Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m

1946-03-01 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:145, Angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till driften

av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m.; given

Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 136 och 140)

har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa ett förslagsanslag

av 3 800 000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 145.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

dels ock till Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag av 550 000

kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

.

Inledning.

Vid 1945 års riksdag godkändes vissa av Kungl. Majit föreslagna ändringar

i grunderna för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa

samt för fallandesjuka (propositionen nr 285, riksdagens skrivelse nr 433).

De nya grunderna, som trätt i kraft den 1 juli 1945, innebära, att staten bestrider

huvudparten av anstalternas löpande vårdkostnader, däri inbegripet

kostnaderna för avlöning åt föreståndare och vissa lärare vid statsunderstödda

skolor och med dem samorganiserade arbetshem för bildbara sinnesslöa

och epileptiker. I sistnämnda avseende bestämdes statsbidraget — i paritet

med staten genomsnittligt åvilande andel i övriga driftkostnaders bestridande

— till 75 procent av löneutgifterna. I anledning av två vid nämnda

riksdag väckta likalydande motioner (I: 389 och II: 597) — vari hemställdes,

att riksdagen måtte besluta, att staten skulle påtaga sig hela kostnaden för

ifrågavarande lärarlöner — anhöll emellertid riksdagen i sin förenämnda

skrivelse nr 433 örn förslag till ändrade grunder från och med den 1 juli

1946 för statsbidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för

fallandesjuka. Till motivering härför anförde riksdagen följande.

1944 års riksdag beslöt, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av

anstalter för bildbara sinnesslöa skulle utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna.

Beträffande avlönings- och andra driftkostnader innebär Kungl. Majits

förevarande förslag, att bidrag skola utgå jämväl till dessa utgifter med 75

procent av deras verkliga eller beräknade belopp. I motionerna föreslås den

avvikelsen från Kungl. Majits förslag, att hela kostnaden för löner åt föreståndare

och lärare skall bestridas av statsmedel.

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle kräva åtgärder, vilka

ej uppmärksammats i motionerna. Sålunda bör statsbidraget, därest det

skall i princip utgå med hela lönebeloppet, i analogi med statsbidragen till

avlöningar inom folkskoleväsendet minskas med ett belopp motsvarande hyressättning

för den ifrågavarande personalens tjänstebostäder. Storleken av

en sådan bostadsersättning kan icke bestämmas utan ställningstagande till

frågan örn beskaffenheten av de bostäder, som personalen må kunna göra

anspråk på. En boställsordning motsvarande den för folk- och småskolor

gällande örn landstingens skyldigheter i nämnda hänseende gentemot befattningshavarna

synes utgöra en oundgänglig konsekvens. Därtill kommer, att

särskilda bestämmelser skulle erfordras beträffande viss icke ordinarie lärarpersonal.

Skulle staten åtaga sig hela kostnaden för lärarnas avlönande

synes nödvändigt att lägga avgörandet örn anställande av vikarier och annan

extra eller tillfällig lärarpersonal i händerna på en statlig myndighet.

Riksdagen har funnit övervägande skäl tala för att staten påtager sig hela

kostnaden för föreståndarnas och lärarpersonalens avlönande. Emellertid

torde det med hänsyn till vad ovan anförts icke vara möjligt att genomföra

en sådan ordning redan från och med den 1 juli 1945. Då sålunda ett uppskov

är nödvändigt, har riksdagen godtagit Kungl. Majits förslag för nästa

budgetår. Riksdagen vill emellertid hos Kungl. Majit hemställa om de för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

3

slag till nästa riksdag, som påkallas därav att staten från och med budgetåret

1946/47 övertager hela den ifrågavarande kostnaden.

I anledning av riksdagens hemställan uppdrog Kungl. Majit genom beslut

den 29 juni 1945 åt 1941 års lärarlönesakkunniga att med beaktande av

vad riksdagen i förenämnda skrivelse anfört verkställa utredning och till

Kungl. Majit inkomma med förslag till de ändrade bestämmelser, som erfordrades,

därest staten från och med budgetåret 1946/47 komme att övertaga

hela kostnaden för avlönande av de föreståndare och lärare, som avses

i gällande avlöningsreglemente för de statsunderstödda skolorna för bildbara

sinnesslöa m. fl.

Till åtlydnad av uppdraget ha förenämnda sakkunniga i skrivelse den 28

januari 1946 inkommit med förslag i ämnet, vilket därefter undergått remissbehandling.

Innan jag övergår till att lämna en redogörelse för förslaget och

däröver avgivna yttranden torde jag få lämna en översikt över gällande statsbidragsgrunder

på förevarande område.

Gällande bestämmelser.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 29 juni

1945, den ena (nr 532) avseende statsbidrag till driftkostnader — frånsett

lärarlöner — vid anstalter för bildbara sinnesslöa och vid epileptikeranstalter

och den andra (nr 533) avseende statsbidrag till avlöning åt föreståndare

och vissa lärare vid statsunderstödda skolor och med dem samorganiserade

arbetshem för bildbara sinnesslöa och epileptiker.

Statsbidrag till driftkostnaderna utgår till centralanstalt, som

avses i lagen den 30 juni 1944 (nr 477) örn undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa, till annan anstalt för undervisning och vård av sådana sinnesslöa

samt till epileptikeranstalt. Centralanstalt ävensom annan i kungörelsen

532/1945 avsedd anstalt, vilken är anordnad och understödd av landsting

eller stad, som ej deltager i landsting, samt ställd under inseende av en utav

landstinget eller staden utsedd styrelse, benämnes kommunal anstalt. Annan

anstalt benämnes enskild anstalt.

Till kommunal anstalt, som enligt kungörelsen den 22 december 1944 (nr

821) angående tillämpningen av lagen om undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa står under skolöverstyrelsens överinseende,

utgår statsbidrag med följande belopp, nämligen:

för upptagningshenr 400 kronor för vart och ett av det antal barn, som i

medeltal för dag under halvåret varit omhändertaget å hemmet;

för skolhem 400 kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal

för dag under lästenninen å anstalten eller på dess bekostnad åtnjutit underhåll

;

för externatskola eller externatplatser 3U av styrkta verkliga kostnaden,

dock högst 100 kronor, för vart och ett av det antal barn, som i medeltal

flir dag under lästerminen åtnjutit undervisning;

för arbetshem 400 kronor för var och en av det antal sinnesslöa, som i

medeltal för dag under halvåret varit inlaget å hemmet, samt styrkta verk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

liga kostnaden, dock högst 90 kronor, för envar av det antal, som i medeltal

för dag under halvåret utackorderats i kontrollerad familjevård, ansluten till

anstalten.

Till enskild anstalt, som är samorganiserad med kommunal anstalt av förut

angiven natur eller eljest jämlikt reglementet för statsunderstödda skolor

för bildbara sinnesslöa den 22 december 1944 (nr 822) står under skolöverstyrelsens

överinseende, utgår statsbidrag med högst de belopp, som i det

föregående angivits.

Statsbidrag utgår icke för flera å anstalt samtidigt vårdade än det antal,

för vilket anstalten blivit godkänd, ej heller, vad angår enskild anstalt, för

sinnesslö, för vilken vårdavgiften under halvåret överstigit belopp, som fastställts

av skolöverstyrelsen. Statsbidrag utbetalas halvårsvis i efterskott.

Beträffande under medicinalstyrelsens överinseende

stående anstalter för bildbara sinnesslöa gäller, att till sådant kommunalt arbetshem

för dylika sinnesslöa, som icke är samorganiserat med skolhem eller

externatskola, utgår statsbidrag med dels 400 kronor för var och en av det

antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under halvåret varit intaget å hemmet,

dels ock styrkta verkliga kostnaden, dock högst 90 kronor, för envar av

det antal, som i medeltal för dag under halvåret utackorderats i kontrollerad

familjevård, ansluten till hemmet.

Till enskilt arbetshem av motsvarande slag utgår statsbidrag med högst

förenämnda belopp.

Statsbidrag utgår allenast till anstalt, som blivit av medicinalstyrelsen godkänd,

och utbetalas icke förrän anstalt genom styrelsens försorg avsynats och

befunnits vara inrättad i överensstämmelse med godkänd plan och beskrivning.

Utbetalningen av statsbidrag sker halvårsvis i efterskott.

Till epileptikeranstalter utgå statsbidrag med högst följande belopp, nämligen:
för

skolhem, inklusive vårdavdelning, med 450 kronor för vart och ett av

det antal barn, som i medeltal för dag under lästerminen å anstalten eller på

dess bekostnad åtnjutit underhåll; samt

för arbetshem med 450 kronor för var och en av det antal fallandesjuka,

som i medeltal för dag varit intaget å anstalten, samt med styrkta verkliga

kostnaden, dock högst 150 kronor, för envar av det antal, som i medeltal för

dag under halvåret utackorderats i kontrollerad familjevård, ansluten till

arbetshemmet.

I övrigt gälla i tillämpliga delar de föreskrifter för statsbidrags utgående

och utbetalning, som äro meddelade i fråga om de förenämnda, under medicinalstyrelsens

överinseende stående anstalterna för bildbara sinnesslöa.

Statsbidrag enligt kungörelsen nr 533/1945 utgår till bestridande av kostnaderna

för avlöning åt föreståndare och vissa lärare vid statsunderstödda

skolor och med dem samorganiserade arbetshem för bildbara sinnesslöa

och epileptiker, d. v. s. de befattningshavare, som avses i avlöningsreglementet

den 22 juni 1945 (nr 512) för berörda skolor och arbetshem. Bidraget,

som utgår med 75 procent av huvudmannens kostnader för befattningsha
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

5

varén jämlikt nämnda avlöningsreglemente tillkommande löneförmåner ävensom

av kostnader för kristillägg och, i förekommande fall, provisoriskt lönetillägg,

utgår för varje kalenderhalvår i efterskott.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag.

De sakkunniga anföra inledningsvis, att, såvitt av riksdagens förenämnda

skrivelse nr 433/1945 framginge, riksdagens mening synes ha varit, att statsbidraget

till avlönande av föreståndare och vissa lärare vid de statsunderstödda

skolorna för bildbara sinnesslöa borde konstrueras på i huvudsak

samma sätt, som skett i fråga om statsbidraget till avlönande av folkskolans

lärare. De sakkunniga erinra om att reglerna för sistnämnda statsbidrag i

korthet innebära, att staten bidrager med ett belopp, motsvarande hela

avlöningen minskad med det i författning fastställda hyresavdraget

för lagenlig tjänstebostad jämte bränsle åt läraren. Kommunens bidrag bestode

i att den antingen tillhandahölle tjänstebostad med bränsle eller ock

av egna medel till läraren utbetalade, utöver statsbidraget, ett belopp, motsvarande

det hyresavdrag, som läraren enligt avlöningsreglementet skulle

lia varit skyldig vidkännas, därest tjänstebostad tillhandahållits honom. I

ett så konstruerat system -—■ anmärka de sakkunniga — erfordrades också

regler rörande bland annat den bostadsstandard, lärare borde vara berättigad

att kräva för det fastställda hyresavdraget, och dessa regler borde lämpligen

intagas i en boställsordning.

För att riktigare kunna bedöma lämpligheten och möjligheterna av att

även beträffande sinnesslöskolorna knyta statsbidraget på visst sätt till tjänstebostäderna

och till ersättningarna för dessa ha de sakkunniga låtit verkställa

en undersökning rörande de befintliga tjänstebostäderna vid sinnesslöskolorna.

Resultatet av denna undersökning framgår av bifogade sammanställning,

utvisande antalet befattningshavare (ej slöjdlärare) med tjänstebostad

vid de statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa m. fl., vid vilka

tjänstebostäder finnas. (Bilaga.)

De sakkunniga framhålla, att undersökningen givit vid handen, att familjebostäder

mera sällan tillhandahållas vid sinnesslöskolorna. I stort sett

vore det endast föreståndarna vid de större anstalterna, som försetts med

sådana bostäder. Vanligen syntes såväl föreståndare som lärare erhålla endast

ett möblerat runi eller en dublett. Enligt vad de sakkunniga inhämtat,

bleve det för övrigt allt vanligare, att lärarna, där möjlighet därtill förelåge,

själva ordnade sin bostadsfråga genom förhyrande av bostad utanför

internatet.

Fortsättningsvis erinra de sakkunniga om att desamma i ett den 27 december

1945 dagtecknat betänkande framlagt förslag till bland annat ny

boställsordning för folkskolans lärare. Enligt detta förslag skulle tjänstebostädema

för nämnda lärare ersättas genom byresavdrag, som differentierats

icke blott med hänsyn till bostädernas storlek utan även med hänsyn

till deras kvalitet. I sistnämnda hänseende skulle indelningsgrunden bland

annat och framför allt utgöras av bostädernas bekvämligheter. De sakkun
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

niga hade dock icke framlagt något förslag till hyressättning. Därmed hade

nämligen ansetts böra anstå, till dess ny lönereglering och i samband därmed

ny indelning i ortsgrupper och i hyresgrupper komme att verkställas.

Vidare erinras örn att de sakkunniga i betänkandet tillika uttalat, att statsbidraget

till avlönande av folkskolans lärare enligt de sakkunnigas uppfattning

borde frigöras från beroendet av hyresavdragsbeloppen. Förslag härom

komme senare att framläggas av de sakkunniga.

Då de sakkunniga alltså i annat sammanhang ämnade föreslå en ändrad

konstruktion av statsbidraget till lärarlönema vid folkskolan, vore det enligt

de sakkunnigas mening knappast lämpligt att nu föreslå ett system för

statsbidraget till motsvarande löner vid sinnesslöskolorna, vilket överensstämde

med det för närvarande för folkskolan gällande. Ett sådant förslag

syntes de sakkunniga vara så mycket mindre motiverat, som den verkställda

undersökningen av de befintliga tjänstebostädema knappast utvisade, att

det för sinnesslöskolomas del funnes något egentligt behov av eller över

huvud vore lämpligt med en särskild boställsordning, innehållande bestämda

krav rörande tjänstebostädemas storlek och beskaffenhet i övrigt.

Skulle statsbidraget till avlönande av föreståndare och lärare vid sinnesslöskolorna

konstrueras i huvudsaklig överensstämmelse med principerna för

statsbidraget till avlönande av folkskolans lärare — fortsätta de sakkunniga

— borde därför frågan för sinnesslöskolomas del för närvarande endast givas

en provisorisk lösning. Vid övervägandet härav kunde givetvis tänkas,

att de för folkskolans lärares tjänstebostäder fastställda hyresavdragen ansåges

utgöra ett lämpligt bidrag från huvudmannen till avlönandet av sinnesslöskolornas

föreståndare och lärare. Tänkbart vore då att fastställa

statsbidraget till föreståndares avlöning till ett belopp, motsvarande bruttoavlöningen

minskad med det för ordinarie folkskollärares tjänstebostad i

samma hyresgrupp fastställda hyresavdraget. Statsbidraget till lärares avlöning

kunde i analogi härmed bestämmas till bruttoavlöningen minskad

med hyresavdraget i vederbörande hyresgrupp för tjänstebostad åt »annan

lärare» vid folkskoleväsendet. Emot en sådan lösning talade emellertid enligt

de sakkunnigas uppfattning flera skäl, varav främst det, att tjänstebostäderna

för de nämnda befattningshavarna vid sinnesslöskolorna varken

till storlek eller kvalitet torde överensstämma med de angivna tjänstebostädema

för folkskolans lärare. Å ena sidan bestode nämligen, som i det föregående

framhållits, tjänstebostädema för lärare vid sinnesslöskolorna i regel

av endast ett mm, vilket emellertid oftast torde vara möblerat. Å andra

sidan vore de familjebostäder, som i vissa fall tillhandahölles föreståndare,

i regel väsentligt större än föreskriven tjänstebostad för ordinarie folkskollärare.

De sakkunniga vore därför av den uppfattningen, att man vid utformandet

av en provisorisk reglering av det ifrågavarande statsbidraget till sinnesslöskoloma

icke borde eftersträva överensstämmelse med de nuvarande reglerna

för motsvarande statsbidrag till folkskolorna. Lösningen av ispörsmålet

borde sökas efter andra linjer. De sakkunniga bade efter prövning av olika

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

7

möjligheter funnit, att den lämpligaste regleringen vunnes, örn statsbidraget

även i fortsättningen fastställdes till viss procent av lönekostnaderna. Ett dylikt

system tillämpades även vid de högre kommunala skolorna, vid vilka

statsbidraget fastställts till 78 procent av lönekostnaderna. Riksdagens mening

torde dock vara, att istatsbidraget till sinnesslöskoloma bör sättas ej

oväsentligt högre. Vid folkskoleväsendet växlar den procentuella statliga

andelen i lönekostnaderna mellan i regel 70 och 90 procent. De sakkunniga

hyste för egen del tveksamhet, huruvida tillräckliga skäl förelåge för någon

större höjning av det ifrågavarande statsbidraget. Med hänsyn till den ställning,

riksdagen intagit i frågan, ansåge de sakkunniga sig emellertid böra

föreslå, att statsbidraget till avlönande av föreståndare och lärare vid de

statsunderstödda sinnesslöskoloma från och med budgetåret 1946/47 fastställes

till 90 procent av huvudmannens kostnader enligt avlöningsreglementet.

Därest statsbidraget underginge en så betydlig höjning som upp till 90

procent vore emellertid givet, att huvudmännens intresse av sparsamhet i

fråga örn avlöningskostnader måste förutses bliva betydligt mindre. Med

anledning därav hade de sakkunniga ansett sig böra undersöka, huruvida

särskilda bestämmelser kunde förutses bliva erforderliga för vinnande av

garanti för att antalet lärartjänster icke blev större än vad som vore nödvändigt.

I detta sammanhang erinras om, att i 11 § reglementet för statsunderstödda

skolor för bildbara sinnesslöa (SFS 1944: 822) följande stadgas i

fråga om anställande av lärare och inrättande av lärartjänster:

1. Utom föreståndare anställas vid varje skola ordinarie lärare för såväl

teoretisk som praktisk undervisning till det antal som kan anses motsvara

det stadigvarande behovet av lärarkrafter.

2. Extra ordinarie lärare, extra lärare och timlärare anställas i den mån

undervisningens upprätthållande så påfordrar.

3. Ny ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst må icke inrättas utan

Kungl. Maj:ts medgivande, dock må extra ordinarie lärartjänst efter medgivande

av inspektören för sinnesslöundervisningen inrättas och bibehållas under

högst tre år.

De sakkunniga framhålla — under erinran om den för folkskoleväsendet

gällande bestämmelsen att, därest icke-ordinarie lärare erfordras, antalet

läraravdelningar för varje läsår skall fastställas av statens vederbörande

folkskolinspektör eller, i vissa fall, skolöverstyrelsen —- som lämpligt, att

en liknande bestämmelse införes beträffande sinnesslöskoloma, dock att det

alltid borde ankomma på skolöverstyrelsen att fatta beslut i fråga örn antalet

läraravdelningar.

Av de sakkunniga anföres slutligen, att de även upptagit frågan, huruvida

det nu ifrågavarande statsbidraget borde på något sätt påverkas av gällande

statsbidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa

(SFS 1944: 535). Det erinras om att nämnda statsbidrag utgår med högst

4 000 kronor för varje elevplats, dock att detsamma icke må överstiga tre

fjärdedelar av den verkliga kostnaden för erforderliga byggnads- och ändringsarbeten

jämte, vid inköp av byggnad, tre fjärdedelar av köpesumman

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mains proposition nr 145.

Såvitt de sakkunniga kunde bedöma, kunde detta statsbidrag med hänsyn

till sin storlek knappast bliva något reellt bidrag till lärarbostäder. På grund

härav ha de sakkunniga ansett, att nämnda bidrag icke borde inverka på

frågan om storleken av statsbidraget till lönekostnaderna.

Under åberopande av det anförda ha de sakkunniga föreslagit, att Kungl.

Majit måtte dels föreslå riksdagen besluta, att statsbidraget till avlönande

av föreståndare och lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa

skall från och med budgetåret 1946/47 utgöra 90 procent av huvudmannens

kostnader enligt gällande avlöningsreglemente för de statsunderstödda

skolorna för bildbara sinnesslöa m. fl., dels ock, vid bifall till vad sålunda

föreslagits i fråga örn statsbidragets storlek, i reglementet för ifrågavarande

skolor införa en bestämmelse av innebörd att, därest icke-ordinarie lärare erfordras

vid en skola, skolöverstyrelsen skall för varje läsår fastställa antalet

läraravdelningar vid skolan.

Yttranden över lärarlönesakkunnigas förslag.

över förevarande förslag ha statskontoret och skolöverstyrelsen ävensom

svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet avgivit yttranden.

Statskontoret erinrar inledningsvis, att ämbetsverket redan i ett den 15

februari 1945 avgivet utlåtande över sinnesslövårdssakkunnigas år 1943 framlagda

förslag rörande statens övertagande av kostnaderna för avlönande av

föreståndare och lärare vid sinnesslöanstalterna (SOU 1943:33) därutinnan

uttalat, att anledning saknades att giva sinnesslöanstalterna en förmånligare

ställning med avseende å rätten till statsunderstöd än folk- och småskolorna.

Något hinder mot att i statsbidragshänseende jämställa dessa båda skolformer

kunde statskontoret icke finna i den omständigheten, att boställsordning

för lärarna vid sinnesslöanstalterna eventuellt icke komme att utfärdas.

Denna uppfattning ansåg sig ämbetsverket alltjämt böra vidhålla. I rådande

läge syntes det dock ligga närmast till hands att bibehålla de nu gällande,

av 1945 års riksdag fastställda statsbidragsgrunderna, intill dess spörsmålet

örn statsbidrag till folk- och småskollärarnas avlöningar blivit löst. Statskontoret

fortsätter:

Därest emellertid en dylik anordning icke godtages, kan statskontoret icke

finna annat än att statsbidraget till avlönande av sinnesslöanstaltemas lärarpersonal,

i anslutning till vad som gäller för folkskolans lärare, bör fastställas

till bruttoavlöningen enligt avlöningsreglemente t den 22 juni 1945 (nr

512) med avdrag av belopp, motsvarande i 38 § folkskolans avlöningsreglemente

för respektive hyresgrupper angivna hyresbelopp. För föreståndare

i 17 och högre lönegrader torde avdrag böra göras med de belopp, som i

nämnda paragraf angivits för en bostad om 3 rum och kök, för föreståndare

i 14 och 15 lönegraderna med hyresbeloppet för en bostad örn 2 rum

och kök samt för lärarna det för 1 rum och kök angivna hyresavdraget. Även

med en dylik anordning bör frågan om ersättning för tjänstebostad liksom

hittills bestämmas enligt avtal mellan huvudmannen för skolan och vederbörande

befattningshavare. Såsom statskontoret tidigare framhållit, torde

nämligen denna ersättningsfråga vara helt oberoende av grunderna för statsbidragets

utgående.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

9

Statskontoret uttalar slutligen, att, därest Kungl. Majit skulle finna, att

statsbidraget i enlighet nied de sakkunnigas förslag borde bestämmas att

utgå med visst procenttal av huvudmannens sammanlagda avlöningskostnader,

statskontoret för sin del i anslutning till det anförda icke kunde förorda

högre procenttal än vad som i genomsnitt gäller för folkskoleväsendets vidkommande.

Då sistnämnda procenttal varierade mellan 70 och 90 %>, torde

statsbidraget böra utgå med högst 80 %.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de av de sakkunniga framlagda förslagen och

anför härutinnan följande:

I utlåtande den 5 november 1943 uttalade överstyrelsen, att statsbidraget

till avlöning av lärare inom sinnesslöundervisningen icke borde överstiga 75

procent av lönekostnaderna. Överstyrelsen anser visserligen fortfarande starka

skäl tala härför men vill med hänsyn till vad 1945 års riksdag anfört i frå<

gan tillstyrka den av 1941 års lärarlönesakkunniga föreslagna höjningen av

statsbidraget till avlöning av de föreståndare och lärare, som avses i avlöningsreglementet

för de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa

m. fl., till 90 procent av lönekostnaderna.

I likhet med de sakkunniga finner överstyrelsen lämpligt, att i reglementet

för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa (SFS 1944: 822) intages

en bestämmelse av innebörd att, därest icke-ordinarie lärare erfordras

vid skola, överstyrelsen skall för varje läsår fastställa antalet läraravdelningar

vid skolan. Samma befogenhet bör tillkomma överstyrelsen i fråga

örn skolor för epileptiker.

I frågan örn behovet av en boställsordning för befattningshavare vid ifrågavarande

anstalter hänvisar skolöverstyrelsen till ett av inspektören för sinnesslöundervisningen

avgivet yttrande över lärarlönesakkunnigas förslag. I

berörda yttrande uttalar inspektören, att de sakkunnigas motivering för att

frågan örn tjänstebostad icke upptoges till behandling förefölle mindre övertygande.

Det syntes nödvändigt att snarast möjligt få till stånd bestämmelser,

som på ett bättre sätt reglerade befattningshavarnas rättigheter och skyldigheter

härvidlag. Inspektören påkallar därför utredning i frågan och erinrar

i detta sammanhang örn den pågående utredningen om boställsordning

åt befattningshavare vid skyddshem. I avvaktan härå syntes det motiverat,

att provisoriska bestämmelser utfärdades, som redan nu i någon mån reglerade

befattningshavarnas rättigheter och skyldigheter beträffande redan befintliga

eller i samband med nybyggnader vid anstalterna planerade tjänstebostäder.

F*ör egen del uttalar skolöverstyrelsen i sistberörda fråga, att den omständigheten,

att statsbidraget icke gjorts beroende av hyressättning för ifrågavarande

befattningshavares tjänstebostäder, icke syntes böra utgöra hinder för

att en boställsordning utfärdades för dessa befattningshavare. Hänsyn borde

därvid givetvis tagas lill att de flesta anstalterna vöre internat. Skolöverstyrelsen

har därför hemställt, alt utredning av frågan måtte komma till stånd

samt alt, i avvaktan på utredningens resultat, provisoriska bestämmelser utfärdades.

Svenska landstingsförbundets styrelse tillstyrker de sakkunnigas förslag i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

fråga om höjningen av nu utgående statsbidrag till lärarlönerna. Härutinnan

anför förbundsstyrelsen följande.

Såvitt styrelsen kan finna, äro de motiv bärande, som av de sakkunniga

aförts mot tillämpande av de inom folkskoleväsendet gällande statsbidragsgrunderna

i förevarande fall. Styrelsen anser sig därför icke böra yrka härpå,

och det torde väl knappast lia varit motionärernas till 1945 års riksdag mening,

att så oundgängligen skulle ske. Deras aktion torde få ses mot bakgrunden

av, att Kungl. Maj:t föreslog statsbidraget till hithörande avlöningskostnader

till 75 °/o, under det att i det sakkunnigbetänkande, som låg till

grund för reformen, förordats, att staten skulle bestrida hela denna lönekostnad.

Kan detta syfte i huvudsak nås på andra vägar, synes ur landstingssynpunkt

intet vara att erinra häremot. Sakkunnigas förslag, att statsbidraget

fixeras till 90 % av avlöningskostnaden, innebär en väsentlig förbättring

i jämförelse med nuvarande förhållanden, och styrelsen kan för sin del godtaga

detsamma.

Däremot finner sig förbundsstyrelsen icke kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag att i reglementet för hithörande skolor skulle intagas en bestämmelse

av innebörd att — därest icke-ordinarie lärare erfordrades — skolöverstyrelsen

skulle för varje läsår fastställa antalet läraravdelningar vid vederbörande

skola. Härom yttrar förbundsstyrelsen följande.

Förslaget motiveras med att huvudmännens intresse för sparsamhet i fråga

om avlöningskostnaden »måste förutses bliva betydligt mindre, därest statsbidraget

undergår en så betydlig höjning som upp till 90 %>». Styrelsen kan

icke dela de sakkunnigas farhågor. Sakliga frågor pläga icke av landstingen

avgöras med tanke på örn 10 °/o eller 25 % av kostnaderna slutligt skola

stanna på landstingen. De belopp, det här är fråga om, äro icke av den storleksordningen,

att de influera på landstingets ställningstagande. Enligt styrelsens

mening bör därför en höjning av statsbidraget med föreslagna 15 °/o

icke medföra någon ändring av de nu gällande bestämmelserna rörande inrättande

av icke-ordinarie lärarbefattning vid dessa skolor.

Svenska stadsförbundet har förklarat sig icke ha något att erinra mot sakkunnigförslaget.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har 1945 års riksdag godkänt

av Kungl. Majit i propositionen nr 285 förordade ändrade grunder för

statsbidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka,

innebärande bland annat att huvudmännen för berörda anstalter

från och med den 1 juli 1945 berättigats att erhålla statsbidrag med 75 procent

jämväl å sådana driftkostnader, som utgöras av avlöningar åt föreståndare

och vissa lärare vid statsunderstödda skolor och med dem samorganiserade

arbetshem för bildbara sinnesslöa och epileptiker. I den skrivelse (nr

433), varigenom riksdagen anmälde sitt berörda beslut, har emellertid riksdagen

tillika — i principiell anslutning till en motionsvis gjord hemställan,

att staten skulle påtaga sig hela kostnaden för dessa befattningshavares löner

— anhållit om förslag till ändrade grunder från och med den 1 juli 1946 för

statsbidragen till driften av ifrågavarande anstalter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

11

I det förslag i ämnet, som nu framlagts av 1941 års lärarlönesakkunniga,

ha de sakkunniga utgått från att riksdagen avsett, att statsbidraget till berörda

föreståndar- och lärarlöner borde konstrueras på i huvudsak samma

sätt som skett i fråga om statsbidragen till avlöningar inom folkskoleväsendet,

d. v. s. att staten bidrager med ett hela avlöningen motsvarande belopp,

minskat med författningsenligt hyresavdrag för vederbörande lärares tjänstebostad.

Ett dylikt system för statens bidrag till motsvarande avlöningar inom

sinnesslö- och epileptikervården ha de sakkunniga emellertid icke funnit

sig kunna förorda, och såsom skäl härför har av de sakkunniga anförts dels

att frågan om statsbidrag till folkskolans lärare vore föremål för de sakkunnigas

fortsatta överväganden och dels att en dylik reglering för sinnesslölärarnas

vidkommande förutsatte tillkomsten av en boställsordning, varav, enligt

vad en av de sakkunniga verkställd undersökning syntes giva vid handen,

något egentligt behov knappast förelåge och som icke heller vöre av

lämplighetsskäl påkallad. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga endast ansett

sig kunna förorda en provisorisk lösning av frågan om statens bidrag

till avlönande av hithörande lärarpersonal. Mot utformandet av en dylik provisorisk

reglering i nära överensstämmelse med de nuvarande reglerna för

statsbidragen till folkskoleväsendet ha de sakkunniga emellertid funnit flera

skäl tala, därav främst föreliggande olikheter i bostadsstandard de båda lärarkategorierna

emellan. En lämplig reglering har däremot av de sakkunniga

ansetts kunna vinnas på grundval av nu gällande ordning. I enlighet härmed

föreslå de sakkunniga, att statsbidraget till föreståndar- och lärarlönerna vid

de ifrågavarande sinnesslöanstalterna jämväl i fortsättningen fastställes till

viss procent av lönekostnaderna men att bidraget från och med budgetåret

1946/47 höjes till 90 procent av lönerna. Med en dylik höjning av statsbidraget

borde emellertid förenas en viss kontroll från statens sida i syfte att förhindra

att lönekostnaderna onödigtvis stegrades.

Den sålunda ifrågasatta regleringen av statsbidraget till lärarlönerna har

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av skolöverstyrelsen samt av svenska

landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, varemot statskontoret tillkännagivit

en från de sakkunniga avvikande mening. Enligt statskontoret

bör någon ändring av nu gällande statsbidragsgrunder icke ifrågasättas, innan

frågan örn statsbidragen till folkskollärarlönema bragts till lösning.

Sakligt sett hävdar statskontoret emellertid — i motsats till de sakkunniga

— alt statsbidraget till lärarlönerna bör regleras i analogi med reglerna för

statsbidragen till folkskoleväsendet. Det enligt statskontorets mening av frågan

örn reglerna för statsbidragets utgående helt oberoende spörsmålet om

ersättning för tjänstebostad borde dock liksom hittills bestämmas enligt avtal

mellan huvudmannen för skolan och vederbörande befattningshavare.

Romme emellertid en höjning av nu utgående statsbidrag att övervägas på

grundval av de sakkunnigas förslag, bar statskontoret ansett sig icke kunna

förorda högre bidragsprocent än 80.

För egen del bar jag icke kunnat värja mig för intrycket, att de bestämmelser

rörande statens andel i bestridandet av ifrågavarande lärarlöner vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

sinnesslö- och epileptikeranstalterna, som genomfördes i enlighet med 1945

års riksdags beslut, tills vidare borde lämnas orubbade i avvaktan på slutförandet

av nu pågående utredning om statens bidrag till lärarlönema inom

folkskoleväsendet. Med hänsyn till vad riksdagen i ämnet anfört finner jag

mig likväl böra föreslå en provisorisk reglering av den föreliggande frågan.

Hur en sådan reglering skall åvägabringas kan givetvis vara föremål för delade

meningar. De skäl som av de sakkunniga anförts mot att därvidlag

tillämpa de inom folkskoleväsendet gällande grunderna finner jag emellertid

bärande. I likhet med de sakkunniga håller jag före, att den lämpligaste

regleringen vinnes genom en höjning av den procentuella statliga andelen

av lönekostnaderna. Under beaktande bl. a. av att statens andel i lönekostnaderna

vid folkskoleväsendet växlar mellan 70 och 90 procent, synes denna

höjning icke lämpligen böra göras större än att statsbidragsprocenten uppgår

till 85. Sistnämnda procenttal, som ligger mitt emellan det av de sakkunniga

föreslagna och det av statskontoret förordade, bör gälla från och

med den 1 juli 1946. I anslutning härtill finner jag mig även böra förorda,

att i reglementet för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa intages

en bestämmelse av innebörd att, därest icke-ordinarie lärare erfordras vid

viss skola, skolöverstyrelsen skall för varje läsår fastställa antalet läraravdelningar

vid skolan. En motsvarande befogenhet bör tillkomma överstyrelsen

i fråga om skolor för epileptiker. Frågan örn en särskild boställsordning

för de ifrågavarande personalgrupperna synes icke böra avgöras i nu förevarande

sammanhang.

Medelsbehovet för budgetåret 1946(47.

För innevarande budgetår ha såsom förslagsanslag anvisats dels till Bidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa 2 800 000 kronor dels ock till

Bidrag till epileptikeranstalter 450 000 kronor. Från det förstnämnda anslaget

bestridas kostnaderna för två särskilda utgiftsändamål, för vilka medel anvisats

under ett antal budgetår, nämligen bidrag till dels allmänna svenska

föreningen för vården av sinnesslöa och fallandesjuka för anordnande av en

utbildningskurs för vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna, dels ock föreningen

för sinnesslöa barns vård för uppehållande av verksamheten vid föreningens

seminarium Slagsta för utbildande av lärarinnor vid skolor för sinnesslöa

barns vård. Ifrågavarande bidrag utgå med 3 600 respektive 50 000 kronor.

Vartdera förslagsanslaget har ställts till medicinalstyrelsens och skolöverstyrelsens

förfogande.

I fråga örn beräkningen av medelsbehovet under anslaget till bidrag till

driften av anstalter för hildha ra sinnesslöa föreligga

framställningar från medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen inledningsvis anmält,

att anslaget torde komma att tagas i anspråk sålunda, att av skolöverstyrelsen

utbetalas bidrag för samtliga 1 850 skolelever och ungefär

hälften av de 2 400 arbetshemselevema samt av medicinalstyrelsen för de

återstående 1 200 arbetshemselevema inom sinnesslövården. Jämväl för nästa

budgetår torde bidrag för de båda nyssnämnda särskilda utgiftsändamålen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

13

böra beviljas. Det bidrag, som utgått till seminariet vid Slagsta, torde därvid

böra utanordnas av skolöverstyrelsen, varemot bidraget för anordnande av

utbildningskurs för vårdpersonal borde utanordnas av medicinalstyrelsen.

Rörande anslagsbehovet för medicinalstyrelsens vidkommande för nästa

budgetår anför styrelsen, att belastningen på anslaget för budgetåret 1944/45

uppgick till 1 701 249 kronor. Av detta belopp hade omkring 1 200 bidrag örn

350 kronor för året eller 420 000 kronor utbetalats för arbetshemselever, som

vistades vid sådana arbetshem, som även i fortsättningen skulle stå under

medicinalstyrelsens överinseende. Familjevård hade vid dessa anstalter endast

varit anordnad i obetydlig utsträckning, svarande mot sammanlagt omkring

1 500 kronor om året. Härtill komme det belopp örn 3 600 kronor, som enligt

vad som anförts borde anvisas som bidrag till anordnande av en utbildningskurs

för vårdpersonal vid sinnesslöanstaltema. Sammanlagt skulle alltså böra

för medicinalstyrelsens vidkommande föreligga ett anslagsbehov för ändamålet

av (420 000 + 1 500 + 3 600) 425 100 kronor eller i avrundat tal 425 000

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har skolöverstyrelsen gjort framställning

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål i avseende å de under

överstyrelsens inseende stående anstalterna. Överstyrelsen har därvid utgått

från oförändrade grunder jämväl i vad anginge bidragen till lärarpersonalens

löner.

I sistnämnda hänseende har medelsbehovet uppskattats till 900 000 kronor

eller samma belopp som beräknats för ändamålet i propositionen nr 285 till

1945 års riksdag.

I fråga om statsbidragen till övriga driftkostnader erinrar överstyrelsen om

den förenämnda belastningssiffran å anslaget under budgetåret 1944/45,

1 701 249 kronor, samt fortsätter.

Statsbidrag utgick under nämnda budgetår med 450 kronor för intern skolelev,

225 kronor för extern skolelev, 350 kronor för arbetshemselev och högst

180 kronor för i familjevård utackorderad arbetshemselev. Till externa skolelever

och utackorderade familjevårdselever hade endast en obetydlig del av

anslaget utbetalats, approximativt beräknad till drygt 6 000 kronor, varför

den återstående belastningen på anslaget kunde beräknas till 1 695 000 kronor.

Den ungefärliga beläggningen vid ifrågavarande anstalter var ca 1 850 skolelever

och 2 400 arbetshemselever. Av dessa voro samtliga skolelever och hälften

av arbetshemselevema intagna på anstalter, som numera sorterade under

överstyrelsen. Bidraget till dessa motsvarade alltså av belastningssumman

under budgetåret 1944/45 (1 850''450=) 832 500 + (1 200 ■ 350=) 420 000

-j- 6 000 = 1 258 500 kronor.

Med tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr

532) angående statsbidrag till driftkostnader viel anstalter för bildbara sinnesslöa

och epileptikeranstalter skulle ifrågavarande driftbidrag för de under

överstyrelsens överinseende stående anstalterna komma att, därest platsantalet

vid anstalterna icke ökades, uppgå till (1 850 + 1 200 =) 3 050''800 + 6 000

= 2 446 000 kronor. Enligt vad inspektören för sinnesslöundervisningen meddelat

kunde antalet platser vid ifrågavarande anstalter i allmänhet icke beräknas

komma att öka under budgetåret 1946/47. 1 vissa fall torde dock

mindre ökningar av platsantalet kunna förväntas, och med hänsyn härtill

syntes nyssnämnda bidragsbelopp böra ökas till 2 460 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Överstyrelsen erinrar därefter om att föreningen för sinnesslöa barns vård

under ett flertal år på särskild ansökan tilldelats ett anslag av 50 000 kronor

för uppehållande av verksamheten vid det av föreningen upprättade seminariet

för utbildande av lärarinnor vid skolor för sinnesslöa barn. Detta bidrag hade

utgått av förslagsanslaget till bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa.

Överstyrelsen förmodade, att ansökan om bidrag för nyssnämnda ändamål

komme att ingivas även för budgetåret 1946/47. Ett bifall till sådan

framställning förutsatte, att anslaget komme att belastas med ytterligare

50 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för överstyrelsens vidkommande skulle sålunda

enligt överstyrelsens beräkningar — under sist angivna förutsättning —

uppgå till (900 000 + 2 460 000 + 50 000=) 3 410 000 kronor. Ett bifall till

lärarlönesakkunnigas förslag örn höjning av statsbidragsprocenten till lärarlönerna

från 75 till 90 procent föranleder dock — enligt vad skolöverstyrelsen

uppgivit i sitt utlåtande över berörda förslag — att angivna belopp av 900 000

kronor måste höjas med 180 000 kronor eller sålunda till 1 080 000 kronor.

Av sistnämnda belopp utgör dock — enligt vad jag under hand inhämtat —

omkring 25 000 kronor beräknat bidrag till avlöning åt föreståndare och

lärare vid en epileptikeranstalt.

I delta sammanhang torde jag få anmäla en av styrelsen för föreningen Söderhager

skolhem u. p. a. den 23 april 1945 gjord framställning, däri styrelsen

anhållit örn ett engångsanslag å 20 000 kronor till täckande av vissa med dess

verksamhet uppkomna utgifter.

Nämnda förening driver sedan slutet av år 1938 det i Huddinge socken av

Stockholms län belägna skol- och arbetshemmet Söderhaga. Hemmet är

avsett för undervisning och vård av efterblivna psykopatiska flickor och har

51 av medicinalstyrelsen godkända vårdplatser, därav 37 å skolhemmet och

14 å arbetshemmet. Till driften av verksamheten, som bedrives i tre av dess

föreståndarinna ägda och av föreningen förhyrda fastigheter, utgår bidrag

från förevarande anslag till bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa.

Till stöd för framställningen har anförts i huvudsak följande.

Genom krigsförhållandena och andra ogynnsamma omständigheter hade

anstaltsverksamheten belastats med utgifter, som nu blivit den övermäktiga.

Sålunda hade ett skyddsrum måst inrättas till en kostnad av 9 000 kronor.

Med anledning av en under våren 1944 inträffad dysenteriepidemi med 27

sjukdomsfall och därav föranledd undersökning av dricksvattnet hade föreningen

av Huddinge hälsovårdsnämnd ålagts att anskaffa mer hygieniskt tillfredsställande

hushållsvatten. Borrandet av ny brunn och därmed förenade

ledningsarbeten hade blivit mycket dyrbart. De slutliga kostnaderna torde

komma att uppgå till minst 12 000 kronor.

Skyddsrummet och den nya brunnen hade tillkommit för att öka elevernas

säkerhet och välbefinnande. Då fastigheterna icke kunde belånas högre

än redan skett och till föreståndarinnan utgående hyres- och lönebelopp ej

räckt till för bestridande av förenämnda nödvändiga utgifter, hade föreningen

måst gälda desamma, varigenom ett underskott uppkommit i rörelsen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

15

vilket äventyrade hemmets bestånd. Fråga hade därför uppstått, huruvida

hemmet borde nedläggas eller försäljas. Den enda tänkbara köparen, nämligen

föreningen för sinnesslöa barns vård, hade emellertid förklarat sig sakna

medel för inköp av hemmet.

Alldenstund hemmet — vilket alltid varit fullbelagt —- fyllde en mycket

viktig uppgift, skulle dess nedläggande vara till stort förfång för sinnesslövården.

Det skulle även vara i det närmaste omöjligt att finna lämplig placering

för hemmets 51 elever. För att förhindra hemmets nedläggande erfordrades

ett engångsbelopp av 20 000 kronor, helst i form av ett anslag

utan återbetalningsskyldighet.

Över framställningen lia utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen, av skolöverstyrelsen

efter hörande av inspektören för sinnesslöundervisningen samt

av statskontoret.

Medicinalstyrelsen har i anledning av ärendet låtit verkställa särskild

granskning av de ekonomiska förhållandena vid hemmet samt överlämnat

en över granskningen upprättad redogörelse. Av densamma framgår, bland

annat, att föreningens räkenskaper per den 31 december 1944 utvisade ett

avsevärt underskott, vid granskningen beräknat till 27 500 kronor, samt att

till täckande därav förelåge ett omedelbart behov av minst 20 000 kronor.

I redogörelsen uppgives vidare, att den uppkomna medelsbrislen förorsakats

framför allt av utgifter för inrättande av skyddsrum och för brunnsborrning

men även i viss mån av höga driftkostnader till följd av osedvanligt hög

vårdstandard vid hemmet. Därvid framhålles emellertid, att det av föreningen

begärda beloppet å 20 000 kronor vore avsett att täcka endast den

del av bristen, som uppkommit till följd av nämnda engångsutgifter.

I anslutning härtill framhåller medicinalstyrelsen, att driftkostnaderna vid

ifrågavarande anstalt med hänsyn till dess speciella vårdklientel — psykopatiska

imbecilla flickor — med nödvändighet bomme alt ligga högre än

vid anstalter, som omhändertoge okomplicerade sinnesslöa. Anstalten vore

synnerligen välskött och hade genom att vårda ett specialklientel, som eljest

skulle vara ytterst svårplacerat, en viktig uppgift att fylla inom sinnesslövården.

På grund härav och då det begärda statsbidraget avsåge att täcka

förluster, förorsakade av tillfälliga utgifter som ej kunde anses ingå i den

normala driftbudgeten, ville styrelsen tillstyrka den gjorda framställningen.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen och därvid anfört följande.

Genom införandet av obligatorisk skolplikt för bildbara sinnesslöa barn och

statens övertagande av en stor del av kostnaderna för sinnesslöundervisningen

har staten iklätt sig större ansvar än tidigare för de anstalter, som handhava

de sinnesslöa barnens undervisning och vård. Den tidpunkt, vid vilken

organisationen av undervisningen i hela dess omfattning skall vara genomförd,

har ännu icke fastställts, huvudsakligen på grund därav att det under

rådande kristid skulle vara omöjligt alt inom rimlig lid anskaffa för ändamålet

erforderliga lokaler. Det förutsättes dock, att redan existerande

anstalter, såväl landstingens och de landstingsfria städernas anstalter som

de privata sinnesslöanstalterna, skola vara i gång i så stor utsträckning som

möjligt. Det förhållandet, att staten för närvarande endast i begränsad utsträckning

kan lämna bidrag lill erforderliga nybyggnader för sinnesslöundervisningen

vid centralanstalterna, synes därför icke kunna tagas till in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

täkt för att staten skulle ställa sig likgiltig för de enskilda anstalter, vilka

i stor utsträckning ombesörja undervisning och vård av de sinnesslöa barnen.

Snarare synes det angeläget, att intill dess den statsunderstödda sinnesslöundervisningen

hunnit utbyggas, betingelserna för de enskilda anstalternas

verksamhet på lämpligt sätt befordras.

Söderhaga skolhem för psykopatiska imbecilla flickor fyller en viktig

uppgift såsom specialanstalt för hela landet. Nedläggande av verksamheten

vid hemmet skulle betyda ett allvarligt avbräck för sinnesslöundervisningen,

då andra lämpliga placeringsmöjligheter av denna kategori sinnesslöa saknas.

Med hänsyn härtill och då beloppet måste anses relativt ringa i jämförelse

med vad det skulle kosta statsverket att på annat sätt lösa här ifrågavarande

uppfostringsuppgift, får överstyrelsen tillstyrka bifall till framställningen.

Då det synes överstyrelsen nödvändigt, att anstaltsstyrelsen för framtiden

söker nedbringa kostnaderna för anstaltens drift, vill överstyrelsen ifrågasätta,

huruvida icke bifall till framställningen borde åtföljas av ett åläggande

från Kungl. Maj:ts sida om vidtagande av erforderliga sparsamhetsåtgärder

i nämnda syfte.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig, att ett belopp å

20 000 kronor ställes till föreningens förfogande för täckande av omförmälda

underskott. Ämbetsverket förklarar sig dock dela skolöverstyfelsens uppfattning,

att åtgärder böra vidtagas i syfte att nedbringa de årliga kostnaderna

för hemmets drift.

Statskontoret föreslår att ifrågavarande ekonomiska bistånd lämnas föreningen

i form av ett lån, gällande på vissa villkor och med viss tidsbegränsning.

Såsom säkerhet för lånet borde enligt statskontorets mening lämnas inteckningar

å lånebeloppet i de av föreningen brukade, av hemmets föreståndarinna

ägda fastigheterna.

Jag övergår härefter till frågan om medelsbehovet för nästa budgetår under

anslaget till bidrag till epileptikeranstalter.

Till en början torde därvid erinras om att vid sidan av ordinarie statsbidrag

från anslaget, på grund av särskilt medgivande av riksdagen, under

en följd av budgetår ett extra statsbidrag har utgått till svenska diakonanstalten

för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnad klinisk

undersökningsavdelning. Sistnämnda extra bidrag har tidigare utgått med

8 000 kronor men för innevarande budgetår i enlighet med 1945 års riksdags

beslut höjts till 15 000 kronor under villkor, bland andra, att vid densamma

mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter enligt anvisningar,

som inspektören för sinnesslövården må meddela.

I skrivelse den 31 augusti 1945 med anslagsberäkning för nästa budgetår

har medicinalstyrelsen uttalat, att någon större utbyggnad av anstaltsorganisationen

för epileptikervården icke — såvitt styrelsen hade sig bekant —

vore avsedd att komma till stånd under innevarande eller nästkommande

budgetår. På grund därav torde, framhåller styrelsen, anslaget för budgetåret

1946/47 kunna beräknas med den senaste belastningssiffran som utgångspunkt.

Under budgetåret 1944/45 — då belastningen å anslaget uppgått

till 321 396 kronor — hade statsbidrag utgått med högst 250 kronor

för var och en av det antal patienter, som i medeltal för dag under halvåret

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

17

varit intaget å uppfostringsanstalt eller arbetshem för fallandesjuka. Nuvarande

statsbidrag utginge med 80 °/o högre belopp än de förenämnda. Från

den nyssnämnda belastningssiffran borde 8 000 kronor frånräknas, motsvarande

det särskilda statsbidraget till Berga vårdhem, och det återstående beloppet

313 396 kronor ökas med 80 % till 564 113 kronor. Till denna summa

borde slutligen läggas det av 1945 års riksdag beslutade statsbidraget å

15 000 kronor till sistnämnda vårdhem. — I enlighet härmed har styrelsen

uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår till (564 113 + 15 000) 579 113

kronor eller i avrundat tal 570 000 kronor.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att medelsbehovet för nästa budgetår

till bidrag till driften av anstalter för hildha ra sinnesslöa

av de anslagsdisponerande myndigheterna — vid tillämpning av

oförändrade bidragsgrunder —- beräknats till sammanlagt 3 835 000 kronor,

varav 900 000 kronor skulle belöpa å bidragen till lärarpersonalens löner

och 2 935 000 kronor å övriga driftkostnader. Mot denna uppskattning synes

i och för sig intet vara att erinra. Vid bifall till den av mig i det föregående

förordade höjningen av statsbidraget till lärarlönerna föranledes emellertid

ett ytterligare behov av lönebidrag till ett belopp av omkring 100 000 kronor.

Med hänsyn till att bidragen utgå halvårsvis i efterskott och sålunda

de från och med den 1 juli 1946 förordade höjda lönebidragen komma att,

i den mån de avse senare hälften av budgetåret, belasta först därpå följande

budgetår torde emellertid vara tillräckligt att för budgetåret 1946/47 upptaga

anslaget till (V2 X 900 000 + "4X 1 000 000 + 2 935 000) 3 885 000, vilket

belopp, med hänsyn jämväl till vad jag i det följande vill föreslå, torde böra

avrundas uppåt till 3 900000 kronor. Härvid har jag räknat med att från

anslaget skall få utgå bidrag med samma belopp som för innevarande budgetår

till dels föreningen för sinnesslöa barns vård för uppehållande av

verksamheten vid föreningens seminarium för utbildande av lärarinnor vid

skolor för sinnesslöa barn, dels ock allmänna svenska föreningen för vården

av sinnesslöa och fallandesjuka för anordnande av en utbildningskurs för

vårdpersonal vid sinnesslöanstalterna.

Vad härefter angår den av föreningen Söderhaga skolhem u. p. a. gjorda

framställningen örn statsanslag å 20 000 kronor för täckandet av vissa med

dess verksamhet uppkomna utgifter, framgår av utredningen i ärendet att

nämnda utgifter, som förorsakats av en skyddsrumsanläggning och anordnandet

av en ny brunn, kommit att medföra ett underskott i föreningens

driftbudget, vilket synes äventyra fortbeståndet av den av föreningen bedrivna

anstaltsverksamheten till förmån för psykopatiska imbecilla flickor.

Av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen har vitsordats, att anstalten fyller

en viktig uppgift såsom specialanstalt för hela landet och att ett nedläggande

av dess verksamhet skulle betyda ett allvarligt avbräck för sinnesslöundervisningen,

alldenstund andra lämpliga placeringsmöjligheter icke stå

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 144. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

till buds för denna kategori sinnesslöa. Med hänsyn härtill och då det av

föreningen begärda beloppet är förhållandevis ringa vill jag i likhet nied de

i ärendet hörda myndigheterna ej motsätta mig att medel i begärd omfattning

ställas till föreningens förfogande. Övervägande skäl synas mig tala

fÖT att beloppet utlämnas som ett extra driftkostnadsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Jag förordar därför, att riksdagens bemyndigande utverkas

för Kungl. Majit att till föreningen med anlitande av förevarande anslag

utgiva ett engångsbidrag å 20 000 kronor till täckande av det å föreningens

rörelse uppkomna underskottet, därvid å Kungl. Majit torde få ankomma

att, med beaktande av vad skolöverstyrelsen anfört i ärendet, fastställa närmare

villkor för bidragets åtnjutande.

Anslaget till bidrag till epileptikeranstalter har av medicinalstyrelsen

beräknats till 570 000 kronor, avseende bidragen till de egentliga

driftkostnaderna. Styrelsen har därvid räknat med att för en klinisk undersökningsavdelning

vid Berga vårdhem skall utgå ett extra bidrag av samma

storlek, som beviljats för innevarande budgetår eller högst 15 000 kronor.

Mot styrelsens beräkning har jag icke annat att erinra än att beloppet

570 000 kronor bör ökas med omkring 21 500 kronor, motsvarande statens

bidrag under nästa budgetår för bidrag till lärarlöner vid en anstalt av här

avsett slag. Anslagsbehovet kan sålunda uppskattas till (570 000 + 21 500)

591 500 kronor eller i avrundat tal 590 000 kronor, vilket belopp jag sålunda

förordar till anvisande för nästa budgetår. Sedvanligt bemyndigande torde

böra utverkas av riksdagen om medgivande att utgiva förenämnda extra

statsbidrag, numera å 15 000 kronor, till undersökningsavdelningen vid Berga

vårdhem.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

I. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till driften

av anstalter för bildbara sinnesslöa samt för fallandesjuka,

som av mig förordats, att tillämpas från och med den

1 juli 1946;

II. medgiva, att till föreningen Söderhaga skolhem u. p. a.

må — utan hinder av gällande bestämmelser om statsbidrag

till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa —- utgå ett

engångsbidrag med 20 000 kronor för täckande av uppkommet

driftunderskott, på villkor som av Kungl. Maj :t må föreskrivas;
III.

medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan

hinder av gällande bestämmelser om statsbidrag till epileptikeranstalter

— för tiden från och med den 1 juli 1946 till

och med den 30 juni 1947 utgå ett extra statsbidrag med

högst 15 000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka

män anordnad klinisk undersökningsavdelning, på villkor,

bland andra, att vid densamma mottagas patienter även

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

19

från andra epileptikeranstalter enligt anvisningar, som inspektören

för sinnesslövården må meddela;

IV. å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 anvisa

dels till Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa

ett förslagsanslag av .............. kronor 3 900 000;

dels ock till Bidrag till epileptikeranstalter ett förslagsanslag

av ................................ kronor 590 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Antalet befattningshavare (slöjdlärare ej inbegripna) nied tjänstebo
vilka

tjänste
-

Anstalter

Antalet befatt- ningshavare med

tjänstebostad

Antalet befatt- ningshavare utan

tjänstebostad

Före-

ståndare

Lärare

Före-

ståndare

Lärare

Stockholms läns sinnesslöanstalt, Hammarby, Upplands

Väsby ............................................

1

5

—

1

Uppsala läns sinnesslöanstalt, Rickomberga, Uppsala ..

1

—

—

5

Södermanlands läns sinnesslöanstalt, Löt, Malmby ____

1

1 6

—

—

Östergötlands läns sinnesslöanstalt, Storängen, Söderköping

1

7

—

i

Smålandslänens sinnesslöanstalt, Nannylund, Eksjö ....

1

—

—

9

Blekinge och Gotlands läns sinnesslöanstalt, Ekhagen,

Karlshamn ........................................

1

1 5

Kristianstads läns sinnesslöanstalt, Fridhem, Hässleholm

1

7

—

—

Malmöhus läns sinnesslöanstalt, Möllevångshem, Lund ..

1

6

—

—

Hallands läns sinnesslöanstalt, Hallagården, Heberg ....

1

4

_

_

Göteborgs stads och Göteborgs och Bohus läns sinnesslö-

anstalt, Stretered, Kållered..........................

1

—

—

10

Skaraborgs och Älvsborgs läns sinnesslöanstalt, Johan-

nesberg, Mariestad..................................

1

1 16

—

—

| Värmlands läns sinnesslöanstalt, Ulleberg, Karlstad ....

1

—

—

6

Örebro läns sinnesslöanstalt, Askersund................

1

_

—

4

Västmanlands läns sinnesslöanstalt, Sofielund, Ströms-

holm..............................................

1

6

—

—

Kopparbergs läns sinnesslöanstalt, Haggården, Hedemora

1

6

—

—

Gävleborgs läns sinnesslöanstalt, Höghammar, Bollnäs ..

1

1

5

Västernorrlands läns sinnesslöanstalt, Bodaborg, Viskan

1

4

2

Jämtlands läns sinnesslöanstalt, Furuhagen, Bräcke ....

Västerbottens läns sinnesslöanstalt, Brogården, Umeå ..

1

3

—

1

1

—

—

2 8

Norrbottens läns sinnesslöanstalt, Tallheden, Råneå ....

1

_

—

4

Slagsta skol- och arbetshem, Fittja....................

1

9

—

1

Skolhemmet Hammarbo, Tungelsta....................

1

1 3

—

—

Margaretahemmet, skol- och arbetshem, Knivsta........

1

4

—

—

Skol- och arbetshemmet Söderhaga, Drevviken ........

1

4

—

—

Skolhemmet Charlottendal, Gnesta ....................

1

1

—

1

Skol- och arbetshemmet Sävstaholm, Vingåker ........

1 1

1 4

—

1 1

Malmö stads sinnesslöanstalt, Håkanstorp, Malmö......

1

2

—

1

Betaniahemmet, skol- och arbetshem, Askim ..........

>{

8 (därav

2 i Gbg)

} -

—

1 Enligt inspektören för sinnesslöundervisningen. 2 Fr. o. m. läsåret 1946/47 9.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

21

Bilaga.

stad vid de statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa m. fl., vid

bostäder finnas.

Hyresavdrag för tjänstebostad

per månad kronor

Anmärkningar

Föreståndare

Lärare

Hyresavdraget ännu ej fastställt

40: —

—

—

50:-

För föreståndaren har hyresavdrag ännu ej fastställts, för lä- rare fr. o. m. ''/7 1945

75:-

60: —

Avdragsbeloppen inkludera tvätt och städning

80: —

Föreståndarinnan betalar 140: — per mån. varav 60: — för

kost; 80:— inkluderar tvätt

Tjänstebostad finnes men användes ej då den är olämplig;

skall tagas i bruk för annat ändamål. Enligt inspektören

är bostaden användbar. Föreståndarinnan gift och bor

utanför anstalten

95: 68

59:80

Föreståndaren 80: — ökat med dyrtidstillägg 19''6 %

Lärare 50:— > » » 19’ 6 %

58:33

50:-

Avdragsbeloppen inkludera städning och tvätt. Förestånda- rens ena rum mäste ofta användas för anstaltens räkning,

därav den låga beräkningen

—

—

Hyresavdragen ännu ej fastställda

83:33

—

Förslag örn höjning av hyran är under utredning

162:50

59:80

91:67

—

Avdraget inkluderar städning och kost. Senaste värderingen

gjord 1939

91:67

—

Avdraget inkluderar kost

70:-

45: —

Avdrag fr. o. m. */» 1945. Föreståndaren betalar för två rum

varav det ena till stor del utgör representationsrum

—

—

Avdrag ännu ej fastställt

95: 70

59:80

Tjänstebostad för föreståndaren finnes, så länge den nuvarande

föreståndaren är i tjänst

Föreståndarinnan: 80:— ökat med dyrtidstillägg 19’6 %

Lärarinna: 50:— > > > 19''6 %

37: —

37: —

—

40:—

Avdrag för föreståndaren ännu ej fastställt

—

—

Avdrag ej fastställt. Bostaden utgöres endast av ett mindre

sovrum

38:15

—

38:15

38: 15

Föreståndarinnan och lärarinnorna 35: — för vardera ökat

med 9 % dyrtidstillägg

1 38:15

1 38: 15

35:--h 9 % dyrtidstillägg

25: —

/ 25: — 1

\ 50: — J

Det högre beloppet avser en gift lärarinna

—

35: —

Föreståndarinnan äger fastigheten och betalar därför ej hyra

40: 15 f. oinöbl.

40: 15 f. omöbl.

För den andra lärarinnans rakning förhyr styrelsen utom an-

43: 15 > möhl.

43:15 » möhl.

stalten ett möblerat rum för 40: — per mån.

1 38:15

1 38: 15

Föreståndaren och lärarinnorna 35: —, vardera ökat med 9 %

dyrtidstillägg 1

32: —

25: —

Beloppen äro grundbelopp, varå utgå dyrtids- och kristillägg

med ej angiven summa

| 50: —

Det högre beloppet är för Göteborgslärarna. Beloppen inklude-

t 55: —

ra tvätt samt för Göteborgslärarna dessutom städning. Av- drag för föreståndarinnan är ännu ej fastställt

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa ra. ra. s. 2 i texten
  2. SU 1946:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa m. m. s. 1 i texten