Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tillverkning av syntetiskt gummi

1946-03-08 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:188, Angående anslag till tillverkning av syntetiskt gummi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Majds proposition nr 188.

N r ISS.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till tillverkning

av syntetiskt gummi; given Stockholms slott

den 8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Som följd av det kritiska läge, vari landets gummiförsörjning råkat genom

den under kriget inträdda avspärrningen av handelsförbindelserna,

bär alltsedan år 1941 pågått en av statsmakterna stödd verksamhet för

åstadkommande inom riket av en tillverkning i fabriksmässig skala av

syntetiskt gummi.

Genom beslut den 28 november 1941 ställde Kungl. Majit från elfte huvudtitelns

anslag till Extra utgifter till statens industrikommissions förfogande

ett belopp av 25 000 kronor för bestridande av utgifterna för de

försök med framställning av syntetiskt gummi, som under professorn The

Svedbergs ledning påbörjats vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala.

Sedan industrikommissionen anmält, att den laboratoriemässiga framställningen

av syntetiskt gummi blivit fullbordad och fungerade tillfredsBihang

till riksdagens protokoll 104(i. 1 sami. Nr 18S. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ställande samt att fabriksmässig tillverkning av sådant gummi planerades,

hemställde Kungl. Maj:t den 17 juli 1942 till fullmäktige i riksgäldskontoret,

att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43

under fonden för förlag till statsverket uppförda förskotlsanslaget till Försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet utbetala 500 000 kronor, att av

industrikommissionen användas för inköp av maskiner för tillverkning av

syntetiskt gummi.

För bedrivande vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala av dels

laboratoriemässig framställning av syntetiskt gummi och dels tillverkning

av cirka 1 kg gummi per timme ställde Kungl. Majit genom beslut den 4

december 1942, med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Förstärkning av den civila

administrationen m. m., ett belopp av 160 000 kronor till industrikommissionens

förfogande.

För täckning av dessa sålunda anvisade belopp å 500 000 och 160 000

kronor anvisade riksdagen, på därom av Kungl. Majit i proposition nr

2/1943 framställt förslag, å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43,

dels å driftbudgeten till Försök med framställning av syntetiskt gummi ett

reservationsanslag av 160 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket till Anskaffande av maskiner för framställning

av syntetiskt gummi ett reservationsanslag av 500 000 kronor

(riksdagens skrivelse nr 18/1943).

I propositionen nr 76/1943 föreslog Kungl. Majit riksdagen — med förmälan

bland annat, alt underhandlingar förts med Stockholms superfosfat

fabriks aktiebolag om avtal på vissa angivna villkor örn uppförande av en

gummifabriksanläggning i närheten av bolagets fabriker i Ljungaverk —

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa dels till Ytterligare

försök med framställning av syntetiskt gummi under elfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 275 000 kronor, dels ock till Uppförande och

drift av en fabriksanläggning för tillverkning av syntetiskt gummi å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket ett reservationsanslag av

3 250 000 kronor. Av sistnämnda anslag avsågs 1 750 000 kronor till byggandet

av fabriken och 1 500 000 kronor till rörelsekapital under ett års

drift. Riksdagen biföll Kungl. Majits förslag enligt skrivelse den 24 mars

1943 (nr 87).

Enligt ett mellan industrikommissionen och nyssnämnda bolag den 24

maj 1943 träffat avtal åtog sig därefter bolaget att för kronans räkning i

närheten av bolagets fabriker i Ljungaverk uppföra en fabrik för framställning

av syntetiskt gummi och att under tiden till och med år 1968 vid

denna tillverka sådant gummi. Enligt avtalet skulle bolaget utan ersättning

upplåta mark till förfogande för anläggningen samt bidraga till anläggningskostnaderna

med 750 000 kronor. Anläggningen skulle tillhöra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

3

kronan, men å området uppförda byggnader skulle vid upplåtelsetidens utgång

utan lösen tillfalla bolaget med äganderätt.

Kapaciteten för fabriken i Ljungaverk beräknades ursprungligen till 400

ton gummi för år. Genom beslut den 23 juli 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t

industrikommissionen att dels vidtaga erforderliga förberedelser för utökning

från 400 till 800 ton örn året av den vid superfosfatbolagets anläggningar

i Ljungaverk planerade tillverkningen av syntetiskt gummi samt att beställa

härför erforderliga maskiner m. m., allt för en sammanlagd kostnad

av högst 375 000 kronor, dels ock bestrida denna kostnad genom att anlita

det för uppförande och drift av en fabriksanläggning för tillverkning av

syntetiskt gummi anvisade reservationsanslaget. På därom av Kungl. Maj:t

i propositionen nr 344/1943 framställt förslag beslöt därefter riksdagen i

skrivelse den 24 november 1943 (nr 490) att å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett investeringsanslag av 6 150 000 kronor till Uppförande och

drift av fabriksanläggningar för tillverkning av syntetiskt gummi. Av detta

anslag beräknades 750 000 kronor för utvidgningen av fabriken i Ljungaverk,

3 900 000 kronor för anläggande av en ny fabrik för syntetiskt gummi i

Stockvik i närheten av Sundsvall samt 1 500 000 kronor för driften av

fabrikerna. Tillika angav riksdagen, att riksdagen icke hade något att invända

mot att tidigare för gummitillverkning anvisade kapitalinvesteringsanslag

och nu ifrågavarande anslag finge utan hinder av det särskilda ändamål,

för vilket vederbörande anslag närmast avsetts, disponeras för täckande

av eventuell brist, som kunde uppkomma å annat anslag.

Avtal träffades mellan industrikommissionen och superfosfatbolaget angående

fabriken i Stockvik av i stort sett samma innehåll som avtalet rörande

Ljungaverksfabriken. Bolaget skulle emellertid icke bestrida någon

del av anläggningskostnaderna för fabriksanläggningen, vilken avsågs att

uppföras å mark som för ändamålet förvärvades av kronan, medan bolaget

å andra sidan icke skulle erhålla någon rätt till byggnaderna efter år 1968,

då bolagets driftsåtagande skulle upphöra.

Under år 1943 påbörjades i Uppsala tillverkning av syntetiskt gummi för

försvarsväsendets omedelbara behov vid en anläggning, benämnd svenska

gummiforskningslaboratoriet. Genom beslut den 22 december 1943 anvisade

Kungl. Majit från det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda

förslagsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder ett belopp av högst 465 000 kronor att av kommissionen användas

för bestridande dels intill ett belopp av 400 000 kronor av utgifter

för fortsatta undersökningar och experiment vid nyssnämnda laboratorium,

och dels intill ett belopp av 65 000 kronor av kostnader för inköp från

laboratoriet av syntetiskt gummi och provtillverkning av bilringar. På

därom av Kungl. Majit i proposition nr 2/1944 framställt förslag anvisade

riksdagen enligt skrivelse den 15 februari 1944 (nr 30) för täckning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

av beloppet å tilläggsstat II för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag

av 465 000 kronor.

Verksamheten på hithörande område i Uppsala bestod efter årsskiftet

1943/44 dels av tekniskt-vetenskaplig forskning i laboratoriemässig skala

för ytterligare studium av gummisyntesen, dels av experimentella försök

i halvstor skala, dels ock av tillverkning av syntetiskt gummi för försvarsväsendets

räkning. Förstnämnda verksamhetsled utövades vid fysikaliskkemiska

institutionen och de båda sistnämnda leden vid gummiforskningslaboratoriet.

Genom beslut den 6 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t

industrikommissionen att av medel som ställts till förfogande såsom rörelsemedel

för driften vid anläggningarna i Ljungaverk och Stockvik för fortsatta

försök vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala med framställning

av syntetiskt gummi disponera högst 72 000 kronor. Samtidigt förklarade

Kungl. Maj:t, att kostnaderna för den vid svenska gummiforskningslaboratoriet

bedrivna verksamheten skulle, till den del de vore att

hänföra till allmänna produktionskostnader, bestridas av de nyssnämnda

rörelsemedlen, i den mån tidigare för ändamålet särskilt anvisade medel

icke försloge, samt till den del kostnaderna vöre direkt hänförliga till den

vid laboratoriet bedrivna produktionen av syntetiskt gummi för försvarsväsendets

räkning genom anlitande av inflytande försäljningsmedel. Försäljningspriset

å gummi, som framställdes vid laboratoriet, skulle därvid

så bestämmas, att full täckning erhölles för sistnämnda kostnader. Genom

beslut den 23 februari 1945 bemyndigade Kungl. Majit vidare industrikommissionen

att för tiden intill den 1 oktober 1945 av de medel, som ställts

eller framgent kunde komma att ställas till förfogande såsom rörelsemedel

för driften vid anläggningarna i Ljungaverk och Stockvik, disponera dels

erforderligt belopp, uppskattningsvis cirka 12 000 kronor per månad, för

fortsatta försök vid fysikalisk-kemiska institutionen avseende framställning

av syntetiskt gummi, dels ock erforderligt belopp, uppskattningsvis cirka

25 000 kronor per månad, för fortsatta undersökningar och experiment vid

gummiforskningslaboratoriet eller eljest i samband med laboratoriets verksamhet.

I den framställning från industrikommissionen, som låg till grund

för sistnämnda beslut, framhölls bland annat, att ifrågavarande försök,

undersökningar och experiment vid fysikalisk-kemiska institutionen och

vid gummiforskningslaboratoriet utgjorde ett slags igångsättningsarbeten

för den fabriksmässiga driften och därför rimligen borde bekostas av för

nämnda drift anvisade medel.

Ljungaverksfabriken påbörjade driften på försommaren 1944 och driften

pågick därefter till den 5 oktober samma år, då en explosionsolycka föranledde

driftstopp. För bestridande av kostnaderna för härav föranledda

reparationer och omändringsarbeten vid Ljungaverksfabriken, för färdigställande

av Stockviksfabriken samt för igångsättande och drift av fabrikerna

intill utgången av år 1945, däri inberäknat kostnaderna för forsk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISS.

nings- och laboratoriearbeten vid fysikalisk-kemiska institutionen och

svenska gummiforskningslaboratoriet ävensom tillverkning av gummi vid

sistnämnda laboratorium, anvisade riksdagen, dels efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 2/1945 enligt skrivelse den 17 februari 1945 (nr 24)

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen nr 308/1945 enligt skrivelse den 13 juni 1945 (nr 370)

ett investeringsanslag av 3 850 000 kronor, båda anslagen å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden för förlag till statsverket.

Av sistnämnda belopp avsågos 2 550 000 kronor för täckande av merkostnader

för de båda gummifabrikernas färdigställande och 1 300 000 kronor

för beredande av rörelsekapital för driften av dessa samt gummiforskningslaboratoriet

i Uppsala i avvaktan på inflytande försäljningsmedel. I samband

härmed angav riksdagen, att riksdagen icke funnit anledning till erinran

mot att industrikommissionen framdeles vid försäljningen av syntetiskt

gummi uttoge ett pris, som täckte kostnaderna för gummiproduktionen

vid gummiforskningslaboratoriet. Liksom departementschefen hade ej heller

riksdagen härmed tagit ställning till frågan, huruvida nämnda försäljningspris,

vilket avsevärt överstege det pris av 3 kronor 50 öre, som industrikommissionen

hittills åsatt det syntetiska gummit, borde få slå igenom

vid försäljning av de färdiga gummiprodukterna. Skulle det befinnas

att en eljest ofrånkomlig höjning av priserna på färdigproduktema

borde undvikas, torde få övervägas huruvida icke ett subventionsförfarande

borde anlitas.

För tillverkning av syntetiskt gummi har, såsom framgår av det anförda,

beviljats investeringsanslag å tillhopa 15 750 000 kronor. På förslag av

Kungl. Majit i sistnämnda proposition beslöt riksdagen enligt skrivelse den

29 juni 1945 (nr 491) — efter avdrag från nämnda belopp av dels ett till

750 000 kronor beräknat restvärde å Stockviksfabriken, dels inköpsvärdet

å det den 1 april 1945 befintliga råvarulagret, 850 000 kronor, dels ock det

senast beviljade förlagskapitalet å 1 300 000 kronor — för avskrivning av

återstoden av det investerade kapitalet å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 under utgifter för statens kapitalfonder, avskrivning av

oreglerade kapitalförluster, anvisa ett reservationsanslag av 12 850 000

kronor.

Driften vid fabriken i Ljungaverk återupptogs på våren 1945. Ungefär

vid samma lid började tillverkningen vid fabriken i Stockvik.

I skrivelse den 1 augusti 1945 anförde industrikommissionen bland annat

följande: Kommissionen hade i den framställning, som legat till grund

lör propositionen nr 308/1945, beräknat produktionen av syntetiskt gummi,

svedopren, under tiden 1 april—31 december 1945 till omkring 500 ton

samt kostnaden härför, inklusive kostnader för gummiforskning, till omkring

4 300 000 kronor. Under tiden april—juli 1945 hade sammanlagt

producerats endast omkring 80 ton svedopren. På grund härav och då

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 188.

någon ny kalkyl över driftskostnadernas storlek ännu icke kunnat göras,

syntes det kommissionen riktigare att uppskatta tillverkningen under tiden

april—december 1945 till omkring 300 ton och kostnaden oförändrad till

omkring 4 300 000 kronor. Självkostnadspriset skulle alltså bliva omkring

14 000 kronor för ton. Då ett så högt pris uppenbarligen icke kunde uttagas

av gummiindustrien, funne kommissionen, att ett subventionsförfarande

borde anlitas över statens reservförrådsnämnd. För genomförande

av detta statliga stöd borde reservförrådsnämnden erhålla bemyndigande

att försälja svedoprenet i fria marknaden, även om marknadspriset skulle

komma att understiga självkostnadspriset.

Reservförrådsnämnden fann i yttrande över framställningen det med

hänsyn till det nu förändrade läget i fråga om gummiförsörjningen

kunna ifrågasättas, om det kunde vara nödvändigt och lämpligt att fortsätta

denna försöksproduktion i den omfattning som nu skedde. Därest

Kungl. Majit skulle finna gott lämna inköpsuppdrag till reservförrådsnämnden,

torde detta böra avse omkring 300 ton svedopren till industrikommissionens

självkostnadspris. Medelsbehovet för inköp av detta parti

skulle med det av kommissionen kalkylerade priset belöpa sig till 4 200 000

kronor. Detta belopp torde samtidigt för ändamålet böra anvisas nämnden.

Genom beslut den 19 oktober 1945 uppdrog Kungl. Majit åt reservförrådsnämnden

att inköpa de kvantiteter syntetiskt gummi, som under tiden

1 april—31 december 1945 framställts eller komme att framställas vid gummifabrikerna

i Ljungaverk, Stockvik och Uppsala, till ett pris som täckte

kostnaderna för gummits framställning, däri inberäknade utgifterna för

gummiforskningen, samt bemyndigade reservförrådsnämnden att försälja

syntetiskt gummi till pris, som fastställdes av nämnden i samråd med industrikommissionen

och statens priskontrollnämnd, även om detta pris

understege nämndens självkostnader för varan. Tillika hemställde Kungl.

Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslaget till

Förlagskapital för inköp av förnödenheter in. m. till reservförrådsnämnden

utbetala högst 4 200 000 kronor att av nämnden användas för bestridande

av kostnader för ifrågavarande inköp.

I skrivelse den 9 januari 1946 har industrikommissionen behandlat frågan

örn tillverkningen av svedopren under tiden efter den 1 januari 1946. Kommissionen

hänvisar här till en början till en vid skrivelsen fogad uppställning

rörande de beräknade totala anläggningskostnaderna för svedoprenfabrikerna

samt drift- och forskningskostnaderna till 1945 års slut. Enligt

denna uppställning skulle vid nämnda tid anläggningskostnaderna

för fabrikerna lia uppgått till sammanlagt 13 850 000 kronor samt driftocli

forskningskostnaderna (inkl. kostnader för uppläggning av förråd) till

7 100 000 kronor. Sammanlagda beloppet av dessa kostnader, 20 950 000

kronor, läcktes dels genom av staten och superfosfatbolaget beviljade anslag

å tillhopa 16 500 000 kronor dels ock genom inkomster av försäljning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 188.

av svedopren å 4 450 000 kronor. Kommissionen uppger vidare, att anläggningsarbetena

vid fabrikerna vöre avslutade vid årsskiftet 1945/46 men

att en del fakturor på kostnader härför ännu återstode oguldna. Tillverkningen

av svedopren hade under tiden från och med april till och med oktober

1945 omfattat omkring 175 ton samt därefter till årets slut omkring

65 ton.

Kommissionen anför härefter:

Ehuru behovet av en inhemsk gummiproduktion ur försörjningssynpunkt

numera bortfallit, böra de vid fabrikerna pågående arbetena på att tekniskt

fullända framställningsmetoden, vilka även innebära en jämförelse

mellan två olika tekniska metoder som tillämpas vid vardera fabriken, få

avslutas. Den gummiforskning, som bedrives i Uppsala under ledning av

professor The Svedberg, torde böra fortsättas dels såsom nu i direkt anslutning

till fabriksdriften, dels även efter dennas nedläggande såsom grundforskning

på området. Kommissionens plan innebär, att driften hålles

igång vid båda fabrikerna tills den ovannämnda tekniska jämförelsen hunnit

avslutas, vilket beräknas vara fallet i slutet av februari månad 1946.

Vid denna tidpunkt nedlägges den ena av fabrikerna, sannolikt Ljungaverksfabriken.

Den andra av fabrikerna, sannolikt Stockviksfabriken, hålles

igång tillsvidare dock minst till och med juni månad 1946. Före denna

tidpunkt beräknas resultat föreligga av de diskussioner med den amerikanska

tillverkaren av neoprenkautschuk, firman I. E. Dupont de Nemours,

Wilmington, Delaware, vilka i slutet av januari upptagas därstädes av professor

Svedberg med biträde av disponenten vid Ljungaverk Gustaf Carlsson

och chefen för Svenska gummiforskningslaboratoriet civilingenjör

Göran Philipson. Kommissionen avser att sedan dessa personer återvänt

inkomma med en redogörelse för de synpunkter på svedoprenframställningens

framtid, som framkommit vid nämnda diskussioner.

Kommissionen förordar, att under den fortsatta driften av fabrikerna

produktionen skulle inskränkas till omkring halv produktion eller omkring

30 ton för fabrik och månad, dock att det under första delen av år

1946 kunde komma att anses lämpligt att vissa perioder driva fabrikerna i

ren försöksskala eller med intermittent drift. Under denna förutsättning

beräknade kommissionen driftkostnaderna, inklusive kostnader för eventuella

smärre ändrings- och förbättringsarbeten på apparaturen, under återstoden

av innevarande budgetår till 2 220 000 kronor, varav 1 200 000 kronor

för tiden januari—februari (120 ton svedopren å 10 kronor för kilogram)

och 1 020 000 kronor för tiden mars—juni (120 ton svedopren å 8

kronor 50 öre för kilogram). Kostnaderna för gummiforskningen under

den tid fabriksdriften påginge beräknades till 60 000 kronor för månad eller

för tiden januari—juni 1946 till 360 000 kronor. De sammanlagda driftskostnaderna

under samma lid, inberäknat kostnaderna för gummiforskningen,

skulle alltså uppgå till 2 580 000 kronor. Kommissionen funne

lämpligt, att det tillverkade svedoprcnet liksom hittills till självkostnadspris

uppköptes av reservförrådsnämnden, som borde erhålla bemyndigande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

att försälja detsamma till pris, som kunde erhållas av förbrukare, även om

detta pris understege självkostnadspriset. Då försäljningspriset för närvarande

vore satt till 1 krona för kilogram, skulle reservförrådsnämndens

inkomster av försäljningen kunna beräknas till 240 000 kronor. Kostnaderna

för statsverket skulle alltså uppgå till (2 580 000 — 240 000=) 2 340 000

kronor.

Industrikommissionen anför slutligen, att den gummiforskning i mindre

skala, som skulle äga rum sedan fabriksdriften nedlagts, kunde beräknas

draga en kostnad av 38 500 kronor för månad. Anslagsbehovet för sådan

gummiforskning under budgetåret 1946/47 kunde alltså uppskattas till i

runi tal 460 000 kronor.

Industrikommissionens framställning utmynnar i en hemställan, att

Kungl. Majit måtte dels bemyndiga kommissionen att hålla svedoprenfabrikerna

i drift med inskränkt produktion, den ena t. o. m. februari månad

1946 och den andra t. o. m. juni månad 1946, dels uppdraga åt reservförrådsnämnden

att av kommissionen inköpa under tiden 1 januari—30

juni 1946 framställt svedopren till ett pris, som täckte de med tillverkningen

och gummiforskningen förenade kostnaderna, dels bemyndiga reservförrådsnämnden

att försälja detta svedopren till det pris, som kan erhållas

av förbrukare, även örn detta pris understiger självkostnadspriset, dels till

reservförrådsnämnden för detta ändamål anvisa högst 2 580 000 kronor, dels

ock för bedrivande av fortsatt gummiforskning under budgetåret 1946/47

anvisa 460 000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 januari 1946 dels bemyndigat industrikommissionen

att föranstalta därom, att tillverkningen av syntetiskt

gummi vid gummifabrikerna i Ljungaverk och Stockvik ävensom gummiforskning

i anslutning därtill under tiden 1 januari—28 februari 1946 bedrives

i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommissionen angivit, dels

uppdragit åt reservförrådsnämnden att — med anlitande av vad som kan

återstå av de medel, som enligt Kungl. Majds beslut den 19 oktober 1945

ställts till nämndens förfogande för inköp av syntetiskt gummi — inköpa

de kvantiteter syntetiskt gummi, som under nyssnämnda tid framställts

vid sagda gummifabriker, till pris, som täcka kostnaderna för gummits

framställning, utgifter för den under samma tid i anslutning till driften

bedrivna gummiforskningen däri inberäknade, dels ock bemyndigat reservförrådsnämnden

att försälja syntetiskt gummi till pris, som fastställes av

nämnden i samråd med industrikommissionen och priskontrollnämnden,

även om priset understiger nämndens självkostnader för varan.

Yttranden över industrikommissionens framställning i vad avser driften

vid gummifabrikerna under tiden efter utgången av februari 1946 ha efter

remiss avgivits av kommerskollegium — som i sin tur inhämtat yttrande

från Sveriges kemiska industrikontor — reservförrådsnämnden, statens tekniska

forskningsråd och ingenjörsvetenskapsakademien.

Vad först angår förslaget om fabriksdriftens fortsättande ställer sig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

9

reservförrådsnämnden avvisande till detsamma. Nämnden framhåller till en

början, att försörjningsläget i fråga om råvaror för gummiindustrien för

närvarande icke krävde fortsatt drift av ifrågavarande gummifabriker. Vad

som eventuellt kunde vinnas genom fortsatt försöksdrift i fråga om ytterligare

förbättring av kvaliteten, torde icke motsvara kostnaderna för sådan

drift. Enligt vad nämnden inhämtat torde man icke kunna räkna med att

genom fortsatt drift enligt nuvarande metod komma fram till konkurrenskraftiga

priser. Nämnden fortsätter.

Enligt nämndens mening kan det under angivna förhållanden starkt

ifrågasättas, huruvida det är försvarbart med hänsyn till de stora kostnaderna

för staten att fortsätta driften enligt industrikommissionens förslag

efter utgången av februari månad 1946. Nämnden anser för sin del, att

undersökning bör verkställas rörande möjligheterna att på ett eller annat

sätt tillgodogöra sig de erfarenheter som i utlandet vunnits vid framställning

av syntetiskt gummi och att härigenom få fram en i prishänseende

mera konkurrenskraftig vara. I avvaktan på resultatet härav synes driften

vid båda fabrikerna böra nedläggas och fabrikerna konserveras och underhållas

såsom beredskapsanläggningar. Genom statens försorg bör vidare,

så snart rågummi, som är lagringsbeständigt, kan importeras och det aktuella

behovet så medgiver, uppläggas så stort reservlager härav, att det

täcker behovet under den tid som vid en eventuell framtida avspärrning

kan komma att erfordras för igångsättande i tillräcklig omfattning av driften

vid beredskapsanläggningarna.

Ett av de motiv som framförts för fortsatt drift vid en av fabrikerna är,

att gummiindustrien skulle få tillfälle att fortsätta prövningen av svedoprenets

användbarhet för olika ändamål. Den ytterligare erfarenhet härutinnan,

som må vara önskvärd, torde enligt vad nämnden inhämtat från

representanter för gummiindustrien kunna med mindre kostnader vinnas

med användning av amerikansk neopren, vilken vara enligt uppgift från

representanter för industrikommissionen och tillverkaren av svedopren har

praktiskt taget samma egenskaper som svedopren.

I övriga yttranden tillstyrkes industrikommissionens förslag i denna del.

Sveriges kemiska industrikontor anför härom:

Det är otvivelaktigt så. att den verksamhet, som under fjolåret kunde

äga rum i svedoprenfabrikerna, måste betraktas som ren försöksdrift. Även

om numera glädjande nog en till kvaliteten godtagbar produkt kan tillverkas,

har man dock ej nått de resultat och erfarenhet av produktionstekniken,

som måste förefinnas för att anläggningarna skola få ett tillfredsställande

värde ur beredskapssynpunkt. Örn verksamheten omedelbart skulle

nedläggas, måste man räkna med att det kommer att bli ett mycket krävande

och långvarigt arbete att få igång produktionen på nytt. ifall en återinträdande

avspärrning skulle påfordra inhemsk tillverkning. Det skulle

säkerligen ej gå att utan vidare anknyta till de otillräckliga erfarenheter,

som vunnits under de senaste nio månaderna. Om man däremot under

ytterligare någon tid kan utveckla tillverkningsprocesserna, kunna kanske

så stora framsteg göras beträffande utbytet och så stor erfarenhet och rutin

uppnås, afl produktionen vid behov skulle kunna återupptagas under avsevärt

gynnsammare förutsättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19//6. 1 sami. Nr

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 188.

lngenjörsvetenskapsakademien anser, att det skulle vara synnerligen olyckligt

att nu plötsligt avbryta försöksverksamheten, som redan dragit stora

kostnader, men finner det knappast fördelaktigt att på sätt som skett i förslaget

fastlåsa produktionen vid viss nivå. Med hänsyn till att det fortfarande

vore fråga örn försöksdrift, kunde det ställa sig gynnsammare att

exempelvis först under någon tid grundligt utprova varje särskilt produktionssteg

i full fabriksskala. Man kunde härigenom koncentrera sig på en

uppgift i taget. Sedan de lämpligaste betingelserna utrönts för varje steg,

kunde tillverkningsprocessen i dess helhet genomföras. — Akademien anmärker

vidare, att det för närvarande gällande försäljningspriset av 1 krona

för kilogram syntes synnerligen lågt, och förordar, att en utredning gjordes,

i vad mån detta låga pris verkligen kunde anses rimligt.

Beträffande den fortsatta gummiforskningen tillstyrkes denna i samtliga

yttranden. Reservf örrådsnumnden ifrågasätter dock, huruvida det icke borde

vara möjligt att nedbringa de av industrikommissionen beräknade kostnaderna

härför. En närmare utredning rörande denna forsknings uppgifter

och behov syntes under alla förhållanden böra komma till stånd, innan

medel för nästa budgetår anvisades.

överbefälhavaren har i skrivelse den 7 februari 1946, utan att taga ställning

till frågan om vilket stöd som borde lämnas åt tillverkningen av syntetiskt

gummi, framhållit, att frågan örn landets försörjning med gummi,

särskilt för bilringar, vöre en beredskapsfråga av första ordningen samt

att det vore av vikt, att denna fråga bragtes till en tillfredsställande lösning.

I en till skrivelsen fogad, inom industrikommissionen upprättad promemoria

framhålles, att kalkyler, baserade på under den hittillsvarande driften

tillfälligt uppnådda »ideala» utbyten och på råvaror till fredspriser,

pekade på att ett självkostnadspris av 2—3 kronor per kilogram skulle ligga

inom möjligheternas gräns. Detta pris läge i samma storleksklass som för

importerad neopren, varför en fredsproduktion syntes vara möjlig.

Sedan industrikommissionen i skrivelse den 21 februari 1946 anhållit att

få fortsätta svedoprentillverkningen vid båda svedoprenfabrikerna jämte

gummiforskning i anslutning därtill jämväl under mars 1946, har Kungl.

Majit genom beslut den 22 februari 1946 lämnat industrikommissionen det

begärda bemyndigandet ävensom dels uppdragit åt reservförrådsnämnden

att inköpa under mars tillverkat syntetiskt gummi till pris, som täckte

kostnaderna för gummits framställning, utgifter för den under samma tid

i anslutning till driften bedrivna gummiforskningen däri inberäknade, dels

ock bemyndigat nämnden att ej mindre förskottsvis bestrida kostnaderna

för inköpen av influtna försäljningsmedel än även försälja berörda kvantiteter

syntetiskt gummi till pris, som fastställdes av nämnden i samråd

med industrikommissionen och priskontrollnämnden, även örn priset understege

nämndens självkostnader för varan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

11

I skrivelse den 6 mars 1946 har industrikommissionen slutligen — med

ändring av sin tidigare framställning —- anhållit örn bemyndigande att

hålla båda svedoprenfabrikerna i drift med sammanlagt cirka 30 tons

månatlig produktion till och med juni månad 1946 samt att därefter låta

den ena fabriken stå i beredskap och driva den andra med cirka 30 tons

månatlig produktion till och med juni månad 1947 ävensom alt fortsätta

den nu bedrivna gummiforskningen i Uppsala till och med juni månad

1947. Vidare har kommissionen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels

uppdraga åt reservförrådsnämnden att av kommissionen inköpa under tiden

april 1946—juni 1947 framställt svedopren till ett pris som täckte de med

tillverkningen och gummiforskningen förenade kostnaderna, dels bemyndiga

nämnden att försälja detta svedopren till det pris som kunde erhållas

av förbrukare, även örn detta pris understege självkostnadspriset, dels ock

till reservförrådsnämnden för dessa inköp anvisa högst 4 360 000 kronor.

I en till skrivelsen fogad, inom kommissionens kemiska avdelning upprättad

promemoria anföres:

Framställningskostnaderna för svedopren vid fabrikerna Ira på grund av

under den senaste tiden genomförda förbättringar av driftsförhållandena

kunnat nedbringas på ett sådant sätt, att utvecklingen för framtiden nu

kan beräknas gå mot avsevärt lägre driftkostnader än de tidigare kalkylerade.

Detta har möjliggjorts genom metodiska, ekonomiska undersökningar

vid båda fabrikerna, i samband med försöksdrift i reducerad skala. Då

det är att förvänta, att fortsatta undersökningar i denna reducerade driftskala

ytterligare skall förbättra driftsekonomien, torde det vara starkt motiverat

att även i fortsättningen, förslagsvis till 1 juli 1946, bedriva denna

försöksdrift vid de båda fabrikerna i stället för att, som tidigare föreslagits,

nedlägga den ena fabriken och driva den andra med halv produktion.

Vid försöksdriften avses blott cirka 15 ton svedopren per fabrik och

månad att produceras.

1 den tidigare kalkylen har räknats med ett försäljningspris av 1 krona

per kg för svedopren. Detta pris har numera höjts till kronor 1: 25 per kg.

Även detta höjda pris är emellertid satt i paritet till priset på bunagummi.

Vissa möjligheter finnas emellertid alt genom försäljning av svedopren till

användningsområden, där buna ej duger, få ut ett försäljningspris av

samma storleksordning som det nu gällande på importerad neopren, cirka

3 kronor per kg. (För neopren i latexform kronor 3: 50 per kg.)

1 detta sammanhang kan påpekas, att man redan nu kan börja skönja

konturerna till en svedoprentillverkning, som endast skulle erfordra ett

relativt obetydligt ekonomiskt tillskott från statsmakternas sida. Enligt

uppgifter från driftsledningen har tillverkningskostnaden redan nu nedgått

till cirka 7 kronor per kg vid en produktion av 30 ton per fabrik och månad.

Utbytet, räknat som kg färdigt svedopren per kg karbid, är därvid cirka

40 procent. Detta utbyte beräknas kunna stegras till cirka 60 procent, en

siffra som ej avsevärt skiljer sig från de vid amerikanska fabriker erhållna.

Denna utbytesstegring väntas nedbringa tillverkningskostnaden lill cirka

kronor 5: 50 per kg vid 30 tons produktion per fabrik oell månad. Vid 50

tons produktion per fabrik och månad torde tillverkningskostnaden i samband

med väntade ytterligare reduceringar inom ungefär ett år kunna ned
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S8

bringas till cirka kronor 4: 50 per kg. (Vid försäljning i latexform 4 kronor

per kg.) Detta pris hänför sig till nuvarande höga råvarukostnader. Vid

fredspriser på råvaror har i ett tidigare sammanhang av fabriksledningen

nämnts en uppnåelig självkostnad av cirka kronor 2: 50 per kg.

Som redan nämnts synes, enligt nu föreliggande uppgifter, ett försäljningspris

av kronor 3:--3: 50 per kg tänkbart att uppnå exempelvis ge
nom

försäljning av produktionen i latexform till konstläderfabrikation och

klistringsändamål inom skoindustrien.

Med hänsyn till önskvärdheten att få de tekniska förutsättningarna slutgiltigt

utformade och få en tänkbar framtida fredsproduktion ytterligare

utredd och efter överläggningar med professor The Svedberg och hans medhjälpare,

vilka i dagarna återvänt från U. S. A., anser sig kommissionen

böra föreslå att driften vid en fabrik bör fortgå även under budgetåret

1946/47.

Vid uppgörandet av kostnadskalkyler härför måste beaktas, att i samband

med det kraftiga nedbringandet av tillverkningskostnaderna, vissa

smärre nyinvesteringar måste göras. Då det därjämte måste bli dyrare

per producerad enhet att framställa 15 ton per månad vid två fabriker,

som nu föreslås, i stället för 30 ton vid en fabrik, lia kostnaderna för återstoden

av innevarande budgetår upptagits till 11 kronor per kg och för

budgetåret 1946/47 till kronor 6: 50 per kg. Försäljningspriset har försiktigt

upptagits till kronor 1: 25 per kg.

En kostnad, som överhuvud taget ej upptogs i de tidigare kalkylerna är

kostnader för avveckling och sedermera underhåll av en fabrik. Dessa

kostnader ha av driftsledningen uppskattats till 80 000 kronor resp. 50 000

kronor per år. Tillägges kostnaden för avveckling av en fabrik efter den

1 juli 1946 och underhåll av densamma under budgetåret 1946/47, fås en

tillskottskostnad av 130 000 kronor.

I promemorian upptages härefter följande specifikation av de beräknade

kostnaderna.

1. Kostnader för vilka anslag begäres budgetåret 1945146.

Kronor

Drift vid två fabriker april—juni 1948 90 ton svedopren å 11

kronor per kg .......................................... 990 000

Forskning april—juni 1946 .................................. 180 000

Drift plus forskning 1 april—30 juni 1946 .................... 1 170 000

Forskning budgetåret 1946/47 å 38 500 kronor ................ 460 000

Anslag efter den 1 april som begäres budgetåret 1945/46 ........ 1 630 000

Härifrån beräknas avgå inkomster för svedopren genom reserv
förrådsnämnden

90 ton å 1: 25 ...................... cirka 110 000

Kostnad för statsverket 1 april—30 juni 1948 ................ 1 520 000

2. Kostnader för budgetåret 1946147.

Drift vid en fabrik 1 juli 1946—30 juni 1947, 360 ton å kronor

6: 50 per kg............................................. 2 340 000

Ökad gummiforskning utöver ovan upptagna å 21 500 kronor

per månad .............................................. 960 000

Avvecklingskostnader för en fabrik ......................... 130 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 13

Anslagsbehov budgetåret 1046/47 ............................ 2 730 000

Härifrån avgår inkomst för svedopren: 360 ton å kronor 1:25

per kg................................................. 450 000

Kostnad för statsverket 1 juli 1946—30 juni 1947 .............. 2 280 000

Sammanlagt anslagsbehov 1 april 1946—30 juni 1947 .......... 4 360 000

Sammanlagd kostnad för statsverket 1 april 1946—30 juni 1947 . . 3 800 000

Beträffande det beräknade beloppet för gummiforskning har från industrikommissionen

under hand uppgivits följande. Av det begärda beloppet,

60 000 kronor för månad, vore 12 000 kronor avsedda för fysikalisk-kemiska

institutionen vid Uppsala universitet, 34 000 kronor för Svenska gummiforskningslaboratoriet

i Uppsala och 14 000 kronor för en underavdelning av sistnämnda

laboratorium, som inrättats vid LKB forskningslaboratorium vid

Barnängens fabrik i Stockholm. Av dessa kostnader beräknades följande belopp

för avlöningar, nämligen vid fysikalisk-kemiska institutionen 7 000 kronor

(13 anställda, varav 8 med högre utbildning), vid Svenska gummiforskningslaboratoriet

i Uppsala 20 000 kronor (50 anställda, varav 8 med högre

utbildning) samt vid LKB-laboratoriet 5 000 kronor (12 anställda, varav 4

med högre utbildning).

Den inhemska tillverkningen av syntetiskt gummi har efter långvarigaDePartementiförberedelser,

varunder många svårigheter mött, under år 1945 kunnat upptagas

i fabriksmässig skala och har under större delen av samma år pågått

med vissa avbrott för ändringsarbeten i förbättringssyfte. De erhållna produkterna

lia varit av växlande kvalitet; den senare tidens resultat anses

dock vara relativt tillfredsställande, beroende på de under tillverkningens

gång ständigt pågående förbättringsarbetena. Produktionskostnaderna äro

alltjämt höga, men, i den mån tillverkningsmetoderna bliva ytterligare

prövade och med ledning av därvid vunna erfarenheter förbättrade, föreligga

utsikter till att tillverkningskostnaderna skola kunna minskas. Förutsättningar

synas redan under den närmaste framliden finnas för att det statliga

stödet till produktionen skall kunna avsevärt reduceras.

Under den tid som förflutit sedan de första stegen togos på vägen mot

en fabriksmässig tillverkning inom landet av syntetiskt gummi och till

dess denna tillverkning nu realiserats, lia förhållandena i fråga örn

vårt lands gummiförsörjning väsentligen förändrats, i det att möjligheter

till import av råvaror för gummiindustrien numera föreligga. Redan vid

äskandet av den första medelsanvisningen för gummifabrikernas uppförande

uttryckte jag min tveksamhet beträffande frågan, huruvida den inhemska

gummitillverkningen skulle komma att få någon betydelse under den pågående

krisen. Min tveksamhet härutinnan har visat sig befogad, i det att

gummi till verkning i fabriksmässig skala kunnat upptagas först i krisens slutskede.

Ur forser jningssvnpunkt synas skäl för en fortsatt drift av fabrikerna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

för syntetiskt gummi numera icke vara för handen. Såsom framgår av reservförrådsnåmndens

yttrande över industrikommissionens förslag föreligga

irån gummiindustriens sida icke heller några önskemål om tillverkningens

fortsättande. Enligt vad jag inhämtat har dock efterfrågan på inhemskt

syntetiskt gummi från gummiindustriens sida på senaste tiden ökat.

Om alltså icke direkta försörjningsskäl motivera gummitillverkningens fortsättande,

uppkommer frågan, huruvida andra skäl därtill finnas. Härvid träder

beredskapssynpunkten i främsta rummet. Det framstår såsom önskvärt,

att möjligheter finnas att inom landet förhållandevis snabbt kunna upptaga

tillverkning av syntetiskt gummi för att trygga gummiförsörjningen, därest

så skulle befinnas nödvändigt. Den gångna tidens erfarenheter ha emellertid

visat, att detta icke kan ske utan att i förväg grundliga förberedelsearbeten

verkställts. Visserligen har genom den hittillsvarande verksamheten på

ifrågavarande område åtskilligt redan blivit utfört i detta hänseende. Verksamheten

har emellertid hittills haft och har alltjämt karaktären av försöksdrift.

Vid överläggningar som jag under behandlingen av ifrågavarande

spörsmål haft med representanter för de svenska tillverkarna av syntetiskt

gummi, bland andra dem som under ett pär månader innevarande år studerat

tillverkning av sådant gummi i Amerikas förenta stater, har framgått, att

för erhållande av mera definitiva resultat beträffande tillverkningsprocessens

lämpliga utformning tillverkning bör bedrivas dels ännu någon tid vid båda

de nu i gång varande fabrikerna för att träffa avgörande mellan de båda

olika metoder, som komme till användning vid desamma, dels ock under

hela nästa budgetår vid en av fabrikerna för att ytterligare pröva tillverkningsprocessen.

Härigenom skulle ett gynnsammare utgångsläge kunna erhållas

för återupptagande av tillverkningen, därest så skulle visa sig nödvändigt.

Uppenbart är emellertid, att en fortsättning av den inhemska tillverkningen

av syntetiskt gummi kommer alt medföra utgifter för statsverket. Det

är givetvis vanskligt att bedöma, huruvida dessa utgifter äro tillräckligt motiverade

genom de fördelar ur beredskapssynpunkt sorn nyss angivits. I de

över industrikommissionens framställning av den 9 januari 1946 avgivna

yttrandena äro meningarna delade. Medan reservförrådsnämnden anser tillverkningen

snarast böra inställas, har man i övriga yttranden i huvudsak

tillstyrkt kommissionens i framställningen avgivna förslag,

Efter övervägande av vad i ärendet förekommit har jag funnit mig böra

förorda, att tillverkningen av syntetiskt gummi fortsätter i huvudsaklig överensstämmelse

med industrikommissionens förslag, d. v. s. vid båda fabrikerna

med väsentligt inskränkt produktion intill utgången av juni 1946 samt vid en

av fabrikerna med halv produktion tillsvidare under hela budgetåret 1946/47.

Dock torde härutinnan den modifikationen böra göras, att så snart avgörande

träffats mellan de båda nyssnämnda tillverkningsmetoderna, tillverkningen

skall inskränkas till den av fabrikerna, där den valda metoden brukas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S8.

15

I industrikommissionens kostnadsberäkningar ingår bland annat ett belopp

av 60 000 kronor för månad för bedrivande av vetenskaplig forskning på

ifrågavarande område. Det synes självfallet, alt för att åsyftat resultat med

den fortsatta gummitillverkningen skall kunna uppnås densamma måste bedrivas

i nära anslutning till vetenskaplig forskning i laboratoriemässig eller

halvstor skala. Kommissionen förutsätter härvid, att forskningen skall under

hela den tid, tillverkningen nu ifrågasättes skola pågå, bedrivas i ungefär

samma omfattning som under senare tiden varit fallet. Även örn det kunde

synas möjligt att särskilt mot slutet av tillverkningsperioden inskränka ifrågavarande

forskningsverksamhet, vill jag dock icke motsätta mig att vid beräknande

av anslagsbehovet för tillverkningen av syntetiskt gummi kostnaderna

för forskning upptagas till det av kommissionen angivna beloppet.

Möjligheterna att i förevarande hänseende göra vissa besparingar torde emellertid

böra undersökas.

Såsom framgår av den av mig i det föregående lämnade redogörelsen, bar

Kungl. Maj:t lämnat industrikommissionen bemyndigande att föranstalta örn

driftens fortsättande under tiden januari—mars 1946. Finansieringen av

driften har därvid ordnats så, att reservförrådsnämnden fått i uppdrag att

inköpa det syntetiska gummi som tillverkas under denna tid till ett pris, som

täcker tillverkningskostnaderna inklusive kostnaderna för gummiforskningen.

För ändamålet har nämnden bemyndigats taga i anspråk medel, som stå till

nämndens förfogande. Det synes lämpligt, att enahanda förfarande tillämpas

under återstoden av innevarande budgetår. Frågan om reglering av de förluster,

som härigenom uppkomma för reservförrådsnämnden, torde böra

upptagas till prövning i samband med att ställning tages till reservförrådsnäinndens

plats inom det blivande organet för den ekonomiska försvarsberedskapen.

Särskilt anslag för ändamålet torde därför i detta sammanhang

icke behöva anvisas.

Vad däremot angår tillverkningen under budgetåret 1946/47 synas ur anslagssynpunkt

vissa förändringar böra vidtagas. Den fortsatta driften måste,

såsom jag förut framhållit, nu anses påkallad ur andra synpunkter än försörjningssynpunkter,

och det är uppenbart, att kostnaderna för tillverkningen

i varje fall icke helt kunna täckas genom det pris å produkterna som kan

erhållas i marknaden. Det synes därför befogat, att utgifterna för driften

under nämnda budgetår bestridas från anslag å driftbudgeten. Industrikommissionen

har beräknat det härför erforderliga anslagsbeloppet lill sammanlagt

3 190 000 kronor, varav 2 340 000 kronor för själva fabriksdriften,

720 000 kronor för gummiforskningen och 130 000 kronor för avveckling av

den fabrik, som är avsedd att läggas ned och hållas i beredskap. Därjämte beräknar

kommissionen en inkomst av försålt syntetiskt gummi örn 450 000

kronor, varför nettokostnaden för statsverket skulle utgöra 2 740 000 kronor.

Mot dessa beräkningar Ilar jag — med de förbehåll sorn jag förut angivit —

intet att erinra. Det synes lämpligast att anslaget, som bör erhålla reserva
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

tionsanslags karaktär, upptages till bruttokostnadernas belopp med a vran dning

nedåt till 3 000 000 kronor då inflytande försäljningsmedel böra tillföras

anslaget såsom inkomst. Rörande den närmare dispositionen av anslaget

torde det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln

till Tillverkning av syntetiskt gummi anvisa ett reservationsanslag

av...................... kronor 3 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Sven Persson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616351

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till tillverkning av syntetiskt gummi. a1 i texten
  2. SU 1946:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till tillverkning av syntetiskt gummi. s. 4 i texten