Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus län

5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:5, Angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus län

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 4

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande

av vissa kostnader för utredning rörande

Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus

län; given Stockholms slott den 8 december 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 december 1944.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Föredraganden, statsrådet Rubbestad, anför efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet.

I anledning av ansökan av överhovstallmästaren friherre Hans Otto Ramel

å Övedskloster m. fl. verkställde extra lantbruksingenjören Thore Möller och

civilingenjören K. H. Håård efter vederbörligt förordnande och med biträde

av gode män syneförrättning angående reglering av Klingvallsån med tillflöden

för torrläggning av mark inom Everlövs, Bläntarps, Vombs, Björka,

Ilstorps, Södra Åsums och Sövde socknar av Malmöhus län. I utlåtande den

14 november 1939 förklarade syncmännen, som ansågo att företaget vöre av

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 5. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr -5.

sådan omfattning att detsamma borde hänföras till vattenavledning enligt

7 kap. vattenlagen, att laga hinder mot företagets utförande icke förelåge.

Företaget skulle benämnas Klingvallsåns regleringsföretag år 1939. över synemännens

utlåtande anförde kammarkollegiet besvär vid Söderbygdens vattendomstol

under yrkande om undanröjande av synemännens utlåtande. I besvären

gjorde kammarkollegiet gällande, att företaget skulle förorsaka sådan

bestående förändring av naturförhållandena, att betydande förlust för landets

djur- och växtvärld vore att befara, samt att synemännen beräknat båtnaden

av företaget för högt och kostnaderna för dess utförande för lågt.

Vattendomstolen lann i utslag den 1 juli 1940 att företaget visserligen skulle

inverka menligt på landets djur- och växtvärld men att hinder för företagets

genomförande icke kunde på grund därav anses föreligga. Med hänsyn

härtill och då anledning till anmärkning mot synemännens båtnadsuppskattning

och kostnadsberäkningar icke förefunnes, ogillade vattendomstolen de

anförda besvären.

Vattenöverdomstolen, varest kammarkollegiet sökte ändring i vattendomstolens

utslag, fann i dom den 29 april 1941, att ett genomförande av företaget

skulle förorsaka sådan bestående ändring av naturförhållandena att

betydande förlust för landets djurvärld vöre att befara. Vid sådant förhållande

kunde på grund av stadgandet i 7 kap. 39 § första stycket andra punkten

vattenlagen det sökta tillståndet icke meddelas. Vattenöverdomstolen förklarade

därför, med upphävande av vattendomstolens utslag, att företaget

icke finge komma lill stånd samt att förrättningskostnaderna skulle mellan

sökandena fördelas i förhållande till den båtnad av företaget som för envar

av dem beräknats.

Sedan målet fullföljts till Kungl. Majit, fann Kungl. Majit i dom den 30

mars 1942 lika med vattenöverdomstolen att på grund av bestämmelserna i 7

kap. 39 § första stycket andra punkten vattenlagen hinder mötte mot ett förslag

av den omfattning, som avsåges i synenämndens utlåtande, och prövade

därför rättvist fastställa det slut vattenöverdomstolens dom innehölle.

I en tdl Kungl. Majit ställd skrift den 30 november 1943 ha friherre Ramel

Gustaf Nilsson, Knut Nilsson, Anders Nilsson, Olof Schönbeck, Karl Persson,’

Nds Nilsson i Veberöd, Karl Jönsson, Nils Jönsson, Edvin Persson och

Nils Niisson i Kumlatofta, alla såsom sökande till förenämnda syneförrättning,

hemställt om ersättning av statsmedel med 11 590 kronor 47 öre, utgörande

kostnader för syneförrättningen rörande företaget och den därefter

följande rättegången m. m. Över framställningen ha utlåtanden avgivits av

lantbruksstyrelsen den 29 februari 1944 och av statskontoret den 20 mars

1944. Sökandena ha i sin framställning anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande kostnader hade bestritts av sökandena, vilka upplånat och

torrantat for andamalet erforderliga medel. Sedan Kungl. Majit numera

förklarat att regleringsföretaget ej finge utföras, skulle kostnaderna fördelas

melkin sökandena vilket bleve synnerligen kännbart. Då de ansökte örn syneforrattningen,

hade de varit övertygade örn att det planerade företaget skulle

komma att genomforas och kostnaderna följaktligen fördelas mellan samtliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

3

de jordägare, vilkas marker tillfördes båtnad eller förbättring genom företaget.

Allra minst hade de kunnat förutse att tillstånd till företagets utförande

icke skulle medgivas av den anledningen att företaget kunde anses medföra

betydande skada för rikets växt- och djurvärld. Företaget berörde en nu

vattenskadad mark om 865 hektar åker, 486 hektar äng och odlingsmark

samt 6 hektar annan duglig mark.

Av en vid sökandenas skrift fogad uppställning framgår, att de fått vidkännas

följande kostnader för företaget.

Kostnader för syneförrättning inklusive godemansarvoden

samt hantlangnings- och materialkostnader.......... kronor 8 863: 13

Räntor å lån ...................................... » 1 647:00

Arvoden till företagets aktförvarare .................. » 300:00

Kostnader för rättegång samt porton.................. > 480: 34

Kostnader för ansökan om bidrag av statsmedel till utred
ningskostnaderna.

................................ » 300: 00

Summa kronor 11 590:47.

Sökandena ha till stöd för sin framställning åberopat bland annat ett av

lantbruksstyrelsen den 23 oktober 1941 till Kungl. Majit i förenämnda rättegång

avgivet utlåtande, vari lantbruksstyrelsen anfört bland annat följande.

Lantbruksstyrelsen har den 20 september 1941 verkställt inspektion av

ifrågavarande vattendrag och markområden samt på utnyttjandet av dessa

senare inverkande omständigheter. Med stöd av vad därvid iakttagits får

styrelsen vitsorda vad i handlingarna anförts om angelägenheten ur jordbrukssynpunkt

av att en rationell reglering av vattenavrinningen i Klingvallsån

kommer till stånd. Det råder nämligen intet tvivel om att den nu

ohämmat fortgående försumpningen av markerna längs ån i stor utsträckning

innebär ett allvarligt hot mot de därstädes belägna brukningsdelarnas

fortsatta existens. De högre belägna och av åns vattenstånd oberoende delarna

av dessa fastigheter bestå nämligen huvudsakligen av lätta sandjordar,

av vilka någon nämnvärd avkastning icke kan förväntas, med mindre

de brukas i samband med de längs ån belägna näringsrikare markerna. I den

mån utnyttjandet av dessa senare marker försvåras eller omöjliggöres genom

en överhandtagande försumpning, borttagas sålunda betingelserna för en

ekonomisk jordbruksdrift å ifrågavarande fastigheter. Lantbruksstyrelsen

tvekar icke att beteckna följderna av en dylik utveckling såsom nära nog

katastrofala för orten. Nu angivna förhållanden äro ägnade att ställa frågan

om avvägandet av naturskyddsintresset gentemot jordbruksintresset i sin

rätta dager. Vid bedömandet av denna fråga bör även särskild hänsyn tagas

till den omständigheten, att gammal hävd icke kan åberopas för bibehållande

av de nu rådande för fågellivet m. m. å ifrågavarande marker lämpliga betingelserna,

då dessa till väsentlig grad framkommit såsom följd av under

senare tid verkställda torrläggningsarbeten inom ovanför belägna delar av

vattensystemet. Vid sådant förhållande synes naturskyddsintresset böra komma

först i andra rummet och av dess förespråkare gjorda invändningar mot

det ifrågasatta torrläggningsföretaget sålunda icke förtjäna avseende.

Lantbruksstyrelsen har i förevarande ärende anfört bland annat följande.

Enär företagets utförande förhindrats uteslutande för tillgodoseende av

mellankommande allmänt intresse, synes skäligt att sökandena komma i

åtnjutande av statsbidrag lill kostnaderna för den verkställda utredningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.

Föredraganden

.

angående företaget. Lantbruksstyrelsen får i detta hänseende erinra om att

Kungl. Majit den 7 maj 1943 i ett liknande fall, avseende Horssjöns torrläggningsföretag

av år 1937 i Jönköpings län efter riksdagens medgivande beviljat

bidrag från statens avdikningsanslag för bestridande av kostnaderna för utredning

angående sagda företag (prop. nr 117; r. skr. nr 173/1943).

Förhållandena vid förrättningarna rörande Klingvallsåns regleringsföretag

och Horssjöns torrläggningsföretag överensstämma i allt väsentligt med varandra,

och mot båda företagen lia hinder rests i det allmänna naturskyddets

intresse, som omöjliggjort för sakägarna att tillfullo utnyttja sina marker. Det

synes därför lantbruksstyrelsen fullt befogat, att även sökandena till förrättningen

angående Klingvallsåns regleringsföretag komma i åtnjutande av statsbidrag

till sina kostnader för utredningen angående företaget. Dylikt bidrag

synes därvid lämpligen kunna utgå från statens avdikningsanslag och i överensstämmelse

med 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 angående villkoren för

statsbidrag från statens avdikningsanslag beräknas till 75 procent av kostnaderna

i fråga. Sagda kostnader ha i sökandenas framställning angivits till

11 590 kronor 47 öre. Häri ingå, förutom kostnaden för syneförrättningen,

8 863 kronor 13 öre, vissa därefter samt under målets prövning vid vederbörande

domstolar intressenterna åsamkade kostnader, sammanlagt 1 080 kronor

34 öre, ävensom räntor med 1 647 kronor.

Till ifrågavarande kostnader med undantag dock för räntor eller till

(8 863: 13 + 1 080: 34 =) 9 943 kronor 47 öre synes enligt 14 § förenämnda

kungörelse den 30 juni 1939 statsbidrag kunna utgå med 75 procent därav

eller med i runt tal 7 450 kronor. Beloppet torde icke böra inräknas i det

belopp som enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt

gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Statskontoret har anfört följande.

Som lantbruksstyrelsen framhållit, har genom medgivande av 1943 års

riksdag viss ersättning utgått för utredningskostnader i ett med föreliggande

ärende likartat fall. Ifrågavarande ersättning, som beräknats i enlighet med

de i 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 angivna grunderna, avsåg emellertid

endast att gottgöra intressenterna kostnaderna för syneförrättningen inklusive

godemansarvoden samt hantlangnings- och materialkostnader. Lantbruksstyrelsen

har i nu föreliggande framställning tillstyrkt ersättning — förutom

för kostnader för syneförrättningen med 8 863 kronor 13 öre — jämväl

för vissa därefter samt under målets prövning vid vederbörande domstolar

intressenterna åsamkade kostnader med sammanlagt 1 080 kronor 34 öre.

Statskontoret kan för sin del icke förorda, att sökandena erhålla ersättning

efter andra grunder, än som enligt vad förut sagts tillämpats av 1943 års

riksdag. Enligt ämbetsverkets mening bör därför gottgörelsen beräknas å de

för syneförrättningen upptagna kostnaderna, 8 863 kronor 13 öre, och så
-

ledes bestämmas till

75 X 8 863: 13

100

6 647 kronor 35 öre eller i runt tal

6 650 kronor.

I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret anser jag skäligt, att sökandena

till ifrågavarande företag av statsmedel erhålla bidrag till de direkta

kostnader för det planerade företaget, som de fått vidkännas. Bidraget

synes böra utgå i enlighet med de i 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431)

angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag angivna

grunderna och bör, med hänsyn till vad statskontoret anfört, beräknas å de för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5.

5

syneförrättning m. m. upptagna kostnaderna, 8 863 kronor 13 öre. På grund

härav förordar jag, att för ifrågavarande ändamål må anvisas ett belopp av

i runt tal 6 650 kronor, vilket belopp bör utgå av statens avdikningsanslag.

Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Beloppet torde icke böra

inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas

jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till bidrag för bestridande av kostnader för utredning

m. m. rörande Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i

Malmöhus län må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp

av 6 650 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45, såvitt propositione a1 i texten
  2. JoU 1945:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns regleringsföretag år s. 1 i texten