Sök i Ratio Lex

Angående särskild utbildning av folkskollärare

1945-11-09 · 22 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:378, Angående särskild utbildning av folkskollärare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 378.

1

Nr 378.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående särskild utbildning

av folkskollärare; given Stockholms slott

den 9 november 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 november 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander följande.

I samband med sina anslagsäskanden för folkskoleseminarierna för budgetåret

1945/46 anförde skolöverstyrelsen rörande frågan om elevintagningen

efter år 1945 följande.

Det är tydligt, att elevintagningen efter år 1945 måste bli av ännu större

omfattning än den, som överstyrelsen nu föreslagit för år 1945. Detta kommer

givetvis att spränga den nuvarande seminarieorganisationen. Överstyrelsen

antydde redan i sina petita till 1944 års riksdag, att denna utveckling

kunde väntas, men ansåg sig då ännu icke ha förutsättningar att yttra

sig härom med säkerhet. Överstyrelsen framhöll dock, att en utredning i

frågan snart nog skulle bli erforderlig. Folkskolinspektörernas nu förelig
Bihang

till riksdagens -protokoll 10 bli. 1 sami. Nr 378. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

gande rapporter om läget visa emellertid, att utvecklingen i den antydda

riktningen synes gå fort och att en utredning måste ske redan under innevarande

budgetår.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen sålunda anfört uttalade departementschefen

vid anmälan av årets statsverksproposition, bilagan åttonde

huvudtiteln, att han hade för avsikt att med det snaraste låta verkställa

den av överstyrelsen förordade utredningen.

Genom beslut den 16 februari 1945 bemyndigade Kungl. Majit chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom

departementet verkställa skyndsam utredning och avgiva förslag rörande

elevintagningen vid folkskoleseminarierna under de närmaste åren jämte

därav föranledda organisationsändringar m. m.

Den 1 mars 1945 tillkallade departementschefen såsom sakkunniga avdelningschefen

i skolöverstyrelsen, undervisningsrådet K. R. Falck, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens I kammare, folkskolinspektören K. R.

Bergh, ordföranden i Sveriges folkskollärarinneförbund, ledamoten av riksdagens

II kammare, överläraren Hildur Nygren, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund,

folkskolläraren K. G. Rosberg samt ledamoten av riksdagens

I kammare, professorn S. Wahlund.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1945 års seminariesakkunniga,

ha funnit lärarsituationen på folkskolans område så kritisk och i behov av

omedelbara överväganden, att de funnit nödigt att, innan utredningsuppdraget

slutförts, i särskild skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn särskilda

åtgärder i syfte att förbättra läget i nämnda hänseende. De sakkunnigas förslag

gå i korthet ut på dels upphävande av nu gällande övergångsbestämmelser

rörande pensionering av folkskollärare, dels ock anordnande från och

med vårterminen 1946 av en särskild provisorisk utbildningslinje för folkskollärare

vid seminarierna. Enär förslag i förstnämnda avseende förut

denna dag framlagts av chefen för finansdepartementet, kommer jag i det

följande att endast beröra frågan om anordnande av särskild utbildning av

folkskollärare. Över de sakkunnigas framställning i denna del ha utlåtanden

avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen.

översikt av läget.

Seminariesakkunniga framhålla, att folkskolinspektörernas tidigare prognoser

rörande lärarbehovet, varpå skolöverstyrelsen grundat sina beräkningar

rörande elevintagningen vid folkskoleseminarierna, visat sig försiktigt

hållna. Det hade sålunda vid de sakkunnigas undersökningar befunnits,

att lärarbehovet under de närmaste åren vore väsentligt större än som tidigare

antagits. Detta framgår vid följande jämförelse rörande lärarbehovet

under åren 1945/49 mellan skolöverstyrelsens i anslagsäskandena för innevarande

budgetår och de sakkunnigas nu gjorda beräkningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 878.

3

Skolöverstyrelsens beräkningar» De sakkunnigas beräkningar

hösten 1914 hösten 1945

1945/46 ...... 15 470 15 606 (+ 136)

1946/47 ...... 15 667 15 857 (+ 190)

1947/48 ...... 15 918 16 183 (+ 265)

1948/49 ...... 16 362 16 812 (+ 450)

Uppställningen utvisar alltså, att nian för de närmaste åren har att räkna

med ett betydligt större folkskollärarbehov än man hittills antagit.

Med utgångspunkt från det sålunda beräknade totala lärarbehovet ha

de sakkunniga under hänsynstagande till å ena sidan väntad avgång av

lärare genom pensionering m. m. och å andra sidan väntad utexaminering

från seminarierna av redan nu intagna elever beräknat det blivande underskottet

av lärare för vart och ett av åren 1945/50 sålunda:

1945/46 ................................ 258

1946/47 ................................ 581

1947/48 ................................ 577

1948/49 ................................ 1 392

1949/50 ................................ 1 529

Vid övervägandet av nämnda siffror bör beaktas, dels att därvid ej medräknats

den brist på lärare, som förefanns redan läsåret 1944/45 och som av

skolöverstyrelsen hösten 1944 uppskattades till 268 lärare, dels ock att de

för åren 1948/49 och 1949/50 angivna siffrorna böra minskas med det antal

studenter, som komma att intagas på tvåårig linje hösten 1946 och siffran

för läsåret 1949/50 därjämte med antalet intagna å studentlinje hösten

1947.

I detta sammanhang må erinras, att den nuvarande organisationen av

folkskoleseminarierna är avpassad efter en normal examination av 384 folkskollärare

för år, vilket med ett antal av 24 elever per klassavdelning motsvarar

en utexamination av 16 klassavdelningar årligen. Emellertid har,

genom ianspråktagande till det yttersta av nuvarande resurser — bland

annat har elevantalet per klassavdelning höjts till 28 — innevarande hösttermin

intagits sammanlagt 616 elever med lika fördelning på fyraåriga och

tvååriga linjer.

Särskild utbildning av folkskollärare.

De sakkunniga ha i anslutning till de sålunda lämnade uppgifterna angående

den beräknade lärarbristen angivit följande riktlinjer för dess avhjälpande.

Närmast till hands ligger naturligtvis att intaga ett avsevärt antal clever

år 1946. Elever, som intagas på fyraårig linje nämnda år, utexamineras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

emellertid först 1950 och kunna därför icke bidraga till minskande av den

brist, som föreligger dessförinnan. Den tvååriga linjen kan däremot användas

för att fylla det behov, som kommer att föreligga 1948. En så stor

mängd studenter som cirka 1 400 torde dock näppeligen stå till buds för

intagning 1946. Erfarenheterna från innevarande års intagning tyda på att

man måhända kan påräkna en rekrytering med 500—600 studenter. Detta

är dock synbarligen icke tillräckligt. Man måste givetvis även 1947 taga in

ett avsevärt antal elever på studentlinje för utexamination 1949, men behovet

skulle ändock icke kunna täckas.

Det är tydligen nödvändigt, att man söker finna en utväg, som leder till

att man redan tidigare än 1948 får ett icke obetydligt ökat antal lärare.

Härför erbjuder sig enligt de sakkunnigas mening, förutom den nyss antydda

höjningen av folkskollärarnas pensionsålder, den utvägen att anordna

en särskild provisorisk utbildning av lärare.

Innan de sakkunniga närmare ingått på denna fråga, ha de tagit ställning

till en från flera håll framförd tanke, att seminarieeleverna i klass III

på den fyraåriga linjen och i klass I på studentlinjen skulle avbryta sina

studier under läsåret 1946/47 för att då gå ut som extra lärare i folkskolan.

Därigenom skulle antalet disponibla lärarkrafter under nämnda läsår ökas

med omkring 450, och behovet för läsåret i fråga skulle, därest även pensionsålderns

inträde bleve framskjutet, bli kvantitativt mer än väl tillgodosett.

De sakkunniga framhålla, att en förutsättning för en sådan åtgärds tekniska

genomförande vore, att den fullföljdes under åtskilliga år, enär

eljest ifrågavarande elevers återgång till seminarierna under påföljande läsår

1947/48 skulle, med hänsyn till den stora intagning av nya elever, som

måste ske vid seminarierna åren 1946 och 1947, medföra en större belastning

än seminarierna kunde bära. För undvikande härav vore det således

nödvändigt, att de till seminarierna återgående eleverna avlöstes av en ny

årgång seminarister i folkskolan. Ehuru de sakkunniga funne en sådan anordning

innebära vissa fördelar med hänsyn icke blott till det nu ifrågavarande

syftet utan jämväl till seminarieutbildningen såsom sådan, ha de dock

icke funnit välbetänkt att redan nu införa detta system med hänsyn till de

omfattande förberedelser i form av omarbetning av seminariernas tim- och

arbetsplaner m. m., som skulle bli erforderliga.

Däremot lia de sakkunniga icke funnit något att erinra mot att seminarierektorerna,

i den mån så kunde anses möjligt med hänsyn till utbildningen,

finge bereda ledighet från arbetet för duktiga elever, som under kortare tider

ville tjänstgöra som vikarier i folkskolan.

Beträffande möjligheterna för särskild utbildning av folkskollärare på kortare

tid än den normala ha de sakkunniga till en början anfört följande allmänna

synpunkter.

Denna fråga synes i första ögonblicket kunna snabbt avfärdas. Den nuvarande

seminarieutbildningen är så pass forcerad och eleverna så arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378. 5

tyngda, att man snarare borde tänka på en förlängning av utbildningstiden

än en förkortning. Då dessutom alltjämt nya krav ställas på utbildningen,

exempelvis det fullt berättigade kravet på att eleverna böra utbildas även

för att undervisa i engelska språket i folkskolan, måste man säkerligen vid

en kommande utredning rörande lärarutbildningen allvarligt diskutera frågan

örn utbildningstidens förlängning. De sakkunniga skulle givetvis icke

heller lia tänkt på att överhuvudtaget upptaga frågan om en kortare utbildningsväg,

om icke det nuvarande läget tvingat därtill. De sakkunniga

ha vidare diskuterat frågan endast under den förutsättningen, att det här

skulle gälla en helt tillfällig och i det hela likvärdig anordning.

Om en snabbutbildning av lärare skall anordnas, får den under inga förhållanden

bli av sådan art, att de lärare, som genomgått densamma, kunna

anses underlägsna i förhållande till de normalutbildade. Även örn utbildningen

till tiden blir kortare, måste den till kvaliteten vara likvärdig med

den vanliga utbildningen.

I anslutning till vad sålunda anförts ha de sakkunniga förordat anordnandet

av en provisorisk utbildningslinje, som skulle omfatta vårterminen 1946,

läsåret 1946/47 samt en kurs örn 6 veckor under vardera av somrarna 1946

och 1947. De båda sommarkurserna skulle alltså ersätta en hösttermin.

Vinsten av en sådan anordning vore, att ifrågavarande elever, som erhölle

sitt examensbetyg före höstterminens början 1947, således komme ut i folkskolans

tjänst ett helt år tidigare än om de intoges å studentlinje först hösten

1946.

I en uppgjord ‘timplan, vilken torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll,

ha de sakkunniga sökt visa, hur den föreslagna utbildningen skulle

kunna bedrivas. Av timplanen framgår, att undervisningen i läroämnena,

med undantag av någon kompletteringskurs, helt skulle vara förlagd till

terminerna, medan undervisningen i övningsämnena till väsentlig del skulle

koncentreras till sommarkurserna med hänsyn bland annat till de eljest

hårt anlitade specialsalarna.

De sakkunniga, som funnit att minst 350 elever borde intagas å den

föreslagna linjen, lia härom närmare anfört följande.

Som i det föregående påvisats, torde man få räkna med en brist på minst

600 folkskollärare under läsåren 1946/47 och 1947/48. Därest övergångsbestämmelserna

till pensionsreglementet upphävas, kommer antalet av under

dessa båda läsår disponibla lärare att ökas med omkring 250. Härav följer,

att den ovan skisserade kortare utbildningslinjen borde utbilda minst (600 —

— 250 =) 350 elever. Att detta tal ingalunda är för högt, framgår av följande

resonemang.

Förut har visats, att bristen komme att stiga till omkring 1 400 läsaret

1948/49, därest intet åtgjordes för att minska densamma. Genom ovan

föreslagna båda åtgärder synes den kunna nedbringas till (1 400 — 600 =)

800.

Under läsåret 1949/50 kan bristen beräknas öka med omkring 150. Därtill

kommer, att lärara vgången, därest pensionsbestämmelserna ändras pa

föreslaget sätt, ökar med omkring 300, varför det för läsåren 1948/49 och

1949/50 sammanlagda ersättningsbehovet kan beräknas uppgå till omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

(800 -f- 150 -f- 300 =) 1 250. Ä andra sidan komma ett par hundra lärare

måhända att vinnas genom ökade möjligheter att kvarstå i tjänst, och

ersättningsbehovet skulle därigenom sjunka till mellan 1 000 och 1 100.

Detta innebär, att mellan 500 och 600 studenter måste intagas på tvååriglinje

under vartdera av åren 1946 och 1947.

De sakkunniga ha funnit ovisst, hur rekryteringen till ifrågavarande provisoriska

linje kan komma att gestalta sig. Måhända finge man nöja sig

med ett mindre antal än 350. Skulle åter tillströmningen bli stark, borde

man taga in flera. Med hänsyn till svårigheterna att vid planeringen av den

nya linjen i förväg kunna beräkna dess omfattning ha de sakkunniga förordat

ett centralt ansökningsförfarande. Ansökningarna till utbildningslinjen

i fråga borde därför inlämnas till skolöverstyrelsen, som även borde bemyndigas

att fatta beslut rörande klassavdelningarnas antal samt deras förläggning

till de olika seminarierna.

Beträffande de tekniska möjligheterna för seminarierna att mottaga detta

stora elevtillskott under vårterminen 1946 ha de sakkunniga framhållit följande.

o Samtliga seminarier äro för närvarande fullbelagda eller överbelagda i förhållande

till den kapacitet, som tilldelats dem i den nuvarande organisationen,

och lediga lokaler finnas därför i regel icke. Så som de sakkunniga tänkt

sig timplanen utformad, komma emellertid seminariernas hårt anlitade specialsalar

att tagas i anspråk av den ifrågavarande linjen huvudsakligen under

somrarna, vilket bör medföra stor lättnad för rektorerna vid uppgörande av

arbetsordning för de nya eleverna. Dessa torde vid de flesta seminarierna

icke kunna erbjudas eget klassrum utan bli förmodligen nödsakade att föra

en mer eller mindre ambulerande tillvaro inom seminariebyggnaden. De

största svårigheterna komma emellertid att möta vid anordnande av undervisningsövningarna,

vilka — då övningsskolorna redan nu äro hårt ansträngda

— till stor del måste förläggas till seminariestadens folkskolor. Allt

detta kommer naturligtvis att medföra stort besvär för rektor och hans medhjälpare

men bör dock med god vilja kunna ordnas, i synnerhet som det bifråga

örn en kurs, vilken förmodligen icke behöver — eller icke kan —

upprepas. De rektorer, som de sakkunniga tillfrågat, ha visserligen ansett,

att svårigheterna bli stora, men dock icke funnit dem värre, än att de böra

kunna övervinnas.

Slutligen ha de sakkunniga i detta sammanhang anfört följande.

För närvarande finnas åtskilliga studenter intagna på fyraårig linje. Det

är sannolikt, att en del av dessa komma att söka in på den nya utbildningslinjen

för att därigenom hastigare nå fram till folkskollärarexamen. Luckor

komma då att uppstå i de klasser, där de nu befinna sig. Under nuvarande

förhållanden är det angeläget, att dessa luckor fyllas. Seminariestadgan tilllåter

emellertid icke någon intagning annat än vid vårterminens slut eller

höstterminens början. De sakkunniga vilja därför föreslå, att skolöverstyrelsen

bemyndigas att vid behov medgiva prövning och intagning av elever

under vårterminen 1946 å lediga platser i de redan befintliga klassavdelningarna

av fyraårig linje.

Genom beslut den 8 december 1944 har Kungl. Maj:t för höstterminen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

1945 prolongera! vissa under ett pär år gällande bestämmelser rörande villkoren

för inträde i studentlinjens första klass. Avsikten med dessa bestämmelser

är att bereda viss lättnad för latinstudenter, som sakna studentbetyg

i matematik. Då det nu gäller att vinna så mångå sökande som möjligt,

bör man givetvis icke utestänga nyssnämnda kategori av elever Bestämmelserna

böra därför prolongeras att gälla jämväl vårterminen 1946.

Kostnadsberäkningar.

I det följande lämnas först en redogörelse för de kostnader för anordnande

av den i det föregående ifrågasatta utbildningslinjen, som av de sakkunniga

beräknas belöpa på vårterminen 1946. Därvid har utbildningen

beräknats omfatta 14 klassavdelningar om 28 elever.

Avlöningar. De sakkunniga ha beräknat dessa kostnader till sammanlagt i

runt tal 150 000 kronor och till stöd därför anfört följande.

De lärare, som behöva anlitas för vårterminen 1946, torde komma att anställas

såsom timlärare. Kostnaderna härför kunna beräknas till i runt tal

10 800 kronor för varje klassavdelning. Härvid ha de sakkunniga utgått tran

timlärararvodena på G-ort. Till läkare, bibliotekarie och rektorsbitrade bora

beräknas tilläggsarvoden av respektive 100, 200 och ISO kronor. Dessutom

måste ersättning utgå till de folkskollärare, som biträda vid handledande av

eleverna. Härför behövas minst 1 000 kronor, varvid de sakkunniga ha beräknat,

att 500 kronor skola utgå till var och en av två lärare. !bammanlagt

skulle alltså på denna anslagspost erfordras ett tillagg av (10 800 + 100 +

+ 200 + 150 + 1 000 =) 12250 kronor. Då dessa beräkningar aro gjorda

med tanke på kostnaderna vid ett samseminarium, vilka bli något större an

vid övriga seminarier, och då det dessutom är möjligt, att kostnaderna kunna

nedbringas något genom att viss del av tjänstgöringen kanske kan inga i

ordinarie eller extra ordinarie lärares undervismngsskyldighet kan ^slagsbeloppet

måhända upptagas till 11 000 kronor per klassavdelnmg. För 14

avdelningar blir anslagsbehovet alltså 154 000 kronor eller i runt tal loO 000

kronor.

Härvid har icke räknats med något särskilt arvode till rektorerna.

Ett sådant vore visserligen, framhålla de sakkunniga, i hög grad motiverat

med tanke på de verkligt stora besvär och det dryga arbete, som förorsakas

dem. Men de sakkunniga måste säga sig, att det vore ännu lamphgare att

giva rektorerna kompensation för merarbetet genom en lättnad i deras undervisningsskyldighet,

så att de finge bättre tid att ägna sig at detta arbete.

De sakkunniga kunna icke giva några regler för hur detta skall ske, men

anse, att lättnaden icke bör tillmätas för snålt. Det synes icke nödvändigt,

att ärenden rörande nedsättning i rektorernas tjänstgöringsskyldighet under

den tid denna utbildningslinje är i verksamhet skola behöva ga till Kungl.

Maj:t. Skolöverstyrelsen bör bemyndigas att under nämnda tid avgöra dessa

ärenden.

Omkostnader. Dessa lia beräknats till i runt tal 10000 kronor pa följan
-

de sätt.

Kostnaderna för uppvärmning och belysning torde icke komma att öka

i så hög grad att det förslagsanslag, som för detta ändamål ställts till semi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

nariemas förfogande, behöver uppräknas. Däremot måste anslaget till övriga

expenser ökas, bland annat därför att städning och rengöring torde

fördyras med ett par hundra kronor. Dessutom tillkommer tryckningskostnader

(stadgor, blanketter m. m.) och åtskilligt annat. Sammanlagt torde

sistnämnda anslag behöva ett tillägg av 500 kronor. Anslaget till trädgårdarna

bör uppräknas med 100 kronor, och anslaget till föreläsningar, Bad

m. m. med 150 kronor. Det sammanlagda tilläggsanslaget till omkostnader

kan alltså beräknas uppgå till (500 + 100 + 150 =) 750 kronor per ldassavdelning,

varför tilläggsanslaget i sin helhet bör upptagas till (14 X 750 —)

10 500 kronor eller i runt tal 10 000 kronor.

Materiel, böcker m. m. Dessa kostnader ha beräknats till 600 kronor för

klassavdelning, vilket blir sammanlagt (14 X 600 =) 8 400 kronor eller i

runt tal 8 000 kronor.

Till utrustning slutligen erfordras enligt de sakkunnigas beräkningar ett

belopp av minst 45 000 kronor. Härvid har räknats med ett belopp av 1 200

kronor för möbler och ett belopp av 2 000 kronor för musikinstrument för

varje klassavdelning.

Sammanlagt ha alltså de på vårterminen 1946 belöpande kostnaderna för

den ifrågasatta särskilda utbildningslinjen beräknats till i runt tal (150 000 -f

+ 10 000 + 8 000 + 45 000 =) 213 000 kronor.

För envar av de i utbildningen ingående sommarkurserna lia

beräknats följande kostnader, nämligen till avlöningar i runt tal 8 000 kronor,

till omkostnader 500 kronor och till materiel, böcker m. m. likaledes

500 kronor, allt för klassavdelning räknat, eller sammanlagt alltså i runda

tal 112 000 kronor, 7 000 kronor, respektive 7 000 kronor för varje sommarkurs.

Beträffande avlöningskostnaderna ha de sakkunniga anfört följande.

Avlöningsbeloppet för lärarna torde icke kunna beräknas med utgångspunkt

från de vanliga timlärararvodena. Även om timplanen uppgjorts med

tanke på koncentration av undervisningen, så torde dock vissa lärare få så

liten tjänstgöring vid sommarkurserna, att den ersättning, som gives dem,

knappast kan locka deni att kvarstanna i seminariestaden under sommaren.

Det blir säkerligen nödvändigt att här lämna ett större arvode per lektion,

än vad en timlärare får under pågående lästerminer. I detta sammanhangkan

erinras om att man vid vanliga fortbildningskurser under somrarna ingalunda

nöjer sig med ett så ringa arvode till lektionsgivarna. Om timlärararvodena

omräknas till arvode per lektion, finner man, att en lärare i teoretiska

ämnen erhåller 7,08 kronor per lektion, lärare i teckning, musik och

gymnastik 5,15 kronor, lärare i slöjd 4,67 kronor och lärare i hushållsgöromål

4,41 kronor. De sakkunniga vilja föreslå, att samtliga lektioner vid sommarkurserna

arvoderas med 10 kronor per lektion, även örn detta säkerligen

måste anses vara väl lågt tilltaget. Med denna beräkningsgrund skulle lärarnas

arvoden vid en sommarkurs uppgå till sammanlagt ungefär 7 000 kronor.

Även under sommarkurserna böra vissa arvoden utgå till läkare, bibliote
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 378.

kane och rektorsbiträde. Härtill torde för varje klassavdelning böra anslås

respektive 150, 200 och 200 kronor eller sammanlagt 550 kronor. Vidare

bör ett särskilt arvode örn 500 kronor utgå till rektor.

Till avlöningar vid en sommarkurs erfordras sålunda ett anslag av

(7 000 + 550 + 500 =) 8 050 kronor eller i runt tal 8 000 kronor för varje

klassavdelning.

Beträffande slutligen kostnaderna för läsåret 1 9 4 6 / 4 7 ha de

sakkunniga icke funnit skäl att nu framlägga detaljerade beräkningar.

Approximativt ha emellertid kostnaderna för avlöningar beräknats uppgå till

sammanlagt omkring 225 000 kronor, för omkostnader och för materiel,

böcker m. m. till ungefär dubbelt så stora belopp som för vårterminen 1946

beräknats samt för utrustning till ett väsentligt lägre belopp än som för

nämnda termin avsetts.

Av förutnämnda kostnader böra enligt de sakkunnigas uppfattning — förutom

givetvis de på vårterminen 1946 belöpande — även viss del av kostnaderna

för sommarkursen 1946, nämligen 14 000 kronor för avlöningar,

7 000 kronor för omkostnader och 7 000 kronor för materiel, böcker m. m.

eller sammanlagt 28 000 kronor, bestridas innevarande budgetår. Av årets

höstriksdag syntes därför böra begäras följande tilläggsanslag:

till avlöningar: för vårterminen 1946 ............... kronor 150 000

för sommarkursen 1946 ............. » 14 000

Summa kronor 164 000;

till omkostnader: för vårterminen 1946 ..............kronor 10 000

för sommarkursen 1946 ............. »_7 000

Summa kronor 17 000;

till materiel,

böcker m.m.: för vårterminen 1946 ............... kronor 8 000

för sommarkursen 1946 ............. »_7 000

Summa kronor 15 000;

till utrustning: ............................ Summa kronor 45 000;

Summa kronor 241 000.

Remissyttranden m. m.

Såväl statskontoret som skolöverstyrelsen ha funnit de föreslagna åtgärderna

för minskning av lärarbristen vid folkskolorna motiverade och lämpliga.

Av utlåtandena inhämtas i övrigt i huvudsak följande.

Statskontoret har icke i allo kunnat ansluta sig till sakkunnigförslagets

kostnadsberäkningar. Beträffande till en början de på vårterminen 1946 belöpande

kostnaderna har ämbetsverket förutsatt, att arvodena för handledning

av seminarieeleverna vid övningsundervisningen komme att bestämmas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits -proposition nr 378.

med tillämpning av de grunder härutinnan, som av 1945 års riksdag fastslagits,

eller till 800 kronor för läsår och lärare. Vidare har statskontoret

icke funnit motiverat att ytterligare medel skulle anvisas för trädgårdarnas

underhåll och skötsel samt för anskaffande av musikinstrument. Ämbetsverket

har erinrat om att anslaget till utrustning vid folkskoleseminarierna för

innevarande budgetår höjts med 30 000 kronor för nyanskaffning särskilt av

musikinstrument.

Beträffande sommarkurserna har statskontoret sagt sig hysa starka betänkligheter

mot ett bifall till förslaget örn särskild ersättning åt lärare

under sådan kurs. Statskontoret har därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser äger ordinarie, extra ordinarie och

extra lärare vid bland annat folkskoleseminarium årligen i stället för semester

åtnjuta ferier å tider, som föreskrivas i stadgarna. Då dessa utfärdats

av Kungl. Maj:t, föreligger möjlighet för Kungl. Maj:t att genom ändring

av stadgebestämmelserna utvidga undervisningstiden och därigenom avkorta

ferierna. Så har också skett för lärare vid högskolor och universitet genom

kungörelsen 1941:209. I detta sammanhang förtjänar uppmärksammas,

att, då vid 1944 års riksdag fråga uppstod örn särskild ersättning åt folkskollärare

vid vikariatstjänstgöring under ferietid, riksdagen (skrivelse nr

341) anslöt sig till den av statskontoret i ärendet uttalade uppfattningen,

att lärarna principiellt finge anses pliktiga att utan särskild kompensation

underkasta sig sådan avkortning av ferierna, som kunde finnas vara av behovet

påkallad. Riksdagen biföll dock Kungl. Maj:ts förslag örn viss ersättning

(12 kronor för dag vid vikariat å folkskollärartjänst och 8 kronor för

dag vid vikariat å annan befattning) under motivering att förslaget vore avsett

att tillgodose ett tillfälligt behov av vikarier och syntes komma att äga

praktisk betydelse endast under då rådande extra ordinära förhållanden med

militärinkallelser i större omfattning. Det torde emellertid böra understrykas,

att den ferietjänstgöring, som här avsågs, regelmässigt skulle fullgöras

å annan ort än lärarens stationeringsort och att, såsom departementschefen

framhöll, gottgörelsen främst skulle täcka de merkostnader, som kunde föranledas

därav.

Enär sålunda lärare vid universitet och högskolor utan särskild ersättning

härför ålagts undervisning under ferietid, syntes det statskontoret, att i princip

samma krav kunde ställas på seminariernas lärare. I varje fall kunde

ämbetsverket icke förorda, att särskild ersättning bereddes sådana befattningshavare,

vilka åtnjöte semester och icke ferier, bland andra rektor och

lärare i trädgårdsskötsel. Därest emellertid trots allt särskild ersättning skulle

befinnas böra utgå, borde det enligt statskontorets mening vara uteslutet

att medgiva ersättning efter förmånligare normer än som eljest tillämpades

för avlönande av timlärare vid seminarierna.

Slutligen har statskontoret funnit de för läkare, bibliotekarie och rektorsbiträde

föreslagna tilläggsarvodena med hänsyn till sommarkursernas

kortvarighet böra jämkas till högst hälften av vad som beräknats för vårterminen

1946 eller till 50, 100 respektive 75 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Marits proposition nr 378.

Skolöverstyrelsen har inledningsvis gjort följande allmänna uttalanden

rörande beräkningen av lärarbehovet m. m.

Såsom de sakkunniga framhållit, kommer ökningen av lärarbehovet med

ali sannolikhet att ske i hastigare takt, än vad man hittills beräknat. Att

ökningen skulle bli stark har sedan länge kunnat förutses — den ökade

nativiteten och införandet av sjunde skolåret måste ju resultera häri — och

åtgärder ha under de senaste åren också vidtagits för att man genom en stegrad

examination av folkskollärare skulle kunna möta det ökade behovet.

Sålunda har elevintagning vid folkskoleseminariema under de sista två åren

skett i sådan utsträckning, att seminariernas utrymmesmöjligheter helt

tagits i anspråk. Vidare har, efter förslag av skolöverstyrelsen, den nu pågående

utredningen angående en ytterligare utvidgning av seminarieorgamsationen

igångsatts. De uppgifter, som tidigare stått överstyrelsen till buds,

ha emellertid icke pekat på att utvecklingskurvan skulle bli så^ brant, som

nu förutses. Överstyrelsen vill i detta sammanhang redogöra något för hulde

uppgifter erhållits, på vilka överstyrelsen i regel grundat sina beräkningar

örn det kommande lärarbehovet.

Under en lång följd av år ha folkskolinspektörerna på överstyrelsens

anmodan lämnat uppgifter rörande den väntade ökningen i lärarbehovet.

Dessa prognoser lia inspektörerna lämnat på grundval av upplysningar,

som de i sin tur inhämtat från skoldistrikten. De största städerna ha lämnat

uppgifter särskilt för sig. Såsom överstyrelsen vid. tidigare tillfällen fr3™''

hållit, ha dessa prognoser visat sig vara tillförlitliga för ett eller två.år

framåt. Prognoser på längre sikt lia däremot emellanåt visat sig vara missvisande,

vilket i och för sig är mycket naturligt. Särskilt i större skoldistrikt

är det naturligtvis omöjligt att giva en exakt siffra på det lärarantal, som

kommer att behövas örn exempelvis fem år. I en tid av snabbt stegrat

lärarbehov är det också naturligt, att prognossiffroma i regel bli för låga.

Då det finns 52 folkskolinspektörer och omkring 2 500 skoldistrikt, behöver

felet icke vara stort för varje skoldistrikt eller varje inspektör, förrän det

sammanlagda felet springer upp till ett par eller några hundratal. Den skillnad

i prognoserna för 1948/49, som de sakkunniga påpekat, utgör i själva

verket endast omkring 2/4 procent av lärarantalet.

Som ett allmänt omdöme örn de uppgifter, som på detta sätt erhållits

från folkskolinspektörerna, kan sålunda sägas, att de varit tillförlitliga i

fråga om de allra närmast liggande åren och att de i fråga om år, som ligga

längre fram i tiden, visserligen varit mycket osäkra men dock i allmänhet

angivit den riktning, i vilken utvecklingen kommit att gå.

De uppgifter, som nu stått de sakkunniga till buds, lia erhållits på alldeles

samma sätt som de, på vilka skolöverstyrelsen hittills grundat sina beräkningar.

Deras beräkningar kunna därför icke sägas vara i och för sig noggrannare

än de tidigare. Men den tid, som det här närmast gäller, nämligen

sista delen av 1940-talet, har ryckt ett år närmare, och uppgifterna för

dessa år ha därigenom blivit tillförlitligare. Det är därför stor sannolikhet

för alt utvecklingskurvan kommer att få den branta stigning, som de sakkunniga

bebådat.

Skolöverstyrelsen har övervägt, huruvida man skulle kunna för framtiden

erhålla'' noggrannare uppgifter örn det kommande lärarbehovet. Viss

förbättring i prognosernas tillförlitlighet skulle mahända kunna, vinnas,

därest skoldistrikten varje år lämnade folkskolinspektörerna uppgifter örn

det antal barn, som icke uppnått skolåldern, fördelade dels på årgångar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mårds proposition nr 378.

dels på de skolor, till vilka barnen kunna tänkas bliva hänvisade, då de

uppnå skolåldern. En sådan kartläggning av barnmaterialet skulle medgiva

en noggrannare analys av det kommande lärarbehovet. Den skulle emellertid

bliva tidsödande och skulle dessutom för de större skoldistrikten medföra

ganska stora kostnader, som kanske skulle göra dem mindre villiga att

medverka. Då man dock måste anse, att skoldistrikten själva för lösande av

sina skolfrågor skulle ha stor nytta av en sådan årligen återkommande inventering

av barnmaterialet, överväger överstyrelsen att till ett kommande

år söka genomföra en sådan undersökning. På grund av befolkningens rörlighet

måste dock även en dylik mera detaljerad undersökning leda till

osäkra slutsatser, då det gäller att förutsäga lärarbehovet på längre sikt.

Den starka begränsning av seminarieverksamheten, som skedde under

•åren närmast efter 1939, berodde bland annat på de besparingsåtgärder, som

igångsattes efter krigsutbrottet och som medförde indragning av en mängd

lärarbefattningar. Det sammanlagda antalet folk- och småskollärartjänster

nedgick därvid med icke mindre än omkring 2 000. Därest seminarieverksamheten

hade fått fortgå i ungefär normal utsträckning skulle detta ha

medfört en arbetslöshet inom lärarkåren, som visserligen vid den nu pågående

ökningen av behovet skulle ha upphört men som under några år skulle

ha varit besvärande. Även om det nu kanske för många kan framstå såsom

önskvärt, att examinationen under dessa år hållits högre, hade säkerligen

ett förslag i den riktningen vid denna tidpunkt icke varit genomförbart.

Beträffande de nu förordade åtgärderna har skolöverstyrelsen endast haft

ett par erinringar att framställa. Sålunda har överstyrelsen i anledning av

de sakkunnigas förslag, att överstyrelsen borde bemyndigas medgiva prov

ning och intagning av elever även under vårterminen 1946 å lediga platser

i de redan befintliga klassavdelningarna av fyraårig linje vid folkskoleseminarierna,

funnit önskvärt, att dylikt bemyndigande gåves jämväl beträffande

småskoleseminarierna, då det kunde tänkas, att luckor av samma anledning

uppstode även i dessas klassavdelningar.

Överstyrelsen har vidare funnit särskilt arvode åt rektorerna för de ökade

göromål, som bleve en följd av den ifrågasatta utbildningen, vara lämpligare

än en ytterligare nedsättning i deras undervisningsskyldighet. Härom har

överstyrelsen anfört följande.

Då rektorernas undervisningsskyldighet på grund av ökade rektorsgöromål

i allmänhet redan är starkt minskad — i ett par fall linda ned till 5

veckotimmar — och en ytterligare sänkning kan synas olämplig, vill överstyrelsen

föreslå, att ett arvode, lämpligen satt till 500 kronor, måtte utgå

till rektor för hans merarbete under vårterminen 1946. Det är ej erforderligt

att nu fixera det arvode, som rektorerna böra uppbära för denna

kurs under det läsår, som börjar med höstterminen 1946, men med hänsyn

till att det merarbete, som då kräves, blir av mindre omfattning än arbetet

vid kursens igångsättande, torde det vara tillräckligt att för hela läsåret

1946/47 räkna med ett arvode av 500 kronor till rektor. Någon höjning av

anslaget till avlöningar utöver vad de sakkunniga föreslagit behöver ej förorsakas

av här föreslagna arvode, då summan för timlärararvoden till lärare,

som annars skulle uppehålla rektors undervisningsskyldighet, minskas med

minst motsvarande belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis ''proposition nr 378.

I särskilda skrivelser ha seminariernas elevjörbund samt Kalmar och

Lunds ortsföreningar av svenska seminarielärarföreningen ställt sig kritiska

till de sakkunnigas förslag örn anordnande av en särskild provisorisk utbildning

av folkskollärare och i stället förordat andra åtgärder för minskning

av lärarbristen.

Seminariernas elevjörbund har därvid hemställt, att åtgärder matte vidtagas

i syfte, att de nuvarande seminarieeleverna i klass III av den fyraåriga

linjen och klass I av studentlinjen finge avbryta sina studier undei

läsåret 1946/47 för att då gå ut som extra lärare i folkskolorna, varefter motsvarande

anordning skulle vidtagas även följande år, så länge lärarbehovet

det krävde. Till stöd för sin framställning har elevförbundet anfört i huvudsak

följande.

Man kunde möjligen acceptera den föreslagna snabbutbildningen av nya

studentklasser, om denna favör komme elitstudenter till godo. Men i detta

fall måste man i stället konstatera, att det till största delen skulle bil de

sämsta studenterna, som kunde ifrågakomma. Också seminariesakkunmga

har uttryckt vissa farhågor beträffande rekryteringen till den föreslagna

snabbutbildningen. Men dessa farhågor har underligt nog mest gällt kvantiteten

och mindre kvaliteten. Att se saken enbart ur denna synpunkt ar,

anser vi, inte riktigt. Man måste räkna med att ett mycket litet fåtal avlägger

studentexamen vid höstterminens slut. Vidare är det givet, att alla

bättre studenter med en smula ambition redan är placerade i andra hogie

skolor: vid universitet, högskolor, handelsskolor etc., eller att de fått sysselsättning

på annat sätt. Det är således ingen överdrift, örn man pastar, att

urvalet till den föreslagna snabbutbildningen kvalitativt sett mäste bil

De sakkunniga påtalar själva, att snabbutbildningen måste medföra stora

organisatoriska svårigheter vid samtliga seminarier som ju redan nu ar

betydligt överansträngda. Även detta måste inge betänkligheter. Delar

också föga troligt, att det organisatoriska kan lösas tillfredsställande. Och

kan inte det organisatoriska lösas på ett tillfredsställande sätt, sa mäste följden

bli, att all seminarieutbildning blir lidande härav. . .

När det gäller snabbutbildningens utformning, förtjanar underyisnmgsövningarnas

uppläggning att särskilt uppmärksammas. De sakkunniga ioreslår,

att »snabbklassernas» undervismngsövningar skall förläggas till de vanliga

folkskolorna på respektive seminarieorter. Eftersom seminariernas ovningsslcolor

ju redan nu är använda till det yttersta, är naturligtvis detta

enda utvägen, örn nu snabbutbildningen skall komma till stand. Men denna

utväg inger allvarliga farhågor. Dessa undervismngsövningar mäste da handhas

av helt ovana handledare. Därav måste följa vissa brister vid belloninin0,

och betygssättning. Inte så, att de, som i detta fall komme att tjänstwöra

som handledare, skulle vara sämre lärare än de ordinarie ovnmgsskofornas

lärare. Men de skulle sakna det väsentligaste vid bedömandet, nämligen

mångårig vana att bedöma och betygsätta andras lektioner samt det

stora jämförelsematerial som en Övningslärare alltid har till sitt ioriogancie.

Ali betygssättning måste i viss mån bii relativ. . . ...

Slutligen måste beträffande snabbutbildningen sägas, att en viss risk tor

att den i framtiden kommer att stämplas som en smula mindervärdig förefinnes,

detta trots de sakkunnigas försäkringar örn att den alls inte behöver

bli det, och trots att ilen kanske heller inte bleve det. En olika värdering

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Majda proposition nr 378.

inom lärarkåren på grund av olikheter i utbildning är emellertid långt ifrån

önskvärd.

Vi seminarieelever anser dock inte blott de sakkunnigas förslag om snabbutbildning

av studenter utan också deras förslag om att lärarbristen även

de följande åren skall avhjälpas genom ökade intagningar på enbart studentlinjen

(mellan 500 och 000 under vartdera av åren 1946 och 1947) vara

förkastligt. Vi anser i stället, att lärarbristen bör avhjälpas genom ökade

intagningar inte bara pa studentlinjen utan också på fyraåriga linjen. Det

är, anser vi, inte rätt och riktigt att på detta siitt favorisera studenterna.

Dessa har ändock ett så betydande försprång framför övrig ungdom, när

det gäller utbildning till intellektuella yrken, att man med full rätt kan försvara

icke studenters möjligheter att vinna inträde vid landets folkskoleseminarier.

Det är allmänt känt och erkänt, att studenterna ännu så länge

till största delen kommer ifrån mera välbärgade samhällsklasser, medan flertalet

familjer saknar de ekonomiska förutsättningarna att föra sina barn

fram till studentexamen. Men därför finns det naturligtvis bland dessa

ungdomar, som inte har kunnat få en studentexamen, både studieintresse

och studiebegåvning. Också dessa bör ha möjligheter att välja ett yrke,

som passar deras intresse och fallenhet. Folkskoleseminariernas fyraåriga

linje ger en sådan möjlighet. Denna bör därför absolut inte få stå tillbaka

för studentlinjen. När nu ett betydande lärarbehov måste fyllas, så är det,

anser vi, inte mer än rätt och billigt att intagningarna ökas lika mycket på

den fyraåriga linjen som på den tvååriga. Häremot kan invändas, att lärarbristen

redan är akut, och att det därför gäller att få fram nya lärare så

fort som möjligt. Ur den synpunkten är det också förklarligt att de sakkunniga

förorda ökade intagningar blott på studentlinjen. Men problemet kan

lösas på ovan föreslaget sätt, ett sätt, som, synes det oss, är betydligt smidigare,

som inte medför snabbutbildningens stora nackdelar, och som ger

rättvisa åt alla berörda parter. De sakkunniga har själva omnämnt denna

lösning, men de har med, efter vårt förmenande, synnerligen svag motivering

förkastat den.

Kalmar ortsförening av svenska seminarielärarföreningen, med instämmande

av Lunds ortsförening, har förordat en i huvudsak enahanda anordning

som den av seminariernas elevförbund föreslagna, dock att densamma

icke skulle börja tillämpas förrän från och med läsåret 1947/48. Utöver

vissa synpunkter, för vilka redogjorts i samband med elevförbundets framställning,

har föreningen anfört bland annat följande.

i Utbildningstiden a den tvaariga studenthnjen är redan nu i knappaste

laget. Att ytterligare reducera densamma är därför ägnat att väcka starka

betänkligheter. Tre terminers utbildning kan icke bli likvärdig med fyra,

även med tillägg av två sexveekorskurser under sommarferierna. De sakkunniga

ha dessutom alldeles förbisett, att även eleverna å den vanliga studentlinjen

använder sommarferierna till studier, kurser och annat för lärarutbildningen

värdefullt arbete, och ej blott till välbehövlig rekreation.

Seminariernas ordinarie lärarpersonal torde endast i begränsad utsträckning

komma att stå till förfogande under sommarferierna, och om utbildningen

anförtros åt lärare, som äro mindre förtrogna med arbetet i seminarium

och folkskola, blir värdet av utbildningen ytterligare försvagat. Att

för en relativt kort tjänstgöringstid per vecka, t. ex. två timmar matematik

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

eller två timmar musik, binda lärarna vid seminariestaden under större delen

av sommaren måste anses obilligt, i synnerhet som den ekonomiska ersättningen

för arbetet är synnerligen otillfredsställande. °

Utan att ingå på detaljer vill ortsföreningen föreslå, att följande nya typ

av studentlinje organiseras i stället för den av de sakkunniga föreslagna.

Intagning till denna nya linje sker i början av höstterminen 1946. lidpunkten

möjliggör erhållandet av ett betydligt större och bättre elevin aterial

än vad som skulle stå till buds ett halvt år tidigare. Läsåret 1946/41

ägnas åt inhämtandet vid seminariet av de för lärarutbildningen grundläggande

momenten. Följande läsår blir utbildningen av praktisk art, varundei

eleverna tjänstgöra i folkskola, för vilken tjänstgöring lön enligt gällande

bestämmelser utgår. Det tredje och sista utbildningsåret tillbringas ater viet

seminariet och leder fram till folkskollärarexamen.

En likartad ny utbildningslinje skulle kunna anordnas även vid de fyraåriga

seminariekurserna. För de elever, som intagas höstterminen 1946,

skulle ett avbrott i studierna i och för ett års praktisk lärartj änstgormg

kunna ske efter tre eller eventuellt två års vistelse vid seminariet. Det praktiska

utbildningsåret skulle alltså för dessa elever infalla antingen läsaret

1948/49 eller 1949/50.

Seminariesakkunnigas förslag örn omedelbara åtgärder för att möta den

akuta lärarbristen vid folkskolorna kommer icke överraskande. Det hai

nämligen de senaste åren stått klart, att läget på detta område med hänsyn

främst till den vid 1930-talets mitt begynnande nativitetsökningen, den

fortgående befolkningsförflyttningen från landsbygden till städer och andra

tätorter samt det successiva införandet av ett sjunde de senaste aren

även ett åttonde — skolår snart nog kunde komma att bli kritiskt. Av de

redogörelser, som lämnats i såväl 1944 som 1945 års huvudtitlar, framgår,

att såväl skolöverstyrelsen som vederbörande departementschef haft sin uppmärksamhet

riktad på nämnda förhållande, som ju också föranlett tillkallandet

av särskilda sakkunniga för utredning angående de åtgärder, som därav

borde föranledas. De sakkunnigas undersökningar ha nu givit vid handen,

att den ökning av lärarbehovet, som förutsetts, av allt att döma kommei

att ske i betydligt hastigare takt än man så sent som för ett år sedan

hade anledning att räkna med. Detta konstaterande har föranlett de sakkunniga

att föreslå, att särskilda åtgärder redan under pågående läsår vidtagas

i syfte att tidigare än eljest varit möjligt få fram ett ökat tillskott

av folkskollärare.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att underskottet av folkskollärare

läsåren 1946/47 och 1947/48 kan väntas uppgå till omkring 600 för att

1948/49 stiga till inemot 1 400 och 1949/50 till något över 1 500, utan att

därvid den redan 1944/45 förefintliga bristen på omkring 250 lärare medräknats.

Vid bedömandet av dessa siffror bör ihågkommas, att underskottet

för de två förstnämnda åren beräknats under hänsynstagande till den ut

examination från seminarierna av redan nu intagna elever, som då kan förväntas.

Underskottssiffrorna för åren 1948/49 och 1949/50 däremot äro

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

bruttosiffror så till vida, att vid beräkningarna ej kunnat tagas hänsyn till

utexaminationen av de elever på tvåårig linje, som komma att intagas

hösten 1946 och hösten 1947. Detta förklarar sålunda den kraftiga stegringen

av underskottet från läsåret 1947/48 till läsåret 1949/50. Därest i

likhet med vad som skett innevarande år på studentlinjen under vartdera

av åren 1946 och 1947 intagas omkring 300 elever, skulle bristen läsåret

1948/49 bli omkring 1 100 och läsåret 1949/50 omkring 900 lärare. I vilken

utsträckning de stora underskotten för läsåren 1948/50 kunna komma att

utjämnas genom utexamination på studentlinjer av ett än större antal

elever blir en fråga, som berör den nuvarande seminarieorganisationens utformning

och som jag avser att återkomma till i annat sammanhang. Så

mycket torde emellertid redan nu kunna sägas, att, även örn den ordinarie

intagningen åren 1946 och 1947 göres så omfattande som med hänsyn till

skilda omständigheter låter sig göra, den likväl icke mer än till en del kan

förmå att eliminera den väntade lärarbristen.

Det är med hänsyn härtill och till nödvändigheten av att redan för läsåren

1946/47 och 1947/48 åstadkomma en förbättring av lärartillgången,

som de sakkunniga funnit omedelbara åtgärder erforderliga. Jag är för

egen del av samma uppfattning.

De föreslagna åtgärderna avse dels ett upphävande av nu gällande övergångsbestämmelser

för pensionering av folkskollärare, varigenom 63-årsåldern

omedelbart i stället för successivt skulle börja tillämpas som pensionsålder,

dels ock anordnande av en provisorisk lärarutbildning på kortare tid

än den normala. Beträffande det förstnämnda spörsmålet inskränker jag

mig till att erinra, att detsamma förut denna dag anmälts av chefen för

finansdepartementet. Jag vill i anslutning därtill blott tillägga, att ytterligare

lättnad i lärarfrågan skulle vinnas, därest ett omedelbart införande av

den högre pensionsåldern förenades med en uppmjukning av gällande praxis

i fråga om tillstånd att kvarstå i tjänst efter pensionsålderns inträde. Det

synes sålunda önskvärt, att under de närmaste åren sådant tillstånd lämnas

i större utsträckning än hittills varit fallet.

Förslaget örn en särskild provisorisk lärarutbildning avser inrättandet

från och med vårterminen 1946 av en extra utbildningslinje för högst 400

studenter, vilken utbildning skulle sträcka sig över läsåret 1946/47 samt

även innefatta vissa kurser somrarna 1946 och 1947. Härigenom skulle

vinnas, att ifrågavarande elever kunde gå ut som lärare redan höstterminen

1947 eller ett helt år tidigare än örn de i vanlig ordning intagits höstterminen

1946.

En annan möjlighet att minska lärarbristen, som påpekats i framställningar

av seminariernas elevförbund samt vissa ortsföreningar av svenska

seminarielärarföreningen och som även diskuterats av de sakkunniga, vore

att låta eleverna vid folkskoleseminarierna efter genomgången klass III av

fyraårig linje och klass I av studentlinje avbryta sina studier för att under

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

ett läsår tjänstgöra som extra lärare i folkskolorna, varefter de påföljande år

skulle återvända till seminarierna för fortsatt utbildning. Onekligen är detta

ett uppslag, som icke utan vidare kan avfärdas. På av de sakkunniga anförda

skäl synes dock anordningen icke böra i första hand komma i fråga.

Men det synes angeläget att hålla denna möjlighet öppen som ett komplement

till de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna. Det torde nämligen

sannolikt komma att visa sig, att dessa åtgärder icke äro tillfyllest ens örn

intagningen å den provisoriska utbildningslinjen skulle komma att uppgå till

beräknat maximum, omkring 400 elever. I verkligheten torde sannolikt

tillgången på kvalificerade sökande — och andra böra enligt min mening

icke tagas emot — ej komma att medge en så stor intagning. Därest alltså

den provisoriska utbildningen skulle behöva kompletteras med ett anlitande

av seminarieelever på sätt nyss antytts, torde i första hand eleverna å den

fyraåriga linjen böra komma i fråga. Efter tre år torde dessa nämligen lia

en mer omfattande utbildning i praktiskt hänseende än vad fallet är med

eleverna å studentlinjen efter endast ett års seminariestudier. Då en anordning

i angiven riktning av allt att döma skulle nödvändiggöra en icke obetydlig

omarbetning av kursplaner m. m. för främst tredje och fjärde klasserna

å den fyraåriga linjen samt eventuellt även för båda klasserna å studentlinjen,

torde den i vart fall icke kunna tillämpas från hösten 1946. Redan

nu bör emellertid, på sätt de sakkunniga förordat, möjlighet beredas särskilt

dugliga elever i avgångsklasserna att få ledigt för kortare vikariat i folkskolor.

Jag anser sålunda i likhet med de sakkunniga anordnandet av en särskild

utbildning av lärare vara den väg man vid sidan av den föreslagna jämkningen

av pensionsbestämmelserna främst har att följa för att söka råda

bot på den akuta lärarbristen. Såsom denna utbildningslinje skisserats av

de sakkunniga, synes den vara ägnad att ge en utbildning, på det hela taget

likvärdig med den, som eljest erbjudes vid seminarierna. Måhända kunna

vissa detaljer i den föreslagna timplanen göras till föremål för diskussion —

jag tänker därvid närmast på, att den betydelsefulla modersmålsundervisningen

drabbats av en förhållandevis större reduktion än övriga teoretiska

ämnen — men det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att vid planens

förverkligande vidtaga de jämkningar däri, som kunna befinnas erforderliga

och möjliga. . ,

Med hänsyn till de mångahanda svårigheter och olägenheter, som otvivelaktigt

komma att uppstå för seminarierna vid ett genomforande av den

föreslagna extra utbildningen, synes det angeläget att understryka, att det

här är fråga om en av förhållandena framtvingad engångsåtgärd.

De sakkunniga ha räknat med, att den föreslagna linjen skulle komma att

omfatta högst 14 klassavdelningar örn 28 elever i varje avdelning eller

således sammanlagt högst 392 elever. Även örn de rekryteringssvårigheter,

Bihang till riksdagens protokoll 19iB. 1 sami. Nr 378.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

som redan i viss mån på sina håll kunnat förmärkas beträffande studentlinjen,

i än högre grad torde komma att göra sig gällande vid intagning under en

vårtermin, synes man dock berättigad att räkna med en relativt tillfredsställande

rekrytering såväl kvantitativt som kvalitativt. Såsom de sakkunniga

framhållit, torde åtskilliga studenter, som för närvarande finnas

intagna å fyraårig linje, komma att söka över till den nya utbildningslinjen.

Det synes därför vara motiverat att i enlighet med sakkunnigförslaget

lämna skolöverstyrelsen bemyndigande att för fyllande av de luckor,

som därigenom kunna uppkomma, medgiva prövning och intagning å fyraårig

linje jämväl under loppet av vårterminen 1946. Det synes även skäligt

att, som skolöverstyrelsen föreslagit, sådant bemyndigande lämnas även beträffande

småskoleseminarierna, då det ju kan tänkas, att luckor av samma

anledning uppkomma också där.

Vad de sakkunniga anfört rörande ett centralt ansökningsförfarande till

utbildningslinjen i fråga samt örn prolongering av vissa bestämmelser med

villkor för inträde i studentlinjens första klass har icke givit mig anledning

till erinran.

Beträffande beräkningen av kostnaderna för den föreslagna utbildningslinjen

må framhållas följande.

De sakkunniga ha icke räknat med något särskilt arvode under vårterminen

1946 till seminarierektorerna för det merarbete, som kommer att

\allas

lättnad i deras undervisningsskyldighet. Skolöverstyrelsen åter har funnit

en minskning av undervisningsskyldigheten mindre lämplig och i stället

föreslagit ett arvode av 500 kronor. För egen del finner jag de sakkunnigas

förslag ha de starkaste skälen för sig. Det förefaller mig med hänsyn till

de säregna förhållanden, varom här kommer att bli fråga, sakligt sett betydelsefullare,

att rektor beredes tillfälle att övervaka och leda arbetet vid

seminariet än att han håller en eller annan lektion mer. Det synes sålunda

böra få ankomma på skolöverstyrelsen att efter framställning i varje särskilt

fall medgiva rektor den lättnad i eller befrielse från undervisningsskyldighet,

som kan befinnas påkallad av den föreslagna extra utbildningen.

Beträffande kostnaderna för ersättning åt folkskollärare för handledning

vid övningsundervisning under vårterminen 1946 förutsätter jag i likhet

med statskontoret, att dessa, ersättningar komma att utgå med högst 800

kronor för läsår.

Några ytterligare medel till trädgårdarnas underhåll och skötsel torde

knappast vara erforderliga, varför de av de sakkunniga beräknade omkostnaderna

för vårterminen 1946 torde kunna minskas med 1 400 kronor.

Däremot kan jag icke ansluta mig till statskontorets uppfattning, att det

icke skulle erfordras ytterligare medel till anskaffande av musikinstrument.

Enligt vad jag under hand inhämtat är nämligen läget vid seminarierna i

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition nr 378.

detta hänseende, trots den höjning av utrustningsanslaget, som skett för

innevarande budgetär, så allvarligt, att en utvidgning av verksamheten med

nödvändighet kräver ökade anslagsmedel för detta ändamål. Jag vill framhålla,

att dessa medel icke blott komma elever vid den provisoriska utbildningslinjen

till godo utan även bliva till nytta för kommande elevårgångar.

Till utrustning synes alltså böra anvisas det begärda engångsanslaget av

45 000 kronor.

Mot tillerkännandet av särskilt arvode åt lärare vid sommarkurserna har

statskontoret anfört vissa betänkligheter under framhållande, att lärarna

finge anses principiellt skyldiga att utan särskild kompensation underkasta

sig den avkortning av ferierna, som kunde befinnas vara av behovet påkallad.

Vid övervägande av detta spörsmål har jag kommit till den uppfattningen,

att det icke synes rimligt och skäligt att tillgripa ett dylikt tvångsförfarande.

En sådan åtgärd skulle lätt komma att framstå såsom obillig och

kunde dessutom, då den komme att drabba endast en del av seminarielärarlcåren,

lätt få ett sken av godtycke. Kurserna komma även att få en avsevärd

längd. Jag erinrar sålunda, att de äro avsedda att pågå från midsommar

till omkring den 10 augusti, med andra ord under större delen av

sommarferierna.

Örn det sålunda synes skäligt, att viss ersättning utgår till ifrågavarande

lärare, kunna givetvis olika meningar göra sig gällande i fråga om storleken

av densamma. De sakkunniga ha föreslagit ett arvode av 10 kronor per

lektion, oavsett vilket ämne det gäller. Statskontoret åter har, därest dess

nyssnämnda principiella uppfattning icke skulle vinna beaktande, ansett,

att ersättningen icke borde bestämmas enligt andra än för timlärare vid

seminarierna gällande grunder eller, per lektion (å G-ort), 7 kronor 8 öre i

teoretiska ämnen, 5 kronor 15 öre i teckning, musik och gymnastik, 4 kronor

67 öre i slöjd samt 4 kronor 41 öre i hushållsgöromål. För egen del vill jag

framhålla, att man synes böra utmäta arvodet icke blott med hänsyn tagen

till den arbetsprestation, som kräves, utan även och i icke mindre grad med

beaktande av de extra kostnader och olägenheter i övrigt, som i de flesta

fall torde komma att vållas vederbörande lärare genom den ifrågasatta

extra tjänstgöringen å ferietid. Från denna synpunkt sett synes det icke omotiverat

med ett för alla lärare lika arvode. Vid övervägande av frågan örn

arvodets storlek har det av de sakkunniga föreslagna arvodet av 10 kronor

per lektion framstått såsom väl högt. Å andra sidan har det ansetts skäligt,

att arvodet sättes något högre än det högsta timlärararvodet. Efter samråd

med chefen för finansdepartementet har jag därför funnit mig böra förorda

ett arvode av 8 kronor per lektion, dock med den begränsningen, att arvodet

per vecka må med högst 30 kronor överstiga vad vederbörande lärare

skulle erhållit för samma tid, därest ersättning utgått enligt för timlärare

gällande bestämmelser. En minskning av de beräknade avlömngskostna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

denia med i runt tal 20 000 kronor för varje sommarkurs torde härigenom

kunna ernås.

I övrigt föranleda de sakkunnigas kostnadsberäkningar icke någon erinran

från min sida.

Kostnaderna för den förordade provisoriska utbildningslinjen torde sålunda

med hänsyn till det anförda kunna beräknas till följande belopp, nämligen

för vårterminen 1946 till 150 000 kronor för avlöningar, (10 000 —

1 400 =) 8 600 kronor eller i runt tal 8 000 kronor för omkostnader,

8 000 kronor för materiel, böcker m. m. och 45 000 kronor för utrustning

eller tillsammans 211 000 kronor samt för envar av sommarkurserna 1946

och 1947 till (112 000 — 20 000 =) 92 000 kronor för avlöningar, 7 000

kronor för omkostnader och likaledes 7 000 kronor för materiel, böcker m. m.

eller sammanlagt 106 000 kronor per kurs. Härav torde i anslutning till vad

de sakkunniga förordat av för innevarande budgetår anvisade anslagsmedel

böra bestridas dels kostnaderna för vårterminen 1946 och dels av kostnaderna

för sommarkursen 1946 11 000 kronor för avlöningar samt hela de

beräknade beloppen för omkostnader och för materiel, böcker m. m. Då för

innevarande budgetår beviljade anslag till avlöningar och till omkostnader

äro förslagsanslag, torde några ytterligare medel för dessa ändamål ej

behöva äskas utan anslagen få överskridas med erforderliga belopp i enlighet

med vad nyss anförts. Riksdagens bemyndigande erfordras dock för

överskridande av de poster i avlöningsstaten, vilka uppförts med maximerade

belopp. Däremot synas medel å tilläggsstat böra anvisas för materiel,

böcker m. m. och för utrustning, enär anslagen till dessa ändamål ha karaktären

av reservationsanslag.

Till frågan om övriga kostnader för utbildningen torde jag få återkomma

i samband med anmälan av anslagsbehovet till folkskoleseminarierna för

nästa budgetår.

Som bekant ha seminarieelever numera möjlighet att erhålla studielån ur

allmänna studielånefonden. För att underlätta rekryteringen till den av

mig förordade särskilda utbildningslinjen torde elever även vid denna linje

böra beredas lånemöjligheter. Ett särskilt ansökningsförfarande bör därför

komma till stånd. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela i

ämnet erforderliga bestämmelser. Till frågan om anvisande av medel till

studielån återkommer jag vid anmälan framdeles av anslagsbehovet för nästa

budgetår till kapitalinvestering i studielånefonden.

I detta sammanhang må framhållas, att fråga uppkommit örn anordnande

i december 1945 av en seminarierektorskonferens för diskuterande av bland

annat med den ifrågasätta extrautbildningen sammanhängande spörsmål.

Kostnaderna härför, beräknade till omkring 3 000 kronor, synas böra bestridas

från seminariernas resekostnadsanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 378.

21

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att högst 400 studenter ina vårterminen

1946 intagas vid folkskoleseminarierna för att genomgå utbildning

vid en tillfälligt anordnad seminarielinje, omfattande,

förutom nämnda termin, läsåret 1946/47 samt en

kurs under vardera av somrarna 1946 och 1947, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat;
dels

medgiva, att de i gällande avlöningsstat för folkskoleseminarierna

med maximerade belopp uppförda utgiftsposterna

må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst de

belopp, som erfordras för utbetalande av arvoden i enlighet

med vad jag i det föregående förordat;

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av................kronor 15 000;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 45 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 378.

Bilaga.

Förslag till timplan för seminarielcurs, omfattande vårterminen 19/6, läsåret

19^6/47 samt somrarna 1946 och 1947 (6 veckor vardera sommaren).

1

2

3

4

6

6

Ämne

Summa

veckotimmar

enligt nu- varande

undervis- ningsplan

Summa

lektioner,

om ht

beräknas

omfatta

16 och

vt 18

effektiva

veckor

Förslag tiE timplan

Summa

lek-

tioner

Kol. 5

i % av

kol. 3

vt

1946

18 v.

ht

1946

16 v.

vt

1947

18 v.

sorni

1946

6 v.

narén

1947

6 v.

Klass

I

Klass

II

Kristcndornskunsk ap

Modersmålet . . . .

Samhällslära ....

Biologi och hälsolära

Psykologi och peda- gogik .......

Biblioteksskötsel . .

Summa

Teckning......

Välskrivning.....

Musik........

Trädgårdsskötsel . .

Slöjd, manlig ...

Slöjd, kvinnlig . . .

Hushållsgöromål . .

Gymnastik.....

2

3

2

4

j

t

15

i

4

4

119

136

136

68

272

17

25

3

35

4

1

‘2

2

2

35

55

JL

2

2

4

55

—

—

113

122

128

63

259

17

95

90

94

93

95

100

lil

2

1

2

2

2

5

2

4

lin 5

(kv4

101

15-

2

1-5

4

4

5

119

17

136

119

306

204

136

340(306)

135

1

2

2

m 5

kv 5

5

135

2

2

5

135

2

2

5

65

3

2

m 17

kv 9

kv 10

m 5

kv 3

7

2

2

m 17

kv 9

kv 10

m 5

kv 3

117

18

134

92

294

198

120

320

296

98

106

99

77

96

97

88

94

97

Summa

161

14

15

9

9

335

33

Metodik.......

41

3

255

35

5

5

—

_

233

91

Undervisnings-

övningar.....

2

31

187

25

4

4

—

—

181

97

Summa

61

65

6

9

9

—

—

Summa summarum

341

31

345

315

315

335

33

Friv. teckning . . .

i

136

2

2

2

—

_

104

76

Körsång.......

C

68

1

1

1

1

1

64

94

Orkester.......

S

68

1

1

1

1

1

64

94

Instrumentalmusik .

8

272

4

4

4

55

55

274

101

Simning.......

2

68

1

1

1

1

1

64

94

Friv. gymnastik . .

2

68

1

1

1

1

1

64

94

Kompletterings-

kurser.

Matematik.....

4

136

2

2

2

2

2

128

94

Biologi.......

3

102

—

3

3

—

—

102

100

Geografi.......

3

102

—

—

—

8

8

96

94

Fysik ........

3

102

—

3

3

—

_

102

100

Kemi.........

3

102

6

—

-

—

- |

108

106

Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

454X11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:601 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild utbildning av folkskollärare. s. 14 i texten
  2. SU 1945:294 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående särskild utbildning av folkskollärare jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten