Sök i Ratio Lex

Angående anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m

1946-02-22 · 73 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:106, Angående anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till rikets

allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m., given

Stockholms slott den 22 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför föredraganden, statsrådet Sträng.

Under rubriken Rikets allmänna kartverk äro i riksstaten för innevarande

budgetår uppförda fyra anslag, nämligen ett förslagsanslag å 933 300 kronor

till avlöningar, ett förslagsanslag å 122 400 kronor lill omkostnader, ett

reservationsanslag å 249 500 kronor till kartarbeten m. m. samt ett reservationsanslag

å 20 000 kronor till utrustning m. m.

I skrivelse den 25 augusti 1945 har rikets allmänna kartverk gjort framställning

angående medelsbehovet under förenämnda fyra anslag för budgetåret

1946/47 och därvid föreslagit, att under anslagen skulle anvisas respektive

1 488 300, 234 300, 596 500 och 178 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 106.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningen

upptogos i årets statsverksproposition anslagen till kartverket

med endast beräknade belopp, varvid de uppfördes med samma belopp som i

gällande riksstat. Jag får nu återkomma till dessa anslagsfrågor.

I. Inledning.

Rikets allmänna kartverk bildades år 1894 genom sammanslagning av det

topografiska och ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens

topografiska avdelning. Enligt beslut av 1937 års riksdag organiserades

kartverket såsom ett självständigt civilt verk. Omorganisationen betingades

väsentligen av riksdagens beslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen.

Enligt detta beslut skulle den ekonomiska kartläggningen grundas

på en genom fotografering från luften och på fotogrammetrisk väg framställd

fotokarta i skala 1:10 000, å vilken resultatet av fältrekognoscering

skulle inläggas. Kartverket indelades i fyra byråer, den ekonomiska kartbyrån,

den topografiska kartbyrån, den fotogrammetriska byrån och den

geodetiska byrån. Den ekonomiska kartbyrån skulle upprätta den ekonomiska

kartan samt utgiva denna karta och fotokartan. Den topografiska

kartbyrån skulle upprätta, revidera och utgiva topografiska och ekonomisktopografiska

kartor samt erforderliga översiktskartor. Den huvudsakliga

uppgiften för den fotogrammetriska byrån skulle vara att upprätta fotokartan,

medan den geodetiska byrån skulle utföra de för kartverksamheten

grundläggande geodetiska bestämningarna. Stommen till det omorganiserade

kartverkets personalstat uppsattes redan under budgetåret 1937/38

genom att i personalförteckningen för nämnda budgetår upptogos samtliga för

arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Med avseende å den övriga

personalen skulle den nya organisationen utbyggas redan de närmast följande

åren. Den ekonomiska kartläggningen beräknades kunna efter en femårig

utbyggnadsperiod fullbordas under en tid av 30 år. Planen för utbyggnaden

fullföljdes under tiden till och med budgetåret 1939/40. Bland annat

på grund av den inträffade krissituationen ställdes emellertid den fortsatta

utbyggnaden av organisationen på framtiden, och från och med budgetåret

1940/41 har ingen personalutvidgning skett på kartverkets stat. En viss personalinskränkning

har i stället vidtagits i det att två vakanta statskartografbefattningar

icke fått tillsättas.

Förhållandena under de senare krigsåren ha även medfört en väsentlig omläggning

av kartverkets produktion. På grund av att från försvarsväsendets

sida påfordrats betydande speciella militära kartarbeten samt revidering av

vissa topografiska kartblad och översiktskartor har den för civila kartarbeten

avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i anspråk för militära

ändamål, vilket särskilt medfört inskränkningar i de ekonomiska kartarbetena.

Besparingsberedningen framlade i en promemoria den 15 april 1942 vissa

förslag åsyftande att nedbringa kostnaderna för den ekonomiska kartlägg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

3

ningen. I första hand föreslog besparingsberedningen, att fältrekognosceringen

skulle slopas och att sålunda enbart fotokartan skulle användas som

ekonomisk karta. Alternativt ifrågasattes en minskning av den ekonomiska

kartans skala från 1: 10 000 till 1:20 000 och en stark begränsning av fältarbetena

vid kartframställningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 uppdrog dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet åt expeditionschefen G. A. Bouveng att

verkställa utredning och avgiva förslag angående den ekonomiska kartläggningen

m. m. Enligt direktiven skulle utredningen förutom de av besparingsberedningen

framförda förslagen omfatta andra möjligheter att åstadkomma

besparingar i utgifterna för kartarbetena.

Sedan överbefälhavaren i en framställning till Kungl. Maj.t den 11 december

1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning

till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande

samt framhållit, att ur försvarets synpunkt förelåge ett starkt önskemål att

kartverket åter anknötes till försvarsväsendet, överlämnade Kungl. Maj:t framställningen

till utredningsmannen att av honom tagas i övervägande vid

utredningsuppdragets fullgörande.

Den 7 oktober 1944 avgav utredningsmannen betänkande med förslag rörande

vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande spörsmål

m. m. I betänkandet förordades, att den ekonomiska kartläggningen av landet

skulle fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag fastställda grunderna och

att den försening i den uppgjorda planen för de ekonomiska kartarbetenas

bedrivande, som uppkommit under krigsåren, genom en 1''orcering av arbetena

skulle inhämtas under en tid av åtta år. Utredningsmannen avstyrkte förslaget

örn militär organisation av kartverket, men enligt utredningsmannens mening

uteslöte detta ställningstagande icke att formerna för militär representation

och inflytande i den statliga kartverksamheten kunde upptagas till

omprövning, varvid vissa skäl kunde tala för att organisera militärassistentens

expedition såsom en särskild byrå. I betänkandet berördes vidare frågan

örn utgivning och tryckning av kartor. För genomförande av förslagen i

fråga örn den ekonomiska kartläggningen beräknade utredningsmannen, att

den ekonomiska kartbyrån skulle behöva erhålla den personaluppsättning,

som enligt 1937 års plan förutsattes vid fullt utbyggd organisation och att

därjämte personalen på denna byrå och på den fotogrammetriska byrån under

forceringspcrioden skulle behöva förstärkas med ett antal tekniska biträden,

fotograf- och ritbiträden.

över betänkandet lia yttranden avgivits av överbefälhavaren, statskontoret,

riksräkenskapsverket, kartverkskommissionen, rikets allmänna kartverk,

lantmäteristyrelsen efter hörande av överlantmätarna, egnahemsstyrelsen, allmänna

lönenämnden, riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna efter hörande av

hushållningssällskapen m. fl., 1942 års jordbrukskommitté, norrlandskommittén

och Sveriges lantbruksförbund.

Rikets allmänna kartverk har vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att

den ekonomiska kartan även i fortsättningen skulle utgivas i den form, varom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

beslut fattades vid 1937 års riksdag och att, i enlighet med utredningsmannens

förslag, den under krigsåren uppkomna förseningen i den ekonomiska

kartläggningen skulle inhämtas under en tid av åtta år. Vidare har kartverket,

som jämväl berört frågan om en ny topografisk karta över landet, föreslagit,

att den nuvarande topografiska kartan skulle revideras under en tid

av femton år. Efter samråd med försvarsstaben har kartverket därjämte förordat,

att de militära specialkartor, som fortlöpande måste upprättas, skulle

upptagas bland kartverkets ordinarie uppgifter och att medel för dessa kartarbeten

skulle beräknas under kartverkets anslag, ävensom framlagt vissa

förslag i syfte att trygga försvarsväsendets inflytande vid de allmänna kartarbetenas

bedrivande. För att möjliggöra för kartverket att i önskvärd utsträckning

kunna framställa specialkartor för statliga och kommunala institutioner

samt enskilda har kartverket begärt inrättande av en särskild arbetsdetalj

för detta ändamål. Slutligen ha framställningar gjorts om ändrade lönegradsplaceringar

för vissa av verkets tjänstemän samt med hänsyn till de

utökade arbetsuppgifterna inrättande av nya tjänster.

Över kartverkets statskrivelse ha utlåtanden infordrats från överbefälhavaren,

statskontoret, riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden.

II. Den ekonomiska kartläggningen.

Kartframställningen före den år 1937 beslutade omläggningen.

Den ekonomiska kartläggningen i egentlig mening tog sin början år 1859.

Den omfattade intill år 1937 Svealand och Götaland med undantag för Gotlands

län, de tre Smålandslänen, delar av Göteborgs och Bohus län och

större delen av Kopparbergs län. Redovisningen å de ekonomiska kartorna

samt i de därtill hörande beskrivningarna undergick år 1910 i samband med

jordregistrets tillkomst en väsentlig omläggning. Kartorna från tiden före

nyssnämnda år redovisade endast byar eller i vissa fall jordeboksenheter

men lämnade icke uppgift örn de olika fastigheterna inom sådana enheter.

Efter år 1910 utfördes den ekonomiska kartläggningen och dess arealredovisning

i anslutning till jordregistrets fastighetsindelning. En förutsättning

för denna mera detaljerade fastighetsredovisning utgjorde, att kartskalan

samtidigt ökades från 1: 50 000 till 1: 20 000. Ekonomiska kartor i sistnämnda

skala utgåvos över Västmanlands, Malmöhus, Blekinge, Hallands och

Kristianstads län. Fotokarta såsom underlag för den ekonomiska kartläggningen

infördes försöksvis vid framställningen av den ekonomiska kartan

över Göteborgs och Bohus län, vilken pågick vid tiden för 1937 års kartverksreform,

och samtidigt skedde en övergång till skalan 1: 10 000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

5

Kartläggningen enligt 1937 års beslut.

Till grund för 1937 års riksdagsbeslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen

(prop. nr 237, r. skr. nr 287) låg ett den 3 november 1936 avgivet

betänkande i ämnet av generaldirektören O. H. Malmberg, nuvarande

landshövdingen E. F. L. Lindeberg och nuvarande överdirektören G. A. V.

Hernlund (SOU 1936: 42). Riksdagens beslut år 1937 innebar med avseende

å den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande, att densamma för

framtiden skulle utföras såsom förenklad ekonomisk karta. Kartläggningen

skulle grundas på en genom flygfotografering och på fotogrammetrisk väg

upprättad fotokarta i skala 1:10 000. Å fotokartan skulle efter fältarbeten

inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag,

bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen

åker och trädgård. Beskrivning till den ekonomiska kartan var ej avsedd att

utarbetas. Den ekonomiska kartläggningen skulle omfatta hela Götaland,

Svealand utom vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län samt av

Norrland delar av Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län (i huvudsak Norrlands kustland jämte trakten öster om

Storsjön i Jämtland). I fråga om övriga delar av Värmlands, Gävleborgs och

Västernorrlands län samt av kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län

med visst undantag ävensom vissa delar av Jämtlands län skulle iordningställas

fotokarta i skala 1: 10 000 med därå inlagd fastighetsindelning. Över

de delar av Kopparbergs län, som icke ingingo i planen för den ekonomiska

kartläggningen, skulle upprättas fotokarta i skala 1: 10 000 utan fastighetsindelning,

enär inläggande av fastighetsindelningen på grund av inom länet

rådande fastighetsförhållanden skulle komma att kräva särskilt kostsamma

och tidsödande fältarbeten.

Beslutet innebar därjämte att för framtiden den fotogrammetriska metoden

för kartframställning helt skulle komma till användning. Denna metod

innebär, sådan den numera efter de gångna årens erfarenheter utvecklats,

upptagning från flygmaskin av fotografiska lodbilder, varigenom erhålles

behövligt bildmaterial, vilket emellertid för att kunna användas för sitt ändamål

måste — genom s. k. bild- eller rymdtriangulering samt bildernas

restitution i därför särskilt konstruerade apparater — omfotograferas i önskad

skala. Med stöd av på dylikt sätt erhållna skalenliga bilder samt av

det befintliga triangelnätet utarbetas en fotografisk plankarta i skalan

1: 10 000, fotokartan, vilken, sedan namn å kyrkor, byar och hemman, sjöar

m. m. införts å kartan, utgives i tryck i en mörkbrun färg. Fotokartans närmaste

uppgift är emellertid att utgöra underlagskarla för utförande av den

ekonomiska kartläggningen i skalan 1:10 000. I detta syfte reproduceras

fotokartan på sådant sätt, att dels de fotografiska detaljerna tydligt återgivas

och dels fotobilden tillåter uppritning i blyerts av den ekonomiska kartans

detaljer vid rekognoscering å fältet. Underlagskartan är vidare utförd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

så, att de vid fältarbetet inlagda data — bebyggelse, ägoslag, ägogränser och

fastighetsbeteckningar m. m. — efter uppritning i tusch kunna på fotografisk

väg direkt reproduceras för framställning av tryckplåten till svartritningen

å den ekonomiska kartan. Denna tillkommer sedan på det sätt att en

reproduktion verkställes av fotokartan i grå färg i autolito — detta för att åt

den ekonomiska kartan bevara så mycket som möjligt av fotokartans såväl

detaljrikedom som översikt av olika förhållanden, särskilt å utmarken — varefter

svartritningen, reproducerad i fotolito, intryckes i svart. Namnen å den

ekonomiska kartan tryckas i svart å klart genomskinlig cellophan och inklistras

å konceptkartan samt reproduceras sålunda samtidigt med svartritningen

vid framställningen av svarttryckplåten. Åker och trädgård ha å

den nya ekonomiska karttypen utmärkts med brungul färg, som dock skiftar

i tonen beroende på att åkerjorden å fotokartsunderlaget varierar i färg

alltefter olika slags växtlighet, träda o. d. Äng, betesmark och mosse angivas

icke med särskild färgbeteckning såsom på den tidigare ekonomiska karttypen.

Den ekonomiska kartläggningen, vilken skulle omfatta i runt tal 1 970 mil2,

har kostnadsberäknats till omkring 21 250 000 kronor. Kostnaden för upprättande

av fotokarta med fastighetsindelning över angivna områden örn

sammanlagt vid pass 828 mil2 har beräknats till 5 250 000 kronor. Totala

kostnaden för den ekonomiska kartläggningen samt upprättandet av fotokarta

med fastighetsindelning skulle alltså uppgå till 26 500 000 kronor.

Såsom redan nämnts avbröts den enligt 1937 års beslut förutsatta utbyggnaden

av kartverkets personalorganisation från och med budgetåret 1940/41.

Kartverket har vidare under krigsåren i betydande utsträckning måst

omställa kartframställningen för att tillgodose militära anspråk. Den för de

civila arbetsuppgifterna avsedda personalen har måst insättas för de militära

kartarbetena, vilket nödvändiggjort en kraftig nedskärning i omfattningen av

de allmänna kartarbetena, särskilt de ekonomiska, som därigenom under kriget

endast kunnat bedrivas i ringa omfattning. En betydande eftersläpning —

numera uppgående till mer än tre år -—- har härigenom uppkommit i genomförandet

av planen för den ekonomiska kartläggningen.

Besparingsberedningens förslag.

I en den 15 april 1942 till jordbruksdepartementet överlämnad promemoria

har besparingsberedningen framfört åtskilliga synpunkter och förslag med

avseende å den ekonomiska kartläggningens bedrivande i fortsättningen. Beredningen

har i frågan anfört bland annat följande.

Valet av karttyp sammanhänger givetvis intimt med vad staten i ett visst

läge anses ha råd att betala. Att förhållandena härvidlag te sig helt annorlunda

nu än för fem år sedan är uppenbart. Men bestämmandet av karttyp är

också nära beroende av den nytta man kan anses lia av den ekonomiska kartan.

De ändamål den ekonomiska kartan skall tjäna kunna visserligen icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 106.

7

frånkännas betydelse i olika hänseenden, särskilt för jordbruket och skogsbruket.

Men å andra sidan bör anmärkas, att dess vikt för exempelvis jordbruks-

och arealstatistiken, fastighets- och jorddelningsväsendet samt fastighetstaxeringen

—- som ofta särskilt framhållits som betydelsefulla ändamål

för den ekonomiska kartan — enligt beredningens uppfattning måste anses

jämförelsevis ringa. Särskilt slopandet av beskrivningen har minskat kartans

användbarhet. Kartans lämplighet som översiktskarta, bland annat för lantmäteriet,

synes också i viss mån ha minskats genom den större skalan. En ej

obetydlig olägenhet uppkommer nämligen som följd av den större skalan genom

uppdelning av materialet i ett stort antal blad. Vidare förtjänar framhållas,

att utmärkandet av samtliga jordregisterfastigheter å kartan, trots

den stora skalan, i ett ej ringa antal fall icke kan ske på ett fullt tydligt sätt.

En lägenhet örn V4 har eller V2 tunnland representerar sålunda icke större

figur å kartan än V4 cm2.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter har det synts beredningen i

hög grad tveksamt, örn utgifterna för den ekonomiska kartläggningen uppväga

statsnyttan. Särskilt under tider, då sparsamhet med statens medel å

alla möjliga områden bör eftersträvas, kan det starkt ifrågasättas, huruvida

detta ändamål är av den vikt, att det kan sättas före andra som för närvä - rande icke kunna tillgodoses.

Vid övervägandet av olika möjligheter att mera väsentligt nedbringa kostnaderna

för den ekonomiska kartläggningen har det framstått för beredningen

som särskilt anmärkningsvärt, att, medan framställningskostnadema för

den ekonomiska kartan för närvarande beräknas uppgå till omkring 12 000

kronor för mil2, motsvarande kostnader för fotokartan, som ligger till grund

för den ekonomiska kartan, stanna vid 1 500 kronor för mil2. Skillnaden i

kostnader, 10 500 kronor för mil2, belöper huvudsakligen på inläggning å

kartan av fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag,

bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen

åker och äng. En väsentlig del av utgifterna härvidlag hänför sig till tidsödande

fältarbeten.

Enligt beredningens uppfattning utgör fotokartan en så pass god karta att

staten bör kunna nöja sig med att utgiva endast en dylik karta som ekonomisk

karta för hela riket. En så radikal förenkling av den ekonomiska kartan

medför väsentliga årliga besparingar och anbefalles av beredningen som den

ur besparingssvnpunkt mest effektiva.

Därest man emellertid icke anser sig böra stanna vid utgivande av allenast

fotokartan såsom ekonomisk karta, vill beredningen som alternativt förslag

angiva, att förenklingar av den nuvarande ekonomiska kartan genomfördes.

Dylika synas nämligen möjliga utan att mera väsentligt minska kartans användbarhet.

I sådant syfte vill beredningen närmast ifrågasätta en minskning

av skalan från 1: 10 000 till 1: 20 000 samt en stark begränsning av fältarbetena

vid kartframställningen. Beträffande fastighetsindelningen bör sålunda

övervägas, om överhuvud taget andra gränser än sådana som kunna inläggas

å lantmäterikontoren böra medtagas. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla

kartan i möjligaste mån tydlig kan ifrågasättas att utesluta fastighetsindelningen

för vissa mindre fastigheter, exempelvis under 5—10 hektar, eller

t. o. m. att inskränka gränserna till sådana för större egendomar och byar.

Vidare bör särskilt fältarbete för inläggning av åker och trädgård samt kommunikationsleder

och bebyggelse knappast vara nödvändig. Den översikt

själva fotokartan härutinnan erbjuder synes i stort sett vara tillfredsställande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Utredningsmannens betänkande och förslag.

För att erhålla kännedom om de erfarenheter av den nya ekonomiska

kartans utnyttjande inom skilda verksamhetsgrenar — särskilt inom jordbruket

och skogsbruket samt inom lantmäteriväsendet — som vunnits under

senare år, har utredningsmannen begärt yttranden i nämnda hänseende

av överlantmätarna, hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna

i de län, vilka undergått ekonomisk kartläggning efter 1937 års kartverksreform.

De län, som därvid kommit i fråga, äro Göteborgs och Bohus län

samt Gotlands län, över vilka ekonomiska kartor fullständigt utgivits, ävensom

Kalmar län, där det ekonomiska kartarbetet fortskridit så långt att

kartbladen över stora delar av detta län hunnit tagas i bruk. Vidare har

utredningsmannen från länsstyrelsen i Kronobergs län, vilket län saknar

varje slag av ekonomisk karta, mottagit en närmare redogörelse för de

synpunkter, som för nämnda läns vidkommande kunde kräva särskilt beaktande

med avseende på upprättandet av planerad ekonomisk karta. Slutligen

har Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott till utredningsmannen

ingivit en skrivelse, vari utskottet närmare redogjort för

länets förhållanden med avseende å behovet av en ekonomisk karta. I betänkandet

har lämnats en redogörelse för innehållet i dessa yttranden angående

den ekonomiska kartans betydelse ur skilda synpunkter.

Utredningsmannen har med ledning av nämnda yttranden kommit till den

slutsatsen, att det kartmaterial, som representeras av den ekonomiska kartan,

kan betecknas såsom nära nog omistligt inom en mångfald grenar

av statlig och kommunal administration. Utredningsmannen har härom anfört

i huvudsak följande.

För lantmäteriväsendets del kan en ekonomisk karta sägas vara en oumbärlig

tillgång. Av de hörda överlantmätamas yttranden framgår, att det på

lantmäteriförrättningar grundade kartmaterialet i de berörda länen är mycket

bristfälligt, dels så hilvida att lantmäterikartor i viss utsträckning saknas,

dels ock därigenom att befintliga kartor i mångt och mycket numera

äro föråldrade. Förhållandena i berörda hänseenden torde i stora delar av

landet i övrigt vara ensartade. Att fastighetsredovisningen på grund av

kartbeståndets ofullständighet och bristfällighet icke kan fylla de anspråk

på noggrannhet och exakthet, som måste ställas på densamma, är uppenbart,

och stora olägenheter vållas härav. Det har även vitsordats att under

fältarbetena för den ekonomiska kartan såväl i Göteborgs och Bohus län

som i Kalmar län otaliga felaktigheter i jordregistret rättats. Den ekonomiska

kartan kan sägas utgöra en nödvändig förutsättning för en effektiv

fastighetsredovisning.

Även för fastighetsbildningsväsendet är tillgången på översiktskartor av

den ekonomiska kartans typ av stort värde. Utredningen ger vid handen

att den ekonomiska kartan underlättar det sakliga bedömandet av ärendena

och förebygger oriktigheter och olämpliga gränsdragningar. Kartan ger även

möjligheter för ett översiktligt förhandsbedömande av begärda förrättningars

innebörd och lämplighet, och härigenom kan många gånger en onödig

förrättning med dess kostnader undvikas. Besparingar vinnas för övrigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

9

även på annat sätt genom utnyttjande av den ekonomiska kartan, i det att

de sammanställningskartor, som för olika ändamål och till ej obetydlig

kostnad tidigare uppgjorts inom lantmäterikontoren, nu till större delen

blivit överflödiga. Det synes emellertid icke möjligt att siffermässigt beräkna

den kostnadsminskning, som för lantmäteriväsendets del uppkommer genom

den ekonomiska kartans tillkomst.

Såvitt angår jordbruksnäringen kan värdet av den ekonomiska kartan —- frånsett den jordägande allmänhetens intresse därav — anses främst bestå

i dess utnyttjande såsom översiktskarta och såsom underlag vid planläggning

av olika kultur- och förbättringsåtgärder, såsom nyodling, beteskultur,

avloppsförbättring och dikning. Särskilt har värdet av kartans utnyttjande

vid markkarteringen understrukits. Dess användning för sistnämnda ändamål

säges medföra så stor kostnadsbesparing för de enskilda jordbrukarna,

att markkarteringen på grund därav genomföres i betydligt större

omfattning än eljest varit tänkbart.

Särskild uppmärksamhet tilldrar sig i detta sammanhang de nu aktuella

problemen om jordbrukets rationalisering. Här framträder bland annat

spörsmålet örn åtgärder i syfte att ge brukningsdelarna lämpligare storlek,

arrondering och sammansättning. Ytterligare rationaliseringsåtgärder få tänkas

gå ut på förbättring av jordbruken. Rationaliseringssträvandena förutsätta

vidare studier av jordbrukets lönsamhet och de faktorer som inverka

härpå.

Det torde icke vara för mycket sagt, att ett lämpligt kartmaterial utgör

en nära nog oumbärlig grundval för lösandet av den mångfald spörsmål —

ekonomiska och sociala — som kunna sammanfattas under begreppet jordbrukets

rationalisering. Endast genom ett sådant kartmaterial — den ekonomiska

kartan i nuvarande skick torde härvidlag fylla alla anspråk — kan

en allsidig överblick över rådande förhållanden och problemställningar samt

förefintliga möjligheter att samordna skilda åtgärder vinnas.

Utredningen visar, att den ekonomiska kartan med fördel utnyttjas även

på skogsvårdens område, särskilt för erforderlig orientering i ärenden angående

olika på skogsvårdsstyrelsema ankommande åtgärder. I detta sammanhang

kan erinras därom, att skogsvårdsstyrelsema numera i alltmer

ökad utsträckning ha att handlägga frågor örn avverkningsbestämmelser i

samband med belåning av fastigheter mot inteckningssäkerhet enligt 1930

års lag i ämnet.

I yttrandet från länsstyrelsen i Kronobergs län belyses behovet av en ekonomisk

karta för åtskilliga av länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Främst nämnes

kartans betydelse för länsarkitektens och vägingenjörens arbete. Lösandet

av länsarkitektens uppgifter med avseende å samhällsbildningar, planeringsverksamheten

och byggnadsverksamheten underlättas uppenbarligen avsevärt

genom tillgången till en karta, som visar bebyggelse och markkaraktär,

och därå förändringar i bebyggelsen kunna fortlöpande inläggas. En

effektiv övervakning av landsbygdens bebyggelse lärer först kunna möjliggöras

med tillkomsten av den ekonomiska kartan. För vägväsendets del är

att anteckna, att den nya lagstiftningen på området förutsätter redovisning

av fastighetsgränser och förtecknande av fastighetsägare i arbetsplanerna, något

som ytterst lätt kan ske med hjälp av den ekonomiska kartan.

Fastighetstaxeringen utgör ytterligare ett länsstyrelsernas arbetsområde,

där den ekonomiska kartan vitsordas bliva av betydelse.

I detta sammanhang bör ej förbises den betydelse den ekonomiska kartan

Ilar och än mera kan komma att fä för framställning av andra kartlyper.

Det kan erinras därom att organisalionsnämnden på sin lid diskuterade den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

tanken att tillgodose allt kartbehov inom landet genom utförande av en

grundkarta efter lantmäterimätningar i stor skala. Denna grundkarta, vilken

ständigt skulle hållas å jour, skulle kunna användas för kartframställning i

mindre skalor. Den skulle även ligga till grund för fastighetsregistreringen.

Organisationsnämnden kom dock till det resultatet, att de beräknade höga

kostnaderna för fullbordande av en dylik lcatasterkarta, omkring 75 000 000

kronor, uteslöte ett realiserande av förslaget.

Utredningen bestyrker, beträffande några väsentliga förvaltningsområden,

att de förväntningar som 1936 knötos till utgivandet av den då planerade

ekonomiska kartan till fullo infriats, och det synes mig med skäl kunna antagas

även för övriga grenar av enskild eller offentlig, ekonomisk eller administrativ

verksamhet, att den nya ekonomiska kartan väl fyllt den uppgift

man tillagt densamma.

Under sådana förhållanden får utgivandet av den ekonomiska kartan alltjämt

sägas vara ett samhälleligt intresse av den storleksordning, att frågan

örn denna verksamhets fortsatta bedrivande ej ens i ett ekonomiskt krisläge

får bedömas enbart med hänsyn till statsverkets kostnader därför. Det gäller

härvidlag icke i första hand att se kartutgivningen som ett moment i landets

kulturella standard, ehuru ej heller en sådan synpunkt får undervärderas.

Kartan bildar främst en viktig faktor i landets materiella liv och utgör

i den meningen produkten av en verksamhet, för vilken även betydande

kostnader äro icke endast försvarliga utan väl motiverade.

Utredningsmannen har bestämt avstyrkt besparingsberedningens förslag

att använda enbart fotokartan såsom ekonomisk karta. Härom yttrar utredningsmannen

följande.

För den, som ägnat den ekonomiska kartframställningen ett mera ingående

studium, framstår det såsom uppenbart, att utan det förtydligande av fotobilden,

som genom dess bearbetning vid fält- och byråarbeten vinnes, kartan

saknar de moment, vilka väsentligen skapar dess värde i den mångskiftande

användning, för vilken kartan behöves. Den obearbetade fotobilden

kan icke anses förtjänt av beteckningen ekonomisk karta.

Studier på fältet av kartframställningen giva vid handen, att läsningen och

tydningen av den rena fotobilden erbjuda betydande svårigheter även för

den med kartväsendet och kartorienteringen mera förtrogne. Många faktorer

bidraga härtill. Beträffande den odlade jorden bör ihågkommas, att denna

ej framträder ensartat på fotobilden. Nyanserna bliva beroende av sådana

tillfälliga omständigheter som de odlade växternas art, huruvida jorden är

nysådd, bevuxen med gröda eller ligger i träda. Ofta kan solens skuggverkan

åstadkomma vilseledande effekter särskilt i fråga örn möjligheterna att bedöma

gränsen mellan olika ägoslag, bebyggelse, rätta sträckningen av en

väg o. d. Endast ett mycket tränat öga kan på ett tillfredsställande sätt

tillgodogöra sig fotobilden för orientering i fråga om viktigare förhållanden

i landskapets karaktär.

Från det föreliggande utredningsmaterialet kan även hämtas belägg för

uppfattningen att enbart fotobilden icke är tillfyllest såsom ekonomisk karta.

Det framgår sålunda, att kartans betydelse för lantmäteriväsendet i mycket

hög grad ligger däri, att å kartan redovisas fastighetsgränser och att därmed

möjligheter ges till en fortlöpande redovisning av förändringar i fastighetsindelningen.

Vad särskilt angår besparingsberedningens antydan därom

att, örn fastighetsgränser skola inläggas, endast lantmäteritekniskt fastställda

gränser borde medtagas, torde ett sådant yttrande icke vara helt invändningsfritt.

En auktoritativ redovisning av de flerstädes i landet talrikt före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

11

kommande, sämjedelningsvis tillkomna fastigheterna torde lia en icke oviktig

uppgift att fylla, icke minst för kreditgivningen åt jordbruket. De vid

sämjedelning tillkomna gränsdragningarna äga ju dessutom rättslig betydelse

i vissa hänseenden. Här ifrågavarande gränser inläggas med stor noggrannhet

med ledning av de berörda rättsägarnas sammanstämmande uppgifter

och giva så tillvida en riktig bild av äganderättsförhållandena. Det kan

dessutom ingalunda anses uteslutet, att de begränsade rättsverkningar, som

lagstiftningen för närvarande tillerkänner sämjedelningen såsom form för

fastighetsbildning, i en framtid utökas, och att till sämjedelningsgränserna

således kan komma att knytas större rättslig relevans än vad nu är fallet.

Enligt vad jag erfarit torde spörsmålet härom stå på fastighetsbildningssakkunnigas

arbetsprogram.

Det torde även med fog kunna påstås, att en fotokarta, som icke bearbetats

genom utmärkande av mera väsentliga drag i landskapets karaktär eller

genom inläggande av fastighetsgränser, väsentligen går miste om de egenskaper.

som eljest göra den till ett viktigt underlag för arbetet inom de flesta

andra grenar av administrationen.

Beträffande frågan huruvida fältarbetet för den ekonomiska kartan skulle

kunna utan större olägenhet begränsas genom uteslutande av ett eller annat

av de moment, som enligt gällande grunder för kartframställningen innefattas

i fältbearbetningen av fotobilden, har utredningsmannen framhållit, att

den redovisning av olika förhållanden, som nu lämnades i den ekonomiska

kartan, utgjorde ett ur såväl kostnads- som behovssynpunkt väl avvägt minimum.

Enligt utredningsmannens mening skulle en inskränkning av fältarbetet

på en eller annan punkt med största sannolikhet medföra en ytterst

ringa besparingseffekt.

Jämväl förslaget att förminska den nuvarande skalan till 1: 20 000 har

avstyrkts av utredningsmannen, som på denna punkt anfört väsentligen

följande.

Det kan utan vidare sägas, att en till skalan 1:20 000 förminskad ekonomisk

karta icke medger en sådan detaljredovisning, som nu förekommer och

som är önskvärd och nödvändig. Med den givna utgångspunkten ligger redan

i denna omständighet ett skäl, som talar mot en förminskning av skalan.

Härtill kommer att åtskilliga av de hörda myndigheterna och institutionerna

vitsordat, att förminskning av den ekonomiska kartans skala skulle äventyra

kartans användbarhet inom de berörda arbetsområdena. Av vissa uttalanden

i detta sammanhang torde man till och med kunna våga den slutsatsen, att

en karta i mindre skala än 1: 10 000 bleve helt onyttig och att alltså alternativet

till en karta i skalan 1:10 000 borde vara helt nedläggande av den ekonomiska

kartläggningen och flygfotograferingen för det ifrågavarande civila

ändamålet.

För lantmäteriväsendets del begränsas genom förminskning av skalan kartans

användbarhet särskilt beträffande fastighetsredovisningen. Redan skalan

1: 10 000 säges vara för liten för att beträffande tätare bebyggda orter

erbjuda tillräckliga möjligheter för en säker fastighetsredovisning. För tätorternas

del måste även vid denna skala särskilda specialer upprättas. Sådant

bleve örn kartan utfördes i än mindre skala erforderligt i så mycket

större utsträckning med härav föranledda ökade kostnader.

Enligt en undersökning i samband med 1930 års utredning visade det sig,

att på den ekonomiska kartan över Kristianstads län i skalan 1:20 000 en
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

dast omkring 60 procent av de i jordregistret upptagna fastigheterna kunnat

för sig redovisas, medan på den då under arbete varande kartan över Göteborgs

och Bohus län i skalan 1: 10 000 motsvarande genomsnittliga procentsats

utgjorde 89. I vissa socknar hade ända till 99—100 procent av registerfastigheterna

kunnat åskådliggöras på kartan.

För skogsbrukets och jordbrukets del har anmälts önskemål örn kartans

utgivande i minst skalan 1: 10 000.

Med stöd av vad genom utredningen framkommit förordas ett bibehållande

av nuvarande skala för den ekonomiska kartan, eller 1:10 000.

Kungl. Maj:t har den 27 januari 1939 fastställt den ordningsföljd, enligt

vilken ekonomisk kartläggning av de olika länen skulle komma till utförande.

Med hänsyn bland annat till den omständigheten att under krigsåren

flygfotografering skett för militära ändamål över vissa delar av landet och

att rationaliseringen av kartarbetena torde kräva, att det sålunda erhållna

bildmaterialet utnyttjas innan det blir föråldrat, har utredningsmannen funnit

frågan om ordningsföljden för kartläggningen böra tagas under omprövning.

I anledning av en framställning från Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har utredningsmannen berört Skaraborgs läns plats

i turordningen till ekonomisk kartläggning och därvid förordat, att vid en

allmän översyn av denna turordning borde övervägas att flytta upp detta

län från dess nuvarande elfte plats till omedelbart efter de två län som stöde

först i tur, nämligen Östergötlands och Kronobergs län.

Utredningsmannen har vidare föreslagit att den försening i arbetsprogrammet,

som uppstått till följd av krigsförhållandena, skulle återvinnas genom

ökad arbetstakt. Utredningsmannen har på denna punkt yttrat i huvudsak

följande.

Inom åtskilliga län är en ny ekonomisk karta nu starkt efterfrågad och

varje ytterligare försening medför olägenheter. Det synes därför vara en angelägenhet

av största vikt, att arbetena för den ekonomiska kartan omedelbart

efter ett fredsslut forceras så att inom kortast möjliga tid eftersläpningen

i förhållande till den ursprungliga planen inhämtas och att därefter denna

plan fullföljes i det från början tänkta tempot.

Med en sådan ståndpunkt uppkommer frågan, huruvida möjligheter föreligga

för kartverket att erhålla den ökade arbetskraft, som är erforderlig för

forcering i arbetet. Det gäller ju att söka åstadkomma en icke obetydlig personalförstärkning.

I sist berörda hänseende kan erinras därom, att kartverket för att kunna

fullfölja de militära uppgifterna sett sig nödsakat att anställa extra personal

i icke oväsentlig omfattning. Denna extra personal torde icke utan särskilda

åtgärder kunna räkna med fortsatt anställning eller befordran inom kartverket,

sedan verket helt återgått till de civila uppgifterna. Emellertid har

den nu åsyftade personalgruppen, som består av delvis väl kvalificerat folk,

under krigsåren hunnit förvärva viss erfarenhet beträffande de olika arbetsmomenten

inom verket. Större delen av denna personalgrupp skulle vid övergången

till fredsförhållandena stå inför nödvändigheten att söka sig annan

utkomst. Det synes därför vara ur kartverkets produktionssynpunkt önskvärt

att de bäst kvalificerade av här åsyftade extra personal fortsättningsvis tagas

i anspråk för det civila kartarbetet inom kartverket, enkannerligen den ekonomiska

kartläggningen. Ett ytterligare skäl härför är även att den för kart
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 106.

13

verket fastställda krigsorganisationen eljest icke kan vid behov fyllas med

rutinerad arbetskraft. Kartverkets fredsorganisation torde nämligen böra bestämmas

även med sikte på behovet av arbetskraft under krig, så att krigsförhållandena

icke behöva föranleda nyrekrytering i större omfattning utan i

huvudsak endast omplacering av tillgänglig arbetskraft.

Ett återhämtande av den förlorade tiden synes, såvitt nu kan bedömas,

icke kunna ske under kortare period än sex år. Till denna sexårsperiod bör

läggas en tid av två år, vilka beräknas förflyta innan den tillgängliga nya

personalen nått full rutin och erfarenhet inom sina arbetsuppgifter och kan

utnyttjas med full kapacitet. Räknar man emellertid med att förutsättningar

för en återgång lill normala arbetsförhållanden inom kartverket skola föreligga

vid ingången av budgeåret 1946/47, skulle sålunda, sedan den överflyttade

tillfälliga personalen erhållit fortsatt utbildning i ritning och fältarbete

m. m. under två år, forceringsperioden inom den ekonomiska kartläggningen

vara fullbordad efter avslutandet av 1954 års fältarbetssäsong.

Utredningsmannen har räknat med att för fullföljande av detta program

skulle erfordras att ekonomiska kartbyrån budgetåret 1946/47 skulle varaktigt

erhålla den personaluppsättning som förutsatts vid fullt utbyggd organisation

enligt 1937 års beslut. Vidare skulle under den åttaåriga forceringsperioden

erfordras en personalförstärkning omfattande 15 tekniska biträden

och 10 ritbiträden, varjämte å fotogrammetriska byrån skulle behövas en

förstärkning med 10 fotografbiträden.

Yttrandena.

I samtliga yttranden, som behandlat utredningsmannens förslag i fråga om

val av karttyp och skala samt påskyndande av den ekonomiska kartläggningen,

ha dessa förslag tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I allmänhet

har behovet ur olika synpunkter av en ekonomisk karta i den av utredningsmannen

förordade utformningen starkt understrukits. Särskilt har framhållits,

att betydelsen av en ekonomisk karta i skala 1: 10 000 vore mycket stor

för rationaliseringen av det svenska jordbruket. Sistnämnda åsikt har omfattats

av bland andra kartverkskommissionen, kartverket, 1942 års jordbrukskommitté,

norrlandskommittén och Sveriges lantbruksförbund. Kartverket

har i detta sammanhang förklarat, att kostnadsbesparingen vid en återgång

till skalan 1: 20 000 blott skulle utgöra omkring två procent av totalkostnaden

för kartans upprättande och utgivning, men att en karta i denna skala

skulle bli oanvändbar som underlagskarta för praktiska inventeringsarbeten

inom jordbruk och skogsbruk och för projekteringsarbeten av skilda slag.

Från flera håll har framhållits såsom önskvärt, att de ekonomiska kartarbetena

påskyndades, så att den ekonomiska kartläggningen kunde fullbordas

tidigare än som avsetts enligt 1937 års plan. Kartverket har på denna

punkt bland annat anfört.

Kartverket förordar den av utredningsmannen föreslagna åtgärden att utöka

personalorganisationen för den ekonomiska kartläggningen i den utsträckning,

att det under kriget uppkomna underskottet i produktionen kan

avarbetas under en period av åtta år. Kartverket vill emellertid för egen del

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 106-

uttala, att det bör under denna period framdeles övervägas, huruvida det icke

ur såväl statens som kartkonsumenternas intresse är fördelaktigare att bibehålla

en sålunda uppbygd utökad personalorganisation och därigenom påskynda

slutförande av den ekonomiska kartläggningen av landet.

Ett påskyndande av den ekonomiska kartläggningen är emellertid icke endast

ett intresse med hänsyn till landets behov av ekonomiska kartor. Vid

kartverket har under de senaste åren pågått utredning örn en ny topografisk

karta över landet och försöksarbeten ha utförts för prövning av olika arbetsmetoder

och framläggande av förslag till ny karttyp. Även en ny topografisk

karta bör grundas på den upprättade fotokartan men betydande lättnader

skulle vinnas, örn den ekonomiska kartläggningen över de områden, där sådan

kartläggning skall ske, funnes utförd före den nya topografiska kaidläggningen,

om denna såsom är att hoppas kommer att beslutas av statsmakterna.

Såväl tid som kostnader skulle härigenom minskas för den blivande topografiska

kartläggningen av landet. Då ej minst försvarsväsendet har påkallat

framställning av en ny topografisk karta på kortast möjliga tid, skulle en

forcering av den ekonomiska kartläggningen medföra större möjligheter att

tillgodose detta ur försvarsväsendets synpunkt framställda önskemål samtidigt

med att de ekonomiska intressenas kartbehov blir snabbare tillgodosett

genom den utökade ekonomiska kartläggningen.

Även kartvcrkskommissionen har framhållit, att såväl tid som kostnader

skulle minskas vid framställningen av den topografiska kartan, om den ekonomiska

kartläggningen ginge före den topografiska på de områden, där ekonomisk

kartläggning vore avsedd att äga rum.

19 i2 års jordbrukskommitté har i fråga om takten för den ekonomiska

kartläggningens bedrivande uttalat bland annat följande.

Kommittén har räknat med att för att få till stånd ur storleks- och arronderingssynpunkt

lämpliga jordbruk det kommer att bliva nödvändigt att företaga

förändringar av ett stort antal nu befintliga jordbruksfastigheter, i form

av sammanläggningar, ägoutbyten, omskiften m. m. Denna förvandlingsverksamhet

torde böra ledas och övervakas av särskilda statliga organ. För att

dessa rationaliseringsorgan skola kunna överblicka sina arbetsområden, så

att de bland annat ha möjlighet att bedöma, var behovet av rationaliseringsåtgärder

är mest trängande, ävensom lämpligheten av ifrågasatta förvandlingsåtgärder,

är det nödvändigt, att de på ett enkelt sätt kunna skaffa sig

en tämligen exakt kännedom örn ägoförhållandena i de olika delarna av sina

verksamhetsområden. Detta möjliggöres på ett utmärkt sätt av den ekonomiska

kartan. Där en sådan saknas, kan det däremot i många fall bliva förenat

med vissa både svårigheter och kostnader för rationaliseringsorganen att erhålla

den behövliga översikten över ägoförhållandena. Ofta torde väl, örn ekonomisk

karta ej finnes, det hos lantmäterikontoren befintliga kartmaterialet

kunna användas för detta ändamål. Kopiering och sammanställning av detta

kartmaterial kan emellertid komma att ställa sig ganska dyrbar. Härtill kommer,

att de hos lantmäterikontoren befintliga kartorna ej alltid återge de nuvarande

ägande- och brukningsförhållandena, samt att detta kartmaterial

ingalunda täcker all mark. Rationaliseringsorganen torde därför ofta i avsaknad

av en ekonomisk karta bliva nödsakade att låta företaga särskilda fältarbeten

för att få erforderlig kännedom örn ägoförhållandena i ett visst område.

Örn däremot en ekonomisk kartläggning av området skulle komma till

stånd, torde behovet av dylika specialundersökningar inom området bortfalla

så gott som helt, vilket i och för sig skulle innebära en viss besparing

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 106.

15

för staten samt dessutom skulle medföra en förbättring av rationaliseringsorganens

arbetsmöjligheter och därmed även av utsikterna att få ett gott resultat

av rationaliseringsarbetet.

Med hänsyn till vad jordbrukskommittén anfört om nödvändigheten för

rationaliseringsorganen att lätt kunna skaffa sig överblick över ägoförhållandena

i olika områden, framstår det givetvis för kommittén såsom i hög grad

önskvärt, att arbetet med den ekonomiska kartläggningen bedrives så snabbt

som möjligt. Då igångsättandet av rationaliseringsarbetet inom ett visst område

uppenbarligen ej kan få anstå till dess ekonomisk karta för området

föreligger, bliva nämligen rationaliseringsorganen i avsaknad av sådan karta

nödsakade att på annat sätt skaffa sig den erforderliga översikten över ägoförhållandena,

vilket, såsom nämnts, torde komma att medföra ej oväsentliga

kostnader. Ett påskyndande av utgivandet av den ekonomiska kartan torde

därför i realiteten komma att medföra besparingar och ej ökade utgifter för

det allmänna. Av vad nu sagts torde framgå, att jordbrukskommittén för sin

del livligt tillstyrker utredningsmannens förslag örn åtgärder för att möjliggöra

en återhämtning av den tid, som gått förlorad till följd av krisförhållandena.

Enligt kommitténs uppfattning bör härjämte övervägas, örn ej möjlighet

finnes att ytterligare påskynda utgivandet av kartan. I samband härmed

torde även böra övervägas frågan, om de fältarbeten, som jordbrukets

rationaliseringsorgan måste bedriva, kunna samordnas med fältarbetena för

utgivning av den ekonomiska kartan.

Jämväl norrlandskommittén har uttalat, att det med hänsyn till den betydelse,

som den ekonomiska kartläggningen numera hade för det produktiva

näringslivet, syntes synnerligen angeläget, att landet kunde genomgås på betydligt

kortare tid än som förutsatts i den tidigare fastställda planen.

I ett flertal yttranden från länsstyrelser, hushållningssällskap och överlantmätare

ha framställningar gjorts i fråga om den mellan länen fastställda

ordningsföljden för den ekonomiska kartläggningen. Bland annat har begärts

en gynnsammare placering av Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens

län. Norrlandskommittén har framhållit önskvärdheten av att på grundval

av den under krigsåren verkställda flygfotograferingen över norrlandslänen

den ekonomiska kartläggningen över dessa län genomfördes tidigare än som

skulle följa av fastställd arbetsplan.

Kartverket har i fråga örn ordningsföljden mellan länen bland annat anfört,

att förutom de vid nu gällande plans fastställande följda principerna

måste vid översynen av planen tagas hänsyn till att de under kriget framställda

fotokartorna komme att utnyttjas innan de bleve föråldrade ävensom

till — om beslut fattades örn en ny topografisk karta — över vilka områden

denna karta i första hand borde upprättas.

/.9J2 års jordbrukskommitté har framhållit önskvärdheten av att vid en

omprövning av den ordningsföljd, i vilken kartläggningsarbetet för de olika

länen borde bedrivas, även måtte beaktas i vad mån ekonomisk kartläggning

av visst län kunde framstå som särskilt angelägen för att underlätta

arbetet med rationalisering av brukningsdelarna inom länet.

I yttrandena från överlantmätaren i Kopparbergs län. länsstyrelserna i

Västernorrlands och Norrbottens län samt norrlandskommittén ha framställts

önskemål örn en viss utvidgning av den år 1937 beslutade ekonomiska

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

kartläggningen. Överlantmätaren i Kopparbergs län har sålunda ansett, att

beträffande de delar av länet, över vilka enligt 1937 års plan endast fotokartor

skulle upprättas, å fotokartan borde inläggas skifteslagsgränser.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har uttalat att, enär bebyggelsecentra

inom länet i större utsträckning än inom övriga kustlän i Norrland sträckte

sig utefter ådalarna långt in i landet, den fullständigare karttypen för länets

vidkommande borde omfatta samtliga dessa oavsett belägenheten i förhållande

till kusten.

Länsstyrelsen i Norrbottens lån har betonat, att då den omfattning, i vilken

norrlandslänen skulle erhålla ekonomiska kartor angivits som i huvudsak

Norrlands kustland, begreppet kustland icke finge fattas alltför snävt.

Mellan den egentliga kust- och jordbruksbygden och fjällområdet lage —

åtminstone inom Norrbotten och Västerbotten — ett ansenligt bälte av i huvudsak

skogsmarker insprängt med betydliga odlade och odlingsvärda områden,

och det vore angeläget att detta land loges med i kartläggningen. Beträffande

kartans innehåll har länsstyrelsen hemställt, att å fotokartan, efter

fältarbeten, bland ägoslagen inlades icke endast åker och trädgård utan också

äng, naturlig och odlad. Utan beteckning för detta ägoslag skulle den

ekonomiska kartan för Norrland icke vara fullständig.

Norrlandskommittén har beträffande en utvidgning av den ekonomiska

kartläggningen till nya områden anfört följande.

Enligt den tidigare fastställda arbetsplanen skulle ingen flygfotografering

eller kartläggning komma till stånd beträffande lappmarkerna samt inre delarna

av Jämtlands län. Då stora områden inom dessa landsdelar med hänsyn

till där befintliga jordbruk och skogstillgångar äro av stort värde ur nationalhushållets

synpunkt, och då dessa områden torde vara flygfotograferade

i avsevärd utsträckning, synas skäl tala för att också nu åsyftade områden

göras till föremål för ekonomisk kartläggning eller ett förenklat förfarande

med flygfotografering jämte inläggning av fastighetsgränser, varvid

eventuellt även kan övervägas användning av förminskad kartskala inom en

del områden. Kartläggningen torde för lappmarkernas del förslagsvis kunna

utsträckas upp till odlingsgränsen och inom Jämtlands län begränsas på jämförligt

sätt. Nämnas må dock, att en del staten tillhöriga skogsområden lära

ha kartlagts genom domänverkets försorg.

Vidare vill kommittén ifrågasätta, om icke vissa områden inom nordliga

Sverige, beträffande vilka visserligen flygfotografering och inläggning av fastighetsgränser

förutsatts skola äga rum men däremot andra förhållanden,

bland annat förekomsten av åker och äng, ej ansetts skola markeras, böra

bli föremål för fullständig ekonomisk kartläggning. Som exempel på dylika

områden kan hänvisas till inre delarna av Västernorrlands län.

Före- Beslutet om den ekonomiska kartläggningen i dess nuvarande form fattadraganden.

<jes 1937 års riksdag. Enligt detta beslut skulle kartan grundas på en

fotokarta i skalan 1 :10 000, å vilken sedermera efter fältarbeten skulle inläggas

fastighetsindelning, bebyggelse, kommunikationsleder, viktigare kraftledningar,

sjöar och större vattendrag samt fornlämningar ävensom av ägoslagen

åker och trädgård. Kartan avsågs bliva färdigställd under loppet av

30 år efter det kartverkets organisation för ändamålet utbyggts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 106.

17

I samband med de undersökningar som under krisåren verkställdes av

besparingsutredningen i sylte att få till stånd besparingar i den statliga verksamheten

upptogs även till övervägande frågan örn möjliga inskränkningar i

den ekonomiska kartläggningen. Besparingsberedningen ifrågasatte därvid,

att enbart fotokartan skulle utgivas såsom ekonomisk karta eller ock att

skalan för den nuvarande ekonomiska kartan skulle minskas tili skalan

1 :20 000 och i anslutning därtill fältarbetena vid kartframställningen starkt

begränsas.

En inskränkning eller begränsning av den ekonomiska kartläggningen synes

för närvarande icke kumla ifrågakomma. Såsom framgår av den verkställda

utredningen och de däröver avgivna yttrandena är behovet av en

ekonomisk karta synnerligen trängande och av allra största betydelse för

väsentliga allmänna och enskilda intressen. Den rationalisering av vårt lands

jordbruk, som för närvarande är föremål för övervägande och planläggning

och som på alla håll anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att

få tili stånd bättre ekonomiska möjligheter för landets jordbruksnäring,

kommer att i hög grad underlättas örn en aktuell och modern ekonomisk

karta står till förfogande. Mycken tid och mycket arbete skulle kunna inbesparas

vid rationaliseringens planläggande och genomförande med hjälp av

den ekonomiska kartan. Men även ur ett flertal andra synpunkter är den

ekonomiska kartan behövlig. För lantmäteriväsendet innebär densamma stora

fördelar. Överlantmätarna i de län, där den ekonomiska kartläggningen helt

eller i större omfattning slutförts, ha också kraftigt understrukit kartans

värde för lantmäteriarbetet. Kartan underlättar sålunda enligt dessa uttalanden

i stor utsträckning bedömande av förutsättningarna för och behovet av

olika lantmäteriförrättningar och kan tillika tjäna såsom underlag för fastighetsredovisningen.

Ur fastighetsbiidningssynpunkt är det vidare en stor

tillgång att en karta finnes ur vilken man kan utläsa icke blott fastigheternas

utan även större områdens sammansättning i ägoslag. Med nuvarande

kartmaterial är detta som regel icke möjligt och en följd härav är bland annat,

att ett önskat skiftes lämplighet ur fastighetsbiidningssynpunkt icke kan

överblickas utan att först en dyrbar och tidsödande sammanställning av på

olika håll tillgängligt kartmaterial utförts.

Även ur samhällsbildnings- och samhäilsplaneringssynpunkt är den ekonomiska

kartan av behovet starkt påkallad. Denna kan i hög grad bidraga

till en bättre överblick i ärenden rörande fastställande av olika bestämmelser

örn fastighetsbildningen och byggnadsförhållandena. Kartan torde likaledes

bliva till god hjälp vid planläggningar av vägar och frågor rörande vägväsendet.

Den nuvarande bristen på tillfredsställande kartmaterial har även i

förevarande hänseenden i icke ringa utsträckning medfört att betydande

kostnader måst nedläggas å sammanställningar av översiktskartor, vilka

skulle varit obehövliga därest den ekonomiska kartan funnits tillgänglig.

Den ekonomiska kartan kan även lå vidsträckt användning inom skogsbruket.

På detta område kan genom densamma i väsentlig grad underlättas

planläggningen av flertalet skogsvårdande åtgärder såsom skogsod
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 106. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ling, hyggesrensning och torrläggning. Jämväl vid skogsindelnings- och taxeringsförrättningar

kan den ekonomiska kartan komma till stor användning.

Såsom framgår av vad jag nu anfört förefinnes inom skilda områden ett

starkt behov av att den ekonomiska kartläggningen fortsättes. Att verkställa

en sådan förenkling av den ekonomiska kartan, som besparingsberedningen

ifrågasatt, anser jag icke heller tillrådligt. För att kartan skall fylla de olika

anspråk, som ställas på densamma är det nödvändigt att den erhåller den utformning

som bestämdes genom 1937 års beslut. Varje inskränkning i utmärkandet

å kartan av fastighetgränser, bebyggelse eller ägoslag kommer

att avsevärt försämra kartans användbarhet. Framför allt är det av behovet

påkallat, att en så fullständig karta som möjligt i nyssberörda avseenden finnes

att tillgå under det arbete med rationaliseringen av landets jordbruk som

förestår under de kommande årtiondena. Vad jag nu anfört gäller även det

av besparingsberedningen framförda förslaget om minskning av kartans

skala från 1: 10 000 till 1:20 000. En dylik åtgärd skulle sålunda i väsentlig

grad minska kartans brukbarhet. Det är dessutom att märka att denna åtgärd

endast skulle medföra förhållandevis små besparingar i kostnaderna

för kartan. Enligt vad kartverket uttalat skulle en minskning av skalan på

föreslaget sätt medföra en besparing av två procent av totalkostnaden för

kartans upprättande och utgivning. Uppenbart är att fullbordandet av den

ekonomiska kartan i den föreslagna formen kommer att draga stora kostnader

för statsverket. Emellertid måste härvid beaktas, att kartan kommer att

möjliggöra avsevärda besparingar för såväl det allmänna som enskilda vid

utförandet av viktiga arbeten på olika områden, där behov av ett gott kartmaterial

föreligger.

Även om den under krigsåren inträdda förseningen i de ekonomiska kartarbetena

i enlighet med utredningsmannens förslag inhämtas, skulle utgivningen

av den ekonomiska kartan icke vara fullbordad förrän år 1975. Särskilt

med hänsyn till de förestående rationaliseringsåtgärdema inom jordbruket

är det angeläget, att den ekonomiska kartan färdigställes tidigare.

Såsom 1942 års jordbrukskommitté anfört torde nämligen de organ, som skola

handhava rationaliseringen i avsaknad av en ekonomisk karta ofta bliva

nödsakade att låta företaga omfattande fältarbeten, vilka skulle medföra betydande

kostnader. Ett annat skäl för påskyndande av de ekonomiska kartarbetena

är, att frågan om en ny topografisk karta för landet även är aktuell.

Enligt de försöksarbeten, som utförts för fastställande av den lämpligaste

typen för denna karta, skulle även den topografiska kartan kunna grundas

på fotokartan. Såväl tid som kostnader skulle sparas vid framställningen av

den topografiska kartan, om den ekonomiska kartläggningen ginge före den

topografiska. Det synes sålunda fördelaktigt att genomföra den ekonomiska

kartläggningen på kortare tid än som förutsattes i 1937 års beslut. Detta

skulle i stort sett beträffande kostnaderna för den ekonomiska kartans upprättande

blott innebära, att dessa kostnader fördelades på ett färre antal år,

medan man skulle spara betydande utgifter på andra håll. Jag finner mig på

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 106.

19

grund härav böra förorda, att den ekonomiska kartläggningen bedrives så,

att den kan vara fullbordad på en tid av 15 år.

Enligt vad jag inhämtat från kartverket är detta program möjligt att genomföra,

örn den ekonomiska kartbyrån erhåller viss ytterligare personalförstärkning.

Till denna fråga torde jag få återkomma i det följande.

Därest den ekonomiska kartläggningen i enlighet med vad jag nu föreslagit

fullbordas på 15 år, torde ordningsföljden mellan de olika länens kartläggning

icke bliva av så stor betydelse. Frågan vilka områden, som först skola

kartläggas, torde få avgöras under beaktande av det mest rationella utnyttjandet

av tillgängligt fotokartmaterial och samordnandet av fotokartframställningen

för den ekonomiska kartan och övriga kartor. Emellertid torde

härvid hänsyn även böra tagas till i vad mån rationaliseringsåtgärder inom

jordbruket kunna påkalla snabbare ekonomisk kartläggning av vissa län.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till förslagen att upprätta ekonomiska

kartor över områden, vilka enligt 1937 års plan skola ligga utanför

den ekonomiska kartläggningen, liksom ej heller till den ifrågasatta utvidgningen

av redovisningen av ägoslagen beträffande den ekonomiska kartan för

Norrland. Dessa spörsmål torde få underkastas ytterligare utredning och

överväganden.

III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan.

Den topografiska kartläggningen i Sverige påbörjades år 1810 och avslutades

i sitt första skede år 1923, då utgivningen av första gången uppmätta

blad fullbordades. Den topografiska kartan, den s. k. generalstabskartan, består

av två skilda delar, den ena över södra Sverige, den andra över norra

Sverige. Den södra delen har fullständigt utgivits i rektangelblad i skalan

1: 100 000, den norra i gradblad, huvudsakligen i skalan 1: 200 000 men beträffande

vissa områden även i skalan 1: 100 000.

I sina yttranden över betänkandet rörande vissa med rikets ekonomiska

kartläggning sammanhängande spörsmål m. m. ha överbefälhavaren och

kartverkskommissioncn understrukit vikten av att även frågan om den topografiska

kartläggningen av landet löstes. Överbefälhavaren har därvid såsom

den allvarligaste anmärkningen mot det nuvarande topografiska kartverket

framhållit, att den nuvarande arbetstakten icke säkerställde tillräckligt

snabb revidering.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 med anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 upptagit frågan örn revidering av den nuvarande topografiska

kartan. Kartverket har därvid upplyst, att kartverket, som för

närvarande i samråd med försvarsstaben bedreve försöksarbeten för fastställande

av arbetsmetoder och karttyp för en ny topografisk karta, hade för

avsikt att under år 1946 framlägga förslag i ämnet. Den nya kartan avsåges

skola framställas enligt den fotogrammetriska metoden. Såsom underlag för

kartan skulle användas fotokartor med nivåkurvor, varvid för den ekonomiska

kartläggningen framställt fotokartunderlag skulle kunna utnyttjas. I

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl Maj.ts proposition nr 106.

frågan om revidering av den nuvarande topografiska kartan har kartverket

yttrat bland annat följande.

Oavsett frågan om framställning av ny topografisk karta, vilket arbete

måste draga en avsevärd tid, är det nödvändigt att den nuvarande kartan

revideras och hålles ajour för att erforderligt och godtagbart kartmaterial

skall kunna finnas tillgängligt för försvarsväsendet och civila behov.

Redan år 1931 gjorde dåvarande kartverkschefen framställning till Kungl.

Maj:t om åtgärder till organisationens ökande beträffande gravörarbetskrafterna

för att på 20 år, alltså till omkring år 1950, kunna genomföra revideringsarbetena

och bringa den topografiska kartan i fullt brukbar! skick.

Ajourbållningen skulle sedan ske på sådant sätt att efter den första grundliga

revideringen varje kartblad i medeltal undergick revidering vart tionde

år. Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd, och det topografiska verket

har därigenom allt mer föråldrats och kommer, om ej åtgärder snarast vidtagas,

att gå mot sitt förfall. De under senaste världskriget uppkomna allt

större kraven på framställning av militära specialkartor lia medfört en ytterligare

försämring i möjligheterna att medhinna revidering av den topografiska

kartan, enär arbetskrafterna i stor utsträckning måst tagas i anspråk

för nämnda brådskande militära kartarbeten. Det är därför en tvingande

nödvändighet att omedelbart igångsätta en möjligast snabb revidering av

de topografiska kartverken, i den mån kartbladen överhuvud taget äro revideringsdugiiga.

Detta är icke fallet dels med vissa blad inom södra verket,

och dels med flertalet blad i skalan 1: 200 000 inom norra verket. Orsaken

härtill är att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under

en så lång period som från år 1821 till år 1919, såväl beträffande de äldsta

bladen i södra Sverige som i fråga örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000

upprättats med mycket svagt eller — vad beträffar de inre delarna av norra

Norrland — obefintligt geodetiskt underlag och dåligt stomkartematerial.

Enlig kartverkets mening bör moderniseringen av den topografiska kartan

genomföras på följande sätt.

Ommätning eller revidering av södra verkets blad bör genomföras inom

en period av 15 år, räknad från den 1 januari 1946, och på sådant sätt att

icke något blad den 1 januari 1961 i modernitet är äldre än 10—15 år. Denna

modernitet skulle sedan vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.

Norra verket i skalan 1: 100 000 bör, räknat från den 1 januari 1946, likaledes

grundligt revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och

därefter ajourhållas.

Då under beredskapstiden visat sig erforderligt att för försvarsväsendets

del lia tillgång till topografiska kartor i samma skala över hela Norrland, ha

bladen i skalan 1: 200 000 på fotolitografisk väg utgivits genom försvarsstabens

försorg, uppförstorade till skalan 1: 100 000 över de delar, där kartor

i skalan 1: 100 000 icke funnits framställda och utgivna. Med utgångspunkt

härifrån torde de blad i skalan 1: 200 000, som sammanfalla med de

i skalan 1: 100 000 framställda bladen, icke vidare behöva revideras. Av övriga

blad i skalan 1: 200 000 böra revideringsdugliga sådana grundligt revideras.

Blad i denna skala, vilka på grund av brist på stomkarta eiler bristande

geodetiskt underlag m. m. äro revideringsodugliga, böra endast nödtorftigt

partiellt revideras beträffande vägnät, turistorter och turistleder. Övriga

delar av norra verket böra nymätas i samband med framställning av en

ny topografisk karta över landet, så snart erforderligt geodetiskt underlag

hunnit bestämmas och flygfotografering därefter kunnat utföras.

För att kunna genomföra moderniseringen av den topografiska kartan på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

21

angivet sätt erfordras dels vid fältarbetena årligen en personal av minst 24

topografiskt utbildade fältmätare, därav 15 under 10 år för ommätning av

revideringsodugliga blad, dels ock för gravyrarbetena minst 9 gravörer. Skulle

moderniseringen genomföras på ännu kortare tid, exempelvis 10 år, skulle

behövas dels 37 fältmätare, därav 24 under 6 år för ommätning av revideringsodugliga

blad, och dels 14 gravörutbildade. För närvarande har kartverket

tillgång till 20 topografiskt utbildade fältmätare och 12 utbildade gravörer,

varav dock minst två måste utnyttjas för andra gravyrarbeten (försöksarbeten

för ny topografisk karta m. m.). Fältmätarna utgöras emellertid

till mer än hälften av inbeordrad militär personal, och det är sannolikt

svårt att kunna få behålla alla dessa vid kartarbetena under hela moderniseringsperioden.

Utbildning av ytterligare topografiska fältmätare är därför

nödvändig för att ersätta sådana som återgå till militär tjänstgöring och för

att fylla det erforderliga antalet fältmätare. Ny sådan utbildningskurs avses

skola påbörjas i januari 1946. Ehuru gravörernas antal för närvarande är

till fyllest för att kunna genomföra moderniseringsprogrammet på 15 år, måste

nya elever omedelbart anställas och utbildas till gravörer, enär fem av

gravörerna uppnå pensionsåldern under de närmast följande sex budgetåren,

kled hänsyn till att utbildningen till gravör tager minst 5 år i anspråk måste

från kommande höst elevantagning ske, vilket kartverket redan igångsatt.

Enär utbildning av nya fältmätare tager omkring 3 år, är det knappast

möjligt att genomföra en modernisering av den topografiska kartan, i den

utsträckning som förutsatts, på en så kort tid som 10 år, även örn försvarsväsendet

skulle kunna tillhandahålla erforderligt antal officerare och underofficerare

för tjänstgöring vid kartverket. Kartverket har därför nödgats beräkna

moderniseringsperioden till 15 år. I betraktande av behovet ur såväl

militär som civil synpunkt av snabbast möjliga modernisering av den topografiska

kartan måste denna tidslängd betraktas som en maximigräns för

moderniseringsperioden.

Överbefälhavaren har i infordrat utlåtande över kartverkets framställning

uttalat, att det ur försvarssynpunkt vore till fördel, om den föreslagna moderniseringsperioden

om 15 år kunde minskas. Då detta av de skäl kartverket

anfört icke syntes möjligt, ville överbefälhavaren understryka kartverkets

uttalande, att tidslängden 15 år måste betraktas som en maximigräns

för moderniseringsperioden.

Av vad kartverket anfört framgår, att den nuvarande topografiska kartan

över landet är i hög grad bristfällig. Anledningen härtill är att söka i det

förhållandet, att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under

en så lång tid som omkring 100 år, nämligen under tiden från 1810 till

omkring 1920 såväl beträffande äldsta bladen i södra Sverige som i fråga

örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000 upprättats på svagt eller intet geodetiskt

underlag och dålig stommaterial. Under sådana förhållanden är det

uppenbart att starkt behov förefinnes av en modern och förbättrad topografisk

karta. För närvarande pågå, såsom också framgår av vad kartverket

anfört, undersökningar rörande arbetsmetoderna och den lämpligaste

typen för denna karta. Ett förslag beträffande kartan torde kunna förväntas

från kartverket under innevarande år. Aven örn i en nära framtid be
-

Före
draganden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

slut skulle fattas om upprättande av en ny topografisk karta, kommer det

att förflyta en avsevärd tid, innan denna kan färdigställas.

Under mellantiden måste, framför allt med hänsyn till försvarsväsendets

behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta, de påtagligaste bristerna

i den nuvarande topografiska kartan avlägsnas. Denna revidering torde huvudsakligen

kunna ske i överensstämmelse med kartverkets förslag. Ommätning

eller revidering av södra verkets blad torde sålunda böra genomföras

inom en period av 15 år räknat från och med innevarande år och på sådant

sätt att icke något blad den 1 januari 1961 är äldre än 10—15 år. Denna

modernitet synes därefter böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.

Den del av norra verket som finnes i skalan 1: 100 000 bör likaledes

revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och därefter hållas

ajour. Av bladen i skalan 1: 200 000 böra de, som befinnas därtill användbara,

revideras. De blad i denna skala, som icke lämpligen kunna revideras,

böra nödtorftigt förbättras genom justeringar i fråga om vägnät, turistorter

och turistleder.

Till frågan örn personalbehovet för nu ifrågavarande arbeten återkommer

jag närmare i det följande.

IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av

framställning av militära specialkartor bland kartverkets

ordinarie arbetsuppgifter.

Enligt kartverkets instruktion åligger det verket att biträda vid upprättandet

av erforderliga specialkartor för arméns och flygvapnets behov, i den

mån anslag och personal för ändamålet ställas till kartverkets förfogande av

försvarsväsendet. I händelse av krig eller krigsfara skall kartverket enligt

överbefälhavarens bestämmelser stå till försvarsväsendets förfogande. Instruktioner

för verket och dess personal, att tillämpas vid krig, skola redan

i fredstid utarbetas, i den mån försvarsväsendet därav beröres i samråd med

chefen för försvarsstaben. En regementsofficer å generalstabskårens stat1

skall såsom militärassistent tjänstgöra hos kartverket med uppgift att biträda

överdirektören vid beredning av ärenden, som beröra försvarsväsendet, och

vid framställning av militära specialkartor, samt att i kartverket föredraga

de ärenden av nämnda art, vilka överdirektören bestämmer. Militärassistenten

skall såvitt möjligt deltaga i behandlingen inom kartverket av frågor

om träffande av avtal angående tryckning, annan reproduktion eller försäljning

av kartor m. m. samt av frågor rörande kartarbetenas planläggning och

angående ändringar i fastställda karttyper. Till anställning vid kartverket

kan militär personal i viss utsträckning kommenderas.

I kartverkskommissionen, som har till uppgift att giva råd i frågor rörande

de allmänna riktlinjerna för kartarbetena samt grunderna för kartframställningen

vid kartverket, representeras försvarsväsendet av cheferna

för försvarsstaben, armén och flygvapnet. Enligt instruktionen för kartverket

och kartverkskommissionen skola förslag till ändringar i karttyper eller

1 Numera försvarsstabens stat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

23

till nya karttyper samt den årliga planen för kartverkets arbeten underställas

kartverkskommissionen, innan förslagen föreläggas Kungl. Maj:t för fastställelse.

överbefälhavaren har i framställning till Kungl. Maj:t den 11 december

1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning

till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande, samt

anhållit örn närmare utredning av denha fråga. Överbefälhavaren har framhållit,

att omfattande arbeten för i första hand militära ändamål hittills utförts

vid kartverket och även i fortsättningen med all säkerhet komme att

påläggas verket. Det gällde härvid icke endast att tillfälligt underhålla de

hittillsvarande kartorna genom revideringar o. d. utan även att framställa

ett flertal nya kartor. Den militära kartläggningen syntes därför numera ha

trätt i förgrunden. De skäl som på 1930-talet anförts för att kartverket skulle

bestå såsom ett i förhållande till försvarsväsendet helt självständigt, civilt

ämbetsverk hade därför förlorat sin bärkraft.

Utredningsmannen har i sitt betänkande avstyrkt överbefälhavarens förslag

örn militär organisation av kartverket. Utredningsmannen har till stöd

för denna ståndpunkt bland annat anfört.

Avgörande vikt för bedömande av den uppkomna frågan bör fästas vid

det obestridliga förhållandet, att försvarets representanter redan med nuvarande

organisation äga möjligheter att få alla behöriga önskemål beaktade.

Med den kontakt, som måste förutsättas bestå mellan försvarsledningen och

militärassistenten i kartverket, har denne i egenskap av föredragande i kartverket

både rätt och skyldighet att inom verket anmäla alla militära synpunkter

i fråga om såväl kartframställning som val av karttyper. Årsplanernas

prövning av Kungl. Maj:t innefattar dessutom en särskild garanti för

att de militära önskemålen tillgodoses i den utsträckning, som läget vid

varje särskilt tillfälle anses påkalla. I själva verket visar erfarenheten, att

hittills de militära intressena icke i något avseende blivit eftersatta på grund

av förhållanden, som det stått i kartverkets makt att reglera. En annan sak

är att kartverkets förmåga att sörja för det militära kartbehovet är begränsad

till den kostnadsram, som statsmakterna fastställa för ändamålet.

Den statliga kartproduktionen måste uppenbarligen planeras under avvägning

av de olika intressen, som de färdiga kartorna skola tjäna. Att det

civila livets önskemål och intressen icke ens under fredstid skulle få beaktas

vid kartframställningen i den mån de icke sammanfölle med militära önskemål

synes vara en tanke, vars realiserande icke skulle leda till annat än införandet

av ett nytt statligt organ för produktion av särskilda karttyper, avpassade

för övriga kartkonsumenters behov. En sådan splittring i kartarbetena

vore icke ur ekonomisk synpunkt försvarlig och rationaliseringen av

kartframställningen skulle äventyras. Det väsentliga i här berörda sammanhang

är likväl att, enligt vad all erfarenhet visar, de militära och civila synpunkterna

verkligen kunna samordnas utan förfång för de förra.

övervägandena i frågan om kartverkets framtida ställning med hänsyn

till de från försvarsledningens isida uttalade önskemålen leda till den uppfattningen,

att någon omorganisation av kartverket i syfte att åter anknyta

verket till försvarsväsendet icke är påkallad av sakliga eller andra skäl.

Tvärtom synes kartverket i nuvarande organisation vara bättre rustat att

planera sin verksamhet under behörigt aktgivande på alla de intressen, militära

och civila, som den avser att främja.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Utredningsmannen har vid sina undersökningar uppmärksammat, att

verksamheten vid försvarsstabens fotoanstalt kommit att i vissa avseenden

löpa parallellt med kartverkets arbeten. Detta gällde framför allt fotokartläggningen

och den fotogrammetriska och fototekniska forskningen. Utredningsmannen

har funnit det angeläget, att en utredning komme till stånd

med syfte att uppdraga gränserna för fotoanstaltens uppgifter i fråga örn

kartframställning och att i övrigt reglera förhållandena härvidlag mellan

kartverket och anstalten.

Kartverket, kartverkskommissionen och statskontoret ha i sina yttranden

över betänkandet anslutit sig till utredningsmannens avstyrkande av förslaget

om kartverkets anknytning till försvarsväsendet. De militära ledamöterna

i kartverkskommissionen, som reserverat sig mot kommissionens uttalande

om kartverkets ställning till försvarsväsendet, ha ansett ett slutligt ståndpunktstagande

i frågan om de militära myndigheternas inflytande på kartverket

böra anstå till dess resultatet av vissa gemensamma utredningar av kartverket

och försvarsstaben förelåge.

överbefälhavaren har i yttrande över betänkandet vidhållit, att det militära

inflytandet på kartverket under fred och förstärkt beredskap borde

ökas. Överbefälhavaren har förutsatt, att utredningar om kartverkets arbetsuppgifter

med avseende å bland annat topografiska kartor, vilka vore

av vital betydelse för försvaret, ävensom militära specialkartor borde verkställas

av kartverket och försvarsstaben gemensamt.

I fråga om behovet av vissa militära specialkartor, nämligen eldledningskartor

och flygkartor, har överbefälhavaren i detta sammanhang anfört

bland annat följande.

Eldledningskartan är en fotokarta i skalan 1:20 000, å vilken inlagts höjdkurvor

med 5—10 meters ekvidistans. Kartan erfordras för detaljrekognosceringar

av alla slag, för stridsledning och ordergivning, för planläggning och

utförande av bombning mot punktmål, för sabotörers och partisaners verksamhet

samt framför allt för eldledningstjänsten vid artilleriet och vissa av

infanteriets tunga vapen. Främst för att det svenska artilleriet under alla

förhållanden skall kunna åstadkomma erforderliga eldkoncentrationer inom

rimlig tid fordras att eldledningskartor redan i fred finnas över samtliga

tänkbara operationsområden.

Eldledningskarta finnes, trots forcerat arbete under de gångna beredskapsåren,

endast över begränsade områden. Fortsatt utgivning av eldledningskartor

över avsevärda delar av vårt land är ett viktigt militärt krav.

Den nuvarande flygkartan, som är upprättad i skalan 1:300 000, är av

provisorisk karaktär såväl beträffande enhetlighet och tekniskt utförande

som beträffande innehåll. Därtill kommer att skalan 1:300 000 icke längre

kan anses lämplig för en flygkarta. På grund av de fel och brister, som vidlåda

den nuvarande flygkartan, bör den snarast ersättas med en ny, som

uppfyller de fordringar, som böra ställas på en modern flygkarta. Ett försöksblad

har utförts i skalan 1:500 000 och prövas för närvarande. Erfarenheterna

ha visat, att behov dessutom föreligger av en karta i liten skala (omkring

1:1 000 000) avsedd att användas såsom jaktkarta och flygkarta vid

långflygningar.

Överbefälhavaren anser behovet av specialkartor vara av sådan omfatt
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

25

ning, alt det troligen är lämpligt att utbygga kartverkets arbetsorganisation

med en särskild, permanent organisation för behovets fyllande.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket efter samråd

med försvarsstaben framlagt vissa förslag åsyftande att trygga försvarsväsendets

kartbehov. Kartverket har sålunda bland annat förordat, att de

specialkartor, som fortlöpande måste upprättas eller ajourhållas, upptagas i

kartverkets instruktion bland kartverkets ordinarie fredsuppgifter, och att

verkets ordinarie arbetsorganisation och medelsbehov beräknas med hänsyn

härtill. Härom har kartverket anfört väsentligen följande.

Ett ytterligare tillgodoseende av försvarsväsendets kartbehov är icke beroende

av något utvidgat militärt inflytande på kartverkets arbeten utan av

organisatoriska åtgärder till höjande av kartverkets arbetskapacitet, så att

även under fredsförhållanden försvarsväsendets kartbehov kunna i erforderlig

utsträckning tillfredsställas jämsides med de allmänna kartarbetenas bedrivande.

I den mån försvarsväsendets kartbehov kunna tillgodoses genom de allmänna

kartarbetena erfordras för vinnande av syftemålet endast tillräcklig

personalorganisation och tillräckliga anslag för att bedriva arbetena i önskad

omfattning och med tillräcklig snabbhet.

Försvarsväsendets behov av specialkartor, som endast skola användas av

försvaret, kan däremot icke tillgodoses jämsides med de allmänna kartarbetena

utan att härför antingen såsom för närvarande särskilda medel ställas

till kartverkets förfogande för varje särskilt arbete eller ock kartverkets arbetsuppgifter

och organisation utökas att omfatta även framställning av militära

specialkartor till viss, av försvarsstaben beräknad kvantitet per år. I

förra fallet erfordras att ett årligt anslag upptages på försvarsväsendets stat

och tillhandahålles kartverket i mån av behov, i det senare fallet böra erforderliga

medel upptagas på kartverkets stat. Beräknas upprättande av dylika

militära specialkartor bliva behövligt under en längre följd av år, är den

senare vägen utan tvekan att föredraga ur såväl organisations- som arbetssynpunkt.

Det är nämligen givet att en mera permanent organisation för ändamålet

inom kartverkets ram möjliggör bättre rekrytering av arbetskraft,

då fast anställning och befordringsmöjligheter kunna bjudas. Därjämte vinnes

en effektivare kontroll och betydande lättnad i medelsredovisning m. m.

i förhållande till vad som under beredskapen varit fallet.

Jämväl med hänsyn till att stora delar av det arbete, som utföres för militär

kartframställning, i fortsättningen kunna utnyttjas för de allmänna kartarbetena

synes det berättigat att anslagen härför upptagas på kartverkets

stat. Eldledningskartorna, som äro fotokartor med inlagda nivåkurvor, ära

nämligen upprättade i samma bladindelning som fotokartorna till underlag

för den ekonomiska kartläggningen. 1 den mån eldledningskartorna skola

upprättas över samma områden som den ekonomiska kartan kunna alltså

samma fotokartor utnyttjas för båda ändamålen.

De framställda eldledningskartorna komma därjämte att i hög grad underlätta

genomförandet av en framtida ny topografisk karta över landet, örn

terrängen återgives med nivåkurvor. Det material som framställes genom

kurvkonstruktion ur stereobilder kommer att vara användbart såväl för eldledningskartor

sorn för den topografiska kartframställningen.

Försvarsstaben har begärt, ali omkring 300—400 eldledningskartor per år

skulle framställas. Kartverket har på grund härav vid sina anslagsberäkningar

för budgetåret 1940/47 upptagit medel för en produktion av denna

storlek. Med hänsyn till att mobiliseringsbehovet av kartor för armén till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

godoses av försvarsstaben och kostnaderna för karttrycket därför lämpligast

torde böra upptagas på försvarsstabens stat har dock icke beräknats medel

för kartornas tryckning.

Kartverket har även haft överläggningar med representanter för försvarsstaben

och flygvapnet i fråga örn behovet av nya flygkartor för flygvapnet.

Därvid har från flygvapnet uttryckts önskemål örn en enhetlig flygkarta i

skalan 1 :1 000 000. Frågan har emellertid komplicerats därigenom, att även

för den civila luftfarten en sådan karta kan komma att påfordras och att

det därför är önskvärt att den blivande flygkartan i skalan 1: 1 000 000 utföres

så, att den om möjligt kan tjäna såväl flygvapnet som den civila luftfarten.

I detta läge har slutlig ståndpunkt icke kunnat tagas till frågan örn framställningen

av en flygkarta i skalan 1 :1 000 000. Kartverket anser sig dock

böra uttala, att för den händelse framdeles visar sig nödvändigt att upprätta

en sådan karta, arbetet bör utföras vid kartverket. Skulle kartan därvid avses

även för den civila luftfarten, torde den böra upptagas bland de översiktskartor,

som kartverket instruktionsenligt skall utgiva och ajourhålla.

Arbetet synes enligt av kartverket preliminärt gjorda beräkningar icke bliva

av en sådan omfattning, att någon särskild organisation för ändamålet behöver

ordnas. Fördelas arbetet på exempelvis 4 år, torde det i huvudsak kunna

utföras av kartverkets ordinarie arbetskrafter med tillskott av ett par tillfälligt

anställda ritbiträden. För reproduktions- och tryckningskostnader

måste däremot särskilda medel beviljas. Även örn arbetet framdeles under

året skulle beslutas, torde dock icke för budgetåret 1946/47 behöva upptagas

några särskilda medel för ändamålet.

I fråga om formerna för samarbetet mellan försvarsstaben och kartverket

har verket yttrat.

Genom att de militära kartorna upptagas bland kartverkets ordinarie fredsuppgifter

kommer Kungl. Majit alltid att pröva vilka slag av militära kartor,

som direkt skola ingå i dessa ordinarie arbetsuppgifter. Omfattningen av

kartarbetena för militära ändamål under visst budgetår skall meddelas kartverket

av försvarsstaben genom militärassistenten i god tid innan kartverkets

budgetförslag skall ingivas till Kungl. Majit. Försvarsstabens förslag härutinnan

skall av kartverket alltid framläggas i budgetförslaget till Kungl. Majit.

Innan arbetsplan för ett kommande kalenderår framlägges för kartverkskommissionen,

skall kartverket genom militärassistenten hos chefen för försvarsstaben

inhämta upplysningar om de önskemål försvarsstaben har för

det avsedda året dels beträffande de allmänna kartarbetenas bedrivande,

dels ock i fråga om militära specialkartors upprättande. Vid framläggande av

förslaget till arbetsplan för karlverkskommissionen skall, i den mån försvarsstabens

önskemål icke av kartverket ansetts kunna tillgodoses med hänsyn

till kartarbetenas planenliga bedrivande inom ramen för den tillgängliga arbetsorganisationen,

försvarsstabens önskemål redovisas.

övriga arbeten, för speciella militära kartor av permanent natur, varav

behov uppstå, böra utföras av kartverket på framställning av försvarsstaben

i enahanda ordning som övriga specialarbeten, beställda av andra statsinstitutioner,

kommuner och enskilda, eller sålunda mot full ersättning från

försvarsväsendet för kartverkets kostnader.

De delar av de militära kartarbetena, som icke lämpligen kunna utföras

vid kartverkets övriga byråer, förläggas liksom nu under militärassistentens

avdelning, som bör benämnas militärbyrån. Militärassistenten skall vara

denna byrås chef och förordnas på sätt nu gäller för militärassistenten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 106.

27

Kartverket har i förenämnda skrivelse vidare uttalat, att den av utredningsmannen

berörda frågan örn en gränsdragning mellan kartverket och försvarsstabens

fotoanstalt beträffande kartframställning varit föremål för samråd

mellan verket och försvarsstaben. Härvid hade enighet uppnåtts, att all

framställning av kartor av permanent natur för militära ändamål för framtiden

skulle utföras genom kartverkets försorg. Därvid komme sådana kartor,

varav framställning erfordras mera stadigvarande, att upptagas bland

kartverkets ordinarie arbeten och övriga arbeten att utföras på beställning

mot ersättning från försvarsväsendet.

I remissutlåtande har överbefälhavaren tillstyrkt de av kartverket föreslagna

åtgärderna för tryggande av försvarsväsendets kartbehov, överbefäilhavaren

har samtidigt understrukit betydelsen av att redan i fred en speciell

organisation funnes inom kartverket, vilken kunde inrikta sig på framställning

av militära specialkartor. Uppskötes utarbetandet av sådana kartor till

ett skärpt beredskapsläge, riskerade man, dels att kartorna icke hunne framställas,

dels ock att arbetena måste bedrivas på ett mindre rationellt och

mindre ekonomiskt sätt och med bristande noggrannhet som resultat. Det

vore alltså av stor vikt, att den för försvaret erforderliga kartframställningen

kunde så bedrivas, att behövliga kartor i största möjliga utsträckning funnes

tillgängliga vid ett krigsutbrott.

Då kartverket år 1937 organiserades såsom ett självständigt civilt verk

tillförsäkrades genom bestämmelser i kartverkets instruktion försvarsväsendet

möjlighet att få sina önskemål i fråga om kartframställningen beaktade.

Med dessa bestämmelser avsågos att å ena sidan tillgodose försvarsväsendets

intressen vid kartverksamhetens bedrivande samt att å andra sidan

säkerställa planmässigheten vid den allmänna kartläggningen ur det civila

behovets synpunkt. Den avvägning av de olika intressena som härvid kom

till stånd synes fullt tillfredsställande. Det bör därför icke ifrågakomma, att

kartverket inordnas under försvarsväsendet.

Såsom kartverket framhållit torde ett tillgodoseende i högre grad än tidigare

av försvarsväsendets kartbehov icke vara beroende av att det militära

inflytandet på kartverkets arbeten ökas utan av att kartverkets arbetskapacitet

höjes, så att även under fredstid försvarsväsendets kartbehov kan tillgodoses

jämsides med de allmänna kartarbetena. Enligt det av kartverket

efter samråd med försvarsstaben framlagda förslaget skulle detta ske genom

att framställning av de militära specialkartor, av vilka ett stadigvarande

behov förelåge, upptoges bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter.

Härvid skulle för denna kartframställning erforderliga medel beräknas under

anslagen till kartverket. Genom att för ifrågavarande ändamål skapades

en fast organisation skulle bland annat erhållas en bättre personalrekrytering.

Med hänsyn till de angivna fördelarna av att inom kartverket upprättas

en särskild personalorganisation för framställning av de specialkartor, var
-

Före
draganden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

av försvarsväsendet har ett varaktigt behov, vill jag icke motsätta mig

att förslaget härom genomföres. Kostnaderna för framställningen av dessa

kartor, med undantag av tryckningskostnaderna, skola därvid belasta kartverkets

anslag. Detta synes rimligt med tanke på att ifrågavarande kartmaterial

i stor utsträckning kommer de allmänna kartarbetena till godo.

Jag kan även biträda det framlagda förslaget i fråga om formerna för samarbetet

mellan kartverket och försvarsstaben. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot, torde Kungl. Majit få vidtaga härav betingade

ändringar i kartverkets instruktion.

V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställning

av specialkartor m. m. för statliga och kommunala institutioners

samt enskildas räkning.

Jämlikt 2 § 4 mom. av kartverkets instruktion tillkommer det kartverket

bl. a. att mot särskild ersättning dels med stöd av utgivna kartor eller därtill

hörande primärmaterial låta upprätta och utgiva önskade specialkartor,

dels ock tillhandahålla kopior av sådana vid flygfotografering upjdagna

fotobilder, vilka icke beröra områden, som anses vara av speciell militär

betydelse. I 5 mom. samma paragraf föreskrives, att kartverket på begäran

och efter Kungl. Majits medgivande i samband med flygfotografering för

fotokartans framställning må mot särskild ersättning dels utföra flygfotografering

för speciella ändamål samt dels låta ombesörja upprättande av fotokarta

med stöd av sådant särskilt upptaget fotomaterial.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt

örn inrättande av en särskild arbetsorganisation för utförande av speciella

kartarbeten på beställning av statliga och kommunala institutioner samt

enskilda. Till stöd för framställningen har kartverket anfört i huvudsak

följande.

Ju mer omfattande de flygfotograferade områdena av landet blivit —

numera finnes flygfotograferad en areal av omkring 124 000 km2 eller omkring

28 procent av landets hela areal — desto större möjligheter finnas

att tillgodose de ändamål, som avses i 2 § 4) av instruktionen. Kartverkets

mycket belastade arbetsorganisation har emellertid icke medgivit tillgodoseende

av begärda sådana arbeten utan att personalen på övertid åtagit

sig utföra uppdragen.

Även arbeten enligt 2 § 5) instruktionen ha i en del fall — för statliga

eller kommunala institutioner — verkställts, men de flesta av sådana begärda

arbeten ha måst avvisas av brist på personal och utrustning under

den arbetsbelastning som varit för handen under senare år för verkställande

av såväl kartverkets egna som försvarsväsendets kartarbeten. Denna belastning

blir alltjämt bestående genom de avsedda arbetena för ekonomiska

kartans snabbare framställning och eldledningskartors fortsatta upprättande.

Framställningarna om dylika flygfotograferingar för speciella ändamål

ha för varje år ökats. Närmast har det gällt arbeten för speciella skogskartors

framställning, för lantmäteriändamål, för upprättande av regionplan

eller byggnadsplan samt för vattenregleringar för vattenavledning eller kraftverksanläggningar.

I sistnämnda hänseende kan nämnas, att vattenfallssty
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

29

reisen gjort framställning om omfattande flygfotograferingar för sitt ulbyggnadsprogram.

Av dessa arbeten har kartverket endast medhunnit mindre delar

i samband med fotografering för eldledningskartorna, och vattenfallsstyrelsen

har därför uttalat, att örn kartverket icke kan i erforderlig utsträckning

biträda med erforderliga arbeten såge sig styrelsen tvungen själv

upprätta en organisation för fotogrammetrisk kartläggning. ''En dylik utveckling

skulle vara synnerligen olycklig och oekonomisk för statsverket.

Givetvis kan något enskilt företag tänkas uppsätta en dylik organisation

och bedriva sådan kartläggningsverksamhet inom landet. Ett sådant företag

var verksamt i mindre omfattning en kortare tid före krigets utbrott,

men sedan förbud mot flygfotografering utfärdats kunde detsamma icke fortsätta

verksamheten. Det kan nämnas att verksamheten för bearbetning av

fotomaterialet bedrevs av företaget i huvudsak med hjälp av personal från

kartverket under icke tjänstetid eller från tekniska högskolans fotogrammetriska

institution. En på sådant sätt ordnad enskild verksamhet synes icke

önskvärd. Ej heller torde dylika arbeten för statliga eller statsunderstödda

ändamål lämpligen böra utföras genom enskilt affärsföretag, då staten i

kartverket har en institution, som med sin väl utbildade personal är mer

kompetent än ett eventuellt startat nytt enskilt bolag alt åstadkomma ett

kvalitativt fullgott och ur kostnadssynpunkt fördelaktigt arbetsresultat. Slutligen

synes av militära skäl böra krävas, alt flygfotografering inom landet

för kartframställning endast verkställes av statligt organ, så att full kontroll

över fotomaterialets utnyttjande kan upprätthållas och det flygfotografiska

filmmaterialet arkiveras under statlig vård för att utnyttjas på bästa sätt

för allmänna ändamål och särskilt statens kartverksamhet av olika slag.

Behovet av en organisation för här ifrågavarande ändamål är utan tvivel

numera starkt framträdande och kommer att ständigt ökas, allteftersom de

fotogrammetriska kartläggningsmetodernas användbarhet blir mera känd

än hittills varit fallet samt misstroendet från markmätningens speciella målsmän

övervinnes. Kartverket anser därför tiden vara inne att vid kartverket

upprätta en särskild arbetsorganisation för ändamålet, så att utförandet av

dylika arbeten icke kommer ait inkräkta på de allmänna kartarbetenas

planenliga och rationella bedrivande. Tillsvidare bör denna organisation

anknytas till den fotogrammetriska byrån såsom en särskild arbetsdetalj

för att, sedan verksamheten blivit av större omfattning, bilda sin särskilda

byrå eller avdelning. Det senare torde snart nog bliva fallet, då enligt kartverkets

mening det icke lärer dröja länge förrän alla mera omfattande lantmäteriförrättningar

komma alt grunda sig på fotogrammetriskt kartmaterial,

särskilt fotokartor i större skala på grund av dessa kartors stora detaljrikedom

och därav följande möjlighet att utan dyrbara och tidskrävande markmätningar

detaljstudera områdena.

Organisationen skall förutsättas kunna bära sina egna omkostnader oell

därutöver giva en inkomst som bidrag till förräntning av den av staten anskaffade

och för ändamålet utnyttjade materielen. Dessutom bör vid arbeten

för kommuner och enskilda beräknas en skälig vinst på arbetenas utförande.

. Personalorganisationen för ändamålet torde tillsvidare kunna inskränkas

till en förste statskartograf som detaljchef och en statskartograf till hans

biträde vid arbetsledningen samt sex tekniska biträden och ett rit- och kontorsbiträde.

Överbefälhavaren har i remissutlåtande tillstyrkt kartverkets förslag. Han

har emellertid förklarat, att lian icke helt kunde ansluta sig lill kartverkets

uppfattning att flygfotografering inom landet för kartframställning endast

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Före
draganden.

borde verkställas av statligt organ. Det vore främst ur mobiliseringssynpunkt

för försvaret fördelaktigt, om möjligheterna för kartframställning utökades

genom tillkomsten även av andra statliga eller privata företag som framställde

kartor.

Redan vid 1937 års omorganisation förutsågs, att framdeles en särskild organisation

kunde behöva inrättas inom kartverket för att tillgodose behov av

specialkartor m. m. Av vad kartverket anfört framgår, att antalet framställningar

om flygfotografering för särskilda ändamål ökat för varje år men

att kartverket på grund av brist på personal och utrustning måst avvisa flertalet

av dessa. Då det i stor utsträckning är statliga institutioner eller statsunderstödda

företag, som påfordra dylika arbeten, synes det önskvärt, att

kartverket ägde större möjligheter än hittills att tillmötesgå framställningarna.

En utveckling i den riktningen —- såsom ock antytts från vissa håll —

att andra statliga verk skulle vid sidan av kartverket uppsätta egna organisationer

för flygfotografering och framställning av specialkartor måste uppenbarligen

anses otillfredsställande. Icke heller finner jag det ändamålsenligt,

att på privata intressen grundade företag komma till stånd för tillgodoseende

av behovet av flygfotografering för kartläggningsändamål. I likhet med kartverket

är jag av den uppfattningen att det ur flera synpunkter är mest rationellt

om ifrågavarande verksamhet kan som regel handhavas av det för

ändamålet inrättade statliga organet nämligen kartverket. Genom att i lämplig

omfattning utöka personalen uppnås ju även det av överbefälhavaren berörda

önskemålet om tillräcklig personal för försvaret vid mobilisering.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda att för ifrågavarande

ändamål inom kartverket inrättas en särskild arbetsdetalj. Tillsvidare

torde denna böra organiseras med den av kartverket föreslagna personaluppsättningen.

För utförda arbeten bör uttagas en med hänsyn till verkets kostnader

skälig ersättning.

VI. Frågan angående karttrycket och den därmed sammanhängande

förlagsverksamheten.

Tryckningen och utgivningen av de topografiska kartorna äro för närvarande

överlåtna till generalstabens litografiska anstalt enligt ett den 31 december

1923 dagtecknat avtal, vilket emellertid därefter i vissa hänseenden

modifierats genom ändringar och tillägg. Genom särskilda avtal med nämnda

anstalt tryckas även de ekonomiska kartorna, fotokartoma och översiktskartorna

av denna anstalt och utgivas å dess förlag.

I betänkandet rörande vissa med den ekonomiska kartläggningen sammanhängande

spörsmål har utredningsmannen beträffande frågan om tryckning

och utgivning av kartan framhållit bland annat, att det ej kunde ifrågakomma

att under dåvarande orosförhållanden vidtaga någon omläggning i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

31

systemet för karttryckning och kartutgivning. Tänkbart vore emellertid enligt

utredningsmannens mening, att denna fråga efter återgången till fredsförhållanden

finge tagas upp till omprövning.

I de avgivna yttrandena över betänkandet ha statskontoret, riksräkenskapsverket,

lantmäteristyrelsen och direktören för statens reproduktionsanstalt

förordat en särskild utredning.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket förklarat

att orsaken till att verket icke hemställt om den ifrågasatta allsidiga utredningens

igångsättande varit, att enligt kartverkets mening flera skäl tala för

att det nuvarande systemet sannolikt är ekonomiskt fördelaktigare ur statsverkets

synpunkt.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 25 januari 1946 tillkallat sex sakkunniga för att verkställa

utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens reproduktionsanstalt

m. m. I de av mig för utredningen lämnade direktiven uttalade

jag, att de sakkunniga jämväl borde till övervägande upptaga spörsmålet angående

karttryckets ordnande. Enligt vad jag vidare uttalade, borde en undersökning

verkställas om icke möjligheter förefunnes att revidera avtalet

med generalstabens litografiska anstalt angående karttrycket i en för slaten

förmånligare riktning. Även möjligheterna att överflytta karttrycket till statens

reproduktionsanstalt eller att bilda ett bolag med staten som delägare

för bedrivande av ifrågavarande verksamhet borde under utredningen närmare

undersökas. I avvaktan på slutförandet av utredningen torde för närvarande

några åtgärder i nu förevarande hänseenden icke lämpligen böra

vidtagas. VII.

VII. Fråga om ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid

kartverket m. m.

Chefsbefattningen.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt,

att kartverkets chef, vilken för närvarande såsom överdirektör vore placerad

i lönegrad C 10, måtte givas tjänsteställning som generaldirektör och placeras

i lönegrad C 12. Vidare har kartverket föreslagit, att ett särskilt arvode

å 1 200 kronor för år skulle utgå till kartverkschefens ställföreträdare. Till

stöd för framställningen i fråga om kartverkschefens tjänsteställning och lönegradsplacering

har kartverket bland annat anfört.

Statens organisationsnämnd förutsatte i ett år 1932 avgivet förslag rörande

arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets landkarteverk, att

chefen för verket skulle erhålla generaldirektörs tjänsteställning. I 1936 års

betänkande funno utredningsmännen det av organisationsnämnden framlagda

förslaget i och för sig väl motiverat med hänsyn till befattningens krävande

art. Sedan kartverkets omorganisation ha verkets arbetsuppgifter och

personalorganisation väsentligt utvidgats. Detta blir än mera fallet om de

av kartverket nu framlagda förslagen, som äro betingade av det alltmer

Före
draganden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ökade behovet av kartframställning för skilda såväl civila som militära ändamål,

bifallas. På grund av vad sålunda anförts och de stora krav, som

ställas på kartverkschefen i såväl administrativt som tekniskt hänseende, får

kartverket hemställa, att chefen gives tjänsteställning som generaldirektör

och placeras i lönegrad C 12.

I denna fråga ha bland andra statskontoret och allmänna lönenämnden

yttrat sig.

Statskontoret har i betraktande av de arbetsuppgifter och det ansvar, som

åvilade chefen för ett verk av ifrågavarande storleksordning, icke funnit något

att erinra mot att kartverkschefen erhölle generaldirektörs tjänsteställning.

Frågan om lönegradsplaceringen borde emellertid enligt statskontorets

mening helst upptagas till prövning i ett större sammanhang, chefstjänstemännens

löneställning i allmänhet. Därest en dylik allmän översyn icke

komme till stånd inom närmaste tiden, ville ämbetsverket icke motsätta sig

att befattningen som kartverkets chef inplacerades i lönegrad C 12. Som

förutsättning för bifall till förslaget örn ett arvode å 1 200 kronor till kartverkschefens

ställföreträdare borde gälla, att chefsbefattningen ändrades till

generaldirektörstjänst.

Lönenämnden har erinrat, att verkets omfattning enligt nu föreliggande förslag

icke så väsentligt överstege vad som vid 1937 års omorganisation beräknades

för ett fullt utbyggt verk, att en omprövning av chefens då fastställda

löneställning nu syntes påkallad. Enligt lönenämndens mening borde

därmed kunna anstå, till dess en allmän utredning komme till stånd angående

löneställningen för verkschefsbefattningar. Jämväl med ställningstagande

till förslaget om fastställande av ett särskilt arvode till kartverkschefens

ställföreträdare borde anstå.

Tjänster i 21—26 lönegraderna.

Ifrågavarande tjänster utgöras av befattningar som observator i lönegrad

A 26, som förste statsgeodet, förste statskartograf och förste statstopograf

i lönegrad A 24 samt som statsgeodet, statskartograf och statstopograf i

A 21.

Rikets allmänna kartverks tjänstemannaförening har i en den 3 maj 1945

dagtecknad skrift hos Kungl. Majit gjort framställning om att befattningarna

i 26 lönegraden skulle flyttas till 27, befattningarna i 24 till 26 och befattningarna

i 21 till 23 lönegraden alternativt alt sistnämnda befattningar

flyttades till 22 lönegraden. Vidare har föreningen hemställt, att tjänstebenämningen

observator måtte ändras till byrådirektör.

I remissutlåtande den 14 juni 1945 över nämnda framställning har kartverket

tillstyrkt de begärda lönegradsuppflyttningarna men avstyrkt ändrad

tjänstebenämning för observatörerna. Kartverket har därvid bland annat

yttrat.

En lång följd av framställningar har gjorts i förevarande lönefrågor utan

att någon förbättring i berörda personals löneställning åstadkommits. Kraven

på personalens arbetsprestationer ha under senare år stegrats på grund

av nya krävande och utvidgade arbetsuppgifter vid kartverket. En förbättring

av lönegradsplaceringen för kartverkets högre kvalificerade personal

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

33

är därjämte så mycket mer välbefogad som flera grupper jämförliga befattningshavare

erhållit fördelaktigare lönestäilning. Kartverket vill härvid erinra

örn att lektorerna och adjunkterna år 1937 flyttats till 27 respektive 23

lönegraden samt statsgeologerna år 1942 till 27 lönegraden. Vidare ha år

1945 andre arkivarierna m. fl. befattningshavare vid de lärda verken erhållit

uppfattning till lönegrad A 23. Samtidigt ha förste statsmeteorologerna

och förste statshydrologerna samt statsmeteorologerna och statshydrologerna

uppflyttats till lönegrad A 26 respektive A 22.

Kartverket har ansett de skäl som anförts för nämnda gruppers lönegradsuppflyttningar

i minst lika hög grad vara tillämpliga på kartverkets motsvarande

tjänstemän.

Beträffande observatörerna gäller som kompetenskrav filosofie licentiatexamen

eller teknisk doktorsgrad. Observatörerna ha också uttryckligen jämställts

med statsgeologerna. Observatörernas verksamhet bedrives fullt självständigt.

Enligt kartverkets mening finnas icke några sakliga skäl för att

observatörerna skulle avlönas lägre än statsgeologer och lektorer.

För förste statsgeodet och statsgeodet föreskrives såsom kompetensfordran

avgångsexamen från tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri

eller filosofie kandidatexamen med vissa angivna ämnen. Till förste statsgeodet

kommer säkerligen aldrig att befordras statsgeodet med lägre kompetens

än filosofie licentiatexamen.

Enligt kartverkets mening ställas högre krav i fråga om praktisk kunnighet

och arbetsledning på förste statsgeodeien än på en förste statsmeteorolog

eller förste statshydrolog. Kartverket har med hänsyn till arbetsuppgifterna

och till de kompetensfordringar, som måste uppställas på förste statsgeodeten,

ansett denne befattningshavares placering i lönegrad A 26 vara fullt

berättigad.

Enär endast en förste statsgeodetbefattning finnes vid kartverket, och

statsgeodeterna på grund av arbetsuppgifternas särskilda art i allmänhet icke

kunna påräkna befordran utom verket, äro statsgeodetbefattningarna i likhet

med läroverksadjunktstjänsterna i regel sluttjänster. Enligt kartverkets

mening äro kraven på statsgeodeterna i fråga örn självständigt arbete och

praktisk handledning på fältet av den art, att de jämväl av denna anledning

böra, liksom tidigare varit fallet, jämställas med läroverksadjunkterna.

I fråga örn förste statskartografer och statskartografer utgöres kompetensfordran

av avgångsexamen från tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri.

Även annan däremot svarande examen från annan fackavdelning vid

de tekniska högskolorna eller examen från skogshögskolans jägmästarkurs

berättigar till anställning som förste statskartograf eller statskartograf under

förutsättning att vederbörande erhållit betyget godkänd i tentamen i ettdera

av ämnena jorddelningsrätt eller geodesi och fotogrammetri.

Förste statskartograferna äro i egenskap av föreståndare för de arbetsdetaljer,

i vilka den ekonomiska kartbyrån och den fotogrammetriska byrån

äro uppdelade, kartverkets närmaste arbetsledare under byråcheferna. De

lia därvid sig underställda ett stort antal tjänstemän i olika lönegrader från

statskartografer till ritbiträden. På dessa arbetsledare måste ställas höga krav

på kunnighet, energi och ledarförmåga. Kartverket anser, att dessa befattningshavare

äro i lönehänseende fullt jämförbara med förste statsmeteorologerna

och förste statshydrologerna liksom även med förste byråingenjörer,

vilka äro placerade i lönegrad A 26 eller högre lönegrad vid de tekniska

verken.

Statskartografernas verksamhet är enligt kartverkets åsikt fullt lika självständig

som läroverksadjunkternas. Statskartograferna skola under byråar
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 100. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kunni. Majlis proposition nr 106.

betet biträda förste statskartografema vid ledning och granskning av den

lägre personalens arbeten. Under fältarbetet skola de självständigt leda och

kontrollera de tekniska biträdenas kartläggningsarbeten och fastighetsredovisning.

Statskartografernas teoretiska utbildning (civilingenjörsexamen) kan

utan tvekan anses fullt jämförbar med en filosofisk ämbetsexamen. Enär befordringsmöjligheterna

äro små komma statskartografbefattningarna som

regel att bli sluttjänster. Sedan en statskartograf tjänstgjort några år vid

kartverket, har han icke någon möjlighet att övergå till lantmätarbanan, i

varje fall icke utan att komma i mycket dålig befordringstur. Efter en längre

tids tjänstgöring vid kartverket är en övergång till lantmäteriet helt utesluten

för statskartografema.

Rekryteringen av statskartografpersonalen har, med hänsyn till de på

längre sikt väsentligt fördelaktigare befordringsmöjligheterna och löneförmånerna

vid lantmäteriet, i hög grad försvårats. Under en lång följd av år kuntde

kartverket överhuvud taget icke få några kompetenta sökande till statskartografbefattningama.

Under de senaste åren har kartverket visserligen

lyckats få några aspiranter på grund av att ordinarie anställning kunnat av

dem sannolikt beräknas relativt snabbt på grund av äldre befattningshavares

avgång med pension. Konkurrensen örn arbetskraften med lantmäteriet

är för kartverket med de låga lönegradsplaceringarna för statskartografpersonalen

synnerligen svår och inger stora farhågor för framtiden i fråga örn

erhållande av väl kvalificerad arbetsledningspersonal vid verket. Omedelbara

åtgärder äro därför enligt kartverkets mening oeftergivliga för höjning

av lönegradsplaceringarna för såväl förste statskartograf er som statskartografer,

örn kartverket skall kunna erhålla behövlig och väl kvalificerad

rekrytering.

På grund av vad sålunda anförts måste kartverket vidhålla av verket tidigare

gjorda framställningar om uppfattning av förste statskartografbefattningama

till lönegrad A 26 och av statskartografbefattningarna till A 23.

För förste statstopografer och statstopografer finnas icke fastställda några

särskilda kompetensfordringar. Rekryteringen av arbetsledningen vid topografiska

kartbyrån sker som regel bland officerare, vilka utbildats vid kartverket

och visat sig äga särskilt intresse och fallenhet för det kartografiska arbetet.

Det är ur kartverkets synpunkt givetvis att föredraga, att sådana lämpliga

militära arbetskrafter kunna överflyttas till kartverkets stat såsom civila befattningshavare,

så att de för,framtiden kunna beräknas helt ägna sig åt

kartverkets arbeten. Så länge de tjänstgöra endast som inbeordrad militär

personal, riskerar kartverket att dessa arbetskrafter åter tagas i anspråk av

försvarsväsendet och att kommenderingen upphör. En sådan överflyttning

till civil befattning hos kartverket kan emellertid för närvarande endast ifrågakomma

vid uppstående ledighet på statstopograf- eller förste statstopograftjänsterna.

De kommenderade officerarna äro som regel kaptener, innan

de vid kartverket erhållit en tillräckligt omfattande kunskap och erfarenhet

på det kartografiska området för att användas som arbetsledare vid de topografiska

kartarbetena. Detta gör i de flesta fall en övergång till civil tjänst

i den lönegrad, som nu gäller vid kartverket för statstopograf, direkt oförmånlig

för de kommenderade officerarna. Ej heller möjligheterna av senare

befordran till förste statstopograf kan anses lockande med nuvarande lönegrad

A 24, ty först i löneklassen 26 (alltså i näst högsta löneklassen) har en

förste statstopograf avlöning motsvarande kaptens slutavlöning.

Med hänsyn till officerarnas möjligheter till befordran bliva dessa löneförhållanden

ännu mindre lockande för en övergång till civil tjänst vid kartverket.

Placeras emellertid statstopografema i likhet med vad som föreslagits

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kurir/!. Maj:ts proposition nr 106.

35

för statsgeodeter och statskartografer i lönegrad A 23 skulle avlöningen alltid

täcka en kaptens avlöning och, om övergång sker under de första kaptensåren,

vara relativt ekonomiskt lockande. Hänfördes vidare förste statstopograf

till lönegrad A 26, skulle möjligheten till befordran till sådan tjänst

motsvara befordringsmöjlighet till major. Därmed bibehålies också den jämställdhet

i lönegradshänseende mellan i tjänsteställning motsvarande befattningar

på kartverkets samtliga byråer, som hittills alltid förelegat och ansetts

befogad med hänsyn till arbetsuppgifternas likartade betydelse.

Beträffande de extra ordinarie tjänstemännen i befattningar motsvarande

de nu behandlade får kartverket inskränka sig till att framhålla, att dessa

alltid tillhört samma lönegrad som motsvarande ordinarie tjänsteman men

med avlöning enligt löneplan Eo. Denna princip bör alltjämt bibehållas.

Extra tjänstemän av berörda kategorier ha under provtjänstgöring haft avlöning

enligt lönegraden Ex 16. Denna lönegrad är emellertid för låg, såsom

även visat sig genom svårigheter vid rekryteringen, i jämförelse med vad som

eljest erbjudes nyutexaminerade civilingenjörer och även personer med akademisk

examen. Kartverket anser att lönegraden Ex 18 är den lägsta tänkbara

att tillämpas under de två provtjänstgöringsåren samt att lönen därefter bör

liksom hittills utgå efter samma lönegrad som för motsvarande ordinarie

tjänsteman men enligt löneplan Ex. Kartverket förutsätter härvid att extra

ordinarie tjänst skall som regel erhållas efter tre års tjänstgöring som extra

befattningshavare samt ordinarie tjänst efter ytterligare tre år. Utan att så

skulle bliva fallet, äventyras rekryteringen även med de lönegradsuppflyttningar,

som nu föreslagits. Särskilt torde så bliva fallet beträffande rekryteringen

av statskartografer med hänsyn till konkurrensen med lantmäteriet.

Det snara ordinarieskapet är det enda kartverket kunnat bjuda som särskild

förmån i stället för lantmäteriets på längre sikt förmånligare löneförmåner

och befordringsmöjligheter.

I skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket under åberopande av vad

verket anfört i förenämnda utlåtande föreslagit, att med hänsyn till dels en

rättvis lönegradspiacering av kartverkets högre tjänstemän i förhållande till

motsvarande tjänstemän inom andra arbetsområden, dels en ur verkets synpunkt

tillfredsställande rekrytering av dessa tjänster, de av verket tillstyrkta

lönegradsuppflyttningarna måtte vidtagas från och med den 1 juli 1946.

I förevarande lönefrågor ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret

och allmänna lönenämnden.

Statskontoret har i huvudsak anfört följande.

Då frågan om tjänsteställningen för observatörerna varit föremål för statsmakternas

prövning så sent som vid 1942 års riksdag och då enligt statskontorets

mening några omständigheter i ärendet icke åberopats, som kunna

motivera ett ändrat ställningstagande till förevarande tjänstemäns lönegradspiacering,

linner sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka föreningens hemställan

i denna del. Framhållas må för övrigt, att befattningarna såsom förste

statshydrolog och förste statsmeteorolog vid meteorologiska och hydrologiska

institutet, för vilka tjänster i allt väsentligt samma kompetensfordringar

uppställts som för observatörerna vid kartverket, genom beslut av 1945 års

riksdag placerats i 26 lönegraden. Med anledning av väckt förslag örn dessa

tjänsters uppförande i 27 lönegraden eller samma lönegrad som den för siatsgeologerna

gillia lide, ansåge sig föredragande departementschefen böra påpeka,

att vid statsgeologernas inplacering i nämnda lönegrad hänsyn tagits till

dessa befattningshavares ställning såsom direkt underlydande verkschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Då ej heller observatörerna vid kartverket äro direkt underställda kartverkschefen,

lärer departementschefens berörda uttalande jämväl böra vinna beaktande

vid bedömande av frågan örn observatörernas tjänsteställning.

Statskontoret kan för sin del icke anse kompetensfordringarna för förste

statsgeodet och förste statskartograf vara så höga, att de kunna motivera

tjänsternas placering i annan lönegrad än den för närvarande fastställda. Ej

heller kan ämbetsverket finna de å befattningshavarna ankommande arbetsgöromålen

vara av den beskaffenhet, att de kunna åberopas som stöd för en

förhöjd lönegradsplacering. Med anledning av den i ärendet gjorda jämförelsen

med löneställningen för förste statsmeteorologer och förste statshydrologer

vill statskontoret icke underlåta att påpeka, att för dessa befattningshavare

såsom behörighetsvillkor uppställts filosofie licentiatexamen samt genom

utgivna skrifter dokumenterad skicklighet i vetenskaplig behandling av

inom vederbörandes verksamhetsområde fallande frågor. De för tjänsterna såsom

förste statskartograf och förste statsgeodet föreskrivna kompetenskraven

äro således icke obetydligt lägre än de för nyssnämnda tjänstemän vid meteorologiska

och hydrologiska institutet fastställda.

Med denna sin uppfattning anser sig statskontoret ej heller kunna biträda

förslaget om ändrad lönegradsplacering för förste statstopograferna. För dessa

tjänster lia några särskilda kompetensfordringar icke uppställts, men

desamma lära i allt väsentligt få anses likvärdiga med befattningarna som

förste statsgeodet och förste statskartograf.

Vad angår befattningarna som statsgeodet, statskartograf och statstopograf

vill statskontoret med hänsyn till att dessa tjänster torde få anses i huvudsak

jämställda med de numera i 22 lönegraden placerade befattningarna

som statshydrolog och statsmeteorolog icke motsätta sig en uppflyttning av

desamma till nämnda lönegrad. De å extra ordinarie stat uppförda statsgeodet-

och statskartografbefattningarna torde jämväl böra placeras i motsvarande

lönegrad.

Beträffande kartverkets hemställan, att extra tjänsteman, som fullgör provtjänstgöring,

skall komma i åtnjutande av lön efter lönegrad Ex 18 i stället

för Ex 16 vill statskontoret framhålla, att de nuvarande avlöningsförmånerna

enligt ämbetsverkets mening torde få anses i stort sett tillfredsställande,

helst som vederbörande efter avslutad provtjänstgöring erhåller en något

förmånligare löneställning än den inom statsförvaltningen i allmänhet förekommande.

Statskontoret finner sig därför icke kunna tillstyrka kartverkets

hemställan i denna del.

I likhet med kartverket och på av kartverket anförda skäl kan statskontoret

ej heller biträda den av pensonalföreningen föreslagna ändrade tjänstebenämningen

för observatörerna.

Allmänna lönenämnden bär uttalat, att löneregleringsspörsmålen i fråga

örn kartverkets tekniska personal vore svåra att bedöma på grund av att arbetsuppgifterna

vid kartverket vore av så särpräglat teknisk art. Detta gällde

särskilt den tekniska biträdespersonalen i 11—17 lönegraderna. Då arbetsfördelningen

mellan de olika personalgrupperna i viss mån syntes ha blivit

en annan än den som förutsattes vid 1937 års omorganisation, ansåge sig

lönenämnden böra förorda, att arbetsuppgifter och löneställning för den tekniska

personalen vid kartverket gjordes till föremal för särskild utredning,

varvid även teknisk sakkunskap borde vara företrädd. Lönenämnden vore

icke nu beredd att taga ställning till kartverkets förslag om förbättrad löneställning

för den tekniska personalen. För det fall att fragan om den högre

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

37

personalens lönegradsplacering ansåges böra upptagas till omedelbart avgörande

funne sig dock lönenämnden böra framhålla följande.

Enligt den för kartverket gällande instruktionen skall innehavare av observatorbefattning

ha avlagt filosofie licentiatexamen eller innehava teknisk

doktorsgrad. För förste statsgeolog, med vilken observator före den 1

juli 1942 var jämställd i lönehänseende, äro kompetenskraven filosofie licentiatexamen

eller bergsingenjörsexamen. Då vidare den skillnad, som i organisatoriskt

avseende förelägger mellan, å ena sidan, observatörernas ställning

inom kartverket och, å andra sidan, förste statsgeologernas ställning inom

Sveriges geologiska undersökning enligt lönenämndens mening i och för sig

knappast motiverar en lägre lönegradsplacering för de förra, synes en uppflyttning

jämväl av observatörerna till A 27 kunna övervägas. Med hänsyn

till statsmakternas ställningstagande till frågan om uppflyttning av förste

arkivarier m. fl. vid de s. k. lärda verken från A 26 till A 27 vid 1945 års

riksdag torde emellertid någon förändring icke nu böra vidtagas i observatörernas

lönegradsplacering.

I fråga om uppflyttningen av de i A 24 placerade befattningarna såsom

förste statsgeodet, förste statskartograf och förste statstopograf till A 26 och

de i A 21 placerade befattningarna såsom statsgeodet, statskartograf och

statstopograf till A 23 vill lönenämnden framhålla, att den väsentliga olikhet

i fråga örn kompetenskrav, som föreligger för, å ena sidan, statsgeodetoch

statskartografbefattningarna och å andra sidan, statstopografbefattningarna,

i förening med det av kartverket starkt hävdade önskemålet, att någon

differentiering i lönehänseende icke skall göras beträffande de tre slagen av

befattningar, medför särskilda svårigheter att här komma fram till en lämpligt

avvägd löneställning för befattningarna i fråga. För en uppflyttning av

förste statsgeodetema och förste statskartograferna till A 26 talar särskilt

löneläget för byrådirektörsbefattningarna (A 26) i lantmäteristyrelsen och

distriktslantmätama inom lantmäteriväsendet. Att lönenämnden ändock icke

finner tillräckliga skäl nu föreligga för en dylik uppflyttning, beror — förutom

på att lönenämnden icke är beredd att tillstyrka en motsvarande uppiiyltning

av förste statstopograferna — främst på föratberörda omständighet,

att förste arkivarie- m. fl. befattningar, för vilka filosofie licentiatexamen

utgör kompetenskrav, enligt beslut av 1945 års riksdag alltjämt kvarstå i

lönegrad A 26.

Med hänsyn till att andre arkivarier m. fl. vid de lärda verken enligt beslut

av årets riksdag uppflyttats från A 21 till A 23 och då uttalandet av

1945 års riksdag angående statsmeteorologs och statshydrologs löneställning

tyder på att jämväl dessa befattningshavare komma att senare inplaceras i

sistnämnda lönegrad, synas skäl tala för en uppflyttning av statsgeodeter

och statskartografer till samma lönegrad. Beträffande statstopograferna synes

ställning lill lönegradsplaceringen i varje fall icke böra tagas, förrän den av

lönenämnden förordade utredningen kommit till stånd.

Kartverket har även framlagt förslag om förbättrade löneförmåner under

provtjänstgöring för bär ifrågavarande kategorier av befattningshavare. Under

de två provtjänslgöringsåren skulle sålunda avlöning utgå enligt Ex 18

i stället för enligt Ex 16, varefter vederbörande skulle, med bibehållande av

anställning såsom extra tjänsteman, hänföras till samma lönegrad som ordinarie

tjänsteman (lönegrad 23). Med anledning härav vill lönenämnden erinra

att sedan den 1 juli 1944 vid riksarkivet, vissa museer m. fl. inrättningar

tillämpas en särskild av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 fastställd

befordringsgång för amanuenspersonalen. Denna innefattar ett första

år med provtjänstgöring och, efter antagande lill amanuens, anställning så
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

som extra tjänsteman i Ex 17, därefter tre års anställning i Eo 18 och därefter

— under vissa villkor — uppflyttning till Eo 20. Lönenämnden vill

ifrågasätta, örn icke en liknande befordringsgång bör gälla för här ifrågavarande

rekryteringspersonal vid kartverket. I avbidan på resultatet av 1944

års personalutrednings arbete synes i varje fall den åtgärden kunna vidtagas,

att under det andra provtjänstgöringsåret avlöning får utgå efter lönegrad

Ex 18.

I en den 24 januari 1946 dagtecknad skrift har kartverkets tjänstemannaförening

hemställt, att örn föreningens förslag icke i sin helhet skulle kunna

föreläggas 1946 års riksdag, förslag måtte underställas riksdagen örn att

statsgeodeter och statskartografer från och med den 1 juli 1946 uppflyttas

från lönegrad A 21 till A 23.

Tjänster i 11—17 lönegraderna.

De tjänster, som det här är fråga om, utgöras av befattningar som förste

gravörer i 17 lönegraden, som flygfotografer och gravörer i 15 lönegraden

samt som fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden i 11 lönegraden.

Förste gravörer, gravörer och gravyrritare finnas vid den topografiska

kartbyrån, flygfotografer och fotografbiträden vid den fotogrammetriska

byrån samt tekniska biträden vid alla byråer utom den topografiska kartbyrån.

Utredningsmannen, som i sitt betänkande väsentligen behandlat personalorganisationen

vid den ekonomiska kartbyrån, har med hänsyn till att de

tekniska biträdesbefattningama i huvudsak finge betraktas såsom slutposter

funnit starka skäl tala för att från personalhåll framförda önskemål örn

ändring av dessa befattningars benämning komme till stånd, samtidigt som

en differentiering skedde motsvarande befattningarna förste gravör och gravör

inom den topografiska kartbyrån. Utredningsmannen har därför föreslagit,

att de nuvarande tekniska biträdena skulle uppdelas i två grupper,

den ena med benämningen kartassistent i lönegrad A 15, den andra med benämningen

tekniskt biträde i A 11. Av 22 befattningar som tekniskt biträde,

vilka utredningsmannen beräknat vara tillfyllest inom den ekonomiska kartbyrån

för normala förhållanden, borde enligt hans mening 5 uppföras som

kartassistenttjänster och 17 som tekniska biträdestjänster.

I utlåtanden över betänkandet har statskontoret avstyrkt förevarande förslag

med hänsyn till att arbetsuppgifterna icke vöre differentierade och lönegradsplaceringen

år 1937 avvägts med beaktande av gravörernas löneställning.

Allmänna lönenämnden, som dock hyste viss tvekan, huruvida vid en

differentiering skillnaden i lönegrad borde göras så stor, har icke velat motsätta

sig införandet i föreslagen omfattning av karlassistentbefattningar i lönegrad

A 15.

I anledning av utredningsmannens förslag har rikets allmänna kartverks

personalförening i en den 18 november 1944 dagtecknad skrift gjort framställning

i fråga örn löneställningen för viss nu i 11—17 lönegraderna

placerad teknisk personal. Föreningen har därvid avstyrkt den föreslagna

differentieringen av de tekniska biträdestjänsterna och begärt att samt
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

39

liga tekniska biträden och fotografbiträden skulle uppflyttas till lönegrad

A 15 med benämningen kartassistent. Vidare har föreningen yrkat, att llygfotograferna

skulle placeras i lönegrad A 19. Föreningen har framhållit,

att inrättandet av förste gravörbefattningarna påkallats av nya arbetsförhållanden.

När det gällde de tekniska biträdena däremot syntes ej vara fråga

om inrättande av sådana nya, av arbetsförhållandena betingade tjänster. En

differentiering skulle skapa förutsättningar för spänningar och motsättningar

bland personalen, som komrne att leda till en osund inbördes konkurrens.

De tekniska biträdena hade både i fältarbetena och i byråarbetena tilldelats

uppgifter, för vilkas lösande högre kvalificerad personal enligt 1937 års utredning

ansetts nödvändig. Förenigen har därför ansett starka skäl tala för

att samtliga tekniska biträden uppflyttades i lönegrad A 15. Enligt vad föreningen

framhållit toges fotografbiträdena i anspråk förutom för det fototekniska

laboratoriearbetet för utförande av såväl punktbestämning och höjdmätning

som arbeten med fotokartans slutliga sammansättning. Även dessa

befattningshavare borde därför placeras i A 15. Flygfotograferna hade placerats

i en lönegrad, som valts med utgångspunkt från att de under flygning

skulle tjänstgöra som kameraskötare. En officer från flygvapnet skulle

tjänstgöra som navigatör och detachementschef.” Numera gällde som allmän

regel, att vid detachement, som bestode av endast ett flygplan, flygfotografen

vore detachementschef, under det att vid detachement bestående av två eller

flera flygplan den i tjänsten äldste flygfotografen vore chef. Utan att deras

löneförhållanden ändrats, hade flygfotografema utom sin uppgift som kameraskötare

ålagts den ansvarsfulla tjänsten som navigatör. Under byråarbetena

toges flygfotograferna i anspråk för punktbestämning och höjdmätning.

Det av flygfotografer, fotografbiträden och tekniska biträden utförda byråarbetet

har föreningen vid nu angivna förhållanden funnit icke vara mindre

kvalificerat än statskartografernas. Enligt föreningens mening vore flygfotograferna

med hänsyn till av dem fordrad kompetens och tilldelade arbetsuppgifter

för lågt löneplacerade och en uppflyttning till lönegrad A 19 syntes

rättvis.

I sin skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket föreslagit, att en likartad

befordringsgång för ifrågavarande personal skulle genomföras å samtliga

byråer med en differentiering i tre lönegrader, nämligen 17, 15 och 12

lönegraden. Befattningarna i 17 lönegraden skulle benämnas förste kartassistent

och befattningarna i 15 och 12 lönegraderna kartassistent. Vidare har

kartverket hemställt, att ordinarie tjänster i 12 lönegraden skulle inrättas i

sådan utsträckning, att befattningshavare, som vore fullt utbildade och erhållit

god praktisk erfarenhet inom sitt arbetsområde kunde erhålla ordinarie

anställning. Såsom skäl för en likartad befordringsgång å samtliga byråer

har kartverket anfört.

Det har under de gångna åren efter omorganisationen visat sig mindre

lämpligt, att icke likartad befordringsgång och samma befordringsmöjligheter

finnas på samtliga byråer för den tekniska personalen, såsom är fallet

med såväl den högre kvalificerade personalen som den kvinnliga ritarpersonalen.

Än mer har detta accentuerats genom utvecklingen, då det visat sig

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

möjligt att överflytta väsentliga delar av de tekniska arbeten, som vid omorganisationen

beräknades skola utföras av högre kvalificerad personal, på

lägre teknisk personal. Fordringarna ira därför icke oväsentligt ökat på den

vid omorganisationen nytillkomna lägre tekniska personalens omdömesgillhet

och yrkesskicklighet. Metoderna lia också inom de fotogrammetriska arbetena

väsentligt ändrats i förhållande till vad vid omorganisationen antagits.

Stereometoderna, som nu användas, ställa stora fordringar på de därvid

tjänstgörande. Då dessa arbeten, som utföras i mörkt rum liksom de fotografiska

arbetena, äro påfrestande och tröttande för ögonen, måste — så

långt möjligt — personalen omväxla vid dessa arbeten och vid andra i ljust

rum förekommande. Större delen av fotografbi trädena måste därför utbildas

även i stereoarbeten för att möjliggöra denna cirkulation.

Till motivering av sina förslag örn differentiering av befattningarna och

uppfiyttning av de lägsta befattningarna från 11 till 12 lönegraden har kartverket

anfört i huvudsak följande.

De förändringar, som av erfarenheterna under de gångna åren efter omorganisationen

genomförts i arbetsmetoder och arbetsfördelning, böra också

medföra en justering i lönegradsplacering för de lägre tekniska tjänstemännen.

I motsats till personalföreningen anser kartverket en differentiering enbart

vara till fördel för arbetena, enär befordringsutsikterna komma att tjäna som

sporre för tjänstemännen icke blott att söka nå bästa arbetsresultat utan ock

att självutbilda sig för att öka sin yrkesskicklighet.

Kartverket har emellertid funnit, att lönegraden A 11 knappast förefinnes

för ordinarie tekniska tjänstemän med likartade arbetsuppgifter och relativt

självständigt arbete, som är fallet vid kartverket. Hos de med kartverket likartade

verken sjökarteverket samt meteorologiska och hydrologiska institutet

äro motsvarande tjänstemän placerade i lönegraderna 15 och 12. Efter inhämtande

av upplysningar om dessa befattningshavares utbildning och arbetsuppgifter

anser kartverket, att de här ifrågavarande befattningshavarna

vid kartverket icke skäligen böra innehava lägre lönegradsplacering. Kartverket

får därför föreslå, att fotograf biträdena, gravyrritarna och de tekniska

biträdena som huvudregel placeras i lönegraden 12, dock att nyantagna,

under provtjänstgöring och utbildning varande avlönas under två år i

lönegrad Ex 7 (för närvarande lönegrad Ex 6). Befordringsgången bör i övrigt

för fotografbiträden och tekniska biträden bliva densamma som enligt

1936 års utredning eller som regel två år i lönegrad Ex 7, ett år i lönegrad

Ex 12, tre år i lönegrad Eo 12 samt därefter såsom ordinarie i lönegrad A 12.

För gravyrritarna tillkommer ett elevår före antagning till extra gravyrritare

i lönegrad Ex 7, därvid ett mindre arvode, förslagsvis 100 kronor per månad,

borde utgå såsom bidrag under utbildningen. Gravyrritarna beräknas i allmänhet

efter sina 7 år som elev, extra och extra ordinarie tjänsteman ha

uppnått god utbildning och träning som gravör, varför som regel dessa icke

ifrågasättas därefter skola upptagas som ordinarie gravyrritare utan som

extra ordinarie gravör, om ordinarie gravörbefattning då icke är vakant.

Vad angår differentieringen mellan den föreslagna lägsta lönegraden 12

och lönegraden 15 finnes denna vid topografiska kartbyrån och fotogrammetriska

byrån, i förra fallet mellan gravyrritare och gravörer, i det senare

mellan fotografbiträden och flygfotografer.

De tekniska biträdena vid ekonomiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån

och geodetiska byrån äro däremot samtliga placerade i den lägre lönegraden

(nu 11, föreslagen 12).

Vad de tekniska biträdena på fotogrammetriska och geodetiska byråerna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

41

beträffar, ha dessa tillkommit efter omorganisationen 1937 på grund av att

försök igångsatts att överflytta vissa mätningstekniska arbeten från högre

kvalificerad, högskoleutbildad personal till lägre teknisk personal. Försöken

lia utfallit positivt.

Sålunda utföras numera linjeavvägningarna av tekniska biträden under

ledning av en statsgeodet, som verkställer planläggningen, övervakar mätningarna

och kontrollerar resultaten samt omhänderhar höjdpunktsarkivet.

Dessa tekniska biträden på geodetiska byrån utföra ett arbete, som tidigare

verkställts av statsgeodeter och därmed likställda samt är av mycket självständig

natur såväl under fältarbetet som bvråarbelet. Både mätningar och

beräkningar kräva stor noggrannhet och intresse för matematiska arbeten.

Varje avvägare har under fältarbetet ledningen av tre handräckningsmän

som stångförare och punktmarkerare. Dessa tekniska biträden böra enligt

kartverkets mening vara placerade i lägst lönegrad A 15, sedan de numera

tjänstgjort vid dessa arbeten i 6—7 år och kunna för framtiden övertaga de

tidigare helt av statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer utförda avvägningsarbetena.

De vid fotogrammetriska byrån placerade tekniska biträdena ha utnyttjats

vid punktinmätningen på fältet, vilken som regel utföres av statskartografer

på grund av arbetenas grundläggande betydelse för hela konstruktionen

för fotokartans framställning. 1 den mån tekniska biträden under ledning av

statskartograf biträtt vid dessa arbeten, har det varit sådana, som antingen

haft mätningsteknisk utbildning eller visat sig äga speciell läggning för

mätningstekniskt arbete och beräkningsarbete. Tillsvidare och intill dess

större erfarenhet vunnits örn möjligheterna att erhålla lämpliga mätningstekniker

med lägre teknisk utbildning för ändamålet böra 2 befattningar i

lönegrad 15 vid fotogrammetriska byrån beräknas utnyttjade för dessa arbeten.

Det torde böra ankomma på kartverket att i förekommande fall efter

behov bedöma om ledigbliven tjänst i lönegrad 15 skall återbesättas med

särskild hänsyn tagen till den rent fotografiska, den fotogrammetriska eller

den mätningstekniska sidan av verksamheten.

Vad härefter angår de tekniska biträdena vid ekonomiska karlbyrån är

här större svårighet att draga upp differentieringsgränser mellan olika befattningshavares

åligganden, så mycket mer som under krigsåren byråns organisation

biivit i hög grad splittrad, då personalen i stor utsträckning fått

tjänstgöra vid fotogrammetriska byrån. Någon fastare uppdelning av arbetsuppgifterna

har därför omöjliggjorts.

Vid fältarbetena är o emellertid arbetsuppgifterna desamma för alla.. Vid

byråarbetena utnyttjas däremot de bästa för de mera krävande och kvalificerade

uppgifterna, såsom insättning av fastighetsgränser pa fotokartan före

den ekonomiska fältrekognosceringen, sammansättning av de ekonomiska

kartbladen efter fältarbetet, vissa utredningar, uppsättningar av namnlistor

m. m., allt givetvis under statskartografers kontroll. De övriga få tjänstgöra

vid mera rutinmässiga ritarbeten o. d. Det måste även beräknas att under

vinterhalvåret en del av de tekniska biträdena, liksom nu, också i fortsättningen

utför sammansättnings- och retuscharbcien för fotokartframställningen,

ett arbete som kräver stor noggrannhet och träning, men otvivelaktigt

tillhör rutinarbetena.

Kartverket anser emellertid, att erfarenheten kommer att visa att, då arbetsprodukten

per år nu skall väsentligt ökas, vissa tekniska biträden mäste

under byråtjänstgöringen helt ägna sig åt de mera kvalificerade delarna av

ari ((siel. Såväl på grund liärav som för alt möjlighet skall finnas till befordran

för de dugligaste även på ekonomiska kartbyrån, bör en differentiering

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

av tjänsterna genomföras. I annat fall komma svårigheter att uppstå för kartverket

att få behålla den tränade personalen på denna byrå.

Kartverket får alltså föreslå, att en differentiering i lönegradsplacering genomföres

för här ifrågavarande personalgrupper på samma sätt som redan

skett vid topografiska kartbyrån. Befattningarna böra uppföras i lönegraderna

17, 15 och 12. De i lönegraden 17 tillkommande befattningarna skola därvid

utnyttjas för kvalificerade arbetsuppgifter samt biträda statskartografpersonalen

med ledning av rutinarbetena och utbildning av nyanställd personal.

Tjänstebenämningen bör ändras till förste kartassistent för befattningshavare

i lönegrad 17 och kartassistent för befattningshavare i lönegraderna 15

och 12. Med hänsyn till att flygfotograf ema icke kunna under hela sin tjänstetid

tjänstgöra vid själva flygfotograferingen på grund av tjänstens ansträngande

beskaffenhet — redan nu har detta visat sig i två fall, och sannolikt

kunna flygfotografema icke användas vid arbetet i flygplanen längre än

högst till 50-årsåldem — har kartverket funnit skäl föreligga, att även dessa

tjänstemän benämnas kartassistenter, men att de vid tjänstgöring å flygplan

förordnas tjänstgöra som flygfotografer.

Antalet tjänster i lönegraden 15 bör bestämmas närmast i förhållande till

arbetsuppgifterna men dock avvägas så, att tjänstemän i lönegraden 12, som

på grund av sina kvalifikationer därav äro väl förtjänta, kunna vinna befordran

till tjänst i lönegrad 15. Då tekniska biträden och fotografbiträden

anställts först år 1937 eller senare och de flesta äro extra ordinarie eller extra,

kan ur befordringssynpunkt icke anses nödvändigt att omedelbart upptaga

något större antal i den högre lönegraden, men böra ordinarie tjänster i lönegraden

12 inrättas i sådan utsträckning att de, som äro fullt utbildade och

erhållit god praktisk erfarenhet inom sitt arbetsområde, nu kunna erhålla

ordinarie anställning såsom redan förutsatts vid omorganisationen år 1937.

Antalet tjänster i lönegraderna A 15 och A 12, där icke såsom beträffande gravörer

och flygfotografer på grand av arbetets art samtliga böra innehava

lägst lönegraden A 15 sedan de blivit fullt förtrogna med arbetet, bör successivt

avvägas med hänsyn till behovet och personalens kvalifikationer för utförande

av mera kvalificerade uppgifter. Verkets personalförteckning bör

därför justeras härutinnan vid behov.

För närvarande torde ur arbetssynpunkt endast vara motiverat att i de

högre lönegraderna uppflytta till ordinarie förste kartassistenttjänster i lönegrad

A 17 2 tjänster i lönegrad 15 på fotogrammetriska byrån samt till kartassistenttjänster

i lönegrad A 15 5 tekniska biträdestjänster på ekonomiska

kartbyrån, 2 tekniska biträdestjänster på fotogrammetriska byrån och 2 på

geodetiska byrån. Vid fullt utbyggd organisation böra dock 3—4 förste kartassistenttjänster

i lönegrad A 17 och ytterligare 2 kartassistenttjänster

i lönegrad A 15 (tekniska biträden) finnas för att placeras i första rummet

på ekonomiska kartbyrån men även med hänsyn tagen till arbetsuppgifter

och tjänstemeriter på fotogrammetriska och geodetiska byrån. Då sådana

tjänster tillkomma, kan motsvarande antal befattningar i lönegraden 12 indragas.

Kartverket har vidare föreslagit, att till flygfotograf, som tillika tjänstgjorde

såsom detachementschef, skulle utöver månadslönen under flygtjänst

utgå ett särskilt arvode av 200 kronor för månad och för annan flygfotograf

ett arvode av 100 kronor för månad. Till stöd för detta förslag har kartverket

yttrat bland annat följande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

43

Flygfotograferna intaga i vad avser tjänstgöringen under flygfotograferingen

en särställning i förhållande till motsvarande tjänstemän å övriga byråer.

Denna tjänstgöring är utan tvekan både ansvarsfull och krävande. På flygfotografens

handhavande av sin uppgift lier or i hög grad ekonomien vid fotokartframställningen.

Flygfotografernas ställning har också mycket väsentligt

ändrats i förhållande till vad som avsetts vid kartverkets omorganisation. Därvid

avsågs, att flygvapnet skulle för varje flygplan ställa lill förfogande officer

på aktiv stat såsom navigatör och flygförare, tillika detachementschef,

samt underbefäl som mekaniker. Flygfotografen hade sålunda endast att angiva

de flygstråk, som skulle fotograferas, samt sköta själva fotograferingen

och kameraarbetet. Denna organisation kunde emellertid icke genomföras,

enär flygvapnet fann sig icke kunna tillhandahålla officerare på aktiv stat

för ändamålet. Till en början erhöll kartverket reservofficerare som detachementschefer,

men sedan beredskapen börjat, hava endast värnpliktiga furirer

erhållits som förare.

Flygfotografen har därför numera ställning som detachementschef och ansvaret

för flygfotograferingen, som han ensam leder beträffande det område,

som tilldelats honom och över vilket avsedda flygstråk fastställts av fotogrammetriska

byrån. Han är sålunda detachementschef och navigatör samt

fotograf. Den av flygvapnet beordrade flygföraren har endast att svara för

själva flygtjänsten.

Med hänsyn till dessa förändrade förhållanden samt flygfotografernas ansvar

och påfrestande arbete under flygtjänsten anser kartverket att högre ersättning

borde utgå under sådan tjänst än vad nu är fallet. Flygfotograferna

ha visserligen flygtillägg av 210 kronor per månad under flygfotograleringsperioden

men detta åtgår huvudsakligen till försäkring för att skydda

familjen i händelse av olycksfall under flygtjänsten. Då kartverket icke föreslagit

flygfotograferna till allmän uppfattning i lönegrad, är detta beroende

på att kartverket ansett deras byråarbete i allmänhet icke vara väsentligt

mera krävande än gravörernas. Enligt kartverkets mening bör i stället under

flygtjänst utgå särskilt månadsarvode utöver lönen, dels med hänsyn till ansvaret

såsom detachementschef, dels för det kvalificerade och ansträngande

arbetet under flygtjänsten. Ett arvode av 200 kronor per månad under flygtjänst

synes kartverket icke för högt beräknat för flygfotograf, som tillika

tjänstgör som detachementschef. För annan flygfotograf, som biträder i vissa

fall vid arbetet, bör arvodet sättas till 100 kronor per månad; dock bör sådant

arvode icke utgå till personal under utbildning. Flygfotograferingen pågår

som regel omkring 5 månader av året. Därvid eftersträvas att utbyte av

flygfotograf skall kunna ske efter halva tiden för att ej den fysiska ansträngningen

vid fotograferingstjänst på 4 009 meters höjd skall snabbt förslita

personalen.

Statskontoret har i utlåtandet över kartverkets anslagsframställning förklarat,

att ämbetsverket icke blivit övertygat örn att den föreslagna differentieringen

på olika lönegrader av ifrågavarande tjänster kunde vara påkallad av

de arbetsuppgifter, som åvilade vederbörande befattningshavare. I varje fall

syntes enligt statskontorets mening en närmare utredning angående arten och

beskaffenheten av hithörande göromål böra företagas, innan någon ändring

av nuvarande lönegradsplacering ägde rum. Statskontoret avstyrkte vidare

den föreslagna ersättningen lill flygfotograferna för deras arbete under flygtjänst,

enär statskontoret icke funne den anförda motiveringen för de sär
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

skilda arvodena bärande, vartill komme att ur löneteknisk synpunkt principiella

invändningar kunde resas mot densamma.

Jämväl riksräkenskapsverket har funnit det tveksamt, huruvida flygfotograferna

borde beredas ersättning för sitt arbete under flygtjänst i den ordning

och omfattning som kartverket förordat. Det förefölle riksräkenskapsverket

som om denna fråga, icke minst av lönetekniska skäl, borde göras till

föremål för särskild utredning.

Allmänna lönenämnden har, såsom förut nämnts, förordat, att arbetsuppgifter

och löneställning för den tekniska personalen vid kartverket borde göras

till föremål för särskild utredning. Därvid borde även frågan örn ersättning

åt flygfotograferna undersökas. Vissa skäl syntes emellertid tala för att

flygfotograferna i avbidan på resultatet av utredningen bereddes viss löneförbättring.

Lönenämnden ville därför icke motsätta sig att kartverkets förslag

godtoges såsom en provisorisk anordning. Arvodet syntes dock böra utgå

endast till detachementschef och med högst 100 kronor för månad.

I en den 31 januari 1946 dagtecknad, till Kungl Majit ställd skrift har

Civila statsförvaltningens t jämte mannof örbund gjort framställning om uppfattning

i lönegrad och ändrade tjänstebenämningar för gravörer, tekniska

biträden, flygfotografer och fotografbiträden. Förbundet har bland annat anfört.

Någon större skillnad mellan de på gravörema ankommande arbetsuppgifterna

och statstopografemas arbete synes icke förefinnas, och i varje fall

kan skillnaden icke motivera den olikhet i lönehänseende som råder mellan

dessa kategorier. Förbundet hemställer därför, att förste gravörerna uppflyttas

i lönegrad A 19 och att övriga gravörer uppflyttas i 17 lönegraden. Enligt

förbundets mening böra gravörerna utgöra det naturliga rekryteringsunderlaget

för statstopograftjänsterna. De böra därför i större utsträckning beredas

tillfälle att deltaga i fältarbetena.

De tekniska biträdena ha erhållit avsevärt mera kvalificerade arbetsuppgifter

än som förutsattes vid den år 1937 verkställda lönegradsplaceringen.

Arbetsuppgifterna förete icke sådana variationer att en differentiering ur denna

synpunkt kan anses motiverad. Med hänsyn härtill hemställer förbundet,

att ett skäligt antal tekniska biträden placeras i lönegrad A 15 och övriga i

Eo 15.

Förbundet finner den av kartverket föreslagna ersättningen till flygfotograferna

för ansvaret såsom detachementschef och för det kvalificerade och

ansträngande arbetet under flygtjänsten otillfredsställande. Förbundet föreslår,

att flygfotograferna i stället för att erhålla lönetillägg uppflyttas i lönegrad

A 19.

Med hänsyn till att fotografbiträdena numera tagas i anspråk för göromål,

som vid tidpunkten för 1936 års utredning ansågos så betydelsefulla, att

statskartografer avsåges för deras utförande böra fotografbiträdena placeras

i 15 lönegraden.

Förbundet föreslår, att de tekniska biträdena och fotografbiträdena erhålla

benämningen kartografer samt att gravörerna och flygfotograferna benämnas

topografer respektive flygkartografer. Skulle detta förslag icke vinna

beaktande, ansluter sig förbundet till de av kartverket förordade benämningarna,

dock med det undantaget att flygfotograferna även i fortsättningen böra

benämnas flygfotografer.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

45

I de nu föreliggande utredningarna rörande kartverkets arbetsuppgifter

och organisation har även upptagits till behandling frågan om lönegradsplaceringen

för ett stort antal av verkets befattningshavare. Yad angår kartverkschefens

löneställning är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring

härutinnan. Denna fråga synes lämpligen böra upptagas till prövning j samband

med en allmän översyn av chefstjänstemännens löner. Jämväl med inrättande

av ett särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare torde vid

sådant förhållande få anstå tills vidare.

För uppflyttning av observatörerna från 26 till 27 lönegraden har bland

annat åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare

samt deras arbetsuppgifter vore likvärdiga med dem som gällde för de

i 27 lönegraden placerade statsgeologerna. I fråga örn löneställningen för

förste statsgeodeter och förste statskartografer ha jämförelser anställts med

förste statsmeteorologer och förste statshydrologer, vilka enligt beslut av 1945

års riksdag uppflyttats till 26 lönegraden. Förste statskartografema lia även

jämställts med förste byråingenjörer i nämnda lönegrad. Även om enligt min

mening vissa skäl kunna åberopas för en uppflyttning i lönegradshänseende

av observatörer samt förste statsgeodeter och förste statskartografer, finner

jag mig likväl — då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem, som

för närvarande äro föremål för utredning, såsom frågan om lantmätarnas

löneställning, kunna få inverkan på förevarande fråga — icke beredd att nu

taga slutlig ställning till densamma. Under sådana förhållanden torde även

få anstå med avgörandet beträffande förste statstopografemas löneställning.

Vad angår lönegradsplaceringen för statsgeodeter och statskartografer anser

jag mig, med hänsyn till de kompetenskrav som uppställas för dem, liksom

ock i betraktande av de rekryteringssvårigheter som på detta område

förefinnas, böra förorda en uppflyttning av dessa befattningshavare till 23

lönegraden. Jag har därvid särskilt tagit i beaktande vikten av att kartverket

skall kunna erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid den

förutsatta utökningen av organisationen.

Däremot kan jag icke tillstyrka att statstopografema, för vilka några kompetenskrav

icke fastställts, erhålla motsvarande uppflyttning. För att underlätta

rekryteringen av officerare till statstopografbefattningarna vill jag dock

icke motsätta mig, att nämnda befattningar placeras i 22 lönegraden. I samband

härmed torde motsvarande höjning böra företagas av de av Kungl.

Majit bestämda arvodesbeloppen till pensionerade officerare, vilka anställts

vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare.

I fråga örn löneställningen för extra statsgeodeter och extra statskartografer

under de två första anställningsåren ansluter jag mig till lönenämndens

förslag härutinnan. De torde sålunda såvitt icke särskilda skäl till annat föranleda

böra under första året placeras i lönegrad Ex 16 och under andra

året i Ex 18.

Av kartverkets utredning rörande löneställningen för den tekniska personalen

i 11—17 lönegraderna framgår att på de tekniska biträdena och fotografbiträden»

samt flygfotograferna i många fall lagts betydligt ansvarsfullare

arbetsuppgifter, än som beräknades, då deras nuvarande löneställning

Före
draganden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 106.

bestämdes. Vidare synas fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden

vid kartverket ha arbetsuppgifter av motsvarande art som i 12 och 15 lönegraderna

placerade befattningshavare vid sjökarteverket samt meteorologiska

och hydrologiska institutet. Jag anser därför en höjning av löneställningen

för förenämnda befattningshavare vid kartverket vara befogad. Jag kan

dock icke biträda personalföreningens hemställan örn uppflyttning av samtliga

fotografbiträden och tekniska biträden i 15 lönegraden. Däremot vill

jag tillstyrka den av kartverket föreslagna uppflyttningen till 12 lönegraden

för gravyrritare, fotografbiträden och tekniska biträden. I likhet

med kartverket finner jag jämväl skäl tala för en differentiering av lönegradsplaceringen

för de tekniska biträdena, fotografbiträdena och flygfotografema

motsvarande den som nu förefinnes mellan gravyrritare, gravörer

och förste gravörer, varigenom en likartad befordringsgång skulle

skapas för här ifrågavarande befattningshavare å samtliga kartverkets byråer.

Av vad som anförts rörande arbetsuppgifterna för de å geodetiska och

fotogrammetriska byråerna placerade tekniska biträdena framgår, att dessa

från statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer övertagit mätningstekniska

arbeten, som äro av förhållandevis självständig natur. Dessa befattningshavare

synas därför böra placeras i 15 lönegraden. Jag vill icke

heller motsätta mig att ett antal av de tekniska biträdena å ekonomiska kartbyrån

nu uppföras i samma lönegrad för att möjliggöra befordran för de

dugligaste av de tekniska biträdena å denna byrå. Dessa förutsättas då skola

ägna sig åt de mera kvalificerade arbetena å byrån. Det synes likaledes lämpligt,

att befattningar inrättas i 17 lönegraden, vilkas innehavare skola utföra

mera krävande åligganden samt biträda vid handledning av personalen vid

rutinarbeten m. m. Å fotogrammetriska byrån synas sålunda i enlighet med

vad kartverket förordat två befattningar böra uppflyttas från 15 till 17 lönegraden.

Såsom kartverket föreslagit torde enhetliga tjänstebenämningar böra införas

för ifrågavarande grupper befattningshavare samt för gravörer och

förste gravörer, nämligen kartassistent för befattningshavare i 12 och 15 lönegraderna

samt förste kartassistent för befattningshavare i 17 lönegraden.

Vid 1937 års omorganisation förutsattes följande befordringsgång för ifrågavarande

personal under provtjänstgöringen, nämligen två år i lönegrad

Ex 6, ett år i lönegrad Ex 11 och tre år i Eo 11. Med hänsyn till den för teknisk

arbetskraft på andra områden gällande lönesättningen torde någon förbättring

i lönegradsplaceringen för dessa personalgrupper under provtjänstgöringsperioden

böra ske. Sålunda torde såvitt icke särskilda skäl till annat

föranleda följande befordringsgång böra tillämpas för fotografbiträden och

tekniska biträden, nämligen två år i Ex 7, ett år i Ex 12 och tre år i Eo 12.

Beträffande gravyrritarna, för vilka tillkommer ett elevår före antagning

till gravyrritare i Ex 7, synas de efter sina sju år såsom elev, extra och extra

ordinarie tjänsteman kunna betraktas såsom fullt utbildade gravörer och till

följd därav i regel böra placeras icke såsom ordinarie gravyrritare utan som

extra ordinarie gravör, om ordinarie dylik befattning icke är ledig.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

47

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att till flygfotografema skola

under flygtjänst utgå särskilda arvoden utöver lönen. Jag vill erinra om att

vid bifall till vad jag förordat i fråga om lönegradsplaceringen, flygfotograferna

erhålla möjlighet till befordran till förste kartassistenttjänst i lönegrad

A 17.

VIII. Personalbehov.

I sin anslagsframställning har kartverket framlagt förslag till personalorganisation

med utgångspunkt från att frågorna angående den ekonomiska

kartläggningen, revidering av den topografiska kartan, kartframställning för

försvarsväsendet och lönegradsuppflyttningar m. m. komme att lösas i enlighet

med vad kartverket förordat.

Till jämförelse kommer i det följande den nuvarande och den av kartverket

föreslagna organisationen att sammanställas.

Kassa- och registratorskontoret.

Nuvarande organisation: Av kartverket föreslagen organisation:

1

Kassör.................

A

17

1 Kamrerare............

. A

22

- - - - - - - -

. -

—

1 Kassör................

. A

14

1

Kansliskrivare..........

A

11

1 Registrator............

. A

11

1 Befattningshavare med

arvode

1 Arkivbiträde...........

. A

10

1

Förste expeditions vakt...

A

7

1 Förste expeditionsvakt.

. A

7

1

Kanslibiträde...........

Eo

7

1 Kanslibiträde.........

. A

7

1

Expeditionsvakt.........

A

5

1 Expeditionsvakt........

. A

5

1

Kontorsbiträde.........

A

4

2 Kontorsbiträden........

. A

4

1

» .........

Ex

4

- - - - - - - -

. -

—

1 Skrivbiträde...........

. Eo

2

S:a 8. S:a 10.

Kartverket har beträffande den nuvarande organisationen bland annat

yttrat.

Kassa- och registratorskontoret, som är direkt underställt verkets chef,

skall fungera även som verkets centrala expedition och skrivcentral. Disproportionen

mellan organisationen i dess helhet -— verkets personal uppgår till

omkring 225 tjänstemän — och denna centrala expedition torde vara iögonenfallande.

Lika otillfredsställande är den lönegradsplacering, som tilldelats

kontorets tjänstemän. Att märka är att kontorets personal redan vid omorganisationen

år 1937 beräknades till en kassör, en kansliskrivare och två kontorsbiträden,

varför endast tillkommit ett kanslibiträde, ehuru under tiden

personalorganisationen mer än fördubblats, medelsredovisningen ökat i samma

mån samt nya arbetsuppgifter tillkommit, som ytterligare belastat expeditionen.

Då särskild föredragande i administrativa och kamerala ärenden saknas

vid kartverket, måste kartverkets chef och kassören fullgöra dessa arbets
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

uppgifter. Chefen måste därför själv i stor omfattning föredraga ärenden, som

äro av mera allmän natur eller beröra verket i dess helhet, och själv uppsätta

skrivelserna i sådana ärenden. Kassören har — utöver kassa- och bokföringsuppgifter,

sakgranskning av kartverkspersonalens omfattande reseräkningar

från fältarbetena (omkring 80—90 tjänstemän bedriva fältarbeten under

fem månader av året), ledning av registratorsgöromålen m. m. — att

vara föredragande i alla löpande personalärenden och utanordningsärenden

m. m. samt att biträda kartverkschefen med alla ekonomiska utredningar

o. d. Med den omfattning kartverkets organisation erhållit är kassören därför

oerhört belastad och övertidsarbete i betydande utsträckning under omkring

hälften av varje månad är som regel nödvändigt.

Vissa av registratorsgöromålen, såsom diariets förande och konceptexpeditionernas

registrering m. m., ha måst överflyttas på kansliskrivaren, som därjämte

bär att uppsätta kartverkets protokoll — efter anvisning av kartverkschefen

eller kassören — och expediera därav föranledda beslut. Kansliskrivaren

har vidare att biträda militärassistenten med uppsättande av expeditioner

m. m. i honom åvilande kartärenden (prövning angående tillstånd att

utgiva och försälja kartor) samt att tjänstgöra som stenograf. Kansliskrivaren,

som från början avsetts skola dels biträda kassören, dels vara kartverkschefens

sekreterare och dels föra kartverkets arbetsstatistik, har därför måst

befrias helt från sistnämnda uppgift och i huvudsak även från sekreterargöromålen.

Kanslibiträdet har i främsta rummet måst biträda kassören vid kassagöromålen,

särskilt avlöningslistornas upprättande o. d. Ett av kontorsbiträdena

har tillsvidare fått övertaga verkets arbetsstatistik och det under innevarande

månad nyanställda kontorsbiträdet kommer att i första hand få handhava

allt skrivarbete för konceptexpeditioner och utskrifter, vilket arbete hittills

måst medhinnas vid sidan av övriga uppgifter av de förut nämnda befattningshavarna.

Kartverket har framhållit, att då kartverkets organisation och arbetsuppgifter

till följd av det alltmer framträdande behovet av kartor för skilda

ändamål kunde beräknas mer och mer öka den centrala delen av organisationen

nu borde ordnas så att en någorlunda balans åstadkommes mellan

dess arbetsuppgifter och dess personalorganisation. Kartverket har lämnat

följande motivering till den föreslagna personaluppsättningen.

Kartverket har funnit den bästa lösningen vara, alt den nuvarande kassörstjänsten

i lönegraden A 17 omvandlas till en kamrerarebefattning förslagsvis

i lönegraden A 22. Denne befattningshavare bör omhänderhava de nu på kassören

vilande uppgifterna att vara föredragande i personalärenden — utom

ärenden rörande tillsättning av tekniska tjänster, i vilka ärenden vederbörande

byråchef alltjämt skall vara föredragande — och alla utanordningsärenden

— däri inbegripet granskning ur författningssynpunkt av reseräkningar

från fältarbetena m. m. — upprätta huvudbok och de nödvändiga

månatliga sammanställningarna över anslagens ställning och av anslagsstatistiken

för byråerna samt tjänstematrikelns förande. Kamreraren bör även

vara chef för kartverkets kamrerarekontor, som skulle omfatta den nuvarande

expeditionen samt kassa- och registratorskontoret. Därjämte torde kamreraren

böra biträda kartverkschefen med utredningar inom sitt verksamhetsområde

och övertaga vissa löpande ärenden, som av kartverkschefen överlämnas

till besvarande eller föredragning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106. 49

Under kamreraren bur arbetet på kontoret vara uppdelat på en kassör och

en registrator.

Kassören skall verkställa alla beslutade utbetalningar och handhava kassabokföringen,

upprätta avlöningslistorna enligt av kamreraren förda förteckningar

över ledigheter och lämnade uppgifter om löneklassuppflyttningar

o. d. samt biträda kamreraren så långt tiden medgiver beträffande ekonomiska

ärenden. Kassören bör med hänsyn till sitt ansvar för avlöningslistorna

vara placerad i lönegrad A 14. Registratorn skall omhänderhava och

på eget ansvar föra kartverkets diarium, ombesörja expediering av kartverkets

beslut såväl genom skrivelser som utdrag av dess protokoll, efter anvisning

av karlverkschefen eller kamreraren uppsätta kartverkets protokoll samt

biträda kamreraren vid pågående utredningar av icke ekonomisk natur. Registratorn

skall därjämte centralt ansvara för skrivarbetets ordnande beträffande

konceptexpeditioner, upprättade av kartverkschefen, byråcheferna,

militärassistenten eller kamreraren, samt utskrifter och kollationering av

desamma. Registratorn bör vara placerad i lönegrad All.

Till biträde åt kassören respektive registratorn erfordras ett kanslibiträde

i lönegrad A 7 och ett kontorsbiträde i lönegrad A 4. Att härvid det ena biträdet

föreslagits i lönegrad A 7 är beroende på att detta biträde måste vara

väl kvalificerat för att vid förfall för kassören eller registratorn eller då någon

av dessa vikarierar på kamreraret jönsten kunna inträda som vikarie.

Kanslibiträde! måste alitsa vara väl förtrogen såväl med avlöningsförfattningarna

och kassabokföringen som kartverkets expeditionella arbete. I första

hand skall kanslibiträdet dock biträda kassören för att ständigt vara väl inne

i avlöningslistornas uppsättande och utskrivning samt utbetalningarnas verkställande.

I övrigt får kanslibiträdet liksom kontorsbiträdet även biträda vid

skrivarbetet, stenografering, maskinräkning och siffergranskning av räkningar

m. m.

För arbetsstatistiken och sammanställningar därifrån för kartverkschefen

kräves ytterligare ett biträde, lägst i lönegrad A 4. Såsom redan nämnts, avsågs

ursprungligen vid omorganisationen en kansliskrivare i lönegrad 11 för

detta ändamål. Då arbetet är mycket självständigt och kräver stor noggrannhet

synes berättigat att tjänstemannen placerades i högre lönegrad än A 4.

Kartverket anser sig dock, då det hittills lyckats att få lämplig arbetshjälp

för ändamålet mot lön enligt lönegrad A 4, icke nu böra föreslå högre placering,

ehuru manga ombyten pa platsen förekommit under de gångna åren.

Enär arbetsstatistiken, som är ordnad som vid industriell verksamhet och

avser såväl person- som sakstatistik, under vintermånaderna, då hela personalen

är i byråarbete, icke kan medhinnas av en person, erfordras hjälp av

annat biträde åtminstone under viss del av varje månad. På grund härav och

då sådan hjälp måste lämnas av biträdena hos kassören och registratorn bör

för skrivarbete finnas ytterligare ett biträde, förslagsvis i lönegrad Eo 2. Härigenom

skulle också vinnas, att kamrerarekontoret kunde, i större utsträckning

lin nu är fallet med kassakontoret, biträda med skriv- och kollationeringsarbete

åt byråerna ävensom med uppsättande av handlingar för byråernas interna

arbete. Sådant skrivarbete mäste nu utföras av maskinskrivningskunniga

ritare eller ritbiträden.

Vidare har kartverket behov av en tjänsteman för handhavande av verkets

förråd av tryckta kartor. Kartverket har nämligen för sitt eget behov samt

för kostnadsfri utdelning lill ett stort antal statliga myndigheter och institutioner,

sorn äro i behov av kartorna, en viss upplaga av värjo av kartverket

utgivet kartblad. Därjämte finnas vissa specialkartor, som kartverket har på

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. I sami. Xr 106. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

eget förlag. För emottagande av upplagorna, redovisning av förrådet samt

distribuering av de nyutkomna kartorna har kartverket tillsvidare utnyttjat

den gravör, som biträtt byråchefen på topografiska kartbyrån med vården av

det topografiska kart- och kopparplåtarkivet. Den befattningshavare, som

fullgör dessa åligganden, har utöver lönen tillerkänts ett av Kungl. Maj:t fastställt

arvode å 500 kronor, som årligen upptages i kartverkets stat. Kartverket

har emellertid ansett, att för handhavande av kartförrådet och det topografiska

kartarkivet, vilket arbete i huvudsak upptager befattningshavarens

hela tjänstetid, icke erfordras en tjänsteman i lönegrad A 15. Kartverket hemställde

därför redan år 1939 att en särskild befattning som arkivbiträde i

lönegrad A 10 skulle inrättas för ändamålet. Detta ledde dock icke till någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Sedan numera även arkivet av fotokartor och ekonomiska

kartor i synnerligen hög grad ökats och årligen utökas med ett tusental

konceptblad, har behovet av en särskild tjänsteman enbart för arbetet med

arkiven och kartförrådet av tryckta kartor blivit än mera trängande. Kartverket

får därför hemställa, att denna fråga nu löses och att en tjänsteman

i lönegraden A 10, benämnd arkivbiträde i likhet med motsvarande befattning

i lantmäteristyrelsen, upptages på kartverkets stat. Med hänsyn till att befattningshavaren

skall betjäna flera byråer samt handhar kartförrådsredovisningen,

bör befattningen upptagas under verkets centrala expedition, kamrerarekontoret.

Ekonomiska kartbyrån.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statskartografer.. A 24

11 Statskartografer1........A 21

1 Statskartograf.........Eo 21

2 Statskartografer........Ex 21

2 Statskartografer........Ex 16

2 Tekniska biträden......A 11

16 » » ......Eo 11

3 Förste ritare...........A 11

7 Ritare................A 7

3 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

4 Ritbiträden............Eo 4

Av kartverket föreslagen organisation:

1 Byråchef..............A 30

1 Byrådirektör...........A 28

4 Förste statskartografer.. A 26

11 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf.........Ex 23

2 Statskartografer........Ex 18

5 Kartassistenter........A 15

17 » ........A 12

8 » ........Eo 12

15 » ........Ex 12

5 Förste ritare...........A 11

12 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » .......Eo 5

5 Ritbiträden............A 4

2 » ............Eo 4

10 » ............Ex 4

S:a 56.

S:a 103.

Utredningsmannen har, såsom förut nämnts, beräknat, att för genomförande

av den ekonomiska kartläggningen av landet inom den enligt 1937

års riksdagsbeslut förutsatta tidsrymden skulle erfordras, att ekonomiska

kartbyrån varaktigt organiserades med den personaluppsättning, som enligt

1937 års plan avsetts vid full utbyggnad av organisationen. Härtill skulle

komma fem icke-ordinarie statskartografbefattningar för rekrytering till hög
-

1 Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

51

re kvalificerade befattningar, vilkas innehavare på grund av uppnådd pensionsålder

beräknades avgå under perioden 1946—1954. Vidare skulle under

den åttaåriga forceringsperioden behövas en personalförstärkning, omfattande

15 tekniska biträden och 10 ritbiträden, vilka utredningsmannen ansåge

böra uppföras å extra stat. Utredningsmannen har i detta sammanhang

förordat en omläggning av fältrekognosceringen. Ilan hade uppmärksammat,

att denna, förutom av de tekniska biträdena, i icke obetydlig utsträckning

utfördes av stalskartografer. Han ansåge det icke vara ändamålsenligt ur

statsekonomi synpunkt att för själva rekognosceringsarbetet utnyttja en

så högt kvalificerad och relativt högt betald arbetskraft, som den statskartograferna

representerade. Riktigare vore enligt utredningsmannens mening

att i regel låta det praktiska fältarbetet ombesörjas av tekniska biträden,

därvid åt statskartograferna anförtroddes uppgiften att övervaka biträdenas

arbete, en var inom ett distrikt eller beträffande vissa angivna biträden. En

sådan omläggning av fältarbetena skulle möjliggöra en minskning av antalet

statskartografer med motsvarande ökning av antalet tekniska biträden. Härigenom

skulle för statsverkets vidkommande — förutom effektivisering av

kontrollen — även vinnas en besparing. Något hinder med hänsyn till byråarbetena

komme enligt utredningsmannens mening ej heller att möta mot den

ifrågasatta omläggningen. På grund härav borde en sådan jämkning i tjänsteförteckningen

för ekonomiska kartbyrån enligt 1937 års fullt utbyggda plan

ske, att antalet statskartografbefattningar minskades till nio, medan antalet

tekniska biträden ökades med tio till 30.

Kartverket har anslutit sig till utredningsmannens förslag om uppdelning

av fältarbetet mellan statskartograferna och de tekniska biträdena. Den av

kartverket upptagna organisationen skiljer sig från den av utredningsmannen

förordade — förutom med avseende å vissa höjda lönegradsplaceringar,

för vilka i det föregående redogjorts — därigenom, att kartverket utöver

utredningsmannens förslag upptagit en ordinarie bvrådirektörstjänst, två ordinarie

statskartografbefattningar och en extra ordinarie expeditionsvaktsbefattning.

Kartverket har såsom motivering till förslaget om inrättande av en byrådirektörstjänst

anfört i huvudsak följande.

Kartverket har funnit, att genom den avsedda starkt ökade årliga arbetsprodukten

byråns omfattning av mer än 100 tjänstemän blivit så stor, att

en biträdande byråchef nödvändigt kräves. Byrån är tänkt liksom nu uppdelad

i fyra arbetsdetaljer med en förste slatskartograf som föreståndare för

varje detalj. Två av dessa detaljer skulle då underställas den föreslagne

byrådirektören, som .skulle på eget ansvar handhava arbetena på dessa detaljer

och vara föredragande i där förekommande frågor. Enär byråchefen på denna

byrå redan vid nuvarande organisation är synnerligen arbetsbelastad på

grund av arbetets art och den mängd detaljfrågor, som i arbetet uppkommer

och måste underställas honom, anser kartverket det knappast vara möjligt

att utöka organisationen på sätt som föreslagits utan att byråns ledning uppdelas

mellan byråchefen och en byrådirektör. Byråchefen skall givetvis i

viktiga principfrågor alltjämt vara den avgörande. Arbetsfördelningen mellan

byråchefen och byrådirektören bör, sedan organisationen fastställts av

statsmakterna, närmare angivas i kartverkets instruktion och arbetsordning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Rörande den föreslagna ökningen av antalet statskartografer med två har

kartverket yttrat följande.

Fältarbetena skola bedrivas i rekognosceringslag under ledning och kontroll

av en statskartograf, som därjämte har att svara för fastighetsredovisningen

på kartorna. Kartverket har beräknat, att en statskartograf bör

kunna medhinna att leda och kontrollera arbetet av 6 fältrekognoscörer. Med

3 extra statskartografer och 45 kartassistenter skulle alltså 8 rekognosceringslag

vara i verksamhet och för dessas ledning och övervakning erfordras 8

statskartografer. De två extra ordinarie statskartograferna måste för att vinna

tillräcklig erfarenhet för att sedan kunna leda fältrekognosceringslag beberäknas

självständigt verkställa fältrekognoscering. Av de 11 av kartverket

upptagna ordinarie statskartograferna återstå endast 3 för att uppehålla byråarbetet

under fältarbetstiden. Med den omfattning, som kartutgivningen kommer

att få med den ökade organisationen, är det nödvändigt att utgivningen

pågår även under fältarbetstiden. Eljest kan utgivningen icke hålla jämna

steg med kartläggningen. Det är därför ett minimum av statskartografarbetskraft,

som kartverket beräknat för ändamålet. Förste statskartograferna kunna

ensamma icke medhinna erforderlig granskning för kartutgivningens

igånghållande under sommartiden och därjämte böra de successivt under

denna tid åtnjuta sin semester, då kartassistenterna äro på fältarbete och

därför en viss minskning i arbetet alltid måste inträda. De tre statskartograferna

måste därvid finnas tillgängliga för att inträda som vikarier, örn arbetet

skall kunna hållas flytande. Beträffande de extra ordinarie och extra statskartograferna

i lönegrad 23 är att märka, att örn erforderligt antal kompetenta

sökande icke kunna erhållas från lantmäteriet, lönen under provtjänstgöring

skall utgå enligt lönegrad Ex 18.

Av de 15 kartassistenterna i lönegrad Ex 12 torde omkring 6 få helt nyanställas

och därför enligt den avsedda befordringsgången under två års

provtjänstgöring avlönas enligt lönegrad Ex 7. Detta har iakttagits vid beräkning

av lönekostnaderna för det kommande budgetåret.

I fråga om den föreslagna befattningen som extra ordinarie expeditionsvakt

har kartverket uttalat, att denna icke torde erfordra någon närmare motivering.

Arbetet på denna stora byrå vore så omfattande att en expeditionsvakt

icke kunde medhinna göromålen.

Topografiska kartbyrdn.

1

Nuvarande organisation:

Byråchef.............

. A

Av

30

kartverket föreslagen organisation:

1 Byråchef..............A 30

2

Förste statstopografer .

. A

24

3 Förste statstopografer .

. A

26

3

Statstopografer.......

. A

21

4 Statstopografer.......

. A

23

2

Förste gravörer.......

. A

17

2 Förste kartassistenter..

. A

17

.11

Gravörer .............

. A

15

11 Kartassistenter.......

. A

15

2

» .............

. Eo

15

2 » .......

. Eo

15

3

Gravyrritare..........

. Eo

11

2 » .......

. Eo

12

1 Kartassistent1.........

. Ex

12

5 Kartassistenter1.......

. Ex

7

1

Ritare...............

. A

7

2 Ritare...............

. A

7

1

» ..............

. Eo

7

1

Expeditionsvakt......

. A

5

1 Expeditionsvakt......

, A

5

1 » 2......

5

1 Ritelever Vio 1945—30/» 1946.

2.Gemensam med fotogrammetriska byrån.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

53

Icke-ordinarie personal med arvode (pensionerade officerare och underofficerare):

3 Officerare............. — 2 Officerare............. —

4 Underofficerare........ — 4 Underofficerare........ —

1 Underofficer (under fält- 1 Underofficer (under fältarbetet)

............. — arbetet)............. —

Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fastställd ersättning:

4 Officerare............. — 3 Officerare............. —

7 Underofficerare1........ — 9 Underofficerare........ —

S:a 46. S:a 54.

Ritkurs (9 månader):

2 Officerare............. — 2 Officerare

7 Underofficerare........ — 7 Underofficerare

Under fältarbetet (5 månader 1946/47):

— Officer................ —

2 Underofficerare........ —

Under fältarbetet (2 månader 1947):

— Officer................ —

— Underofficerare......... —

1 Officer........

3 Underofficerare

2 Officerare

7 Underofficerare

Den föreslagna personaluppsättningen innebär huvudsakligen en ökning

med en förste statstopograf, en statstopograf, sex extra kartassistenter samt en

med fotogrammetriska byrån gemensam extra ordinarie expeditionsvakt. Den

nyuppförda förste statstopograftjänsten har kartverket motiverat med den rådande

knappheten på arbetsledningspersonal, vilken bleve än mer utpräglad

genom att den fortlöpande framställningen av militära eldledningskartor, för

vilka konstruktionen av nivåkurvor åvilade topografiska kartbyrån, upptagits

som ordinarie arbetsuppgift. Den föreslagna befattningen som statstopograf

erfordrades för att biträda med arbetsledning och kontroll över dessa

arbeten, vilka i övrigt beräknats kunna utföras med inbeordrad militär personal.

En extra ordinarie ritare hade upptagits som ordinarie, enär befattningen

vore permanent behövlig. De extra kartassistenterna i 7 och 12 lönegraderna

behövdes för att man med hänsyn till den föreslagna planen för

revidering av den topografiska kartan i tid skulle kunna utbilda kartassistenter

som ersättning för sådana befattningshavare, vilka under de närmaste

sex åren komme att avgå på grund av uppnådd pensionsålder.

ökningen av den militära personalen har närmast betingats av arbetena

med revidering av den topografiska kartan men även med framställning av

militära eldledningskartor. Arbeten för sistnämnda kartor ha också ansetts

skola kunna utlämnas på beting.

Fotogrammetriska byrån.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statskartografer.. A 24

3 Statskartografer........A 21

Av kartverket / öreslag en organisation:

1 Byråchef..............A 30

4 Förste statskartografer . A 26

3 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Därav 5 för militära kartarbeten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1 Statskartograf1.........Ex 16

1 Flygfotograf...........A 15

5 Flygfotografer.........Eo 15

1 Flygfotograf...........Ex 15

1 » ...........Eo 14

5 Fotografbiträden1 2.......Eo 11

2 Tekniska biträden......Eo 11

36 Fotografbiträden1.......Ex 11

1 Förste ritare...........A 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Ritbiträde.............A 4

S:a 61.

1 Statskartograf.........

Ex 18

2 Förste kartassistenter...

A

17

7 Kartassistenter........

A

15

4 Kartassistenter........

Eo

15

10 Kartassistenter........

A

12

6 » ........

Eo

12

1 Förste ritare...........

A

11

1 Ritare................

A

7

1 Expeditionsvakt........

A

5

1 Rit- och kontorsbiträde.

A

4

S:a 44.

Kartverket har i fråga om den föreslagna personaluppsättningen å fotogrammetriiska

byrån anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av organisationen har kartverket utgått från att den ordinarie

fotokartfrainställningen skall årligen omfatta omkring 500 kartblad

sammanlagt för den ekonomiska kartläggningen samt de militära eldledningskartorna.

Sedan den överförda eller nyanställda personalen blivit utbildad,

beräknas den ekonomiska kartläggningens arbetsprodukt komma att

uppgå till omkring 350 kartblad om året med den föreslagna organisationen.

Försvarsstaben har begärt 300—400 eldledningskartblad årligen. Sammanlagt

skola alltså årligen finnas tillgängliga omkring 650—750 framställda

fotokonceptblad. 150—250 kartblad böra alltså tjäna båda syftena för att den

beräknade organisationen skall hålla. Kartverket anser att detta som regel

skall kunna ske genom en lämplig samordning av planen för den ekonomiska

kartläggningen och kraven på eldledningskartor. Det synes så mycket mer

möjligt, som ett stort antal fotokartor redan framställts för ifrågavarande

militära ändamål och kan utnyttjas som underlag för den ekonomiska kartläggningen.

Den beräknade arbetsprodukten av 500 fotokartblad motsvarar

ungefär hälften av medelproduktionen under de senaste beredskapsåren.

I den föreslagna organisationen ingår personal för den nya arbets detaljen

för framställning av specialkartor på beställning och mot full ersättning även

för personalkostnader. Denna detalj beräknas tills vidare skola bestå av en

förste statskartograf i lönegrad A 26, en statskartograf i Eo 23, en kartassistent

i A 15, en kartassistent i Eo 15, två kartassistenter i A 12, två kartassistenter

i Eo 12 samt ett rit- och kontorsbiträde i A 4. Frånräknas dessa nio

befattningshavare summan befattningshavare i den föreslagna organisationen

utgör resten 35 befattningshavare. Frånräknas därutöver arbetsledningen

(byråchef och förste statskartografer) samt expeditions vakten i såväl

den nuvarande som den föreslagna organisationen bliva jämförelsetalen

57 befattningshavare i den nuvarande och 30 i den föreslagna organisationen.

Antalet befattningshavare i den sistnämnda kan därför synas något hög, men

motsatsen är i verkligheten fallet. Det är nämligen att märka att ett icke obetydligt

antal befattningshavare från ekonomiska kartbyrån under beredskapsåren

permanent biträtt vid fotogrammetriska byrån, varjämte betydande

övertidsarbete dessutom måst utföras för att hålla den av försvars
-

1 Avlönas nu från försvarsväsendets anslag.

2 Därav 2 avlönas från försvarsväsendets anslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

55

staben krävda produktionen. Den föreslagna organisationen är därför knappt

beräknad. Kartverket har dock ansett sig böra göra detta därför att dels den

erforderliga fältrekognosceringspersonalen (kartassistentema) på den ekonomiska

kartbyrån kan i viss utsträckning under byråarbetet vintertiden disponeras

för fotogrammetriska byråns arbete, och dels, intill dess mera erfarenhet

vunnits angående omfattningen av verksamheten på den nya arbetsdetaljen,

dennas personal vid behov kan biträda vid de ordinarie arbetena, örn svårigheter

skulle uppstå att medhinna brådskande sådana arbeten eller om tillräckliga

beställningar mot förmodan icke skulle ingå till ifrågavarande arbetsdetalj.

Geodetiska buran.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer...........A 26

1 Förste statsgeodet......A 24

9 Statsgeodeter..........A 21

1 Statsgeodet............Eo 21

4 Statsgeodeter1..........Ex 16

2 Tekniska biträden......Eo 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 » 1.......Ex 5

1 Rit- och kontorsbiträde. Ex 4

1 Ritbiträde.............Ex 4

S:a 24.

Av kartverket föreslagen organisation:

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer...........A 27

1 Förste statsgeodet......A 26

9 Statsgeodeter..........A 23

1 Statsgeodet............Eo 23

2 Statsgeodeter..........Ex 23

2 » ..........Ex 18

2 Kartassistenter.........A 15

2 Kartassistenter.........A 12

1 Expeditionsvakt, tillika

laboratoriebiträde .... A 6

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

1 Ritbiträde.............Eo 4

S:a 26.

Den föreslagna organisationen innebär — förutom lönegradsuppf lytta ingar,

för vilka i det föregående redogjorts — en ökning med två kartassistenter

i A 12, uppflyttning av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tilllika

laboratoriebiträde, i A 6 samt överflyttning av en extra expeditionsvakt

till extra ordinarie stat.

Kartverket har såsom motivering för den föreslagna utökningen av byråns

personal med två kartassistenter bland annat yttrat.

De två nytillkomna kartassistenterna avses skola verkställa barometerhöjdmätning

till stöd för stereohöjdmätningen, som ligger till grund för

nivåkurvläggningen å eldledningskartoma, samt för bestämning av höjdpunkter

—- utöver avvägda sådana — på ekonomiska och topografiska kartorna.

Dessa barometerhöjdmätningar lia tidigare utförts i samband med

den topografiska fältmätningen av fältmätningsavdelningamas ledare i samband

med kontroll av fältmätarnas arbeten med terrängåtergivningen. Då

emellertid numera den topografiska kartläggningen bör, så vitt möjligt, följa

efter den ekonomiska kartläggningen och eldledningskartframställningen,

så att detta material kan utgöra underlag och underlätta de topografiska arbetena,

har barometerhöjdmätningen måst fristående verkställas i samband

med den ekonomiska kartläggningen och eldledningskartframställningen. Att

barometerhöjdmätningens resultat finnas tillgängliga redan före den topografiska

fältmätningens början inom ett område är också till fördel för

fältmätarna vid deras arbete. Med hänsyn till alt all annan höjdmätning -—•

avvägning och trigonometrisk höjdmätning -—- är förlagd till geodetiska by
1

Avlönas av anslag frän försvarsväsendet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

rån, där även höjdpunktregistret föres, har kartverket funnit barometerhö jdmätningen

böra överflyttas och sammanföras till geodetiska byrån från övriga

byråer. Med det arbetsprogram, som framlagts för den ekonomiska kartläggningen,

revideringen av den topografiska kartan samt eldledningskartframställningen,

erfordras minst fyra barometerhöjdmätare årligen på fältet.

Kartverket har dock icke upptagit mer än två kartassistenttjänster för ändamålet

på geodetiska byrån, enär under vinterhalvåret för kontrollräkning

och registrering av fältarbetsresultaten samt för förberedelsearbetet för nästkommande

års fältarbete detta antal torde vara tillräckligt. De två ytterligare

behövliga barometerhöjdmätama under sommarhalvåret få liksom hittills

tagas från övriga byråers personal inom denna kategori tjänstemän. Under

denna tjänstgöring underställas de geodetiska byrån.

Beträffande upptagandet av en expeditionsvakt, såsom expeditionsvakt,

tillika laboratoriebiträde i A 6, samt överflyttning till extra ordinarie stat

av en extra expeditionsvakt har kartverket framhållit följande.

Från de vid geodetiska byrån förda triangelpunkts- och höjdpunktsregistren

lämnas på rekvisition beskrivningar över triangelpunkter och avvägda

fixpunkter, vilka erfordras såsom utgångspunkter för lokala triangelmätningar

och detalj avvägningar. Det stora antal dylika mätningar, som årligen

utföras för kartläggningar av olika slag — samhällsmätningar, planläggningar,

vattenavledningar, torrläggningar, vägarbeten m. m. — samt kartverkets

egna omfattande arbeten ha medfört, att expeditionsvakten på geodetiska

byrån under större delen av sin arbetstid är upptagen med den alltmer

ökade framställningen av fotostatkopior av triangelpunkts- och höjdfixbeskrivningar.

Antalet sådana fotostatkopior utgjorde år 1944 1 913 till utomstående

och 11045 för kartverkets arbeten. Vidare biträder denne expeditionsvakt

under förste statsgeodetens överinseende vid den geodetiska fältarbetsutrustningens

iordningställande före fältarbetet och dess uppläggning i förråd

efter fältarbetet. Härigenom har expeditionsvaktens arbete blivit huvudsakligen

av teknisk art såsom laboratoriebiträde, reparatör och förrådsman.

Det torde därför kunna ifrågasättas huruvida han icke borde med hänsyn

härtill vara placerad i lönegrad 7, men kartverket har ansett, att lönegrad

6 närmast borde ifrågakomma och kunna anses tillfyllest, under förutsättning

att tjänsten upptages som ordinarie.

För själva expeditionsvaktgöromålen vid geodetiska byrån har en extra

expeditionsvakt sedan ett par år varit anställd. Då för dessa göromål en

expeditionsvakt är permanent erforderlig, har kartverket uppfört befattningen

i lönegrad Eo 5.

Militärbyrun.

Nuvarande organisation: Av

1 Militärassistent på försvarsstabens

stat..... —

1 Biträdande militärassi
stent.

.............. Arvode

utöver

pension

Lön =

löneklass

2 Inbeordrade officerare i

reserven............Oa 8

kartverket föreslagen organisation:

1 Militärassistent på försvarsstabens

stat..... —

1 Biträdande militärassi
-

stent...............Arvode

utöver

pension

1 Statstopograf..........Eo 23

1 Ritare................A 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

4 Ritare..........

......Ex

7

1 Ritare............

.... Eo

7

1 Expeditionsvakt..

......Ex

5

1 Expeditionsvakt....

.... Eo

5

1 Ritbiträde.......

......Eo

4

2 Ritbiträden........

____A

4

17 Ritbiträden......

......Ex

4

2 » ........

4

27.

_ - - -

S:a

3 » ........

13.

.... Ex

4

Den nuvarande organisationen betalas från försvarsväsendets anslag, utom

i fråga om den biträdande militärassistentens arvode, som redan vid 1937 års

omorganisation upptogs på kartverkets stat, samt ett till militärassistenten utöver

dennes lön utgående arvode. Enär framställning av eldledningskartor avsetts

skola ingå bland kartverkets ordinarie uppgifter har kartverket uppfört

den föreslagna organisationen på kartverkets stat utom i fråga om militärassistentens

avlöning. Personalbehovet har beräknats för framställning av

350 eldledningskartblad årligen.

I de avgivna remissutlåtandena har huvudsakligen personalorganisationen

å kassa- och registratorskontoret behandlats.

Statskontoret har förklarat, att frågan om organisationen av kartverkets

expedition samt kassa- och registratorskontor borde lösas i samband med utredning

om redogöraransvaret inom statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande

frågor. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde enligt

statskontorets mening någon ändring av den kamerala organisationen vid

kartverket icke vidtagas. Därest oundgängligt behov av förstärkning av arbetskrafterna

å expeditionen samt kassa- och registratorskontoret förelåge,

vilket undandroge sig statskontorets närmare bedömande, borde detta tillgodoses

genom utökning av den icke ordinarie biträdespersonalen. I den mån

åtgärder befunnes erforderliga för avlastande av kartverkschefens rent administrativa

arbetsuppgifter, syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande,

huruvida icke detta borde ske genom inrättande av ett lämpligt avvägt

sekreterararvode, avsett att innehavas vid sidan av annan tjänst.

Statskontoret har funnit den föreslagna utökningen i övrigt av kartverkets

personal svår att bedöma. Enligt statskontorets mening syntes dock under

alla förhållanden vara mindre lämpligt att nu vidtaga en så avsevärd utökning

av den ordinarie personalen. Antalet ordinarie befattningar borde icke

göras större än vad som förutsatts vid fastställande av 1937 ars plan. I detta

sammanhang har statskontoret ansett sig böra ifrågasätta, huruvida inrättandet

på den ekonomiska kartbyrån av en byrådirektörstjänst i lönegrad A 28

kunde vara erforderligt. Enligt ämbetsverkets åsikt borde varje förste statskartograf

direkt under byråchefen svara för sin detalj.

Jämväl riksräkenskapsverket har funnit spörsmålet rörande organisationen

av kartverkets expedition samt kassa- och registratorskontor böra inordnas

i den större frågan om rationalisering av den kamerala organisationen inom

statsförvaltningen. Ämbetsverket vöre så mycket mindre berett att nu tillstyrka

inrättande vid kartverket av en kamrerarbefattning som redogörartjänsten

vid kartverket så förhållandevis nyligen som från och med budgetåret 1942/

43 uppflyttats från 14 till 17 lönegraden. Riksräkenskapsverket har emellertid

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Föredragande!u
-

ansett erforderligt, att kartverket för nästkommande budgetår tillförsäkrades

viss personalförstärkning. För det fall att den av kartverket föreslagna utvidgningen

av verksamheten å kartverkets byråer i huvudsak skulle komma

till stånd funne riksräkenskapsverket det sålunda vara erforderligt, att personalen

vid registrators- och kassakontoret förstärktes med två befattningshavare,

varav en kontorist i Eo 9, avsedd som biträde åt kassören, och ett skrivbiträde

i Eo 2. Samtidigt borde den nuvarande extra kontorsbiträdestjänsten

omvandlas till en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst. Vidare har riksräkenskapsverket

tillstyrkt, att kansliskrivartjänsten förändrades till en registrator

jänst i A 11.

Allmänna lönenämnden har likaledes ansett en förstärkning av kartverkets

personal för administrativa och kamerala uppgifter påkallad. Lönenämnden

har förklarat, att nämnden, som icke kunde finna, att de kamerala arbetsuppgifterna

i och för sig utgjorde tillräckliga skäl för inrättande av en kamrerarbefattning

i A 22, ville med hänsyn till de administrativa arbetsuppgifter,

som jämväl skulle åligga befattningshavaren i fråga, föreslå inrättande av

en befattning såsom sekreterare och kamrerare i A 22. Då lönenämnden förutsatte,

afl denna befattning skulle ledigförklaras i vanlig ordning, borde den

nuvarande kassörsbefattningen i A 17 uppföras å övergångsstat. I och för

sig syntes emellertid de blivande arbetsuppgifterna för kassören icke vara

av sådan art, att de motiverade högre placering än i 11 lönegraden. Lönenämnden

har ifrågasatt, huruvida icke den extra kontorsbiträdesbefattningen

å kamrerarkontoret borde förändras till extra ordinarie i stället för ordinarie

tjänst, liksom att av de 12 ritarbefattningarna å ekonomiska kartbyrån ett

lämpligt antal borde inrättas såsom extra ordinarie.

Vad angår den för den ekonomiska kartbyrån avsedda byrådirektörsbefattningen

i A 28 har lönenämnden, som i och för sig icke haft något att erinra

mot den föreslagna löneställningen, uttalat, att behovet av befattningen

borde göras till föremål för undersökning i samband med den av lönenämnden

förut förordade utredningen angående arbetsuppgifterna och löneställningen

för kartverkets tekniska personal.

Kartverkets nuvarande personalorganisation omfattar förutom viss militär

personal, som deltager i ritkurs eller enbart är anställd under fältarbetet, 144

befattningshavare. Med militära kartarbeten sysselsättas därjämte omkring

75 befattningshavare som övergångsvis avlönas från anslag till försvarsberedskapens

avveckling. Den av kartverket i dess anslagsframställning föreslagna

personalorganisationen räknar 249 befattningshavare. Enligt beräkningar av

kartverkschefen skulle för genomförande av den ekonomiska kartläggningen

under en till 15 år förkortad tidsperiod erfordras ytterligare 38 befattningar.

Utgångspunkter för kartverkets uppskattning av personalbehovet ha väsentligen

varit vissa årliga arbetsresultat som måste uppnås för att de planer avseende

ekonomisk kartläggning, revidering av topografiska kartan samt framställning

av militära specialkartor m. m., för vilka i det föregående redogjorts,

skola kunna genomföras. Med hänsyn till den ståndpunkt jag enligt vad jag

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

i det föregående anfört intager i nämnda frågor har jag funnit mig böra i

huvudsak godtaga de av kartverket framlagda personalberäkningama samt

därutöver föreslå den utökning av personalen som erfordras för att den ekonomiska

kartläggningen skall kunna fullbordas pa 15 år.

Vad först beträffar den för administrativa och kamerala arbetsuppgifter

avsedda personalen, vilken för närvarande står under direkt ledning av kartverkets

chef, torde den förändringen böra vidtagas, att ifrågavarande personal

organiseras på en särskild avdelning. Omfattningen av de kamerala och

administrativa göromålen vid kartverket synes redan med nuvarande kartproduktion

motivera en förstärkning av personalen å kassa- och registratorskontoret.

Den förutsatta utvidgade verksamheten å byråerna kommer därtill

att medföra en betydande ökning av dessa göromål. För handläggning av personalärenden

ävensom av sådana ärenden, som i allmänhet bruka åligga kamrerare,

anser jag en kamrerarbefattning böra inrättas. Innehavaren av denna

befattning bör jämväl biträda kartverkschefen med sekreterargöromål, varigenom

denne skulle erhålla en önskvärd avlastning av administrativa arbetsuppgifter.

Befattningen synes i enlighet med kartverkets förslag böra hänföras

till lönegrad A 22. För kassörsgöromålens liandhavande lär, såsom lönenämnden

framhållit, vara tillfyllest med en kassör i 11 lönegraden. Till följd

härav torde den nuvarande kassörsbefattningen böra uppföras a övergångsstat.

Kansliskrivartjänsten synes i anslutning till kartverkets förslag böra utbytas

mot en registratorsbefattning. Jag har icke heller något att erinra mot

att kanslibiträdet överföres å ordinarie stat. Den extra kontorsbiträdesbefattningen

bör däremot tillsvidare blott förändras till extra ordinarie,

jag föreslå, att biträdespersonalen förstärkes med ett kontorsbiträde och ett

skrivbiträde ä extra ordinarie stat. Med hänsyn till att den utvidgade fältarbetspersonalen

medför ett omfattande arbete med sakgranskning av reseräkningar,

vilket arbete är koncentrerat till manadema oktober januari, anser

jag, att kartverket bör erhålla möjlighet att under denna tid anställa

lämplig arbetskraft för biträde vid denna granskning. För detta ändamål torde

böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor under icke-ordinarieposten. För

handhavande av kartverkets förråd av tryckta kartor m. m. torde böra inrättas

en befattning som arkivbiträde. För närvarande är jag icke beredd att föreslå

högre löneställning för denna befattning, som tills vidare torde böra uppföras

å extra ordinarie stat, än 7 lönegraden.

Bland kartverkets byråer kommer givetvis den största personalökningen

att fälla på den ekonomiska kartbyrån tilli följd av den föreslagna forceringen

av den ekonomiska kartans färdigställande. För att det av mig i det

föregående förordade programmet för den ekonomiska kartläggningen skall

kunna genomföras, har räknats med alt 13 fältrekognosceringslag måste vara

i verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag det ofrånkomligt att byråns

personal utökas med följande befattningshavare, nämligen två förste statskartografer,

tio statskartografer, 54 kartassistenter, två förste ritare, två ritare,

13 ritbiträde!! och en expeditionsvakt. Då byråchefen vid denna ansvällning

av byråns personalorganisation, från 54 till 138 befattningshavare, icke ensam

torde kunna leda byråns arbete, anser jag att jämte byråchefen för byråns

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

ledning bör avses en byrådirektör. Denne torde böra placeras i 28 lönegraden

och uppföras å extra ordinarie stat. Av de två nya förste statskartografema

bör den ene, som skall handhava ledningen av en av de fyra arbetsdetaljer, vari

byrån är indelad, få ordinarie anställning, medan den andre, som i anledning

av förkortandet av tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen erfordras

för granskning av fältarbetsresultaten och för kartutgivningen, bör uppföras

såsom extra ordinarie tjänsteman. Av de tio nya statskartografbefattningarna

böra två bliva ordinarie, vilket innebär att två för närvarande vakantsatta dylika

befattningar skola återbesättas. Av de övriga åtta befattningarna, vilkas

upptagande föranletts av mitt förslag att fullborda den ekonomiska kartläggningen

på 15 år, torde sex böra uppföras å extra ordinarie stat och två å

extra stat. Jag förutsätter därvid, att omedelbar anställning som extra ordinarie

statskartograf endast skall ifrågakomma, därest vederbörande genom tidigare

statstjänstgöring eller på annat sätt styrkt sin kompetens. Enligt vad jag

förordat skulle antalet kartassistenttjänster å byrån utgöra sammanlagt 72,

nämligen 54 nya och 18 redan inrättade tekniska biträdestjänster. Såsom

ordinarie torde böra uppföras 22 av dessa tjänster, såsom extra ordinarie 15

och såsom extra 35. Av de nya kartassistenttjänsterna äro 27, nämligen sju

extra ordinarie och 20 extra befattningar betingade av mitt förslag i fråga

örn tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen. Med hänsyn till att en

så omfattande nyrekrytering av kartassistenter som det här är fråga

örn kan möta svårigheter vill jag förorda, att provtjänstgöringen i Ex 7 förkortas

från två år till sex månader och att under den fortsatta provtjänstgöringen

lönegrad Ex 12 får tillämpas. Väl utbildade tekniker torde böra

kunna antagas direkt som extra ordinarie kartassistenter.

I anslutning till kartverkets förslag torde å topografiska kartbyrån personalen

böra utökas med en förste statstopograf, en statstopograf och sex kartassistenter.

De två förstnämnda befattningarna avses för arbetsledning vid

framställningen av nivåkurvor å eldledningskartorna. Kartassistentbefattningarna

äro nödvändiga till följd av att ett genomförande av den föreslagna

planen för revidering av den topografiska kartan medför, att nya gravörer

måste redan nu utbildas som ersättare för sådana befattningshavare, som

beräknas skola avgå under de närmaste sex åren. I övrigt ha arbetena med

eldledningskartor och revidering av den topografiska kartan icke ansetts

behöva föranleda inrättande av några nya befattningar å byrån. Arbetena

ha avsetts skola utföras av inbeordrad militär personal, vilken därför något

utökats, ävensom i mindre utsträckning utlämnas på beting. En ritarbefattning

i lönegrad Eo 7 bör överföras å ordinarie stat, varjämte bör upptagas

en med fotogrammetriska byrån gemensam expeditionsvakttjänst i Eo 5.

Personalbehovet å fotogrammetriska byrån har av kartverket beräknats

till 44 befattningshavare mot för närvarande, inberäknat 39 befattningshavare,

som avlönas från försvarsväsendets anslag, 61. I personalorganisationen

har härvid för den föreslagna nya arbetsdetaljen för framställning

av specialkartor på beställning, upptagits en ordinarie förste statskartograf,

en extra ordinarie statskartograf, sex kartassistenter, därav en i lönegrad

A 15, en i Eo 15, två i A 12 och två i Eo 12, samt ett kontors- och

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

61

ritbiträde i A 4. Biträdespersonalen har överförts till ordinarie och extra ordinarie

stat i den utsträckning, som erfordras för ett genomförande av de

föreslagna principerna beträffande befordringsgången fram till och med första

ordinarie anställningen. Kartverkets förslag i fråga örn denna byrå har icke

föranlett någon erinran från min sida. Det är emellertid att märka, att kostnaderna

för löner till befattningshavarna å den nya arbetsdetaljen skola

helt täckas av inkomsterna av de å denna detalj utförda beställningsarbetena.

Å den geodetiska byrån torde i enlighet med kartverkets förslag en utökning

av personalen med två kartassistenter i lönegrad A 12 böra ske. Såsom jag i

det föregående förordat torde vidare två befattningar i Eo 11 som tekniskt

biträde böra förändras till kartassistenttjänster i A 15. Kartverkets förslag örn

upptagande av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tillika laboratoriebiträde,

i A 6, finner jag mig endast kunna biträda i så måtto, att jag

föreslår, att denne befattningshavare uppföres i Eo 6. Befattningshavaren

bör därvid erhålla tjänstebenämningen laboratoriebiträde. Slutligen torde

såsom kartverket föreslagit ett rit- och kontorsbiträde i Ex 4 överföras å ordinarie

stat samt en expeditionsvakt och ett ritbiträde i Ex 5 respektive Ex 4

givas extra ordinarie anställning.

I det föregående har jag föreslagit inrättande av en militärbyrå. I enlighet

med kartverkets uppskattning av personalbehovet å denna byrå torde under

byrån upptagas 13 befattningshavare, nämligen, förutom den å försvarsstabens

stat uppförde militärassistenten, en biträdande militärassistent, en statstopograf,

två ritare, sju ritbiträden och en expeditionsvakt. Den ena ritar - tjänsten och två av ritbiträdesbefattningarna synas böra uppföras såsom

ordinarie, under det att statstopograftjänsten, den andra ritartjänsten och två

av ritbiträdesbefattningarna böra upptagas såsom extra ordinarie befattningar

samt de tre återstående ritbiträdesbefattningarna såsom extra. Till

jämförelse må framhållas, att den nuvarande organisationen omfattar 27

befattningshavare, vilkas avlöningar med undantag för arvoden till militärassistenten

och biträdande militärassistenten utgå från försvarsväsendets anslag.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits skulle personalen vid rikets

allmänna kartverk under budgetåret 1946/47 komma att utgöras av de befattningshavare,

som upptagas i en såsom bilaga A till detta protokoll fogad sammanställning,

i vilken till jämförelse även nuvarande personalorganisation redovisats.

IX.

IX. Anslagsfrågor.

Avlöning sanslaget.

Såsom tidigare omnämnts har till avlöningar vid kartverket för innevarande

budgetår uppförts ett förslagsanslag av 933 300 kronor. Kungl. Majit

har för rikets allmänna kartverk fastställt dels den 17 april 1942 personalförteckning

(statsliggaren s. 841), dels ock den 18 maj 1945 följande

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 539 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis................................. * ~

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 273 310

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... * 118 400

Summa kronor 933 300.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 beräknat kostnaderna för

avlöningar vid kartverket för budgetåret 1946/47 till 1 488 300 kronor. Vid

anslagsberäkningen bar kartverket utgått il rån att kartverkets i det föregående

redovisade förslag i fråga om arbetsuppgifter och personalorganisation

skulle genomföras från och med nästa budgetår. Beträffande beräkningen

av de särskilda anslagsposterna må nämnas följande.

Av det uppskattade medelsbehovet, 1 488 300 kronor, avse 914 560 kronor

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 13 640 kronor arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 372 100 kronor avlöningar till ickeordinarie

personal samt 188 000 kronor rörligt tillägg.

Ordinarieposten och icke-ordinarieposten ha ökats med 375 060 respektive

98 790 kronor. Under innevarande budgetår ha emellertid ett stort antal

tjänstemän avlönats från anslag, som ställts till förfogande av försvarsväsendet.

För budgetåret 1944/45 ha avlöningarna från försvarsväsendets anslag

uppgått till 310 400 kronor och minst lika stort belopp beräknas utgå

under innevarande budgetår. Kartverket har sålunda beräknat, att avlöningskostnadema

för innevarande budgetår motsvarade summan av ifrågavarande

två anslagsposter samt rörligt tillägg i verkligheten skulle bli 1 241 600 mot

1 474 700 för den föreslagna organisationen under nästa budgetår, ökningen,

233 100 kronor, hänför sig dels till de föreslagna lönegradsuppflyttningama,

dels till överflyttning av personal till ordinarie eller extra ordinarie stat i den

utsträckning som förutsatts vid fastställande av 1937 års plan, dels ock till

nvinrättade befattningar.

Under arvodesposten förekomma både ökningar och minskningar. Posten

har å ena sidan ökats med 1 080 kronor till särskilt arvode till militärassistenten

utöver honom från försvarsstaben tillkommande avlöning, med

5 740 kronor till arvode till biträdande militärassistenten, med 270 kronor

till beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen, med 4 000

kronor till de föreslagna särskilda arvodena till kartassistenter _ (flygfotografer)

under flygtjänstgöring samt slutligen med 1 200 kronor till särskilt

arvode åt kartverkschefens ställföreträdare. Å andra sidan har posten med

hänsyn till förslaget örn inrättande av en befattning som arkivbiträde minskats

med 500 kronor, motsvarande det arvode som nu utgår till den tjänsteman

som biträder vid tillsyn och vård av kartförrådet och det topografiska

kartarkivet. Slutbgen har ett nu upptaget arvode å 240 kronor till en extra

ordinarie flygfotograf beräknats bortfalla. Posten har alltså uppförts med

(2 090 + 1 080 + 5 740 + 270 + 4 000 + 1 200 — 500 — 240=) 13 640

kronor. .

Till rörligt tillägg ha beräknats 188 000 kronor mot 118 400 kronor for innevarande

budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

G3

Omkostnadsanslaget.

Till omkostnader är, såsom förut berörts, för innevarande budgetår anvisat

ett förslagsanslag å 122 400 kronor. Kungl. Majit har den 18 maj 1945 fastställt

omkostnadsstat för rikets allmänna kartverk (statsliggaren s. 843).

Enligt staten äro utgifterna beräknade för sjukvård m. m. till 5 000 kronor,

för reseersättningar till 300 kronor, för expenser till 69 000 kronor därav för

bränsle, lyse och vatten 15 000 och för övriga expenser 54 000 kronor, för

publikationstryck till 47 400 kronor samt för övriga utgifter: ersättning för

tjänstedräkt till 700 kronor.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 hemställt, att ifrågavarande

anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 234 300 kronor. Beträffande

kartverkets beräkning av anslaget må nämnas följande.

Posten sjukvård m. m. har med hänsyn till kostnaderna för budgetåret

1944/45, omkring 8 100 kronor, och till den föreslagna utökningen av personalorganisationen

ansetts böra höjas med 4 000 kronor till 9 000 kronor.

För reseersättningar har upptagits oförändrat belopp, 300 kronor.

Beträffande posten bränsle, lyse och vatten har kartverket upplyst, att för

budgetåren 1943/44 och 1944/45 utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgått

till 19 874 respektive 25 924 kronor. Kartverket har vidare framhållit,

att med den föreslagna utvidgade organisationen, ytterligare lokaler måste

anskaffas för verket. Kartverkets lokaler vore redan nu otillräckliga. Enligt

kartverkets beräkningar skulle erfordras nya arbetsrum med minst 60 fönsterplatser

samt därutöver laboratorieutrymmen, ritsal, föreläsningssal för personalutbildning

ävensom ytterligare arkivlokaler. I avvaktan på lokalfrågans

närmare utredning genom byggnadsstyrelsens försorg har kartverket uppfört

anslagsposten till det belopp som utgått under budgetåret 1944/45 eller

avrundat 26 000 kronor. I fråga örn posten övriga expenser har kartverket

framhållit, att utgifterna under denna post komme att väsentligt påverkas

av den förutsatta ökade produktionen av ekonomiska kartor och fotokartor

samt av de på kartverkets stat nytillkomna eldledningskartorna och specialkartorna.

Posten har därför upptagits till 99 500 kronor eller 45 500 kronor

mer än det för innevarande budgetår anvisade beloppet. Kartverket har emellertid

i detta sammanhang påpekat, att under beredskapsåren från 1''örsvarsväsendets

anslag i medeltal utgått 43 600 kronor till övriga expenser vid

kartverket.

Posten publikationstryck har ökats med 49 600 kronor till 97 000 kronor.

Kartverket har beräknat, att under budgetåret 1946/47 skulle kunna utgivas

200 ekonomiska och 500 fotokartblad. Kostnaderna härför skulle uppgå till

56 000 respektive 35 625 kronor. Vidare har räknats med 2 000 kronor för specialtryck

av topografiska kartan, med 1 000 kronor för ett provblad av den

blivande nya topografiska kartan samt med 3 000 kronor för tryckning av

Meddelanden från rikets allmänna kartverk.

Posten övriga utgifter: ersättning för tjänstedräkt har med hänsyn till att

den nya fältarbetspersonalen icke förut erhållit tjänstedräkt höjts med 1 800

kronor till 2 500 kronor.

Anslag till kartarbeten m. m.

Till nämnda iindamål är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett reservationsanslag å 249 500 kronor. Anslaget skall enligt beslut av Kungl.

Maj:t den 18 maj 1945 disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med följande

fördelning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

1. Fältarbeten ............................................... 178 000

2. Flygfotografering ......................................... 45 000

3. Reproduktionsarbeten ..................................... 13 500

4. Ortnamnsgranskning ...................................... 4 000

5. Ritkurs för militär personal ............................... 9 000

Summa kronor 249 500.

i sin förutnämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt,

att till kartarbeten m. m. måtte anvisas dels å tilläggsstat för budgetåret

1945/46 100 000 kronor, dels ock för budgetåret 1946/47 596 500 kronor. Såsom

motivering härför har kartverket anfört i huvudsak följande.

Vid innevarande budgetårs slut beräknas föreligga en reservation å anslaget

av 100 000 kronor. Detta belopp kommer icke att vara tillräckligt för

utlämnande av erforderliga belopp i förskott till fältarbetspersonalen för

månaderna maj och juni år 1946. Härför erfordras nämligen ytterligare minst

100 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Därest detta icke skulle bliva fallet, kunna 1946 års fältarbeten

icke påbörjas förrän omkring den 1 juni samma år, och fältarbetsperioden

kommer i sådant fäll att minskas till 4 i stället för avsedda 5 månader.

Därmed skulle också arbetsprodukten komma att minskas med 20 procent

för år 1946, Härigenom skulle redan från början de förut angivna planerna

för flygfotografering, ekonomisk kartläggning och modernisering av

den nuvarande topografiska kartan komma att ytterligare förskjutas framåt

i tiden. Fältarbetenas bedrivande planenligt är nämligen förutsättningen för

hela kartproduktionen under det kommande året.

För budgetåret 1946/47 har kartverket beräknat anslagsbehovet under förutsättning

att något bidrag till fältarbetskostnaderna icke kommer att utgå

från försvarsväsendets anslag i motsats till vad som varit fallet under beredskapsårens

kartarbeten för militära ändamål.

Den ekonomiska kartläggningen kommer att med den utökade fältarbetspersonal,

som förut angivits, draga en kostnad av 140 000 kronor för 5 månaders

fältarbete.

De topografiska reviderings- och ommätningsarbetena för modernisering av

den nuvarande topografiska kartan beräknas pågå 5 månader och kosta

90 000 kronor, däri inberäknat fältmätningsavdelningar för utbildning av

militär personal, som beordrats till första anställning vid kartverket.

De geodetiska fältarbetena, som huvudsakligen komma att under de närmaste

åren vara förlagda till Norrland, torde därför icke kunna pågå mer

än fyra månader örn året. Den beräknade kostnaden uppgår till omkring

175 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för fältarbeten erfordras (140 000 + 90 000 +

175 000=) 405 000 kronor.

Flygfotograferingen avses skola bedrivas med enbart kartverkets tre flygplan

och omfatta ett område motsvarande 500 fotokartblad samt en del specialområden.

Kostnaden härför, inberäknat flygplanens driftskostnader och

erforderlig punktinmätning m. m. uppgår enligt de senaste årens erfarenhet

till 150 000 kronor. Flygfotograferingen beräknas pågå under 3—4 månader.

Till reproduktionsarbeten, huvudsakligen för den topografiska kartan och

översiktskartan, beräknas åtgå 20 000 kronor.

För ortnamnsgranskningen, som på grund av den utökade ekonomiska

kartläggningen och moderniseringen av den nuvarande topografiska kartan

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

65

kommer att bli väsentligt mer omfattande än under de senare åren (2—3

gånger), erfordras 10 000 kronor.

För att behövlig personal skall kunna finnas tillgänglig för den topografiska

kartans modernisering samt för nivåkurvläggningen för eldledningskartorna

måste ytterligare militär personal utbildas. Kartverket har därför

efter samråd med försvarsstaben beräknat att tillsvidare årligen skall anordnas

ritkurs för militär personal till ett antal av 2 officerare och 7 underofficerare.

Kostnaden för en sådan ritkurs uppgår till 11500 kronor.

Anslag till utrustning m. m.

För innevarande budgetår är till utrustning m. m. anvisat ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

1 sill statskrivelse har kartverket hemställt, att under ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår upptagas ett belopp av 178 000 kronor. Till stöd

för denna framställning bär kartverket bland annat andragit.

Under detta anslag beräknas ingen behållning föreligga vid slutet av budgetåret

1945/46. Enär såväl flygplan som kameror hårt förslitits under beredskapstidens

forcerade arbeten är det nödvändigt att beräkna de till direkta

driftsunderhållet icke hänförliga reparationerna och kompletteringarna

å flygplan och kameror till minst samma belopp som för innevarande

budgetår eller till 20 000 kronor.

För den nya arbetsdetaljen vid fotogrammetriska byrån erfordras komplettering

av instrumentutrustningen, så att olika stereoarbeten kunna utföras

för upprättande av kartor i större skala och med större noggrannhet, än

kartverkets fotokartframstälining i skalan 1:10 000. Närmast erfordras en

Wilds autograph A 5 för noggrannare mätningar och en denna kompletterande

mindre autograph modell A 6 för detaljkartering. Enligt införskaffade

uppgifter skulle kostnaderna för anskaffande av dessa instrument uppgå till

139 000 kronor. Ytterligare ett restitutionsinstrument för framställning av

skalenliga lodbilder för fotokartframställningen vore synnerligen önskvärd.

Bland annat med hänsyn lill laboratorielokalfrågans läge har kartverket dock

ansett detta önskemåls förverkligande få ställas något på framtiden. Däremot

bör ytterligare inköpas ett spegelstereoskop, vilket skulle kosta omkring

2 000 kronor. Instrumentanskaffuingen för den nya arbetsdetaljen skulle sålunda

draga en kostnad av 141 000 kronor. Instrumenten ha stort värde även

för kartverkets egna arbeten och öka fotogrammetriska byråns arbetsmöjligheter.

För att kunna uppnå den arbetsprodukt, som avses vid den vidgade organisationen

för den ekonomiska kartläggningen, måste ytterligare fyra pantografer

anskaffas. Dessa skulle sammanlagt betinga ett pris av 7 000 kronor.

Vid den föreslagna utökningen av kartverkets organisation, särskilt för

den ekonomiska kartläggningen, erfordras nyanskaffning av arbetsbord och

stolar för nytillkommande personal. Den nuvarande organisationen omfattar

222 och den föreslagna organisationen 259 tjänstemän, inberäknat ritkurs.

Härför erfordras 30 arbetsbord eller stora ritbord, 20 uppläggsbord vid kartarbetena

och 40 stolar samt en del skåp, armatur lii. m. Kartverket har beräknat,

all ett engängsanslag av 10 000 kronor för komplettering av kartverkets

redan förut knappa inventarieulrustning härför blir behövligt.

Anslaget lill utrustning lii. lii. skulle sålunda för budgetåret 1946/47 behöva

uppföras nied (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000—-) 178 000 kronor.

Vad avlöningsanslaget beträffar skulle ett bifall till vad jag i det föregående

förordat medföra, att posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 saini. Sr 100. 0

Före
draganden.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

höjas med 343 700 kronor till (539 500 + 343 700 =) 883 200 kronor och

posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 291 150 kronor till

(273 310 + 291 150 —) 564 460 kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör å ena sidan höjas med 7 090 kronor,

avseende arvoden till militärassistenten och biträdande militärassistenten

samt beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen. Å andra

sidan bör posten minskas med 740 kronor motsvarande de belopp av 500

respektive 240 kronor, vilka nu i form av tilläggsarvoden utgå till den tjänsteman,

som har tillsynen över kartförrådet, respektive en extra ordinarie flvgfotograf.

Posten synes sålunda böra uppföras med (2 090 + 7 090 — 740 =)

8 440 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (118 400 +

93 100=) 211 500 kronor.

Under kartverkets avlöningsanslag skulle sålunda erfordras en medelsanvisning

av (883 200 + 8 440 + 564 460 + 211 500 =) 1 667 600 kronor, vilket

jämfört med anvisningen för innevarande budgetår innebär en anslagsökning

med 734 300 kronor.

Den föreslagna utvidgningen av organisationen vid kartverket måste givetvis

i hög grad påverka även utgifterna under omkostnadsanslaget. Posterna

sjukvård m. m. samt publikationstryck torde i enlighet med kartverkets

förslag böra höjas med 4 000 respektive 49 600 kronor till 9 000 respektive

97 000 kronor. Ett bifall till mitt förslag att genomföra den ekonomiska

kartläggningen på 15 år torde föranleda, att medelsbehovet för nästa budgetår

under posterna bränsle, lyse och vatten, övriga expenser samt ersättning för

tjänstedräkt måste beräknas till respektive 4 000, 21 000 och 2 200 kronor

högre belopp än enligt kartverkets uppskattning. Detta innebär att förenämnda

poster i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår böra

höjas från 15 000, 54 000 och 700 kronor till respektive 30 000, 120 500 och

4 700 kronor. Till reseersättningar torde böra beräknas oförändrat belopp,

300 kronor.

Kartverkets omkostnadsanslag synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras

med (9 000 + 97 000 + 30 000 + 120 500 + 4 700 + 300 =) 261 500

kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 139 100 kronor.

Vad anslaget till kartarbeten m. m. beträffar förutsätta de av mig i det föregående

tillstyrkta planerna för kartproduktionen en betydande utökning avfältarbetenas

och flygfotograferingens omfattning under nästa budgetår. Utgifterna

för nämnda ändamål torde böra uppskattas till 475 000 och 165 000

kronor mot för innevarande budgetår anvisade belopp av 178 000 och 45 000

kronor, ökningen i förhållande till de av kartverket för samma ändamål

beräknade beloppen är betingad av mitt förslag örn förkortande av tiden för

den ekonomiska kartläggningen. För reproduktionsarbeten, ortnamnsgranskning

och ritkurs torde medelsbehovet i enlighet med vad kartverket föreslagit

böra uppskattas till sammanlagt 41 500 kronor eller ett 15 000 kronor

högre belopp än det för budgetåret 1945/46 anvisade.

Anslaget till karlarbeten m. m. torde alltså för budgetåret 1946/47 böra

uppföras med (475 000 + 165 000 + 41 500 =) 681 500 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

67

Med hänsyn till vad som upplysts om den beräknade behållningen å ifrågavarande

anslag vid innevarande budgetårs slut torde en förstärkning av

anslaget med 100 000 kronor vara nödvändig för att fältarbetena skola kunna

bedrivas i planerad utsträckning under maj och juni 1946. Jag förordar

därför att för ändamålet anvisas 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Anslaget till utrustning m. m. torde böra höjas med 194 000 kronor till

214 000 kronor. Höjningen avser nyanskaffning av instrument och inventarier.

Sålunda torde det vara nödvändigt att förse den nya arbetsdetaljen för

framställning av specialkartor på beställning med vissa instrument som erfordras

för upprättande av kartor i större skalor. Kostnaderna härför ha

beräknats till 141 000 kronor. Utöver de av kartverket begärda inköpen av

fyra pantografer till den ekonomiska kartbvrån och av arbetsbord m. m.

för en kostnad av 7 000 respektive 10 000 kronor torde med hänsyn till vad

jag föreslagit beträffande den ekonomiska kartläggningen medel böra beräknas

för anskaffning av ytterligare 12 pantografer för en kostnad av 21 000

kronor samt av möbler m. m. för ytterligare omkring 15 000 kronor.

Anslaget till utrustning m. m. torde sålunda för budgetåret 1946/47 böra

upptagas med (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000 + 21 000 + 15 000 =)

214 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.................................. C 10

3 byråchefer .................................. A 30

1 byråchef och professor ...................... A 30

2 observatörer ................................ A 26

1 förste statsgeodet ............................ A 24

8 förste statskartografer ........................ A 24

3 förste statstopografer ........................ A 24

9 statisgeodeter ................................ A 23

14 statskartografer .............................. A 23

1 kamrerare .................................. A 22

4 statstopografer .............................. A 22

4 förste kartassistenter ........................ A 17

25 kartassistenter .............................. A 15

29 kartassistenter .............................. A 12

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Befattning Lönegrad

6 förste ritare ................................ A 11

1 kassör....................................... A 11

1 registrator .................................. A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

16 ritare........................................ A 7

4 expeditionsvakter ............................ A 5

1 kontorsbiträde .............................. A 4

7 ritbiträden .................................. A 4

2 rit- och kontorsbiträden ...................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör ...................................... A 17

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 2 0.

1 byrådirektör ................................ Eo 28

1 förste statskartograf ........................ Eo 24

1 statsgeodet.................................. Eo 23

10 statskartografer ............................ Eo 23

1 statstopograf .............................. Eo 22

Anm. Kassörstjänsten i 11 lönegraden skall hållas vakant, intill dess den

å övergångsstat uppförde kassören avgår från sin befattning;

dels godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 883 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 8 440

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 564 460

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 211 500

Summa kronor 1 667 600;

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av......................kronor 1 667 600;

dels till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av ....................kronor 261 500;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 100 000;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

69

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å

riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 681 500;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å

riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 214 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Ma.j:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. W. Rhedin.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj-.ts proposition nr 106.

Bil. A.

Rikets allmänna kartverk.

Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.

Överdirektör...........C 10 Överdirektör...........C 10

Kassa- och registratorskonioret.

1 Kassör................A 17

1 Kansliskrivare.........A 11

1 Förste expeditionsvakt . A 7

1 Befattningshavare med

arvode ..............

1 Kanslibiträde..........Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde........A 4

1 » ........Ex 4

S:a 8.

1 Kamrerare.............A 22

1 Kassör................A 11

1 Registrator............A 11

1 Förste expeditionsvakt.. A 7

1 Arkivbiträde...........Eo 7

1 Kanslibiträde..........A 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde.........A 4

2 Kontorsbiträden.......Eo 4

1 Skrivbiträde...........Eo 2

S:a 11.

Ekonomiska karlby rån.

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statskartografer.. A 24

11 Statskartografer4 1.......A 21

1 Statskartograf..........Eo 21

2 Statskartografer........Ex 21

2 » ......Ex 16

2 Tekniska biträden .....A 11

16 » » ......Eo 11

3 Förste ritare...........A 11

7 Ritare . ...............A 7

3 Ritare................Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

4 Ritbiträden............Eo 4

S:a 56.

1 Byråchef..............

1 Byrådirektör...........

4 Förste statskartografer..

1 » statskartograf . ..

11 Statskartografer.......

8 Statskartografer........

1 Statskartograf..........

4 Statskartografer........

5 Kartassistenter........

3 » ........

17 » ........

12 » ........

25 » ........

10 » ........

5 Förste ritare...........

12 Ritare................

1 Expeditionsvakt

1 »

5 Ritbiträden____

2 » .....

_» .....

S:a 139.

A 30

Eo 28

A 24

Eo 24

A 23

Eo 23

Ex 23

Ex 16

A 15

Eo 15

A 12

Eo 12

Ex 12

Ex 7

A 11

A 7

A 5

Eo 5

A 4

Eo 4

Ex 4

1 Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

71

Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.

Topografiska kartbyrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statstopografer .. A 24

3 Statstopografer.........A 21

2 Förste gravörer........A 17

11 Gravörer..............A 15

2 » ..............Eo 15

3 Gravyrritare...........Eo 11

1 Ritare................A 7

1 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statstopografer .. A 24

4 Statstopografer........A 22

2 Förste kartassistenter... A 17

11 Kartassistenter........A 15

2 » ........Eo 15

2 » ........Eo 12

1 Kartassistent1 1..........Ex 12

5 Kartassistenter1........Ex 7

2 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » 2........Eo 5

Icke-ordnarie personal nied arvode (pensionerade officerare och underofficerare):

3 Officerare..............

4 Underofficerare.........

1 Underofficer (under fältarbetet)

.............

2 Officerare.............

4 Underofficerare........

1 Underofficer (under fältarbetet)

.............

Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fästställd ersättning:

4 Officerare.............. — 3 Officerare............. —

7 Underofficerare3 4........ — 9 Underofficerare........ —

S:a 46.

S:a 54.

Fotogrammetriska byrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statskartografer. . A 24

3 Statskartografer........A 21

1 Statskartograf4.........Ex 16

1 Flygfotograf...........A 15

5 Flygofotografer........Eo 15

1 Flygfotograf...........Ex 15

1 » ...........Eo 14

5 Fotografbiträden5.......Eo 11

2 Tekniska biträden......Eo 11

36 Fotografbiträden4.......Ex 11

1 Förste ritare..........A 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Ritbiträde.............A 4

S:a 61.

1 Byråchef..............A 30

4 Förste statskartografer. . A 24

3 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf..........Ex 16

2 Förste kartassistenter... A 17

7 Kartassistenter........A 15

4 » ........Eo 15

10 Kartassistenter........A 12

6 » ........Eo 12

1 Förste ritare...........A 11

1 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

S:a 44.

1 Ritelever ''/io 19 45—so/a 1946.

2 Gemensam med fotogrammetriska byrån.

3 Därav 5 för militära kartarbeten.

4 Avlönas nu av anslag från försvarsväsendet.

6 Därav 2 avlönas av anslag från försvarsväsendet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Nuvarande organisation.

Föreslagen organisation.

Geodetiska byrån.

1 Byråchef och professor

. A 30

1 Byråchef och professor

. A

30

2 Observatörer.........

. A 26

2 Observatörer..........

. A

26

1 Förste statsgeodet ....

. A 24

1 Förste statsgeodet......

. A

24

9 Statsgeodeter.........

. A 21

9 Statsgeodeter..........

. A

23

1 Statsgeodet...........

. Eo 21

1 Statsgeodet............

. Eo

23

2 Statsgeodeter..........

. Ex 23

4 Statsgeodeter1.........

. Ex 16

1 Statsgeodet............

Ex

18

2 Tekniska biträden.....

. Eo 11

1 » ..........

. Ex

16

2 Kartassistenter ........

A

15

1 Expeditionsvakt......

. Eo 5

2 Kartassistenter........

A

12

1 Laboratoriebiträde......

. Eo

6

1 » 1......

. Ex 5

1 Expeditionsvakt......

. Eo

5

1 Rit- och kontorsbiträde

. Ex 4

1 Rit- och kontorsbiträde

. A

4

1 Ritbiträde............

. Ex 4

1 Ritbiträde.............

. Eo

4

S:a 24.

S:a 26.

Militärbyrån.

1 Militärassistent på för

1 Militärassistent på för

svarsstabens stat....

—

svarsstabens stat....

1 Biträdande militärassi

1 Biträdande militärassi

stent...............

Arvode

stent...............

Arvode

utöver

utöver

pension

pension

Lön =

löneklass

2 Inbeordrade officerare

i

1 Statstop ograf..........

. Eo

22

reserven............

. Oa 8

1 Ritare...............

. A

7

4 Ritare...............

. Ex 7

1 » ................

. Eo

7

1 Expeditionsvakt.......

. Ex 5

1 Expeditionsvakt......

. Eo

5

1 Ritbiträde............

. Eo 4

2 Ritbiträden............

. A

4

17 Ritbiträden...........

. Ex 4

2 » ............

. Eo

4

3 » ............

Ex

4

S:a 27.2

S:a 13.

Totalssumma: 223.

Totalsumma: 288.

Härtill kommer militär personal som deltager i ritkurs eller i fältarbeten.

1 Avlönas av anslag från försvarsväsendet.

2 Avlönas av anslag från försvarsväsendet med undantag av biträdande militärassistenten.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106. 73

Register.

Sid.

I. Inledning....................................................... 2

II. Den ekonomiska kartläggningen................................... 4

Kartframställningen före den år 1937 beslutade omläggningen....... 4

Kartläggningen enligt 1937 års beslut............................ 5

Besparingsberedningens förslag................................... 6

Utredningsmannens betänkande och förslag....................... 8

Yttrandena................................................... 13

III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan................... 19

IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av framställning

av militära specialkartor bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter 22

V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställning av specialkartor

m. m. för statliga och kommunala institutioners samt enskildas

räkning...................................................... 28

VI. Frågan angående karttrycket oell den därmed sammanhängande förlagsverksamheten

................................................. 30

VII. Fråga örn ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid kartverket m. m. 31

VIII. Personalbehov .................................................. 47

IX. Anslagsfrågor.................................................... 61

Hemställan..................................................... 67

Bilaga A.

Rikets allmänna kartverk: Nuvarande och föreslagen organisation........... 70

Bihang till riksdagens protokoll Will. 1 sami. Nr 100. 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hypoteksaktiebolag. a1 i texten
  2. JoU 1946:68 Jordbruksutskottets utlåtande nr 68 s. 1 i texten