Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten

1945-10-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:346, Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 346.

1

Nr 346.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor

inom den sociala hemhjälpsverksamheten; given

Stockholms slott den 12 oktober 1945.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 oktober 1945.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson,

Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler

statsrådet Ericsson fråga om delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda

hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten och anför

därvid.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 332; statsutsk. uti. nr

263; riksd. skr. nr 512) ha bestämmelser om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet

meddelats i kungörelse den 31 december 1943 (nr 947). Genom

nämnda kungörelse, vilken trädde i kraft den 1 januari 1944, regleras, bland

annat, anställnings- och löneförhållandena för i dylik hemhjälpsverksamhet

anställda hemvårdarinnor. Härom gäller följande. Hemvårdarinna anstäl
Bihang

lill riksdagens protokoll 10A5. 1 sami. Nr 346.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 346.

les av vederbörande huvudman, vilken är antingen kommun eller, där kommun

ej själv bedriver social hjälpverksamhet, enskild sammanslutning. Anställningen

avser antingen stadigvarande tjänstgöring (heltidsanställning) eller

tjänstgöring vid behov (deltidsanställning). Heltidsanställd hemvårdarinna

skall åtnjuta dels grundlön av minst 1 500 kronor för år jämte tre ålderstillägg,

vart och ett å 100 kronor, efter tre, sex och nio års väl vitsordad

tjänstgöring ävensom dyrtidstillägg enligt för distriktssköterska gällande

grunder, dels ock hyresersättning motsvarande ortens pris för en fullgod

möblerad bostad om ett rum och kök eller kokvrå jämte värme och lyse. I

stället för hyresersättning må bostad av nyssnämnd beskaffenhet jämte värme

och lyse kostnadsfritt tillhandahållas. Grunderna för dyrtidstillägg åt

distriktssköterska bestämmas av varje särskilt landsting. I allmänhet tilllämpa

landstingen därvid enhetliga, av svenska landstingsförbundet rekommenderade

regler, innefattande att dyrtidstillägg för närvarande utgår med

19,6 procent av grundlön jämte ålderstillägg. Deltidsanställd hemvårdarinna

skall enligt förutberörda kungörelse åtnjuta en lön av minst 5 kronor för

varje hel arbetsdag eller däremot svarande belopp för del av arbetsdag, dock

att hennes lön för helt år ej må understiga ett belopp motsvarande lönen för

80 hela arbetsdagar.

Frågan om hemvårdarinnornas pensionsrätt behandlades av 1941 års befolkning

sutredning i dess den 10 mars 1943 avgivna betänkande med utredning

och förslag angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet (SOU

1943: 15), vilket betänkande legat till grund för den nyssnämnda propositionen

1943:332. Befolkningsutredningen, som föreslagit, att grundlönen för

heltidsanställda hemvårdarinnor skulle utgöra 1 800 kronor och att dyrtidstillägg

icke skulle utgå å de kontanta löneförmånerna, anförde i fråga örn

dessa hemvårdarinnors pensionering följande.

Hemvårdarinnornas pensionsfråga bör enligt utredningens mening lämpligen

ordnas genom kårens anslutning till statens pensionsanstalt. Pensioneringsbestämmelserna

synas böra anpassas efter bestämmelserna för de befattningshavaregrupper,

som avses i kap. VI av anstaltens reglemente och

som bland andra omfatta sjuksköterskor, distriktstandsköterskor och distriktsbarnmorskor.

Tjänstepensionsunderlaget, vilket utgör 1 500 kronor

för sjuksköterskor, 1 460 kronor för distriktstandsköterskor och 1 000 kronor

för distriktsbarnmorskor, föreslås för hemvårdarinnornas vidkommande till

1 400 kronor. I fråga örn pensionsålder och tjänstetid för hel pension föreslås

samma bestämmelser som för sjuksköterskor och barnmorskor, nämligen

55 levnadsår och 25 tjänstår (för distriktstandsköterskor gäller 60 levnadsår

och 30 tjänstår). Pensionsavgifterna förutsättas kunna beräknas enligt

samma grunder som för distriktssköterskor och distriktstandsköterskor.

Det må här anmärkas, att tjänstepensionsunderlaget för tandsköterskebefattning

är 1 476 kronor samt att tjänstepensionsunderlaget för barnmorskebefattning

från och med den 1 januari 1944 utgör 1 560 kronor.

I remissutlåtandena över befolkningsutredningens förslag berördes hemvårdarinnornas

pensionsfråga av statskontoret, medicinalstyrelsen, svenska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kalml. Maj:ts proposition nr 346.

3

landstingsförbundets styrelse, Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott

samt svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse.

Statskontoret förklarade sig icke ha något att erinra mot att delaktighet i

statens pensionsanstalt bereddes heltidsanställda hemvårdarinnor. I avseende

å tjänstepensionsunderlagets storlek uttalade ämbetsverket, att underlaget

givetvis borde bestämmas i förhållande till minimilönen efter de grunder,

som i allmänhet tillämpades i liknande fall, således med beaktande av att

å pension från pensionsanstalten utginge reglerat dyrtidstillägg och kristilllägg.

Medicinalstyrelsen uttalade, att ett pensionsunderlag av 1 400 kronor finge

anses skäligt, därest pensionsåldern bestämdes i enlighet med befolkningsutredningens

förslag.

Svenska landstingsförbundets styrelse, i vars utlåtande vissa landstings förvaltningsutskott

instämde, ansåg det av befolkningsutredningen föreslagna

pensionsunderlaget för hemvårdarinnor. 1 400 kronor, högt i .jämförelse med

sjuksköterskornas pensionsunderlag och särskilt i förhållande till pensionsunderlaget

för distriktsbammorskorna, vilket då endast var 1 000 kronor.

Förutsättningen för att ett högre pensionsunderlag för hemvårdarinnorna

skulle kunna godtagas av styrelsen vore därför, att barnmorskornas pensionsförhållanden

omedelbart förbättrades i enlighet med det förslag, som

framlagts av 1941 års bammorskeutredning. (Såsom förut nämnts utgör

tjänstepensionsunderlaget för barnmorskebefattning sedan den 1 januari 1944

1 560 kronor.)

Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott ansåg det föreslagna pensionsbeloppet

för hemvårdarinnor för högt.

Svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse framhöll, hurusom tjänstepensionsunderlaget

för omkring 1 000 sjuksköterskor alltjämt vöre 1 000 kronor

jämte en pensionsförhöjning av 176 kronor samt att en framställning

örn att pensionsunderlaget på 1 560 kronor skulle bliva obligatoriskt för

sjuksköterskor nyligen blivit avslagen. I fråga örn den föreslagna pensionsåldern

förklarade sig styrelsen anse densamma alldeles för låg. Man borde

enligt styrelsens uppfattning kunna sätta pensionsåldern till minst 60 år

och tjänståren till 30 år.

Sedermera har statens pensionsanstalt, i anledning av ett av Kungl. Maj:t

den 10 mars 1944 meddelat uppdrag, inkommit med en den 31 mars 1944

dagtecknad utredning jämte förslag rörande pensionsrätt för hemvårdarinnor.

Anstalten har därvid ifrågasatt, huruvida icke med avgörandet av den

föreliggande pensionsfrågan borde anstå i avvaktan på resultatet av den

översyn av anstaltens reglemente och den utredning rörande bland annat

gränsdragningen för anstaltens verksamhet, som stöde på dagordningen. Med

hänsyn till det sätt, varpå den .sociala hemhjälpsverksamheten anordnats,

ville pensionsanstalten dock icke motsätta sig. att de heltidsanställda hemvårdarinnorna,

till vilka ifrågakommande pensionsrätt under alla förhållanden

borde begränsas, erhölle pensionsrätt i anstalten. Anstalten ville emellertid

fästa uppmärksamheten på att med hänsyn till det stora antalet hemvårdarinnor

ett inordnande av dessa befattningshavare i pensionsanstalten

skulle åsamka staten väsentligt ökade pensioneringskoslnader.

Pensionsanstalten har vidare anfört följande.

Därest de heltidsanställda hemvårdarinnorna befinnas böra nu anslutas till

pensionsanstalten, synes — med hänsyn till den förestående översynen av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 346.

anstaltens reglemente och jämväl på grund av de i varje fall betydande pensioneringskos

Inaderna — försiktighet höra iakttagas vid fastställande av

pensionsvillkoren. Befattningshavarna skulle visserligen enligt § 16 pensionsreglementet

vara underkastade de ändringar i pensionsrätten, som kunna

bliva fastställda, men det bör likväl enligt pensionsanstaltens mening

helst undvikas att med stöd av bestämmelsen i sagda paragraf för befattningshavare,

som redan erhållit pensionsrätt, framdeles genomföra någon mera

väsentlig inskränkning i tidigare fastställd pensionsrätt.

Pensionsanstalten finner det naturligt att, såsom befolkningsutredningen

förutsatt, ifrågakommande anslutning av hemvårdarinnorna till anstalten

sker genom att de inordnas under huvudbestämmelserna i kap. VI pensionsreglementet,

vilka avse de i anstalten delaktiga, i vårdverksamhet av olika

slag anställda befattningshavarna. Då hemvårdarinna åtnjuter författningsenligt

fastställd minimiårslön, skulle tjänstereglering icke erfordras, utan

anslutningen skulle bliva obligatorisk.

Beträffande tjänstepensionsunderlaget har pensionsanstalten gjort följande

uttalande.

Tjänstepensionsunderlaget synes, såsom skett i fråga örn de till kap. VI

nu hänförda befattningshavarna med författningsenligt bestämd minimiårsavlöning,

böra till beloppet fastställas i pensionsreglementet. Underlaget

bör enligt pensionsanstaltens mening lämpligen bestämmas så, att hel pension

jämte därå belöpande dyrtidstillägg och kristillägg vid nuvarande indexläge

skulle komma att uppgå till ungefär samma belopp som hel pension

jämte rörligt tillägg och kristillägg för å C-ort stationerad statlig befattningshavare

med slutavlöning, motsvarande hemvårdarinnas minimislutavlöning.

För hemvårdarinna utgör slutavlöningen 1 800 kronor jämte dyrtidstillägg

därå samt bostadsförmån. Räknar man med ett dyrtidstillägg av 19,6 orocent

och godtages det av befolkningsutredningen angivna värdet av GOO kronor

å bostadsförmånen, erhålles ett värde å slutavlöningen av 2 752: 80 kronor.

Denna avlöning överensstämmer nära med slutavlöningen vid nuvarande

indexläge för å C-ort stationerad statlig befattningshavare i lönegrad Ek 4.

Denna slulavlöning utgör nämligen fast lön (löneklass 1) 2 094 kronor,

rörligt tillägg 313: 20 kronor och kristillägg 334: 20 kronor eller tillhopa

2 741:40 kronor. För befattningshavare i lönegrad Ek 4 (liksom för befattningshavare

i lönegrad Ek 5) utgör hel pension jämte rörligt tillägg och

kristillägg för närvarande (1 500 + 225 + 240 =) 1 965 kronor. Nära

detta förmånsbelopp kommer man, om tjänstepensionsunderlaget för hemvårdarinna

sättes lika med 1 236 kronor. Hel pension jämte dyrtidstillägg

och kristillägg skulle nämligen då bliva (1 236 + 444 + 284: 16 =) 1 964: 16

kronor. Med hänsyn härtill anser pensionsanstalten, att hemvårdarinnas

tjänstepensionsunderlag lämpligen bör bestämmas till 1 236 kronor.

I fråga om pensionsåldern för hemvårdarinnorna har pensionsanstalten

anfört följande.

Bortsett från läkarna, för vilka pensionsåldern är 65 år, är pensionsåldern

för de till kap. VI hänförda kvinnliga befattningshavarna för närvarande

55 år för sjuksköterska och barnmorska och 60 år för föreståndarinna, husmoder,

tandsköterska och sjukgymnast. Frågan örn höjning av pensionsåldern

för sjuksköterska har dock på senare tid aktualiserats genom framställningar

från bland andra svensk sjuksköterskeförening. Befolkningsutredningen

har — dock utan närmare motivering — föreslagit, att hemvårdarinnas

pensionsålder skall bestämmas till 55 år. Enligt pensionsanstaltens me
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 346.

5

liing föreligger emellertid icke anledning att fastställa lägre pensionsålder för

hemvårdarinna än som gäller för föreståndarinna m. fl., d. v. s. 60 år. För

valet av den högre pensionsåldern talar e.j minst angelägenheten av att söka

begränsa de statliga kostnaderna för pensioneringen. För de reglementsenliga

pensionerna skulle dessa kostnader vid en pensionsålder av 55 år bliva,

om man räknar med ränta efter 3 procent, omkring 85 procent och, örn

man räknar med ränta efter 4 procent, omkring 125 procent högre än vid

en pensionsålder av 60 år. Bestämmes pensionsåldern till 60 år, torde tjänståldern

böra fastställas till 30 år.

Tillstånd alt kvarstå i tjänst efter pensionsåldern torde böra meddelas av

socialstyrelsen, som har att utöva tillsyn över den med statsbidrag bedrivna

hemhjälpsverksamheten.

Beträffande övriga pensionsvillkor har pensionsanstalten uttalat följande.

1 övrigt torde de pensionsbestämmelser, som gälla för de till kap. VI

hänförda befattningshavarna i allmänhet, böra oförändrade tillämpas jämväl

i fråga örn hemvårdarinna. Detta skulle innebära bland annat, att rätt till

genast börjande tjänstepension skulle inträda, då befattningshavare, efter

att hava uppnått en levnadsålder som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

i följd av försvagad hälsa elier minskad arbetsförmåga frivilligt avgår

eller av huvudmannen uppsäges, att befattningshavarens årliga tjänstepensionsavgilt

och huvudmannens årliga avgift vardera skulle bliva 5 procent

av tjänstepensionsunderlaget eller (0,05 X 1 236 =) 61: 80 kronor samt

befattningshavarens årliga familjepensionsavgift 1 procent av familjepensionsunderlaget

(0,20 X 1 236 + 300 =) 54 7 : 20 kronor eller 5:47 kronor

ävensom att genast börjande tjänstepension skulle beräknas försäkringstekniskt

i fall, då avgående befattningshavare vid pensionsålderns uppnående

icke räknade minst 30 tjänstår eller, där avgång sker före pensionsåldern,

befattningshavaren icke räknar så många tjänstår, att de tillsammans

med det antal ar, som återstå till pensionsåldern, uppgå till minst 30.

Under förutsättning att hemvårdarinnebefattningarna upptagas till delaktighet

i pensionsanstalten frän och med den 1 juli 1945 skulle retroaktiv

Ijånslärsberäkning enligt § 6 pensionsregiementet knappast kunna ifrågakomma

annat än beträffande första anställningsåret för de hemvårdarinnor,

som anställas under år 1944. Härför erforderlig engångsavgift är icke större

än att den torde kunna utan svårighet bestridas av huvudmännen. Med hänsyn

härtill synes någon övergångsbestämmelse örn lindring i engångsavgifter

icke påkallad i förevarande fall.

Rörande statens kostnader för den ifrågasatta pensioneringen har pensionsanstalten

slutligen anfört följande.

Vad angår de statliga kostnaderna för hemvårdarinnornas pensionering

torde följande överslagsberäkningar kunna tjäna till ledning för bedömande

av dessa kostnaders storleksordning.

Bortser man från kostnaderna för familjepensioneringen, vilka kostnader

kunna antagas bliva täckta genom befattningshavarnas familjepensionsavgifter,

samt från de säkerligen jämförelsevis obetydliga kostnaderna för dyrtidstillägg

och kristillägg å familjepensionerna, skulle staten hava alt bestrida

dels kostnaderna för tjänstepensionering enligt pensionsanstaltens reglemente,

i den mån dessa kostnader ej täckas genom årliga tjänstepensionsavgifter

från befattningshavare och huvudmän, dels även kostnaderna för dyrtidstilllägg

och kristillägg å tjänstepensionerna.

Vid en pensionsålder av 60 år torde den för bestridande av kostnaderna för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 346.

reglementsenlig tjänstepension under befattningshavarens tjänstetid erforderliga

arliga avgiften vid tillämpning av dödlighetstabellen R 32 och en räntefot

av 3 procent kunna antagas utgöra omkring 24 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Härav skulle befattningshavare och huvudman erlägga sammanlagt

10 procent, under det att staten skulle hava att svara för återstoden eller U

procent. Vid ett tjänstepensionsunderlag av 1 236 kronor motsvarar statens

tjanstepensmnskostnad sålunda (0,14 X 1 236 = omkring) 173 kronor årligen

för varje i tjänst varande befattningshavare. Utgår man från det antal

befattningshavare, 2 800, som befolkningsutredningen räknat med vid fullt

genomlord organisation, och förutsätter man att samtliga äro heltidsanställda

tar man en statlig pensionskostnad av (173 X 2 800=) 484 400 kronor för år

Vid nuvarande indexläge skulle dyrtidstillägg och kristillägg å en hem vårdarinnepension

av 1 236 kronor uppgå till sammanlagt (444 + 284: 16 = omkring)

728 kronor för år. Räknar man med samma tilläggsförmåner för framtiden,

.skulle för bestridande av den helt på staten fallande kostnaden härför

kravas en ärlig avsättning å (0,24 X 7 28 = omkring) 175 kronor för varje i

tjänst varande befattningshavare eller, för 2 800 befattningshavare, 490 000

kronor.

Enligt nu gjord uppskattning skulle sålunda statens pensionskostnader motsvara

ett årligt belopp av (484 400 + 490 000 = omkring) 975 000 kronor. Tili

jämförelse må framhållas, att statens andel i kostnaderna för 2 800 hemvårdarinnors

avlöning, exklusive kostnaderna för ålderstillägg, skulle uppgå till

2 800 000 kronor för år.

Skulle pensionsåldern bestämmas till 55 år, bleve statens pensioneringskostnader

väsentligt större än de förut angivna. Den erforderliga tjänstepensionsavgiften

skulle då bliva omkring 36 procent av tjänstepensionsunderlaget,

motsvarande en årlig kostnad för staten av (0,26 X 1 236 + 0.36 X 728)

X 2 800 = omkring 1 635 000 kronor. Skulle tjänstepensionsunderlaget därjämte

fastställas till det av befolkningsutredningen föreslagna beloppet, 1 400

kronor, komme, då de rörliga tilläggsförmånerna å en tjänstepension av sistnämnda

belopp för närvarande uppgå till sammanlagt 792 kronor, statens

pensioneringskostnader att motsvara ett årligt belopp av (0,26 X 1 400 +

0,36 X 792) X 2 800= omkring 1 815 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 20 april 1944 anfört, att det av statens

pensionsanstalt framlagda förslaget rörande pensionsrätt för hemvårdarinnor

icke givit statskontoret anledning till erinran.

I detta sammanhang ma beträffande den av statens pensionsanstalt åsyftade

översynen av anstaltens reglemente och gränsdragningen för anstaltens

verksamhet erinras, att utredningen av dessa frågor numera, jämlikt Kungl.

Majrts bemyndigande den 26 maj 1944, uppdragits åt särskilda sakkunniga.

1944 års pensionsutredning.

Sedermera har socialstyrelsen i skrivelse den 11 maj 1945 hemställt, att

frågan örn ordnandet av pension åt hemvård arinnorna snarast möjligt måtte

föreläggas riksdagen. Styrelsen har härvid bland annat anfört, att för varje

år som ginge ökades de svårigheter, som uppstode därigenom, att hemvårdarinnornas

pensionsfråga vore olöst. Antalet hemvårdarinnor, till vilkas lön

statsbidrag utginge, vore för närvarande omkring 1 000, och med all rätt ansåge

sig dessa nu kunna göra anspråk på att få pensionsfrågan löst. Att detta

icke skett, kunde befaras menligt påverka rekryteringen till de efter hand

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 346.

7

skapade nya befattningarna, någonting som skulle kunna på lång sikt vålla

hela verksamheten ett allvarligt avbräck. Hemvårdarinnornas intagande i

pensionsanstalten innebure icke ett avsteg från hittills följda principer för

beviljande av tillträde till pensionsanstalten utan endast att en nyskapad

grupp av befattningshavare, till vilkas lön statsbidrag utginge, bereddes tillträde

till anstalten på liknande villkor och i samma ordning som äldre närstående

grupper. Socialstyrelsen kunde därför för sin del icke finna, att upptagandet

av hemvårdarinnorna i statens pensionsanstalt skulle föregripa 1944

års pensionsutrednings arbete.

Med hänsyn till angelägenheten av att hemvårdarinnornas pensionsfråga

snarast möjligt erhåller sin lösning, har jag ansett mig böra förorda, att frågan

om denna befattningshavargrupps anslutning till statens pensionsanstalt

vilket är den naturliga anordningen —- nu upptages till avgörande, utan

att resultatet av pågående utredning rörande pensionsanstaltens verksamhet

avvaktas. Pensionsrätt i anstalten bör dock, såsom framhållits i ärendet, tillkomma

allenast heltidsanställda hemvårdarinnor.

I fråga örn de villkor och bestämmelser, som böra gälla för pensionsrätten,

ansluter jag mig till pensionsanstaltens förslag. Beträffande särskilt frågan

om pensionsunderlagets storlek vill jag framhålla att, bland annat i avvaktan

på nämnda utredning, anledning icke synes föreligga att avvika från pensionsanstaltens

förslag, att underlaget bestämmes till 1 236 kronor.

Vad angår statens kostnad för hem vårdarinnornas pensionering utgå pensionsanstaltens

beräkningar, mot vilka jag icke i nuvarande läge finner anledning

till erinran, fran ett antal av 2 800 heltidsanställda hemvårdarinnor.

Därest ökat antal hemvårdarinnor framdeles visar sig erforderligt, komma

givetvis pensioneringskostnaderna att överskrida det av anstalten angivna beloppet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut i

ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente och i

kungörelsen om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet, vilka ändringar

böra träda i kraft den 1 januari 1946. Även med nämnda datum för ikraftträdandet

av de nya pensionsbestämmelserna synes man, i anslutning till vad

pensionsanstalten anfört, icke behöva räkna med någon särskild övergångsbestämmelse,

avseende lindring i engångsavgifter för eventuell retroaktiv tjänstårsberäkning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående förordade grunder, utfärda

bestämmelser i fråga örn delaktighet i statens pensionsanstalt

for heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala hemil

jälpsverksamheten.

Föredraganden

.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 346.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll ututvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Åmark.

458627. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:612 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den soc a1 i texten
  2. BU 1945:71 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande bankoutskottets utlåtande nr 65 i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktig a1 i texten
  3. BU 1945:65 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala liemhjälp s. 1 i texten