vissa

av lantmäteriets mätningsuppgifter. Den utveckling som redan skett har

medfört ett både kvantitativt och kvalitativt ökat behov av på området

utbildade ingenjörer. Samtidigt har, särskilt på grund av vårt lands säregna

naturförhållanden, härvid uppstått en mångfald problem, vilkas lösning

nödvändiggör omfattande forskning. Den pågående utrustningen av högskolans

fotogrammetriska laboratorium har skapat förutsättning härför.

För effektiv forskning fordras ovillkorligen, att den ledes av en professor,

som kan helt ägna sig åt sitt ämne. Med hänsyn härtill bör den nuvarande

kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre geodesi

upphöra och en särskild professur i fotogrammetri inrättas. Det torde

sannolikt icke heller vara möjligt att i framtiden finna någon som är kompetent

att undervisa både i fotogrammetri och i högre geodesi.

Undervisningen föreslås även framdeles bliva uppdelad i en allmän kurs,

obligatorisk för studerande vid avdelningarna för lantmäteri samt väg- och

vattenbyggnad, och en frivillig fortsättningskurs. I den allmänna kursen

skulle antalet föreläsningstimmar ökas från 21 till 28; antalet övningstimmar

och fältövningsdagar skulle bibehållas oförändrat vid 28 respektive 10.

I fortsättningskursen skulle föreläsningstimmarnas antal ökas från 42 till

84, övningstimmarnas från 49 till 84 och antalet fältövningsdagar från 20

till 25.

Undervisningen i fotogrammetri skulle bedrivas enligt följande plan.

Allmän hirs, föreläsningar: kortfattad framställning av de fotogrammetriska

mätmetoderna och de fotogrammetriska instrumenten, bildens

geometriska egenskaper, fototeodoliten, flygkameror, kartering från enstaka

bilder, restitution, dubbelprojektion och stereoskopiska instrument.

Fotogrammetriens användning för ingenjörstekniska uppgifter, för

kartläggning och fastighetsbildning. Övningar: restitution och bestämning

av restitutionsunderlag, användning av flygbilder vid vägstakning och vid

planering av bebyggelse, orientering efter flygbilder samt terrester fotogrammetri.

Fortsättningskurs, föreläsningar: fotogrammetriens matematiska grunder,

sfärisk trigonometri, projektiv geometri, utjämningsräkning. (Beträffande

utjämningsräkning förutsätta de sakkunniga, att detta ämne ej

bibehålies som självständigt examensämne, utan att undervisningen däri

sker i samband med dess tillämpningar.) Fotogrammetriens fysikaliska

och kemiska grunder, de optiska lagarna, linser och linssystem, den fotografiska

processen, negativmaterialets egenskaper, filter, fotografiskt papper

och annat positiv-material. (Det förutsattes att de studerande deltagit

i den allmänna kursen i fotografi, och att undervisningen alltså

blott behöver avse den fotografiska vetenskapens tillämpning på förhållanden,

som liro speciella för fotogrammetrien.) Den fotogrammetriska bildens

tillkomst oell egenskaper, bildens geometriska egenskaper, fototeodoliten,

fotogrammetriska flygkameror, flygplan och navigeringsinstrumont, inver
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr i326.

kan av meteorologiska förhållanden, fotograferingsflygnings planerande och

genomförande, organisatoriska och ekonomiska synpunkter. Flygfotogrammetri

för kartiäggningsändamål, skilda typer av fotogrammetriska kartor,

restitution och restitutionsunderlag, enbildsfotogrammetri, bildtriangulering,

grafisk, optisk och mekanisk, stereoskopiska karteringsinstrument och metoder,

översikt av svenska och viktigare utländska fotogrammetriska kartläggnmgsföretag.

Terrester fotogrammetri, karteringsinstrument och kartermgsmetoder,

polärfotogrammetri, användning på ingenjörstekniska arbetsuppgifter.

Speciell fotogrammetri, närbildsfotogrammetri, röntgenfotogrammetri,

mikrofotogrammetri, skogsfotogrammetri, fotogrammetriska metoder

inom knminalistiken och zoologien, fotogrammetrien i naturvetenskapens

tjänst. Den fotogrammetriska instrumenttekniken, den anglosaxiska skolan,

den tysk-sch vyeiziska skolan, den italienska skolan, svensk tillverkning av

fotogrammetriska instrument, översikt av patentförhållanden. Översikt av

f otogram petr iens historia och framtid: fotogrammetriens uppkomst och utveckling!

utlandet, den svenska fotogrammetriens historia, framtidsproblem

av teknisk natur, det internationella samarbetet, översikt av fotogrammetriska

tidskrifter och viktigare litteratur. Övningar: mätnings- och berak - ningsövningar på kursens skilda delar.

b) Undervisningen i geodesi.

Undervisningen i geodesi har man hittills uppdelat i högre geodesi och

geodesi samt hjälpämnet utjämningsräkning. De sakkunniga ifrågasätta icke

någon ändring av undervisningens omfattning men anse att den behöver

rationaliseras. Det finnes enligt de sakkunniga ingen bestämd gräns mellan

högre geodesi och geodesi, och den hittillsvarande uppdelningen på två

från varandra fristående professurer har också haft till följd, att viss dubbelundervisnmg

förekommit, som det nu gäller att få bort,

Med »högre geodesi» har väl egentligen förståtts den mera vetenskapligt

betonade geodesien (geodesi betyder vetenskapen örn jordens mätning).

Ju mer utvecklingen går framåt, desto mer visar erfarenheten, att den

högre geodesiens metoder införlivas med de i praktiska livet tillämpade

metoderna, och säkert är, att utvecklingen måste bygga på den vetenskapliga

grunden, d. v. s. på den högre geodesien i egentlig mening. Med hänsyn

härtill, och da man synes nödsakad utgå fran, att ingen geodesiprofessur

kommer att finnas vid något av universiteten, är det enligt de sakkunnigas

åsikt nödvändigt att uppställa den fordran, att det vid högskolan skall

finnas en^ professor i geodesi, som är fullt förtrogen nied den vetenskapliga

grund, på vilken geodesien skall bygga sin utveckling, d. v. s. han måste

behärska den högre geodesien.

I diskussionen om undervisningen i geodesi ha benämningarna »högre

geodesi» eller »naturvetenskaplig geodesi» och »teknisk geodesi» använts

för att beteckna olika delar av geodesien, varvid dock gränsen varit svävande.

Då denna oklarhet i begreppsbildningen varit till förfång för diskussionen

om undervisningens ordnande, vore det önskvärt att få bort dessa

begrepp och halla samman ämnet under den enhetliga benämningen

»geodesi».

o Svårigheten att ordna undervisningen i geodesi synes ligga däri, att området

innesluter både grundläggande, vetenskaplig mätningsmetodik och den

praktiska tillämpningen av mätningsmetoder av olika slag samt deras anpassning

efter gällande bestämmelser.

Beträffande den vetenskapliga forskningen torde det vara klart, att den

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

bör inrik Las dels på fullkomnande av nuvarande metoder och instrument,

dels på utarbetande av nya metoder och instrument. I* or sk ningen skall utgöra

grunden för mätningsteknikens vidare utveckling.

° Beträffande den tillämpade geodesien har lantmäteristyrelsen framlagt

exempel på åtskilliga forskningsuppgifter. Av de anförda exemplen anse de

sakkunniga det framgå, att lantmäteristyrelsen för tekniskt utredningsarbete

i hög grad synes vilja lita till högskolans resurser. Detta har måhända sm

förklaring däri, att lantmäteriundervisningen tidigare var så nära ansluten

till lantmäteristyrelsen, att styrelsen ansåg den som direkt underlydande.

Såsom förhållandet numera är, kan emellertid högskolans avdelning tor

lantmäteri icke betraktas som en enbart lantmäteriets egen fackskola utan

som ett organ för utbildning av fackmän för yrken, som behöva högvärdig

teknisk bildning inom ifrågavarande tekniska fackområde, inom vilket lantmäteriet

visserligen utgör det ojämförligt största specialområdet.

Planläggningen av undervisningen i geodesi bör därför ske efter samma

mönster som inom andra ämnen, d. v. s. den teoretiska undervisningen bör

vara tillräckligt grundlig och omfattande och taga sikte på vetenskaplig utveckling

genom forskning. Den fackmässiga tillämpningsundervisningen

bör inom högskolans ram ej föras längre än vad som motsvarar förhållandena

inom övriga ämnen. Utbildningen inom ett visst tillämpningsområde

fortsättes bäst i det praktiska livet.

Lyckas man lösa organisationen så, att det inom högskolans ram upprätthålles

fullgod kontakt mellan den vetenskapliga geodesien och den tilllämpade,

så är detta det lyckligaste, ty därigenom verka de ömsesidigt befruktande

på varandra. Örn det mycket starka önskemålet att sammanhålla

det ifrågavarande undervisningsområdet till ett helt skall kunna förverkligas,

måste lösningen ske efter den linjen, att undervisningen skötes

av en professor som huvudlärare och en (eller möjligen två) adjungerade

lärare. Huvudläraren skall bära ansvaret för undervisningens uppläggning

och handhavande samt överinseendet över den av den adjungerade läraren

bedrivna undervisningen. Det bör ej i undervisningsprogrammet stelt fastlåsas.

att professorn skall undervisa i vissa och den adjungerade läraren i

vissa delar av ämnet, utan det bör finnas möjlighet att uppdela arbetsuppgifterna

så, att professorn och den adjungerade läraren på basta satt

komplettera varandra. En rationell uppdelning kommer därvid säkerligen

icke att ske i högre och lägre geodesi utan de olika arbetsområdena bestämmas

med klara gränslinjer, så att dubbelläsning undvikes.

Enligt det sålunda skisserade förslaget skulle en professur i geodesi inrättas

med en ämnesomfattning motsvarande såväl den nuvarande professuren

i geodesi med utjämningsräkning som den del av geodesien, vilken f. n.

tillhör professuren i geodesi och fotogrammetri.

Fordringarna på professorn måste vara, att han behärskar hela amnet

geodesi, även den s. k. högre geodesien, samt geodesiens tillämpning och

att han själv är en driven mätningstekniker. Da utjämningsräkning mäste

ingå i professuren skall han även fullt behärska denna vetenskapsgren.

Ställas dessa kompetenskrav på professorn, bör han kunna handleda hcentiander

vid högskolan och bedöma kompetensen hos dem, som disputera

för teknologie doktorsgrad, samt verkställa examination av studerande från

Uppsala universitet. Ilan bör också kunna företräda den geodetiska forskningen

i Sverige i det internationella samarbetet.

Till professorns förfogande för undervisningen ställes en adjungerad lä
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Marits proposition nr 826.

rare med undervisning i de delar av ämnesområdet, som fastställes av

kollegienamnden efter förslag av vederbörande professor och efter avdelmmpköllegujts

samt avdelningsrådets hörande. Till biträde vid forskning anstalles

till en början en förste assistent och vid ökat behov ännu en.

. Under de diskussioner om geodesiundervisningens ordnande, som föregingo

sakkunnigförslaget, framfördes såsom alternativa lösningar antingen

inrättandet av två professurer, en i »högre» och en i »teknisk» geodesi, eller

inrättandet av en professur i »teknisk» geodesi och en speciallärarbefattning

i »högre» geodesi. Båda dessa förslag ha emellertid avvisats av de sakkunniga

(betänkandet sid. 26—29).

Enligt sakkunnigförslaget bör professorn i geodesi vara skyldig att hålla

sammanlagt 112 föreläsningar per år, d. v. s. lika många som professorn

i geodesi med utjämningsräkning enligt nuvarande program. Den adjungerade

läraren skulle dessutom hålla 42 föreläsningar per år. Det sammanlagda

antalet övningstimmar, som nu är 84 för högre geodesi och 308 för

geodesi, har föreslagits bliva 350, varav 250 under professorns och 100 under

den adjungerade lärarens omedelbara ledning. Antalet fältövningsdagar,

som för närvarande uppgår till 45 för geodesi och 30 för högre geodesi,

anse de sakkunniga genom rationalisering kunna minskas till 65 dagar eller

något mindre. Den adjungerade läraren bör närvara vid minst 25 dagar av

fältövningarna.

Undervisningen skulle endast avse studerande vid avdelningen för lantmäteri.

Behovet av geodesiundervisning för de studerande vid avdelningen

för väg- och vattenbyggnad skulle tillgodoses genom en fortsättningskurs

i planmätning och nivellering.

Undervisningsprogrammet, som i stort sett skulle omfatta de nuvarande

kurserna i läroämnena geodesi, utjämningsräkning och högre geodesi, skulle

få följande utformning.

Föreläsningar: allmän översikt över geodesiens omfattning, instrumentlära,

koordmaträkning, basmätning, stomnät genom triangelmätning, polygonmätning

och linjemätning, numerisk detaljmätning, grafisk detaljmätmng,

avvägning, trigonometrisk höjdmätning, barometerhöjdmätning,

takymetri, kompassmätning, stallning av räta linjer och kurvor, arealräkning,

kartografi inklusive kartprojektioner, astronomisk ortsbestämning, jordens

form och dess inverkan pa geodetiska mätningar och beräkningar,

kartläggning för stadsplanering, för fastighetsbildning i stad och för byggnadsändamal,

mätningars samband med förordningar och bestämmelser,

utjämningsräkning. Övningar: kartritning och textning, räkneövningar,5

mstrumentundersökningar, förberedande mätningsövningar i anslutning till

föreläsningskursen, fältövningar och bearbetning av resultaten från dessa

övningar.

De sakkunniga ha även i korthet berört frågan om inrättande av en

professur i högre geodesi vid Uppsala universitet och härom uttalat, att erfarenheten

giver vid handen att det endast sporadiskt skulle finnas någon

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

studerande vid universitetet i detta ämne och att därför en professur i ämnet

skulle bliva en i förhållande till nyttan alltför dyrbar anordning.

c) Undervisningen i ägomätning.

De sakkunniga ha ej funnit anledning att föreslå någon ändring av speciallärarbefattningen

i ägomätning.

Yttrandena.

De sakkunnigas utredning angående ordnandet av undervisningen i geodesi

och fotogrammetri har varit föremål för ett särskilt remissförfarande,

varvid utlåtanden avgivits av sj ökarte verke t, järnvägsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, domänstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, kanslern för rikets universitet

efter hörande av de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

vid universiteten i Uppsala och Lund, styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm efter hörande av bland annat högskolans lärarkollegium och

avdelningskollegiema för väg- och vattenbyggnad och lantmäteri, styrelsen

för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans lärarkollegium,

styrelsen för lantbrukshögskolan efter hörande av högskolans lärarråd,

vetenskapsakademien, ingenjörs vetenskapsakademien samt svenska

kommunaltekniska föreningen, svenska teknologföreningen, styrelsen för

Sveriges lantmätareförening och tekniska samfundet i Göteborg.

Sakkunnigförslaget, som icke givit anledning till särskilt uttalande från

statskontorets sida, har i sin helhet tillstyrkts av sjökarteverket, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, rikets allmänna kartverk, de tekniska högskolornas

styrelser och lärarkollegier samt avdelningskollegiet för lantmäteri

vid tekniska högskolan i Stockholm, ingenjörsvetenskapsakademien

och svenska teknologföreningen. I flertalet övriga remissyttranden har de

sakkunnigas förslag om ändring av professuren i geodesi och fotogrammetri

till en professur i enbart fotogrammetri tillstyrkts, medan förslaget till

ordnande av undervisningen i geodesi i dessa yttranden har gjorts till föremål

för en i vissa fall skarp kritik. Från flera håll har framhållits behovet

av en särskild lärostol i geodesi eller i geodesi och geofysik vid något av

universiteten eller vid rikets allmänna kartverk.

a) Undervisningen i fotogrammetri.

Som redan nämnts ha flertalet remissinstanser tillstyrkt inrättandet

av en professur i fotogrammetri i stället för den nuvarande professuren i

geodesi och fotogrammetri.

Rikets allmänna kartverk har i denna fråga anfört följande.

Fotogrammetrien har numera erhållit en sådan betydelse, särskilt på

kartframställningens område, att en fristående professur i ämnet bör inrättas

vid tekniska högskolan i Stockholm. Enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut år 1937 i samband med kartverkets omorganisation grundas

numera den ekonomiska kartläggningen av landet på en efter flygfotogra
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 326.

fering på fotogrammetrisk väg upprättad fotokarta. Vidare framställas vid

kartverket för militärt ändamål fotokartor med kurvor, likaledes framställda

på fotogrammetrisk väg. Med sannolikhet bliva nämnda olika slag av

kartor det material, som för framtiden blir det grundläggande underlaget

även för den topografiska kartläggningen av landet. Fotogrammetrien är

sålunda och kommer allt mer att för kartverkets arbeten bliva av den största

betydelse. Det är därför med stor tillfredsställelse kartverket hälsar de

sakkunnigas förslag, så att ej blott den högre undervisningen utan även

forskningen på området skall kunna i större utsträckning än hittills tillgodoses.

Detta är för kartverket av stor vikt för vinnande av bästa och mest

ekonomiska utbyte vid de fotogrammetriska kartläggningsmetodernas och

instrumentutrustningens användning och förbättring.

Beträffande de föreslagna undervisningsplanema framhåller kartverket,

att läroplanen för den allmänna kursen i fotogrammetri förefaller knappt

beräknad samt att för undervisningen i detta ämne torde erfordras, att de

studerande erhålla grundläggande kunskaper i beskrivande geometri och i

vissa delar av den projektiva geometrien.

Sjökarteyerket säger sig särskilt under de senaste åren med framgång ha

utnyttjat fotogrammetrien inom sin verksamhet, och verket kommer, såvitt

nu kan bedömas, framdeles att i än högre grad få användning för fotogrammetriska

metoder vid viss kartläggning. Bland annat på grund av härvid

vunna erfarenheter tillstyrkes livligt att en professur i fotogrammetri

inrättas på sätt de sakkunniga föreslagit.

Järnvägsstyrelsen har uttalat att det torde vara uppenbart, att ämnet

fotogrammetri numera fordrar särskild professur. Utvecklingen inom detta

område går snabbt framåt och de fotogrammetriska metoderna äro till

växande nytta ej endast för kartläggningsändamål utan även inom andra

viktiga områden. Även för järnvägarnas vidkommande synes det vara ett

intresse att utvecklingen inom detta område främjas genom effektiv undervisning

och forskning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört.

. Ämnet fotogrammetri har undergått en hastig utveckling. Dess användning

har fått en allt större utbredning, detta gäller särskilt framställning

av kartor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är inom alla sina verksamhetsområden

i hög grad beroende av ett detaljerat och aktuellt kartmaterial.

Särskilt må framhållas, att detaljrika kartor, framför allt fotokartor, avsevärt

underlätta arbetet. Genom att en professur inrättas i enbart fotogrammetri,

ökas möjligheten att föra denna vetenskap framåt.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har i sitt utlåtande förklarat,

att professuren i geodesi och fotogrammetri borde bibehållas oförändrad till

den dåvarande innehavarens avgång. Denne har emellertid, såsom ovan

nämnts, sedermera avlidit.

Avdelning skolleQiet för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan

i Stockholm anser en professur i fotogrammetri väl motiverad. Med hänvisning

till att fotogrammetriens fysikaliska grunder, däribland optiken,

icke studeras vid avdelningen för lantmäteri, diskuterar kollegiet i sitt utlåtande

möjligheten att förlägga professuren till annan avdelning, eventuellt

avdelningen för teknisk fysik. Kollegiet framhåller vidare, att forskningsarbete

inom fotogrammetrien förutsätter icke blott en dyrbar instrumentutrustning

utan även en hög driftkostnad. Anslag av för samlingar och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

laboratorier vanlig storlek bliva därvid otillräckliga. Denna del av frågan

beröres icke i utredningen. Det torde därför vara önskvärt att ett klart

program uppgöres för institutionens drift, innan professuren beslutas.

Övriga remissinstanser, som uttalat sig om undervisningen i fotogrammetri,

ha tillstyrkt eller icke haft något att erinra mot inrättande av en

särskild professur i detta ämne.

b) Undervisningen i geodesi.

De sakkunnigas förslag om sammanförande av ämnena högre geodesi,

geodesi och huvuddelen av ämnet utjämningsräkning under en professur i

geodesi, vilken till sin hjälp skulle ha en adjungerad lärare, har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av de tekniska högskolornas styrelser och lärarkollegier

samt avdelningskollegiet för lantmäteri vid tekniska högskolan i

Stockholm, kanslern för rikets universitet, rikets allmänna kartverk, sjökarteverket,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien

och svenska teknologföreningen. Generaldirektör H. Malmberg

har i sin egenskap av ledamot i styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm

reserverat sig mot styrelsens beslut under hänvisning till lantmäteristyrelsens

nedan refererade yttrande.

Avdelningskollegiet för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm

har funnit den av de sakkunniga föreslagna anordningen vara den för framtiden

enda lämpliga, oavsett hur eljest en slutgiltig omorganisation av avdelningen

kan komma att gestalta sig.

Rikets allmänna kartverk har i sitt yttrande framhållit, att redan med

verkets nuvarande organisation 30—50 befattningar böra beräknas skola

rekryteras med personer, som avlagt avgångsexamen från avdelningen för

lantmäteri vid tekniska högskolan. För de högre befattningarna vid fotogrammetriska

och geodetiska byråerna torde av dessas innehavare därjämte

komma att fordras erhållen teknisk doktorsgrad eller avlagd teknisk

licentiatexamen i respektive fotogrammetri eller geodesi.

Givet är, att vid de praktiska kartarbetena liksom vid lantmäteriets mätningar

arbetsmomenten i mycket stor utsträckning äro av rutinarbetes

karaktär och icke nödvändigt kräva högskoleutbildad personal. Tillämpningen

av den lägre geodesien (teknisk geodesi) och fotogrammetriens praktiska

användning kunna sålunda inläras av även lägre utbildad personal.

Men för arbetsledningen och upplärande av lägre personal kräves att de

högre kvalificerade tjänstemännen fullt behärska även teorien för arbetena.

De viktigaste delarna av den högre geodesien, av kartprojektioner, utjämningsräkning,

beräkning av noggrannheten i mätningar samt instrumentkännedom

och instrumentens teori m. m. äro därför nödvändiga förutsättningar

för den högre personalens verksamhet såväl på geodesiens som fotogrammetriens

område. Undervisningen på högskolan måste alltså i främsta

rummet vara inriktad på att giva de studerande dessa teoretiska kunskaper,

så att de i det praktiska arbetet på egen hand kunna bedöma vilka

metoder, som böra lämpligast användas i de olika fallen och vilken noggrannhet

man därvid kan beräkna unpna. De praktiska övningarna vid

högskolan skola avse att omsätta teorien i praktiken, men kunna aldrig

under den korta tid, som står till buds under studierna vid högskolan, åstad
Bihang

till riksdagens protokoll IOIiS. 1 sami. Nr 32G. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

komma en verklig rutin i arbetet. Denna vinnes först under längre praktisk

tjänstgöring inom facket under van ledning. Härav följer också, att huvudlärarna

i ämnena, professorerna, i första hand måste vara inställda på

de mera teoretiska spörsmålen inom ämnena, på vilka den vetenskapliga

forskningen och utvecklingen måste grundas.

De sakkunnigas förslag att sammanföra all geodesiundervisning vid högskolan

under en professur är enligt kartverkets mening en avgjord förbättring.

Kartverket vill särskilt understryka vikten av att utbildningen i geodesi,

liksom i fotogrammetri blir den bästa möjliga. Detta är ej blott av

betydelse ur allmän geodetisk utbildningssynpunkt utan även med hänsyn

till licentiatutbildningen m. m.

Ur dessa synpunkter måste, såsom de sakkunniga också föreslagit, professuren

i geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm i främsta rummet

representera den högre, mera vetenskapligt betonade delen av geodesien

samt därmed sammanhängande noggrannhets-(fel-) beräkningar av olika

slag. Av innehavaren av professuren bör emellertid därjämte krävas, att

han är väl förtrogen med praktiska geodetiska mätningsarbeten. En uppläggning

av professuren efter andra linjer skulle otvivelaktigt leda till att

tvä professurer finge inrättas i geodesi, en för den mera vetenskapliga delen

och en för den lägre geodesien. En dylik dualism kan icke vara önskvärd ur

undervisningssynpunkt. Ej heller är den lägre geodesien av den art, att en

professur kan anses motiverad.

Slutligen understrykes vikten av att även den adjungerade läraren besitter

goda teoretiska kvalifikationer, och kartverket är för sin del berett att

i män av möjlighet medverka till att befattningen får en lämplig innehavare

nied hänsyn till kartverkets intresse att få utbildningen av verkets

blivande tjänstemän på detta område på bästa sätt ordnad.

Sjökcirteverket har framhållit, att viss akademisk examen eller lantmäteriexamen

är föreskriven kompetensfordran för en del av verkets personal.

Verket har intet att erinra mot förslaget om att all geodesiundervisning

tills vidare förlägges till tekniska högskolan i Stockholm, under förutsättning

att även studerande vid universiteten beredas möjlighet att vid högskolan

erhålla utbildning för licentiatexamen samt att kunna bliva examinerade

i sagda examen och få doktorsavhandling i ämnet bedömd. Undervisningen

i geodesi bör handhas av en professor såsom huvudlärare och sammanhållande

kraft. Däremot synes det betänkligt att den adjungerade läraren

enligt de sakkunnigas förslag skulle ha sin lärarbefattning vid tekniska

högskolan såsom bisyssla med ett mindre arvode som ersättning. Skall

professorn (huvudläraren) beredas tillfälle till forskning, samt vidare att representera

svensk geodesi internationellt och även handleda studerande på

högre stadium m. m., bör han icke belastas med alltför omfattande undervisning

av mer elementär art. Denna senare undervisning torde i stället huvudsakligen

böra åvila den adjungerade läraren, vilken härigenom även bör

få full sysselsättning. Man kan därför starkt ifrågasätta, om icke för den

adjungerade läraren borde inrättas ett lektorat eller en docentur. Härigenom

skulle även skapas större garantier för att befattningshavaren ifråga

bomme att besitta erforderliga meriter och full kompetens för sin undervisningsverksamhet.

Beträffande föreläsningarna för kursen i geodesi framhåller sjökarteverket

önskvärdheten av, att lämpligt antal föreläsningstimmar anslås till undervisning

i de hydrografiska kartläggningsmetoderna och de därvid an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

vända instrumenten och redskapen, ävensom att lämplig del av den till

fältarbeten anvisade tiden avses för deltagande i (eventuellt demonstration

av) sjökarteverkets fältarbeten.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

Att, som från vissa håll påyrkas, anordna undervisning vid tekniska högskolan

i Stockholm endast i lägre geodesi och överlämna ämnet högre geodesi

åt universiteten synes bland annat på grund av dessas ringa behov av

undervisning i detta ämne icke ändamålsenligt. Då vidare gränsen mellan

högre och lägre geodesi är svår att fastställa och innehavaren av professuren

i lägre geodesi med nödvändighet måste vara hemmastadd även i högre

geodesi, synes de sakkunnigas förslag ur alla synpunkter fördelaktigast.

Svenska teknologi öreningen har funnit den av de sakkunniga föreslagna

organisationen vara en slutgiltig och ändamålsenlig lösning av ett sedan

länge bestående missförhållande.

För geodesiundervisningens ordnande ha flera förslag framkommit,

främst föranledda av olika uppfattningar om vilken gren av den geodetiska

vetenskapen, naturvetenskaplig geodesi och teknisk geodesi, som främst

bör tillgodoses genom professur. Båda dessa grenar kunde med fog kräva var

sin professur. Samtidigt som man måste ge dem rätt, som anse att de delar av

den högre geodesien, som närmast äro hänförliga till astronomien och geofysiken,

icke höra hemma på tekniska högskolan i Stockholm, måste man å

andra sidan i likhet med de sakkunniga hävda, att det icke är möjligt att

draga en sådan bestämd gräns mellan högre och lägre geodesi, att den ena

eller andra delen skulle kunna uteslutas ur professuren och uppdragas åt

annan lärare. Såväl för den högre geodetiska forskningen som för den direkta

målforskningen för den tillämpade tekniska geodesien kräves kvalificerad

vetenskaplig kompetens. Givet är att här liksom alltid personvalet

vid tillsättandet av professuren är av avgörande betydelse för såväl forskningens

som undervisningens inriktning. Förutsätter man emellertid, att till

professor i geodesi väljes, i likhet med vad fallet är inom andra professurer

vid högskolan, endast sådan person, som har praktisk erfarenhet inom

de tillämpade delarna av sitt ämne, tala alla skäl för att professuren skall

få den för en teknisk högskola rätta inriktningen.

Mot de sakkunnigas förslag till ordnande av undervisningen i geodesi

har ur olika synpunkter kritik anförts av lantmäteristyrelsen, generaldirektör

H. Malmberg i egenskap av ledamot av tekniska högskolans styrelse,

svenska kommunaltekniska föreningen, styrelsen för Sveriges lantmätare

förening, tekniska samfundet i Göteborg, de matematisk-naturvetenskapliga

sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vetenskapsakademien.

T.an tm ä t custy reisen har i sitt yttrande framhållit, att de studerande vid

avdelningen för lantmäteri icke liksom de studerande vid andra av högskolans

avdelningar komma ut i de fria yrkena utan att de i stort, sett utbildas

för det under lantmäteristyrelsen lydande — eller vad städer och

samhällen beträffar under styrelsens överinseende stående — mätningsoch

fastighetsbildningsväsendet i riket.

Sålunda skola från fackavdelningen rekryteras de nu till ett antal av om

kring 450 uppgående befattningarna inom lantmäteristaten, vartill kan

räknas med ett hundratal mätningsmannatjänster inom städer och andra

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

samhällen. Sedan fackavdelningen för lantmäteri inrättades år 1932 ha

90 procent av de därifrån utgångna vunnit anställning vid lantmäteristaten,

eller 124 av 139 utexaminerade, och 2 såsom stadsingenjörer, under

det att 10 anställts vid kartverket, 1 vid sjökarteverket, 1 gatt i enskild

tjänst och 1 övergått till juridisk verksamhet. Det ligger därför i sakens

natur, att studieplanerna vid ifrågavarande fackavdelning i huvudsak upplagts

och allt framgent måste uppläggas med syfte att utbilda tjänstemän

vid det statliga och kommunala mätnings- och fastighetsbiidningsväsendet.

Vad sålunda sagts gäller uppenbarligen i allra högsta grad den för lantmäteriverksamheten

viktiga och grundläggande undervisningen i geodesi.

Väl är lantmäteristyrelsen ense med de sakkunniga däri, att de i diskussionen

örn ifrågavarande professur förekommande begreppen »högre», »naturvetenskaplig»,

»lägre» och »teknisk» geodesi icke äro fullt klart definierade

och att denna oklarhet varit till förfång för hela diskussionen. Det

torde emellertid för en var ligga i öppen dag, att man icke undgår svårigheterna

att klargöra förutsättningarna genom att — såsom de sakkunniga

synas vilja göra — »hålla tillsammans ämnet under benämningen geodesi»

och således bortse från den uppdelning i så skilda ämnesområden, som dock

utan gensägelse inrymmas däri. Saken är nämligen ingalunda den, att man

endast har att skilja mellan en »grundläggande, vetenskaplig mätningsmetodik

och den praktiska tillämpningen av mätningsmetoderna», utan förhållandena

äro här analoga med dem inom de flesta andra tekniska ämnesområden.

Liksom exempelvis elektrotekniken bygger på enahanda grund

som elektrofysiken men ändock utgör en självständig teknisk vetenskap,

är icke heller den »tekniska» geodesien i och för sig mindre vetenskaplig

än den »högre» geodesien, därför att den i viss utsträckning bygger på samma

grund som denna. Man må icke av benämningen »högre geodesi» låta

förleda sig till antagandet, att det uteslutande eller företrädesvis är denna,

som innefattar områden för vetenskaplig forskning, eller att självständig

forskning icke är möjlig och nödvändig inom det rent tekniska arbetsfält,

som den tekniska geodesien omsluter. Sistnämnda benämning — även om

den icke kan anses fullt adekvat — har här och i det följande använts såsom

omfattande de delar av geodesien, som har direkt och allmän användning

inom det tekniska yrke, som undervisningen och forskningen vid tekniska

högskolan i första hand skola tillgodose.

Den högre geodesien har tagit relativt liten tid i anspråk, ehuru den

enligt de sakkunniga skulle vara geodesiens vetenskapliga grund, i det att

utvecklingen på den tekniska geodesiens område huvudsakligen skulle föras

framåt genom att »den högre geodesiens metoder införlivas med de i praktiska

livet tillämpade metoderna». Att detta måste anses tämligen verklighetsfrämmande

torde framgå av den för den högre geodesien givna ämnesomfattningen.

Däri har inräknats triangelmätning av högre ordning

d. v. s. triangelmätning vid gradmätning såsom ett hjälpmedel att bestämma

jordens storlek, ävensom läran örn kartprojektioner och hänsynstagande

till jordytans buktighet vid beräkningar av större mätningsområden. Då

jorddimensionerna likväl måste anses praktiskt taget slutligen fastslagna

liksom ock den projektionsmetod, som skall komma till användning i vårt

land, torde det vara uppenbart att ytterligare forskningar inom dessa delar

väl kunna vara av strängt vetenskapligt intresse men däremot knappast

av någon betydelse i övrigt. Ej heller övriga av den högre geodesiens mätningsmetoder

såsom tyngdkraftsbestämningar och mätningar av lodav
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vikelser kunna vara av betydelse för annat än för den geodetiska avdelningen

vid rikets allmänna kartverk, vilken institution torde vara bäst lämpad

att handha erforderliga forskningar härvidlag. Tanken har väl dock

icke varit att triangelmätning av högre ordning, ortsbestämning, lodavvikelsebestämning

och tyngdkraftsbestämningar skola bliva de nya metoder,

som böra komma till användning i den tekniska geodesien. Med de

allt mera ökade krav, fastighetsbildningsväsendet under de senaste decennierna

kommit att ställa pä mätningsteknikerna, icke minst med avseende

på mätningarnas ekonomiska frågor, har det visat sig nödvändigt att söka

nå fram till avsevärt modifierade eller helt nya metoder, som äro direkt

anpassade för dessa speciella uppgifter. Utvecklingen mäste alltså tvärtom

snarast gå i riktning från den högre geodesiens metoder, vilka såsom nämnts

utformats för helt andra uppgifter. Man lär icke kunna komma ifrån, att

den högre geodesien har bra mycket mindre samband med dessa delar eller

den tekniska geodesien än med de astronomiska och geofysiska ämnesgrupperna.

Mellan geofysiken och geodesien kan sålunda ingen bestämd

gräns anses föreligga, och internationellt torde ock flera viktiga områden

av den högre geodesien räknas till geofysiken.

Allt torde således visa på att den högre geodesien i verklig mening icke

har något intimare sammanhang med övriga delar av geodesien och än

mindre kan anses vetenskapligt grundläggande för dessa delar, utan snarare

är att betrakta såsom ett därifrån helt fristående specialämne. Detta

gäller jämväl, såvitt av studieprogrammen framgår, vid de tekniska högskolorna

i våra nordiska grannländer, där den högre geodesien betraktas

såsom ett speciellt tillämpningsområde för geodesi, vari den huvudsakliga

undervisningen meddelas efter genomgåendet av geodesiens övriga delar.

Undervisningen liksom forskningen i högre geodesi, i de delar som höra

hemma och lämpligen böra ifrågakomma vid tekniska högskolan i Stockholm,

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en speciallärarbefattning

i ämnet.

Den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning avsågs vid

dess tillkomst att i främsta rummet tillgodose behovet av undervisning och

forskning i den mätningsteknik, som erfordras för fastighetsbildningsändamål.

Redan ämnesomfattingen för den av de sakkunniga föreslagna geodesiprofessuren

gör det enligt lantmäteristyrelsens mening omöjligt att till

innehavare erhålla någon, som samtidigt vetenskapligt behärskar den högre

geodesien och har tillfredsställande kunnighet och erfarenhet i den för fas;

tighetsbildningen grundläggande tekniska geodesien. En professor, som i

fråga om den högre geodesien förutsättes skickad till och inriktad på att

vid behov fungera såsom examinator m. m. vid universiteten och att företräda

landet vid det internationella geodetiska samarbetet, kan med säker

het icke förväntas lia förvärvat erforderlig kännedom örn och förtrogen

het med den tekniska geodesiens metoder och arbetssätt, eller, såsom de

sakkunniga uttrycka saken, vara »en driven mätningstekniker». För en

tekniker åter, sorn arbetar med helt andra uppgifter än geodeten, måste

den högre geodesiens problem befaras komma att ligga helt vid sidan av

hans intresseområde, och hans håg och fallenhet för vetenskaplig forskning

torde i stället komma att inriktas på den tekniska geodesiens uppgifter. Samlas

geodesiundervisningen på en hand, måste därför befaras att den ena

ämnesgruppen blir lidande, och med hänsyn till den vikt, de sakkunniga

synas lägga på innehavarens förpliktelser till universiteten och i det in ter
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

nationella samarbetet samt överhuvud på den högre geodesiens problem,

lärer man få utgå från att det blir undervisningen i den tekniska geodesien,

som får stå tillbaka och blir den nödlidande delen. Visserligen förutsattes

professorn biträdd av adjungerad lärare, en anordning som emellertid från

lantmäteriets sida icke kan godtagas. Befattningen som adjungerad lärare

kan icke — om man skall förutsätta tillräcklig kvalitet och stabilitet beträffande

hans undervisning och forskning — förväntas bliva på ens något

så när tillfredsställande sätt besatt, varför anordningen såsom fortlöpande

organisationsform icke är praktiskt genomförbar. Då lantmäteriundervisningen

övertogs av tekniska högskolan, torde det lia ansetts självfallet,

att högskolan därmed bland annat övertog ansvaret för att de studerande

skulle bibringas den undervisning, som — jämte viss praktisk verksamhet

— göra dem väl skickade för den blivande verksamheten såsom lantmätare.

Det synes ligga i sakens natur att undervisningen vid högskolan måste

bygga på och vara förenad med omfattande forskningsverksamhet inom

ett för facket grundläggande huvudämne. Även med de sakkunnigas inställning

till spörsmålet om vissa forskningsuppgifters karaktär av den administrativa

myndigheten tillkommande utredningsarbete kan dock icke

frånkommas, att det kvarstår så mångahanda och omfattande tekniskt och

ekonomiskt viktiga, på fastighetsbildningsväsendet speciellt inriktade problemställningar,

att den vetenskapliga forskningen i ämnet kominer att

ställa avsevärda krav på professuren i geodesi med utjämningsräkning.

_ Framhållas må att såväl i Danmark som Norge den för fastighetsbildningsväsendet

avsedda geodesien ansetts vara av sådan betydelse, att speciella

professurer härför inrättats, under det att där den högre geodesien i

undervisningshänseende behandlas såsom ett specialämne.

Lantmäteristyrelsen förordar, att professuren i geodesi nied utjämningsräkning

bibehålies med program och undervisningsskyldighet huvudsakligen

i överensstämmelse med vad som gäller, dock nied det tillägg, att basmätning

och precisionsavvägning jämväl dit hänföras och med betoning

såsom hittills på professurens huvudämne eller geodesi, ävensom att en

speciallärarbefattning inrättas i högre geodesi nied uppgifter i huvudsak

överensstämmande med sistnämnda professurs i vad gäller geodesi, sedan

därifrån avskilts de mera tekniskt betonade avsnitten basmätning och precisionsavvägning.

_ Svenska kommunaltekniska föreningen har förklarat, att den av de sakkunniga

föreslagna omorganisationen i realiteten torde komma att innebära, att

undervisningen i teknisk geodesi, som nu bestrides av en odelad professur,

kommer att ombesörjas av en adjungerad lärare. Rekryteringen av befattningen

som adjungerad lärare kommer alltid att förbliva ett ytterst svårlöst

problem. Under hänvisning härtill avstyrkes sakkunnigförslaget av föreningen,

som anser det vara av synnerlig vikt att denna undervisningsfråga blir

ordnad genom inrättande av en på undervisning och forskning i teknisk geodesi

uteslutande eller i vart fall företrädesvis inriktad professur.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har instämt i lantmäteristyrelsens

yttrande och därutöver bland annat anfört.

Till stöd för sakkunnigförslaget har anförts ett flertal skäl, vilka samtliga

i stort sett synas kunna föras tillbaka på den grundförutsättning, som kommit,

till uttryck i de sakkunnigas uttalande, att fackavdelningen för lantmäteri

icke kan betraktas såsom en lantmäteriets egen fackskola. Att denna förutsättning

är felaktig, torde klart framgå av de utredningar och motiv, som läge

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majlis preposition nr 326.

till grund för fackavdelningens inrättande. Utgångspunkten var nämligen härvid,

att »lantmäteriets egenart och omfattning alltjämt äro av det slag, att de

påfordra en särskild, för ändamålet avpassad utbildning, vare sig denna

meddelas vid någon av rikets redan förefintliga högskolor eller anordnas särskilt

för sig». Särskilt poängterades, att lantmäteriundervisningens förläggande

till en särskild fackavdelning vid högskolan skulle innebära ett skydd mot

faran att studierna skulle kunna erhålla en för lantmäteri främmande inriktning

(se bland annat propositionen 1932: 124, departementschefens uttalande

sid. 21).

Med utgångspunkt från dessa för lantmäteriets funktionsduglighet fundamentala

förutsättningar måste lantmäteriets och mätningsväsendets krav i förevarande

fråga tillerkännas företräde framför däremot stridande krav och intressen,

som göras gällande från andra håll. I anledning av de sakkunnigas

uttalande att inom andra områden verken själva måste med all kraft driva

utrednings- och utvecklingsarbete, vill föreningsstyrelsen i detta sammanhang

framhålla, att en betydande utveckling inom den tekniska geodesien just på

detta sätt kommit till stånd under de senaste åren. Det är emellertid av synnerlig

vikt att även utbildningen vid högskolan följer med i denna utveckling

och att ämnet där företrädes av lärare, som har en klar uppfattning om problemställningarna

på den tekniska geodesiens område och därför kan väntas

komma att upptaga dessa problem till vetenskaplig behandling. Denna har

sin stora betydelse alldeles oavsett det utvecklingsarbete, som må bedrivas

av vederbörande verk, och lantmäteriet bör lika väl som andra verk kunna

påräkna positiva insatser till teknikens utveckling från högskolans sida. Föreningen

framhåller särskilt vikten av, att den vid avdelningen för lantmäteri

meddelade undervisningen i geodesi blir sådan, att de därifrån utexaminerade

erhålla en för fastighetsbildningsverksamheten tillräcklig mätningsteknisk

kompetens. Även om det skulle befinnas ändamålsenligt att — såsom de

sakkunniga synas vilja förutsätta — genom ökade anslag bereda lantmäteristyrelsen

möjligheter till vidgat utrednings- och utvecklingsarbete på det mätningstekniska

området, för att därmed kunna eftersätta kraven på teknisk

forskning inom området vid tekniska högskolan i Stockholm, torde det dock

under alla förhållanden vara uteslutet att på samma sätt tillgodose kravet

på en tillräcklig och för ändamålet avpassad utbildning. Och detta krav kan

enligt föreningsstyrelsens bestämda mening icke tillgodoses med en anordning

som den av de sakkunniga föreslagna. Härför kräves en på fastighetsbildningsväsendets

mätningstekniska uppgifter inriktad professur. Den härför år 1939

inrättade professuren kan nu ännu mindre än då undvaras, så som utvecklingen

särskilt i fråga om tätortsbildningar med ty åtföljande mätnings- och

planeringsarbeten fortgått under de senaste åren. Undervisningen i geodesi

har kommit att under åtskilliga år vara mer eller mindre provisoriskt ordnad.

Det har givetvis icke kunnat undgås, att detta förhållande kommit att sätta

spår i undervisningens resultat, kran distriktslantmätare, som haft att taga

emot de examinerade såsom aspiranter vid lantmäteristaten, lia i detta avseende

framförts allvarliga anmärkningar. Med hänsyn till dessa förhållanden

är det av synnerlig vikt, att frågan örn undervisningens ordnande snabbt

bringas till en lösning. Professuren i geodesi med utjämningsräkning bör bibehållas

oförändrad och snarast möjligt förklaras till ansökan ledig.

Föreningsstyrelsen synes lia förutsatt, att en särskild speciallärarbefattning

i högre geodesi skulle komma att inrättas sedan den dåvarande professorn

i geodesi och fotogrammetri avgått från sin befattning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I flera yttranden har fråga örn en särskild professur i geodesi eller i geodesi

och geofysik utanför tekniska högskolan i Stockholm upptagits till behandling.

Kanslern för rikets universitet har ansett, att spörsmålet om inrättande av

en sådan lärostol vid ettdera av universiteten ej torde påverkas av den föreslagna

omläggningen av geodesiundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har bland

annat anfört, att professuren i geodesi enligt de sakkunnigas förslag fått en

sådan omfattning, att det knappast kan finnas någon, som kan väntas ha

full kompetens inom hela området. Viktigast för tekniska högskolan i Stockholm

är tydligen utbildning av tjänstemän, som kunna tillfredsställa framtida

krav på en rutinerad skicklighet i mätning och utjämningsräkning. Detta

behov anses så viktigt, att forskningen vid högskolan måste få en alldeles speciell

utilitarisk karaktär. Fordran på ett förut uppställt forskningsprogram

är synnerligen starkt betonad. Det är möjligt, att dylika synpunkter måste

läggas på en professur vid tekniska högskolan. Genom nämnda fordran kommer

med stor sannolikhet den praktiska inriktningen hos professurens innehavare

att bliva väl garanterad och därigenom även undervisningen väl tillrättalagd

för de praktiska behov, som verkligen föreligga.

Från universitetssynpunkt är det emellertid minst lika viktigt att det förutsättningslösa

vetenskapliga arbetet inom geodesien kan bedrivas fullständigt

oberoende av de krav, som det praktiska behovet för ögonblicket måste

ställa. De stora krav, som ställas på innehavaren av geodesiprofessuren ifråga

om praktisk erfarenhet och skicklighet, torde — utom kanske i ytterst sällsynta

undantagsfall — omöjliggöra, att en person, som kunnat göra verkliga

insatser inom de delar av den högre geodesien, som icke äro av direkt påvisbart,

praktiskt värde, någonsin kan väntas erhålla professur i geodesi vid högskolan.

Man nödgas nämligen förutsätta, att en sådan sökande icke kunnat medhinna

att även skaffa sig tillräcklig praktisk erfarenhet och skicklighet. Det icke

praktiskt inriktade vetenskapliga arbetet inom geodesien är emellertid av så

stort värde icke blott för den rena vetenskapen utan även för den grund, pä

vilken den praktiska geodesien måste bygga, att det bör understödjas i vårt

land som i de flesta andra kulturländer. Det bästa och kanske enda stöd, som

kan givas detta arbete, är att inrätta en professur i geodesi vid något av våra

universitet. Sektionen anser sig därför böra föreslå, att frågan angående inrättande

av en professur i geodesi vid Uppsala universitet tages under allvarlig

omprövning i samband med organisationen av geodesiundervisningen vid

tekniska högskolan.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vrid Lunds universitet har förklarat,

att förslaget i och för sig icke kan föranleda något yttrande från sektionens

sida, utan att dessa åtgärder äro att hälsa med ali tillfredsställelse.

Det program, som framlägges för professuren i geodesi, och den motivering

som lagts till grund för detta, har emellertid givit sektionen anledning till vissa

anmärkningar. Sakkunnigbetänkandet giver ånyo en belysning av det förhållandet

att undervisning och forskning vid en statens högskola icke bör regleras

utan att övriga högskolors möjligheter och krav samtidigt bliva utredda och

beaktade. I detta speciella fall synes det sektionen självklart att i samband

med uppdelandet av professuren i geodesi vid tekniska högskolan en utredning

bör göras om behovet av samt om lämpliga åtgärder för inrättandet av

en lärostol i geodesi och geofysik vid universitetet i Lund.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vetenskapsakademien — som har ansett att den av de sakkunniga föreslagna

proiessuren i geodesi fått en sådan omfattning, att man ej kan förvänta

att finna någon person, som besitter full kompetens inom hela professurens

område — har beträffande frågan örn inrättande av en särskild professur i

högre geodesi vid Uppsala universitet anfört: Av en professor i högre geodesi

skulle i första hand fordras att han ägnade sig ät vetenskaplig forskning till

fromma för den geodetiska vetenskapens utveckling, varför den insats han

komme att göra måste bedömas från annan synvinkel än det antal examinationer,

han kan komma att förrätta. Lfa vidare ett allmänt önskemål är, att

möjligheter fortfarande måtte förefinnas för studerande vid våra universitet

att medtaga ämnet geodesi i examen i kombination med exempelvis matematik,

astronomi och fysik, kan akademien ej ställa sig avvisande till tanken

på en universitetsprofessur i högre geodesi. Akademien anser sig emellertid

i detta sammanhang böra bringa i erinran det fyrfaldiga gånger tidigare framförda

önskemålet örn inrättande av en universitetsprofessur i geofysik. Mellan

detta ämne och geodesien existerar ingen bestämd gräns och internationellt

räknas flera viktiga områden av den högre geodesien till geofysiken. Akademien

anser ej den möjligheten utesluten, att man genom inrättande av en univeisitetsprofessur

i geofysik med huvudvikten lagd på den högre geodesien skulle

kunna tillfredsställa de önskemål, som framkommit beträffande den högre

geodesien i samband med diskussionen örn geodesiundervisningens ordnande

vid tekniska högskolan i Stockholm. En mera intim kontakt än den, de

sakkunniga föreslagit skulle på detta sätt komma att upprätthallas mellan

högskolan och Uppsala universitet.

Akademien anser, att frågan om professuren i geodesi bör upptagas till

förnyad omprövning, varvid jämväl bör tagas i övervägande frågan örn inrättande

av en professur i geofysik vid Uppsala universitet med huvudvikten

lagd på högre geodesi. Akademien förutsätter att därvid även riktlinjer

uppdragas för samarbete mellan Uppsala universitet och tekniska högskolan

i Stockholm i vad angår undervisning och examination i högre geodesi.

Med anledning av vetenskapsakademiens yttrande hade dåvarande, numera

framlidne professorn i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan

i Stockholm E. Fagerholm i skrivelse till högskolans lärarkollegium

anfört följande: .

Akademien ifrågasätter inrättandet av en professur i geofysik vid Uppsala

universitet, nied vilken befattning skulle vara förenad skyldighet att handha

undervisningen i högre geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm. Ehuruväl

geofysiken är en "i Sverige hittills i hög grad försummad viktig vetenskap,

i vilken en professur vore väl behövlig, kan dock denna lösning icke betecknas

som lycklig. En del av den högre geodesien, som framför allt är av

betydelse vid högskolan, nämligen basmätning, astronomisk ortsbestämning,

kartprojektioner, precisionsavvägning och triangelmätning av första ordningen,

har nämligen endast få och lösliga samband med geofysikens centrala

problem, varför det torde bliva svårt att finna rätt man för båda uppgifterna.

För undervisningen på högskolan skulle det föreslagna arrangemanget dessutom

medföra samma olägenheter som inrättandet av en speciallärarbefattning

i högre geodesi, olägenheter som klart belysts i de sakkunnigas förslag.

Lantbrukshögskolans läranåd har med instämmande av högskolans styrelse

anfort: . .

Ifråga om geodesien vill lärarrådet erinra om den stora bredd detta ämnesområde

äger. Sålunda innefattas häri å ena sidan s. k. högre geodesi, där jor
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 326.

den beträktäs såsom himlakropp. Denna del av geodesien kan anses utgöra

en del av geofysiken, till vars övriga grenar den har nära anknytning. Dessutom

ansluter den sig nära till ämnesområdena astronomi och celest mekanik.

A andra sidan innefattas^i geodesien s. k. lägre geodesi, väsentligen behandlande

punktbestämning på markytan. Denna del av geodesien har stor teknisk

betydelse och utgör jämte den anknutna disciplinen utjämningsräkning huvudgrunden

tor allt karteringsarbete.

Det synes vara av vikt, att båda de angivna huvuddelarna av ämnesomradet

geodesi erhålla sadan ställning, att i dessa forskning kan bedrivas och

pa forskning grundad undervisning kan meddelas inom landet. Utvecklingen

inom den högre geodesien^ spelar en betydande roll för utvecklingen inom

andra, ovan antydda närstående vetenskapsgrenar, varjämte den högre geooesien

i viss man utgör den lägre geodesiens fundament, utan vilket den

agre geodesien icke skulle kunna utvecklas. Den lägre geodesiens utveckling

återigen medför tekniskt framåtskridande inom karterings- och lantmätenväsendet.

Med hänsyn till ämnesområdets ovan påtalade stora bredd och med hänsyn

tili behovet och önskvärdheten av forskning inom dess olika delar synes det

som om den av de sakkunniga föreslagna åtgärden att sammanföra all geodesi

till en enda professur icke vore ändamålsenlig. Lärarrådet vill därför föreslå

att denna fråga hanskjutes till förnyad utredning, varvid det tages under

overvagande, om icke tvenne professurer i geodesi borde inrättas inom landet.

Den ena av dessa torde i så fall i enlighet med de synpunkter lantmäteristyrelsen

tramtort till de sakkunniga böra omfatta den del av geodesien, som är

av direkt betydelse för mätningsväsendet och som av styrelsen benämnts

teknisk geodesi. Professuren bör tilldelas lantmäteriundervisningen. Den andra

professuren torde böra närmast omfatta högre geodesi. På grund av detta

områdes ovan antydda ställning såsom en del av geofysiken och med hänsyn

till dess nara anknytning till astronomi och celest mekanik samt vidare i anledning

av att den högre geodesien endast i mindre omfattning har direkt

betydelse or mätningsväsendet, synes det böra övervägas, om icke denna

prolessurs lämpligaste förläggning vore ett av våra universitet.

. Lantmäteristyrelsen har rörande inrättandet av en professur i högre geodesi

i P3 3 UIjiversitet framhållit, att den större eller mindre examinationsskyldigheten

icke bör vara avgörande. För övrigt torde icke kunna förnekas

lämpligheten av att möjligheter fortfarande böra föreligga för universitetsstuderande

att i examen medtaga ämnet geodesi i kombination med exempelvis

matematik, astronomi och fysik. Då därtill kommer, såsom förut antytts,

det onekligen intima sammanhanget mellan den högre geodesien och geofysiken

— i vilket senare ämne professur nu saknas — torde det ligga öppen

att en universitetsprofessur i dessa båda ämnen skulle erhålla en fullt

tillräcklig omfattning och även väl fylla de under diskussionen framkomna

kraven beträffande den högre geodesien.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har i denna fråga anfört följande.

Behovet av tentator vid Uppsala universitet och av representant i det internationella

samarbetet pa den högre geodesiens område torde kunna tillgodoses

genom professorn vid rikets allmänna kartverk, och rekryteringen

av den geodetiska avdelningen torde utan olägenhet liksom i huvudsak

skett hittills kunna ske genom akademiska studier. Visserligen har från kartverkets

sida under utredningen anförts, att kartverkets professor har så mycket

administrativt arbete, att han ej får tid övrig till undervisning och i mycket

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

liten utsträckning till forskning, men i den mån ovan berörda uppgifter skulle

ställa större krav på professorn än denne för närvarande kan medhinna, torde

det dock vara en enklare och mera närliggande åtgärd att avlasta en del av

nämnde professors administrativa arbetsbörda än att — såsom de. sakkunniga

synas förutsätta — förflytta forskningen på den tekniska geodesiens område

helt till något slags forskningsinstitut inom lantmäteristyrelsen.

Även tekniska samfundet i Göteborg har förordat inrättandet av en permanent

professur i högre geodesi vid rikets allmänna kartverk. Professorn

skulle äga skyldighet att vid tekniska högskolan i Stockholm meddela undervisning

i den mera avancerade högre geodesien i erforderlig utsträckning,

tjänstgöra som examinator för studerande från både högskolan och Lppsala

universitet samt handha utbildningen av licentiander och doktorander, allt

inom den högre geodesiens ämnesområde.

Professuren i geodesi med utjämningsräkning föreslås ändrad till en professur

i teknisk geodesi, omfattande jämväl utjämningsräkning. Professorn

"bör kunna lämna den undervisning i högre geodesi vid högskolan, som fordras

för avgångsexamen.

Med avseende å undervisningen i geodesi och fotogrammetri vid tekniska

högskolan i Stockholm föreligga, såsom den lämnade redogörelsen

torde givit vid handen, så speciella förhållanden, att det måste anses lämpligt

att till särskild behandling upptaga frågan örn organisationen av undervisningen

i dessa ämnen.

Jag torde härvid till en början få erinra om, att å tekniska högskolans

stat för närvarande finnas uppförda dels en professur i geodesi och fotogrammetri,

dels en professur i geodesi med utjämningsräkning. Enligt gällande

kursplaner är undervisningen i geodesi så fördelad mellan de båda

professurerna, att föreläsningar och övningar i »högre geodesi» hänföras till

den förstnämnda professuren, medan föreläsningar och övningar i tilllämpad

geodesi hänföras till den senare professuren. Båda professurerna

äro sedan någon tid vakanta. Därigenom har aktualiserats en redan tidigare

dryftad fråga örn en förändring av professurernas ämnesområden. De sakkunniga

lia härutinnan på förekommen anledning verkställt en ingående

specialutredning och därvid stannat vid att föreslå, dels att professuren i

geodesi och fotogrammetri förändras till en professur i fotogrammetri, dels

ock att professuren i geodesi med utjämningsräkning förändras till en professur

i geodesi med tyngdpunkten förlagd på högre geodetisk undervisning

och forskning, medan undervisningen inom vissa av geodesiens tilllämpningsområden

skulle anförtros åt en eller två adjungerade lärare.

Vad till en början beträffar förslaget att, med upplösande av den nuvarande

kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre

geodesi, inrätta en särskild professur i fotogrammetri ha de sakkunniga enligt

min mening förebragt en övertygande motivering för sin ståndpunkt.

Tyngdpunkten i den nuvarande kombinerade professuren har successivt

förskjutits till ämnet fotogrammetri, till vilket undervisningen och forskningen

under senare år i själva verket huvudsakligen varit koncentrerade.

Departe
mentschefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Mot denna utveckling synes mig, i betraktande av fotogrammetriens växande

betydelse, någon vägande invändning icke kunnat riktas. Genom de

insatser, som den förre innehavaren av professuren nedlagt på fotogrammetriens

vetenskapliga och praktiska utveckling, har denna gren av tekniken,

vilken är av stor betydelse bland annat för det ekonomiska kartarbetet,

kraftigt främjats. Nya forskningsuppgifter vänta emellertid inom

denna vetenskapsgren. Dessa erbjuda sig icke endast inom det löpande

praktiska kartläggningsarbetet i landet utan hänföra sig även till nya användningsområden,

som ännu äro föga utforskade, exempelvis mikrofotogi

ammetri, röntgenfotogrammetri samt närbildsfotogrammetri. Forskningsverksamheten

skulle kraftigt främjas genom en särskild professur i ämnet

fotogrammetri. De sakkunnigas förslag i denna del har också tillstyrkts

eliel lämnats utan erinran av de myndigheter och sammanslutningar, som

uttalat sig i denna fråga.

Den enda anledning till tvekan, som enligt min mening kan förefinnas

ifråga om inrättandet av den föreslagna fotogrammetriprofessuren, hänför

sig till det förhållandet, att fragan örn lantmäteriundervisningens organisation

och förläggning, såsom jag i annat sammanhang anfört, kommer att

göras till föremal för särskild utredning. Bortsett från att en motsvarande professur

fanns vid tekniska högskolan redan innan lantmäteriundervisningen

överflyttades till högskolan, är det enligt min uppfattning varken önskvärt

eller nödvändigt att avgörandet av denna fråga uppskjutes. Ett uppskov

är icke önskvärt med tanke på det praktiska kartarbetets och den teoretiska

forskningens behov av det stöd en ordinarie professor och institutionsföreståndare

kan skänka den fotogrammetriska verksamheten. Men

uppskovet är ej heller nödvändigt, enär en blivande innehavare av en lärostol

i fotogrammetri vid tekniska högskolan givetvis skulle förpliktas att

finna sig i de förändringar i professurens omfattning eller förläggning, som

kunna bli följden av en eventuell omorganisation av lantmäteriundervisningen.

Jag förordar följaktligen, att den nuvarande professuren i geodesi

och fotogrammetri från och med den 1 juli 1945 förändras till en professur

i fotogrammetri.

Komplicerad och föremål för starka meningsmotsättningar är frågan,

hur undervisningen i geodesi lämpligen bör ordnas. De sakkunnigas ställningstagande

innebär i första hand, att den högre geodesien skall vara

företrädd av en ordinarie lärare i professors ställning. De anse emellertid

en förening av högre geodesi och tillämpad geodesi under samma professur

möjlig genom en rationalisering av undervisningen; denna rationalisering

skulle bland annat avägabringas genom att till professuren anknötes

en eller två adjungerade lärarbefattningar. En härifrån avvikande uppfattning

företrädes av lantmäteristyrelsen. Styrelsen hävdar, att den av de

sakkunniga förordade ämnesföreningen icke är praktiskt genomförbar på

grund av ämnenas inbördes skiftande karaktär. Enligt lantmäteristyrelsens

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

uppfattning bör undervisningen av blivande lantmätare och den vid en läroanstalt

för sådana bedrivna vetenskapliga forskningen väsentligen inriktas

på de inom geodesien föreliggande tekniska tillämpningsproblemen.

Den högre geodesien har däremot, framhåller styrelsen, icke något intimare

sammanhang med övriga delar av geodesien utan står geofysiken närmast.

Den utbildning, som för blivande lantmätare tarvas i högre geodesi, är enligt

styrelsens förmenande icke av större omfattning än att den lämpligen

skulle kunna meddelas av en speciallärare. Lantmäteristyrelsen understryker

därjämte, att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning,

som inrättades så sent som år 1939, i främsta rummet avsåg att tillgodose

behovet av undervisning och forskning i den mätningsteknik, som

erfordras för fastighetsbildningsändamål. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar,

som framträtt i detta ärende och då spörsmålet om

lantmäteriundervisningens organisation och förläggning kommer att bli

föremål för särskild utredning, har jag icke nu funnit mig kunna eller böra

taga ståndpunkt till frågan, huru undervisningen i högre respektive tilllämpad

geodesi bör fördelas på olika lärarbefattningar, utan anser det lämpligt,

att detta spörsmål hänskjutes till ytterligare övervägande av de blivande

sakkunniga för lantmäteriundervisningens ordnande. I avbidan på

frågans lösning bör den nu vakantsatta professuren i geodesi med utjämningsråkning

alltjämt uppehållas allenast genom vikarie.

C. Speciallärarbefattningar m. m.

Lärarkollegiet har — med tillstyrkan av högskolans styrelse — framlagt

förslag örn nyinrättande, respektive omreglering med avseende å undervisningsskyldigheten

av sammanlagt elva speciallärarbefattningar, varjämte

i ytterligare ett fall arvodesförhöjning begärts på grund av särskilt förhållande.

Vid beräkningen av arvodena å dessa och redan befintliga speciallärartjänster

har kollegiet utgått från att de sakkunnigas förslag till arvodesreglering

skulle, med viss av kollegiet förordad modifikation, komma att

tillämpas från och med budgetåret 1945/46.

1. Speciallärarbefattningar i teknisk hygien och

i allmän hygien. Lärarkollegiet har föreslagit en höjning av arvodet

för den nuvarande speciallärarbefattningen i teknisk hygien från 1 500

kronor till 1 750 kronor samt inrättande av en ny speciallärartjänst i allmän

hygien med ett arvode av 1 350 kronor. I samband därmed skulle den för

undervisning i dessa ämnen anslagna tiden utökas.

De sakkunniga ha i sitt betänkande (bihang 1, sid. 36 f.) uttalat, att åtgärder

för inrättande av en särskild speciallärarbefattning i allmän hygien

ej syntes erforderliga, utan att ämnet borde inarbetas i teknisk hygien. Det

med befattningen förenade arvodet har av de sakkunniga — med tillämpning

av dc av dem föreslagna grunderna — upptagits med 1 900 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I remissyttrande över sakkunnigförslaget har svenska teknologföreningen

uttalat, att läroämnet teknisk hygien borde uppdelas så, att den rent medicinska

sidan överfördes till ämnet allmän hygien, vari undervisningen borde

meddelas av läkare, under det att undervisningen i övrigt borde handhavas

av speciallärare med ingenjörsutbildning.

2. Speciallärarbefattning i kylteknik. Lärarkollegiet

har med upprepande av ett därom i anslagsäskandena för löpande budgetår

framfört förslag hemställt om en utökning av den vid högskolan förefintliga

speciallärarbefattningen i kylteknik till att omfatta även mekanisk värmeteori,

varvid det nu med befattningen förenade arvodet av 3 600 kronor

skulle höjas till 7 000 kronor.

Till stöd för ifrågavarande framställning har anförts, att det med hänsyn

till den omfattning, som förbränningsmotortekniken på grund av utvecklingen

kommit att få, syntes nödvändigt, att den mekaniska värmeteorien

avskildes därifrån. På sätt i sakkunnigbetänkandet ifrågasatts vore det

lämpligt, att undervisningen utökades till att omfatta även grunderna för

värmeöverföring, varvid undervisningstiden skulle utsträckas från 3 till

4 timmar per vecka under vårterminen i andra årskursen av avdelning

arna för maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik.

Ett bifall till framställningen vore för högskolan av synnerlig vikt, särskilt

som professuren i förbränningsmotorteknik, vars innehavare hittills

omhänderhaft undervisningen i mekanisk värmeteori, beräknades bliva

återbesatt inom den närmaste tiden.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 29 ff.):

Den mekaniska värmeteorien utgör en förutsättning för studiet av förbränningsmotorteknik

och ångteknik. Då undervisningen i dessa båda ämnen

börjar i 3:e årskursen, bör undervisningen i mekanisk värmeteori lämpligen,

i fortsättningen som hittills, förläggas till vårterminen i 2:a årskursen.

Det torde med hänsyn till förbränningsmotorprofessurens stora omfattning

och de krav, som i allt större utsträckning komma att ställas på undervisningen

i den tillämpade delen, vara nödvändigt att överföra den mekaniska

värmeteorien antingen till ett särskilt ämne eller också till läroämnet

kylteknik. Man har också dryftat ett förslag att låta undervisningen i mekanisk

värmeteori omhänderhas av en adjungerad lärare antingen under

professorn i ångteknik eller under professorn i förbränningsmotorteknik. De

sakkunniga ha funnit lämpligast att föreslå en sammankoppling av ämnet

med kylteknik och att således utvidga detta läroämne till att även omfatta

mekanisk värmeteori.

Endervisningen i mekanisk värmeteori föreslås med avseende på omfattningen

oförändrad. En centralisering och överförande till kyltekniken även

av undervisningen i grunderna för värmeöverföring för avdelningarna för

maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik kan framdeles eventuellt

befinnas lämplig. För sådant fall bör undervisningstiden i mekanisk värme

teori ökas från 3 timmar till 4 timmar föreläsningar per vecka under vår

terminen i 2:a årskursen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

3. Speciallär arbefattning i elektroteknisk^ mätmetoder.

Lärarkollegiet har hemställt om en höjning av arvodet å den

nuvarande speciallärarbefattningen i elektrotekniska mätmetoder från 6 500

kronor till 10 400 kronor. Till stöd för framställningen har kollegiet i huvudsak

anfört:

Undervisningen i elektrotekniska mätmetoder uppehölls tidigare av en

speciallärare, som avlönades med donationsmedel från industrien. Från och

med budgetåret 1944/45 har emellertid en speciallärarbefattning inrättats

i ämnet med ett årsarvode av 6 500 kronor. Beklagligtvis hade emellertid

ett förbiseende skett vid arvodets beräkning i anslagsäskandena, beroende

på att därvid icke beaktats, att laborationsövningarna i icke oväsentlig omfattning

måste dubbleras på grund av det stora studerandeantalet. Tillämpas

de av lärarkollegiet förordade grunderna för arvodesberäkning, erhålles

ett arvode av 10 400 kronor. Framhållas må vidare att det av donationsmedel

utbetalda arvodet utgjort 9 300 kronor.

4. Speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik.

Lärarkollegiet har föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning

i vatten- och värmekraftteknik med ett årsarvode av 5 900

kronor i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i läran örn värmemotorer

med arvode av 4 600 kronor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 18 f. och sid. 51) föreslagit inrättande

av en ny speciallärartjänst i allmän maskinlära och produktionsteknik från

och med budgetåret 1947/48, varvid den nuvarande speciallärarbefattningen

i läran örn värmemotorer avsetts skola utgå, samt en ny speciallärartjänst

i allmän kraftteknik från och med budgetåret 1949/50.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget

förordat en speciallärartjänst i vatten- och värmekraftteknik,

speciellt tillrättalagd för undervisningen inom den elektrotekniska fackavdelningen.

5. Speciallärarbefattning i vattenlednings- och

avloppsteknik. Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en

speciallärartjänst i vattenlednings- och avloppsteknik med ett arvode av

3 100 kronor, därvid ämnet skulle skiljas från professuren i vattenbyggnad.

Kollegiet har bland annat anfört:

I anslagsäskandena föregående år hemställde kollegiet i enlighet med de

sakkunnigas förslag, att befattningen ifråga skulle inrättas med den undervisningstid

och det arvode på 6 000 kronor, som de sakkunniga beräknat.

En av avdelningen för bergsvetenskap utförd utredning har emellertid

givit vid handen, att en fullt "tillräcklig kurs medlunnes, om undervisningstiden

begränsas till 2 timmar föreläsningar och 4 timmar övningar under

en termin.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en speciallärartjänst i ämnet

från och med budgetåret 1944/45. I betänkandet anföres härutinnan bland

annat (bihang 1, sid. 64 f.):

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

Med anledning av ämnet vattenbyggnads synnerligen stora omfattning

är det svårt dels att såsom lärare erhålla en person med erforderlig kompetens

i ämnets alla delar, dels att få den tillmätta tiden att räcka till för studium

av ämnets olika delar. De sakkunniga lia därför föreslagit, att den

sanitära vattentekniken utbrytes och överföres till en speciallärarbefattning

i vattenlednings- och avloppsteknik, under det att den nuvarande professuren

skulle begränsas till att omfatta resten av det ursprungliga ämnet.

Ovannämnda utbrytning har under en del år varit föreslagen från högskolans

sida, och tidpunkten synes vara inne för realiserandet av denna tanke.

Det må i detta sammanhang framhållas, att en ämnesuppdelning av liknande

art är ganska vanlig vid andra tekniska högskolor, och ofta förekommer

särskild professur i vattenlednings- och avloppsteknik eller i ungefär

motsvarande områden. Det är möjligt, att omfattningen i framtiden kan

växa i sådan grad, att forskningen på området bör tryggas genom inrättande

av en professur i sanitär vattenteknik eller med oförändrat namn vattenlednings-

och avloppsteknik. Särskild utredning bör utföras av högskolan

och framläggas, då behovet av en sådan omläggning gör sig gällande.

6. Speciallärarbefattning i geodesi II. Lärarkollegiet

har föreslagit en omändring av den nuvarande speciallärartjänsten i

planmätning och nivellering med arvode av 4 300 kronor till en speciallärarbefattning

i geodesi II med arvode av 10 000 kronor, därvid lärarkollegiet

till stöd för sin framställning åberopat en inom avdelningskollegiet för vägoch

vattenbyggnad i ärendet verkställd utredning, vari deltagit — förutom

ledamöterna av nämnda avdelningskollegium — föreståndaren för avdelningen

för lantmäteri samt vissa av lantmäteristyrelsen och svenska kommunaltekniska

föreningen utvalda sakkunniga. Av utredningen i ärendet

inhämtas bland annat:

Den föreslagna specialläraren i geodesi II avses skola meddela följande

undervisning, nämligen i

a) planmätning och nivellering för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad,

arkitektur samt bergsvetenskap, i nuvarande omfattning i form

av sammanlagt 14 timmar föreläsningar och 14 timmar övningar samt 10

dagar fältövningar;

b) fortsättningskurs i ämnet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad

i nuvarande omfattning eller tillhopa 21 timmar föreläsningar, 49 timmar

övningar och 20 dagar fältövningar;

c) geodesi (stadsmätning) med utjämningsräkning i form av en ny valfri

kurs under 3:e och 4:e läsåret för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,

omfattande sammanlagt 70 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar

och 15 dagar fältövningar.

Det är av vikt för blivande stadsingenjörer att vid högskolan kunna erhålla

den utbildning i geodesi som kräves som underlag för kompetens som

mätningsman i stad. Det är vidare ett viktigt önskemål, att denna kurs

för blivande stadsmätare kan fogas organiskt till kursen i planmätning och

nivellering med dess fortsättningskurs så att de studerande först i 3:e årskursen

behöva göra sitt val, huruvida de vilja studera stadsmätning. Hitintills

har det visat sig omöjligt att ordna detta önskemål i kombination

med undervisningen i geodesi inom avdelningen för lantmäteri. De studerande

Ira varit tvungna att redan i lia årskursen välja sina geodesistudier

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

antingen inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad eller avdelningen

för lantmäteri. Detta är till uppenbar skada och måste ändras, vare sig

studierna i övrigt ordnas efter ena eller andra av föreliggande förslag. Den

nu ifrågasatta anordningen är från undervisningssynpunkt tillräcklig och

från kostnadssynpunkt så gynnsam som möjlig.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid. 56 f.):

En mera ingående undervisning i geodetiska ämnen är numera förlagd till

avdelningen för lantmäteri, och de sakkunniga ha funnit lämpligt, att

denna anordning bibehålies. Visserligen ha väg- och vattenbyggarna för

närvarande möjligheter att välja mellan å ena sidan undervisning i geodesi

med utjämningsräkning och å andra sidan undervisning i planmätning och

nivellering, husbyggnadslära, byggnadshygien samt elektroteknik, men denna

anordning lider dels av den olägenheten, att val måste träffas redan i

2:a årskursen, och dels av den svagheten, att de som välja det första alternativet

gå miste örn undervisning bland annat i tre för en väg- och vattenbyggare

så viktiga ämnen som husbyggnadslära, byggnadshygien och

elektroteknik. Dessutom må anföras, att den studerande, som väljer geodesi

med utjämningsräkning, ändock icke blir i tillfälle att åtnjuta samma ingående

utbildning i geodesi som lantmätarna.

Visserligen finnas ämnena högre geodesi och fotogrammetri upptagna

som frivilliga i 3:e och 4:e årskurserna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,

men ett medtagande av dessa läroämnen i studierna skulle medföra

så abnormt stort antal timmar per vecka, att ett deltagande i nämnda

undervisning bleve praktiskt omöjligt eller också bleve det nödvändigt att

utbyta vissa för väg- och vattenbyggaren så viktiga ämnen, att det vore

lika bra eller bättre för den studerande att från början söka till avdelningen

för lantmäteri.

Det synes därför lämpligare att anordna läroplanerna för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad på sådant sätt, att de inom en fortsättningskurs

i planmätning och nivellering kunna erhålla den geodetiska utbildning,

som för en byggnadstekniker (väg-, och vattenbyggare) normalt kan anses

tillräcklig för kompetens som mätningsman i stad.

Enligt sakkunnigförslaget skall en utökning av den av specialläraren i

planmätning och nivellering meddelade undervisningen i enlighet med vad

i betänkandet angivits ske från och med budgetåret 1948/49.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande i anledning av betänkandet

härutinnan anfört följande.

I fråga örn väg- och vattenbyggnadssektionen blir enligt förslaget sämre

ställt med avseende å teoretisk mätningsmannakompetens än för närvarande

är fallet. Sålunda bortfaller den nuvarande valfria linje, som upptager

läroämnet geodesi med utjämningsräkning, och föreslås i stället ett sammanförande

av undervisningen i geodesi för alla studerande inom avdelningen

till läroämnet planmätning och nivellering, vilket ämne samtidigt

föreslås i någon mån utökat. Denna relativt obetydliga geodesiutbildning

kan dock icke, såsom de sakkunniga förutsätta, anses tillfyllest för en

stadsmiitningsman. Visserligen har hittills ifrågavarande gren av mätningsväsendet

varit tämligen försummad, men så mycket nödvändigare är det

att ändring härvidlag skor. Vid ett genomförande av förslaget kan väl förväntas,

att de största städerna med specialorgan för mätningsväsendets

Bihang till riksdagens protokoll 191(5. 1 sami. Nr 826.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

skötsel komma att fordra av sina mätningsman enahanda kunskaper i geodesi,

som bibringas vid avdelningen för lantmäteri; och för de städer och

andra samhällen, där mätningsväsendet är samordnat med lantmäteridistrikt,

blir även nöjaktigt ordnat i förevarande hänseende. Det stora antalet

städer, vilka inrymma mätningsväsendet i en kombinerad kommunalteknisk

befattning, skulle emellertid efter ett genomförande av förslaget i regel

komma att erhålla mätningsmän med otillräcklig underbyggnad i geodesi.

Den verksamhet för uppryckning och organisation av stadsmätningsväsendet,

som staten nyligen tagit hand om, skulle härigenom få väsentligt

sämre förutsättningar än nu. Det torde saknas anledning att för behörighet

såsom mätningsman uppställa så avsevärt mindre — och som sagt

otillräckliga — krav i fråga örn geodesiunderbyggnad å väg- och vattenbygvarna

än å lantmätarna. Den verksamhet, för vilken de i förevarande

hänseende bereda sig, är i båda fallen densamma. Under sådana förhållanden

håller lantmäteristyrelsen före att ytterligare utredning härvidlag tarvas,

innan en slutlig lösning av sagda undervisningsfråga sker.

7. Speciallärarbefattning i ''allmän och k v artär

geologi. Lärarkollegiet har hemställt örn en speciallärarbefattning i allmän

och kvartär geologi med ett arvode av 4 700 kronor, varvid samtidigt

den nuvarande speciallärartjänsten i allmän geologi med ett arvode av

3 000 kronor avsetts skola indragas. Till stöd härför har lärarkollegiet —

under erinran örn att de sakkunniga förordat viss ändring av undervisningen

i allmän geologi samt att kollegiet i sina anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 begärt en professur i geoteknik — bland annat anfört:

För att åstadkomma en för viss tidsperiod framåt tillfredsställande lösning

av undervisningen i geologi och i geoteknik har avdelningen för vägoch

vattenbyggnad föreslagit en viss ökning av den del av kursen i geologi,

som gränsar till geotekniken. Denna kurs i geologiens gränsområde till geotekniken

kan icke anförtros åt en lärare i geoteknik, ty dennes vetenskapsområde

måste vara en del av hållfasthetsläran och byggnadsstatiken, och

gränsen mellan läroämnena geologi och geoteknik bör därför läggas så, att

den del av undervisningen, som direkt avser tillämpad geologi, förlägges

inom det geologiska ämnet. Örn det icke funnes någon undervisning i

geologi inom avdelningen, skulle lärare i geoteknik vara nödsakad att gå

in på geologiens område, trots att hans kompetens härtill med nödvändighet

vore bristfällig. Då en geolog i varje fall skall meddela undervisning i angränsande

del av geologien, vore det stridande mot högskoleundervisningens

metoder att låta en icke inom geologien skolad lärare bedriva undervisning

inom detta ämne. I samband med denna undervisningens anslutning till

geotekniken har viss utvidgning föreslagits av dess kvartärgeologiska del,

och ämnet bör kallas allmän och kvartär geologi.

I anslutning härtill föreslås en utökning av undervisningen, som nu för

väg- och vattenbyggarna i lia årskursen omfatta 63 föreläsningstimmar, 7

övningstimmar och fältövningar under 7 dagar, med 7 föreläsningstimmar,

7 övningstimmar och fältövningar under 6 dagar.

De sakkunniga ha icke ansett sig kunna understödja ett liknande till dem

framfört förslag och ha i betänkandet härutinnan bland annat anfört (bihang

1 sid. 54 ff.):

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Förslag har framlagts om utökning av läroämnet för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad, för att läraren i allmän geologi skulle få övertaga

undervisningen i de geologiska förutsättningarna för geotekniken. Detta

torde vara erforderligt endast under förutsättning att läraren i geoteknik

icke besitter erforderlig geologisk kompetens. En sådan brist på geologiska

kunskaper bör icke a priori förutsättas, varför någon ökning av undervisningstiden

icke nu föreslås. Skulle på antydda skäl en sådan ökning i framtiden

anses önskvärd, må vederbörlig framställning därom ingivas.

8. Speciallärarbefattning i byggnad shygien och

sanitetsteknik. Lärarkollegiet har hemställt om inrättande av en

speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik med arvode av

4 600 kronor i stället för den befintliga speciallärartjänsten i byggnadshygien,

varmed för närvarande är förenat ett arvode av 2 900 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit en utvidgad undervisning i ämnet från och

med budgetåret 1949/50, därvid ämnets namn föreslagits ändrat till byggnadshygien

och installationsteknik (bihang 1, sid. 72 f. och sid. 115).

9. Speciallärarbefattning i arkitekturens historia.

Lärarkollegiet har med hänvisning till ett av de sakkunniga därom

framfört förslag hemställt om en utökning av undervisningen i arkitekturens

historia med 1 föreläsningstimme per vecka under en termin, varvid det

med ifrågavarande speciallärartjänst förenade arvodet föreslagits höjt från

2 900 kronor till 3 400 kronor.

Enligt de sakkunnigas förslag (bihang 1, sid. 71) skulle den ifrågasatta

ökningen av undervisningen genomföras först från och med budgetåret

1948/49.

10. Speciallärarbefattning i svenska arkitekturens

historia. Lärarkollegiet har — under åberopande av de sakkunniga

— föreslagit en utökning av undervisningen i förenämnda ämne, i samband

varmed kollegiet hemställt om en höjning av det med speciallärarbefattningen

förenade arvodet från 1 900 kronor till 3 500 kronor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 71) ifrågasatt en utökning av undervisningen

först från och med budgetåret 1949/50.

11. Speciallärarbefattning i m a t e r i a 1 b e h a n d 1 i n g

med formlära. Lärarkollegiet har ifrågasatt en utökning av undervisningen

i ämnet materialbehandling med formlära i överensstämmelse med

de sakkunnigas förslag samt hemställt, att det med speciallärartjänsten förenade

arvodet i samband därmed måtte höjas från 3 600 kronor till 5 900

kronor.

Enligt sakkunnigförslaget (bihang 1, sid. 71 f.) skulle en utökning av

undervisningen genomföras från och med budgetåret 1948/49.

12. Arvo desförhöjning åt vissa speciallärare.

Lärarkollegiet har hemställt, att för den händelse nuvarande normer för

speciallärares arvoden skulle bibehållas liksom för innevarande budgetår ett

s. 52 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

52 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

belopp av 3 000 kronor måtte anvisas för arvodesförhöjning till speciallärare

m. fl., för vilka tjänsten vore att betrakta såsom huvudsyssla.

13. Omreglering av laboratorsbefattningarna.

I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt

om en placering av laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid högskolan

i lönegraden A 27. Vardera laboratorn åtnjuter för närvarande ett av Kungl.

Maj:t bestämt årsarvode av 8 700 kronor, vartill kommer ett tillägg av 450

kronor från den förberörda anslagsposten till arvodesförhöjning åt vissa

speciallärare.

14. Adjungerade lärare. Såsom inledningsvis berörts ha de

sakkunniga föreslagit införandet vid de tekniska högskolorna av en ny kategori

av lärare, betecknade adjungerade lärare. I sina anslagsäskanden har

lärarkollegiet hemställt om inrättande från och med budgetåret 1945/46 av

sju befattningar såsom adjungerade lärare, nämligen en i vart och ett av

ämnena fysik, hållfasthetslära, maskinelement, järnets manufakturering,

lantbruksbyggnadslära, bostadsbyggnad samt trädgårdskonst.

Utöver dessa befattningar som adjungerad lärare har lärarkollegiet anmält

ett förefintligt behov av åtta andra dylika befattningar, nämligen i

oelektrisk installationsteknik, belysningsteknik, kraftledningskonstruktion,

elektrisk anläggningsteknik II, telegrafi och telefoni, radioteknik, byggnadsmaterialens

fysik och kemi samt socialgeografi med sociologi utan att dock

för budgetåret 1945/46 äska någon medelsanvisning för här angivna

ändamål.

15. Docenter. Under framhållande av att allt flera välmeriterade

docenter önskade komma i åtnjutande av docentstipendium har lärarkollegiet

— i anslutning till sakkunnigförslaget —• hemställt om en ökning av

antalet docentstipendier från fyra till sex.

Såsom jag inledningsvis framhållit, är jag icke beredd att nu till prövning

upptaga de sakkunnigas förslag till arvodesreglering för högskolans speciallärare

utan anser att denna fråga bör göras till föremål för ytterligare övervägande.

Vid sådant förhållande torde arvodena vid de nya speciallärarbefattningar,

vilkas inrättande jag i det följande kommer att tillstyrka, böra

bestämmas enligt hittills tillämpade grunder.

Beträffande de särskilda i högskolans anslagsäskanden upptagna nya respektive

omreglerade befattningarna finner jag till en början behovet av en

utökad undervisning i k y 11 e k n i k styrkt. För att möjliggöra den av högskolan

föreslagna omregleringen av undervisningsskyldigheten i detta ämne

till att omfatta jämväl mekanisk värmeteori förordar jag, att det nuvarande

speciallärararvodet, 3 600 kronor, höjes till 5 900 kronor.

Såsom lärarkollegiet erinrat, uppfördes från och med budgetåret 1944/45

på högskolans stat en speciallärartjänst i elektrotekniska mät
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

metoder. Undervisning i detta ämne hade redan tidigare meddelats, varvid

erforderliga medel tillskjutits av vissa industriföretag. När högskolan på

sin tid äskade den nya befattningen, hemställde högskolan om ett arvode åt

innehavaren av 6 500 kronor, vilket belopp även beviljades av riksdagen.

Högskolan har nu upplyst, att den av donationsmedel utgående ersättningen

utgjort 9 300 kronor för år räknat. Med anledning härav har högskolan

hemställt örn förhöjning av arvodet till det belopp, som skulle utgå i

händelse de sakkunnigas grunder tillämpades, nämligen 10 400 kronor. För

egen del vill jag med hänsyn till vad sålunda upplysts och med beaktande av

undervisningsskyldighetens omfattning förorda, att ersättningen till ifrågavarande

speciallärare höjes till 9 300 kronor.

Jag biträder likaledes högskolans hemställan om inrättande av en speciallärarbefattning

i vattenlednings- och avloppsteknik. För

en undervisning av den av lärarkollegiet angivna omfattningen bör arvodet

med tillämpning av nu gällande grunder bestämmas till 2 900 kronor.

Till stöd för en förändring av den nuvarande speciallärartjänsten i planmätning

och nivellering till en dylik befattning i geodesi II ha enligt

min mening goda skäl anförts, men på grund av denna frågas nära sammanhang

med spörsmålet örn undervisningen i geodesi överhuvudtaget är jag

icke för närvarande beredd att upptaga denna framställning till prövning

utan förordar, att den hänskjutes till övervägande inom den tillämnade särskilda

utredningen rörande lantmäteriundervisningens ordnande.

Högskolans övriga äskanden med avseende å speciallärarbefattningar är

jag icke beredd att nu lägga till grund för framställning till riksdagen.

Vid 1942 års riksdag anvisades ett belopp av 3 000 kronor i syfte att

möjliggöra en arvodesförhöjning med 5 procent med lämplig avrundning

uppåt till sådana speciallärare och därmed jämställda arvodestagare, för

vilka tjänsten vore att betrakta såsom huvudsyssla. Samma belopp har

därefter till och med innevarande budgetår varit uppfört på högskolans

stat för detta ändamål. Den i årets statsverksproposition under för flera

huvudtitlar gemensamma frågor av chefen för finansdepartementet förordade

ytterligare förhöjningen av huvudsysslearvoden med 6—8 procent

föranleder, att ifrågavarande post för budgetåret 1945/46 uppräknas till i

runt tal 8 000 kronor. Det torde få ankomma på styrelsen för tekniska högskolan

i Stockholm att disponera detta belopp för arvodeshöjning i enlighet

med de av statsmakterna antagna grunderna.

Bland de arvodestagare, som böra komma i åtnjutande av nu nämnda

förhöjda ersättning, märkas de båda laboratorerna i fysik respektive kemi.

Högskolans framställning örn dessa befattningars inplacering i civila avlöningsreglementet

i lönegraden A 27 är jag sålunda icke beredd att, innan

omorganisationsfrågan i huvudsak behandlats, upptaga till prövning. Ej

heller tar jag ställning till förslaget örn inrättande av särskilda befattningar

som adjungerade lärare. Någon utökning av antalet docentstipendier vid

tekniska högskolan kan jag slutligen icke nu tillstyrka.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

D. Tillfälliga lärarbiträden, förste assistenter samt assistenter, m. m.

1. Tillfälliga lärarbiträden. Under senare år lia vid högskolorna

anlitats tillfälliga lärarbiträden för att inom olika ämnesområden

hålla kurser av skilda slag. Sådant lärarbiträde antages av kollegienämnden

efter förslag av vederbörande huvudlärare eller avdelningskollegium, antingen

som ersättning för en speciallärare eller för hållande av tillfälliga

kurser i aktuella ämnen. De årliga kostnaderna härför ha uppgått till belopp

varierande mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor vid tekniska högskolan

i Stockholm. Ersättningen har i genomsnitt beräknats till 50 kronor

för föreläsningstimme. Vid Chalmers tekniska högskola ha här avsedda

lärarkrafter använts i tämligen ringa utsträckning.

De sakkunniga ha förordat en utvidgning av den undervisning i form av

tillfälliga kurser och föreläsningar, som för närvarande i mindre omfattning

förekommer vid de tekniska högskolorna.

För ändamålet ha de sakkunniga föreslagit en successivt ökad medelsanvisning

till 25 000 kronor budgetåret 1950/51 för tekniska högskolan i Stockholm

och till 13 000 kronor budgetåret 1951/52 för Chalmers tekniska högskola.

Enligt de sakkunnigas mening bör den nuvarande benämningen »tillfälliga

lärarbiträden» utbytas mot beteckningen »tillfälliga lärare».

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har för budgetåret

1945/46 hemställt om en medelsanvisning av 12 500 kronor för anordnande

av tillfälliga kurser, därvid kollegiet anfört:

Under det sist förflutna budgetåret har beklagligtvis kursverksamheten

av besparingsskäl varit inskränkt. Med hänsyn till den synnerligen snabba

utveckling, som för närvarande äger rum inom teknikens olika områden, har

det nu visat sig önskvärt, att nämnda verksamhet örn möjligt utökas.

2. Förste assistenter.

Nuvarande ordning.

Såsom biträde vid undervisningen i större läroämnen finnes vid högskolorna

en kategori av lärare, som vid tekniska högskolan i Stockholm benämnas

förste assistenter och vid Chalmers tekniska högskola heltidsassistenter. Enligt

för högskolorna gällande stadgar åligger det dessa befattningshavare att

efter vederbörande huvudlärares anvisningar biträda denne med undervisningen

vid övningar och laborationer, med bedömandet av de studerandes

arbeten, med anordnandet aiv föreläsningsexperiment samt med vården av

laboratorier och samlingar.

Föreläsnings- och examinationsskyldighet åligger dem däremot icke. I viss

utsträckning biträda ifrågavarande befattningshavare jämväl vid forskningsarbete.

Förordnande å befattning som förste assistent (heltidsassistent)

gäller tillsvidare och meddelas av kollegienämnden efter förslag av vederbörande

institutionsföreståndare.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Ifrågavarande lärare uppbära ersättning i form av arvode samt åtnjuta

sex veckors semester. Ersättningen är bestämd med hänsyn till antalet arbetstimmar

per vecka. Vid tekniska högskolan i Stockholm varierar detta antal

mellan 25, 30, 35 och 40 timmar. Med den reduktion av arbetstiden under

sommarmånaderna, som i allmänhet tillämpas vid statliga verk, beräknas full

arbetstid utgöra i genomsnitt 40 timmar i veckan under helt år. Med utgångspunkt

från lönen för befattningshavare i lönegraden Ex 21 civila ickeordinarie

reglementet (grundlön i 18 löneklassen å I-ort 6 414 kronor) och

med beaktande av att förste assistent — pa sätt av det anförda framgar

åtnjuter i runt tal 4 veckors längre semester än befattningshavare i nämnda

lönegrad beräknas vid tekniska högskolan i Stockholm arvode till förste assi
-

stent efter formeln — X ~—- X 6 414, därvid t betecknar antalet arbets40

52

timmar per vecka. Å det sålunda erhallna beloppet beräknas därjämte rörligt

tillägg och kristillägg efter gällande procentsats. I enlighet härmed utgår vid

sistnämnda högskola till en förste assistent med 35 timmars tjänstgöring i

veckan årligt arvode med ett belopp av

31 X 5 180

5180 +

100

''85

40

X

52 — 4

52

X

6 414 = i runt tal

=) omkring 6 785 kronor. Älderstillägg beräknas sålun
-

da, att efter tre års tjänstgöring förste assistents arvode avpassas efter lönegraden

Ex 21, 19 löneklassen, och efter ytterligare tre års tjänstgöring efter

20 löneklassen. Vidare må anmärkas, att därest studerande vid högskolan,

såsom understundom förekommer, erhåller förordnande som förste assistent

det sålunda beräknade arvodet reduceras med 7,5 procent.

Enligt från högskolan inhämtad uppgift uppgår antalet förste assistenter

för närvarande till 43.

Vid Chalmers tekniska högskola, där heltidsassistenterna som regel tjänstgöra

40 timmar i veckan i genomsnitt under året har arvodena för dem

fastställts till ett belopp av 5 300 kronor under de första två åren av vederbörandes

tjänstgöring, därefter ökas arvodet till 6 000 kronor och efter ytter
-

ligare två år till 6 700 kronor.

Jämväl vid denna högskola förekommer stundom, att studerande vid högskolan

erhåller förordnande som heltidsassistent. I sådant fall utgår i stället

för det förenämnda arvodet, 5 300 kronor, ett arvode av 4 500 kronor.

Antalet heltidsassistenter vid sistnämnda högskola uppgår för närvarande

enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete till 19.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha förordat, att — i likhet med vad som gäller vid tekniska

högskolan i Stockholm — de s. k. heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska

högskola framdeles skola benämnas förste assistenter.

I anslutning till sitt förslag om utbyggnad av högskolorna ha de sakkunniga

förordat en successiv utökning av antalet förste assistenter till 60 vid

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

tekniska högskolan i Stockholm budgetåret 1950/51 från nuvarande antal av

43 och till 33 vid Chalmers tekniska högskola budgetåret 1951/52 från nuvarande

antal av 19.

Enligt de sakkunniga bör vid varje institution, där examens- eller forskningsarbeten

bedrives, i regel finnas en förste assistent och dessutom bör vid

de större institutionerna en eller flera förste assistenter kunna anställas i mån

av behov. De sakkunniga ha angivit 50 institutioner vid tekniska högskolan i

Stockholm och 30 institutioner vid Chalmers tekniska högskola, där förste assistenter

enligt deras uppfattning i främsta rummet äro erforderliga (bet sid

237 ff.).

. Härutöver böra enligt de sakkunniga förste assistenter för speciella forskningsarbeten,

till vilka medel beviljas ur forskningsanslag, kunna anställas i

den utsträckning som för varje särskilt fall befunnes erforderligt. Ersättning till

dessa förste assistenter bör enligt de sakkunniga utgå från sådant anslag.

De sakkunniga ha förordat en förbättrad löneställning för förste assistenterna

i syfte att underlätta rekryteringen av kvalificerade krafter till dessa

befattningar. I betänkandet (sid. 236) anföres härutinnan bland annat:

° Det. ma framhallas, att förste assistenterna ofta hellre söka sig plats vid

något industriellt företag, emedan de där äro väsentligt bättre avlönade och

fa större möjligheter för framtiden. Det har därför varit nödvändigt att i en

del fall som förste assistenter anställa från högskolan ännu icke utexaminerade

studerande. Även örn dessa såsom studerande betraktade varit mycket

fiamstaende, ha de dock saknat den vidare blick och den erfarenhet, som är

önskvärd, och ett förordnande av sådan studerande som förste assistent har

visat sig i icke ringa grad fördröja hans avgångsexamen.

I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit (bet. sid. 397), att förste

assistenterna skola erhålla anställning som extra tjänstemän i lönegraden

Ex 21 med tre månaders ömsesidig uppsägning. De sakkunniga ha därvid

förutsatt, att lönen skall med hänsyn till semester och tjänstgöringstid

reduceras i enlighet med de grunder, som för närvarande tillämpas vid

tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med vad jag vid min tidigare

lämnade redogörelse för nuvarande ordning i detta hänseende omförmält.

Jag vill här inskjuta, att vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande

denna anordning, innebärande att arvodet avpassas efter löneförmånerna

i lönegraden Ex 21, ännu icke genomförts.

Yttrandena.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har bland annat

anfört:

Lärarkollegiet ansluter sig till de sakkunnigas uttalande beträffande

förste assistenter, innebärande att dylika kunna anställas antingen enbart

för undervisning eller enbart för forskning eller för både undervisning och

forskning, i vilka fall ersättningen skall utgå ur för ändamålet i avlöningsstaten

upptagen anslagspost, under det att i fall, då förste assistenter anställas

för forskningsarbete, ersättningen skall utgå ur medel, vilka beviljats

ur särskilda forskningsanslag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

Lärarkollegiet ser som sin givna huvuduppgift att meddela undervisning

samt att bedriva forskningsverksamhet. Undervisningen måste härvid

vara sådan, att de utexaminerade komma att lämpa sig för sitt blivande

kall inom näringslivet. Med hänsyn till den i hög grad ökade vikt, som

den tekniska forskningen måste få, om vårt land i framtiden skall kunna

bibehålla och utöka sin export, är det nödvändigt, att forskningsverksamheten

inom landet i hög grad intensifieras. En nödvändig förutsättning

härvid är, att för forskning lämpade krafter framkomma, från de tekniska

högskolorna. Detta kan bäst ske därigenom, att undervisningen utformas

på för sådant ändamål lämpligaste sätt samt att forskning kan bedrivas i

så stor omfattning vid högskolorna, att yngre ingenjörer^ genom fortsatt

utbildning få tillfälle att ägna sig åt forskningsarbete, så att industrien

kontinuerligt ur deras krets kan rekrytera sitt behov av forskare. För att

detta synnerligen viktiga mål skall kunna uppnås, är det oundgängligen

nödvändigt dels att ett större antal förste assistenttjänster inrättas på

högskolorna dels ock att forskningsanslag i ökad omfattning ställas till

förfogande för möjliggörande av anställandet av särskilda forskningsassistenter.

Efter att ha anmält ett vid högskolan redan förefintligt behov av förste

assistenter utöver vad de sakkunniga beräknat har kollegiet vidare i huvudsak

anfört:

För förste assistenterna och särskilt de för enbart forskning anställda

skulle det vara av synnerligen stor betydelse, att anställningen kunde ske

i sådan form, att vederbörande först vore assistent i exempelvis två år

samt härefter bleve förste assistent för att efter viss tid övergå i näringslivets

tjänst. Ävenså må i detta sammanhang framhållas betydelsen av

att medel i form av forskningsanslag kunde ställas till olika institutioners

förfogande efter en flerårsplan, exempelvis 3-årsplan, så att respektive

institutionsföreståndare finge möjlighet att träffa rationella anstalter såväl

i fråga om forskningsuppgiftens genomförande som speciellt i fråga örn

den härvid erforderliga arbetshjälpen.

Lärarkollegiet har slutligen förklarat sig vilja på det varmaste tillstyrka

de sakkunnigas förslag, att förste assistenterna anställdes som extra tjänstemän

i lönegrad Ex 21 och icke såsom nu endast erhölle ett arvode, svarande

mot nämnda lönegrad.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har understrukit lärarkollegiets

uttalanden angående behovet av förste assistenter.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anslutit sig till de

sakkunnigas förslag, därvid kollegiet uttalat sig för att förste assistenter

skola kunna anställas för forskningsuppgifter med ersättning från särskilda

forskningsanslag. Utöver det av de sakkunniga uppgivna antalet institutioner

vid högskolan, vid vilka förste assistenter i första hand böra anställas,

har kollegiet framhållit behovet av mer än en förste assistent vid

institutionen för fysik på grund av det stora antalet studerande, som skola

ha laborationsövningar inom denna.

Behovet av ökat antal förste assistenter åtminstone i ämnen, där forskningsverksamhet

förutsattes skola bedrivas, understrykes vidare av sven
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ska teknologi öreningen. I samma riktning ha statens kommitté jör byggnadsforskning,

Sveriges kemiska industrikontor och svenska arkitekters

riksförbund uttalat sig.

Statens tekniska forskningsråd anser förslaget örn förbättrad löneställning

för förste assistenterna vara av betydelse icke minst för främjande

av forskningen vid de tekniska högskolorna.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig ej ha någon erinran mot förste

assistenternas inplacering i lönegraden Ex 21.

Enligt statskontorets mening böra däremot avlöningsvillkoren regleras

efter enhetliga grunder vid universiteten och fackhögskolorna och i avvaktan

härå nuvarande ersättningsnormer bibehållas.

Tekniska högskolans i Stockholm anslagsäskande.

Lärarkollegiet har — under uttalande av att starkt motiverade krav

från vissa avdelningar framförts örn ett ökat antal förste assistenter —

beräknat det för nästa budgetår erforderliga antalet befattningshavare av

ifrågavarande kategori till 48, vilket i förhållande till nuvarande antal

innebär en ökning med 5. I anslutning härtill har kollegiet beräknat medelsbehovet

inklusive rörligt tillägg och kristillägg under nästa budgetår för

avlöning av förste assistenter till 336 100 kronor, därvid kollegiet i överensstämmelse

med sakkunnigförslaget och sitt däröver avgivna remissyttrande

hemställt om en placering av förste assistenterna i lönegraden Ex 21.

Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel för möjliggörande av

en utökning av förste assistenternas tjänstgöring till 40 veckotimmar, i

de fall där behovet därav vore mest trängande har kollegiet vidare äskat

ett belopp av 30 000 kronor eller samma belopp som anvisats till ändamålet

för löpande budgetår.

3. Assistenter. Assistent anställes av kollegienämnden på förslag

av vederbörande institutionsföreståndare per termin eller per läroår för att

biträda huvudlärare med undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast

knuten till vederbörande institution än förste assistent. Assistent har företrädesvis

att biträda med undervisningen såvitt gäller Övningar å ritsalarna

samt räkneövningar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas ersättning till assistent vid

tjänstgöring inom högskolans lokaler efter 6 kronor 80 öre för timme och vid

arbete, som kan utföras i hemmet, exempelvis förberedande och rättande av

övningsuppgifter, efter 3 kronor 70 öre för timme.''Å dessa belopp utgår

en förhöjning med för närvarande i regel 26 procent, varvid arvodet sålunda

blir vid arbete inom högskolan omkring 8 kronor 85 öre och vid hemarbete

4 kronor 80 öre i timmen. Assistent, för vilken assistentbefattningen

kan anses som huvudsyssla, åtnjuter ett tillägg av 33 procent. För exkursioner

och fältövningar beräknas arvodet till 20 kronor för dag med en för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 8°26.

höjning av 26 procent eller sålunda inalles cirka 25 kronor om dagen. Från

nu angivna utgångspunkter beräknas för assistent ett visst terminsarvode.

Enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete uppgå assistenterna

för närvarande till ett antal av 149.

Vid Chalmers tekniska högskola har assistentersättningen bestämts endast

med hänsyn till tjänstgöringen inom högskolans lokaler. Härför beräknas ett

belopp av 220 kronor per veckotimme och läroår, vilket i genomsnitt då läroåret

omfattar 28 veckor kan anses motsvara ett belopp av 7 kronor 85 öre i

timmen.

Assistenternas antal vid denna högskola utgör för närvarande 87 enligt vad

som upplysts från högskolans rektorsämbete.

De sakkunniga ha framhållit, att en utbyggnad av de tekniska högskolorna

även medför ökat behov av antalet assistenter. De ha vidare föreslagit

en förbättring jämväl av assistenternas arvoden för erhållande av

en tillfredsställande rekrytering till dessa tjänster. I enlighet härmed ha

de sakkunniga föreslagit en successiv ökning av medelsanvisningen till högskolornas

assistenter.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår hemställt örn en medelsanvisning av 312 500

kronor till bestridande av ersättningar åt högskolans assistenter, därvid ersättning

beräknats i enlighet med de av de sakkunniga föreslagna grunderna.

Lärarkollegiet har härutinnan bland annat anfört:

Kollegiet vill speciellt framhålla, att det belopp, som stått till högskolans

förfogande för avlöning av assistenter, alls icke är tillfyllest. De sakkunniga

ha i sitt betänkande angivit vissa normer för beräknandet av sammanlagda

arvodena till assistenter vid olika studerandeantal. En dylik beräkning,

genomförd för varje enstaka ämne vid högskolan och hänförd

till budgetåret 1943/44, har givit till resultat, att sammanlagda kostnaden

för assistenter borde ha uppgått till 376 490 kronor. Detta^ belopp överstiger

med icke mindre än 96 371 kronor det totala belopp pa 280 129 kronor,

som utanordnats, något som i allra högsta grad är ägnat att belysa

den allvarliga brist på assistentkrafter, som ovedersägligt råder vid högskolan.

4. Särskild ersättning för licentiatundervisning.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att lärarkollegiet har hemställt

örn anvisande av ett belopp av 20 000 kronor för licentiatundervisning, där

vid lärarkollegiet åberopat följande uttalande av en inom högskolan tillsatt

kommitté med uppdrag att upprätta förslag till program i de olika läroämnena

i teknisk licentiatexamen samt angående uppkomna kostnader och

i övrigt med detta ärende sammanhängande frågor:

Behov av särskild undervisning i form av avancerade föreläsningar erfordras

endast undantagsvis bland annat inom avdelningen för elektroteknik.

Däremot erfordras seminarieövningar i de flesta ämnen, vilka torde

komma att taga avsevärd tid av lärarnas tid i anspråk, speciellt örn ett

större antal licentiatstuderande komma att förefinnas. I den mån under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖO Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

visningen uppbygges, synes det lämpligt, att lärarna i motsvarande grad

avlastas från vissa delar av den elementära undervisningen, vilken då skulle

överlämnas åt adjungerande lärare eller assistenter. Till realiserande härav

beräknas ett belopp av 20 000 kronor.

5. Till vikariatsarvoden vid förordnande å icke

vakanta professurer har lärarkollegiet för budgetåret 1945/46

beräknat ett medelsbehov av 20 000 kronor, under framhållande av att

ifrågavarande utgifter uppgingo till i runt tal 21 500 kronor budgetåret

1941/42, 25 100 kronor budgetåret 1942/43 samt 10 500 kronor budgetåret

1943/44.

6. Till biträden för uppehållande av del av rektors

undervisning har lärarkollegiet — med förmälan att årligen omkring

13 000 kronor utgått för detta ändäjnål — beräknat oförändrad medelsåtgång.

Till arvoden åt tillfälliga 1 ä r a r b i t r ä de n och assistenter

(såväl förste assistenter som övriga assistenter) har för innevarande

budgetår under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal upptagits en delpost å 530 000 kronor för tekniska högskolan

i Stockholm. Fran ifrågavarande delpost skall jämväl bestridas ersättning

åt den eller de personer, som förordnas att uppehålla en del av

rektors undervisningsskyldighet som professor ävensom vikariatsarvode vid

förordnande att uppehålla professur som ej är vakant.

I enlighet med lärarkollegiets i den föregående redogörelsen under 1—6

omförmälda anslag,säskanden skulle medelsbehovet för tillfälliga lärarbiträden

och assistenter för budgetåret 1945/46 komma att uppgå till sammanlagt

(12 500 + 336 100 + 30 000 + 312 500 + 20 000 + 20 000 +

+ 13 000 —) 744 100 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en ökning med (744 100 — 530 000 =) 214 100 kronor.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att i avlöningsstaterna för högskolorna

såsom särskilda uppbördsmedel upptages det belopp, vartill de studerandes

avgifter årligen beräknas uppgå. För innevarande budgetår ha sålunda

elevavgifterna uppförts med 350 000 kronor vid tekniska högskolan i

Stockholm. I den mån ifrågavarande uppbördsmedel överstiga i vederbörande

avlöningsstat beräknat belopp må i enlighet med av Kungl. Majit

meddelade föreskrifter överskottet användas till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden

och assistenter, därest behov av dylika lärarkrafter uppkommer,

som icke kan tillgodoses genom för detta ändamål anvisade medel.

De i avlöningsstaten för högskolan upptagna särskilda uppbordsmedlen:

Avgifter från de studerande, ha av lärarkollegiet uppförts

med samma belopp som innevarande budgetår, 350 000 kronor. Kollegiet

har därvid anfört:

Då de sakkunniga i sitt betänkande räknat med ett belopp av 350 000

kronor såväl för budgetåret 1945/46 som för budgetåret 1946/47, synes

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

det kollegiet välbetänkt att även för budgetåret 1945/46 kalkylera med

350 000 kronor, trots att för budgetåret 1943/44 ett större belopp influtit,

tack vare att speciella indrivningsåtgärder då vidtoges, medförande att

viss eftersläpning vid betalandet av terminsavgifter upphört.

Högskolan har beräknat medelsbehovet till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden,

förste assistenter och assistenter för nästa budgetår till sammanlagt

744 100 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en höjning med 214 100 kronor. Härvid har högskolan bland annat hemställt

om en ökning av antalet förste assistenter ävensom — i anslutning

till ett av de sakkunniga därom framlagt förslag — en placering av nämnda

befattningshavare i lönegraden Ex 21. Vid sin uppskattning av medelsbehovet

har högskolan förutsatt, att — förutom grundlön till förste assistenterna

— därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg skulle bestridas från

nu ifrågavarande delpost. Såsom av den föregående redogörelsen framgår

ha förste assistenter vid högskolan till uppgift att efter vederbörande huvudlärares

anvisningar biträda denne med undervisningen vid övningar och

laborationer, med bedömande av de studerandes arbeten, med anordnande

av föreläsningsexperiment samt med vården av laborationer och samlingar.

I viss utsträckning äro de jämväl behjälpliga vid forskningsarbete. Föreläsnings-

och examinationsskyldighet åligger dem däremot icke. Förordnande

å befattning som förste assistent gäller tills vidare och meddelas av kollegienätmnden

efter förslag av vederbörande institutionsföreståndare. Arvode

till förste assistent är för närvarande bestämt till belopp, motsvarande avlöningsförmånerna,

inräknat rörligt tillägg och kristillägg, för befattningshavare

i lönegraden Ex 21, därvid arvodet i varje särskilt fall reduceras, i den

mån vederbörande har kortare tjänstgöringstid eller längre semester än den

för befattningshavare i nämnda lönegrad i allmänhet gällande.

Den ifrågasatta löneregleringen skulle sålunda i förhållande till nuvarande

ordning innebära, att förste assistent komme i åtnjutande av de förmåner

vid sjukdom m. m., som tillkomma extra befattningshavare, men i övrigt

icke medföra någon ändring med avseende å storleken av nu utgående arvode.

Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har betonats angelägenheten

av att denna lärarkategori bereddes en förmånligare ställning i

lönehänseende på sätt de sakkunniga förordat. Allmänna lönenämnden har

förklarat sig ej ha något att erinra mot den ifrågasatta lönegradsplaceringen.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget och förordar alltså, att

ifrågavarande befattningshavare placeras i lönegraden Ex 21 med den reduktion

av avlöningsförmånerna, som i förekommande fall föranledes av

mindre omfattande tjänstgöring än den för befattningshavare i nämnda

lönegrad i allmänhet gällande. Med hänsyn till att vad jag nu förordat

väsentligen allenast innebär en regelbindning av det system för ersättningens

bestämmande, som redan nu faktiskt tillämpas, synes den av mig föreslagna

ordningen böra genomföras från och med budgetåret 1945/46 utan

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

att ett genomförande av det föreliggande omorganisationsförslaget i övrigt

avvaktas. Vederbörande förste assistents inplacering i löneklass torde böra

ske med beaktande av nu eventuellt utgående ålderstillägg. Det synes mig

lämpligt, att grundlön till förste assistenterna alltjämt bestrides av anslagsmedlen

till tillfälliga lärarbiträden och assistenter. Utgifterna för rörligt tilllägg

och kristillägg torde däremot böra utgå från anslagsposten till rörligt

tillägg, respektive från det särskilda kristilläggsanslaget. Ett bifall till vad

jag här förordat föranleder en viss minskning av medelsbehovet under nu

ifrågavarande delpost. Å andra sidan torde för tillgodoseende av övriga med

ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål behov av en ökad medelsanvisning

föreligga. Någon höjning av arvodena till assistenterna torde emellertid

ej böra vidtagas för nästa budgetår. Jag är sålunda ej beredd att tillstyrka

en så betydande anslagshöjning, som högskolan äskat, utan inskränker mig

till att tillstyrka en förstärkning av förevarande delpost med 5 000 kronor.

Jag utgår härvid ifrån att inkomstposten avgifter från de studerande för nästa

budgetår upptages till oförändrat belopp eller 350 000 kronor. Ifrågavarande

anslagsmedel torde framdeles böra betecknas ersättningar åt tillfälliga lärare

och assistenter. Ett bifall till den av mig förordade löneregleringen för förste

assistenterna föranleder en uppräkning av posten till rörligt tillägg med i runt

tal 33 000 kronor.

II. Bibliotekspersonal.

Till biblioteket vid tekniska högskolan i Stockholm är för närvarande

knuten följande personal:

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie .......................................... A 24

2 andre bibliotekarier .................................... Eo 21

1 amanuens............................................. Eo 18

1 amanuens ............................................. Eo 16

1 biblioteksassistent (halvtid) ............................. Eo 11

2 kanslibiträden ......................................... Eo 7

1 kontorsbiträde......................................... Eo 4

1 vaktmästare........................................... \ 5

1 vaktmästare........................................... Eo 5

1 tamburvakt ........................................... Ex 1

Till extra arbetshjälp vid biblioteket har därjämte i staten för budgetåret

1944/45 beräknats ett belopp av 5 600 kronor. Sedan detta emellertid

visat sig otillräckligt, har Kungl. Majit genom beslut den 19 januari

1945 medgivit, att ur anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal finge utgå ytterligare ett belopp av 4 200 kronor till arvode

efter 525 kronor för månad under tiden den 1 november 1944—■

den 30 juni 1945 åt en tillfällig extra assistent vid biblioteket. Samtidigt

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

har föreskrivits, att de till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter

avsedda medlen skola minskas med motsvarande belopp.

Biblioteksutredningen har framlagt följande förslag till personalstat för

biblioteket, avsedd att tillämpas från och med det budgetår, under vilket

den av utrédningen förordade omorganisationen skulle vara helt genomförd,

d. v. s. budgetåret 1949/50:

Befattning.

1 Överbibliotekarie..............

2 förste bibliotekarier ............

1 bibliotekarie..................

3 bibliotekarier.................

3 amanuenser ..................

1 förste biblioteksbiträde ........

2 biblioteksbiträden.............

2 biblioteksbiträden.............

1 biblioteksbiträde .............

5 biblioteksbiträden, genomsnittligt

1 förste biblioteksvaktmästare ....

1 biblioteksvaktmästare .........

1 biblioteksvaktmästare .........

1 garderobsvakt ................

Lönegrad.

A 30

A 27

A 23

Eo 23

Eo 20

Eo 11

A 7

Eo 7

Eo 4

Ex 6

A 7

Eo 6

Eo 5

Ex 1

Härutöver har biblioteksutredningen beräknat ett belopp av 9 000 kronor

årligen till extra arbetshjälp.

Enligt biblioteksutredningen skulle personalen vid biblioteket under budgetåret

1945/46 bestå av:

Befattning.

2 förste bibliotekarier ....................................

3 bibliotekarier..........................................

2 amanuenser ...........................................

1 förste biblioteksassistent................................

1 biblioteksbiträde .......................................

2 biblioteksbiträden......................................

1 biblioteksbiträde . ......................................

3 biblioteksbiträden i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligen i . .

1 förste biblioteksvaktmästare.............................

1 biblioteksvaktmästare ..................................

1 garderobsvakt .........................................

Lönegrad.

A 27

Eo 23

Eo 20

Eo 11

A 7

Eo 7

Eo 4

Ex 6

A 7

Eo 6

Ex 1

Till extra arbetshjälp har beräknats ett belopp av 9 000 kronor.

Lärarkollegiet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning

i enlighet med biblioteksutredningens förslag.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Förslaget till omorganisation av bibliotekstjänsten vid de tekniska högskolorna

tarvar, såsom jag i annat sammanhang framhållit, en överarbetning.

I personalstaten för biblioteket bör vid sådant förhållande nu ej

vidtagas någon ändring. Då emellertid behovet av den tillfälliga assistentbefattning,

vartill medel anvisats av Kungl. Majit genom beslut den 19

januari 1945 torde bestå jämväl under nästa budgetår, förordar jag att det

för extra arbetshjälp avsedda beloppet beräknas till (5 600 + 6 300 =)

11 900 kronor eller avrundat 12 000 kronor.

III. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Nuvarande ordning.

•Å rektorsexpeditionen vid tekniska högskolan i Stockholm tjänstgöra för

närvarande 9 kvinnliga biträden, varav 7 å kansliet och 2 å kamrerarkontoret

med den löneställning, som i det följande angives.

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 kanslibiträde ............................................. A 7

2 kanslibiträden ............................................ Eo 7

1 kontorsbiträde............................................ Ex 5

1 kontorsbiträde............................................ A 4

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

1 kontorsbiträde............................................ Ex 4

Kamrerarkontoret.

1 kontorist ................................................ A 9

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

Anmärkas ma, att personalförteckningen för högskolan upptar ytterligare

en befattning såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4, vilken innehaves av ett

av de båda förenämnda extra ordinarie kanslibiträdena.

Sakkunnig förslag et.

Enligt de sakkunnigas förslag erfordras å rektorsexpeditionen vid tekniska

högskolan i Stockholm följande kansli- och kontorspersonal, därvid de sakkunniga

såvitt gäller tjänstebenämningarna anknutit till den av tjänsteförteckningssakkunniga

(stat. off. utr. 1942: 46) föreslagna s. k. kontorsserien.

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 förste kontorsskrivare, tillika registrator .................... A15

1 förste kontorsbiträde ..................................... A 7

2 förste kontorsbiträden .................................... Eo 7

2 kontorsbiträden .......................................... Eo4

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 386. 65

Befattning: Lönegrad:

Kamrerarkontoret.

1 kassör .................................................. A14

1 kontorsbiträde............................................ Eo4

Skrivcentral.

5 »skrivbiträden» .................................... Ex 2—Ex 7.

Av de båda extra kontorsbiträdesbefattningarna i lönegraderna Ex 5 och

Ex 4 bör enligt de sakkunniga den ena överflyttas till en av de sakkunniga

förordad skrivcentral.

Efter att ha erinrat om, hurusom skrivgöromål för de olika institutionernas

och lärarnas räkning för närvarande utfördes av skrivbiträden, avlönade från

vederbörande institutioners anslag till samlingar och laborationer eller forskningsanslag

eller ock av privata medel, varjämte högskolans lärare i viss utsträckning

anlitade privata skrivbyråer, ha de sakkunniga såsom motivering

för skrivcentralen i sitt betänkande anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande organisationen är icke rationell, ty skrivpersonalen kan icke

utnyttjas jämnt under året, och avsevärda tidsförluster uppstå vid utförande

av skrivarbete. Örn övertidsbelastning på något område förekommer, vilket

alltsomoftast är fallet, kan annan mindre hårt belastad personal icke tillkallas

som hjälp, på grund av att vid en viss tidpunkt föreliggande arbeten

icke kunna överblickas från ett centralt ställe, och på grund av att kontakten

mellan vissa av högskolans institutioner icke är så god som önskvärt.vore.

För att råda bot på dessa missförhållanden och skapa en effektivare organisation

föreslå de sakkunniga, att en skrivcentral inrättas vid högskolan.

Denna skrivcentral bör stå under ledning av en erfaren ordinarie eller extra

ordinarie tjänsteman, förslagsvis ett förste kontorsbiträde. Innan skrivcentralens

lämplighet någon tid hunnit prövas i praktiken, synes emellertid

någon särskild chefsbefattning icke böra inrättas, utan chefskapet i stället

böra anförtros någon befattningshavare vid kansliet eller ekonomiavdelningen.

Skrivcentralens chef bör enligt rektors bestämmande lyda antingen under

chefen för kansliet eller chefen för ekonomiavdelningen. Rektor bör nämligen

icke betungas med att själv ha tillsyn över skrivcentralen och dess verksamhet.

Skrivcentralens personal bör bestå av stenografer och maskinsknverskor

jämte erforderliga yngre biträden för skötsel av dupliceringsmaskiner, adressskrivning,

budsändning m. m. All skrivpersonal synes, till dess erfarenhet av

det mera konstanta personalbehovet hunnit vinnas, böra anställas såsom

extra tjänstemän i någon av lönegraderna Ex 2—Ex 7, i genomsnitt Ex 5,

och de yngre biträdena mot månads- eller timavlöning.

Medelsbehovet är för budgetåret 1944/45 beräknat till 14 600 kronor respektive

5 000 kronor.

Skrivcentralens främsta uppgift skall vara att på begäran utföra ifrågakommande

skriv- och räknearbeten inom lokal i administrationsbyggnaden,

som avdelas för skrivcentralen. Därjämte skall från skrivcentralen för längre

eller kortare tid kunna utlånas skrivbiträden till kansli, ekonomiavdelning,

bibliotek och andra institutioner, varvid skrivcentralens chef ej längre leder

den utlånade personalens arbete, men väl kvarstår såsom personalchef för

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. Nr $26. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majds proposition nr 326.

denna. Befinnes behov av biträden exempelvis på kansliet eller biblioteket

bli mera konstant, bör chefskapet för sådan personal överflyttas till sekreteraren

eller bibliotekarien. För att skrivcentralens personal skall beredas

kontinuerligt arbete bör även utskrift av kompendier ske där, företrädesvis

under sommarmånaderna.

_ Till skrivcentralen hörande personal skall genom enkel tidsskrivning redovisa

för utförda arbeten på olika uppdragsgivare och konton. På grundval

av denna redovisning debiteras uppdragsgivarna — dock icke kansli och

ekonomiavdelning, vilka böra få använda skrivcentralen i erforderlig omfattning

utan särskild debitering — den kostnad, som skrivarbetet förorsakat,

varvid ersättningen per timme beräknas så, att skrivcentralens samtliga

kostnader utom lokalkostnader, d. v. s. kostnader för hyra, värme, lyse och

städning, bli täckta. Vederbörande uppdragsgivare skola utbetala debiterade

belopp antingen från. til] deras förfogande stående statsmedel eller av donerade

medel. Vid skrivcentralens start bör ett rörelsekapital på förslagsvis

9 000 kronor ställas till högskolans förfogande för anskaffning av skrivmaskiner

och övrig maskinell utrustning.

Den föreslagna organisationen kan icke genomföras på en gång utan måste

växa fram ur ett behov, som redan finnes vid högskolan och som är gemensamt

för flertalet organ inom denna. Under en övergångstid bör därför

en skrivcentral i liten skala med endast några få biträden försöksvis anordnas.

Skrivcentralens chef torde som redan nämnts till en början kunna

med sin befattning förena annan tjänst vid högskolan, men måste för sitt

arbete som ansvarig chef erhålla ett särskilt arvode. Det råder icke något

tvivel om, att icke på längre sikt det med chefsskapet för skrivcentralen

förenade arbetet kommer att bli så omfattande, att inrättande av en särskild

befattning härför är motiverat senast vid den tidpunkt, då högskolan

i sin helhet flyttat till Valhallavägen.

Det bör framhållas, att en organisation liknande den här föreslagna fastän,

i mindre skala redan under flera år med framgång prövats vid Uppsala

universitet. Där finnas nämligen två »skriv- och bokföringsbiträden för universitetens

institutioner». De utföra förutom bokföringsarbeten framför allt

skrivgöromål för institutionsföreståndarnas räkning och flytta mellan institutionerna

efter turlistor uppgjorda på räntekammaren. Då denna är särskilt

arbetstyngd, t. ex.° då. bokslutet uppgöres, inkallas de ofta till arbete

där, liksom de ibland få hjälpa till på sekretariatet.

De sakkunniga uttala vidare, att det för ett snabbt utförande av arbetet

erfordras att postgången mellan skrivcentralen och uppdragsgivarna ordnas

tillfredsställande samt föreslå anställandet av en springflicka vid skrivcentralen

för uppsamlande av föreliggande uppdrag från högskolans olika institutioner

genom ett erforderligt antal ronder dagligen.

Y ttrandena.

I remissyttrandena över de sakkunnigas betänkande har frågan om inrättande

av en skrivcentral särskilt berörts av statskontoret och allmänna

lönenämnden.

Statskontoret har sålunda understrukit, att för maskinskrivningsarbete

och liknande uppgifter icke bör avses personal i högre löneställning än 2

eller eventuellt 4 lönegraden. Ämbetsverket har vidare anfört:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 3*26.

Tanken på anställandet av »en springflicka, som dagligen genom erforderligt

antal ronder från högskolans institutioner uppsamlar de uppdrag, som

föreligga» synes hämtad från företag med helt annan organisation och helt

annan omfattning av skrivarbetet än som förekommer vid högskolan. Budskickningen

inom högskolan torde kunna ordnas på väsentligt enklare och

billigare sätt genom anlitande av befintliga vaktmästare. Statskontoret måste

även bestämt avstyrka förslaget att göra skrivcentralen till något slags affärsdrivande

verk med självkostnadsbokföring och eget rörelsekapital för maskinanskaffning

och dylikt. I den mån skrivcentralen anlitas för privata uppdrag

bör visserligen ersättning utgå enligt grunder, som av rektor eller kollegienämnd

fastställas, men särskild debitering av uppdrag i tjänsten bör icke

ifrågakomma. Det särskilda ansvar, som åvilar skrivcentralens »chef» kan

motivera högre placering än i den sedvanliga skrivbiträdesgraden.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Beträffande skrivbiträdesbefattningarna, som av de sakkunniga föreslagits

skola uppföras i lönegraderna Ex 2—Ex 7 med lön i genomsnitt efter Ex 5,

vill lönenämnden anmärka, att biträdesbefattningarna för fullgörande av

skrivgöromål .givetvis böra inplaceras i härför normalt gällande lönegrader

samt att en placering såsom extra tjänstemän över lag icke bör avses såsom

en definitiv anordning utan blott bör bilda utgångspunkt för erforderliga anslagsberäkningar.

För ifrågavarande befattningar bör i förekommande fall

såväl extra ordinarie som ordinarie anställning kunna ifrågakomma.

Anslag säskandena.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har lärarkollegiet vid tekniska

högskolan i Stockholm — med tillstyrkan av styrelsen — hemställt

om en organisation av kansli- och kontorspersonalen i huvudsaklig enlighet

med de sakkunnigas förslag. För skrivcentralens inrättande har kollegiet

räknat med ett medelsbehov av 14 600 kronor till anställande av 5 extra

skrivbiträden. Härjämte har kollegiet beräknat ett belopp av 4 500 kronor

till övertidsersättningar och 5 000 kronor till timavlönad personal. I

I sina anslagsäskanden beträffande kansli- och kontorspersonalen har

högskolan, såsom nyss nämnts, utgått från den av de sakkunniga föreslagna

organisationen och därvid hemställt dels om en viss mindre ökning av antalet

löneplansplacerade befattningar, dels ock om en uppflyttning i lönegrad

av ett flertal tjänster. I sistnämnda del är jag icke för närvarande

beredd upptaga förslaget till prövning, enär frågan om kansliets och kamrerarkontorets

organisation givetvis måste ses mot bakgrunden av utformningen

av den administrativa organisationen i övrigt. Annorlunda förhåller

det sig med den personalutökning, som äskats för den föreslagna skrivcentralen.

Skrivcentralen skulle i viss omfattning övertaga det skrivarbete, som

för närvarande utföres å de olika institutionerna av skrivbiträden med avlöning

huvudsakligen från materielanslaget. Då inrättande av en skrivcentral

synes — utan att föregripa frågan örn den egentliga omorganisationen

— komma att innebära en rationalisering av skrivverksamheten och jämväl

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vara ägnad att medföra besparing för statsverket, har jag ansett mig redan

nu på det sätt kunna biträda förslaget i denna del, att jag förordar, att medel

beräknas till två befattningar i lönegraden Ex 2 och två befattningar i

lönegraden Ex 4, samtliga med placering å skrivcentralen. Under erinran örn

att riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett belopp av 5 000 kronor

till extra arbetshjälp på rektorsexpeditionen och under hänvisning till de

sakkunnigas uttalande, att skrivcentralen under en övergångstid bör få en

begränsad organisation, kan jag däremot icke nu tillstyrka högskolans äskande

av ytterligare 4 500 kronor till övertidsersättningar och 5 000 kronor

till timavlönad personal.

Med anledning av statskontorets uttalande beträffande det av de sakkunniga

föreslagna sättet för fördelning av kostnaderna för skrivcentralens

verksamhet, vill jag framhålla, att jag delar ämbetsverkets uppfattning och

sålunda anser, att särskild debitering av uppdrag i tjänsten icke bör ifrågakomma;

i den mån skrivcentralen anlitas för privata uppdrag, bör däremot

ersättning givetvis utgå enligt grunder, som fastställas av högskolans vederbörande

myndigheter.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förberedande arbetet för

högskolans omorganisation och utvidgning medfört en stark ökning av arbetsuppgifterna

för rektor, sekreterare och kamrerare. Det synes mig därför

påkallat, att högskolan får möjlighet att åtminstone vissa tider under nästa

budgetår anlita extra arbetskraft, särskilt kvalificerad sådan med administrativ

utbildning. För att tillgodose detta syfte förordar jag en tillfällig

anslagsförstärkning med 6 000 kronor.

B. Laboratorievaktmästare m. fl.

De vid universitetens institutioner anställda vaktmästarna motsvaras

vid de tekniska högskolorna närmast av laboratorievaktmästarna. Dessa

vaktmästare bilda jämte viss teknisk personal — maskinister och reparatörer

m. fl. — en i förhållande till högskolornas övriga personal relativt

avgränsad grupp, och de torde med hänsyn härtill i förevarande sammanhang

böra behandlas särskilt. I det följande torde jag för överskådlighetens

skull få i ett sammanhang redogöra för de vid båda de tekniska

högskolorna föreliggande frågor, som hänföra sig till denna personalgrupp.

Till anslagsäskandena för nästa budgetår tar jag dock ställning under avlöningsanslaget

till vardera högskolan.

Nuvarande ordning.

Antalet befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm, tillhörande

gruppen institutionsvaktmästare m. fl., framgår av nedanstående sammanställning,

i vilken jämväl angivits löneställning samt — vad angår laboratorievaktmästarna

och en maskintekniker — den institution, till vilken vederbörande

är knuten.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

69

Befattning:

Lönegrad:

Å institutionerna för mekanisk teknologi; teoretisk elektroteknik

med mätteknik; vattenmotorer och pumpar; förbränningsmotorteknik

samt kylteknik; flygteknik; hållfasthetslära

samt hydromekanik; cellulosateknik och träkemi; byggnadssätt;

vattenbyggnad; byggnadsteknik samt arkitektur; oorganisk

kemi samt värmeteknik och maskinlära; organisk kemi samt

kvantitativ kemisk analys; teoretisk kemi samt teknisk elektrokemi;

teknisk oorganisk kemi, jäsningslära, pappersteknik samt

läran om kemiskt tekniska apparater; gruvbrytning, anrikning,

gruvmätning samt geofysikalisk maimietning; bergskemi, järnets

metallurgi samt gjuteriteknik; järnets bearbetning och behandling

samt metallografi; fysik:

18 laboratorievaktmästare (1 å varje institution)................

Å institutionen för mineralogi och geologi:

1 vaktmästare, tillika preparator.............................

Å institutionen för geodesi (företrädesvis):

1 vaktmästare ........................................

Å institutionerna för elektromaskinlära samt elektrisk anläggningsteknik;

ångteknik; telegrafi och telefoni; radioteknik:

4 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) ..............

Å institutionerna för vägbyggnad och kommunikationsteknik;

läran om maskinelement I; teknisk hydromekanik:

3 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) ..............

Å institutionen för mekanisk teknologi:

1 maskintekniker ..........................................

A 7

A 7

A 5

Eo 7

Ex 7

Ex 7

1 verkmästare

1 maskinist . .

1 reparatör . .

1 maskinist . .

1 snickare . . .

A 10

A 8

A 7

Eo 8

Eo 7

Laboratorievaktmästama ha, liksom institutionsvaktmästarna vid universitetens

institutioner, att efter respektive föreståndares anvisningar utföra för

vederbörande institutioners verksamhet erforderliga biträdessysslor. De arbetsuppgifter,

som åläggas laboratorievaktmästama, bliva ofta av speciell

natur, alltefter arten av det vid institutionen bedrivna vetenskapliga arbetet.

Med hänsyn till de i anledning härav ärtskida fordringarna på yrkesskicklighet

inom olika institutioner är det i regel icke möjligt att, såsom ofta är

fallet inom andra förvaltningsområden, befordra en extra ordinarie befattningshavare

å en institution till en ledigbliven ordinarie befattning å en annan

institution. På grund härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 maj 1941

bemyndigat högskolans styrelse att efter förslag av lärarkollegiet medgiva, att

ordinarie befattning som laboratorievaktmästare vid inträffad vakans må

överflyttas från en institution till en annan och utbytas mot vid den senare

inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst. Sedermera har Kungl.

Majit den 9 juni 1944 bemyndigat högskolans kollegienämnd att efter förslag

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Marits proposition nr 326.

av lärarkollegiet medgiva, att ordinarie och extra ordinarie befattning såsom

laboratorievaktmästare vid inträffad vakans må överflyttas från en institution

till en annan och utbytas, ordinarie befattning mot vid den senare institutionen

inrättad extra ordinarie eller extra laboratorievaktmästartjanst och

extra ordinarie befattning mot extra laboratorievaktmästareänst.

Laboratorievaktmästarna fungera på ett stort antal institutioner vid högskolan

såsom mekaniker. Å några institutioner äro de dem härvid åliggande

arbetsuppgifterna av sådan art, att arbetet närmast kan betecknas såsom

instrumentmakeri. Å andra institutioner åter torde arbetet få anses vara av

kvalificerad natur därigenom att arbetsuppgifternas fullgörande förutsätter

kännedom om vissa specialmaskiner. Vid de kemiska institutionerna åligger

det vaktmästarna att handha glas- och kemikalieförråd samt att ställa i ordning

standardlösningar.

Vaktmästaren, tillika preparatorn, å institutionen för mineralogi och geologi

har till huvudsaklig uppgift att förfärdiga s. k. slipprov eller mikroskopiska

tunnprov.

Den i sammanställningen angivne vaktmästaren i lönegrad A 5 har en

tjänstgöring, som i stort sett är förlagd till de geodetiska institutionerna. Han

har till uppgift att vårda dyrbara och ofta komplicerade geodetiska instrument

samt att tjänstgöra såsom arbetshjälp vid undervisnings- och forskningsarbeten.

Den vid institutionen för mekanisk teknologi anställde maskinteknikern

fungerar såsom instrumentmakare.

Verkmästaren och maskinisten svara för tillsyn över högskolans värmeanläggning

(två högtrycksångpannor på sammanlagt 90 m2 eldyta och fyra

varmvattenpannor på tillsammans 275 m2 eldyta) ävensom hög- och lågspänningtransformatorer,

åtta hissar, omkring 25 evakueringsfläktar, fyra hydroforer,

en kompressor, gas-, vatten- och elektriska ledningar m. m. De utöva

vidare förmanskap över eldarpersonalen, bestående av fyra fast anställda eldare,

en eldare, anställd under 8 månader av året, samt — i vissa fall —

över tillfälliga vedlämpare. Slutligen åligger det dem att under nio månader

av året varannan vecka vardera under fritid stå till förfogande för avhjälpande

av uppkomna fel på värmecentral samt gas-, vatten- och kraftledningar

m. m. För denna beredskapstjänstgöring åtnjuter envar av dem en

särskild ersättning av 200 kronor för år.

Reparatören åliggande arbetsuppgifter äro såväl av mekanisk som finmekanisk

natur. Därjämte förestår han en för samtliga institutioner gemensam

verkstad och utövar tillsyn över där arbetande personal.

Den extra ordinarie maskinisten i lönegrad Eo 8 tjänstgör såsom värmeled

ningsskötare vid högskolans byggnader vid Drottninggatan, där han sköter

eldningen i fem värmepannor samt utför vissa reparationsarbeten.

Å snickaren ankommer, förutom viss möbeltillverkning, att tillverka modeller

av fartyg, avsedda för motståndsundersökningar på institutionen för

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326. 71

hydromekanik, samt av flygplansvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.

Vid Chalmers tekniska högskola finnas följande med institutionsvaktmästarna

jämställda befattningshavare:

Befattning: Lönegrad:

Å institutionerna för ångteknik och förbränningsmotorteknik

(även gemensam för pumpar, fläktar och turbiner samt för kompressorer

och kolvpumpar); elektroteknik och elektromaskinlära;

organisk kemi och teoretisk kemi; kemisk teknologi; fysik:

5 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) .................

Ä institutionerna för byggnadslära och ornamentik (arkitektur);

byggnadsstatik, brobyggnad och vägbyggnad; teleteknik och

elektronik; byggnadsteknik och vattenbyggnad:

4 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) .............

Å institutionerna för oorganisk kemi; teoretiskt skeppsbyggeri

och praktiskt skeppsbyggeri:

2 laboratorievaktmästare (arvode 3 000 kronor) (1 å varje institution)

....................................................

Anm. Vaktmästaren å institutionen för skeppsbyggeri har en del av sin tjänstgöring

förlagd till statens skeppsprovningsanstalt.

Å institutionen för ångteknik, förbränningsmotorteknik (även gemensam

för pumpar, fläktar och turbiner samt för kompressorer och

kolvpumpar):

1 maskinist................................................

A 7

Ex 7

A 8

I fråga örn de laboratorievaktmästarna åliggande arbetsuppgifterna gäller

vad nyss sagts angående motsvarande uppgifter vid tekniska högskolan i

Stockholm.

Maskinisten tjänstgör såsom av sammanställningen framgår vid den såsom

maskinlaboratorium i det följande betecknade institutionen för ångteknik

m. m. Verksamheten vid detta laboratorium omfattar ett flertal olika specialområden,

vilka vid tekniska högskolan i Stockholm äro fördelade på åtminstone

tre skilda institutioner, nämligen institutionerna för ångteknik, förbränningsmotorteknik

samt vattenmotorer och pumpar. Laboratorievaktmästaren

å laboratoriet och maskinisten taga båda del i de å laboratoriet förekommande

göromålen, varvid maskinisten dock är att betrakta såsom ansvarig

förman. Endast maskinisten innehar för skötseln av laboratoriets högtrycksångpanna

erforderlig maskinistexamen.

Föreliggande organisationsförslag.

Såsom chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor i statsverkspropositionen till årets riksdag (sid. 15 ff.)

anfört, ha enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga, förste

expeditionsvakten A. J. Andersson och statskommissarien B. E. Johnsson,

avgivit ett den 20 september 1943 dagtecknat betänkande, vari de sakkunniga,

som antagit benämningen institutionsvaktmästarutredningen,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Marits proposition nr 326.

framlagt förslag angående löneställningen för, bland andra, institutionsvaktmästarna

och vissa därmed i huvudsak jämställda befattningshavare

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Med

undantag för personalen vid dessa högskolor ha utredningsförslagen förevarit

till behandling under höstens budgetarbete.

Tekniska högskolan i Stockholm. Institutionsvaktmästarutredningen har

erinrat örn ett av lärarkollegiet vid högskolan år 1927 framlagt förslag om

uppflyttning av laboratorievaktmästarna till högre lönegrad ävensom om

allmänna civilförvaltningens lönenämnds häröver avgivna utlåtande samt

därvid anfört följande.

I en av högskolans styrelse tillstyrkt framställning den 19 oktober 1927

hemställde lärarkollegiet örn uppflyttning av samtliga laboratorievaktmästare

till lönegrad B 10. Häröver avgav allmänna civilförvaltningens lönenämnd

utlåtande den 22 mars 1929, därvid nämnden bland annat framhöll, att

nämnden kommit till den uppfattningen, att en allmän uppflyttning i

lönegrad av hela denna grupp icke vore sakligt motiverad. Emellertid

hade lönenämnden såväl av handlingarna i ärendet som vid besök å högskolans

olika institutioner funnit obestridligt, att laboratorievaktmästarna

å vissa av tekniska högskolans institutioner intoge en särställning

på grund av de krav, som måste ställas på vederbörande med avseende

å föregående utbildning eller arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Ehuru lönenämnden

till fullo insåge vanskligheten i att företaga en fullt rättvis uppdelning

ur nu berörda synpunkter av de olika vaktmästar^änsterna vid högskolan,

hade dock nämnden trott sig finna, att laboratorievaktmästartjänsterna

a följande institutioner förtjänade en högre värdesättning än övriga,

nämligen förbränningsmotorlaboratoriet, ångtekniska laboratoriet, laboratorierna

för elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik, institutionen för

telegrafi m. m. (numera institutionen för teoretisk elektroteknik med mätteknik),

fysiska institutionen, väg- och vattenbyggnadslaboratoriet samt mineralogiska

institutionen. Lönenämnden framhöll, att vaktmästarna å de nu omförmälda

laboratorierna och institutionerna intoge i viss mån en särställning

till de övriga vaktmästarna vid högskolan. Dessa senare hade i allmänhet,

förutom utförande av vanliga vaktmästargöromål, att tillhandagå lärare och

elever vid förekommande laborationer, vårda, rengöra och vid behov sammansätta

vid demonstrationer och föreläsningar använda apparater, verkställa

mindre reparationer av apparaturen, utlämna för laborationsövningar erforderliga

materialier, verkställa diskning av använda kärl m. m., arbetsuppgifter

för vilkas utförande någon annan yrkesutbildning i allmänhet icke erfordrades

än den, vederbörande inhämtade under sin dagliga tjänstgöring vid

högskolan. Såsom av ovanstående redogörelse framginge, hade det åter befunnits

nödigt att å vaktmästarpersonalen vid de förenämnda laboratorierna

och institutionerna ställa särskilda krav med avseende å yrkesskicklighet och

förfarenhet inom det fackområde, vederbörande institution hade att företräda.

Det ville vid sådant förhållande förefalla lönenämnden, som om skäl förelåge

att bereda dessa vaktmästare en något högre löneställning än den, de för närvarande

innehade. Med hänsyn till lönegradsplaceringen av närmast jämförliga

befattningar inom andra grenar av förvaltningen syntes lönegraden B 8

närmast böra ifrågakomma. Örn ock måhända vissa av de utav lönenämnden

i det föregående till lönegradsuppflyttning ifrågasatta sju vaktmästarna —

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

nämnden åsyftade härvid laboratorievaktmästarna å förbränningsmotoroch

ångtekniska laboratorierna samt å mineralogiska institutionen — skulle

kunna anses ha något mera kvalificerad tjänstgöring än de övriga, hade dock

nämnden ej funnit skillnaden mellan de båda grupperna vara så stor, att en

differentiering i lönegrad synts påkallad. Lönenämnden förklarade sig vidare

icke ha förbisett, att ytterligare en eller annan av de vid tekniska högskolan

anställda laboratorievaktmästarna hade mera ansvarsfulla arbetsuppgifter

än de övriga befattningshavarna, för vilka någon lönegradsuppflyttning ej

förordats. Lönenämnden hade därvid i första hand haft tanke på vaktmästaren

å laboratoriet för byggnadsstatik. Emellertid ville det förefalla nämnden,

som örn denne befattningshavares arbetsuppgifter dock kvalitativt sett

icke kunde fullt likställas med dem, som ankomme på innehavarna av de

vaktmästarbefattningar, vilka på sätt ovan skett av nämnden föreslagits till

lönegradsuppflyttning och hade nämnden därför för sin del ansett sig böra

stanna vid vad som sålunda förordats. I detta sammanhang ansage sig lönenämnden

böra framhålla, att enligt vad av handlingarna i ärendet framginge

och enligt vad för nämnden jämväl blivit upplyst, den å hållfasthets- och

skeppsbyggnadslaboratorierna anställde vaktmästaren icke blott mäste vara

en allsidigt utbildad mekanisk yrkesarbetare utan även kunna självständigt

utföra vissa laboratorieförsök med därtill hörande protokollföring. Då emellertid

befattningen ifråga icke vore uppförd å högskolans ordinarie stat och

något förslag beträffande densamma icke framkommit från högskolan, hade

nämnden ansett sig sakna anledning att i detta sammanhang ingå på någon

prövning av denna befattnings placering i lönegrad.

Utredningen har vidare erinrat örn Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande

den 16 maj 1941 för högskolans styrelse att efter förslag av lärarkollegiet

medgiva, att ordinarie befattning som laboratorievaktmästare vid inträffad

vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas

mot vid den senare inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst. Med

hänsyn till förefintligheten av detta bemyndigande, som vid bifall till av utredningen

framlagt förslag om uppflyttning av vissa vaktmästarbefattningar

till lönegrad A 9 enligt utredningens uppfattning bör ändras på sådant sätt,

att dylika utbyten medgivas endast i fråga om befattningar i samma lönegrad,

har utredningen ansett sig sakna anledning taga ställning till frågan,

huruvida någon till viss institution knuten extra ordinarie befattning borde

erhålla ordinarie karaktär.

I fråga om löneställningen för laboratorievaktmästarna och den å institutionen

för geodesi m. m. anställde vaktmästaren har utredningen för sin del

anfört följande.

På ett stort antal av tekniska högskolans institutioner synes behov föreligga

av vaktmästare, vilka äro utbildade mekaniker. Kravet på yrkesskicklighet

liksom för övrigt även omfattningen av det yrkesbetonade arbetet är

dock i hög grad växlande pä olika institutioner och synes regelmässigt icke

vara större än att den nuvarande löneställningen är tillfyllest för att säkerställa

en tillfredsställande rekrytering av befattningarna ifråga.

I vissa fall har utredningen emellertid funnit, att arbetet i vederbörande

institution har sådan karaktär, att vaktmästarnas åliggande i stor utsträck
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ning kommit att utgöras av instrumentmakeri. Så synes förhållandet vara å

institutionerna för fysik, teoretisk elektroteknik med mätteknik och flygteknik.

Enligt tidigare förordade riktlinjer för institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering

föreslår utredningen därför, att vaktmästarna å nämnda tre

institutioner uppflyttas till lönegrad A 9.

. Samma löneställning bör enligt utredningens mening tillkomma laboratorievaktmästaren

vid institutionerna för förbränningsmotorteknik och kylteknik

samt laboratorievaktmästaren vid institutionen för ångteknik. Av den

förre kräves ingående kännedom örn olika slag av motorer och deras skötsel

samt förmåga att verkställa erforderliga reparationer. Den senare åligger

bland annat att svara för tillsyn över samt handha driften av ångpannor,

varav en högtryckspanna, ångmaskiner och ångturbiner. Härtill må särskilt

framhållas, att ifrågavarande motorer och maskiner icke användas i normal

drift utan i olika slags försök, vilket torde ställa särskilda krav på kunnighet

och erfarenhet hos dem, som svara för den omedelbara skötseln av desamma.

Härutöver har ledamoten Andersson — på skäl som av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd anförts i nyssnämnda utlåtande den 22 mars

1929 — ansett, att de tre laboratorievaktmästarna vid institutionerna för

elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik, vattenbyggnad samt vägbyggnad

och kommunikationsteknik ävensom hållfasthetslära och hydromekanik

böra uppflyttas till lönegrad A 9.

Utöver vad nu sagts, har utredningen icke funnit sig böra förorda uppfattning

till högre lönegrad av laboratorievaktmästarbefattningar vid tekniska

högskolan. Utredningen anser sig dock böra framhålla, att detta ställningstagande

icke innebär, att utredningen funnit de återstående befattningarna

fullt likvärdiga. Sålunda har utredningen bland annat haft under

övervägande, att — i anslutning till numera tillämpade principer för placering

av expeditionsvakter — föreslå nedflyttning till 6 lönegraden av vaktmästarna

vid vissa kemiska institutioner, vilkas arbetsuppgifter huvudsakligen

synas bestå i handhavande av glas- och kemikalieförråd samt iordningställande

av standardlösningar. Såsom utredningen framhållit vid uppdragandet

av vissa allmänna riktlinjer för institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering

möter emellertid ett försök att åstadkomma en fingradering av

dessa befattningshavares arbetsuppgifter stora svårigheter. Vid sådant ”förhållande

har utredningen funnit mest rationellt att till normallönegraden hänföra

såväl nyssnämnda tjänster med mindre kvalificerade arbetsuppgifter som

vissa mekanikerbefattningar, vilkas innehavare ha att utföra göromål, som i

kvalitativt avseende synas höja sig över de institutionsvaktmästarna genomsnittligt

åliggande, utan att dock skillnaden är så påtaglig som beträffande

de ovan till uppflyttning förordade tjänsterna.

Innehavaren av den i lönegrad A 5 placerade vaktmästartjänsten å avdelningen

för lantmäteri utför där bland annat reparationer av instrument,

stativ m. m. Utredningen, som funnit denne befattningshavares arbetsuppgifter

jämförliga med institutionsvaktmästares i allmänhet, föreslår, att

nämnda tjänst uppflyttas till lönegrad A 7.

För innehavaren av befattningen såsom vaktmästare, tillika preparator, å

institutionen för mineralogi och geologi har utredningen föreslagit uppflyttning

till lönegrad A 9. Såsom motivering härför har hänvisats till att utred
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Marits proposition nr 326.

ningen i fråga om befattningshavare, vilka företrädesvis haft till uppgift att

polera eller nedslipa olika mineralprov för vetenskapliga undersökningar, allmänt

föreslagit placering i denna lönegrad.

Såsom tjänstebenämning å samtliga förenämnda vaktmästare har utredningen

föreslagit benämningen institutionsvaktmästare.

Vad angår verkmästaren och den honom underställde maskinisten har utredningen

funnit det tveksamt, om det för de å dem ankommande arbetsuppgifterna

vore erforderligt med två befattningshavare, vilka i huvudsak

endast intoge ställning såsom arbetsledare, samt om icke maskinisttjänsten

skulle kunna indragas och i stället två eldare alternerande tjänstgöra såsom

ersättare för verkmästaren. Eldarna skulle i så fall beredas en löneställning,

svarande mot det ökade ansvaret, förslagsvis i lönegrad A 6. Med anledning

av detta övervägande har utredningen ansett sig böra inhämta yttrande i

frågan av byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning.

Nämnda avdelning har framhållit, att ansvarsmaskinisten för en värmeanläggning

sådan som tekniska högskolans — alltså verkmästaren — påtagligen

måste äga övermaskinistexamen, varför hans placering i lönegrad A 10

kunde anses väl motiverad. Att hans närmaste man blivit placerad i A 8

hade sin grund i de säregna förhållanden, under vilka denna värmeanläggning

arbetade. Huvudväxmecentralen måste under cirka 7 manaders tid

varje år hållas i drift under hela dygnet. Den därstädes befintliga högtrycksångpannan

på 75 m2 eldyta måste under hela denna tid drivas för produktion

av den högtrycksånga, som värmesystemets stora cirkulationspump erfordrade.

Tillsynen över anläggningen hade därför blivit så uppdelad, att

verkmästaren och hans närmaste man, maskinisten, förutom det dagliga

arbetet varannan vecka under denna tid hade vakthållning under den övriga

delen av dygnet. Under denna nattjänstgöring åvilade det maskinisten att

på eget ansvar handha skötseln av anläggningen, och med hänsyn härtill

kunde hans placering i lönegrad A 8 anses väl motiverad.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning sålunda

anfört, har utredningen ansett sig icke böra framlägga något ändringsförslag

beträffande ifrågavarande befattningshavare. Benämningen verkmästare

har utredningen dock funnit böra utbytas mot maskinist.

Verkmästaren och maskinisten ha i skrivelse till kollegienämnden den 1

december 1941 erinrat om, att kollegienämnden beviljat dem en till 200

kronor för år uppgående ersättning för att de under nio månader av året

varannan vecka måste under fritid stå till förfogande för avhjälpande av

uppkomna fel på värmecentral samt gas-, vatten- och kraftledningar m. m.,

samt hemställt, att de skulle från och med budgetåret 1942/43 tillerkännas

en väsentligt ökad ersättning. Med anledning härav anhöll kollegienämnden

i skrivelse den 28 januari 1942, att Kungl. Maj:t skulle till högskolans förfo
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

gande ställa ett belopp av 1 000 kronor för år att med 500 kronor utgå till

vardera av högskolans verkmästare och maskinist. Handlingarna i ärendet

ha därefter den 2 maj 1942 överlämnats till utredningen för att tagas i övervägande

vid fullgörandet av dess uppdrag. Utredningen har i anledning härav

allenast framhållit, att dessa befattningshavares arbetsbelastning, såvitt

utredningen kunnat finna, icke kunde anses så omfattande, att gottgörelse

utöver lönen vöre påkallad.

Utredningen har förordat, att den å allmänna verkstaden tjänstgörande

reparatören erhåller en förbättrad löneställning. Med hänsyn till att denne

förestår verkstaden, där kvalificerat mekaniskt arbete utföres och där åtminstone

tidvis flera arbetare äro anställda, har utredningen ansett reparatörsbefattningen

böra placeras i samma lönegrad som de mest kvalificerade

institutionsvaktmästarna eller lönegrad A 9. Även denne befattningshavare

syntes enligt utredningens uppfattning lämpligen kunna benämnas institutionsvaktmästare.

I fråga om den extra ordinarie maskinisten har utredningen framhållit, att

befattningen, med hänsyn till omfattningen av högskolans värmeanläggning

i anslutning till de av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga angivna riktlinjerna

för maskin-och värmeledningspersonals lönegradsplacering, närmast

vore att betrakta såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a klass

och sålunda borde hänföras till 7 lönegraden. Då arbetsförhållandena emellertid

vore särskilt besvärliga, syntes den nuvarande placeringen vara motiverad.

Anledning att överväga ett överförande på ordinarie stat torde enligt

utredningens uppfattning icke föreligga, eftersom avsikten alltjämt syntes

vara att helt överflytta tekniska högskolans verksamhet till Valhallavägen.

Beträffande den extra ordinarie befattningen såsom snickare har utredningen

framhållit, att denna tjänst, vilken syntes fylla ett stadigvarande

behov, borde förändras till ordinarie hantverkarbefattning i lönegrad A 6

eller samma lönegrad, i vilken motsvarande befattningshavare vid lantbruksliögskolan

enligt förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga placerats.

Chalmers tekniska högskola. Utredningen har under hänvisning till vad

som anförts beträffande motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan

i Stockholm förordat placering i lönegrad A 9 såsom institutionsvaktmästare

av vaktmästarna vid fysiklaboratoriet och elektrotekniska laboratoriet.

Övriga vaktmästare föreslås med oförändrad löneställning likaledes

erhålla tjänstebenämningen institutionsvaktmästare.

I fråga om arbetskrafterna å maskinlaboratoriet har utredningen framhållit,

att det med hänsyn till omfattningen och den jämförelsevis komplicerade

beskaffenheten av verksamheten vid laboratoriet icke vore anledning till er
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

inran mot, att vid sidan av laboratorievaktmästaren den kvalificerade arbetskraft,

som högskolans maskinist representerade, hade tagits i anspråk

för biträdesgöromålen å laboratoriet, desto mindre som högskolans värmeanläggning

vore av enkel beskaffenhet. Enligt utredningens mening borde

dock maskinistbefattningein ombildas till en institutionsvaktmästarbefattning

med placering i lönegrad A 9; detta i likhet med vad utredningen föreslagit

för laboratorievaktmästaren vid institutionen för ångteknik vid tekniska

högskolan i Stockholm.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha framhållit,

att det arbete, som utföres av laboratorievaktmästarna, är av stor betydelse

för högskolornas verksamhet såväl i fråga örn undervisning som forskning,

och att stora fordringar måste ställas på deras yrkesskicklighet.

De sakkunniga ha funnit, att laboratorievaktmästarnas nuvarande avlöning

icke står i rimlig proportion till den yrkesskicklighet, man fordrar av

dem, och ha därför föreslagit, att de placeras i lönegrad A 8 respektive Eo 8,

samtidigt som deras titel ändras till laboratoriemästare. Denna benämning

syntes på ett riktigare sätt än den nu använda karakterisera dessa befattningshavares

verksamhet. De hade endast i mycket ringa grad vaktmästartjänstgöring

och ägnade huvuddelen av sin tid till arbete pa laboratorierna.

Den av tjänsteförteckningssakkunniga tillfälligt föreslagna benämningen

vaktmästare funne de sakkunniga direkt missvisande.

Beträffande antalet laboratoriemästare ha de sakkunniga framhållit, att

högskolornas laboratorier för närvarande icke vore i tillräcklig grad tillgodosedda

vare sig med laboratorievaktmästare eller med arbetshjälp i övrigt,

exempelvis i form av tekniska biträden eller skrivbiträden. På grund härav

borde, för ett riktigt och önskvärt utnyttjande av de laboratorier och den

utrustning, som funnes och som komme att anskaffas, erforderliga medel

ställas till förfogande för anställande av laboratoriemästare i större utsträckning.

Behov av laboratoriemästare förelåge enligt de sakkunnigas mening för

samtliga de institutioner, som hade laboratorier av större omfattning. I de

fall, då det gällde mindre institutioner, vore det emellertid i fortsättningen

liksom hittills tillräckligt med en laboratoriemästarbefattning,gemensamt för

två eller flera laboratorier. I enlighet med vad salunda anförts ha de sakkunniga

föreslagit, att laboratoriemästarbefattningar vid de tekniska högskolorna

inrättas å följande institutioner (där å institution eller del av sådan nu

icke finnes anställd vaktmästare är detta utmärkt genom kursivering).

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Majrts proposition nr 326.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

I. Avdelningen för maskinteknik.

1. En befattning å institutionen

2. » » » »

3. » » » »

4. » » » »

5. » » » »

f?. » » » »

7. » » » »

för läran om maskinelement

» mekanisk teknologi samt för gjuteriteknik
»

ångteknik samt för kylteknik1

» läran om vattenmotorer och

pumpar

» förbränningsmotorteknik samt för

flygmotorteknik

» fordonsteknik

» uppvärmnings- och ventilationsteknik.

II. Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik.

8. En befattning a institutionen för teknisk hydromekanik

9. » » » » » flygteknik.

lil. Avdelningen för elektroteknik.

10. En befattning å institutionen för teoretisk elektroteknik med mät
-

11. >

»

teknik

» elektroteknisk materiallära

12. »

>

»

» elektromaskinlära samt för elektro-

13. >

1

>

»

teknik I och II

* elektrisk anläggningsteknik

14. »

»

>

> telegrafi och telefoni

15. »

»

»

» radioteknik

16. ,»

»

>

»

» elektronik.

IV. Avdelningen för byggnadsteknik.

17. En befattning å institutionen

18. » » » »

19. » » » »

20. » » » »

21. » » » »

F. Avdelningen för arkitektur.

22. En befattning å institutionen

VI. Avdelningen för kemi.

23. En befattning å institutionen

24. » » » »

25. » » » »

för byggnadsstatik

» byggnadsteknik

» vattenbyggnad

» brobyggnad

» vägbyggnad och kommunikationsteknik

2.

för arkitektur samt för stadsbyggnad.

för oorganisk kemi

» organisk kemi samt för kvantitativ

kemisk analys

» teoretisk kemi

1 För kylteknik torde senare behövas särskild laboratoriemästarbefattning.

Motsvarande befattning är för närvarande avsedd för vägbyggnad och kommunikationsteknik.

Efter föreslagen uppdelning av detta läroämne bör befattningen tilldelas institutionen

för vägbyggnad.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

26. En befattning

27. »

28. » »

29. » »

30. » »

31. »

32. »

å institutionen

» >

» *

» »

» »

> »

» »

för värmeteknik och maskinlära

» kemisk apparatteknik

» teknisk oorganisk kemi

» teknisk organisk kemi

» cellulosateknik och träkemi samt

för pappersteknik

» livsmedelskemi samt för teknisk

biokemi

» teknisk elektrokemi.

VII. Avdelningen för bergsvetenskap.

33. En befattning

o

a

institutionen

för

34. » »

1

»

35. » »

»

»

36. » »

*

37. »

»

mineralogi (nuvarande vaktmästare,

tillika preparator)

bergskemi och järnets metallurgi

gruvbrytning

anrikning

järnets bearbetning och behandling

samt metallografi.

VIII. Avdelningen för teknisk fysik.

38. En befattning å institutionen för fysik

39. » » » » » hållfasthetslära

Ifi. » » » » » fotografi.

IX. Avdelningen för lantmäteri.

41. En befattning å institutionen för geodesi med utjämningsräkning

samt geodesi och fotogrammetri

(ändring av nuvarande vaktmästarbefattning).

2. Chalmers tekniska högskola.

I. Avdelningen för maskinteknik.

1. En befattning å institutionen för läran örn maskinelement, för läran

örn transportanordningar samt för

uppvärmnings- och ventilationsteknik
2.

* » » » » mekanisk teknologi, för gjuteritek
nik

samt för svetsteknik

3. » » » » » ångteknik samt för läran örn pum
par,

fläktar och kompressorer

4. » » » » » förbränningsmotorteknik samt för

kylteknik. II.

II. Avdelningen för skepp sbyggnad.

5. En befattning å institutionen för teoretiskt skeppsbyggeri samt för

praktiskt skeppsbyggeri.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majrts proposition nr 386.

lil. Avdelningen för elektroteknik.

6. En befattning å institutionen för teoretisk elektroteknik med mät
teknik

samt för elektroteknisk

materiallära

7. » » » » » elektromaskinlära samt för elek
troteknik

1 och II

8. » » » » » elektrisk anläggningsteknik

9. » » » » » radioteknik samt för telegrafi och

telefoni.

IV. Avdelningen för byggnadsteknik.

10. En befattning å institutionen för byggnadsstatik samt för geoteknik

11

18.

13.

H.

byggnadsteknik

vattenbyggnad

brobyggnad

vägbyggnad samt för geodetisk

mätningsteknik.

V. Avdelningen för arkitektur.

15. En befattning för samtliga institutioner inom avdelningen.

VI. Avdelningen för kemi.

16. En befattning å institutionen för oorganisk kemi

17. » » » » » organisk kemi samt för livsmedels
kemi

och vattenkemi

18. » » » » » teoretisk kemi samt för kvantita
tiv

kemisk analys

19. » » » » » teknisk kemi samt för kemisk appa
ratteknik
80.

» » » » » teknisk elektrokemi samt för foto
grafi.

VII. För grundläggande läroämnen.

21. En befattning å institutionen för fysik

22. » » » » » hållfasthetslära.

Av de av de sakkunniga vid tekniska högskolan i Stockholm förordade

41 befattningarna föreslås 20 såsom ordinarie och 21 såsom extra ordinarie.

Någon ökning av antalet ordinarie befattningar ifrågasattes således icke.

Då för närvarande vid samma högskola finnas anställda fyra extra ordinarie

och fyra extra laboratorievaktmästare — däri inberäknat maskinteknikern

å institutionen för mekanisk teknologi — innebär förslaget dock en

betydande utvidgning av antalet icke-ordinarie befattningshavare.

Utöver utvidgningen av antalet befattningar innebär sakkunnigförslaget

jämfört med nuvarande organisation den ändringen, att befattningen såsom

vaktmästare å de geodetiska institutionerna vid tekniska högskolan i Stockholm

med hänsyn till förekommande arbetsuppgifter skulle ombildas till en

laboratoriemästarbefattning. Likaså skulle befattningen såsom vaktmästare,

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

tillika preparator, å institutionen för mineralogi och geologi vid samma högskola

ändras till laboratoriemästarbefattning.

Av de vid Chalmers tekniska högskola föreslagna 22 befattningarna böra enligt

de sakkunnigas uppfattning tio vara ordinarie och tolv extra ordinarie.

Med inräknande av maskinisten finnas för närvarande vid denna högskola, såsom

av redogörelsen för den nuvarande organisationen torde ha framgått, allenast

sex ordinarie och fem extra laboratorievaktmästare, varjämte en extra laboratorievaktmästare

är anställd på halvtid.

Antalet vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska

högskola anställda institutionsvaktmästare, fördelade efter lönegrader och

institutioner, framgår av sammanställningar, vilka såsom bilagor (bilaga 1,

respektive bilaga 2), finnas fogade vid detta protokoll. I sammanställningarna

redovisas härvid förutom nuvarande förhållanden de av institutionsvaktmästarutidningen

samt av 1940 års sakkunniga för den högre

tekniska undervisningen framlagda förslagen ävensom de av vederbörande

högskolestyrelser gjorda anslagsäskandena för budgetåret 1945/46. Beträffande

det av nyssnämnda sakkunniga framlagda förslaget är att märka,

att sammanställningarna utvisa den föreslagna organisationen, sådan densamma

skulle gestalta sig, sedan den blivit fullt utbyggd.

Yttrandena.

Över institutionsvaktmästarutredningens betänkande, såvitt detta avser befattningshavare

vid de tekniska högskolorna, ha yttranden avgivits av

allmänna lönenämnden, statskontoret samt styrelserna för respektive högskolor

ävensom av civilförvaltningens personalförbund.

Allmänna lönenämnden har i princip godtagit utredningens förslag om utnyttjande

av lönegraderna A 7, A 9 och A 10 för institutionsvaktmästares och

dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering (lönegrad A 10 i huvudsak

föreslagen för preparatorer å vissa universitetsinstitutioner). Enligt

lönenämndens mening borde dock 9 lönegraden komma till användning icke

blott för de mest kvalificerade institutionsvaktmästartjänsterna, d. v. s. sådana

vilkas innehavare vid sidan av vaktmästargöromål ha speciella arbetsuppgifter

av mera komplicerad eller ansvarsfull art utan även för vissa specialbefattningar,

där arbetsuppgifterna, såvitt lönenämnden kunnat finna,

icke motivera befattningarnas placering i 10 lönegraden. Sålunda har lönenämnden

velat förorda, att de i betänkandet behandlade befattningshavarna

vid geologiska och mineralogiska institutioner, vilka huvudsakligen sysselsättas

med framställande av s. k. slipsnitt av mineral, hänföras till 9 lönegraden.

Vad angår laboratorievaktmästama vid tekniska högskolan i Stockholm

har lönenämnden under hänvisning till vad sålunda anförts och till allmänna

civilförvaltningens lönenämnds i det föregående åberopade utlåtande av den

22 mars 1929 tillstyrkt uppfattning till 9 lönegraden av åtta laboratorievaktmästare

i enlighet med utredningmannen Anderssons förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 326.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga om maskinisten vid Chalmers tekniska högskola har lönenämnden

funnit sig böra biträda utredningens förslag om hans placering i lönegrad A 9.

Beträffande vaktmästaren å maskinlaboratoriet har lönenämnden framhållit,

att denne nu arbetade under omedelbar tillsyn och ledning av maskinisten,

varför skäl för hans uppflyttning till högre lönegrad icke förelåge.

Statskontoret har ansett, att benämningen institutionsvaktmästare borde

ersättas med den språkligt sett mindre tyngande beteckningen vaktmästare.

Styrelsen för tekniska högslcolan i Stockholm har åberopat ett av högskolans

kollegienämnd över institutionsvaktmästarutredningens betänkande avgivet

yttrande. Ivollegienämndens yttrande innehåller i huvudsak följande.

Högskolan har under de sist gångna åren vid upprepade tillfällen i sina riksdagspetita

äskat en förhöjning av laboratorievaktmästarnas lönegradsplacering.

Som skäl härför har högskolan anfört, att laboratorievaktmästarnas arbetsuppgifter

successivt blivit av allt mer kvalificerad art, att i samband härmed

allt större krav måste ställas på deras yrkeskunskap samt att med hänsyn

till det omfattande laboratoriearbete, som bedrives och i samband med kommande

nybyggnader i allt ökad omfattning kommer att bedrivas vid högskolan,

det måste anses vara av allra största betydelse, att laboratorievaktmästarna

kunna beredas sådana löner, att i konkurrensen med industrien verkligt

kvalificerade krafter kunna förvärvas. För belysande av sistnämnda synpunkt

kan redan nu nämnas, att under det sist förflutna året icke mindre än två

skickliga laboratorievaktmästare av ekonomiska skäl ansett sig böra lämna

högskolan och övergå till annan verksamhet, den ene från institutionen för ångteknik,

vilken övergått till privat industri, och den andre från institutionen för

elektromaskinlära, vilken övergått till anställning vid ett av statens affärsdrivande

verk.

Mot institutionsvaktmästarutredningens förslag, att sex av laboratorievaktmästarna

skola placeras i A 9, har högskolan intet att invända. Däremot

tillåter sig högskolan med skärpa framhålla nödvändigheten av att samtliga

laboratorievaktmästare bliva placerade i samma lönegrad. Som motivering

härför kunna flera tungt vägande skäl anföras.

Sålunda har Kungl. Majit den 16 maj 1941 bemyndigat högskolans styrelse

att efter förslag av lärarkollegiet medgiva, att ordinarie befattning som laboratorievaktmästare

vid inträffad vakans må överflyttas från en institution

till en annan och utbytas mot vid den senare inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst.

Detta bemyndigande har vittgående principiell och

praktisk betydelse, i det att härigenom en möjlighet förefinnes att provanställa

en person i viss befattning för att, örn provtjänstgöringen varit till belåtenhet,

inplacera honom i ordinarie befattning. Denna möjlighet skulle i

hög grad kringskäras, om laboratorievaktmästarbefattningarna bleve uppdelade

i två grupper, placerade i olika lönegrader, i vilket fall bemyndigandet,

såsom även institutionsvaktmästarutredningen påpekat, finge begränsas till

att gälla blott inom varje grupp för sig. Med hänsyn till att högskolan för

närvarande har vaktmästare såsom extra, såsom extra ordinarie och såsom

ordinarie tjänstemän, bör enligt högskolans förmenande den hittills tillämpade

regeln utsträckas så, att en anställd först blir extra, sedan extra ordinarie

och först härefter ordinarie.

Huvudskälet för högskolans ståndpunkt örn samma lönegradsplacering för

samtliga laboratorievaktmästare är emellertid det, att i samtliga fall sådan

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

yrkesskicklighet och sådana kvalifikationer äro nödvändiga, att de till fullo

motivera en inplacering åtminstone i 9 lönegraden. Beträffande de laboratorievaktmästare,

för vilka en placering i 7 lönegraden föreslagits av institutionsvaktmästarutredningen,

har högskolan infordrat yttrande från respektive

institutionsföreståndare. Dessa lia i avgivna yttranden med hänsyn till

arten och omfattningen av de institutionsvaktmästarna åliggande arbetsuppgifterna

förordat placering i 9 lönegraden.

Av yttrandena framginge, att samtliga laboratorievaktmästare måste fylla

höga kompetenskrav. Med hänsyn härtill och för att högskolans laboratorier

skola kunna på rätt sätt fullgöra sina arbetsuppgifter, tillåter högskolan sig

med skärpa uttala sig för nödvändigheten av att samtliga ordinarie laboratorievaktmästare

bliva placerade i lönegrad A 9 samt att samtliga extra ordinarie

laboratorievaktmästare bliva placerade i lönegrad Eo 9.

Vad laboratorievaktmästarnas tjänstebenämning beträffar har högskolan

i sina riksdagspetita vid upprepade tillfällen hemställt om en ändring av benämningen

till laboratoriemästare. Speciellt tillåter högskolan sig hänvisa

till vad högskolan härom anfört i sitt remissvar beträffande revision av tjänsteförteckningen

i vad avser allmänna civilförvaltningen, del III, nämligen:

»Den för vissa befattningshavare vid högskolans olika institutioner använda

benämningen laboratorievaktmästare är helt missvisande och svarar alls ej

mot den verksamhet, som dessa befattningshavare ha. I många fall äro de

specialutbildade samt ha att fylla sådana uppgifter, som åvila instrumentmakare,

maskintekniker etc. En förändring av benämningen laboratorievaktmästare

till vaktmästare skulle dels bli ytterligare missvisande, dels med all

sannolikhet i icke oväsentlig grad försvåra rekryteringen av lämpliga befattningshavare.

Lärarkollegiet vill därför begagna tillfället att i detta sammanhang

med skärpa framföra ett gammalt önskemål från högskolans sida, nämligen

att dylika befattningshavare skola benämnas laboratoriemästare.»

Högskolan vill i detta sammanhang ånyo understryka betydelsen av att

benämningen laboratoriemästare införes.

Högskolan ansluter sig till institutionsvaktmästarutredningens förslag, att

vaktmästaren, tillika preparatom, placeras i lönegrad A 9, men uttalar sig

för, att han i likhet med övriga vaktmästare måtte erhålla benämningen

laboratoriemästare.

Mot den för reparatören föreslagna lönegradsplaceringen A 9 har högskolan

intet att erinra.

Tjänstebenämningen reparatör var i någon mån motiverad vid den tidpunkt

då befattningen inrättades. För närvarande utgöres arbetet av ren

verkstadstjänst i högskolans mekaniska verkstad. Då sålunda ej heller tjänstebenämningen

laboratoriemästare är rättvisande, vill högskolan för sin del

förorda tjänstebenämningen maskintekniker.

Beträffande institutionsvaktmästarutredningens förslag angående maskinist

och verkmästare vill högskolan endast ifrågasätta huruvida icke tjänstebenämningen

verkmästare borde bibehållas i stället för att utbytas mot maskinist,

med hänsyn till att verkmästaren har viss chefsställning.

Beträffande den snickare, vilken för närvarande finnes vid högskolans

snickeriverkstad och som för närvarande är placerad i Eo 7, har institutionsvaktmästaru

tredingen föreslagit inplacering i lönegrad A 6, varjämte hans

tjänstebenämning borde ändras till hantverkare.

Benämningen hantverkare är enligt högskolans förmenande helt missvisande,

varför den tidigare benämningen snickare bör bibehållas. Till belysande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

av de kompetenskrav, som snickaren i fråga måste uppfylla, må framhållas,

att arbetena på snickarverkstaden till stor omfattning utgöres av tillverkning

av modeller av fartyg, avsedda för motståndsundersökning på institutionen

för hydromekanik, samt av flygplanvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.

I dessa fall erfordras mycket stor tillverkningsnoggrannhet. Härjämte

förekommer viss möbeltillverkning o. dyl. på snickeriet, varjämte snickaren

har att själv utföra erforderliga kostnadsberäkningar. Med hänsyn härtill

tillåter högskolan sig fasthålla, att befattningen i fråga måtte placeras i lönegrad

Eo 8.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har framställt erinringar mot den

av utredningen föreslagna lönegradsplaceringen för de båda befattningshavarna

vid maskinlaboratoriet, därvid styrelsen gjort jämförelser med vad som

föreslagits för motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm.

Institutionerna vore visserligen mindre, men i stället tjänstgjorde vederbörande

inom flera institutioner, varför större krav ställdes på arbetsförmåga

och skicklighet. I fråga om löneställningen för maskinisten har styrelsen

framhållit, att högskolan vore i behov av en maskinist med tillräcklig kompetens

att kunna vara arbetsledare och utöva tillsyn med eget ansvar över

skötseln av maskinerna vid maskinlaboratoriet och vid behov även över skötseln

av andra anläggningar, såsom uppvärmningsanläggningarna vid högskolan.

Med hänsyn härtill syntes han böra placeras i lönegrad A 10 och benämnas

maskinist. Den nuvarande laboratorievaktmästarbefattningen har styrelsen

föreslagit skola ombildas till en institutionsvaktmästarbefattning i lönegrad A9.

Mot benämningen institutionsvaktmästare hade styrelsen icke någon erinran.

Civilförvaltningens personalförbund har erinrat om de av ledamoten Andersson

i institutionsvaktmästarutredningen föreslagna uppflyttningen till lönegrad

A 9 av laboratorievaktmästarbefattningarna å följande institutioner vid

tekniska högskolan i Stockholm, nämligen institutionerna för elektromaskinlära

och elektrisk anläggningsteknik, för vattenbyggnad samt vägbyggnad och

kommunikationsteknik, ävensom för hållfasthetslära och hydromekanik. Då

för arbetet å ifrågavarande institutioner erfordrades synnerligen stor yrkesskicklighet,

ansåge sig förbundet böra understryka nödvändigheten av att dessa

befattningar förändrades till befattningar såsom instrumentmakare i lönegrad

A 9.

I anledning av utredningens förslag om utbyte av en extra ordinarie befattning

såsom snickare mot en ordinarie befattning i lönegrad A 6 såsom hantverkare

har förbundet, som helt anslutit sig till förslaget om befattningens uppförande

på ordinarie stat, ansett sig böra påyrka, att densamma placeras i lönegrad

A 7. Det vore nämligen icke fråga om en hantverkarbefattning i egentlig

mening, då för arbetets utförande erfordrades en synnerligen yrkesskicklig modellsnickare.

Under denna benämning borde befattningen också upptagas i

tjänsteförteckningen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

Tekniska högskolans i Stockholm anslag säskande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm understrukit kollegienämndens förenämnda, i utlåtande

över institutionsvaktmästarutredningens betänkande gjorda uttalanden samt

därjämte hemställt, att tre extra laboratorievaktmästarbefattningar inrättas

såsom extra ordinarie i 9 lönegraden, att maskinteknikerbefattningen

likaledes placeras i lönegraden Eo 9, att fem nya laboratorievaktmästarbefattningar

med placering i lönegrad Ex 9 inrättas å institutionerna för uppvärmnings-

och ventilationsteknik, elektrotekniska mätmetoder, elektrisk

anläggningsteknik, värmeteknik och maskinlära samt geodesi och fotogrammetri,

att laboratorievaktmästarbef attingen på institutionen för järnets

bearbetning och behandling ersättes med två befattningar, en i järnets bearbetning

och behandling och en i metallografi, att den nuvarande laboratorievaktmästarbefattningen

på institutionerna för gruvbrytning, anrikning,

gruvmätning och geofysikalisk malmletning ersättes med två befattningar,

en för anrikning och en för gruvbrytning, gruvmätning och geofysikalisk

malmletning, samt att, för den händelse laboratorievaktmästarbefattningen

i värmeteknik och maskinlära icke blir inrättad, i stället ett belopp av

3 000 kronor anvisas för arbetshjälp på institutionen i fråga.

Institutionsvaktmästarutredningen har för förevarande befattningshavare

liksom för motsvarande befattningshavare vid vissa andra statliga institutioner

föreslagit tjänstebenämningen institutionsvaktmästare.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ävensom tekniska

högskolan i Stockholm lia däremot förordat tjänstebenämningen laboratoriemästare.

Då en enhetlig tjänstebenämning bör tillämpas för befattningshavare,

tillhörande denna tämligen enhetliga personalgrupp, får jag förorda

den av institutionsvaktmästarutredningen föreslagna tjänstebenämningen

institutionsvaktmästare.

Vad härefter angår antalet institutionsvaktmästarbefattningar finner

jag mig, såvitt angår tekniska högskolan i Stockholm, för närvarande

allenast kunna förorda inrättande av fyra nya befattningar, avsedda för envar

av institutionerna för uppvärmnings- och ventilationsteknik, värmeteknik

och maskinlära, anrikning samt elektrotekniska mätmetoder. I fråga om

dessa institutioner är behovet av inrättande av institutionsvaktmästare särskilt

stort på grund av tillkomsten av nya laboratorier.

Beträffande löneställningen för institutionsvaktmästarna får jag

till en början erinra, att institutionsvaktmästarutredningens förslag till lönegradsplacering

av institutionsvaktmästare vid ett flertal statliga institutioner,

däribland naturhistoriska riksmuseet, universiteten och vissa högskolor,

med allenast smärre jämkningar lagts till grund för de i statsverkspropositionen

under åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna förordade löneregleringarna

av dylik personal. Med hänsyn till önskvärdheten av likformig

Departe
mentschefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Iöneställning för vaktmästarna å institutionerna vid rikets universitet och

högskolor finner jag mig böra förorda, att löneställningen för förevarande

befattningshavargrupp bestämmes i anslutning till institut.ionsvaktmästarutredningens

förslag. Jag finner mig härvid kunna i princip biträda det av

utredningsmannen Andersson framlagda förslaget, vilket jämväl tillstyrkts

av allmänna lönenämnden. Enligt detta skulle vid tekniska högskolan i

Stockholm inrättas 24 institutionsvaktmästarbefattningar, därav nio i lönegrad

A 9, elva i lönegrad A 7 och fyra i lönegrad Eo 7. Sedan utredningen

tagit ställning till frågan örn antalet befattningshavare vid högskolan ha

emellertid inrättats fyra vaktmästarbefattningar, varjämte jag i det föregående

tillstyrkt inrättande av ytterligare fyra sådana befattningar. Med

hänsyn härtill och med beaktande av att en av de nyinrättade befattningarna,

nämligen maskinteknikerbefattningen, är att anse såsom en instrumentmakarbefattning,

finner jag mig böra förorda, att antalet befattningar

i lönegrad A 9 höjes med två utöver ledamoten Anderssons förslag eller

alltså till elva. Övriga institutionsvaktmästarbefattningar vid högskolan

torde i anslutning till utredningens förslag böra placeras i 7 lönegraden. Av

de 21 befattningarna i lönegrad 7 torde tretton böra inrättas såsom ordinarie

och de återstående åtta — motsvarande de under de sista två åren nyinrättade

fyra och av mig nu föreslagna fyra nya befattningarna — inrättas

fyra vardera såsom extra ordinarie och extra.

Såsom jag i det föregående anfört har Kungl. Majit bemyndigat kollegienämnden

vid tekniska högskolan i Stockholm att medgiva, att ordinarie och

extra ordinarie befattning såsom laboratorievaktmästare vid inträffad

vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas, ordinarie

befattning mot vid den senare institutionen inrättad extra ordinarie

eller extra laboratorievaktmästartjänst och extra ordinarie befattning mot

extra laboratorievaktmästartjänst. Vid ett genomförande av nu förordad

uppdelning av befattningarna å 7 och 9 lönegraderna skulle möjligheterna

att utnyttja bemyndigandet starkt begränsas, därest omflyttning av befattningar

blott skulle kunna ske inom institutioner, å vilka vörö placerade

institutionsvaktmästare i samma lönegrad. Med hänsyn härtill och då en

viss rörlighet i fråga örn befattningarnas fördelning mellan de olika institutionerna

är önskvärd ur rekryteringssynpunkt, får jag förorda, att högskolans

styrelse medgives rätt att omflytta befattningar även inom olika

lönegrader från en institution till en annan. Jag förutsätter härvid, att detta

icke kommer att medföra, att anställning sker i 9 lönegraden, där allenast

utförande av mindre kvalificerade arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande.

Enär de relativt fåtaliga befattningarna i 9 lönegraden torde behöva

utnyttjas för erhållande av fullgod arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande

institutionerna, torde en dylik utveckling emellertid icke behöva

befaras.

En anordning sådan som den av mig nu föreslagna bör lämpligen kompletteras

med ett allmänt bemyndigande för högskolestyrelsen att ersätta

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ordinarie befattning med extra ordinarie eller extra samt extra ordinarie med

extra i samma lönegrad. Vid genomförande av ett dylikt system uppstå

vissa svårigheter av anslagsteknisk natur, i det att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal i betydande omfattning kan komma att

överskridas, varvid dock å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

skulle uppkomma motsvarande eller något större besparing. Kungl.

Maj:t torde med hänsyn härtill böra inhämta bemyndigande av riksdagen

att medgiva det överskridande av icke-ordinarieposten, som kan påkallas

av att densamma av nu anförda skäl kan komma att belastas med avlöningsutgifter,

för vilka medel beräknats under ordinarieposten.

Förutom de i det föregående angivna institutionsvaktmästarna finnas vid

tekniska högskolan i Stockholm anställda vissa befattningshavare, vilkas löneställning

bör upptagas till prövning i förevarande sammanhang. Dessa befattningshavares

antal samt tjänstebenämning och löneställning enligt nuvarande

förhållanden och enligt föreliggande organisationsförslag framgår

av följande sammanställning. _____

Antal

Tj änstebenämning

Nuvarande

lönegrad

Föreslagen lönegrad

Institutionsvakt-

mästarutredningen

Anslagsäskanden

1

verkmästare........

A 10

A 101

—

1

maskinist..........

A 8

A 8

—

1

reparatör ..........

A 7

A 9>

A 93

1

maskinist..........

Eo 8

Eo 8

—

1

snickare..........

Eo 7

A 64

Eo 8

1 Föreslagen tjänstebenämning maskinist.

2 j » institutionsvaktmästare.

3 > » maskintekniker.

* > > hantverkare.

Vad angår löneställning och tjänstebenämning för dessa befattningshavare

får jag ansluta mig till institutionsvaktmästarutredningens förslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att beträffande institutionsvaktmästarna

och övriga här berörda befattningshavare vid de tekniska

högskolorna, i likhet med vad som skedde vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen

år 1942, såvitt angår ordningen för befattningars tillsättande

meddela de särskilda bestämmelser, som erfordras med anledning

av nu ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen.

Två av befattningshavarna, nämligen verkmästaren och maskinisten, åtnjuta

för närvarande särskild ersättning med 200 kronor för ar vardera

för att de under nio månader av året varannan vecka under fritid mäste stå

till förfogande för avhjälpande av uppkomna fel på gas-, vatten- och kraftledningar

m. m. Befattningshavarna i fråga ha begärt förhöjd ersättning,

varemot institutionsvaktmästarutredningen ansett, att särskild gottgörelse

utöver lönen icke vore påkallad. Jag biträder i detta hänseende visserligen

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

utredningens uppfattning, men för undvikande av lönesänkning för de nuvarande

innehavarna av befattningarna synas dessa särskilda ersättningar

tills vidare böra utgå med oförändrat belopp.

C. Viss biträdespersonal i övrigt.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas förutom de i det föregående

omförmälda vaktmästarna anställda dels en förste vaktmästare i lönegraden

A 7, dels två vaktmästare i lönegraden A 5.

Förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen, har tillsyn

över föreläsningslokalerna samt över reparationen av inventarier, gårdsrenhållning

och sophämtning m. m. och utövar vicevärdskap för inom högskolan

boende personal. Han skall vidare sköta passning under rektorns och

sekreterarens mottagningstider och vid lärarkollegiets och kollegienämndens

sammanträden samt utföra vissa expeditionsgöromål.

Av de båda andra vaktmästarna tjänstgör den ene å rektorsexpeditionen

och den andre huvudsakligen vid högskolans lokaler vid Drottninggatan.

De ha bland annat till uppgift att hämta och utdela värde- och lösenpost

till kansliet och expediera avgående post, utföra bankärenden och annan

budsändning för kansliets och kamrerarkontorets räkning samt med hjälp

av adresseringsmaskin stämpla adresser på avgående post. Den vid Drottninggatan

stationerade vaktmästaren har dessutom samma uppgifter med

avseende på högskolans äldre byggnader som förste vaktmästaren i fråga

örn byggnaderna vid Valhallavägen.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha med avseende

å nu ifrågavarande vaktmästare icke föreslagit annan ändring än

att tjänstebenämningen ändras till förste expeditionsvakt, respektive expeditionsvakt.

Högskolans lärarkollegium har — med tillstyrkan av styrelsen — framlagt

följande förslag beträffande här avsedd personal.

Beträffande vaktmästarna har lärarkollegiet, som förordat att de i överensstämmelse

med sakkunnigförslaget skulle erhålla benämningen expeditionsvakt,

hemställt om uppfattning av en av de för närvarande i lönegraden

A 5 placerade befattningshavarna till lönegraden A 7 ävensom örn en

ny expeditionsvakt i lönegraden Ex 7.

Till stöd för denna framställning har lärarkollegiet i huvudsak anfört:

Vid högskolan finnes för närvarande ingen central expedition för mottagande

och avsändande av gods — värdepost, paket, frakt- och ilgods etc.

Detta har visat isig medföra synnerligen stora olägenheter. Mycket ofta inträffar

att till högskolan avsänt gods är ofullständigt adresserat eller blir inlämnat

på fel institution, varefter det kan taga veckor innan försändelsen

i fråga kommer den avsedda mottagaren tillhanda. Ävenså åtgår avsevärd

tid för efterforskning av försändelser, vilka enligt uppgift lämnats till högskolan.

—- Vid avsändande av gods sätter sig för närvarande varje institution

för sig i förbindelse med någon expressbyrå, något som ofta medför alldeles

onödiga dubbelkörningar, och detta i sådan omfattning att det till och

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Majlis proposition nr 326.

med påtalats från expressbyråhål''1. Uppenbart är att härmed följer en alldeles

onödig extra kostnad för högskolans transporter. — Mest i ögonen

fallande är den olägenhet, som uppstår vid avsändande och emottagande

av värdeförsändelser, då de flesta institutioner var för sig skicka personal

till ett och .samma postkontor. Stundom kunna närmare ett 10-tal av högskolans

befattningshavare under loppet av Y2 timme besöka samma postkontor.

.

Alla de i det föregående anförda olägenheterna skulle enkelt kunna elimineras,

samtidigt som en rationell och ur statens synpunkt ekonomisk lösning

skulle åstadkommas, örn en expedition inrättades med uppgift att handhava

högskolans in- och utgående försändelser samt att samtidigt tjäna som upplysningscentral.

För centralens skötsel erfordras en expeditionsvakt, vilken

helt ägnar sig däråt. Med hänsyn till de fordringar, som måste ställas på

denne, samt till det ansvar, som kommer att åvila honom, speciellt i samband

med alla förekommande värdeförsändelser, synes en placering i lägst 7 lönegraden

vara erforderlig. Lämpligaste lösningen synes vara att en av expeditions

v akt b ef a 11 n i ng a rn a, sorn nu är placerad i A 5, uppflyttas till A 7, samt

att en ny expeditionsvakt anst alles i Ex 7, varefter det sedan får ankomma

på rektors prövning vem av sistnämnda befattningshavare, som bör handhava

expeditionen.

För expeditionens inredning erfordras ett belopp av 1 000 kronor.

I detta sammanhang må slutligen nämnas, att de sakkunniga såsom ett

led i omorganisationsförslaget förordat, att viss nu arvodesavlönad personal,

nämligen en gårdskarl och fern eldare, inplaceras å löneplan ävensom

att en extra gårdskarl nyanställes mot arvode. Lärarkollegiet har för nästa

budgetår gjort hemställan i enlighet med detta förslag.

Härjämte har kollegiet upprepat en i tidigare anslagsäskanden gjord

framställning om anvisande av ett belopp av 15 000 kronor till anställande

av laboratoriebiträden vid vissa fackavdelningar.

De av de sakkunniga och högskolemyndigheterna föreslagna åtgärderna

för lönegradsuppflyttning och löneplansplacering av vissa vaktmästare,

eldare och gårdskarlar torde böra prövas i samband med omorganisationsförslaget

i övrigt. Detsamma gäller de ifrågasatta ändringarna av tjänstebenämningar.

Till stöd för förslaget örn inrättande av en särskild expedition för post

och gods lia enligt min mening anförts goda skäl. Jag biträder därför högskolans

hemställan i denna'' del och förordar, att medel beräknas till en ny

extra vaktmästare med inplacering till en början i högst 7 lönegraden.

Under omkostnadsanslaget kommer jag att förorda, att erforderligt belopp

anvisas för inredning av den föreslagna expeditionen.

Högskolans hemställan om anvisande av medel för avlönande av laboratoriebiträden

är jag icke för närvarande beredd att biträda.

IV. Anslagsberäkningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 9 juni 1944 för tekniska högskolan

i Stockholm fastställt följande

Departe
mentschefen
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 641 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit ................................... » 252 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ » 658 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 99 800

Summa kronor 1 651 500

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande........................ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 301 500.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i

avlöningsstaten vidtagas följande ändringar:

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör för

det första höjas med i runt tal 22 300 kronor, motsvarande^grundlön vid två

nya professurer i elektronik, respektive stadsbyggnad. Fjolårets riksdagbeslöt

inrätta en ny forskningsprofessur i teknisk elektrokemi. Avlöningsförmånerna

vid denna professur ha, på sätt som närmare framgår av 1944

ars åttonde huvudtitel sid. 250 och 258, för innevarande budgetår bestritts

av donerade medel samt det tidigare till en speciallärare i teknisk elektrokemi

utgående arvodet av 2 900 kronor, varför hänsyn till denna professur

icke i annan mån än som följer av nämnda förhållande tagits vid fastställandet

av gällande avlöningsstat. Såsom förutsatts vid professurens inrättande

skola emellertid kostnaderna för densamma från och med den 1 juli

1945 övertagas av statsverket. Till följd härav bör nu ifrågavarande anslagspost

ökas med ytterligare 11 100 kronor. Mitt ställningstagande till institutionsvaktmästarutredningens

förslag och högskolans äskanden örn nya vaktmästarbefattningar

för vissa institutioner föranleder slutligen en höjning av

denna anslagspost med sammanlagt 22 500 kronor. Då jag icke ifrågasätter

någon annan ändring beträffande posten, bör den för nästa budgetår alltså

uppföras med (641 000 + 22 300 + 11 100 + 22 500 =) 696 900 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med dels 2 300 kronor,

motsvarande ökning av arvodet till specialläraren i kylteknik, dels 2 800

kronor, motsvarande arvodeshöjning åt specialläraren i elektriska mätmetoder,

dels 2 900 kronor, utgörande arvode vid en nyinrättad speciallärartjänst

i vattenlednings- och avloppsteknik, dels ock 5 000 kronor för möjliggörande

av arvodesförbättring åt speciallärare m. fl., vilkas befattningar

ha karaktär av huvudsyssla. Å andra sidan bortfalla det nu till specialläraren

i stadsbyggnad utgående arvodet av 6 000 kronor och det till uppehållande

av undervisningen i teknisk elektrokemi nu utgående beloppet av

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

2 900 kronor. Posten bör sålunda för nästa budgetår uppföras med

(252 200 + 2 300 + 2 800 + 2 900 + 5 000 — 6 000 — 2 900 =) 256 300

kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut av den 9 juni 1944 skulle anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

disponeras på följande sätt:

Arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter......kronor 530 000

Avlöningar åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan » 128 500

Summa kronor 658 500.

Såsom i annat sammanhang omförmälts har emellertid Kungl. Majit för

att möjliggöra anställandet av en tillfällig extra assistent å högskolans bibliotek

medgivit, att ett belopp av 4 200 kronor finge överföras från delposten

till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter till delposten till avlöningar

åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan. I det följande utgår

jag dock vid anslagsberäkningen från den ursprungliga medelsfördelningen.

Delposten till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter — vilken

hädanefter torde böra benämnas ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter

— bör sålunda vid bifall till den av mig förordade höjningen med 5 000

kronor för nästa budgetår uppföras med 535 000 kronor. Delposten till avlöningar

åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan bör för det första

ökas med 6 400 kronor, utgörande förstärkning av bibliotekets anslagsmedel

till extra arbetshjälp. Vidare bör posten höjas med dels i runt tal 10 000

kronor till grundlön vid 4 skrivbiträdestjänster på skrivcentralen, dels 3 100

kronor till grundlön vid en befattning såsom extra vaktmästare på expeditionen

för gods och post, dels 6 000 kronor till viss extra arbetshjälp på

rektorsexpeditionen, dels ock 3 000 kronor för beredande av vederbörliga

ålderstillägg. Å andra sidan föranleder mitt ståndpunktstagande till institutionsvaktmästarutredningen

och därmed sammanhängande frågor en nettominskning

av denna delpost med 3 800 kronor. Delposten bör sålunda uppföras

med (128 500 + 6 400 + 10 000 + 3 100 + 6 000 + 3 000 — 3 800 =)

153 200 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

bör alltså i sin helhet uppföras med (535 000 + 153 200 =) 688 200 kronor.

Anslagsposten rörligt tillägg, nu 99 800 kronor, bör uppräknas

med 43 800 kronor och följaktligen upptagas till 143 600 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten

för nästa budgetår beräknas till (696 900 + 256 300 + 688 200 +

+ 143 600 =) 1 785 000 kronor.

Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, beräknar de under särskilda

uppbördsmedel uppförda avgifterna från de studerande

till oförändrat belopp, 350 000 kronor, bör följaktligen nettoutgiften under

avlöningsstaten upptagas till 1 435 000 kronor. I förhållande till innevarande

budgetår innebär detta en anslagshöjning med 133 500 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår bestämt till 449 700 kronor.

Kungl. Majit har genom beslut den 9 juni 1944 fastställt följande omkostnadsstat

för tekniska högskolan i Stockholm att tillämpas tills vidare

under budgetåret 1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis...................kronor 2 000

2. Reseersättningar åt lärare, förslagsvis........... » 12 000

3. Expenser, förslagsvis........................ » 430 000

4. Övriga utgifter:

a. Publikationstryck, förslagsvis .... kronor 11 500

b. Adresseringsmaskin med tillbehör > 12 700

c. Arkivinredning............... » 2 500 » 26 700

Summa kronor 470 700

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för kol, gas, elektrisk ström och vatten . . . kronor 21 000

Nettoutgift kronor 449 700.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk

förslagsvis 280 000 kronor och för övriga expenser högst 150 000 kronor. Beträffande

bestämmelserna om anslagets disposition hänvisas i övrigt till statsliggaren

(sid. 530 f.). I

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet beräknat utgifterna

under omkostnadsanslaget till 472 500 kronor, varav för sjukvård m. m.

5 000 kronor, för reseersättningar åt lärare 18 000 kronor, för bränsle, lyse och

vatten 258 000 kronor, för övriga expenser 157 500 kronor samt för publikationer

och publikationstryck 34 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen

ha upptagits med ett belopp av 25 000 kronor, varför sålunda anslagsbehovet

beräknats utgöra (472 500 — 25 000 =) 447 500 kronor.

I detta sammanhang torde jag vidare fa anmäla följande av lärarkollegiet

äskade engångsanslag, nämligen 9 000 kronor för inredning av skrivcentral

i enlighet med de sakkunnigas förut berörda förslag, 1 000 kronor för inredning

av den tidigare omförmälda expeditionen för post och gods, 9 000 kronor

för inköp av ett epidiaskop samt för bibliotekets räkning 5 000 kronor för

komplettering av hyllinredning m. m. i nuvarande biblioteksbyggnaden, 4 000

kronor för anskaffande av kontorsmaskiner samt 3 000 kronor för komplettering

av bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning eller sålunda tillhopa

31 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Kollegiet har, med hänsyn till de verkliga utgifterna

för sjukvården, i likhet med de sakkunniga beräknat anslagsbehovet för budgetåret

1945/46 till 5 000 kronor. Vid en utbyggnad av högskolan enligt de

sakkunnigas förslag har anslagsposten ansetts böra under de följande budgetåren

successivt ökas till 7 500 kronor.

Reseersättningar åt lärare. Kollegiet har i likhet med de

sakkunniga och under anförande av i huvudsak samma synpunkter som dessa

anhållit örn en höjning av denna anslagspost med 6 000 kronor till 18 000

kronor.

De sakkunniga ha härutinnan anfört:

För ett vart av budgetåren 1937/40 utgick ett anslag av 16 000 kronor. I

besparingssyfte minskades anslaget för budgetåret 1940/41 till 12 000 kronor.

Denna minskning har haft till följd, att studieresorna inom landet mast reduceras.

Om 16 000 kronor kunde anses normalt för budgetåret 1939/40 torde

på grund av ökade resekostnader i samband med högskolans utvidgning ett

anslag av 18 000 kronor få anses erforderligt under nuvarande förhållanden.

Vid en utbyggnad av högskolan enligt sakkunnigförslaget borde anslagsposten

emellertid successivt höjas till 27 000 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Kollegiet ifrågasätter för budgetåret

1945/46 ingen annan ändring än en minskning av posten med 22 000

kronor till (280 000 — 22 000 =) 258 000 kronor. Denna minskning är betingad

av det i det föregående berörda förslaget om löneplansplacering av

fem eldare, vilka för närvarande åtnjuta avlöning från denna post.. Kollegiet

förutsätter emellertid, att ersättning till extra arbetshjälp för eldning och

vedlämpning alltjämt skall utgå från posten i fråga. Denna ersättning beräknas

till cirka 5 000 kronor.

Övriga expenser. Kollegiet erinrar, att högskolan för budgetåret

1943/44 tilldelades ett expensanslag av 142 000 kronor, vilket högskolan

medgivits överskrida med 12 600 kronor, varför hela medelsanvisningen för

detta budgetår utgjort (142 000 + 12 600 =) 154 600 kronor eller i runt tal

154 500 kronor. För att bereda möjlighet till den icke oväsentliga modernisering,

som är ofrånkomlig beträffande högskolans inventarier, samt med hänsyn

till den ökning av expenskostnaderna, som oavsett prisstegringar blir en

följd av högskolans alltjämt pågående expansion, bör anslagsposten ökas med

lägst 7 500 kronor. Å andra sidan minskas anslagsbehovet med cirka 4 600

kronor vid ett överförande av gårdskarlsbefattningen till avlöningsstaten. Anslagsbehovet

för nästa budgetår skulle alltså utgöra (154 500 + 7 500 —

_4 600 =) 157 400 kronor. Kollegiet anser emellertid i likhet med de sakkunniga,

att en särskild delpost till bibliotekets expenser bör upptagas i omkostnadsstaten.

Denna delpost beräknas till 4 500 kronor. Posten till övriga expenser

skulle sålunda utgöra (157 400 — 4 500 =) 152 900 kronor, vilket belopp

kollegiet avrundar till 153 000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Riksräkenskapsverket har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget

uttalat, att ämbetsverket intet hade att erinra mot att särskilda

medel beräknades för bibliotekens vid högskolorna expenser men att det enligt

ämbetsverkets mening icke vore erforderligt, att särskild delpost under anslagsposten

expenser uppfördes i själva omkostnadsstaten.

Publikationer och publikationstryck. Kollegiet har,

i anslutning till de sakkunnigas förslag, anhållit om en ökad medelsanvisning

till publikationstryck från 11 500 kronor till 14 000 kronor, ävensom örn ett

»reservationsanslag» av 20 000 kronor för utgivande av en högskolans publikationsserie.

Beträffande det till publikationstryck äskade beloppet framhåller

kollegiet, att några årsberättelser av sparsamhetsskäl icke tryckts för åren

1923—1927 och ej heller från år 1932 samt att det skulle vara synnerligen

önskvärt, att de sålunda uppkomna luckorna bleve utfyllda genom sammandragna

årsberättelser och att i framtiden årsberättelser årligen utkomme.

De sakkunniga ha i fråga örn medelsanvisning till publikationsserier i huvudsak

anfört:

De sakkunniga ha föreslagit olika åtgärder till främjande av forskningsverksamheten

vid de tekniska högskolorna. En viktig angelägenhet i detta

r3Qarnhnng ^ åtgärder för underhittande av publicering av forskningens

r^,uJtat- De mOJi,gheter till sadan publicering, som hittills funnits, ha varit

alltför små. Över huvud taget kan man säga, att förståelsen för betydelsen av

denna publikations verksamhet under gångna år varit ringa. Inför den intensifiering

av forskningsverksamheten vid de tekniska högskolorna, som nu är att

vanta, ar det nödvändigt att bringa även publikationsfrågan till en tillfreds
hll

h!!öd=e i°''Tg‘ °Yervägande aY de olika vägar att lösa frågan, som stå

de sfkkunm|a kommit till det resultatet, att den bästa lösningen

ar att stalla särskilda publikationsanslag direkt till de båda högskolornas förfogande

för att möjliggöra tryckning av avhandlingar i form av en särskild

frfmSd ''TI6 Ci TddeIanden fran värdera högskolan. De sakkunniga vilja

framhålla, att hogskolorna genom denna publikationsserie erhålla ett värdefuUt

bytesmaterial och att därför möjligheterna till litteraturutbyte med andra

högskolor bibliotek etc. bil avsevärt förbättrade. Och vidare kommer existensen

av publikationsserierna att utgöra en betydelsefull stimulans för den tekhSr

/?.rÄkn/ngen hogskolorna. Endast genom goda publiceringsmöjlig^

de.anslag, som staten lämnar till själva forskningen,

fruktbärande för landets industri och näringsliv. De till publiceringsändamål

lamnade anslagen aro darfur val använda medel. Anslaget, vilket bör mvas

reservationsmislags karaktar bör till en början sättas till 15 000 kronor för

Inkola h°gsk0 an 1 Stockholm och till 10 000 kronor för Chalmers tekniska I

I ett flertal remissyttranden i anledning av sakkunnigförslaget har önskvärdheten

av att en publikationsserie kommer till stånd betonats.

Sålunda har statens tekniska forskningsråd anfört:

Rådet har inom sin egen verksamhet funnit det vara av stor betydelse att

frukterna av det tekniska forskningsarbetet tillräckligt utförligt och över
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

skadligt ställas till industriens och forskarnas förfogande. Vissa möjligheter att

erhålla bidrag till tryckning av redogörelser från forskningsverksamheten vid

de tekniska högskolorna finnas visserligen redan nu genom anlitande av de

anslag, som fördelas av Kungl. Majit efter förslag av statens tekniska forskningsråd

respektive statens kommitté för byggnadsforskning. Forskningsverksamheten

vid de tekniska högskolorna torde dock vara av en sådan omfattning,

att särskilda anslag för publicering av resultaten från denna verksamhet

vore motiverad. Även de sakkunniga ha förordat sistnämnda utväg. Rådet får

sålunda tillstyrka, att särskilda anslag för publicering anvisas för de båda

högskolorna.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har uttalat:

Utöver den stora nytta en dylik publikationsserie säkerligen skall göra såväl

ur vetenskaplig som teknisk synpunkt, vill kollegiet särskilt framhålla, att

högskolans bibliotek, när normala tider återkomma, får stort behov av en

sådan skriftserie som bytesobjekt för byten med utländska högskolor, akademier

och forskningsinstitut.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har förklarat sig med tillfredsställelse

instämma i de sakkunnigas förslag om statliga bidrag till publikationsserier

vid högskolorna, därvid kollegiet erinrat, att det visserligen under

två års tid utgivits en vetenskaplig skriftserie vid Chalmers tekniska högskola

med hjälp av gåvor från enskilda men att det ej syntes vara möjligt att fortsätta

med utgivandet någon längre tid utan statsunderstöd.

Jämväl ingenjärsvetenskapsakademien och svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen

ha framhållit angelägenheten av den av de sakkunniga

föreslagna publikationsserien.

Slutligen har statskontoret gjort följande uttalande:

Behovet av de ifrågasatta anslagsmedlen till utgivande av publikationsserier

undandrager sig statskontorets bedömande, men ämbetsverket finner

det principiellt riktigast, att de medel, som eventuellt finnas böra anvisas för

ändamålet, uppföras såsom en delpost under det årliga förslagsanslaget till

vederbörande högskolas omkostnader och sålunda icke som reservationsanslag.

Inredning av skrivcentralen. Kollegiet har i likhet med

de sakkunniga beräknat ett belopp av 9 000 kronor till skrivmaskiner, skrivmaskinsbord

och stolar för fem biträden samt duplikator och vissa blankettskåp

etc.

Rilcsrälcenskapsverket förutsätter i sitt över sakkunnigförslaget avgivna

yttrande, att medel för detta ändamål antingen inräknas under delposten övriga

expenser eller anvisas i form av ett särskilt utrustningsanslag.

Inredning av expedition för högskolans post och

g o d s. Det för detta ändamål äskade beloppet, 1 000 kronor, är, enligt

s. 96 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vad som inhämtats från högskolans rektor, avsett att användas till inköp av

stolar och skrivbord m. m.

Inköp av epidiaskop. Kollegiet hemställer om ett anslag av 9 000

kronor för ändamålet samt anför härom följande.

Epidiaskopet skall användas i den s. k. fysikersalen, som är högskolans näst

största sal och användes såväl vid alla provföreläsningar som vid gästföreläsningar

av olika slag. I denna sal finnes visserligen redan nu ett epidiaskop,

men detta är synnerligen undermåligt och bör ersättas med ett nytt, så att

möjlighet herodes att på ett tillfredsställande sätt förevisa såväl skioptikonbilder

som övrigt bildmaterial. Det föreslagna nya epidiaskopet ger en bildyta

av 2 X 2 meter samt är synnerligen lämpligt för ändamålet ifråga.

Biblioteket. Kollegiet har i huvudsaklig anslutning till bibliotekssakkunnigas

förslag äskat 5 000 kronor för komplettering av hyllinredning

m. m. i nuvarande biblioteksbyggnaden, 4 000 kronor för anskaffande av

kontorsmaskiner samt 3 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri-

och reproduktionsutrustning.

Biblioteksutredningen har beräknat 5 000 kronor för nya möbler, hyllanordningar

och katalogskåp i bibliotekets tjänsterum och för skåp för kartotek i

referensrummet, 3 000 kronor för inköp av ett antal nya skrivmaskiner och

likaledes 3 000 kronor för inköp av en dupliceringsmaskin, en häftmaskin,

en stansningsmaskin för katalogkort och en mindre räknemaskin.

Särskilda uppbördsmedel. Kollegiet föreslår en uppräkning av

dessa medel med 4 000 kronor till 25 000 kronor.

Posten till sjukvård m. m. synes med hänsyn till belastningen böra

höjas från 2 000 kronor till 5 000 kronor. Posten reseersättningar åt

lärare var under budgetåret 1939/40 uppförd med 16 000 kronor, men är

för närvarande av besparingshänsyn nedsatt till 12 000 kronor. Högskolan har

i likhet med de sakkunniga ansett, att posten bör återföras till det belopp, som

numera, om hänsyn tages till resekostnadernas stegring, reellt motsvarar 1939

års nivå eller 18 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost avser ersättningar

åt högskolelärama vid resor i samband med fältövningar och exkursioner,

vid studieresor till industriföretag ävensom vid resor för planerande och övervakande

av studerandes examensarbeten vid industriella anläggningar. För

egen del anser jag det önskvärt med en ökad medelsanvisning till dessa ändamål

i förhållande till vad som varit fallet under krigsåren och vill därför

förorda en höjning av posten. Ökningen synes mig dock kunna begränsas till

4 000 kronor. I enlighet härmed skulle anslagsposten för nästa budgetår uppföras

med 16 000 kronor.

I fråga örn posten expenser får jag anföra följande. Då jag i det föregående

icke ansett mig nu böra förorda någon ändring av sättet för bestridan
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

de av eldarpersonalens avlöning, bör delposten till bränsle, lyse och vatten

uppföras med oförändrat belopp eller 280 000 kronor. Högskolans förslag, att

en särskild delpost upptages för bibliotekets expenser finner jag mig kunna biträda

och har ingen erinran mot det äskade beloppet 4 500 kronor. För högskolan

i övrigt torde ett belopp av 155 000 kronor för övriga expenser vara tillfyllest.

Jag har vid uppskattningen av denna summa tagit hänsyn till den

faktiska medelsåtgången under de senast förflutna budgetåren, varjämte jag, i

enlighet med den ståndpunkt jag i annat sammanhang intagit, utgått från att

de till 4 600 kronor uppgående kostnaderna för avlöning av en gårdskarl även

under nästa budgetår skola bestridas från detta anslag. Expensposten bör

sålunda uppföras med (280 000 -f- 4 500 -j- 155 000 —) 439 500 kronor.

Posten övriga utgifter är i staten för innevarande budgetår uppdelad

på tre delposter. Den första av dessa, avseende utgifter för publikationstryck,

är uppförd med 11 500 kronor. Under en följd av år ha kostnaderna

för tryckning vid högskolan begränsats, bland annat därigenom att dess årsberättelser

icke framlagts i tryck. Från högskolans sida är det ett gammalt

önskemål att medel måtte anvisas för att möjliggöra tryckning av ifrågavarande

berättelser. Jag kan dock icke under rådande förhållande biträda

denna önskan. För offentliggörande av rönen av den omfattande forskning,

som numera bedrives vid högskolan, ha hittills inga medel stått till förfogande.

De sakkunniga ha som ett angeläget önskemål framhållit, att högskolan får

medel för utgivande av en publikationsserie. De ha beräknat kostnaderna

härför under det första året till 15 000 kronor, vilket belopp dock successivt

skulle höjas till 25 000 kronor. Högskolemyndigheterna ha för nästa budgetår

äskat ett anslag av 20 000 kronor. För egen del vill jag understryka den stora

betydelse det har för varje vetenskaplig institution att äga tillgång till en

publikationsserie, genom vilken forskningsresultat kunna göras allmänt kända

och som samtidigt öppnar en värdefull möjlighet till utbyte av vetenskapligt

tryck med andra institutioner inom och utom landet. Med särskild styrka göra

sig dessa synpunkter gällande för de tekniska högskolornas vidkommande. Det

synes mig därjämte oegentligt, att statsmakterna med betydande medel understödja

den tekniskt-vetenskapliga forskningen, om det icke samtidigt sörjes

för att denna forsknings landvinningar komma näringslivet och därmed den

ekonomiska utvecklingen tillgodo. Härtill kommer för den enskilde forskarens

del, att prioritetsrätten till en av honom gjord upptäckt kan gå förlorad,

därest han icke får möjlighet att på ett tidigt stadium i tryck offentliggöra

densamma. Jag är av nu anförda skäl beredd att understödja förslaget att

särskilda anslagsmedel ställas till högskolans förfogande för en publikationsserie.

Beträffande beloppet anser jag dock, att statsmakterna för nästa budgetår

icke böra sträcka sig längre än till vad de sakkunniga i detta hänseende

föreslagit, nämligen 15 000 kronor. Jag förordar sålunda en höjning

av posten till publikationstryck med sistnämnda belopp. Delposten i dess helhet

bör sålunda uppföras med (11 500 -f- 15 000 =) 26 500 kronor.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Under posten övriga utgifter har dessutom för innevarande år beräknats ett

sammanlagt belopp av 15 200 kronor till vissa engångsutgifter. Dessa bortfalla

för nästa budgetår, men å andra sidan ha högskolemyndigheterna äskat

ett belopp av sammanlagt 31 000 kronor till vissa inredningsarbeten och för

anskaffning av olika apparater och maskiner. Högskolemyndigheternas äskanden

i dessa hänseenden ha icke givit mig anledning till annan erinran än att

jag finner frågan örn medelsanvisning till anskaffning av vissa maskiner för

bibliotekets räkning böra anstå i avvaktan å en omprövning av det av biblioteksutredningen

framlagda organisationsförslaget. Jag vill sålunda nu tillstyrka

att medel anvisas till dels inredning av skrivcentral till en kostnad av

9 000 kronor, dels inredning av en expedition för post och gods, 1 000 kronor,

dels inköp av ett s. k. epidiaskop för utbyte av ett befintligt men föråldrat

sådant till en kostnad av 9 000 kronor, dels ock hyllinredning m. m. för

biblioteket, 5 000 kronor, eller sålunda med tillhopa 24 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med (26 500 -f- 24 000 —) 50 500 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle utgifterna under

omkostnadsstaten komma att belöpa sig till (5 000 -f- 16 000 -f- 439 500 +

-j- 50 500 =) 511 000 kronor.

Mot beräkningen av de särskilda uppbördsmedlen för kol, gas, elektrisk

ström och vatten, 25 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat om inrättande av en skrivcentral

vid högskolan tillkomma vidare inkomster å skriv- och räknearbeten,

som hänföra sig till privata uppdrag. Dessa inkomster, vilka jämväl böra

redovisas såsom särskilda uppbördsmedel, torde i avbidan å närmare erfarenhet

för nästa budgetår böra upptagas i omkostnadsstaten med ett belopp

av 1 000 kronor. Nettoutgiften under omkostnadsstaten kommer sålunda enligt

mitt förslag att utgöra (511 000 — 25 000 — 1 000 =) 485 000 kronor.

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 575 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 meddelade föreskrifter

(statsliggaren sid. 531) sålunda:

Samlingar och laborationer............................ kronor 325 000

Nyanskaffning av apparater m. m...................... » 200 000

Fotogrammetrisk utrustning........................... » 50 000

Summa kronor 575 000.

Under den senaste tioårsperioden ha till samlingar och laborationer respektive

nyanskaffning av apparater anvisats följande belopp:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 336. 99

Samlingar och

Nyanskaffning av

Fotogrammetrisk

Budgetår

laborationer,

apparater m. m.,

utrustning,

kronor

kronor

kronor

1935/36 . ...

...... 201 500

25 000

—

1936/37 ____

...... 206 500

40 000

—

1937/38 ....

...... 220 700

95 000

—

1938/39 ____

...... 242 700

175 000

—

1939/40 ____

...... 262 700

215 000

25 000

1940/41 ____

...... 262 700

200 000

15 000

1941/42 ____

...... 262 700

175 000

20 000

1942/43 ____

...... 262 700

175 000

20 000

1943/44 ____

...... 300 000

175 000

20 000

1944/45 ____

...... 325 000

200 000

50 000.

Anslagsposten till fotogrammetrisk utrustning tillkom i samband med omläggningen

av undervisningen i de geodetiska läroämnena (jfr 1939 års åttonde

huvudtitel, sid. 222 ff.). Kostnaderna för nyanskaffning av erforderliga instrument

beräknades då till 167 500 kronor.

Hittills har för ändamålet anvisats sammanlagt 150 000 kronor. Till följd

av prisstegringar beräknades i 1944 års statsverksproposition ett belopp av

ytterligare 39 000 kronor återstå att anvisa för ändamålet.

Högskolans lärarkollegium hemställer för nästa budgetår om anslag till ma
-

teriel m. m. med följande belopp:

Samlingar och laborationer.......................... kronor 497 980

Nyanskaffningar av apparater m. m. (löpande anslag) . . » 735 855

Engångsanslag till fotogrammetrisk utrustning . ........ »_39 000

Summa kronor 1 272 835.

Samlingar och laborationer. Lärarkollegiet har i huvudsak

anfört:

För budgetåret 1944/45 äskade högskolan 388 450 kronor och erhöll

325 000 kronor. Med hänsyn till de fördyringar, som inom alla områden gjort

sig gällande och som speciellt nu komma till uttryck, måste anslaget i fråga

ytterligare ökas, om högskolan skall kunna bibehålla nuvarande standard i

undervisningshänseende.

Kollegiet tillåter sig att för nästa budgetår för ändamålet äska ett belopp

av sammanlagt 497 980 kronor. Härav är ett belopp av 469 480 kronor avsett

att fördelas mellan de olika avdelningarna enligt följande sammanställning:

Avdelning.

Teknisk fysik.................... kronor 48 150

Maskinteknik.................... » 86 350

Flygteknik och skeppsteknik........ » 23 250

Elektroteknik.................... » 84 800

Väg- och vattenbyggnad........... » 60 780

Kemi och kemisk teknologi......... » 71 650

Bergsvetenskap .................. » 48 200

Arkitektur ...................... » 26 600

Lantmäteri...................... » 19 700

Summa kronor 469 480.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Härtill kommer ett belopp av sammanlagt 8 500 kronor, nämligen för avdelningen

för teknisk fysik 500 kronor för en befattning som adjungerad lärare

i hållfasthetslära och 1 000 kronor för en liknande befattning i maskinelement,

för avdelningen för maskinteknik 3 000 kronor för en professur i verktygsmaskiner

samt för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik 4 000 kronor

för en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad, därest lärarkollegiets

hemställan örn nämnda lärarbefattningars inrättande bifalles.

Återstående belopp, 20 000 kronor, har beräknats för experimentella licentiatarbeten.

I sistnämnda hänseende må framhållas att i många fall anslag

erfordras för experimentella arbeten, belöpande sig till 500 kronor per lieentiand

och år. Högskolan äskade härför 6 000 kronor föregående år, vilken

framställning icke bifölls.

Den kommitté, som på sätt förut berörts tillsatts inom högskolan med

uppdrag att upprätta förslag till program i de olika läroämnena i teknisk

licentiatexamen samt angående uppkommande kostnader m. m. har beräknat

ett medelsbehov av 20 000 kronor för nästa budgetår.

De sakkunniga ha beräknat en successiv ökning av ifrågavarande anslagsmedel

från 350 000 kronor budgetåret 1944/45 till 530 000 kronor budgetåret

1950/51, då den av dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts

genomförd.

Nyanskaffning av apparater m. m. Lärarkollegiet har beräknat

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål i enlighet med de äskanden,

som framlagts av högskolans avdelningskollegier, samt därvid i huvudsak

anfört:

Kollegiet vill framhålla, att de sakkunniga i sitt betänkande för budgetåret

1945/46 föreslå ett belopp av 240 000 kronor. Emellertid betona de sakkunniga,

att den årliga kostnaden för nyanskaffningar bör beräknas med

cirka 10 procent för modernisering och cirka 5 procent för reparationer och

ersättning av vad som förslitits med utgångspunkt från det värde, som

respektive laboratoriers inventarier betinga, d. v. s. tillämpning av samma

principer som inom industrien. Tillämpas de sakkunnigas beräkningsnorm,

till vilken högskolan helt ansluter sig, erhålles emellertid ett avsevärt högre

årligt belopp än vad de sakkunniga själva föreslå. Det av kollegiet äskade beloppet,

735 855 kronor, är avsett att fördelas mellan högskolans olika avdel
-

ningar på följande sätt:

Avdelning.

Teknisk fysik.................... kronor 165 600

Maskinteknik .................... » 116 400

Flygteknik och skeppsteknik........ » 19 000

Elektroteknik.................... » 213570

Väg- och vattenbyggnad........... » 83 135

Kemi och kemisk teknologi......... » 62 100

Bergsvetenskap .................. » 42 650

Arkitektur ...................... » 9 100

Lantmäteri ...................... » 24 300

Summa kronor 735 855.

Av det för avdelningen för teknisk fysik beräknade beloppet, 165 600 kronor,

föranledes 15 000 kronor av ett bifall till kollegiets äskande örn en befattning

som adjungerad lärare i fysik.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

De sakkunniga ha härutinnan — utöver vad som framgår av det redan anförda

— bland annat uttalat:

Högskolans apparater, maskiner och instrument, avsedda fornforskning och

undervisning, kunna beräknas motsvara ett värde av omkring 2 500 000

kronor. Erforderligt anslag till modernisering och ersättande av årlig förslitning

har ansetts böra utgå med 15 procent av värdet av samtliga apparater

och instrument. Det årliga anslaget skulle då kunna beräknas till 375 000 kronor,

vilket ungefär motsvarar vad högskolan i genomsnitt begärt i sina riksdagspetita

under senare år. _ o .....

Då det under den närmaste tiden på grund av rådande utrikespolitiska

förhållanden torde föreligga vissa svårigheter att anskaffa lämpliga apparater

m. m. och för att icke höjningen av anslaget skall behöva ske alltför hastigt,

ha de sakkunniga föreslagit en omedelbar höjning endast till 220 000 kronor

budgetåret 1944/45 och därefter en successiv höjning till 375 000 kronor år

1950/51. • j • i

Örn föreslagna nybyggnader med ny utrustning komma till utförande i den

omfattning de sakkunniga föreslagit, torde för apparaturens framtida underhåll

och modernisering det föreslagna beloppet, 375 000 kronor, ytterligare

böra höjas enligt ovan angivna principer. ...

De sakkunniga vilja framhålla, att det för de tekniska högskolornas utveckling

och för att de skola kunna tillgodose såväl statens som näringslivets krav

på forskning och undervisning är nödvändigt, att möjligheter skapas att hålla

laboratorierna i fullt tidsenligt skick med avseende på apparater, maskiner,

instrument m. m.

Fotogrammetrisk utrustning. Lärarkollegiet har framhållit,

att det äskade beloppet, 39 000 kronor, utgör vad som återstår av kollegiets

äskade 109 000 kronor för budgetåret 1943/44.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är anslaget till materiel m. m.

vid tekniska högskolan i Stockholm uppdelat på tre delposter. Den första av

dessa, betecknad samlingar och laborationer, kan närmast karakteriseras som

institutionernas driftkostnadsanslag och utgör en av de viktigaste förutsättningarna

för ett framgångsrikt bedrivande av såväl undervisnings- som forskningsverksamheten

vid högskolan. Denna post är för innevarande budgetår

uppförd med 325 000 kronor. Den andra delposten, benämnd nyanskaffning

av apparater m. m., åsyftar att säkerställa den normala förnyelse och modernisering,

som erfordras för olika institutioner. Denna post är nu uppförd med

200 000 kronor. Slutligen ingår i anslaget en delpost på 50 000 kronor, avseende

ett speciellt ändamål, nämligen bestridande av kostnaderna för den

fotogrammetriska utrustning, vars anskaffning påbörjades redan före kriget

i enlighet med medgivande av 1939 års riksdag.

Vid skilda tillfällen har från statsmakternas sida understrukits vikten av att

högskolan icke får ett alltför snävt tillmätt materielanslag till sitt förfogande.

Av statsfinansiella skäl har medelsanvisningen dock regelmässigt måst avsevärt

begränsas i förhållande till högskolans anslagsäskanden. För budgetåret

1939/40 anvisade riksdagen för här ifrågavarande ändamål, bortsett från en

Departe
mentschefen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

post på 25 000 kronor till fotogrammetrisk utrustning, ett sammanlagt belopp

av 477 700 kronor. Föredragande departementschefen uttalade emellertid,

att han med hänsyn till den stora betydelsen av de uppgifter, som skulle

tillgodoses genom anslaget, skulle önskat att han kunnat förorda en högre

medelsanvisning. I årets åttonde huvudtitel tillstyrkte jag en uppräkning av

universitetens och karolinska institutets materielanslag med 40 procent; denna

höjning avsåg att vara en kompensation för den beräknade prisstegringen

sedan krigsutbrottet. Riksdagen har numera för sin del bifallit dessa förslag.

Samma skäl kunna givetvis anföras till stöd för en motsvarande höjning

av tekniska högskolans materielanslag, vilket på denna grund borde

— bortsett från det äskade slutanslaget till fotogrammetrisk utrustning —

uppföras med i runt tal 700 000 kronor. Emellertid föreligga vid tekniska

högskolan särskilda skäl, som motivera en ytterligare höjning av förevarande

anslag. Det under senare år väsentligt ökade antalet studerande gör en höjning

av anslaget till samlingar och laborationer ofrånkomlig, och de utomordentligt

snabba framstegen på många områden av tekniken under kriget gör

det önskvärt, att även anslagsposten till nyanskaffning av apparater m. m.

höjes med ett något större belopp än som svarar mot den på nyssnämnda sätt

beräknade prisstegringen, vilken för övrigt redan den är mycket försiktigt

uppskattad. Jag vill därför och för åstadkommande av lämplig avrundning av

anslagssumman förorda att posten till samlingar och laborationer uppföres

med 445 000 kronor, varav 20 000 kronor för licentiatarbeten, och posten till

nyanskaffning av apparater m. m. med 316 000 kronor. Härjämte tillstyrker

jag ett slutanslag till anskaffande av fotogrammetrisk utrustning på 39 000

kronor. Anslaget i dess helhet torde sålunda för nästkommande budgetår böra

uppföras med 800 000 kronor.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ......................... kronor 33 000

1936/37 ........................ . » 33 500

1937/42 ......................... » 35 000

1942/45 ......................... » 40 000.

Högskolans lärarkollegium har — under åberopande av ett av biblioteksutredningen

därom framlagt förslag — för nästa budgetår äskat en medelsanvisning

av 50 000 kronor till bestridande av löpande utgifter ävensom ett

engångsbelopp av 36 000 kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande

anslag från 50 000 kronor budgetåret 1945/46 till 90 000 kronor budgetåret

1951/52 samt därjämte ett engångsanslag av 36 000 kronor för möjlig
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

görande av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, om icke förr så efter

krigets slut, som bidrag till täckande av de stora brister, vilka under avspärrningstiden

uppkommit i bibliotekets litteraturbestånd på detta område.

Jag delar högskolans och biblioteksutredningens åsikt, att det är av synnerlig

vikt, att tekniska högskolans bibliotek blir satt i tillfälle att så snart

avspärrningen upphäves komplettera bokbeståndet med aktuell engelskspråkig

teknisk litteratur samt har ingen erinran mot det för detta ändamål äskade

beloppet. Jag förordar därför, att ett engångsanslag för nästa budgetår

å 36 000 kronor ställes till högskolans förfogande för möjliggörande av denna

litteraturanskaffning. Någon ytterligare höjning av anslaget till bokinköp är

jag emellertid icke för närvarande beredd att förorda. Anslaget torde sålunda

för nästa budgetår böra uppföras med (40 000 -f- 36 000 =) 76 000 kronor.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

För budgetåret 1940/41 var detta anslag uppfört med 16 000 kronor,

varav 11 000 kronor disponerades till stipendier åt mindre bemedlade eller

medellösa studerande vid högskolan och 5 000 kronor till resebidrag åt studerande

för deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar i anslutning

till undervisningen inom vissa avdelningar (väg- och vattenbyggnad,

bergsvetenskap och lantmäteri). Från och med budgetåret 1941/42 har

sistnämnda anslagspost indragits, varför anslaget sänkts till 11 000 kronor.

Högskolans lärarkollegium har — under erinran, att statsutskottet i sitt

utlåtande nr 8 vid 1944 års riksdag framhållit önskvärdheten av att, så

snart det statsfinansiella läget medgåve, medel åter måtte anvisas till resebidrag

åt studerande för deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar

i anslutning till undervisningen inom vissa avdelningar samt under

åberopande av de sakkunnigas förslag — hemställt om en medelsanvisning

av sammanlagt 18 000 kronor för nästa budgetår. Av detta belopp avses

13 000 kronor till stipendier och 5 000 kronor till resebidrag för deltagande

i exkursioner och fältövningar.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (betänkandet sid. 411):

Nuvarande statliga anslag till stipendier vid högskolan kan med hänsyn

till penningvärdets fall, de minskade stipendiebeloppen och det alltmer

ökade behovet anses vara lågt och borde enligt de sakkunnigas mening

ökas till åtminstone 12 000 kronor. Vid en ökning av antalet studerande

med cirka 60 procent bör anslaget ökas i samma proportion förslagsvis till

20 000 kronor omkring år 1950. .

Det torde även tagas under övervägande, örn icke ett stipendiebelopp

för mindre bemedlade och obemedlade studerande, som deltaga i obligatoriska

fältövningar inom avdelningarna väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap

och lantmäteri, åter skall upptagas. De sakkunniga ha ej framlagt förslag

därom men anse det lämpligt, att frågan åter vid tillfälle upptages av

vederbörande högskola.

Departe
mentschefen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I annat sammanhang har slutligen lärarkollegiet vid tekniska högskolan i

hemställt om ett anslag av 12 500 kronor såsom bidrag till högskolans

lärare för utrikes studieresor. Styrelsen för Chalmers tekniska högskola

har anhållit om ett för de båda högskolorna gemensamt anslag till

nämnda ändamål av 16 000 kronor.

De sakkunniga ha erinrat örn att medel för utrikes studieresor tidigare

utgått fran de särskilda anslagen till stipendier vid de olika högskolorna.

De sakkunniga ha emellertid ansett de för utrikes resor avsedda medlen —

4 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 1 500 kronor för Chalmers

tekniska högskola under ett vart av budgetåren 1937/40 — vara alltför

otillräckliga och förordat ett för högskolorna gemensamt anslag av till en

början 16 000 kronor, vilket emellertid borde successivt höjas till 24 000

kronor.

Med hänsyn till den under senare år inträdda ökningen av antalet studerande

vid tekniska högskolan tillstyrker jag högskolans framställning örn

en höjning av beloppet för studiestipendier från 11 000 kronor till 13 000

kronor. Jag förordar likaledes, att på riksstaten ånyo beräknas ett belopp av

5 000 kronor såsom resebidrag för deltagande i exkursioner och fältövningar.

Däremot är jag för närvarande icke beredd att förorda bifall till

äskandet örn särskilda medel till stipendier för utrikes resor åt lärare. Förevarande

anslag torde sålunda böra uppföras med (13 000 + 5 000 =)

18 000 kronor.

6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler.

Under budgetåren 1942/45 ha för ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa

700 000 kronor, varav 250 000 kronor för budgetåret 1944/45. Genom

beslut den 9 juni 1944 har Kungl. Majit föreskrivit, att anslaget för innevarande

budgetår skall disponeras till inredning och utrustning av nya lokaler

för härefter angivna institutioner med följande belopp:

institutionen för mekanisk teknologi .................. kronor 115 500

» » vattenbyggnad ...................... » 1500

» » värme- och ventilationsteknik.......... » 7 500

» » värmeteknik och maskinlära .......... » 52 500

» » järnets bearbetning och behandling .... » 36 500

» » järnets metallurgi.................... » 36 500

Summa kronor 250 000.

Till fullföljande av inredning och utrustning av lokalerna för nu angivna

institutioner — frånsett institutionen för väg- och vattenbyggnad — har

lärarkollegiet för nästa budgetår såsom fyllnadsanslag äskat ett belopp av

(40 000 -f- 2 500 -f- 17 500 -f- 61 400 -(- 144 500 =) 265 900 kronor, därvid

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

kollegiet framhållit, att institutionerna för mekanisk teknologi, värme- och

ventilationsteknik samt värmeteknik och maskinlära just inflyttat i nya

lokaler ävensom erinrat, att — sedan medel därför anvisats för innevarande

budgetår — arbetena för närvarande påginge med ombyggnad och iordningställande

av en ugnshall för institutionen för järnets metallurgi ävensom

med iordningställande av ett laboratorium för institutionen för järnets

bearbetning och behandling.

Härjämte har kollegiet äskat en medelsanvisning av 116 000 kronor till

utrustning av följande institutioner med härefter angivna belopp:

institutionen för teknisk organisk kemi ................ kronor 20 000

» » » oorganisk kemi ................ » 50 000

» » cellulosateknik och träkemi............ » 20 000

» » pappersteknik........................ » 20 000

» » metallografi .................. » 6 000

Summa kronor 116 000.

Det för institutionen för metallografi upptagna beloppet, 6 000 kronor, är

avsett för utrustning i samband med vissa tidigare planerade ombyggnadsarbeten,

vilka icke kommit till utförande. Till stöd för övriga äskanden har

bland annat anförts följande.

Institutionerna för teknisk organisk och teknisk oorganisk kemi ha nyinrättats

i samband med uppdelningen från och med innevarande budgetår av

professuren i kemisk teknologi i en professur i teknisk organisk och en professur

i teknisk oorganisk kemi.

Det till utrustning av laboratoriet för organisk

kemi, vilket i huvudsak avses skola övertaga den tidigare till institutionen

för kemisk teknologi hänförliga utrustningen, föreslagna beloppet avser

anskaffning av följande materiel och apparater:

Laboratoriets uppsättning med glas, porslin och allmänna

laboratorieutensilier ................................. kronor 6 000

Torkskåp, vattenbad etc............................... » 3 000

Mätinstrument ....................................... » ^ 000

Platina .............................................. » 3 000

Vakuumpumpar, motorer etc........................... » 2 000

Kemikalieuppsättningen....................... » 2 000

Summa kronor 20 000.

Beträffande institutionen för teknisk oorganisk

kemi gäller att den apparativa utrustning, som är nödvändig, blott finnes

i ytterst begränsad omfattning. Sålunda behöver själva apparaturen för

reaktionernas genomförande helt nyanskaffas samtidigt som förrådet av

nödiga mätinstrument av olika slag måste avsevärt kompletteras. Därtill

kommer att vissa smärre ändringar i tillgängliga laboratorielokalers möblering

ävenledes måste genomföras, i det att bord etc. måste ändras, då praktiskt

taget hela institutionen för närvarande är helt utrustad och inredd för

analytiskt arbete och icke medger att övningsarbeten i större skala skall

där bedrivas.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utom den direkta undervisningen måste emellertid, för att institutionen

skall kunna fullgöra de skyldigheter som åvila densamma, även kunna bedrivas

modern teknisk vetenskaplig forskning. För en sådan fordras emellertid

numera andra hjälpmedel än glasbägare och analysvågar. Det tarvas hela

den stora arsenal av apparativa hjälpmedel som den vetenskapliga forskningen

utarbetat. På detta område förefinnes ävenledes skriande brister i

institutionens nuvarande utrustning. Givetvis bör det vara så, att dyrbarare

speciella utrustningar, som endast behövas vid enstaka tillfällen och för lösandet

ay helt speciella problem, ej behöva finnas å varje institution inom

den kemiska avdelningen, utan bör kunna, även örn den finnes uppställd på

ep viss institution, få disponeras av forskare som arbeta å en annan institution.

Man får dock ej gå så långt vid detta gemensamhetsbruk, att forskningseffektiviteten

därigenom i alltför hög grad minskas. En viss minimiutrustning

i varje fall av standardapparatur måste därför finnas å varje institution

jämte den för dess lärofack speciella utrustningen. Av dyrbarare

apparatur, som helt saknas inom den kemiska fackavdelningen, må framhållas

apparatur för röntgenkristallografiska och röntgenspektrografiska undersökningar,

även om många andra dyrbarare utrustningar skulle vara ytterst

önskvärda. Speciellt den förstnämnda undersökningsmetodiken är av

oskattbart värde för studiet av ett stort antal tekniskt mycket viktiga problem

och en modern röntgenapparatur torde få anses oumbärlig och höra

till standardutrustningen vid varje någorlunda tillfredsställande utrustad

teknisk-kemisk forskningsinstitution.

Det äskade beloppet, 50 000 kronor, är avsett för följande utrustning:

Spindelkvam ......................................... kronor 600

Laboratoriepulvriserare ................................ » 800

Montage av kvarnar .................................. » 300

Knådningsmaskin ..................................... » 900

Kristallisatörer (tre olika typer) ........................ » 2 000

Upplösnings- och fällningsbeh. med rörverk................ » 1 000

Filterpress med tillbehör .............................. » 1 000

Kontaktapparater för svavelsyraframställning ............ » 500

Clausugn för svavelframställning........................ » 500

Ugn för klorförbränning ............................... » 500

Ugn för ammoniakförbränning.......................... » 500

Elektriska muffelugnar ................................ » 2 500

Elektrisk roterugn..................................... » 1 200

Vakuumtorkskåp, elektriskt ............................ » 1 500

Torkskåp, elektriska, 5 stycken.......................... » 2 000

Kylskåp, Elektrolux eller liknande ...................... » 1 000

Röntgenapparatur ............................... » 20 000

Apparatur för temperaturregistrering (3 mätställen) ...... » 2 000

Millivoltmetrar för temperaturmätning 10 stycken........ » 500

Millivoltmeter med stort motstånd......:................ » 500

Rörpotentiometer för pH-bestämning.................... » 1 300

Autoionmeter, 2 stycken .............................. » 2 000

Philiscope med tillbehör................................ » 500

Spegelgalvanometer ................................... » 2 000

Rotsmätare för gaser och vätskor........................ » 1 000

Ändring av lokalernas inredning, montage av fast apparatur

etc................................................ » 3 400

Summa kronor 50 000.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Majlis proposition nr 326.

För institutionen för cellulosateknik och träkemi kräves komplettering av

utrustningen i samband med dess förläggning till svenska träforskningsinstitutet.

I enlighet med fastställda planer kommer institutionen för cellulosateknik

och träkemi i det nya institutet, vad undervisning beträffar, att Wiva ungefär

dubbelt så stor som nuvarande institution. Den skall ju också betjäna

ett mycket större antal studerande i framtiden. Det är därför nödvändigt,

att den utrustning, som för närvarande finns, avsevärt kompletteras och

att medel därför ställes till förfogande i god tid före färdigställandet, som

beräknas inträffa september—oktober 1945.

Det bör påpekas, att träforskningsinstitutets utrustning i övrigt enligt

mellan industrien och staten träffat avtal helt kommer att bekostas av industrien.

Detta gäller dock icke högskolans institution för cellulosateknik

och träkemi, där all apparativ utrustning och andra kostnader i samband

med inredningen måste bestridas av staten.

Det äskade beloppet, 20 000 kronor, avses skola fördelas på följande sätt:

Glas och specialglas ..................................

Vågar med viktsatser..................................

Platinadeglar och -skålar ..............................

Apparativ utrustning såsom ugnar, motorer, termostater,

torkskåp, kokplattor el. instrument o. dyl. ..............

Förbrukningsartiklar såsom glasrör, gummivaror, korkar,

proppar, filtrerpapper och dylikt.......................

Kemikalier och dylikt....................;............

Lösa möbler såsom bokskåp, skrivbord och dylikt..........

Oförutsedda utgifter, prisförhöjning och dylikt . . ..........

kronor 5157

» 3 636

» 1 750

» 4 765

» 512

» 860

» 2 070

» 1 250

Summa kronor 20 000.

Institutionen för pappersteknik, som jämväl avses skola inrymmas i det

förutberörda träforskningsinstitutet, kräver i samband därmed följande kompletterande

utrustning till härefter angivna belopp:

Laboratoriets uppsättning med glas, porslin och allmänna la
boratorieutensilier

................................... kronor 6 000

Apparater såsom större torkskåp, provningsapparater...... » 4 000

Mätinstrument ....................................... >J ^ 222

Platina .............................................. Ä ^

Vakuumpumpar, motorer etc........................... » 3 000

Kemikal ieuppsättning ........................ ” ^ 0^

Summa kronor 20 000.

Utöver vissa ytterligare av lärarkollegiet under ifrågavarande anslag

framställda äskanden, för vilka lämnas en redogörelse i andra sammanhang,

har lärarkollegiet slutligen äskat ett belopp av 20 000 kronor för hyllinredning

i samband med inredning av biblioteksbyggnadens vind till bokmagasin

i enlighet med ett därom framfört förslag, till vilket jag torde få återkomma

i det följande vid behandlingen av högskolornas byggnadsfrågor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

För att slutföra anskaffandet av den inredning och utrustning, som med

riksdagens medgivande påbörjats för institutionerna för mekanisk teknologi,

värme- och ventilationsteknik, värmeteknik och maskinlära, järnets

bearbetning och behandling samt järnets metallurgi, skulle enligt det föregående

erfordras ett belopp av sammanlagt 265 900 kronor. Högskolan har

äskat motsvarande medel härtill för nästa budgetår. Därutöver har högskolan

hemställt örn utrustning av ytterligare ett antal nytillkomna institutioner

till en sammanlagd kostnad av Ilo 000 kronor. Ehuru jag icke har någon

erinran mot anslagsberäkningarna i och för sig, anser jag mig dock av

statsfinansiella skäl icke nu kunna tillstyrka hela den av högskolan begärda

anslagshöjningen, vilken i runt tal belöper sig till 125 000 kronor, utan

anser mig böra stanna vid att föreslå en anslagsökning med 75 000 kronor.

Denna begränsning kan enligt min mening lämpligen genomföras på sådant

sätt, att till utrustning för institutionen för järnets bearbetning och behandling

nu anvisas ett belopp av 110 000 kronor, medan det ytterligare

medelsbehovet för institutionen, 34 500 kronor, torde böra tillgodoses först

ett senare år. För utrustning av de nya institutionerna för teknisk-organisk

kemi, teknisk-oorganisk kemi, cellulosateknik och träkemi samt pappersteknik

torde för nästa budgetår böra anvisas ett sammanlagt belopp av 93 600

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av högskolan

fördela sistnämnda belopp. I enlighet med det anförda bör således

anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler för nästkommande

budgetår uppföras med (265 900 — 34 500 + 93 600 =) 325 000 kronor.

7. Reservationsanslag till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

Högskolans kollegienämnd har i skrivelse den 31 januari 1945 — med

tillstyrkan av högskolans styrelse — gjort framställning örn anvisande av

ett belopp av 11 000 kronor för anordnande under nästa budgetår av en

fortsättningskurs i stadsbyggnad.

Till stöd för sin framställning har kollegienämnden i huvudsak anfört

följande.

Behovet av fortsättningskurser i stadsbyggnad.

Tekniska högskolan har i sina riksdagspetita upprepade gånger hemställt

örn inrättande av en professur i stadsbyggnad. Undervisningen i detta ämne

har nämligen i sin nuvarande omfattning vid högskolan icke motsvarat det

behov, som uppenbarligen föreligger. Bristerna i undervisningens omfattning

ha bland annat lett till att de yrkesmän, som nu äro verksamma inom stadsplaneväsendet,

icke kunnat få den utbildning, som varit önskvärd. Under

senare tid har därför i samband med frågan örn undervisningens utbyggnad

och inrättande av en professur i stadsbyggnad framlagts förslag om att

denna utbyggnad även borde omfatta fortsättningskurser, avsedda för i det

praktiska livet verksamma yrkesmän. Vid den ökade byggnadsverksamhet

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

och investering i vägar, gator och ledningar m. m., som Iean väntas i samband

med krigets slut, blir behovet av väl skolade yrkesmän ännu mer

accentuerat än tidigare. Bristerna hos gällande, ofta föråldrade stadsplaner

och byggnadsplaner och den samtidiga bristen pa skolade fackmän synas i

denna situation kunna leda till utomordentligt allvarliga följder, tinder

dessa förhållanden har kollegienämnden ansett sig böra föreslå, att fortsättningskurser

i stadsbyggnad för arkitekter, civilingenjörer och lantmätare

med teknisk högskoleutbildning anordnas vid högskolan snarast möjligt, och

en första kurs redan under innevarande kalenderår.

Under kriget har den bostadsreserv, som förefanns på hyresmarknaden,

smält samman och bostadsbrist uppstått på många håll. Man kan därför

räkna med en betydande bostadsproduktion efter kriget för att undanröja

de brister, som härvidlag uppstått genom produktionens inriktning åt annat

håll under kriget. Härtill kommer, att intresset för en höjd bostadsstandard

i framtiden sannolikt kommer att bli allt större. Detta kommer

att bli en kraft, som driver fram nyproduktion liksom även ombyggnader

och saneringar. Bostadsbyggandet kan också väntas bli en av de viktigaste

faktorerna i såväl socialpolitiken som arbetsmarknadspolitiken.

Den byggnadsverksamhet, som sålunda väntas, kan emellertid endast i

begränsad omfattning med fördel tillkomma inom och i enlighet med nu

gällande stadsplaner. I stor utsträckning motsvara nämligen dessa planer

icke nutida bebyggelsesätt och nutida kvalitetskrav. Att bygga i enlighet

med dem kan därför ofta medföra både ökade kostnader och en kvalitativt

sämre bebyggelse. För att undvika detta är ett omfattande planeringsarbete

nödvändigt. Härtill kommer, att på sina ställen alltför små områden planlagts,

medan på andra håll alltför stora områden öppnats för bebyggelse.

Men icke endast bebyggelsefrågorna göra stadsplanearbetet aktuellt nu

och efter kriget. Även trafikfrågorna göra sig i hög grad gällande. Det torde

stå klart, att trafiken efter kriget kommer att bereda stora svårigheter. Cykeltrafikens

omfattning kan möjligen beräknas minska något men sannolikt

ingalunda ned till den storleksordning, den hade i början och mitten av

1930-talet. Motorcyklarna torde åter komma i gång. Biltrafiken kommer

att ökas avsevärt. Det väsentligaste i allt detta är, att hela befolkningen

blir mera rörlig. Man kan mycket tydligt iakttaga en tendens i denna riktning

och med höjd levnadsstandard lär man få räkna med en accentuering

av denna tendens. Många nu gällande stadsplaner ha utarbetats under

1920-talet, då man ännu icke hade förutsättningar att överblicka de konsekvenser,

som trafikutvecklingen skulle komma att medföra. linder 1930- talet voro kraven på trafikledernas utformning i ständigt stigande, och

det är påtagligt, att gator och trafikplatser, sådana de utformats i gällande

stadsplaner ofta äro helt otillfredsställande, sedda i belysning av den utveckling

1930-talet medförde och ännu mer med tanke på framtiden. Faran består

främst i att riskerna för trafikolyckor öka men därjämte också i att

trafikapparaten blir ineffektiv och obekväm. Översyn och omarbetning av

många stadsplaner äro därför påkallade även ur trafiksynpunkt.

Från många håll har dokumenterats, hur starkt behovet av sakkunnig arbetskraft

till planläggningsarbetet har varit, och att detta behov icke tillnärmelsevis

kunnat täckas. T en nära framtid kommer sannolikt såväl bebyggelseutvecklingen

som trafikutvecklingen att ställa ännu mycket större

kvalitativa och kvantitativa krav på stadsplaneringen än hittills. Dessa krav

torde aldrig kunna komma att helt tillmötesgås, så som situationen redan ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

vecklat sig. I många fall lära väl nya kapitalinvesteringar i bebyggelse, gator

och vägar komma att ske enligt gamla planer i mindre lämpliga eller

olämpliga former. I andra fall kommer det uppenbart olämpliga i de fastställda

formerna att fördröja eller förhindra genomförandet av eljest önskvärda

arbeten. Mycket skulle ännu kunna uppnås, om man inom den närmaste

framtiden kunde genomföra en vidgad utbildning av stadsplanefackmän

och framför allt kunde anordna fortsättningskurser för de fackmän,

som nu äro verksamma på detta område.

Anordnande sommaren 1945 av en fortsättningskurs

i stadsbyggnad. Då kursen vänder sig till yrkesmän,

som stå mitt uppe i det praktiska livet och i många fall bekläda ansvarsfulla

poster, torde man icke böra räkna med att dessa under längre

tid kunna avbryta sitt ordinarie arbete för att följa kursen. Med hänsyn

härtill har en fjortondagarskurs ansetts lämplig. Den olägenhet, som denna

korta tid utgör med tanke på det omfattande ämne, som kursen berör, och

de många vitt skilda problem, vilka rymmas därinom, måste på något sätt

kompenseras. Detta torde kunna ske dels genom att man knyter kontakt

mellan kursledningen och deltagarna redan innan kursen samlas på högskolan

och dels genom att kursdeltagarna i förväg orienteras örn de synpunkter,

som kunna läggas på olika problem inom ämnesområdet, och örn

den utveckling, som försiggått eller kan förmodas komma. Kursen bör sålunda

inte enbart bestå av föreläsningar under en begränsad tid utan kan

lämpligen uppdelas i fyra etapper:

. 1- Utdelande av seminarieuppgifter, lämpligen baserade på olika praktiska

uppgifter, med vilka kursdeltagarna själva kommit i kontakt i sin

yrkesutövning;

2. Utsändande av ett för ändamålet speciellt utarbetat kompendium i

stadsplanering med orientering över ämnet i sin helhet samt med särskild

belysning av aktuella problem;

3. Föreläsningar;

4. Seminarieövningar, fria diskussioner, besiktningar av stadsplaneområden

och anläggningar, utställning av planer.

Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter på kursens anordnande

föreslås följande program.

Sedan kursen utannonserats, ingivas ansökningar om deltagande senast

den 15 maj 1945. Ansökningar prövas av avdelningskollegiet för arkitektur.

Därvid skall iakttagas, att bland de sökande, som förmodas äga erfarenhet

och kunskaper för att med god behållning följa kursen, yrkesmän från skilda

orter och delar av landet i första hand beredas möjlighet att deltaga. Därest

till följd härav från någon ort icke alla sökande kunna beredas möjlighet

härtill, bör den, som förmodas äga största kompetens, givas företräde. Antalet

deltagare bör ej överstiga 60 med hänsyn till önskvärdheten att åstadkomma

någon personlig kontakt mellan kursledningen och deltagarna.

Seminarieuppgifter fastställas under juni månad. Seminarieuppgift insändes

av kursdeltagare viss dag senast under juli eller augusti månad, varefter

dessa uppgifter bli föremål för bearbetning av kursledningen.

Kompendium utsändes under augusti månad.

Föreläsningar, seminarieövningar, besiktningar m. m. hållas tiden den 17

september—1 oktober. Härvid föreslås preliminärt följande program för

föreläsningar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

1 tim. Den statliga bostadspolitiken

1 » Beräkning av framtida folkmängd och bostadsbehov

2 » Samhällenas ekonomiska struktur

1 » Generalplan

3 » Trafik

1 » Industriområden

1 » Civilförsvaret i planläggningen

2 » Bostadsområden

2 » »Byggnadslagen»

3 » Sanering

2 » Lekplatser och rekreationsområden

1 » Affärsområden, allmänna byggnader, skolor etc.

3 » Stadsbilden och landskapet

1 » Planernas prövning hos offentliga myndigheter

24 tim.

Av föreläsningarna bör ett visst antal hållas av en kursledare, enligt förslag

av avdelningskollegiet för arkitektur läraren i stadsbyggnad vid högskolan,

varigenom en sammanhållande översikt över ämnet kan erhållas,

medan åter flertalet föreläsningar böra hållas av skilda fackmän, som företräda

särskild expertis inom olika områden. Kompendiet redigeras och sammanställes

av kursledaren.

kostnaderna för 1945 års kurs i stadsby gg nåd.

Kostnaderna för en kurs av detta slag uppgå enligt följande preliminära

specifikation till 14 000 kronor.

24 föreläsningar å 100 kronor.......................... kronor 2 400

Medverkan av kursledaren och föredragshållarna vid förberedelse

av seminarieövningar........................... » 1 BOO

Assistent ............................................ » 1 500

Utarbetande, redigering och tryckning av kompendium, 500

exemplar .......................................... » 5 500

Ledning av seminarieövningar och besiktningar............ » 800

Expeditionskostnader m. m............................. » 500

Kartor och reproduktioner.............................. » 700

Vaktmästare, städning m. m........................... » 300

Diverse och oförutsett................................. » 500

Summa kronor 14 000.

Med en beräknad kursavgift av 50 kronor per deltagare skulle under sådana

förhållanden erfordras ett statsanslag för kursens genomförande av

[14 000 — (50 X 60) =] 11 000 kronor. Härvid förutsättes, att inkomster

genom försäljning av kompendier till icke kursdeltagare inlevereras till statsverket.

Örn efter kursens avslutande så befinnes lämpligt, må dessa medel

efter särskild framställning användas för organiserandet av en kontinuerlig

information i stadsplanefrågor i första hand till kursdeltagarna.

I annat sammanhang har jag förordat inrättandet av en professur i ämnet

stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm. Av den i samband

därmed lämnade redogörelsen framgår, att undervisningen i detta ämne

länge varit i hög grad eftersatt. Detta har haft till följd, att de yrkesmän,

Departe
mentschefen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 386.

som nu äro verksamma inom stadsplaneväsendet, icke kunnat erhålla nödig

utbildning. Om betydande olägenheter härav redan nu kunna förmärkas,

torde dessa under den närmaste tiden komma att bli ännu mer kännbara.

Det är nämligen att förvänta, att i och med att fredligare förhållanden inträda

starkt ökade krav komma att ställas på fackmännen på stadsplaneväsendets

område med hänsyn till de många svåra byggnads- och trafikfrågor,

som då aktualiseras. För att tillgodose det behov av fackkunskap, som redan

nu föreligger och för den närmaste tiden kan förutses, synes den av

kollegienämnden föreslagna anordningen med fortsättningskurser för i det

praktiska livet redan verksamma yrkesmän vara väl motiverad. Genom dylika

kurser skulle tillfälle beredas dem att på ett värdefullt sätt komplettera

sina kunskaper med de rön, som under senare tid gjorts på stadsbyggnadsområdet,

och få en inblick i de uppgifter, som komma att möta stadsbyggaren

i en nära framtid. Början skulle göras med en kurs under sommaren

och hösten 1945. De av kollegienämnden uppdragna riktlinjerna för denna

kurs finner jag lämpliga. Jag vill därför förorda, att kursen kommer till

stånd. De beräknade kostnaderna för dess anordnande giva mig icke anledning

till erinran. Jag tillstyrker således, att för ändamålet anvisas ett belopp

av 11 000 kronor såsom reservationsanslag. Inkomster av försålda kompendier

torde böra tillgodoföras ifrågavarande anslag att användas på sätt Kungl.

Majit bestämmer.

8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Extra undervisningskurser.

I enlighet med Kungl. Majits i propositionen 1941: 2 (sid. 13 ff.) framlagda

förslag anvisade riksdagen på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 72 000 kronor till Extra undervisningskurser

vid de tekniska högskolorna m. m. Den extra undervisningen var

avsedd för sådana studerande vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska

institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska högskolorna, som på

grund av beredskapstjänstgöring hindrats i eller nödgats avbryta sina studier.

För undervisningen skulle i första hand anlitas vederbörande ordinarie

och därmed jämförliga lärare, vilka kunde beräknas komma att utan särskild

ersättning ställa sig till förfogande. Vid sådana läroanstalter, där undervisningen

i stor utsträckning sköttes av befattningshavare, vilka åtnjöte

arvoden, ansåges det dock knappast möjligt att anordna den extra undervisningen

utan kostnad. Den extra undervisningen skulle meddelas huvudsakligen

under våren och sommaren 1941.

Av anslaget anvisade Kungl. Majit för extra undervisning under år 1941

35 000 kronor till tekniska högskolan i Stockholm och 25 000 kronor till

Chalmers tekniska högskola, varjämte vissa belopp disponerades för sådan undervisning

vid universitetet i Uppsala och karolinska institutet.

Även under åren 1942—1944 har extra undervisning varit anordnad vid

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

de tekniska högskolorna. För ändamålet ha disponerats dels, enligt riksdagens

medgivande, uppkomna behållningar på förenämnda för extra undervisning

under år 1941 anvisade belopp, dels ock ett för innevarande budgetår

anvisat särskilt reservationsanslag å 15 000 kronor. Av sistnämnda anslag,

vilket är uppfört i riksstaten under rubriken Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Extra undervisningskurser, må 10 000 kronor användas

till ersättning åt lärare vid tekniska högskolan i Stockholm och 5 000

kronor till enahanda ändamål vid Chalmers tekniska högskola. Vid universiteten

och karolinska institutet ha under de senare arén extra undervisningskurser

icke ansetts behövliga.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anhållit om anvisande

av ett anslag å 6 000 kronor för ifrågavarande ändamål under nästa

budgetår. Styrelsen har därvid förutsatt, att eventuellt kvarstående belopp

av de för högskolan för innevarande budgetår anvisade anslagsmedlen skall

få disponeras även under bästa budgetår.

Försiktigheten torde bjuda, att man räknar med att extra undervisning

för sådana studerande vid de tekniska högskolorna, som genom militärtjänstgöring

hindrats i sina studier, jämväl under år 1945 kommer att i viss utsträckning

vara behövlig. Dock torde man vara berättigad att räkna med

någon minskning i förhållande till tidigare år. För bestridande av kostnaden

för dylika kurser torde i första hand återstående medel av förenämnda

för innevarande budgetår anvisade reservationsanslag fa disponeras. Därutöver

synes böra beräknas ett belopp av 6 000 kronor för tekniska högskolan

i Stockholm. Skulle icke hela detta belopp komma till användning år

1945, torde det få användas även för eventuella kurser påföljande år. Enligt

vad jag under hand inhämtat synas några ytterligare anslagsmedel till extra

undervisningskurser vid Chalmers tekniska högskola icke behöva beräknas.

Jag förordar alltså, att för extra undervisning vid tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisas ett reservationsanslag av 6 000

kronor. Med hänsyn till vad i det föregående anförts torde anslaget böra

uppföras under ändrad rubrik.

Departe
mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 326.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majlis ■proposition nr 326.

9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 491 200 kronor.

Till grund för sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har högskolans

styrelse i huvudsak lagt de förslag, som framlagts av 1940 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen. Högskolans anslagsäskanden skulle innebära

en anslagshöjning med i runt tal 310 000 kronor. Under hänvisning till vad

jag inledningsvis och vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid tekniska

högskolan i Stockholm anfört kommer jag i det följande att utförligare

redovisa endast sådana framställningar, vilka jag funnit mig kunna helt eller

delvis upptaga till prövning och biträda.

I. Lärarpersonal.

A. Nya, respektive omreglerade professurer.

Högskolestyrelsen har gjort framställning om inrättande från och med

nästa budgetår av fyra nya professurer, viss ändring av två professurer samt

ändrad benämning å fem professurer i enlighet med vad i det följande närmare

angives. 1

1. Professur i radioteknik. Högskolestyrelsen har upprepat

sina tidigare gjorda framställningar om inrättande av en professur i radioteknik.

Enligt detta förslag, som ansluter sig till sakkunnigförslaget, avses

den nuvarande speciallärarbefattningen i teleteknik med ett arvode av 1 200

kronor skola omändras till en befattning som adjungerad lärare i telegrafi

och telefoni.

De sakkunniga ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 175 f.):

Ämnet teleteknik innefattar grunderna för högfrekvenstekniken samt en

kurs i radioteknik, telegrafi och telefoni. Den nuvarande undervisningen

omfattar 3 föreläsningstimmar under vardera terminen av 3:e och 4:e årskurserna

av avdelningen för elektroteknik samt därjämte 3 övningstimmar

under höstterminen och 1 övningstimme under vårterminen av 4:e årskursen.

Enligt de sakkunnigas mening’ bör med hänsyn till radioteknikens numera

viktiga ställning inom elektrotekniken en professur i detta ämne finnas

även vid Chalmers tekniska högskola. Undervisningen i radioteknik

föreslås erhålla ungefär samma omfattning som vid tekniska högskolan i

Stockholm. Undervisningen i telegrafi och telefoni bör däremot kunna göras

mindre omfattande. Då professur i telegrafi och telefoni finnes inrättad vid

tekniska högskolan i Stockholm, torde därigenom tillräckliga forskningsmöjligheter

för detta speciella område finnas i landet. Vid Chalmers tekniska

högskola föreslås därför inrättande av en befattning som adjungerad

lärare i telegrafi och telefoni. Kursens omfattning bör inskränkas till vad

en elektroingenjör i allmänhet bör känna till om denna teknik.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 826.

Ökat laborationsutrymme kräves i samband med utförande av nybyggnad

för avdelningen för elektroteknik.

Den av professorn meddelade undervisningen föreslås omfatta en obligatorisk

allmän kurs för 3:e årskursen om 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar

under höstterminen och 4 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar

under vårterminen ävensom en valfri fortsättningskurs för 4:e årskursen.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har telegrafstyrelsen

anfört:

Styrelsen vill framhålla önskvärdheten av att undervisningen i radioteknik

med elektroakustik vid Chalmers tekniska högskola ges den omfattning,

som detta ämnes vikt kräver, och den av de sakkunniga föreslagna

professuren i ämnet tillstyrkes därför livligt och bör snarast komma

till stånd.

Svenska teknologföreningen har i remissyttrandet såsom sin bestämda

mening uttalat, att undervisningen vid Chalmers tekniska högskolas avdelning

för elektroteknik icke kan kallas högskolemässig, så länge ifrågavarande

professur saknas.

2. Professur i vattenbyggnad. Högskolestyrelsen har —

med upprepande av sin förra året gjorda framställning och under åberopande

av sakkunnigförslaget — hemställt om inrättande av en professur i vattenbyggnad

i stället för den nuvarande speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära,

med vilken är förenat ett arvode av 3 000 kronor.

Styrelsen har anfört:

En professur i ämnet vattenbyggnadslära har sedan länge varit önskvärd.

Förutsättningen för inrättandet av en dylik professur har emellertid

varit att lämpliga laboratorier för forskning stå till förfogande. Genom tillkomsten

av den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad,

som nu är färdig så när som på en del av utrustningen, hava möjligheter

för forskning i detta ämne åstadkommits.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 183 f.) föreslagit inrättande av ifrågavarande

professur från och med budgetåret 1944/45.

3. Professur i tillämpad matematik. Högskolestyrelsen

har hemställt om inrättande av en professur i tillämpad matematik i anslutning

till sakkunnigförslaget, därvid styrelsen anfört bland annat:

Undervisningen i ämnet matematik vid Chalmers tekniska högskola har

hittills meddelats dels genom professorn i matematik dels genom en extra

speciallärare, avlönad medelst assistentmedel.

I ämnet matematik hava vid Chalmers tekniska högskola ingått vissa

delar av ämnet, som vid tekniska högskolan i Stockholm hänförts till

ämnet tillämpad matematik, såsom grunderna av vektoranalysen, determinanter

m. m. De viktiga delar av den tillämpade matematiken, som

omfatta numeriska och grafiska metoder, hava däremot endast i ringa grad

kunnat inrymmas i undervisningskurserna, vilket varit en allvarlig brist i

undervisningen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr -126.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 140 ff.) föreslagit inrättande av den här

omförmälda professuren från och med budgetåret 1945/46.

4. Professur i teoretisk kemi. Högskolestyrelsen har hemställt

örn en professur i teoretisk kemi, från och med nästa budgetår i stället

för — som de sakkunniga förordat — budgetåret 1949/50, därvid styrelsen

under åberopande av härefter återgivna remissyttranden i anledning av sakkunnigbetänkandet

i huvudsak anfört:

För närvarande undervisar professorn i organisk kemi vid Chalmers

tekniska högskola även i ämnena teoretisk kemi och kvantitativ kemisk

analys. Detta innebär emellertid en allvarlig brist i undervisningen och

medför nödvändigtvis, att professorn i dessa ämnen icke kan hinna ge de

studerande en tillräckligt utförlig undervisning i alla dessa ämnen. De

sakkunniga hava uppmärksammat detta missförhållande men uttalat, att

de nuvarande laboratorierna vore alltför trånga för att medgiva tillfredsställande

övningar i teoretisk kemi och att laboratorierna behövde utökas,

varför de sakkunniga, som föreslagit tillbyggnaden av kemiavdelningen

skola påbörjas under budgetåret 1948/49, förordat inrättande av ifrågavarande

professur först från och med budgetåret 1949/50. Styrelsen vill

häremot framhålla, att de bristfälliga laboratorieutrymmena icke motivera

ett uppskov med professurens inrättande, enär det bör vara möjligt att

under en övergångsperiod bereda plats för dessa övningar i övriga kemiska

laboratorier.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 194):

Med den utveckling, som under senare tid ägt rum inom såväl den organiska

som den teoretiska kemiens område, anse de sakkunniga det nödvändigt,

att en särskild professur i ämnet teoretisk kemi inrättas. Under

denna professur böra även övningarna i kvantitativ kemisk analys läggas.

Undervisningen, som för närvarande omfattar 2 föreläsningstimmar i

veckan under höst- och vårterminerna i 2:a årskursen samt 1 föreläsningstimme

under höstterminen i 3:e årskursen, föreslås i teoretisk kemi utökad

till 3 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen och 3 föreläsningstimmar

och 5 övningstimmar i veckan under vårterminen i 2:a årskursen

samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen

i 3:e årskursen, vartill komma 12 övningstimmar under höstterminen

i 2:a årskursen i kvantitativ kemisk analys.

I yttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har av delning skollegiet

för kemi och kemisk teknologi vid högskolan bland annat anfört:

Organisk kemi och teoretisk kemi äro var för sig så stora och viktiga

samt till sin natur skilda ämnen, att det vore orimligt att förena dem med

varandra till en professur. Ännu mindre kan man begära, att innehavaren

därav skall vara i stånd att behärska båda. Vid de universitet och högskolor

av sådan storlek, att det finnes mer än en kemiprofessor, är den

teoretiska kemien representerad av en egen professur eller också är den

förenad med professuren i oorganisk kemi, en tidigare möjlig men numera

genom ämnenas oerhörda utveckling lika omöjlig kombination. Anordningen

vid Chalmers tekniska högskola kan möjligen förklaras men icke

försvaras av att professuren i oorganisk kemi är förenad med undervisnings
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

skyldighet i geologi och mineralogi, varigenom den icke kunnat belastas

med teoretisk kemi. Behovet av en professur i teoretisk kemi vid Chalmers

tekniska högskola får framför allt icke anses beroende av den omständigheten,

att antalet elever inom den kemiska fackavdelningen efter cirka 5 år

skall utökas. Behovet förefinnes oavsett örn antalet elever är stort eller

litet. Det skall vara ämnets betydelse för ingenjörsutbildningen, som skall

vara bestämmande.

Tekniska samfundet i Göteborg har i sitt yttrande bland annat uttalat:

Med den skillnad i utbildning inom det kemiska facket vid de båda högskolorna,

som otvivelaktigt kommer att uppstå genom de sakkunnigas förslag,

torde det övervägande antalet kemister i framtiden söka sig till tekniska

högskolan i Stockholm. Det är sannolikt, att eliten av de inträdessökande

kommer att samlas vid tekniska högskolan i Stockholm. Avsikten

är, att de båda högskolornas avdelningar för kemi skola vara fullt jämbördiga

och att följaktligen de utgående eleverna ävenledes skola anses fullt

jämställda. Så blir emellertid ingalunda fallet enligt de sakkunnigas förslag.

Efter att hava framhållit, hurusom detta innebär inrättande av 6 nya

kemiprofessurer vid tekniska högskolan i Stockholm och 1 ny kemiprofessur

vid Chalmers tekniska högskola, nämligen den nu ifrågavarande i

teoretisk kemi, samt hurusom vid ett genomförande av sakkunnigförslaget

vid den förra högskolan skulle komma att finnas 11 kemiprofessurer mot 4

vid den senare, har samfundet vidare anfört:

Att Chalmers tekniska högskola i förslaget tilldelas 5 speciallärarbefattningar

i kemi mot 1 vid tekniska högskolan i Stockholm uppväger icke

denna markanta skillnad.

I riksdagen ha ofta uttalats betänkligheter mot en centralisering till

Stockholm. De sakkunnigas förslag till den kemiska undervisningens ordnande

vid högskolorna synes oss innebära en fortsatt tendens till centralisering

till Stockholm.

Lokalfrågan vid Chalmers tekniska högskola bör kunna lösas så, att

högskolan ej behöver vänta ända till år 1949 på en enda för dess vidkommande

av de sakkunniga föreslagen professur i kemi.

I samma riktning har Sveriges kemiska industrikontor uttalat sig.

Sveriges industriförbund har uttalat, att, enär det finge anses vara ett

faktum att Chalmers tekniska högskola för närvarande ej vore utrustad

med det antal högre lärarbefattningar, som högskolans elevantal och betygelse

för den högre tekniska undervisningen krävde, det syntes angeläget,

att inrättandet av nya professurer särskilt vid denna högskola komme att

ske i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

4. Ändring av professuren i oorganisk kemi jämte

mineralogi och geologi till en professur i oorganisk

kemi. Högskolestyrelsen har föreslagit en omändring av den vakanta

professuren vid högskolan i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, med

vars återbesättande jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 12 juni 1942

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

meddelad föreskrift tills vidare skall anstå, till en professur i oorganisk

kemi, därvid i stället i enlighet med vad i det följande angives undervisningen

i mineralogi och geologi skall anförtros två speciallärare. Högskolestyrelsen

har härutinnan anfört:

Det har varit ett gammalt önskemål, att denna professur, vars omfattning

är oproportionerligt stor, skulle förvandlas till en professur i oorganisk

kemi ensamt. Såväl 1919 års som 1929 och 1934 års sakkunniga för utredningar

angående Chalmers tekniska institut ha enstämmigt föreslagit, att

undervisningen i mineralogi och geologi övertages av speciallärare. Till

samma resultat kommo 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

De sakkunniga ha föreslagit en omvandling av ifrågavarande professur

till att omfatta enbart oorganisk kemi från och med budgetåret 1944/45.

5. Ändring av professuren i mekanisk värmeteori

och förbränningsmotorer till professur i förbränningsmotorteknik.

Högskolestyrelsen har — i anslutning till ett av

styrelsen framlagt förslag örn inrättande av en speciallärarbefattning i kylteknik

med undervisningsskyldighet jämväl i mekanisk värmeteori, för vilket

i det följande närmare kommer att redogöras — hemställt, att den vid högskolan

förefintliga professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

i samband därmed måtte erhålla benämningen förbränningsmotorteknik.

De sakkunniga ha föreslagit genomförande av här berörda åtgärder från

och med budgetåret 1945/46.

6. Ändrad benämning å vissa andra professurer.

Högskolestyrelsen har — i anslutning till vad de sakkunniga förordat —

föreslagit ändrade benämningar å följande professurer vid högskolan, därvid

ingen förändring med avseende å omfattningen av den med vederbörande

professur nu förenade undervisningsskyldigheten ifrågasatts:

1) benämningen maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran örn värmemotorer ändras till ångteknik,

2) benämningen teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet

jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik ändras till

teoretisk elektroteknik med mätteknik,

3) benämningen elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis

i Ihran om elektrotekniska maskinkonstruktioner ändras till elelctromaskinlära,

4) professuren i väg- och vattenbyggnads^^, som sedermera avses uppdelad

i en professur i byggnadsstatik och en professur i brobyggnad, benämnes

tills vidare professur i byggnadsstatik och brobyggnad,

5) benämningen kemisk teknologi ändras till teknisk kemi.

7. Vidare har högskolestyrelsen i fråga örn arvoden till professorsvikarier

hemställt, att dessa arvoden måtte beräknas till belopp,

som med 1 000 kronor överstiger dem, som tillkomma professorsvikarierna

vid universiteten, enär betydande svårigheter visat sig möta att

med nuvarande arvoden erhålla kvalificerade vikarier.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola gjorde redan för tre år sedan

framställning om förbättring av undervisningen inom avdelningen för elektroteknik

genom inrättande av en professur i teleteknik. Styrelsen har sedermera

i anslutning till den ståndpunkt, som 1940 års sakkunniga för den högre

tekniska undervisningen intagit, så till vida ändrat sitt äskande, att professurens

ämnesområde föreslagits att begränsas till radioteknik. Det önskemål

högskolestyrelsen sålunda framfört och som livligt biträtts vid ärendets

remissbehandling synes mig icke längre kunna lämnas obeaktat. Teletekniken

och enkannerligen radiotekniken har under det sista årtiondet nått en tekniskekonomisk

betydelse, som ställer den fullt vid sidan av starkströmstekniken.

Radioindustrien har även inom vårt land nått ett ansenligt uppsving, icke

minst under krigsåren, men om denna industri skall kunna befästa sin ställning

och ytterligare utvecklas, måste behovet av kvalificerade tekniker med

särskild inriktning på detta område tillgodoses bättre än som för närvarande

är fallet. Större utrymme måste även beredas åt den teletekniska forskningen.

Jag är för den skull beredd tillstyrka, att en professur i radioteknik inrättas

vid Chalmers tekniska högskola från och med nästa budgetår. Vid bifall härtill

bör den nuvarande speciallärarbefattningen i teleteknik tillsvidare omvandlas

till en dylik befattning i telegrafi och telefoni med ett oförändrat arvode av

1 200 kronor för år.

Ehuru goda skäl anförts till stöd även för högskolans övriga framställningar

om inrättande av nya professurer, är jag icke för närvarande beredd att upptaga

dem till prövning, utan anser att dessa spörsmål böra ytterligare övervägas

vid den tillämnade översynen av sakkunnigförslaget.

Den av högskolans styrelse begärda ändringen av professuren i oorganisk

kemi jämte mineralogi och geologi till en professur i oorganisk kemi

finner jag motsvara ett starkt framträdande behov. Olämpligheten av den nuvarande

ämneskombinationen har påtalats ända sedan år 1919 och har klart

givit sig till känna i det förhållandet, att möjligheter icke förefunnits att besätta

professuren med kompetent innehavare. Jag tvekar därför icke att nu tillstyrka

denna förändring, vilken i ekonomiskt hänseende innebär att medel

böra beräknas för två nya speciallärare med arvoden av 1 500 kronor respektive

900 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.

Till frågan om omreglering av professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorteknik

samt om ändrad benämning å vissa professurer är jag

icke beredd att nu taga ställning, ej heller till frågan om höjning av arvodena

till professorsvikarier.

B. Inrättande av en personlig professur i oljekemi vid

Chalmers tekniska högskola.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Svensjö% skifferoljeaktiebolaget

i skrivelse den 7 mars 1945 hos Kungl. Maj:t hemställt örn vidtagande av åtgärd

för inrättande vid Chalmers tekniska högskola av en personlig professur

i oljekemi för docenten Edmund Schjånberg. I skrivelsen har framhållits, att

Departe
mentschefen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

det både ur ekonomisk och beredskapssynpunkt vore för landet och bolaget

av synnerligen stor betydelse, att den forskningsverksamhet finge fortsätta,

som avsåge att av de vid skifferpyrolysen uppstående såväl flytande som gasformiga

produkterna åstadkomma så högförädlade varor som möjligt. Till

ytterligare utveckling av sina synpunkter har bolaget anfört bland annat

följande.

Under föregående världskrig 1914—1918 och i ännu högre grad under det

pågående kriget har vårt land tvingats skapa en inhemsk industri för att

få fram produkter, som kunna tillgodose marknadens oundgängliga behov

och som skulle kunna ersätta tidigare importerade flytande bränslen, smörjoljor,

transformatorolja m. m. Beredskapskraven ha i särskild grad betingat

nämnda utveckling. Speciellt efter den 9 april 1940, då så gott som all import

väster ifrån omöjliggjordes, ha stora ansträngningar måst göras och

stora kapital måst nedläggas för att så snabbt som möjligt få fram oljeprodukter

av olika slag.

Vid 1940 års urtima riksdag beslöts således bildandet av Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Detta bolag började sin verksamhet i januari 1941, och

vid de beslutade utbyggnaderna vid Kvarntorp i Närke kunde oljeproduktionen

igångsättas i slutet av april 1942.1 mars 1943 överfördes till Svenska

skifferoljeaktiebolaget dessutom genom statsmakternas beslut skifferoljeverket

vid Kinne-Kleva, som tidigare drivits av marinförvaltningen.

Skifferoljeproblemet har tidigare visserligen ägnats intresse av enskilda

forskare, men den tillverkning, som under kriget vuxit upp, är, betraktad

såsom verklig industriell verksamhet, helt ny. Skifferoljeaktiebolaget har

därför måst betrakta forskningsverksamheten såsom en mycket väsentlig

uppgift. Ett större, välutrustat laboratorium med möjlighet att bearbeta

både organiska och oorganiska problem uppfördes därför under bolagets första

verksamhetsår, och detta laboratorium har sedermera kompletterats med

en avdelning, speciellt avsedd att bearbeta de problem, som kräva sin lösning

för att man på ett ekonomiskt och kvalitativt riktigt sätt skall kunna

nyttiggöra de stora mängder icke kondenserbara gaser, som erhållas vid

skifferpyrolysen.

Såsom ledare för forskningsverksamheten engagerade bolaget från och

med juni 1942 docenten Edmund Schjånberg, som tidigare vid tekniska

högskolan i Stockholm tillsammans med professorn Bror Holmberg utfört

omfattande vetenskapliga undersökningar beträffande skifferoljan. Under

Schjånbergs verksamhetstid vid bolaget har bland annat utförts

undersökningar, som avsett att klargöra grundförutsättningarna för själva

skifferpyrolysen. De icke kondenserbara pyrolysgaserna innehålla förutom

svavelväte ett flertal värdefulla kolväten; nyttiggörandet av dess föreningar

har mycket stor betydelse för bolagets fortsatta verksamhet, och för att man

inom landet skall kunna framställa högvärdiga bränslen, kemisk-tekniska

produkter, som tidigare måst importeras samt andra för landet värdefulla

varor. Ett omfattande undersökningsarbete inom hithörande område har

igångsatts, och det är bolagets önskan att så snart som möjligt kunna fullfölja

detta. Även inom den oorganiska kemien föreligga omfattande arbetsuppgifter.

Här hänvisas endast till betydelsen av att ur skifferaskan kunna

framställa kali och lerjord, värdefulla metaller såsom vanadin och molybden

samt den alkaliska jordarten radium. Skifferaskan utgör även utgångsmaterial

för vissa viktiga byggnadsmaterial såsom gasbetong.

Det torde vara uppenbart, att den forskningsverksamhet, som här när
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

mast avses, måste uppehålla en intim kontakt med utvecklingen inom oljekemien

över huvud taget. Icke minst under tiden närmast löre och under

det pågående kriget ha i de oljeproducerande länderna oerhörda framsteg

gjorts inom hithörande områden. Det framstår såsom en sak av mycket stor

betydelse, att hela det område, som skifferoljekemien omfattar, får en vetenskapligt

skolad och erfaren representant i vårt land, som ägnar sig åt även

de utanför den rena skifferoljekemien liggande allmänna problem, som detta

forskningsområde inkluderar.

Då skifferoljeindustrien, som förut framhållits, fått en för svenska förhållanden

mycket stor omfattning, synes det vara riktigt att den forskningsverksamhet

det är fråga om huvudsakligen förlägges till skif f erel jeaktiebolagets

anläggningar i Kvarntorp. Detta motiveras även av att lämpliga

laboratorielokaler och en mycket god laboratorieutrustning finnes vid skifferoljeverket

därstädes. Detta är så mycket mer nödvändigt, som de viktiga

gasundersökningar, som måste företagas, äro bundna till platsen och alltså

endast kunna utföras i Kvarntorp i den utsträckning, som önskvärdheten

kräver.

Docenten Schjånberg har av samtliga sakkunniga och lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm placerats i första förslagsrummet till den

efter professorn Holmberg ledigförklarade professuren i organisk kemi därstädes.

Han har dessutom anmält sig såsom sökande till den nyinrättade

professuren vid samma högskola i teknisk-organisk kemi. Inom Sverige

finnes säkerligen icke någon man, som med sådan framgång som Schjånberg

skulle kunna företräda den forskningsverksamhet inom oljekemiens

område, som här förut skisserats. Det bör därför vara av största

betydelse ur skifferoljebolagets synpunkt och i landets intresse, att han får

fortsätta och fullfölja de forskningsuppgifter, som han påbörjat. Vid diskussion

inom skifferoljebolagets styrelse har denna åsikt kommit till

mycket starkt uttryck, och det har därför framförts såsom ett önskemål, att

en personlig professur i oljekemi inrättas vid någon av landets tekniska

högskolor för honom. Dels skulle detta möjliggöra, att han kunde på samma

sätt som hittills fortsätta sin betydelsefulla verksamhet inom skifferoljebolaget,

dels skulle på så sätt forskningsarbetet inom hithörande område knytas

till den högre tekniska forsknings- och utbildningsverksamheten inom

landet. En kontakt skulle upprättas med forskningsverksamheten inom närgränsande

områden, nya forskare skulle erhålla handledning vid sin utbildning

och de forskningsmöjligheter skapas, som erfordras för att i framtiden

en bättre tillgång till vetenskapligt skolade krafter även inom oljekemin

skulle bliva tillgänglig.

En vittomfattande forskningsverksamhet kan även komma att betyda

stora vinster då det gäller att på ett riktigt sätt använda och bearbeta importerade

råoljor. Det föreligger anledning antaga, att samma förhållanden

komma att råda i Sverige som i flera europeiska länder, att importen mer

och mer kommer att hänföra sig till råoljor, och att raffinering av dessa till

för olika ändamål användbara produkter kommer att ske inom landet.

Den utredning som verkställts av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen föreslår, att undervisningen i kemi vid tekniska högskolan

i Stockholm bestrides genom sammanlagt 11 professurer, varav (!

skola nyinriittas. Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg föreslå sakkunniga

sammanlagt 4 professurer, varav 1 skulle nyinrättas. Ingen av de

professurer, som skulle komma ifråga, hänför sig till det speciellt viktiga

område, som oljekemien utgör, utan skulle undervisningen och forskningen

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

inordnas i ämnet teknisk-organisk kemi. Enligt de sakkunnigas förslag skulle

vid Chalmers tekniska högskola ingen särskild lärostol finnas ens för detta

ämne. Ur denna synpunkt synes det vara motiverat att den personliga professuren,

som det här gäller, förlägges till Chalmers tekniska högskola.

Möjligheten att stimulera studerande att välja oljekemien såsom studieämne

och forskningsuppgifter inom detta område torde vara större vid Chalmers

tekniska högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, då studieplanen

för den sistnämndas del omfattar så många ämnen att splittringen

mellan de olika arbetsuppgifterna där är betydligt större än vad som är

fallet vid Chalmers tekniska högskola.

I anslutning härtill har bolaget framlagt förslag till program för den personliga

professuren, varjämte föreslagits, att de formella villkor och ekonomiska

förpliktelser, som i enlighet med propositionen 1941: 141 uppställts

vid inrättandet av den personliga professuren i teknisk fysik vid tekniska

högskolan i Stockholm för professorn E. H. W. Weibull skulle lända till

efterrättelse även i förevarande fall.

Docenten Schjånberg har i särskild skrivelse förklarat sig villig emottaga

den föreslagna professuren.

Avdelning skollegiet för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska

högskola har uttalat sin tillfredsställelse med att det samarbete, som i

mångå avseenden redan finnes mellan Svenska skifferoljeaktiebolaget och

högskolan, ytterligare utökas genom att docenten Schjånberg erhåller en

personlig professur i oljekemi. Inrättandet av denna professur skulle vara

ett steg i riktning mot att avhjälpa de i jämförelse med tekniska högskolan

i Stockholm påfallande och för den kemiska fackavdelningen ytterst allvarliga

bristerna med hänsyn till förefintliga och föreslagna professurer.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har, under instämmande i

vad avdelningskollegiet anfört, livligt tillstyrkt förslaget. Kollegiet har vidare

uttalat bland annat följande.

Värdet för Chalmers tekniska högskola av professuren ifråga består däri,

att högskolan får möjlighet att meddela en passande avvägd undervisning

inom detta område, där man kan vänta sig en betydande kemisk forskning,

och att ett antal av högskolans studerande få tillfälle att utföra sina examensarbeten

och högre tekniska studier vid skifferoljeaktiebolaget.

Örn vårt lands skifferoljeindustri skall kunna utveckla sig till en under

f redsförhållanden konkurrenskraftig industri, synes det vara nödvändigt att

icke endast utnyttja skifferns halt av olja och brännbara gaser utan även

de biprodukter av skilda slag som finnas däri. Utsikterna att man på detta

sätt skall nå ekonomiskt värdefulla resultat synas vara ganska goda och

saken är därför av icke ringa betydelse för vårt lands näringsliv.

En nödvändig förutsättning för framgång är emellertid att en mycket betydande

forskning bedrives på området. Denna kommer givetvis ''i främsta

rummet att falla inom kemiens område, men även andra områden, t. ex.

maskinteknik, beröras. Även på dessa andra områden erbjuda sig möjligheter

för samarbete mellan bolaget och Chalmers tekniska högskola.

På grund av nödvändigheten av denna omfattande forskning är det för

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Majds proposition nr 336.

skifferoljebolaget nödvändigt, att en framstående kemist är knuten till bolaget

och att denne kvarstår en längre följd av år i bolagets tjänst, så att

kontinuiteten i forskningen icke äventyras. På grund härav skulle bolaget

lida svårt avbräck, om docenten Schjånberg nu lämnade sin anställning.

Det vore även för skifferoljebolaget värdefullt, örn dess ledande kemist

finge anknytning till någon av landets tekniska högskolor, da därigenom

en möjlighet yppades för honom att få välja ut och draga till sig ett lämpligt

antal för ifrågavarande forskning passande studerande, som genom ungdomens

friska initiativkraft kunna effektivisera denna.

Chalmers tekniska högskola är visserligen till sin omfattning mindre än

tekniska högskolan i Stockholm, men emedan de studerande vid Chalmers

tekniska högskola ej ha så många specialiteter att splittra sina intressen på,

torde anknytning till Chalmers tekniska högskola vara värdefullare för

skifferoljeaktiebolaget än anknytning till tekniska högskolan. Redan har ett begränsat

samarbete förekommit genom att studerande vid Chalmers tekniska

högskola utfört examensarbeten vid Kvarntorp. Dessutom har bränsleprovningar

för skifferoljebolagets räkning utförts och sådana planeras i vidgad

omfattning i framtiden vid Chalmers tekniska högskolas institution för förbränningsmotorer.

Kollegiet finner även, att Schjånberg dokumenterat en vetenskaplig

skicklighet, som väl motiverar att han erhåller en personlig professur

i ämnet oljekemi. Kollegiet får därvid föreslå, att han ålägges hålla 20 föreläsningar

och leda övningar under 20 timmar årligen vid Chalmers tekniska

högskola eller fullgöra motsvarande tjänstgöring enligt styrelsens bestämmande.

Han bör vidare vara skyldig att examinera i sitt ämne, i skifferoljebolagets

laboratorier leda examensarbeten och högre tekniska studier.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har instämt i vad lärarkollegiet

anfört.

Statskontoret har i utlåtande den 11 april 1945 erinrat, att ett bifall till

förslaget komme att medföra en mindre jämkning i 1944 års riksdags beslut,

att skifferoljebolagets oljepris skulle så beräknas, att det lämnade full täckning

för direkta driftkostnader samt kostnaderna för anläggningarnas underhåll

och vidmakthållande ävensom medgåve teknisk forskning och utveckling

inom bolagets verksamhetsområde, samt vidare anfört följande.

Såvitt statskontoret kan finna innebär förslaget i ekonomiskt avseende,

att bolaget skulle åtaga sig att svara för samtliga de löneförmåner — såväl

kontanta som andra (exempelvis ersättning för sjukvård och tjänsteresor)

— vilka skulle ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en

ordinarie professorsbefattning vid högskolan. Däremot framgår icke av

handlingarna i ärendet, huruvida kostnader av annan natur uppsta

exempelvis för anskaffande av apparater och förbrukningsmateriel eller för

avlöning åt medhjälpare — och i vad mån bolaget skulle svara för dylika

kostnader. Det torde få förutsättas, att de huvudsakliga kostnaderna av

denna art komma att uppstå vid bolagets laboratorier, i vilket fall givetvis

bolaget bör svara för desamma. Mindre kostnader av detta slag i anslutning

till eventuella övningar vid högskolan torde däremot slutligt fa gäldas

av högskolans respektive anslag.

Som innehavare av den personliga professuren torde Schjånberg böra erhålla

avlöning och övriga till honom utgående förmåner frän samma, anslag,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

som skulle anlitas, om han vore ordinarie professor vid högskolan, Övriga

löpande utgifter torde böra bestridas på motsvarande sätt. Den ersättning,

som av bolaget inlevereras, synes därefter lämpligen böra fördelas mellan

ifrågavarande anslag, allteftersom de belastas med utgifter för institutionen.

Härigenom synes erforderlig kontroll lätteligen kunna vinnas därå, att högskolan

erhåller ersättning för samtliga hithörande kostnader.

Med en dylik anordning skulle någon ändring av de till högskolans disposition

ställda anslagen icke behöva vidtagas i anledning av den personliga

professurens inrättande. Till den för högskolan fastställda personalförteckningen

torde dock lämpligen böra fogas en anmärkning av innehåll,

att förutom de i förteckningen angivna professorsbefattningarna jämväl finnes

en för Schjånberg inrättad personlig professur i oljekemi, vars innehavare

avlönas av Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Det väckta spörsmålet bör givetvis underställas riksdagens prövning. Särskilt

medgivande av riksdagen lärer också böra utverkas därtill, att Schjånberg

som innehavare av ifrågavarande personliga professur i oljekemi skall

äga samma rätt till pension från staten, som om han vore ordinarie professor

vid tekniska högskolan. Jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet

lärer i så fall, utan att särskilt beslut därom meddelas,

skyldighet för honom föreligga att vid uppnådd pensionsålder avgå från

den personliga professorsbefattningen.

I det genom beslut av 1940 års urtima riksdag bildade Svenska skifferoljeaktiebolaget,

vars aktiekapital uppgår till 29 200 000 kronor, äger staten

aktier till ett nominellt värde av 29 199 400 kronor. Bolaget är således att

betrakta såsom ett statligt affärsföretag. Det torde måhända ur denna synpunkt

te sig egendomligt, att bolaget föreslagit, att för en av dess tjänstemän,

docenten Edmund Schjånberg, skulle inrättas en till en teknisk högskola

anknuten personlig professur i oljekemi. Av handlingarna framgår

emellertid att förslaget föranletts främst av farhågorna för att Schjånberg

skulle erhålla annan befattning, med vilken han icke skulle kunna förena

sin för landet betydelsefulla forskningsverksamhet vid skifferoljeaktiebolaget

på samma sätt som om för honom skapades en personlig professur, begränsad

till ämnet oljekemi. Då det från bolaget sålunda framkomna förslaget

understötts av Chalmers tekniska högskola, till vilken professuren

skulle anknytas, har anledningen härtill uppenbarligen varit dels angelägenheten

av en förstärkning med avseende å undervisningen i kemi vid högskolan,

dels ock önskemålet örn ett utökande av det samarbete mellan bolaget

och högskolan, som redan kommit till stånd.

För egen del vill jag erinra, att statsmakterna under senare år investerat

avsevärda belopp för skifferoljeframställning inom landet. Denna produktion

bör icke ses enbart som en kristidsföreteelse, och det för ändamålet bildade

bolaget torde få betraktas som ett normalt långtidsföretag. Det bör därför

vara av vikt, att alla åtgärder vidtagas för att rationalisera och förbilliga

produktionen samt i största möjliga omfattning tillvarataga de biprodukter,

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Marits proposition nr 326.

som erhållas vid framställningen. En omfattande forskning på detta område är

således av nöden. Denna forskning synes mig emellertid böra på ett naturligt

sätt anknytas till någon av de tekniska högskolorna, varigenom dels forskningen

kan berikas, dels ock till förmån för denna större intresse för studier

på oljekemiens område skapas bland de studerande. På grund härav anser jag

mig böra tillstyrka framställningen om inrättande av en personlig professur

i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola för Schjånberg. Professuren torde

böra inrättas från och med den 1 juli 1945.

Statskontoret har i ärendet framhållit, att ett bifall till förslaget skulle

innebära en viss jämkning i 1944 års riksdagsbeslut i fråga örn grunderna

för beräkning av oljepriset. Detta skulle nämligen fa beräknas bära kostnaderna

icke blott för forskning utan jämväl för akademisk undervisning.

Häremot synes kunna anföras, att bolaget torde nödgas anställa annan person

såsom laboratoriechef, därest Schjånberg icke för framtiden skulle kunna

stå till bolagets förfogande, och att kostnaderna för avlönande av en dylik

befattningshavare icke torde väsentligt understiga Schjånbergs löneförmåner

som professor. Men även bortsett härifrån synes det mig väl låta sig

försvara, att kostnaderna för en specialprofessur av detta slag huvudsakligen

komma att åvila bolaget. I förhållande till de avsevärda utgifterna för forskningen

i allmänhet och med hänsyn till den fördel, som man väntar sig av denna

speciella forskning, äro också de av förslaget föranledda ytterligare kostnaderna

minimala.

I likhet med statskontoret utgår jag från, att bolaget åtager sig att svara

för samtliga de löneförmåner — såväl kontanta som andra — vilka skulle

ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en ordinarie professur

vid högskolan. Jag förutsätter även, att övningar och laborationer

huvudsakligen komma att försiggå vid bolagets laboratorier, och att det således

icke skall visa sig erforderligt anskaffa apparater och större mängder

förbrukningsmateriel vid högskolan. Mindre utgifter för föreläsningar eller

övningar torde få bestridas av högskolans respektive anslag. I fråga om de

med den personliga professuren förenade åliggandena torde det böra ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag av högskolemyndigheterna utfärda föreskrifter.

Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande på

angivna villkor ävensom i fråga örn rätt för Schjånberg att såsom innehavare

av densamma i pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid

Chalmers tekniska högskola.

De avlöningsförmåner, som skola tillkomma Schjånberg såsom innehavare

av den personliga professuren, torde böra bestridas på sätt statskontoret

föreslagit. Någon väsentlig förändring av anslagsbehovet för nästa budgetår

föranledes icke av vad jag nu förordat. Till personalförteckningen för högskolan

bör fogas en anmärkning av i huvudsak det innehåll, statskontoret

antytt.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majlis proposition nr 326.

C. Speciallärarbefattningar m. m.

Utöver vad som framgår av den förut lämnade redogörelsen beträffande

högskolans professurer har högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden framlagt

följande förslag med avseende å speciallärarna vid högskolan, därvid

arvodena förutsatts skola regleras i enlighet med de av de sakkunniga förordade

grunderna.

1. Speciallärarbefattningar i mineralogi och allmän

geologi. I anslutning till sitt förut behandlade förslag om en ändring

av professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi till en professur

i oorganisk kemi har högskolestyrelsen föreslagit inrättande av två nya

speciallärarbefattningar, en i mineralogi med ett arvode av 2 000 kronor och

en i allmän geologi med ett arvode av 3 900 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande speciallärarbefattningar

från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan i huvudsak

anfört (bihang 1, sid. 177 f. och sid. 198 f.):

Undervisning i mineralogi och geologi meddelas för närvarande gemensamt

för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och kemi

med 2 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen i 2:a årskursen av

professorn i oorganisk kemi m. m., vilken jämväl undervisar 2:a årskursen

av avdelningen för kemi i allmän mineralogi 3 föreläsningstimmar och 1

övningstimme i veckan under vårterminen.

Undervisningen i mineralogi och geologi har alltför liten omfattning och

genom sammankoppling av tre avdelningar studerande med olika krav på

ämnet har undervisningen icke blivit fullt lämpligt ordnad för någon av

avdelningarna. Särskild undervisning i geologi för avdelningen för väg- och

vattenbyggnad i huvudsak gemensam med avdelningen för arkitektur bör

anordnas i samma omfattning, som föreslagits för tekniska högskolan i

Stockholm. Arkitekterna böra befrias från den del av ämnet, som avser

dynamisk geologi. I enlighet härmed föreslås inrättande av en speciallärarbefattning

i allmän geologi med 3 föreläsningstimmar per vecka under höstterminen

samt 1,5 föreläsningstimmar och 0,5 övningstimme per vecka under

vårterminen för l:a årskursen av avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Arkitekterna avses skola deltaga i denna undervisning endast 2 föreläsningstimmar

per vecka under höstterminen samt 0,5 föreläsningstimme

och 0,5 övningstimme per vecka under vårterminen.

För kemisternas undervisning föreslås en ny speciallärarbefattning i

mineralogi med en undervisningsskyldighet omfattande 1,5 föreläsningstimmar

och 1,5 övningstimmar i veckan under höstterminen i 2:a årskursen.

2. Speciallärarbefattning i byggnadsekonomi

och byggnadsorganisation. Högskolestyrelsen har — under åberopande

av sakkunnigförslaget — hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning

i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation med ett arvode

av 3 600 kronor, därvid styrelsen uttalat, att viss undervisning sedan vårterminen

1943 meddelats i dessa ämnen genom lärare avlönade med assistent
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

medel. Ett bifall till framställningen medförde sålunda en minskad belastning

av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med 1 500 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med budgetåret

1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 186 f. och

sid. 164):

De stora kapital, som årligen nedläggas i byggnadsverk av skilda slag, göra

det väl motiverat att lämna alla byggnadsteknici och arkitekter en sammanhängande

orientering om de ekonomiska problem, som äro av betydelse för

byggnadsverksamhet av olika slag. Hit höra sålunda bokföring och kontroll,

planläggning och organisation, arbetsledning och avlöningssystem, kostnadsberäkningar

och driftkalkyler, skyddsanordningar och sociala anordningar

samt arbetsmaskiner för olika slags byggnadsföretag. Kursen föreslås erhålla

samma omfattning som den allmänna kursen vid tekniska högskolan i Stockholm

eller 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under en termin.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen

understrukit betydelsen av en god utbildning för byggnadstekniker

i förevarande ämne, därvid ämbetsverket uttalat, att även om i det

föreliggande förslaget till undervisningens ordnande utbildningen av tekniker

för en byggnads utredningsskede kan sägas vara nöjaktigt tillgodosedd,

detta däremot icke vore förhållandet beträffande utbildningen av

arbetsledare, varför frågan om specialutbildning för arbetsledningspersonal

enligt ämbetsverkets mening syntes böra upptagas till särskild prövning.

3. Speciallärarbefattning i kylteknik. På sätt i det

föregående berörts har högslcolestyrelsen hemställt om inrättande av en befattning

som speciallärare i kylteknik med undervisningsskyldighet jämväl i

mekanisk värmeteori med ett arvode av 6 000 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit ifrågavarande befattnings inrättande från

och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1,

sid. 158 f.):

Med hänsyn till kylteknikens alltmer ökade betydelse föreslås nu denna

undervisning fast infogad i undervisningsplanen. Då undervisningen i kylteknik

nära sammanhänger med undervisningen i mekanisk värmeteori,

föreslås att en gemensam speciallärarbefattning inrättas för dessa båda

ämnen. Professuren i förbränningsmotorer erhåller därigenom nödig avlastning.

4. Speciallärarbefattning i livsmedelskemi och

vattenkemi. Högskolestyrelsen har — i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag — hemställt om en ny speciallärarbefattning i livsmedelskemi

och vattenkemi med ett arvode av 5 000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat i ärendet har hittills icke meddelats någon undervisning

vid Chalmers tekniska högskola i dessa läroämnen, i vidare mån

än att sedan tre år undervisning förekommit i jäsningslära genom en med

assistentmedel avlönad lärare.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

De sakkunniga, som förordat inrättande av ifrågavarande befattning från

och med budgetåret 1945/46, ha härom i huvudsak anfört (bihang 1, sid.

196 f.):

Med den numera ökade storleken av de inom födoämnesindustrien verksamma

företagen fordras inom denna industrigrupp allt fler civilingenjörer.

En utbildning på detta område synes därför av behovet påkallad. Den ökade

utbyggnaden av reningsanläggningar för avloppsvatten och den vidgade

kontrollen över vattenledningsvattnets beskaffenhet i våra samhällen kräver

också, att allt fler civilingenjörer äro väl insatta i vattenreningens problem.

Det föreslås därför, att undervisning dels i livsmedelskemi, dels i vattenkemi

införes till samma omfattning som vid tekniska högskolan i Stockholm,

där en professur i livsmedelskemi föreslagits inrättad från och med

budgetåret 1946/47 i stället för den befintliga speciallärartjänsten i vattenkemi

och livsmedelskemi därstädes. Undervisningen i båda ämnena göres

valfri för avdelningen för kemi. Undervisningen i vattenkemi göres valfri

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och föreslås som frivilligt ämne

för avdelningen för arkitektur.

Då laboratorium för dessa ämnen saknas, kräves anordnande av ett dylikt

i samband med utvidgning av kemibyggnaden.

5. Speciallärarbefattning i textil provningsteknik.

Med upprepande av en därom i förra årets anslagsäskanden gjord

framställning har högskolestyrelsen hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning

i textil provningsteknik med ett arvode av 3 500 kronor med

undervisningsskyldighet i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit. Till stöd

härför har högskolestyrelsen anfört, att den nya byggnaden för textilforskningsinstitutet

nu vore under arbete och verksamheten i detta institut

sannolikt kunde bedrivas i full omfattning från och med höstterminen 1945.

Vid denna tidpunkt vore det enligt styrelsens mening önskvärt, att specialläraren

i textil provningsteknik kunde träda i funktion.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 167) föreslagit befattningens inrättande

från och med budgetåret 1944/45.

6. Speciallärarbefattning i textil- och konfektionsteknologi.

Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen

hemställt om inrättande av en befattning som speciallärare i

textil- och konfektionsteknologi från och med nästa budgetår.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 154 f.):

Undervisning i ämnet har hittills meddelats av lärare, som avlönats med

av textilindustrien för ändamålet anvisade medel.

För ämnet textil- och konfektionsteknologi är kursen avsedd att omfatta

i huvudsak de inom textil- och konfektionsindustrien förekommande tillverkningsprocesserna

såsom spinning, vävning, trikåframställning och

appretering samt därför använda maskiner. Fordringar på textilfabrikat

ur förbrukningssynpunkt. Tillverkning av beklädnadsartiklar inom konfektionsindustrien.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 129

Övningarna i detta ämne tänkas äga rum i textilforskningsinstitutets laboratorier.

Undervisningen föreslås omfatta 4 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar

för vecka under vårterminen i 3:e årskursen för gruppen textilteknici

inom avdelningen för maskinteknik.

7. Speciallär arbefattning i kemisk apparatte kn

i k. Högskolestyrelsen har i anslutning till sakkunnigförslaget hemställt om

inrättande av en speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik med ett

arvode av 5 300 kronor, med förmälan att undervisning i ämnet, som nu

benämndes kemisk, teknisk apparatlära, för närvarande meddelades av en

medelst assistentmedel avlönad extra speciallärare till en kostnad av 500

kronor om året.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av en speciallärartjänst i ämnet

från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang

1, sid. 195):

Undervisningen omfattar för närvarande 1 föreläsningstimme under höstterminen

och 2 föreläsningstimmar under vårterminen i 4:e årskursen av

avdelningen för kemi.

Då särskild laboratorieutrustning för detta ämne icke funnits, hava inga

laboratorieövningar ägt rum. Ämnets alltmer ökade betydelse gör emellertid,

att antalet föreläsningar måste ökas och att laborationsövningar måste

införas. Ett särskilt laboratorium för detta ämne bör anordnas. Det föreslås

nu, att ämnet får en omfattning, motsvarande den utökade undervisningen

däri, som för tekniska högskolans i Stockholm vidkommande förordats från

och med budgetåret 1949/50 (bihang 1, sid. 80).

I enlighet härmed föreslås, att undervisningen skall omfatta 2,5 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar per vecka under 4:e läsåret.

8. Speciallärarbefattning i frihandsteckning och

modellering. Högskolestyrelsen har i överensstämmelse med sakklinnigförslaget

hemställt om en sammanslagning av de båda nuvarande speciallärartjänsterna

i frihandsteckning (nuvarande arvode 2 700 kronor) och i modellering

(nuvarande arvode 900 kronor) till en för dessa ämnen gemensam

speciallärarbefatning i frihandsteckning och modellering med ett arvode av

5 800 kronor.

De sakkunniga, som förordat genomförandet av ifrågavarande anordning

från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 187):

För närvarande meddelas de studerande inom avdelningen för arkitektur

undervisning i frihandsteckning 3 övningstimmar per vecka under båda terminerna

i l:a och 2:a årskurserna samt modellering 4 övningstimmar per

vecka under båda terminerna av l:a årskursen och höstterminen av 2:a årskursen.

På grund av det nära sambandet mellan dessa båda ämnen föreslås att de

sammanslås till ett. Antalet timmar måste nedbringas med hänsyn till det

för närvarande ovanligt stora totalantalet undervisningstimmar inom avdelningen.

Undervisningen föreslås sålunda minskad till att omfatta i ge
Bihang

till riksdagens protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 0*26.

nomsnitt 5 övningstimmar i veckan i l:a årskursen och 4 övningstimmar i

veckan i 2:a årskursen i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller

vid tekniska högskolan i Stockholm.

9. S pe ci a 11 ä r a r b e f a 11 n i n g i beskrivande geometri.

Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning till 6 700 kronor av det

till specialläraren i beskrivande geometri utgående arvodet av 3 200 kronor,

med hänsyn till — förutom den enligt sakkunnigförslaget avsedda arvodesregleringen

— att det ökade elevantalet föranledde dubblerad undervisning

i ämnet. Högskolestyrelsen har — under framhållande av att vid bifall till

framställningen, belastningen av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden

minskades med 1 000 kronor — därvid bland annat anfört:

Det har sedan flera år tillbaka varit nödvändigt att vid övningarna uppdela

dessa studerande på två avdelningar, för att de skulle rymmas i tillgängliga

ritsalar. Antalet övningstimmar har sålunda ökats med 2 timmar

i veckan. Kostnaderna härför ha täckts med assistentmedel. Då delning av

de studerande i två avdelningar således redan nu är nödvändig av utrymmesskäl,

utgår styrelsen från, att detta sker från och med läsåret 1945/46

i enlighet med de sakkunnigas förslag (bihang 1, sid. 142).

10. Speciallär ar be fattning i byggn adsstatik och

brobyggnad. Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning av arvodet

till specialläraren i byggnadsstatik och brobyggnad från 3 000 kronor till

10 000 kronor med hänsyn till den ökade omfattningen av dennes undervisningsskyldighet.

Till stöd härför har styrelsen anfört:

Förevarande speciallärares arvode är beräknat efter 5 undervisningstimmar

1 veckan. Dennes undervisning i ifrågavarande ämnen uppgår emellertid till

icke mindre än 11 timmar i veckan, därav halva antalet föreläsningstimmar.

Härigenom förorsakade merkostnader ha täckts med assistentmedel. Styrelsen

förutsätter icke nu någon ändring av antalet undervisningstimmar och

föreslår därför ett arvode av 10 000 kronor i enlighet med de sakkunnigas

förslag.

Styrelsen har uttalat, att ett bifall till framställningen föranledde en minskad

belastning av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med

2 750 kronor.

De sakkunniga lia föreslagit, att den nuvarande professuren i byggnadsstatik

och brobyggnad skall uppdelas å en professur i vardera ämnet från

och med budgetåret 1950/51, varvid speciallärarbefattningen i dessa ämnen

avses skola bortfalla. I avvaktan därå skall enligt sakkunnigförslaget omfattningen

av den sistnämnda tjänsten regleras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i anslagsäskandena angives. Beträffande den närmare innebörden

härav torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 179 f. och

184 f.). 11

11. Speciallära r befattning i stadsanläggnings1

ära. Högskolestyrelsen har hemställt örn en ökning av arvodet till special
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 3%6. 181

läraren i stadsanläggningslära från 2 400 kronor till 8 100. kronor. Till stöd

härför har anförts:

Inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur har

antalet elever de båda sista åren ökats, för att byggnaden för väg- och vattenbyggnad,

som tagits i bruk läsåret 1943/44, skulle genast kunna bliva

väl utnyttjad. I samband därmed har undervisningen i ämnet stadsanläggningslära

utökats till att omfatta i genomsnitt 8 veckotimmar, därav 4,5 timmar

föreläsningar. Speciallärarens arvode, 2 400 kronor, är beräknat efter

4 veckotimmar. Styrelsen hemställer om arvode av 8 100 kronor i enlighet

med de sakkunnigas beräkningsgrunder.

Vid bifall till denna framställning minskas enligt vad styrelsen anfört belastningen

av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med 2 000

kronor.

De sakkunniga ha föreslagit ämnets benämning ändrad till stadsbyggnad

från och med budgetåret 1946/47 samt förordat en utökning av undervisningen

i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad i anslagsäskandena

angivits (bihang 1, sid. 191 f.).

12. Speciallä rarbefattning i vattenlednings- och

avloppsteknik. I anslutning till sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen

hemställt om att den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenlednings-och

vattenavloppslära med ett arvode av 3 300 kronor måtte ändras till

en speciallärartjänst i vattenlednings- och vattenavloppsteknik med ett arvode

av 6 100 kronor, varvid endast en mindre utökning skulle ske med avseende

å tjänstens omfattning.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 183 f.) förordat ett genomförande av den

här ifrågasatta omläggningen av undervisningen från och med budgetåret

1944/45.

13. Speciallära r befattning i vägbyggnads lä ra.

Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen hemställt

om en höjning av arvodet till specialläraren i vägbyggnadslära från 2 400

kronor till 8 100 kronor med hänsyn till ifrågasatt utökning av dennes und

ervisnings skyldighet.

De sakkunniga, som förordat en utökning av undervisningen från och med

budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 185 f.):

Undervisningen omfattar för närvarande 4 föreläsningstimmar i veckan

under höst- och vårterminerna i 3 :e årskursen för alla studerande inom avdelningen

för väg- och vattenbyggnad.

Genom tillkomsten av ett laboratorium för vägbyggnad hava nu möjligheter

åstadkommits till laborationer i ämnet samt utförande av experimentella

examensarbeten. Det föreslås därför, att erforderligt antal övningstimmar

införes på schemat. Ämnet föreslås uppdelat i en allmän kurs med

gemensamma föreläsningar för alla studerande i avdelningen för väg- och

vattenbyggnad men med mindre antal övningstimmar för gruppen hus-,

s. 132 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

132 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 326.

bro- och vattenbyggnadsteknici än för allmänna byggnadsteknici. Den allmänna

kursen förlägges till 3:e årskursen. I 4:e årskursen anordnas en valfri

fortsättningskurs för allmänna byggnadsteknici.

14. Nytt docentstipendium. I anslutning till sakkunnigförslaget

har högskolestyrelsen hemställt örn en ökning av antalet docentstipendier

vid högskolan från två till tre från och med nästa budgetår, innebärande

en ökning av medelsanvisningen för ändamålet från 12 000 kronor till 18 000

kronor.

15. Adjungerade lärare. I anslutning till de sakkunnigas förslag

har högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt om inrättande vid högskolan

av 6 befattningar som adjungerade lärare, nämligen i följande ämnen:

telegrafi och telefoni, matematik, mekanik, elasticitets- och hållfasthetslära,

bostadsbyggnad samt elektrotekniska mätmetoder.

I det föregående har jag tillstyrkt högskolestyrelsens förslag, att den nuvarande

professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi förändras

till en professur enbart i oorganisk kemi. Såsom jag därvid framhöll

föranleder denna ändring, att två nya speciallärarbefattningar, en i allmän

geologi och en i mineralogi, inrättas. Med tillämpning

av nu gällande ersättningsgrunder bör arvodet vid den förra befattningen

bestämmas till 1 500 kronor och arvodet vid den senare befattningen fastställas

till 900 kronor.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag har i anslutning till Chalmers

tekniska högskola upprättats ett institut för textilforskning. Vid detta institut,

för vilket en särskild byggnad uppförts, kommer forskningsverksamhet

att bedrivas enligt riktlinjer, som finnas uppdragna i ett avtal mellan

Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk textilforskning». Jämlikt avtalet skall

forskningsinstitutet bedriva nära samarbete med Chalmers tekniska högskola

och bland annat ställa övningslaboratorier till förfogande för de studerande

vid högskolan, i den mån så erfordras för undervisning inom forskningsinstitutets

verksamhetsområde. Enligt propositionen 1943:201 har

även förutsatts, att från högskolans stat skall utgå särskild ersättning till

forskningsinstitutets personal, i den mån denna tages i anspråk för undervisning

vid högskolan. Efter framställning av högskolans styrelse har riksdagen

i fjol anvisat medel till arvoden åt dels en speciallärare i kemisk

textilteknologi, dels en speciallärare i textil materiallära. Förslag föreligga

nu om inrättande av ytterligare två speciallärarbefattningar på hithörande

område, nämligen en i textil provningsteknik och en i textil- och konfektionsteknologi.

Av dessa båda befattningar är jag beredd att nu förorda

inrättandet av den senare, medan den förra synes mig kunna anstå

någon tid. Arvodet vid den av mig sålunda förordade speciallärarbefattningen

i textil- och konfektionsteknologi bör med

tillämpning av nu gällande grunder bestämmas till 2 400 kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Såväl i sakkunnigbetänkandet som i ett flertal däröver avgivna yttranden

har kraftigt understrukits, att antalet lärarbefattningar i kemi vid

Chalmers tekniska högskola hittills varit alldeles otillräckligt. Olägenheterna

härav ha framträtt med ökad skärpa, allteftersom kemiens betydelse

för den tekniska utvecklingen ökats. Högskolestyrelsens nu framlagda förslag

om inrättande av en speciallärartjänst i kemisk apparatteknik

avser att bland annat tillgodose det viktiga önskemålet om en

utökning av laborationsövningarna. Med hänsyn härtill och då ett bifall

till förslaget icke kan anses föregripa prövningen av organisationsförslaget

i övrigt vill jag förorda, att framställningen på så sätt bifalles, att till en

speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik för nästa budgetår beräknas

ett arvode av 3 300 kronor.

Den av högskolestyrelsen föreslagna omläggningen av undervisningen i

fri handsteckning och modellering avser att möjliggöra

en rationalisering av studierna i dessa ämnen, i samband varmed

det sammanlagda veckotimantalet för de studerande skulle minskas. Jag

tillstyrker den föreslagna anordningen och förordar sålunda, att de båda

nuvarande speciallärartjänstema sammanslås till en befattning. Arvodet vid

denna synes mig tills vidare böra bestämmas till samma belopp, som utgår

vid motsvarande tjänst vid tekniska högskolan i Stockholm, eller 4 700

kronor för år räknat. Detta medför ett ökat medelsbehov av (4 700 -— 2 700 —

— 900 —) 1 100 kronor.

För uppehållande av undervisningen i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,

livsmedelskemi och vattenkemi, beskrivande geometri, byggnadsstatik

och brobyggnad samt stadsanläggningslära tagas för närvarande

i viss utsträckning assistentmedel i anspråk. Jag utgår ifrån att så skall

bliva möjligt även under nästkommande budgetår och är för närvarande

icke beredd att i avvaktan på omprövning av omorganisationsförslaget i

övrigt tillstyrka de av högskolestyrelsen framlagda förslagen om nyinrättande,

respektive omorganisation av speciallärarbefattningar i dessa ämnen.

Framställningarna om nyinrättande av dylika befattningar i kylteknik,

vattenlednings- och avloppsteknik samt vägbyggnadslära är jag ej heller

beredd att nu biträda.

Jag erinrar vidare om att jag i det föregående förordat, att den nuvarande

speciallärarbefattningen i teleteknik i samband med inrättandet av

en ny professur i radioteknik omregleras till en speciallärartjänst i telegrafi

och telefoni med ett oförändrat arvode av 1 200 kronor.

Högskolestyrelsen hade för sin del föreslagit, att undervisningen i sistnämnda

ämnen skulle bestridas av en adjungerad lärare. Till frågan om

införande av denna nya typ av lärarbefattningar är jag emellertid, såsom

i annat sammanhang framhållits, icke nu beredd att taga ställning. Jag

vill emellertid framhålla, att det bör stå högskolan fritt att tillgodose det

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

undervisningsbehov, som i övrigt skulle fyllas genom adjungerade lärarbefattningar,

genom anslag ur assistentmedel, i den mån dylika medel därtill

förslå.

Högskolans framställning om inrättande av ett tredje docentstipendium

tillstyrker jag. För detta ändamål erfordras en anslagshöjning med 6 000

kronor.

Till arvodesförhöjning åt sådana speciallärare m. fl. befattningshavare,

vilkas tjänster ha karaktär av huvudsysslor, beräknas för närvarande ett

belopp av 1 0Ö0 kronor. Under hänvisning till vad jag i motsvarande fråga

anfört vid behandlingen av tekniska högskolans i Stockholm anslagsäskanden

förordar jäg att medlen för ifrågavarande ändamål vid Chalmers tekniska

högskola för nästa budgetår uppräknas med 1 500 kronor till 2 500

kronor.

D. Tillfälliga lärarbiträdeti, hel tid sassistenter saint

assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärår biträden. Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden

till bestridande av ersättning åt tillfälliga lärarbiträden i överensstämmelse

med sakkunnigförslaget beräknat ett belopp av 7 000 kronor.

2. H e 1 t i d s a s s i s t e n t e r (f ö r s t e assistenter). Högskolestyrelsen

har beräknat behovet av heltidsassistenter vid högskolans

olika institutioner under nästa budgetår till 24, vilket i förhållande till

nuvarande antal innebär en ökning med 5. Högskolestyrelsen, som föreslagit,

att heltidsassistentema — på sätt jämväl förordats av lärarkollegiet

i dess i anledning av sakkunnigbetänkandet avgivna remissyttrande —

skola åtnjuta lön som tjänstemän i lönegraden Ex 21 i enlighet med av de

sakkunniga angivna grunder samt erhålla tjänstebenämningen förste assistenter,

har uppskattat medelsbehovet till i runt tal 122 000 kronor, därvid

hänsyn endast tagits till grundavlöningarna för ifrågavarande befattningshavare.

Till stöd för sin framställning har högskolestyrelsen bland annat

anfört:

Med de avlöningsförmåner, som förste assistenterna för närvarande åtnjuta,

äventyrar högskolan att mista en avsevärd del av sina förste assistenter.

Då en ingenjör av den kompetens, som högskolan är i behov av, på

andra häll (i statliga och kommunala verk och i industrien) numera erhåller

en begynnelselön, som är betydligt högre än den högskolan kan erbjuda,

har det i flera fall Varit omöjligt för högskolan att erhålla kvalificerade

förste assistenter, utan man har nödgats ersätta dessa med teknologer eller

andra icke kvalificerade ersättare. Svårigheten att erhålla kvalificerade

förste assistenter har även medfört att man måst uppdela sådan befattning

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

och ersätta den med flera timavlönade assistenter. Då en timavlönad assistent

har högre ersättning per timme räknat än en heltidsassistent, medför

de för lågt satta förste assistentarvodena ökade utgifter för statsverket.

Därtill kommer, att tillgången på lämpliga personer, som utöver sitt vanliga

arbete kunna åtaga sig några timmars assistenttjänstgöring — och då

vanligen endast på kvällarna — icke är tillräckligt stor i Göteborg. Det

är därför av mycket stor betydelse för Chalmers tekniska högskola, att

förste assistenternas anställningsförhållanden nu regleras.

3. Assistenter. Medelsbehovet för avlöning av assistenter har

högskolestyrelsen för nästa budgetår uppskattat till i runt tal 163 000 kronor,

därvid styrelsen räknat med en arvodesreglering i enlighet med sakkunnigförslaget.

I enlighet med sina i det föregående under 1, 2 och 3 omförmälda

anslagsäskanden har högskolestyrelsen till arvoden åt assistenter

och lärarbiträden för nästa budgetår beräknat en medelsanvisning

av sammanlagt (7 000 -f- 122 000 163 000 =) i runt tal 292 000

kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning

med (292 000 — 225 000 =) 67 000 kronor. Styrelsen har vid denna beräkning

av medelsbehovet förutsatt bifall till styrelsens förut behandlade

framställningar med avseende å speciallärare och adjungerade lärare vid

högskolan.

I anslutning härtill har högskolestyrelsen framhållit, att högskolans behållning

å fonden för besparade assistentmedel vid utgången av budgetåret

1943/44 utgjorde 70 400 kronor. Härom har högskolestyrelsen vidare i huvudsak

anfört:

Den relativt stora behållningen sammanhänger med att antalet intagna

elever kraftigt ökats under de två sista åren. Dessa elever befunno sig budgetåret

1943/44 i första och andra årskurserna, där behovet av assistenter

är proportionsvis betydligt mindre än i tredje och fjärde årskurserna. Det

ökade elevantalet vid högskolan har alltså hittills väl medfört större in

komster i proportion till ökningen, men ej kostnader i samma utsträckning.

TCostnadema giva sig helt tillkänna först, då ökningen i elevantalet fortplantat

sig till de båda högsta årskurserna.

Då fonden för besparade assistentmedel torde behöva tagas i anspråk,

när de nuvarande många studerandena i båda första årskurserna nå lipp

i båda högsta årskurserna, anser styrelsen icke, att den bör tagas i anspråk

för att täcka behovet av assistentmedel under år 1945/46.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att högskolestyrelsen beräknat

högskolans elevavgifter för nästa budgetår till 210 000 kronor,

vilket i förhållande till det belopp, 160 000 kronor, varmed dessa avgifter

upptagits i gällande avlöningsstat, innebär en ökning med 50 000 kronor.

Elevavgifterna vid högskolan under läsåret 1943/44 ha enligt vad styrelsen

uppgivit uppgått till 201 770 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

Jämväl Chalmers tekniska högskola har hemställt örn en ökning av antalet

heltidsassistenter (förste assistenter) ävensom örn en placering av

nämnda lärare i lönegraden Ex 21 i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag. Såsom av den föregående redogörelsen framgår åtnjuta heltidsassistenterna

vid denna högskola vid en tjänstgöringstid av 40 timmar i veckan

i genomsnitt under året, vilken tjänstgöringstid är den vid högskolan i allmänhet

förekommande, ett begynnelsearvode av 5 300 kronor om året, varefter

arvodet ökas till 6 000 kronor efter två års tjänstgöring och till 6 700 kronor

efter en tjänstgöringstid av ytterligare två år. I den mån heltidsassistent

har en tjänstgöringsskyldighet understigande den här nämnda, utgår

arvodet med ett i proportion härtill jämkat belopp. I övrigt gäller ifråga

örn heltidsassistenterna vid denna högskola i tillämpliga delar vad som anförts

beträffande förste assistenterna vid tekniska högskolan i Stockholm.

I motsats till vad som är fallet beträffande förste assistenterna vid tekniska

högskolan i Stockholm innebär den här ifrågasatta löneregleringen

för heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska högskola en icke oväsentlig

ökning av den ersättning, som för närvarande tillkommer dem. Vid en genomsnittlig

tjänstgöring av 40 timmar i veckan samt 6 veckors semester

skulle sålunda avlöningsförmånerna, inräknat rörligt tillägg och kristillägg,

vid inplacering i lönegraden Ex 21, 18 löneklassen (G-ort), komma att uppgå

till — efter en mot den förlängda semestertiden svarande reduktion —

i runt tal 7 300 kronor, vilket i förhållande till nuvarande begynnelsearvode

innefattar en ökning med 2 000 kronor. Det har emellertid — såsom ock

högskolestyrelsen framhållit — i flera fall visat sig omöjligt att med nuvarande

arvoden erhålla en tillfredsställande rekrytering till dessa för undervisningen

viktiga lärarbefattningar. Till undanröjande av de olägenheter,

som härigenom uppkommit för undervisningen vid högskolan, och då i

princip samma grunder för avlöning av ifrågavarande befattningshavare

synes böra tillämpas vid båda högskolorna, finner jag — i likhet med vad

jag i det föregående förordat beträffande förste assistenterna vid tekniska

högskolan i Stockholm — jämväl heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska

högskola böra från och med nästa budgetår placeras i lönegraden

Ex 21 i enlighet med det föreliggande omorganisationsförslaget, utan att ett

genomförande av detsamma i övrigt avvaktas. Det synes mig vidare lämpligt,

att dessa lärare därvid i överensstämmelse med vad som gäller vid tekniska

högskolan i Stockholm erhålla benämningen förste assistenter. Såsom jag föreslagit

beträffande ersättningen till förste assistenterna vid sistnämnda högskola

torde grundlönen till förste assistenterna vid Chalmers tekniska högskola böra

bestridas från en under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal upptagen delpost, vilken framdeles torde böra betecknas ersättningar

åt tillfälliga lärare och assistenter. Högskolan har för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet för ersättningar till förste assistenter och övriga med före
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

varande delpost avsedda ändamål till ett sammanlagt belopp av 292 000

kronor, varvid högskolestyrelsen icke medräknat utgifterna för rörligt tillägg

och kristillägg till förste assistenter. I förhållande till innevarande budgetår innebär

den under ifrågavarande delpost äskade medelsanvisningen en höjning

med (292 000 — 225 000 =) 67 000 kronor. Med beaktande av att en

icke oväsentlig behållning kan beräknas vid nästa budgetårs ingång förefinnas

å fonden för besparade assistentmedel och då jag icke är beredd

att tillstyrka någon ökad medelsanvisning för en höjning av de timavlönade

assistenternas arvoden — på sätt i ärendet ifrågasatts — inskränker

jag mig till att förorda en förstärkning av här avsedda anslagsmedel med

10 000 kronor för nästa budgetår. Jag utgår härvid ifrån att inkomstposten

elevavgifter, vilken — i överensstämmelse med rubriceringen i avlöningsstaten

för tekniska högskolan i Stockholm — framdeles synes böra

benämnas avgifter från de studerande, i enlighet med högskolestyrelsens

förslag för nästa budgetår upptages till ett belopp av 210 000 kronor. Ett bifall

till den av mig förordade löneregleringen föranleder vidare en uppräkning

av anslagsposten till rörligt tillägg med 13 500 kronor.

E. Undervisning om arbetsledningens problem.

För undervisning om arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala,

yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem, vartill innevarande budgetår

under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisats

ett belopp av 1 500 kronor, har högskolestyrelsen för budgetåret

1945/46 hemställt om en medelsanvisning med oförändrat belopp.

Jag biträder högskolestyrelsens förslag och förordar alltså, att även för

nästa budgetår ett belopp av 1 500 kronor anvisas till undervisning örn

arbetsledningens problem.

II. Bibliotekspersonal.

Till Chalmers tekniska högskolas bibliotek är för närvarande följande

personal knuten:

Befattning:

1 bibliotekarie ......

1 andre bibliotekarie

1 amanuens (halvtid)

1 kontorsbiträde

1 kontorsbiträde

1 vaktmästare......

Lönegrad:

A 24

Eo 21

Eo 16

Eo 5

Eo 4

Eo 6

Dessutom disponerar biblioteket för extra arbetshjälp innevarande budgetår

ett belopp av 6 000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

138 Kungl, Maj:ts proposition nr 326.

Biblioteksutredningen har föreslagit, att biblioteket från och med budgetåret

1947/48, då omorganisationen förutsatts vara helt genomförd, skall

förfoga över följande personal:

Befattning: . Lönegrad:

1 överbibliotekarie . ,............................. ...... A 30

2 förste bibliotekarier . . ................................... A 27

1 bibliotekarie .................................. A 23

1 bibliotekarie ........................................... jj0 23

3 amanuenser ............................................ Eo 20

1 biblioteksbiträde ........................................ A 7

2 biblioteksbiträden ...................................... Eo 7

3 biblioteksbiträden i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligt .... Ex 6

1 förste biblioteksvaktmästare.............................. A 7

1 biblioteksvaktmästare .................................. Eo 5

1 garderobs vakt ......................................... Ex 1

Utredningen har därjämte föreslagit, att till extra arbetshjälp skall utgå

ett belopp av 5 000 kronor för budgetår.

Av de föreslagna nya befattningarna ha följande, nämligen överbibliotekariebefattningen

ävensom en befattning som förste bibliotekarie, en amanuenstjänst,

en extra biblioteksbiträdestjänst, förste biblioteksvaktniästarbefattningen

samt garderobsvaktstjänsten, ansetts böra inrättas vid senare

tidpunkt än budgetåret 1945/46.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om utbyggnad av bibliotekets personalorganisation helt i enlighet

med biblioteksutredningens förslag.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, bör biblioteksutredningens

förslag bli föremål för överarbetning. Vid sådant förhållande och med beaktande

av den icke obetydliga anslagsförstärkning, som under senare år

kommit biblioteket till del, kan jag icke nu förorda någon ökad medelsanvisning

till avlöningar vid denna institution.

III. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Å rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska högskola tjänstgöra för

närvarande 4 kvinnliga biträden med härefter angivna löneställning:

Befattning: Lönegrad:

1 kanslibiträde .......................................... A 7

1 kontorsbiträde .......................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................. .......... ... Ex 4

1 skrivbiträde ............................................ Ex 2

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utöver nu omförmäld biträdespersonal finnes vid högskolan ett skrivbiträde

i lönegraden Ex 2, som är placerat å avdelningen för kemi. Härjämte

finnes å avdelningen för väg- och vattenbyggnad ett skrivbiträde, ävensom

med halvtidstjänstgöring å avdelningen för maskinteknik ett skrivbiträde.

Sistnämnda skrivbiträden avlönas med arvoden, som bestridas av assistentmedel.

Beträffande nu ifrågavarande personal vid Chalmers tekniska högskola

ha de sakkunniga föreslagit följande organisation, därvid de sakkunniga såvitt

gäller tjänstebenämningarna jämväl följt tjänsteförteckningssakkunnigas

tidigare omförmälda förslag.

Befattning:

1 kassör ...........

1 förste kontorsbiträde

1 förste kontorsbiträde

1 kontorsbiträde .....

Lönegrad:

A 11

A 7

Eo 7

Eo 4

Någon skrivcentral ha de sakkunniga icke ansett böra för närvarande inrättas

vid denna högskola, utan i stället förordat, att, förutom det nuvarande

skrivbiträdet å kemiavdelningen, allteftersom de nya institutionsbyggnaderna

färdigställas avdelningarna för maskinteknik, elektroteknik samt väg

och vattenbyggnad vardera tilldelas ett »skrivbiträde», placerat i någon

av lönegraderna Ex 4—Ex 7.

Till extra arbetshjälp ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren beräknat

ett belopp av 3 000 kronor för år.

1 sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande har högskolans lärarkollegium

såvitt gäller frågan om en skrivcentral anfört följande.

De sakkunniga föreslå icke någon skrivcentral vid högskolan. I stället

böra avdelningarna, efter hand som de nya institutionsbyggnaderna .färdigställas,

erhålla var sitt skrivbiträde. Kollegiet anser, att denna skrivhjälp

är av sådan betydelse, att den bör ställas till förfogande redan nu även för

de avdelningar, som ej erhållit nya byggnader. Vidare bör ett sådant skrivbiträde

omedelbart ställas till förfogande för avdelningen för allmänna vetenskaper.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse

hemställt örn en organisation av ifrågavarande personal i huvudsaklig

överensstämmelse nied de sakkunnigas förslag. De avvikelser härifrån, som

förekomma i styrelsens framställning, bestå i att ett av de sakkunniga i

lönegraden Eo4 upptaget kontorsbiträde i stället bibehålies i lönegraden

Ex 4 ävensom av vissa skiljaktigheter i fråga örn extra skrivbiträden. I

sistnämnda hänseende har styrelsen bland annat anfört:

De nya byggnaderna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad äro

nu färdiga, och behovet av skrivhjälp å denna avdelning är stort. Sådant

behov föreligger även redan nu för avdelningarna för maskinteknik och för

elektroteknik. Styrelsen hemställer därför — utöver det redan nu förefintliga

skrivbiträdet å avdelningen för kemi — örn ett biträde lör avdelningen

s. 140 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

för väg- och vattenbyggnad samt ett biträde för avdelningarna för maskin

teknik och för elektroteknik gemensamt såsom extra befattningshavare

i stället för de nu med assistentmedel avlönade.

Då det är av vikt att till biträden å institutionerna förvärvas personer,

som utöver kunnighet i stenografi och maskinskrivning äro lämpade och

vana att med viss självständighet sköta expeditionsgöromål, anser styrelsen

en placering av dessa tjänstemän i lönegrad Ex 2 för låg och föreslår

att de placeras, ett i lönegrad Ex 5 och två i lönegrad Ex 4. Detsamma

gäller det å rektorsexpeditionen nu tjänstgörande biträdet i lönegraden Ex 2.

Till extra arbetshjälp har styrelsen vidare beräknat ett belopp av 1 500

kronor i stället för — som de sakkunniga föreslagit — 3 000 kronor.

Beträffande här ifrågavarande personalgrupp inskränker jag mig till att för

nästa budgetår förorda en ökad medelsanvisning till anställande av dels ett

skrivbiträde i lönegrad Ex 2, dels ock ett kontorsbiträde i lönegrad Ex 4, varjämte

jag i enlighet med högskolestyrelsens äskande tillstyrker anvisande av

ett belopp av 1 500 kronor till extra arbetshjälp.

B. Laboratorievaktmästare m. fl.

Tinder förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan i Stockholm

har en redogörelse lämnats för nuvarande förhållanden ävensom institutionsvaktmästarutredningens

förslag beträffande laboratorievaktmästare

och därmed jämförliga befattningshavare jämväl vid Chalmers tekniska

högskola. Till nämnda redogörelse torde jag få hänvisa.

Av de av styrelsen för Chalmers tekniska högskola för budgetåret 1945/46

gjorda anslagsäskandena inhämtas, såvitt gäller nu ifrågavarande personalgrupp,

bland annat följande.

Tillgången på vaktmästarhjälp för högskolans institutioner vöre fortfarande

knapp. De avdelningar, där bristen nu vore mest kännbar, vore avdelningarna

för maskinteknik samt för kemi och kemisk teknologi. Avdelningen för maskinteknik,

å vilken förutom maskinisten blott en laboratorievaktmästare vore anställd,

omfattade sålunda fyra institutioner. Beträffande avdelningen för

kemi och kemisk teknologi hade betydande utvidgning av undervisningens omfattning

nödvändiggjorts av ökad tillströmning av studerande. Med åberopande

härav har styrelsen hemställt örn inrättande av två nya laboratorievaktmästarbefattningar

vid högskolan, en i A 8 och en i Eo 8.

I fråga om den å avdelningen för skeppsbyggnad på halvtid tjänstgörande

vaktmästaren har styrelsen framhållit, att behov föreligger att avdelningens

institutioner helt få förfoga över denne vaktmästare.

Under erinran om de av institutionsvaktmästarutredningen och 1940 års

sakkunniga för den högre tekniska undervisningen avgivna förslagen i fråga

om laboratorievaktmästarnas löneställning har styrelsen hemställt, att från och

med budgetåret 1945/46 högskolans maskinist placeras i lönegrad A 10, tre

ordinarie laboratorievaktmästare — vid institutionerna för fysik, elektroteknik

och maskinlära — placeras i lönegrad A 9 samt att de återstående två ordinarie

laboratorievaktmästarna placeras i lönegrad A 8. Vidare har styrelsen hemställt,

att två av de nuvarande extra laboratorievaktmästarbefattningarna ersättas

med ordinarie befattningar i lönegrad A 8 samt att de båda återstående

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 141

befattningarna i Ex 7 jämte de båda arvodestjänsterna ersättas med extra ordinarie

befattningar.

Styrelsen har slutligen, i anslutning till de sakkunnigas förslag, hemställt, att

benämningen laboratorievaktmästare utbytes mot laboratoriemästare.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår finnas för närvarande

vid Chalmers tekniska högskola — förutom en befattning som maskinist

i lönegrad A 8 — elva laboratorievaktmästarbefattningar, varav fem i

lönegrad A 7, fyra i lönegrad Ex 7 och två med årsarvode av 3 000 kronor.

Högskolans styrelse har hemställt örn inrättande av ytterligare två laboratorievaktmästartjänster,

nämligen en vid avdelningen för maskinteknik

och en vid avdelningen för kemi och kemisk teknologi. Då den begärda

förstärkningen enligt min mening framstår såsom erforderlig på grund av

den under senare år starkt ökade tillströmningen av studerande till högskolan,

finner jag mig böra biträda förslaget härutinnan.

I anslutning till vad institutionsvaktmästarutredningen föreslagit i fråga

om löneställningen för de av utredningen prövade fem laboratorievaktmästarbefattningarna

ävensom maskinistbefattningen vid denna högskola får

jag tillstyrka att den nuvarande maskinistbefattningen och två vaktmästarbefattningar

placeras i 9 lönegraden och övriga i 7 lönegraden. Av de

elva befattningar, vilka i enlighet härmed skulle placeras i 7 lönegraden,

torde sex få inrättas såsom ordinarie, tre såsom extra ordinarie samt två

såsom extra.

I enlighet med den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av motsvarande

spörsmål vid tekniska högskolan i Stockholm förordar jag, att tjänstebenämningen

laboratorievaktmästare ändras till institutionsvaktmästare.

Denna tjänstebenämning synes jämväl — på sätt institutionsvaktmästarutredningen

föreslagit — böra tilldelas innehavaren av den nuvarande befattningen

som maskinist.

Då det med hänsyn till den föreslagna lönedifferentieringen av institutionsvaktmästare

vid Chalmers tekniska högskola i vissa fall torde bliva

erforderligt att jämväl vid denna läroanstalt verkställa omflyttning av befattningar

i olika lönegrader mellan institutionerna, förordar jag, att högskolans

styrelse erhåller bemyndigande härtill i enlighet med vad jag i sådant

avseende föreslagit för tekniska högskolans i Stockholm vidkommande.

Med hänsyn härtill bör Kungl. Majit bemyndigas medgiva överskridande

av anslagsposten avlöningar till annan icke-ordinarie personal jämväl

vid Chalmers tekniska högskola på motsvarande sätt som jag förordat i

fråga örn tekniska högskolan i Stockholm.

C. Viss biträilespersonal i övrigt.

Vid Chalmers tekniska högskola finnes för närvarande anställd bland annat

följande förut icke berörd vaktmästar- och ekonomipersonal:

Departementschef

efi .

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S6.

Befattning: Lönegrad eller

årsarvode:

1 förste vaktmästare .......................... A 7

1 eldare, tillika gårdskarl ......... ............ A 5

1 eldare .................................... 1500

2 portvakter (envar) ......................... l 800

De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha med avseende

å antalet nu ifrågavarande befattningshavare ävensom deras tjänstebenämning

och lönegradsplacering, respektive avvägningen av arvodena föreslagit

följande:

Befattning: Lönegrad eller

arsarvode:

1 förste expeditionsvakt.................... A 7

1 eldare.................................. Eo 6

1 gårdskarl ............................... Eo 7 (ev. Eo 0}

1 eldare, tillika gårdskarl................ A 5

1 gårdskarl ............................... 3 000

2 portvakter (envar) .................... 1 800

Härutöver ha de sakkunniga räknat med, att, då rektorsexpeditionen flyttats

till de nya byggnaderna, en extra expeditionsvakt med ett arvode av

3 000 kronor erfordras, så länge de båda första årskurserna äro förlagda till

de äldre byggnaderna.

Liksom beträffande förste vaktmästaren vid tekniska högskolan i Stockholm

ha de sakkunniga för förste vaktmästaren vid Chalmers tekniska högskola

föreslagit tjänstebenämningen förste expeditionsvakt.

För de nya byggnaderna ha de sakkunniga föreslagit inrättande ay tills

vidare en extra ordinarie befattning som eldare, vilken i enlighet med vad

som därom anförts beträffande tekniska högskolan i Stockholm föreslagits

placerad i lönegraden Eo 6. Under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal har vidare för ettvart av de närmaste budgetåren beräknats

ett belopp av 1 500 kronor till extra arbetshjälp med eldning och

vedlämpning.

För renhållning och skötsel av planteringar och gräsmattor inom högskolans

nya område erfordras enligt de sakkunnigas åsikt omedelbart inrättande

av en befattning som gårdskarl i lönegraden Eo 7 (eventuellt Eo 6)

ävensom en gårdskarl med ett årligt arvode av 3 000 kronor. Den nuvarande

befattningen som eldare, tillika gårdskarl, bör enligt förslaget bibehållas för

de äldre byggnadernas del.

Institutionsvaktmästarutredningen, som jämlikt de för utredningen meddelade

direktiven bland annat haft att till granskning upptaga den för. narr

varande i lönegrad A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika gårdskarl,

Ilar därom anfört:

Eldaren, tillika gårdskarl, vilken sköter en värmeanläggning omfattande

fem kokseldade värmepannor, torde under benämning värmeledningsskötare

böra placeras i lönegrad A 6 eller den lönegrad, som enligt av 1939 års

tjänsteförtéckningssakkunniga förordade riktlinjer för maskin- och värme
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ledningspersonals lönegradsplacering bör tillkomma en värmeledhingsskötare

med ansvarsställning vid mindre kokseldade värmecentraler. Eftersom

hans Arbetsuppgifter i övrigt äro av enklare beskaffenhet, såsom snöskottning

och annan renhållning, torde han nämligen icke böra jämställas med

till lönegrad A 7 hänförd värmeledningsskötare, tillika reparatör, vilken

innehar ansvarsställning vid medelstor kokseldad värmecentral jämte hiss

och ventilationsmaskineri.

Högslcolans styrelse har — till skillnad från sakkunnigförslaget, i vad det

avser inrättande för de nya byggnaderna av två gårdskarlsbefattningar, varav

en i lönégrad Eo 7 (eventuellt Eo 6) samt en förenad med ett årsarvode

av 3 000 kronor — förutsatt, att gårdskarlssysslorna för dessa byggnaders

vidkommande under budgetåret 1945/46 skola bestridas av den av de sakkunniga

i lönegraden Eo 6 föreslagna eldaren och den med arvode av 1 500

kronor nu avlönade eldaren ävensom i viss utsträckning av institution svaktmästarna.

Med avseende å befattningen som eldare i lönegraden Eo 6 har styrelsen

bland annat anfört:

De nya byggnaderna för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

för arkitektur äro numera färdiga så när som på viss del av utrustningen,

vilken har varit svår att anskaffa under rådande krigsförhållanden.

Det kan emellertid förväntas, att detta skall kunna ske under nu pågående

budgetår. Arbetet i laboratorierna i denna byggnad kan därför väntas erhålla

full omfattning under budgetåret 1945/46, varför laboratorievaktmästarna

då icke böra användas för eldning och renhållning. Styrelsen får därför hemställa

örn inrättande av en befattning som eldare från och med den 1 juli 1945.

Härjämte har styrelsen hemställt örn en medelsanvisning av 1 500 kronor

till bestridande av vaktmästarhjälp i de äldre byggnaderna. Till stöd härför

har i huvudsak anförts:

Därest gymnasiet erhåller egen styrelse och rektor bör en å gymnasiets stat

upptagen vaktmästare, som tjänstgör å rektorsexpeditionen och även anlitas

av högskolan, ställas helt till gymnasiets förfogande. Härvid uppkommer för

högskolan ett ökat behov av vaktmästarhjälp, motsvarande halvtidstjänst,

närmast för tillsyn av högskolans del av den s. k. Vasabyggnaden. I

I enlighet med den ståndpunkt jag intagit till motsvarande spörsmål

vid tekniska högskolan i Stockholm böra de föreslagna åtgärderna för lönegradsuppflyttning

och löneplansplacering av vissa vaktmästare, eldare och

gårdskarlar prövas först i samband med omorganisationsförslaget i övrigt.

Detsamma torde även böra gälla de ifrågasatta ändringarna av tjänstebe

nämningar.

En viss särställning intar emellertid den av institutionsvaktmästarutredningen

behandlade frågan örn lönegradsplaceringen av den nu i lönegrad

A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika gårdskarl. Då jag i det föregående

tagit ståndpunkt till institutionsvaktmästarutredningens förslag i

övrigt och då jag finner mig kunna biträda utredningens förslag i föreva

rande fråga, förordar jag, att nämnde befattningshavare från och med nästa

Departe
mentschefen.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

budgetår under benämningen värmeledningsskötare hänföres till lönegrad

A 6.

Högskolestyrelsens äskande om inrättande av en eldarbefattning i lönegrad

Eo 6 för den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad

samt arkitektur finner jag mig likaledes böra biträda.

Jag erinrar slutligen om att riksdagen numera bifallit ett i årets åttonde

huvudtitel, punkten 209, framlagt förslag angående inrättande av en särskild

rektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Göteborg. Såsom högskolestyrelsen

framhållit, bör denna omorganisation vid gymnasiet föranleda,

att den å gymnasiets stat upptagna men vid högskolan för närvarande

delvis tjänstgörande vaktmästaren helt ställes till gymnasiets förfogande.

För att tillgodose det ökade behov av vaktmästar hjälp, som till följd härav

uppkommer för högskolans del, förordar jag att ett belopp av 1 500 kronor

ställes till högskolans förfogande.

IV. Anslagsberäkningar.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 9 juni 1944 för Chalmers tekniska

högskola fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......kronor 236 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................... » 90 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 282 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 42 000

Summa kronor 651 200

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ....................................... kronor 160 000

Nettoutgift kronor 491 200.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår

i avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Inrättandet av en ny professur i radioteknik föranleder en höjning av anslagsposten

avlöningar till ordinarie tjänstemän

med i runt tal 10 700 kronor. Institutionsvaktmästarutredningens av mig

tillstyrkta förslag föranleder en ytterligare uppräkning av anslagsposten

med i runt tal 10 800 kronor. Då jag icke ifrågasätter någon annan ändring

beträffande posten, bör den alltså för nästa budgetår uppföras med

(236 500 + 10 700 + 10 800 =) 258000 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med dels (1 500 +

+ 900 + 2 400 3 300 =) 8 100 kronor, utgörande arvoden vid nyinrät
tade

speciallärartjänster i allmän geologi, mineralogi, textil- och konfektionsteknologi

samt kemisk apparatteknik, dels ock 1 100 kronor, motsva
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

rande den arvodeshöjning, som föranledes av omregleringen av undervisningen

i frihandsteckning och modellering. Tillkomsten av ett tredje docentstipendium

föranleder en höjning med 6 000 kronor.. Härtill bör läggas ett

belopp av 1 500 kronor till arvodesförbättring åt speciallärare, vilkas befattningar

ha karaktär av huvudsyssla. Anslagsposten bör sålunda för nästa

budgetår uppföras med (90 700 -f- 8 100 -j- 1 100 + 6 000 -|- 1 500 =)

107 400 kronor.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal disponeras för innevarande budgetår på följande sätt:

Arvoden åt assistenter och lärarbiträden .............. kronor 225 000

Undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem » 1 500

Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . . ....... » 55 500

Summa kronor 282 000.

Delposten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden, vilken såsom

jag förut anfört hädanefter torde böra benämnas ersättningar åt

tillfälliga lärare och assistenter, bör vid bifall till den av mig förordade

höjningen med 10 000 kronor för nästa budgetår uppföras med

235 000 kronor. Den till undervisning om arbetsledningens problem avsedda

delposten bör uppföras med oförändrat belopp, 1 500 kronor.

Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal bör för det

första ökas med dels ett belopp av 4 700 kronor till grundlön vid en extra

skrivbiträdes- och en extra kontorsbiträdestjänst, dels 1 500 kronor till

extra arbetshjälp på kansliet, dels 3 000 kronor till grundlön vid en ny

extra ordinarie eldarbefattning i lönegradi Eo 6, dels 1 500 kronor till vaktmästar!^

älp, dels ock 2 000 kronor för beredande av vederbörliga ål ders - tillägg. Å andra sidan föranleder vad jag förordat vid mitt ställningstagande

till institutionsvaktmästarutredningens förslag och i samband därmed

behandlade anslagsfrågor en nettominskning av denna delpost med 2 600

kronor. Delposten till avlöningar till annan icke-ordinarie personal bör sålunda

uppföras med (55 500 -f- 4 700 -j- 1 500 -j- 3 000 1 500 -j- 2 000 —

— 2 600 =) 65 600 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal bör alltså i sin helhet uppföras med (235 000 -f 1 500 +

65 600 —) 302 100 kronor.

Anslagsposten rörligt t i 1 1 ä g g, nu 42 000 kronor, bör uppräknas

med 15 500 kronor och sålunda upptagas till 57 500 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för

nästa budgetår beräknas till (258 000 -j- 107 400 -f- 302 100 -f- 57 500 =)

725 000 kronor.

Den under särskilda uppbördsmedel för innevarande

budgetår uppförda posten på 160 000 kronor, utgörande elevavgifter, bör,

II ihan g till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 326. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

såsom jag i annat sammanhang förordat, under benämningen avgifter från

de studerande för nästa budgetår beräknas till 210 000 kronor. Nettoutgiften

under avlöningsstaten blir följaktligen (725 000 — 210 000 =) 515 000 kronor.

I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en anslagshöjning

med 23 800 kronor.

10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 153 000 kronor.

Genom beslut den 9 juni 1944 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat

för Chalmers tekniska högskola att tillämpas tills vidare under budgetåret

1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................... kronor 500

2. Expenser, förslagsvis............................. » 150 000

3. Publikationstryck, förslagsvis ..................... » 4 000

4. Reseersättningar, förslagsvis...................... s> 4 500

Summa kronor 159 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten:

från tekniska gymnasiet i

Göteborg............kronor 5 000

i övrigt.............. » 500 kronor 5 500

2. Hyror.............................*_500 kronor 6 000

Nettoutgift kronor 153 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk

förslagsvis 100 000 kronor och för övriga expenser högst 50 000 kronor.

Av anslagsmedlen till övriga expenser ha 2 500 kronor beräknats för högskolans

bibliotek. Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 500 kronor till

vissa rese- och traktamentsersättningar till styrelsens ordförande och högskolans

rektor, under det att återstoden, 4 000 kronor, är avsedd för rese- och

traktamentsersättningar åt lärare. Vidkommande föreskrifterna örn anslagets

disposition hänvisas i övrigt till statsliggaren (sid. 534 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat

utgifterna till 176 900 kronor, varav för sjukvård m. m. 900 kronor, för

reseersättningar åt lärare 4 000 kronor, för bränsle, lyse och vatten 100 000

kronor, för övriga expenser 58 000 kronor samt för publikationer och publikationstryck

14 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen ha upptagits till

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

6 000 kronor, varför anslagsbehovet för nästa budgetår sålunda beräknats

utgöra (176 900 — 6 000 =) 170 900 kronor.

Härjämte har högskolestyrelsen, som i enlighet med ett av de sakkunniga

framfört förslag förordat, att vården av högskolans byggnader för framtiden

skulle överflyttas från byggnadsstyrelsen till högskolan, hemställt att

för ändamålet erforderliga medel måtte ställas till högskolans förfogande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Anslagsbelastningen har uppgått till 825 kronor för

budgetåret 1943/44.

Reseersättningar åt lärare. Styrelsen har — under erinran

att anslagsbehovet till resekostnader åt styrelsens ordförande och skolans

rektor bortfaller sedan en för båda högskolorna gemensam överstyrelse inrättats

— anhållit om oförändrat anslag till reseersättningar för lärare eller

4 000 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Styrelsen har icke ifrågasatt någon

förändring beträffande denna post, vilken för närvarande är upptagen med

ett belopp av 100 000 kronor.

Övriga expenser. Styrelsen, som anhållit om ett särskilt anslag av

3 000 kronor till bibliotekets expenser, har vidare i enlighet med de sakkunnigas

förslag hemställt om anvisande av ett belopp av 55 000 kronor

under förevarande delpost. Anslagsbehovet skulle sålunda utgöra (3 000 +

+ 55 000 =) 58 000 kronor.

Beträffande ett av riksräkenskapsverket i anledning av sakkunnigförslaget

avgivet yttrande torde få hänvisas till motsvarande post för tekniska

högskolan i Stockholm.

Publikationer och publikationstryck. Styrelsen har,

under åberopande av sakkunnigförslaget, anhållit dels om oförändrat anslag

med 4 000 kronor till publikationstryck, dels ock om anvisande av ett belopp

av 10 000 kronor till utgivande av en publikationsserie.

Beträffande det av de sakkunniga framförda förslaget om anslag till en

publikationsserie och de i anledning därav avgivna remissyttrandena hänvisas

till den därför förut vid behandlingen av motsvarande anslagspost för

tekniska högskolan i Stockholm lämnade redogörelsen.

Särskilda uppbördsmedel. Beträffande denna post, som för

närvarande är uppförd med 6 000 kronor, ifrågasättes ingen förändring.

Under åberopande av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag

till omkostnader vid tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker jag, att under

anslagsposten till expenser jämväl vid Chalmers tekniska högskola

uppföres ett särskilt belopp till bibliotekets expenser. Beträffande medelsbehovet

härför har jag ingen erinran mot högskolans förslag om anvisande

av 3 000 kronor för ändamålet. Härutöver har högskolan hem

ställt örn ökning av posten till övriga expenser med 5 000 kronor. För

egen del är jag beredd förorda en höjning med 4 000 kronor. Då jag i

övrigt icke ifrågasätter någon ändring av nu ifrågavarande anslagspost,

Departementschefen

.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

torde denna för nästkommande budgetår böra uppföras med (150 000 -f+

3 000 + 4 000 —) 157 000 kronor.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck erinrar jag om

att jag i det föregående förordat, att medel beräknas för utgivande av en

publikationsserie vid tekniska högskolan i Stockholm. Av skäl, som jag därvid

anfört, tillstyrker jag en motsvarande medelsanvisning jämväl för Chalmers

tekniska högskolas del. I enlighet med högskolans förslag beräknar jag

medelsbehovet härför till 10 000 kronor. Då jag icke i övrigt funnit anledning

ifrågasätta ändringar av omkostnadsanslaget, torde detta för nästkommande

budgetår böra höjas från 153 000 kronor med (3 000 -f- 4 000 -f-f-

10 000 =) 17 000 kronor till 170 000 kronor.

11. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 215 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 535 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer.......................... kronor 165 000

Nyanskaffningar av apparater m. m................... » 50 000

Summa kronor 215 000.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt

dels om höjning av anslagsmedlen till samlingar och laborationer med

60 000 kronor till 225 000 kronor,

dels ock örn anvisande av 177 800 kronor till nyanskaffningar av apparater.

Samlingar och laborationer. Styrelsen har anfört: Föregående

år hemställde styrelsen om ett anslag av 187 000 kronor för detta ändamål.

Denna hemställan bifölls i så måtto, att ett anslag av 165 000 kronor

beviljades.

Det höjda prisläget på instrument och materiel ställa alltjämt högskolans

institutioner inför ett svårt läge, då det gäller att vidmakthålla institutionernas

utrustning samt driva undervisnings- och forskningsverksamhet i erforderlig

omfattning.

Förbrukningen av detta anslag sker huvudsakligen vid undervisningen i

de båda högsta årskurserna. Antalet studerande i dessa båda årskurser grundar

sig innevarande år på en tidigare intagning av 140 + 174 = 314 studerande

under åren 1941 och 1942. Budgetåret 1945/46 grundar sig motsvarande

antal på en intagning av 174 -f- 200 = 374 studerande i första årskursen

under åren 1942 och 1943. På grund härav bör anslaget till samlingar

och laborationer för budgetåret 1945/46 ökas i förhållande till ökningen i

elevantalet, d. v. s. till 197 000 kronor.

Därtill kommer ökat behov av anslag till institutionerna för radioteknik,

vattenbyggnad, tillämpad matematik och teoretisk kemi i samband med inrättandet

av nya professurer i samma ämnen samt likaså ökat behov av an
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

slag till de institutioner, där nya speciallärare skola verka. Behovet av ökat

anslag av denna anledning anslå de sakkunniga (sid. 439) till 28 000 kronor,

varvid hänsyn tagits till, att speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära

utgår.

Utgående från den intagning av 174 studerande i första årskursen, som

ägde rum det år de sakkunniga utarbetade sitt betänkande i ifrågavarande

avseende, ha de sakkunniga beräknat anslaget till samlingar och laborationer

för budgetåret 1945/46 till 200 000 kronor. Då antalet studerande läsåret

1945/46 kommer att bli icke oväsentligt högre än de sakkunniga räknat med,

får styrelsen enligt det ovan anförda hemställa om ett anslag av (197 000 -f+

28 000 =) 225 000 kronor.

De sakkunniga ha beräknat en ökning av ifrågavarande anslagsmedel från

190 000 kronor budgetåret 1944/45 till 200 000 kronor budgetåret 1945/46

och därefter successivt till 290 000 kronor budgetåret 1950/51, då den av

dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts genomförd.

Nyanskaffningar av apparater m. m. Styrelsen har i

huvudsak anfört:

För budgetåret 1944/45 begärde styrelsen anslag till anskaffande av apparatur

för sammanlagt 114 700 kronor. Framställningen bifölls i så måtto,

att ett anslag av 50 000 kronor beviljades för ändamålet. Styrelsen får nu

hemställa örn återstoden av det föregående år begärda beloppet eller 64 700

kronor.

Härutöver vill styrelsen tillstyrka följande ingivna

anskaffning av apparater:

Från professorn i kemisk teknologi om anslag till:

3 st. automatvågar ä 1 200 ........... kronor

5 st. motstånd för 25 amp. ä 300 ...... »

6 st. millivoltmetrar å 300 ............ »

5 st. ampermetrar ä 400 ............. »

3 st. voltmetrar ä 300 ..... *

1 st. pyrometer (fabr. Pyropta) ...... »

1 st. polarisationsmikroskop .......... »

2 st. röntgenrör..................... »

1 st. mätningsapparat för röntgenfilm . . »

Från professorn i fysik om anslag till:

1 st. tongenerator ................... kronor

1 st. signalgenerator ................. »

samt för högkänslig strålningsmätningsutrustning

1 vacuumtermoelement............... kronor

1 mollgalvanometer.................. »

1 termorelä......................... »

1 Zernike galvanometer.............. »

1 registreringsanordning.............. >

framställningar om ny
-

3 600

1 500

1 800

2 000

900

1 400

2 400

2 400

300 kronor 16 300

2 640

2 140

1 350

900

1 500

1 500

1 350 » ii 380

Från föreståndaren för avdelningen för skeppsbyggnad

örn anslag för anskaffande av utrustning för modelltillverkning,

nämligen

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Majlis proposition nr 826.

Modellfräsmaskin......

Gjuttråg ..............

Arbetsbord och planskiva

Paraffinsmältugn .......

Transportanordningar . ..

Snickareutrustning .....

kronor 12 000

* 2 000

» 4 000

» 2 000

* 1500

* _1 500 kronor

Vid de modellförsök, som av avdelningen för skeppsbyggnad

utföras vid statens skeppsprovningsanstalt, har

det visat sig, att modellerna av anstalten ofta icke kunna

utföras inom den önskade tiden, emedan anstalten är upptagen

av föregående beställning från industrien. Särskilt

för utförande av examensarbeten är detta en svår olägenhet.

Därtill kommer, att de av statens skeppsprovningsanstalt

tillverkade modellerna ställa sig jämförelsevis dyrbara.

De debiteras nämligen avdelningen för skeppsbyggnad

enligt de för industrien gällande taxorna med endast

en mindre rabatt av 10 procent. Det vore för avdelningen

fördelaktigare, om de studerande själva med hjälp av institutionens

vaktmästare och under lärarnas ledning

finge förfärdiga en del av modellerna.

Från professorn i teoretisk elektricitetslära m. m. om anslag

till:

Visareinstrument m. m...............kronor 12 400

Ytterligare utrustning för tonfrekvensmätningar

........................ » 12 400

Från t. f. professorn i oorganisk kemi örn anslag till:

2 st. ugnar ......................... kronor 2 000

1 st. ionometer...................... » 825

1 st. polarograf ..................... » 4 575

1 st. kylskåp ....................... »_1 550

Från institutionen för anläggningsteknik om anslag till inköp

av en provningstransformator för 100 kv..........

Från specialläraren i teleteknik om anslag till:

Normalinstrument för ultrakortvågs
mätningar

........................ kronor 1 700

Normalinstrument för centimetervågor. . » 11 000

Signalregerator för 97—28 000 kc/sek. > 2 175

Två rörvoltmetrar för laborationer..... » 1 460

Två katodstråleoscillografer för d:o .... » 2 200

Tonfrekvensanalysator ............... > 2 400

1 verkstadssvarv .................... » 2 BOO

1 borrmaskin ....................... » 850

Utvecklingen på det teletekniska området har gått med

stormsteg. Kriget har härvidlag varit den pådrivande faktorn.

Ökad anskaffning av apparatur är ofrånkomlig för

att hålla jämna steg med utvecklingen.

»

>

»

23 000

24 800

8 950

5 000

24 085

Summa kronor 113 515.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

Det av styrelsen beräknade medelsbehovet skulle sålunda utgöra

(64 700 + 113 515 —) 178 215 kronor. Styrelsen hemställer om »ett avrundat

belopp av 177 800 kronor».

De sakkunniga ha — under erinran att de sakkunniga, såsom framgår

av den för tekniska högskolan i Stockholm i förevarande hänseende lämnade

redogörelsen, utgått från att det årliga anslaget till nyanskaffning

av apparater för modernisering och ersättning av försliten utrustning bör

beräknas till 15 procent av utrustningens värde — med avseende å medelshovet

anfört:

Med hänsyn därtill, att Chalmers tekniska högskola hittills endast erhållit

obetydliga anslag för nyanskaffningar, är behovet av dylikt anslag

där för närvarande större än det angivna procenttalet. De sakkunniga

ha funnit, att anslaget till nyanskaffningar omedelbart bör beräknas till

120 000 kronor budgetåret 1944/45, 130 000 kronor budgetåret 1945/46

och sedermera successivt höjas till 200 000 kronor budgetåret 1950/51.

Såsom den lämnade redogörelsen ger vid handen är nu ifrågavarande

anslag för innevarande budgetår uppdelat pa tva poster, den ena a

165 000 kronor till samlingar och laborationer, den andra å 50 000 kronor

till nyanskaffning av apparater m. m. Medan tekniska högskolan i Stockholm

under en följd av år tilldelats medel för båda dessa ändamål, erhöll

Chalmers tekniska högskola först från och med budgetaret 1942/43 särskilda

medel till nyanskaffning av apparater m. m. Men även ifråga örn

medel för samlingar och laborationer torde göteborgshögskolan fa anses

under de gångna åren ha varit vida sämre tillgodosedd än tekniska högskolan

i Stockholm. De ogynnsamma verkningarna av att viktiga behov

vid förstnämnda högskola härigenom blivit eftersatta ha framträtt med

stigande styrka under de senare åren, då antalet studerande vid denna

läroanstalt vuxit i förhållandevis ännu större omfattning än vid den senare

högskolan. Dessa skäl tala enligt min mening starkt till förmån för en väsentlig

höjning av nu ifrågavarande anslag. Jag anser mig dock icke

kunna tillstyrka hela den av högskolan äskade anslagsökningen utan finner

mig böra stanna vid att förorda, att anslagsposten till samlingar

och laborationer höjes med 35 000 kronor till 200 000 kronor och

anslagsposten till nyanskaffningar av apparater m. m.

med 50 000 kronor till 100 000 kronor. Anslaget i dess helhet torde följaktligen

för nästkommande budgetår böra uppföras med 300 000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har för budgetåren 1939/45 uppförts med 25 000 kronor.

Högskolans styrelse har — i huvudsaklig överensstämmelse med biblioteksutredningens

förslag — för nästa budgetår äskat 40 000 kronor till

bestridande av löpande utgifter ävensom ett engångsanslag av 30 000 kronor

till inköp av utländsk, särskilt engelskspråkig teknisk litteratur, därvid

styrelsen uttalat, att det av biblioteksutredningen för sistnämnda ändamål

förordade beloppet vore för lågt beräknat.

Biblioteksutredningen har — i likhet med vad som angivits för tekniska

högskolan i Stockholm — föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande

anslag från 40 000 kronor budgetåret 1945/46 till 60 000 kronor

budgetåret 1949/50 samt därjämte ett engångsanslag av 24 000 kronor

för möjliggörande av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Med hänvisning till den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av

motsvarande anslag till tekniska högskolan i Stockholm förordar jag,

att Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp av 24 000

kronor för inköp av modern engelskspråkig teknisk litteratur. Någon ytterligare

höjning av nu ifrågavarande anslag är jag däremot icke beredd

att förorda. Anslaget torde följaktligen för nästkommande budgetår böra

uppföras med (25 000 -f 24 000 =) 49 000 kronor.

13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.

Högskolestyrelsen har hemställt, att anslaget, med hänsyn till högskolans

allt större antal studerande, måtte höjas med 1 000 kronor till 6 000

kronor.

De sakkunniga ha härutinnan anfört:

De sakkunniga vilja erinra om att de sakkunniga beträffande tekniska

högskolan i Stockholm föreslagit ett stipendiebelopp av, till en början

12 000 kronor, och, sedan antalet studerande ökats med cirka 60 procent,

20 000 kronor. På grund av det mindre elevantalet vid Chalmers tekniska

högskola såväl nu som efter omorganisationens genomförande bör till stipendier

vid sistnämnda högskola vid nuvarande elevantal utgå ett belopp

av cirka 7 500 kronor. För budgetåret 1945/46 beräknas ett belopp av

8 000 kronor, vilket sedan torde böra successivt ökas till 11 000 kronor

budgetåret 1951/52.

Med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan tillstyrker

jag, att ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjes med 1 000

kronor och sålunda uppföres med 6 000 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 326.

153

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av

högre tekniska studier.

Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes

med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier ä 2 500 kronor, därav

6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska högskola.

Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes anslaget för

budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det är uppfört även

i gällande riksstat.

Från högskolornas sida har, under hänvisning till de sakkunnigas förslag,

hemställts om en anslagshöjning till 55 000 kronor.

De sakkunniga ha med hänsyn till elevantalets gradvisa ökning beräknat en

successiv höjning av ifrågavarande anslag till 75 000 kronor budgetåret

1949/50, varvid för budgetåret 1945/46 beräknats en medelsanvisning av

55 000 kronor med utgångspunkt från att stipendierna fortfarande skulle utgå

med ett belopp av 2 500 kronor för elev och år. De sakkunniga ha emellertid

ansett, att det vore lämpligare om detta belopp fastställdes till 5 000 kronor,

men ha funnit frågan härom böra ställas på framtiden.

I sitt remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har kommerskollegium

som sin mening uttalat, att anslaget å sammanlagt 75 000

kronor till främjande av högre tekniska studier vore alltför blygsamt tillmätt

i förhållande till de stipendiemöjligheter, som numera förelåge för universitetens

del.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och statens tekniska forskningsråd

ha förordat en ökning av stipendiebeloppen från 2 500 kronor till

5 000 kronor.

Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt vad

jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit följande.

Högskolan i

1942/43

1943/44

1944/45

13

24

19

Göteborg.........

2

8

4

De två senaste budgetåren ha 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan i

Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola.

Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena

sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande

tillstyrka någon höjning av anslaget utan förordar, att det uppföres

med oförändrat belopp, 45 000 kronor.

Departementschefen

.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Majlis proposition nr 326.

15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av

teknisk forskning.

Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000

kronor. Anslaget är även för innevarande budgetår uppfört med detta belopp.

Anslaget är avsett att fördelas med 100 000 kronor vid tekniska högskolan i

Stockholm och med 50 000 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

Jämlikt av Kungl. Majit i brev den 12 juni 1942 meddelade bestämmelser

(statsliggaren sid. 537 f.) kunna av staten anvisade medel för främjande av

teknisk forskning vid de tekniska högskolorna sökas företrädesvis av professorer,

laboratorer, docenter och speciallärare vid dessa högskolor. Medel beviljas

i regel endast för följande ändamål:

a) avlöning av medhjälpare,

b) kostnader i samband med eventuell tjänstledighet,

c) erforderliga resor och transporter,

d) inköp eller tillverkning av instrument och apparater,

e) inköp av material, förbrukningsartiklar och dylikt,

f) kostnader för delundersökning, som uppdrages åt annat institut eller enskild

person,

g) hyra för lokal utom högskolan,

h) kostnader för manuskript såsom ritningar, renskrivning och översättning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har med instämmande av

högskolans styrelse anhållit om en anslagshöjning till 300 000 kronor samt

därjämte om ett anslag av 50 000 kronor för elektronikforskning vid högskolan.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har beräknat medelsbehovet till

300 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Anslaget å 300 000 kronor. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm har — under erinran att de sakkunniga föreslagit en successiv

höjning av anslaget från 155 000 kronor budgetåret 1945/46 till 170 000

kronor budgetåret 1949/50 — anfört i huvudsak följande.

Såväl ur forskningssynpunkt som för möjliggörande av utbildning av erforderligt

antal forskare är det av allra största betydelse, att tillräckliga forskningsanslag

ställas till högskolans förfogande. Av stort värde skulle även vara,

att detta kunde ske i sådan form, att forskningsprogram, omfattande 2 å 3

år, kunde uppgöras, då härigenom forskningen kunde bedrivas rationellare samtidigt

som för utbildning till forskare lämpade hjälpkrafter lättare skulle

kunna anställas.

Storleken av de forskningsanslag, som skulle erfordras, synes bäst kunna

bedömas, sedan högskolan vunnit ytterligare erfarenhet härutinnan.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Framhållas må emellertid att det gemensamma anslaget till högskolorna

till främjande av teknisk forskning utgjort 150 000 kronor under vardera budgetåret

1943/44 och 1944/45, varav årligen 100 000 kronor stått till tekniska

högskolans i Stockholm förfogande. Under de två budgetåren förelågo ansökningar

på tillhopa 273 600 kronor och 287 600 kronor vid högskolan, under

det att för 1945/46 inkomna ansökningar uppgå till 252 375 kronor. Framhållas

må i detta sammanhang att forskningsnämnden under hand låtit de

sökande förstå, att det sammanlagda till förfogande stående anslaget vöre

så litet, att detsamma huvudsakligen endast komme att användas för löner till

forskare och knappast till anskaffning av materiel av olika slag. Som följd

härav ha de flesta sökande varit synnerligen återhållsamma och icke äskat de

belopp, som skäligen skulle erfordras för undersökningarna i fråga.

Av det anförda framgår att de anslagna beloppen varit alldeles för låga.

Med hänsyn till den kommande ökningen av antalet lärare och antalet laboratorier

ävensom till att forskning bör bedrivas i lämplig omfattning och

för att i samband därmed för forskningsarbete lämpade personer utbildas,

synes anslaget i fråga böra höjas till lägst 300 000 kronor för budgetåret

1945/46 samt ytterligare höjas under kommande budgetar.

Högskolans speciallärarförening har framhållit, att forskningsanslag för närvarande

endast få användas till att bestrida kostnader men icke som betalning

för forskarens eget arbete, utom eventuellt i sådana fall då denne kan

styrka sig hava förlorat en viss arbetsförtjänst genom tjänstledighet för forskningsarbetet.

Denna princip betecknar föreningen i allmänhet såsom riktig

men framhåller, att den ofta kan verka tillbakahållande i fråga om speciallärares

forskning, beroende på att denne ej är heltidsanställd och sålunda ej

kan försörja sig enbart på sin befattning vid högskolan. Det skulle därför vara

av värde, om bestämmelserna angående forskningsanslag kunde uppmjukas

eller om särskilda anslag kunde ställas till förfogande, så att exempelvis efter

högskolans forskningsnämnds prövning i speciella fall vissa forskningsarvoden

kunde utgå. Lärarkollegiet hemställer därför, att de nu gällande bestämmelserna

angående forskningsanslag förändras så att efter högskolans forskningsnämnds

prövning i speciella fall vissa forskningsarvoden till speciallärare och

liknande kunna utgå ur forskningsanslaget i fråga.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

De föregående år för högskolan utgående anslagsmedlen å 50 000 kronor ha

icke varit tillräckliga, utan från industrier och andra utomstående har högskolan

erhållit avsevärda tillskott för forskning. I samband med övergång till

fredsförhållanden kan befaras, att dylika extra bidrag icke längre stå till buds

örn försämrade konjunkturer inträffa för landets industri. Men icke minst i

sådant fall synes det viktigt, att högskolans tekniska forskning kan upprätthållas

i full utsträckning.

De sakkunniga ha rörande de möjligheter, som för närvarande stå till buds

att erhålla bidrag till teknisk forskning, samt beträffande anslagsbehovet anfört

i huvudsak följande.

Den forskning, som hittills bedrivits vid de tekniska högskolorna, har vid

vissa institutioner varit relativt betydande. Vid andra har åter forskningsverksamheten

varit mindre omfattande och ofta otillräcklig, icke sällan beroende

på flir knappt tillmätta anslag.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I detta sammanhang må till en början framhållas, att anslagsmedlen till

samlingar och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. endast i

mindre utsträckning använts till forskningsändamål. Dessa anslagsmedel äro

visserligen i och för sig icke obetydliga, men de skola fördelas på ett mycket

stort antal institutioner och ha i regel tagits i anspråk i större omfattning

för undervisning än för forskning. Anslagsmedlens storlek har också beräknats

huvudsakligen med tanke på undervisningens behov.

Till disposition för forskningsändamål vid de tekniska högskolorna står även

aykastnmgen av vissa fonder, vilka vid tekniska högskolan i Stockholm uppgå

till cirka 360 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola till cirka

450 000 kronor. Vid sistnämnda högskola står även viss avkastning från

Martina Lundgrens fond till disposition för forskningsarbeten, vilken avkastmng

dock utdelas av vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. Beträffande

forskningsfonderna vid tekniska högskolan i Stockholm har föreskrivits,

att avkastningen får användas för forskning endast inom vissa omraden.

Salunda äro fonder å tillsammans cirka 260 000 kronor avsedda endast

for forskning inom området för bergsvetenskap och övriga fonder huvudsakligen

för forskning inom området för elektroteknik (cirka 75 000 kronor) samt

tor kemi och kemisk teknologi (cirka 25 000 kronor). Utöver medel erhållna

fran fonders avkastning ha bidrag till forskning vid de tekniska högskolorna

Janmats av ingenjörsvetenskapsakademien, jernkontoret, industrier, kommuner

och enskilda.

I. anslutning till vad sålunda anförts vilja de sakkunniga uttala, att en

ökning av anslaget till främjande av teknisk forskning är önskvärd. Genom

anslag till statens tekniska forskningsråd och till statens kommitté för byg»- nadsforskning samt genom industriens medverkan ha emellertid under senare

tid möjligheterna till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning i avsevärd

grad ökats.

De sakkunniga ha därför icke nu velat föreslå någon ökning annat än i

proportion till ökningen av antalet lärare vid högskolorna, ehuru det må framhallas,

att under tiden för högskolornas utbyggnad starka skäl kunna framkomma

för ytterligare höjning.

_1 yttrande över de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet vid Chalmers tekniska

högskola anfört bland annat följande.

Behovet av forskningsbidrag har hittills i manga fall i hög grad begränsats

av svårigheten att utföra forskningsarbeten till följd av bristen på laboratoner.

De nya laboratorierna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur

stä emellertid färdiga att tagas i bruk och nya laboratorier för avdelningarna

för maskinteknik och elektroteknik skola enligt de sakkunnigas förslag byggas

inom den närmaste tiden. På grand härav ökas möjligheterna till forskning

och därmed behovet av ekonomiskt bidrag för ändamålet. Kollegiet anser

den av de sakkunniga föreslagna anslagshöjningen alldeles för ringa och föreslår

utom omedelbar höjning av anslaget ett slutligt belopp av 200 000 kronor för

Chalmers tekniska högskola ensam.

Statens tekniska forskningsråd har i sitt yttrande framhållit, att åtminstone

för närvarande vissa möjligheter syntes föreligga att tillgodose även en del av

de tekniska högskolornas behov av forskningsanslag med bidrag från det på

handelsdepartementets huvudtitel upptagna reservationsanslaget till tekniskt
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vetenskaplig forskning. Allt eftersom forskningsverksamheten i övrigt inom

landet till följd av de initiativ i olika riktningar, som tagits, ökade, torde

emellertid konkurrensen om bidrag ur detta anslag bliva större, så att en utökning

av det för högskolorna särskilt avsedda anslaget kunde bliva behövlig.

Anslaget å 50 000 kronor till elektroni k fors kn

i n g. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — under åberopande

av ett uttalande i ämnet av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande — anfört i huvudsak följande.

Elektroniken representerar ett område, som tyvärr hitintills varit försummat

inom landet, något som bland annat kraftigt förmärkts i samband med

nuvarande avspärrning och de svårigheter, som uppstått beträffande försörjningen

av elektronrör, särskilt specialtyper såsom sändarrör och de militärt

synnerligen viktiga ultrakortvågsrören. Utom för svagströmsteknikens utveckling,

där elektroteknikens betydelse är mest i ögonen fallande, är den

även av kanske avgörande betydelse för starkströmstekniken. Vidare har den

även medicinsk betydelse dels emedan vi numera här i landet fått en snabbt

växande röntgenrörsfabrikation, dels emedan man kan vänta sig att på elektrisk

väg skaffa fullgod ersättning för radium.

Förenämnda utredning har härutinnan anfört bland annat följande.

Professorn H. Alfvén har hos utredningen väckt förslag om inrättande av ett

forskningsinstitut för elektrofysik (elektronik).

Det synes kunna vitsordas, att fri grundforskning på elektronikens område

är mycket betydelsefull för utvecklingen av den tillämpade elektroniken både

inom stark- och svagströmsområdet. Grundforskning inom elektronikens område

har ej bedrivits vid universiteten och det finnes ingen anledning förmoda,

att sådan forskning kommer att upptagas där inom den närmaste tidén.

På grund av den nära samhörigheten mellan denna forskning och forskningen

inom elektriska tillämpningsområden, hörande till högskolan, synes det riktigt,

att grundforskningen i elektronik vid högskolan livligt uppmuntras. Riktigheten

av att, såsom professorn Alfvén föreslagit, i samband med uppförande

av den nya institutionsbyggnaden för den elektrotekniska avdelningen upprätta

en särskild institution för forskning i elektronik, kan däremot ifrågasättas.

Utredningen är för sin del icke för närvarande beredd att förorda Alfvéns

projekt men vill, med beaktande av betydelsen av att forskning på det ifrågavarande

området får behörig plats vid högskolan, understödja den tanken, att

möjligheter beredas Alfvén att bedriva all den forskning i elektronik, som han

med bibehållande av sin nuvarande undervisningsprofessur kan medhinna.

I den nya institutionsbyggnaden, som redan vid planeringen måst tagas till

med visst reservutrymme, bör Alfvén åtminstone till en början kunna erhålla

tillräckliga lokaler.

Kostnaderna för ändamålet torde tills vidare kunna begränsas till 80 000

å 100 000 kronor för år. Av detta belopp borde det vara möjligt att utverka

en relativt betydande del som bidrag av de stora industrier, som ha särskilt

intresse av ifrågavarande forskning. Återstoden av de erforderliga medlen

bör kunna erhållas dels från statens tekniska forskningsråd, dels i form av

ett särskilt anslag till ändamålet.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

158 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Under vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har såsom bidrag till

främjande av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna

gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha årligen

100 000 kronor avsetts för stockholmshögskolan och 50 000 kronor för göteborgshögskolan.

De båda läroanstalterna ha för nästkommande budgetår

hemställt om en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan

i Stockholm har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, under det att

Chalmers tekniska högskola ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas

gemensamt för de båda högskolorna.

Av det belopp, som äskats av stockholmshögskolan, har 50 000 kronor

ansetts böra utgå till särskilt ändamål, nämligen understödjande av den

forskning på elektrofysikens (elektronikens) område, som sedan några år

tillbaka bedrives vid högskolan av professorn H. Alfvén. Till stöd för detta

anslagsäskande ha enligt min mening tungt vägande skäl förebragts.

Beträffande arten av här ifrågavarande forskning och dess betydelse

för tekniken och medicinen tillåter jag mig hänvisa till vad jag i annat

sammanhang anfört vid framläggande av förslag om inrättande av en

forskningsprofessur i elektronik vid tekniska högskolan i Stockholm. Då

det här rör sig väsentligen om grundläggande forskning, torde större bidrag

från särskilda industrier, vilka av naturliga skäl i första hand äro

intresserade av den tekniska tillämpningsforskningen, enligt vad jag inhämtat

icke kunna påräknas för detta ändamål. Enär det vidare icke här

är fråga om en konkret avgränsad forskningsuppgift utan om ett komplex av

undersökningar över ett vidsträckt fält är det ovisst, huruvida och i vilken utsträckning

anslag kan påräknas från statens tekniska forskningsråd. Det synes

mig vid angivna förhållanden skäligt, att en väsentlig del av kostnaderna bestrides

från nu ifrågavarande bidragsanslag till främjande av teknisk forskning

vid de tekniska högskolorna. I avbidan på närmare erfarenheter av medelsbehovet

synes mig beloppet för nästa budgetår dock böra begränsas till 40 000

kronor.

Någon ändring av grunderna för användningen av ifrågavarande anslagsmedel

kan jag icke nu förorda.

Då jag av skäl som 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

anfört icke är beredd att förorda någon höjning i övrigt

av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras med (150 000 +

+ 40 000 —) 190 000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 2 000 kronor,

höjdes för innevarande budgetår till 3 000 kronor. Anslaget fördelas mellan

de tekniska högskolorna efter överenskommelse mellan dessas styrelser.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Under hänvisning till de sakkunnigas betänkande har lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm och styrelsen jör Chalmers tekniska högskola

hemställt om en anslagshöjning till 5 000 kronor, därvid från den förra

högskolans sida uttalats, att intresset för förvärvande av doktorsgrad vuxit och

att antalet studerande, som bedriver högre tekniska studier, stigit efter inrättandet

av teknisk licentiatexamen.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 4 000

kronor för budgetåret 1944/45 till 8 000 kronor för budgetåret 1949/50,

därvid för budgetåret 1945/46 beräknats ett belopp av 5 000 kronor.

Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska högskolorna motsvarande

bestämmelser, som meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska

avhandlingar vid statsuniversiteten och karolinska institutet. I

årets åttonde huvudtitel, punkten 95, har jag förordat viss ändring av

grunderna för sistnämnda statsbidrag. Jag har sålunda ansett, att den nuvarande

maximeringen av ersättningen för kostnaden för tryckning av det

antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de för varje lärosäte

gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas (de s. k. pliktexemplaren),

borde upphävas och full ersättning utgå för tryckningskostnaden för

dessa exemplar. Riksdagen har numera bifallit detta förslag. Jag förordar,

att bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag underkastas motsvarande

jämkning från och med nästa budgetår. Till följd härav bör anslaget

i fortsättningen uppföras såsom förslagsanslag. I avbidan på ytterligare

erfarenhet rörande medelsbehovet anser jag emellertid någon höjning

av anslagsbeloppet icke erforderlig. Anslaget torde följaktligen för nästa budgetår

böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.

17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i

befordringsärenden.

Beträffande dessa ersättningar gälla i huvudsak samma bestämmelser

som tillämpas i fråga om universiteten. Anslaget, som för budgetåret

1943/44 var uppfört med 7 000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till

10 000 kronor.

Från högskolornas sida har — i anslutning till de sakkunnigas förslag —

hemställts örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv höjning av anslaget från 10 000

kronor till 14 000 kronor för budgetåret 1949/50. I

I enlighet med högskolestyrelsernas förslag torde detta anslag för nästa

budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 10 000 kronor.

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

18. Byggnadsfrågor.

A. Tekniska högskolan i Stockholm.

Högskolan har för närvarande sina lokaler förlagda dels inom en byggnad

vid Drottninggatan, dels inom byggnader å ett område å Norra Djurgården

vid Valhallavägen.

Inom byggnaden vid Drottninggatan äro förlagda lia och 2:a årskurserna

för samtliga nio avdelningar samt 3:e och 4:e årskurserna av avdelningen

för lantmäteri. På grund av det stora antalet samtidigt deltagande

studerande inom vissa läroämnen har det dock varit nödvändigt att förlägga

en del föreläsningar till de större hörsalarna vid Valhallavägen samt

till en större föreläsningssal vid Stockholms högskola. Laborationer i fysik,

i oorganisk kemi och i organisk kemi äro även för l:a och 2:a årskurserna

helt förlagda till byggnaderna vid Valhallavägen, där även administrationen

och biblioteket äro inrymda.

De sakkunniga ha i anslutning till sitt förslag om ökad elevintagning vid

högskolan till ett antal av 450 ordinarie nya studerande årligen samt i syfte

att åstadkomma en kvalitativ förbättring av laboratorier och andra lokaler

framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad av

i runt tal 24 500 000 kronor, varav byggnadskostnader cirka 16 800 000

kronor och kostnader för utrustning och möblering cirka 7 700 000 kronor,

därvid kostnaderna beräknats fördelade på budgetåren 1944/45—1951/52

i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar.

Total-

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

kostnad

i 1 000-

tal kr.

Byggnadskostna- der .......

Kostnader för

5 013

4 372

3 949

1897

715

572

145

150

16 813

utrustning och

möblering . . .

1 2G7

1976

2 267

1428

593

85

73

30

7 719

Totalkostnad .

6 280

6 348

6 216

3 325

1308

657

218

180

24 532

Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, som äro baserade på

1942 års priser, ha för högskolans del uppgjorts av en av de sakkunniga,

högskolans förutvarande rektor, professor emeritus H. Kreuger. I betänkandet

anföres bland annat:

Det är icke möjligt, att i byggnaden vid Drottninggatan, som användes

för de båda lägre årskurserna, inrymma flera studerande än man de senaste

åren kunnat mottaga. Det är därför nödvändigt att i första hand uppföra

nybyggnader vid Valhallavägen för dessa årskurser, varjämte det är

angeläget, att snarast fullfölja redan tidigare framlagda planer syftande till

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

en förbättring av lokalförhållandena för avdelningarna för elektroteknik och

bergsvetenskap. Det blir således ofrånkomligt, att i hög grad koncentrera

högskolans utbyggnad till de tre första åren.

Beträffande den närmare utformningen av de sakkunnigas byggnadsprogram

torde jag få hänvisa till bihang 2 (stat. off. utr. 1943: 37, sid. 5 ff.).

I sitt remissyttrande har byggnadsstyrelsen framfört allvarliga erinringar

mot den av de sakkunniga framlagda byggnadsplanen för högskolan och

jämväl i ett antal övriga yttranden ha anmärkningar riktats häremot i

skilda hänseenden.

Jag tillåter mig här erinra, att Kungl. Maj:t i anledning av vad sålunda

förekommit den 12 augusti 1944 tillsatt en särskild kommitté för fortsatt

beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm. Därvid

har Kungl. Majit bland annat föreskrivit, att kommitténs uppgift i första

hand skall vara att — med utgångspunkt från det antal studerande, den

fördelning av studerande på högskolans avdelningar och den ökning av antalet

lärarbefattningar, som föreslagits i de sakkunnigas betänkande —

verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram, som framlagts i bihang

2 till nämnda betänkande, med beaktande av vad vid remissbehandlingen

av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att påverka byggnadsprogrammets

utformning, ävensom att det skall åligga kommittén att

ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets fullgörande, som av

chefen för ecklesiastikdepartementet kunde komma att meddelas.

I anslutning härtill har min företrädare i ämbetet den 2 december 1944

meddelat vissa direktiv för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete.

Enligt dessa ankommer det bland annat å kommittén att vid byggnadsplanernas

utformning utgå ifrån ett lokalbehov, beräknat alternativt —

under förutsättning av att avdelningen för lantmäteri kommer att bibehållas

vid högskolan — dels i enlighet med förenämnda sakkunnigas förslag

för ett antal nya ordinarie elever av 450, och dels för ett antal nya ordinarie

elever av 350 årligen.

Vidare har kommittén vid bedömande av lokalbehovet att uppmärksamma

möjligheterna till dubblering i lämplig utsträckning av kurser och övningar.

Såvitt gäller den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skall

kommittén enligt direktiven bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten

av att byggnadsprogrammet i första hand kan genomföras, i vad det

avser byggnader å området å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna

av samtliga avdelningar med undantag för avdelningen för lantmäteri,

dels för olika institutioner inom avdelningen för elektroteknik.

Till bestridande av kostnaderna för byggnadskommitténs verksamhet,

vilka nu utgå från kommittéanslaget, har Kungl. Majit föreslagit årets

riksdag att dels å tilkiggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av 70 000 kronor (propositionen 1945: 2, punkten

Bihang till riksdagens protokoll ISIS. 1 sami. Nr 326. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

17 a), dels för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kronor (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 6, punkten 6).

Det uppdrag, som sålunda meddelats den nu omförmälda byggnadskommittén,

kan ej förväntas bliva slutfört inom sådan tid, att förslag i ämnet

kan föreläggas riksdagen vid dess nu pågående session.

I detta sammanhang torde jag emellertid få anmäla vissa andra byggnadsfrågor

vid högskolan, vilka icke äro av den beskaffenheten att det kan

anses utgöra ett föregripande av resultatet av kommitténs arbete att nu upptaga

desamma till prövning, ävensom en fråga om fyllnadsanslag för en ombyggnad

av institutionslokaler, för vilket ändamål medel tidigare anvisats.

Anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångteknik.

Styrelsen för högskolan har,med tillstyrkande överlämnat en av lärarkollegiet

gjord framställning om anvisande av ett anslag av 17 500 kronor

för anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångteknik, varav

14 000 kronor för inrättande av ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium och

3 500 kronor till inredning av lokaler för utförande av optiska strömningsundersökningar

med särskild apparatur. Till stöd härför har lärarkollegiet

åberopat en av professorn i ångteknik gjord framställning, mot vilken högskolans

byggnadskommitté förklarat sig ej ha något att erinra. Av handlingarna

i ärendet inhämtas bland annat följande.

Fysikaliskt-kemiskt laboratorium. Institutionen

för ångteknik har icke några laboratorierum, lämpliga och inredda för fysikaliska

och kemiska arbeten, endast de stora maskinhallarna, där arbeten,

som kräva ett avskilt utrymme, ej kunna utföras; för närvarande måste

assistentrummet användas för strömningsundersökningar, men inredning

och utrymme äro olämpliga. Detta utgör ett svårt hinder i arbetet och

medför begränsning av arbetsuppgifterna.

1940 års sakkunniga ha föreslagit en utökning av institutionens lokaler

inom nuvarande institutionen för förbränningsmotorer och verkstaden.

Icke heller där finnas emellertid lämpliga lokaler för här ifrågakommande

ändamål, och tidpunkten för utvidgningen är avlägsen och oviss, under det

att behovet av lokaler är i hög grad överhängande. Möjligheterna att inom

nuvarande utrymmen inreda mindre rum ha därför undersökts och

efter konferenser med byggnadsstyrelsen har man stannat för ett förslag,

innebärande att ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium på 45 m2 skulle inrättas

genom uppförande av en läktare i ångmaskinhallens ena ända. Detta

skulle tills vidare även kunna användas av institutionen för kylteknik. Utrymmet

under läktaren är därvid avsett att användas för utförande av

strömningsundersökningar. Ett mindre rum för laboratorievaktmästaren

bör även anordnas där. Förslaget har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats

till 14 000 kronor.

Optiska strömningsundersökningar. För utförande

av optiska strömningsundersökningar med nyinköpt schlieren-apparatur med

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

speglar, som på grund av sin långa brännvidd kräva långsträckt utrymme, har

institutionen, som nyligen erhållit forsknings- och utrustningsanslag för ändamålet,

ett trängande behov av lokaler. Ett hittills outnyttjat utrymme med

cirka 6 m2 golvyta och 8 m höjd skulle efter inredning vara lämpligt för ändamålet.

Inredningen har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 3 500

kronor.

Inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik.

Styrelsen för högskolan har med tillstyrkande överlämnat en av lärarkollegiet

gjord framställning om anvisande av ett anslag av 34 000 kronor

för inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik. Till

stöd härför har lärarkollegiet huvudsakligen anfört, att institutionen för

radioteknik för närvarande vore så trångbodd, att snara åtgärder för förbättring

av förhållandena vore oundgängliga, samt i övrigt hänvisat till ett

av avdelningskollegiet för avdelningen för elektroteknik i ämnet avgivet

yttrande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

_ I avbidan på den stora byggnadsfrågans lösning skulle tills vidare en

viss förbättring av lokalförhållandena vid institutionen kunna ernås genom

inredning av ett par vindsutrymmen. Dessa lokaler äro så belägna, att

deras inredning kan ske oberoende av den höjning av taket, som erfordras

för den föreslagna nyinredningen i dess helhet. De kunna också under alla

förhållanden komma till nyttig användning senare, hur än byggnaden

kommer att disponeras. Det ena av de förenämnda vindsutrymmena är behövligt

som verkstad och monteringsrum, det andra som förvaringsrum för

apparater och instrument. Redan för ett par år sedan var denna partiella

inredning aktuell, och byggnadsstyrelsen gjorde härvid en approximativ

kostnadsberäkning, slutande på 28 000 kronor, varav 17 000 kronor för

inklädning av. takstolar, uppsättning av väggar, putsningsarbeten, snickeriarbeten,

målningsarbeten och golvbeläggning jämte håltagningar och efterlagningar

för rörledningar och elektriska ledningar, 3 800 kronor för värme-,

vatten-, avlopps- och ventilationsarbeten, 3 000 kronor för elektriska installationer

samt 4 200 kronor för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.

Sedan dess ha arbetskostnaderna enligt uppgift ökats något, varför

ett belopp av cirka 30 000 kronor kan beräknas som erforderligt för ändamålet.

Härtill komma kostnader för bänkar, skåp m. m., vilka kunna beräknas

uppgå till cirka 4 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle sålunda

uppgå till 34 000 kronor.

Ombyggnad av vinden till biblioteksbyggnaden m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har lärarkollegiet vid

högskolan — med tillstyrkan av högskolans styrelse — i överensstämmelse

med ett av den förut omförmälda biblioteksutredningen därom framlagt förslag

upprepat tidigare gjorda framställningar örn anvisande av ett anslag av

45 000 kronor för vissa inredningsarbeten inom högskolans biblioteksbyggnad,

varav 18 000 kronor för inredning av ett bokmagasin å vinden, 20 000 kronor

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 3°26.

för hyllinredning i samband därmed, 4 000 kronor för anordnande av forskärrum

i en del av en inom byggnaden befintlig läsesal och 3 000 kronor för smärre

ändringsarbeten i byggnadens vestibul.

Bibliotelcsutredningen har härutinnan bland annat anfört:

Det nuvarande bokmagasinet är praktiskt taget helt utnyttjat. Insättning

av ytterligare hyllor i magasinen kan endast bereda plats för en del

av de böcker, vilka för närvarande i brist på utrymme äro lagrade i lådor

på vinden. Bibliotekets årliga tillväxt utgör för närvarande cirka 3 500

band. Så snart bibliotekets omorganisation påbörjats och normala förhållanden

åter inträtt, kommer denna tillväxt att stiga avsevärt och torde

redan för de första åren kunna beräknas till cirka 5 000 band, efter några

år ökad till 7 000 band, motsvarande ett hyllutrymme av cirka 230 löpmeter.

För att möta detta behov av utrymme föreslås, att på byggnadens

vind inredes ett bokmagasin i enlighet med ett tidigare framställt och av

byggnadsstyrelsen år 1942 kostnadsberäknat förslag, vilket skulle giva ett

tillskott av cirka 1 125 löpmeter hylla, motsvarande 4 ä 5 års tillväxt av

bokförrådet. Byggnadskostnadema för denna vindsinredning äro beräknade

till 18 000 kronor och hyllinredningen till 20 000 kronor.

De ökade lokalbehoven för bibliotekets administration böra tills vidare

kunna täckas genom att vissa utrymmen omdisponeras. Kartrummet i övre

våningen bör sålunda kunna frigöras genom att kartorna inrymmas i bokmagasinet,

sedan utrymmen vunnits därstädes genom överflyttning av en

del av bokbeståndet till det nya bokmagasinet på vinden. De fyra nuvarande

forskarrummen i övre våningen kunna även överlåtas till administrationen.

För forskarnas räkning böra i ersättning härför i den innersta delen

av läsesalen anordnas fyra likvärdiga forskarrum genom avbalkning medelst

glasväggar. Denna placering av forskarrummen är ur användbarhetssynpunkt

att föredraga, då forskarna därigenom få omedelbar tillgång till läsesalens

referensbibliotek och tidskriftsserier. Kostnaden för denna anordning

beräknas till 4 000 kronor. Slutligen böra vissa smärre ändringar göras i

stora vestibulen (anordnande av telefonhytt, skydd för drag m. m.) till ett

sammanlagt beräknat belopp av 3 000 kronor.

Ombyggnad av institutionens för anrikning förutvarande

lokaler m. m.

Byggnadsstyrelsen har — under erinran att för budgetåret 1943/44 å

kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond anvisats dels till

Ombyggnad av institutionens för anrikning förutvarande lokaler vid tekniska

högskolan ett investeringsanslag av 107 000 kronor, dels ock till Ändringsarbeten

inom institutionen för mineralogi och geologi vid tekniska

högskolan ett investeringsanslag av 3 800 kronor — hemställt örn anvisande

av ett ytterligare belopp av 15 000 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Byggnadsstyrelsen anför:

Förenämnda arbeten påbörjades våren 1944 och äro numera till större

delen fullbordade. Vissa golvläggnings-, lednings- och målningsarbeten återstå

dock att utföra.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Marits proposition nr 326.

Det har emellertid visat, sig, att de anslagna medlen icke komma att förslå

för arbetenas slutliga färdigställande på grund av de prisstegringar på

arbetslöner och material, som inträffat sedan kostnaderna för arbetena beräknades

i början av år 1942. Från denna tidpunkt till mitten av år 1944 ha

sålunda kostnaderna för byggnadsarbeten stigit med cirka 12 procent samt

för ledningsarbeten och maskiner med cirka 16 procent. På här avsedda

arbeten, beräknade till sammanlagt 110 800 kronor, inverkar denna prisstegring

så, att ytterligare belopp av 12 procent på 68 800 kronor och 16

procent på 42 000 kronor eller sammanlagt i runt tal 15 000 kronor erfordras.

Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m.

I en denna dag inkommen skrivelse har kommittén för fortsatt beredning

av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt örn ett anslag

av 77 000 kronor för uppförande av en byggnad för provisoriskt arkitekt-,

ingenjörs- och kontrollantkontor.

Till stöd för denna framställning har kommittén anfort följande.

Med nuvarande brist på kontorslokaler ha kommitténs arkitekter icke funnit

några möjligheter att få hyra tillräckliga utrymmen för de för högskolans

utbyggnad erforderliga projekterings- och ritarbetena. Det synes därför

nödvändigt att på annat sätt sörja för anskaffande av dylika lokaler.

Lämpligaste lösningen är otvivelaktigt uppförande av en provisorisk kontorsbyggnad

på högskolans område för att tjänstgöra under byggnadstiden

och under förberedelserna för denna. Om man sålunda på detta sätt kan

lösa arkitektkontorets lokalfråga, är det även till stor fördel för högskolan

och för arbetets bedrivande att ha kontoret förlagt inom området.

I kontoret skulle även beredas plats för konsulterande ingenjörer och

kontrollanter. Lokalbehovet har beräknats enligt följande:

16 ritbordsplatser, därav två i egna rum

1 rum för kontrollanter

1 rum för modeller, samtidigt reservrum

1 rum för expedition och ritningsarkiv

1 skrivrum och telefonväxel

1 konferens- och arbetsrum

1 mindre frukostrum

Entré, kapprum och toaletter.

Byggnaden skulle uppföras av monteringsfärdigt trämaterial i en våning

i enlighet med bifogad ritning med en bruttovåningsyta av cirka 280 nr,

vilket utgör icke fullt 9 nr netto per arbetsplats, och bör förläggas strax

öster om nuvarande huvudbyggnad.

För att i tillräckligt god tid kunna igångsätta arbetena med högskolans

utbyggnad bör uppförandet av det provisoriska kontoret påbörjas senast den

1 juli 1945.

Kostnaderna för ifrågavarande provisoriska arkitekt-, ingenjörs- och kontrollantkontor

uppgå till sammanlagt 77 000 kronor i enlighet med följande

kostnadsberäkning:

s. 166 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

166 Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

By»g^adskostnader enligt anbud från Boro Entreprenad

Aktiebolag ........................................ kronor 47 000

Anläggningar för värme och sanitet enligt kostnadsberäkning

av Hugo Theorells ingen]örsbyrå................ » 11500

Elektrisk servisledning och elektriska ljuspunkter........ » 4 000

Fasta inredningar.................................... » 7 qoo

Diverse och oförutsett.................. » 7 500

Summa kronor 77 000.

Utgående ersättningar till arkitekter och ingenjörer förutsättas bli reglerade

med hänsyn till skälig hyra för dessa kontorslokaler.

Såsom jag förut erinrat har Kungl. Maj:t tillsatt en kommitté för fortsatt

beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm med uppdrag

att verkställa en överarbetning av det av de sakkunniga framlagda

byggnadsprogrammet för högskolan, vilket uppdrag ej kan förväntas bli slutfört

inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen vid dess ''

nu pågående session.

De övriga byggnadsärendena vid högskolan, för vilka jag i det föregående

redogjort, avse — såsom jag förut framhållit — frågor, som torde kunna

prövas utan att resultatet av byggnadskommitténs arbete därigenom föregripes,

ävensom fyllnadsanslag till tidigare av statsmakterna beslutade ombyggnadsarbeten

samt fråga örn en provisorisk byggnad för byggnadskommitténs

räkning.

Vad först angår förslaget örn anordnande av vissa lokaler

för institutionen för ångteknik innebär detta dels inrättande

av ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium genom uppförande av en läktare

i maskinhallen ävensom i anslutning därtill ett mindre vaktmästarrum,

dels inredning av ett hittills outnyttjat utrymme inom nämnda institution

för utförande av optiska strömningsundersökningar med nyligen inköpt

apparatur med speglar, vilka på grund av sin brännvidd kräva långsträckt

utrymme. Kostnaderna för dessa inredningsarbeten har byggnadsstyrelsen

beräknat till sammanlagt 17 500 kronor, varav 14 000 kronor för det fysikaliskt-kemiska

laboratoriet och vaktmästarrummet samt 3 500 kronor för

lokalen för de optiska strömningsundersökningarna.

Med hänsyn till betydelsen ur undervisnings- och forskningssynpunkt att

högskolan erhåller lämpliga lokaler för här avsedda ändamål och, då jag ej

har något att erinra mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar, anser

jag mig böra tillstyrka en medelsanvisning av 17 500 kronor till utförande

av ifrågavarande inredningsarbeten.

Till inredning av vissa vindslokaler för institutionen

för radioteknik har äskats ett belopp av 34 000 kronor

för anordnande av verkstad och monteringsrum ävensom förvaringsrum för

apparater och instrument.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Marits proposition nr 826.

Genom vad i ärendet förekommit har jag blivit övertygad om att den

förbättring av lokalförhållandena vid institutionen, som härigenom skulle

vinnas, är i hög grad av behovet påkallad. Mot kostnadsberäkningarna har

jag ingen erinran, och jag förordar alltså, att det begärda beloppet av 34 000

kronor anvisas för ändamålet.

Vidare har för ombyggnad av vinden till bibliotek sbyggnaden

samt vissa inredningsarbeten inom

nämnda byggnad äskats ett anslag av 45 000 kronor i överensstämmelse

med ett av biblioteksutredningen därom framlagt förslag, varav 18 000

kronor för inredning av ett bokmagasin på vinden, 20 000 kronor för hyllinredning

i samband därmed, 4 000 kronor för anordnande av förskämma i en del av

en inom byggnaden befintlig läsesal och 3 000 kronor för smärre ändringsarbeten

i byggnadens vestibul.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen måste för närvarande

av brist på utrymme böcker i stor utsträckning förvaras i lådor å

biblioteksbyggnadens vind. Dessa missförhållanden komma att bli alltmera

besvärande i samma mån som biblioteket ökar i omfattning. Såsom i ärendet

framhållits kan även förutses, att den årliga tillväxten av bokbeståndet

vid en återgång till fredsförhållanden kommer att stiga avsevärt. Jag

erinrar i detta sammanhang om att jag i det föregående förordat en medelsanvisning

för inköp av engelskspråkig facklitteratur för att avhjälpa de

brister, som i detta hänseende uppstått vid högskolornas bibliotek under

senare år till följd av den av kriget föranledda avspärrningen. Även de för

bibliotekets administration avsedda lokalerna torde kräva en utvidgning.

Bibliotekspersonalen har redan för närvarande otillräckliga utrymmen till

sitt förfogande och olägenheterna härav måste komma att göra sig allt

starkare gällande vid en emotsedd utökning av denna personal. Detta lokalbehov

synes lämpligen kunna tillgodoses genom att, på sätt i ärendet ifrågasatts,

omdisponera vissa utrymmen, så att de nuvarande forskarrummen förläggas till

en annan lokal inom biblioteksbyggnaden. De smärre inredningsarbeten slutligen,

som föreslagits skola verkställas inom byggnadens stora vestibul, synas

mig jämväl böra vidtagas. Jag förordar sålunda, att de här berörda ombyggnads-

och inredningsarbetena inom biblioteksbyggnaden komma till utförande.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha på grundval av 1942 års priser uppskattats

till ett sammanlagt belopp av 45 000 kronor. Häremot har jag ingen

annan erinran än att med hänsyn till den sedan dess inträffade prisstegringen

en uppräkning av detsamma med omkring 5 000 kronor torde vara erforderlig.

Jag finner mig alltså böra föreslå en medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

av 50 000 kronor.

Det synes mig lämpligt, att medel till de av mig i det föregående förordade

ombyggnads- och inredningsarbetena vid tekniska högskolan i Stockholm

anvisas under ett gemensamt anslag. Härunder torde även böra beräknas

medel till täckande av de merkostnader, som — på sätt byggnads
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

styrelsen anfört — till följd av prisstegringen uppstått för ombyggnaden

av institutionens för anrikning förutvarande

lokaler m. m., eller sammanlagt 15 000 kronor. I enlighet härmed får jag

alltså föreslå, att till ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm a riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages ett investeringsanslag

av (17 500 + 34 000 + 50 000 + 15 000 =) 116 500 kronor. Härom

gör jag hemställan i det följande.

Vad slutligen beträffar det av kommittén för fortsatt beredning av byggnadsfrågor

vid tekniska högskolan i Stockholm äskade anslaget av 77 000

kronor för uppförande av en byggnad för provisoriskt

arkitekt-, ingenjörs- och kontrollantkontor

så torde — såsom i ärendet framhållits — på grund av rådande brist på

kontorslokaler avsevärda svårigheter möta för byggnadskommittén att hyra

för ändamålet erforderliga lokaler. Härtill kommer, att det uppenbarligen

måste vara till fördel för arbetets bedrivande att ha kontoret förlagt till

högskolans område. Jag erinrar även örn att nu utgående arvoden till byggnadskommitténs

arkitekter och ingenjörer innefatta ersättning för kontorslokaler,

varför vid bifall till kommitténs förevarande framställning skälig

jämkning nedåt av dessa arvoden bör vidtagas. Med hänsyn härtill och

då jag icke har något att invända mot de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna

anser jag mig böra förorda, att till ändamålet å riksstaten

för budgetåret 1945/46 uppföres ett investeringsanslag av 77 000 kronor.

B. Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande förhållanden.

Undervisningen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg bedrives för

närvarande dels inom äldre lokaler mellan Vasagatan och Storgatan, dels

inom nya byggnader förlagda till ett område vid Gibraltargatan. I de äldre

byggnaderna äro inrymda lokaler för l:a och 2:a årskurserna av samtliga

avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av avdelningarna för maskinteknik

och elektroteknik samt högskolans bibliotek och kansli. Inom samma

kvarter som de äldre byggnaderna äro även lokaler för tekniska gymnasiet

i Göteborg belägna. Å området vid Gibraltargatan äro uppförda en

byggnad, inrymmande avdelningen för kemi och institutionen för fysik, en

byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. Avståndet mellan de

äldre byggnaderna och området vid Gibraltargatan är l1/» km, motsvarande

15 minuters gångväg.

Beträffande äganderättsförhållandena i fråga örn de äldre byggnaderna

må framhållas, att marken, som tillhör Göteborgs stad, av staden överlämnats

till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där

bedrives. De äldsta byggnaderna inom kvarteret uppfördes år 1869 medelst

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Chalmerska donationens medel, vilka av universalarvingen, frimurarsamhället

i Göteborg, ställdes till förfogande på vissa villkor, bland annat

berörande styrelsens sammansättning. En byggnad, den s. k. Vasabyggnaden,

tidigare slöjdföreningens skola, äges av Göteborgs stad och har av staden

ställts till förfogande för all framtid på samma villkor som marken.

Vissa tillbyggnader ha gjorts med donationsmedel, men alla tillbyggnader,

som utförts efter år 1911, ha utförts medelst statsmedel; hit höra bland annat

maskinlaboratoriet och elektriska laboratoriet.

Området vid Gibraltargatan överläts genom avtal år 1920 av Göteborgs

stad med full äganderätt utan ersättning till Kungl. Maj:t och Kronan under

villkor, bland annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt

skulle vara uppförda inom 15 år, räknat från den 1 januari 1920. Detta avtal

har därefter med vissa jämkningar i fråga örn det ursprungligen överlåtna

områdets storlek förlängts att gälla till den 1 januari 1945, i samband

varmed bestämts, att vissa byggnader för högskolan skulle uppföras och

vara färdigställda senast till nämnda tidpunkt. Genom en år 1944 träffad

överenskommelse har tiden för uppförande av återstående byggnader för

högskolan utsträckts ytterligare 10 år eller till den 1 januari 1955.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha — liksom för tekniska högskolan i Stockholm — i

anslutning till sitt förslag örn ökad elevintagning vid nu ifrågavarande högskola

till ett antal av 250 ordinarie nya studerande årligen och i syfte att

åstadkomma en kvalitativ förbättring av vissa laboratorier och andra lokaler

framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad

av i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring 11 200 000

kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring 3 300 000 kronor.

Kostnaderna ha beräknats fördelade på budgetåren 1944/45—1952/53

sålunda:

1944/

45

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950/

51

1951/

52

1952/

53

Totalkost- nad i

1 000-tal

kronor

Byggnadkost- nader .....

750

1798

1470

1360

1500

685

1245

1261

1 120

11 189

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

205

612

650

500

650

200

235

250

3 302

Totalkostnad .

750

2 003

2 082

2 010

2 000

1335

1 445

1496

1370

14 491

Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, vilka äro grundade på

1942 års priser, ha uppgjorts av en av de sakkunniga, högskolans förutvarande

rektor, professorn S. Hultin.

Med avseende å utbyggnaden av denna högskola lia de sakkunniga bland

annat anfört:

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Under det att det för en ökning av antalet studerande vid tekniska högskolan

i Stockholm är nödvändigt, att i första hand uppföra nybyggnader

för de båda lägre årskurserna är förhållandet vid Chalmers tekniska högskola

ett annat. Där kan ett ökat antal beredas plats i byggnaderna vid

Storgatan, så snart urymme för de i dessa byggnader inrymda högre årskurserna

beretts i byggnader vid Gibraltargatan. På grund härav bör för

denna högskola i första hand utbyggnad ske vid Gibraltargatan för de båda

högre årskurserna. Sedan detta skett kan ett större antal studerande intagas

i de gamla byggnaderna. Först vid lämplig tidpunkt därefter bör den

slutliga utbyggnaden för de lägre årskurserna vid Gibraltarområdet komma

till stånd.

Bibliotekets lokaler äro i hög grad otillräckliga och behovet av en ny

byggnad är trängande. Då nu 4 av högskolans 6 avdelningar flyttats till

området vid Gibraltargatan, är det även för bibliotekets utnyttjande nödvändigt,

att detsamma så snart som möjligt flyttas till det nya området.

En ny byggnad för högskolans bibliotek ävensom för dess kansli föreslås

därför först till uppförande.

Jag torde här få erinra, att riksdagen i enlighet med förslag av Kungl.

Majit till nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett belopp av

1 000 000 kronor (skrivelsen 1944:431).

De sakkunniga ha vidare bland annat anfört:

Avdelningarna för elektroteknik samt för maskinteknik äro i behov av

nya byggnader. Båda avdelningarna hava trånga och omoderna laboratorielokaler,

och utrymme kan ej åstadkommas för de nya institutioner, som erfordras.

Det föreslås därför, att dessa avdelningars byggnader komma till

utförande närmast efter biblioteksbyggnaden. De böra omedelbart givas en

storlek, svarande mot det i det föregående angivna ökade antalet studerande.

Uppförandet av nya byggnader för avdelningarna för elektroteknik och för

maskinteknik skulle möjliggöra en viss ökning av antalet intagna studerande.

Denna ökade intagning hindras dock därigenom att fysikinstitutionen såväl

beträffande föreläsningssal som laboratorier har för små utrymmen. För

ett fyllt utnyttjande av de nya institutionsbyggnaderna föreslås därför, att

samtidigt fysikinstitutionen utvidgas.

Nuvarande lokaler för fysiska institutionen äro belägna i samma byggnad

som kemiavdelningens lokaler och togos i bruk för 17 år sedan. Institutionen

är utbyggd för ett studerandeantal av 120 stycken per årskurs.

Vid den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande komma

i de nämnda fem avdelningarna omkring 250 studerande årligen att deltaga

i laborationerna. På grund härav erfordras en betydande utvidgning av övningslaboratorierna.

I och med utförandet av de angivna byggnaderna skulle högskolan få de

kvalitativa bristerna i fråga om sina lokaler avhjälpta. Härefter bör följa

en utvidgning av de redan nu uppförda nya byggnaderna med hänsyn till

ökat studerandeantal och tillkomsten av nya institutioner. I första rummet

bör därvid kemiavdelningens byggnad utvidgas för mottagande av ett med

50 procent ökat antal studerande, i andra rummet böra utvidgningar göras

för avdelningarna för skeppsbyggeri, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.

Sedan ovanstående byggnader utförts, bör byggnad uppföras för lia och

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 3%6.

2:a årskurserna, vilka dittills haft sina lokaler inom högskolans äldre byggnader.

Vid tidpunkten för denna byggnads uppförande bör frågan om den

framtida användningen av de nuvarande äldre byggnaderna vara löst.

Här må vidare anmärkas, att enligt de sakkunnigas byggnadsplan, samtliga

högskolans byggnader skola uppvärmas från en gemensam värmecentral,

förlagd till den för avdelningen för maskinteknik avsedda byggnaden. De sakkunniga

ha därvid emellertid ifrågasatt en framtida undersökning, huruvida

det ej skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra en kombinerad

värme- och kraftcentral.

Kostnaderna för byggnaden för avdelningen för elektroteknik

ha av de sakkunniga beräknats till 2 083 000 kronor, fördelade

med 900 000 kronor å budgetåret 1945/46 och 1 183 000 kronor å budgetåret

1946/47 samt kostnaderna för utrustning och möblering av byggnaden

till 1 000 000 kronor, varav 400 000 kronor budgetåret 1945/46 och 600 000

kronor budgetåret 1946/47. Beträffande byggnaden för avdelningen

för maskinteknik med värmecentral ha

byggnadskostnadema av de sakkunniga uppskattats till 2 295 000 kronor,

fördelade med 1300 000 kronor å budgetåret 1947/48 och 995 000

kronor å budgetåret 1948/49 samt kostnaderna för utrustning och möblering

till 900 000 kronor, varav 500 000 kronor budgetåret 1948/49 och 400 000

kronor budgetåret 1949/50. Tillbyggnaden av fysikinstitutionen

har slutligen av de sakkunniga beräknats till 360 000

kronor, varav 160 000 kronor budgetaret 1945/46 och 200 000 kronor

budgetåret 1946/47 samt kostnaderna för utrustning och möblering i samband

därmed till 200 000 kronor, varav 150 000 kronor budgetåret 1946/47

och 50 000 kronor budgetåret 1947/48. ■

För de framtida anläggningarna inom högskolans område vid Gibraltargatan

hava de sakkunniga genom professorn M. Wernstedt låtit uppgöra

en generalplan, som finnes intagen i huvudbetänkandet (sid. 382) och bihang

2 (sid. 91). Av denna plan framgår läget av redan förefintliga och av de

sakkunniga föreslagna byggnader.

Beträffande den närmare utformningen av de sakkunnigas byggnadsprogram

för högskolan torde jag få hänvisa till bihang 2 sid. 87 ff.

De sakkunniga, som beträffande de äldre byggnaderna föreslagit vissa

mindre ombyggnader till en kostnad av 27 000 kronor under budgetaret

1946/47 för möjliggörande av ökat antal studerande, innan nybyggnaden

för lia och 2:a årskurserna kommit till utförande, ha med avseende å den

framtida användningen av dessa byggnader i betänkandet anfört:

En överslagsvis gjord uppskattning av de framtida lokalbehoven för dels

tekniska gymnasiet, dels Chalmers provningsanstalt synes giva vid handen,

att de äldre byggnaderna inom kvarteret mellan Storgatan och Vasagatan

böra kunna väl räcka till för dessa två anstalter pa sadant sätt, att lokal
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

behovet även för en lång framtid blir väl tillgodosett. De ekonomiska överenskommelser,

som härvid måste träffas, komma att beröra dels Göteborgs

stad, vilken har att tillhandahålla lokaler för tekniska gymnasiet, dels frimurarsamhället

i Göteborg i egenskap av förvaltare av den i byggnaderna

nedlagda chalmerska donationen och dels staten, som är ägare av vissa

byggnader och har att bekosta byggnad för provningsanstalten, om den

sistnämnda blir helt förstatligad så som de sakkunniga i annat sammanhang

ifrågasatt.

De sakkunniga hava icke ansett det ingå i sitt uppdrag att uppgöra närmare

planer för denna framtida användning av byggnaderna eller att ingå

i förhandlingar örn de ekonomiska förhållandena i samband därmed.

Yttrandena.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen

förklarat sig i huvudsak intet ha att erinra mot den av de sakkunniga

framlagda byggnadsplanen för högskolan. Ämbetsverket har bland

annat anfört:

Till skillnad från tekniska högskolan i Stockholm föreligger för Chalmers

tekniska högskola sedan länge en generalpan, som delvis är förverkligad

och som i stora drag med vissa justeringar är gällande för det nu föreslagna,

till sammanlagt cirka 1 000 utökade elevantalet.

För utbyggnadsplanens genomförande återstå — förutom byggnad för

bibliotek och kansli — nybyggnader för undervisning i maskinteknik och

elektroteknik samt för Ira och 2:a årskurserna ävensom erforderliga kompletteringar

av befintliga byggnader. Styrelsen, som tidigare yttrat sig om generalplanen,

har härom intet annat att erinra än att med den utbredda bebyggelse,

som tillämnats för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur och som nu föreslås även för avdelningen för elektroteknik, markutrymmet

icke synes tillräckligt med hänsyn till framtida utvidgningsbehov,

varför torde vara att förutse, att framförvarande idrottsplan måste disponeras

för att säkerställa erforderligt utrymme.

Lokalprogrammet för byggnader för maskinteknik och elektroteknik

torde ligga utanför byggnadsstyrelsens bedömande, då härför förutsättes

en ingående kännedom om de olika lokalernas tekniska utrustning m. m.

För de båda sistnämnda byggnaderna ävensom för nybyggnad för Ira

och 2:a årskurserna föreligga icke ritningar. Dessa byggnader äro approximativt

beräknade till sin volym.

I förhållande till de angivna byggnadsvolymerna och föreslagna ändringsarbeten

synas kostnaderna 11 189 000 kronor i och för sig rimliga. Kostnader

för utrustning och möblering 3 302 000 kronor kunna icke av byggnadsstyrelsen

bedömas.

Högskolans lärarkollegium har i sitt remissyttrande anfört:

Ifråga örn nödiga ny- och ombyggnadsåtgärder föreslå de sakkunniga,

att vid högskolan i första hand utbyggnad bör ske vid Gibraltargatan för de

båda högre årskurserna. Kollegiet ansluter sig härtill i princip, och vill därvid

starkt poängtera behovet av nya byggnader för avdelningarna för maskint

ehn i k och för elektroteknik. Endast med svårighet kan en nöjaktig undervisning

åstadkommas i de nuvarande lokalerna. Möjligheterna till vetenskaplig

forskning äro ytterst beskurna. Kollegiet vill därför kraftigt påyrka, att nya

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

byggnader för dessa avdelningar med det snaraste och om möjligt samtidigt

för båda avdelningarna komma till stånd.

Högskolan har ävenledes stort behov av en utvidgning av fysikinstitutionen.

Föreläsningssalen rymmer redan med nuvarande antal studerande

endast med svårighet alla åhörarna och vid laborationerna ha de studerande

måst uppdelas i icke mindre än sex avdelningar, som laborera på

olika tider. Då varje laboration upptager tre timmar, tagas därigenom i

anspråk 18 timmar av arbetsveckan, vilket i hög grad minskar möjligheterna

att åstadkomma en god gemensam arbetsordning för första årskursen.

Kollegiet vill framhålla betydelsen av, att denna utvidgning kommer till

stånd så snart som möjligt. Landets behov av civilingenjörer inom det

kemiska facket är mycket stort, och det är därför ett allmänt intresse, att

antalet utexaminerade kemister utökas. På grund av det begränsade utrymmet

inom kemiavdelningen har det icke varit möjligt att vid högskolan

årligen intaga mer än 26 studerande i denna avdelning. Kollegiet vill därför

i detta sammanhang även erinra örn nödvändigheten av att kemiavdelningen

får nya lokaler, och att dess nuvarande laboratorier repareras och

omändras på sådant sätt, att de kunna utnyttjas mera rationellt.

I övrigt har i ett antal remissyttranden uttalats önskvärdheten av att vid

byggnadsplanens utformning hänsyn tages till att det framdeles kan komma

att visa sig behövligt att utbygga högskolan till samma storlek, som av de

sakkunniga föreslagits för tekniska högskolan i Stockholm.

Anslagsäskandena m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse

— med överlämnande av ett antal av professorn M. Wernstedt uppgjorda

ritningar ävensom en av denne upprättad situationsplan (se sid. 174) — hemställt

örn ett anslag av 2 300 000 kronor för påbörjande av ifrågavarande

byggnadsarbeten, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen

för elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

och 300 000 kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.

Högskolestyrelsen har till stöd för sina anslagsäskanden anfört huvudsakligen

följande.

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik.

På grund av den snabba utveckling, som skett särskilt under pågående krig

inom olika grenar av elektrotekniken, bör nybyggnaden göras icke oväsentligt

större än de sakkunniga föreslagit. Av särskild vikt är att tillräckligt

utrymme beredes åt de alltmer dominerande områdena elektroteknisk materiallära,

kraftteknisk driftteori och framförallt elektronik. För att belysa

det intresse som inom industrien finnes för elektronik vill styrelsen nämna,

att högskolan nyligen erhållit en donation på nära 30 000 kronor för anskaffande

av instrument och apparatur till ett mindre laboratorium för

elektronik, varjämte olika industrier bidragit med leveranser in natura av

instrument och maskiner för omkring samma värde. Det bör understrykas,

att det av styrelsen framlagda förslaget måste realiseras inom den närmaste

opaginerad Kontrollera mot PDF

C.T.H. PRELIMINÄR

UTBYGGNADSPLAN 1945

Befintlig byggnad

tillhörande C.T.H.

Nu föreslagen nybyggnad

f. C.T.H

Nybyggnad f. C.T.H.

föreslagen i senare etapp

Plats för framtida nybyggnad

för C.T.H.

Institutioner, som ej

tillhöra C.T.H.

------ Föreslagen gräns f. C.T.H.

C.T. H:s BYGGNADER

Administratfonsbyggnad

Bibliotek

Väg-och Vattenbyggnad. Arkitektur

Fysik

Kemi

Hörsal

Byggnad för första och andra ärskursernö

Skeppsbyggeri

Maskinbyggnad

Elektroteknik

Bostäder

FORSKNINGSINSTITUT M. FL. BYGGNADER

XV Statens Skeppsprovningsanstalt XIX Idrottshall

XVI Institutet för könserveringsforsknlng XX Elektrisk understation

XVII Svenska Textilforskningsinstitute» XXI Gibraltarvallen

XVIII C.T. H:s kärhus

XI* XIV Framtida byggnader

200 M

P

g

0-4

fe:

a.

sä
o
O
co
-

5

Ca

Oi

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

framtiden, om Chalmers tekniska högskola i avseende på utbildningsmöjligheterna

inom det elektrotekniska facket skall bliva i kvalitativt hänseende

jämnställd med tekniska högskolan i Stockholm.

Byggnaden skall enligt den nu framlagda planen, varå den betecknats med

nr IX, placeras längre bort på tomten än de sakkunniga föreslagit. Den

kommer därigenom att ligga delvis utanför högskolans nuvarande tomtområde.

Styrelsen har för avsikt att göra framställning hos Göteborgs stad'' örn upplåtelse

av den för byggnaden erforderliga ytterligare tomtmarken.

Kostnaderna för byggnaden ha av professorn Wernstedt beraknats till

3 390 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Byggnadsarbeten.........

Planering och vägar .....

Hissar...................

Sanitär installation .......

Värmeinstallation.........

Ventilation ..............

Elektrisk installation......

Yttre ledningar...........

Värmeledningskulvertar .. ..

Ritningar, oförutsett m. m

kronor 2 455 000

» 35 000

» 60 000

» 65 000

» 145 000

» 70 000

» 150 000

» 85 000

» 25 000

» 300 000

Summa kronor 3 390 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga

uppskatta till förslagsvis 1 000 000 kronor.

Styrelsen får härmed hemställa örn ett anslag av 1 000 000 kronor för

påbörjande av byggnaden.

Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.

Vid bearbetningen av planen för denna byggnad har av ekonomiska skäl

gjorts den avvikelsen från de sakkunnigas förslag, att alla laboratorierna

placerats i en enda våning. Därvid upptager byggnaden emellertid en större

yta på tomten än de sakkunniga beräknat. Den ena av de båda av de sakkunniga

föreslagna byggnaderna för avdelningen för maskinteknik och för

avdelningen för elektroteknik måste därför flyttas längre bort utan att de

allmänna riktlinjerna för byggnadernas placering på tomten behöva ändras.

Då den förra byggnaden avses skola innehålla en värmecentral gemensam för

alla högskolans byggnader på G ibr alt arområdet, föreslås att den — på sätt

framgår av den nu föreliggande situationsplanen, varå ifrågavarande byggnad

betecknats med nr VIII — placeras närmast den befintliga byggnaden för

avdelningen för väg- och vattenbyggnad, varigenom totala längden av behövliga

ledningar för värme blir minst.

Förslaget är i huvudsak beräknat i enlighet med de golvytor, de sakkunniga

föreslå (bihang 2, sid. 127).

Dock lia föreläsningssalarna utökats att rymma 140 -f- 60 -j- 60 platser

(analogt även ritsalarna).

Vidare har höjden på vissa av laboratorierna, bland annat laboratoriet för

ångteknik, ökats utöver de sakkunnigas förslag för att bereda bättre plats

för modern ångpanna.

Den 6 oktober 1939 anmodade gengasnämnden styrelsen att inkomma

med förslag till en bilprovningsanstalt i anslutning till högskolan. På grund

av omständigheterna kom denna anstalt då icke till utförande.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Styrelsen vill vid detta tillfälle uttala, att en sådan anstalt vore önskvärd

i Göteborg med hänsyn till den omfattande bilindustrien, som finnes i staden,

samt att den, örn den kommer till stånd, bör byggas i anslutning till

högskolans institution för förbränningsmotorteknik. För att bereda plats för

den, har den medtagits på ritningarna till laboratoriebyggnaden. Då kostnaderna

för anstalten bli minst, örn den bygges samtidigt med högskolans

laboratoriebyggnad, vill styrelsen hemställa, att frågan örn byggande av

en bilprovningsanstalt upptages till prövning i samband med frågan om

uppförandet av den nu ifrågavarande nybyggnaden för högskolans avdelning

för maskinteknik.

De sakkunniga ha föreslagit nybyggnader jämväl för högskolans avdelning

för elektroteknik och ha förordat att denna skulle uppföras före nybyggnaden

för avdelningen för maskinteknik. Högskolan är emellertid i lika hög

grad i behov av nybyggnader för båda avdelningarna. Därtill kommer, att

byggnaden för maskinteknik skall innehålla en värmecentral, varifrån alla

högskolans byggnader på Gibraltarområdet skola uppvärmas. På grund

härav får styrelsen hemställa, att byggnaden för avdelningen för maskinteknik

icke bygges senare än byggnaden för avdelningen för elektroteknik

eller också, att värmecentralen uppföres separat samtidigt med byggnaden

för elektroteknik.

Kostnaderna för byggnaden ha av professorn Wernstedt beräknats till

3 336 000 kronor, fördelade på sätt nedan angives:

Byggnadsarbeten .........

Planering och vägar ......

Ångpanneskorsten ........

Hissar ..................

Sanitär installation .......

VäripeinstalJation ........

Ventilation ..............

Elektrisk installation......

Yttre ledningar...........

Värmeledningskulvertar . . .

Värmecentral ............

Ritningar, oförutsett m. m

....... kronor 2 192 000

....... » 89 000

....... » 15 000

....... » 20 000

....... » 65 000

....... » 120 000

....... » 60 000

....... » '' 140 000

....... » 70 000

....... » 85 000

....... » 180 000

....... » 300 000

Summa kronor 3 336 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga

beräkna till förslagsvis 900 000 kronor. Härvid förutsätta de dock, att

maskinerna i det nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden.

Styrelsen får härmed hemställa om ett anslag av 1 000 000 kronor för

påbörjandet av byggnaden._ Om bilprovningsanstalten icke kommer till

stånd, skall denna summa minskas med 70 000 kronor.

Tillbyggnad av fysikinstitutionen.

Det antal nya studerande högskolan årligen kan taga emot, begränsas för

närvarande av kapaciteten hos fysikinstitutionen. Läsåret 1943/44 antogos

200 studerande i första årskursen. Då måste varje möjlighet att skaffa extra

platser i föreläsningssalen i fysik utnyttjas och de studerande delades vid laborationerna

i fysik i icke mindre än sex grupper, som använde laboratoriet

efter varandra 3 timmar i veckan vardera. Det är emellertid önskvärt, att

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

laboratoriet icke behöver utnyttjas så hårt, då möjligheterna att åstadkomma

en god arbetsordning därigenom minskas otillbörligt. Högskolan är därför

i stort behov av att fysikinstitutionen utvidgas så snart som möjligt.

De sakkunniga ha räknat med att den nuvarande föreläsningssalen, som

har 145 platser, skulle kunna användas även i fortsättningen genom att den

utökades med ett angränsande utrymme. Vid närmare bearbetning av detta

förslag har det visat sig, att endast omkring 30 nya platser därvid kunna

erhållas i salen och att detta resultat icke står i riktig proportion till det

ingrepp, som behöver göras i byggnadskroppen. Därför föreslås nu föreläsningssalen

förlagd till en särskild tillbyggnad, medan den gamla föreläsningssalen

omändras till övningslaboratorium.

De sakkunniga räkna med ett antal platser av 200. Då salen måste förläggas

till en nybyggnad, synes det lämpligt att göra den något större än de

sakkunniga föreslå med hänsyn dels till framtida behov, dels därtill, att högskolan,

innan nybyggnaden för lia och 2:a årskurserna kommer till stånd,

har behov av någon sal, som kan rymma en hel årskurs på 250 studerande.

Den har därför beräknats för 250 platser.

Kostnaderna för utvidgning av fysikinstitutionen ha av professorn Wernstedt

beräknats till 532 000 kronor, fördelade på sätt framgår av följande

sammanställning:

Byggnadsarbeten ...................................kronor 338 000

Byggnadsarbeten i gamla byggnaden . ................. » 20 000

Planering och vägar ................................ » 14 000

Hissar............................................. » 20 000

Sanitär installation................................... » 15 000

Värmeinstallation ................................... » 20 000

Ventilation ......................................... » 10 000

Elektrisk installation................................. » 15 000

Yttre ledningar...................................... » 15 000

Värmeledningskulvertar .............................. » 15 000

Ritningar, oförutsett m. m. . . .•................. » 50 000

Summa kronor 532 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som av de sakkunniga

beräknas till 200 000 kronor.

Styrelsen får för nästa budgetår hemställa örn ett första anslag för byggnadsarbetena

av 300 000 kronor.

Slutligen har högskolestyrelsen — under erinran att å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppförts ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor till nybyggnad för bibliotek m. m. — hemställt, att Chalmerska byggnadskommittén

erhåller i uppdrag att påbörja byggnaden så snart omständigheterna

medgiva det. I sammanhang härmed har styrelsen — i anslutning

till biblioteksutredningens och de sakkunnigas förslag — anhållit om ett första

anslag av 150 000 kronor för utrustning av biblioteket och ett anslag av

55 000 kronor för utrustning av administrationsbyggnaden.

Över de av högskolestyrelsen i dess anslagsäskanden sålunda framlagda

byggnadsförslagen har byggnadsstyrelsen den 9 november 1944 avgivit utlåtande.

Ämbetsverket har därvid icke haft annat att erinra mot de av hög
Bihang

till rilcsdagcns protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Majlis proposition nr 326.

skolestyrelsen framlagda byggnadsplanerna än att det förefölle som örn vissa

laboratorier i laboratoriebyggnaden för avdelningen för maskinteknik saknade

tillgång till dagsljus. Mot högskolestyrelsens kostnadsberäkningar har byggnadsstyrelsen

icke framställt någon erinran.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har högskolestyrelsen i

sina anslagsäskanden beräknat kostnaderna för ifrågavarande byggnader till

belopp, som icke oväsentligt överstiga de av de sakkunniga beräknade byggnadskostnaderna.

Kostnadsökningen i förhållande till sakkunnigförslaget utgör

sålunda för byggnaden för avdelningen för elektroteknik (3 390 000 —

—■ 2 083 000 =) 1 307 000 kronor, för byggnaden för avdelningen för maskinteknik

(3 336 000 — 2 295 000 =) 1 041 000 kronor och för tillbyggnaden

av fysikinstitutionen (532 000 — 360 000 =) 172 000 kronor.

Sedermera har högskolans styrelse i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt

en närmare motivering till den här berörda kostnadsökningen i förhållande

till de sakkunnigas förslag, så vitt gäller byggnaderna för avdelningarna

för elektroteknik och för maskinteknik ävensom inkommit med en utredning

angående byggande av en separat värmecentral eller den del av byggnaden

för maskinteknik, som avses inrymma värmecentralen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Motivering för kostnadsökningen. Nybyggnaden för avdelningen

för elektroteknik. Utvecklingen synes redan ge vid handen, att de

sakkunniga beräknat det framtida antalet studerande för lågt. För Chalmers

tekniska högskola har angivits en slutlig intagningssiffra omkring år 1970

av 250 studerande per år, varav 50 i elektroteknik. Redan innevarande höst

ha intagits 52 studerande å avdelningen för elektroteknik, av vilka 48 äro

närvarande under läsåret.

Det torde därför få betecknas som en välbetänkt åtgärd, att högskolan i sitt

byggnadsförslag beräknat utrymmena i såväl hör- som ritsalar något rikligare

än de sakkunniga, så att möjlighet förefinnes att ta emot minst 60 studerande.

Ritsalarna äro beräknade för 60 platser, de mindre föreläsningssalarna kunna

ta emot 70, den större 132 studerande. Det bör observeras, att föreläsningssalarna

äro de lokaler, som det ställer sig svårast att i framtiden utvidga.

Vid en jämförelse av kostnaderna enligt högskolans och enligt de sakkunnigas

förslag måste nian ta hänsyn till att de hänföra sig till skilda prisnivåer,

nämligen hösten 1944 och våren 1942. För en byggnad av här ifrågavarande

slag torde kostnadsökningen under denna tid uppgå till cirka 15

procent. De sakkunnigas förslag skulle alltså idag dra en kostnad av (1,15 X

X 2 083 000 =) 2 395 000 kronor, med vilken summa högskolans förslag

skall jämföras.

Merkostnaden (3 245 000 — 2 395 000 =) 850 000 kronor utgör 35,5 procent

av beloppet 2 395 000 kronor. Ä andra sidan är ökningen i effektiv golvyta

gentemot de sakkunnigas förslag (5 605 — 4 090 =) 1 515 m2, d. v. s.

37,0 procent av 4 090 m2. Merkostnaden är alltså procentuellt taget så gott som

lika stor som ökningen i golvyta, d. v. s. priset per m2 effektiv golvyta är prak
-

3 245 000

578 kr/m:

5 605

tiskt taget detsamma i bägge förslagen

586 kr/m2 mot

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Egentligen borde priset per m2 ha utfallit något lägre i högskolans förslag

på grund av dess lägre våningshöjd. Denna uppgår nämligen endast i huvudbyggnaden

(— cirka % av totala golvytan) till den av de sakkunniga antagna

höjden 4 meter och utgör i övrigt 3 meter. Minskningen i kostnad på grund

av de lägre väggarna torde dock ej överstiga 10 procent. Av minst denna

storleksordning är emellertid också osäkerheten i kostnadsberäkningarna. För

de sakkunnigas överslagsberäkning torde denna få sättas till minst 15 procent.

Kostnadsökningen fördelar sig på de olika lokalerna enligt följande sammanställning.

Lokaler

De sakkunnigas förslag

Högskolans förslag

Eff. golvyta

m2

Kostnad

våren 1942

kronor

Kostnad

hösten 1944

kronor

Eff. golvyta

ma

Kostnad

hösten 1944

kronor

Hör- och ritsalar m. m.......

1055

537 300

617 800

1275

738 200

Elektr. mätteknik.........

525

267 400

307 400

590

341 600

Elektromaskinlära . .......

905

460 900

530 000

865

500 800

Elektr. anläggningsteknik.....

850

432 900

497 700

870

503 700

Radioteknik.............

435

221 500

254 700

810

468 900

Telegrafi och telefoni.......

160

81 500

93 700

175

101 300 ,

Elektronik .............

—

—

—

730

422 600

Elektrotekn, materiallära.....

160

81 500

93 700

290

167 900

Summa

4 090

2 083 000

2 395 000

5 605

3 245 000

Man kan alltså säga, att de sakkunnigas och professorn Wernstedts kostnadsberäkningar

ge samstämmiga resultat, i det att den totala kostnadsökningen

(3 245 000 — 2 083 000 =) 1 162 000 kronor är att tillskriva dels prisnivåns

höjning, som föranleder en kostnadsökning av 312 000 kronor, dels

utvidgningen av lokalerna, som medför en stegring av kostnaderna med

840 000 kronor.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik. I fråga örn fördyringen av

byggnaden för maskinteknik gentemot de sakkunnigas förslag gäller, att denna

endast i ringa grad förorsakats av de utvidgningar, som angivits i anslagsäskandena

för nästa budgetår och att den delvis är skenbar och beror på, att

ett antal poster, som enligt professorn Wernstedts i anslagsäskandena åberopade

kostnadsberäkning belasta byggnaden för maskinteknik, icke finnas hos

de sakkunniga under denna rubrik. Sådana poster äro planering och vägar

(89 000 kronor), yttre ledningar (70 000 kronor), värmeledningskulvertar

(85 000 kronor). En annan del (cirka 15 procent) av kostnadsberäkningen

beror på höjning av prisläget sedan den tid (våren 1942), till vilken sakkunnigas

kostnadsberäkningar hänföra sig.

Värme- och kraftcentral.

Sedan styrelsen anmodat Norra och Mellersta Sveriges Ångpanneförening

att verkställa en utredning örn en värme- och kraftcentral vid högskolan, inkom

föreningen med en preliminär utredning i ämnet, varefter styrelsen uppdrog

åt specialläraren i byggn ad shygien K. A. Bålström att företaga en

ny utredning. De i ärendet sålunda föreliggande utredningarna ha granskats

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

på sammanträde, varvid utom rektor närvarit professorn S. Hultin, professorn

Wernstedt, Bålström och samtliga professorer inom den maskintekniska

avdelningen.

Den framlagda utredningen behandlar tre olika möjligheter att lösa frågan

om värme- och kraftcentral vid högskolan enligt följande:

Alternativ I. Centraliserad värmealstring.

Värmecentral, utrustad med varmvattenpannor för tillgodoseende av lokaluppvärmningsbehovet,

installeras. Centralen sammanbygges med ångtekniskt

laboratorium. Erforderlig elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ II. Decentraliserad värmealstring.

Samtliga planerade nybyggnader förses var för sig med värmecentraler, varjämte

vissa kompletteringar av nu befintliga värmecentraler genomföras. Separat

ångtekniskt laboratorium uppföres i byggnaden för maskinteknik. Erforderlig

elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ lil. Centraliserad värme- och kraftalstring.

En central värme- och kraftanläggning utrustas med högtrycksångpannor

samt en kondenserings- och en mottrycksturbin för alstring av kraft. Avloppsvattnet

respektive avloppsångan från turbinerna utnyttjas för lokaluppvärmning.

Kraftcentralen utnyttjas såsom ångtekniskt laboratorium. Den alstrarade

elektriska kraften användes dels för högskolans eget behov, dels för försäljning.

Enligt de i utredningen anförda kostnadskalkylerna uppgå anläggnings- och

årskostnaderna i de tre olika alternativen till följande belopp:

Anläggningskostnader Årskostnader

Alt. I. Centraliserad värmealstring . . kronor 1 240 000 kronor 281 000

Alt. II. Decentraliserad värmealstring » 1 000 000 » 273 000

Alt. III. Centraliserad värme- och kraftalstring

..... » 1 555 000 » 263 000.

Anläggningskostnaderna för de olika alternativen ha närmare

specificerats sålunda.

Alternativ I.

a. Värmecentral.

8 st. smidda varmvattenpannor med stokers........kronor 160 000

Cirkulationspumpar med armatur................ » 10 000

Instrumentering.............................. » 5 000

Bränsle- och asktransportanordningar (även för ång
teknik).

.................................. » 20 000

Rörledningar och ventiler inom värmecentralen..... » 5 000

Byggnad för värmecentral...................... » 290 000

Skorsten (även för ångteknik)................... » 20 000

Kulvertar ................................... » 150 000

Arvoden och oförutsett........................ » 80 000

740 000

Vid centralisering frigöres byggnadsvolymer i befintliga

byggnader till ett värde av................... » — 60 000

Kronor 680 000.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 181

b. Ångtekniskt laboratorium.

1 st. vattenrörsångpanna med stoker (3 t/h ånga, 32

atö)......................................kronor 115 000

Matarpumpar, matarvattencistern, vattenreningsanläggning,

rörledningar och ventiler m. m......... » 50 000

Ångteknisk instrumentering..................... » 20 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad

för 3 t/h ånga, 20 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn

dimensionerad för c:a 850 kVA......... » 110 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 3 t/h

ånga, 28 atö, 400° C, och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensionerad för 400 kVA..... » 75 000

Rörledningar och ventiler...................... » 10 000

Byggnad................................... 1 120 000

Arvoden och oförutsett........................ 8_60 000

Kronor 560 000

Total anläggningskostnad enligt alt. I 680 000 + 560 000 _

Kronor 1 240 000.

Alternativ II.

a. Värmecentraler i befintliga byggnader och planerade nybyggnader.

Kemi och fysik:

Nya värmeledningspannor och pumpar

Byggnadsarbeten................

Stokeraggregat..................

kronor 30 000

» 15 000

» 15 000

kronor

60 000

Väg- och vattenbyggnad: Stokeraggregat...........

8 000

Skeppsprovningsanstalten:

Utökning av bef. pannor..........

Stokeraggregat ..................

kronor 4 000

» 8 000

12 000

Elektroteknik: Pannanläggning.......

Byggnad ............

Skorsten............

kronor 40 000

» 30 000

» 10 000

»

80 000

Maskinteknik: Pannanläggning.......

Byggnad ............

Skorsten............

kronor 45 000

» 30 000

» 10 000

85 000

Bibliotek: Panna i V. o. V.......

Kulvert med ledningar .

kronor 8 000

» 12 000

»

20 000

Konserveringsinstitutet:

Pannanläggning.......

Byggnad ............

Skorsten............

kronor 35 000

» 25 000

» 10 000

»

70 000

Byggnad för lista och 2:dra årskursen:

Pannanläggning.......

Byggnad ...........

Skorsten............

kronor 20 000

» 15 000

» 5 000

40 000

Arvoden och oförutsett.............

»

40 000

Kronor 415 000.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

b. Ångtekniskt laboratorium.

1 st. vattenrörsångpanna med stokers (3 t/h ånga, 32

atö).................. kronor 115 000

Matarpumpar, matarvattencistern, vattenreningsanläggning,

rörledningar och ventiler m. m......... » 50 000

Ångteknisk instrumentering.................... » 20 000

Bränsle- och asktransportanordningar............ » 15 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad

för 3 t/h ånga, 20 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn

dimensioneras för c:a 850 kVA......... » 110 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 3 t/h

ånga, 28 atö, 400° C och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensioneras för 400 kVA...... » 75 000

Rörledningar och ventiler...................... » 10 000

Byggnad............... » 120 000

Skorsten................................... » 10 000

Arvoden och oförutsett....................... » 60 000

Kronor 585 000

Total anläggningskostnad enligt alt. II 415 000 +

+ 585 000 .............................

Kronor 1 000 000.

Alternativ III.

3 st. vattenrörsångpannor inkl. economiser, stokers

m. m. dimensionerad för vardera normalt 5 t/h

ånga, 32 atö och 425° C.....................kronor 480 000

Matarvattenpumpar, matarvattencistern med avgasare,

vattenreningsanläggning, bottenblåsningskylare,

cirlculationspumpar, värmeväxlare, rörledningar

och ventiler m. m.......................... » 110 000

Äng- och värmeteknisk instrumentering.......... » 20 000

Bränsle- och asktransportanordningar............. » 20 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad

för 6 t/h ånga, 28 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn

dimensionerad för c:a 1 050 kVA.... » 125 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 6 t/h

ånga, 28 atö, 400° C och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensionerad för 750 kVA..... » 100 000

Rörledningar, ventiler m. m............•........ » 20 000

Elektrisk instrumentering omfattande transformator,

ställverk m. m............................. » 50 000

Byggnad.............................. » 400 000

Skorsten................................... » 20 000

Kulvertar.................................. » 150 000

Arvoden och oförutsett................. > 120 000 1

1 615 000

Vid centralisering frigöres byggnadsvolymer i befintliga

byggnader till ett värde av............... » — 60 000

Totalkostnad enligt alt. III....................

Kronor 1 555 000.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

Årskostnaderna för de skilda alternativen ha uppskattats sålunda:

Alt. I Alt. II

kronor/år kronor/år

Kapitalkostnad................... 112 000 90 000

Årliga drift- och underhållskostnader . 151 000 158 000

Kostnad för inköpt kraft . . ........ 25 000_25 000

Summa 288 000 273 000

Avgår intäkter för försåld kraft . . . . .

Avgår intäkter för värme till elevkårs
byggnad.

..................... 7 000_ ''

Total årskostnad 281 000 273 000

Alt. III

kronor/år

140 000

198 000

7 000

345 000

75 000

7 000

263 000.

Anmärkas må att vid uppskattningen av driftkostnaderna har beräknats

ett personalbehov för äng- och värmecentralen av 1 maskinist och 3 eldare

enligt alternativ I, 1 maskinist och 4 eldare enligt alternativ II samt 4 maskinister

och 4 eldare enligt alternativ III. Då vid kostnadsberäkningarna lön

för maskinist upptagits till 6 000 kronor och för eldare till 4 000 kronor, ha

sålunda de årliga personalkostnaderna uppskattats till 18 000 kronor i alternativ

I, 22 000 kronor i alternativ II och 40 000 kronor i alternativ III.

Högskolans styrelse, som förordat en lösning i enlighet med alternativ lil,

har i huvudsak anfört:

De sakkunniga ha föreslagit (bihang 2, sid. 120) en gemensam värmecentral

enligt alternativ I men uttala även, att det borde utredas, om det icke

vore ekonomiskt fördelaktigare att utföra en kombinerad värme- och kraftcentral.

Någon sådan utredning ha de sakkunniga emellertid icke utfört. _

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår följde styrelsen de sakkunniga

och det då avgivna förslaget avsåg närmast alternativ I, varvid dock ångtekniska

laboratoriet var placerat intill värmecentralen och avsett att vid

behov samarbeta med denna central för värmealstring.

På grund av den nu utförda utredningen synes emellertid icke en anläggning

enligt alternativ I böra komma till utförande.

Vid ett bedömande av de olilia alternativen bör det i byggnaden för avdelningen

för maskinteknik planerade laboratoriet för ångteknik samtidigt diskuteras.

De sakkunniga ha (bihang 2, sid. 127) utgått från, att maskinerna i det

nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden. Detta föreslås

ej i fråga om den befintliga ångpannan, som i övrigt är avsedd for handeldning

och är omodern. Då synes — enligt styrelsens mening — ej heller den

gamla kolvångmaskinen (en ångturbin, tillhörig navigationsskolan finnes

även), som är byggd för användning tillsammans med denna panna, böra

flyttas till det nya maäkinlaboratoriet utan i stället torde hela den befintliga

ånganläggningen böra överlåtas till tekniska gymnasiet i Göteborg, därest

gymnasiet, som sannolikt är, kommer att övertaga maskinlaboratoriets

byggnad.

På grund härav har i utredningen även ingått utredning vid alternativen I

och II av kostnaden för ett ångtekniskt laboratorium, försett med en modern

vattenrörsångpanna med stokereldning samt två olika slags ångturbiner att

användas tillsammans med denna panna förutom annan nödig apparatur. Där
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 336.

emot har icke upptagits sådana kostnader för detta laboratorium, t. ex. verkstadsutrustning,

som äro väsentligen lika enligt de olika alternativen.

Vid alternativ III kan kraftcentralen användas för laborationer i ångteknik,

varför vid detta alternativ de ovannämnda kostnaderna för ångtekniska laboratoriet

bortfalla. För högskolans undervisning är denna anordning värdefullare

än övriga alternativ.

Beräkningen av alternativen är gjord med hänsyn till fredstidens bränslepriser

och särskilt torde beaktas, att vid alla alternativen räknas med det billigaste

bränslet, kol. Vid alternativ II har då räknats med anskaffande av

stokeraggregat, som möjliggöra användning av kol vid befintliga anläggningar.

Med användning av koks som bränsle torde alternativ II ställa sig väsentligt

dyrare än här räknats med.

Vid jämförelse mellan de tre alternativen framgår, att alternativ II ger

de lägsta, alternativ III de högsta kapitalkostnaderna.

Tågås även kostnaderna för personal och för driften i övrigt samt de beräknade

inkomsterna från den kombinerade värme- och kraftcentralen enligt

alternativ III med i räkningen, framstår detta alternativ III trots de högre

kapitalkostnaderna som det för staten gynnsammaste.

Årskostnaderna för den av högskolan inköpta elektriska energin har — med

utgångspunkt från nu gällande pris av 6 öre kilowattimme för växelström

sedan högskolan helt förlagts till Gibraltarområdet — beräknats till 25 000

kronor vid en anläggning enligt alternativ I eller II; med egen värme- och

kraftcentral enligt alternativ III behöver högskolan endast köpa kraft under

sommarmånaderna och kostnaderna härför ha beräknats till 7 000 kronor.

Försäljningspriset, 1,5 öre per kilowattimme, är ett pris, som enligt vid

förfrågan hos chefen för elverket i Göteborg erhållen uppgift torde vara möjligt

att uppnå efter förhandlingar med Göteborgs stad. Styrelsen har emellertid

ansett det för tidigt att nu inleda förhandlingar med staden om försäljningen

av elektrisk energi. Sådana förhandlingar böra dock inledas och slutföras

innan byggnadsarbetena påbörjas.

I detta sammanhang bör framhållas, att Göteborgs stad genom ett kontrakt

från år 1907 har rätt att inköpa elektrisk energi från vattenfallsstyrelsen till

ett påfallande lågt pris. Detta kontrakt upphör emellertid att gälla år 1950.

Därefter kan inköpspriset väntas bli högre, varvid samtidigt priset för den

energi, högskolan kan sälja till staden, kommer att stiga. Utsikt finnes att

högskolan skall få sälja till samma pris, som Göteborgs stad får betala till

vattenfallsstyrelsen. Samtidigt kommer det nuvarande inköpspriset av 6 öre

att höjas, sannolikt till 8 öre per kilowattimme.

Då högskolan borde ha utsikt att få leverera elektrisk energi till statens

skeppsprovningsanstalt, svenska textilforskningsinstitutet och det planerade

konservforskningsinstitutet till det högre priset av 6 öre (senare 8 öre) per

kilowattimme, synes inkomstberäkningen vara försiktigt gjord och alternativ

III kommer sannolikt att ställa sig gynnsammare än de anförda, på nuvarande

priser grundade siffrorna, ange.

Alternativ II fordrar mindre omedelbara kapitalutlägg, men är, sedan högskolan

blivit fullt utbyggd, i ekonomiskt avseende ogynnsammare än alternativ

III. Valet mellan dessa alternativ bör träffas genast, innan flera nya

byggnader med egna värmecentraler blivit byggda.

I fråga örn anläggningskostnaden enligt alternativ III må anmärkas, att

för de nu befintliga och beviljade eller föreslagna byggnaderna på området

är det tillräckligt, att kraftcentralen nu endast utföres med två av de tre

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

pannorna. På grund härav minskas anläggningskostnaden, i första byggnadsstadiet

med 160 000 kronor. Vidare behöva värmeledningskulvertarna

nu endast utföras i samma utsträckning som i anslagsäskandena angivits,

alltså för en kostnad av 125 000 kronor. Härigenom minskas byggnadskostnaden

med 25 000 kronor. Å andra sidan synes till anläggningskostnaden

böra läggas kostnaden för en verkstadsutrustning, vilken icke ingår i Bålströms

utredning. Det därför behövliga beloppet uppskattar styrelsen till

40 000 kronor. Totala kostnaden för anläggningen jämte utrustning blir

därför (1 615 000 — 160 000 — 25 000 + 40 000 =) 1 470 000 kronor.

Enligt av professorn Wernstedt uppgjorda ritningar till den kombinerade

värme- och kraftcentralen enligt alternativ III har byggnaden försetts med

tre kolfickor för cirka 100 ton kol. Den har placerats på tomteg så, att den i

framtiden kan utgöra en del av byggnaden för avdelningen för maskinteknik.

Det har även ifrågasatts att anordna en kolgård för cirka 1 000 ton kol.

Detta torde i så fall böra ske i anslutning till byggnaden vid den sida, som

vetter åt byggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Därvid

minskas emellertid möjligheterna att utvidga sistnämnda byggnad, örn så

skulle bliva erforderligt i framtiden.

Kostnaden för en kolgård för 1 000 ton kol uppskattas av professorerna

Wernstedt och Jung till 25 000 kronor, vartill kommer kostnad för transport

och lastanordningar i denna med 20 000 kronor.

Utföres kolgården, kan byggnaden, som nu är beräknad med tre kolfickor

för sammanlagt 100 ton kol, utföras för endast en sådan ficka. Besparingen

i byggnadskostnad beräknas härvid till 25 000 kronor. Merkostnaden för

kolgård blir således 20 000 kronor. Detta motsvarar en årlig amorteringskostnad

av 2 000 kronor. I driftkostnad beräknas kolgården kosta 500 kronor

per år. Genom ökad dammbildning ökar den högskolans kostnader för

städning och renhållning med uppskattningsvis samma belopp per år. Totala

årskostnaden för kolgården blir således amortering -f- driftkostnad -j- städning

= 3 000 kronor.

Kolpriserna äro för närvarande i Göteborg 61 kronor per ton vid leverans

från fartyg och 65 kronor 50 öre vid leverans från kolgård. Skillnaden,

4 kronor 50 öre per ton kol, torde under fredstid bli mindre och styrelsen

uppskattar den till 1 krona per ton. Totala kolbehovet vid full utbyggnad

av kraftcentralen blir cirka 4 600 ton kol per år. Härav torde, även om kolgården

utföres, omkring en tredjedel behöva köpas från kolgård. Minskningen

av kolkostnaden genom kolgården kan uppskattas till 3 000 kronor per

år. Den ekonomiska vinsten av kolgården blir således osäker. Däremot skulle

den ge högskolan ökad säkerhet för ostörd drift vid varjehanda störningar

av kolmarknaden, t. ex. arbetsnedläggelser.

Örn endast värme- och kraftcentralen skall komma till stånd samtidigt

med byggnaden för elektroteknik eller annan byggnad, eventuellt biblioteksbyggnaden,

bör den färdigställas i så god tid, att den kan tagas i bruk så

snart uppvärmning av byggnaden för elektroteknik (bibliotek) behövos. På

grund härav behöves, därest denna central beslutas, anslag för hela byggnadskostnaden

(400 000 kronor + skorsten 20 000'' kronor -f kulvertar

125 000 kronor + kolgård 20 000 kronor =) 565 000 kronor. Därtill bör

komma en tredjedel av övriga kostnader för att möjliggöra beställning av

maskiner och annan utrustning genast vid byggnadsarbetenas igångsättande,

vilket torde vara nödvändigt för att de skola kunna levereras i tid.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

. I fråga om hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik medför ändringen

av värmeanläggningen från förslaget i anslagsäskandena till en kombinerad

värme- och kraftcentral en ökning motsvarande kostnaderna för

två högtrycksångpannor 320 000 kronor, samt maskin- och instrumentutrustning

med 445 000 kronor jämte kolgård 20 000 kronor eller tillsammans

785 000 kronor. Härtill kommer i framtiden kostnaden för en tredje ångpanna.

I stället bortfalla motsvarande kostnader för utrustning av ett ångtekniskt

laboratorium 395 000 kronor samt kostnaden för värmecentralen,

180 000 kronor enligt professorn Wernstedts med anslagsäskandena framlagda

kostnadsberäkningar. Sammanlagda ökningen skulle sålunda för närvarande

bliva (320 000 + 445 000 -f 20 000 — 395 000 — 180 000 =) 210 000

kronor.

Örn hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik nu skall beslutas

med värme- och kraftcentral, behöves det första byggnadsanslaget av

1 000 000 kronor, varom framställning gjorts i styrelsens anslagsäskanden.

For att värmeanläggningen skall hinna bli färdig i rätt tid, är det önskvärt

att ett utrustningsanslag av (% X 765 000 =) 255 000 kronor beviljas samtidigt,

för att möjliggöra beställning av maskiner m. m. för kraft- och värmecentralen

i tillräckligt god tid.

Över de med högskolestyrelsens förberörda skrivelse framlagda förslagen

ha yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den 6 februari 1945 och av vattenfallsstyrelsen

den 23 mars 1945.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Det kan ifrågasättas, dela huruvida ej den i alternativ II beräknade personalen

skulle kunna minskas med en eldare och dels huruvida i alternativ

III det till 1,5 öre kWh angivna försäljningspriset för den nattetid av Göteborgs

stads elektricitetsverk levererade elektriska energien kan uppnås. Vid

ett sadant förhållande skulle skillnaden i årskostnaden mellan alternativ II

och III bli mindre än tablån utvisar. Den omständigheten att alternativ III

enligt högskolestyrelsens mening ger de rikaste möjligheterna för undervisningen,

synes emellertid vara av väsentlig betydelse.

Under förutsättning att det angtekniska laboratoriet, som ingår i alternativ

I och II, skulle erhålla en maskinutrustning av den storlek som förslagen

angiva, och som innebär höga anläggningskostnader, har byggnadsstyrelsen

för sin del intet att erinra mot kraft- och värmecentralens utförande

enligt alternativ III.

Beträffande byggnadskostnad^^, 565 000 kronor, är från byggnadsstyrelsens

sida^ intet att erinra. I fråga om maskinutrustningen har tiden icke

medgivit någon närmare granskning.

Vattenfallsstyrelsen har avstyrkt det av högskolestyrelsen framlagda förslaget

att inrätta en central för värme- och kraftalstring enligt alternativ

III och i stället förordat en lösning av frågan enligt något av de övriga

alternativen. Ämbetsverket har därvid anfört:

Utan att taga ställning till de i kalkylerna framlagda anläggningskostnaderna

eller årliga drift- och underhållskostnaderna anser vattenfallsstyrelsen

de förutsättningar, vilka ligga till grund för bedömandet av högskolans

möjligheter att från annat håll inköpa kraft och till utomstående avsätta

överskottskraft, böra bli föremål för en närmare granskning.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

I alternativen I och II räknas med att erforderlig elektrisk kraft inköpes

från Göteborgs stads elektricitetsverk. Effektbehovet beräknas till cirka

350 kilowatt och energiförbrukningen till cirka 400 000 kilowattimmar per

år. Även i alternativ lil beräknas ett mindre kraftinköp bliva nödvändigt

under icke eldningssäsong, men kraftuttagningen blir i detta fall av mindre

storleksordning eller i runt tal 100 000 kilowattimmar per år. I utredningen

räknas i samtliga alternativ med en kraftkostnad av 1 000 kronor per ar -f-f

6 öre per kilowattimme, d. v. s. samma pris som högskolan nu åtnjuter.

Det nuvarande kraftbehovet vid högskolan uppgår till ungefär 75 kilowatt

och 135 000 kilowattimmar per år och fördelar sig på ett flertal olika

mätpunkter. Hittills har Göteborgs stads elektricitetsverk ansett det lämpligt

att debitera densamma efter ovannämnda rena energipris, varigenom

komplicerade mätapparater undvikas.

Om högskolans kraftuttagning, som sker vid 10 000 volt, centraliseras

till en enda punkt och kraftleveranser samtidigt ökas till det ovan för alternativen

I och II angivna värdet, bör man räkna med att det blir möjligt

för Göteborgs stads elektricitetsverk att frångå den nuvarande taxeformen

och i stället tillämpa en sådan taxa, att genomsnittspriset blir lägre än det

nuvarande. Såsom en jämförelse kan nämnas, att tekniska högskojan i Stockholm

för närvarande täcker sitt kraftbehov örn cirka 400 kilowatt och

375 000 kilowattimmar per år från Stockholms elektricitetsverk, efter en så

kallad subtraktionstaxa, vilken resulterar i ett genomsnittspris av cirka

4,6 öre per kilowattimme räknat vid fredsprisnivå.

Med utgångspunkt från ovanstående anser vattenfallsstyrelsen den i

alternativen I och II angivna kraftkostnaden med all sannolikhet vara

högre än vad som i verkligheten kan ernås, örn högskolans kraftuttagning

ökas på beräknat sätt.

Vad härefter angår högskolans möjlisrhet att försälja överskottskraft så

skall enligt de framlagda kalkylerna den i alternativ III planerade mottrycksanläggningen

normalt kunna producera cirka 1 300 kilowatt och 5,3

miljoner, kilowattimmar per eldningssäsong. Det förefaller, som om vid beräkningen

av detta energibelopp ingen hänsyn tagits till de tillfälliga driftinskränkningar,

vilka torde bli nödvändiga, om anläggningen skall utnyttjas

för undervisningsändamål. Med hänsyn härtill kommer den tillgängliga

energimängden möjligen att reduceras något.

I den framlagda utredningen räknas med att all överskottskraft kan avsättas

till Göteborgs stads elektricitetsverk mot ett pris av 1,5 öre per kilowattimme.

Härtill må anföras, att elektricitetsverket under sådan tid, då uttagningen

från vattenfallsstyrelsen icke försiggår i kraftabonnemangets

högsta kraftskikt, har kraft tillgänglig till ett fortsättningspris, som icke

obetydligt understiger detta pris. Även om staden under kortare högbelastningsperioder

skulle kunna lia intresse av att betala ett högre pris än

det antagna medelpriset örn 1,5 öre per kilowattimme, förefaller detta dock

vara högre än vad som i verkligheten i genomsnitt kan erhållas. Med hänsyn

till svårigheterna att samköra med en anläggning, som i viss grad utnyttjas

för undervisningsändamål, torde stadens intresse för kraftinköp

dessutom ur rent teknisk synpunkt icke vara allt för stort.

Högskolans möjlighet att för framtiden till ett pris av 0 öre per kilowatttimme

avsätta viss del av överskottskraften till inom högskolans område

belägna statliga institutioner, torde kunna ifrågasättas. Man får utgå ifrån

att Göteborgs stads elektricitetsverk endast har ringa intresse av att till

s. 188 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

188 Kungl. Marits proposition nr 326.

dessa institutioner leverera erforderlig kompletteringskraft till ett sådant

pris, att det totala kraftinköpet för institutionerna ställer sig billigare vid

kombinerat kraftinköp än vid enbart leverans från elektricitetsverket. Det

mest rationella torde för övrigt vara, att kraftleveransen till dessa institutioner

sammanslås med kraftleveransen till högskolan från stadens elektricitetsverk,

varigenom ett gemensamt lågt kraftpris kan erhållas.

Såsom av det ovanstående framgår, anser vattenfallsstyrelsen, att man i

den framlagda utredningen för alternativ III räknat väl optimistiskt vid

bedömandet av de inkomster, vilka böra kunna ernås genom avsättning av

överskottskraft.

En närmare genomgång av de ovan framförda förhållandena kommer

enligt vattenfallsstyrelsens mening att visa, att den i utredningen framlagda

kalkylen över årskostnaderna i de olika alternativen i varje fall är osäker.

Den marginal till förmån för alternativ III, som kalkylen utvisar, är så pass

ringa, att den kan förbytas i en förlust av ett eller annat 10 000-tal kronor

per år gentemot de båda övriga alternativen.

Utöver ovanstående bör framhållas, att den av högskolan framlagda kalkylen

grundar sig helt på ett kolpris om 30 kronor per ton räknat vid eldstaden.

Huruvida ett sådant pris för framtiden kan uppnås är givetvis

osäkert, men risken för att kalkylen helt kullkastas till förmån för alternativen

I och II synes vattenfallsstyrelsen ej oväsentlig. Vidare torde man

kunna utgå ifrån att den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen

om 0,2 kilogram per kilowattimme vid en anläggning av denna relativt

ringa storlek kan uppnås endast under gynnsamma förutsättningar.

Slutligen önskar vattenfallsstyrelsen framhålla det oriktiga i att, så länge

vattenkraft står till förfogande i tillräcklig mängd, göra sig beroende av utländskt

bränsle för kraftalstring. Enligt vattenfallsstyrelsens mening böra

landets egna tillgångar utnyttjas i första hand, då möjlighet härför föreligger.

Med hänsyn till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen avstyrka det

av styrelsen för Chalmers tekniska högskola framlagda förslaget att vid högskolans

nybyggnader inrätta en central värme- och k r a ftalstringsanläggliing

och i stället förorda, att något av de övriga alternativen väljes.

En förläggning av samtliga högskolans byggnader till ett område vid

Gibraltargatan har sedan länge varit planerad. Sålunda överläts ett vid

denna gata beläget område redan genom ett avtal år 1920 av Göteborgs

stad utan ersättning med full äganderätt till Kungl. Majit och kronan

under villkor, bland andra, att byggnader för en högre teknisk undervisningsanstalt

skulle vara uppförda inom en tid av 15 år, räknat från den

1 januari 1920. Nämnda avtal har sedermera med vissa jämkningar i fråga

om det ursprungligen upplåtna områdets storlek förlängts, senast genom en

år 1944 träffad överenskommelse, därvid tiden för uppförande av återstående

byggnader för högskolan bestämts till den 1 januari 1955.

Hittills lia å området i fråga uppförts en byggnad, inrymmande avdelningen

för kemi och institutionen för fysik, en byggnad för avdelningen för

skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

samt för arkitektur. I högskolans äldre byggnader, belägna mel
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

lan Vasagatan och Storgatan, äro alltjämt inrymda lokaler för lia och 2:a

årskurserna av samtliga avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av

avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik samt högskolans bibliotek

och kansli. Dessa lokaler äro otillräckliga och i hög grad otidsenliga.

Den av de sakkunniga framlagda generalplanen för högskolans utbyggnad,

avseende en förläggning av samtliga högskolans byggnader till det s. k.

Gibraltarområdet, innebär sålunda i princip ingen nyhet, men behovet av en

utbyggnad och modernisering av laboratorier och andra lokaler har starkt ökats

på grund av studerandeantalets kraftiga uppgång under senare år och teknikens

snabba utveckling. Vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammet

ha de sakkunniga i anslutning till sitt förslag örn ökad elevintagning

vid högskolan utgått ifrån att de olika lokalerna skulle giva utrymme

för ett sammanlagt antal av 250 ordinarie nya studerande årligen, vilket

— vid det förhållandet att hösten 1944 motsvarande antal uppgick till 212 —

innebär en relativt obetydlig ökning.

Kostnaderna för en utbyggnad av högskolan i enlighet med den nu framlagda

generalplanen lia av de sakkunniga på grundval av 1942 års priser

uppskattats till i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring

11 200 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering

3 300 000 kronor. Kostnaderna lia beräknats fördelade å budgetåren 1944/45

—1952/53. Enligt sakkunnigförslaget böra i första hand uppföras nya byggnader

för de båda högre årskurserna vid Gibraltargatan, varefter ett större

antal studerande skulle kunna intagas i de gamla byggnaderna. Först vid

lämplig tidpunkt därefter avses nybyggnaden för de lägre årskurserna skola

komma till stånd. För möjliggörande av en ökad elevintagning kräves härjämte

enligt de sakkunniga omedelbart en tillbyggnad av fysikinstitutionens

nuvarande lokaler å Gibraltarområdet.

Vid bestämmande av ordningen för de nya byggnadernas tillkomst med

hänsyn till behovet av mera tidsenliga lokaler ha de sakkunniga funnit en

ny byggnad för högskolans bibliotek och kansli i första hand böra komma

till utförande. Närmast efter denna byggnad bör enligt sakkunnigförslaget

avdelningarna för elektroteknik och för maskinteknik i nu nämnd ordning

erhålla nya byggnader.

I enlighet härmed ha de sakkunniga, som beräknat kostnaderna för tillbyggnad

av fysikinstitutionen ''till sammanlagt 360 000 kronor, föreslagit

dessa fördelade med 160 000 kronor å budgetåret 1945/46 och 200 000 kronor

å budgetåret 1946/47. Byggnadskostnaderna för byggnaden för avdelningen

för elektroteknik, som uppskattas till sammanlagt 2 083 000 kronor,

ha beräknats fördelade med 900 000 kronor a budgetaret 1945/46 och

1 183 000 kronor å budgetåret 1946/47. Kostnaderna för uppförandet av

nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik med gemensam värmecentral

för samtliga högskolans byggnader, uppskattade till ett sammanlagt

belopp av 2 295 000 kronor, lia av de sakkunniga fördelats med 1 300 000

kronor å budgetåret 1947/48 och 995 000 kronor å budgetåret 1948/49.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Såsom jag i det föregående erinrat har redan genom beslut av statsmakterna

till nybyggnad för bibliotek m. m. vid högskolan å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 anvisats ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen förklarat

sig i huvudsak intet ha att erinra gentemot den framlagda byggnadsplan.

Högskolans lärarkollegium har framhållit angelägenheten av att,

med hänsyn till de nuvarande lokalernas bristfällighet, nya byggnader för

avdelningarna för maskinteknik och för elektroteknik med det snaraste och

om möjligt samtidigt upoföras för båda avdelningarna, varjämte i ett antal

yttranden uttalats önskvärdheten av att vid byggnadsplanens utformning beaktas,

att det framdeles kan komma att visa sig behövligt att utbygga

högskolan för ett större elevantal än de sakkunniga ifrågasatt.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat

byggnadskostnaderna för nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

till 3 390 000 kronor, för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

till 3 336 000 kronor och för tillbyggnaden av fysikinstitutionen till 532 000

kronor. Kostnadsökningen i förhållande till sakkunnigförslaget utgör för

byggnaden för avdelningen för elektroteknik (3 390 000 — 2 083 000 =)

1 307 000 kronor, för byggnaden för avdelningen för maskinteknik

(3 336 000 — 2 295 000 =:) 1 041 000 kronor och för tillbyggnaden för fysikinstitutionen

(532 000 — 360 000 =) 172 000 kronor. Kostnadsökningen

har enligt utredningen i ärendet huvudsakligen föranletts av den sedan

våren 1942 inträdda prisstegringen ävensom vissa jämkningar i byggnadsplanerna

delvis i syfte att bereda utrymme för ett något större antal studerande

än de sakkunniga föreslagit. Till påbörjande av ifrågavarande byggnadsarbeten,

har styrelsen hemställt örn ett anslag av 2 300 000 kronor för

nästa budgetår, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik,

vari ingå 70 000 kronor för en bilprovningsanstalt, och 300 000

kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.

Högskolans styrelse har vidare inkommit med en utredning rörande byggande

av en värmecentral inom den för avdelningen för maskinteknik avsedda

byggnaden, därvid tre olika alternativ för uppvärmning av högskolans

byggnader övervägts, nämligen alternativ I (centraliserad värmealstring),

för vilket anläggningskostnaderna uppskattats till 1 240 000 kronor och årskostnaderna

till 281 000 kronor, alternativ II (decentraliserad värmealstring),

för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 000 000 kronor och

årskostnaderna till 273 000 kronor samt alternativ III (centraliserad värmeoch

kraftalstring), för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 555 000

kronor och årskostnaderna till 263 000 kronor.

Högskolans styrelse har, främst ur undervisningssynpunkt, förordat en

anläggning enligt alternativ III, som därvid efter vissa jämkningar beräk
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

näts draga en total anläggningskostnad av tillsvidare 1 470 000 kronor, varav

för utrustning 40 000, och en årskostnad av 263 000 kronor. Ett utförande

av hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik med värmeoch

kraftcentral i enlighet med alternativ III har beräknats medföra en

ökning av de i anslagsäskandena för nämnda byggnad beräknade kostnaderna

med 210 000 kronor till (3 336 000 + 210 000 =) 3 546 000 kronor.

För nästa budgetår skulle därvid erfordras den i anslagsäskandena begärda

medelsanvisningen av 1 000 000 kronor jämte ett utrustningsanslag av

255 000 kronor.

Vid den fortsatta remissbehandlingen av ärendet har byggnadsstyrelsen

i stort sett förklarat sig ej ha något att erinra mot de av högskolestyrelsen

framlagda byggnadsplanerna och kostnadsberäkningarna. Byggnadsstyrelsen

har därvid ifrågasatt, huruvida icke årskostnaderna för en anläggning

enligt alternativ III komme att bli större än högskolestyrelsen antagit, men

ej velat motsätta sig en dylik anläggning, då den enligt högskolestyrelsens

mening vore att föredraga ur undervisningssynpunkt. Vattenfallsstyrelsen

har avstyrkt en anläggning enligt alternativ III och i stället förordat något

av de övriga alternativen såsom ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare.

Det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet för ifrågavarande

högskola utgör enligt min uppfattning en lämplig generalplan för högskolans

fortsatta utbyggnad. Såsom jag tidigare erinrat uppgick sammanlagda

antalet nyintagna ordinarie studerande vid högskolan höstterminen 1944

till 212. Med hänsyn härtill torde det antal av sammanlagt 250 nya ordinarie

studerande årligen, från vilket de sakkunniga utgått, icke kunna anses

utgöra en för vid ram för bestämmande av de olika lokalernas storlek. Vid

den närmare utformningen av byggnadsplanerna bör emellertid enligt min

mening — på sätt i ärendet framhållits — beaktas, att utrymmena inom

skilda lokaler icke bli så begränsade att möjlighet saknas till intagning av

ett större antal studerande inom dessa, i den mån detta kan komma att

befinnas erforderligt. Den tekniska utvecklingen och i övrigt inträdande

särskilda omständigheter torde vidare kunna antagas leda till att vissa

avvikelser från den föreliggande generalplanen kunna komma att visa sig

påkallade utöver de jämkningar däri, som redan innefattas i högskolestyrelsens

anslagsäskanden.

Bestämmande för tidpunkten för de föreslagna byggnadernas utförande

blir, icke blott önskemålet, att utan större tidsutdräkt möjliggöra en ökad

elevintagning, utan även behovet av nya byggnader med hänsyn till de nuvarande

lokalernas mindre tillfredsställande beskaffenhet. Med avseende

å de nya byggnaderna för bibliotek och kansli, för avdelningen för elektroteknik

och för avdelningen för maskinteknik gäller salunda, att dessa äro

i hög grad erforderliga med hänsyn till de nuvarande lokalernas otillfredsställande

beskaffenhet och alltså behövas oavsett antalet studerande vid högskolan.

Då det enligt min mening icke torde kunna ifrågakomma att påbörja

uppförandet av alla dessa byggnader samtidigt, har jag vid överva
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

gande av frågan om den lämpligaste ordningsföljden för min del funnit

nybyggnaderna för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik böra

givas företräde framför den tidigare beslutade nybyggnaden för bibliotek

och kansli. Såsom i ärendet framhållits torde de lokaler, som för närvarande

sta dessa avdelningar till buds, vara sa otidsenliga, att vanskligheter på

grund härav möta att hålla undervisningen på en högskolemässig nivå.

Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen

för maskinteknik så bli kostnaderna för denna till väsentlig del

beroende på vilken anordning, som väljes för uppvärmning av de olika byggnaderna

å Gibraltarområdet, enär centraliserad värmealstring enligt alternativ

I eller centraliserad värme- och kraftalstring enligt alternativ III i

den föreliggande utredningen förutsätter värmecentralens, respektive värmeoch

kraftcentralens förläggning till denna byggnad. Vid decentraliserad

värmealstring i enlighet med alternativ II komma åter kostnaderna för

värmealstringen att fördelas å de olika byggnaderna.

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår kräver en anläggning

enligt alternativ III, som högskolestyrelsen förordat, avsevärt högre

anläggningskostnader än en anläggning i enlighet med något av de båda

andra alternativen. Det torde vidare — på sätt vid remissbehandlingen

framhållits — icke med någon säkerhet kunna antagas, att den besparing

i fråga örn årskostnaderna i förhållande till övriga alternativ, med vilken

högskolestyrelsen här räknat, i verkligheten kan vinnas. Med hänsyn härtill

och då det värde ur undervisningssynpunkt, som en anläggning enligt

alternativ III skulle erbjuda, icke synes mig uppväga de därmed förenade

utgifterna, kan jag icke biträda högskolestyrelsens förslag härutinnan.

En anläggning enligt alternativ II skulle i förhållande till alternativ I

medföra en besparing i anläggningskostnader av (1 240 000 — 1 000 000 =)

240 000 kronor och i årskostnader av (281 000 — 273 000 =) 8 000 kronor.

Härtill kommer, att det — såsom byggnadsstyrelsen framhållit — torde kunna

ifragasättas, huruvida den i alternativ II beräknade personalen icke skulle

kunna minskas med en eldare, varigenom en ytterligare minskning av årskostnaderna

enligt detta alternativ i förhållande till alternativ I skulle vinnas.

Då sålunda alternativ II måste anses ur ekonomisk synpunkt avsevärt

gynnsammare än alternativ I, vill jag för min del förorda, att frågan om uppvärmningen

av högskolans byggnader löses i enlighet med alternativ II.

I anslagsäskandena har nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

planerats med värmecentral i enlighet med alternativ I och de sammanlagda

byggnadskostnaderna uppskattas till ett belopp av 3 336 000 kronor.

Vid av mig förordad decentraliserad värmealstring bortfalla kostnaderna

för värmecentral, värmeledningskulvertar och ångpanneskorsten, vilka upptagits

till ett sammanlagt belopp av (180 000 -f- 85 000 + 15 000 =) 280 000

kronor. Å andra sidan tillkomma de i alternativ II beräknade kostnaderna

för pannanläggning m. m. med ett belopp av sammanlagt 85 000 kronor.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S6.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle sålunda komma att uppgå

till (3 336 000 — 280 000 + 85 000 =) 3 141 000 kronor. Av byggnadskostnaderna

har vidare ett belopp av 70 000 kronor beräknats belöpa å lokaler

för en bilprovningsanstalt. Då jag ej är beredd att nu förorda inrättande av

en dylik anstalt, föranleder detta en ytterligare minskning av byggnadskostnaderna

till (3 141 000 — 70 000 =) 3 071 000 eller i runt tal 3 070 000

kronor. I övrigt har jag ingen erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna

eller mot de föreliggande ritningarna. Den i anslagsäskandena

föreslagna förläggningen av byggnaden finner jag även lämplig. För nästa

budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av 930 000

kronor.

Frågan om utrustning av det till denna byggnad förlagda ångtekniska

laboratoriet torde framdeles få upptagas till prövning.

Jämväl medel till en nybyggnad för avdelningen för

elektroteknik böra enligt min mening anvisas redan för nästa budgetår.

Jag har ingen erinran mot att denna byggnad kommer till utförande

i enlighet med de av högskolestyrelsen framlagda ritningarna samt att byggnaden

förlägges till den av styrelsen föreslagna platsen å Gibraltarområdet.

Mot de beräknade kostnaderna, 3 390 000 kronor, har jag ingen annan

erinran än att — vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag om

decentraliserad värmealstring i enlighet med alternativ II — den till värmeledningskulvertar

upptagna posten av 25 000 kronor bör utgå. I stället tillkomma

de i nämnda alternativ för pannanläggning m. m. till nämnda byggnad

beräknade kostnaderna av sammanlagt 80 000 kronor. Kostnaderna

för byggnaden för avdelningen för elektroteknik komma i enlighet härmed att

uppgå till (3 390 000 — 25 000 + 80 000 =) 3 445 000 kronor. För nästa

budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av

1 000 000 kronor.

Vad slutligen angår tillbyggnaden av fysikinstitutionen

så ha de nuvarande lokalerna visat sig otillräckliga redan med nuvarande

studerandeantal. Jag tillstyrker därför en utvidgning av institutionsbyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med högskolestyrelsens i anslagsäskandena

därom framställda förslag. Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna

och ritningarna har jag ingen erinran i vidare mån än att —

i likhet med vad som gäller i fråga om nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik — vid bifall till mitt förslag om decentraliserad värme- och

kraftalstring för högskolans nya byggnader den till värmeledningskulvertar

upptagna posten 15 000 kronor bör utgå, varvid totalkostnaderna komma

att stanna vid ett belopp av (532 000 — 15 000 =) 517 000 kronor.

Härav torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

I enlighet med vad jag salunda anfört torde a riksstaten för nästa budgetår

till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola böra uppföras ett investeringsanslag

av (930 000 + 1 000 000 + 300 000 =) 2 230 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19\5. 1 sami. Nr 32b.

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Departe
mentschefen.

19. Bidrag lill Stockholms studenters idrottsförening

till lokalhyra m. in.

Stockholms studenters idrottsförening har hemställt om ett anslag av

11 000 kronor till föreningens verksamhet under budgetåret 1945/46. Föreningen

har erinrat, att den vid skilda tillfällen sedan år 1938 erhållit medel

ur fonden för idrottens främjande. Senast hade år 1944 anvisats ett belopp

av 5 500 kronor. Föreningen framhåller, att dess verksamhet med hänsyn

till det ständigt ökade medlemsantalet och det under senare år avsevärt

höjda kostnadsläget nu mer än någonsin vore i behov av stöd. Antalet högskolestuderande

i Stockholm vore för närvarande över 5 000, och föreningen

vore den enda institution, som bland dessa verkade för fysisk fostran.

Följande sammanställning utvisar den avsedda användningen av det begärda

beloppet.

Lokaler ............................................ kronor 5 734

Redskap och materiel samt transporter........... » 2 286

Instruktörer......................................... » 2 980

Summa kronor 11 000.

Vidare ha Sveriges förenade studentkårer anhållit om vidtagande av åtgärder

för inrättande av befattningar som idrottslärare för den i Stockholm,

respektive i Göteborg studerande högskoleungdomen.

Stockholms studenters idrottsförening har avsevärda kostnader för lokalhyra,

materiel m. m. Dessa ha hittills delvis täckts genom bidrag ur fonden

för idrottens främjande. I fortsättningen kan, enligt vad jag inhämtat, anslag

ur denna fond icke påräknas för detta ändamål.

Då jag emellertid anser, att den av föreningen bedrivna verksamheten i

hög grad förtjänar stöd från det allmännas sida, vill jag förorda att ett belopp

av 5 500 kronor, motsvarande det hittillsvarande anslaget av tipsimedel,

anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

I detta sammanhang erinrar jag om att statsmakterna sedan några år tillbaka

stödja studentidrotten vid universiteten i Uppsala och Lund genom

anslag till särskilda idrottslärare. Ehuru åtskilliga skäl tala för att liknande

befattningar inrättas jämväl för de studerande vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg, är jag likväl icke beredd att framlägga förslag därom till årets

riksdag.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

195

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 696 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 256 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

. ........................... » 688 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 143 600

Summa kronor 1 785 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 435 000;

3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 1 435 000;

4. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande

av den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i

Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal;

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för

budgetåret 1945/46 anvisa ett jörslag samlag

av..................................kronor 485 000;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 800 000;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek lör budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 76 000;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av . . kronor 18 000;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och ut
rustning

av nya lokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av...................kronor 325 000;

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs

i stadsbyggnad för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av..........................kronor 11 000;

11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervis
ningskurser

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av...............................kronor 6 000;

12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg

må från och med den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur

i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av

nämnda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara

likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för högskolan, som föranledas

av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget

bestrider kostnaderna för Schjånbergs avlöningsförmåner

och övriga med professurens tillkomst förenade kostnader

på sätt av mig i det föregående angivits;

13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar

jämväl i övrigt i personalförteckningen för Chalmers

tekniska högskola, som föranledas av vad jag i det föregående

anfört;

14. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 258000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 107 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 302 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 57 500

Summa kronor 725 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande . .............kronor 210 000

Nettoutgift kronor 515 000;

15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 515 000;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande

av den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal;

17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 170 000;

18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 300 000;

19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bok
bindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 49 000;

20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av..........kronor 6 000;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 45 000;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av

kronor 190 000;

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Majda proposition nr 326.

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 3 000;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 10 000;

25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening

till lokalhyra m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av.................................kronor 5 500;

26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ............................ kronor 116 500;

27. till Anordnande av provisoriska lokaler för arkitekt
kontor

m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ................................... kronor 77 000;

28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ................,............... kronor 2 230 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tekniska högskolan i Stockholm:

Tjänstgöring företrädesvis å institution

(avdelning) för

Nuvarande

förhållanden

Lönegrad

A 7

1 Eo 7

Ex 7

| A 5

1

mekanisk teknologi................

1

1*

2

teoretisk elektroteknik med mätteknik ......

1

__

3

vattenmotorer och pumpar .......

1

_

_

4

förbränningsmotorteknik samt kylteknik .

1

_

_

5

flygteknik ............................

1

_

_

6

hållfasthetslära samt hydromekanik ........

1

_

_

7

elektromaskinlära samt elektrisk anläggnings-

teknik ......................

_

1

8

byggnadsstatik .......................

1

_

9

vattenbyggnad ...........................

1

_

_

10

byggnadsteknik samt arkitektur ............

1

—

_

___.

11

oorganisk kemi samt värmeteknik och maskin-

lära............................

1

_

_

12

organisk kemi samt kvantitativ kemisk analys

1

—

_

__

13

teoretisk kemi samt teknisk elektrokemi ....

1

—

_

_

14

teknisk oorganisk kemi, jäsningslära, papperstek-

nik samt läran om kemiskt-tekniska apparater

1

—

—

_

15

gruvbrytning, anrikning, gruvmätning samt

geofysikalisk malmletning ................

1

—

—

_

16

bergskemi, järnets metallurgi samt gjuteri-

teknik ..............................

1

—

_

17

järnets bearbetning och behandling samt me-

tallografi ..............................

1

—

_

__

18

fysik ..................•.............

1

—

_

__

19

mineralogi (och geologi) .................

1*

—

—

_

20

geodesi jämte vissa andra institutioner inom

avd. för lantmäteri ......................

—

—

_

1

21

cellulosateknik och träkemi ................

1

—

_

22

ångteknik .........................

—

1

__

_

23

telegrafi och telefoni ......................

—

1

_

_

24

radioteknik .........................

—

1

_

__

25

vägbyggnad och kommunikationsteknik .....

—

—

1

__

26

läran om maskinelement I ............

—

—

1

_

27

teknisk hydromekanik ................

—

—

1

__

28

fordonsteknik .......................

—

—

-.

_

29

uppvärmnings- och ventilationsteknik .......

—

—

—

_

30

elektroteknisk materiallära ...........

—

—

_

_

31

elektrisk anläggningsteknik .................

—

—

—

_

32

elektronik ................................

—

—

_

_

33

brobyggnad ...............................

—

—

—

_

34

arkitektur samt stadsbyggnad ..............

—

—

—

__

35

värmeteknik och maskinlära................

—

—

—

_

36

kemisk apparatteknik .................

—

—

—

_

37

teknisk organisk kemi ...................

—

—

- .

_

38

livsmedelskemi samt teknisk biokemi........

—

—

—

_

39

teknisk elektrokemi ................

—

—

—

_

40

anrikning.......................

—

—

—

_

41

fotografi ..........................

—

—

—

—

42

elektrotekniska mätmetoder ................

—

—

43

metallografi ...................

—

—

—

_

44

geodesi och fotogrammetri..............

—

—

—

—

Sammanlagt antal befattningshavare i de olika

lönegraderna ...................

19

4

4

1

Fördelning inom samma lönegrad:

ordinarie befattningshavare ..............

19

1

extra ordinarie befattningshavare ........

4

extra befattningshavare .................

4

Summa

27

1

Totalt

28

opaginerad Kontrollera mot PDF

laboratorievaktmästare m. fl.

Bilaga 1

Föreslagen löneställning, lönegrad

1940 års

Institutionsvaktmästarutredningen

sakkunniga

för den

Anslags-

Anm.

Led. Johnssons

förslag

Led. Anderssons

förslag

högre tek- niska under- visningen

äskanden

9

7

9

7

8

9

1

1

1

2

* Tjänstebenämning maskin-

1

—

1

—

1

1

tekniker.

—

1

—

1

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

—

1

1

—

1

1

_

1

1

__

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

1

—

1

1

1

_

1

_

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

_

1

__

1

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

* Tjänstebenämning vakt-

mästare, tillika preparator.

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

1

—

1

—

1

1

—

1

—

1

1

1

—

1

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

_

_

_

—

1

1

—

—

—

---

1

1

jL.

__

_

>

1

1

--

—

—

—

1

—

1 ! 1 ! 1 1 1 1 1 1 ! 1 11

-- %

1 II 1 1 1 I 1! 1 1 1 1 1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

l

1

1

6

18

9

15

41

35

6

14

9

11

20

22

—

4

—

4

21

8

5

6

18

9

15

41

35

24

24

41

35

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Chalmers tekniska högskola:

Tjänstgöring företrädesvis å institution

(avdelning) för

Nuvarande förhålla

n d e n

Lönegrad eller arvode

A 8

A 7

j Ex 7

arv.

1*

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

_

—

1

1

z

—

—

1

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

---

_

z

z

—

—

z

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

5

4

2

1

5

—

—

—

—

4

2

1

S

2

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

ångteknik och förbränningsmotorteknik

(maskinelement) ...................

elektroteknik och elektromaskinlära . ..

organisk kemi och teoretisk kemi ......

kemisk teknologi .....................

fysik ...............................

byggnadslära och omamentik (arkitektur) ...

byggnadsstatik, brobyggnad och vägbyggnad

teleteknik och elektronik .................

byggnadsteknik och vattenbyggnad ........

oorganisk kemi...........................

byggeri ...................

läran örn maskinelement m. m.

teknik ...............................

förbränndngsmotorteknik samt kylteknik ..

teoretisk elektroteknik med mätteknik och

elektroteknisk materiallära ............

elektrisk anläggningsteknik ‘...............

radioteknik samt telegrafi och telefoni ....

byggnadsstatik samt geoteknik ...........

byggnadsteknik .........................

vattenbyggnad ......i....................

brobyggnad ...................''.....

vägbyggnad samt geodetisk mätningsteknik

teoretisk kemi samt kvantitativ kemisk analys

teknisk elektrokemi samt fotografi......

hållfasthetslära .......................

Sammanlagt antal befattningshavare i de olika

lönegraderna ..........t.....J.......

Fördelning inom samma lönegrad:

ordinarie befattningshavare ..........

extra ordinarie befattningshavare .....

extra befattningshavare ......i.......

Summa

Totalt

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

208

laboratorievaktmästare m. fl. Bilaga 2.

Föreslagen löneställning, lönegrad

1940 års

sakkunniga

Institutionsvakt-

för den

Anslaesäskanden

Anm.

mästaru tredingen

högre tek- niska under-

visningen

9 1

7

8

A 10

A 9

A 8 |

Eo 8

1

1

1

1

1

1

* Tjänstebenäm-

1

1

—

1

—

—

ning maskinist.

_

1

1

—

—

1

—

_

1

1

—

—

1

1

1

—

1

—

1

—

—

_

—

1

—

—

1

—

—

—

—

—

_

1

—

—

1

1

—

—

II ‘

1

1

1

1

'' -

—

1

—

i —■

1

1

—

—

—

—

_

_

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

'' -

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

22

1

3

5

5

3

3

10

1

3

5

i

—

12

—

5

3

3

22

1

3

10

6

22

14

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Majlis proposition nr 326.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning...................................... 2

Sakkunnigförslagets huvuddrag.......................... 4

Departementschefen................................. g

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar....................................... jq

I. Lärarpersonal .................................... jq

A. Nya professurer................................. jq

Departementschefen............................... 21

B. Omreglering av undervisningen i geodesi och fotogrammetri

vid tekniska högskolan i Stockholm................. 24

Departementschefen .............................. 43

C. Speciallärarbefattningar m. m....................... 45

Departementschefen........................... 52

D. Tillfälliga lärarbiträden, förste assistenter samt assistenter, m. m. 54

Departementschefen.............................. gj

II. Bibliotekspersonal .............................. g2

Departementschefen............................. g4

lil. Viss biträdespersonal................................ g4

A. Kansli- och kontorspersonal..................... g4

Departementschefen.......... g7

B. Laboratorievaktmästare m. fl........ gg

Departementschefen........................... 85

C. Viss biträdespersonal i övrigt................... 88

Departementschefen............................... 89

IV. Anslagsberäkningar............................. 89

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.................... ............. i.92

Departementschefen ....:........ gg

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.................................... 93

Departementschefen...................................101

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek.................102

Departementschefen...................................103

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier......103

Departementschefen...................................104

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 326. 205

Sid.

6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i StockholmInred
ning

och utrustning av nya lokaler....................104

Departementschefen...................................108

7. Reservationsanslag till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsätt
ningskurs

i stadsbyggnad.............................108

Departementschefen...................................lil

8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra

undervisningskurser.................................112

Departementschefen...................................113

9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar .... 114

I. Lärarpersonal................ 114

A. Nya, respektive omreglerade professurer........ 114

Departementschefen...............................119

B. Inrättande av en personlig professur i oljekemi vid Chalmers

tekniska högskola.................. . .......... 119

Departementschefen...............................124

C. Speciallärarbefattningar m. m........................126

Departementschefen............... 132

D. Tillfälliga lärarbiträden, lieltidsassistenter samt assistenter, m. m. 134

Departementschefen...............................136

E. Undervisning om arbetsledningens problem.............137

Departementschefen...............................137

II. Bibliotekspersonal..................................137

Departementschefen.................................138

III. Viss biträdespersonal................................138

A. Kansli- och kontorspersonal.........................138

Departementschefen...............................140

B. Laboratorievaktmästare m. fl........................140

Departementschefen............. 141

C. Viss biträdespersonal i övrigt.......................141

Departementschefen ..............................143

IV. Anslagsberäkningar . . 144

10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader . . 146

Departementschefen ..................................147

11. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m 148

Departementschefen ..................................151

12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek ................152

Departementschefen ..................................152

13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.........152

Departementschefen ..................................152

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Sid.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier 153

Departementschefen ................................. 153

15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning..... 154

Departementschefen................................. 158

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska hög
skolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar...... 158

Departementschefen.................................. 159

17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska hög
skolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden..... 159

Departementschefen.................................. 159

18. Byggnadsfrågor..................................... 160

A. Tekniska högskolan i Stockholm...................... 160

Departementschefen................................ 166

B. Chalmers tekniska högskola.......................... 168

Departementschefen............................... 188

19. Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra m. m. 194

Departementschefen................................ 194

Hemställan............................................ 195

Bilagor............................................... 200

Stockholm 1945 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

451679

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:485 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten
  2. SU 1945:252 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten