Sök i Ratio Lex

Angående kreditgiv ning en till utlandet m. m

1945-10-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:366, Angående kreditgiv ning en till utlandet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

1

Nr m.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kreditgiv ning en

till utlandet m. m.; given Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, vissa frågor rörande kreditgivningen

till utlandet m. m.

Med bifall till därom i propositionerna nr 139 och 295 framlagda förslag har

innevarande års riksdag anvisat bland annat följande anslag för hjälpverksamhet

och kreditgivning till utlandet, nämligen dels ett reservationsanslag

under sjunde huvudtiteln till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete

å 70 miljoner kronor, dels investeringsanslag till Kreditgivning till utlandet

för vissa löpande utgifter i Sverige å 100 miljoner kronor och till

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å 950 miljoner kronor. Dessa

anslag äro uppförda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45. A

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 366.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ha tidigare anvisats dels

under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag till Bidrag till internationellt

återuppbyggnadsarbete å 20 miljoner kronor, dels ett investeringsanslag under

samma anslagsrubrik å 180 miljoner kronor. 1 särskilda lall lia vidare

anvisats bland annat olika anslag lill kreditgivning till bestämda länder för

vissa löpande utgifter i Sverige.

I propositionen nr 295 framhöll jag, att det under rådande extraordinära

förhållanden kunde vara förbundet med ekonomiska olägenheter av stundom

betydande mått att göra överenskommelser rörande handelsutbytet och betalningsförhållandena

med utlandet beroende av riksdagens godkännande.

Olägenheterna betingades främst av att en omedelbar uppgörelse nied vederbörande

land kunde utgöra förutsättningen för att varuhandeln skulle komma

i gång utan dröjsmål. Med hänsyn lill de särskilda omständigheterna borde

därför överenskommelser med främmande makter få sältas i kraft utan att

godkännande från riksdagens sida vid en höstsession avvaktades. Redogörelse

lör de träffade avtalen borde därefter snarast möjligt i lämplig form lämnas

riksdagen. Vad jag sålunda föreslagit lämnade riksdagen utan erinran.

Sedan nämnda proposition avläts till riksdagen, har ett flertal handelsoch

betalningsöverenskommelser slutits med olika länder. Jag torde nu få

lämna en kort översikt för avtalens huvudsakliga innebörd. En närmare redogörelse

för ifrågavarande avtal liksom för utvecklingen av den utländska

kreditgivningen och hjälpverksamheten överhuvud torde få lämnas vederbörande

riksdagsutskott.

t* inansavtal. 1 propositionen nr 295 redovisades till Norge lämnade ävensom

i utsikt ställda krediter. Vid de slutliga förhandlingarna örn regleringen

av de finansiella mellanhavandena mellan Sverige och Norge vidtogos vissa

ändringar i de preliminära förslagen. Enligt två avtal den 14 juni 1945 lia

krediter å 50 respektive 15 miljoner kronor ställts lill Norges förfogande.

Den större krediten avsågs för bestridande av kostnader för de norska flyktingarna

i Sverige samt för inköp bär i landet av vissa partier livsmedel

m. m. För denna kredit erlägges ingen ränta. Krediten å 15 miljoner kronor,

sorn skall förräntas efter 1 procent, skall enligt avtalet disponeras för norska

legationens i Stockholm löpande utgifter. Vidare förklarade sig Sverige berett

att under vissa villkor övertaga pund sterling till ett sammanlagt värde

av högst 160 miljoner kronor, varav hälften skulle användas för likvider i

samband med fartygsbeställningar i Sverige och hälften för bestridande av

kostnader i samband med utbildning oell uppsättande av de norska polisförbanden

m. m. Såsom framgått av till riksdagen förut lämnade redogörelser

lia tidigare till Norges förfogande ställts dels en kredit för återuppbyggnadsändamål

å 200 miljoner kronor, vilken kredit, med hänsyn till att den förutsetts

bli långfristig, löper med en ränta örn 3 1/2 procent, dels en räntefri

kredit å 100 miljoner kronor för bestridande av kostnaderna för flyktingverksamheten

och polisutbildningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunell. Mnj:ts proposition nr 366.

3

I propositionen nr 139 angavs, att för finansieringen av varuexporten för

återuppbyggnadsarbetet hade preliminärt reserverats ett belopp å 75 miljoner

kronor för kreditgivning till Danmark. Motsvarande belopp ställdes med stöd

av medelsreservationen av riksbanken till danske ministerns förfogande för

inköp av de varor som beräknades komma att bliva erforderliga för återuppbyggnadsändamål.

Under kriget ställdes dessutom vid olika tillfällen krediter

till danske ministerns i Stockholm disposition för bestridande av i

främsta rummet flyktingskostnader. Genom avtal den 12 juli 1945 lia de

finansiella transaktionerna med Danmark reglerats, varvid tre krediter ställts

till Danmarks förfogande. En kredit å 110 miljoner kronor är i huvudsak

avsedd för reglering av nyssnämnda reservation och förskott å 75 miljoner

kronor samt för ytterligare varuinköp enligt särskilda överenskommelser.

Krediten har förutsatts bli långfristig, och räntan har med hänsyn härtill

fastställts till 31/* procent. Enligt två andra avtal har Danmark vidare erhållit

krediter å 50 respektive 70 miljoner kronor för reglering av främst

vassa utgifter för flyktinghjälpen och för polisstyrkornas utbildning och utrustning

samt vapeninköp i Sverige. Krediten å 70 miljoner kronor skall

löpa med 1 procents ränta medan däremot krediten å 50 miljoner kronor,

som helt disponerats före Danmarks befrielse, är ränteri.

Efter en därom av danska regeringen gjord hemställan har sedermera utfästelse

lämnats om ytterligare en kredit å 10 miljoner kronor. Krediten skal]

ställas till Danmarks förfogande på samma villkor som de för krediten å

70 miljoner kronor gällande. Den nya krediten är helt avsedd att disponeras

för inköp av ett antal baracker, tillhöriga svenska myndigheter, jämte viss

utrustning m. m. Samtliga dessa inköp sammanhänga med omhändertagandet

av det stora antal civila tyska flyktingar, som finnes i Danmark.

Utöver i propositionen nr 139 angivna krediter å 75 miljoner kronor har

till Nederländernas förfogande ställts ett belopp å 25 miljoner kronor, avsett

för legationens löpande utgifter samt kostnader för flyktingverksamheten

m. m.

Slutligen har utfästelse lämnats till Abessinien om en kredit för finansieringen

av löne- och resekostnader i svenska kronor för de svenska experter

som kallats att biträda den abessinska regeringen. Krediten har maximerats

til! 5 miljoner kronor.

Handels- och bctalningsöverenskoniinclscr. I propositionen nr 295 omnämndes,

att finans- och handelsförhandlingar påginge med Belgien och

Frankrike. Dessa förhandlingar lia numera slutförts och avtal undertecknats

med Belgien den 30 maj 1945 och med Frankrike den 21 juni 1945.

1 den med Belgien avslutade betalningsöverenskommelsen, som anknutits

lill handelsavtalet, ha vidtagits anordningar för att möjliggöra en finansiering

av del exportöverskott från Sverige, som beräknats uppkomma under den

första delen av avtalsperioden. Del har sålunda stadgats, att riksbanken skall

ställa en kredit å intill 100 miljoner kronor lill den belgiska nationalbankens

förfogande för fullgörande av de löpande betalningarna mellan Bel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kalml. Majlis proposition nr 366.

Sien och Sverige. En kredit i belgiska francs å motsvarande belopp ställes

lill riksbankens förfogande av den belgiska nationalbanken. Avsikten är att

den kredit, som eventuellt tages i anspråk, skall vara avvecklad inom den

period av två år handelsavtalet löper.

I de med Frankrike avslutade varuutbytes- och betalningsöverenskommelserna

har förutsetts ett visst svenskt exportöverskott under den 12-månadersperiod

handelsavtalet omfattar. Den kredit, som under denna tid kan

komma att ställas till Frankrikes förfogande, har beräknats till 45 miljoner

kronor, vartill kunna komma vissa betalningar för frakter m. m. Betalningsavtalet

har en giltighetstid av tre år men det kan efter uppsägning sättas

ur kraft vid en tidigare tidpunkt.

Med Polen ha avtal rörande varuutbytet och betalningsförhållandena mellan

de båda länderna ingåtts den 20 augusti 1945. Av betalningarna för importen

av polska varor till Sverige äger Polen använda hälften för inköp

av varor i Sverige eller andra betalningar till Sverige. Den andra hälften

kan utom för samma ändamål även utnyttjas för inköp av guld och valutor

Till Polens förfogande har vidare ställts en svensk statskredit å 100 miljoner

kronor för inköp i Sverige. Av krediten äger Polen omedelbart disponera

35 miljoner kronor medan resterande belopp kommer att kunna utnyttjas

i viss relation till de polska leveranserna till Sverige.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår, att riksdagen

anvisat sammanlagt (950 + 180 =) 1 130 miljoner kronor för återuppbyggnadskrediter

till utlandet. För krediter, avsedda för finansiering

av vissa löpande utgifter som andra länder ha att täcka i Sverige i samband

med flyktinghjälp, repatriering etc., har riksdagen vidare anvisat ett allmänt

anslag å 100 miljoner kronor. Slutligen har för den egentliga hjälpverksamheten

anvisats sammanlagt 90 miljoner kronor. Här angivna medelsanvisningar

motsvara som bekant endast en del av den svenska stödverksamheten,

eftersom tidigare betydande belopp anvisats för reglering av särskilda krediler

och därjämte krediter lämnats genom valutaköp och i andra former som

icke påkallat budgetmässig reglering. Jag torde få hänvisa till den fullständiga

översikt över anslagsanvisningarna etc. som lämnats i propositionerna

139 och 295 vid riksdagens vårsession.

De anvisade anslagen ha numera i betydande utsträckning disponerats genom

olika kredit- och handelsöverenskommelser samt genom beslut om hjälpåtgärder.

Genom återuppbyggnadskrediter till utlandet, som skola belasta

därför avsedda anslag å sammanlagt 1 130 miljoner kronor, har sålunda bundits

sammanlagt i runt tal 860 miljoner kronor. Återstoden måste anses reserverad

för vissa redan kända kreditbehov. Anslaget till kreditgivning för

löpande utgifter i Sverige, vilket som nyss nämnts uppgår till 100 miljoner

kronor, har disponerats till sammanlagt 90 miljoner kronor. Och av de 90

miljoner kronor som stå till förfogande å driftbudgeten för den egentliga

hjälpverksamheten torde inemot 70 miljoner nu vara förbrukade; ansenliga

ytterligare hjälpbehov, som Sverige lämpligen bör i sin mån bidraga till att

möta, föreligga emellertid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

5

Bland de krediter som lämnats utlandet intaga de räntefria krediterna

lill Norge och Danmark å 150 respektive 50 miljoner kronor en särställning.

Krediterna ha avsett ändamål som enligt den svenska regeringens uppfattning

borde föranleda, att de lades vid sidan av de övriga finansiella uppgörelserna.

Detta har föranlett icke endast att de lämnats utan ränta utan även att från

svensk sida förklarats, att de komme att göras till föremål för framställning till

riksdagen om avskrivning. Någon anledning att uppskjuta den sålunda i utsikt

ställda regleringen av ifrågavarande krediter i avvaktan på att det allmänna

kreditläget kan fullständigare överblickas synes icke föreligga. Jag får därför

föreslå, att framställning göres till riksdagen om att under huvudtiteln för

avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat I till riksstaten

för innevarande budgetår för ändamålet anvisas 200 miljoner kronor.

De i det föregående omnämnda kreditutfästelserna behöva endast i ett fall

föranleda framställning till riksdagen, emedan övriga utfästelser i vad avser

såväl belopp som ändamål rymmas inom ramen av redan lämnade fullmakter

och medelsanvisningar. Som nämnts har utfästelse lämnats Danmark om en

särskild kredit för inköp av baracker m. m. för omhändertagande av tyska

flyktingar. Krediten, som skulle uppgå till 10 miljoner kronor, torde böra

underställas riksdagen och bli föremål för särskild medelsanvisning.

Under riksdagssessionen eventuellt tilkommande kreditbehov från utlandets

sida torde, där icke förhandlingsläget förhindrar detta, få i varje särskilt fall

underställas riksdagens prövning. Av svenska kommittén för internationell

hjälpverksamhet framlagda beräkningar ge vid handen, att det belopp, som

återstår på driftbudgetsanslaget för internationell hjälpverksamhet kan komma

att inom en snar framtid visa sig otillräckligt. Skulle så bli fallet, torde

frågan örn anslagsförstärkning få upptagas till närmare prövning och den

framställning göras till riksdagen som därav kan föranledas.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa

dels, under huvudtiteln för Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster,

ett anslag till Anskrivning av vissa krediter

till Danmark och Norge av........kronor 200 000 000,

dels, under Fonden för kreditgivning till utlandet, ett investeringsanslag

till Kredit till Danmark för inköp av baracker

m. m. av......................kronor 10 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:l Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:571 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kreditgivningen till utlandet m. m. a1 i texten
  2. SU 1945:281 Statsutskottets utlåtande nr 281 s. 1 i texten