Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation

1945-10-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:356, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 356.

1

Nr 356.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om

expropriation; given Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

(nr 189) om expropriation.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 356.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 356.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, att 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expropriation

skola jämte rubrik erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5. Särskilda bestämmelser örn expropriation för farleder och anläggningar

för luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled eller

av anläggning för luftfart, bestämme Konungen visst område för expropriationen.

Prövas anledning---må ske.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder och anläggningar för luftfart.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 356.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 september 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om

tidigare tillträde av mark som exproprieras för luftfartsändamål m. m.

Föredraganden anför följande.

I skrivelse den 12 september 1945 har luftfartsstyrelsen hemställt om ändring

i lagen den 12 maj 1917 örn expropriation i syfte att möjliggöra ett

tidigare besittningstagande av mark vid expropriation för luftfartsändamål.

Gällande bestämmelser i expropriationslagen om tillträde av

exproprierad mark innehålla i huvudsak följande. Enligt 48 § skall expropriationsersättning,

som blivit fastställd av rätten, nedsättas hos länsstyrelsen inom

nittio dagar från det rättens utslag vunnit laga kraft. Då vad sålunda stadgas

blivit fullgjort, är expropriationen enligt 49 § fullbordad och nye ägaren berättigad

att genast taga fastigheten i besittning. Den exproprierande är emellertid

jämlikt 54 § berättigad att taga fastigheten i besittning innan rättens utslag

vunnit laga kraft, såframt han hos länsstyrelsen nedsätter den i utslaget bestämda

expropriationsersättningen samt ställer pant eller borgen för den ytterligare

ersättning, han på grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig

gälda.

Vid expropriation för vissa ändamål gälla särbestämmelser i syfte att möjliggöra

tillträde av egendomen redan innan rätten meddelat utslag i expropriationsmålet.

Enligt 75 § må sålunda Konungen vid bifall till ansökning

örn expropriationsrätt för rikets försvar, örn särskilda skäl därtill äro, medgiva

att marken må tagas i besittning, sedan stämning i målet utfärdats.

Vid expropriation för allmän väg äger den exproprierande jämlikt 78 § och

vid expropriation för elektriska svagströmsledningar jämlikt 91 § taga marken

i besittning så snart stämning i målet utfärdats och hos länsstyrelsen ställts

pant eller borgen för expropriationsersättningen jämte sex procent årlig ränta

därå från tillträdesdagen. Även vid expropriation för järnväg och farled får

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 356.

enligt 82 och 88 §§ marken tagas i besittning, sedan stämning i målet utfärdats

och pant eller borgen ställts på sätt nyss sagts, såframt den exproprierande

sist å fjortonde dagen före tillträdesdagen givit ägaren och, örn arrendators

eller hyresgästs rätt beröres, denne underrättelse om att marken skall

tagas i besittning. Dock är, därest å området finnes byggnad, där dess ägare

eller på grund av avtal annan har sin bostad, bostadens innehavare ej pliktig

att avflytta därifrån förr än å den fardag för avträde av förhyrd lägenhet

som efter underrättelsens mottagande först inträffar. Vid expropriation för

järnväg eller farled erfordras i vissa fall även nedsättande av expropriationsersättning.

Enligt 83 och 88 §§ gäller nämligen, att örn ägaren vägrar den

exproprierande att utan gäldande av ersättning taga mark i besittning, han

under vissa förutsättningar ej är skyldig upplåta marken innan förslag till

expropriationsersättning avgivits och sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre

fjärdedelar av det föreslagna beloppet. Såsom förutsättning för att dylik

nedsättning skall kunna påfordras gäller, att å området finnes byggnad, där

ägaren har sin bostad eller vars avstående eljest medför särskild olägenhet

för ägaren, eller att området är av väsentlig betydelse för ägarens bärgning

eller att länsstyrelsen — åt vars prövning hithörande frågor äro anförtrodda

— prövar ägaren eljest ha giltigt skäl för sin vägran. Förslag till expropriationsersättning

skall, jämlikt förordnande av länsstyrelsen, avgivas av ordföranden

i expropriationsnämnder eller hans ersättare eller vid förfall för dem annan

lämplig person ävensom en lantmätare och en tredje person, vilken utses

bland de till ledamöter i expropriationsnämnder valbara. Vad sålunda stadgas

om ägare skall äga motsvarande tillämpning beträffande arrendator eller hyresgäst.

Det i enlighet med dessa bestämmelser hos länsstyrelsen nedsatta

beloppet skall, utan avvaktan på expropriationens fullbordan, utbetalas till

sakägarna. Den slutliga expropriationsersättningen må icke understiga vad

som nedsatts hos länsstyrelsen.

Luftfartsstyrelsen har i sin skrivelse till en början framhållit, att bestämmelserna

om tidigare besittningstagande av mark vid expropriation för kommunikationsändamål

icke syntes tillämpliga vid expropriation för inrättande

eller förändring av luftfartsled, d. v. s. för flygplatser, flygfyrar och andra

till den civila luftfarten hörande anläggningar. Styrelsen har vidare uttalat,

att med hänsyn till den snabba utvecklingen inom den civila luftfarten avsevärda

olägenheter följde av att mark, som erfordrades för luftfartslederna,

icke kunde tagas i besittning förrän expropriationsersättningen blivit nedsatt.

Särskilt kunde nämnas de svårigheter som mött och komme att möta vid nu

pågående brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma

överenskommelser med vissa markägare blivit nödvändiga för att i tid komma

i besittning av erforderlig mark. Styrelsen räknade med att vid kommande

utbyggnad av luftfartslederna liknande svårigheter skulle uppstå. En snar

lagändring vore därför önskvärd.

Under åberopande av det anförda har luftfartsstyrelsen hemställt om sådan

ändring av expropriationslagen, att jämväl vid inrättande eller föränd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 356.

5

ring av luftfartsled den exproprierande skall äga taga marken i besittning,

sedan stämning i expropriationsmålet utfärdats. Styrelsen har tillika hemställt,

att förslag till den ifrågasatta lagändringen örn möjligt måtte föreläggas innevarande

års riksdag.

Enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, att den egendom som är Departement''*■

föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först che,en''

sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen

nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutgiltigt

bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har självfallet

tillkommit i markägarens intresse. Emellertid ha vissa undantag från

nämnda regel medgivits. Sålunda äger den exproprierande redan efter det

rätten meddelat utslag i målet men innan detta vunnit laga kraft erhålla tillträde

till fastigheten mot nedsättande av den i utslaget bestämda ersättningen

samt ställande av pant eller borgen för den ytterligare ersättning han på

grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig att gälda. Denna möjlighet till

tidigare tillträde torde emellertid sakna större praktisk betydelse. Av större

vikt i detta sammanhang är däremot den vid expropriation för rikets försvar

samt för vissa kommunikationsanläggningar medgivna rätten för den exproprierande

att under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så

snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Dessa undantagsbestämmelser

örn tidigare tillträde vid expropriation för vissa företag äro föranledda av

dessa företags ofta brådskande natur. Till skydd för markägaren äro emellertid

såsom framgår av den föregående redogörelsen åtskilliga föreskrifter

givna.

Jämlikt 1 § 2 expropriationslagen må fastighet tagas i anspråk genom expropriation,

förutom för allmän väg, järnväg, kanal eller annan farled med

flera särskilt angivna ändamål, även för annan anläggning för den allmänna

samfärdselns främjande. Expropriation kan alltså medgivas för flygfält eller

annan anläggning för luftfart som främjar den allmänna samfärdseln. De

särskilda bestämmelserna örn tidigare tillträde av exproprierad egendom avse

däremot icke alla kommunikationsanläggningar utan endast vissa särskilt

angivna, till vilka anläggning för luftfart enligt ordalagen knappast torde

kunna hänföras.

Den civila luftfarten är numera av största betydelse och torde gå en fortsatt

snabb utveckling till mötes. Med hänsyn härtill framstår det som uppenbart,

att skyndsamhet ofta är påkallad vid utförandet av anläggningar av betydelse

för luftfarten. Då förberedelserna för inrättande av en flygplats eller

annan anläggning för luftfart fortskridit så långt att expropriationstillstånd

erhållits, kan i många fall även ett kortare uppskov med anläggningens utförande

vålla avsevärt avbräck, ej minst med avseende å de internationella

flygförbindelserna. Såsom förut framhållits kan emellertid mark som exproprieras

för luftfartsändamål icke tagas i besittning förrän utslag meddelats

i expropriationsmålet, såvida icke frivillig överenskommelse träffas med

markägaren. Olägenheterna av denna ordning äro påtagliga med hänsyn till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 356.

att avsevärd tid ofta måste förflyta innan expropriationsnämnden uppskattat

ersättningen och rätten meddelat utslag i målet. Luftfartsstyrelsen har i detta

sammanhang särskilt nämnt de svårigheter, som mött och möta vid nu pågående

brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma överenskommelser

med vissa markägare blivit nödvändiga för att man i tid skulle

komma i besittning av erforderlig mark. Enligt vad jag inhämtat ha även i

andra fall svårigheter uppstått till följd av gällande bestämmelser om tidpunkten

för tillträde av exproprierad egendom. Med hänsyn härtill synes det

angeläget att en lagändring snarast möjligt kommer till stånd som vid expropriation

för luftfartsändamål öppnar möjlighet för den exproprierande att

under ett tidigare skede av expropriationsförfarandet erhålla tillträde till

marken.

Vid expropriation för främjande av luftfart kan expropriationen, när fråga

är om anläggning av flygplats, avse jämförelsevis betydande markområden,

vilkas avstående utan omedelbar betalning kan medföra viss olägenhet för

ägarna. På grund härav synes det mindre lämpligt att, på sätt stadgas med

avseende å expropriation för allmänna vägar, medgiva den exproprierande

rätt att under alla förhållanden mot ställande av säkerhet för expropriationsersättningen

taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats. Bestämmelserna om rätt till tidigare tillträde vid expropriation för

luftfart synas i stället böra utformas i överensstämmelse med motsvarande

stadganden i fråga örn järnvägar och farleder, enligt vilka stadganden såsom

ytterligare förutsättning för tillträdesrätt i de fall, då ägaren finnes ha giltigt

skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att ersättning

samtidigt gäldas, uppställes, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre fjärdedelar

av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämnda

del av ersättningsbeloppet får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utslaget

i målet.

Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.

Majit på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar,

däribland farleder, Kungl. Majit befogenhet att,

jämte det ett särskilt angivet område fastställes, lämna möjlighet till viss utvidgning

av expropriationsområdet. Enligt 87 § expropriationslagen gäller

sålunda vid expropriation för farleder, att därest anledning prövas förefinnas

att på grund av förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på förhand,

under anläggningens utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk

jämväl mark utanför det bestämda området, Kungl. Majit må bestämma, i

vilken omfattning och under vilka förutsättningar sådan expropriation må

ske. Även vid expropriation för luftfartsändamål torde i vissa fall svårigheter

föreligga att på förhand exakt bestämma expropriationsområdets omfattning.

Sålunda kan det t. ex., sedan anläggandet av en flygplats påbörjats, av

flygtekniska skäl, som icke kunnat förutses, under arbetets gång visa sig nödvändigt

att utan dröjsmål kunna taga ytterligare mindre markområden i anspråk.

Med hänsyn härtill torde ifrågavarande bestämmelse böra äga giltig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 356.

het även vid expropriation för anläggning för luftfart. Då det torde kunna

förutsättas att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer

att medgivas endast i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas

behöriga intressen, synes någon befogad invändning från rättssäkerhetssynpunkt

icke kunna riktas mot en sådan utsträckning av stadgandets tillämpningsområde.

Även i övrigt torde de för farleder meddelade särskilda bestämmelserna

böra erhålla tillämpning vid expropriation för luftfartsändamål.

De föreslagna nya bestämmelserna böra träda i kraft snarast möjligt.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Stig Hiljding.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 356.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 oktober

1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

_ Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 9 oktober 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 19 september 1945, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

(nr 189) om expropriation.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.

Å, Edling.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 356.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den

15 oktober 1945 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 19 september

1945 remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

(nr 189) om expropriation; därvid föredraganden hemställer, att förslaget,

som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 356.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:593 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 a1 i texten
  2. 2LU 1945:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 s. 1 i texten