Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. m

1945-10-26 · 74 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:374, Angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 374-

1

Nr 374.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående utbyggnad av

tekniska högskolan i Stockholm, m. m.; given Stockholms

slott den 26 oktober 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Harn

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och handelsdepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander,

fråga om utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, m. m. samt anför

därvid följande.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d.

generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, dåvarande myntdirektören

A. G. Grabe, dåvarande rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn

S. Hultin, dåvarande rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn

H. Kreuger, nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning

O. R. Lundquist och direktören, filosofie doktorn S. A. Gison Nauckhoff,

att såsom sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda, med utredning

Bihang till riksdagens protokoll 19Ji5. 1 sami. Nr 3 71. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition nr 374-

och avgiva förslag rörande den högre tekniska undervisningen och därmed

sammanhängande frågor.

I de för utredningen meddelade direktiven uppdrogos i huvudsak följande

riktlinjer för de sakkunnigas arbete.

Med utgångspunkt från att den högre tekniska undervisningen i vårt land

icke erhållit möjligheter att i tillbörlig grad anpassa sig efter den revolutionerande

utveckling, som tekniken under de senaste årtiondena undergått,

skulle en huvuduppgift för de sakkunniga vara att framlägga förslag till reformer

av denna undervisning med sikte på att förse vårt land med väl utbildade

tekniker i tillräckligt antal.

De sakkunniga skulle också ägna uppmärksamhet åt undervisningen vid

de tekniska läroverken och att i varje fall tillse, att en ändamålsenlig arbetsfördelning

bomme till stånd mellan den högre och den lägre undervisningen.

En viktig uppgift vore att verkställa en så noggrann bedömning som möjligt

av landets behov av tekniker och med ledning därav framlägga förslag

rörande den årliga elevantagningen vid de tekniska högskolorna och eventuellt

också vid de tekniska läroverken. Vid denna undersökning skulle såsom

en förutsättning gälla, att de vid de tekniska högskolorna utbildade

sysselsattes med för dem lämpliga uppgifter och icke toges i anspråk för

uppdrag, som med större fördel kunde anförtros åt dem, som erhållit utbildning

vid de tekniska läroverken.

De sakkunniga hade vidare att överväga de allmänna riktlinjerna för undervisningens

anordning vid de tekniska högskolorna och därvid ägna uppmärksamhet

åt frågan om pedagogiskt lämpliga undervisningsmetoder och studiernas

planläggning. Frågan örn inrättande av nya läroämnen och lärarkrafternas

fördelning mellan de särskilda avdelningarna och de olika ämnena borde ingående

övervägas med aktgivande på de ekonomiska synpunkterna. Särskild

vikt fästes vid, att de sakkunniga icke fördjupade sig i detaljer vid behandlingen

av läroplaner och kursfordringar utan begränsade sig till att uppdraga

riktlinjer för studiearbetet, med ledning av vilka de särskilda högskolorna i

sinom tid skulle ha att utarbeta läroplaner m. m.

Sambandet mellan undervisning och forskning borde vid utredningen beaktas

ävensom vikten av att det vetenskapliga intresset och undervisningen

stimulerades genom att lärare och elever stöde i nära kontakt med det vetenskapliga

forskningsarbetet.

En granskning av högskolornas organisation ur administrativ synpunkt

borde vid utredningen även ske, varvid främst borde undersökas möjligheten

av att till fördel för undervisningen och forskningen minska lärarpersonalens

befattning med administrativa göromål. I samband därmed borde frågorna om

samarbetet mellan de tekniska högskolorna och om ökade befogenheter åt

högskolerektorerna tagas under omprövning. Jämväl borde övervägas lämpligheten

av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i fotogrammetri

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (194-0 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning

och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Den verkställda ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 37J+.

redningen föreligger i ett huvudbetänkande (stat. off. utr. 1943: 34) jämte

tillhörande tabellbilaga (stat. off. utr. 1943: 35) och tre bihang. Bihang 1

innehåller förslag angående läiarbefattningar samt läro- och timplaner vid

de tekniska högskolorna (stat. off. utr. 1943: 36), bihang 2 förslag angående

byggnader samt utrustning och möblering för högskolorna (stat. off. utr.

1943: 37) och bihang 3, som icke föreligger i tryck, en statistisk undersökning

av ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939.

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 mars 1944 avgivit

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i

fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska

högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna möjlighet

att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring av

undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.

Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle skapa

förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie studerande

årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers

tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets behov av civilingenjörer

och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt de sakkunnigas uppfattning

kunna vid de båda högskolorna för närvarande utan överbelastning

och därmed följande olägenheter för undervisningens ändamålsenliga bedrivande

antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande årligen eller vid tekniska

högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers tekniska högskola 170 studerande.

Det av de sakkunniga angivna maximiantalet studerande vid nuvarande

organisation har redan överskridits med några tiotal vid vardera högskolan.

Antalet höstterminen 1945 nyantagna ordinarie studerande vid tekniska

högskolan i Stockholm utgör sålunda 319 och vid Chalmers tekniska

högskola 211, vilket innebär en intagning av sammanlagt 530 nya ordinarie

studerande.

I anslutning till ökningen av studerandeantalet ha de sakkunniga föreslagit

ny- och ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolorna

till en sammanlagd kostnad av i runt tal 39 000 000 kronor, varav

24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. Av nämnda belopp 24 500 000 kronor för den

förra högskolans utbyggnad ha omkring 16 800 000 kronor beräknats för byggnadskostnader

och omkring 7 700 000 kronor för utrustning och möblering. Av

beloppet 14 500 000 kronor för den senare högskolans utbyggnad ha omkring

11 200 000 kronor beräknats belöpa å byggnadskostnader och 3 300 000 kronor

å kostnader för utrustning och möblering.

De sakkunniga ha vidare föreslagit en avsevärd successiv utökning av lärarpersonalen

och förorda i samband därmed införande av en ny typ av lärartjänster,

nämligen befattningar som s. k. adjungerad lärare. Den föreslagna

ökningen av antalet lärarbefattningar framgår av följande uppställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majlis -proposition nr 374-

Lärare

Tekniska högskolan

i Stockholm

Chalmers tekniska

högskola

1943/44

1951/52

1943/44

1951/52

Professorer.......................

42

58

17

25

Docenter med stipendium..............

4

12

2

6

Laboratbrer......................

2

2

—

1

Speciallärare......................

56

52

27

52

Adj ungerade lärare..................

—

19

—

12

104 •

143

46

96

De sakkunniga ha även föreslagit en avsevärd ökning av antalet assistenter

och vaktmästare. Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering för

ett stort antal befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda har föreslagits,

att professorsbefattningarna skola omvandlas till förordnandet] krister

med inplacering i lönegrad C 7, medan laboratorsbefattningarna ansetts böra

få karaktär av fullmaktstjänster i lönegrad A 27. För speciallärarna ha de

sakkunniga föreslagit en väsentlig arvodesförbättring och för förste assistenterna

en inplacering i lönegraden Ex 21.

Beträffande inträdesfordringarna ha de sakkunniga endast föreslagit den förändringen,

att av dem som söka inträde som ordinarie studerande skall fordras

fullgjord första militärtjänstgöring. Anledningen härtill är, att man vill söka

undvika kollision mellan militärtjänstgöring och högskolestudier. Någon ändrad

metod för urvalet bland de inträdessökande föreslås däremot icke.

Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad.

De studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna

i samma proportioner som för närvarande. Som en huvudregel vid studieplanernas

uppgörande skulle alltjämt gälla, att den planenliga studietiden

skall vara fyra år. Trots att teknikens snabba utveckling ställer ökade krav

på undervisningen kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt genom

en omfattande rationalisering av undervisningen, och de sakkunniga föreslå

också åtgärder, som syfta till en sådan rationalisering.

Med avseende å den administrativa organisationen innebär sakkunnigförslaget,

att lärarkollegiet skall befrias från rent administrativa göromål och

handläggningen därav koncentreras till kollegienämnden och rektor, vilken

enligt förslaget icke längre skall behöva utses bland vederbörande högskolors

professorer och — därest han bekläder professur vid sin utnämning till rektor

— skall vara skyldig att frånträda densamma. Vidare har i syfte att skapa

kontakt mellan högskolan och näringslivet föreslagits inrättandet av s. k. avdelningsråd,

bestående av 3—6 ledamöter. Ledamöterna ha avsetts som regel

skola utses, för tekniska högskolan i Stockholm av styrelsen för svenska teknologföreningen

och för Chalmers tekniska högskola av styrelsen för tekniska

samfundet i Göteborg. Ledningen av högskolorna skall enligt förslaget anför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374.

tros åt en gemensam överstyrelse, varvid de särskilda högskolestyrelserna

förutsatts skola indragas. Överstyrelsen har avsetts skola bestå av en preses

och åtta andra ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t, de senare efter förslag

en av vetenskapsakademien, en av lantmäteristyrelsen, en av vardera högskolans

lärarkollegium samt övriga fyra av avdelningsråden vid de båda högskolorna.

Slutligen ha de sakkunniga förordat en överflyttning av de tekniska

högskolorna från ecklesiastikdepartementets till handelsdepartementets förvaltningsområde.

De årliga utgifterna för de tekniska högskolornas drift samt för vissa gemensamma

ändamål vid högskolorna ha efter ett genomförande av de sakkunnigas

förslag i dess helhet av dem beräknats komma att uppgå till i runt tal

6 650 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarande kostnader innevarande

budgetår innebär en ökning med i runt tal 2 210 000 kronor.

Här må vidare erinras, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen samt utredningen rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens

ordnande — benämnda biblioteksutredningen — den 5 april 1944

gemensamt framlagt ett betänkande med förslag till åtgärder för främjandet

av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).

Detta förslag avser en utbyggnad av de båda högskolornas bibliotek, vilken

proportionsvis skulle bli väsentligt större än utvidgningen av högskolornas

övriga institutioner. Bibliotekens sammanlagda driftkostnader, som för budgetåret

1943/44 beräknats till 198 000 kronor, skulle efter genomförd omorganisation

komma att stiga till 490 000 kronor.

De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats över

de sakkunnigas förslag, ha i flertalet fall varit välvilliga och uttryckt uppskattning

av de sakkunnigas arbete. En genomgående kritisk inställning till förslaget

har väsentligen intagits av två remissinstanser, nämligen statskontoret

och statsverkens ingenjörsförbund.

Beträffande särskilda frågor — däribland flera av central betydelse — ha

åter vid remissbehandlingen starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

Dessa lia framträtt redan i det grundläggande spörsmålet om beräkningen av

landets ingenjörsbehov och den därmed nära sammanhängande frågan om det

antal studerande, för vilket de tekniska högskolorna böra utbyggas. Flertalet

remissinstanser har funnit det av de sakkunniga beräknade antalet nya ordinarie

studerande vid de tekniska högskolorna av 700, varav 450 vid tekniska

högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola, utgöra en

önskvärd eller i allt fall försvarlig ökning av elevantalet. I en del yttranden

har emellertid — särskilt såvitt gäller vissa fackavdelningar — den av de

sakkunniga ifrågasatta ökningen icke ansetts tillräcklig för täckande av ingenjörsbehovet,

under det att i några fall en mindre ökning befunnits vara til!

fyllest.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer

och andra lärarbefattningar, ha vidare i remissyttrandena erinringar fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37Jh

ställts i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver vad

de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar i snabbare

takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet föreslagits. Uttalanden

i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar

ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,

meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

Med avseende å de sakkunnigas förslag till organisation av undervisningen

i geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm ha även vid remissbehandlingen

starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

I detta sammanhang må framhållas, att de sakkunniga icke ansett sig

kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen

för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening lantmätarnas

uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k. fastighetsbildningssakkunnigas

arbete först avvaktades ävensom att frågan om lantmäteriundervisningen

jämväl borde lösas i samband med frågan om lantbruksingenjörernas

utbildning, vilken vid tiden för betänkandets avgivande

var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga. Sistnämnda

sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag (stat. off. utr. 1944: 56), ha i

sitt betänkande uttalat det önskemålet, att lantbruksingenjörernas utbildning

skulle förläggas till lantbrukshögskolan under förutsättning att även lantmätarnas

utbildning förlädes till denna högskola. Vid remissbehandlingen av det

föreliggande sakkunnigförslaget rörande den högre tekniska undervisningen,

därvid förenämnda fastighetsbildningssakkunniga förklarat frågan om lantmäteriundervisningens

organisation icke böra anstå i avbidan på slutförandet

av deras uppdrag, har genomgående framhållits önskvärdheten av en fortsatt

utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation. Olika åsikter ha

därvid gjort sig gällande beträffande frågan, huruvida denna undervisning

lämpligen borde förläggas till lantbrukshögskolan eller bibehållas vid tekniska

högskolan i Stockholm.

Vid remissbehandlingen ha vidare betydande meningsskiljaktigheter gjort

sig gällande beträffande spörsmålet om högskolornas inre organisation. Ehuru

de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål

och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor i

princip därvid vunnit anslutning, har lämpligheten av en så långt gående begränsning

av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sakkunniga

förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och önskemål ha vidare framförts

beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende

av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativt - kamerala sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika

förslag ha framkommit för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget om en gemensam administrativ ledning för högskolorna har genomgående

tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

-Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

bete ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de

sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse

vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga om dess närmare organisation

och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den

särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även

örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed

sammanhänger bland annat även spörsmålet örn organisationen av ledningen

för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrelsen

för sistnämnda högskola. Olika åsikter örn den lämpligaste lösningen av

denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Vad angår de av de sakkunniga framlagda byggnadsplanerna för de tekniska

högskolorna, så vill jag här erinra, att Kungl. Maj:t på grund av den

kritik, som vid remissbehandlingen framförts gentemot de sakkunnigas förslag

med avseende å tekniska högskolan i Stockholm, den 12 augusti 1944 tillsatt

en särskild kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna

högskola, i det följande benämnd tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté.

Till ledamöter av kommittén utsågs därvid professor emeritus H.

Kreuger, tillika ordförande, professorn N. O. Ahrbom, byggnadsrådet D. Dahl,

professorn P. E. Sundahl och rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm,

professorn R. Woxén. Jämlikt Kungl. Majits beslut den 20 oktober 1944 förordnades

till ytterligare ledamot av kommittén professorn B. M. Hellström.

Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 7 december 1944

uppdragit åt ledamoten av kommittén professorn N. O. Ahrbom och arkitekten

H. Zimdahl att tjänstgöra såsom arkitekter hos kommittén, entledigade

Kungl. Majit genom beslut den 26 januari 1945 Ahrbom från förordnandet

såsom kommittéledamot samt förordnade ledamoten av riksdagens I kammare

S. B. Larsson att vara ledamot av kommittén.

För byggnadskommitténs arbete har i huvudsak följande riktlinjer uppdragits.

I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 augusti 1944 har byggnadskommitténs

uppgift i första hand angivits vara att — med utgångspunkt från

det antal studerande, den fördelning av studerande på högskolans avdelningar

och den ökning av antalet lärarbefattningar, som föreslagits i de sakkunnigas

betänkande — verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram, soni

framlagts i bihang 2 till nämnda betänkande, med beaktande av vad vid

remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att

påverka byggnadsprogrammets utformning, ävensom att ställa sig till efterrättelse

de direktiv för uppdragets fullgörande, som av chefen för ecklesiastikdepartementet

kunde komma att meddelas.

I anslutning härtill har den 2 december 1944 av dåvarande departementschefen

meddelats vissa direktiv för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete.

Enligt dessa borde kommittén, som ^första hand hade att på grundval av

det av förenämnda sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet uppgöra en

generalplan för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm, vid byggnadsplanernas

utformning utgå ifrån ett lokalbehov, beräknat alternativt — under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

förutsättning av att avdelningen för lantmäteri komme att bibehållas vid

högskolan — dels för ett antal nya ordinarie elever av 450, dels för ett antal

nya ordinarie elever av 350 årligen. Vid bedömande av lokalbehovet borde

kommittén vidare uppmärksamma möjligheterna till dubblering i lämplig

utsträckning av kurser och övningar. Vid generalplanens upprättande skulle

kommittén iakttaga, att för avdelningen för lantmäteri avsedd byggnad

bleve förlagd på sådant sätt, att — därest en förflyttning av lantmäteriundervisningen

till annan undervisningsanstalt än tekniska högskolan i Stockholm

framdeles komme till stånd — detta icke behövde föranleda någon rubbning

med avseende å generalplanen i övrigt. I samband därmed borde kommittén

beakta, att lantmäteriundervisningens förläggning jämväl bleve av betydelse

för frågan, hur de lokaler, som innehölle de geodetiska och fotogrammetriska

institutionerna, lämpligen borde utnyttjas.

Såvitt gällde den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skulle

kommittén bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten av att byggnadsprogrammet

i första hand kunde genomföras, i vad det avsåge byggnader

å området å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna av avdelningarna

för maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, elektroteknik, vägoch

vattenbyggnad, arkitektur, kemi och kemisk teknologi, bergsvetenskap

samt teknisk fysik, dels för olika institutioner inom avdelningen för elektroteknik.

Kommittén hade att verkställa en så noggrann uppskattning som möjligt

av byggnadskostnaderna, med särskilt angivande av huru dessa komme

att ställa sig för olika lokaliteters (föreläsnings- och ritsalars, laboratoriers

etc.) vidkommande enligt de i det föregående omförmälda båda alternativen

för beräkning av elevantalet.

Upprättande av generalplanen skulle ske efter samråd med riksmarskalksämbetet.

Till bestridande av kostnaderna för byggnadskommitténs verksamhet,

vilka tidigare utgingo från åttonde huvudtitelns kommittéanslag, har för budgetåret

1944/45 å tilläggsstat II till riksstaten anvisats ett investeringsanslag

av 70 000 kronor och för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av

150 000 kronor. Därjämte har för sistnämnda budgetår anvisats ett särskilt investeringsanslag

av 77 000 kronor till anordnande av provisoriska lokaler för

arkitektkontor m. m. för ^byggnadsarbete^ dessa lokaler äro nu färdigställda.

Med utlåtande den 15 april 1945 har byggnadskommittén — med överlämnande

av ritningar m. m. — efter samråd med riksmarskalksämbetet

framlagt förslag till generalplan för ny- och ombyggnader av högskolan även.

som förslag till närmare planläggning av de byggnader och övriga arbeten,

som i enlighet med meddelade direktiv i första hand borde komma till utförande.

Sedermera har byggnadskommittén den 16 augusti 1945, med överlämnande

av tillhörande ritningar m. m., framlagt en närmare planläggning över till en

senare etapp av högskolans utbyggnad hänförliga byggnader, innefattande

bland annat en särskild utredning rörande anläggande av en värme- och

kraftcentral för högskolan. Byggnadskommittén har härvid tillika föreslagit

vissa jämkningar i den av kommittén tidigare framlagda generalplanen. Någon

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

närmare överarbetning av tidigare utförda approximativa kostnadsberäkningar

för ifrågavarande byggnader har — frånsett värme- och kraftcentralen

— härvid icke utförts. De jämkningar i den av byggnadskommittén tidigare

framlagda generalplanen, som vidtagits i dess senare förslag, kunna emellertid

enligt kommitténs mening antagas icke komma att medföra någon avsevärd

rubbning av den uppskattning av de sammanlagda kostnaderna för högskolans

utbyggnad, som kommittén förut verkställt. Till den av byggnadskommittén

överlämnade särskilda utredningen rörande en värme- och kraftcentral

för högskolan har kommittén ännu icke tagit slutlig ställning.

De sammanlagda kostnaderna för högskolans utbyggnad vid ett antal av

450 nya ordinarie elever årligen ha av kommittén på grundval av 1942 års

prisnivå, varå även 1940 års sakkunniga grundat sina kostnadskalkyler, beräknats

uppgå till i runt tal 26 100 000 kronor, varav omkring 17 900 000

kronor i byggnadskostnader och omkring 8 200 000 kronor i kostnader för

utrustning och möblering. I förhållande till de sakkunnigas beräkningar innebär

detta en kostnadsökning av i runt tal (26 100 000 — 24 500 000 =)

1 600 000 kronor, varav omkring (17 900 000 — 16 800 000 =) 1 100 000

kronor belöpa å byggnadskostnader och omkring (8 200 000— 7 700 000 =)

500 000 kronor å kostnader för utrustning och möblering. Anmärkas må härvid

att i de sakkunnigas kostnadsberäkningar ingår ett belopp av 1 200 000

kronor för anläggning av en värme- och kraftcentral, under det att i byggnadskommitténs

förenämnda beräkningar kostnaderna för en dylik anläggning

icke medtagits, enär kommittén som nämnts ännu ej tagit slutlig ställning

till denna fråga. Enligt den särskilda utredning, som kommittén låtit

verkställa härutinnan, skulle emellertid kostnaderna därför komma att avsevärt

överstiga det belopp, varmed de sakkunniga räknat. Till frågan örn anledningarna

till kostnadsökningen enligt byggnadskommitténs generalplan

torde jag få återkomma i det följande. Här må endast förutskickas, att, sedan

1940 års sakkunniga slutfört sitt arbete, krav på en ökning av vissa lokalutrymmen

framförts, vilka av byggnadskommittén beaktats. Jag erinrar

i detta sammanhang, att utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande i ett betänkande den 12 februari 1945 med förslag till

åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande (stat. off. utr. 1945: 6) uttalat

sig för en ökning av laboratorieutrymmena för livsmedelskemi och teknisk

biokemi utöver vad 1940 års sakkunniga förordat.

De av byggnadskommittén beräknade sammanlagda kostnaderna för en utbyggnad

av högskolan, 26 100 000 kronor, ha avsetts skola fördelas å åtta

budgetår, nämligen budgetåren 1945/46—1952/53, med huvudparten av

kostnaderna förlagd till de fyra första budgetåren. Till en första byggnadsetapp

hänförliga ny- och ombyggnader lia jämte utrustning och möblering

beräknats draga en kostnad av i runt tal 15 300 000 kronor, varav byggnadskostnader

cirka 10 400 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

cirka 4 900 000 kronor. Dessa byggnader ha av kommittén avsetts skola

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

vara färdigställda inom sådan tid, att ett ökat antal elever skulle kunna intagas

från oell med höstterminen 1948.

I sitt förenämnda förslag har byggnadskommittén jämlikt meddelade direktiv

alternativt även uppskattat kostnaderna för en utbyggnad av högskolan

vid ett beräknat årligt antal nya ordinarie elever av 350. Enligt

kommittén skulle en dylik begränsning av elevantalet medföra en sammanlagd

kostnadsminskning av 490 000 kronor, varav 390 000 kronor å byggnadskostnader

och 100 000 kronor å kostnader för utrustning och möblering. Av

byggnadskostnaderna ha därvid 290 000 kronor beräknats belöpa å första utbyggnadsetappen.

Den egentliga besparing, som skulle stå att vinna vid ett

lägre antal studerande, ernås enligt kommittén genom en minskning av ritsals-

och hörsalsutrymmena, under det att övriga lokaler (laboratorier, lärarrum

m. m.) bli i allt väsentligt oförändrade.

Över byggnadskommitténs förslag ha yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet, intendenten

för Kungl. Djurgården, överstyrelsen för Svenska röda korset, styrelsen för

stiftelsen Rödakorshemmet och styrelsen för Sophiahemmet. I samband med

framläggande av sina anslagsäskanden för högskolan för nästa budgetår ha

jämväl högskolans styrelse och lärarkollegium tagit ställning till byggnadskommitténs

förslag.

Det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda

organisationsförslaget har hittills endast genomförts i vissa avgränsade

delar. Sålunda har i enlighet med de sakkunnigas förslag från och med budgetåret

1944/45 vid tekniska högskolan i Stockholm en uppdelning skett av

professuren i kemisk teknologi i en professur i teknisk organisk kemi och en

professur i teknisk oorganisk kemi ävensom inrättats en professur i teknisk

elektrokemi. Vid Chalmers tekniska högskola har från och med nämnda budgetår

inrättats en professur i elektrisk anläggningsteknik i stället för en tidigare

speciallärarbefattning i ämnet samt två speciallärartjänster i respektive kemisk

textilteknologi och textil materiallära. Vissa från och med budgetåret 1945/46

genomförda förändringar med avseende å lärarbefattningarna vid de tekniska

högskolorna ha även skett i anslutning till de sakkunnigas förslag, nämligen

— såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm — inrättande av en professur

i stadsbyggnad, förändring av en tidigare professur i geodesi och fotogrammetri

till en professur i fotogrammetri, inrättande av en speciallärarbefattning

i vattenlednings- och avloppsteknik ävensom utökning av speciallärartjänsten

i kylteknik till att omfatta jämväl mekanisk värmeteori samt — beträffande

Chalmers tekniska högskola — inrättande av en professur i radioteknik, ändring

av en professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi till en

professur i oorganisk kemi, inrättande av speciallärartjänster i allmän geologi,

i mineralogi, i textil- och konfektionsteknologi och i kemisk apparatteknik,

sammanslagning av två speciallärartjänster i frihandsteckning och i modellering

till en för dessa ämnen gemensam speciallärarbefattning ävensom inrättande

av ytterligare ett docentstipendium.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

Vidare Ilar i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag från och med

innevarande budgetår en lönereglering för förste assistenterna vid de tekniska

högskolorna vidtagits, därvid dessa befattningshavare placerats i lönegrad

Ex 21. Ett annat av ifrågavarande sakkunniga framlagt organisationsförslag,

som förverkligats från och med sistnämnda budgetår, avsåg inrättande

av en skrivcentral vid tekniska högskolan i Stockholm. I detta sammanhang

erinrar jag även om den utökning av och den lönereglering för vaktmästarpersonalen

vid de tekniska högskolorna, som genomförts från och med detta

budgetår, därvid emellertid icke omförmälda sakkunnigas utan den s. k. institutionsvaktmästarutredningens

förslag tagits som utgångspunkt. Beträffande

Chalmers tekniska högskola har slutligen den av 1940 års sakkunniga

framlagda generalplanen för utbyggnad av högskolan i princip godtagits av

statsmakterna vid 1945 års riksdags vårsession, varvid för budgetåret

1945/46 ett investeringsanslag av 2 230 000 kronor anvisats till nybyggnader

vid denna högskola.

Vid anmälan av frågan örn anslag till de tekniska högskolorna för budgetåret

1945/46 m. m. anförde min företrädare i ämbetet — såsom framgår av

det vid propositionen 1945: 326 fogade utdraget av statsrådsprotokollet —

att med hänsyn till de meningsskilj aktigheter, vilka i skilda hänseenden gjort

sig gällande vid remissbehandlingen av det av 1940 års sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen framlagda organisationsförslaget, detta enligt

hans mening borde göras till föremål för en viss översyn, innan detsamma i

sin helhet förelädes riksdagen. Av frågor, som krävde en omprövning, nämndes

särskilt spörsmålet örn lantmäteriundervisningens organisation och förläggning,

som syntes böra göras till föremål för en särskild utredning, i samband

varmed jämväl spörsmålet örn geodesiundervisningens anordnande borde

upptagas till förnyat övervägande. Även åtskilliga av de av de sakkunniga

framförda förslagen till löne- och arvodesreglering tarvade en överarbetning,

främst förslagen till reglering av professorernas och laboratorernas löner samt

specialläramas arvoden. Vidare hade, uttalade min företrädare i ämbetet, det

av den s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget, avseende en väsentlig

förstärkning av bibliotekspersonalen ävensom ökade anslag till högskolornas

bibliotek, vid beredningen inom departementet befunnits vara i behov av en

överarbetning, innan detsamma i sin helhet kunde läggas till grund för en

proposition i ämnet.

Med avseende å utbyggnaden av de tekniska högskolorna för möjliggörande

av en ökning av studerandeantalet uttalade departementschefen, att

den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande beträffande

Chalmers tekniska högskola enligt hans mening ej vore större än att den

syntes utgöra en lämplig grundval vid utformningen av byggnadsprogrammet.

I fråga örn tekniska högskolan i Stockholm syntes däremot erforderligt att

avvakta resultatet av den förberörda byggnadskommitténs arbete, vilken vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

fullgörande av sitt uppdrag hade att pröva utbyggnadsfrågan från den alternativa

förutsättningen av ett årligt antal av 350 nya ordinarie studerande.

Från nu angivna utgångspunkter fann departementschefen, som förutsatte

att den av honom förordade ytterligare översynen av föreliggande spörsmål

skulle kunna genomföras utan tidsutdräkt, sig endast kunna tillstyrka vissa

åtgärder, som icke lämpligen kunde uppskjutas och icke hade sådan principiell

innebörd, att ärendets fortsatta beredning därigenom föregrepes.

Det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda

förslaget, vilket är av synnerligen omfattande och genomgripande natur,

har — såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår — hittills endast i

begränsad utsträckning genomförts. Vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet

har nämligen en ingående överarbetning av sakkunnigförslaget

i skilda hänseenden befunnits erforderlig, innan hela det frågekomplex,

detsamma omfattar, förelägges riksdagen. Denna överarbetning har

ännu icke till alla delar slutförts. Ett spörsmål, som synes böra göras till föremål

för utredning genom särskilda sakkunniga, är frågan om lantmäteriundervisningens

organisation och förläggning, i samband varmed även geodesiundervisningens

anordnande vid tekniska högskolan i Stockholm torde böra upptagas

till övervägande. Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Maj:t

anmäla detta ärende.

Till en av 1940 års sakkunniga behandlad fråga av central betydelse torde

emellertid numera slutlig ställning kunna tagas. Jag avser här frågan om landets

behov av civilingenjörer och det därmed sammanhängande spörsmålet

om de tekniska högskolornas utbyggnad. Såsom av det tidigare anförda

framgår ha statsmakterna detta år i princip godtagit en för Chalmers tekniska

högskolas utbyggnad framlagd generalplan, som avser att giva denna

högskola en normal antagningskapacitet av 250 nya ordinarie elever årligen.

Såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm har däremot ansetts nödvändigt

att avvakta resultatet av den översyn av de sakkunnigas generalplan, som

uppdragits åt den förut omförmälda byggnadskommittén, innan slutligt ståndpunktstagande

kunde ske till frågan om omfattningen av högskolans utbyggnad.

I detta sammanhang vill jag emellertid erinra, att riksdagen i sin skrivelse

1945: 485 i anledning av Kungl. Maj:ts förberörda proposition uttalat,

att riksdagen, utan att därvid vilja föregripa den slutliga omprövningen av

spörsmålet om den årliga elevintagningens storlek, funnit det av de sakkunniga

beräknade sammanlagda studerandeantalet av 700, varav 450 vid tekniska

högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola, i stort

sett lämpligt och ägnat att läggas till grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.

Kommittén för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

har numera framlagt resultatet av sin överarbetning av de sakkunnigas förslag

till generalplan, därvid kommittén även verkställt approximativa kostnadsberäkningar

för högskolans utbyggnad vid ett alternativt antal av 350

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 374-

nya ordinarie studerande årligen. Med hänsyn härtill och angelägenheten av

att förevarande spörsmål snarast bringas till en lösning synes frågan böra upptagas

vid innevarande års riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande först behandla frågan om ingenjörsbehovet

och studerandeantalet samt därefter övergå till frågan om utbyggnaden

av tekniska högskolan i Stockholm.

I. Ingenjörsbehovet och antalet studerande.

Sakkunnigförslaget.

För bedömande av landets behov av ingenjörer samt i anslutning därtill den

erforderliga kapaciteten hos de tekniska högskolorna med avseende å antalet

studerande och dessas fördelning på olika linjer och studieriktningar ha de

sakkunniga genom särskilt tillkallade experter verkställt en statistisk undersökning

rörande ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939. Undersökningen har icke

omfattat lantmätare.

Materialet till denna undersökning har insamlats genom utsändande av ett

frågeformulär till vederbörande arbetsgivare, vari uppgifter begärts dels om

antalet heltidssysselsatta ingenjörer inom varje företags industrigren den 31

juli 1932, den 31 juli 1937 och den 31 juli 1939, dels antalet heltidsanställda

ingenjörer sistnämnda dag fördelade efter utbildning och tjänsteställning, dels

ock vederbörande företags uppfattning med utgångspunkt från förhållandena

den 31 juli 1939 i frågan huruvida ingenjörsbehovet inom företaget bomme

att ökas eller minskas. De begärda uppgifterna ha avsett dels högskoleingenjörer,

d. v. s. ingenjörer utexaminerade från tekniska högskolan i Stockholm,

förutvarande Chalmers tekniska instituts högre avdelning och Chalmers tekniska

högskola, dels andra ingenjörer.

Det förenämnda frågeformuläret har av de sakkunniga med cirkulärskrivelse

1 juni 1941 tillställts sammanlagt ett 30-tal statliga verk och myndigheter,

vilka kunnat antagas sysselsätta ingenjörer, rikets samtliga 116 städer, 11

köpingar och 5 municipalsamhällen, omkring 200 undervisningsanstalter, 43

enskilda järnvägar, omkring 2 880 industriföretag, varav omkring 1 255 genom

Sveriges industriförbund, 96 kraftverk, 537 arkitektfirmor, 374 byggnadsfirmor,

589 ingenjörsfirmor, 42 patentbyråer och 5 andra arbetsgivare av skilda

slag. Beträffande industrigruppen må anmärkas, att ett urval verkställts

bland företagen inom olika branscher med hänsyn till antalet sysselsatta arbetare,

årligt; tillverkningsvärde och andra omständigheter, som antagits

vara av betydelse för bedömande av företagens representativitet (bet. s. 81).

Sammanlagt ha utsänts i runt tal 5 500 frågeformulär, av vilka omkring

2 300 eller cirka 42 procent återkommit.

De genom enquétesvaren redovisade ingenjörerna uppgå till ett sammanlagt

antal av 15 736 och fördela sig efter utbildning på följande sätt:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 37Jj
-

Antal

%

Civilingenjörer.............

4 895

31,1

Bergstekniker............

410

2,6

Teknister...............

5 241

33,8

Väveritekniker............

197

1,3

Andra tekniker..........

2 871

18,2

Diplomingenjörer.............

476

3,0

Utlandstekniker..............

569

3,6

Akademiker................

143

0,9

Oexaminerade.........

905

5,8

Uppgift saknas...............

29

0,2

Summa

15 736

100,o

Med avseende å dessa ingenjörers fördelning på olika verksamhetsområden

må här återgivas efterföljande, i betänkandet intagna tablå:

Verksamhetsområde

Hela

antalet

ingenjörer

D

ä r a v i

%

civiling.

teknister

andra

tekniker

ingen

examen

övriga

Stat............

2 219

50,7

32,8

9,7

3,8

3,0

Kommuner.......• , .

1262

49,4

30,1

12,9

3,6

4,0

Undervisning........

271

58,3

18,4

9,6

0,4

13,3

Enskilda järnvägar. . . . .

90

37,8

43,3

12,2

2,2

4,5

Försäkringsbolag......

72

75,0

12,5

5,6

1,4

5,5

Industrier..........

9 588

21,9

42,0

20,1

7,1

8,9

Kraftverk..........

179

42,5

26,2

21,2

2,8

7,3

Byggnadsfirmor .......

442

32,5

33,3

28,3

2,7

3,2

Arkitektfirmor .......

303

35,3

27,4

12,2

12,5

12,6

Ingenjörsfirmor.......

672

36,6

29,5

23,2

3,4

7,3

Patentbyråer........

57

56,1

15,8

8,8

1,8

17,5

Industriell administration .

127

29,9

25,2

39,4

3,9

1,6

Svensk utlandstjänst ....

149

38,3

20,1

4,7

20,1

16,8

Diverse...........

305

32,5

22,3

34,8

2,0

8,4

Antalet civilingenjörer var enligt de inkomna uppgifterna 3 400 den 31 juli

1932, 4 386 den 31 juli 1937 och 4 895 den 31 juli 1939. Motsvarande siffror

för övriga ingenjörer utgjorde 6 198, 8 807 och 10 841 (tabellbilagan stat. off.

utr. 1943: 35, tabell 33, s. 57).

Svaret på förfrågan, huruvida ökning eller minskning av ingenjörsbehovet

vore att förutse, har, framhålla de sakkunniga, från dem, som haft möjlighet

att överblicka dessa frågor, genomgående utmynnat i uttalandet, att ett ökat

antal högskoleingenjörer vore erforderligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

För att få en bakgrund för bedömande av de resultat, som inventeringen

av ingenjörerna givit, har det vidare befunnits nödvändigt att söka beräkna

antalet nu levande ingenjörer, såväl civilingenjörer, innefattande bergsingenjörer

och arkitekter men ej lantmätare, som vissa andra kategorier av personer

med teknisk utbildning, nämligen sådana, som utexaminerats från tekniska

läroverk och med dessa likställda skolor, från bergsskolorna och från

vissa vävskolor (bet. s. 86).

Vad angår den till civilingenjörer hänförliga gruppen, har på grundval av

från vederbörande högskolors matriklar inhämtade uppgifter antalet under

åren 1895—1939 från tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska

högskola (Chalmers tekniska instituts högre avdelning) utexaminerade beräknats

till sammanlagt 7 819. Med ledning av den matrikel, som Chalmerska

ingenjörsföreningen årligen utgivit över kvarlevande ingenjörer, utexaminerade

från Chalmers tekniska högskola (Chalmers tekniska instituts högre avdelning),

har antalet den 31 juli 1939 kvarlevande civilingenjörer, utexaminerade

tidigast 1895, uppskattats till 7 313, varav från tekniska högskolan i

Stockholm 4 915 och från Chalmers tekniska högskola 2 398. Fördelningen

å olika fackavdelningar och antalet i svensk tjänst sysselsatta framgår av här

intagna sammanställning:

Hela antalet

Därav i

Avdelning

kvarlevande

civ.ing.

svensk

tjänst

utländsk

tjänst

F (teknisk fysik)....

9

9

—

M (maskinteknik) . . .

1 913

1 709

204

S (flyg-o. skeppsteknik)

341

280

61

E (elektroteknik)....

1481

1397

84

V (väg-o. vattenbyggn.)

1594

1 537

57

K (kemi o. kem. tekn.).

972

871

101

B (bergsvetenskap) . .

497

452

45

A (arkitektur).....

506

460

46

Summa

7 313

6 715

598

Ett motsvarande material har sammanställts beträffande de från tekniska

gymnasier och vissa andra undervisningsanstalter utexaminerade. Antalet

kvarlevande den 31 juli 1939 av från nu ifrågavarande skolor tidigast år

1895 utexaminerade har uppskattats till sammanlagt 11 230, varav 9 654

teknister, 820 bergstekniker och 756 väveritekniker.

I övrigt torde beträffande det föreliggande undersökningsmaterialet få hänvisas

till betänkandet jämte därtill hörande tabellbilaga och såsom Bihang

3 betecknade bilaga.

Av den sålunda verkställda undersökningen ha de sakkunniga ansett sig

kunna draga följande allmänna slutsatser rörande ingenjörsbehovet vid högskolorna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

1. Den nuvarande tillgången på civilingenjörer, som beräknats uppgå till

cirka 7 300, torde motsvara behovet omkring mitten av 1930-talet men däremot

icke den starka efterfrågan under de sista åren.

2. Det är uppenbart, att det framtida behovet av ingenjörer starkt kommer

att påverkas av att det svenska näringslivet, inbegripet ali teknisk verksamhet

för stat och kommun, ser sig nödsakat att i väsentligt ökad omfattning

bygga på självständig forskning. Hänsyn till denna ökning måste tagas

vid bestämmande av det antal studerande, vilka årligen skola intagas vid de

tekniska högskolorna.

3. Forskningen måste komma att sätta spår i form av högre förädling inom

produktionen, varav följer såväl ökning av det kvalificerade ingenjörsarbetet

inom ett företags centrala organisation med konstruktion och planering

som även ökat arbete inom själva tillverkningen. Härav måste följa användning

i långt större utsträckning än tidigare av högt kvalificerade ingenjörer,

d. v. s. civilingenjörer. Så blir säkerligen fallet inom all produktion,

baserad på inhemska råvaror, främst skogen, malmen och jordbrukets produkter

(d. v. s. livsmedelsproduktionen), liksom också inom produktion baserad

på importerade råvaror.

4. Det torde bli ofrånkomligt att en hel del industriföretag, som, enligt vad

den gjorda utredningen visar, nu använda civilingenjörer i ingen eller ringa

utsträckning, för att stärka sin konkurrenskraft i ökad omfattning skaffa sig

högskolebildad ingenjörspersonal. När det gäller småföretag kan vägen tänkas

gå över samarbete eller sammanslagning under gemensam teknisk förvaltning

och ledning, i vilken den högre tekniska sakkunskapen kan givas plats.

5. Ett och annat nytt ingenjörsområde tillkommer. Ett sådant område är

armén, inom vilken hittills ingenjörer förekommit i mycket ringa utsträckning.

Uppgjorda planer utvisa här ett betydande behov, till vilket hänsyn

måste tagas. Liksom hittills varit fallet komma säkerligen nya industrier, baserade

på nya idéer, att växa fram och öppna nya fält för ingenjörsverksamhet.

6. Vid bestämmande av antalet studerande, som skola intagas, måste man

ej endast taga hänsyn till behovet av ingenjörer i Sverige och de svenska

firmornas utlandstjänst, utan man måste göra visst tillägg för andra svenska

ingenjörer i utlandet. För ett litet land som Sverige kommer det alltid att bli

nödvändigt, att en del av våra unga ingenjörer reser ut för att studera utvecklingen

i länder med större resurser. Den största delen av dem kan förväntas

vända tillbaka efter ett eller annat års studier, men några av dem

måste alltid beräknas stanna kvar i utlandet, och deras platser måste besättas

av andra ingenjörer. För övrigt bjuder klokheten att man alltid söker hålla

en viss reserv, så att landets ingenjörsbehov alltid blir täckt.

De sakkunniga ha härefter övergått till en behandling av frågan örn

antalet studerande vid de tekniska högskolorna. De sakkunniga ha funnit det

av ekonomiska skäl omöjligt att utbygga de tekniska högskolorna för ett

obegränsat antal studerande. En begränsning härav måste enligt de sakkunnigas

mening ske och antalet nyintagna studerande bör då ställas i rätt relation

till ingenjörsbehovet i landet.

De sakkunniga, som funnit tillgången av civilingenjörer i mitten av 1930- talet ungefär motsvara behovet och sålunda intagning av studerande och utexaminering

av civilingenjörer vid de båda högskolorna ha varit lämpligt avpassad

efter vårt lands dittillsvarande behov, ha med avseende å det framtida

behovet vidare i huvudsak anfört:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374.

När det gäller att utreda det framtida behovet av civilingenjörer ha de

sakkunniga icke — lika litet som föregående sakkunniga kommittéer, som

försökt sig på uppgiften — kunnat finna någon metod att beräkna detta.

Av den statistiska undersökningen framgår, att — såsom förut nämnts —

antalet hos de uppgiftslämnande företagen anställda civilingenjörer den 31

juli åren 1932, 1937 och 1939 var respektive 3 400, 4 386 och 4 895, motsvarande

en ökning av ej mindre än 1 495 på 7 år eller 214 per år. Enligt

tabell 4 i tabellbilagan utexaminerades kalenderåren 1932—1938 sammanlagt

1 693 studerande från tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola (Chalmers tekniska institut), lantmätarna oräknade, eller i

medeltal 242 per år. Örn ersättningsbehovet för ingenjörer, som avlidit, pensionerats

eller av annan anledning lämnat ingen jörsyrket under 7-årsperioden

31 juli 1932—31 juli 1939, uppskattats till 75 per år eller sammanlagt 525,

en siffra, som avsiktligt satts synnerligen lågt, skulle enbart vid de redovisade

företagen under denna tidsperiod ha anställts (1 495 -j- 525 — 1 693 =) 327

civilingenjörer utöver det antal, som utexaminerats åren 1932—1938. Man

har härvid räknat med att det i regel dröjer något halvår innan de studerande

fått anställning eller i varje fall innan de nått ingenjörsställning. Förutsättes

det, att även inom icke redovisade företag en ökning av antalet anställda

civilingenjörer skett, betyder detta, att underskottet av utexaminerade varit

betydligt större. Otvivelaktigt fanns vid 1930-talets början inom och utom

landet en relativt stor reserv av ingenjörer, vilken kunde tillgripas under högkonjunkturen

i mitten och slutet av detta årtionde och vilken nu torde vara

helt förbrukad. En blick på tidningarnas annonssidor ger belägg för, att för

närvarande en betydande ingenjörsbrist föreligger.

De sakkunniga ha undersökt möjligheten att lägga den sålunda beräknade

ökningen av antalet anställda civilingenjörer under nämnda år till grund för

en prognos av ingenjörsbehovet men ha därvid funnit, dels att de förebragta

siffrorna giva en överdriven bild av ingenjörsbeståndets ökning mot

slutet av 1930-talet — det kan nämligen av flera orsaker antagas, att redovisningsprocenten

för åren 1932 och 1937 icke är lika stor som för år 1939

— dels att siffrorna uppenbart representera en övergång från en depressionsperiod

till en högkonjunktur och avse en alltför kort tidsperiod för att kunna

tjäna som grundval för bedömning på längre sikt.

De sakkunniga ha förklarat, att enligt deras mening någon annan möjlighet

att beräkna det framtida ingenjörsbehovet icke förefunnes än att utgå från

utvecklingskurvan för intagna studerande och utexaminerade civilingenjörer

från tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola under en

längre period, lämpligen sedan sekelskiftet, och extrapolera medellinjen (trenden)

i densamma efter sannolika grunder.

Över de sakkunnigas i enlighet härmed verkställda beräkningar har i betänkandet

lämnats en grafisk framställning, återgiven å nästföljande sida.

I anslutning härtill anföres i huvudsak i betänkandet:

Den grafiska framställningen avser att åskådliggöra de tekniska högskolornas

utveckling från och med år 1900. Framställningen är grundad på uppgifter

från de tekniska högskolornas kanslier om antalet kompetenta inträdessökande

och antagna åren 1900—1942 samt antalet examinerade åren

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 374.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 374•

Nyintagna år 900 05

Examinerade » 1904 09

1904—1942. Den översta av figurens tre kurvor avser antalet kompetenta

sökande åren 1900—1942. På grund av att åtskilliga sökande samtidigt ingivit

ansökningshandlingar till såväl tekniska högskolan i Stockholm som

Chalmers tekniska högskola, har det icke ansetts riktigt att låta denna kurva

återgiva sammanlagda antalet avgivna inträdesansökningar från kompetenta

sökande till tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola

(Chalmers tekniska institut), utan man har utgått från att årligen 10 procent

av de sökande ingivit dubbla ansökningar och dragit kurvan med hänsyn

härtill. Antagandet är givetvis något osäkert och har icke kunnat kontrolleras

utan avsevärd omgång men torde dock icke alltför mycket skilja sig från verkliga

förhållandet. Det bör även framhållas, att systemet med dubbla ansökningar

blivit vanligare, sedan Chalmers tekniska instituts högre avdelning

ombildats till högskola.

Figuren upptager även en kurva avseende sammanlagda antalet antagna

åren 1900—1942. Det bör påpekas, att antalet antagna icke alltid överensstämmer

med antalet av dem, som samma år börja sina studier. Detta

har sin orsak däri, att en del av de antagna omedelbart efter antagningen

permitteras för militärtjänst eller sjukdom och att en eller annan antagen

aldrig påbörjar studierna. Det har konstaterats, att skillnaden icke varit

nämnvärd under tiden före det andra världskrigets utbrott, men att den

sedermera särskilt på grund av beredskapsinkallelserna 1940 gjort sig starkt

märkbar. Detta år antogos vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola sammanlagt icke mindre än 467 nya studerande, men endast

319 kunde påbörja sina studier. Åren 1941 och 1942 däremot, då flertalet

av de förut permitterad e återkommit från beredskapsinkallelserna, påbörjades

studierna av flera än som dessa år intagits. Antalet nya studerande åren

1938—1942 har å figuren angivits med en prickad linje (....).

Den tredje kurvan anger sammanlagda antalet examinerade åren 1904—

1942. De sakkunniga ha härvid utgått från att examen avlagts efter fyra

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

år, trots att den normala studietiden vid flertalet avdelningar vid Chalmers

tekniska institut och avdelning K (kemi och kemisk teknologi) vid tekniska

högskolan i Stockholm under 1900-talets första decennier var 3 eller SYz år.

Den streckprickade linjen (— . — . — .) visar den kurva, som de sakkunniga

lagt till grund för sitt förslag. Denna kurva visar ett knä omkring 1926,

vid vilken tidpunkt den med fart pågående rationaliseringen och den hastigt

stigande industriella utvecklingen synbarligen börjat göra sig gällande i form

av ökad efterfrågan på högre utbildade ingenjörer. I verkligheten kommer utvecklingen

att förlöpa efter en vågformad kurva, följande det ekonomiska

livets växlingar, ehuru sannolikt med betydlig eftersläpning.

I motsats till den tidigare behandlade statistiska undersökningen avse

samtliga kurvor även studerande vid avdelningen för lantmäteri och utländska

studerande, vilka sistnämnda dock utgjort ett försvinnande fåtal.

Det föreligger enligt de sakkunnigas mening fullt fog för att med hänsyn

till de tidigare angivna allmänna slutsatserna beträffande in gen jersheim vet

förbereda möjligheter till en sammanlagd ökad nyintagning av studerande i

enlighet med den streckprickade kurvan. Denna är framdragen till 1970 och

anger, att vid denna tid sammanlagt 700 studerande skulle behöva intagas

per år vid de tekniska högskolorna.

Då man för närvarande står vid gränsen av det antal studerande, som

kan intagas i de båda högskolorna, och då de förberedande arbetena för att

i nämnvärd utsträckning intaga nya studerande kräva avsevärd tid, kan

nämnvärt ökad intagning ej beräknas äga rum förrän några år framåt. Här

har antagits 1947. Då vi sannolikt ha att vänta minskad efterfrågan under

en kommande fredskris, synas alltför stora olägenheter ej vara att vänta

härav.

Med denna utredning ha de sakkunniga endast velat angiva den storleksram

man sammanlagt bör giva de båda tekniska högskolorna för att de med

någorlunda stor säkerhet skola motsvara landets behov under den tid man

nu behöver överblicka.

Örn ramen visar sig vara för vid, innebär det, att /len räcker för längre

tid än man beräknat. Man kan då fylla ut den i långsammare takt, men de

för ramens storlek grundläggande delarna av stommen måste från början tagas

till med tillräckliga mått.

Slutsatserna av denna utredning äro sålunda, att de båda högskolorna tillsammans

successivt böra utbyggas för att kunna intaga 700 studerande per år.

De sakkunniga ha utgått från att vid de tekniska högskolorna för närvarande

utan alltför stor trängsel i lokalerna och överbelastning av lärarna kunna

antagas sammanlagt 450 ordinarie elever årligen, varav vid tekniska högskolan

i Stockholm 280 och vid Chalmers tekniska högskola 170. I förhållande

härtill skulle enligt de sakkunnigas förslag antalet elever ökas med ett sammanlagt

antal av 250 årligen.

I det föregående har erinrats, att enligt från de tekniska högskolorna inhämtade

uppgifter antalet höstterminen 1945 nyantagna ordinarie elever utgjorde

530, varav 319 vid tekniska högskolan i Stockholm och 211 vid Chalmers

tekniska högskola.

Någon ny teknisk högskola kräves enligt de sakkunnigas mening icke för

möjliggörande av den av dem föreslagna ökningen av antalet clever, utan den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

ifrågasatta ökningen anses lämpligast kunna genomföras genom en utvidgning

av de båda nuvarande högskolorna.

Med avseende å de båda högskolornas inbördes storlek vid den sålunda

ifrågasatta ökningen av elevantalet, ha de sakkunniga förklarat, att det enligt

deras mening funnes all anledning att utgå ifrån, att den nuvarande avdelningsindelningen

även i fortsättningen skall visa sig lämplig under de närmaste

åren. De sakkunniga ha sålunda förordat ett bibehållande av den ordning,

som nu gäller härutinnan för de båda högskolornas vidkommande, eller följande

avdelningsindelning, därvid emellertid avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

föreslagits skola erhålla benämningen »byggnadsteknik».

Tekniska högskolan Chalmers tekniska

i Stockholm högskola

I. Teknisk fysik (F)

II. Maskinteknik (M)

III. Flygteknik och skeppsteknik (S)

IV. Elektroteknik (E)

V. Väg- och vattenbyggnad (V)

(Byggnadsteknik)

VI. Kemi och kemisk teknologi (K)

VII. Bergsvetenskap (B)

VIII. Arkitektur (A)

IX. Lantmäteri (L)

De sakkunniga ha vidare anfört:

Det är naturligtvis ej uteslutet, att det kan visa sig lämpligt att i framtiden

nyskapa någon enstaka avdelning. Sålunda kan t. ex. den flygtekniska

utbildningen, örn utvecklingen på detta område allt framgent sker med

samma snabbhet som hittills, måhända böra formas in i en särskild avdelning

eller avdelningar för flygteknik inrättas vid båda högskolorna.

De sakkunniga ha härefter uttalat, att de vid sina överväganden kommit

till den uppfattningen, att tekniska högskolan i Stockholm bör planläggas för

en slutgiltig intagning av 450 studerande årligen och Chalmers tekniska högskola

för en slutlig intagning av 250 studerande årligen.

De sakkunniga ha härutinnan anfört:

Det är naturligt, att tekniska högskolan i Stockholm göres större än. Chalmers

tekniska högskola, då antalet avdelningar är större och då differentieringen

i studieriktningar måste bli rikare vid tekniska högskolan i Stockholm,

ej minst på grund av den relativt starka koncentrationen av forskningsinstitut

till huvudstaden.

En övre gräns för en teknisk högskolas storlek gives naturligtvis i svårigheten

att sammanhålla allt vad som hör till en sådan högskola i en organisation.

Med intagning av 450 studerande per år skulle sammanlagda antalet

studerande vid tekniska högskolan i Stockholm uppgå till inemot 2 000, och

I. Maskinteknik (M)

II. Skeppsbyggnad (S)

III. Elektroteknik (E)

IV. Väg- och vattenbyggnad (V)

(Byggnadsteknik)

V. Kemi och kemisk teknologi (K)

VI. Arkitektur (A)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits ''proposition nr 374- 21

det synes de sakkunniga att man icke bör gå längre, åtminstone icke utan

att pröva sig fram.

Chalmers tekniska högskolas storlek vid en intagning av 250 studerande per

år motsvarar ej fullt tekniska högskolans i Stockholm nuvarande storlek. Organisationen

skulle dock bli enklare, då antalet avdelningar alltid bör kunna

hållas lägre än för närvarande vid tekniska högskolan i Stockholm. Avdelningar

för bergsvetenskap, teknisk fysik och lantmäteri böra sålunda aldrig

behöva ifrågakomma där.

Det av de sakkunniga beräknade antalet studerande har av dem förutsatts

skola fördelas å de olika fackavdelningarna sålunda:

M

S

E

V

A

K

B

F

L

Summa

Tekniska högskolan i Stockholm

80

36

80

80

32

56

40

16

30

450

Chalmers tekniska högskola . .

50

30

50

60

25

35

—

—

—

250

Med den nu angivna intagningen per år kan, enligt de sakkunniga, med vissa

efter erfarenheten lämpade antaganden antalet studerande i olika årskurser

vid de båda högskolorna förutsättas bli följande:

Tekniska högskolan i Stockholm.

Årskurs

M

S

E

V

A

K

B

F

L

Summa

l:a........

88

45

88

88

35

64

45

18

33

504

2:a........

88

45

88

88

35

64

45

18

33

604

3:e........

83

42

83

83

32

60

42

16

30

471

4:e........

75

38

75

75

30

54

38

15

28

428

Summa

334

170

334

334

132

242

170

67

124

1907

Chalmers tekniska högskola.

Årskurs

M

S

E

V

A

K

Summa

55

35

55

67

28

40

280

2:a................

55

35

55

67

28

40

280

3:e................

52

33

52

63

26

38

264

4:e................

48

30

48

58

24

35

243

Summa

210

133

210

255

106

153

1 067

Yttrandena.

De sakkunnigas uppskattning av det framtida behovet av civilingenjörer

har i flertalet remissyttranden icke ansetts överdriven. Särskilt såvitt gäller

det beräknade studerandeantalets fördelning å olika fackavdelningar har i åtskilliga

yttranden i fråga om vissa avdelningar en ytterligare ökning av antalet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts ''proposition nr 374-

s tu deran de befunnits motiverad. I en del yttranden har framhållits önskvärdheten

av att den för Chalmers tekniska högskola ifrågasatta utbyggnaden

planerades så, att en ytterligare utvidgning av denna högskola utan större

olägenheter kunde genomföras. Å andra sidan har i ett antal yttranden de

sakkunnigas beräkningar rörande ingenjörsbehovet blivit starkt kritiserade

och en försiktigare uppskattning av det framtida elevantalet förordats. Av remissyttrandena

må följande återgivas:

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Som de sakkunniga framhållit är det ej möjligt att nu beräkna det antal

ingenjörer, som kan behöva utbildas under en längre tidrymd. Det synes styrelsen

icke osannolikt, att antalet nyintagna studerande redan före år 1970

kan behöva ökas utöver 700 per år. Emellertid synes det styrelsen riktigt att

icke nu planera utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm för större

antal nyintagna studerande än 450 per år, vilket de sakkunniga föreslagit.

Då frågan om nybyggnad för de lägre årskurserna vid Chalmers tekniska

högskola blir aktuell, synes man emellertid böra överväga, om icke de sex

avdelningar, som finnas representerade vid Chalmers tekniska högskola, böra

utbyggas till samma storlek som motsvarande avdelningar vid tekniska högskolan

i Stockholm, vilket skulle innebära en ytterligare ökning av antalet

nyintagna vid Chalmers tekniska högskola med i runt tal 100 studerande

utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, som endast utalat sig i

fråga om elevantalet vid nämnda högskola, har anfört:

Kollegiet ansluter sig till förslaget om intagande av cirka 450 studerande

årligen med däremot svarande maximiantal av 2 000 studerande. Då utvecklingen

fram till år 1970 icke med någon större grad av säkerhet kan förutses,

anser emellertid högskolan, att den planerade utbyggnaden bör ske på

sådant sätt, att, om så skulle visa sig erforderligt och lämpligt, det årligen

antagna antalet studerande för högskolan i dess helhet eller för vissa avdelningar

långt före sagda tidpunkt kan få nå sitt maximum. Ävenså synes det

svårt att avgöra vilket antal studerande, som bör antagas på olika avdelningar,

varför med hänsyn härtill utbyggnaden bör utformas så, att vissa jämkningar

avdelningarna emellan utan större olägenheter kunna genomföras.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har uttalat, att enligt dess

mening den av de sakkunniga tillämpade metoden för beräkning av studerandeantalet,

ehuru osäker, dock gåve den säkraste bedömning av det framtida

behovet, som nu kunde åstadkommas. Kollegiet har vidare bland annat

yttrat:

Kollegiet vill dock framhålla, att vissa industrier, såsom den elektriska

och den kemiska, äro helt unga eller, som den sistnämnda, tidigare varit

relativt outvecklade i vårt land och kunna beräknas växa snabbare än jämförelsen

med det förflutna anger. Inom elektrotekniken ha hittills de nyutgångna

ingenjörerna placerats på nya befattningar och deras antal

har därför motsvarat industriens utvidgningsbehov, men under de närmaste

åren uppstår dessutom ett alltmera ökat behov av nya ingenjörer

för att ersätta dem, som uppnå pensionsåldern. På grund härav anser

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

kollegiet de sakkunnigas uppskattning av ingenjörsbehovet försiktig och gjord

i underkant. Särskilt inom avdelningarna för elektroteknik och kemi hörn åtgärder

vidtagas för att öka antalet utexaminerade ingenjörer utöver vad de

sakkunniga föreslå. Kollegiet finner sig icke övertygat örn lämpligheten att

göra tekniska högskolan i Stockholm i framtiden sa mycket större än Chalmers

tekniska högskola, som de sakkunniga föreslå, och vill förorda, att de avdelningar,

som skola finnas vid båda högskolorna, utbyggas till samma storlek

på båda ställena, men att tekniska högskolan i Stockholm göres större därigenom,

att dessutom vissa avdelningar endast finnas där.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet har — med

instämmande av större akademiska konsistoriet därstädes — ansett behovet

av ökad ingenjörsutbildning på ett övertygande sätt klarlagt i betänkandet och!

funnit alla skäl tala för den föreslagna ökningen av studerandeantalet. Jämväl

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola med

instämmande av högskolans lärarrad — och ingenjörsvetenskapsakademien

ha anslutit sig till sakkunnigförslaget i förevarande avseende.

Statens tekniska forskningsråd anser det sannolikt, att behovet av högskoleingenjörer

kommer att bli större än vad de sakkunniga antagit åtminstone beträffande

de elektrotekniska, kemiska och byggnadstekniska facken.

Svenska teknolog föreningen har bland annat anfört:

Frågan om den sannolika framtida utvecklingen av teknik och industri har

av föreningen mycket livligt debatterats. Lika litet som de sakkunniga ser sig

emellertid föreningen i stånd att framföra en bindande sannolikhetsbevisning

för den framtida utvecklingen. Men mycket starka skäl ha framförts, som göra

det troligt, att den av de sakkunniga antagna utvecklingstakten för de tekniska

högskolorna icke kommer att bli tillfyllest. De närmaste åren efter det nuvarande

krigets avslutande kunna visserligen komma att medföra en fredskris

med sådan karaktär, att efterfrågan på högskolebildade ingenjörer tillfälligtvis

minskar, men sedd på lång sikt torde utvecklingen bli en annan. Åtgärder

för att utöka antalet examinerade från de tekniska högskolorna komma heller

icke att medföra någon verkan förr än efter ett rätt stort antal ar.

Ehuru alltså ingen bindande beräkning angående det framtida behovet av

högskoleingenjörer kan presteras, vill föreningen dock anföra vissa synpunkter

härpå, som gjort sig starkt gällande vid frågans behandling inom föreningen.

Den tekniska utvecklingen har genom kriget fått en mycket kraftig stöt framåt.

De verkningar detta kommer att ha på samhällslivet i allmänhet och näringslivet

i synnerhet, ha ännu icke helt kommit till uttryck. Säkerligen kommer efterkrigstidens

samhälle att bli ännu mera tekniskt betonat, än vad vi nu föreställa

oss. Den svåra konkurrens örn tillgängliga exportmarknader, som säkert

kommer att uppstå efter kriget, gör det även nödvändigt för länder, som önska

behålla en livlig utrikeshandel, att hålla sig i den tekniska utvecklingens främsta

linje, vilket på lång sikt förutsätter egen forskning och egna tekniska insatser.

Ett förhållande, som för små länder som Sverige kan komma att

spela en avgörande roll, är att de större länderna möjligen komma att efter

kriget visa stor återhållsamhet i fråga om frigivande av tekniska erfarenheter

och rön. Hitintills har Sverige i allmänhet fått disponera utlandets tekniska

resultat på ett mycket tidigt stadium. En förändring i detta förhållande kan

ha stort inflytande på våra begränsade möjligheter att göra oss gällande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

Med all sannolikhet komma även nya tekniska områden och nya industrier

att kräva högt kvalificerade tekniker och forskare. Exempel äro lätta att finna.

Närmast till hands ligger det kemiska området, som i stort sett varit allt för

mycket försummat i vårt land, speciellt med hänsyn till de stora naturtillgångar,

som här finnas. Sorn ytterligare ett exempel kan nämnas det elektrotekniska

området, vilket på grund av sin karaktär i mycket hög grad fordrar

ingenjörer med bästa teoretiska underbyggnad, och där behovet av ingenjörer

under en lång följd av år icke kunnat fyllas ens inom de verksamhetsområden,

där elektroingenjörerna sedan länge varit sysselsatta. Förhållandet inom det

mekaniska området är likartat och stort behov beräknas komma att föreligga

beträffande konstruktions- och driftsingenjörer.

Sammanfattas de slutsatser rörande behovet av ingenjörer, vilka kunna dragas

av de allmänna utvecklingstendenser, som ovan berörts, finner föreningen,

att antalet nyintagna elever bör ökas väsentligt snabbare under de närmaste

åren, än de sakkunniga föreslagit. Denna ökning — till kanske 600 nyintagna

elever per år mot slutet av 1940-talet — innebär icke i och för sig, att den föreslagna

ramen för tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola,

700 nyintagna elever per år, är för trång, men väl att man måste vara

beredd på att nämnda ram blir fylld tidigare än omkring 1970, nämligen om

den industriella utvecklingen fortsätter i nuvarande tempo. Föreningen anser

därför skäl föreligga att överväga, vad som i så fall bör göras för att täcka ett

stegrat behov av ingenjörer.

Det närmast till hands liggande alternativet, örn man nu följer de sakkunnigas

förslag, torde då vara att inrätta ytterligare en teknisk högskola. Det

framgar av de sakkunnigas betänkande, att en sådan åtgärd fördyrar undervisningen

med i runt tal en miljon kronor per år jämfört med en fortsatt utbyggnad

av de befintliga högskolorna. Mot obegränsad utbyggnad talar emellertid

det förhållandet, att det säkerligen, som de sakkunniga hävda, finns en

övre gräns för den lämpliga storleken av en högskola.

Om denna gräns ligger vid den föreslagna, ramen för tekniska högskolan i

Stockholm, nämligen 450 nyintagna elever per år, skulle denna, högskola icke

böra vidare utvidgas. För Chalmers tekniska högskola skulle däremot en utvidgning

vara tänkbar, i varje fall så, att antalet nyintagna elever i de för

Chalmers tekniska högskola föreslagna avdelningarna ökas till samma antal,

som föreslagits för motsvarande avdelningar vid tekniska högskolan i Stockholm,

eller till 364. Den sammanlagda ramen för bägge högskolorna skulle på

detta sätt kunna ökas till något över 800, vilket antal kan väntas täcka, behovet

»under den framtid till omkring 1970, för vilken man nu behöver uppgöra

plan» bättre än det av de sakkunniga föreslagna antalet 700.

Det synes därför föreningen välbetänkt att vad byggnaderna beträffar nu

fastställa samma ram för Chalmers tekniska högskolas avdelningar som för

motsvarande avdelningar vid tekniska högskolan i Stockholm. Med den mindre

differentieringen vid Chalmers tekniska högskola torde detta medföra mycket

måttlig kostnadsökning. En sådan åtgärd skulle även möjliggöra en mer flexibel

fördelning av eleverna på olika avdelningar.

Jämväl styrelsen för tekniska samfmidet i Göteborg har ifrågasatt, huruvida

icke behovet av högskoleingenjörer kommer att ökas i vida snabbare takt än

de sakkunniga antagit, samt förordat planerandet av en successiv utbyggnad

av Chalmers tekniska högskola till samma storleksordning, som den för tekniska

högskolan i Stockholm föreslagna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

Telegrafstyrelsen, som upplyst att ämbetsverket varit i tillfälle att vid ärendets

handläggning samarbeta med svenska teknologföreningen, har förklarat

sig i stort sett ansluta sig till föreningens utlåtande. Härutöver har ämbetsverket

i förevarande avseende uttalat, att ämbetsverket för teleteknikens del ville

ifrågasätta, huruvida behovet av högskoleingenjörer inom detta område skulle

bliva tillräckligt tillgodosett genom de sakkunnigas förslag.

Vattenfallsstyrelsen har såsom sin uppfattning uttalat, att ett större antal

ingenjörer bör utbildas än vad som för närvarande är fallet och att därvid behovet

av ingenjörer med högre teknisk utbildning i första rummet bör tillgodoses.

Styrelsen har härutinnan anfört i huvudsak följande.

Vattenfallsstyrelsen tillhör de statsverk, som i sin tjänst ha ett stort antal

ingenjörer med såväl högre som lägre teknisk utbildning. Utvecklingen på det

område, som styrelsen har att företräda, tyder på, att behovet av ingenjörer

och däribland särskilt högskoleingenjörer kommer att vara stort och ökas med

tiden. Främst är det inom de elektrotekniska och byggnadstekniska facken,

som behovet inom vattenfallsverket kommer att göra sig gällande. Ännu är

endast en tredjedel av landets vattenkrafttillgångar utbyggd, men behovet av

elektrisk kraft stiger oavlåtligt, och en fortsatt omfattande utbyggnadsverksamhet

måste förutses. Vid den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften uppkomma

nya problem, vilka sammanhänga med, att den nya vattenkraften är

mera svårtillgänglig och svårutbyggd samt att samkörningen mellan kraftstationerna

blir mera komplicerad. Detta medför ökat behov av högt kvalificerade

ingenjörer, som ha att leda utvecklingen på detta område. Detta gäller icke

endast för de arbetsområden, som företrädas av vattenfallsstyrelsen och övriga

kraftföretag, utan även för den del av landets industri, som har att tillgodose

kraftindustriens behov av maskiner och övrig teknisk utrustning, såsom

exempelvis verkstadsindustrien.

På senare tid har det blivit nödvändigt att inom alla delar av näringslivet

ägna särskilt intresse åt att arbetskraft och även arbetsmaskiner bli rationellt

utnyttjade. Dessa rationaliseringssträvanden torde med all sannolikhet komma

att göra sig ännu mera gällande i framtiden. För arbetsorganisationsproblemens

lösning kommer, i varje fall inom det område styrelsen representerar, sålunda

ett ökat behov av kvalificerade ingenjörskrafter att vara förhanden.

Styrelsen har även intresse av att de arbetsområden, inom vilka avnämare

av elektrisk kraft finnas, utvecklas efter rationella linjer. Särskilt må här nämnas

den elektrokemiska industrien, inom vilken svensk sakkunskap ännu finnes

i alltför liten omfattning. En ingenjörsutbildning, som tillgodoser den elektrokemiska

industriens behov, är enligt styrelsens mening nödvändig. Styrelsen

vill framhålla, att om det är svårt att uttala sig om den tidpunkt, när den av

de sakkunniga föreslagna gemensamma ramen för högskolornas omfattning kan

väntas bli tagen fullt i anspråk, så är detta en ännu mycket vanskligare uppgift,

när det gäller de enskilda facken. Även örn man godtar de sakkunnigas

allmänna ram, måste man sålunda göra klart för sig, att den relativa fördelningen

av eleverna på de olika fackskolorna kan komma att rubbas genom

olika snabb utveckling och att därför vissa fackavdelningar kunna väntas komma

alt bliva fullbelastade förr än andra och måhända icke oväsentligt tidigare

än år 1970. Detta gäller särskilt det elektrotekniska facket, där enligt styrelsens

erfarenhet, för övrigt bekräftad från flera andra håll, behovet av högskoleingenjörer

sedan åtminstone sex ä sju år varit större än vad som motsvarar till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

gången. Det föreligger därför för närvarande en betydlig ackumulerad brist

på sådana ingenjörer, vilket bland annat tar sig det uttrycket, att teknologerna

praktiskt taget äro anställda långt innan de äro färdiga med studierna. Elektrotekniken

är som vetenskap och industri ännu tämligen ung, och detta innebär

icke blott en alltjämt pågående expansion utan också att hittills de nyexaminerade

årskullarna av civilingenjörer i sin helhet kunnat räknas som en ökning

av tillgången. Från mitten av 1940-talet kommer detta förhållande att

ändras i och med att de äldsta årgångarna av elektroingenjörer nå pensionsåldern.

Därefter kommer ett ständigt ökat antal av de nyexaminerade ingenjörerna

att åtgå som ersättning för pensionsavgångna. Slutligen får det beaktas,

att elektroingenjörer i växande utsträckning äro eftersökta även inom arbetsområden,

som icke direkt kunna hänföras till det elektrotekniska facket. Även

inom det byggnadstekniska facket föreligger för närvarande en viss brist på

högskoleingenjörer. Styrelsen vill därför för sin del först och främst påyrka,

att de föreslagna utbyggnaderna för här nämnda fack ske i snabbast möjliga

takt för att möjliggöra en stor ökning av antalet högskoleingenjörer inom dessa

fack redan under de närmaste åren. Styrelsen har anledning tro, att liknande

behov föreligga även för andra fack, såsom för det kemiska.

Vid granskning av de sakkunnigas betänkande med till detta fogade byggnadsplaner

synes det styrelsen, som örn en utbyggnad av Chalmers tekniska

högskola till samma avdelningsstorlek som vid tekniska högskolan i Stockholm

borde vara möjlig. Planeringen av byggnadsarbetena synes böra ske med tanke

på en sådan utvidgning, som torde innebära den billigaste lösningen, när en

gång den nu föreslagna ramen för den högre tekniska undervisningen visar sig

för knapp inom ett eller annat fack.

Väg- och vattenby g grwdsstyrelsen har anfört, att verket, som för närvarande

sysselsatte omkring 200 högskoleutbildade väg- och vattenbyggnadsingenjörer,

av olika skäl räknade med, att för framtiden ett väsentligt större antal

vore erforderligt.

Järnvägsstyrelsen, som funnit det mycket vanskligt att med större säkerhet

bedöma ingenjörsbehovet, har anfört:

Derhän dock erinras örn, att det icke minst inom järnv ägs väsendet framkommit

nya verksamhetsområden, varpå vissa förhållanden inom den elektriska

bandriften förtjäna framhållas som ett exempel. Statens järnvägars behov

av elektrotekniskt bildade högskoleingenjörer, som ännu i början av 1920- talet inskränkte sig till fem telegrafingenjörer och den fåtaliga stab, som då var

knuten till styrelsens elektrotekniska byrå, har också vuxit hastigt och i långt

snabbare tempo än som framgår av den av de sakkunniga extrapolerade kurvan.

Om hänsyn tages till elektrodriften, maskintjänsten, verkstadsrörelsen,

telefon- och signaltjänsten, kan behovet nu uppskattas till inemot ett hundratal

högskoleingenjörer.

Det nu anförda exemplet kan givetvis icke tillmätas någon avgörande betydelse,

däremot möjligen en symptomatisk sådan. Med hänsyn till den osäkerhet,

som dock med nödvändighet måste vidlåda varje bedömande av hithörande

frågor, måste de sakkunnigas bedömningsmetod anses vara klokt avvägd,

varför den biträdes. Det förefaller emellertid vara angeläget att framhålla,

att högskoleorganisationen i detta hänseende ej fastlåses inom en så

trång ram, att en av behovet påkallad framtida utökning av antalet studerande

vållar alltför stora svårigheter. Man bör jämväl hålla den möjligheten öp
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

pen, att inom en enstaka fackavdelning, där en mera markerad knapphet på

ingenjörer föreligger — så torde exempelvis nu vara fallet inom väg- och vattenbyggnadsfacket

— öka antalet studerande i snabbare tempo, än de sakkunniga

föreslagit. En sådan åtgärd behöver blott innebära, att den slutsiffra,

som programenligt skulle hava uppnåtts omkring år 1970, kan väntas föreligga

tidigare. Någon ytterligare ökning fram till sistnämnda år måste i anledning

härav icke med nödvändighet förutsättas.

Sveriges industriförbund har i huvudsak anfört:

Enligt förbundets mening torde någon mera tillförlitlig metod för uppskattandet

av det önskvärda elevantalet vid de tekniska högskolorna än

den de sakkunniga begagnat icke stå till buds. Förbundet finner den av de

sakkunniga gjorda uppskattningen vila på så sannolika grunder, som överhuvudtaget

kunna begäras vid en dylik uppskattning. Till stöd för uppfattningen,

att den av de sakkunniga föreslagna ramen för de tekniska

högskolorna icke blivit för stort tilltagen, vill förbundet särskilt hänvisa

till, att högskolornas uppgift att utbilda forskare på det tekniska området

med all sannolikhet kommer att kräva betydligt större resurser än hittills,

om vårt land vill hävda sin ställning såsom industrination. Förbundet vill

vidare understryka de sakkunnigas uttalande, att antalet högskoleingenjörer

bör vara så avpassat, att tillfälle kan beredas åtskilliga av dem att

tidvis taga anställning utomlands utan att tillgången på ingenjörer här

hemma blir för knapp. Om ett mindre överskott på ingenjörer tillfälligt

skulle komma att förefinnas, torde detta icke kunna anses innebära någon

större olägenhet. Förbundet skulle för sin del anse det olyckligt, örn den

utbyggnad av högskolorna, som de sakkunniga föreslagit, icke skulle komma

att ske i den utsträckning och i den takt, som av dem förordats. De kostnadsökningar,

som äro nödvändigt förbundna med den föreslagna utvidgningen,

torde böra anses såsom mycket måttliga, icke minst om man betänker

de möjligheter till ytterligare industriell expansion och därmed följande

välståndsökning inom hela samhället, som en tillräckligt stor, väl

skolad ingenjörskår är ägnad att verksamt främja.

Även industriförbundet har vidare uttalat sig för att utbyggnaden av

Chalmers tekniska högskola planeras så, att denna högskola framdeles kan

erhålla samma storlek som motsvarande avdelningar vid tekniska högskolan

i Stockholm.

Uttalanden av mera begränsad räckvidd om ökat behov av högskoletekniker

ha vidare såvitt gäller särskilda fackområden gjorts i ett antal

yttranden.

Sålunda har byggnadsstyrelsen framhållit bristen pa arkitekter inom

stadsbyggnadsfacket. Svenska arkitekters riksförbund har ansett den föreslagna

utökningen av antalet studerande vid avdelningarna för arkitektur

otillräcklig. I samma riktning har länsarkitektföreningen, som funnit arkitektbehovet

böra göras till föremal för en särskild utredning, uttalat sig.

Fullmäktige i jernkontoret samt metallografiska institutet ha förklarat,

att brist å gruvingenjörer förefunnes sedan en tid tillbaka. Sveriges kemiska

industrikontor har uttalat, att brist på högskoleingenjörer framför allt gjort

sig gällande inom det kemiska facket, och Sveriges lantbruksförbund har

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3 74.

framhållit, att ökad standardisering och undervisning inom jordbruket medförde

ökat behov av tekniker för lantbruksmaskinindustrien.

Å andra sidan ha — såsom inledningsvis berörts — i ett antal yttranden

betänkligheter anförts mot att på grundval av de sakkunnigas beräkningar

öka intagningen vid de tekniska högskolorna i den utsträckning, de sakkunniga

föreslagit.

Statskontoret har sålunda yttrat:

. De sakkunnigas metod för beräkning av det framtida behovet av civilingenjörer

innebär, att man förutsätter, att de tekniska högskolornas utveckling

skall fortgå i ungefär samma takt som hittills, eller med andra

ord, att den tekniska utvecklingen följer samma kurva som antalet utexaminerade

ingenjörer i stället för att ingenjörsbehovet bestämmes av

den tekniska utvecklingen.

Statskontoret tilltror sig visserligen icke att uttala något omdöme örn

vare sig det nuvarande eller framtida ingenjörsbehovet, men ämbetsverket

mäste konstatera, att de sakkunnigas utredning utgör en mycket bräcklig

grundval för den föreslagna utbyggnaden av de tekniska högskolorna. Statskontoret

föreställer sig, att den naturliga vägen för fastställande av dessa

högskolor lämpliga storlek och kapacitet bör vara att fullfölja de sakkunnigas

ursprungliga tankegång och genom en marknadsundersökning söka

kartlägga de områden, där för närvarande eventuellt underskott på ingenjörer

högskoleutbildade och andra — må föreligga och med ledning av

denna undersöknings resultat draga erforderliga slutsatser angående det

framtida utbildningsbehovet. Visar sig denna väg icke vara framkomlig,

synes man nödsakad att bygga på allmänna antaganden angående den fortsatta

tekniska och ekonomiska utvecklingen. Problemets lösning blir då i

sista hand en konjunkturpolitisk och ekonomisk bedömningsfråga.

Under sådana förhållanden är uppenbarligen stor försiktighet att anbefalla,

innan man drar alltför vittgående slutsatser rörande utvecklingen

anda fram till 1970, vilket årtal utgör slutpunkten för det av de sakkunniga

torordade utbyggnadsprogrammet. Vissa fakta böra också hållas i minnet.

Um ett antal av 7 300 civilingenjörer antages lia motsvarat behovet vid

mitten av 1930-talet, erfordras för att vidmakthålla ingenjörsbeståndet vid

denna niva, att cirka 300 nya civilingenjörer årligen utexamineras. Statskontoret

utgår därvid från en genomsnittlig tjänstetid av 25 år för civilingenjörerna,

vilket i varje fall icke torde vara för högt räknat. De båda

tekniska hogskolornas nuvarande examinationskapacitet ligger enligt vad

som framgår av betänkandet vid omkring 450 per år. Sålunda utgjorde

antalet antagna studerande år 1942 vid tekniska högskolan 297 och vid

Chalmers tekniska högskola 164, eller tillhopa 461. Redan nu finnes alltså

en marginal av drygt 50 procent för täckande av ett ökat behov av civilmgenjörer

Sannolikt torde utan alltför kostnadskrävande anordningar de

bada hogskolornas kapacitet kunna ytterligare utvidgas och antalet nya

studerande okas, utan att den nuvarande organisationsramen fördenskull

behover sprängas. Likaledes synes i större utsträckning än vad som i föreliggande

utredning skett hänsyn böra tagas till den icke oväsentliga förbättring

av utbildningsmöjligheterna för tekniker, som under senare år

agt rum genom nyinrättande av ett antal lägre tekniska läroanstalter.

Det. ™aste också betonas, att tidpunkten just nu är synnerligen vansklig

tor ställande av någon konjunkturprognos för efterkrigstiden. Det är visser
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

ligen att hoppas, att vi denna gång skola vara bättre rustade att möta en

eventuell fredskris än efter förra världskrigets slut. Men man torde göra

klokt i att icke helt förgäta, att antalet kompetenta inträdessökande till

tekniska högskolan, som år 1919 utgjorde 412, två år senare, dk lågkonjunkturen

efter första världskrigets slut på allvar börjat göra sig gällande,

sjunkit till 255.

Statskontoret är för sin del icke berett att på grundval av föreliggande

utredningsmaterial förorda någon mera väsentlig utvidgning av de tekniska

högskolorna.

Vetenskapsakademien har anfört:

Av utredningen framgår att en relativt stor reserv av ingenjörer förelåg

i början av 1930-talet, ett överskott, som under följande år decimerats och

under de sista åren helt försvunnit på grund av det växande behovet av

ingenjörer. Detta ökade behov måste emellertid tillskrivas de exceptionella

förhållanden, som ha sin grund i den nuvarande världskrisen. Det synes

under alla omständigheter vara i hög grad vanskligt att lägga en linjär

extrapolation från 1926 till grund för en uppskattning av det framtida

ingenjörsbehovet. Önskvärt hade varit att de sakkunniga i samband med

utredningen av det framtida ingenjörsbehovet även företagit en undersökning,

huruvida de utexaminerade ingenjörerna kunnat vinna en mot den

erhållna utbildningen svarande anställning och en med hänsyn till studiekostnaderna

rimlig lönenivå. Dessa frågor synas också stå i intimt samband

med den av sakkunniga uttalade önskvärdheten av en viss överproduktion

av civilingenjörer.

MatematisJc-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har —

med instämmande av större akademiska konsistoriet därstädes — uttalat sig i

huvudsaklig överensstämmelse med vetenskapsakademien.

Statsverkens ingenjörsjörbund har hemställt, att det framtida behovet

av högskoleingenjörer göres till föremål för en saklig omprövning. Efter att

i sitt yttrande ha erinrat att vid den utbyggnad av tekniska högskolan

i Stockholm, som beslutades av statsmakterna år 1911, det årliga antalet

nya studerande beräknades till 150 i stället för — såsom förordats i det

sakkunnigförslag, som låg till grund för beslutet — 300, har ingenjörsförbundet

anfört i huvudsak följande.

Den efterföljande utvecklingen visade, att antalet årligen nyintagna studerande

var avsevärt större än som motsvarade efterfrågan på civilingenjörer,

trots att antalet begränsades till hälften av det i kommittéförslaget

beräknade.

Efter en cirka fyraårig högskoleutbildning, som kostat dels staten cirka

13 000 kronor per ingenjör, dels enskilda ett motsvarande belopp, sågo sig

sålunda många högskoleingenjörer nödsakade att antingen emigrera eller

söka sin utkomst inom andra än tekniska verksamhetsområden.

Av det anförda framgår vanskligheten i försöken att bestämma det antal

högskoleutbildade ingenjörer som i en viss, oviss framtid motsvarar behovet.

1940 års sakkunniga hava även helt avstått från anspråken på att

hava funnit någon formel, enligt vilken detta behov kan beräknas. Ingenjörsförbundet

konstaterar även med förvåning, att en väsentlig skillnad

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 37/).

förefinnes mellan de sakkunnigas allmänna slutsatser vid bestämmandet av

ingenjörsbehovet och de förutsättningar härför, som förelagts i departementschefens

direktiv, nämligen »att verkställa en så noggrann bedömning

som möjligt av landets behov av tekniker och att med ledning härav framlägga

förslag rörande den årliga elevintagningen vid de tekniska högskolorna

och eventuellt vid de tekniska läroverken. Vid denna undersökning

är en förutsättning, att de vid de tekniska högskolorna utbildade sysselsättas

med för dem lämpliga arbetsuppgifter.» De sakkunniga anse nämligen,

att olägenheterna av viss överproduktion av civilingenjörer ej är stor,

då »civilingenjörsutbildningen ger en mångsidig användbarhet såväl inom

det egna landet som i världen i övrigt» (s. 97, 120) och anse det rent av önskvärt

»att man alltid söker hålla en viss reserv, så att landets ingenjörsbehov

alltid blir täckt». Överskottet skulle enligt de sakkunniga hänvisas till andra än

tekniska verksamhetsområden inom landet samt exporteras. Ingenjörsförbundet

anser dessa de sakkunnigas allmänna slutsatser, sedda mot den

föregående utvecklingen, oförsvarliga och oförenliga med en sund uppskattning

av ingenjörsbehovet.

Med avseende å de sakkunnigas metod att för beräkning av ingenjörsbehovet

utgå ifrån de tidigare årliga antagningarna och extrapolera behovet

fram till år 1970 vill förbundet framhålla, att från och med år 1929 antalet

nyintagna studerande vid de tekniska högskolorna ökades utomordentligt

starkt. Ingenjörsförbundet är av den åsikten, att det tidsområde (1929—

1942), som de sakkunniga härvid utgått ifrån, är så utomordentligt kort,

att en extrapolering över en tidrymd på cirka 25 år framåt måste betecknas

såsom synnerligen osäker och beroende av faktorer av mycket tillfällig

natur.

Ingenjörsförbundet anser i motsats till de sakkunniga, att den nuvarande

knappheten på civilingenjörer huvudsakligen beror på krisförhållanden av

övergående natur, och endast i mindre grad är ett resultat av den under

de senaste tjugo åren genomförda rationaliseringen av industrien.

Ingenjörsförbundet anser sålunda, att de allmänna slutsatser, från vilka

de sakkunniga utgått, äro av sådan beskaffenhet samt att den använda

metoden är så osäker, att resultatet icke kan läggas till grund för en så

omfattande och dyrbar organisation, som den enligt de sakkunnigas förslag

utbyggda högre tekniska undervisningen utgör.

Även må här i anledning av det från industrihåll vid flera tillfällen framförda

önskemålet örn ökat antal per år utbildade högskoleingenjörer framhållas,

att örn brist på civilingenjörer skulle råda, så borde detta enligt

lagen om tillgång och efterfrågan resultera i en höjning av ingenjörslönerna.

Utvecklingen i detta avseende lämnar emellertid enligt förbundets uppfattning

icke belägg för att någon brist på civilingenjörer skulle föreligga,

även örn en höjning av vissa löner har ägt rum under de allra senaste åren

på grund av förutnämnda omständigheter till följd av krisförhållanden.

Lönenivån är emellertid i stort sett fortfarande så låg, att det i högskolestudierna

nedlagda kapitalet icke kan anses förränta sig tillnärmelsevis så

bra, som är normalt för annan kapitalplacering. Förbundet vill med skärpa

framhålla, att stor risk föreligger, att ingenjörsbehovet från industrihåll

överdrives, för att antalet utexaminerade ingenjörer utan hänsyn till kostnaderna

skall bliva så stort, att lönerna kunna hållas nere och en icke erforderlig

reserv förefinnas. De sakkunniga synas i detta avseende vilja på

statens och enskildas bekostnad tillmötesgå företagarintressen i en utsträck
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr Svening

som står i visst motsatsförhållande till de av departementschefen givna

direktiven. Betydelsen av att antalet elever vid de tekniska högskolorna

rätt avväges är ur nationalekonomisk synpunkt stor och kommer, på grund

av den befolkningstekniska utvecklingen med förestående minskning av

storleken av de årsklasser, som kunna ifrågakomma som inträdessökande,

vikten härav att stegras inom en nära framtid.

I detta sammanhang må anmärkas, att tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté i sitt tidigare omförmälda utlåtande den 15 april 1945,

såsom inledningsvis berörts, jämlikt meddelade direktiv alternativt verkställt

en uppskattning av kostnaderna för en utbyggnad av högskolan för ett antal

av 350 nya ordinarie studerande årligen. Härutinnan har kommittén i huvudsak

anfört följande.

Den egentliga besparing, som står att vinna vid ett lägre antal studerande,

ernås huvudsakligen genom minskade ritsalar samt även i någon mån genom

minskning av vissa större hörsalar. Laboratorierna ha redan av de sakkunniga

avsetts användas av grupper av studerande och icke hela avdelningar,

varför någon minskning av desamma ej kan förutsättas om antalet studerande

minskas från 450 till 350. Lärarrum, forskningsrum och dylikt kunna

givetvis icke minskas. Vid det mindre antalet studerande fordras visserligen

ett mindre antal assistenter, men detta medför icke minskning av assistentrummen.

Det har nämligen förutsatts, att flera assistenter ha samma rum.

Detta bör ej medföra olägenheter, då assistenterna alternera och således ej

alla tjänstgöra samtidigt. Besparingen i byggnadskostnaderna blir därför relativt

liten, om det per år antagna antalet studerande minskas från 450 till 350.

Vid en dylik minskning av antalet nyintagna studerande uppkomma enligt

kommitténs beräkningar besparingar för byggnader tillhörande första utbyggnadsstadiet

på tillsammans cirka 290 000 kronor.

Under senare utbyggnadsstadier kunna motsvarande besparingar beräknas

uppkomma för nybyggnader innehållande ritsalar och hörsalar, nämligen

byggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur med

överslagsvis 50 000 kronor för vardera eller tillsammans 100 000 kronor.

Den sammanlagda möjliga besparingen i byggnadskostnader vid ett minskat

studerandeantal uppgår således till cirka 390 000 kronor för utbyggnaden i

dess helhet.

Kostnaderna för utrustning och möblering kunna givetvis också minskas

om studerandeantalet minskar. Om man överslagsvis beräknar dessa kostnadsminskningar

så högt som till 1 000 kronor per studerande, skulle för de

100 studerande, varmed totala antalet nyantagna alternativt skulle minskas,

en besparing av 100 000 kronor vara möjlig.

I anslutning härtill har styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm i anslagsäskandena

för nästa budgetår förklarat sig bestämt vidhålla sin tidigare

uttalade uppfattning örn angelägenheten av en utbyggnad av högskolan för

en årlig nyintagning av 450 ordinarie studerande samt vidare anfört:

Landets behov av högskoleutbildade tekniker är synnerligen stort, och då

därjämte skillnaden i kostnader för cn utbyggnad av högskolan för antagning

av 450 respektive 350 ordinarie studerande per år enligt byggnadskommitténs

beräkningar är förhållandevis obetydlig, kan ingen tvekan råda om att det

förstnämnda alternativet är att föredraga.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

I samma riktning har högskolans lärarkollegium vid behandlingen av högskolans

anslagsäskanden för nästa budgetår uttalat sig.

Frågan om Sveriges behov av högskoleutbildade ingenjörer har vid olika

tillfällen gjorts till föremål för undersökning. Såväl 1906 års tekniska högskolekommitté

som 1934 års Chalmerssakkunniga ha sålunda behandlat detta

spörsmål, dock utan att nå fram till någon objektiv bedömningsgrund. Mot

bakgrunden av dessa erfarenheter framstår frågan om det framtida ingenjörsbehovet

som ett av de vanskligaste spörsmål, som 1940 års sakkunniga enligt

de för utredningen meddelade direktiven haft att taga ställning till. Det har

emellertid ansetts önskvärt att om möjligt finna ett svar på denna fråga, vilken

är av grundläggande betydelse när det gäller att planera intagningen av studerande

vid de tekniska högskolorna. De sakkunniga ha med anlitande av statistisk

expertis verkställt en omfattande utredning härutinnan, för vars uppläggning

och huvudresultat en redogörelse lämnats i det föregående. Av utredningen

ha de sakkunniga ansett sig kunna draga vissa allmänna slutsatser beträffande

ingenjörsbehovet och därmed också om den erforderliga examinationskapaciteten

hos de tekniska högskolorna. De ha sålunda funnit, att antalet

år 1939 verksamma civilingenjörer ungefär motsvarar det behov, som

förelåg omkring mitten av 1930-talet, men att det däremot icke är tillräckligt

för att tillgodose den starka efterfrågan, som gjort sig gällande under åren

därefter. De sakkunniga ha vidare funnit uppenbart, att det framtida behovet

av ingenjörer starkt kommer att påverkas av att det svenska näringslivet torde

komma att i väsentligt ökad omfattning bygga på egna insatser i den tekniskt-vetenskapliga

forskningen. Vidare kommer enligt de sakkunnigas uppfattning

framstegen inom den vetenskapliga forskningen att medföra en högre

grad av förädling inom produktionen, vilket kan förväntas vidga de befintliga

verksamhetsfälten och öppna nya arbetsområden för högskoleutbildade tekniker.

Sedan de sakkunniga sökt utröna behovet av högskoleutbildade ingenjörer,

har det för dem gällt att bedöma det antal studerande, som årligen borde intagas

vid de tekniska högskolorna för att detta behov skall bli täckt. Härvid

ha de sakkunniga, som funnit den av dem verkställda statistiska utredningen

icke utgöra någon tillförlitlig grundval för ett bedömande på längre sikt av

civilingenjörsbehovet och det erforderliga antalet studerande vid de tekniska

högskolorna, utgått från kurvorna för intagna studerande och nu examinerade

civilingenjörer vid de båda tekniska högskolorna under en längre period och

den beräknade medellinjen fram till år 1970. De sakkunniga ha därvid kommit

fram till att det sammanlagda antalet nyintagna studerande vid tekniska högskolan

i Stockholm och Chalmers tekniska högskola år 1970 borde kunna bestämmas

till 700. Med denna utredning ha de sakkunniga velat ange den kapacitet,

de båda tekniska högskolorna bör erhålla för att med någorlunda stor

säkerhet kunna motsvara landets behov under den tid, som nu kan överblickas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

Enligt de sakkunniga, som icke funnit det lämpligt att nu föreslå någon

ökning av antalet tekniska högskolor, skulle de studerande uppdelas mellan

högskolorna så, att tekniska högskolan i Stockholm kunde taga emot 450

och Chalmers tekniska högskola 250 nyinskrivna studerande årligen, sedan

de båda högskolornas utbyggnad blivit genomförd. Någon förändring av antalet

avdelningar har heller icke ansetts påkallad, men däremot en viss differentiering

dels högskolorna emellan, dels inom de olika avdelningarna. De

studerandes fördelning mellan avdelningarna bör enligt de sakkunniga ske i

ungefär samma proportion som för närvarande.

Dessa allmänna slutsatser ha i stort sett understrukits i de yttranden, som

avgivits av myndigheter och sammanslutningar, vilka äga särskild förtrogenhet

med näringslivets förhållanden och överblick över den tekniska utvecklingen.

Såsom särskilt representativa i detta hänseende framstå svenska

teknologföreningens, vattenfallsstyrelsens och Sveriges industriförbunds yttranden,

vari understrykes sannolikheten av att nya tekniska områden och

nya industrier komma att kräva högt kvalificerade tekniker och forskare,

liksom det även framhålles, att möjligheterna till en ytterligare industriell

expansion och därmed följande välståndsökning inom hela samhället i viss

män äro beroende av att en tillräckligt stor och välskolad ingenjörskår finnes

att tillgå inom landet. Å andra sidan har i några yttranden, särskilt i de som

avgivits av statskontoret och statsverkens ingenjörsförbund, hävdats, att de

sakkunnigas uppskattning av ingenjörsbehovet alltför starkt påverkats av de

senaste årens krisförhållanden, då ersättningsindustriernas anspråk på tekniker

liksom även militärinkallelserna varit ägnade att framkalla en viss men

övergående knapphet på högskolebildade ingenjörer. Båda dessa remissinstanser

framhålla sålunda, att det nu är alltför vanskligt att ställa någon konjunkturprognos

för efterkrigstiden. Statsverkens ingenjörsförbund gör därjämte

gällande, att lönenivån för civilingenjörer i stort sett är så låg, att den

icke ger belägg för antagandet, att en underproduktion av kvalificerade tekniker

för närvarande är för handen. Emot sistnämnda kritiska uttalanden

kan enligt min mening invändas, att vad de sakkunnigas undersökning åsyftar

icke är att ernå en konjunkturprognos för ingenjörsbehovet för de närmaste

efterkrigsåren utan att vinna en uppfattning av utvecklingstendensen på

längre sikt. De sakkunniga ha eftersträvat att finna en medellinje för den

sannolika utvecklingen fram till en så relativt avlägsen tidpunkt som år 1970.

Det ligger i sakens natur att avsteg från denna medellinje kunna under olika

år förekomma än i ena, än i andra riktningen. För min del är jag också klart

medveten örn den osäkerhet, som måste komma att vidlåda varje uppskattning

av det slag, varom här är fråga. Jag kan dock, i likhet med flertalet av

remissinstanserna, icke finna annat än att de sakkunniga givit goda skäl för

sin uppfattning och är därför beredd att godtaga deras allmänna slutsatser.

De revolutionerande tekniska landvinningar, som gjorts under krigsåren och

som de två senaste åren givits publicitet, synas ge en ytterligare bekräftelse

Bihang till riksdagens protolcoll 19i5. 1 sami. Nr $7//. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 37Jh

på de sakkunnigas antagande, att samhällsutvecklingen leder hän mot en alltmer

tilltagande industrialisering och produktionsförädling. I belysning härav

är jag närmast benägen att i likhet med vissa remissinstanser hålla före, att

de tekniska högskolornas till omkring 700 civilingenjörer årligen beräknade

framtida examinationskapacitet kan komma att behöva tagas i anspråk långt

innan den antagna tidpunkten, omkring år 1970. I varje fall synas goda skäl

föreligga att vid uppgörande av planer för de tekniska högskolornas fortsatta

utbyggnad icke sätta målet lägre än en examinationskapacitet av omkring

700 civilingenjörer per år.

I likhet med flertalet remissinstanser har jag sålunda icke funnit de siffror,

de sakkunniga kommit till beträffande intagningen av studerande, överdrivet

höga. Jag kan dock väl förstå dem, som i likhet med statskontoret och statsverkens

ingenjörsförbund finna språnget mellan den av de sakkunniga angivna

siffran för den nuvarande intagningskapaciteten vid de båda högskolorna

eller 450 per år och den av dem föreslagna, 700 per år, väl stort.

Ökningen till 700 årligen intagna kommer emellertid givetvis att ske endast

successivt, i mån av behov. Att märka är även, att redan nu den faktiska

intagningen är väsentligt högre än som svarar mot högskolornas normala

kapacitet, nämligen sammanlagt omkring 530. Det må i detta sammanhang

erinras, att antalet avvisade kompetenta inträdessökande trots detta är betydande.

Enligt vad jag inhämtat från vederbörande rektorsämbeten uppgick

detta innevarande hösttermin, dubbelansökningar frånräknade, till sammanlagt

omkring 340.

Såsom inledningsvis erinrats ha statsmakterna detta år redan i princip

godkänt en generalplan för utbyggande av Chalmers tekniska högskola till en

normal årlig intagningskapacitet av 250 nya ordinarie studerande. I samband

därmed har riksdagen uttalat, att den — utan att likväl vilja föregripa den

slutliga omprövningen av spörsmålet om den årliga elevrekryteringens storlek

— funnit de av de sakkunniga beräknade studerandeantalen av 450

vid tekniska högskolan i Stockholm och 250 vid Chalmers tekniska högskola

i stort sett lämpliga och ägnade att läggas till grund för utformningen av utbyggnadsprogrammen.

För den senare högskolans vidkommande innebär en

utbyggnad av högskolan till en kapacitet av 250 nya ordinarie studerande

årligen, vid det förhållandet att antalet nya studerande därstädes redan nu

uppgår till 211, en så relativt obetydlig ökning att en mindre ram vid högskolans

utbyggande icke gärna kan ifrågasättas. Vad åter angår den förra

högskolan så skulle enligt min mening möjligen tvekan kunna råda om lämpligheten

att redan nu höja dess kapacitet till att motsvara en årlig nyantagning

av 450 ordinarie studerande. Den av denna högskolas byggnadskommitté

verkställda utredningen ger emellertid vid handen att den besparing i kostnader

för byggnader och utrustning, som vunnes vid en utbyggnad av högskolan

för ett mindre antal nya ordinarie studerande årligen, skulle bli relativt

ringa. En begränsning av den årliga intagningen av ordinarie studerande

från 450 till 350, som — då motsvarande antal för närvarande uppgår till

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

319 — skulle utgöra en tämligen obetydlig ökning av högskolans kapacitet,

beräknas sålunda enligt kommittén endast medföra minskning av 490 000

kronor av de till i runt tal 26 100 000 kronor uppskattade sammanlagda kostnaderna

för högskolans utbyggande. Å andra sidan skulle enligt vad jag inhämtat

från byggnadskommittén, om högskolans utbyggande nu planlades

för en årlig intagning av 350 studerande, en framtida utbyggnad till det

av de sakkunniga föreslagna antalet av 450 föranleda en avsevärd kostnadsökning.

Vid en senare utvidgning av ritsalar och hörsalar allteftersom studerandeantalet

ökas kan nämligen ej en rationell planlösning erhållas med

mindre att en omfattande omdisposition verkställes av lokalutrymmena inom

ifrågakommande byggnader.

I detta sammanhang vill jag inskjuta, att i det föregående vid beräknande

av studerandeantalet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsatts, att lantmäteriundervisningen

även framdeles skulle vara förlagd till denna högskola.

Därest en särskild utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation

och förläggning m. m. — en sådan utredning torde, enligt vad jag förut framhållit,

böra komma till stånd — skulle komma att föranleda till att denna

undervisning förlägges till en annan plats, skulle detta medföra en något

ökad kapacitet för högskolan med avseende å den årliga elevintagningen för de

övriga avdelningarnas vidkommande. Då antalet studerande inom avdelningen

för lantmäteri i första årskursen vid en utbyggnad av högskolan för en

sammanlagd årlig antagning av 450 studerande kan uppskattas till allenast

ett 30-tal, skulle emellertid en fördelning därav på högskolans övriga åtta

avdelningar icke komma att nämnvärt öka deras intagningskapacitet. Frågan

om lantmäteriundervisningens förläggning blir sålunda utan större betydelse

för bestämmandet av studerandeantalet vid högskolan.

Med hänsyn till vad sålunda anförts är jag för egen del beredd att förorda,

att en utbyggnad av de tekniska högskolorna redan nu planeras för en årlig

intagning av sammanlagt 700 ordinarie studerande i enlighet med de sakkunnigas

beräkningar, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och

250 vid Chalmers tekniska högskola.

Beträffande intagningsförhållandena vid de tekniska högskolorna vill jag slutligen

här uttala, att det kommer att bli en viktig uppgift för en för högskolorna

gemensam administrativ ledning — till frågan om inrättande därav är

det min förhoppning, att riksdagen snart skall få tillfälle att taga ståndpunkt

— att med uppmärksamhet följa näringslivets och arbetsmarknadens utveckling

år från år och att med ledning därav bestämma den för varje särskilt

år önskvärda intagningen inom den nu angivna ramen. Skulle under något

eller några år intagningen med hänsyn till en ekonomisk krissituation eller av

annan anledning böra begränsas för svenska studerande, synes mig tanken att

bereda utländska medborgare tillfälle att vinna utbildning vid de svenska tekniska

högskolorna icke böra avvisas. Att studerande från andra länder vinna

förtrogenhet med svensk teknik och svenskt näringsliv synes mig nämligen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Marits proposition nr 371+.

icke kunna annat än gagna vårt lands intressen på världsmarknaden. Jag vill

härvid framhålla, att erfarenheterna från Ziirichs tekniska högskola, vari

årligen ett mycket stort antal utländska studerande vinna sin utbildning, tala

till förmån för ett sådant tillmötesgående vid våra egna högre tekniska läroanstalter.

II. Utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm.

Tekniska högskolan i Stockholm har för närvarande sina lokaler förlagda

dels inom en byggnad vid Drottninggatan dels inom byggnader å ett för

högskolan upplåtet område å Norra Djurgården vid Valhallavägen. Inom

byggnaden vid Drottninggatan äro förlagda 1 :a och 2:a årskurserna för

samtliga nio avdelningar samt 3:e och 4:e årskurserna av avdelningen för

lantmäteri. På grund av det stora antalet samtidigt deltagande studerande

inom vissa läroämnen har det dock varit nödvändigt att förlägga en del

föreläsningar till de större hörsalarna vid Valhallavägen samt till en större

föreläsningssal vid Stockholms högskola. Laborationer i fysik, i oorganisk

kemi och i organisk kemi äro även för lia och 2:a årskurserna helt förlagda

till byggnaderna vid Valhallavägen, där även lokaler för administrationen och

biblioteket äro inrymda.

I anslutning till sitt förslag om en utbyggnad av högskolan för ett antal

av 450 nya ordinarie studerande årligen ha 1940 års sakkunniga jör den

högre tekniska undervisningen bland annat anfört:

Förläggningen av högskolans byggnader till två platser på 15—20 minuters

gångtidsavstånd från varandra innebär så stora olägenheter, att ett sammanförande

till en plats framstår som i hög grad angeläget. När byggnaderna vid

Valhallavägen på sin tid utfördes (1914—1917), var avsikten att mycket

snart helt förlägga högskolan till denna plats. På grund av depressionen

efter förra världskriget blev emellertid den tanken skrinlagd och man har

således alltsedan 1917 fått pröva på olägenheterna av förläggningen på två

platser. En sådan medför förlust av tid för förflyttning från den ena platsen

till den andra, vilket ökar svårigheterna att uppgöra rationella tidtabeller

för undervisningen. Användningen av biblioteket, som är förlagt till Valhallavägen,

försvåras för de lärare och studerande, vilka ha sitt arbete inom

byggnaden vid Drottninggatan. För dessa innebär även administrationsbyggnadens

läge vid Valhallavägen en avsevärd olägenhet. De studerande

i de båda lägre årskurserna få ej den önskvärda kontakten med dem i de

båda högre och även mellan lärarna på de olika platserna blir kontakten

bristfällig. Dessutom bör observeras, att de nuvarande anläggningarna för

uppvärmning och ventilation samt hygieniska anordningar över huvud taget

inom Drottninggatsbyggnaden äro otillfredsställande. En modernisering av

densamma annat än i sammanhang med dess totala upprustning vore mycket

kostsam och svår att genomföra, då den måste ske under de relativt korta

ferierna.

Frågan om uppförande av nya byggnader för högskolans vid Drottninggatan

förlagda årskurser blir brännande i samband med att behovet av

plats för ökat antal nyintagna aktualiseras, ty byggnaden vid Drottninggatan

medger ingen ökning av antalet studerande i de båda lägre årskurserna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 37Jh

En lösning med bibehållande av lokalerna vid Drottninggatan samt förläggning

av undervisningen för de studerande, som efter ökning av antalet

nyintagna ej skulle få rum vid Drottninggatan, till nya lokaler vid Valhallavägen,

skulle bli synnerligen irrationell, då de förutnämnda olägenheterna

skulle skärpas och det dessutom skulle bli omedelbart nödvändigt att dubblera

åtskilliga lärartjänster.

De sakkunniga ha därför kommit till den slutsatsen, att i första rummet

måste nybyggnader uppföras vid Valhallavägen för alla de kategorier studerande,

som nu äro inrymda vid Drottninggatan. Härigenom skulle också

den nu av högskolan disponerade byggnaden vid Drottninggatan bli ledig

för annat ändamål. Tomt och byggnad ha stort värde och torde med säkerhet

kunna utnyttjas på fördelaktigt sätt.

Förutom de ovannämnda nybyggnaderna för de första årskurserna, som

måste vara färdigställda, innan ett ökat antal studerande kan antagas, böra

i främsta rummet örn- och nybyggnader syftande till en kvalitativ förbättring

av lokalförhållandena särskilt för avdelningarna för elektroteknik och

bergsvetenskap komma till utförande.

Enligt det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet skulle kostnaderna

för högskolans utbyggnad, som beräknats på grundval av 1942 års

priser, komma att uppgå till i runt tal 24 500 000 kronor, varav byggnadskostnader

cirka 16 800 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering

cirka 7 700 000 kronor, därvid kostnaderna avsetts skola fördelas på

åtta budgetår i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar.

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Total-

kostnad

i 1 000- tal kr.

Byggn adskostna- der.......

5 013

4 372

3 949

1 897

715

572

145

150

16 813

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

1 267

1 976

2 267

1428

593

85

73

30

7 719

Totalkostnad . .

6 280

6 348

6 216

3 325

1308

657

218

180

24 532

Den närmare utformningen av 1940 års sakkunnigas byggnadsprogram

framgår av bihang 2 till det av dem avgivna betänkandet (stat. off. utr.

1943:37, sid. 5 ff).

Härefter övergår jag till att behandla den plan till utbyggnad av högskolan,

som efter en överarbetning av 1940 års sakkunnigas byggnadsprogram

framlagts av den förut omförmälda byggnadskommittén.

Såsom i det föregående berörts har tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté

numera med skrivelser den 15 april och den 16 augusti 1945

— med överlämnande av tillhörande ritningar m. m. ävensom en av kommittén

upprättad situationsplan, vilken torde få såsom bilaga fogas till detta

protokoll — framlagt en generalplan för högskolans utbyggnad, vilken i åtskilliga

hänseenden avviker från de sakkunnigas förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

Till en början må här lämnas följande översikt över dispositionen av högskolans

olika byggnader enligt kommitténs generalplan med angivande av

föreslagna ny- och ombyggnader, varvid byggnaderna upptagas under av

kommittén åsätta romerska sifferbeteckningar (jfr bilagan) och med angivande

av det ändamål, för vilket de enligt generalplanen äro avsedda.

I. Administrationsbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.

II. Biblioteksbyggnad. Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad och tillbyggd.

lil a. Byggnad för avdelningen för bergsvetenskap (B). Befintlig byggnad,

föreslås delvis ändrad.

III b. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, svagström). Befintlig

byggnad, föreslås delvis ändrad.

lil c. Byggnad för avdelningen för lantmäteri (L). Befintlig byggnad, föreslås

delvis ändrad.

III d. Byggnad för avdelningarna för maskinteknik (M) samt flygteknik

och skeppsteknik (S). Befintlig byggnad, föreslås delvis ändrad.

IV a och b. Laboratoriebyggnad för institutionerna för anrikning och

mekanisk teknologi m. m. Befintlig byggnad, endast en mindre förändring

föreslås.

F. Byggnad för värme- och kraftcentral. Ny- och ombyggnad.

VI a. Laboratoriebyggnad för institutionerna för vattenbyggnad, teknisk

hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. Befintlig byggnad, föreslås delvis

ändrad och tillbyggd.

VII. Byggnad för verkstäder och institutionen för läran örn verktygsmaskiner.

Nybyggnad.

VIII a. Byggnad för de båda lägre årskurserna av avdelningarna för

maskinteknik (M), flygteknik och skeppsteknik (S), elektroteknik (E), vägocli

vattenbyggnad (V), kemi och kemisk teknologi (K), bergsvetenskap (É)

samt teknisk fysik (F). Nybyggnad.

VIII b. Byggnad för hörsalar. Nybyggnad.

IX a. Byggnad för institutionerna för fysik I—IV, teknisk fysik, geofysikalisk

malmletning och fotografi m. m. Nybyggnad.

IX b. Byggnad för hörsal. Nybyggnad.

X. Byggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (V). Nybyggnad.

XI. Byggnad för avdelningen för arkitektur (A). Nybyggnad.

XII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad.

Nybyggnad.

XIII. Laboratoriebyggnad för institutionen för byggnadsteknik. Nybyggnad.

XIV. Laboratoriebyggnad för institutionen för flygteknik. Befintlig byggnad,

föreslås om- och tillbyggd.

XV a. Byggnad för i huvudsak de grundläggande ämnena inom avdelningen

för kemi och kemisk teknologi (K). Befintlig byggnad, föreslås ombyggd.

XV b. Byggnad för institutionerna för teknisk biokemi och livsmedelskemi.

Befintlig byggnad, föreslås om- och påbyggd.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

XV c Byggnad för apparathall för teknisk oorganisk och teknisk organisk

kemi, för kemisk apparatteknik samt för värmetekmk och maskinlära, .tillbyggnad

till byggnad XV a.

XV d. Byggnad för institutionerna för teknisk oorganisk och teknisk organisk

kemi. Nybyggnad. . . J .. . M

XVI. Byggnad för avdelningen för elektroteknik (E, starkström). Nybyggnad.

XVII. Byggnader för personalbostäder. Nybyggnader.

XVIII. Laboratoriebyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik,

flygmotorteknik och fordonsteknik. Nybyggnad.

I sin generalplan har kommittén i likhet med de sakkunniga förutsatt,

att antalet olika avdelningar vid högskolan även framdeles skulle vara detsamma

som för närvarande är fallet eller nio. Därest lantmäteriundervisningen

skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan, bör enligt

kommitténs mening i stället hela avdelningen för arkitektur mrymmas i

den redan befintliga byggnad (Ille), dit avdelningen för lantmäteri annars

avsetts skola förläggas jämte institutionerna för geodesi och fotogrammetn.

I sådant fall måste dock nya lokaler anordnas för de nämnda institutionerna,

under det att den i planen upptagna nybyggnaden för avdelningen för arkitektur

skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet. Generalplanen i övrigt

påverkades emellertid ej härav. I anslutning härtill har kommittén framhållit,

att hela avdelningen för lantmäteri samt de båda lägre årskurserna

av avdelningen för arkitektur, som för närvarande vore förlagda till hörnbyggnaden

Drottninggatan—Rådmansgatan, kunde kvarstanna i en avgränsad

del av Drottninggatskomplexet, tills frågan om lantmäteriavdelningens

förläggning blivit avgjord. Antalet nyintagna studerande i dessa avdelningar

kunde emellertid icke ökas, sa länge de vore hänvisade till de

gamla lokalerna, varjämte de olägenheter, som alltid visat sig vara förenade

med en splittring av högskolans lokaler, kvarstode.

Med avseende å generalplanens utformning har byggnadskommittén

lämnat följande allmänna orientering.

Vid den tekniska och arkitektoniska bearbetningen av de sakkunnigas

plan för högskolans utbyggnad ha fem huvudsynpunkter varit vägledande

för kommitténs arbete:

1. Nybyggnaderna böra utformas friliggande och ej

sammanbyggas med befintliga byggnader.

I enlighet med vad tidigare anförts vinnes härigenom större frihet vid de

nya byggnadernas utformning såväl i plan som i sektion. Där sammanbyggning

med äldre byggnad på grund av krav på inre kommunikationer likväl

föreslagits (byggnader V och XV c) Ilar detta skett pa sadant sätt att nybyggnadernas

utformning i möjligaste man blir obunden av den befintliga

byggnaden. Svårigheten att nu anskaffa tegel av samma sort och kvalitet,

som kommit till användning för de befintliga byggnaderna, ha även i någon

mån varit ett motiv för att frigöra nybyggnaderna från det gamla.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 37Jt.

2. Samhörande avdelningar och institutioner! böra

förläggas i närheten av varandra.

En gruppering av samhörande institutioner och avdelningar till i möjligste

mån samlade områden har eftersträvats. Nybyggnaderna för första

och andra årskurserna av avdelningarna M SE VKB och F och för teknisk

fysik (VIII a och b, IX a och b) ha sålunda förlagts på området mellan befintliga

huvudbyggnaden och kemibyggnaden. Befintliga, nu föreslagna och framtida

byggnader för de kemiska institutionerna (XV a—f) ligga i förslaget

samlade norr härom, och avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur med tillhörande laboratorier ha sammanförts till området väster

och sydväst härom. (VI a, X, XI, XII, XIII.) Dessa senare institutioner

komma härigenom i omedelbart grannskap till cement- och betonglaboratoriet

(XXIV), statens provningsanstalt (XXV) och statens väginstitut

(XXVI)..

Avdelningarna för maskinteknik (III d, IV b, VI a) och bergsvetenskap

(III a, IV a) ha bibehållits i nuvarande rätt väl samlade förläggning. Den

planerade nya värmecentralen får en naturlig förläggning intill det nuvarande

s. k. maskinlaboratoriet (VI a) inrymmande bland annat institutionen

för ångteknik. För vissa bergsvetenskapliga institutioner (XXI) har plats

reserverats i omedelbar närhet av metallografiska institutet vid Drottning

Kristinas väg.

_ Avdelningen för lantmäteri (III c) föreslås förlagd till den byggnad, i

vilken de. geodetiska och fotogrammetriska institutionerna nu finnas.

Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik är för närvarande splittrad

och har icke heller i generalplanen kunnat samlas, beroende bland annat på

att det enda tänkbara läget inom området för en framtida lång skeppsprovningsränna

(VI b) är i slänten i östra gränsen, dit byggnader för flygteknik

m. m. icke lämpligen kunna placeras.

Avdelningen för elektroteknik har uppdelats på två byggnader, den befintliga

(lil b) för i huvudsak de svagströmstekniska institutionerna och

en nybyggnad (XVI) för de starkströmstekniska institutionerna. Det är ett

önskemål att.dessa två byggnader icke ligga i närheten av varandra på grund

av stömingsriskema.

Bostäderna för befattningshavare vid högskolan slutligen ha sammanförts

till områdets nordöstra hörn vid vägen ner till Ugglevikskällan.

3. Möjligheterna för framtida utvidgningar och förändringar

böra beaktas.

För de befintliga byggnaderna utgöra vindarna den framtida reserven

enligt vad ovan angivits.

För nybyggnaderna har den principen följts, att de som ligga närmast

befintliga byggnader i allmänhet utvidgas genom påbyggnad medan längre

bort belägna i första hand utvidgas genom tillbyggnad.

Skälen härtill äro att kommittén eftersträvat ett redan från början mycket

hårt utnyttjande av de närmast Valhallavägen belägna ännu disponibla

områdena för att i möjligaste mån uppnå samling och koncentration av bebyggelsen.

Man har här varit starkt bunden av läget av de befintliga

byggnaderna, av vilka särskilt det flygtekniska laboratoriet (XIV), nuvarande

cellulosabyggnaden (XV b) och en till rivning föreslagen bostadsbyggnad

visat sig i hög grad hindersamma både för ett effektivt utnyttjande

av marken och för framtida utvidgningar genom tillbyggnader.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

Inom de nya områdena har planläggningen däremot kunnat inriktas på

framtida utvidgningar genom i forsta hand tillbyggnader och givetvis aven

påbyggnader, örn så skulle befinnas lämpligt.

Med hänsyn till framtida omdisponeringar och förändringar inom nybyggnaderna"

ha sådana plansystem valts, att rumsindelningen i möjligaste

mån gjorts oberoende av byggnadens stomme.

4. På- och tillbyggnader av högskolans nuvarande

byggnader böra i möjligaste män un d v i k a s.

Skälen härtill äro dels att sådana utvidgningar ställa sig. relativt dyrbara,

dels att byggnadernas arkitektur skulle komma att bliva lidande av sådana

ingrepp. Då nian sålunda nu avstatt fran att i större utsträckning inreda

vindarna, har detta även skett med den motiveringen, att det likväl i framtiden

kan, trots ovan påpekade nackdelar, visa sig ofrånkomligt att tillfredsställa

vissa utvidgningskrav inom de befintliga byggnaderna. Kommittén har

därför ansett det lämpligt att liksom hittills varit fallet tillsvidare använda

vindsutrymmena till förvaringsplatser och reserver för framtiden.

5. Bebyggelsen bör utformas med hänsyn tagen

till terrängen och till omgivande bebyggelse och

naturpark. ...

Kommittén har sökt uppnå en sådan förläggning och inplacering av byggnaderna

i terrängen, att mera omfattande sprängningsarbeten skola kunna

undvikas, samtidigt som en viss nyansering i byggnadernas höjd och massa

eftersträvats i gränserna mellan bebyggelseområden och park. Befintlig vegetation

bibehålies i största möjliga utsträckning.

För att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av området mellan nuvarande

maskinlaboratoriebyggnaden (VI a) och Röda korsets område har dock där

befintligt berg föreslagits bortsprängt. Kommittén har ansett sig kunna föreslå

en sådan åtgärd dels emedan detta område är allt för välbelägen för att

icke till fullo utnyttjas för högskolans ändamål, dels emedan området för

närvarande är allt för kuperat för att med fördel kunna bebyggas och dels

emedan denna del av naturparken, om den lämnades delvis obebyggd, skulle

bliva helt avskuren från de övriga obebyggda delarna av Lilljansskogen och

därigenom förlora största delen av sitt värde som rekreationsområde. °

Tämligen hög bebyggelse, nu eller i framtiden, har föreslagits på områdena

för nu befintliga byggnader och närmast intill desamma. För övrigt har

upptagits huvudsakligen tre- och fyravåningsbebyggelse och som övergång

till det vackra och ur natursynpunkt ömtåliga området mot Ugglevikskällan

tvåvåningsbebyggelse.

Platsen för den av de sakkunniga föreslagna byggnaden för elektroteknik

vid östra gränsen har reserverats för en framtida skeppsprovningsränna, som

i detta läge får ett tillräckligt långt horisontalplan till förfogande på en i

den branta sluttningen utsprängd hylla. Byggnaden blir endast VA å 2 våningar

hög i nedre fasaden och får karaktären av en terrassbyggnad i övergången

mellan den bergsplatå, på vilken högskolans byggnader ligga, och de

angränsande låga partierna av Lilljansskogen. Befintlig ridväg lämnas orörd.

Området öster örn nuvarande huvudbyggnad lämnas orört.

Kommitténs generalplan förutsätter i huvudsaklig överensstämmelse med

den av 1940 års sakkunniga framlagda en utvidgning av högskolans

område å Norra Djurgården från nuvarande areal av cirka

7,75 hektar till cirka 14 hektar. Den ifrågasatta arealökningen avser i huvud

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr S7I+.

sak för närvarande odisponerad mark söder, öster och norr om Röda korsets

sjukhem, vilken befunnits erforderlig dels för att bereda plats för vissa nu

föreslagna nybyggnader (X, XI, XII, XIII, XIV, XV b, c och d, XVI,

XVII och XVIII), dels för att tillgodose behovet av mark för en framtida

utbyggnad av högskolan (XIX—XXIII). För att bereda utrymme för nybyggnad

för elektrisk starkströmslaboratorium (XVI) har kommittén vidare

föreslagit en mindre förflyttning (2 meter) av ett staket, som Röda korsets

sjukhem för närvarande enligt särskilt medgivande har placerat å odisponerad

mark, varvid en däremot svarande markkompensation å annat håll

förutsatts. Härjämte har kommittén föreslagit ett markbyte mellan högskolan

och Sophiahemmet enligt vad i det följande närmare angives med anledning

av den planerade tillbyggnaden av högskolans bibliotek (II.)

De olika ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som omfattas

av det av kommittén framlagda byggnadsprogrammet, ha fördelats å två

huvudetapper, vilka särskilt markerats å plankartan (se bilagan). Till den

första etappen ha hänförts följande byggnadsföretag:

1. Nybyggnader för första och andra årskurserna av avdelningarna MSE

V K B och F (VIII a och b);

2. Nybyggnader för institutionerna för fysik m. m. (IX a och b);

3. Ombyggnad av befintlig kemibyggnad för i huvudsak de grundläggande

kemiska ämnena (XV a);

4. Om- och påbyggnad av nuvarande cellulosalaboratoriet för teknisk biokemi

och livsmedelskemi m. m. (XVb);

5. Nybyggnad av apparathall för teknisk organisk och teknisk oorganisk

kemi, kemisk apparatteknik samt värmeteknik och maskinlära (XVc);

6. Nybyggnad för institutionerna för teknisk organisk och teknisk oorganisk

kemi (XV d);

7. Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik (starkström) (XVI);

8. Nybyggnader för bostadslägenheter (XVII);

9. Komplettering av nuvarande pannanläggning för nämnda nybyggnaders

värmebehov;

10. Avloppsledning och ledningar för ånga och varmvatten;

11. Bortsprängning av berget på platsen för blivande nybyggnader för

byggnadstekniska laboratorier m. m. (X, XI, XII, XIII).

Över de ny- och ombyggnader m. m., som sålunda enligt byggnadskommitténs

förslag ingå i den första utbyggnadsetappen, har kommittén lämnat i

huvudsak följande närmare beskrivning:

1 och 2. Byggnaderna VIII a (första och andra årskurserna av avdelningarna

MSE VKB och F), VIII h (hörsalar för 150 och 300 personer med preparationsrum

och kapprum), IX a (fysik m. m.) samt IX h (hörsal för 500

personer med preparationsrum och kapprum). Dessa nybyggnader äro förlagda

till området mellan gamla huvudbyggnaden och kemibyggnaden. Detta

område ligger i samma plan som norra delen av nuvarande huvudbyggnads

gård och ungefär en våning högre än omgivande mark på norra, östra och

västra sidorna. Från den entrégård, som bildas mellan nybyggnaderna, kommer

man sålunda in i en övre bottenvåning och från det omgivande lägre planet

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

når man en undre bottenvåning. Hörsalarna ha sina entréer i gårdsplanet och

avtrappas i gradänger ned till det lägre planet. ........

Gården är tillgänglig för gående från alla fyra sidorna och tor kortraiik

från öster. Kommittén har ansett, att denna gård, »Teknologgarden», genom

sitt läge och sin utformning skulle kunna utgöra en samlingsplats tor de studerande

vid vissa tillfällen och därigenom i någon mån kunna ersätta den aula,

som de sakkunniga diskuterat, men icke ansett vara tillräckligt motiverad

för att nu böra föreslås till utförande.

Byuwnad Villa innehåller ritsalar och lärarrum för de båda lägre

årskurserna, förlagda med 5 våningar på ena sidan och 6 våningar på andra

sidan om en överljusbelyst hall med korridorerna utbildade som balkonger till

denna hall. Kommunikationslederna bli sålunda dagsljusbelysta, vilket har

ansetts önskvärt i en så starkt trafikerad byggnad sönå denna, där korridorerna

samtidigt tjänstgöra som kapprum. Kommunikationssystemet ar narmast

jämförbart med det för skolbyggnader allmänt tillämpade sidokorridorsystemet

men med den skillnaden att korridorerna icke ha ytterväggar och

därför bliva billigare att uppvärma. Nettogolvytan är praktiskt taget densamma

som de sakkunniga räknat med och byggnadens kub något mindre.

Orsaken till att en besparing i kub har kunnat vinnas är, att ritsalarna givits

en höjd av cirka 4 meter, räknat från golv till golv, medan lärarrummen aro

endast cirka 3 meter höga från golv till golv. Rumsdjupet är 8 meter tor ritsalarna

och 5 meter för lärarrummen. Nivåskillnaderna mellan ritsalarna och

lärarrummen utväxlas genom de i hallen förlagda trapphusen. Hallens nedre

plan kan utnyttjas för utställning och demonstration av maskiner och maskm
Ritsalarna

äro enligt de sakkunnigas förslag avsedda att växelvis användas

av de båda lägre årskurserna inom varje avdelning. Salarna rymma det antal

ritbordsplatser, som beräknats erforderligt av de sakkunniga. Golvytan per

plats är genomsnittligt 3 m2. „ .. .

Lärarrum, assistentrum, rum för samlingar m. m. ha pa ritningarna markerats

i den omfattning och med de ungefärliga golvytor för respektive institutioner,

som av de sakkunniga beräknats.

I enlighet med vad här ovan tidigare angivits inrymmer byggnaden torutom

ritsal för Vi och V3 även vissa institutioner för de båda lägre årskurserna av

avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Totala bruttoytan exklusive skyddsrum med tillhörande kommumkationsleder

är cirka 4 875 m2. Totala nettoytan exklusive skyddsrum är cirka

3 200 m2. Härav upptaga ritsalarna cirka 1 700 m2 och lärarrum m. m.

cirka 1 500 m2.

Byggnad VIII b innehåller två hörsalar med 150 respektive 300 platser

Kapprummet är tillgängligt direkt utifrån gården och från byggnaderna

Villa och IX a. Det har dimensionerats för att bereda plats för ytterkläder

för det antal personer, som salarna rymma, och för att kunna tjäna som uppehållsplats

under pauser. Tre stycken preparationsrum äro inrymda i den

mindre hörsalskroppen och äro tillgängliga fran kapprummet medelst trappa

och från bottenvåningen med planförbindelse.

Byggnad IX a innehåller institutionerna för fysik I—IV, teknisk fysik,

^fysikalisk malmletning och fotografi samt speciallärarrum för nationalekonomi

och rättskunskap och är föreslagen i fem våningar. Planen är sammansatt

av en cirka 5 meter djup rumslänga mot väster, inrymmande lärarrum, torskarrum,

mindre laboratorier m. m., en cirka 7 meter djup rumslänga åt öster,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 374-

huvudsakligen inrymmande kurslaboratorier, vissa större gemensamma laboratorier,

vissa assistentrum m. m., samt ett mellan dessa två längor förlagt,

icke dagsljusbelyst cirka 5 meter brett bälte, innehållande trappor, kapprum,

toaletter, samlingar, mörka laboratorier, fotografiska mörkrum, maskinrum

m. m. Rumshöjden är 3,6 meter från golv till golv i samtliga våningar. De sakkunniga

hade föreslagit en rumshöjd av 3 meter i källare och 3,5 meter i

övriga våningar. Trappan är överljusbelyst.

Byggnaden har sin huvudentré från gården, bevakad av verkstadens personal,

lastintag från norra sidan i undre bottenvåningen samt planförbindelser

till samtliga hörsalar med preparationsrum.

Den lägre byggnadsdelen mellan IX a och IX b innehåller kapprum i gårdens

plan till hörsalen IX b och under detta en 5 meter hög laboratoriehall,

gemensam för de fysiska institutionerna.

Totala bruttoytan av byggnad IX a med laboratoriehall men exklusive

skyddsrum är cirka 4- 020 nr. Nettoytan är cirka 2 900 m2.

Byggnad IX b innehåller hörsal för 500 personer med intilliggande

kapprum i en låg byggnadsdel mellan IX a och IX b. Denna hörsal, som

enligt förslaget kommer att bli högskolans största, har givits en mera representativ

placering och utformning än i de sakkunnigas plan. Den bör sålunda

förses med kapprum, som samtidigt kan tjänstgöra som uppehållsplats under

pauser, samt med preparationsrum och rum för filmapparat. Den betydelse,

som torde böra tillmätas denna hörsal med hänsyn till högskolans verksamhet

inåt och utåt, kan motivera den merkostnad av cirka 100 000 kronor, som

den, jämte kapprummet, enligt verkställda överslagsberäkningar blir dyrare

än vad de sakkunniga förutsatt.

. Utöver vad de sakkunniga föreslagit ha i nu behandlade byggnadskomplex

inrymts skyddsrum i de mörka delarna av undre bottenvåningarna samt

ett utrymme för cykelparkering och eventuellt bilparkering under

gårdens plan, tillgängligt från norr. Kommittén har ansett det välbetänkt

att i stallet for att fylla upp utrymmet med fyllnadsmassor utföra gårdsplanet

som bjälklag och härigenom på ett billigt sätt lösa cykelparkeringsfrågan för

en stor del av högskolans område. Från parkeringsutrymmet äro de omgivande

byggnaderna direkt tillgängliga.

I detta sammanhang vill kommittén vidare framhålla, att kommittén funnit

sig bora föreslå en utvidgning av lokalerna för institutionen

för läran örn maskinelement I utöver vad de sakkunniga avsett.

Enligt deras förslag skulle nämnda institution tilldelas cirka 285 m2 å nedre

. inom byggnaden för avdelningen för maskinteknik. Sedan professuren

i ifrågavarande läroämne år 1943 erhållit ny innehavare har denne framlast

önskemål om ytterligare rätt avsevärda lokaler. Kommittén har ansett sT^

i viss utsträckning, (tills vidare cirka 190 m2) böra söka tillmötesgå dessa

krav, vilket låter sig göra genom anordnande av utrymme i omedelbar anslutning

till de nuvarande lokalerna. Utvidgningen av lokalerna föreslås löst

genom uppförandet av en terrassbyggnad, begränsande det övre gårdsplanet

mot vaster mellan gamla byggnaden och nybyggnaden VIII a samt förlagd

i omedelbar anslutning till nuvarande lokaler för maskinelement I i byggnad

III d och i samma plan som dessa.

3. Byggnad XV a. (Ombyggnad av befintlig byggnad för i huvudsak de

grundläggande kemiska ämnena.) Den föreslagna ombyggnaden innebär i stort

sett följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 374-

I nedre källaren inredes verkstad samt glasblåseri m. m. i nuvarande förrådsrum

och pannrum. Denna våning ligger i plan med den föreslagna nya

apparathallens (XV c) bottenplan.

I övre källaren inredas lokaler för färg- och laekkemi samt ett rum för

teoretisk kemi inom nuvarande bostadslägenheter i östra flygeln. Den befintliga

apparathallens nedre plan disponeras för lärarrum m. m. för värmeteknik

och maskinlära samt för kemisk apparatteknik. Denna senare institution bör

även få disponera de lokaler i samma våning, som nu äro upplåtna åt jäsningslära.

Denna våning har planförbindelse till balkong i ovan nämnda nya

apparathall.

I bottenvåningen förändras nuvarande ritsal och rum för professor i värmeteknik

och maskinlära i östra flygeln till lokaler för färg- och lackkemi och till

forskarrum.

Övre delen av befintlig apparathall, som entresoleras, ger plats för två hörsalar

med 80 respektive 120 platser. Intilliggande befintlig portgång inbygges

och inredes till preparationsrum och entré till hörsalarna. I mellanbyggnaden

bliva de lokaler, som nu disponeras av kemisk apparatteknik och teknisk organisk

kemi, tillgängliga för utvidgning av teknisk elektrokemi och för samlingar,

varjämte 2 forskarrum inredas i elei av nuvarande bostadslägenhet i nordöstra

hörnet.

Institutionen för organisk kemi får kvarligga på nuvarande plats i västra

flygeln men utvidgas med intilliggande utrymme för nuvarande vaktmästarbostad.

I våningen 1 trappa förändras nuvarande lokaler för teoretisk kemi till

lokaler för organisk kemi och kvantitativ kemisk analys. Nuvarande kurslaboratorium

och tillhörande rum för organisk kemi bibehållas oförändrade.

Efter förflyttning av institutionen för teknisk oorganisk kemi till föreslagen

nybyggnad (XV d) inredas denna institutions nuvarande lokaler i mellanbyggnaden

och östra flygeln för teoretisk kemi.

Våningen 2 trappor inredes i sin helhet för oorganisk kemi, som utvidgats

åt väster efter förflyttning av hörsalarna och samlingarna.

Någon påbyggnad av västra flygeln behöver enligt denna plan icke ifrågakomma.

Däremot inredes en mindre del av nuvarande vinden till förråd och

utlämningsrum.

4. Byggnad XV b. (Om- och påbyggnad av det nuvarande cellulosalaboratoriet

för institutionerna för teknisk biokemi och livsmedelskemi m. m.) Utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har i sitt

betänkande den 12 februari 1945 med förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens

ordnande (stat. off. utr. 1945: 6, sid. 71 och 130 ff.) uttalat sig

för en utvidgning av lokalerna för institutionerna för teknisk biokemi och livsmedelskemi

i överensstämmelse med vad i en i betänkandet intagen promemoria

närmare angives. 1940 års sakkunniga lia föreslagit inrättandet av

forskningsprofessurer i nämnda båda läroämnen, varvid de sakkunniga emellertid

endast ifrågasatt en tämligen ringa ökning av nuvarande laboratorielokaler,

under antagandet, att laboratorieresurser för undervisningen och forskningen

i viss utsträckning skulle kunna bli tillgängliga vid statens institut för

folkhälsan, särskilt för livsmedelskemi. De sakkunniga ha dock förutsatt, att

plats borde beredas för framtida sannolikt erforderliga mera omfattande institutioner

inom kemiavdelningen bland annat i särskilda institutionsbyggnader

norr örn nuvarande kemibyggnad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374•

Forskningsutredningen har framhållit att utvecklingen vid institutet för

folkhälsan synes peka på att några lokaler där icke kunna ställas till förfogande

på sätt 1940 års sakkunniga förutsatt, ävensom att utredningen under arbetets

gång blivit övertygad om nödvändigheten av att de båda vid högskolan föreslagna

institutionerna för livsmedelsforskning givas lokaler med en nyttig

golvyta av cirka 500 m2 vardera samt cirka 225 m2 gemensam nyttig yta.

Frågan har även behandlats av avdelningskollegiet för kemi och kemisk

teknologi vid högskolan i skrivelse till lärarkollegiet den 13 mars 1945 i anledning

av forskningsutredningens betänkande, i vad det rör institutionerna

för livsmedelskemi och teknisk biokemi. I nyss nämnda skrivelse tillstyrkas

lokaler av ungefär den storlek, som forskningsutredningen föreslagit, dock

under uttalande av att institutionerna med avseende på uppgifter och driftkostnader

hållas inom den ram, som kan givas inom högskolan.

Även statens tekniska forskningsråd har särskilt framhållit behovet av

ökade laboratorielokaler för livsmedelskemi och teknisk biokemi.

Kommittén har vid generalplanens uppgörande funnit sig böra tillgodose

de önskemål, som sålunda framförts. I anslutning härtill har kommittén föreslagit

en påbyggning av ifrågavarande byggnad med en våning ävensom vissa

förändringar i övriga våningar med avseende å rumsindelning och inredning,

dock utan att byggnadens stomme beröres därav. I påbyggt skick kommer

byggnaden att innehålla tre våningar jämte källare, vilka utrymmen väl motsvara

här avsedda behov. I källaren inredas vissa gemensamma lokaler och en

nu befintlig bostadslägenhet flyttas. Lokaler för en blivande institution för

vattenkemi förutsättas även kunna inrymmas i denna byggnad.

5. Byggnad XV c. (Nybyggnad av apparathall för teknisk oorganisk och

teknisk organisk kemi, kemisk apparatteknik samt för värmeteknik och

maskinlära.) Behovet av nya lokaler för här avsedda ändamål ha av 1940

års sakkunniga icke upptagits i vidare mån än att nuvarande i kemibyggnaden

befintliga hall för försök i halvstor skala föreslagits bibehållen, att laboratorium

för värmeteknik och maskinlära föreslagits inrett i lokal närmast intill

institutionens för ångteknik nuvarande lokaler samt att såväl institutionerna

för teknisk oorganisk som för teknisk organisk kemi erhålla avsevärt utökade

utrymmen inom kemibyggnaden och inom den föreslagna tillbyggnaden intill

densamma. Detta berodde därpå att inga ytterligare önskemål därom framkommit

vid de sakkunnigas diskussioner med representanter för de kemiska

intresseområdena.

Numera ha emellertid krav framkommit, som tyda på nödvändigheten av

anordnande av sådan laboratoriehall, och behovet därav har särskilt framhållits

av den nyligen utnämnde professorn i det nya läroämnet teknisk oorganisk

kemi vid högskolan i samarbete med representanterna för teknisk organisk

kemi, för kemiskt-tekniska apparater och för värmeteknik och maskinlära.

Efter samråd med dessa har kommittén funnit sig böra föreslå, att den nuvarande

salen för försök i halvstor skala entresoleras och användes för andra

ändamål samt att en ny apparathall utbygges för de ovan nämnda fyra

institutionerna.

Hallen har en yta av 430 m2, av vilka cirka 350 m2 ha en höjd av 8 meter.

Under hallen finnes en låg källarvåning för cisterner, maskinerier och förråd.

Vid två sidor ha föreslagits balkonger för mätinstrument, arbetsrum och dylikt.

Hallen har direkt förbindelse såväl med gamla kemibyggnaden XV a

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

som med den föreslagna nybyggnaden XV d. I gamla byggnaden tiar verkstad

samt lärarrum m. m. för värmeteknik och maskinlära och för kemisk apparatteknik

föreslagits placerade i omedelbar anslutning till hallen. (I nybyggnaden

XV d inrymmas motsvarande lokaler för de övriga två institutioner, för vilka

hallen avses.)

6. Byggnad XV d. (Nybyggnad för institutionerna för teknisk oorganisk och

teknisk organisk kemi.) Byggnaden är planerad i tre våningar utan källare,

emedan den ligger på plan berggrund och behovet av erforderliga törradslokaler

kan tillgodoses i källaren under apparathallen.

Golvytorna för dessa två institutioner lia av de sakkunniga uppskattats

till 1 ISO m- respektive 1 140 m2 eller tillsammans 2 290 m2. Genom att

sammanföra dem till en gemensam byggnad kunna undervisningslaboratorier

och vissa andra lokaler göras gemensamma, emedan laborationerna kunna förläggas

till skilda terminer. Härigenom bör den sammanlagda erforderliga golvytan

kunna minskas till 1 800—1 900 m2. Detta ger en byggnad med

000—650 m2 nyttig golvyta per våning och utvändiga mått cirka 14 X 64

meter. Bottenvåningen och övriga våningar disponeras för lokaler tillhörande

respektive institutioner. Till mellanvåningen förläggas laboratorier och lokaler

för gemensamt bruk.

Över gården mellan gamla kemibyggnaden och nybyggnaderna XV c och

XV d anordnas körbar förbindelse till apparathallen.

7. Byggnad XVI. (Nybyggnad för avdelningen för elektrisk starkströmsteknik.

Denna byggnad var i de sakkunnigas plan förlagd till slänten öster örn

nuvarande komplex. Byggnaden har nu i stället föreslagits placerad på bergsplatån

omedelbart öster örn Röda korsets sjukhem. Den bestar av högspännino-slaboratorium

med ansluten låg byggnad för överströmslaboratorium, en

maskinhallsbyggnad i två våningar med källare, en hörsalsbyggnad med lärarrum

och en laboratoriebyggnad i tre våningar med undervåning. De olika

byggnadsdelarna omsluta på tre sidor en försöksgård. Maskinhallen och laboratoriebyggnaden

kunna direkt tillbyggas. Programmet för byggnaden har

utökats med lokaler för elektromaskmlära, elektroteknik X och XI, krafttekmsk

driftteori och assistentrum för elektrotekniska mätmetoder. Tidigare till nybyggnaden

enligt de sakkunnigas förslag förlagda institutioner och laboratorier

ha bibehållits, nämligen: högspänningshall, överströmslaboratorium, maskinhall,

elektromateriallära, elektronik, elektrisk anläggningsteknik, stallverk,

verkstäder och hörsal.

Fördelningen av golvytorna på de olika institutionerna kan, särskilt med

hänsyn till utvecklingen av elektroniken, icke betraktas som definitiv i det

nu framlagda förslaget, vilket emellertid icke har någon inverkan på totalkostnaden.

Golvytorna ha, med visst undantag, avvägts i ungefär samma proportioner

som i de sakkunnigas förslag. Institutionen för elektronik har dock

ökats med cirka 150 m2. En ytterligare ökning för denna institution torde dock

bli ofrånkomlig till följd av inrättandet av den särskilda professuren i elektronik.

Förslag har av vederbörande professor framställts om utvidgning av elektroniklaboratorierna

till en sammanlagd yta av cirka 1 300 m2. Nu föreslagna

lokaler upptaga cirka 440 m2, vilket av honom uppgives vara otillräckligt redan

under nuvarande förhållanden. Om den erforderliga ökningen skulle godtagas,

erfordras sålunda ytterligare omkring 850 m2, och kommittén har hiirmed

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

velat framhålla, att denna ökning kan erhållas genom direkt tillbyggnad av

laboratorieflygeln.

Bruttoytan i den nu föreslagna nybyggnaden för elektroteknik utgör cirka

6 225 m- och nettoytan cirka 4 730 m2.

8. Byggnader XVII. (Nybyggnader för bostadslägenheter.) 1940 års sakkunna

ha förutsatt, att personalbostäder skulle förläggas dels till vissa av

de äldre byggnaderna, dels inom vissa nybyggnader. I nya byggnader skulle

enligt de sakkunnigas förslag 28 bostäder inrymmas.

Kommittén har genom högskolan verkställt en förnyad utredning rörande

det erforderliga behovet av bostäder för de laboratorievaktmästare m. fl. vid

högskolan, för vilka nya byggnader skulle behöva utföras.

Det har därvid framgått, att med nuvarande antal laboratorievaktmästare

m. fl. skulle erfordras 24 nya lägenheter örn huvudsakligen 2 rum och kök förutom

bostäder för verkmästare, maskinist, extra ordinarie maskinist och reparatör,

eller sammanlagt 28 lägenheter. Vid utökningen av antalet laboratorievaktmästare

till det antal, som de sakkunniga ansett böra ske i samband

med högskolans utvidgning, borde ovan nämnda 24 lägenheter ökas med 8

till 32 enligt genom högskolan verkställd utredning. Örn en nybyggnad för

arkitekturavdelningen eller för någon av de byggn adstekniska institutionerna

förlägges på den plats, där nuvarande bostadsbyggnad är belägen, måste

således för framtiden antagas ett behov av sammanlagt 36 lägenheter örn

huvudsakligen 2 rum och kök.

Bostäderna för befattningshavare vid högskolan föreslås koncentrerade och

nybyggda i områdets nordöstra del. Detta bostadsområde ger plats för 32

lägenheter med vardera cirka 57 m2 lägenhetsyta (2 rum och kök med matplats).

I första etappen byggas 24 lägenheter. Byggnaderna utformas som

sammanbyggda fyrfamiljshus i två våningar med källare.

9. Komplettering av nuvarande pannanläggning. För uppvärmning av nybyggnaderna

i första utbyggnadsstadiet kan nuvarande värmecentral givas

tillräcklig kapacitet, om den kompletteras med den ångpanna, som finnes i

ångtekniska laboratoriet. Denna måste då ombyggas för kontinuerlig drift.

Anordningen är att betrakta som ett provisorium i avvaktan på att ny värmecentral

kommer till stånd.

10- Avloppsledning samt ledningar för ånga och varmvatten m. m. För de

nybyggnader, som komma att bli förlagda norr om en linje mellan nuvarande

kemibyggnad (XV a) och cement- och betonglaboratoriet (XXIV), erfordras

ny avloppsledning, emedan denna linje markerar den ungefärliga gränsen

och samtidigt utgör vattendelaren mellan högskolans gamla område, vilket

sluttar mot söder, och det nya området, vilket sluttar mot norr. Det nya avloppet

föreslås förlagt utefter de östra och norra gränserna av högskolans

föreslagna nya område ungefär ned till Riksmarskalkens väg cirka 120 meter

norr örn Röda korset. Det dragés vidare väster om denna väg samt öster

och norr örn metallografiska institutet fram till befintlig huvudavloppsledning

i Drottning Kristinas väg. I nordöstra gränsen av högskolans nya område

synes det av verkställda utredningar att döma vara fördelaktigare att på

en sträcka av cirka 200 meter förlägga avloppsledningen 10 å 15 meter utanför

tomtgränsen, och några hinder härför torde icke föreligga. Avloppsledningens

dimension blir i huvudsak omkring 30 cm invändigt mått.

Härtill komma värmeledningar och elektriska ledningar samt kulvertar för

de nya byggnaderna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Marits proposition nr 374-

11. Bergsprängning. Marken för blivande nybyggnader för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad och arkitektur m. fl. på området norr om nuvarande

maskinlaboratoriebyggnad bör plansprängas. Den fasta bergvolymen

utgör cirka 13 000 m3. Detta arbete bör igångsättas samtidigt med eller helst

före övriga byggnadsarbeten för att de byggnader, som skola förläggas på

sprängningsområdet skola kunna utföras i behörig tid, och för att man skall

kunna använda sprängstenen till erforderliga uppfyllnader och terrasseringar

och, krossad till makadam, till betong för nybyggnaderna i första etappen,

vägar och dylikt. Härigenom kunna transportkostnaderna nedbringas.

Kommittén har förutsatt en viss konstnärlig utsmyckning

för i det föregående omförmälda nybyggnader. Denna bör enligt kommittén

koncentreras till »Teknologgården» och de däromkring förlagda byggnaderna

VIII a och b samt IX a och b. Sålunda föreslås här en större friskulptur

på gården, keramiska reliefer i kapprum till hörsalsbyggnad VIII b, en dekorativ

karta, visande industriens lokalisering i Sverige, i ljushallen i byggnaden

för första och andra årskurserna och stuckreliefer i kapprum till hörsalsbyggnad

IX b.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som sålunda av

byggnadskommittén i huvudsaklig överensstämmelse med 1940 års sakkunnigas

förslag hänförts till den första utbyggnadsetappen för högskolan, ha av

kommittén förutsatts skola slutföras inom sådan tid, att ett ökat antal studerande

första gången kan intagas höstterminen 1948. Såvitt gäller tidsföljden

för de olika byggnadernas färdigställande avviker emellertid byggnadskommitténs

förslag från de sakkunnigas därutinnan, att nybyggnaderna för

avdelningarna för arkitektur och för lantmäteri på sätt förut berörts med

hänsyn till den svävande frågan örn lantmäteriundervisningens förläggning

av kommittén hänförts till den andra utbyggnadsetappen. Till sistnämnda

etapp har kommittén härjämte — i motsats till de sakkunniga — förlagt

iordningställande av lokaler för avdelningen för bergsvetenskap och för institutionen

för radioteknik, ett dröjsmål, som av kommittén befunnits icke

medföra några avsevärda olägenheter.

Jag övergår härefter till en redogörelse för byggnadskommitténs förslag, i

vad det avser den andra utbyggnadsetappen för högskolan. I

denna skola enligt kommitténs förslag ingå följande byggnader:

1. Ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden (I).

2. Till- och ombyggnad av den nuvarande bibhoteksbyggnaden (II).

3. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för bergsvetenskap

(Illa).

4. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för elektroteknik,

svagström (lilb).

5. Ombyggnad av befintlig byggnad till byggnad för avdelningen för lantmäteri

(IH c). .....

6. Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningarna for maskinteknik

samt flygteknik och skeppsteknik (lil b).

Bihang till rilcsdagens protokoll 1%5. 1 sami. Nr Silf. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

7. Viss ändring av nuvarande laboratoriebyggnad för institutionerna för

anrikning, mekanisk teknologi m. m. (IV a och b).

8. Ny- och ombyggnad för värme- och kraftcentral (V).

9. Om- och tillbyggnad av nuvarande byggnad för institutionerna för vattenbyggnad,

teknisk hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m. (Via).

10. Nybyggnad för verkstäder och institutionen för läran örn verktygsmaskiner

(VII).

11. Nybyggnad för avdelningen för väg- och vattenbyggnad (X).

12. Nybyggnad för avdelningen för arkitektur (XI).

13. Nybyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och brobyggnad

(XII).

14. Nybyggnad för institutionen för byggnadsteknik (XIII).

15. Om- och tillbyggnad av befintlig byggnad för institutionen för flygteknik

(XIV).

16. Nybyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik, flygmotorteknik

och fordonsteknik (XVIII).

Beträffande dessa byggnadsarbeten har byggnadskommittén anfört i huvudsak

följande.

1. Byggnad I. (Ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden.)

Kommittén har tagit del av ett genom studentkårens försorg uppgjort

förslag till förläggning av lunchrum för lärare m. fl. till den planerade utbyggnaden

av kårhuset. Det har härvid visat sig att lunchrummet i denna

förläggning icke ger tillräckligt utrymme och att behovet av ett samlingsrum

för lärarna ej kan tillgodoses. Huvudsakligen av detta skäl har kommittén

ansett de sakkunnigas förslag om förläggning av lunchrummet till

administrationsbyggnaden fördelaktigare, särskilt som tillräckliga utrymmen

utan ökning av byggnadsvolymen här finnas tillgängliga för detta ändamål

efter det byggnadsstatiska laboratoriets bortflyttande.

De föreslagna förändringarna av administrationsbyggnaden innebära sålunda

i huvudsak följande.

Bottenvåningen. KollegiesaJen kvarligger på nuvarande plats i södra delen

av byggnaden, men utökas med erforderligt antal platser. Möbleringen föreslås

i samband härmed ändrad. Salen har försetts med förrum, som även

betjänar de två av de sakkunniga föreslagna sammanträdesrummen för kollegienämnd,

avdelningskollegier och studieråd.

I byggnadens norra del har föreslagits telefonväxel intill entrén, bostäder

för telefonister, samlingsrum för lärare med kapprum och trappa till ovanför

liggande lunchrum samt upplysningscentral och postexpedition för högskolan

och angränsande tekniskt-vetenskapliga institutioner. Upplysningscentralen

avses ersätta nuvarande portvakter.

Våningen 1 tr. Nuvarande kamrerarexpedition kvarligger, men har kompletterats

med rum för intendent och ett brandsäkert arkiv. Byggnadens

norra del upptages i denna våning av lunchrum för cirka 100 personer med

kök samt bostad för kanslivaktmästare.

Våningen 2 tr. inrymmer ämbetsrum för rektor och sekreterare i oförändrat

skick, kansli och rum för skrivcentral samt bostad för lie vaktmästaren.

Kansliet har utökats med ännu en expeditionslokal, rum för registrator

och ett större brandsäkert arkiv.

På vinden anordnas piskterrass för bostäderna och i källaren förråd för

bostäder och restaurang samt skyddsrum m. m. För att betjäna bostäder

och restaurang har en ny trappa inlagts.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Marits ''proposition nr 37 4.

2. Byggnad II. (Till- och ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden.

) 1 den av 1940 års sakkunniga framlagda planen för högskolans utbyggnad

ingår även ett förslag angående tillbyggnad av biblioteket. Biblioteket

lider redan nu av en synnerligen besvärande lokalbrist, som endast

i mycket begränsad grad kan avhjälpas inom den nuvarande byggnaden bland

annat genom ianspråktagande av vissa vindsutrymmen för bokmagasin och

dylikt. Innevarande års riksdag har anvisat ett belopp av 50 000 kronor för

dessa arbetens utförande. För den framtida utvecklingen av den tekniska

bibliotekstjänsten bli emellertid även dessa utrymmen otillräckliga och ett behov

anses föreligga av utvidgning av bokmagasinen till 1 500— 1900 m2, motsvarande

ett bokbestånd av cirka 300 000 band. Dessutom erfordras motsvarande

utökning av läsesalar, referensbibliotek, katalogrum och arbetsrum.

Detta lokalbehov kan icke tillfredsställas inom den nuvarande byggnadens

kub. Bibliotekets byggnadsfråga kan då tänkas löst på två principiellt olika

sätt.

1. Genom uppförande av en helt ny biblioteksbyggnad på annan plats

inom eller i närheten av högskolans område, varvid nuvarande byggnad skulle

apteras för andra ändamål.

2. Genom tillbyggnad av nuvarande byggnad.

Byggnadskommittén har undersökt båda dessa alternativ och funnit att

tillbyggnadsalternativet är den enda tillrådliga lösningen. Biblioteket har

för närvarande en lämplig och central placering med hänsyn till högskolan och

forskningsinstituten å ena sidan och allmänheten å den andra. Någon annan

lämplig plats finnes icke disponibel inom området och byggnaden kan icke

med fördel användas för andra ändamål inom högskolan.

Biblioteksbyggnaden ingår som en del av en tämligen stel och färdig

arkitektonisk komposition och tillbyggnaden måste ske med beaktande av att

den ursprungliga kompositionsidén icke allt för mycket förryckes. Påbyggnad

med en eller flera våningar är av denna anledning mindre tilltalande och skulle

dessutom verka skymmande för Sophiahemmets tomt. Utvidgningen bör sålunda

ske genom tillbyggnad. Örn tillbyggnaden utformas som en två våningar

hög länga förlagd utefter bibliotekshusets östra sida på högskolan

tillhörig gatumark, innehållande bokmagasin i sin norra del i direkt samband

med nuvarande magasin inom gamla byggnaden, utlåningsexpedition i mitten

och en ny läsesal i södra änden intill den nuvarande, kan en mycket lämplig''

biblioteksorganisation vinnas. Dessutom skulle den skuggning av Sophiahemmets

område, som en hög byggnad medför, helt undvikas.

Detta tillbyggnadsförslag förutsätter emellertid en ändring av gränsdragningen

mot Sophiahemmets område. Tillbyggnadens östra långsida avses ligga

i den nuvarande gränsen. Gatan, som måste flyttas österut, kräver en bredd

av minst 9 m, vilket även får anses utgöra ett minimiavstånd, mellan byggnadslinje

och tomtgräns. Ett genomförande av detta ur högskolans synpunkt

fördelaktiga tillbyggnadsförslag av bibliotekshuset skulle sålunda kräva att

Sophiahemmet till högskolan avstode en markremsa av 9 m bredd från

Solhemmets grindparti i norr till Valhallavägen i söder. Som kompensation

för denna eventuella marköverlåtelse vill kommittén föreslå att Sophiahemmet

i stället får dispositionsrätt över en del av det högskolan tillhörande markområdet

öster örn Märtavägen från en punkt strax nordost örn Solhemmets

grindparti till korsningen mellan Märtavägen och nuvarande ridväg.

Kommitténs förslag innebär, att huvudtrappan rives och ersiittes med en

något mindre utrymmeskrävande trappa, centralt placerad i byggnaden. Den

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. May.ts ''proposition nr 374-

nuvarande magasinsdelen bibehålies oförändrad med undantag av att till

översta magasinsvåningen förlägges katalogiseringsavdelningen. På vinden

över denna kommer det i årets riksdag beviljade nya magasinet att inredas.

Bottenvåningen. Kapprummet utökas och i anslutning till detta anordnas

vänt- och samtalsrum för besökande. Nuvarande utlåningsexpedition, referensbibliotek

och utlåningssal ombyggas till hiss- och trapprum, katalogrum,

referensläsesal, kartrum, forskarrum och hyllrum för läsesalarna. Till nya

byggnadsdelen förlägges utlåningsexpedition med tillhörande tjänsterum i mitten

och bokmagasin och tidskriftsläsesal på ömse sidor.

Övervåningen. Denna apteras i sin helhet för katalogiserings- och arbetsrum.

. . . .

Souterrainvåningen inrymmer magasin, arkiv, inpackningsrum, bokbinderi,

reproduktionsavdelning, tryckeri och vaktmästarbostad. In- och utlastning

anordnas vid södra gaveln. En del av magasinen anordnas som skyddsrum.

3. Byggnad lil a. (Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen för

bergsvetenskap.) Denna byggnad har av de sakkunniga, i överensstämmelse

med högskolans begäran i riksdagspetita under flera år, föreslagits påbyggd

och delvis ändrad. I anledning av de ändringar, som föreslagits med avseende

på elektrotekniska avdelningens förläggning till ett starkströmscentrum

och ett svagströmscentrum, yppa sig möjligheter att undvika påbyggnaden

av bergsskolan. De i påbyggnaden avsedda utrymmena kunna i stället förläggas

inom den närmast bergsskolan belägna delen i avdelningen för elektroteknik.

De olika institutionerna ha i allmänhet bibehållits i sina nuvarande förläggningar

men utökats och delvis omdisponerats.

Souterrainvåningen. Nuvarande portvakts- och vaktmästarbostäder inredas

för institutionerna för anrikning och för gruvmätning. Våningen upptages

för övrigt av valsverkslaboratorium jämte vissa övriga utrymmen för

institutionen för järnets bearbetning och behandling samt av ett svänghjulslaboratorium

för institutionen för gruvbrytning.

Bottenvåningen innehåller hörsal för 50 platser (oförändrad), ritsalar för

B3 och Bg4, institutionen för gruvbrytning samt laboratorier m. m. för institutionerna

för järnets metallurgi och för metallhyttkonst.

Våningen 1 tr. innehåller övriga lokaler, huvudsakligen lärarrum och

dylikt, för institutionen för järnets metallurgi och metallhyttkonst, institutionen

för bergskemi, bibliotek, vissa speciallärarrum samt institutionen för

järnets bearbetning och behandling, som något utökats in i närliggande byggnad

för avdelning E.

Våningen 2 tr. Befintlig hörsal har flyttats för att kunna givas erforderlig

storlek. Nuvarande samlingar för institutionerna för järnets bearbetning och

behandling och för järnets metallurgi ha bibehållits oförändrade. Våningen

upptages för övrigt av institutionerna för mineralogi och geologi samt metallografi,

vilka båda utökats, den senare in i närliggande byggnad för avdelning

E.

Till våningen 3 tr. slutligen har ritsalen för Bj4 förlagts på utrymme, som

för närvarande disponeras av avdelning E. Röntgenavdelningen är oförändrad.

Hiss installeras i befintligt schakt och ljusgården förses med lanternin.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition nr S7/h

A. Byggnad lil b. (Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningen

för elektroteknik, svagström.) Genom förflyttning av laboratorium och övriga

lokaler tillhörande institutionen för elektromaskinlara till nybyggnaden

för elektroteknik (XVI) och genom ombyggnad av en horsal till laboratorier

och rivning av till denna hörsal ledande trappa lia tillräckliga utrymmen

frigjorts för att utan inredning av vindarna kunna tillfredsställa lokalbehovet

för de svagströmstekniska institutionerna. Nuvarande lokaler tor teknisk

fysik komma efter färdigställandet av nybyggnaden för fysik att i enlighet

med de sakkunnigas förslag förändras till lokaler för vissa elektrotekmska

institutioner. .

Lokalfördelningen i de olika våningarna har föreslagits bil följande.

Till källare och nuvarande vaktmästarbostäder i souterrainvåmngen förläggas

vissa forskningslaboratorier för examensarbetare och licentiander,

vissa speciallärarrum, provningsrum, omformar- och ackumulatorrum samt

förråd. Hissen neddrages till denna våning.

Bottenvåningen innehåller två hörsalar med 100 respektive 120 platser i

nuvarande maskinlaboratorium, ritsalar med assistentrum för E3 och L4, samlingar

och bibliotek samt övningslaboratorier för institutionen för elektrotekniska

mätmetoder.

Våningen 1 tr. innehåller lärarrum och specialarbetsrum för institutionen

för elektrotekniska mätmetoder, lokaler för institutionen för teoretisk elektroteknik

och hela institutionen för telegrafi och telefoni.

Våningarna 2 och 3 tr. innehålla lokaler för institutionen tor radioteknik.

Vissa delar av dessa våningar ha som ovan angivits tillförts bergsavdelningen.

Befintlig ljusgård övertäckes med lanternin. På taket anordnas en terrass

för antennförsök.

5. Byggnad lil c. (Ombyggnad av befintlig byggnad till byggnad för avdelningen

för lantmäteri.)

Denna byggnadsdel inrymmer för närvarande lokaler för de bada högre

årskurserna av avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur

samt den geodetiska och fotogrammetriska institutionen. Avdelningen för

lantmäteri, som för närvarande är inrymd i byggnaden vid Drottninggatan,

disponerar där inga avdelningshörsalar. I stället användas ritsalarna även

som hörsalar. Detta arrangemang har på grund av det relativt begränsade

studerandeantalet inom denna avdelning visat sig fungera tillfredsställande

och har med avdelningsföreståndarens samtycke tillämpats även.här. Några

särskilda hörsalar ha sålunda icke föreslagits. De kombinerade rit- och hörsalarna

ha förlagts till olika våningar och i möjligast nära kontakt med lärarrum

och laboratorier för de ämnen, som läsas i respektive årskurser.

Vinden över denna byggnadsdel har måst tagas i anspråk och inredas för

ritsalar och lärarrum. Hiss har föreslagits installerad genom viss ombyggnad

av befintlig trappa.

Källaren har använts till upplagsrum.

I bottenvåningen och våningen 1 tr. inredas nuvarande vaktmästarbostäder

och samlingar m. m. till övningssal, samlingar, verkstad, lärarrum

m. m. för institutionen för geodesi. Institutionen för fotogrammetri kvarligger

i oförändrat skick.

Våningen 2 tr. Övriga lokaler för institutionen för fotogrammetri förläggas

till denna våning jämte ritsal för L, och lokaler för institutionerna för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374.

marklära, allmän rättslära och fastighetsrätt, skogsekonomi med skogslära,

fornlämnings- och naturskyddslära samt för arkivkunskap.

Till våningen 3 tr. förläggas ritsal för L2 samt institutionerna för jordbrukslära

och jordbruksekonomi samt kulturteknik.

Till våningen 4 tr. förläggas ritsalarna för L, och L4 och institutionerna

för skifteslära, fiskerikunskap och ägomätning.

6. Byggnad III d. (Ombyggnad av nuvarande byggnad för avdelningarna

för maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik.)

Denna byggnadsdel omfattar dels nuvarande lokaler för avdelningarna M

och S i västra delen av huvudbyggnaden, dels angränsande del av huvudbyggnadens

östra parti fram till klocktornet. Befintlig förbindelsebyggnad

har föreslagits tillbyggd.

Källare och bottenvåning äro ej utsprängda.

Våningen 1 tr. innehåller institutionen för maskinelement I i oförändrat

skick men tillbyggd med en terrassbyggnad mot norr, för vilken redogjorts i

kommitténs skrivelse av den 15 april. Vissa mörka utrymmen i denna våning

kunna inredas till förråd för denna institution.

Till våningen 2 tr. västra delen, ha förlagts en ny hörsal för avdelning M,

ritsalar för M3, två assistentrum samt handbibliotek för M (oförändrat). I

östra delen ha nuvarande vaktmästarbostad, hörsal och förberedelserum förändrats

till hörsal med förberedelserum för avdelning S, handbibliotek för

S och specia.llärarrum för institutionen för varvsteknik.

Våningen 3 tr., västra delen, innehåller lärarrum för institutionerna för

ångteknik och för vattenmotorer och pumpar, samlingar för avdelning M och

lärarrum för institutionen för skeppsbyggnadsteknik. Förbindelsebyggnaden

har inretts för samlingar för denna institution samt lärarrum för institutionen

för maskin- och apparatlära på fartyg och för flygteknik. Östra delen

inrymmer ritsalar för S3 med assistentrum.

Till våningen 4 tr. ha förlagts ritsalar för M4 och S4 med assistentrum

samt lärarrum för vissa speciallärarbefattningar. På vinden över västra

delen, slutligen, har nuvarande ritsal föreslagits använd som modellverkstad

och samlingar för institutionen för skeppsbyggnadsteknik.

En framtida ytterligare utvidgning av till byggnaden III a—d förlagda

avdelningar föreslås tillgå så, att de metallurgiska institutionerna inom avdelningen

för bergsvetenskap överflyttas till de planerade nybyggnaderna

XXI—XXIII vid Drottning Kristinas väg. Härefter komma endast mineralogiska,

anriknings- och gruvtekniska institutioner att kvarligga inom byggnad

lil a och ytor frigöras för utvidgning av avdelning E i östra delen och

avdelningarna M och S i norra. Dessutom finnas vissa vindsutrymmen

disponibla.

7. Byggnad IV a och h. (Viss ändring av nuvarande laboratoriebyggnad

för institutionerna för anrikning, mekanisk teknologi m. m.) Ingen annan

ändring har föreslagits än att befintlig vaktmästarbostad flyttas till de nya

bostadsbyggnaderna (XVII).

S. Byggnad V. (Ny- och ombyggnad för värme- och kraftcentral.) Beträffande

frågan om tillgodoseendet av högskolans och vissa andra angränsande

byggnaders värme- och kraftbehov har särskild utredning verkställts av professor

L. Malm och Hugo Theorells ingenjörsbyrå. I den utredning, som så
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 374■

lunda verkställts, lia framlagts alternativa förslag till anläggning av en

värme- och kraftcentral. På ritningar tillhörande generalplanen har utrymme

beretts för det största i denna utredning ifrågasatta alternativet, vilket

innebär uppförande av nytt ångpannehus för tre ångpannor och ombyggnad

av befintligt pannhus till kraftcentral.

Kommittén har för egen del ännu ej tagit slutlig ställning till denna fråga.

9. Byggnad VI a. (Ombyggnad av nuvarande byggnad för institutionerna

för vattenbyggnad, teknisk hydromekanik, ångteknik, kylteknik m. m.) Institutionen

för hållfasthetslära har numera överflyttats till avdelning S. Ett

av skälen härtill var ämnets nära samband med hållfasthetsproblemen inom

flygteknik, flygplansstatik och flygplansbyggnad. Tanken på att i en framtid

inrymma även hållfasthetslärans lokaler i den planerade nybyggnaden

för flygteknik (XIX) har därför framförts. För att hålla denna eller eventuellt

även andra möjligheter för tillfredsställandet av hållfasthetslärans

framtida lokalbehov öppna har kommittén föreslagit, att denna institution

tills -vadare bibehåller sina nuvarande lokaler inom byggnad VI a med utökning

av bland annat de utrymmen, som för närvarande disponeras för

verkstad och byggnadstekniskt laboratorium.

Med avseende å vattenbyggnadslaboratoriet vill kommittén framhålla, att

detta sedan 1940 års sakkunniga slutfört sitt arbete, befunnits kräva en viss

utökning. Svenska teknologföreningen har i sitt remissvar särskilt framhållit

önskvärdheten av en tillbyggnad till vattenbyggnadslaboratoriet, och från

industrihåll har under senare tid påtagligt intresse visats för utvidgning av

laboratoriet och för anskaffande av medel till viss utrustning. I anledning

av nytillkomna krav på rätt skrymmande laboratorieanordningar för undervisningen

och forskningen i vattenbyggnad samt på grund av den nytillkomna

professuren i teknisk hydromekanik, vilken i mycket hög grad måste

använda den vattenränna, som egentligen tillhör institutionen för vattenbyggnad,

har trängseln i laboratoriet blivit så stor, att det visat sig omöjligt

att inom detsamma uppföra ovan nämnda för undervisning och forskning

erforderliga försöksanordningar.

Kommittén har därför funnit sig böra utvidga programmet med förslag

om envånings gårdsbyggnad i den vinkel, som bildas av maskinlaboratoriet.

Den nya lokalen kommer då att bli förlagd i omedelbar anslutning till det

befintliga vattenbyggnadslaboratoriet.

Lokalerna för de institutioner, som avses skola inrymmas inom byggnad VI a

fördelas på följande sätt.

Institutionen för vattenbyggnad bibehåller sina nuvarande lokaler, som utökas

med ett större, nytt vattenbyggnadslaboratorium i en envånings gårdsbyggnad.

Denna utformas som en hallbyggnad nied högt sidorus och omges

av en cirka 4 m bred transportgång med överljus och lägre takhöjd.

Lokalerna för institutionen för teknisk hydromekanik äro oförändrade liksom

befintlig hörsal.

Institutionen för ångteknik kvarligger i nuvarande lokaler, vilka utvidgas

med två rum, som tidigare reserverats för institutionen för värmeteknik och

maskinlära, men som bli disponibla sedan denna institution överflyttats till

den föreslagna nya apparathallen (XV c).

Nuvarande lokaler för institutionen för förbränningsmotorteknik inredas

flir institutionen för kylteknik, sedan föreslagen nybyggnad XVIII blivit

uppförd. Lokalerna för institutionen för läran om vattenmotorer och pumpar

äro oförändrade. Institutionen för hållfasthetslära kvarligger i enlighet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374.

med vad förut angivits i nuvarande lokaler och utökas med de i källaren

befintliga laboratorieutrymmena för byggnadsteknik sedan byggnad XIII

blivit färdigställd och med de i bottenvåningen angränsande verkstadslokalerna

sedan byggnad VII uppförts. Dessutom kommer institutionen att som

förråd få disponera en del av våningen under nuvarande laboratorium för

förbränningsmotorteknik och några mindre rum på vinden. Institutionen för

materiallära förlägges till våningen 1 trappa ovanför hållfasthetslärans laboratorium,

där tillräckliga utrymmen bli disponibla efter färdigställandet av

byggnad XIII för byggnadsteknik och ombyggnad av bottenvåningen av

byggnad III a för institutionen för gruvbrytning.

Den mot söder framspringande terrassbyggnaden har föreslagits slopad för

att ge plats för inkörsväg till gården mellan byggnaderna IV, VI a och VII.

Nuvarande pannrum ombygges till kraftcentral enligt vad ovan under

byggnad V angivits. Nuvarande bränsleförråd i en terrassbyggnad norr örn

panncentralen har föreslagits hopbyggd med det nya byggnadstekniska laboratoriet

(XIII) och utnyttjat som betongfabrik och förråd till detta (se

nedan).

10. Byggnad VII. (Nybyggnad för verkstäder och institutionen för läran

örn verktygsmaskiner.) Nybyggnad för verkstäder och institutionen för läran

om verktygsmaskiner har föreslagits uppförd söder om byggnad VI a.

Byggnaden uppföres i två våningar, den undre innehållande snickarverkstad

med förmansrum och förråd samt omklädningsrum m. m. för arbetare,

den övre inrymmande mekanisk verkstad med förmansexpedition m. m. och

lärarrum för institutionen för verktygsmaskiner. På grund av markens lutning

kunna båda verkstäderna givas bekväma förbindelser med markplanen

för ut- och inlastning.

11 och 12. Byggnader X och XI. (Nybyggnader för avdelningarna för vägoch

vattenbyggnad och arkitektur.) Dessa byggnader ha givits en likartad

utformning, nämligen som hallbyggnader, och beskrivas här i ett sammanhang.

Lokalprogrammen ha något ökats sedan den tidpunkt, då 1940 års sakkunniga

avlämnade sitt betänkande. Sedan det visat sig att den ifrågasatta

nybyggnaden för geotekniska institutet på grund av brist på tomtmark icke

kunnat, förläggas till eller i närheten av högskolans område har nämligen ett

undervisningslaboratorium för geoteknik förutsetts inom byggnad X. För

avdelning A ha tillkommit tre rum för 1 :ste assistenter och "ett rum för adjungerad

lärare till professuren i stadsbyggnad. Av dessa ha två Bste assistentbefattningar

redan inrättats. Behov föreligger örn ytterligare ökning av

utrymmena för samlingar för byggnadsteknik och stadsbyggnad. Dessa krav

ha ej tillgodosetts i föreliggande förslag, men möjlighet finnes att i en framtida

förbindelsebyggnad mellan X och XI inrymma erforderliga lokaler för

dessa ändamål.

På grund av det begränsade tomtutrymmet ha byggnaderna givits en

koncentrerad planform med lokalerna grupperade omkring en överljusbelyst

hall. Förutom att hallbyggnaden på en begränsad yta ger väl belysta rum

och korridorer har den i detta fall även vissa andra fördelar. Den kan nämligen

utformas på sådant sätt att hallen kan användas för uppställning av

samlingar, som härigenom bli lätt tillgängliga för de studerande. Samlingarna

för institutionerna för brobyggnad, vattenbyggnad, arkitektur I och II, byggnadsteknik,

stadsbyggnad och materialbehandling med formlära lämpa sig

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 374- 57

väl för en sådan öppen uppställning. Huvuddelen av samlingarna ha sålunda

förlagts till hallarna och till en viss del av balkongerna omkring dessa

Byggnaden för avdelning V innehåller lokaler endast för 3:dje och 4:de

årskurserna, vars ritsalar jämte lärarrum och forskarrum för institutionerna

för brobyggnad och vattenbyggnad upptaga de två översta våningarna. De

två hörsalarna, som vardera rymma 120 platser, lia givits en rumshöjd motsvarande

lVo vanlig våning. Till bottenvåningen lia förlagts ovannämnda laboratorium

för geoteknik med assistent- och lärarrum samt lokaler för institutionerna

för vattenlednings- och avloppsteknik, vägbyggnad, kommunikationsteknik

samt byggnadsekonomi och byggnadsorganisation.

Byggnaden för avdelning A innehåller i bottenvåningen for avdelningen

i dess helhet gemensamt bibliotek med skrivrum saint arkiv och verkstad.

Vidare lokaler för institutionen för materialbehandling med formlära, fnhandsteckning

och modellering, arkitekturens historia, svenska arkitekturens

historia och stadsbyggnadsrätt. Till våningen 1 trappa har förlagts ritsalar

för A, och Ao jämte hörsal samt lokaler för institutionerna för arkitektur 1

och byggnadsteknik och till våningen 2 trappor ritsalar för As och A4 med

hörsal och lärarrum för institutionerna för arkitektur II och stadsbyggnad.

I båda byggnaderna har intill ritsalarna förlagts ett för samtliga övningsassistenter

gemensamt rum.

För framtida utvidgning av ritsalar m. m. är en förbmdelsebvggnad mellan

X och XI förutsedd.

13. Byggnad XII. (Nybyggnad för institutionerna för byggnadsstatik och

brobyggnad.) De båda institutionerna ha gemensam men avdelbar provningshall

med travers, betongfabrik, gjutningshall, konditioneringsrum och verkstad,

men skilda byggnadsdelar för de för varje institution mera speciella

lokalerna såsom lärarrum, forskarrum och vissa laboratorier, vilka måste

förläggas ostörda av varandra och av arbetena i hallen. Därigenom möjliggöres

även ett uppförande av byggnaden i etapper örn så skulle visa sig

vara önskvärt. Detta kommer dock att medföra något högre byggnadskostnader

än om hela byggnaden uppföres på en gång.

För institutionen för brobyggnad har tillkommit rum för dynamiska försök

bestående av en cirka 40 m lång och 2,5 m bred tunnel förlagd till källarvåningen

och avsedd för undersökningar av modellbroar.

Provningshallen har körbar förbindelse från norr till den för brobyggnad

avsedda delen och från söder till delen för byggnadsstatik. Hallen får sin

dagsljusbelysning från norr. Betongmaterial kan från bilar tippas direkt i

respektive materialsilos i gjutningshallen.

Framtida utvidgning av provningshall med tillhörande utrymmen med

cirka 50 procent kan ske genom borttagande av ett bjälklag och vissa väggar

i den nu föreslagna tillbyggnaden av det flygtekniska laboratoriet (byggnad

XIV), vilken med hänsyn till pelardelning och golvhöjder planlagts med

tanke härpå. I generalplanen har nämligen förutsatts en framtida nybyggnad

för denna institution och institutionen för flygplansstatik och flygplansbyggnad

(byggnad XIX och eventuellt XX). Byggnadsdelarna innehållande

lärarrum m. m. utvidgas genom påbyggnad med erforderligt antal våningar.

l/t . Byggnad XIII. (Nybyggnad för institutionen för byggnadsteknik.) Denna

byggnad har förlagts i sluttningen utefter Drottning Kristinas väg i linje

med cement- och betonginstitutets nybyggnad och har givits samma höjd

som denna. Det har visat sig lämpligt att sammanbygga laboratoriet med

den norr örn nuvarande värmecentral befintliga terrassbyggnaden, att till
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Marits ''proposition nr 374-

bygga denna fram till Drottning Kristinas väg och att utnyttja utrymmet

under terrassen till betongfabrik, gjutningshall och förråd, verkstad, kylrum

m. m.

Själva laboratoriet är planlagt som en treskeppig byggnad med arbetsoch

skrivrum och dylikt mot väster, provningshallen i mitten och det akustiska

laboratoriet mot öster. Ljudlaboratorierna byggas helt fria från byggnadens

stomme och isoleras från denna mot ljud och vibrationer.

Laboratoriebyggnaden kan tillbyggas mot norr med cirka 50 procent.

15. Byggnad XIV. (Örn- och tillbyggnad av laboratoriet för institutionen

för flygteknik.) Byggnaden uppföres i två våningar jämte källare och med

en lägre del i en våning som anslutning till den befintliga laboratoriebyggnaden.

Till bottenvåningen förlägges laboratoriehall, höghastighetstunnel samt

verkstäder med biutrymmen.

Till övervåningen förlägges laboratoriehall, rum för vissa försöksanordningar,

rum för samlingar, lärarrum, expedition, bibliotek m. m.

En del av källaren utnyttjas som omklädningsrum m. m. för personal, tillhörande

såväl flygtekniska som byggnadsstatiska och brobyggnadslaboratorierna.

Övriga källarutrymmen disponeras av byggnadsstatiska laboratoriet.

Inom den befintliga laboratoriebyggnaden föreslås vissa av tillbyggnaden

förorsakade mindre ombyggnadsarbeten.

16. Byggnad XVIII. (Nybyggnad för institutionerna för förbränningsmotorteknik,

flygmotorteknik och fordonsteknik.) På grund av att den nye

professorn i ämnet förbränningsmotorteknik ännu ej haft tillfälle deltaga i

det förberedande programarbetet, ha ritningar till denna byggnad ännu ej

kunnat färdigställas.

Med avseende å de i generalplanen ingående nybyggnadernas

material och konstruktioner har kommittén anfört följande.

Grundmurar, pelare, balkar och bjälklag gjutas av armerad betong. Stödkonstruktion

och tak i högspänningslaboratorier och i större hörsalar utföras

av valsade järnbalkar eller som fackverk av järn.

Bärande väggar muras av tegel med de förstärkningar, som påfordras på

grund av byggnadens höjd, takkonstruktion eller kraven på framtida påbyggnader.

I vissa byggnader exempelvis XV d och XVI utföras in- och delvis

även utvändiga bärande delar som pelare och balkar av armerad betong.

Större hallar och maskinlaboratorier ha planerats som stomhus med utfackningar

i ytterväggarna av tegel eller lättmaterial. I byggnaden för fysik ha

invändiga bärande väggar föreslagits tegelmurade, emedan denna konstruktion

innebär större säkerhet mot vibrationer än ett pelarsystem av betong.

Alla icke bärande väggar utföras i lätt mellan väggskonstruktion.

Fasadmaterialet är i regel rött fasadtegel i bärande tegelmur eller i utfackningar.

I hallar och maskinlaboratorier utföras även invändiga väggytor

av fogstruket tegel. Gårdsfasaderna av byggnaderna VIII a och IX a

mönstermuras i enkelt rutmönster. Gårdsfasaden till hörsalar VIII b och

barriär till takterrassen ovanför kapprummet utföras med pelare och balkar

av försatsgjuten betong och utfackningar av sågad natursten.

Yttertaken täckas med rött taktegel eller plåt beroende på lutningarna

eller utföras som plana tak med asfaltisolering på lättbetong.

Gårdsbjälklaget över parkeringsplatsen belägges med natursten.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. May.ts ''proposition nr 374-

Den av kommittén verkställda uppskattningen av kostnaderna

för byggnadsprogrammet har utförts som volymberäkning

med tillämpande av i huvudsak samma priser per m3 som 1940 års sakkunniga.

I likhet med nämnda sakkunniga har kommittén därvid utgått från

i januari 1942 gällande prisnivå.

Byggnadernas volym har räknats från ytterväggarnas utsidor och från

nedersta bjälklagets undersida till 40 cm över innertak i översta våningen.

Vid golv på mark har höjden räknats från 10 cm under golvplanet. Oinredda

vinds- och källarutrymmen ha icke inräknats i volymen liksom icke

heller luftvolymen i ljushallen mellan balkongernas framkanter i byggnad

VIII a.

Våningshöjderna ha beräknats efter måttet från golv till golv.

För utrustning och möblering har i huvudsak räknats med av de sakkunniga

föreslagna kostnader.

Från nu angivna utgångspunkter har kommittén approximativt uppskattat

kostnaderna för den första etappen av högskolans

utbyggnad till ett sammanlagt belopp av 15 287 900 kronor, varav

10 424 400 kronor för ny- och ombyggnader m. m. samt 4 863 500 kronor för

utrustning och möblering, därvid kostnaderna fördelats å de olika byggnaderna

och med utbyggnaden i övrigt förenade arbeten i enlighet med vad följande

sammanställning närmare utvisar.

Byggnad

Byggnads- kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

VIII a Byggnad för lägre årskurser...........

1 448 000

135 000

1 583 000

VIII b Ilörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .

254 000

40 000

294 000

IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad.....

1 376 000

600 000

1 976 000

> » » , kapprum, hall, preparationsrum

108 000

7 500

115 500

IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser.........

240 000

30 000

270 000

Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-

element I....................

474 000

23 000

497 000

XV a Byggnad för kemiska avdelningen.......

436 000

300 000

736 000

XV b » » livsmedelskemi m. m........

282 000

325 000

607 000

XV c Apparathall....................

350 000

600 000

950 000

XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....

1 100 000

550 000

1 650 000

XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....

2 667 000

2 253 000

4 920 000

XVII Bostadsbyggnader ................

510 000

—

510 000

Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .

35 000

—

35 000

Utvändiga ledningar...............

589 400

—

589 400

Bergsprängning..................

266 000

—

266 000

Planering och terrassering m. m.........

289 000

—

289 000

Summa kronor

10 424 400

| 4 863 500

15 287 900

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majrts ''proposition nr 874-

Den andra etappen av utby g gnadspr ogrammet har

av kommittén från samma utgångspunkter, ehuru mera överslagsvis, beräknats

draga en sammanlagd kostnad av 10 791 600 kronor, varav byggnadskostnader

m. m. 7 430 600 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

3 361 000 kronor, enligt vad följande sammanställning närmare utvisar.

Byggnad

Byggnads- kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

I Administrationsbyggnad.......

210 000

84 000

294 000

II Bibliotek...........

725 000

160 000

885 000

lil a Bergsskolan.........

220 000

210 000

430 000

III b Avdelning för elektroteknik.......

465 000

1 307 000

1 772 000

lil c > i lantmäteri........

400 000

75 000

475 000

lil d > * maskinteknik m. m.......

320 000

15 000

335 000

IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m.....

—

—

—

V Värme- och kraftcentral*.......

—

—

VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .

611000

195 000

806 000

VII Verkstadsbyggnad........

220 000

90 000

310 000

X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....

800 000

75 000

875 000

XI » » arkitektur.........

850 000

75 000

925 000

XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik . . .

795 000

200 000

995 000

XIII » > byggnadsteknik............

480 000

65 000

545 000

XIV » > flygteknik m. m...........

231 000

50 000

281 000

XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .

807 000

760 000

1 567 000

Utvändiga ledningar..........

160 600

—

160 600

Planering och terrassering.........

136 000

—

136 000

Summa kronor

7 430 600

3 361 000

10 791 600

* Då byggnadskommittén ännu icke framlagt definitivt förslag beträffande högskolans värmeoch

kraftförsörjning ha kostnaderna för uppförande och utrustning av byggnad V icke upptagits

i denna sammanställning.

De sammanlagda kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt den av

kommittén framlagda generalplanen skulle alltså komma att uppgå till

(15 287 900 -f- 10 791 600 =) 26 079 500 kronor, varav byggnadskostnader

m. m. 17 855 000 kronor samt kostnader för utrustning och möblering

8 224 500 kronor. Kostnaderna ha av kommittén beräknats fördelade å budgetåren

1945/46—1952/53 sålunda:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 374-

61

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950/

51

1951/

52

1952/

53

Totalkost-

nad i

1 000-tal

kronor

Byggnadskost- nader m. m. . .

3 747

4 951

4 256

2 935

1266

700

_

—

17 855

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

509

998,5

1494

2 034

2 051

803

305

30

8 224,5

Totalkostnad . .

4 256

5 949,5

5 750

4 969

3 317

1 503

305

30

26 079,5

De totala kostnaderna för högskolans utbyggnad enligt kommitténs generalplan

överstiga de av de sakkunniga därför beräknade kostnaderna med i

runt tal (26 100 000 — 24 500 000 =) 1 600 000 kronor, varav omkring

1 100 000 kronor hänföra sig till byggnadskostnader m. m. samt omkring

500 000 kronor till kostnader för utrustning och möblering. Såsom inledningsvis

framhållits bör vid denna jämförelse uppmärksammas, att i de sakkunnigas

beräkningar ingår ett belopp av 1 200 000 kronor för anläggning

och utrustning av en värme- och kraftcentral för högskolan, under det att

några kostnader härför icke medtagits vid den förut atergivna uppskattningen

av kostnaderna enligt kommitténs generalplan. Enligt den förut berörda särskilda

utredning, som kommittén låtit verkställa rörande lämplig anläggning

för högskolans värme- och kraftförsörjning, till vilken fråga kommittén ännu

ej tagit slutlig ställning, skulle emellertid anläggningskostnaderna därför komma

att avsevärt överstiga det belopp, varmed de sakkunniga räknat. I gengäld

skulle en besparing i driftkostnader vinnas. Den ifrågavarande utredningen

utmynnar i tre olika alternativ, varav två, avseende en värmecentral

för högskolan jämte närliggande statliga byggnader och med möjlighet att utvidga

värmecentralen till att omfatta jämväl närliggande sjukhus, betecknas

som ekonomiskt fördelaktiga, medan det tredje alternativet, avseende en

central endast för högskolans byggnader, anses vara ur ekonomisk synpunkt

mindre tillfredsställande.

Med avseende å kostnadsökningarna enligt kommitténs generalplan i förhållande

till de sakkunnigas har kommittén anfört, att om hänsyn toges till

den utvidgning av byggnadsprogrammet, som i en del hänseenden befunnits

påkallad, sedan de sakkunniga framlade sitt betänkande, ävensom till att de

sakkunniga jämväl i övrigt icke räknat med vissa utgifter, vilka beaktats av7

byggnadskommittén, den kvarstående ökningen kunde sägas vara så obetydlig,

att den lage inom ramen för en normal felberäkning vid en uppskattning

av här ifrågavarande slag.

I anslutning till den av mig i det föregående lämnade redogörelsen för den

av byggnadskommittén framlagda generalplanen torde jag få anmäla, att

byggnadskommittén i skrivelse den 8 oktober 1945 ifrågasatt viss jämkning

_i enlighet med vad en vid skrivelsen fogad skiss närmare utvisade — med

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 374-

avseende å den av kommittén tidigare föreslagna gränsregleringen mellan

högskolan och Sophiahemmet för tillbyggnaden av högskolans bibliotek, därvid

kommittén i huvudsak anfört följande.

Kommitténs tidigare förslag avsåg en förflyttning av den nuvarande vägen

mellan Sophiahemmet och högskolan 9 meter in på Sophiahemmets område

och med hela sträckningen parallell med nuvarande sträckning.

Från Sophiahemmet har emellertid nu till kommittén inkommit en skrivelse,

vari Sophiahemmets styrelse förklarat sig ej kunna tillstyrka det föreslagna

markbytet. Som skäl härför har särskilt framhållits, att vid bifall till

detsamma ett värdefullt trädbestånd skulle behöva avlägsnas, att ljudstörningarna

från Djursholmsbanans tåg därigenom skulle i olämplig grad komma

att ökas i sjukhemmet ävensom att insynen till Sophiahemmet skulle ökas.

Häremot må anföras att en vegetation visserligen i någon mån absorberar

ljud men i ifrågavarande fall kan antagas, att störningsökningen skulle bliva

högst minimal. Den kan i varje fall mer än väl motverkas genom andra åtgärder,

innebärande långt mindre kostnad än den, som skulle bliva nödvändig

vid annan lösning av biblioteksbyggnaden.

Det finnes emellertid för frågans lösning en möjlighet, som innebär bibehållandet

av ett större antal träd närmast hörnet vid Valhallavägen och således

närmast Djursholmsbanans spår, där detta svänger ned mot Engelbrektsgatan.

Denna lösning skiljer sig från den tidigare föreslagna därigenom, att vägen

krökes strax innan den utmynnar i Valhallavägen, utefter vilken gata Sophiahemmets

gräns således skulle bli helt oförändrad. Likaledes skulle gränsen

vinkelrätt mot Valhallavägen bli oförändrad till cirka 27 meters längd från

Valhallavägen räknat eller just till en punkt, där ett större träd befinner sig.

Detta träd jämte ett större antal andra skulle då kunna kvarstå. Vägens

krökning innebär ingen olägenhet. En del träd måste visserligen även i detta

förslag avlägsnas, men ett relativt litet antal, och örn så av någon anledning

skulle påfordras kan annan vegetation anbringas i dess ställe, i den mån så erfordras

med hänsyn till minskad insyn.

rDe redan nu föreliggande akustiska störningarna kunna enligt detta förslag

hållas nere vid nuvarande nivå, varjämte må beaktas, att olägenheten med

trädens avlägsnande i och för sig i viss utsträckning dock måste ses i samband

med de fördelar, som stå att Hnna ur såväl ekonomiska som estetiska m. fl.

synpunkter genom de nya möjligheter, som öppnas för bibliotekets utvidgning

vid det av byggnadskommittén framlagda förslaget.

Byggnadskommittén får på ovan anförda skäl hemställa, att vid ställningstagande

till högskolans byggnadsfrågor hänsyn ta ges jämväl till detta kompromissförslag.

I remissyttranden den 9 augusti och den 20 september 1945 över byggnadskommitténs

förslag har byggnadsstyrelsen i huvudsak anfört följande.

I föreliggande förslag ha de allmänna synpunkter på utbyggandet av högskolan,

som byggnadsstyrelsen tidigare framfört i utlåtande "över det av 1940

års sakkunniga avgivna förslaget, kommit till uttryck. Byggnadsstyrelsen har

följaktligen i princip intet att erinra mot utformningen därav. Bebyggelse av

den branta bergssluttningen vid östra gränsen synes dock icke böra ifrågakomma,

varför styrelsen måste framföra betänkligheter mot att på situationsplanen

utöver lokalprogrammet reserverats byggnadsmark för en 150

meter lång vattenränna för undervisning i skeppsbyggnadskonst.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

Den i hög grad genomgripande om- och tillbyggnaden av biblioteket torde

vara erforderlig, för att byggnaden skall motsvara de krav, som numera

ställas på ett tekniskt bibliotek. Styrelsen kan dock icke underlåta att framhålla,

hurusom enligt styrelsens mening administrationslokalerna givits en i

proportion till de egentliga bibliotekslokalerna betydande omfattning, något

som särskilt framträder vid en jämförelse med motsvarande förhållande i det

nu föreliggande förslaget till bibliotek vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Under hand har byggnadsstyrelsen erfarit, att biblioteket är avsett att

fungera som ett tekniskt centralbibliotek, men finner styrelsen likväl administrationslokalerna

förhållandevis stora.

Vad huvudbyggnaden beträffar äro de nu ifrågasätta ändringsarbetena

mera omfattande än i högskolans tidigare förslag av år 1942.

Såväl byggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad som byggnaden

för avdelningen för arkitektur ha givits en annan utformning med

de olika utrymmena inom institutionerna grupperade kring en genom samtliga

våningar gående öppen hall. Möjligheter för en framtida tillbyggnad äro beträffande

dessa byggnader mycket små.

Till frågan om värmecentralens utformning vill byggnadsstyrelsen ej taga

ställning, förrän byggnadskommittén inkommit med ett definitivt förslag.

De synpunkter, som byggnadskommittén framlagt rörande högskolans gränser,

biträder byggnadsstyrelsen.

Väg- och vatteribyggnadssiyrélsen har i skrivelse den 22 augusti 1945 förklarat

sig livligt förorda, att den av byggnadskommittén föreslagna tillbyggnaden

av högskolans vattenbyggnadslaboratorium snarast möjligt bringades

till utförande. Med hänsyn till behovet av att vid komplicerade fall genom

modellförsök kunna utforska den lämpliga utformningen av hamn- och farledsbyggnader

vore det nämligen av vikt, att ifrågavarande laboratorium erhölle

ökad kapacitet och så tidsenlig utrustning som möjligt.

Med skrivelse den 23 maj 1945 har vidare byggnadskommittén överlämnat

ett av kommittén från riksmarskalksämbetet inhämtat yttrande rörande

de av kommittén för högskolan föreslagna tomtgränserna, med undantag för

den ifrågasatta gränsregleringen i förhållande till Sophiahemmet, därvid riksmarskalksämbetet

i sin tur inhämtat yttranden från styrelsen för stiftelsen

Rödakorshemmet, överstyrelsen för Svenska röda korset och intendenten för

Kungl. Djurgården. Härvid har i huvudsak anförts följande.

Styrelsen för stitelsen Rödakorshemmet. Högskolan har under senare år

utvidgats högst avsevärt, varjämte vissa byggnader avsedda för forskning

m. m. inom ingenjörsvetenskapen uppförts, alla i grannskapet av Röda korsets

sjukhem. Bortsett från de störningar, som oundgängligen äro förhanden med

nybyggen såsom sprängning m. nr. (i hög grad besvärande för patienter) har

Röda korsets sjukhems vackra läge omgivet av skogsdungar alltmer förfulats

och förflackats varjämte den tystnad och den frid, som bör råda inom ett sjukhusområde,

är på väg att alltmer försvinna.

I högskolans nu framlagda generalplan är bland annat en byggnad avsedd

för elektroteknik (skall uppföras före 1947) planerad öster örn Röda korset,

inkräktande 2 meter, hela östra gränsen, på ett av Konungen personligen upplåtet

kantområde vid den av sjukhuset i övrigt disponerade marken. Röda

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

korsets sjukhem kommer enligt generalplanen i framtiden att i söder, öster

och norr kringbyggas av högskolan och av andra, ingenjörsvetenskapen tillhöriga

byggnader, varför det ligger stor vikt däruppå, att det skiljande området

är så pass brett, som omständigheterna medgiva.

Något absolut hinder för att draga ifrågavarande nybyggnad tillbaka

2 meter synes knappast föreligga. Därigenom skulle Röda korsets nuvarande

område lämnas okränkt. Stiftelsens styrelse vill därför avgiva sin bestämda

protest mot det planerade läget för högskolans nybyggnad för elektroteknik.

Överstyrelsen för Svenska röda korset. Överstyrelsen har med stigande

bekymmer och oro konstaterat hurusom för tekniska högskolans räkning ständigt

nya byggnader uppföras runt omkring och i omedelbar närhet av det

område, som genom ett regeringsbeslut för närvarande står till Svenska röda

korsets förfogande för dess sjukhem, och varigenom den tystnad och frid,

som bör råda inom ett sjukhusområde, är på väg att alltmera försvinna. Överstyrelsen

hoppas därför att även det tillägg till sjukhemmets område, som

Konungen personligen därutöver tillerkänt Svenska röda korset, även efter

Konungens bortgång icke måtte tagas i anspråk varken för den redan bestämda

nya byggnaden för elektroteknik eller för andra ändamål, som ingå i

högskolans generalplan.

Nästan varje meter, varmed avståndet kommer att ökas mellan högskolans

nya byggnader och Röda korsets sjukhemsområde, är nämligen värdefull för

sjukhemmet och dess patienter. Och med hänsyn till en ifrågasatt tillbyggnad

av sjukhuset, kommer frågan om en utökning av Röda korsets område å dess

norrsida antagligen att snart bli aktuell. I så fall kommer detta att föranleda

en utredning, i vad mån denna nybyggnad kommer att föranleda behovet av

förflyttning norrut av sjukhemmets gräns, d. v. s. emot de i generalplanen

såsom först för »framtida uppförande» angivna byggnader.

Överstyrelsen vill med anledning därav betona, att den är synnerligen angelägen

örn att dess förhoppningar och synpunkter vinna förståelse vid ärendets

fortsatta behandling.

Intendenten för Kungl. Djurgården. Den mark, som omfattas av den ifrågasatta

utvidgningen av högskoleområdet utgöres övervägande av bergbunden

platå bevuxen med barr- och lövskog. Givetvis utgör utvidgningen ett betydande

ingrepp på härvarande djurgårdsmark, men sedan högskolan en gång

förlagts till denna del av Djurgården torde icke kunna förhindras att ytterligare

områden därav ställas till förfogande för högskolan. Vad tomtgränserna

angå så synes den utmed östra gränsen upptagna platsen för en framtida

skeppsprovningsränna böra flyttas cirka 15 meter åt söder.

Den byggnad för avdelningen för elektroteknik, som är avsedd att uppföras

å östra sidan örn Röda korsets sjukhem, blir till huvudsaklig del 9 meter

hög och enligt uppgift av tekniska högskolans byggnadskommittés arkitekt

kommer denna byggnad att med endast 2 meter överstiga högsta markytan

framför Rödakorshemmets byggnad. Varken rök eller något buller skulle från

denna byggnad förekomma. I samband med uppförandet av nämnda byggnad

hemställer byggnadskommittén, att Röda korshemmets staket mot öster inflyttas

cirka 2 meter och i sydöstra hörnet utflyttas cirka 6 meter i linje med

tomtgränsen och följande Bergvägens något ändrade sträckning i denna punkt.

Detta berör icke den ursprungliga tomtgränsen, utan staketgränsen utanför

denna, som överstyrelsen för Svenska röda korset jämlikt riksmarskalks ämbetets

resolution den 19 maj 1926 erhållit nådigt tillstånd att här uppsätta.

Mot den gjorda hemställan om denna mindre justering av staketets läge torde

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majda proposition nr 374•

icke vara något att erinra. På min vid kommittésammanträde den 5 februari

1945 gjorda framställning har byggnaden för förbränningsmotorteknik, fordonsteknik

och flygteknik, som är avsedd att uppföras i andra etappen, flyttats

längre i öster och därvid har utlovats, att den planerade vägen skulle tillsvidare

avslutas med en vägslinga inom gården. Fortsättningen av den å_kartan

utsatta vägen fram till Riksmarskalkens väg skulle sålunda bli uppskjuten

och ifrågasatt staketflyttning i Rödakorshemmets norra gräns icke nu vara

behövlig. Djurgårdsområdet mellan Rödakorshemmets norra gräns och den

en gång blivande vägen fram till Riksmarskalkens väg bör emellertid undantagas

från upplåtelse till högskolan och högskolans granskulle sålunda följa

vägens södra kant, då en mindre staketflyttning kan ifrågakomma. Vad beträffar

byggnader för framtida ännu icke i detalj planerade ändamål må framhållas

önskvärdheten av att särskilt ifrågasatta byggnader mellan Drottning

Kristinas väg och Riksmarskalkens väg icke måtte komma till utförande,

förr än det visar sig alldeles nödvändigt, så att parkbeståndet här kan i det

längsta bibehållas. Som villkor för upplåtelsen bör gälla, att de växande träd,

som behöva fällas, för djurgårdsförvaltningen kostnadsfritt avverkas, apteras

och forslas till plats, som av förvaltningen anvisas, att å det upplåtna området

kvarstående träd fortfarande skola vara djurgårdsförvaltningens tillhörighet,

att väg skall hållas öppen inom området för den till Ugglevikskällan

och Djurgårdens härvarande områden trafikerande allmänheten, att

ingen inhägnad av området får företagas, att erforderlig staketflyttning i

Rödakorshemmets gräns sker kostnadsfritt för Röda korset, samt att karta

över det upplåtna området i tre exemplar inlämnas till riksmarskalksämbetet.

Riksmarskalksämbetet. Ämbetet biträder, vad djurgårdsintendenten anfört

och föreslagit i avseende å gränserna för högskolans område i öster samt skeppsprovningsrännans

förläggning. Beträffande spörsmålet om Rödakorshemmets

ställning till högskolans utbyggnadsplan finner sig ämbetet böra framhålla

såsom synnerligen angeläget, att de av överstyrelsen för Röda korset anförda

synpunkterna i möjligaste mån vinna beaktande. Det torde sålunda icke

vara tillfyllest, att området mellan den blivande anslutningsvägen till Riksmarskalkens

väg och sjukhemmets norra gräns undantages från upplåtelse

för högskolans ändamål. Då det är ovisst, huru stort område, som kan bliva

erforderligt för tillbyggnad av sjukhemmet, finner sig ämbetet icke för närvarande

kunna taga ståndpunkt till förslaget örn markupplåtelse till högskolan

norr och nordväst örn sjukhemmets område. Frågan örn en gränsdragning

för högskolans område norr om sjukhemmet synes icke heller nu behöva

slutligt avgöras, enär enligt vad djurgårdsintendenten meddelat, anläggning

av utfartsvägen till Riksmarskalkens väg från nybyggnaden för motorteknik

m. m. kan uppskjutas. Vägen till denna byggnad skulle i stället tills vidare

avslutas med en slinga.

Byggnadskommittén. Kommittén kan för sin del förstå de bekymmer, som

uttalats av överstyrelsen för Svenska röda korset och styrelsen för Rödakorshemmet,

men anser sig böra hänvisa till de kraftiga varningar, som pä

sin tid avgåvos, då sjukhemmet föreslogs erhålla den plats det olyckligtvis

såväl för hemmet självt som för tekniska högskolan erhöll. Sjukhemmets område

utgör platsen för en naturlig utveckling för tekniska högskolan. I och

med sjukhemmets förläggning på nuvarande plats måste det ha stått klart

för sjukhemmet, att byggnader måste komma att uppföras för högskolan i

dess omedelbara närhet.

Byggnadskommittén måste därför på det kraftigaste motsätta sig planer

på en utvidgning av sjukhemmet norr örn den i riksmarskalksämbetets skri
Bihang

till riksdagens ''protokoll 191/G. 1 sami. Nr 37//. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

veise nämnda anslutningsvägen till Riksmarskalkens väg, ehuru byggnadskommittén

för att tillmötesgå sjukhemmets önskningar föreslagit ett dröjsmål

med bebyggandet av detta område (mellan byggnaderna XIX och XIII).

Beslut örn dispositionen därav bör dock meddelas i samband med beslut om

vilket område, som i övrigt skall tilldelas högskolan för framtida bebyggelse.

Sjukhemmets norra gräns må emellertid, örn så av någon anledning anses

önskvärt, framflyttas till södra kanten av den föreslagna anslutningsvägen

till Riksmarskalkens väg.

Något motiv för en förflyttning av skeppsprovningsrännan har ej framförts.

Kommittén finner därför ej anledning ingå närmare på frågan men har intet

att erinra mot att densamma ånyo upptages, då tidpunkten för utförandet

av byggnaden närmade sig. Kommittén har ingen anledning påfordra, att

läget nu exakt fastlägges. Vissa jämkningar böra kunna ske senare såväl

i fråga om denna byggnads läge som andras, vilka ej påfordra ändrade

gränser.

Över det i byggnadskommitténs tidigare omförmälda skrivelse den 8 oktober

1945 framlagda alternativa förslaget till gränsreglering mellan högskolan

och Sophiahemmet har vidare riksmarskalJcsämbetet — med överlämnande

tillika av yttranden från intendenten för Kungl. Djurgården och styrelsen

för Sophiahemmet, vilka förklarat sig biträda förslaget på vissa villkor —

den 15 oktober 1945 avgivit infordrat utlåtande, därvid ämbetet i huvudsak

anfört:

Jämlikt bestämmelse i det beträffande Sophiahemmets område mellan

djurgårdsförvaltningen och Sophiahemmets styrelse den 2 februari och den

10 april 1911 upprättade kontraktet föreligger för Sophiahemmet skyldighet

att vara underkastat sådana mindre regleringar av gränserna för nämnda

område, som kunna föranledas av det ordnande av vägarna och trafiklederna

i Örnrå dets närhet,. vartill andra i omgivningen medgivna eller ifrågasatta

upplåtelser kunna giva anledning.

Riksmarskalksämbetet får anföra, att såvitt på ämbetet beror, intet synes

vara att erinra mot ifrågavarande förslag, under villkor

att högskolan verkställer och bekostar flyttning och komplettering av staketet

mellan de av högskolan och Sophiahemmet disponerade områdena,

att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, Sophiahemmet får vidkännas

för plantering av nya träd och buskar samt lämplig häck utefter den

nya gränsen mot högskolans område eller invid den väg, som inom Sophiahemmets

område ligger strax innanför den nya gränsen,

att Sophiahemmet får disponera även det markområde, som ligger öster

örn Märtavägen från en punkt strax nordost om Solhemmets grindparti till

korsningen mellan Märtavägen och nuvarande ridvägen,

att högskolan ersätter Sophiahemmet de kostnader, som i övrigt förorsakas

Sophiahemmet av markbytet och de arbeten, som erfordras för iordningställande

av det område, som överlämnas till högskolans disposition,

att de träd m. m., som måste fällas, efter djurgårdsförvaltningens anvisningar,

apteras och transporteras till anvisad upplagsplats,

att den nya vägen iordningställes i likhet med den nu befintliga, varvid

sprängningsarbetena skola företagas så att skada icke uppkommer å Sophiahemmets

byggnader och minsta möjliga buller uppstår, samt

att karta i fyra exemplar över de gränsreglerade områdena med angivande

av areal upprättas och ingivas till riksmarskalksämbetet för godkännande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts -proposition nr 37J+.

Slutligen har lärarkollegiet vid högskolan — med tillstyrkan av högskolestyrelsen

— med i skrivelse den 30 augusti 1945 framställda anslagsäskanden

för högskolans utbyggnad i huvudsak anslutit sig till byggnadskommitténs

förslag, därvid lärarkollegiet emellertid, under hänvisning till att kollegiet

i annat sammanhang äskat en professur i livsmedelskemi från och med budgetåret

1946/47, räknat med behov av en utvidgning av lokalerna för institutionen

för detta ämne från en tidigare tidpunkt än byggnadskommittén.

De lokaler, inom vilka undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm

bedrives, äro för närvarande inrymda dels i en byggnad vid Drottninggatan,

dels i byggnader på ett till högskolan upplåtet område å norra Djurgården

invid Valhallavägen. Byggnaden vid Drottninggatan inrymmer lokaler för

första och andra årskurserna av högskolans samtliga nio avdelningar samt

för tredje och fjärde årskurserna av avdelningen för lantmäteri, varvid dock

med hänsyn till de begränsade utrymmena en del föreläsningar, i vilka ett

stort antal studerande samtidigt deltaga, måst förläggas till de större hörsalarna

vid Valhallavägen ävensom till en av Stockholms högskolas hörsalar.

Även laborationema i ämnena fysik, oorganisk kemi och organisk kemi för

första och andra årskurserna äro förlagda till de nyare byggnaderna vid

Valhallavägen, inom vilka i övrigt lokalerna för de båda högre årskurserna

ävensom för högskolans administration och bibliotek äro inrymda.

Den ökning av högskolans examinationskapacitet, som jag i det föregående

förordat, kräver helt naturligt avsevärda ny- och ombyggnader för att

bereda utrymme åt ett ökat antal studerande. Oberoende härav aktualiseras

i samband härmed vissa utbyggnadsbehov, som sedan åtskilliga år tillbaka

förelegat för högskolans vidkommande. Redan år 1911, då principbeslut

fattades om förflyttning av högskolan till förutnämnda område å norra

Djurgården, planerades sålunda en framtida förläggning av högskolan i dess

helhet till detta område, ehuru frågan därom tillsvidare fått anstå. Det ligger

i sakens natur, att — såsom ock 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen framhållit — den nuvarande splittringen av högskolans lokaler

till två skilda platser med relativt stort avstånd från varandra måste

vara förenad med avsevärda olägenheter för såväl lärare som studerande

och försvåra en rationell anordning av undervisningen. Därtill kommer att

högskolans lokaler vid Drottninggatan äro i hög grad otidsenliga. Ett starkt

behov av modernare lokaler och mera tidsenlig utrustning har även sedan en

längre tid tillbaka gjort sig gällande beträffande vissa till området vid Valhallavägen

förlagda institutioner, främst inom avdelningen för elektroteknik.

Den av högskolans byggnadskommitté framlagda generalplanen för högskolans

utbyggnad åsyftar att giva högskolan en antagningskapacitet av

450 nya ordinarie studerande årligen. Därjämte innefattar den en förläggning

av högskolans samtliga byggnader till området å norra Djurgården;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sami. Nr 571. h*

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

härutinnan innebär den ett fullföljande av en tidigare plan. Generalplanen

tillgodoser därutöver det behov av modernisering av högskolans till norra

Djurgården förlagda lokaler, som icke längre torde kunna lämnas obeaktat,

därest förutsättningarna för en fullt tillfredsställande undervisning skola

kunna vidmakthållas.

I generalplanen har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper

på sätt den i det föregående lämnade redogörelsen närmare utvisar. Till en

första etapp ha därvid jämlikt meddelade direktiv först och främst

hänförts de ny- och ombyggnader m. m., som oundgängligen erfordras för

en ökning av högskolans examinationskapacitet, och därutöver vissa andra

byggnadsföretag, som stå i samband med kapacitetsökningen eller eljest befunnits

särskilt angelägna. Beträffande de olika byggnadsföretag som ingå i

denna byggnadsetapp hänvisar jag till den förut lämnade redogörelsen. Ifrågavarande

byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda

lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna

samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler för

de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingår i första byggnadsetappen

nybyggnad av ett starkströmslaboratoTium och vissa personalbostäder.

En andra etapp av byggnadsprogrammet avses skola omfatta övriga

vid ett genomförande av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga

ny- och ombyggnader. Bland större-byggnadsföretag inom denna

etapp märkas tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande

huvudbyggnadskomplexet (byggnaderna III a—d) avseende bland annat

inredande av ett svagströmslaboratorium och lokaler för lantmäteriavdelningen,

ävensom uppförande av nybyggnader för avdelningarna för vägoch

vattenbyggnad och arkitektur samt för institutionerna för brobyggnad

och byggnadsstatik, byggnadsteknik och förbränningsmotorteknik m. m. Den

eventuella värme- och kraftcentralen skulle även ingå i denna byggnadsetapp.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som av byggnadskommittén

hänförts till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén

förutsatts skola vara i huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret

1947/48, varigenom ett ökat antal studerande höstterminen 1948 första

gången skulle kunna intagas vid högskolan.

Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats skola vara

avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Med avseende å tidsföljden

för de olika byggnadsarbetenas utförande överensstämmer det av kommittén

framlagda byggnadsprogrammet i huvudsak med 1940 års sakkunnigas förslag.

Vissa avvikelser föreligga emellertid i detta hänseende. I motsats till de

sakkunniga har kommittén sålunda förlagt nybyggnaderna för avdelningarna

för arkitektur och för lantmäteri till den andra utbyggnadsetappen med

hänsyn till den svävande frågan om lantmäteriundervisningens förläggning

I anslutning härtill har kommittén uttalat, att — därest lantmäteriundervis
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

ningen bleve förlagd till annan plats lin högskolan — den planerade nybyggnaden

för avdelningen för arkitektur skulle komma att utgå ur byggnadsprogrammet.

I sådant fall borde nämligen enligt kommitténs mening denna avdelning

förläggas till den byggnad (III c), där eljest avdelningen för lantmäteri

avsetts skola inrymmas. I övrigt påverkades generalplanens utformning

icke av den lösning, frågan om lantmäteriundervisningens förläggning

kunde komma att erhålla.

Kostnaderna för en utbyggnad av högskolan i enlighet med den av kommittén

framlagda generalplanen, har på grundval av 1942 års priser, vilka

även tagits till utgångspunkt för de sakkunnigas beräkningar, approximativt

uppskattats till sammanlagt i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader

omkring 17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering

omkring 8 200 000 kronor. Av nu angivna kostnader ha omkring

15 300 000 kronor beräknats belöpa å den första utbyggnadsetappen, varav

omkring 10 400 000 kronor för ny- och ombyggnader m. m., samt 4 900 000

kronor för utrustning och möblering. Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen

ha uppskattats till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär

7 400 000 kronor i byggnadskostnader m. m. och 3 400 000 kronor för utrustning

och möblering. Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha av kommittén

föreslagits fördelade å budgetåren 1945/46—1952/53 med den huvudsakliga

medelsanvisningen förlagd till de fyra första budgetåren.

Såsom jag tidigare erinrat innebär kommitténs byggnadsprogram en sammanlagd

merkostnad i förhållande till 1940 års sakkunnigas förslag med i

runt tal 1 600 000 kronor, vartill skulle komma kostnaderna för eventuell

anläggning av en värme- och kraftcentral vid högskolan, vilka icke medtagits

i kommitténs kalkyler. Till frågan om den lämpligaste utformningen av

en dylik anläggning, vilken kommittén låtit utreda genom särskilda experter,

har kommittén nämligen ännu icke hunnit taga slutlig ställning. Den härutinnan

verkställda utredningen ger emellertid vid handen, att kostnaderna

för en dylik anläggning torde komma att avsevärt överstiga det belopp,

1 200 000 kronor, varmed de sakkunniga räknat. Merkostnaderna — frånsett

värme- och kraftcentralen — enligt byggnadskommitténs förslag äro

huvudsakligen betingade av dels att kommittén funnit sig böra vidtaga vissa

utvidgningar av lokalprogrammen med hänsyn till önskemål och behov, som

vid tidpunkten för de sakkunnigas utredning ännu ej framkommit, dels att

kommitténs generalplan i övrigt omfattar vissa anläggningar och andra arbeten,

med vilka de sakkunniga ej räknat.

Kommitténs generalplan förutsätter en utvidgning av högskolans område

å norra Djurgården från nuvarande areal om cirka 7,75 hektar till cirka 14

hektar. Den arealökning, som härvid ifrågakommer, avser främst för närvarande

odisponerad djurgårdsmark söder, öster, norr och nordväst örn

Röda korsets intill högskolan förlagda sjukhem. Marken norr och nordväst

örn sjukhemmet har emellertid huvudsakligen föreslagits reserverad för till
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

godoseende av framtida utbyggnadsbehov. Härjämte har kommittén föreslagit

ett markbyte mellan Sophiahemmet och högskolan för möjliggörande

av en tillbyggnad av högskolans bibliotek, ävensom en mindre förflyttning

av ett staket, som Röda korsets sjukhem enligt särskilt tillstånd uppsatt å

den tills vidare odisponerade marken å norra Djurgården, varvid sjukhemmet

samtidigt förutsatts skola tilldelas annan mark vid gränsen för sjukhemmets

område åt söder.

Vid remissbehandlingen av byggnadskommitténs förslag har byggnadsstyrelsen

förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot generalplanens utformning.

Med avseende å planläggningen av biblioteksbyggnaden har byggnadsstyrelsen

framhållit, att administrationslokalerna enligt dess mening givits

en alltför stor omfattning i förhållande till de egentliga bibliotekslokalerna,

och beträffande utformningen av såväl nybyggnaden för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad som nybyggnaden för avdelningen för arkitektur

har ämbetsverket anmärkt, att möjligheterna för en framtida tillbyggnad

av dessa byggnader syntes ringa.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt remissyttrande livligt förordat

den av byggnadskommittén ifrågasatta utvidgningen av högskolans vattenbyggnadslaboratorium.

Högskolans styrelse och lärarkollegium ha vidare

vid framläggande av anslagsäskanden för högskolans utbyggnad anslutit sig

till byggnadskommitténs förslag, därvid dock den planerade utvidgningen av

lokalerna för institutionen för livsmedelskemi föreslagits skola genomföras

tidigare än vad kommittén avsett.

Mot den utvidgning av högskolans område å norra Djurgården, som erfordras

för generalplanens genomförande, ha betänkligheter anförts av styrelsen

för stiftelsen Röda korsets sjukhem och överstyrelsen för Svenska

röda korset med hänsyn till önskvärdheten av att sjukhemmets omgivningar

ej bleve föremål för störande ingrepp och att möjligheterna för en framtida

utbyggnad av sjukhemmet norrut ej äventyrades. Styrelsen för Sophiahemmet

har förklarat sig under vissa villkor ej lia något att erinra mot den

mindre gränsreglering mellan Sophiahemmet och högskolan, som byggnadskommittén

i ett efter generalplanens framläggande avgivet förslag alternativt

förordat. Av intendenten för Kungl. Djurgården har anförts, att det

område norr och nordväst örn Rödakorshemmet, vilket av kommittén avsetts

skola reserveras för högskolans räkning för tillgodoseende av framtida

utbyggnadsbehov, tills vidare icke borde upplåtas för detta ändamål. Särskilt

vore det önskvärt, att området nordväst om sjukhemmet mellan Drottning

Kristinas väg och Riksmarskalkens väg icke bleve föremål för bebyggelse,

förrän detta visade sig alldeles ofrånkomligt. Den i kommitténs generalplan

upptagna utfartsvägen till Riksmarskalkens väg borde tills vidare

avslutas med en slinga kring den planerade nybyggnaden för förbränningsmotorteknik

m. m., en anordning, varemot kommittén förklarat sig ej ha något

att erinra. Riksmarskalksämbetet har uttalat sig i huvudsaklig överensstämmelse

med djurgårdsintendenten, därvid ämbetet framhållit att det för när
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 374-

varande icke kunde taga ståndpunkt till kommitténs förslag om upplåtelse

av mark för högskolans räkning norr och nordväst om Rödakorshemmet.

Därjämte har ämbetet understrukit angelägenheten av att de från Röda

korsets sida framförda synpunkterna så långt möjligt vunne beaktande. I övrigt

har kommitténs förslag i förevarande avseende i allt väsentligt lämnats

utan erinran. Den ifrågasatta gränsregleringen mellan Sophiahemmet och

högskolan i enlighet med byggnadskommitténs därom framlagda kompromissförslag

har sålunda under vissa villkor tillstyrkts av riksmarskalksämbetet

och djurgårdsintendenten.

Den av byggnadskommittén efter överarbetning av 1940 års sakkunnigas

förslag framlagda generalplanen är enligt min mening ur såväl arkitektoniska

som tekniska synpunkter väl lämpad att läggas till grund för en utbyggnad

av högskolan. Vid de olika byggnadernas utformning har sålunda

erforderlig hänsyn tagits till högskolans nuvarande byggnader å området å

norra Djurgården, vilka delvis äro av monumental karaktär, ävensom till

kringliggande bebyggelse och omgivande natur. En strävan att sa långt möj

ligt gruppera med varandra sammanhörande avdelningar och institutioner

till samlade områden har också vid generalplanens utformning kommit till

klart uttryck. Möjligheterna till utvidgningar och förändringar av olika

byggnader för tillgodoseende av framtida utbyggnadsbehov ha vidare i erforderlig

utsträckning beaktats. Med hänsyn härtill och då generalplanen

jämväl i övrigt enligt min uppfattning erhållit en tillfredsställande utformning

i skilda hänseenden finner jag mig — i likhet med byggnadsstyrelsen

och högskolemyndigheterna — beredd att i princip godtaga densamma.^

Vad angår den nännare utformningen av vissa i generalplanen ingående

byggnader så torde den av byggnadsstyrelsen vid förslagets remissbehandling

framförda anmärkningen mot nybyggnaderna för avdelningarna för väg- och

vattenbyggnad samt för arkitektur för bristande utvidgningsmöjligheter icke

vara befogad. Enligt vad jag inhämtat från kommittén medgiver sålunda

planläggningen av dessa byggnader såväl en tillbyggnad som en påbyggnad,

därest en utökning av lokalerna i en framtid skulle komma att befinnas

önskvärd. Beträffande den planerade nybyggnaden för sistnämnda avdelning

vill jag för övrigt i detta sammanhang erinra, att — i händelse den av

mig i det föregående förordade utredningen rörande frågan örn lantmäteriundervisningens

organisation m. m. skulle komma att resultera i en förläggning

av nämnda undervisning till annan plats än högskolan — denna byggnad”

på sätt förut anförts kommer att utgå ur byggnadsprogrammet. Vad

åter angår den av byggnadsstyrelsen i fråga örn biblioteksbyggnaden patalade

disproportionen mellan administrationslokalerna och de egentliga bibliotekslokalerna,

så torde berörda förhållande böra av kommittén beaktas vid

uppgörandet av de definitiva ritningarna för denna byggnad. Vid min prövning

av byggnadskommitténs förslag har jag vidare funnit de planerade

personalbostäderna väl snävt tillmätta, såvitt gäller storleken av de enskilda

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 374.

lägenheterna. Framhållas må sålunda, att byggnadslånebyrån som minimivillkor

för meddelande av statliga tertiärlån vid uppförande av hus, avsedda att

inrymma bostäder av ifrågavarande slag, kräver, att lägenheterna skola omfatta

3 rum och kök med en yta av 60 m2. Enligt vad jag inhämtat från

byggnadskommittén kan en utökning av personalbostäderna till 3 rum och

kök med en yta av sammanlagt förslagsvis 63 m2 väl låta sig genomföra

utan att generalplanen därigenom behöver rubbas. Merkostnaden skulle

komma att uppgå till omkring 60 000 kronor. Med hänsyn härtill torde

kommittén vid den närmare planläggningen av bostadsbyggnaderna böra

beräkna storleken av de däri inrymda lägenheterna i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här angivit.

Till den närmare utformningen av lokalprogrammen är jag icke för närvarande

beredd att taga ställning. I stort sett synes mig dock kommitténs

förslag härutinnan väl avvägda. Jag förutsätter emellertid att den snabbhet,

som nu karakteriserar utvecklingen på de tekniska områdena ävensom i övrigt

tillstötande omständigheter, kunna komma att föranleda avvikelser i

skilda hänseenden från kommitténs program. Belysande härför är icke minst

det förhållandet, att nya behov redan yppats, sedan 1940 års sakkunniga

framlade sitt betänkande. De utvidgningar av lokalprogrammen, som kommittén

föreslagit, synas mig i stort sett väl motiverade. Beträffande vissa

institutioner har också angelägenheten av en utökning av lokalerna i enlighet

med kommitténs förslag särskilt understrukits i de avgivna yttrandena.

Den av kommittén föreslagna etappindelningen för högskolans utbyggnad

synes mig i huvudsak lämpligt avvägd. Även härutinnan förutskickar jag

dock, att vissa jämkningar kunna komma att visa sig erforderliga. Med

hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet med avseende

å antalet studerande torde det vara ändamålsenligt, att — såsom

kommittén föreslagit — förlägga tyngdpunkten av utbyggnaden till den

första huvudetappen.

Vad angår kostnaderna för generalplanens genomförande, vilka av kommittén

approximativt beräknats till sammanlagt omkring 26 100 000 kronor

— frånsett kostnaderna för anläggningen av en värme- och kraftcentral

— så har jag i likhet med byggnadsstyrelsen i princip intet att erinra mot

kommitténs uppskattning härav. Med hänsyn till att kommittén vid sina

kostnadskalkyler utgått från 1942 års prisnivå, vill jag erinra, att — såvitt

gäller byggnadskostnader — den sedan dess inträffade prisstegringen enligt

vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen torde böra uppskattas till omkring

15 procent. Byggnadskostnaderna kunna alltså vid ett genomförande- av

kommittéförslaget för närvarande uppskattas till i runt tal omkring

(17 900 000 + 2 700 000 =) 20 600 000 kronor. Jämväl i fråga örn kostnad

derna för utrustning och möblering har man att räkna med ökade priser. Den

därav föranledda kostnadsökningen är emellertid mera svårbestämbar.

Den kapitalinvestering, som erfordras för en utbyggnad av högskolan en
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 374-

ligt den föreliggande generalplanen, blir sålunda av betydande omfattning.

Sett mot bakgrunden av att det bär ytterst gäller en grundval för vårt lands

näringsliv och materiella odling överhuvud, te sig emellertid enligt min mening

dessa kostnader icke för höga. Självfallet böra för ändamålet erforderliga

anslag fördelas å ett flertal budgetår, såsom ock byggnadskommittén

förutsatt. Anslagsfrågan torde få upptagas till närmare behandling, sedan

byggnadsprogrammet blivit föremål för ytterligare överväganden.

Ett genomförande av generalplanen kräver en utvidgning av det område

å norra Djurgården, som för närvarade är ställt till högskolans disposition.

Med hänsyn till vad i yttrandena anförts gentemot den av kommittén

ifrågasatta utökningen av högskolans område med mark nord och nordväst

om Röda korsets sjukhem bör enligt min mening någon upplåtelse till högskolan

av denna mark icke nu äga rum. Då densamma icke beröres av det

nu föreliggande byggnadsprogrammet utan avsetts som reservat för en

framtida utbyggnad av högskolan, synes ett slutligt ståndpunktstagande

till frågan örn upplåtelsen därav tills vidare kunna anstå. Den av kommittén

planerade anslutningsvägen till Riksmarskalkens väg torde i avvaktan härå

böra avslutas med en slinga på sätt i ärendet föreslagits. I övrigt synes mig

högskolans område böra utökas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

kommittén förordat. Därvid torde gränsen mellan högskolan och Sophiahemmet

böra regleras i enlighet med kommitténs av Sophiahemmets styrelse

godtagna kompromissförslag, med iakttagande av de särskilda villkor som

därför uppställts. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag här anfört närmare bestämma gränserna

för det till upplåtelse åt högskolan ifrågakommande området ävensom de

villkor i övrigt, som i samband därmed finnas böra föreskrivas.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att tekniska högskolan i Stockholm skall utbyggas

för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya

ordinarie studerande,

dels ock medgiva, att den av högskolans byggnadskommitté

framlagda generalplanen i huvudsak må på sätt jag i det

föregående förordat läggas till grund för det fortsatta arbetet

med utbyggnadens detaljplanering.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tekniska högskolan i Stockholm (»K.T.H.»)

Utbyggnadsplan 1945

SScfvrMcg tyqqjiacL,

iMhötcnruUs JCT.Ab.

Eoiesstcufcnts ruffrqqqsuid/ /

JC.J.Ai., Irsta/ eiäfip4A^

&h£Alcu}&ri my&yqqncuL f.

XXs#Z-cU/i 4taiywru.

□

Platt jfru sfumticta/

/ruflMfqqmQsd fots XXX

ymtcUdtlorue/c, born,

£j. tMhöta/

XotehUufcms alåns!, fits

xr.M
-

ycy#t:s (ptjqqmjxdMs

1 Mmunu/sUatccnv

U tuIAicfak

Ecu bvrffCAhoia, 8 ■

Etr Ucktiotthnih, E.

(stvcufcUems)

Ec Aamtan&Uit/, tb.

Ecb MsOsikt/nttAtmih, iUf/ftseAemih,

Ahc^ifi/MJemJJs. ,Ji., 5.

Ecu AmAsifaru/riq'' Q

Etr ALoAkimÅ&briLk/ mm. Al.

T VscLvnu/- och t/uxjlxunittal/

E a/ XncfUhnitt, OKCtttAitMfrfynad/,

XicUlfaMthMtl&uL/ m no.

W6- åci^ilfiÅsOVTiiooqiiQmniCL/

M Vvokstcod/

Mai d&fU/ QAsiskuisitA/

M, S,£, V,7b, S, f.

EK 5 HotcalaA/ 3oo + 15o jilaZiM/

Kai Etnisk,, ¥.

JX ^ Ueudt/, 500 s/tIcccua/

X Jta^-ocA. i/cU&nAMfqqnicisC(/lV

XJ MAehUstvtuA/, A.

JH fåiMntfyrLOscb och

fn^^TidcUitahh

JM

W JAif^tishrusk/

Wa-f femi/, TOMI

CtehAsiotckniih, S

(staAhcttclnvj

XM ftoctdcLeA/

AMI XoiAMAnvncmqc/motoihhTickIptdcmttehnuh

mm.

W UgqtthnlA/

XJ-XM PJa/nUicto/ fujscpyncioUsi/

JblihnmqAUAicMiiU/

m.ft. fafåqciaxteA/

JXJV

IM

ETTI

1YM

XM

mu

Gummi-ock Mtynxfim/Mtiob

Siate/rus

Slattmt VdcfonsitUcot/

UVÄ:s fchtöiuMztuni/

S/wncha/ yXäht/hnLmqsi -

inctihUstlt/

S/omtkci/ .AefabU/yia/öMeai

A/rutUutih

T6.TM. S ieåsthou

fänta/ XJo-tAths cjufeshimv

5<rpshsiaAenn/nut/

Ottto/ stathem/

Drottning Kristinas väg

SZodzhebm/ // augs. 1^45

Muhcnn/ & Isumdahl/

XtskifcsktcA/ SAM/

Sholen 13000

o

Ll_L

J_L

loo

—\_

Zoe

Bilaga.

3oo A

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:586 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. m. m. a1 i texten
  2. SU 1945:289 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm m. m. s. 41 i texten