Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition nr 199

1946-03-01 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:199, Kungl. Majlis proposition nr 199

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet

för budgetåret 1946/47; given Stockholms slott den

1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

N är var an de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

I årets statsverksproposition ha anslagen under rubriken Konjunkturinstitutet

till Avlöningar, Omkostnader samt Särskilda undersökningar i avbidan

på slutförande av beredningen av frågan om en omorganisation av institutet

upptagits med allenast beräknade belopp. Anslagen ha preliminärt uppförts

med samma belopp som i gällande riksstat eller för avlöningar 95 000 kronor,

för omkostnader 25 000 kronor samt för särskilda undersökningar 100 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till dessa anslagsfrågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. 199. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Avlöningsanslaget.

Gällande personalförteckning för konjunkturinstitutet är fastställd genom

Kungl. Maj:ts beslut den 28 april 1944 (statsliggaren s. 431). Kungl. Majit har

vidare den 4 maj 1945 fastställt följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tillsvidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.................................. » 51600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 27 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 4 600

Summa kronor 95 000.

I skrivelse den 28 september 1945 har nämnden för konjunkturinstitutet

framlagt förslag angående medelsbehovet för nästa budgetår. Sedermera har

nämnden i skrivelse den 15 december 1945 framlagt förslag till ändrad

organisation av institutet, innefattande jämväl vissa ändringar i anslagsberäkningarna.

Jag ber att till en början få lämna en redogörelse för konjunkturinstitutets

nuvarande organisation.

Konjunkturundersökningar i statlig regi ha bedrivits från och med budgetåret

1936/37. För budgetåren 1936/37—1938/39 bestredos kostnaderna

för denna verksamhet från ett under riksstatens sjunde huvudtitel anvisat

reservationsanslag till Fortlöpande konjunkturundersökningar. Arbetet hade

till en början försökskaraktär, men sedan närmare erfarenhet vunnits angående

en lämplig organisation av ett konjunkturinstitut, genomfördes vid 1939

års lagtima riksdag (prop. nr 273) den omorganisation, varigenom institutet

fick sin nuvarande struktur. Krigsutbrottet medförde en så småningom skeende

inskränkning av institutets verksamhet, och under tiden från våren

1940 tdl hösten 1943 låg arbetet vid institutet i stort sett nere. De rapporter

som under denna tid utarbetades av tjänstemän vid institutet i samarbete med

experter från kriskommissionema innefattade i huvudsak redogörelser för

olika sidor av den ekonomiska politiken. Sedan arbetet återupptagits från

och med den 1 oktober 1943, vidtogos vid 1944 års riksdag (prop. nr 109)

vissa jämkningar i 1939 års organisation.

För närvarande står institutet under ledning av en nämnd, bestående av

fem ledamöter, nämligen riksbankschefen, cheferna för socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån och kommerskollegium samt en särskilt förordnad ledamot.

Nämnden fungerar på samma sätt som styrelsen för ett centralt verk

och utgör sålunda den beslutande instansen såväl i vad angår planläggningen

i stora drag av institutets arbete och den slutliga avfattningen av institutets

publikationer som beträffande anställningsfrågor, arbetsformer o. d. En av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

nämndens ledamöter är förordnad till jourhavande ledamot. Blovér dessa

fem ordinarie ledamöter har Kungl. Maj:t förordnat nio adjungerade ledamöter,

representerande olika intresseområden samt nationalekonomisk och

statistisk forskning, vilka kunna inkallas, då nämnden har att behandla frågor,

som beröra deras intresseområden, eller eljest när nämnden finner lämpligt.

Deras uppgift är att underlätta institutets kontakt med näringslivet samt

alt tillföra nämnden sakkunskap på skilda områden. Enligt gällande bestämmelser

äga ordföranden och jourhavande ledamoten uppbära årsarvoden örn

respektive 1 800 och 2 000 kronor, övriga ordinarie ledamöter äga rätt att

uppbära ersättning med 18 kronor för sammanträdesdag. Adjungerad ledamot

äger uppbära dagarvode enligt kommittékungörelsen. Någon ersättning

till nämndens ledamöter har under krigsåren icke utbetalats.

Det direkta chefskapet över arbetet inom institutet åvilar en professor och

ledare för institutets undersökningar. Såsom självständiga utredningsexperter

under honom äger institutet rätt att ha anställda två sakkunniga. Dessa

tre befattningshavare inneha ordinarie anställning och tillsättas medelst förordnande

för begränsad anställningstid. Till professorn och de sakkunniga

utgår dels lön nied 12 000 respektive 10 000 kronor om året, dels rörligt tilllägg

och kris tillägg enligt vanliga grunder, varjämte Kungl. Majit äger rätt

att medgiva förhöjning av lönen med högst 1 500 kronor för år. Docentkompetens

har utgjort förutsättning för förordnande å dessa befattningar;

för professorsbefattningen har även tillkommit sakkunnigförfarande av samma

principiella innebörd som det som föregår professorsutnämning vid universiteten.

Institutets personal i övrigt utgöres av en sekreterare, vilken under professorn

svarar för koordinationen av det löpande arbetet och därjämte utför

eget utredningsarbete. Sekreteraren uppbär arvode med högst 1 100 kronor

per månad. Ytterligare finnas anställda tre assistenter med månadsarvode

av högst 900 kronor samt tre amanuenser med månadsarvode av högst 400

kronor. Biträdespersonalen utgöres enligt personalplanen av en kontorist i

lönegrad Eo 9, två kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 samt fyra skrivbiträden.

Slutligen äger nämnden att mot dagarvode enligt kommittékungörelsen anlita

administrativt biträde av därtill av Kungl. Majit förordnad person.

I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1945 har nämnden för konjunkturinstitutet

föreslagit, att institutet organiseras på samma sätt som ett

centralt ämbetsverk under ledning av en chef med överdirektörs ställning.

Den nuvarande nämnden för institutet skulle befrias från de administrativa

uppgifterna för att utöva en samordnande och ledande verksamhet med avseende

på av staten organiserade ekonomiska utredningar. Vidare skulle de

två nuvarande sakkunnigbefattningarna och sekreterarbefattningen inplaceras

i löneplan. Däremot skulle arvodesavlöning bibehållas för assistenterna

och amanuenspersonalen. Slutligen skulle biträdespersonalen i viss utsträckning

överföras på ordinarie eller extra ordinarie stat. Därest det elter omorganisationen

skulle så erfordras borde institutet under en övergångstid, efter

medgivande av Kungl. Majit, kunna erhålla administrativt biträde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Över nämndens förslag till omorganisation ha yttranden avgivits av statskontoret

och allmänna lönenämnden.

I fråga örn nämndens för konjunkturinstitutet ställning etter en omorganisation

anför nämnden bland annat följande.

Då nämnden ursprungligen infördes såsom verksledning, skedde detta bl. a.

i syfte att genom den nära kontakt, som genom nämndens ledamöter etablerades

med de befintliga statistiska verken, underlätta för institutet att införskaffa

material för sina undersökningar. Genom nämnden kunde även institutet

tillgodogöra sig dessa verks erfarenheter. Slutligen skulle institutets

publikationer genom nämnden underkastas en intern kritik av en sakkunnig

instans, innan de offentliggjordes. Under den tid institutet varit i verksamhet,

har den sistnämnda funktionen visat sig vara den avgjort betydelsefullaste.’

'' !d en omorganisation bör därför de statistiska verkens befattning med institutets

publikationer bibehållas. En förhandsgranskning genom en institution

av nämndens art har ansetts utgöra en värdefull garanti för de framlagda

utredningarnas objektivitet och kan därjämte vara av betydelse, när

det gäller prövningen av frågor om publicering av statistiskt eller annat

material av konfidentiell natur.

Nämnden bör med hänsyn till vad här anförts lämpligen befrias från uppdraget

att vara en kollektiv verksledning och ombildas till att vara en instans

med uppgift att utöva en samordnande och ledande verksamhet med avseende

på av staten organiserade ekonomiska utredningar. Då verkens representanter

komma att tillhöra en fast organiserad nämnd ansluten till konjunkturinstitutet,

torde det bliva naturligt för dess ledamöter att till bearbetning och

utredning föreslå sådana frågor, som i den löpande förvaltningsverksamheten

aktualiseras inom de olika verkens arbetsområden, samtidigt som de ha möjligheter

att bevaka, att dubbelarbete undvikes. På nämnden bör ankomma

att utöva kritisk förhandsgranskning av de förslag till publikationer som

utarbetats inom konjunkturinstitutet. Då denna verksamhet naturligt ansluter

sig till den på ledamöterna i deras ordinarie befattningar ankommande

uppgiften att följa utvecklingen inom vederbörande verks ämbetsområde,

synas särskilda arvoden för ledamotskapet icke påkallade.

I fråga örn förslaget att inrätta en befattning som chef för konjunkturinstitutet

bar nämnden anfört följande.

De administrativa funktioner, från vilka nämnden skulle befrias, böra, i

större överensstämmelse med de för övriga centrala statliga verk tillämpade

principerna, övertagas av en chef för konjunkturinstitutet. Befattningen såsom

professor och ledare för institutets undersökningar bör därför omändras

till en verklig chefsbefattning i överdirektörs ställning. På honom bör ankomma

att själv handlägga de löpande administrativa göromålen, i samråd

med sina medarbetare planlägga och genomföra de undersökningar och utredningar,

som befinnas erforderliga, samt leda utarbetandet av institutets

konjunkturrapporter. Med hänsyn till det ansvar och den självständiga ställning

som följa med denna chefsbefattning torde densamma böra ombildas

enligt eljest för motsvarande läll tillämpade principer. Befattningen bör besattas

medelst förordnande på viss tid och benämnas professor och chef för

konjunkturinstitutet. En lämplig placering synes vara lönegraden G 8. I syfte

att bereda innehavaren möjlighet att genom fri personlig forskning underbygga

det på speciella uppgifter inriktade arbete, som åligger honom i institutet,

synes den för verkschefer i instruktionerna medgivna extra ledigheten

beträffande chefen för konjunkturinstitutet böra utsträckas till sex veckor

för år utöver honom tillkommande semester. Denna ledighet bör icke utgöra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 199.

5

hinder för honom att i tjänsten företaga de utländska resor, vartill Kungl.

Maj:t kan lämna medgivande och som torde bli erforderliga för att tillföra

institutet erfarenheter från motsvarande forskningsarbete i andra länder.

Allmänna lönenämnden har i sitt utlåtande anfört följande.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att, på

sätt föreslagits, den nuvarande befattningen som professor och ledare för

konjunkturinstitutets undersökningar med en årslön av 12 000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att medgiva viss löneförhöjning, ombildas till tjänst

i C 8. Med anledning av det i framställningen framförda förslaget, att den

för verkschefer i instruktionerna medgivna extra ledigheten skulle för chefen

för institutet utsträckas till sex veckor för år utöver honom tillkommande

semester, anser sig lönenämnden böra framhålla, att frågan om längden

av förevarande slag av ledighet ur avlöningssvnpunkt saknar betydelse, då

avlöningsförmånerna under sådan ledighet regleras av de i civila avlöningsreglementet

meddelade bestämmelserna örn tjänstledighetsavdrag.

Statskontoret har mot förslaget i förevarande del endast framfört samma

erinran som allmänna lönenämnden i fråga örn den föreslagna ledigheten utöver

semester.

Beträffande anställningsformerna för de två sakkunniga och sekreteraren

har nämnden för konjunkturinstitutet anfört följande.

De två nuvarande sakkunnigbefattningarna böra jämväl överföras till löneplan

C civila avlöningsreglementet. Då dessa befattningar böra tillsättas medelst

förordnande tills vidare och sålunda icke förenas med pensionsrätt,

torde de, med hänsyn till att som kvalifikation för förordnande å sådan

tjänst i regel bör krävas såväl docentkompetens som viss erfarenhet beträffande

utredningsarbete av jämförlig art, böra hänföras till lönegraden C 4

(årslön 12 000 kronor). Någon ändring av ämbetsbeteckningen eller av befattningarnas

antal torde icke erfordras.

I samband med omorganisationen bör sekreterarbefattningen vid institutet

inplaceras i lönegrad. På denna befattningshavare kommer att vila ansvaret

för de utredningar, som överlämnas till honom av institutets chef, samt vidare

ansvaret för koordinationen av det löpande arbetet inom institutet samt

det närmaste chefskapet över assistenter, amanuenser samt övrig personal.

I likhet med motsvarande befattningar inom de centrala verken bör befattningen

placeras i 26 lönegraden. Den bör tills vidare hänföras till Eo-planen.

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha lämnat denna del av förslaget

utan erinran.

I fråga örn assistent- och amanuenspersonalen har nämnden för konjunkturinstitutet

anfört i huvudsak följande.

Beträffande assistenterna, vilka nu äro tre lill antalet och efter nämndens

bestämmande äga uppbära arvode med högst 900 kronor för månad, synes

någon ändring ej erforderlig. En fastare organisation genom lönegradsplacering

av dessa tjänster skulle tvärtom motverka syftemålet alt genom cirkulation

på befattningarna vidmakthålla kontakten med universitet och

högskolor.

Amanuenserna, vilka för närvarande äro Ire lill antalet, åtnjuta arvode

med högst 400 kronor för månad. Med hänsyn lill de många arbetsuppgifter

som tilläggas institutet synes en förstärkning av amanuenspersonalen med

ytterligare en amanuens vara erforderlig. Då det medgivna maximiarvodet

vid flera tillfällen gjort det svårt för institutet att hävda sig i konkurrensen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

nied från annat håll erbjudna löneförmåner, skulle det för institutet vara till

stort gagn därest institutet erhölle medgivande att i undantagsfall utbetala

ett månadsarvode av 500 kronor. Icke heller för dessa befattningar finnes

anledning ändra deras karaktär av arvodestjänster.

I fråga om biträdespersonalen har nämnden framhållit önskvärdheten av

att den nuvarande kontoristen, på vilken ankommer handhavandet av diarier,

kassa, bibliotek m. m. samt det närmaste överinseendet över kontorsbiträden

samt skriv- och räknebiträden, överföres till ordinarie stat och uppflyttas

till lönegraden A 11. Emellertid har nämnden föreslagit, att tjänsten

i avbidan på 1944 års personalutrednings förslag, hänföres till Eo-planen.

Slutligen har nämnden hemställt att en av kontorsbiträdestjänsterna överföres

till ordinarie stat i 4 lönegraden.

Statskontoret har i sitt förenämnda utlåtande såvitt angår biträdespersonalen

förklarat sig icke ha någon erinran mot förslaget i vidare mån än vad

anginge uppflyttningen av kontoristtjänsten i 11 lönegraden. Ämbetsverket

finner det tveksamt, om de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna i ett

verk av konjunkturinstitutets storlek äro av den art, att de motivera en

högre löneställning än 9 lönegraden. I varje fall syntes det statskontoret

lämpligt att före ställningstagandet till dessa spörsmål avvakta personalutredningens

förslag.

Allmänna lönenämnden har i fråga örn biträdespersonalen i sitt utlåtande

anfört följande.

Beträffande biträdespersonalen har föreslagits, att kontoristtjänsten i Eo

9 skulle uppföras i Eo 11. Lönenämnden kan för sin del icke finna de å

förevarande befattningshavare ankommande göromålen vara så kvalificerade,

att de motivera tjänstens uppförande i högre lönegrad än den för närvarande

fastställda. Lönenämnden vill i stället förorda, att befattningen

bibehålies i nuvarande lönegrad men att tjänsten överföres på ordinarie stat.

Vad angår den övriga biträdespersonalen har i ärendet uppgivits, att densamma

består av två extra ordinarie kontorsbiträden och fyra skrivbiträden.

Enligt vad under hand inhämtats äro skrivbiträdena arvodesavlönade. I ärendet

har föreslagits, att en kontorsbiträdesbefattning skulle placeras i A 4.

Lönenämnden håller för sin del före, att institutets behov av befattningshavare

i kontorsbiträdes och skrivbiträdes tjänsteställning lämpligen bör tillgodoses

på det sätt, att vid anslagsberäkningen medel ställas till förfogande

för anställande av tre kontorsbiträden i Eo 4 och tre skrivbiträden i Eo 2.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 4 maj 1945 fastställt följande omkostnadsstat

för konjunkturinstitutet, att tillämpas tills vidare under budgetåret

1945/46:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 9 900

3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 15 000

Summa kronor 25 000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

7

Av posten till expenser må enligt förenämnda beslut tagas i anspråk till

bränsle, lyse och vatten förslagsvis 2 000 kronor samt till övriga expenser

högst 7 900 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t föreskrivit, att posten till publikationstryck

icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår har nämnden för konjunkturinstitutet

anfört följande.

I avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande behovet av omkostnadsmedel

vill nämnden icke ifrågasätta annan ändring av omkostnadsanslaget än

en uppräkning av posten till övriga expenser med 2 000 kronor. Dels medför

institutets fortgående utbyggnad och verksamhetens ökning en höjning av de

löpande utgifterna för städning, porto, papper, telefon m. m., dels erfordras

medel för tidskriftsprenumeration och inköp av in- och utländsk facklitteratur.

Nämnden vill vidare framhålla att därest i samband med en eventuell

personalökning en utvidgning av institutets lokaler genomföres, vissa engångskostnader

för de nya lokalernas inredning komma att uppstå. I anslutning

till de principer, som framfördes av föredragande departementschefen i

1945 års statsverksproposition (VII ht., punkt 21) förutsätter nämnden att

erforderliga engångskostnader för sådan utvidgning få tillgodoses genom anslagsöverskridanden.

Anslaget till särskilda undersökningar.

Vad slutligen angår anslaget till konjunkturinstitutet för Särskilda undersökningar

har nämnden anfört, att på detta anslag fortfarande förelåge en

avsevärd behållning, varför någon medelsanvisning utöver ett formellt belopp

å 100 kronor icke syntes vara erforderlig för nästa budgetår.

Departementschefen.

Den vid 1939 års riksdag beslutade organisationen av konjunkturinstitutet

har i belysningen av de senaste årens erfarenheter visat sig vara i behov av

översyn. Härvid torde i första hand böra upptagas frågan om den ställning,

som nämnden för konjunkturinstitutet intager. För närvarande förenar

nämnden uppgiften att vara en rådgivande och ledande instans i vad rör institutets

publikationer med uppgiften att vara administrativ chefsmyndighet

för institutet. Nämndens befattning med den sistnämnda uppgiften innebär

en överorganisation. De löpande administrativa göromålen kunna med tillfredsställande

grad av säkerhet handhavas av institutets chef. Därvid synes

den naturliga lösningen vara att ombilda den nuvarande befattningen såsom

professor och ledare för institutets undersökningar till en vanlig administrativ

chefsbefattning, lämpligen i enlighet med nämndens förslag placerad i

lönegraden C 8.

Erfarenheterna från den tid konjunkturinstitutet varit i verksamhet ge

emellertid vid handen, att en fullgod rekrytering av institutets befattningar

förutsätter nära samarbete med de akademiska institutioner som handha den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

ekonomiska utbildningen, i första hand Stockholms högskola. Ett sådant

samarbete är av betydelse för institutet även därför, att det framstår såsom

mycket värdefullt för befattningshavarna vid detta att kunna ventilera de ekonomiska

frågor institutet behandlar i de former och den miljö som den akademiska

undervisningen erbjuder.

Vid utformningen av institutets organisation framstår det såsom angeläget

att underlätta den önskvärda koordinationen med de akademiska institutionerna.

Härvid bör i rådande läge även beaktas angelägenheten av att tillsvidare

bibehålla den nuvarande chefen för konjunkturinstitutet såsom ledare

av institutets arbete. Denne har nämligen under sin tjänstgöring — vilken

pågått alltsedan institutet i dess ursprungliga form inrättades — utfört ett

mycket förtjänstfullt arbete som vunnit uppskattning inom alla läger. Detta

måste anses ha väsentligt bidragit till den ställning som konjunkturinstitutet

tillvunnit sig och till det värde som institutets forskningsresultat och publikationer

tillerkänts i den ekonomiska debatten. För att tillgodose här angivna

önskemål torde åt honom böra beredas en fast akademisk ställning

samtidigt som han kvarstår såsom chef för institutet.

Med hänsyn till det anförda synes chefsbefattningen i lönegrad C 8 tillsvidare

icke böra tillsättas. I stället bör vid Stockholms högskola för den nuvarande

chefen för institutet, professor Erik Lundberg, inrättas en statlig,

personlig professur, som han skall innehava i förening med ett förordnande

att uppehålla befattningen som chef för konjunkturinstitutet samt äga behålla,

även om förordnandet vid institutet skulle upphöra. Så länge han

tjänstgör såsom chef för konjunkturinstitutet, bör lönen till honom såsom innehavare

av denna professur utgå av institutets avlöningsanslag i stället för

den ordinarie chefslönen. Därjämte bör Lundberg från samma anslag, utöver

lön såsom professor vid Stockholms högskola, äga uppbära lämpligt tilläggsarvode,

förslagsvis med sådant belopp, att hans sammanlagda löneförmåner

motsvara bruttolön i lönegraden C 10 inklusive rörliga tilläggsförmåner. Han

bör jämväl beredas statlig pensionsrätt enligt de för professor vid statsuniversitet

gällande bestämmelserna; till denna fråga torde jag få återkomma

i annat sammanhang.

I anslutning till nämndens förslag bör innehavaren av chefsbefattningen

utöver honom tillkommande semester under ytterligare 45 dagar årligen äga

att med bibehållande av samtliga löneförmåner åtnjuta ledighet från befattningen

vid institutet för bedrivande av personlig vetenskaplig forskning.

Samma förmån bör tillkomma Lundberg under förordnande att uppehålla

tjänsten.

I händelse Lundberg skulle avgå från förordnandet å chefsbefattningen vid

konjunkturinstitutet, torde kostnaderna för den personliga professuren böra

överflyttas till anslag under åttonde huvudtiteln i samband med att chefsbefattningen

vid institutet i vanlig ordning återbesättes.

Det förslag till provisorisk lösning av chefsfrågan vid institutet, som här

framlägges, har ursprungligen utformats av nämnden för konjunkturinstitutet,

vilken varit enhällig i denna fråga, varefter förslaget utan erinran grans
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 199.

9

kats av generaldirektören och chefen för statskontoret och ordföranden i

allmänna lönenämnden. Vidare har samråd ägt rum med styrelsen för Stockholms

högskola, vilken förklarat sig beredd att medverka till förslagets genomförande.

Den närmare regleringen av Lundbergs tjänstgöringsskyldighet

torde få ske genom överenskommelse mellan styrelsen för Stockholms högskola

och nämnden för konjunkturinstitutet. Överenskommelsen bör underställas

Kungl. Majit för godkännande. I egenskap av innehavare av den

nya professuren bör Lundberg vara professor i nationalekonomi, särskilt

konjunkturforskning.

I vad rör institutets organisation i övrigt är jag beredd att i stort sett ansluta

mig till institutets i skrivelse den 15 december 1945 framlagda förslag.

Sålunda böra de två sakkunnigbefattningarna hänföras till lönegraden C 4 och

tillsättas med förordnande tills vidare. Med hänsyn till de stora svårigheter,

som visat sig föreligga vid rekryteringen till dessa tjänster, synes Kungl.

Majit böra äga att i undantagsfall å sakkunnigbefattning förordna person

utan docentkompetens, därest denne genom tidigare utredningsarbete eller

annorledes visat sig särskilt lämpad för sådant arbete.

Befattningen såsom sekreterare bör i överensstämmelse med nämndens

förslag vid inplacering i lönegrad hänföras till 26 lönegraden. Då organisationen

är avsedd att vara definitiv bör befattningen uppföras å ordinarie

stat. Assistenterna vid institutet, vilka liksom hittills böra vara tre till antalet,

synas böra bibehållas vid nuvarande löneförmåner, eller arvodesanställning

med högst 900 kronor för månad. Av de skäl, som nämnden anfört,

bör antalet amanuenser ökas från tre till fyra och deras arvode bör

med hänsyn till de för nästa år beslutade provisoriska lönetilläggen för statstjänstemän

m. fl. samt av de orsaker, nämnden åberopat, bestämmas till

högst 500 kronor för månad.

Vad beträffar biträdespersonalen hos institutet synes det önskvärt att besätta

den nuvarande befattningen såsom kontorist med en person, som äger

förutsättningar att sammanhålla det löpande expeditionsarbetet och taga befattning

med de tekniska uppgifterna i samband med konjunkturrapporternas

färdigställande för tryckning. Behov härav föreligger särskilt med hänsyn

till den förhållandevis snabba cirkulation, som förutsatts äga rum på assistent-

och amanuensbefattningarna. Befattningen synes på grund härav

böra hänföras till 11 lönegraden men tillsvidare upptagas på extra ordinarie

stat. Av övriga biträden synes lämpligt att i överensstämmelse med nämndens

förslag uppföra en kontorsbiträdesbefattning på ordinarie stat, medan för

övriga biträden avses extra ordinarie, extra eller arvodesanslällning.

Vad beträffar medelsbehovet på avlöningsanslaget för nästa budgetår torde

under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstem

ä n beräknas medel till avlönande av chefen för konjunkturinstitutet efter

bruttolön i lönegraden C 10, 18 000 kronor, minskad med pensionsavdragen

för professor vid universitet, 927 kronor. Till avlöning åt de två sakkunniga

torde beräknas sammanlagt 24 000 kronor efter lönegrad C 4 och lill sekrete
Bihang

till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. 190.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

rartjänsten i lönegrad A 26 9 330 kronor. Vidare bör för avlöning till ett kontorsbiträde

i lönegrad A 4 upptagas 2 950 kronor. Anslagsposten skulle således

uppgå till (18 000 — 927 + 24 000 + 9 330 + 2 950 =) 53 353 kronor eller

avrundat 53 400 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj : t, bör upptagas 28800 kronor till avlöningar,

beräknade efter 800 kronor per månad, till tre assistenter samt

24 000 kronor till avlöningar, beräknade efter 500 kronor per månad, till

fyra amanuenser eller sammanlagt i runt tal 53 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal böra medel anvisas för avlönande av en kansliskrivare

i lönegrad Eo 11 med 4 000 kronor, ett kontorsbiträde i lönegraden

Eo 4 med 2 780 kronor och av fyra skrivbiträden med 15 600 kronor, motsvarande

månadsarvode av 325 kronor. Vidare synes till avlönande av tillfälligt

arbetsbiträde, semestervikarier m. m. böra beräknas 1 500 kronor.

Anslagsposten skulle sålunda uppgå till (4 000 + 2 780 + 15 600 + 1 500 =)

23 880 kronor eller avrundat 24 000 kronor.

Till rörligt tillägg torde böra anvisas 7 600 kronor.

Anslaget skulle sålunda uppföras med (53 400 + 53 000 + 24 000 +

7 600 =) 138 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 43 000 kronor. Härav belöper i runt tal 27 000 kronor

på de två sakkunnigbefattningarna, för vilka medel icke beräknats i avlöningsstaten

för innevarande budgetår, då befattningarna stått vakanta.

I fråga om konjunkturinstitutets omkostnadsanslag har jag intet att erinra

mot att uppräkning av posten till expenser sker med 2 000 kronor. De övriga

posterna böra upptagas med oförändrade belopp och anslaget i dess helhet

uppföras med 27 000 kronor.

Anslaget till konjunkturinstitutet: särskilda undersökningar torde i likhet

med vad som gäller för innevarande budgetår uppföras med 100 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för konjunk
-

turinstitutet:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 professor och chef ............................ C 8

2 sakkunniga ................................... C 4

1 sekreterare ................................... A 26

1 kontorsbiträde ................................ A 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199. 11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 53 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 53 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 24 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 600

Summa kronor 138 000;

dels till Konjunkturinstitutet: Avlöningar å riksstaten för

budgetåret 1946/47 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av......................... kronor 138 000;

dels till Konjunkturinstitutet: Omkostnader å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av........................ kronor 27 000;

dels ock till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

å riksstaten för budgetåret 1946/47 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av........kronor 100.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:! Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946/47. s. 3 i texten
  2. SU 1946:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946147. s. 8 i texten