Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en överingenjör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. rn

1945-01-26 · 6 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:47, Angående inrättande av en överingenjör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. rn

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande

av en överingenjör sbefattning vid försvarets

fabriksverk m. rn.; given Stockholms slott den 26

januari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över fältvar sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorf, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Gjöres, Ohlin, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, vad

punkt 2 beträffar, jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

1.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 179 har riksdagen

(skrivelse 1943 : 320) beslutat, att underhållstjänsten vid försvarsväsendet i

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 47.

isy 45

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

vad rör tvätt och reparation av beklädnadsartiklar skall bliva föremål för

centralisering. För ändamålet skola enligt sagda beslut till en början uppföras

tre centrala tvätt- oell reparation sanstalter, nämligen i Stockholm och

Boden samt på Gotland. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.

Majit (propositionen 1944:112, riksdagens skrivelse nr 327), beslutat, att ytterligare

tre dylika anläggningar skola anordnas i respektive Långsele, Herrljunga

och Mjölby. Alla dessa anstalter liksom en provisorisk motsvarande

anstalt i Landskrona (jfr propositionen 1944: 112) skola stå under försvarets

fabriksstyrelses ledning.

1942 års militära reparationstjänstutredning — vars förslag i ämnet legat

till grund för förenämnda riksdagsbeslut — förutsatte, att cheferna för Stockholms-,

Boden- och Gotlandsanläggningarna skulle såsom förordnandetjänstemän,

tillsatta för viss tid, inplaceras i respektive lönegraderna C 3, C 2 och

C 1 och att cheferna för de återstående anstalterna skulle avlönas enligt

motsvarande principer som vid de nu nämnda. Chefskapet för Stockholmsanläggningen

borde enligt utredningen anförtros åt en högskoleutbildad

ingenjör med god praktik såsom arbetsledare. Den av utredningen för anstalten

beräknade administrations- och förmanspersonalen uppgick till 9

personer, medan antalet arbetare beräknades till 127. Motsvarande personal

vid de övriga fem stadigvarande anstalterna har beräknats till sammanlagt

36 respektive 313.

Vid anmälan av propositionen 1943: 179 framhöll jag bland annat, att jag

icke kunde biträda de sakkunnigas förslag, att cheferna för ifrågavarande

anstalter skulle avlönas enligt C-löneplan. Enligt min mening borde extra

ordinarie anställningsform komma till användning. Det syntes böra ankomma

på Kungl. Majit att bestämma de lönegrader, i vilka ifrågavarande

befattningshavare borde placeras.

Riksdagen har beslutat i enlighet med vad sålunda anförts.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 235 (s. 48—52) har

riksdagen (skrivelse nr 321, punkt 17:o) fastställt personalförteckning för försvarets

fabriksstyrelse, upptagande bland annat 1 befattning som överingenjör,

chef för försvarets fabriksstyrelses fabriksbyrå, i lönegraden C 8 och 6

befattningar som överingenjörer, fabrikschefer, i högst lönegraden C 8.

Genom beslut den 30 juni 1943 samt den 31 mars och den 30 december

1944 har Kungl Majit sedermera tillsatt ifrågavarande befattningar, därvid

av befattningarna som överingenjörer, fabrikschefer, 1 placerats i lönegraden

C 8 och återstående 5 i lönegraden C 6. Dessa överingenjörsbefattningar

äro icke avsedda för de ifrågavarande tvätt- och reparationsanstalterna

utan för de fabriksstyrelsen underställda nytillverkande fabrikerna.

Såsom chefer för tvätt- och reparationsanstalterna lia fabriksingenjör er avsetts

(jfr propositionen 1943: 180).

I skrivelse den 26 maj 1944 framhöll försvarets fabriksstyrelse att, i samband

med att styrelsen övertoge ansvaret för tillgodoseendet av det militära

tvätt- och reparationsbehovet, avseende beklädnadsartiklar, styrelsens arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 47. 3

uppgifter givetvis komme att ökas liksom styrelsen komme att få taga ställning

till frågor av helt annan natur än dem, som sammanhängde med den

av styrelsen bedrivna rörelsen i övrigt.

Den centrala handläggningen av driftstekuiska frågor avseende denna

verksamhet borde enligt styrelsens förmenande tills vidare kunna ske inom

styrelsens förefintliga sektioner med biträde från och med den tidpunkt, då

Stockholmsanstalten kommit till stånd, av denna anstalts chef. Ett övertagande

av den militära tvätt- och reparationstjänsten medförde emellertid

vissa arbetsuppgifter av ieke-teknisk natur, vilka vore särskilt framträdande

under en övergångstid. För handläggningen av sådana frågor borde enligt

styrelsens förmenande inrättas en särskild sektion inom styrelsens fabriksbyrå.

I anslutning till det anförda hemställde styrelsen örn medgivande att

få inrätta en tvättsektion.

Genom beslut den 21 juli 1944 har Kungl. Majit i anledning av nyssnämnda

framställning lämnat fabriksstyrelsen det begärda medgivandet för

tiden högst intill den 1 juli 1945.

I skrivelse den 18 augusti 1944 angående medelsäskanden för budgetåret

1945/46 m. m. har försvarets fabriks styr else anfört, bland annat, följande.

Såsom av fabriksstyrelsens skrivelse den 26 maj 1944 framginge hyste

styrelsen den uppfattningen, att vid tidpunkten för inrättandet av en central

tvätt- och reparationsanstalt i Stockholm denna anstalts chef skulle lia att

biträda styrelsen i driftstekniska frågor avseende tvätt- och reparationstjänsten

i dess helhet.

Genom det ökade ansvar och den större arbetsbörda, som vid en sådan

organisation skulle anförtros chefen för den blivande Stockholmsanstalten,

syntes det styrelsen nödvändigt, att åt denna befattning gåves en något

högre löneställning än vad reparationstjänstutredningen föreslagit. Med hänsyn

till att dessa löneförmåner i så fall icke kunde inrymmas inom Eolöneplanen,

hade styrelsen funnit det erforderligt, att denna befattning i

stället för att inplaceras i sistnämnda löneplan upptoges såsom en C-tjänst,

varvid lönegraden C 4 syntes styrelsen böra ifrågakomma. Befattningen

borde lämpligen betecknas såsom en överingenjörsbefattning och i personalförteckningen

uppföras i högst lönegrad C 4.

Allmänna lönenämnden och för svar sväsendets lönenämnd ha i gemensamt

remissyttrande den 16 september 1944 anfört, att med hänsyn till arten och

omfattningen av de arbetsuppgifter, som enligt fabriksstyrelsens förslag

skulle åligga chefen för den blivande Stockholmsanstalten, lönenämnderna

ej hade något att erinra mot att för denne chef inrättades en överingenjörsbefattning

i högst lönegrad C 4.

De hittills projekterade centrala tvätt- och reparationsanstalterna beräknas

kunna tagas i bruk, anstalten på Gotland sommaren 1945, anstalterna i

Stockholm och Boden i början av år 1946, anstalten i Långsele omkring

mitten av år 1946 samt anstalterna i Herrljunga och Mjölby omkring årsskiftet

1946/47. Den provisoriska anstalten i Landskrona arbetar sedan den

1 juli 1944 i försvarets fabriksstyrelses regi.

''Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

Det är givet, att arbetsuppgifterna för fabriksstyrelsen, i och med att

styrelsen övertager ansvaret för en stor del av den militära tvätt- och reparationstjänsten,

komma att uppvisa en avsevärd ökning, särskilt som här

ifrågavarande verksamhet i väsentliga delar skiljer sig från den inom försvarets

fabriksverk i övrigt bedrivna rörelsen. För handläggning av med

tvätt- och reparationstjänsten sammanhängande frågor av icke-teknisk natur,

som särskilt i samband med övergången från den hittills mera hantverksmässigt

bedrivna militära tvätt- och reparationstjänsten till en mera centraliserad

verksamhet kunna beräknas uppstå, har — såsom av det föregående

framgår — Kungl. Majit medgivit, att tills vidare under viss tid en ny sektion

må finnas inrättad å fabriksstyrelsens fabriksbyrå. Den centrala handläggningen

av driftstekniska frågor avseende tvätt- och reparationsverksamheten

har däremot av fabriksstyrelsen beräknats kunna ske inom styrelsens nuvarande

sektioner under förutsättning att från och med tillkomsten av en

central tvätt- och reparationsanstalt i Stockholm eller dess närhet denna

anstalts chef erhåller i uppdrag att inom styrelsen biträda vid handläggandet

av hithörande frågor.

Yad försvarets fabriksstyrelse sålunda anfört rörande handläggningen av

de driftstekniska frågorna anser jag mig kunna biträda. Med hänsyn till

vad som tidigare förutsatts i fråga örn löneställningen för de centrala tvättoch

reparationsanstalternas chefer har jag däremot funnit det tveksamt, om

chefen för Stockliolmsanstalten — även örn han erhåller i uppdrag att inom

fabriksstyrelsen biträda vid handläggningen av angivna frågor — bör avlönas

enligt C-plan. Emellertid är det av vikt, att för denna befattning kan förvärvas

en särskilt kvalificerad person. I betraktande härav och med hänsyn till

den ökade arbetsbörda och det ansvar som kommer att åvila chefen för

Stockholmsanstalten i jämförelse med de övriga motsvarande befattningshavarna

vill jag icke motsätta mig, att ifrågavarande befattningshavare anställes

såsom överingenjör och erhåller en högre löneställning än cheferna

för övriga tvätt- och reparationsanstalter. En placering i högst lönegrad

C 4, på sätt allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd förordat,

synes vara befogad. Befattningen synes böra inrättas från och med

tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes. Jag förutsätter, att denna

lönefråga tages under förnyad omprövning framdeles, då skifte å tjänsten

skall ske.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att å den av riksdagen fastställda personalförteckningen för

försvarets fabriksverk, med tillämpning från och med tidpunkt

som av Kungl. Majit bestämmes, uppföra en överingenjör,

fabrikschef, i högst lönegraden C 4.

2.

Inom Motala landskommun finnes för närvarande en statsunderstödd

anstalt för yrkesundervisning inrättad. I likhet med vissa större enskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 47.

industrier i orten har den under försvarets fabriksstyrelse sorterande

centrala torpedverkstaden i Motala låtit sina lärlingar deltaga i yrkesskolans

undervisning, varvid verkstaden erlagt årliga kursavgifter. Yrkesskolans nuvarande

lokaler — inrymda i en källarvåning — synas emellertid, enligt vad

försvarets fabriksstyrelse uppgivit, mindre lämpliga för sitt ändamål och

dessutom otillräckliga. Fråga har därför uppkommit rörande möjligheterna

att få till stånd en nybyggnad för yrkesskolan.

Försvarets fabriksstyrelse har i sin skrivelse angående medelsbehoven för

nästa budgetår härom anfört i huvudsak följande.

Vid förhandlingar mellan de större industrierna i Motala och representanter

för Motala landskommun hade förslag väckts örn uppförande av en

nybyggnad för yrkesskolans inrymmande. Enligt förslaget skulle byggnadskostnaderna

uppgå till 220 000 kronor, varvid kommunen skulle bidraga med

120 000 kronor och fyra industriföretag svara för återstående byggnadskostnader,

eller sammanlagt 100 000 kronor. Av sistnämnda belopp hade centrala

torpedverkstaden ansetts böra svara för 20 000 kronor. Yid sammanträde

med kommunalfullmäktige i Motala socken den 17 maj 1944 hade beslutits,

att fullmäktige skulle ingå med framställning örn lånetillstånd avseende

ett 25-årigt amorteringslån å 120 000 kronor för täckande av kommunens

bidrag till skolan.

Erfarenhetsmässigt hade det alltid visat sig vara av stort varde for en

industri att på orten äga tillgång till yrkesskola för utbildning av industriens

lärlingar. Betydelsen härav vore så mycket större å sådana orter som

Motala, där rekrytering av den yrkeskunniga arbetarpersonalen endast med

svårighet kunde ske. För centrala torpedverkstadens del hade den redan

befintliga yrkesskolan i Motala varit av stor betydelse ur dessa synpunkter.

En nybyggnad för ändamålet, varigenom en rationellare undervisning skulle

kunna åstadkommas, syntes fabriksstyrelsen vara av stort värde. De fördelar

för verkstaden, som skulle bliva en följd av den planerade nybyggnaden,

syntes styrelsen komma att väl uppväga verkstadens bidrag till anläggningen.

Fabriksstyrelsen ansåge sig med hänsyn härtill böra göra framställning

örn att få disponera 20 000 kronor för ändamålet. Styrelsen förutsatte,

att centrala torpedverkstaden, sedan bidraget utlämnats, bleve representerad

i skolans styrelse.

Yad beträffade finansieringssättet syntes, såvitt fabriksstyrelsen kunde

finna, tvenne vägar stå till buds. För ändamålet kunde antingen disponeras

inom fabriksverket tillgängliga driftmedel eller ock anvisas ett anslag

över driftbudgeten. Med hänsyn till att fabriksverket vore ett affärsdrivande

verk, vars samtliga kostnader med undantag för investeringar

i egna anläggningar och beredskapskostnader principiellt borde bestridas av

fabrikernas driftmedel, syntes det styrelsen ligga närmast, att även nu ifrågavarande

kostnad belastade fabriksverkets drift.

T remissyttrande i ärendet den 12 september 1944 har överstyrelsen för

yrkesutbildning tillstyrkt bifall till framställningen.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, att skolan åtnjuter statsunderstöd

i form av bidrag till lärarlöner i viss utsträckning ävensom för anskaffning

och underhåll av undervisningsmateriel men att i övrigt statsbidrag

ej utgår.

Att centrala torpedverkstaden har fördel av att i verkstadens närhet äga

tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar synes uppenbart. En

Departemen

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

förutsättning för ett gott resultat av skolans verksamhet är emellertid, att

lokalfrågan erhåller en lämplig lösning. Jag vill därför icke resa erinran

mot att av statsmedel ett bidrag av 20 000 kronor anslås för detta ändamål.

I likhet med försvarets fabriksstyrelse finner jag lämpligast, att ifrågavarande

kostnad belastar fabriksverkets drift. Det synes önskvärt, att torpedverkstaden

blir representerad i skolans styrelse.

I 4 § av den av Kungl. Majit fastställda instruktionen för försvarets

fabriksverk (SFS 1944: 341) har intagits en bestämmelse av innebörd, bland

annat, att styrelsen äger föranstalta örn åtgärder för att bibringa personalen

kunskaper i facktekniskt, ekonomiskt och hygieniskt avseende. Åtgärder av

angiven art, vilka kräva större kostnader, må dock ej utan Kungl. Maj:ts

medgivande vidtagas. Föreliggande ärende, då fråga är örn understödjande av

en skola, som enligt det föregående i viss utsträckning åtnjuter statsunderstöd

i annan ordning, synes böra underställas riksdagens prövning.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att av försvarets fabriksverks driftmedel ett

belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag till nybyggnad

för kommunal yrkesskola i Motala socken.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1 och 2 hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

Stockholm 1945, K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en Överingeniör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. m. s. 9 i texten
  2. SU 1945:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående inrättande av en överingenjör sbefattning vid försvarets fabriksverk m. m. s. 1 i texten