Angående vissa lönestållningsoch ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, m. m
1946-04-12 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:240, Angående vissa lönestållningsoch ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
1
Nr 240.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa lönestållnings-
och ersättningsspörsmål vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, m. m.; given Stockholms
slott den 12 april 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 12 april 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:
Såsom i årets statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, s. 112, erinrats,
har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från och med den 1
juli 1945 erhållit viss förstärkning av personalorganisationen. Därvid lia vissa
Bihang till riksdagens protokoll 1940. I sami. Nr 240.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
löneställnings- och ersättningsfrågor m. m. lämnats öppna i avbidan på ytterligare
överväganden. Dessa frågor ha i huvudsak avsett följande ämnen
(jfr statsverksprop. 1945: VI ht, s. 164—165; r. skr. 1945:6, p. 45):
löneställningen för statsmeteorologer och statshydrologer;
löneställningen för meteorolog- och hydrologpersonal;
avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet
för studier m. m.; samt
kompensation för nattjänstgöring i vissa fall.
Genom beslut den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet
biträda med utredning och förslag i fråga om nämnda löneställningsoch
ersättningsspörsmål m. m. Med stöd av bemyndigandet uppdrog min
företrädare i ämbetet samma dag åt numera assessorn i kammarrätten H. Edsberg
att inom departementet biträda med utredning i ämnet.
Till fullgörande av utredningsuppdraget har Edsberg — i det följande benämnd
utredningsmannen — den 15 februari 1946 överlämnat utlåtande med
förslag i nyssnämnda hänseenden. Med anledning av i årets statsverksproposition,
sjätte huvudtiteln, s. 118, gjort uttalande har utredningsmannen utlåtit
sig jämväl beträffande frågan om löneställningen för viss telegrafistpersonal.
Över utredningsmannens förslag ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av
statskontoret, allmänna lönenämnden samt Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. Därjämte har personalföreningen vid institutet begagnat
sig av erhållet tillfälle att yttra sig över förslaget.
För institutets fortsatta verksamhet är det av vikt, att de löneställningsoch
ersättningsspörsmål, vilka vid fjolårets omorganisation lämnades öppna,
snarast möjligt bringas till en lösning. I betraktande härav och då jag funnit
det av utredningsmannen framlagda förslaget kunna i huvudsakliga delar
godtagas, har jag ansett mig böra förorda, att detsamma lägges till
grund för framställning i ämnet till innevarande års riksdag.
I det följande upptager jag till en början omförmälda löneställnings- och
ersättningsfrågor. Därefter torde jag få anmäla uppkommen fråga om anordnande
av utbildning av civila meteorologaspiranter.
Slutligen upptager jag i det följande vissa anslagsfrågor för nästkommande
budgetår.
I. Vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål m. m.
Statsmeteorologer och statshydrologer.
I samband med beslut om uppflyttning av förste statsmeteorologer och
förste statshydrologer fran 24 till 26 lönegraden samt av statsmeteorologer
och statshydrologer från 21 till 22 lönegraden uttalade 1945 års riksdag, att
spörsmålet om ifrågavarande befattningars inplacering på löneskalan särskilt
med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter synts riksdagen
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
3
förtjäna fortsatt uppmärksamhet, framför allt om en uppfattning av förste
och andre arkivarier m. fl. befattningshavare vid de s. k. lärda verken till 27
respektive 23 lönegraden skulle beslutas. I anslutning till verkställd utredning
rörande löneställningen för arkivarier, bibliotekarier och intendenter vid
de lärda verken medgav samma års riksdag uppflyttning av dessa befattningshavare
från 21 till 23 lönegraden.
Under erinran örn vad sålunda förekommit och med framhållande av angelägenheten
av att den framtida rekryteringen av meteorolog- och hydrologpersonal
med högre kvalifikationer i möjligaste mån säkerställes har utredningsmannen
förordat, att en inplacering i 23 lönegraden av statsmeteorologer
och statshydrologer kommer till stånd. Härvid har utredningsmannen
förutsatt sådan skärpning av kompetensfordringarna, att av statsmeteorolog
skulle krävas — förutom avlagd filosofie kandidat- eller filosofie ämbetsexamen,
i vilken inginge minst två betyg i ämnet meteorologi — att vederbörande
tillägnat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst.
Av statshydrolog skulle krävas — förutom den vetenskapliga utbildning,
som för närvarande inginge i kompetensfordringama, nämligen avlagd
filosofie kandidat-, filosofie ämbets- eller civilingenjörsexamen — att vederbörande
förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i hydraulik och valda
delar av vattenbyggnadsläran. Dispens från här angivna fordringar skulle
undantagsvis kunna medgivas den, som under föregående verksamhet ådagalagt
särskild fallenhet för och skicklighet i det till vederbörandes verksamhetsområde
hänförliga arbetet.
Statskontoret har uttalat, att därest 23 lönegraden funnes böra tillämpas å
de med här ifrågavarande tjänster jämförbara befattningarna såsom statskartograf
och statsgeodet vid rikets allmänna kartverk samt statshydrograf
och statsgeodet vid sjökarteverket, konsekvensen syntes bjuda, att statsmeteorologer
och statshydrologer hänfördes till samma lönegrad.
Allmänna lönenämnden har — med beaktande av att arkivarier m. fl. befattningshavare
vid de s. k. lärda verken hänförts till 23 lönegraden ävensom
av vad utredningsmannen i övrigt anfört — icke velat motsätta sig
statsmeteorologernas och statshydrologernas uppflyttning till samma lönegrad.
Institutet har funnit de av utredningsmannen ifrågasatta fordringarna på
speciella kunskaper i analys- och prognostjänst kunna bortfalla, i och med
att dylika kunskaper komme att inhämtas under de akademiska studierna,
varom utredning förelåge.
Meteorologer och hydrologer vid det centrala organet.
Av ifrågavarande befattningshavare hänföras för närvarande meteorologer
till endera av lönegraderna Eo 18 och Eo 20, biträdande meteorologer till
endera av lönegraderna Eo 15 och Ex 15, hydrologer till endera av lönegraderna
Eo 17 och Ex 18 samt biträdande hydrologer till lönegrad Ex 15. Förevarande
tjänster utgöra i stor utsträckning genomgångstjänster för befordran
till högre befattning. Kompetensfordringar finnas icke för närvarande
4 Kungl. Alaj:ts proposition nr 240.
fastställda. Flertalet av de nuvarande befattningshavarna bär emellertid akademisk
utbildning.
Utredningsmannen har funnit det vara för säkerställande av en tillfredsställande
rekrytering angeläget, att en klar befordringsgång tillskapas
för meteorolog- och hydrologpersonalen samt att i samband därmed lämpliga
lönestäliningar för denna personal fixeras. Detta förutsätter i
sin tur — framhåller utredningsmannen — att vissa kompetensvillkor
fastställas för personalen ifråga. I samband härmed har utredningsmannen
även upptagit frågan örn tjänstgöring på aspirant stadie t. I förevarande
hänseenden har utredningsmannen anfört följande.
Beträffande meteorologer torde meteorologisk tjänsteexamen eller motsvarande
kunskapsmått böra utgöra minimifordran i kompetenshänseende.
Lämpliga löneställningar för personal med denna utbildning synas vara 15,
18 och 20 lönegraderna. Erinras må, att löneställningen för militärmeteorologer
av l:a graden — av vilka icke kräves högre teoretisk utbildning än
avlagd meteorologisk tjänsteexamen — från och nied innevarande budgetår
höjts från MEo 18 till MEo 20. Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 15
eller, där vederbörande redan innehar extra ordinarie anställning — exempelvis
såsom väderleksassistent — enligt Eo 15. Efter ett års väl vitsordad
tjänstgöring uppflyttas befattningshavaren till Eo 18. Efter förslagsvis ytterligare
högst fem års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till 20 lönegraden,
vilken kommer alt utgöra slutlönegrad för meteorolog utan akademisk
examen. Visst antal befattningar i sistnämnda lönegrad inrättas såsom ordinarie.
För meteorologpersonal med akademisk examen torde likaledes 15, 18 och
20 lönegraderna böra komma till användning, i detta fall såsom passagelönegrader.
Begynnelselön synes böra utgå enligt Ex 18, där i vederbörandes
examen ingår ämnet meteorologi, och eljest enligt Ex 15. Efter ett års väl
vitsordad tjänstgöring — i fråga om befattningshavare med akademisk examen
utan ämnet meteorologi dock först efter avlagd tentamen i detta ämne —
antages befattningshavaren till e. o. tjänsteman i 18 lönegraden. Efter förslagsvis
ytterligare två års väl vitsordad tjänstgöring vinnes uppflyttning till
extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden. I mån av inträffande ledighet bör
vederbörande, där han genom avläggande av meteorologisk tjänsteexamen eller
på annat sätt förskaffat sig erforderliga specialkunskaper i analys- och prognostjänst,
kunna vinna befordran till statsmeteorolog. Skulle befordran till
ordinarie statsmeteorolog icke ha vunnits inom förslagsvis tio år eller, beirättande
den som avlagt filosofie licentiatexamen, i vilken ingår ämnet meteorologi,
eller som eljest ådagalagt framstående duglighet och särskild tallenhet
för institutets arbetsuppgifter, inom förslagsvis fem år från första anställningen
såsom meteorolog, bör uppflyttning kunna ske till extra ordinarie
statsmeteorolog i Eo 23.
Liksom hittills torde tillfälle böra beredas studenter, som avse att efter
avläggande av akademisk examen vinna anställning som meteorologer, att
antagas till ineteorologaspiranter vid institutet i och för fullgörande — vanligen
under ferietid — av praktisk tjänstgöring därstädes. Sedan numera möjlighet
öppnats för blivande civila meteorologer alt vid institutets undervisningsavdelning
genomgå utbildning i och för avläggande av meteorologisk
tjänsteexamen, böra såsom meteorologaspiranter fortsättningsvis ifrågakomma
även studenter, som avse att begagna sig av denna utbildningsmöjlighet.
Som villkor för antagning till aspirant torde i sistnämnda fall böra gälla, att
vederbörande dels avlagt studentexamen på reallinjen med minst betyget
Kunni. Maj.ts proposition nr 240-
5
godkänd i matematik, specialmatematik och fysik eller visat sig äga däremot
fullt svarande kunskaper, dels ock fullgjort en månads provtjänstgöring vid
institutet.
Den, som antagits till meteorologaspirant för att efter avläggande av akademisk
examen vinna anställning som meteorolog, bör fullgöra minst sex
månaders praktisk tjänstgöring vid institutet. För annan meteorologaspirant
uppdelas tjänstgöringen i en teoretisk och en praktisk del, den förra omfattande
fyra terminers studiekurs vid institutets undervisningsavdelning örn
sammanlagt omkring 16 månader, avslutad med avläggande av meteorologisk
tjänsteexamen, och den senare sex månaders praktisk tjänstgöring vid institutet.
Under aspiranttjänstgöringen torde arvode böra utgå med förslagsvis 300
kronor för månad i ett för allt till den som har sitt hem utom Stockholm och
med 200 kronor till den, som har sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara
närhet. Meteorologaspirant, som bedriver akademiska studier, bör dock för
tjänstgöringstid som överskjuter sex månader kunna tillerkännas den högre
ersättning, som svarar mot hans kvalifikationer, förslagsvis högst med belopp
motsvarande avlöning enligt 12 löneklassen.
Den, som före avläggande av studentexamen önskar förvärva praktik genom
tjänstgöring vid institutet, synes böra beredas tillfälle därtill mot åtnjutande
av arvode med belopp, som må finnas skäligt i varje särskilt fall.
Beträffande hydrologpersonalen synas, alltefter vederbörandes kvalifikationer,
följande befordringsgång och lönetur böra fastställas.
Den, som avlagt filosofie licentiatexamen, lägre akademisk examen med
sammanlagt minst sex betyg i för hydrologiska byrån viktiga ämnen eller civilingenjörsexamen
med minst betyget godkänd i vattenbyggnadslära, erhåller
lön enligt Ex 18. Den, som avlagt akademisk examen med lägre betygsumma
än nyss sagts, ävensom den, som avlagt lägre teknisk examen och styrker
sig äga antingen kunskaper i matematik, fysik och hydrologi motsvarande
fordringarna i läroämnena matematik, fysik och meteorologi i meteorologisk
tjänsteexamen eller ock motsvarande praktisk erfarenhet, erhåller
lön enligt Ex 15. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring äger i båda fallen
uppfattning rum till Eo 18. Efter ytterligare två, respektive fem års väl
vitsordad tjänstgöring i Eo 18 sker uppflyttning till Eo 20. Den, som efter
sammanlagt tio tjänstår som hydrolog icke vunnit befordran till statshydrolog
eller högre befattning, uppflyttas, örn han innehar kompetens för befordran
till statshydrolog, till e. o. statshydrolog i Eo 23. I fall av särskild
duglighet må nyssnämnda tid av tio år minskas till fem år.
Även för anställning som hydrolog synes böra fordras minst sex månaders
praktisk tjänstgöring (as pira nili (imiga ring). Ersättning under dylik tjänstgöring
synes böra utgå enligt motsvarande grunder som i det föregående
föreslagits beträffande meteorologaspirant, vilken bedriver studier i och för
avläggande av akademisk examen.
Eif särskilt problem utgör frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena
för den ytterst av sakägare avlönade personalen vid hydrologiska byråns
utrednings- och kontrollavdelning.
Denna personal utgöres f. n. av ett antal medelst arvode eller såsom exlra
tjänstemän anställda biträdande hydrologer, hydrologassistenter och kontorsbiträden,
varjämte institutet erhållit medgivande att vid avdelningen anställa
en civilingenjör med arvode motsvarande avlöning enligt högst 23 löneklassen.
Enligt vad institutsledningen framhållit har arbetet vid utredningsavdelningen
efter hand erhållit allt större omfattning, vilket bland annat medfört,
att den egentliga hydrologpersonalen i betydande utsträckning måst tagas i
anspråk för utförande av arbete vid avdelningen. Det vill synas, som on;
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
utredningsavdelningens permanenta arbetsuppgifter framdeles skulle komma
att kräva avsevärt mera arbetskraft än som beräknats för den nuvarande
organisationen.
Enligt de för användningen av anslaget lill undersökningar inom hydrologiska
byrån meddelade bestämmelserna kan den för undersökningsverksamheten
erforderliga personalen för närvarande anställas endast såsom extra
eller med arvode. För att institutet skall kunna erhålla kvalificerad arbetskraft
synes det emellertid nödvändigt, att samma anställningsvillkor och beiordringsgång
tillämpas för här ifrågavarande personal som för institutets
övriga befattningshavare i motsvarande ställning. Ett överförande till mera
fast anställning — extra ordinarie — av den vid utredningsavdelningen
tjänstgörande personal, vilken under längre tid kan beräknas bliva erforderlig,
bör således komma till stånd.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot en tillämpning av 15, 18
och 20 lönegraderna för meteorologer och hydrologer vid det centrala organet.
Med avseende å befordringsgången borde dock större åtskillnad än enligt
förslaget göras mellan meteorologpersonal med och utan akademisk examen.
Begynnelselön syntes i båda fallen normalt böra utgå enligt Ex 15. Befordringsgången
kunde därpå — med viss anknytning till den i Kungl. Maj:ts
brev den 22 juni 1945 fastställda befordringsgången för amanuenspersonal
vid de s. k. lärda verken — bliva i huvudsak följande. Efter ett års väl vitsordad
tjänstgöring uppflyttades tjänsteman med akademisk examen till
förste amanuens i Eo 18 och annan tjänsteman till amanuens i Eo 15. Den
förstnämnde borde efter ytterligare tre års tjänstgöring, örn i hans examen
inginge ämnet meteorologi, och eljest efter fyra års tjänstgöring kunna uppflyttas
till Eo 20 och den senare efter två års tjänstgöring i Eo 15 uppflyttas
till Eo 18. Förslaget att därutöver uppflyttning skulle kunna ske till statsmeteorolog
i Eo 23 kunde statskontoret icke tillstyrka. Vad beträffade
aspirantarvodet ville statskontoret erinra, att ersättningarna under liknande
utbildningskurser på andra håll inom statsförvaltningen utginge med väsentligt
lägre belopp; så erhölle exempelvis trafikelever vid statens järnvägar
ersättning med 5 kronor, respektive 2 kronor 50 öre för dag under den teoretiska
kursen, som omfattade fem månader, och med 10 kronor för tjänstgöringsdag
utan differentiering efter bostadsorten under den praktiska kursen.
Även med skäligt beaktande av den teoretiska kursens vid institutet väsentligt
längre varaktighet kunde statskontoret dock icke tillstyrka högre
ersättning än 200 respektive 100 kronor för månad.
Allmänna lönenämnden har utgått från att för närvarande jämförelsevis
långt gående åtgärder vore erforderliga för att säkerställa en tillfredsställande
rekrytering av här avsedd personal. Utredningsmannens förslag syntes
därför i huvudsak böra godtagas. I avbidan på resultatet av 1944 års personalutrednings
arbete hade lönenämnden dock funnit sig icke böra för meteorolog-
och hydrologpersonal tillstyrka gynnsammare befordringsgång än
den, som gällde för amanuenspersonalen vid de s. k. lärda verken. Lönenämnden
hade således icke kunnat tillstyrka, att den reglerade befordringsgången
utsträcktes längre än till extra ordinarie tjänst i 20 lönegraden.
Institutet har ansett den föreslagna befordringsgången vara väl avpassad
för att möjliggöra en i stort sett tillfredsställande rekrytering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 210.
7
Personalföreningen har förordat, att akademiskt utbildad meteorolog måtte
uppflyttas från Ex 18 direkt till Eo 20 eller alternativt, att Eo 20 måtte utbytas
mot Eo 21. Den föreslagna provtjänstgöringen örn en månad för elever
vid utbildningskurs borde borttagas eller inräknas i aspiranttjänstgöringen.
Möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet förelåge först under själva
utbildningstiden. Då det i vissa fall syntes bli svårt att avgöra, huruvida en
aspirant skulle anses vara bosatt i Stockholms omedelbara närhet eller ej,
och då med den föreslagna uppdelningen av aspirantarvodet endast skenbart
följde större rättvisa i de enskilda fallen, finge föreningen föreslå att ett och
samma arvode utginge till alla aspiranter. Arvodet borde motsvara Ex 4.
Meteorologer oell föreståndare vid de lokala flygväderlekstjänsterna.
För närvarande förekomma två typer av lokal väderlekstjänst, nämligen
väderlekstjänst med självständig prognosverksamhet och väderlekstjänst utan
självständig prognostjänst. Vid den förra organisationstypen — i Bromma,
Torslanda och Bulltofta — tjänstgöra dels meteorologer, av vilka föreståndarna
äro placerade i Eo 20 och övriga meteorologer i Eo 18, dels ock väderleksassistenter
i Eo 12 och Ex 12 samt biträden i lägre lönegrader. Vid väderlekstjänst
av den senare typen — f. n. i Visby, Sundsvall. Karlstad och
Norrköping — tjänstgöra en väderleksassistent och ett biträde.
Utredningsmannen har beträffande den vid de lokala flygväderlekstjänsterna
anställda mete o rologper sonalen — vars tjänstgöring i stort
sett motsvarar den som förekommer vid centralorganet -— förutsatt, att
nämnda personal med avseende å kompetensvillkor, löneställningar och befordringsgång
likställes med meteorologpersonalen vid centralorganet.
Med hänsyn till den snabba utveckling, som under den sista tiden ägt rum
inom den civila flygtrafikens område, har utredningsmannen funnit det vara
i hög grad motiverat, att föreståndarna vid de lokala flygväderlekstjänstcrna
erhålla en löneställning som bättre än den hittillsvarande svarar
mot dem åliggande ansvar i krävande arbetsuppgifter. Utredningsmannen har
härom anfört i huvudsak följande.
Med tanke på rådande brist på kvalificerad meteorologpersonal är det för
säkerställande av den framtida rekryteringen angeläget, att befattningarna
göras ekonomiskt tillräckligt lockande. För närvarande saknas tillräcklig erfarenhet
rörande möjligheterna att utan olägenhet kontinuerligt avse en och
samma befattningshavare för den krävande befattningen som föreståndare
för större lokal flygväderlekstjänst. Utfallet härvidlag blir givetvis i hög grad
beroende av vederbörandes individuella uthållighet och lämplighet i övrigt.
Då emellertid den möjligheten icke torde kunna uteslutas, att med hänsyn till
tjänstens krävande beskaffenhet ett utbyte av innehavare tid efter annan
måste äga rum, synas goda skäl tala för att åtminstone tills vidare en viss
rörlighet i lönesystemet tillskapas, så att personalbyten utan svårighet vid
behov kunna verkställas. Härvid synes eli system med tilläggsarvode utöver
den fasta limén för föreståndare vid .större lokal väderlekstjänst innebära
en lämplig lösning. Med hänsyn lill flygväderlekstjänstens omfattning vid de
större flygplatserna — hit äro för närvarande att räkna Bromma, Torslanda
och Bulltofta — synas såsom föreståndare för flygväderlekstjänsten nor
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
malt böra avses statsmeteorologer i 23 lönegraden. Tjänstgöringens krävande
beskaffenhet och det med tjänsten förenade ansvaret torde härvid motivera,
att med den fasta lönen förenas ett tilläggsarvode. Utredningsmannen föreslår,
att tilläggsarvodet bestämmes till 1 200 kronor för år i ett för allt.
Vad angår frågan om löneställningen för föreståndare vid flygväderlekstjänst
utan självständig prognostjänst synes 15 lönegraden tills vidare vara
tillfyllest för erhållande av lämplig arbetskraft. Till erhållande av här avsedd
befattning lärer i första hand böra komma i fråga antingen förste väderleksassistent,
vilken befattnings inrättande föreslås i det följande, eller ock assistent,
som efter genomgången utbildning, varom i det följande närmare
förmärs, meriterat sig för föreståndartjänst. Befattningen, som får förutsättas
bliva sluttjänst, torde böra inrättas såsom ordinarie utom vid nytillkommande
flygplatser, där föreståndarbefattningen till en början lärer kunna
uppföras på extra ordinarie stat.
Statskontoret har ansett, att såsom föreståndare för flygväderlekstjänst
med självständig prognosverksamhet borde avses statsmeteorolog i Eo 23.
Något särskilt tilläggsarvode syntes däremot ej böra ifrågakomma. Vid tillsättande
av ordinarie statsmeteorologtjänst syntes det komma att tillgodoräknas
sökande som särskild merit, om han kunde åberopa tjänstgöring såsom
föreståndare vid dylik väderlekstjänst. Detta syntes också komma att
innebära en för rekryteringen av föreståndartjänstema gynnsamt verkande
sporre. Därest meteorolog i Eo 20 på grund av längre förordnande uppehölle
här avsedd föreståndartjänst, syntes ersättning böra utgå i form av vikariatslön
enligt den högre lönegraden. Statskontoret avstyrkte således även i detta
fall införandet av särskilt föreståndararvode.
Allmänna lönenämnden har uttalat, att den ökade flygtrafiken torde ställa
allt större krav på föreståndarna, vilka syntes komma att få leda arbetet för
en icke obetydlig personal. Vid sådant förhållande syntes vissa skäl tala för
att ifrågavarande befattningar vid de tre största flygväderlekstjänsterna —
därest deras innehavare skulle besitta samma kompetens som statsmeteorologer
—inrättades som statsmeteorologtjänster i 23 lönegraden. Huruvida
särskilt tilläggsarvode borde utgå, förefölle lönenämnden tveksamt. Därest
dylikt arvode befunnes erforderligt för att för ifrågavarande tjänster förvärva
kvalificerade statsmeteorologer, ville lönenämnden emellertid icke motsätta
sig att anordningen med dylika arvoden prövades i avbidan på erfarenhet
rörande möjligheten att kontinuerligt avse en och samma befattningshavare
för befattning som föreståndare för större lokal flygväderlekstjänst.
Institutet har ansett det av utredningsmannen föreslagna systemet med
särskilda tilläggsarvoden utgöra en ändamålsenlig lösning på problemet att
ekonomiskt tillgodose föreståndarna för deras ansvarsfulla och krävande arbete
och samtidigt hålla möjligheten öppen att vidtaga ombyten på föreståndartjänsten,
då så kunde befinnas lämpligt. Institutet ville särskilt understryka,
att — även om innehavarna av de föreslagna tjänsterna i A 23 normalt
borde vara föreståndare — hinder icke borde föreligga för institutet att, då
så befunnes lämpligt, förordna e. o. statsmeteorolog eller meteorolog att vara
föreståndare och att uppbära föreståndararvodet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
9
Personalföreningen har avstyrkt anordningen med tilläggsarvode och i
stället föreslagit, att föreståndare vid flygväderlekstjänst med självständig
prognosverksamhet placeras i lönegraden A 25.
Meteorologassistentei*.
Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finnas anställda väderleksassistenter
i lönegraden Eo 12 eller Ex 12.
Utredningsmannen har erinrat, att i det förslag, som låg till grund för
1945 års organisationsbeslut beträffande institutet, räknats med att väderleksassistenterna
skulle efter hand försvinna och deras uppgifter övertagas
av meteorolog- och biträdespersonalen. För egen del har utredningsmannen
uttalat, att den fortgående utvecklingen på den civila flygtrafikens område i
förening med rådande brist på meteorologpersonal emellertid redan syntes ha
jävat tanken på ett slopande inom överskådlig tid av ifrågavarande befattningar.
Utvecklingen syntes snarare gå i riktning mot ett ökat behov av
assistentpersonal. Förutom vid de större flygplatserna syntes nämligen väderleksassistenterna
med fördel kunna utnyttjas vid de småflygplatser landet
runt, som inom en snar framtid torde komma att upprättas.
Beträffande väderleksassistentemas arbetsuppgifter och löneställning har
utredningsmannen anfört följande.
Vad väderleksassistentemas arbetsuppgifter beträffar, har rådande brist
på meteorologpersonal under de senare åren medfört, att assistenterna pålagts
ett mera kvalificerat arbete än tidigare. Den civila flygtrafikens intensifiering
har nödvändiggjort, att en del av meteorologpersonalens arbete
måst överlåtas på assistenterna. Detta har i sin tur medfört, att en del enklare
uppgifter, såsom visst kartritningsarbete, överflyttats från assistenterna
till särskilda ritbräden. Assistenternas arbetsuppgifter bestå därför huvudsakligen
i observationstjänst för väderlekstelegram i internationell kod
och för väderleksuppgifter till flygplan i luften, införande av observationer
på väderleksrapporter till avgående flygplan, inprickning på särskilda diagrampapper
av temperatur- och fuktighetsmätningar i den fria atmosfären,
ritning av aerologiska översiktskartor som mottagas från andra väderlekstjänster
samt övervakning av kartritamas arbete.
Mot bakgrunden av det anförda synes det utredningsmannen välmotiverat,
att åt de väderleksassistenter, vilka icke kunna påräkna befordran lill
högre tjänst, beredes en tryggare anställning än hittills genom inrättande av
lämpligt antal ordinarie assistenttjänster i 12 lönegraden. För de assistenter,
vilka förskaffat sig erforderlig kompetens, bör möjlighet stå öppen att vinna
befordran antingen till förste assistenter förslagsvis i 15 lönegraden eller ock
till föreståndare vid flygväderlekstjänst utan självständig prognostjänst. Av
förste assistentbefattningarna torde visst antal böra göras ordinarie.
Vad tjänstebenämningsfrågan angår, synes beteckningen meteorologassistent
vara att föredraga framför väderleksassistent.
Jämväl för ifrågavarande assistentpersonal synes det lämpligt, att en bestämd
befordringsgång och löneiur tillskapas. Aspirant å meteorologassistenttjänst
bör hava avlagt realexamen och inneha första klass radiocertifikat eller
ock äga motsvarande teknisk utbildning. Under en första utbildningstid
örn två månader torde arvode böra utgå med 300 kronor för månad lill den
som har sitt hem utom Stockholm och med 200 kronor till den som bar sitt
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under därpå följande praktisk
tjänstgöring, omfattande fyra månader, bör arvode utgå med belopp,
motsvarande avlöning enligt löneklass 7. Därefter bör anställning kunna vinnas
som meteorologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad tjänstgöring
som assistent sker uppflyttning till Eo 12. Efter genomgången kurs örn 3
månader för utbildning till förste meteorologassistent samt 3 års väl vitsordad
assistenttjänstgöring bör befordran kunna äga rum till förste assistenttjänst
i Eo 15 eller A 15.
Statskontoret har i betraktande av de olika uppfattningar, som kommit till
uttryck i fråga örn väderleksassistenternas framtida ställning, och den korta
erfarenhet, som hittills stått att vinna rörande det fortsatta behovet av dessa
tjänster, icke kunnat ansluta sig till utredningsmannens förslag, att nu skulle
inrättas ett antal ordinarie sådana assistenttjänster i 12, respektive 15 lönegraden.
Den extra ordinarie anställningsformen syntes tills vidare böra bibehållas.
Däremot tillstyrkte ämbetsverket förslaget att ändra tjänstebenämningen
till meteorologassistent.
Institutet och personalföreningen ha påyrkat vissa jämkningar i de av utredningsmannen
föreslagna anställningsvillkoren i syfte att erhålla närmare
överensstämmelse med befordringsgången för telegrafistpersonalen vid telegrafverket.
Hydrologassistenter och laboratorieassistenter.
Vid hydrologiska byråns utredningsavdelning finnas anställda ett antal
hydrologassistenter, vilka tjänstgöra såsom biträden åt hydrologerna vid utförande
av vissa tekniska undersökningar m. m. Dessa hydrologassistenter.
vilka för närvarande avlönas medelst arvode eller såsom extra tjänstemän i
12 lönegraden, intaga en ställning ungefär motsvarande den som tillkommer
laboratorieassistenten i A 12.
Av skäl som tidigare anförts har utredningsmannen ansett ifrågavarande
assistentpersonal böra beredas en mera fast anställning än för närvarande.
Därvid ha följande grunder med avseende å kompetens, befordringsgång och
lönetur ansetts böra fastställas.
Aspirant å hydrologassistentbefattning — vilken skulle hava avlagt realexamen
eller äga lämplig teknisk utbildning — erhölle under en första utbildningstid
av två månader arvode med 300 kronor för månad, örn hail
hade sitt hem utom Stockholm, samt med 200 kronor i månaden, om han
hade sitt hem i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Under en därpå infallande
tjänstgöringstid örn fyra månader utginge arvode med belopp motsvarande
avlöning enligt 7 löneklassen. Därefter kunde anställning erhållas
som hydrologassistent i Ex 12. Efter ett års väl vitsordad assistent-jänstgöring
skedde uppflyttning till Eo 12. Efter 3 års väl vitsordad assistenttjänstgöring
kunde den som ägde erforderliga kvalifikationer befordras till ledig
förste hydrologassistenttjänst i Eo 15 eller, eventuellt, A 15 (sluttjänst).
Beträffande laboratorieassistenter — vilka erfordras för utförande av laboratoriearbeten
såväl inom institutet som vid de aerologiska stationerna — har
utredningsmannen förordat fastställande av samma kompetenskrav, befordringsgång
och lönetur som föreslagits i fråga om liydrologassistenterna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
11
Viss telegrafistpersonal.
I fråga om radiomottagningen av utländska väderlekstelegram äger för
närvarande samarbete rum mellan institutet och försvarsväsendets radioanstalt
på det sätt, att radiomottagningen under radioanstaltens ledning omhänderhaves
dels av viss personal, som avlönas av institutet och har sitt arbete
förlagt till institutets lokaler, dels ock av inom radioanstaltens lokaler
arbetande personal, som avlönas av radioanstalten medelst anlitande av särskilda
för ändamålet anvisade medel.
I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har institutet föreslagit
sådan ändring i fråga örn samarbetet, att all centraliserad radiomottagning
framdeles skulle ske inom radioanstalten. Behovet av telegrafistpersonal
för radiomottagningen har institutet därvid uppskattat till en förste radioassistent,
4 andre radioassistenter och 24 tredje radioassistenter med placering
tills vidare såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden 16, 14 och 12
respektive.
Vid anmälan i innevarande års statsverksproposition av anslagsfrågorna
under sjätte huvudtiteln (s. 118) har jag beträffande lönegradsplaceringen
för radiotelegrafisterna uttalat, att i avvaktan på resultatet av då pågående
utredning rörande löneställningen för institutets personal ävensom det förslag
rörande löneställningen för radioanstaltens personal, som chefen för försvarsdepartementet
framdeles kunde komma att anmäla, ståndpunkt icke
för det dåvarande borde tagas till frågan örn radiotelegrafisternas löneställning.
Det borde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera, då utredningsresultatet
framlagts och avlöningsfrågorna vid radioanstalten klarlagts, meddela
beslut rörande telegrafisternas inplacering i lönegrad.
Utredningsmannen har anfört:
Den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga telegrafistpersonalen
med placering vid försvarsväsendets radioanstalt bör i lönehänseende
intaga samma ställning som de befattningshavare vid radioanstalten,
vilka ha sig anförtrodda arbetsuppgifter likartade med dem, som skola åligga
förstnämnda personal. Kompetensfordringarna äro över hela linjen desamma,
nämligen första klassens telegrafistcertifikat eller motsvarande utbildning.
Under förutsättning att, såsom radioanstalten hemställt, anstaltens
ifrågavarande befattningshavare — vilka för närvarande tillhöra respektive
16, 13 och 10 lönegraderna — inplaceras i 16, 14 och 12 lönegraderna, tillstyrker
utredningsmannen således, att motsvarande löneställningar väljas
även för den för mottagning av utländska väderlekstelegram erforderliga personalen.
Det må framhållas, att telegrafverkets radiotelegrafister och förste
radiotelegrafister, av vilka kräves första klassens telegrafistcertifikat, äro inplacerade
i 12 och 14 lönegraderna. Såsom institutet förutsatt, bör den ifrågavarande
telegrafistpersonalen tills vidare givas ställning såsom extra ordinarie.
Vad tjänstebenämningsfrågan angår, har institutet, såsom nämnts, ifrågasatt
beteckningarna förste, andre och tredje radioassistent. Enligt vad utredningsmannen
inhämtat, benämnes den telegrafistpersonal vid radioanstalten,
vars arbetsuppgifter äro närmast jämförliga med den för mottagning av utländska
väderlekstelegram avsedda personalens, radioassistenter av 1. klass
i 16 lönegraden, förste telegrafister i 13 lönegraden samt andre telegrafister
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
1 o 10 lönegraden. Da det synes önskvärt, alt enhetliga tjänstebenämningar
såvitt möjligt komma till användning för all telegrafistpersonal, och tjänstetiteln
radiotelegrafist, vilken redan användes vid institutet och även förekommer
vid telegrafverket, i förevarande fall synes mest lämplig, föreslår utredningsmannen,
att den för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda
telegrafistpersonalen i 12 och i 14 lönegraderna benämnes radiotelegrafist,
respektive förste radiotelegrafist. Under hand har utredningsmannen inhämtat,
att ifrågavarande benämningar anses lämpligen kunna komma till användning
även för den telegrafistpersonal vid radioanstalten, vars göromål
äro närmast likartade med dem, som ankomma på nyssnämnda för mottagning
av väderlekstelegram avsedda personal. Vad angår telegrafist i 16 lönegraden
synes såsom lämplig tjänstetitel kunna förordas beteckningen radioföreståndare,
vilken benämning förekommer i lönegraden A 15 vid institutet.
Statskontoret har förutsatt, att vid bestämmande av löneställningen för
ifrågavarande telegrafistpersonal jämförelsen icke begränsades till befattningshavare
med motsvarande arbetsuppgifter vid försvarsväsendets radioanstalt
utan att även löneförhållandena för jämförlig personal vid telegrafverket
bleve vederbörligen beaktade.
Lönenämnden har utgått från att personalen ifråga erhölle samma löneställning
som motsvarande personal vid försvarsväsendets radioanstalt. Det
syntes nämnden böra tagas under övervägande att i viss utsträckning bereda
personalen ordinarie anställning. En reservant i lönenämnden, som ansett en
placering i 16 lönegraden av föreståndaren vara för låg med hänsyn till att
denne skulle vara förman och arbetsledare för 4 befattningshavare i 14 och
24 befattningshavare i 12 lönegraden, har ifrågasatt föreståndarens inplacering
i 18 lönegraden.
Personalföreningen har såsom sin uppfattning uttalat, att de civila väderlekstjänsternas
radio- och teleprinterexpedition i sin helhet borde knytas till
institutet. En provisorisk placering av förste telegrafister i 14 lönegraden inom
institutets ram ville föreningen tillstyrka men ansåge i övrigt, att vissa organisationsfrågor
borde lösas, innan lönefrågan för institutets radio- och teleprinterpersonal
upptoges till bedömande.
Avlöningsförhållandena för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet
för studier lii. ni.
I samband med framläggande i 1945 års statsverksproposition av förslag
till utvidgad institutsorganisation från och med budgetåret 1945/46 uttalade
min företrädare i ämbetet, att det borde tagas under övervägande, huruvida
icke möjlighet borde beredas icke-ordinarie befattningshavare vid institutet
att med bibehållande av viss del av lönen genomgå institutets undervisningsanstalt
och där avlägga meteorologisk tjänsteexamen, respektive bedriva vissa
specialstudier vid tekniska högskolan. Detta uttalande föranledde icke någon
erinran från riksdagens sida.
Utredningsmannen har i förevarande hänseende anfört följande.
Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet användes för att
göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, så ock
Kungl. Maj:ts proposition nr 240
13
under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid verket,
äger ordinarie tjänsteman jämlikt stadgande i 13 § 3 mom. civila avldningsreglementet
åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 16 § punkten b) samma reglemente
skall ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild angelägenhet å lönen
vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete,
som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt högst 120
dagar av den tid han innehar befattning inom en och samma lönegrad. För
tid utöver 120 dagar har tjänstemannen att under här avsedd ledighet vidkännas
C-avdrag å lönen.
Extra-ordinarie tjänsteman skall jämlikt, föreskrift i 12 § 3 inom. civila
icke-ordinariereglementet under tjänstledighet för deltagande såsom elev i
utbildningskurs vid verket äga åtnjuta oavkortad lön. Jämlikt 15 § a) samma
reglemente skall extra ordinarie tjänsteman vid tjänstledighet för enskild
angelägenhet vidkännas B-avdrag å lönen för tid, varunder han idkar studier
eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens
kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt
högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning.
För tid utöver 120 dagar har tjänstemannen alt under här avsedd
ledighet vidkännas C-avdrag å lönen.
Extra tjänsteman skall under ledighet för ovan angivna ändamål vidkännas
C-avdrag å lönen (35 § civila icke-ordinariereglementet), såframt icke
Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma (32 § första
stycket samma reglemente).
Av ovan återgivna bestämmelser följer, att i den mån ordinarie och extra
ordinarie tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
beviljas tjänstledighet för deltagande såsom elev i ulbildningskurs vid institutets
undervisningsavdelning, han därunder äger åtnjuta oavkortad lön. Det
synes utredningsmannen skäligt, att jämväl extra tjänsteman under här avsedd
ledighet medgives uppbära oavkortad lön. Tjänsteman, som har sin
stationeringsort å annan ort än Stockholm, torde därjämte böra åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning för resa till och från Stockholm
ävensom, där han är familjeförsörjare, tjänstgöringstraktamente under vistelsen
i Stockholm, förslagsvis med belopp, som jämlikt tilläggsbestämmelserna
till civila avlöningsreglementet utgå från och med 16 :e dygnet till och
med 6:e månadens utgång.
I vad mån eljest tjänsteman under ledighet för idkande av studier, som
kunna tjäna institutets intressen, bör åtnjuta hel eller oavkortad avlöning, torde
böra få bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Regelmässigt
synes dylik ledighet böra betraktas som tjänstledighet för enskild angelägenhet
och rätten till avlöning således regleras enligt 16 § b) civila avlöningsreglementet,
respektive enligt 15 § a) civila icke-ordinariereglementet.
Vad slutligen angår frågan om avlöningsförmånerna under utbildning på
aspirantstadiel får utredningsmannen hänvisa till i det föregående framlagda
förslag.
Statskontoret har ansett, att frågan, huruvida extra tjänsteman under tjänstledighet
för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid institutets undervisningsavdelning
borde komma i åtnjutande av oavkortad lön, borde upptagas
till prövning i ett större sammanhang av 1945 års lönekommitté.
Allmänna lönenämnden har icke funnit sig böra biträda förslaget örn ali
extra tjänsteman under ledighet för nyss angivna ändamål .skulle äga upphöra
oavkortad lön men har ansett skäligt, att tjänstemannen under dylik le
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
dighet bibehölles vid viss del av lönen, förslagsvis motsvarande det högre
aspirantarvodet å 300 kronor i månaden.
Fråga om kompensation för nattjänstgöring.
Såväl vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut som vid de
lokala flygväderlekstjänstema förekommer för närvarande nattjänstgöring,
vid institutet dock endast i begränsad omfattning. För nattjänstgöring utgår
gottgörelse endast i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per
vecka. Gottgörelse utgår i form av kompensationsledighet eller såsom övertidsersättning.
För beräknande av gottgörelse anses varje tänstgöringstimma
under natten såsom en och en halv timma.
I ett av f. d. generaldirektören G. Malm i egenskap av särskilt tillkallad utredningsman
den 8 januari 1944 framlagt förslag angående ändrad institutsorganisation
hade framhållits, att nattjänstgöring vid institutet syntes komma
att äga rum endast i begränsad utsträckning och i så fall blott inom
meteorologiska byrån. Vid de lokala flygväderlekstjänsterna finge man efter
krigets slut räkna med ett konstant behov av passning dygnet runt. I den
män nattjänstgöring komme att äga rum, borde särskild gottgörelse härför
icke tillkomma befattningshavare i A 20 och högre lönegrader under förutsättning
att vederbörande erhölle av utredningsmannen förordade löneställningar.
Åt övrig meteorologpersonal borde däremot beredas särskild ersättning
för nattjänstgöring. 1943 års väderleksutredning hade föreslagit, att
ersättning till den militärmeteorologiska personalen för nattjänstgöring skulle
utgå med visst belopp per natt. Förslaget hade emellertid icke föranlett
något riksdagens beslut, enär fragan ansetts böra bedömas i samband med
spörsmålet örn löneställningen för meteorologpersonal i allmänhet (prop.
1943: 354, s. 48). Det vore att märka, att den militärmeteorologiska personalen
avsetts skola tjänstgöra skiftvis dygnet runt under hela året, under
det att nattjänsten vid de lokala flygväderlekstjänsterna och vid det
centrala organet i varje fall under den närmaste tiden komme att bli av
mindre omfattning. Under sådana förhållanden hade det synts vara lämpligare,
att ersättningen till sistnämnda personal alltjämt finge utgå i form
av kompensationsledighet, vilket vöre att eftersträva, eller såsom övertidsersättning.
Det syntes dock rättvist, att även för denna personal särskild
ersättning utginge för all tjänstgöring nattetid, således även om tjänstgöringen
ej omfattade mera än en eller annan timme per natt och även om
den sammanlagda tjänstgöringstiden ej överstege 42 timmar per vecka. Om
emellertid nattjänstgöringen vid de lokala flygväderlekstjänstema och vid
institutet erhölle samma omfattande karaktär som vid de lokala militära
väderleksorganen, borde ersättningen utgå med visst belopp per natt, lämpligen
med 5 kronor för väderleksassistent eller biträdande meteorolog och
nied 6 kronor för meteorolog. Den kontanta ersättningen borde dock, i vilken
form ersättningen än utgåves, maximeras till 350 kronor per år för
väderleksassistent och biträdande meteorolog samt till 400 kronor per år
för meteorolog.
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
15
Vid anmälan av frågan om ändrad institutsorganisation från och med budgetåret
1945/46 anförde min företrädare i ämbetet, alt gentemot de för beräknande
av här avsedd ersättning föreslagna grunderna några erinringar
icke framställts från de hörda myndigheternas sida men att han dock icke
vöre beredd att för det dåvarande tillstyrka, att dessa grunder konnne i
tillämpning. Frågan syntes böra göras till föremål för fortsatt övervägande.
Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran.
Utredningsmannen har i förevarande sammanhang erinrat, att frågan örn
ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära väderlekscentralen
vore beroende på Kungl. Marits prövning. Försvarets civilförvaltning
hade föreslagit, att vid den militära väderlekscentralen skulle — räknat
från och med den 1 juli 1945 — vid fullgörande av tjänstgöring mellan
klockan 0 och 6 utgå särskild ersättning till personal i 20 lönegraden med
6 kronor och till personal i 21 och högre lönegrader med 7 kronor för natt,
dock att ersättningen för år räknat icke finge överstiga, för personal i 20
lönegraden 400 kronor samt för personal i 21 och högre lönegrader 500
kronor. Till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden skulle vid nattjänstgöring
utgå övertidsersättning.
I häröver avgivet utlåtande hade allmänna lönencimnden och försvarsvåsendets
lönenämnd anfört följande.
I utlåtande den 10 februari 1945 angående löneförmåner för viss personal
inom den militära väderlekstjänsten lia allmänna lönenämnden och försvarsväsendets
lönenämnd framhållit, att ersättning för nattjänstgöring enligt
lönenämndernas mening borde begränsas till sådan militär meteorologpersonal,
som icke ägde komma i åtnjutande av övertidsersättning, och vidare
borde ersättning icke utgå för nattjänstgöring i fall, då vederbörande kunde
beredas kompensation genom erhållande av ledighet, som svarade mot
övertidsarbetet. Ett vidare tillmötesgående av de i då föreliggande framställning
framförda önskemålen i ifrågavarande hänseende skulle, så vitt lönenämnderna
kunde bedöma, medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden.
Såsom framgår av proposition 1945: 170, s. 179, lia de av lönenämnderna
sålunda förordade grunderna för åtnjutande av ersättning för
nattjänstgöring godkänts av chefen för försvarsdepartementet.
Av vad försvarets civilförvaltning anfört ävensom av vad lönenämnderna
under hand inhämtat framgår emellertid, att den av meteorologpersonalen
vid den militära väderlekscentralen fullgjorda nattjänstgöringen ingår i deras
ordinarie arbetstid örn 42 timmar i veckan. Under månaderna mars —
november, då flygtjänstutbildning vid flottiljerna bedrives i större utsträckning
än under övriga delar av året, räknas ett fullgjort vaktdygn för 24 ordinarie
tjänstgöringstimmar, under det att under månaderna december—februari,
då den vakthavande meteorologen beräknas lia tillfälle till viss vila under
natten, ett fullgjort vaktdygn anses motsvara 21 ordinarie tjänstgöringstimmar.
Såsom vakthavande meteorolog skall tjänstgöra militärmeteorolog
av 1 graden eller militärmeteorolog i högre tjänsteställning. Under nätter,
då något behov av meteorologi jäns t för flygningar icke är förutsett, tjänstgör
dock en militärmeteorolog av 2 graden på väderlekscentralen, under
det att den vakthavande meteorologen ligger i beredskap i hemmet. För sistnämnda
beredskapstjänstgöring är någon ersättning icke avsedd att utgå.
Med hänsyn till vad sålunda utretts angående nattjänstgöringens karaktär
av ordinarie tjänstgöring finna lönenämnderna förutsättningar icke före
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
ligga för medgivande av särskild ersättning för denna tjänstgöring till meteorologpersonalen
vid militära väderlekscentralen. Med understrykande av
sitt tidigare uttalande, att ett tillmötesgående av framförda önskemål angående
dylik ersättning, i den mån fråga icke vore om övertidsarbete, skulle
medföra konsekvenser inom andra förvaltningsområden, få lönenämnderna
därför avstyrka bifall till civilförvaltningens förslag. Skulle nu rådande brist
på meteorologpersonal föranleda, att denna i avsevärd omfattning tages i anspråk
för övertidsarbete, synes emellertid frågan om att bereda därav berörda
befattningshavare i högre lönegrad än den 18:e ersättning härför böra
upptagas till särskild prövning.
Vad försvarets civilförvaltning anfört och föreslagit angående övertidsersättning
till meteorologpersonal i högst 18 lönegraden föranleder icke någon
erinran från lönenämndernas sida.
Chefen för flygvapnet hade i anledning av lönenämndernas sålunda gjorda
uttalande anfört, att här avsedd ersättning vore att betrakta sorn en kompensation
för en visserligen ordinarie men dock exceptionell tjänstgöring,
sorn ägde rum under särskilt påfrestande förhållanden och vars motsvarighet
syntes saknas inom övriga förvaltningsområden.
För egen del har utredningsmannen anfört följande.
För närvarande utgives gottgörelse för nattjänstgöring vid institutet eller
de lokala flygväderlekstjänsterna antingen i form av kompensationsledighet
eller såsom övertidsersättning, varvid är att märka, att gottgörelse utgår allenast
i den mån tjänstgöringstiden överstiger 42 timmar per vecka. För beräknande
av gottgörelsen räknas därvid varje tjänstgöringstimma mellan
kl. 22 och 6 såsom en och en halv timma. Sålunda tillämpade grunder för
utgivande av övertidsersättning överensstämma med avlöningsreglementenas
föreskrifter i ämnet; i vad rör principen för beviljande av kompensationsledighet
överensstämmer institutets praxis med vad härutinnan tillämpas
annorstädes inom statsförvaltningen, främst vid de affärsdrivande verken,
varest nattjänstgöring i stor utsträckning förekommer.
Vid överläggningar mellan utredningsmannen och personalrepresentanter
bär från personalens sida framställts önskemål om att särskild kompensation
måtte beredas personalen vid all nattjänstgöring, oberoende av om tjänstgöringen
i fråga folie inom ramen för fastställd arbetstid örn 42 timmar i
veckan eller icke. Kompensationen i fråga liar ansetts motiverad på grund
av tjänstgöringens överhuvud taget ansträngande och med hänsyn till de
personliga levnadsvanorna obekväma art. Kompensation har ansetts böra
lämnas i den formen, att å all tjänstetid, som infölle mellan klockan 22 och
6, skulle beräknas ett visst procentuellt tidstillägg, förslagsvis 337s °/o, med
iakttagande tillika, att mellan nämnda båda klockslag fullgjord tjänstgöring
alltid skulle anses motsvara minst en fullgjord tjänstgöringstimma. Motsvarande
kompensation borde beräknas även vid sön- och helgdagstjänstgöring,
i den mån dylik tjänstgöring förekomme oftare än varannan sön- och
helgdag.
För egen del hyser utredningsmannen den uppfattningen, att det från
institutets personal framförda önskemålet svårligen kan tillmötesgås utan att
medföra konsekvenser inom andra statliga förvaltningsområden. Utredningsmannen
är för den skull icke beredd tillstyrka, att särskild kompensation
skulle beredas personalen för nattjänstgöring, som faller inom ramen för den
fastställda tjänstgöringstiden. I vad rör tjänstgöringen vid det centrala organet
torde för övrigt frågan örn särskild kompensation för nattjänstgöring
sakna aktualitet, enär enligt vad som framgår av gällande tjänstgörings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 2tä
-
ll
.schema dylik tjänstgöring åtminstone för närvarande förekommer i jämförelsevis
ringa omfattning. Vid de lokala flygväderlekstjänslema, vales!
kontinuerlig tjänstgöring kommer alt äga rum dygnet runt, kan måhända
förtjäna övervägas att medgiva kompensation för obekväm tjänstgöring i en
eller annan form, även där tjänstgöringen faller inom ramen för ordinarie
arbetstid. Denna frågas lösning torde emellertid böra bli beorende av det
blivande ställningstagandet till den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning
beroende frågan örn särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal
vid militära väderlekscentralen.
Lönenämnden har på förevarande punkt hänvisat lill vad nämnden och
försvarsväsendets lönen ännu! i sitt förut återgivna utlåtande anfört.
Institutet bär funnit kompensation för nattjänstgöring i form av avkortad
tjänstgöringstid vara att föredraga framför ersättning i penningar, enär kompensationen
borde bereda befattningshavaren möjlighet till vila i anledning
av mera ansträngande tjänst. Institutet finge därför föreslå, att frågan löstes
så, att genom föreskrift i instruktionen för institutet bemyndigande lämnades
institutet att medgiva skälig avkortning av föreskriven tjänstgöringsskyldighet
för tjänsteman — med undantag av föreståndare för flygväderlekstjänst
— som hade att fullgöra mera regelbundet återkommande tjänstgöring under
avsevärd del av natten, dock högst med i genomsnitt en timme för arbetsdag.
Personalföreningen har uttryckt den förhoppningen, att förevarande spörsmål
inom en snar framtid måtte upptagas till generell behandling.
Vad först angår frågan om lönegradsplaceringen för statsmeteoro- Departementsloger
och statshydrologer anser jag mig bland annat med hänsyn chelertill
att de med dem jämförliga tjänsterna som statsgeodeter och statskartografer
vid rikets allmänna kartverk i annat sammanhang föreslagits inplacerade
i 23 lönegraden böra tillstyrka utredningsmannens förslag örn uppfattning
av förstnämnda befattningar till samma lönegrad. En dylik förbättring
av löneställningen framstår ur rekryteringssynpunkt såsom i hög
grad önskvärd och påkallad. Med hänsyn till att ifrågavarande tjänster i
fjol temporärt uppflyttades från 21 till 22 lönegraden synes emellertid till
undvikande av alltför täta löneklassuppflyttningar böra föreskrivas, att den
nu förordade uppflyttningen till 23 lönegraden icke må medföra fördelaktigare
lönelur, än örn uppfattning till sistnämnda lönegrad skett från och
med den 1 juli 1945. Därest den föreslagna lönegradsuppflyttningen kommer
lill stånd, lärer anledning föreligga alt överväga viss skärpning av
kompetenskraven i anslutning lill vad utredningsmannen i sådant hänseende
förutsatt. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit alt träffa avgörande
härutinnan. I vad rör statsmeteorologerna är — såsom institutet även påpekat
— frågan örn kompetensvillkorens avvägning avhängig av spörsmålet
om den högre meteorologiundervisningens ordnande.
Av institutet och dess personal förening framförda krav på en uppflyltning
av Kirste statsmeteorologer och förste statshydrologer lill 27 lönegraden anser
jag mig icke böra biträda.
niliana till riksdagens protokoll 1910. I sami. Nr 240. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
Beträffande den av utredningsmannen föreslagna befordringsgången för
meteorologer och h ydrologe r vill jag i avvaktan på 1944 års
personalutrednings arbetsresultat för närvarande inskränka mig till att uppdraga
följande huvudlinjer. Begynnelselönen såväl för dem, som avlagt meteorologisk
tjänsteexamen eller innehava motsvarande kunskapsmått, som
för dem, vilka avlagt akademisk examen, synes böra utgå enligt 15 lönegraden.
Efter viss tids tjänstgöring i nämnda lönegrad bör uppflyttning till högre
lönegrad äga rum. Ställningstagandet till frågan örn vilken eller vilka lönegrader,
som härvid böra ifrågakomma, liksom lill frågan om tidsintervallerna
mellan förekommande uppflyttningar bör emellertid tills vidare anstå.
Utredningsmannens förslag beträffande kompetensvillkor för meteorologer
och hydrologer har jag funnit mig kunna godtaga.
I fråga örn den vid hydrologiska byråns utrednings- och kontrollavdelning
tjänstgörande personal, som avlönas från anslaget lill undersökningar
inom hydrologiska byrån, synas skäl tala för ett överförande av densamma
lill extra ordinarie anställning i ole fall. där ett mera stadigvarande personalbehov
kan bedömas föreligga. Det bör ankomma på Kungl. Majit att
träffa avgörande härutinnan, såvitt angår tjänster i högst 20 lönegraden.
Enligt utredningsmannens förslag skulle meteorolog aspirant och
hydrologaspirant äga åtnjuta arvode med 300 kronor för månad, örn
vederbörande hade sitt hem utom Stockholm, och med 200 kronor, om hemmet
vore beläget i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Gentemot en differentiering
av arvodet — vilken tillämpas vid vissa av de affärsdrivande
verken i fråga örn personal på elevstadiet — synes mig någon principiell
erinran icke vara att framställa. Däremot kunna delade meningar råda
beträffande den skäliga avvägningen av arvodesbeloppen. Statskontoret båticke
kunnat tillstyrka högre ersättning än 200, respektive 100 kronor för
månad. För egen del anser jag mig vid ställningstagande lill förevarande
.spörsmål icke kunna bortse från att militärmeteorologaspirant under hela
liden för sin utbildning åtnjuter samtliga värnpliktig tillkommande förmåner
kontant och in natura. Med utgångspunkt från denna jämförelse synas mig
de av utredningsmannen ifrågasatta ersättningsbeloppen icke behöva betraktas
såsom otillbörligt högt tilltagna. En mindre jämkning av beloppen torde
dock kunna vidtagas utan att det med arvodena avsedda syftet att utgöra eli
bidrag till täckande av oundgängliga levnadskostnader äventyras. .Tåg finner
mig i sådant hänseende böra tillstyrka, att arvodena bestämmas till 250, respektive
175 kronor i månaden i ett för allt.
Utredningsmannen har föreslagit, att som villkor för antagning till aspirant
för genomgående av utbildning i och för avläggande av meteorologisk
tjänsteexamen skulle gälla, att vederbörande fullgjort en månads oavlönad
provtjänstgöring vid institutet. Personalföreningen har påyrkat, att denna
begränsning skulle borttagas, enär möjlighet att bedöma vederbörandes lämplighet
förelåge först under utbildningstiden. Enligt min mening får det med
tanke på statens kostnader för utbildningen av här avsedda aspiranter anses
välbetänkt, att aspirantantagningen föregås av någon prövotid. Jag finner
Kunni. Muj:ts proposition nr 210.
19
således icke anledning lill avvikelse från vad utredningsmannen på förevarande
punkt föreslagit.
Vad härefter beträffar m eteor ologe r och föreståndare vid
lokal f 1 y g vä der 1 e ks t j ä n s t innebär utredningsmannens förslag,
all meleorologpersonalen skulle nied avseende å kompetensvillkor, löneställningar
och befordringsgång likställas nied motsvarande personal vid centralorganet
samt att föreståndarna — vilka nu tillhöra lönegraden Eo 20 vid
större flygplats och Eo (Ex) 12 vid mindre flygplats — skulle vid större flygplats
såsom statsmeteorologer inplaceras i lönegraden A 23 och vid mindre
flygplats hänföras till 15 lönegraden. Därjämte skulle föreståndare vid större
flygplats äga uppbära ett tilläggsarvode av 1 200 kronor örn året. Under remissbehandlingen
lia meningarna brutit sig rörande löneställningen för föreståndare
vid större flygplats, varvid statskontoret avstyrkt och lönenämnden
slänt sig tveksam lill anordningen med tilläggsarvode. För egen del finner
jag mig, även nied beaktande av de med föreståndartjänstema förenade krävande
uppgifterna, för närvarande höra avstyrka, att med befattningarna
förenas eit särskilt tilläggsarvode. Tills vidare synes mig en inplacering i 23
lönegraden vara tillfyllest för att säkerställa en tillfredsställande rekrytering
av föreståndartjänstema vid de större flygplatserna. I avbidan på närmare
erfarenhet torde t jänsterna under benämningen statsmeteorolog böra inrättas
såsom extra ordinarie. I kompetenshänseende böra givetvis gälla samma
fordringar som för ordinarie statsmeteorolog. För föreståndare vid mindre
flygplats tillstyrker jag lönegraden Eo 15. I övrigt finner jag icke anledning
till annan erinran gentemot utredningsmannens förslag på förevarande punkt
än som följer av vad jag i det föregående uttalat angående befordringsgång
och löneställning för meteorologer vid centralorganet.
Vad utredningsmannen anfört rörande väderleksassistente rn
a s arbetsuppgifter och ställning inom organisationen har övertygat mig
örn alt ifrågavarande personal tillsvidare bör bibehållas. Gentemot de föreslagna
löneställningarna — 12 och 15 lönegraderna — är från mili sida icke
något att erinra. Jag anser mig dock icke böra tillstyrka, att ordinarie befattningar
nu inrättas. Tjänstebenämningarna meteorologassistent, respektive
förste meteorologassistent synas mig lämpliga. Med avseende å befordringsgången
hyser jag en från utredningsmannen avvikande mening såtillvida, ali
enligt min mening inplacering från början bör ske i löneklass 7. Någon särskild
aspiranltjänstgöring sines icke behöva eller böra förekomma. Jag utgår
nämligen från ali den personal, varom här är fråga, nied hänsyn lill innehavd
kompetens regelmässigt bör kunna omedelbart eller antagningen tågås
i anspråk för utförande av förekommande arbetsuppgifter. Vad här sagls
hör gälla även beträffande h y d r o log- och 1 a b o r a tori e assisi enI
e r. Befordringsgången skulle således bliva följande, nämligen sex månader
i 7 löneklassen, elt år i Ex 12 och — minst — tre år i Eo 12. För befordran
lill förste assistent i Eo 15 bör, såsom utredningsmannen förutsatt,
krävas genomgående av särskild utbildningskurs örn minst 5 månader.
Mot av utredningsmannen föreslagna löneställningar och Ijänslebenäm
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
Departementschef
en.
ningar för deli för mottagning av utländska väderlekstelegram avsedda
I elegrafistpe iso nalén har jag icke funnit anledning till er
iilian.
Vad utredningsmannen anfört och föreslagit i fråga örn avlöningsförhållandena
för meteorolog- och hydrologpersonal under tjänstledighet
för studier föranleder icke annat uttalande från min sida än att jag
förutsätter, att frågan örn extra tjänstemans avlöning under dylik ledighet
underställes Kungl. Majlis prövning i varje särskilt fall.
Beträffande frågan örn kompensation fö r natt j ä n s t g ö ring
framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, alt detta spörsmål
äger samband med den för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende
frågan om särskild ersättning för nattjänstgöring åt personal vid den militära
väderlekscentralen. Vid sådant förhållande har jag utgått från att del
här berörda spörsmålet tillsvidare får hållas öppet i avbidan på ställningstagande
till frågan örn kompensation åt personalen vid militära väderlekscentralen.
II. Utbildning av civila niet eorologaispira nior.
I skrivelse den 2 februari 1946 har institutet under hänvisning till den
civila luftfartens snabba utveckling och det därav följande ökade behovet av
personal främst vid den lokala flygväderlekstjänsten gjort framställning örn
bemyndigande för institutet att under nästkommande budgetår påbörja utbildning
av tio meteorologaspiranter ävensom hemställt om anvisande av
härför erforderliga medel.
Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen.
Då den ifrågasatta utbildningen av civila meteorologaspiranter utgör ett
led i strävandena att åstadkomma en tillfredsställande rekrytering av meteorologer,
tillstyrker jag att utbildningen i fråga kommer till stånd. Till frågan
om anvisande av härför erforderliga medel återkommer jag i det följande.
lil. Vissa anordningar vid aerologiska stationen vid
Bromma.
I skrivelse den 11 mars 1946 har institutet anmält, att den aerologiska stationen
vid Bromma, vilken tidigare drivits av Air Transport Gommand (ATC)
och numera utnyttjas av institutet, kompletterats med en apparat för mätning
av höjdvindens styrka och riktning i samband med radiosonduppsändningarna
samt att det visat sig behövligt att uppföra dels ett särskilt ballongskjul
med hänsyn till de större ballonger som nu erfordrades och dels
ett särskilt skjul för den nya apparaten. Kostnaderna härför beräknades till
högst 8 000 kronor. Institutet har föreslagit, att erforderliga medel finge utgå
av en å det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till Engångskostnader
för väderlekstjänst (IX L 13) uppkommen besparing.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
Hiksräkenskapsverket har i utlåtande dea 1» mars 1946 förklara!, ali för
ianspråklagande av ifrågavarande besparing forutsallcs riksdagens med
kail.
I enlighet med vad riksräkenska,»sverket antori torde förevarande fråga
böra anmälas för riksdagen. Därest riksdagen leke bär något ali ennia da,- emot, torde Kungl. Maj:t böra ställa 8 000 kronor till institutets foi fogande
för nu ifrågavarande ändamål från anslaget till Engångskostnader for väderlekstjänst.
IV. Anslagsfrågor.
I årets statsverksproposition bar Kungl. Maj:! under sjätte buvudliteln,
punkterna 44 och 52, föreslagit riksdagen att tor budgetåret 1946/47 anvis.
följande anslag:
Sveriges meteorologiska oell liydrologiska institut.
Verksamheten i allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag
Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten,
förslagsanslag ....................................
kronor 657 000
> 307 600.
Ett bifall till de av mig i det föregående förordade åtgärderna föranleder
vissa böjningar av ifrågavarande båda anslag. Vidare skulle gällande personalförteckning
för institutet erhålla det ändrade utseende, som framgar asmin
hemställan i del följande, varjämte för anslaget till väderlekstjänst för
luftfarten skulle fastställas den personalförteckning, varom hemställan lika
-
ledes göres i det följande.
I anslutning till av institutet verkställda förnyade anslagsberaknmgar, vi - ka grundats på det i statsverkspropositionen angivna personalbehovet, har
jag uppskattat det ökade anslagsbehovet sålunda.
Förslagsanslaget till Verksamheten i allmänhet: Avlöningar.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen med ett
belopp av 274 000 kronor — bör vid uppflyttning till lönegraden A 23 av
fern statsmeteorologer och Iva slatshydrologer upptagas med ett till 277 000
kronor förhöjt belopp.
2. Avlöningar till icke-ordinurie personal.
Ifrågavarande anslagspost har i statsverkspropositionen upptagits med eli
belopp av 297 000 kronor.
Vid bifall till i det föregående föreslagna åtgärder med avseende å loneslällning
och befordringsgång för meteorolog- och hydrologpersonal uppkommer
eif ytterligare anslagsbehov av i runt tal 8 000 kronor.
För avlöning, respektive arvoden åt 10 civila meteorologaspiranter under
deltagande i utbildning vid institutets undervisningsanstalt nästkommande
budgetår erfordras ett belopp av i runt tal 35 000 kronor.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 210.
l''öi avlönande av sådana aspiranter, som vid sidan av akademiska studier
lullgöia praktisk tjänstgöring vid institutet, bör avses ett belopp av i runt tal
5 000 kronor.
Föi tillfällig arbetshjälp saint för vikariats- oell övertidsersättning beräknas
uppkomma ett anslagsbehov utöver det i statsverkspropositionen beräknade
å 10 000 kronor.
Anslagsposten bör således upptagas med ett lill (297 000 + 8 000 -f
35 000 + 5 000 + 10 0001 355 000 kronor förhöjt belopp.
3. Rörligt tillägg.
Lndei ifrågavarande anslagspost — i statsverkspropositionen upptagen
med ett belopp av 86 000 kronor — beräknas uppkomma ett ytterligare anslagsbehov
av 2 000 kronor.
förslagsanslaget till Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten.
I det föregående förordade åtgärder med avseende å löneställningen för
personalen vid de lokala flygväderlekstjänsterna beräknas medföra en ökning
av anslagsbehovet med 7 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av
12 000 kronor, avsett att möjliggöra avlönande under nästkommande budgetår
av en medelst arvode anställd befattningshavare, varför det totala anslagsbehovet
kan uppskattas till (307 600 -r 7 000 + 12 000) 326 600 kronor.
V. Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, alt
Kungd. Majit måtte — med ändring av Kungl. Majlis i årets statsverkspro
position
under sjätte huvudtiteln, punkterna 44 och 52, gjorda förslag _
föreslå riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut:
Personalförteckning.
Tjänstemän ä ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 överdirektör.................................. o
2 byråchefer .................................. \ 30
2 förste statshydrologer ........................ A 26
4 förste statsmeteorologer ...................... A 26
2 statshydrologer .............................. \ 23
5 statsmeteorologer ............................ A 23
1 radioföreståndare ............................ A 15
1 laboratorieassistent ............................ a 12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
Befattning Lönegrad
3 radiotelegrafister ............................ A 12
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 instrumentmakare ............................ A 10
2 kontorister .................................. A 9
1 förste expeditionsvakt.......................... A 7
7 kanslibiträden ................................ A 7
2 expeditionsvakter ............................ A 5
11 kontorsbiträde!! .............................. A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 registrator .................................. A 14
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste statsmeteorolog ........................ Eo 24
1 kamrerare .................................. Eo 22;
Anni. Den å ordinarie stat upptagna kansliskrivartjänsten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;
dels godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas lills vidare
från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. |
Kronor
1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, förslagsvis 277 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 355 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 88 000
Summa kronor 720 000:
dels till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 720 000;
dels fastställa följande personalförteckning för väderlekstjänst
för luftfarten:
Personalförteckning.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
Befattning Lönegrad
3 statsmeteorologer ............................ Eo 23;
dels ock lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Särskilda undersökningar; Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1946/47 anvisa eli förslagsanslag
av ........................... kronor 326 600.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 240.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461652
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1946:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämn s. 107 i texten
- Rskr. 1946:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret 19 s. 1 i texten