Sök i Ratio Lex

Med förslag lill förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1946-03-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:201, Med förslag lill förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

1

Nr 201.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag lill förordning

om ändring i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper; given Stockholms slott den 8

mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 201.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr

129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 5 §, 7 § 3. samt 10 och 18 §§ förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

5 §•

Då fondhandlare utfärdar avräkningsnota,

skall notan tagas ur en

för ändamålet inrättad bok, vari

blanketterna åro inhäftade och försedda

med nummer i fortlöpande

följd. Varje blankett skall bestå av

talong och avråkningsnota, den senare

delad i två lika lydande hälfter.

Talong samt avräkning snotans båda

hälfter skola genom perforering vara

från varandra skilda samt försedda

med samma nummer. Kungl. Maj.t

fastställer formulär till blanketter.

Fondhandlare, som---utfär
dade

notan.

7 §•

3. Förmedlare, som driver sådan

rörelse med värdepapper, att han på

grund därav är pliktig föra handels
-

Föreslagen lydelse:

5 §•

Då avråkningsnota utfärdas av

fondhandlare, skall för ändamålet användas

särskild blankett, som anskaffats

från generalpoststyrelsen. Vid utfärdandet

skall så förfaras, att vad

som skrives å det ena exemplaret av

notan samtidigt kopieras å det andra

exemplaret.

Fondhandlare, som--- — utfär
dade

notan.

Formulär till blankett, som i första

stycket sägs, ävensom formulär till

blankett, som enligt vad i 18 § stadgas

tillhandahålles allmänheten genom

generalpoststyrelsens försorg, fastställas

av bank- och fondinspektionen.

7 §•

3. Förmedlare, som driver sådan

rörelse med värdepapper, att han på

grund därav är pliktig föra handels
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 5 och 10 §§ 1921:396 samt beträffande 18 § 1928: 202.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

3

Nuvarande lydelse:

böcker, åligger att å vederbörande

blanketts talong göra anteckning örn

beloppet av den stämpel, som blivit

åsatt avräkningsnota, vars båda exemplar

avsänts till kontrahenterna.

10 §.

Inom tre månader efter utgången

av varje kalenderkvartal skall fondhandlare

till bank- och fondinspektionen

insända de blankettböcker nied

tillhörande exemplar av upprättade

avräkning snotor, vilka han använt

under det kvartal, varom fråga är.

18 §.

Generalpoststyrelsen skall---

till avräkningsnotor.

Ett exemplar----varje post
kontor.

Föreslagen lydelse:

böcker, åligger att i de fall, då båda

exeniplaren av avräkning snotan översändas

till kontrahenterna, å en särskild

kopia av notan göra anteckning

örn beloppet av den stämpel, som

åsatts notan.

10 §.

Inom tre månader efter utgången

av varje kalenderkvartal skall fondhandlare

i den ordning bank- och

fondinspektionen föreskriver till inspektionen

insända det ena exemplaret

av de avräkningsnotor, som upprättats

under kvartalet, eller, i fall

som i 7 § 3. avses, kopia av de under

samma kvartal upprättade notorna.

18 §.

Generalpoststyrelsen skall---

till avräkningsnotor.

Blanketter, som enligt 5 § utlämnas

till fondhandlare, skola vara försedda

med för varje fondhandlare löpande

numrering. Örn utlämnandet skall generalpoststyrelsen

genast underrätta

bank- och fondinspektionen. Vederbörande

fondhandlare har att för

ifrågavarande blanketter erlägga betalning

med belopp, som enligt generalpoststyrelsens

beräkning jriotsvarar

postverkets självkostnadspris.

Ett exemplar---varje post
kontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maid

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1U6.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt anför därvid

följande.

Enligt 1908 års fondstämpelförordning skall vid överlåtelse av fondpapper

genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift. För kontroll av denna

avgift skall vid överlåtelsen upprättas avräkningsnota i två likalydande

exemplar.

I fråga om avräkningsnota, som utfärdas av fondhandlare, äro särskilda

bestämmelser upptagna i 5 § i förordningen. I nämnda paragraf stadgas, att

sådan nota skall tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna

äro inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd. Varje blankett

skall bestå av talong och avräkningsnota, den senare delad i två lika lydande

hälfter. Talong samt avräkningsnotans båda hälfter skola genom perforering

vara från varandra skilda samt försedda med samma nummer. Kungl. Maj:t

fastställer formulär till blanketter.

I en den 9 januari 1946 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har

bank- och fondinspektionen hemställt örn vissa ändringar av bestämmelserna

rörande avräkningsnotor.

I skrivelsen har bank- och fondinspektionen till en början omnämnt att

svenska fondhandlareföreningen — under åberopande av en i ärendet upprättad

promemoria — hos inspektionen hemställt, att då de i fondstämpelförordningen

upptagna bestämmelserna rörande avräkningsnotor förhindrade

utnyttjandet av maskiner vid notornas utskrivande, åtgärder måtte vidtagas

i syfte att möjliggöra en rationalisering av sagda bestyr.

I den av fondhandlareföreningen upprättade promemorian har framhållits,

att genom maskinutskrift skulle vinnas — förutom att notan bleve tydligare

och finge ett prydligare utseende — jämväl att vederbörande fondhandlare

kunde, samtidigt som notan utskreves, genom inläggande av dupliceringsblad

erhålla en eller flera kopior, avisbrev till kunden örn uppdragets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

5

utförande samt erforderliga interna bokförings- och leveransbesked. Detta

innebure i sin tur en avsevärd kostnadsbesparing.

Rörande det lämpliga förfarandet vid avräkningsnotornas utskrivande har

i promemorian anförts i huvudsak följande.

För att kunna utskrivas på maskin borde notorna icke, såsom nu föreskreves,

vara från början sammanbundna i böcker utan förenade med ett antal

kopior till satser, vilka antingen vore helt skilda från varandra eller förenade

till ett ändlöst band. De exemplar av notorna, som vore avsedda att överlämnas

till bank- och fondinspektionen, borde efter utskriften avskiljas och i

lämpligt antal sammanbindas till böcker, i vilka såsom hittills svarsnotorna

inklistrades. Notorna borde förses med för varje fondhandlare löpande numrering.

För underlättande av maskinskrift borde notorna vara uppställda så,

att avräkningsposterna kunde utskrivas i horisontalled. Vidare borde i kontrollsyfte

föreskrivas, att blanketter till avräkningsnotor skulle levereras från

av bank- och fondinspektionen godkända tryckerier. Dessa skulle vara skyldiga

att till inspektionen uppgiva de nummerserier, som utlämnades till respektive

fondhandlare.

Med den av föreningen föreslagna utformningen av notorna kunde vid

utskriften användas såväl vanliga skrivmaskiner som maskiner av specialkonstruktioner.

Med hjälp av sådana specialmaskiner med inbyggda räkneverk

kunde avsevärda förenklingar erhållas i såväl utskrifter av notorna som bokföringsarbetet.

Slutligen har i promemorian framhållits, att då för vissa fondhandlare utskrift

för hand fortfarande kunde vara att föredraga, enligt föreningens mening

skyldighet att övergå till det nya systemet icke borde föreskrivas.

För egen del har bank- och fondinspektionen i sin nyssnämnda skrivelse

anfört, att bestämmelsen att avräkningsnota, som utfärdades av fondhandlare,

skulle tagas ur en för ändamålet inrättad bok förhindrade ett rationellt

utnyttjande av maskiner vid utskriften. Å andra sidan vore den kontroll,

som genom bestämmelsen vunnes, praktiskt taget utan värde. Det vore nämligen

att märka, att ifrågavarande böcker med blanketter till avräkningsnotor

anskaffades av fondhandlama själva, och i fråga om anlalet använda blanketter

finge inspektionen helt lita på vederbörandes egna uppgifter. Under

sådana förhållanden funnes enligt inspektionens mening icke tillräcklig anledning

att längre upprätthålla kravet på att blanketterna skulle vara sammanhäftade

i böcker utan man borde kunna tillåta även det av fondhandlareföreningen

förordade smidigare förfarandet, som möjliggjorde användandet

av tidsenliga metoder för kontorsarbetet. En viss förbättring av tillsynen

kunde emellertid vinnas örn blanketterna till avräkningsnotorna tillhandahölles

centralt genom statlig myndighet. Då det jämlikt 18 § fondstämpelförordningen

ålåge generalpoststyrelsen att tillhandahålla sådana

blanketter lill avräkningsnotor, som användes av allmänheten, syntes lämpligt

att även tillhandahållandet av blanketter avsedda för fondhandlare uppdroges

åt generalpoststyrelsen. I kontrollsyfte borde blanketterna vid utlämnandet

vara försedda med för varje fondhandlare löpande numrering och

det borde åligga generalpoststyrelsen att om utlämnandet genast underrätta

inspektionen. Självfallet borde betalning för avräkningsnotorna erläggas med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mctj:ts proposition nr 201.

belopp, som svarade mot statsverkets självkostnadspris. — Avräkningsnotorna

borde, i de fall maskinskrift skulle användas, vara så uppställda, att

avräkningsposterna kunde utskrivas i horisontalled. I de fall åter, då notorna

skulle utskrivas för hand, borde posterna till underlättande av sammanräkningen

uppställas under varandra. Härav följde att åtminstone två

iolika typer av blanketter borde finnas. Det syntes emellertid icke uteslutet,

att användningen av speciella bokföringsmaskiner kunde påkalla ytterligare

en differentiering av blankettformuläret. Inspektionen ville därför och med

hänsyn till frågans förhållandevis ringa betydelse ifrågasätta, huruvida i

fortsättningen fastställandet av formuläret borde ankomma på Kungl. Maj:t

eller örn icke fastmera uppgiften kunde anförtros åt inspektionen. — Genomförandet

av den föreslagna anordningen förutsatte ändring av 5 §, 7 § 3. samt

10 och 18 §§ fondstämpelförordningen. Sålunda borde, enligt ett av inspektionen

upprättat författningsförslag, de nuvarande bestämmelserna i 5 §

första stycket utgå. I stället borde i nämnda paragraf föreskrivas, att avräkningsnota,

som utfärdades av fondhandlare, skulle tecknas å särskild blankett,

vartill formulär fastställdes av bank- och fondinspektionen, samt att

vid utfärdandet av sådan avräkningsnota skulle så förfaras, att vad som

skreves å det ena exemplaret av notan kopierades å det andra exemplaret.

I 7 § 3. stadgades för närvarande, att förmedlare i vissa fall ålåge att å vederbörande

blanketts talong göra anteckning om beloppet av den stämpel,

som åsatts avräkningsnotan. De av fondhandlama använda blanketterna

hade emellertid redan länge saknat talong och ifrågavarande anteckning hade

gjorts å en kopia av avräkningsnotan. Detta förfarande kunde tillämpas

även i fortsättningen, vilket lämpligen borde komma till uttryck i författningstexten.

I 10 § torde erfordras endast en redaktionell ändring. I 18 § slutligen

borde upptagas bestämmelserna örn avräkningsnotornas tillhandahållande

och redovisning. Författningen borde träda i kraft vid ett kvartalsskifte

förslagsvis den 1 april 1946.

Över bank- och fondinspektionens framställning ha, efter remiss, utlåtanden

avgivits av statskontoret, generalpoststyrelsen och svenska fondhandlareföreningen.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat, att ämbetsverket icke hade

något att erinra mot bank- och fondinspektionens förslag.

Generalpoststyrelsen har anfört följande.

För närvarande tillhandahåller generalpoststyrelsen å postanstalterna blanketter

till avräkningsnotor enligt det av Kungl. Majit fastställda formulär,

som finnes fogat vid fondstämpelförordningen. Dessa avräkningsnotor,

^ som tillhandahållas i lösa blad och icke äro numrerade, komma till

användning vid köp och byte av fondpapper mellan enskilda personer. Avräkningsnota,

som utfärdas av fondhandlare, skall enligt 5 § fondstämpelförordningen

tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna äro

inhäftade och försedda med nummer i löpande följd. Dessa böcker med

blanketter till avräkningsnotor anskaffas av fondhandlarna själva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts proposition nr 201.

7

Enligt vad generalpoststyrelsen under hand inhämtat finnas för närva-i

rande 39 fondhandlare, varav 19 banker med 52 olika avdelningskontor. Dg

särskilda för maskinskrift anordnade avräkningsnolorna erfordras för närvarande

för tre eller fyra banker med underlydande avdelningskontor. Antalet

avräkningsnotor, som från fondhandlare insändas till bank- och fondinspektionen,

uppgår till mellan 700 000 och 1 000 000 st. årligen. Förbrukningen

av de avräkningsnotor, som tillhandahållas på postanstalterna, uppgår

till endast något över 1 000 st. för år. Blanketter till avräkningsnotor av

den typ, som är anordnad för maskinskrift och maskinbokföring måste

med hänsyn till det växlande behovet av antal kopior och av olika text på

dessa tryckas såsom en särskild upplaga för varje fondhandlare. De för

fondhandlare avsedda avräkningsnotorna av hittillsvarande typ, anordnade

för handskrift, kunna däremot framställas i en gemensam grundupplaga,

varefter tilltryck av firmanamn och annan särskiljande text samt numrering

kan ske särskilt för varje fondhandlare i mån av i-ekvisition.

Generalpoststyrelsen har vidare anfört, att styrelsen under vissa förutsättningar

vore beredd att i enlighet med bank- och fondinspektionens förslag

åtaga sig bestyret med anskaffning och tillhandahållande av avräkningsnotor

till fondhandlare. Med hänsyn till det omfattande och tidskrävande

arbetet med tryckningen av de olika upplagorna avräkningsnotor samt svårigheten

för närvarande att inom rimlig leveranstid erhålla papper från pappersbruken

borde de av bank- och fondinspektionen föreslagna ändringarna

i fondstämpelförordningen icke träda i kraft förrän tidigast den t juli 1946.

Vidare borde av liknande skäl beställning från fondhandlare å blanketter

till avräkningsnotor, särskilt av den för maskinskrivning och maskinbokföring

anordnade typen, avlåtas i mycket god tid. Föreskrift härom komme,

därest bank- och fondinspektionens förslag genomfördes, att av generalpoststyrelsen

meddelas i en cirkulärskrivelse till samtliga fondhandlare.

Slutligen borde övergångsvis föreskrivas, att fondhandlarna skulle förbruka

inneliggande lager av hittills använda blanketter till avräkningsnotor, innan

de från generalpoststyrelsen tillhandahållna blanketterna toges i bruk. Härigenom

vunnes, att de olika fondhandlarnas rekvisitioner av erforderliga upplagor

blanketter till avräkningsnotor inkomme successivt till generalpoststyrelsen.

I motsatt fall, d. v. s. örn alla fondhandlare efter författningsändringarnas

utfärdande på en gång rekvirerade erforderliga blanketter till

avräkningsnotor hos generalpoststyrelsen, skulle det icke bliva möjligt för

generalpoststyrelsen att fullgöra alla leveranser före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

Slutligen har generalpoststyrelsen, såvitt angår bank- och fondinspektio-,

Hens förslag till ändrad lydelse av 5 § fondstämpelförordningen, anfort att

enligt nyssnämnda paragraf skulle Kungl. Majit fastställa formulär lill blanketter

till avräkningsnota. Av inspektionens förslag till ändrad lydelse ay

nämnda paragraf syntes icke framgå, att inspektionen .skulle fastställa formulär

till annan avräkningsnota än sådan, som utfärdades av fondhandlarna.

Då det torde vara avsett, att inspektionen skulle fastställa formulär

även till sådana avräkningsnotor, som tillhandahölles å postanstalterna,

syntes motsvarande ändring böra vidtagas i den föreslagna författningstex
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Departements
chefen.

ten. Då anordningen nied tillhandahållandet av blanketterna till avräkningsnotor

centralt genom statlig myndighet enligt inspektionens förslag tillkommit

i kontrollsyfte, syntes en uttrycklig föreskrift böra meddelas örn skyldighet

för fondhandlare att, sedan inneliggande förråd av blanketter till avräkningsnotor

förbrukats, anskaffa dylika blanketter från generalpoststyrelsen.

Svenska fondhandlareföreningen har anfört, att föreningen förordade bankoch

fondinspektionens förslag. Då emellertid de flesta fondkommissionärer

hade ett betydande lager fondnotor av nu gällande typ inneliggande, vore det

ett starkt önskemål — dikterat av ekonomiska skäl — att sådana fondnotor

finge användas under en övergångstid av förslagsvis två år.

Enligt fondstämpelförordningen skall vid överlåtelse av fondpapper genom

köp eller byte upprättas avräkningsnota i två likalydande exemplar. Därest

avräkningsnota utfärdas av fondhandlare, skall notan -—■ enligt 5 § första

stycket — tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna äro

inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skyldigheten för fondhandlare

att utfärda avräkningsnota med begagnande av inbundna blanketter — vilken

föreskrift ur kontrollsynpunkt synes vara utan större praktisk betydelse

— hindrar ett rationellt utnyttjande av maskiner vid notornas utskrivande.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka, att nyssnämnda föreskrift

utgår ur fondstämpelförordningen. I samband härmed bör i 5 § upptagas

en bestämmelse örn att det skall ankomma på bank- och fondinspektionen

— i stället för på Kungl. Maj:t — att fastställa formulär till blanketter

till avräkningsnota. Denna skyldighet torde böra avse såväl blanketter till

avräkningsnotor, vilka utfärdas av fondhandlare, som blanketter, vilka enligt

vad i 18 § stadgas skola tillhandahållas allmänheten genom generalpoststyrelsens

försorg.

Bank- och fondinspektionen har i sin framställning understrukit, att en

viss förbättring av tillsynen över stämpelbeläggningen av avräkningsnotor,

som upprättas av fondhandlare, skulle kunna vinnas, därest blanketterna till

dessa notor tillhandahölles centralt genom statlig myndighet. Inspektionen har

därför förordat att dylika blanketter, som för varje fondhandlare borde vara

försedda med fortlöpande numrering, skulle tillhandahållas endast av generalpoststyrelsen,

som skulle vara skyldig att genast underrätta inspektionen

om utlämnandet av blanketter av förevarande slag. För blanketterna

skulle betalning erläggas med belopp som motsvarade statsverkets självkostnadspris.

Dessa inspektionens förslag, som tillstyrkts av generalpoststyrelsen,

synas ändamålsenliga och torde böra genomföras. De ifrågavarande

bestämmelserna böra upptagas i 18 §.

Vidare bör i förordningen uttryckligen föreskrivas — lämpligen i 5 § —

att fondhandlare icke äger använda annan blankett till avräkningsnota än

sådan, som anskaffats från generalpoststyrelsen, och att vid utfärdandet av

dylik avräkningsnota skall så förfaras att vad som skrives å det ena exemplaret

av notan samtidigt kopieras å det andra exemplaret.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

9

Slutligen torde 7 § 3. och 10 § fondstämpelförordningen böra ändras på

sätt bank- och fondinspektionen föreslagit.

De nu förordade ändringarna i fondstämpelförordningen torde böra träda

i kraft den 1 januari 1947. Därest ikraftträdandet icke sker förrän å nämnda

dag, torde särskilda övergångsbestämmelser icke vara erforderliga.

I enlighet med det nu anförda har inom finansdepartementet upprättats

förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nyssnämnda

författningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

W. Dickson.

Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 1 sami. Nr 201.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslug till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten
  2. BevU 1946:22 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 s. 10 i texten