Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa
1946-01-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:18, Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 18-
1
Nr 18.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa ändringar
i gällande tulltaxa; given Stockholms slott den
12 januari 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för socialdepartementet
och t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson,
fråga om ändrade bestämmelser rörande tulltaxering av vissa vitaminpreparat
samt anför därvid följande.
I en den 20 augusti 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Majit har Sveriges
kemiska industrikontor hemställt att tullfrihet måtte medgivas för vissa
preparat, som användas vid vitaminisering av vetemjöl.
Såsom motivering för denna hemställan har kemikonloret anfört, att vitaminisering
av vetemjöl, som påbörjats i Sverige år 1944, därefter successivt
vunnit ökad utbredning. Från och med hösten 1945 torde den alldeles övervägande
delen av landets produktion av siktat vetemjöl komma att försättas
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 18.
1
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 18.
med såväl vitamin B, som vitamin B2 och nikotinsyra. Av dessa vitaminer
vore vitamin B2 i gällande tulltaxa upptagen under stat. nr 539:1 med tullfrihet,
medan vitamin Bi och nikotinsyra hänfördes till stat. nr 540: 2 med
tull av 15 procent av värdet.
Kemikontoret har vidare anfört:
Då importvärdet för de kvantiteter Bi och nikotinsyra, som torde komma
att användas inom kvarnindustrien, efter nuvarande världsmarknadspris
snarare över- än understiger 1 miljon kronor per år, skulle tullbeskattningen
medföra en fördyring av vitamineringen med cirka 150 000 kronor per år.
Även inom läkemedelsindustrien användes i betydande utsträckning såväl
vitamin Bx som nikotinsyra resp. nikotinsyreamid, ehuru kvantiteterna äro
väsentligt mindre än i fråga om kvarnarna.
Såvitt kemikontoret kan bedöma föreligga inga utsikier till att vitamin Bi
skall kunna bliva föremål för lönande tillverkning inom landet. Under normala
tider är förhållandet detsamma med nikotinsyra, ehuru tillverkning
härav i viss utsträckning under kriget bedrivits av inhemska läkemedelsfabriker
för eget behov. Ur den kemiska industriens synpunkt förefinnes därför
icke någon anledning att påyrka tullens bibehållande. Än mindre torde statsfinansiella
skäl böra hindra slopandet av ifrågavarande tullbeskattning av
ur folkhälsosynpunkt betydelsefulla ämnen.
Det har föreslagits, att praktiskt taget alla vitaminer skulle upptagas i bilaga
1 till apoteksvarustadgan, i vilket fall de automatiskt bleve tullfria enligt
stat. nr 539: 2. För att en vara skall kunna upptagas i denna bilaga fordras
emellertid, att den endast eller i huvudsakligaste mån användes som läkemedel.
Detta är icke fallet med vitamin Bi och B2 samt nikotinsyra, vilka
få sin ojämförligt största användning för förstärkning av vitaminhalten i
vetemjöl. Den lämpligaste utvägen att skapa tullfrihet för vitamin Bj och
nikotinsyra är därför att dessa ämnen upptagas i nr 539: 1, i vilket nummer
vitamin B, redan är nämnt under namn av laktoflavin. För vitamin Bx synes
det kemiska namnet, anevrinhydroklorid böra användas. Förutom nikotinsyra
hör även dess amid, nikotinsyreamid, nämnas, då denna har samma användningsområde.
I enlighet härmed har kemikontoret anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förelägga
riksdagen proposition om upptagande av anevrinhydroklorid, nikotinsyra
och nikotinsyreamid under stat. nr 539: 1 i gällande tulltaxa.
Över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen,
kommerskollegium och statens institut för folkhälsan.
Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande framhållit, att anevrinhydroklorid,
nikotinsyra och nikotinsyreamid enligt nu gällande tulltaxa folie under tulltaxenr
223 (statistiskt nr 540:2), som upptoge kemiska preparat, ej särskilt
nämnda, med tull av 15 procent av värdet.
Generaltullstyrelsen har vidare anfört, att enligt ett av medicinalstyrelsen
utarbetat förslag till läkemedelsstadga, avsedd att ersätta nu gällande apoteksvarustadga,
skulle icke blott nikotinsyra och nikotinsyreamid utan även
anevrinhydroklorid och ett flertal andra vitaminpreparat upptagas bland
sådana enkla kemikalier och droger, som vore att betrakta såsom apoteksvaror.
Preparaten komme i sådant fall att vid införsel till riket bliva hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
3
förliga till tulltaxenr 222:2 (statistiskt nr 539:2), som omfattade apoteksvaror,
enkla eller sammansatta, nied tullfrihet. Olika meningar syntes alltså
kunna råda, huruvida nu ifrågavarande preparat borde rubriceras såsom
apoteksvaror eller ej. Det vore vidare att märka, att även andra preparat
användes för vitaminisering av livsmedel, särskilt inom margarinindustrien,
och man torde ha anledning antaga, att krav komme att framställas på att
dessa preparat erhölle en lika gynnsam behandling i tullhänseende, som nu
ifrågasattes för de först nämnda. Dessa omständigheter syntes tala för att
frågan örn tulltaxeringen av anevrinliydroklorid, nikotinsyra och nikotinsyreamid
upptoges till behandling först i samband med en mera allsidig prövning
av de frågor, som berörde rubriceringen och tulltaxeringen av olika förekommande
vitaminpreparat. — Det torde dock icke närmast ankomma på generaltullstyrelsen
att bedöma, huruvida tillräckliga skäl förelåge att redan nu
vidtaga åtgärder för borttagande av tullen å ifrågavarande tre preparat.
Därest frågan icke ansåges böra upptagas till avgörande först i ett större
sammanhang, syntes emellertid den erforderliga ändringen i tulltaxan böra
ske på det sätt, att dessa preparat upptoges i tulltaxenr 222: 1 (statistiskt nr
539: 1), som redan omfattade ett närstående preparat, nämligen lactoflavin
(vitamin B2).
Kommerskollegium har anfört:
Enligt förordningen den 23 maj 1941 (nr 268) örn framställning och införsel
av vitaminiserade livsmedel må vitaminering av livsmedel för avsalu
inom riket endast ske efter tillstånd av kollegium. Vitaminering med Bi, B2
och nikotinsyra eller nikotinsyreamid har inom landet hittills förekommit
endast i fråga om vetemjöl. Kollegium räknar med att kollegium under år
1945 kommer att till olika kvarnföretag utfärda tillstånd för vitaminering
av vetemjöl med ifrågavarande vitaminer avseende ungefär 80 procent av
landets vetemjölsproduktion. Vitamintillsatsen kommer därvid att uppgå till
för Bi 5 mg, B2 3 mg och nikotinsyra eller nikotinsyreamid 40 mg per kg
mjöl. Med nämnda tillsatser beräknar man erhålla en vitaminhalt ungefärligen
motsvarande vetekornets. Efter samråd med statens institut för folkhälsan
har kollegium funnit en sådan vitaminering kunna vara ur folkhälsosynpunkt
värdefull. Med hänsyn härtill anser kollegium det även vara av
betydelse alt vitaminerna kunna anskaffas till lägsta möjliga pris.
Då kollegium delar kemikontorets uppfattning att vitamin Bi och nikotinsyra
eller nikotinsyreamid knappast kunna bli föremål för inhemsk tillverkning
i önskad omfattning synes hinder icke böra möta att de nyssnämnda
vitaminerna, i likhet med vad fallet är med vitamin B2, vid import bliva tullfria.
Kollegium anser sig därför böra tillstyrka att anevrinliydroklorid, nikotinsyra
och nikotinsyreamid upptagas under stat. nr 539: 1 i gällande tulltaxa.
Statens institut för folkhälsan har anfört, att det ur folkhälsosynpunkt
vöre av betydelse att vetemjöl vitanriniserades med i första hand vitamin Bi
(anevrinliydroklorid) men även med övriga till B-gruppen hörande ämnen
däribland nikotinsyra eller nikotinsyreamid. Det vore likaledes ett önskemål
att denna åtgärd kunde vidlagas med lägsta möjliga kostnad för konsumenterna.
På grund härav tillstyrkte statens institut flir folkhälsan tullfrihet för
ifrågavarande varor och funne det av kemikontoret föreslagna förfaringssättet
lämpligt.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 18.
Departements
chefen.
Sedermera har kemikontoret — i anledning av generaltullstyrelsens utlåtande
— i en den 26 september 1945 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t
anfört, att i och med att nu ifrågavarande vitaminer senaste året börjat användas
i större skala inom kvarnindustrien, bortfölle förutsättningen för alt
desamma skulle kunna upptagas i läkemedelsstadgan såsom apoteksvaror;
enligt stadgan skulle nämligen såsom apoteksvaror upptagas endast sådana
enkla ämnen, vilka uteslutande eller i huvudsakligaste mån användes såsom
läkemedel. Kemikontoret har vidare framhållit, att inom margarinindustrien
för närvarande huvudsakligen användes vitamin A och därjämte vitamin D.
Sistnämnda vitamin kunde sedan gammalt importeras tullfritt. Detsamma
vore förhållandet med råvaran för de använda vitamin A-preparaten, vilken
utgjordes av leveroljor med hög vitaminhalt. Hittills hade importen visserligen
i huvudsak skett i form av raffinerade dylika oljor, valka dragit en
tull av 15 procent av värdet, men sedan de allierade makterna släppt sitt
grepp över importen, kunde man vänta att denna åtminstone till stor del
leonline att ske i form av tullfria råvaror, vilka numera kunde förädlas inom
landet. Kemikontoret hade därför ingen anledning antaga, att från margarinindustriens
sida krav komme att framställas örn ändring av tulltaxan i fråga
örn de av denna industri använda vitaminerna. I övrigt förekomme praktiskt
taget icke någon vitaminisering av livsmedel inom riket.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att vitaminisering av vetemjöl under
senare tid vunnit ökad utbredning och att härvid såsom vitamintillsats
användas vitamin Bi (anevrinhydroklorid), vitamin B2 (lactoflavin), nikotinsyra
och nikotinsyreamid.
Av dessa vitaminpreparat är vitamin lU tullfritt, medan de övriga tre preparaten
äro belagda med tull, som utgår med 15 procent av värdet.
Då vitaminiseringens betydelse ur folkhälsosynpunkt talar för att jämväl
sistnämnda tre preparat vid import bliva fria från tull, tillstyrker jag att tullen
å preparaten i fråga borttages. En ändring härutinnan torde kunna genomföras
utan avvaktan på prövningen av andra frågor, som beröra rubriceringen
och tulltaxeringen av vitaminpreparat.
Jag förutsätter, att den genom tullens borttagande uppkommande minskningen
av kostnaderna för anskaffande av ifrågavarande vitaminpreparat
beaktas vid bestämmande av priserna å mjöl och bröd.
Såsom generaltullstyrelsen framhållit torde den ifrågasatta tullfriheten för
anevrinhydroklorid (vitamin Bi), nikotinsyra och nikotinsyreamid författningstekniskt
böra genomföras på så sätt, att dessa tre preparat upptagas i
tulltaxenr 222: 1 (statistiskt nr 539: l). Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma dag för ikraftträdandet av dessa ändringar.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan1:
1
Beträffande tulltaxenr 222:1 se SFS 1939: 345.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 18.
Tull
för 100 kg
kronor
222: 1 Acetfenolisatin, anevrinhydroklorid, bärnstenssyra,
— — — natriumsalicylat, nikotinsyra, nikotin- syrearaid, ortooxikinolin —--sulfosalicylsyra
fria
dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft
å dag, som Kungl. Majit bestämmer.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Bucht.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:37 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. a1 i texten
- BevU 1946:7 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. s. 3 i texten