Sök i Ratio Lex

Angående vissa lönestållningsoch ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, m. m

1946-04-12 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:240, Angående vissa lönestållningsoch ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lönestållnings-

och ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, m. m.; given Stockholms

slott den 12 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:

Såsom i årets statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, s. 112, erinrats,

har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från och med den 1

juli 1945 erhållit viss förstärkning av personalorganisationen. Därvid lia vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1940. I sami. Nr 240.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

löneställnings- och ersättningsfrågor m. m. lämnats öppna i avbidan på ytterligare

överväganden. Dessa frågor ha i huvudsak avsett följande ämnen

(jfr statsverksprop. 1945: VI ht, s. 164—165; r. skr. 1945:6, p. 45):

löneställningen för statsmeteorologer och statshydrologer;

löneställningen för meteorolog- och hydrologpersonal;

avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet

för studier m. m.; samt

kompensation för nattjänstgöring i vissa fall.

Genom beslut den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet

biträda med utredning och förslag i fråga om nämnda löneställningsoch

ersättningsspörsmål m. m. Med stöd av bemyndigandet uppdrog min

företrädare i ämbetet samma dag åt numera assessorn i kammarrätten H. Edsberg

att inom departementet biträda med utredning i ämnet.

Till fullgörande av utredningsuppdraget har Edsberg — i det följande benämnd

utredningsmannen — den 15 februari 1946 överlämnat utlåtande med

förslag i nyssnämnda hänseenden. Med anledning av i årets statsverksproposition,

sjätte huvudtiteln, s. 118, gjort uttalande har utredningsmannen utlåtit

sig jämväl beträffande frågan om löneställningen för viss telegrafistpersonal.

Över utredningsmannens förslag ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av

statskontoret, allmänna lönenämnden samt Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut. Därjämte har personalföreningen vid institutet begagnat

sig av erhållet tillfälle att yttra sig över förslaget.

För institutets fortsatta verksamhet är det av vikt, att de löneställningsoch

ersättningsspörsmål, vilka vid fjolårets omorganisation lämnades öppna,

snarast möjligt bringas till en lösning. I betraktande härav och då jag funnit

det av utredningsmannen framlagda förslaget kunna i huvudsakliga delar

godtagas, har jag ansett mig böra förorda, att detsamma lägges till

grund för framställning i ämnet till innevarande års riksdag.

I det följande upptager jag till en början omförmälda löneställnings- och

ersättningsfrågor. Därefter torde jag få anmäla uppkommen fråga om anordnande

av utbildning av civila meteorologaspiranter.

Slutligen upptager jag i det följande vissa anslagsfrågor för nästkommande

budgetår.

I. Vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål m. m.

Statsmeteorologer och statshydrologer.

I samband med beslut om uppflyttning av förste statsmeteorologer och

förste statshydrologer fran 24 till 26 lönegraden samt av statsmeteorologer

och statshydrologer från 21 till 22 lönegraden uttalade 1945 års riksdag, att

spörsmålet om ifrågavarande befattningars inplacering på löneskalan särskilt

med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter synts riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

3

förtjäna fortsatt uppmärksamhet, framför allt om en uppfattning av förste

och andre arkivarier m. fl. befattningshavare vid de s. k. lärda verken till 27

respektive 23 lönegraden skulle beslutas. I anslutning till verkställd utredning

rörande löneställningen för arkivarier, bibliotekarier och intendenter vid

de lärda verken medgav samma års riksdag uppflyttning av dessa befattningshavare

från 21 till 23 lönegraden.

Under erinran örn vad sålunda förekommit och med framhållande av angelägenheten

av att den framtida rekryteringen av meteorolog- och hydrologpersonal

med högre kvalifikationer i möjligaste mån säkerställes har utredningsmannen

förordat, att en inplacering i 23 lönegraden av statsmeteorologer

och statshydrologer kommer till stånd. Härvid har utredningsmannen

förutsatt sådan skärpning av kompetensfordringarna, att av statsmeteorolog

skulle krävas — förutom avlagd filosofie kandidat- eller filosofie ämbetsexamen,

i vilken inginge minst två betyg i ämnet meteorologi — att vederbörande

tillägnat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst.

Av statshydrolog skulle krävas — förutom den vetenskapliga utbildning,

som för närvarande inginge i kompetensfordringama, nämligen avlagd

filosofie kandidat-, filosofie ämbets- eller civilingenjörsexamen — att vederbörande

förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i hydraulik och valda

delar av vattenbyggnadsläran. Dispens från här angivna fordringar skulle

undantagsvis kunna medgivas den, som under föregående verksamhet ådagalagt

särskild fallenhet för och skicklighet i det till vederbörandes verksamhetsområde

hänförliga arbetet.

Statskontoret har uttalat, att därest 23 lönegraden funnes böra tillämpas å

de med här ifrågavarande tjänster jämförbara befattningarna såsom statskartograf

och statsgeodet vid rikets allmänna kartverk samt statshydrograf

och statsgeodet vid sjökarteverket, konsekvensen syntes bjuda, att statsmeteorologer

och statshydrologer hänfördes till samma lönegrad.

Allmänna lönenämnden har — med beaktande av att arkivarier m. fl. befattningshavare

vid de s. k. lärda verken hänförts till 23 lönegraden ävensom

av vad utredningsmannen i övrigt anfört — icke velat motsätta sig

statsmeteorologernas och statshydrologernas uppflyttning till samma lönegrad.

Institutet har funnit de av utredningsmannen ifrågasatta fordringarna på

speciella kunskaper i analys- och prognostjänst kunna bortfalla, i och med

att dylika kunskaper komme att inhämtas under de akademiska studierna,

varom utredning förelåge.

Meteorologer och hydrologer vid det centrala organet.

Av ifrågavarande befattningshavare hänföras för närvarande meteorologer

till endera av lönegraderna Eo 18 och Eo 20, biträdande meteorologer till

endera av lönegraderna Eo 15 och Ex 15, hydrologer till endera av lönegraderna

Eo 17 och Ex 18 samt biträdande hydrologer till lönegrad Ex 15. Förevarande

tjänster utgöra i stor utsträckning genomgångstjänster för befordran

till högre befattning. Kompetensfordringar finnas icke för närvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Alaj:ts proposition nr 240.

fastställda. Flertalet av de nuvarande befattningshavarna bär emellertid akademisk

utbildning.

Utredningsmannen har funnit det vara för säkerställande av en tillfredsställande

rekrytering angeläget, att en klar befordringsgång tillskapas

för meteorolog- och hydrologpersonalen samt att i samband därmed lämpliga

lönestäliningar för denna personal fixeras. Detta förutsätter i

sin tur — framhåller utredningsmannen — att vissa kompetensvillkor

fastställas för personalen ifråga. I samband härmed har utredningsmannen

även upptagit frågan örn tjänstgöring på aspirant stadie t. I förevarande

hänseenden har utredningsmannen anfört följande.

Beträffande meteorologer torde meteorologisk tjänsteexamen eller motsvarande

kunskapsmått böra utgöra minimifordran i kompetenshänseende.

Lämpliga löneställningar för personal med denna utbildning synas vara 15,

18 och 20 lönegraderna. Erinras må, att löneställningen för militärmeteorologer

av l:a graden — av vilka icke kräves högre teoretisk utbildning än

avlagd meteorologisk tjänsteexamen — från och nied innevarande budgetår

höjts från MEo 18 till MEo 20. Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 15

eller, där vederbörande redan innehar extra ordinarie anställning — exempelvis

såsom väderleksassistent — enligt Eo 15. Efter ett års väl vitsordad

tjänstgöring uppflyttas befattningshavaren till Eo 18. Efter förslagsvis ytterligare

högst fem års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till 20 lönegraden,

vilken kommer alt utgöra slutlönegrad för meteorolog utan akademisk

examen. Visst antal befattningar i sistnämnda lönegrad inrättas såsom ordinarie.

För meteorologpersonal med akademisk examen torde likaledes 15, 18 och

20 lönegraderna böra komma till användning, i detta fall såsom passagelönegrader.

Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 18, där i vederbörandes

examen ingår ämnet meteorologi, och eljest enligt Ex 15. Efter ett års väl

vitsordad tjänstgöring — i fråga om befattningshavare med akademisk examen

utan ämnet meteorologi dock först efter avlagd tentamen i detta ämne —

antages befattningshavaren till e. o. tjänsteman i 18 lönegraden. Efter förslagsvis

ytterligare två års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till

extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden. I mån av inträffande ledighet bör

vederbörande, där han genom avläggande av meteorologisk tjänsteexamen eller

på annat sätt förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst,

kunna vinna befordran till statsmeteorolog. Skulle befordran till

ordinarie statsmeteorolog icke ha vunnits inom förslagsvis tio år eller, beirättande

den som avlagt filosofie licentiatexamen, i vilken ingår ämnet meteorologi,

eller som eljest ådagalagt framstående duglighet och särskild tallenhet

för institutets arbetsuppgifter, inom förslagsvis fem år från första anställningen

såsom meteorolog, bör uppflyttning kunna ske till extra ordinarie

statsmeteorolog i Eo 23.

Liksom hittills torde tillfälle böra beredas studenter, som avse att efter

avläggande av akademisk examen vinna anställning som meteorologer, att

antagas till ineteorologaspiranter vid institutet i och för fullgörande — vanligen

under ferietid — av praktisk tjänstgöring därstädes. Sedan numera möjlighet

öppnats för blivande civila meteorologer alt vid institutets undervisningsavdelning

genomgå utbildning i och för avläggande av meteorologisk

tjänsteexamen, böra såsom meteorologaspiranter fortsättningsvis ifrågakomma

även studenter, som avse att begagna sig av denna utbildningsmöjlighet.

Som villkor för antagning till aspirant torde i sistnämnda fall böra gälla, att

vederbörande dels avlagt studentexamen på reallinjen med minst betyget

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 240-

5

godkänd i matematik, specialmatematik och fysik eller visat sig äga däremot

fullt svarande kunskaper, dels ock fullgjort en månads provtjänstgöring vid

institutet.

Den, som antagits till meteorologaspirant för att efter avläggande av akademisk

examen vinna anställning som meteorolog, bör fullgöra minst sex

månaders praktisk tjänstgöring vid institutet. För annan meteorologaspirant

uppdelas tjänstgöringen i en teoretisk och en praktisk del, den förra omfattande

fyra terminers studiekurs vid institutets undervisningsavdelning örn

sammanlagt omkring 16 månader, avslutad med avläggande av meteorologisk

tjänsteexamen, och den senare sex månaders praktisk tjänstgöring vid institutet.

Under aspiranttjänstgöringen torde arvode böra utgå med förslagsvis 300

kronor för månad i ett för allt till den som har sitt hem utom Stockholm och

med 200 kronor till den, som har sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara

närhet. Meteorologaspirant, som bedriver akademiska studier, bör dock för

tjänstgöringstid som överskjuter sex månader kunna tillerkännas den högre

ersättning, som svarar mot hans kvalifikationer, förslagsvis högst med belopp

motsvarande avlöning enligt 12 löneklassen.

Den, som före avläggande av studentexamen önskar förvärva praktik genom

tjänstgöring vid institutet, synes böra beredas tillfälle därtill mot åtnjutande

av arvode med belopp, som må finnas skäligt i varje särskilt fall.

Beträffande hydrologpersonalen synas, alltefter vederbörandes kvalifikationer,

följande befordringsgång och lönetur böra fastställas.

Den, som avlagt filosofie licentiatexamen, lägre akademisk examen med

sammanlagt minst sex betyg i för hydrologiska byrån viktiga ämnen eller civilingenjörsexamen

med minst betyget godkänd i vattenbyggnadslära, erhåller

lön enligt Ex 18. Den, som avlagt akademisk examen med lägre betygsumma

än nyss sagts, ävensom den, som avlagt lägre teknisk examen och styrker

sig äga antingen kunskaper i matematik, fysik och hydrologi motsvarande

fordringarna i läroämnena matematik, fysik och meteorologi i meteorologisk

tjänsteexamen eller ock motsvarande praktisk erfarenhet, erhåller

lön enligt Ex 15. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring äger i båda fallen

uppfattning rum till Eo 18. Efter ytterligare två, respektive fem års väl

vitsordad tjänstgöring i Eo 18 sker uppflyttning till Eo 20. Den, som efter

sammanlagt tio tjänstår som hydrolog icke vunnit befordran till statshydrolog

eller högre befattning, uppflyttas, örn han innehar kompetens för befordran

till statshydrolog, till e. o. statshydrolog i Eo 23. I fall av särskild

duglighet må nyssnämnda tid av tio år minskas till fem år.

Även för anställning som hydrolog synes böra fordras minst sex månaders

praktisk tjänstgöring (as pira nili (imiga ring). Ersättning under dylik tjänstgöring

synes böra utgå enligt motsvarande grunder som i det föregående

föreslagits beträffande meteorologaspirant, vilken bedriver studier i och för

avläggande av akademisk examen.

Eif särskilt problem utgör frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena

för den ytterst av sakägare avlönade personalen vid hydrologiska byråns

utrednings- och kontrollavdelning.

Denna personal utgöres f. n. av ett antal medelst arvode eller såsom exlra

tjänstemän anställda biträdande hydrologer, hydrologassistenter och kontorsbiträden,

varjämte institutet erhållit medgivande att vid avdelningen anställa

en civilingenjör med arvode motsvarande avlöning enligt högst 23 löneklassen.

Enligt vad institutsledningen framhållit har arbetet vid utredningsavdelningen

efter hand erhållit allt större omfattning, vilket bland annat medfört,

att den egentliga hydrologpersonalen i betydande utsträckning måst tagas i

anspråk för utförande av arbete vid avdelningen. Det vill synas, som on;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

utredningsavdelningens permanenta arbetsuppgifter framdeles skulle komma

att kräva avsevärt mera arbetskraft än som beräknats för den nuvarande

organisationen.

Enligt de för användningen av anslaget lill undersökningar inom hydrologiska

byrån meddelade bestämmelserna kan den för undersökningsverksamheten

erforderliga personalen för närvarande anställas endast såsom extra

eller med arvode. För att institutet skall kunna erhålla kvalificerad arbetskraft

synes det emellertid nödvändigt, att samma anställningsvillkor och beiordringsgång

tillämpas för här ifrågavarande personal som för institutets

övriga befattningshavare i motsvarande ställning. Ett överförande till mera

fast anställning — extra ordinarie — av den vid utredningsavdelningen

tjänstgörande personal, vilken under längre tid kan beräknas bliva erforderlig,

bör således komma till stånd.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot en tillämpning av 15, 18

och 20 lönegraderna för meteorologer och hydrologer vid det centrala organet.

Med avseende å befordringsgången borde dock större åtskillnad än enligt

förslaget göras mellan meteorologpersonal med och utan akademisk examen.

Begynnelselön syntes i båda fallen normalt böra utgå enligt Ex 15. Befordringsgången

kunde därpå — med viss anknytning till den i Kungl. Maj:ts

brev den 22 juni 1945 fastställda befordringsgången för amanuenspersonal

vid de s. k. lärda verken — bliva i huvudsak följande. Efter ett års väl vitsordad

tjänstgöring uppflyttades tjänsteman med akademisk examen till

förste amanuens i Eo 18 och annan tjänsteman till amanuens i Eo 15. Den

förstnämnde borde efter ytterligare tre års tjänstgöring, örn i hans examen

inginge ämnet meteorologi, och eljest efter fyra års tjänstgöring kunna uppflyttas

till Eo 20 och den senare efter två års tjänstgöring i Eo 15 uppflyttas

till Eo 18. Förslaget att därutöver uppflyttning skulle kunna ske till statsmeteorolog

i Eo 23 kunde statskontoret icke tillstyrka. Vad beträffade

aspirantarvodet ville statskontoret erinra, att ersättningarna under liknande

utbildningskurser på andra håll inom statsförvaltningen utginge med väsentligt

lägre belopp; så erhölle exempelvis trafikelever vid statens järnvägar

ersättning med 5 kronor, respektive 2 kronor 50 öre för dag under den teoretiska

kursen, som omfattade fem månader, och med 10 kronor för tjänstgöringsdag

utan differentiering efter bostadsorten under den praktiska kursen.

Även med skäligt beaktande av den teoretiska kursens vid institutet väsentligt

längre varaktighet kunde statskontoret dock icke tillstyrka högre

ersättning än 200 respektive 100 kronor för månad.

Allmänna lönenämnden har utgått från att för närvarande jämförelsevis

långt gående åtgärder vore erforderliga för att säkerställa en tillfredsställande

rekrytering av här avsedd personal. Utredningsmannens förslag syntes

därför i huvudsak böra godtagas. I avbidan på resultatet av 1944 års personalutrednings

arbete hade lönenämnden dock funnit sig icke böra för meteorolog-

och hydrologpersonal tillstyrka gynnsammare befordringsgång än

den, som gällde för amanuenspersonalen vid de s. k. lärda verken. Lönenämnden

hade således icke kunnat tillstyrka, att den reglerade befordringsgången

utsträcktes längre än till extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden.

Institutet har ansett den föreslagna befordringsgången vara väl avpassad

för att möjliggöra en i stort sett tillfredsställande rekrytering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

7

Personalföreningen har förordat, att akademiskt utbildad meteorolog måtte

uppflyttas från Ex 18 direkt till Eo 20 eller alternativt, att Eo 20 måtte utbytas

mot Eo 21. Den föreslagna provtjänstgöringen örn en månad för elever

vid utbildningskurs borde borttagas eller inräknas i aspiranttjänstgöringen.

Möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet förelåge först under själva

utbildningstiden. Då det i vissa fall syntes bli svårt att avgöra, huruvida en

aspirant skulle anses vara bosatt i Stockholms omedelbara närhet eller ej,

och då med den föreslagna uppdelningen av aspirantarvodet endast skenbart

följde större rättvisa i de enskilda fallen, finge föreningen föreslå att ett och

samma arvode utginge till alla aspiranter. Arvodet borde motsvara Ex 4.

Meteorologer oell föreståndare vid de lokala flygväderlekstjänsterna.

För närvarande förekomma två typer av lokal väderlekstjänst, nämligen

väderlekstjänst med självständig prognosverksamhet och väderlekstjänst utan

självständig prognostjänst. Vid den förra organisationstypen — i Bromma,

Torslanda och Bulltofta — tjänstgöra dels meteorologer, av vilka föreståndarna

äro placerade i Eo 20 och övriga meteorologer i Eo 18, dels ock väderleksassistenter

i Eo 12 och Ex 12 samt biträden i lägre lönegrader. Vid väderlekstjänst

av den senare typen — f. n. i Visby, Sundsvall. Karlstad och

Norrköping — tjänstgöra en väderleksassistent och ett biträde.

Utredningsmannen har beträffande den vid de lokala flygväderlekstjänsterna

anställda mete o rologper sonalen — vars tjänstgöring i stort

sett motsvarar den som förekommer vid centralorganet -— förutsatt, att

nämnda personal med avseende å kompetensvillkor, löneställningar och befordringsgång

likställes med meteorologpersonalen vid centralorganet.

Med hänsyn till den snabba utveckling, som under den sista tiden ägt rum

inom den civila flygtrafikens område, har utredningsmannen funnit det vara

i hög grad motiverat, att föreståndarna vid de lokala flygväderlekstjänstcrna

erhålla en löneställning som bättre än den hittillsvarande svarar

mot dem åliggande ansvar i krävande arbetsuppgifter. Utredningsmannen har

härom anfört i huvudsak följande.

Med tanke på rådande brist på kvalificerad meteorologpersonal är det för

säkerställande av den framtida rekryteringen angeläget, att befattningarna

göras ekonomiskt tillräckligt lockande. För närvarande saknas tillräcklig erfarenhet

rörande möjligheterna att utan olägenhet kontinuerligt avse en och

samma befattningshavare för den krävande befattningen som föreståndare

för större lokal flygväderlekstjänst. Utfallet härvidlag blir givetvis i hög grad

beroende av vederbörandes individuella uthållighet och lämplighet i övrigt.

Då emellertid den möjligheten icke torde kunna uteslutas, att med hänsyn till

tjänstens krävande beskaffenhet ett utbyte av innehavare tid efter annan

måste äga rum, synas goda skäl tala för att åtminstone tills vidare en viss

rörlighet i lönesystemet tillskapas, så att personalbyten utan svårighet vid

behov kunna verkställas. Härvid synes eli system med tilläggsarvode utöver

den fasta limén för föreståndare vid .större lokal väderlekstjänst innebära

en lämplig lösning. Med hänsyn lill flygväderlekstjänstens omfattning vid de

större flygplatserna — hit äro för närvarande att räkna Bromma, Torslanda

och Bulltofta — synas såsom föreståndare för flygväderlekstjänsten nor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

malt böra avses statsmeteorologer i 23 lönegraden. Tjänstgöringens krävande

beskaffenhet och det med tjänsten förenade ansvaret torde härvid motivera,

att med den fasta lönen förenas ett tilläggsarvode. Utredningsmannen föreslår,

att tilläggsarvodet bestämmes till 1 200 kronor för år i ett för allt.

Vad angår frågan om löneställningen för föreståndare vid flygväderlekstjänst

utan självständig prognostjänst synes 15 lönegraden tills vidare vara

tillfyllest för erhållande av lämplig arbetskraft. Till erhållande av här avsedd

befattning lärer i första hand böra komma i fråga antingen förste väderleksassistent,

vilken befattnings inrättande föreslås i det följande, eller ock assistent,

som efter genomgången utbildning, varom i det följande närmare

förmärs, meriterat sig för föreståndartjänst. Befattningen, som får förutsättas

bliva sluttjänst, torde böra inrättas såsom ordinarie utom vid nytillkommande

flygplatser, där föreståndarbefattningen till en början lärer kunna

uppföras på extra ordinarie stat.

Statskontoret har ansett, att såsom föreståndare för flygväderlekstjänst

med självständig prognosverksamhet borde avses statsmeteorolog i Eo 23.

Något särskilt tilläggsarvode syntes däremot ej böra ifrågakomma. Vid tillsättande

av ordinarie statsmeteorologtjänst syntes det komma att tillgodoräknas

sökande som särskild merit, om han kunde åberopa tjänstgöring såsom

föreståndare vid dylik väderlekstjänst. Detta syntes också komma att

innebära en för rekryteringen av föreståndartjänstema gynnsamt verkande

sporre. Därest meteorolog i Eo 20 på grund av längre förordnande uppehölle

här avsedd föreståndartjänst, syntes ersättning böra utgå i form av vikariatslön

enligt den högre lönegraden. Statskontoret avstyrkte således även i detta

fall införandet av särskilt föreståndararvode.

Allmänna lönenämnden har uttalat, att den ökade flygtrafiken torde ställa

allt större krav på föreståndarna, vilka syntes komma att få leda arbetet för

en icke obetydlig personal. Vid sådant förhållande syntes vissa skäl tala för

att ifrågavarande befattningar vid de tre största flygväderlekstjänsterna —

därest deras innehavare skulle besitta samma kompetens som statsmeteorologer

—inrättades som statsmeteorologtjänster i 23 lönegraden. Huruvida

särskilt tilläggsarvode borde utgå, förefölle lönenämnden tveksamt. Därest

dylikt arvode befunnes erforderligt för att för ifrågavarande tjänster förvärva

kvalificerade statsmeteorologer, ville lönenämnden emellertid icke motsätta

sig att anordningen med dylika arvoden prövades i avbidan på erfarenhet

rörande möjligheten att kontinuerligt avse en och samma befattningshavare

för befattning som föreståndare för större lokal flygväderlekstjänst.

Institutet har ansett det av utredningsmannen föreslagna systemet med

särskilda tilläggsarvoden utgöra en ändamålsenlig lösning på problemet att

ekonomiskt tillgodose föreståndarna för deras ansvarsfulla och krävande arbete

och samtidigt hålla möjligheten öppen att vidtaga ombyten på föreståndartjänsten,

då så kunde befinnas lämpligt. Institutet ville särskilt understryka,

att — även om innehavarna av de föreslagna tjänsterna i A 23 normalt

borde vara föreståndare — hinder icke borde föreligga för institutet att, då

så befunnes lämpligt, förordna e. o. statsmeteorolog eller meteorolog att vara

föreståndare och att uppbära föreståndararvodet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

9

Personalföreningen har avstyrkt anordningen med tilläggsarvode och i

stället föreslagit, att föreståndare vid flygväderlekstjänst med självständig

prognosverksamhet placeras i lönegraden A 25.

Meteorologassistentei*.

Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finnas anställda väderleksassistenter

i lönegraden Eo 12 eller Ex 12.

Utredningsmannen har erinrat, att i det förslag, som låg till grund för

1945 års organisationsbeslut beträffande institutet, räknats med att väderleksassistenterna

skulle efter hand försvinna och deras uppgifter övertagas

av meteorolog- och biträdespersonalen. För egen del har utredningsmannen

uttalat, att den fortgående utvecklingen på den civila flygtrafikens område i

förening med rådande brist på meteorologpersonal emellertid redan syntes ha

jävat tanken på ett slopande inom överskådlig tid av ifrågavarande befattningar.

Utvecklingen syntes snarare gå i riktning mot ett ökat behov av

assistentpersonal. Förutom vid de större flygplatserna syntes nämligen väderleksassistenterna

med fördel kunna utnyttjas vid de småflygplatser landet

runt, som inom en snar framtid torde komma att upprättas.

Beträffande väderleksassistentemas arbetsuppgifter och löneställning har

utredningsmannen anfört följande.

Vad väderleksassistentemas arbetsuppgifter beträffar, har rådande brist

på meteorologpersonal under de senare åren medfört, att assistenterna pålagts

ett mera kvalificerat arbete än tidigare. Den civila flygtrafikens intensifiering

har nödvändiggjort, att en del av meteorologpersonalens arbete

måst överlåtas på assistenterna. Detta har i sin tur medfört, att en del enklare

uppgifter, såsom visst kartritningsarbete, överflyttats från assistenterna

till särskilda ritbräden. Assistenternas arbetsuppgifter bestå därför huvudsakligen

i observationstjänst för väderlekstelegram i internationell kod

och för väderleksuppgifter till flygplan i luften, införande av observationer

på väderleksrapporter till avgående flygplan, inprickning på särskilda diagrampapper

av temperatur- och fuktighetsmätningar i den fria atmosfären,

ritning av aerologiska översiktskartor som mottagas från andra väderlekstjänster

samt övervakning av kartritamas arbete.

Mot bakgrunden av det anförda synes det utredningsmannen välmotiverat,

att åt de väderleksassistenter, vilka icke kunna påräkna befordran lill

högre tjänst, beredes en tryggare anställning än hittills genom inrättande av

lämpligt antal ordinarie assistenttjänster i 12 lönegraden. För de assistenter,

vilka förskaffat sig erforderlig kompetens, bör möjlighet stå öppen att vinna

befordran antingen till förste assistenter förslagsvis i 15 lönegraden eller ock

till föreståndare vid flygväderlekstjänst utan självständig prognostjänst. Av

förste assistentbefattningarna torde visst antal böra göras ordinarie.

Vad tjänstebenämningsfrågan angår, synes beteckningen meteorologassistent

vara att föredraga framför väderleksassistent.

Jämväl för ifrågavarande assistentpersonal synes det lämpligt, att en bestämd

befordringsgång och löneiur tillskapas. Aspirant å meteorologassistenttjänst

bör hava avlagt realexamen och inneha första klass radiocertifikat eller

ock äga motsvarande teknisk utbildning. Under en första utbildningstid

örn två månader torde arvode böra utgå med 300 kronor för månad lill den

som har sitt hem utom Stockholm och med 200 kronor till den som bar sitt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under därpå följande praktisk

tjänstgöring, omfattande fyra månader, bör arvode utgå med belopp,

motsvarande avlöning enligt löneklass 7. Därefter bör anställning kunna vinnas

som meteorologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring

som assistent sker uppflyttning till Eo 12. Efter genomgången kurs örn 3

månader för utbildning till förste meteorologassistent samt 3 års väl vitsordad

assistenttjänstgöring bör befordran kunna äga rum till förste assistenttjänst

i Eo 15 eller A 15.

Statskontoret har i betraktande av de olika uppfattningar, som kommit till

uttryck i fråga örn väderleksassistenternas framtida ställning, och den korta

erfarenhet, som hittills stått att vinna rörande det fortsatta behovet av dessa

tjänster, icke kunnat ansluta sig till utredningsmannens förslag, att nu skulle

inrättas ett antal ordinarie sådana assistenttjänster i 12, respektive 15 lönegraden.

Den extra ordinarie anställningsformen syntes tills vidare böra bibehållas.

Däremot tillstyrkte ämbetsverket förslaget att ändra tjänstebenämningen

till meteorologassistent.

Institutet och personalföreningen ha påyrkat vissa jämkningar i de av utredningsmannen

föreslagna anställningsvillkoren i syfte att erhålla närmare

överensstämmelse med befordringsgången för telegrafistpersonalen vid telegrafverket.

Hydrologassistenter och laboratorieassistenter.

Vid hydrologiska byråns utredningsavdelning finnas anställda ett antal

hydrologassistenter, vilka tjänstgöra såsom biträden åt hydrologerna vid utförande

av vissa tekniska undersökningar m. m. Dessa hydrologassistenter.

vilka för närvarande avlönas medelst arvode eller såsom extra tjänstemän i

12 lönegraden, intaga en ställning ungefär motsvarande den som tillkommer

laboratorieassistenten i A 12.

Av skäl som tidigare anförts har utredningsmannen ansett ifrågavarande

assistentpersonal böra beredas en mera fast anställning än för närvarande.

Därvid ha följande grunder med avseende å kompetens, befordringsgång och

lönetur ansetts böra fastställas.

Aspirant å hydrologassistentbefattning — vilken skulle hava avlagt realexamen

eller äga lämplig teknisk utbildning — erhölle under en första utbildningstid

av två månader arvode med 300 kronor för månad, örn hail

hade sitt hem utom Stockholm, samt med 200 kronor i månaden, om han

hade sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under en därpå infallande

tjänstgöringstid örn fyra månader utginge arvode med belopp motsvarande

avlöning enligt 7 löneklassen. Därefter kunde anställning erhållas

som hydrologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad assistent-jänstgöring

skedde uppflyttning till Eo 12. Efter 3 års väl vitsordad assistenttjänstgöring

kunde den som ägde erforderliga kvalifikationer befordras till ledig

förste hydrologassistenttjänst i Eo 15 eller, eventuellt, A 15 (sluttjänst).

Beträffande laboratorieassistenter — vilka erfordras för utförande av laboratoriearbeten

såväl inom institutet som vid de aerologiska stationerna — har

utredningsmannen förordat fastställande av samma kompetenskrav, befordringsgång

och lönetur som föreslagits i fråga om liydrologassistenterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

11

Viss telegrafistpersonal.

I fråga om radiomottagningen av utländska väderlekstelegram äger för

närvarande samarbete rum mellan institutet och försvarsväsendets radioanstalt

på det sätt, att radiomottagningen under radioanstaltens ledning omhänderhaves

dels av viss personal, som avlönas av institutet och har sitt arbete

förlagt till institutets lokaler, dels ock av inom radioanstaltens lokaler

arbetande personal, som avlönas av radioanstalten medelst anlitande av särskilda

för ändamålet anvisade medel.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har institutet föreslagit

sådan ändring i fråga örn samarbetet, att all centraliserad radiomottagning

framdeles skulle ske inom radioanstalten. Behovet av telegrafistpersonal

för radiomottagningen har institutet därvid uppskattat till en förste radioassistent,

4 andre radioassistenter och 24 tredje radioassistenter med placering

tills vidare såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden 16, 14 och 12

respektive.

Vid anmälan i innevarande års statsverksproposition av anslagsfrågorna

under sjätte huvudtiteln (s. 118) har jag beträffande lönegradsplaceringen

för radiotelegrafisterna uttalat, att i avvaktan på resultatet av då pågående

utredning rörande löneställningen för institutets personal ävensom det förslag

rörande löneställningen för radioanstaltens personal, som chefen för försvarsdepartementet

framdeles kunde komma att anmäla, ståndpunkt icke

för det dåvarande borde tagas till frågan örn radiotelegrafisternas löneställning.

Det borde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera, då utredningsresultatet

framlagts och avlöningsfrågorna vid radioanstalten klarlagts, meddela

beslut rörande telegrafisternas inplacering i lönegrad.

Utredningsmannen har anfört:

Den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga telegrafistpersonalen

med placering vid försvarsväsendets radioanstalt bör i lönehänseende

intaga samma ställning som de befattningshavare vid radioanstalten,

vilka ha sig anförtrodda arbetsuppgifter likartade med dem, som skola åligga

förstnämnda personal. Kompetensfordringarna äro över hela linjen desamma,

nämligen första klassens telegrafistcertifikat eller motsvarande utbildning.

Under förutsättning att, såsom radioanstalten hemställt, anstaltens

ifrågavarande befattningshavare — vilka för närvarande tillhöra respektive

16, 13 och 10 lönegraderna — inplaceras i 16, 14 och 12 lönegraderna, tillstyrker

utredningsmannen således, att motsvarande löneställningar väljas

även för den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga personalen.

Det må framhållas, att telegrafverkets radiotelegrafister och förste

radiotelegrafister, av vilka kräves första klassens telegrafistcertifikat, äro inplacerade

i 12 och 14 lönegraderna. Såsom institutet förutsatt, bör den ifrågavarande

telegrafistpersonalen tills vidare givas ställning såsom extra ordinarie.

Vad tjänstebenämningsfrågan angår, har institutet, såsom nämnts, ifrågasatt

beteckningarna förste, andre och tredje radioassistent. Enligt vad utredningsmannen

inhämtat, benämnes den telegrafistpersonal vid radioanstalten,

vars arbetsuppgifter äro närmast jämförliga med den för mottagning av utländska

väderlekstelegram avsedda personalens, radioassistenter av 1. klass

i 16 lönegraden, förste telegrafister i 13 lönegraden samt andre telegrafister

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

1 o 10 lönegraden. Da det synes önskvärt, alt enhetliga tjänstebenämningar

såvitt möjligt komma till användning för all telegrafistpersonal, och tjänstetiteln

radiotelegrafist, vilken redan användes vid institutet och även förekommer

vid telegrafverket, i förevarande fall synes mest lämplig, föreslår utredningsmannen,

att den för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda

telegrafistpersonalen i 12 och i 14 lönegraderna benämnes radiotelegrafist,

respektive förste radiotelegrafist. Under hand har utredningsmannen inhämtat,

att ifrågavarande benämningar anses lämpligen kunna komma till användning

även för den telegrafistpersonal vid radioanstalten, vars göromål

äro närmast likartade med dem, som ankomma på nyssnämnda för mottagning

av väderlekstelegram avsedda personal. Vad angår telegrafist i 16 lönegraden

synes såsom lämplig tjänstetitel kunna förordas beteckningen radioföreståndare,

vilken benämning förekommer i lönegraden A 15 vid institutet.

Statskontoret har förutsatt, att vid bestämmande av löneställningen för

ifrågavarande telegrafistpersonal jämförelsen icke begränsades till befattningshavare

med motsvarande arbetsuppgifter vid försvarsväsendets radioanstalt

utan att även löneförhållandena för jämförlig personal vid telegrafverket

bleve vederbörligen beaktade.

Lönenämnden har utgått från att personalen ifråga erhölle samma löneställning

som motsvarande personal vid försvarsväsendets radioanstalt. Det

syntes nämnden böra tagas under övervägande att i viss utsträckning bereda

personalen ordinarie anställning. En reservant i lönenämnden, som ansett en

placering i 16 lönegraden av föreståndaren vara för låg med hänsyn till att

denne skulle vara förman och arbetsledare för 4 befattningshavare i 14 och

24 befattningshavare i 12 lönegraden, har ifrågasatt föreståndarens inplacering

i 18 lönegraden.

Personalföreningen har såsom sin uppfattning uttalat, att de civila väderlekstjänsternas

radio- och teleprinterexpedition i sin helhet borde knytas till

institutet. En provisorisk placering av förste telegrafister i 14 lönegraden inom

institutets ram ville föreningen tillstyrka men ansåge i övrigt, att vissa organisationsfrågor

borde lösas, innan lönefrågan för institutets radio- och teleprinterpersonal

upptoges till bedömande.

Avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet

för studier lii. ni.

I samband med framläggande i 1945 års statsverksproposition av förslag

till utvidgad institutsorganisation från och med budgetåret 1945/46 uttalade

min företrädare i ämbetet, att det borde tagas under övervägande, huruvida

icke möjlighet borde beredas icke-ordinarie befattningshavare vid institutet

att med bibehållande av viss del av lönen genomgå institutets undervisningsanstalt

och där avlägga meteorologisk tjänsteexamen, respektive bedriva vissa

specialstudier vid tekniska högskolan. Detta uttalande föranledde icke någon

erinran från riksdagens sida.

Utredningsmannen har i förevarande hänseende anfört följande.

Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet användes för att

göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, så ock

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240

13

under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid verket,

äger ordinarie tjänsteman jämlikt stadgande i 13 § 3 mom. civila avldningsreglementet

åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 16 § punkten b) samma reglemente

skall ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild angelägenhet å lönen

vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete,

som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt högst 120

dagar av den tid han innehar befattning inom en och samma lönegrad. För

tid utöver 120 dagar har tjänstemannen att under här avsedd ledighet vidkännas

C-avdrag å lönen.

Extra-ordinarie tjänsteman skall jämlikt, föreskrift i 12 § 3 inom. civila

icke-ordinariereglementet under tjänstledighet för deltagande såsom elev i

utbildningskurs vid verket äga åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 15 § a) samma

reglemente skall extra ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild

angelägenhet vidkännas B-avdrag å lönen för tid, varunder han idkar studier

eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt

högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning.

För tid utöver 120 dagar har tjänstemannen alt under här avsedd

ledighet vidkännas C-avdrag å lönen.

Extra tjänsteman skall under ledighet för ovan angivna ändamål vidkännas

C-avdrag å lönen (35 § civila icke-ordinariereglementet), såframt icke

Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma (32 § första

stycket samma reglemente).

Av ovan återgivna bestämmelser följer, att i den mån ordinarie och extra

ordinarie tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

beviljas tjänstledighet för deltagande såsom elev i ulbildningskurs vid institutets

undervisningsavdelning, han därunder äger åtnjuta oavkortad lön. Det

synes utredningsmannen skäligt, att jämväl extra tjänsteman under här avsedd

ledighet medgives uppbära oavkortad lön. Tjänsteman, som har sin

stationeringsort å annan ort än Stockholm, torde därjämte böra åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning för resa till och från Stockholm

ävensom, där han är familjeförsörjare, tjänstgöringstraktamente under vistelsen

i Stockholm, förslagsvis med belopp, som jämlikt tilläggsbestämmelserna

till civila avlöningsreglementet utgå från och med 16 :e dygnet till och

med 6:e månadens utgång.

I vad mån eljest tjänsteman under ledighet för idkande av studier, som

kunna tjäna institutets intressen, bör åtnjuta hel eller oavkortad avlöning, torde

böra få bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Regelmässigt

synes dylik ledighet böra betraktas som tjänstledighet för enskild angelägenhet

och rätten till avlöning således regleras enligt 16 § b) civila avlöningsreglementet,

respektive enligt 15 § a) civila icke-ordinariereglementet.

Vad slutligen angår frågan om avlöningsförmånerna under utbildning på

aspirantstadiel får utredningsmannen hänvisa till i det föregående framlagda

förslag.

Statskontoret har ansett, att frågan, huruvida extra tjänsteman under tjänstledighet

för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid institutets undervisningsavdelning

borde komma i åtnjutande av oavkortad lön, borde upptagas

till prövning i ett större sammanhang av 1945 års lönekommitté.

Allmänna lönenämnden har icke funnit sig böra biträda förslaget örn ali

extra tjänsteman under ledighet för nyss angivna ändamål .skulle äga upphöra

oavkortad lön men har ansett skäligt, att tjänstemannen under dylik le
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

dighet bibehölles vid viss del av lönen, förslagsvis motsvarande det högre

aspirantarvodet å 300 kronor i månaden.

Fråga om kompensation för nattjänstgöring.

Såväl vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut som vid de

lokala flygväderlekstjänstema förekommer för närvarande nattjänstgöring,

vid institutet dock endast i begränsad omfattning. För nattjänstgöring utgår

gottgörelse endast i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per

vecka. Gottgörelse utgår i form av kompensationsledighet eller såsom övertidsersättning.

För beräknande av gottgörelse anses varje tänstgöringstimma

under natten såsom en och en halv timma.

I ett av f. d. generaldirektören G. Malm i egenskap av särskilt tillkallad utredningsman

den 8 januari 1944 framlagt förslag angående ändrad institutsorganisation

hade framhållits, att nattjänstgöring vid institutet syntes komma

att äga rum endast i begränsad utsträckning och i så fall blott inom

meteorologiska byrån. Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finge man efter

krigets slut räkna med ett konstant behov av passning dygnet runt. I den

män nattjänstgöring komme att äga rum, borde särskild gottgörelse härför

icke tillkomma befattningshavare i A 20 och högre lönegrader under förutsättning

att vederbörande erhölle av utredningsmannen förordade löneställningar.

Åt övrig meteorologpersonal borde däremot beredas särskild ersättning

för nattjänstgöring. 1943 års väderleksutredning hade föreslagit, att

ersättning till den militärmeteorologiska personalen för nattjänstgöring skulle

utgå med visst belopp per natt. Förslaget hade emellertid icke föranlett

något riksdagens beslut, enär fragan ansetts böra bedömas i samband med

spörsmålet örn löneställningen för meteorologpersonal i allmänhet (prop.

1943: 354, s. 48). Det vore att märka, att den militärmeteorologiska personalen

avsetts skola tjänstgöra skiftvis dygnet runt under hela året, under

det att nattjänsten vid de lokala flygväderlekstjänsterna och vid det

centrala organet i varje fall under den närmaste tiden komme att bli av

mindre omfattning. Under sådana förhållanden hade det synts vara lämpligare,

att ersättningen till sistnämnda personal alltjämt finge utgå i form

av kompensationsledighet, vilket vöre att eftersträva, eller såsom övertidsersättning.

Det syntes dock rättvist, att även för denna personal särskild

ersättning utginge för all tjänstgöring nattetid, således även om tjänstgöringen

ej omfattade mera än en eller annan timme per natt och även om

den sammanlagda tjänstgöringstiden ej överstege 42 timmar per vecka. Om

emellertid nattjänstgöringen vid de lokala flygväderlekstjänstema och vid

institutet erhölle samma omfattande karaktär som vid de lokala militära

väderleksorganen, borde ersättningen utgå med visst belopp per natt, lämpligen

med 5 kronor för väderleksassistent eller biträdande meteorolog och

nied 6 kronor för meteorolog. Den kontanta ersättningen borde dock, i vilken

form ersättningen än utgåves, maximeras till 350 kronor per år för

väderleksassistent och biträdande meteorolog samt till 400 kronor per år

för meteorolog.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

15

Vid anmälan av frågan om ändrad institutsorganisation från och med budgetåret

1945/46 anförde min företrädare i ämbetet, alt gentemot de för beräknande

av här avsedd ersättning föreslagna grunderna några erinringar

icke framställts från de hörda myndigheternas sida men att han dock icke

vöre beredd att för det dåvarande tillstyrka, att dessa grunder konnne i

tillämpning. Frågan syntes böra göras till föremål för fortsatt övervägande.

Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran.

Utredningsmannen har i förevarande sammanhang erinrat, att frågan örn

ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära väderlekscentralen

vore beroende på Kungl. Marits prövning. Försvarets civilförvaltning

hade föreslagit, att vid den militära väderlekscentralen skulle — räknat

från och med den 1 juli 1945 — vid fullgörande av tjänstgöring mellan

klockan 0 och 6 utgå särskild ersättning till personal i 20 lönegraden med

6 kronor och till personal i 21 och högre lönegrader med 7 kronor för natt,

dock att ersättningen för år räknat icke finge överstiga, för personal i 20

lönegraden 400 kronor samt för personal i 21 och högre lönegrader 500

kronor. Till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden skulle vid nattjänstgöring

utgå övertidsersättning.

I häröver avgivet utlåtande hade allmänna lönencimnden och försvarsvåsendets

lönenämnd anfört följande.

I utlåtande den 10 februari 1945 angående löneförmåner för viss personal

inom den militära väderlekstjänsten lia allmänna lönenämnden och försvarsväsendets

lönenämnd framhållit, att ersättning för nattjänstgöring enligt

lönenämndernas mening borde begränsas till sådan militär meteorologpersonal,

som icke ägde komma i åtnjutande av övertidsersättning, och vidare

borde ersättning icke utgå för nattjänstgöring i fall, då vederbörande kunde

beredas kompensation genom erhållande av ledighet, som svarade mot

övertidsarbetet. Ett vidare tillmötesgående av de i då föreliggande framställning

framförda önskemålen i ifrågavarande hänseende skulle, så vitt lönenämnderna

kunde bedöma, medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden.

Såsom framgår av proposition 1945: 170, s. 179, lia de av lönenämnderna

sålunda förordade grunderna för åtnjutande av ersättning för

nattjänstgöring godkänts av chefen för försvarsdepartementet.

Av vad försvarets civilförvaltning anfört ävensom av vad lönenämnderna

under hand inhämtat framgår emellertid, att den av meteorologpersonalen

vid den militära väderlekscentralen fullgjorda nattjänstgöringen ingår i deras

ordinarie arbetstid örn 42 timmar i veckan. Under månaderna mars —

november, då flygtjänstutbildning vid flottiljerna bedrives i större utsträckning

än under övriga delar av året, räknas ett fullgjort vaktdygn för 24 ordinarie

tjänstgöringstimmar, under det att under månaderna december—februari,

då den vakthavande meteorologen beräknas lia tillfälle till viss vila under

natten, ett fullgjort vaktdygn anses motsvara 21 ordinarie tjänstgöringstimmar.

Såsom vakthavande meteorolog skall tjänstgöra militärmeteorolog

av 1 graden eller militärmeteorolog i högre tjänsteställning. Under nätter,

då något behov av meteorologi jäns t för flygningar icke är förutsett, tjänstgör

dock en militärmeteorolog av 2 graden på väderlekscentralen, under

det att den vakthavande meteorologen ligger i beredskap i hemmet. För sistnämnda

beredskapstjänstgöring är någon ersättning icke avsedd att utgå.

Med hänsyn till vad sålunda utretts angående nattjänstgöringens karaktär

av ordinarie tjänstgöring finna lönenämnderna förutsättningar icke före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

ligga för medgivande av särskild ersättning för denna tjänstgöring till meteorologpersonalen

vid militära väderlekscentralen. Med understrykande av

sitt tidigare uttalande, att ett tillmötesgående av framförda önskemål angående

dylik ersättning, i den mån fråga icke vore om övertidsarbete, skulle

medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden, få lönenämnderna

därför avstyrka bifall till civilförvaltningens förslag. Skulle nu rådande brist

på meteorologpersonal föranleda, att denna i avsevärd omfattning tages i anspråk

för övertidsarbete, synes emellertid frågan om att bereda därav berörda

befattningshavare i högre lönegrad än den 18:e ersättning härför böra

upptagas till särskild prövning.

Vad försvarets civilförvaltning anfört och föreslagit angående övertidsersättning

till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden föranleder icke någon

erinran från lönenämndernas sida.

Chefen för flygvapnet hade i anledning av lönenämndernas sålunda gjorda

uttalande anfört, att här avsedd ersättning vore att betrakta sorn en kompensation

för en visserligen ordinarie men dock exceptionell tjänstgöring,

sorn ägde rum under särskilt påfrestande förhållanden och vars motsvarighet

syntes saknas inom övriga förvaltningsområden.

För egen del har utredningsmannen anfört följande.

För närvarande utgives gottgörelse för nattjänstgöring vid institutet eller

de lokala flygväderlekstjänsterna antingen i form av kompensationsledighet

eller såsom övertidsersättning, varvid är att märka, att gottgörelse utgår allenast

i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per vecka. För beräknande

av gottgörelsen räknas därvid varje tjänstgöringstimma mellan

kl. 22 och 6 såsom en och en halv timma. Sålunda tillämpade grunder för

utgivande av övertidsersättning överensstämma med avlöningsreglementenas

föreskrifter i ämnet; i vad rör principen för beviljande av kompensationsledighet

överensstämmer institutets praxis med vad härutinnan tillämpas

annorstädes inom statsförvaltningen, främst vid de affärsdrivande verken,

varest nattjänstgöring i stor utsträckning förekommer.

Vid överläggningar mellan utredningsmannen och personalrepresentanter

bär från personalens sida framställts önskemål om att särskild kompensation

måtte beredas personalen vid all nattjänstgöring, oberoende av om tjänstgöringen

i fråga folie inom ramen för fastställd arbetstid örn 42 timmar i

veckan eller icke. Kompensationen i fråga liar ansetts motiverad på grund

av tjänstgöringens överhuvud taget ansträngande och med hänsyn till de

personliga levnadsvanorna obekväma art. Kompensation har ansetts böra

lämnas i den formen, att å all tjänstetid, som infölle mellan klockan 22 och

6, skulle beräknas ett visst procentuellt tidstillägg, förslagsvis 337s °/o, med

iakttagande tillika, att mellan nämnda båda klockslag fullgjord tjänstgöring

alltid skulle anses motsvara minst en fullgjord tjänstgöringstimma. Motsvarande

kompensation borde beräknas även vid sön- och helgdagstjänstgöring,

i den mån dylik tjänstgöring förekomme oftare än varannan sön- och

helgdag.

För egen del hyser utredningsmannen den uppfattningen, att det från

institutets personal framförda önskemålet svårligen kan tillmötesgås utan att

medföra konsekvenser inom andra statliga förvaltningsområden. Utredningsmannen

är för den skull icke beredd tillstyrka, att särskild kompensation

skulle beredas personalen för nattjänstgöring, som faller inom ramen för den

fastställda tjänstgöringstiden. I vad rör tjänstgöringen vid det centrala organet

torde för övrigt frågan örn särskild kompensation för nattjänstgöring

sakna aktualitet, enär enligt vad som framgår av gällande tjänstgörings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2tä
-

ll

.schema dylik tjänstgöring åtminstone för närvarande förekommer i jämförelsevis

ringa omfattning. Vid de lokala flygväderlekstjänslema, vales!

kontinuerlig tjänstgöring kommer alt äga rum dygnet runt, kan måhända

förtjäna övervägas att medgiva kompensation för obekväm tjänstgöring i en

eller annan form, även där tjänstgöringen faller inom ramen för ordinarie

arbetstid. Denna frågas lösning torde emellertid böra bli beorende av det

blivande ställningstagandet till den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning

beroende frågan örn särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal

vid militära väderlekscentralen.

Lönenämnden har på förevarande punkt hänvisat lill vad nämnden och

försvarsväsendets lönen ännu! i sitt förut återgivna utlåtande anfört.

Institutet bär funnit kompensation för nattjänstgöring i form av avkortad

tjänstgöringstid vara att föredraga framför ersättning i penningar, enär kompensationen

borde bereda befattningshavaren möjlighet till vila i anledning

av mera ansträngande tjänst. Institutet finge därför föreslå, att frågan löstes

så, att genom föreskrift i instruktionen för institutet bemyndigande lämnades

institutet att medgiva skälig avkortning av föreskriven tjänstgöringsskyldighet

för tjänsteman — med undantag av föreståndare för flygväderlekstjänst

— som hade att fullgöra mera regelbundet återkommande tjänstgöring under

avsevärd del av natten, dock högst med i genomsnitt en timme för arbetsdag.

Personalföreningen har uttryckt den förhoppningen, att förevarande spörsmål

inom en snar framtid måtte upptagas till generell behandling.

Vad först angår frågan om lönegradsplaceringen för statsmeteoro- Departementsloger

och statshydrologer anser jag mig bland annat med hänsyn chelertill

att de med dem jämförliga tjänsterna som statsgeodeter och statskartografer

vid rikets allmänna kartverk i annat sammanhang föreslagits inplacerade

i 23 lönegraden böra tillstyrka utredningsmannens förslag örn uppfattning

av förstnämnda befattningar till samma lönegrad. En dylik förbättring

av löneställningen framstår ur rekryteringssynpunkt såsom i hög

grad önskvärd och påkallad. Med hänsyn till att ifrågavarande tjänster i

fjol temporärt uppflyttades från 21 till 22 lönegraden synes emellertid till

undvikande av alltför täta löneklassuppflyttningar böra föreskrivas, att den

nu förordade uppflyttningen till 23 lönegraden icke må medföra fördelaktigare

lönelur, än örn uppfattning till sistnämnda lönegrad skett från och

med den 1 juli 1945. Därest den föreslagna lönegradsuppflyttningen kommer

lill stånd, lärer anledning föreligga alt överväga viss skärpning av

kompetenskraven i anslutning lill vad utredningsmannen i sådant hänseende

förutsatt. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit alt träffa avgörande

härutinnan. I vad rör statsmeteorologerna är — såsom institutet även påpekat

— frågan örn kompetensvillkorens avvägning avhängig av spörsmålet

om den högre meteorologiundervisningens ordnande.

Av institutet och dess personal förening framförda krav på en uppflyltning

av Kirste statsmeteorologer och förste statshydrologer lill 27 lönegraden anser

jag mig icke böra biträda.

niliana till riksdagens protokoll 1910. I sami. Nr 240. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Beträffande den av utredningsmannen föreslagna befordringsgången för

meteorologer och h ydrologe r vill jag i avvaktan på 1944 års

personalutrednings arbetsresultat för närvarande inskränka mig till att uppdraga

följande huvudlinjer. Begynnelselönen såväl för dem, som avlagt meteorologisk

tjänsteexamen eller innehava motsvarande kunskapsmått, som

för dem, vilka avlagt akademisk examen, synes böra utgå enligt 15 lönegraden.

Efter viss tids tjänstgöring i nämnda lönegrad bör uppflyttning till högre

lönegrad äga rum. Ställningstagandet till frågan örn vilken eller vilka lönegrader,

som härvid böra ifrågakomma, liksom lill frågan om tidsintervallerna

mellan förekommande uppflyttningar bör emellertid tills vidare anstå.

Utredningsmannens förslag beträffande kompetensvillkor för meteorologer

och hydrologer har jag funnit mig kunna godtaga.

I fråga örn den vid hydrologiska byråns utrednings- och kontrollavdelning

tjänstgörande personal, som avlönas från anslaget lill undersökningar

inom hydrologiska byrån, synas skäl tala för ett överförande av densamma

lill extra ordinarie anställning i ole fall. där ett mera stadigvarande personalbehov

kan bedömas föreligga. Det bör ankomma på Kungl. Majit att

träffa avgörande härutinnan, såvitt angår tjänster i högst 20 lönegraden.

Enligt utredningsmannens förslag skulle meteorolog aspirant och

hydrologaspirant äga åtnjuta arvode med 300 kronor för månad, örn

vederbörande hade sitt hem utom Stockholm, och med 200 kronor, om hemmet

vore beläget i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Gentemot en differentiering

av arvodet — vilken tillämpas vid vissa av de affärsdrivande

verken i fråga örn personal på elevstadiet — synes mig någon principiell

erinran icke vara att framställa. Däremot kunna delade meningar råda

beträffande den skäliga avvägningen av arvodesbeloppen. Statskontoret båticke

kunnat tillstyrka högre ersättning än 200, respektive 100 kronor för

månad. För egen del anser jag mig vid ställningstagande lill förevarande

.spörsmål icke kunna bortse från att militärmeteorologaspirant under hela

liden för sin utbildning åtnjuter samtliga värnpliktig tillkommande förmåner

kontant och in natura. Med utgångspunkt från denna jämförelse synas mig

de av utredningsmannen ifrågasatta ersättningsbeloppen icke behöva betraktas

såsom otillbörligt högt tilltagna. En mindre jämkning av beloppen torde

dock kunna vidtagas utan att det med arvodena avsedda syftet att utgöra eli

bidrag till täckande av oundgängliga levnadskostnader äventyras. .Tåg finner

mig i sådant hänseende böra tillstyrka, att arvodena bestämmas till 250, respektive

175 kronor i månaden i ett för allt.

Utredningsmannen har föreslagit, att som villkor för antagning till aspirant

för genomgående av utbildning i och för avläggande av meteorologisk

tjänsteexamen skulle gälla, att vederbörande fullgjort en månads oavlönad

provtjänstgöring vid institutet. Personalföreningen har påyrkat, att denna

begränsning skulle borttagas, enär möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet

förelåge först under utbildningstiden. Enligt min mening får det med

tanke på statens kostnader för utbildningen av här avsedda aspiranter anses

välbetänkt, att aspirantantagningen föregås av någon prövotid. Jag finner

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunni. Muj:ts proposition nr 210.

19

således icke anledning lill avvikelse från vad utredningsmannen på förevarande

punkt föreslagit.

Vad härefter beträffar m eteor ologe r och föreståndare vid

lokal f 1 y g vä der 1 e ks t j ä n s t innebär utredningsmannens förslag,

all meleorologpersonalen skulle nied avseende å kompetensvillkor, löneställningar

och befordringsgång likställas nied motsvarande personal vid centralorganet

samt att föreståndarna — vilka nu tillhöra lönegraden Eo 20 vid

större flygplats och Eo (Ex) 12 vid mindre flygplats — skulle vid större flygplats

såsom statsmeteorologer inplaceras i lönegraden A 23 och vid mindre

flygplats hänföras till 15 lönegraden. Därjämte skulle föreståndare vid större

flygplats äga uppbära ett tilläggsarvode av 1 200 kronor örn året. Under remissbehandlingen

lia meningarna brutit sig rörande löneställningen för föreståndare

vid större flygplats, varvid statskontoret avstyrkt och lönenämnden

slänt sig tveksam lill anordningen med tilläggsarvode. För egen del finner

jag mig, även nied beaktande av de med föreståndartjänstema förenade krävande

uppgifterna, för närvarande höra avstyrka, att med befattningarna

förenas eit särskilt tilläggsarvode. Tills vidare synes mig en inplacering i 23

lönegraden vara tillfyllest för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering

av föreståndartjänstema vid de större flygplatserna. I avbidan på närmare

erfarenhet torde t jänsterna under benämningen statsmeteorolog böra inrättas

såsom extra ordinarie. I kompetenshänseende böra givetvis gälla samma

fordringar som för ordinarie statsmeteorolog. För föreståndare vid mindre

flygplats tillstyrker jag lönegraden Eo 15. I övrigt finner jag icke anledning

till annan erinran gentemot utredningsmannens förslag på förevarande punkt

än som följer av vad jag i det föregående uttalat angående befordringsgång

och löneställning för meteorologer vid centralorganet.

Vad utredningsmannen anfört rörande väderleksassistente rn

a s arbetsuppgifter och ställning inom organisationen har övertygat mig

örn alt ifrågavarande personal tillsvidare bör bibehållas. Gentemot de föreslagna

löneställningarna — 12 och 15 lönegraderna — är från mili sida icke

något att erinra. Jag anser mig dock icke böra tillstyrka, att ordinarie befattningar

nu inrättas. Tjänstebenämningarna meteorologassistent, respektive

förste meteorologassistent synas mig lämpliga. Med avseende å befordringsgången

hyser jag en från utredningsmannen avvikande mening såtillvida, ali

enligt min mening inplacering från början bör ske i löneklass 7. Någon särskild

aspiranltjänstgöring sines icke behöva eller böra förekomma. Jag utgår

nämligen från ali den personal, varom här är fråga, nied hänsyn lill innehavd

kompetens regelmässigt bör kunna omedelbart eller antagningen tågås

i anspråk för utförande av förekommande arbetsuppgifter. Vad här sagls

hör gälla även beträffande h y d r o log- och 1 a b o r a tori e assisi enI

e r. Befordringsgången skulle således bliva följande, nämligen sex månader

i 7 löneklassen, elt år i Ex 12 och — minst — tre år i Eo 12. För befordran

lill förste assistent i Eo 15 bör, såsom utredningsmannen förutsatt,

krävas genomgående av särskild utbildningskurs örn minst 5 månader.

Mot av utredningsmannen föreslagna löneställningar och Ijänslebenäm
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Departementschef

en.

ningar för deli för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda

I elegrafistpe iso nalén har jag icke funnit anledning till er

iilian.

Vad utredningsmannen anfört och föreslagit i fråga örn avlöningsförhållandena

för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet

för studier föranleder icke annat uttalande från min sida än att jag

förutsätter, att frågan örn extra tjänstemans avlöning under dylik ledighet

underställes Kungl. Majlis prövning i varje särskilt fall.

Beträffande frågan örn kompensation fö r natt j ä n s t g ö ring

framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, alt detta spörsmål

äger samband med den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende

frågan om särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära

väderlekscentralen. Vid sådant förhållande har jag utgått från att del

här berörda spörsmålet tillsvidare får hållas öppet i avbidan på ställningstagande

till frågan örn kompensation åt personalen vid militära väderlekscentralen.

II. Utbildning av civila niet eorologaispira nior.

I skrivelse den 2 februari 1946 har institutet under hänvisning till den

civila luftfartens snabba utveckling och det därav följande ökade behovet av

personal främst vid den lokala flygväderlekstjänsten gjort framställning örn

bemyndigande för institutet att under nästkommande budgetår påbörja utbildning

av tio meteorologaspiranter ävensom hemställt om anvisande av

härför erforderliga medel.

Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen.

Då den ifrågasatta utbildningen av civila meteorologaspiranter utgör ett

led i strävandena att åstadkomma en tillfredsställande rekrytering av meteorologer,

tillstyrker jag att utbildningen i fråga kommer till stånd. Till frågan

om anvisande av härför erforderliga medel återkommer jag i det följande.

lil. Vissa anordningar vid aerologiska stationen vid

Bromma.

I skrivelse den 11 mars 1946 har institutet anmält, att den aerologiska stationen

vid Bromma, vilken tidigare drivits av Air Transport Gommand (ATC)

och numera utnyttjas av institutet, kompletterats med en apparat för mätning

av höjdvindens styrka och riktning i samband med radiosonduppsändningarna

samt att det visat sig behövligt att uppföra dels ett särskilt ballongskjul

med hänsyn till de större ballonger som nu erfordrades och dels

ett särskilt skjul för den nya apparaten. Kostnaderna härför beräknades till

högst 8 000 kronor. Institutet har föreslagit, att erforderliga medel finge utgå

av en å det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till Engångskostnader

för väderlekstjänst (IX L 13) uppkommen besparing.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Hiksräkenskapsverket har i utlåtande dea 1» mars 1946 förklara!, ali för

ianspråklagande av ifrågavarande besparing forutsallcs riksdagens med

kail.

I enlighet med vad riksräkenska,»sverket antori torde förevarande fråga

böra anmälas för riksdagen. Därest riksdagen leke bär något ali ennia da,- emot, torde Kungl. Maj:t böra ställa 8 000 kronor till institutets foi fogande

för nu ifrågavarande ändamål från anslaget till Engångskostnader for väderlekstjänst.

IV. Anslagsfrågor.

I årets statsverksproposition bar Kungl. Maj:! under sjätte buvudliteln,

punkterna 44 och 52, föreslagit riksdagen att tor budgetåret 1946/47 anvis.

följande anslag:

Sveriges meteorologiska oell liydrologiska institut.

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag

Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten,

förslagsanslag ....................................

kronor 657 000

> 307 600.

Ett bifall till de av mig i det föregående förordade åtgärderna föranleder

vissa böjningar av ifrågavarande båda anslag. Vidare skulle gällande personalförteckning

för institutet erhålla det ändrade utseende, som framgar asmin

hemställan i del följande, varjämte för anslaget till väderlekstjänst för

luftfarten skulle fastställas den personalförteckning, varom hemställan lika
-

ledes göres i det följande.

I anslutning till av institutet verkställda förnyade anslagsberaknmgar, vi - ka grundats på det i statsverkspropositionen angivna personalbehovet, har

jag uppskattat det ökade anslagsbehovet sålunda.

Förslagsanslaget till Verksamheten i allmänhet: Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen med ett

belopp av 274 000 kronor — bör vid uppflyttning till lönegraden A 23 av

fern statsmeteorologer och Iva slatshydrologer upptagas med ett till 277 000

kronor förhöjt belopp.

2. Avlöningar till icke-ordinurie personal.

Ifrågavarande anslagspost har i statsverkspropositionen upptagits med eli

belopp av 297 000 kronor.

Vid bifall till i det föregående föreslagna åtgärder med avseende å loneslällning

och befordringsgång för meteorolog- och hydrologpersonal uppkommer

eif ytterligare anslagsbehov av i runt tal 8 000 kronor.

För avlöning, respektive arvoden åt 10 civila meteorologaspiranter under

deltagande i utbildning vid institutets undervisningsanstalt nästkommande

budgetår erfordras ett belopp av i runt tal 35 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

l''öi avlönande av sådana aspiranter, som vid sidan av akademiska studier

lullgöia praktisk tjänstgöring vid institutet, bör avses ett belopp av i runt tal

5 000 kronor.

Föi tillfällig arbetshjälp saint för vikariats- oell övertidsersättning beräknas

uppkomma ett anslagsbehov utöver det i statsverkspropositionen beräknade

å 10 000 kronor.

Anslagsposten bör således upptagas med ett lill (297 000 + 8 000 -f

35 000 + 5 000 + 10 0001 355 000 kronor förhöjt belopp.

3. Rörligt tillägg.

Lndei ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen

med ett belopp av 86 000 kronor — beräknas uppkomma ett ytterligare anslagsbehov

av 2 000 kronor.

förslagsanslaget till Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten.

I det föregående förordade åtgärder med avseende å löneställningen för

personalen vid de lokala flygväderlekstjänsterna beräknas medföra en ökning

av anslagsbehovet med 7 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av

12 000 kronor, avsett att möjliggöra avlönande under nästkommande budgetår

av en medelst arvode anställd befattningshavare, varför det totala anslagsbehovet

kan uppskattas till (307 600 -r 7 000 + 12 000) 326 600 kronor.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, alt

Kungd. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majlis i årets statsverkspro
position

under sjätte huvudtiteln, punkterna 44 och 52, gjorda förslag _

föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut:

Personalförteckning.

Tjänstemän ä ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör.................................. o

2 byråchefer .................................. \ 30

2 förste statshydrologer ........................ A 26

4 förste statsmeteorologer ...................... A 26

2 statshydrologer .............................. \ 23

5 statsmeteorologer ............................ A 23

1 radioföreståndare ............................ A 15

1 laboratorieassistent ............................ a 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

Befattning Lönegrad

3 radiotelegrafister ............................ A 12

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 instrumentmakare ............................ A 10

2 kontorister .................................. A 9

1 förste expeditionsvakt.......................... A 7

7 kanslibiträden ................................ A 7

2 expeditionsvakter ............................ A 5

11 kontorsbiträde!! .............................. A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator .................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste statsmeteorolog ........................ Eo 24

1 kamrerare .................................. Eo 22;

Anni. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas lills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat. |

Kronor

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, förslagsvis 277 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 355 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 88 000

Summa kronor 720 000:

dels till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 720 000;

dels fastställa följande personalförteckning för väderlekstjänst

för luftfarten:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Befattning Lönegrad

3 statsmeteorologer ............................ Eo 23;

dels ock lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Särskilda undersökningar; Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1946/47 anvisa eli förslagsanslag

av ........................... kronor 326 600.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 240.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

461652

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1946:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämn s. 107 i texten
  2. Rskr. 1946:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret 19 s. 1 i texten