Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt

1945-02-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:98, Angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående anordnande

av lokaler för högsta domstolen och Svea

hovrätt; given Stockholms slott den 16 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över tommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Genom ett den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad

träffat avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års markavtal)

reglerades bland annat vissa fastighetsöverlåtelser mellan kronan och

staden dels å västra delen av Riddarholmen, dels ock i staden mellan

broarna och å Kungsholmen. Kronan erhöll genom detta avtal i staden

mellan broarna äganderätten dels till vissa fastigheter mitt emot kansliBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 98— 99.

855 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

huset mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken

och Riddarhustorget, dels ock till tomten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla

rådhuset).

Sedan byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Majis uppdrag verkställt utredning

rörande användningen av de markområden och byggnader, som genom

1940 års avtal kommit i kronans ägo, framlade styrelsen i särskilda skrivelser

den 19 februari 1944 ett i sina huvuddrag utformat förslag beträffande lösningen

av de viktigaste bland de statliga lokalfrågor, som äga samband med

ifrågavarande fastighetsförvärv. Förslaget innebar, i stort sett, att å det

mitt emot kanslihuset belägna området mellan Myntgatan, Salviigränd,

Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget skulle uppföras en

annexbyggnad till kanslihuset, närmast avsedd för finans- och försvarsdepartementen,

att försvarsdepartementets hittillsvarande utrymmen i kvarteret

Mercurius skulle iordningställas för socialstyrelsen, att för högsta domstolen

och Svea hovrätt skulle beredas efter processreformens krav lämpade lokaler

i Gamla rådhuset, respektive Gamla kungshuset, att kammarkollegiet skulle

flyttas från Gamla kungshuset till det av socialstyrelsen hittills disponerade

Hessensteinska huset samt att såsom följd av vissa nu angivna omflyttningar

ökade och till samma fastighet koncentrerade lokaler skulle kunna beredas

dels kommerskollegium m. fl. till Gamla riksdagshuset vid Birger Jarls torg

förlagda ämbetsverk, dels ock de i kanslihuset kvarvarande departementen.

De i byggnadsstyrelsens nyssnämnda skrivelser berörda byggnadsfrågorna

förelädes riksdagen genom proposition 1944: 220. Min företrädare i ämbetet

anslöt sig därvid i allt väsentligt till byggnadsstyrelsens förslag men framhöll,

att statsmakterna då endast i mera väsentliga huvuddrag behövde taga

ståndpunkt till de av byggnadsstyrelsen framlagda förslagen. Olika med förslagen

sammanhängande detaljfrågor kunde uppskjutas till 1945 års riksdag,

då ytterligare utredning samt längre framförda förslag kunde föreligga. Angelägnast

vore för det dåvarande, att avgörande träffades örn plan för användning

av området mitt emot kanslihuset på andra sidan Myntgatan, varav

samtliga övriga föreliggande förslag vore direkt eller indirekt beroende.

I propositionen äskades anslag dels med 1000 000 kronor till påbörjande

av annexbyggnad till kanslihuset, dels ock med 350 000 kronor till förberedande

åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna

och å Riddarholmen. Sistnämnda anslagsbelopp avsågs väsentligen till åtgärder

beträffande Gamla rådhuset och Gamla kungshuset.

Efter det riksdagen (skrivelse nr 287) bifallit Kungl. Maj:ts förslag, uppdrog

Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen dels att beträffande kanslihusannexet

föra vissa förhandlingar med Stockholms stad rörande den uppgörelse, som

erfordrades för genomförande i huvudsak av det i propositionen förordade

förslaget, samt att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag och kostnadsberäkningar

i detta ämne, dels ock att beträffande övriga i propositionen

avhandlade byggnadsfrågor verkställa fortsatt utredning i anslutning till vad

i propositionen förutsatts samt vidtaga eventuellt erforderliga förberedande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98. 3

åtgärder i övrigt ävensom till Kungl. Majit inkomma med de förslag och

kostnadsberäkningar, till vilka den fortsatta utredningen kunde föranleda.

Sedan byggnadsstyrelsen, i anledning av uppdraget i sistnämnda del, framlagt

utredning och förslag i fråga örn byggnadsåtgärder och därav betingade

anslagsäskanden beträffande anordnande av lokaler för högsta domstolen i

Gamla rådhuset (kvarteret Nemesis) samt för Svea hovrätt i Gamla kungshuset

(kvarteret Yästertorn nr 1), ber jag nu att få anmäla dessa förslag.

I fråga örn byggnadsåtgärder m. m. beträffande kanslihusannexet torde jag

inom kort, sedan pågående utredning inom byggnadsstyrelsen avslutats och

styrelsen inkommit med framställning i ärendet, få förelägga Kungl. Majit

förslag till proposition. Med avseende å övriga i 1944 års proposition avsedda

byggnadsförslag, vilkas realiserande äro beroende på färdigställande

av byggnadsarbetena beträffande kanslihusannexet och Gamla kungshuset,

lärer förslag få framläggas först för en kommande riksdag.

Innan jag övergår att redogöra för styrelsens föreliggande förslag beträffande

lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt, ber jag att, under

hänvisning i övrigt till förenämnda proposition 1944: 220, få i korthet erinra

örn dessa frågors tidigare behandling.

Byggnadsfrågornas tidigare behandling.

Såsom framgår av den i propositionen 1944: 220 lämnade redogörelsen

(s. 20—21), har spörsmålet örn lokaler för högsta domstolen och Svea

hovrätt under en följd av år varit föremål för utredning, varvid särskilda

enligt Kungl. Majits beslut tillkallade sakkunniga stått till byggnadsstyrelsens

förfogande för samråd.

Beträffande högsta domstolen, som för närvarande disponerar vissa

rum i kungl, slottet, redogjorde byggnadsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse

den 19 februari 1944 för de olika förläggningsalternativ, som tidigare

varit under övervägande. Den fortsatta utredningen hade givit vid handen,

att högsta domstolens lokalfråga lämpligen kunde lösas genom ett ianspråktagande

av fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis, det s. k. Gamla rådhuset.

Med anledning härav hade styrelsen uppdragit åt professorn Ivar Tengbom

att på grundval av ett av de sakkunniga utarbetat lokalprogram uppgöra

förslag till byggnadens iordningställande för ändamålet. Förslaget hade

åskådliggjorts å ritningar, vilka fogats vid styrelsens förutnämnda skrivelse.

Byggnadens allmänna anordning och storlek gjorde den, framhöll byggnadsstyrelsen,

lämpad för nu avsedda ändamål. Styrelsen förutsatte emellertid,

att vid byggnadens iordningställande för ändamålet de större rummen

skulle återställas i huvudsakligen ursprungligt skick. Byggnadens användning

såsom lokal för högsta domstolen läte sig enligt styrelsen väl förena

med dessa önskemål, enär här förelåge ett praktiskt behov av stora och

representativa lokaler, särskilt för de offentliga domstolsförhandlingarna.

Sålunda erfordrades tre sessionssalar, vilka enligt förslaget skulle förläggas

till ursprungligen befintliga huvudrum, två större i våningen 1 trappa

upp och ett mindre i bottenvåningen. I anslutning till sessionssalarna grap
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

perade sig enligt förslaget överläggningsrum, rum för ordförande, vittnesmål

samt åklagarrum m. m.

I enlighet med av de sakkunniga framställda önskemål hade särskilda

tjänsterum anordnats för samtliga justitieråd, vilka rum förlagts dels till

bottenvåningen och dels till våningen 2 trappor upp. I sistnämnda våning

hade dessutom inrymts bibliotek, skrivrum, studierum och samtalsrum.

Eum för dispensföredragningar, hade förlagts dels till våningen 1 trappa

upp och dels till bottenvåningen, som även inrymde tre rum, avsedda såsom

tillfälliga arbets- och uppehållsplatser för revisionssekreterare.

Till bottenvåningen och entresolvåningen 1 trappa upp hade förlagts rum

för advokater och åklagare. I souterrängvåningen funnes rum för protokollssekreterare,

skrivrum, rum för häktade — vilka sistnämnda lokaler försetts

med egen ingång från den norra gården och hiss till den största sessionssalen

— vidare arkivutrymmen, lunchrum med kök, bostäder för vaktmästare

och maskinist samt lokaler för värme- och ventilationsanläggning.

I flygeln mot Eiddarhusgränd och Eiddarhustorget hade i bottenvåningen

och souterrängvåningen erforderliga utrymmen kunnat reserveras för lagrådet,

som för närvarande har sina lokaler förlagda till den kronan tillhöriga

fastigheten Västra Trädgårdsgatan 4.

Kostnaderna för förslagets genomförande hade av styrelsen beräknats till

1 750 000 kronor, fördelat med 525 000 kronor å nödvändiga grundförstärkningsarbeten,

790 000 kronor för de egentliga byggnadskostnaderna, 275 000

kronor för värmeledning och ventilation, hissar, gas-, vatten- m. fl. ledningar

samt 160 000 kronor för ritningar, kontroll m. m. Byggnadsstyrelsen framhöll

i anslutning till dessa beräkningar, att den jämförelsevis höga kostnaden

borde ses mot bakgrunden av den enligt 1940 års markavtal erlagda köpeskillingen,

vilken med hänsyn bland annat till de kostnader, som en erforderlig

restaurering skulle betinga, satts till ett belopp, som kunde sägas

med omkring 800 000 kronor understiga fastighetens markvärde.

Min företrädare i ämbetet framhöll vid anmälan av propositionen 1944: 220,

att även enligt hans mening den av byggnadsstyrelsen föreslagna lösningen

av högsta domstolens lokalfråga vore att förorda. Gamla rådhusbyggnaden

vore med hänsyn till sin allmänna anordning och de krav, som föranleddes

av husets karaktär av byggnadsminnesmärke, icke lätt att tillfredsställande utnyttja

för vanliga förvaltningsändamål men skulle uppenbarligen lämpa sig

väl för högsta domstolen med hänsyn till dess behov av stora och representativa

lokaler för de offentliga domstolsförhandlingarna. Mot vad byggnadsstyrelsen

föreslagit beträffande byggnadens iståndsättande genom grundförstärkning

och andra för byggnadens bestånd nödvändiga arbeten samt

ur kulturhistorisk synpunkt önskvärda åtgärder för byggnadens återställande

i viss mån i ursprungligt skick hade departementschefen intet att erinra.

Beträffande det sätt, varpå byggnaden för ifrågavarande ändamål borde i

detalj utnyttjas, syntes ståndpunkt för det dåvarande icke behöva tagas.

Enligt departementschefens mening borde ett förnyat övervägande ske beträffande

möjligheterna att genom en mera ekonomisk disposition av rums
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 98.

fördelningen bereda utrymme inom byggnaden även för någon annan institution,

vars förläggning till samma fastighet som högsta domstolen lämpligen

kunde komma ifråga.

Beträffande Svea hovrätt framlade byggnadsstyrelsen i särskild skrivelse

den 19 februari 1944 ett förslag till lösande av lokalfrågan. Sagda förslag,

som på grundval av ett av de sakkunniga uppgjort lokalprogram utarbetats

av arkitekten C.-O. Hallström, hade utformats å ritningar, fogade vid styrelsens

skrivelse. Förslaget utgick, såsom redan anförts, från att Svea hovrätt

även efter processreformens genomförande borde kvarstanna i Gamla

kungshuset. Sagda fastighet, som för närvarande disponeras av hovrätten

och kammarkollegiet gemensamt, skulle alltså i sin helhet tagas i anspråk

av hovrätten, sedan kollegiet därifrån avflyttat.

Beträffande den nuvarande lokaldispositionen erinrade styrelsen i sin

berörda skrivelse, att hovrätten förfogade över hela norra flygeln och norra

tornet, mittpartiets och södra tornets bottenvåning samt delar av våningarna

1 och 2 trappor upp i mittpartiet. Kammarkollegiets lokaler omfattade

återstoden av byggnaden, d. v. s. hela den södra flygeln samt delar av

våningarna 1 och 2 trappor upp i mittpartiet jämte motsvarande våningar

i södra tornet. Dessutom disponerade kollegiet såsom arkivlokaler utrymmen

i övre källaren inom södra flygeln.

Enligt det upprättade förslaget till lösning av Svea hovrätts lokalfråga

skulle var och en av hovrättens åtta divisioner samt krigshovrätten hava

sina egna sessionsrum, av vilka ett även komme att utgöra hovrättens

gemensamma plenisal.

Omedelbart intill varje Sessionsrum hade enligt förslaget lagts rum för

divisionens ordförande och vice ordförande och i så nära anslutning som

möjligt till sessionsrummet även rum för vittnen. Till våningen 2 trappor

upp i mittpartiet hade förlagts presidentens rum, tjänsterum och expedition

för sekreteraren samt den kamerala avdelningen. Fiskalernas rum hade

samlats i norra flygeln, där de komme så nära som möjligt intill bibliotek

och arkiv. I södra flygeln lage divisionernas kanslier och 9 rum för ledamöter.

Å mittpartiets vind skulle nyinredas ytterligare 16 rum för ledamöter.

Dessa vindsrum kunde anordnas utan att några förändringar av

yttertakets form eller konstruktion behövde vidtagas. I norra flygelns bottenvåning

läge aktuarie- och arkivexpeditionerna med rum för pressen, medan

vinden i norra flygeln upptoges av lokaler för biblioteket. Slutligen hade

i södra flygeln anordnats lunchrum och pentry, varjämte i denna flygels

s. k. övre källarvåning inretts två bostadslägenheter med särskild ingång

från den där belägna terrassen, av vilka bostäder en vore avsedd för expeditionsvakt

och en för maskinist.

Med hänsyn till de nya arbetsformer med muntligt rättegångsförfarande,

under vilka hovrättens verksamhet efter genomförandet av den beslutade

processreformen komme att bedrivas, hade det ansetts nödvändigt att ordna

den stora byggnadens entréförhållanden på ett för allmänheten mera över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

skadligt sätt. De hitillsvarande bägge ingångarna hade därför slopats och

en ny upptagits i borggårdens fond, varvid husets gamla portalomfattning

åter kommit till användning. I anslutning till denna ingång hade i bottenvåningen

utbildats en entréhall i galleriform, som förbunde de bägge trapphusen.

Vidare vore hit förlagda lokaler för allmänhet, parter och advokater.

Kostnaden för förslagets genomförande hade av byggnadsstyrelsen beräknats

till 525 000 kronor.

Föredragande departementschefen anförde beträffande ordnandet av Svea

hovrätts lokalfråga allenast, att han i anslutning till byggnadsstyrelsens förslag

förutsatte, att Svea hovrätt även efter processreformens genomförande

borde kvarstanna i Gamla kungshuset, för vilket ändamål denna byggnad

borde undergå vissa inre omändringar i huvudsaklig överensstämmelse med

den av byggnadsstyrelsen framlagda utredningen.

Föreliggande förslag.

I sina nu föreliggande skrivelser den 7 december 1944 har byggnadsstyrelsen

framlagt definitiva förslag med tillhörande kostnadsberäkningar

rörande erforderliga byggnadsarbeten beträffande Gamla rådhuset och Gamla

kungshuset.

Beträffande dispositionen av Gamla rådhuset har styrelsen anfört, att

styrelsen i anledning av vad i 1944 års proposition framhållits närmare

undersökt möjligheten att i denna byggnad bereda lokaler även för regeringsrätten.

Professorn Ivar Tengbom hade på styrelsens uppdrag uppgjort ett

preliminärt förslag i sådant avseende. I skrivelse från regeringsrätten hade

emellertid framställts åtskilliga erinringar mot förslaget, som enligt regeringsrättens

mening icke kunde läggas till grund för den fortsatta behandlingen

av regeringsrättens lokalfråga. Även från högsta domstolens sida hade uttalats,

att förslaget örn regeringsrättens inrymmande jämte högsta domstolen

i Gamla rådhuset icke tillgodosåge de anspråk, som måste ställas på

lokaler åt domstolen efter rättegångsreformens genomförande.

Den sålunda verkställda utredningen, under vilken samråd också ägt rum

med riksantikvarien, hade även enligt byggnadsstyrelsens mening givit vid

handen, att Gamla rådhuset icke lämpligen kunde utnyttjas till lokaler för

flera institutioner än högsta domstolen och lagrådet. Byggnadens ålderdomliga

planlösning och dess läge invid tvenne mycket smala gator medgåve icke

inredande av tjänstelokaler i den utsträckning, som i annat fall skulle erfordras.

I det av byggnadsstyrelsen den 19 februari 1944 framlagda förslaget hade

nu i samråd med representanter för högsta domstolen vidtagits vissa smärre

jämkningar, vilka framginge av vid styrelsens nu förevarande skrivelse fogade

åtta förslagsritningar. Förslaget hade från högsta domstolens sida

ansetts kunna i huvudsak godtagas.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att styrelsen i sin skrivelse den 19 februari

1944 framhållit, hurusom med hänsyn till rättegångsreformens genomförande

högsta domstolens nya lokaler borde vara disponibla senast den 1 januari

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

7

1948. Den för företaget beräknade byggnadstiden, P/2 år, vore, anför nu

styrelsen, synnerligen knappt tilltagen, varför det vore nödvändigt, att erforderliga

grundförstärkningsarbeten komme till utförande så snart ske kunde

oell senast under budgetåret 1945/46. Dessa arbeten hade, såsom i skrivelsen

den 19 februari 1944 meddelats, beräknats draga en kostnad av 525 000

kronor. Dessutom erfordrades enligt styrelsens beräkningar under sagda

budgetår för ritnings- och administrationskostnader samt för oförutsedda

utgifter sammanlagt 125 000 kronor eller således tillhopa 650 000 kronor.

Styrelsen meddelar, att av det till styrelsens förfogande ställda anslaget å

350 000 kronor avsåges att tagas i anspråk ett belopp av 250000 kronor

för täckande av här berörda kostnader för Gamla rådhuset. På grund härav

vore ytterligare (650 000—250 000) 400 000 kronor erforderliga för budgetåret

1945/46.

Styrelsen hemställer örn anvisande av sagda belopp.

Med avseende å anordnandet av lokaler för Svea hovrätt i Gamla kungshuset

har byggnadsstyrelsen i särskild skrivelse den 7 december 1944 anmält,

att styrelsen i samråd med representanter för hovrätten och med riksantikvarien

låtit verkställa en överarbetning i vissa detaljer av det förut

framlagda förslaget beträffande denna byggnad. Förslaget i nu föreliggande

skick åskådliggjordes å fem vid styrelsens skrivelse fogade ritningar. Vid

det fortsatta ritningsarbetet komme styrelsen att tillse, att kulturhistoriska

synpunkter i tillbörlig grad vunne beaktande vid utformningen av förslagets

detaljer.

Styrelsen framhåller, att det vid den gjorda överarbetningen bland annat

framgått, att för anskaffande av ett ytterligare antal tjänsterum även vinden

i byggnadens södra flygel måste tagas i anspråk för inredande av ämbetslokaler.

Den på grund härav uppkommande kostnadsökningen beräknade

styrelsen till 25 000 kronor. Styrelsen meddelar, att styrelsen av det av riksdagen

för budgetåret 1944/45 beviljade anslaget å 350 000 kronor avsåge att

taga i anspråk 85 000 kronor för ombyggnaden av Gamla kungshuset.

Då kostnaderna för dessa ombyggnadsarbeten numera borde beräknas till

(525 000 + 25 000) 550 000 kronor, erfordrades alltså för ändamålet ytterligare

(550 000—85 000) 465 000 kronor.

Med hänsyn till att Gamla kungshuset avsåges att under ombyggnadstiden

begagnas av såväl hovrätten som kammarkollegiet måste arbetena fortskrida

etappvis. Enligt en av arkitekten Hallström i samråd med hovrättspresidenten

Ekeberg uppgjord arbetsplan borde såsom första byggnadsetapp

vindsinredningen komma till utförande under budgetåret 1945/46. Härigenom

kunde utrymme erhållas för de provisoriska omflyttningar, som bleve nödvändiga

under den tid byggnadsarbetena inom hovrättens nuvarande lokaler

påginge.

Styrelsen beräknar, att för inredning av vindsvåningen jämte övriga förberedande

arbeten utöver redan tillgängliga 85 000 kronor komme att erfordras

ett belopp av 225 000 kronor för budgetåret 1945/46. Styrelsen hemställer

om anvisande av sagda belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

I fråga om de högre domstolsinstanserna innebär jDrocessreformen bland

annat den förändringen av rättegångsförfarandet, att muntlig förhandling

skall införas i, högsta domstolen samt komma till användning i betydligt

mera utsträckt omfattning inom hovrätterna. På grund härav komma dessa

domstolar att bliva i behov av avsevärt utökade lokaler. Det preliminära

förslag beträffande härför erforderliga åtgärder med avseende å högsta domstolen

och Svea hovrätt, som år 1944 framlagts av byggnadsstyrelsen i

samråd med särskilda sakkunniga och som innebär, att Gamla rådhuset

(fastigheten Nemesis nr 1) och Gamla kungshuset (fastigheten Yästertorn

nr 1) skulle tagas i anspråk av högsta domstolen och lagrådet respektive

av Svea hovrätt, har redan i princip vunnit statsmakternas godkännande

i samband med behandlingen år 1944 av frågan örn utnyttjandet av de fastigheter

å Biddarholmen och i staden mellan broarna, vilka genom 1940 års

markavtal tillfallit kronan. Till förberedande åtgärder beträffande bland

annat nu ifrågavarande domstolars lokalfrågor har riksdagen för budgetåret

1944/45 anvisat ett anslag av 350 000 kronor.

Den fortsatta utredningen har därefter tagit sikte på en undersökning

av möjligheterna att inom Gamla rådhuset bereda utrymme jämväl för

någon annan statsinstitution, vars förläggning till samma fastighet som högsta

domstolen lämpligen kunde komma ifråga. Ett förslag att förlägga jämväl

regeringsrätten till sagda byggnad har emellertid på angivna skäl ansetts

böra övergivas. Med hänsyn till utredningens resultat har jag ansett mig

böra biträda byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag beträffande omändring

och användning av Gamla rådhuset. I likhet med styrelsen anser

jag alltså, att fastigheten lämpligen bör reserveras för disposition av högsta

domstolen och lagrådet. Vissa utrymmen inom byggnaden kunna emellertid

användas för arkivändamål. Därjämte bör övervägas, huruvida ej för bästa

möjliga utnyttjande av byggnaden vissa lokaler därstädes kunna tagas i anspråk

för exempelvis några till justitieväsendet knutna kommittéer och

sakkunnigutredningar.

Mot byggnadsstyrelsens förslag beträffande ändringsarbetena i Gamla

kungshuset för beredande av lokaler åt Svea hovrätt har jag intet att erinra.

Den av styrelsen för det utökade byggnadsprogrammet beträffande denna

byggnad beräknade merkostnaden å 25 000 kronor synes väl motsvaras av det

därigenom erhållna utrymmestillskottet.

I anslutning till vad här anförts förordar jag, att de numera föreliggande

förslagen läggas till grund för utförande av de av styrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena

i Gamla rådhuset och Gamla kungshuset. Mot de för

budgetåret 1945/46 äskade anslagsbeloppen har jag icke funnit anledning

till erinran.

Enligt bestämmelserna i 1940 års markavtal kommer Gamla rådhuset att

kunna disponeras av kronan först ett år efter det kronan till staden avträtt

fastigheterna nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket å Kungsholmen (karolinska

institutet). Kronan har givit staden besked, att kronan önskar uppskjuta

avträdandet av nämnda fastigheter till den 1 juli 1948. I följd härav kommer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

kronan först den 1 juli 1949 att kunna tillträda gamla rådhusfastigheten.

Då med hänsyn till beräknad tid för den nya rättegångsordningens ikraftträdande

högsta domstolens nya lokaler böra vara disponibla senast den

1 januari 1948, har det — såsom framgår av propositionen 1944: 220 —

förutsatts, att överenskommelse skall kunna träffas med Stockholms stad

örn tidigare tillträdesdag för fastigheten mot tillhandahållande temporärt av

lokaler för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.

Det förslag, som i det föregående förordats, avser för hovrätternas vidkommande

ett ordnande av lokalfrågan allenast för Svea hovrätt. Jämväl

beträffande rikets övriga hovrätter erfordras för processreformens genomförande

vissa byggnadsåtgärder, avseende för de beslutade nya hovrätterna

i Göteborg och Sundsvall nybyggnader samt för Göta hovrätt, skånska hovrätten

och norrländska hovrätten örn- eller tillbyggnader. Utredning rörande

nämnda byggnadsfrågor pågår för närvarande inom byggnadsstyrelsen. Förslag

i dessa ärenden torde längre fram få föreläggas riksdagen.

På grund av vad jag här anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1945/46 å kapitalbudgeten under rubrik

Statens allmänna fastighetsfond anvisa

dels till Anordnande av lokaler för högsta domstolen ett in
vesteringsanslag

av .............................. kronor 400 000;

dels och till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ett investeringsanslag

av .............................. kronor 225 000.

Till denna av statsrådfets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt. s. 6 i texten
  2. SU 1945:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt. s. 17 i texten