Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1946-04-26 · 49 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 49 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:243, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 26 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av Magda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år

1932 lia dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta SveriBihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 243. 1 ‘

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

ges sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt

mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse med

beslut av 1945 års riksdag (prop. nr 245, r. skr. nr 146) och gälla för tiden

till och med den 31 juli 1946.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 27 april 1945 (nr 150) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1945, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1946. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som

på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksäktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

3

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 g samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1945 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall utgöra

4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1945 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett

arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå

med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl.

Maj:t och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen,

att på hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande

omprövning ske, huruvida höjning av belpriset kan anses motiverad med

hänsyn till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som

innebär att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1945 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen

underskriven förbindelse enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1945 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna

förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa lill nämnden.

''1 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1945—31 juli 1946 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan —■ svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,33 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kollcranen,

cistemvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1946 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,33 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, alt därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,33 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

Det förutsattes, alt den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1946, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som 1''örelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, sorn motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa (härefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tågås vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet jin som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta slycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för eli verkställande

(dter kontraktstidens utgång av lagcråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända lill efterrättelse i mellanbavandet

mellan staten oell bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1945f46 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. A andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, sorn bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet siitt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsattes, att avsättningen

ay sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av hetmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i socker rörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är örn ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

7

stiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest

annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 .utom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

örn täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs örn nämnden skall, därest Kungl. Maj:t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Maj:t fattar ståndpunkt i sålunda upkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Delta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1945 till och

med den 31 juli 1946 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfaltning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock näst sista stycket å s. 40 i

prop. nr 195/1944).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsattes, att mellan Kungl. Majit och bolaget här
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

om ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,33 öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas

oförändrade.

I brev till generaltullstyrelsen den 27 april 1945 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens uppehållande (SFS nr 151) har Kungl. Majit tillkännagivit,

att Kungl. Majit å Svenska sockerfabriksaktiebolaget för tiden från

och med den 1 augusti 1945 till och med den 31 juli 1946 överlåtit rätt att

till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för år 1945 m. m.

Enligt den förbindelse (jfr SFS nr 151/1945), som jämlikt förenämnda

kontrakts 3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels att vid

användning under 1945 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel eller

upptagning, där ej gällande kollektivavtal örn dylikt arbete är tillämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet

stadgade bestämmelserna, betala vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock att till täckande av kostnader, som sockemämnden har

att bestrida, under 1945 till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl.

Majits bestämmande — intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerbetsodling sagda år. Nyssnämnda arbetslöner, som skola gälla landet

i dess helhet, lia i förbindelsen bestämts sålunda, att för sommarskötseln

skall utgå ersättning enligt följande grundpris: för första hackningen 28 öre

per 100 sträckfamnar eller 1 krona 57 öre per 1 000 meter, för gallringen 87

öre per 100 sträckfamnar eller 4 kronor 88 öre för 1 000 meter, för hackningen

närmast efter gallringen 47 öre per 100 sträckfamnar eller 2 kronor 64

öre per 1 000 meter och för varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning

23 öre per 100 sträckfamnar eller 1 krona 29 öre per 1 000 meter, dock

att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare höjes

till 1 krona 5 öre per 100 sträckfamnar eller 5 kronor 89 öre per 1 000 meter.

Arbetarna garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötsel

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 1 krona 11 öre per 100 sträckfamnar eller

med 6 kronor 23 öre per 1 000 meter. Nu nämnda siffror äro grundpris, vartill

på grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår enligt vissa bestämmelser.

Om jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt

bemängd med svårare ogräs, kan grundpriset höjas med 30 procent. För upptagning

under tiden den 25 oktober—9 november (i Östergötland och Västergötland

under tiden den 15—25 oktober) skall utgå ackord med minst

följande belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

9

Vid plantantal per 6 400

sträckfamnar om

38 000 och därunder

46 000 och

400 sträck-

Per 1000

nnar med

meter med

kronor

kronor

8’—

11-23

8-10

11-37

8-20

11-51

8-30

11-65

840

11-79

8-50

11-93

8-60

12-07

8-70

12-21

8-80

12-35

För upptagning före den 25 oktober (i Östergötland och Västergötland

före den 15 oktober) sker avdrag med 55 öre per 400 sträckfamnar respektive

77 öre per 1 000 meter och för upptagning verkställd från och med den

10 november (i Östergötland och Västergötland från och med den 26 oktober)

tillägg med 1 krona 30 öre per 400 sträckfamnar respektive 1 krona 82

öre per 1 000 meter.

Beträffande arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller där icke överenskommelse

om viss areal träffats kvarstannat tills skörden på egendomen

är slut, samt arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen

den 1 november, skall totalersättningen alltid utgöra minst 8 kronor

per 400 sträckfamnar respektive 11 kronor 23 öre per 1 000 meter.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å

överenskommen areal, dock minst 3 200 sträckfamnar eller 5 500 meter, eller

— där uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma

areal, utgår för verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 8

öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter för varje fullt 1 000- tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram

avräknade sockerbetor per hektar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom

eller annat laga förfall är förhindrad fullgöra åtaget arbete, skall kvantitetstillägget

utgå i proportion till upptagen areal.

För samtliga betodlare gäller, att kvantitetstillägg skall utbetalas senast

tre veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Betodlare skall,

sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats, för betai-betare som så

påfordrar förete skriftlig, av Svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen

uppgift å sin medeiskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelse om skyldighet för sockerindustrien att avfordra betodlarna

sådan förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

lillkom för att hindra underbetalning av arbetskraften samtidigt med

att betodlarna genom det statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti. De

betarbetama i förbindelsen tillförsäkrade lönerna lia svarat mot bestämmelserna

i gällande kollektivavtal.

Under tiden 1934—1940 gällde även ett åtagande för sockerindustrien att

bestrida 50 procent av kostnaderna för statens sockemämnd. Från och med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

budgetåret 1940/41 bekostas sockernämndens verksamhet helt av statsmedel.

För ändamålet bar riksdagen anvisat för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett förslagsanslag av 50 000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1942/43—1945/46 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 45 000

kronor. För budgetåret 1946/47 har riksdagen anvisat ett belopp av likaledes

45 000 kronor.

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1946.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1946

gäller en efter förhandlingar mellan vederbörande lantarbetsgivarorganisationer

och lantarbetarorganisationer i mars 1946 träffad överenskommelse

rörande nytt kollektivavtal. Enligt detta skall i huvudsak tillämpas följande.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 29 öre för första hackningen,

94 öre för gallringen, 51 öre för hackningen närmast efter gallringen

och 24 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning, allt per

100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker före gallringen,

priset för den senare höjes till 1 krona 12 öre per 100 sträckfamnar. Motsvarande

ersättning för 1 000 meter utgöra 1 krona 63 öre, 5 kronor 28 öre,

2 kronor 86 öre, 1 krona 35 öre och 6 kronor 29 öre. För 1946 års sockerbetskampanj

garanteras arbetarna utförande av minst tre arbetsmoment vid

sommarskötseln av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående

hackning och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra

arbetsmomentet som två och betalas med 1 krona 18 öre per 100 sträckfamnar

eller 6 kronor 62 öre per 1 000 meter. Förenämnda grundpris är beräknat

efter 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar eller 3 330 plantor för

1 000 meter. Tillägg till eller avdrag från grundpriset skall göras efter följande

grunder. Tillägg utgår, som ökar med 1 krona 50 öre för varje tusental

plantor utöver 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar upp till ett antal av

46 000 plantor men över detta antal återigen minskar med 1 krona 50 öre

per 1 000 plantor. Avdrag sker för plantantal understigande 38 000 med 1

krona 50 öre för ett vart av de tre första tusentalen plantor och därefter

med 3 kronor för tusental, allt per 6 400 sträckfamnar.

För upptagning av sockerbetor utgår ersättning vid ett plantantal av

38 000 per 6 400 sträckfamnar med 8 kronor per 400 sträckfamnar respektive

11 kronor 23 öre per 1 000 meter, om upptagningen skett före den 25

oktober (i Östergötland och Västergötland före den 15 oktober), med 8

kronor 50 öre per 400 sträckfamnar respektive 11 kronor 93 öre per 1 000

meter, om upptagningen skett under tiden 25 oktober—9 november (i Östergötland

och Västergötland under tiden 15—25 oktober), samt med 9 kronor

90 öre per 400 sträckfamnar respektive 13 kronor 89 öre per 1 000 meter,

örn upptagningen skett efter den 9 november (i Östergötland och Västergötland

efter den 25 oktober). Tillägg respektive avdrag med 15 öre per 400

sträckfamnar (21 öre per 1 000 meter) sker för varje tusental plantor över

respektive under 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

11

För arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller där överenskommelse örn

viss areal ej träffats kvarstannat tills skörden på egendomen är slut, samt

för arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen

den 1 november, skall den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningsliden

utgöra minst den för tiden 25 oktober—9 november (i Östergötland

och Västergötland 15—25 oktober) angivna.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å

överenskommen areal, dock minst 3 200 sträckfamnar eller 5 500 meter, eller

där uppgörelse örn viss areal ej föreligger upptagit minst samma areal, utgår

för verkställt upptagningsarbete kvantitetstillägg med 8 öre per 400 sträckfamnar

eller 11,2 öre per 1 000 meter för varje fullt 1 000-tal kilogram per

hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram avräknade

sockerbetor per hektar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat

laga förfall är förhindrad fullgöra arbete, skall kvantitetstillägget utgå i proportion

till upptagen areal. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra

annat fortlöpande arbete, lia rätt till eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget

av upptagningsarbetet.

Arbetare, som utfört enbart ackordsarbete, skall erhålla semesterlön med

4 procent av den sammanlagda arbetsförtjänsten för varje tremånadersperiod

av kvalifikationsåret, under vilken han kommit upp till en förtjänst,

motsvarande minst 16 gånger den genomsnittliga dagsförtjänsten. Genomsnittlig

dagsförtjänst skall i semesterhänseende anses utgöra för manlig arbetare

11 kronor och för kvinnlig arbetare 9 kronor. Såsom kvalifikationsår

räknas tiden 1 maj—30 april. I övrigt skola semesterlagens bestämmelser

tillämpas.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1944.

Såsom förut nämnts lia statsmakterna för odlingsåren 1932—1944 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år skulle låggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars det

år, 1 Mitonia odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån dragits

den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset .skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt .skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje Vin procent ökning eller minskning i medelsockerhalten .skulle betpriset

röna ett tillägg eller avdrag med Vigo av grundpriset. Till följd av stals
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

makternas åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna regel om betprisets

fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid en

uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande odlingen

under åren 1942—1944 bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre och för 1945 års

odling sattes grundpriset till 4 kronor 65 öre, varjämte odlarna inom vissa

områden erhållit ett arealtillägg.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Hela 1 Deciton

riket j per

ton '' hektar

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

1932/33 ....

40 681

1540 398

380

16-95

230-00

13-66

-1

24366

1933/34 ....

50 574

1 839 914

364

18-16

225-00

30-38

25538

1934/35 ....

50 572

1 861 939

368

16-39

225-00

5-48

230-48

1935/36 ....

50 640

1 865 930

369

17-52

225-00

21-38

4-00

250-38

1936/37 ....

51 368

1 799 565

350

18-19

225-00

30-80

12-00

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-63

288-63

1938/39 ....

50 760

1 834 081

361

17-58

270-00

26-66

296''66

1939/40 ....

50 750

1 902 212

375

17-69

270-00

28-52

_

298-52

1940/41 ....

54 439

1 859 635

341

17-82

310-00

35-26

_

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

_

463''04

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16-89

450''00

2503

.

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

450-00

30-80

480-80

1944/45 ....

54 979

1 803 350

328

17-04

450-00

29-12

_

479-12

1945/46 ....

54 586

1814 414

332

17-51

465-00

43-88

—

1 508-88

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår Tillverkat Tillverkad

råsocker, ton raffinad, ton

1932/33 ..................... 233 593 228 398

1933/34 ..................... 304 310 250 738

1934/35 ..................... 270 063 251 488

1 Därjämte ha till betodlare som år 1945 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings

eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget på dessa odlares betskörd —

utgjorde 8’33 öre per deciton.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

13

0

Tillverkat

Tillverkad

Kampanjår

råsocker, ton

raffinad, ton

1935/36 ...........

.......... 293 053

262 659

1936/37 ...........

.......... 298 278

258 093

1937/38 ...........

.......... 345 428

292 127

1938/39 ...........

.......... 292 359

272 764

1939/40 ...........

.......... 308 411

343 727

1940/41 ...........

.......... 300 263

263 782

1941/42 ...........

.......... 308 580

262 650

1942/43 ...........

.......... 263 983

237 237

1943/44 ...........

.......... 290 907

239 641

1944/45 ...........

.......... 278 668

273 575

1945/46 ...........

.......... 295 046

259 000

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde

tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande

tablå varierat under de olika monopolåren.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

Vä 1932—28/2 1933

Vs 1933—28/2 1934

l/a 1934—28/2 1935

Vs 1935—29/s 1936

Vs 1936—28/2 1937

Vs 1937—28/2 1938

Vs 1938—29/s 1940

31 öre per kg

31 öre per kg för tiden V3—S1/s 1933

.30 öre per kg därefter

30 öre per kg

30 öre per kg

31 öre per kg för tiden V3—20/11 1936

130 öre per kg därefter

32 öre per kg

32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

.staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de nied sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster. Det

har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Majit så avvägas, att den staten

åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar,

en princip som emellertid under de senaste åren, i syfte

att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra följas.

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

14

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

28/2

1932—28/s

1932 ...............

............. 31

37

38

29/8

1932—13/9

1932 ...............

38

39

14/9

1932 -ai/5

1933 ...............

............. 31

37

38

Ve

1933— 7/e

1933 ...............

............. 30

36

37

8/e

1933— 8/9

1933 ...............

............. 31

37

38

9/9

1933—19/9

1933 ...............

............. 32

38

39

20/9

1933— 22/u

1933 ...............

............. 31

37

38

28/ll

1933 —22/i

1934 ...............

............. 30

36

37

23/j

1934— e/s

1934 ...............

............. 31

37

38

V8

1934—29/2

1936 ...............

............. 30

36

37

Va

1936—w/u

1936 ...............

............. 31

37

38

20/u

1936—27/i

1937 ...............

............. 30

36

37

28/j

1937—21A

1939 ...............

............. 32

38

39

22/4

1939— 3/e

1939 ...............

............. 33

39

40

4/s

1939—23/,

1939 ...............

40

41

24/,

1939—30/,

1939 ...............

............. 33

39

40

31/,

1939— e/i 2

1939 ...............

38

39

7/l2

1939—31/s

1940 ...............

............. 34

40

41

b''4

1940—28/a

1941...............

............. 38

44

45

V8

1941— 4/u

1941...............

............. 41

47

48

ä/ll

1941—12/,

1942 ...............

51

52

13/,

1942—

............. 49

55

56

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste

räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med den 1 augusti ena

året till och med den 31 juli nästa år uppgått till följande myckenheter.

1935/36 .................................. 273 835 ton

1936/37 .................................. 270 106 »

1937/38 .................................. 271 812 »

1938/39 .................................. 293 221 »

1939/40 .................................. 326 387 »

1940/41 .................................. 252 023 »

1941/42 .................................. 245 954 »

1942/43 .................................. 264 752 »

1943/44 .................................. 228 423 »

1944/45 .................................. 276 275 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även sirap i

ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad raffinadförbrukning

av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran för

1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande strejken

i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från fabrikerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

15

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Majit den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Majit den 10 maj

1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till

efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den

nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att behandla

lönetvister mellan betodlare och betarbetare m. m. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor.

I skrivelse den 14 mars 1946 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

sin granskning av sockerbolagets verksamhet. Härutinnan

anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill, har alltsedan den nuvarande sockernämndens

tillkomst, alltså för åren 1939/40—1945/46, reglerats genom av

riksdagen årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget, innebärande

bland annat alt staten för de båda första kontraktsåren helt och för de därefter

följande åren i nedan angiven begränsad utsträckning svarar för täckning

av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters tillverkning

och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp (kapitalränta),

mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för sina inkomster av

samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angivna bestämmelser.

Frånsett de två första åren lia avtalens giltighet begränsats till ett år, men

ha avtalen efter förhandlingar årligen förnyats, varje gång med vissa ändringar,

förestavade av det senast gångna kontraktsårets erfarenheter. De ursprungliga

bestämmelserna ändrades sålunda i 1941 års kontrakt bland annat

därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter utbrötos ur statsgarantien och

fastlåstes vid ett visst fixerat belopp — 4,45 öre — per kilogram tillverkat

råsocker oavsett tillverkningens storlek. I 1942 års kontrakt medgavs vid i

stort sett oförändrade bestämmelser i övrigt en höjning av den på angivet

sätt låsta kostnadsposten från 4,45 till 5,22 öre, beroende på den genom krisen

förorsakade kostnadsstegringen å löner och material. I 1943 års kontrakt utsträcktes

den låsta kostnadsposten att omfatta förutom de tidigare däri ingående

kostnadsposterna flera av bolagets övriga kostnader för sockrets tillverkning

och försäljning ävensom förräntning av bolagets eget kapital (vinst).

Utanför den låsta posten kommo huvudsakligen alt ligga sådana på förhand

mera svårfixerbara kostnader såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage,

räntor och frakter. I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från

5,22 till 17,22 öre per kilogram tillverkat råsocker, siffran baserad dels på en

råsockertillverkning av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den

före prisstoppet den 1 november 1942 rådande hine- och kostnadsnivån. Från

och med 1943 års kontrakt är bolaget sålunda hänvisat till att inom den

låsta posten finna förräntning av bolagets i sockerrörelsen investerade kapital,

vilket givetvis för bolaget innebär utsikter till såväl vinster som förluster,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

växlande allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de inom

den låsta posten liggande kostnaderna. 1 1944 års kontrakt bibehölls den

låsta posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett samma

bestämmelser som i föregående års kontrakt, dock med den avvikelsen, att

staten garanterade bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass,

sorn vid kontraktsårets utgång översteg ett till 2 5Ö0 ton beräknat normallager,

varjämte vissa uttalanden gjordes rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna,

i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre betydande

förnödenheter. Vad slutligen angår innevarande verksamhetsår, alltså

1945/46, gälla i huvudsak samma bestämmelser som i 1944 års kontrakt,

dock med avvikelser i två avseenden. Sålunda höjdes den låsta posten från

17,22 till 17,33 öre per kilogram tillverkat råsocker, därigenom att i denna

post för enkelhetens skull inräknades ett belopp av cirka 300 000 kronor (=

cirka 11 öre per kg råsocker), vilket belopp genom Kungl. Maj:ts sommaren

1944 meddelade beslut garanterats bolaget för täckandet av dettas merkostnader

till följd av den då träffade avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte

intogs på hemställan av bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt

vilken bolaget på i kontraktet närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva

ersättnings- och surrogatvaror för bränsle och emballage till en prisnivå,

som motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret urspungligen

ingående varor. Det nu gällande kontraktet utgår den 31 juli 1946, dock med

vissa övergångsstadganden rörande lagerdispositioner och lagervärderingar

samt rörande salupriset å utgående sockerlager.

Nämndens enligt dess instruktion viktigaste uppgift, den att utöva fortlöpande

tillsyn över sockerbolagets verksamhet i vad denna beröres av

gällande kontrakt, har av nämnden utförts efter enahanda grunder, som

omnämnts i nämndens tidigare verksamhetsberättelser. Nämnden har sålunda

ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor, fallande under bestämmelserna

i § 5 i kontraktet, avseende bolagets redovisningsskyldighet för sina

inkomster samt statens åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader.

I sådant syfte har nämnden tagit del av bolagets protokoll samt genom

auktoriserad revisor och en biträdande revisor fortlöpande genomgått

och granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper, varvid på

grund av statskontraktens under de senare åren ändrade konstruktion och

utökning av bolagets utanför sockerrörelsen liggande verksamhet tillsetts,

att de olika kostnadsposterna påförts riktiga konti, så att ej sockerrörelsen

och därmed statsregleringen kommit att påföras kostnader, vilka

rätteligen bort drabba bolagets utanför sockerrörelsen liggande verksamhet.

Resultatet av granskningsarbetet har framlagts för nämnden i form av

rapporter och ingående, hela sockerrörelsen berörande analyser av bolagets

balans- samt vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar

i övrigt berörande sockerrörelsen och dess biprodukter, genom fortlöpande

överläggningar med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt

genom inspektion av bruk och andra anläggningar har nämnden följt och

bildat sig en uppfattning örn de viktigare affärshändelserna. Slutligen har

nämnden för fullgörande av sitt åliggande jämlikt § 5 e i instruktionen genom

periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och bruk

ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna

tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och deras förändringar

i fråga om socker och dess biprodukter, vilket föranlett anmälan till Kungl.

Maj:t rörande differensen mellan sockrets tillverkningskostnader och försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1

augusti 1934—31 juli 1935 har nämnden anfört.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

17

Sockerbolagets senast föreliggande bokslut och verksamhetsberättelse avser

tiden 1/s 1944—31/''7 1945 och har nämndens granskningsarhete under det

gångna kalenderåret därför huvudsakligen kommit att omfatta detta verksamhetsår.

De allmänna betingelserna för bedrivandet av bolagets verksamhet under

här ifrågavarande verksamhetsår lia varit väsentligt sämre än närmast föregående

är. Försämringen drabbade särskilt jordbruket i form av lägre arealutbyte.

Betskörden per hektar minskades sålunda från 37 117 till 32 801 kilogram

eller med 11,6 procent och råsockerskörden — vid en från 17,10 till

17,04 procent minskad sockerhalt — från 5 779 till 5 069 kg per hektar eller

med 12,3 procent. Betpriset nedgick på grund av den lägre sockerhalten från

4 kronor 81 öre till 4 kronor 79 öre per deciton och betinkomsten per hektar

från 1 804 till 1 586 kronor eller med 12,1 procent och blev därmed ungefär

densamma som för det ogynnsamma året 1942/43. För sockerbolagets del

motverkades försämringen i utfallet av betodlingen av den från 50 335 till

54 979 hektar eller med 9,2 % ökade betarealen och råsockerkvantiteten kom

härigenom endast att minska från 290 907 till 278 668 ton eller med 4,2 procent.

Den tillverkade råsockermängden motsvarade en raffinadkvanfitet å

cirka 243 000 ton, vilken kvantitet ungefär motsvarar landets konsumtion

vid nuvarande ransonering. Det för året gällande betpriset utgjorde oförändrat

4 kronor 50 öre, tillägget för högre sockerhalt 29,12 öre, allt per

deciton.

Beträffande själva sockerproduktionen har raffinadtillverkningen jämväl

här ifrågavarande år påverkats av 1944 års arbetsinställelse. Genom denna

föranleddes en eftersläpning i 1943/44 års raffinadproduktion i förhållande

till råsockertillverkningen, vilken eftersläpning måst inhämtas genom en väsentlig

utökning av 1944/45 års raffinadtillverkning. Denna senare har sålunda

ökats från 239 641 ton året 1943/44 till 273 575 ton året 1944/45. De

rörliga kostnaderna, liggande inom den låsta posten 17.22 öre, vilka påvilat

differensen mellan årets verkliga raffinadtillverkning och den mot råsoc.kerproduktionen

svarande raffinadtillverkningen, ha härigenom helt måst

bäras av 1944/45 års råsockerproduktion och därigenom kommit att oförmånligt

påverka bolagets för året redovisade driftsresultat. Den under året

låsta posten har liksom föregående år omfattat kostnadsposterna underhåll,

avskrivningar, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntningen av bolagets

eget kapital (vinst). Dessa poster har bolaget självt haft att täcka mot det

att bolaget oavsett produktionens storlek fått tillgodoräkna sig 17,22 öre för

varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Nämnden

har visserligen allt fortfarande följt dessa kostnaders utveckling men har ej

ansett sig numera behöva ägna dem samma ingående granskning som tidigare

år, då de ännu folio under statens garanti. Granskningsarbetet har därför

mera kunnat inrikta sig på att följa bolagets verksamhet i stort, att följa

den totala kostnadsutvecklingen och de mera betydelsefulla delkostnaderna

samt givetvis samtliga kostnader och intäkter, vilka alltjämt falla under statsgarantien.

Beträffande dessa senare har nämndens granskningsarhete fortgått

efter samma linjer, som angivits i tidigare berättelser. Nämnden bar

sålunda i görligaste mån sökt hålla de statsgaranterade kostnaderna nere,

tillsett att sammanblandning icke ägt rum mellan sockerrörelsens kostnader

och kostnader, hänförande sig till andra bolagets rörelser liggande utanför

sockerregleringen, varjämte nämnden föranstaltat om utredningar och undersökningar

rörande olika sidor i bolagets ekonomiska och industriella

Bihang till riksdagens jirotokoll 1946. 1 saini. Ar 243. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

verksamhet. Dylika utredningar oell undersökningar lia sålunda verkställts

rörande bränslekostnaderna och dessas av krisen betingade omkostnader,

rörande över- och undervikter vid bruken och den därav betingade råsocker - volymen och dennas omräkning i förkrigstillverkning, rörande paketemballagets

ersättande med billigare förpackningar ävensom rörande de ekonomiska

konsekvenserna av sockerförsäljning netto i stället för brutto för netto,

rörande den enligt särskilt beslut statsgarantien påvilande lönemerkostnaden

på grund av avtalsuppgörelsen 1944 i lönekonflikten lii. m. De sålunda verkställda

undersökningarna och utredningarna ävensom granskningen av bolagets

räkenskaper och verksamhet i övrigt ha föranlett icke obetydliga korrigeringar

å sta Isregleringens konto, i flertalet fall till dennas förmån.

Genom utredningen rörande råsockervolymen har med tillämpande av i

tidigare verksamhetsberättelser angivna grunder för fastställandet av överocli

undervikter vid bruken och för de nuvarande kvaliteternas omräknande

1 råsocker i avtalets mening den råsockerkvantitet, som skall ligga till grund

för beräkningen av det belopp bolaget enligt kontraktets 5 § 1 mom. äger tillgodoräkna

sig för täckandet av de låsta kostnaderna, fastställts utgöra

2 786 681 deciton mot i bokslutet angivna 2 788 290 deciton. Statsregleringen

kommer därför i innevarande års bokslut att gottskrivas ett belopp av 27 706

kronor 98 öre. De för verksamhetsåren 1942/43 och 1943/44 fastställda tillverkningssiffrorna

lia vidare visat sig något för höga, beroende på att vid

tiden för siffrornas uträknande vissa silos ej varit tömda. Vissa underskott

ha härigenom framkommit, varför statsregleringen vederbörligen gottskrivits

i det gångna årets bokslut.

Bolagets under året havda kostnader för materialier och förnödenheter

ha granskats beträffande inköp, förbrukning och lagerhållning. Av de olika

förnödenheterna har nämnden givetvis ägnat särskild uppmärksamhet åt

de statsgaranterade och av dessa särskilt åt de större och betydelsefullare,

nämligen bränsle och emballage. Bränslekostnaderna per deciton råsocker

och raffinad lia under året väsentligt fördyrats, för råsockerbruken med 17,7

procent och för raffinaderierna nied 20,5 procent, beroende för råsockerbrnken

huvudsakligen på förhöjda förbrukningspriser å stenkolen, för raffinaderierna

på ökad övergång till de väsentligt dyrare ersättningsbränslena

ved, torv, koksgrus och sågspån ävensom givetvis på det fördyrade förbrukningspriset

på stenkolen. Den ökade stenkolskostnaden åter har föranletts

dels av den ökade övergången till de nied hänsyn till värmevärdet och

de ökade hanteringskostnaderna väsentligt dyrare svenska stenkolen och

dels av den genom de låga stenkolsinköpen under året och den ökade stenkolsförbrukningen

väsentligt utökade rekonstruktionen av stenkolslagren,

varvid rekonstruktionen av försiktighetsskäl och på grund av svårigheten

att erhålla utländska kol skett i svenska stenkol till ett därav föranlett väsentligt

förhöjt rekonstruktionspris. Bränslekontot har härjämte kommit att

påföras väsentligt ökade omkostnader, föranledda av den bolaget av kristiden

påtvungna ökade användningen av kristidsbränslen. Beträffande emballagekostnaderna

förete dessa för året nedgång, beroende huvudsakligen

på prissänkning på paketemballaget, vilken likväl uppväges av den i ungefär

motsvarande mån minskade vinsten å bolagets inom sockerrörelsen redovisade

tryckeri. I samband med granskningen av emballagekostnaderna

har nämnden vid skilda tillfällen de senare åren och även under det sistförflutna

med bolagets ledning diskuterat den av nämnden såsom önskvärd

ansedda övergången till försäljning netto i stället för såsom hittills

brutto för netto, och har nämnden låtit bolaget verkställa upprepade utredningar

rörande kostnaderna och sättet för övergång lill nettoförsäljning.

Bolagets ledning har, när frågan hösten 1945 upptogs till ny behandling,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

19

förklarat sig villig att på så sätt övergå till nettoförsäljning, att å paketsockrets

emballage skulle angivas nettovikten i gram av den sockermängd, som

ett paket med bruttovikten 1 kilogram innehölle. I övrigt anförde bolaget

till försvar för det hittillsvarande försäljningssystemets bibehållande, att

detta system icke kunde anses strida mot de senare årens slatsavtal, då det

tillämpats långt före dessa avtals tillkomst. Sockerbolaget kunde under avtalstiden

icke på något sätt draga någon ekonomisk fördel av detta system,

då varje belopp, som inflöle vid sockerförsäljningen, inginge i den redovisning,

som läge lill grund för bestämmandet av sockerpriset och, örn detta

ej täckte bolagets kostnader, för fixerandet av de statsanslag, som under de

senare åren anvisats för infriande av statens garanti gentemot bolaget. Vidare

framhölls, att å paketen redan angivits, att försäljningen skedde brutto

för netto, att konsumenterna hade möjlighet att köpa socker i lös vikt och

följaktligen hade fritt och öppet val att köpa dylikt socker eller paketsocker,

att en omläggning av paketförsäljningen till nettoförsäljning skulle

stegra sockerpriset med 2 öre per kilogram, varjämte komme betydande

kostnader för omställning av paketeringsmaskinerna. Något avgörande i

denna fråga bar icke under året fattats utan skall densamma upptagas till

förnyad behandling vid 1946 års förhandlingar rörande nytt sockeravtal.

Av övriga statsgaranterade kostnader lia särskilt sjöfrakterna underlegat

granskning, då transporterna av råsocker och kalksten huvudsakligen ägt

rum medelst egna och dotterbolags båtar. De egna fraktdebiteringarna ha

härvid konstaterats icke överstiga de i marknaden gällande fraktsatserna.

Enligt särskilt Kungl. Maj:ts beslut innefattas icke i den låsta posten,

17,22 öre, viss del av de ökade lönekostnader, vilka äro en följd av förlikningen

i avtalstvisten mellan bolaget och dess arbetare våren 1944. Dessa

merlöner skola sålunda täckas av statens garanti för icke låsta poster. Då

avtalet löper från och med den 13 juni 1944, lia merkostnaderna av denna

anledning utgjort, för tiden 13/a—31/- 1944 27 029 kronor 60 öre och för

verksamhetsåret 1944/45 244 932 kronor 48 öre eller sammanlagt 271 962

kronor 8 öre, vilket belopp påförts det gångna årets statsreglering. För innevarande

verksamhetsår ha dessa merlöner inräknats i den låsta posten,

17.33 öre.

I samband med granskningen av räntekontot har nämnden liksom tidigare

år sa långt detta låtit sig göra följt den fortgående nyinvesteringen av

kapital i rörelsegrenar, liggande utanför sockerrörelsen. Sedan förkrigsåret

har det i samtliga sidorörelser investerade kapitalet ökats från cirka

6 900 000 till cirka 13 100 000 kronor år 1942/43, då denna investering redovisades

såsom högst. Sedan dess har genom avskrivningar och innehållna

vinstmedel ett visst återflöde av investeringsmedel ägt rum, uppgående

för de två sista verksamhetsåren till cirka 2 300 000 kronor. Då en ökad

investeringsverksamhet i sidorörelserna kan komma att tillskynda statsregleringen

ökade räntekostnader, lia givetvis hithörande investeringar uppmärksammats

av nämnden. Frågan Inar likväl tills vidare lämnats öppen, då

dessa kapitalinvesteringar i binäringar hittills huvudsakligen föranletts dels av

nödvändigheten att trygga bränsleanskaffningen, dels av önskvärdheten av

ett ur folkförsörjningssynpunkt fullgott utnyttjande av sockernäringens avfalls-

och biprodukter.

De av bolaget under det senast gångna året gjorda investeringarna i sidorörelser

avse huvudsakligen torkanläggningar. Fullständiga dylika i förening

med total återtagning av avloppsvattnet finnas för närvarande färdigställda

vid tretton av bolagets råsockerbruk. Dessutom lia under året anläggningarna

för bolagets frästorvstillverkning vid Flåsmyr fullt färdigställts och varit

i full drift. Leveranserna av frästorv till bruken lia under det gångna året

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

utgjort 14 264 ton, vilka debiterats bruken efter samina av priskontrollnämnden

föreslagna och av sockernämnden godkända grunder som närmast

föregående år.

Den av livsmedelskommissionen anbefallda beredskapslagringen har under

året föranlett en kostnad av 238 117 kronor 53 öre. Motsvarande kostnader

de tre närmast föregående åren lia utgjort respektive 189 809, 181 653

och 209 291 kronor. Kostnaderna lia samtliga år påförts sockerrörelsens

fraktkostnadskonto. Beredskapslagren äro sedan den 1 augusti 1945 under

avveckling och lia sedan dess väsentligt minskats. Beredskapskostnaderna

komma därför i innevarande års bokslut att väsentligt nedgå.

Bolagets likviditetsställning har under det senast gångna året väsentligt

förbättrats, i det de främmande skulderna minskat med cirka 15 000 000

kronor, samtidigt som de lätt realiserbara tillgångarna ökat med cirka

27 500 000 kronor. Likviditetsförbätlringen utgör sålunda cirka 42 500 000

kronor och kan huvudsakligen tillskrivas utförsäljningen av det danska sockret

samt minskningen i lagren av svenskt socker ävensom av lagren av vissa

iförnödenheter, framför allt bränsle. En följd av den förbättrade likviditeten

har även varit, att del mellan riksbanken och sockerbolaget i november 1942

träffade finansieringsavtalet, vilket sedan dess upprepade gånger förlängts,

vid dess utlöpande i maj 1945 icke förnyats. Det bolagets kreditbehov, som

hittills täckts av riksbanken i enlighet med nyssnämnda avtal, har likväl endast

varit det, som betingats av det i förhållande till tillverkningskostnaderna

allt för låga sockerpriset ävensom av kostnaderna för sockerimporten

från Danmark, medan bolagets normala löpande kreditbehov på vanligt sätt

täckts hos bolagets bankförbindelse. Sedan den danska sockerimporten numera

i det närmaste avvecklats, finansieras förlusten av det för låga sockerpriset

helt med bolagets medel. Någon kredit i riksbanken har bolaget därför

ansett sig för närvarande icke behöva taga i anspråk.

Såsom omnämndes i 1943/44 års verksamhetsberättelse hade nämnden och

bolaget enat sig örn att rekonstruktionsfonderna å låsta konti skulle för ernående

av förenkling och i arbetsbesparande syfte under tiden intill dess

slutuppgörelse skedde, icke behöva uträknas i detalj och för varje särskild

förnödenhet för sig utan regleras mera summariskt med ledning av gällande

index eller med hänsyn till vid respektive bokslutstillfällen gällande prisnivå.

På grund härav har bolaget i det gångna årets bokslut inskränkt sig till att

konstatera värdeförändringarna inom normallagret gentemot närmast föregående

år, varvid vid eventuell ökning eller minskning motsvarande justeringar

ägt rum i de utgående rekonstruktionsskulderna. Enligt avtalets 5 §

2 mom. 3 hade bolaget härjämte på sätt och villkor, som i avtalet närmare

angivas, varit berättigat att nedskriva brännmaterialier och emballage av

ersättnings- och surrogatkaraktär till en prisnivå, motsvarande bolagets bokföringspris

å i normallagret ursprungligen ingående varor. Dylik omräkning

och nedskrivning av hithörande ersättningsvaror har likväl ej ägt rum i det

gångna årets bokslut, då densamma ansetts alltför arbetskrävande, men är

avsedd att vidtagas vid avtalets eventuella upphörande eller vid eventuellt

vidtagna större ändringar i detta.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret V8 1944—31/7 1945 företer,

sedan de under beloppet 17.22 öre per tillverkat kilogram råsocker innefattade

kostnaderna ävensom de garanterade kostnaderna blivit täckta och sedan

etet av riksdagen för täckande av differensen mellan tillverkningskostnaderna

och det i förhållande till dessa alltför låga försäljningspriset anvisade anslaget

å 22 000 000 kronor tagits i anspråk, en statsregleringens fordran å

sockerbolaget å 4 866 787 kronor 65 öre. Å statsregleringens konto inbalanserades

vid verksamhetsårets början, alltså den 1 augusti 1944, en statsregle
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 243.

21

ringens fordran å bolaget nied 1 792 072 kronor 14 öre, vilket belopp fick

innestå hos bolaget. För täckande av den linder året på grund av de i förhållande

till tillverkningskostnaderna alltför låga sockerprisen uppkommande

förlusten har kontot krediterats med förenämnda belopp av 22 000 000 kronor,

vilket belopp på hemställan av nämnden beviljades av riksdagen och av

statskontoret inbetalades till bolaget i maj 1945. Beloppet var beräknat nied

viss säkerhetsmarginal, varför av denna anledning och på grund av den betydande

exporten till Finland och Norge ävensom på grund av den ökade

inhemska raffinadförsäljningen vid verksamhetsårets slut en sockerrörelsens

fordran å bolaget kunde utbalanseras med, som nämnts, 4 866 787 kronor

65 öre. Bolagets skuld till statsregleringen hade sålunda under året av nyss

angivna orsaker ökats med 3 074 715 kronor 51 öre. Om hänsyn ej tages till

den av statskontoret gjorda inbetalningen, har å kontot under verksamhetsåret

1944/45 uppstått en förlust å 18 925 284 kronor 49 öre mot en förlust

de två närmast föregående åren å respektive 19 181 444 kronor 76 öre och

21 114 478 kronor 14 öre. Förlusten å själva sockerrörelsen under året enligt

räkenskaperna, sedan bolaget tillkommande kapitalränta beräknats enligt

bestämmelserna i avtalet, utgör 18 839 641 kronor 74 öre samt för verksamhetsåren

1942/43 och 1943/44 respektive 19 910 245 kronor 69 öre och

21 084 923 kronor 34 öre, beloppen utgörande kostnader, vilka icke kunnat

täckas av respektive års inkomster av försäljningen av socker och dess biprodukter.

Orsaken härtill har givetvis varit, att socker- och sirapsprisema

icke fått höjas i samma mån, som priserna för betornas inköp och förädling

stigit. Differensen mellan förlusten å statsregleringens och sockerrörelsens

konti föranledes liksom tidigare år av diverse tillkommande eller avgående

poster, hänförande sig huvudsakligen till korrigeringar i tidigare års räkenskaper,

föranledda av nämndens efterföljande och successiva granskning av

bolagets räkenskaper. Bolagets i bokslutet utbalanserade skuld till statsregleringen

är ej heller för det gångna året definitiv utan kommer att öka med

visst belopp, representerande kostnader, vilka kunnat gottskrivas statsregleringens

först i innevarande års räkenskaper. Nämndens granskning av sockerbolagets

verksamhet och räkenskaper har ännu ej hunnit slutföras för det

år, som bokföringsmässigt avslutas den 31 juli 1945, varför här kunna framkomma

ytterligare poster, som kunna komma att öka eller minska det förut

angivna överskottet.

Beträffande verksamhetsåret 1945/46 har nämnden anfört följande.

Gentemot närmast föregående år utvisar arealen någon sänkning men

betskörden per hektar en mindre ökning. Den är dock fortfarande låg eller

endast 33 185 kilogram. I övrigt äro kampanjsiffrorna för såväl betodlarna

som sockerbolaget förhållandevis gynnsamma. För jordbrukets del motverkas

det låga arealutbytet av en från 17,04 lill 17,51 procent ökad sockerlialt,

vidare av del för året med 15 öre jior decilon höjda betpriset ävensom av

det på grund av den ökade sockerhalten med ungefär samma belopp höjda

tilläggspriset. Totala betpriset har härigenom ökats från 479,12 öre år 1944/45

till 508,88 öre innevarande år oller med cirka 6 procent, det högsta hittills

under statsregleringsperioden uppnådda. Härlin kommer det särskilda arealtillägget

vid vissa bruk, sammanlagt cirka 177 000 kronor, varigenom det

totala genomsnittliga betpriset ökas lill 510 öre. Betinkomsten i kronor

per hektar blir härigenom trots det minskade arealutbytet cirka 7,5 procent

bättre än föregående år. För sockerbolaget innebär givetvis den relativa

minskningen i betkvantiteten vid en icke oväsentligt högre sockerlialt en

fabrikationsfördel, åtminstone i tillverkningsprocessens början. Råsockerskörden

per hektar beräknas lia ökats med cirka 6,0 procent och den tillver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

kade råsockerkvantitcten från cirka 278 700 till cirka 295 000 ton. Härjämte

ha fördelar ernåtts igenom lägre undervik! och renare hetor. Undervikt och

smutsprocent utgöra sålunda respektive 0,61 och 11,52 procent mot respektive

1.47 oell 13.62 procent närmast föregående år. Den tillverkade råsockermängden

motsvarar efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga

råsockerkvantiteten en raffinadtillverkning å cirka 259 000 ton. vilken kvantitet

något överstiger landels behov vid nuvarande ransonering.

Resultatet av årets hetodling kan sålunda anses såsom förhållandevis tillfredsställande.

Svårare är givetvis att redan nu, när endast halva verksamhetsåret

tilländagått, göra några bestämdare uttalanden rörande årets sockertillverkning

och dess ekonomiska slutresultat. Råsockerkampanjen har

visserligen avslutats och halvårsbokslut föreligger, men ovisshetsmomenten

äro givetvis mångahanda. Nämnden har emellertid liksom tidigare år genom

förkalkyler och kostnadssammanställningar sökt bilda sig en uppfattning

om det sannolika utfallet av årets sockerrörelse. Kvantiteterna tillverkat råsocker

och raffinad utgöra respektive 295 000 och 259 000 ton, den senare

kvantiteten givetvis under förutsättning av raffinering av hela den därför tillgängliga

delen av årets råsockerkvantitet. Beträffande tillverkningskostnaderna

komma de i den låsta posten innefattade kostnaderna att öka från

17,22 till 17,33 öre per kilogram tillverkat råsocker, därigenom att i 1945 års

avtal de förenämnda genom särskilt Kungl. Maj:ts beslut garanterade merkostnaderna

å lönekontot inräknats i den låsta posten. Av de garanterade

kostnaderna är betkostnaden den ojämförligt största och mest betydelsefulla,

utgörande under verksamhetsåret 1944/45 78,2 procent av totala råsockerkostnaden.

I 1945 års avtal höjdes grundpriset för 16-procentiga hetor med

15 öre till 4 kronor 65 öre per deciton, varjämte för odlare, som tecknade

kontrakt med Mörbylånga, Roma. Linköpings och Lidköpings sockerbruk,

tillkom ett arealtillägg av 20 kronor per hektar. Då sockerhalten under året

ökat från 17.04 till 17,5t procent, tillkommer för den högre sockerhalten 43,88

öre mot 29,12 öre närmast föregående år. Totalt har sålunda betpriset under

året ökat från 4 kronor 79 öre år 1943/44 till 5 kronor 10 öre innevarande

år, innebärande en ökning med 30,98 öre per deciton eller med cirka 5 620 000

kronor. Betutgiften per 100 kilogram råsocker kommer härigenom att ökas

från 31,29 till 31.67 öre per kilogram. Av övriga garanterade kostnader komma

räntor att väsentligt minska på grund av lägre lagerhållning av socker

och förnödenheter. Beträffande slutligen bränslekostnaderna är ovissheten

rörande kostnadsläget här starkt framträdande. På grund av situationen på

bränslemarknaden har bolaget enligt direktiv av bränslekommissionen i betydande

utsträckning måst övergå till ersättningsbränslen, såsom ved, torv,

koksgrus. sågspån samt svenska stenkol. Samtliga dessa bränslen ställa sig

emellertid väsentligt dyrare än utländska kol, även sådana av krigstidens

starkt försämrade kvalitet. Verkningsgraden är härjämte lägre och hanteringskostnaderna

väsentligt högre. För motverkande av de ytterligare stegringar

i bränslekostnaderna som härav skulle lia blivit följden samt givetvis

även i bränslebesparande syfte har bolaget beslutat att från och med den 1

augusti 1945 framställa en ytterligare bränslebesparande krisraffinad, s. k

nödfallsraffinad eller skärpt krisraffinad. Den nya metoden medför icke någon

ändring av KK-sockrets kvalitet men föranleder, då omsmältning icke

äger rum, att E-sockret icke längre tillverkas. Härigenom beräknar bolaget

att cirka 10 000 ton kol å 7 000 kalorier komma att inbesparas, varjämte

även en del andra besparingar kunna göras, särskilt i fråga om arbetskraften.

I detta senare hänseende berör åtgärden även statsregleringen, då härunder

innefattas kostnader, liggande inom den låsta posten 17,33 öre per kilogram

tillverkat råsocker. Med för närvarande gällande bränslepris och arbetslöner

beräknas åtgärden innebära en besparing å cirka 1 200 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition nr 243.

23

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under statsregleringsperioden

framgår av följande av nämnden uppgjorda sammanställning

över kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad raffinad. Såsom basår

har nämnden därvid valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna ännu icke påverkats

av kristidens prisförhöjningar och då raffinadproduktionen, 272 764

ton, ej i nämnvärdare mån avvek från genomsnittsproduktionen för hela

statsregleringsperioden, 270 102 ton. Detta års kostnader lia i sammanställ
-

ningen upptagits till 100.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Betor ......................

100

99-6

117-0

148-5

167-3

3 66*2

166-6

Avlöningar.................

Materialier:

100

94-0

119-5

121-3

144-8

131-5

137-6

förbrukningsartiklar.......

100

118-5

137-0

146-3

161-1

150-0

161-1

emballage ................

100

111-8

157-4

191-2

223-5

217-6

194-1

Bränsle .....................

100

166’2

238-4

207-9

260-9

259-6

315-9

Underhåll ..................

100

101-3

147-1

109-8

128-8

148-4

128-1

Råsockerfrakter.............

100

125-3

165-3

157-3

173-3

158-7

150-7

Raffinadfrakter.............

100

112-8

143-6

130-8

171-8

139-7

138-5

Skatter.....................

100

256-5

148-4

174-2

200-o

221-0

182-3

Räntor.....................

100

13-6

—

77-3

136-4

100-0

72-7

Avskrivningar..............

100

89-9

110-1

134-8

144-3

165-8

139-9

Kapitalränta (vinst).........

100

78-5

87-8

86-0

98-8

97-1

94-2

Övriga .....................

100

100-9

105-6

140-2

197-2

213-1

174-8

Summa kostnader

100

103 3

1233

1418

leio

1023

1613

Härav:

166''2

Betkostnad...............

100

99-6

117-0

148-5

167-3

166-6

Övriga kostnader .........

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

Tillverkning

Råsocker ton.............

292 359

308 411

300 263

308 580

263 983

290 907

278 668

Raffinad ton..............

272 764

343 727

263 782

262 650

237 237

239 641

273 575

Rörande kostnadsutvecklingen har nämnden anfört.

Totala tillverkningskostnaden har under de fem första statsreglerade åren

intill verksamhetsåret 1943/44 stegrats med 64 procent, varefter en fortgående

nedgång föreligger. Den för sockerprisets höjd mest avgörande kostnadsposten

är givetvis betkostnaden, vilken senaste verksamhetsår utgjorde

78,2 procent av råsockerkostnaden och 60,2 procent av totala raffinadkostnaden.

Betkostnaden har under statsregleringsperioden stegrats med cirka

67 procent men har de senaste tre åren legat i det närmaste oförändrad, beroende

på frånvaron av prisstegringar dessa år. Av övriga kostnader är

bränslekostnaden den största och mest betydelsefulla. Kostnadsstegringen

utgör här cirka 216 procent, den stora stegringen de senaste åren beroende

huvudsakligen på övergång till svenska stenkol och den stegrade förbrukningen

av de dyrare ersättningsbränslena, framför allt ved och torv. Uppgången

i emballagekostnaden under perioden har huvudsakligen föranletts

av den fortgående övergången till paketemballage, uppgången i fraktkostnaderna

åter av stegringen i sjöfrakter och försäkringspremier. Kostnadssänkningar

under perioden förete endast räntor och kapitalräntan. Nedgången

i de förra är en följd av likviditetsförbättringen. Kapitalräntan (vinsten)

har samtliga år under statsregleringsperioden legat under förkrigsårets nivå.

För senaste verksamhetsåret föreligga däremot övervägande kostnadsminskningar,

beroende dels på den stora raffinadtillverkningens inverkan pa de

fasta kostnadernas gestaltning, dels på kostnadsminskningar genom minska
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

de råsockertransporter, minskat underhåll vid raffinaderierna samt minskade

avskrivningar å kristidsvaror. Nämnvärda kostnadsökningar förete endast

avlöningar, förbrukningsartiklar och bränsle. Kostnadsstegringen för bränsle

har redan berörts. Ökningen i lönekostnaderna åter är en följd av löneökningen

i 1944 års löneavtal, medan kostnadsökningen för förbrukningsartiklar

föranletts av stegrade fraktkostnader för kalk ävensom ökad förbrukning

av dyrare ersättningsvaror. Totalt har tillverkningskostnaden senaste

verksamhetsår minskat från 162,3 till 161,3, varav betkostnaden ökat

från 166,2 till 166,6 medan övriga kostnader minskat från 157,4 till 154,4,

allt i procent av förkrigskostnaden.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsåljningspris

framgår av följande sammanställning, där siffrorna för förkrigsåret

1938/39 upptagits till 100.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

Betkostnad .....................

100

99''6

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

Övriga tillverkningskostnader ....

100

1081

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

Summa tillverkningskostnader

100

103-3

1233

1418

l(»4o

162 3

161-3

Medelförsäljningspris i Sverige....

| Medelförsäljningspris inkl. export.

100

105-3

119-4

132-7

147-2

148-1

147- 4

148- 7

Nämnden har beträffande differensen mellan tillverkningskostnaderna och

medelförsäljningspriset anfört.

Försäljningsprisen ha, såsom av sammanställningen framgår, icke följt

kostnadsstegringen under de statsreglerade åren utan har differensen mellan

dem fortgående ökats, frånsett de två senaste åren, då genom nedgången i

tillverkningskostnaderna spänningen mellan kostnadspris och försäljningspris

något minskats. Sockerpriset, K5-priset, har däremot bibehållits oförändrat

allt sedan senaste stegringen den 13 juli 1942. De mindre förändringar,

som medelförsäljningspriset utvisar, äro helt föranledda av växlingen

i försäljningarna av de dyrare sockerkvaliteterna. För innevarande år torde

spänningen mellan kostnadspris och försäljningspris åter komma att öka på

grund av under året ökade betkostnader och sannolikt även ökade löner.

I fråga om nämndens befattning med frågor angående

tvister mellan odlare och arbetare örn löner samt

rörande den s. k. betavgiften har nämnden anfört.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockemämnd avgiva

förbindelse, enligt vilken betodlaren åtog sig dels att erlägga viss lägsta betalning

för betornas skötsel och upptagning, dels ock att för täckande av

vissa kostnader erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling.

De genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets

försorg skulle innehållas å odlarens betlikvider samt redovisas till

sockernämnden, skulle enligt bestämmande av Kungl. Majit användas till

vissa kostnader, som betodlingen i gemen kunde ha gagn av, såsom kontroll

vid betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1944 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Majit den 4 augusti 1944 fastställd till 4 kronor för varje uppmätt hektar av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

varje betodlares odling 1944. Sockerbolaget inlevererade den 23 februari

1945 till sockemämnden avgiftsmedel för år 1944 med tillhopa 219 904 kronor

4 öre. Den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Majit sockernämnden att

till bestridande av utgifter tili betodlingens gagn till Sveriges betodlares

cenlrallörening utbetala ett belopp av 219 904 kronor 4 öre att av central
-

föreningen användas enligt följande uppställning.

För centralföreningens egen verksamhet ............ kronor 88 491:27

För de till centralföreningen anslutna lokalföreningarnas

verksamhet .................................... » 131 412: 77

Summa kronor 219 904:04.

Sedan sistnämnda belopp utanordnats återstår ett från tidigare års betavgiftsmedel

resterande belopp av 51 kronor 76 öre. o .

Enligt 3 § i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlare att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift av intill

4 kronor för varje uppmätt hektar av odlingen. Den 23 augusti 1945 fastställde

Kungl. Majit betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna ha i vanlig

ordning inkasserats av sockerbolaget, som den 21 februari 1946 till sockernämnden

inlevererat de influtna avgiftsmedlen 218 346 kronor, lill fördelning

innevarande år står härefter tillgängligt ett belopp av 218 397 kronor

76 öre.

Såsom nyss erinrats, åligger det varje betodlare, som önskar erhålla det

bestämda betpriset, att i till sockemämnden avgiven förbindelse ataga sig

att för betornas skötsel och upptagning till den lejda arbetskraften utgiva ersättning

enligt i förbindelsen närmare angivna grunder. Erhåller betarbetaren

icke ersättning enligt berörda bestämmelser, är betodlaren enligt ifrågavarande

förbindelse pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig ha till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan

av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

Liksom under åren 1941—1944 vidtog sockemämnden till 1945 års betkampanj

åtgärder (bland annat annonsering i ett stort antal ortstidningar)

för att bland den inom betodlingen sysselsatta lejda arbetskraften sprida

ökad kännedom örn förefintliga möjligheter att hos nämnden inhämta upplysningar

angående den ersättning, som enligt odlarnas förbindelse till nämnden

skall utgå för utfört betarbete, ävensom att påkalla nämndens bistånd

för utfående av utebliven ersättning för dylikt arbete. Från betarbetarhåll

har man också i icke ringa utsträckning begagnat sig av dessa möjligheter.

Antalet hos nämnden under året gjorda förfrågningar i ämnet, övervägande

flertalet gällande kvantitetstillägg för betupptagning, har uppgått till cirka

600. Under odlingsåret har ett antal tvistefrågor rörande betarbetarlöner

hänskjutits till nämnden. Under tiden 1 mars—31 juli 1945 uppgingo tvisterna

till ett tiotal och för tiden därefter, d. v. s. huvudsakligen beträffande

tiden för arbetet med betornas upptagning 1945, har antalet dylika till nämnden

hänskjutna lönetvister varit ett sextiotal. Av ifrågavarande ärenden har

övervägande antalet blivit av nämnden slutligt prövat. Ett mindre antal

ärenden är beroende på utredning. Till jämförelse må nämnas, att de senaste

åren antalet dylika lönetvister inför nämnden hållit sig mellan sextio och

åttio årligen.

Beträffande bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor vid enskilda järnvägar har

sockernämnden anfört följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

Såsom nämnden anmälde i sin berättelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

den 15 oktober 1945 över verksamheten under det den

31 juli 1945 tilländalupna verksamhetsåret, hade nämnden lill sitt förfogande

för statsbidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor till

1944 års betkampanj ett belopp av 111918 kronor, utgörande reservationer

å de för budgetåren 1942/43 och 1943/44 anvisade reservationsanslagen av

100 000 kronor respektive 150 000 kronor. Statsbidrag år 1944 beviljades 5

enskilda järnvägsföretag med sammanlagt 97 275 kronor. Till år 1945 återstod

alltså ett belopp av 14 643 kronor. Vidare anvisade 1945 års riksdag

nytt reservationsanslag av 65 000 kronor för budgetåret 1945/46. Av det till

nämndens förfogande sålunda ställda beloppet 79 643 kronor beviljade

nämnden 4 enskilda järnvägsföretag genom skrivelser den 28 april 1945

statsbidrag för anläggningar till 1945 års betkampanj med tillhopa 58 090

kronor. Dessutom hade nämnden genom beslut den 22 november 1944 medgivit

Gotlands järnväg uppskov till 1945 års betkampanj med anläggningar

och arbeten, till vilka nämnden år 1944 beviljat bidrag med 8 000 kronor. Totala

bidragsbeloppet år 1945 uppgick alltså till 66 090 kronor, varav 55 740

kronor till nyanläggningar vid 7 stationer och 10 350 kronor till kompletteringsarbeten

vid 10 stationer.

På grund av verkstadskonflikten år 1945 kunde nyanläggningarna vid 3

stationer icke komma till stånd till 1945 års betkampanj, varför nämnden

på framställning av vederbörande järnvägsförvaltningar beviljat uppskov

med dessa anläggningars färdigställande till 1946 års kampanj. Övriga anläggningar

och arbeten lia besiktigats av nämndens kontrollant, före detta

distriktschefen E. von Friesen. Slutlig avsyning verkställdes den 24—25 oktober

och den 7—8 november 1945, varom redogörelse avgavs till nämnden

den 15 februari 1946. Redogörelsen, som utmynnade i ett tillstyrkande av

anläggningarnas godkännande, behandlades och godkändes av nämnden vid

sammanträde den 14 mars 1946.

För att få kännedom örn erfarenheterna rörande betlastningsanordningarna

under 1945 års kampanj riktade nämnden i likhet med föregående år en

anmodan till vederbörande järnvägar och till Sveriges betodlares centralförening

att till nämnden inkomma med yttrande häröver. Av de avgivna yttrandena

framgår, att erfarenheterna varit gynnsamma. De 4 under året tillkomna

nyanläggningarna utgöras av elevatorer av Hässleholms verkstäders

tillverkning, vilka varit i bruk vid statens järnvägar men visat sig otillräckliga

och utbytts mot lastningsanordningar med större kapacitet. På de mindre

stationer, där dessa elevatorer nu uppsatts, lia de varit fullt tillräckliga

och livligt uppskattats av betodlarna.

Den slutliga storleken av de år 1945 beviljade statsbidragen är ännu icke

känd, beroende särskilt därpå, att uppskov till år 1946 beviljats för tre aide

nämnda år beslutade anläggningarna. Det är emellertid tydligt, alt så

gott som hela det belopp, 79 643 kronor, som nämnden haft till sitt förfogande,

kommer att tagas i anspråk för bidrag till de år 1945 beslutade anläggningarna.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 9 november 1945 uppdrog Kungl. Majit åt statens

sockemämnd att i samråd med statens livsmedelskommission och statens

priskontrollnämnd vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å sockerbetsodling

och sockertillverkning samt därmed sammanhängande frågor, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

27

ansågos påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid .skulle kunna träffas

rörande 1946 års sockerproduktion m. m. Med anledning därav lia förenämnda

myndigheter verkställt erforderliga utredningar i ämnet samt förhandlat

med Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening rörande villkoren för 1946 års sockerproduktion och betodling.

I gemensam skrivelse den 6 april 1946 lia statens livsmedelskommission,

statens priskontrollncimnd och statens sockernämnd redogjort för det

bedrivna arbetet samt vid förhandlingarna erhållna resultat ävensom framlagt

vissa förslag rörande sockerproduktionen under år 1946.

Rörande den hittillsvarande statsregle ringen och

frågan o lii dess bibehållande har i skrivelsen anförts följande.

Sockerbolagets tillverkning och försäljning av socker och vissa biprodukter

samt statens förhållande till denna verksamhet har för de sju verksamhetsåren

1939/40—1945/46 reglerats genom av riksdagen godkända kontrakt

mellan staten och bolaget, innehållande bland annat vissa regler rörande

täckning av bolagets kostnader lör sockrets och vissa biprodukters framställning

och försäljning inklusive visst vinstbelopp (kapitalränta) samt en

bestämmelse om att bolaget är redovisningsskyldig! för sina inkomster å

samma rörelse. De för de tre åren 1943/44—1945/46 gällande kontrakten

inneburo bland annat, att bolaget för en serie utgiftsposter (skatter, underhåll,

avskrivningar, löner, omkostnader, förbrukningsartiklar, försäkringar

m. m. samt kapitalränta — tillsammans benämnda den låsta kostnadsposten)

tillerkänts ett fixerat belopp per kilogram råsocker. Däremot ligga sådana

på förhand mera svårfixerade poster som betkostnader, bränsleutgifter, emballage

m. m. under direkt statsgaranti och -kontroll.

Vid de innevarande år med sockerbolaget förda underhandlingarna —

därvid nämnderna liksom föregående år ansett anledning saknas frångå det

för sockerindustrien tillämpade reglerings- och prissättningssystemet — har

särskilt ingående behandlats den s. k. låsta kostnadsposten. Det belopp, som

bolaget fått tillgodoräkna sig för täckande av de i den låsta posten ingående

utgifterna, har för ett vart av regleringsåren 1943/44 och 1944/45 fastställts

till 17,22 öre per kilogram råsocker, medan beloppet för 1945/46 höjdes till

17,33 öre genom att i den låsta posten inräknades jämväl det merlönebelopp

-— inemot 300 000 kronor — som bolaget vid avtalsuppgörelsen sommaren

1944 efter lönekonflikten fick vidkännas och vilket bolaget enligt beslut av

Kungl. Maj:t tillerkändes rätt att i särskild ordning få täckt. Rörande de

beräkningar, som under de olika åren legat till grund för bestämmandet

av sagda belopp, 17,22 och 17,33, hänvisas till i ämnet tidigare år lämnade

redogörelser (se prop. nr 188/1943 s. 31—33, nr 195/1944 s. 31—32 och nr

245/1945 s. 30—31).

För frågans bedömande i nuvarande läge lia nämnderna och kommissionen,

i likhet med vad som skett de tidigare åren, från sockerbolaget införskaffat

erforderligt siffermaterial rörande berörda poster, vilket utredningsmaterial

efter granskning legat till grund för förhandlingarna. Rörande innebörden

av den av bolaget för verksamhetsåret 1946/47 gjorda kalkylen, i

vad den avser den s. k. låsta posten, lia nämnderna och kommissionen hänvisat

till följande i skrivelsen återgivna lablå, däri till jämförelse även intagits

vissa uppgifter, avseende motsvarande kostnadsposter innevarande

och de närmast föregående åren.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

:

Enligt sockerbolagets bokslut

Enligt sockerbolagets

kalkyler januari 1946

i

För 1942/43

För 1943/44

För 1914/45

För 1945/46

För 1946/47

Underhåll................

4 778 000

7 485 000

5 506 000

5 850 000

5 600 000

Avskrivningar............

15 540 000

6 981 000

5 926 000

6 500 000

6 300 000

Skatter..................

3 000 000

3 540 000

3 000 000

3 000 000

3 OoO 000

Till fri disposition .......

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

Avlöningar ..............

18 679 000

18 020 000

19 436 000

19 800 000

20 000 000

Pensioner................

1 250 000

1 231 000

1 203 000

1 200 000

1 200 000

Förbrukningsartiklar.....

2 115 000

2188 000

2 275 000

2 550 000

2 300 000

Omkostnader ............

2 565 000

2148 000

2 362 000

2 300 000

2 300 000

Körsel...................

686 000

336 000

356 000

400 000

400 000

Vagnshyra...............

58 000

59 000

65 000

80 000

80 000

Betfrö...................

2 029 000

2 462 000

2 302 000

2 400 000

2 300000

Försäkringar.............

1 271 000

1 021 000

1 025 000

950 000

900 000

Bolagets kapitalränta.....

4 100 000

4 323 000

4 258 000

4 300 000

4100000

Ej fördelat ..............

—

—

—

1 501000

—

Tillhopa

46 371 000

50 094 000

48 014 000

51131000

48 780000

Kvantitet tillverkat rå-

socker (ton)............

263 983

290 907

278 668

295 046

279 000

Öre per kg råsocker......

17-56

17-22

17-22

17-33

17-48

Angående förhandlingarna med socker bolaget om den

s. k. låsta posten lia nämnderna och kommissionen anfört.

Utfallet av 1945/46 års sockertiilverkning beräknas bliva för bolaget mycket

gynnsamt, beroende på god betskörd och ovanligt goda avverkningsförhållanden

under råsockerkampanjen, vilket lett lill att den erhållna råsockerkvantiteten

blivit betydligt större än man vid fjolårets förhandlingar

räknade med. Till följd av den stora råsockerkvantiteten och att faktorn

17,33 avtalsmässigt är fast, oberoende av råsockermängden, erhåller bolaget

—■ som enligt avtalet å andra sidan har att självt stå risken av och förlusterna

vid låg råsockermängd — under det nu löpande kontraktsåret ett

bättre ekonomiskt resultat än det som på basis av medelskördsuppskattningar

i fjol beräknades. Såsom framgår av tabellen finnes också för året

1945/46 ett belopp av 1 501 000 kronor, som ännu ej fördelats. I detta belopp

ingå dock i runt tal 550 000 kronor, motsvarande vad bolaget under året inbesparar

i löner till följd av den övergång till skärpt krisraffinering, som bränsleläget

nu framtvungit, för vilket sistnämnda belopp bolaget jämlikt punkt 3

i de allmänna uttalandena från föregående års förhandlingar (prop. nr

245/1945 s. 51) rätteligen blir redovisningsskyldigt. Bolaget har emellertid

mot sagda lönebesparing av 550 000 kronor till följd av den skärpta krisraffineringen

velat sätta vissa i fjol icke kända eller beräknade ökade lönekostnader,

bland annat cirka 450 000 kronor i fördyrade omändringsarbeten m. m.

till följd av metallarbetarkonflikteu, 250 000 kronor vid uppförande av kampanjehem

för råsockerarbetare m. m. Vid slutförhandlingarna örn storleken

av faktorn för den låsta posten i avtalsförslaget för 1946/47, därvid såsom

strax skall meddelas sagda faktor på yrkande av nämnderna sänkts, har på

bolagets hemställan nämnderna med hänsyn tagen särskilt till nyss åsyftade

motposter ansett sig kunna uppgörelsevis förorda eftergivande av förenämnda

redovisning till följd av övergången 1945 till skärpt krisraffinering.

Det^innu icke fördelade beloppet torde bolaget, så vitt nu är känt, komma

1 Härtill skulle för erhållande av rättvisande jämförelse de olika åren emellan läggas 166 000

kronor, som avförts å andra konton än avskrivningskontot.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

29

att använda till bortskrivning av krigsmerkostnader särskilt beträffande lagervärden

å under de senaste åren till höga pris anskaffade förbrukningsartiklar,

till behövliga moderniseringar i raffinaderierna, till vissa fortsatta

nyanläggningar av sociala inrättningar såsom bostadshus åt kampanjarbetare

med matsalar o. d.

Vad angår den för året 1946/47 framlagda kalkylen har bolaget framhållit,

att de däri angivna posterna beräknats enligt de synpunkter och anvisningar,

som nämnderna vid tidigare års granskning ansett böra gälla. 1

anslutning till vad nämnderna föregående år framhållit, nämligen att en antaglig

råsockerkvantitet av 272 000 ton måste anses vara väl låg, har bolaget

— som dock framhållit ovissheten om storleken av det kommande

årets betskörd och att råsockerkvantiteten såsom exempelvis det dåliga året

1942, då den blev blott 264 000 ton, även kan tänkas komma att bliva lägre

än det beräknade medeltalet -— ansett sig böra i kalkylen för 1946/47 uppräkna

den antagliga råsockerkvantiteten till 279 000 ton. Med utgångspunkt

från denna myckenhet och efter att vid förhandlingarna närmare ha redogjort

för huru totala kostnadssumman, 48 780 000 kronor, och särskilt den

däri ingående största posten, avlöningar, framräknats, har bolaget betonat,

att ifrågavarande så noggrant som möjligt upprättade kalkyl utvisade, att

beloppet för den s. k. låsta posten rätteligen borde för nästkommande år

höjas till 17,48. Från nämndernas sida har betonats, att även en råsockerkvantitet

av 279 000 ton syntes ligga något i underkant, ävensom att man

icke borde tillåta höjning av faktorns nuvarande belopp, därvid jämväl borde

beaktas att nuvarande kalkyl i motsats till fjolårets byggde på skärpt

krisraffinering. Efter ingående förhandlingar — vilka slutfördes under förra

hälften av februari 1946 och alltså före löneförhandlingarna mellan bolaget och

dess arbetare — har uppgörelse slutligen emåtts örn sagda multipels bestämmande

till ett belopp av 17,15 öre. Därvid har vid förhandlingarna uttryckligen

förutsatts och vid kontraktsförslaget antecknats, dels att bolaget självt,

utan vidare anspråk på staten, svarar för de ökade löneutgifter, som lill

följd av löneförhandlingar kunna uppstå under den tid, som återstår tills

kontraktet 1946/47 utlöper, dels att de nuvarande kvaliteterna å socker i

huvudsak bibehållas oförändrade, d. v. s. att beloppet 17,15 öre hänför sig

till s. k. skärpt krisraffinering, dels ock, såsom förut omförmälts, att vidare

reglering av det i nu löpande kontrakt bestämda motsvarande beloppet

(17,33 öre) icke skall ske av den anledning, att övergång under innevarande

kontraktsår skett till skärpt krisraffinering. Ytterligare må nämnas,

att bolaget vid godtagandet av sagda belopp för den s. k. låsta posten liksom

i fjol räknat med att betarealen ej skulle i år minskas i verkligt avsevärd

mån och att betodlingen, enligt de senaste årens regler, bleve fri.

I fråga örn vissa andra med s o c k e r b o 1 a g e t avhandlade

frågor har i skrivelsen anförts.

Vid förhandlingarna med bolaget bar vidare, förutom vissa av de .spörsmål,

som framförts från betodlarhåll, behandlats från sockerkonsumenthåll

på Gotland framförd hemställan örn åtgärders vidtagande för nedbringande

av sockerpriset å Gotland lill med andra platser mera jämbördig

nivå. Sålunda avhandlades bland annat en lill stålens sockernämnd den 14

januari 1946 av högerns jordbruksråd på Gotland gjord framställning örn

viss fraktreglering härutinnan. Då det höga sockerpriset på Gotland huvudsakligen

föranleddes av att fraktsatserna dit voro väsentligt högre än frakterna

i kustfart, hade bolaget, sedan handeln på ön sänkt sin marginal,

funnit sig böra efter inhämtande av sockernämndens godkännande öka frakt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

bidraget från 22 000 till 46 000 kronor. För åstadkommande av en effektiv

sänkning av sockerpriset på ön godkände sockernämnden, i anslutning till

lie nu förda förhandlingarna, att staden Visby förklaras för cif-ort beträffande

bolagets sockerförsäljningar. Genom detta beslut kommer sockret alt

tillhandahållas grosshandeln på ön till pris, som icke överstiger motsvarande

pris i Stockholm.

Vid förhandlingarna med bolaget berördes ock frågan örn paketsockrets

försäljning brutto för netto i stället för netto. För nämnderna voro kända

de yttranden, som i anledning av en anmälan i saken av Överståthållarämbetet

avgivits av bolaget och statens sockernämnd. I statens sockemämnds

yttrande den 21 januari 1946 hade framhållits följande.

»Enligt de avtal, som under en följd av år enligt riksdagens beslut ingåtts

mellan staten och sockerbolaget rörande tillverkningen av socker m. m.,

bestämmas priser och försäljningsvillkor å socker av Kungl. Maj:!, varjämte

föreskrives, att sockerbolagets försäljningar av socker skola ske enligt

samma grunder, som tidigare tillämpats. Vidare må erinras örn den

viktiga bestämmelsen i avtalen, att sockerbolaget är gentemot staten redovisningsskyldigt

för samtliga vid sockerförsäljningarna erhållna inkomster,

medan staten enligt särskilda regler svarar för täckning av bolagets utgifter

och betornas inköp och sockrets tillverkning och försäljning.

Bolagets försäljningssätt »brutto för netto» har tillämpats långt innan

ifrågavarande avtal och jämväl innan de under perioden 1932—1939 förekommande

statsavtalen om socker- och betprisens reglering tillkonuno. Med

hänsyn härtill och då det, såsom nyss nämnts, i avtalen mellan staten och

bolaget överenskommits. att förut tillämpade försäljningsgrunder skola gälla

även under avtalstiden, kan försäljningen av paketsocker »brutto för netto»

icke anses strida mot gällande avtal. Ur synpunkten av sagda avtal är vidare

att märka, att sockerbolaget under avtalstiden icke på något sätt har

fått eller kan få draga någon ekonomisk fördel av detta system, ty värja belopp,

sorn inflyter vid sockerförsäljningen, ingår i den redovisning, som

ligger till grund för bestämmandet av sockerpriset och, om detta ej täcker

bolagets kostnader, för fixerandet av de statsanslag, som under senaste år

anvisats för infriandet av statens garanti gentemot bolaget.

Om det nu sagda alltså ådagalägger, att det tillämpade försäljningssättet

icke står i strid med gällande avtal, vars tillämpning kontrolleras av sockernämnden,

eller på något sätt medfört ekonomiska fördelar, som stannat å

bolaget, så innebär detta icke. att statens sockernämnd är anhängare av

sagda försäljningssätt; tvärtom har sockernämnden vid upprepade tillfällen

.med sockerbolagets ledning diskuterat frågan örn en ändring härutinnan

samt, under framhållande av det lämpliga i att övergå till nettoförsäljning,

låtit bolaget verkställa utredningar om kostnaderna och sättet för

övergång till nettoförsäljning. Såsom meddelades i propositionen nr 195 till

1944 års riksdag (s. 17 raderna 6—91 hade nämnden låtit undersöka de

ekonomiska konsekvenserna av försäljning netto i stället för brutto för netto,

och meddelades,^ att frågan vore föremål för överväganden mellan nämnden

och bolaget. Då nämnden under hösten 1945 ånyo upptog denna fråga

till överläggning nied sockerbolaget, förklarade sig bolagets ledning villig

att på så sätt övergå till nettoförsäljning, att å paketsockrets emballage skulle

angivas nettovikten i gram av den sockermängd, som ett paket med bruttovikten

1 kilogram innehölle. Huruvida man bör stanna vid denna anordning

eller, även örn kostnaderna för den statliga regleringen härigenom komma

att stiga, övergå till sådant paketemballage, där nettovikten socker ökas

till 1 kilogram, torde bliva föremal för behandling vid de förhandlingar

om nytt sockeravtal, vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1945

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

31

i dagarna inledas mellan å ena sidan statens sockernämnd i samråd med

Eder och statens priskontrollnämnd samt å andra sidan sockerbolaget.»

Vid frågans avhandlande i samband med nu åsyftade förhandlingar om

nytt kontrakt mellan staten och sockerbolaget framhölls från bolagets sida

i huvudsak följande. Å paketen angåves, att försäljningen skedde brutto för

netto. Konsumenterna hade möjlighet att köpa socker i lös vikt. En omläggning

av paketförsäljningen till ren nettoförsäljning skulle stegra sockerpriset

med 2 öre per kilogram, varjämte tillkomme betydande kostnader för

omställning av paketeringsmaskinerna. Örn å paketen — såsom bolaget förklarat

sig ämna göra — tydligt angåves nettovikten och att försäljningen skedde

brutto för netto, hade allmänheten fritt och öppet val att köpa socker

i paket eller i lös vikt. Från nämndernas sida uttalades vid förhandlingarna,

att under förutsättning av dylikt angivande å paketen, något ytterligare

ej nu borde ske i denna angelägenhet, därvid särskilt beaktades, att en höjning

av priset å paketen icke kunde vara lämplig.

I anslutning till de förda förhandlingarna har av nämnderna och kommissionen

utarbetats eit förslag till kontrakt mellan svenska staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen under tiden 1 augusti

1946—31 juli 1947 med därvid fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna.

Förslaget torde såsom bilaga 1 få fogas vid detta protokoll.

Nämnderna och kommissionen lia vidare anfört, att bolaget förklarat sig

villigt att ingå avtal enligt nämnda förslag, därvid dock förutsatts att även

frågan örn betpriset och betodlingsvillkoren bleve löst på ett sådant sätt

som kunde antagas medföra betodling i normal omfattning. Därest betodlingsfrågan

vunne lösning, syntes kontraktet böra för godkännande underställas

riksdagens prövning och av riksdagen böra utverkas förlängning av nu

gällande införselmonopol å socker, förslagsvis till den 31 januari 1948.

Beträffande förhandlingarna med Sveriges betodlares

centralförening om sockerbetsp riset och övriga odling

s v i 11 k o r har i skrivelsen anförts.

Grundpriset för 100 kilogram hetor med 16 procents sockerhalt, som under

de tre åren 1942—1944 varit 4 kronor 50 öre, höjdes för 1945 till 4 kronor

65 öre, varjämte odlarna i Öster- och Västergötland samt på Gotland och

Öland sistnämnda år tillerkändes ett arealtillägg av 10 kronor per påbörjat

halvt hektar, dock att arealtillägget begränsades till 5 kronor för odlingar,

ej överstigande ett kvarts hektar. Till nyssnämnda grundpris har enligt

gängse regler kommit tillägg för sockerhalt över 16 procent

Vid årets förhandlingar har prisfrågan från odlarnas sida länge hållits

svävande i avvaktan på uppnående av uppgörelse beträffande lönerna för

arbetet med betornas skötsel och upptagning. Odlarna lia under förhandlingarnas

tidigare skede icke preciserat sitt krav i prisfrågan, utan allenast

gjort gällande, att den väntade höjningen i berörda arbetskostnader borde

kompenseras med höjning av betpriset, därvid de likväl medgivit, att påvisbar

nedgång i andra produktionskostnader finge verka i motsatt riktning.

Från nämndernas .sida har vid förhandlingarna intagits den ståndpunkten,

att höjning i betpriset vore utesluten. Den stora uppgörelsen örn jordbrukspriserna

mellan regeringen och jordbrukets riksorganisationer inrymmer regler.

i vad måll och på vad sätt jordbrukets ökade löneutgifter, däri inräknade

kostnadsstegringar för specialodlingar, skola täckas genom höjningar

av priser å jordbrukets produkter eller sänkning av priser å jordbrukets

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr ''243.

förnödenheter. Därvid tiar förutsatts, att höjningen regelmässigt skall läggas

å produkter, som äro av väsentlig betydelse för flertalet jordbrukare.

Kompensationen för löneökningarna, utslagna på jordbruket såsom en samlad

enhet, kommer alltså enligt jordbruksuppgörelsen att läggas å andra

produkter än sockerbetor, främst å mjölk och andra animalier. Redan av

denna anledning möter det hinder att med åberopande av lönestegringar

höja hetpriset. Skulle sä ske, måste detta medföra antingen att andra jordbruksprodukter

vid tillämpningen av jordbruksuppgörelsen finge vidkännas

en mot betprisförhöjningen svarande inkomstförsämring eller att en

viss del av löneökningen bleve kompenserad två gånger. Men utöver detta

skill lia nämnderna vid förhandlingarna framhållit för betodlarna, att vid

betodlingen finnas utgiftsposter, som beträffande årets betodling förete nedgång

i förhållande till fjolårets, och gäller detta framför allt kostnaderna

för gödselmedel och drivmedel (särskilt till följd av övergång från gengas

till brännolja) men även utgifterna för räntor. Ytterligare är att marka,

att de verkställda produktionskostnadsberäkningarna visa hän på, att de

under de senaste åren gällande betpriserna väl täckt produktionskostnaderna,

inklusive kapitalränta, och berett odlarna ett gott vinstresultat, där

odlingen bedrivits under normala odlingsbetingelser. Örn alltså starka skäl

tala mot varje höjning av betpriset, lia nämnderna, i syfte att ernå uppgörelse

och få en för folkförsörjningen erforderlig odling säkerställd, ansett

sig ej heller böra förorda någon sänkning av betpriset. Då nämnderna vid

förhandlingarna alltså erbjudit odlarnas representanter ett oförändrat betpris

och jämväl i huvudsak oförändrade villkor i övrigt, lia nämnderna

starkt understrukit, att odlarna måste utgå från att höjning i detta fallet ej

kan tillstyrkas eller ifrågakomma.

Enär odlarnas delegerade, med hänsyn bland annat till att förhandlingarna

örn ackordslönerna för skötseln och upptagningen dragit ut på tiden,

ej velat åtaga sig att för betodlarföreningens beslutande stämma tillstyrka

en uppgörelse på basis av oförändrat betpris, lia nämnderna måst uppskjuta

förhandlingarnas slutförande. Då dessa ånyo upptogos den 1 april, sedan

uppgörelse några dagar tidigare träffats rörande ackordslönerna vid betodlingen,

ha betodlarnas förhandlingsdelegerade vidhållit sitt krav att på

grund av berörda kostnadsstegring erhålla kompensation härför i form av

höjt betpris eller eventuellt i motsvarande mån sänkt pris å konstgödsel e. d.

Odlarna lia angivit, att följande fördyrade produktionskostnader per deciton

betor uppstode, nämligen till följd av böjning i ackordslönerna 9,6 öre, på

grund av den nytillkomna skyldigheten att utgiva semesterersättning till

ackordsarbetarna (5,2 öre samt till följd av höjningen enligt allmänna lantarbetaravtalet

7,5 öre eller tillhopa cirka 23 öre. Å andra sidan lia odlarna

ej velat bestrida, att visst förbilligande skett i avseende å kostnader för

konstgödsel och räntor och möjligen även traktorkostnader, vilket förbilligande

av odlarna uppskattats till cirka 4 öre per deciton betor. Ehuru nettofördyringen

enligt odlarnas beräkning alltså skulle utgöra 19 öre, ha de,

under medgivande att de själva kunde i någon mån bära höjningen av timlönerna,

fixerat sitt krav i bet prisfrågan till en höjning med 15 öre i betpriset.

Odlarna ha alltså i förhandlingarnas sista skede hemställt, att grundpriset

för 100 kilogram sextonprocentiga betor måtte för 1946 års odling

fastställas till 4 kronor 80 öre.

Från statsdelegerades sida har fortfarande bestämt hävdats, att höjning

av betpriset icke kan anses motiverat. De av delegerade förut angivna skälen

däremot äro alltjämt för handen, främst att den allmänna jordbruksuppgörelsen

redan givit jordbruket den kompensation för lönestegringar, som vid

sagda uppgörelse avtalats mellan regeringen och jordbrukets samlade förhandlingsdelegation.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

33

l)e villkor i a v s eende å 1 9 46 års b e t o d 1 i n g, s o m

n ä in ndernii och k o m m issi o n en f örordal, framgå av följande

vid förenämnda sammanträde den 1 april 1946 framlagda förslag i ämnet.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt bibehålies

vid 4 kronor 65 öre. Dessutom erhålla de odlare, som 1946 teckna kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, ett arealtillägg

av 10 kronor för varje påiörjat halvt hektar odlade betor, dock att

för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med

allenast 5 kronor.

2. Prisbestämmelserna å sockerbetor i övrigt behållas oförändrade från

1945.

3. Det förutsättes, att vad som närmast föregående år överenskoms och

uttalades örn betarealen och teckningsrätten för en var odlare behålles oförändrat

för 1946. Alltså lämnas odlingen i princip så tillvida fri, att en var odlare

får själv bestämma den areal han 1946 vill teckna, men därjämte skall

särskilt iakttagas, att odlingen i Västergötland och Östei-götland ävensom de

åren 1944—1946 nytillkommande odlingarna samt odlingar, där teckningen

1946 ej överstiger 2 hektar, lämnas helt fri, medan sammanlagda teckningen

1946 från andra odlare än nyss nämnda ej får överstiga den areal som sistnämnda

grupp odlare sammanlagt odlat 1942. Vad betodlarföreningens stylelse

den 1 mars 1944 uttalat mot propaganda för arealminskning och för

uppnående av 1942 års areal skall gälla även beträffande teckningen 1946.

4. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt behållas

jämväl för 1946 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid de direkt mellan betodlarföreningen och sockerbolaget förda förhandlingarna.

5. Beträffande melasstilldelningen förordas bibehållande av vad som i allmänhet

hittills gällt, d. v. s. alt betodlare tilldelas två fat örn cirka 250 kilogram

vardera per hektar odlade sockerbetor nied enkel rabatt eller, örn tillgången

ej medgiver detta, ett fat med dubbel rabatt (d. v. s. med nedsättning

med 7 öre per kilogram beträffande före den 1 december uttagen kvantitet

och med 5 öre per kilogram för därefter uttagen melass).

6. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att enligt vad

livsmedelskommissionen meddelat komma betodlarna att 1946 tilldelas 400

kilogram chilesalpeter och kalksalpeter, därav 300 kilogram chitesalpeter per

hektar.

7. Den av betodlarna framförda frågan örn visst företräde vid inköp av

bilvagnsdäck behandlades vid förhandlingarna, och åberopas vad därvid

meddelades från industrikommissionens representant, nämligen att kommissionen

hoppades kunna liksom i fjol tillhandahålla centralföreningarna däck

och även innerringar för erforderlig fördelning bland föreningarnas medlemmar.

8. Beträffade frågan om rätt att köra traktortåg antecknades, att då smörjoljeransoneringen

numera vore upphävd, erfordrades ej åtgärder från statsdelegerades

sida i denna sak.

9. Betodlarnas önskemål örn bibehållande för 1946 av vad hittills gällt örn

visst statsbidrag till kockahushåll för lådarbetare samt reseersättning för dylika

arbetare torde, enligt vad som inhämtades från statens arbetsmarknadskommission,

bliva tillgodosedda.

10. Liksom skölt åren 1943—1945 vilja statsdelegerade förorda, att någon

fraktfördyring icke heller 1946 kommer lill stånd för betor och betmassa,

vare sig vid statens eller enskilda järnvägar. 1 övrigt hänvisas till (leii redogörelse

i fraktfrågan, sorn vid förhandlingarna lämnades av f. distriklsehefen

Milling lill riksdagens protokoll l!)Iili. 1 saini. Nr 243. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 243.

von Friesen, varav Mand annat framgick, att järnvägsstyrelsen i skrivelse

den 12 november 1945 förklarat, att fraktökning för sockerbetor och betmassa

icke planerades vid statsbanorna för instundande kampanj.

11. Beträffande den av betodlarna framförda frågan om reglerade frakter

för betlransporter å bilar i Västergötland antecknades, att sockerbolaget

ställt i utsikt att ordna denna angelägenhet på ett för odlarna lämpligt sätt.

Likaså hade bolaget uttalat, att höjning av frakter för betor och betmassa,

där transporten genom bolagets försorg skedde per bil eller båt, ej skulle vidtagas

för nästa kampanj.

12. Beträffande betodlarnas yrkande om statsanslag till inrättande jämväl

under 1946 av betlastningsanordningar vid järnvägar förorda statsdelegerade

att statsmakterna, i huvudsaklig överensstämmelse med järnvägsstyrelsens

förslag med det tillägget, att ett noekspel anordnas även vid Ystads

station, härför medgiva disponerande av ett belopp av 328 800 kronor.

13. Det påpekas, att en uppgörelse i flertalet av förestående punkter givetvis

liksom tidigare är beroende på att överenskommelsen gillas av Kungl.

Maj:t och riksdagen.

14. Det i detta förslag (vilket är ett sammanhängande helt) angivna betpriset

är statsdelegerades sista bud, och delegerade kunna icke förorda något

högre betpris i ena eller andra formen än det nu angivna. Delegerade

vädja därför till betodlarföreningen att antaga förevarande förslag.

I skrivelsen lia nämnderna och kommissionen ytterligare anfört.

Vid extra föreningsstämma den 5 april 1946 har Sveriges betodlares centralförening

behandlat nämndernas och kommissionens förslag, därvid stämman

— enligt ingånget telegrafiskt meddelande — enhälligt beslutat avslå

förslaget samt förklarat, att till följd härav odling på dessa villkor enligt

föreningens stadgar vore förbjuden. Emellertid har stämman tillika enhälligt

förklarat sig kunna godkänna odling till ett pris av 4 kronor 80 öre per

deciton betor med 16 procent sock erhad och på villkor i övrigt enligt nyssberörda

förslag.

Då betodlarföreningen alltså förkastat det av nämnderna och kommissionen

framlagda budet i prisfrågan, återstår för nämnderna och kommissionen

intet annat än att — under konstaterande av att förhandlingarna med betodlarföreningen

alltså icke lett till uppgörelse —- anmäla frågans läge för Kungl.

Majit.

Anslag för infriande av statens garanti till Svenska socker
fabriksaktiebolaget.

Som förut framhållits är Svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt avtal

med svenska .staten tillförsäkrat ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot

skyldighet att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa

vissa angivna priser och bestämmelser. I avtalet stadgas tillika, att bolaget

gentemot slaten är redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund

av tillverkningen och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter. Å andra sidan har staten enligt avtalet

åtagit sig att, med viss inskränkning, svara för täckning av bolagets för samma

tillverkning och försäljning havda kostnader. Därest vid avtalstidens utgång

.skulle kvarstå något under statens garanti ingående kostnadsbelopp,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts pi oposition nr 243.

35

varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits, skall staten — om

annan uppgörelse ej träffas — till bolaget omedelbart vid avtaleLs utgång

utgiva vad sålunda återstår.

I skrivelser den 10 augusti 1945 och den 14 mars 1946 har statens sockernämnd

anmält, att därest någon ändring icke skedde i sockerpriset vissa belopp

syntes erforderliga för infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för verksamhetsåret den 1 augusti 1945—31 juli 1946. I

skrivelsen den 14 mars 1946 bar detta belopp upptagits till 22 000 000 kronor.

Nämnden har i sistberörda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Vid införandet enligt beslut av 1940 års riksdag av gällande system för

reglering av pris och kostnader för sockertillverkningen förutsattes, att priserna

å socker och sirap borde i princip så avvägas under avtalstiden, att

täckning därigenom erhölles för de kostnadsbelopp som staten i enlighet med

gällande avtal med bolaget garanterade. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå

något under statens garanti ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej

under avtalstiden av bolaget erhållits, och träffades ej mellan staten och

bolaget särskild uppgörelse örn beloppets täckning, hade staten att till bolaget

omedelbart vid avtalets utgång utgiva, vad sålunda återstode.

Denna princip tillämpades visserligen de två första kontraktsåren, men

sedan den 13 juli 1942, då sockerpriset senast höjdes, ha priserna på .socker

och sirap varit oförändrade, oaktat betpriset sedan dess ökats och även flertalet

övriga tillverkningskostnader, framförallt bränslet, förete stegringar.

Kungl. Majit har emellertid låtit anstå med erforderliga prisförhöjningar å

socker och sirap, givetvis i syfte att förhindra den fördyring av livsmedelskostnadema,

som förhöjda pris å dessa produkter skulle innebära. Nämnden har

därför de senare åren inskränkt sig till att årligen hos Kungl. Majit anmäla

den av angivna orsaker föreliggande bristen samt hemställa örn anvisande

av erforderliga anslag för bristens täckande jämlikt avtalets bestämmelser.

Sålunda hemställde sockernämnden i skrivelser till Kungl. Majit den 3 december

1942, den 1 mars 1944 och den 14 mars 1945, att därest höjning ej

vidtoges i gällande sockerpris, särskilda anslag måtte anvisas för infriandet

av statens garanti till sockerbolaget. Anslaget för avtalsåret 1942/43 beräknades

av nämnden approximativt till 19 500 000 kronor, för året 1943/44

till 25 000 000 kronor och för året 1944/45 till 22 000 000 kronor. På grundval

av dessa nämndens beräkningar föreslog Kungl. Majit 1943, 1944 och

1945 års riksdagar att till kostnader i samband med sockerregleringen å tillläggsstat

för respektive budgetår 1942/43—1944/45 måtte anvisas reservationsanslag

å nyssnämnda belopp, vilka propositioner även biföllos av riksdagen.

Nämnden har i samtliga sina nämnda skrivelser rörande anslag framhållit,

att de beräknade underskotten vore approximativa och att vid tidpunkten

för skrivelsernas avlåtande ej med säkerhet kunde angivas, huru

utgifter och inkomster komnie alt gestalta sig under räkenskapsåren i fråga,

eftersom dessa utginge först sex å sju månader efter tidpunkten för avgivandet

av nämndens respektive skrivelser och ntfallet av hela tillverkningsprocessen

vore avhängigt av så ovissa faktorer som väderleksförhållanden,

bränsleimport m. m. Det visade sig också, att det ekonomiska resultatet av

1942/43 års .sockertillverkning på grund av väsentligt försämrat areal- och

råsockeruthylo i verkligheten bley cirka 2 000 000 kronor sämre än nämnden

tidigare beräknat, varför sockerbolagets bokslut detta år kom att utvisa

en fordran på statsregleringen å nu nämnda belopp. För verksamhetsåren

1943/44 och 1944/45 blev förhållandet det motsatta, och utvisade socker
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Knuff!. Maj.ts proposition nr 243.

bolagets bokslut för dessa år, sedan statens garanti infriats i enlighet nied

nämndens förslag, en statsregleringens fordran å sockerbolaget å respektive

1 792 072 kronor 14 öre och 4 866 787 kronor 65 öre. Beträffande det senare

året, 1944/45, föranleddes överskottet lill största delen av den starkt ökade

inhemska raffinadförsäljningen ävensom av den under årets senare del verkställda

betydande exporten til Finland och Norge.

För det nu löpande avtalsåret, alltså tiden 1 augusti 1945—31 juli 1946,

har nämnden redan i skrivelse den 10 augusti 1945 hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte för kostnader i samband med sockerregleringen för budgetåret

1945/46 beräkna och av riksdagen äska ett belopp av 20 000 000 kronor, beloppet

baserat på bokslutskalkylen den 31 juli 1945. Nämnden underströk

liksom tidigare år, att innan resultatet av het- och råsockerkampanjen hösten

och förvintern 1945 med någon större grad av säkerhet kunde bedömas det

erforderliga anslagsbeloppet kunde beräknas endast ytterst approximativt.

Sedan dess har nu råsockerkampanjen avslutats och bokslut upprättats för

verksamhetsårets fem första månader. Den härpå baserade kalkylen utvisar,

att tillverkningskostnaderna ungefärligen motsvara de i nämndens skrivelse

den 10 augusti 1945 beräknade men att inkomsterna minskats bland annat

därigenom att man tills vidare ej ansett sig böra räkna med fortvaron innevarande

år av den 1944/45 förefintliga exporten till Finland och Norge. Då

råsockerproduktionen blev större än beräknat samt salu- och lagerpriserna

understigit tillverkningskostnaderna, ökas givetvis statens ersättningsbelopp.

Såvitt nu kan bedömas, torde underskottet för verksamhetsåret 1945/46

sannolikt komma att uppgå till cirka 28 600 000 kronor. Då emellertid å

statsregleringens konto hos sockerbolaget vid årets början inbalanserats en

statens fordran hos bolaget å cirka 4 900 000 kronor och ett överskott förefinnes

å^den enligt särskilt avtal bedrivna sockerimporten från Danmark å

cirka 1 700 000 kronor, skulle, örn jämväl sist angivna belopp får tagas i

anspråk, det erforderliga statsanslaget för verksamhetsåret 1945/46 kunna

begränsas till i runt tal 22 000 000 kronor.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor lia sedan år 1940

särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning av

hetor. För ändamålet lia anvisats dels till Bidrag till lastnings- och lcssningsanordningar

för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar sammanlagt

4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från .statens järnvägars dispositionsaftslag

lia dessutom tagits i anspråk 495 000 kronor för dylika anordningar vid

statens järnvägar. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 utfärdat kungörelse

(nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen

nr 199/1943.

I skrivelse den 27 september 1945 har Sveriges betodlares centralförening

— under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling__

hemställt, att vissa lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor måtte

komma till stånd inom lil distriktet vid statens järnvägar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

37

över denna skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission och

statens sockernämnd.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att vederbörande distriktschef låtit verkställa

utredning örn kostnaderna för de av föreningen önskade nya eller

förbättrade betlastningsanordningarna. Genomförandet av dessa arbeten

skulle medföra en kostnad av 427 100 kronor. Härmed avsåges följande arbeten.

Nyanläggningar.

Anskaffning av mekanisk betlastningsapparat inklusive därav

betingad komplettering av spårsystemet samt anordnande

av massaplan och tillfartsvägar vid stationerna Näsbyholm,

Vollsjö, Harlösa och Hunneberga för en kostnad

av .......................................... kronor 198 BOO

Utbyten.

Utbyte av befintliga lastningsapparater med därav följande

kompletteringsarbeten vid stationerna Ystad, Tomelilla,

Skytts Tommarp, Kungstorp och Spannarp för en kostnad

av .......................................... » 190 500

Kompletteringar.

Uppsättning av 10 elektriska nockspel för framspelning av

vagnar för en kostnad av .......................... » 38 000

Summa kronor 427 100.

Järnvägsstyrelsen har vidare framhållit, att distriktschefen, enär flertalet

av de upptagna stationerna hade avsevärt mindre betutlastning än de stationer

som tidigare försetts med ifrågavarande lastningsapparater, ansett att

lastningsanordningarna borde erhålla ett enklare utförande än centralförningen

önskat, varigenom kostnaderna kunde nedbringas till 345 000 kronor,

varav ett belopp av 20 000 kronor funnes disponibelt. Därvid hade distriktschefen

icke räknat med utbyte av befintlig lastningsapparat vid stationen

i Ystad, enär därvarande lastningsapparat vore belägen å Svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhörig mark, som bolaget enligt uppgift skulle försälja

till Ystads stad för genomförande av fastställd stadsplan, varvid en flyttning

av betlastningen måste ske.

Under åberopande av vad styrelsen vid tidigare tillfällen anfört i anledning

av liknande framställningar från föreningen har styrelsen avstyrkt,

att i anläggningar av ifrågavarande art nedlades ytterligare medel utan att

motsvarande anslag anvisades å driftbudgeten för avskrivning av denna kapitalinvestering,

enär i annat fall medlen i fråga konune att öka det statens

järnvägars kapital, som vid taxesättningen beräknades förräntat av trafikinkomster.

Trots tidigare påpekanden hade betodlarna ännu icke funnit anledning

att i någon form utfästa sig att såsom motprestation till den högst

betydande ekonomiska hjälp till kostnaderna för bettransporterna, som staten

under senare år lämnat, anlita järnvägarna i största möjliga utsträckning

för sina bettransporter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

För etet fall att statsmakterna det oaktat ansåge sig böra tillmötesgå

föreningens framställning helt eller delvis vore styrelsen givetvis beredd att

låta utföra de avsedda anordningarna i behörig tid till 1946 års betkampanj

förutsatt att licens erhölles för erforderliga material- och maskinleveranser

samt tillstånd medgåves till anställning av behövlig arbetskraft och

beslut om medelsanvisning för arbetenas utförande förelåge i början av

år 1946.

Statskontoret har uttalat, att de huvudsakligen folkhushållningspolitiska

skäl, som kunnat motivera att staten helt bekostat utförandet av ifrågavarande

anordningar, numera sedan landets försörjningsläge avsevärt förbättrats

icke syntes kunna göras gällande med på långt när samma styrka

som tidigare. Såvitt statskontoret hade sig bekant saknades alltjämt garantier

för att järnvägarna även sedan fullt normala förhållanden inom kommunikationsväsendet

inträtt skulle komma att anlitas för bettransporter i

större omfattning. Därest ytterligare anordningar för lastning och lossning

av betor skulle anses behövliga, borde kostnaderna därför fördelas mellan

staten, föreningen och eventuellt sockerbolaget, förslagsvis på så sätt att

statsbidraget begränsades till högst hälften av kostnaderna.

Statens arbetsmarknadskommission har förklarat, att kommissionen, ur

de synpunkter kommissionen hade att beakta, funnit sig böra tillstyrka framställningen

under villkor, att vid arbetena sysselsattes allenast de arbetstagare,

som vederbörande länsarbetsnämnd bestämde sedan nämnden funnit

dem icke lämpligen böra sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas

arbete i annan del av landet. Det borde vidare ankomma på länsarbetsnämnden

att med hänsyn till förhållandena å arbetsmarknaden besluta

örn tid för påbörjandet av företagen samt, i den mån nämnden funne

det erforderligt, om avbrott i arbetena.

Statens industrikommission har uttalat att kommissionen, ur de synpunkter

den hade att beakta, icke hade något att erinra mot bifall till framställningen,

eftersom en relativt ringa kvantitet järn erfordrades för ifrågavarande

anordningar och en beräknad import av handelsjärn under år 1946

väntades medföra en förbättring av försörjningsläget i fråga örn järn och

stål.

Statens sockernämnd har i ett den 15 oktober 1945 avgivet yttrande erinrat

om att nämnden i yttrande över framställning av föreningen om anslag år

1945 till lastningsanordningar uttalat, att nämnden ställde sig mycket tveksam

huruvida det kunde anses ekonomiskt försvarbart att för ändamålet av

allmänna medel nedlägga så stora kostnader, som av föreningen då föreslagits,

saint att det kunde ifrågasättas om icke i fortsättningen odlarna borde

medverka med en något ökad del av kostnaderna och statens järnvägar själva

bestrida den återstående delen. Nämnden har förklarat sig i princip vidhålla

denna ståndpunkt. Liksom föregående år borde emellertid frågan örn medel

för ifrågavarande ändamål prövas i samband med de förhandlingar med

betodlarna, som komme att upptagas rörande villkoren för betodling under

år 1946.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 243.

39

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, ha sockernämnden,

priskontrollnämnden och livsmedelskommissionen i sitt den 1 april 1946 framlagda

förslag örn villkoren för 1946 års betodling tillstyrkt anslag för ifrågavarande

ändamål med 328 800 kronor.

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt örn sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder samt att bolaget förbundit sig

att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda betpriset med

mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan fem

år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen

förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster. I huvudsak

synas även för nästa tillverkningsår samma principer som hittills

tillämpats böra gälla för sockernäringens reglering. Ett avtal mellan staten

och sockerbolaget rörande sockerproduktionen bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan representanter för regeringen och för Sveriges

betodlares centralförening har enighet uppnåtts rörande villkoren för sockerbetsodlingen

under år 1946. Dessa villkor ha sedermera godkänts vid extra

föreningsstämma den 16 april 1946. Enligt villkoren för 1946 års odling

skall grundpriset bliva detsamma som för 1945 års odling eller 4 kronor

65 öre för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt. Dessutom

skall till odlare, som år 1946 tecknar kontrakt med Mörbylånga, Roma,

Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor

för varje påbörjat halvt hektar odlade betor. För odling, som ej överstiger

ett kvarts hektar, skall areallillägget dock utgå med allenast 5 kronor.

Reglering av priset efter sockerhalt skall ske enligt tidigare tillämpade

grunder. Liksom under åren 1944 och 1945 skola betodlarna tilldelas två

fat melass örn cirka 250 kilogram per hektar odlade sockerbetor eller, om

tillgången ej medgiver detta, ett fat melass per hektar. Den betodlarna

tidigare medgivna rabatten å melass skall ökas med 2 öre per kilogram vid

tilldelning av två fal och med 4 öre per kilogram, örn endast ett fat kan

tillhandahållas. Tilldelningen av kvävegödselmedel till betodlarna skall fastställas

till 400 kilogram chilesalpeter och kalksalpeter, därav 300 kilogram

chilesalpeter, per hektar. Priset till betodlarna å denna kvantitet chilesalpeler

skall reduceras med 4 kronor per 100 kilogram eller till 19 kronor. I

övrigt skola gälla det av statens sockernämnd, statens priskontrollnämnd och

statens livsmedelskommission framlagda förslaget och, där intet särskilt örn
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

nämnts, jämväl vad förra året tillämpades. De sålunda upptagna villkoren

rörande betodlingen synas böra godtagas. Emellertid torde det numera med

hänsyn till läget på arbetsmarknaden icke vara erforderligt att betodlarna i

och för erhållande av angivna betpris göra någon utfästelse rörande betarbetarlönerna.

Liksom tidigare synes böra uttagas en betodlaravgift, som bör fastställas

till oförändrat 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarnas sockerbetsodling.

Avgiften torde böra användas för i huvudsak samma ändamål som

för närvarande.

Härefter torde jag få till behandling upptaga frågan örn nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostnadsgaranti

ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshvra, betfrö, försäkringar samt förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa poster tillgodoräkna

sig ett belopp av 17,33 öre per kilogram tillverkat råsocker. I

myndigheternas skrivelse har föreslagits att den s. k. låsta kostnadsposten

skulle sänkas med 0,18 öre till 17,15 öre. Vad myndigheterna sålunda föreslagit

har godtagits av bolaget. Därvid har förutsatts, att bolaget självt, utan

vidare anspråk på staten, skall svara för de ökade löneutgifter, som till följd

av löneförhandlingar kunna uppstå under tiden tills kontraktet 1946/47 utlöper,

att de nuvarande kvaliteterna å socker i huvudsak skola bibehållas

oförändrade, d. v. s. att beloppet 17,15 öre hänför sig till s. k. skärpt krisraffinering,

samt att vidare reglering av det i nu löpande kontrakt bestämda

motsvarande beloppet (17,33 öre) icke skall ske av den anledning, att övergang

under innevarande kontraktsår skett till skärpt krisraffinering. Aven

jag finner mig kunna tillstyrka att den låsta kostnadsposten bestämmes till

17,15 öre.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1946—31 juli 1947 med därtill fogade allmänna

uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget ansluter sig i

det väsentliga till nu gällande kontrakt, dock har, i anslutning till vad jag förut

anfört, den ändringen vidtagits att bolaget icke vidare skall vara skyldigt att

avfordra betodlare förbindelse angående betarbetarlönerna under år 1946. I

övrigt tillåter jag mig hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes

tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasätta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 augusti 1946—31 juli 1947. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna även att få giltighet efter sistnämnda

tid.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats av

riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest så av väsentligt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

41

ändrade förhållanden påkallas, nied berörda parter överenskomma örn av

dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest

företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1947, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Meddelande averforderliga

närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Majit. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt,

då införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget

är avsett att utgå den 31 juli 1947, det med hänsyn till statens garanti

rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

riksdagens beslut örn införselmonopolet får den innebörd, att Kungl. Majit

har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien

infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas lia skett vid ingången

av februari månad 1948.

Av vad sockernämnden uppgivit framgår, att för sockerbolaget i anledning

av sockerregleringen uppstått en förlust, som för verksamhetsåret 1945/

46 beräknats komma att uppgå till omkring 28 600 000 kronor. Enligt avtalet

med bolaget är staten skyldig att täcka denna förlust. Då en höjning

av sockerpriset för närvarande med hänsyn till den tillämpade prispolitiken

torde böra undvikas och då anledning saknas att uppskjuta regleringen avförlusten,

synes såsom sockernämnden ifrågasatt medel böra anvisas för

täckande av denna. Som emellertid å statsregleringens konto hos sockerbolaget

vid årets början inbalanserats en statens fordran lios bolaget å cirka

4 900 000 kronor och ett överskott förefinnes å den enligt särskilt avtal bedrivna

sockerimporten från Danmark å cirka 1 700 000 kronor, skulle om

jämväl sistnämnda belopp tages i anspråk det erforderliga statsanslaget kunna

begränsas till i ruut tal 22 000 000 kronor. För ändamålet bör därför å

tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett reservationsanslag

av 22 000 000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang la erinra, att Kungl. Majit genom beslut

den 12 april 1946 bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars

dispositionsanslag taga i anspråk högst 328 800 kronor för vidtagande av

ytterligare betlastningsanordningar vid statens järnvägar. Frågan örn avskrivning

av investeringsbeloppet lärer framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Vid bedömandet av denna fråga torde hänsyn böra tagas

till att betlastningsanordningarnas utförande ingår såsom ett led i den med

betodlarna träffade uppgörelsen.

Det hade givetvis varit önskvärt att frågan örn sockernäringens reglering

tidigare kunnat underställas riksdagens prövning men med hänsyn lill de

långvariga förhandlingar av olika slag, som måst föras innan enighet uppnåtts

rörande villkoren för sockerbetsodlingen under år 1946, har delta icke

varit möjligt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1947

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1948, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade undantag

icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört; samt

4) till Kostnader i samband med sockerregleringen å till
läggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ............................. kronor 22 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

43

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1946—31 juli 1947.

Mellan svenska staten å ena sidan saint å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får ä provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under .sådana förhållanden, att tullfrihet tor varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan .slaten och bolaget. De utgifter,, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgiftei

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda lill teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1946 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procents sockerlialt skall

utgöra 4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1946 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor,

dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall

utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran örn den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån

förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig tillse, att en var betodlare, som ingår eller övertager

betodlingskontrakt för 1946, till statens sockernämnd erlägger en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. För del av hektar reduceras avgiften i proportion till arealen. Avgiften,

vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. Sålunda innehållna belopp skall bolaget,

på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Majit.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1946—31 juli 1947 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkning
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

45

en och försäljningen av socker och sirap saint vid sockerlramställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot

det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,15 öre för varje under

räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1947 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,15 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,15 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom inellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1947, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfallande med den ingående—åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan elier, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, rid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbölig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret bär

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

47

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvara!*

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1946/47 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Majit

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förulsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanliavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade alt köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockcrrörclsen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 243.

5 morn. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 morn. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten alt staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvudtaget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

örn beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

V §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj.t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §■

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta konlrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

49

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjuta^ till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

sorn enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1946 till och

med den 31 juli 1947 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts , att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock fjärde stycket å s. 42 i prop

nr 245/1945).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttaiande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,15 öre förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som till följd av löneförhandlingar kunna

uppstå under den tid, som återstår tills kontraktet 1946/1947 utlöper, dels

att de nuvarande kvaliteterna å socker i huvudsak bibehållas oförändrade,

d. v. s. att beloppet 17,15 hänför sig till s. k. krisraffinad, dels ock att vidare

reglering av det i nu löpande kontrakt bestämda motsvarande beloppet (17,33

öre) icke skall ske av den anledning, att övergång under kontraktsåret 1945/

1946 skeft till krisraffinering.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sami. Nr 243.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. AK 3TU 1946:12 Utlåtande i anledning av väckt motion om åstadkommande av för hela riket enhetliga varupriser. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1946:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 213, angående reglering av sockernäringen i riket in. in., såvitt propositionen hänvisats t s. 9 i texten
  3. Rskr. 1946:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapital s. 15 i texten
  4. BevU 1946:31 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 243, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillnings s. 1 i texten
  5. JoU 1946:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår anslag till kostnader i samband med sockerre s. 1 i texten