Sök i Ratio Lex

Angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1945-11-30 · 22 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:389, Angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

1

Nr 389.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given

Stockholms slott den 30 november 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande lill riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 november 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler statsrådet Sträng fråga örn ytterligare anslag till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m. och anför därvid följande.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har innevarande års

riksdag anvisat ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303;

r. skr. nr 472). Av nämnda anslag har ett belopp av 6 000 000 kronor beräknats

för utbetalande under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 389.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 389.

ringsbidrag å mjölk till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma

skördeförhållanden. I propositionen angavs, att ifrågavarande bidrag

borde utgå i mån av behov, vilket uttalande av riksdagen lämnades utan

erinran. Under föregående år, då dylika bidrag utgått, har detta behov bedömts

med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna

i detta. Områden, där skörden motsvarat eller överstigit normalskörd, ha sålunda

icke ansetts böra erhålla bidrag. Vidare ha bidrag icke tilldelats områden,

där skörden uppgått till eller närmat sig riksmedeltalet. Bidraget har

beräknats till visst belopp per kilogram vid mejeri invägd mjölk och har

utgått för tiden oktober-—maj under regleringsåret.

I skrivelse den 16 november 1945 har statens livsmedelskommission hemställt,

att det för lokala differentieringsbidrag å mjölk avsedda anslagsbeloppet

måtte höjas till 8 000 000 kronor samt att därifrån måtte få utbetalas,

förutom differentieringsbidrag å mjölk i enlighet med vad i det följande närmare

angives, även ersättning till jordbrukare, som under 1945 drabbats av

översvämningsskador. Nämnda anslagsbelopp föreslås även få användas för

utlämnande av avskrivningslån för iståndsättande av genom översvämningar

förstörda invallningar, broar och liknande för jordbruksdriftens upprätthållande

betydelsefulla fasta anläggningar. Kommissionens förslag grunda sig å en

vid skrivelsen fogad utredning, som kommissionen låtit verkställa i anledning

av att den ovanligt rika nederbörden under augusti månad i stora delar av

landet medfört en kännbar försämring av skördeutfallet. Utredningen har utförts

av en särskild delegation av representanter för kommissionen och Sveriges

lantbruksförbund.1 Till utredningen har kommissionen fogat yttranden

från ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

I sin skrivelse har kommissionen meddelat, att till delegationen överlämnats

för att tagas i övervägande vid dess uppdrag ett antal till kommissionen

för utlåtande remitterade framställningar om bidrag av statsmedel för täckande

av genom översvämningsskador uppkomna förluster. Jag torde i detta

sammanhang även få anmäla dessa framställningar. Framställningarna kunna

hänföras till två olika grupper, nämligen dels sådana, som avse under

våren 1945 uppkomna skador, dels sådana som avse skador vilka uppstått

under hösten samma år. De framställningar, som äro att hänföra till den

förra gruppen, avse huvudsakligen följande.

Kalmar län. Riksförbundet landsbygdens folk har med skrivelse den 6 oktober

1945 överlämnat en framställning från Kalmar norra länsförbund av

riksförbundet med anhållan örn största möjliga bistånd i anledning av den

ökade kostnad, som förorsakats jordbrukarna inom länsförbundets område

genom den rikliga nederbörden i början av maj. Kostnadsökningen har angivits

till sammanlagt 130 576 kronor 27 öre.

Älvsborgs län. Med skrivelse den 30 oktober 1945 har samma riksförbund

1 Delegationen har utgjorts av hovrättsrådet O. Söderström såsom representant för livsmedelskommissionen

samt ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Svensson i Grönvik och direktören

A. H. Stensgård såsom representanter för Sveriges lantbruksförbund, varjämte såsom sakkunniga

biträtt chefen för kommissionens statistiska byrå, byråchefen O. Zetterberg samt chefen

för kommissionens utredningsbyrå, byråchefen H. Olsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 389.

3

överlämnat en av Norra Älvsborgs länsförbund av riksförbundet gjord framställning

om dels ersättning för kostnaderna för inom området verkställd

omsådd av vårsäd, förorsakad av under såningsperioden inträffade skyfallsliknande

regn, och dels differentieringsbidrag å mjölk. Nyssnämnda kostnader

ha beräknats till 29 332 kronor 37 öre.

Skaraborgs län. Arrendatorn F. Bengtsson, Tidavad, har anhållit om ersättning

för genom översvämning under vårbruket uppkommen skada, vilken

uppskattats till 1 700 kronor. Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha avstyrkt

bifall till framställningen.

Vidare har länsstyrelsen i länet överlämnat liknande framställningar från

jordbrukarna E. Hjert i Rosenlund och O. Andersson i Ändabäcken, Varnhems

socken. Förlusten till följd av skadorna har upptagits till 600 respektive

395 kronor. Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot bidrag till sökandena.

Värmlands län. Länsstyrelsen i länet har överlämnat en framställning från

arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, Karlstad, om ersättning för

skador av ifrågavarande slag hösten 1944 och våren 1945. Förlusten i anledning

av skadorna har beräknats till 1 000 kronor. Länsstyrelsen har tillstyrkt

bidrag med 500 kronor.

Ur de framställningar, som gjorts på grund av under hösten 1945 uppkomna

skador, må här återgivas följande.

Uppsala län. Länets hushållningssällskap har i skrivelse den 24 oktober

1945 anhållit, att medel måtte anvisas för reglering av översvämningsskador

inom Västlands, Österlövsta och Älvkarleby socknar. Förlusterna på grund

av skadorna ha uppskattats lill 104 555 kronor och hushållningssällskapet

har föreslagit bidrag efter vissa närmare angivna grunder.

Malmöhus län. Mauritz Lilja m. fl. jordbrukare i Munkarps socken har i

skrivelse den 4 oktober 1945 anhållit örn bidrag i anledning av översvämningsskador

med 5 923 kronor 25 öre.

Kronobergs län. Lantbrukaren J. Johansson, Bolmen, har i skrivelse den

17 september 1945 hemställt örn bistånd med 300 kronor för skador av

förevarande slag, av sökanden uppskattade till ett värde av 520 kronor.

Härjämte har länets hushållningssällskap i skrivelse den 22 september

1945 gjort framställning örn att Kungl. Majit hos riksdagen måtte begära

anslag med 9 000 000 kronor till skälig gottgörelse för förluster, som jordbrukare

i länet lidit genom onormal nederbörd och därav vållade översvämningar.

Verkställda beräkningar av förlusterna i anledning av skadorna sluta å tillhopa

9 048 377 kronor. Hushållningssällskapet har tillika föreslagit vissa

grunder för beräkning av den gottgörelse, som borde utgå för skadorna.

Kalmar län. Kalmar södra länsförbund av Riksförbundet landsbygdens folk

har i skrivelse den 23 augusti 1945 hemställt, att åt livsmedelskommissionen

måtte uppdragas att å ort och ställe göra undersökningar på närmare angivet

sätt rörande skördeskadorna hos de jordbrukare, som därom göra anhållan,

samt inkomma med förslag till Kungl. Majit örn ersättning för lidna förluster.

Slutligen har länets södra hushållningssällskap i skrivelse den 22 september

1945 — under framhållande av att ingen jordbrukare inom sällskapets område

torde ha undgått skador genom regn eller översvämningar —- framlagt förslag

till grunder för den ersättning, som syntes böra utgå för skadorna i fråga.

Beträffande innehållet i övrigt av framställningarna torde jag få hänvisa

till handlingarna i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

Jag torde här tillika få anmäla dels av länsstyrelsen i Kalmar län med utlåtande

den 8 november 1945 överlämnade framställningar från Emåns

strandägareförening u. p. a. samt ett antal jordbrukare i Järeda socken om

ersättning av statsmedel för skador i anledning av Emåns översvämningar

under april och maj samt augusti månader 1945, dels ock av länsstyrelsen i

Västernorrlands län med utlåtande den 16 november 1945 överlämnade framställningar

från ett antal jordbrukare inom länet om ersättning för skador

uppkomna genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti 1945. över

framställningarna har statens livsmedelskommission den 27 november 1945

avgivit utlåtande. I utlåtandet har kommissionen föreslagit, att de jordbrukare,

som tillskyndats förluster på grund av ifrågavarande skador, skulle

erhålla bidrag enligt samma grunder, som kommissionen i förenämnda skrivelse

den 16 november 1945 ifrågasatt för liknande fall. I anslutning härtill

har kommissionen hemställt, att, enär nu föreslagna bidrag kunde beräknas

komma att medföra en kostnadsökning av 100 000 kronor, ett belopp av denna

storlek måtte ställas till förfogande utöver det i kommissionens sistnämnda

skrivelse angivna beloppet av 8 000 000 kronor.

I övrigt torde jag jämväl i fråga om dessa framställningar få hänvisa till

handlingarna i ärendet ävensom till innehållet i livsmedelskommissionens i

det följande återgivna utlåtande över framställningarna.

Slutligen torde jag få anmäla, att hemmansägaren N. Johansson i Ljung,

Röstånga, i en till Kungl. Majit ställd ansökning den 25 augusti 1945 hemställt

örn ersättning av statsmedel med 3 180 kronor för skador, som under

sommaren 1945 förorsakats honom tillhörig växande gröda genom översvämning

av Bäljane å i Kristianstads län. Över framställningen har lantbruksstyrelsen

den 21 november 1945 avgivit utlåtande och däri på anförda skäl

avstyrkt densamma.

Den av förenämnda delegation verkställda utredningen innebär i huvudsak

följande. Enligt av livsmedelskommissionen lämnade direktiv har delegationen

utgått från att behovet av differentieringsbidrag skulle liksom förut

bedömas med ledning av det faktiska skördeutfallet samt de lokala växlingarna

i detta. Områden, där skörden motsvarade eller överstege normalskörd,

kunde sålunda icke anses vara i behov av bidrag. Ej heller borde områden,

där skörden uppginge till eller närmade sig riksmedeltalet, erhålla bidrag.

Däremot skulle områden med en skörd, som mera väsentligt understege

riksmedeltalet, genomgående berättigas till differentieringsbidrag, därest tekniska

möjligheter att utbetala dylika bidrag förelåge med hänsyn till gränsdragningen

mellan olika mejeriområden. Med utgångspunkt från dessa allmänna

förutsättningar har delegationen föreslagit, att differentieringsbidrag

skulle utgå under tiden oktober 1945—maj 1946 enligt vissa närmare angivna

grunder med sammanlagt 3 685 000 kronor. Med hänsyn till de under

året inträffade skördeskadornas starkt växlande och i vissa trakter katastrofartade

karaktär har delegationen emellertid icke funnit det möjligt att åstad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

komma en något så när rättvis och efter skadornas omfattning anpassad ersättning

enbart genom differentieringsbidrag å mjölk. Delegationen har därtor

även utarbetat ett förslag till ersättningar åt jordbrukare, som under hösten

1945 drabbats av översvämningsskador. Kostnaderna enligt detta förslag lia

av delegationen beräknats till 4 000 000 kronor för ersättning av skördeskador

samt 150000 kronor för avskrivningslån, avsedda att möjliggöra

iståndsättande av genom översvämningar förstörda eller svårt skadade invallningar,

broar och dylika fasta anläggningar av direkt betydelse för jordbruksdriften.

För bestridande av dessa kostnader har delegationen föreslagit, att

de tidigare för regleringsåret 1945/46 beräknade medlen å 6 000 000 kronor

till prisdifferentierjngsbidrag måtte höjas till 8 000 000 kronor och att ur

detta anslag måtte få bestridas nu nämnda kostnader. 1 fråga om ersättning

för under våren 1945 inträffade regnskador har delegationen ansett, att dylik

ersättning blott borde utgå i sådana fall, där skadorna varit av katastrofartad

natur och sökandenas behov av hjälp styrkts.

Jag övergår härefter till en närmare redogörelse för innehållet i delegationens

utredning.

Delegationen har inledningsvis beträffande skördeskadornas beskaffenhet

samt omfattning och utbredning anfört i huvudsak

följande.

Den under sensommaren och hösten inträffade försämringen av skördeutfallet

kommer, vad skördens storlek angår, till uttryck redan vid en jämförelse

mellan årsväxt- och skörderapporterna per den 16 juli å ena och den

31 augusti å andra sidan. Ännu tydligare framträder densamma i de årsväxtoch

skörderapporter, som avgivits per den 15 oktober. En jämförelse mellan

dessa sistnämnda och motsvarande rapporter per den 16 juli ger vid handen,

att skörden av brödsäd reducerats med omkring 44 000 ton, skörden av fodersäd

med omkring 154 000 ton och skörden av potatis med cirka 293 000 ton i

jämförelse med de på grundval av sistnämnda rapporter beräknade kvantiteterna.

Bortsett från höskörden synes mellan de nämnda uppskattningstillfällena

en förbättring föreligga endast beträffande foderrotfrukter, för vilka

en på skörderapporterna per den 15 oktober grundad beräkning ger en

kvantitet, som med omkring 94 000 ton överstiger den med ledning av rapporterna

per den 16 juli verkställda beräkningen.

Samtidigt som denna nedsättning av skördens kvantitet ägt rum, har det

långvariga regnvädret omedelbart före och under bärgningsperioden inom de

därav berörda områdena även medfört en påtaglig kvalitativ försämring av

dels spannmålsskörden, särskilt genom omfattande groddskador, och dels

potatisskörden.

Dessa skador lia i huvudsak drabbat ett område, som sträcker sig från

södra Östergötland, Jönköpings län och Halland söderut, varjämte även norra

Uppland oell södra Gästrikland lidil förhållandevis starkt av alltför riklig

nederbörd. Däremot synas mellersta och norra Sverige med nyssnämnda undantag

lia så gott som helt undsluppit dylika skador, bortsett från vissa relativt

begränsade områden. Däremot har uppenbarligen skördeutfallet i vissa

delar av detta område, bland annat Göteborgs och Bohus län samt vissa delar

av Södermanland, nedsatts till följd av torka under försommaren och högsommaren.

Inom vissa delar av de regnskadade områdena tillkommer utöver den all
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

manna nedsättningen av skördens kvantitet och försämringen av spannmålens

och potatisens kvalitet även en icke obetydlig total eller nära total förstöring

av grödan genom översvämningar. Enligt av hushållningssällskapen

lämnade uppgifter kan den härav berörda åkerarealen beräknas till sammanlagt

14 760 hektar. Svårast drabbade av dylika skador synas Kronobergs

(4 400 hektar), Kalmar (2 500 hektar), Östergötlands (1930 hektar)

och Kristianstads län (1 325 hektar) ha blivit. Förhållandevis stora arealer

ha även förstörts i Jönköpings, Blekinge och Hallands län samt i Uppsala

och Gävleborgs län, medan vissa mindre arealer rapporterats vara förstörda

i Malmöhus län samt inom Älvsborgs läns södra hushållningssällskapsområde.

De inträffade skördeskadorna kunna i anslutning till det anförda indelas

1 tre huvudgrupper, nämligen dels en kvalitetsförsämring av brödsädsskörden,

särskilt genom mältningsskador, samt potatisskörden, dels en för större

sammanhängande områden likartad nedsättning av skördeutfallet till följd

av ogynnsamma väderleksförhållanden och dels katastrofskador, innebärande

för i regel mera begränsade områden eller enskilda brukningsdelar

en total eller nära total förstöring av grödan genom översvämningar eller

liknande.

Delegationen har även berört hittills vidtagna hjälpåtgårder

från det allmännas sida med anledning av ifrågavarande skördeskador, samt

därom anfört följande.

Försämringen av brödsädens kvalitet har redan vid prissättningen på brödsäd

beaktats i samband med utformningen av kvalitetsbestämmelserna. Beträffande

mältad spannmål gällde under föregående regleringsår den bestämmelsen,

att brödsäd med en högre mältningsgrad än 5 procent skulle,

därest densamma kunde iordningställas till fullgod fodervara, inköpas av

svenska spannmålsaktiebolaget och auktoriserade spannmålshandlare till ett

pris, som för vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understeg

det vid leveranstillfället gällande normalpriset på korn. För innevarande

regleringsår har i stället stadgats skyldighet för spannmålsaktiebolaget

och auktoriserade spannmålshandlare att inköpa dylik brödsäd efter

en prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod spannmål. Härvid

skulle enligt den preliminära utformningen av bestämmelserna priset på

korn utgöra den undre gränsen för brödsädspriserna, och prisregleringsskalan

vara så konstruerad, att man först vid en mycket hög mältningsgrad

nådde denna gräns, i anslutning till prisfrågornas förnyade behandling i

oktober månad har livsmedelskommissionen sedermera med Kungl. Maj:ts

medgivande företagit en höjning av denna gräns, så att det pris, som spannmålsaktiebolaget

och auktoriserade spannmålshandlare skola vara skyldiga

att lägst betala för sådan icke fullgod brödsäd, som kan iordningställas till

fullgod fodervara, vid varje särskild tidpunkt skall ligga beträffande vete

2 kronor och beträffande råg 1 krona per deciton över det vid samma tidpunkt

gällande priset på korn. Då dessutom redan vid brödsädsregleringens

ursprungliga utformning för år 1945/46 normalvattenhalten höjdes från 17,5

till 18,0 procent och den tillåtna mältningsgraden för råg av normalkvalitet

höjdes från 2 till 3 procent, torde genom de redan vidtagna åtgärderna de

extraordinära skador, som inträffat i fråga om brödsädens kvalitet, få anses

vara i skälig utsträckning beaktade vid prissättningen.

Även kvalitetsskadorna å årets potatisskörd ha föranlett åtgärder från

det allmännas sida. Sålunda ha stärkelsefabrikerna erhållit möjlighet att

igångsätta sin tillverkning på ett tidigt stadium. Vidare har medgivande lärn
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

7

näts att för tillverkning av brännvin nyttja en viss kvantitet potatis, varvid

i första hand enligt ett särskilt utsyningsförfarande skadad potatis skall

komma till användning. Det kan i detta sammanhang även erinras örn att

priset på matpotatis överstiger den i vårkalkylen förutsatta nivån, enär normalpris

icke ansetts böra bestämmas för denna vara just med hänsyn till

skördeskadorna.

Delegationen har härefter uttalat att delegationen emellertid ansett, att de

skador, som till följd av den ymniga nederbörden under augusti månad

drabbat årets skörd, vore av sådan omfattning, att de, därest inga särskilda

åtgärder vidtoges, skulle medföra kännbara återverkningar på jordbrukarnas

ekonomiska ställning inom de berörda områdena. Risk har också synts delegationen

föreligga, att dessa skador i åtskilliga fall kunde medföra en minskning

av jordbrukets produktionsförmåga inom de nu ifrågavarande områdena,

varför hjälpåtgärder syntes motiverade även ur folkförsörjningssynpunkt.

Med hänsyn härtill har delegationen funnit sig böra föreslå, att ytterligare

åtgärder vidtoges till stöd för jordbruket på grund av skördeskadorna

i fråga.

Vid övervägande av de ytterligare åtgärder, som sålunda borde

ifrågakomma, har delegationen såsom tidigare berörts kommit till den uppfattningen,

att dessa i huvudsak lämpligen borde få formen av dels lokala

differentieringsbidrag å mjölk, dels ock särskild ersättning till de jordbrukare

som drabbats av översvämningsskador av katastrofnatur. Härom har

delegationen yttrat följande.

Under vissa tidigare år, då skörden inom stora områden på grund av

ogynnsamma väderleksförhållanden blivit svag, ha dylika lokala ojämnheter

i skördeutfallet delvis kompenserats genom lokala differentieringsbidrag

å mjölk. Dylika bidrag ha därvid utgått till sådana områden, som mest lidit

av ogynnsam väderlek. För innevarande regleringsår har för liknande ändamål

anslagits ett belopp av 6 000 000 kronor, vilket är avsett att utgå i mån

av behov. Inom de av mera omfattande skördeskador drabbade landsdelarna

föreligger tydligen ett dylikt behov, och det har varit en av delegationens

huvuduppgifter att söka närmare bedöma detsamma.

Härvid har det emellertid varit nödvändigt att beakta, att i den mån de

inträffade skadorna varit av katastrofartad karaktär kan tillräcklig hjälp icke

lämnas genom differentieringstillägg å mjölk. I den mån dylika skador

drabbat jordbrukare, som endast i förhållandevis mindre utsträckning äro

inriktade på mjölkproduktion eller genom skördeförsämringen få vidkännas

en minskning även av denna produktion, blir otillräckligheten av denna

hjälpmetod särskilt påtaglig. För skador av denna art erfordras därför

hjälpåtgärder av mera direkt natur.

Delegationen har sålunda under medverkan av statistiska byrån och utredningsbyrån

inom livsmedelskommissionen utarbetat dels förslag rörande

ersättning till jordbruket i form av differentieringsbidrag å mjölk, dels ock

förslag rörande erforderlig hjälp och lämpliga hjälpformer för de jordbrukare,

som drabbats av översvämningsskador.

Delegationen har till behandling fiirst upptagit frågan om differentieringsbidrag

å mjölk i syfte att utjämna större variationer i

skördeutfallet. Vid bedömandet av detta spörsmål bar delegationen utgått

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

från de grunder, enligt vilka differentieringsbidrag utbetalats under regleringsåret

1944/45. I anslutning härtill har delegationen närmare redogjort

för nämnda grunder och därvid anfört följande.

Lokala differentieringsbidrag å mjölk utgingo under produktionsåret 1944/

45 inom vissa delar av landet, varvid behovet beräknades på följande sätt.

Avkastningen av samtliga grödor utom bete uträknades områdesvis, varvid

man för erhållande av ett sammanfattande mått uttryckte avkastningen i

foderenheter. Denna totalavkastning sattes i relation till den på samma sätt

beräknade genomsnittsavkastningen åren 1933/37, vilken ansågs ungefär

motsvara normal förkrigsskörd. Områden, som i förhållande till genomsnittet

för nyssnämnda år utvisade en större procentuell minskning än riket

i dess helhet, ansågos böra komma i fråga för åtnjutande av differentieringsbidrag.

Skillnaden mellan de olika områdenas procenttal och rikssiffran,

den s. k. kompensationsprocenten, multiplicerades därför med det för

åren 1933/37 för ifrågavarande områden beräknade genomsnittliga antalet

foderenheter. På detta sätt erhölls det antal foderenheter, för vilket kompensation

borde utgå. Det för året tillgängliga anslaget för differentieringsbidrag

slogs därefter ut på det antal foderenheter, som i enlighet härmed

skulle kompenseras.

Vid den av delegationen företagna undersökningen rörande behovet av

lokala differentieringsbidrag under regleringsåret 1945/46 hade det emellertid,

enligt vad delegationen framhållit, visat sig påkallat att företaga vissa

smärre ändringar i beräkningsmetoderna i jämförelse med de för föregående

år tillämpade. Delegationen har härom vidare uttalat följande.

I stället för att utgå från skördeavkastningen åren 1933/37 har delegationen

ansett det vara riktigast att låta avkastningen för år 1945 vid normalskörd

(d. v. s. vid en allmän skördesiffra av 3,0) bilda utgångspunkt för

beräkningen av differentieringsbidragens storlek. Härvid har tagits i betraktande,

att fjolårets skörd motsvarade en allmän skördesiffra av 2,86 som

genomsnitt för hela riket och att differentieringstillägg då som regel utgick

endast till områden, där skörden påtagligt understeg nämnda genomsnittsskörd.

Samma gränsdragning har ansetts böra tillämpas även i år, så att

differentieringstillägg föreslagits utgå, där skördesiffran understiger 2,86.

Obetydliga avvikelser från detta tal ha liksom föregående år lämnats utan

beaktande. Med hänsyn till mejeriernas tillförselområden har det vidare av

praktiska skäl icke befunnits möjligt att tillgodose vissa isolerade mindre

områden, även där skördesiffran eljest skulle motiverat detta. I övrigt har

delegationen vid upprättandet av sitt förslag beträffande differentieringstillägg

bedömt dessa med ledning av de för år 1944/45 utgående bidragen

så att av viss skördesiffra karakteriserad skördeförsämring medfört i stort

sett samma differentieringstillägg som föregående år. Såsom material vid

undersökningen ha använts de sockenvis avgivna årsväxt- och skörderapporterna

per den 15 oktober 1945. På grundval av dessa har livsmedelskommissionens

statistiska byrå sökt erhålla ett sammanfattande mått på skördeutfallet

inom olika län och hushållningssällskapsområden i form av en s. k.

allmän skördesiffra för respektive områden. Denna allmänna skördesiffra

bär erhållits såsom resultat av en sammanvägning av de för de viktigare

växtslagen i rapporterna angivna konditionstal, med vilka skördeutsikterna

meddelats enligt en fastställd skala från 5 (mycket god skörd) till 0 (missväxt)

och med siffervärdet 3 såsom uttryck för normalskörd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

För hela riket uppgick den allmänna skördesiffran per den 31 augusti

1945 till 2,98 och per den 15 oktober 1945 till 2,93, motsvarande i det närmaste

medelmåttig skörd. Skördesiffran inom olika län och hushållningssällskapsområden

enligt skörderapporterna per den 15 oktober framgår av

följande sammanställning, i vilken områdena ordnats i fallande följd:

Jämtlands län.......... 319

Skaraborgs » 3-16

Västerbottens » .......... 3''16

Norrbottens » .......... 3‘ 16

Kopparbergs » .......... 3.08

Älvsborgs södra » .......... 3-07

Örebro » 3-05

Gävleborgs » 3-04

Västernorrlands » .......... 3-03

Älvsborgs norra » .......... 3 02

Östergötlands » .......... 2-96

Värmlands » 2-95

Jönköpings » 2‘94

Västmanlands län...... 2-93

Stockholms » 2-92

Malmöhus » 2-91

Uppsala » 286

Gotlands » ...... 2 84

Kristianstads » ...... 2 83

Hallands » 2-83

Kalmar södra » 2‘82

Södermanlands » ...... 2''79

Blekinge » 2''78

Göteborgs och Bohus » ...... 2‘70

Kronobergs » 2-67

Kalmar norra » 2-55

Hela riket 2-93

Det sämsta skördeutfallet uppvisa således Kalmar läns norra hushållningssällskapsområde

samt Kronobergs, Göteborgs och Bohus och Blekinge län.

Detta förhållande framträdde även i augustirapporlerna.

Med ledning av augustirapporterna har delegationen utarbetat ett preliminärt

förslag rörande differentieringsbidrag å mjölk, över vilket förslag yttranden

avgivits av vederbörande kristidsstyrelser och hushållningssällskap

ävensom vissa sammanslutningar. Beträffande innehållet i dessa yttranden,

vilka såsom förut nämnts bifogats delegationens utredning, torde emellertid

få hänvisas till handlingarna i ärendet. Efter att ha tagit del av dessa yttranden

har delegationen underkastat det preliminära förslaget en förnyad

behandling. Härom har delegationen i sin utredning yttrat följande.

Beträffande den principiella frågan örn användningen av det av riksdagen

beviljade anslaget å 6 000 000 kronor har delegationen utgått från den av

livsmedelskommissionen angivna förutsättningen, att ifrågavarande anslag

borde kunna användas såväl till differentieringsbidrag å mjölk som till utbetalande

av ersättning för översvämningsskador. Vid den förnyade prövningen

av detaljerna i förslaget ha årsväxt- och skörderapporterna per den

15 oktober, vilka under tiden bearbetats av kommissionens statistiska byrå,

kunnat läggas till grund. Med hänsyn till de förskjutningar, som dessa rapporter

utvisa i förhållande till augustirapporterna, samt till de synpunkter

och förslag, som framförts av hörda myndigheter och organisationer, ha

vissa i det preliminära förslaget icke medtagna områden ansetts böra komma

i fråga till lokala differentieringsbidrag, varjämte förslaget även i övrigt justerats

i den mån så befunnits påkallat.

På grundval av den genomgång av det föreliggande materialet som sålunda

verkställts har delegationen föreslagit, att differentieringstillägg å

mjölk under tiden oktober 1945—maj 1946 skulle utbetalas i enlighet med

följande sammanställning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

Lokatt prlsdifferentieringsbidrag å mjölk 1915/46 i öre per kilogram och totalt.

Bidrag avses, med i tabellen angivna undantag, utgå till samtliga leverantörer av mjölk

till inom nedan angivna områden belägna mejerier.

Område

Kvantitet

vid mejerier

invägd mjölk

oktober 1944

—maj 1945,

kg

Föreslaget

prisdifferen- tieringsbi- drag å mjölk

oktober

1945—maj

1946

öre/kg

Totalt prisdif- ferentieringsbi- drag å mjölk

oktober 1945—

maj 1946 vid

samma ^väg- ning som

oktober 1944—

maj 1945,

kronor

Totalt prisdif- ferentieringsbi- drag å mjölk

oktober 1945—

maj 1946 vid

10 % större in- vägning än

oktober 1944—

maj 1945

kronor

Södermanlands län:

Jönåkers, Rönö, Hölebo, Daga och

Villåttinge härader samt Bettna

kommun i Oppunda härad......

46 241130

0-75

346 800

380 000

Östergötlands län:

Ydre härad, Kisa, Horns och Hyck- linge socknar i Kinda härad, Åt- vids socken i Bankekinds härad

samt Valdemarsviks köping i Ham- markinds härad ................

19 095 059

075

143 200

160 000

Jönköpings län:

Ingatorps, Hults och Bellö socknar

samt Mariannelunds köping i Södra

Vedbo härad samt Karlstorps och

Ökna socknar i Östra härad......

7 014 931

0-75

52 600

60 000

Kronobergs län:

Norrvidinge härad................

3 684 122

0-75

27 600

30 000

Länet i övrigt....................

59 945 269

1-25

749 300

825 000

Kalmar län:

Norra ITjusts, Södra Tjusts, Sevede,

Tunaläns, Aspelands, Handbörds

och Åkerbo härader, Mönsterås

socken i Stranda härad, Bäckebo

socken i Norra Möre härad, Visse- fjärda socken och Emmaboda kö- ping i Södra Möre härad samt

Oskarshamns, Vimmerby, Väster- viks och Nybro städer..........

54 733 796

1-25

684 200

755 000

Runstens härad och Borgholms stad

6 862 278

0-75

51 500

55 010

Blekinge län:

Listers härad, Eringsboda och Bäcka- ryds socknar i Medelstads härad

samt Sölvesborgs stad ..........

8164 396

075

61200

65 000

Kristianstads län:

Albo, Gärds, Östra Göinge, Västra

Göinge, Norra Åsbo och Bjäre hära- der samt Hässleholms stad......

74 703139

0-75

560 300

615 000

Hallands län:

Höks härad samt Torups socken i

Halmstads härad och Alfshögs soc- ken i Faurås härad ............!

22 211 717

0-75

166 600

185 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 389.

11

Område

Kvantitet

vid mejerier

invägd mjölk,

oktober 1944

—maj 1945,

kg

Föreslaget

prisdifferen- tierings bi- drag å mjölk

oktober

1945—maj

1946,

öre/kg

Totalt prisdif- ferentieringsbi- drag å mjölk

oktober 1945—

maj 1946 vid

samma ^väg- ning som

oktober 1944—

maj 1945,

kronor

Totalt prisdif- ferentieringsbi- drag å mjölk

oktober 1945—

maj 1946 vid

10SS större in- vägning än

oktober 1944—

maj 1945,

kronor

Göteborgs och Bohus län:1

Inlands Nordre, Inlands Torpe, In- lands Fräkne, Orusts östra, Orusts

västra, Lane, Stångenäs, Sotenäs,

Tunge, Sörbygdens, Bullarens,

Kville, Tanums och Vette härader

samt Uddevalla stad............

231134 702

1-25

389 200

430 000

Älvsborgs län:

Åmåls stad, Vänersborgsortens mejeri- förenings leverantörer i Frändefors

socken i Sundals härad, Väne-Ryrs

socken i Väne härad och Väners- borgs stad samt Valbo mejeriför- enings leverantörer i Färgelanda,

Torps, Valbo-Ryrs och Ödeborgs

socknar i Valbo härad..........

2 7 142 957

0-75

53 600

60 000

Värmlands län:

Säffle köping i Näs härad..........

7 605 349

0''75

57 000

65 000

Samtliga områden

348538 845

3 343100

3685 000

1 Inom Lantbrukarnes Mjölkcentrals tillförselområde skall bidrag utgå endast till leverantörer,

bosatta inom i tabellen angivna härader.

2 Uppskattad kvantitet.

Såsom framgår av denna sammanställning har medelsbehovet för differentieringsbidragen

av delegationen beräknats till sammanlagt 3 685 000

kronor.

Vid övervägande av frågan örn ersättning för översvämningsskador

av katastrofnatur har delegationen utgått från vissa allmänna

principer och i sådant hänseende anfört följande.

För de egentliga katastrofskadorna kan tillfredsställande hjälp icke erhållas

genom enbart differentieringstillägg på mjölken. Särskilt omfattande ha

dylika skador varit i Kronobergs och Kalmar län. För att avhjälpa de ekonomiska

svårigheter, som genom dessa skador drabbat jordbrukarna, synas endast

två hjälpformer vara tänkbara, nämligen dels direkta statliga bidrag,

och dels krislån. Vid en förfrågan rörande de lämpligen ifrågakommande

hjälpformerna, som riktats till hushållningssällskapen inom berörda områden,

ha de flesta sällskap avstyrkt den sistnämnda hjälpformen, medan

andra endast med vissa reservationer ansett densamma böra komma i fråga.

Härvid torde emellertid en åtskillnad böra göras mellan å ena sidan egentliga

skördeskador och å andra sidan skador å vissa fasta anläggningar, såsom

invallningar, broar o. d. Beträffande de egentliga skördeskadorna synas

krislån icke vara ändamålsenliga, utan dylika skador torde i lämplig ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

sträckning få ersättas genom direkta bidrag. Beträffande skador å sådana

fasta anläggningar, som nyss nämnts, synes det däremot lämpligast, att bidrag

till deras avhjälpande lämnas i form av lån, dock så att låntagarna befrias

från återbetalningsskyldighet, därest de avsedda reparationsarbetena

fullgjorts inom viss tid, förslagsvis 1 eller, vid mera omfattande arbeten, 2 år.

I fråga örn omfattningen av sådana skördeskador, som kunna karakteriseras

såsom katastrofskador, har delegationen hänvisat till följande på grundval

av från hushållningssällskapen inhämtade uppgifter.

Översvämningsskador på olika växtslag (hektar).

Län

Höst-

vete

Vår-

vete

Råg

Korn

Havre

Bland-

säd

Potatis

Foder-

rot-

frukter

Summa

Stockholms stad o. län..

Uppsala län...........

80-00

—

40-00

170-00

220-00

34000

80-00

20 00

950 00

Södermanlands län.....

—

—

—

—

_

_

_

Östergötlands län......

160-oo

70-00

220-00

140-00

710-00

430-00

140-00

60-00

1930-oo

Jönköpings län.........

10''00

20-00

10-00

—

500-00

60-00

20''00

15-00

635-00

Kronobergs län ........

öOoo

200-00

300-00

150-00

2 500-00

150-00

1 OOO-oo

50-00

4400-00

Kalmar läns norra ....

18-50

47-00

157-00

2-50

621-00

92-00

72-00

43-00

1053-00

Kalmar läns södra ....

—

—

—

—

1 40000

—

1 OOO-oo

_

2 4U000

Gotlands län...........

—

—

—

—

—

—

_

_

Blekinge län...........

22-00

19-oo

90-00

2-00

175-00

50-00

45000

30-oo

838-00

Kristianstads län.......

66*00

38-50

104-00

11-00

309 50

317-00

429-50

50-50

132600

Malmöhus län..........

—

—

0-50

—

9-25

16-25

0-25

0-75

27-00

Hallands län ..........

31-oo

77-00

25-00

6-00

210-00

67-00

111-00

45-00

572-00

Göteborgs o. Bohus län..

—

—

—

—

_

—

Älvsborgs läns norra....

—

—

—

—

—

—

_

_

_

Älvsborgs läns södra....

—

10-00

—

—

30-00

—

_

_

40-00

Skaraborgs län.........

—

—

—

—

_

_

_

_

Värmlands län.........

_

_

_

_

Örebro län.............

—

_

_

_

_

_

Västmanlands län......

—

—

_

_

_

_

Kopparbergs län.......

—

—

—

—

—

—

_

_

_

Gävleborgs län.........

—

—

—

lO-oo

439-00

98-00

37-00

7-00

591-00

Västernorrlands län ....

—

—

_

_

_

_

Jämtlands län.........

_

_

_

_

Västerbottens län.......

—

_

_

_

Norrbottens län........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Hela riket

437-50

481-50

946-50

491-50

7 123 75

1620 75

3339 75

321 25

14 762-00

Med utgångspunkt från förut angivna allmänna principer för utformningen

av den i anledning av översvämningsskadorna erforderliga hjälpen har

delegationen utarbetat ett preliminärt förslag till hjälpåtgärder, vilket varit

utsänt för yttrande till samma myndigheter och organisationer som delegationens

förenämnda förslag rörande differentieringsbidrag å mjölk. Beträffande

innehållet i dessa yttranden tillåter jag mig hänvisa till handlingarna

i ärendet. Efter att i sin utredning ha erinrat om 1945 års riksdags beslut

rörande bidrag till ersättning för dels vissa hagelskador under år 1944, dels

ock skador genom sjön Tämnarens översvämningar samma år (prop. nr 144

och nr 278; r. skr. nr 270 och nr 408), har delegationen i fråga örn de grunder,

som enligt delegationens mening borde tillämpas vid bestämmande av

bidrag för nu ifrågavarande skador, yttrat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 389.

13

Beräkningen av ersättningsbeloppen bör grunda sig på deklarationer av

skadorna, vilka böra vara dels styrkta genom intyg av tvenne personer, av

vilka den ene bör ha deltagit i den särskilda skördeuppskattningen tor vederbörande

kommun och den andra vara exempelvis ägodelningsnämndeman

eller god man vid lantmäteriförrättningar, och dels kontrollerade av

kristidsnämnden och kristidsstyrelsen. Där intyg rörande skadornas omfattning

redan utfärdats av tvenne nämndemän, böra dock dessa intyg godtagas,

oaktat ingen av intygsgivarna deltagit i den särskilda skördeuppskattningen.

Dylik deklaration bör beträffande varl och ett av följande växtslag,

nämligen höst- och vårvete, höst- och vårråg, korn, havre, ärter, blandsäd,

potatis och rotfrukter samt olika slag av olje- och spanadsväxter, innehålla

uppgifter om dels brukningsdelens sammanlagda areal av växtslaget i fråga,

dels huru stor del härav, som genom översvämning o. d. avsevärt skadats,

dels slutligen den å totalarealen för växtslaget bärgade skörden. Såsom rotfruktsodlingar

böra därvid räknas även fältmässiga odlingar av morötter

och rödbetor, medan däremot husbehovsodlingar av dessa växtslag icke böra

medtagas. Avkastningen av vallar och beten torde i detta sammanhang böra

lämnas åsido. Endast i de fall, då med hänsyn till särskilda omständigheter

en justering av de enligt i det följande angivna huvudregler beräknade^ ersättningarna

synes påkallad, bör densamma kunna tagas i betraktande. Uppgifter

om översvämningsskador å dylika odlingar må därför i de nu ifrågavarande

deklarationerna kunna upptagas tillsammans med övriga särskilda

omständigheter, som sökanden kan önska åberopa.

För själva beräkningen av skadornas omfattning bör en för respektive

härad uppskattad normalskörd läggas till grund. Denna normalskörd, vilken

för vinnande av enhetlighet i beräkningsmetoden bör uppskattas av livsmedelskommissionens

statistiska byrå, erhålles på så sätt, att den för häradet

i fråga redovisade skörden under åren 1933—1937 justeras med ledning

av förhållandet mellan den för samma år för hela riket beräknade medelskörden

å ena och riksmedeltalet för den 15 oktober 1945 å andra sidan.

Detta förfaringssätt synes nödvändigt med hänsyn till att skördeuppgifterna

per den 15 oktober för berörda härader i vissa fall rönt så stark inverkan

av översvämningsskadorna, att en på dem direkt grundad beräkning skulle

ge ett för jordbrukarna mycket otillfredsställande resultat. För var och en

av de förut nämnda grödorna bör skillnaden beräknas mellan å ena sidan

den skörd, som enligt förut angivna normalskörd skulle erhållits å brukningsdelen,

och å andra sidan den skörd, som verkligen bärgats. Den generalisering,

som följer av att samma genomsnittsskörd betraktas som »normalskörd'')

för jordbruk med både bättre och sämre jord eller för såväl

bättre som sämre skötta brukningsdelar, innebär visserligen en olägenhet

men torde icke kunna undvikas, enär det i praktiken blir omöjligt att beräkna,

vilken skörd varje särskilt jordbruk »normalt» skulle erhållit. Salunda

böra i de fall, där sockenmedeltal för skördeutfallet föreligga framräknade

på förut angivet sätt, dessa kunna läggas till grund för beräkningen av skördeskadorna,

varvid samråd dock bör äga rum med livsmedelskommissionens

statistiska byrå. Alt generellt utgå ifrån sockenvis beräknade normalskordar

är däremot av praktiska skäl icke möjligt, enär detta skulle förutsätta ytterst

omfattande beräkningar, vilka skulle avsevärt fördröja skaderegleringen.

För sådana brukningsdelar, beträffande vilka det är uppenbart, att den

för området tillämpade normalskörden är för hög eller för låg, bitr en motsvarande

sänkning eller höjning av den angivna hektarskördssiffran kunna

göras. Dylika avvikelser böra dock begränsas lill 20 procent uppåt eller

nedåt. Vid dylika justeringar är det givetvis angeläget, att deli för häradet

av livsmedelskommissionen beräknade normalskördssiffran far tjäna som

riktsiffra för området.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

Den pa förut angivet sätt beräknade skillnaden mellan »normal» skörd

och bärgad skörd lägges till grund för beräkningen av den ersättning, som

i varje särskilt fall skall utgå.

Delegationen har emellertid i anslutning härtill uttalat, att ersättning borde

lämnas endast för skador, som relativt sett vore av mera betydande omfattning.

Ersättningar för mindre omfattande skador ha däremot synts delegationen

icke böra ifrågakomma, enär dylika finge anses ingå i den företagarrisk,

som alltid vöre förenad med drivandet av jordbruk. Delegationen har

härom vidare anfört följande.

Därest även mindre skador skulle ersättas, skulle detta medföra en alltför

omfattande^ apparat och för höga kostnader för själva fördelningen av bidragen.

I sådant fall skulle även svårigheterna att kontrollera lämnade uppgifter

okas. Ersättningarna böra avvägas på sådant sätt, att en jordbrukare,

som ansträngt sig för att tillvarataga största möjliga del av skörden på de

skadade områdena och därigenom åsamkat sig särskilda kostnader, erhåller

en större sammanlagd inkomst än fallet skulle varit, därest han låtit hela

skörden på det skadade området gå till spillo.

Nämnda synpunkter torde lättast kunna tillgodoses, därest man vid beräkningen

av ersättningsbeloppen utgår ifrån att jordbrukarna böra stå en

viss bestämd självrisk, varefter den överskjutande skadan ersättes med viss

procentsats. Härigenom sker en automatisk utsortering av mindre omfattande

skador. Vidare vinnes, såsom närmare framgår av i det följande återgivna

uppställning, att den ersättningsberättigade jordbrukarens inkomst av varje

särskild gröda kommer att variera med den bärgade skördens storlek.

Vid bedömandet av självriskens storlek i förhållande till normalskörden

samt den del av överskjutande skada, för vilken ersättning bör lämnas, synes

man böra utgå ifrån att vid totalskada cirka hälften av skadans storlek

skäligen bör ersättas. Självrisken synes då lämpligen böra bestämmas till

30 procent av normalskörden och den ersättningsberättigade delen till i regel

70 procent av överskjutande skada. Genom att en sådan grund för beräkningen

väljes, som innebär å ena sidan en förhållandevis hög självrisk men

å andra sidan även en hög ersättningsprocent för den återstående skadan, synes

även en betydande förenkling av prövningsförfarandet kunna vinnas. Beräkningsmetoden

kan åskådliggöras med följande sifferexempel, vilket avser

höstvete och förutsätter en beräknad normalskörd av 2 500 kilogram per

hektar.

Redovisad

skörd

Skörde-

minskning

Självrisk

30 %

Återstående

skada

Ersättnings- ber. kvant.

70 %

Skörd + ersättningsber.

kvant.

2 500

0

2 500 +

0 = 2 500

2 250

250

750

0

0

2 250 +

0 = 2 250

2 000

500

750

0

0

2 000 +

0 ^ 2 000

1750

750

750

0

0

1750 +

0 = 1 750

1500

1000

750

250

175

1500 +

175 = 1 675

1250

1250

750

500

350

1250 +

350 = 1 600

1000

1500

750

750

525

1000 +

525 = 1525

750

1750

750

1000

700

750 +

700 = 1 450

500

2 000

750

1250

875

500 +

875 = 1 375

250

2 250

750

1500

1050

250 + 1 050 = 1300

0

2 500

750

1750

1225

0 + 1 225 = 1 225

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

15

Under hänvisning till det anförda har delegationen sammanfattat sitt förslag

i följande huvudregler för ersättningarnas beräknande, nämligen 1) kraven

på ersättning skola styrkas med deklarationer av skadorna av det innehåll

delegationen angivit, 2) rätt till ersättning föreligger endast, då skörden

på brukningsdelen till följd av översvämningsskador blivit avsevärt nedsatt,

samt 3) för den genom översvämning uppkomna skadan står jordbrukaren en

självrisk, vilken för varje ersättningsberättigad gröda motsvarar 30 procent

av det för brukningsdelen vid angiven normalskörd beräknade totala skördeutbytet

av ifrågavarande gröda. Sedan avdrag gjorts för denna kvantitet utgår

ersättning för i regel 70 procent av återstoden.

I dessa regler syntes dock enligt delegationens mening en modifikation i

vissa fall vara påkallad med hänsyn till särskilt ömmande omständigheter,

varvid hänsyn borde tagas såväl till skadornas omfattning som till ifrågavarande

jordbrukares ekonomiska ställning. Som en regel för sådan modifikation

av ersättningsnormerna borde gälla, att ersättning icke finge lämnas

för mer än 85 procent av den ersättningsberättigade kvantiteten, detta oavsett

örn denna beräknats direkt på grundval av den för området angivna normalskörden

eller om denna ansetts böra justeras. I undantagsfall borde dock

sistnämnda procentsats kunna höjas till 100 procent och ersättning i dylika

fall alltså kunna lämnas för 70 procent av beräknad normalskörd. Slutligen

syntes böra stadgas, att ersättning icke finge utbetalas, såvida densamma

icke överstege visst belopp, förslagsvis 25 kronor per brukningsdel.

Beträffande förfarandet för erhållande av den föreslagna ersättningen har

delegationen föreslagit.

Ansökningar om ersättning för översvämningsskador böra ställas till statens

livsmedelskommission och ingivas till kommunens kristidsnämnd. Denna

sistnämnda skall efter granskning av de i ansökningarna lämnade uppgifterna

med eget yttrande översända handlingarna till kristidsstvrelsen. Denna

bör för hela kristidsstyrelseområdet utarbeta förslag till fördelning av ersättningarna

och insända detta jämte ansökningshandlingarna till statens

livsmedelskommission, som fattar beslut i ärendet. Vid sin behandling av

dylika ärenden bör kristidsstyrelsen söka samråd med vederbörande hushållningssällskap.

Beträffande handläggningen av ifrågavarande ärenden föreslår

delegationen ytterligare, att erforderliga ansökningsblanketter utarbetas

genom livsmedelskommissionens försorg och att en cirkulärskrivelse med

anvisningar och tillämpningsexempel tillställes kristidsstyrelser och kristidsnämnder

och genom dessa även hålles tillgänglig för bidragssökande och intygsgivare.

Rörande frågan örn bidrag till ersättning för översvämningsskador

av annat slag än skördeskador har delegationen

föreslagit följande.

För skador å invallningsföretag, broar o. d. synes, såsom förut framhållits,

ersättning icke böra utgå i den ordning, som här föreslagits. I den mån

hjälp i detta hänseende befinnes erforderlig, synes den i stället böra ges i

form av lån, vilka avskrivas, därest behövliga reparationsarbeten utförts

inom viss relativt kort tid, förslagsvis 1 eller vid mera omfattande arbeten

2 år. Dylika lån, vilka synas böra komma i fråga endast vid mera betydande

skador och efter behovsprövning i varje särskilt fall, böra utgå med

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 389.

i regel högst 50 procent av skadans storlek. Ansökan om lån bör ingivas

till och prövas av Kungl. Maj:t. Erforderliga utredningar rörande nu ifrågavarande

skador och på grund av dem föreliggande hjälpbehov kunna lämpligen

verkställas genom respektive länsstyrelse.

Delegationen har i anslutning till de förslag till hjälpåtgärder, för vilka förut

redogjorts, verkställt vissa beräkningar av kostnaderna för hjälpåtgärderna.

I detta hänseende har delegationen anfört i huvudsak följande.

Vid en beräkning av kostnaderna för de av delegationen föreslagna åtgärderna

torde förut intagna av hushållningssällskapen lämnade uppgifterna

rörande översvämningsskadornas omfattning få tagas till utgångspunkt, varefter

skörden å de översvämmade arealerna med ledning av de på grundval

av skörderapporterna per den 31 augusti framräknade hektarskördarna för

respektive län uppskattas med avseende å växtslag och kvantiteter. Till grund

för beräkningen av värdet av den uppkomna skördeminskningen bör läggas

det pris, som jordbrukarna kunnat erhålla på gården vid försäljning av ifrågavarande

kvantiteter. En överslagsberäkning ger vid handen, att detsamma

totalt kan angivas till omkring 7 800 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas

uppåt till 8 000 000 kronor med hänsyn till skador på vissa i hushållningssällskapens

uppgifter icke ingående grödor, bland annat olje- och spånadsväxter.

Då ersättningarna äro avsedda att vid totalskada utgå med cirka

50 procent av den förstörda skördens värde, synes ett belopp av 4 000 000

kronor komma att erfordras för desamma.

Beträffande de å invallningsföretag, broar o. d. anställda skadorna har

någon närmare beräkning icke varit möjlig. Uppskattningsvis torde desamma

emellertid kunna angivas till omkring 300 000 kronor, varför ett belopp av

150 000 kronor skulle erfordras för hjälpåtgärder i enlighet med de av delegationen

ovan föreslagna riktlinjerna.

Delegationen har slutligen beträffande frågan örn bidrag till ersättning

för översvämningsskador våren 1945 yttrat i huvudsak

följande.

Ifrågavarande skador kunna tydligen icke på samma sätt som de i det

föregående berörda katastrofskadorna behandlas i samband med frågan örn

differentieringsbidrag å mjölk och därmed prissättningen på jordbrukets produkter

under produktionsåret 1945/46. Spörsmålet om och i vad mån bidrag

bör utgå till jordbrukare, som drabbats av dylika under våren inträffade

översvämningsskador, torde därför få bli föremål för särskild prövning i varje

enskilt fall.

Bortsett från de av länsstyrelserna i Skaraborgs och Värmlands län tillstyrkta

ansökningarna från lantbrukarna E. Hjert och O. Andersson, Varnhem,

respektive arrendatorn O. E. E. Wahlman, Almarskogen, synas nu föreliggande

framställningar nämligen icke avse skador av denna katastrofala

beskaffenhet. De av Riksförbundet landsbygdens folk överlämnade framställningarna

rörande bidrag med anledning av de regnskador, som på våren 1945

inträffat i norra Kalmar län och norra Älvsborgs län avse sålunda, såvitt av

handlingarna framgår, de extra arbets- och utsädeskostnader, som uppkommit

därigenom, att den rikliga nederbörden nödvändiggjort omsådd av vissa arealer.

Det torde emellertid icke vara ovanligt, att omsådd måste äga rum på

grund av ogynnsamma väderleksförhållanden. Sådan förekom exempelvis i

stor omfattning till följd av de stränga vintrarna 1940 och 1941. Såvitt bekant

har statsbidrag icke tidigare lämnats för detta slag av skador, och det synes

med hänsyn till konsekvenserna icke heller önskvärt att så sker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

17

I de båda nu ifrågavarande framställningarna saknas uppgifter om skadornas

fördelning på olika brukningsdelar samt om berörda jordbrukares ekonomiska

ställning. Ansökningshandlingarna möjliggöra sålunda icke en bedömning

av frågan, huruvida i särskilda fall skadorna varit av en sådan omfattning

och de drabbade jordbrukarna befunnit sig i en sådan ekonomisk ställning,

att med hänsyn härtill bidrag kunna anses påkallade.

Beträffande nu berörda skador vill delegationen i övrigt endast framhålla,

att i den mån desamma föranlett en nedsättning av 1945 års skördeutfall,

har denna skördeförsämring tagits i beaktande vid utformningen av delegationens

här förut framlagda förslag rörande fördelningen av differentieringstillägget

å mjölk.

I anslutning till det anförda får delegationen sålunda för sin del uttala, att

av väderleksförhållandena under våren betingade kostnadsökningar icke i och

för sig böra motivera särskilda statliga bidrag. I de fall där det styrkts,

att skadorna varit av katastrofal natur och att de drabbade jordbrukarna

befunnit sig i svåra ekonomiska omständigheter, vill delegationen emellertid

icke motsätta sig att bidrag lämnas.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 16 november 1945

yttrat i huvudsak följande.

Livsmedelskommissionen ansluter sig till den av delegationen uttalade uppfattningen,

att det av riksdagen för differentieringsbidrag beviljade anslaget

på grund av i år föreliggande särskilda omständigheter bör kunna begagnas

även till utbetalande av ersättningar för genom översvämningar uppkomna

skördeskador. Denna uppfattning erhåller stöd även av det förhållandet, att

hela det nämnda anslaget av 6 000 000 kronor medräknats i jordbrukets inkomstkalkyl,

medan i densamma samtidigt avdrag gjorts för beräknade skördeskador.

Det torde sålunda stå i god överensstämmelse med denna kalkyl

att i den mån så kan ske utnyttja sagda anslag även för ersättningar för katastrofskador,

i den mån hela beloppet icke behöver tagas i anspråk för lokala

differentieringsbidrag å mjölk.

Delegationens förslag har vid sammanträde i livsmedelskommissionen den

13 november 1945 varit föremål för överläggning med vissa ledamöter av

kommissionens råd samt ordföranden i Svenska mejeriernas riksförening. Vid

denna överläggning lämnades delegationens förslag ulan erinran. Förslaget

har därefter behandlats av livsmedelskommissionen, som därvid beslutat i

huvudsak biträda detsamma.

Vad i de till kommissionen remitterade framställningarna anförts rörande

hjälp för under hösten inträffade regn- och översvämningsskador, torde få

anses vara i skälig utsträckning beaktat genom vad delegationen härutinnan

föreslagit. Vad angår de framställningar, som avse hjäll? i anledning av på

våren 1945 inträffade regn- och översvämningsskador, har kommissionen på

grunder, som delegationen anfört, icke ansett sig kunna tillstyrka dem i annan

mån ;in de beröra fall, där skadorna varit av katastrofal natur och sökandenas

behov av hjälp styrkts.

I sitt utlåtande den 27 november 1945 har livsmedelskommissionen först

upptagit frågan örn e r s ä 11 n i n g för E m å n s översv ä m ningar

i Kalmar 1 ä n till behandling samt därvid inledningsvis lämnat en kort

redogörelse för innehållet av de gjorda framställningarna och länsstyrelsens

yttrande. Kommissionen har härom anfört följande.

Ifrågavarande framställningar avse skador, sorn vållats genom översvämningar

av limån under dels april och maj månader, dels augusti månad 1945.

Bihang till riksdagens protokoll läts, J sami. Nr 389. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kunell. Maj:ts proposition nr 389.

Enligt den genom länsstyrelsens försorg verkställda utredningen i ärendet ha

skador uppkommit å 737,80 hektar åkerjord. Antalet skadelidande uppgår till

119, och skadornas värde har av de av länsstyrelsen utsedda värderingsmännen

angivits till sammanlagt 197 626 kronor. Skadornas fördelning på olika

socknar enligt denna värdering framgår av följande sammanställning:

Socken Hektar Kronor

Högsby........................ 304-23 67 483-24

Fliseryd....................... 287-19 86 309 22

Mörlunda...................... 95-77 24 189-85

Fågelfors...................... 22-82 5 576-22

Mönsterås...................... 27-79 7 943-40

Järeda ........................ 23-25 6 125-—

Av det till länsstyrelsens framställning fogade värderingsinstrumentet framgår

bl. a., att värderingsmännen vid sin uppskattning av skadornas storlek

utgått från vissa av dem beräknade medelskördar för området, nämligen för

höstvete 2 300, höstråg 1 900, vårvete 1 700, korn 1 800, havre 1 900, blandsäd

2 000, hö 3 700, potatis 16 000, rotfrukter 35 000, höstraps 1 500, vårraps

1 300, matärter 1 600, halm av spånadslin 3 500 och frö av spånadslin 400

kilogram per hektar. Värderingsmännen ha framhållit, att dessa siffror visserligen

äro högre än 10-årsmedeltalen för länet i sin helhet enligt den officiella

statistiken, men att åkerjordens godartade beskaffenhet inom området

i fråga motiverar dessa skördesiffror.

Länsstyrelsen har för sin del med hänsyn till översvämningarnas svårartade

beskaffenhet och till vad i ärendet anförts angående berörda jordbrukares

ekonomiska förhållanden tillstyrkt, att ersättning av statsmedel lämnas.

Beträffande grunderna för denna ersättning har länsstyrelsen, under hänvisning

till Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen den 20 april 1945 (nr 278) angående

ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning, föreslagit,

att samtliga sökande erhålla ersättning med 50 procent av det belopp, vartill

skadorna uppskattats, samt att därutöver efter behovsprövning bidrag med

ytterligare högst 40 procent av nämnda belopp får utbetalas.

Efter att lia erinrat om sitt i utlåtandet den 16 november 1945 gjorda uttalande

att bidrag med anledning av under våren 1945 inträffade regn- och

översvämningsskador endast borde lämnas i de fall, där skadorna varit av

katastrofal natur och de skadelidandes behov av hjälp styrkts, har kommissionen

anfört, att dessa villkor för bidrag syntes uppfyllda i förevarande fall.

Med hänsyn härtill har kommissionen tillstyrkt, att bidrag lämnades de skadelidande

och därvid såsom särskilt skäl framhållit, att långvariga och upprepade

översvämningar av den omfattning, varom här syntes vara fråga, för

berörda jordbrukare torde medföra mycket svårartade ekonomiska konsekvenser,

vilka icke kunde jämföras med den kostnadsökning, som föranleddes

av en på grund av ogynnsam väderlek nödvändiggjord omsådd av vissa

arealer.

Beträffande grunderna för beräkning av ersättningen har kommissionen

hänvisat till vad därom anförts i nyssnämnda skrivelse den 16 november

1945 och den därvid fogade utredningen samt förklarat sig anse, att samma

grunder borde tillämpas även i förevarande fall. I anslutning härtill har kommissionen

framhållit i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

19

Jordbrukarna i de områden, det här gäller, erhålla genom de av kommissionen

föreslagna differentieringsbidragen ersättning för den allmänna skördeförsämring,

som där inträffat enligt skörderapporterna per den 15 oktober

1945. Vad som nu återstår att ersätta är sålunda den skada, som utöver denna

allmänna skördeförsämring drabbat de av översvämningarna hemsökta

jordbrukarna. Konsekvensen härav blir, att den medelskördsberäkning, som

skall läggas till grund för skadevärderingen, bör utgå ifrån nyssnämnda

skörderapporter per den 15 oktober. Därest högre medelskördar skulle tilllämpas,

komme tydligen ifrågavarande jordbrukare i viss mån att erhålla

dubbel ersättning. Inom livsmedelskommissionens statistiska byrå har en beräkning

av normalskördssilfrorna för de i framställningarna berörda häradena

verkställts enligt de grunder, som angivits i den av kommissionen åberopade

utredningen. Härvid har det visat sig, att dessa normalskördar genomgående

och i regel ganska avsevärt understiga de av värderingsmännen begagnade

siffrorna. Med hänsyn till vad nu anförts torde skadevärderingen

få justeras med användande av de inom livsmedelskommissionen framräknade

normalskördssiffrorna. Såsom i förut berörda utredning framhållits,

böra dock dessa sistnämnda siffror kunna justeras med hänsyn till växlingarna

i jordens avkastningsförmåga mellan olika brukningsdelar, vilka justeringar

emellertid böra hållas inom en ram av 20 procent och genomgående

verkställas med fasthållande av de angivna skördesiffrorna såsom medeltal

för häradet.

Då den av värderingsmännen upprättade förteckningen över skadorna visar,

att i densamma upptagits en mängd skador av mycket ringa omfattning,

ofta omfattande endast ett par tiondels hektar och i vissa fall t. o. m.

mindre än en tiondels hektar, samt då det enligt kommissionens mening icke

kan anses skäligt, att ersättning utgår i dylika fall, torde det förebragta utredningsmaterialet

få underkastas en revision även med hänsyn härtill.

Kommissionen har beräknat, att ett utlämnande av bidrag i den omfattning

som sålunda föreslagits skulle medföra ett medelsbehov av 100 000

kronor. Härom har kommissionen yttrat följande.

Skadornas sammanlagda värde har såsom nämnts beräknats till 197 626

kronor. Då de av kommissionen angivna grunderna för ersättningarna innebära,

att bidrag lämnas med omkring hälften av skadornas värde, skulle

kostnaderna för desamma med utgångspunkt från nu föreliggande värdering

kunna angivas till omkring 100 000 kronor. Detta belopp kommer emellertid

att reduceras genom de justeringar som kommissionen föreslagit. Å andra

sidan får hänsyn tagas till att en höjning av bidragsprocenten förutsatts i

ömmande fall. Det har icke varit möjligt att företaga en närmare beräkning

av vad dessa olika faktorer komma alt medföra, men det synes under alla

förhållanden sannolikt, att ett belopp av 100 000 kronor väl täcker kostnaderna

för såväl bidrag enligt de av kommissionen föreslagna riktlinjerna

som ersättning för utredningskostnaderna, vilka av länsstyrelsen angivits

lill 1 889 kronor.

Kommissionen har härefter övergått till frågan örn ersättning för

regnskador i Västernorrlands län. Rörande innehållet av

framställningarna i ämnet samt länsstyrelsens yttrande har kommissionen

anfört.

De av länsstyrelsen i Västernorrlands län ingivna framställningarna avse

skador, förorsakade genom skyfall den 24 och 25 juli samt den 18 augusti

innevarande år. Enligt den genom länsstyrelsens försorg verkställda alred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 389.

ningen lia skadorna uppskattats till 46 819 kronor. Länsstyrelsen har med

hänsyn till att skadorna åtminstone i huvudsak finge anses föranledda av

exceptionella förhållanden och till att desamma i flera fall föranlett ytterst

kännbara förluster funnit starka skäl tala för att staten träder emellan

och bereder de skadelidande ersättning. Då länsstyrelsen funnit det sannolikt,

att vissa ytterligare hjälpbehov med anledning av översvämningarna

åro för handen utöver de i utredningen upptagna, har densamma hemställt,

att ett belopp av 55 000 kronor måtte ställas till dess förfogande för bestridande

av kostnaderna för hjälp till de skadelidande samt för täckning av

utredningskostnaderna.

Angående den omfattning i vilken hjälpåtgärder borde ifrågakomma samt

formen för dessa har kommissionen yttrat.

De nu ifrågavarande skadorna äro i regel icke skördeskador. I huvudsak

synas desamma utgöras av skador dels å vissa fasta anläggningar, såsom

vägar, broar, byggnader, avloppsledningar, kraftledningar och dylikt, dels

å åkerjord som bortspolats eller förstörts genom flodsand. Härtill komma

emellertid vissa andra skador av växlande beskaffenhet. Beträffande skador

å sådana fasta anläggningar, som äro av betydelse för jordbruksdriften, har

kommissionen i sin skrivelse den 16 november 1945 föreslagit, att hjälp

lämnas i form av lån, vilka avskrivas, därest behövliga reparationsarbeten

utförts inom viss tid. Dylika lån, vilka borde ifrågakomma endast vid mera

betydande skador och efter behovsprövning i varje särskilt fall, skulle enligt

förslaget utgå med i regel högst 50 procent av skadans storlek. I den

mån nu ifrågavarande skador äro att hänföra till denna kategori, torde nämnda

grunder böra tillämpas även beträffande dessa. Härvid torde även skador

å åkerjord genom flodsand eller genom bortspolning av matjord få komma

i fråga. Övriga i framställningen berörda skador torde i huvudsak vara av

den karaktär, att de falla utanför kommissionens verksamhetsområde. Kommissionen

saknar därför möjlighet att närmare bedöma föreliggande hjälpbehov

och lämpliga hjälpformer. Kommissionen vill emellertid för sin del

icke motsätta sig, att hjälp lämnas i sådana fall, där skadornas katastrofartade

karaktär och sökandenas behov av hjälp styrkts. Där skadorna äro

av mindre omfattning eller av mindre väsentlig betydelse för de skadelidandes

näringsutövning eller försörjning, torde däremot bidrag icke böra utgå.

Kommissionen har slutligen i fråga örn medelsbehovet för en långivning

på sätt kommissionen föreslagit uttalat följande.

Beträffande kostnaderna för dessa lån och bidrag får kommissionen erinra

örn att densamma i sin skrivelse den 16 november 1945 beräknat visst

belopp även för avskrivningslån av nu ifrågavarande slag. Då den av kommissionen

för samtliga i skrivelsen berörda hjälpåtgärder beräknade totalkostnaden,

8 000 000 kronor, inrymde en viss marginal, torde även de avskrivningslån,

som erfordras för här senast berörda skador avseende jordbruksdriften,

kunna inrymmas inom densamma. Formerna och kostnaderna

för den hjälp, som därutöver kan påkallas i anledning av nu ifrågavarande

skador, undandraga sig kommissionens närmare bedömande. Det torde emellertid

vara lämpligt, att ett visst belopp efter närmare prövning av Kungl.

Majit ställes till länsstyrelsens förfogande för detta ändamål.

före. Såsom framgår av det förut anförda tillfogades skörden i stora delar av

draganden, landet på grund av den betydande nederbörden under augusti 1945 skador

i sådan omfattning, att skördeutfallet påtagligt försämrades. I gynnsammare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 389.

21

fall synas skadorna lia inskränkts till en försämring av skördens kvalitet

eller kvantitet, medan åter i ogynnsammaste fall översvämningar inträffat som

medfört total eller så gott som total förstöring. Genom dessa översvämningar

uppstodo på många platser även skador å vissa för jordbruksdriftens uppehållande

erforderliga anläggningar såsom invallningar, broar och vägar m. m.

Givet är att de exceptionella väderleksförhållandena för jordbrukarna i de

därav berörda trakterna kommit att medföra högst betydande ekonomiska

förluster. På sina håll torde dessa kunna förväntas för de ekonomiskt svagast

ställda jordbrukarna få katastrofala följder, därest statsmakterna icke

skulle träda stödjande emellan. Härtill kommer, såsom den av livsmedelskommissionen

tillsatta delegationen framhållit, att risk synes föreligga för att

jordbrukets produktionsförmåga kan komma att minska inom de svårast

drabbade områdena. Vad nu sagts beträffande omfattningen och följderna

av de under hösten 1945 vållade skadorna torde i stort sett även gälla de

skador, som orsakats av de under våren och högsommaren samma år inträffade

översvämningarna. Med hänsyn till det anförda finner jag i likhet

med livsmedelskommissionen skäligt att de jordbrukare, som tillskyndats

ekonomiska förluster genom förevarande skador, åtminstone i viss utsträckning

bringas hjälp från det allmännas sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra därom, att innevarande års riksdag tidigare anvisat medel till understöd

åt jordbrukare i tvenne med det förevarande i viss mån likartade fall.

Jag syftar härvid på riksdagens beslut rörande bidrag till hjälp åt de jordbrukare,

som drabbats av hagelskador, samt sådana jordbrukare, som förorsakats

förluster till följd av Tämnarens översvämning (prop. nr 144 och

278; r. skr. nr 270 och 408).

Efter övervägande av frågan om vilken form de statliga hjälpåtgärderna i

förevarande fall böra få, finner jag mig kunna biträda det av förenämnda delegation

framlagda och av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslaget. Även

jag är alltså av den uppfattningen, att bistånd i första hand bör lämnas i

form av lokala differentieringsbidrag å mjölken. I de fall, där skadornas

omfattning varit så stor att en skälig ersättning icke kan åstadkommas enbart

på detta sätt, bör emellertid utgå ett efter särskilda grunder beräknat

bidrag. För skador å för jordbruksdriftens uppehållande betydelsefulla fasta

anläggningar torde däremot böra lämnas ersättning genom bidrag till avskrivningslån.

1 fråga örn de närmare grunderna för beräknandet av bidragen kan jag i

huvudsak ansluta mig till vad delegationen i dessa hänseenden föreslagit. Det

torde sålunda i anslutning till vad i utredningen förordats böra ankomma

på livsmedelskommissionen att besluta angående den omfattning i vilken de

lokala differentieringsbidragen böra komma i fråga för nu förevarande ändamål.

För erhållande av den .särskilda ersättning, som jag tidigare förordat

böra utgå, torde böra fordras, att skadorna skola lia uppstått på grund av

översvämning och att de medfört en avsevärd nedsättning av skörden å den

brukningsdel, varom fråga är. Med hänsyn lill att — såsom delegationen

framhållit — alltid en förlustrisk föreligger vid drivande av jordbruk, torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 389.

vid bidragets bestämmande böra iakttagas, att de av skadorna drabbade jordbrukarna

skola stå viss självrisk. Denna självrisk synes lämpligen kunna sättas

till 30 procent av den beräknade normalskörden å brukningsdelen. Bidraget

bör alltså i enlighet med förslaget utgå endast för återstående del av skadan

och synes i regel böra bestämmas till 70 procent härav. Från denna bidragsprocent

torde emellertid avsteg böra kunna göras, då med hänsyn till

såväl skadans omfattning som den skadelidandes ekonomiska ställning så

befinnes påkallat. Bidrag bör icke i något fall utgå, med mindre detsamma

skulle komma att överstiga 25 kronor per brukningsdel. I fråga örn de föreslagna

avskrivningslånen torde böra gälla, att desamma må utgå blott vid

mera omfattande skador och med i regel högst 50 procent av det belopp,

vartill skadorna uppskattats. För att avskrivning av lånen skall kunna ske

bör fordras, att de med lånen avsedda reparationsarbetena skola vara utförda

inom relativt kort tid, förslagsvis 1 å 2 år.

Enligt min mening torde det vara lämpligast, att kostnaderna för nu föreslagna

hjälpåtgärder i sin helhet bestridas från den del av prisregleringsanslaget,

som avsetts för utbetalande av lokala differentieringsbidrag å mjölk.

Då emellertid för nämnda ändamål endast är disponibelt ett belopp av

6 000 000 kronor samt ifrågavarande kostnader såsom av utredningen i

ärendet framgår torde kunna skattas till 8 100 000 kronor, blir erforderligt

att sagda anslag förstärkes med ett belopp av 2 100 000 kronor. I betraktande

av att det är önskvärt att de ifrågasatta bidragen kunna utbetalas snarast

möjligt, synes beloppet böra upptagas å tilläggsstat till riksstaten för

löpande budgetår.

Därest riksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen,

torde det få ankomma på Kungl Majit att sedermera i huvudsaklig anslutning

till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Jag förutsätter

härvid att ifrågavarande bidrag komma att hållas inom nu förutsatta

kostnadsram så att ytterligare medel icke skola bliva erforderliga för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 2 100 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schieller.

458949. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:611 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt mo a1 i texten
  2. JoU 1945:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten