Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1946/4? till folkskoleseminarierna m. m

1946-04-12 · 81 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:242, Angående anslag för budgetåret 1946/4? till folkskoleseminarierna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 24‘2-

1

Nr 242.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1946/4? till folkskoleseminarierna m. m.;

given Stockholms slott den 12 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 135 och 164, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1946/47

dels till Arvoden åt lärarkandidater under pr o vårstjänstgöring ett förslagsanslag

av 290 000 kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 500 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr S//2.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jt2.

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit under kapitalbudgeten, bilaga 7, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret

1946/47

dels till Utbyggnad av folkskoleseminarierna ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor;

dels ock till Utbyggnad av småskoleseminarierna ett investeringsanslag

av 1 300 000 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

Inledning.

Genom beslut den 16 februari 1945 bemyndigade Kungl. Majit chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom

departementet verkställa skyndsam utredning och avgiva förslag rörande

elevintagningen vid folkskoleseminarierna under de närmaste åren jämte

därav föranledda organisationsändringar m. m.

Den 1 mars 1945 tillkallade departementschefen såsom sakkunniga avdelningschefen

i skolöverstyrelsen, undervisningsrådet K. R. Falck, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens I kammare, folkskolinspektören K. R.

Bergh, ordföranden i Sveriges folkskollärarinneförbund, ledamoten av riksdagens

II kammare, överläraren Hildur Nygren, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund,

folkskolläraren K. G. Rosberg samt ledamoten av riksdagens

I kammare, professorn S. Wahlund.

Enligt de för de sakkunniga utfärdade direktiven åligger dem, förutom

angivna utredning rörande elevintagningen vid folkskoleseminarierna under

de närmaste åren jämte därav föranledda organisationsändringar, jämväl att

verkställa av skolöverstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1944 begärd utredning

rörande tillgodoseendet av lärarbehovet för de finskspråkiga orterna i

norra Sverige. I detta avseende anföres i direktiven bland annat följande.

Den av överstyrelsen begärda utredningen rörande tillgodoseendet av lärarbehovet

för de finskspråkiga orterna i norra Sverige synes naturligt kunna

infogas i de sakkunnigas arbetsprogram. Vid utredningsarbetet bör sålunda

beaktas nödvändigheten av att även Norrbottens finnbygder tillföras

tillräckligt många och väl kvalificerade lärarkrafter. Jag erinrar örn att

Kungl. Majit tidigare i sådant syfte med anledning av skolöverstyrelsens

nyssnämnda hemställan på min föredragning för riksdagen framlagt förslag

om bland annat en väsentlig förhöjning av de s. k. finnbygdsstipendierna

för blivande folkskollärare. Jag delar emellertid överstyrelsens uppfattning,

att en sådan åtgärd icke är tillfyllest. Ej heller kan den väntas giva omedelbara

resultat. Därför synas även andra utvägar böra prövas, exempelvis

ett återinförande — eventuellt för begränsad tid — av de förut utgående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 21+2. g

men numera avskaffade språktilläggen. Jag förutsätter vidare, att de sakkunniga

vid övervägande av åtgärder i detta hänseende uppmärksamma, att

förevarande fråga, i själva verket allenast är en del av det större spörsmålet,

i i6n rekrytering av lärarpersonal vid avlägset belägna orter i allmänhet

skall kunna säkerställas. En tilltagande brist pa folkskollärare måste nämligen

förväntas komma att i första hand drabba de på dylika orter belägna

skolorna av lägre skolformer.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1945 års seminariesakkunniga,

ha tidigare i ett den 12 oktober 1945 avlämnat betänkande framlagt förslag

örn särskilda åtgärder till förbättrande av den kritiska lärarsituationen på

folkskolans område, innebärande dels anordnande av en särskild provisorisk

utbildningslinje för folkskollärare vid seminarierna, dels ock upphävande av

nu gällande övergångsbestämmelser rörande pensionering av folkskollärare.

I propositionerna nr 378 och 380 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Majit

vidtagande av åtgärder i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förslag.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag. I enlighet härmed har från och med

innevarande vårtermin a särskild utbildningslinje vid folkskoleseminarierna,

omfattande förutom denna termin läsåret 1946/47 och en kurs örn 6 veckor

under vardera sommaren 1946 och 1947, intagits 14 klassavdelningar med

sammanlagt 392 elever. Dessa komma alltså att utexamineras till höstterminens

början 1947.

I skrivelse den 19 januari 1946 lia seminariesakkunniga framlagt förslag

till vissa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen

avseende sa väl ordinarie och extra ordinarie lärare som vikarier — å

avlägset belägna orter i allmänhet och i finnbygden i synnerhet.

Över ifrågavarande förslag ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

statskontoret, allmänna lönenämnden och domkapitlet i Luleå, varjämte

tillfälle att yttra sig beretts Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund

och Sveriges småskollär arinnaförbund.

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse den 11 februari 1946 framlagt utredning

och förslag rörande folkskoleseminariernas organisation

under budgetåret 194 6/4 7 och därmed sammanhängande

frågor. De sakkunniga framhålla härvid, att deras uppgift att framlägga

förslag till en seminarieorganisation på längre sikt visat sig vara så omfattande,

att det icke varit möjligt för dem att ännu avgiva ett slutligt förslag,

som kunde föreläggas innevarande års riksdag, varför de nödgats inskränka

sig till att nu lämna förslag endast rörande den år 1946 vid folkskoleseminarierna

behövliga intagningen. Över de sakkunnigas förslag i denna del ha

utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt

sina anslagsäskanden beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret

1946/47, statskontoret och allmänna lönenämnden.

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de sakkunnigas ifrågavarande

fiirslag och börjar med frågan örn seminarieorganisationen för nästa

budgetår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2Jt2.

I. Folkskoleseminariernas organisation

budgetåret 1946/47.

Folkskollärarbehovet.

Återblick. De sakkunniga framhålla inledningsvis, att de många och stora

förändringar, som seminarieorganisationen särskilt under de sista två decennierna

undergått, varit beroende på det år från år växlande lärarbehovet.

En dylik anpassning av examinationen efter det föreliggande lärarbehovet

vore nödvändig, om man ville undvika alltför stort överskott respektive underskott

av lärare. De sakkunniga ha därefter lämnat följande kortfattade

redogörelse för lärarbehovets växlingar under de sista decennierna.

Under tiden närmast före 1920 och under hela 1920-talet genomgick folkskolan

en mycket kraftig men på samma gång oberäknelig utveckling, som

gjorde det svårt att beräkna det kommande lärarbehovet och den erforderliga

examinationen. Rörande diskontinuiteten i utvecklingen kan följande

nämnas. Efter folkskolinspektionens nyordnande 1914 steg, på grund av de

nya inspektörernas verksamhet, kraven på folkskolan betydligt (skolbyggnader

uppfördes, halvtidsläsningen minskade o. s. v.). Detta hade till följd

en väldig utökning av lärartjänsternas antal. Den årliga ökningen nådde sin

kulmen läsåret 1919/20, då mer än 800 nya folkskollärartjänster inrättades.

Det ofantligt stora behovet av nya lärare gjorde^ att man förändrade seminarierna

till dubbelseminarier och att dispenser från folkskollärarexamen utdelades

rätt frikostigt. Behovet kunde ändock fyllas endast tack vare den

omständigheten, att småskollärarinnor i stor utsträckning fingo vikariera

på folkskollärartjänster. Detta, var möjligt på grund av den stora utexaminationen

vid småskoleseminarierna. Folkskolans expansion började emellertid

snart att gå långsammare. Redan 1922/23 var antalet nyinrättade tjänster

blott ungefär 190, och under läsåret 1925/26 inrättades endast ungefär

160 nya tjänster. Man började därför bli försiktigare med elevintagningen

vid seminarierna. Behovskurvan gick dock alltjämt uppåt på grund av halvtidsläsningens

avskaffande, sjunde skolårets införande, mindre folkskolornas

förändring till folkskolor o. s. v. De stora födelsesiffrorna fran 1920 och

1921 gjorde också sitt till, och kurvan gick åter rätt hastigt i höjden under

slutet av 1920- och början av 1930-talen. Så inrättades till exempel under

läsåret 1930/31 icke mindre än något över 400 nya tjänster.

Man förstår hur svårt det måste ha varit att under denna tid hålla examinationen

parallell med lärarbehovet. Det lyckades heller icke bättre, än

att man i början av 1920-talet hade en stor lärarbrist, under det att slutet

av samma decennium och början av det följande uppvisade ett överskott

på lärare.

Lärarbehovet fortfor emellertid att stiga. Det är ganska egendomligt att sa

skedde, skenbart utan hänsyn till att födelsetalet oavbrutet sjönk efter 1921.

Det var tydligt, att de andra faktorer, som inverka på.lärarbehovets storlek,

helt uppvägde verkningarna av barnantalets minskning. Eftersom födelsetalet

sjönk ända till och med 1933, väntade man sig emellertid, att lärarbehovet

snart skulle minska. 1932 års seminariesakkunniga ansågo, att kurvans

toppunkt skulle lia nåtts 1933, och att lärarbehovet därefter skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jp2.

komma litt kontinuerligt sjunka under 1930- och 1940-talen för att vid slutet

av 1940-talet stupa utför lika brant som det stigit under 1920-talet.

Detta visade sig emellertid vara helt oriktigt. Kurvan fortsatte i stället att

stiga, och seminarierna hade under 1930-talet en relativt lugn period med

en examination av ungefär 400 elever per år. Emellertid indrogos fem av de

dåvarande femton folkskoleseminarierna och man väntade varje år, att lärarbehovet

skulle nå sitt maximum. Men folkskolinspektörernas prognoser

pekade fortfarande på ett stegrat behov och detta visade sig också vara riktigt.

Då dessutom nativiteten efter 1933 steg, är det, såvitt de sakkunniga

kunna bedöma frågan, ganska tydligt, att kirarbehovets kurva alltjämt

skulle ha fortsatt att stiga, såvida det rått fred i världen och folkskolans

utveckling hade fått ostört fortgå.

Efter krigsutbrottet följde emellertid krav på besparingar inom folkskoleväsendet,

vilket resulterade i indragning av ett stort antal lärartjänster (under

läsåren 1939/40—1941/42 minskade antalet folkskollärar^änster med

mer än 700 och antalet småskollärar tjänster med omkring 1 200). För undvikande

av arbetslöshet inom lärarkåren vidtogs i samband härmed en kraftig

inskränkning av seminariernas verksamhet, en inskränkning, som då

ansågs vara ofrånkomlig, men som i ljuset av nuvarande erfarenheter visat

sig vara om icke onödig så i varje fall alltför omfattande. Återhållsamheten

vid elevintagningen i seminarierna har nämligen nu lett till en lärarbrist, för

vilkens hävande särskilda åtgärder måst vidtagas, bland annat intagning av

nära 400 studenter innevarande vårtermin för utbildning till folkskollärare

på snabbare väg än den vanliga studentlinjens.

Att denna brist, trots den omsorgsfulla prövning av lärarbehovet, som

legat till grund för skolöverstyrelsens beräkningar rörande elevintagningen

vid seminarierna, kunnat uppstå, beror enligt de sakkunniga främst på följande

omständigheter.

Prövningen av lärarbehovet sker framförallt med hänsyn till de prognoser

rörande antalet behövliga lärartjänster i de olika inspektionsområdena,

som folkskolinspektörerna varje år lämna. Som det många gånger förut

framhållits är det knappast möjligt för inspektörerna att ge några säkra

siffror för längre tid än ett par år framåt i tiden. Ju längre framåt prognoserna

syfta, desto osäkrare bli de givetvis. Men att prognoserna just de

sista åren blivit felaktiga i sådan grad, att en rätt stor lärarbrist nu räder,

har sin ganska naturliga förklaring. Inspektörerna anmodades nämligen år

1940 av Folkskolans besparingssakkunniga att var och en inom sitt område

uppgöra en femårsplan för rationaliseringsåtgärder inom folkskolan. Denna

plan upptog indragning av ett stort antal skolor och lärartjänster. Av dessa

senare indrogos, som redan nämnts, ett par tusen under de närmaste åren

efter krigsutbrottet. Men rationaliseringen kunde icke —- av många samverkande

orsaker — genomföras i den utsträckning, som femårsplanen förutsatte.

Det uppstod nämligen under krigsåren stora svårigheter att anordna

de för rationaliseringen behövliga skolskjutsarna och inackorderingarna samt

att uppföra erforderliga skolbyggnader. Vidare uppstod på manga hall inom

kommunerna ett ganska effektivt motstånd mot ytterligare rationaliseringsåtgärder.

Allt detta jämte den i oväntad omfattning stigande nativiteten

gjorde, att skolindragningar icke kunde ske i den utsträckning, man hade

beräknat. Men då folkskolinspektörerna, som lojalt tänkte sig planens genomförande

och i det längsta hoppades att sa skulle kunna ske, läto sina

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-2.

prognoser färgas av denna optimism, kommo prognoserna att under några

år upptaga ett lägre antal tjänster än som sedan visade sig vara behövligt.

Då skolöverstyrelsens beräkningar rörande elevintagning och examination

vid seminarierna grundats på dessa prognoser, är det givet, att även dessa

beräkningar upptogo lägre antal än vad som egentligen varit erforderligt.

Såvitt de sakkunniga kunna bedöma denna fråga, har alltså den nuvarande

lärarbristen uppstått dels på grund av de åtgärder i besparingssyfte, som

företogos efter krigsutbrottet, dels och framförallt på grund av att man

under ett antal år vid uppgörande av prognoserna rörande det framtida lärarbehovet

räknat med genomförande av nämnda åtgärder i större utsträckning

än vad som verkligen kunnat ske.

Nuvarande lärarbrist. Genom en undersökning rörande möjligheterna

att under höstterminen 1945 erhålla kompetenta vikarier i folkskolan ha de

sakkunniga ansett sig kunna angiva den under innevarande läsår förefintliga

bristen på kompetenta folkskollärare till omkring 450.

Läraravgången. De sakkunniga ha med utgångspunkt från av skolöverstyrelsen

under hösten 1945 gjorda undersökningar rörande läraravgången

beräknat denna på följande sätt. (Därvid har hänsyn tagits till den inverkan

på läraravgången, som 1945 års riksdags beslut om upphävande av övergångsbestämmelserna

för pensionering av folkskollärare kan beräknas erhålla.

)

1946

1947

1948

1949

1950

1951

199

148

351

438

439

467

Antalet lärartjänster. Ökningen av antalet lärartjänster har på grundval

av folkskolinspektörernas prognoser och med ett uppskattat vikariebehov av

omkring 5 procent av tjänsternas antal beräknats sålunda.

1946/47 .................................. 264

1947/48 .................................. 342

1948/49 .................................. 660

1949/50 .................................. 324

1950/51 .................................. 452

Sammanfattning. Av följande tablå framgår, hur stor lärarbrist (budgetåren

1946/48), respektive hur stort ytterligare examinationsbehov (budgetåren

1948/51) man har att emotse, därest hänsyn tages dels till förut angivna

siffror rörande läraravgång m. m., dels ock till utexaminationen av

de elever, som redan nu finnas intagna vid folkskoleseminarierna. (Kolumn

l-j-2 + 3 — 4 = 5 respektive 6).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2,j2. 7

Läsår

Brist under

föregående

läsår

Ökning

av lärar- behovet

Lärar-

avgång

Nuv. sem.elever,

som utexami- neras

Brist under

läsåret

Ytterligare

examinations-

behov

i

2

3

4

5

G

1946/47 .

450

264

199

330

583

1947/48 .

583

342

148

840

233

1948/49 .

233

660

351

240 (4-årig linje)

?

1 004 (2-årig linje)

1949/50 .

?

324

438

300 (4-årig linje)

?

462 (2-årig linje)

1950/51 .

?

452

439

—

?

891 (2 årig och

4-årig linje)

I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört följande.

De sakkunniga ha vid sina beräkningar utgått från att lärarbehovet kommer

att öka i den omfattning, som folkskolinspektörerna i sina prognoser

beräknat. Hur stor ökningen i verkligheten kommer att bli är beroende av

flera ganska oberäkneliga faktorer. Å ena sidan kan införande av ett åttonde

skolår, förändring av mindre folkskolor till folkskolor samt halvtidsläsningens

borttagande öka lärarbehovet. I andra riktningen verkar den ökade

centralisering, som blir möjlig, när skolskjutsar i större utsträckning än nu

kunna anordnas. Svårigheter att erhålla byggnadsmaterial kan verka försenande

på skolbyggnadsverksamheten, vilket i vissa fall kan hindra en utökning

av läraravdelningarnas antal, i andra fall försena centralisering.

De sakkunniga måste emellertid räkna med de siffror, som för närvarande

föreligga och föreslå en intagning, som i möjligaste mån kan täcka det nu

beräknade lärarbehovet. Någon risk för att läraröverskott därigenom skulle

komma att förorsakas, synes icke föreligga. Som framgår av senaste tabell

kommer tvärtom en brist alltjämt att finnas under de närmaste åren. Och

under 1950-talets förra hälft kommer lärarbehovet att stiga så avsevärt, att

de närmaste årens examination ingalunda kommer att räcka. Däremot är

det givetvis nödvändigt att man i god tid under 1950-talet vid elevintagningen

uppmärksammar den sänkning i behovet, som kommer att inträda

omkring år 1960.

Seminarieorganisationen.

Utvidgning av de nuvarande seminarierna. Den nuvarande seminarieorganisationen

är uppbyggd för en normal intagning och utexamination av

16 klassavdelningar eller (16 X 28 =) 448 elever årligen. Innevarande

budgetår lia dock genom ianspråktagande till det yttersta av befintliga

reservutrymmen vid seminarierna intagits sammanlagt 22 klassavdelningar

eller 616 elever. De sakkunniga ha undersökt, vilka möjligheter som föreligga

för den ytterligare utvidgning av seminarieorganisationen, som måste

vidtagas för mötande av det stora lärarbehovet under de närmaste åren.

Därvid ha de ansett sig kunna räkna med att vid de redan befintliga seminarierna

skulle — efter vissa om- och tillbyggnadsarbeten — ytterligare 6

klassavdelningar kunna intagas. Av följande sammanställning framgår, hur

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^2.

intagningen skulle fördela sig på olika seminarier respektive på 4-åriga och

2-åriga linjer (varvid siffrorna inom parentes angiva alternativa möjligheter).

Till jämförelse har angivits elevintagningen vid den normala organisationen

samt vid den innevarande budgetår — oavsett den provisoriska

utbildningslinjen — utvidgade organisationen.

Normal organisation

Organisation 1945/46

Organisation 1946/47

4-årig

linje

2-årig

linje

4-årig

linje

2-årig

linje

4-årig

linje

2-årig

linje

Falun.....

1

i

i

i

1

2

Göteborg . . .

1

i

i

i

1

1

Kalmar ....

1

—

i

—

1

1

Karlstad . . .

l

—

i

i

1(2)

2(1)

Linköping. . .

1

i

i

i

1(2)

2(1)

Luleå.....

1

—

2

—

2

1

Lund.....

1

i

i

2

1

2

Stockholm . .

1

—

i

1

1

2

Umeå.....

1

i

i

2

1(2)

2(1)

Uppsala ....

1

i

i

2

1

2

1°

6

ii

11

11(14)

17(14)

448 elever

616 elever

784 elever

I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

Möjligheterna äro givetvis begränsade för en utvidgning av de nuvarande

seminarierna på grund av dels de nuvarande lokalernas beskaffenhet och

läge, dels seminariestadens möjlighet att härbärgera nya skaror elever, dels

också möjligheten att anskaffa lärare. Vidare måste också nämnas, att ett

seminarium ej bör få svälla ut utöver vissa gränser, alldenstund rektor och

lärare då förlora möjligheten att lära känna och rättvist värdesätta eleverna.

De sakkunniga anse fördenskull, att man icke gärna bör i ett och samma

seminarium sammantränga mer än tre avgångsklasser. De sakkunniga ha

därvid också tagit hänsyn till de svårigheter, som föreligga vid ordnandet

av den praktiska utbildningen vid de stora seminarierna.

Vid en utvidgning kan man alltså tänka sig följande seminarietyper

(4 = fyraårig linje, 2 = studentlinje):

4 -(- 2 (6 seminarieavdelningar, 9 övningsskolavdelningar)

4 + 4 (8 » 10 » )

4 + 2 + 2 (8 » 13 » )

4 + 4 + 2 (10 » 14 » )

4 + 4 + 4 (12 » 15 » )

Typen 2 + 2 + 2 synes icke böra ifrågakomma vid de permanenta seminarierna,

men den kan givetvis tänkas inrättad vid ett provisoriskt seminarium

med mera begränsade lokalmöjligheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr alfi.

Beträffande utvidgningsmöjligheterna vid de olika seminarierna ha de

sakkunniga därefter anfört följande.

Falun. Seminariet har inga reservutrymmen. I själva verket har seminariet

redan vid nuvarande organisation behov av en gymnastiksal för övningsskolan,

enär en enda gymnastiksal är otillräcklig för seminariets elever

och övningsskolans barn. Vidare saknas läkarrum. För en utvidgning till

typ 4 + 2 -f- 2 skulle dessutom erfordras ytterligare 6 klassrum. Då emellertid

studentklasserna skulle kunna delvis använda samma rum, och då ett

s. k. dagrum skulle kunna apteras till klassrum, kan det behövliga antalet

nya klassrum möjligen nedbringas till 4.

Seminariet behöver sålunda tillföras minst 4 nya klassrum och en gymnastiksal.

Detta kan ske genom uppförande av baracker på seminarietomten.

Genom slopande av den relativt dåliga vaktmästarbostaden i seminariebyggnaden

skulle utrymme kunna beredas för läkarrum och ett mindre

dagrum. Ny vaktmästarbostad skulle då uppföras på tomten.

Givetvis kan man här i stället för nyssnämnda typ tänka sig typen

4 + 4 + 2. Lokalbehovet blir då större. Det är emellertid att märka, att

det för närvarande i staden råder stor brist på rum för seminaristerna, varför

man nu knappast kan förorda upprättande av ett så stort seminarium i

Falun.

Göteborg. De nuvarande seminarielokalerna äro för trånga, och förslag

örn tillbyggnad av desamma har redan länge förelegat. Denna tillbyggnad

skulle dock tillgodose blott det nuvarande seminariets behov och icke tilllåta

någon utvidgning av organisationen. Tomten är så liten, att en nyeller

tillbyggnad för ett utvidgat seminarium knappast kan föreslås.

Det är livligt att beklaga, att detta seminarium icke tål en utvidgning.

Det vore nämligen i hög grad önskvärt, att Göteborg med sitt stora rekryteringsområde

erhölle större möjligheter för utbildning av folkskollärare.

Kalmar. Seminariet är ett enkelseminarium med goda men otillräckliga

lokaler. Bland annat saknas kollegierum, läkarrum, barnbespisningslokal

och överspelningsrum. Vid en utvidgning av seminariet måste även behovet

av dessa lokaler tillfredsställas. Barnbespisningslokal och överspelningsrum

kunna inredas i källarvåningen. Ett av klassrummen kan möjligen förändras

till kollegierum och läkarrum inredas i det nuvarande lilla lärarrummet. Vid

seminariet måste då, därest seminariet skall förändras till typ 4 + 2, nyuppföras

5 ä 6 klassrum samt en gymnastiksal för övningsskolan. Detta

synes kunna ske genom uppförande av barackbyggnader, varvid klassrumsbyggnaden

kan förläggas å en närliggande, ursprungligen för rektorsbostad

avsedd tomt. Gymnastikbyggnadens förläggning kan diskuteras. Möjlighet

att förlägga den antingen å nyssnämnda tomt eller på seminarietomten finnes

dock.

Karlstad. Seminariet, som i nuvarande organisationsplan är upptaget

som enkelseminarium, har lokaler som tillåta utvidgning till typ 4 + 2.

För ytterligare utvidgning, exempelvis till typen 4 + 2 + 2, erfordras ytterligare

4 ä 6 klassrum. I vindsvåningen kunna 6 ä 7 rum inredas. Härigenom

kan seminariet, åtminstone vissa år, intaga dubbla klasser på fyraårig linje

i stället för på tvåårig linje. Detta seminarium kan således, örn ock med

viss svårighet, utvidgas till typ 4 + 4 + 2.

Linköping. Seminariets lokaler äro avpassade för ett seminarium av typen

4 + 2. Vid en utvidgning kunna emellertid två mindre utrymmen, nämligen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts -proposition nr 21$.

dels ett kartrum, dels ett s. k. hembygdsrum användas som klassrum, åtminstone

för mindre övningsskolklasser. Därutöver behövas emellertid för

typ 4 + 2 + 2 dels en slöjdsal, dels 2 ä 4 klassrum. För detta ändamål kunna

haracker på tomten uppföras.

Detta seminarium skulle eventuellt kunna förändras till typ 4 + 4 + 2,

vilket dock torde medföra ytterligare lokalbehov.

Luleå. Övningsskolan är inrymd i en särskild byggnad, försedd med en

rymlig vind, där nya lokaler med fördel kunna inredas. Fyra klassrum och

en sal för kvinnlig slöjd kunna på detta sätt erhållas. I gymnastikbyggnadens

källarvåning kan en träslöjdsal inredas. Dessutom behöves emellertid

med nödvändighet en gymnastiksal. Denna kan uppföras som barackbyggnad

i nära anslutning till det nuvarande gymnastikhuset. Häri böra även

inrymmas överspelningsrum.

Om seminariet erhåller nu nämnda nya lokaler, kan det utvidgas till ett

seminarium av typ 4 + 4 + 2.

Lund. Vid seminariet finnas goda lokaler för typ 4 + 2, örn man bortser

från att endast en gymnastiksal finnes, vilket är otillräckligt redan för

nämnda seminarietyp och alltså i ännu högre grad vid en utvidgning. En

gymnastiksal för övningsskolan måste alltså under alla förhållanden byggas.

Ritningar härför föreligga sedan före krigsutbrottet.

Ytterligare lokaler inom seminariebyggnaden kunna vinnas på följande

sätt. Ett påfallande rymligt klassrum uppdelas i två. Vidare erhålles ett

rum genom inredning av vinden ovanför gymnastiksalen. Slutligen erhålles

en slöjdsal genom omändring av en äldre vaktmästarbostad, nu använd

som förrådslokal. Utöver detta erfordras två klassrum, som kunna uppföras

i barack på tomten. Lämpligen kan även den erforderliga gymnastiksalen

uppföras som barack.

Stockholm. Seminariebyggnaden är avsedd för ett enkelseminarium. Då

detta emellertid ofta fått mottaga även en studentlinje, ha lokalerna varit

otillräckliga. Härtill kommer dels att seminariet är provårsseminarium, dels

att en kurs för hjälpklassliirare varje vårtermin är förlagd hit, dels ock att

övningsskolan på grund av provårs- och hjälpklasskurserna är större än vid

vanliga seminarier. Slutligen må nämnas, att de naturvetenskapliga institutionerna

ingalunda motsvara nutida fordringar, att gymnastiklokaler och

överspelningsrum äro otillräckliga och att barnbespisningslokal saknas. Allt

detta har gjort, att seminariet redan länge dragits med stora lokalsvårigheter

och, i den mån det lyckats, måst hyra rum i närbelägna hus eller skolor.

Vid besiktning av byggnaden, som på de sakkunnigas önskan utförts av

byggnadsstyrelsen, har det konstaterats, att byggnaden är väl underhållen,

såväl utvändigt som invändigt. Vindsvåningens lokaler (handarbetssalar,

en liten gymnastiksal, otillräckliga kemi- och biologirum, teckningssal) få

emellertid anses vara såväl ur hygienisk som pedagogisk synpunkt undermåliga

och dessutom icke riskfria ur brandsynpunkt. Vid besiktningen har

vidare bland annat antecknats, att värmeanläggningen är bristfällig och

vattenledningarna delvis igenrostade, att portvaktsbostaden är belägen mot

norr och utan fönster i köket, att samtliga klassrum ha skurgolv och att

en del klassrum lia nordläge.

Det synes vara uteslutet att här vidtaga någon mera omfattande omeller

tillbyggnad för att erhålla nya utrymmen. Ej heller kan gärna en

barackbyggnad, innehållande tillräckligt antal lokaler, uppföras på den

trånga tomten. En sådan har beräknats komma att kosta 120 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21$.

Lokalerna i vindsvåningen måste inom en nära framtid ersättas med nya.

Om seminariet skall för längre tid fortsätta sin verksamhet, synes fråga därför

snart uppstå örn en nybyggnad, ersättande den nuvarande.

För den allra närmaste tiden synes ingen annan utväg finnas, än att

seminariet söker hyra erforderliga lokaler i närheten. Detta behov föreligger,

som nämnts, redan nu, och blir ännu mera trängande, örn en utvidgning

skall ske. Då vissa hyresmöjligheter, åtminstone för det eller de närmaste

åren, synas föreligga, lia de sakkunniga funnit, att studentlinjen bör kunna

dubbleras nästa år, och seminariet alltså utvidgas till typ 4 + 2 + 2.

För denna utvidgning synas emellertid vissa ändringsarbeten inom seminariebyggnaden

böra verkställas. Den naturvetenskapliga undervisningen

vid seminariet har, som ovan nämnts, mycket otillräckliga lokaler, och det

är önskvärt, att bättre utrymme berndes. Sedan 1938 föreligger en plan att

flytta kemirummet från vindsvåningen till ett klassrum i anslutning till

fysiksalen i en annan våning, varigenom kemiundervisningen skulle erhålla

såväl laboratorium som hörsal (den senare gemensam för fysik och kemi).

Det nuvarande kemirummet skulle upplåtas för övningsskolans naturkunnighetsundervisning,

och ett rum, som nu användes för denna sistnämnda

undervisning, skulle förändras till klassrum. Byggnadsstyrelsen erhöll på

sin tid medel för upprättande av erforderliga entreprenadhandlingar. Kostnaderna

för arbetets utförande beräknades till 44 000 kronor. Medel för ändamålet

anvisades å allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Byggnadsstyrelsen har beräknat, att kostnaderna numera komma att belöpa

sig till 65 000 kronor.

Umeå. Detta seminarium har goda lokaler för ett vanligt dubbelseminarium

av typen 4 + 2. Med ett tillskott av fyra klassrum skulle parallell

avdelning i den tvååriga linjen kunna mottagas. Eventuellt skulle, åtminstone

vissa år, den fyraåriga linjen kunna dubbleras i stället för den tvååriga.

De behövliga fyra klassrummen kunna erhållas i barackbyggnad på

tomten.

Uppsala. För att seminariet skall kunna utvidgas till typ 4 + 2 + 2

erfordras 4 ä G klassrum samt en gymnastiksal för övningsskolan. Gymnastiksalen

är i själva verket erforderlig redan vid nuvarande organisation,

eftersom byggnaden endast har en gymnastiksal. De nya lokalerna kunna

erhållas, dels genom inredande av fem rum på vinden, dels genom uppförande

av en gymnastiksalsbarack.

Nya seminarier. Den av de sakkunniga förordade utvidgningen av de

nu befintliga seminarierna skulle alltså möjliggöra en intagning av sammanlagt

28 klassavdelningar eller 784 elever. De sakkunniga ha funnit detta

otillräckligt och därför föreslagit inrättande omedelbart av tre nya seminarier,

nämligen i Gävle, Hälsingborg och Stockholm. Intagning av elever vid

dessa seminarier skulle ske redan höstterminen 1946. Dessa seminarier skulle

organiseras sålunda:

Gävle — två 4-åriga linjer,

Hälsingborg — tre 2-åriga linjer och

Stockholm — en 4-årig och en 2-årig linje.

De sakkunniga lia vidare föreslagit, att, intill dess de nya 4-åriga linjerna

blivit slutligt organiserade, ett motsvarande antal 2-åriga linjer skulle åren

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

1946/48 kunna förläggas till ifrågavarande seminarier. Detta skulle alltså

innebära, att intagning hösten 1946 skulle ske i Gävle, förutom å de två

4-åriga linjerna, jämväl å två 2-åriga linjer och i Stockholm, förutom å den

4-åriga linjen, å ytterligare en 2-årig linje. Beträffande lokalfrågan för de

nya seminarierna ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Gävle. Dövstumskolan i Gävle — vårdanstalten för dövstumma med

komplicerat lyte — kommer inom den närmaste framtiden att flytta till

egendomen Mogård i Östergötland. Vid diskussionen om den framtida användningen

av dövstumskolbyggnaden i Gävle har redan tidigare framkastats

tanken på att ett seminarium skulle kunna inrymmas däri. Så yttrade

t. ex. chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen nr 221 till 1945

års riksdag (sid. 35), att örn de sakkunniga funne skäl föreslå en utbyggnad

av seminarieorganisationen genom inrättande av nya folkskoleseminarier,

det icke föreföll osannolikt, att dövstumskolan i Gävle lämpligen skulle

kunna tagas i anspråk för ett dit förlagt seminarium.

I nämnda byggnad skulle kunna inrymmas ett dubbelt fyraårigt seminarium

med övningsskola. Då rumsstorlek och rumsfördelning i viss utsträckning

måste ändras, tarvas åtskilliga kostnader för byggnadens färdigställande.

Då emellertid densamma icke behöver i sin helhet tagas i bruk

genast vid seminariets start, synas ändringsarbetena kunna verkställas samtidigt

som seminariet är i verksamhet. Seminariet skulle därför kunna inrättas

från och med hösten 1946. Under seminariets två första år, då lokalerna

ännu icke helt utnyttjas för den fyraåriga linjen, skulle klassavdelningar

kunna intagas även på tvåårig linje.

Gävle stad har stort behov av nya lokaler för folkskolan i den del av staden,

där dövstumskolan är belägen. Det vore därför en lättnad för staden,

om en övningsskola där kunde upprättas. Hänsyn härtill har också tagits

vid skolöverstyrelsens prövning av lokalbehovet för nya folkskolebyggnader

i staden.

Byggnaden har blott en gymnastiksal, varför en gymnastikbarack för

övningsskolan bör uppföras på tomten.

Hälsingborg. I samband med kommunaliseringen av flickskolorna i Hälsingborg

sammanslogos två flickskolor, varigenom lokalerna i den ena skolbyggnaden

blevo lediga. Till detta skolhus, den s. k. Wintzellska skolan,

skulle ett seminarium kunna förläggas. Huset bör genomgå reparation, varvid

vissa ändringsarbeten måste utföras för att större lärosalar skola erhållas.

Kostnaderna för byggnadens iordningställande bomme att bekostas,

dels av ägaren, dels av staden. Staden inköper inventarier och ställer dessa

till seminariets förfogande mot erläggande av en årlig hyra av cirka 675

kronor. Den hyra, som staten skulle erlägga för byggnaden, beräknas till

9 500 kronor. Härtill kommer hyra för tillgång till vissa lokaler i folkskola

och läroverk.

Byggnaden kommer att rymma följande lokaler, nämligen fyra klassrum,

rektorsexpedition, lärarrum, teckningssal, musiksal, lärosal för kvinnlig slöjd,

skolkök, bibliotek, materielrum och ett elevrum. Däremot saknas gymnastiksal,

sal för manlig slöjd samt specialsalar för den naturvetenskapliga undervisningen.

Vidare saknas utrymme för en övningsskola.

Lämpligen kan hit förläggas ett seminarium med endast studentlinje. Två

parallella avdelningar i varje klass kunna väl rymmas i byggnaden, men det

torde även vara möjligt att dit förlägga en tredje parallellavdelning, eftersom

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/p2.

klassrummen i viss utsträckning kunna vara gemensamma och eleverna under

fria timmar kunna vistas i biblioteket och elevrummet. För undervisning

i gymnastik och manlig slöjd stå lokaler i en närbelägen folkskola till

förfogande. Under de relativt få lektioner i naturvetenskapliga ämnen, som

äro behövliga vid ett studentseminarium, kunna specialsalar i de närbelägna

läroverken påräknas.

För den praktiska lärarutbildningen måste de närbelägna folkskolorna anlitas.

Folkskolorna i Hälsingborg äro väl skickade att tjänstgöra som övningsskolor.

Det kan dock tänkas, att någon anordning bör vidtagas, varigenom

vissa klasser mera direkt komma att knytas till seminariet såsom

en under rektor sorterande övningsskola. Även om det är av stor betydelse,

att ett seminarium kan få anlita en stor vanlig folkskola som fält för elevernas

praktiska utbildning, så är det ur många synpunkter erforderligt, att

seminariet har tillgång till en fast stomme av övningsskolklasser, som äro

mera intimt knutna till seminariet, och vilka på ett helt annat sätt än folkskolklasserna

kunna inordnas i seminariets löpande arbete, Visserligen lia

under det nu pågående läsåret tre provisoriska småskoleseminarier arbetat

utan egen övningsskola och endast haft tillgång till vissa klasser i närbelägna

folkskolor, och detta med gott resultat. Men när dessa seminarier nå full

utveckling kommer säkerligen behovet av ett antal särskilda övningsskolklasser

att göra sig gällande. Detta skulle kunna ske genom att vissa av

folkskolans lärare erhölle anställning som övningsskollärare, exempelvis extra

ordinarie, varigenom såväl de som deras lärjungar komme att mera direkt

sortera under rektor och inrangeras i seminariet.

Under läsåret 1946/47 synas emellertid några åtgärder i nu nämnd riktning

icke behöva vidtagas.

Stockholm. Vid utredningsarbetet rörande möjligheter till utvidgning av

seminarieverksamheten ha de sakkunniga funnit det naturligt, att i första

hand Stockholm, med sitt stora såväl rekryterings- som mottagningsområde

i fråga örn lärare, borde förses med ökade utbildningsmöjligheter. I Stockholm

finnes visserligen sedan gammalt ett folkskoleseminarium för kvinnliga

elever, men för stadens manliga aspiranter inom yrket finnes icke någon

utbildningsanstalt. Vid den nu planerade utvidgningen borde därför ett

manligt seminarium upprättas. Detta bör bli ett dubbelseminarium men

måste till att börja med erhålla provisorisk karaktär. Huruvida även för

framtiden manliga elever böra kunna utbildas i Stockholm, är det nu för

tidigt att yttra sig örn.

Det torde vara uteslutet att tänka sig, att detta seminarium skulle kunna

förenas med det nuvarande kvinnliga seminariet under samma ledning.

Håde seminariernas storlek och lokalförhållandena göra icke detta möjligt.

Seminariet bör alltså bli ett självständigt sådant.

Vid överläggning med Stockholms folkskoledirektion rörande möjligheten

att tillfälligt hyra skollokaler för ett seminarium har det framkommit, att

så skulle kunna ske endast i de centrala delar av staden, där ingen nämnvärd

barnökning kan väntas och dit barn endast med svårighet kunna hänvisas

från stadens ytterområden. Den skola, där lokaler lämpligen skulle

kunna ställas till förfogande, är Jakobs folkskola vid Brunnsgatan. Seminariet

skulle där under läsåret 1946/47 kunna erhålla 5 å 6 klassrum av vilka

ett skulle kunna anordnas som expeditionsrum, samt därjämte tillgång till

lärosalar för teckning, musik, gymnastik, träslöjd och naturkunnighetsundervisning.

Även bibliotek och läkarrum finnas. Gymnastiksalen iir dock väl

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis -proposition nr @4^-

liten och naturkunnighetssalen något bristfällig, varför undervisning i dessa

ämnen i viss utsträckning torde behöva förläggas till närliggande skolor.

Hyresbeloppen för lokalerna med inventarier torde komma att utgå efter

samma grunder som nu äro bestämda för de lokaler, som av staden upplåtits

för ett småskoleseminarium i Maria folkskola.

För elevernas praktiska utbildning kunna folkskoleklasser i samma skola

användas.

I denna skola skulle seminariet kunna inrymmas under tvenne år, varefter

andra möjligheter måste utfinnas, såvida icke ytterligare klassrum skulle

för något år kunna frigöras för seminariets räkning i skolbyggnaden.

Elevintagningen 1946. Den av de sakkunniga i anslutning till i det

föregående redovisade undersökningar föreslagna elevintagningen vid de

olika seminarierna år 1946 framgår av efterföljande sammanställning. Därav

framgår också den avsedda proportionen mellan manliga och kvinnliga

elever.

Seminarium

Anta

1 klass

a v d e 1 n i

n g a r

4-årig linje

2-årig linje

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Falun..................

_

1

_

2

Göteborg................

i

—

1

f

1

2

Kalmar.................

—

1

—

1

Karlstad................

2

—

1

—

Linköping...............

2

—

1

—

Luleå..................

i

1

1

—

Lund..................

i

1

2

1

1

Stockholm kv..............

—

1

—

2

Umeå..................

i

1

—

1

Uppsala................

i

—

2

Gävle..................

i

1

1

1

Hälsingborg..............

—

—

2

1

Stockholm m..............

i

—

2

—

Summa

10*

6*

lii

9 i

Förslaget innebär alltså en intagning av 17 avdelningar eller (17 X

X 28 =) 476 elever på 4-åriga linjer och 21 avdelningar eller (21 X 28 =)

588 elever på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt SS klassavdelningar med

1 064 elever.

Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever anföra de

sakkunniga följande.

Under de senaste åren ha vid folkskoleseminarierna intagits omkring 60

procent manliga och 40 procent kvinnliga elever. Denna proportion är un
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

gefär densamma som råder i fråga om fördelningen mellan manliga och

kvinnliga ordinarie lärare i folkskolan. Det synes lämpligt att hittillsvarande

proportion tills vidare bibehålies, bland annat på grund av nödvändigheten

att erhålla kvalificerade sökande i tillräckligt antal. Enligt de sakkunnigas

förslag blir proportionen på den 4-åriga linjen 62: 38 och på studentlinjen

55: 45.

Som av tabellen framgår ha de sakkunniga tänkt sig intagning av enbart

manliga elever på studentlinje i Luleå och enbart kvinnliga på samma linje

i Umeå, ehuru dessa seminarier äro samseminarier. Att så skett beror på

att det med hänsyn till undervisningen i vissa ämnen, särskilt gymnastik,

är både billigare och enklare med »enkönade» avdelningar. För att neutralisera

de eventuellt ofördelaktiga verkningarna av den föreslagna fördelningen,

kan år 1947 seminariet i Luleå erhålla kvinnliga och seminariet i

Umeå manliga elever.

Lärarbehov och seminarieorganisation under de närmaste 20 åren. Inledningsvis

har framhållits, att de sakkunniga icke ansett sig i stånd att nu

avgiva slutligt förslag rörande lärarbehovet och seminarieorganisationens

omfattning under hela den tid, som stegringen av antalet folkskolebarn kan

väntas pågå. Emellertid ha de meddelat vissa uppgifter för en längre tid

framåt, vilka lämna en föreställning örn graden av den ökning av barnantalet

och den utvidgning av lärarexaminationen, som kunna väntas.

Av efterföljande tabell framgår sålunda dels det för ett vart av åren

1950/66 beräknade antalet barn, vilka befinna sig i de fem årsklasser, som

motsvara folkskolestadiets klass 3—7, dels ock det under samma år erforderliga

antalet läraravdelningar i folkskolan, varvid förutsättes, att detta

antal kommer att stiga i proportion till barnantalet.

Budgetår

Antal barn

Antal lärar- avdelningar

Budgetår

Antal barn

Antal lärar- avdelningar

1950/51 .....

450 745

17 549

1958/59 .....

610 891

23 781

1951/52 .....

474 256

18 474

1959/60 .....

603 696

23 507

1952/53 .....

503 963

19 621

1960/61

596 120

23 21G

1953/54 .....

538 519

20 973

1961/62 .....

588 166

22 908

1954/55 .....

573 238

22 326

1962/63 .....

579 833

22 583

1955/56 .....

602 163

23 439

1963/64 .....

571 124

22 240

1956/57 .....

615 695

23 969

1964/65 .....

561 938

21 881

1957/58 .....

618122

24 072

1965/66 .....

553 509

21 555

Eftersom lärare behövas ej blott för att besätta befintliga tjänster utan

också för att tjänstgöra som vikarier (cirka 5 procent av antalet tjänster),

blir det erforderliga antalet folkskollärare åtskilligt större än vad talen här

ovan ange.

Stegringen är avsevärd. Eftersom under innevarande läsår antalet läraravdelningar

på folkskolestadiet iir ungefär 15 600, skulle ökningen till maximiåret

1957/58 utgöra närmare 55 procent.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21$.

För att visa det antal lärare, som behöver utexamineras under vart och

ett av de ovan angivna åren, ha de sakkunniga gjort upp följande tabell.

Läsår

Ökning ( + ), resp. minsk- ning (—) i antalet tjänster

från föregående år

Läraravgång på grund

av pensionering, dödsfall

m. m.

Behov av nya

lärare

1950/51 .....

+ 428

439

867

1951/52 .....

+ 925

467

1392

1952/53.....

+ 1 147

490

1637

1953/54.....

+ 1352

498

1850

1954/55.....

+ 1 353

543

1896

1955/56.....

+ 1113

593

1 706

1956/57 .....

+ 530

621

1 151

1957/58.....

+ 103

655

758

1958/59.....

— 291

661

370

1959/60 .....

— 274

668

394

1960/61 .....

— 291

676

385

1961/62.....

— 308

677

369

1962/63.....

— 325

685

360

1963/64 .....

— 343

692

349

l:''64/65 .....

— 359

729

370

1965/66 .....

— 326

738

412

I anslutning till ovan lämnade silfror ha de sakkunniga anfört bland annat

följande.

Den utvidgning av seminarieorganisationen, som de sakkunniga nu föreslagit,

medgiver en utexaminering av i regel 35 avdelningar d. v. s., örn

varje avdelning utgör 28 elever, maximalt omkring 975 elever per år. Som

tabellen utvisar skulle detta emellertid vara mycket otillräckligt under de

sex åren 1951/57, i synnerhet som tabellen icke räknat med vikariebehovets

ökning. Under nämnda sex år skulle enligt tabellen erfordras en examination

av i medeltal över 1 600 elever per år, vilket skulle betyda en

ytterligare ökning av seminariernas examinationskapacitet, motsvarande

(625: 28 =) 22 ä 23 klassavdelningar. Om hänsyn tages även till det ökade

vikariebehovet, finner man, att ej mindre än omkring 25 klassavdelningar

borde utexamineras per år utöver vad den av de sakkunniga nu föreslagna

organisationen mäktar åstadkomma, vilket betyder upprättande av ytterligare

ett 10-tal provisoriska dubbelseminarier.

De siffror, som givit anledning till dessa reflexioner, alltså siffrorna i närmast

ovanstående tabell, representera en framtidsberäkning under vissa

förutsättningar, vilkas rimlighet givetvis kan diskuteras. Framförallt frågar

man sig, huruvida verkligen antalet folkskollärartjänster kommer att

öka i samma tempo som barnantalet. Naturligtvis kan man tänka sig, att

folkskollärartjänsternas antal kommer att stiga saktare än barnantalet. Så

har varit fallet med antalet småskollärartjänster. För en sådan utveckling

talar bland annat, att centraliseringen av skolväsendet kan väntas taga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Qlfå.

ökad fart, då skolskjutsar nu kunna anordnas i större utsträckning. Vidare

kunna mångenstädes skolorna mottaga ett ökat antal barn utan att nya

lärare behöva anställas. Å andra sidan kommer införande av 8 skolåret, avskaffande

av ännu förekommande halvtidsläsning samt förändring av mindre

folkskolor till folkskolor att öka lärarbehovet utöver vad det ökade

barnantalet kräver. De sakkunniga ämna här icke närmare diskutera detta

spörsmål, enär det hör mera samman med innehållet i det betänkande, som

de sakkunniga senare komma att lämna angående det framtida lärarbehovet.

Vad de sakkunniga här anfört visar emellertid med tydlighet, att problemet

om seminarieorganisationens omfattning under den närmaste tiden

icke är löst genom de förslag, som de sakkunniga nu framlagt. Organisationen

måste ytterligare vidgas.

Fråga är emellertid, om man verkligen skall utöka seminarieorganisationen

i en sådan omfattning, att lärarantalet skulle komma att enligt nu

gängse normer helt motsvara barnantalet under de år, som bilda toppen

av barnantalets kurva. Måhända kan även andra utvägar stå till buds för

problemets lösning. Hur härmed än må förhålla sig, torde dock ytterligare

några provisoriska seminarier böra upprättas. Dessa böra helst förses med

4-åriga linjer, bland annat därför att man svårligen kan tänka sig en utökning,

av studentlinjernas antal utöver vad de sakkunniga föreslagit och

samtidigt — åtminstone under de närmaste åren — trygga en tillräcklig

och god rekrytering. En stor svårighet blir emellertid att finna erforderliga

lokaler i denna lokalbristens tid. Vissa möjligheter erbjuda sig dock. De sakkunniga

vilja här nämna, dels att den gamla seminariebyggnaden i Linköping,

som för närvarande användes av länsstyrelsen men som torde bli

ledig under den närmaste tiden, skulle kunna apteras för ett kvinnligt seminarium,

dels att den nuvarande dövstumskolebyggnaden i Härnösand kommer

att utrymmas och att man där provisoriskt skulle kunna upprätta ett

dubbelt 4-årigt seminarium, dels ock att vissa byggnader tillhörande A 3:s

kaserner i Kristianstad bli lediga och eventuellt skulle kunna inredas för

ett likaledes dubbelt 4-årigt seminarium. De sakkunniga förutsätta att,

därest den fortsatta utredningen giver vid handen, att nu nämnda eller andra

lokaler skulle kunna användas för ändamålet, medel kommer att ställas

till byggnadsstyrelsens förfogande för byggnadsteknisk utredning.

Remissyttranden angående förslaget till seminarieorganisation. Skolöverstyrelsen

har icke haft något att erinra mot de sakkunnigas beräkningar

rörande lärarbehovet under de närmast kommande åren eller mot den föreslagna

utvidgningen från och med nästa budgetår av seminarieorganisationen.

Överstyrelsen framhåller, att av de framlagda siffrorna att döma

till och med en ännu större intagning kunnat föreslås utan att vägande

invändningar kunnat resas däremot. För erhållande av fullgod rekrytering

kunde det måhända varit önskvärt, att en proportionsvis något större

del av intagningen fallit på den 4-åriga linjen. De sakkunniga syntes emellertid

lia tagit all den hänsyn till den 4-åriga linjen, som lokaltillgången

vid seminarierna tillåtit. Därtill komme, att rekryteringen till den s. k.

snabbutbildningslinjen vid seminarierna vid innevarande vårtermins början

Bihang till riksdagens protokoll 19!fi. 1 sami. Nr S/^2.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^2.

varit så god, att man kunde hysa hopp om en tillfredsställande rekrytering

till studentlinjen även i fortsättningen.

Överstyrelsen ville i detta sammanhang understryka, vad de sakkunniga

anfört rörande det framtida behovet av en särskild övningsskola även vid

de provisoriska seminarierna. Visserligen hade under det nu löpande läsåret

tre provisoriska småskoleseminarier arbetat utan egen övningsskola

och varit hänvisade till respektive städers folkskolor för ordnande av elevernas

praktiska utbildning. Det hade dock visat sig föreligga ett starkt

behov av att åtminstone en mindre övningsskola upprättades även vid dessa

seminarier, varigenom seminariet erhölle en till läroanstalten fastare anknuten

grupp av övningsskollärare, som kunde på ett smidigare sätt än nu

användas vid metodikundervisning m. m. samt inrangeras i det under rektors

myndighet stående lärarkollegiet. Både organisatoriskt och pedagogiskt

skulle vissa fördelar därigenom stå att vinna. Fortfarande skulle dock

en del av utbildningen kunna förläggas till folkskolorna, varigenom de pedagogiska

fördelar, som vore förenade med en sådan anordning, skulle bibehållas.

Överstyrelsen funne sig icke nu böra föreslå någon ändring i de sakkunnigas

förslag'' men ansåge, att frågan borde tagas upp till övervägande

vid uppgörandet av planer för de kommande årens undervisning.

Statskontoret har funnit den föreslagna provisoriska utökningen av folkskoleseminariernas

examinationskapacitet vara av behovet påkallad. Det

syntes emellertid statskontoret tveksamt, örn den framlagda planen för omoch

tillbyggnad av de nuvarande seminarierna med hänsyn till den föreliggande

knappheten på byggnadsmateriel skulle kunna genomföras i avsedd

utsträckning. Byggnadsprogrammet borde därför inskränkas i den mån så

kunde ske utan alltför stora olägenheter. Ämbetsverket har vidare icke ansett

sig kunna tillstyrka ett genomförande av programmet, i vad detsamma

avser en utökning av övningsskolornas lokaler. Härom har statskontoret anfört

följande.

Ämbetsverket har uppmärksammat, att de planerade byggnadsarbetena

avse — förutom vissa i och för sig önskvärda reparationer och förbättringar,

vilka icke stå i samband med utvidgningen av seminarieorganisationen

— anskaffande av såväl erforderligt antal klassrum för eleverna som ock

nya lokaler för övningsskolorna. I anledning härav må erinras att, då fråga

uppkom om de praktiska övningarnas anordnande vid den s. k. snabbutbildningen

av folkskollärare och den provisoriska utvidgningen av småskoleseminarierna,

särskilda övningsskolor icke ansågos böra upprättas. I

stället skulle för elevernas auskultationer och övningslektioner närbelägna

folkskolor anlitas, vilka läroanstalter sålunda skulle komma att tjänstgöra

såsom övningsskolor. Enligt statskontorets mening bör den praktiska utbildningen

anordnas på liknande sätt icke allenast — såsom i ärendet föreslagits

— vid de provisoriska folkskoleseminarierna i Stockholm och Hälsingborg

utan jämväl vid det provisoriska seminariet i Gävle och samtliga

nya linjer vid de permanenta seminarierna. Med hänsyn härtill kan ämbetsverket

icke tillstyrka, att byggnadsprogrammet genomföres i vad det
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jt2.

samma avser en utökning av övningsskolornas lokaler, utan får för sin del

föreslå, att detsamma begränsas till att omfatta allenast oundgängligen

nödvändiga reparations- och förbättringsarbeten samt inredande av nya

klassrum för seminarieelevernas behov.

Vidare har statskontoret icke ansett sig kunna biträda förslaget om förläggande

av ett provisoriskt seminarium till Stockholm, enär denna stad

med sina höga bostads- och vivrekostnader finge anses vara mindre lämplig

som seminarieort. Frågan om en annan förläggningsplats för ifrågavarande

seminarium borde därför upptagas till övervägande.

I en av de sakkunnigas ordförande i anledning av statskontorets utlåtande

upprättad promemoria anföres i huvudsak följande rörande behovet

av särskilda övningsskolor.

För min del är jag övertygad om att övningsskolorna i framtiden måste

avsevärt utvidgas. Övningsskolornas klasser äro för närvarande så överbelastade

med övningslektioner m. m., att barnen alltför sällan få se sin egen

lärare eller lärarinna i katedern. Härigenom blir barnens arbetsdag splittrad

och deras arbetsro störd. Och övningsskolan i sin helhet kommer att

bli ganska olik en vanlig folkskola, vilket givetvis är en olägenhet ur utbildningssynpunkt.

Detta sistnämnda kan nog aldrig undvikas, men olägenheterna bli mindre

framträdande, om klassavdelningarna bli flera och elevlektionerna därigenom

mera spridda över skolans klasser.

De sakkunniga ha i själva verket icke föreslagit någon förbättring i fråga

om övningsskolorna. Den utvidgning, som föreslagits, är enbart betingad

av att antalet seminarieelever kommer att ökas. De enskilda övningsskolklassernas

belastning med övningslektioner m. m. torde bli ungefär densamma

som nu. Skulle de sakkunnigas förslag på denna punkt icke bifallas,

skulle detta medföra en försämring av de nuvarande förhållandena.

Häremot kan invändas, att man borde kunna förlägga övningslektioner

m. m. till stadens folkskolor och vinna samma resultat som med en utvidgning

av övningsskolan. Detta är emellertid endast delvis riktigt. Folkskolorna

böra givetvis utnyttjas för att eleverna skola få tillfälle att undervisa

eller följa undervisning i klasser, som arbeta under mera normala förhållanden.

Eleverna böra också få tillfälle att lära sig arbetsformerna i B2- och

IP,-skolor, specialklasser o. s. v. Men folkskolan kan icke helt ersätta övningsskolan.

Seminarieeleverna kunna aldrig få sådan kontakt med folkskolans

barn som med övningsskolans.

Härtill komma olägenheter av organisatorisk art. Folkskollärarnas medverkan

är frivillig, och det har emellanåt visat sig ganska svårt att erhålla

sådan medverkan. Deras arbetsordning är bunden av hänsyn till folkskolan,

och det är svårt att samordna den med seminariets. Rektor har ingen myndighet

gent emot folkskollärarna o. s. v. Skulle seminarieelevernas praktiska

utbildning i större utsträckning förläggas till folkskolorna, ökas dessa

svårigheter.

Nu har visserligen vid de provisoriska småskoleseminarierna i Falun,

Norrköping och Stockholm den praktiska utbildningen förlagts uteslutande

lill folkskolorna. Detta har dock betraktats som en ren nödfallsutväg, enär

det icke kunde komma i fråga att för en kort tid upprätta helt nya övningsskolor.

Erfarenheterna under det nuvarande läsåret lia emellertid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

visat behovet av att åtminstone ett mindre antal lärjungeklasser mera intimt

bör knytas till seminariet såsom övningsskolklasser. Sannolikt kommer

skolöverstyrelsen att i sina petita i höst föreslå någon anordning, som

möjliggör detta.

Enligt min mening bör således ett seminarium vara försett med en ganska

stor övningsskola (helst åtskilligt större än vad de sakkunniga föreslagit)

samt dessutom ha möjligheter att förlägga ett stort antal lektionsserier

icke endast till stadens folkskolor utan även till skolor av lägre skolformer

på landsbygden.

I syfte att så snabbt som möjligt minska den akuta lärarbristen vid folkskolorna

ha enligt beslut vid 1945 års höstriksdag innevarande vårtermin

å en provisorisk studentlinje vid folkskoleseminarierna intagits 14 klassavdelningar

med sammanlagt 392 elever, vilka komma att utexamineras

till hösten 1947. Genom denna åtgärd torde bristen på folkskollärare, vilken

enligt de sakkunnigas beräkningar eljest läsåret 1947/48 skulle uppgått

till i runt tal 630 lärare, nämnda år komma att nedbringas till endast

omkring 230 lärare. Såsom jag vid anmälan av frågan örn nämnda provisoriska

utbildning framhöll, måste vid sidan därav särskilda åtgärder vidtagas

för en utvidgning av själva seminarieorganisationen i syfte att säkerställa det

på längre sikt beräknade behovet av folkskollärare. På grund av frågans

stora omfattning ha seminariesakkunniga icke varit i tillfälle att redan nu

framlägga ett slutligt förslag till organisation av seminarierna, avseende hela

den tid, som den pågående utvidgningen av seminarieverksamheten kan väntas

räcka. Jag hoppas emellertid att kunna förelägga nästa års riksdag ett

sådant förslag. För närvarande har därför riksdagen endast att taga ställning

till frågan om elevintagningen vid folkskoleseminarierna under år

1946 och de organisatoriska åtgärder, som därav föranledas.

Enligt de sakkunnigas beräkningar, beträffande vilka jag icke funnit anledning

till erinran, kan behovet av nya lärare med ledning av senast tillgängliga

uppgifter rörande dödstal m. m. för läsåren 1948/49 och 1949/50

beräknas till 1 004 respektive 462 lärare. Därvid har hänsyn redan tagits

till de elever, sammanlagt omkring 540, vilka åren 1944 och 1945 intagits

på den 4-åriga linjen och sålunda komma att utexamineras våren 1948 respektive

våren 1949. Nyssnämnda lärarbehov måste alltså fyllas genom

utexamination på studentlinjen. De av de sakkunniga anförda siffrorna

rörande behovet av nya lärare under tiden till och med 1950-talet äro visserligen

endast preliminära men ge likafullt en klar bild av graden av den väldiga.

utvckling av folkskolan, man för det närmaste decenniet har att emotse.

Innevarande läsår ha vid folkskoleseminarierna — förutom å den förutnämnda

provisoriska utbildningslinjen — intagits sammanlagt 22 klassavdelningar

med lika fördelning på de 4- och 2-åriga linjerna. Detta har möjliggjorts

genom utnyttjande till det yttersta av befintliga seminarielokaler,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+2.

vilka egentligen endast äro avpassade för en normal årlig intagning av 16

klassavdelningar. Antalet detta år intagna elever utgör alltså (22 X 28 =)

616 mot normalt (16 X 28 =) 448. Som nyss påpekats, skulle egentligen till

hösten 1948 behöva utexamineras i runt tal 1 000 lärare och till hösten därpå

ytterligare omkring 460 lärare på studentlinjen. Att instundande höst

och hösten 1947 å studentlinjen intaga sammanlagt närmare 1 500 elever

torde emellertid med hänsyn främst till svårigheten att få väl kvalificerade

sökande icke vara möjligt. Det torde därför icke kunna undvikas, att även

för åren 1948/50 en viss brist på lärare kommer att föreligga. Med en intagning

hösten 1946 av, som de sakkunniga föreslagit, 588 elever på studentlinjen

och en måhända lika stor intagning hösten 1947 på denna linje

skulle dock lärarbehovet för ifrågavarande år till större delen bli tillgodosett.

Förutom nämnda intagning av 588 elever på studentlinjen ha de sakkunniga

räknat med att även 476 elever skulle intagas på den 4-åriga linjen.

För att möjliggöra detta ha de sakkunniga föreslagit dels en ytterligare

utvidgning av de nuvarande seminarierna med 6 klassavdelningar och dels

inrättandet av tre provisoriska seminarier med en sammanlagd intagningskapacitet

av normalt 7 men för nästa budgetår, då de olika linjerna icke

ännu äro färdigorganiserade, 10 avdelningar. Sammanlagt skulle alltså detta

år intagas (22 + 6 + 10 =) 38 klassavdelningar.

Det är sålunda en mycket omfattande elevintagning vid seminarierna

nästa läsår, som förordas av de sakkunniga. De förut anförda siffrorna rörande

det beräknade lärarbehovet visa emellertid, att den är erforderlig

och att ytterligare väsentliga utvidgningar av organisationen för en rätt

avsevärd tid framåt komma att bli nödvändiga. Jag tillstyrker därför en

intagning nästa läsår av det föreslagna antalet, 1 064 elever, och finner

ingen erinran mot att dessa fördelas med 588 elever på 2-åriga och med

476 elever på 4-åriga linjer.

Den utvidgning av seminarieorganisationen, som detta kommer att innebära,

kräver givetvis genomförandet av vissa byggnadsarbeten. Vad först

beträffar de redan befintliga seminarierna, innebär det av de sakkunniga

efter samråd med byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget, som i

huvudsak avser antingen inredning av förefintliga outnyttjade utrymmen

i seminarierna eller uppförande av barackbyggnader, enligt min mening

en lämplig lösning. För relativt obetydliga kostnader skulle man därmed erhålla

för det tillfälliga behovet fullt tillfredsställande lokaler, samtidigt som

man icke riskerar att vid en återigen inträdande minskning av seminarieorganisationen

stå med värdefulla lokaler outnyttjade. Ehuru jag först i det

följande ämnar taga definitiv ställning till dessa och andra byggnadsfrågor,

vill jag därför redan nu i princip ansluta mig till det framlagda byggnadsprogrammet.

Med biträdande av de synpunkter i ämnet, som från de sakkunnigas

och skolöverstyrelsens sida anförts, delar jag sålunda icke stats
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J/2.

kontorets uppfattning, att byggnadsprogrammet icke bör genomföras, i

vad detsamma avser en utökning av övningsskolornas lokaler.

Beträffande förläggningen av de provisoriska seminarierna synes till en

början icke någon erinran kunna göras mot inrättandet av sådana seminarier

i Gävle och Hälsingborg, varvid jag förutsätter, att dövstumskolans i

Gävle respektive Wintzellska skolans i Hälsingborg lokaler komma att utnyttjas

för ändamålet. Till frågan om ombyggnad av förstnämnda lokaler

återkommer jag senare. Vad därefter det föreslagna provisoriska seminariet

i Stockholm beträffar, kan visserligen visst fog föreligga för statskontorets

uppfattning, att Stockholm med dess högre levnadskostnader är mindre

lämplig som seminarieort, men å andra sidan synes det rimligt, att denna

stad med sitt stora rekryterings- och mottagningsområde i fråga örn lärare

förses med ökade utbildningsmöjligheter. Det bör även erinras, att det nuvarande

seminariet i Stockholm endast är avsett för kvinnliga elever, varför

det måste anses motiverat med en utbildningsanstalt jämväl för de manliga

aspiranterna inom folkskolläraryrket. Jag vill därför tillstyrka de sakkunnigas

förslag även i denna del.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då jag icke heller funnit något

att erinra mot den av de sakkunniga föreslagna proportionen mellan manliga

och kvinnliga elever, skulle alltså för nästa läsår elevintagningen vid de

olika seminarierna komma att gestalta sig på sätt som framgår av den å

sid. 14 upptagna sammanställningen.

Personalfrågor m. m.

Rektorernas lönegradsplacering. I enlighet med av 1944 års riksdag

godkända principer för lönegradsplaceringen av folkskoleseminariernas rektorer

äro rektorerna vid dubbelseminarierna ävensom rektor vid seminariet

i Stockholm med hänsyn till dettas egenskap av pro vårsans tält placerade i

avlöningsgrupp I (lönegraden E 13), medan rektorerna vid de tre enkelseminarier,

som ej äro provårsanstalter, tillhöra avlöningsgrupp lil (lönegraden

E 11).

De sakkunniga ha föreslagit, att rektorerna icke blott vid samtliga nu

befintliga folkskoleseminarier utan även vid de föreslagna nya seminarierna

från och med nästa budgetår hänföras till avlöningsgrupp I. De nuvarande

enkelseminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå komme nämligen

redan från och med hösten 1946 att erhålla lika stor omfattning som ett

dubbelseminarium eller, vad de två senare anginge, till och med ännu större.

Vad de nya seminarierna beträffade, komme dessa visserligen ej redan då

att ha motsvarande omfattning, men rektorernas arbete med uppbyggande

av ett nytt seminarium vore så betungande, att anledning icke syntes föreligga

att icke redan från början giva även dessa rektorer den definitiva

lönegradsplaceringen.

De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang föreslagit, att rektorerna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr

skulle kunna beredas en ännu större nedsättning av undervisningsskyldigheten

än för närvarande är fallet. De sakkunniga ha härom anfört följande.

Det kan givetvis diskuteras, huruvida icke rektorerna vid de seminarier,

som erhålla tre examinationsavdelningar, borde erhålla högre avlöning än

rektorerna vid seminarier med två examinationsavdelningar (= de nuvarande

dubbelseminarierna). Det synes dock de sakkunniga vara lämpligare

att giva dem kompensation på annat sätt än genom ekonomiskt vederlag,

nämligen i form av lägre undervisningsskyldighet. I § 94 seminariestadgan

angives rektors undervisningsskyldighet till 10 å 14 veckotimmar. Detta

gäller dock i regel endast för rektorer vid enkelseminarier. Enligt samma

paragraf kunna nämligen rektorerna vid provårsseminarier och dubbelseminarier

få undervisningsskyldigheten nedsatt till 8 veckotimmar, och

Kungl. Maj:t har i vissa fall medgivit ytterligare nedsättning. För den

tid den s. k. snabbutbildningen vid seminarierna pågår, kan rektor till och

med helt befrias från undervisning. I detta sammanhang kan nämnas, att

rektorer vid provårsläroverk medgivits nedsättning ned till 5 veckotimmars

undervisning.

Det synes vara rimligt, att man av rektorerna vid de seminarier, som

omfatta tre linjer, icke fordrar mer än 5 veckotimmars undervisning. De sakkunniga

vilja därför föreslå, att i seminariestadgan intages en föreskrift om

möjlighet till sådan nedsättning i dessa rektorers undervisningsskyldighet.

Denna bör dock ej ifrågakomma, förrän seminarierna fått en omfattning

av mera än sex klassavdelningar.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslagen.

Statskontoret har — ehuru med viss tvekan — biträtt förslaget om uppfattning

av rektorerna vid seminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå till

avlöningsgrupp I redan från och med nästa budgetår. Vissa skäl syntes

också tala för att rektor vid det nya seminariet i Gävle redan från och med

första verksamhetsåret hänfördes till nämnda avlöningsgrupp. Däremot

borde rektorstjänsterna vid de nya seminarierna i Hälsingborg och Stockholm

med hänsyn till dessa läroanstalters ringa omfattning tills vidare placeras

i högst avlöningsgrupp II.

Emot förslaget rörande ytterligare nedsättning av rektors undervisningsskyldighet

har statskontoret icke funnit något att erinra.

Allmänna lönenämnden har funnit tveksamt, örn en omedelbar placering

av rektor vid det provisoriska seminariet i Hälsingborg i avlöningsgrupp I

kunde vara motiverad. Lönenämnden bär anfört bland annat följande.

Lönenämnden vill erinra, att lönenämnden i utlåtande den 2 december

1943 angående avlöningsgruppering för rektorer vid folk- och småskoleseminarier

bland annat förordade, att rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm

skulle för sådant läsår, då antalet avdelningar vid seminariet befunnes

mera avsevärt överstiga det enligt normalorganisationen bestämda,

få komma i åtnjutande av en särskild gottgörelse å förslagsvis 500 kronor.

Prövningen av frågan, huruvida dylik gottgörelse finge för visst läsår utgå,

borde åvila Kungl. Majit. Lönenämnden ville tillägga, att det föreslagna

förfaringssättet syntes i princip kunna tillämpas även beträffande andra

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 62''t?..

folkskoleseminarier där likartade förhållanden som vid stockholmsseminariet

kunde komma att föreligga.

Den omständigheten, att vid 1944 års riksdag folkskoleseminariet i Stockholm

i egenskap av provårsseminarium uppflyttades från lönegrupp II till

lönegrupp I kan knappast tagas till intäkt för att statsmakterna underkänt

den principiella ståndpunkt, som lönenämnden sålunda tidigare intagit till

frågan om ersättning till rektor vid provisorisk utvidgning av folkskoleseminarium.

Såvitt framgår av den av de sakkunniga torebragta utredningen,

torde emellertid den nu ifrågavarande utbyggnaden av seminarieorganisationen

få större varaktighet än lönenämnden räknade med, då lönenämnden

gjorde ovanberörda uttalande. Det synes sålunda ställt utom ali tvekan,

att behovet av den föreslagna utökningen av folkskoleseminarierna i

Kalmar, Karlstad och Luleå kommer att kvarstå åtminstone under de närmaste

fem åren och med all sannolikhet betydligt längre tid. Vid sådant

förhållande och då möjlighet kommer att föreligga att taga ifrågavarande

rektorers avlöningsgruppering under omprövning vid utgången av löpande

förordnandeperiod den 1 juli 1949, vill lönenämnden icke motsätta sig de

sakkunnigas förslag i här ifrågavarande del. Erinras må emellertid, att vid

den provisoriska utbyggnaden av vissa småskoleseminarier uppflyttning av

vederbörande rektor till högre lönegrupp icke ansetts böra ske, förrän seminariets

utbyggnad fullbordats (jfr propositionen 1946:77, sid. 13).

Med hänsyn till angelägenheten av att för rektorstjänsterna vid de tre

provisoriska folkskoleseminarierna kunna förvärva väl kvalificerade personer,

vill lönenämnden icke heller framställa någon erinran mot att dessa

tjänster inrättas såsom ordinarie. En förutsättning härför torde dock vara,

att ifrågavarande provisoriska seminarier kunna beräknas bliva erforderliga

under minst sex läsår. Vad angår lönegruppsplaceringen för rektorerna

för dessa seminarier synes det i och för sig icke vara något att erinra mot

att rektorerna för seminariet i Gävle, vilket fullt utbyggt kommer att omfatta

ett dubbelt 4-årigt seminarium med övningsskola, samt för seminariet

i Stockholm med en 4-årig linje och två studentlinjer placeras i avlöningsgrupp

I. Då vidare de administrativa arbetsuppgifterna vid uppbyggandet

av dessa seminarier torde bli krävande, finner lönenämnden skäligt, att

rektorsbefattningarna därstädes placeras i lönegrupp I redan från och med

läsåret 1946/47. Däremot måste lönenämnden finna tveksamt, om det provisoriska

seminariet i Hälsingborg (2, möjligen 3, parallellavdelningar av

studentlinjen) blir av sådan omfattning, att en omedelbar placering av rektorn

i avlöningsgrupp I är motiverad. Därest icke en sådan placering anses

påkallad för att tillförsäkra detta seminarium en kvalificerad person å rektorstjänsten,

torde tills vidare en placering i avlöningsgrupp II kunna övervägas.

I anledning av förslaget om nedsättning i vissa fall av rektorernas undervisningsskyldighet

till 5 veckotimmar har lönenämnden framhållit, att vid

de allmänna läroverken en så långt gående nedsättning endast förekommer

i undantagsfall.

Ämneslärare. Enligt 1936 års riksdagsbeslut upptog personalförteckningen

10 lektorer vid seminariet i Falun och 9 lektorer vid övriga dubbelseminarier.

Att det förstnämnda seminariet erhöll en lektor mer än de övriga,

berodde på att detsamma enligt organisationsplanen skulle vara för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 21$.

sett med en s. k. småskollärarinnelinje, vilken fordrade något flera lärare i

kunskapsämnen än studentlinjen. Linjen i fråga rönte emellertid föga efterfrågan

och har under senare år ersatts av en studentlinje. I besparingssyfte

genomfördes sedermera en reduktion av lektorernas antal, varvid seminariet

i Falun fick 9 och övriga dubbelseminarier 8 lektorer.

Beträffande behovet av nya lektorstjänster ha de sakkunniga anfört följande.

Den genomförda reduktionen av antalet lektorstjänster har i vissa fall

visat sig olycklig. Så erhöll t. ex. seminariet i Göteborg vid reduktionen

endast en modersmålslektor, och då denne på grund av riksdagsmannauppdrag

är tjänstledig större delen av läsåret, uppehälles tjänsten i detta viktiga

ämne i allmänhet av relativt oerfarna lärare. En sådan anordning är

givetvis otillfredsställande för en lärarutbildningsanstalt och blir det desto

mera i detta fall, då det samtidigt gäller en provårsanstalt.

Även om icke seminarierna skulle utvidgas, vore det lämpligt att nu söka

återfordra de lektorat, som i besparingssyfte indrogos. Seminariet i Göteborg

bör därför nu återfå det nionde ordinarie lektoratet.

Övriga seminarier komma att väsentligt utvidgas och deras behov av seminarielärare

att öka. Vad lektoraten beträffar torde behovet kunna uppskattas

till:

9 vid typen 4 + 2

10 » » 4 + 2 + 2

13 ä 14 » » 4 + 4 + 2

Enligt de sakkunnigas mening är det av avgörande betydelse, att seminarierna

hava goda och erfarna lärarkrafter till sitt förfogande. Lärarutbildningens

resultat är ju i väsentlig grad beroende av seminarielärarnas kvalifikationer.

Det är därför av vikt, att man genom ordinarie anställning kan

locka erfarna lärare till seminarierna. De ovan uppräknade tjänsterna borde

därför göras ordinarie. Ett mindre antal skulle dock måhända kunna utbytas

mot extra ordinarie adjunktstjänster.

Under läsåret 1946/47 bör åtminstone 9 lektorat finnas vid varje seminarium

med undantag av seminariet i Kalmar, som synes kunna nöja sig

med 7.

Resten av ovan nämnda tjänster synes, åtminstone till största delen, böra

inrättas 1947.

Även vid de nya, provisoriska seminarierna böra vissa ordinarie och extra

ordinarie ämneslärartjänster inrättas. Givetvis gäller här i lika hög grad

som vid de permanenta seminarierna, att erfarna lärare böra lockas dit, men

det ligger dock i sakens natur, att man här bör vara försiktigare med inrättande

av ordinarie tjänster. De sakkunniga finna icke anledning att redan

nu taga ställning till frågan örn det antal ordinarie och extra ordinarie

tjänster vid dessa seminarier som erfordras, när de nått full storlek. Under

deras första läsår 1946/47 synes det vara tillräckligt, örn det största av

dem, nämligen seminariet i Gävle, erhåller 1 ordinarie lektorstjänst.

De sakkunniga lia i anslutning till vad sålunda anförts föreslagit inrättande

av sammanlagt 16 nya ordinarie lektorstjänster enligt följande sammanställning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis ''proposition nr 21$.

Seminarium

Antal lektorstj änster

nu

föreslagna

nya

summa

1946/47

Falun..........

9

_

9

Göteborg........

8

i

9

Kalmar.........

6

i

7

Karlstad........

6

3

9

Linköping........

8

1

9

Luleå..........

6

3

9

Lund..........

8

1

9

Stockholm (kvinnligt) .

6

3

9

Umeå..........

8

1

9

Uppsala.........

8

1

9

Gävle..........

—

1

1

Hälsingborg.......

—

—

—

Stockholm (manligt) . .

—

—

—

Summa

73

16

89

Dessutom ha de sakkunniga föreslagit inrättande av en extra ordinarie

adjunktstjänst vid vartdera seminariet i Luleå och Gävle.

Skolöverstyrelsen har, i betraktande av att seminarierna enligt överstyrelsens

beräkningar ändock måste räkna med ett ganska stort antal extra lärare

och timlärare, funnit de sakkunnigas förslag örn inrättande av ett till

synes relativt stort antal nya ordinarie och extra ordinarie tjänster rätt

blygsamt. Överstyrelsen har därför framhållit vikten av att någon minskning

icke vidtages av det sålunda föreslagna antalet.

Statskontoret, som endast tillstyrkt inrättande av 8 nya lektorstjänster,

har anfört följande.

Då utvidgningen av seminarierna blivit till fullo genomförd, lärer med

hänsyn till vad besparingsberedningen vid tidigare tillfällen anfört (referat

i propositionen nr 175/1942, sid. 33) antalet lektorsbefattningar böra beräknas

till högst 8, 9 och 12 å 13 mot föreslagna 9, 10 och 13 å 14 vid de i

framställningen angivna olika typerna av seminarier. Härtill kommer, att

på grund av de nya seminarielinjernäs provisoriska karaktär stor försiktighet

överhuvudtaget bör iakttagas vid inrättandet av nya ordinarie lärarbefattningar.

För nästkommande budgetår synes sålunda utökningen av

antalet lektorst jänster böra begränsas till högst 8 mot föreslagna 15 befattningar.

Då vidare några skäl icke anförts, som skulle kunna motivera inrättandet

av ytterligare ett lektorat vid seminariet i Göteborg, som icke

kommer att beröras av den nu planerade utvidgningen, torde det sammanlagda

antalet lektorsbefattningar vid folkskoleseminarierna för budgetåret

1946/47 fastställas till 81 mot föreslagna 89.

Allmänna lönenämnden framhåller, att det knappast stöde i överensstämmelse

med eljest inom statsförvaltningen vedertagna principer att inrätta

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts -proposition nr 242.

ordinarie eller ens extra ordinarie befattningar vid provisoriska organisationer.

De sakkunnigas förslag om inrättande av ordinarie och extra ordinarie

befattningar vid de provisoriska folkskoleseminarierna samt för de

provisoriska avdelningarna av redan befintliga seminarier torde därför böra

vinna bifall endast under förutsättning, att dylika befattningar ansåges erforderliga

för att en tillfredsställande rekrytering skulle kunna erhållas. Vidare

borde i god tid före avvecklingen av de provisoriska anordningarna

åtgärder vidtagas för att möjliggöra en successiv indragning av sådana

tjänster, som icke då befunnes erforderliga enligt normalorganisationen.

Övningslärare. Ehuru antalet lektioner i övningsämnena kommer att

stiga högst betydligt vid de utvidgade seminarierna, ha de sakkunniga likväl

för budgetåret 1946/47 endast velat föreslå inrättandet av en ny ordinarie

tjänst i dessa ämnen, nämligen en kvinnlig gymnastiklärartjänst i

Luleå. Därmed skulle överensstämmelse ernås med de nuvarande dubbla

samseminarierna i Göteborg, Lund och Umeå, där det finnes två ordinarie

lärare i gymnastik, en manlig och en kvinnlig.

För närvarande äro lärarna i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarierna

placerade i lönegraden A 17, medan motsvarande lärare vid enkelseminarierna

äro placerade i lönegraden A 14. De sakkunniga ha föreslagit, att från

och med nästa budgetår samtliga lärare i trädgårdsskötsel vid de nuvarande

seminarierna skola placeras i lönegraden A 17. Till stöd härför lia de

sakkunniga anfört:

Det kan ifrågasättas huruvida denna skillnad i lön är rättvis. Antalet

undervisningstimmar i ämnet är knappast så olika vid de båda slagen av

seminarier att det motiverar den stora skillnaden i lönegradsplacering. Och

vad skötseln av seminariets trädgård beträffar, så är trädgårdslärarens arbetsbörda

mera beroende av trädgårdens omfattning än av seminariets karaktär

av dubbel- eller enkelseminarium.

De sakkunniga ha fått taga del av framställningar till skolöverstyrelsen

dels från rektor, dels från läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet i Kalmar,

vari på ett ganska övertygande sätt nyssnämnda förhållanden påtalats

och lärarens placering i lönegraden A 17 påyrkats.

Örn sålunda skäl kunna tala för lika lönegradsplacering för samtliga trädgårdslärare

redan under nuvarande förhållanden, så är detta så mycket

mera motiverat, därest samtliga seminarier enligt de sakkunnigas förslag

utvidgas till dubbelseminarier. De sakkunniga vilja därför föreslå, att lärarna

i trädgårdsskötsel vid seminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå

uppflyttas i lönegraden A 17. Det nu utgående personliga lönetillägget till

läraren i Karlstad synes vid sådant förhållande böra bortfalla.

Slutligen ha de sakkunniga föreslagit inrättandet av ett antal extra ordinarie

övningslärartjänster, nämligen 8 i musik (vid seminarierna i Falun, Karlstad,

Linköping, Luleå, Lund, Stockholm [manligt], Umeå och Uppsala), 3 i

gymnastik (vid seminarierna i Karlstad, Linköping och Uppsala) samt 3

i manlig slöjd (vid seminarierna i Karlstad, Linköping och Uppsala). De sak
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jt2.

kunniga ha framhållit, att beträffande samtliga föreslagna övningslärartjänster

gällde, att vederbörande innehavare bomme att erhålla minst 30

veckotimmars undervisning.

Skolöverstyrelsen har icke funnit något att erinra mot förslagen.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn inrättande av en ordinarie kvinnlig

lärartjänst i gymnastik i Luleå samt om ändrad löneställning för vissa

lärare i trädgårdsskötsel. Ämbetsverket har anfört följande.

Enligt statskontorets mening föreligga icke tillräckliga skäl att nu inrätta

en ordinarie kvinnlig lärartjänst i gymnastik vid seminariet i Luleå. Undervisningen

ifråga bör tills vidare omhänderhavas av en extra ordinarie befattningshavare.

I övrigt synes icke vara något att erinra mot beräkningen

av antalet extra ordinarie övningslärarbefattningar vid seminarierna under

nästkommande budgetår.

Statskontoret kan på föreliggande utredning icke bedöma, huruvida skäl

föreligga för en uppfattning av de för närvarande till lönegraden A 14

hänförda befattningarna såsom lärare i trädgårdsskötsel vid seminarierna i

Kalmar, Karlstad och Luleå. Då ifrågavarande lärare åvilande göromål, som

omfatta såväl praktisk och teoretisk undervisning som skötsel av seminarieträdgårdarna,

i vart fall icke torde komma att undergå någon väsentlig

ökning redan under nästkommande budgetår, bör för närvarande icke någon

jämkning av löneställning vidtagas. Frågan örn en uppfattning av befattningarna

till högre lönegrad synes böra upptagas till övervägande av 1941

års lärarlönesakkunniga i samband med den nu pågående allmänna översynen

av övningslärarnas avlöningsförmåner.

Allmänna lönenämnden har icke ansett sig kunna på grundval av den

föreliggande utredningen taga ställning till frågan, huruvida skäl i och för

sig föreligga för att i lönehänseende jämställa lärarna i trädgårdsskötsel vid

dubbel- och enkelseminarierna. Däremot syntes det lönenämnden motiverat,

att ifrågavarande lärare placerades i 17 lönegraden under den tid, enkelseminarierna

vore utbyggda till dubbelseminarier. Lönenämnden ville därför

förorda, att tills vidare extra ordinarie lärartjänster i trädgårdsskötsel i

lönegraden Eo 17 finge vara inrättade vid seminarierna i Kalmar, Karlstad

och Luleå. Under tiden borde de ordinarie lärartjänsterna i trädgårdsskötsel

i lönegraden A 14 hållas vakanta.

Övningsskollärare m. m. Enligt 1936 års organisationsplan för folkskoleseminarierna

skulle det finnas 5 övningsskollärare vid varje enkelseminarium

och 9 vid varje dubbelseminarium. Pro vårsseminarierna i Göteborg

och Stockholm skulle dock förses med 11 respektive 7 övningsskollärare.

Sedermera har seminariet i Stockholm erhållit ytterligare en övningsskollärare

med anledning av den till seminariet förlagda hjälpklasslärarkursen.

Beträffande behovet av nya övningsskollärartjänster ha de sakkunniga

anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande organisationen av övningsskolan måste anses otillräcklig.

Örn elevernas praktiska utbildning med auskultationer, övningslektioner och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Marits ''proposition nr Sisener

av olika slag skall fullt tillgodoses, blir övningsskolan så belastad

och dess undervisning så sönderstyckad, att övningsskolans barn måste bli

lidande därpå. Vid det nyligen av skolöverstyrelsen anordnade mötet med

seminariernas rektorer framkommo bestämda krav på förbättringar härutinnan.

Bristerna ha ytterligare poängterats, sedan elevantalet i seminarieklasserna

ökats till 28, även om de medel, som ställts till förfogande för

utnyttjande vid den praktiska utbildningen av folkskolornas lärare varit

till stor nytta.

Rektorn vid seminariet i Stockholm har i en P. M. till de sakkunniga påpekat,

att, om utbildningen skulle kunna rationellt ordnas, övningsskolan

vid nämnda seminarium borde förses med icke mindre än 22 klassavdelningar.

Även om de sakkunniga äro av den åsikten, att den praktiska utbildningen

vid seminarierna är i behov av förbättring och rationalisering, ha de sakkunniga

dock icke ansett sig böra framställa några förslag härom. Lärarutbildningen

torde inom den närmaste framtiden komma att bli föremål

för utredning genom särskilda sakkunniga, och dessa komma då givetvis att

såsom en viktig punkt på sitt program hava frågan om reformering av den

praktiskt pedagogiska utbildningen.

De sakkunniga ha därför vid sina beräkningar utgått från 1936 års plan

med de modifieringar därav, som äro betingade av den föreslagna utvidgningen

av organisationen. Det behövliga antalet övningsskollärare synes

från dessa utgångspunkter bliva följande.

9 vid typ 4 + 2

13 » » 4 + 2 + 2

14 » »4 + 4 + 2

Härtill komma 2 övningsskollärare vid provårsseminarierna och 1 vid

hjälpklasskursen i Stockholm.

För budgetåret 1946/47 ha de sakkunniga föreslagit inrättandet av sammanlagt

9 ordinarie och 15 extra ordinarie tjänster enligt följande tablå.

Antal övningssk

ollärartjan ster

nu

föreslagna nya

summa

1946/47

ord.

e.o.

ord.

e.o.

ord.

e.o.

Falun.............

7

i

2

i

9

2

Göteborg...........

11

—

—

—

11

—

Kalmar............

5

—

1

i

6

1

Karlstad...........

5

2

3

—

8

2

Linköping..........

9

—

—

i

9

1

Luleå.............

5

—

2

2

7

2

Lund.............

9

—

—

3

9

3

Stockholm (kv.).......

8

1

1

2

9

3

Umeå.............

9

—

2

9

2

Uppsala............

9

—

—

3

9

3

77

4

9

15

8G

19

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J/2.

De sakkunniga ha därvid räknat med att seminarierna i Lund och Uppsala

skola bli provårsanstalter, varom skolöverstyrelsen enligt vad som närmare

framgår av det följande gjort framställning.

Vad angår de provisoriska seminarierna ha de sakkunniga ånyo framhållit,

att dessa böra förses med åtminstone en mindre övningsskola, fast ansluten

till seminariet. En sådan anordning syntes dock icke ovillkorligen

behöva genomföras första året. Under detta år borde den praktiska utbildningen

kunna förläggas uteslutande till respektive städers folkskolor.

För närvarande utgår ett belopp av 800 kronor till vart och ett av åtta

folkskoleseminarier för beredande av möjligheter att för seminarieelevernas

praktiska utbildning utnyttja jämväl folkskolorna på seminarieorterna. Beloppet

är avsett att utgå till en folk- eller småskollärare, som biträder vid

elevernas handledning i ungefär samma omfattning som en övningsskollärare.

Därest flera lärare anlitas för mindre uppgifter, uppdelas beloppet i

proportion till de olika lärarnas medverkan.

De sakkunniga, som funnit en väsentlig ökning av anslagsmedlen för

ifrågavarande ändamål behövlig, ha därom anfört följande.

Vid en utvidgning av seminarierna blir behovet av folkskolornas bistånd

för anordning av auskultation, serier m. m. ännu större. En dubblering av

anslaget synes vara per än behövligt. I detta sammanhang vilja de sakkunniga

påpeka, att höjningen av antalet elever per klassavdelning från 24 till

28 betydligt stegrat anspråken på övningsskolornas kapacitet, och att därför

folkskolornas biträde är alldeles nödvändigt.

Att, då det gäller detta anslag för 1946/47, göra skillnad mellan de olika

permanenta seminarierna, synes knappast motiverat. De sakkunniga vilja

alltså föreslå, att vart och ett av de permanenta seminarierna tilldelas ett

anslag för detta ändamål av 1 600 kronor.

Härtill kommer det behov, som föreligger med anledning av de vid seminarierna

anordnade särskilda (»snabb-»)utbildningskurserna. För vårterminen

1946 är härför beräknat arvoden till två lärare för var och en av de

14 avdelningarna. Då den praktiska utbildningen vid denna kurs blir av

betydligt större omfattning under läsåret 1946/47 erfordras då arvoden till

fyra lärare för varje avdelning, alltså 3 200 kronor per avdelning.

För samma ändamål behövs vid de provisoriska seminarierna i Gävle

3 200 kronor, i Hälsingborg 4 800 kronor och i Stockholm 3 200 kronor eller

tillsammans 11 200 kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda till arvoden åt folk- och småskollärare, som

biträda vid seminarieelevernas praktiska utbildning (10 X 1 600 + 14 X

X 3 200 + 11 200 =) 72 000 kronor.

I detta sammanhang ha de sakkunniga framfört vissa förslag rörande

vikarierande, respektive extra och biträdande övningsskollärares avlöningsförhållanden,

vilka frågor komma att i annat sammanhang anmälas av chefen

för finansdepartementet.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31

Statskontoret däremot har ställt sig avvisande till desamma. Ämbetsverket

har anfört:

Med hänsyn till den ståndpunkt, som statskontoret intagit till frågan om

anordnandet av den praktiska utbildningen av eleverna vid de provisoriska

seminarielinjerna, kan ämbetsverket svårligen tillstyrka en utökning av antalet

ordinarie och extra ordinarie övningsskollärartjänster. Elevernas ökade

behov av auskultationer och övningslektioner bör i stället kunna tillgodoses

genom utnyttjande av närbelägna folkskolor. I de fall, då undervisningen

vid övningsskola ersättes med praktik vid folkskola, torde såsom för innevarande

budgetår och i enlighet med nu gällande beräkningsgrunder arvoden

böra utgå till de folk- och småskollärare, som biträda med elevernas handledning.

Vid bedömande av medelsbehovet för sådant ändamål bör beaktas,

att det belopp å 6 400 kronor, som av riksdagen för innevarande budgetår

anvisats till dylika arvoden, avsåg att eliminera de olägenheter, som kunde

väntas uppstå vid den praktiska utbildningen till följd av höjningen av elevantalet

från 24 till 28 i varje klass (riksdagens skrivelse 201/1942, sid. 33).

Att av berörda anledning ytterligare uppräkna anslagsposten i fråga synes

icke vara motiverat. Ej heller böra medel för ändamålet i ökad utsträckning

ställas till förfogande för seminariet i Göteborg, som icke beröres av den

planerade utvidgningen av seminarieorganisationen.

Vaktmästarpersonal. De sakkunniga ha föreslagit inrättande vid det

provisoriska seminariet i Gävle av två vaktmästarbefattningar, en i lönegraden

A 6 och en i lönegraden Eo 6, vilket skulle ske genom överflyttning

av dessa befattningar från dövstumskolan därstädes. De sakkunniga ha

härom anfört följande.

Föreståndaren för anstalten har meddelat, att båda dessa befattningshavare

bliva överflödiga vid anstalten efter dennas förflyttning till egendomen

Mogård. Tjänsterna komma därför att indragas. Den ordinarie vaktmästaren

bör då givetvis beredas annan statlig anställning. Detta bör örn möjligt

ske även med den extra ordinarie värmeledningsskötaren.

I skrivelser till de sakkunniga ha vaktmästaren Alfred Broström och

värmeledningsskötaren Gustaf Lundbäck anhållit, att de sakkunniga ville

föreslå dem till överflyttning till det nya seminariet i Gävle.

Föreståndaren har meddelat, att Broström är född 1901 och att han anställdes

som vaktmästare vid dåvarande sjätte distriktets dövstumskola i

Gävle 1930. Vid dövstumväsendets förstatligande övergick han i statlig

tjänst 1938 och blev ordinarie vaktmästare i lönegraden Ä 6 från den 1 juli

1939. Lundbäck är född 1903, antogs till värmeledningsskötare vid sjätte

distriktets dövstumskola 1930 och övergick i statlig tjänst 1938. Ilan är

extra ordinarie i lönegraden Eo G. Föreståndaren vitsordar deras stora lämplighet

för befattningarna och anser, att det för seminariets del bör vara av

värde att få ett par befattningshavare, som ha god kännedom såväl örn

fastigheten som om ortens förhållanden. Han tillstyrker därför på det varmaste

deras framställningar. De sakkunniga vilja föreslå att Broström och

Lundbäck utan ansökning erhålla respektive befattningar.

Beträffande behovet av ökad vaktmästarpersonal i övrigt anföra de sakkunniga

följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JtJ.

Vid seminariet i Hälsingborg och det provisoriska seminariet i Stockholm

torde en halvtidstjänstgörande extra vaktmästare vara tillfyllest.

De sakkunniga kunna icke nu avgöra, huruvida utvidgningen av de permanenta

seminarierna kommer att medföra behov av ökning i fråga om vaktpersonal

eller krav på höjda löner för denna personal. Den närmaste framtiden

får utvisa om åtgärder i denna riktning bliva erforderliga. Skulle emellertid

utökningen av personalen visa sig under någon tid av året vara oundgängligen

nödvändig, synes medel till avlönande av extra personal kunna

disponeras ur anslaget till icke-ordinarie personal.

Förslaget örn överflyttning av två vaktmästarbefattningar från dövstumskolan

i Gävle till det provisoriska seminariet därstädes har icke mött erinran

från någon av de hörda myndigheterna.

Höjda arvoden åt seminariebibliotekarierna. Till arvoden åt seminariebibliotekarier

utgår för närvarande ett belopp örn sammanlagt 10 000

kronor. Skolöverstyrelsen äger fördela arvodena, varvid skall iakttagas, att

desamma, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa högre eller lägre

arvode, skola utgå med för budgetår räknat 1 080 kronor vid dubbelseminarium

och 000 kronor vid enkelseminarium. För innevarande budgetår har

arvodesbeloppet bestämts till 1 120 kronor vid ett vart av fyra seminarier,

till 1 080 kronor vid ett vart av tre seminarier, till 840 kronor vid ett vart

av två seminarier och till 600 kronor vid ett seminarium.

De sakkunniga ha nu föreslagit en väsentlig höjning av ifrågavarande

arvoden och därvid anfört följande.

De arvoden, som sålunda utgå, stå enligt de sakkunnigas mening icke i

rimlig proportion till det med bibliotekariebefattningarna förenade arbetet.

Biblioteket har vid seminarierna med deras friare arbetsformer på ett helt

annat sätt än t. ex. vid de allmänna läroverken kommit att bliva ett verksamt

och oundgängligt hjälpmedel vid undervisningen. Det bör, för de humanistiska

ämnenas vidkommande, hava samma betydelse som laboratorierna

för de naturvetenskapliga. Denna bibliotekets ställning som ett humanistiskt

laboratorium ställer stora krav på bibliotekarien, som icke blott skall handhava

den tekniska sidan av bibliotekets skötsel — ombesörja inköp, verkställa

katalogisering etc. — utan därjämte i betydande utsträckning meddela

individuell handledning rörande bibliotekets utnyttjande åt seminariets

elever. Detta betyder, att man vid ett dubbelseminarium, om biblioteket

skall kunna fylla den här antydda platsen i seminarieundervisningen, enligt

vad förste bibliotekskonsulenten i skolöverstyrelsen meddelat, måste

räkna med en genomsnittlig arbetstid för bibliotekarien av mellan 10 och

12 timmar per vecka.

Ännu ett skäl till ökning av de nu utgående bibliotekariearvodena utgör

den omständigheten, att bibliotekarien som regel även är den som har att

meddela undervisning i biblioteksskötsel. Därigenom är åt honom anförtrodd

utbildningen icke endast av de blivande skolbibliotekarierna utan jämväl

i stor omfattning av de blivande folkbibliotekarierna. Från dessa utgångspunkter

synes det vara angeläget, att arvodet bestämmes till ett sådant

belopp, att det blir möjligt att som bibliotekarie förvärva den för uppgiften

mest lämplige.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jfi.

Härtill kommer nu, att verksamheten vid de flesta seminarier kommer

att betydligt vidgas. De sakkunniga vilja därför föreslå ett väsentligt ökat

arvode. Då bibliotekarierna även under en stor del av ferierna äro sysselsatta

med bibliotekets skötsel synes arvodet böra beräknas efter ett visst

månadsarvode, som lämpligen bör sättas till 200 kronor (alltså 2 400 kronor

per år) vid de nio större seminarierna, 150 kronor (1 800 kronor per år)

vid seminariet i Kalmar och 100 kronor (1 200 kronor per år) vid de provisoriska

seminarierna. Det sammanlagda anslagsbeloppet för budgetåret

1946/47 skulle sålunda bliva (9 X 2 400 + 1 800 + 3 X 1 200 =) 27 000

kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med (27 000 — 10 000 =)

17 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har funnit de föreslagna arvodena väl motiverade. Överstyrelsen

har påpekat den stora betydelse, som biblioteken ha för det friare

studiearbete, som överstyrelsen gärna ville understödja. Detta slag av arbete

torde enligt överstyrelsens uppfattning bli ännu mer önskvärt efter den

reformering av lärarutbildningen, som under en nära framtid torde aktualiseras.

Att redan nu giva biblioteken en starkare ställning vid seminarierna

syntes därför vara en åtgärd av förutseende.

Statskontoret, som icke funnit anledning att införa nya grunder för beräkningen

av ifrågavarande arvoden, har anfört följande.

Statskontoret vill framhålla, att överstyrelsen äger befogenhet att med

hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande omständigheter vidtaga en jämkning

uppåt eller nedåt av nyssnämnda arvodesbelopp. Någon anledning att

införa nya grunder för beräkningen av ifrågavarande gottgörelse lärer icke

föreligga. Statskontoret får fördenskull föreslå, att framställningen i denna

del icke måtte föranleda annan åtgärd, än att vederbörande anslagspost

uppräknas med skäligt belopp. Inom ramen av sålunda anvisade medel

bör överstyrelsen med stöd av berörda befogenhet och med beaktande av

den ökning i arbetsbördan, som vid vissa seminarier kan hava inträtt till

följd av utvidgningen av seminarieorganisationen eller av annan anledning,

tillgodose det i varje särskilt fall föreliggande behovet av arvodesförhöjning.

Allmänna lönenämnden har funnit förslaget värt beaktande men ifrågasatt,

örn icke frågan borde prövas i samband med motsvarande spörsmål

vid de allmänna läroverken.

Biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna. I avlöningsstaten för folkskoleseminarierna

är under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppförd en delpost till arvoden åt biträden på

rektorsexpeditionerna, för närvarande upptagen till 10 000 kronor. Skolöverstyrelsen

äger fördela arvodena, varvid skall iakttagas, att dessa, där ej

överstyrelsen finner anledning fastställa högre eller lägre arvode, skola utgå

med flir budgetår räknat 690 kronor vid dubbelseminarium och 560 kronor

vid enkelseminarium samt därutöver 100 kronor vid pro vårsseminarium.

För innevarande budgetår bär anslagsbeloppet bestämts till 1 100 kronor

vid ett vart av fyra seminarier, till 1 000 kronor vid ett vart av tre seminaBihang

till riksdagens protokoll lOIfG. 1 sami. Nr 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr Mfi.

rier, till 900 kronor vid ett vart av två seminarier och till 800 kronor vid

ett seminarium.

Av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må dessutom

utgå till vartdera seminariet i Göteborg och Stockholm ett belopp av

högst 1 350 kronor för anställande av arvodesavlönat skrivbiträde och till

övriga seminarier för bestridande av utgifter för renskrivning ett belopp av

sammanlagt 2 400 kronor att enligt överstyrelsens bestämmande fördelas

mellan dessa seminarier.

De sakkunniga lia funnit nu rådande förhållanden otillfredsställande och

föreslagit, att vid varje seminarium skulle anställas ett heltids- eller halvtidstjänstgörande

kontorsbiträde i lönegraden Ex 4. Halvtidstjänstgörande

biträden skulle finnas vid seminariet i Kalmar och vid de provisoriska seminarierna

i Gävle, Hälsingborg och Stockholm, medan biträdena vid övriga

seminarier skulle vara heltidstjänstgörande. Därest detta förslag bifölles,

syntes de nuvarande anslagsmedlen till renskrivning icke längre behöva

utgå. Till stöd för förslaget lia de sakkunniga anfört bland annat följande.

Ett spörsmål, som intimt sammanhänger med utvidgningen av seminarierna,

är frågan örn rektorernas arbetsbörda. Det är ett länge känt och

ofta omvittnat förhållande, att såväl seminarie- som läroverksrektorerna i

alltför stor utsträckning måste använda sin tid till arbetet med expeditionsärendena

och därigenom hindras att ägna sig åt andra ur pedagogisk synpunkt

viktigare göromål. Vissa tider pä läsåret äro rektorerna vid de stora

seminarierna och läroverken så upptagna av expeditions- och organisationsgöromål,

att de icke på långt när på satt som vore önskligt kunna följa det

kontinuerliga undervisningsarbetet inom sina skolor. Det kan ju icke ur det

allmännas intresse försvaras, att rektorerna på detta sätt förvandlas till ett

slags skolkamrerare eller kanslister, och det har också från rektorerna själva,

från skolöverstyrelsen, genom motioner i riksdagen, i sakkunnigutredningar

rörande skolväsendet och från ecklesiastikdepartementet i olika sammanhang

framhållits vikten av att en ändring härvidlag bomme till stånd.

Det kan i detta sammanhang ha sitt intresse att erinra om förhållandena

inom det kommunala skolväsendet i landet. Hel-, trefjärdedels- eller halvtidsanställda

kontorsbiträden förekomma numera i stor utsträckning å skolexpeditionerna.

I Stockholm t. ex. finnas å stadens samtliga överlärarexpeditioner

heltidsanställda eller trefjärdedelsanställda kontorsbiträden med en

daglig arbetstid av 7 respektive 5 timmar, å de kommunala flickskolornas

rektorsexpeditioner äro anställda biträden med 5 timmars daglig tjänstgöring

och å de kommunala mellanskolornas och de praktiska mellanskolornas

rektorsexpeditioner heltidsanställda kontorsbiträden. Anordningen har

i det hela fungerat väl och visat sig mycket fördelaktig.

Vad beträffar seminarierna kvarstår frågan örn nödig hjälp åt rektorerna

i deras expeditionsarbete i stort sett olöst. De gamla skrivbiträdesbefattningarna,

som i regel bestridas av någon seminariets lärare, äro så lågt avlönade,

för närvarande ungefär 1 000 kronor per år, att de icke kunna fylla

det behov, som det här rör sig örn. De sakkunniga anse emellertid, att dessa

rektorsbiträden kunna bibehållas och avlönas med ungefär enahanda belopp

som hittills. De böra vara lärare vid seminariet och deras uppgifter skola

framförallt bestå i att vara rektorerna behjälpliga i frågor av sådan art,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 21$.

som kräva pedagogisk insikt eller i övrigt mera facklig kännedom om organisationen

och dylikt än vad som i allmänhet kan begäras av eller påläggas

kontorsutbildade biträden. Sålunda böra dessa fackliga rektorsbiträden vara

till hjälp vid uppgörandet av schema för skolarbetet, för anordningarna i

samband med prov, examina m. m. Deras åligganden torde kunna bestämmas

och regleras av vederbörande rektorer.

Dessutom böra emellertid finnas fast anställda biträden med en fixerad

daglig arbetstid, antingen som heltidsbiträden eller halvtidstjänstgörande

biträden å rektorsexpeditionerna. De förutsättas äga kontorsutbildning, såsom

kunnighet i maskinskrivning och stenograf^ kunna föra böcker och

längder, uträkna avlöningar till lärare och övrig personal etc. samt i det

hela under rektors ledning verkställa en stor del av de mångskiftande arbeten

av daglig och kontinuerlig art, som förekomma å en större skolexpedition.

För folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, som äro provårsseminarier

och under en del av året dessutom ha kurser för utbildning av

hjälpklasslärare, synas heltidsanställda biträden under alla förhållanden

oundgängliga. _ Biträdena äro behövliga inte blott under lästerminerna. På

rektorsexpeditionerna förekommer nämligen så gott som hela sommaren

igenom ett stort antal mångskiftande arbetsuppgifter, som gör biträdets

närvaro även under större delen av ferien nödvändig, så t. ex. statistik,

skriftliga och muntliga förfrågningar, registrering av ansökningar till studentlinjen,

m. m. Samtliga folkskoleseminarier torde med hänsyn till den förestående

utvidgningen — seminarierna i Lund och Uppsala därjämte med

hänsyn till deras ombildning till provårsanstalter — vara i behov av heltidstjänstgörande

biträden med undantag möjligen för seminariet i Kalmar,

som är avsett att vara något mindre än de övriga. För detta seminarium

föreslå de sakkunniga halvtidstjänstgörande biträde, liksom tills vidare även

för de nya seminarierna i Gävle, Hälsingborg och Stockholm. Sammanlagt

skulle då från höstterminens början 1946 vid folkskoleseminarierna erfordras

9 heltidsanställda och 4 halvtidsanställda biträden. De böra ha kontorsbiträdens

löneställning och sålunda avlönas i lönegrad Ex 4.

Mot förslaget om fast anställda biträden kan möjligen invändas, att man

i stället borde giva rektorerna arbetshjälp genom ökning av det anslag till

renskrivning, som nu utgår. De sakkunniga vilja emellertid bestämt taga

avstånd från ett sådant förslag. Vad rektorerna nu behöva är icke tillfällig

skrivhjälp utan en regelbunden och under viss tid av dagen året runt ständigt

tillgänglig arbetshjälp. Örn detta beviljas, synes det nuvarande anslaget

till renskrivning kunna bortfalla.

Kostnaderna för biträden på rektorsexpeditionerna skulle alltså bli följande.

För de fackliga biträdena skulle liksom nu utgå 10 000 kronor för de 10

nuvarande seminarierna samt dessutom 3 000 kronor för de 3 provisoriska,

summa 13 000 kronor.

För kontorsbiträden i Ex 4 skulle enligt ovanstående förslag erfordras

25 959 kronor eller i runt tal 20 000 kronor, vilket belopp torde böra utgå

ur anslaget till övrig icke-ordinarie personal.

Ökningen i anslag i förhållande till budgetåret 1945/40 skulle bliva

(13 000 + 20 000 — 10 000 — 5 100 =) 23 900 kronor.

Skolöverstyrelsen bär biträtt fiirslaget örn anställande av hel- eller halvtidstjänstgörande

kontorsbiträden. Däremot har överstyrelsen icke kunnat

dela de sakkunnigas uppfattning, att särskilda anslagsmedel till renskrivning

hädanefter icke skulle vara behövliga. Överstyrelsen har anfört:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Ulfö.

Under vissa tider av året är arbetet på rektorsexpeditionerna så forcerat,

att rektor torde vara nödsakad anlita extra arbetshjälp utöver det föreslagna

kontorsbiträdet. En mindre summa borde därför stå till rektors

förfogande för sådant ändamål. Överstyrelsen vill i detta sammanhang

erinra om att läroverksrektorerna vid sådana tillfällen äga möjlighet att ur

ljus- och vedkassan disponera visst belopp. 1 avvaktan på att erfarenhet

vinnes av de nya kontorsbiträdenas verksamhet vill överstyrelsen emellertid

icke nu föreslå någon ändring i de sakkunnigas förslag annat än beträffande

provårsseminarierna.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 21 februari 1946 ha rektorerna vid de

båda nuvarande provårsseminarierna i Göteborg och Stockholm framhållit

nödvändigheten av ett anslag, som kan disponeras vid de tillfällen, då arbetet

på rektorsexpeditionerna är särskilt hopat. De ha bland annat påpekat,

att det varit nödvändigt att vid terminernas början anlita två å tre extra

arbetskrafter, som vid sidan av skrivbiträdet arbetat nästan hela dagarna

under en å två veckor. Endast besvarandet av telefonpåringningar kan under

den brådaste tiden så gott som helt upptaga en person. Rektorerna föreslå,

att ett belopp av 1 200 kronor ställes till rektors förfogande för avlönande

av tillfällig hjälp på expeditionen.

Överstyrelsen tillstyrker denna hemställan men föreslår, att beloppet måtte

utgå med 800 kronor till varje pro vårsseminarium. Därest seminarierna i

Lund och Uppsala bliva provårsseminarier, behövs för ändamålet ett anslag

av (4 X 800 =) 3 200 kronor utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Statskontoret har förordat en annan anordning beträffande biträdeshjalpen

å rektorsexpeditionerna än den av de sakkunniga föreslagna. Ämbetsverket

har anfört:

Någon möjlighet att på föreliggande utredning bedöma behovet av ökad

biträdeshjälp å rektorsexneditionerna eller den lämpliga fördelningen av

förekommande kamerala göromål mellan de fackliga och de kontorsutbildade

biträdena föreligger icke. Därest kontorsutbildad personal i ökad utsträckning

anställes, torde emellertid — trots utvidgningen av seminarierna —

de arbetsuppgifter, som nu åvila de fackliga biträdena, komma att väsentligen

minskas, och förty en nedsättning av till dessa biträden utgående arvoden

böra vidtagas. Då organisationen av biträdeshjälpen och fördelningen

av göromålen å expeditionerna lämpligen böra bestämmas av rektor i varje

särskilt fall, synes storleken av arvodena till de olika biträdena icke böra

fastställas av skolöverstyrelsen. I stället kan till rektors förfogande ställas

ett lämpligt avvägt belopp att disponeras för avlönande av såväl fackliga

som kontorsutbildade biträden. I avlöningsstaten bör därför uppföras en

gemensam anslagspost, avseende avlöningskostnaderna för samtliga biträden,

att av överstyrelsen fördelas mellan de olika läroanstalterna. Ämbetsverket

får för sin del föreslå, att ett belopp av högst 26 000 kronor anvisas

för ändamålet för nästkommande budgetår, innebärande i förhållande till

medelsanvisningen för innevarande budgetar en anslagsförhöjning a icke

mindre än (26 000 — 10 000 — 5 100) i runt tal 11 000 kronor.

Allmänna lönenämnden har funnit de sakkunnigas förslag värt beaktande

men ansett frågan böra prövas i samband med motsvarande spörsmål vid

de allmänna läroverken.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Marits proposition nr 2Jf2.

Enligt den år 1944 för tiden intill utgången av juni månad 1949 beslutade

lönegradsplaceringen för rektorerna vid folkskoleseminarierna

hänföras för närvarande rektorerna vid samtliga dubbelseminarier ävensom

rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm på grund av dettas egenskap av

provårsanstalt till avlöningsgrupp I (lönegraden E 13), medan rektorerna

vid de tre enkelseminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå tillhöra avlöningsgrupp

III (lönegraden E 11). Da nu även de senare seminarierna avses

bli dubbelseminarier, torde vederbörande rektorer böra uppflyttas i avlöningsgrupp

I. Detta synes, med hänsyn till att ifrågavarande seminarier —

på grund av den föreslagna elevintagningen nästa läsår och förekommande

klassavdelningar av den provisoriska utbildningslinjen — redan från och

med nästa läsår beräknas omfatta minst sex klassavdelningar eller lika mycket

som ett färdigorganiserat dubbelseminarium, böra ske redan från och

med budgetåret 1946/47. Vad beträffar de provisoriska seminarierna synes

fog finnas för att rektor vid seminariet i Gävle med hänsyn till dess redan

från början stora omfattning placeras i grupp I. Däremot synas tillräckliga

skäl knappast kunna anföras för en motsvarande placering av rektorerna

vid de provisoriska seminarierna i Hälsingborg och Stockholm. Jag biträder

därför statskontorets uppfattning, att dessa rektorer tills vidare icke böra

placeras högre än i avlöningsgrupp II.

I anledning av förslaget om nedsättning i vissa fall av rektorernas undervisningsskyldighet

till 5 veckotimmar vill jag erinra, att skolöverstyrelsen

för närvarande äger att efter framställning i varje särskilt fall medgiva rektor

den lättnad i eller befrielse från undervisningsskyldighet, som kan befinnas

påkallad av det merarbete, som vållas av den provisoriska utbildningslinjen.

Då, oavsett nämnda utbildning, förhållandena för en längre tid framåt

torde motivera en nedsättning i vissa fall av rektors undervisningsskyldighet

utöver vad i seminariestadgan medgives, vill jag förorda, att det överstyrelsen

givna bemyndigandet tills vidare utsträckes att gälla även då detta

icke föranledes av den provisoriska utbildningen.

Den avsevärda utvidgningen av seminarieorganisationen medför givetvis

krav på nya lärartjänster. Vid bifall till de sakkunnigas förslag örn inrättande

av nya ordinarie lektorstjänster skulle seminariet i Kalmar

få 7 och övriga nuvarande seminarier vartdera 9 lektorstjänster eller lika

många, som enligt 1936 års organisationsplan avsetts för ett dubbelseminarium.

Bortsett från seminariet i Göteborg, som emellertid är provårsanstalt,

komma dessa sistnämnda seminarier nu att erhålla större omfattning än ett

dubbelseminarium. Jag finner därför den föreslagna förstärkningen av lektorsrepresentationen

vid ifrågavarande seminarier väl motiverad. Vid de

provisoriska seminarierna har endast föreslagits en ordinarie lektorstjänst i

Gävle. Med hänsyn till detta seminariums stora omfattning synes någon

erinran icke kunna göras däremot. Jag tillstyrker alltså, att sammanlagt

16 nya ordinarie lektorstjänster inrättas från och med nästa budgetår med

Departe
mentschefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+2.

den fördelning på de olika seminarierna, som de sakkunniga föreslagit (se

sid. 26). Jag förutsätter därvid, att de nya tjänsterna komma att ledigförklaras

i sådana ämnen, där kvalificerade sökande kunna väntas. Jag tillstyrker

även inrättandet av en extra ordinarie adjunktstjänst vid

vartdera seminariet i Luleå och Gävle.

Jag förordar vidare inrättande av extra ordinarie övningslärartjänster

vid seminarierna i enlighet med de sakkunnigas förslag. Icke

heller finner jag anledning till erinran mot inrättandet av en ordinarie kvinnlig

gymnastiklärartjänst i Luleå. Enligt vad jag under hand inhämtat kommer

innehavaren av densamma redan nästa läsår att bestrida en undervisning

av minst 30 veckotimmar. Mot förslaget om uppflyttning av lärarbefattningarna

i trädgårdsskötsel vid de nuvarande enkelseminarierna i Kalmar,

Karlstad och Luleå från lönegraden A 14 till den för motsvarande

lärare vid övriga seminarier gällande lönegraden A 17 ha invändningar rests

av såväl statskontoret som allmänna lönenämnden. Lönenämnden har därvid

i stället föreslagit inrättande av extra ordinarie befattningar i 17 lönegraden.

Det torde, såsom de sakkunniga framhållit, kunna ifrågasättas, örn den nuvarande

stora skillnaden i lönegradsplacering mellan dubbel- och enkelseminarier

överhuvudtaget är sakligt berättigad. Med hänsyn även till den förestående

utvidgningen av nämnda enkelseminarier torde en uppflyttning av

ifrågavarande befattningar i 17 lönegraden böra ske. De synas därvid alltjämt

böra vara placerade på ordinarie stat. Med hänsyn till de nuvarande

innehavarnas ålder kommer frågan örn en återgång till gällande förhållanden

med säkerhet icke att bli aktuell under deras tjänstetid. Vid bifall till detta

förslag torde det för närvarande till läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet

i Karlstad utgående personliga lönetillägget böra indragas.

Jag har redan tidigare förklarat mig icke kunna biträda statskontorets

uppfattning, att den praktiska lärarutbildningen för seminarieeleverna vid

det provisoriska seminariet i Gävle och samtliga nya linjer vid de redan

befintliga seminarierna borde helt och hållet ske genom anlitande av närbelägna

folkskolor. Den föreslagna utvidgningen av övningsskolorna torde

nödvändiggöra inrättandet av ett antal nya övningsskollärartjäns

t e r. Jag har icke funnit förslaget härutinnan oskäligt. I enlighet därmed

torde alltså för nästa budgetår böra inrättas sammanlagt 9 ordinarie och 15

extra ordinarie sådana befattningar.

För beredande av möjligheter att för seminarieelevernas praktiska utbildning

utnyttja jämväl folkskolorna på seminarieorten anvisade fjolårets riksdag

ett belopp av 800 kronor till ett vart av folkskoleseminarierna med undantag

av dem i Kalmar och Luleå att användas till arvoden åt de folkoch

småskollärare, vilka förordnas som handledare för seminarieeleverna.

Denna anordning har visat sig synnerligen värdefull, särskilt i betraktande

av att den från och med innevarande budgetår genomförda höjningen av

maximiantalet elever per klassavdelning från 24 till 28 betydligt stegrat

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^2.

anspråken på övningsskolornas kapacitet. Starka skäl tala därför för ett

fortsättande på den inslagna vägen. Förmånen synes nu böra komma alla

seminarier till del. De sakkunniga ha förordat ett belopp av 1 600 kronor

för vart och ett av de nuvarande seminarierna. Detta avser emellertid endast

den så att säga normala verksamheten vid dessa. För den praktiska utbildningen

på den provisoriska studentlinjen, vilken helt är förlagd till andra

folkskolor, erfordras särskilda medel, av de sakkunniga beräknade till 3 200

kronor för varje avdelning. Slutligen ha vid de provisoriska seminarierna

sammanlagt 11 200 kronor, nämligen 3 200 kronor vid vartdera seminariet

i Gävle och Stockholm samt 4 800 kronor vid seminariet i Hälsingborg, ansetts

erforderliga. Jag har icke funnit anledning till erinran mot dessa beräkningar

och vill alltså tillstyrka, att sammanlagt (10 X 1 600 + 14 X

X 3 200 + 11 200 =) 72 000 kronor anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Förslaget om överförande av två vaktmästartjänster, den ena

i lönegraden A 6 och den andra i lönegraden Eo 6, från vårdanstalten för

dövstumma med komplicerat lyte i Gävle till det provisoriska seminariet

därstädes synes ur olika synpunkter lämpligt, varför jag tillstyrker detsamma.

Jag förutsätter därvid, att de nuvarande innehavarna av ifrågavarande

tjänster, Broström respektive Lundbäck, skola utan ansökning

erhålla de nya befattningarna. Medel torde vidare böra beräknas till en

extra vaktmästare med halvtidstjänstgöring vid vartdera av de provisoriska

seminarierna i Hälsingborg och Stockholm.

I anledning av de sakkunnigas förslag örn höjning av och ändrade grunder

för semin ariebibliotekariernas arvoden, vilka enligt nu

gällande grunder i regel skola utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium

och 600 kronor vid enkelseminarium, vill jag erinra, att skolöverstyrelsen

äger att med hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande omständigheter

företaga jämkningar av nämnda arvodesbelopp. I likhet med statskontoret

finner jag icke anledning att frångå denna principiella anordning.

Förslaget synes därför icke böra föranleda annan åtgärd än att delposten

till arvoden åt seminariebibliotekarier uppräknas med skäligt belopp.

Därvid torde hänsyn böra tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade

seminarieorganisationen kommer att medföra, utan även därtill,

att — som de sakkunniga framhållit — seminariebibliotekariernas uppgifter

och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning än som

för närvarande kan utgå. Jag förordar därför, att delposten för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 18 000 kronor, innebärande en minskning

i förhållande till de sakkunnigas förslag med 9 000 kronor och en höjning

i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 8 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen

fastställa de ändrade grunder för ifrågavarande arvodens beräkning, som

kunna föranledas av vad förut anförts.

För närvarande utgår ur delposten till arvoden åt biträden på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Marits proposition nr 242.

rektorsexpeditionerna ett belopp av i genomsnitt 1 000 kronor

till varje seminarium. Ifrågavarande biträden utgöras i regel av seminarielärare

och äro framförallt rektorerna behjälpliga i frågor, som fordra mer

pedagogiska och fackliga insikter, såsom uppgörande av schema m. m. De

sakkunniga ifrågasätta ingen ändring i dessa biträdens ställning eller avlöningsförhållanden.

Därjämte böra emellertid enligt de sakkunnigas mening

för bestridandet av sedvanliga expeditionsgöromål finnas särskilda

kontorsbiträden, vilka skulle placeras i lönegraden Ex 4 och vara antingen

halvtidstjänstgörande — vid seminariet i Kalmar och vid de provisoriska

seminarierna — eller heltidstjänstgörande — vid övriga seminarier. Dessa biträden

äro avsedda att ersätta den tillfälliga hjälp för renskrivning m. m.,

som rektorerna för närvarande i begränsad utsträckning ha rätt att anlita.

Jag delar helt de sakkunnigas uppfattning, att åtgärder äro erforderliga för

att inför den förestående ansvällningen av seminarieverksamheten befria

rektorerna från de mångahanda rutinmässiga göromål, som nu upptaga

deras tid till förfång för deras viktiga pedagogiska uppgifter. Jag erinrar,

att jag vid anmälan av de allmänna läroverkens anslagsbehov för nästa

budgetår förordat en icke oväsentlig förstärkning av biträdeshjälpen åt rektorerna

vid läroverken. Vid seminarierna, vilkas egenskap av lärarutbildningsanstalter

i särskild grad torde kräva rektorernas personliga ledning

och medverkan vid utbildningen, synes det synnerligen viktigt, att rektorerna

frigöras från tyngande expeditionsarbete. Jag vill därför tillstyrka de

sakkunnigas förslag i denna del. Däremot är jag i likhet med skolöverstyrelsen

icke av den uppfattningen, att ett genomförande härav skulle göra

särskilda anslagsmedel till renskrivning m. m. onödiga. Särskilt vid provårsseminarierna

torde vissa tider av året ytterligare arbetshjälp vara erforderlig.

Det synes därför önskvärt, att vissa rörliga anslagsmedel även i

fortsättningen ställas åtminstone till dessa rektorers förfogande. Jag tillstyrker

skolöverstyrelsens förslag, att ett sammanlagt belopp av 3 200 kronor

anvisas för ändamålet. Det synes böra ankomma på överstyrelsen att

fördela detta belopp mellan provårsseminarierna.

Till den inverkan på anslagsberäkningarna, som mitt ställningstagande i

förutberörda frågor kan väntas få, återkommer jag i det följande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ''2J/2.

41

II. Åtgärder för underlättande av lärarrekryteringen

vid avlägset belägna skolor m. m.

I en framställning från Tornedalskommunernas förbundskommitté den

29 januari 1944 anhölls om vissa åtgärder för att tillgodose behovet av

kompetenta sökande till folkskollärartjänster i finnbygden. I skrivelsen redogjordes

för de svårigheter, som föreligga att fa folkskollärar^ änsterna i

finnbygden rekryterade på ett tillfredsställande sätt. Särskilt framhölls, att

lärare, som komma från andra delar av Sverige och som icke äro finsktalande,

endast under en kortare tid stanna kvar i finnbygden. De finsktalande

lärarna, som ha sin hembygd i gränstrakterna, söka sig däremot

gärna tillbaka dit och stanna kvar för att där utföra sin livsgärning. Kommittén

önskade, att möjligheter skapades att i större utsträckning än nu

erhålla finsktalande lärare till dessa bygder, och hemställde därför, att

kunskap i finska språket skulle räknas som särskild merit vid inträdesprövningarna

till seminarium. Detta syntes förutsätta, att en prövning i

finska språket verkställdes vid seminariet.

Kommittén framhöll även, att bestämmelserna rörande de s. k. finnbygdsstipendierna

vid seminarierna vore otillfredsställande samt att rekryteringen

lidit avbräck på grund av att de s. k. språktilläggen till folkskollärare

i finnbygden upphört att utgå. Något särskilt yrkande i dessa

punkter hade kommittén emellertid icke.

Vid anmälan av 1945 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln,

framhöll föredragande departementschefen (sid. 338), att han icke

fann anledning vidtaga åtgärder i syfte att utöver vad redan praktiserats

låta inträdessökande i folkskoleseminarierna tillgodoräkna sig kunskap

i finska språket. För att minska den brist på folkskollärare inom Luleå

stifts finskspråkiga områden, som gjort sig alltmer gällande, föreslog emellertid

Kungl. Maj:t samtidigt i annat sammanhang (1945 års åttonde

huvudtitel, sid. 398) viss höjning av de s. k. finnbygdsstipendierna vid

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå, vilket förslag bifölls av riksdagen.

I samband med anmälan av denna fråga framhöll departementschefen,

att den sålunda föreslagna åtgärden säkerligen icke vore tillräcklig för

åstadkommande av någon mer avsevärd förbättring av lärartillgången i de

nordligaste gränstrakterna utan att även andra åtgärder syntes erforderliga.

Departementschefen delade därför skolöverstyrelsens åsikt, att en

utredning om vilka ytterligare åtgärder, som i detta hänseende kunde vidtagas,

borde komma till stånd.

Det torde emellertid icke blott vara finnbygdens skolor, som ha svårt

att erhålla lärare. Även från andra delar av landet höras klagomål, som

visa att i allmänhet mer avlägset liggande skolor och särskilt då sådana av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr

lägre skolform icke erhålla tillräckligt antal kvalificerade sökande till ledigförklarade

tjänster. Detta förhållande synes ha skärpts under det sista året,

då överhuvudtaget tillgången på lärare inom landet minskat. Detta torde

gälla icke blott folkskollärare utan även småskollärarinnor.

I två likalydande motioner (I: 50 och II: 92) vid 1945 års riksdag framhöllos

med skärpa dessa förhållanden. Motionärerna förklarade, att det

ofta rådde stor svårighet att erhålla för folkskolan fullt utbildade lärarkrafter

till mera avlägset belägna skolor. I många fall hade endast sådana

sökande anmält sig, som i merithänseende icke kunnat bestå i tävlan örn

lärarplatserna i städerna och tätorterna, där bättre skolor och en bättre

skolform erbjudit sig. De ansågo, att en förbättring av berörda förhållanden

skulle kunna åstadkommas, därest det föreskreves, att ordinarie tjänst

vid skola av A-form eller Bl-form finge besättas endast med sökande,

vilken tidigare under minst fem år tjänstgjort vid skolor av lägre typ än

de nämnda. För tjänstgöring i skolor belägna inom ödebygdsområdena borde

vidare dubbla tjänstår få beräknas under de första fem åren.

Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd. Statsutskottet erinrade

emellertid om att de frågor, som behandlades i motionerna, sammanhängde

med det uppdrag, som 1945 års seminariesakkunniga erhållit.

Seminariesakkunniga ha, såsom inledningsvis nämnts, övervägt möjligheterna

av en förbättrad lärarrekrytering icke blott i finnbygden utan även

å avlägset belägna orter i allmänhet. Av de sakkunnigas utredning och förslag

inhämtas i huvudsak följande.

Åtgärder vid avlägset belägna skolor i allmänhet.

Vilka skolor som böra komma i fråga.

I syfte att skaffa sig en någorlunda tillförlitlig uppfattning om de förhållanden,

som inverka på lärarrekryteringen till stad och landsbygd, till

olika skolformer och olika delar av landet samt utröna vilken roll olika

faktorer kunna spela, när det gäller sökandefrekvensen, ha de sakkunniga

vidtagit en omfattande statistisk undersökning rörande de till ett antal

av mellan 3 000 och 4 000 ordinarie lärartjänster, som under åren 1940—1944

ledigförklarats vid folk- och småskolorna i landet med undantag av dem i

finnbygdens skoldistrikt. Beträffande dessa skoldistrikt har en särskild

undersökning, omfattande åren 1934—1944, företagits, till vilken jag återkommer

i ett följande avsnitt, där speciella åtgärder i dessa distrikt komma

att övervägas.

Beträffande resultatet av den förstnämnda undersökningen anföra de sakkunniga

följande.

Av de inkomna svaren ha de från städerna ej bearbetats, enär inga

egentliga svårigheter synts föreligga, då det gällt lärarrekryteringen till

dessa. Antalet sökande till städernas lärartjänster har varit fullt tillfreds
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jf2.

ställande, till de större städerna till och med mycket stort. De sakkunniga

lia därför som nämnts utförligt bearbetat endast de från landsbygden

inkomna svaren. Dessa uppgå — finnbygden oberäknad — till ett antal

av 1 849, därav 1 418 folkskollärar^’änster och 431 småskollärar^''änster.

Av dessa folkskoletjänster komma 213 på A-skolor, 442 på Bl-slcolor, 493

på B2-skolor och 248 på B3-skolor, resten på C-skolor.

Beträffande det statistiska materialets värde vilja de sakkunniga framhålla,

att tiden varit för knapp för en mera noggrann prövning av svarens

noggrannhet och värde i en del punkter. Dock torde de i väsentliga

hänseenden ge en tämligen riktig bild. Mest eftertraktade ha tjänsterna

vid A-skolor genomgående varit. Medeltalet sökande för hela riket per

tjänst har till dessa uppgått till 13,6. Motsvarande tal för Bl-skolor är

10,1, för B2-skolor 7,0 och för B3-skolor 6,6. Ser man på de olika länen har

medeltalet sökande i allt varit högst inom Kopparbergs län, därefter komma

i ordning Stockholms, Uppsala, Västernorrlands, Kristianstads, Malmöhus

och Hallands län. Lägst stå Västerbottens, Kronobergs, Jämtlands, Kalmar

och Norrbottens län (utom Tornedalen, som står lägre än varje annan del

av riket) samt Gotland med ett medeltal sökande av endast 2,6.

Fäster man sig endast vid medeltalen för riket, kan sökandefrekvensen

visserligen förefalla ganska tillfredsställande, men undersöker man de olika

landsdelarna var för sig och ännu mer örn man går till de olika skolformernas

tjänster, ter sig saken delvis annorlunda. Sålunda finner man, att

till de 493 ledigförklarade platserna vid B2-skolorna i icke mindre än 47

fall ingen enda sökande anmält sig, att i 75 fall sökandeantalet per tjänst

varit 1, i 42 fall 2 o. s. v. Detta innebär för B2-skolornas vidkommande, att

man i en tredjedel av fallen ledigförklarade tjänster icke kunnat fylla de

tre förslagsrummen. Något gynnsammare har situationen varit för Bishe

»loma. Av 442 tjänster har där sökandetalet varit 0 i 25 fall, 1 i 51

fall och 2 i 36 fall. I en fjärdedel fall lia följaktligen förslagsrummen även

här ej kunnat fyllas. Sökandefrekvensen till B3-skolorna har varit ungefär

enahanda som till B2-skolor.

Angående de olika faktorernas inverkan på sökandefrekvensen är det beträffande

en del av dem icke möjligt att utläsa något bestämt ur de inkomna

svaren. Dock torde man våga påstå, att förefintligheten av tjänstebostad

i många fall spelat en viss roll, likaså att skolans läge i förhållande

till s. k. tätort, järnvägsstation etc. kan ha haft betydelse. Flera samverkande

»ofördelaktiga» faktorer ge i regel ett något klarare utslag, men

den allt dominerande faktorn har dock uppenbarligen varit skolformen.

Även i län, sådana som Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs och

Stockholms har man i ett icke ringa antal fall till B2- och Bl-skolor fått

blott 1 eller 2 sökande till ledigförklarade tjänster, medan praktiskt taget

alla tjänster vid A-skola fått 3 eller flera sökande.

Det viktigaste resultatet av den gjorda undersökningen torde salunda

kunna sägas vara. att det statistiskt framgått för den tid och de tjänster

undersökningen gällt, att det sorn regel ställt sig betydligt svårare att rekrytera

lärarbefattningarna vid de rena landsbygdsskolorna och framförallt

vid de liigre skolformerna än tjänster vid tätorternas och städernas

folkskolor. Även örn detta varit ett länge klint förhållande, är det dock

rätt anmärkningsvärt att så alltjämt är förhållandet, då elen senaste lärarlöncrcgleringen

av år 1937 framför allt innebar cn förbättring i lands
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.^2.

bygdslärarnas ekonomiska ställning, därigenom att likartade löneprinciper

kommo till tillämpning över hela riket.

Ett närmare angivande av de skolor, vilka äro av sådan art, att åtgärder

måste vidtagas för en bättre lärarrekrytering vid desamma, möter vissa

svårigheter. I första hand böra härvid givetvis, framhålla de sakkunniga,

de skolor, vilka äro på samma gång avlägset och ensligt belägna, komma

i betraktande. Men att finna en gemensam formel för denna skoltyp av

ödemarkskaraktär vore knappast möjligt. Den i vissa andra sammanhang

— t. ex. i kungörelsen angående statsbidrag till åtgärder för åstadkommande

av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden (1923: 227)

— förekommande avgränsningen av ödemarksområdena till Norrbottens och

Västerbottens lappmarker samt västra delen av Jämtland vore icke möjlig

att tillämpa i nu föreliggande fråga. Inom nämnda områden funnes nämligen

åtskilliga skolor, som icke torde vara i behov av särskilda, åtgärder för lärarrekryteringen.

Å andra sidan funnes många skolor i andra delar av vårt land

— även i södra Sverige — där åtgärder i denna riktning tarvades. Det syntes

därför överhuvudtaget icke lämpligt med en geografisk indelning. Ville

man verkligen söka fastställa, vilka skolor som kunde klassificeras som ödemarksskolor,

kunde man knappast undgå att göra en allmän inventering av

landets samtliga skolor och upprätta en förteckning på de skolor, som kunde

hänföras till denna grupp. En sådan förteckning torde man sedan vara nödsakad

att med vissa tidsmellanrum revidera. Arbetet med en sådan inventering

vöre både tidsödande och vanskligt, varför det vore att föredraga,

örn man kunde finna en mera allmän föreskrift för vilka skolor det här gällde.

De sakkunniga ha därför funnit det naturligare att låta skolformens

beskaffenhet vara avgörande, varvid föreslagits, att samtliga

B2-skolor och B3-skolor samt mindre folkskolor ävensom vissa b-skolor

skulle komma i betraktande vid eventuella åtgärder för underlättande av

lärarrekryteringen. Till stöd för denna ståndpunkt ha de sakkunniga anfört

följande.

Som av de verkställda undersökningarna framgår, locka de lägre skolformerna

ett färre antal sökande och sådana skolor få därför svårare att

erhålla lärare. Det är då utan vidare givet, att B3-skolor och mindre folkskolor

(= D-skolor) skola i första hand bli föremål för omtanke. Dessa

äro som regel belägna på avlägsna platser, där barnantalet är ringa och

bebyggelsen gles. Huruvida även de halvtidsläsande C-skolorna skola medtagas

är tveksamt. Många gånger äro dessa visserligen avlägset belägna,

men de äro stadda på snabb avskrivning och komma att övergå till skolor

av högre typ. Åtskilliga av dem ha så pass stort barnantal, att de vid en

förändring förvandlas till Bl-skolor. För närvarande finnas endast något

över etthundra folkskollärar^änster vid C-skolor. Då det är önskvärt, att

halvtidsläsningen så snart som möjligt försvinner, synes det knappast vara

lämpligt att vidtaga särskilda åtgärder för befrämjande av densamma genom

en förbättrad lärarrekrytering vid C-skolorna. Samma motivering

skulle kunna gälla i avseende på D2- och D3-skoIor, men då dessa ligga

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Marits proposition nr

mycket avlägset, dels finnas i mycket ringa antal, torde de böra i här förevarande

avseende jämställas med Dl-skolorna.

Tveksamhet kan också råda beträffande B2-skolorna. Av ovan relaterade

undersökning framträda emellertid B2-skolorna såsom i det hela lika litet

eftertraktade som B3-skolorna. Mångå av B2-skolorna ha dock ett sådant

läge, att de icke torde ha större svårigheter att erhålla goda lärare, och de

borde därför knappast räknas till den kategori, varom här är fråga. Men

andra B2-skolor åter kunna ha ett mycket avlägset läge och behöva otvivelaktigt

den hjälp, som särskilda åtgärder kunna lämna för lärarrekryteringen.

Att draga en gräns mellan olika slag av B2-skolor torde vara svart.

Antingen får man taga med dem alla eller också inga. Innan de sakkunniga

deklarera sin ståndpunkt i denna fråga, vilja de redogöra för en undersökning

rörande B2- och B3-skolornas belägenhet i Norrland och Dalarna.

Folkskolinspektörerna i Norrbotten och Västerbotten företogo vårterminen

1945 vissa undersökningar för att inom sina respektive inspektionsområden

utröna svårigheterna rörande lärarrekryteringen. De ansage sig kunna

konstatera, att en skolas läge har ett avgörande inflytande i detta sammanhang.

Svårigheten att få lärare till en skola syntes ungefärligt sett

växa med avståndet till större ort samt avlägsenheten från kustlandet och

järnvägslinjerna. Inspektörerna hade för ändamålet infordrat uppgifter

rörande B2- och B3-skolornas avstånd från närmaste ort med A- eller Biskola.

De sakkunniga, som bereus tillfälle att taga del av denna undersökning,

ha fortsatt undersökningen och utsträckt den att omfatta hela Norrland

och Dalarna. Det har därvid visat sig, att hela antalet B2- och B3- skolor inom det undersökta området är 1 022, och att 555 av dessa äro

belägna på ett avstånd av minst 10 km från en ort av sådan storlek, att

den är försedd med en skola av A- eller Bl-form. Härtill komma 78 mindre

folkskolor, som äro avsedda att i en snar framtid förvandlas till B3- skolor och av vilka säkerligen större delen i detta sammanhang rätteligen

kunna hänföras till sistnämnda kategori. Det är sålunda uppenbart, att

betydligt mer än hälften av B2- och B3-skolorna inom Norrland och Dalarna

äro att betrakta som avlägset belägna och på den grund också mindre

eftertraktade av lärarna.

Härav och av övriga erfarenheter lia de sakkunniga funnit, att jämväl

B2-skolorna böra medtagas bland de skolor, som skola komma att beröras

av eventuella åtgärder för tryggande av god lärarrekrytering.

Vad därefter beträffar friliggande b-skolor, d. v. s. småskolor, som lämna

sitt barnmaterial till folkskolor av Bl- eller B2-form, så kunna dessa

ej alltid betecknas som avlägset belägna. De sakkunniga lia därför funnit

lämpligt föreslå, att samtliga till B2-skolor hörande småskolor här utan

vidare medräknas men att för de småskolor, som lämna sina lärjungar

till Bl-skolor, det i varje särskilt fall måtte prövas av skolöverstyrelsen,

huruvida de kunna betecknas som avlägset belägna eller ej.

Skolöverstyrelsen delar de sakkunnigas uppfattning, att den viktigaste

faktorn i fråga örn lärarrekryteringen är skolformen. Överstyrelsen anser

emellertid, att till de av de sakkunniga föreslagna grupperna av skolor böra

läggas även vissa skolor av C-form. Härom anföres följande.

Detta gäller i synnerhet sådana C-skolor, som vid införande av heltidsläsning

skulle förändras till skolor av andra B-formen och således efter

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Qlfi.

förändringen vara berättigade att inräknas i gruppen avlägset belägna

skolor. Att en skolform står på avskrivning kan enligt överstyrelsens mening

icke utgöra tillräckligt skäl för att eftersätta de åtgärder, som i ett

givet läge anses nödvändiga i syfte att tillförsäkra skolan erforderliga lärare,

och icke heller för att undanhålla skolans lärare en ur andra synpunkter

berättigad förmån. Däremot synas icke till denna grupp böra räknas

C-skolor, som vid införande av heltidsläsning skulle förändras till första

B-form. Överstyrelsen anser, att frågan om C-skolornas ställning i detta

avseende bör i varje särskilt fall bli föremål för överstyrelsens prövning på

samma sätt som de sakkunniga föreslagit beträffande friliggande småskolor

av b-form.

Ifrågasatta åtgärder.

De sakkunniga avvisa till en början det i förutnämnda motioner framförda

förslaget, att alla folkskollärare först måste tjänstgöra 5 år vid annan

skola än A- eller Bl-skola, innan de er holle rätt att söka och inneha tjänst

vid skola av sistnämnda slag. En sådan åtgärd skulle visserligen kunna säkerställa

en bättre rekrytering till de lägre skolformerna, men säkerligen

skulle då arbetet i dessa skolformer komma att framstå som en tvångstjänstgöring,

som vederbörande, så fort den föreskrivna tiden gått till

ända, sökte lämna för att erhålla plats på annat håll. En sådan utveckling

vore enligt de sakkunnigas uppfattning föga önskvärd. Det syntes vara

vida bättre, örn man i stället kunde vidtaga sådana åtgärder, att de lägre

skolformerna kunde göras så åtråvärda i lärarnas ögon, att de åtminstone

1 viss mån kunde konkurrera med de högre skolformerna örn de bästa

lärarkrafterna.

De sakkunniga ha diskuterat följande åtgärder för en förbättrad lärarrekrytering,

nämligen

a) avskaffande av den s. k. karenstiden vid nu ifrågavarande skolformer,

b) förbättring av tjänstebostäderna,

c) dubbel tjänstårsberäkning, möjlighet till förflyttning och större hänsyn

till tjänstgöringstiden vid meritvärderingen, samt

d) särskilt lönetillägg.

Förslag har emellertid endast framlagts beträffande förstnämnda fråga.

Karenstidens partiella avskaffande. I § 18 mom. 1 och

2 folkskolestadgan och § 1 mom. 2 folkskolans avlöningsreglemente stadgas,

att för anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare

eller småskollärarinna bland annat erfordras, dels att, då tjänsten skall tillträdas,

minst två år förflutit från dagen för lärarens examen och dels att

läraren efter nämnda examen intill ansökningstidens utgång tjänstgjort

minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet.

Till stöd för sitt förslag om dessa villkors upphävande vid anställning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jpt. 47

vid skolor av nu ifrågavarande slag lia de sakkunniga anfört bland annat

följande.

Dessa föreskrifter innebära, att en folkskollärare under de båda första

åren efter examen icke kan anställas såsom ordinarie eller extra ordinarie

lärare utan endast såsom extra lärare. Då antalet läraravdelningar vid Aoch

Bl-skolor i vårt land tillsammans är mer än tre gånger så stort som det

sammanlagda antalet läraravdelningar vid B2- och B3-skolor, är det för en

nyexaminerad lärare i regel lättare att erhålla extralärarbefattning vid

någon av de förstnämnda skolformerna. När han blivit van vid arbetet

och förhållandena där, är det sannolikt, att han efter karenstidens slut

icke med någon större längtan söker sig till en ensligare belägen skola av

lägre form. Säkerligen skulle han däremot med ganska stor tillfredsställelse

hälsa en möjlighet att vid en sådan skola erhålla ordinarie eller extra ordinarie

anställning så fort som möjligt efter sin examen, därest gällande föreskrifter

gåve honom rätt därtill. Örn nuvarande karenstidsbestämmelse

bortfölle i fråga om B2- och B3-skolor, men bibehölles, då det gäller de

högre skolformerna, skulle många unga lärare med all sannolikhet söka

sig till de förra skolformerna, och dessa därigenom erhålla en bättre rekrytering.

De yngre lärarna hysa sannolikt icke samma rädsla för de ensligt

belägna skolorna eller de lägre skolformerna, som de äldre göra. Och

den lockelse, som en extra ordinarie eller ordinarie tjänst med följande

säkrare anställningsförhållanden och högre avlöning utövar, borde utan

tvivel kunna draga sökanden även till avlägset belägna skolor. Visserligen

skulle väl troligen en hel del av de lärare, som på detta sätt erhölle en sådan

plats, efter några år söka sig till en mera välbelägen ort, men åtskilliga

komme måhända att stanna. För skoldistriktet vore dock i vissa fall ett

ombyte då och då på lärartjänsten att föredraga framför ett tillstånd, som

innebär, att man endast kan erhålla svagt meriterade sökande eller till

och med inga alls.

Vad nu sagts gäller icke blott folkskollärarna utan även småskollärarinnorna.

Om karenstiden upphäves för folkskollärare, då det gäller B2- och

B3-skolor, så bör den givetvis upphävas även för småskollärarinnor vid

B2-skolor, vissa friliggande b-skolor och vid mindre folkskolor.

De sakkunniga finna sålunda, att ifrågavarande villkor böra upphöra att

gälla i fråga örn anställning vid skola av B2- eller B3-form samt vid mindre

folkskola och flertalet b-skolor. Häri se de sakkunniga ett av de viktigaste

medlen för erhållande av en god rekrytering till de nämnda skolformerna

och därigenom även till de mera avlägset belägna skolorna.

De kostnader, som realiserandet av ovanstående förslag skulle medföra,

äro sannolikt ganska obetydliga. I de fall, då en yngre mera meriterad

lärare tack vare karenstidens upphörande skulle i konkurrensen slå ut en

äldre medsökande, uppstå givetvis inga merkostnader. Däremot bli kostnaderna

större i de fall, då man med nuvarande bestämmelser icke skulle

erhålla någon formellt kompetent sökande. Merkostnaden skulle i sådant

fall utgöra skillnaden mellan ordinarie (respektive extra ordinarie) lärares

och extra lärares lön, alltså på A-ort ungefär 1 150 (respektive 400) kronor.

Det sammanlagda antalet B2- och B3-skolor samt mindre folkskolor är

omkring 5 000, och man kan beräkna, att måhända 150 av dessa lärare

avgå värjo år. Örn ovannämnda kostnadsökning skulle inträffa i en femtedel

av fallen, skulle den sammanlagda kostnadsökningen för ett år måhända

uppgå till 25 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+2.

Skolöverstyrelsen och domkapitlet i Lideå ha helt anslutit sig till förevarande

förslag.

Statskontoret, som likaledes biträtt förslaget, har ifrågasatt, om icke en

ytterligare förbättring av lärartillgången skulle erhållas, örn tillika karenstiden

i återstående fall utsträcktes från två till tre år. Genom en dylik åtgärd

skulle jämväl den fördelen vinnas, att de manliga folkskollärare, vilka

efter avlagd examen hava att fullgöra dem åliggande värnpliktstjänstgöring

och på grund härav icke alltid kunna medhinna 256 dagars lärartjänstgöring

under en så kort tidsperiod som 2 år, icke vidare av denna anledning

skulle vara försatta i sämre läge än övriga lärare.

Allmänna lönenämnden har — under framhållande av att behörighetsvillkoren

för extra ordinarie anställning vore införda i folkskolans avlöningsreglemente

och att betänkligheter kunde anföras mot att rubbning,

låt vara partiell, skedde av ifrågavarande i avlöningsreglementet meddelade

grundläggande föreskrifter — icke ansett sig böra motsätta sig förslaget

under uttrycklig förutsättning, att ett tillmötesgående av förslaget icke

borde få anses vara av prejudicerande natur.

Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges småskollärarinne\örbund ha

ansett, att förevarande bestämmelser borde upphävas icke blott partiellt

utan överhuvudtaget inom folkskoleväsendet.

Förbättring av tjänstebostäderna. De sakkunniga ha —

under hänvisning till av 1941 års lärarlönesakkunniga numera framlagt förslag

i ämnet — inskränkt sig till att understryka den stora betydelse för

lärarrekryteringen, som tjänstebostädernas beskaffenhet har. De ha därför

uttalat önskvärdheten av att statsbidrag måtte kunna beviljas för uppförande

av sådana bostäder.

Dubbel tjänstår sberäkning. Möjlighet till förflyttning.

Större hänsyn till tjänstgöringstiden vid meritvärderingen.

De sakkunniga ha avvisat tanken på en dubbel tjänstårsberäkning,

då en sådan åtgärd vore främmande icke blott för undervisningsväsendet

överhuvudtaget utan även på det hela taget beträffande övriga

statens befattningshavare. En rimlig beräkning av tjänstgöringstidens

meritvärde syntes i stället vara att föredraga.

I skrivelse den 20 februari 1945 med utredning rörande ändring i gällande

ordning för tillsättning av ordinarie lärartjänst vid folkskoleväsendet

har skolöverstyrelsen bland annat föreslagit vissa enhetliga bestämmelser

rörande meritvärderingen vid lärartillsättningarna. Överstyrelsen har därvid

sökt giva ökad betydelse åt tjänstetiden.

De sakkunniga ha, utan att taga ställning till frågan örn hur långt man

borde gå härutinnan, blott velat understryka vikten av att tjänstgöringstidens

längd vid lärartillsättningarna tillmätes större värde än hittills,

då detta skulle i sin mån bidraga till att locka flera sökande till de avlägset

liggande skolorna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Marits ''proposition nr *21$.

Skolöverstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse föreslagit, att i syfte

att åstadkomma en möjlighet till förflyttning av lärare utanför den vanliga

befordringsgången ett antal ordinarie tjänster årligen skulle få tillsättas

av statlig myndighet, lämpligen skolöverstyrelsen. Då detta spörsmål

emellertid intimt berörde den kommunala självbestämningsrätten,

syntes frågan enligt överstyrelsens mening böra göras till föremål för ytterligare

utredning, innan slutlig ställning toges till förslaget. De sakkunniga

ha tillstyrkt, att ifrågavarande utredning med det snaraste måtte komma

till stånd. Enligt deras mening skulle en möjlighet till förflyttning efter

många års tjänstgöring i en avlägset belägen skola minska lärarnas obenägenhet

att söka befattningar vid sådana skolor.

Särskilt lönetillägg. Härom ha de sakkunniga anfört bland

annat följande.

Det har ifrågasatts, huruvida icke införandet av ett »enslighetstillägg»,

»ödebygdstillägg», »skolformstillägg» eller dylikt skulle kunna väsentligen

bidraga till en bättre rekrytering till de skolor, om vilka här är fråga. Örn

ett sådant tillägg skulle verka rekryteringsframjande, finge det icke vara

alltför litet utan torde böra uppgå till minst 500 kronor per år. Ifall det

komme att utgå till lärarna vid de lägre skolformerna, finge man räkna

med en sammanlagd årlig kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Det finns

nämligen över 4 000 folkskoleavdelningar i B2- och B3-skolor och sammanlagt

ungefär lika många läraravdelningar i de mindre folkskolorna och

på småskolestadiet i B2-skolorna.

Som de sakkunniga förut framhållit, är det svårt att direkt utpeka vilka

skolor som böra kallas för ensligt liggande eller för ödebygdsskolor. Även

om i många fall låg skolform och enslig belägenhet sammanfalla, är detta

icke allmängiltig regel. Ett lönetillskott till lärarna vid de lägre skolformerna

skulle därför i många fall te sig som en orättvisa gentemot lärare i

högre skolformer. De sakkunniga anse det därför uteslutet att knyta lönetillskottet

till skolformen, om detsamma skall anses motiverat av skolans

belägenhet.

Det återstår så att överväga, huruvida ett särskilt lönetillskott till lärarna

i de lägre skolformerna skulle kunna motiveras med att deras arbete

ofta kan vara mera betungande än arbetet i högre skolformer. Det kan

emellertid framhållas, att antalet lärjungar i de lägre skolformerna ofta är

mindre och att därigenom åstadkommes en kompensation särskilt i fråga

örn granskningen av lärjungarnas skriftliga arbeten. De sakkunniga ha den

uppfattningen, att även en på tjänstgöringens besvärlighetsgrad fotad gradering

av avlöningen icke skulle kunna bli fullt rättvis och att ett försök

i den riktningen kan befaras medföra en icke oberättigad irritation bland

berörd a bef att n i ngsha vare.

Utöver vad som ovan anförts önska de sakkunniga även framhålla, att

frågan om särskilda lönetillskott till en viss grupp av lärare i folkskolan är

ganska svårbemästrad också med hänsyn till lönesystemets konstruktion.

Både på grund av de svårigheter som sålunda framhållits och med hänsyn

till angelägenheten att efter hand pröva sig fram till de effektivaste och

samtidigt enklaste åtgärderna för åstadkommande av en tillfredsställande

rekrytering till de svårbesatta lärartjänsterna lia de sakkunniga sålunda

Bihang till riksdagens protokoll lOJjG. 1 sami. Nr 2Jt2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ansett sig böra avstå från att föreslå införande av särskilda lönetillskott

till ifrågavarande lärare. Åtminstone bör frågan därom anstå, tills erfarenhet

vunnits, huruvida övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro tillräckliga

eller ej.

En ledamot har reserverat sig mot de sakkunnigas ställningstagande och

förordat, att ett skolformstillägg örn 500 kronor per år måtte utgå till folkskollärare

och småskollärarinnor vid i förevarande sammanhang avsedda

skolor.

Skolöverstyrelsen har framhållit att, även örn vissa skäl kunde tala för

fastställandet av vissa lönetillägg i enlighet med reservantens förslag, resultatet

av karenstidens partiella avskaffande dock borde avvaktas, innan

ytterligare åtgärder vidtoges.

StatskoJitoret har i likhet med de sakkunnigas majoritet icke ansett sig

kunna förorda införandet av ett särskilt lönetillägg.

Domkapitlet i Luleå har däremot anslutit sig till reservantens förslag.

Jag finner lämpligt att i detta sammanhang anmäla en framställning

från Sveriges folkskollärarförbund, att Kungl. Maj:t måtte i större utsträckning

än hittills bevilja tillstånd till inrättande av nya ordinarie lärartjänstef.

Förbundet framhåller därvid, att trots den samtidigt pågående

ökningen av antalet lärara vdelningar antalet ordinarie tjänster under åren

1942/45 minskats från 14 072 till 14 026, medan antalet icke-ordinarie

tjänster ökats från 994 till 1 317. En av förbundet i november 1945 gjord

undersökning hade givit vid handen, att omkring 10 procent av den manliga

folkskollärarkåren då varit icke-ordinarie. Detta antal syntes alltför

stort. Förbundet ansåge därför, att icke blott ett avsevärt antal av de nuvarande

icke-ordinarie tjänsterna borde förändras till ordinarie utan även de

nya tjänster, som bomme att erfordras, borde inrättas såsom ordinarie. Förbundet

framhåller vidare, att befordringsförhållandena för de manliga ickeordinarie

lärarna vore otillfredsställande. Enligt en av förbundet den 1 mars

1945 företagen marknadsundersökning hade nämligen vid nämnda tidpunkt

av de icke-ordinarie lärarna 32 procent tjänstgjort 5—9,9 år, 10 procent

10—14,9 år samt 2,8 procent 15—19,9 år.

I olika sammanhang har, särskilt under senare år, påtalats de svårigheter,

som möta för uppehållandet av en tillfredsställande rekrytering av

lärartjänsterna vid folkskoleväsendet. Berörda förhållande har måhända

starkast framträtt i de finskspråkiga skoldistrikten i Norrbottens län, där

den avlägsna belägenheten i förening med genom språkförbistringen uppkommande

undervisningssvårigheter medfört en allvarlig brist på kompetenta

lärare, särskilt vid folkskolorna. Men även i övriga delar av landet

ha vid skolor av lägre skolform, särskilt de som tillika äro avlägset belägna,

enahanda svårigheter gjort sig gällande. Angivna förhållanden föranledde

min företrädare i ämbetet att uppdraga åt 1945 års seminariesakkunniga att

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 21/2.

verkställa utredning i ämnet och inkomma med de förslag till åtgärder, som

därav kunde föranledas.

De av de sakkunniga verkställda statistiska undersökningarna, för vilka

redogjorts i det föregående, ha tydligt givit belägg för det berättigade i de

anförda klagomålen. Till icke mindre än omkring en tredjedel av de tjänster

vid B2- och B3-skolor, vilka ledigförklarats under åren 1940—1944,

har sökandefrekvensen varit så låg, att man icke kunnat fylla de tre förslagsrummen.

Vid Bl-skolorna har samma förhållande gjort sig gällande i

omkring en fjärdedel av fallen. I ett icke obetydligt antal fall har icke en

enda sökande anmält sig. Vid B2-skolorna var detta förhållandet vid 47

av 493 ledigförklarade tjänster och vid Bl-skolorna vid 25 av 442 tjänster.

Dessa fakta mana till allvarlig eftertanke. Situationen är för närvarande

helt enkelt den, att undervisningen i åtskilliga av våra folk- och småskolor

mer eller mindre kontinuerligt handhaves av icke kompetenta lärarkrafter.

Genom den knappa tillgång på lärare överhuvudtaget, som på grund av

folkskolans våldsamma expansion för relativt lång tid framåt kan väntas,

torde detta förhållande komma att ytterligare accentueras. De ungas undervisning

och fostran måste bli lidande härpå och detta oftast just i trakter,

som även i avseende å övriga bildningsmöjligheter äro sämre lottade.

Även örn det av naturliga skäl givetvis ställer sig omöjligt att skapa lika

gynnsamma förutsättningar härutinnan för alla delar av landet, synas

dock alla de möjligheter böra tillvaratagas, vilka äro ägnade att göra den

grundläggande skolutbildningen för alla barn så effektiv som möjligt. Detta

är i själva verket endast ett led i de allmänna strävandena att så mycket

som möjligt utjämna motsättningen mellan land och stad. Jag har redan

förut haft anledning uppmärksamma detta spörsmål, bland annat då det

varit fråga om tillstånd att inrätta nya ordinarie folkskollärar^’änster. Jag

har därvid ansett mig böra i förhållandevis större utsträckning tillmötesgå

framställningar, som avsett skolor av lägre skolform och därvid särskilt sådana,

vilka tillika varit att anse såsom avlägset belägna. I princip synas vid

sådana skolor lärartjänsterna böra vara ordinarie. Detta torde nämligen i

sin mån kunna bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare.

I fråga om andra skolor än som nyss nämnts gör sig däremot denna synpunkt

icke med samma styrka gällande. En relativt större del av undervisningen

synes där kunna bestridas av icke-ordinarie lärare — jag räknar därvid

med omkring 15 procent. Det kan erinras, att vid läroverken minst 20

procent av lärarna äro icke-ordinarie. I det följande ämnar jag i anslutning

till de sakkunnigas förslag diskutera, vilka ytterligare åtgärder som kunna

vara ägnade att bidraga till en förbättrad lärarrekrytering.

Det torde därvid till en början vara nödvändigt att på ett eller annat sätt

avgränsa den grupp av skolor som närmast kan anses vara i behov av särskilda

åtgärder. Erfarenheten synes lia visat, att det icke blott är det avlägsna

läget i och för sig, som spelat en avgörande roll för sökandefrekven
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr Siseli,

utan även och kanske i ännu högre grad skolformen. Detta framgår

därav, att svårigheter att erhålla lärare gjort sig gällande även vid sådana

skolor av lägre skolform, som icke kunnat anses vara i egentlig mening avlägset

belägna. Med hänsyn härtill synes det vanskligt att ange någon slags

geografisk gräns. De sakkunniga lia också beträtt en annan väg, då de föreslagit,

att samtliga B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor

skulle anses som avlägset belägna. Förslaget kan synas väl schematiskt,

enär inom dessa kategorier givetvis rymmas många skolor, där svårigheter

att erhålla goda lärare i allmänhet icke bruka förekomma. På det hela taget

torde man dock genom en sådan gränsdragning komma att träffa just de

skolor, som åsyftas. Omöjligheten att draga en fullt adekvat gräns

1 förening med angelägenheten att skaffa ett system, som är så enkelt

som möjligt i tillämpningen, synes även tala till förmån för förslaget. Jag

anser mig därför i huvudsak kunna ansluta mig till detsamma och vill alltså

förorda, att till de skolor, som kunna anses vara i behov av åtgärder

för underlättande av lärarrekryteringen, böra hänföras i första hand alla

B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels

de, som lämna sina lärjungar till B2-skolor, och dels även de, som lämna

sina lärjungar till Bl-skolor, därest skolöverstyrelsen efter prövning i varje

särskilt fall anser dem hänförliga till nu angivna kategorier. Till nämnda

grupper av skolor böra emellertid därjämte, såsom överstyrelsen påpekat,

läggas sådana skolor av C-form, vilka vid övergång till heltidslösning skulle

förändras till B2-skolor. Huruvida detta är fallet torde i varje särskilt

fall böra bedömas av överstyrelsen. De skäl, som de sakkunniga anfört mot

att medtaga C-skolorna i förevarande sammanhang, synas icke bärande.

De sakkunniga ha diskuterat dels vissa åtgärder för förbättrande av lärarrekryteringen

vid angivna skolor i allmänhet, dels ock därutöver vissa

anordningar, ägnade att ytterligare befrämja detta syfte speciellt i finnbygden.

Därjämte har särskild uppmärksamhet ägnats föreliggande svårigheter

att erhålla kompetenta vikarier. Flertalet av dessa frågor äro av

löneteknisk natur och komma därför att upptagas till behandling av chefen

för finansdepartementet.

Bland åtgärder, som skulle kunna vara av betydelse för en gynnsammare

lärarrekrytering i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit partiellt

upphävande av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie

och extra ordinarie lärartjänst ej får tillträdas förrän viss tid —

2 år — förflutit efter avlagd examen, varjämte sökande under denna tid

skall ha fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Därest dessa

villkor slopades vid tillsättandet av tjänster vid nu ifrågavarande skolor,

torde det icke vara oberättigat att antaga, att lockelsen att på ett tidigt

stadium kunna erhålla en ordinarie eller i vart fall en extra ordinarie lärartjänst

komme att hos mången öka benägenheten att söka sig till dessa

skolor. Jag är medveten om att en sådan anordning icke står i överens
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SJt2.

stämmelse med inom den civila statsförvaltningen i allmänhet tillämpade

principer. De rådande speciella förhållandena vid dessa skolor, vilka delvis

torde vara av övergående natur, synas emellertid motivera ett sådant steg.

Jag vill därför förorda, att en sådan åtgärd temporärt genomföres. Jag är

däremot icke beredd att medverka till ett generellt upphävande av dessa

bestämmelser, vilket vissa lärarsammanslutningar påyrkat, liksom icke heller

till ett realiserande av den av statskontoret framförda tanken att utsträcka

karenstiden för övriga skolor till tre år. Bestämmelser rörande förevarande

kompetensvillkor finnas beträffande ordinarie lärartjänst införda i

folkskolestadgan och beträffande extra ordinarie lärartjänst i folkskolans avlöningsreglemente.

Frågan örn bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva

undantag från sistnämnda bestämmelser kommer att upptagas av chefen

för finansdepartementet.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att även tjänstebostädernas beskaffenhet

spelar en viktig roll för rekryteringen av lärare. Jag erinrar, att

1941 års lärarlönesakkunniga i nyligen avgivet betänkande med förslag

till boställsordning för folkskolans lärare m. m. förordat, att statsbidrag

skall kunna utgå till skoldistrikten för uppförande av tjänstebostäder. Jaghoppas

att senare kunna förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Jag vill i detta sammanhang meddela, att skolöverstyrelsen i skrivelse

den 20 februari 1945 framlagt vissa förslag till ändrade grunder för meritvärderingen

vid tillsättandet av lärartjänster vid folkskoleväsendet, vilka

förslag för närvarande äro föremål för överväganden inom ecklesiastikdepartementet.

Jag hoppas inom en snar framtid kunna föreslå bestämmelser,

som i huvudsak tillgodose de av överstyrelsen framförda önskemålen.

Bland annat torde därvid tjänstgöringstiden böra tillmätas ett större meritvärde

än för närvarande är fallet. Jag ämnar vidare föranstalta örn utredning

rörande möjligheterna till förflyttning av lärare även i andra fall

än som för närvarande är möjligt, eventuellt genom att vissa lärartjänster

tillsättas av statlig myndighet. Båda dessa åtgärder torde vara ägnade att

i viss mån underlätta 1 ärarrekryteringen vid mindre eftersökta skolor.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att andra åtgärder till underlättande

av lärarrekryteringen först böra prövas, innan en så genomgripande

åtgärd, som införandet av ett särskilt lönetillägg för alla lärare vid förut

angivna skolor skulle innebära, tages under övervägande.

Speciella åtgärder i finnbygden.

Undersökning av läget.

Av de sakkunniga företagna undersökningar rörande medeltalet sökande

lill samtliga ledigförklarade ordinarie folkskollärar^’änster inom de finskspråkiga

skoldistrikten under de senaste 10 åren uppvisa i synnerhet för

de talrika B2-skolorna mycket låg sökandefrekvens. Endast i kustdistrikten

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J$.

eller å i övrigt mera välbelägna orter hade samtliga de tre förslagsrummen

som regel kunnat fyllas. I de övre, avlägsnare skoldistrikten och på de mera

svårbelägna orterna hade däremot medeltalet sökande både till tjänster vid

Bl- och framför allt till tjänster vid B2- och B3-skolor hållit sig så lågt

som 1—2, där man inte i en del fall rent av saknat sökande och termin

efter termin måst hjälpa sig fram med icke kompetenta vikarier. I påfallande

hög grad syntes även här brist på tjänstebostäder samt dåliga

kommunikationsförhållanden och avsides belägenhet från kyrkby eller

annat centralsamhälle i bygden ha inverkat ofördelaktigt på sökandefrekvensen.

Den av de sakkunniga företagna undersökningen rörande vikariatsförhållandena

i riket den 15 september 1945 hade också givit vid handen,

att dessa ingenstädes i landet varit så otillfredsställande som just

inom Tornedalens inspektionsområde. Icke mindre än 85 procent av folkskollärarvikariaten

där hade vid nämnda tidpunkt varit besatta med icke

kompetenta vikarier. Endast till skolor av A- och Bl-form hade kompetenta

lärarkrafter delvis kunnat erhållas, medan för B2- och B3-skolor i regel

icke kompetenta vikarier måst anställas.

De sakkunniga framhålla, att av dessa undersökningar liksom av tidigare

kända och omvittnade förhållanden tämligen klart framgått, att särskilda

rekryteringsåtgärder utöver de nu förefintliga måste vidtagas, örn de finskspråkiga

skoldistrikten ej skola riskera att bli avsevärt sämre ställda i

lärarhänseende än övriga rikets bygder.

Föreslagna åtgärder.

De sakkunniga ha — förutom de i det föregående berörda åtgärderna vid

avlägset belägna skolor i allmänhet — föreslagit följande särskilda åtgärder

för en förbättrad lärarrekrytering i finnbygdens skolor, nämligen

a) höjning av de s. k. finnbygdsstipendierna vid folkskoleseminarierna

från 800 till 1 200 kronor och vid småskoleseminarierna från 300 till 600

kronor; samt

b) införande av fasta språktillägg för samtliga lärare vid folk- och småskolor

i finnbygden.

Sistnämnda fråga kommer sedermera att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Hö jning av finnbygdsstipendierna. Dessa stipendier äro

av två slag, nämligen dels sådana, som närmast äro avsedda för elever

vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå, och dels sådana, som

äro avsedda för elever vid småskoleseminarierna i Haparanda och

Lycksele. Före år 1924 utgingo de för folkskoleseminarieelever avsedda stipendierna

med 300 kronor per år. Nämnda år höjdes beloppet till 400 kronor

och utgör numera enligt beslut av 1945 års riksdag 800 kronor. Kungl.

Maj:t bestämmer det anslagsbelopp, som för vartdera seminariet skall stå

till förfogande för ändamålet. Vederbörande stipendiat har måst förbinda sig

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. May.ts proposition nr 2^2.

att tjänstgöra i finskspråkig bygd — varifrån dock uteslutits stadsliknande

samhällen sådana som Kiruna och Malmberget — lika många år som han

uppburit stipendium. Någon kunnighet i finska språket har däremot ej

varit föreskriven som villkor för erhållande av dylikt stipendium, utan

endast vissa allmänna fordringar, såsom att stipendiat skall ha erhållit

högsta vitsord i flit och uppförandebetyg samt ej visat bristande studiebegåvning

eller mindre lämplighet för lärarkallet. Vederbörande seminarierektor

har varje år till domkapitlet i Luleå lämnat uppgift angående

de utexaminerade folkskollärare, som uppburit finnbygdsstipendium,

och i de fall, då vederbörande lärare ej velat hörsamma kallelse till tjänstgöring

i finnbygden, lia de uppburna stipendiebeloppen i regel måst återbetalas.

Finnbygdsstipendierna vid småskoleseminarierna utgå med ett belopp

av 300 kronor per år. Skolöverstyrelsen bestämmer det anslagsbelopp, som

årligen skall stå till förfogande för ändamålet vid vartdera seminariet i

Haparanda och Lycksele. För dessa stipendier gälla i övrigt i huvudsak

enahanda bestämmelser som beträffande stipendierna vid folkskoleseminarierna.

I detta sammanhang bör vidare erinras, att tidigare ett särskilt anslag

varit uppfört å riksstaten till stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. Sedan anslaget under flera år icke

utnyttjats, uteslöts det ur riksstaten från och med budgetåret 1943/44, varvid

förutsattes att vid behov i stället åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter skulle kunna tagas i anspråk. Dessa stipendier ha

utgått i huvudsak med samma belopp och enligt samma grunder som finnbygdsstipendierna

vid folkskoleseminarierna.

De sakkunniga ha, som nämnts, föreslagit, att finnbygdsstipendierna

skulle höjas till 1 200 kronor vid folkskoleseminarierna och 600 kronor vid

småskoleseminarierna. Samtidigt har förutsatts, att stipendierna till de

lapsktalande eleverna skulle höjas i samma mån som nyssnämnda stipendier

vid folkskoleseminarierna. De sakkunniga ha beträffande sitt förslag

närmare anfört bland annat följande.

Beloppet å 1 200 kronor överensstämmer med det, som gäller i fråga

örn stipendier till teologie studerande, vilka efter avlagd prästexamen förbinda

sig att tjänstgöra vissa år i finnbygden. De sakkunniga vilja även

erinra om, att 1945 års riksdag förebådat en höjning av de nu till högst

800 kronor utgående stipendierna till landsbygdsungdom, så att helt obemedlade

studiebegåvade lärjungar skulle få alla sina studiekostnader till

väsentlig del täckta.

Då man hittills icke ansett nödvändigt att kräva vitsordade kunskaper

i finska .språket av stipendiat vid seminarierna utan endast avfordrat vederbörande

en förbindelse att stå till förfogande för tjänstgöring i finnbygden

vissa år, anse de sakkunniga, att även andra elever vid folkskoleseminarierna

än de i Luleå och Umeå böra äga rätt att på föreskrivna villkor

få uppbära finnbygdsstipendium. Givet är dock, att antalet slipen
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/2.

diater i det hela icke bör få bli större än vad som verkligen kräves för en

tillfredsställande rekrytering av finnbygdens lärare. Skolöverstyrelsen bör

lämpligen år för år göra framställning till Kungl. Majit om erforderligt

antal stipendier. För läsåret 1946/47 torde med hänsyn till lärarnas avgång

på grund av pensionering samt avflyttning från området antalet finnstipendier

vid folkskoleseminarierna böra beräknas till 30 å 35, varför ett

anslag å tillsammans 36 000 — 42 000 kronor här blir erforderligt, vilket

innebär en utgiftsökning på omkring 15 000 kronor.

Det skulle innebära en viss fördel, örn ungdom, som växt upp i och känner

finnbygden, lockades att söka in vid seminarium. Eftersom dessa ungdomar

i regel äro svagt bemedlade, borde relativt stora stipendier verksamt

bidraga till en sådan rekrytering.

Även beträffande stipendierna till småskollärarinnor, som utbildas vid

seminarierna i Haparanda och Lycksele och som förbinda sig att vissa år

tjänstgöra inom finsk- eller lapskspråkig bygd eller inom det nordliga stiftet

i övrigt, vilja de sakkunniga föreslå en ökning av nu gällande belopp på

300 kronor per år till 600 kronor per år, vilket innebär, att det nuvarande

anslaget för stipendier till dessa seminarier skulle fördubblas. Läsåret 1944/

45 utbetalades vid de båda seminarierna sammanlagt 46 050 kronor i stipendier.

För läsåret 1946/47 skulle då erfordras i runt tal 92 000 kronor.

Jämväl för dessa stipendier bör gälla, att de, åtminstone i viss mån, skola

kunna stå till förfogande även för elever vid andra seminarier än de nämnda.

Vidare bör Kungl. Majit liksom i fråga om finnbygdsstipendierna vid

folkskoleseminarierna bestämma det antal stipendier som skall utgå.

Vi vilja i detta sammanhang även erinra om, att stipendier till lapsktalande

elever vid folkskoleseminarierna i Umeå och Luleå hittills utgått

i huvudsak enligt samma grunder och till samma belopp som för finnbygdsstipendierna.

När dessa nu höjts av riksdagen 1945, böra jämväl

stipendierna till de lapsktalande eleverna höjas till motsvarande belopp.

Skulle finnbygdsstipendierna enligt vårt förslag ytterligare höjas, bör givetvis

motsvarande höjning ske i fråga örn de lapska stipendierna. Meromkostnaden

härför kan beräknas till 900 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.

Statskontoret däremot har avstyrkt den föreslagna stipendiehöjningen

och har till stöd därför anfört följande.

_ Enligt ett av skolöverstyrelsen nyligen avgivet förslag till medelsanvisning

för finnbygdsstipendier vid folkskoleseminarierna för innevarande läsår

ha icke mindre än 48 elever anmält sig såsom sökande till dylika stipendier

enligt nu gällande grunder. Under sådana förhållanden synes någon

höjning av stipendiebeloppen icke vara av behovet påkallad för erhållande

av tillräckligt antal sökande, varför statskontoret får avstyrka bifall till de

sakkunnigas förslag i denna del.

Vad vidare angår storleken av det studieunderstöd, som kan tilldelas

lapsktalande elev vid folkskoleseminarierna, må erinras, att det under

åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till extra utgifter allenast i enstaka

fall tagits i anspråk för ändamålet, senast genom Kungl. Majits

beslut den 25 januari 1946. Ifrågavarande slag av stipendier lia sålunda

icke någon nämnvärd betydelse för lärarrekryteringen. Tillräckliga skäl

att vidtaga någon ändring i nu gällande bestämmelser synas icke föreligga.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 21$.

Till stipendier för elever vid småskoleseminariet lia för läsåret 1944/45

utbetalats icke mindre än 46 050 kronor, vilken summa med ett stipendiebelopp

av 300 kronor för elev och läsår motsvarar ungefär 153 helarsstipendier.

Då tillräckligt antal sökande synes kunna erhållas med nuvarande

avvägning av stipendierna och — såsom de sakkunniga framhållit

— någon kännbar brist på småskollärarinnor icke förefinnes i finnbygden,

synes ej heller någon höjning av dessa studieunderstöd vara erforderlig.

Allmänna lönenämnden har funnit den föreslagna skillnaden mellan finnbygdsstipendiernas

storlek vid folkskoleseminarierna och småskoleseminarierna

väl stor och knappast sakligt motiverad.

Domkapitlet i Luleå har framhållit, att den av de sakkunniga gjorda

jämförelsen med vissa stipendier för präster icke vore fullt träffande. Såsom

villkor för dessa stipendier vore nämligen föreskrivet, att stipendiaten

förskaffade sig förtrogenhet med finska eller lapska språken, vilket

innebure ett högst betydande onus för stipendiaten. Ett sådant villkor

vore ju icke avsett att förbindas med stipendierna till seminarieeleverna.

Emellertid ansåge domkapitlet i likhet med de sakkunniga, att stipendiebeloppen

borde höjas. Däremot kunde domkapitlet icke finna vägande skäl

för att skillnad skulle göras i stipendiebeloppen för elever vid folkskoleseminarier

och småskoleseminarier. Den längre studietiden för förstnämnda

elever kompenserades av möjligheter till ökat antal årsstipendier

och, framförallt, av högre inkomster efter avlagd examen. Domkapitlet

ville föreslå, att beloppen bestämdes lika för nu ifrågavarande elevkategorier

och till 1 200 kronor för läsår för båda.

Därest stipendierna höjdes på sätt nu sagts, borde enligt domkapitlets

uppfattning stipendiatens ovannämnda tjänstgöringsskyldighet något utsträckas.

Domkapitlet ville föreslå, att stipendiat förpliktades till sådan

tjänstgöring med två år för ett års stipendium samt ett år för varje ytterligare

åtnjutet årsstipendium.

Sveriges småskollärarinnejörbund har — under framhållande att utbildningen

per år för elev vid småskoleseminarium säkerligen icke vöre

billigare än för elev vid folkskoleseminarium — anhållit, att finnbygdsstipendierna

vid småskoleseminarierna jämväl bestämdes till 1 200 kronor.

Det har förut framhållits, att svårigheterna med avseende å lärarrekryteringen

äro störst i de finskspråkiga skoldistrikten i Norrbottens län. De

speciella svårigheter vid undervisningen, som den utbredda dubbelspråkigheten

där medför, ha ytterligare bidragit till att skapa bristande håg hos

lärare, som icke själva härstamma från dessa trakter, att söka anställning

där och detta icke endast vid skolor av de lägre skolformerna. Av de sakkunnigas

undersökningar framgår, att i de flesta av de finskspråkiga

skoldistrikten antalet sökande både till tjänster vid Bl-skolor och framförallt

till tjänster vid B2- och B3-skolor i genomsnitt utgjort endast 1 ä 2.

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 21$.

Ehuru man torde vara berättigad att antaga, att det förut ifrågasatta

upphävandet av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden vid tillsättning

av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster vid samtliga B2- och B3- skolor samt mindre folkskolor ävensom vid vissa b- och C-skolor i viss mån

skall bidraga till förbättrade förhållanden även i dessa trakter, synes det

dock befogat att undersöka i vad mån ytterligare åtgärder kunna vidtagas.

I detta sammanhang skall endast beröras av de sakkunniga väckt

fråga om höjning av de s. k. finnbygdsstipendierna.

Det speciella problem, som lärarrekryteringen i finnbygden otvivelaktigt

utgör, har länge varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

Sålunda lia sedan åtskilliga år tillbaka funnits s. k. finnbygdsstipendier

för elever företrädesvis vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå samt

vid småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele. Stipendierna äro förbundna

med det villkoret, att vederbörande stipendiat skall, vid risk att

eljest få återbetala stipendiebeloppen, efter avlagd examen stå till disposition

för tjänstgöring i de finskspråkiga skoldistrikten under lika lång

tid, som stipendiet åtnjutits. De för folkskoleseminarieelever avsedda stipendierna

utgjorde länge 400 kronor per år men höjdes av 1945 års riksdag

till 800 kronor. Antalet stipendier av detta slag har årligen bestämts

av Kungl. Majit; under krigsåren var antalet dock maximerat till 21. Stipendierna

vid småskoleseminarierna ha hela tiden utgått med 300 kronor

per år. De sakkunniga ha nu föreslagit en höjning av ifrågavarande stipendier

till 1 200 kronor respektive 600 kronor per år. De sakkunniga lia

därvid beträffande det förstnämnda slaget av stipendier framhållit, dels

att vissa stipendier till teologie studerande, vilka efter avlagd examen

förbinda sig att tjänstgöra vissa år i finnbygden, utgå med 1 200 kronor

årligen, dels ock att de s. k. landsbygdsstipendierna, vilka för närvarande

kunna utgå med 800 kronor, förmodligen skulle komma att ytterligare höjas.

I sistnämnda avseende vill jag erinra, att Kungl. Majit i proposition nr

183 till innevarande års riksdag föreslagit en sådan höjning, varigenom

dessa stipendier skulle kunna utgå med högst 1 040 kronor per år.

Ingendera av dessa jämförelser synes vid närmare betraktande riktigt

bärande. Sålunda är, såsom domkapitlet i Luleå framhållit, hänvisningen

till nyssnämnda stipendier för blivande präster i så måtto missvisande, att

för dessa stipendiers åtnjutande kräves kunskap i finska eller lapska språket,

vilket däremot icke är fallet beträffande seminariestipendierna. Och vad

landsbygdsstipendierna beträffar, så äro dessa avsedda att möjliggöra för

mindre bemedlade ungdomar att komma i åtnjutande av högre undervisning.

De äro därför avpassade ur synpunkten av större eller mindre behovstäckning.

De s. k. finnbygdsstipendierna åter hava icke detta syfte. Jag erinrar,

att behövande seminarieelever ha rätt till studielån. Finnbygdsstipendiet

är till sin karaktär att betrakta såsom en gratifikation, som

tillfaller seminarieelev, för att denne skall åtaga sig viss tjänstgöring i de

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21^2.

finskspråkiga skoldistrikten. Härav följer då också att dessa stipendiers

belopp bör bestämmas enbart ur synpunkten att locka tillräckligt antal

sökande. Såsom statskontoret framhåller, synas några svårigheter härvidlag

knappast föreligga. De sakkunniga ha för nästa budgetår räknat

med ett behov av 30 ä 35 stipendier, medan antalet sökande till dylika

stipendier för innevarande läsår enligt nu gällande grunder varit icke

mindre än 48. Det vill sålunda synas, som örn redan den från och med

innevarande budgetår vidtagna höjningen av stipendiebeloppen skulle

haft tillräckligt gynnsam inverkan på sökandefrekvensen. Jag kan därför

icke finna, att en ytterligare höjning är av behovet påkallad. I varje fall

synes därmed böra anstå ännu någon tid, till dess mer erfarenhet vunnits

angående värdet av nu gällande bestämmelser. Då icke heller vid småskoleseminarierna

några svårigheter synas föreligga att fylla stipendierarnmen,

och, såsom de sakkunniga framhållit, någon kännbar brist på

småskollärarinnor icke förefinnes i finnbygden, kan jag icke heller för

dessa stipendiers vidkommande finna en höjning erforderlig.

Däremot synes det skäligt, att, därest för framtiden stipendier till lapsktalande

elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå skulle beviljas,

dessa bestämmas till 800 kronor per år, varigenom överensstämmelse

alltjämt skulle bibehållas med motsvarande finnbygdsstipendier.

Vikariefrågan.

De sakkunniga lia i detta sammanhang även berört de stora svårigheter,

som för närvarande möta för erhållande av kompetenta vikarier till

skolorna, särskilt i fråga örn s. k. korttidsvikariat. I syfte att förbättra

förhållandena härutinnan ha de sakkunniga föreslagit vissa åtgärder,

nämligen

a) införande av reseersättning till vikarier under vissa närmare angivna

förutsättningar, samt

b) höjning av arvodet till pensionerad lärare under vikariat.

Vidare ha de sakkunniga diskuterat möjligheten för anställande av särskilda

fasta vikarier, s. k. reservvikarier, vilka inom folkskolinspektionsområdena

skulle vara tillgängliga att vid behov anlitas i olika skoldistrikt.

De sakkunniga ha emellertid icke ansett sig kunna framlägga något förslag

i ämnet.

Samtliga nu angivna frågor komma i annat sammanhang att upptagas

till behandling av chefen för finansdepartementet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr Ulfö.

III. Anslagsberäkningar.

1. Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 2 816 800 kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser finnas intagna i statsliggaren

sid. 632 ff.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till

3 545 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 728 200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Överstyrelsen

har beräknat anslagsposten till 2 030 000 kronor, innebärande en ökning

med 62 400 kronor, vilken hänför sig till de sakkunnigas av mig i det föregående

tillstyrkta förslag beträffande nya ordinarie tjänster. Överstyrelsen

framhåller, att hänsyn tagits till den verkliga belastningen, i den mån

denna redan nu varit möjlig att beräkna. Sålunda ha tjänstemännens löner

beräknats med hänsyn till de löneklasser, inom vilka de verkligen kunna

antagas komma att utgå.

Den i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ingående delposten till arvoden åt seminarie! äk

a r e m. m., som för närvarande är uppförd med 24 000 kronor, har av

överstyrelsen föreslagits höjd med 14 100 kronor till 38 100 kronor. Av höjningen

äro 8 600 kronor att betrakta såsom automatisk ökning till följd

av seminarieorganisationens utvidgning. Återstoden, 5 500 kronor, hänför

sig till förslag av överstyrelsen, att sköterskornas tjänstgöring, vilken för

närvarande omfattar två veckor vid läsårets början såsom vid heltidstjänst

och därefter under läsåret 4 timmar i veckan, skulle vid de permanenta

seminarierna utökas med 4 timmar per vecka. Såsom skäl härför har särskilt

framhållits, att sköterskornas sjukvårdande uppgifter och de därmed

sammanhängande hembesöken befunnits mer tidskrävande än som vid

planläggningen av deras verksamhet kunnat förutses.

Arvoden åt s e mi n a r i e b i b 1 i otekarier. Arvoden

åt biträden på rektorsexpeditionerna. Skolöverstyrelsen

har i anslutning till seminariesakkunnigas förslag förordat, att dessa

delposter uppföras med 27 000 kronor respektive 13 000 kronor eller 17 000

kronor respektive 3 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Särskilda arvoden vid provårsseminarier. Skolöverstyrelsen

har föreslagit inrättande av tillfälliga provårskurser vid seminarierna

i Lund och Uppsala. Beträffande motiveringen härför torde få

hänvisas till proposition nr 142 till innevarande års riksdag angående anslag

för nästa budgetår till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.,

sid. 40 f. Överstyrelsen har beräknat förevarande delpost till i runt tal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 24®• öl

46 700 kronor, innebärande en ökning med 30 400 kronor. Härav utgöra

omkring 2 000 kronor automatisk ökning till följd av ökat antal lärare vid de

nuvarande pr o vårsseminarierna. I huvudsak 18 600 kronor belöpa på de

nya provårskurserna i Lund och Uppsala. Återstoden, i runt tal 10 000 kronor,

hänför sig till att överstyrelsen, liksom förut beträffande provårsläroverken,

förordat återgång till tidigare gällande grunder för särskilda arvoden

åt ämneslärare och handledare vid ifrågavarande seminarier. Beträffande

innebörden härav och motiveringen till förslaget hänvisas till nyssnämnda

proposition, sid. 41 f.

Delposten till tilläggsarvoden åt lärare vid kurser

för utbildande av kyrkomusiker har föreslagits uppförd

med oförändrat belopp, 5 600 kronor, och delposten till arvoden vid

kurser för utbildande av hjälpklasslärare har föreslagits

höjd med 500 kronor. Härom har överstyrelsen anfört följande.

För närvarande är på avlöningsstaten anvisat ett belopp av 11 600 kronor

att användas till arvoden vid de i Stockholm och Göteborg anordnade

kurserna för hjälpklasslärare. Beloppet är fördelat så, att ungefär en fjärdedel

avsetts för den kortare kursen i Göteborg och resten för den längre

kursen i Stockholm. Anslaget har under tidigare år varit fullt tillräckligt,

enär dåvarande hjälpklasskonsulenten doktor Gideon Nordal då medverkade

i stor utsträckning utan arvode eller för ett ringa sådant. Sedan Nordal

avlidit och andra föreläsare måst anlitas, har det varit svårt att få anslaget

att räcka. Skolöverstyrelsen har sålunda innevarande år varit nödsakad

att nedskära den summa, som rektorerna ansett behövlig, med

ungefär 500 kronor. Om föreläsningarna skola hållas på den höga standard

som är önskvärd, bör anslaget höjas med nyssnämnda summa, varför skolöverstyrelsen

får hemställa, att anslaget måtte utgå med (11 600 -f- 500 =)

12 100 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Överstyrelsen har beräknat denna anslagspost till 953 000 kronor, innebärande

en ökning med 550 600 kronor, enligt följande uppställning:

icke-ordinarie lärare (utom tjänstledighetsvikarier) .... kronor 800 0001

vaktmästarpersonal ................................ » 30 000

kallortstillägg...................................... » 3 800

tjänstledighetsvikarier .............................. » 90 000

kontorsbiträden .................................... » 26 000

extra expeditionshjälp ...................... »_3 200

Summa kronor 953 000.

Anslagsposten till rörligt tillägg har föreslagits höjd med 50 700

kronor till 420 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i förhållande

till skolöverstyrelsens beräkningar kunna minskas med i runt tal 1 000 kro
1

Därav 330 000 kronor till den provisoriska utbildningslinjen.

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 242.

nor till följd av den föreslagna placeringen av rektorerna vid de provisoriska

seminarierna i Hälsingborg och Stockholm i avlöningsgrupp II. I samband

med anmälan av anslagsbehovet till avlöningar vid de allmänna läroverken

för nästa budgetår (proposition 1946: 142, sid. 35) har jag förordat återbesättande

av en lektorstjänst vid folkskoleseminariet i Lund. Detta medför

en ökning av anslagsbehovet under ordinarie-posten med omkring 9 000

kronor. Posten ifråga torde alltså böra uppföras med (2 030 000 — 1 000 +

-f- 9 000 =) 2 038 000 kronor.

Med den av överstyrelsen förordade ökningen av skolsköterskornas

tjänstgöringstid torde tills vidare kunna anstå. Delposten till arvoden åt

seminarieläkare m. m. torde till följd härav med utgångspunkt från överstyrelsens

beräkningar böra minskas med 5 500 kronor och uppföras med

(38 100 — 5 500 =) 32 600 kronor. Delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier

torde i enlighet med vad jag tidigare anfört böra upptagas till

18 000 kronor. Anslagsmedlen till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna

torde med hänsyn till nytillkommande seminarier böra ökas med

3 000 kronor till 13 000 kronor.

Jag tillstyrker inrättande tills vidare av provårskurser vid seminarierna i

Lund och Uppsala. I enlighet med den ståndpunkt, jag tidigare beträffande

provårsläroverken (proposition 1946: 142, sid. 44) intagit till frågan

örn en återgång till förkrigsförhållandena ifråga örn storleken av de särskilda

arvodena vid provårsanstalter, synes en minskning av de beräknade

anslagsmedlen för nämnda ändamål med i runt tal 10 000 kronor kunna

ske. Delposten ifråga bör sålunda beräknas till (46 700 — 10 000 =) 36 700

kr 071 or.

Jag biträder överstyrelsens förslag örn uppförande av delposterna till

tilläggsarvoden åt lärare vid kurser för utbildande av kyrkomusiker och till

arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare med 5 600 kronor

respektive 12 100 kronor.

Det föreslagna återbesättandet av en lektorstjänst vid folkskoleseminariet

i Lund medför en minskning av anslagsbehovet under icke-ordinarieposten

med omkring 6 000 kronor. Då jag i övrigt icke funnit anledning till

erinran beträffande beräkningen av ifrågavarande anslagspost, torde densamma

alltså för nästa budgetår böra uppföras med (953 000 — 6 000 —)

947 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra beräknas till 415 000 kronor

(+ 45 700 kronor).

Hela avlöningsanslaget bör alltså uppföras med (2 038 000 -f- 32 600 -f

+ 18 000 + 13 000 + 36 700 + 5 600 + 12 100 + 947 000 + 415 000 =)

3 518 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 701 200 kronor.

2. Folkskoleseminarierna: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 351 000 kronor. Skolöverstyrelsen har

beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 473 000 kronor, innebä
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21+2.

rande en ökning med 122 000 kronor, enligt följande sammanställning (nuvarande

belopp angivas inom parentes).

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ kronor

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ......... »

Övriga expenser........................... »

Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis »

Särskilda kurser och föreläsningar, förslagsvis . . »

Reseersättningar, förslagsvis ................ »

Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ....... »

13 000 ( 12 000)

235 000 (185 000)

183 000 (125 000)

66 000 ( 51 000)

14 900 ( 7 700)

500 ( 500)

7 800 ( 7 800)

Summa kronor 520 200 (389 000).

Särskilda uppbördsmedel:

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m. kronor 8 500 ( 8 000)

Inkomster av trädgårdarna.......... » 38 700 ( 30 000)

Summa kronor 47 200 ( 38 000)

Nettoutgift kronor 473 000 (351 000).

Beträffande de föreslagna höjningarna av vissa utgiftsposter framgår av

handlingarna i ärendet bland annat följande.

Sjukvård m. m. Med anledning av att belastningen å denna anslagspost

för budgetåret 1944/45 utgjort i runt tal 12 700 kronor och med

hänsyn till seminarieorganisationens utvidgning har överstyrelsen ansett en

höjning av posten med 1 000 kronor erforderlig.

Bränsle, lyse och vatten. Medelsåtgången under budgetåret

1944/45 beräknas ha utgjort 216 000 kronor. Under hänsynstagande jämväl

till den utökade verksamheten har överstyrelsen räknat med ett belopp av

235 000 kronor för nästa budgetår.

Övriga expenser. Ökningen hänför sig främst till de stegrade städningskostnaderna,

vilka för budgetåret 1944/45 uppgått till nära 142 000

kronor. Ytterligare en avsevärd stegring av dessa utgifter är att vänta

genom tillkomsten av åtskilliga nya lokaler.

Trädgårdarnas underhåll och skötsel. Överstyrelsen har

anfört:

För innevarande budgetår är för detta ändamål anvisat ett nettobelopp av

(51 000 — 30 000 =) 21 000 kronor. Rektorerna ha för nästa budgetår föreslagit

en höjning av detta belopp med 7 150 kronor till 28 150 kronor. Detta

motiveras bland annat med att även trädgårdsarbetarnas löner numera i stor

utsträckning komma att regleras genom kollektivavtal, vilket exempelvis

enbart för seminariets i Linköping del föranleder en merkostnad av 1 400

kronor. Det är tydligt, att denna omständighet samt de höjda omkostnaderna

i övrigt för trädgårdarnas drift, vilka icke synas kunna kompenseras

av de beräknade höjda inkomsterna från trädgårdarna, böra föranleda en

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Martts proposition nr £ Skakning

av anslaget. Härtill kommer ett behövligt mindre anslag för trädgårdsundervisningen

vid de nya seminarierna, av vilka seminariet i Gävle

är försett med en icke obetydlig trädgård. Skolöverstyrelsen beräknar bruttoanslaget

till 66 000 kronor, inkomsterna till 38 700 kronor och nettoanslaget

till 27 300 kronor, vilket innebär en höjning med (27 300 — 21 000 =)

6 300 kronor.

Särskilda kurser och föreläsningar. Skolöverstyrelsen

har hemställt om anvisande av 5 000 kronor till särskilda kurser i tal- och

röstvård och 600 kronor till anordnande av psykotekniska prov i samband

med inträdesprövningarna vid det nuvarande seminariet i Stockholm. Beträffande

det förstnämnda förslaget hänvisas till redogörelsen i proposition

nr 77 till innevarande års riksdag angående anslag till småskoleseminarierna

för nästa budgetår, sid. 18 f. I fråga om de psykotekniska proven har överstyrelsen

anfört följande.

På framställning av rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm medgav

skolöverstyrelsen den 5 juni 1945, att särskilda psykotekniska prov finge

anordnas med de inträdessökande till den fyraåriga linjen vid seminariet

vårterminen 1945, under förutsättning att dessa prov anordnades utan

kostnad för statsverket.

Hos skolöverstyrelsen har rektor nu anhållit, att skolöverstyrelsen måtte

utverka ett anslag av 600 kronor för anordnande av psykotekniska prov

även vid inträdesprövningarna vårterminen 1946. Ur framställningen må

anföras följande.

Enligt nämnda medgivande av den 5 juni 1945 anordnades under ledning

av föreståndaren för Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola

dylika speciella prov i juni 1945. Dessa prov visade sig vara av ett

mycket stort intresse såväl ur vetenskaplig som praktiskt-pedagogisk synpunkt.

Meningen är nu att sedan de sålunda prövade eleverna några år

tillhört seminariet verkställa en ingående jämförelse mellan de speciella

proven inom olika grenar och läraromdömena om de intagna eleverna.

Redan nu kan sägas, att inträdesproven vid seminariet och de nämnda

psykotekniska proven visat en slående överensstämmelse så gott som genomgående,

och i de två fall av 92, där de icke pekat i samma riktning,

synas särskilda omständigheter ha förelegat; överensstämmelsen var påfallande

även i de talrika fall, då vitsorden avsevärt skilde sig från de sökandes

tidigare examensbetyg. Proven ha också uppmärksammats i olika avseenden

och väckt intresse såväl i vetenskapliga kretsar som bland praktiskt

verksamma pedagoger. Materialet är emellertid givetvis för litet för

att tillåta några mera vittgående slutsatser. Det synes därför synnerligen

önskvärt, att de sålunda påbörjade proven få fullföljas. Då detta emellertid

icke kan ske utan att medel för ändamålet ställas till förfogande,

synas statsmedel böra utverkas för provens fortsättande och fullföljande.

För ändamålet torde böra beräknas 600 kronor årligen.

iSkolöverstyrelsen, som finner det vara av vikt, att de sålunda började

proven fortsättas, vill tillstyrka framställningen.

Återstoden av den föreslagna höjningen av förevarande delpost, 1 600

kronor, hänför sig till den utvidgade verksamheten.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr llfyl.

Jag bär tidigare tillstyrkt anvisande av medel för nästa budgetår till

särskilda kurser i tal- och röstvärd vid småskoleseminarierna. Enahanda

kurser synas böra komma till stånd även vid folkskoleseminarierna. Mot

de beräknade kostnaderna därför, 5 000 kronor, har jag icke funnit anledning

till erinran. Jag tillstyrker vidare anvisande av 600 kronor till psykotekniska

prov vid inträdesprövningarna vid seminariet i Stockholm. Då

jag även i övrigt ansluter mig till vad överstyrelsen i förevarande sammanhang

föreslagit, torde omkostnadsanslaget i enlighet med överstyrelsens

beräkningar för nästa budgetår böra uppföras med 473 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med (473 000 — 351 000 =) 122 000 kronor.

3. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget till 125 000 kronor.

Överstyrelsen framhåller, att det av rektorerna, utan hänsyn till den av de

sakkunniga föreslagna utvidgningen av organisationen, begärda anslaget

uppginge till 99 000 kronor. Detta syntes icke räcka för de utvidgade seminarierna.

Bland annat komme de många nybörjaravdelningarna att draga

stora kostnader i fråga om materiel till slöjd- och skolköksundervisningen.

Vidare tillkomme de provisoriska seminarierna.

En höjning av förevarande anslag synes erforderlig med hänsyn till den

utvidgade seminarieverksamheten. Höjningen synes dock kunna begränsas

till 40 000 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras

med (75 000 + 40 000 =) 115 000 kronor.

4. Folkskoleseminarierna: Utrustning.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av

50 000 kronor. Seminariesakkunniga ha, med tillstyrkan av skolöverstyrelsen,

hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med

326 000 kronor. Av detta belopp avses 220 000 kronor belöpa på de permanenta

seminarierna och 106 000 kronor på de provisoriska. De sakkunniga

ha närmare anfört följande.

I sina petita till 1945 års riksdag föreslog skolöverstyrelsen ett utrustningsanslag

på 70 000 kronor, men anmärkte samtidigt, att ett större anslag

kunde varit motiverat. Riksdagen anslog emellertid för ändamålet

50 000 kronor, varför fortfarande kvarstår ett behov av minst 20 000 kronor,

huvudsakligen för inköp av musikinstrument. Den under de gångna

åren eftersatta nyanskaffningen och renoveringen av inventarier m. m. föranleder

enligt rektorernas uppgifter ett mycket stort behov av anslagsmedel.

Såvitt de sakkunniga kunnat finna, torde detta vara riktigt. De

sakkunniga vilja därför föreslå ett anslag av i medeltal minst 3 000 kronor

för varje seminarium, förutom nyssnämnda 20 000 kronor. Därtill kommer

att förste gymnastikkonsulenten bestämt påyrkat viss renovering och nyanskaffning

av gymnastikredskapen vid vissa seminarier, vilket föranleder

Bihang till riksdagens protokoll 19It6. 1 sami. Nr 2/^2. 5

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr °2J+<2.

en kostnad av i runt tal 10 000 kronor. Sammanlagt erfordras således ett

anslag av (20 000 + 30 000 + 10 000 =) 60 000 kronor till de permanenta

seminarierna, varvid dock icke hänsyn tagits till kostnaderna för inventarier

till de nya lokaler, som de sakkunniga föreslagit. Till detta ändamål,

alltså inredning av de nya klassrum, slöjdsalar och gymnastiksalar, som

föreslagits, erfordras enligt de sakkunnigas beräkningar följande belopp,

nämligen

i Falun . . .

i Kalmar . .

i Karlstad .

i Linköping

i Luleå

i Lund

i Umeå . ..

i Uppsala .

kronor 17 750

» 20 000

» 24 600

» 17 000

» 27150

» 24 750

» 12 000

» 18 950

Summa kronor 162 200

eller i runt tal 160 000 kronor. Då det är meningen, att samtliga lokaler

skola uppföras och inredas snarast möjligt, bör denna summa anvisas redan

på nästa budgetårs stat.

Härtill kommer inredning av de provisoriska seminarierna. Vad seminarierna

i Hälsingborg och Stockholm beträffar torde emellertid inventarier

i största utsträckning av respektive städer ställas till förfogande mot

vederlag ingående i hyreskostnaderna. För inköp av musikinstrument och

vissa andra inventarier bör dock anvisas ett anslag av exempelvis 5 000

kronor per seminarium.

Vid seminariet i Gävle erfordras däremot helt ny utrustning. Vårdanstalten

får nämligen vid sin flyttning med sig samtliga användbara inventarier.

Inventarier och annan utrustning till de lokaler, som kunna beräknas

bliva tagna i bruk under läsåret 1946/47 har av de sakkunniga

beräknats draga en kostnad av 96 000 kronor. Därvid ha de sakkunniga

förutsatt att de salar, som komma att användas som lokaler för stadens

folkskoleklasser, utrustas av Gävle stad.

Det sammanlagda erforderliga utrustningsanslaget kommer således att

uppgå till (60 000 + 160 000 + 10 000 + 96 000 =) 326 000 kronor.

Den ifrågasatta betydande utvidgningen av seminarieorganisationen

kommer givetvis att ställa krav på icke oväsentliga anslagsmedel till inredning

av nya lokaler m. m. Jag har icke funnit anledning till erinran

beträffande de sakkunnigas av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag i och

för sig. Jag anser emellertid, att en del av den erforderliga anslagssumman

bör kunna fördelas på två budgetår. Enär sålunda icke alla de nya lokaler,

som nödvändiggöras av organisationens utbyggande, kunna väntas bli

tagna i bruk redan första verksamhetsåret, synas av de till inredning av

dessa lokaler avsedda medlen — vid de permanenta seminarierna 160 000

kronor och vid det provisoriska seminariet i Gävle 96 000 kronor eller sammanlagt

256 000 kronor — förslagsvis två tredjedelar eller i runt tal 170 000

kronor böra anvisas för nästa budgetår. Härtill komma övriga beräknade

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21+2.

kostnader, 70 000 kronor, till vilka i sin helhet medel böra beräknas redan

för detta år. Anslaget skulle alltså för budgetåret 1946/47 uppföras med

(170 000 + 70 000 —) 240 000 kronor.

5. Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring.

För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag

av 290 000 kronor. Arvode utgår med 2 000 kronor för lärarkandidat,

som genomgår provår under helt läsår, och 1 000 kronor för lärarkandidat,

som genomgår provår under en termin.

Skolöverstyrelsen har beräknat antalet provårsplatser under budgetåret

1946/47 till 160, varav 132 vid de allmänna läroverken och 28 vid folkskoleseminarierna.

Av de senare komma 7 på vardera av de föreslagna nya

provårskurserna i Lund och Uppsala. Anslagsbehovet har därför angivits

till (160 X 2 000 =) 320 000 kronor.

Jag har ingen erinran mot det beräknade antalet provårskandidater

under nästa budgetår. Anslaget torde alltså i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra uppföras med 320 000 kronor, innebärande en höjning

med 30 000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 21$.

IV. Vissa byggnadsfrågor.

Vid anmälan av anslagsbehovet till småskoleseminarierna för nästa budgetår

(proposition nr 77) förklarade jag mig ämna senare återkomma till

frågan örn de byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Härnösand och

Landskrona, vilka bleve erforderliga vid bifall till de i ifrågavarande sammanhang

framlagda förslagen om utvidgning av seminariet i Härnösand

med en avdelning och av seminariet i Landskrona med två avdelningar.

Byggnadsstyrelsen har nu, efter samråd med skolöverstyrelsen, inkommit

med förslag och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten. Samtidigt

har byggnadsstyrelsen anmält, att vissa ytterligare medel visat sig

erforderliga till de pågående byggnadsarbetena vid småskoleseminarierna i

Haparanda, Skara, Strängnäs och Växjö, vartill medel anvisats av 1945

års riksdag. Förutom förutnämnda ärenden torde i förevarande sammanhang

böra upptagas till behandling även vissa byggnadsfrågor vid folkskoleseminarierna,

i huvudsak avseende sådana åtgärder, som föranledas

av mitt förslag i det föregående till utvidgad organisation av ifrågavarande

seminarier.

Småskoleseminarierna.

Hä mosand. Enligt ett år 1944 av skolöverstyrelsen framlagt förslag

till utvidgning av detta seminarium, vilket då icke föranledde någon

framställning till riksdagen, beräknades kostnaderna för erforderliga omoch

tillbyggnadsarbeten vid seminariet till 600 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller nu, att vid den förnyade utredningen av denna byggnadsfråga

framkommit krav på lokaler för barnbespisning, varför en kostnadsstegring

blivit ofrånkomlig. Kostnaderna kunde nu beräknas till 700 000

kronor.

Det nu framlagda förslaget, som åskådliggjorts å 6 å byggnadsstyrelsens

utredningsbyrå upprättade, den 12 februari och den 6 april 1946 dagtecknade

ritningar, innebär i huvudsak följande.

Den nuvarande seminariebyggnaden och gymnastikhuset sammanfogas

genom en vinkelformad tillbyggnad. Inom den nuvarande skolbyggnaden

utföras vissa ombyggnadsarbeten. Sålunda inredas rum för lärarinnor,

bibliotek, läsrum och lokaler för gosslöjd och handarbete varjämte samlingssalen

utökas. Tillbyggnaden utgöres dels av en tvåvåningsbyggnad,

inrymmande 6 klassrum jämte lokaler för naturkunnighetsundervisning,

varjämte musiksal och 6 överspelningsrum anordnas i vindsvåningen, dels

av en envåningsbyggnad inrymmande barnbespisningslokaler. I källarutrymmena

under sistnämnda lokaler anordnas toaletter för seminaristerna

och övningsskolans elever.

Landskrona. Även beträffande detta seminariums utbyggnad förelågo

år 1944 vissa kostnadsberäkningar, vilka slutade på ett belopp av

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 21fi.

700 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller, att jämväl dessa kostnader

vid förnyad utredning visat sig otillräckliga och nu kunde uppskattas

till 825 000 kronor, beroende på att vissa icke tidigare beräknade lokaler

tillkommit, nämligen en barnbespisningslokal med tillhörande köksavdelning

samt bibliotek och läsrum för övningsskolan.

Beträffande det nu utarbetade byggnadsförslaget, som närmare utformats

å 6 å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå upprättade, den 12 februari

och den 6 april 1946 dagtecknade ritningar, har byggnadsstyrelsen anfört:

Enligt det nu utarbetade om- och tillbyggnadsförslaget tillbygges den

nuvarande seminariebyggnaden mot väster med lokaler, avsedda för en ny

övningsskola samt utrymmen för barnbespisning. Sistnämnda utrymmen

äro förlagda till en envåningsbyggnad, som tankes förbinda det gamla seminariet

med en nybyggnad inrymmande övningsskolan och förlagd utmed

tomtens västra gräns. Denna byggnad uppföres i två våningar med en hög

souterrängvåning och inrymmer 9 klassrum jämte bibliotek och läsrum

för övningsskolan, skolkök, slöjdsal för kvinnliga elever samt 6 på vinden

inredda överspelningsrum jämte musik- och teckningssalar. Inom gamla

seminariebyggnaden utföras vissa ombyggnadsarbeten. Sålunda inredas i

källarvåningen toalettavdelning för seminarister samt bad, dusch och omklädningsrum

och inom bottenvåningen iordningställas lokaler för rektorsexpedition

samt bibliotek. Inom våningen 2 trappor upp avses att utöka

den nuvarande samlingssalen.

Det har visat sig lämpligt att nuvarande vaktmästarbostaden tages i

anspråk för skoländamål och att i stället ny vaktmästarbostad uppföres.

Nuvarande rektorsbostad, som för närvarande icke disponeras såsom

sådan, avses att under ombyggnadstiden tillfälligt utnyttjas för skolans

behov. Det möter givetvis vissa svårigheter att mera bestämt angiva kostnaderna

för här föreslagna arbeten, då inga entreprenadhandlingar föreligga

och då de till stor del innebära ombyggnader, men hava de av styrelsen

beräknats till 825 000 kronor.

“Haparanda. Till örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda anvisades av 1945 års riksdag ett investeringsanslag av

580 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande av att

detta belopp torde komma att visa sig otillräckligt — hemställt om anvisande

av ytterligare 95 000 kronor för ändamålet. Styrelsen har anfört

följande.

Vid det pågående utarbetandet av slutgiltiga ritningar har nämligen med

anledning av numera gällande bestämmelser för byggnader av denna art

och omfattning funnits erforderligt att beräkna byggnaderna uppförda av

sten i stället för trä. Vidare har det visat sig erforderligt att utöka värmeledningsutrymmena

inom den befintliga byggnaden och slutligen har behovet

av lokaler för barnbespisning föranlett en viss utökning av de till

skolköket anslutna utrymmena. Denna ökning för barnbespisningen har

medfört att nybyggnaden för övningsskolan måst givas något större längd,

vilket gjort det möjligt att tillgodose framförda önskemål örn viss ökning

av klassrummens storlek.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jp2.

Skara, Strängnäs och Växjö. Till vissa byggnadsarbeten

vid dessa seminarier anvisade 1945 års riksdag 804 000, 680 000 respektive

507 000 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet för de båda sistnämnda

seminarierna hade avsetts, att befintliga rörledningssystem för värme, vatten

och avlopp skulle, ehuru de voro gamla och i dåligt skick, med hänsyn

till då rådande materialsvårigheter tills vidare kunna bibehållas, varför

byggnadsstyrelsen endast räknat med de för panncentralernas utvidgning

erforderliga kostnaderna. Byggnadsstyrelsen har emellertid nu funnit lämpligt

att redan i samband med de pågående byggnadsarbetena i övrigt verkställa

utbyte av dessa ledningssystem. Styrelsen framhåller därvid, att de

svåra materialförhållandena numera undergått en icke oväsentlig förbättring,

ävensom att ett utbyte längre fram skulle komma att medföra icke

oväsentliga extra kostnader för håltagningar och efterlagningar inom utrymmen,

som berördes av byggnadsarbetena. Byggnadsstyrelsen har därför

hemställt örn anvisande för ifrågavarande ändamål av ytterligare 60 000

kronor vid seminariet i Strängnäs och 140 000 kronor vid seminariet i

Växjö.

Bortsett från nämnda förhållanden har det emellertid, framhåller byggnadsstyrelsen

vidare, vid såväl seminariet i Skara som seminariet i Strängnäs

visat sig, att de beviljade anslagsbeloppen icke komma att täcka de med

byggnadsföretagen förbundna kostnaderna. Styrelsen har härom närmare

anfört följande.

Byggnadsstyrelsen, som i dessa ärenden samrått med skolöverstyrelsen,

har icke kunnat finna någon möjlighet att vidtaga sådana inskränkningar

i de från början starkt beskurna byggnadsprogrammen, att besparingar,

motsvarande de väntade merkostnaderna kunna erhållas. I båda dessa

byggnadsföretag ingå emellertid nya gymnastikbyggnader. Då byggnadstillstånd

för sådana byggnader icke för närvarande torde vara att förvänta

och av styrelsen verkställda undersökningar visa, att ifrågavarande merkostnader

torde kunna täckas av de för dessa byggnader avsedda medlen,

får styrelsen anmäla, att styrelsen avser att för den nya seminariebyggnaden

i Skara och om- och tillbyggnaderna av huvudbyggnaden vid seminariet

i Strängnäs disponera tillgängliga belopp för att sedermera, när

uppförandet av gymnastikbyggnaderna kan bliva aktuellt, inkomma med

framställning om anvisande av ytterligare medel härför.

^ Vid den tidpunkt då planerna till utvidgningarna av seminarierna i

Växjö, Skara och Strängnäs uppgjordes, hade ännu icke kravet på lokaler

för barnbespisning framkommit, varför sådana icke finnas upptagna i

byggnadsprogrammen. Beträffande seminarierna i Skara och Strängnäs

synes en lämplig lösning kunna erhållas genom att erforderliga lokaler för

barnbespisningen anordnas i samband med uppförandet av planerade gymnastikbyggnader,

medan i Växjö möjligheterna att samordna denna bespisning

med någon av stadens folkskolor överväges. Då dessa gymnastiksalar

i Skara och Strängnäs icke nu beräknas komma till utförande torde barnbespisningen

på dessa platser tills vidare få ordnas med anlitande av pro
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr

visoriska anordningar. Byggnadsstyrelsen kommer att i samråd med skolöverstyrelsen

vidtaga erforderliga utredningar och sedermera till .Kungl.

Majit inkomma med förslag, vartill dessa utredningar kunna föranleda.

Den i annat sammanhang föreslagna utvidgningen av småskoleseminariernai

Härnösand och Landskrona nödvändiggör vissa om- och

tillbyggnadsarbeten vid dessa seminarier. De befintliga lokalerna äro nämligen

i huvudsak endast avpassade för den nuvarande organisationen. Jag

finner de av byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslagen, vilka tagit

sikte även på behovet av barnbespisningslokaler, väl avvägda, och ägnade att

skapa goda och ändamålsenliga lokaler. De synas därför böra komma till

utförande. De beräknade kostnaderna, 700 000 respektive 825 000 kronor,

föranleda ingen invändning fran min sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att av 1944 års riksdag anvisats 110 000 kronor till vissa ändringsarbeten

vid seminariet i Landskrona. Enligt vad jag inhämtat ha härav

hittills förbrukats endast 2 500 kronor. Då jag förutsätter att återstående

medel, 107 500 kronor, få användas för den nu ifrågasatta örn- och tillbyggnaden

vid nämnda seminarium, skulle alltså för detta ändamål behöva

anvisas endast (825 000 — 107 500 =) 717 500 kronor eller i runt tal

717 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1945 års riksdag till vissa byggnadsarbeten

vid småskoleseminarierna i Haparanda, Skara, Strängnäs och

Växjö 580 000, 804 000, 680 000 respektive 507 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har nu anmält, att de anvisade anslagen redan visat sig eller av allt

att döma komma att visa sig otillräckliga. Vid seminariet i Haparanda

har detta — förutom på vissa andra omständigheter — berott på det nytillkomna

behovet av barnbespisningslokaler. Merkostnaderna för detta

seminarium ha beräknats uppgå till 95 000 kronor. Vid seminarierna i

Strängnäs och Växjö har det ansetts lämpligt att redan nu verkställa

utbyte av ledningssystemen för värme, vatten och avlopp, vilket medför

ytterligare kostnader å 60 000 respektive 140 000 kronor. Jag anser mig

böra godtaga de nya kostnadsberäkningarna och förordar, att medel ställas

till förfogande i enlighet därmed.

Till frågan örn beviljande av ytterligare medel utöver vad nyss förordats

till byggnadsarbeten vid seminarierna i Skara och Strängnäs och eventuellt

Växjö torde jag få anledning återkomma, sedan byggnadsstyrelsen

vidtagit erforderliga utredningar i ämnet.

Departe
mentschefen.

Folkskoleseminarierna.

Jag har i det föregående i princip givit min anslutning till det av seminariesakkunniga

efter samråd med byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsprogrammct

för folkskoleseminarierna, vilket nödvändiggjorts av den föreslagna

omfattande utvidgningen av seminarieorganisationen. Beträffande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^2.

de allmänna riktlinjer, efter vilka ifrågavarande byggnadsprogram utformats,

har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Den utförda utredningen avser en utökning av undervisningslokalerna

vid folkskoleseminarierna i Lund, Kalmar, Linköping, Karlstad, Falun,

Uppsala, Umeå och Luleå. Vid folkskoleseminarierna i istockholm och Göteborg

har en provisorisk utökning av seminarierna genom utbyggnad ej

visat sig genomförbar och de erforderliga nya lokalerna torde sålunda få

anskaffas genom förhyrningar. Vid folkskoleseminariet i Stockholm har

dock kostnaderna för en tidigare planerad ombyggnad av lokalerna för

naturkunnighetsundervisningen upptagits i utredningen, då denna ombyggnad

får anses oundgängligen nödvändig med hänsyn till seminariets utökade

verksamhet . Slutligen har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att i

Gävle inreda ett provisoriskt folkskoleseminarium i dövstumskolans byggnad,

vilken kommer att bliva ledig vid skolans överflyttning till Mogård.

Det ökade lokalbehovet vid ovannämnda seminarier avses i första hand

att tillfredsställas genom inredande av disponibla vindar och övriga sekundärutrymmen,

samt när detta ej är tillfyllest genom uppförande av provisoriska

träbaracker intill skolbyggnaderna.

På ett tidigare stadium av utredningen räknades med möjligheten att i

sistnämnda fall använda gamla militärbaracker, vilka skulle ställas till disposition

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse. Verkställda kostnadsberäkningar

lia givit vid handen att övertagande och ombyggnad av en

sådan barack till undervisningslokaler skulle uppgå till omkring 25 000

kronor. De därvid erhållna klassrummen skulle få en höjd av endast

2,40 meter, varjämte fönstrens utformning i förening med den låga rumshöjden

medför dåliga belysningsförhållanden. Den förhållandevis ringa

rumshöjden torde även försvåra en tillfredsställande placering av den elektriska

belysningsarmaturen i skolsalarna, varigenom möjligheten för eleverna

att följa undervisningen på svarta tavlan försvåras. Byggnadsstyrelsen finner

det därför tveksamt om militärbaracker lämpligen böra användas och,

då enligt vad utredningen givit vid handen endast fyra baracker innehållande

12 st. klassrum bliva erforderliga, vill styrelsen ifrågasätta, om icke

nya sådana nied ändamålsenligare planlösningar och riktiga rumsutformningar

böra komma till utförande.

Byggnadsstyrelsen har därför låtit upprätta ritningar till en barack innehållande

två klassrum om 8,5 X 6 meter samt kapprum och materialskåp,

vilken barack enligt styrelsens beräkningar skulle draga en kostnad av

35 000 kronor.

Vidare har styrelsen låtit upprätta ritningar till barack inrymmande en

slöjdsal med måtten 6,5 X 9 meter samt erforderliga biutrymmen samt till

en gymnastikbarack inrymmande en gymnastiksal om 8X14 meter, tvenne

omklädnadsavdelningar samt tvenne lärarerum m. m. Kostnaderna för

slöjdbaracken har styrelsen beräknat till 20 000 kronor och för gymnastikbaracken

till 60 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har liven låtit verkställa undersökningar huruvida det

genom tillbyggnaderna utökade värmebehovet även fordrar utökning av

värmecentralerna vid de ifrågavarande seminarierna. LTndersökningen har

givit vid handen att i de flesta fall torde nuvarande kapaciteten av pannanläggningarna

förslå även för den planerade utökningen. För folkskoleseminarierna

i Lund och Uppsala måste dock en ny panna insättas. Vid folk
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr %4%-

skoleseminarierna i Kalmar och Falun synes dessutom egna separata pannrum

erfordras för nybyggnaderna, då dessa på grund av de lokala förhållandena

ha placerats på sådant avstånd från den befintliga panncentralen,

att en ledningsdragning från denna ej visar sig ekonomisk.

För samtliga här berörda seminarier gäller dock att de befintliga pannorna

äro av relativt hög ålder och i det närmaste uttjänade, varför ett

utbyte av pannor inom en nära framtid torde vara ofrånkomlig. Med hänsyn

till tidsläget och svårigheten att skaffa fullgott nytt material har byggnadsstyrelsen

emellertid ej ansett det vara lämpligt att upptaga denna fråga

i samband med den provisoriska utökningen av seminarierna.

De ifrågasatta åtgärderna samt de av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna

därför vid de olika seminarierna framgå av följande uppställning.

Falun.

Sammanslagning av rum 12 och 13 till dagrum..........

Omändring av rum 69 till klassrum..................

1 klassrumsbarack med 4 klassrum....................

1 gymnastikbarack .................................

Pannrum jämte tvenne toalettavdelningar ............

Nytt bostadshus för vaktmästare.....................

Iordningställande av duschrum samt förbättring av varmvattenanläggningen

...............................

Yttre ledningar, oförutsett m.m......................_

Kalmar.

Inredning av barnbespisningslokal och överspelningsrum

1 källaren........................................

Träbyggnad i kv. Gladan innehållande 3 mindre och

2 större klassrum och materialrum..................

1 gymnastikbarack .................................

Pannrum jämte tvenne toalettavdelningar.............

Cykelställ .........................................

Tillbyggnad av kontorsrum till växthuset..............

Utökning av omklädningsrum till befintlig gymnastiksal

Utvändigt ordnande av tomten ......................

Rivning av stallbyggnad och uppförande av nytt uthus . .

Yttre ledningar, oförutsett m. m......................1

Karlstad.

Vindsinredning med 7 klassrum

Hyllinredning m. m. i arkiv . . .

Oförutsett m.m..............

kronor

2

000

»

1

000

»

70

000

»

60

000

»

8

000

»

30

000

»

4

OOO1

»

25

000

Kronor 200

000.

. kronor

15

000

»

107

000

»

60

000

»

18

000

»

1

0001

»

5

0001

»

1

500

»

2

000

»

10

0001

»

20

500

Kronor

240 000.

. kronor

53 000

. »

3 0001

. »

7 000

Kronor 63 000.

1 Åtgärden är icke direkt föranledd av den utvidgade organisationen men torde ändock böra

komma till stånd.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr

Linköping.

Ändring av rum 95 och 65 d till klassrum............... kronor 3 000

1 klassrumsbarack med 2 klassrum..................... » 35 000

1 slöjdbarack ....................................... » 20 000

Ominredning i skolköket ............................. » 2 0001

Yttre ledningar, oförutsett m. m....................... » 17 000

Kronor 77 000.

Luleå.

Barack för gymnastik och överspelningsrum........... kronor 55 000

Inredning av 4 klassrum och kvinnlig slöjdsal på vinden . . » 40 000

Inredning av träslöjdsal och virkesrum i gymnastikbyggnaden

...................................... » 3 000

Yttre ledningar, oförutsett m. m..................... » 12 000

Kronor 110 000.

Lund.

Delning av större klassrum i tredje våningen.......... kronor 15 000

Inredning av kvinnlig slöjdsal på vinden.............. » 25 000

Omändring av vaktmästarbostad till slöjdsal m. m....... » 7 000

1 klassrumsbarack med 2 klassrum .................. » 35 000

1 gymnastikbarack ................................. » 60 000

Förbättringsarbeten inom befintlig gymnastikavdelning .. » 5 000

Utökning av panncentralen.......................... » 5 000

Ordnande av idrottsplats............................ » 8 0001

Cykelställ ......................................... » 2 0001

Yttre ledningar, oförutsett m. m....................... » 23 000

Kronor 185 000.

Stockholm.

Omändrings- och reparationsarbeten i lokaler för natur
-

kunnighetsundervisningen .......................... kronor 65 000.

Umeå.

1 klassrumsbarack med 4 klassrum.................... kronor 70 000

Yttre ledningar, oförutsett m. m....................... » 15 000

Kronor 85 000.

Uppsala.

Inredning av 5 klassrum på vinden.................... kronor 40 000

1 gymnastikbarack ................................. » 60 000

Inredning av omklädningsrum till befintlig gymnastiksal » 12 0001

Förbättring av duschar m. m. till densamma........... » 9 0001

Utökning av panncentralen.......................... » 5 000

Yttre ledningar, oförutsett m. m....................... » 14 000

Kronor 140 000.

1 Åtgärden är icke direkt föranledd av den utvidgade organisationen men torde ändock böra

komma till stånd.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 21$.

75

Gävle.

Ombyggnad av dövstumskolan:

Byggnadsarbeten....................... kronor 242 000

Värmeledning och ventilation samt vatten,

avlopp och sanitetstekniska installationer » 50 000

Elektriska installationer................. » 25 000

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter .................. » 33 000 350 0001

1 gymnastikbarack............................... kronor 60 000

Yttre ledningar, oförutsett m.m.för gymnastikbaracken »_6 000

Kronor 416 000

Summa summarum kronor 1 581 000.

I särskilda skrivelser den 9 oktober 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt

om anvisande av dels 80 000 kronor till ombyggnad av gymnastiklokalerna

vid seminariet i Luleå, dels ock 48 000 kronor till förbättring av toalettanordningar

och anordnande av lekhall samt till ombyggnad av vaktmästarbostäder

vid seminariet i Uppsala. En beträffande sistnämnda seminarium

gjord, likartad framställning den 1 september 1941 föranledde icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Ett anslag å 45 000 kronor för ändamålet var uppfört

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Beträffande de föreslagna åtgärderna, vilka icke ingå i det nyssnämnda

byggnadsprogrammet, har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Gymnastiklokalerna vid folkskoleseminariet i Luleå kunna icke anses

fylla skäliga krav på tidsenliga gymnastiklokaler, i synnerhet icke med hänsyn

till seminariets egenskap av samseminarium. Detta gäller främst omklädnadsrummen

med tillhörande dusch- och torkrum, varav för närvarande

endast finnas 2 stycken. Skilda rum för seminarieeleverna och övningsskolans

elever saknas sålunda. Vidare är gymnastiksalen med inredning

starkt försliten, varför förste gymnastikkonsulenten hos skolöverstyrelsen

påyrkat ombyggnad av gymnastiklokalerna.

Byggnadsstyrelsen har på grund härav uppdragit åt länsarkitektkontoret

i Luleå att uppgöra förslag till nödiga ombyggnads- och förbättringsarbeten,

omfattande såväl själva gymnastiksalen som omklädnadslokalerna.

Förslaget, upprättat i samråd med och godkänt av seminariets rektor

och gymnastiklärare, omfattar i huvudsak inläggning av nytt golv, värme-,

isolerings- och målningsarbeten samt reparation av fast inredning i gymnastiksalen

ävensom anordnande av fyra omklädnadsrum med tillhörande

dusch- och torkrum för manliga och kvinnliga seminarieelever samt

övningsskolans gossar och flickor. Vidare avses förbättring av evakueringsoch

uppvärmningsanordningar.

Förslaget har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 80 000 kronor.

I sin skrivelse den 1 september 1941 angående vissa byggnadsåtgärder

vid folkskoleseminariet i Uppsala framhöll byggnadsstyrelsen bland

1 Härav avse 150 000 kronor sådana reparations- och underhållskostnader, som under alla

förhållanden varit erforderliga.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/t2.

annat, att toalettavdelningarna vid seminariet vore förlagda till en på seminarietomtens

nordvästra del belägen, 4 meter bred och 30 meter lång envåningsbyggnad,

som stöde i förbindelse med seminariebyggnadens sydvästra

flygel. Avdelningarna vore synnerligen omoderna och bristfälliga. De vore

sålunda utrustade med torrklosetter och torrpissoarer och vore dessutom

otillfredsställande uppvärmda. Det hade därför länge framstått såsom ett

önskemål att förse seminariet med mera hygieniska toalettanordningar. Enligt

av styrelsen samtidigt framlagt förslag uppginge kostnaderna härför till

23 500 kronor.

Styrelsen framhöll vidare, att seminariebyggnaden saknade lekhall, där

eleverna kunde uppehålla sig vid otjänlig väderlek. Behov av en sådan

lekhall hade länge gjort sig gällande och en dylik kunde lämpligen anordnas

inom den gamla toalettbyggnaden, där även ett soprum skulle anordnas.

Kostnaden härför beräknades till 6 500 kronor.

Slutligen framhöll styrelsen, att bostäderna för seminariets trädgårdsmästare,

maskinist och vaktmästare vore förlagda till en särskild byggnad, som

i bottenvåningen innehölle en 2-rumslägenhet för trädgårdsmästaren och

en 1-rumslägenhet för maskinisten samt i våningen 1 trappa upp en 2-rumslägenhet

för vaktmästaren. Lägenheterna i bottenvåningen behövde repareras

och moderniseras, varjämte det vore önskvärt, att åtgärder vidtoges

för att maskinisten finge disponera en lägenhet om åtminstone 2 rum och

kök. Ett samtidigt framlagt förslag till dessa åtgärder hade kostnadsberäknats

till 8 000 kronor.

De av styrelsen åsyftade otillfredsställande förhållandena vid seminariet

äro fortfarande rådande. Särskilt hava olägenheterna beträffande bostäderna

framhållits vid tillsättandet av ny trädgårdsmästare och i samband därmed

förrättad av- och tillträdessyn å dennes bostadslägenhet.

Enligt beräkningar betingar numera förslaget till förbättrade toalettanordningar

samt anordnande av en lekhall en kostnad av 36 000 kronor,

under det att ombyggnad av vaktmästarebostaden skulle draga en kostnad

av 12 000 kronor. Ivostnadsförhöjningarna i förhållande till 1941 års förslag

betingas av under tiden inträffade prisförhöjningar beträffande materiel och

arbetskraft, som kunna angivas till cirka 20 procent, samt av ytterligare

försämring i bostadshusets tillstånd.

Departe
mentschefen.

Det framlagda byggnadsprogrammet i anledning av den stundande utvidgningen

av folkskoleseminarieorganisationen anser jag mig i huvudsak

kunna biträda. Det torde böra få ankomma på byggnadsstyrelsen att inom

ramen för anvisade anslagsmedel vidtaga de jämkningar i förslaget, som måhända

kunna befinnas påkallade. De beräknade kostnaderna för förslagets

genomförande, 1 581 000 kronor, ha i betraktande av de väsentliga förbättringar

i lokalförhållandena, som därmed kunna vinnas, icke synts mig oskäliga.

Det bör därvid även erinras, att i den angivna kostnadssumman ingår

dels ett belopp å 150 000 kronor, som under alla förhållanden erfordrats för

reparation och underhåll av den nuvarande dövstumskolan i Gävle lokaler,

dels ock ett belopp å sammanlagt 56 000 kronor, avseende vissa åtgärder

vid övriga seminarier, som icke direkt föranledas av den utvidgade organi
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

sationen men som likväl äro behövliga och enligt min uppfattning lämpligen

böra komma till stånd i förevarande sammanhang.

Byggnadsstyrelsen har tidigare hos Kungl. Maj:t hemställt om anvisande

av 80 000 kronor till ombyggnad av gymnastiklokalerna vid Luleåseminariet

och 48 000 kronor till förbättring av toalettanordningar och anordnande

av lekhall samt till ombyggnad av vaktmästarbostäderna vid seminariet i

Uppsala. Jag har blivit övertygad om nödvändigheten av att dessa arbeten,

vilka icke ingå i det förutnämnda större byggnadsprogrammet, genomföras

och vill därför tillstyrka anvisande av medel även till dessa ändamål.

Anslagsmedlen torde i sin helhet böra beviljas för nästa budgetår. Jag

förordar alltså, att till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna för

budgetåret 1946/47 anvisas ett investeringsanslag av (1 581 000 + 80 000 +

-j- 48 000 =) 1 709 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/fl.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas

på sätt jag i det föregående förordat;

2. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 rektorer, avlöningsgrupp I.................. E13

2 » » II.................. E 11

89 lektorer ................................... A 27

10 lärare i teckning............................ A21

10 lärare i musik.............................. A21

14 » » gymnastik med lek och idrott.......... A 21

86 övningsskollärare ........................... A 20

7 lärare i manlig slöjd......................... A18

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................... A 18

10 lärare i trädgårdsskötsel..................... A17

6 lärarinnor i hushållsgöromål ................. A16

3 » »kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola ......................... A16

8 vaktmästare................................ A 7

» ................................ A 6;

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 adjunkter ................................. Eo 21

3. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 2 038 000

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 21$.

2.

3.

4.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m., förslagsvis

.........kronor 32 600

b. Arvoden åt seminari

ebibliotekarier » 18 000

c. Arvoden åt biträ
den

på rektorsexpeditionerna

... » 13 000

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina
rier.

.......... » 36 700

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, förslagsvis

........ » 5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . . * 12100

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ...........

Rörligt tillägg, förslagsvis .......

kronor

»

Summa kronor

118 000

947 000

415 000

3 518 000;

4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .. . kronor 3 518 000;

5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 473 000;

6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 115 000;

7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 240 000;

8. till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänst
göring

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 320 000;

9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskole
seminariet

i Härnösand för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av..................kronor 700 000;

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2^2.

10. till V issa till- och ombyggnadsarbeten vid småskole
seminariet

i Landskrona för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av..................kronor 717 000;

11. till Om- och nybyggnadsarbeten för småskolesemina
riet

i Haparanda för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av.........................kronor 95 000;

12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskole
seminariet

i Strängnäs för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 60 000;

13. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskole
seminariet

i Växjö för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av...................kronor 140 000;

14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av.................................kronor 1 709 000.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition nr 2^2. 81

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning ..................................................... 2

I. Folkskoleseminariernas organisation budgetåret 1946/47 ........ 4

Folkskollärarbehovet .......................................... 4

Seminarieorganisationen ..................•.................... 7

Departementschefen ........................................ 20

Personalfrågor m. m........................................... 22

Departementschefen ........................................ 37

II. Åtgärder för underlättande av lärarrekryteringen vid avlägset belägna

skolor m. m........................................... 41

Åtgärder vid avlägset belägna skolor i allmänhet ................ 42

Departementschefen......................................... 50

Speciella åtgärder i finnbygden................................. 53

Departementschefen......................................... 57

Yikariefrågan ................................................. 59

III. Anslagsberäkningar ........................................ 60

1. Folkskoleseminarierna: Avlöningar ........................... 60

2. » : Omkostnader ......................... 62

3. » : Materiel, böcker m. m................. 65

4. » : Utrustning............................ 65

5. Arvoden åt lärarkandidater under provår stjänstgöring.......... 67

IV. Vissa byggnadsfrågor.................. 68

Småskoleseminarierna ......................................... 68

Departementschefen ......................................... 71

Folkskoleseminarierna ......................................... 71

Departementschefen ......................................... 76

V. Hemställan ............................................... 78

Bihang till riksdagens protokoll 10iG. 1 sami. Nr 242. 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminarierna m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1946:209 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten