Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m

1946-04-12 · 343 sidor, varav 339 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 339 av 343 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:244, Angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

1

Nr 244.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående omorganisation

av de tekniska högskolorna m. m.; given Stockholms

slott den 12 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 april 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Majit under punkten 126 föreslagit riksdagen att, i afbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 700 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag

av 500 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll Wild. 1 sami. Nr fl// .

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ■proposition nr #44-

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 19 000

kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av

700 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av

200 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek ett reservationsanslag av 46 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 7 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000

kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (Kapitalbudgeten, bilagan

7, punkterna 10 och 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor;

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 2 600 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Majit få anmäla dessa ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

3

Kap. I. Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d.

generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, dåvarande myntdirektören

A. G. Grabe, dåvarande rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn

S. Hultin, dåvarande rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm,

professorn H. Kreuger, nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning

O. R. Lundquist och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son

Nauckhoff att såsom sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda

med utredning och avgiva förslag rörande den högre tekniska undervisningen

och därmed sammanhängande frågor.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva

förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i

fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning

och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Den verkställda

utredningen föreligger i ett huvudbetänkande (stat. off. utr. 1943: 34)

jämte tillhörande tabellbilaga (stat. off. utr. 1943: 35) och tre bihang. Bihang

1 innehåller förslag angående lärarbefattningar samt läro- och timplaner

vid de tekniska högskolorna (stat. off. utr. 1943: 36), bihang 2 förslag

angående byggnader samt utrustning och möblering för högskolorna (stat.

off. utr. 1943: 37) och bihang 3, som icke föreligger i tryck, en statistisk

undersökning av ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939.

Härjämte ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944

avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och

i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Erinras må vidare, att nämnda sakkunniga samt utredningen rörande den

tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande — benämnda biblioteksutredningen

— den 5 april 1944 gemensamt framlagt ett betänkande med förslag

till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena

(stat. off. utr. 1944:17).

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha funnit en

avsevärd utbyggnad och en genomgripande omorganisation av de tekniska

högskolorna erforderlig i syfte att möjliggöra en ökning av studerandeantalet

vid högskolorna och en förbättring av undervisningens kvalitet m. m.

Vad studerandeantalet angår må här erinras att statsmakterna år 1945

(propositionen nr 326 och riksdagsskrivelsen nr 485 samt propositionen nr

374 och riksdagsskrivelsen nr 586) beslutat en utbyggnad av de tekniska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition vr 244-

högskolorna för möjliggörande av en årlig intagning av nya ordinarie studerande

till ett antal av 250 vid Chalmers tekniska högskola och 450 vid

tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med de sakkunnigas förslag beträffande

högskolornas kapacitet i detta hänseende. Såvitt gäller den förra

högskolan har därvid det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet

befunnits utgöra en lämplig grundval för högskolans fortsatta utbyggnad,

under det att i fråga om utbyggnaden av den senare högskolan en generalplan,

som — efter överarbetning av de sakkunnigas byggnadsprogram framlagts

av en av Kungl. Majit den 12 augusti 1944 för ändamålet tillsatt byggnadskommitté

(tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté) —

godtagits som grundval för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

De sakkunniga ha vidare föreslagit en avsevärd successiv utökning av

lärarpersonalen och i samband därmed förordat införande av en ny typ av

lärartjänster, nämligen befattningar som s. k. adjungerad lärare. Den föreslagna

ökningen av antalet lärarbefattningar framgår av följande uppställning.

Lärare

Tekniska högskolan

i Stockholm

Chalmers tekniska

högskola

1943/44

1951/52

1943/44

1951/52

Professorer.......................

42

58

17

25

Docenter med stipendium..............

4

12

2

6

Laboratorer......................

2

2

—

1

Speciallärare......................

56

52

27

52

Adjungerade lärare..................

—

19

—

12

104

143

46

96

Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering för ett stort antal

befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda har föreslagits, att professorsbefattningarna

skola omvandlas till förordnandetjänster med inplacering

i lönegraden C 7, medan laboratorsbefattningarna ansetts böra få

karaktär av fullmaktstjänster i lönegraden A 27. För speciallärarna ha de

sakkunniga föreslagit en väsentlig arvodesförbättring och för förste assistenterna

en inplacering i lönegraden Ex 21.

Härtill må anmärkas, att från och med budgetåren 1944/45 och 1945/46

vissa nya professurer och speciallärarbefattningar inrättats i enlighet med

de sakkunnigas förslag, varjämte förste assistenterna i överensstämmelse

därmed från och med sistnämnda budgetår inplacerats i lönegraden Ex 21.

I detta sammanhang erinrar jag även om den utökning av och lönereglering

för vaktmästarpersonalen vid de tekniska högskolorna, som genomförts från

och med detta budgetår, därvid emellertid icke omförmälda sakkunnigas

utan den s. k. institutionsvaktmästarutredningens förslag tagits som utgångspunkt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Med avseende å fordringarna för inträde vid de tekniska högskolorna ha

de sakkunniga endast föreslagit den ändringen i förhållande till vad som

för närvarande gäller i detta hänseende, att för inträde som ordinarie studerande

skall krävas fullgjord första militärtjänstgöring. Såsom skäl härför

har anförts önskvärdheten av att undvika kollision mellan militärtjänstgöring

och högskolestudier. Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande

föreslås icke.

Den nuvarande avdelningsindelningen bör enligt de sakkunnigas mening

bibehållas. Sålunda avses alltjämt vid de båda högskolorna följande avdelningsindelning

böra gälla, därvid emellertid avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

föreslagits skola erhålla benämningen »byggnadsteknik».

Tekniska högskolan Chalmers tekniska

i Stockholm högskola

I. Teknisk fysik (F)

II. Maskinteknik (M)

III. Flygteknik och skeppsteknik (S)

IV. Elektroteknik (E)

V. Väg- och vattenbyggnad (V)

(Byggnadsteknik)

VI. Kemi och kemisk teknologi (K)

VII. Bergsvetenskap (B)

VIII. Arkitektur (A)

IX. Lantmäteri (L)

En i viss utsträckning ökad differentiering av undervisningen i olika studieriktningar

inom avdelningarna har emellertid föreslagits av de sakkunniga.

Som huvudregel vid studieplanernas uppgörande bör enligt de sakkunniga

alltjämt gälla en planenlig studietid av fyra år. Trots de ökade krav

på undervisningen, som föranledas av den snabba utvecklingen på teknikens

skilda områden, kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt

genom den förberörda differentieringen av undervisningen samt genom en

rationalisering av undervisningen i övrigt. I sådant syfte ha de sakkunniga

bland annat föreslagit skärpta bestämmelser för flyttning mellan årskurserna,

en begränsning av den för närvarande fastställda praktiktiden för vissa

avdelningar (avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan

i Stockholm samt avdelningen för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska

högskola) ävensom vissa förändringar med avseende å undervisningsmetodiken.

I sistnämnda hänseende har bland annat framhållits, att det

nuvarande föreläsningssystemet, enligt vilket lärarna föreläsa hela kursen

i vederbörande ämnen, måste modifieras samt att kompendier och läroböcker

böra utarbetas i större utsträckning än för närvarande.

De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats över

1940 års sakkunnigas för den högre tekniska undervisningen förslag ha i

I. Maskinteknik (M)

II. Skeppsbyggnad (S)

III. Elektroteknik (E)

IV. Väg- och vattenbyggnad (V)

(Byggnadsteknik)

V. Kemi och kemisk teknologi (K)

VI. Arkitektur (A)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

flertalet fall varit välvilliga och uttryckt uppskattning av de sakkunnigas

arbete. Beträffande särskilda frågor ha emellertid vid remissbehandlingen

starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer

och andra lärarbefattningar, ha i remissyttrandena erinringar framställts

i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver vad

de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar i snabbare

takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet föreslagits. Uttalanden

i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar

ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,

meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

Med avseende å de sakkunnigas förslag till organisation av undervisningen

i geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm ha även vid remissbehandlingen

starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Majit bland annat

med hänsyn till de önskemål, som därutinnan framförts vid remissbehandlingen

av de sakkunnigas förslag, genom beslut den 18 januari 1946 bemyndigat

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sju sakkunniga för

att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande

utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande

spörsmål. Jämlikt de för utredningen meddelade direktiven ha

dessa sakkunniga även att överväga frågan örn en förläggning av ifrågavarande

utbildning till annan läroanstalt än tekniska högskolan i Stockholm

ävensom att till prövning upptaga frågan om ordnandet av undervisningen

i geodesi jämväl för de ordinarie studerandena inom avdelningen för vägoch

vattenbyggnad vid omförmälda högskola.

Med avseende å den av de sakkunniga föreslagna differentieringen av

undervisningen inom de olika avdelningarna ha i remissyttrandena erinringar

framförts i åtskilliga hänseenden; dock har ett bibehållande av den

nuvarande avdelningsindelningen i regel tillstyrkts. Genomgående har i

remissyttrandena, i den mån frågan därvid berörts, understrukits angelägenheten

av att studietidens längd icke utsträckes. Beträffande undervisningsmetodiken

har vidare i åtskilliga yttranden framhållits önskvärdheten

av att fullgoda kompendier och läroböcker utarbetades i större utsträckning

än för närvarande vore fallet.

Vid remissbehandlingen ha betydande meningsskiljaktigheter gjort sig

gällande beträffande spörsmålet örn högskolornas inre organisation. Ehuru

de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål

och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor

i princip därvid vunnit anslutning, har lämpligheten av en så långt gående

begränsning av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

kunniga förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och önskemål ha vidare framförts

beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende

av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala

sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika

förslag ha framförts för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna har genomgående

tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersämbete

ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de

sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse

vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga om dess närmare organisation

och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den

särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även

örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed

sammanhänger bland annat även spörsmålet om organisationen av ledningen

för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrelsen

för sistnämnda högskola. Olika åsikter om den lämpligaste lösningen av

denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Slutligen må här anmärkas, att det av den förberörda s. k. biblioteksutredningen

framlagda förslaget vid remissbehandlingen därav blivit föremål

för kritik i flera hänseenden. En särskilt kritisk inställning har därvid intagits

av statskontoret. Tämligen genomgående har dock åtgärder till en

förbättring av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena funnits

påkallad.

Vid min anmälan av frågan om utbyggnad av tekniska högskolan i

Stockholm m. m. anförde jag — såsom framgår av det vid propositionen

1945: 374 fogade utdraget av statsrådsprotokollet — att en ingående överarbetning

av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

framlagda förslaget vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet

befunnits erforderlig, innan hela det frågekomplex, detsamma omfattade,

kunde föreläggas riksdagen. Härvid avsåg jag jämväl det av den

s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget till åtgärder för främjande

av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. Frågan om lantmätaroch

lantbruksingenjörsutbildningens organisation ävensom i samband därmed

frågan om ordnandet av undervisningen i geodesi vid avdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm kommer — såsom

förut berörts — att göras till föremål för fortsatt utredning genom särskilda

sakkunniga. Vad åter angår frågan om de tekniska högskolornas antagningskapacitet

med avseende å studerande och det därmed sammanhängande

spörsmålet örn högskolornas utbyggnad så har — såsom jag i det föregående

erinrat — statsmakterna numera i princip tagit ställning därtill.

1940 års sakkunnigas förslag, i vad det avser undervisningens allmänna

anordnande vid de tekniska högskolorna, har jag icke för avsikt att nu upp
-

Departo
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^.

taga till prövning. Hithörande spörsmål synas icke vara av beskaffenhet

att böra underställas riksdagen och icke heller äga det samband med övriga

frågor rörande den högre tekniska undervisningens organisation, att ett

samtidigt ståndpunktstagande därtill är påkallat. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att framdeles — efter förslag av den av mig i det följande

förordade överstyrelsen för de tekniska högskolorna — meddela de föreskrifter,

som härutinnan må befinnas erforderliga.

Vad angår det av 1940 års sakkunniga framlagda förslaget i övrigt ävensom

den s. k. biblioteksutredningens förslag, så har den överarbetning desamma

underkastats inom departementet numera slutförts. Jag har därför

för avsikt att nu i samband med frågan om anslag till de tekniska högskolorna

för budgetåret 1946/47 till behandling upptaga nämnda förslag, i den

mån desamma icke tidigare underställts riksdagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

9

Kap. II. De tekniska högskolornas inre organisation.

Nuvarande ordning.

Med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation gäller för närvarande

i huvudsak följande.

A. Lärarkollegiet.

Högskolans samtliga professorer med rektor såsom ordförande och prorektor

såsom vice ordförande bilda tillsammans lärarkollegiet.

Är professorsbefattning ledig eller åtnjuter dess innehavare tjänstledighet

utan att honom medgivits att därunder bibehålla säte och stämma i lärarkollegiet,

äger den som uppehåller befattningen deltaga i överläggningar men

ej i beslut beträffande frågor, som beröra av honom företrätt läroämne; dock

må han icke utan särskilt beslut av lärarkollegiet deltaga i behandling av

ärende angående tillsättande av lärarbefattning. Speciallärare eller vikarie

för sådan lärare äger efter kallelse av rektor deltaga i överläggning om frågor

rörande undervisningen i hans läroämne, men ej i beslut i sådana frågor.

Preses eller den styrelseledamot, som han i sitt ställe därtill förordnar, äger

närvara vid lärarkollegiets sammanträden och deltaga i dess överläggningar

men ej i dess beslut. Lärarkollegiet kan vidare vid behov till sammanträde

kalla en eller flera sakkunniga utom kollegiet, med rätt för sådan sakkunnig

att deltaga i kollegiets överläggningar men ej i dess beslut.

Lärarkollegiet har allmän tillsyn och vård om högskolans alla angelägenheter.

Särskilt åligger det kollegiet att i föreskriven ordning handlägga ärenden

angående befattningars tillsättande; att fastställa program samt läro- och

timplaner för undervisningen; att fastställa studiehandbok; att, där ej annat

är föreskrivet, besluta örn utdelning av stipendier och reseunderstöd åt studerande;

att behandla frågor om anslag av statsmedel till högskolan; att avgiva

yttranden i ärenden, som för sådant ändamål varda av Kungl. Majit eller

styrelsen till kollegiet hänskjuta; samt att i övrigt utöva de åligganden, som i

stadgarna för de tekniska högskolorna eller eljest givna föreskrifter särskilt

bestämmas.

I fråga om lärarkollegiets handläggning av ärenden angående tjänstetillsättningar

gäller beträffande tillsättande av professorer, att ledamot av kollegiet

efter anmälan av rektor örn professurs ledigblivande äger väcka förslag

örn kallelse av viss person till den lediga befattningen.

Har ka.llelseförslag blivit väckt, tillsätter lärarkollegiet två eller flera helst

svenska sakkunniga efter förslag av en inom vederbörande avdelningskollegium

tillsatt nämnd i enlighet med vad i stadgarna närmare angives. Sedan sakkunnigutlåtandena

avgivits, vilket skall ske inom 45 dagar efter det att lärarkollegiets

protokoll över kallelseförslag kommit sakkunnig till handa, slutbehandlas

kallelsefråga av lärarkollegiet, som, örn kallelseförslaget vinner viss

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ?J^Jh

kvalificerad majoritet i lärarkollegiet och den föreslagne är villig att mottaga

kallelsen, överlämnar handlingarna till styrelsen, vilken snarast översänder

dem med eget yttrande till Kungl. Maj:t. Har kallelseförslag icke väckts eller

väckt kallelseförslag icke lett till resultat, ledigförklaras professorsbefattningen.

Efter ansökningstidens utgång utses sakkunniga på sätt förut angivits. En

specimenstid av 90 dagar vidtager efter ansökningstidens utgång, såframt

icke samtliga sökande förklara, att de icke vilja begagna sig därav. Sakkunnigutlåtandena

skola avgivas så snart ske kan och senast inom 6 månader

från den dag, då fullständiga handlingar och skrifter blivit till de sakkunniga

avsända. På begäran av sökanden eller efter lärarkollegiets bestämmande avhållas

provföreläsningar i god tid innan de sakkunniga ha att avgiva sina utlåtanden.

Sedan lärarkollegiet tagit del av sakkunnigutlåtandena upprättar kollegiet

förslag till befattningens besättande, vilket lämnas till styrelsen. Styrelsen

överlämnar därefter förslaget med eget yttrande till Kungl. Majit.

Beträffande lärarkollegiets befattning med tjänstetillsättningar må vidare

nämnas, att kollegiet förutom att välja rektor och prorektor i enlighet med

vad i det följande närmare angives, har att till styrelsen avgiva förslag om

tillsättande av speciallärare, laborator och docent ävensom att hos styrelsen

föreslå återkallande av förordnande av dylik befattningshavare. Lärarkollegiet

har härjämte att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas av

Kungl. Majit eller styrelsen.

Lärarkollegiet sammanträder på kallelse av rektor minst två gånger varje

termin och för övrigt så ofta högskolans angelägenheter det påfordra.

För besluts fattande erfordras, att mer än halva antalet av lärarkollegiets

ledamöter är tillstädes.

B. Kollegienämnden.

Köllegienämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom

vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm nio och vid Chalmers

tekniska högskola sju valda ledamöter. Val av ledamot förrättas för tre

år på det sätt, att lärarkollegiet, efter inhämtande av förslag av varje avdelningskollegium,

utser en professor från vart och ett av avdelningskollegierna.

Kollegienämnden åligger att antaga tillfälliga lärare och assistenter samt

bestämma deras arvoden ävensom att antaga och i förekommande fall bestämma

ersättning åt övrig vid högskolan erforderlig personal med undantag

för ordinarie befattningshavare i 24 och högre lönegrader civila avlöningsreglementet

och befattningshavare i motsvarande lönegrader civila icke-ordinariereglementet,

som tillsättas av Kungl. Majit, samt ordinarie befattningshavare

i 21—23 lönegraderna, som tillsättas av styrelsen. Kollegienämnden

har vidare bland annat att till styrelsen avgiva yttranden i frågor örn tjänstledighet

och vikarie för av Kungl. Majit eller styrelsen utsedda befattningshavare;

att upprätta förslag till program samt läro- och timplaner för under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts -proposition nr 344-

visningen ävensom formulär för examensbetyg; att uppgöra förslag till studiehandbok

samt, efter det lärarkollegiet fastställt sådan handbok, utgiva densamma;

att antaga ordinarie studerande och specialstuderande; att på därom

av ordinarie studerande eller specialstuderande framställd anhållan avgiva

vitsord örn den studerandes uppförande; att uppgöra förslag till utdelning

av stipendier och reseunderstöd åt studerande; att årligen å tid, som av styrelsen

bestämmes, till styrelsen avgiva förslag till fördelning av statsanslag

till högskolan; att uppgöra och för fastställelse till styrelsen inlämna förslag

till instruktioner för högskolans av styrelsen förordnade befattningshavare,

där sådana instruktioner anses erforderliga; att fastställa instruktioner för av

kollegienämnden förordnade befattningshavare, där sådana instruktioner anses

erforderliga; att upptaga och avgöra på rektors prövning ankommande

ärenden, som av honom hänskjutas till kollegienämnden; samt att efter uppdrag

av lärarkollegiet till behandling förbereda ärenden, vilka icke röra den

ekonomiska förvaltningen, och i övrigt handlägga de annorstädes i stadgarna

kollegienämnden uttryckligen förbehållna ärendena ävensom alla andra högskolan

angående frågor, om vilka ej är särskilt förordnat, att de tillhöra

annan högskolans myndighet.

Kollegienämnden sammanträder på kallelse av rektor så ofta på nämnden

ankommande ärenden det påfordra. Kollegienämnden är beslutmässig vid tekniska

högskolan i Stockholm, om minst sex och vid Chalmers tekniska högskola,

örn minst fem av dess ledamöter äro tillstädes.

C. Förvaltningsnämnden.

Förvaltningsnämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom

vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm två valda professorer

och vid Chalmers tekniska högskola en vald professor. Val av ledamot

i nämnden jämte suppleant förrättas av lärarkollegiet för tre år.

Förvaltningsnämnden tillkommer att närmast handhava högskolans ekonomiska

angelägenheter. Särskilt åligger det nämnden att granska inkommande

räkningar och utanordna medel till deras betalning; att i övrigt utanordna

anslagsmedel enligt stat eller särskilda föreskrifter samt förskott för varjehanda

behov; att ombesörja utlåning av donerade fonders medel samt indrivning

av förfallna fordringar och räntor; att genom en av nämndens ledamöter

vid varje budgetårs utgång förrätta föreskriven inventering till styrkande av

den i räkenskaperna utbalanserade behållningen och dessutom minst en gang

varje år på förut ej bekantgjord tid granska högskolans samt donerade fonders

värde- och säkerhetshandlingar och verkställa inventering av kassan, varvid

inventeringsinstrument skall upprättas för att biläggas räkenskaperna; skolande

vid sistnämnda inventering bland annat tillses, att kassaposterna äro

på ett tillfredsställande sätt verifierade och att inga utbetalningar verkställts

utan anordningsbeslut; att å tid, som nämnden finner lämplig, lata verkställa

inventering av högskolans bibliotek, samlingar m. m.; att besluta om avskriv
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr tidning

av inventarier; samt att tillse, att räkenskaperna i behörig tid och ordning

uppgöras samt avlämnas till riksräkenskapsverket.

Förvaltningsnämnden sammanträder på kallelse av rektor, så ofta högskolans

angelägenheter det påfordra. Nämnden är beslutmässig vid tekniska högskolan

i Stockholm, örn minst tre och vid Chalmers tekniska högskola, om

minst två av dess ledamöter äro tillstädes.

Förvaltningsnämndens ledamöter ansvara gemensamt för högskolans kassor

och fonder.

Vid tekniska högskolan i Stockholm åtnjuta de av lärarkollegiet valda ledamöterna

av förvaltningsnämnden ett årligt arvode av 200 kronor. Vid Chalmers

tekniska högskola uppbär den valde ledamoten ingen särskild ersättning.

D. Avdelning skollegier.

Professors- och speciallärarbefattningarna vid högskolorna fördelas mellan

de olika avdelningarna av styrelsen, sedan lärarkollegiet avgivit förslag. Dock

må, om så befinnes lämpligt, professors- och speciallärarbefattningarna i allmänna

vetenskaper hänföras till en särskild avdelning. De till en avdelning

hörande professorerna och speciallärarna bilda ett avdelningskollegium.

Avdelningskollegium skall genom samarbete mellan dess ledamöter verka

för en tidsenlig utveckling av avdelningen och av det fackområde, avdelningen

företräder, och har att till kollegienämnden avgiva yttranden och förslag i

avdelningskollegiet berörande ärenden såsom ansökning om inträde såsom specialstuderande,

stipendier och reseunderstöd åt studerande, ändringar i läroplanen

samt frågor rörande undervisningen, vilka av rektor, lärarkollegiet eller

kollegienämnden hänskjutas till avdelningskollegiet. Lärarkollegiet äger bestämma

angående fördelningen mellan avdelningskollegierna av frågor rörande

undervisning och studerande samt fastställa arbetsordning för kollegierna.

Avdelningskollegium sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta dess

angelägenheter det påfordra. Till sammanträde skola kallas, förutom avdelningskollegiets

ledamöter, de professorer och speciallärare, vilkas läroämnen

beröras av förekommande frågor.

E. Avdelningsföreståndare.

För var och en av högskolans avdelningar väljer lärarkollegiet efter förslag

av vederbörande avdelningskollegium bland avdelningens professorer en föreståndare

för tre år.

Avdelningsföreståndare är ordförande i vederbörande avdelningskollegium

och åligger att gå de studerande inom avdelningen till handa med råd och

upplysningar angående deras studier.

Avdelningsföreståndarna åtnjuta ingen särskild ersättning med undantag

för föreståndaren för avdelningen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan

i Stockholm, som uppbär ett arvode av 600 kronor om året.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition nr %44-

F. Rektor och prorektor.

Rektor och prorektor väljas av lärarkollegiet för tre år. Valbar är professor,

som å dag, då ämbetet skall tillträdas, i minst tre år innehaft professorsbefattning

vid högskolan. Val av rektor och prorektor skall anmälas hos

styrelsen, som, därest valet befinnes vara i laga ordning förrättat, stadfäster

detsamma. Innan sådan stadfästelse skett, må den valde ej utöva sitt ämbete.

Under vissa förutsättningar äro rektor och prorektor berättigade att avsäga

sig val.

Rektor kan, om han så önskar, bliva helt eller delvis frikallad från skyldigheten

att bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och

examination; dock skall han underrätta lärarkollegiet, huruvida och i vilken

omfattning han begagnar sig av denna rätt. Härom skall lärarkollegiet därefter

göra anmälan hos styrelsen.

Rektor utövar den närmaste vården och tillsynen över allt vad högskolan

rörer. Bland annat åligger det honom därvid att vaka över undervisningen

och tillse, att högskolans befattningshavare noggrant uppfylla sina åligganden

samt att god ordning vid högskolan upprätthålles, att hava tillsyn över högskolans

fasta och lösa egendom, att tillse, att till verkställighet befordras ej

mindre vad stadgarna och andra vederbörligen givna föreskrifter till efterrättelse

anbefalla än även lärarkollegiets, kollegienämndens, förvaltningsnämndens

och rektors egna, i behörig ordning fattade beslut, att mottaga alla till

högskolan och dess olika myndigheter ställda skrivelser och ombesörja, att

de bliva vederbörligen handlagda samt att i övrigt fullgöra vad enligt gällande

stadgar eller eljest ankommer på rektor.

Såsom ersättning för bestridandet av med ämbetet förenade göromål åtnjuta

vid tekniska högskolan i Stockholm för närvarande rektor ett årligt arvode

av 2 400 kronor och prorektor ett årligt arvode av 200 kronor. Rektor vid

Chalmers tekniska högskola uppbär ett årligt arvode av 2 000 kronor, under

det att något arvode icke utgår till prorektor vid denna högskola.

G. Sekreterare.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnes inrättad en befattning som sekreterare.

Enligt gällande stadgar har sekreteraren att ombesörja kansligöromålen vid

högskolan med biträde av för ändamålet anställd personal. Det åligger honom

därvid bland annat särskilt att biträda rektor vid vården av högskolans angelägenheter,

att föra matrikel över de studerande samt vårda högskolans

arkiv, att mottaga till högskolan ställda skrivelser och ombesörja, att de bliva

behörigen handlagda, att ägna erforderlig beredning åt ärenden, som skola

handläggas av lärarkollegiet eller kollegienämnden, att föra protokoll vid

lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden, att tillse, att rektors,

lärarkollegiets och kollegienämndens beslut bliva verkställda samt att i övrigt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

iakttaga de föreskrifter, som enligt fastställd instruktion honom åligger eller

meddelas av rektor.

Sekreteraren skall enligt stadgarna ha avlagt juris kandidatexamen eller

statsvetenskaplig-juridisk examen. I avlöningshänseende är befattningen som

sekreterare placerad i lönegraden A 26.

H. Kamrerare.

Såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola

finnes för närvarande en befattning som kamrerare. Å kamreraren ankommer

att ombesörja göromålen å kamrerarkontoret med biträde av därför

anställd personal. Det åligger honom därvid bland annat särskilt att biträda

rektor vid vården av högskolans kamerala angelägenheter, att ansvara för

räkenskapernas behöriga förande samt inom därför föreskriven tid avlämna

högskolans räkenskaper till riksräkenskapsverket, att upprätta och underskriva

avlöningslistor samt till siffran granska inkomna räkningar och därå

teckna granskningsbevis, att verkställa utbetalningar efter förvaltningsnämndens

beslut, att i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrifter fullgöra särskilda

åligganden i avseende å kassarörelsen, att ägna erforderlig beredning

åt ärenden, som skola handläggas av förvaltningsnämnden, att föra protokoll

vid förvaltningsnämndens sammanträden och tillse, att nämndens beslut bliva

verkställda, att under överinseende av rektor och förvaltningsnämnden hava

den närmaste vården av fonder och lånehandlingar, att under överinseende av

rektor utöva tillsyn över högskolans fasta och lösa egendom, vilken icke faller

under institutionsföreståndares vård, samt byggnadernas uppvärmning, belysning

m. m. ävensom tillse, att högskolans vägar, öppna platser och planteringar

väl vårdas, samt att i övrigt iakttaga de föreskrifter, som enligt fastställd

instruktion honom åligger eller meddelas av rektor eller förvaltningsnämnden.

Såsom kompetensvillkor för kamreraren gäller, att denne skall äga ingående

kännedom om det statliga bokförings- och redovisningsväsendet samt

besitta förmåga att sköta och utöva tillsyn över byggnader. Innan befattning

såsom kamrerare tillsättes, skall från riksräkenskapsverket inhämtas yttrande

angående sökandes kompetens såsom räkenskapsförare.

Kamrerarbefattningen vid tekniska högskolan i Stockholm är placerad i

lönegraden A 24 och motsvarande befattning vid Chalmers tekniska högskola

i lönegraden A 22.

Sakkunnigförslaget.

A. Lärarkollegiet m. m.

De sakkunniga ha framhållit önskvärdheten av en snabbare och effektivare

behandling av åtskilliga administrativa ärenden rörande tekniska högskolorna

samt därvid uttalat, att lärarkollegiet i allmänhet icke vore lämpat för handläggning

av dylika ärenden. Dessutom inkräktade kollegieledamöternas ad
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ministrativa göromål redan nu i icke obetydlig grad på deras verksamhet

som lärare och forskare. Olägenheterna härav skulle säkerligen komma att

öka i samma mån som högskolorna utvidgades. Särskilt vid tekniska högskolan

i Stockholm hade kollegiesammanträdena under senare år ökat i antal

och blivit mera tidskrävande, allteftersom högskolan vuxit. Vid Chalmers

tekniska högskola med dess mindre lärår- och studentkår hade de här påtalade

nackdelarna med nuvarande organisation icke gjort sig gällande med

samma styrka.

Enligt de sakkunnigas mening borde lärarkollegiets åligganden inskränkas

till att avse sådana områden, där samråd mellan samtliga professorer vore

nödvändigt. Kollegiet borde icke längre ha till uppgift att ha allmän tillsyn

och vård örn högskolans alla angelägenheter utan endast om undervisning och

forskning.

De sakkunniga lia därefter lämnat en närmare redogörelse för vilka å lärarkollegiets

handläggning nu ankommande ärenden, som enligt de sakkunnigas

mening i stället borde anförtros andra organ, främst kollegienämnden. De sakkunniga

ha därvid bland annat anfört:

Det synes icke längre nödvändigt att betunga lärarkollegiet med uppgiften

att fastställa kollegienämndens förslag till studiehandbok. Denna uppgift bör

utan olägenhet kunna övertagas av kollegienämnden, som även bör fastställa

formulär för examensbetyg och tentamensbok, bestämma att tid av ferierna

får tagas i anspråk för undervisning och studieresor i vissa ämnen, bestämma

tid för tentamensperioder och utfärda närmare bestämmelser om offentlig

tentamen samt besluta om utdelning av stipendier och reseunderstöd. Behandlingen

av de ekonomiska frågorna synes böra koncentreras till kollegienämnd

och rektor. Därigenom vinnes snabbare behandling av dessa ärenden

och större fasthet vid behandling av anslagsfrågor utan risk för att något

välgrundat intresse eftersättes. Lärarkollegiets befattning med ekonomiska frågor

bör enligt de sakkunnigas mening upphöra. Frågor om anslag av statsmedel

böra sålunda, innan de föreläggas överstyrelsen, utredas och prövas av

avdelningskollegierna och kollegienämnden men icke av lärarkollegiet. Härigenom

åsidosättes icke de enskilda lärarnas rätt att själva framställa önskemål

i fråga om anslag till sin egen institution. Genom ett åläggande för rektor

att informera lärarkollegiet örn framställningar i anslagsfrågor, skulle samtliga

kollegieledamöter liksom nu bli underrättade om förslag till nyheter, som

härröra från andra avdelningar än deras egen.

Lärarkollegiets medverkan vid befattningshavares tillsättande och entledigande

bör vidare enligt de sakkunnigas mening i avsevärd grad kunna begränsas.

Enligt sakkunnigförslaget bör sålunda bland annat rektor framdeles

utses av Kungl. Majit efter förslag av den av de sakkunniga föreslagna överstyrelsen

för högskolorna, prorektor utses av överstyrelsen efter kollegiets hörande,

kollegienämnden bestå av självskrivna ledamöter i enlighet med vad i

det följande närmare angives, hemställan örn docentförordnande samt örn

återkallande av sådant förordnande ankomma på vederbörande avdelningskollegium

i stället flir lärarkollegiet, ärende rörande hemställan örn återkallande

av speciallärarförordnande överflyttas från lärarkollegiet till kollegienämn

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr %4-i
den,

som i övrigt skall övertaga lärarkollegiets åliggande att yttra sig över

ansökningar till tjänster, som för närvarande tillsättas av Kungl. Majit eller

styrelsen. Lärarkollegiets medverkan vid tillsättning av professorer, laboratorer

och speciallärare skall vidare enligt sakkunnigförslaget inskränkas till

befogenhet att utse sakkunniga samt ledamöter i en för varje fall tillsatt

beredningsnämnd.

Beträffande förfarandet vid tillsättning av sistnämnda befattningar ha de

sakkunniga, som funnit nuvarande ordning medföra alltför stor tidsutdräkt

— i sämsta fall kan enligt de sakkunnigas beräkningar en professorstillsättning

draga en tid av 22 månader — anfört i huvudsak följande.

Vid undersökning av orsakerna till fördröjning av tillsättningsärenden har

det framgått, att behandlingen i lärarkollegiet ofta synes taga onödigt lång

tid. Över huvud taget synes icke lärarkollegiet vara ett lämpligt organ för behandling

av tillsättningsfrågor. Det är för månghövdat samt kommer vid

genomförande av de sakkunnigas förslag att växa ännu mer, och i varje särskilt

fall är sakkunskapen endast till finnandes hos ett mindretal. Det bör

vara möjligt att med fullt bevarad vetenskaplig auktoritet kunna överlämna

till en mindre församling, i det följande kallad beredningsnämnd, att

i huvudsak övertaga lärarkollegiets befattning med frågor rörande tillsättning

av professorer.

Beträffande beredningsnämndens sammanfattning hålla de sakkunniga

före, att rektor, som representerar den samlade överblicken över högskolans

behov, bör vara nämndens självskrivne ordförande. I övrigt bör nämnden bestå

av sex ledamöter, tillsatta för varje utnämningsfall. Av dessa skulle lärarkollegiet

utse fyra, vilka alla skulle vara medlemmar av kollegiet, och vederbörande

avdelningskollegium två, som skulle utses inom eller utom högskolans

lärarkollegium. I varje fall när det gäller tillämpningsämnena finna de

sakkunniga det önskvärt, att avdelningskollegiet till ledamot av beredningsnämnden

utser en eller två representanter för de delar av näringslivet, som

närmast beröras av professuren.

Utom ledamöterna av beredningsnämnden böra högst tre, vanligen två sakkunniga

utses. Då det är önskvärt, att de för sakkunniguppdraget mest lämpade

ej uttagas till ledamöter i beredningsnämnden, har man ansett sig böra

föreslå, att de sakkunniga utses innan beredningsnämnden tillsättes. Sakkunniga

tillsättas sålunda, att om motsvarande avdelning finnes vid den andra

av rikets tekniska högskolor som den professuren vid den ifrågavarande högskolan

tillhör, på samma sätt som nu tillsättes en nämnd bestående av professorerna

inom vederbörande avdelningskollegium vid den förra högskolan.

Denna nämnd uppgör förslag till sakkunniga, upptagande fyra personer.

Förslaget sändes därefter till rektor för den högskola, dit den ledigförklarade

befattningen hör, och vidarebefordras av honom till vederbörande avdelningskollegium.

Med hänsynstagande till förslaget utser avdelningskollegiet

en sakkunnig och föreslår dessutom tre för lärarkollegiet, som bland de av avdelningskollegiet

föreslagna eller utanför deras krets utser ytterligare högst

tre, vanligen två sakkunniga.

Kallelseförslag få inom en vecka från det sakkunniga och beredningsnämnd

blivit tillsatta väckas, antingen liksom för närvarande av ledamot av lärarkollegiet

eller av medlem av beredningsnämnden, även om denne icke är kollegieledamot.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I fråga om kallelseförfarandet i övrigt föreslå de sakkunniga bibehållande

av de principer, som uppställas i de nuvarande stadgarna, både beträffande

förutsättningarna för kallelse och tidpunkten för kallelsen, vilken således alltjämt

bör äga rum färe ansökan. Visserligen har det vid universiteten tillämpade

systemet med kallelse efter ansökan sina förespråkare bland de tekniska

högskolornas lärare, men de sakkunniga anse, att förfarandet, även örn det

kan vara förenat med vissa fördelar, icke lämpar sig för de tekniska högskolornas

vidkommande av följande skäl. Redan med nuvarande tillsättningsförfarande

synas professorsbefattningar verka föga lockande på välkvalificerade

ingenjörer med anställningar inom industrien eller näringslivet, där de

åtnjuta goda löner. Skulle en sökande, som haft det betydande besväret att

skaffa fram merithandlingar i erforderligt antal exemplar, kunna riskera att

en utomstående, som icke ens sökt, skulle kunna kallas till befattningen, kan

med skäl befaras, att i näringslivet sysselsatta väl meriterade ingenjörer i

ännu mindre utsträckning än hittills skulle söka professur. De sakkunniga ha

även övervägt möjligheten av att tillåta kallelse såväl före som efter ansökan,

varvid kallelse efter ansökan endast skulle kunna ifrågakomma beträffande

någon av de sökande, men icke heller funnit sig böra förorda detta, då även

möjligheten till kallelse på dessa villkor sannolikt skulle avskräcka åtskilliga

dugande krafter från att söka.

En betydelsefull fråga utgör behandlingen vid det slutliga avgörandet inom

beredningsnämnden. Man kan naturligtvis låta behandlingen inom beredningsnämnden

förlöpa efter samma linjer, som för närvarande följas inom

lärarkollegiet, sedan de utsedda sakkunniga, var och en för sig, avgivit sitt utlåtande,

men detta behandlingssätt har ej visat sig tillfredsställande. Det

har hänt, att en till sakkunnig vald person vid sina i ensamhet gjorda begrundanden

fått en i viss mån felaktig uppfattning örn det väsentliga i arbetsuppgifterna

inom en professur och därför lagt upp sitt utlåtande från ej fullt riktiga

utgångspunkter. Att ett sådant utlåtande ej får fullgiltigt värde torde vara

uppenbart. Vidare visar erfarenheten, att ett skriftligt sakkunnigutlåtande

stundom kan bli felaktigt uttolkat.

De sakkunniga ha därför letts in på tanken att vid själva avgörandet sammanföra

beredningsnämnden och de tillsättningssakkunniga till muntliga överläggningar;

d. v. s. nämnden skulle vid slutbehandlingen utökas med de sakkunniga.

Det har diskuterats, om i sådant fall de tillsättningssakkunniga skulle

givas rösträtt eller fungera som rådgivare. Vid övervägande av skälen för och

emot ha de sakkunniga kommit till den slutsatsen, att tillsättningssakkunniga

böra givas rösträtt i likhet med beredningsnämndens övriga medlemmar. Därigenom

bringas de olika kategorierna av bedömare till bästa möjliga samverkan.

Därvid måste emellertid förutsättas, att de tillsättningssakkunniga icke

var och en för sig pä förhand bundit sig genom skriftligt avgivna utlåtanden,

utan gången skulle vara följande.

Vid lämplig tid före slutsammanträdet avgives av varje sakkunnig en utredningspromemoria

till beredningsnämndens orientering. I beredningsnämndens

slutprotokoll avgivas skriftligt, motiverade vota först av de sakkunniga

och därefter av var och en av nämndens övriga ledamöter. Motiveringen i

dessa vota bör vara så fullständig, att den kan utgöra ett fullgott underlag

för överstyrelsens bedömande och vid Kungl. Maj:ts ställningstagande i utnäinningsärendet.

Proceduren kräver sannolikt flera sammanträden. Det vore

praktiskt och säkerligen också i de flesta fall genomförbart, att provföreläsningarna

ägde rum omedelbart före slutbehandlingen, då de sakkunnigas orien
Bihang

till riksdagens protokoll 19h<>. 1 sand. Nr 2/fIf. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

terande utredningspromemorior redan förelåge. Härigenom kunde säkerligen

vinnas åtskillig tid, men då oöverstigliga hinder möjligen kunna möta bör

ingenting härom sägas i stadgarna.

Beredningsnämndens utlåtande bör avfattas så, att den lämpligaste bland

de sökande förordas till professuren. Däremot erfordras ingen gradering av övriga

sökande och ej heller angivande av, om någon av de sökande icke är

kompetent. För den händelse de tillsättningssakkunniga icke finna någon av

de sökande kompetent till befattningen, måste anmälan göras, att ingen av

de sökande bör utnämnas. Förekomma olika meningar, måste dessa givetvis

komma till uttryck i det protokoll, som skall bifogas beredningsnämndens

skrivelse. Om endast en mening framföres och förslaget är positivt, undviker

man genom borttagande av graderingen av de sökande och av eventuell inkompetensförklaring

de incitament till överklagande, som ligga i strävan hos

en sökande att få högre förslagsrum än någon viss sökande eller att få en inkompetensförklaring

upphävd. Erfarenheten har nämligen givit vid handen,

att detta i flera fall varit syftet med ett överklagande, ehuru klagomålet formellt

inställts på att klaganden skulle uppföras på första förslagsrummet.

Ett betydelsefullt skäl för att — i fall av positivt förslag — slopa inkompetensförklaringar

och att inskränka förslaget till en person, den lämpligaste,

således utan gradering av övriga sökande, ligger däri, att en inkompetensförklaring

eller placering på ett lågt förslagsrum kan vara till direkt skada för en

man i praktisk verksamhet. Man kan till och med våga antaga, att rädslan

för följderna av en inkompetensförklaring avskräckt en eller annan, som

kanske annars skulle varit lämplig för en professur, från att anmäla sig såsom

sökande till densamma. Det är visserligen icke uteslutet, att borttagandet

av inkompetensförklaringen kommer att locka en eller annan mindre kvalificerad

kraft att söka professur, men denna olägenhet får anses mer än väl

uppvägd, om antalet kvalificerade sökande samtidigt ökas, vilket de sakkunniga

anse sannolikt.

De sakkunniga lia därefter lämnat en redogörelse för de olika, momenten i

det av dem förordade förfarandet, därvid de sakkunniga i viss utsträckning

begränsat de tidsfrister, som nu gälla i motsvarande fall. Enligt de sakkunnigas

beräkningar skulle det av dem förordade förfarandet maximalt draga en

tid av cirka 16 månader eller sålunda 6 månader kortare tid än nu tillämpade

ordning.

Vid tillsättande av befattning såsom laborator bör enligt sakkunnigförslaget

i tillämpliga delar förfaras på enahanda sätt, som i fråga om professorsbefattningar.

Beträffande speciallärarbefattningar föreslå de sakkunniga likaledes,

att granskningen av de sökandes kompetens anförtros en beredningsnämnd.

Enligt de sakkunnigas mening skulle emellertid därvid något utseende

av särskilda sakkunniga icke behöva ske i andra fall än då beredningsnämnden

ansåge detta nödvändigt. Beredningsnämnden kunde nämligen förutsättas

inom sig besitta så stor sakkunskap, att den i regel själv kunde uppgöra

förslag till befattningens besättande. Sakkunniga behövde därför i allmänhet

endast tillkallas i tveksamma fall eller i fråga om ämnen, i vilka

lärarkollegiet icke representerade tillräcklig sakkunskap. Dylika sakkunniga

syntes kunna utses av rektor på förslag av beredningsnämnden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

B. KoUegienämncLen.

I fråga om kollegienämnden ha de sakkunniga föreslagit, att avdelningsföreståndarna

skola bliva självskrivna ledamöter av nämnden. Lärarkollegiet

skulle sålunda icke som nu sker välja ledamöter efter förslag av avdelningskollegierna.

Såsom skäl härför ha de sakkunniga anfört, att avdelningsföreståndare

enligt sakkunnigförslaget avses skola erhålla ökade befogenheter. De

sakkunniga ha i anslutning härtill erinrat, att dekanerna vid universiteten

äro självskrivna ledamöter av det mindre akademiska konsistoriet. De sakkunniga,

som förordat inrättande av en befattning som överbibliotekarie, ha

vidare anfört:

Önskvärt är, att bibliotekets chef får tillfälle att kontinuerligt följa högskolans

arbete i allmänhet i den mån en dylik kontakt kan vara av betydelse

för biblioteket och den tekniska litteraturupplysningen, och de sakkunniga

föreslå därför, att i stadgarna föreskrives, att överbibliotekarien

skall kallas till kollegienämndens sammanträden och att han skalig äga rätt

att deltaga i nämndens överläggningar men i besluten endast i frågor som

beröra biblioteket. Till jämförelse kan nämnas, att överbibliotekarien vid

universitetsbiblioteken äger säte och stämma i större respektive mindre akademiska

konsistoriet i ärenden som angå biblioteket. Vid laga förfall för

överbibliotekarien bör i hans ställe den äldste därtill oförhindrade förste

bibliotekarien inkallas.

Då de sakkunniga på sätt förut berörts föreslagit, att åtskilliga ärenden,

som nu åvila lärarkollegiet, i stället skola överflyttas å kollegienämnden är

det — för att icke kollegienämndens arbetsbörda skall ökas i sådan grad,

att dess ledamöter hindras i sin verksamhet som lärare, forskare och avdelningsföreståndare

— enligt de sakkunnigas mening erforderligt att överflytta

vissa av kollegienämndens nuvarande uppgifter på andra organ, i

första hand rektor. Beträffande grunddragen av de sakkunnigas förslag

härutinnan torde få hänvisas till den följande redogörelsen för sakkunnigförslaget

i förevarande del.

C. Fondförvaltningsnämnd.

De sakkunniga ha föreslagit indragande av förvaltningsnämnden. I betänkandet

anföres härom, att den nuvarande förvaltningsnämndens arbetsuppgifter,

med undantag för fondförvaltning och inventering, likaväl borde

kunna handhavas av rektor. I stället ha de sakkunniga föreslagit, att för

handhavande av högskolans fonder skulle inrättas en särskild fondförvaltningsnämnd

med särskild räkenskapsföring. Denna nämnd skulle bestå av

rektor, prorektor och en av den föreslagna överstyrelsen för högskolorna

utsedd, i penningförvaltning sakkunnig person. Inventering av värde- och

säkerhetshandlingar samt kassor borde verkställas av revisor från riksräkenskapsverket.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

D. Avdelning skollegier.

Beträffande befogenheterna för avdelningskollegium ha de

sakkunniga icke föreslagit några mera betydande ändringar i förhållande till

vad som nu gäller. Nämnas må dock att enligt sakkunnigförslaget avdelningskollegiet

skall äga taga egna initiativ till undervisningens främjande

samt hos överstyrelsen föreslå docentförordnande och återkallande av sådant

förordnande, vilken befogenhet för närvarande tillkommer lärarkollegiet.

Vidare skall avdelningskollegium äga utse sakkunniga och ledamöter i

vissa nämnder.

På sätt i annat sammanhang närmare berörts ha de sakkunniga föreslagit

inrättande av ett avdelningskollegium för allmänna vetenskaper vid tekniska

högskolan i Stockholm, där de grundläggande ämnena nu äro fördelade

på de olika fackavdelningarna, i motsats till vad fallet är vid Chalmers tekniska

högskola, där dessa ämnen redan hänförts till ett avdelningskollegium

för allmänna vetenskaper.

E. Avdelningsföreståndare.

I fråga om avdelningsföreståndare ha de sakkunniga föreslagit viss utökning

av deras åligganden. Härom anföres i betänkandet:

Avdelningsföreståndarna böra utom sina nuvarande uppgifter, i stadgarna

tilläggas rätt att närvara vid rektors inspektion av vederbörande avdelnings

institutioner och uttryckligen åläggas att öva en verklig tillsyn över

studiearbetet inom avdelningen. Avdelningsföreståndare bör sålunda tillse,

att givna föreskrifter med avseende å undervisnings- och forskningsarbetes

bedrivande efterkommas av lärare och studerande och själv till rektor eller

kollegienämnd framställa förslag till åtgärder om så icke sker samt taga

initiativ till avdelningens utveckling.

Får avdelningsföreståndare dessa befogenheter, och blir han dessutom

självskriven ledamot av kollegienämnden, är det viktigt att till avdelningsföreståndare

utses den av avdelningens professorer, som kan förutsättas äga

den bästa överblicken över och förståelsen för avdelningens verksamhet och

nödvändig auktoritet bland sina kolleger. Vid lärarkollegiets val av avdelningsföreståndare

ha inga fasta principer följts. Stundom ha samma professorer

omvalts för en eller flera perioder, stundom ha ledamöterna av avdelningskollegiet

gemensamt överenskommit att i tur och ordning föreslå

avdelningens professorer till posten som avdelningsföreståndare. Skulle avdelningsföreståndaren

fortfarande utses av lärarkollegiet efter förslag av

avdelningskollegiet, är det möjligt att anciennitetshänsyn eller andra ovidkommande

synpunkter skulle bli utslagsgivande vid valet. De sakkunniga

anse det därför lämpligt att avdelningsföreståndaren för framtiden utses av

överstyrelsen efter förslag av avdelningskollegiet och sedan lärarkollegiet

yttrat sig i ärendet. De sakkunniga finna det dessutom lämpligt, att avdelningsföreståndare

väljes för en tid av fyra år mot nuvarande tre. Hinder

bör icke möta att förlänga förordnandet ytterligare en eller flera årsperioder,

vilket tvärtom kan visa sig synnerligen lämpligt. Professor föreslås

vara skyldig åtaga sig uppdrag som avdelningsföreståndare under minst fyra

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits proposition nr 6244-

år. Vad ovan sagts om avdelningsföreståndarnas åligganden och sättet för

deras tillsättande gäller i tillämpliga delar även föreståndarna för avdelningskollegiema

för allmänna vetenskaper. Då ett avsevärt ökat arbete och ansvar

enligt de sakkunnigas förslag avses tillkomma avdelningsföreståndarna

och då kraven måste anses vara ungefär lika för samtliga inom en och samma

högskola, föreslås ett arvode av 1 000 kronor per år till avdelningsföreståndare

vid tekniska högskolan i Stockholm och 800 kronor per år vid

Chalmers tekniska högskola. Vid inrättande av ett avdelningskollegium för

allmänna vetenskaper bör utgå ett mindre arvode till föreståndaren, förslagsvis

hälften av nyssnämnda belopp.

F. Nämnd för antagning av ordinarie studerande.

De sakkunniga ha vidare föreslagit tillskapandet av en särskild nämnd

för antagning av ordinarie studerande, vilken skulle övertaga kollegienämndens

nuvarande befattning härmed. De sakkunniga anföra härom

bland annat:

En detaljgranskning från kollegienämndens sida av varje sökandes alla

merithandlingar är utesluten, om man betänker, att var och en av de sökande

i medeltal åberopar tio sådana handlingar. Vid tekniska högskolan i

Stockholm, där antalet sökande hösten 1942 översteg 800, kan man sålunda

uppskatta de granskade merithandlingarnas antal till över 8 000. Det är då

icke heller lämpligt att det formella ansvaret för intagningen åvilar nämnden.

Rektor kan icke ensam övertaga kollegienämndens uppgift att antaga

ordinarie studerande, ty han har icke tid att i detalj granska sekreterarens

(kamrerarens) intagningsförslag. De sakkunniga vilja i stället förorda inrättande

av en särskild nämnd för ändamålet.

Nämnden bör bestå av rektor såsom självskriven ordförande och två av

lärarkollegiet valda lärare som bisittare. Sekreteraren (intendenten) skall

förbereda antagningsärendena, föredraga tveksamma frågor om värdering

av meriter och upprätta förslag till intagning av studerande. Förslaget behandlas

därefter av nämnden, som fastställer vilka som skola intagas såsom

ordinarie studerande. Dessförinnan bör liksom nu samråd mellan högskolorna

äga rum, så att dubbelintagning undvikes.

G. Avdelning sråd.

I syfte att skapa en organiserad kontakt mellan högskolorna och näringslivet

ha de sakkunniga föreslagit inrättande av s. k. avdelningsråd. Såsom

motivering härför ha de sakkunniga anfört:

De tekniska högskolorna kunna aldrig tänkas på fullt tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift som utbildningsanstalter, om de icke genom att uppehålla

kontakt med näringslivet söka utröna, vilka krav som undan för undan

från dess sida ställas på högskolorna. Då kraven på grund av teknikens

snabba utveckling och de ekonomiska konjunkturernas växlingar variera

högst betydligt från tid till annan, bör denna samverkan göras kontinuerlig

och effektiv.

För närvarande uppehälles sambandet mellan högskolorna och näringslivet

dels genom styrelserna, dels genom de enskilda lärarna. Genom styrelsernas

sammansättning har man visserligen sökt sörja för att näringslivets

önskemål och synpunkter skola bli beaktade i högskolornas verksam
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

het, men styrelsen har vid den nuvarande organisationen knappast möjlighet

att tränga på djupet i åtskilliga av de för verksamheten grundläggande

spörsmålen, såsom i fråga örn undervisningsplaner och undervisningsmetodik.

Styrelsemedlemmarna ha i regel utgjorts av starkt upptagna män i

chefsställning, vilka ej kunna begäras sitta inne med den mångskiftande

detaljkunskap, som måste förutsättas för det på djupet gående granskningsarbete,

som erfordras för att få en effektiv medverkan från näringslivets

sida vid högskolearbetets planläggning och utveckling.

Viktiga kontaktorgan utgöra de stora ingenjörsföreningarna, svenska teknologföreningen

samt tekniska samfundet i Göteborg, i vilka lärarna i regel

äro ledamöter. Svenska teknologföreningen har en särskild avdelning för

teknisk undervisning. Nämnda båda föreningar ha vid upprepade tillfällen

nedlagt betydande arbete på utredningar rörande undervisningsfrågor av

olika slag m. m. vid de tekniska högskolorna genom kommittéer, i vilka

lärare och erfarna ingenjörer från det praktiska livet samverkat.

Kontakten genom de enskilda lärarna kan ej framtvingas genom stadgeföreskrifter

utan är beroende på varje lärares personliga läggning. Ledamotskap

i någon av de ovannämnda föreningarna har öppnat en väg till samverkan,

som de flesta begagnat. Den av en del lärare vid sidan av lärarverksamheten

privat bedrivna konsulterande verksamheten har väl också

i hög grad befrämjat deras kontakt med näringslivet. Denna kontakt har

helt naturligt som följd av de personliga förutsättningarna och ämnets beskaffenhet

varit ojämn och ibland helt uteblivit.

Med nuvarande ordning saknar man sålunda verkliga garantier för ett

effektivt samarbete mellan högskolorna och näringslivet, när det gäller betydelsefulla

spörsmål berörande högskolornas undervisnings- och forskningsverksamhet.

Om enligt de sakkunnigas förslag en överstyrelse för rikets

tekniska högskolor får ersätta de nuvarande styrelserna, framträder ännu

starkare behovet av att på lämplig plats i varje högskolas inre organisation

infogas en genom stadgarna reglerad anordning, varigenom den önskvärda,

tillräckligt differentierade och på djupet gående prövningen från näringslivets

sida av undervisnings- och forskningsverksamhetens anpassning efter

utvecklingen, kontinuerligt och effektivt kan äga rum. För att förverkliga

detta önskemål föreslå de sakkunniga inrättande för varje avdelning av ett

råd, kallat avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Antalet ledamöter

i vart och ett av avdelningsråden bör fixeras av överstyrelsen efter förslag

av rektor.

Avdelningsrådet skall avgiva yttrande över avdelningskollegiets förslag

till läroplaner och förslag till större ändringar av studieverksamheten samt

därmed sammanhörande utvidgningsplaner och därvid ägna särskild uppmärksamhet

åt att undervisning och därmed sammanhängande forskning

vid respektive avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt

sätt. Rådet skall vidare yttra sig om undervisningsmetodik och

andra frågor rörande avdelningens verksamhet, som av rektor eller andra

högskolans myndigheter hänskjutas dit. Det skall vara rådet obetaget att

taga egna initiativ och uttrycka önskemål.

Samtliga avdelningsråd vid de båda högskolorna skola även gemensamt

upprätta förslag till visst antal ledamöter i överstyrelsen.

Näringslivets representanter i avdelningsråden böra med nedan nämnda

undantag tillsättas av styrelserna för svenska teknologföreningen och tekniska

samfundet i Göteborg för respektive tekniska högskolan i Stockholm

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

och Chalmers tekniska högskola. Jernkontoret tillsätter för närvarande en

av ledamöterna i tekniska högskolans i Stockholm styrelse. Då denna befogenhet

skulle upphöra, om de särskilda styrelserna ersattes av en gemensam

överstyrelse, har det ansetts rimligt att jernkontoret skall äga utse

samtliga ledamöter utom en i avdelningsrådet vid avdelningen för bergsvetenskap

vid tekniska högskolan i Stockholm. En ledamot synes böra utses

av svenska teknologföreningens styrelse, emedan jernkontoret icke företräder

hela det bergsvetenskapliga området. Lantmäteristyrelsen bör äga utse

samtliga ledamöter i avdelningsrådet vid avdelningen för lantmäteri vid

tekniska högskolan i Stockholm.

Rektor bör vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd. Detta

är helt naturligt, då rektor måste förutsättas vara den, som äger den bästa

samlade överblicken över högskolans olika specialområden. Hans främsta

uppgift i rådet utom att skaffa sig personliga informationer om näringslivets

krav på högskolan blir att gentemot allt för ivriga specialintressen

hävda högskolans allmänna intressen samt söka åstadkomma en riktig avvägning

mellan de olika läroämnena. Vid förfall för rektor bör ordförandeskapet

utövas av prorektor.

Avdelningsföreståndaren bör vara föredragande i rådet och föra protokoll

vid dess förhandlingar. Han bör vidare äga deltaga i rådets förhandlingar

men icke i dess beslut och bör kunna få sin mening antecknad till

protokollet. Även övriga medlemmar av avdelningskollegiet böra i den mån

det är erforderligt kunna kallas till rådets sammanträden för att lämna

upplysningar. Avdelningsrådet bör sammanträda så ofta omständigheterna

påkalla efter kallelse av rektor. Sammanträde skall alltid hållas vid sådan

tidpunkt, att studieplanerna för det kommande läroåret hinna behandlas.

Rektor bör vara skyldig att låta utfärda kallelse till sammanträde, örn

minst två av avdelningsrådets ledamöter det begära.

Till avdelningsrådens ledamöter bör enligt de sakkunnigas mening ej utgå

något arvode av statsmedel.

H. Rektor.

Såsom den föregående redogörelsen för sakkunnigförslaget giver vid

handen avses rektor enligt detta skola erhålla nya arbetsuppgifter och ökade

befogenheter i skilda hänseenden. Utöver vad som framgår av den redan

lämnade redogörelsen innebär de sakkunnigas förslag härutinnan bland

annat följande.

Rektor skall tilldelas de nu på kollegienämnden ankommande uppgifterna

att — efter vederbörande avdelningskollegiums hörande — antaga specialstuderande

ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna avgifter för

ordinarie studerande och specialstuderande. Antagandet av befattningshavare

med liigre lönegradsplacering än 12 lönegraden i gällande avlönings^

reglementen skall ankomma å rektor i stället för kollegienämnden. Gentemot

av rektor tillsatt befattningshavare skall rektor äga vidtaga ifrågakommande

disciplinära åtgärder, vilket nu ankommer å styrelsen. Det bör vidare

tillkomma rektor i stället för lärarkollegiet att från undervisning avstänga

studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter mot högskolan

eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen bör ökas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts •proposition nr 2J,/h

med biträde av vederbörande avdelningsföreståndare och i viss utsträckning

ske genom inspektioner. Rektor bör vidare övertaga kollegienämndens allmänna

uppgift att handlägga alla högskolan angående ärenden, om vilka

ej är särskilt förordnat, att de tillhöra annan högskolans myndighet. Rektor

bör i lämplig utsträckning verka för central upphandling av för högskolan

erforderlig materiel och ensam avgöra hithörande ärenden. Till upphandlingssammanträde

bör rektor kalla de institutionsföreståndare, som närmast

beröras.

Får rektor sig anförtrodd alla de uppgifter, som de sakkunniga avsett,

måste enligt deras mening mycket stora krav ställas på honom såväl i fråga

om administrativ skicklighet och sinne för ekonomiska frågor som förmåga

att överblicka högskolans vidsträckta och mångskiftande verksamhetsområde.

Han måste för att kunna fylla sin uppgift på förhand äga djupgående

kännedom örn en teknisk högskolas arbetsformer, och det syntes därför

vara erforderligt att han, helst under längre tid, varit knuten till sådan högskola

som lärare. Däremot vore det icke nödvändigt, att han för tillfället

tjänstgjorde vid den högskola, vars rektor han skulle bli.

De sakkunniga anföra vidare:

Mot det nuvarande sättet att utse rektor kan göras den invändningen,

att det är möjligt att det bland högskolans professorer icke finnes någon

fullt lämplig rektorskandidat. Visserligen utgöra professorerna en elit av

landets tekniska vetenskapsmän, och de ha även god erfarenhet av undervisning,

men — som redan påpekats — det fordras också av rektor en utpräglad

läggning för administrativ verksamhet, vilken vetenskapsmän ofta

sakna. Den nuvarande begränsningen till en viss krets, ur vilken rektor

skall utses, bör sålunda borttagas.

Med hänsyn till det anförda ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå,

att det skall tillkomma Kungl. Majit att utse rektor, vilket för övrigt var

fallet ännu enligt 1901 års stadga, ehuru valet då liksom nu endast stod

mellan högskolans professorer. Då den vidaste och bästa kännedomen om

de män, som kunna komma i fråga, synes vara att finna hos överstyrelsen,

bör denna ha att avgiva förslag. Förslaget bör upptaga tre personer och

Kungl. Majit bör vara bunden av detsamma. Därmed skapas garanti för,

att rektorsposten kommer att beklädas med en ur högskoleundervisningens

synpunkt lämplig man.

Rektor bör, liksom exempelvis verkschefer, utses för en tid av 6 år åt

gången och placeras i lönegraden C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm

och CIO vid Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga finna dessa jämförelsevis

höga lönegradsplaceringar motiverade med hänsyn till den avsevärda

ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som ett genomförande

av de sakkunnigas förslag kan väntas medföra. Särskild hänsyn har tagits

till att rektorerna för framtiden kunna väntas bli helt upptagna av att

sköta rektorsämbetet och sålunda icke kunna räkna med extra inkomster

av privat verksamhet. Är rektor vid utnämningen tjänstgörande professor,

måste han, om han vill mottaga rektoratet, taga avsked från professorsbefattningen.

Med den arbetsuppgift rektor enligt de sakkunnigas förslag får,

en arbetsuppgift som växer ju mer högskolan utvidgas, är det otänkbart

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Mårds proposition nr 244-

att rektor i någon nämnvärd utsträckning skall kunna bedriva undervisning,

även om det — åtminstone för Chalmers tekniska högskola — vore

möjligt och till och med önskvärt, örn rektor kunde hålla vissa avancerade

kurser och driva ett visst mått av forskning. Enligt gällande stadgar är

rektor, örn han så önskar, helt eller delvis f rikarad från skyldigheten att

bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och examination.

Denna möjlighet begagnas alltid i viss utsträckning, och vid tekniska högskolan

i Stockholm är det numera vanligt, att rektor är helt. befriad från

undervisnings- och examinationsskyldighet. Fastän rektor bibehåller ansvaret

för skötseln av sin institution, och även om han bedriver undervisning

i viss utsträckning, är det ofrånkomligt, att ämnet i viss mån blir lidande

härigenom.

I. Prorektor.

Beträffande befattningen som prorektor anföra de sakkunniga:

Vid förfall för rektor bör rektorsämbetet liksom nu uppehållas av en prorektor,

tillika självskriven vice ordförande i de organ, där rektor är ordförande.

Då prorektor bland annat skall vara vice ordförande i kollegienämnden,

är det lämpligt att han utses för samma tid som dess ledamöter ♦

— avdelningsföreståndarna — d. v. s. för fyra år. Enär prorektor skall fungera

som ersättare för den av Kungl. Majit utsedde rektorn, är det mycket

som talar för, att även prorektor skall utses av Kungl. Majit. Emellertid

lär det icke vara möjligt att taga en utanför högskolan stående man till

prorektor, utan denne måste vara en av högskolans professorer, och detta

förenklar tillsättningsfrågan. Lärarkollegiet och överstyrelsen äro de två

instanser, som ha de största förutsättningarna att bedöma de olika professorernas

lämplighet för prorektorsposten. Med hänsyn härtill föreslå de

sakkunniga, att prorektor skall utses av överstyrelsen efter lärarkollegiets

hörande. Såsom lämpligt arvode för prorektor föreslås samma belopp som

för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm

och 800 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

J. Sekreterare.

Beträffande sekreterarbefattningen anföra de sakkunniga i betänkandet

huvudsakligen bland annat följande.

Sekreteraren har för närvarande en högst betydande arbetsbörda. En

föreställning om kansliarbetets omfattning ger antalet diarieförda in- och

utgående skrivelser, under de senaste åren över 6 000 per år. Särskilt tidskrävande

är sekreterarens arbete med genomgång av inträdessökandes merithandlingar,

men även övriga löpande ärenden — upprättande av protokoll

och skrivelser, mottagning av studerande och andra besökande, besvarande

av telefonförfrågningar m. m. — taga mycket tid i anspråk.

För närvarande beredes vidare flertalet personalärenden på kansliet. Åtskilliga

personalfrågor synas emellertid så nära sammanhänga med avlönings-

och pensionsfrågor, vilka handläggas på kamrerarkontoret, att de

böra överflyttas dit från kansliet.

Härtill återkomma de sakkunniga i det följande.

Bestämmelserna i stadgarna örn att rektor skall »mottaga alla till högskolan

och dess olika myndigheter ställda skrivelser och ombesörja att de

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Marits ''proposition nr S44-

bliva behörigen handlagda», medan sekreteraren skall »mottaga till högskolan

ställda skrivelser och ombesörja, att de bliva behörigen handlagda» äro

oklara med hänsyn till gränsdragningen mellan ifrågavarande befattningshavares

befogenhet. I praxis ha bestämmelserna tillämpats så, att sekreteraren

mottager till högskolan och dess myndigheter ställda skrivelser, vilka sedan

föredragas för rektor. Det bör alltjämt stå rektor fritt att uppdraga åt sekreteraren

att öppna högskolans post och föredraga inkomna skrivelser för rektor,

men särskild bestämmelse därom i paragrafen om sekreterarens åligganden

synes överflödig. Sekreteraren bör lämpligen, på sätt som sker exempelvis

vid vissa affärsdrivande verk, dagligen upprätta förteckning över inkomna

skrivelser, vilken överlämnas till rektor, som med ledning av förteckningen

meddelar sekreteraren, vilka ärenden lian önskar få för sig föredragna.

Sakkunnigutlåtanden, örn vilka särskilt föreskrivas, att de skola bevaras

under sigill, böra dock brytas av rektor.

För att — såsom för närvarande är fallet — kräva juridisk utbildning hos

sekreteraren talar den omständigheten, att sekreteraren bör besitta god författningskunskap

och vid förhandlingar i lärarkollegium och kollegienämnd

eller inför rektor kunna framlägga förvaltningsjuristens syn på de avhandlade

frågorna. Sekreteraren bör även äga särskild fallenhet för skriftlig framställning

och vana att skriva protokoll och uppsätta skrivelser.

Emellertid är sekreterarsysslan icke av rent förvaltningsjuridisk natur. I

fråga om åtskilliga av sekreterarens åligganden äro tekniska kunskaper av

stort värde. Särskilt gäller detta beträffande undervisningsfrågor, vid vilkas

behandling sekreteraren i stor utsträckning måste biträda. Sekreterarens förmåga

att upprätthålla god kontakt med de studerande är även av stor betydelse.

Goda förutsättningar i sådant hänseende äger väl i allmänhet en

person, som utexaminerats från teknisk högskola och därefter tjänstgjort

såsom lärare i någon form, men de personliga förutsättningarna väga i detta

fall tyngre än en viss examen.

En viktig uppgift för sekreteraren är att biträda vid prövning av de inträdessökandes

merithandlingar.

Sekreterarens arbetsuppgifter äro redan nu till art och omfattning väl

jämförbara med dem, som åvila universitetens sekreterare, och dessa äro sedan

länge placerade i lönegrad A 28. Man kan förutse, att högskolesekreterarens

arbetsbörda, då tekniska högskolan i Stockholm inom en snar framtid

utbygges, kommer att bli så betydande, att det synes naturligt, att han i

samband därmed i avlöningshänseende likställes med universitetens sekreterare.

Det bör särskilt beaktas, att denna för högskolan betydelsefulla befattning

är att betrakta som en slutpost, och att därför en höjd lönegradsplacering

för sekreteraren ur rekryteringssynpunkt måste anses vara av behovet

påkallad.

I anslutning härtill föreslå de sakkunniga, att sekreteraren uppflyttas till

lönegrad A 28 och erhåller tjänstebenämningen högskolesekreterare.

K. Kamrerare.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kamrerarkontoret vid tekniska

högskolan i Stockholm ha de sakkunniga i betänkandet

anfört:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+1+.

Högskolans utbetalningar för budgetåret 1941/42 uppgingo till i runt tal

3 731 000 kronor, varav 2 619 000 kronor utgjordes av statsmedel, 752 000

kronor av fondmedel och återstoden 360 000 kronor av utbetalningar genom

omföring. Inkomsterna under samma budgetår med undantag av riksstatsanslag

uppgingo i runt tal till 1 498 000 kronor, varav 4/6 000 kronor inreverserats

på statsverkets checkräkning, 662 000 kronor insatts hos eskild

bank och resten 360 000 kronor influtit genom omföring. Högskolan hade

vid årsskiftet 1942/43 över 400 befattningshavare, till vilka avlöningar utbetalades

antingen varje månad eller i vissa fall sex gånger örn året. Årligen

betalas mellan 5 000 oell 6 000 räkningar fran kamrerarkontoret. Terminsavgifter

och depositionsavgifter från de studerande inbetalas på kamrerarkontoret

varje termin av omkring 1 300 studerande, antalet konton för deponeringar

överstiger 2 000. För de olika institutionernas matenelanslag töras

cirka 140 avräkningar o. s. v.

Beträffande kamrerarens arbetsuppgifter vid ifrågavarande högskola anföres

i betänkandet vidare bland annat:

Genom avskaffandet av förvaltningsnämnden skulle visserligen kamrerarens

uppgift att föra protokoll vid förvaltningsnämndens sammanträden och

att tillse, att nämndens beslut bli verkställda, komma att .upphöra.. Någon

egentlig lättnad i hans åligganden torde förändringen dock icke ha till följd,

då kamreraren i stället blir föredragande i ekonomiska frågor inför rektor,

kollegienämnd och fondförvaltningsnämnd och skyldig att i fondförvaltningsnämnden

föra protokoll i ärenden av detta slag. _

Kamreraren bör verka för centralupphandling i lämplig utsträckning. Genom

kamrerarkontoret inköpes för närvarande för högskolans gemensamma

ändamål bland annat kol, koks och ved, rengöringsmedel, viss skrivmateriel,

elektrisk materiel samt möbler och andra inventarier. Budgetåret 1940/41

verkställdes på kamrerarkontoret upphandling för sammanlagt 129 490 kronor,

varav över 84 000 kronor åtgingo för inköp av kol, köks och ved. Framför

allt på grund av bränslekostnadernas oerhörda stegring — de uppgingo

budgetåret 1941/42 till över 193 000 kronor — blev. upphandlingen under

sistnämnda budgetår mer än fördubblad. De sakkunniga anse det sannolikt,

att den centrala upphandlingsverksamheten för hela högskolans gemensamma

räkning kan utökas i någon mån, exempelvis i fråga örn inköp av skrivmateriel

och möbler och vilja dessutom särskilt förorda, att centralupphandling

för de särskilda avdelningarna införes i fråga om instrument, glas m. m.

Sådan upphandling bör verkställas genom samverkan mellan kamreraren

och vederbörande avdelningsföreståndare.

T det föregående har nämnts, att vissa personalfrågor böra överflyttas fran

kansliet till ekonomiavdelningen. För närvarande beredas de flesta ärenden,

sorn angå tillsättning och entledigande av befattningshavare samt om tjänstledighet

och vikariat sförordnande på kansliet. Frågor örn anställning av viss

timavlönad personal såsom städerskor och arbetare beredas dock pa kamrerarkontoret,

innan do behandlas i kollegienämnden. Slutligen anställes viss

timavlönad personal direkt av vederbörande institutionsföreståndare. Personalredovisningen

är för närvarande mindre tillfredsställande. Tjänstematrikel

föres nu på kansliet (iver samtliga pensionsberättigade befattningshavare

med undantag av arbetare och städerskor, beträffande vilka tjänstematrikel

föres på kamrerarkontoret. Över viss timavlönad personal, anställd

vid institutionerna, föres matrikel vid dessa. På grund härav har man

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. May.ts ''proposition nr 2/+/+.

icke på något håll en samlad överblick över den personal, som är anställd

vid högskolan.

De sakkunniga finna dessa förhållanden otillfredsställande och förorda,

att kamreraren blir ansvarig för all personalredovisning vid högskolan och

i stadgarna uttryckligen får ställning som personalchef i förhållande till all

lägre personal, som är anställd vid högskolan för gemensamma ändamål,

d. v. s. för verkmästare, maskinister, eldare, telefonister, portvakter, städerskor,

arbetare m. fl. men däremot icke för lärare och personal, anställd vid

högskolans olika institutioner, biblioteket inberäknat, samt vid kansliet. Då

kamreraren redan handlägger och även i fortsättningen bör få handlägga

flertalet frågor, som angå befattningshavarnas avlöning och pensionering,

synes det naturligt, att även övriga personalärenden i regel hänföras till ekonomiavdelningen

och icke till kansliet. Ärenden, som angå tillsättning och

entledigande av lärare, bibliotekarier och biblioteksamanuenser, sekreterare

och kanslipersonal samt kamrerare, ävensom frågor om tjänstledighet och

vikariat för sådan befattningshavare böra handläggas på kansliet. Vid handläggning

av sådana tjänstledighetsfrågor bör kamreraren vara närvarande. I

alla andra ärenden, som röra tillsättning och entledigande av befattningshavare,

som skola tillsättas av kollegienämnden eller rektor — med undantag av

de förut uppräknade, som tillhöra denna kategori — bör kamreraren i den

omfattning rektor bestämmer tjänstgöra som föredragande, liksom i alla frågor

örn tjänstledighet för andra befattningshavare än de uppräknade och om

förordnande av vikarie för dem under tjänstledighetstiden. Kamrerarens

ställning av föredragande i vissa personalfrågor bör komma till tydligt uttryck

i stadgarna.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag kommer att medföra ökat

ansvar för kanireraren och göra honom till en under rektor arbetande chef

i»'' n''n^ med betydande arbetsuppgifter, och de sakkunniga före
därför,

att hans titel ändras till »högskoleintcndent», och att han i avlöningshänseende

jämställes med högskolesekreteraren och i likhet med

denne erhåller lön enligt lönegraden A 28.

. Fordringarna på intendenten äro avsevärda. Han skall behärska avlömngsförfattningarna,

äga ingående kännedom örn det statliga bokföringsoch

redovisnings väsendet, besitta förmåga att sköta upphandlingar och förradsväsende,

sköta och öva tillsyn över byggnader samt ha förmåga som

arbetsledare. Det är icke möjligt att precisera hans kompetens genom att

uppställa fordran på en viss examen, då en stor del av kompetensen hänför

s!g till praktisk erfarenhet. Lämplig förutbildning kan bestå i examen från

handelshögskola eller motsvarande utbildningsanstalt jämte praktik, exempelvis

vid intendenturen. Liksom hittills bör riksräkenskapsverkets yttrande

inhämtas över kompetensen hos dem, som söka befattningen, men det

bör betonas, att med hänsyn till de stora ekonomiska värden det gäller,

skicklighet i bokföring icke bör få vara utslagsgivande, utan att det är lika

nödvändigt, att sökande för att kunna antagas till intendent har erfarenhet

som praktisk förvaltningsman.

Såvitt gäller Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga

framhållit, att kamreraren därstädes i stort sett handhade samma

uppgifter som sekreteraren och kamreraren vid tekniska högskolan i Stockholm

tillsammans. Beträffande sekreterargöromålen vore dock att märka,

att rektor vid Chalmers tekniska högskola i större utsträckning än vid tek
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

niska högskolan i Stockholm själv formulerade de skrivelser, som avlätes

i högskolemyndigheternas namn. I fråga örn kamrerargöromålen hade kamrerarna

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola

i huvudsak samma uppgifter med den skillnaden, att kassarörelsen

vid Chalmers tekniska högskola mera självständigt ombesörjdes av ett

kanslibiträde.

Till belysande av omfattningen av arbetet å rektorsexpeditionen har i

betänkandet anförts följande siffror.

Antalet inkommande och utgående diarieförda skrivelser uppgick 1942

till 900, alltså endast 1/7 av motsvarande tal för tekniska högskolan i Stockholm.

Av dessa 900 skrivelser angingo omkring 1/3 tekniska gymnasiet och

återstoden Chalmers tekniska högskola. Det är emellertid att märka, att

principerna för diarieföringen äro olika vid de båda högskolorna, vilket gör

att färre skrivelser diarieföras vid Chalmers tekniska högskola än vid tekniska

högskolan i Stockholm. Förfrågningar angående studier, inträdesfordringar

m. m. registreras nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm i särskilt

diarium, upptagande cirka 1 500 diarienummer per år, medan vid

Chalmers tekniska högskola intet sådant diarium föres. Det kan nämnas,

att vid högskolan och gymnasiet förbrukades under 1942 1 600 prospekt

angående inträdesfordringar, vilket innebär ett ungefär lika stort antal inkomna

skrivelser med begäran örn uppgifter rörande inträdesfordringarna

m. m. Knappast någon av dessa skrivelser har diarieförts. Vid Chalmers

tekniska högskola diarieföras icke heller ansökningar om inträde (489 stycken

år 1942), om nedsättning i terminsavgifterna (cirka 500 stycken år

1942), örn stipendier (cirka 150 stycken år 1942) eller för de studerande

utfärdade intyg för militärtjänstgöring (cirka 600 stycken år 1942), för sökande

av stipendier utanför högskolan m. m. Åtskilliga skrivelser av mindre

vikt besvaras vid Chalmers tekniska högskola med handskrivna kopiebrev,

vilka icke diarieföras, och 1942 avsändes icke mindre än 700 brev av detta

slag.

Utbetalningarna under budgetåret 1941/42 uppgingo till 1 375 000 kronor,

varav drygt 204 000 hänförde sig till gymnasiet. Av högskolans utbetalningar

utgjordes 921 000 kronor av statsmedel och 150 000 kronor av

donationsmedel. Inbetalningarna uppgingo till 511400 kronor, varav

12 500 kronor hänförde sig till gymnasiet. Av inbetalda belopp insattes

211 600 kronor på statsverkets checkräkning, återstoden på enskild bankräkning.

Högskolan och gymnasiet hade vid årsskiftet 1942/43 tillsammans

cirka 160 befattningshavare, till vilka avlöning utbetalades månadsvis

eller — till mindre del — kvartalsvis.

De sakkunniga lia erinrat om att enligt deras förslag det tekniska gymnasiet

i organisatoriskt avseende skulle lösgöras från högskolan. Härigenom

skulle man kunna påräkna en minskning i rektorsexpeditionens arbetsuppgifter.

Den arbetsökning, som en utbyggnad av högskolan enligt de sakkunnigas

förslag skulle medföra, kunde emellertid antagas avsevärt överstiga

nyssnämnda minskning.

De sakkunniga lia vidare anfört:

Den nuvarande kamrerarens arbetsuppgifter äro så ansvarsfulla och av

så skiftande art och så betydande omfattning, att de sakkunniga finna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

en höjning av hans löneförmåner oberoende av högskolans utbyggnad påkallad

och förorda, att han placeras i lönegraden A 24. Då utbyggnadsprogrammet

börjat genomföras, torde ifrågavarande befattningshavare få en

högst avsevärt ökad arbetsbörda och ytterligare ökat ansvar, och han synes

då böra placeras i lönegraden A 26. I högskolornas stadgar bör föreskrivas,

att han skall fullgöra alla de åligganden, som åvila högskolesekreterare

och högskoleintendent.

I fråga örn kamrerarens tjänstebenämning finna de sakkunniga visserligen,

att de kamerala göromålen utgöra en viktig del av hans arbete men

anse dock, att hans dubbla ställning som sekreterare och kamrerare på något

sätt bör komma till uttryck i hans titel. Då föreståndarna för de båda

avdelningarna av tekniska högskolans i Stockholm rektorsexpedition föreslås

benämnda högskolesekreterare respektive högskoleintendent, finna de sakkunniga

det riktigast, att föreståndaren för rektorsexpeditionen vid Chalmers

tekniska högskola benämnes högskoleintendent, tillika sekreterare.

I fråga om vederbörandes kompetens synes det tillräckligt, att han fyller

de krav, som förut uppställts som fordran för innehavaren av intendentsbefattningen

vid tekniska högskolan i Stockholm. Vid tjänstens tillsättande

måste dock helt naturligt även stort avseende fästas vid sökandens

lämplighet för sekreterargöromålen.

Yttrandena m. m.

I de remissyttranden, vari de sakkunnigas förslag i hithörande delar varit

föremål för behandling, har genomgående framhållits såsom önskvärt,

att lärarkollegiet befrias från befattningen, med åtskilliga göromål, huvudsakligen

av administrativ natur, som nu ankomma å dess handläggning.

Framför allt såvitt gäller tillsättande av rektor och vissa andra befattningshavare

har emellertid kritik framförts mot de sakkunnigas förslag, att kollegiet

skulle fråntagas sina nuvarande befogenheter att medverka vid ärendenas

handläggning. De sakkunnigas förslag att å en beredningsnämnd

överlåta lärarkollegiets handläggning av ärenden rörande professorstillsättningar

har vunnit principiell anslutning, varvid dock allvarliga erinringar

ha riktats mot det av de sakkunniga förordade förfarandet i övrigt. Förslaget

örn inrättande av s. k. avdelningsråd har jämväl i princip tillstyrkts,

men starka meningsskiljaktigheter ha gjort sig gällande beträffande förslagets

närmare utformning. Mot att rektor, på sätt de sakkunniga ifrågasatt,

skulle frånträda sin professur, har vidare allvarliga betänkligheter anförts.

Av vad i remissyttrandena i nu berörda hänseenden och i övrigt anförts

över förslaget må här återgivas följande.

A. Lärarkollegiet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Kollegiet delar helt de sakkunnigas mening, att lärarkollegiet i möjligaste

mån bör befrias från detaljfrågor. Av mycket stor betydelse synes emellertid

vara att icke onödigtvis den grad av självstyrelse frångås, som är en

beprövad tradition vid svenska universitet och högskolor. Utöver vad de

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JtJh

sakkunniga föreslagit böra vissa vitala frågor alltjämt handläggas av lärarkollegiet.

Vid utnämningsfrågor rörande kansler, rektor, prorektor och avdelningsföreståndare

bör sålunda lärarkollegiet medverka på vid universitet

och högskolor vanligt sätt.

Kollegiet har i anslutning härtill erinrat, att kollegiet i stället för den

ifrågasatta överstyrelsen stannat för att föreslå inrättande av en befattning

som kansler för rikets tekniska högskolor. Kollegiet har vidare anfört:

Med hänsyn till den betydelse det har, icke minst för högskolans arbetsformer,

att rektor åtnjuter lärarkollegiets förtroende, bör såsom hittills rektor

väljas av lärarkollegiet, vilket val sedan kanslern har att fastställa. —

Ävenså bör prorektor väljas av lärarkollegiet.

Betygssättning av doktorsavhandlingar samt hemställanden örn docentförordnanden

äro frågor av sådan allmän betydelse för högskolans vetenskapliga

standard, att de böra behandlas av lärarkollegiet för att god praxis

skall kunna vidmakthållas. Högskolans riksdagsäskanden synas även efter

förberedande behandling i kollegienämnden böra slutbehandlas av lärarkollegiet.

Förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter med avseende å professorstillsättningar

till en beredningsnämnd har vidare tillstyrkts av lärarkollegiet,

som dock framställt vissa erinringar mot det förordade förfarandet

i övrigt. Lärarkollegiet har härutinnan bland annat anfört:

Såväl i avdelningskollegiet som i beredningsnämnden kunna emellertid

sitta professorsvikarier eller speciallärare, vilka själva ämna söka professuren

i fråga och som följd härav ej böra få utöva inflytande på valet av

sakkunniga. Likaså kan en till sakkunnig föreslagen eller utsedd person

kanske själv ha för avsikt att söka professuren i fråga. Vidare kan en till

sakkunnig utsedd person finna sig icke kunna eller böra bedöma viss sökande.

Av dessa skäl böra enligt högskolans bestämda mening de sakkunniga

utses först sedan man vet vem eller vilka, som skola bedömas.

De sakkunnigas antal bör, när lärarkollegiet så finner lämpligt, kunna

uppgå till fyra utan att särskilt medgivande härom från fall till fall skall

behöva inhämtas. Önskvärt är att antalet ledamöter icke entydigt fixeras

utan att viss ändring medgives, om så i speciella fall skulle visa sig påkallat.

Ävenså kan man hysa olika uppfattningar om huru beredningsnämnden

skall vara sammansatt.

Förslaget att vid befordringsärendets fortsatta behandling muntliga överläggningar

skulle äga rum mellan de sakkunniga och beredningsnämnden

är säkerligen ett betydelsefullt steg i rätt riktning, då härigenom många

onödiga misstolkningar och missförstånd skulle kunna undvikas. Att varje

sakkunnig skulle avgiva en utredningspromemoria till beredningsnämndens

orienterande finner kollegiet däremot betänkligt och anser, att de sakkunniga

skola avgiva sakkunnigutlåtanden i den omfattning, sorn hitintills varit

brukligt.

De sakkunniga föreslå, att beredningsnämndens utlåtanden skulle avfattas

så, att endast den lämpligaste bland de sökande förordnades till professuren.

Då begreppet »lämplig» lätt kan givas helt olika innebörd och då

ingen påvisbar olägenhet varit förenad med den formulering, som finnes i

nu gällande stadgar, vilka innebära »att hänsyn i första rummet skall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

tagas till graden av ådagalagd vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet i

det eller de ämnen, som befattningen omfattar, samt förmåga att meddela

undervisning av den art högskolan avser att giva», synes denna formulering

böra bibehållas. Ett bibehållande av graderingen av de sökande är emellertid

enligt kollegiets förmenande ofrånkomligt och har betydelse exempelvis

i sådant fall, då den i första rummet uppförda av en eller annan anledning

icke kan eller önskar ifrågakomma. Ävenså torde det, när överklaganden

äga rum, vara ofrånkomligt, att de instanser, som skola behandla

besvärsärendena, äro orienterade örn ordningsföljden mellan de sökande. —

Även om en inkompetensförklaring i vissa fall kan verka avskräckande på

en sökande, torde dock, såsom framhållits såväl av högskolans professorer

som av dess speciallärare, inkompetensförklaringar vara av sådan nytta,

att de böra bibehållas.

För närvarande kan kallelse endast äga rum före och ej såsom vid uni

versiteten efter ansökan. När de nu gällande stadgarna för högskolan utarbetades,

rådde mycket delade meningar i denna fråga och man stannade

för att kallelse borde ske före ansökan främst av det skälet, att det andra

förfaringssättet skulle kunna minska högskolans möjligheter att förvärva

framstående tekniker från näringslivet. Man får emellertid beakta, att kallelse

i vissa fall försvåras även vid det nuvarande systemet. Erfarenheten

har nämligen visat, att man såväl inom som utom lärarkollegiet stundom

bestritt en föreslagen kallelses berättigande och framhållit, att andra mer

kvalificerade men icke nämnda personer skulle önska eller borde ifrågakomma.

Om däremot kallelse skedde efter ansökan, skulle av professuren intresserade

personer bhva kända och kallelsens berättigande lättare kunna

bedömas. Det kan även inträffa, att något kallelseförslag ej råkar inkomma

samt att en framstående person är anställd i industrien med sådant

kontrakt, att han ej kan söka befattningen, även om han så skulle önska.

I dylikt fall torde emellertid ofta vederbörande industriledning kunna förmås

att avstå från mannen i fråga, om högskolan kan begagna kallelseförfarande.

Efter ingående diskussion i frågan har högskolan stannat för att för sin

del föreslå, att kallelseförfarande skall få tillgripas såväl före som efter ansökan,

då härigenom högskolans möjligheter att erhålla goda professorer

på bästa sätt torde bhva tillgodosedda.

Vid tillsättandet av laboratorer bör vad i det föregående framförts i tilllämpliga

delar gälla.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har tillstyrkt de sakkunnigas

förslag i förevarande avseenden, dock borde kallelseförslag vid tillsättande

av professors- och laboratorsbefattningar på sätt högskolans lärarkollegium

förordat få väckas såväl före som efter ansökan.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har ansett de administrativa

ärendena böra koncentreras till kollegienämnden och rektor. Dock

borde lärarkollegiet alltjämt behandla frågor, som berörde undervisning,

flyttningar och examination, belöningar och understöd. Likaså vore betygssättning

av doktorsavhandlingar och förslag om docentförordnanden frågor

av sådan allmän vikt för högskolornas vetenskapliga standard, att de borde

behandlas av lärarkollegiet, för att god och likformig behandling skulle

kunna vidmakthållas. Likaledes borde kollegiet även i framtiden deltaga i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 244- 33

handläggningen av ärenden rörande tillsättning av professors- och laboratorsbefattningar.

Kanslern för rikets universitet har funnit det föreslagna överflyttandet

av ärenden från lärarkollegiet i princip välbetänkt. Beträffande detaljerna

i förslaget har universitetskanslern dock icke velat uttala någon bestämd

mening. Rektor och prorektor borde dock väljas av lärarkollegiet. Tillsättande

av en beredningsnämnd för handläggning av befordringsärenden

syntes vara en lämplig åtgärd. Kallelseförslag borde i likhet med vad

som gällde för universiteten väckas först efter ansökningstidens utgång och

sakkunniga borde ej utses förrän det vore klart, vilka de personer vore, vilkas

skicklighet de sakkunniga skulle pröva. De sakkunniga borde liksom

hittills avgiva definitiva utlåtanden, varvid de dock syntes kunna avgiva

ett gemensamt utlåtande, i den mån de kommit till samma resultat. En sådan

regel syntes vara ägnad att förebygga överflödig diskussion i befordringsärendet.

Det vore synnerligen betänkligt att uppställa »lämplighet»

såsom befordringsnorm, ifall en sådan avsikt skulle ligga bakom de sakkunnigas

uttalande att beredningsnämnden skulle förorda »den lämpligaste»

bland de sökande. Hittillsvarande befordringsnorm med en gradering av de

sökande borde alltså bibehållas, enär en professorskonkurrens vore den

enda möjligheten för en person att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt

och opartiskt värdesatt. Då flera av de sökande kunde stå helt nära varandra

i skicklighet för professuren, borde till ledning för högre instanser en

gradering ske åtminstone i den utsträckning att de tre främsta kompententa

sökandena graderades inbördes. Däremot syntes det icke vara nödvändigt

att de sakkunniga företaga en gradering härutöver.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola —

med instämmande av högskolans lärarråd — samt matematisk-naturvetenskapliga

sektionen vid Uppsala universitet och matematisk-naturvetenskapliga

sektionen vid Lunds universitet — med instämmande av vederbörande

större akademiska konsistorier — ha i huvudsak anfört liknande synpunkter

som universitetskanslern, därvid likväl matematisk-naturvetenskapliga sektionen

i Lund ansett befordringsärenden alltjämt böra ankomma å lärarkollegiet

såsom det mest lämpade organet med hänsyn till dess mångsidiga

sammansättning och samlade erfarenhet, under det att matematisk-naturvetenskapliga

sektionen i Uppsala förordat, att handläggningen av ifrågavarande

ärenden i stället för en beredningsnämnd skulle anförtros ett på

lämpligt sätt förstärkt avdelningskollegium.

Vetenslcapsakademien har jämväl uttalat den meningen, att ett förstärkt

avdelningskollegium lämpligen borde bilda beredningsnämnden samt beträffande

tillsättningsförfarandet i övrigt i stort sett intagit samma ståndpunkt

som universitetsmyndigheterna.

Lantmäteristyrelsen har funnit en minskning av lärarkollegiets befattning

med administrativa göromål böra bliva till gagn för undervisning och

Bihang till riksdagens protokoll lOItG. 1 sami. Nr 2^.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Marits proposition nr 244-

forskning. I liknande riktning har även ingenjörsvetenskapsakademien uttalat

sig och vidare beträffande tillsättningsförfarandet förordat, att nuvarande

ordning kompletterades med bestämmelse, att kallelse skulle kunna

äga rum även efter ansökan.

Statskontoret har slutligen beträffande det av de sakkunniga förordade

tillsättningsförfarandet anfört:

Statskontoret har svårt att föreställa sig lämpligheten vare sig ur rättssäkerhetens

eller någon annan synpunkt av en ordning, som i korthet synes

gå ut på, att Kungl. Majit vid utnämningsfrågans avgörande skulle ha

allenast ett förslag att välja på och icke ens skulle bliva underrättad, vilka

sökande, som ansetts vara inkompetenta. Kungl. Maj:ts roll i utnämningsfrågan

skulle med andra ord i huvudsak inskränkas till att konfirmera högskolemyndigheternas

beslut. Detta förslag kan statskontoret icke tillstyrka.

B. Fondförvaltning snämnd.

Med avseende å den av de sakkunniga föreslagna fondförvaltningsnämnden,

för vilken skulle gälla skyldighet att föra särskilda räkenskaper, har

riksräkenskapsverket anfört:

Vad fondförvaltningen beträffar finner sig riksräkenskapsverket böra

erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 9 oktober 1943 över en av statskontoret

avlåten skrivelse angående sistnämnda ämbetsverks förvaltning

underställda fonder m. m. såsom sin uppfattning uttalat, att såsom placeringsregel

för samtliga diversemedelsfonder, med undantag av sådana donationsfonder,

i vilkas statuter föreskrifter meddelats rörande förvaltning och

placering, borde med hänsyn till de fördelar, som härigenom skulle vinnas,

generellt gälla, att fondernas tillgångar, förvandlade till likvida medel, skola

insättas i riksgäldskontoret mot ränta. Riksräkenskapsverket måste bestämt

motsätta sig de sakkunnigas förslag örn särskild räkenskap för fondförvaltningen.

Ämbetsverket kan vidare ej heller biträda de sakkunnigas

förslag om att inventering skulle verkställas av revisor hos riksräkenskapsverket.

Erinras må, att enligt kungörelsen den 15 december 1905 (nr 76)

med föreskrifter rörande inventering hos redogörare för verk eller inrättning,

vars räkenskap för granskning skall överlämnas till kammarrätten

(numera riksräkenskapsverket), skall inventering i regel förrättas antingen

av vederbörande chef eller förvaltningsmyndighet eller av en eller flera av

chefen eller myndigheten förordnade personer. I överensstämmelse härmed

torde inventering böra verkställas av rektor eller den han därtill förordnar.

T. f. byråchefen C. A. Murray, som härutinnan anmält avvikande mening,

har anfört:

De sakkunnigas förslag i vad avser inrättandet av en särskild fondförvaltningsnämnd

vid tekniska högskolan innebär en onödig och ur flera

synpunkter olämplig splittring av handläggningen av högskolans kamerala

ärenden, vilket även framgår av att riksräkenskapsverket motsatt sig upprättande

av särskilda räkenskaper för fondförvaltningen. Enligt min mening

hade riksräkenskapsverket även bort bestämt avstyrka inrättandet av en

sådan nämnd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts -proposition nr HJfJf.

C. Nämnd för antagning av ordinarie studerande.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har som sin mening

uttalat, att studerande alltjämt böra antagas av kollegienämnden, enär det

mer än en gång vid antagandet visat sig vara av stor betydelse, att varje

avdelning därvid varit representerad, icke minst då det gällt att avväga

vilket antal, som skall antagas på varje avdelning. För det förberedande

antagningsarbetet skulle emellertid en nämnd ha en uppgift att fylla.

Lantmäteristyrélsen har, ehuru ämbetsverket funnit de sakkunnigas förslag

beaktansvärt, av samma skäl ställt sig tveksam mot ett frångående

av den ordning, som för närvarande gäller i förevarande avseende.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anslutit sig till sakkunnigförslaget,

varvid kollegiet dock uttalat, att det syntes vara av värde

örn den föreslagna nämnden finge rätt att med sig adjungera vissa personer,

exempelvis den avdelningsföreståndare, till vilkens avdelning intagning

ifrågakomme.

D. Avdelningsföreståndare.

Ingenjör svetenskapsakademien och Sveriges mekaniska verkstäders förbund

tillstyrka de sakkunnigas förslag rörande avdelningsföreståndamas

ställning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Kollegiet ansluter sig till förslaget att avdelningsföreståndarna erhålla

utökade befogenheter. Dessa böra dock inskränkas därhän, att avdelningsföreståndaren

ålägges skyldighet att följa undervisningen inom avdelningen

och tillse, att varken luckor uppstå mellan ämnena eller onödiga dubbelföreläsningar

förekomma. Han bör vidare ha skyldighet att granska de

dagböcker, lärarna böra åläggas föra. Vidare bör avdelningsföreståndaren

vara skyldig att minst en gång per läsår bevista en föreläsning av varje

lärare, som undervisar inom avdelningen. Där avdelningsföreståndare finner

anledning föreligga till erinran, skall han framlägga denna inför avdelningskollegiet

och i övrigt taga behövliga initiativ till förbättring av undervisningen.

En förutsättning att avdelningsföreståndaren skall medhinna detta arbete

är, att erforderlig sekreterar- och skrivhjälp beredes honom.

Med avseende å förslaget, att avdelningsföreståndare skall utses av överstyrelsen

i stället för av lärarkollegiet har lantmäteristyrelsen anfört, att

garantier härigenom vunnes för att endast vidkommande synpunkter bleve

utslagsgivande vid valet, vilket vore av särskild vikt genom de ökade

uppgifter och befogenheter, som avsetts skola tillkomma avdelningsföreståndare,

bland annat såsom föredragande i avdelningsrådet.

Å andra sidan ha kanslern för rikets universitet samt matématisk-naturvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola — med instämmande

av högskolans lärarråd — avstyrkt den inskränkning i högskolornas självstyrelse,

som sakkunnigförslaget härutinnan innebär, därvid avdelningen ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

talat, att lärarkollegiet syntes ha vida större möjligheter än en överstyrelse

att avgöra om en av ett avdelningskollegium föreslagen professor vore

lämplig.

Allmänna lönenämnden har ansett arvodena till avdelningsföreståndarna

böra bestämmas till samma storlek vid de båda högskolorna och förordat

ett årligt belopp av 800 kronor för samtliga avdelningsföreståndare, utom

föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaperna, vilka

enligt lönenämndens mening böra åtnjuta ett arvode av 400 kronor om

året.

E. Avdelning sråd.

Lantmäteristyreisen, telegrafstyrelsen och lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola ha tillstyrkt sakkunnigförslaget i dess helhet, varvid

dock lärarkollegiet ifrågasatt, huruvida det icke skulle vara fördelaktigare

om ordförandeskapet i avdelningsråden finge utövas av någon av de från

industrien valda ledamöterna i råden.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har med uttalande av sin

fulla anslutning till syftet med de sakkunnigas förslag anfört:

Styrelsen anser, i likhet med de sakkunniga, att avdelningsråden böra få

en i förhållande till avdelningskollegierna fullt självständig ställning. Normalt

böra dock lärarna inom avdelningskollegiet kallas till rådets sammanträden:

rådet dock obetaget att sammanträda utan att någon representant

för avdelningskollegiet är närvarande. Det synes styrelsen icke riktigt att,

såsom de sakkunniga föreslagit, låta svenska teknologföreningen få så gott

som ensam bestämmanderätt över vilka, som skola vara ledamöter i avdelningsråden.

Ledamöterna böra utses av representativa ingenjörssammanslutningar,

omfattande ingenjörer jämväl inom de statliga verken. Bland

sammanslutningar, som böra få deltaga i nomineringen av ledamöter i avdelningsråden,

bör utom svenska teknologföreningen särskilt nämnas ingenjörsvetenskapsakademien.

Frågan om vilka sammanslutningar, som skola

äga att utse ledamöter i avdelningsråden, bör göras till föremål för särskilda

överläggningar, innan föreskrift därom införes i de tekniska högskolornas

stadgar.

Varje avdelningsråd bör inom sig utse ordförande. Rektor bör som regel

vara närvarande vid rådets sammanträden samt bör äga rätt att fungera

som dess ordförande.

Sveriges industriförbund har anfört:

Förslaget att avdelningsråd skola inrättas finner förbundet välbetänkt. I

fråga örn en eller annan av de större fackavdelningarna torde emellertid böra

övervägas, om icke antalet ledamöter av avdelningsråden bör något utökas.

Den av de sakkunniga föreslagna metoden för utseende av rådsledamöter kan

förbundet icke biträda. Teknologföreningen respektive tekniska samfundet

få närmast betraktas såsom yrkes- och kamratföreningar, vilka stå öppna för

samtliga högskoleingenjörer oavsett arten av deras verksamhet och därför

ingalunda kunna göra anspråk på att företräda näringsföretagens intressen.

Dessa skulle mycket bättre tillgodoses, om — såsom i vissa till industriför
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2JjJj.

bundet ingivna yttranden föreslagits — åt förbundets branschorganisationer

uppdroges att för närmast motsvarande fackavdelning utse ledamöter i avdelningsrådet.

Såsom behöriga valkorporationer skulle då i första hand fungera:

för avdelning B jernkontoret, för avdelning E Sveriges elektroindustriförening,

för avdelning K Sveriges kemiska industrikontor, för avdelning M Sveriges

mekaniska verkstäders förbund, för avdelning S Sveriges varvsindustriförening

samt för avdelning V Sveriges byggnadsentreprenörförening. I fråga om en

eller annan av dessa avdelningar kan möjligen ifrågasättas, att representant i

avdelningsrådet må utses av jämväl ytterligare någon branschorganisation

eller att industriens företrädare i avdelningsrådet utses av vissa branschorganisationer

gemensamt. Huru härvid lämpligen bör förfaras torde icke behöva

på förhand i detalj fastslås utan tillräckligt synes vara att helt allmänt föreskriva,

att en eller flera ledamöter av vissa avdelningsråd skola utses av representativa

industriella branschorganisationer, som handlägga branschens allmänna

angelägenheter. Industriförbundet är för sin del villigt att på hemställan

av vederbörande myndighet avgiva definitivt förslag angående vilka organisationer

som härvid lämpligen böra medverka.

Vid sidan av industrirepresentanterna synas vissa avdelningsråd böra inrymma

företrädare för de statliga affärsdrivande verk och myndigheter, som

sysselsätta civilingenjörer till större antal. Om avdelningsråden slutligen anses

böra kompletteras med representanter för de ovannämnda ingenjörsföreningarna,

har förbundet intet att invända häremot, dock att sådan förening icke

bör äga utse representanter till större antal än den industriella organisation,

som jämväl är företrädd inom avdelningsrådet.

Synnerligen önskvärt skulle enligt förbundets mening vara, att valkorporationerna

vid utseendet av ledamöter i avdelningsråden beaktade fördelen av

att åtminstone en eller annan av ledamöterna i varje avdelningsråd vid Chalmers

tekniska högskola komme att samtidigt sitta i motsvarande avdelningsråd

vid tekniska högskolan i Stockholm. Slutligen anser förbundet i motsats

mot de sakkunniga, att rektor med hänsyn till honom åvilande arbetsbörda

icke bör vara självskriven ordförande i avdelningsråd utan att varje råd

självt bör utse ordförande. Rektor bör dock alltid äga rätt att närvara vid

rådens sammanträden.

Med avseende å de sakkunnigas förslag att samtliga ledamöter i avdelningsråden

skulle utses av svenska teknologföreningen och tekniska samfundet i

Göteborg lia järnvägsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges mekaniska

verkstäders förbund, konstakademien — såvitt gäller avdelningarna

för arkitektur — fullmäktige i jernkontoret och metallografiska institutet ■—- såvitt gäller avdelningen för bergsvetenskap — samt Sveriges kemiska industrikontor

— såvitt gäller avdelningen för kemi — uttalat sig i samma riktning

som industriförbundet, därvid i flertalet fall en utökning i förhållande

till sakkunnigförslaget förordats av antalet ledamöter i avdelningsråden.

Den av industriförbundet framförda meningen, att då motsvarande avdelningar

finnas vid båda högskolorna ledamöterna i avdelningsråden i viss utsträckning

böra vara gemensamma, delas vidare av vattenfallsstyrelsen, statens

tekniska forskningsråd och styrelsen för svenska teknologföreningen.

I likhet med styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och industriförbundet

lia vattenfallsstyrelsen, statens tekniska forskningsråd, fullmäktige i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

jernkontoret och metaUografiska institutet samt styrelsen för svenska telmalogföreningen

uttalat sig mot förslaget om rektor som självskriven ordförande

i avdelningsråden och i stället förordat, att varje avdelningsråd inom sig skulle

äga utse ordförande, under det att Sveriges mekaniska verkstäders förbund

anslutit sig till sakkunnigförslaget i detta hänseende.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har funnit det syfte, de

sakkunniga velat vinna med förslaget om avdelningsråd, bättre tillgodoses

genom en förstärkning av avdelningskollegierna med industrirepresentanter

som bisittare vid behandlingen av vissa frågor. Lärarkollegiet har härutinnan

anfört:

Avsikten med de av de sakkunniga föreslagna avdelningsråden är, att dessa

skola verka för, att undervisningen och forskningen vid högskolan bedrives

på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt samt att god kontakt

uppehälles mellan högskolan och näringslivet. Högskolan ansluter sig till denna

tanke men tillåter sig föreslå viss annan utformning av avdelningsråden. Med

den av de sakkunniga föreslagna utformningen bliva avdelningsråden ett slags

överinstanser över avdelningskollegierna och vid rådens sammanträden skulle

endast avdelningsföreståndarna och rektor obligatoriskt deltaga, under det att

avdelningskollegiernas övriga medlemmar endast skulle tillkallas, då detta

ansåges erforderligt. Stor risk föreligger härvid, att den avsedda kontakten

icke kommer till stånd. Enligt kollegiets mening är det av allra största betydelse,

att samtliga, ledamöter i avdelningskollegierna komma i kontakt med

avdelningsråden. Detta skulle enklast kunna uppnås därigenom att avdelningskollegierna

förstärktes med representanter för näringslivet, valka speciellt

skulle deltaga vid behandling av frågor rörande undervisningsprogram och

riksdagspetita. Härigenom skulle dessa representanter på ett avsevärt effektivare

sätt bringas i kontakt med högskolans frågor. Ordförandeskapet synes

icke böra åvila rektor utan respektive avdelningsföreståndare, som ju äro mer

förtrogna med de olika detaljfrågorna än rektor kan vara. Rektor bör kallas

till ifrågavarande sammanträden.

Lärarkollegiet föreslår sålunda, att avdelningskollegierna förstärkas med ett

antal högskolan icke tillhöriga bisittare. Dessa böra ha rösträtt i vissa frågor

men endast yttranderätt i andra frågor. Deras antal bör icke begränsas till 6

utan kunna utökas, om så i vissa fall visar sig lämpligt. Bisittarna kunna

utses antingen av kanslern på förslag av respektive avdelningskollegium eller

ock på förslag av högskolan icke tillhöriga organisationer. Väljes den senare

lösningen, synes det icke böra ankomma särskilt på svenska teknologföreningen

att föreslå ledamöter utan i stället synas för de olika avdelningarna lämpade

branschorganisationer och andra institutioner böra ifrågakomma.

Samma uppfattning har uttalats av matematish-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd

— och svensina arkitekters riksförbund.

F. Rektor.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Styrelsen finner, att de sakkunniga på ett riktigt sätt uppdragit riktlinjerna

för rektors verksamhetsområde. Förslaget innebär, att rektor får en ställning,

som i mångt och mycket överensstämmer med den, som tillkommer chefen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

för ett affärsdrivande verk. Med hänsyn härtill finner styrelsen det riktigt,

att rektor tillsätta på sätt, som föreslagits av de sakkunniga. Genom att

överstyrelsen skall upprätta förslag till rektorspostens besättande och Kungl.

Majit skulle vara bunden av detta förslag, anser styrelsen, att man icke riskerar

att på rektorsposten få en person, som icke äger de nödvändiga kvalifikationerna.

Styrelsen finner även övervägande skäl tala för att rektor, örn

han, då han utses, är tjänstgörande professor vid högskolan, endast får åtaga

sig rektoratet under förutsättning att han lämnar sin professur. Emellertid

förutsätter styrelsen, att särskilda laboratorieutrymmen i sådant fall ställas

till rektors förfogande, så att han kan beredas möjlighet till fortsatt forskning

inom sitt ämnesområde.

Det har framhållits, att föreskriften örn att rektor måste lämna sin professur

skulle kunna medföra svårigheter vid rektorspostens rekrytering, då de

möjligheter till extrainkomster, som i regel stå till buds för en professor vid

teknisk högskola, därigenom skulle avsevärt begränsas för blivande rektor.

Då enligt styrelsens mening dessa synpunkter äTo riktiga och då fordringarna

på rektor, som får en mycket krävande uppgift, måste ställas högt, föreslår

styrelsen, att han inplaceras i 14 lönegraden å löneplan C civila avlöningsreglementet,

samt att han får samma rätt att åtaga sig extrauppdrag

vid sidan örn sin tjänst som rektor för närvarande äger.

Ingenjör svetenskapsakademien har gjort följande uttalande:

De sakkunnigas förslag att förstärka rektorsämbetets chefsställning synes

akademien vara välbetänkt. Som regel torde väl alltjämt gälla att rektor

företrädesvis bör komma från professorernas krets, då hans nära insyn i förhållandena

givetvis är av värde för hans ämbetsutövning. Men möjligheten bör

finnas öppen att även förvärva en utomstående kraft av framstående kapacitet,

då tillfälle därtill erbjuder sig — helst örn denne tidigare förvärvat erfarenhet

såsom lärare.

Jämväl statens tekniska forskningsråd och Sveriges mekaniska verkstäders

förbund ha anslutit sig till vad de sakkunniga i förevarande avseende föreslagit.

Gentemot de sakkunnigas förslag, framförallt i vad det avser att rektor

skulle frånträda sin professur, ha å andra sidan erinringar framställts i åtskilliga

yttranden.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har sålunda bland annat

anfört:

Anledningen till att de sakkunniga föreslagit, att rektor icke skall behålla

sin professur, torde vara, att denna icke under lång tid bör uppehållas genom

vikarie. Lärarkollegiet är emellertid av den bestämda uppfattningen, att rektor,

i likhet med vad som tillämpas vid universiteten, bör bibehålla och ha

ansvaret för sin professur. Härigenom kommer han tvivelsutan bland annat

att hålla avsevärt bättre kontakt med den tekniska utvecklingen, något som

är av stor betydelse. Vidare tillkommer det mycket viktiga skälet, att mången

professor säkerligen icke kommer att vara villig att åtaga sig rektorsbefattningen,

om han samtidigt nödgas taga avsked från sin professur. Ävenså är

det av betydelse, att en person, som icke längre önskar kvarstå som rektor,

har möjlighet att återgå till sin professur i stället för att helt lämna högskolan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+4-

En sådan anordning gör det även avsevärt lättare att underlåta att omvälja

en rektor, som icke visar sig lämplig. Enligt kollegiets bestämda mening bör

därför den professor, som blir vald till rektor, behålla sin professur samt sin

däremot svarande lönegradsplacering samt härutöver, liksom nu är fallet,

erhålla visst tilläggsarvode, förslagsvis 5 000 kronor om året.

Statskontoret har anfört:

Förslaget att giva rektor ställning som administrerande och dirigerande

chef, utsedd inom en krets, som icke nödvändigtvis skulle behöva vara begränsad

till högskolans professorer, förefaller ägnat att inge starka betänkligheter.

Även om ledaregenskaper och utpräglad läggning för administrativ

verksamhet äro i hög grad önskvärda för den, som skall förestå en högskola,

måste dock förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet vid högskola grundad

inlevelse i högskolans speciella problem anses som lika viktiga kvalifikationer

för innehavaren av rektorsämbetet. Statskontoret, som föreställer sig,

att det bland de vid högskolan verksamma professorerna alltid finnes någon

lämplig kandidat till rektorsposten, som, förutom sina vetenskapliga förtjänster,

har förutsättningar att bliva en god administratör, kan sålunda icke

tillstyrka, att man vid valet av rektor går utanför professorernas krets. Därmed

följer även, att tillräckliga skäl enligt statskontorets mening icke föreligga

att ändra formen för rektors tillsättande eller grunderna för hans

avlönande.

Kanslern för rikets universitet har jämväl avstyrkt förslaget, att rektor

skulle kunna utses utanför professorernas krets eller — örn vid vederbörande

högskola tjänstgörande professor förordnas till rektor — frånträda sin professur.

I samma riktning har matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — uttalat

sig.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke hava någon erinran mot den

av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen av rektorsbefattningarna.

Ledamoten av lönenämnden herr Joel Andersson har därvid anmält avvikande

mening samt anfört:

Det synes mig, med hänsyn till att rektorerna vid de tekniska högskolorna

skola handhava ansvaret för utbildningen av flertalet av de blivande industriledarna

i landet, kunna ifrågasättas huruvida det för dem bör fastställas en

lägre löneställning än den, som helt nyligen av statsmakterna har fastställts

för den betydligt mindre krävande befattningen såsom ordförande i statens

organisationsnämnd, nämligen i lönegrad C 15.

G. Prorektor.

Allmänna lönenämnden har som sin mening uttalat, att arvodet till prorektor

bör bestämmas till samma belopp vid båda högskolorna eller 1 000 kronor

om året i stället för såsom de sakkunniga föreslagit 1 000 kronor vid tekniska

högskolan i Stockholm och 800 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

II. Sekreterare och kamrerare.

Statskontoret har anfört:

Enligt statskontorets mening torde varken arbetsuppgifternas kvantitet

eller kvalitet motivera ändrad löneställning för tekniska högskolans sekreterare

eller kamrerare. Några viktigare nya arbetsuppgifter utöver vad de redan hava

att ombesörja äro icke avsedda att tilläggas dem. Visserligen skulle för kamreraren

tillkomma vissa personalärenden, men dessa äro av alltför enkel beskaffenhet

att kunna motivera uppfattning till lönegrad A 28. Erinras må,

att i fråga om kamrerart jönsten vid karolinska institutet — vilken torde vara

jämförbar med motsvarande befattning vid tekniska högskolan — till och

med övervägts en sänkning av löneställningen till 22 lönegraden. Sysslomannen

vid karolinska sjukhuset, vilken enligt _ statskontorets mening fullgör i

viss mån mera kvalificerade uppgifter än nu ifrågavarande befattningshavare,

är placerad i 24 lönegraden. De föreslagna ändrade tjänstebenämningarna

kan statskontoret heller icke tillstyrka, icke minst i betraktande av de strävanden,

som från tjänsteförteckningssakkunnigas sida kommit till uttryck

att förenkla titulaturen och åstadkomma samma benämningar för likartade

befattningar inom skilda grenar av statsförvaltningen. Däremot vill

statskontoret icke motsätta sig en uppflyttning av den kombinerade sekreterare

och kamrerarbefattningen vid Chalmers tekniska högskola till lönegraden

A 24, då den nuvarande placeringen i lönegrad A 22 synes väl låg med hänsyn

till de kvalifikationer, som måste krävas av tjänstens innehavare.

Statskontoret kan icke tillstyrka förslaget, att sekreterarposten vid tekniska

högskolan alternativt skulle kunna besättas med person utan juridisk men

med teknisk utbildning. Den omständigheten, att det övervägande flertalet

befattningshavare vid tekniska högskolan är helt och hållet främmande för

ärenden av juridisk-administrativ beskaffenhet, understryker vikten av att

dessa ärenden handläggas av en väl kvalificerad och sakkunnig tjänsteman.

Erfarenheterna från den tid, under vilken dessa krav blivit eftersatta, bestyrka

även riktigheten av statskontorets principiella uppfattning.

Skiljaktig mening har härvid anförts av statskommissarien Norberg, som

funnit starka skäl föreligga — icke minst med hänsyn till den självständiga

och ansvarsfyllda ställning kamreraren inom sitt verksamhetsområde intoge

— för en uppflyttning av befattningen till lönegraden A 26.

Riksrälcenskapsverket har i huvudsak anfört följande:

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning synes arten av de med befattningen

såsom sekreterare vid tekniska högskolan i Stockholm förenade göromålen

icke motivera en högre löneställning än den nuvarande, d. v. s. A 26.

Icke heller finner ämbetsverket anledning föreligga att utbyta den av tjänsteförteckningssakkunniga

föreslagna benämningen å innehavaren av ifrågavarande

befattning förste byråsekreterare mot högskole- eller akademisekreterare.

Även om omorganisationen kommer att medföra en större arbetsbörda och

i samband därmed ökat ansvar för kamreraren vid tekniska högskolan i Stockholm

kan riksräkenskapsverket för sin del icke finna att arten och omfattningen

av de arbetsuppgifter, som avses åvila ifrågavarande befattningshavare,

motivera en högre löneställning än lönegraden A 26. Vad benämningen

å vederbörande befattningshavare beträffar kan ämbetsverket icke biträda

de sakkunnigas förslag utan förordar, att denne liksom nu benämnes kamrerare.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.f/h

Vidkommande Chalmers tekniska högskola biträder riksräkenskapsverket

de sakkunnigas förslag, att kamreraren placeras i lönegrad A 24. Vad angår

kamrerarens tjänstebenämning anser ämbetsverket, att den nuvarande benämningen

bör bibehållas.

Mot riksräkenskapsverkets utlåtande, i vad det avser sekreterar- och kamrerarbefattningarna

vid tekniska högskolan i Stockholm, har t. }. byråchefen

Murray anmält avvikande mening och anfört:

För handläggningen av kamerala och administrativa ärenden bör vid rektors

sida placeras en tjänsteman i lönegrad A 28 eller A 29 såsom chef för

en kameral och administrativ avdelning samt närmast under honom en kamrerare

och eventuellt även sekreterare. Örn en gemensam kameral och administrativ

avdelning icke skulle anses lämplig, finner jag — med hänsyn

till önskvärdheten av att tekniska högskolan förfogar över tillräcklig kameral

och administrativ sakkunskap — att riksräkenskapsverket bort tillstyrka de

sakkunnigas förslag i vad avser inrättande av två befattningar i lönegrad

A 28.

Allmänna lönenämnden har gjort följande uttalande.

Åled avseende å högskolesekreteraren vid tekniska högskolan

i Stockholm har till stöd för hans placering i lönegrad A 28 åberopats löneställningen

för universitetens sekreterare, vilka tillhöra sistnämnda lönegrad,

i Uppsala.under benämningen sekreterare och i Lund med tjänstetiteln sekreterare,

tillika ombudsman. Lönenämnden har tagit närmare kännedom örn

de motiv, som på sin tid anfördes för en placering i 28 lönegraden av sekreterartjänsterna

vid universiteten (propositionen 1925: 115 sid. 243—244), och

enligt lönenämndens mening äro förhållandena icke fullt jämförbara med dem,

som föreligga vid tekniska högskolan i Stockholm. Särskilt vill lönenämnden

framhålla, att det beträffande universiteten anfördes, att akademisekreterarens

närmaste förman, universitetets rektor, utsåges för den korta tidrymden av

tre år, varför det läge vikt uppå, att till sekreterarbefattningen förvärvades

en person, vars erfarenhet universitetsförvaltningen under en längre tid kunde

tillgodogöra sig. Vid tekniska högskolan i Stockholm åter har rektor förutsatts

skola tillsättas medelst förordnande för sex år, och förlängt förordnande under

en eller flera perioder torde här, liksom beträffande förordnandetjänster i allmänhet,

bli regel. Lönenämnden anser för sin del tillräckliga skäl icke föreligga

för en uppfattning till 28 lönegraden av sekreterarbefattningen vid tekniska

högskolan i Stockholm. Då emellertid befattningen i fråga torde vara krävande,

synes anledning vara för handen att i samband med högskolans föreslagna

utvidgning vidtaga någon jämkning i lönegradsplaceringen, varför lönenämnden

föreslår, att befattningen uppflyttas till lönegrad A 27, i vilken lönegrad

sekreterartjänsterna vid de båda största hovrätterna äro placerade. Befattningens

benämning synes böra bliva högskolesekreterare.

Vad därefter angår högskoleintendenten vid tekniska högskolan

i. Stockholm får lönenämnden till en början framhålla, att goda skäl synas

föreligga för att den nuvarande kamrerarbefattningen i samband med högskolans

utvidgning uppflyttas i lönegradshänseende. Så långt som till 28 lönegraden

anser sig lönenämnden dock icke kunna gå. Valet synes närmast böra

stå mellan 26 och 27 lönegraderna. 26 lönegraden är den högsta förekommande

lönegraden för kamrerartjänster i vanlig mening. Med hänsyn till de

med den nu ifrågavarande befattningen förenade arbetsuppgifterna synes det

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

å andra sidan skäligt, att befattningen i lönehänseende placeras något högre

än berörda kamrerarbefattningar. Det synes ock lämpligt, att intendent st jonsten,

på sätt de sakkunniga förordat, jämställes med sekreterarbefattningen,

detta med hänsyn till att de närmaste cheferna för rektorsexpeditionens båda

avdelningar torde böra inneha samma löneställning. Då lönenämnden i det föregående

tillstyrkt en placering i A 27 för högskolesekreteraren, vill lönenämnden

förorda samma lönegradsplacering för högskoleintendenten.

Beträffande rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska, högskola, där allenast

en avdelning finnes under ledning av en kamrerare, som tillika är högskolans

sekreterare, föreslås i betänkandet, att kamreraren uppflyttas från

A 22 till A 24, oberoende av högskolans utbyggnad; då utbyggnadsprogrammet

börjat genomföras, borde kamreraren placeras i A 26. Mot ifrågavarande

förslag finner lönenämnden ej skäl att framställa erinran.

Ledamoten av allmänna lönenämnden, herr Joel Andersson, som anmält

skiljaktig mening mot nämnden i fråga örn den administrativa organisationen

vid tekniska högskolan i Stockholm, har anfört:

Vad angår högskolans kansli och kamrerarkontor, så kan jag icke biträda

de sakkunnigas förslag om att dessa avdelningar skola direkt sortera under

högskolans rektor, och att sekreteraren och kamreraren skola beredas en förbättrad

löneställning. Det synes mig nämligen, och detta oaktat att jag tillfullo

inser betydelsen av den föreslagna nya rektorsorganisationen, icke lämpligt

att allt fortfarande laborera med tvenne fristående avdelningar. Utvecklingen

synes mig i stället böra leda därhän, att vid högskolan bör inrättas en

administrativ avdelning under ledning av en fullt kvalificerad person, ^förslagsvis

med placering såsom byråchef i lönegrad A 30. Denne erhåller då en

sådan ställning, att han torde kunna göra sig gällande gent emot högskolans

lärarpersonal. Under förutsättning av att en dylik byråchefstjänst inrättas,

torde någon ändring av löneställningen för högskolans sekreterare och kamrer

icke behöva vidtagas.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har lärarkollegiet vid tekniska

högskolan i Stockholm — med tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt

om en befattning som högskolesekreterare och en befattning som högskoleintendent,

båda i lönegraden A 28, i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har i yttrande över betänkandet

anfört:

Genomföres de sakkunnigas förslag, får rektor sig anförtrodda ytterligare

ett antal betydelsefulla uppgifter. Expeditionsarbetet måste då övertagas av

sekreteraren. Kollegiet ser då ingen annan lösning möjlig, än att sekreteraroch

kamrerarbefattningarna skiljas åt så som skett för länge sedan vid tekniska

högskolan i Stockholm.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1946/47 i anslutning till de sakkunnigas förslag hemställt örn inrättande

vid högskolan av en befattning som högskoleintendent, tillika sekreterare,

i lönegraden A 24.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21^.

De förslag, som de sakkunniga framlagt i fråga örn den inre organisationen

av de tekniska högskolorna, innebära avsevärda förändringar i förhållande

till vad som för närvarande gäller i detta hänseende.

Vad till en början angår lärarkollegiets åligganden, ha de sakkunniga

funnit dessa genom sin nuvarande omfattning allvarligt inkräkta på de

särskilda kollegieledamöternas verksamhet som lärare och forskare. Principiellt

bör därför enligt de sakkunnigas mening lärarkollegiet endast taga befattning

med ärenden, i vilka ett samråd mellan alla högskolans professorer är

påkallat. Huvudsakligen från denna utgångspunkt ha de sakkunniga — såsom

av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en långt

gående begränsning av lärarkollegiets nuvarande uppgifter och befogenheter,

särskilt såvitt gäller ärenden av administrativ natur. Därmed ha de sakkunniga

även åsyftat att vinna en snabbare och effektivare handläggning av dylika

ärenden. Av viktigare frågor, som nu behandlas av lärarkollegiet, skulle

kollegiet sålunda enligt det föreliggande förslaget icke längre taga befattning

med ärenden rörande tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer

annat än genom utseende av ledamöter i en särskild beredningsnämnd, vilken

skulle övertaga lärarkollegiets uppgift att avgiva förslag i sådana ärenden.

Icke heller skulle kollegiet äga välja rektor eller prorektor, såsom för närvarande

är fallet, utan rektor skulle utses av Kungl. Majit efter förslag av

överstyrelsen och prorektor av överstyrelsen, efter kollegiets hörande. I övrigt

skulle kollegiets åliggande att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas

av Kungl. Majit eller överstyrelsen, överflyttas å kollegienämnden. I

kollegienämnden, som enligt gällande stadgar väljes av lärarkollegiet, skulle

de olika avdelningsföreståndarna, vilka enligt förslaget utses av överstyrelsen,

ingå som självskrivna ledamöter. Bland övriga åligganden, som nu ankomma

på lärarkollegiet men som enligt det föreliggande förslaget skulle överflyttas å

andra organ, må här nämnas kollegiets befogenhet att hemställa om docentförordnande

och om återkallande av sådant förordnande, vilken tilldelats vederbörande

avdelningskollegium, samt lärarkollegiets befogenhet att göra framställning

om anslag av statsmedel för högskolans verksamhet, vilken avses

skola överflyttas å kollegienämnden, varvid dock förutsatts skyldighet för

rektor att informera kollegiet örn framställningar i dylika frågor. Genom ett

sådant åliggande för rektor borde enligt de sakkunniga i erforderlig mån bli

sörjt för att samtliga ledamöter av lärarkollegiet erhålla kännedom om förslag

till nyheter, som härröra från andra, avdelningar än deras egen. Såvitt

gäller studiefrågor borde enligt sakkunnigförslaget lärarkollegiet alltjämt äga

granska kollegienämndens förslag till program samt till läro- och timplaner

för undervisningen, men fastställandet därav, som nu jämväl ankommer på

lärarkollegiet, skulle enligt sakkunnig-förslaget ankomma på överstyrelsen,

som därigenom skulle få möjlighet att tillse, att undervisningen vid de båda

högskolorna blir likvärdig såväl som helhet betraktad som när det gäller de

särskilda läroämnena. Utan olägenhet borde vidare enligt de sakkunnigas

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majda -proposition nr 2JjJj.

mening lärarkollegiet kunna befrias från sitt åliggande att fastställa kollegienämndens

förslag till studiehandbok ävensom från skyldigheten att fastställa

formulär för examensbetyg och tentamensbok och vissa andra ärenden, vilka

det i stället skulle ankomma på kollegienämnden att avgöra. Slutligen må

nämnas, att lärarkollegiets åliggande att bedöma disputationsprov och däröver

avgiva vitsord av de sakkunniga föreslagits överflyttat å kollegienämnden.

I remissyttrandena har tanken att befria lärarkollegiet från åtskilliga göromål,

med vilka det nu har att taga befattning, genomgående vunnit anslutning,

varvid dock betänkligheter i skilda hänseenden framförts mot en så

långt gående beskärning av lärarkollegiets befogenheter, som de sakkunniga

ifrågasatt. Såvitt gäller förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter

med avseende å tillsättning av professurer och vissa andra lärarbefattningar

å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd, ha de hörda instanserna

i princip nästan genomgående anslutit sig härtill, dock ha lärarkollegiet vid

Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid

Lunds universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet

— avstyrkt förslaget, därvid från Lunds universitets sida uttalats, att

befordringsärenden alltjämt syntes böra ankomma på lärarkollegiet med hänsyn

till dess mångsidiga sammansättning och den samlade erfarenhet, som

besittes av detta organ i hithörande ärenden. Beträffande den närmare utformningen

av sakkunnigförslaget i denna del ha i yttrandena starka betänkligheter

anförts främst från de tekniska högskolornas och universitetens sida

samt av statskontoret. Nu omförmälda remissinstanser ha även avstyrkt sakkunnigförslaget,

i vad detta åsyftar att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja

sin egen ordförande och vice ordförande, d. v. s. rektor och prorektor. Kanslern

för rikets universitet samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — ha även

motsatt sig förslaget, att lärarkollegiet skulle fråntagas rätten att välja avdelningsföreståndare.

Såväl lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm som

lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola ha vidare funnit betygsättning

av doktorsavhandlingar samt frågor rörande docentförordnanden vara av

sådan allmän betydelse för högskolornas vetenskapliga standard, att de böra

behandlas av lärarkollegiet. Den förstnämnda högskolans lärarkollegium har

därjämte ansett anslagsfrågor alltjämt böra behandlas av lärarkollegiet.

För egen del ansluter jag mig till de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten

av att lärarkollegiet så långt möjligt befrias från att taga befattning

med ärenden, vilka icke äro av den beskaffenhet, att deras handläggning kan

anses påkalla ett samråd mellan samtliga professorer. Enligt min mening lärer

även, utan att ett allsidigt och sakkunnigt bedömande därigenom äventyras,

åtskilliga ärenden, vilkas handläggning nu ankommer å lärarkollegiet, kunna

anförtros andra organ, främst kollegienämnden. Genom en sådan anordning

skulle vinnas — såsom de sakkunniga även framhållit — förutom en snabbare

behandling av ifrågakommande ärenden, att åt lärarkollegiets ledamöter be
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

redes möjlighet att ägna mera tid åt deras verksamhet som lärare och forskare.

I anslutning härtill vill jag även framhålla, att de olägenheter, som

i här berörda hänseenden framträtt med nuvarande organisation, kunna

antagas komma att bli allt starkare framträdande i samma mån som högskolorna

och den högre tekniska undervisningen utvidgas. Med detta

principiella ståndpunktstagande är jag dock icke beredd att förorda en så

långt gående begränsning av lärarkollegiets befogenheter som de sakkunniga

ifrågasatt. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag mig

sålunda icke kunna ansluta mig till sakkunnigförslaget, i vad det avser

att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja rektor och prorektor, och icke heller

kan jag biträda förslaget, såvitt gäller sättet för utseende av kollegienämndens

ledamöter. I dessa delar synes mig de sakkunnigas förslag innefatta ett alltför

allvarligt ingrepp i den rätt till självstyrelse, som sedan gammalt i viss utsträckning

tillkommer vårt lands universitet och högskolor. Såvitt gäller kollegienämndens

sammansättning vill jag redan nu framhålla, att jag visserligen

finner de sakkunniga hava förebragt vägande skäl för att avdelningsföreståndarna

skola bli självskrivna ledamöter därav, men enligt min mening bör

det ej tillkomma en överstyrelse — såsom de sakkunniga ifrågasatt — utan

alltjämt ankomma å lärarkollegiet att utse dessa. Denna ordning synes ur

här berörd synpunkt så mycket mera påkallad, som det enligt det föreliggande

förslaget i första hand blir kollegienämnden, som kommer att övertaga

åtskilliga av de uppgifter, vilka för närvarande åvila lärarkollegiet. Vidare

synes mig det i ett par remissyttranden framförda önskemålet, att lärarkollegiet

skall bibehålla sina nuvarande befogenheter att avgiva vitsord över disputationsprov

samt att handlägga ärenden rörande docentförordnanden böra

tillgodoses.

Därest — såsom jag i annat sammanhang kommer att föreslå — en gemensam

överstyrelse inrättas för högskolorna, finner jag i likhet med de sakkunniga,

att det bör ankomma å denna att fastställa program samt läro- och

timplaner för undervisningen vid högskolorna.

Vidare bör enligt min mening lärarkollegiet, i överensstämmelse med mitt

tidigare angivna ställningstagande, befrias från handläggningen av åtskilliga

ärenden av administrativt-kameral natur.

Såvitt gäller lärarkollegiets befattning med anslagsfrågor har den gångna

tidens erfarenheter givit vid handen, att en mindre församling sannolikt skulle

vara mera lämpad för handläggningen av dylika ärenden. Jag anser mig därför

böra biträda förslaget om att kollegienämnden skall övertaga lärarkollegiets

befogenhet i detta hänseende. Därvid torde det enligt min mening vara

ändamålsenligt att i stadgarna för de tekniska högskolorna uttryckligen föreskrives,

att kollegienämnden vid sin behandling av ifrågavarande ärenden skall

verkställa en avvägning mellan de olika avdelningarnas önskemål.

Såvitt gäller tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer finner

jag de sakkunnigas förslag att överlåta lärarkollegiets åligganden i dessa frå
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

gor å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd beaktansvärt. Till den

närmare utformningen av förslaget kan jag emellertid i vissa hänseenden ej

ansluta mig. Jag vill därvid särskilt framhålla den enligt min mening vägande

kritik, som i flera remissyttranden framförts mot att beredningsnämnden

icke skulle uttryckligen uttala sig angående en sökandes kompetens eller inkompetens

utan endast föreslå den enligt nämndens mening lämpligaste

till en professur eller annan ifrågakommande befattning. En sådan behandling

av befordringsärendena skulle innebära, att en sökande betoges den

möjlighet att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt och opartiskt värdesatt,

som en professorskonkurrens för närvarande skänker. Men därjämte

skulle, såsom i ett yttrande framhållits, Kungl. Maj:t vid sin behandling

av utnämningsfrågor komma att sakna tillräckliga förutsättningar för ett

ställningstagande i det ärende, som föreligger till bedömande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter närmare

överväganden utfärda erforderliga bestämmelser beträffande detta spörsmål

ävensom övriga här berörda frågor.

Enligt sakkunnigförslaget skall kollegienämnden bestå av rektor

såsom ordförande, prorektor såsom vice ordförande och de olika avdelningsföreståndarna

såsom självskrivna ledamöter. Mot en sådan ordning har jag

ingen erinran. Det synes mig emellertid lämpligt, att vederbörande sekreterare

och kamrerare, till vilka befattningshavare jag återkommer i det följande,

var och en såvitt gäller till hans ämbetsområde hörande ärenden,

deltaga i kollegienämndens överläggningar ävensom erhålla rätt att till protokollet

anteckna sin mening. Motsvarande befogenheter torde — vid bifall

till mitt senare behandlade förslag rörande högskolornas biblioteksorganisation

— i biblioteksfrågor böra tillkomma vederbörande överbibliotekarie.

Enligt de sakkunnigas förslag skola till kollegienämndens handläggning överflyttas

åtskilliga ärenden, med vilka det för närvarande tillkommer lärarkollegiet

att taga befattning. Beträffande dessa frågor torde jag här få hänvisa till

mina i det föregående gjorda uttalanden. Härjämte ha de sakkunniga förordat,

att ett flertal ärenden, vilka det för närvarande tillkommer kollegienämnden

att handlägga, i sin tur skola anförtros andra organ, som regel rektor.

Denne skall sålunda enligt förslaget bland annat erhålla tämligen

vidsträckta befogenheter i fråga om handläggningen av personalärenden i

förhållande till vad som för närvarande gäller i detta hänseende och vidare

erhålla befogenhet att antaga specialstuderande, att bevilja nedsättning i

avgifter för ordinarie studerande och specialstuderande, att avgiva årlig berättelse

för högskolornas vidkommande ävensom att i övrigt handlägga alla

högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat, att de tillhöra

annan högskolans myndighet. Vid den sålunda ifrågasatta överflyttningen

har för de sakkunniga på samma siitt som när det gällt att befria lärarkollegiet

från befattningen med ett flertal göromål den vägledande synpunkten

varit, att icke kollegienämndens ledamöter skulle erhålla en alltför betung
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr .Svande

arbetsbörda. Vissa ärenden, som det för närvarande tillkommer kollegienämnden

att avgöra, skola vidare enligt sakkunnigförslaget överlåtas å

andra organ än rektor. Sålunda skall kollegienämndens nuvarande uppgift

att bestämma grunderna för urval bland de inträdessökande anförtros den

föreslagna överstyrelsen, varvid dock kollegienämnderna skola äga avgiva

förslag härtill.

De sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande hänseenden ha i huvudsak lämnats

utan erinran i remissyttrandena. För egen del kan jag också i stort sett

ansluta mig till detsamma. Jag är dock icke beredd förorda, att handläggningen

av personalärenden överföres från kollegienämnden till rektor i den

utsträckning de sakkunniga förutsatt. Vidare bör det enligt min mening alltjämt

tillkomma kollegienämnden att handlägga alla ärenden, beträffande vilka

det ej föreskrivits, att de skola ankomma å annan högskolemyndighets prövning.

Vad åter angår förslaget att till den av de sakkunniga ifrågasatta överstyrelsen

överflytta kollegienämndens uppgift att bestämma grunderna för

urvalet av de studerande, så synes mig detta lämpligt med hänsyn till angelägenheten

av att enhetliga principer härutinnan tillämpas vid de båda högskolorna.

I detta sammanhang vill jag beröra ett av de sakkunniga framfört förslag

att, såvitt gäller ordinarie studerande, överflytta kollegienämndens nuvarande

uppgift att bedöma av inträdessökande företedda kunskapsbetyg å en antagningsnämnd,

bestående av rektor såsom ordförande och två av

lärarkollegiet valda ledamöter såsom bisittare. Då det icke är möjligt för kollegienämnden

att för närvarande medhinna annat än en summarisk granskning

av sökandenas merithandlingar är det enligt de sakkunnigas mening icke

heller lämpligt, att det formella ansvaret härför skall åvila kollegienämnden.

I huvudsaklig överensstämmelse med den ordning, som nu tillämpas, avses

enligt sakkunnigförslaget sekreteraren (intendenten) skola förbereda antagningsärenden,

föredraga tveksamma frågor örn värdering av meriter och upprätta

förslag till intagning av studerande.

Vid remissbehandlingen lia, i den mån frågan därvid berörts, betänkligheter

framförts mot förslaget om inrättandet av en dylik antagningsnämnd, därvid

särskilt framhållits betydelsen av att varje avdelning blir företrädd vid ärendenas

handläggning med hänsyn till behovet av en avvägning av studerandeantalet

mellan de olika avdelningarna.

Den sålunda framförda kritiken synes mig vägande. Jag är därför icke beredd

att föreslå någon ändring av nuvarande bestämmelser i detta hänseende.

Om det alltså enligt min mening alltjämt bör ankomma å kollegienämnden att

svara för intagningen av ordinarie studerande, vill jag emellertid uttala, att

hinder icke bör möta för kollegienämnden att, därest en sådan anordning

skulle visa sig ändamålsenlig, till en del överlåta det därmed förenade arbetet

å vissa av sina ledamöter eller eventuellt å annan lärare vid högskolan.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår finnes för närvarande vid var
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Sedera

högskolan en förvaltningsnämnd, vilken det tillkommer att

närmast handha högskolans ekonomiska angelägenheter, bland andra förvaltningen

av högskolans fonder. De sakkunniga lia nu föreslagit, att den

sistnämnda uppgiften skulle övertagas av en fondförvaltningsnämnd,

bestående av rektor, prorektor och en av överstyrelsen utsedd,

i penningförvaltning sakkunnig person. De uppgifter i övrigt, som för närvarande

tillkomma förvaltningsnämnden, skulle enligt sakkunnigförslaget

överflyttas å rektor. Förvaltningsnämnden skulle därmed indragas. De sakkunniga

lia vidare föreslagit, att särskilda räkenskaper skulle föras för fondförvaltningen

samt inventering av värde- och säkerhetshandlingar ävensom

kassa verkställas av revisor från riksräkenskapsverket.

I sitt yttrande har riksräkenskapsverket bestämt motsatt sig förslaget örn

särskilda räkenskaper för fondförvaltningen ävensom uttalat, att inventeringen

borde ombesörjas av rektor eller den han därtill förordnar. En ledamot av

ämbetsverket har reservationsvis avstyrkt inrättande av en särskild fondförvaltningsnämnd

såsom innebärande en onödig och ur flera synpunkter

olämplig splittring av handläggningen av högskolans kamerala ärenden.

För egen del är jag av den uppfattningen, att förvaltningsnämnden bör

kunna indragas. I likhet med de sakkunniga finner jag sålunda, att nämndens

allmänna uppgifter med avseende å högskolans ekonomiska angelägenheter

— såsom meddelande av beslut angående utanordningar av anslagsmedel

och framställningar till byggnadsstyrelsen rörande byggnadsvården

— lämpligen böra överflyttas å rektor. Vad vidare fondförvaltningen angår

så synes mig inrättandet av ett särskilt organ för dess handhavande mindre

ändamålsenligt. Förslaget härom anser jag mig alltså ej kunna biträda. Ärenden

rörande fondförvaltningen synas mig sålunda böra på samma sätt som

övriga ekonomiärenden avgöras av rektor efter föredragning av kamreraren.

Inventering torde böra verkställas i den ordning, riksräkenskapsverket

angivit.

I fråga örn avdelningskollegierna ha de sakkunniga föreslagit

inrättande av ett avdelningskollegium för allmänna vetenskaper vid tekniska

högskolan i Stockholm, ehuru de grundläggande ämnena där, i likhet med vad

som nu gäller, fördelats på de olika fackavdelningarna. I detta avdelningskollegium

avses lärarna för de grundläggande ämnena skola sammankomma

till överläggningar i frågor av gemensamt intresse för undervisningen i dessa

frågor. Beträffande Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga funnit

lämpligt att med bibehållande av nuvarande ordning hänföra de grundläggande

ämnena till det avdelningskollegium för allmänna vetenskaper, som

redan finnes vid nämnda högskola. En viss utökning av avdelningskollegiernas

befogenheter har vidare föreslagits. För egen del har jag ingen erinran mot

vad de sakkunniga i förevarande avseende förordat, i den mån annat ej följer

av mitt ståndpunlctstagande i övriga frågor berörande den inre organisationen

av högskolan.

Bihang till riksdagens protokoll loft6. 1 sami. Nr 2/fJf. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Avdelningsföreståndarna, vilka det nu — förutom att utöva

ordförandeskapet i vederbörande avdelningskollegium — åligger att gå de

studerande inom avdelningarna till handa med råd och upplysningar, skola enligt

sakkunnigförslaget erhålla ökade uppgifter. Förutom deras förut omförrnälda

åligganden att vara självskrivna ledamöter av kollegienämnden skola de

sålunda tilldelas rätt att närvara vid rektors inspektion av vederbörande avdelnings

institutioner och uttryckligen åläggas att utöva verklig tillsyn över

studiearbetet inom sin avdelning samt taga initiativ till avdelningens utveckling.

Mandattiden för avdelningsföreståndarna — vilka såsom förut nämnts

enligt sakkunnigförslaget skola utses av överstyrelsen i stället för av lärarkollegiet

— har föreslagits utsträckt från 3 till 4 år. Avdelningsföreståndarna,

vilka för närvarande — med undantag för föreståndaren för avdelningen för

bergsvetenskap, som uppbär ett årligt arvode av 600 kronor — icke åtnjuta

särskild ersättning, böra enligt de sakkunnigas mening erhålla dylik med

hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som sålunda ifrågasatts för deras

vidkommande. Såsom skäligt årsarvode har beräknats ett belopp av 1 000

kronor till avdelningsföreståndare vid tekniska högskolan i Stockholm och

800 kronor till avdelningsföreståndare vid Chalmers tekniska högskola. Till

avdelningsföreståndare för avdelningskollegium för allmänna vetenskaper har

föreslagits ett till hälften av nämnda belopp beräknat arvode.

De sakkunnigas förslag att tilldela avdelningsföreståndarna ökade befogenheter

har vid remissbehandlingen i huvudsak vunnit anslutning. Lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid uttalat önskvärdheten av

att sekreterare- och skrivhjälp ställes till avdelningsföreståndarnas förfogande.

Mot förslaget att överstyrelsen skulle förordna avdelningsföreståndare har

emellertid, såsom jag redan tidigare anfört, kritik riktats i vissa remissyttranden.

Arvodena till avdelningsföreståndarna har allmänna lönenämnden ansett

böra bestämmas till samma belopp vid båda högskolorna, därvid lönenämnden

förordat ett arvode av 800 kronor för samtliga avdelningsföreståndare

utom föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaper,

vilka enligt nämndens mening böra åtnjuta ett arvode av 400 kronor.

Mot en utökning av avdelningsföreståndarnas befogenheter i huvudsaklig

överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat har jag ingen erinran och

ej heller mot den ifrågasatta utsträckningen av mandattiden från 3 till 4 år.

Vad åter angår förslaget att avdelningsföreståndarna skola utses av överstyrelsen

så kan jag, såsom jag tidigare anfört, icke ansluta mig till detsamma.

Därest avdelningsföreståndarna i enlighet med vad jag här förordat erhålla

utökade befogenheter och bli självskrivna ledamöter av kollegienämnden,

böra de enligt min mening erhålla ett särskilt arvode. I likhet med lönenämnden

finner jag detta lämpligen böra bestämmas till samma belopp vid

båda högskolorna, därvid den av lönenämnden förordade ersättningen av 400

kronor till avdelningsföreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna

vetenskaper och 800 kronor till övriga avdelningsföreståndare synes mig

lämplig.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Såsom av den föregående redogörelsen för de sakkunnigas förslag i hithörande

delar framgår ha de sakkunniga i syfte att skapa en organiserad kontakt

mellan högskolorna och näringslivet förordat inrättandet av ett s. k.

avdelningsråd för varje fackavdelning, bestående av 3—6 ledamöter,

därvid antalet ledamöter enligt de sakkunniga fastställes av överstyrelsen

efter förslag av rektor. Avdelningsrådet skall enligt förslaget avgiva yttrande

över avdelningskollegiets förslag till läroplaner och till större ändringar av

studieverksamheten samt därmed sammanhörande utbildningsplaner. Särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt att undervisning och forskning vid respektive

avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt.

Rektor bör enligt förslaget vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd,

vilket ansetts naturligt, då rektor kan förutsättas vara den, som besitter

den bästa samlade överblicken över högskolans olika specialområden. I övrigt

skola enligt sakkunnigförslaget i regel samtliga ledamöter i avdelningsråden

utses — vid tekniska högskolan i Stockholm — av styrelsen för svenska

teknologföreningen och — vid Chalmers tekniska högskola — av styrelsen

för tekniska samfundet i Göteborg. Såvitt gäller avdelningen för lantmäteri

har dock föreslagits, att alla ledamöter skola utses av lantmäteristvrelsen, och

i fråga om avdelningen för bergsvetenskap, att alla ledamöter utom en, vilken

utses av styrelsen för svenska teknologföreningen, tillsättas av fullmäktige i

jernkontoret.

I remissyttrandena har förslaget i princip genomgående tillstyrkts, men beträffande

den närmare utformningen därav ha skiljaktiga meningar gjort sig

gällande, särskilt såvitt gäller frågan om rätten att utse avdelningsrådens

ledamöter. I åtskilliga yttranden har sålunda uttalats, att industriens branschorganisationer

vore mera lämpade att utse avdelningsrådens ledamöter än

styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska samfundet

i Göteborg, vilka sammanslutningar icke anses kunna göra anspråk på att i

samma grad företräda de olika näringsföretagens intressen. Vidare har i ett

antal remissyttranden framförts den åsikten, att de affärsdrivande verk, som i

större utsträckning sysselsätta civilingenjörer, borde framför de förenämnda

ingenjörsföreningarna ifrågakomma vid val av ledamöter i avdelningsråden.

I några yttranden har såsom en lämpligare organisationsform förordats en förstärkning

av avdelningskollegierna vid behandlingen av vissa frågor med representanter

för näringslivet, varigenom skulle vinnas att samtliga ledamöter

i avdelningskollegierna komme i kontakt med dessa. Vid remissbehandlingen

har även gjorts gällande, att avdelningsråden borde tillerkännas befogenhet

att inom sig utse ordförande ävensom att vederbörande avdelningsföreståndare

vore mera lämpad att bekläda ordförandeposten än rektor. I åtskilliga

yttranden har uttalats, att det av de sakkunniga ifrågasatta antalet ledamöter

borde utökas. Slutligen har i ett antal yttranden föreslagits, att — då

motsvarande avdelningar finnas vid båda högskolorna — ledamöterna i avdelningsråden

i viss utsträckning skulle vara gemensamma.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 21^.

Det är enligt min mening för den högre tekniska undervisningen av särskild

vikt, att ett fortlöpande samarbete äger rum mellan högskolorna och näringslivet,

så att undervisningen på ett smidigt sätt kan anpassas efter den tekniska

utvecklingen och de ekonomiska konjunkturernas växlingar. Behovet av en

dylik samverkan har i gällande organisation beaktats genom bestämmelserna

örn högskolestyrelsernas sammansättning, vilka bereda möjlighet för statliga

affärsdrivande verk och i viss utsträckning enskilda näringsorganisationer

att utöva inflytande inom högskolornas ledning. Härutöver föreligger möjlighet

till en värdefull kontakt med industrien genom de enskilda lärarnas personliga

förbindelser med denna. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att

den kontakt, som i förevarande avseende framstår såsom eftersträvansvärd,

för närvarande icke är i önskvärd grad säkerställd. Såsom även de sakkunniga

framhållit äro nämligen ledamöterna av högskolornas styrelser ofta synnerligen

strängt upptagna personer i chefsställning, som ej äro i tillfälle att mera ingående

sätta sig in i förhållandena inom de olika fackavdelningarna och därigenom

bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder, som kunna vara påkallade

för att anpassa undervisningen och forskningen efter utvecklingen inom skilda

områden av det tekniska livet. Kontakten genom de enskilda lärarna är vidare

i hög grad beroende av vederbörandes personliga förutsättningar och ämnets

beskaffenhet.

Ur nu anförda synpunkter finner jag i likhet med remissinstanserna de sakkunnigas

förslag om inrättandet av s. k. avdelningsråd erbjuda en lämplig

utväg till förverkligande av här berörda önskemål. I princip ansluter jag mig

därför till detsamma. Vad angår den närmare utformningen av sakkunnigförslaget

så finner jag de vid remissbehandlingen framförda anmärkningarna

mot att styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska

samfundet i Göteborg som regel skulle utse samtliga avdelningsråd vid högskolorna

befogade. Visserligen ha dessa sammanslutningar vid upprepade tillfällen

nedlagt ett betydande och värdefullt arbete på olika frågor rörande

undervisningen vid högskolorna genom kommittéer, i vilka lärare och ingenjörer

från det praktiska livet samverkat, men det synes mig likväl motiverat,

att industriens branschorganisationer och vissa statliga verk, som företräda

intressen inom teknikens olika områden, tillerkännes rätt att jämväl utse ledamöter

i dessa råd. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att de nyssnämnda

ingenjörssammanslutningarna vid bifall till vad jag i det följande

kommer att förorda i fråga om sammansättningen av överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, skola tillerkännas befogenhet att vardera avgiva förslag

beträffande en ledamotsplats i överstyrelsen. Enligt min mening bör icke

nu fastställas, vilka myndigheter och sammanslutningar som skola utse ledamöter

av avdelningsråden. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att

efter förslag av överstyrelsen bestämma detta för varje särskild fackavdelning.

Därvid synes böra beaktas det i en del remissyttranden uttalade önskemålet

om gemensamma ledamöter för vissa avdelningsråd vid de båda

högskolorna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Med mitt nu angivna ståndpunktstagande finner jag även lämpligt, att

antalet ledamöter i avdelningsråden icke på förhand fixeras. Behovet härav

torde variera avsevärt för olika avdelningars vidkommande. Jämväl frågan

härom synes böra avgöras av överstyrelsen från fall till fall. Vad härefter angår

frågan om ordförandeskapet inom avdelningsråden, finner jag i likhet

med de sakkunniga rektor vara bäst skickad för utövandet därav med hänsyn

till den samlade överblick han kan förutsättas besitta över högskolans olika

fackområden. En sådan anordning skulle bidraga till att åstadkomma en lämplig

avvägning av de olika avdelningarnas intressen. Vid förfall för rektor

bör prorektor inträda såsom ordförande. Slutligen vill jag framhålla, att det

icke synts mig lämpligt att, såsom i ett antal remissyttranden ifrågasatts,

organisera vederbörande avdelningsråd såsom ett förstärkt avdelningskollegium

för behandlingen av vissa frågor. En sådan anordning är enligt min

mening icke ägnad att giva avdelningsråden det inflytande, som här eftersträvats.

Å andra sidan är det även enligt min uppfattning av vikt, att ett

nära samarbete kommer till stånd emellan avdelningsråden och avdelningskollegierna.

Jag förutsätter emellertid, att detta i önskvärd utsträckning

skall kunna säkerställas, därest vederbörande avdelningsföreståndare såsom

föredragande i avdelningsråden tillerkännes rätt att deltaga i rådens förhandlingar.

Skulle erfarenheterna komma att utvisa, att tillräcklig kontakt

icke uppnås härigenom, torde framdeles andra former för organisatorisk

samverkan i förevarande avseende böra övervägas.

De sakkunniga ha föreslagit, att rektors befogenheter skulle i åtskilliga

hänseenden utökas. Såsom jag i annat sammanhang berört skulle sålunda

enligt det föreliggande förslaget ett flertal ärenden, vilka det för närvarande

ankommer å kollegienämnden att handlägga, överflyttas å rektor. Bland annat

skulle det ankomma å rektor att i ökad utsträckning avgöra personalärenden.

Gentemot av rektor tillsatt befattningshavare skulle rektor äga vidtaga ifrågakommande

disciplinära åtgärder, under det att disciplinmål nu ankomma å

vederbörande styrelses handläggning. Kollegienämndens nuvarande uppgift

att antaga specialstuderande ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna

avgifter för ordinarie studerande och specialstuderande skulle även överflyttas

å rektor. Från lärarkollegiet skulle rektor övertaga uppgiften att från undervisning

avstänga studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter

mot högskolan eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen

bör — med biträde av vederbörande avdelningsföreståndare — enligt de sakkunnigas

mening utvidgas. De sakkunniga ha vidare föreslagit, att rektor

ensam skall avgöra upphandlingsärenden. Slutligen erinrar jag om att rektor

enligt sakkunnigförslaget skulle övertaga kollegienämndens allmänna uppgift

att handlägga alla högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat

att de tillhöra annan högskolans myndighet.

Med hänsyn till den ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som

ett genomförande av sakkunnigförslaget kunde förväntas medföra, är det en
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

ligt de sakkunniga icke lämpligt, att rektor tillika innehar professur vid högskolan.

Han bör även enligt de sakkunnigas mening kunna utses utanför högskoleprofessorernas

krets men helst under längre tid ha varit knuten till en

teknisk högskola som lärare. Enligt förslaget skulle rektor placeras i lönegraden

C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm och lönegraden C 10 vid Chalmers

tekniska högskola och förordnas av Kungl. Majit för en tid av 6 år i sänder

efter förslag av överstyrelsen.

I princip ha vid remissbehandlingen inga erinringar framställts mot förslaget

att tilldela rektor ökade befogenheter. Förslaget att rektor skulle utses

utanför professorernas krets eller — därest han innehade professur — frånträda

densamma, har åter avstyrkts i ett flertal yttranden. Lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm har sålunda gentemot en dylik ordning anfört,

att mången professor säkerligen icke komme att vara villig åtaga sig

rektorsbefattningen, örn han samtidigt nödgades taga avsked från sin professur.

Det skulle vidare vid sådant förhållande ofta bli svårt att underlåta

att omvälja en rektor, som icke visade sig lämplig. Rektor borde alltså enligt

lärarkollegiets bestämda uppfattning bibehålla sin professur. Statskontoret

har för sin del särskilt framhållit, att förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet

grundad inlevelse i högskolans speciella problem vöre lika viktiga

kvalifikationer för innehavaren av rektorsämbetet som utpräglad läggning

för administrativ verksamhet och ledaregenskaper. Även ur sistnämnda synpunkt

lämplig kandidat borde för övrigt enligt ämbetsverkets mening alltid

finnas bland de vid högskolan verksamma professorerna.

För egen del har jag i princip intet att erinra mot en viss utökning av rektors

uppgifter. På sätt framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen

av kollegienämndens uppgifter och organisation är jag emellertid icke

beredd att föreslå en så långt gående utvidgning av rektors befogenheter som

de sakkunniga ifrågasatt. Vad befattningen med disciplinmål angår torde det

böra ankomma å den av mig i det följande föreslagna överstyrelsen att

handlägga dylika ärenden. Jag finner vidare vägande skäl hava anförts

mot förslaget, att rektor skulle kunna utses utanför högskoleprofessorernas

krets eller att han — därest han tillhörde denna — skulle vara nödsakad frånträda

sin professur. Jag vill härvid erinra, att, i samma mån som antalet professurer

vid en högskola växer, även möjligheterna att bland högskolans professorer

finna en lämplig kandidat för rektorsbefattningen torde komma att

ökas. Jag kan alltså icke biträda förslaget i denna del. Då rektor enligt föreliggande

förslag kommer att erhålla ökade arbetsuppgifter — jag erinrar i

detta sammanhang om hans åliggande att vara ordförande i avdelningsråden

ävensom örn den ökning av hans arbetsbörda i allmänhet, som följer med

en utvidgning av högskolan — torde det enligt min mening vara motiverat,

att han erhåller ett ökat arvode. Jag vill därför förorda en höjning av arvodet

till rektor vid tekniska högskolan i Stockholm från nuvarande belopp, 2 400

kronor, till 4 800 kronor om året och av arvodet till rektor vid Chalmers

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

tekniska högskola, 2 000 kronor, till 3 600 kronor om året. Det synes mig vidare

lämpligt, att mandattiden för rektor utsträckes från 3 till 4 år i överensstämmelse

med vad jag tidigare förordat beträffande avdelningsföreståndare.

Beträffande prorektor ha de sakkunniga föreslagit en utökning av

mandattiden från 3 till 4 år, under framhållande av att denne såsom vice

ordförande i kollegienämnden borde utses för samma tidrymd som förordats

för dess ledamöter, avdelningsföreståndarna. Såsom lämpligt arvode har föreslagits

samma belopp som för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor till

prorektor vid tekniska högskolan i Stockholm, som för närvarande åtnjuter

ett arvode av 200 kronor, och 800 kronor till prorektor vid Chalmers tekniska

högskola, vilken hittills icke uppburit något särskilt arvode.

Allmänna lönenämnden har ansett arvodena böra bestämmas till 1 000 kronor

om året vid båda högskolorna.

Jag biträder förslaget om en utsträckning av mandattiden för prorektor från

3 till 4 år i anslutning till vad jag nyss förordat för rektorernas vidkommande.

Liksom i fråga om dessa finner jag ett högre arvode vid tekniska högskolan i

Stockholm än vid Chalmers tekniska högskola motiverat. Mot de av de

sakkunniga föreslagna beloppen har jag ingen erinran och förordar sålunda ett

arvode av 1 000 kronor till prorektor vid den förra högskolan och 800 kronor

till prorektor vid den senare högskolan.

Omfattningen av de administrativa och kamerala ärendena

vid högskolorna framgår bland annat av att utgifterna under sistförflutna

budgetår enligt rikshuvudboken uppgingo till i runt tal 3 582 000

kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 1 513 000 kronor för Chalmers

tekniska högskola. Till belysande av omfattningen av ifrågavarande ärenden

må vidare framhållas, att enligt uppgift från vederbörande rektorsämbeten

sammanlagda antalet befattningshavare för närvarande uppgår till omkring

550 vid tekniska högskolan i Stockholm och 240 vid Chalmers tekniska högskola.

För handläggningen av administrativa och kamerala ärenden finnas

— förutom personal i biträdes ställning — vid tekniska högskolan i Stockholm

en sekreterare i lönegraden A 26 och en kamrerare i lönegraden A 24

samt vid Chalmers tekniska högskola en kamrerare i lönegraden A 22, vilken

befattningshavare tillika har att fullgöra sekreterargöromålen.

Enligt sakkunnigförslaget skulle vid tekniska högskolan i Stockholm sekreter-

och kamrerarbefattningarna ombildas till befattningar i lönegraden A 28

och innehavarna därav benämnas högskolesekreterare och högskoleintendent.

Vid remissbehandlingen ha delade meningar gjort sig gällande med avseende

å ifrågavarande befattningshavares lönegradsplacering och tjänstebenämning.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka någon ändring

härav, vare sig för sekreterarens eller kamrerarens vidkommande, varvid

dock reservationsvis förordats en uppflyttning av sistnämnde befattningshavare

till lönegraden A 26. Riksräkenskapsverket har ifråga örn sekreterartjönsten

intagit samma ståndpunkt som statskontoret och beträffande

kamrerartjänsten uttalat, att enligt dess mening högre löneställning

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

än lönegraden A 26 — med oförändrad tjänstebenämning — icke vore motiverad.

Inom riksräkenskapsverket har reservationsvis föreslagits en befattningshavare

som chef för en gemensam administrativ och kameral avdelning

i lönegraden A 28 eller A 29 med bibehållande av en kamrerartjänst

och eventuellt en sekreterare''änst eller ock alternativt två befattningar

i lönegraden A 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Av allmänna

lönenämnden, som icke haft något att erinra mot tjänstebenämningarna

högskolesekreterare respektive högskoleintendent, har förordats lönegraden

A 27 för båda dessa befattningshavare. En ledamot av nämnden har anfört

skiljaktig mening häremot och — i huvudsaklig överensstämmelse med reservanten

inom riksräkenskapsverket — förordat inrättandet av en administrativ

avdelning under ledning av en byråchef i lönegraden A 30, med

bibehållande av nuvarande löneställning för högskolans sekreterare och

kamrerare.

De administrativa och kamerala ärendena vid tekniska högskolan i Stockholm

äro redan nu av betydande omfattning och komma vid den planerade

utbyggnaden av högskolan att under de närmaste åren successivt öka. Även

om vissa skäl kunna anses tala för ett inrättande vid högskolan av en befattning

såsom byråchef eller en därmed jämförlig befattning på sätt i ett par

remissyttranden reservationsvis ifrågasatts, har jag likväl icke funnit mig

böra förorda detta förslag. Jag vill emellertid här förutskicka, att jag i det

följande i stället kommer att föreslå inrättandet av en befattning såsom

byråchef hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Det har nämligen

synts mig ändamålsenligare att på detta sätt tillföra högskolornas administration

en administrativ kraft i här avsedd tjänsteställning.

Vid övervägande av frågan örn sekreterar- och kamrerartjänsternas löneställning

har jag kommit till den uppfattningen, att båda dessa befattningar

lämpligen böra placeras i lönegraden A 27 på sätt allmänna lönenämnden

förordat. Mot den av de sakkunniga föreslagna tjänstebenämningen »högskolesekreterare»

för den förra och »högskoleintendent» för den senare befattningens

del har i likhet med lönenämnden jag ingen erinran.

Den för handläggning av motsvarande ärenden vid Chalmers tekniska högskola

nu förefintliga kamrerarbefattningen skulle enligt sakkunnigförslaget

ombildas till en befattning såsom högskoleintendent, tillika sekreterare, placerad

till en början i lönegraden A 24 och därefter — då utbyggnadsprogrammet

börjat genomföras — i lönegraden A 26. Statskontoret och riksräkenskapsverket

ha tillstyrkt förslaget, i vad det avser en uppflyttning av befattningen

i 24 lönegraden. Allmänna lönenämnden har för sin del ej funnit

skäl att framställa någon erinran mot de sakkunnigas ifrågavarande förslag,

under det att lärarkollegiet uttalat sig för en uppdelning av befattningen i

en sekreterartjänst och en kamrerartjänst.

Beträffande Chalmers tekniska högskola finner jag en förstärkning av

den administrativa organisationen nödvändig. Till vinnande härav synes mig

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr Snicke

enbart en mindre uppfattning av den nuvarande kamrerarbefattningens

lönegradsplacering — på sätt de sakkunniga förordat — tillfyllest. Disproportionen

mellan detta förslag och förslaget om inrättandet av två högre

befattningar vid tekniska högskolan i Stockholm är uppenbar och blir än

mera framträdande vid en utbyggnad av Chalmers tekniska högskola. Medelsomslutningen

och antalet befattningshavare vid denna högskola äro

emellertid — såsom av det förut anförda framgår — avsevärt lägre vid denna

högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, låt vara att Chalmers

tekniska högskola efter utbyggnaden torde komma att bli av ungefär samma

storleksordning som tekniska högskolan i Stockholm nu är. Vid övervägande

av den föreliggande organisationsfrågan har jag för Chalmers tekniska

högskolas del — i likhet med högskolans lärarkollegium — ansett mig böra

förorda inrättande av en särskild befattning som sekreterare. Denna torde

tills vidare böra uppföras i lönegraden Eo 24 under benämningen »högskolesekreterare».

Vid detta ställningstagande har jag icke funnit anledning, att

föreslå någon uppflyttning av kamrerarbefattningen, vilken sålunda bör

bibehållas i lönegraden A 22 med oförändrad tjänstebenämning.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle den kvalificerade personalen

för handläggningen av administrativa och kamerala ärenden vid vardera

högskolan komma att omfatta följande befattningshavare, nämligen

vid tekniska högskolan i Stockholm

1 högskolesekreterare.................................... A 27

1 högskoleintendent ..................................... A 27

samt vid Chalmers tekniska högskola

1 högskolesekreterare .................................... Eo 24

1 kamrerare ............................................ A 22.

Ett genomförande av de av mig i det föregående förordade förändringarna

med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation torde kräva en

viss förberedelsetid. Det synes mig därför lämpligt, att den nya organisationen

i princip icke träder i funktion förrän den 1 juli 1947. Såvitt gäller de

av mig föreslagna befattningarna för handläggningen av administrativa

och kamerala ärenden vid högskolorna är jag emellertid av den uppfattningen,

att desamma böra inrättas redan från och med nästa budgetår. Icke

minst under övergångstiden torde behov av tillgång till kvalificerad sakkunskap

för handläggningen av dylika ärenden komma att göra sig starkt gällande.

I detta sammanhang vill jag även erinra, att innehavaren av den nuvarande

sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm med ingången

av nästkommande juni månad inträder i pensionsåldern. Det torde få ankomma

å Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande

befattningshavares åligganden och uppgifter under övergångstiden,

som må finnas påkallade. Vid mitt nu angivna ståndpunktstagande torde någon

förändring med avseende å för närvarande utgående arvoden till högskolornas

rektorer m. m. icke böra vidtagas för nästa budgetår.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

Kap. III. De tekniska högskolornas administrativa ledning.

Nuvarande ordning.

Enligt gällande stadgar för de tekniska högskolorna står vardera högskolan

under ledning av en styrelse, som lyder omedelbart under ecklesiastikdepartementet.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm utgöres

av en ordförande, benämnd preses, och tio andra ledamöter.

Preses och nio av de övriga ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t för

en tid av fyra år efter förslag, upptagande tre personer, avgivet

för ordförandeplatsen och en ledamotsplats av lärarkollegiet,

» en ledamotsplats av vetenskapsakademien,

» » » » kommerskollegium,

» » » » järnvägsstyrelsen,

» » » » vattenfallsstyrelsen,

» » » » byggnadsstyrelsen,

» » » » lantmäteristyrelsen,

» » » » ingen] örsvetenskapsakademien,

» » » » svenska teknologföreningen.

En ledamot utses av jernkontoret, likaledes för fyra år.

Preses har att noggrant följa högskolans verksamhet och att söka befordra

dess ändamål.

Styrelsen har överinseende över högskolans alla angelägenheter. Styrelsen

skall vaka över att högskolan väl fyller sitt ändamål, att högskolans intressen

bliva tillvaratagna och att de för högskolan gällande bestämmelserna efterlevas.

Särskilt åligger det styrelsen: att handlägga ärenden, som skola underställas

Kungl. Maj:ts prövning; att tillsätta och entlediga befattningshavare i

enlighet med vad i stadgarna närmare angives; att i förekommande fall besluta

rörande tjänstledighet och förordnande av vikarier; att i förekommande

fall fastställa instruktioner för de befattningshavare, som tillsättas av

Kungl. Maj:t eller styrelsen med undantag för professorerna; att fördela

statsanslag till högskolan; att handlägga besvärsmål; att efter rektors hörande

utfärda tjänstgöringsbetyg för av Kungl. Maj:t utnämnda befattningshavare;

samt att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt stadgarna

eller eljest ankomma på styrelsen.

Med avseende å styrelsens befattning med personalärenden gäller i huvudsak,

att å styrelsen ankommer att stadfästa val av rektor och prorektor, att

avgiva yttrande över förslag till professorstillsättning, att förordna speciallärare

och docent samt besluta örn återkallande av dylikt förordnande; att tillsätta

ordinarie befattningshavare i 21—23 lönegraderna i löneplan A civila avlöningsreglementet

samt i fråga om befattningshavare i 24 och högre lönegra
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

der i löneplan A civila avlöningsreglementet, med undantag av professor, och

i motsvarande lönegrader i löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet avgiva

förord vid tjänstens tillsättande, att bevilja rektor befrielse från rektorsgöromålen

under högst 180 dagar per kalenderår, att bevilja viss längre tjänstledighet

åt högskolans lärare (med undantag av tillfälliga lärarbiträden och assistenter);

åt professorer dock högst 180 dagar per kalenderår, att bevilja övriga

befattningshavare (med undantag av tillfälliga lärare och assistenter)

tjänstledighet under tid överstigande trettio dagar per kalenderår, att förordna

vikarie för befattningshavare, som av styrelsen beviljats tjänstledighet,

samt för professor, även örn tjänstledighet beviljats honom av annan myndighet,

ävensom att vidtaga disciplinära åtgärder mot olika befattningshavare

och besluta om avstängning av ordinarie studerande och specialstuderande

från undervisningen eller deras skiljande från högskolan.

Styrelsen sammanträder på kallelse av preses så ofta på styrelsen ankommande

ärenden det påfordra. För besluts fattande erfordras, att mer än halva

antalet ledamöter är tillstädes. Vid omröstning gäller enkel röstövervikt. Vid

lika röstetal äger preses utslagsröst.

Ärende, som eljest ankommer på styrelsens handläggning, må, där det påkallar

skyndsamt avgörande och ej är av principiell eller eljest av större betydelse,

i stället handläggas av preses. Örn beslut, som träffas i sådan ordning,

skall anmälan göras hos styrelsen vid dess nästa sammanträde.

Vid förfall för preses inträder i hans ställe den till ledamotskapet äldste därtill

oförhindrade ledamoten.

Rektor eller, vid förfall för honom, prorektor skall närvara vid styrelsens

sammanträden och äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten; dock

skall, om han så begär, hans mening antecknas till protokollet.

Till styrelsens förfogande står en sekreterare, som åtnjuter ett årligt arvode

av 900 kronor.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av en

ordförande, benämnd preses, och sex andra ledamöter.

Preses och tre av de övriga ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t för en

tid av fyra år efter förslag, upptagande tre personer, avgivet

för ordförandeplatsen av lärarkollegiet,

» en ledamotsplats » ingenjörsvetenskapsakademien,

» » » » handelskammarens i Göteborg industrisektion,

» » » » tekniska samfundet i Göteborg.

Tre ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg, likaledes för

fyra år.

Vad förut anförts med avseende å styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm

äger i övrigt motsvarande tillämpning beträffande styrelsen för Chalmers

tekniska högskola.

Jämväl styrelsen för denna högskola har till sitt förfogande en sekreterare,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Marits proposition nr 244-

vilken uppbär ett årsarvode av 400 kronor. Som sekreterare åt styrelsen tjänstgör

för närvarande högskolans kamrerare.

Vid sidan av sin huvuduppgift att handha den administrativa ledningen för

Chalmers tekniska högskola har emellertid styrelsen för denna högskola att

fungera som styrelse för Chalmers provningsanstalt och — jämte gymnasiets

rektor — för tekniska gymnasiet i Göteborg samt — jämte anstaltens chef

— för statens skeppsprovningsanstalt. Dessutom har högskolans styrelse befattning

med vissa fonder, som ej äro stipendiefonder.

Chalmers provningsanstalt inrättades år 1888 genom anslag, som av stadsfullmäktige

i Göteborg ställdes till förfogande ur Renströmska fonden. Anstaltens

byggnad och maskinutrustning bekostades ur detta anslag. Ett par

gånger har anstalten sedermera fått bidrag ur fonder tillhörande Göteborgs

stad. För driften har anstalten under en lång följd av år åtnjutit statsanslag

uppgående till i allmänhet 3 000 kronor årligen. Den närmare tillsynen över

anstaltens angelägenheter utövas av en under styrelsen lydande nämnd örn fem

personer och en av högskolans professorer i egenskap av föreståndare för anstalten.

Vad tekniska gymnasiet i Göteborg angår så bestämdes i samband med omorganisation

av Chalmers tekniska institut år 1937, att styrelsen för Chalmers

tekniska högskola skulle vara styrelse även för gymnasiet samt att högskolans

rektor tillika skulle vara rektor för gymnasiet. Orsaken till denna föreskrift

var, att gymnasiet till en början skulle vara inrymt i lokaler, fördelade på

olika ställen bland högskolans äldre byggnader, och att gymnasiet för vissa

laborationer tillsvidare blev hänvisat till högskolans maskinlaboratorium och

till Chalmers provningsanstalts lokaler. Från och med den 1 juli 1945 har

emellertid en särskild rektorstjänst inrättats vid det tekniska gymnasiet. Enligt

ett mellan Kungl. Maj:t och kronan å ena sidan samt Göteborgs stad å

andra sidan år 1937 träffat avtal, har staden förbundit sig att tillhandahålla

lokaler för gymnasiet, men intill den 1 juli 1947 skall denna förbindelse anses

uppfylld därigenom, att staden iordningställt och reparerat de av gymnasiet

nu använda lokalerna.

Statens skeppsprovningsanstalt inrättades i enlighet med beslut av 1940 års

riksdag i anslutning till högskolan som en provningsanstalt för fartygsmodeller.

Den närmare tillsynen över anstalten, som lyder under handelsdepartementet,

utövas — förutom av anstaltens chef — av en nämnd bestående av fem ledamöter,

av vilka en utses av högskolans lärarkollegium och de övriga av styrelsen.

Sakkunnigförslaget.

Enligt de sakkunnigas förslag skola de särskilda styrelserna för de tekniska

högskolorna avskaffas och ersättas med en gemensam överstyrelse för

rikets tekniska högskolor, bestående av en preses och atta andra ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t. Med undantag för preses skola styrelseledamö
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. May.ts proposition nr 244-

terna utses efter förslag, en av vetenskapsakademien, en av lantmäteristyrelsen,

en av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av lärarkollegiet

vid Chalmers tekniska högskola och övriga fyra efter förslag av

avdelningsråden vid de tekniska högskolorna.

Såsom motivering för sitt förslag örn inrättande av en överstyrelse ha de sakkunniga,

som därvid inledningsvis erinrat om att frågan om högskolornas administrativa

ledning tidigare varit föremål för överväganden i samband med

olika utredningar, anfört i huvudsak följande.

Denna fråga har tidigare behandlats dels av de år 1929 tillkallade sakkunniga

för omorganisation av den högre tekniska undervisningen, dels av de år

1934 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående frågan örn Chalmers

tekniska instituts omorganisation till teknisk högskola m. m.

1 9 2 9 års sakkunniga förordade inrättande av ett »kanslersämbete

för rikets tekniska högskolor» efter förebild av kanslersämbetet för rikets universitet.

Vid sidan av kanslern borde enligt sistnämnda sakkunnigas uppfattning

införas ett tekniskt råd med representanter för de statsinstitutioner, vilka

närmast lia intresse av den högre tekniska undervisningens bedrivande, samt

för industrien. De lokala styrelserna borde bibehållas, i varje fall vid Chalmers

tekniska högskola, och som skäl härför anfördes främst denna läroanstalts

belägenhet utanför huvudstaden och det samband, som åtminstone under en

avsevärd tid framåt måste tänkas bli bestående mellan å ena sidan den nya

tekniska högskolan och å andra sidan dåvarande Chalmers tekniska instituts

lägre avdelning samt den med institutet förbundna materialprovningsanstalten,

numera benämnd Chalmers provningsanstalt.

1934 års sakkunniga ansågo, att tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola helst borde ställas under en gemensam styrelse,

men denna utväg funno de icke framkomlig, så länge de i Chalmers

tekniska institutets byggnader investerade Chalmerska donationsmedlen, då

bokförda till omkring 325 000 kronor, icke kunde lösgöras. Det vore emellertid

önskvärt, att ett gemensamt organ skapades, som kunde tillförsäkra

högskolorna en likformig behandling av åtskilliga betydelsefulla frågor. I

stället för en gemensam styrelse förordade 1934 års sakkunniga tillsättande

av särskilda »delegerade för rikets tekniska högskolor». De delegerade skulle

bestå av ordförande och suppleant för denne, vilka skulle utses av Kungl.

Maj:t, samt två medlemmar av varje högskolas styrelse, utsedda av respektive

styrelser.

På ifrågavarande delegerade skulle ankomma dels att med uppmärksamhet

följa utvecklingen vid de båda högskolorna ävensom att, därest anledning förefunnes

till anmärkningar, i visst hänseende hos vederbörande högskolestyrelse

föreslå rättelse härutinnan eller göra framställning till Kungl. Majit i ämnet,

dels att själv taga initiativ till de omläggningar och utvidgningar av undervisningen

m. m., som kunde bliva betingade av utvecklingen, dels att yttra sig

(iver de förslag från högskolorna, vilka avsåge viktigare ändringar i undervisningsplancrna,

förändringar i högskolornas verksamhetsområden, nybyggnader

eller i övrigt kunde vara av natur att beröra de båda högskolorna gemensamt

m. m., dels att, då professorsbefattning blivit ledig, uttala sig huruvida ändring

borde vidtagas i respektive professurs omfattning, dels ock att i anledning

av remisser avgiva yttranden till Kungl. Majit.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

_ Den föreslagna anordningen var i första hand avsedd att befordra ett friktionsfritt

samarbete mellan högskolorna, och genom dess inrättande hoppades

man i mångå fall kunna undvika remisser från Kungl. Majit till de båda styrelserna,

vilket skulle underlättat den likformighet i ärendenas behandling,

som det i annat fall helt åvilar Kungl. Majit att iakttaga.

Varken 1929 eller 1931 års sakkunniga ansågo emellertid inrättande av ett

kanslersämbete för rikets tekniska högskolor respektive en samarbetsdelegation

utgöra någon oeftergivlig förutsättning för omorganisation av högre avdelningen

vid Chalmers tekniska institut till teknisk högskola, och förslagen resulterade

icke i något gemensamt organ för högskolorna.

Behovet av ett gemensamt organ för de tekniska högskolorna har med åren

gjort sig alltmer kännbart. Samarbetet mellan högskolorna har visserligen varit

utmärkt gott, och samråd vid besvarande av remisser, som avsett högskoleutbildningen

i dess helhet, frågor om intagning av studerande, fördelning av anslag

till gemensamma ändamål o. s. v. har ordnats genom rektorerna och högskolornas

sekreterare eller undantagsvis genom rektorerna och de båda preses,

då det gällt mer omfattande spörsmål. Gemensamt sammanträde med de båda

styrelserna har endast förekommit en gång. Det bör emellertid framhållas, att

ordnande av samråd bleve en mycket besvärlig sak, om rektorerna icke kommo

väl överens.

Om ett för båda högskolorna gemensamt organ inrättades, skulle det redan

existerande samarbetet kunna utvidgas och fördjupas. Ett sådant organ skulle

vidare kunna tillse, att undervisning och kursfordringar alltid stöde på samma

nivå vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Behov

föreligger även av en instans, som kan vaka över högskolornas allmänna

utveckling och som själv kan taga initiativ till förbättringar av den högre tekniska

undervisningen som helhet betraktad. Av största vikt är även, att Kungl.

Majit får tillgång till en sakkunnig instans, som kan biträda vid behandling av

frågor, som röra hela rikets tekniska högskoleundervisning. Kungl. Majit har

med styrelsernas nuvarande organisation ofta haft svårt att utan tillgång till

sådan sakkunnig instans mot varandra väga av respektive högskolor framställda

krav på utvidgningar och förändringar, så att de kunnat bli till största

nytta för högskoleutbildningen.

På nu framförda skäl anse de sakkunniga, att en särskild central myndighet

för de båda högskolorna bör inrättas.

Då det gällt att föreslå lämplig organisation av den centrala myndigheten

för de båda högskolorna ha de sakkunniga haft att välja mellan en kanslersorganisation

och en överstyrelse och ha därvid stannat inför det senare alternativet.

Visserligen har universitetskanslersinstitutionen kunnat fungera tillfredsställande

för universitetens vidkommande under lång tid, men den akademiska

undervisningen har uppvisat långt stabilare förhållanden än den tekniska.

Till följd av den tekniska utvecklingens oerhört snabba förlopp och

näringslivets starka beroende av utbildningens anpassning därefter blir det

både mera betydelsefullt och svårare att åstadkomma denna anpassning.

På grund av den stora rörligheten inom det tekniska undervisningsfältet

med en ständigt fortgående differentiering av ämnena uppstå undan för undan

svårbedömliga frågor rörande undervisningens organisation, anskaffande av

laboratorier och utrustning m. m., och det synes de sakkunniga uppenbart, att

man får avgjort större trygghet för ett riktigt bedömande, om man i spetsen

för högskolorna har en lämpligt sammansatt överstyrelse med mångsidig sakkunskap,

än om där sitter en ensam man.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Det vöre naturligtvis tänkbart att man, som 1929 års sakkunniga föreslagit,

vid sidan av en kansler för rikets tekniska högskolor inrättade ett tekniskt

råd, men de män, som lämpligen borde ingå däri, arbeta säkerligen effektivare

som ansvariga ledamöter av en styrelse än som medlemmar av ett sådant råd.

De skäl, som ovan anförts mot alternativet med en teknisk kansler, gälla

naturligtvis i ännu högre grad möjligheten att utnyttja universitetskanslern

som överordnad instans för de tekniska högskolorna. Att ställa de tekniska

högskolorna under kanslern för rikets universitet är för övrigt icke tänkbart,

örn behandlingen hos Kungl. Majit av ärenden, som angå de tekniska högskolorna,

överflyttas från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet i

enlighet med de sakkunnigas förslag.

Av de olika förslag till överordnad instans för de tekniska högskolorna, som

övervägts, förorda de sakkunniga sålunda en överstyrelse.

Med avseende å den föreslagna överstyrelsens sammansättning anföres vidare

bland annat:

Beträffande överstyrelsens organisation föreslå de sakkunniga, att densamma

skall utgöras av en preses och åtta ledamöter. De sakkunniga ha även

övervägt en större överstyrelse för att kunna få fram en mer mångskiftande

samlad erfarenhet från tekniska verksamhetsområden i hela landet, inom vilka

högskolorna meddela utbildning, men ha stannat vid den uppfattningen, att

inom det föreslagna antalet skall rymmas den bedömningskompetens, som erfordras.

Erfarenheterna från de nuvarande styrelserna giva vid handen, att

det är mycket svårt att samla ett stort antal upptagna män till sammanträde.

En mindre församling arbetar dessutom smidigare än en stor. Det är också

sannolikt, att känslan av ansvar inför uppgiften växer, örn församlingen är

förhållandevis liten. En fördel med en mindre överstyrelse är slutligen, att

kostnaderna kunna hållas lägre än örn den finge många medlemmar, särskilt

om ledamöterna i överstyrelsen i enlighet med de sakkunnigas förslag utom

reseersättning skulle erhålla ett mindre arvode för sitt ledamotskap.

Överstyrelsen bör vara sammansatt av män, som äro särskilt intresserade

för de tekniska högskolornas verksamhetsområden och ha tid att ägna sig åt

högskolornas angelägenheter. Det senare är särskilt viktigt. Man bör alltså vid

utseende av representanter icke välja personer, som äro så strängt upptagna

med annan verksamhet, att de icke hinna ägna tillbörlig tid åt arbetet i överstyrelsen.

För att överstyrelsen skall kunna uppehålla god kontakt med miljön omkring

Chalmers tekniska högskola, bör ett par av styrelsemedlemmarna företräda

det västsvenska näringslivet. I styrelsen bör vidare finnas någon representant

för den allmänna vetenskapliga utbildningen. Aktiva lärare vid de

tekniska högskolorna böra däremot icke få vara ledamöter.

Överstyrelsen bör utgöras av vidsynta män med förmåga av överblick över

den tekniska utvecklingen inom landets näringsliv. Högskolornas behov av anknytning

till de olika näringsgrenarnas fackintressen komma att tillvaratagas

på tillfredsställande sätt av de föreslagna avdelningsråden.

Överstyrelsens preses och ledamöter böra utses för minst samma tid som

ledamöterna av de nuvarande styrelserna eller fyra år, så att de ej blott hinna

leva sig in i den tekniska högskoleundervisningens problem utan även kunna

lämna positiva bidrag med hjälp av sin förvärvade erfarenhet.

Preses i överstyrelsen bör helst vara en framstående ingenjör med både

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

administrativ träning och ingående kännedom om teknisk högskoleutbildning

samt med varmt intresse för sådan.

I fråga örn sättet att utse preses kan naturligtvis ifrågasättas ett förfarande,

som svarar mot det, på vilket universitetskanslern utses, d. v. s. man skulle

låta lärarkollegierna vid de båda högskolorna bilda ett gemensamt valkollegium

(dock röstande vart och ett för sig med slutna sedlar, varefter rösterna

skulle sammanräknas). Vissa praktiska synpunkter kunna emellertid anföras

mot denna lösning.

Befattningen som preses i överstyrelsen förutsättes vara en delavlönad,

ganska arbetsam förtroendepost. Det blir säkerligen svårt att få en högkvaiificerad

person till denna post, och det torde komma att krävas åtskilliga

förhandlingar för att få fram en tillfredsställande lösning. Under sådana förhållanden

lär enda möjligheten vara, att preses utses av Kungl. Maj:t utan

att det upprättas förslag av något eller några organ.

Då det jämväl beträffande övriga ledamöter av överstyrelsen torde bliva

svårt att finna lämpliga förslagsställare, har det därför ifrågasatts, att det

skulle överlåtas åt Kungl. Maj:t att utan ledning av upprättade förslag besluta

om utseende av ledamöter i överstyrelsen. Det är dock åtskilligt som

talar för, att man låter välkvalificerade förslagsställare upprätta förslag. Kungl.

Majit kan därigenom få objektiva anvisningar på lämpliga personer utan anlitande

av underhandsförfrågningar. Förfarandet torde även bereda ett visst

korrektiv mot möjligen framkommande tendenser att låta andra än rent sakliga

synpunkter spela in vid ledamotsvalet.

Vid övervägande av frågan ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att

förslag till ledamöter i överstyrelsen skall upprättas i följande ordning.

Beträffande den ledamot, som inom överstyrelsen skall företräda den allmänna

vetenskapliga utbildningen, är av vikt, att han står i livlig kontakt

med utvecklingen av arbetet inom de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

av de filosofiska fakulteterna vid universiteten respektive den matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola, inom vilka utbildningen

har åtskilliga beröringspunkter med utbildningen vid de tekniska

högskolorna. Hittills har vetenskapsakademien haft till uppgift att avgiva

förslag till ledamöter representerande den allmänna vetenskapliga utbildningen

i de nuvarande styrelserna vid respektive tekniska högskolor, och då akademien

alltid framfört lämpliga kandidater, synes det vara riktigt att den även

anförtros uppgiften att avgiva förslag till ledamot i den blivande överstyrelsen.

I fråga om 1 a n t m ät eri u n (ler visn i n gen har dess speciella natur föranlett de

sakkunniga att föreslå insättande av en lantmäterisakkunnig ledamot i överstyrelsen.

Det synes vara följdriktigt, att lantmäteristyrelsen avgiver förslag

till sådan ledamot.

De tekniska högskolorna böra vidare var för sig få avgiva förslag till en

ledamot i överstyrelsen. Härmed anknyter man till den nuvarande ordningen,

enligt vilken lärarkollegiet vid varje högskola har att upprätta förslag till en

ledamot i högskolans styrelse. Det har ansetts riktigt att giva högskolorna

ett motsvarande inflytande i fråga om överstyrelsen. Förslagen böra uppställas

av respektive lärarkollegium.

Vart och ett av de av vetenskapsakademien, lantmäteristyrelsen och lärarkollegierna

avgivna förslagen bör upptaga tre personer.

Återstående fyra ledamöter skola gemensamt med de förut uppräknade utgöra

en lämplig överledning för våra tekniska högskolor. De fyra ledamöterna

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majits proposition nr Sabora

tillsammans representera en vid överblick över undervisningsbehovet

med hänsyn till landets näringsliv. De sakkunniga ha icke kunnat finna, att

frågan om upprättande av förslag till dessa fyra ledamöter kan lösas genom

anlitande av de övriga organ, som för närvarande ha till uppgift att upprätta

förslag i fråga om de båda högskolestyrelserna. Det är enligt de sakkunnigas

mening bättre att få ett förslag från ett mångsidigt sammansatt, auktoritativt

organ, än att få flera förslag, vart och ett avseende en ledamot, från flera

intresserepresentationer. Efter ingående överväganden ha de sakkunniga kommit

till följande förslag.

I avdelningsråden, vilka, enligt vad i det föregående anförts, skola tillsättas

för att granska avdelningskollegiernas förslag till läroplaner m. m. och som

skola utses på auktoritativt sätt bland näringslivets män med särskild tanke

på deras intresse för den tekniska högskoleutbildningen, anse de sakkunniga

sig lia funnit det forum, som kan giva ett fullgiltigt uttryck för de synpunkter

på överstyrelsens sammansättning, näringslivets och teknikens män företräda,

och som därför lämpligen bör upprätta förslag till ifrågavarande fyra platser i

överstyrelsen.

De sakkunnigas förslag går sålunda ut på, att samtliga avdelningsråd vid

tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers tekniska högskola skola

sammanträda under vederbörande rektors ordförandeskap och för varje högskola

upprätta ett förslag upptagande fyra personer. På detta sätt får Kungl.

Majit ett fylligt och representativt förslag på lämpliga män från näringslivet.

Det torde vara naturligt, örn ett visst samråd etableras mellan avdelningsråden

vid de båda högskolorna i någon lämplig form. Den uppgift, som enligt

ovanstående skulle tillkomma avdelningsråden, synes även vara ägnad att öka

deras betydelse och därmed också deras auktoritet.

Beträffande den ifrågasatta indragningen av de nuvarande lokala styrelserna

för högskolorna lia de sakkunniga anfört:

Överstyrelsen bör enligt de sakkunnigas uppfattning få ersätta de särskilda

styrelserna. Dessas bibehållande skulle medföra en onödig och tyngande överorganisation

av högskoleledningen. Om högskolestyrelserna bibehölles, och

iirenden som skulle behandlas av överstyrelsen först måste passera högskolornas

styrelser, skulle detta verka i hög grad fördröjande på dessa ärendens

handläggning. Ett typiskt fall, där denna olägenhet skulle framträda, är vid

professorstillsättningarna. Frågor örn professorstillsättning äro av så stor betydelse

för högskolornas verksamhet, att de böra handläggas av överstyrelsen.

Örn de lokala styrelserna, bibehölles, vore det självklart, att de även måste

passera dessa, vilket skulle innebära en förlängning av tillsättningsförfarandet

med ett par månader.

Örn styrelserna bibehölles, vore det vidare svårt att på lämpligt sätt avväga

styrelsernas och överstyrelsens inbördes befogenheter. Vilka ärenden skulle

stanna hos styrelserna, vilka skulle gå vidare till överstyrelsen, och skulle

några ärenden gå direkt till överstyrelsen utan alt passera styrelserna?

1 varje fall mäste införande av en överstyrelse, vilket enligt det föregående

är starkt av behovet påkallat, medföra en så avsevärd minskning av de lokala

styrelsernas inflytande vid ärendenas slutliga avgörande, att deras bibehållande

under nedan angivna förutsättningar vore av ganska ringa värde. I

ogynnsamt fall skulle till och med kunna uppstå en irriterande rivalitet mellan

de lokala styrelserna och överstyrelsen. Att som tidigare ifrågasatts sammansätta

överstyrelsen av representanter från de lokala styrelserna anse de sak
Bihang

lill riksdagens protokoll 19bG. 1 sami. Nr SI,//. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

kunniga ej heller böra ifrågakomma, emedan överstyrelsens ledamöter måste

stå helt obundna vid träffande av avgöranden inom överstyrelsen.

De lokala styrelserna kunna emellertid undvaras endast under förutsättning

att den kontakt med näringslivet, som nu uppehälles genom dem, ersättes

med en anordning, som bereder ett fullt tillfredsställande inflytande åt

näringslivet på den högre tekniska undervisningens utveckling. Det bör betonas,

att detta inflytande måste kunna bli effektivare än för närvarande är

möjligt. Genom att bereda representation för näringslivet inom överstyrelsen

och genom införande av avdelningsråd vid de båda högskolorna på sätt, som

i det föregående föreslagits, anse de sakkunniga, att förutsättningar kunna

skapas för en så effektiv kontakt som erfordras och att kontakten kan bli

avsevärt bättre än genom den nuvarande anordningen med lokala styrelser.

Såvitt gäller styrelsen för Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga

vidare framhållit, att en förutsättning för dess indragande vore att överenskommelse

härom kunde träffas med frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg,

som nu äger utse tre ledamöter av styrelsen.

De sakkunniga hade emellertid icke ansett sig böra upptaga sådana förhandlingar,

innan förslaget om införande av överstyrelse i princip godkänts

av statsmakterna. Enligt de sakkunnigas uppfattning mötte för övrigt ej något

hinder, att Chalmers tekniska högskola tills vidare bibehölle sin lokalstyrelse,

ehuru dess inflytande på ärendenas slutliga avgörande skulle bli avsevärt

minskat och dess tillvaro betyda en fördröjning av ärendenas behandling.

Med avseende å Chalmerska provningsanstalten ha de sakkunniga föreslagit,

att kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola tills vidare skulle

övertaga högskolestyrelsens funktion i fråga om anstalten. Härom anföres i

betänkandet:

Motiven för provningsanstaltens hittillsvarande anknytning till högskolan

kunna sammanfattas så: anstalten har sina lokaler förlagda i omedelbart sammanhang

med högskolans äldre byggnader, och högskolan har under årens

lopp avstått ökade utrymmen åt anstalten allteftersom den tillvuxit; vissa

laborationer för högskolans studerande utföras inom anstalten; anstalten har

för att — trots sin icke helstatliga karaktär — nå önskvärd auktoritet ansetts

böra ledas av en statlig tjänsteman och lyda under en statlig styrelse.

I den mån högskolan överflyttar till nya byggnader ändras dessa förhållanden.

Så snart nybyggnad för avdelningen för maskinteknik utförts, behöva

inga. laborationer för högskolans räkning utföras inom anstalten. När högskolan

helt flyttat till nya byggnader, finns ej längre något samband med

anstalten i fråga om lokaler. Då sedermera inga skäl finnas för en gemensam

styrelse, bör, enligt de sakkunnigas mening, provningsanstalten vid högskolans

avflyttning från de äldre byggnaderna omorganiseras till en fristående, statlig

anstalt under egen styrelse lydande under handelsdepartementet. Provningsanstalten

och högskolan ha givetvis även i fortsättningen betydande gemensamma

intressen och kunna stödja varandras vetenskapliga arbeten. Denna

gemenskap torde dock kunna upprätthållas utan särskilda föreskrifter genom

val av lämpliga ledamöter i anstaltens styrelse. De sakkunniga vilja

erinra om att i Köpenhamn sedan länge rektor vid Danmarks tekniske hpjskole

varit utsedd till ordförande i Materialpr^veraadet, som utgör styrelse

för Statsprpveanstalten, och att i Stockholm tekniska högskolan i Stockholm

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr

föreslår en ledamot av styrelsen för statens provningsanstalt. För anstalten,

som nu är mycket trångbodd, borde nya lokaler av sådan storlek, att de täcka

behovet för en längre tid framåt, kunna beredas inom högskolans äldre byggnader.

Under tiden intill högskolans avflyttning torde nuvarande anordning

med en nämnd för anstaltens närmaste ledning böra bibehållas. Kollegienämnden

torde därvid böra övertaga högskolestyrelsens funktion i fråga örn anstalten

och utse ledamöter i dess nämnd.

I fråga örn ledningen av statens skeppsprovningsanstalt ha de sakkunniga

förordat, att anstalten vid indragningen av den lokala styrelsen för Chalmers

tekniska högskola ställes under överinseende av en särskild styrelse. I anslutning

härtill ha de sakkunniga anfört:

Högskolan och anstalten ha många gemensamma intressen. De studerande

inom avdelningen för skeppsbyggnad utföra sina laborationsövningar i propeller-

och modellförsöksteknik inom anstalten och vissa av dem kunna för

sina examensarbeten få arbeta inom anstalten. Vidare ha högskolans professorer

tillfälle att inom anstalten utföra undersökningar i samband med forskningsarbeten.

De sakkunniga anse det vara av den största betydelse, att de vetenskapliga

anstalter och forskningsinstitut, som uppväxa i anknytning till högskolan,

också i fråga örn sin organisation nära anslutas till högskolan för att

därigenom ett verksamt och smidigt samarbete må främjas. Detta åstadkommes

enligt de sakkunnigas mening enklast därigenom, att föreskrift lämnas,

att högskolan skall vara företrädd i styrelserna för dessa anstalter. De

sakkunniga föreslå därför, att statens skeppsprovningsanstalt skall stå under

ledning av en särskild styrelse, bestående av ordförande samt sex ledamöter,

alla utsedda av Kungl. Majit, och att högskolan skall äga att avgiva förslag

till en ledamot. Kungl. Majit bör även vid tillsättande av övriga ledamöter

beakta undervisningsintressena. Enligt de sakkunnigas mening bör anstaltens

chef vara föredragande inom styrelsen men icke vara ledamot av densamma.

Den närmaste tillsynen över skeppsprovningsanstalten bör liksom hittills utövas

av en nämnd örn fem personer, av vilka lärarkollegiet vid Chalmers tekniska

högskola fortfarande bör få utse en ledamot. De sakkunniga anse vidare,

att det vore förmånligt, om i stadgarna för skeppsprovningsanstalten kunde

införas bestämmelser örn skyldighet för de ledande tjänstemännen vid anstalten

att, om så begäres, åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan.

Vad angår Chalmers tekniska gymnasium så bör enligt de sakkunnigas

förslag gymnasiet omedelbart vid den nya överstyrelsens inrättande erhålla

egen styrelse och egen rektor. Frågan örn samarbetet mellan gymnasiet och

högskolan enligt de sakkunnigas mening löses lämpligen därigenom, att under

den tid, gemensamma lokaler finnas, högskolans rektor utses till ledamot av

gymnasiets styrelse.

Den föreslagna överstyrelsens allmänna uppgifter ha av de sakkunniga

sammanfattats sålunda:

Överstyrelsen har överinseende över högskolornas alla angelägenheter. Överstyrelsen

skall tillse, att undervisningen vid de båda högskolorna hålles likvärdig

och motsvarar tidens krav; befrämja forskningsverksamheten vid högskolorna,

; tillse att de förändringar i högskolornas organisation och verksamhet,

som föreslås av de olika högskolorna, bli rationella för högskoleutbildningen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

som helhet betraktad; granska och pröva de framställningar i övrigt, som göras

av de båda högskolorna; tjänstgöra som remissinstans för alla frågor, som

beröra högskoleutbildningen i dess helhet; tillse att för högskolorna gällande

bestämmelser efterlevas samt själv taga initiativ till åtgärder, som kunna

främja högskolornas verksamhet.

I övrigt skall enligt de sakkunnigas förslag de uppgifter, som nu åvila de

särskilda styrelserna, i huvudsak överflyttas å överstyrelsen. Särskilt överstyrelsens

befattning med personalärenden skall dock enligt förslaget begränsas

i förhållande till vad som nu i sådant hänseende gäller för högskolestyrelsernas

vidkommande. Å andra sidan må anmärkas, att överstyrelsen

avses skola övertaga kollegienämndernas uppgift att fastställa grunderna för

urvalet bland de inträdessökande ävensom att fastställa program samt lärooch

kursplaner för undervisningen, vilket nu ankommer på lärarkollegiet. Beträffande

den närmare utformningen av sakkunnigförslaget i vad det avser

den planerade överstyrelsens uppgifter torde i övrigt få hänvisas till betänkandet

(s. 361 ff.).

Överstyrelsen bär enligt de sakkunniga erhålla ett eget kansli. Härom andres

i betänkandet:

Sekreterargöromålen vid högskolornas nuvarande styrelser utföras vid tekniska

högskolan i Stockholm av en av styrelsen förordnad sekreterare och vid

Chalmers tekniska högskola av högskolans kamrerare. Styrelserna sakna egna

kanslilokaler, och diarieföring och utskrifter ombesörjas av respektive högskolors

kanslipersonal.

Överstyrelsen, som bör vara fullt självständig i förhållande till högskolorna,

bör däremot erhålla eget kansli, förlagt till Stockholm. Om kanslilokalerna

förlädes till tekniska högskolan i Stockholm, skulle detta visserligen kunna

tänkas medföra, att kostnaderna för kansliets verksamhet bleve något mindre

genom att personalen delvis skulle kunna vara gemensam och skrivgöromålen

skulle kunna utföras av högskolans skrivbiträden, men besparingen bleve säkerligen

obetydlig. Man måste avråda från en sådan anordning, ty det samröre,

som därigenom skulle uppkomma mellan överstyrelsens och tekniska högskolans

i Stockholm kanslier, skulle kunna medverka till att överstyrelsen åtminstone

skenbart komme att bli en överstyrelse endast för denna högskola.

Kanslipersonalen behöver, såvitt man nu kan förutse, endast bestå av en

sekreterare och ett kvinnligt biträde. För sekreteraren torde till en början

halvtidstjänstgöring vara tillräcklig.

Sekreteraren bör ha avlagt juris kandidatexamen eller statsvetenskapligjuridisk

examen och vara väl förtrogen med departementens arbetssätt.

Sekreterarens biträde bör på egen hand kunna registrera inkommande handlingar,

äga goda kunskaper i maskinskrivning och stenograf! samt äga sådana

kvalifikationer i övrigt, att hon under sekreterarens frånvaro enligt hans anvisningar

kan sköta expeditionsarbetet.

Kostnaderna för den föreslagna överstyrelsen ha av de sakkunniga beräknats

sålunda:

Då preses’ arbete kommer att bli ganska betungande med de uppgifter,

som i föreliggande förslag pålagts honom, har förutsatts att han skall erhålla

ett arvode uppgående till något mera än hälften av det, som tillkommer

universitetskanslern. Dennes arvode är 17 000 kronor och de sakkunniga finna

därför ett arvode till preses i överstyrelsen örn högst 10 000 kronor lämpligt

avvägt.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Ledamöterna i högskolornas styrelser åtnjuta för närvarande icke något

arvode, men de sakkunniga anse det rättmätigt att åtminstone ett mindre

belopp får utgå till var och en av ledamöterna av överstyrelsen. Förslagsvis

har upptagits 800 kronor per ledamot. Efter några års erfarenhet böra frågorna

om ersättning till preses och ledamöter ånyo upptagas till prövning.

Med utgångspunkt från det arbete, som enligt organisationsplanen kommer

att åligga sekreteraren, ha de sakkunniga funnit, att för honom bör beräknas

ett arvode motsvarande ungefär hälften av den avlöning, som tillkommer

kanslerssekreteraren, vilken är placerad i lönegrad A 30. Beräknas

kanslerssekreterarens lön utgå enligt 32 löneklassen, utgör den utan avdrag

för pensionsavgifter och med rörligt tillägg och kristillägg 16 338 kronor per

år. Till dess närmare erfarenhet av omfattningen av överstyrelsens sekreterares

arbetsuppgifter hunnit vinnas, synes hans arvode skäligen böra utgå med

8 000 kronor per år.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vidare ett förste kontorsbiträde i lönegrad

A 7 tjänstgöra på överstyrelsens kansli.

Till täckande av överstyrelsens och sekreterarens resekostnader beräknas

åtgå 4 000 kronor per år. Uppskattningen grundar sig på det antagandet,

att åtskilliga av överstyrelsens ledamöter äro bosatta utom Stockholm, att

årligen minst ett av överstyrelsens sammanträden skall hållas i Göteborg och

att preses dessutom kommer att företaga vissa resor årligen dit.

För övriga expenser beräknas 2 500 kronor utgå. Överstyrelsens omkostnadsanslag

har därför upptagits till 6 500 kronor per år.

I detta sammanhang torde jag slutligen få nämna, att de sakkunniga förordat

en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets

till handelsdepartementets förvaltningsområde. Såsom motivering

härför ha de sakkunniga i sitt betänkande anfört i huvudsak följande:

Vid bedömande av under vilket departement de tekniska högskolorna böra

läggas, får man analysera frågan med utgångspunkt från, att högskolorna ha

två huvuduppgifter: undervisning och forskning, den senare dels hörande till

undervisningen, dels fristående från densamma.

Beträffande undervisningen och den till densamma hörande forskningen

gäller framför allt, att den måste utformas efter behoven inom det näringsliv,

som skall ledas och betjänas av de från högskolorna utgående krafterna.

Inom det departement, under vilket högskolorna höra, är det därför av största

vikt, att man känner och har intim kontakt med näringslivet samt har så

goda förutsättningar som möjligt för att leva sig in i dess behov av undervisning

med därtill hörande forskning.

Det är givetvis motsvarande synpunkter som föranlett, att högre och lägre

lantbruks-, skogs- och veterinärundervisning förlagts under jordbruksdepartementet

samt handelshögskolorna, vilka ej äro statliga, under handelsdepartementet.

Beträffande de tekniska högskolorna är läget i viss mån ett annat jin vid

de nyssnämnda undervisningsanstalterna, i det att de från dem utexaminerade

spridas över olika områden, vilka också räkna olika departement såsom sina

högsta målsmän. De olika benämningarna: arkitekter, väg- och vattenbyggare,

lantmätare o. s. v. giva anvisning härom. Men det alldeles övervägande

antalet av dem, som utexamineras från de tekniska högskolorna, övergår likväl

till verksamhetsområden, vilka tillhöra handelsdepartementets intressesfär.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Slutet

är därför främst inom handelsdepartementet man bör kunna räkna med

den rätta förståelsen för de tekniska högskolornas behov, om de skola kunna

tillgodose de krav, som ett näringsliv i stark utveckling måste ställa.

Under handelsdepartementet äro också inrangerade följande institutioner,

med vilka högskolorna äro nära förbundna, nämligen statens provningsanstalt,

statens skeppsprovningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten, ingenjörsvetenskapsakademien,

uppfinnarnämnden m. fl. och hit höra den tekniskt-vetenskapliga

forskningens nytillskapade organ: statens tekniska forskningsråd

och statens kommitté för byggnadsforskning. Till handelsdepartementet

komma att ytterligare samlas de under bildning varande forskningsinstituten

(för träforskning, textilforskning, järn- och metallforskning och kanske

ytterligare ett eller annat institut). Dessa äro eller bli både sakligt och personligt

mycket nära förbundna med de tekniska högskolorna och uppenbart

synes vara, att högskolorna såsom centra för tekniskt-vetenskaplig forskning

logiskt borde höra under det departement, som har vård örn huvuddelen av

den statliga verksamheten på detta område. Det bör vidare erinras örn, dels

att handelsdepartementet disponerar det stora anslaget till tekniskt-vetenskaplig

forskning, dels att ecklesiastikdepartementet för närvarande också haltin

uppgift att fördela statsanslag till tekniskt-vetenskaplig forskning vid de

tekniska högskolorna. Säkerligen skulle det vara en fördel, örn dessa anslag

fördelades av ett och samma departement.

Vad som talar för de tekniska högskolornas bibehållande under ecklesiastikdepartementet

är främst, att detta är ett fackdepartement för undervisningsfrågor,

varunder flertalet statliga undervisningsanstalter lyda, med undantag

för de i det föregående nämnda ävensom försvarsväsendets och de

affärsdrivande verkens undervisningsanstalter. Där finnes således en överblick

över det statliga undervisningsväsendet, som ej lär kunna åstadkommas i något

annat departement. Det skall också betygas, att särskilt numera inom ecklesiastikdepartementet

visas god förståelse för det högre tekniska undervisningsväsendet.

Anknytningen till ecklesiastikdepartementet har emellertid också sina avigsidor

och framför allt föreligger risk för att en erforderlig utveckling av resurserna

vid de tekniska högskolorna skall hämmas av hänsyn till universiteten

och en del övriga högskolor. Det blir alltid en svår uppgift att rätt avväga

statens insatser för olika slag av undervisning, men avvägningen torde

lättare bli i överensstämmelse med tidens krav, örn varje huvudslag av undervisning

har sin särskilda målsman, som är väl insatt i vederbörande undervisningsområdes

behov, och avgörandet träffas i en gemensam finansberedning,

i vilken de olika departementscheferna deltaga. Man får heller aldrig

glömma, att den materiella kulturen, på vilken de tekniska högskolornas

arbete särskilt är inriktat, ger den ekonomiska grunden för utveckling av

den andliga kulturen. För att främja den senare måste man därför giva den

materiella kulturen tillräckligt stöd att utvecklas och blomstra. De sakkunniga

tro, att det är lättare för handelsministern att hävda denna sats än för

ecklesiastikministern.

Det har också under hittillsvarande förhållanden, då de tekniska högskolorna

hört under ecklesiastikdepartementet, kunnat skönjas en tendens att

alltför mycket taga universiteten, de äldre undervisningsanstalterna, till förebild

vid utformningen av den tekniska undervisningen, vilket icke i allo varit

till gagn, särskilt i organisatoriskt avseende. Den högre tekniska undervisningen

bör följa sin egen linje. Utvecklingen skall bestämmas av näringslivets

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

behov och utformningen bör ske självständigt med tillvaratagande av erfarenheterna

inom industrien beträffande modern organisation och moderna

arbetsmetoder. Det är säkerligen lättare att åstadkomma denna självständiga

utveckling och utformning, om de tekniska högskolorna flyttas över till handelsdepartementet.

För denna överflyttning talar också behovet av att åstadkomma en bättre

arbetsbalans mellan departementen. I detta fall skulle det arbetstyngda ecklesiastikdepartementet

befrias från arbetsuppgiften med de tekniska högskolorna,

vilken i stället skulle överföras till handelsdepartementet, som har en

lättare arbetsbörda.

De sakkunniga framhålla slutligen — under erinran att statsmakterna nyligen,

i anledning av väckt förslag örn yrkesundervisningens överförande från

ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet, beslutit att denna undervisning

fortfarande skulle sortera under förstnämnda departement — att denna

omständighet ej behöver ha någon inverkan på avgörandet av frågan örn de

tekniska högskolornas utbrytning, ty gränslinjen mellan dem och övriga undervisningsanstalter

på det tekniska området är så otvetydig och klar, att de

kunna behandlas som ett självständigt undervisningsområde.

Yttrandena.

I remissyttrandena har inrättandet av en gemensam administrativ ledning

för de tekniska högskolorna nästan genomgående förordats. Frågeställningen

huruvida en överstyrelse eller en kansler vore att föredraga har därvid varit

starkt framträdande. I det något övervägande antalet fall har det förra

alternativet förordats. Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke kanslersämbetet

för rikets universitet skulle kulina tjäna som koordinationsorgan

även för de tekniska högskolorna.

Slutligen har i ett par yttranden förordats, att den särskilda styrelsen för

Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas, även örn en gemensam administrativ

ledning inrättades. Av remissyttrandena må följande återgivas.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet har — med

instämmande av större akademiska konsistoriet därstädes — funnit de av

de sakkunniga framförda skälen för en överstyrelse övertygande och tillstyrkt

sakkunnigförslaget.

Vattenfallsstyrelsen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag örn inrättande

av en överstyrelse för rikets tekniska högskolor, vilken åtgärd styrelsen funnit

välbetänkt med hänsyn såväl till önskemålet om en planmässig fördelning

och utveckling av den högre tekniska undervisningen som till behovet av kontakt

med näringslivet.

Liknande uttalanden hava gjorts av byggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen och

lantmäteristyr elsen.

Svenska teknologiöreningen har anfört:

Föreningen finner de sakkunnigas skäl för överstyrelsen övertygande och

vill tillägga, att föreningen är av den uppfattningen, att niiringslivet i alla

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

dess förgreningar skulle komma i närmare kontakt med högskolorna och

deras verksamhet genom sina representanter i en överstyrelse än genom en

kansler, hur mångsidig denne än må vara. Det synes även böra vara ett högskolornas

primära intresse, att kontakten med näringslivet på allt sätt befrämjas

även på ett annat plan än som uppnås genom avdelningsråden. Detta

gäller särskilt i frågor, som avse högskolornas ekonomi, organisation och

fortsatta utveckling.

Styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg har anfört:

Styrelsen biträder de sakkunnigas förslag örn inrättande av en särskild överstyrelse

för rikets tekniska högskolor. Härvid förutsätter styrelsen att överstyrelsen

får en sådan sammansättning, att det västsvenska näringslivet bliver

representerat i densamma i tillbörlig omfattning. Detta synes dock endast bliva

fallet därest de sakkunnigas förslag så ändras, att vid utseendet av fyra ledamöter

bland de åtta personer, som av avdelningsråden föreslagits, två väljas

bland dem, som föreslagits av avdelningsråden vid tekniska högskolan i Stockholm

och två bland dem, som föreslagits av avdelningsråden vid Chalmers tekniska

högskola.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har förklarat sig tillstyrka de

sakkunnigas förslag örn inrättande av en överstyrelse med i huvudsak samma

organisation, som av de sakkunniga förordats. Styrelsen har dock som sin mening

uttalat, att antalet ledamöter i överstyrelsen borde utökas med en, vartill

ingenjörs vetön skapsak ademicn såsom allsidigt representerande den teknisktvetenskapliga

forskningen skulle få rätt att avgiva förslag. Örn avdelningsråden

finge den sammansättning, som föreslagits av styrelsen, kunde styrelsen vidare

tillstyrka, att vissa ledamöter av överstyrelsen tillsattes på förslag av avdelningsråden

vid de båda tekniska högskolorna.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anfört:

Kollegiet ansluter sig till de sakkunnigas förslag att de båda tekniska högskolorna

skola ställas under en gemensam överstyrelse. Enligt kollegiets mening

åstadkommes en värdefull anknytning till landets industri därigenom, att ett

antal av landets ledande tekniker inom industrien beredas plats i överstyrelsen.

För att den svenska industriens olika grenar skola kunna bli representerade,

synes det vara önskvärt, att antalet ledamöter göres större än i de sakkunnigas

förslag. Givetvis kan då denna överstyrelse icke sammanträda alltför

ofta, varför överstyrelsens preses bör få befogenhet att avgöra ärenden av mindre

väkt. Men vissa ärenden, särskilt då de som röra högskolornas anslagsäskanden,

synas böra behandlas av hela överstyrelsen.

Fullmäktige i jernkontoret ha anfört:

Fullmäktige anse sig ej böra göra någon erinran mot inrättandet av en överstyrelse,

som ersätter de nuvarande styrelserna för de tekniska högskolorna.

Vad beträffar förfaringssättet för utseende av ledamöter i överstyrelsen är det

olämpligt, att avdelningsråden skola få förslagsrätt till fyra platser i överstyrelsen.

Avdelningsråden komma att stå i en viss beroendeställning i förhållande

till överstyrelsen och även till rektor, och det torde då vara olämpligt att dessa

organ, som tillskapats för att följa detaljerna i undervisningsarbetet, föreslå

ledamöter av överstyrelsen. Genom att svenska teknologföreningen respektive

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 244-

tekniska samfundet i Göteborg utser de flesta medlemmarna av de samlade

avdelningsråden, kommer det i realiteten att bli representanter för dessa båda

föreningar, som placeras i överstyrelsen. Det torde vara bättre, att dessa båda

föreningar direkt få lämna förslag till vardera en ledamot av överstyrelsen.

Genom detta förfaringssätt blir det även möjligt att i överstyrelsen inrymma

representanter för andra viktiga organisationer inom näringslivet. Lii ledamot

i överstyrelsen bör tillsättas efter förslag av jernkontoret, som för närvarande

äger tillsätta en ledamot i styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm. Utom

de historiska skälen talar även järnhanteringens starka ställning inom det

svenska näringslivet för en representation för jernkontoret i överstyrelsen. Vidare

bör en ledamot tillsättas efter förslag av Sveriges industriförbund, som i

sig inrymmer större delen av den svenska industrien, och en efter förslag av

ingenjörsvetenskapsakademien, som representerar den tekniska forskningen.

Rektorerna vid de tekniska högskolorna böra vara självskrivna medlemmar

av överstyrelsen och ersätta de efter förslag av lärarkollegierna utsedda ledamöterna.

Mot de sakkunnigas förslag att två ledamöter skola tillsättas efter

förslag av vetenskapsakademien respektive lantmäteristyrelsen lia fullmäktige

ingen erinran.

Genom de föreslagna ändringarna skulle antalet ledamöter i överstyrelsen

ökas med en, vilket ej torde medföra några olägenheter.

I detta yttrande har styrelsen får metallografiska institutet förklarat sig

instämma.

Statens tekniska forskningsråd har förklarat sig föredraga en överstyrelse

framför en kansler samt beträffande överstyrelsens sammansättning hänvisat

till vad fullmäktige i jernkontoret därutinnan anfört.

Styrelsen för Sveriges industriförbund har i huvudsak anfört.

I valet mellan överstyrelse och kansler ha meningarna bland industriförbundets

branschorganisation varit delade, men förbundet anser för sin del

den av de sakkunniga förordade lösningen vara den ändamålsenligaste. Förbundet

har härvid särskilt beaktat vad de sakkunniga anfört därom, att tillskapandet

av en gemensam överstyrelse skulle i hög grad underlätta för statsmakterna

att taga ställning till de anslagskrav, som framföras från högskolornas

sida.

Hur överstyrelsen lämpligen bör sammansättas, kan naturligen vara föremål

för delade meningar.

Att i överstyrelsen böra finnas representanter för såväl industrien som

ingenjörsvetenskapsakademien finner förbundet emellertid självfallet. Det

torde kunna antagas, att detta önskemål skulle bli tillgodosett, örn de av de

sakkunniga föreslagna bestämmelserna örn överstyrelsens sammansättning följas.

Dessa bestämmelser erbjuda också otvivelaktigt vissa praktiska fördelar

i jämförelse med andra tänkbara alternativ. Förbundet ansluter sig därför

till förslaget på denna punkt, men detta endast under uttrycklig förutsättning

att förbundets i det föregående framförda önskemål örn representation för

industrien i avdelningsråden beaktas. I motsatt fall bör förslagsrätt icke anförtros

avdelningsråden utan i stället tillerkännas följande korporationer, nämligen

industriförbundet, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknologföreningen

samt tekniska samfundet i Göteborg.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har tillstyrkt inrättandet av en

överstyrelse. Beträffande dess sammansättning har förbundet i huvudsak anfört.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

I fråga om överstyrelsens sammansättning har förbundet intet att invända

mot förslaget att vetenskapsakademien, lantmäteristyrelsen och de tekniska

högskolorna får var sin representant. Näringslivets representation blir emellertid

otillfredsställande enligt de sakkunnigas förslag och förbundet håller före

att var och en av näringslivets viktigaste verksamhetsgrenar även måste ha

sin kontaktman inom överstyrelsen för att samarbetet mellan undervisning,

forskning och produktion skall bli intim och fullt effektiv. Antalet ledamöter

i överstyrelsen måste därför utökas. Branschorganisationerna böra själva få

föreslå ledamöter. Förbundet bör äga avgiva förslag till en ledamot, företrädande

den mekaniska verkstadsindustrien. Representanter böra även finnas

för elektroindustrien, järnhanteringen, varvsindustrien och den kemiska industrien.

Slutligen synas även de statliga tekniska verken böra representeras

i överstyrelsen. Varje förslag till ledamot bör upptaga tre personer. Enligt

ovanstående förslag kommer antalet ledamöter att stiga till omkring 15, men

detta synes icke innebära någon olägenhet.

De anställdas centralorganisation (Daco) har framhållit som önskvärt, att

den ifrågasatta överstyrelsen erhölle direkt förankring bland näringslivets

och arbetsmarknadens organisationer och att tjänstemannagrupperna erhölle

en representant i överstyrelsen i likhet med vad som gäller beträffande överstyrelsen

för yrkesutbildningen.

Å andra sidan har, såsom inledningsvis berörts, i stället för en överstyrelse

i åtskilliga yttranden förordats inrättande av ett kanslersämbete för de tekniska

högskolorna.

Sålunda har matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — förordat ett kanslersämbete,

därvid avdelningen i huvudsak anfört.

Avdelningen anser, att de sakkunniga icke tillräckligt ingående diskuterat

möjligheten av inrättandet av ett kanslersämbete för de tekniska högskolorna,

vilket förordades av 1929 års sakkunniga. Efter inrättandet av avdelningsråden,

särskilt örn dessa komma att fungera på bättre sätt än det av de sakkunniga

föreslagna, föreligger det så god kontakt mellan de tekniska högskolorna

och industrien, att någon överstyrelse, sådan som de sakkunniga föreslå,

näppeligen behöves för den sakens skull. Styrelsemedlemmarna skulle bliva

strängt upptagna industrichefer, sorn äro svåra att samla till sammanträden

och ha svårt att finna tid att sätta sig in i de olika ärendena. Lämpliga personer,

som icke äro »strängt upptagna med annan verksamhet» torde helt

enkelt icke finnas.

Avdelningen vill för sin del förorda inrättandet av ett kanslersämbete. Till

kansler bör utses en tekniker med särdeles höga kvalifikationer. Antingen

bör han — analogt med förhållandena vid universiteten — väljas av lärarkollegierna,

varefter valet stadfästes av Kungl. Maj:t, eller ock bör han utses

av Kungl. Majit efter förslag av lärarkollegierna. Det är av vikt, att man

icke utser en alltför gammal man till kansler.

Avdelningen har vidare uttalat, att — därest en överstyrelse skulle komma

till stånd — dess sammansättning syntes böra tagas under förnyat övervägande.

Avdelningen har även kritiserat sakkunnigförslaget i vad det avser

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 75

sättet för utseende av preses i överstyrelsen. Avdelningen har härutinnan

anfört:

Det skulle varit värdefullt om de sakkunniga angivit skäl varför just lantmäteristyrelsen

skall kvarstå som den enda av de fem statliga styrelser, som

för närvarande föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm styrelse.

Återstående fyra ledamöter anse de sakkunniga böra föreslås av avdelningsråden,

d. v. s. representanter för svenska teknologföreningen, tekniska samfundet

i Göteborg, jernkontoret och lantmäteristyrelsen, som salunda föreslås

dubbelrepresenterad. Avdelningen förvånar sig över att ingenjörsvetenskapsakademien

icke tänkes skola föreslå någon styrelseledamot.

Preses utses för närvarande av Kungl. Majit på förslag av lärarkollegiet,

men de sakkunniga föreslå, att lärarkollegierna skola avkopplas härifrån och

Kungl. Majit »uppleta» och utnämna preses utan att något förslag uppgöres.

Avdelningen delar icke de sakkunnigas misstroende mot rektorernas och lärarkollegiernas

förmåga att finna lämpliga kandidater till presesbefattningen och

finner det vara att föredraga, att Kungl. Majit utnämner preses på förslag av

lärarkollegierna; detta förslag må liksom nu omfatta mer än ett namn. — De

sakkunniga föreslå, att Kungl. Majit utnämner de övriga ledamöterna i överstyrelsen

på förslag av vissa korporationer och icke efter underhandsförfrågningar,

enär »förfarandet torde även bereda ett visst korrektiv mot möjligen

framkommande tendenser att låta andra än rent sakliga synpunkter spela in

vid styrelsevalet». Avdelningen anser att detsamma i minst lika hög grad gäller

vid utseendet av preses.

Kanslern för rikets universitet har anfört:

Enligt min mening kunna goda skäl ur administrativ synpunkt anföras för

en ordning, motsvarande den som gäller för universiteten, särskilt som kontakten

med näringslivet enligt förslaget skulle tryggas genom de avdelningsråd

som föreslås upprättade.

Svenska arkitekters riksförbund har bland annat gjort följande uttalande:

Förbundet vill som sin mening uttala, att inrättandet av ett tekniskt kanslersämbete

är att föredraga framför en överstyrelse. Över huvud taget torde det

vara bättre att vid de tekniska högskolornas utbyggnad söka förebilden för

organisationen hos universiteten med den långa erfarenhet, som där vunnits,

än att pröva en helt ny organisation, som förefaller passa bättre för ett ämbetsverk

än för en undervisningsanstalt.

Liknande uttalande har gjorts av alcademien för de fria konsterna.

Lärarkollegiet vid telmislca högskolan i Stockholm har även förordat ett

kanslersämbete, varvid kollegiet därjämte föreslagit att ett tekniskt råd skulle

ställas vid kanslerns sida. Kollegiet har anfört:

En överstyrelse kan komma att medföra vissa betänkliga olägenheter. I

en sådan styrelse vill man gärna se synnerligen framstående representanter

för näringsliv och vetenskap. Verkligt representativa män på dessa områden

äro emellertid genomgående så upptagna, att man knappast kan förvänta, att

de skola få tid att tillräckligt sätta sig in i högskolornas förhållanden, bliva

tillgängliga för personlig kontakt med högskolornas lärare eller kunna sammanträda

tillräckligt ofta för att undvika försening av högskolornas ärenden.

Med hänsyn härtill och till de synnerligen goda erfarenheter, som universiteten

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jhf.

ha av sin kanslersinstitution, har högskolan stannat för den uppfattningen, att

de tekniska högskolorna skulle vara bättre betjänta med en kansler. De sakkunniga

ha visserligen framhållit, att man med hänsyn till den tekniska utvecklingens

oerhört snabba förlopp och näringslivets starka beroende av utbildningens

anpassning skulle få avgjort större trygghet för att högskolornas

frågor bleve riktigt bedömda, örn man i spetsen för högskolorna hade en

lämpligt sammansatt överstyrelse i stället för en ensam man. Gentemot detta

kan emellertid framhållas att en överstyrelse, vilken alltid måste bliva begränsad

till ett visst antal ledamöter, ej heller den kan besitta tillräckligt

mångsidig sakkunskap utan att i många frågor kontakt måste sökas med

näringslivet. Detta kan då minst lika effektivt ske genom att en kansler, när

han så finner påkallat, söker samråd med lämplig sakkunskap, eller ock vid

sin sida får ett av näringslivets och vetenskapens representanter sammansatt

relativt stort, eventuellt av Kungl. Majt utsett råd, med vars ledamöter kontakt

kan sökas.

Vad de sakkunniga anfört rörande de kvalifikationer, som preses bör uppfylla,

anser högskolan vara tillämpligt även på kanslern, varför som sådan

bör väljas en person, som är framstående tekniker och har administrativ träning

och ingående kännedom örn teknisk högskoleutbildning.

Beträffande farhågorna för att genom den av högskolan föreslagna anordningen

kontakten med näringslivet skulle bliva sämre än örn en överstyrelse

inrättades, får högskolan framhålla, att denna kontakt säkerligen på ett betryggande

sätt torde kunna komma till stånd dels genom den tekniske kanslern,

dels ock genom avdelningsråden i den utformning de föreslagits av

högskolan.

Då kanslerns uppgifter bliva analoga med dem, som åvila universitetskanslern,

synes han böra jämställas med denne i lönehänseende. Ävenså synes han

böra utses under former, analoga med dem, som gälla vid utseende av universitetskansler.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har — under förmälan att styrelsen

ej ville motsätta sig de sakkunnigas förslag örn inrättandet av en gemensam

överstyrelse — i likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan i

Stockholm uttalat sig för en kanslersinstitution med ett tekniskt råd vid kanslerns

sida.

I samma riktning har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig, som emellertid

ansett det förevarande organisationsspörsmålet böra i sin helhet tagas

under omprövning.

Statskontoret har — såsom redan inledningsvis nämnts — ifrågasatt, huruvida

icke kanslersämbetet för rikets universitet skulle kunna utöva den administrativa

ledningen jämväl för de tekniska högskolorna, samt därutinnan

anfört:

Den föreslagna överstyrelsen för rikets tekniska högskolor finner statskontoret

innebära en alltför stor apparat för åstadkommande av erforderlig samordning

i ekonomiska frågor, ärenden angående elevintagning och andra spörsmål

av gemensamt intresse. Enligt statskontorets mening förtjänar att närmare

övervägas, huruvida icke kanslersämbetet för rikets universitet lämpligen

skulle kunna fungera som koordinationsorgan även för de tekniska

högskolorna, givetvis då efter erforderlig förstärkning av ämbetet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

För ett bibehållande av den särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola

även med en gemensam administrativ ledning har lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola uttalat sig. Kollegiet har härutinnan anfört:

På grund av det synnerligen goda samarbete, som alltid rått mellan styrelsen

för Chalmers tekniska högskola och lärarkollegiet, och på grund av det

värdefulla arbete denna nedlagt för främjandet av högskolans utveckling, vill

kollegiet icke gärna avstå från denna styrelses stöd. Kollegiet ansluter sig till

vad de sakkunniga anföra (s. 77), att det icke möter något hinder, att Chalmers

tekniska högskola tills vidare behåller sin lokala styrelse, och hemställer,

att den särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola bibehalles såsom

lokalstyrelse. En sådan anordning bör bli av betydelse för främjandet av

det framtida samarbetet med de vetenskapliga institut, som uppstå i anknytning

till högskolan, såsom statens skeppsprovningsanstalt, svenska textilforskningsinstitutet,

ett framtida konservforskningsinstitut etc. Speciellt föreslår

kollegiet i fråga örn skeppsprovningsanstalten, att sagda lokalstyrelse i framtiden

får övertaga den nuvarande styrelsens funktion beträffande denna anstalt.

Ingen ytterligare ändring i skeppsprovningsanstaltens organisation erfordras

då. Kollegiet instämmer i de sakkunnigas förslag, att bibehålla skeppsprovningsanstaltens

nämnd och att lärarkollegiet fortfarande skall utse en

ledamot i densamma.

Kollegiet instämmer vidare i de sakkunnigas yttrande (s. 365) att det vore

förmånligt, om i stadgarna för skeppsprovningsanstalten kunde införas bestämmelser

om skyldighet för de ledande tjänstemännen vid anstalten att

örn så begäres åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan.

Jämväl styrelsen för Chalmers tekniska högskola har ur i stort sett liknande

synpunkter, som av lärarkollegiet anförts, förordat ett bibehållande av den

särskilda styrelsen för högskolan.

Sveriges kemiska industrikontor har förordat ett bibehållande av båda lokalstyrelserna

under en gemensam administrativ ledning.

Slutligen har svenska gruvföreningen uttalat sig för ett bibehållande av nuvarande

administrativa ordning.

Med avseende å de av de sakkunniga föreslagna arvodena till överstyrelsens

preses samt dess sekreterare har allmänna lönenämnden anfört:

Löneniimnden kan icke med ledning av föreliggande material bedöma, om

det föreslagna arvodet till preses i överstyrelsen är lämpligt avvägt. De sakkunniga

ha ock för egen del uttalat, att frågan örn ersättning till preses bor

efter några års erfarenhet ånyo upptagas till prövning. För närvarande vill

lönenämnden på denna punkt inskränka sig till det uttalandet, att det synts

lönenämnden tveksamt, huruvida med hänsyn till omfattningen av förekommande

arbetsuppgifter ett arvode å 10 000 kronor står i riktig proportion till

det för universitetskanslern fastställda arvodet.

Lönenämnden får framhålla, att överstyrelsens sekreterare, enligt vad i betänkandet

anförts, till en början förutsatts skola fullgöra halvtidstjänstgöring.

Det synes svårt att bilda sig en uppfattning örn, vad slags tjänsteman som avsetts

skola ifrågakomma såsom sekreterare hos överstyrelsen. En halvtidsamanuens

i ett verk vore väl tänkbar, dock endast under förutsättning att

han besutte erforderlig administrativ erfarenhet. Såsom stadigvarande bisyssla

vid sidan av full tjänstgöring skulle det ifrågavarande sekreterarskapet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2^

möjligen kunna fullgöras, dock knappast med ständig halvtidstjänstgöring. Lönenämnden

finner sig i avvaktan på närmare erfarenheters vinnande böra förorda,

att för bestridande av sekreterargöromål hos den föreslagna överstyrelsen,

varvid uppdraget tills vidare tänkes såsom bisyssla till annan tjänst, anvisas

ett arvode, väsentligt understigande det föreslagna, a 8 000 kronor.

Med avseende å de sakkunnigas förslag, att vid den ifrågasatta indragningen

av den lokala styrelsen för Chalmers tekniska högskola ställa statens

skeppsprovningsanstalt under ledning av en särskild styrelse, bestående av

en ordförande och sex andra ledamöter, utsedda av Kungl. Majit, har styrelsen

för statens skeppsprovningsanstalt i avgivet yttrande anfört:

_ Det synes styrelsen vara lämpligt, att skeppsprovningsanstaltens organisation

ordnas efter samma principer, som gälla för de statliga institutioner, vilka

till karaktären av sin verksamhet närmast överensstämma med skeppsprovningsanstalten,

nämligen statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten,

dock med den jämkning, som betingas därav, att anstalten även

har att utföra provningar och undersökningar för att främja undervisningen

och forskningen vid Chalmers tekniska högskola samt göra de studerande

inom skeppsbyggeriavdelningen förtrogna med den teknik och de metoder,

som användas vid modellprovningar. Styrelserna för dessa anstalter förordnas

av Kungl. Majit på förslag av statliga myndigheter och enskilda korporationer,

som hava anknytning till respektive anstalts verksamhet; dessutom ingå

cheferna för anstalterna i respektive styrelser. I likhet härmed föreslås, att

skeppsprovningsanstaltens styrelse förordnas av Kungl. Majit på förslag av

myndigheter och korporationer, som hava anknytning till sjöfart och skeppsteknik.

Bland tänkbara sådana myndigheter och korporationer må exempelvis

nämnas: chefen för marinen, kommerskollegium, ingenjörsvetenskapsakadernien,

kungl, vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, tekniska högskolans

i Stockholm lärarkollegium, Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium,

styrelsen för sjöfartsmuseet i Göteborg, styrelsen för Sveriges redareförening,

styrelsen för Sveriges varvsindustriförening, styrelsen för svenska teknologföreningen

och nämnden för tekniska samfundet i Göteborg. Dessutom

föreslås, att Kungl. Majit förordnar ytterligare en ledamot att samtidigt

vara styrelsens ordförande. Styrelsen förutsätter, att vid en dylik omorganisation

det framtida samarbetet mellan anstalten och Chalmers tekniska högskola

tryggas.

De sakkunniga föreslå, att anstaltens chef skulle vara föredragande inför

styrelsen utan att samtidigt vara ledamot av denna. Styrelsen kan emellertid

ej finna nå gra. bärande skäl föreligga att frångå den princip, som kommit till

användning vid. statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten

och som även hittills gällt vid skeppsprovningsanstalten, och vill därför förorda,

att anstaltens chef även ingår i styrelsen.

I anstaltens nuvarande organisation ingår även, som ovan framhållits, en

nämnd på fem personer, varav fyra utses av styrelsen och en av Chalmers

tekniska högskolas lärarkollegium. För närvarande är ingen av nämndens ledamöter

samtidigt styrelseledamot.

Den nuvarande organisationen — med en styrelse samt en vid sidan eller

under styrelsen stående nämnd — torde vara ovanlig inom statsförvaltningen

och även annorstädes. Erfarenheten från de gångna åren har givit vid handen,

att organisationen ej varit den lämpligaste. Det har varit svårt att avgränsa

de båda organens uppgifter, varför ett dubbelarbete, som varit hind
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts ''proposition nr farande

för ärendenas snabba behandling, många gånger ej kunnat undvikas.

Cirka hälften av förekommande ärenden torde hava behandlats av både nämnden

och styrelsen.

Sedan skeppsprovningsanstaltens styrelse enligt ovanstående förslag fått

önskvärd anknytning till sjöfarts- och skeppsteknik, torde nämnden i sin nuvarande

form vara överflödig. Styrelsen föreslår därför, att den utgår ur organisationen.

Med hänsyn emellertid till att för vissa donationsfonder, avsedda för främjandet

av forskningen vid skeppsprovningsanstalten, fastställts, att nämnden

utgör en del av respektive fonders utdelningsorgan, bör begreppet »statens

skeppsprovningsanstalts nämnd» kvarstå i någon form. Det synes styrelsen

lämpligast att frågan ordnas så, att den föreslagna styrelsen inom sig utser

ett arbetsutskott, benämnt nämnd, på vilken bland annat överflyttas den nuvarande

nämndens åligganden i nu berörda avseenden.

I anledning av det av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt sålunda

framförda organisationsförslaget hava infordrade yttranden avgivits av i det

följande omförmälda myndigheter och sammanslutningar.

Förslaget har därvid i sin helhet tillstyrkts av styrelsen får sjöfartsmuseet i

Göteborg, Sveriges redareförening, styrelsen för Sveriges varvsindustriförening

och tekniska samfundet i Göteborg.

Chefen för marinen och marinförvaltningen ha tillstyrkt förslaget med

vissa jämkningar i fråga örn styrelsens sammansättning. I yttrandet anföres

bland annat:

Bland de myndigheter och korporationer, som ifrågasatts att hos Kungl.

Majit föreslå ledamöter till anstaltens styrelse, upptagas styrelsen för svenska

teknologföreningen och nämnden för tekniska samfundet i Göteborg. Ifrågavarande

sammanslutningar äro visserligen väl kvalificerade för uppdraget

i fråga, men då det tidigare icke veterligen förekommit, att dylika föreningar

lämnats tillfälle att inkomma med förslag till ledamöter i styrelserna för statliga

institutioner av liknande art och detta icke heller erfordras för att öka

styrelsens representativa sammansättning, synes det lämpligt, att ifrågavarande

föreningar utgå som förslagsställare.

Att Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium lämnas tillfälle att föreslå

en ledamot är lämpligt på grund av det intima samarbete, som måste äga

rum mellan ifrågavarande högskola och skeppsprovningsanstalten. Detta skäl

kan icke anföras i fråga om tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium,

som bör utgå och ersättas med den av de sakkunniga föreslagna överstyrelsen

för de tekniska högskolorna.

Det skulle visserligen kunna invändas, att styrelsen bleve alltför månghövdad,

örn Kungl. Majit skulle utse samtliga de av ifrågasatta myndigheter

och korporationer föreslagna kandidaterna. En dylik olägenhet skulle emellertid

vara av mindre betydelse med hänsyn till den auktoritet, som styrelsen

erhåller genom den föreslagna sammansättningen. Styrelsens verksamhet kan

underlättas genom tillsättandet av ett arbetsutskott, förslagsvis kallat »statens

skeppsprovningsanstalts nämnd», omfattande exempelvis fem personer,

vilket utses av styrelsen för att sköta de ärenden, som ej äro av sådan betydelse,

att de behöva behandlas av hela styrelsen. På så sätt skulle den fulltaliga

styrelsen icke behöva sammanträda mer än en kanske två gånger per

år, medan däremot nämnden kunde sammanträda oftare.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr m.

Samma uttalande har gjorts av svenska teknologföreningen med den avvikelsen

att föreningen ej haft något att erinra mot förslaget, att dess styrelse

eller nämnden för tekniska samfundet i Göteborg skulle äga föreslå ledamöter

i anstaltens styrelse.

Kommerskollegium har i huvudsak ej haft något att erinra mot förslaget i

vidare mån än att kollegiet framhållit såsom enligt dess mening lämpligt, att

en ledamot av den ifrågavarande nya nämnden borde utgöras av den på förslag

av lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola utsedde styrelseledamoten,

med hänsyn till bland annat de förutsättningar, under vilka vissa

donationsfonder tillkommit.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har — med instämmande

av högskolans styrelse — förklarat sig ej lia någon erinran i princip

mot förslaget, därvid kollegiet bland annat anfört:

Av rent praktiska skäl och för att möjliggöra effektivare och snabbare

arbetsformer tillåter kollegienämnden sig föreslå, att styrelsen instruktionsmässigt

inom sig skall utse ett mindre verkställande utskott med sådana befogenheter,

att hela styrelsen icke allt för ofta behöver kallas till sammanträde.

Genom tillkomsten av detta utskott torde även de olägenheter bliva

eliminerade, som möjligen skulle kunna vara förknippade med att den nu

existerande nämnden skulle upphöra.

För att möjliggöra ett givande samarbete mellan skeppsprovningsanstalten

och Chalmers tekniska högskola bör högskolan givas tillräcklig representation

i skeppsprovningsanstaltens styrelse, varvid bland annat lämpligen högskolans

rektor bör placeras antingen såsom ordförande i styrelsen eller såsom ordförande

i det här föreslagna verkställande utskottet, varjämte ytterligare minst

en ledamot av lärarkollegiet synes böra ingå i styrelsen och i utskottet. Härjämte

böra instruktionsmässigt de allmänna regler uppdragas, som skola tilllämpas

vid samarbetet i fråga.

Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg har anfört:

Samarbete mellan en högskola och ett forsknings- och provningsinstitut är

i allmänhet värdefullt och en anstalt av skeppsprovningsanstaltens karaktär

löper risk att efter skilsmässa från högskolan bliva i huvudsak endast en kommersiell

provningsanstalt. Samhället skulle ur de anförda synpunkterna med

tillfredsställelse hälsa en sådan anordning, att sambandet mellan statens

skeppsprovningsanstalt och Chalmers tekniska högskola kunde för framtiden

upprätthållas.

Enligt det av anstaltens styrelse avgivna utlåtandet skulle anstaltens nämnd,

som under styrelsen tillsammans med anstaltens chef har det närmaste ansvaret

för anstaltens drift, försvinna och ersättas med ett inom styrelsen valt

arbetsutskott, som tänkes skola övertaga nämndens åligganden bland annat

i fråga örn dess uppdrag att vara utdelningsorgan för vissa fonder. Då lärarkollegiet

vid Chalmers tekniska högskola nu utser en ledamot i anstaltens

nämnd, innebär den föreslagna ändringen ett ytterligare skiljande av anstalten

från högskolan.

Detta förslag berör i så måtto samhällets intressen, att skeppsprovningsanstaltens

nämnd erhållit i uppdrag att tillsammans med två av samhället utsedda

ledamöter tjänstgöra som utdelningsorgan för en av samhällets fonder,

nämligen Martina Lundgrens fond för sjöfartsteknisk forskning. Samhället

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Marits ''proposition nr

är icke berett att nu yttra sig om i vad mån ändringar kunna komma att

erfordras i fråga om sättet för utdelning av anslag ur denna fond, därest den

ifrågasatta omorganisationen av skeppsprovningsanstaltens styrelse kommer

till stånd. På sakens nuvarande ståndpunkt bör endast anmärkas, att gåvobrevet

till nämnda fond avser stöd åt forskningsverksamheten vid en fartygsprovningsanstalt,

inrättad i huvudsaklig överensstämmelse med förslag därtill,

omnämnt i betänkande avgivet år 1935 av sakkunniga för utredning av frågan

om Chalmers tekniska instituts omorganisation, vilket förslag innebar, att

anstalten skulle lyda under styrelsen för Chalmers tekniska högskola. Det

torde icke utan vidare kunna tagas för givet, att donatrix velat överlämna

uppdraget att verkställa utdelningen av forskningsanslagen ur ifrågavarande

fond åt skeppsprovningsanstaltens nämnd, därest denna icke varit direkt

knuten till Chalmers tekniska högskola.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har uttalat, att enligt dess

mening i första hand den nuvarande organisationen borde bibehållas oförändrad

och i andra hand, örn skeppsprovningsanstalten finge en helt egen

styrelse, anstaltens nämnd borde bibehållas oförändrad och högskolan bli

bättre representerad i styrelsen, än som föreslagits, lämpligen genom att högskolans

rektor bleve ordförande. Till stöd härför har kollegiet anfört i huvudsak

följande.

Innan lärarkollegiet i detalj berör det av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt

avgivna utlåtandet vill kollegiet framhålla, att frågan huru ett

fruktbringande och friktionsfritt samarbete mellan högskolan och de vetenskapliga

anstalter, som uppväxa i anknytning till densamma, skall kunna genom

lämpliga organisationsformer främjas och säkerställas är ett av högskolans

livsviktigaste problem. Skulle det inträffa, att de anstalter, till vilkas

planläggning och förverkligande högskolan medverkat i hopp om framtida

gemenskap i forsknings- och undervisningsintressen, sedermera genom statliga

organisationsåtgärder så avlägsnas från högskolan att denna gemenskap

äventyras, kan högskolan icke i framtiden medverka till uppkomsten av nya

sådana forskningsinstitut. Det har av framstående forskare både från vårt land

och utlandet omvittnats, att den växelverkan mellan högskola och forskningsinstitut,

som kan åstadkommas genom lämplig organisation, är av största

betydelse för båda: forskningsinstituten tillföras ständigt unga, friska krafter

och hindras att bli byråkratiska inrättningar, som syssla med att bevisa riktigheten

av chefens redan vederlagda idéer, som en engelsk nobelpristagare

vid besök i Göteborg uttryckte sig; högskolan ä sin sida kan i undervisningen

draga nytta av de vidsträckta specialerfarenheter, som samlas i ett forskningsinstitut.

När lärarkollegiet söker värna om denna samhörighet sker detta

alltså icke enbart av omtanke om högskolans undervisning och forskning

utan i full insikt örn, att en dylik anordning även för landets industriella och

tekniskt-vetenskajdiga liv är till största nytta.

Den nuvarande organisationen har för högskolans del medfört den nackdelen,

alt dä numera högskolans rektor icke är ledamot av styrelsen, högskolan

icke blir underrättad örn de beslut, som fattas av skeppsprovningsanstaltens

styrelse eller kan följa arbetet inom densamma. Då emellertid flertalet

av de ärenden, som förekomma inför anstaltens styrelse, förberedas inom

anstaltens nämnd, och då för närvarande två av nämndens fem ledamöter

tillhöra lärarkollegiet, kunna högskolans möjligheter att upprätthålla sam
Bihang

till riksdagens protokoll lOIfG. 1 saini. Nr 21+4-

G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 44.

arbetet med skeppsprovningsanstalten under nuvarande förhållanden anses

vara någorlunda tillgodosedda.

Lärarkollegiet vidhåller sin i sitt tidigare yttrande uttalade mening att det

för samarbetet mellan högskolan och de vetenskapliga institut, som beslutats

eller komma att upprättas i anknytning till högskolan, är av största betydelse,

att en lokal styrelse för högskolan bibehålies. Blir så fallet, finnes enligt lärarkollegiets

mening ingen orsak att göra ändring i skeppsprovningsanstaltens

nuvarande organisation.

Skulle enligt de sakkunnigas förslag ingen lokalstyrelse för Chalmers tekniska

högskola finnas, måste en särskild styrelse för statens skeppsprovningsanstalt

inrättas. Enligt de sakkunnigas förslag skulle denna styrelse bestå av

7 ledamöter. Styrelsen nämner i sitt förslag intet ledamotantal, men föreslår

att förslag till ledamöter skola avgivas av vissa myndigheter och korporationer,

av vilka nämnas såsom tänkbara ett sammanlagt antal av 11, bland dem

Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium; då styrelsen dessutom skulle

bestå av en ordförande och anstaltens chef, torde en styrelse bestående av

13 ledamöter avses. Ehuru lärarkollegiet anser en mindre styrelse vara effektivare

ur arbetssynpunkt vill kollegiet dock icke motsätta sig det föreslagna

större antalet ledamöter. Styrelsen yttrar att den förutsätter, att vid en dylik

omorganisation det framtida samarbetet mellan anstalten och Chalmers tekniska

högskola tryggas. Lärarkollegiet kan icke finna, att högskolans intressen

bliva tillbörligt tillgodosedda genom den föreslagna anordningen. Högskolan

skulle ej erhålla större inflytande på sammansättningen av anstaltens styrelse

än var och en av de övriga tio i förslaget uppräknade institutionerna, av vilka

flertalet icke hava några intressen av betydelse att bevaka i fråga om samarbete

med anstalten.

Enligt lärarkollegiets mening borde anknytningen mellan anstaltens styrelse

och högskolan göras betydligt fastare, lämpligen därigenom att högskolans

rektor gjordes till ordförande i skeppsprovningsanstaltens styrelse. Att

en sådan anordning skulle vara av den största betydelse för båda inrättningarna

torde bland annat framgå därav, att skeppsprovningsrännan är belägen

på högskolans tomtområde och att utvidgning av anstalten ej kan ske utan att

högskolan lämnar mark därtill. Enligt det år 1920 mellan Göteborgs stad och

Kungl. Majit och kronan träffade avtalet om kostnadsfri överlåtelse av markområdet

vid Gibraltargatan till kronan angives nämligen som ändamål för

överlåtelsen »att bereda Kungl. Majit och kronan möjlighet dels att uppföra

en kemisk och en fysisk institutionsbyggnad och dels att uppföra byggnader,

avsedda att inrymma den nuvarande högre avdelningen vid Chalmerska institutet

eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt». För närvarande

saknar högskolans rektor, som leder planerandet av högskolans framtida

byggnader, möjlighet att i tid påverka skeppsprovningsanstaltens utvidgningsplaner.

Styrelsen föreslår, att anstaltens chef skall vara ledamot av styrelsen,

medan de sakkunniga föreslå, att så icke skall vara fallet. Kollegiet har icke

anledning motsätta sig styrelsens förslag.

Styrelsen föreslår, att den nuvarande särskilda nämnden för skeppsprovningsanstalten

skall utgå ur organisationen. Dels skulle nämnden framdeles

vara överflödig, dels skulle erfarenheten från de gångna åren ha givit vid handen,

att organisationen ej varit lämplig. De båda nuvarande nämndledamöter,

som tillhöra kollegiet, hävda en annan uppfattning; enligt deras mening har

nämndens arbete varit av största betydelse för anstalten och för samarbetet

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jhj.

mellan anstalten och högskolan; möjligen har organisationsformen för anstaltens

chef medfört en del dubbelarbete, men detta förhållande torde icke

vara av den betydelse, att det motiverar nämndens borttagande. Som exempel

på angelägenheter, där högskolans representanter i nämnden kunnat främja

högskolans intressen, kan nämnas, att då skeppsprovningsanstaltens chef förra

året föreslog nämnden en ändring av anstaltens instruktion, innebärande att

anstaltens provningar och undersökningar för att främja undervisningen och

forskningen vid högskolan skulle uttryckligen sättas i efterhand i förhållande

till anstaltens övriga verksamhet, högskolans representanter kunde åstadkomma,

att förslaget icke blev i denna form av styrelsen vidarebefordrat.

Om de sakkunnigas förslag att bestämmelser skulle införas om skyldighet

för de ledande tjänstemännen vid skeppsprovningsanstalten att, om så begäres,

åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan, har styrelsen icke

yttrat sig. Kollegiet utgår därför ifrån, att styrelsen icke har något att erinra

häremot. Kollegiet vill livligt tillstyrka en sådan anordning.

De sakkunnigas förslag att ställa tekniska gymnasiet i Göteborg under

ledning av en särskild styrelse och rektor har tillstyrkts av överstyrelsen för

yrkesutbildning, som funnit erforderligt samarbete mellan högskolan och gymnasiet,

så länge gemensamma lokaler finnas, kunna tillgodoses genom att

högskolans rektor utses till ledamot av gymnasiets styrelse.

Med avseende å frågan om högskolornas departemental förläggning ha i

remissyttrandena starka meningsskiljaktigheter yppat sig. I åtskilliga av de

yttranden, vari detta spörsmål berörts, har de sakkunnigas förslag om en överflyttning

av högskolorna till handelsdepartementets förvaltningsområde tillstyrkts,

därvid i huvudsak åberopats de i sakkunnigbetänkandet för en sådan

åtgärd anförda skälen. Sålunda ha vattenfallsstyrelsen, lantinäteristyrelsen,

riksräkenskapsverket, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, statens

tekniska forskningsråd, ingenjör svetenskapsakademien, svenska teknologföreningen,

tekniska samfundet i Göteborg, Sveriges industriförbund och Sveriges

mekaniska verkstäders förbund anslutit sig till förslaget eller lämnat detsamma

utan erinran.

Tvekan rörande lämpligheten av den ifrågasatta överflyttningen har anmälts

av styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och lärarkollegiet vid

denna högskola, vilka emellertid förklarat sig ej vilja motsätta sig förslaget,

ävensom av Stockholms högskolas matematisk-naturvetenskapliga avdelning,

vilken uttalat, att förslaget enligt dess mening knappast vore ägnat att befordra

det goda samarbetet mellan de tekniska högskolorna och universiteten

jämte Stockholms högskola.

I flera yttranden har åter förslaget avstyrkts. För ett bibehållande av nuvarande

ordning lia sålunda statskontoret, vetenskapsakademien, konstakademien,

svenska gruvföreningen och svenslca pappers- och cellulosaingenjörsföreningen

uttalat sig i enlighet med vad i följande närmare angives.

Statskontoret har bland annat anfört:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts ''proposition nr QJ+Jf.

Det förefaller statskontoret naturligast, att ecklesiastikdepartementet såsom

högsta målsman för vårt lands undervisningsväsen fortfarande liksom hittills

får företräda även den högre tekniska undervisningen. De sakkunniga erinra

själva om, att statsmakterna nyligen tagit ställning till en ifrågasatt utbrytning

av yrkesundervisningen från ecklesiastikdepartementet och därvid

avvisat en förändring med avseende å den departementala fördelningen av hithörande

ärenden. Något bärande skäl för intagande av en annan ståndpunkt

med avseende å den högre tekniska undervisningen torde icke kunna anföras.

Statskontoret avstyrker förslaget i denna del.

Vetenskaps akademien har i huvudsak uttalat.

Med tanke på det intresse och den förståelse som statsmakterna under

senare år visat den högre tekniska undervisningen har akademien svårt att

dela de sakkunnigas farhågor att en erforderlig utveckling av resurserna vid

de tekniska högskolorna skulle hämmas av hänsyn till universiteten och en

del övriga högskolor. Fördelen med den nuvarande anordningen med de tekniska

högskolorna under ecklesiastikdepartementet ligger framför allt däri att

man i detta departement har en överblick över det statliga undervisningsväsendet,

som både när det gäller allmänt organisatoriska frågor, anslagstilldelning

och befordringsfrågor är av största betydelse. Akademien anser därför

att den nuvarande anordningen bör bibehållas.

Konstakademien har anfört i huvudsak följande.

För en överflyttning till handelsdepartementet ha de sakkunniga enligt akademiens

mening icke anfört några bärande skäl. Med hänsyn till det nära sambandet

mellan konsthögskolan, som står under överinseende av akademien och

liksom denna sorterar under ecklesiastikdepartementet, och de tekniska högskolornas

arkitekturavdelningar synes den föreslagna överflyttningen skapa en

dualism, som akademien icke kan finna annat än besvärlig.

Svenska gruvföreningen har anfört:

I avseende å vilket departement, som bör komma i fråga, anser gruvföreningen

övervägande skäl tala för att detta skall vara ecklesiastikdepartementet,

varunder universiteten och alla andra läroanstalter i landet sortera. Örn

de tekniska högskolorna skulle sortera under handelsdepartementet, torde

det vara oundvikligt, att dit fördes även de lägre tekniska skolorna. Svåra

olägenheter torde emellertid uppstå genom en dylik delning av undervisningsanstalterna

på olika departement. En konsekvens bleve väl för övrigt, att

de under handelsdepartementet sorterande läroanstalterna bomme att anses

vara av en lägre klass än de under ecklesiastikdepartementet sorterande

universiteten.

Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen har i huvudsak anfört:

Örn de tekniska högskolorna förläggas under handelsdepartementet kommer

detta att betyda en uppdelning av de akademiska lärarkrafterna på olika departement.

Professorerna vid de tekniska högskolorna rekryteras ofta från universiteten

och skulle genom förflyttningen till ett annat departement ryckas

loss ur den miljö, som för dem varit den naturliga. I vart fall kommer kontakten

med näringslivet säkerligen att bliva lika intim även med bibehållande av

nuvarande ordning.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Majds proposition nr HJfJf.

Slutligen har överstyrelsen för yrkesutbildning — under erinran att de sakkunniga

ansett den omständigheten, att statsmakterna ej funnit skäl överflytta

yrkesundervisningen från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet

ej hade någon inverkan på frågan om högskolornas utbrytning, emedan gränslinjen

mellan högskolorna och övriga undervisningsanstalter på det tekniska

området vore så otvetydig och klar, att högskolorna kunde behandlas som ett

självständigt undervisningsområde — anfört bland annat följande.

Utan att taga ställning till frågan örn ett överflyttande av de tekniska högskolorna

från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet vill överstyrelsen

som sin mening framhålla, att det synes överstyrelsen ingalunda så otvetydigt

och klart, att en skarp gränslinje mellan den tekniska högskoleutbildningen

och den tekniska läroverksutbildningen skulle bestå. I vissa hänseenden

torde denna gränslinje vara mindre starkt framträdande än den gränslinje, som

består mellan teknisk läroverksutbildning och den yrkesutbildning, som äger

rum vid de kommunala och enskilda anstalterna för yrkesundervisning. Sålunda

behandlas vid undervisningen vid de tekniska läroverken en mångfald

av de tekniska problem, som äro föremål för undervisningen vid de tekniska

högskolorna, och det torde vara otvivelaktigt, att åtskilliga moment av undervisningen

i fackämnena vid de differentierade tekniska gymnasierna särskilt

i högsta''klassen kunna behandlas på likartat sätt som undervisningen i dessa

moment vid en teknisk högskola. Överstyrelsen anser sig sålunda i varje fall

icke beredd att instämma, med de sakkunniga i fråga örn ovan anförda uttalande

angående gränslinjen mellan de tekniska högskolorna och övriga undervisningsanstalter

på det tekniska området.

Med avseende å den administrativa leduingen av de tekniska högskolorna

gäller — såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen — att vardera högskolan

står under inseende av en särskild styrelse. Styrelsen för tekniska högskolan

i Stockholm består av sammanlagt 11 ledamöter, av vilka 10 utses av

Kungl. Maj:t på sådant sätt, att lärarkollegiet avger förslag beträffande ordförandeplatsen

och en ledamotsplats, varjämte envar av följande institutioner

ha att föreslå en ledamot, nämligen vetenskapsakademien, kommerskollegium,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

ingenjörsvetenskapsakademien och svenska teknologföreningen. Den återstående

ledamoten av styrelsen utses av jernkontoret.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av 7 ledamöter, av vilka

4 förordnas av Kungl. Majit efter förslag avgivet för ordförandeplatsen av

lärarkollegiet och för vardera av 3 ledamotsplatser av ingenjörsvetenskapsakademien,

handelskammarens i Göteborg industrisektion samt tekniska samfundet

i Göteborg. Övriga 3 ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg.

Mandattiden för ordförande (preses) samt övriga ledamöter av högskolestyrelserna

utgör 4 år.

Enligt sakkunnigförslaget skall i stället för de särskilda styrelserna inrättas

ett gemensamt organ för utövande av den administrativa ledningen av högsko
-

Departe
mentschefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

lomas verksamhet i syfte att åstadkomma ett stadgat och fördjupat samarbete

dem emellan. Såsom skäl för den sålunda föreslagna anordningen har bland

annat anförts svårigheten för Kungl. Majit att utan tillgång till en gemensam

överinstans mot varandra väga av högskolorna framställda krav och önskemål

med avseende å utbildningen vid de båda högskolorna och olika därmed sammanhängande

spörsmål.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationen av den centrala

överinstansen ha de sakkunniga i valet mellan ett kanslersämbete och en

överstyrelse stannat för en lösning i enlighet med det senare alternativet. Utslagsgivande

för de sakkunniga ha härvid varit två synpunkter, nämligen å ena

sidan vanskligheten för en man att förvärva tillräcklig överblick över den tekniska

utvecklingens olika områden och å andra sidan önskvärdheten av en

nära personlig kontakt med näringslivet och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.

I de avgivna remissvaren har de sakkunnigas förslag om inrättande av en

särskild överinstans för de tekniska högskolorna så gott som utan meningsskiljaktighet

godtagits; enda undantaget utgör svenska gruvföreningen, som i princip

uttalat sig för att den nuvarande ordningen med enbart lokala .styrelser

bibehålies. Däremot ha åsikterna gått isär i frågan om hur den administrativa

överinstansen bör organiseras. I ett yttrande, nämligen statskontorets, har

ifrågasatts, huruvida icke även de tekniska högskolorna skulle kunna inordnas

under universitetskanslern. Andra remissorgan åter ha uttalat sig till förmån

för ett särskilt kanslersämbete för ifrågavarande högskolor. Till stöd härför har

bland annat framhållits, att en kansler lättare än en månghövdad styrelse

skulle kunna upprätthålla den personliga kontakten med högskolorna, varigenom

en snabbare behandling av ärendena skulle kunna förväntas. Lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm, vars yttrande är representativt

för denna uppfattning, har ansett, att kravet på särskild sakkunskap skulle

kunna bliva tillgodosett genom att kanslern, när han så funne påkallat, finge

tillkalla experter för samråd eller ock vid sin sida finge ett råd, sammansatt av

företrädare för näringslivet och de tekniska vetenskaperna.

Flertalet remissinstanser ha emellertid anslutit sig till de sakkunnigas förslag

och väsentligen på de av dem anförda skälen förordat inrättandet av en överstyrelse.

För egen del vill jag till en början erinra örn att tanken på en gemensam

överinstans för de tekniska högskolorna länge varit aktuell. 1929 års sakkunniga

för omorganisation av den högre tekniska undervisningen förordade sålunda

inrättande av ett kanslersämbete för rikets tekniska högskolor; 1934 års

sakkunniga ansågo en överinstans i form av en gemensam överstyrelse principiellt

önskvärd men nöjde sig med att förorda inrättandet av ett samarbetsorgan

i form av delegerade för rikets tekniska högskolor. Vid tillsättandet av

1940 års sakkunniga ansåg föredragande departementschefen, att lämpligheten

av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet borde

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+1+.

övervägas. Enligt min mening ha erfarenheterna vid behandlingen av högskolans

framställningar under de år, som förflutit sedan frågan om inrättandet av

en gemensam administrativ ledning först väcktes, i hög grad bekräftat behovet

därav. Det av riksdagen vid flera tillfällen uttalade önskemålet örn planmässighet

i högskolornas utveckling och en inbördes avvägning av deras önskemål

och behov synes icke kunna bliva tillgodosett utan en sådan sammanhållande

instans. Önskvärdheten av en sådan måste också komma att växa,

därest i enlighet med nu föreliggande förslag den högre tekniska undervisningen

under en följd av år kommer att kraftigt utvecklas och moderniseras.

Jag tillstyrker alltså, att en gemensam överinstans kommer till stånd.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationsformen för

den gemensamma administrativa ledningen har jag till en början utgått

/rån att universitetskanslern, med den utveckling som den vetenskapliga

forskningen vid våra universitet och de därmed jämställda allmänt inriktade

högskolorna kan förväntas få, icke skall finna det möjligt att ägna tillräcklig

tid även åt de tekniska högskolorna. Vad åter tanken på inrättandet

av ett särskilt kanslersämbete för sistnämnda läroanstalter beträffar, kunna

helt visst vägande skäl anföras till förmån för en dylik anordning. Då emellertid

såväl de sakkunniga som flertalet remissinstanser funnit ett kollektivt

organ utgöra den ändamålsenligaste administrationsformen har jag i avvaktan

på närmare erfarenhet härutinnan ansett mig böra förorda, att en gemensam

överstyrelse inrättas för rikets tekniska högskolor. Härigenom vinnes,

att det beslutande organet erhåller en fastare förankring i produktionslivet

och den vetenskapliga forskningen.

Den fråga, som härnäst inställer sig, gäller överinstansens sammansättning.

Härutinnan ha bland dem, som i ärendet uttalat sig till förmån för överstyrelseformen,

vissa meningsskiljaktigheter kommit till synes. De sakkunniga

ha ansett, att överstyrelsens samtliga ledamöter, inalles 9, skulle utses av

Kungl. Majit, ordföranden (preses) utan föregående förslag, övriga ledamöter

däremot efter förslag av olika för högskolans verksamhet intresserade

organ. Sålunda skulle vartdera lärarkollegiet ha att föreslå en ledamot, samt

vetenskapsakademien och lantmäteristyrelsen likaledes var sin ledamot. De

4 återstående styrelseledamöterna skulle utses efter förslag av de avdelningsråd,

som föreslås komma att upprättas vid högskolorna. Två ledamöter i

överstyrelsen skulle speciellt representera västsvenska intressen.

I de remissvar, som innehålla uttalanden till förmån för en lösning enligt

överstyrelsealternativet, har i vissa fall framförts önskemål örn en delvis annan

sammansättning av överstyrelsen. Sålunda har förslag framlagts örn representation

i överstyrelsen för Sveriges industriförbund, ingenjörsvetenskapsakademien

och de anställdas centralorganisation, varjämte i ett yttrande förordats

direkt representation för näringslivets viktigaste branschsammanslutningar,

trots att detta skulle medföra en icke oväsentlig utökning av antalet

ledamöter. Mot förslaget att lantmäteristyrelsen, som för närvarande jämte

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

4 andra statliga styrelser äger föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm

styrelse, skulle få denna befogenhet överflyttad till den nya överstyrelsen,

har erinran framställts i ett yttrande. I ett annat yttrande, avgivet

av fullmäktige i jernkontoret, erinras örn att avdelningsråden, som skulle

komma att tillsättas av överstyrelsen, skulle komma att stå i en viss beroendeställning

till denna; det vore därför olämpligt att tillägga avdelningsråden

förslagsrätt till vissa platser i överstyrelsen.

Vid övervägande av de sålunda i olika hänseenden framförda önskemålen

och förslagen har jag för egen del funnit, att en sådan sammansättning av överstyrelsen

bör eftersträvas, som säkerställer att detta organ får en allmän överblick

över näringslivet och de tekniska vetenskaperna, medan det däremot icke

synes mig nödvändigt att där bereda utrymme för speciella branschintressen.

Sådana intressen skulle, vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande

högskolornas inre organisation, bliva beaktade och tillräckligt företrädda

genom tillkomsten av de nya avdelningsråden. Jag kan sålunda icke ansluta

mig till den i ett yttrande framförda tanken om representation i överstyrelsen

för de viktigaste industriella branschsammanslutningarna.

Vad den ifrågasatta förslagsrätten för avdelningsråden angår finner jag den

av fullmäktige i jernkontoret framförda kritiken berättigad1. Jag kan alltså

icke förorda, att avdelningsråden, som själva skola utses av överstyrelsen, få

öva inflytande å dennas sammansättning.

Beträffande antalet ledamöter av överstyrelsen och sättet för utseendet av

dessa har jag för egen del kommit till den uppfattningen, att följande organisation

skulle innefatta den ändamålsenligaste lösningen. Antalet ledamöter

synes mig lämpligen böra bestämmas till 10. Förslagsrätt bör tillkomma,

förutom vetenskapsakademien, jämväl ingenjörsvetenskapsakademien, vardera

akademien beträffande en ledamot. I stället för avdelningsråden böra svenska

teknologföreningen och tekniska samfundet i Göteborg äga att föreslå ledamöter,

dock ej mer än en för vardera organisationen. Jag erinrar i detta sammanhang

örn att jag tidigare frångått de sakkunnigas förslag, att de båda nämnda

föreningarna skulle ensamma som regel äga föreslå ledamöter i avdelningsråden.

Förslagsrätt beträffande en ledamot synes mig vidare böra tillkomma

Sveriges industriförbund. I stället för den av de sakkunniga förordade rätten

för lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers

tekniska högskola att vardera föreslå en ledamot, finner jag lämpligt,

att de båda högskolorna bliva inom överstyrelsen representerade av sina

rektorer. Till stöd för denna anordning kan anföras, att rektorerna vid lantbrukshögskolan,

veterinärhögskolan, skogshögskolan samt handelshögskolorna

i Stockholm och Göteborg intaga en motsvarande ställning i styrelserna

för respektive läroanstalter. Vid bifall till mitt förslag om inrättande

av en befattning såsom administrativ byråchef hos överstyrelsen, vartill jag

återkommer i det följande, synes vidare denne befattningshavare böra ingå

som ledamot av styrelsen. Överstyrelsens ordförande (preses) och ytterligare

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

en ledamot böra enligt min mening utses av Kungl. Majit utan föregående

förslag. Ordföranden torde böra representera allmänna intressen och icke

nödvändigtvis vara tekniker. Med undantag för styrelsens tre självskrivna

ledamöter — högskolornas rektorer och byråchefen — böra ledamöter i

överstyrelsen tillsättas för en tid av 4 år.

Den nya överstyrelsen bör i princip övertaga de uppgifter, som nu tillkomma

respektive högskolestyrelser. Överstyrelsens befattning med personalärenden

synes emellertid kunna i viss utsträckning begränsas i förhållande till

vad som härutinnan gäller med avseende å de nuvarande högskolestyrelserna.

Å andra sidan bör överstyrelsen övertaga kollegienämndernas nuvarande

uppgift att fastställa grunderna för urvalet bland de inträdessökande

ävensom den nu på lärarkollegierna ankommande uppgiften att fastställa

program samt läro- och kursplaner för undervisningen. I anslutning härtill

vill jag framhålla, att det — såsom ock uttalats av lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola — synes lämpligt, att preses erhåller befogenhet att

själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa

ej äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.

Beträffande kostnaderna för överstyrelsen, i den mån de äro av beskaffenhet

att redovisas över avlöningsanslag, ha de sakkunniga förordat ett årligt

arvode för preses av 10 000 kronor ävensom årliga arvoden av 800 kronor för

envar av överstyrelsens ledamöter i övrigt. De sakkunniga ha vidare föreslagit,

att till överstyrelsen knytes en kvalificerad sekreterare med halvtidsanställning.

Med denna befattning skulle följa ett årligt arvode av 8 000 kronor utan

rätt till dyrtids- och kristillägg. För överstyrelsens kansli skulle slutligen avses

ett kvinnligt biträde i lönegraden A 7. Allmänna lönenämnden har funnit det

tveksamt, örn preses’ arbetsuppgifter motiverade ett arvode av föreslagen storlek

samt har, i avbidan på närmare erfarenheter, förordat en väsentlig nedsättning

av det föreslagna sekreterararvodet.

Den gångna tidens erfarenheter från handläggningen av de ärenden

rörande de tekniska högskolorna, som ankomma å Kungl. Majits prövning,

ha ådagalagt ett starkt behov av en kvalificerad befattningshavare med

juridiskt-administrativ utbildning inom högskolornas ledning. Det torde

kunna antagas, att behovet härav vid den nu planerade utbyggnaden av

högskolorna kommer att bli än mera framträdande. Åled hänsyn härtill och

då genom inrättandet av en för högskolorna gemensam ledning i enlighet

med det föreliggande förslaget organisatoriska förutsättningar skapas för

att tillföra högskoleadministrationen en dylik kraft, är enligt min mening

den lämpliga tidpunkten härför nu inne. Jag har sålunda funnit mig böra

förorda, att i stället för den ifrågasatta sekreter art jönsten inrättas en befattning

som administrativ byråchef hos överstyrelsen i lönegraden A 30,

vilken befattningshavare — på sätt förut nämnts — bör ingå såsom ledamot

av styrelsen. Enligt min uppfattning torde såväl arten som omfattningen

av de ifrågakommande arbetsuppgifterna motivera inrättandet av en

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

dylik tjänst. Förutom befattningen med till styrelsens handläggning hörande

ärenden av löpande natur torde böra ankomma på byråchefen att verkställa

erforderliga utredningar i frågor, som beröra överstyrelsens verksamhetsområde.

Det synes mig föreligga anledning till antagande, att överstyrelsen

i sådant hänseende kan komma att anlitas i icke ringa utsträckning.

Vidare torde denne befattningshavare böra vid behov stå till högskolornas

förfogande som rådgivare i juridiskt-administrativa spörsmål.

Han bör jämväl i övrigt upprätthålla en nära kontakt med högskolorna

och följa utvecklingen därstädes. Till främjande härav synes det mig lämpligt,

att han erhåller rätt att närvara vid lärarkollegiernas och kollegienämndernas

sammanträden samt att deltaga i deras överläggningar. Jag

erinrar i detta sammanhang, att enligt gällande stadgar preses eller den

styrelseledamot, han i sitt ställe därtill förordnar, tillerkänts motsvarande

befogenhet såvitt gäller vederbörande lärarkollegium.

Utrustas överstyrelsen med en kvalificerad juridiskt-administrativ befattningshavare

i enlighet med vad jag här förordat, torde detta vara ägnat

att väsentligt reducera arbetsbördan för styrelsens preses. Presesbefattningen

torde härvid åtminstone tills vidare kunna givas karaktären av

bisyssla med ett till 3 000 kronor om året bestämt arvode. Jag vill emellertid

härtill anmärka, att det ej torde få anses uteslutet att det framdeles

kan komma att visa sig erforderligt att organisera jämväl denna

befattning som en heltidstjänst. Vad ersättningen till de andra ledamöterna

av styrelsen angår, så torde de självskrivna ledamöterna icke böra äga rätt

till arvode. För övriga ledamöter synes mig den föreslagna ersättningen av

800 kronor för år lämplig. Jag förordar vidare, att på överstyrelsens kansli

placeras ett kvinnligt biträde i lönegraden Eo 7.

Med denna uppläggning av organisationen av överstyrelsen bortfaller, såsom

de sakkunniga framhållit, strängt taget behovet av särskilda lokalstyrelser.

Några skäl att bibehålla den nuvarande styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm synas mig i vart fall icke föreligga, varför jag förordar, att denna

styrelse skall upphöra i och med inrättandet av den nya överstyrelsen. I viss

mån annorlunda är läget beträffande administrationen av Chalmers tekniska

högskola. Såväl dess styrelse som lärarkollegiet har uttalat sig för en anordning,

innebärande en särskild lokalstyrelse för denna högskola vid sidan av

den nya överstyrelsen. Till stöd härför kan enligt min mening anföras, förutom

historiska skäl och en fast grundad lokal tradition, framför allt den Chalmerska

donationen, som förutsätter visst inflytande för frimurarbarnhusdirektionen

pa högskolans ledning. Därtill kommer behovet av ett gemensamt organ

för högskolan och vissa till denna anknutna särskilda institutioner, i främsta

rummet Chalmerska provningsanstalten. För egen del har jag funnit mig

böra tillmötesgå de sålunda från Chalmers tekniska högskolas sida uttalade

önskemålen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Förefintligheten av en lokalstyrelse för Chalmers tekniska högskola bör

emellertid icke få medföra onödig omgång med ty åtföljande försening av ärendenas

behandling. För att undvika dylika olägenheter vill jag till en början förorda,

att den Chalmerska lokalstyrelsen såtillvida förankras i den nya överstyrelsen,

att 2 ledamöter av den sistnämnda, nämligen högskolans rektor

och den på förslag av tekniska samfundet i Göteborg utsedde ledamoten,

ingå såsom självskrivna ledamöter i lokalstyrelsen. Förutom av dessa ledamöter

bör lokalstyrelsen bestå av ytterligare 4 ledamöter; antalet medlemmar

bör sålunda vara 6. Efter överläggningar med frimurarbarnhusets i

Göteborg direktion, vilken såsom nämnts för närvarande äger besätta 3

platser i högskolans styrelse, är jag i tillfälle förorda, att det nämnda direktion

förbehållna antalet platser i den nya lokalstyrelsen begränsas till 2. De

båda övriga ledamöterna böra utses av Kungl. Majit direkt utan föregående

förslag.

Förutom genom den nu angivna sammansättningen av den Chalmerska

lokalstyrelsen, vilken i och för sig bör vara ägnad att tillgodose önskemålet om

ett smidigt samarbete med överstyrelsen, bör förhållandet mellan de båda

instanserna regleras på det sätt, att lokalstyrelsens uppgifter begränsas till

de för denna närmast till hands liggande uppgifterna att förvalta högskolans

fonder, att handha inseendet över högskolans byggnader och att å högskolans

vägnar förhandla med Göteborgs stad i de frågor, som aktualiseras vid högskolans

fortsatta utbyggnad. Därjämte bör lokalstyrelsen, i likhet med vad

som gäller motsvarande organ vid de allmänna läroverken, äga att taga kännedom

örn arbetet och anordningarna i övrigt vid läroanstalten samt att hos

överstyrelsen väcka förslag till åtgärder, som lokalstyrelsen finner pakallade.

Något särskilt arvode bör icke utgå till ledamöterna av lokalstyrelsen. Denna

bör äga rätt att utan ersättning erhålla erforderlig biträdeshjälp från högskolans

kansli.

Min ståndpunkt i fråga örn organisationen av den Chalmerska lokalstyrelsen

innebär tillika, att jag icke för närvarande är beredd att — såsom från statens

skeppsprovningsanstalts sida ifrågasatts — förorda åtgärder för upplösning

av det organisatoriska sambandet mellan högskolan och anstalten. Efter

samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag uttala, att denna fråga

dessförinnan torde böra göras till föremål för ytterligare övervägande. I

I likhet med vad jag tidigare anfört med avseende å de tekniska högskolornas

inre organisation torde den föreslagna omorganisationen av den admi

nistrativa ledningen för högskolorna kräva en viss förberedelsetid. Jag förordar

därför, att den nya överstyrelsen skall träda i funktion först den

1 juli 1947, vid vilken tidpunkt de nuvarande styrelserna följaktligen skola

upphöra att fungera, respektive den nya Chalmerska lokalstyrelsen träda i

verksamhet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Marits proposition nr 244-

Vad slutligen angår det av de sakkunniga och i remissvaren dryftade spörsmålet

om de tekniska högskolornas departementala förläggning, i vilket det

ankommer på Kungl. Maj:t att i administrativ ordning besluta, vill jag erinra

om att en översyn framdeles är att förvänta av stadgan angående statsdepartementen.

Med hänsyn härtill och till de delade meningar, som i denna fråga

förekommit, finner jag mig icke nu böra föreslå någon förändring med avseende

a den departementala fördelningen av hit hörande ärenden.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

93

Kap. IV. Lärarpersonalen.

Nuvarande ordning.

Lärarpersonalen vid de tekniska högskolorna utgöres av professorer, speciallärare,

docenter, tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter (övningsassistenter).

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas härjämte sedan några

år tillbaka två laboratorer, en i kemi och en i fysik, vilka räknas till speciallärarna.

Enligt för högskolorna gällande stadgar har lärare därstädes som allmänt

åliggande att i det eller de läroämnen, som tillhöra hans undervisningsområde,

följa vetenskapens, byggnadskonstens och teknikens framsteg samt atti

enlighet med gällande program samt läro- och timplaner ombesörja undervisningen

i sådant läroämne ävensom fullgöra vad i övrigt enligt stadgarna

honom tillkommer eller kan varda föreskrivet.

Med avseende å de olika kategorierna av lärare gäller i övrigt för närvarande

i huvudsak följande.

A. Professorer.

Professor ansvarar för undervisning och forskning i större huvudämne och

har i regel att fullgöra föreläsningsverksamhet motsvarande omkring 4 föreläsningar

(å % timme) i veckan i genomsnitt under den tid undervisningen pågår.

Dessutom tillkomma övningstimmar av den omfattning, som för varje

läroämne föreskrives i studiehandboken. För innehavarna av vissa professurer,

s. k. forskningsprofessurer, föreligger emellertid en ofta väsentligt mindre omfattande

föreläsningsplikt, varom föreskrifter lämnas för varje särskilt fall.

Det åligger professor att inom sitt ämnesområde förrätta examination och

i föreskriven ordning däröver avgiva betyg samt att vårda och förvalta till

ämnesområdet hörande laboratorier och samlingar. Han har vidare att till

kollegienämnden i enlighet med av lärarkollegiet givna föreskrifter avgiva förslag

till program för undervisningen inom det ämne, han företräder, och till

erforderliga uppgifter för studiehandboken. På anmodan av kollegienämnden

har professor även att avgiva utlåtande i av Kungl. Maj:t till högskolan hänskjutna

eller av styrelsen väckta frågor, som falla inom området för hans befattning.

För tekniska högskolan i Stockholm äro i gällande personalförteckning

uppförda 45 professorsbefattningar, vilka omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4) läran

örn vattenmotorer och pumpar; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;

7) teoretisk kemi; 8) teknisk oorganisk kemi; 9) teknisk organisk

kemi; 10) vägbyggnad och kommunikationsteknik; 11) arkitektur I; 12) teoretisk

elektroteknik; 13) järnets metallurgi; 14) vattenbyggnad; 15) matematik

och mekanik; 16) fotogrammetri; 17) tillämpad matematik; 18) fysik; 19)

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

värmeteknik och maskinlära; 20) mineralogi och geologi; 21) metallografi; 22)

byggnadsstatik; 23) arkitektur II; 24) läran om maskinelement; 25) byggnadsteknik;

26) organisk kemi; 27) elektromaskinlära; 28) brobyggnad; 29)

förbränningsmotorteknik; 30) järnets bearbetning och behandling; 31) oorganisk

kemi; 32) hållfasthetslära; 33) cellulosateknik och träkemi; 34) flygteknik;

35) skifteslära; 36) telegrafi och telefoni; 37) radioteknik; 38) geodesi

med utjämningsräkning; 39) industriell ekonomi och organisation; 40) teknisk

hydromekanik; 41) anrikning; 42) gruvbrytning; 43) teknisk elektrokemi;

44) elektronik; 45) stadsbyggnad.

Förutom nämnda professorsbefattningar finnes vid högskolan en av aktiebolaget

Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk fysik

för E. Hj. W. Weibull.

I gällande personalförteckning för Chalmers tekniska högskola äro uppförda

19 professorsbefattningar, omfattande vardera ett av följande ämnesområden:

1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik; 4) teoretiskt skeppsbyggeri;

5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk elektricitetslära med

undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik;

7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi; 9) maskinelement jämte hissoch

transportanordningar; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenbyggnadslära; 12)

elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner;

13) kemisk teknologi; 14) byggnadsteknik; 15) mekanisk

värmeteori och förbränningsmotorer; 16) elasticitets- och hållfasthetslära;

17) praktiskt skeppsbyggeri; 18) elektrisk anläggningsteknik; 19) radioteknik.

Förutom nämnda professorsbefattningar finnes vid högskolan en av Svenska

skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor i oljekemi

för C. E. B. Schjånberg.

I lönehänseende är professor placerad i lönegraden A 30. Vikariatsarvode

vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla professorsbefattning

vid de tekniska högskolorna utgår med 8 800 kronor för år. Vikarie,

som under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något av

rikets universitet eller någon av dess tekniska högskolor och som redan

förut under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet

uppehållit professorsbefattning vid något av nämnda universitet (högskolor),

kan dock av Kungl. Maj:t tillerkännas arvode efter 9 500 kronor för år, där

vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och efter 10 300 kronor

för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst tre år. Därest särskilda

förhållanden det påkalla, äger Kungl. Majit förordna, att vikariatsarvode

skall utgå efter andra än sålunda angivna grunder.

B. Speciallärare.

Speciallärare har i det ämne, han företräder, samma åligganden som professor.

Hans undervisningsskyldighet är emellertid i regel mindre än en profes
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

sors. I allmänhet tillsättes speciallärare i sådana läroämnen, där behov av undervisning

eller forskning icke föreligger i den utsträckningen, att en professur

anses motiverad. Då ett nytt ämnesområde inom tekniken tillkommer, brukar

sålunda först inrättas en speciallärarbefattning, vilken i sin tur omvandlas till

professur eller uppdelas på flera speciallärarbefattningar, när ämnet anses ha

vuxit tillräckligt i omfattning och betydelse.

Speciallärare, som tillsättes av vederbörande högskolestyrelse på förslag av

lärarkollegiet efter kallelse eller ansökan, åtnjuter arvode med av Kungl.

Majit fastställt belopp. Arvodets storlek bedömes med hänsyn till det antal

föreläsningstimmar och övningstimmar vederbörande har att meddela undervisning.

För tekniska högskolans i Stockholm vidkommande har ersättningen

under senare år i allmänhet beräknats efter ett belopp av omkring 36 kronor

för föreläsningstimme och 18 kronor för övningstimme, i en del fall något

mera. Vid Chalmers tekniska högskola bestämmes arvodet till speciallärare i

allmänhet efter en ersättning av 600 kronor för veckotimme och läsår med

viss reduktion för ämnen, där antalet övningstimmar är jämförelsevis stort i

förhållande till antalet föreläsningstimmar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm skola enligt gällande

regleringsbrev tills vidare under budgetåret 1945/46 finnas anställda —

utom de förenämnda laboratorerna — speciallärare i följande ämnen, envar

med det arvode, som här efteråt angives:

Allmän byggnadslära .................................. kronor 3 000

Allmän geologi........................................ » 3 000

Arkitekturens historia .................................. » 2 900

Arkivkunskap......................................... » 1 100

Bergskemi ............................................ * 3 600

Byggnadshygien ....................................... * 2 900

Byggnadsorganisation .................................. » 3 000

Elektroteknik ......................................... » 5 800

Elektrotekniska mätmetoder ............................ » 9 300

Fiskerikunskap ........................................ » 900

Flygmotorteknik, högst................................. » 6 000

Anm.: Arvodet åt specialläraren i flygmotorteknik utgår med belopp, som för

varje innehavare av befattningen fastställes av Kungl. Majit efter förslag av

högskolans styrelse, dock med högst 6 OOO kronor.

Flygplanbyggnad ...................................... » 5 100

FomUimnings- och naturskyddslära....................... » 900

Fotografi ............................................. » 3 000

Frihandsteckning och modellering........................ » 4 700

Förbränningslära I .................................... » 2 900

Förbränningslära II.................................... » 3 300

Geofysikalisk malmletning .............................. » 2 000

Gjuteriteknik.......................................... » 2 900

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Marits proposition nr 21^.

Gruvmätning.......................................... kronor 4 700

Husbyggnadslära ............................ » 5 800

Jordbrukslära med jordbruksekonomi...................... » 8 000

Jorddelningsrätt ........... » 7 200

Jäsningslära.........................................., » 2 200

Kemi .................................<.............. » 2 200

Kylteknik ............................................ » 5 900

Läran om hiss- och transportanordningar.................. » 5 300

» » kemiskt tekniska apparater ...................... » 2 900

» » maskinelement II ................ » 5 800

» » maskinelement III............................ » 2100

» » verktygsmaskiner ......... » 5 800

» » värmemotorer................. » 4 600

Lättmetall- och legeringsteknik...........-.............. » 1 200

Marklära.............................. » 1 600

Maskin- och apparatanläggningar på fartyg................ » 2 600

Matematik II och III.................................. » 7 300

Materialbehandling med formlära........i............... j. 3 600

Materiallära ......................j................... » 2 900

Metallhyttkonst...........................,............ » 5 100

Nationalekonomi ..................................... » 2 200

Pappersteknik........................................ . » 2 900

Planmätning och nivellering............................. » 4 300

Ritteknik ............................................ » 3 200

Rättskunskap ......................................... » l 500

Rättslära.................................... » 1 500

Skeppsbyggnadsteknik.................................. » 7 700

Skogsekonomi med skogslära ........................... » 4 200

Svenska arkitekturens historia............................ » 1 900

Anm.: Förestående speciallärarbefattning skall innehavas av professorn i svensk

och jämförande arkitekturhistoria vid konsthögskolan.

Svetsteknik ................... » 2 900

Teknisk hygien................ » 1 500

Tillämpad stadsbyggnadsrätt............................ » 1 800

Vattenbyggnad II ..................................... » 5 800

Vattenkemi och livsmedelskemi .......................... » 1 800

Vattenlednings- och avloppsteknik ........... » 2 900

Värme- och ventilationsteknik............................ » 2 900

Ägomätning .......................................... » 2 300.

I den mån speciallärare, som anställts före den 1 juli 1941, avgå och nya

innehavare förordnas å nedan angivna speciallärartjänster, skola med sagda

tjänster förenade arvoden i stället utgå med, för helt budgetår räknat, följande

belopp, nämligen för speciallärartjänsten i

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 244- 97

Allmän byggnadslära.................................. kronor 3 600

Allmän geologi........................................ » 3 600

Byggnadsorganisation.................................. » 3 600

Fiskerikunskap ....................................... » 1 109

Fornlämnings- ock naturskyddslära...................... » 1 100

Fotografi ............................................ » 3 600

Marklära ............................................ » 2 000

Skogsekonomi med skogslära............................ » 5 100

Tillämpad stadsbyggnadsrätt............................ » 2 200.

Antalet speciallärarbefattningar vid tekniska högskolan i Stockholm uppgår

sålunda till 58.

Vid Chalmers tekniska högskola finnas tillsvidare under löpande budgetår

anställda speciallärare i här efteråt omförmälda ämnen, envar med i det föl
-

jande angivet arvode:

Allmän geologi........................................ kronor 1 500

Beskrivande geometri .................................. » 3 200

Beskrivande maskinlära................................ » 2 400

Bokföring............................................ » 1800

Byggnadshygien ...................................... » 900

Byggnadslära ........................................ » 4 800

Byggnadsstatik och brobyggnad......................... » 3 000

Damm;- och kajbyggnadslära............................ » 3 000

Elektrokemi .......................................... » 3 600

Elektroteknik ........................................ » 2 400

Frihandsteckning och modellering........................ » 4 700

Geodesi.............................................. » 4 500

Industriell ekonomi.................................... » 1 200

Järnbyggnadslära ..................................... » 1 500

Kemisk apparatteknik ................................. » 3 300

Kemisk textilteknologi................................. » 2 400

Kompressorer och kolvpumpar.......................... » 2 700

Maskinelement ....................................... » 1 800

Materiallära och metallografi............................ » 1 500

Mekanisk teknologi.................................... » 2 400

Mineralogi ........................................... » 900

Pumpar, fläktar och vattenturbiner...................... » 6 600

Ritteknik och maskinritning............................. » 5 800

Skeppsbyggeri ........................................ » 3 600

Stadsanläggningslära .................................. » 2 400

Telegrafi och telefoni .................................. » 1 200

Textil materiallära .................................... » 1 800

Textil- och konfektionsteknologi ......................... » 2 400

Bihang till riksdagens ''protokoll 1946. 1 sami. Nr 244- 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Tillämpad kemi ...................................... kronor 1 000

Vattenlednings- och vattenavloppslära................... » 3 300

Vägbyggnadslära ..................................... » 2 400.

I den mån speciallärare, som anställts före den 1 juli 1941, avgå och nya

innehavare förordnas å nedan angivna speciallärartjänster, skola med sagda

tjänster förenade arvoden i stället utgå med, för helt budgetår räknat, följande

belopp, nämligen för speciallärartjänsten i

Industriell ekonomi.................................... kronor 1 400

Tillämpad kemi....................................... » 1 200.

Antalet speciallärarbefattningar vid Chalmers tekniska högskola uppgår

till 31.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter må speciallärare vid teknisk

högskola, vilken innehar sådan befattning såsom sin huvudsakliga sysselsättning,

av styrelsen på förslag av kollegienämnden tilldelas arvodeshöjning

med 12—13 procent av i det föregående angivet arvodesbelopp. För ändamålet

har en särskild anslagspost upptagits under tekniska högskolornas avlöningsanslag.

Speciallärares arvode må ej sättas högre än 9 500 kronor. Vid

förening av flera speciallärarbefattningar äger vidare befattningshavare ej

uppbära arvode med högre belopp än tillhopa 9 500 kronor.

C. Laboratorer.

Såsom förut berörts finnas numera vid tekniska högskolan i Stockholm

två befattningar som laborator. Sålunda ha i syfte att åstadkomma en erforderlig

avlastning av arbetsuppgifter från vederbörande professur inrättats

från och med budgetåret 1938/39 en befattning som laborator i kemi och

från och med budgetåret 1942/43 en befattning som laborator i fysik.

Beträffande laborators åligganden äger vad som i sådant hänseende gäller

örn speciallärare i huvudsak motsvarande tillämpning.

Med avseende å ifrågavarande befattningshavares närmare arbetsuppgifter

gäller för närvarande enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete

väsentligen följande.

Laboratorn i kemi förestår institutionen för kvantitativ kemisk

analys. Under höstterminen leder han laborationerna i kvantitativ kemisk

analys med biträde av en assistent och en vaktmästare. Med förberedelser,

beredning av prov och meddelande av erforderliga instruktioner, delvis i form

av föreläsningar, kan den sammanlagda arbetstiden för fullgörande av ifrågavarande

uppgift beräknas uppgå till 25 timmar i veckan. Under vårterminen

ansvarar laboratorn jämte professorn i organisk kemi för laborationerna i organisk

kemisk analys, omfattande elementaranalyser och kurs i organisk kemisk

reaktionslära. Vid nämnda kurs hållas fortlöpande förhör med studenterna.

Laboratorn svarar även för avslutande förhör med betygssättning.

Arbetstiden under vårterminen beräknas för dessa uppgifter uppgå till 23 å

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

25 timmar i veckan. Under hela läsåret ankommer det vidare å laboratorn

att hålla individuella tentamina i det obligatoriska ämnet kvantitativ kemisk

analys, i medeltal 2 ä 3 timmar i veckan. I enlighet härmed kan den genomsnittliga

arbetstiden under läsåret i samband med undervisningen uppskattas

till 25 ä 28 timmar i veckan.

Laboratorn i fysik har överinseendet över fysikinstitutionens övningslaboratorium.

Under höstterminen har han att hålla föreläsningar 3 timmar

i veckan för de studerande i andra årskursen av fackavdelningarna för

maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, kemi och kemisk teknologi samt

bergsvetenskap, för vilka undervisningen är obligatorisk, och för de studerande

inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, som frivilligt deltaga

i ämnet. Han skall förrätta de tentamina, som svara mot hans föreläsningar.

Under såväl höst- som vårterminen skall han med biträde av en assistent leda

övningar i fysik för tredje årskursen av fackavdelningen för teknisk fysik, vilka

övningar omfatta 5 veckotimmar. Härutöver skall laboratorn biträda professorn

i fysik med ledningen av examensarbeten. Han skall vidare med råd

bistå assistenterna vid deras vetenskapliga arbeten samt i övrigt deltaga i

institutionens vetenskapliga verksamhet. Jämväl nu ifrågavarande laborators

arbete i samband med undervisningen kan beräknas under läsåret uppgå till i

genomsnitt 25 å 28 timmar i veckan.

Laboratorsbefattningarna tillsättas i enahanda ordning som speciallärarbefattningarna

och ha i likhet med dessa karaktären av arvodestjänster. Vardera

laboratorn åtnjuter för närvarande ett av Kungl. Maj:t bestämt årsarvode

av 8 700 kronor; vartill kommer visst tillägg från den förberörda anslagsposten

till arvodesförhöjning åt vissa speciallärare.

Vid Chalmers tekniska högskola hava hittills inga laboratorsbefattningar

inrättats.

D. Docenter.

Docent åligger enligt högskolestadgarna särskilt att, i enlighet med av styrelsen

efter förslag av lärarkollegiet fattat beslut, mot skälig ersättning meddela

undervisning samt att mottaga förordnande såsom vikarie å lärarbefattning

i sitt ämne. I den mån docent ej åtnjuter stipendium på sätt i det följande

närmare angives meddelar han i denna sin egenskap i regel ingen

undervisning. Docentförordnande utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarkollegiet.

Vid de tekniska högskolorna finnas inrättade docentstipendier, fyra vid

tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska högskola.

Varje sådant stipendium uppgår till 6 000 kronor. Med därå belöpande dyrtidstillägg

och kristillägg uppbär för närvarande innehavaren av docentstipendium

ett belopp av sammanlagt omkring 8 600 kronor om året. Docentstipendium

tillsättes för en tid av högst tre år av styrelsen efter förslag av

lärarkollegiet.

Med avseende å docentstipendiatens undervisningsskyldighet gäller enligt

av Kungl. Majit särskilt meddelade föreskrifter bland annat följande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Docentstipendiat är skyldig att utan särskild ersättning giva en offentlig

föreläsningskurs, omfattande under höstterminen minst tjugo timmar och

under vårterminen minst tjugofem timmar eller ock, på förslag av kollegienämnden

och enligt styrelsens bestämmande, bestrida annan däremot svarande

tjänstgöring. Styrelsen äger dock helt eller delvis befria docentstipendiat

från honom åliggande undervisnings- eller tjänstgöringsskyldighet, därest med

hänsyn till det forskningsarbete, stipendiaten bedriver, synnerliga skäl därtill

föreligga.

Docentstipendiat är vidare skyldig emottaga kallelse till speciallärarbefattning

vid högskolan under förutsättning, att tjänstgöringstiden icke överstiger

etthundratio föreläsningstimmar per läroår eller däremot svarande

tjänstgöring och att stipendiatens forskningsarbete icke genom befattningens

uppehållande enligt lärarkollegiets beprövande i nämnvärd grad försvåras.

I de fall, då docentstipendiat fullgör tjänstgöring utöver vad honom enligt

vad i det föregående anförts i sådant hänseende åligger utan särskild gottgörelse,

vare sig såsom speciallärare eller eljest, utgår ersättning härför med

belopp, som styrelsen efter lärarkollegiets hörande prövar skälig med hänsyn

till tjänstgöringens omfattning. Ersättningen jämte docentstipendiet må dock

ej överstiga 10 000 kronor för år räknat, styrelsen obetaget att, om särskilda

skäl föreligga, medgiva, att större del av stipendiet må behållas.

E. Tilljälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. Under senare år ha vid högskolorna anlitats

tillfälliga lärare för att inom olika ämnesområden hålla kurser av skilda slag.

Sådan lärare antages av kollegienämnden efter förslag av vederbörande huvudlärare

eller avdelningskollegium, antingen som ersättning för en speciallärare

eller för hållande av tillfälliga kurser i aktuella ämnen. De årliga kostnaderna

härför ha uppgått till belopp varierande mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor

vid tekniska högskolan i Stockholm. Ersättningen har i genomsnitt beräknats

till 50 kronor för föreläsningstimme. Vid Chalmers tekniska högskola ha här

avsedda lärarkrafter använts i tämligen ringa utsträckning.

2. Förste assistenter. Förste assistenter biträda vid undervisningen

i större läroämnen. Enligt för högskolorna gällande stadgar åligger det

dessa befattningshavare att efter vederbörande huvudlärares anvisningar biträda

denne med undervisningen vid övningar och laborationer, med bedömandet

av de studerandes arbeten, med anordnandet av föreläsningsexperiment

samt med vården av laboratorier och samlingar. Föreläsnings- och examinationsskyldighet

åligger dem däremot icke. I viss utsträckning biträda ifrågavarande

befattningshavare jämväl vid forskningsarbete.

Förordnande å befattning som förste assistent gäller tillsvidare och meddelas

av kollegienämnden efter förslag av vederbörande institutionsföreståndare.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts yr exposition nr 2J+lh

Från och med innevarande budgetår har i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av de sakkunniga därom framfört förslag genomförts en lönereglering

för förste assistenterna, varigenom dessa placerats i lönegrad Ex 21. Studerande

vid vederbörande högskola, som förordnats till förste assistent, må

dock ej placeras i högre lönegrad än Ex 20.1 den mån förste assistent har kortare

tjänstgöringstid än den för jämförlig ordinarie tjänsteman i allmänhet

gällande eller beviljas längre årlig semester än 15 dagar, utgår lönen med ett

i förhållande därtill reducerat belopp.

Antalet förste assistenter uppgår för närvarande till 43 vid tekniska högskolan

i Stockholm och 26 vid Chalmers tekniska högskola.

3. Assistenter. Assistent anställes av kollegienämnden på förslag av

vederbörande institutionsföreståndare per termin eller per läroår för att biträda

huvudlärare med undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast knuten

till vederbörande institution än förste assistent. Assistent har företrädesvis att

biträda med undervisningen såvitt gäller övningar å ritsalarna samt räkneövningar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas ersättning till assistent vid

tjänstgöring inom högskolans lokaler efter 6 kronor 80 öre för timme och vid

arbete, som kan utföras i hemmet, exempelvis förberedande och rättande av

övningsuppgifter, efter 3 kronor 70 öre för timme. Å dessa belopp utgår

en förhöjning med för närvarande i regel 26 procent, varvid arvodet sålunda

blir vid arbete inom högskolan omkring 8 kronor 80 öre och vid hemarbete

4 kronor 80 öre i timmen. Assistent, för vilken assistentbefattningen

kan anses som huvudsyssla, åtnjuter ett tillägg av 33 procent. För exkursioner

och fältövningar beräknas arvodet till 20 kronor för dag med en förhöjning

av 26 procent eller sålunda inalles cirka 25 kronor om dagen. Från

nu angivna utgångspunkter beräknas för assistent ett visst terminsarvode.

Vid Chalmers tekniska högskola har assistentersättningen vid tjänstgöring

inom högskolans lokaler beräknats efter ett belopp av 220 kronor per

veckotimme och läroår, vilket i genomsnitt då läroåret omfattar 28 veckor

kan anses motsvara ett belopp av 7 kronor 85 öre i timmen. För hemarbete

utgår ersättning med omkring 3 kronor 40 öre i timmen. Ersättningen för

exkursioner och fältövningar brukar slutligen bestämmas i varje särskilt fall.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter

(såväl förste assistenter som övriga assistenter) har för innevarande

budgetår under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagits en delpost å 535 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm

och 235 000 kronor för Chalmers tekniska högskola. Från ifrågavarande

delpost skall jämväl bestridas ersättning åt den eller de personer, som förordnas

att uppehålla en del av rektors undervisningsskyldighet som professor

ävensom vikariatsarvode vid förordnande att uppehålla professur som ej är

vakant.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att i avlöningsstaterna för högskolorna

såsom särskilda uppbördsmedel upptages det belopp, vartill de studerandes

avgifter årligen beräknas uppgå. För innevarande budgetår har sålunda

posten avgifter från de studerande uppförts med 350 000

kronor vid tekniska högskolan i Stockholm och 210 000 kronor vid Chalmers

tekniska högskola. I den mån ifrågavarande uppbördsmedel överstiga i vederbörande

avlöningsstat beräknat belopp må i enlighet med av Kungl. Maj:t

meddelade föreskrifter överskottet användas till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden

och assistenter, därest behov av dylika lärarkrafter uppkommer, som

icke kan tillgodoses genom för detta ändamål anvisade medel.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha ansett, att de olika kategorier av lärare, som nu förekomma

vid de tekniska högskolorna, böra bibehållas. Därjämte ha de sakkunniga

förordat införande av ett nytt slag av lärare, betecknade adjungerade lärare.

De sakkunniga ha såsom sin mening uttalat, att gällande bestämmelser rörande

de olika lärarkategoriernas åligganden i stort sett vore ändamålsenliga och i

huvudsak endast tarvade en komplettering med hänsyn till den sålunda förordade

nya lärarkategorien.

De sakkunniga ha framlagt ett utförligt förslag rörande läroämnen samt

läro- och timplaner vid de tekniska högskolorna med utgångspunkt från den

av dem förordade utbyggnaden av dessa. I anslutning därtill ha de sakkunniga

föreslagit en successiv utökning av antalet befattningar inom olika kategorier

av lärarpersonalen. Vidare ha de sakkunniga beträffande de skilda slagen

av lärare föreslagit åtgärder i syfte att bereda dem en förmånligare

ställning i lönehänseende.

Beträffande de sakkunnigas förslag i fråga om lärarpersonalen må här vidare

anföras följande.

A. Professorer.

Vid tekniska högskolan i Stockholm skola enligt de sakkunnigas

förslag — utöver vid tiden för förslagets avgivande redan befintliga

professurer — under budgetåren 1944/45—1950/51, successivt inrättas professurer

i följande 16 ämnen, varvid samtidigt härefter inom parentes angivna

speciallärarbefattningar avsetts skola indragas:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) teknisk organisk kemi............................. K 1944/45

2) uppvärmnings- och ventilationsteknik (i stället för spe
ciallärarbefattning

i värme- och ventilationsteknik) .... M 1945/46

3) stadsbyggnad (i stället för speciallärarbefattning i stadsbyggnad)

....................................... A 1945/46

4) teknisk elektrokemi (i stället för speciallärarbefattning i

teknisk elektrokemi).............................. K 1945/46

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

103

Ämne. Avd- Budgetår.

5) livsmedelskemi (i stället för speciallärarbefattning i vattenkemi

och livsmedelskemi)....................... K 1946/47

6) metallhyttkonst (i stället för speciallärarbefattningar i

metallhyttkonst och i lättmetall- och legeringsteknik) . . B 1946/47

7) flygplanstatik och flygplanbyggnad (i stället för speciallärarbefattning

i flygplanbyggnad) .................. S 1947/48

8) matematik II (i stället för speciallärarbefattning i matematik

II) ....................................... V 1947/48

9) pappersteknik (i stället för speciallärarbefattning i pap
-

10) kulturteknik (i stället för speciallärarbefattningar i allmän

byggnadslära och i vattenbyggnad II).......... L 1947/48

11) fysikII......................................••• F 1948/49

12) teknisk biokemi (i stället för speciallärarbefattning i jäs
ningslära).

...................................... K 1948/49

13) byggnadsekonomi och byggnadsorganisation (i stället för

speciallärarbefattning i byggnadsorganisation)........ V 1949/50

14) kemisk apparatteknik (i stället för speciallärarbefattning i

läran örn kemiskt tekniska apparater)............... K 1949/50

15) allmän rättslära och fastighetsrätt (i stället för speciallärarbefattningar

i rättslära och i jorddelningsrätt)...... L 1949/50

16) fotografi (i stället för speciallärarbefattning i fotografi) . F 1950/51.

Vidare ha de sakkunniga i sitt den 4 mars 1944 avgivna förslag beträffande

undervisningen i geodesi och fotogrammetri föreslagit, att den nuvarande professuren

i geodesi och fotogrammetri skall förändras till en professur i fotogrammetri

samt att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning

skall omvandlas till en professur i geodesi.

Jag ber att i detta sammanhang få erinra, att i enlighet med de sakkunnigas

förslag dels från och med budgetaret 1944/45 vid högskolan inrättats

en professur i teknisk organisk kemi och en professur i teknisk oorganisk

kemi genom klyvning av den tidigare vid högskolan förefintliga professuren

i kemisk teknologi, ävensom en professur i teknisk elektrokemi, dels

från och med budgetåret 1945/46 en professur i stadsbyggnad. Från och

med sistnämnda budgetår har ävenledes i överensstämmelse med vad de

sakkunniga förordat en tidigare professur i fotogrammetri och geodesi förändrats

till en professur i fotogrammetri. I samband därmed har bestridandet

av den med den förra professuren förenade undervisningsskyldigheten i

geodesi uppdragits åt en tillfällig lärare, vilken härför uppbär ett arvode

av 3 700 kronor från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Härjämte

har från och med budgetåret 1945/46 inrättats en professur i elektronik

i samband varmed den tidigare professuren i teoretisk elektroteknik

med mätteknik erhållit benämningen teoretisk elektroteknik.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majlis -proposition nr 244.

För Chalmers tekniska högskolas del har föreslagits, att —

utöver därstädes vid förslagets avgivande förefintliga professurer — under

budgetåren 1944/45—1951/52 skola inrättas professurer i följande 8 ämnen,

innebärande i viss utsträckning en omvandling av speciallärarbefattningar

eller en partiell utbrytning av ett i annan professur för närvarande ingående

ämne i enlighet med vad härefter inom parentes angives:

Ämne.

1) elektrisk anläggningsteknik (i stället för special - lärarbefattning i elektrisk anläggningsteknik) . .

2) radioteknik (i stället för speciallärarbefattning i

teleteknik; telegrafi och telefoni bibehålies dock

under adjungerad lärare)....................

3) vattenbyggnad (i stället för speciallärarbefatt
ningen

i damm- och kajbyggnadslära) ........

4) tillämpad matematik........................

5) husbyggnadslära I (i stället för speciallärarbefatt
ningen

i husbyggnadslära beträffande avd A; för

avd V bibehålies speciallärare i ämnet)........

6) teoretisk kemi (utbrutet ur professuren i organisk

kemi) ....................................

7) mekanisk teknologi (i stället för speciallärarbefattning

i mekanisk teknologi) ..............

8) brobyggnad (delvis utbrutet ur professuren i väg
och

vattenbyggnads^™, delvis ur nuvarande speciallärarbefattningen

i byggnadsstatik och brobyggnad)

.................................

Avd.

Budgetår.

E

1944/45

E

1944/45

V

allm.

1944/45

vetensk. 1945/46

A

1947/48

K

1949/50

M

1949/50

V

1950/51.

Jag tillåter mig här erinra, att för Chalmers tekniska högskolas vidkommande

i enlighet med de sakkunnigas förslag, dels från och med budgetåret

1944/45 en professur i elektrisk anläggningsteknik och från och med budgetåret

1945/46 en professur i radioteknik inrättats, dels från och med sistnämnda

budgetår en tidigare professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi

förändrats till en professur i endast oorganisk kemi. Härjämte har från och

med budgetåret 1945/46 inrättats den vid högskolan befintliga professuren i

oljekemi.

För båda högskolornas del gäller, att de sakkunniga delvis i samband

med förslaget örn inrättandet av nya befattningar föreslagit ändrad benämning

å vissa nu befintliga professurer.

Med avseende å professorernas löneställning innebär de sakkunnigas förslag,

att professorsbefattningarna skola förändras till förordnandetjänster och

därvid hänföras till lönegraden C 7 civila avlöningsreglementet. Såsom motivering

härför ha de sakkunniga i betänkandet huvudsakligen anfört, dels angelägenheten

av förbättrad1 löneställning för professorerna, dels önskvärdheten av

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Mcij:ts proposition nr 244-

en anställningsform, som möjliggör att en professor kan skiljas från sin professur,

därest han befinnes mindre lämpad för uppgiften (bet. sid. 386 ff.).

I detta sammanhang torde jag få omnämna, att de sakkunniga föreslagit,

att professorerna och speciallärarna för avgivande av yttranden i patentoch

tullärenden, vilka ansetts speciellt tidskrävande, skola erhålla antingen

av överstyrelsen i varje särskilt fad bestämd ersättning, högst 300 kronor,

eller ock tjänstledighet med bibehållen lön. De sakkunniga ha härvid framhållit,

att skyldigheten att besvara remisser drabbade ifrågavarande lärare

mycket ojämnt samt även uttalat önskvärdheten av att andra remissinstanser

än högskolorna såsom ingenjörsvetenskapsakademien och statens uppfinnarnämnd

anlitades, där detta utan olägenhet kunde ske. Örn remisser till högskolorna

ansåges påkallade vore det vidare enligt de sakkunniga ett önskemål,

att remisserna fördelades mera jämnt mellan högskolorna och sålunda

icke tekniska högskolan i Stockholm anlitades i så stor utsträckning, som för

närvarande vore fallet (bet. sid. 166 ff.).

B. Speciallärare.

De sakkunniga ha föreslagit att vid tekniska högskolan i

Stockholm under budgetåren 1944/45—1950/51 successivt skola inrättas

nya speciallärarbefattningar i följande 16 ämnen:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) elektrotekniska mätmetoder........................ E 1944/45

2) byggnadslära.................................... B 1944/45

3) vattenlednings- och avloppsteknik.................. V 1944/45

4) bostadsbyggnad.................................. A 1944/45

5) fordonsteknik.................................... M 1945/46

6) varvsteknik ................. S 1945/46

7) vägbyggnad ..................................... V 1945/46

8) kraftteknisk driftteori ............................E 1946/47

9) allmän maskinlära och produktionsteknik............ M 1947/48

10) träets mekaniska teknologi ........................ M 1947/48

11) ritteknik II .................. V 1947/48

12) geoteknik .......................................V 1947/48

13) elektroteknik II...............................-- V 1947/48

14) kemi II......................................... V 1948/49

15) elektroteknisk materiallära ........................E 1949/50

16) allmän kraftteknik............................... E 1949/50. I

I anslutning till sakkunnigförslaget ha hittills två nya speciallärartjänster

inrättats vid högskolan, nämligen från och med budgetåret 1944/45 en i elektrotekniska

mätmetoder samt från och med budgetåret 1945/46 en i vattenlednings-

och avloppsteknik, varjämte från och med sistnämnda budgetår en

omreglering vidtagits av speciallärartjänsten i kylteknik.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Frånsett de två speciallärarbefattningar i respektive ämnen, som indragits

i samband med inrättandet av professurerna i teknisk elektrokemi och stadsbyggnad,

innebär de sakkunnigas förslag, att sammanlagt 18 nuvarande

speciallärarbefattningar vid högskolan skola bortfalla.

För Chalmers tekniska högskolas vidkommande ha de

sakkunniga föreslagit — förutom inrättandet av speciallärartjänster i ett antal

ämnen, där undervisningen uppehälles av med assistentmedel avlönade extra

speciallärare — ett successivt inrättande under budgetåren 1944/45—1951/52

av speciallärartjänster i följande 31 ämnen:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) läran om transportanordningar.............. M 1944/45

2) textil materiallära ........................M 1944/45

3) textil provningsteknik...................... M 1944/45

4) allmän geologi............................ V 1944/45

5) byggnadsekonomi och byggnadsorganisation . . V 1944/45

6) kemisk textilteknologi...................... K 1944/45

7) mineralogi ............................. K 1944/45

8) textil-och konfektionsteknologi.............. M 1945/46

9) mekanisk värmeteori och kylteknik.......... M 1945/46

10) livsmedelskemi och vattenkemi ............. K 1945/46

11) arkitekturens historia...................... A 1946/47

12) stadsbyggnadsrätt......................... A 1946/47

13) kemi II.................................. V 1947/48

14) allmän maskinlära och produktionsteknik .... M 1948/49

15) förbränningslära .......................... M 1948/49

16) maskinkonstruktionslära ................... M 1948/49

17) geoteknik ................................ V 1948/49

18) materialbehandling med formlära............ A 1948/49

19) gjuteriteknik ............................. M 1949/50

20) teknisk hygien ........................... M 1949/50

21) svetsteknik............................... M 1949/50

22) lättmetall- och legeringsteknik............... M 1949/50

23) nationalekonomi .......................... allm. vetensk. 1949/50

24) rättskunskap ............................. allm. vetensk. 1949/50

25) elektroteknisk materiallära ................. E 1950/51

26) fotografi................................. K 1950/51

27) försäljningsorganisation .................... M 1951/52

28) mätteknik ............................... M 1951/52

29) allmän kraftteknik........................ M 1951/52

30) kraftteknisk driftteori...................... E 1951/52

31) kommunikationsteknik..................... V 1951/52.

Beträffande ifrågavarande högskola har de sakkunnigas förslag i förevarande

avseende från och med budgetåret 1944/45 genomförts i vad det avser

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

inrättandet av en speciallärartjänst i kemisk textilteknologi och en speciallärartjänst

i textil materiallära, samt från och med budgetåret 1945/46 i vad det

avser inrättandet av speciallärarbefattningar i allmän geologi, i mineralogi, i

textil- och konfektionsteknologi samt kemisk apparatteknik, i vilket senare

ämne undervisningen tidigare uppehållits av en med assistentmedel avlönad

extra speciallärare, ävensom en sammanslagning av tidigare speciallärarbefattningar

i frihandsteckning och i modellering till en befattning. I samband med

inrättande av den förut berörda professuren i radioteknik har vidare en tidigare

speciallärartjänst i teleteknik omändrats till en speciallärartjänst i telegrafi och

telefoni i stället för — såsom de sakkunniga förordat — en befattning som

adjungerad lärare. Frånsett den i samband med inrättandet från och med nuvarande

budgetår av en professur i elektrisk anläggningsteknik indragna speciallärartjänsten

i detta ämne samt den nyssnämnda förutvarande speciallärartjänsten

i teleteknik synas de sakkunniga ha förutsatt, att 3 nuvarande

speciallärartjänster skola indragas, förutom en dylik befattning, som avsetts

skola ersättas med adjungerad lärare.

För båda högskolornas vidkommande har vidare i sakkunnigförslaget — i

likhet med vad som gäller i fråga örn professurerna — beträffande speciallärarna

föreslagits ändrade benämningar å vissa ämnen, delvis i samband

med föreslagna ändringar i fråga örn undervisningens omfattning.

De sakkunniga ha föreslagit ändrade grunder för beräkning av speciallärarnas

arvoden. I betänkandet anföres härom i huvudsak följande.

Ingen särskild hänsyn har hittills vid arvodesberäkningen tagits till det allmänna

arbete, som åligger vederbörande befattningshavare såsom ledamot

i avdelningskollegium, för vård av inventarier, för disposition av anslag, för

besvarande av remisser m. m. och ej heller till det antal studerande, han har

att handleda och tentera. På grund härav blir det vedertagna sättet att avlöna

speciallärare icke riktigt avvägt. Dessutom tillkommer, att speciallärararvodena

i och för sig, med bortseende från inbördes avvägning, för närvarande

i regel äro alltför låga. Det synes därför föreligga allvarlig anledning

att revidera grunderna för beräkningen av speciallärararvoden.

Arvode å speciallärarbefattning föreslås skola utgå enligt följande grunder:

1) en allmän del, lika för alla speciallärarbefattningar, utgörande ersättning

för det arbete, som föranledes av deltagande i avdelningskollegier, allmänna

utredningar m. m., förslagsvis 400 kronor;

2) en del utgörande ersättning för tjänstgöring som föreståndare för laboratorium,

då sådant förekommer, såsom för bergskemi, för kylteknik och

för jordbrukslära med jordbruksekonomi, eller för samlingar såsom i ämnena

ritteknik och materialbehandling med formlära. Denna del måste bli något

olika för olika befattningshavare beroende på laboratoriets eller samlingarnas

omfattning, förslagsvis varierande mellan 100 och 400 kronor;

3) cn del beroende på antalet föreläsningar och därmed sammanhängande

förarbeten och dylikt, förslagsvis 40 kronor per föreläsning;

4) en del beroende på antalet övningstimmar på högskolans lokaler och

därmed sammanhängande förarbete, förslagsvis 20 kronor per timme, varvid

räknas effektiva antalet övningstimmar å högskolans lokaler;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts proposition nr %J+Ih

5) en del beroende på antalet exkursions- eller fältövningsdagar, förslagsvis

35 kronor per dag;

. 6) en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande, förslagsvis

5 kronor per studerande.

Då det är omöjligt att på förhand bestämma det exakta antalet studerande

inom ett läroämne och då detta antal varierar år från år, är det endast

möjligt att erhålla en approximativ uppskattning därav, vilket dock i

detta sammanhang är fullt tillräckligt. Det är icke de sakkunnigas mening

att speciallärarnas avlöning skall ändras på grund av tillfälliga variationer 1

de studerandes antal. Avsikten är blott den, att en viss åtskillnad skall göras

mellan sådana lärare, som ha ett mycket stort antal studerande, och sådana,

som endast undervisa ett mindre antal.

Den nuvarande bestämmelsen, att speciallärararvode icke får uppgå till

högre belopp än 9 500 kronor samt att arvode vid förening av flera speciallärartjänster

ej får överstiga 9 500 kronor, är enligt de sakkunnigas mening

icke förmånlig för högskolan. Vid beräkning av arvodena enligt här angivna

grunder överstiga de visserligen icke mer än i ett enda fall 9 500 kronor, och

arvodet uppgår därvid till 10 000 kronor, men om det i något eller några

enstaka fall vöre möjligt att kombinera två befattningar, skulle detta vara

till bestämd fördel för högskolan, emedan vederbörande befattningshavare

därigenom kunde ägna högskolan större tid och intresse, i synnerhet om

befattningarna tillsammans motsvarade en heltidstjänst. En sammanslagning

får däremot självfallet icke vara så omfattande, att man kan befara,

att befattningshavaren ej får tid att fullgöra sina åligganden.

Det är vidare möjligt, att en och samma person kan vara bättre kvalificerad

för två befattningar än någon annan sökande är för blott den ena av

dem, meri att han icke önskar komma i fråga för båda befattningarna, om han

icke erhåller den ersättning, som svarar mot nedlagt arbete. Högskolan kan

då, om en arvodesbegränsning gäller, gå miste om den bästa kraften. Ett

dylikt fall torde visserligen mycket sällan inträffa, men man bör ej omöjliggöra

en god lösning, örn det skulle förekomma.

De sakkunniga fa därför uttala som sin mening, att speciallärararvoden

böra utgå enligt ovan angivna grunder utan maximering samt att förening

av tva tjänster ma kunna ske utan inskränkande bestämmelser rörande

arvodet.. Som begränsande bestämmelse borde däremot kunna införas, att

tjänstetiden för förenade befattningar exempelvis icke må överskrida tjänstgöringstiden

för ett lektorat vid tekniskt gymnasium.

De sakkunniga ha förutsatt att vid den salunda förordade regleringen av

speciallärararvodena den procentuella förhöjning av arvodet, som för närvarande

tillkommer vissa speciallärare, skall bortfalla.

C. Laboratorer.

Enligt sakkunnigförslaget skola de nuvarande befattningarna som laborator

i kemi och i fysik vid tekniska högskolan i Stockholm bibehållas, varjämte

de sakkunniga förordat inrättandet av en laboratorsbefattning i fysik

vid Chalmers tekniska högskola från och med budgetåret 1946/47.

Beträffande laborators åligganden, varom för närvarande inga föreskrifter

finnas meddelade i högskolestadgarna, ha de sakkunniga anfört följande.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Laborator skall vårda och förvalta det laboratorium, vilket han genom sin

laboratorstjänst blivit förordnad att omhänderhava. Han är skyldig att i

samband därmed åtaga sig den undervisning, som av högskolans myndigheter

ålägges honom inom hans ämnesområde, dock högst motsvarande 2,5 timmar

föreläsningar per vecka genomsnittligt under läroåret, samt leda erforderliga

övningar. Han skall avgiva förslag till undervisningsprogram och lämna erforderliga

uppgifter till studiehandboken samt förrätta examination i det läroämne

han företräder och däröver avgiva betyg. Han skall vara ledamot i det

avdelningskollegium hans ämne tillhör.

Laboratorsbefattningarna ha av de sakkunniga föreslagits skola inrättas å

ordinarie stat med placering i lönegraden A 27. De sakkunniga ha härutinnan

anfört:

Vid universiteten och karolinska institutet äro laboratorsbefattningarna

ordinarie tjänster med en begynnelselön (lön + tjänstgöringspenningar + dyrtidstillägg

+ provisorisk avlöningsförstärkning + kristillägg — pensionsavgifter),

som för närvarande uppgår till cirka 12 100 kronor jämte tvenne

ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring. Slutlönen

utgör sålunda cirka 13 100 kronor.

De sakkunniga finna för sin del, att laboratorstjänsterna även vid de tekniska

högskolorna böra uppföras på ordinarie stat. Särskilt efter de betydande

utökningar i laboratoriernas omfattning, som måste genomföras, är det

nödvändigt att som laboratorer vid högskolan kunna binda väl kvalificerade

krafter, vilka äro i stånd dels att meddela en högt stående laboratorieundervisning,

dels att ansvara för vård och skötsel av laboratorierna och deras dyrbara

utrustning.

De sakkunniga finna ingen anledning att i avseende på löneställningen

för laboratorerna vid de tekniska högskolorna föreslå annat än vad tjänsteförteckningssakkunniga

(stat. off. utr. 1941: 17 sid. lil ff. och stat. off. utr.

1942: 30 sid. 156) föreslagit för motsvarande befattningshavare vid universiteten

och karolinska institutet, d. v. s. samma lönegrad som för lektorer eller

A 27. Laboratorst jänst synes också de sakkunniga väl kunna jämställas med

lektorstjänst såväl med avseende på kompetensfordringar som tjänstgöring.

I). Adjungerade lärare.

Såsom förut berörts ha de sakkunniga föreslagit införandet vid de tekniska

högskolorna av ett nytt slag av lärare, betecknade adjungerade lärare. Som

motivering härför lia de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Det förefaller de sakkunniga knappast rationellt att i en och samma

disciplin anställa professorer med i stort sett samma kvalifikationer till ett

antal beroende huvudsakligen på antalet studerande. De sakkunniga anse

för sin del, att det ej bör vara studerandeantalet utan läroämnets beskaffenhet,

som bör vara motivet för en professurs inrättande,. Örn sålunda två eller

flera professurer skola inrättas i en och samma disciplin, bör detta ha sin

grund däri, att dess omfattning är så stor, att alla dess för undervisningen

viktiga delar icke kunna i tillräcklig grad behärskas av en man. Professorn

bör i överensstämmelse härmed bli målsmannen för vederbörande läroämne

vid högskolan och svara för till ämnet hörande undervisning och forskning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Om sedan studerandeantalet blir för stort eller på grund av olika bildningsmål

grupper med olika undervisning måste anordnas, bör denna undervisning

skötas så, att till professorns hjälp anställas en eller flera adjungerade lärare.

Enligt de sakkunnigas förslag skall adjungerad lärare allt efter vad som

kan befinnas lämpligt antingen föreläsa över vissa delar av läroämnet eller

ock övertaga all undervisning i ämnet för hela grupper studerande, dock alltid

under professorns ledning och ansvar.

Adjungerad lärare skall verkställa examination och till huvudlärare ingiva

förslag till betyg. Enligt förslaget skall adjungerad lärare förordnas av kollegienämnden

på förslag av vederbörande professor.

Ett genomförande av denna anordning skulle enligt de sakkunnigas uppfattning

effektivt nedbringa behovet av nya professurer vid högskolorna, vilket

eljest skulle växa i proportion till antalet studerande och kunna antaga

avsevärda dimensioner.

Enligt de sakkunnigas förslag skola vid tekniska högskolan i

Stockholm under budgetåren 1944/45—1950/51 successivt inrättas 19

befattningar som adjungerade lärare i följande ämnen:

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

9)

10)

11)

12)

13)

14)

15) 1

16) |

17)

18)

19)

Ämne.

läran örn maskinelement I...........

tillämpad matematik................

värmeteknik och maskinlära..........

elektrisk anläggningsteknik...........

elektromaskinlära...................

husbyggnadslära I..................

byggnadsstatik .....................

hållfasthetslära.....................

matematik II......................

mekanik I.........................

tillämpad matematik................

materiallära .......................

mineralogi och geologi...............

teoretisk elektroteknik med mätteknik . .

allmän rättslära och fastighetsrätt (2 st.)

industriell ekonomi och organisation . ..

matematik I.......................

industriell ekonomi och organisation .. .

Budgetår.

1944/45

1944/45

1944/45

1945/46

1945/46

1945/46

1947/4*8

1947/48

1947/48

1947/48

1947/48

1948/49

1948/49

1948/49

1949/50

1949/50

1949/50

1950/51.

Vid Chalmers tekniska, högskola skola enligt förslaget

12 befattningar som adjungerade lärare successivt inrättas under budgetåren

1944/45—1947/48, en befattning för vart och ett av härefter angivna

ämnen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr %44- lil

Ämne. Budgetår.

1) hållfasthetslära II ..................................... 1944/45

2) matematik II......................................... 1944/45

3) mekanik II........................................... 1944/45

4) telegrafi och telefoni.................................... 1944/45

5) bostadsbyggnad ....................................... 1945/46

6) elektrotekniska mätmetoder............................. 1945/46

7) modellförsöks-och propellerteknik........................ 1946/47

8) varvsteknik........................................... 1946/47

9) elektrisk installationsteknik.............................. 1947/48

10) funktionslära ......................................... 1947/48

11) lantbruksbyggnader.................................... 1947/48

12) maskinelement ........................................ 1947/48.

Med avseende å de adjungerade lärarnas löneställning ha de sakkunniga

föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare skola erhålla arvoden, som bestämmas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat

beträffande speciallärarna. Dock skulle enligt förslaget vid arvodets bestämmande

ingen särskild ersättning beräknas för allmänna åligganden (400 kronor)

eller för vård av instrument och samlingar (100 — 400 kronor). Adjungerad

lärare avses nämligen ej skola vara ledamot av avdelningskollegium

eller ha skyldighet att besvara remisser. Icke heller avses dylik lärare skola

ha ansvar för vård av instrument m. m., vilket senare dock enligt vad de

sakkunniga uttala ej bör vara uteslutet i framtiden.

E. Docenter.

Med avseende å docenterna ha de sakkunniga icke föreslagit annan ändring

i förhållande till vad som nu gäller än en utökning av antalet docentstipendier

från fyra till tolv vid tekniska högskolan i Stockholm och från

två till fem vid Chalmers tekniska högskola. Ökningen avses skola genomföras

successivt budgetåren 1945/46, 1947/48, 1949/50 och 1951/52 med

två åt gången för den förra högskolans vidkommande samt med ett i sänder

de tre förstnämnda budgetåren beträffande den senare högskolan.

F. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. De sakkunniga ha förordat en utvidgning

av den undervisning i form av tillfälliga kurser och föreläsningar, som för närvarande

i mindre omfattning förekommer vid de tekniska högskolorna. Härutinnan

ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Om de tekniska högskolorna skola kunna intaga den centrala ställning inom

tekniken och de tekniska vetenskaperna, som bör tillkomma dem, synes det

vara av stor betydelse, att högskolorna i erforderlig utsträckning även sörja för

fortsatt utbildning av dem, som redan avlagt avgångsexamen. Detta synes

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kunell. Maj:ts proposition nr 244-

lämpligen kunna ske därigenom att de, som antingen avse att avlägga teknisk

licentiatexamen eller förvärva teknisk doktorsgrad eller som under anställning

inom skilda områden finna sig ha ökat behov av specialutbildning, beredas

tillfälle att vid högskolorna åhöra föreläsningar eller deltaga i kurser i olika

ämnen. Då någon vetenskapsgren inom de matematiska, naturvetenskapliga

eller tekniska områdena varit föremål för särskilt hastig utveckling, kan det

även vara av betydelse att anordna en undervisningskurs, lämpad efter föreliggande

behov, för i teknikens tjänst arbetande personer, som äga förutsättningar

att följa densamma. Som ett led i de tekniska högskolornas verksamhet

bör därför ingå anordnandet av tillfälliga föreläsningar och tillfälliga kurser.

Det vore säkerligen av stort värde för upprätthållandet av den tekniska

utbildningsnivån, om anordnandet av sådana föreläsningar eller kurser kunde

ske mera planmässigt. Man bör dock alltid bevara sådan rörelsefrihet, att

hastigt uppkommande behov kunna tillgodoses, exempelvis då ett aktuellt

spörsmål fordrar belysning, eller då det gäller att tillvarataga möjligheten

att anordna föreläsningar av en framstående svensk eller utländsk förmåga,

som tillfälligt vistas på platsen.

Tillfälliga föreläsningar eller kurser — härefter sammanfattningsvis endast

betecknade tillfälliga kurser — äro av flera olika slag. De kunna vara repetitionskurser,

kompletteringskurser, kurser i aktuella ämnen eller avancerade

kurser. Det är icke nödvändigt, att en dylik kurs renodlas till att vara exempelvis

endast en repetitionskurs, utan den kan samtidigt även vara en kompletteringskurs.

En kurs i ett aktuellt ämne kan även vara en avancerad

kurs o. s. v.

Avancerade kurser böra. huvudsakligen hållas av högskolornas professorer

och docentstipendiater, varvid även utbyte av lärarkrafter mellan de båda

högskolorna bör kunna äga rum. Särskilt tillkallade specialister, varibland

även borde kunna påräknas lärarkrafter från universitet eller andra högskolor

än de tekniska, skulle emellertid även för nämnda ändamål liksom för tillfälliga

kurser i övrigt förekomma såsom föreläsare. Då högskolans professorer

anlitas för hållande av avancerade kurser eller dylikt, bör befrielse kunna erhållas

från motsvarande del av ordinarie undervisning och vikarier för sådant

ändamål förordnas. Varje professor vid teknisk högskola bör vara skyldig att

hålla ett mindre antal avancerade föreläsningar (förslagsvis i medeltal 5 jaer

år), behandlande de senaste rönen inom hans ämne samt överblickar över

ämnets utveckling.

Om tillfälliga kurser, av vad slag de vara må, koncentrerades till några dagar

eller några veckor, skulle de sannolikt locka tillbaka till högskolestudier

ett ganska stort antal redan utexaminerade, som önska uppfriska och utöka

sitt kunskapsförråd inom något område, som speciellt intresserade dem. Genom

en sådan koncentration kan man även beräkna att lättare erhålla utanför

högskolan stående specialister som föreläsare. Kursernas förläggning till

kvällstimmar kan även bidraga till att ovan anförda syften förverkligas.

Kurser av ifrågavarande slag äro av stor betydelse för upprätthållandet av

en levande och tidsbetonad teknisk kunskapsnivå på skilda områden, och de

sakkunniga vilja därför, som också inledningsvis antytts, framhålla vikten av

att de tillfälliga kurserna, från att hittills av nämnd anledning ha varit mera

sporadiska företeelser, göras till föremål för en grundlig planering vid varje

läroårs början genom kollegienämndens försorg efter avdelningskollegiernas

hörande. Till buds stående medel ha länge varit otillräckliga för önskvärda

kurser av ifrågavarande slag.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

En svårighet med anordnandet av tillfälliga kurser är nu att utgifterna för

ändamålet bestridas från samma anslagspost som utgifterna för assistenter,

varigenom ovisshet vid läroårets början alltid rått angående medlens tillräcklighet.

Det synes därför lämpligt, att viss del av anslagen till tillfälliga lärare

och assistenter bestämdes för ersättning till tillfälliga lärare. Därigenom skulle

före läroårets början en plan rörande tillfälliga kurser för året kunna uppgöras.

Viss del av anslagen bör dock alltid reserveras för eventuellt under året uppkommande

behov.

För ändamålet ha de sakkunniga föreslagit en successivt ökad medelsanvisning

till 25 000 kronor budgetåret 1950/51 för tekniska högskolan i Stockholm

och till 13 000 kronor budgetåret 1951/52 för Chalmers tekniska högskola.

2. Assistenter. De sakkunniga ha framhållit, att en utbyggnad av

de tekniska högskolorna även medför ökat behov av antalet assistenter. Härom

anföres i betänkandet (sid. 239 f.) bland annat:

Antalet assistenter bör vid vardera högskolan vara så avpassat, att samtliga

studerande under övningstimmarna få tillfälle att åtminstone en gång

per övning rådgöra med huvudlärare eller assistent. För de större och viktigare

tillämpningsämnena är det därför nödvändigt, att en assistent anställes för

varje grupp om 15 ä 20 studerande av en avdelning. För andra ämnen åter,

där rådfrågningarna icke kunna antagas vara av samma tidskrävande art, bör

det vara möjligt att nöja sig med en assistent per cirka 30 studerande.

Med utgångspunkt härifrån samt från förut angivna antal studerande inom

varje årskurs och avdelning ävensom från de läro- och timplaner, som föreslagits

för den omorganiserade undervisningen, ha de sakkunniga beräknat sammanlagda

antalet erforderliga tjänstgöringstimmar å lärosalar och laboratorier

för samtliga vid högskolorna tjänstgörande assistenter. Detta antal tjänstgöringstimmar

har sedan fått ligga till grund för beräkning av erforderliga

anslag. Däremot ha de sakkunniga icke ansett sig behöva fixera antalet assistenter.

Detta får anpassas efter uppgjorda tidtabeller.

För varje läroämne har därför beräknats antalet övningstimmar samt antalet

i övningarna deltagande studerande. Härur har på nyss angivna grunder

beräknats erforderliga assistenttimmar för de båda högskolorna. Det har därvid

befunnits, att följande antal assistenttimmar å övningssalar och laboratorier

bli erforderliga, sedan föreslagna utbyggnader blivit genomförda:

för tekniska högskolan i Stockholm cirka 32 000 timmar per läroår

» Chalmers tekniska högskola » 17 000 » » »

Emellertid erfordras även tjänstgöringstid (s. k. hemtid) av assistenterna

för sådant arbete, som avser uppgörande av program, rättelser av övningsuppgifter

och dylikt, genomgång av inlämnade protokoll, ritningar och övningskurser

i övrigt. Denna hemtid varierar avsevärt inom olika ämnen men

kan enligt vunnen erfarenhet beräknas till i genomsnitt cirka 50 procent av

antalet övningstimmar.

Assistenttjänstgöringen under exkursioner och fältövningar har, likaledes

med utgångspunkt från föreslagna studieplaner och med hänsyn tagen till en

nyintagning per år av 450 studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och

250 vid Chalmers tekniska högskola, beräknats bli:

Bihang till riksdagens protokoll 10/fO. I sami. Nr 2Jf4.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

för tekniska högskolan i Stockholm 760 dagar per läroår

» Chalmers tekniska högskola 160 » » »

I samtliga ovan angivna uppgifter över assistenttimmar och assistentdagar

per år har inberäknats ett tillägg för oförutsedda behov av cirka 10 procent.

De sakkunniga ha funnit en förbättring jämväl av assistenternas arvoden

erforderlig för erhållande av en tillfredsställande rekrytering till dessa tjänster

(betänkandet sid. 236 och 399). Med anledning härav ha de sakkunniga föreslagit

att ersättningen till assistenter skall ökas till 10 kronor per timme vid

tjänstgöring inom högskolornas lokaler och 5 kronor per timme vid hemarbete.

För exkursioner och fältövningar har föreslagits en ersättning efter 30 kronor

per dag. Med hänsyn till gällande ortsgruppering ha de sakkunniga övervägt

en lägre ersättning till assistenter vid Chalmers tekniska högskola, men funnit

det ej lämpligt att göra någon åtskillnad mellan högskolorna, då rekryteringssvårigheterna

enligt de sakkunnigas mening kunde antagas vara större i Göteborg

än i Stockholm.

I enlighet med vad sålunda anförts ha de sakkunniga föreslagit en successiv

ökning av medelsanvisningen till högskolornas assistenter till 425 000 kronor

vid tekniska högskolan i Stockholm budgetåret 1950/51 (betänkandet sid. 420)

och 220 000 kronor vid Chalmers tekniska högskola budgetåret 1951/52 (betänkandet

sid. 433).

I övrigt torde jag beträffande förefintlig motivering till de sakkunnigas förslag

med avseende å lärarpersonalen få hänvisa till betänkandet, i den mån

jag icke vid min efterföljande redogörelse för högskolornas anslagsäskanden

för budgetåret 1945/46 återkommer härtill.

Yttrandena.

Av remissyttrandena över de sakkunnigas förslag med avseende å lärarpersonalen

må till en början anföras följande allmänna uttalanden.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har så vitt gäller nämnda

högskola anfört:

De sakkunnigas förslag angående läroämnen, lärarbefattningar samt lärooch

timplaner äro i stort sett skickligt utarbetade och lämpade att främja högskolans

uppgifter. Givet är emellertid, att det måste stöta på synnerligen stora

svårigheter att redan nu i detalj utforma ett program för så lång tidsperiod,

som här är fråga örn. Kollegiet ser också i det framlagda förslaget ett arbetsprogram,

avsett att tjäna som vägledning vid utformandet av den framtida

undervisningen och att möjliggöra en preliminär kostnadsberäkning. Den av de

sakkunniga tillämpade principen att i många fall sammanföra smärre speciallärarämnen

till större ämnen är även enligt kollegiets mening ett steg i rätt

riktning. Dock torde i vissa fall sådana sammanslagningar ha ifrågasatts, att

härigenom uppkomna ämnen blivit så heterogena, att det i praktiken torde

erbjuda stora svårigheter att erhålla speciallärare med kompetens över hela

området.

Ävenså är i många ämnen undervisningen av sådan omfattning, att den mer
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Majlis ''proposition nr Bekostnad,

som skulle uppstå om i stället för adjungerade lärare och speciallärare

professurer inrättades, så obetydlig, att i vissa fall förordas en dylik lösning,

då härigenom andra väsentliga fördelar tvivelsutan stå att vinna.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har med avseende å denna

högskola jämväl uttalat, att kollegiet i sakkunnigförslaget vill se ett arbetsprogram

till ledning för utformandet av högskolans undervisning i framtiden.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola har

— med instämmande av högskolans lärarråd — förklarat sig tillstyrka den

föreslagna ökningen av antalet lärarbefattningar vid de tekniska högskolorna.

Åtgärder i sådant syfte vore enligt avdelningens mening ägnade att stärka landets

näringsliv, och de därmed förenade kostnaderna komme att bli utomordentligt

väl använda pengar.

I samma riktning har matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds

universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet — uttalat

sig.

Ingenjörsvetenskapsakademien har bland annat anfört:

En synnerligen viktig förutsättning för studiernas effektivisering är givetvis

att ett tillräckligt antal kvalificerade lärare finnas tillgängliga. Det synes,akademien

som om de sakkunniga på denna punkt — synbarligen av statsfinansiella

hänsyn — icke tagit steget fullt ut, utan t. ex. skjutit på framtiden professorsbefattningar,

vilka torde vara omedelbart behövliga.

Svenska pappers- och aeUidosaingenjörsföreningen har anfört:

Utredningens förslag beträffande utökningen av antalet lärarkrafter kan

livligt tillstyrkas även om elevantalet icke uppnår den storleksordning, som de

sakkunniga tänkt sig. Framförallt är det nödvändigt tillse, att lärarnas möjligheter

att bedriva självständigt arbete med forskning icke reduceras därigenom

att de skola handhava undervisningen av ett alltför stort antal elever.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas förslag med avseende å

skilda kategorier av lärare må här vidare återgivas följande.

A. Professorer.

De sakkunnigas förslag att göra professorsbefattningarna till förordnandetjänster

med placering i lönegraden C 7 har avstyrkts av statskontoret, vetenskapsakademien,

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — matematisk-naturvetenskapliga

sektionen vid Uppsala universitet — med instämmande av det

större alcademiska konsistoriet — och kanslern för rikets universitet, vilka vidare

ansett frågan örn löneförbättring för professorerna böra upptagas till prövning

i ett vidsträcktare sammanhang, ävensom av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen vid Lunds universitet — med instämmande av det större

akademiska konsistoriet — samt av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i

Stockholm och lärarlcollegiet vid Chalmers tekniska högskola, varvid lärarkollegierna

vid de båda tekniska högskolorna i stället förordat lönegraden A 34.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har icke ansett sig kunna uttala

någon bestämd uppfattning angående vilken anställningsform, som vore

lämpligast, men förordat en löneförbättring.

Å andra sidan har sakkunnigförslaget i förevarande avseende tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden, kommerskollegium, vattenfallsstyrelsen,

ingenjörsvetenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd,

Sveriges industriförbund och svenska teknologi öreningen.

De sakkunnigas förslag örn särskild ersättning till lärare för besvarande av

remisser har avstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket. Allmänna

lönenämnden har därutinnan anfört:

Lönenämnden vill framhålla, att bestyret med besvarande av remisser, som

ankomma till högskolan från statlig myndighet, får anses vara ett åliggande

i tjänsten. I den man härmed förenade göromål icke kunna fullgöras utan

tjänstledighet, synes sådan böra beviljas, varvid vederbörande lärare, därest

i\an..i*r ur>derkastad civila avlöningsreglementet, äger uppbära oavkortad lön

jämlikt 17 § 2 mom. nämnda reglemente. Särskild kontant ersättning synes

endast böra ifrågakomma undantagsvis, vid mera omfattande och särskilt betungande

arbete utöver tjänstgöringstiden av nu ifrågavarande slag, och för

sådana fall synes Kungl. Majit böra fastställa ersättningsbeloppet efter prövning

av olika föreliggande omständigheter.

B. Speciallärare.

Med avseende å de sakkunnigas förslag till ändrade grunder för speciallärarnas

arvoden har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm i huvudsak

yttrat:

De sakkunnigas förslag beträffande speciallärarlöner innebär icke någon

egentlig höjning av lönenivån, örn hänsyn tages till de stegrade levnadsomkostnaderna.

Ej heller lösas frågorna örn pension, fri läkarvård, förmåner vid sjukledighet

eller dyrtidstillägg, något som varit önskvärt.

De av de sakkunniga föreslagna normerna för uträknandet av arvoden åt

speciallärarna innebär enligt kollegiets mening en förhållandevis god lösning.

Vid arvodets bestämmande synes viss hänsyn böra tagas till antalet i ett

ämne eventuellt förekommande examensarbeten ävensom — utöver den till 5

kronor föreslagna ersättningen per studerande — till kursens omfattning.

Enligt kollegiets mening bör mom. 6 på sid. 392 i sakkunnigbetänkandet givas

följande formulering

»en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande och på kursens

omfattning. Denna del utgår med (5 + t) kronor per studerande, där ’t’

a.F uied totala antalet veckotimmar för ämnet i timplanen (summan för

föreläsningar och övningar under ht och vt).»

. En tillämpning av de nya normerna för arvodesberäkning bör ej heller tagas

till intäkt för sänkning av nu utgående arvoden utan dessa böra bibehållas.

Statskontoret har ansett arvodena böra regleras enligt enhetliga grunder för

universitet och fackhögskolor samt nuvarande ersättningsnormer i huvudsak

böra bibehållas i avvaktan på närmare utredning härom.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Allmänna lönenämnden har yttrat:

Enligt lönenämndens mening bör en viss maximering av speciallärarnas arvoden

alltjämt gälla. Detta synes lämpligt bland annat med hänsyn till speciallärarnas

möjlighet att med sina befattningar förena annan sysselsättning. Vid

förening av två speciallärarbefattningar synes emellertid maximeringen kunna

sättas till ett högre belopp än då endast en sådan befattning innehaves. Örn

man med utgångspunkt från vad i betänkandet angivits maximerar arvodet

vid innehav av en speciallärarbefattning till 10 000 kronor, kunde vid innehav

av två sådana befattningar arvodet bestämmas till förslagsvis högst 12 000

kronor, eventuellt något högre belopp. Vad i övrigt i betänkandet anförts beträffande

speciallärarna föranleder lönenämnden till det uttalandet, att den

gjorda jämförelsen med tjänstgöringstiden för lektor vid tekniskt gymnasium

synes lönenämnden knappast möjlig att i praktiken tillämpa, detta med hänsyn

till de delvis olika förhållanden, varunder arbetet bedrives.

C. Laboratorer.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har förklarat sig vilja

understryka betydelsen av att laboratorerna snarast inplacerades i lönegraden

A 27 i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Statskontoret har uttalat, att, enär ifrågavarande förslag överensstämde med

1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag beträffande laboratorerna vid

universiteten och karolinska institutet, ämbetsverket ej hade någon erinran

häremot.

Allmänna lönenämnden har uttalat sig i huvudsaklig överensstämmelse med

statskontoret, därvid lönenämnden förklarat, att som regel syntes böra förutsättas

docentkompetens för innehav av laboratorstjänst.

D. Adjungerade lärare.

Lärarkollegiet md tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

De sakkunnigas förslag om införande av adjungerade lärare är enligt högskolans

mening av stort intresse. För förslaget talar bland annat att en professor

i ett ämne med mycket stort antal studerande eller i ett mycket omfattande

ämne kan avlastas viss arbetsbörda men samtidigt behålla möjligheten

att sammanhålla sitt ämne och koordinera kunskapsmaterialet på annat sätt,

än om undervisningen i viss del av ämnet i stället skulle komma att åvila speciallärare.

Risk föreligger emellertid för att de adjungerade lärarna, även örn de

i stort sett komma att åtnjuta samma avlöningsförmåner som speciallärarna,

dock komma att besitta lägre kompetens och mer få karaktären av assistenter

med undervisningsrätt än speciallärare. Ävenså har under de diskussioner, som

förts, med skärpa framhållits betydelsen av att i ämnen av teoretisk karaktär

den rent grundläggande undervisningen blir av högsta möjliga kvalitet, något

som lättare kan befaras icke bli fallet, örn den skulle åvila en adjungerad lärare

i stället för en professor eller speciallärare. Kollegiet har under ärendets behandling

kommit till den uppfattningen, att stor försiktighet bör iakttagas vid

införandet av adjungerade lärare speciellt i de teoretiska ämnena av grundläggande

karaktär, under det att adjungerade lärare synts vara väl lämpade

för de tillämpade ämnena, speciellt i de båda högre årskurserna. Enligt kollegiets

mening bör därför adjungerade liirarbcfattningar försöksvis inrättas i

vissa ämnen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har gjort följande uttalande.

Styrelsen finner, att de sakkunniga givit ett gott uppslag, då de föreslagit

införande av befattningar för adjungerade lärare. Då det är av största vikt, att

samarbetet mellan huvudläraren och den adjungerade läraren från början blir

baserat på ett odelat förtroende, finner styrelsen det lämpligt, att de tillsättas

på sätt som föreslagits av de sakkunniga.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har ävenledes tillstyrkt förslaget.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola har

— med instämmande av högskolans lärarråd — ansett införande av adjungerade

lärare böra bliva till stor fördel för studiernas effektivitet, men anmärkt

att, om dylika lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga

ansvaret för betygssättningen.

Ingenjörsvetenskapsakademien har anfört:

I många fall bör anordningen med adjungerade lärare kunna vara till nytta,

men fara föreligger, att denna anställningsform kommer att användas såsom

ett palliativ i fall då en professor är av behovet påkallad. I de fall då adjungerade

lärare lämpligen finna användning, synes emellertid deras ställning till

högskolan icke böra vara av alltför löslig natur. I detta avseende vill akademien

förorda en förbättring av de sakkunnigas förslag.

Förslaget att inrätta befattningar som adjungerade lärare har vidare

tillstyrkts av statens tekniska forskningsråd, vattenfallsstyrelsen och svenska

teknologföreningen, därvid de båda sistnämnda remissinstanserna dock

ansett en förmånligare löneställning erforderlig ur rekryteringssynpunkt.

Allmänna lönenämnden har — under hänvisning till sitt uttalande beträffande

arvode åt speciallärare samt till vad i betänkandet anförts —

ansett adjungerad lärares arvode böra bestämmas till högst 9 400 kronor.

E. Docenter.

Kommerskollegium har uttalat, att det vore glädjande örn tillgången på

nya dugande forskare bleve sådan, att den kunde motivera en stegring

i docentstipendiernas antal i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att docentföreningen vid tekniska

högskolan i Stockholm och docentföreningen vid Chalmers tekniska

högskola i en den 15 mars 1945 dagtecknad skrift hos Kungl. Majit

gjort framställning om åtgärder till förbättrande av docenternas vid de

tekniska högskolorna ställning i lönehänseende avseende en utökning av

antalet avlönade docenter och deras inplacering å löneplan C av civila avlöningsreglementet,

varvid antalet befattningar föreslagits skola utökas i överensstämmelse

med vad de sakkunniga föreslagit. Sedermera ha de håda

nämnda föreningarna i en den 26 februari 1946 dagtecknad skrift hos Kungl.

Majit gjort ytterligare en framställning i ämnet avseende bland annat inrättandet

av särskilda forskarstipendier för docenter vid högskolorna.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

F. Tillfälliga lärare samt assistenter.

1. Tillfälliga lärare. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm

har i huvudsak anfört:

Lärarkollegiet instämmer helt i vad de sakkunniga uttalat beträffande

betydelsen av att tillfälliga kurser i aktuella ämnen anordnas och vill i

detta sammanhang framhålla, att dylika kurser under de senast förflutna

åren med mycket goda resultat anordnats i vissa ämnen.

Vad angår de avancerade kurser, som det enligt förslaget skulle åligga

professorerna att hålla, så torde det emellertid erbjuda stora svårigheter

att erhålla lämpliga vikarier för så kort tid som 5 föreläsningstimmar.

Lämpligare synes vara att professorn i fråga håller vissa avancerade föreläsningar

under sin ordinarie undervisningstid samt avväger^ dessa så, att

de äro lämpade dels för de studerande, dels ock för utomstående teknici.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

I likhet med lärarkollegiet vill styrelsen uttala sin anslutning till de sakkunnigas

förslag om införande av tillfälliga kurser i aktuella ämnen. Styrelsen

anser, att man bör pröva sig fram för att se, om sådana kurser böra

anordnas på sätt, som föreslagits av de sakkunniga, eller i annan form.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har gjort följande uttalande:
Kollegiet

instämmer helt i vad de sakkunniga anföra i fråga om betydelsen

av att tillfälliga kurser i aktuella tekniska ämnen anordnas. De

ganska få kurser av detta slag, högskolan hittills haft resurser att anordna,

ha varit väl besökta och enligt kollegiets mening gett gott resultat.

Kollegiet vill framhålla, att behovet av sådana kurser snarast är större vid

en mindre högskola med mindre specialisering. Kollegiet vill därför framhålla

betydelsen av, att Chalmers tekniska högskola tilldelas åtminstone

lika stort anslag som tekniska högskolan i Stockholm för detta ändamål,

icke hälften så stort, vilket de sakkunniga föreslå.

Svenska teknologi öreningen har funnit vad de sakkunniga anfört rörande

vikten av att tillfälliga föreläsningar och kurser komma till stånd i ökad

omfattning och planeras vid läroårets början icke nog kunna understrykas.

Möjligheterna till samarbete med industriförbundet och teknologföreningen

bör enligt föreningens mening därvid särskilt beaktas.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har förordat en planläggning av

ifrågavarande kursverksamhet på sätt de sakkunniga föreslagit, så att inom

industrien verksamma ingenjörer kunde beredas möjlighet att deltaga.

De anställdas centralorganisation (Daco) har uttalat, att verksamheten i

fråga säkerligen skulle bliva av stort värde för dem, som redan kommit ut i

förvärvslivet och önskade hålla sig å jour med den tekniska utvecklingen inom

områden, som intresserade dem.

Järnvägsstyrelsen har uttalat den uppfattningen, att även utanför högskolorna

stående specialister i vissa fall borde tillkallas för att hålla avancerade

kurser.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr %JfJh

Telegrafstyrelsen har anfört:

När det gäller vidareskolning av ingenjörer vid telegrafverket, synes

verket böra svara härför, i den mån det gäller utbildning enbart inom

verkets eget arbetsområde. Däremot böra kurser, som avse fortsatt utbildning

inom områden av intresse för ingenjörer inom olika fack och verksamhetsgrenar

anordnas av högskolorna. Ett särskilt anslag bör utverkas

för att säkerställa en dylik kursverksamhet. Såsom exempel på ett område,

där vetenskapligt betonade fortbildningskurser skulle vara värdefulla för

telegrafverkets ingenjörer, kan nämnas ämnet teletrafikteknik, som är av

mycket stor teknisk och ekonomisk betydelse.

2. Assistenter. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm.

har i huvudsak anfört:

För att högskolans undervisning skall kunna hållas på avsedd nivå, är

det absolut nödvändigt, att erforderligt antal övningsassistenter står till

förfogande. Vid bedömandet av vilket antal assistenter som erfordras får

även beaktas att vid ökat studerandeantal behovet av assistenthjälp stiger

i raskare följd än studerandeantalet, beroende på att huvudläraren i ämnet

icke i samma grad kan betjäna ett större antal studerande. De sakkunniga

ha vid sina beräkningar synbarligen bortsett från detta förhållande.

En av högskolans rektor verkställd utredning rörande assistentbehovet,

därvid varje ämne i detalj undersökts, har givit vid handen, att antalet

studerande, som en övningsassistent kan handhava och som av de

sakkunniga aiigives till 15, 20 eller i vissa fall 30 stycken, i allra högsta

grad beror på ämnets karaktär; i vissa fall är ämnet av så tidskrävande

art, att en assistent icke ens hinner nöjaktigt betjäna 15 studerande. I

många fall kunna laboratorierna av utrymmesskäl icke mottaga mer än

ett begränsat antal studerande, varför med hänsyn därtill antalet assistenter

måste ökas. I vissa andra fall återigen disponera laboratorierna icke

i sådan grad dubblerad laboratorieutrustning, att önskat antal laboratoriegrupper

samtidigt kunna sysselsättas, något som också medför ökat behov

av assistenttid. I andra mycket viktiga fall äro laboratorieutrustningarna

så dyrbara, att speciellt stort antal assistenter erfordras. Exempelvis gäller

detta i sådana fall, då teknologer skola utföra arbeten med verktygsmaskiner,

som kunna betinga ett pris av 10 000 ä 20 000 kronor per styck, och

då en dyrbar sönderkörning mycket lätt kan inträffa, örn ingen övervakare

är tillstädes, när — som ofta är fallet — studerande, som aldrig tidigare

stiftat bekantskap med dylika maskiner, själva skola handhava dem.°Vidare

har det visat sig, att det genomsnittsvärde för hemtid på 50 procent

av tiden på övningssalarna, som de sakkunniga räknat med, i många fall

alls icke är tillräckligt. Speciellt gäller detta i sådana ämnen, där rättandet

av tentamens- och övningsuppgifter är mycket tidsödande, vare sig det

gäller räkneexempel eller omfattande och komplicerade beräkningsuppgifter

m. m.

Högskolan tillåter sig för sin del kraftigt understryka vikten av att de

av de sakkunniga föreslagna arvodeshöjningarna snarast komma till stånd,

beroende på att det sedan länge i många fall visat sig synnerligen svårt att

erhålla tillräckligt kompetenta assistentkrafter. Denna svårighet kommer

ytterligare att stegras i framtiden, beroende på att vid ökat studerandeantal

övningstiderna i många fall måste dubbleras, och högskolan kommer

att framställa önskemål om att ett stort antal assistenter skola tjänstgöra

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

längre tid per vecka, något som i många fall vederbörandes arbetsgivare

säkerligen icke komma att medgiva.

De sakkunniga angiva (betänkandet sid. 419) för budgetåret 1951/52

en enligt förutnämnda grunder beräknad årskostnad för assistenterna av

422 800 kronor, vilket belopp med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

föreslås avrundat till 425 000 kronor. — Den av högskolan genomförda

beräkningen slutar emellertid på ett totalt belopp av 692 200 kronor.

En anledning härtill torde vara, att de sakkunniga icke beaktat nödvändigheten

av att studerandeantalet per assistent vid vissa övningar

måste begränsas ytterligare samt att i en del fall varken laboratorieutrustning

eller laboratorieutrymmen tillåta så stora antal studerande per

assistent som förutsatts. Enligt kollegiets mening äro vidare förste assistenterna

ämnade för arbete på laboratorierna men icke som biträden vid

räkneövningar eller vid övningar på ritsalar, varför man icke, såsom de

sakkunniga förutsatt, kan räkna med att varje förste assistent i viss utsträckning

skall tjänstgöra såsom övningsassistent. Det av högskolan beräknade

beloppet, i runt tal 692 000 kronor, är enligt kollegiets bestämda

mening det lägsta belopp, som bör anslås, under förutsättning att undervisningens

nivå någorlunda skall upprätthållas. Vid uträknandet av detsamma

har ej heller hänsyn tagits till att, såsom tidigare framhållits, assistenthjälpen

borde ökas i raskare följd än studerandeantalet.

De i det föregående berörda övningsassistenterna äro enbart avsedda för

undervisning. För att emellertid forskningsverksamhet skall kunna bedrivas

erfordras även att visst antal assistenter ställas till förfogande härför.

För de senares avlöning synas särskilda medel böra utgå ur forskningsanslag.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har uttalat, att styrelsen

på grund av vad lärarkollegiet anfört vore övertygad om att en avsevärt

ökad medelsanvisning till assistenter utöver den av de sakkunniga föreslagna

vore påkallad.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har bland annat anfört:

I fråga om övningsassistenter anser kollegiet det vara nödvändigt, att

sådana i tillräckligt antal anställas för att undervisningen skall kunna

bedrivas rationellt. Vid sin beräkning av antalet erforderliga assistenter

synas de sakkunniga därvid icke ha tagit hänsyn till att det antal studerande,

en assistent samtidigt kan betjäna, är i hög grad växlande från

ämne till ämne, och att i vissa fall laboratorierna icke kunna vara försedda

med så stora uppsättningar av instrument och apparater, att de anförda

antalen studerande samtidigt kunna lia övningar, eller att utrymmet i

laboratorierna kan tvinga till inskränkningar i antalet samtidigt laborerande

studenter. Vidare torde den s. k. hemtiden, som de sakkunniga anslå

till 50 procent av antalet övningstimmar, vara för lågt beräknad beträffande

vissa läroämnen.

Kollegiet vill även påpeka, att svårigheterna att erhålla assistenter är

relativt större i Göteborg än i Stockholm.

Studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm har uttalat:

Det av de sakkunniga beräknade assistentantalet synes tillfredsställande

för räkne- och konstruktionsövningar, men det måste betonas, att behovet

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts ''proposition nr m.

av assistenter är större vid vissa andra slag av övningar. I synnerhet vid

laborationer torde det ej vara tillräckligt ens nied en assistent per grupp

om 15 studerande.

Svårigheterna för högskolan att erhålla kvalificerade assistenter äro

mycket stora. Detta har medfört, dels att övningar i stor utsträckning

förlagts till kvällstimmar, dels att föga kvalificerade krafter måst tagas i

anspråk som assistenter. Härigenom har undervisningen blivit lidande. Den

föreslagna höjningen av assistentarvodena kan kanske medföra en bättring

härvidlag, men studentkåren vill utan att kunna komma med några

direkta förslag understryka vikten av att denna fråga ägnas den största

uppmärksamhet.

Svenska arkitekters riksförbund har ansett en övningsassistent per 15

studerande i allmänhet vara tillräckligt men framhållit, att flera assistenter

krävas i vissa ämnen.

Statskontoret har jämväl beträffande assistenternas avlöningsvillkor uttalat

sig för en reglering av dessa efter enhetliga grunder för universitet och

fackhögskolor, varför ämbetsverket ansett — i avbidan på närmare utredning

i ämnet — nuvarande arvoden i huvudsak böra bibehållas.

Beträffande remissyttrandena i övrigt i anledning av sakkunnigförslaget

i hithörande delar tillåter jag mig att — i den mån jag ej återkommer till

dem i det följande vid behandlingen av högskolornas anslagsäskanden för

budgetåret 1946/47 — hänvisa till handlingarna i ärendet.

Anslagsäskandena.

I. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — i huvudsaklig

överensstämmelse med sitt remissyttrande i anledning av de sakkunnigas

betänkande — i anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 med avseende

å lärarpersonalen vid högskolan framlagt följande förslag.

A. Professorer.

Lärarkollegiet har gjort framställning örn inrättande från och med nästa

budgetår av elva nya professurer, varav en personlig professur i kylteknik,

samt omreglering av en för närvarande vakant professur i enlighet med vad i

det följande angives.

1. Professur i tillämpad matematik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av en därom föregående år gjord

framställning — i skrivelse den 30 augusti 1945 på däri anförda skäl framfört

förslag örn en uppdelning av den nuvarande professuren vid högskolan i tilllämpad

matematik i en professur i tillämpad matematik I och en professur i

tillämpad matematik II.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Marits proposition nr 244-

Sedermera ha samtliga professorer inom avdelningen för tekjiisk fysik med

skrivelse den 10 januari 1946 — med tillstyrkan av lärarkollegiet och högskolans

styrelse — närmare utvecklat behovet av en uppdelning av professuren

i tillämpad matematik, samt därvid i huvudsak anfört följande.

I samband med att innehavaren av prv "essuren i tillämpad matematik vid

tekniska högskolan år 1947 inträder i pensionsåldern, har högskolan i små petria

för budgetåret 1946/47 anhållit örn en uppdelning av denna professur i

två professurer, tillämpad matematik I och tillämpad matematik II. Stora

risker förefinnas för en väsentlig försämring av tva viktiga läroämnen ° vid

högskolan för den händelse en sådan uppdelning icke skulle komma till stånd.

De berörda ämnena äro den matematiska fysiken och den matematiska statistiken.

Den matematiska fysiken är ett av huvudämnena inom avdelningen

för teknisk fysik men är trots detta för närvarande dåligt tillgodosedd.

Då fackavdelningen för teknisk fysik inrättades för cirka femton år sedan,

ordnades provisoriskt undervisning i detta ämne genom frivilliga åtagander!

av olika lärare. Så lades en del av ämnet under professorn i

matematik och mekanik, en annan del under professorn i tillämpad matematik,

varjämte professorerna i matematik och fysik fingo åtaga sig att

var från sitt håll belysa vissa andra delar av ämnet. De berörda kurserna

inom alla dessa fyra professurer måste därjämte uppläggas som alternerande

kurser, med olika innehåll under år med jämna och år med udda årtal och

med deltagare från två årskurser samtidigt. En dylik alternerande undervisning,

som är mycket otymplig och besvärlig för de studerande, förekommer i

denna utsträckning endast inom avdelningen för teknisk fysik. Denna avdelning

är också den enda, som icke åtminstone i sina huvudämnen har professorer,

som övervägande kunna ägna sin undervisning åt de studerande inom

avdelningen. Ett dylikt provisorium kunde vara motiverat, så länge fackavdelningen

ännu arbetade mera pa försök, men är obefogat och otillräckligt

sedan avdelningen nu blivit fullt konsoliderad och fatt en allmänt erkänd,

viktig uppgift inom svensk teknik. I stället för en förbättring för den matematiska

fysiken innebär det förslag, som framlagts i betänkandet av 1943 av

de inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga en katastrofal försämring.

De sakkunnigas förslag synes grunda sig på vissa förbiseenden. Den

viktiga del av den matematiska fysiken, i vilken nu undervisas av professorn

i matematik och mekanik, skulle vid dennes avgång år 1949 bortfalla. Professuren

i matematik och mekanik skulle nämligen ombildas till den i och för

sig nödvändiga professuren i mekanik II. Vad den del av den matematiska

fysiken, som nu ligger på professuren i tillämpad matematik beträffar, skulle

denna alltjämt ligga på samma professur, men liksom hittills i kombination

med den matematiska statistiken. Denna kombination har emellertid varit

grundad på den nuvarande innehavarens speciellt mångsidiga orientering, och

vi anse en dylik kombination för framtiden fullständigt omöjlig att genomföra.

En sådan kombination skulle exempelvis motsvara en sammanslagning

vid Stockholms högskola av de ämnen, som företrädas av professorerna

Cramér och Klein. Det finns veterlig! ingen person i landet, som är vetenskapligt

meriterad på båda dessa områden. För högskolan i dess helhet är det,

såsom här nedan niirmare skall motiveras, av största intresse att få en företrädare

för den matematiska statistiken. Skulle emellertid den odelade professuren

i tillämpad matematik besättas nied en statistiker, skulle därigenom

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr Aj/.

den matematiska fysiken efter år 1949 komma att helt sakna kompetent

företrädare.

® e n. ™ atematiska statistiken har mer och mer blivit en oumbärlig

hjälp vetenskap för de mest skilda forskningsområden och icke minst

för flertalet tekniska tillämpningsämnen. Särskilt torde ett stort antal tekniska

licentiat- och doktorsarbeten behöva använda statistiska metoder. Det

är därför av vikt att licentiander och doktorander få kompetent handledning

och att högskolan har en kompetent och för tekniska problem intresserad person

att tillgå, då det gäller att avgöra huruvida med statistiska metoder i

doktorsarbeten erhållna resultat äro vederhäftiga. Av de vid högskolan ventilerade

doktorsavhandlingarna ha redan flera varit av utpräglat statistisk

karaktär. Kravet på en särskild professur i matematisk statistik vid högskolan

framfördes också redan för mer än tjugo år sedan mycket kraftigt. En sådan

professur stod en tid främst på högskolans önskelista rörande nya professurer,

och framlidne landshövding Lybeck avgav på sin tid en särskild riksdagsmotion

i detta ärende. Att kravet sedan icke upprepats förrän under senare

tid har berott på att högskolan av en tillfällighet i den nuvarande professorn

i tillämpad matematik haft tillgång till en person med specialisering även på

detta område. Vid hans förestående avgång 1947 är det mycket viktigt att

tillse att icke en lucka uppstår på denna punkt.

Vi anse det av anförda skäl ofrånkomligt, att professuren i tillämpad matematik

uppdelas i två, den ena med matematisk fysik, den andra med matematisk

statistik som sitt centrala område. Benämningen på dessa professurer

är av mindre betydelse. Vi ha med hänsyn till att professurerna även måste

omfatta viss annan elementär undervisning funnit det lämpligt föreslå benämningarna

tillämpad matematik I och II.

Behovet av en uppdelning av professuren i tillämpad matematik är oberoende

av frågan örn högskolans förestående utvidgning i avseende på antalet

studerande.

Mellan undertecknade har tidigare vissa meningsskiljaktigheter kommit till

synes, vilket torde vara en orsak till att högskolans styrelse icke i årets riksdagspetita

framfört kravet på en uppdelning av professuren i tillämpad matematik

med den styrka, som förhallandena i själva verket motivera. Vi vilja

emellertid framhålla, att dessa meningsskiljaktigheter icke beröra behovet av

kompetenta företrädare för såväl den matematiska fysiken som den matematiska

statistiken, utan mest rört vissa svårigheter under övergångstiden fram

till år 1949, då innehavaren av professuren i matematik och mekanik uppnår

pensionsåldern. Efter ytterligare överläggningar anse vi emellertid, att dessa

svårigheter kunna undanröjas genom ett av oss uppgjort undervisningsprogram

för övergångstiden 1946—1949 för de nuvarande professurerna i matematik

och mekanik och i tillämpad matematik, den senare betecknad »tilllämpad

matematik II», och den föreslagna nya professuren i tillämpad matematik

I.

De sakkunniga ha ifragasatt inrättande av en befattning som adjungerad

lärare från och med budgetåret 1944/45 och en från och med budgetåret

1947/48 (bihang 1, sid. 9 ff. och bet. sid. 228).

2. Professur i fotografi.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin föregående år gjorda framställning

om en professur i ämnet — anfört:

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Majlis proposition nr

Undervisningen, som för närvarande sker genom en speciallärare, omfattar

1 timme föreläsningar per vecka under höstterminen samt D/2 timme

föreläsningar och 2 timmar övningar under vårterminen men skulle enligt

sakkunnigförslaget, sedan professur inrättats, komma att omfatta 3 timmar

föreläsningar och 3 timmar övningar under höstterminen samt D/2

timme föreläsningar och D/o timme övningar under vårterminen.

Fotografien är numera av grundläggande betydelse för flera mycket

viktiga och synnerligen omfattande industrigrenar samt dessutom en viktig

hjälpvetenskap åt ett stort antal andra vetenskaper. Härjämte må framhållas,

att stort behov av forskning inom området föreligger samt att laboratorium

redan finnes inrättat vid högskolan, varför inrättandet av professuren

i fråga icke direkt sammanhänger med lösandet av några lokalfrågor.

De sakkunniga ha föreslagit inrättandet av en forskningsprofessur från

och med budgetåret 1950/51 i stället för speciallärartjänsten i samma

ämne. Till stöd härför ha de sakkunniga anfört följande (bihang 1 sid.

96 f.):

Fotografi utgör ett centralt ämne för ett flertal industrigrenar av stor

omfattning, vilka hittills icke haft möjligheter att annat än i undantagsfall

erhålla svenska högskoleutbildade krafter. Den grafiska industrien, vars årliga

tillverkning motsvarar ett värde av 250 å 300 miljoner kronor, arbetar

i synnerligen stor utsträckning med fotografiska metoder då det gäller framställningen

av de tryckformar, med vilka bild- och delvis även textmaterialet

tryckes.

Filmindustrien arbetar med fotografiska metoder under användning av

en tekniskt högt utvecklad apparatur, som tarvar ingående tekniska kunskaper

för framställning och rätt användning. Även filmindustriens produktion

är betydande.

Fotografiskt material och fotografiska instrument importeras i vårt land

i stora kvantiteter och till stora belopp. Dessa varor äro nödvändiga bland

annat även för vår försvarsberedskap, exempelvis för röntgenfotografering

av sårade, för materialundersökningar, för spaningsändamål vid flygfotografering

m. m.

Då de erforderliga materialslagen i regel ej lämpa sig för lagring — en

del av dem ha endast några månaders hållbarhet — är det av vikt, att inom

landet framkommer en industri för framställning av dylikt material. På

sista tiden har också en början härtill gjorts, varvid statsmedel i icke ringa

utsträckning ställts till förfogande.

På grund av de nämnda industriernas stora omfång och betydelse samt

önskvärdheten av att skapa ökade möjligheter för inhemsk framställning av

fotografiskt material, är det nödvändigt att främja en högre undervisning och

vetenskaplig forskning på området. Detta sker lämpligen genom att utbygga

den nuvarande speciallärarbefattningen till en professur i fotografi, till vars

förfogande ställas fullgoda laboratorier och utrustning.

Skrivelser med förslag om inrättande av professur i fotografi ha inkommit

till de sakkunniga från den grafiska industriens ledande organisationer, från

flera större grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien. Överbefälhavaren

för rikets försvarskrafter har i en särskild skrivelse framhållit

betydelsen av en professur i fotografi samt att en sådan borde inrättas vid

tekniska högskolan i Stockholm.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr ~44-

Det må även framföras, att fotografien användes som hjälpvetenskap åt ett

stort antal andra vetenskaper av olika inriktning, såsom fysik, fotogrammetri,

metallografi, medicin, biologi, kriminalogi etc., varjämte den utövas av en

mångfald praktiskt betonade yrkesmän.

Det finnes således många starka skäl, som tala för att den fotografiska

vetenskapen gives ett hem och en tryggad ställning i vårt land.

I remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har Sveriges

grafiska industriförbund uttalat:

Ökat stöd för den rent vetenskapliga forskningen inom fotografiområdet

vid högskolorna synes böra åstadkommas. De sakkunnigas förslag om inrättande

av en forskningsprofessur i fotografi är i och för sig mycket tillfredsställande

men är icke tillräckligt. Man måste vänta sig att tillströmningen

till kurserna i de fotografiska ämnena allt mera ökas, då teknikerna inom

snart sagt varje industriavsnitt numera böra äga god fotografisk utbildning;

det må gälla forskning eller rent praktiska uppgifter. De studerande böra

därför erhålla tillfälle att ägna sig åt olika specialstudier redan på ett ganska

tidigt stadium. Till erforderlig handledning och undervisning lär innehavaren

av en forskningsprofessur näppeligen få tillräcklig tid utan att själva forskningsarbetet

blir lidande. Det är därför önskvärt att anslag beviljas till ytterligare

lärarkrafter i ämnet.

I detta sammanhang må nämnas, att förslag om inrättande av en professur

i fotografi ha dels till de sakkunniga, dels till ecklesiastikdepartementet

ingivits från den grafiska industriens ledande organisationer, från flera större

grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien. Överbefälhavaren

samt chefen för försvarsstaben ha i särskilda skrivelser framhållit betydelsen

av en professur i ämnet. I åtskilliga av de gjorda framställningarna

betonas önskvärdheten av att professuren med det snaraste kommer till

stånd.

3. Professur i läran om verktygsmaskiner.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år föreslagit en omvandling av

den nuvarande speciallärartjänsten i läran om verktygsmaskiner till en professur

i ämnet samt därvid anfört:

Avdelningen för maskinteknik har i samråd med ett antal tillkallade representanter

för Sveriges mekaniska verkstäders förbund och föreningen verktygsmaskiner

utarbetat förslag till läro- och timplaner, baserade på en föreläsningstid

av 4 timmar per vecka under båda terminerna, samt med hänsyn till de

starka krav, som från industrihåll framförts angående behovet av professuren

ifråga, hemställt, att densamma snarast måtte inrättas samt att särskilt laboratorium

för professuren ifråga skulle anordnas.

Lärarkollegiet vill speciellt framhålla, att den tillverkning av verktygsmaskiner

av hög kvalitet, som sedan lång tid bedrivits inom landet, i synnerligen

hög grad utvecklats och utvidgats under andra världskriget samt med all

sannolikhet kommer att bliva bestående i framtiden och att det med hänsyn

härtill ur landets synpunkt skulle vara av mycket stor betydelse, att en professur

i läran örn verktygsmaskiner snarast bleve inrättad.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Frågan om laboratorielokaler för den nya professuren bearbetas för närvarande

av högskolans byggnadskommitté. En synnerligen ändamålsenlig lösning

synes kunna åstadkommas på så sätt, att laboratoriet ifråga anslutes

till den av de sakkunniga föreslagna utvidgade centralverkstaden för högskolan.

— Av vikt är även att tidpunkten för professurens inrättande icke

sammankopplas med tidpunkten för laboratoriets färdigställande utan att professuren

inrättas tidigare, så att den blivande innehavaren får tillfälle att ingående

deltaga i planerandet och utrustningen av laboratoriet och verkstaden.

Föreningen verktygsmaskiner, till vilken flertalet av Sveriges verktygsmaskinfabriker

äro anslutna, ävensom Sveriges verktygsmaskinaffärers förening

ha i till lärarkollegiet ställda skrivelser kraftigt förordat, att den föreslagna

professuren måtte inrättas. 23 av landets större industriföretag inom det mekaniska

området, såsom bland andra allmänna svenska elektriska aktiebolaget,

aktiebolaget Bolinder-Munktell, aktiebolaget C. E. Johansson, Köpings mekaniska

verkstadsaktiebolag och Wedevågs bruks aktiebolag, ha i gemensam

skrivelse till lärarkollegiet likaså enträget hemställt, att lärarkollegiet måtte

med kraft äska, att en professur i läran om verktygsmaskiner snarast bleve

inrättad.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 32 f., och betänkandet, sid. 227) föreslagit,

att den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn verktygsmaskiner budgetåret

1949/50 skulle omändras till en speciallärartjänst i maskinkonstruktionslära;

i samband varmed undervisningstiden skulle ökas. Enligt sakkunnigförslaget

skulle i ifrågavarande ämne ingå icke endast verktygsmaskiner baserade

på skärande, spånbildande bearbetningsmetoder, utan även på plastiska

deformationsmetoder, varjämte mera invecklade kinematiska konstruktioner,

automatanordningar och dylikt borde behandlas. Härigenom skulle läroämnet

»läran om verktygsmaskiner» utvidgas till en vidare krets av maskiner,

vilket skulle göra namnändringen motiverad.

I remissyttrande över de sakkunnigas betänkande har Sveriges melcaniska

verkstäders förbund bland annat anfört:

Tillverkningen av verktygsmaskiner och verktyg i vårt land befinner sig

sedan flera år tillbaka i en kraftig utveckling såväl kvantitativt som kvalitativt,

och den intager numera en mycket betydelsefull plats inom den svenska

verkstadsindustrien icke blott med hänsyn till tillverkningsobjekt utan

även därigenom att behovet av verktygsmaskiner kan tillgodoses i ej ringa

utsträckning med inhemska maskiner. Såsom ett mål att förverkliga efter

kriget framstår även ökad export av verktygsmaskiner. De krav, som numera

ställas på verkstadsindustriens effektivitet och produktionskapacitet såväl

som på precision i tillverkningen göra det emellertid nödvändigt att kvaliteten

hos verktygsmaskinerna är av högsta klass. Undervisningen och forskningen

på detta område äro också synnerligen väl tillgodosedda inom andra

länder, som äro kända för tillverkning av verktygsmaskiner av hög kvalitet.

Med hänsyn till verktygsmaskinlärans dominerande ställning bör benämningen

»läran örn verktygsmaskiner» bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm

under det att vid Chalmers tekniska högskola ämnet bör benämnas »maskinkonstruktionsliira».

I betraktande av lärans örn verktygsmaskiner stora betydelse samt undervisningens

ökade omfattning och den forskning, som kräves, bör för ämnet

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr

avses en professur. Man skulle då kunna räkna med att som representant

för denna tekniska vetenskapsgren få en lärare med bättre kvalifikationer än

som eljest skulle bliva fallet.

4. Professur i uppvärmnings- och

ventilationsteknik.

Under hänvisning till sakkunnigförslaget har lärarkollegiet i likhet med

föregående år hemställt om inrättande från och med nästa budgetår av en

professur i uppvärmnings- och ventilationsteknik i stället för den nuvarande

speciallärarbefattningen i värme- och ventilationsteknik, därvid kollegiet framhållit,

att högskolan nu disponerar ett nyinrättat laboratorium för ämnet

ifråga samt att från näringslivets sida synnerligen stort intresse visas för och

understöd lämnas till den forskning, som bedrives vid detsamma.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från

och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan anfört (bihang 2, sid. 83 ff.):

Behovet av val utbildade ingenjörer inom området för uppvärmnings- och

ventilationsteknik har blivit allt större, och vad som varit i särskilt hög grad

i ögonen fallande är icke endast bristen på kvalificerade ingenjörer utan även

den anmärkningsvärda bristen på forskare inom området i fråga.

Uppvärmnings- och ventilationsteknikens betydelse inom det nutida samhället

har blivit allt mer framträdande för såväl höjande av den allmänna

hygienen och befrämjandet av folkhälsan som ökning av arbetsprestation,

produktion och kvalitet. Dess betydelse är särskilt stor på grund av de klimatiska

förhållandena. På tekniska anläggningar av ifrågavarande art nedläggas

också numera mycket betydande kostnader. Tillverkningsvärdet å sådana

anläggningar i Sverige har för sista förkrigsåret rört sig örn cirka 80 miljoner

kronor. Härtill kommer, att värmekonsumtionen inom området för hela

denna teknik utgör en mycket stor del av landets totala värmeförbrukning.

Bränslekostnaden för värme och ventilation var före kriget cirka 600 miljoner

kronor per år. Detta fack representerar sålunda i fredstid en omsättning av

nära 700 miljoner kronor om året. Det är därför ur flera synpunkter, ej minst

de ekonomiska, av vikt för vårt land, att denna teknik i möjligaste grad fullkomnas.

Härför erfordras både högre utbildning av tekniker och ett omfattande

forskningsarbete inom detta fack.

Med denna tekniks utveckling från de enklaste värmeanläggningar till fullständig

luftkonditionering, automatisering och rationellt utnyttjande av värmet

har behovet av högskoleutbildade ingenjörer inom detta ämne blivit alltmer

framträdande. Det går ej längre att med tidigare underlag för undervisningen

behärska denna teknik. Från att tidigare endast några få civilingenjörer

ägnade sig åt ifrågavarande fack, har under senare åren en starkt ökad

rekrytering försiggått från högskolan till såväl fabrikanter som entreprenörer

och konsulterande ingenjörer inom värme- och ventilationstekniken, som för

närvarande inom landet torde sysselsätta minst 1 200 fackmän. Av dessa har

dock ännu alltför ringa antal civilingenjörsutbildning. Med det nuvarande

behovet av rationalisering och teknisk utveckling, kommer det att i vårt land

fordras allt flera civilingenjörer med en teknisk utbildning, som är väl tillrättalagd

för uppvärmnings- och ventilationsteknik. Vidare kan man förut
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Marits proposition nr 2,-^4•

sälta, att en bättre tillgång på sådana ingenjörer kommer att befordra en utveckling

i rätt riktning.

Emellertid är det icke blott direkt det värme- och ventilationstekniska facket,

som fordrar härtill utbildade högskoleingenjörer, utan även industrien i

övrigt behöver civilingenjörer med en dylik grundlig utbildning. Inom varje

större industri fordras exempelvis numera särskild ingenjör för handhavande

av uppvärmnings- och ventilationsanordningarna samt vatten- och avloppsanläggningar

m. m. Denne ingenjör har att tillse värmets rationella utnyttjande

och driften av anläggningen, så att genom rätt värmning och ventilation

inom arbetslokaler skapas sådan atmosfär därstädes, att högsta möjliga produktion

och kvalitet ernås. Med en gedigen teknisk utbildning som grund

kan en dylik ingenjör medverka till väsentliga besparingar å bränslekontot

samt till ökning av både produktion och kvalitet liksom till förbättring av arbetsförhållandena.

Det vore till båtnad för industrien, om denna kanske ännu

mer än hittills insåge behovet av dylika ingenjörer. För närvarande finner man

stundom vid även framstående industrier värme- och ventilationsanordningarna

mycket försummade till olägenhet såväl för bränsleförbrukning och produktion

som för arbetsförhållanden och byggnaders bestånd.

På grund av de krav, man enligt det anförda måste ställa på undervisningen

i detta läroämne, är det nödvändigt, att ämnet handhas av en professor, som

även kan ägna tid och krafter åt forskning på området i fråga.

Det räcker ej för denna tekniks vidare utveckling att endast lita på de

framsteg och undersökningsresultat, som göras i andra länder. Denna teknik

måste nämligen naturnödvändigt mer än andra ha sitt nationellt betonade särdrag.

Detta beror på att dess utformning är i hög grad beroende av landets

klimat, bränsletillgångar, nedärvt byggnadssätt samt innevånarnas psyke, allmänna

levnadsstandard och kultur. Grundförutsättningen för rationalisering

och utformning efter ett lands särdrag och behov är därför, att inom landet

skapas egna forskningsmöjligheter i samband med en väl utbildad högre

teknisk undervisning. Vidare har med uppvärmnings- och ventilationstelcnikens

utveckling och därmed sammanhängande nykonstruktioner allt starkare

framkommit behovet av tillgång till laboratorium för opartisk prövning och

fullkomning av dessa konstruktioner.

Statsmakterna ha redan beviljat medel till laboratorielokaler för institutionen

värme- och ventilationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka

tagits i bruk hösten 1943.

På grund av uppvärmnings- och ventilationsteknikens nära samband med

människans fysiologi och denna tekniks förnämsta uppgift att skapa ett för

människan behagligt inneklimat har för forskningsarbetet vid det blivande

laboratoriet planerats ett intimt samarbete med högskolans institutioner för

teknisk hygien samt för byggnadshygien och installationsteknik.

En professur i ifrågavarande läroämne bör först och främst planeras vid den

högskola, där möjligheter till forsknings- och laboratoriearbeten med säkerhet

komma att förefinnas, nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Vid institutionens laboratorium föreligga möjligheter för arbeten i samband

med institutet för folkhälsan, med vilket ett samarbete kan anses önskvärt för

erhållande av åsyftade forskningsresultat. Detta samarbete skulle omöjliggöras

eller åtminstone försvåras, örn professuren förlädes till annan högskola.

Vidare bör professur vara placerad, där ett intimt samarbete kan etableras

med specialinstitutionerna för ängteknik, vattenmotorer och pumpar samt kyltcknik.

Effektivt nyttiggörande av arbete vid institutionen befrämjas dess
Bihang

lill riktningens protokoll 1 saini. Nr 2^lf.

0

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Majlis proposition nr Z.j.j.

utom genom dess närbelägenhet till bland annat byggnadsstyrelsen med dess

värmetekniska avdelning ävensom svenska värme- och sanitetstekniska föreningen,

vars stöd institutionen med säkerhet kan påräkna. Det kan förtjäna

nämnas, att denna förening med styrka hävdat behovet av en professur. Härtill

kommer ett flertal institutioner inom Stockholm, vilkas närhet kan vara

till stor fördel.

I sitt remissyttrande över betänkandet har byggnadsstyrelsen — med instämmande

i de sakkunnigas motivering — förklarat sig livligt tillstyrka

förslaget.

5. Professur i flygplan st atik och

flyplan byggnad.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin föregående år därom gjorda

framställning — hemställt, att den nuvarande speciallärartjänsten i flygplanbyggnad

skulle omvandlas till en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad.

Med hänsyn till flygets snabbt växande betydelse såväl inom försvar

som samfärdsel och till den omständigheten, att svenska flygindustrien nu

mer än någonsin vore för sin utveckling beroende av egna resurser förelåge

ett trängande behov av att professuren snarast inrättades. Endast på så

sätt skulle den för framåtskridandet erforderliga forskningen på området

kunna komma igång och utvecklas.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av denna professur från och med

budgetåret 1947/48, ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 42 f.):

Läroämnet flygplanbyggnad omfattar en allmän översikt över olika konstruktionssystem

för flygplan samt riktlinjer för konstruktiv utformning

av olika flygplandelar, flygplankonstruktionens anpassning för olika ändamål,

instrumental utrustning, konstruktionsmaterial, tillverkningsmetoder

och verkstadsutrustning.

Undervisning meddelas för närvarande endast under 4:e årskursen i form

av 3 föreläsningstimmar per vecka under höstterminen och 6 övningstimmar

per vecka under vårterminen.

Det är tydligt, att den utmätta tiden är alltför knapp för att en ens tillnärmelsevis

fullödig undervisning skall kunna lämnas på ifrågavarande stora

område, i all synnerhet örn den under flygtekniken nu delvis berörda flygplanstatiken

skall ingå. Det torde därför vara nödvändigt att avsevärt utöka

tiden samtidigt som speciallärarbefattningen omvandlas till en professur i

flygplanstatik och flygplanbyggnad.

Undervisningen inom en dylik ny professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad

bör lämpligen ske enligt följande program:

Allmän översikt över olika konstruktionssystem för flygplan. Viktsberäkning.

Hållfasthetsberäkningar för flygplan. Hållfasthetsberäkning av propeller.

Konstruktionslära. Flygplanstyper. Konstruktionsmaterial. Tillverkningsmetoder.

Utrustning och inredning. Beväpning.

LTndervisningen synes böra omfatta 4 föreläsningstimmar och 6 övningstimmar

per vecka under vårterminen i 3:e årskursen samt 2 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen, alternativt under

vårterminen, i 4:e årskursen.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Antagligen kommer i framtiden vidgad undervisning i flygteknisk instrument-

och apparatlära att bli behövlig. I den mån sådan undervisning ej kan

hinna meddelas av professorn i flygplanstatik och flygplanbyggnad, bör på

högskolans framställning undervisning lämpligen meddelas av en adjungerad

lärare under nämnde professors överinseende.

I flera remissyttranden över de sakkunnigas betänkande har framhållits

behovet av att ifrågavarande professur inrättas snarast möjligt.

Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig härför under åberopande

av flygteknikens stora aktuella betydelse.

I samma riktning ha styrelsen för flygtekniska försöksanstalten, svenska

teknologföreningen och Sveriges mekaniska verkstäders förbund uttalat sig,

därvid de även förordat ett omedelbart inrättande av den av de sakkunniga

ifrågasatta befattningen som adjungerad lärare i flygteknisk instrument-

och apparatlära.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha framhållit som ett starkt

önskemål att ifrågavarande professur inrättas senast från och med budgetåret

1945/46 med hänsyn till flygvapnets uppsättning.

6. Professur i elektroteknisk

materiallära.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört

äskande samt under hänvisning till en då hos kollegienämnden av avdelningskollegiet

för elektroteknik gjord framställning — föreslagit inrättande av en

professur i detta ämne med en undervisningsskyldighet omfattande en allmän

kurs örn 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar samt en fortsättningskurs

av samma omfattning. Till stöd härför har anförts, att frambringandet av

nya isolationsmaterial och nya magnetiska material med förut oanade egenskaper

medfört djupgående förändringar i de konstruktiva förutsättningarna

inom så gott som alla grenar av elektrotekniken.

De sakkunniga ha för sin del föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning

i ämnet från och med budgetåret 1949/50.

I betänkandet (bihang 1, sid. 48 f.) anföres härom bland annat följande.

I läroämnet elektrisk materiallära lämnas för närvarande ingen fristående

undervisning, varemot så sker i läroämnet materiallära tillsammans med

andra avdelningar.

Materialiernas för elektrotekniken viktiga egenskaper ha, bland annat

även genom tillkomsten av ett flertal syntetiska produkter, blivit av så

utomordentlig betydelse, att särskild undervisning häri måste lämnas vid

högskolan, och ännu viktigare är säkerligen skapandet i framtiden av en

härd för forskning inom området. Icke blott materialiernas egenskaper i

och för sig böra studeras utan även deras driftsegenskaper (driftfel, åldring

m. m.) samt provnings-, undersöknings- och bearbetningsmetoder.

Det kan i framtiden visa sig bli ett önskemål, att i detta läroämne inrättas

en forskningsprofessur, men man torde tillsvidare böra låta sig nöja

med en speciallärarbcfattning i ämnet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 2.jJh

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande ha telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, statens tekniska forskningsråd,

ingenjör svetenskap sakademien, svenska telcnologföreningen och

studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm förordat en professur i

elektroteknisk materiallära med hänsyn till ämnets stora betydelse för den

elektrotekniska industrien, därvid i en del fall professuren ansetts böra inrättas

omedelbart.

7. Professur i kraftteknisk driftteori.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört

äskande samt under åberopande av en då av avdelningskollegiet för elektroteknik

till kollegienämnden avgiven framställning -—• föreslagit inrättande av

en professur i kraftteknisk driftteori.

Till stöd härför har nämnda avdelningskollegium i sin förberörda framställning

— under erinran om att de sakkunniga framhållit ifrågavarande

ämnesområdes stora betydelse ur teknisk-ekonomisk synpunkt — i huvudsak

anfört:

Detta är ett ämne, där avancerade kurser för vidare utbildning av ingenjörer

äro påkallade av länge kända behov inom vår kraftförsörjning och där

djupgående forskning är av mycket stor nationalekonomisk betydelse. De

senaste årens utveckling har visat, att många av de problem, som anförts

av de sakkunniga, just för vårt lands vidkommande äro i särskilt hög grad

aktuella på grund av de stora överföringsavstånd och den vidsträckta samköming,

som äro utmärkande för vårt lands elektrifiering. Avdelningen kan

icke finna annat än att starka skäl föreligga för ett omedelbart inrättande

av en professur i ämnet. En speciallärarbefattning kan på intet sätt anses

motsvara ämnets omvittnade betydelse och behovet av forskning däri. Avdelningen

föreslår sålunda, att en professur inrättas i kraftteknisk driftteori

med en undervisningsskyldighet omfattande en valfri kurs örn 3 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar per vecka och därjämte avancerade

kurser örn genomsnittligt minst 3 veckotimmar. Denna professur skulle

närmast få karaktären av forskningsprofessur.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning i ämnet

från och med budgetåret 1946/47. Såsom motivering härför har i betänkandet

(bihang 1, sid. 52 f.) anförts:

En hel del frågekomplex, såsom överspänningar, överspänningsskydd, överströmmar,

kortslutningsberäkningar, strömbrytning, felströmmar, jordströmmar,

jordströmskompensering, reläskydd, teorien för stabiliseringsoch

regleringsproblem samt reaktiv effektkompensering äro icke bundna

vid maskiner, apparater och anläggningsdetaljer utan representera eller beröra

egenskaper, som utmärka kraftalstrings- och kraftöverföringssystem.

Dessa frågor ha en stor tekniskt ekonomisk betydelse, och motsvarande

fenomen äro föremål för omfattande vetenskaplig forskning, vilken dock

för vårt lands vidkommande behöver i hög grad intensifieras.

En del av ovan nämnda frågor beröras inom redan befintliga professurer,

men för den av behovet påkallade ingående sammanhållande behandlingen

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

133

och utvecklingen är en särskild lärarbefattning nödvändig. Det är av stor

betydelse, att de blivande ingenjörerna på den elektrotekniska avdelningen

beredas tillfälle till åtnjutande av sådan undervisning, och det är även önskvärt,

att detta område göres till föremål för forskning i högre grad än vad

nu är fallet.

Det måste därför anses som viktigt, att en speciallärarbefattning inrättas,

eventuellt i framtiden omvandlad till forskningsprofessur. Genom inrättande

av en sådan fristående lärarbefattning skulle ifrågavarande viktiga

områden erhålla en central ställning i landet, och de professurer, inom vilka

en del av dessa områden nu periferiskt beröras, skulle därvid genom viss

avlastning bättre kunna tillgodose undervisningen och forskningen inom

sina huvudområden. Undervisningen har ansetts genomsnittligt böra omfatta

3 timmar föreläsningar och 3 timmar övningar per vecka under en

termin. Särskilda föreläsningskurser behandlande aktuella driftsproblem

m. m. skulle ha utomordentligt stor betydelse även för utexaminerade ingenjörer,

vilka under sin studietid icke kommit i tillräcklig kontakt med detta

relativt nya område.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande må här

återgivas följande.

Vattenfallsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Inom ifrågavarande ämnesområde föreligga stora och för landet mycket

viktiga problem outforskade, som tarva lösning inom relativt nära framtid.

Ämnet i fråga måste anses ha blivit en av de väsentliga delarna av den

elektriska anläggnings- och drifttekniken. Den livliga utvecklingen på det

område, som här närmast beröres och den stora betydelse detta område har

och alltmer kommer att få i vårt land, utgör ett synnerligen starkt motjv

för att särskild undervisning meddelas i ämnet. Styrelsen anser emellertid

den föreslagna lösningen, att ämnet först längre fram upptages i studieplanen

och ännu senare ombildas till professur, vara mindre välbetänkt.

Ämnet borde såsom huvuddel ingå i professuren i elektrisk anläggningsteknik

vid båda högskolorna, medan andra, mera tillämpningsbetonade delar

av detta ämnesområde utan olägenhet kunna avskiljas för att handhavas

av adjungerade lärare. För tekniska högskolan i Stockholm synes ett lämpligt

tillfälle för övergång till denna ordning erbjuda sig, när den nuvarande

innehavaren av professuren i elektrisk anläggningsteknik inom kort inträder

i pensionsåldern. Det bitr beaktas, att förslaget till det nya ämnet kraftteknisk

driftteori, som emanerat från svenska elektroingenjörsföreningens

permanenta högskolekommitté, framkom redan för några år sedan, då man

ansåg sig kunna hoppas på förverkligande av förslaget långt före här nämnda

tillfälle.

Liknande synpunkt har anförts av kommerskollegium.

Järnvägsstyrelsen har funnit tungt vägande skäl tala för en professur i

ämnet. Ämbetsverket har anfört:

Landets absoluta beroende av en säker distribution och utnyttjning av

den elektriska energien kräver, att metoderna härför oavlåtligen studeras

och utvecklas. Utvecklingen mot en mycket långt driven kraftöverföring

med exceptionellt höga spänningar är också ägnad att giva ifrågavarande

fackområde ökad betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,34

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

För inrättandet av en professur i förevarande ämne ha vidare uttalat sig

statens tekniska forskningsråd, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknolog

för ellingen, studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm samt — i gemensamt

yttrande — styrelsen för svenska elektricitetsverksfö-reningen och

svenska vattenkraftföreningen. Till stöd härför har i sistnämnda yttrande anförts

bland annat följande.

Medan tidigare kraftbehoven dels voro mindre än vad de nu äro och

framför allt än vad de komma att bli, dels i stort sett kunde täckas från

kraftkällor på icke alltför stora avstånd från konsumtionsorterna, har

kraftbehovens ökning så småningom nödvändiggjort en betydande överföring

av kraft från landets nordligare till dess mellersta och södra delar.

På dessa fj ärrö verf öringssy stein med mycket höga spänningar måste ställas

höga fordringar i driftsäkerhetshänseende, enär ett avbrott i överföringen

skulle kunna medföra högst allvarliga störningar inom de kraftkonsumerande

områdena. Ökade anspråk på driftsäkerhet ställas emellertid även på lokalnäten

i samma mån som abonnenterna, det må vara industrier, affärer,

yrken eller bostäder, utnyttja den elektriska energin i stadigt ökad utsträckning

och för nya behov och därigenom bli alltmer beroende av en ostörd

drift.

Drift- och överföringsfrågorna inom den elektriska kraftförsörjningen

representera också områden, som i stor utsträckning alltjämt äro outforskade,

och där samtidigt stora omdaningar kunna bli aktuella. Frågan huruvida

det 50-periodiga trefassystemet skall kunna erbjuda betryggande stabilitet

vid ytterligare ökning av de överförda kraftbeloppen och överföringsavstånden

eller örn övergång till högspänd likströmsöverföring skall bli nödvändig,

står på dagordningen. Åtgärder ha redan vidtagits från kraftförsörjningshåll

för att utreda och verkställa försök i stor skala beträffande dessa

problem. Vare sig utvecklingen kommer att gå i denna riktning eller om de

framtida kraftöverföringarna skola ske med växelström för ännu högre spänningar

än tidigare kommer behov av djupgående analys och forskning på

driftområdet att inställa sig. Likaså blir det nödvändigt att skapa tillräckliga

och effektiva utbildningsmöjligheter på dessa områden för att de vunna

resultaten skola kunna bibringas dem som skola handha de nya anläggningarna

och deras fortsatta utveckling.

8. Professur i pappersteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt därom föregående år framförda

äskande — föreslagit en förändring av den nuvarande speciallärarbefattningen

i pappersteknik till professur i ämnet, därvid kollegiet anfört, att

det nya träforskningsinstitutet nu trätt i verksamhet och inredningen av dess

lokaler påginge, för vilket ändamål institutet även förskotterat medel.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande professur från

och med budgetåret 1947/48, ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 82):

I detta läroämne finnes sedan åtskilliga år tillbaka en speciallärarbefattning

inrättad med en undervisningstid av 2 timmar föreläsningar och 2 timmar

övningar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen. Läroämnet är

valfritt.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Detta läroämne representerar en stor och för vårt land synnerligen viktig

industri, och det måste anses såsom en brist, att ämnet icke är företrätt

av en professur. Det torde icke finnas något land med råämnestillgångar

och industrier motsvarande våra, som icke så klart insett betydelsen av

utvecklingen på ifrågavarande område, att åtminstone en professur inrättats.

Inom den utredning, som år 1940 tillsattes för behandling av frågorna

örn bland annat skogsproduktforskningen, har med skärpa framhållits nödvändigheten

av intensifierad forskning på området samt inrättande av stora,

tidsenliga forskningslaboratorier. Behovet av en professur är uppenbart.

På grund av vad ovan framförts föreslås, att speciallärarbefattningen i

pappersteknik utbytes mot en forskningsprofessur i ämnet.

Det är icke nödvändigt eller önskligt, att denna professur på det ordinarie

undervisningsschemat upptager så lång tid som annars är övligt för

en vanlig professur. Vikten skall läggas därpå, att ämnets utveckling säkras

genom professuren och därtill anknutet laboratorium samt att möjligheter

till vissa valfria studier förefinnas i 4:e årskursen, förslagsvis 3 timmar föreläsningar

och 4 timmar övningar per vecka under höstterminen.

I remissyttrandena över sakkunnigförslaget har svenska pappers- och

cellulosaingenjörsföreningen uttalat, att ett viktigt led i förbättringen av

utbildningen av ingenjörer för pappers- och cellulosaindustrien vore inrättandet

av ifrågavarande professur. Emellertid borde denna komma till

stånd redan med ingången av budgetåret 1945/46, enär svenska träforskningsinstitutet

snarast behövde dylik arbetskraft och bristen på pappersingenjörer

accentuerats på grund av tillfälliga orsaker.

9. Ändring av professuren i vägbyggnad och

kommunikationsteknik till en professur

i kommunikationsteknik.

Lärarkollegiet har — med hänvisning till sakkunnigförslaget och under

åberopande av en av avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad till lärarkollegiet

ingiven framställning — hemställt örn en uppdelning av professuren

i vägbyggnad och kommunikationsteknik i en professur i kommunikationsteknik

och en speciallärarbefattning i vägbyggnad. Lärarkollegiet har därvid

framhållit, att den befintliga professuren för närvarande vore vakant samt

uppehölles av två vikarier, en i vägbyggnad och en i kommunikationsteknik

samt att det skulle vara av stor betydelse för högskolan, att en uppdelning av

ämnet snarast bleve -beslutad.

Avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad har härutinnan anfört följande.

Till professuren skulle härvid höra studiet av kommunikationsmedlens ekonomi

och samordnande till bästa möjliga totalresultat. Dessutom skulle dit

höra frågor, som ligga på gränsen till stadsplanerandet såsom hamnplaners

och bangårdars planering och anslutning till omgivande bebyggelse. Avdelningskollegiet

väg- och vattenbyggnad har funnit, att i detta ämne intimt

förenas teknik och en samhällsekonomi, som är ingripande i och bestämman
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Majus proposition nr 844-

de för den kommande utvecklingen. Ämnet är därför kanske bättre än något

annat ägnat att giva den blivande ingenjören begrepp örn hans arbetes ställning

i dess sammanhang samt om vikten och betydelsen av att förena tekniska

och ekonomiska synpunkter. I denna stora problemställning är ämnet

vägbyggnad endast en detalj. Denna detaljs tekniska synpunkter och metoder

behandlas i viss mån redan i andra ämnen inom avdelningen, varför deras

vidareförande inom vägbyggandet icke har den dominerande betydelse för utbildningen

inom avdelningen som kommunikationsteknikens problem hava. Då

man tillsvidare icke kan förvänta ämnets delning på tvenne professurer, har

därför vägbyggandet föreslagits vara speciallärarbefattning.

Vid uppdelningen av ämnet har förutsatts att järnvägarnas planläggning

och drift skall tillhöra professuren medan deras byggande och banvallens underhåll

faller inom ämnet vägbyggnad.

De sakkunniga ha förordat en sådan uppdelning av professuren från och

med budgetåret 1945/46 (bihang 1 sid. 67).

I remissyttrande över de sakkunnigas förslag har järnvägsstyrelsen framhållit

såsom ett starkt önskemål från statens järnvägars sida, att bästa möjliga

undervisning meddelas i här berörda ämnen.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har uttalat sin tillfredsställelse med en

professur i kommunikationsteknik, därvid styrelsen anfört att örn i ämneskombinationen

kommunikationsteknik-vägbyggnad blott en professur inrättas,

professuren otvivelaktigt borde avse förstnämnda ämne och vägbvggnad

göras till speciallärares ämne.

10. Professur i livsmedelskemi.

Lärarkollegiet har — i anslutning till ett av 1940 års sakkunniga framlagt

förslag och av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande gjorda uttalanden i betänkande den 12 februari 1945 med förslag

till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande (stat. off. utr. 1945: 6) —

föreslagit en omvandling av den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi

och livsmedelskemi vid högskolan till en forskningsprofessur i livsmedelskemi

och en speciallärartjänst i vattenkemi. Kollegiet har därvid erinrat, att

sistnämnda utredning sammanfattat sina synpunkter på förevarande spörsmål

i en till betänkandet fogad promemoria, vilken överlämnats till högskolan

med anhållan, att högskolemyndigheterna ville ta hänsyn till de däri framförda

synpunkterna och förslagen och vid lämplig tidpunkt i anslutning därtill

hos Kungl. Majit göra erforderliga äskanden, samt att kollegiet i särskild

framställning hemställt örn anslag till nya lokaler för institutionen för livsmedelskemi

redan från och med nästa budgetår eller tidigare än byggnadskommittén

i sitt byggnadsprogram avsett.

1940 års sakkunniga, som — förutom en professur i teknisk biokemi vid

senare tidpunkt — föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från och

med budgetåret 1946/47, varvid nuvarande speciallärarbefattning i vattenkemi

skulle bortfalla, ha bland annat anfört (bihang 1, sid. 82):

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr JU
Det

har inom avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi upprepade

gånger framhållits såsom önskvärt, att en professur i livsmedelskemi inrättades.

Tekniska högskolan i Stockholm torde vara den enda högskola i landet,

där för närvarande över huvud taget undervisning i livsmedelskemi lämnas.

Ämnet intager dock för närvarande en mycket anspråkslös ställning vid högskolan.

Ämnet skulle som hitintills vara valfritt och förläggas till 4:e årskursen. På

sådant sätt skulle ett synnerligen värdefullt tillskott av fackmän på detta för

landet så viktiga område kunna erhållas.

Det har diskuterats, huruvida en professur i livsmedelskemi skulle inrättas

eller örn en något utökad speciallärarbefattning skulle anses tillräcklig. Med

hänsyn till det starka behovet av ett kontinuerligt forskningsarbete på detta

mycket viktiga område förordas inrättande av en forskningsprofessur.

Området för innehavarens undervisning skulle bli allmän livsmedelskemi,

innefattande översikt av näringsämnena samt de viktigaste livsmedlens kemi,

normer för bedömande av livsmedel, konserveringsämnen, fordringar på emballage

och redskap för livsmedel samt teknisk livsmedelskemi, innefattande socker-,

stärkelse-, kvarn-, bageri-, konserv-, fett-, mejeri-, kakao-, frukt- och

mineralvattenindustri. Vidare borde behandlas dricksvatten samt avloppsvatten

från samhällen.

Från avdelningen för kemi och kemisk teknologi har framhållits, att en speciallärarbefattning

borde inrättas i »vattenkemi» särskilt för behandling av

matarvatten och fabrikationsvatten. Om en forskningsprofessur i livsmedelskemi

inrättas i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi

och livsmedelskemi, vilket här föreslås, torde dock inom ramen för denna professur

utan olägenhet kunna förutom dricksvatten behandlas matarvatten och

fabrikationsvatten samt avloppsvatten, eventuellt av en adjungerad lärare.

Även de studerande inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad borde

beredas tillfälle att åtnjuta undervisning i vattenkemi.

Forskningsprofessuren i livsmedelskemi skulle således uppdelas på två läroämnen,

livsmedelskemi samt vattenkemi, och omfatta en begränsad undervisningsskyldighet,

avseende 3 timmar föreläsningar och 4 timmar övningar

per vecka under höstterminen i livsmedelskemi samt 1 timme föreläsningar

och 2 timmar övningar per vecka under vårterminen.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapiiga forskningens ordnande har

i förberörda promemoria bland annat anfört (bihang sid. 130 f.):

Utredningen vill kraftigt understryka behovet av dessa båda professurer,

då det är uppenbart, att den allmänt påklagade bristen på tekniskt kunniga

driftsmän och forskare på detta område väsentligen beror på bristen på högre

teknisk undervisning inom livsmedelsområdet. Om ovannämnda två professurer

inrättades, skulle detta innebära ett viktigt steg till förbättrande av

läget.

Beträffande läroplaner får utredningen hänvisa till ovannämnda betänkande

rörande den högre tekniska undervisningen.

Forskningsarbetet inom institutionerna skulle i främsta rummet vara av

grundläggande natur. Erfarenheten lär emellertid, att på detta område är det

mycket svårt att sätta en bestämd gräns mellan grund- oell målforskning.

Därför torde forskningsarbetet ej sällan böra föras in på tillämpningens område

och institutionernas utrustning böra anpassas därefter.

Professorerna skola lia att fritt välja de problem, som de vilja upptaga till

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lobelia

nell ing. För att de vunna resultaten på snabbaste sätt skola komma till

gagn, kräves ett gott samarbete med produktionens utövare och även med representanter

för konsumtionen. Det torde böra ankomma på vederbörande

professor att själv söka kontakt med de män inom näringslivet, som bäst

lämpa sig att samarbeta med för olika forskningsuppgifter. Genom dem böra

också de penningmedel kunna anskaffas, som behövas för att föra forskningen

fram från det grundläggande stadiet till det, då näringslivet kan taga vid.

Uppslag kunna också komma från näringslivet och institutionerna böra

vara berättigade att mot ersättning enligt vid högskolan gängse grunder mottaga

uppdrag utifrån. Fördelningen av utgifterna skulle på sådant sätt komma

att följa den av utredningen i övrigt tillämpade principen, att staten bekostar

grundforskningen och näringslivet målforskningen.

11. Professur i metallhyttkonst.

Lärarkollegiet har — under åberopande av en av avdelningskollegiet för

bergskunskap till lärarkollegiet ingiven framställning — hemställt om en förändring

av den nuvarande speciallärarbefattningen i metallhyttkonst till en

professur i ämnet, med bibehållande av en nu befintlig speciallärartjänst i

lättmetall- och legeringsteknik, därvid kollegiet uttalat, att liknande lärostolar

inrättats vid ett flertal högre tekniska läroanstalter i utlandet och att det vore

nödvändigt att motsvarande undervisning lämnades vid högskolan för att

svenska tekniker skulle bliva i stånd att följa utvecklingen på området.

De sakkunniga (bihang 1, sid. 91) ha förordat en professur i metallhyttkonst

från och med budgetåret 1946/47 avsedd att ersätta båda de förenämnda

speciallärarbefattningarna.

Avdelningskollegiet för bergsvetenskap har i sin förberörda framställning

uttalat, att det syntes omöjligt att uppbringa en person, som tillfredsställande

behärskade båda de ifrågavarande från varandra vitt skilda ämnesområdena.

I remissyttranden över de sakkunnigas betänkande ha jernkontoret och

styrelsen för metallograjiska institutet i huvudsak anfört:

Även om lättmetall- och legeringstekniken, inom vilket område undervisningen

och forskningen är av stor betydelse, inrymmes i professuren för metallhyttkonst,

löser man emellertid ej tillfredsställande frågan örn forskningen

på detta område. Det torde nämligen bliva svårt att till professor i metallhyttkonst

få en person, som samtidigt tillfredsställande behärskar legeringstekniken.

Det torde därför vara lämpligast att även i fortsättningen undervisningen

i lättmetall- och legeringsteknik lämnas av en speciallärare och att

ämnet får en sådan ställning, att examensarbeten kunna utföras i detsamma

och forskning kan bedrivas, eventuellt i samarbete med metallografiska institutet.

Professuren i metallhyttkonst bör omfatta framställning av metaller och

även ferrolegeringar, och den måste oundgängligen omfatta samtliga framställningsmetoder,

således även de elektrotermiska och de elektrolytiska förfarandena.

Dessa förfaranden torde komma att behandlas även inom den

tekniska elektrokemin, i vilket ämne de sakkunniga föreslå upprättandet av

en forskningsprofessur. Det torde bli svårt att hindra dubblering av föreläs
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

ningarna i delar av dessa ämnen och därvid speciellt av de delar, som lia intresse

för bergsmännen. Teknisk elektrokemi bör därför bli ett frivilligt ämne

för Bm men bortfalla såsom valfritt. Avdelning K synes å andra sidan böra

få möjlighet att läsa metallhyttkonst som valfritt läroämne.

I samma riktning har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig.

12. Personlig professur i kylteknik.

I skrivelse den 13 juni 1945 har aktiebolaget Elektrolux hemställt om inrättande

av en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm för nuvarande specialläraren i ämnet vid högskolan professorn

Sigurd Mattias (Matts) Bäckström, på villkor att bolaget betalar skillnaden

mellan det arvode Bäckström åtnjuter med nuvarande undervisningsskyldighet

i egenskap av speciallärare — för närvarande 5 900 kronor —

och den lön han skulle erhålla i egenskap av innehavare av professur vid

högskolan, ävensom att bolaget sörjer för Bäckströms pensionering.

Högskolans lärarkollegium har i anslagsäskandena för nästa budgetår —

med tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt om inrättandet av den

sålunda ifrågasatta personliga professuren, därvid kollegiet bland annat

anfört:

Den med speciallärarbefattningen i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten

omfattar i kylteknik 2 timmar föreläsningar och 2 timmar

övningar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen för avdelningen

för maskinteknik ävensom i mekanisk värmeteori 4 timmar föreläsningar

och 1 timme övning per vecka under vårterminen av 2:a årskursen för

avdelningen för maskinteknik samt för avdelningen för flygteknik och

skeppsteknik.

Någon ökning av undervisningstiden behöver för närvarande ej ske.

För kyltekniken är det av största vikt, att möjligheterna till forskning

vid högskolan underlättas samt att utbildningen av laboratorer och forskningsingenjörer

för industrien förbättras, särskilt som kyltekniken under

de senare åren kommit att få starkt ökad betydelse som hjälpmedel för

livsmedels- och konservindustrien.

Beträffande professor Bäckströms kvalifikationer får lärarkollegiet anföra,

att Bäckström under de senaste årtiondena intagit en ledande ställning

såväl vetenskapligt som praktiskt inom vårt lands kylteknik. Hans

omfattande författarskap, som präglas av vetenskaplig grundlighet och

originalitet, har förskaffat honom internationell uppmärksamhet och ett

flertal utmärkelser (ingeniörsvetenskapsakademiens guldmedalj 1921, professors

namn 1938, hedersgåva från svenska kyltekniska föreningen 1914,

polhemsbelöning 1945), varjämte hans arbeten lia verkat i hög grad inspirerande

såväl på ingenjörskolleger som på teknologer. För den föreslagna

befattningen finnes i vårt land tvivelsutan ingen, som kan nämnas bredvid

Bäckström med hänsyn till vetenskaplig skicklighet, egna stora insatser

och mångsidig praktisk erfarenhet. Det ligger därför i högsta grad i högskolans

intresse att fastare knyta professor Bäckströms skicklighet och

initiativkraft till högskolan och dess lärarkollegium och samtidigt giva

honom den självständiga ställning, som hans kompetens till fullo motiverar.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I häröver den 22 september 1945 avgivet utlåtande har statskontoret

förklarat sig icke kunna förorda ett accepterande av aktiebolaget Elektrolux’

erbjudande på angivna villkor. Härvid har ämbetsverket i huvudsak

anfört:

Enligt det av aktiebolaget Elektrolux gjorda erbjudandet skulle pension

av statsmedel icke utgå till innehavaren av professuren i kylteknik. Detta

innebär för statsverket en ekonomisk fördel i förhållande till övriga personliga

professurer. Något bemyndigande från riksdagens sida för en tilllämpning

av tjänste- och familjepensionsreglementena skulle således i detta

fall icke erfordras. Av olika skäl synes emellertid en dylik anordning icke

helt tillfredsställande. Fullmakten för vederbörande skulle således få en

annan innebörd än för andra professorer. Oklarhet skulle också vid en

sådan lösning förefinnas beträffande möjligheterna till sjukpensionering.

Även beträffande undervisningsskyldigheten föreligger avvikelse från

tidigare fall, då personliga professurer inrättats. Enligt de uppställda villkoren

för bolagets erbjudande skulle nämligen undervisningsskyldigheten

vara av samma omfattning som för närvarande, d. v. s. i genomsnitt 3 timmar

föreläsningar och 1 Vå timme övningar per vecka, eller således icke

obetydligt längre än för övriga personliga professurer, vilka skola hålla

20 föreläsningar och 20 övningar årligen. Emellertid må beaktas, att sistnämnda

professurer representera ämnesområden, vilka tidigare icke haft

någon särskild företrädare, medan Elektrolux’ erbjudande avser tillskott

till arvodet för en nu befintlig speciallärare. I tidigare fall har således en

bestämd undervisningsskyldighet fastställts, oaktat samtliga kostnader för

befattningshavarens avlönande bestridas av vederbörande bolag. Genom

ett accepterande av det föreliggande förslaget skulle statsmakterna allt

framgent bindas vid nu gällande organisation, och sådana omläggningar

och rationaliseringar av undervisningen, som beröra ämnet kylteknik,

omöjliggöras utan medgivande från bolagets sida. En betydande olägenhet

skulle även uppstå vid sjukledighet för professorn. Någon minskning av

den del av hans avlöningsförmåner, som motsvarar speciallärararvodet,

skulle på de föreslagna villkoren icke kunna ske. Statsverket skulle härigenom

— i motsats till vad som gäller beträffande övriga speciallärarbefattningar

— få vidkännas dubbla kostnader för upprätthållande av undervisningen

i kylteknik, medan bolagets andel av professorslönen skulle minskas

med sjukledighetsavdraget.

De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha framhållit, att

det nuvarande kyltekniska laboratoriet vore i behov av större utrymme

och bättre utrustning. Det är uppenbart, att inrättandet av en professur

i kylteknik kommer att medföra helt andra och större krav i nyssnämnda

hänseenden än som skulle uppställas, därest ämnet företrädes av en speciallärare.

Någon utredning härom föreligger icke, men att så skulle bliva

fallet har bekräftats av den föreslagna innehavaren av förevarande professur.

Motsvarande kostnader vid tidigare inrättade personliga professurer

falla i ytterst liten utsträckning på statsverket. Beträffande den vid Chalmers

tekniska högskola från och med budgetåret 1945/46 inrättade personliga

professuren i oljekemi har exempelvis förutsatts, att övningar och

laborationer huvudsakligen komma att försiggå i vederbörande bolags

laboratorier.

I anledning av vad statskontoret anfört har högskolans lärarkollegium

och styrelse — efter remiss — ånyo utlåtit sig i ärendet.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Lärarkollegiet har därvid — med förmälan att Svenska turbinfabriks

aktiebolaget Ljungström i skrivelse till högskolan den 29 januari 1946 utfäst

sig att för den ifrågavarande professurens inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna

med ett engångsanslag av 10 000 kronor och med ett

årligt belopp av 2 000 kronor intill dess Bäckström uppnått pensionsåldern

— bland annat anfört:

Lärarkollegiet vill först ånyo understryka, att det med hänsyn till professor

Bäckströms framstående vetenskapliga kvalifikationer i högsta grad

ligger i högskolans intresse att fastare knyta hans skicklighet och initiativ - kraft till högskolan och dess lärarkollegium. Utom den värdefulla förstärkning

av lärarkollegiet inom ett betydelsefullt men hittills i kollegiet orepresenterat

område, som uppnås genom inrättande av den personliga professuren,

är det ytterligare flera viktiga fördelar, som äro förbundna därmed.

Professor Bäckström är för närvarande anställd hos aktiebolaget Elektiolux

och upprätthåller vid sidan därav speciallärarbefattningen i kylteknik

sorn en bisyssla, vilket högskolan i och för sig värdesätter högt. Med hänsyn

till den oerhört ökade betydelsen av detta forsknings- och undervisningsområde,

som redan 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

framhållit, framstår det emellertid som en betydande vinst, örn

professor Bäckström genom inrättande av den personliga professuren och

antagande av aktiebolaget Elektrolux’ erbjudande i högre grad fngöres

för tjänst vid högskolan.

Vidare är att märka, att ämnet kylteknik under innevarande budgetar

utökats med undervisning i mekanisk värmeteori, att detta ämne är av

grundläggande betydelse för ett flertal tillämpade vetenskapsgrenar, att

professor Bäckström även inom detta område är en av våra främsta kapaciteter,

att hans åtagande att tills vidare upprätthålla denna utökade och

arbetskrävande undervisning därför är av största värde och att ett säkerställande

av detta arrangemang för den närmaste framtiden är ett viktigt

intresse för högskolan. Man kan icke bortse fran möjligheten att professor

Bäckström, örn högskolan underlåter att giva honom den ställning, som

hans skicklighet och även hans ämnesområdes betydelse motiverar, kail

komma att acceptera andra erbjudanden och välja andra arbetsuppgifter.

Högskolestyrelsen har uttalat, att styrelsen i anledning av de av statskontoret

framförda anmärkningarna upptagit nya förhandlingar med aktiebolaget

Elektrolux, varefter bolaget i en skriftlig utfästelse till styrelsen

av den 11 februari 1946 givit sådana utfästelser, att någon tvekan icke

längre syntes kunna råda om att den personliga professuren för Bäckström

borde komma till stånd, särskilt nied hänsyn till den förberörda av Svenska

turbinfabriksaktiebolaget Ljungström lämnade förbindelsen att bidraga till

laboratoriekostnaderna med betydande belopp.

Ilen förenämnda av aktiebolaget Elektrolux avgivna utfästelsen, vilken

i ärendet företetts, är av följande innehåll:

Därest Bäckström från och med den 1 juli 1946 skulle utnämnas till

innehavare av ifrågavarande professur, förbinder sig bolaget att — oavsett

den undervisningsskyldighet Kungl. Maj:t kail komma att ålägga Bäckström

— dels bekosta den lön, sorn enligt vid värjo tidpunkt gällande

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts ''proposition nr m
-

avlöningsreglementen skulle ha tillkommit Bäckström i egenskap av professor

vid högskolan, med avdrag för vad Bäckström med den honom av

Kungl. Majit ålagda undervisningsskyldigheten skulle ha ägt uppbära,

därest han fortfarande varit speciallärare vid högskolan, dels under den

tid Bäckström innehar den personliga professuren bidraga till kostnaderna

för institutionen för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor, dels

genom försäkring i Svenska-Personal-Pensionskassan svara för Bäckströms

tjänste- och familjepensionering. Sistnämnda åtagande gäller under samtliga

i 8 § 2 mom. första stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avsedda

förutsättningar.

Som villkor för ovannämnda åtagande gäller, att Bäckström i den omfattning

hans undervisningsskyldighet det medgiver, må bibehålla sin anställning

hos bolaget.

Å denna utfästelse finnes tecknad en av Bäckström avgiven förklaring,

att han är villig att under angivna förutsättningar mottaga ifrågavarande

professur.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt inrättandet av samtliga de av kollegiet föreslagna

professurerna och därvid särskilt framhållit önskvärdheten av — förutom

den förenämnda personliga professuren i kylteknik — professurer i

följande ämnen, nämligen tillämpad matematik I, läran örn verktygsmaskiner,

uppvärmnings- och ventilationsteknik, pappersteknik, kommunikationsteknik,

livsmedelskemi samt metallhyttkonst.

I anslutning till sin i remissyttrande över sakkunnigförslaget intagna ståndpunkt

i fråga örn professorernas löneställning har lärarkollegiet

i anslagsäskandena hemställt, att ifrågavarande befattningshavare måtte

inplaceras i lönegraden A 34, varjämte kollegiet framhållit angelägenheten

av en förbättring av arvodena för professorsvikarier.

Högskolestyrelsen har uttalat, att styrelsen utan att vilja ånyo upptaga

frågan örn professorernas placering å A- eller C-stat till diskussion funnit

det vara ett starkt önskemål att professorernas löneställning förbättrades.

I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att lärarkollegiet — med

tillstyrkan av högskolestyrelsen — för nästa budgetår hemställt, örn anvisande

av ett förslagsanslag å 8 000 kronor till ersättningar för besvarande

av remisser. Härvid har lärarkollegiet i huvudsak anfört:

I anslutning till de sakkunnigas förslag om viss ersättning till högskolans

lärare för besvarande av remisser i tull- och patentärenden, tillåter sig kollegiet

föreslå, att ersättning för besvarande av tullremdss efter kollegienämndens

prövning får utgå med lägst 50, högst 100 kronor för varje remiss samt för

patentremiss med 300 kronor.

B. Speciallärare.

Med avseende å speciallärarnas arvoden har lärarkollegiet i

huvudsak anfört följande.

De av de sakkunniga föreslagna normerna (betänkande sid. 392) för beräkning

av arvoden åt speciallärare och adjungerade lärare äro enligt lärarkolle
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr

giets mening värdefulla därigenom att de skapa enhetliga grunder för löneberäkningen.

Däremot innebära de i många fall icke någon löneändring, vilket

medför att många speciallärare i realiteten komma att få sin ersättning relativt

sett sänkt, eftersom densamma utgår såsom ett fast arvode utan rörligt

tillägg eller kristillägg. Ej heller ha de sakkunniga föreslagit någon lösning

av frågorna om pension, fri läkarvård, förmåner vid sjukledighet etc., något

som varit i hög grad önskvärt. — Som följd av att lärarens arbete i ett ämne

vid ökat antal undervisningstimmar enligt vad erfarenheten visat växer i

hastigare takt än den sammanlagda undervisningstiden, hemställde lärarkollegiet

i föregående års äskande, att mom. 6 sid. 392 i sakkunnigförslaget skulle

givas följande formulering:

»en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande och på kursens

omfattning. Denna del utgår med (5 + t) kronor per studerande, där

’t’ är lika med totala antalet veckotimmar för ämnet i timplanen (summan

för föreläsningar och övningar under ht och vt)».

Lärarkollegiet tillåter sig hänvisa till detta äskande. Vidare hemställer lärarkollegiet,

att i sådant fall, då det nu utgående arvodet i en speciallärarbefattning

skulle visa sig vara högre än det som beräknas enligt av de sakkunniga

föreslagna normer, det nu tillämpade arvodet måtte bibehållas.

Sakkunnigförslaget innebär, att per föreläsningstimme en ersättning av 40

kronor skulle utgå och att per av läraren använd övningstimme 20 kronor

skulle utgå. Med hänsyn till vissa diskussioner i ämnet, som våren 1945 förts

med vederbörande inom ecklesiastikdepartementet, ha emellertid samtliga

speciallärares arvoden beräknats baserade på beloppen 35 kronor respektive

17 kronor 50 öre.

Högskolestyrelsen har uttalat, att frågan om en reglering av speciallärarnas

arvoden enligt dess mening icke längre kunde skjutas åt sidan samt förordat

arvoden för ifrågavarande befattningshavare från och med nästa budgetår

enligt de grunder, som föreslagits av de sakkunniga.

Med avseende å speciallärarbefattningarna har lärarkollegiet vidare för

nästa budgetår framlagt följande förslag, innebärande nyinrättande eller omreglering

av sammanlagt sexton dylika befattningar vid högskolan. 1

1. Speciallärarbefattn ingar i teknisk hygien

och i allmän hygien.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt äskande föregående år —

föreslagit en uppdelning av den nuvarande speciallärarbefattningen i teknisk

hygien på en befattning i teknisk och en i allmän hygien. Till stöd härför har

kollegiet anfört i huvudsak följande.

Tidigare har undervisningen i teknisk hygien varit obligatorisk inom avdelningen

för maskinteknik samt frivillig inom ett antal övriga avdelningar.

Arvodet har uppgått till 1 500 kronor.

Härjämte har en tillfällig frivillig kurs i allmän hygien årligen anordnats

för en årlig kostnad av 300 kronor.

Från och med budgetåret 1943/44 har speciallärarbefattningen i teknisk

hygien varit vakant och undervisningen uppehållits av två vikarier, den ena

i teknisk hygien och den andra i allmän hygien. Erfarenheten har härvid

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Marits proposition nr 244-

visat, att denna uppdelning varit synnerligen lycklig, då först härigenom

fullt kompetenta lärarkrafter kunnat erhållas vid de båda i avsevärd grad

skilda läroämnena.

I samband med högskolans remissbehandling av sakkunnigbetänkandet

infordrades yttranden från de båda vikarierna, professor Sven Forssman

i teknisk hygien och med. lic. Ragnar Spaak i allmän hygien, vilka båda

föreslogo, att undervisningen borde utökas till minst 44 föreläsningstimmar

i stället för en ökning till 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Lärarkollegiet

vill för sin del understryka den stora betydelsen av att fullgod undervisning

blir meddelad i de båda ämnena, speciellt som erfarenheten har

visat, att civilingenjörer i allmänhet stå alldeles främmande för med yrkeshygien

sammanhängande frågor. Ävenså vill lärarkollegiet understryka

vikten av att två skilda speciallärarbefattningar bliva inrättade, då härigenom

specialister inom vardera ämnet lättare kunna erhållas. Med hänsyn

till nödvändigheten av att undervisningstiden begränsas, anser sig lärarkollegiet

för närvarande icke kunna ansluta sig till att den sammanlagda undervisningstiden

utökas utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Arvodet för speciallärarbefattningen i allmän hygien beräknas på följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................ kronor 400

föreläsningar, 12 timmar ä 35 kronor.................... » 420

antal studerande, 65 å 5 kronor ........................ » 325

kronor 1 145.

Arvodet för speciallärarbefattningen i teknisk hygien beräknas på följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden.......................... kronor 400

föreläsningar, 16 timmar ä 35 kronor.................... » 560

övningar, 2X7 timmar å kronor 17: 50.................. » 245

antal studerande, 65 å 5 kronor......................... » 325

kronor 1 530.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid.

36 f.):

Den nuvarande undervisningen omfattar 1 timmes föreläsning per vecka

under såväl höst- som vårtermin. Det torde vara lämpligt att koncentrera

undervisningen till endast en termin samt att sammanlagt åtminstone 8

timmar övningar (motsvarande i genomsnitt 0,5 timme per vecka) reserverades

för besök vid lämpliga anläggningar samt för demonstration av samlingar

eller dylikt. Särskilt utrymme för institutionen är förutsett i den nya

byggnaden vid Drottning Kristinas väg.

Nuvarande undervisning i allmän hygien brukar anordnas som tillfällig,

frivillig kurs med 1 timmes föreläsning per vecka under en termin, och denna

undervisning brukar anförtros åt läraren i teknisk hygien mot särskilt

arvode. Åtgärder för inrättande av särskild speciallärarbefattning i allmän

hygien anses icke vara erforderliga, utan ämnet bör inarbetas i teknisk

hygien.

Det med befattningen förenade arvodet har av de sakkunniga upptagits

med 1 900 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I remissyttrande över sakkunnigförslaget har svenska teknologföreningen

uttalat, att läroämnet teknisk hygien borde uppdelas så, att den rent medicinska

sidan överfördes till ämnet allmän hygien, vari undervisningen

borde meddelas av läkare, under det att undervisningen i övrigt borde

handhavas av speciallärare med ingenjörsutbildning.

2. Speciallärarbefattning i vatten- och

värmekraftteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt föregående år därom framförda

äskande — föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning i vattenoch

värmekraftteknik i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i

läran om värmemotorer med arvode av 4 600 kronor, därvid kollegiet i

huvudsak anfört:

För närvarande åtnjuta starkströmsteknikerna undervisning i läran örn

värmemotorer samt i den för mekanisterna upplagda allmänna kursen i

läran om vattenmotorer och pumpar. Lärarkollegiet vill framhålla, att även

örn den nuvarande kursen är onödigt omfattande för elektroteknikerna (11

timmar föreläsningar och 5% timme övningar), skulle ett ersättande därav

med det nya ämnet maskinlära (4 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar)

medföra en betänklig försämring av utbildningen för starkströmsteknikerna.

Det av de sakkunniga föreslagna nya ämnet allmän kraftteknik

torde enligt avdelningens för elektroteknik mening ej heller nämnvärt ändra

förhållandena härvidlag. Som följd härav har lärarkollegiet stannat för att

föreslå, att speciallärarbefattningen i läran om värmemotorer ombildas till

en speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik.

Arvodet för speciallärarbefattningen i vatten- och värmekraftteknik be
-

räknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden......................... kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 250

allmän kurs

föreläsningar, 28 timmar ä 35 kronor.................... » 980

övningar, 14 timmar ä kronor 17:50.................... » 245

antal studerande, 70 ä 5 kronor......................... » 350

frivillig kurs

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 42 timmar å kronor 17:50.................... » 735

antal studerande, 40 ä 5 kronor......................... » 200

kronor 5120.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 18 f. och sid. 51) föreslagit inrättande

av en ny speciallärartjänst i allmän maskinlära och produktionsteknik från

och med budgetåret 1947/48, varvid den nuvarande speciallärarbefattningen

i läran om värmemotorer avsetts skola utgå, samt en ny speciallärartjänst

i allmän kraftteknik från och med budgetåret 1949/50.

Svenska teknolog förening en har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget

förordat en speciallärartjänst i vatten- och värmekrafttek
Bihang

till riksdagens protokoll 19hG. 1 sami. Nr 21^. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

nik, speciellt tillrättalagd för undervisningen inom den elektrotekniska

fackavdelningen, samt därvid anfört:

Detta ämne bör ersätta det av de sakkunniga föreslagna nya ämnet »allmän

maskinlära och produktionsteknik», som i första hand är upplagt med

hänsyn till undervisningen i avdelning för maskinbyggnad. Kurserna för

mekanister och elektrotekniker måste uppläggas på helt olika sätt; för mekanister

gäller det ifråga örn ovan angivet ämne en inledande kurs under

det att för elektroteknikernas del kursen måste anses såsom avslutande.

3. Speciallärarbefattning i geodesi II.

Lärarkollegiet har — med upprepande av en därom föregående år gjord

framställning — föreslagit en omändring av den nuvarande speciallärartjänsten

i planmätning och nivellering med arvode av 4 300 kronor till en

speciallärarbefattning i geodesi II, därvid lärarkollegiet till stöd för sin

framställning åberopat en inom avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad

i ärendet verkställd utredning, vari deltagit — förutom ledamöterna

av nämnda avdelningskollegium — föreståndaren för avdelningen för lantmäteri

samt vissa av lantmäteristyrelsen och svenska kommunaltekniska

föreningen utvalda sakkunniga. Av utredningen i ärendet inhämtas bland

annat:

Den föreslagna specialläraren i geodesi II avses skola meddela följande

undervisning, nämligen i

a) planmätning och nivellering för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad,

arkitektur samt bergsvetenskap, i nuvarande omfattning i form

av sammanlagt 14 timmar föreläsningar och 14 timmar övningar samt 10

dagar fältövningar;

b) fortsättningskurs i ämnet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad

i nuvarande omfattning eller tillhopa 21 timmar föreläsningar, 49 timmar

övningar och 20 dagar fältövningar;

c) geodesi (stadsmätning) med utjämningsräkning i form av en ny valfri

kurs under 3:e och 4:e läsåret för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,

omfattande sammanlagt 70 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar

och 15 dagar fältövningar.

Det är av vikt för blivande stadsingenjörer att vid högskolan kunna erhålla

den utbildning i geodesi som kräves som underlag för kompetens som

mätningsman i stad. Det är vidare ett viktigt önskemål, att denna kurs

för blivande stadsmätare kan fogas organisk till kursen i planmätning och

nivellering med dess fortsättningskurs så att de studerande först i 3:e årskursen

behöva göra sitt val, huruvida de vilja studera stadsmätning. Hitintills

har det visat sig omöjligt att ordna detta önskemål i kombination

med undervisningen i geodesi inom avdelningen för lantmäteri. De studerande

ha varit tvungna att redan i lia årskursen välja sina geodesistudier

antingen inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad eller avdelningen

för lantmäteri. Detta är till uppenbar skada och måste ändras, vare sig

studierna i övrigt ordnas efter ena eller andra av föreliggande förslag. Den

nu ifrågasatta anordningen är från undervisningssynpunkt tillräcklig och

från kostnadssynpunkt så gynnsam som möjlig.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr

Arvodet för speciallärarbefattning i geodesi II beräknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ......................kronor 400

vård av instrument och samlingar.................... » 300

planmätning och nivellering

föreläsningar, 14 timmar ä 35 kronor.................. » 490

övningar, 3 X 14 timmar å kronor 17: 50 .............. » 735

fältövningar, 10 dagar ä 35 kronor.................... » 350

antal studerande, 100 å 5 kronor...................... » 500

fortsättningskurs

föreläsningar, 21 timmar ä 35 kronor.................... » 735

övningar, 2 X 49 timmar ä kronor 17: 50.............. » 1 720

fältövningar, 20 dagar ä 35 kronor.................... » 700

antal studerande, 55 ä 5 kronor ...................... » 275

geodesi med utjämning sräkning

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................. » 980

övningar, 56 timmar ä kronor 17: 50.................. » 980

fältövningar, 15 dagar ä 35 kronor.................... » 525

antal studerande, 30 å 5 kronor...................... » 150

kronor 8 840.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid.

56 f.):

En mera ingående undervisning i geodetiska ämnen är numera förlagd till

avdelningen för lantmäteri, och de sakkunniga ha funnit lämpligt, att

denna anordning bibehålies. Visserligen ha väg- och vattenbyggarna för

närvarande möjligheter att välja mellan å ena sidan undervisning i geodesi

med utjämningsräkning och å andra sidan undervisning i planmätning och

nivellering, husbyggnadslära, byggnadshygien samt elektroteknik, men denna

anordning lider dels av den olägenheten, att val måste träffas redan i

2 :a årskursen, och dels av den svagheten, att de som välja det första alternativet

gå^ miste om undervisning bland annat i tre för en väg- och vattenbyggare

så viktiga ämnen som husbyggnadslära, byggnadshygien och elektroteknik.

Dessutom må anföras, att den studerande, som väljer geodesi

med utjämningsräkning, ändock icke blir i tillfälle att åtnjuta samma ingående

utbildning i geodesi som lantmätarna.

Visserligen finnas ämnena högre geodesi och fotogrammetri upptagna

som frivilliga i 3:e och 4:e årskurserna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,

men ett medtagande av dessa läroämnen i studierna skulle medföra

så abnormt stort antal timmar per vecka, att ett deltagande i nämnda

undervisning bleve praktiskt omöjligt eller också bleve det nödvändigt att

utbyta vissa för väg- och vattenbyggaren så viktiga ämnen, att det vore

lika bra eller bättre för den studerande att från början söka till avdelningen

för lantmäteri.

Det synes därför lämpligare att anordna läroplanerna för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad på sådant sätt, att de inom en fortsättningskurs

i planmätning och nivellering kunna erhålla den geodetiska utbildning,

som för en byggnadstekniker (väg- och vattenbyggare) normalt kan anses

tillräcklig för kompetens som mätningsman i stad.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Enligt sakkunnigförslaget skall en utökning av den av specialläraren i

planmätning och nivellering meddelade undervisningen i enlighet med vad

i betänkandet angivits ske från och med budgetåret 1948/49.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande i anledning av betänkandet

härutinnan anfört följande.

I fråga örn väg- och vattenbyggnadssektionen blir enligt förslaget sämre

ställt med avseende å teoretisk mätningsmannakompetens än för närvarande

är fallet. Sålunda bortfaller den nuvarande valfria linje, som upptager

läroämnet geodesi med utjämningsräkning, och föreslås i stället ett sammanförande

av undervisningen i geodesi för alla studerande inom avdelningen

till läroämnet planmätning och nivellering, vilket ämne samtidigt

föreslås i någon mån utökat. Denna relativt obetydliga geodesiutbildning

kan dock icke, såsom de sakkunniga förutsätta, anses tillfyllest för en

stadsmätningsman. Visserligen har hittills ifrågavarande gren av mätningsväsendet

varit tämligen försummad, men så mycket nödvändigare är det

att ändring härvidlag sker. Vid ett genomförande av förslaget kan väl förväntas,

att de största städerna med specialorgan för mätningsväsendets

skötsel komma att fordra av sina mätningsmän enahanda kunskaper i geodesi,

som bibringas vid avdelningen för lantmäteri; och för de städer och

andra samhällen, där mätningsväsendet är samordnat med lantmäteridistrikt,

blir även nöjaktigt ordnat i förevarande hänseende. Det stora antalet

städer, vilka inrymma mätningsväsendet i en kombinerad kommunalteknisk

befattning, skulle emellertid efter ett genomförande av förslaget i regel

komma att erhålla mätningsmän med otillräcklig underbyggnad i geodesi.

Den verksamhet för uppryckning och organisation av stadsmätningsväsendet,

som staten nyligen tagit hand om, skulle härigenom få väsentligt

sämre förutsättningar än nu. Det torde saknas anledning att för behörighet

såsom mätningsman uppställa så avsevärt mindre — och som sagt

otillräckliga — krav i fråga om geodesiunderbyggnad å väg- och vattenbyggarna

än å lantmätarna. Den verksamhet, för vilken de i förevarande

hänseende bereda sig, är i båda fallen densamma. Under sådana förhållanden

håller lantmäteristyrelsen före att ytterligare utredning härvidlag tarvas,

innan en slutlig lösning av sagda undervisningsfråga sker.

4. S p e c i a 1 1 ä r a r b e f a t t n i n g i allmän och

kvartär geologi.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört

äskande — hemställt om en speciallärarbefattning i allmän och kvartär

geologi, varvid samtidigt den nuvarande speciallärartjänsten i allmän geologi

mot ett arvode av 3 000 kronor avsetts skola indragas. Till stöd härför

har lärarkollegiet bland annat anfört:

För att åstadkomma en för viss tidsperiod framåt tillfredsställande lösning

av undervisningen i geologi och i geoteknik har avdelningen för vägoch

vattenbyggnad föreslagit en viss ökning av den del av kursen i geologi,

som gränsar till geotekniken. Sådan undervisning har ordnats under åren

1943 och 1944 i anslutning till en frivillig geoteknisk kurs inom byggnadsstatiken.

Denna kurs i geologiens gränsområde till geotekniken kan icke anförtros

åt en lärare i geoteknik, ty dennes vetenskapsområde måste vara

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

en del av hållfasthetsläran och byggnadsstatiken, och gränsen mellan läroämnena

geologi och geoteknik bör därför läggas så, att den del av undervisningen,

som direkt avser tillämpad geologi, förlägges inom det geologiska

ämnet. Örn det icke funnes någon undervisning i geologi inom avdelningen,

skulle lärare i geoteknik vara nödsakad att gå in på geologiens område,

trots att hans kompetens härtill med nödvändighet vore bristfällig. Då en

geolog i varje fall skall meddela undervisning i angränsande del av geologien,

vore det stridande mot högskoleundervisningens metoder att låta en

icke inom geologien skolad lärare bedriva undervisning inom detta ämne.

Erfarenhet från ovannämnda frivilligt ordnade kurs i geoteknik har bekräftat

det lämpliga och fördelaktiga i här föreslagen fördelning av arbetet

mellan geologen och geoteknikem. I samband med denna undervisningens

anslutning till geotekniken har viss utvidgning föreslagits av dess kvartärgeologiska

del, och ämnet bör kallas allmän och kvartär geologi.

I anslutning härtill föreslås en utökning av undervisningen, som nu för

väg- och vattenbyggarna i l:a årskursen omfattar 63 föreläsningstimmar, 7

övningstimmar och fältövningar under 7 dagar, med 7 föreläsningstimmar,

7 övningstimmar och fältövningar under 6 dagar.

Arvodet för speciallärarbefattning i allmän och kvartär geologi beräknas

på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden..........................kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 70 timmar ä 35 kronor.................... » 2 450

övningar, 14 timmar ä kronor 17: 50 .................... » 245

fältövningar, 13 dagar ä 35 kronor...................... » 455

antal studerande, 120 å 5 kronor........................ » 600

kronor 4 350.

De sakkunniga ha i betänkandet härutinnan bland annat anfört (bihang

1 sid. 54 ff.):

Förslag har från avdelningen för väg- och vattenbyggnad framlagts om

ändring av läroämnets namn till allmän och kvartär geologi. Då emellertid

undervisningen för de fyra avdelningar, som deltaga, omfattar olika delar

av ämnet, torde vara lämpligast att bibehålla nuvarande namn samt att i

fortsättningen liksom hitintills låta olikheterna framgå av programmet i

studiehandboken.

Förslag har även framlagts örn utökning av läroämnet för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad med totalt 8 timmar föreläsningar svarande

mot 0,5 timmar per vecka under en vårtermin, för att läraren i allmän geologi

skulle få övertaga undervisningen i de geologiska förutsättningarna för

geotekniken. Detta torde vara erforderligt endast under förutsättning att

läraren i geoteknik icke besitter erforderlig geologisk kompetens. En sådan

brist, på geologiska kunskaper bör icke a priori förutsättas, varför någon

ökning av undervisningstiden icke nu föreslås. Skulle på antydda skäl en

sådan ökning i framtiden anses önskvärd, må vederbörlig framställning därom

ingivas.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts -proposition nr H!^.

5. Speciallärbefattning i byggnads hygien

och sanitetsteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin därom föregående år gjorda

framställning — hemställt om inrättande av en speciallärarbefaktning i

byggnadshygien och sanitetsteknik i stället för den befintliga speciallärartjänsten

i byggnadshygien, varmed för närvarande är förenat ett arvode av

2 900 kronor. Till stöd för framställningen har i huvudsak anförts:

Undervisningen i byggnadshygien meddelas för närvarande obligatoriskt

för studerande inom avdelningen för arkitektur och valfritt för studerande

inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

De sakkunniga ha i sitt betänkande föreslagit, att ämnet skall upptagas

till studium inom avdelningen för maskinteknik. Avdelningen för maskinteknik

har i sitt yttrande i samband med högskolans remissvar angående sakkunnigbetänkandet

påpekat, att undervisningen icke bör vara densamma

för mekaniker som för arkitekter och byggnadsteknici. Sålunda skulle mekanisterna

icke behöva deltaga i föreläsningarna i uppvärmning och ventilation

inom ämnet byggnadshygien men däremot erhålla kompletterande

undervisning i beräkning och dimensionering av vatten- och avloppsledningar.

Avdelningen för arkitektur har hemställt, att det nuvarande ämnet byggnadshygien

skulle utökas med sanitetsteknik, och framhållit, att detta senare

ämne så ingående berör arkitektens verksamhetsområde, att kännedom örn

sanitetsteknikens elementa är nödvändig såväl vid byggnaders planläggning

som vid deras detaljutformning.

Frågan har härefter varit föremål för gemensam behandling av föreståndarna

för avdelningarna för arkitektur, maskinteknik samt väg- och vattenbyggnad,

vilka enhälligt föreslå, att för avdelningen för arkitektur och avdelningen

för maskinteknik anordnas 2 timmar föreläsningar och 2 timmar

övningar per vecka under ett läroår, varav en föreläsningstimme under höstterminen

dock icke gemensam, samt att för avdelningen för väg- och vattenbyggnad

undervisningen i byggnadshygien göres obligatorisk under 2 föreläsnings-

och 2 övningstimmar under en termin samt frivillig i sanitetsteknik under

2 föreläsnings- och 2 övningstimmar under en termin.

Med hänsyn till att de byggnadshygieniska och sanitetstekniska frågorna

kommit att få så stor betydelse under de senaste åren och säkerligen komma

att i hög grad aktualiseras i framtiden, vill lärarkollegiet uttala sig för att

den föreslagna speciallärarbefattningen kommer till stånd.

Arvodet för speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik

beräknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 200

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 56 timmar å kronor 17:50 .................... » 980

antal studerande, 90 å 5 kronor........................ » 450

kronor 3 990.

De sakkunniga ha föreslagit en utvidgad undervisning i ämnet från och

med budgetåret 1949/50, därvid ämnets namn föreslagits ändrat till byggnadshygien

och installationsteknik (bihang 1 sid. 72 f. och sid. 115).

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Marits ''proposition nr #44-

6. Specia. llärarbefattning i arkitekturens

historia.

Lärarkollegiet har med hänvisning till ett av de sakkunniga därom framfört

förslag upprepat sitt äskande från föregående år om en utökning av

undervisningen i arkitekturens historia med 1 föreläsningstimme per vecka

under en termin, varvid det med ifrågavarande speciallärartjänst förenade

arvodet — nu 2 900 kronor — beräknats sålunda:

arvode för allmänna åligganden.........................kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 200

föreläsningar, 70 timmar ä 35 kronor.................... » 2 450

antal studerande, 30 ä 5 kronor........................ » 150

kronor 3 200.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1 sid. 71):

Undervisning i detta läroämne fortgår för närvarande med 2 timmar föreläsningar

per vecka såväl höst- som vårtermin i 2:a årskursen. Det har visat

sig, att denna tid är alltför knapp, och det har sedan länge varit ett önskemål,

att någon ökning skall komma till stånd.

Vid utländska tekniska högskolor ägnas i regel betydligt mera tid åt ämnet

än hos oss, även örn hänsyn tages därtill, att vid tekniska högskolan i Stockholm

utom undervisningen i detta ämne särskild undervisning meddelas i

svenska arkitekturens historia. De sakkunniga ha därför ansett lämpligt föreslå,

att undervisningstiden ökas med 1 timmes föreläsning per vecka under

vårterminen i 2:a årskursen och att studieplanen sålunda kommer att omfatta

2 föreläsningar per vecka under höstterminen och 3 under vårterminen i 2:a

årskursen.

Enligt sakkunnigförslaget skall den sålunda ifrågasatta ökningen av undervisningen

genomföras från och med budgetåret 1948/49.

7. Speciallärarbefattning i svenska

arkitekturens historia.

Lärarkollegiet har — under åberopande av de sakkunniga och med upprepande

av sitt därom föregående år framförda äskande — föreslagit en

utökning av undervisningen i förenämnda ämne i överensstämmelse med vad

i betänkandet förordats, i samband varmed kollegiet hemställt, om en höjning

av det med speciallärarbefattningen förenade arvodet från 1 900 kronor till

3 350 kronor enligt följande beräkning:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar ...................... » 200

föreläsningar, 35 timmar ä 35 kronor.................... » 1 225

antal studerande, 60 å 5 kronor......................... » 300

kronor 2125.

De sakkunniga, som ifrågasatt en utökning av undervisningen först från

och med budgetåret 1949/50, lia härutinnan anfört (bihang 1, sid. 71):

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr %44.

Undervisning i detta läroämne skall enligt föreskrift meddelas av professorn

i svensk och jämförande arkitekturhistoria vid konsthögskolan. Någon anledning

att föreslå ändring härutinnan föreligger icke.

Undervisningen fortgår för närvarande med 2 föreläsningstimmar per vecka

under höstterminen, gemensamt för 2:a och 3:e årskurserna. Det har visat

sig, att denna tid är i knappaste laget, och de sakkunniga vilja därför föreslå

en ökning från 2 till 2,5 timmar per vecka.

Det skulle visserligen innebära en fördel, om föreläsningarna icke gjordes gemensamma

för tvenne årskurser, emedan föreläsningarna då ej skulle behöva

omväxla till ordningsföljden olika år. Läraren i ämnet anser emellertid, att

detta utan nämnvärd olägenhet kan ske, och då svårigheter föreligga att disponera

hans tid på annat sätt har i sådant hänseende ingen ändring föreslagits.

Det måste anses som ett önskemål, att tanken på tidigare planerade övningstimmar

med uppmätningar av äldre byggnadsverk och dylikt blir realiserad,

och på grund härav har föreslagits 2 timmar övningar per vecka under höstterminen

i 3:e årskursen.

8. Speciallärarbefattning i materialbehandling

med formlära.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt därom förra året framförda

äskande — ifrågasatt en utökning av undervisningen i ämnet materialbehandling

med formlära i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag,

därvid kollegiet anfört:

Lärarkollegiet vill ånyo starkt understryka vikten av att utökningen i fråga

snarast kommer till stånd. Arvodet uppgår för närvarande till 3 600 kronor.

För den utökade speciallärarbefattningen i materialbehandling med formlära

beräknas arvodet på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 140 timmar ä kronor 17: 50.................... » 2 450

antal studerande, 45 å 5 kronor ........................ » 225

kronor 5 235.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 71 f.):

För att de studerande skola få tillfälle att inom ämnesområdet bättre utnyttja

sina växande kunskaper bör läroämnet till viss del överflyttas från

2:a till sista årskursen, där en fruktbärande växelverkan bör kunna ske mellan

ifrågavarande läroämne och läroämnet arkitektur. På grund härav har

föreslagits en utökning av föreläsningskursen med 1 terminsveckotimme, varvid

denna timme jämte 3 övningstimmar per vecka förlagts till 4:e årskursens

hösttermin.

I 2:a årskursen har föreslagits överflyttning av en föreläsningstimme från

vår- till hösttermin, emedan det visat sig lämpligt, att man föreläsningsvis

söker hinna med något mera, innan övningarna börja i större omfattning.

I enlighet härmed skulle undervisningen omfatta 2 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar under höstterminen samt 1 föreläsningstimme och

4 övningstimmar under vårterminen per vecka i 2:a årskursen ävensom 1

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr #44- 153

föreläsningstimme och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen i 4:e

årskursen.

Enligt sakkunnigförslaget skulle ifrågavarande befattning inrättas från och

med budgetåret 1948/49.

9. Speciallärarbef attning i

fordonsteknik.

Lärarkollegiet har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt örn

inrättande av en speciallärarbefattning i fordonsteknik, för vilken arvodet

beräknats på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden

föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor

övningar, 84 timmar ä kronor 17: 50

antal studerande, 30 ä 5 kronor . .. .

kronor 400

» 1 470

» 1 470

» 150

kronor 3 490.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande befattning

från och med budgetåret 1945/46, ha härom bland annat anfört (bihang 1,

sid. 37):

Det har med rätta anmärkts, att särskild undervisning meddelas rörande

konstruktion av fordon i luften och fordon i och på vatten, men icke rörande

fordon på land. Denna senare gren av tekniken torde emellertid få anses

minst lika viktig och i behov av utveckling, varför undervisning bör införas

i läroämnet fordonsteknik, varvid med fordon avses landfordon.

Förslagsvis har därvid förutsatts en undervisningstid av 3 föreläsningsoch

6 övningstimmar per vecka valfritt under höstterminen i 4:e årskursen

i avdelningen för maskinteknik, grupp maskinkonstruktörer i huvudsak enligt

följande program:

Hjulfordonets och släpfordonets historiska utveckling och användningsområden.

Olika slag av motstånd vid fordons framförande. Samarbete mellan

fordon och vägbana, backtagningsförmåga, accelerationsförmåga, slirningsgräns,

bromssträcka, styrning, skakning och fjädring. Konstruktion

och utvecklingsmöjligheter rörande hästfordon, järnvägsfordon, bilar, truckar

m. m. Ekonomisk användning.

I remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har järnvägsstyrelsen

bland annat anfört:

Ämnet fordonsteknik, vilket särskilt berör de blivande maskiningenjörerna

vid statens järnvägar, har av de sakkunniga icke specificerats i annan

mån, än att det ansetts böra omfatta jämväl järnvägsfordon. Från järnvägsstyrelsens

sida föreligger självfallet det önskemålet, att undervisningen rörande

dessa tillmätes all erforderlig vikt. Lämpliga speciallärare böra kunna

ställas till förfogande av järnvägsstyrelsen.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande funnit undervisningen

böra utökas utöver vad de sakkunniga föreslagit samt förordat inrättandet

av en professur i ämnet.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/^.

10. Speciallä rarbefattning i v ar v stek ni k.

Lärarkollegiet har i anslutning till sakkunnigförslaget hemställt om inrättandet

av en speciallärarbefattning i varvsteknik, varvid kollegiet anfört:

I enlighet med statsmakternas beslut avsags att undervisningen i varvsanläggning

vid högskolan skulle upphöra i och med utgången av läroåret

1941/42. Från skeppsbyggnadsindustriens håll har emellertid med styrka

framhållits olägenheten härav, vilken ytterligare förstärkts därigenom att

genom statsmakternas beslut professuren i skeppsbyggnad från budgetåret

1941/42 omändrats till en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik.

För att tillfälligt avhjälpa denna olägenhet donerade skeppsbyggnadsindustrien

ett belopp av 30 000 kronor för att undervisningen under tre år från

och med läroåret 1942/43 skulle kunna förstärkas i vissa skeppstekniska

ämnen, speciellt varvsteknik. Kostnaden för den anordnade extra undervisningen

har under sista budgetåret uppgått till cirka 6 300 kronor, varför

det donerade beloppet kan beräknas vara i det närmaste förbrukat vid ingången

av budgetåret 1946/47.

Arvodet för speciallärarbefattning i varvsteknik beräknas på följande

sätt: F J

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar ...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » l 960

övningar, 84 timmar å kronor 17: 50 .................... » 1 470

antal studerande, 20 å 5 kronor......................... » iqo

kronor 4130.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 44) föreslagit inrättandet av ifrågavarande

befattning från och med budgetåret 1945/46.

11. Speciallärarbefattning i vägbyggnad.

I anslutning till sitt förut återgivna förslag om en förändring av professuren

i vägbyggnad och kommunikationsteknik till en professur i sistnämnda

ämne har lärarkollegiet hemställt örn inrättandet av en speciallärarbefattning

i vägbyggnad, därvid kollegiet anfört:

Med hänsyn till att professuren i fråga för närvarande är vakant, synes,

som kollegiet tidigare framhållit, den lämpligaste tidpunkten nu vara inne

för uppdelningen i fråga. Avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad

har nied skärpa understrukit vikten av att omorganisationen nu kommer

till stånd, en uppfattning som till fullo delas av lärarkollegiet.

Arvodet för speciallärarbefattning i vägbyggnad beräknas på följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................ kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » l 960

övningar, 84 timmar å kronor 17: 50.................... » 1 470

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ » 275

kronor 4 305.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 66) — på sätt förut nämnts — förordat

inrättandet av ifrågavarande befattning från och med budgetåret 1945/46.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 244- 155

12. Speci a Hära r befattning i rättskunskap.

Lärarkollegiet har föreslagit en utökning a.v undervisningen i rättskunskap,

som för närvarande meddelas av en speciallärare i ämnet, samt därvid

i huvudsak anfört:

I rättskunskap meddelas undervisning 1% timme per vecka under en

termin obligatoriskt för samtliga avdelningar utom för avdelningarna för

kemi och kemisk teknologi och för bergsvetenskap, där ämnet är valfritt.

De studerande inom avdelningen för lantmäteri åtnjuta särskild för dem

avpassad undervisning i allmän rättslära.

En av lärarkollegiet tillsatt kommitté, sammansatt av representanter för

avdelningarna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri, har

kommit till det resultatet, att undervisningen i rättskunskap med fördel

bör meddelas i de båda lägre årskurserna, varigenom undervisningen i den

teoretiska stadsbyggnadsrätten kan knytas till ämnet på så sätt, att viss

önskvärd avlastning i ämnet tillämpad stadsbyggnadsrätt skulle kunna ernås

samtidigt som till det senare ämnet skulle kunna fogas en i hög grad önskvärd

orientering i stats- och kommunalförvaltning, vilken orientering är

nödvändig för blivande kommunalteknici och fastighetsteknici. I samband

härmed borde undervisningen i rättskunskap utökas med % föreläsningstimme.

Arvodet för den omändrade speciallärarbefattningen i rättskunskap beräknas

på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................... » 980

antal studerande, 290 å 5 kronor........................ » 1 450

kronor 2 830.

De sakkunniga (bihang 1, sid. 99) ha föreslagit en viss differentiering av

undervisningen för de olika avdelningarna samtidigt som densamma skulle

göras obligatorisk för samtliga. Undervisningen skulle förläggas till 4:e

årskursen. Med hänsyn till det stora studerandeantalet skulle undervisningstiden

för läraren dubbleras. Omläggningen skulle framförallt innebära,

att ämnet erhölle en allmän del, omfattande grunddragen av den svenska

rättsordningen, samt översikter över arbetarskyddslagstiftning och patenträtt.

I den speciella delen skulle avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

och för arkitektur erhålla undervisning i expropriationsrätt och den förstnämnda

avdelningen även i vattenrätt. Omläggningen skulle ske från budgetåret

1944/45.

13. Speciallärarbe fattning i tillämpad

byggnadsrätt.

Med hänvisning till den komplettering i ämnet tillämpad stadsbyggnadsrätt,

som föreslagits under punkten »Speciallärarbefattning i rättskunskap»,

har lärarkollegiet hemställt, att den nuvarande speciallärarbefattningen i

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

tillämpad stadsbyggnadsrätt måtte ändras till speciallärarbefattning i tilllämpad

byggnadsrätt.

Arvodet för speciallärarbefattning i tillämpad byggnadsrätt har beräk
-

nats på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor.................... » 1 470

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50.................... » 490

antal studerande, 63 å 5 kronor........................ » 315

kronor 2 675.

14. Speciallärarbefattning i vattenkemi.

I anslutning till sitt förslag örn en professur i livsmedelskemi har lärarkollegiet

— såsom förut nämnts — föreslagit inrättandet av en speciallärarbefattning

i vattenkemi i stället för den nuvarande speciallärartjänsten i

vattenkemi och livsmedelskemi, därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Med hänsyn till den stora betydelse, som frågor rörande vattenkemi kommit

att få under det sista årtiondet och i ännu högre grad beräknas komma

att få i framtiden, är det i allra högsta grad önskvärt, att härför lämpad undervisning

meddelas. Undervisningen följes för närvarande av de studerande

inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi samt av de studerande

inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad. För de förstnämnda är framförallt

undervisningen rörande fabrikationsvatten och matarvatten av betydelse

under det att för de sistnämnda vattens användning inom kommunaltekniken

har dominerande betydelse. Härtill kommer att kemisterna besitta

helt andra förkunskaper i kemi än väg- och vattenbyggarna. Av dessa

två skäl synes en differentiering av undervisningen i vattenkemi i hög grad

påkallad. Enligt lärarkollegiets mening vore den lämpligaste lösningen

den, att den i den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi och livsmedelskemi

ingående undervisningen i vattenkemi oförändrad bibehålies

för de studerande inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad genom inrättandet

av en speciallärarbefattning i vattenkemi. För de studerande inom

avdelningen för kemi och kemisk teknologi inrättas samtidigt en till professuren

i teknisk oorganisk kemi adjungerad lärarbefattning i vattenkemi,

varom lärarkollegiet i det följande kommer att göra framställning.

Arvodet för speciallärarbefattningen i vattenkemi beräknas på följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 18 timmar å 35 kronor.................... » 630

övningar, 30 timmar ä kronor 17: 50.................... » 525

antal studerande, 40 å 5 kronor......................... » 200

kronor 1 755.

De sakkunniga ha — på sätt i det föregående vid redogörelsen för förslaget

om en professur i livsmedelskemi berörts — icke ansett någon särskild

lärarbefattning i vattenkemi erforderlig.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

15. Speciallärarbefattning i geoteknik.

Lärarkollegiet har — i anslutning till de sakkunnigas förslag — hemställt

om inrättandet av en speciallärarbefattning i geoteknik, därvid kollegiet i

huvudsak anfört:

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad har hemställt, att lärarkollegiet

måtte äska, att en professur i geoteknik inrättas från budgetåret 1946/47

i stället för de av de sakkunniga föreslagna befattningarna, nämligen speciallärarbefattning

i geoteknik och adjungerad lärarbefattning i grafostatik och

hållfasthetslära. Lärarkollegiet har emellertid vid behandling av ärendet

stannat för att i huvudsak ansluta sig till de sakkunnigas förslag samt äskar

en speciallärarbefattning i geoteknik och en speciallärarbefattning i grafostatik

och hållfasthetslära i stället för en av de sakkunniga föreslagen adjungerad

lärarbefattning. ,

Arvodet för speciallärarbefattningen i geoteknik beraknas pa följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden......................... kronor 400

föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor.................... » 1 470

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50.................... » 490

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ ”_275

kronor 2 635.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av en befattning som speciallärare

i geoteknik från och med budgetåret 1947/48 ävensom en befattning

som adjungerad lärare i byggnadsteknik från och med samma budgetår,

ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 60 och 57):

Ingen samlad fristående undervisning i detta läroämne förekommer för

närvarande vid högskolan, varemot geoteknisk undervisning är i viss mån

inmängd i flera ämnen, såsom byggnadsstatik, byggnadsteknik och vattenbyggnad.

Det skulle innebära en förbättring dels ur koncentrationssynpunkt,

dels för undvikande av onödig dubblering av undervisningen, örn läroämnet

samlades på en hand. Den huvudsakliga motiveringen för inrättande av en

lärarbefattning i ämnet är emellertid den, att detsamma, från att ha utgjort

ett tämligen oplöjt område, numera, sedan det varit föremål för en

intensiv forskning i olika länder, varibland även Sverige, erbjuder möjligheter

till en värdefull undervisning, såväl när det gäller vägbyggnader och

vattenbyggnader som även grundläggningar för hus- och brobyggnader m.m.,

där ingående kunskaper i geoteknik med särskild tillämpning på svenska

förhållanden är av största ekonomiska betydelse.

En samlad och ingående undervisning i geoteknik torde således numera

vara att anse som ofrånkomlig vid en teknisk högskola.

Vid högskolan har från avdelningen för väg- och vattenbyggnad framkommit

förslag örn sammankoppling av undervisningen i grundbyggnad och

geoteknik till en professur. Visserligen höra grundläggningar och geoteknik

nära samman, men det torde vara svårt för att icke säga omöjligt att erhålla

en lärare, som behärskar bägge delarna.

En sammankoppling är icke nödvändig och skulle dessutom medföra en

fördyring. Det är i varje fall av större betydelse, att läraren i grundläggningar

är fullt förtrogen med det pä grunden vilande byggnadsverket, dess

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

konstruktion och anslutning till grund och undergrund samt över huvud

taget med konstruktiva frågor, än att han behärskar de rent geotekniska

spörsmålen. Geotekniken skall giva de förutsättningar, som byggnadskonstruktören

behöver, för beräkningar och konstruktion av ett byggnadsverks

grund.

Undervisningen rörande grundläggningar meddelas därför bäst av profossom

i byggnadsteknik eller av professorn i brobyggnad. För närvarande

ar den hänförd till läroämnet byggnadsteknik, och anledning synes icke

föreligga att ändra detta.

Undervisningen bör omfatta 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar

per vecka under vårterminen i 2:a och en föreläsningstimme per

vecka i 4:e årskursen av avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Den i 4:e årskursen föreslagna föreläsningstimmen avser mera avancerade

delar av ämnet.

Mellan läraren i geoteknik och läraren i allmän geologi skall samarbete

upprätthallas, och det kan anses lämpligt, att det för allmän geologi uppt

a gil a antalet exkursionsdagar må i framtiden ökas något för att lämna plats

till geotekniska sonderingar och borrningar i samband med geologiska

studier.

Förslag i sådan riktning torde efter vunna erfarenheter upptagas av högskolan^

ävensom begäran örn ökat anslag för samlingar och laborationer i

den man sådant kan vara betingat.

Programmet för läroämnet geoteknik bör vara följande:

u av undergrund samt olika jordarter. Grundundersökningar samt

behand mg av upptagna prover på laboratoriet. Jordarters elasticitets- och

hallfasthetsegenskaper. Tjälfenomen. Förstärkning av undergrund. Grundvattnets

betydelse för bärighet och deformation m. m.

Professur har sedan länge varit inrättad i byggnadsstatik, som för närvarande

i sig innefattar även grafostatik och hållfasthetslära nied en undervisning

av 4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar per vecka under vårterminen

i l:a årskursen av avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur.

Genom överförande av undervisningen i grafostatik och hållfasthetslära

till en adjungerad lärare skulle återstå 3,5 årsveckotimmar föreläsningar för

professorn i byggnadsstatik. På grund av ämnets utveckling måste det

anses nödvändigt, att aktuella delar av ämnet, såsom beräkningar av skalkonstruktioner

eller andra valda kapitel av ämnet, göras till föremål för

behandling i en serie föreläsningar på ett högre stadium, förslagsvis 1 timme

per vecka under höstterminen i 4:e årskursen. Dessa borde då göras valfria.

16. Speciallär arbefattning i grafostatik

och hållfasthetslära.

I anslutning till sitt under föregående punkt återgivna äskande om en

speciallärarbefattning i geoteknik har lärarkollegiet hemställt om en speciallärartjänst

i grafostatik och hållfasthetslära i stället för — såsom de sakkunniga

förordat — en befattning som adjungerad lärare, därvid kollegiet framhållit,

att den nuvarande innehavaren av professuren i byggnadsstatik inträdde

i pensionsåldern vid utgången av oktober månad 1946 och att i samband

härmed uppdelningen av ämnet borde vara löst.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %44- 159

Arvodet för den äskade befattningen har beräknats enligt följande uppställning:
arvode

för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 42 timmar ä kronor 17: 50..................... » 735

antal studerande, 80 ä 5 kronor......................... »_400

kronor 3 495.

Högskolans styrelse har med avseende å av lärarkollegiet äskade nya

speciallärarbefattningar uttalat att styrelsen ville nämna befattningarna i

följande elva ämnen såsom särskilt angelägna, nämligen: allmän hygien,

teknisk hygien, vatten- och värmekraftteknik, byggnadshygien och sanitetsteknik,

arkitekturens historia, materialbehandling med formlära, fordonsteknik,

varvsteknik, vägbyggnad, rättskunskap och tillämpad byggnadsrätt.

Även de föreslagna speciallärarbefattningarna i allmän och kvartär geologi,

i svenska arkitekturens historia, i vattenkemi samt i geoteknik borde

enligt styrelsens mening om möjligt inrättas från och med budgetåret

1946/47. Med hänsyn till att viss oklarhet ännu rådde beträffande de framtida

kompetenskraven på mätningsman i stad, funne styrelsen sig böra förorda,

att frågan om inrättande av den av lärarkollegiet föreslagna befattningen

i geodesi II finge anstå ytterligare ett år.

I likhet med lärarkollegiet ansåge styrelsen, att en ny lärarbefattning i

grafostatik och hållfasthetslära bör inrättas, men då den bör vara nära

anknuten till professuren i byggnadsstatik förordar styrelsen en befattning

som adjungerad lärare i stället för en speciallärarbefattning, vilket lärarkollegiet

önskat. Vid bifall till styrelsens förslag bortfölle det enligt lärarkollegiets

beräkningsgrunder till speciallärare utgående arvodet å 400 kronor

för allmänna åligganden, varemot ett belopp av 100 kronor för vård av instrument

och samlingar borde tillkomma. Arvodet till den adjungerade läraren

i grafostatik och hållfasthetslära borde därför upptagas till 3195

kronor.

C. Laboratorer.

I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt

örn en placering av laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid högskolan i

lönegraden A 27.

D. Adjungerade lärare.

I sina anslagsäskanden har lärarkollegiet i enlighet med vad i det följande

närmare angives hemställt om inrättande av tretton befattningar som adjungerad

lärare.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

1. Adjungerad lärare i fysik för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad.

Lärarkollegiet har — nied upprepande av ett därom föregående år framfört

äskande — föreslagit en befattning som adjungerad lärare i fysik. Till

stöd för framställningen har bland annat anförts:

Ifrågavarande befattning är föreslagen i syfte att ordna fysikundervisningen

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad så, att den kommer till största

möjliga nytta inom avdelningens tillämpningsämnen. Undervisningen bör sålunda

ägnas åt den mätteknik, som har användning vid laborationer inom

fackets olika grenar, samt åt de fysikaliska fenomen, som spela särskild roll

inom väg- och vattenbyggnadsområdet. I mättekniken böra härvid de viktigaste

av de mekaniska och elektrotekniska mätmetoderna genomgås. Bland

fysikaliska fenomen av intresse nämnas de akustiska fenomenen och de optiska

och andra fysikaliska fenomen, som stå i samband med påkänning^optiken.

Efter att ha inhämtat yttrande från avdelningen för teknisk fysik har

lärarkollegiet beslutat hemställa, att en adjungerad lärarbefattning i fysik,

avsedd för väg- och vattenbyggarna, inrättas med en undervisningstid av

4 timmar föreläsning och 2 timmar övning per vecka under en termin.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i fysik beräknas på följande sätt:

vård av instrument och samlingar...................... kronor 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 2 X 28 timmar ä kronor 17: 50................. » 980

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ » 275

kronor 3 415.

De sakkunniga ha i förevarande avseende bland annat anfört (bihang 1

sid. 11 ff.):

_ Den för vissa övriga avdelningar ordnade undervisningen i fysik lämpar

sig ej för avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Det blir därför nödvändigt

att ordna särskild undervisning för denna avdelning, varom framställningar

också.gjorts från byggnadsteknikens målsmän. Detta torde ekonomiskt sett

lämpligast och på fullt tillfredsställande sätt kunna ordnas genom att man

förtror undervisningen i fysik för avdelningen helt till laboratorn i fysik i en

särskild kurs, benämnd fysik IV. Undervisningen i fysik för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad överspänner för närvarande onödigt stora områden

och skulle utöver den för samtliga avdelningar gemensamma kursen (fysik III)

med 3 timmar föreläsningar per vecka (ht) och 3 timmar övningar per vecka

(vt) i l:a årskursen kunna inskränkas till 2 timmar föreläsningar per vecka

under vårterminen i lia årskursen och 2 timmar övningar per vecka under

höstterminen i 2:a årskursen. För byggnadsteknikernas del är särskilt

av betydelse att inom fysiken studera kapillaritetsfenomen, vissa delar av värmeläran

och optiken samt vissa delar av elektricitetsläran, ävensom grunderna

för ljudets absorbtion, reflexion och transmission i olika media. Från en del

håll har föreslagits att man skulle helt borttaga undervisningen i fysik från

avdelningen för väg- och vattenbyggnad på samma sätt som är fallet för avdelningen

för arkitektur, vilket emellertid ej kan anses tillrådligt.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

161

2. Adjungerad lärare i fysik för övriga

avdelningar.

Lärarkollegiet har hemställt om inrättandet av ytterligare en befattning

såsom adjungerad lärare i fysik, avsedd för undervisning i ämnet för samtliga

avdelningar med undantag av avdelningen för väg- och vattenbyggnad,

därvid kollegiet anfört:

Den förhållandevis unga avdelningen för teknisk fysik startades försöksvis

och ursprungligen intogos endast 4 studerande per årskurs. Sedan dess

har avdelningen vuxit och mottager nu 12 studerande per årskurs. Efterfrågan

på ingenjörer av detta slag är emellertid synnerligen stor, varför en

ökning av antalet studerande är väl motiverad men för närvarande icke genomförbar

på grund av lokalsvårigheter. Undervisningen inom de ämnen,

som framstå som centrala fackämnen för avdelningen i fråga sker alltjämt

huvudsakligen i form av mindre kurser, och är så otillräcklig, att de studerande

i stor omfattning måste hänvisas till att inhämta sina kunskaper ur

läroböcker utan ledning av föreläsningar. En utvidgning av föreläsningskursen

har ej varit möjlig, då professorn i fysik har full tjänstgöring med

undervisning av ett sammanlagt studerandeantal av cirka 220 stycken från

sju olika avdelningar. För åstadkommande av en provisorisk förbättring i

dessa förhållanden, möjliggörande att professorn i fysik skulle kunna meddela

utvidgad undervisning för de tekniska fysikerna, föreslår avdelningen

för teknisk fysik, att en adjungerad lärarbefattning i fysik snarast inrättas

och upphör när den av de sakkunniga föreslagna nya professuren i fysik

kommer till stånd.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i fysik beräknas på följande sätt:

vård av instrument och samlingar ...................... kronor 400

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... » 1 960

antal studerande, 160 å 5 kronor........................ »_800

kronor 3160.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 11 ff.) förordat en dubblering av den

nuvarande professuren i fysik från och med budgetåret 1948/49.

3. Adjungerad lärare i hållfasthetslära.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år föreslagit inrättande av en

befattning som adjungerad lärare i hållfasthetslära för avdelningarna för

elektroteknik, bergsvetenskap och kemi, därvid undervisningen i ämnet

skulle avskiljas från den nuvarande speciallärartjänsten i läran om maskinelement

II. Till stöd för framställningen har kollegiet åberopat en i frågan

verkställd utredning av en av kollegienämnden tillsatt kommitté. Av handlingarna

inhämtas bland annat:

Undervisning i hållfasthetslära för avdelningen för elektroteknik meddelas

nu av professorn i hållfasthetslära i form av 1,5 föreläsningstimmar och 2

övningstimmar i genomsnitt per vecka under vårterminen i lia årskursen och

4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen i

Bihang lill riksdagens protokoll 191/6. 1 sami. Nr 21/4-

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr m.

2:a årskursen. I nu angiven omfattning meddelas undervisningen gemensamt

med avdelningarna för teknisk fysik, maskinteknik samt flygteknik och

skeppsteknik. För avdelningarna för kemi och bergsvetenskap meddelas undervisning

i ämnet av specialläraren i läran om maskinelement II med 2 föreläsningstimmar

och 2,5 övningstimmar per vecka under höstterminen i l:a

årskursen.

Undervisningsstoffet är onödigt omfattande och ej tillrättalagt för de studerande

inom den elektrotekniska avdelningen och en rationellare ordning

vore, att undervisningen meddelades genom en professorn i hållfasthetslära

underställd adjungerad lärare, vilken samtidigt skulle undervisa de studerande

inom avdelningarna för bergsvetenskap och kemi. Undervisningen avses

därvid skola omfatta under vårterminen i l:a årskursen för avdelningarna för

elektroteknik och för bergsvetenskap 4 föreläsningstimmar och 3,5 övningstimmar

per vecka under en termin samt för avdelningen för kemi 3 föreläsningstimmar

och 3,5 övningstimmar per vecka under en termin. Denna anordning

innebär i förhållande till de sakkunnigas förslag endast en ökning av

övningstiden för avdelningarna för elektroteknik och bergsvetenskap, beroende

på att 3 timmars laborationer ansetts böra utföras av varje studerande.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i hållfasthetslära beräknas på föl
-

jande sätt:

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... kronor 1 960

övningar, 49 timmar å kronor 17: 50 .................... » 857

antal studerande, 160 ä 5 kronor........................ » 800

kronor 3 617.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en befattning som adjungerad

lärare i hållfasthetslära från och med budgetåret 1947/48 samt därutinnan

bland annat anfört (bihang 1 sid. 15 f.):

De studerande inom avdelningen för elektroteknik, vilken på sin tid utkristalliserades

ur avdelningen för maskinteknik, ha alltsedan dess följt samma

undervisning i hållfasthetslära som mekanisterna, men utvecklingen har gått

därhän, att de studerande i avdelningen för elektroteknik måste i allt mer

ökad grad ägna sig åt elektrotekniska läroämnen, och därför har i och med

ingången av läroåret 1941/42 beslutats, att den förr med avdelningen för

maskinteknik gemensamma undervisningen under vårterminen i 2:a årskursen

göres frivillig för avdelningen för elektroteknik. En önskan örn ytterligare

minskning av kurserna för avdelningen för elektroteknik har gjort sig gällande

och torde få anses befogad.

Den nuvarande undervisningen i hållfasthetslära för kemister och bergsmän

torde vara att anse såsom väl knapp och torde behöva någon ökning, dock ej

fullt av den omfattning, som föreslagits för elektrotekniker. Då kurserna för

avdelningarna för elektroteknik, kemi och bergsvetenskap måste förläggas på

ett tidigare stadium och ej vara så vidlyftiga som för avdelningarna för maskinteknik,

flygteknik och skeppsteknik samt teknisk fysik, kan det anses

lämpligt, att undervisningen för avdelningarna för elektroteknik, kemi och

bergsvetenskap meddelas av en adjungerad lärare under professorn i hållfasthetslära.

Hållfasthetsundervisningen skulle därvid kunna borttagas från speciallärarbefattningen

i läran örn maskinelement II och överlåtas på en adjungerad

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44.

lärare under professuren i hållfasthetslära. Härigenom skulle sannolikt kunna

erhållas en för undervisning i hållfasthetslära mera lämpad person, varjämte

undervisningen i läran om maskinelement inom högskolan kunde planläggas

på betydligt bättre sätt.

4. Adjungerad lärare i läran örn

maskinelement.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år hemställt om en till professorn

i läran örn maskinelement adjungerad lärare för undervisning i

ämnet inom avdelningen för elektroteknik. Kollegiet har därvid hänvisat

till en utredning i ärendet, som verkställts inom högskolan samtidigt med

frågan örn inrättande av den förut omförmälda befattningen som adjungerad

lärare i hållfasthetslära. Av utredningen inhämtas i huvudsak följande.

Undervisningen i läran örn maskinelement omfattar för närvarande för

elektroteknikernas vidkommande sammanlagt 4 terminsveckotimmar föreläsningar

och 4 terminsveckotimmar övningar och meddelas av professorn i

läran om maskinelement gemensamt med avdelningarna för teknisk fysik,

maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik ävensom gemensamt med

nu nämnda avdelningar jämte avdelningen för väg- och vattenbyggnad av

specialläraren i läran örn maskinelement lil. För elektroteknikernas del

är enligt vad erfarenheterna givit vid handen en med avdelningarna för

maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik gemensam kurs ej lämplig.

Med hänsyn härtill föreslås en professorn i läran örn maskinelement underställd

adjungerad lärare.

Med avseende å den nuvarande undervisningen i maskinelement för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt för teknisk fysik ifrågasättes

härvid ingen ändring. Den befintliga specialläraren i läran örn maskinelement

III förutsättes sålunda skola bibehållas för undervisningen i sistnämnda avdelningar.

För avdelningarna för bergsvetenskap och kemi och kemisk teknologi

bibehålies den nuvarande speciallärarbefattningen i läran om maskinelement

II, dock i enlighet med sakkunnigförslaget med undervisningstiden

för avdelningen för kemi och kemisk teknologi 4 timmar föreläsning och 3

timmar övning per vecka under höstterminen samt 3 timmar övning per

vecka under vårterminen och för avdelningen för bergsvetenskap med 4 timmar

föreläsning och 6 timmar övning per vecka under höstterminen samt

1 timme föreläsning och 4 timmar övning per vecka under vårterminen.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i läran om maskinelement beräk
-

nas på följande sätt:

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor....................kronor 1 960

övningar, 56 timmar ä kronor 17: 50..................... » 980

antal studerande, 70 ä 5 kronor.......................... » 350

kronor 3 290.

Lärarkollegiet tillåter sig framhålla, att denna befattning ävensom den

under föregående punkt nämnda adjungerade lärår befattningen i hållfasthetslära

sammanhänga med varandra och måste inrättas från samma tidpunkt.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 21 fl.) jämväl föreslagit en adjungerad

lärare till professorn i läran om maskinelement. Den sålunda förordade adjungerade

läraren, som ansetts böra tillkomma från och med budgetåret

1944/45, skall enligt sakkunnigförslaget emellertid omhänderhava undervisningen

i läran örn maskinelement för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

samt för teknisk fysik, under det att vederbörande professor skulle

meddela undervisning i ämnet för avdelningen för elektroteknik ävensom avdelningarna

för maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik. Samtidigt

skall enligt de sakkunnigas förslag en speciallärarbefattning i läran om maskinelement

lil indragas.

5. Adjungerad lärare i radioteknik.

Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en befattning som adjungerad

lärare i radioteknik. Till stöd härför har anförts.

Avdelningskollegiet för elektroteknik har framhållit, att utvecklingen under

de senaste åren gått oerhört hastigt inom detta område och att nödvändigtvis

en fortsättningskurs i elektroakustik, 2 timmar föreläsning och 2

timmar övning, samt i ultrakortvågsteknik, 2 timmar föreläsning och 2 timmar

övning, anordnas. För att möjliggöra detta har avdelningen föreslagit,

att en adjungerad lärarbefattning inrättas för övertagande av vissa delar

av de av professorn i ämnet meddelade kurserna i radioteknik. Lärarkollegiet

ansluter sig härtill.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i radioteknik beräknas på föl
-

jande sätt:

föreläsningar, 77 timmar å 35 kronor....................kronor 2 695

antal studerande, 60 å 5 kronor........................ »_300

kronor 2 995.

De sakkunniga ha för sin del icke föreslagit någon utökning av undervisningen

i förevarande avseende.

6. Adjungerad lärare i järnets

manufaktur erin g.

Lärarkollegiet har — under åberopande av ett av professorn i järnets bearbetning

och behandling framfört, av vederbörande avdelningskollegium tillstyrkt

förslag — hemställt om inrättande av en befattning som adjungerad

lärare i järnets manufakturering med arvode av 1 200 kronor, inordnad under

professuren i järnets bearbetning och behandling. Till stöd härför har bland

annat anförts:

Bergsingenjörer komma ofta att i sin verksamhet syssla med järnets manufakturering.

Sedan år 1927 har undervisningen i detta ämne vid högskolan

varit synnerligen begränsat, men representanter för järnhanteringen ha vid

olika tillfällen påtalat den påtagliga bristen i undervisningen i detta avseende.

I avvaktan å utredningen angående den högre tekniska undervisningens

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

omorganisation har emellertid frågan hittills hållits vilande. Tiden synes nu

vara inne att vidtaga åtgärder till en förbättrad undervisning i förevarande

avseende. Undervisningen har inskränkts till enbart föreläsningar omfattande

2 timmar per vecka under cirka 14 veckor per läsår för studerande i 4:e

årskursen av den bergsvetenskapliga avdelningens underavdelning för järnets

metallurgi samt bearbetning och behandling.

Arvodet för ifrågavarande lärarbefattning beräknas på följande sätt:

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor....................kronor 980

antal studerande, 40 å 5 kronor ........................ »_200

kronor 1 180.

De sakkunniga ha ej ifrågasatt någon ändring med avseende å undervisningens

organisation i förevarande avseende.

7. Adjungerad lärare i lantbruksbyggnadslära.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år — med hänvisning till sakkunnigförslaget

och under åberopande av en därom från avdelningen för

arkitektur gjord framställning — hemställt om inrättande av en befattning

som adjungerad lärare i lantbruksbyggnadslära, inordnad under professuren

i arkitektur I och avsedd för avdelningarna för arkitektur och lantmäteri,

därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Avdelningen för arkitektur ansluter sig helt till sakkunnigförslaget och betonar

kraftigt, att befattningen i fråga snarast bör inrättas. Föreståndaren

för avdelningen för lantmäteri har reserverat sig häremot under framhållande

av att undervisningen i form av en speciallärarbefattning borde anknytas

till avdelningen för lantmäteri.

Lärarkollegiet ansluter sig helt till sakkunnigförslaget i vad avser den

adjungerade lärarbefattningen.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i lantbruksbyggnadslära beräknas

på följande sätt:

vård av instrument och samlingar.......................kronor 200

föreläsningar, 21 timmar å 35 kronor.................... » 735

antal studerande, 50 ä 5 kronor......................... »_250

kronor 1 185.

De sakkunniga, som föreslagit att namnet för professuren i arkitektur I

ändras till husbyggnadslära I, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1,

sid. 69 f.):

Det har befunnits högeligen önskvärt, att arkitekterna i något större utsträckning

än förut få tillfälle att lära känna de förutsättningar, som äro gällande

för en lämplig planläggning och utformning av lantbruksbyggnader. Från

många håll har påyrkats inrättande av en speciallärarbefattning i lantbruksbyggnadslära

med undervisning jämväl inom avdelningen för lantmäteri.

Det synes icke vara möjligt för professorn i husbyggnadslära att i sin undervisning

kunna inrymma ämnet. Fj heller kan man räkna med, att en man

behärskar hela området inklusive en sådan specialitet. Därför föreslås, att

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Majlis proposition nr 2.j/h

undervisningen i lantbruksbyggnadslära överlåtes på särskild lärare med speciella

förutsättningar och speciell erfarenhet. Det torde dock icke vara nödvändigt

att inrätta en speciallärarbefattning, utan undervisning bör kunna

meddelas av en adjungerad lärare under professorn i husbyggnadslära I med

1,5 timmes föreläsning per vecka under höstterminen i 2:a årskursen.

Ifrågavarande befattning föreslås av de sakkunniga inrättad från och med

budgetåret 1945/46.

8. Adjungerad lärare i bostadsbyggnad.

Lärarkollegiet har föreslagit inrättande av en befattning som adjungerad

lärare i bostadsbyggnad, inordnad under professuren i arkitektur II. Till

stöd för framställningen bär anförts:

Undervisningen i bostadsbyggnad sker nu på bekostnad av andra viktiga

byggnadsproblem och den tid, som står till buds för behandling av allmänna

arkitekturfrågor och för varierande byggnadsuppgifter av allmän och offentlig

art, är för närvarande icke tillfyllest. Intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits,

synes undervisningen i ämnet bostadsbyggnad böra meddelas av en i

arkitektur II adjungerad lärare med undervisning i den omfattning, som de

sakkunniga föreslagit.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i bostadsbyggnad beräknas på

följande sätt:

vård av instrument och samlingar ...................... kronor 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor .................. » 1 960

övningar, 112 timmar ä kronor 17: 50.................... » 1 960

antal studerande, 30 å 5 kronor ........................ » 150

kronor 4 270.

De sakkunniga ha föreslagit en speciallärartjänst i ämnet från och med

budgetåret 1944/45 och därvid bland annat anfört (bihang 1, sid. 73 f.):

Undervisning i bostadsbyggnad ingår för närvarande i professuren i arkitektur

II. Det har emellertid blivit uppenbart, att utvecklingen på detta område

gått så kraftigt framåt och blivit av sådan betydelse, att en specialutbildad

person bör företräda ämnet i fråga. Vidare kan den för undervisning

erforderliga tiden icke inrymmas inom någon av avdelningens professurer. Sedan

åtskilliga år ha därför krafter varit i rörelse för att åvägabringa förbättrade

förhållanden.

Från avdelningen för arkitektur ha alltsedan 1940 föreslagits upptagande av

förslag i tekniska högskolans i Stockholm riksdagspetita örn inrättande av en

speciallärarbefattning i bostadsbyggnad. Förslaget har tillstyrkts av lärarkollegiet

och av styrelsen.

Läroämnet bostadsbyggnad skulle huvudsakligen omfatta allmänna synpunkter

på bostadsfrågan, utveckling av bostadsrummets utbildning med hänsyn

till användning, möblering, trevnad, dimensionering, belysning, planläggningens

beroende av uppvärmning och ventilation, kök och sanitära inrättningar,

som sammanhöra med bostaden. Olika krav på bostäder för stad, förort

och landsbygd. Olika typer av bostadshus och deras samband med samhällstyp,

stadsplan och tomtbildning. De ekonomiska betingelserna för olika

bostadstyper. Byggnadsordningar och deras tillämpning på bostadshus, hyres
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 244-

hus, egna hem samt speciella bostadstyper såsom kollektivhus, familjehotell,

ungkarlshotell. Frågor örn hyra och inkomst, boendetäthet, hygieniska krav,

hyreslagstiftning. Statens och kommunens förhållande till bostadsförsörjningen.

Olika slag av subvention.

Läroämnet arkitektur, som för närvarande under namn av arkitektur II

omfattar stora delar av bostadsbyggnad, skulle då huvudsakligen komma att

omfatta följande:

Sambandet mellan funktion, planläggning, konstruktion och form, kvalitets-

och stilfrågor, exemplifiering nied kritisk granskning av framträdande

in- och utländska byggnader och anläggningar, arkitektarbetets metodik, planläggning

och inredning av sådana allmänna byggnader som skolor, kontorsoch

affärshus, sjukhus, badhus, hotell och restauranger, kyrkor och församlingsbyggnader,

teatrar och konserthus m. m. samt särskilt industribyggnader,

något eller några slag av yttre anläggningar som parker, kyrkogårdar, idrottsoch

friluftsanläggningar.

Undervisningen i bostadsbyggnad skall enligt sakkunnigförslaget omfatta 2

föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per vecka under hela läroåret av

3:e årskursen.

9. Adjungerad lärare i trädgårdskonst.

Lärarkollegiet har liksom föregående år föreslagit inrättande av en befattning

som adjungerad lärare i trädgårdskonst, inordnad under professuren

i arkitektur II. Till stöd härför har anförts följande.

Behovet av en undervisning för arkitekter i trädgårdskonst framstår klart

vid en jämförelse mellan trädgårdskonstens betydelse för modern arkitektur

och stadsplanering i exempelvis Danmark, England och USA^ och i vårt

land. I den danska arkitektundervisningen ingår sedan länge trädgårdskonsten

som en viktig del. Även i Finland har nyligen förslag väckts om införande

av undervisning i trädgårdskonst vid tekniska högskolans arkitekturavdelning

i Helsingfors. Ämnet behandlas för närvarande mycket kortfattat i arkitektur

II men är av den betydelsen både för det enskilda huset och för

stadsplanen att det fordrar dels betydligt större omfattning och dels en på

anläggningsteknik erfaren fackman som lärare. Befattningen bör inrättas som

adjungerad lärarbefattning till arkitektur II med 2 timmars föreläsningar

per vecka under en termin och utan tentamensskyldighet. Övningarna kunna

vara gemensamma med arkitektur II, bostadsbyggnad och stadsbyggnad allt

efter övningsuppgifternas art.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i trädgårdskonst beräknas på följande

sätt:

vård av instrument och samlingar...................... kronor 200

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................... » 980

antal studerande, 30 å 5 kronor ........................ »_150

kronor 1 330.

De sakkunniga lia icke ifrågasatt inrättande av någon särskild lärarbefattning

för undervisning i detta ämne.

Av remissyttrandena i anledning av sakkunnigbetänkandet må här anföras

följande.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+Jf.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att trädgårdskonst, även omfattande kyrkogårdskonst,

örn möjligt borde inrymmas inom den slutliga studieplanen.

I samma riktning har akademien för de fria konsterna uttalat sig, därvid

akademien framhållit, att tillfälliga specialkurser i trädgårds- och kyrkogårdskonst

redan försöksvis anordnats vid konsthögskolans arkitekturskola.

Svenska arkitekters riksförbund har förordat inrättande av en befattning

sorn adjungerad lärare i trädgårdskonst med i huvudsak samma motivering

som anförts därför i anslagsäskandena.

10. Adjungerad lärare i vattenkemi.

Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en till professuren i teknisk

oorganisk kemi knuten befattning såsom adjungerad lärare i vattenkemi för

undervisning i ämnet inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi under

hänvisning till vad kollegiet anfört vid sin förut återgivna framställning

rörande inrättandet av en speciallärarbefattning i samma ämne för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad. Till stöd för inrättandet av nu ifrågavarande

befattning har kollegiet vidare anfört:

Lärarkollegiet tillåter sig understryka vikten av att undervisningen i vattenkemi

differentieras mellan de båda avdelningarna samt vill framhålla,

att, även om den äskade professuren i livsmedelskemi icke skulle bliva

inrättad från budgetåret 1946/47 utan speciallärarbefattningen i vattenkemi

och livsmedelskemi bibehållas, lämpligen endast väg- och vattenbyggarna

böra följa den däri meddelade undervisningen i vattenkemi under det

att en adjungerad lärarbefattning för kemisterna bör inrättas från budgetåret

1946/47. 6

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i vattenkemi beräknas på följande

föreläsningar, 18 timmar å 35 kronor.................... kronor 630

övningar, 30 timmar å kronor 17: 50 .................... » 525

antal studerande, 30 å 5 kronor......................... » 150

kronor 1 305.

De sakkunniga ha pa sätt tidigare i annat sammanhang omförmälts

avsett, att ifrågavarande undervisning skulle ombesörjas av den av dem

föreslagna professorn i livsmedelskemi.

11. Adjungerad lärare i mekanik.

Läi arkollegiet har hemställt örn inrättandet av en befattning som adjungerad

lärare i mekanik, inordnad under professuren i mekanik, därvid kollegiet

anfört:

Inom professuren i mekanik meddelas för närvarande undervisning till

samtliga studerande i avdelningarna för teknisk fysik, maskinteknik, flygteknik

och skeppsteknik, elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad, varför

professorn i fråga på grund av det därmed följande stora studerandeantalet

har en alltför stor arbetsbörda. De sakkunniga föreslå en avlastning

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J+J+.

därigenom att en adjungerad lärarbefattning inrättas från budgetåret

1947/48. Kollegienämnden har emellertid funnit det nödvändigt att under

de senaste åren låta professorn i fråga biträdas av en tillfällig lärare, avlönad

från anslaget till tillfälliga lärare och assistenter. Undervisningen har

handhafts av docenten vid högskolan nuvarande professorn i mekanik vid

Chalmers tekniska högskola Adolf Anzelius, vilken härför åtnjutit ett arvode

av 1 710 kronor. Med hänsyn till att professor Anzelius icke längre kan stå

till högskolans förfogande, har inrättandet av den av de sakkunniga föreslagna

adjungerade lärarbefattningen aktualiserats, och avdelningen för teknisk

fysik föreslår, att en dylik lärarbefattning måtte inrättas med uppgift

att handhava undervisningen i dynamik, del I, vilken meddelas under första

årskursens vårtermin.

Lärarkollegiet ansluter sig härtill.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i mekanik beräknas på följande

sätt:

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor....................kronor 980

övningar, 48 timmar ä kronor 17: 50 .................... » 840

antal studerande, 210 ä 5 kronor........................ » 1 050

kronor 2 870.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 14) — såsom kollegiet erinrat — föreslagit

inrättandet av ifrågavarande befattning från och med budgetåret

1947/48.

12 och 13. Adjungerade lärare i industriell

ekonomi och organisation.

Lärarkollegiet har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt om

inrättandet av två befattningar såsom adjungerad lärare i industriell ekonomi

och organisation, inordnade under professuren i ämnet. Till stöd härför

har kollegiet anfört:

Avdelningen för maskinteknik framhåller önskvärdheten av att den av

de sakkunniga föreslagna uppdelningen av ämnet kommer till stånd snarast

möjligt på grund av det stora behovet av utökad undervisning i till''

verkningsekonomi och tillverkningsorganisation för blivande driftingenjörer

samt hemställer, att befattningarna i fråga inrättas från budgetåret 1946/47.

Arvodet för de adjungerade lärarbefattningarna i industriell ekonomi och

organisation beräknas på följande sätt:

I. föreläsningar, 14 timmar ä 35 kronor................ kronor 490

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50 ................ » 490

antal studerande, 225 ä 5 kronor.................... » 1 120

kronor 2100;

II. föreläsningar, 28 timmar ä 35 kronor................ kronor 980

övningar, 14 timmar ä kronor 17:50 ................ » 245

antal studerande, 108 ä 5 kronor.................... »_540

kronor 1 765.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga, som förordat inrättandet av ifrågavarande befattningar

från och med budgetåret 1949/50, respektive budgetåret 1950/51, har i

betänkandet härom bland annat anfört (bihang 1, sid. 38):

Antalet studerande i ämnet byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,

som redan nu kan beräknas till inemot 175 stycken, kommer att öka till

cirka 280 stycken, örn den förutsatta ökningen till 450 nyintagna per år

blir verklighet. En så stor ökning av antalet studerande inom ämnet måste

medföra behov av förstärkning av lärarkrafterna, som bör ske på det sättet,

att tvenne adjungerade lärare ställas till professorns förfogande, förslagsvis

för undervisning i industriell bokföring samt i försäljningsorganisation.

Härigenom skulle också givas möjlighet till viss ökning av den ekonomiska

utbildningen för de kategorier av ingenjörer, som ägna sig åt affärsbetonad

verksamhet, och som enligt vad erfarenheten visar alltmer ökas i antal.

Ävenså har det klart framträtt behov av att bereda blivande driftsingenjörer

en bättre utbildning i huvudämnet.

Professorns direkta undervisningsskyldighet bör bestå av i genomsnitt

4 föreläsningar per vecka och läroår jämte övningar.

Dessutom skulle åligga honom uppgörande av program samt ledande av

och samarbete med två adjungerade lärare, den ene för meddelande av undervisning

i industriell bokföring (som för närvarande ingår i den allmänna

kursen i industriell ekonomi och organisation) med 1 timmes föreläsning

och 2 timmar övningar under en hösttermin och den andra för meddelande

av undervisning i försäljningsorganisation med 2 timmar föreläsningar och

1 timmes övning per vecka under en hösttermin, således för den senare

ungefär den undervisning, som nuvarande fortsättningskurs II för affärsingenjörer

upptager.

Från en del håll har föreslagits inrättande av ytterligare professurer i

en del angränsande handelstekniska ämnen, men någon utökning av undervisningen

har icke ansetts böra för närvarande föreslås utöver vad som ovan

angivits, utan har förutsatts, att en ökad utbildning i sådan riktning skulle

ske genom komplettering vid handelshögskolan.

De för de båda läroämnena industriell bokföring samt försäljningsorganisation

angivna adjungerade lärarbefattningarna kunna, om så befinnes

lämpligt, företrädas av endast en person och de böra även, om så befinnes

lämpligt, i stället utnyttjas på annat sätt under ungefär motsvarande tid.

Högskolans styrelse har — med tillstyrkan i övrigt av lärarkollegiets förslag

med avseende å inrättandet av här omförmälda befattningar som

adjungerad lärare — uttalat, att den under 2. angivna befattningen i fysik,

befattningen i trädgårdskonst och den för undervisning i försäljningsorganisation

ifrågasatta befattningen i industriell ekonomi och organisation icke

vore av fullt samma angelägenhetsgrad som de övriga. Den med ett arvode

av 1 765 kronor föreslagna befattningen i sistnämnda ämne syntes böra

avses för undervisning i arbetsstudier i stället för — som kollegiet avsett —

i industriell bokföring.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

E. Docenter.

I anslutning till sakkunnigförslaget och under framhållande av att allt

flera välmeriterade docenter önskade komma i åtnjutande av docentstipendium

har lärarkollegiet hemställt örn en ökning av antalet docentstipendier

från fyra till sex.

F. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. I överensstämmelse med sakkunnigförslaget

har lärarkollegiet hemställt om en medelsanvisning av 15 000 kronor för

nästa budgetår för anordnande av tillfälliga kurser, därvid kollegiet bland

annat anfört:

Med hänsyn till att medlen härför tagas ur samma anslag som assistentmedlen

och högskolan icke disponerar över för undervisningen önskvärt antal

assistenter, har den extra kursverksamheten i hög grad måst begränsas.

Budgetåret 1943/44 uppgingo kostnaderna för densamma till cirka 9 300

kronor. Under budgetåret 1944/45 uppgick kostnaden till cirka 9 600 kronor

och härunder höllos kurser i följande ämnen, nämligen byggnadslära,

fysikalisk metallografi, marklära, kommunikationsteknik, mekaniska hållfa

sthetsfrågor, elektrisk arbetsbelysning och belysningsteknik, lantbruksbyggnadslära,

metallurgi, skogsvägar och skogsdikning, operatorkalkyl samt

konstförfalskning. __ .

För innevarande år föreligga redan framställningar örn extra kurser i

kraftteknisk apparatlära, teleteknisk apparatlära samt vissa andra elektrotekniska

specialområden.

2. Förste assistenter. Lärarkollegiet har hemställt om en medelsanvisning

av 305 000 kronor för grundlön at högskolans förste assistenter,

i syfte att möjliggöra en anställning av ytterligare 13 dylika befattningshavare

vid högskolan, därvid kollegiet i huvudsak anfört:

För närvarande finnas vid högskolan cirka 100 institutioner och 43 förste

assistenter. Motiverade äskanden om anställande av förste assistenter ha

framförts för följande institutioner:

mekanik,

kylteknik,

läran örn verktygsmaskiner,

flygplanstatik och flygplanbyggnad,

elektronik,

elektroteknisk materiallära,

elektromaskinlära, dels för kortslutningslaboratoriet,

dels för högspänningslaboratoriet,

geoteknik,

pappersteknik,

teknisk elektrokemi,

livsmedelskemi,

stadsbyggnad.

Med hänsyn till att förste assistenterna från och med den 1 juli 1945

äro anställda såsom extra tjänstemän i lönegrad Ex 21 och som följd härav

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

rörliga tillägget oell kristillägget belasta andra anslag, har grundlönen per

förste assistent i genomsnitt beräknats till 5 440 kronor. Under förutsättning

att ytterligare 13 förste assistentbefattningar inrättas vid ovan angivna

institutioner, blir den sammanlagda grundlönen för sammanlagt 56 förste

assistenter cirka 305 000 kronor.

3. Assistenter. Lärarkollegiet har hemställt om en medelsanvisning

av 350 000 kronor för bestridande av ersättningar åt assistenter vid högskolan

därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Assistenterna ha i regel assistentarbetet såsom en bisyssla vid sidan av sin

anställning i industriell eller statlig tjänst. Som följd av att stora krav måste

ställas på assistenterna i fråga om praktisk erfarenhet och kunnande, har

det särskilt under de sista åren visat sig vara synnerligen svårt att erhålla

kompetenta krafter med de nu tillämpade avlöningsnormerna, enligt vilka

en ersättning av 8 kronor 80 öre per timme utgår vid tjänstgöring på högskolan

och 4 kronor 80 öre per timme vid hemarbete samt 25 kronor per

exkursions- eller fältövningsdag.

Lärarkollegiet hemställer enträget, att de av de sakkunniga föreslagna

ersättningsnormerna, enligt vilka arvodena skulle höjas till respektive 10

kronor, 5 kronor och 30 kronor, snarast måtte få tillämpas.

Härjämte vill lärarkollegiet speciellt framhålla, att det belopp, som stått

till högskolans förfogande för avlöning av assistenterna, alls icke är tillfyllest.

En enligt sakkunnigförslaget genomförd beräkning av sammanlagda

assistentkostnaden för budgetåret 1943/44 har givit till resultat, att densamma

borde ha uppgått till 376 490 kronor. På grund av bristande medel

kunde emellertid assistenter för budgetåret i fråga icke anställas för större

sammanlagd kostnad än 280 129 kronor. För budgetåret 1944/45 utanordnades

ett belopp av 287 991 kronor. För att högskolan skall få möjlighet

att anställa fullt kompetenta assistenter och därigenom bibehålla sin undervisning

på nuvarande nivå, bör ovillkorligen den ovan föreslagna förändringen

i assistentarvodena snarast genomföras. Vid bifall till lärarkollegiets

framställning om omreglering av tim- och dagsersättningarna bör ett belopp

av 321 000 kronor beräknas. Härtill kommer för anställande av med

högskolans utvidgning följande ytterligare behov av övningsassistenter erforderlig

höjning örn cirka 10 procent, eller för övningsassistenter avrundat

sammanlagt cirka 350 000 kronor.

4. Särskild ersättning för licentiatundervisning.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år hemställt örn anvisande av

ett belopp av 20 000 kronor för licentiatundervisning, därvid kollegiet med

framhållande av att antalet licentiander för nästa budgetår beräknades uppgå

till lägst 40 åberopat följande uttalande av en inom högskolan tillsatt

kommitté för uppgörande av program i de olika läroämnena för teknisk

licentiatexamen:

Behov av särskild undervisning i form av avancerade föreläsningar erfordras

endast undantagsvis bland annat inom avdelningen för elektroteknik.

Däremot erfordras seminarieövningar i de flesta ämnen, vilka torde

komma att taga avsevärd tid av lärarnas tid i anspråk, speciellt om ett

större antal licentiatstuderande komma att förefinnas. I den mån undervisningen

uppbygges, synes det lämpligt, att lärarna i motsvarande grad avlastas

från vissa delar av den elementära undervisningen, vilken då skulle

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

överlämnas åt adjungerade lärare eller assistenter. Till realiserande härav

beräknas ett belopp av 20 000 kronor.

5. Till vikariatsarvoden. vid förordnand,e å icke

vakanta professurer, har lärarkollegiet beräknat ett medelsbehov

av 15 000 kronor under framhållande av att ifrågavarande utgifter i hög grad

varierade och sålunda uppgingo till i runt tal 25 100 kronor budgetåret

1942/43 och 7 200 kronor budgetåret 1944/45.

6. Till biträden för uppehållande av del av rektors

undervisning har lärarkollegiet — med förmälan att årligen omkring

13 000 kronor utgått för detta ändamål — beräknat oförändrad medelsåtgång.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter,

har — såsom tidigare berörts — för innevarande budgetår under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagits en delpost

å 535 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med

lärarkollegiets i den föregående redogörelsen under F, punkterna 1—6, omförmälda

anslagsäskanden skulle ifrågavarande delpost för budgetåret 1946/

47 komma att uppgå till (15 000 -f- 305 000 + 350 000 -j- 20 000 +

+ 15 000 + 13 000 =) 718 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär en ökning med 183 000 kronor.

I detta sammanhang må vidare anmärkas att de i avlöningsstaten för

högskolan upptagna särskilda uppbördsmedlen Avgifter från de

studerande av lärarkollegiet uppförts med samma belopp som innevarande

budgetår eller 350 000 kronor.

Slutligen torde jag bär få anmäla, att lärarkollegiet hemställt örn en höjning

från 3 700 kronor till 4 500 kronor av arvodet till den förut omförmälde

tillfällige läraren i geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet.

II. Chalmers tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden m. m.

för budgetåret 1946/47 med avseende å lärarpersonalen vid högskolan framlagt

följande förslag.

A. Professorer.

Högskolestyrelsen har gjort framställning om inrättande från och med

nästa budgetår av fyra nya professurer, varav en personlig professur i silikatkemi,

viss omreglering av en professur samt ändrad benämning å fyra

professurer i enlighet med vad i det följande närmare angives.

1. Professur i vattenbyggnad.

Högskolestyrelsen har — med upprepande av sin förra året gjorda framställning

och under åberopande av sakkunnigförslaget — hemställt om

inrättande av en professur i vattenbyggnad i stället för den nuvarande spe
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Marits ''proposition nr

ciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära, med vilken är förenat ett

arvode av 3 000 kronor.

Styrelsen har anfört:

En professur i ämnet vattenbyggnads^™ har sedan länge varit önskvärd.

Förutsättningen för inrättandet av en dylik professur har emellertid

varit att lämpliga laboratorier för forskning stå till förfogande. Genom tillkomsten

av den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad,

som nu är färdig så när som på en del av utrustningen, hava möjligheter

för forskning i detta ämne åstadkommits.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur

från och med budgetåret 1944/45, ha därvid bland annat anfört (bihang 1,

sid. 183 f.):

Professurens ämnesområde föreslås liksom vid tekniska högskolan i Stockholm

bliva dels hydraulik och hydrologi, dels vattenbyggnad (vattendragsoch

vattenvägsteknik). Kursen i det förra ämnet föreslås bliva obligatorisk

för hela avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Undervisningen i det

senare ämnet uppdelas i en allmän kurs, obligatorisk för hela avdelningen,

och en valfri fortsättningskurs för gruppen hus-, bro- och vattenbyggnadsteknici.

Undervisningen i hydraulik och hydrologi föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar

i veckan under höstterminen och den allmänna kursen i vattenbyggnad

2 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar i veckan under

höstterminen samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan

under vårterminen, allt under 3:e årskursen.

2. Professur i tillämpad matematik.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år hemställt om inrättande

av en professur i tillämpad matematik i anslutning till sakkunnigförslaget,

därvid styrelsen anfört:

Undervisningen i ämnet matematik vid Chalmers tekniska högskola har

hittills meddelats dels genom professorn i matematik dels genom en extra

speciallärare, avlönad medelst assistentmedel.

Professorn har (med biträde av assistenter för övningarna) meddelat

undervisning inom avdelningarna för maskinteknik, skeppsbyggnad, elektroteknik

och väg- och vattenbyggnad. Den extra specialläraren har handhaft

undervisningen inom avdelningarna för kemi och kemisk teknologi

samt för arkitektur, vilka erhållit en något kortare kurs i ämnet.

I ämnet matematik hava vid Chalmers tekniska högskola ingått vissa

delar av ämnet, som vid tekniska högskolan i Stockholm hänförts till ämnet

tillämpad matematik, såsom grunderna av vektoranalysen, determinanter

m. m. De viktiga delar av den tillämpade matematiken, som omfatta numeriska

och grafiska metoder, hava däremot endast i ringa grad kunnat inrymmas

i undervisningskurserna, vilket varit en allvarlig brist i undervisningen.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av den här omförmälda professuren

från och med budgetåret 1945/46, ha i huvudsak anfört (bihang

1, sid. 140 ff.):

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Undervisningen i tillämpad matematik föreslås för avdelningarna för

maskinteknik, skeppsbyggnad samt väg- och vattenbyggnad erhålla samma

timantal som vid tekniska högskolan i Stockholm.

Studerandena i avdelningen för elektroteknik föreslås ^deltaga i den för

ovannämnda fack gemensamma undervisningen i l:a årskursen (omfattande

huvudsakligen numeriska och grafiska metoder), varefter de i 2:a

årskursen studera en fortsättningskurs i ämnet (omfattande vektoranalys

och elektromatematik).

Undervisningen bör lämpligen i lia årskursen omfatta 2 föreläsningstimmar

och 2 övningstimmar i veckan under vårterminen för samtliga nu

omnämnda avdelningar samt i 2:a årskursen 1 föreläsningstimme och 2

övningstimmar i veckan under höstterminen för de tre förstnämnda avdelningarna

ävensom för avdelningen för elektroteknik 3 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen och 1 föreläsningstimme

och 3 övningstimmar i veckan under vårterminen.

3. Professur i teoretisk kemi.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år hemställt örn en professur

i teoretisk kemi från och med nästa budgetår i stället för som de

sakkunniga förordat — budgetåret 1949/50, därvid styrelsen under åberopande

av härefter återgivna remissyttranden i anledning av sakkunnigbetänkandet

i huvudsak anfört:

För närvarande undervisar professorn i organisk kemi vid Chalmers

tekniska högskola även i ämnena teoretisk kemi och kvantitativ kemisk

analys. Detta innebär emellertid en allvarlig brist i undervisningen och

medför nödvändigtvis, att professorn i dessa ämnen icke kan hinna ge de

studerande en tillräckligt utförlig undervisning i alla dessa ämnen. De

sakkunniga hava uppmärksammat detta missförhållande men uttalat, att

de nuvarande laboratorierna vore alltför trånga för att medgiva tillfredsställande

övningar i teoretisk kemi och att laboratorierna behövde utökas,

varför de sakkunniga, som föreslagit tillbyggnaden. av kemiavdelningen

skola påbörjas under budgetåret 1948/49, förordat inrättande av ifrågavarande

professur först från och med budgetaret 1949/50. Styrelsen vill

häremot framhålla, att de bristfälliga laboratorieutrymmena icke motivera

ett uppskov nied professurens inrättande, enär det bör vara möjligt att

under en övergångsperiod bereda plats för dessa övningar i övriga kemiska

laboratorier.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 194):

Med den utveckling, som under senare tid ägt rum inom såväl den organiska

som den teoretiska kemiens område, anse de sakkunniga det nödvändigt,

att en särskild professur i ämnet teoretisk kemi inrättas. Under

denna professur böra även övningarna i kvantitativ kemisk analys läggas.

Undervisningen, som för närvarande omfattar 2 föreläsningstimmar i

veckan under höst- och vårterminerna i 2:a årskursen samt 1 föreläsningstimme

under höstterminen i 3:e årskursen, föreslås i teoretisk kemi utökad

till 3 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen och 3 föreläsningstimmar

och 5 övningstimmar i veckan under vårterminen i 2:a årskursen

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Marits ''proposition nr 244■

samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen

i 3:e årskursen, vartill komma 12 övningstimmar under höstterminen

i 2:a årskursen i kvantitativ kemisk analys.

I yttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har avdelningskollegiet

för kemi och kemisk teknologi vid högskolan bland annat anfört:

Organisk kemi och teoretisk kemi äro var för sig så stora och viktiga

samt till sin natur skilda ämnen, att det vore orimligt att förena dem med

varandra till en professur. Ännu mindre kan man begära, att innehavaren

därav skall vara i stånd att behärska båda. Vid de universitet och högskolor

av sådan storlek, att det finnes mer än en kemiprofessor, är den

teoretiska kemien representerad av en egen professor eller också är den

förenad med professuren i oorganisk kemi, en tidigare möjlig men numera

genom ämnenas oerhörda utveckling lika omöjlig kombination. Anordningen

vid Chalmers tekniska högskola kan möjligen förklaras men icke

försvaras av att professuren i oorganisk kemi är förenad med undervisningsskyldighet

i geologi och mineralogi, varigenom den icke kunnat belastas

med teoretisk kemi. Behovet av en professur i teoretisk kemi vid Chalmers

tekniska högskola får framför allt icke anses beroende av den omständigheten,

att antalet elever inom den kemiska fackavdelningen efter cirka 5 år

skall utökas. Behovet förefinnes oavsett om antalet elever är stort eller

litet. Det skall vara ämnets betydelse för ingenjörsutbildningen, som skall

vara bestämmande.

Tekniska samfundet i Göteborg har i sitt yttrande bland annat uttalat:

Med den skillnad i utbildning inom det kemiska facket vid de båda högskolorna,

som otvivelaktigt kommer att uppstå genom de sakkunnigas förslag,

torde det övervägande antalet kemister i framtiden söka sig till tekniska

högskolan i Stockholm. Det är sannolikt, att eliten av de inträdessökande

kommer att samlas vid tekniska högskolan i Stockholm. Avsikten

är, att de båda högskolornas avdelningar för kemi skola vara fullt jämbördiga

och att följaktligen de utgående eleverna ävenledes skola anses fullt

jämställda. Så blir emellertid ingalunda fallet enligt de sakkunnigas förslag.

Efter att hava framhållit, hurusom detta innebär inrättande av 6 nya

kemiprofessurer vid tekniska högskolan i Stockholm och 1 ny kemiprofessur

vid Chalmers tekniska högskola, nämligen den nu ifrågavarande i teoretisk

kemi, samt hurusom vid ett genomförande av sakkunnigförslaget vid den

förra högskolan skulle komma att finnas 11 kemiprofessurer mot 4 vid den

senare har samfundet vidare anfört:

Att Chalmers tekniska högskola i förslaget tilldelas 5 speciallärarbefattningar

i kemi mot 1 vid tekniska högskolan i Stockholm uppväger icke

denna markanta skillnad.

I riksdagen ha ofta uttalats betänkligheter mot en centralisering till

Stockholm. De sakkunnigas förslag till den kemiska undervisningens ordnande

vid högskolorna synes oss innebära en fortsatt tendens till centralisering

till Stockholm.

Lokalfrågan vid Chalmers tekniska högskola bör kunna lösas så, att högskolan

ej behöver vänta ända till år 1949 på en enda för dess vidkommande

av de sakkunniga föreslagen professur i kemi.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Marits -proposition nr 244-

I samma riktning har Sveriges kemiska industrikontor uttalat sig.

Sveriges industrifUrband har uttalat, att, enär det finge anses vara ett

faktum att Chalmers tekniska högskola för närvarande ej vore utrustad

med det antal högre lärarbefattningar, som högskolans elevantal och betydelse

för den högre tekniska undervisningen krävde, det syntes angeläget,

att inrättandet av nya professurer särskilt vid denna högskola komme att

ske i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

4. Personlig professur i silikatkemi.

I skrivelse den 17 december 1945 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola

gjort framställning örn inrättande av en personlig professur i silikatkemi

vid högskolan för professorn i kemisk teknologi därstädes Johan Arvid

Hedvall, varvid med professuren förenade kostnader skulle bestridas av

aktiebolaget Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och

aktiebolaget Surte glasbruk i enlighet med vad i det följande närmare angives.

Till stöd för framställningen har högskolestyrelsen i huvudsak anfört:

Sedan många år tillbaka har ett betydande forskningsarbete, huvudsakligen

av grundläggande natur, utförts vid Chalmers tekniska högskola inom

institutionen för kemisk teknologi. I huvudsak har detta avsett att utreda

de fasta ämnenas reaktionsegenskaper. En stor del av de hithörande reaktionerna

ligga till grund för tekniskt viktiga processer såsom framställningav

porslin, tegel och annan keramik, glas, vissa mineralfärger, katalysatorer,

adsorptionsmedel m. m. En huvuddel av detta kemiska område berör

fasta ämnen, i vilka oxiden av ämnet kisel ingår, varför området gemensamt

kommit att benämnas silikatkemi. Många av dessa grenar tillhöra de allra

äldsta kemiskt betonade tillverkningsprocesserna. Dessa lia utvecklats empiriskt,

och därvid ha framställts produkter som besitta goda medelvärdesegenskaper.

I och med att modern tid börjat resa allt mera specificerade

krav, så har i utlandet under senare tid en rikligt gynnad forskning till

näringslivets gagn framkommit, vartill en statsunderstödd motsvarighet i

Sverige dock hittills saknats. Detsamma gäller utforskningen för nyttiggörandet

av silikatiska mineral och bergarter. Den vid Chalmers tekniska

högskola redan bedrivna forskningen har visat att värdefulla produkter

därur kunna framställas.

En på dessa problem inriktad forskning bär sedan många år bedrivits

av professorn i kemisk teknologi Arvid Hedvall och hans talrika lärjungar.

Den intensifierades under krigsåren genom att företrädare för tre av våra

största silikatkemiska industrier sammanslöto sig och togo initiativ till upprättande

av en särskild Institution för silikatkemisk forskning vid Chalmers

tekniska högskola och lämnade visst ekonomiskt stöd härför. Dessa företrädare

voro direktören Arvid Carlander för aktiebolaget Mälardalens tegelbruk

(14 st.), direktören Hjalmar Olson för aktiebolaget Gustavsbergs porslinsfabrik

samt direktören Per Hemberg och disponenten Sigurd Thorstensson

för Surte glasbruk.

Personalen vid institutionen utökades med tre av de nämnda industrierna

direkt avlönade forskningsassistenter. Bland de undersökningar, som av

professor Hedvall tillsammans med industriavlönade assistenter samt dok
Ulhalig

till riksdagens protokoll 19If6. 1 sami. Nr

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Majds proposition nr 2JjJ+.

tors- och licentiatlaboranter och examensarbetare utförts under de få år

det nämnda industriella samarbetet förekommit må nämnas,

glaskemiska undersökningar rörande

inverkan av fuktighet hos glasindustriens råmaterial på blandnings- och

smältningsprocesserna,

olika tillsatsers betydelse med hänsyn till glasets kristallisationstendens

och möjligheten att använda fältspat i mengen,

inverkan av tillsatser av olika slags fältspat på glasets trögflutenhet,

inflytandet av råmaterialiernas kornstorlek på insmältningsförlopp samt

luttring vid glasframställning,

ersättande av borsyra med i Sverige förekommande mineral i avsikt att

påskynda smältningsförloppet,

porslinskemiska undersökningar rörande

nya tillsatser, som i små mängder öka plasticiteten av vissa svenska leror,

vilkas egenskaper därigenom modifieras, varvid användningsområdet utökats

och kassationsprocenten väsentligt minskats,

inverkan av talk eller magnesit i steatitiska massor med avseende på de

bildade produkternas värmeväxelbeständighet, mekaniska egenskaper

m. m.,

inverkan av tillsatser av bariumoxid i steatitiska massor med hänsyn till

att öka intervallet mellan sintringstemperatur och smälttemperatur,

ugnsgasers inverkan på keramiska produkters förändring i fuktig luft,

regenerering av vid porslinsfabrikation använd gips enligt en ny metod,

glasyrproblem i samband med diskning och förekomst av bakterier i glasyrsprickor,

tegelkemiska undersökningar rörande

ugnsatmosfärens inverkan på svällningsfenomen och färgvariationer vid

tegelbränning,

framställning av porös, eldfast isolersten från en ny svensk förekomst av

kiselgur,

sambandet mellan ugnsatmosfär, porositet och färg hos tegel, ävensom

silikatkemiska undersökningar i övrigt rörande

framställning av olika typer av eldfasta cement,

framställning av rockwool ur mesa och sand,

framställning av vägsalt (CaCl2) ur mesa,

framställning av soda ur svenska mineraliska förekomster enligt nya

metoder.

De ifrågavarande industrierna önska nu gå ett steg vidare för att sätta

professor Hedvall i stånd att helt ägna sig åt silikatkemisk forskning. I särskilda

skrivelser till ecklesiastikdepartementet hava omförmälda bolag utfäst

sig att bidraga med en tredjedel var för att täcka vissa kostnader, som äro

förbundna med upprättandet av en personlig professur i silikatkemi för

Hedvall. Dessa kostnader omfatta förutom lön åt Hedvall under hans återstående

tjänstetid även bidrag till driften av institutionen för silikatkemi

m. m.

Styrelsen får framhålla, att högskolans avdelning för kemi och kemisk

teknologi är i jämförelse med motsvarande avdelning vid tekniska högsko
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. May.ts -proposition nr 244-

lan i Stockholm mycket knappt försedd med professurer och att detta förhållande

påtalats icke blott av högskolans lärarkollegium utan även av flera

remissinstanser, t. ex. Industriförbundet, Svenska Teknologiöreningen och

Tekniska samfundet i Göteborg, som haft att yttra sig över det av 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen avgivna betänkandet.

Dessa sakkunniga hade nämligen föreslagit endast en enda ny professur

inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska

högskola, medan däremot i ett flertal ämnen, i vilka tekniska högskolan

i Stockholm föreslås få professurer, endast speciallärartjänster föreslagits.

Professuren i kemisk teknologi vid den senare högskolan har från och

med 1 juli 1944 uppdelats i två professurer, en för teknisk oorganisk och en

för teknisk organisk kemi.

Styrelsen har den uppfattningen, att viss uppdelning av ifrågavarande

professur är av behovet påkallad även vid Chalmers tekniska högskola, men

anser icke, att detta behöver ske eller att det ens är önskvärt att det sker

på samma sätt vid de båda tekniska högskolorna. Vid Chalmers tekniska

högskola finnas personliga och historiska förutsättningar för utbrytning av

silikatkemien ur professuren för kemisk teknologi genom professor Hedvalls

banbrytande internationellt erkända forskningsverksamhet, vilken

redan genom hans första publikationer för ett trettiotal år sedan inriktades

på problem av denna art. Här bör framhållas att Hedvall på ett mycket

ovanligt sätt förstått att intressera sina examensarbetare och andra lärjungar

för detta område av kemien samt att han inspirerat dem att angripa tekniskt

viktiga problem.

På detta sätt har forskningen till näringslivets fromma under många år

tillförts värdefulla resultat på ett för staten mycket litet betungande sätt.

Lovande uppslag även för teknisk tillämpning har därvid framkommit, som

dock kräva större resurser för att kunna fullföljas. Det säger sig självt, att

sedan de fasta ämnenas reaktionsegenskaper i princip nu klarlagts, så att

en överblick över detta av Hedvall i fundamentala avseenden nyöppnade

kemiska område blivit möjlig, behöver vid Hedvalls sida placeras — utom

examenslaboranter och mera kvalificerade lärjungar — även i högre grad

självständiga medarbetare för kvantitativ genomarbetning av området och

för utexperimentering av dess praktiska användningsmöjligheter. Det är då

ofrånkomligt att Hedvall beredes förbättrade arbetsbetingelser jämväl i fråga

om utrymmen, utrustning och viss ytterligare avlastning från elementär

undervisning.

Chalmers tekniska högskola har ingen avdelning för bergsvetenskap, och

på grund därav bedrives här icke någon omfattande undervisning eller

forskning rörande malmförande mineral. Det synes styrelsen även på grund

av detta förhållande lämpligt att undervisning och forskning rörande sådana

vanliga mineral, som icke liro eller innehålla malmer i vanlig bemärkelse,

i stället koncentreras till Chalmers tekniska högskola, där denna viktiga

parallell till den metallurgiska forskningen framvuxit.

Styrelsen anser, att den avsedda professuren bör åsyfta i huvudsak forskning,

och att den undervisningsskyldighet, som skall vara förbunden med

professuren i enlighet med i denna skrivelse framhållna synpunkter, icke

bör göras alltför betungande. Även med en begränsad undervisningsskyldighet

anser styrelsen, att den innebär ett behövligt och värdefullt tillskott

lill högskolans möjligheter att utbilda ingenjörer och i detta fall inom ett.

område, diir det hittills endast genom Hedvalls personliga insatser varit

möjligt erhålla sådan utbildning i Sverige.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Att genom tillkomsten av det nya läroämnet en viss avlastning av lärostoff

från ämnet kemisk teknologi för de i ämnet silikatkemi deltagande studenterna

bör ske finner styrelsen naturlig.

Styrelsen bifogar med eget instämmande ett förslag till program för den personliga

professuren ifråga från högskolans avdelningskollegium för kemi och

kemisk teknologi, till vilket program kollegienämnden anslutit sig.

Det av avdelning skollegiet för kemi och kemisk teknologi vid högskolan

framlagda programmet för ifrågavarande professur innebär följande.

Professuren skall omfatta forskning huvudsakligen av grundläggande art

samt undervisning, berörande de silikatkemiska industrierna, såsom framställning

av glas och keramiska produkter (tegel, kakel, specialtegel, porslin, glasyrer

m. m.) samt även övriga ämnen, som i form av tillsats- eller utbytessubstanser

däri kunna ingå, framför allt ett flertal oxidiska material vilka i

modern fabrikation komma till användning i allt större utsträckning. Adsorptionsmedlens,

pigmentens och katalysatorernas viktiga grupper höra i vissa

avseenden även hit.

En på silikatkemisk bas vidgad råmaterialforskning kan även falla inom

ramen.

Föreläsningar och kollokvier eller seminarier hållas till ett genomsnittligt

timantal av minst en timme per vecka och läsår och omfattar under

varje år valda delar av området.

Forsknings- och examensarbeten inom ifrågavarande område

skall av professor Hedvall ledas. Därutöver har han att i sitt ämne förrätta

examination för civilingenjörsexamen eller högre examina vid högskolan,

i vars arbetsprogram professuren således avses att ingå, så att de elever, som

så önska må beredas tillfälle till utbildning i detta ämne, som förut ej beretts

plats vid svenska universitet eller högskolor.

I de särskilda skrivelser till ecklesiastikdepartementet, vilka av högskolestyrelsen

åberopats har ettvart av omförmälda tre bolag, under villkor att de

båda övriga lämnade enahanda utfästelse, förklarat sig beredda att bestrida

en tredjedel av med professurens inrättande förenade kostnader i enlighet

med följande:

lön till professor Hedvall (utöver nu från industrierna utgående

arvode) till och med pensionsåldern 65 år jämte eventuellt

ytterligare två år, nu utgörande inklusive pensionsavgift enligt

gällande index ................................. kronor 16 398

anslag till institutionen för silikatkemisk forskning (material

och apparatur och dylikt) per år utöver nu utgående

(2 400) ----- . . .................................... » 10 000

lönetillägg per år till Hedvalls kontorsbiträde............ » 1 000

ett årligt dispositionsanslag (till användning motsvarande den

vid statens skeppsprovningsanstalt inrättade dispositionsfonden),

avsett för omkostnader vid resor för Hedvall för upprätthållande

av vetenskapliga förbindelser inom institutets

arbetsområde samt omkostnader vid besök av främmande

forskare och motsvarande det nuvarande årliga bidraget av

800 kronor per var och en av de tre industrierna att genom

kansliets försorg tillhandahållas Hedvall för angivet ändamål

............................................ » 2 400

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

samt liksom hittills, ettvart av bolagen, kostnaderna för en vid silikatkemiska

institutionen anställd högskoleingenjör eller annan kvalificerad

arbetskraft.

Såsom förutsättningar härför ha bolagen angivit

att statsmakterna bevilja anslag för en första utbyggnad av silikatkemiska

institutionen i enlighet med det förslag, som av högskolan framlagts i anslagsäskandena

för nästa budgetår,

att så snart ske kan en ordinarie professur i silikatkemi föreslås vid Chalmers

tekniska högskola, samt att örn en silikatprofessur upprättas vid Chalmers

tekniska högskola statsmakterna komma att övertaga ansvaret för professorslönen,

dock att örn professor Hedvall utses till innehavare av denna

professur, ovan angivna bidrag skola oavkortat utgå till institutionen.

Statskontoret, som den 12 januari 1946 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid i huvudsak anfört:

Någon möjlighet att för närvarande bedöma, huruvida efter Hedvalls avgång

behov kan komma att föreligga av en professur i ifrågavarande ämne,

föreligger givetvis icke. Det må i detta sammanhang erinras, att då den personliga

professuren i cement- och betongkemi för professor L. Forsén vid tekniska

högskolan i Stockholm upphörde i anledning av innehavarens bortgång,

den av Forsén tidigare innehavda professuren i kemisk teknologi vid högskolan

från och med den 1 juli 1944 uppdelades i två professurer, dock icke någondera

i enbart ämnet cement- och betongkemi utan den ena omfattande teknisk

oorganisk kemi och den andra teknisk organisk kemi (jfr 1944 års statsverksproposition

VIII ht, sid. 249 f.). Då vid den nu föreslagna personliga professurens

framtida upphörande statsmakterna böra äga full handlingsfrihet

vid avgörande såväl av spörsmålet örn antalet erforderliga professorsbefattningar

vid högskolan som ock frågan om ämnesuppdelningen mellan professurerna,

kan statskontoret icke tillstyrka ett accepterande av erbjudandet

under ovannämnda villkor.

Vad beträffar bolagens ekonomiska åtaganden för professurens upprätthållande

torde det få förutsättas, att bolagen enligt det gjorda erbjudandet bestrida

kostnaderna för samtliga de avlöningsförmåner, som nu eller framdeles

skulle ha tillkommit Hedvall, därest han alltjämt varit ordinarie professor vid

högskolan.

I övrigt torde samma formella villkor böra uppställas och de ekonomiska

förhållandena i övrigt regleras på det sätt, som föreskrivits exempelvis beträffande

den från och med den 1 juli 1945 vid Chalmers tekniska högskola inrättade

personliga professuren i oljekemi.

Det väckta spörsmålet bör givetvis underställas riksdagens prövning. Särskilt

medgivande av riksdagen lärer också böra utverkas därtill, att Hedvall

såsom innehavare av ifrågavarande personliga professur i silikatkemi skall

äga samma rätt till pension från staten som örn han vore ordinarie professor

vid högskolan. Jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet

torde i så fall utan att särskilt beslut därom meddelas, skyldighet för honom

föreligga att vid uppnådd pensionsålder avgå från den personliga professuren.

I särskilda skrivelser till ecklesiastikdepartementet lia sedermera vederbörande

bolag förklarat sig villiga att bestrida kostnaderna för den ifrågasatta

personliga professuren i enlighet med tidigare gjorda utfästelser, även örn

statsmakterna i överensstämmelse med hittills tillämpade principer vid in

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts ''proposition nr inrättande

av personliga professurer förbehålla sig handlingsfrihet vid avgörandet

av spörsmålet om antalet erforderliga professurer vid högskolan ävensom

med avseende å frågan örn ämnesuppdelningen mellan professurerna.

Tillika ha bolagen förklarat att det gjorda erbjudandet innefattade jämväl

utfästelse att bestrida kostnaderna för samtliga de avlöningsförmåner, som

nu eller framdeles skulle ha tillkommit Hedvall, därest han alltjämt varit

ordinarie professor vid högskolan.

Statens tekniska forskningsråd har i remissutlåtande den 27 mars 1946

bland annat anfört:

Professor Hedvall har på sitt specialområde, silikatkemien, utfört en banbrytande

forskargärning, som vunnit även internationellt erkännande. Inom

hans institution ha genomförts en mångfald stora forskningsuppgifter, icke

endast av grundforskningskaraktär utan även av den art, att resultaten från

dessa direkt komma silikatindustrien till nytta. Han har även visat sig

kunna entusiasmera och föra fram unga forskare på detta område. Olika

industriföretag ha visat sin erkänsla för detta genom att i allt högre grad

stödja även grundforskningen inom institutionen, och statens tekniska forskningsråd,

som efter ett par besök på platsen är väl bekant med förhållandena

vid institutionen, har vid olika tillfällen hos Kungl. Majit utverkat stöd av

forskningsmedel för skilda undersökningar.

Den utveckling, som på detta sätt krävt allt mera tid av Hedvall till hans

specialområde, har delvis måst bliva till förfång för undervisningen i hans

egentliga läroämne, kemisk teknologi. Rådet hälsar därför med tillfredsställelse

förslaget att för Hedvall inrättas en personlig forskningsprofessur

i silikatkemi, vilket enligt rådets mening måste bli till fördel för såväl utvecklingen

inom silikatkemien som undervisningen inom läroämnet kemisk

teknologi. Rådet vill sålunda varmt tillstyrka, att denna personliga professur

inrättas på de villkor, som de förslagsställande industrierna uppsatt.

Det må i detta sammanhang nämnas, att silikatkemisk forskning för närvarande

bedrives även vid ett antal andra forskningsinstitutioner inom landet.

Inom ingeniörsvetenskapsakademiens laboratorielokaler inrymmas centrallaboratorierna

för tegelindustrien. En viktig gren på hithörande område

tillgodoses genom det på en donation av Cementbolaget baserade Cementoch

betonginstitutet i Stockholm. Småglasbruken ha för den lokala driftservicen

inrättat ett glaslaboratorium i Växjö. Samtliga dessa, vilka var för

sig ha viktiga uppgifter att fylla, äro emellertid mycket specialiserade och

inriktade på tillämpningsforskning. De kunna därför icke ersätta men väl

på ett lyckligt sätt kompletteras av den centrala, sammanhållande institution

för grundforskning, som Hedvall skapat vid Chalmers tekniska högskola.

5. Omreglering av professuren i mekanisk värmeteori

och förbränningsmotorer till professur i

förbrännings motor tekn i k.

Högskolestyrelsen har — i anslutning till ett av styrelsen framlagt förslag

örn inrättande av en speciallärarbefattning i kylteknik med undervisningsskyldighet

jämväl i mekanisk värmeteori, för vilket i det följande närmare

kommer att redogöras — hemställt, att den vid högskolan förefintliga

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer i samband

därmed måtte erhålla benämningen förbränningsmotorteknik.

De sakkunniga ha föreslagit genomförande av här berörda åtgärder från

och med budgetåret 1945/46.

6. Ändrad benämning å vissa andra professurer.

Högskolestyrelsen har föreslagit ändrade benämningar å följande professurer

vid högskolan, därvid ingen förändring med avseende å omfattningen

av den med vederbörande professur nu förenade undervisningsskyldigheten

ifrågasatts:

a) benämningen maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran om värmemotorer ändras till ångteknik,

b) benämningen teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet

jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik ändras till elektricitetslära

och elektrisk mätteknik,

c) benämningen elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran om elektrotekniska maskinkonstruktioner ändras till elektromaskinlära,

d) professuren i väg- och vattenbyggnads^^, som sedermera avses uppdelad

i en professur i byggnadsstatik och en professur i brobyggnad, benämnes

tills vidare professur i byggnadsstatik och brobyggnad,

e) benämningen kemisk teknologi ändras till teknisk kemi.

De av högskolestyrelsen sålunda föreslagna ändrade benämningarna överensstämma

med sakkunnigförslaget med undantag för den under b) avsedda,

vilken av de sakkunniga föreslagits skola erhålla benämningen teoretisk elektroteknik

med mätteknik. Högskolestyrelsen har därvid anfört, att de sakkunnigas

förslag till benämning icke vore ägnad att klarlägga professurens

område, eftersom samtliga elektriska tillämpningsämnen i högre eller lägre

grad bura teoretisk prägel. I detta sammanhang må vidare anmärkas, att

de sakkunniga även föreslagit, att professuren i byggnadslära och ornamentsritning

skall erhålla benämningen arkitektur.

Med avseende å professorernas löneställning har

högskolestyrelsen, i överensstämmelse med den ståndpunkt, som härutinnan

intagits av högskolans lärarkollegium i dess remissyttrande över sakkunnigförslaget,

föreslagit en placering i lönegraden A 34.

Vidare har högskolestyrelsen i fråga örn arvoden till professorsvikarier

hemställt, att dessa arvoden måtte beräknas till belopp,

som med 1 000 kronor överstiger dem, som tillkomma professorsvikarierna

vid universiteten, enär betydande svårigheter visat sig möta att

med nuvarande arvoden erhålla kvalificerade vikarier; ett förhållande som

styrelsen närmare exemplifierat.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

B. Speciallärare.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden framlagt följande förslag

med avseende å speciallärarna vid högskolan, därvid arvodena beräknats i

enlighet med de av de sakkunniga förordade grunder. Högskolestyrelsens

äskanden innebära nyinrättande eller omregi ering av sammanlagt fjorton

speciallärare änster.

1. Speciallärarbefattning i byggnadsekonomi och

byggnadsorganisation.

Högskolestyrelsen har — under åberopande av sakkunnigförslaget — i

likhet med föregående år hemställt om inrättande av en speciallärarbefattning

i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation med ett arvode av 3 800

kronor, därvid styrelsen uttalat, att viss undervisning sedan vårterminen

1943 meddelats i dessa ämnen genom lärare, avlönade med assistentmedel.

Ett bifall till framställningen medförde sålunda en minskad belastning av

posten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter med 1 500 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med

budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 186 f.

och sid. 164):

Detta ämne ingår i viss utsträckning i ämnet industriell organisation,

varl undervisning för närvarande meddelas gemensamt för samtliga avdelningar.

av en speciallärare. Avdelningarna för väg- och vattenbyggnad

samt arkitektur böra lämpligen icke längre deltaga i den för övriga fack

gemensamma undervisningen i industriell ekonomi utan i stället erhålla en

för dem bättre lämpad undervisning i ett motsvarande ämne, benämnt

byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation. De stora kapital, som årligen

nedläggas i byggnadsverk av skilda slag, göra det väl motiverat att

lämna alla byggnadsteknici och arkitekter en sammanhängande orientering

om de ekonomiska problem, som äro av betydelse för byggnadsverksamhet

av olika slag. Hit höra salunda bokföring och kontroll, planläggning och

organisation, arbetsledning och avlöningssystem, kostnadsberäkningar och

driftkalkyler, skyddsanordningar och sociala anordningar samt arbetsmaskiner

för olika slags byggnadsföretag. Kursen föreslås erhålla samma

omfattning som den allmänna kursen vid tekniska högskolan i Stockholm

eller 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under en termin.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen

understrukit betydelsen av en god utbildning för byggnadstekniker

i förevarande ämne, därvid ämbetsverket uttalat, att även om i det

föreliggande förslaget till undervisningens ordnande utbildningen av tekniker

för en byggnads utredningsskede kan sägas vara nöjaktigt tillgodosedd,

detta däremot icke vore förhållandet beträffande utbildningen av

arbetsledare, varför fragan örn specialutbildning för arbetsledningspersonal

enligt ämbetsverkets mening syntes böra upptagas till särskild prövning.

Lämpligast syntes vara att inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts -proposition nr %44-

upplades en särskild linje eller grupp för arbetsledare eller så kallade produktionst

eknici inom byggnadsfacken.

Svenska arkitekters riksförbund har i sitt remissyttrande i huvudsak

anfört:

Den hittills bedrivna undervisningen i ämnet vid högskolan, som är gemensam

för avdelningarna för arkitektur samt för väg- och vattenbyggnad,

synes icke i tillfredsställande utsträckning hava varit inriktad på husbyggnadsekonomi.

Utvecklingen inom husbyggandet tenderar mot förändrade

produktionsformer. Dessa förändringar bliva givetvis framför allt ekonomiskt

betingade. Ingående kännedom örn produktionskostnaderna icke

minst vid fabriks- eller seriemässig framställning av byggnader — framför

allt bostadsbyggnader — blir alltmera nödvändig för den projekterande

arkitekten. Men många av de ekonomiska faktorerna vid husbyggandet

äro hittills otillfredsställande klarlagda. En intensifierad forskning inom

husbyggnadsekonomiska frågor är därför nödvändig, samtidigt som undervisningen

för arkitekterna inriktas på att redovisa de vunna forskningsresultaten.

Undervisningen i detta ämne synes därför, för att bättre kunna

tillrättaläggas för arkitekternas behov, böra skiljas från undervisningen

inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad, som helt naturligt kommit

att inriktas på brobyggnader, stora hallbyggnader och dylikt.

I anslutning härtill uttalar förbundet som sin uppfattning, att vid Chalmers

tekniska högskola inom avdelningen för arkitektur bör inrättas en

särskild speciallärartjänst i husbyggnadsekonomi.

Yngre väg- och vattenbyggares förening och svenska teknolog för eningen

ha i sina remissyttranden med hänsyn till ämnets vikt förordat en professur

i byggnadsorganisation och byggnadsekonomi vid Chalmers tekniska högskola

i stället för den av de sakkunniga föreslagna speciallärartjänsten och i

överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit beträffande tekniska

högskolan i Stockholm.

2. S p e c i a 11 ä r a r b e f a 11 n i n g i kylteknik.

På sätt i det föregående berörts har högskolestyrelsen, med upprepande

av sitt därom föregående år framförda äskande, hemställt örn inrättande av

en befattning som speciallärare i kylteknik med undervisningsskyldighet

jämväl i mekanisk värmeteori med ett arvode av 6 000 kronor. Högskolestyrelsen

har därvid — under åberopande av sakkunnigförslaget — bland

annat anfört:

Undervisning i kylteknik har sedan en följd av år meddelats vid högskolan

genom särskilt tillkallad föreläsare och har varit förlagd till 3:e årskursen;

vissa år har även en fortsatt kurs meddelats i 4:e årskursen. Hela ämnets

omfattning har motsvarat 2 ä 3 terminsveckotimmar. Deltagandet har varit

frivilligt, men intresset för ämnet har varit stort, och studerande från såväl

avdelningen för maskinteknik som från avdelningarna för skeppsbyggeri,

elektroteknik och kemi hava åhört föreläsningarna. Konstruktionsövningar

hava icke förekommit i ämnet.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr "244-

Undervisningen har omfattat de olika principerna för kylmaskinerier, kylmaskinernas

praktiska utformning, olika system för kylanordningar i frysell

kylrum och fordringarna på dem samt väggkonstruktioner och isoleringar

för kylrum inom byggnader, å fartyg samt inom transportabla anläggningar.

De sakkunniga, som föreslagit ifrågavarande befattnings inrättande från

och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang

1, sid. 158 f.):

Med hänsyn till kylteknikens alltmer ökade betydelse föreslås nu denna

undervisning fast infogad i undervisningsplanen. Då undervisningen i kylteknik

nära sammanhänger med undervisningen i mekanisk värmeteori,

föreslås att en gemensam speciallärarbefattning inrättas för dessa båda

ämnen. Professuren i förbränningsmotorer erhåller därigenom nödig avlastning.

Undervisningsplanen för de två nu behandlade ämnena föreslås omfatta

i mekanisk värmeteori för avdelningarna för maskinteknik och skeppsbyggeri

3° föreläsningstimmar och 1 övningstimme i veckan under vårterminen

i 2:a årskursen samt i kylteknik för avdelningen för maskinteknik 2 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar ävensom 3 valfria övningstimmar under

höstterminen i 4:e årskursen. För kemisternas vidkommande fordrar undervisningen

i mekanisk värmeteori en annan inriktning. De böra framför allt

studera den mekaniska värmeteoriens tillämpning på kemiska förlopp.

Genom tillkomsten av en professur i teoretisk kemi skapas möjlighet att

giva kemisterna en tillfredsställande undervisning i denna del av ämnet.

3. Speciallärarbefattning i livsmedelskemi

och vattenkemi.

Högskolestyrelsen har — i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag

— i likhet med föregående år hemställt om en ny speciallärarbefattning i livsmedelskemi

och vattenkemi med ett arvode av 5 000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat i ärendet har hittills icke meddelats någon undervisning

vid Chalmers tekniska högskola i dessa läroämnen, i vidare mån

än att sedan fyra år undervisning förekommit i jäsningslära genom en med

assistentmedel avlönad lärare, varjämte årligen en kurs hållits av en särskilt

tillkallad föreläsare.

De sakkunniga, som förordat inrättande av ifrågavarande befattning från

och med budgetåret 1945/46, ha härom i huvudsak anfört (bihang 1, sid.

196 f.):

Med den numera ökade storleken av de inom födoämnesindustrien verksamma

företagen fordras inom denna industrigrupp allt fler civilingenjörer.

En utbildning på detta område synes därför av behovet påkallad. Den ökade

utbyggnaden av reningsanläggningar för avloppsvatten och den vidgade

kontrollen över vattenledningsvattnets beskaffenhet i våra samhällen kräver

också, att allt fler civilingenjörer äro väl insatta i vattenreningens problem.

Det föreslås därför, att undervisning dels i livsmedelskemi, dels i vattenkemi

införes till samma omfattning som vid tekniska högskolan i Stock
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr Joholm,

där en professur i livsmedelskemi föreslagits inrättad från och med

budgetåret 1946/47 i stället för den befintliga speciallärartjänsten i vattenkemi

och livsmedelskemi därstädes. Undervisningen i båda ämnena göres

valfri för avdelningen för kemi. Undervisningen i vattenkemi göres valfri

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och föreslås som frivilligt ämne

för avdelningen för arkitektur.

Då laboratorium för dessa ämnen saknas, kräves anordnande av ett dylikt

i samband med utvidgning av kemibyggnaden.

Undervisningsplanen föreslås bliva i livsmedelskemi för kemister 3 föreläsningstimmar

och 4 övningstimmar i veckan samt i vattenkemi för kemister

ävensom väg- och vattenbyggare 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar

i veckan, allt under höstterminen i 4:e årskursen.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har tekniska

samfundet i Göteborg i detta sammanhang bland annat anfört:

Att våra livsmedelsindustrier och även andra, på teknisk biokemi grundade

industrier mer och mer äro i behov av högskolebildade ingenjörer

visar sig därigenom, att allt fler högskolebildade kemister anställas i sådana

industrier. Det är av vikt för livsmedels- och närliggande industrier, att de

givas möjligheter att anställa biokemiskt väl utbildade ingenjörer från båda

högskolorna. Enligt de sakkunnigas förslag kommer tyvärr även härutinnan

en stor skillnad att uppstå mellan de vid tekniska högskolan i Stockholm

och de vid Chalmers tekniska högskola utbildade ingenjörerna. Enligt de

sakkunnigas förslag får tekniska högskolan i Stockholm en professur i livsmedelskemi

och en professur i biokemi, under det att Chalmers tekniska högskola

får en speciallärarbefattning i livsmedelskemi men helt kommer att

sakna undervisning i biokemi. Det är att hoppas, att de studerande vid

Chalmers tekniska högskola genom det planerade konservforskningsinstitutet

i Göteborg skola få möjlighet att inhämta det för livsmedelsindustrien

nödiga vetandet i biokemi. I det fall, att konservforskningsinstitutet icke

kommer till stånd, torde det bliva nödvändigt att inrätta en professur i

livsmedelskemi även vid Chalmers tekniska högskola. Med detta följer även

krav på större lokalutrymmen för livsmedelskemi vid denna högskola.

I samma riktning har svensina bryggareföreningen uttalat sig.

4. Speciallärarbefattning i textil provningsteknik.

Med upprepande av en därom i tidigare anslagsäskanden gjord framställning

har högskolestyrelsen hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning

i textil provningsteknik med ett arvode av 3 500 kronor med undervisningsskyldighet

i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit. 1 ill stöd

härför har högskolestyrelsen anfört, att den nya byggnaden för textilforskningsinstitutet

nu vore under arbete och verksamheten i detta institut

sannolikt kunde bedrivas i full omfattning från och med höstterminen 1945.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med

budgetåret 1944/45, ha därvid bland annat anfört (bihang 1, sid. 167):

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Undervisningen i detta ämne är avsedd att omfatta följande: Provningsmetoder

för textilmaterial och färdiga textilfabrikat. Använda provningsapparater.

Kvalitativ och kvantitativ fiberanalys. Grafiska framställningsmetoder

för fibermaterialens dimensionen egenskaper. Bestämning av hållfasthetsegenskaper.

Mekaniska och kemiska skador hos textilprodukter.

Materialfordringar.

Undervisningen föreslås förlagd till 4:e årskursen och omfatta 4 föreläsningstimmar

och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen, obligatoriskt

för textilteknici inom avdelningen för maskinteknik och valfritt för

kemisterna.

5. Speciallär arbefattning i beskrivande

geometri.

Högskolestyrelsen har liksom föregående år hemställt örn en höjning till

6 700 kronor av det till specialläraren i beskrivande geometri utgående arvodet

av 3 200 kronor, med hänsyn till — förutom den enligt sakkunnigförslaget

avsedda arvodesregleringen — att det ökade elevantalet föranledde dubblerad

undervisning i ämnet. Högskolestyrelsen har — under framhållande av

att vid bifall till framställningen belastningen av posten till ersättningar åt

tillfälliga lärare och assistenter minskades med 1 000 kronor — därvid bland

annat anfört:

Det har sedan flera ar tillbaka varit nödvändigt att vid övningarna uppdela

dessa, studerande på två avdelningar, för att de skulle rymmas i tillgängliga

ritsalar. Antalet övningstimmar har sålunda ökats med 2 timmar

i veckan. Kostnaderna härför lia täckts med assistentmedel. Då delning av

de studerande i två avdelningar således redan nu är nödvändig av utrymmesskäl,

utgår styrelsen från, att detta sker från och med läsåret 1945/46

i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 142):

Undervisningen i detta ämne har utgjorts av dels en gemensam kurs

under första året för alla avdelningar utom den kemiska omfattande 1 föreläsningstimme

och 2 övningstimmar i veckan under vardera av höst- och

vårterminerna, dels en fortsättningskurs under andra året för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur omfattande 1 föreläsningstimme

och 2 övningstimmar i° veckan under höstterminen. Med hänsyn till det

ökade elevantalet föreslås nu i stället en undervisningsplan, varigenom undervisningen

i ämnet för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och

arkitektur helt skiljes från övriga avdelningar. Enligt förslaget skulle sålunda

undervisning i ämnet endast meddelas under första året och omfatta

för avdelningarna för maskinteknik, skeppsbyggeri och elektroteknik 2 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen (beskrivande

geometri I) samt för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur 2 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen

ävensom 1 föreläsningstimme och 3 övningstimmar i veckan under

vårterminen (beskrivande geometri II).

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

6. Speciallärarbefattning i byggnadsstatik

och brobyggnad.

Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning av arvodet till specialläraren

i byggnadsstatik och brobyggnad från 3 000 kronor till 10 000 kronor

med hänsyn till den ökade omfattningen av dennes undervisningsskyldighet.

Till stöd härför har styrelsen anfört:

Förevarande speciallärares arvode är beräknat efter 5 undervisningstimmar

1 veckan. Dennes undervisning i ifrågavarande ämnen uppgår emellertid till

icke mindre än 11 timmar i veckan, därav halva antalet föreläsningstimmar.

Härigenom förorsakade merkostnader ha täckts med assistentmedel.

Styrelsen förutsätter icke nu någon ändring av antalet undervisningstimmar

och föreslår därför ett arvode av 10 000 kronor i enlighet

med de sakkunnigas förslag.

Styrelsen har uttalat, att ett bifall till framställningen föranledde en minskad

belastning av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med

2 750 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit, att den nuvarande professuren i byggnadsstatik

och brobyggnad skall uppdelas å en professur i vardera ämnet från

och med budgetåret 1950/51, varvid speciallärarbefattningen i dessa ämnen

avses skola bortfalla. I avvaktan därå skall enligt sakkunnigförslaget omfattningen

av den sistnämnda tjänsten regleras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i anslagsäskandena angives. Beträffande den närmare innebörden

härav torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 179 f. och

184 f.).

7. Speciallärarbefattning i vattenlednings
och

avloppsteknik. I

I anslutning till sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen i huvudsaklig överensstämmelse

med sitt därom föregående år framförda äskande hemställt,

att den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenlednings- och vattenavloppslära

med ett arvode av 3 300 kronor måtte ändras till en speciallärartjänst

i vattenlednings- och vattenavloppsteknik med ett arvode av 6 000 kronor,

varvid endast en mindre utökning skulle ske med avseende å tjänstens

omfattning.

De sakkunniga, som förordat ett genomförande av den här ifrågasatta

omläggningen av undervisningen från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan

bland annat anfört (bihang 1, sid. 183 f.):

Undervisningen är för närvarande förlagd till 3:e och 4:e årskurserna av

avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Den omfattar 1 föreläsningstimme

och 1 övningstimme under vårterminen i 3:e årskursen samt 4 föreläsningstimmar

och 5 valfria övningstimmar under höstterminen i 4:e årskursen.

Timantalet föreslås obetydligt ökat, varjämte kursen uppdelas i en allmän

kurs i 3:e årskursen, i huvudsak obligatorisk för hela avdelningen för vägoch

vattenbyggnad och en valfri fortsättningskurs i 4:e årskursen. Det före
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts ''proposition nr gislås

vidare, att studerandena i avdelningen för arkitektur skola kunna frivilligt

deltaga i den allmänna kursen. Ämnets benämning föreslås ändrad

till vattenlednings- och avloppsteknik.

8. Special lärarbef a ttning i vägbyggnadslära.

Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen hemställt

örn en höjning av arvodet till specialläraren i vägbyggnadslära från 2 400

kronor till 8 100 kronor i samband med utökning av dennes undervisningsskyldighet.

De sakkunniga, som förordat en utökning av undervisningen från och

med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid.

185 f.):

Undervisningen omfattar för närvarande 4 föreläsningstimmar i veckan

under höst- och vårterminerna i 3:e årskursen för alla studerande inom avdelningen

för väg- och vattenbyggnad.

Genom tillkomsten av ett laboratorium för vägbyggnad hava nu möjligheter

åstadkommits till laborationer i ämnet samt utförande av experimentella

examensarbeten. Det föreslås därför, att erforderligt antal övningstimmar

införes på schemat. Ämnet föreslås uppdelat i en allmän kurs med

gemensamma föreläsningar för alla studerande i avdelningen för väg- och

vattenbyggnad men med mindre antal övningstimmar för gruppen hus-,

bro- och vattenbyggnadsteknici än för allmänna byggnadsteknici. Den allmänna

kursen förlägges till 3:e årskursen. I 4:e årskursen anordnas en valfri

fortsättningskurs för allmänna byggnadsteknici.

9. Speciallä rarbefattning i arkitekturens

historia.

Högskolestyrelsen har i överensstämmelse med sakkunnigförslaget hemställt

om inrättande av en speciallärarbefattning i arkitekturens historia med arvode

av 5 800 kronor, avsedd för undervisning i ämnena arkitekturens historia och

svenska arkitekturens historia. Styrelsen har därvid framhållit att den undervisningsskyldighet,

som åvilade professorn i byggnadslära och ornamentsritning

och som jämväl omfattade här ''ifrågavarande ämnen, enligt gällande schema

utgjorde 8 föreläsningstimmar och 10 övningstimmar per vecka under såväl

höst- som vårterminen.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av speciallärarbefattningen i fråga

från och med budgetåret 1946/47, ha i betänkandet härom bland annat anfört

(bihang 1, sid. 189):

Professuren i byggnadslära och ornamentsritning är den enda nu befintliga

professuren inom avdelningen för arkitektur vid högskolan. Undervisningen i

arkitekturens historia omfattar för närvarande 4 timmar föreläsningar per

vecka under höst- och vårterminerna i 3:e och 4:e årskurserna samt undervisningen

i svenska arkitekturens historia 2 timmar föreläsningar per vecka under

höst- och vårterminerna i 2:a årskursen.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

Med hänsyn till det stora antal föreläsningar i veckan, som det nu åligger

professorn i byggnadslära att hålla, föreslås inrättande av en speciallärarbefattning

i arkitekturens historia och svenska arkitekturens historia.

En viss minskning föreslås i fråga om tiden för det förra av dessa ämnen och

en ökning av tiden för det senare ämnet. De föreslagna totala tiderna överensstämma

med vad som föreslagits vid tekniska högskolan i Stockholm. Undervisningen

föreslås i båda ämnena helt förlagd till 2:a årskursen med en omfattning

av 2 timmar föreläsningar per vecka under höst- och vårterminerna i

arkitekturens historia och samma antal föreläsningstimmar under hela läsåret

jämte 2 övningstimmar under vårterminen i svenska arkitekturens historia.

Antalet deltagare beräknas till 28.

10. Speciallärarbefattning i geodetisk

mätningsteknik.

Högskolestyrelsen har under åberopande av de sakkunnigas förslag hemställt,

att den nuvarande speciallärarbefattningen i geodesi med arvode av

4 500 kronor måtte förändras till en speciallärartjänst i geodetisk mätningsteknik

med ett arvode av 9 100 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit en förändring av speciallärarbefattningen i

fråga på sätt högskolestyrelsen hemställt från och med budgetåret 1945/46,

ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 178 f.):

Ben nuvarande studieplanen för ämnet geodesi omfattar för avdelningen för

väg- och vattenbyggnad 2 timmar föreläsningar per vecka under vårterminen

: 2:a årskursen, 2 timmar föreläsningar per vecka linder höst- och vårterminerna

i 3:e årskursen samt 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar per

vecka under höstterminen i 4:e årskursen ävensom för avdelningen för arkitektur

2 timmar föreläsningar under vårterminen i 2:a årskursen.

Dessutom förekomma fältövningar 10 dagar efter 2:a årskursen och 20

dagar efter 3:e årskursen.

Den nuvarande kursen torde i huvudsak motsvara sitt ändamål, nämligen

att giva väg- och vattenbyggarna tillräckliga kunskaper för att efter nödig

praktik erhålla kompetens som mätningsman i stad. Med hänsyn till den stora

betydelse, som numera fotogrammetriska mätningar alltmer hava vunnit, föreslås

en kortare utökning av kursen med en valfri del, avsedd att behandla

terrester fotogrammetri; då någon praktisk övning även i denna gren av mätningstekniken

erfordras, hava efter 3:e årskursen inlagts 5 dagar fältövningar i

fotogrammetrisk mätning; bearbetning av resultaten skall ske under den påföljande

höstterminen.

Ämnets namn föreslås ändrat till geodetisk mätningsteknik. Undervisningen

föreslås omfatta dels en allmän kurs för båda avdelningarna å en timme föreläsning

och en timme övning per vecka under vårterminen i lia årskursen

samt en fortsättningskurs för avdelningen för väg- och vattenbyggnad å 2

timmar föreläsningar per vecka under höstterminen i 2:a årskursen, 3 timmar

föreläsningar och 2 timmar övningar per vecka under vårterminen i

samma årskurs, 1 timme föreläsning och 1 timme övning per vecka, under

såväl höst- som vårterminen i 3:e årskursen ävensom 1 timme övning per

vecka under höstterminen i 4:e årskursen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Dessutom fältövningar 10 dagar efter l:a årskursen och 30 dagar efter 2:a

årskursen samt för dem, som deltaga i den valfria delen, 5 dagar efter 3:e

årskursen.

Antalet deltagare i den allmänna kursen beräknas till cirka 120, i fortsättningskursen

till cirka 65.

11 och 12. Speciallärbefattningar i materiallära

och byggnadsmateriallära.

Högskolestyrelsen har hemställt, dels att den nuvarande speciallärarbefattningen

vid högskolan i materiallära och metallografi med arvode av 1 500

kronor måtte förändras till en speciallärartjänst i materiallära med ett arvode

av 6 600 kronor i enlighet med de sakkunnigas förslag, dels att samtidigt en

ny speciallärarbefattning måtte inrättas i byggnadsmateriallära med ett arvode

av 3 900 kronor. Till stöd för framställningen har i huvudsak anförts:

Undervisningen i materiallära och metallografi har dels på grund av de

olika önskemålen i fråga om undervisningen från avdelningarna V och A å ena

sidan samt fran övriga avdelningar å andra sidan, dels på grund av det stora

antalet studerande i ämnet, sedan budgetåret 1943/44 försiggått i två skilda

avdelningar, en för avdelningarna V och A och en för övriga avdelningar, båda

med en undervisning av 3 föreläsningstimmar i veckan under ett läsår. Merkostnaden

härför har betalats med assistentmedel.

Ämnet byggnadsmateriallära har av de sakkunniga föreslagits falla under

professuren i byggnadsteknik. Enligt lärarkollegiets och avdelningskollegiets för

väg- och vattenbyggnad mening, vartill styrelsen ansluter sig, är den nu rådande

ordningen, då denna undervisning meddelas av en speciallärare (visserligen

en extra speciallärare, avlönad av assistentmedel) lämpligare. En speciallärarbefattning

i byggnadsmateriallära bör därför inrättas. Professorn i byggnadsteknik

skulle därigenom kunna åtaga sig en vidgad undervisning i sitt

huvudämne, vars utrymme å undervisningplanen de sakkunniga ej obetydligt

nedskurit mot vad som nu gäller. En önskvärd ökning av ämnet byggnadsteknik

med 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar under höstterminen i fjärde

årskursen skulle därigenom kunna ske.

De sakkunniga, som föreslagit en omvandling av speciallärarbefattningen i

materiallära och metallografi till en speciallärartjänst i materiallära från och

med budgetåret 1946/47, därvid undervisningen byggnadsmateriallära för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur skulle hänföras till

professuren i byggnadsteknik, ha i betänkandet bland annat anfört (bihang 1,

sid. 153):

För de övriga fyra avdelningarna föreslås undervisningen uppdelad i en gemensam

allmän kurs och en fortsättningskurs avsedd för avdelningarna M och

S. För avdelningarna E och K, som föreslås endast deltaga i den allmänna

kursen, anordnas i samband med densamma laborationsövningar. För avdelningarna

M och S förläggas laborationsövningarna till fortsättningskursen.

För avdelning E anordnas en fortsatt undervisning örn de för elektrotekniken

viktiga materialens egenskaper i ett nytt ämne, elektromateriallära.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JtJh

För avdelning K skulle en fortsatt särskild undervisning i materiallära vara

önskvärd, men den torde tills vidare böra ingå i den tekniska kemien.

I enlighet härmed föreslås den allmänna gemensamma kursen omfatta under

vårterminen i 2:a årskursen per vecka för avdelningarna M och S 2 föreläsningstimmar,

för avdelning E 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar ävensom

för avdelning K 2 föreläsningstimmar och 1 övningstimme. Fortsättningskursen

för avdelningarna M och S föreslås omfatta 3 föreläsningstimmar och

2 övningstimmar under höstterminen samt 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar

under vårterminen i 3:e årskursen. Antalet deltagare i den allmänna

kursen beräknas till 185 och i fortsättningskursen till 90.

13. Speciallärare! attning i stadsbyggnad.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt örn en

förändring av den nuvarande, med ett arvode av 2 400 kronor förenade speciallärartjänsten

i stadsanläggningslära till en speciallärarbefattning i stadsbyggnad

med ett arvode av 7 900 kronor, varvid samtidigt anslagsposten till

ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter beräknats kunna minskas med

ett belopp av 2 000 kronor. Till stöd härför har anförts:

Inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur har antalet

elever de båda sista åren ökats, för att byggnaden för väg- och vattenbyggnad,

som tagits i bruk läsåret 1943/44, skulle genast kunna bliva väl utnyttjad.

I samband därmed har undervisningen i ämnet stadsanläggningslära utökats

till att omfatta i genomsnitt 8 veckotimmar, därav 4,5 timmar föreläsningar.

Speciallärarens arvode, 2 400 kronor, är beräknat efter 4 veckotimmar.

De sakkunniga, som föreslagit den ifrågasatta omregleringens vidtagande

från och med budgetåret 1946/47, ha härutinnan bland annat anfört (bihang

1, sid. 191 f.):

Ämnets benämning föreslås ändrad till stadsbyggnad. Undervisningen föreslås

uppdelad i en allmän kurs i 3:e årskursen, gemensam för avdelning A

samt gruppen allmänna byggnadsteknici inom avdelning V, samt en fortsättningskurs

i 4:e årskursen, obligatorisk för avdelning A men valfri för nämnda

grupp inom avdelning V.

Den allmänna kursen föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar per vecka under

höstterminen och 1 föreläsningstimme jämte 3 övningstimmar per vecka

under vårterminen i 3:e årskursen samt fortsättningskursen 4 föreläsningstimmar

per vecka under höstterminen i 4:e årskursen, ävensom 8 övningstimmar

per vecka under sistnämnda termin respektive 6 övningstimmar under höstterminen

och 2 under vårterminen.

Antalet deltagare beräknas till cirka 65.

14. Speciallärarbefattning i stadsbyggnadsrätt.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt örn inrättandet

av en befattning som speciallärare i stadsbyggnadsrätt med ett arvode

av 3 400 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med budgetåret

1946/47, ha härmed i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 192):

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 24/,.

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr £//.

Undervisning i en del av detta läroämne har sedan en följd av år meddelats

i form av frivilliga kurser under beteckningen jorddelningslära, givna av särskilt

tillkallad föreläsare. Antalet undervisningstimmar har varit 20 ä 30.

Ämnet föreslås nu inordnat i den ordinarie undervisningsplanen och utvidgat

att omfatta en allmän överblick över de författningar som reglera stadsbyggandet,

dessa författningars praktiska tillämpning och inverkan härav

på stadsplan, mätningsväsen m. m. Följande undervisningsplan föreslås:

1 föreläsningstimme under höstterminen och 2 föreläsningstimmar under

vårterminen i 3:e årskursen samt 3 övningstimmar under höstterminen i 4:e

årskursen per vecka för avdelningarna för arkitektur samt väg- och vattenbyggnad.

Antalet deltagare i ämnet beräknas till 65.

Högskolestyrelsen har framhållit angelägenheten av en snar förhöjning av

speciallärararvodena vid högskolan samt därvid anfört:

För speciallärartjänsterna hemställer styrelsen örn arvoden i enlighet med

de sakkunnigas förslag. Styrelsen får framhålla att Chalmers tekniska högskola.

föreslagits erhålla ett jämförelsevis större antal speciallärare än tekniska

högskolan i Stockholm. Samtidigt är den krets varur dessa speciallärare måste

hämtas mindre i Göteborg än i Stockholm. Detta medför att tjänsterna

måste bliva svårare att besätta vid Chalmers tekniska högskola än vid tekniska

högskolan i Stockholm och behovet av en lönereglering är väsentligt

större för Chalmers tekniska högskolas vidkommande. Förhållandena skärpes

därigenom att speciallärartjänsterna i de flesta fall måste bliva bisysslor,

och att speciallärarnas arvode då måste komma som tillägg till innehavarens

lön från sin huvudbefattning. Detta gör att speciallärarnas arvoden i många

fall bliva mycket hårt beskattade och innehavarens behållna inkomst från

dessa blir väsentligt mindre än de i staten upptagna arvodena. Det har redan

förekommit fall, då en speciallärartjänst icke kunnat besättas. Så har speciallärartjänsten

i kompressorer och kolvpumpar sedan år 1939 årligen ledigförklarats

utan att någon sökande anmält sig, varför den måste uppehållas

av professorn i förbränningsmotorer.

C. Laborator i fysik.

Högskolestyrelsen har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt

örn inrättandet av en befattning som laborator i fysik i lönegraden A 27, därvid

styrelsen i huvudsak anfört:

Ett första anslag för påbörjande av en tillbyggnad till fysikinstitutionen

har beviljats av 1945 års riksdag. Då denna tillbyggnad är färdig, beräknas

antalet nya studerande i första årskursen kunna ökas till 250 per år. Läsåret

1944/45 antogos 212 nya studerande. Detta har varit möjligt endast

genom att anordna fysiklaborationerna i många »skift» efter varandra (7

stycken 1944/45), vilket inneburit en alltför stor belastning av lärarpersonalen,

som endast kunnat komma i fråga tillfälligt under krigsåren. Högskolan

är därför redan innan nybyggnaden för fysik är färdig i synnerligen stort

behov att erhålla denna laboratorstjänst.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. May.ts proposition nr %44-

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande befattning

från och med budgetåret 1946/47, ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang

1, sid. 143 f.):

Den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande skulle

medföra, att antalet deltagare i fysikundervisningen skulle växa till 250. Då

detta skulle innebära en alltför stor belastning, föreslås en uppdelning av

undervisningen, som även av andra grunder är önskvärd.

Det har i den föregående utredningen beträffande tekniska högskolan i

Stockholm framhållits, att de delar av fysiken, som hava största betydelse

för vissa avdelningar, kunna vara av mindre betydelse för andra avdelningar,

medan i stället dessa avdelningar hava större intresse av en utvidgad undervisning

inom andra delar av fysiken. Särskilt för avdelningen V äro kapitlen

om kapillaritetsfenomen, ångtryck, värmetransmission, ljusreflexion och ljusabsorbtion,

ljuddämpning och ljudtransmission av stor betydelse för de fortsatta

studierna. För andra avdelningar (särskilt avdelningen E) är en utförligare

behandling av atomfysiken av värde.

Då det av kostnadsskäl ej synes möjligt att såsom föreslagits beträffande

tekniska högskolan i Stockholm uppdela fysikundervisningen i tre från varandra

skilda grenar, föreslås att vid Chalmers tekniska högskola avdelningen

V erhåller egen fysikundervisning, medan de övriga i ämnet deltagande fyra

avdelningarna, som hava mera sammanfallande krav på detta ämne, fortfarande

hava gemensam undervisning.

Antalet föreläsningstimmar i ämnet, som vid Chalmers tekniska högskola

varit större än vid tekniska högskolan i Stockholm (12 terminveckotimmar

mot respektive 7 ä 8) föreslås minskat till 8 terminveckotimmar för de nämnda

fyra avdelningarna. För avdelning V föreslås liksom vid tekniska högskolan

i Stockholm en minskning av antalet föreläsningar till 4 terminveckotimmar.

De angivna minskningarna torde kunna möjliggöras utan minskning

av grundligheten i behandlingen av de mera utförligt studerade kapitlen genom

utgallring i fråga örn de kapitel, som äro av mindre intresse.

Undervisningen inom avdelningarna M, S, E och K föreslås ledd av professor

i fysik. Antalet deltagande studerande beräknas till cirka 185.

Undervisningen i avdelning V föreslås bliva oförändrad. I fråga örn själva

laborationsuppgifterna bör däremot en viss differentiering införas mellan de

olika avdelningarna. Det ökade antalet deltagare i övningarna gör det nödvändigt

att ställa övningslaboratoriema och deras personal under ledning av

en särskild laborator, som dessutom bör leda undervisningen i avdelning V

och hålla de till laborationerna hörande orienterande inledningsföreläsningarna.

Enligt den nu vid Chalmers tekniska högskola rådande ordningen börja

laborationsövningarna i ämnet fysik under första terminen i första årskursen,

medan föreläsningarna i fysik ej börja förrän under andra terminen. Denna

anordning, som framkommit som ett tillfredsställande resultat av flera försöksjämkningar,

är lämplig ur den synpunkten, att de studerande fiirst under

andra terminen hava så god matematisk underbyggnad, att fysikföreläsningarna

kunna av dem med fördel följas utan särskilda matematiska utvecklingar

från fysikprofessorns sida. Att igångsätta fysiklaborationerna under

första terminen har ej visat sig svårt, då lämpliga orienterande inledningsföreläsningar

hållas. Den nuvarande anordningen i detta avseende föreslås

diirfiir bibehållen.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

UndervLsningsplanen för fysik föreslås därför utgöra för professorn i fysik

(Fysik I) och för avdelningarna M, S, E och K 3 övningstimmar i veckan

under höstterminen i lia årskursen, 4 timmar föreläsningar och 3 övningstimmar

i veckan under vårterminen ilia årskursen samt 4 timmar föreläsningar

i veckan under höstterminen i 2:a årskursen, samt för laboratorn (Fysik II)

och avdelning V 3 timmar övningar i veckan under höstterminen i l:a årskursen,

2 timmar föreläsningar och 3 timmar övningar i veckan under vårterminen

i Ira årskursen ävensom 2 timmar föreläsningar under höstterminen

i 2:a årskursen.

Antalet deltagare i ämnet fysik I beräknas till cirka 185 och i fysik II

till cirka 67.

D. Docenter.

Högskolestyrelsen har hemställt om en oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår med 18 000 kronor till tre docentstipendier vid högskolan.

E. Adjungerade lärare.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt örn inrättande vid

högskolan av tio befattningar som adjungerad lärare i enlighet med vad i det

följande närmare angives.

1—3. Adjungerade lärare i matematik,

i mekanik samt i elasticitetsoch

hållfasthetslära.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år och under åberopande

av sakkunnigförslaget hemställt om inrättande av en befattning som

adjungerad lärare i matematik med ett arvode av 7 300 kronor, en befattning

som adjungerad lärare i mekanik med ett arvode av 4 500 kronor och

en befattning som adjungerad lärare i elasticitets- och hållfasthetslära med

ett arvode av 3 600 kronor. Till stöd för ifrågavarande framställningar har

styrelsen — under framhållande av att ett bifall därtill skulle föranleda en

minskad belastning av anslagsposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och

assistenter med (4 000 + 3 000 -f- 2 000 =) 9 000 kronor — i huvudsak

anfört:

De senare åren har ett större antal elever kunnat mottagas vid Chalmers

tekniska högskola än tidigare, därigenom att nya lokaler med större utrymmen

nu färdigställts för fackavdelningarna för skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad

och arkitektur. I dessa undervisas de studerande tillhörande

dessa fackavdelningars tredje och fjärde årskurser. För de båda lägsta årskurserna

har plats åstadkommits genom viss dubblering av undervisningen,

varvid de gamla utrymmena bättre utnyttjats. Genom dubblering av undervisningen

uppkommande kostnader ha betalats med assistentmedel.

Så har i ämnena matematik, mekanik samt elasticitets- och hållfasthetslära

de studerande inom fackavdelningarna för kemi och kemisk teknologi

och för arkitektur erhållit från övriga studerande skild undervisning, vilket

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

även annars varit ett önskemål på grund av dessa studerandes mindre behov

av undervisning i dessa ämnen.

Styrelsen föreslår nu i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunniga,

att denna undervisning från och med läsåret 1945/46 skall skötas av adjungerade

lärare. Det behövliga antalet undervisningstimmar är i matematik 9

timmar per vecka, i mekanik 5 samt i elasticitets- och hållfasthetslära 4%

timmar i veckan.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av de under 1—3 avsedda befattningarna

från och med budgetåret 1944/45. Beträffande den av de

sakkunniga lämnade motiveringen samt de av dem föreslagna undervisningsplanerna

torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 140 f., sid.

144 ff. och sid. 146 f.).

4. Adjungerad lärare i bostadsbyggnad.

Högskolestyrelsen har — i enlighet med sakkunnigförslaget och med upprepande

av ett därom förra året framfört äskande — hemställt om en befattning

som adjungerad lärare i bostadsbyggnad med ett arvode av 4 600

kronor, därvid ämnet skulle utbrytas från det till professuren i byggnadslära

och ornamentsritning hörande läroämnet arkitektur. Ett bifall till framställningen

skulle enligt högskolestyrelsen föranleda en minskning av anslagsposten

till tillfälliga lärare och assistenter med 3 000 kronor.

De sakkunniga, som förordat ifrågavarande befattnings inrättande från

och med budgetåret 1944/45, ha föreslagit, att undervisningen i bostadsbyggnad

skall omfatta 2 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per

vecka under höst- och vårterminerna i 3:e årskursen i överensstämmelse

med vad som föreslagits för tekniska högskolan i Stockholm (bihang 1,

sid. 191). Antalet deltagare beräknas till cirka 26. Enligt sakkunnigförslaget

skall professurens benämning ändras till »arkitektur».

5. Adjungerad lärare i e 1 e k t r o t e k n i s k a

mätmetoder.

Högskolestyrelsen har — under åberopande av sakkunnigförslaget — hemställt

örn inrättande av en befattning som adjungerad lärare i elektrotekniska

mätmetoder under professuren i »elektricitetslära och elektrisk mätteknik»,

vilken benämning den nuvarande professuren i »teoretisk elektricitetslära

med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens principer och

elektrisk mätteknik» — på sätt förut berörts — föreslagits skola erhålla.

Arvodet har av styrelsen nu beräknats till 4 700 kronor med hänsyn till att de

av de sakkunniga fiireslagna övningarna måste dubbleras på grund av studerandeantalets

omfattning.

De sakkunniga, som förordat befattningens inrättande från och med

budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid 172 f.):

Den med professuren förenade undervisningsskyldigheten omfattar för

närvarande i elektricitetslära 4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar un
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr W
der

höst- och vårterminerna i 2:a årskursen, 4 föreläsningstimmar under

höstterminen och 2 föreläsningstimmar under vårterminen i 3:e årskursen

samt 2 föreläsningstimmar under höstterminen i 4:e årskursen, allt per

vecka. Härtill komma 4 övningstimmar i elektrisk mätteknik under höstterminen

i 3:e årskursen.

Antalet föreläsningar i detta ämne är för stort för att det skulle kunna

åvila professorn i ämnet ensam. Att nedbringa antalet föreläsningar i avsevärd

grad är icke möjligt på grund av detta ämnes stora betydelse och

den tillhörande forskningens alltmer växande omfattning. Det föreslås därför,

att professorn får till sitt förfogande en adjungerad lärare i viss del av

ämnet. Såsom lämplig uppdelning föreslås, att den adjungerade läraren får

i uppdrag att handha undervisningen i elektrotekniska mätmetoder, vilken

del vid tekniska högskolan i Stockholm utgör eget läroämne. Professurens

omfattning blir därigenom densamma vid båda högskolorna. Den adjungerade

lärarens undervisningsskyldighet föreslås per vecka omfatta 3 föreläsningstimmar

under höstterminen samt 2 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar

under vårterminen av 3:e årskursen.

Antalet studerande beräknas till cirka 50.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet

förklarat sig ha svårt att inse, varför de sakkunniga ej

i stället för en adjungerad lärare föreslagit en speciallärare på sätt skett

beträffande tekniska högskolan i Stockholm.

6 och 7. Adjungerade lärare i modellförsök soch

propellerteknik samt i varvsteknik.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt om ersättande

av den nuvarande med ett arvode av 3 600 kronor förenade speciallärartjänsten

i skeppsbyggeri med två befattningar som adjungerad lärare,

en i modellförsöks- och propellerteknik med ett arvode av 4 000 kronor samt

en i varvsteknik med ett arvode av 1 800 kronor, båda inordnade under professuren

i teoretiskt respektive professuren i praktiskt skeppsbyggeri.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande befattningar

som adjungerad lärare från och med budgetåret 1946/47, ha härom i betänkandet

i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 169 ff.):

Inom avdelningen för skeppsbyggnad finnas för närvarande följande lärarbefattningar

inom de rent skeppsbyggnadstekniska läroämnena, nämligen en

professur i teoretiskt skeppsbyggeri, en professur i praktiskt skeppsbyggeri

och en speciallärarbefattning i skeppsbyggeri.

Specialläraren meddelar undervisning såväl i ämnesdelar, som kunna hänföras

till teoretiskt skeppsbyggeri, som i ämnen, som höra nära samman med

praktiskt skeppsbyggeri. Till de förra höra dels i 2:a årskursen de i praktiken

använda metoderna för beräkning av ytor, volymer och tröghetsmoment medelst

instrument eller med användning av andra integrationsmetoder, dels i

4:e årskursen beräkning av fartygsmotstånd, propellerteorien samt bearbetning

av resultat av modellförsök med fartygsmodeller och propellrar. Till det

praktiska skeppsbyggeriets område höra dels i 2:a årskursen statens och klas
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Martts ''proposition nr 244-

sificeringssällskapens byggnadsföreskrifter samt dels i 3:e årskursen kapitlen

om pumpsystem oell rörledningar å fartyg, sanitära anordningar, värme- och

ventilationsanordningar, elektriska installationer samt kylanläggningar. Speciallärarbefattningen

är för närvarande uppdelad på två innehavare.

Det föreslås nu, att den befintliga speciallärarbefattningen utbytes mot två

adjungerade lärarbefattningar, varvid den ena under professorn i teoretiskt

skeppsbyggeri skulle omfatta undervisning i modellförsöks- och propellerteknik.

Detta uppdrag bör lämpligen anförtros åt någon vid statens skeppsprovningsanstalt

anställd ingenjör; för närvarande handhar driftsingenjören vid

skeppsprovningsanstalten denna del av speciallärarens undervisning. En viss

minskning i antalet föreläsningar i ämnet teoretiskt skeppsbyggeri föreslås, innebärande

överflyttning av en del av undervisningen till övningarna. Totala

timantalet föreslås praktiskt taget oförändrat.

Undervisningen i modellförsöks- och propellerteknik föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar

och 1 övningstimme per vecka under höst- och vårterminerna

i 3:e årskursen samt 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar under höstterminen

i 4:e årskursen.

Antalet deltagande studerande beräknas till cirka 35.

Såvitt gäller undervisningen i praktiskt skeppsbyggeri bör en minskning

av antalet föreläsningstimmar enligt de sakkunnigas mening vara möjlig. Emellertid

blir antalet föreläsningar dock större än att professorn helt kan svara

för dem. Vid övervägandet av vilken del av ämnet, som lämpligen bör överlåtas

till annan lärare, hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att

lämpligen varvstekniken bör utbrytas och handhavas av en adjungerad lärare

under professorns ledning. Inom varvsteknikens område pågår en livlig utveckling,

bland annat i samband med svetsningens alltmer ökade användning.

Det torde icke vara svårt att i Göteborg med dess stora varvsanläggningar

finna en framstående sakkunnig på detta område, som kan förvärvas

som lärare. Professorn i praktiskt skeppsbyggeri bör i stället övertaga de delar

av undervisningen i detta ämne, som hittills fallit under specialläraren i

skeppsbyggeri. _ ......

Undervisningen i varvsteknik föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar och 2

övningstimmar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen.

Antalet deltagande studerande i varvsteknik uppskattas jämväl till cirka 35.

8 och 9. Adjungerade lärare i elektronik

och i u 11 r ak o r t v å g s tek n i k.

Högskolestyrelsen har hemställt örn inrättande av två befattningar som

adjungerad lärare underställda professuren i radioteknik, nämligen en i elektronik

och en i ultrakortvågsteknik, med ett arvode av 2 400 kronor. Till stöd

härför har styrelsen anfört:

Det giiller här ett nytt område, där utvecklingen under trycket av krigsförhållandena

dels gått synnerligen hastigt och dels hemlighållits i de krigförande

länderna. På grund härav var situationen en annan än nu, under den

tid de sakkunniga utarbetade sitt betänkande. Diirför nöjde dessa sig med att

endast föreslå professur i radioteknik vid högskolan. Dennas område är emellertid,

både i fråga örn undervisning och forskning, alltför stort varför särskild

undervisning i nämnda specialområden bör lämnas av adjungerade lärare.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Vardera av dessa adjungerade lärare beräknas få en undervisningsskyldighet

av 2 föreläsningstimmar i veckan under ett läsår. Antalet deltagare i

undervisningen beräknar styrelsen till 35.

De sakkunniga ha såsom högskolestyrelsen erinrat icke föreslagit några

särskilda lärarkrafter i nu ifrågavarande ämnen, vari undervisning avsetts

skola meddelas i den från och med innevarande budgetår inrättade professuren

i radioteknik vid högskolan (bihang 1, sid. 175).

I remissyttrande i anledning av säkkunnigbetänkandet har tekniska samjundet

i Göteborg föreslagit inrättandet av professurer i elektronik vid båda

högskolorna under framhållande av elektronikens snabba utveckling och grundläggande

betydelse för stora grenar av elektrotekniken, ävensom förordat anvisandet

av erforderliga medel för inrättandet av ett elektroniklaboratorium

vid högskolan, vilket enligt samfundets mening vore en nödvändig förutsättning

för en tillfredsställande undervisning.

I övrigt ha åtskilliga remissinstanser understrukit elektronikens stora betydelse.

10. Adjungerad lärare i byggnadsakustik.

Högskolestyrelsen har hemställt örn en befattning som adjungerad lärare i

byggnadsakustik med ett arvode av 1 400 kronor, underställd professuren i

byggnadsteknik. Till stöd för denna framställning har styrelsen i huvudsak

anfört:

Då nybyggnaden för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för

arkitektur utfördes, utformades det i källaren belägna skyddsrummet som ett

laboratorium för akustik.

För att sätta arbetet vid detta laboratorium i gång och organisera undervisning

i akustik för nämnda avdelningar, fästes vid laboratoriet den danske

ingenjören numera docenten vid Chalmers tekniska högskola, dr. techn. Per

Bröe]. Denne har tidigare varit assistent vid det motsvarande laboratorium,

som förre rektorn P. O. Pedersen inrättade vid Danmarks tekniska högskola

och vilket spelat en pionjärroll bland sådana laboratorier.

Docenten Brud, som tidigare var anställd vid AB Höganäs-Billesholm, har

ej erhållit någon avlöning av statsmedel utan avlönats av nämnda firma och

av Götaverken, på villkor, att han även i viss utsträckning finge utföra arbeten

åt nämnda firmor samtidigt med sitt arbete i akustiklaboratoriet. I sitt arbete

vid högskolan har han varit underställd professorn i byggnadsteknik till formen

som assistent men med uppdrag att utöver sitt arbete vid laboratoriet

hålla föreläsningar i akustik under i medeltal 2 timmar i veckan under en

termin. Han har sedermera förordnats som docent i byggnadsakustik.

Avtalet med honom gjordes på två år och går ut under mars 1946. Då

byggnadsakustik är ett viktigt område för modern arkitektur och byggnadsteknik,

är det för högskolan angeläget, att undervisningen och verksamheten

i övrigt vid detta laboratorium kan fortsätta, sedan Bröe! lämnat högskolan.

Detta synes lämpligt kunna ske därigenom, att undervisningen övertages

av en adjungerad lärare, medan arbetet i övrigt vid laboratoriet handhaves

av professorn i byggnadsteknik med biträde av en assistent.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

Undervisningsskyldigheten bör sättas till 2 veckotimmar under en termin,

vilket svarar mot ett arvode av (28 X 40 + 325 =) 1 445 kronor enligt de

sakkunnigas grunder.

De sakkunniga ha ej ifrågasatt någon särskild undervisning i förevarande

ämne.

E. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden

till bestridande av ersättning åt tillfälliga lärare beräknat ett belopp

av 10 000 kronor.

De sakkunniga ha för sin del beräknat medelsbehovet till 8 000 kronor.

2. Förste assistenter. Högskolestyrelsen har beräknat behovet

av förste assistenter vid högskolans olika institutioner under nästa budgetår

till 26 eller samma antal som för närvarande samt uppskattat medelsbehovet

till i runt tal 141 000 kronor, därvid hänsyn endast tagits till grundavlöningarna

för ifrågavarande befattningshavare.

3. Assistenter. Medelsbehovet för avlöning av assistenter har högskolestyrelsen

för nästa budgetår uppskattat till i runt tal 198 000 kronor,

därvid styrelsen i enlighet med sakkunnigförslaget räknat med en ersättning

av 10 kronor för timme vid tjänstgöring å högskolans lokaler och 5 kronor

för timme vid hemarbete.

4. Till biträden för uppehållande av del av rektors

undervisning har högskolestyrelsen för nästa budgetår beräknat

ett belopp av 7 000 kronor. I

I enlighet med sina i det föregående under 1—4 omförmälda äskanden har

högskolestyrelsen till ersättningar åt tillfälliga lärare

och assistenter för nästa budgetår beräknat en medelsanvisning av

(10 000 + 141 000 + 198 000 + 7 000 =) i runt tal 356 000 kronor,

vilket belopp dock vid bifall till styrelsens förut behandlade framställningar

med avseende å speciallärare och adjungerade lärare skall minskas med i runt

tal 19 000 kronor till 337 000 kronor. I förhållande till innevarande budgetår

innebär den sålunda äskade medelsanvisningen en höjning med (337 000 —

235 000 =) 102 000 kronor.

I anslutning härtill har högskolestyrelsen framhållit, att högskolans behållning

å fonden för besparade assistentmedel vid utgången av budgetåret

1944/45 utgjorde cirka 146 000 kronor. Härom har högskolestyrelsen vidare

i huvudsak anfört:

Den relativt stora behållningen sammanhänger med att antalet intagna

elever kraftigt ökats under de senare åren. Denna ökning har hittills främst

gjort sig gällande i första och andra årskurserna, där behovet av assistenter

är proportionsvis betydligt mindre än i tredje och fjärde årskurserna. Det

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr £44.

ökade elevantalet vid högskolan har alltså hittills väl medfört större inkomster

i proportion till ökningen, men ej kostnader i samma utsträckning.

Kostnaderna giva sig helt tillkänna först, då ökningen i elevantalet fortplantat

sig till de båda högsta årskurserna.

Då fonden för besparade assistentmedel torde behöva tagas i anspråk

v1» nuvaran(^e mångå studerandena i båda första årskurserna nå upp

1 bada högsta årskurserna, anser styrelsen icke, att den bör tagas i anspråk

för att täcka behovet av assistentmedel under budgetåret 1946/47.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att högskolestyrelsen beräknat

posten avgifter från de studerande för nästa budgetår till

240 000 kronor, vilket i förhållande till det belopp, varmed dessa avgifter

upptagits i gällande avlöningsstat, 210 000 kronor, innebär en ökning°med

(240 000 — 210 000 =) 30 000 kronor. Avgifterna från de studerande vid

högskolan under läsaret 1944/45 ha enligt vad styrelsen uppgivit uppgått till

241 750 kronor, i vilket belopp dock inginge vissa tidigare förfallna meri,

först nämnda läsår erlagda avgifter.

F. Undervisning örn arbetsledningens problem.

För undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala,

yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem, vartill innevarande budgetar

under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisats

ett belopp av 1 500 kronor, har högskolestyrelsen för budgetåret

1946/47 hemställt om en medelsanvisning med oförändrat belopp.

A. Principfrågor.

Da det nu gäller att i kvalitativt hänseende höja undervisningen vid vårt

lands tekniska högskolor, framstår det som särskilt angeläget att dessa utrustas

med väl kvalificerade och till antalet tillräckliga lärarkrafter inom

de olika ämnesområdena. Samtidigt som de tekniska landvinningarna under

senare ar gjort allt snabbare framsteg, vilket i sin tur medfört ökade krav

pa specialisering även för lärarpersonalens vidkommande — framförallt inom

de s. k. tillämpningsämnena — har under den senaste världskrisen av statsfinansiella

skäl en stark återhållsamhet fran statsmakternas sida varit ofrånkomlig

vid bedömandet av högskolornas årliga anslagsäskanden. Behovet av

en förstärkning av ifrågavarande personal har härigenom nu kommit att bli

särskilt framträdande. Ett tillgodoseende av detta behov kräver enligt min

mening icke blott en utökning av antalet lärarbefattningar vid högskolorna

utan även en förbättring av löneställningen för vissa kategorier av lärare.

Nu anförda synpunkter ha även 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen tillmätt en grundläggande betydelse, när det gäller

att skapa förutsättningar för en kvalitativt sett tillfredsställande nivå för

denna undervisning, och de ha även med skärpa understrukits i ett flertal

remissyttranden.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga ha — såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen

framgår — föreslagit en avsevärd utökning av lärarkrafternas antal. De ha

därvid uppgjort en detaljerad plan härför, avsedd att successivt genomföras

under loppet av åtta budgetår. Den tidtabell, som i detta hänseende uppgjorts

av de sakkunniga, har bestämts främst med hänsyn till å ena sidan

angeliigenhetsgraden av de ifrågasatta nya eller omreglerade lärarbefattningarna

och å andra sidan den takt, i vilken byggnadsprogrammen för de

båda högskolorna förutsatts kunna genomföras, och den beräknade ökningen

av studerandeantalet vid dessa. Den förstärkning av lärarpersonalen, som

betingas av studerandeantalets ökning, ha de sakkunniga företrädesvis funnit

kunna tillgodoses genom införande av en ny lärarkategori, adjungerade

lärare, ävensom genom en utökning av antalet förste assistenter och övriga

assistenter. I remissyttrandena har från de tekniska högskolornas sida framhållits

vanskligheten av att utforma detaljerade planer för en längre tidsperiod

rörande en utökning av lärarpersonalen. Det framlagda detaljförslaget

har därför av högskolorna ansetts böra bedömas endast som ett vägledande

arbetsprogram. Jag delar för egen del denna uppfattning. Med den

snabbhet, varmed den tekniska utvecklingen för närvarande fortskrider,

kan det enligt min mening icke vara ändamålsenligt att nu binda sig för

någon generalplan i detta avseende. Såsom jag redan inledningsvis berört

ha också vid remissbehandlingen krav framförts på inrättande av nya befattningar

inom olika lärarkategorier vid högskolorna utöver vad de sakkunniga

föreslagit men även på inrättandet av dylika befattningar i snabbare

takt och i annan tidsföljd än de sakkunniga förutsatt. I sina anslagsäskanden

för budgetåren 1945/46 och 1946/47 har också tekniska högskolan i

Stockholm funnit sig böra i avsevärd utsträckning frångå de sakkunnigas

förslag. Frågan om vilka nya lärarbefattningar, som böra inrättas vid högskolorna,

torde sålunda lämpligen böra bedömas år från år med utgångspunkt

från högskolornas anslagsäskanden, varvid den av mig i det föregående

förordade överstyrelsen kommer att fa en viktig uppgift att fylla, när

det gäller att sinsemellan avväga de båda högskolornas behov av lärarkrafter.

De sakkunnigas förslag om inrättandet av befattningar såsom adjungerad

lärare innebär en nyhet för de tekniska högskolornas vidkommande.

Enligt sakkunnigförslaget skulle dylik lärare anställas såsom biträde

åt professor i de fall då en avlastning av vederbörande professors undervisningsskyldighet

erfordrades pa grund av det stora antalet studerande

inom ett ämne med gemensam undervisning eller till följd av att undervisningen

i ett ämne måste differentieras för skilda grupper av studerande med

hänsyn till olika utbildningsmål. Skapades icke på detta sätt förutsättningar

för en avlastning i förekommande fall av professorernas arbetsbörda skulle

enligt vad de sakkunniga uttalat en dubblering av vissa professurer komma

att bli nödvändig. Att inrätta professurer i en och samma disciplin till ett

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

antal beroende huvudsakligen på antalet däri deltagande studerande kunde

emellertid enligt de sakkunniga, knappast anses rationellt. Adjungerad lärare,

som salunda avsetts skola föreläsa över vissa delar av ett läroämne eller oek

övertaga all undervisning i ett ämne för vissa grupper av studerande, skulle

enligt sakkunnigförslaget alltid meddela undervisning under professorns ledning

och ansvar. Han skulle äga verkställa examination men betygssättningen

skulle ske av vederbörande professor efter förslag av den adjungerade

läraren. Enligt de sakkunniga skulle vidare adjungerad lärare tillsättas av

kollegienämnden efter förslag av huvudläraren i ämnet.

Vid remissbehandlingen har förslaget om införandet av adjungerade lärare

i princip genomgående tillstyrkts av de instanser, som särskilt uttalat sig

i denna fråga. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har emellertid

funnit försiktighet böra iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar,

speciellt i teoretiska ämnen av grundläggande natur, och ingenjörsvetenskapsakademien

har uttalat farhågor för att denna anställningsform

skulle komma att anlitas, da i själva verket en professur vore av behovet

påkallad. Från Stockholms högskolas sida har anmärkts, att örn här avsedda

lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga ansvaret för

betygssättningen.

För egen del anser jag de sakkunnigas förslag om införande av denna

nya typ av lärare vid våra tekniska högskolor utgöra en lämplig anordning

för vinnande av en avlastning av en professors undervisningsskyldighet, där

detta finnes pakallat med hänsyn till storleken av antalet i dennes ämne

deltagande studerande. Den av de sakkunniga ifrågasatta nya kategorien

av lärare kan enligt min mening antagas komma att bli ett värdefullt och

ändamålsenligt tillskott till högskolornas lärarorganisation, varför jag i princip

tillstyrker förslaget i denna del. I detta sammanhang vill jag även erinra,

att en motsvarande typ av lärare, s. k. biträdande lärare, förekommer vid

andra högre lärosäten i landet, såsom Uppsala och Lunds universitet. I anslutning

härtill vill jag förorda, att jämväl ifrågavarande lärare vid de tekniska

högskolorna erhålla benämningen biträdande lärare.

Såsom de sakkunniga förutsatt torde biträdande lärares undervisning böra

bedrivas under vederbörande professors ledning och ansvar. Uppläggningen

av föreläsningar och övningar torde sålunda böra ske i enlighet med av denne

angivna riktlinjer. Beträffande förslaget, att examination skall verkställas

av biträdande (adjungerad) lärare, men betygssättningen efter förslag av denne

avgöras av vederbörande professor, vill jag anmärka, att det synes mig

lämpligt, att professorn bör vara oförhindrad att i viss begränsad utsträckning

själv ombesörja examination av den biträdande lärarens elever. I

övrigt torde denna uppgift kunna överlåtas åt den biträdande läraren, varvid

hinder icke synes böra möta för professorn att jämväl överlämna betygssättningen

åt denne. De sakkunnigas förslag beträffande tillsättningen av

ifrågavarande lärare, innebärande att dessa skulle utses av vederbörande

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. May.ts proposition nr 21^.

kollegienämnd efter förslag av huvudläraren i ämnet, kan jag icke biträda.

Med hänsyn till angelägenheten av att väl kvalificerade krafter erhållas å

dessa befattningar ävensom önskvärdheten av att för båda högskolorna enhetliga

bedömningsgrunder bli tillämpade vid deras tillsättning böra de biträdande

lärarna enligt min mening — i likhet med vad som förutsatts beträffande

speciallärarna — förordnas av överstyrelsen efter kallelse eller ansökan.

Jag förutsätter härvid, att huvudläraren i ämnet beredes tillfälle att

yttra sig i ärendet samt att vid tillsättningen skälig hänsyn tages till dennes

uppfattning i fråga örn vederbörandes lämplighet. Ett tillsättningsförfarande

i enlighet med vad jag här förordat — i viss mån analogt med det

som tillämpas beträffande biträdande lärare vid universiteten, vilka i regel

tillsättas av universitetskanslern — synes mig vara ägnat att i väsentlig

grad minska de betänkligheter mot inrättandet av här avsedda tjänster i

teoretiska ämnen av grundläggande karaktär, vilka framförts av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag vill härtill vidare anmärka,

att behovet av biträdande lärare torde komma att framträda speciellt i

dessa ämnen, där undervisningen ofta är gemensam för flera avdelningar

och sålunda studerandeantalet blir särskilt omfattande. Att döma av kollegiets

anslagsäskanden för nästa budgetår vill det också synas som om kollegiet

icke längre tillmätte sina härutinnan anförda betänkligheter samma

vikt som tidigare.

Då jag i det föregående föreslagit inrättandet av en gemensam överstyrelse

för de tekniska högskolorna, har jag uttalat, att denna icke syntes böra

träda i funktion förrän den 1 juli 1947. I det följande har jag emellertid

funnit mig böra tillstyrka inrättandet av vissa befattningar som biträdande

lärare redan från och med nästa budgetår. Det torde därför under övergångstiden

få ankomma å vederbörande högskolestyrelse att tillsätta ifrågakommande

befattningar i enlighet med de bestämmelser, som för närvarande

gälla beträffande speciallärartjänster.

Befattning som biträdande lärare torde i enlighet med sakkunnigförslaget

och i likhet med speciallärartjänst böra ha karaktär av med arvode förenad

bisyssla, och förordnande därå meddelas att gälla tills vidare. Till frågan om

arvodesberäkningen återkommer jag i det följande.

Jag övergår härefter till att behandla av de sakkunniga framförda förslag

med avseende å löneställningen för olika kategorier av högskolornas lärarpersonal

ävensom övriga i anslutning därtill i det föregående redovisade

förslag i detta hänseende.

Vad till en början angår professorerna, vilka föreslagits placerade

i lönegraden C 7 av de sakkunniga och i lönegraden A 34 av högskolorna

i deras anslagsäskanden för nästa budgetår, så finner jag i likhet med statskontoret

och ett antal andra remissinstanser frågan örn en lönereglering för

dessa befattningshavare böra upptagas till övervägande i ett vidsträcktare

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

sammanhang. Jag är alltså ej beredd att nu ingå på en prövning av detta

spörsmål.

Från båda högskolornas sida har vidare hemställts örn en förbättring av

arvodena till vikarier å professorsbefattningar under

framhållande av att med nuvarande arvoden svårigheter ofta visat sig

möta att erhålla kvalificerade krafter härför. Jag erinrar att — såsom tidigare

nämnts — dessa arvoden för närvarande utgå med vissa på förhand

bestämda belopp alltefter vederbörandes kvalifikationer, varvid dock Kungl.

Majit, där särskilda, förhållanden det påkalla, äger förordna att arvode skall

utgå efter andra än sålunda fastställda grunder. Kungl. Majit äger sålunda

redan inom ramen för gällande bestämmelser möjlighet att i särskilda fall

fastställa förmånligare vikariatsarvoden än de normalt utgående. Därest det

i förekommande fall skulle visa sig erforderligt att för erhållande av kompetenta

vikarier anlita denna utväg är jag för min del beredd att medverka

till ett vidgat utnyttjande därav. Någon ändring av gällande grunder för

arvodesberäkningen kan jag emellertid för närvarande icke förorda.

Förslaget om särskild ersättning till professorer och

speciallärare för besvarande av remisser i tull- och

patent ärenden kan jag icke biträda. Såsom allmänna lönenämnden framhållit,

bör bestyret med besvarande av remisser, som ankomma till högskolorna

från statlig myndighet, anses utgöra ett åliggande i tjänsten. Vid sådant

förhållande kan lärare, å vilken civila avlöningsreglementet äger tillämpning,

för fullgörande av ifrågavarande uppgifter med oavkortad lön helt eller delvis

befrias från övriga honom åliggande tjänstegöromål, i den mån detta

finnes påkallat. För professorernas vidkommande kan sålunda de sakkunnigas

alternativt framförda önskemål om tjänstledighet med bibehållen lön

för besvarande av här avsedda remisser tillgodoses redan inom ramen för

gällande bestämmelser. Såvitt gäller speciallärarna föreligger visserligen icke

samma möjlighet. Enligt vad jag inhämtat anlitas dessa emellertid i regel i

tämligen begränsad utsträckning för ifrågavarande uppgifter. I det följande

kommer jag även att föreslå en icke oväsentlig förbättring av nu tillämpade

grunder för bestämmande av dessa lärares arvoden, innebärande bland annat

ett hänsynstagande till med speciallärarbefattning förenade allmänna åligganden.

Under sådana omsändigheter har jag icke funnit erforderligt, att

speciallärarna beredas någon motsvarande förmån för fullgörande av här

avsedda göromål. Jag vill härtill vidare anmärka, att det torde böra ankomma

å den föreslagna överstyrelsen för högskolorna att tillse, att remisser

till dessa bli så långt möjligt jämnt fördelade dem emellan, så att icke

lärarna vid tekniska högskolan i Stockholm — såsom för närvarande synes

vara fallet — bli förhållandevis mera belastade därmed än lärarna vid Chalmers

tekniska högskola.

Speciallärarnas arvoden, som i varje särskilt fall fastställas

av Kungl. Majit, bestämmas för närvarande med hänsyn till omfattningen

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

av vederbörandes undervisningsskyldighet. Några enhetliga grunder för beräknande

av dessa arvoden har emellertid icke tillämpats. Som regel ha

vid tekniska högskolan i Stockholm speciallärararvodena beräknats efter en

ersättning av 36 kronor för föreläsningstimme och 18 kronor för övningstimme

samt vid Chalmers tekniska högskola efter en ersättning av 600 kronor

för terminsveckotimme och läsår. Vid den senare högskolan har sålunda

härutinnan — frånsett en viss reduktion av arvodet i ämnen, där antalet

övningstimmar är jämförelsevis stort — ingen åtskillnad i allmänhet

gjorts mellan föreläsningar och övningar. Från dessa vid högskolorna tilllämpade

principer ha i övrigt vissa avvikelser i olika fall skett. Jag erinrar

vidare, att enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter speciallärare, vilken

har ifrågavarande befattning såsom huvudsaklig sysselsättning, kan tilldelas

arvodesförhöjning med 12—13 procent å fastställt arvodesbelopp. Härjämte

har speciallärares arvode maximerats till 9 500 kronor. Aven vid förening

av flera speciallärarbefattningar äger speciallärare ej uppbära arvode

med högre sammanlagt belopp än vad sålunda angivits.

De sakkunniga lia funnit anledning föreligga till en revidering av nuvarande

grunder för arvodesberäkningen, vilka ansetts leda till — förutom

alltför låga arvoden — en oriktig inbördes avvägning av dessa. De sakkunniga

ha härutinnan framhållit, att vid arvodesberäkningen hittills ingen hänsyn

tagits till antalet studerande i ämnet och ej heller till vederbörandes

allmänna åligganden i egenskap av ledamot av avdelningskollegium samt i

förekommande fall hans ansvar för laboratorium ävensom för instrument

och samlingar. I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit följande

grunder för arvodesberäkningen, nämligen ett för alla speciallärartjänster

gemensamt belopp å 400 kronor för allmänna åligganden; ett belopp för

speciallärartjänster, med vilka är förenat ansvar för laboratorium, instrument

och samlingar, varierande mellan 100 och 400 kronor alltefter omfattningen

av dessa; en ersättning av 40 kronor för föreläsningstimme, 20

kronor för övningstimme och 35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar

samt slutligen ett belopp av 5 kronor för år för varje i läroämnet

deltagande studerande. De sakkunniga lia vidare ansett nuvarande föreskrifter

rörande maximering av arvoden böra slopas, enär dessa å ena sidan

i regel saknade praktisk betydelse men å andra sidan undantagsvis kunde

förhindra en med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer önskvärd förening

av två speciallärarbefattningar.

Från högskolornas sida har framhållits angelägenheten av en förbättring

av speciallärarnas arvoden. Styrelsen för Chalmers tekniska högskola, som

anslutit sig till sakkunnigförslaget, har därvid uttalat, att vid denna högskola

rekryteringssvårigheterna med nuvarande arvoden vore särskilt framträdande.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har föreslagit,

att vid arvodesberäkningen särskild hänsyn jämväl skulle tagas till kursens

omfattning, enär erfarenhetsmässigt en lärares arbete icke växte i propor
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

tion till antalet undervisningstimmar utan i snabbare takt. Vidare borde

enligt lärarkollegiet i sådana fall, då nu utgående arvode vore högre än det

som skulle komma att utgå vid ändrade grunder för arvodesberäkningen,

det nuvarande arvodet bibehållas. Statskontoret har uttalat sig för ett

bibehållande i huvudsak av nuvarande ersättningsnormer, i avvaktan på en

reglering av arvodena efter för universitet och fackhögskolor enhetliga grunder,

under det att allmänna lönenämnden ej haft annan erinran mot förslaget,

än att en maximering av arvodena enligt dess mening alltjämt borde

förekomma.

För egen del är jag av den uppfattningen, att de för närvarande tillämpade

grunderna för beräkningen av arvoden åt speciallärarna icke äro tillfredsställande.

Såsom de sakkunniga framhållit, medgiva de icke en rättvis

avvägning av arvodena mellan olika speciallärartjänster. Vidare framstår

en förbättring av arvodena som erforderlig, om en fullgod rekrytering av

dessa befattningar skall kunna ernås. Högskolorna ha ofta haft svårt att få

kvalificerade innehavare av ifrågavarande befattningar. Svårigheterna ha

varit särskilt framträdande vid Chalmers tekniska högskola, där urvalet

måste ske inom en mindre krets av personer än vid tekniska högskolan i

Stockholm. Undervisningen vid de tekniska högskolorna har förutsatts skola

i avsevärd utsträckning bestridas av ifrågavarande lärare. I alla de läroämnen,

där professurer ej finnas inrättade, är sålunda huvudläraren i ämnet

speciallärare. Att tillförsäkra högskolorna väl meriterade speciallärare är

därför en angelägenhet av största betydelse för upprätthållandet av den tekniska

utbildningen på en hög nivå.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt min mening frågan örn

en reglering av dessa arvoden icke uppskjutas. De sakkunnigas förslag härutinnan

kan jag i princip biträda. Det synes mig sålunda lämpligt, att i enlighet

med sakkunnigförslaget ett fast grundbelopp utgår såsom ersättning

för allmänna åligganden och — i förekommande fall — för vård av laboratorium,

instrument och samlingar samt ett rörligt belopp, motsvarande en

ersättning med 5 kronor för år för varje i ämnet deltagande studerande.

Vad beträffar de föreslagna ersättningsbeloppen å 40 kronor för föreläsningstimme,

35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar samt 20 kronor

för övningstimme, finner jag visserligen den förordade differentieringen

lämplig, men enligt min mening lärer en tillräcklig förbättring av ifrågavarande

arvoden ernås även med något mindre förmånliga ersättningar än de

sakkunniga härvidlag förordat. Inom ecklesiastikdepartementet verkställda

överslagsberäkningar ha givit vid handen, att — såvitt gäller tekniska högskolan

i Stockholm — en ersättning av 35 kronor för föreläsningstimme,

30 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar samt 17 kronor 50 öre

för övningstimme med tillämpning av de ersättningsgrunder i övrigt, som

förordats av de sakkunniga, kommer att medföra en genomsnittlig höjning

av nuvarande arvoden med omkring 20 procent, om härvid frånses den

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maurts proposition nr 244-.

mindre procentuella förhöjning av arvodesbelopp, som för närvarande kan

tillerkännas speciallärare, vilka lia speciallärartjänsten till huvudsaklig sysselsättning.

För Chalmers tekniska högskolas del skulle redan vid en ersättning

av 30 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för dag vid exkursioner

och fältövningar samt 15 kronor för övningstimme ökningen komma att

uppgå till i genomsnitt omkring 55 procent. Jag förordar för min del, att

nu angivna ersättningsbelopp för föreläsningar och övningar samt — i förekommande

fall — exkursioner och fältövningar läggas till grund vid arvodesberäkningen,

vilket alltså innebär fördelaktigare grunder för ersättningsberäkningen

vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska

högskola. Främst med hänsyn till att den relativa förbättringen i genomsnitt

icke desto mindre vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer

att bli avsevärt högre för den senare högskolans vidkommande — ett resultat,

som även på grund av de särskilt framträdande rekryteringssvårigheterna

därstädes är i hög grad önskvärt — har jag ansett en dylik differentiering

högskolorna emellan motiverad.

Vid ett genomförande av den av mig här förordade arvodesregleringen

torde — såsom de sakkunniga förutsatt — de vid vissa speciallärartjänster

av huvudsysslekaraktär utgående procentuella arvodesförhöjningarna böra

bortfalla. Å arvodena böra icke utgå rörligt tillägg, dyrtidstillägg eller kristillägg.

Ej heller böra tjänstinnehavarna åtnjuta provisoriskt lönetillägg.

Arvodesregleringen kommer i enstaka fall att medföra något lägre arvode

än det, varmed vederbörande befattning för närvarande är förenad. Jag har

ansett skäligt att — i anslutning till vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm ifrågasatt — i sådant fall låta befattningens nuvarande

innehavare bibehålla det nuvarande arvodet, dock endast i det fall, då tjänsten

är att betrakta som vederbörandes huvudsyssla. Anmärkas må i detta

sammanhang, att det för närvarande undantagsvis förekommer, att speciallärararvode

bestämts med hänsyn till att vederbörande lärare såsom bunden

av förvärvsverksamhet till ort å större avstånd från högskolan har att

företaga regelbundna resor mellan hemorten och denna, varvid arvodet sålunda

avsetts skola innefatta jämväl ersättning för med dessa resor förenade

kostnader. Det synes mig mindre lämpligt att sådan ersättning inräknas

i arvodet. Framdeles torde i stället dylika kostnader, i de sällsynta fall, där

fråga därom uppkommer, böra bestridas från vederbörande anslagspost under

omkostnadsstaten. Det torde böra ankomma å Kungl. Majit att efter

därom i varje särskilt fall gjord framställning pröva frågan örn och i vad

mån ersättning för här avsedda kostnader bör utgå.

Av principiella skäl bör enligt min mening speciallärararvode även framdeles

maximeras. Med hänsyn till den av mig förordade arvodesförbättringen

ävensom till vad de sakkunniga anfört rörande betydelsen av att maximeringen

ej hommer att utgöra ett hinder för en i vissa fall önskvärd kombination

av speciallärartjänster finner jag emellertid en höjning av miva
Bihang

lill riksdagens protokoll 191^6. 1 sami. Nr 11*

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr girand

e maximibelopp, 9 500 kronor, böra vidtagas. Jag förordar för egen del,

att speciallärares arvode ej må sättas högre än till 15 000 kronor. Vid förening

av flera speciallärarbefattningar eller ock av speciallärarbefattning

och befattning som biträdande lärare — en kombination som jämväl i särskilda

fall torde kunna komma att befinnas ändamålsenlig — synes mig

vidare arvode ej böra utgå med högre belopp än tillhopa 15 000 kronor.

Såsom jag förut uttalat torde jämväl befattning som biträdande

lärare böra givas karaktär av med arvode förenad bisyssla. De sakkunniga

ha härutinnan föreslagit samma grunder för arvodesberäkningen som

i fråga om speciallärare med den skillnaden, att för biträdande lärare ej

skulle beräknas någon ersättning för allmänna åligganden (400 kronor),

enär ifrågavarande befattningshavare ej avsetts skola, bli ledamot av avdelningskollegium,

och icke heller för vård av laboratorium, instrument och

samlingar (100 — 400 kronor), beträffande vilka ansvaret åtminstone tillsvidare

avsetts skola åvila vederbörande professor. I sina anslagsäskanden

för nästa budgetår har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm

emellertid förutsatt, att jämväl vid beräknande av arvode för biträdande

lärare hänsyn skulle tågås till ansvar för vård av instrument och samlingar

i de fall, då dylika komma till användning i dennes undervisning.

För egen del biträder jag i princip de sakkunnigas förslag i förevarande

avseende. Dock anser jag i likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm, att jämväl biträdande lärare i förekommande fall bör åtnjuta

ersättning för vård av instrument och samlingar. Jag förordar sålunda, att

arvode till biträdande lärare beräknas i överensstämmelse med vad jag i det

föregående föreslagit i fråga om speciallärare med den skillnaden, att i arvodet

ej inberäknas någon ersättning för allmänna åligganden.

Arvode som biträdande lärare torde i analogi med vad som förordats

i fråga örn speciallärararvode böra maximeras till ett belopp av 15 000

kronor.

Hittills har Kungl. Majit förelagt riksdagen frågan om storleken av med

speciallärarbefattning förenat arvode i varje särskilt fall. Detta förfarande

synes icke behöva tillämpas, därest riksdagen i enlighet med vad jag här

förordat fastställer enhetliga grunder för arvodesberäkningen. Det torde

sålunda framdeles böra ankomma på Kungl. Majit att för såväl speciallärare

som biträdande lärare bestämma vederbörandes arvode med tillämpande

av de för beräkningen därav fastställda grunderna, varvid jag förutsätter,

att en viss avrundning av arvodesbeloppen bör kunna vidtagas.

För närvarande finnas sedan ett antal år vid tekniska högskolan i Stockholm

två laboratorsbef attningar, en i kemi och en i fysik.

Dessa befattningar, beträffande vilka några föreskrifter icke finnas intagna

i högskolestadgarna, lia hittills ansetts hänförliga till speciallärartjänster,

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

211

varvid de bestämmelser, som i skilda avseenden gälla i fråga örn sistnämnda

tjänster, analogt tillämpats. De båda laboratorsbefattningarna ha karaktär

av heltidstjänster och vardera befattningen är förenad med ett arvode av

8 700 kronor, vartill kommer viss procentuell förhöjning i likhet med vad

som gäller beträffande speciallärartjänst, som innehaves såsom huvudsaklig

sysselsättning. Vid Chalmers tekniska högskola har någon laboratorst jäns!

hittills icke inrättats.

De sakkunniga ha — under erinran att laboratorerna vid universiteten och

karolinska institutet vore ordinarie tjänstemän samt att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

föreslagit en placering av nämnda befattningshavare

i lönegraden A 27 — förordat samma lönegradsplacering för nu ifrågavarande

befattningshavare. De sakkunniga ha därvid framhållit, att det för laboratorieundervisningen

samt vården av laboratorierna och deras dyrbara,

utrustning vore angeläget att vid här avsedda tjänster binda väl kvalificerade

krafter. Vid remissbehandlingen lia statskontoret och allmänna lönenämnden

förklarat sig ej lia något att erinra mot den sålunda förordade löneregleringen

och lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har framhållit

angelägenheten av att densamma snarast genomföres.

För egen del finner jag starka skäl tala för en lönereglering av ifrågavarande

lärartjänster i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit och förordar

alltså, att befattningarna som laborator i kemi och fysik vid tekniska

högskolan i Stockholm från och med nästa budgetår inplaceras i lönegraden

A 27. Jag vill här förutskicka, att jag i det följande även kommer att föreslå

inrättandet av den befattning som laborator i fysik vid Chalmers tekniska

högskola, som — på sätt förut nämnts — äskats av styrelsen för denna

högskola.

Vid tillsättningen av laboratorstjänsterna torde, i analogi med vad som

enligt universitetsstatuterna gäller i fråga om laboratorsbefattningarna vid

universiteten, i tillämpliga delar böra förfaras på sätt som är föreskrivet i

fråga örn professorsbefattningar. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela erforderliga föreskrifter rörande ersättning åt vikarier å ifrågavarande

befattningar i avvaktan på deras besättande med ordinarie innehavare.

De förslag rörande lönegradsplacering av och inrättande av särskilda forskarstipendier

för docenter vid de tekniska högskolorna, som framförts

av docentföreningarna vid dessa lärosäten, är jag ej beredd att nu upptaga

till prövning. Jag vill emellertid här framhålla, att — därest grunderna för

docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle komma att

ändras från och med nästa budgetår — motsvarande ändringar torde böra

vidtagas med avseende å de tekniska högskolornas docentstipendier.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Martts ''proposition nr 244-

Med avseende å ersättningen till assistenter (övningsassistenter)

tillämpas för närvarande olika beräkningsgrunder vid tekniska

högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola. Vid den

förra högskolan utgår sålunda ersättning med ett belopp av 8 kronor 80 öre

i timmen vid arbete inom högskolan, 4 kronor 80 öre i timmen vid hemarbete

och omkring 25 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar. Vid

den senare högskolan åter har assistenternas ersättning vid arbete inom högskolans

lokaler beräknats med utgångspunkt från ett grundbelopp av 220

kronor per veckotimme och läsår, vilket — då läsåret omfattar 28 veckor —

innebär en genomsnittlig ersättning av omkring 7 kronor 85 öre i timmen.

För hemarbete utgår ersättning med omkring 3 kronor 90 öre i timmep,

medan ersättningen för exkursioner och fältövningar brukar bestämmas i

varje särskilt fall.

I syfte att underlätta rekryteringen till assistenttjänsterna lia de sakkunniga

för båda högskolornas del föreslagit en timersättning av 10 kronor vid

arbete inom högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt en ersättning av

30 kronor om dagen vid exkursioner och fältövningar.

Från högskolornas sida har behovet av en förbättring av assistenternas

arvoden i enlighet med sakkunnigförslaget starkt understrukits, varvid

framhållits, att det i många fall visat sig synnerligen svårt att med nuvarande

ersättningar erhålla tillräckligt kvalificerade assistentkrafter, särskilt

vid Chalmers tekniska högskola.

För egen del är jag beredd att förorda en förbättring av assistenternas

arvoden för möjliggörande av en tillfredsställande rekrytering av ifrågavarande

lärarkrafter. Den av de sakkunniga föreslagna timersättningen torde

kunna i huvudsak godtagas. Ersättningen torde böra utgå med högst de av

de sakkunniga angivna beloppen. I vissa fall synes mig sålunda en lägre

ersättning böra beräknas, exempelvis då studerande anlitas såsom assistent.

Vidare synes mig dagsersättningen vid exkursioner och fältövningar

icke böra sättas högre än till 25 kronor. Jag förordar sålunda, att vid båda

högskolorna assistentarvodena beräknas efter en ersättning av högst 10 kronor

i timmen vid arbete inom högskolan, högst 5 kronor i timmen vid hemarbete

och högst 25 kronor om dagen vid exkursioner och fältövningar.

Jag övergår härefter till de särskilda anslagsäskanden, som för nästa budgetår

framställts från vederbörande högskolas sida med avseende å läraroch

assistentper sonalen.

B. Tekniska högskolan i Stockholm.

I sina anslagsäskanden har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm

hemställt örn inrättande från och med nästa budgetår av tio nya ordinarie

professurer, varav en avsetts skola tillkomma genom uppdelning

av en befintlig professur. Härjämte har föreslagits inrättande av en person
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts ''proposition nr °244-

lig professur ävensom en omreglering av en för närvarande vakant professur.

Vid min prövning av de sålunda framförda äskandena har jag funnit

mig böra tillstyrka en uppdelning av den nuvarande professuren i tillämpad

matematik i en professur i tillämpad matematik I och en professur i tilllämpad

matematik II samt inrättande av tre nya ordinarie professurer,

nämligen i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmnings- och ventilationsteknik

samt i livsmedelskemi, inrättande av en personlig professur i kylteknik

ävensom en omreglering av den vakanta professuren i vägbyggnad

och kommunikationsteknik till en professur i enbart kommunikationsteknik.

Beträffande de av mig sålunda biträdda förslagen — samtliga tillhörande

dem, vilka av högskolans styrelse framhållits såsom särskilt önskvärda —

får jag anföra följande.

En uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i tilllämpad

matematik 1 och en professur i tillämpad matematik II med den

matematiska statistiken respektive den matematiska fysiken som centralt

område tillgodoser ett gammalt önskemål från högskolans sida. Detta har

aktualiserats genom den nuvarande innehavarens av professuren i tillämpad

matematik snart förestående inträde i pensionsåldern, vilket enligt vad i

ärendet blivit upplyst inträffar med utgången av november månad 1947.

Vid min tillstyrkan av ifrågavarande förslag har jag med hänsyn till föreliggande

omständigheter förutsatt, att detsamma skall genomföras först från

och med den 1 december 1947 eller eventuellt annan tidpunkt, då den nuvarande

professuren i tillämpad matematik blir ledig. På grund av den tidsutdräkt,

varmed professorstillsättningar vanligen äro förenade, har jag

emellertid funnit lämpligt, att principbeslut härom träffas redan nu. Vid

anslagsberäkningen har jag utgått ifrån att ett bifall till vad jag här förordat

icke kommer att föranleda något ökat medelsbehov för nästa budgetår.

Önskemål örn en professur i läran om verktygsmaskiner i stället för den

nuvarande speciallärartjänsten i ämnet ha framförts av ett flertal av landets

större industriföretag på det mekaniska området. Inrättandet av en

professur i ämnet torde vara ägnat att verksamt främja en fortsatt utveckling

av den svenska verkstadsindustrien, å vars kvalitet och produktionskapacitet

stora anspråk måste ställas. Därest ifrågavarande professur kommer

till stånd, bortfaller det nuvarande arvodet å 5 800 kronor för specialläraren

i läran örn verktygsmaskiner.

Behovet av att ersätta den nuvarande speciallärarbefattningen i värmeoch

ventilationsteknik med en professur i uppvärmnings- och ventilationsteknilc

har starkt framhållits av de sakkunniga, och deras därom framförda

förslag har livligt förordats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till ämnesområdets

stora betydelse ur såväl ekonomiska som hygieniska synpunkter

Ilar även jag funnit mig böra förorda en dylik åtgärd. Viii bifall härtill bort
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

faller det arvode av 2 900 kronor, som är förenat med nyssnämnda speciallärartjänst.

Beträffande professuren i livsmedelskemi, vilken förordats av såväl 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen som utredningen rörande

den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, tillåter jag mig erinra,

att Kungl. Maj:t nyligen till främjande av forskning inom livsmedelsområdet

efter föredragning av chefen för handelsdepartementet förelagt riksdagen

förslag om inrättande av ett institut för forskning rörande konservering

och lagring av livsmedel (propositionen 1946: 140). En förutsättning

för att det sålunda planerade nya forskningsinstitutet skall kunna på tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift är, att kvalificerade arbetskrafter kunna

knytas till detsamma. För att öka möjligheterna härtill och för att tillgodose

från industrihåll framförda önskemål örn utbildning av livsmedelstekniker

har jag funnit den förstärkning av de tekniska högskolornas lärarpersonal

på livsmedelsområdet, som ett inrättande av den ifrågavarande professuren i

livsmedelskemi innebär, utgöra en ändamålsenlig åtgärd. Då denna professur

är avsedd att ersätta den nuvarande speciallärartjänsten i vattenkemi

och livsmedelskemi vid högskolan, kommer vid bifall härtill det med nämnda

tjänst förenade arvodet av 1 800 kronor att bortfalla.

Vid den av mig förordade förändringen av professuren i vägbyggnad och

kommunikationsteknik till en professur i kommunikationsteknik, en åtgärd

som även föreslagits av de sakkunniga, har förutsatts inrättandet av en ny

speciallärarbefattning för undervisningen i ämnet vägbyggnad. Härtill återkommer

jag i det följande.

De villkor, som avsetts skola gälla för den av mig tillstyrkta personliga

professuren i kylteknik för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström,

förete vissa avvikelser från de grunder, vilka tidigare vunnit tillämpning vid

inrättande av personliga professurer vid de tekniska högskolorna, såsom

ock av statskontoret anmärkts. Aktiebolaget Elektrolux har sålunda å ena

sidan åtagit sig att svara för kostnaderna för Bäckströms tjänste- och familjepension,

vilket i förhållande till tidigare fall innebär en ekonomisk fördel

för statsverket, men å andra sidan endast förpliktat sig att svara för

skillnaden mellan Bäckströms professorslön och det arvode, som Bäckström

med av honom nu eller framdeles ålagd undervisningsskyldighet skulle ha

ägt uppbära, därest han fortfarande vore speciallärare vid högskolan. Vid

övriga personliga professurer åter har vederbörande bolag utfäst sig att bestrida

samtliga med en professur förenade avlöningskostnader och professurens

inrättande har avsett ett område, som tidigare ej varit företrätt. Med

hänsyn till de fördelar det måste anses innefatta för undervisningen att vid

högskolan kunna binda en lärarkraft av Bäckströms kapacitet, har jag ej

funnit de i förevarande fall föreliggande avvikelserna från eljest tillämpade

principer böra föranleda till, att det gjorda erbjudandet avvisas. Jag erinrar

vidare, att detta tillika innefattar en utfästelse från nämnda företags sida,

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts -proposition nr %44-

att så länge Bäckström innehar professuren bidraga till kostnaderna för institutionen

för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor ävensom att

Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström utfäst sig att för professurens

inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna med ett engångsbelopp

av 10 000 kronor och ett årligt belopp av 2 000 kronor.

Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande pa

här avsedda villkor. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit

att meddela närmare föreskrifter rörande sättet för bestridande av de avlöningsförmåner,

som skola tillkomma Bäckström såsom innehavare av denna

professur. ]\led avseende a den med den nuvarande speciallärartjänsten

i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten har ingen ändring ifrågasatts

för nästa budgetår. Det för närvarande till 5 900 kronor uppgående

arvodet skulle vid den reglering av speciallärararvodena, som jag i det föregående

förordat, komma att belöpa sig till 6 300 kronor, vilket alltså vid

bifall till förevarande förslag tills vidare kommer att utgöra statens bidrag

till avlöningskostnaderna. Jag vill härtill anmärka, att jag utgått ifrån den

innebörden av den av aktiebolaget Elektrolux gjorda utfästelsen, att detta

bidrag kommer att utgå, endast i den mån Bäckström fullgör föreskriven

undervisningsskyldighet. Vid sjukdom eller annan ledighet för Bäckström

skall bolaget sålunda ha att övertaga samtliga avlöningskostnader och förenämnda

belopp i stället anlitas till bestridande av arvode till vikarie, vilken

det därvid bör ankomma a högskolan att anskaffa. Den för statens bidrag

erforderliga medelsanvisningen torde böra beräknas under vederbörande

anslagspost till arvoden åt speciallärare m. m.

Till högskolans personalförteckning bör fogas en anmärkning av innehåll

att vid högskolan finnes en för Bäckström inrättad personlig professur i

kylteknik, som delvis bekostas av aktiebolaget Elektrolux och delvis av

statsmedel.

I övrigt föreliggande förslag angående inrättande av nya professorsbefattningar

vid högskolan, avseende ämnena fotografi, flygplanstatik och flygplanbyggnad,

elektroteknisk materiallära, kraftteknisk driftteori, pappersteknik

samt metallhyttkonst har jag ej ansett mig för närvarande kunna

tillstyrka. Ehuru enligt min mening goda skäl anförts för vissa av dessa

professurer, har jag likväl ej funnit dem vara av den angelägenhetsgraden,

att ett omedelbart inrättande av desamma synts mig påkallat.

Vid min prövning av de föreliggande äskandena rörande nyinrättande

eller omreglering av speciallärarbefattningar vid högskolan

har jag funnit mig böra biträda de förslag härutinnan, som av högskolestyrelsen

betecknats såsom särskilt angelägna. Jag förordar sålunda en uppdelning

av den för närvarande vakanta speciallärartjänsten i teknisk hygien

i en dylik befattning i teknisk hygien och en i allmän hygien; en omvandling

av den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn värmemotorer till en

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^.

speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik, en omvandling av

den nuvarande speciallärartjänsten i byggnadshygien till en speciallärarbefattning

i byggnadshygien och sanitetsteknik, en utökning av den med special!

ärartjänsterna i arkitekturens historia, i materialbehandling med formlära

och i rättskunskap förenade undervisningsskyldigheten, en förändringav

speciallärartjänsten i tillämpad stadsbyggnadsrätt till en speciallärarbefattning

i tillämpad byggnadsrätt ävensom inrättandet av nya speciallärarbefattningar

i fordonsteknik, varvsteknik samt vägbyggnad. Härutöver har

jag vid ett inrättande av den förut omförmälda professuren i livsmedelskemi

ansett mig böra biträda förslaget örn inrättande av en speciallärartjänst i

vattenkemi för undervisningen i detta ämne inom avdelningen för väg- och

vattenbyggnad. Arvodena för de speciallärarbefattningar, som beröras av

de av mig här biträdda, förslagen, kunna — vid en tillämpning av de tidigare

förordade grunderna för arvodesberäkningen — för nästa budgetår uppskattas

till ett sammanlagt belopp av (1 145 -f 1 530 + 5 120 + 3 990 +

+ 3 200 + 5 235 + 2 830 + 2 675 + 3 490 + 4 130 + 4 305 + 1 755 =)

i runt tal 39 400 kronor.

De föreliggande förslagen med avseende å speciallärarbefattningar i geodesi

II, allmän och kvartär geologi, svenska arkitekturens historia samt

geoteknik är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka. Till förslaget örn

en speciallärartjänst i grafostatik och hållfasthetslära återkommer jag i det

följande.

Av de tretton befattningar som biträdande lärare, örn

vilkas inrättande från och med nästa budgetår framställning gjorts av lärarkollegiet,

har högskolestyrelsen funnit befattningen i fysik för undervisning

i ämnet inom samtliga avdelningar med undantag av avdelningen för vägoch

vattenbyggnad, befattningen i trädgårdskonst samt den befattning i

industriell ekonomi och organisation, vilken avsetts förenad med ett arvode

av 2 100 kronor, vara av mindre angelägenhetsgrad än de övriga. För egen

del har jag även kommit till den uppfattningen att med inrättandet av

nämnda tre befattningar tills vidare bör kunna anstå. Vidare har jag i likhet

med de sakkunniga och högskolestyrelsen för tillgodoseende av behovet

av en avlastning av professuren i byggnadsstatik funnit mig böra förorda

inrättandet av en befattning såsom biträdande lärare i grafostatik och hållfasthetslära

i stället för den av lärarkollegiet äskade speciallärartjänsten i

detta ämne.

I övrigt har jag vid prövning av högskolans anslagsäskanden i förevarande

avseende ansett mig böra biträda de framställda förslagen, därvid jag

förutsatt, att — såsom högskolestyrelsen uttalat — befattningen i industriell

ekonomi och organisation skall avses för undervisning i arbetsstudier.

I enlighet härmed förordar jag inrättande från och med nästa budgetår

av befattningar som biträdande lärare i följande 11 ämnen, nämligen grafostatik

och hallfasthetslära, fysik, hallfasthetslära, läran örn maskinele
-

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition nr Piment,

radioteknik, järnets manufakturering, lantbruksbyggnadslära, bostadsbyggnad,

vattenkemi, mekanik samt industriell ekonomi och organisation.

Medelsbehovet för nästa budgetår kan för dessa befattningar uppskattas

till ett sammanlagt belopp av (3 195 -|- 3 415 + 3 G17 -f- 3 290 -j- 2 995 +

+ 1 180 + 1 185 + 4 270 + 1 305 + 2 870 +1 765 =) i runt tal 29 100

kronor.

I detta sammanhang må slutligen anmärkas, att ett bifall till förslaget om

inrättande av en befattning som biträdande lärare i hållfasthetslära innebär

en utbrytning av den del av detta ämne, som för närvarande ingår i speciallärartjänsten

i läran örn maskinelement II. I anslutning härtill bör det

med sistnämnda tjänst förenade arvodet för nästa budgetår beräknas till

5 625 kronor med iakttagande av i övrigt föreslagna grunder för arvodesberäkningen.

Högskolans framställning örn en ökning från och med nästa budgetår av

antalet docentstipendier från fyra till sex i anslutning till de sakkunnigas

förslag tillstyrker jag. För detta ändamål erfordras en anslagshöjning

med 12 000 kronor.

Högskolan har beräknat medelsbehovet till ersättningar åt tillfälliga

lärare och assistenter för nästa budgetår till sammanlagt

718 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en stegring med 183 000 kronor. Anslagshöjningarna ha huvudsakligen

motiverats med behovet av ytterligare 13 förste assistenter och av ett

ökat antal assistenter ävensom av en förbättring av ersättningarna till sistnämnda

befattningshavare i enlighet med vad i det föregående angivits.

Vid min uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag funnit

mig böra räkna med en anställning av ytterligare tio förste assistenter.

Vidare föranleder ett bifall till vad jag tidigare förordat beträffande assistentersättningarna

en höjning av förevarande delpost. Mot den äskade arvodeshöjningen

till 4 500 kronor för den förut omförmälda tillfälliga läraren i

geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet har

jag vidare ingen erinran. Arvodet torde för nästa budgetår böra bestridas

från denna delpost. I anslutning härtill och för tillgodoseende av övriga

med ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål tillstyrker jag en förstärkning

av medelsanvisningen för nästa budgetår med 140 000 kronor. Jag utgår

härvid ifrån att inkomstposten avgifter från de studerande

upptages till oförändrat belopp eller 350 000 kronor. Posten rörligt tillägg

torde i samband härmed böra uppräknas med i runt tal 8 000 kronor.

C. Chalmers tekniska högskola.

Då Chalmers tekniska instituts högre avdelning för ett tiotal år sedan

fick karaktär av teknisk högskola, stiilldes i utsikt, att högskolan i fråga

örn personella och materiella resurser skulle göras kvalitativt jämbördig

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr

med tekniska högskolan i Stockholm. Som bekant har denna utvecklingsprocess,

även örn den målmedvetet påbörjats, dock blivit starkt hämmad

på grund av krigsförhållandena. Även med beaktande av skillnaden i storleksordning

mellan våra två tekniska högskolor är det tydligt, att Chalmers

tekniska högskola för närvarande är relativt sämre tillgodosedd, icke

minst i fråga om lärarkrafter, än sin systerinstitution i Stockholm. Det är

mot bakgrunden av detta faktiska läge, som de föreliggande framställningarna

om en förstärkning av lärarkrafternas antal böra bedömas.

I det föregående har jag tillstyrkt lärarkollegiets vid tekniska högskolan

i Stockholm förslag om uppdelning i två professurer av den nuvarande

professuren i tillämpad matematik. De matematiska ämnena äro av grundläggande

betydelse för de tekniska vetenskaperna och det är givetvis av

största vikt, att de företrädas av tillräckligt antal lärostolar vid båda de

tekniska högskolorna. Jag är därför beredd att tillstyrka de sakkunnigas,

av styrelsen för Chalmers tekniska högskola nu framförda förslag örn inrättande

vid sistnämnda högskola av en professur i tillämpad matematik.

Professuren torde böra inrättas från och med nästa budgetår.

Även förslaget örn inrättande från och med nästa budgetår av en professur

i vattenbyggnad anser jag mig nu böra tillstyrka. Detta förslag har

framförts av såväl de sakkunniga som högskolestyrelsen och kan nu, sedan

den nya väg- och vattenbyggnadsinstitutionen färdigställts, förverkligas.

På sätt av förslagsställarna förutsatts bör härvid speciallärartjänsten i dammoch

kajbyggnadslära (arvode 3 000 kronor) indragas.

Avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan i

Stockholm företrädes av åtta professurer (i teoretisk kemi, organisk kemi,

oorganisk kemi, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk kemi, teknisk

elektrokemi, värmeteknik och maskinlära samt cellulosateknik och träkemi)

medan motsvarande antal vid Chalmers tekniska högskola är tre (organisk

kemi, oorganisk kemi samt kemisk teknologi). Vid tekniska högskolan i

Stockholm ökades från och med budgetåret 1944/45 antalet professurer inom

ifrågavarande avdelning från sex till åtta genom nyinrättande av professuren

i teknisk elektrokemi och uppdelning av professuren i kemisk teknologi

i två, den ena omfattande teknisk organisk och den andra teknisk

oorganisk kemi. Såsom motiv härför framhölls, hurusom den tekniska industrien

under de senaste decennierna genomgått en utveckling, som ställt

den i första ledet bland världens storindustrier, samt att en motsvarande

utveckling börjat göra sig gällande även inom vårt land. För att vårt lands

naturliga förutsättningar för uppkomsten av en konkurrenskraftig kemisk

storindustri skola kunna rationellt utnyttjas, fordras emellertid givetvis,

att undervisningen och forskningen inom detta område stå i nivå med utvecklingens

krav. En väsentlig förstärkning även av Chalmers tekniska högskolas

resurser i förevarande avseende ter sig mot bakgrunden av den antydda

utvecklingen i hög grad påkallad. Jag är därför beredd att tillstyrka

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244- 219

inrättandet från och med nästa budgetår av den ifrågasatta professuren i

teoretisk kemi.

Till övervägande föreligger även en framställning om inrättande av en

personlig professur i silikatkemi för professorn J. A. Hedvall. Hedvall, som

är född år 1888 och sålunda uppnår pensionsåldern örn 7 år, innehar för

närvarande professuren i kemisk teknologi vid ifrågavarande högskola. Den

huvudsakliga delen av sin forskningsverksamhet har han ägnat åt den s. k.

silikatkemien, vars industriella tillämpningsområden utgöras av framför allt

tegel-, keramik-, porslins- och glasfabrikationen jämte dess olika förgreningar.

Inom silikatkemien har Hedvall utfört ett banbrytande forskningsarbete,

som redan avsatt betydelsefulla praktiska resultat och som för

framtiden kan väntas få en allt vidsträcktare praktisk betydelse. Ett uttryck

härför är det erbjudande från industriellt håll om att bekosta den

ifrågasatta personliga professuren och även i övrigt ställa forskarkrafter och

penningmedel till förfogande, som nu föreligger till bedömande. Härvid har

dock förutsatts, att staten skulle bekosta utbyggandet av den kemiska institutionen.

Kostnaderna härför beräknas, såsom framgår av den i det följande

lämnade redogörelsen, till, för första utbyggnadsetappen 893 400 kronor,

varav för utrustning 210 000 kronor, och för andra utbyggnadsetappen

i enbart byggnadskostnader 381 600 kronor.

För egen del har jag konnnit till den uppfattningen, att det forskningsfält,

som representeras av den s. k. silikatkemien och dess förgreningar, med hänsyn

till sin stora praktiskt-industriella betydelse förtjänar ett kraftigare

stöd från statens sida än vad som hittills kommit detsamma till del. Någon

tvekan synes dock kunna råda om, huruvida ett sådant stöd bör ske i den

form, som nu ifrågasatts, eller i annan form; jag syftar härvid närmast på

upprättandet av ett fristående forskningsinstitut av samma karaktär som

exempelvis svenska träforskningsinstitutet och svenska textilforskningsinstitutet.

Av en utredning i ämnet, som verkställts av kommittén för den

tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande (slutbetänkandet, stat. off.

utr. 1945: 40), framgår emellertid, att det icke hittills gått att samla de utslagsgivande

industrigrupperna inom det silikatkemiska området omkring

en lösning, vid vilken staten och industrien skulle samverka för drivande av

forskningsverksamhet efter samma riktlinjer som i fråga om trä- och textilforskning.

Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att den

redan befintliga silikatkemiska forskningsinstitutionen vid Chalmers tekniska

högskola utbygges på sätt ifrågasatts och att det från vissa silikatkemiska

industrier gjorda erbjudandet örn samarbete och ekonomiskt stöd accepteras.

Visserligen ernås härmed en lösning av samarbetsproblemet allenast

för den tid, professorn Hedvall kvarstår vid sin personliga professur,

men jag förutsätter, att frågan örn fortsatt samarbete med den silikatkemiska

industrien även efter nämnda tidrymd skall få en tillfredsställande

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr

lösning. Det torde böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter

att närmare överväga dessa spörsmål.

Jag tillstyrker således, att för professorn Hedvall må från och med den 1

juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid ifrågavarande

högskola, varvid Hedvall i avlönings- och pensionshänseende skall vara likställd

med ordinarie professor vid högskolan, under förutsättning, att kostnaderna

för Hedvalls avlöningsförmåner bestridas av förutnämnda industrier.

Vad högskolestyrelsen anfört angående Hedvalls undervisningsskyldighet

som professor har icke givit mig anledning till erinran. Till frågan

örn anvisande av medel till utbyggnad av den silikatkemiska institutionen

och till utrustning för densamma återkommer jag i annat sammanhang.

Jag tillstyrker vidare, att professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

omregleras till en professur i förbränningsmotorteknik. Undervisningen

i mekanisk värmeteori avses därvid skola ankomma på en speciallärare

i kylteknik. Jag återkommer härtill i det följande.

Högskolestyrelsens förslag om ändrad benämning av vissa professurer båticke

givit mig anledning till erinran. Därutöver torde i enlighet med sakkunnigförslaget

professuren i byggnadslära och ornamentsritning böra benämnas

professur i arkitektur.

Jag har blivit övertygad om behovet av en tabor ator stjänst i fysik även

vid Chalmers tekniska högskola och tillstyrker följaktligen, att en dylik

tjänst inrättas. Såsom förut berörts torde tjänsten böra placeras i lönegraden

A 27.

Jag har redan i det föregående framhållit, hurusom Chalmers tekniska

högskola i fråga om lärarkrafter måste anses vara relativt sämre tillgodosedd

än tekniska högskolan i Stockholm. Med hänsyn härtill är det naturligt,

att den förra högskolan, som ju icke gärna kan utrustas med professurer

i samma omfattning som den senare, har stort behov av att få tillgång

till lärarkrafter av annat slag, d. v. s. speciallärare och biträdande lärare.

Förslag föreligger sålunda om nyinrättande eller omreglering av åtskilliga

sådana lärarbefattningar. Jag har vid min granskning av nämnda

förslag funnit detsamma i huvudsak godtagbart, såvitt gäller befattningarnas

antal och de med dem förenade arbetsuppgifterna. Dock synes den föreslagna

speciallärartjänsten i byggnadsstatik och brobyggnad böra erhålla

karaktär av tjänst som biträdande lärare. Mitt ståndpunktstagande i det

föregående till frågan om reglering av grunderna för fastställande av ifrågavarande

lärares arvoden föranleder vidare en viss minskning av kostnaderna

för befattningarna i förhållande till högskolestyrelsens förslag. Vissa av

ifrågavarande lärarbefattningar finnas redan nu, men kostnaderna bestridas

av de medel, som äro avsedda för avlönande av tillfälliga lärare och assistenter.

Vissa speciallärare, som fått sin undervisningsskyldighet utökad, åtnjuta

dessutom särskilda tillskott av sistnämnda medel. Vid bifall till de av mig

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244.

förordade ersättningsgrunderna böra dessa tillskott inarbetas i arvodesbeloppen.

De förändringar, jag sålunda förordat, framgå av följande sammanställning:
-

Beräknat

Nuvarande kostnad

arvode enligt

av dep.chefen

förordade

grunder,

bestridd av

medel, av- sedda för

speciallärare,

bestridd av

assistent- medel,

kronor

kronor

kronor

Speciallärare i

arkitekturens historia (ny)..............

4 500

_

5 400

3 200

1 000

byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation (ny) .

3100

8 700

4 800

1500

4 000

byggnadsmateriallära (ny)..............

3 200

—

1750

geodetisk mätningsteknik (omreglerad).......

7 100

4 500

—

järnbyggnadslära (omreglerad) ...........

3 200

1 500

500

kylteknik (ny).....................

4 900

—

1000

livsmedels- och vattenkemi (ny)..........

4 000

—

3 000

materiallära (omreglerad)..............

5 300

1 500

—

stadsbyggnad (omreglerad)..............

6100

2 400

2 000

stadsbyggnadsrätt (ny)................

2 800

—

500

textil provningsteknik (ny) .............

2 800

—

j vattenlednings- och avloppsteknik (omreglerad) . .

4 800

3 300

—

j vägbyggnadslära (omreglerad)............

6 300

2 400

—

Summa kronor

72 200

23 600

15 250

Biträdande lärare i

bostadsbyggnad (omreglerad)............

3 400

—

3 000

byggnadsakustik (ny).................

1200

—

—

byggnadsstatik och brobyggnad (omreglerad) . . .

6100

3 000

2 750

elektronik (ny).....................

1 900

—

—

elektriska mätmetoder (ny).............

3 600

—

—

elasticitets- och hållfasthetslära (omreglerad) . . .

2 800

-

2 000

matematik (omreglerad)...............

5 500

—

4 000

mekanik (omreglerad) ................

3 400

—

3 000

1 modellförsöks- och propellerteknik (omreglerad) . .

31001

3 600

| varvsteknik (omreglerad)...............

1 400 1

ultrakortvågsteknik (ny)...............

1 900

—

—

Summa kronor

34 300

6 600

14 750

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 244 ■

Vid bifall till vad jag sålunda förordat och med beaktande av att en speciallärartjänst

bortfaller, därest i enlighet med vad jag tillstyrkt en professur

i vattenbyggnad inrättas, kommer Chalmers tekniska högskola att

disponera över 35 speciallärartjänster mot för närvarande 31 samt dessutom

över 11 befattningar som biträdande lärare. Kostnaderna för speciallärare

beräknar jag till i runt tal 148 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande

budgetår uppgå, om från assistentmedel bestridd ersättning medräknas,

till 101 750 kronor. Kostnaderna för biträdande lärare beräknar jag,

såsom av sammanställningen framgår, till i runt tal 34 300 kronor. Jag

vill i detta sammanhang betona, att de i sammanställningen angivna arvodesbeloppen

äro endast preliminärt beräknade under hänsynstagande till av

mig tillstyrkta arvodesgrunder och följaktligen kunna tänkas bli i viss mån

jämkade i samband med arvodesbeloppens definitiva fastställande.

För ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter

har högskolestyrelsen begärt ett belopp av sammanlagt 337 000 kronor

mot 235 000 kronor för innevarande budgetår. En relativt betydande höjning

av ifrågavarande anslagsmedel synes påkallad med hänsyn icke minst

till den reglering av ersättningen till övningsassistenter, jag i det föregående

förordat. Jag anser mig dock under erinran örn det avsevärda antal biträdande

lärarbefattningar, jag ansett böra inrättas vid högskolan, böra inskränka

mig till att förorda en anslagshöjning med 50 000 kronor till

285 000 kronor.

Den såsom särskilda uppbördsmedel under avlöningsanslaget redovisade

inkomstposten avgifter från de studerande torde böra uppföras

med oförändrat belopp, 210 000 kronor.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/+,/•.

223

Kap. V. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Nuvarande ordning.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Å rektorsexpeditionen vid tekniska högskolan i Stockholm tjänstgöra för

närvarande tretton kvinnliga biträden, varav 7 å kansliet, 2 å kamrerarkontoret

och 4 å en särskild skrivcentral med löneställning och arbetsuppgifter,

som i det följande angivas.

Befattning:

1 kanslibiträde .

2 kanslibiträden

1 kontorsbiträde

1 kontorsbiträde

2 kontorsbiträden

Kansliet.

Lönegrad:

A 7

Eo 7

Ex 5

A 4

Eo 4

Kamrerarkontoret.

1 kontorist ..................................

1 kontorsbiträde .............................

A 9

Eo 4

Skrivcentralen.

2 kontorsbiträden .......................................... Ex 4

2 skrivbiträden............................................. Ex 2.

Anmärkas må, att personalförteckningen för högskolan upptar ytterligare

en befattning såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4, vilken innehaves av ett

av de båda förenämnda extra ordinarie kanslibiträdena.

Vad de å kansliet tjänstgörande biträdena beträffar så har det ordinarie

kanslibiträdet bland annat till uppgift att diarieföra samtliga inkommande och

utgående skrivelser — sammanlagda antalet diarienummer har vart och ett

av de senaste åren överstigit 6 000 — att föra register över lärarkollegiets

och kollegieniimndens protokoll, att handha den omedelbara vården av högskolans

arkiv, att svara för kansliets expedition, att skriva ut olika intyg at

de studerande, att självständigt besvara en del skriftliga förfrågningar, att

under sekreterarens överinseende upprätta högskolans katalog och sammanställa

förslag till program och studiehandbok för högskolan. Ifrågavarande

biträde åtnjuter för närvarande utöver lön ett årligt arvode av 000 kronor.

Ett av de extra ordinarie kanslibiträdena tjänstgör närmast såsom biträde

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

åt sekreteraren, uppsätter vissa enklare skrivelser och protokoll samt för

kortregister över de studerande.

Det andra extra ordinarie kanslibiträdet tjänstgör som rektors personliga

sekreterare.

Såväl det ordinarie som ett av de extra ordinarie kontorsbiträdena ha

huvudsakligen till uppgift att föra betygsjournaler, utskriva intyg, betyg

och betygsutdrag åt de studerande, införa betygsuppgifter på elevkorten och

avlämna statistiska uppgifter angående de studerande.

De båda kontorsbiträdena i lönegraden Ex 5 och Eo 4 ha slutligen att biträda

med skriv- och expeditionsgöromål i allmänhet.

Kontoristen å kamrer arkontoret ombesörjer med hjälp av det

där tjänstgörande kontorsbiträdet uträkning och utbetalning av avlöningar

till högskolans befattningshavare, utskrivning och utbetalning av anordningar

och kontroll av räkningar för högskolans allmänna omkostnader, kontroll

av anordningar med räkningar från högskolans institutioner, betalning av

institutionernas räkningar och kontroll i särskilda liggare å förbrukningen av

institutionernas anslag genom avstämning vid varje månadsskifte, utbetalning

av stipendier och donationer från högskolans gåvomedelskonto och fonder,

upprättar anordningsbeslut å utbetalningar, verkställer uppbörd av

terminsavgifter och depositionsavgifter från de studerande samt för utgiftsoch

inkomstjournal, utgifts- och inkomstböcker och huvudbok. Kontoristen

vikarierar vidare för kamreraren under dennes semester och tjänstledighet.

Skrivcentralen har i anslutning till de sakkunnigas förslag inrättats

från och med innevarande budgetår för utförande av skriv- och räknearbeten

för högskolan och dess olika institutioner. Jämlikt av Kungl. Maj:t

därom meddelad föreskrift må även för befattningshavares vid högskolan

räkning vid skrivcentralen enligt av förvaltningsnämnden fastställd taxa utföras

dylika arbeten, vilka icke äro att hänföra till vederbörande befattningshavares

tjänsteåligganden. Sålunda influtna belopp skola tillgodoföras

statsverket såsom särskilda uppbördsmedel. Under omkostnadsstaten har

för innevarande budgetår härför upptagits en särskild inkomstpost å 1 000

kronor.

I detta sammanhang må anmärkas, att å högskolans olika institutioner

vidare finnas anställda ett antal skrivbiträden, främst hos avdelningsföreståndarna,

vilka avlönas från vederbörande anslag till samlingar och laborationer,

forskningsanslag eller av privata medel. Antalet dylika biträden varierar

från tid till annan men uppgår för närvarande till omkring 20 enligt

från rektorsexpeditionen meddelad upplysning.

2. Chalmers tekniska högskola.

Å rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska högskola tjänstgöra för närvarande

4 kvinnliga biträden med härefter angivna löneställning och arbetsuppgifter:
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 244- 225

Befattning: Lönegrad:

1 kanslibiträde ...................................... A 7

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

2 kontorsbiträden........................................... Ex 4.

Av denna personal handhar kanslibiträdet högskolans kassarörelse

och sköter det löpande bokföringsarbetet. De båda extra kontorsbiträdena

utföra skrivgöromål men biträda dessutom vid uppgörande av avlöningslistor,

universitetsstatistik, betygskataloger, matriklar m. m. Det extra ordinarie

kontorsbiträdet fullgör registratorsgöromål och tjänstgör dessutom

som rektors biträde.

I detta sammanhang må anmärkas, att utöver nu omförmäld biträdespersonal

vid högskolan finnas 3 skrivbiträden i lönegraden Ex 2 utanför

rektorsexpeditionen, nämligen ett för avdelningen för kemi och kemisk teknologi,

ett för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och ett gemensamt

för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik.

För innevarande budgetår har härjämte anvisats ett belopp av 1 500 kronor

till extra arbetshjälp.

Sakkunnigförslaget.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Enligt de sakkunnigas förslag erfordras å rektorsexpeditionen vid tekniska

högskolan i Stockholm följande kansli- och kontorspersonal, därvid de sakkunniga

såvitt gäller tjänstebenämningarna anknutit till den av tjänsteförteckningssakkunniga

(stat. off. utr. 1942: 46) föreslagna s. k. kontorsserien:

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 förste kontorsskrivare, tillika registrator..................... A15

1 förste kontorsbiträde ..................................... A 7

2 förste kontorsbiträden .................................... Eo 7

2 kontorsbiträden .......................................... Eo 4

Kamrerarkontoret.

1 kassör .................................................. A 14

1 kontorsbiträde ........................................... Eo 4

Skrivcentralen.

5—12 »skrivbiträden» .................................Ex 2—Ex 7.

Enligt sakkunnigförslaget skall den nuvarande befattningen som kanslibiträde

i lönegraden A7 å kansliet uppflyttas till en förste kontorsskrivartjänst

i lönegraden A 15. I betänkandet anföres härom:

Bihang till riksdagens protokoll lOIfö. 1 sami. Nr 2 fy k
-

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘244-

Kanslibiträdets uppgifter äro av så kvalificerad art, att en högre lönegradsplacering

än den nuvarande måste anses väl motiverad. Högskolan har även

år efter år i riksdagspetita gjort framställning örn inrättande av en registratorstjänst

(A 15), vilket emellertid icke föranlett annan åtgärd från statsmakternas

sida, än att kanslibiträdet tillerkänts ett mindre lönetillägg. Med

tanke på att ifrågavarande befattningshavare utom vanliga registratorsgöromål

även har åtskilliga andra uppgifter och bland annat bör kunna vikariera

för sekreteraren under dennes ledighet anse de sakkunniga, att den nuvarande

ordinarie kanslibiträdestjänsten bör ersättas med en förste kontorsskrivartjänst

i lönegrad A 15. Sådan lönegradsplacering skulle även öppna möjligheter

för att alltid få befattningen besatt med en väl kvalificerad innehavare.

Enligt de sakkunniga bör vidare den extra ordinarie kanslibiträdesbefattning,

som för närvarande innehaves av ett ordinarie kontorsbiträde, förändras

till en ordinarie förste kontorsbiträdesbefattning (A 7), varvid sålunda en ordinarie

kontorsbiträdesbefattning skulle indragas.

Vad angår det ordinarie kontorsbiträde och det extra ordinarie kontorsbiträde,

vilka nu äro huvudsakligen sysselsatta med att föra betygsjournaler,

utskriva intyg, betyg m. m., så förorda de sakkunniga, att den förra

befattningen indrages och ersättes med en extra ordinarie förste kontorsbiträdestjänst

(Eo 7) — enligt en av de sakkunniga, professorn H. Kreuger,

bör emellertid befattningen göras ordinarie — samt att den senare befattningen

bibehålies oförändrad. I betänkandet anföres härom bland annat:

En viss förenkling av arbetet planeras för närvarande, och denna torde

komma att medföra sådan tidsvinst, att det ena av kontorsbiträdena i ganska

avsevärd grad kan frigöras för andra arbetsuppgifter, så länge studerandeantalet

är oförändrat. När studerandeantalet ökar, torde med säkerhet två

biträden erfordras uteslutande för betygsarbetet och därmed sammanhängande

registrering av de studerande. Det är icke tillrådligt att ens tillfälligt indraga

den ena av de här nämnda befattningarna, enär genomförandet av den

föreslagna omorganisationen av högskolan sannolikt kommer att medföra

en betydande ökning av kanslipersonalens arbetsbörda. De med betygsarbetet

förenade arbetsuppgifterna kräva även ansvarskänsla och stor noggrannhet.

Den andra av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie förste kontorsbiträdestjänsten

är enligt de sakkunniga — i överensstämmelse med vad

som för närvarande gäller — avsedd för rektors personliga biträde.

Av de båda kontorsbiträdesbefattningarna i lönegraderna Ex 5 och Eo 4

bör enligt de sakkunniga den ena överföras till den av de sakkunniga förordade

skrivcentralen.

Till övertidsersättning å kansliet ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren

beräknat ett belopp av 3 500 kronor såsom erforderligt.

Beträffande den å kamrer arkontoret tjänstgörande biträdespersonalen

innebär sakkunnigförslaget, att den nuvarande kontoristbefattningen

skall ersättas med en kassörstjänst (A 14). Såsom motivering för

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts proposition nr lucien

förordade kassörstjansten anföres i betänkandet, att det med hänsyn till

kassarörelsens omfattning synes önskvärt, att icke — såsom nu gäller i fråga

om kamreraren — samma person skall ansvara för bokföringen och kassarörelsen.

Till övertidsersättning å kamrerarkontoret ha de sakkunniga beräknat ett

belopp av 500 kronor.

2. Chalmers tekniska högskola.

Beträffande kansli- och kontorspersonalen vid Chalmers tekniska högskola

lia de sakkunniga föreslagit följande organisation, därvid de sakkunniga såvitt

gäller tjänstebenämningarna jämväl följt tjänsteförteckningssakkunnigas

tidigare omförmälda förslag:

Befattning: Lönegrad:

1 kassör .................................................. All

1 förste kontorsbiträde ...................................... A 7

1 förste kontorsbiträde ...................................... Eo 7

1 kontorsbiträde ........................................... Eo 4.

Efter en redogörelse för omfattningen av göromålen å rektorsexpeditionen,

beträffande vilka torde få hänvisas till betänkandet (sid. 325) ha de sakkunniga

bland annat anfört:

Genomföres de sakkunnigas förslag, skulle tekniska gymnasiet i organisatoriskt

avseende lösgöras från högskolan. Härigenom skulle man kunna påräkna

en viss minskning i rektorsexpeditionens uppgifter. Å andra sidan går

de sakkunnigas förslag ut på att högskolan skall utbyggas, så att 250 studerande

per år skola kunna mottagas mot för närvarande 170, varjämte antalet

lärare och institutioner skulle undergå en avsevärd höjning. Den arbetsökning,

som härigenom kan påräknas, torde betydligt överstiga den nyssnämnda

minskningen. Vid högskolans nuvarande storlek kunna åtskilliga

ärenden behandlas tämligen informellt. Beslut av högskolans organ kunna

exempelvis i viss utsträckning fattas efter överläggningar per telefon mellan

rektor och de olika lärarna. Utbygges högskolan till att få ungefär samma

omfattning som tekniska högskolan i Stockholm för närvarande har, kan

administrationen icke skötas lika enkelt, utan skriftväxling inom högskolan

måste äga rum i större utsträckning. En ökning av rektorsexpeditionens personal

torde därför i framtiden bli nödvändig. Även om rektorsexpeditionen

frigöres från alla ärenden, som angå tekniska gymnasiet, innan utbyggnaden

av högskolan hunnit påbörjas, kan någon minskning i kanslipersonalen

ej komma i fråga. Denna torde även komma att få åtskilligt extra arbete i

samband med utbyggnadens planläggning.

Då det gäller att fastslå personalbehovet ha de sakkunniga övervägt, huruvida

en uppdelning av rektorsexpeditionen i en kansliavdelning och en ekonomiavdelning

såsom vid tekniska högskolan i Stockholm är tillrådlig eller

icke och ha därvid funnit, att en sådan uppdelning, i varje fall innan högskolan

hunnit utbyggas i full omfattning, icke behöver ske.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^.

Med avseende å den föreslagna kassörstjansten (All) ha de sakkunniga

anfört., att högskolans kassarörelse, som för närvarande handhas av kanslibiträdet,

redan nu vore av sådan omfattning, att det syntes ofrånkomligt att

inrätta en särskild befattning som kassör, därvid de sakkunniga erinrat, att

redan de s. k. 1934 års Chalmerssakkunniga framlagt förslag därom, trots att

kassarörelsen då hade avsevärt mindre omfattning.

Beträffande det av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie förste kontorsbiträdet

(Eo 7) anföres i betänkandet:

De sakkunniga ha vidare funnit, att rektor vid nuvarande organisation

belastas med löpande expeditionsarbete i större utsträckning än vad som

med hänsyn till hans övriga uppgifter är lämpligt. Detta har sammanhängt

därmed, att kansliets personal i allmänhet varit så upptagen med kansliets

arbetsuppgifter, att rektor icke kunnat erhålla behövligt biträde vid utfärdande

av intyg, besvarande av muntliga och skriftliga förfrågningar och uppgörande

av enklare skrivelser. Det torde därför vara nödvändigt att i framtiden

ett särskilt förste kontorsbiträde ställes till rektors förfogande. Detta

kontorsbiträde torde samtidigt kunna tjänstgöra som registrator å kansliet

och kunna svara för diarieföring av inkommande och utgående skrivelser samt

i övrigt i mån av tid deltaga i kansliets arbete.

De föreslagna befattningarna som förste kontorsbiträde (A 7) och extra

ordinarie kontorsbiträde (Eo 4) avses skola ersätta den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen

i lönegraden Eo 4 respektive en av de nuvarande befattningarna

i lönegraden Ex 4. De sakkunniga anföra härutinnan bland

annat:

Arbetet är icke så jämnt fördelat under läroåret, att det ena biträdet ständigt

kan sysselsättas med mera kvalificerade uppgifter och det andra med

enklare. Tvärtom fordrar det brådskande arbetet med vissa uppgifter, att

bägge biträdena tidvis sysselsättas med samma mera krävande arbete, medan

under andra tider renskrivningsuppgifter hopa sig på sådant sätt, att bägge

måste sysselsättas därmed. Ur dessa synpunkter har det därför icke varit

möjligt att skilja de båda tjänsterna ifråga om kompetensfordringar. Ur rekryteringssynpunkt

är det emellertid lämpligt att hänföra den i tjänsten yngre

till en lägre lönegrad.

Någon skrivcentral ha de sakkunniga icke ansett böra inrättas vid denna

högskola för närvarande, utan i stället förordat, att var och en av vederbörande

avdelningar allteftersom de nya institutionsbyggnaderna färdigställas

tilldelas ett »skrivbiträde», placerat i någon av lönegraderna Ex 4—

Ex 7.

Till extra arbetshjälp ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren beräknat

ett belopp av 3 000 kronor för år.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att de sakkunniga för Chalmers

tekniska högskolas vidkommande föreslagit inrättandet av en befattning

som byggnadstekniker i anslutning till ett av de sakkunniga framlagt

förslag om överflyttande av vården av högskolans nya byggnader från byggnadsstyrelsen

till högskolan. I betänkandet har härutinnan anförts:

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Byggnadsvården vid Chalmers tekniska högskola ombesörjes nu dels av

högskolan själv i fråga om de äldre byggnaderna, vilkas underhåll bestrides

av högskolans omkostnadsanslag, dels av byggnadsstyrelsen i fråga om byggnaderna

på gibraltarområdet. Kostnaderna för de äldre byggnadernas underhåll

ha under de senare åren i genomsnitt varit 6 000 kronor per år och

för de nyare 9 500 kronor. Underhållskostnadernas storlek synes icke i och

för sig motivera, att byggnadsunderhållet helt överflyttas till högskolan.

Emellertid tala många och enligt de sakkunnigas mening övertygande skäl

för en sådan överflyttning vid Chalmers tekniska högskola, ehuru någon

motsvarande överflyttning icke för närvarande föreslås beträffande tekniska

högskolan i Stockholm. Redan nu ombesörjes cirka halva underhållet av

Chalmers tekniska högskola, och man har alltså vid högskolan viss vana

vid sådant arbetes planläggning. Det torde vidare vara en fördel, att alla

reparationer samlas på en hand. Det har också visat sig att reparationer,

som utföras av högskolan, kunna ske betydligt snabbare än de, som handhas

av byggnadsstyrelsen. Detta sammanhänger med det avlägsna läget, vilket

för byggnadsstyrelsen försvårar och fördröjer såväl utredningar för underhålls-

och ändringsarbeten som själva arbetenas utförande. Då ändringsarbeten

inom laboratorier måste planeras och verkställas i intimt samarbete

med vederbörande institutionschefer, innebär det en stor fördel vid utförande

genom högskolans egen försorg att planeringen av dylika arbeten kan behandlas

under muntliga överläggningar, medan vid utförande genom byggnadsstyrelsen

en betungande skriftväxling stundom erfordras. Motsvarande

svårigheter uppträda ej beträffande tekniska högskolan i Stockholm. Det

torde icke bereda några svårigheter att bland högskolans lärarpersonal finna

lämplig, sakkunnig person, villig att åtaga sig tillsynen över byggnadsvården.

Byggnadsvården bör icke åvila intendenten, vilken knappast kan tänkas

besitta tillräckliga byggnadstekniska kunskaper. För arbetet med byggnadsvården

bör den anlitade specialisten erhålla visst årligt arvode, förslagsvis

3 000 kronor, tills samtliga byggnader uppförts.

Yttrandena.

Av remissyttrandena i anledning av sakkunnigförslaget i hithörande delar

må här återgivas följande.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Statskontoret har funnit en kassörsbefattning i lönegraden A 9 ävensom

en registratorsbefattning i samma lönegrad motiverade. I övrigt bör enligt

statskontorets mening biträden till erforderligt antal fördelas till ungefär lika

proportioner å lönegraderna A 7, A 4 och A 2, därvid ämbetsverket understrukit,

att för maskinskrivningsarbete och liknande uppgifter icke bör avses

personal i högre löneställning än 2 eller eventuellt 4 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har funnit sig kunna biträda förslaget örn utbyte

av kontoristtjänsten (A 9) mot en kassörstjänst i lönegraden A 14 men beträffande

förslaget örn förändring av den nuvarande kanslibiträdestjänsten

(A 7) till en befattning som »förste kontorsskrivare» (A 15) i stället förordat

en befattning som registrator i lönegraden A 14. Med avseende å de sakkunnigas

förslag i övrigt i hithörande delar har lönenämnden i huvudsak anfört:

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Marits proposition nr %44-

De sakkunniga föreslå, att en ordinarie kontorsbiträdestjänst å kansliet

ändras till en »förste kontorsbiträdesbefattning» i lönegrad Eo 7, varvid den

ordinarie tjänsten skulle sättas på indragningsstat. Enligt lönenämndens mening

bör den ordinarie tjänsten icke på detta sätt indragas. Om för i betänkandet

avsedda arbetsuppgifter en befattning i lönegrad Eo 7 anses böra inrättas,

mot vilket förslag i och för sig lönenämnden icke funnit anledning till

erinran, och sistnämnda befattning kommer att tilldelas det ordinarie kontorsbiträdet,

bör i stället för den föreslagna anordningen föreskrivas, att den ordinarie

tjänsten icke må återbesättas, så länge innehavaren av tjänsten i Eo 7

kvarstår i tjänst. Vid tjänstinnehavarens avgång från sistnämnda tjänst bör

övervägas, huru med den ordinarie befattningen bör förfaras. Slutligen får

lönenämnden framhålla, att den nya tjänsten i Eo 7 i enlighet med vedertagen

terminologi bör betecknas såsom kanslibiträdestjänst.

Beträffande skrivbiträdesbefattningama, som av de sakkunniga föreslagits

skola uppföras i lönegraderna Ex 2—Ex 7 med lön i genomsnitt efter Ex 5, vill

lönenämnden anmärka, att biträdesbefattningarna för fullgörande av skrivgöromål

givetvis böra inplaceras i härför normalt gällande lönegrader samt

att en placering såsom extra tjänstemän över lag icke bör avses såsom en

definitiv anordning utan blott bör bilda utgångspunkt för erforderliga anslagsberäkningar.

För ifrågavarande befattningar bör i förekommande fall såväl

extra ordinarie som ordinarie anställning kunna ifrågakomma.

Rilcsräkenskapsverket har med avseende å förslaget att ersätta den nuvarande

ordinarie kanslibiträdestjänsten med en förste kontorsskrivare’änst i

lönegraden A 15 uttalat:

Enligt riksräkenskapsverkets förmenande äro de arbetsuppgifter, som skola

ankomma på ifrågavarande befattningshavare, icke av den beskaffenhet, att

en löneställning i enlighet med de sakkunnigas förslag kan anses påkallad.

Genom jämförelse med sådana befattningshavare hos andra myndigheter, som

hava att fullgöra i stort sett likartade arbetsuppgifter, har riksräkenskapsverket

kommit till den uppfattningen, sett ifrågavarande befattning bör uppföras såsom

kansliskrivare i lönegrad Ali.

Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att ämbetsverket intet har att

erinra mot inrättande av en särskild befattning som kassör men icke ansett

skäl föreligga att placera befattningen högre än i lönegraden All.

2. Chalmers tekniska högskola.

Statskontoret har funnit en befattning som kassör i kontoristgraden A 9

motiverad jämväl för denna högskolas del. Med avseende å övrig biträdespersonal

har ämbetsverket uttalat sig i överensstämmelse med vad som förut

angivits beträffande tekniska högskolan i Stockholm.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att den

ordinarie kanslibiträdestjänsten, vars innehavare ombesörjer kassarörelsen,

ersättes med en tjänst i 11 lönegraden, men ansett att den nya befattningen

lämpligen bör upptagas såsom en kansliskrivartjänst. I övrigt har lönenämnden

beträffande skrivbiträdesbefattningama vid högskolan uttalat sig på sam
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 231

ma sätt som i fråga örn motsvarande befattningar vid tekniska högskolan i

Stockholm.

Riksräkenskapsverket har förklarat sig biträda förslaget om en kassörstjänst

i lönegraden All vid högskolan.

Beträffande den av de sakkunniga föreslagna decentraliseringen av byggnadsvården

har statskontoret anfört:

En decentralisering av den statliga byggnadsvården kan statskontoret för

sin del icke finna ändamålsenlig, liksom det för staten skulle innebära, fullkomligt

onödiga merkostnader, om myndigheterna skulle anställa privata

byggnadskonsulenter mot förhållandevis höga arvoden. Kontrollen över att

enhetliga principer följas i fråga örn standard och dylikt vid ombyggnads- och

ändringsarbeten skulle likaledes försvåras, och staten sannolikt även därigenom

åsamkas ökade utgifter. Statskontoret vill därför för sin del bestämt tillråda,

att byggnadsvården får kvarbliva hos byggnadsstyrelsen.

Jämväl byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha avstyrkt förslaget

i förevarande avseende, därvid riksräkenskapsverket anfört:

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör framför allt på grund av de

fördelar i förvaltnings- och redovisningshänseende, som härigenom skulle ernås,

i stället en ändring i motsatt riktning komma till stånd, innebärande att

jämväl de med donationsmedel uppförda byggnaderna, vilkas underhåll nu

bestrides av omkostnadsanslag, upptagas till redovisning å statens allmänna

fastighetsfond och i samband därmed underställas byggnadsstyrelsens förvaltning.

Anslagsäskandena.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 ha högskolorna framlagt

följande förslag.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Högskolans lärarkollegium har med avseende å högskolans kansli hemställt

örn följande personalorganisation, omfattande 7 befattningshavare:

Befattning: Lönegrad:

1 registrator .............................. A15

1 kontorist ............................... A 9

1 kontorist ............................... Eo 9

1 kanslibiträde............................ A 7

1 kontorsbiträde........................... Ex 5

1 kontorsbiträde........................... A 4

1 kontorsbiträde .......................... Eo 4.

Framställningen innebär i förhållande till nuvarande ordning att en kanslibiträdesbefattning

(A 7) ändras till en registratorstjänst i lönegraden A 15,

en kanslibiträdesbefattning (Eo 7) ändras till en kontoristtjänst i lönegraden

A 9, en kanslibiträdesbefattning (Eo 7) ändras till en kontoristtjänst i löne
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Martts ''proposition nr 2Jf4-

graden Eo 9, en kontorsbiträdesbefattning (A 4) ändras till en kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7, samt en kontorsbiträdesbefattning (Eo 4) ändras till

en kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4. De sakkunniga avsågo — såsom

av det förut anförda framgår — icke inrättandet av någon befattning i 9

lönegraden å kansliet. Till stöd för sin framställning har lärarkollegiet bland

annat åberopat en av generaldirektören Sällfors under hand verkställd

utredning, enligt vilken de av kollegiet sålunda äskade lönegradsuppflyttningarna

med hänsyn till arten och omfattningen av vederbörandes arbetsuppgifter

befunnits motiverade, varemot den begärda ordinariesättningen

av en kontorsbiträdestjänst tills vidare ansetts kunna anstå. Enligt lärarkollegiet

bör emellertid sistnämnda befattningshavare, vilken biträder med

utskrivande av de studerandes betyg m. m., befordras till ordinarie, då ett

permanent behov föreligger av en befattningshavare för dessa uppgifter och

vederbörande varit extra ordinarie sedan år 1932.

Såvitt gäller kamrerarkontoret har lärarkollegiet i anslutning

till sakkunnigförslaget hemställt om en ändring av den nuvarande kontoristbefattningen

(A 9) till kassörstjänst i lönegraden A 14 och ej ifrågasatt

någon ändring beträffande den där befintliga befattningen som extra ordinarie

kontorsbiträde, därvid kollegiet framhållit att jämväl Sällfors i sin

förutnämnda utredning kommit till enahanda uppfattning rörande personalbehovet.

För skrivcentralens vidkommande har lärarkollegiet hemställt om

en förstärkning av personalen med två i lönegraden Ex 7 placerade biträden

under framhållande av att nuvarande personal ej vore tillräcklig samt att

perfekta stenografer, vilket erfordrades, för närvarande ej kunde påräknas

vid en placering i lägre lönegrad.

Slutligen har kollegiet under erinran att för innevarande budgetår till

extra arbetskraft, särskilt kvalificerad sådan med administrativ utbildning,

anvisats ett belopp av 6 000 kronor hemställt om oförändrad medelsanvisning

för ändamålet nästa budgetår.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt samtliga lärarkollegiets här avhandlade

äskanden.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har hemställt om en organisation av ifrågavarande personal

å rektorsexpeditionen i överensstämmelse med sakkunnigförslaget. Med

avseende å skrivpersonalen i de olika institutionerna har styrelsen räknat med

ett behov av två nya biträden, ett för avdelningen för allmänna vetenskaper

och ett för maskinteknik eller avdelningen för elektroteknik, vilka — såsom

förut nämnts — för närvarande ha ett gemensamt biträde. Till stöd härför

har styrelsen uttalat, att behovet av skrivhjälp å avdelningen för allmänna

vetenskaper i samband med skriftliga prov m. m. vore särskilt framträdande

på grund av det stora antalet studerande inom avdelningen. Det vore vidare

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts proposition nr %44.

av stor vikt, att avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik kunde förfoga

över var sitt biträde redan under tiden för utrustningen av avdelningarnas

nybyggnader. Med hänsyn till angelägenheten av att till bitiäden a institutionerna

kunde förvärvas personer, som utöver kunnighet i stenograf! och

maskinskrivning vore lämpade att med viss självständighet sköta expeditionsgöromål,

framstode enligt styrelsens mening nuvarande placering av dessa

tjänstemän i lönegraden Ex 2 såsom för låg. De för skrivgöromålen å institutionerna

avsedda biträdena borde lämpligen placeras, tva i lönegraden

Ex 5 och tre i lönegraden Ex 4.

Till extra arbetshjälp å rektorsexpeditionen har styrelsen vidare beräknat

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår eller ett belopp av 1 500

kronor.

Slutligen har styrelsen under åberopande av sakkunnigförslaget liksom föregående

år hemställt om en medelsanvisning av 3 000 kronor för anställandet

av en byggnadstekniker vid högskolan.

Såsom jag tidigare framhållit vid min behandling av fragan örn sekreterar-

och kamrerarbefattningarna äro de administrativa och kamerala göromålen

vid tekniska högskolan i Stockholm redan nu av betydande omfattning

och kunna antagas komma att under de närmaste åren undergå

en successiv ökning. Med hänsyn härtill torde en viss förstärkning av

kansli- och kontorspersonalen vid högskolan vara påkallad. De sakkunniga

ha även framlagt förslag härom. Enligt detta skulle bland annat den

nuvarande ordinarie kanslibiträdestjänsten a högskolans kansli, i vars innehavares

åligganden ingår att fullgöra registratorsgöromål vid högskolan,

förändras till en befattning som »förste kontorsskrivare, tillika registrator»

i lönegraden A 15. Vidare skulle den nuvarande kontoristbefattningen å

kamrerarkontoret i lönegraden A 9 uppflyttas till en kassörstjänst i lönegraden

A 14. Vid remissbehandlingen har statskontoret funnit en registratorsbefattning

i lönegraden A 9 och en kassörsbefattning i samma lönegrad motiverade,

under det att riksräkenskapsverket uttalat sig för en placering

av båda befattningarna i lönegraden All under tjänstebenämning kansliskrivare,

respektive kassör. Allmänna löneniimnden har funnit sig kunna

biträda sakkunnigförslaget, i vad det avser ett utbyte av kontoristtjänsten

mot en kassörstjänst i lönegraden A 14 men beträffande den ifrågasätta

förändringen av kanslibiträdestjänsten till en befattning i lönegraden A 15

i stället förordat en tjänst såsom registrator i lönegraden A 14. I anslagsäskandena

har högskolan med avseende å lönegradsplaceringen av de

nämnda befattningarna anslutit sig till de sakkunnigas förslag samt i övrigt

gjort framställning örn lönegradsuppflyttningar för flertalet av den å kansliet

tjänstgörande biträdespersonalen. Härjämte har högskolan föreslagit

ordinarie löneställning för ett extra ordinarie kontorsbiträde å kansliet, som

sedan år 1932 innehaft sistnämnda tjänsteställning, ävensom inrättandet

Departe
mentschefen.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 21t/+.

av två extra tjänster i 7 lönegraden å högskolans skrivcentral. Till extra

arbetshjälp har äskats oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår eller

6 000 kronor.

För egen del har jag funnit en lönegradsuppflyttning av de båda förenämnda

ordinarie kontorist- och kanslibiträdesbefattningarna motiverad. I

likhet med riksräkenskapsverket förordar jag, att den förra förändras till

en kassörstjänst i lönegraden All och den senare till en kansliskrivartjänst

i samma lönegrad, varvid det till ifrågavarande kanslibiträde nu utgående

årsarvodet av 600 kronor bör bortfalla. I detta sammanhang vill jag med

hänsyn till vad som upplysts därom, att här avsedda befattningshavare

bruka förordnas som vikarier för kamreraren respektive sekreteraren, anmärka

att ett dylikt förfarande ur principiell synpunkt, särskilt i vad det

avser handläggningen av de kamerala ärendena, icke kan anses lämpligt.

Framdeles torde sålunda för vikariat å ifrågavarande tjänster böra anlitas

krafter utanför högskolan med kompetens motsvarande den hos befattningarnas

ordinarie innehavare förutsatta. Vidare förordar jag, att de båda

nuvarande extra ordinarie kanslibiträdestjänsterna å kansliet förändras till

kontoristbefattningar i lönegraden Eo 9. Härjämte förordar jag på av högskolan

anförda skäl, att den förberörda befattningen som extra ordinarie

kontorsbiträde överföres å ordinarie stat. Jag förutsätter härvid att befattningen

tillsättes med innehavaren av den nuvarande tjänsten. Förslaget

om förstärkning av personalen å högskolans skrivcentral har jag

funnit mig böra biträda på sådant sätt, att jag förordar att medel beräknas

för en ny befattning i lönegraden Ex 7 ävensom för ett utbyte av en befattning

i lönegraden Ex 4 mot en kontorsbitr ädestjänst i lönegraden Eo 4.

Medelsanvisningen till extra arbetskraft torde för nästa budgetår kunna begränsas

till 5 000 kronor. De förslag, som i övrigt framställts med avseende

å ifrågavarande biträdespersonal, har jag ej ansett mig kunna biträda.

Jämväl beträffande Chalmers tekniska högskola synes mig en viss förstärkning

av kansli- och kontorspersonalen erforderlig. De sakkunniga ha

härutinnan föreslagit en uppfattning av en ordinarie kanslibiträdestjänst,

vars innehavare ombesörjer kassagöromålen vid högskolan, till en befattning

som kassör i lönegraden All, ävensom utbyte av en extra ordinarie

kontorsbitr ädestjänst, vars innehavare handhar registratorsgöromål och tilllika

tjänstgör såsom sekreterare åt rektor, mot en befattning som »förste

kontorsbiträde» i lönegraden Eo 7. För biträde med i övrigt å rektorsexpeditionen

förekommande göromål lia de sakkunniga avsett en tjänst

såsom »förste kontorsbiträde» i lönegraden A 7 och en tjänst som kontorsbiträde

i lönegraden Eo 4 i stället för de båda nuvarande i lönegraden Ex 4

placerade befattningshavarna.

Med avseende å kassörsbefattningen har statskontoret uttalat, att ämbetet

funnit en dylik tjänst i kontoristgraden A 9 motiverad, under det att

riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden biträtt de sakkunnigas

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Marits proposition nr %44-

förslag härutinnan, varvid lönenämnden likväl förordat tjänstebenämningen

kansliskrivare. I anslagsäskandena har högskolestyrelsen hemställt om

en organisation av biträdespersonalen å rektorsexpeditionen i överensstämmelse

med sakkunnigförslaget. Högskolestyrelsen har härjämte gjort framställning

om två extra befattningshavare för skrivhjälp å avdelningarna utöver

de tre befattningshavare, som nu med placering i lönegraden Ex 2

finnas anställda för dylika göromål, därvid högskolestyrelsen beträffande

dessa fem befattningshavare föreslagit en placering av två i lönegraden Ex 5

och tre i lönegraden Ex 4.

För egen del vill jag — i likhet med statskontoret — förorda, att kanslibiträdestjönsten

i lönegraden A 7 uppflyttas till en kontoristtjänst i lönegraden

A 9. Jag tillstyrker vidare förslaget örn en förändring av den med

registratorsgöromålen och arbete som sekreterare åt rektor förenade extra

ordinarie kontorsbiträdesbefattningen till en kanslibiträdestjänst i lönegraden

Eo 7. De i övrigt med avseende å personalen å rektorsexpeditionen

framförda förslagen anser jag mig ej kunna biträda i vidare mån än att

jag förordar ett utbyte av en biträdesbefattning i lönegraden Ex 4 mot

en tjänst som kontorsbiträde i lönegraden Eo 4. Vad angår den för skrivhjälp

å avdelningarna avsedda personalen finner jag mig böra för nästa

budgetår förorda en ökad medelsanvisning för anställande av ytterligare

två biträden ävensom för möjliggörande av en förbättrad löneställning för

de tre nuvarande biträdena i lönegraden Ex 2. Vid anslagsberäkningen utgår

jag från en placering av dessa fem befattningshavare i lönegraden Ex 4.

Till extra arbetshjälp torde böra beräknas oförändrad medelsanvisning av

1 500 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om en överflyttning av förvaltningen av

högskolans nya byggnader från byggnadsstyrelsen till högskolan, vilket avstyrkts

såväl av byggnadsstyrelsen som av statskontoret och riksräkenskapsverket,

så kan jag icke biträda detta. I likhet med de nämnda myndigheterna

har jag nämligen funnit en dylik anordning innefatta en olämplig

splittring av den statliga byggnadsvården. Vid detta ställningstagande

föreligger icke heller anledning till inrättande av en särskild befattning som

byggnadstekniker vid högskolan. Å andra sidan är jag för närvarande icke

beredd att framlägga förslag att — såsom riksräkenskapsverket ifrågasatt —

överflytta vården av högskolans äldre byggnader från denna till byggnadsstyrelsen.

B. Institutionsvaktmästare m. m.

Nuvarande ordning.

Efter en från oell med innevarande budgetår genomförd lönereglering äro

vaktmästarna vid högskolornas olika institutioner under benämningen institutionsvaktmästare

inplacerade i 9 eller 7 lönegraden av gällande avlönings
-

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr £44.

reglementen. Befattningarna i 9 lönegraden äro avsedda för de i förevarande

hänseende mera kvalifikationskrävande institutionerna, men i övrigt äro de

olika tjänsterna ej fast knutna till bestämda institutioner, enär ur rekryteringsoch

befordringssynpunkt en viss rörlighet härutinnan befunnits erforderlig. Med

hänsyn härtill har genom föreskrift i gällande regleringsbrev medgivits, att

efter bestämmande av vederbörande högskolas kollegienämnd må vid vakans

dels ordinarie institutionsvaktmästarbefattning ersättas med extra ordinarie

eller extra befattning och extra ordinarie institutionsvaktmästarbefattning

med extra befattning i samma lönegrad; dels ock ordinarie

och extra ordinarie institutionsvaktmästarbefattning överflyttas från en institution

till en annan och utbytas, ordinarie befattning mot vid den senare

institutionen inrättad extra ordinarie eller extra institutionsvaktmästarbefattning

och extra ordinarie befattning mot extra institutionsvaktmästarbefattning.

I anslutning härtill har tillika föreskrivits, att efter därom hos Kungl. Maj:t

gjord framställning anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må överskridas, i den mån densamma genom utbyte vid vakans av

ordinarie institutionsvaktmästarbefattning mot extra ordinarie eller extra befattning

skulle komma att belastas med utgifter, för vilka medel beräknats under

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Antalet institutionsvaktmästaretjänster vid högskolan uppgår för närvarande

till 33, fördelade å 12 befattningar i lönegraden A 9, 13 i lönegraden

A 7, 4 i lönegraden Eo 7 och 4 i lönegraden Ex 7. Anmärkas må härtill att

en i gällande personalförteckning å övergångsstat uppförd reparatör i lönegraden

A 7 numera avgått ur tjänst. En institutionsvaktmästarbefattning

i 9 lönegraden är avsedd för högskolans verkstad, där jämväl finnes en befattning

som snickare, från och med innevarande budgetår placerad i lönegraden

A 7.

I detta sammanhang må slutligen nämnas att vid högskolan finnas inrättade

tre maskinistbefattningar i lönegraderna A 10, A 8 och Eo 8.

2. Chalmers tekniska högskola.

Vid denna högskola finnas för närvarande sammanlagt 13 institutionsvaktmästare,

varav 2 i lönegraden A 9, 6 i lönegraden A 7, 3 i lönegraden

Eo 7 och 2 i lönegraden Ex 7.

Härjämte finnes vid högskolan en befattning som maskinist i lönegraden

A 9.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %44- 237

Anslagsäskandena m. m.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet — med tillstyrkan

av högskolans styrelse — upprepat sitt därom föregående år framförda

äskande om en placering av samtliga institutionsvaktmästare vid högskolan

i 9 lönegraden, varjämte kollegiet hemställt om inrättande av ytterligare

4, alternativt 5 institutionsvaktmästarbefattningar, placerade i lönegraden

Ex 9 och avsedda för följande institutioner, nämligen institutionen

för elektrisk anläggningsteknik, institutionen för elektronik, institutionen

för elektroteknisk materiallära, institutionen för järnets bearbetning och behandling

samt institutionen för brobyggnad. I anslutning härtill har kollegiet

i huvudsak anfört:

De båda stora institutionerna elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik

förfoga för närvarande endast över en gemensam vaktmästare.

Jämlikt riksdagens beslut har en forskningsprofessur från och med budgetåret

1945/46 inrättats i elektronik. Härjämte har för innevarande budgetår

separat anvisats under rubriken »Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning» ett belopp

av 40 000 kronor som bidrag till forskningen inom elektronikområdet.

Såväl för undervisningen som forskningen inom elektronik föreligger stort behov

av tillgång till en välkvalificerad institutionsvaktmästare.

För den händelse professur i elektroteknisk materiallära inrättas, hemställer

avdelningen för elektroteknik, att en institutionsvaktmästarbefattning i ämnet

måtte inrättas.

Föregående år hemställde lärarkollegiet, att i stället för den ordinarie institutionsvaktmästarbefattningen

på institutionerna för järnets bearbetning och

behandling samt för metallografi en vaktmästarbefattning skulle inrättas i

vardera ämnet. Med hänsyn till att institutionen för järnets bearbetning och

behandling föregående år erhållit avsevärt utökade lokaler, vilka för närvarande

inredas till ett större varmbearbetningslaboratorium, blir det oundgängligen

nödvändigt för laboratoriets drift, att en kompetent vaktmästare med heltidstjänst

ställes till förfogande. Härtill kommer att arbetet inom institutionen för

metallografi vuxit i sådan grad, att detsamma tarvar en vaktmästare med heltidst

jänstgöring.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad hemställer, att en institutionsvaktmästarbefattning

alternativt en laboratoriebiträdesbefattning måtte inrättas

vid institutionen för brobyggnad. Institutionsföreståndaren har framhållit, att

stort antal examensarbeten i form av experimentella undersökningar årligen

utföras, vilka fordra noggrann övervakning och handräckning, särskilt som

dyrbara instrument användas vid desamma. Lämpligast vore därför, att ett

laboratoriebiträde med ingenjörskompetens finge anställas men alternativt, om

detta icke bifalles, att en institutionsvaktmästarbefattning bleve inrättad.

T detta sammanhang må anmärkas att lärarkollegiet under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår äskat ett

belopp av 25 000 kronor till anställande av laboratoriebiträden vid sjutton

s. 238 Kontrollera mot PDF

238 Kungl. Maj:ts proposition nr

olika institutioner viel högskolan. Till stöd härför har kollegiet i huvudsak anfört:
För

viss del av de arbeten, som utföras på högskolans laboratorier, äro laboratorievaktmästarna

överkvalificerade. Vidare är arbetet ofta av sådan karaktär,

att assistenterna äro överkvalificerade härför eller ock av sådan karaktär, att

det fordrar speciell yrkesskicklighet av sådan art, att den ej besittes av assistenterna.

Lärarkollegiet anförde redan nästföregående år, att i vissa fall enklare hjälpkrafter,

benämnda laboratoriebiträden, med mycket gott resultat tidigare använts,

exempelvis inom avdelningarna för maskinteknik (i mekanisk teknologi),

elektroteknik samt kemi och kemisk teknologi. Med hänsyn till att dessa laboratoriebiträden

i regel icke ha sådana teoretiska kunskaper, att de kunna jämställas

med assistenter och avlönas från härför avsett anslag, hemställde lärarkollegiet

att från och med budgetåret 1944/45 ett belopp av 15 000 kronor

skulle ställas till högskolans förfogande, att av kollegienämnden fördelas mellan

olika institutioner. Framställningen blev tyvärr icke bifallen.

Jag torde här vidare fa anmäla, att högskolans kollegienämnd i skrivelse den

2 oktober 1945 gjort framställning om att de bestämmelser rörande utbyte av

institutionsvaktmästarbefattningar mellan olika institutioner vid vakans, för

vilka jag i det föregående redogjort, måtte givas tillämpning å den för högskolans

verkstad avsedda institutionsvaktmästarbefattningen i lönegraden

A 9 och den därstädes befintliga befattningen som snickare i lönegraden A 7

pa sadant sätt, att vid vakans utbyte skulle kunna ske mellan sistnämnda

befattningar under beaktande av att en av dessa alltid skulle vara placerad

i 9 och en i 7 lönegraden.

Högskolestyrelsen har med tillstyrkande av kollegienämndens framställning

i huvudsak anfört:

Förevarande spörsmål har aktualiserats därigenom att den förutvarande

reparatören, som av årets riksdag placerats å övergångsstat i lönegrad A 7,

med utgången av september månad år 1945 inträdde i pensionsåldern. Det

vöre enligt styrelsens mening lyckligt om kollegienämnden vid befattningens

återbesättande ägde frihet att med hänsyn till de sökandes kompetens

bestämma örn reparatörens placering i 7:e eller 9:e lönegraden, utan att

en placering i den lägre lönegraden skulle medföra att en 9:egradstjänst

tran t oges verkstaden. Snickaren har så kvalificerade arbetsuppgifter, att

befattningen är väl jämförbar med en institutionsvaktmästarbefattning.

Med hänsyn härtill och då reparatörens tjänstebenämning ändrats till institutionsvaktmästare,

föreslår styrelsen en motsvarande ändring av tjänstebenämningen

även beträffande snickaren. Snickartjänstens nuvarande innehavare

Carl Fredrik Ohlson är dessutom så skicklig i sitt yrke, att han

enligt styrelsens mening i och för sig är välförtjänt av att placeras i 9-e

lönegraden. Styrelsen vill emellertid understryka att syftet med denna framställning

icke är att förskaffa snickaren bättre löneställning utan att dels fixera

en befattning i 9:e lönegraden till högskolans verkstad, dels giva möjlighet för

kollegienämnden att med hänsyn till snickarens och reparatörens inbördes kompetens

avgöra vilken av dem som bör vara placerad i den högre lönegraden.

Statskontoret här i utlåtande den 14 november 1945 avstyrkt bifall till ifrågavarande

framställning, därvid ämbetsverket anfört:

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Vid anmälan av proposition nr 326 till 1945 års riksdag förordade föredragande

departementschefen (sid. 86), bland annat, att högskolans styrelse skulle

medgivas rätt att omflytta institutionsvaktmästarbefattningar från en institution

till en annan utan hinder därav, att befattningarna tillhörde olika lönegrader.

Departementschefen förutsatte härvid, att detta icke komme att medföra,

att anställning skedde i lönegrad, där allenast utförande av mindre kvalificerade

arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande. En dylik utveckling ansåg

emellertid departementschefen icke behöva befaras, enär de relativt fåtaliga

befattningarna i 9:e lönegraden syntes erforderliga för erhållande av fullgod

arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande institutionerna. Häremot gjordes

icke något uttalande från riksdagens sida.

Av nämnda proposition framgår vidare, att de med befattningen som reparatör,

numera institutionsvaktmästare å högskolans verkstad, förenade göromålen

äro att förestå verkstaden och utöva tillsyn över där arbetande personal

samt att fullgöra mekaniska och finmekaniska arbeten. Det har således varit

dessa göromål, som motiverat befattningens uppflyttning från 7:e till 9:e lönegraden.

Med hänsyn härtill och då verkstadens behov av kvalificerad arbetskraft

på det mekaniska området knappast torde kunna tillgodoses, om icke den

nyinrättade institutionsvaktmästarbefattningen reserveras härför, får statskontoret

avstyrka bifall till framställningen.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har hemställt om inrättandet av ytterligare en institutionsvaktmästarbefattning

vid högskolan för avdelningen för elektroteknik,

förslagsvis i lönegraden Eo 7. Till stöd härför har i huvudsak anförts:

Föregående års riksdag beviljade anslag till 2 nya institutionsvaktmästartjänster,

en avsedd för avdelningen för maskinteknik och en avsedd för avdelningen

för kemi och kemisk teknologi. Högskolan är emellertid fortfarande

svagt försedd med vaktmästarhjälp för sina institutioner. Den avdelning

där bristen är mest kännbar är avdelningen för elektroteknik. Denna

avdelning har till sitt förfogande 2 institutionsvaktmästare. Antalet institutioner

inom avdelningen är för närvarande 7, nämligen institutionerna

för elektromaskinlära, teoretisk elektricitetslära och elektrisk mätteknik,

elektrisk anläggningsteknik, telegrafi och telefoni, radioteknik samt elektronik,

vartill kommer elektroteknik för icke-elektriker.

Antalet inrättade professurer inom avdelningen är 4. Antalet studerande per

årskurs, som tidigare icke översteg 25, har numera ökats till 50 på grund av

det stora antalet sökande till denna avdelning. Den elektriska avdelningen här

liksom annorstädes befinner sig för närvarande i stark vetenskaplig expansion.

Ett sådant område som t. ex. elektronik, vilket knappast var känt för endast

några få år sedan, är nu i medelpunkten av det tekniska intresset.

På en av den elektriska avdelningens institutioner, nämligen den i elektromaskinlära,

finnas tunga maskiner. På samtliga institutioner är behovet av

och användningen av komplicerade instrument stort jämfört med förhållandena

inom andra avdelningar. En icke ringa del av instrumenten eller anordningarna

kunna tillverkas inom institutionerna. Allt det nu anförda gör behovet

av hjälp genom kunniga institutionsvaktmästare relativt stort inom den

elektriska avdelningen.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

240 Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Vidare har högskolestyrelsen hemställt om inrättande av en befattning i lönegraden

Eo 7 som glasblåsare och glastekniker, varvid styrelsen anfört:

Institutionen för teleteknik och elektronik har föregående år dels genom gåvor

från industrien, dels genom tillverkning på platsen erhållit en värdefull

utrustning för arbete med högvakuum.

Avsikten härmed har varit, att laboratoriet för elektronik skall kunna deltaga

i utexperimenterandet av nya rörtyper för teleteknik, nya lampor för belysning,

likriktare för elektroniken i allmänhet m. m. till tjänst för vetenskapen såväl

som för vårt lands elektrotekniska industri. För detta experimentarbete är det

emellertid oundgängligt med tillgång till arbetshjälp av en skicklig glasblåsare

och glastekniker. Då någon sådan icke kan i tillräcklig omfattning ställas till

förfogande av de firmor som finnas i staden har under en del av budgetåret

1944/45 anställts en glasblåsare delvis med stöd av bidrag från industrien varjämte

tillskott till ungefär lika belopp lämnats av assistentmedel. Med bidrag

som lämnats av industrien (AB Svenska Elektronrör) blir det möjligt att med

motsvarande bidrag från assistentmedel behålla denne man även under budgetåret

1945/46. Det torde emellertid icke vara möjligt för högskolan att erhålla

fortsatt ekonomiskt understöd för ändamålet från industrien. Då behovet emellertid

kan beräknas bliva ännu mycket större sedan nybyggnaderna för elektroteknik

(inrymmande en hel flygel för elektronik) blivit färdiga, torde behovet

av glasblåsare bliva permanent eller i varje fall kvarstå under lång tid.

Givetvis är tillgången till hjälp av en kunnig glasblåsare av stor betydelse för

många andra av högskolans institutioner, och denne man är avsedd att i fortsättningen

vara till tjänst även för andra institutioner inom högskolan, som

äro i behov därav. På grund av det anförda får styrelsen härmed hemställa om

anslag till en glasblåsare från och med 1 juli 1946. Då det här gäller en framstående

yrkesman måste avlöningen bliva jämförelsevis hög, varför styrelsen

föreslår en placering i Eo 7. I

I anslagsäskandena har tekniska högskolan i Stockholm funnit sig böra

— utan åberopande av några nya skäl därför — upprepa sitt tidigare

framförda förslag om en placering av samtliga institutionsvaktmästare vid

högskolan i 9 lönegraden. Jag vill härtill erinra, att statsmakterna så nyligen

som vid 1945 års riksdag tagit ställning till denna fråga. Vid sådant

förhållande anser jag mig sakna anledning att nu åter upptaga densamma

till prövning. Vad här sagts gäller även det av högskolan framförda förslaget

med avseende å snickarbefattningen vid högskolans verkstad. Vad

angår antalet institutionsvaktmästarbefattningar finner jag mig kunna förorda

inrättandet av fyra nya befattningar, avsedda för envar av institutionerna

för elektrisk anläggningsteknik, elektronik, järnets bearbetning

och behandling samt brobyggnad. Vid anslagsberäkningen har jag ansett

mig böra beräkna medel för fyra nya institutionsvaktmästarbefattningar

vid högskolan, varav två i lönegraden Eo 9 och två i lönegraden Ex 7. För

högskolans äskande om en medelsanvisning av 25 000 kronor till anställande

av laboratoriebiträden har jag ej funnit tillräckliga skäl anförda och är förty

ej beredd att biträda den därom gjorda framställningen.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Det av Chalmers tekniska högskola framförda äskandet om ytterligare

en institutionsvaktmästarbefattning vid avdelningen för elektroteknik

ävensom om en befattning som glasblåsare och glastekniker vid institutionen

för teleteknik och elektronik kan jag tillstyrka. Jämväl sistnämnda befattning

torde böra betecknas som institutionsvaktmästartjänst. Ifrågavarande

båda befattningar torde i enlighet med högskolestyrelsens äskande

böra uppföras i lönegraden Eo 7.

C. Viss personal i övrigt.

Nuvarande ordning.

Vid de tekniska högskolorna finnes vidare anställd viss tidigare icke berörd

personal, för vilken i detta sammanhang torde få lämnas en kortare redogörelse.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Nu avsedd personal vid tekniska högskolan i Stockholm utgöres av följande

befattningshavare:

Lönegrad eller

Befattning. årsarvode:

1 förste vaktmästare...................A 7

2 vaktmästare........................A 5

1 vaktmästare........................Eo 5

1 gårdskarl......................c:a 4 800: —

5 eldare (envar).................c:a 4 800: —

2 telefonister.........................Eo 1

4 portvakter (envar)................. 1 700: —

Förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen, har tillsyn över

föreläsningslokalerna samt över reparationen av inventarier, gårdsrenhållning

och sophämtning m. m. och utövar vicevärdskap för inom högskolan boende

personal. Han skall vidare sköta passning under rektorns och sekreterarens

mottagningstider och vid lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden.

En av de båda vaktmästarna i lönegraden A 5 tjänstgör huvudsakligen

vid högskolans lokaler vid Drottninggatan samt utför där erforderliga expeditionssysslor

samt har beträffande högskolans äldre byggnader samma uppgifter

som förste vaktmästaren har för byggnaderna vid Valhallavägen.

Den andre vaktmästaren i lönegraden A 5 svarar för den vid högskolan

nyinrättade expeditionen för post och gods.

Den i lönegraden Eo 5 placerade vaktmästaren biträder dels förste vaktmästaren,

dels ock den vaktmästare, som handhar skötseln av postexpeditionen.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19i6. 1 sand. Nr Si/f.

lfi

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Gårdskarl och eldare åtnjuta ett arvode av c:a 400 kronor för månad efter

avdrag för pensionsavgifterna jämlikt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare samt avlönas, gårdskarlen från den under omkostnadsstaten

upptagna anslagsposten till expenser och eldarna från den i

nämnda anslagspost ingående delposten till bränsle, lyse och vatten.

Härutöver äro vid högskolan under eldningssäsong anställda 4 vedlämpare,

som jämväl avlönas från sistnämnda delpost.

Med avseende å portvakterna av vilka två tjänstgöra vid Valhallavägen

och två vid Drottninggatan, gäller att de, förutom årsarvodet av 1 700 kronor,

åtnjuta förmånerna av fri bostad med fri uppvärmning och belysning.

2. Chalmers tekniska högskola.

Beträffande Chalmers tekniska högskola må här följande befattningshavare

beröras.

Befattning:

Lönegrad eller

årsarvode:

1 förste vaktmästare....................A 7

1 värmeledningsskötare..................A 6

1 eldare.............................Eo 6

1 eldare.......................... 1 500: —

1 portvakt........................ 1 800: —

Av ifrågavarande personal har förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen,

i huvudsak samma uppgifter som motsvarande befattningshavare

vid tekniska högskolan i Stockholm. Det må vidare anmärkas, att för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 1 500 kronor för tillgodoseende

av högskolans behov av extra vaktmästarhjälp å rektor sexpeditionen.

Innehavaren av befattningen som värmeledningsskötare tjänstgör vid

högskolans äldre byggnader. Befattningen som eldare i lönegraden Eo 6 är

avsedd för de nya institutionsbyggnaderna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur, varjämte den förenämnde eldaren med arvode av 1 500 kronor

är anställd för biträde med eldningen i högskolans nya byggnader under

vinterhalvåret. Härutöver anlitas för närvarande tillfällig personal för av

vedeldning föranlett merarbete, vilken avlönas från den i anslagsposten till

expenser ingående delposten till bränsle m. m.

Portvakten tjänstgör vid högskolans äldre byggnader.

Anslagsäskandena m. m.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet har — under framhållande av att såväl förste vaktmästaren

som den vaktmästare i lönegraden A 5, vilken handhade postexpeditionen,

måste fylla högt ställda kompetenskrav — hemställt om en placering

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits ''proposition nr 2J^. 243

av nämnda båda befattningshavare i lönegraden A 9 under benämningen

förste expeditionsvakt ävensom örn en placering av den andre i lönegraden

A 5 för närvarande upptagne vaktmästaren i lönegraden A 7 under benämningen

expeditionsvakt.

Högskolestyrelsen har förklarat sig särskilt vilja understödja förslaget om

en placering av en vaktmästare som föreståndare för post- och godsexpeditionen

i 9 lönegraden, förslagsvis linder tjänstebenämningen kontorist.

Sedermera har lärarkollegiet i skrivelse den 17 januari 1946 hemställt örn

inrättandet av ytterligare en tjänst som expeditionsvakt i 7 lönegraden. Till

stöd för denna framställning har kollegiet i huvudsak anfört:

Under den tid den innevarande budgetår inrättade post- och godsexpeditionen

varit i verksamhet har det visat sig, att densamma inneburit en för

högskolan synnerligen rationell och ändamålsenlig anordning. Expeditionen

handhar sålunda all högskolans post-, transport- och upplysningsverksamhet,

vilket medför väsentliga besparingar såväl i tid som kostnader.

Med hänsyn till att expeditionen för närvarande endast handhaves av en

expeditionsvakt, kan densamma icke hållas öppen längre tid än mellan kl.

9—14 på lördagar och kl. 9—17 under övriga vardagar. Då stor del av

till högskolan ankommande gods, adresserat till olika institutioner eller till

biblioteket, levereras efter stängningsdags, skulle det enligt lärarkollegiets

uppfattning vara synnerligen önskvärt, att sådana anordningar vidtoges, att

expeditionen kunde hållas öppen till kl. 18 på lördagar samt till kl. 20 övriga

vardagar samt eventuellt viss tid på söndagar. För att detta skall möjliggöras

samt för att vikariatsfrågan skall kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt vid de tidpunkter, då expeditionens föreståndare är frånvarande på

grund av semester, sjukdom eller dylikt, bör ytterligare en befattningshavare

anställas för expeditionen med placering som expeditionsvakt i 7 lönegraden.

Mot lärarkollegiets beslut att hemställa om inrättandet av ytterligare en

befattning för den ifrågavarande expeditionen ävensom mot ett av kollegiet

samtidigt fattat beslut att ej ånyo till prövning upptaga frågan örn lönegradsplacering

för expeditionens föreståndare har projessorn C. Forssell anfört

reservation. Till stöd för sin skiljaktiga mening har Forssell bland

annat anfört:

Institutionsföreståndarna kunna utan svårighet ordna sina post- och

godsförsändelser så, att de expedieras före kl. 17. Vid byggnadsstatiska

institutionen — diir dock arbetet är intensivare än på flertalet institutioner

— förekommer aldrig sådan expedition efter kl. 17. Det är icke styrkt,

att institutionsföreståndare för undervisningens bedrivande och för sådan

forskning, för vilken ingen extra personlig ersättning erhålles, icke kunna

undvika att expediera post eller gods efter kl. 17. Under kollegiets diskussion

i saken har vidare upplysts, att postverket vid de regelbundet återkommande

utbetalningarna till högskolans personal sänder sakkunnig posthjälp

till högskolans postexpedition. Vederbörande postmästare har uppgivit, att

efter expeditionens utvidgning oell öppnande även för allmänheten skulle

föreståndaren erhålla högst 7 lönegraden, dock icke uteslutet lägre.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Högskolestyrelsen har i yttrande över lärarkollegiets sistnämnda framställning

bland annat uttalat:

Med hänsyn till vad professor Forssell reservationsvis anfört vill styrelsen

framhålla, att den postala verksamheten endast är en av expeditionens

tre uppgifter. Genom att godstransporter till och från högskolan ske genom

expeditionens förmedling, lia de sammanlagda transportkostnaderna blivit

ganska avsevärt lägre än örn varje institution själv liksom tidigare haft att

svara för sina transporter. Genom avtal med transportfirmor ha rabatter

kunnat erhållas på upp till 10 procent av transportkostnaderna, samma bud

har kunnat hämta paket från flera institutioner samtidigt, biltransporter

lia i viss utsträckning kunnat ersättas av cykeltransporter o. s. v. Upplysningsverksamheten

är även en viktig sida av expeditionsarbetet. Redan nu

bär föreståndaren dagligen haft att besvara ett 50-tal förfrågningar från

allmänheten samt lärare och studerande vid högskolan. Var och en av expeditionens

tre verksamhetsgrenar ställer stora krav på föreståndaren, vilken

visat sig synnerligen lämplig för sin befattning. Styrelsen vidhåller därför

sin tidigare uttalade uppfattning örn denne befattningshavares lönegradsplacering.

Vidkommande härefter lärarkollegiets framställning om biträdeshjälp

till föreståndaren anser styrelsen den beaktansvärd, särskilt i betraktande

av att upplysningar böra kunna lämnas även örn kvällarna, då undervisning

i stor utsträckning pågår. Även om icke för närvarande behovet av

en ytterligare befattningshavare vid expeditionen skulle anses vara till

fullo styrkt, hemställer styrelsen, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie

personal under avlöningsanslaget måtte tillmätas så att tillfällig hjälp på

expeditionen kan anställas, i varje fall under föreståndarens ledighet.

Statskontoret har i häröver den 30 januari 1946 avgivet utlåtande förklarat

sig av i den förenämnda reservationen anförda skäl icke kunna tillstyrka

bifall vare sig till den föreslagna uppflyttningen till högre lönegrad

av den nuvarande föreståndarbefattningen vid högskolans post-, gods- och

upplysningsexpedition eller till framställningen örn ytterligare medel för en

utökning av personalen därstädes.

Vidare har lärarkollegiet i sina anslagsäskanden under åberopande av

sakkunnigförslaget upprepat sin föregående år gjorda framställning om inrättandet

av en befattning som gårdskarl, tillika parkskötare, i lönegraden

Eo 6 ävensom hemställt örn en medelsanvisning av 3 500 kronor för anställande

mot arvode av en extra gårdskarl, varjämte kollegiet äskat en

medelsanvisning av 20 000 kronor för extra arbetshjälp i samband med

högskolans utbyggnad. Till stöd härför har i huvudsak anförts:

Den för närvarande med expensmedel avlönade gårdskarlens anställning

har fast karaktär och det skulle säkerligen vara förenligt med högskolans

intresse, att gårdskarlen, vilken även har att leda och dirigera den extra

arbetshjälp, som stor del av året måste anlitas, uppfördes på avlöningsstat.

För närvarande åtnjuter han ett arvode svarande mot 7:e löneklassen

efter pensionsavdrag enligt arbetarpensionsreglementena. Med hänsyn till

att den nuvarande gårdskarlen varit anställd vid högskolan som gårdskarl

och parkskötare sedan 1932 samt åtnjuter ovan anförda arvode, hemställer

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

lärarkollegiet, att han måtte inplaceras i lönegrad Eo 6, varvid vid löneklassplaeering

hänsyn måtte tagas till det nu utgående avlöningsbeloppet.

De sakkunniga ha föreslagit, att även en extra gårdskarl skulle anställas

mot arvode. Med hänvisning till de synnerligen omfattande parkarbeten,

som komma att uppstå i samband med högskolans utbyggnad, hemställer

lärarkollegiet, att för budgetåret 1946/47 ett belopp av 3 500 kronor måtte

upptagas för extra arbetshjälp.

I samband med högskolans utvidgning och omorganisation kommer under

utbyggnadstiden stort behov av extra arbetshjälp att föreligga såväl

för detaljutredningar som för rent omflyttningsarbete. Särskilt gäller detta

under första utbyggnadsåret för avdelningarna för elektroteknik samt för

kemi och kemisk teknologi. Lärarkollegiet hemställer, att för extra arbetshjälp

måtte anvisas ett belopp av 20 000 kronor.

De sakkunniga har beträffande gårdskarlen föreslagit en placering i lönegraden

Eo 7. Såsom motivering härför ha de sakkunniga anfört, att det

med hänsyn till de områden, varom här vore fråga, måste anses nödvändigt

att för befattningen anställa en person, som icke blott ägde ordningssinne

utan även viss parkskötar- och trädgårdskunskap. De sakkunniga ha

dessutom ansett behov föreligga av en extra gårdskarl samt härför beräknat

ett arvode av 3 000 kronor.

I remissyttrande över sakkunnigbetänkandet har allmänna lönenämnden

förklarat sig anse högre lönegradsplacering för gårdskarlen än i Eo 6 ej böra

ifrågakomma, varvid emellertid enligt lönenämndens mening frågan om

annan tjänstebenämning än den föreslagna bör upptagas till övervägande.

Vidare har lönenämnden framhållit, att telefonistbefattningarna böra placeras

i lönegraden Eo 2.

Riksräkenskapsverket har med avseende å portvakterna vid högskolan,

som på sätt förut nämnts förutom särskilt arvode åtnjuta fri bostad med fri

uppvärmning och belysning, anfört:

Riksräkenskapsverket anser för sin del, att portvakt, i överensstämmelse

med vad som i allmänhet gäller inom statsförvaltningen, bör erlägga ersättning

för såväl bostad som uppvärmning och belysning. Övergången från nettotill

bruttolön måste givetvis föranleda en förhöjning av nu utgående arvode

med belopp motsvarande den ersättning, som befinnes böra erläggas för ifrågavarande

förmåner.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt

örn inrättandet av en befattning som gårdskarl i lönegraden Eo 7, därvid

styrelsen anfört, att högskolans nybyggnader för avdelningen för skeppsbyggnad,

avdelningen för väg- och vattenbyggnad samt avdelningen

för arkitektur beräknades bliva färdigställda och överlämnade till byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning under budgetåret 1945/46. Då komme arbetet

med renhållning, snöskottning m. m., som till stor del ombesörjts av

byggnadskommittén, att helt åvila högskolan.

s. 246 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

246 Kungl. May.ts ''proposition nr 244-

De sakkunniga ha föreslagit omedelbart inrättande av en befattning som

gårdskarl i lönegraden Eo 7 (eventuellt Eo 6) för renhållning och skötsel av

planteringar och gräsmattor inom högskolans nya område ävensom anställande

av en gårdskarl med ett årligt arvode av 3 000 kronor.

Allmänna lönenämnden har i sitt remissyttrande över sakkunnigförslaget

med avseende å gårdskarlsbefattningen vid denna högskola gjort samma

uttalande som i fråga örn motsvarande befattningar vid tekniska högskolan

i Stockholm.

De av tekniska högskolan i Stockholm framförda förslagen om lönegradsuppflytfning

för förste vaktmästaren i lönegraden A 7 samt för den huvudsakligen

å högskolans lokaler vid Drottninggatan tjänstgörande vaktmästaren

i lönegraden A 5 kan jag ej tillstyrka. Mot förslaget att ändra tjänstebenämningen

för dessa båda befattningshavare till förste expeditionsvakt,

respektive expeditionsvakt har jag emellertid ingen erinran. Vad härefter

angår den å post- och godsexpeditionen tjänstgörande vaktmästaren i lönegraden

A 5 så synes mig arten och omfattningen av de med ifrågavarande

tjänst förenade göromålen motivera en förbättrad löneställning. Jag förordar

därför, att befattningen uppflyttas till lönegraden A 7 under benämningen

förste expeditionsvakt. För anställande av ytterligare en befattningshavare

vid denna expedition med placering i lönegraden Ex 7 har jag däremot ej

funnit tillräckliga skäl förebragta. Jag vill emellertid förorda, att för nästa

budgetår — såsom högskolestyrelsen ifrågasatt — medel anvisas för tillfällig

arbetshjälp å nämnda expedition. För ändamålet torde böra beräknas ett

belopp av 1 000 kronor.

Förslaget att utbyta den nuvarande tjänsten såsom gårdskarl och parkskötare

med arvode av omkring 4 800 kronor om året mot en befattning

som gårdskarl, tillika parkskötare, i lönegraden Eo 6, finner jag mig böra

tillstyrka. Därest den nuvarande gårdskarlen erhåller denna tjänst, torde

i enlighet med högskolans äskande vederbörandes inplacering i löneklass

böra ske med beaktande av storleken av det nu utgående arvodet. Då kostnaderna

för ifrågavarande göromål för närvarande bestridas från anslagsposten

till expenser, föranleder ett bifall till förslaget en minskning av

nämnda post med i runt tal 4 800 kronor. Någon medelsanvisning för extra

arbetshjälp till här avsedda bestyr är jag icke beredd att förorda för nästa

budgetår. Jag har vidare ej blivit övertygad om erforderligheten av en

medelsanvisning av 20 000 kronor till extra arbetshjälp i samband med den

planerade utbyggnaden av högskolan och kan sålunda ej förorda någon

anslagshöjning för detta ändamål.

I fråga om de båda telefonistbefattningarna vid högskolan, vilka för närvarande

äro placerade i lönegraden Eo 1, tillstyrker jag en uppfattning till

lönegraden Eo 2 i enlighet med vad allmänna lönenämnden i sitt remissyttrande

över sakkunnigförslaget förordat.

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts pr exposition nr 244-

Enligt vad jag inhämtat från högskolans rektorsämbete komma av de

fyra port vaktstjänsterna vid högskolan — envar förenad med ett arvode

av 1 700 kronor förutom förmånen av fri bostad samt fri uppvärmning och

belysning — de två vid högskolans byggnader vid Valhallavägen att indragas

från och med nästa budgetår. Detta föranleder en minskning av

icke-ordinarie posten med 3 400 kronor. De två portvaktsbefattningarna

vid högskolans till Drottninggatan förlagda byggnader komma emellertid

tillsvidare att bibehållas. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag dessa

befattningshavare i överensstämmelse med inom statsförvaltningen i allmänhet

tillämpade grunder böra erlägga ersättning för omförmälda förmåner.

Härvid förutsätter jag, att en motsvarande höjning av arvodesbeloppen

vidtages. I enlighet härmed har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningen

utgå från en sammanlagd arvodeshöjning för ifrågavarande befattningshavare

med 800 kronor.

Vad härefter beträffar den av Chalmers tekniska högskola äskade gårdskarlsbefattningen

så komma — enligt vad i ärendet blivit upplyst — de

göromål, för vilka denna tjänst avsetts, att i huvudsak utföras genom byggnadsstyrelsens

försorg. Vid sådant förhållande förefinnes alltså icke något

behov av ifrågavarande befattningshavare. Vissa bestyr, som tänkts skola

åvila denne, såsom sophämtning vid de olika institutionerna och vakthållning,

kvarstå emellertid för högskolans del. Med hänsyn härtill har jag

funnit mig böra förorda en medelsanvisning av 2 000 kronor till extra arbetshjälp

för ombesörjandet av dylika uppgifter.

I anslutning till vad jag förordat beträffande motsvarande befattningshavare

vid tekniska högskolan i Stockholm torde tjänstebenämningen »förste

vaktmästare» böra ändras till »förste expeditionsvakt».

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Majlis proposition nr £44-

Kap. VI. Den tekniska bibliotekstjänsten.

Inledning.

I sitt betänkande framhålla 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen, att allt eftersom den tekniska forskningen och den tekniska

undervisningen fortskrida, växa till sitt omfång och differentieras,

ökas även betydelsen av den tekniska litteraturen och därmed även fordringarna

på en effektiv litteraturtjänst. Dessa fordringar uppställas emellertid icke

blott av målsmännen för den tekniska forskningen och undervisningen vid de

högre tekniska läroanstalterna och deras institutioner utan även och i alltmer

växande omfattning av företrädarna för den tekniska forskning, som bedrives

vid övriga centrala tekniska forskningsinstitut, vid de industriella branschgruppernas

institutioner, vid industriföretagen och av enskilda forskare. Även för

den praktiska tillämpningen av de tekniska vetenskapernas resultat hos statliga

och kommunala myndigheter och ute i näringslivet är en lättillgänglig

teknisk litteraturtjänst av största vikt.

Frågan örn den tekniska bibliotekstjänstens rationella ordnande kan därför

icke, fortsätta de sakkunniga, lösas på ett tillfredsställande sätt utan att hänsyn

tages till alla dessa faktorer och därmed förbundna problem. Av denna

anledning har det synts de sakkunniga lämpligt att uppdraga den förberedande

behandlingen av denna fråga till ett särskilt utskott, bestående av representanter

för de sakkunniga och utredningen för den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande.

Den 5 april 1944 framlade de båda sakkunnigutredningarna, vilka i det

följande benämnas biblioteksutredningen, resultatet av utredningsarbetet i

form av ett betänkande med förslag till åtgärder för främjande av litteraturtjänsten

inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).

A. Historik m. m.

1. Tekniska högskolans i Stockholm bibliotek.

Redan vid det så kallade teknologiska institutet, som år 1877 ombildades till

en teknisk högskola, hade grunden lagts till en boksamling, vilken skulle tjäna

som hjälpmedel vid undervisningen. Boksamlingen, ursprungligen omfattande

800 band, skulle hållas »alltid tillgänglig» för lärarna och även hållas öppen

för den intresserade allmänheten. Den betydelse, man tillmätte biblioteket,

framgår bland annat därav, att föreskrifter meddelades, att inventarieförteckningar

och fullständiga systematiska ämneskataloger skulle föras.

Sedan institutet år 1877 ombildats till högskola, ställdes allt större krav på

biblioteket som hjälpmedel vid undervisningen och för studierna. Vid denna tid

hade boksamlingarna vuxit till cirka 17 000 band. Befattningen som bibliotekarie

sköttes dock ännu vid denna tid såsom bisyssla av en av lärarna. I och

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

med tekniska högskolans fortskridande utveckling undergick även biblioteksverksamheten

betydande förändringar. Alltmera ökade fordringar ställdes på

biblioteket i undervisningens tjänst. För de studerande markerades detta särskilt,

sedan år 1915 införts bestämmelser om ett självständigt examensarbete

för avgångsexamen från högskolan. Även de sedermera öppnade möjligheterna

att vid högskolan avlägga teknologie licentiatexamen och doktorsgrad ha

gjort biblioteket mera anlitat. Jämsides härmed har ett stegrat intresse för

teknisk forskning föranlett en ytterligare belastning för bibliotekstjänsten.

Den moderna storindustriens tillkomst påverkade icke enbart utvecklingen

vid högskolan och därmed indirekt vid dess bibliotek. Näringslivets intresse

att hålla kontakt med de tekniska framstegen på olika områden föranledde

nämligen ökade krav på en tillfredsställande litteraturtjänst och kom härigenom

att även direkt sätta spår i bibliotekets verksamhet. Denna utveckling har

ytterligare accentuerats genom den intensiva forskning, som utanför högskolan

kommit att bedrivas vid statliga och kommunala institutioner samt icke minst

vid enskilda företag. Litteraturstudiet har blivit ett mera allmänt behov för

teknikens män.

Bibliotekets utveckling sedan 1900-talets början återspeglas med all önskvärd

tydlighet i de förändringar, som inträtt med avseende å besöks- och lånefrekvensen

vid biblioteket, boksamlingarnas omfattning ävensom personalens

och inköpsanslagens storlek.

Över besöks- och Iånef rekvensen tillgänglig statistik utvisar,

att antalet besök från 1914 till budgetåret 1942/43 stigit från 3 000 till över

27 000. Under samma tidsperiod expedierade arbeten för läsesal och hemlån

ökades från 1 700 respektive 2 000 till 38 000 respektive 20 000. Härjämte

ha från och med budgetåret 1932/33 utförts fotokopior i allt större utsträckning;

antalet dylika kopior, som under sistnämnda budgetår utgjorde 4 800,

uppgick budgetåret 1942/43 till icke mindre än 24 000.

Boksamlingarna, som omkring sekelskiftet utgjorde cirka 25 000

band, ha nu mer än fyrdubblats, och i n k ö p s a n s 1 a g e n ha ungefär tiodubblats

till 40 000 kronor. Vad personalen beträffar må nämnas, att

bibliotekarien först år 1898 erhöll biträde av en amanuens för verksamhetens

skötande. Under trycket av det ökade behovet av litteraturtjänst på teknikens

område förstärktes sedermera undan för undan bibliotekspersonalen, så att den

för närvarande omfattar en bibliotekarie (A 24), två andre bibliotekarier (Eo

21), tre amanuenser (Eo 18, Eo IG och Ex 17), en biblioteksassistent på halvtid

(Eoll), två kanslibiträden (Eo 7), ett kontorsbiträde (Eo 4), två vaktmästare

(A 5, Eo 5) samt en tamburvakt (Ex 1), varjämte till extra arbetshjälp

står till förfogande ett belopp av omkring 6 900 kronor.

Vid sidan av tekniska högskolans i Stockholm bibliotek finnas vid höijskolans

avdelningar och institutioner boksamlingar, som i första hand äro avsedda

för avdelningens eller institutionens eget behov och som därför endast i undantagsfall

kunna ställas till bibliotekets och därigenom till den utomstående fors
-

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr

karens förfogande. Omfånget och värdet av dessa boksamlingar är mycket

varierande. I ett flertal fall rör det sig endast om de viktigaste handböckerna

samt eventuellt några av de viktigaste tidskrifterna. Sammanlagda antalet

uppgivna volymer uppgår till cirka 22 000.

Vidare bör framhållas sådana av högskolans institutioner, med vilka av industrien

helt eller delvis bekostade forskningsinstitut äro förenade. Dessa institutioner

äga, framhåller biblioteksutredningen, större möjligheter än övriga att

förvärva för arbetet viktig litteratur och komma helt säkert att i en framtid

få den största betydelse för tillgodoseendet av behovet av teknisk speciallitteratur.

2. Chalmers tekniska högskolas bibliotek.

Den utveckling, som karakteriserat biblioteket vid tekniska högskolan i

Stockholm, har icke i samma mån satt sin prägel på biblioteket vid den läroanstalt,

som var föregångare till Chalmers tekniska högskola. Ännu så sent

som budgetåret 1936/37 var således antalet besök i biblioteket endast omkring

1 800 och antalet läsesals- och hemlån 1 200, respektive 900. Vid nämnda tid

utgjordes personalen av en bibliotekarie med två timmars tjänstgöring per

dag samt av en vaktmästare med ett årligt arvode av 900 kronor. Det är

först från och med budgetåret 1937/38 som den huvudsakliga utvecklingen

inom detta bibliotek skett som en följd av ombildandet av Chalmers tekniska

institut till en med tekniska högskolan i Stockholm jämställd högskola. Fram

till budgetåret 1942/43 ökades således besöksantalet till 22 000 samt antalet

läsesals- och hemlån till i runt tal 24 000, respektive 22 500. Bibliotekspersonalen

omfattar för närvarande en bibliotekarie (A 24), en andre bibliotekarie

(Eo21), en amanuens på halvtid (Eo 16), två kontorsbiträden (Eo 5 och

Eo4), en vaktmästare (Ex 6), varjämte till extra arbetshjälp står till förfogande

ett belopp av 6 000 kronor.

3. Övriga svenska institutioners, sammanslutningars

och företags bibliotek.

För tillgodoseendet av de tekniska fackområdenas hela litteraturbehov kunna

de tekniska högskolornas bibliotek enligt biblioteksutredningens mening

aldrig vara fullt tillräckliga. De måste kompletteras med landets övriga biblioteksresurser.

Detta gäller icke blott den rent tekniska litteraturen, sådan

den är företrädd inom ett flertal på speciell teknisk verksamhet inriktade institutioner

och sammanslutningar, utan även de betydande litteratursamlingar

inom de för den tekniska forskningen grundläggande vetenskaperna, matematiken

och naturvetenskaperna, vilka återfinnas inom våra stora universalbibliotek

och hos akademier och lärda samfund. Det gäller slutligen även litteraturen

inom tekniken närstående verksamhetsområden, såsom skogsbruket och

lantbruket.

Större litteratursamlingar av nu ifrågavarande slag ha inneslutits i en av bib
-

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

lioteksutredningen företagen rundfraga, som asyftat att utröna beståndet av

teknisk litteratur i landet ävensom därmed förbunden redan existerande litteraturtjänst.

De samlingar, vilka statistikförts, representera ett bokbestånd av cirka

1 680 000 volymer. Sammanlagda antalet exemplar av löpande utländska facktidskrifter

utgör cirka 10 800. Praktiskt taget alla dessa samlingar äro katalogiserade.

Från praktiskt taget samtliga tillfrågade institutioner kan samarbete

påräknas med de tekniska högskolornas bibliotek för ordnande av litteraturtjänsten.

I betänkandet (sid. 42 ff.) har lämnats en sammanfattande redogörelse för

några av de viktigaste av ifrågavarande biblioteksinstitutioner, till vilken redogörelse

torde få hänvisas.

B. Tidigare framkomna önskemål och förslag.

Den år 1919 instiftade ingenjärsvetenskapsakademien vidtog som ett av

sina första initiativ åtgärder för att påkalla statsmakternas intresse för att

tillfredsställande ordna litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. I

en skrivelse till Kungl. Majit hemställde akademien örn utredning, huruvida

och på vad sätt ett tekniskt centralbibliotek måtte kunna åstadkommas.

Akademien framhöll härvid bland annat, att tillgången till ett fullständigt

och tidsenligt tekniskt bibliotek vore en grundförutsättning för ett framgångsrikt

arbete på det teknisk-vetenskapliga området. Ett dylikt bibliotek, som

borde ha en omfattning av ett pär hundratusen band och vidare vara rustat

att upptaga den ständigt ökade tillväxt, som den tekniska litteraturen, särskilt

tidskriftslitteraturen, uppvisade, kunde icke åstadkommas inom ramen för akademiens

resurser. Då tekniska högskolan stöde inför utveckling i samband med

ombyggnad av sitt för den studerande ungdomen nödvändiga bibliotek, kunde

ifrågasättas, huruvida icke lämpligen detta bibliotek, det ojämförligt största

i sitt slag i landet, skulle kunna utvecklas att tjäna jämväl landets ingenjörskår

och dess forskningssträvanden och alltså utvidgas till ett tekniskt centralbibliotek.

De vid olika verk och institutioner befintliga boksamlingarna borde

inskränkas till nödiga handbibliotek men i övrigt bringas i samarbete med

centralbiblioteket, så att exempelvis den vidlyftiga tidskriftslitteraturen på

lämpligt sätt uppdelades vid anskaffningen, men efteråt eventuellt magasinerades

eller i varje fall registrerades centralt.

Den sålunda föreslagna utredningen kom emellertid aldrig till stånd.

Orsaken därtill torde ha varit att söka dels i den ekonomiska kris, som vid

denna tid hemsökte vårt land, dels i det förhållandet, att förslaget sammankopplats

med en tomtfråga, som visade sig icke vara möjlig att lösa i enlighet

med förslaget. Olika omständigheter lia bidragit till att det sedermera dröjt

ytterligare tjugo år, innan en utredning inom detta område igångsattes. Under

tiden har problemet vuxit i omfattning, varigenom nya svårigheter flir dess

lösning uppstått.

I början av 1938 framförde såväl Yngre väg- och vattenbyggares förening

som Förste assistenternas förening vid tekniska högskolan i Stockholm i sär
-

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Majlis proposition nr m

skilda skrivelser önskemål, att biblioteket i väsentligt ökad utsträckning måtte

hållas öppet även under kvällarna, att katalogväsendet, särskilt den för den

tekniska forskningen betydelsefulla ämneskatalogen över litteraturbeståndet,

ständigt matte hållas aktuell, att biblioteket måtte förses med betydligt rikare

tillgång på litteratur samt att en referensbibliotekarie måtte anställas vid biblioteket

för att ständigt stå till hands med bibliografisk vägledning.

För att erhålla utlåtanden rörande behoven och det lämpligaste sättet för

deras tillfredsställande hänvände sig högskolemyndigheterna vid olika tillfällen,

senast år 1938, till cheferna för de stora vetenskapliga biblioteken.

Riksbibliotekarien framhöll härvid bland annat, att antalet professurer vid

tekniska högskolan i Stockholm utgjorde 40, vartill komme 49 speciallärare

mot vid Uppsala universitet 73 professurer och vid Lunds universitet (12.

Uppsala universitetsbiblioteks boksamlingar beräknades uppgå till omkring

750 000 band tryckta böcker, Lunds universitetsbiblioteks till 400 000 band.

Tekniska högskolans biblioteks bokbestånd uppginge till omkring 85 000

band och 40 000 avhandlingar och mindre skrifter.

Mot en jämförelse mellan universitetsbiblioteken och högskolans bibliotek

kunde invändas, att den vore haltande: universitetsbiblioteken vore flera hundra

år gamla institutioner med karaktären av universalbibliotek under det högskolans

bibliotek vore ett specialbibliotek av jämförelsevis ungt datum. Den

litteratur, som borde ingå i detta specialbibliotek, icke blott den tekniska, utan

även den därmed närstående naturvetenskapliga, särskilt den kemiska, vore

dock i vår tid oerhört omfattande, och det berodde på mindre gynnsamma

omständigheter, att detta bibliotek ej hittills nått ett större omfång.

Tekniska högskolans bibliotek vore ej blott ett för högskolans behov uteslutande

avsett bibliotek; det tjänade även i stor utsträckning som en central

upplysning sanstalt för ingenjörer och telinia rörande den moderna tekniska

litteraturen. Ett tekniskt bibliotek, som intoge en så betydelsefull och central

ställning, hade en särdeles ansvarsfull uppgift att sakkunnigt och snabbt kunna

tillgodose de skiftande litteraturbehoven. För att nöjaktigt kunna fylla sin

uppgift krävdes icke blott tillräckliga anslagsmedel för litteraturförvärv utan

även efter behovet avpassad tid för bibliotekets öppethållande samt tillräcklig

och tränad personal för en omfattande katalogisering efter moderna bibliotekstekniska

fordringar och för expeditionsarbetets behöriga utförande.

Överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek yttrade vid samma tillfälle

bland annat, att personalorganisationen vore alldeles otillräcklig för att

tillfredsställande kunna uppbära driften av en institution av denna betydande

omfattning och med de maktpåliggande uppgifter, som den hade att fylla.

Det borde ihågkommas, att ett specialbiblioteks storleksordning icke enbart

och icke ens främst bestämdes av bokbeståndets volymantal, allra minst när

fråga vöre om ämnesområden inom vilka utvecklingen fortginge med en utomordentlig

hast och aktualiteten spelade en så avgörande roll för litteraturens

värde och användbarhet. För en tillförlitligare mätning krävdes i ty fall också

hänsyn till andra faktorer, bland annat inköpsbehov, besöksfrekvens och lånerörelse.

Biblioteket vöre den givna huvudcentralen i vårt land på de tekniska

vetenskapernas område — ett faktum som, i varje fall för närvarande, endast

i ringa man inskränktes av tillkomsten av en andra teknisk högskola, vilken

väl också kunde ställa befogade krav på att få sina biblioteksförhållanden till
-

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

godosedda i annan skala än tidigare skett. Med all visshet kunde det förutses,

att den tekniska forskningen i vårt land i snabbt stigande tempo komme att

ställa ökade krav på kapaciteten hos tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek.

I det betänkande, som i januari 1939 överlämnades till Kungl. Maj:t av

Svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund och Tekniska samfundet

i Göteborg med hemställan om tillsättande av en utredningskommitté rörande

den högre tekniska undervisningens omorganisation, uttalades som ett av huvudönskemålen,

att »de tekniska högskolornas bibliotek böra utrustas med

ytterligare erforderliga kvalificerade arbetskrafter samt tilldelas större anslag

för anskaffande av böcker och tidskrifter».

Industriförbundet hade redan den 18 oktober 1938 berört fragan örn litteraturtjänsten

i en skrivelse till Kungl. Maj:t. Förbundet yttrade därvid:

Inom både undervisning och forskning är snabb och bekväm tillgång till den

senaste tekniska litteraturen en oundgänglig nödvändighet. Det är därför nödvändigt,

att högskolornas bibliotek förses med så rikligt urval av litteratur som

möjligt. . .

Men hur omfattande de än bliva och hur väl det an sörjes för deras ackvisition,

fylla biblioteken dock icke sin uppgift med mindre än de organiseras så,

att de snabbt och säkert kunna stå de kunskapssökande till tjänst med den

vetenskapliga dokumentationen. Brister det härutinnan, bliva bibliotekens

skatter mer eller mindre död egendom. Med den oerhört rika förgrening och

omfattning, som framför allt det tekniskt vetenskapliga tidskriftsväsendet fått

under senare år, är det nämligen hart när omöjligt och i varje fall alltför tidsödande

för den enskilde att själv leta rätt på det synnerligen spridda materialet.

Det är därför önskvärt, att de tekniska högskolornas bibliotek utrustas med

sådan tekniskt skolad personal, att den kunskapssökande med förtroende kan

överlämna till biblioteket att ange de referenser han behöver för att studera ett

visst problem. Det är även viktigt, att bibliotekens kataloger successivt förbättras

och att moderna reproduktionsanordningar användas, så att sökta litteraturställen

kunna tillhandahållas i avbildning utan att originalpublikationen

behöver konsulteras på ort och ställe eller vid hemian på begränsad tid. Härigenom,

men först härigenom, bli de tekniska biblioteken också värdefulla centralpunkter

för tekniskt-vetenskaplig dokumentation i industriens tjänst. Med

den starka arbetsbelastning, som råder bland de praktiskt verksamma ingenjörerna,

är det nämligen omöjligt för dem att använda biblioteken i önskad utsträckning,

om de själva på ort och ställe måste utföra arbetet med referensernas

uppsökande och utgallring.

C. Biblioteksutredningens yttrande och förslag.

1. Allmänna synpunkter.

Utredningen har till en början framhållit, att teknisk forskning efter hand

blivit en allt mera väsentlig uppgift för de tekniska högskolorna

och att detta liksom den planerade differentieringen och fördjupningen av

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2U
undervisningen

samt ökningen av antalet lärare och studerande vid högskolorna

nödvändiggjorde en utbyggnad av högskolornas bibliotek. Vidare anföres:

Det är även önskvärt att ett rationellt samarbete åstadkommes mellan å ena

sidan avdelnings- och institutionsbiblioteken och å andra sidan vederbörande

högskolas huvudbibliotek. Kunskap örn de litterära hjälpmedlens betydelse och

användning måste ingå som ett led i utbildningen vid högskolorna, samtidigt

som högskolebiblioteken sättas i stånd att tillfredsställa det ökade behovet av

dessa hjälpmedel. De krav, som den vidgade och fördjupade tekniska forskningen

vid högskolorna ställer på litteraturtjänsten, är av samma art som de,

vilka universitetens forskare med all rätt ställa på universitetsbiblioteken och

som även fyllas av dessa bibliotek. Utan att de tekniska högskolornas bibliotek

inom sina områden erhålla en fullt tillfredsställande utrustning och organisation

kunna den tekniska undervisningen och forskningen icke i längden bedrivas på

ett nöjaktigt sätt.

Samtidigt bedrives eller planeras, framhåller biblioteksutredningen, vid olika

institutioner utanför de tekniska högskolorna teknisk

och vetenskaplig forskning för de viktigaste av vårt näringslivs verksamhetsområden.

För dessa institutioner blir tillgången på en smidigt och raskt arbetande

litteraturtjänst nödvändig. Härom anför biblioteksutredningen:

På samma sätt som den tekniska forskningen vid högskolorna och inom de

centrala tekniska forskningsinstituten av allt att döma går mot en ny utveckling,

försiggår en motsvarande utveckling inom näringslivets enskilda företag.

Det nya skede i den svenska industriens historia, inför vilket vi nu befinna oss,

och som kännetecknas av strävanden att i allt större utsträckning än tidigare

tillvarataga våra naturtillgångar genom en längre driven förädling, har medfört,

att forskningen på ett helt annat sätt än tidigare omhändertagits av industriföretagen

själva. Härigenom har behovet blivit trängande även för de

enskilda, företagen att bli delaktiga av en välorganiserad litteraturtjänst. Det

är i dessa fall önskvärt, att ett fruktbringande samarbete åstadkommes mellan

de allmänna och enskilda institutionerna.

I fråga om det tekniska biblioteksväsendets rationella

ordnande erinras om det förut nämnda av ingenjörsvetenskapsakademien

framlagda förslaget att skapa ett enda tekniskt centralbibliotek,

förlagt till huvudstaden och i tänkt samband med tekniska högskolan i

Stockholm, men understrykes de genom Chalmers tekniska högskolas tillkomst

ändrade förutsättningarna. I anslutning härtill yttrar biblioteksutredningen:
På

samma sätt som de båda tekniska högskolorna numera i princip äro jämställda,

så synes i fortsättningen även deras bibliotek böra betraktas som jämbördiga,

oavsett det förhållandet, att tekniska högskolan i Stockholm och även

dess bibliotek alltfort torde komma att kvantitativt förbliva större än Chalmers

tekniska högskola och dess bibliotek. Detta förhållande är för övrigt en

analogi till förhållandena vid universiteten, där nämligen Uppsala och Lunds

universitet liksom deras bibliotek ur principiell synpunkt äro jämställda, ehuru

de äro av olika storlek. Det kan knappast göras någon nämnvärd besparing

genom att ge det ena av de båda högskolebiblioteken karaktären av tekniskt

centralbibliotek framför det andra. Däremot kunna vägande invändningar gö
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

ras mot ett dylikt förslag. Liksom det är olämpligt att indela universitet och

högskolor, som äga samma examensrätt, i olika kvalitetsklasser, är det även

olämpligt att placera undervisningsanstalternas mest omfattande hjälporgan,

biblioteken, i olika klasser ur principiell synpunkt. Tekniska högskolans i

Stockholm bibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek fungera redan

nu var för sig som centrala bibliotek och betjäna icke blott den tekniska undervisningen

och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen utan även

den tekniska forskningen utanför dessa läroanstalter, framför allt inom näringslivet

och dess branschgrupper.

Utredningen har kommit till den slutsatsen, att båda de tekniska högskolornas

bibliotek böra utvecklas till centralbibliotek för litteraturtjänsten inom

de tekniska fackområdena, i princip jämställda med varandra och med landets

två universitetsbibliotek, ehuru deras ämnesomfattning och därmed deras

utrustning ifråga örn såväl antalet befattningshavare som storleken av anslagen

blir begränsat i jämförelse med dessa senare bibliotek.

De fordringar, som böra ställas på litteraturtjänsten

böra enligt utredningen vara, att den skall omfatta icke blott bibliotekstjänst

i detta ords mer begränsade mening utan även ett underrättelseväsen med referat-

och referens-(hänvisnings-)tjänst. Gransknings- och referatverksamheten

har emellertid icke ansetts böra i första hand åvila högskolebiblioteken. Härom

bär anförts följande.

Utländska förebilder finnas visserligen för systemet att anställa särskilda

fackmän, så kallade litteraturingenjörer, vid de centrala tekniska biblioteken.

Redan ekonomiska orsaker tala dock för att en liknande lösning icke bör tillgripas

hos oss. Härtill kommer, att dylika litteraturingenjörer,_ om de ha sin

verksamhet förlagd uteslutande till biblioteken, efter hand mista kontakten

med det praktiska livet och därmed även möjligheten att på ett tillfredsställande

sätt följa den tekniskt vetenskapliga utvecklingen, varigenom deras förutsättningar

minskas att kunna kritiskt bedöma nyutkommande tekniska litteraturverk.

För detta fordras nämligen fortlöpande kontakt med den tekniska

forskningsverksamheten och med näringslivet. En dylik kontakt torde bäst

kunna vinnas inom de centrala tekniska forskningsinstituten eller inom de

andra forskningsanstalter, som för respektive fackområden motsvara. dessa.

Det synes därför önskvärt, att forskningsinstitutens litteraturtjänst tillgodogöras

även för fortlöpande litteraturgranskning och referatarbete och att ett

samarbete i denna fråga åstadkommes mellan instituten och de båda högskolebiblioteken.

Denna senare uppgift skulle därmed bli att omhändertaga

det i instituten hopbragta gransknings- och referatmaterialet samt infoga det i

bibliotekets katalogsystem och i förekommande fall mångfaldiga och distribuera

detsamma.

Slutligen påpekas önskvärdheten och nödvändigheten för den svenska litteraturtjänsten

att i största möjliga utsträckning söka förbindelse med det internationella

samarbete, som på detta område är av grundläggande betydelse

och som kan komma att återupptagas i vidgad omfattning så snart de yttre

omständigheterna det medgiva.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

2. Förslag till ombildning till tekniska centralbibliotek av

tekniska högskolans i Stockholm och Chalmers

tekniska högskolas bibliotek.

Lika stora fordringar som ställas på universitetens bibliotek ställas numera,

framhåller biblioteksutredningen, på de tekniska högskolornas, ehuru i viss

mån av en annan art. Om universitetsbiblioteken äro större ifråga örn litteraturbeståndets

omfattning och mångsidighet, uppväges detta enligt utredningens

åsikt hos de tekniska högskolornas bibliotek av låneklientelets längre drivna

fordringar på individuellt och detaljerat betjänande. Dessa principiella arbetsuppgifter

för litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena och den därmed

sammanhängande angelägenheten av effektivt samarbete och snabbhet

vid litteraturtjänstens fullgörande ha föranlett följande förslag från biblioteksutredningens

sida.

a) Biblioteket uppgifter och organisatoriska ställnmg.

Såsom tekniska centralbibliotek skulle högskolebibliotekets uppgifter i korthet

kunna angivas bli att främja teknisk undervisning och forskning genom att

tillhandahålla litteratur och upplysningar örn litteratur inom de tekniska vetenskapernas

kunskapsområden. Härvid böra, anser biblioteksutredningen, såväl

det vid de tekniska högskolorna som det vid övriga tekniska forsknings- och

undervisningsanstalter och av enskilda forskare bedrivna arbetets krav tillgodoses.

I den mån företrädesrätt ansåges böra gälla för det vid de tekniska

högskolorna bedrivna arbetet, borde detta framhållas i utlåningsbestämmelserna.

Det har visat sig önskvärt, framhåller utredninsen vidare, att högskolebiblioteken

på ett intimare sätt än hittills knytas till högskolornas övriga verksamhet,

och anför i detta avseende:

För att möjliggöra detta bör bibliotekschefen erhålla rätt att deltaga i

lärarkollegiets behandling av frågor, som rörde biblioteken, och jämväl äga

rösträtt i sådana ärenden. Likaså bör bibliotekschefen få tillfälle att kontinuerligt

följa högskolans arbete i allmänhet i den mån en dylik kontakt kan

vara av betydelse för biblioteket och litteraturtjänsten. I högskolornas stadgar

synas därför böra föreskrivas, att bibliotekschefen skall kallas till kollegienämndens

sammanträden och att han skall äga rätt att deltaga i nämndens

överläggningar i allmänhet och i besluten av frågor som beröra biblioteken.

Förbindelsen mellan högskolans lärare och biblioteket föreslås i första hand

skola upprätthållas genom en bibliotekets inköpsnämnd. I denna skulle representanter

för högskolans avdelningar vara ledamöter. Biblioteket borde utnyttja

även övrig sakkunskap inom lärarkåren för bibliotekets förkovrande.

Lärarna borde erhålla fortlöpande meddelanden från biblioteket med uppgift

om nya förvärv.

Vidare understrykes angelägenheten av att kurslitteratur anskaffas i större

utsträckning än hittills samt att genom bibliotekets försorg handledning anordnas

beträffande bibliotekens organisation, litteraturtjänstens arbetsmetoder

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts -proposition nr 244- 257

samt de hjälpmedel som genom litteraturtjänsten ställas till de kunskapssökandes

förfogande.

I fråga örn avdelnings- och institutionsbiblioteken uttalar utredningen, att i

fortsättningen ett mera effektivt samarbete än hittills syntes böra åstadkommas

mellan dessa och huvudbiblioteken, samt fortsätter:

Ett effektivare samarbete är så mycket nödvändigare som den starkare

differentieringen av undervisningen och den ökade tekniska forskningen vid

högskolorna säkerligen kommer att giva ökad betydelse och omfattning åt

avdelnings- och institutionsbiblioteken. Även ur ekonomisk synpunkt är ett

dylikt ökat samarbete eftersträvansvärt, då härigenom en del onödiga dubblettförvärv

torde kunna undvikas. En lämplig förbindelselänk mellan de olika

institutionerna och högskolebiblioteken särskilt i frågor som beröra institutionsbiblioteken

synas de första assistenterna kunna bli, som föreslagits av 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen för att biträda huvudlärarna

med forskningsarbete, undervisning under övningar av olika slag,

vård av laboratorier och samlingar samt diverse andra praktiska uppgifter.

Vid sidan av betjänandet av forskningen och undervisningen vid vederbörande

högskola böra, framhåller utredningen, högskolebiblioteken anse som en

av sina huvuduppgifter att samarbeta med och betjäna statliga och statsunderstödda

forskningsinstitut ävensom enskilda företag. Härom anför utredningen:
Efter

överenskommelse bör biblioteket kunna mot ersättning åtaga sig att

lämna dylikt forskningsinstitut biträde i fråga om inköp, förteckning och

bindning av litteratur avsedd för forskningsinstituts eget bibliotek. Särskilt

synes det lämpligt, att sådant biträde lämnas vid förvärvandet av den periodiska

litteratur, vilken kan väntas vid institutet bli föremål för granskning

och referering för litteraturtjänstens räkning. Personal för dylikt biträde har

dock icke medräknats i den personalorganisation för biblioteken som av utredningen

föreslås. De enskilda företagens bibliotek torde även i stor utsträckning

kunna inlemmas i de planerade samkatalogerna, vilket icke minst

är betydelsefullt för kännedom örn sådan periodisk speciell litteratur, som

endast finnes hos något särskilt industriföretag. Från företagens sida kan

man emotse en starkt ökad lånefrekvens och ett ökat utnyttjande av högskolebibliotekens

hänvisningstjänst. Man kan även räkna med att industriföretag

komma att i rätt avsevärd grad rekvirera större litteratursammanställningar.

Dylika uppdrag torde lämpligast genom bibliotekets förmedling

överlämnas till utomstående fackmän, i första hand till referenter vid högskolorna

och forskningsinstituten.

Slutligen framhåller utredningen, att högskolebiblioteken samt de tekniska

läroverken och övriga anstalter för yrkesutbildning böra träda i livlig kontakt

med varandra, allteftersom yrkesutbildningen utvecklas, och att även småindustrien,

hantverket, skogsbruket, lantbruket, fisket etc. bör kunna utnyttja

de tekniska högskolornas bibliotek för sina rationaliseringssträvanden och fördenskull

etablera kontakt med biblioteken. I övrigt understrykes behovet av

samverkan med främst de folkliga centralbiblioteken och kommunalbiblioteken

för förmedling av lån av teknisk litteratur till låntagare i de mindre städerna

och på landsbygden.

Bihang till rilcsdagcns protokoll 101*6. 1 sami. Nr 21*1*.

17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

b) Bibliotekens verksamhetsformer.

Verksamheten inom ett för allmänheten tillgängligt större bibliotek brukar

indelas i den inre tjänsten och den yttre tjänsten. Den inre tjänsten omfattar

i första hand de litterära dokumentens anskaffande, förtecknande, systematisering,

skyddande genom bindning eller kapsling, uppställning och magasinering.

Dea yttre tjänsten har till främsta uppgift att ställa det sålunda ordnade

materialet samt från annat håll inlånat material till de kunskapssökandes

förfogande genom utlåning på stället (i läsesalar och forskarrum) eller utanför

bibliotekslokalerna (hemlån, interurbana lån). Inom bibliotek med fullständig

litteraturtjänst inbegriper den inre tjänsten även åstadkommandet, inom eller

utom institutionen, av en fackmässig granskning och referering av dokument

ävensom registrering av de härigenom framkomna referaten. Den yttre tjänsten

vid dylika bibliotek inbegriper även personlig handledning vid utväljande

och uppsökande av tekniska dokument, i första hand på grundval av befintliga

kataloger, bibliografier och referatmaterial.

De båda högskolebibliotekens uppgift bör, som tidigare framhållits, enligt

biblioteksutredningen omfatta åstadkommandet av en fullständig bibliotekstjänst

inom sina ämnesområden. I utredningens förslag till verksamhetsformer

för dessa bibliotek har hänsyn tagits härtill.

Beträffande den inre tjänsten framhåller utredningen, att anskaffning

av de litterära dokumenten är en krävande uppgift inom en

vetenskaplig biblioteksinstitution. Ansvaret därför bör på vila bibliotekets chef,

som för ändamålet har att använda sig av tillgänglig fackkunskap inom och

utom högskolan och biblioteket. Särskilt bör detta gälla i fråga om användandet

av de anslag till bokinköp, som ställas till bibliotekets förfogande. Vidare

anföres:

För att bidraga till en såvitt möjligt riktig fördelning av tillgängliga inköpsmedel

mellan olika förekommande fackområden ha vid de flesta vetenskapliga

bibliotek inrättats biblioteksnämnder eller bibliotekskommissioner, sammansatta

av fackmän, vilkas samlade sakkunskap avser att täcka vederbörande

biblioteks ämnesområde. År 1914 inrättades en dylik biblioteksnämnd vid

tekniska högskolans i Stockholm bibliotek, men Chalmers tekniska högskolas

bibliotek har hittills saknat en dylik organisation.

De bestämmelser, vilka för närvarande gälla för bokinköp vid tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek, återfinnas dels i instruktionen för bibliotekarien,

dels i bestämmelserna rörande bokinköp och samlingarnas ordnande och förtecknande.

För Chalmers tekniska högskolas bibliotek ha hittills icke funnits några

särskilda inköpsbestämmelser motsvarande dem för tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek. Inköpen besörjas vid Chalmers tekniska högskolas

bibliotek av bibliotekschefen i samråd med rektor och, örn så erfordras,

med representanter för vederbörande ämne vid högskolan. När det gäller inköp

av särskilt dyrbara verk, brukar frågan föreläggas lärarkollegiet. Detta förfarande

synes hittills icke ha inneburit någon olägenhet. För framtiden torde

det emellertid vara lämpligt, att principer för inköp kodifieras och att likfor
-

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits -proposition nr 244- 259

mighet åstadkommes i fråga om bestämmelserna vid de båda högskolebiblioteken

.

Nya inköpsbestämmelser böra utarbetas på grundval av de erfarenheter, som

vunnits vid de tekniska högskolornas bibliotek samt vid övriga vetenskapliga

bibliotek, och med hänsyn till de förstnämnda bibliotekens för framtiden vidgade

uppgifter.

Utredningen framhåller vidare, att en av större vetenskapliga bibliotek med

framgång använd metod att öka bokbeståndet är bytesverksamhet. Möjligheterna

härtill måste snarast tagas i anspråk, men detta förutsätter, att lämpliga

bytesobjekt skapas. De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

ha understrukit detta i samband med sitt förslag om anslag till utgivande av

en särskild skriftserie för vardera högskolan. I detta sammanhang böra även

högskolebiblioteken beredas tillfälle att utge bibliografiska publikationer. Ytterligare

publikationer torde utan alltför stora kostnader kunna ställas till

denna verksamhets förfogande, dels genom att beviljandet av statsanslag för

tryckning av tekniskt-vetenskapliga publikationer förbindes med skyldighet

att till de tekniska högskolornas bibliotek överlämna ett visst antal exemplar

för bytesändamål, dels genom att tillräckliga upplagor av redan befintliga

publikationsserier mot ersättning eller som gåva överlämnas till högskolebiblioteken.

Vidare erinrar utredningen, att värdefulla bidrag kunnat och kunna erhållas

genom gåvor och depositioner, men fortsätter:

Det bör dock hållas i minnet, att de tekniska högskolornas bibliotek i

första hand måste innehålla aktuell teknisk litteratur. Verk och samlingar

av äldre datum böra mottagas endast under förutsättning, att de utgöra värdefullt

material till belysande av teknikens historia, och denna litteratur bör icke

få inkräkta på de utrymmen inom biblioteket, som äro avsedda för det aktuella

bokbeståndet. i i«]%]

I den mån kostnader äro förbundna med depositioner, böra dessa i regel

bestridas av ägaren. Deposition bör vara fritt tillgänglig, åtminstone för utlåning

inom bibliotekets lokaler. Under förutsättning att dessa villkor uppfyllas,

synas biblioteken böra med tacksamhet mottaga depositioner i den mån omständigheterna

det tillåta och det löpande arbetet icke därigenom eftersättes.

I fråga om det litterära materialets förtecknande anser

utredningen, att en ur olika synpunkter genomförd registrering är en förutsättning

för litteraturtjänstens effektivitet. Katalogiseringen inom ett tekniskt-vetenskapligt

bibliotek är ett krävande arbete, vilket fordrar speciella

kvalifikationer. Vidare anföres:

De kataloger, i vilka de båda högskolebibliotekens eget litteraturbestånd

äro förtecknade, äro främst följande: accessionsjournal i bokform i vilken

alla nyförvärv införas (denna journal anger samtidigt kostnaderna för den

inköpta litteraturen och utgör således en del av bibliotekets bokföring); fortsättningskataloger

(genom vilkas förande kontroll erhålles att tidskrifter och

andra periodiska publikationer och fortsättningsverk inflyta regelbundet); nominalkatalog

över bibliotekets hela bokbestånd; systematisk katalog över bole
-

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''244.

beståndet jämte därtill hörande alfabetiskt ämnesregister samt slutligen platsregister

över böcker och tidskrifter i läsesalarna.

Denna katalogutrustning är i stort sett tillfredsställande, varför det i första

hand gäller att, sedan erforderlig personalförstärkning erhållits, utbygga katalogiseringen

efter hittills tillämpade riktlinjer samt genomgående hålla den

aktuell.

Samkataloger över inom landet befintliga bokverk och periodiska publikationer

på det naturvetenskapliga och tekniska området böra finnas för båda

högskolebiblioteken. De böra omfatta icke blott de offentliga biblioteken utan

även bokbestånden hos forskningsinstitut, sammanslutningar och industriföretag

med ordnad litteraturtjänst.

Gransknings- och referatverksamheten skall, såsom förut

framhållits, enligt utredningens förslag icke bedrivas vid högskolebiblioteken,

men ett nära samarbete borde dock åvägabringas mellan dessa två grenar

av litteraturtjänsten. I samband med gransknings- och referatverksamhetens

ordnande borde på ett tidigt stadium frågan om lämpligaste, internationellt

användbara klassifikationssystern för den tekniska litteraturtjänsten upptagas

till behandling.

Utredningen har vidare framhållit angelägenheten av att Chalmers tekniska

högskola liksom tekniska högskolan i Stockholm förses med egen

bokbinderiverkstad. Till stöd härför anföres:

Erfarenheten har visat, att en sådan verkstad ur organisatorisk och ekonomisk

synpunkt är ett utmärkt hjälporgan för biblioteksarbetet. E)e vid ett

större bibliotek ständigt förekommande reparations- och bokbinderiarbetena

låta sig ofta på ett fördelaktigare och mer ekonomiskt sätt utföras inom den

egna verkstaden, än om de lämnas ut i allmänna marknaden. I fråga örn bindning

av större enheter och större serier böra dock anbud infordras från utomstående

bokbinderier. Det egna bokbinderiet bör drivas som särskild affär

inom biblioteksinstitutionen och dess räntabilitet kontinuerligt kontrolleras.

Tillfredsställande utrustning för textfotografering och

för mångfaldigande av katalogkort, förvärvslistor, cirkulär

och andra meddelanden har utredningen vidare ansett nödvändig.

Utredningen understryker slutligen vikten av att äldre litteratur överflyttas

till mindre dyrbara förvaringsplatser, men dock uppställes så, att den är

lätt tillgänglig.

Med avseende å den yttre tjänsten erinras, att bibliotekets förbindelse med

allmänheten i första hand försiggår inom katalog- och referensavdelningen,

inom låneexpeditionen samt inom läsesalarna och forskarrummen.

Katalog- och referensavdelningen bör enligt utredningen

vara väl utrustad med kataloger och referatsamlingar samt med hela den internationella

bibliografiska apparaturen. Vidare anför utredningen:

De tekniska centralbiblioteken böra i lika hög grad bli upplysningscentraler

som bibliotek i detta ords mer begränsade mening. Denna del av arbe
-

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Majlis proposition nr 244-

tet, referenstjänsten eller hänvisningstjansten, bör om möjligt vara lokalt

förenad med katalogrummen. Ledningen av referenstjänsten bör anförtros

åt en kvalificerad befattningshavare, i den mån så erfordras i samarbete med

lämpliga biträden. Referenstjänsten skall icke begränsa sig till högskolebibliotekets

eget litteraturbestånd utan omfatta hela det inhemska och det tillgängliga

internationella dokumentationsmaterialet. Mer omfattande och tidskrävande

litteraturforskning bör dock icke utföras av befattningshavarna vid

biblioteken, utan bör som regel, mot ersättning av beställaren, överlämnas

till utanför biblioteksinstitutionen men i samarbete med denna verksamma

experter inom olika fackområden.

Referenstjänst utföres redan nu i viss omfattning inom de tekniska högskolornas

bibliotek. Den nuvarande personalorganisationen är emellertid icke

tillräcklig för att erforderlig tid skall kunna ägnas däråt. Åstadkommandet av

en effektiv referenstjänst är ett av de främsta önskemål, som forskningens

och näringslivets representanter framställt i fråga om litteraturtjänsten.

Beträffande låneverksamheten betonas, att många lånerekvisitioner

expedieras i form av fotografiska kopior, vilket medför en besparing i

fråga örn litteraturbeståndet men en ökning av expeditionsarbetet.

Ett intimt samarbete måste hela tiden bedrivas mellan referensavdelningen

och expeditionen, vilka borde stå under gemensam ledning. Litteraturförfrågningar,

vilka hittills framställts och besvarats av expeditionen, torde i fortsättningen

i allt större utsträckning komma att hänvisas till referensavdelningen.

Såväl handboksamlingen som tidskriftsbeståndet i läsesalarna borde

enligt biblioteksutredningen avsevärt utvidgas för att möjliggöra mer ingående

studier på stället. Ävenledes borde plats beredas för ett antal exemplar

av samtliga kursböcker och kompendier vid högskolan. Då läsesalarna vore

öppna, borde där alltid finnas en vakthavande befattningshavare för in- och

utlämning av böcker. Denne kunde samtidigt vara sysselsatt med registreringsarbete.

Personal för dessa uppgifter saknades för närvarande i båda de

tekniska högskolornas bibliotek.

I fråga örn bibliotekets öppethållande erinrar utredningen om

att det föreligger en ofta omvittnad önskan, att biblioteken i betydligt större

utsträckning än nu hållas tillgängliga även under kvällarna såväl för lån och

referens som för studier i läsesalar och forskarrum samt att tiden för öppethållande

under sommarmånaderna avsevärt ökas.

c) Personalorganisation.

Utredningen framhåller till en början, att personalen vid de båda högskolebiblioteken

för närvarande är överhopad med löpande arbeten i sådan utsträckning,

att det är otänkbart att utan avsevärd personalförstärkning genomföra

erforderlig omorganisation och utvidgning av bibliotekstjänsten.

En personalförstärkning vore även påkallad som ett led i omorganisationen

av den högre tekniska undervisningen och intensifieringen av den teknisktvetcnskapliga

forskningen.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

Utredningen har vidare ansett nödvändigt, att högskolebiblioteken i likhet

med universitetsbiblioteken utrustas med vetenskapligt kvalificerad personal

i större utsträckning än vad hittills varit förhållandet och att de ledande befattningarna

avlönas på ett sådant sätt, att framstående fackmän varaktigt

kunna knytas till dessa institutioner. I anslutning härtill har anförts följande.

De tekniska centralbiblioteken ha att bedriva en sakkunnig och mycket

omfattande referensverksamhet, vilken åtminstone för närvarande endast i

mycket begränsad utsträckning har någon motsvarighet vare sig inom de

stora vetenskapliga biblioteken eller inom folkbiblioteken. Denna referenstjänst

medför ett avsevärt ökat arbete för de tekniska biblioteken i jämförelse

med andra, till storleken jämförbara bibliotek.

Den ställer också, liksom även skötseln i övrigt av dessa för betjänande av

tekniskt-vetenskaplig undervisning och forskning inrättade bibliotek, stora

krav på personalens skicklighet, varför det synes ofrånkomligt, att kvalifikationsfordringarna

för personalen vid de tekniska högskolornas bibliotek sättas

lika höga som för personalen vid de större vetenskapliga biblioteken.

Inom det svenska biblioteksväsendet har numera en differentiering genomförts,

så att vetenskapligt utbildad personal användes för den mer fordrande

delen av verksamheten och personal med lägre kvalifikationer för expeditions-

och rutinarbeten. En dylik differentiering bör även tillämpas vid

de tekniska högskolornas bibliotek.

Med utgångspunkt från de sålunda angivna principerna har utredningen

föreslagit följande personalorganisation — oavsett bokbinderi- och reproduktionspersonal

— för de tekniska högskolebiblioteken. För jämförelsens skull

har här angivits även den nuvarande personalen.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie.............A 24

2 andre bibliotekarier.........Eo 21

1 amanuens..............Eo 18

1 > ..............Eo 16

1 » ..............Ex 17

1 biblioteksassistent (halvtid) .... Eo 11

2 kanslibiträden............Eo 7

1 kontorsbiträde............Eo 4

1 vaktmästare.............A 5

1 » .............Eo 5

1 tamburvakt .............Ex 1

Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr.

Befattning.

1 överbibliotekarie ....

2 förste bibliotekarier . .

1 bibliotekarie......

3 bibliotekarier .....

amanuenser......

förste biblioteksbiträde

biblioteksbiträden . . .

Lönegrad.

A

A

A

garderobsvakt

30

27

23

Eo 23

Eo 20

Eo 11

.......A 7

» ..........Eo 7

biblioteksbiträde ..........Eo 4

biblioteksbiträden, genomsnittligt . Ex 6

förste biblioteksvaktmästare .... A 7

biblioteksvaktmästare........Eo 6

» ........Eo 5

Ex 1

Extra arbetshjälp för 9 000 kr.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- Chalmers tekniska högskola.

263

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning.

Lönegrad.

Befattning.

Lönegrad.

1 bibliotekarie..........

. . A 24

1 överbibliotekarie.........

. . A 30

1 andre bibliotekarie......

. . Eo 21

2 förste bibliotekarier.......

. . A 27

1 amanuens (halvtid)......

. . Eo 16

1 bibliotekarie...........

. . A 23

. . Eo 23

1 1 1 riln bandin

. . Eo 5

. . Eo 4

1 » ...........

1 » .........

3 amanuenser...........

. . Eo 20

1 vaktmästare..........

. . Eo 6

1 biblioteksbiträde.........

. . A 7

Extra arbetshjälp för 6 000 kr.

Ett biträde, avlönat med assistentmedel.

2 biblioteksbiträden........

3 » genomsnittligt

. . Eo 7

. . Ex 6

1 förste biblioteksvaktmästare . .

1 biblioteksvaktmästare......

1 garderobsvakt ..........

Extra arbetshjälp för 5 000 kr.

. . A 7

. . Eo 5

. . Ex 1

Den sålunda föreslagna utvidgningen av personalorganisationen skulle genomföras

efter hand under loppet av ett begränsat antal år, för tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek under budgetåren 1944/45—1949/50 och för

Chalmers tekniska högskolas bibliotek under budgetåren 1944/45—1947/48.

Överbibliotekarierna skulle tillsättas år 1946. Av förste bibliotekarierna skulle

två vid förstnämnda och en vid sistnämnda högskola tillsättas 1944 och den

återstående vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek 1946.

Beträffande de särskilda befattningarna har biblioteksutredningen anfört

i huvudsak följande.

Överbibliotekarie. Som chef för högskolebiblioteket skall överbibliotekarien

vara ansvarig för dess organisatoriska ledning, för dess noggranna

vård och för göromålens behöriga utförande i enlighet med de närmare

bestämmelser, som anges i för högskolebiblioteken utfärdade reglementen.

Utom de skyldigheter, vilka åligga honom som chef, är särskilt ordnandet av

den med biblioteket förbundna litteraturtjönsten en synnerligen viktig uppgift.

En annan uppgift, vilken överbibliotekarien själv i stor utsträckning

måste handha, är utbyggandet av bibliotekets bytesverksamhet, vilken verksamhet

innesluter såväl anskaffandet av bytesobjekt som knytandet av lämpliga

internationella bytesförbindelser. Överbibliotekarierna böra ej i sådan

grad belastas med löpande arbeten, att detta utgör hinder för deras förmåga

att genomföra sina organisatoriska uppgifter.

Innehavare av befattning som överbibliotekarie bör besitta betydande

kompetens både som organisatör och arbetsledare samt i fråga, örn kunskaper

och omdöme. En förutsättning för att kunna bli förordnad till överbibliotekarie

bör vara en gedigen vetenskaplig skolning och i regel även en ådagalagd

förmåga att handha förvaltningen av en biblioteksinstitution av jämförbar

art. Utan tvivel vore det fördelaktigt, örn överbibliotekarie vid teknisk

högskolas bibliotek till sina övriga meriter även kunde lägga tekniskt-vetenskaplig

utbildning. Det torde dock knappast vara lämpligt att nu uppställa

detta som ett oeftergivligt villkor. Organisatorisk skicklighet synes böra värderas

högst tillika med en allmän vetenskaplig skolning, som är ägnad att

utveckla förmågan av kritiskt omdöme.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Med hänsyn till vad förut anförts örn de tekniska högskolornas omorganisation

och de därmed följande väsentligt ökade uppgifterna för högskolebiblioteken

synes det i hög grad motiverat att biblioteken ställas under ledning

av överbibliotekarier med den av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

föreslagna lönegradsplaceringen för sådana tjänster, nämligen A 30.

Under erinran om de så kallade lärdaverkssakkunnigas förslag om placering

av överbibliotekarierna i lönegrad B 1 eller jämställande med universitetsprofessorema

och under framhållande att 1940 års sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen förordat förordnandetjänster i lönegrad C 7

för professorerna vid de tekniska högskolorna har utredningen även diskuterat

spörsmålet om jämväl överbibliotekariebefattningarna borde tillsättas på förordnande.

Härom har anförts följande.

Överbibliotekariens åligganden innebära en organisationsuppgift på lång

sikt, och det skulle därför vara mindre lyckligt med alltför täta personbyten

på dessa befattningar. De fördelar, som man önskar vinna genom införande

av förordnandetjänster, torde i detta fall på ett lämpligare sätt kunna ernås

genom det förfarandet, att vid nytillsättning av överbibliotekariebefattning

vid teknisk högskola, vederbörande först tillsättes på förordnande under ett

eller två år, innan han utnämnes med fullmakt. Med hänsyn härtill synas

överbibliotekariebefattningarna vid de tekniska högskolorna böra få karaktären

av fullmaktstjänster. Beträffande löneplaceringen i övrigt ansluta sig

förslagsställarna i princip till lärdaverkssakkunnigas mening, men ha dock

för närvarande ansett sig böra föreslå överbibliotekariens löneplacering till

lönegrad A 30.

Överbibliotekariens närmaste medhjälpare böra enligt utredningen utgöras

av ett lämpligt antal förste bibliotekarier som avdelningschefer.

Härom anföres:

Vid kungl, biblioteket och vid de båda universitetsbiblioteken finnas fyra

förste bibliotekarier: en för svenska avdelningen, en för utländska avdelningen,

en för handskriftsavdelningen och en för låneväsendet och läsesalarna; vid

Uppsala universitetsbibliotek finnes dessutom en extra ordinarie förste bibliotekarie.

Vid vart och ett av biblioteken vid de tekniska högskolorna böra

två förste bibliotekariebefattningar inrättas, en för den inre tjänsten och en

för den yttre.

Den förre bör i första hand leda arbetet med anskaffande, förtecknande

och systematisering, bindning, uppställning och magasinering av litteraturbeståndet.

En betydelsefull och fordrande uppgift för honom skulle också vara

att tjänstgöra som kontaktman till den referatorganisation, vilken synes böra

skapas för den utvidgade litteraturtjänsten. Han bör därvid även leda mottagandet

och ordnandet inom biblioteket av referatmaterialet.

Förste bibliotekarien för den yttre tjänsten bör förestå utlåningsverksamheten

jämte läsesalar och forskarrum. En huvuduppgift för honom blir att

leda referenstjänsten på grundval av inom och utom biblioteket befintligt dokumentationsmaterial.

Den utbyggda litteraturtjänsten och bibliotekens andel däri medför, att

även förste bibliotekarierna såväl i samarbete med överbibliotekarien som var

för sig komma att få sig anförtrodda arbetsuppgifter, vilka ställa höga ford
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Kungl. Maj:ts proposition nr Springar

på kunnighet, arbetskapacitet och organisationsförmåga. I den man

så är möjligt med hänsyn till tillgången på kvalificerade sökande bör åtminstone

en av förste bibliotekariebefattningarna vid vartdera biblioteket innehas

av fackman med tekniskt-vetenskaplig utbildning. Kvalifikationerna i

övrigt för förste bibliotekarie vid de tekniska högskolornas bibliotek böra i det

väsentliga sammanfalla med universitetsstatuternas bestämmelser för motsvarande

befattningshavare vid universitetsbiblioteken (§ 76).

Biblioteksutredningen har ansett övervägande skäl tala för att förste bibliotekarierna

placeras i lönegrad A 27.

Vidare böra, anför utredningen, finnas anställda andre bibliotekarier

till ett antal av 4 i Stockholm och 2 i Göteborg. Till jämförelse

erinras om antalet motsvarande befattningshavare vid universitetsbiblioteken,

vilket för närvarande utgör 11 vid biblioteket i Uppsala och 7 vid biblioteket

i Lund. Ytterligare anföres:

För framtiden böra andre bibliotekarierna vid de tekniska högskolornas bibliotek

för vissa delar av arbetet tjänstgöra som relativt självständigt arbetande

ledare under respektive förste bibliotekarier eller direkt under överbibliotekarien.

Sålunda synas inom den inre tjänsten i första hand bokinköpen,

katalogiseringen och klassifikationen och inom den yttre tjänsten referenstjänsten

böra stå under omedelbar ledning av en dylik befattningshavare.

Kvalifikationerna för andre bibliotekarierna böra vara desamma som

gälla för motsvarande befattningshavare vid universitetsbiblioteken. Därjämte

synes det önskvärt, att vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek

minst två och vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek minst en av andre

bibliotekarierna om möjligt äga teknisk utbildning.

Under hänvisning till lärdaverkssakkunnigas förslag förordar utredningen

för dessa befattningar lönegrad A 23.

Personalstaten bör även enligt utredningen upptaga ett antal amanuensbefattningar,

avsedda att besättas med yngre vetenskapsidkare, vilka

önska ägna sig åt biblioteksbanan och ur vilkas led de högre befattningshavarna

sedan kunna rekryteras. Någon principiell skillnad borde icke fastställas

mellan amanuensernas och andre bibliotekariernas tjänsteåligganden.

Under erinran att ett flertal amanuenser vore anställda vid vartdera av universitetsbiblioteken

föreslår utredningen 3 amanuenser vid vartdera av de

tekniska högskolebiblioteken. I fråga örn kvalifikationerna anföres följande.

Det torde få anses som ett speciellt önskemål, att ett antal kvalificerade

befattningshavare vid de tekniska högskolornas bibliotek äger teknisk utbildning.

För att möjliggöra rekrytering av tekniskt utbildade personer till

biblioteken böra därför på detta’ utbildningsområde kompetensfordringarna

för antagande till amanuens begränsas till fullständig avgångsexamen vid

någon av de tekniska högskolorna, dock med det tillägget att vederbörande

skall lia erhållit kvalificerat betyg i vissa ämnen. Dylik examen jämställes

sålunda för de tekniska högskolebiblioteken med licentiatexamen inom universitetsfakulteterna.

Av liknande skäl bör fullständig avgångsexamen från

militär högskola, handelshögskola, lantbrukshögskola, skogshögskolan och

veterinärhögskolan som kvalifikation för amanuensbefattning jämställas med

s. 266 Kontrollera mot PDF

266 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ämbets- och kandidatexamen inom universitetens och därmed jämställda högskolors

fakulteter.

Frågan om den biblioteksmässiga utbildningen har ansetts böra upptagas

till särskild prövning.

Beträffande löneställningen anför utredningen:

För amanuenser vid de tekniska högskolornas bibliotek synes en placering

i lönegrad Eo 20 vara den som mest skulle svara mot dessa befattningshavares

kvalifikationer och arbetsuppgifter. Skulle emellertid genom statsmakternas

beslut en förändring av lärdaverksamanuensernas löneförmåner

ske, böra liknande bestämmelser gälla för amanuenserna vid de tekniska högskolornas

bibliotek.

Biträ desbefattningarna vid de tekniska högskolornas bibliotek,

anför utredningen, uppgå för närvarande till 4 vid tekniska högskolans i

Stockholm bibliotek (varav 1 halvtidstjänst) jämte extra arbetshjälp sammanlagt

motsvarande en heltidstjänst, och 2 vid Chalmers tekniska högskolas

bibliotek jämte 2 arvodestjänster (båda halvtidstjänster), medan de vid

universitetsbiblioteket i Uppsala äro 11 och i Lund 4, jämte ett antal arvodesavlönade

biträden. Det synes utredningen därför motiverat, att öka antalet

biträdesbefattningar vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek i

löneplanerna A och Eo till 6 och i löneplan Ex till 5 och vid Chalmers tekniska

högskolas bibliotek i löneplanerna A och Eo till 3 och i löneplan Ex

till 3. Härjämte erfordras extra arbetshjälp, förslagsvis för ett årligt belopp

av 9 000 kronor vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och 5 000 kronor

vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek. I övrigt framhålles följande.

Biblioteksbiträdena ha att utföra dels självständigt, dels mer rutinmässigt

arbete inom såväl den inre som den yttre tjänsten. Det enklare rutinarbetet

kan väsentligen utföras av extra befattningshavare samt av arvodes- och timavlönad

personal. — Något krav på formell kompetens har icke ansetts böra

uppställas för biträdesbefattningarna. Dock måste för befattningar, som placeras

i lönegrad, förutsättas, att befattningshavaren genom föregående tjänstgöring

förskaffat sig viss biblioteksutbildning och därvid ådagalagt lämplighet

för biblioteksarbete.

I fråga om tjänstebenämning och löneställning för dessa biträden uttalar

utredningen, att det synes önskvärt, att befattningshavarnas sysselsättningsområde

bättre framträder i tjänstebenämningen, varför här föreslås benämningarna

förste biblioteksbiträde, respektive biblioteksbiträde

med löneplacering i lönegrad All, respektive A (Eo) 7 — A (Eo) 4.

Det erinras, att tjänsteförteckningssakkunniga godtagit benämningen förste

arkivbiträde i lönegrad All för en befattningshavare i vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien.

Vaktmästarpersonalen bör enligt utredningens förslag utgöras av

vaktmästare och garderobsvakter till ett antal av 3, respektive 1 vid biblioteket

i Stockholm och 2, respektive 1 i Göteborg, varjämte en biträdande

garderobsvakt bör anställas vid behov. Till jämförelse erinras, att vid universitetsbiblioteket

i Uppsala finnas 9 vaktmästare, varav 4 ordinarie, 4 extra

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ordinarie och 1 extra, samt vid universitetsbiblioteket i Lund 4, varav 3 vore

ordinarie och 1 extra ordinarie. Härutöver anföres:

Förste vaktmästaren har inom institutionen en ansvarsfull uppgift som

närmaste tillsyningsman över övriga vaktmästare, garderobsvakter, bokbinderi-

och reproduktionspersonal, bibliotekets förråd, bibhoteksbyggnaden

samt post- och budsändning. Övriga vaktmästare användas i expeditionen

och i bokmagasinet samt biträda för övrigt förste vaktmästaren. Det mäste

anses önskvärt, att mekaniskt arbete i största möjliga utsträckning Överby

tas från tjänstemannapersonalen till vaktmästarna. Garderobsvakterna torde

under vissa tider på dagen samtidigt med sin tjänstgöring kunna vara sysselsatta

med uppordning av kort eller liknande rutinarbeten.

I fråga örn tjänstebenämning och löneställning anser utredningen, att övervägande

skäl tala för att benämningar införas, som närmare ange befattningshavarnas

sysselsättning, varför här föreslås benämningarna förste

biblioteksvaktmästare med placering i lönegrad A 7 och b i b 11 oteksvaktmästare

med placering i lönegrad A (Eo) 6 — A (Eo) 5.

Biblioteksutredningens förslag betyder en relativt större ökning av personalen

och därmed förbundna kostnader för Chalmers tekniska högskolas

bibliotek än för tekniska högskolans i Stockholm bibliotek, men detta mäste

enligt utredningen anses riktigt, enär Chalmers tekniska högskolas bibliotek

för närvarande är avsevärt sämre utrustat än tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek såväl i fråga örn personalens storlek som beträffande övrig

utrustning och därför bör växa snabbare på olika områden. Efterföljande

sammanställning torde, uttalar utredningen, kunna bidraga till att ge en

klarare uppfattning i dessa hänseenden om förhållandet såväl mellan högskolebiblioteken

och universitetsbiblioteken som mellan högskolebiblioteken

inbördes.

Uppsala

Lunds

Tekniska högskolan

Chalmers tekniska

universitet

universitet

i Stockholm

högskola

1943/44

1943/44

1943/44

1951/52

1943/44

1951/52

Antal lärare.......

1461

1351

1081

1421

471

951

Antal studenter (resp.

studerande)......

3 8793

2 3422

1 977a

c:a 2 1003

825*

c:all005

Antal befattningshavare

vid biblioteket enligt

personalstat.....

46

35

13

25

7

17

därav ordinarie . . .

23

19

2

7

1

6

icke-ordinarie ....

23

16

11

18

6

ii

Kostnader för personal3

259 106: —

172 538:-

64 324: -

150 015: —

33 794: —

102 452: —

för ordinarie personal

164 160: —

115 827: —

12 915: —

54 138: —

8 970: —

47 988: —

för icke-ordinarie per- sonal .........

94 946: —

56 711: -

51 409: —

95 877: —

24 824: —

54 464: —

1 Exklusive docenter utan docent- o. forskarstipendier.

* Inklusive docenter utan docentstipendier, amanuenser och assistenter.

0 Grundlön minus pensionsavgifter, utan rörligt tillägg och kristillägg.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr ''ZJfJf.

Beträffande befattningshavarnas tillsättande och entledigande

m. m. anför biblioteksutredningen i huvudsak följande.

Befattningar i 24 och högre lönegrad av löneplan A civila avlöningsreglementet

böra alltjämt tillsättas av Kungl. Majit, varvid de tekniska högskolornas

gemensamma överstyrelse inträder som förslagsställare i stället för

som hittills vederbörande högskolas styrelse. Innan förslag upprättas, synes

yttrande böra inhämtas av minst två sakkunniga, och vid tillsättande av

förste bibliotekariebefattning bör överbibliotekarien först avge ett förberedande

utlåtande i ärendet till kollegienämnden. Motsvarande förfaringssätt

tillämpas redan nu vid universitetsbiblioteken.

Styrelsens hittillsvarande uppgift att tillsätta ordinarie fullmaktstjänster i

lönegrad 21—23 i löneplan A bör övertagas av överstyrelsen, på vilken det

även bör ankomma att tillsätta befattningshavare i motsvarande lönegrader

i löneplan Eo.

„ Kollegienämnden bör ha att efter hörande av överbibliotekarien tillsätta

såväl ordinarie som extra ordinarie befattningshavare i lönegraderna 12—20,

medan ordinarie och extra ordinarie befattningshavare i lönegrad 11 och därunder

i löneplanerna A, Eo och Ex böra efter hörande av överbibliotekarien

tillsättas av rektor.

d) Övriga frågor.

Biblioteksutredningen har härefter till behandling upptagit frågan om anslag

till bokinköp och bokbindning samt expenser för de tekniska högskolornas

bibliotek ävensom om lokaler och utrustning för biblioteken. Vissa av de

av utredningen härutinnan framlagda förslagen ha tidigare anmälts för

Kungl. Majit. Vid behandlingen i det följande av frågan om anslag till de

tekniska högskolorna för nästa budgetår får jag anledning återkomma till

ifrågavarande förslag. 3

3. Statens tekniska biblioteksråd.

Ett av grundvillkoren för åstadkommande av ett effektivt resultat av litteraturtjänsten,

framhålles i betänkandet, är att få till stånd ett fortlöpande samarbete

mellan de för denna intresserade parterna, För detta ändamål borde ett

kontaktorgan skapas, som kan utgöra en förbindelselänk och skapa möjligheter

till samv erkan mellan de bada högskolebiblioteken, de båda, högskolornas

forsknings- och undervisningsverksamhet och den tekniska forskning, som bedrives

utanför dessa högskolor.

Under erinran om att varken kungl, biblioteket eller riksbibliotekarien äga

någon överordnad ställning i förhållande till de två andra stora vetenskapliga

biblioteken, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, eller till deras chefer,

vilka sortera under respektive universitetsmyndigheter, och att det mellan

dem icke heller existerar något annat slag av administrativt fastställt samarbete

än det, som sammanhänger med att den tryckta accessionskatalogen

för landets offentliga bibliotek redigeras inom kungl, biblioteket, samt att frågor

rörande inköp av dyrbarare verk för de tre största biblioteken avgöras

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘269

Kungl. Marits •proposition nr

efter samråd mellan cheferna för dessa bibliotek, framhåller utredningen emellertid,

att det ligger utanför utredningens uppdrag att behandla frågor örn den

svenska biblioteksorganisationen i hela dess utsträckning. Vidare anföres följande.

Vare sig ett allmänt kontaktorgan inom den svenska biblioteksvärlden kommer

till stånd eller icke, synes dock samarbete snarast möjligt böra ordnas

mellan bibliotek med litteraturbestånd inom de tekniska fackområdena samt

de vetenskapsgrenar, vilka liro att betrakta som den tekniska forskningens

grundvetenskaper. De främsta av de bibliotek, som i detta sammanhang komma

i fråga, äro, utom de två tekniska högskolebiblioteken, de båda universitetsbiblioteken

samt vetenskapsakademiens bibliotek. Med bibliotekskonsulenterna

i skolöverstyrelsen, i dessas egenskap av ledare av folkbiblioteksväsendet

i landet, är ett fortlöpande samarbete likaledes önskvärt. Vidare

skulle de folkliga, biblioteken, särskilt centralbiblioteken, liksom även de tekniska

läroanstalternas och de allmänna läroverkens bibliotek vid sidan av de

enskilda industriföretagens kunna tjänstgöra som de yttersta förgreningarna

av en biblioteksorganisation, inom vilken de tekniska högskolornas bibliotek

skulle utgöra centrum.

Vad angår samarbetet mellan de båda högskolebiblioteken inbördes, torde

detta i första hand böra påvila bibliotekens chefer och överstyrelsen för de

tekniska högskolorna. Säkerligen kan emellertid även detta samarbete på ett

lyckligt sätt befordras genom att ställas i belysning av de problem och de

önskemål, som det föreslagna kontaktorganet kan aktualisera.

Under åberopande av det anförda föreslår biblioteksutredningen att de

nämnda samarbetsuppgifterna lösas genom inrättande av ett statens tekniska

biblioteksråd.

Den närmare utformningen av rådets uppgifter och arbetssätt har ansetts

böra ske först sedan rådet konstituerats. Dess arbetsuppgifter skulle enligt

utredningen i huvudsak vara följande, nämligen

att inom de tekniska fackområdena följa litteraturtjänstens allmänna utveckling

och tillse, att bibliotekstjänsten hålles påen hög nivå, så att den på

ett tillfredsställande sätt kan fylla sina uppgifter för den tekniska undervisningen

och forskningen,

att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande institution för åstadkommande

av ett effektivt samarbete mellan de tekniska högskolornas bibliotek

inbördes samt mellan dessa och de övriga biblioteks-, undervisnings- och forskningsinstitutioner,

vilkas verksamhet kan vara av betydelse för den tekniska

undervisningen och forskningen,

att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst

i samarbete mellan de tekniska biblioteken, den tekniska forskningen

och undervisningen och övriga intressenter i denna fråga samt överhuvudtaget

arbeta för att skapa utvecklingsmöjligheter och organ för en tillfredsställande

teknisk dokumentation inom landet,

att avgiva av Kungl. Majit, de tekniska högskolornas överstyrelse, statens

tekniska forskningsråd och andra statliga myndigheter begärda utlåtanden i

frågor av såväl organisatorisk som ekonomisk art rörande lilteraturtjänsten

inom de tekniska fackområdena, samt

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

att även i övrigt vidtaga de åtgärder och avgiva de utlåtanden i liknande

frågor, som rådet kan finna påkallade.

För att rådet på ett tillfredsställande sätt skall kunna lösa sina uppgifter bör

det, framhåller biblioteksutredningen, vara allsidigt sammansatt av representanter

för de betydelsefullaste intresseområdena. Antalet ledamöter har av

denna orsak icke kunnat begränsas till mindre än 18, inberäknat rådets ordförande.

I fråga om utseende av ledamöter har utredningen framhållit följande.

Ordförande bör utses av Kungl. Majit, varjämte 13 ledamöter böra utses

av Kungl. Majit på förslag av följande institutioner och sammanslutningar,

som ha att föreslå en person vardera: 1) överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

2) statens tekniska forskningsråd, 3) tekniska högskolan i Stockholm,

4) Chalmers tekniska högskola, 5) vetenskapsakademien, 6) ingenjörsvetenskapsakademien,

7) kungl, biblioteket, 8) Uppsala universitetsbibliotek,

9) Lunds universitetsbibliotek, 10) skolöverstyrelsen, 11) överstyrelsen för

yrkesutbildning, 12) Sveriges industriförbund och 13) svenska teknologföreningen.

Överbibliotekarierna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola böra vara självskrivna ledamöter. I biblioteksrådet

bör även beredas plats för två av rådet utsedda ledamöter. Det är nämligen

av stort värde att till rådet tidvis direkt kunna knyta personer, som representera

särskild sakkunskap i vissa frågor (t. ex. beträffande standardisering,

nomenklatur, speciella intressen inom näringslivet m. m.). Förslag till sådana

ledamöter kunna inhämtas från olika institutioner och sammanslutningar.

Slutligen har framhållits, att plenarsammanträden som regel torde erfordras

endast en eller ett par gånger om året, växelvis i Stockholm och Göteborg.

Mellan sammanträdena borde förekommande frågor behandlas av ett arbetsutskott

eller av särskilda delegationer.

De båda sakkunnigkommittéernas ordförande Malm

har anmält tvekan angående lämpligheten av ett så vidlyftigt råd för den

tekniska bibliotekstjänsten och för övrigt hållit före, att frågan om biblioteksråd

borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i dess helhet.

Beträffande kostnaderna för rådets verksamhet har biblioteksutredningen

ansett, att någon ersättning utöver resekostnads- och traktamentsersättning

icke behövde utgå till rådets ordförande och övriga ledamöter. Däremot borde

visst arvode beräknas till rådets sekreterare samt en mindre summa reserveras

för expenser.

De sammanlagda årliga kostnaderna för biblioteksrådet uppskattas till

2 500 kronor, fördelade på följande sätt:

Resekostnader och dagtraktamenten...................... kronor 1 500

Sekreterararvode ..................................... » 500

Expenser ............................................ » 500

Kronor 2 500.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2/4-

271

D. Remissyttranden.

Statskontoret har betvivlat lämpligheten av att skapa två centralbibliotek,

något som skulle föra med sig så omfattande organisatoriska förändringar

och så dryga kostnader, att förslaget redan av den anledningen måste inge

stärka betänkligheter. Statskontoret har vidare icke blivit övertygat örn riktigheten

i utredningens argument, att litteraturbeståndets omfattning och

mångsidighet vid universitetsbiblioteken hos de tekniska högskolornas bibliotek

skulle uppvägas av låneklientelets längre drivna fordran på individuellt

och detaljerat betjänande. Hur långt man skulle gå för tillmötesgående av

önskemål och krav i sådan riktning vore ytterst en kostnadsfråga. Men kostnaderna

borde rimligen avvägas så rättvist som möjligt mellan litteratur

tjänstens olika ämnesområden. Utredningen syntes heller icke ha tillräckligt

beaktat det av utredningen själv påpekade faktum, att den tekniska litteraturen

snabbt föråldras, vilket innebure, att äldre litteratur kunde successivt

utmönstras och magasineras på mindre kostsamt sätt, och att de tekniska

högskolebiblioteken icke syntes komma att växa i samma takt som univer

sitetsbiblioteken. o

Under alla förhållanden borde de tekniska högskolornas biblioteksfråga icke

bedömas fristående eller utan tillräckligt beaktande av de principer, efter

vilka motsvarande spörsmål funnit sin lösning inom andra områden av den

offentliga litteraturtjänsten.

I detta avseende företedde utredningen sa allvarliga brister, att förslaget

enligt statskontorets mening icke vore ägnat att läggas till grund för proposition

i ämnet.

Statskontoret, som med hänsyn härtill icke ingått på någon mera ingående

detaljkritik, har i övrigt anfört, bland annat, följande.

Vad beträffar personalorganisationen vid de tekniska högskolornas bibliotek

kan statskontoret alldeles icke finna storleken av dessa bibliotek motivera

inrättandet av särskilda överbibliotekarietjänster i lönegrad A 30 De

nuvarande chefsbibliotekarierna ha så nyligen som från ingången av budgetåret

1942/43 uppflyttats till lönegrad A 24, chefsbibliotekarien vid tekniska

högskolan i Stockholm från lönegrad A 22 och hans kollega vid Chalmers

tekniska högskola från lönegrad Eo21. En ytterligare uppvärdenng av

ifrågavarande tjänster med sex lönegrader strider icke blott mot nu radande

lönestopp utan även — och framför allt — mot de löneregleringsprinciper,

sorn vunnit tillämpning inom övriga områden av bibliotekstjänsten. Den

högsta löneplacering statskontoret för sin del kan tillstyrka, i händelse en

omorganisation av de tekniska högskolornas bibliotek skulle ställa väsentligt

ökade krav på chefsbibliotekarierna, är i lönegrad A 27 eller samma lönegrad,

till vilken bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping blivit

hänförd. Tjänstebenämningen torde i så fall lämpligen böra bliva förste

bibliotekarie. I (ivrigt torde personalförstärkningen böra inskränkas till inrättandet

av lämpligt antal tjänster såsom bibliotekarier i lönegrad A 21 respektive

Eo 21 samt amanuenser i lönegrad Eols. Den föreslagna placeringen

av amanuenserna i lönegrad Eo 20 under åberopande av de i 1944 års stats
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £44-

verksproposition angivna, av riksdagen sedermera med vissa jämkningar

godkända principerna för placering av biblioteksamanuenserna vid universitetsbiblioteken

kan statskontoret icke tillstyrka med hänsyn till de lägre

kompetensfordringar, som skulle ställas på amanuenserna vid de tekniska

biblioteken.

I fråga om t jänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal kan

statskontoret icke tillstyrka att andra benämningar användas vid här ifrågavarande

bibliotek än de som fastställts att gälla för kungl, bibliotekets och

universitetsbibliotekens motsvarande personal.

Frågan om inrättande av ett tekniskt biblioteksråd har statskontoret i

likhet med de sakkunnigas ordförande ansett böra lösas i ett sammanhang

för biblioteksväsendet i dess helhet.

Allmänna lönenämnden har funnit uppenbart, att en jämställdhet i lönehänseende

med universitetsbibliotekens överbibliotekarier icke är tillräckligt

motiverad med de tekniska högskolebibliotekens nuvarande omfattning.

Lönenämnden har emellertid ansett det vara av stor vikt, att ledningen av

de tekniska centralbiblioteken inför den väntade snabba utvecklingen redan

från början kunde läggas i så kompetenta händer som möjligt. Under erinran

att överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket är placerad i lönegraden

A 30, har nämnden icke funnit sig böra motsätta sig den föreslagna inplaceringen

i lönegraden A 30.

Förste bibliotekarier och (andre) bibliotekarier vid de tekniska biblioteken,

vilka i anslutning till lärdaverkssakkunnigas förslag i betänkandet upptagits

i lönegrad A 27 respektive A 23, borde enligt lönenämndens mening

givetvis tills vidare icke erhålla högre lönegradsplacering än som då gällde

för motsvarande tjänstemän vid andra statliga bibliotek, eller lönegrad A 26

respektive A 21. Beträffande förste bibliotekarierna vid de tekniska biblioteken

kunde måhända en placering i lönegrad A 24 i och för sig anses tillfyllest.

Örn en placering i A 26 ansåges erforderlig för säkrande av en tillfredsställande

rekrytering, ville lönenämnden emellertid icke motsätta sig en

dylik placering.

I fråga om löneställningen för amanuenserna vid de tekniska biblioteken

bör enligt lönenämndens mening den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången

för amanuenser vid riksarkivet, kungl, biblioteket m. fl. s. k

Järda verk (riksdagens skrivelse 1944:8 sid. 2—3) gälla. Lönegradsplaceringen

för garderobsvakter, Ex 1, borde icke anses innefatta en definitiv lönegradsplacering;

efter viss prövotid borde för sistnämnda befattningshavarkategori

jämväl extra ordinarie anställning kunna förekomma.

Riksbibliotekarien har ansett behovet av ett tekniskt biblioteksråd oomtvistligt

och i detta avseende anfört bland annat följande.

Ett centralt organ för handläggning av förekommande problem inom det

tekniska biblioteksväsendet är givetvis av nöden för att effektivisera arbetet

och påskynda dess gång. Dessutom skulle utan ett dylikt organ betydande

risk för dubbelarbete föreligga, och att undvika dylikt är en av den doku
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ts proposition nr m
mentalistiska

litteraturtjänstens viktigaste uppgifter. I samband med detta

centrala organ och under dess övervakning bör säkerligen också det omfattande

referatarbete utföras, som föreslås av de sakkunniga. Det kan väl synas

som om detta arbete lämpligen borde förläggas till de tekniska biblioteken

och utföras av vid dessa knutna arbetskrafter.

Otvivelaktigt faller det sig emellertid lättare att göra de tekniskt sakkunniga

referenterna förtrogna med biblioteks- och katalogiseringsteknikens detaljer

än att initiera biblioteksmännen i hela den moderna tekniska litteraturen

med alla dess skiftande, svåröverskådliga och svårbehärskade specialiteter.

Enligt riksbibliotekarien borde vidare ingen meningsskiljaktighet föreligga

om lämpligheten av att ställa tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och

Chalmers tekniska högskolas bibliotek i främsta rummet inom den tekniska

litteraturtjänsten. Bland praktiska detaljer har riksbibliotekarien särskilt

fäst uppmärksamheten på behovet av erforderlig fotografisk apparatur. Ett

införande av ett enhetligt katalogiserings- och klassifikationssystem inom

landets tekniska bibliotek komme utan tvivel att medföra ett icke oväsentligt

extraarbete. Fördelen av enhetlighet på området vore dock så avsevärd,

att detta icke borde verka avskräckande. I fråga om personalens löneställning

har riksbibliotekarien ansett förslaget örn bibliotekschefernas liksom förste

och andre bibliotekariernas lönegradsplacering synnerligen välmotiverad. Beträffande

amanuensernas placering borde hänsyn tagas till 1944 års riksdagsbeslut

i ämnet, vilket innefattade vissa amanuensers uppflyttning till 21

lönegraden.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt förslaget till ombildning av de båda

högskolebiblioteken till centrala tekniska bibliotek. Vidare har akademien

tillstyrkt det föreslagna biblioteksrådet men föreslagit utredning om inrättande

av ett gemensamt råd för samtliga statsunderstödda bibliotek.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala har funnit den

tanken riktig och naturlig, att den första åtgärden för att skapa en tillfredsställande

bibliotekstjänst inom de tekniska facken borde bli, att de båda

tekniska högskolornas bibliotek utbyggdes till tekniskt-vetenskapliga centralbibliotek,

båda utan all fråga välbehövliga och båda i princip jämställda inbördes.

Och mot den uppfattning utredningen gör gällande, att dessa bibliotek

också skulle i princip anses jämbördiga med universitetsbiblioteken, kunde

icke med fog någon invändning göras. De föreslagna personalstaterna ha

ansetts väl avvägda, och överbibliotekarien tilltrodde sig icke att däri

kunna föreslå några inskränkningar. Särskilt har understrukits, att förhastade

slutsatser av en jämförelse ined förhållandena vid universitetsbiblioteken

icke finge göras. Det stöde nämligen utom allt tvivel, att arbetsförhållandena

i mångt och mycket gestaltade sig olika. I princip har överbibliotekarien

förordat förslaget örn ett tekniskt biblioteksråd.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund har funnit anspråken

på cn utbyggnad av de tekniska högskolornas bibliotek fullt berättiga
Bihang

lill riksdagens protokoll 19^6. 1 sami. Nr

18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Majds proposition nr 21+J+.

de. Däremot har överbibliotekarien beträffande det föreslagna biblioteksrådet

anslutit sig till den av sakkunnigutredningarnas ordförande uttalade

reservationen.

Enligt kanslern för rikets universitet ha i betänkandet starka skäl anförts

för en modernisering av bibliotekens verksamhet och deras utveckling till

centralbibliotek inom de tekniska fackområdena. I fråga örn utvidgningen av

personalorganisationen har uttalats, att den vore högst betydande och att

ökningen av den högre personalen borde kunna ske i något långsammare

takt utan att syftet med omorganisationen äventyrades. Kanslern delade uppfattningen,

att frågan örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för

biblioteksväsendet i dess helhet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — med instämmande

av högskolans styrelse — med avseende å biblioteksrådet anmält tvekan

örn lämpligheten av ett så vidlyftigt råd som det föreslagna. I övrigt har

kollegiet ifrågasatt inrättandet av ytterligare en förste bibliotekariebefattning

för handhavandet av det med kontaktmannaverksamheten m. m. förenade

arbetet. Vidare har ifrågasatts nödvändigheten av en tvåårig kvalifikationstid

före erhållandet av fullmakt å överbibliotekariebefattningen ävensom

lämpligheten av uppskov med tjänstens inrättande. Benämningen biblioteksassistent

har ansetts böra bibehållas för befattningshavarna i 11 lönegraden.

Dylika tjänster borde inrättas i större utsträckning än vad förslaget

förutsatt. Benämningen förste biblioteksbiträde borde införas för befattningshavare

i 7 lönegraden. I fråga om tiden för bibliotekets öppethållande

har anförts bland annat följande.

Enligt bibliotekariens beräkningar skulle den av de sakkunniga föreslagna

slutliga personalstaten möjliggöra bibliotekets öppethållande under följande

tider:

Läsesalar: vardagar kl. 10—17 samt tre kvällar i veckan exempelvis kl.

18.30—20.30.

Låneexpedition: vardagar kl. 10—16 samt tre kvällar i veckan, exempelvis

kl. 18.30—20.30.

För högskolan föreligger emellertid ett starkt behov av väsentligt ökat

öppethållande. Även från representanter för industrien och den tekniska

forskningen utom högskolan har tid efter annan starka krav framförts i

denna riktning. Lärarkollegiet vill livligt tillstyrka, att biblioteket erhåller

tillräcklig personal för att, ju förr dess hellre, möjliggöra följande tidsschema:

Läsesalar: vardagar kl. 9—21.

Låneexpedition och referensavdelning: vardagar kl. 9—16 samt 2 timmar

tre kvällar i veckan.

För att möjliggöra ett sådant öppethållande skulle den av utredningen

föreslagna slutliga personalorganisationen från och med 1949/50 erfordra

en utökning av antalet befattningshavare vid tekniska högskolans bibliotek

motsvarande ett belopp av cirka 12 000 kronor utöver av de sakkunniga beräknade

årskostnader på 150 015 kronor för grundlöner minus pensionsavdrag.

Styr ehen för Chalmers tekniska högskola och lärarkollegiet vid högskolan

ha understrukit behovet av en effektivisering av den tekniska litteraturtjäns
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj:ts proposition nr

ten, knuten till de tekniska högskolornas bibliotek som centralpunkter. Chalmers

tekniska högskolas bibliotek borde härvid få samma förutsättningar att

utveckla sig till ett tekniskt centralbibliotek som tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek. Den största uniformitet måste åstadkommas mellan de båda

biblioteken, främst i fråga örn inköpsanslag, så att de bleve likvärdigt utrustade.

Förslaget till personalorganisation vore väl genomtänkt och förordades

med allenast den jämkningen, att den föreslagna nyinrättade amanuensbefattningen

borde utbytas mot en tjänst som första biblioteksbiträde i lönegrad

Eo 11 och en tjänst som biblioteksbiträde i lönegrad Eo 5. Härigenom

skulle skapas en mellanbefattning liksom vid tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek, vilket syntes betydelsefullt för möjligheter till befordran inom

biblioteksbiträdespersonalen. I fråga om ett tekniskt biblioteksråd anslöte sig

högskolan helt till utredningens mening och uttalade vikten av att ett dylikt

kontaktorgan komme till stånd. Det lämnades öppet, örn icke de båda universitetsbiblioteken

kunde representeras av en person. Slutligen framställdes

önskemålet, att ett årligt anslag, förslagsvis 500 kronor, tilldelades vartdera

biblioteket för att bereda möjlighet för bibliotekens ledning att genom personliga

besök följa samt genom råd och upplysningar stimulera industriernas

litteraturarbete m. m.

Skolöverstyrelsen instämmer livligt i utredningens förslag, att centralbiblioteken

inom folkbiblioteksväsendet utvecklas till länscentraler för sådan

teknisk litteratur, som är av särskilt intresse för deras landsdelar. Överstyrelsen

understryker vidare värdet och vikten av att de tekniska bibliotekens

personal erhåller en tillräckligt omfattande, enhetlig teoretisk biblioteksutbildning

vid sidan om sin praktiska skolning och är villig till diskussion beträffande

utbyggandet av överstyrelsens utbildningskurser i syfte att de skola

tjäna jämväl den tekniska litteraturtjänstens behov. Ett samrådande och

samarbete mellan olika biblioteksmyndigheter har befunnits högeligen önskvärt.

Överstyrelsen kan icke ansluta sig till den meningen, att frågan örn ett

biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för hela biblioteksväsendet. Ett

gemensamt råd skulle, örn det skulle tjäna sitt syfte, bli så vidlyftigt, att

dess arbetsmöjligheter måste bli lidande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning delar helt utredningens synpunkter på

behovet av åtgärder till den tekniska litteraturtjänstens främjande. Ett permanent

samarbetsorgan finner överstyrelsen kunna lia en viktig uppgift att

fylla. I fråga örn personalen har anförts följande.

Överstyrelsen vill för sin del understryka vikten av att personalen vid de

tekniska centralbiblioteken besitter tillfredsställande teknisk begåvning och

sakkunskap och vill därför framhålla, att det för att erhålla en fullgod rekrytering

torde vara nödvändigt att åt den tekniskt utbildade personalen ge tillräckligt

gynnsamma avlöningsvillkor. Eljest torde konkurrensen från industrien

örn den kompetenta arbetskraften kunna bli övermäktig, varigenom

den föreslagna tekniska litteraturtjänsten avsevärt skulle bli lidande. Möj
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr Saligen

kunna också andra vägar underlätta rekryteringen, exempelvis om industrien

framdeles huvudsakligen rekryterar sin bibliotekspersonal bland sådana

kompetenta tjänstemän vid de tekniska centralbiblioteken, som icke

kunna vinna befordran inom dessa.

Ing enior svetenskapsakademien har i sitt remissyttrande understrukit betydelsen

av ett förstärkande av den tekniska litteraturtjänsten. Särskilt har

synts av värde, att kretsen av ledande befattningar utvidgades. Beträffande

det föreslagna biblioteksrådet har framhållits behovet av samarbete i lämpliga

former. Akademien, som därför i princip tillstyrkt inrättande av ett övervakande

organ, har emellertid uttalat följande.

Vad utformningen av detta förslag beträffar, måste akademien ställa sig

tveksam till tanken att på nuvarande stadium fastlåsa arbetsformer, som

kunna bli bestående för längre tid. Framför allt vill akademien framhålla

önskvärdheten att bilda det ifrågavarande arbetsorganet under friare former

än som föreslås i betänkandet. Dels borde antalet ledamöter till en början

kunna begränsas till ungefär hälften av vad som föreslås, dels borde åtminstone

halva antalet av de utsedda personerna väljas mindre i egenskap av

officiella representanter än i egenskap av särskilt intresserade sakkunniga.

Enligt föreliggande förslag skulle det tekniska biblioteksrådet bland annat

handlägga den utredning, som behövs för åstadkommande av en allmän teknisk

referat- och referenstjänst, och överhuvud taget arbeta för en tillfredsställande

dokumentationstjänst. Ingeniörsvetenskapsakademien finner det

föga troligt, att ett övervaknings- och samarbetsorgan av den skisserade

typen kan bli mäktigt att handlägga den utredning, som i nuvarande stund

kräves för att finna former för litteraturtjänstens vidare utveckling. Detta

är i första hand en fråga, som angår de många institutioner och personer i

landet, för vilka en god litteraturtjänst är ett väsentligt önskemål. Än vidare

kretsar beröras då det blir fråga om en mera allmän dokumentationstjänst,

omfattande jämväl material ur andra källor än den tekniska, litteraturen.

Arbetsuppgiften för en fortsatt utredning är med andra ord mycket vidare

än att åstadkomma enhetlighet och samarbete inom själva bibliotekstjänsten.

Ingeniörsvetenskapsakademien föreslår därför, att denna arbetsuppgift utbrytes

från biblioteksrådets verksamhetsfält till dess en fortsatt utredning

har anvisat lämpliga arbetsformer.

Att verkställa denna utredning föreslår ingeniörsvetenskapsakademien ett

särskilt organ, tillsatt av statens tekniska forskningsråd, vilket organ eventuellt

skulle samverka med akademien. Vidare bör, enligt akademiens mening,

i första hand tekniska litteratursällskapet utnyttjas som kontaktorgan.

I en senare skrivelse anmäler akademien, att tekniska litteratursällskapet

omorganiserats och förstärkts och beräknas få sådana resurser, att det kan

bli ett slagkraftigt organ för sina syften, vilka bland annat angivas vara att

upprätta en central för referat- och referenstjänst för teknisk litteratur.

I en vid ingeniörsvetenskapsakademiens remissyttrande fogad skrivelse har

ledamoten av de sakkunniga för utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande, professorn Edy Velander, som varit förhindrad

att deltaga vid slutbearbetningen av betänkandet, bland annat framhållit be
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 244- 277

tydelsen av samarbete och växelverkan mellan de tekniska biblioteken inbördes

samt mellan dem och deras »kunder», men ifrågasatt om den fortsatta

utvecklingen bäst främjades genom inrättandet av en fast organiserad

statlig nämnd av sådan tyngd och omfattning, som föreslagits. Det syntes

föreligga risk, att denna officiella apparat bleve en hämsko på energiska och

initiativrika bibliotekstjänstemän. Vidare har Velander anfört:

Behovet av en löpande kontakt mellan biblioteken och deras kunder har

gjort sig gällande i många år, icke minst inom de tekniska bibliotekens egen

krets. Det var till stor del detta behov, som ledde till bildandet år 1936 av

tekniska litteratursällskapet. Här finns redan ett forum, från vilket alla slags

tekniska litteraturfrågor kunna diskuteras, och detta på ett långt mångsidigare

sätt än örn frågorna hänskjutas till ett officiellt biblioteksråd. Här borde

finnas möjlighet för forskare och andra intresserade att framföra önskemål.

Här borde även finnas tillfälle för biblioteksmännen att framlägga sina synpunkter

och få dem diskuterade samt att tillgodogöra sig framkommande

impulser. Det måste medges, att tekniska litteratursällskapet icke fyllt alla

förväntningar, som man från början ställde. Frågan är dock, örn det icke

vore riktigare att söka tillgodogöra de frivilliga arbetsinsatserna där inom

och därvid eventuellt vidtaga en omorganisation i syfte att göra sällskapets

verksamhet mera effektiv, hellre än att skjuta undan det berömvärda initiativ,

som här föreligger. Man skulle utan tvivel få mera nytta av litteratursällskapet,

örn detta erhölle ett blygsamt årligt statsanslag, samtidigt som

man exempelvis genom insättandet av en statlig representant i styrelsen

sörjde för att verksamheten stimulerades och inriktades på ur det allmännas

synpunkt viktiga frågor.

I sammanhanget må omnämnas, att man i USA, där biblioteksväsendet

onekligen hunnit mycket längre än hos oss, arbetar med två frivilliga kontaktorgan

för biblioteken, American Library Association (ALA), som omfattar

alla slags bibliotek, och Special Libraries Association, en starkt verksam

förening, som i vissa avseenden liknar tekniska litteratursällskapet. I

övrigt framdrives utvecklingen av de goda exempel, som sättas av de bäst

skötta biblioteken.

Statens tekniska forskningsråd anser det vara till mycket stort gagn, om

utredningens förslag kunde realiseras. Det har synts rimligt, att lärarkrafterna

och forskarna lämnade bidrag till den referatsamling, som skulle läggas till

grund för referenstjänsten. Även andra borde kunna deltaga i detta arbete,

såsom statens tekniska verk och kommunala verk ävensom industrien.

Svenska teknolog före ilin ge n har ansett lämpligt, att de båda högskolebiblioteken

utvecklades till bibliotekscentraler och att de föreslagna utvidgningsåtgärderna

bleve genomförda. De förslag till utvidgning av personalen, som

framlagts, måste betraktas som minimikrav för att biblioteken skulle kunna

fylla sin uppgift. Beträffande referatverksamheten har framhållits, att man av

betänkandet möjligen kunde få den uppfattningen, att den icke skulle medföra

några extra kostnader av större betydelse. Det kunde emellertid ifrågasättas,

örn inkomsterna genom försäljning av referatkort verkligen skulle kunna täcka

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr %4/t.

någon större del av kostnaderna. Ett icke alltför lågt tilltaget anslag för ordnandet

av denna verksamhet borde medtagas.

Med avseende å biblioteksrådet har ifrågasatts, om förslaget vore det lämpligaste.

Genom sin storlek syntes rådet icke kunna arbeta fullt rationellt.

Ett särskilt arbetsutskott borde sköta det löpande arbetet. Arvode borde

utgå till ordföranden med 1 000 kronor för år och till ledamot med 500

kronor per år, varjämte sekreteraren borde erhålla 1 500 kronor. Anslaget

till resekostnader syntes böra ökas till 2 000 kronor. Totala årskostnaderna

skulle då bli 7 000 kronor.

Föreningen har även framfört önskemålet, att biblioteken eller åtminstone

läsesalarna skulle vara tillgängliga till klockan 21 varje vardagskväll med undantag

av lördagar och helgdagsaftnar, samt uttalat, att merkostnaderna icke

behövde uppgå till några större belopp, då den personal som behövdes för

läsesalarna icke måste vara av den höga kvalitet, som erfordrades, när låneexpeditionen

samtidigt vore öppen.

Sveriges industriförbund har funnit förslaget om en utökning av de tekniska

högskolebibliotekens nuvarande resurser icke minst ur industriens synpunkt

vara att hälsa med tillfredsställelse. De tekniska centralbibliotekens uppgifter

ha angivits vara att främja teknisk undervisning och forskning. Då forskning

bedreves även utanför högskolorna vore angeläget, att näringslivets och främst

industriens önskemål beträffande litteraturtjänstens ordnande fullt jämställdes

med undervisningens. Det förefölle lämpligt, att den vid industriföretagen bedrivna

forskningens betydelse markerades genom att i reglementena för biblioteken

uttryckligen erinrades om deras uppgift att betjäna denna forskning.

Den föreslagna utökningen av antalet befattningshavare vore tacknämlig,

men antalet kvalificerade befattningshavare hade ingalunda tilltagits för högt.

Ifråga om inköpsverksamheten har framhållits, att någon mera vidlyftig

organisation härför icke syntes böra skapas. Överbibliotekarierna borde såsom

närmast ansvariga för inköpen åläggas att uppehålla intim kontakt med

representativa industriföretag och sammanslutningar, så att näringslivet finge

möjlighet att framföra sina synpunkter.

Speciella kurser i bibliotekskunskap för industribibliotekarier och andra intresserade

vore önskvärda.

Spörsmålet örn gransknings- och referatverksamheten har förbundet funnit

innefatta ett flertal praktiskt betydelsefulla, delvis svårlösta detaljproblem,

som måste närmare övervägas. De i betänkandet skisserade riktlinjerna

kunde sannolikt icke till alla delar genomföras. Frågorna borde ägnas

ingående uppmärksamhet av biblioteksrådet.

Beträffande biblioteksrådet har förbundet å ena sidan ställt sig tveksamt

till den starka begränsningen av dess arbetsuppgifter och å andra sidan i likhet

med de sakkunnigas ordförande ifrågasatt lämpligheten av att göra rådet så

stort som föreslagits. En reduktion av antalet ledamöter till 11 har synts möj
-

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''244- 279

lig och skulle uppenbarligen vara fördelaktig för rådets arbetsförhet ävensom

ur kostnadssynpunkt.

Beträffande biblioteksrådets sammansättning har industriförbundet anfört

följande.

Särskilda företrädare för de tekniska högskolorna torde kunna undvaras,

därest överstyrelsen för dessa skolor får egen representant i rådet. Det allmänt

vetenskapliga biblioteksväsendet synes vidare onödigt starkt företrätt i rådet

genom att såväl kungl, biblioteket som universitetsbiblioteken skulle äga föreslå

var sin ledamot. Det synes vara tillräckligt, att Kungl. Maj:t utser en

gemensam representant för de nu nämnda institutionerna. Det förefaller icke

heller nödvändigt att i rådet bereda plats för två av rådet självt utsedda ledamöter,

som skola företräda sakkunskap i särskilda frågor. Dylik sakkunskap

torde kunna tillfälligt tillföras rådet genom att detta såsom i betänkandet föreslagits

vid behov tillkallar utomstående sakkunniga. Slutligen torde rådets ordförande

icke behöva utses särskilt, utan Kungl. Majit eller eventuellt rådet

självt bör kunna utse ordförande bland rådets ledamöter. På detta sätt skulle

antalet medlemmar av rådet reduceras från 18 till 11, vilket för rådets arbetsförhet

och även ur kostnadssynpunkt vore fördelaktigt.

Tekniska litteratursällskapet, som under sin 8-åriga verksamhet sökt på

olika sätt främja den tekniska litteraturtjänsten, har ansett, att tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek borde göras till en självständig institution, skild

från högskolan. Härigenom skulle biblioteksverksamheten komma att arbeta

under mindre tungrodda former, det direkta samarbetet med industrien underlättas

och bibliotekets förhållande till biblioteksrådet bli klarare och

mera konsekvent. Sällskapet har instämt i motiveringen för tillskapandet

av ett biblioteksråd men ifrågasatt lämpligheten av att det får så stor omfattning

som föreslagits. Å andra sidan har framhållits, att representant

saknas för industriernas och forskningsinstitutens bibliotekstjänster.

E. Anslagsäskandena.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet har i anslutning till den av biblioteksutredningen för budgetåret

1946/47 föreslagna personalorganisationen vid tekniska högskolans i

Stockholm bibliotek föreslagit följande personalorganisation vid biblioteket

för samma budgetår:

Befattning. Lönegrad.

1 överbibliotekarie.......................................... A 30

2 förste bibliotekarier........................................ A 27

3 bibliotekarier............................................. Eo 23

3 amanuenser.............................................. Eo 20

1 amanuens ............................................... Ex 17

1 förste biblioteksassistent.................................... Eoll

2 första biblioteksbiträden.................................... A 7

2 första biblioteksbiträden.................................... Eo 7

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts -proposition nr m.

Befattning. Lönegrad.

1 biblioteksbiträde.......................................... Eo4

3 biblioteksbiträde!! i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligen i...... Ex 6

1 förste biblioteksvaktmästare................................ A 7

1 biblioteksvaktmästare ..................................... Eo 6

1 biblioteksvaktmästare ..................................... Eo 5

1 garderobsvakt............................................ Ex 1

Lärarkollegiet har vidare efter förslag av bibliotekarien äskat sammanlagt

16 000 kronor till extra arbetshjälp med hänsyn till de krav, som kraftigt

framförts, att en utsträckning av tiderna för bibliotekets öppethållande skulle

ske enligt efterföljande tidsschema:

läsesalar: . . kl. 9—21 mot nu kl. 10—17

låneexpedition och

referensavdelning: kl. 9—16 samt 2 timmar 3 mot nu kl. 10—15.30 samt

kvällar i veckan 2 timmar 2 kvällar i vec
kan.

Högskolans styrelse har understrukit vikten av att frågan om bibliotekets

omorganisation snarast får sin lösning.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att avdelning 2 av civilförvaltningens

personalförbund till departementet inkommit med en skrivelse, vari

hemställes, att den nuvarande vaktmästaren vid högskolans bibliotek i lönegraden

A 5 uppflyttas i lönegraden A 9 och förslagsvis benämnes bokbinderiförman,

att den nuvarande vaktmästarbefattningen vid biblioteket i lönegraden

Eo 5 ombildas till ordinarie befattning i lönegraden A 7 samt att en handförgyllare,

som avlönas ur högskolans anslag till bokinköp och bokbindning,

samt en apparatskötare, som avlönas med medel, som reproduktionsverksamheten

inbringar, inplaceras å löneplan i 8 lönegraden.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolans styrelse har i huvudsaklig anslutning till biblioteksutredningens

förslag till personalorganisation vid högskolans bibliotek för budgetåret

1946/47 föreslagit följande personalorganisation för samma budgetår:

Befattning. Lönegrad.

1 Överbibliotekarie.......................................... A 30

1 förste bibliotekarie........................................ A 27

1 bibliotekarie ............................................. A 23

2 amanuenser.............................................. Eo 20

1 biblioteksbiträde.......................................... A 7

1 biblioteksbiträde.......................................... E0 7

1 biblioteksbiträde.......................................... Ex 7

1 förste biblioteksvaktmästare................................ A 7

1 biblioteksvaktmästare ..................................... E0 5

För extra arbetshjälp har därjämte äskats ett anslag av 5 000 kronor.

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Majlis proposition nr %44.

Till belysande av bibliotekets utveckling under de senaste budgetåren lia

följande frekvenssiffror åberopats:

Budgetår

Antal besök

Läsesalslån

och liknande

Hemian

Inlån från

andra bibi.

Summa

exp.-lån

1939/40 ........

11 G01

13 732

8148

288

22 168

1940/41 ........

13 365

16 030

12 040

425

28 495

1941/42 ........

18 682

22 292

16 584

478

39 354

1942/43 .......

21 910

23 795

20 685

1878

4b öbS

1943/44 ........

24 955

26 637

22 910

2 632

52179

1944/45 ........

29 568

33 328

24 980

2 613

60 921

Motsvarande frekvenssiffror för biblioteket vid tekniska högskolan i

Stockholm framgå av följande sammanställning:

Budgetår

Antal besök

Läsesalslån

och liknande

Hemlån

Inlån från

andra bibi.

Summa

exp.-lån

1939/40 ........

17 683

25 070

11 409

153

36 632

1940/41 ........

22 786

34 591

15 839

231

50 661

1941/42 ........

24 334

37 570

17 232

335

55137

1942/43 ........

27 422

37 991

20 705

612

59 308

1943/44 ........

33 367

38 768

28 246

575

67 589

1944/45 ........

33 052

50 603

28 809

663

80 075

Litteraturen på de tekniskt-vetenskapliga områdena har under de senaste

decennierna vuxit oerhört i omfattning. Detta har medfört växande

krav på en effektiv teknisk litteraturtjänst såsom varande av grundläggande

betydelse för såväl den tekniska undervisningen som forskningen. Den

tekniska litteraturtjänsten i Sverige har hitintills i första hand varit knuten

till de tekniska högskolornas bibliotek, vilka så småningom kommit att intaga

ställning av centrala tekniska bibliotek, som betjäna icke blott den

tekniska undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna

forskningen utan även den tekniska forskningen utanför dessa läroanstalter,

framför allt inom näringslivet. Biblioteksutredningen har emellertid, såsom

den lämnade redogörelsen givit vid handen, ansett sig kunna konstatera,

att de tekniska högskolornas bibliotek icke för närvarande ha möjlighet att

fylla de krav, som nu ställas på dem, eller de ökade krav, som den tekniska

undervisningens utökning och fortgående differentiering samt forskningens

utvidgning och framåtskridande kunna väntas medföra.

En första förutsättning för en effektiv litteraturtjänst är enligt utredningens

uppfattning väl utrustade bibliotekscentraler. Såsom dylika centraler

och såsom centra för den tekniska litteraturtjänsten i landet böra

enligt utredningens mening de tekniska högskolornas bibliotek fungera.

Biblioteksutredningen har därför föreslagit, att dessa bibliotek skola med

bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskolor utvecklas

till centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att

Departe
mentschefen.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr &44-

de i princip skola jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru

med personal och utrustning avpassade efter de tekniska högskolornas i

jämförelse med universiteten mindre omfattning. De båda högskolebiblioteken

böra enligt utredningens mening inbördes vara jämställda, ehuru

med den kvantitativa skillnad som betingas av respektive högskolas olikhet

i storlek och skillnad i verksamhetsuppgifter.

En för den tekniska forskningen mycket betydelsefull del av litteraturtjänsten

bedrives dels i form av referattjänst, innebärande granskning samt

fortlöpande referering och registrering av facklitteraturen, och dels i form

av referens- eller hänvisningstjänst, varigenom forskarna hänvisas till eller

tillhandahållas de resultat, som vunnits genom referattjänsten. Vid sidan

av själva anskaffandet och tillhandahållandet av de litterära dokumenten

skulle enligt biblioteksutredningens förslag referenstjänsten bli de tekniska

högskolebibliotekens huvuduppgift. Referattjänsten åter borde bedrivas av

fackmän inom olika kunskapsområden, varvid de tekniska högskolornas

bibliotek i första hand borde utnyttjas som samlings- och distributionscentraler

för referatmaterialet.

Biblioteksutredningen har vidare funnit angeläget att — i avvaktan

på att frågan örn ett allmänt svenskt biblioteksråd avgöres — ett kontaktorgan

skapas, vilket kunde tjäna till att upprätthålla en fortlöpande förbindelse

i den tekniska litteraturtjänstens intresse mellan högskolebiblioteken,

den tekniska undervisningen, den tekniska forskningen, näringslivet

och de större vetenskapliga biblioteken m. fl. För detta ändamål har utredningen

föreslagit inrättande av ett statens tekniska biblioteksråd, bestående

av 18 ledamöter, vars huvudsakliga uppgifter skulle vara att följa

litteraturtjänstens allmänna utveckling och tillse att biblioteksverksamheten

hålles på hög nivå, att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande

institution, att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referatoch

referenstjänst samt att utgöra remissinstans för frågor rörande den

tekniska litteraturtjänsten.

De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över biblioteksutredningens

betänkande, ha i stort sett varit eniga om behovet av en

väsentlig förbättring av den tekniska bibliotekstjänsten. Jag delar för egen

del denna uppfattning.

Mot utredningens förslag att de båda tekniska högskolornas bibliotek

skola, med bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskola,

utvecklas till centralbibliotek för den tekniska litteraturtjönsten ha erinringar

endast framställts från två håll. Sålunda har statskontoret — under

erinran örn ett tidigare förslag till inrättande av endast ett dylikt bibliotek

— ifrågasatt riktigheten av en principlösning enligt biblioteksutredningens

förslag, medan tekniska litteratursällskapet närmast förordat, att

tekniska högskolans i Stockholm bibliotek skulle göras till en i förhållande

till högskolan självständig institution.

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

För egen del är jag icke beredd att förorda ett så långt gående förslag

som det av tekniska litteratursällskapet framlagda. Såsom jag förut framhållit

ha de tekniska högskolornas bibliotek så småningom kommit att

fungera såsom tekniska centralbibliotek, vilka betjäna icke blott den tekniska

undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen

utan även den tekniska forskningen utanför dessa högskolor. XJr

denna synpunkt synes utredningens nu förevarande förslag icke innebära

något principiellt nytt. Detta synes i sak endast innebära, att de tekniska

högskolornas bibliotek skola göras bättre rustade att möta de växande krav,

som ställas på dem såsom centraler för den tekniska litteraturtjänsten.

Övertygande skäl ha enligt min mening anförts härför.

Med avseende å biblioteksutredningens förslag om inrättande av ett

statligt tekniskt biblioteksråd ha vid remissbehandlingen icke oväsentliga

meningsskiljaktigheter gjort sig gällande. Statskontoret, universitetskanslern

och överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund ha sålunda i

likhet med de båda sakkunnigutredningarnas ordförande ansett, att frågan

örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i

dess helhet. I den mån som förslaget örn inrättande av ett tekniskt biblioteksråd

vunnit anslutning, ha åsikterna gått i sär i fråga örn dess organisation,

sammansättning och arbetsuppgifter. Särskilt har kritik därvid riktats

— enligt min mening icke utan fog — mot den vidlyftighet, som rådet enligt

förslaget skulle erhålla.

En av rådets huvuduppgifter skulle enligt biblioteksutredningens förslag

vara att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst

ävensom för den tekniska dokumentationstjänstens utveckling

jämväl i övrigt. Enligt vad ingenjörsvetenskapsakademien framhållit kan

det år 1936 stiftade tekniska litteratursällskapet, vilket på sitt program

har bland annat frågan örn upprättande av en central för referat- och referenstjänst

för teknisk litteratur, efter skedd omorganisation och förstärkning

beräknas få sådana resurser, att det kan bli ett slagkraftigt organ för sina

syften. Med hänsyn härtill och till vad eljest vid remissbehandlingen förekommit

är jag icke nu beredd att biträda biblioteksutredningens förslag i

denna del utan förordar, att frågan örn inrättande av ett officiellt tekniskt

biblioteksråd ställes på framtiden.

En grundläggande förutsättning för att de tekniska högskolornas bibliotek

skola kunna fylla de fordringar, som komma att ställas på dem i egenskap

av centrala institutioner för litteraturtjänsten inom teknikens område

är, såsom biblioteksutredningen framhållit, att de, jämte erforderligt bokoch

tidskriftbestånd, utrustas med tillräcklig och kvalificerad personal. Med

utgångspunkt härifrån har utredningen, som funnit bibliotekens nuvarande

personalbestånd alldeles otillräckligt, ansett sig böra hiresia en synnerligen

omfattande, successiv utbyggnad av personalorganisationen under ett fåtal

budgetår.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S44-

Jag vill för egen del framhålla, att jag blivit övertygad om nödvändigheten

av att bibliotekens personal väsentligt utökas, och jag ämnar i det

följande framlägga förslag härom. Jag är emellertid icke beredd att nu taga

ställning till personalorganisationens mera definitiva utformning. Huruvida

behov föreligger av en ytterligare utvidgning av den personalorganisation,

sorn jag i det följande föreslår, torde få prövas, sedan någon tids erfarenhet

vunnits av den föreslagna organisationens bärkraft.

Efter övervägande av föreliggande spörsmål har jag funnit mig böra för

de tekniska högskolornas bibliotek förorda den personalorganisation, som

angivits i efterföljande sammanställningar, i vilka till jämförelse jämväl

upptagits nuvarande personalorganisation.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning.

Lönegrad.

Befattning.

Lönegrad.

1 bibliotekarie..........

24

1 överbibliotekarie .......

A

28

2 andre bibliotekarier......

. . Eo

21

1 förste bibliotekarie......

A

26

1 amanuens............

. . Eo

18

2 bibliotekarier.........

A

23

1 » .........

16

1 bibliotekarie..........

Eo

23

1 > ........

17

3 amanuenser (bibliotekarier). .

Ex 17-

Eo 20

1 biblioteksassistent (halvtid) . .

. . Eo

11

1 biblioteksassistent.......

A

11

2 kanslibiträden.........

7

T

1 kontorsbiträde.......

. . Eo

4

2 kanslibiträden.........

A

7

1 vaktmästare.........

. . A

5

1 kanslibiträde..........

Eo

7

1 » .......

. . Eo

5

1 kontorsbiträde.........

A

4

1 tamburvakt...........

1

1 >

T7/~.

Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr.

1 » .....

Ex

4

1 förste expeditionsvakt ....

A

7

1 expeditionsvakt........

Eo

6

1 garderobsvakt .........

Ex

1

Extra arbetshjälp för 9 000 kr.

Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie............A 24

1 andre bibliotekarie.........Eo 21

1 amanuens (halvtid)........Eo 16

1 kontorsbiträde.......... Eo 5

Befattning. Lönegrad.

1 överbibliotekarie ........ A 28

1 förste bibliotekarie....... A 26

1 bibliotekarie........... A 23

1 » Fo 93

1 * ...........Eo 4

1 vaktmästare............Eo 6

Extra arbetshjälp för 6 000 kr.

Ett biträde, avlönat med assistentmedel.

1 amanuens (bibliotekarie) .... Exl7-Eo20

1 biblioteksassistent........ Eo 11

1 kanslibiträde........... A 7

1 » ........... Eo 7

1 kontorsbiträde.......... Eo 4

1 förste expeditionsvakt..... A 7

1 expeditionsvakt......... Eo 6

Extra arbetshjälp för 5 000 kr.

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Majda proposition nr

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vartdera biblioteket ställas

under ledning av en överbibliotekarie i lönegraden A 30 eller med den löneställning,

som för närvarande tillkommer överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken

och jämväl överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek.

Särskilt den omständigheten att överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek

är placerad i lönegraden A 30 torde icke utan fog kunna åberopas till stöd

för en motsvarande placering i lönegrad av chefbibliotekariebefattningarna

vid de tekniska högskolornas bibliotek. Med beaktande av att dessa befattningar

så sent som från och med budgetåret 1942/43 uppflyttats till lönegraden

A 24, vid tekniska högskolan i Stockholm från lönegraden A 22 och

vid Chalmers tekniska högskola från lönegraden Eo21, har jag emellertid

ansett mig böra stanna vid att nu förorda, att befattningarna i fråga inplaceras

i lönegraden A 28.

Jag förutsätter, att innehavaren av den nuvarande befattningen såsom

bibliotekarie i lönegraden A 24 vid Chalmers tekniska högskola erhåller den

nya befattningen såsom överbibliotekarie i lönegraden A 28 vid samma högskola.

Då innehavaren av den till tekniska högskolans i Stockholm bibliotek

knutna befattningen såsom bibliotekarie i lönegraden A 24 redan vid utgången

av juli månad innevarande år inträder i pensionsåldern, torde denna

befattning böra föras å övergångsstat, varvid den nya befattningen i lönegraden

A 28 icke bör få tillsättas, förrän den å övergångsstat förda befattningen

blivit ledig.

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vid vartdera biblioteket finnas

två förste bibliotekarier. Dessa skulle fungera såsom chefer, en för den

inre och en för den yttre tjänsten. Då överbibliotekarien själv torde kunna

utöva den omedelbara ledningen av den inre tjänsten, har jag inskränkt mig

till att föreslå inrättande av endast en förste bibliotekariebefattning vid

vartdera biblioteket.

För säkrande av en tillfredsställande rekrytering av de föreslagna förste

bibliotekariebefattningarna, respektive bibliotekariebefattningarna har jag

ansett mig böra förorda, att desamma — i anslutning till biblioteksutredningens

förslag och i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut i fråga

örn löneställningen för motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket,

universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek — inplaceras i 26, respektive

23 lönegraden.

Den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången för amanuenser vid

de s. k. lärda verken torde böra tillämpas jämväl betriiffande amanuenspersonalen

vid de tekniska högskolornas bibliotek. Denna befordringsgång

upptager ett första år med pro vårstjänstgöring och — efter amanuensantagning

— anställning i lönegraden Ex 17, därefter tre års anställning i

lönegraden Eo 18 och slutligen uppflyttning i lönegraden Eo 20 under benämningen

bibliotekarie, arkivarie, antikvarie, respektive intendent. Såsom

villkor för tjänstemannens uppflyttning till lönegraden Eo 20 gäller

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Marits proposition nr 244-

som regel, att vederbörande avlagt filosofie licentiatexamen. För att möjliggöra

rekrytering av tekniskt utbildade personer till ifrågavarande bibliotek,

vilket synes önskvärt, torde väl vitsordad, fullständig avgångsexamen

vid någon av de tekniska högskolorna böra få jämställas med filosofie licentiatexamen

för vederbörandes uppfattning till lönegraden Eo 20.

Tjänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal torde böra

ansluta sig till dem som fastställts att gälla för motsvarande personal vid

kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. I detta sammanhang vill jag

framhålla, att jag utgått från att innehavaren av den nuvarande befattningen

såsom vaktmästare i lönegraden A 5 vid tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek erhåller den nya befattningen såsom förste expeditionsvakt i lönegraden

A 7 vid samma högskolas bibliotek.

Vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek äro nu anställda en bokbindare,

tillika handförgyllare, som avlönas med medel ur högskolans anslag

till bokinköp och bokbindning, och en apparatskötare för reproduktionsverksamheten,

vilken avlönas ur reproduktionsverksamhetens inkomstmedel.

Biblioteksutredningen har ansett, att dessa befattningshavare alltjämt

borde avlönas efter hittillsvarande principer. I avsaknad av närmare

utredning är jag icke nu beredd att taga ställning till den av civilförvaltningens

personalförbunds avdelning 2 väckta frågan örn dessa befattningshavares

inplacering å löneplan.

De av mig förordade anslagsmedlen till extra arbetshjälp torde främst

böra disponeras för en utökning av tiden för bibliotekens öppethållande.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

287

Kap. VII. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i

Stockholm: Avlöningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 för tekniska högskolan

i Stockholm fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis----kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................. *

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ »

696 900

256 300

688 200

143 600

Summa kronor 1 785 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande........................ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 435 000.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i

avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör till en

början höjas med i runt tal 53 000 kronor, motsvarande grundlön vid dels

tre nya professurer i läran örn verktygsmaskiner, i uppvärmnings- och ventilationsteknik

samt i livsmedelskemi, dels ock två laboratorsbefattningar

i lönegraden A 27. Den av mig förordade lönegradsuppflyttningen av sekreterar-

och kamrerarbefattningarna föranleder en ökning av anslagsposten

med 300 kronor. I anslutning till mitt ställningstagande beträffande biträdespersonalen

å kansliet och kamrerarkontoret bör anslagsposten ökas med

ytterligare 4 700 kronor. Slutligen föranleder ett bifall till mitt förslag rörande

bibliotekspersonalens organisation ävensom den förordade lönegradsuppflyttningen

av en befattning för högskolans post- och godsexpedition en

höjning av denna anslagspost med sammanlagt i runt tal 41 100 kronor.

Då jag ej ifrågasatt någon annan ändring beträffande förevarande anslagspost

bör densamma för nästa budgetår alltså uppföras med (696 900 +

+ 53 000 + 300 + 4 700 + 41 100 =) 796 000 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, torde framdeles i anslutning till vad jag

tidigare anfört rörande fastställandet av arvoden åt dylika lärare böra uppdelas

å en post avseende arvoden åt speciallärare och biträ
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £(4-

dande lärare, vilken synes böra uppföras med förslagsvis angivet belopp,

samt en post avseende övriga arvoden och särskilda ersättningar.

Vad den förra delposten angår, så torde den för nästa budgetår

böra beräknas till ett sammanlagt belopp av 274 500 kronor. Vid

denna uppskattning av medelsbehovet har jag förutsatt, att de båda nuvarande

speciallärarna i jordbrukslära med jordbruksekonomi samt i matematik

I och II, vilka innehava vederbörande befattning såsom huvudsaklig

sysselsättning och vid den av mig förordade arvodesregleringen eljest komme

att vidkännas en arvodesminskning, skola äga att såsom personligt

arvodestillägg uppbära skillnaden mellan nu utgående arvode, inräknat

procentuell förhöjning för heltidssyssla, och det med vederbörande befattning

efter arvodesregleringen förenade normalarvodet. De med den senare

delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår beräknats till

28 500 kronor. Tillkomsten av två nya docentstipendier föranleder en ökning

av medelsbehovet med 12 000 kronor. Posten torde sålunda för nästa

budgetar böra upptagas till ett belopp av 40 500 kronor. Därest grunderna

för docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras

från och med nästa budgetår, torde — såsom jag tidigare uttalat — motsvarande

ändringar böra vidtagas med avseende å de tekniska högskolornas

docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost få överskridas med

för ändamålet erforderligt belopp. Under anslagsposten arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör i enlighet härmed för

nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av sammanlagt (274 500 +

-f- 40 500 =) 315 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 29 juni 1945 skall anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie p e r s o n a 1 tills

vidare från och med innevarande budgetår disponeras på följande sätt:

Ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter........ kronor 535 000

Avlöningar åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan » 153 200

Summa kronor 688 200.

Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och

assistent er torde på sätt jag tidigare angivit för nästa budgetår böra

förstärkas med 140 000 kronor och alltså upptagas till 675 000 kronor. Såvitt

gäller delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie

personal vid högskolan föranleder mitt ståndpunktstagande med

avseende å personalorganisationen vid högskolans bibliotek en minskning

därav med i runt tal 8500 kronor. En ytterligare minskning av omkring

800 kronor föranledes vidare av mitt ställningstagande med avseende å

kansli- och kontorspersonalen vid högskolan. Å andra sidan medför ett bifall

till vad jag förordat rörande övrig biträdespersonal en ökning av denna

delpost med i runt tal 15 800 kronor. Med hänsyn till beräknade löneklassförändringar

torde posten böra höjas med ytterligare 1 300 kronor. Ifråga
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungl. Mårts -proposition nr 244-

varande delpost bör sålunda för nästa budgetår uppföras med (153 200 —

— 8 500 — 800 + 15 800 + 1 300 =) 161 000 kronor. Anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör alltså i sin helhet uppföras

med (675 000 + 161 000 =) 336 000 kronor. I likhet med vad som gäller

för innevarande budgetår torde Kungl. Majit böra bemyndigas att tills

vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande av ifrågavarande

anslagspost, i den mån densamma genom utbyte vid vakans av

ordinarie institutionsvaktmästarbefattning mot extra ordinarie eller extra

befattning skulle komma att belastas med utgifter, för vilka medel beräknats

under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten rörligt tillägg torde för nästa budgetår böra uppräknas

med 24 400 kronor och följaktligen upptagas till 168 000 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för

nästa budgetår beräknas till (796 000 + 315 000 + 836 000 + 168 000 =)

2 115 000 kronor.

Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, beräknar de under särskilda

uppbördsmedel uppförda avgifterna från de studerande

till oförändrat belopp, 350000 kronor, bör följaktligen nettoutgiften under

avlöningsstaten upptagas till 1 765 000 kronor. I förhållande till innevarande

budgetår innebär detta en anslagshöjning med 330 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 485 000 kronor.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat

för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare

under budgetåret 1945/46:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................kronor

2. Reseersättningar åt lärare, förslagsvis............ »

3. Expenser, förslagsvis......................... »

4. Övriga utgifter:

a. Publikationstryck, förslagsvis.....kronor 26 500

b. Epidiaskop................... » 9 000

c. Inredning av skrivcentral........ » 9 000

d. Inredning av expedition för post och

gods........................ » 1 000

e. Hyllinredning m. m. för biblioteket »_5 000 >

5 000

16 000

439 500

50 500

Summa kronor 511 000

Bihang till riksdagens ''protokoll 191^6. 1 sami. Nr 244-

19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244- Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för kol, gas, elektrisk ström

och vatten.....................kronor 25 000

2. Inkomster av skrivcentralen........ » 1 000 kronor 26 000

Nettoutgift kronor 485 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tågås i

anspråk förslagsvis 280 000 kronor och för övriga expenser 159 500 kronor,

därav för biblioteket 4 500 kronor och för högskolan i övrigt 155 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna om anslagets disposition hänvisas i övrigt till

statsliggaren (sid. 581 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet beräknat

utgifterna under omkostnadsanslaget till 640 000 kronor. Därvid har beräknats

för sjukvård m. m. 7 000 kronor, för reseersättningar åt lärare 19 000

kronor, för bränsle, lyse och vatten 400 000 kronor, för övriga expenser

171 000 kronor, varav för biblioteket 6 000 kronor och för högskolan i övrigt

165 000 kronor, samt för övriga utgifter 43 000 kronor, varav 34 000 kronor

för publikationstryck, 5 000 kronor för anskaffning av kontorsmaskiner för

biblioteket och 4 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri- och

reproduktionsutrustning för biblioteket. De särskilda uppbördsmedlen ha

upptagits med enahanda belopp som för innevarande budgetår eller med

sammanlagt 26 000 kronor, varför anslagsbehovet beräknats utgöra

(640 000 — 26 000 —) 614 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med (614 000 — 485 000 =) 129 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Kollegiet har, med hänsyn till anslagspostens belastning

under de senaste budgetåren och till att högskolans förste assistenter

numera såsom extra tjänstemän vore berättigade till fri sjukvård,

beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 till 7 000 kronor.

Reseersättningar åt lärare. Kollegiet har anfört, att den

för innevarande budgetår vidtagna höjningen av denna anslagspost med

4 000 kronor till 16 000 kronor allenast innebure, att posten återförts till

samma belopp som för budgetåren 1937/40. Sedan budgetåret 1939/40

hade emellertid resekostnaderna ej oväsentligt stigit, varjämte antalet lärarbefattningar

ökat och nu föresloges skola ytterligare ökas. En ytterligare

höjning av anslagsposten till 19 000 kronor för nästa budgetår, vilket även

av de sakkunniga beräknats, syntes vara väl motiverad.

Bränsle, lyse och vatten. Kollegiet anför: Utgifterna för

budgetåren 1943/44 och 1944/45 ha uppgått till cirka 272 000, respektive

320 000 kronor. För budgetåret 1945/46 har i likhet med närmast föregående

två budgetår uppförts 280 000 kronor. För budgetåret 1946/47 kommer

bränslebehovet, under förutsättning att en utbyggnad av högskolan sker

i enlighet med högskolans byggnadskommittés planer, att ökas med omkring

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Kungl. May.ts proposition nr 2J,Jh

50 procent. Därest liksom under sistförflutna budgetår vedbränsle praktiskt

taget uteslutande skulle komma till användning, kunna kostnaderna

sålunda beräknas till omkring 480 000 kronor. Emellertid föreligger den

möjligheten, att under budgetåret 1946/47 en återgång till koleldning i

större eller mindre utsträckning skall kunna genomföras. På grund av svårigheterna

att bedöma i vilken utsträckning så kan ske samt vilket kolpris,

som blir rådande, måste en uppskattning av bränslekostnaderna för 1946/47

bli ytterst vansklig. Kollegiet har därför funnit sig böra angiva ett belopp,

som ligger mitt emellan de faktiska kostnaderna å 320 000 kronor för

1944/45 och de kostnader å 480 000 kronor, som vid total användning

av vedbränsle 1946/47 skulle uppstå, eller sålunda 400 000 kronor.

Övriga expenser: Biblioteket. Kollegiet har funnit en höjning

av dessa anslagsmedel med 1 500 kronor till 6 000 kronor påkallad på

grund av den utökning av biblioteket, som föreslagits för nästa budgetår.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av bibliotekets

anslagsmedel till övriga expenser till 7 000 kronor för budgetåret 1950/51,

varvid för budgetåret 1946/47 beräknats 5 000 kronor.

Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Kollegiet erinrar,

att dessa anslagsmedel från och med innevarande budgetår ökats med 5 300

kronor till 155 000 kronor. Denna ökning vore en följd av högskolans pågående

expansion. På grund av ökade städningskostnader med omkring 7 200

kronor för år i anledning av det i cirkuläret den 12 januari 1945 anbefallda

kollektivavtalet beträffande städning samt med hänsyn till att under budgetåret

1946/47 en ej oväsentlig utökning av antalet befattningar vid högskolan

förväntades, vilket bland annat medförde ökade inköp av skrivmaterialier,

papper och dylikt, nyinköp av möbler och gardiner, nya telefoner

etc., syntes en ökning av expensmedlen med 15 000 kronor få anses motiverad.

Å andra sidan minskades anslagsbehovet med cirka 4 800 kronor vid

ett överförande av gårdskarlsbefattningen till avlöningsstaten. Anslagsbehovet

för nästa budgetår skulle alltså utgöra (155 000 + 15 000 — 4 800 =)

165 200 kronor eller i avrundat tal 165 000 kronor.

Publikationstryck. Av det för innevarande budgetår till förevarande

ändamål anvisade beloppet, 26 500 kronor, äro 15 000 kronor avsedda

att användas till bestridande av kostnader för utgivande av en publikationsserie,

till vilket ändamål medel icke tidigare beviljats. För övriga

utgifter, som äro avsedda att bestridas ur ifrågavarande delpost, har sålunda

beräknats ett belopp av (26 500 — 15 000 =) 11 500 kronor eller samma

belopp, som under budgetåren 1943/45 uppförts i omkostnadsstaten. Kollegiet

har ansett det erforderligt med en höjning av anslagsmedlen för utgivande

av en publikationsserie med 5 000 kronor till 20 000 kronor. Vad

beträffar övriga under delposten beräknade anslagsmedel har kollegiet, liksom

föregående år, anhållit örn höjning av anslagsmedlen med 2 500 kronor

till 14 000 kronor. Som motiv för denna höjning har kollegiet framhållit,

att några årsredogörclser av sparsamhetsskäl icke tryckts för åren 1923—

s. 292 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

292 Kungl. May.ts proposition nr w
1927

och ej heller sedan år 1932 samt att det skulle vara synnerligen önskvärt,

att de sålunda uppkomna luckorna bleve utfyllda genom sammandragna

årsberättelser och att i framtiden årsberättelser årligen utkomme.

Biblioteket. Kollegiet har i anslutning till förslag av biblioteksutredningen

men med vissa jämkningar i anledning av inträffade kostnadsstegringar

äskat 5 000 kronor för anskaffande av kontorsmaskiner samt

4 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Majit, i anledning

av framställning av kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm,

genom beslut den 1 mars 1946 medgivit, att vid antagandet av studerande

vid tekniska högskolan höstterminen 1946 må anordnas anlagsprov i enlighet

med av kollegienämnden framlagt förslag. Kungl. Majit har därvid tilllika

förklarat Sig vilja framdeles anvisa medel till bestridande av de av

kollegienämnden till 1 400 kronor beräknade kostnaderna för proven. Statskontoret

hade i avgivet utlåtande anfört, att medel för ändamålet lämpligen

syntes böra beräknas under högskolans omkostnadsanslag för nästa budgetår.

Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till sjukvård m. m. med

2 000 kronor till 7 000 kronor anser jag mig böra förorda. Från anslagsposten

till reseersättningar bestrides nu ersättning åt högskolans lärare vid

resor i samband med fältövningar och exkursioner, vid studieresor till industriföretag

ävensom vid resor för planerande och övervakande av studerandes

examensarbeten vid industriella anläggningar. Vid bifall till vad

jag i det föregående förordat, bör från denna anslagspost i fortsättningen

jämväl bestridas ersättning i vissa fall åt lärare vid högskolan, vilka på

grund av annan verksamhet icke äro bosatta i Stockholm eller dess närhet,

för resor, som dylik lärare måste företaga mellan bostadsorten och högskolan

för fullgörande av sina åligganden såsom lärare. Med hänsyn härtill

och till den av mig förordade utökningen av lärarpersonalen vid högskolan

torde anslagsposten böra höjas med 4 000 kronor till 20 000 kronor. Det

torde vara tillräckligt att delposten till bränsle m. m. för nästa budgetår

uppräknas med 40 000 kronor till 320 000 kronor. En viss höjning av delposten

till övriga expenser torde vara ofrånkomlig. Då denna emellertid

avlastas från utgifter å cirka 4 800 kronor vid bifall till mitt förslag i det

föregående om inrättande av en extra ordinarie befattning såsom gårdskarl,

tillika parkskötare, torde höjningen kunna begränsas till 10 000 kronor och

delposten böra uppföras med 169 500 kronor, varav för biblioteket 5 500

kronor och för högskolan i övrigt 164 000 kronor. Anslagsposten till övriga

utgifter bör å ena sidan minskas med 24 000 kronor, avseende vissa utgifter

av engångsnatur. Å andra sidan böra under denna anslagspost beräknas

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 21^.

dels 9 000 kronor till anskaffande av kontorsmaskiner för biblioteket samt

för komplettering av dess bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning,

dels ock 1 400 kronor till bestridande av kostnaderna för anordnande

av anlagsprov i samband med intagningen av studerande vid högskolan höstterminen

1946. Anslagsposten, som nu är uppförd med 50 500 kronor, bör

därför för nästa budgetår uppföras med 36 900 kronor, innebärande en

minskning med 13 600 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring

beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande anslag för nästa budgetår

höjas med (2 000 -f- 4 000 -f- 40 000 -(- 10 000 — 13 600 =) 42 400

kronor till 527 400 kronor.

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 800 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 582 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer .......................... kronor 425 000

Tekniska licentiatarbeten ............................ » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000

Fotogrammetrisk utrustning .................. » 39 000

Summa kronor 800 000.

Under den senaste tioårsperioden ha till samlingar och laborationer respektive

nyanskaffning av apparater anvisats följande belopp:

Samlingar och

Nyanskaffning av

Fotogrammetrisk

Budgetår

laborationer,

apparater m. m.,

utrustning,

kronor

kronor

kronor

1936/37 ____

...... 206 500

40 000

—

1937/38 ____

...... 220 700

95 000

—

1938/39 ____

...... 242 700

175 000

—

1939/40 ____

...... 262 700

215 000

25 000

1940/41 ____

...... 262 700

200 000

15 000

1941/42 ____

...... 262 700

175 000

20 000

1942/43 ____

...... 262 700

175 000

20 000

1943/44 ____

...... 300 000

175 000

20 000

1944/45 ____

...... 325 000

200 000

50 000

1945/46 ____

...... 425 000

316 000

39 000.

Anslagsposten till fotogrammetrisk utrustning tillkom i samband med omläggningen

av undervisningen i de geodetiska läroämnena (jfr 1939 års

åttonde huvudtitel, sid. 222 ff.). Kostnaderna för nyanskaffning av erforderliga

instrument beräknades då till 167 500 kronor. Hittills har för ändamålet

anvisats sammanlagt 189 000 kronor, till vilket belopp nyanskaffningskostna
-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

derna till följd av prisstegringar beräknades i 1944 års statsverksproposition.

Något ytterligare belopp återstår därför icke att anvisa för ändamålet.

Anslagsposten till tekniska licentiatarbeten är ny för innevarande budgetår.

Högskolans lärarkollegium hemställer för nästa budgetår om anslag till

materiel m. m. med följande belopp:

Samlingar och laborationer......................... kronor 567 130

Tekniska licentiatarbeten........................... » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m. (löpande anslag) .... » 1 015 961

Summa kronor 1 603 091.

Samlingar och laborationer. Lärarkollegiet har i huvudsak

anfört:

För budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha de sakkunniga för detta ändamål

föreslagit anslagsbelopp av 370 000 respektive 400 000 kronor. Med hänsyn

till de fördyringar, som inom alla områden gjort sig gällande, har för innevarande

budgetår anslagits ett belopp, som med 15 procent överstiger det av de

sakkunniga föreslagna beloppet och uppgår till 425 000 kronor. Om hänsyn

till samma fördyringar tages för budgetåret 1946/47 borde i stället för av de

sakkunniga föreslagna 400 000 kronor utgå 460 000 kronor. Med hänsyn till

att fördyringarna i viss grad fortgått samt till att kostnaderna för undervisningen

i vissa fall stigit i och med att nya lärarbefattningar blivit inrättade,

ha emellertid verkställda beräkningar givit vid handen, att för nästa budgetår

för ändamålet erfordras ett belopp av sammanlagt 521 830 kronor.

Härtill kommer ett belopp av 45 300 kronor, som erfordras för den händelse

av lärarkollegiet äskade professurer och lärarbefattningar inrättas. Det äskade

beloppet uppgår sålunda till sammanlagt 567 130 kronor. Beloppet är

avsett att fördelas mellan de olika avdelningarna enligt följande sammanställning:
Avdelning.

Teknisk fysik ...................................... kronor 42 750

Maskinteknik ...................................... » 97 000

Flygteknik och skeppsteknik ......................... » 36 500

Elektroteknik ...................................... » 117 400

Väg- och vattenbyggnad............................. » 77 980

Kemi och kemisk teknologi........................... » 90 650

Bergsvetenskap ..................................... » 50 900

Arkitektur ......................................... » 33 250

Lantmäteri ........................................ » 20 700

Summa kronor 567 130.

För den händelse lärarkollegiets framställning rörande nyinrättande av

professurer och lärarbefattningar icke skulle vinna bifall, föranleder detta en

minskning av de för följande avdelningar upptagna beloppen, nämligen

för avdelningen för teknisk fysik med dels 3 500 kronor, avseende professur

i fotografi, dels ock 1 000 kronor, avseende adjungerad lärarbefattning

i maskinelement;

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

för avdelningen för maskinteknik med dels 3 000 kronor, avseende professur

i läran örn verktygsmaskiner, dels ock 1 000 kronor, avseende speciallärarbefattning

i fordonsteknik;

för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik med dels 1 000 kronor,

avseende speciallärarbefattning i varvsteknik, dels ock 500 kronor, avseende

adjungerad lärarbefattning i Kalifasthetslära;

för avdelningen för elektroteknik med dels 10 000 kronor, avseende professur

i elektroteknisk materiallära, dels ock 8 000 kronor, avseende professur

i kraftteknisk driftteori;

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad med dels 5 000 kronor, avseende

speciallärarbefattning i vägbyggnad, dels 1 000 kronor, avseende

speciallärarbefattning i vattenkemi, dels 4 000 kronor, avseende speciallärarbefattning

i geoteknik, dels ock 2 500 kronor, avseende speciallärarbefattning

i grafostatik och hållfasthetslära;

för avdelningen kemi och kemisk teknologi med 3 000 kronor, avseende

professur i livsmedelskemi; samt

för avdelningen för arkitektur med dels 300 kronor, avseende adjungerad

lärarbefattning i lantbruksbyggnadslära, dels ock 1 500 kronor, avseende

adjungerad lärarbefattning i bostadsbyggnad.

Å andra sidan föranleder ett bifall till kollegiets förslag örn inrättandet av

en adjungerad lärarbefattning i vattenkemi en minskning av de för avdelningen

för kemi och kemisk teknologi beräknade medlen med 500 kronor.

Nyanskaffning av apparater m. m. Lärarkollegiet har beräknat

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål i enlighet med de äskanden,

som framlagts av högskolans avdelningskollegier, samt därvid i huvudsak

anfört:

De sakkunniga hade för budgetåret 1945/46 för detta ändamål föreslagit

ett belopp av 240 000 kronor. Med hänsyn till den allmänna prisstegringen

anvisades ett cirka 30 procent högre belopp eller 316 000 kronor. De sakkunniga

ha betonat, att den årliga kostnaden för nyanskaffningar bör beräknas

med cirka 10 procent för modernisering och cirka 5 procent för reparationer

och ersättning av vad som förslitits med utgångspunkt från de

värden, som respektive laboratoriers inventarier betinga, d. v. s. en tillämpning

av samma principer, som äro vedertagna inom industrien. Ett tillämpande

av de sakkunnigas beräkningsnorm skulle emellertid ha givit ett avsevärt

högre årligt belopp än vad de sakkunniga själva föreslagit. Anledningen

härtill är den, att de sakkunniga hade motiverad anledning att antaga,

att anskaffandet av maskiner, apparater m. m. skulle vara i mycket hög

grad försvårat under kriget. Sedan detta upphört, torde det icke erbjuda

några svårigheter att under det kommande budgetåret anskaffa apparatur

i avsevärd omfattning. Lärarkollegiet tillåter sig därför enträget understryka

den stora betydelsen av att sådana anslag beviljas för nyanskaffning av

apparater m. m., att högskolan beredes möjlighet att pa ett tillfredsställande

sätt meddela den undervisning och bedriva den forskning, som är dess uppgift.

° Det av kollegiet äskade beloppet, 1 015 961 kronor, är avsett att fördelas

mellan högskolans olika avdelningar på följande sätt:

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Majlis ''proposition nr

Avdelning.

Teknisk fysik .................................... kronor 146 015

Maskinteknik ..................................... » \%\ 900

Flygteknik och skeppsteknik........................ » 70 850

Elektroteknik ..................................... » 239 100

Väg- och vattenbyggnad ........................... » 76 800

Kemi och kemisk teknologi......................... » 212 250

Bergsvetenskap .................................‘» 87 696

Arkitektur........................................ » 13 850

Lantmäteri ....................................... » 47 500

Summa kronor 1 015 961.

Därest lärarkollegiets framställning rörande nyinrättande av professurer

och lärarbefattningar icke skulle vinna bifall föranleder detta en minskning

av de för följande avdelningar upptagna beloppen, nämligen

för avdelningen för teknisk fysik med 13 000 kronor, avseende adjungerad

lärarbefattning i fysik;

för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik med 10 000 kronor, avseende

professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad;

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad med dels 3 000 kronor, avseende

speciallärarbefattning i geodesi II, dels 15 000 kronor, avseende

speciallärarbefattning i geoteknik, dels 5 000 kronor, avseende speciallärarbefattning

i vägbyggnad, dels ock 2 000 kronor, avseende speciallärarbefattnmg

i vattenkemi;

för avdelningen för kemi och kemisk teknologi med 1 000 kronor, avseende

adjungerad lärarbefattning i vattenkemi.

Örn kollegiets förslag om inrättande av en professur i livsmedelskemi vinner

bifall och särskilda medel anvisas till inredning och utrustning av nya

lokaler för institutionen för livsmedelskemi bör det för avdelningen för kemi

och kemisk teknologi beräknade beloppet vidare minskas med 20 150 kronor.

Högskolans styrelse har tillstyrkt den av lärarkollegiet begärda anslagshöjningen

och därvid anfört följande.

Lärarkollegiet har föreslagit en högst betydande ökning av ifrågavarande

anslag. Ökningen kan synas avskräckande, men styrelsen tvekar icke att tillstyrka

den begärda anslagshöjningen. Styrelsen stöder sig därvid på följande

skäl.

I och med fredsslutet ha möjligheter öppnats för högskolan att från utlandet,

särskilt från Amerikas förenta stater, förvärva apparater, som tidigare

icke statt att erhålla. Då de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

gjorde sina beräkningar av nyanskaffningsanslagets framtida storlek,

kunde de svårligen förutse, att utvecklingen på åtskilliga tekniska områden

skulle gå framåt så oerhört snabbt som faktiskt blivit fallet under

krigsåren. Följden av de i mångå avseenden epokgörande tekniska rön, som

gjorts under dessa år, har blivit, att den redan befintliga undervisningsapparaturen

föråldrats och behöver ersättas i snabbare takt än de sakkunniga

beräknade. Då de sakkunniga uppgjorde sina kalkyler, räknade de vidare

med nyanskaffningskostnader, grundade på 1942 års priser, vilka i

stor utsträckning voro baserade på att importen skulle ske från Tyskland.

När en stor del av den för högskolan erforderliga tekniska utrustningen nu

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

i stället torde komma att importeras från Amerikas förenta stater, måste

man räkna med avsevärt högre anskaffnings- och fraktkostnader. Betraktar

nian lärarkollegiets äskanden från dessa utgångspunkter, förefalla de att

vara rimliga och sakligt välgrundade.

Även om hänsyn tages till den minskning av högskolans anslagskrav, som

betingas av att jag i det föregående endast ansett mig kunna i begränsad omfattning

tillstyrka högskolans förslag om inrättande av nya lärarbefattningar,

skulle likväl ett helt tillmötesgående av de återstående kraven i stort sett

medföra en fördubbling av nu ifrågavarande anslag. Ehuru jag finner starka

skäl ha anförts för en betydande anslagshöjning och är väl medveten om

vikten av att anslaget till materiel icke tillmätes alltför snävt, kan jag likväl

icke helt tillmötesgå högskolans äskanden. För nästkommande budgetår

tillstyrker jag, att delposten till samlingar och laborationer ökas med 75 000

kronor till 500 000 kronor och delposten till nyanskaffning av apparater

m. m. med 264 000 kronor till 580 000 kronor, medan delposten till tekniska

licentiatarbeten torde böra upptagas med oförändrat belopp, 20 000 kronor.

Då ytterligare medel icke erfordras till fotogrammetrisk utrustning, för vilket

ändamål en delpost å 39 000 kronor nu ingår i anslaget, bör detta för

nästa budgetår höjas med (75 000 + 264 000 — 39 000 =) 300 000 kronor

till 1 100 000 kronor.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ............................ kronor 33 000

1936/37 » 33 500

1937/42 » 35 000

1942/45 » 40 000

1945/46 » 76 000.

Högskolans lärarkollegium erinrar, att av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget å 76 000 kronor 40 000 kronor äro avsedda till bestridande

av löpande utgifter, under det att återstoden, 36 000 kronor, utgör ett engångsanslag

till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Kollegiet har —

under åberopande av biblioteksutredningens förslag — för nästa budgetår

äskat en medelsanvisning av 60 000 kronor till löpande utgifter, vilket innebär

en höjning med 20 000 kronor. Kollegiet förutsätter, att inflytande ersättning

för utförda bokbindnings- och liknande arbeten skall tillgodoföras

anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Biblioteksutredningen, som för budgetåret 1945/46 föreslagit ett anslag

av 50 000 kronor till löpande utgifter, har ansett, att anslaget till detta

Departe
mentschefen.

s. 298 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

298 Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

ändamål därefter borde successivt ökas från 60 000 kronor budgetåret

1946/47 till 90 000 kronor budgetåret 1951/52.

I åtskilliga av remissyttrandena över biblioteksutredningens betänkande

har behovet av ökade anslagsmedel till bokinköp och bokbindning vid de tekniska

högskolornas bibliotek starkt understrukits, därvid av vissa remissinstanser

uttalats, att de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen vore

hållna i underkant.

En rikhaltig tillgång till framför allt aktuell litteratur angående den tekniska

forskningen är av den största betydelse för de tekniska högskolornas

verksamhet och för vårt näringsliv, för vilket den i högskolornas bibliotek

samlade tekniska litteraturen redan nu i betydande omfattning utnyttjas. Av

särskilt värde synes vara, att högskolornas bibliotek tillhandahålla ett rikhaltigt

tekniskt tidskriftsmateriel. För att möjliggöra detta och för att högskolebiblioteken

jämväl i övrigt skola kunna fylla sin uppgift såsom tekniska

centralbibliotek finner jag det ofrånkomligt, att anslagsmedlen till löpande

utgifter för bokinköp och bokbindning höjas väsentligt. Vid tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek utgöra dessa anslagsmedel nu 40 000 kronor. För

nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka den begärda höjningen av dessa

anslagsmedel med 20 000 kronor till 60 000 kronor. Då i förevarande anslag,

som nu är uppfört med 76 000 kronor, ingår en engångsanvisning av 36 000

kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, innebär vad jag sålunda

förordat en anslagsminskning med 16 000 kronor.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 18 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att anslaget

skall under budgetåret 1945/46 disponeras på följande sätt:

1. Stipendier åt studerande vid högskolan.............. kronor 13 000

2. Resebidrag till studerande, som deltaga i exkursioner

och fältövningar i anslutning till undervisningen i

vissa ämnen...................................... » 5 000

Summa kronor 18 000.

Högskolans lärarkollegium — som icke ifrågasatt någon förändring beträffande

de under punkt 2 avsedda anslagsmedlen till resebidrag till studerande,

som deltaga i exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen

i vissa ämnen — har i anslutning till de sakkunnigas förslag hemställt

om höjning av anslagsmedlen till stipendier åt studerande vid högskolan

med 1 000 kronor till 14 000 kronor. Anslaget skulle sålunda för nästa

budgetår uppföras med (18 000 + 1 000 =:) 19 000 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit ett stipendiebelopp av till en början 12 000

kronor och, sedan antalet studerande ökats med cirka 60 procent, 20 000

kronor.

s. 299 Kontrollera mot PDF

299

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

Med hänsyn till den under senare år inträdda ökningen av antalet studerande

vid tekniska högskolan tillstyrker jag högskolans framställning om

en höjning av beloppet för studiestipendier med 1 000 kronor till 14 000

kronor. Vid bifall härtill bör förevarande anslag för nästa budgetår höjas

med 1 000 kronor till 19 000 kronor.

6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan

i Stockholm m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda

förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm

skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya ordinarie

studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté

framlagd generalplan i huvudsak må — på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat

— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för

högskolans utbyggnad har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper.

Till den första etappen ha hänförts de ny- och ombyggnader m. m.,

som oundgängligen erfordras för en ökning av högskolans examinationskapacitet,

och därutöver vissa andra byggnadsföretag, som stå i samband

med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt angelägna. Ifrågavarande

byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda

lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna

samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler

för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första byggnadsetappen

nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

För de olika byggnadsföretag, som ingå i denna etapp, har i förenämnda

proposition lämnats en närmare redogörelse, till vilken jag tillåter mig att

här hänvisa. Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad

enligt generalplanen ha av kommittén uppskattats till ett sammanlagt

belopp av i runt tal 15 300 000 kronor, varav omkring 10 400 000 kronor

för ny- och ombyggnader m. m. samt omkring 4 900 000 kronor för utrustning

och möblering. Kostnaderna ha fördelats å de olika byggnaderna

och med utbyggnaden i övrigt förenade arbeten i enlighet med vad följande

sammanställning utvisar, därvid byggnaderna upptagits under av kommittén

åsätta sifferbcteckningar och med angivande av det ändamål, för

vilket de enligt generalplanen äro avsedda:

Departe
mentschefen.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 Kungl. Majlis proposition nr BJjJj.

Byggnad

Byggnads- kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

VIII a Byggnad för lägre årskurser..........

1 448 000

135 000

1583 000

VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .

254 000

40 000

294 000

IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad . . .

1 376 000

600 000

1 976 000

» » » , kapprum, hall, prepara-

tionsrum..........

108 000

7 500

115 500

IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser........

240 000

30 000

270 000

Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-

element I...............

474 000

23 000

497 000

XV a Byggnad för kemiska avdelningen.......

436 000

300 000

736 000

XV b > » livsmedelskemi m. m.......

282 000

325 000

607 000

XV c Apparathall................ .

350 000

600 000

950 000

XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....

1100 000

550 000

1 650 000

XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....

2 667 000

2 253 000

4 920 000

XVII Bostadsbyggnader................

510 000

—

510 000

Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .

35 000

—

35 000

Utvändiga ledningar...............

589 400

—

589 400

Bergsprängning ..................

266 000

—

266 000

Planering och terrassering m. m.........

289 000

—

289 000

Summa kronor

10 424 400

4 863 500

15 287 900

Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av mig därom i statsrådsprotokollet

till omförmälda proposition gjort uttalande beträffande

planläggningen av personalbostäderna funnit storleken av de däri inrymda

lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén avsett, vilket beräknas medföra

en merkostnad av 60 000 kronor.

Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande

av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga nyoch

ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas

tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,

avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium

och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande

av nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur

samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik

och förbränningsmotorteknik m. m. En planerad värme- och

kraftcentral skulle även ingå i denna byggnadsetapp.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriundervisningen

skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan

— den planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola

s. 301 Kontrollera mot PDF

301

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

utgå ur byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad,

i vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas.

Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats

till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär 7 400 000 kronor i

byggnadskostnader m. m. och 3 400 000 kronor för utrustning och möblering.

Den närmare fördelningen av kostnaderna å olika byggnader och övriga

arbeten, som hänförts till denna etapp, framgå av följande sammanställning:
-

Byggnad

Byggnads-

kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

I Administrationsbyggnad.............

210 000

84 000

294 000

II Bibliotek.....................

725 000

160 000

885 000

III a Bergsskolan....................

220 000

210 000

430 000

III b Avdelning för elektroteknik...........

465 000

1 307 000

1 772 000

III c > » lantmäteri............

400 000

75 000

475 000

III d » » maskinteknik m. m.......

320 000

15 000

335 000

IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m. ...

—

—

—

V Värme- och kraftcentral1............

—

—

—

VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .

611 000

195 000

806 000

VII Verkstadsbyggnad................

220 000

90 000

310 000

X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....

800 000

75 000

875 000

XI » » arkitektur ............

850 000

75 000

925 000

XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik . . .

795 000

200 000

995 000

XIII » » byggnadsteknik............

480 000

65 000

545 000

XIV » » flygteknik m. m............

231 000

50 000

281 000

XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .

807 000

760 000

1 567 000

Utvändiga ledningar...............

160 600

—

160 600

Planering och terrassering...........

136 000

—

136 000

Summa kronor

7 430 600

3 361 000

10 791 600

1 Beträffande högskolans värme- och kraftförsörjning föreligga numera alternativa förslag från

byggnadskommittén, vilka för närvarande äro föremål för remissbehandling; det ena (alternativ

I) avser en kombinerad värme- och kraftcentral för en anläggningskostnad av i runt tal 3 000 000

kronor och det andra (alternativ II) en värmecentral för en anläggningskostnad av i runt tal

2 300 000 kronor.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts

till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i

huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett

ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas

vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats

skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Det må

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

här anmärkas, att etappindelningen icke innebär, att samtliga till den första

utbyggnadsetappen hörande byggnadsarbeten skola ha avslutats, innan

de till den andra etappen hänförda påbörjas. I viss utsträckning ha sålunda

till de olika etapperna hörande byggnadsföretag förutsatts skola bedrivas

samtidigt.

Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha av byggnadskommittén avsetts

fördelade å budgetåren 1945/46—1952/53 sålunda:

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

1949/

50

1950/

51

1951/

52

1952/

53

Totalkost- nad i

1 000-tal

kronor

Byggnadskost- nader m. m. . .

3 747

4 951

4 256

2 935

1 266

700

17 855

Kostnader för

utrustning och

möblering . . .

509

998,5

1494

2 034

2 051

803

305

30

8 224,5

Totalkostnad . .

4 256

5 949,5

5 750

4 969

3 317

1503

305

30

26 079,5

Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha sålunda uppskattats till sammanlagt

i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring

17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring

8 200 000 kronor. Härvid ha ej medräknats kostnaderna för den planerade

värme- och kraftcentralen. Anmärkas må vidare att dessa kostnadskalkyler

verkställts på grundval av 1942 års prisnivå. Såsom jag erinrade i mitt,

anförande till det vid Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition fogade

statsrådsprotokollet torde den sedan dess inträffade prisstegringen — såvitt

gäller byggnadskostnader — böra uppskattas till omkring 15 procent.

Byggnadskostnaderna kunna alltså för närvarande beräknas till i runt

tal 20 600 000 kronor, varav omkring 12 000 000 kronor belöpa å den första

utbyggnadsetappen och omkring 8 600 000 kronor å den andra etappen.

Jämväl beträffande kostnaderna för utrustning och möblering har man —

såsom jag även vid frågans tidigare behandling uttalade — att räkna med

ökade priser, men den därav föranledda kostnadsökningen är mera svårbestämbar.

I framställda anslagsäskanden har lärarkollegiet vid högskolan — med

tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt om anvisande av investeringsanslag

för högskolans utbyggnad till ett sammanlagt belopp av

8 980 000 kronor, varav 3 874 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1945/46 och 5 106 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1946/

47. Den sålunda äskade medelsanvisningen överstiger den av byggnadskommittén

beräknade med (3 874 000 — 3 747 000 =) 127 000 kronor för

det förra och med (5 106 000 — 4 951 000 =) 155 000 kronor för det senare

budgetåret. Såsom motivering för denna avvikelse har från högskolans sida

anförts, att de till första utbyggnadsetappen hörande nya lokalerna för in
-

s. 303 Kontrollera mot PDF

303

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

stitutionen för livsmedelskemi vid bifall till det av högskolan i annat sammanhang

framförda äskandet örn en professur i detta ämne erfordrades från

en tidigare tidpunkt än byggnadskommittén förutsatt.

Vidare har byggnadskommittén — under erinran att till bestridande av

kostnaderna för kommitténs verksamhet för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 150 000 kronor — i skrivelse den 16 augusti 1945

hemställt örn en medelsanvisning för ändamålet för budgetåret 1946/47

med 345 000 kronor under förutsättning att byggnadsarbetena helt skola

handhavas av kommittén.

Till inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan

ha under budgetåren 1942/46 genom å riksstaten uppförda reservationsanslag

anvisats tillhopa 1 025 000 kronor, varav 325 000 kronor för

budgetåret 1945/46. Genom beslut den 29 juni och den 26 oktober 1945 har

Kungl. Maj:t föreskrivit, att anslaget för innevarande budgetår skall disponeras

till inredning och utrustning av nya lokaler för härefter angivna

institutioner med följande belopp:

institutionen för mekanisk teknologi.................. kronor 40 000

» » värme- och ventilationsteknik......... » 2 500

» » värmeteknik och maskinlära.......... » 17 500

» » järnets bearbetning och behandling .... » 110 000

» » järnets metallurgi ................... » 61400

» » teknisk organisk kemi................ » 19000

» » teknisk oorganisk kemi............... » 48 000

» » cellulosateknik och träkemi........... » 16 600

» » pappersteknik............... » 10 000

Summa kronor 325 000.

Lärarkollegiet har till en början — under erinran att kollegiet till inredning

och utrustning av nya lokaler för här angivna institutioner för innevarande

budgetår äskade en medelsanvisning av sammanlagt 375 900 kronor

— hemställt örn fyllnadsanslag för nästa budgetår med skillnaden mellan

den begärda och den beviljade medelsanvisningen för innevarande budgetår

(375 900 —- 325 000 =) 50 900 kronor till utrustning av följande institutioner

med härefter angivna belopp:

institutionen för järnets bearbetning och behandling .... kronor 34 500

» » teknisk organisk kemi................ » 1 000

» » teknisk oorganisk kemi............... » 2 000

» » cellulosateknik och träkemi........... » 3 400

» » pappersteknik............... » 10 000

Summa kronor 50 900.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Vidare har kollegiet äskat medel till ytterligare utrustning av några av de

förut omförmälda institutionerna ävensom till utrustning av ännu en institution

i enlighet med vad följande sammanställning utvisar:

institutionen för cellulosateknik och träkemi

» » pappersteknik...........

» » teknisk organisk kemi................ » 50 000

» » mineralogi och geologi................ » 2 500

Summa kronor 62 500.

Till stöd för den äskade medelsanvisningen om tillhopa 62 500 kronor har

bland annat anförts följande.

Institutionerna för ce11u 1 osa tekni k och träkemi

samt pappersteknik. I samband med dessa institutioners förläggning

till svenska träforskningsinstitutet kräves viss ytterligare utrustning av

institutionslokalerna. För lös inredning, bestående av 55 hurtsar, 2 bord,

stolar m. m. ha beräknats 8 880 kronor samt för belysning med 46 lampor

och 4 lysämnesrör 1 120 kronor, eller sålunda tillhopa 10 000 kronor.

Institutionen för teknisk organisk kemi. Jämlikt tidigare

riksdagsbeslut har professuren i kemisk teknologi uppdelats i en professur

i teknisk oorganisk kemi och en professur i teknisk organisk kemi.

Övervägande delen av den befintliga utrustningen har därvid visat sig av

sådan beskaffenhet, att den måst tillföras den förstnämnda professuren.

För professuren i teknisk organisk kemi finnas ej heller några lokaler utan

provisoriska dylika måste inredas. För laboratoriets första uppsättning har

beräknats ett anslagsbehov på 50 000 kronor, varav till allmänna laboratorieutensilier

9 000 kronor, till elektriska apparater och instrument 11 000

kronor, till optisk apparatur 6 000 kronor, till diverse apparater 16 500 kronor,

till vågar 2 000 kronor, till möbler och kontorsinventarier 3 500 kronor

samt till handböcker och annan litteratur 2 000 kronor.

Institutionen för mineralogi och geologi. För denna

institutions lokaler erfordras oundgängligen 10 stora bord med lådor, avsedda

för övningarna i mineralogi och petrografi. Kostnaderna härför beräknas

till 2 500 kronor.

Härutöver har lärarkollegiet i anslutning till byggnadskommitténs därom

framförda förslag hemställt örn anslag till inredning och utrustning av nya

lokaler i samband med den planerade utbyggnaden av högskolan till ett

sammanlagt belopp av 1 637 500 kronor, varav 509 000 kronor å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1945/46 och 1 128 500 kronor å riksstaten för

budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp överstiger med (1 128 500 —

998 500 =) 130 000 kronor den av byggnadskommittén föreslagna medelsanvisningen

för dessa budgetår. Härav ha ett belopp av 125 000 kronor beräknats

för inredning och utrustning av de nya lokalerna för den livsmedelskemiska

institutionen, vilka — såsom förut berörts — av högskolan avsetts

skola färdigställas från en tidigare tidpunkt än kommittén förutsatt,

samt ett belopp av 5 000 kronor för utrustning av lokalerna för institutio
-

kronor 10 000

s. 305 Kontrollera mot PDF

305

Kungl. May.ts proposition nr

nen för metallografi vid en planerad utvidgning av dessa i samband med

högskolans utbyggnad.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt samtliga lärarkollegiets här berörda äskanden

örn anslag till inredning och utrustning av nya lokaler.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t och

riksdagen i princip godtagit den generalplan för utbyggnad av tekniska

högskolan i Stockholm, som framlagts av högskolans byggnadskommitté.

Från statsmakternas sida har därvid även uttalats, att den av kommittén

föreslagna etappindelningen syntes i stort sett lämpligt avvägd samt att

det med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet

med avseende å antalet studerande framstode som ändamålsenligt att

förlägga tyngdpunkten av högskolans utbyggnad till den första huvudetappen.

Vid framläggandet av sin generalplan har kommittén jämväl överlämnat

skissritningar till samtliga de i första etappen ingående byggnadsföretagen

med undantag av de till personalbostäder avsedda byggnaderna. Enligt vad

jag inhämtat från kommittén föreligga numera även ritningar beträffande

sistnämnda byggnader. Storleken av de däri inrymda lägenheterna har därvid

utökats i förhållande till det ursprungliga förslaget i enlighet med vad

i det föregående angivits. De föreliggande skisserna till den första etappens

byggnader torde kunna läggas till grund för uppgörandet av erforderliga huvudritningar

och arbetsbeskrivningar. De förberedande arbetena ha sålunda

beträffande den första utbyggnadsetappen numera fortskridit så långt, att

dit hörande byggnadsföretag snart torde kunna igångsättas. Jag vill härvid

framhålla, att byggnadsprogrammet förutsätter, att arbetena med de olika

i denna etapp ingående byggnadsföretagen i stort sett skola bedrivas parallellt,

för att den planenliga undervisningen vid högskolan under utbyggnadstiden

icke skall behöva i nämnvärd mån rubbas. Anslag till påbörjande

av den första byggnadsetappen torde sålunda böra anvisas å riksstaten för

nästa budgetår. Däremot synes icke erforderligt att — såsom i ärendet

ifrågasatts — anvisa medel för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1945/46. På grund av ifrågavarande byggnadsföretags speciella

karaktär och angelägenheten av att detsamma bedrives i nära kontakt med

vederbörande vid högskolan synes det mig lämpligt, att byggnadskommittén,

som utformat byggnadsplanerna, även får taga ansvaret för utbyggnadens

utförande. Jag erinrar i detta sammanhang, att även utbyggnaden av

Chalmers tekniska högskola ombesörjes av en särskild byggnadskommitté.

Kostnaderna för kommittén torde få bestridas av vederbörande byggnadsanslag.

Härifrån torde jämväl — efter prövning av Kungl. Majit i varje

särskilt fall — få bestridas kostnader för utländska studieresor av vederbörande

lärare vid högskolan, i den män dylika resor finnas påkallade för den

närmare planeringen av olika institutioner i samband med utbyggnaden.

Bihang till riksdagens protokoll 19JfG. 1 sami. Nr 244- 20

Departe
mentschefen.

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj:ts proposition nr Skirman

arbetena igångsättas, böra fullständiga huvudritningar till de olika

byggnaderna jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar av kommittén

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med vad jag i det föregående angivit torde byggnadskostnaderna

för ett genomförande av generalplanens första etapp för närvarande

kunna uppskattats till i runt tal 12 000 000 kronor. Kommittén har för budgetåren

1945/46 och 1946/47 beräknat medelsbehovet till sammanlagt

8 698 000 kronor och högskolan har för de nämnda budgetåren äskat en

medelsanvisning av 8 980 000 kronor. Merkostnaden enligt anslagsäskandena

har föranletts av förslaget, att de nya lokalerna för den livsmedelskemiska

institutionen skulle färdigställas tidigare än kommittén förutsatt.

Jag vill härtill anmärka, att — enligt vad jag inhämtat från kommittén —

en sådan jämkning av programmet ej torde vara praktiskt genomförbar.

Såväl kommittén som högskolan ha grundat sina förenämnda anslagsberäkningar

på 1942 års prisnivå. Angelägenheten av att den beslutade utbyggnaden

snarast kommer till stånd motiverar en betydande medelsanvisning

till ändamålet för nästa budgetår. Med beaktande av den för närvarande

begränsade tillgången på materiel och arbetskraft har jag emellertid funnit

mig böra stanna vid att förorda, att till utbyggnad av högskolan å riksstaten

för budgetåret 1946/47 uppföres ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Vad härefter angår frågan örn anslag till inredning och utrustning av nya

lokaler så har byggnadskommittén beräknat medelsbehovet därför i samband

med utbyggnaden till ett sammanlagt belopp av i runt tal 8 225 000

kronor, varav ett belopp av 509 000 kronor avsetts skola anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1945/46 och ett belopp av 998 500 kronor

å riksstaten för budgetåret 1946/47. Från högskolans sida har för här avsedda

ändamål i samband med utbyggnaden hemställts om en medelsanvisning

i enlighet med kommitténs förslag med den avvikelsen, att för budgetåret

1946/47 äskats ett belopp av ytterligare 130 000 kronor med utgångspunkt

från att vissa institutioners lokaler skulle färdigställas från en tidigare

tidpunkt än kommittén förutsatt. Härutöver har högskolan för nästa

budgetår äskat ett belopp av sammanlagt 113 400 kronor till inredning och

utrustning av lokaler för vissa institutioner, vilkas behov därav icke betingas

av den planerade utbyggnaden, nämligen för institutionerna för järnets

bearbetning och behandling, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk

kemi, cellulosateknik och träkemi, pappersteknik samt mineralogi och geologi.

Det synes mig till en början lämpligt att inredningen och utrustningen

av de här angivna institutionernas lokaler nu slutföres. Mot uppskattningen

av medelsbehovet härför har jag ingen erinran och förordar alltså att till

ändamålet för nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av 113 400

kronor. Vad åter angår anslagsbehovet för inredning och utrustning av

s. 307 Kontrollera mot PDF

307

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

högskolans lokaler i samband med utbyggnaden, så synes något anslag å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår icke erfordras. Även om

jag för nästa budgetår ej är beredd att tillstyrka en medelsanvisning för

ändamålet av den omfattning, som högskolan och byggnadskommittén avsett,

torde dock med hänsyn till de långa leveranstider, varmed man för närvarande

har att räkna, anslagsbeloppet ej böra tillmätas alltför snävt. Jag

vill sålunda förorda, att anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler

för nästkommande budgetår — inräknat den förenämnda medelsanvisningen

av 113 400 kronor — uppföres med 1 300 000 kronor. Det torde

böra ankomma å Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande

dispositionen av de anslagsmedel, som härvid avsetts för inredning och utrustning

i samband med utbyggnaden.

7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 för Chalmers tekniska

högskola fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 258 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 107 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 302 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... » 57 500

Summa kronor 725 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......................... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 515 000.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i

avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Inrättandet av nya professurer i tillämpad matematik, i vattenbyggnad

och i teoretisk kemi ävensom en laboratorstjänst i fysik föranleder en höjning

av anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän

med i runt tal 41 800 kronor. Uppflyttningen av en kanslibi trädest jänst å

rektorsexpeditionen till en kontoristbefattning kan beräknas medföra en

ökad belastning av anslagsposten med omkring 200 kronor. Vidare föranleder

mitt ställningstagande med avseende å personalorganisationen vid

högskolans bibliotek en ytterligare uppräkning med i runt tal 23 000 kronor.

Då jag ej ifrågasätter någon annan ändring beträffande förevarande

anslagspost, bör densamma alltså för nästa budgetår uppföras med

(258 000 + 41 800 + 200 -f 23 000 =) 823 000 kronor.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2.^Jh

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, torde i överensstämmelse med motsvarande

anslagspost för tekniska högskolan i Stockholm böra uppdelas å en

post avseende arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, upptagen med förslagsvis angivet belopp, samt en post avseende

övriga arvoden och särskilda ersättningar. Den förra

delposten torde böra beräknas till ett belopp av sammanlagt i runt tal

182 500 kronor. De med den senare delposten avsedda utgifterna ha för

innevarande budgetår beräknats till 20 500 kronor. Vid anslagsberäkningen

utgår jag från oförändrat medelsbehov för nästa budgetår och upptager

sålunda denna delpost till 20 500 kronor. Därest grunderna för docentstipendierna

vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras från och

med nästa budgetår, har jag emellertid — såsom förut nämnts — avsett,

att motsvarande ändringar skola vidtagas i fråga örn de tekniska högskolornas

docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost få överskridas

med för ändamålet erforderligt belopp. Under anslagsposten arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör i enlighet härmed

för nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av sammanlagt (182 500 -f-(-

20 500 =) 203 000 kronor.

Enligt Kungl. Majits förenämnda beslut den 29 juni 1945 skall anslagsposten

avlöningar till övrig i c k e-o r d i n a r i e personal tills

vidare från och med innevarande budgetår disponeras på följande sätt:

Ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter ........ kronor 235 000

Undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem » 1 500

Avlöningar till annan icke-ordinarie personal ....... » 65 600

Summa kronor 302 100.

Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter bör vid bifall

till den av mig tidigare förordade höjningen med 50 000 kronor för

nästa budgetår uppföras med 285 000 kronor. Den till undervisning örn

arbetsledningens problem avsedda delposten bör uppföras med oförändrat

belopp, 1 500 kronor. Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal

bör för det första ökas med ett belopp av 7 600 kronor til] grundlön

vid en befattning som högskolesekreterare i lönegraden Eo 24. Härjämte

bör denna post vid den av mig förordade förstärkningen av kansli- och kontorspersonalen

å rektorsexpeditionen samt å fackavdelningarna uppräknas

med ett belopp av 6 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 6 200 kronor

till grundlön vid två nya befattningar som institutionsvaktmästare i lönegraden

Eo 7 och med 2 000 kronor till viss extra arbetshjälp. Slutligen föranleder

mitt ställningstagande med avseende å personalorganisationen vid högskolans

bibliotek en höjning av denna post med i runt tal 6 100 kronor.

Delposten till avlöningar till annan icke-ordinarie personal bör sålunda

s. 309 Kontrollera mot PDF

309

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

uppföras med (65 600 + 7 600 + 6 000 + 6 200 + 2 000 + 6 100 =)

93 500 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

bör alltså i sin helhet uppföras med (285 000 -j- 1 500 -f- 93 500 =) 380 000

kronor. I likhet med vad jag uttalat beträffande motsvarande anslagspost

vid tekniska högskolan i Stockholm torde Kungl. Majit böra bemyndigas

att under därvid angivna förutsättning medgiva överskridande av nu ifrågavarande

post tills vidare från och med budgetåret 1946/47.

Anslagsposten rörligt tillägg torde böra uppräknas med 18 500

kronor och sålunda upptagas till 76 000 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för

nästa budgetår uppskattas till (323 000 203 000 + 380 000 -j- 76 000 =)

982 000 kronor.

Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten avgifter

från de studerande torde — såsom jag tidigare uttalat — böra upptagas

till oförändrat belopp, 210000 kronor. Nettoutgiften under avlöningsstaten

blir följaktligen (982 000 — 210 000 =) 772 000 kronor, vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med 257 000 kronor.

8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat

för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare under

budgetåret 1945/46;

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis...................kronor 500

2. Expenser, förslagsvis........................ » 157 000

3. Publikationstryck, förslagsvis.................. » 14 000

4. Reseersättningar, förslagsvis............ »_4 500

Summa kronor 176 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten:

från tekniska gymnasiet

i Göteborg.........kronor 5 000

i övrigt............. * 500 kronor 5 500

2. Hyror......................... » 500 kronor 6 000

Nettoutgift kronor 170 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk

förslagsvis 100 000 kronor och för övriga expenser högst 57 000 kro
-

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

lior, därav för biblioteket 3 000 kronor och för högskolan i övrigt 54 000

kronor. Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 500 kronor till vissa

rese- och traktamentsersättningar till styrelsens ordförande och högskolans

rektor, under det att återstoden, 4 000 kronor, är avsedd för rese- och traktamentsersättmngar

åt lärare. Vidkommande föreskrifterna om anslagets disposition

hänvisas i övrigt till statsliggaren (sid. 587 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat

utgifterna till 207 000 kronor, varav för sjukvård m. m. 1 000 kronor,

för reseersättningar 4 500 kronor, för bränsle, lyse och vatten 120 000 kronor,

för övriga expenser 63 500 kronor (därav för biblioteket 3 500 kronor

och för högskolan i övrigt 60 000 kronor), för publikationstryck 14 000 kronor

samt för yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar m. m.

inom högskolans nya område 4 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen lia

upptagits till 6 000 kronor, varför anslagsbehovet för nästa budgetår sålunda

beräknats utgöra (207 000 — 6 000 =) 201 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Anslagsbelastningen har uppgått till 923 kronor

81 öre för budgetåret 1944/45.

Reseersättningar. Styrelsen har anhållit om oförändrat anslag till

reseersättningar eller 4 500 kronor, varav 4 000 kronor till reseersättningar

för lärare och 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar till styrelsens

ordförande och högskolans rektor.

Bränsle, lyse och vatten. Anslagsbelastningen har uppgått

till 120 000 kronor för budgetåret 1943/44 och 130 862 kronor för budgetåret

1944/45. Styrelsen anser, att denna delpost för budgetåret 1946/47 bör

uppföras med 120 000 kronor, vilket innebär en ökning med 20 000 kronor.

Övriga ex penser: biblioteket. Styrelsen har i likhet med

biblioteksutredningen beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 3 500

kronor. De verkliga utgifterna för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 785

kronor.

Övriga expenser: högskolan i övrigt. Styrelsen hemställer,

i anslutning till de sakkunnigas förslag och under hänvisning till elevantalets

fortsatta tillväxt, örn anvisande av 60 000 kronor till förevarande

ändamål.

Publikationstryck. Styrelsen hemställer örn oförändrad medelsanvisning

till detta ändamål.

Yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar

m. m. De härmed förenade kostnaderna ha hittills bestritts

av Chalmerska byggnadskommittén. Under innevarande budgetår beräknas

denna ha slutfört sitt uppdrag beträffande skeppsprovningsanstalten, nybyggnaderna

för avdelningen för skeppsbyggnad, för avdelningarna för vägoch

vattenbyggnad och för arkitektur. Högskolan måste därför, anför styrelsen,

i fortsättningen själv bekosta underhåll av vägar och gräsplaner samt

underhåll av utvändiga ledningar för vatten, avlopp, elektricitet m. m. För

de härmed förbundna kostnaderna hemställer styrelsen om anvisande av ett

belopp av 4 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Särskilda uppbördsmedel. Beträffande denna post, sorn, för

närvarande är uppförd med 6 000 kronor, ifrågasättes ingen förändring.

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till sjukvård m. m. med

500 kronor till 1 000 kronor anser jag mig böra förorda. Vid bifall till mitt

förslag i det föregående, att ersättning i vissa fall skall kunna utgå till lärare

vid högskolan, vilka på grund av annan verksamhet icke äro bosatta i Göteborg

eller dess närhet, för resor, som dylik lärare måste företaga mellan bostadsorten

och högskolan, torde anslagsposten till reseersättningar böra uppräknas

med 1 000 kronor till 5 500 kronor. Delposten till bränsle m. m. torde,

såsom föreslagits, böra uppräknas med 20 000 kronor till 120 000 kronor.

Mot den föreslagna höjningen av delposten till övriga expenser med 6 500

kronor till 63 500 kronor har jag icke funnit anledning till erinran. Kostnaderna

för yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar m. m. inom

högskolans nya område synes böra bestridas med anlitande av medel under

statens allmänna fastighetsfond och icke, såsom ifrågasatts, med medel under

högskolans omkostnadsanslag. Då jag utöver vad nyss förordats icke ifrågasätter

någon ändring beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande anslag

för nästa budgetår höjas med (500 -j- 1 000 -f- 20 000 -j- 6 500 =) 28 000

kronor till 198 000 kronor.

9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 300 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 588 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer ........................... kronor 200 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 100 000

Summa kronor 300 000.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt

dels örn höjning av anslagsmedlen till samlingar och laborationer med

39 400 kronor till 239 400 kronor,

dels ock om anvisande av 236 700 kronor till nyanskaffning av apparater

m. m.

Samlingar och laborationer. Styrelsen har anfört:

För budgetåret 1945/46 äskade högskolan 225 000 kronor och erhöll

200 000 kronor. Såväl med hänsyn till den allmänna prisstegringen som till

det ökade antalet studerande är en avsevärd anslagsökning nödvändig. Förbrukningen

av ifrågavarande anslagsmedel sker huvudsakligen vid undervisningen

i de båda högsta årskurserna. Antalet studerande i dessa utgör innevarande

läsår 374 men kommer nästa läsår att uppgå till 412. Enbart den

härav föranledda proportionella ökningen av anslagsbehovet utgör för budgetåret

1946/47 20 300 kronor.

Därtill kommer ökat behov av anslag till institutionerna för vattenbyggnad,

tillämpad matematik och teoretisk kemi i samband med inrättandet av

nya professurer i samma ämnen samt likaså ökat behov av anslag till de

Departe
mentschefen.

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jt4-

institutioner, där nya speciallärare skola verka. Behovet av ökat anslag av

denna anledning anslå de sakkunniga (sid. 439) till 19 100 kronor, varvid

hänsyn tagits till, att speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära utgår.

Utgående från den intagning av 174 studerande i första årskursen, som

ägde rum det år de sakkunniga utarbetade sitt betänkande i ifrågavarande

avseende, ha de sakkunniga beräknat anslaget till samlingar och laborationer

för budgetåret 1946/47 till 220 000 kronor. Då antalet studerande läsåret

1946/47 kommer att bli icke oväsentligt högre än de sakkunniga räknat

med, får styrelsen enligt det ovan anförda hemställa örn ett anslag av

(200 000 + 20 300 + 19 100 =) 239 400 kronor.

De sakkunniga lia beräknat en ökning av ifrågavarande anslagsmedel från

190 000 kronor budgetåret 1944/45 till 200 000 kronor budgetåret 1945/46

och därefter successivt till 290 000 kronor budgetåret 1950/51, då den av

dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts genomförd.

Nyanskaffning av apparater m. m. Styrelsen har i huvudsak

anfört:

För budgetåret 1945/46 begärde styrelsen anslag till anskaffande av apparatur

för sammanlagt 177 800 kronor. Framställningen bifölls i så måtto, att

ett anslag av 100 000 kronor beviljades. Styrelsen får nu hemställa örn återstoden

av det föregående år begärda beloppet eller 77 800 kronor.

Härutöver vill styrelsen tillstyrka följande ingivna framställningar om nyanskaffning

av apparater m. m. enligt handlingarna i ärendet bilagda specifikationer:
Från

professorn i kemisk teknologi örn anslag till:

modernisering av utrustningen i de kemiska laboratorierna

för tredje och fjärde årskurserna m. m...............kronor 70 160

Från professorn i organisk kemi örn anslag till:

inköp av apparatur för bestämningar av organiska föreningars

absorption inom det ultraröda spektralområdet ....

Från professorn i teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet

jämväl i elektrisk mätteknik örn anslag till:

inköp av normalinstrument för växelström, precisionsinstrument

för lik- och växelström, apparater för mätning vid

ton- och radiofrekvens m. m.........................

Från t. f. professorn i radioteknik örn anslag till:

nyanskaffning av instrument och maskiner för institutio
-

nerna för telegrafi och telefoni, radioteknik och elektronik » 37 100

Från t. f. professorn i oorganisk kemi om anslag till:

[skaffning av apparater för ledningsförmågemätningar med

tillbehör, millivoltmeter med termoelement, analysvåg

med viktsats och elektrolysstativ med tillbehör........ » 3 110

Summa kronor 158 900.

Styrelsen får därför hemställa om ett sammanlagt belopp av (77 800 +

+ 158 900 =) 236 700 kronor till nyanskaffningar av apparater m. m.

De sakkunniga, som utgått från att det årliga anslaget till nyanskaffning

av apparater för modernisering och ersättning av försliten utrustning bör

16 030

» 32 500

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 313

beräknas till 15 procent av utrustningens värde, ha med avseende å medelsbehovet

anfört:

Med hänsyn därtill, att Chalmers tekniska högskola hittills endast erhållit

obetydliga anslag för nyanskaffningar, är behovet av dylikt anslag dar för

närvarande större än det angivna procenttalet. De sakkunniga ha funnit, att

anslaget till nyanskaffningar omedelbart bör beräknas till 120 000 kronor

för budgetåret 1944/45, 130 000 kronor för budgetåret 1945/46 och sedermera

successivt höjas till 200 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppdelat på två poster,

den ena å 200 000 kronor till samlingar och laborationer, den andra å 100 000

kronor till nyanskaffning av apparater m. m. Medan tekniska högskolan i

Stockholm under en följd av år tilldelats medel för bada dessa ändamål, erhöll

Chalmers tekniska högskola först från och med budgetåret 1942/43 särskilda

medel till nyanskaffning av apparater m. m. Anslagsmedlen till samlingar

och laborationer ha för innevarande budgetår höjts med 35 000 kronor.

Med hänsyn till det växande elevantalet och tillkomsten av nya lärarbefattningar

anser jag en ytterligare höjning av dessa anslagsmedel för nästa

budgetår vara ofrånkomlig. För innevarande budgetår ha de för nyanskaffning

av apparater m. m. avsedda medlen höjts med 50 000 kronor. Da ett

starkt behov av modernisering och komplettering av utrustningen synes

föreligga, finner jag mig jämväl böra förorda en höjning av sistnämnda anslagsmedel.

Jag anser mig dock icke kunna tillstyrka hela den av högskolan

äskade anslagshöjningen utan finner mig böra stanna vid att förorda, att

anslagsposten till samlingar och laborationer höjes med 35 000 kronor till

235 000 kronor och anslagsposten till nyanskaffningar av apparater m. m.

med 90 000 kronor till 190 000 kronor. Anslaget i dess helhet torde följaktligen

för nästkommande budgetår böra uppföras med 425 000 kronor.

10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag, som för budgetåren 1939/45 var uppfört med 25 000 kronor,

har för budgetåret 1945/46 höjts till 49 000 kronor. Av det sålunda för innevarande

budgetår anvisade anslaget äro 25 000 kronor avsedda att användas

till löpande utgifter, medan återstoden, 24 000 kronor, utgör ett engångsanslag

för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår äskat 4.) 000 kronor till bestridande

av löpande utgifter ävensom ett ytterligare engångsanslag av 6 000

kronor för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Styrelsen har, under

erinran örn inträffade prisstegringar, framhållit, att högskolans bibliotek alltjämt

har stora luckor att fylla i sitt bestånd av böcker och tidskrifter, varför

det är i stort behov av höjning av det årliga anslaget till bokinköp. Det flir

innevarande budgetår i enlighet med biblioteksutredningens förslag anvisade

Departe
mentschefen.

s. 314 Kontrollera mot PDF

Departe
mentachefen.

Departe
mentschefen,

314 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

anslaget å 24 000 kronor för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur vore,

såsom styrelsen tidigare framhållit, för knappt tilltaget.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av anslaget till

löpande utgifter från 25 000 kronor budgetåret 1943/44 till 60 000 kronor

budgetaret 1949/50, därvid för budgetaret 1946/47 beräknats en medelsanvisning

av 45 000 kronor.

Såsom förut nämnts har i åtskilliga av remissyttrandena över biblioteksutredningens

betänkande starkt understrukits behovet av ökade anslagsmedel

till bokinköp och bokbindning vid de tekniska högskolornas bibliotek,

därvid av vissa remissinstanser uttalats, att de av utredningen föreslagna

anslagsbeloppen vore hållna i underkant.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av

motsvarande anslagsfraga för tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker jag,

att de för löpande utgifter avsedda anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning

för nästa budgetår höjas med 20 000 kronor till 45 000 kronor. Däremot

anser jag mig icke kunna tillstyrka, att särskilda medel jämväl för

nästa budgetar beräknas under förevarande anslag för inköp av engelskspråkig

teknisk litteratur. Anslaget bör därför uppföras med 45 000 kronor, vilket

innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor.

11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 kronor.

Högskolestyrelsen har hemställt, att anslaget, med hänsyn till högskolans

allt större antal studerande, måtte höjas med 1 000 kronor till 7 000 kronor.

De sakkunniga ha för budgetåret 1945/46 beräknat ett belopp av 8 000

kronor, vilket sedan ansetts böra successivt ökas till 11 000 kronor budgetåret

1951/52.

Med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan tillstyrker

jag, att ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjes med 1 000

kronor och sålunda uppföres med 7 000 kronor.

12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 326 har riksdagen

(skrivelsen nr 485) för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag

av 2 230 000 kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Majit, att av nämnda

anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av härefter

angivna byggnadsföretag, nämligen

s. 315 Kontrollera mot PDF

315

Kungl. Majlis proposition nr 2J+J+.

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

tillbyggnad av fysikinstitutionen ..........

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik

....... kronor 1 000 000

....... » 300 000

....... » 930 000

Summa kronor 2 230 000.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Majit åt Chalmerska byggnadskommittén

att omhänderha de arbeten, som vore förenade med uppförande

av nämnda byggnader. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsföretagen

skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen

för ecklesiastikdepartementet förordat i nyssnämnda proposition med de

avvikelser därutinnan, som betingades av anordnandet av en kombinerad

värme- och kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen

för Chalmers tekniska högskola i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt

förslag.

Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik

m. m. Enligt propositionen ha de totala byggnadskostnaderna av högskolans

styrelse beräknats till 3 390 000 kronor, varav 25 000 kronor för värmel

ed ningskul ver t ar. Kostnaderna för byggnadens utrustning och möblering

lia av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen på

basis av 1942 års priser uppskattats till förslagsvis 1 000 000 kronor.

Högskolans styrelse har i skrivelse den 11 september 1945 hemställt örn

anvisande för nästa budgetår, såvitt avser nu ifrågavarande byggnad, av

dels ett fortsatt byggnadsanslag å 1 000 000 kronor, dels ock ett första

utrustningsanslag å 250 000 kronor för möjliggörande av förutbeställningar

av nödvändiga maskiner och apparater med lång leveranstid.

Sedermera har styrelsen med skrivelse den 23 mars 1946 överlämnat en

av professorn i radioteknik vid högskolan O. Rydbeck gjord underdånig

framställning om anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag å

75 800 kronor till nyanskaffning av vissa närmare angivna apparater och

instrument för institutionerna för radioteknik och elektronik, varvid styrelsen

förordat bifall till framställningen. Till stöd för denna har professorn

Rydbeck anfört bland annat följande.

Sedan jag till högskolans styrelse för dess petitaskrivelse inlämnat förslag

rörande anslaget för nyanskaffning till institutionerna för radioteknik,

elektronik samt telegrafi och telefoni, har det andra världskriget avslutats.

Detta har under vintern 1945—1946 medfört, att England och U. S. A.

i väsentlig grad lättat på den sekretess, som under de gångna 6 åren omgivit

dessa länders utvecklings- och forskningsarbeten inom radiotekniken

och elektroniken. Man har vetat, att mycket stora tekniska framsteg gjorts

under de gångna åren, framsteg, som i sin militärtekniska tillämpning ha

verkat kraftigt avgörande flir segermakterna. I vårt land med dess tyvärr

alltför små resurser inom radiotekniken och elektroniken har den tekniska

utvecklingen av naturliga skäl blivit så långt efter, att vi först nu, sedan

en stor teknisk informationsström kommit från U. S. A. och England,

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj:ts proposition nr m
kunna

överblicka vad radiotekniska och elektronikinstitutioner i vårt land

främst måste försöka anskaffa av i England och U. S. A. nyutvecklade

apparattyper för att på snabbast möjliga sätt i görligaste mån kunna återhämta

nyssnämnda länders försprång inom dessa områden.

Att det blir möjligt för oss att utan onödigt dröjsmål inhämta detta försprång

är en angelägenhet av vikt för vårt land. Allvarliga tider kunna

åter stunda och det gäller för landets högskoleinstitutioner att bli tekniskt

rustade på sådant sätt, att de inte bara kunna utbilda ingenjörer, som äro

förtrogna med det sista inom tekniken, utan även kunna verksamt bidraga

till den betydelsefulla forskningen på dessa områden.

För att ej ett år skall gå till spillo, får jag i underdånighet göra framställning

om, att institutionerna för radioteknik och elektronik redan för

budgetåret 1946—1947 erhålla ett extra nyanskaffningsanslag av sådan

omfattning, att de allra viktigaste behoven kunna täckas redan kommande

vinter.

Utvecklingen har i U. S. A. och England gått framåt med sådan fart

under krigsåren, att det behövs ett avsevärt extra nyanskaffningsanslag,

även om man inskränker sig till några få viktiga grundtyper av de instrument

och apparater, som snart torde höra till ett modernt laboratoriums

självklara standardutrustning.

Inom radiotekniken är det framför allt den s. k. mikrovågtekniken, som

genomgått en enorm utveckling, så att det numera finnes standardiserad

apparatur och apparatdetaljer för arbete med radiovågor med den korta

våglängden av 3 cm, och det torde inte dröja länge, förrän kommersiell

apparatur kan anskaffas även för så korta våglängder som 1 cm. Arbeten

med dessa mikrovågor kräver en helt ny teknik och en helt annan instrumentuppsättning

än vad vi tidigare varit vana vid. En förutsättning för

att undervisningen och forskningen över huvud taget skall kunna bedrivas

inom denna nya och viktiga teknik är att institutionen för radioteknik

beredes möjlighet att från U. S. A. eller England inköpa just de mätinstrument

med tillhörande apparatur, som äro av grundläggande betydelse.

Men det räcker inte nied detta, Det är praktiskt taget lika nödvändigt

att inköpa några lämpliga sändare- och mottagareprototyper, som kunna

utnyttjas för lokala transmissionsexperiment, och dessutom kunna tjäna

som förebild för vidare utveckling av liknande apparatur vid institutionen.

Inom elektroniken har utvecklingen inte gått långsammare än inom radiotekniken.

Nya elektronrör med ytterst intressanta egenskaper lia utvecklats,

och man kan nu med s. k. hålrumsmagnetroner alstra toppeffekter

örn 4 miljoner watt inom centimetervågsområdet. För institutionen för

elektronik är det en angelägenhet av största vikt att snarast anskaffa ett

representativt antal av dessa nya rörtyper särskilt s. k. klystroner och

magnetroner. Men dessutom behöver institutionen för sina fortsatta arbeten

en kompletterande maskinell utrustning, som gör det möjligt för oss

att i laboratoriet göra de glas- och metallkonstruktioner, vilka äro absolut

nödvändiga inom detta område. Här har för övrigt vårt land ett alldeles

särskilt behov att lära nytt.

Tillbyggnad av fysikinstitutionen m. m. Enligt högskolestyrelsens

i propositionen 1945: 326 framlagda beräkningar ha byggnadskostnaderna

för tillbyggnad av fysikinstitutionen beräknats till 532 000

kronor, varav 15 000 kronor för värmeledningskulvertar. Härtill komma

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga för den högre

tekniska undervisningen på basis av 1942 års prisnivå beräknat till 200 000

kronor. Då 300 000 kronor anvisats för innevarande budgetår till byggnadskostnaderna,

skulle för detta ändamål återstå att anvisa ett belopp av

232 000 kronor.

I förutnämnda skrivelse av den 11 september 1945 har högskolans styrelse

hemställt om anvisande för nästa budgetår, såvitt avser nu ifrågavarande

byggnadsföretag, av dels ett byggnadsanslag a 232 000 kronor, dels

ock ett första utrustningsanslag å 150 000 kronor.

Sedermera ha högskolestyrelsen och Chalmerska byggnadskommittén i gemensam

skrivelse den 27 februari 1946 — med överlämnande av åtta av

professorn M. Wernstedt upprättade ritningar — hemställt örn anvisande

av ytterligare 71 000 kronor till utförande av tillbyggnaden av fysikinstitutionen

i enlighet med nämnda ritningar, vilka innebära vissa ändringar

i förhållande till den av högskolestyrelsen tidigare framlagda byggnadsplanen.

Härvid har anförts i huvudsak följande.

I högskolans petitaskrivelse till 1945 års riksdag, avgiven i september

1944, beräknades kostnaderna för fysikbyggnaden, inklusive vissa omändringsarbeten

i den äldre fysikflygeln, till sammanlagt 532 000 kronor, varav

för byggnadsarbeten 338 000 kronor. Enligt nu föreliggande anbud

skulle kostnaderna för byggnadsarbeten uppgå till 377 000 kronor. Vidare

måste man räkna med ökade kostnader även för vatten och avlopp, värme,

ventilation m. m. Kommittén beräknar salunda, att de sammanlagda kostnaderna

för tillbyggnaden komma att uppgå till 603 000 kronor.

Den ökade kostnaden betingas delvis av den allmänna prisstegring,

som ägt rum sedan år 1944, då kostnaderna beräknades. Denna fördyring

beräknar kommittén till cirka 15 000 kronor.

Vidare har byggnadsvolymen ökats med cirka 430 kbm (från 5 770 kbm

till 6 200 kbm). De nytillkomna lokalerna utgöras av dels ett filmmaskinrum

m. m. och dels ett filmarkiv i anslutning till den stora föreläsningssalen.

Då denna, som rymmer 250 platser, blir högskolans enda stora föreläsningssal,

anser styrelsen den böra förses med möjligheter till filmförevisning

även med eldsäker film. De nämnda nytillkomna lokalerna äro a\ - sedda att möjliggöra detta. Vidare har tillkommit rum för transformator,

emedan det nuvarande transformatorrummet, beläget inom institutionen

för kemisk teknologi, icke längre motsvarar nu gällande föreskrifter och

därför icke får utbyggas för att motsvara fysikavdelningens ökade behov.

Rummet för värmeapparater är avsett att möjliggöra en lämpligare placering

av dessa lin den, som avsågs i det ursprungliga förslaget.

Vid detaljplaneringen av byggnaden har det vidare visat sig nödvändigt

med vissa utökningar av installationerna för gas, vatten, värme och avlopp.

Även ventilationsanläggningen har krävt utökning.

Den nuvarande värmeanläggningen, som är gemensam för fysik- och

kemiavdelningen, har visat sig synnerligen otillfredsställande. Även under

normala förhållanden är det svårt att hålla en tillräcklig värme i den längst

bort från värmecentralen belägna fysikflygeln. Då den för hela högskolan

planerade gemensamma värmecentralen blir försenad, och högskolan har

omedelbart behov av den nya tillbyggnaden till fysikinstitutionen, kan

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts proposition nr ''£44-

högskolan icke uppskjuta denna tillbyggnad, till dess värmecentralen blir

färdig, utan styrelsen föreslår, att tillbyggnaden till fysikinstitutionen förses

med värme från egen, i en närbelägen institutionsbyggnad, där plats

finnes för ändamålet, provisoriskt anordnad värmepanna. Kostnaderna härför

beräknas till cirka S 000 kronor.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.

Enligt det av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med skrivelse den

3 september 1944 framlagda förslaget till nybyggnad för avdelningen för

maskinteknik vid högskolan skulle byggnaden inrymma, bland annat, en

bilprovningsanstalt, ett ångtekniskt laboratorium och en för samtliga byggnader

gemensam värmecentral. Byggnaden beräknades draga en byggnadskostnad

av 3 336 000 kronor och en utrustningskostnad av 900 000 kronor.

Sedermera framlade högskolans styrelse med skrivelse den 25 januari 1945

tre alternativa förslag för uppvärmning av högskolans byggnader, av

vilka alternativ I avsåg centraliserad värmealstring, alternativ II decentraliserad

värmealstring och alternativ III centraliserad värmeoch

kraftalstring. Styrelsen förordade främst ur undervisningssynpunkt

en anläggning enligt alternativ III, som därvid efter vissa jämkningar

beräknades draga en total anläggningskostnad av tills vidare

1 470 000 kronor, varav 40 000 kronor för verkstadsutrustning. Ett utförande

av hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik med värmeoch

kraftcentral beräknades medföra en ökning av förenämnda byggnadskostnad

å 3 336 000 kronor med 210 000 kronor till 3 546 000 kronor. Därvid

synes härutöver ha räknats med oförändrat belopp, 900 000 kronor,

till utrustning av byggnaden. Totalkostnaden skulle sålunda enligt dessa

beräkningar uppgå till (3 546 000 + 900 000 =) 4 446 000 kronor.

Det av 1945 års riksdag fattade beslutet i denna byggnadsfråga innebar

i förhållande till det av högskolans styrelse i september 1944 framlagda

byggnadsförslaget den ändringen, att bilprovningsanstalten skulle utgå ur

byggn a ds förs 1 aget samt att i stället för värmecentralen skulle anordnas en

kombinerad värme- och kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med

det av högskolans styrelse i skrivelse den 24 januari 1945 framlagda förslaget.

Enligt detta skulle värme- och kraftcentralen till att börja med förses

med två 5-tons ångpannor.

I skrivelse den 11 september 1945 har högskolans styrelse gjort framställning

om anvisande för nästa budgetår av anslag å tillhopa 2 135 000

kronor till nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik, varav 150 000

kronor synas vara av natur att böra bestridas av anslag å driftbudgeten.

Enligt av styrelsen med sistnämnda skrivelse framlagda beräkningar synas

av förutnämnda byggnadskostnad å 3 336 000 kronor för det av styrelsen

ursprungligen framlagda nybyggnadsförslaget för avdelningen för

maskinteknik å bilprovningsanstalten, det ångtekniska laboratoriet och

värmecentralen belöpa 900 000 kronor enligt följande specifikation:

s. 319 Kontrollera mot PDF

319

Kungl. Majlis proposition nr 244-

bilprovningsanstalten .............................. kronor 70 000

byggnad för ångtekniskt laboratorium................ » 180 000

ångpanneskorsten .................................. » 15 000

byggnad för värmecentralen ........................ » 290 000

utrustning för värmecentralen ...................... » 180 000

värmeledningskulvertar ............................. » 85 000

arvoden och oförutsett.............................. » 80 000

Summa kronor 900 000.

Byggnadskostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle enligt dessa

beräkningar — oavsett kostnaden för den av riksdagen beslutade värmeoch

kraftcentralen — uppgå till (3 336 000 — 900 000 =) 2 436 000 kronor.

De av styrelsen tidigare till 900 000 kronor beräknade kostnaderna för

utrustning av byggnaden böra enligt vad styrelsen anfört i nyssnämnda

skrivelse med hänsyn till riksdagens beslut om anordnande av en kombinerad

värme- och kraftcentral å ena sidan minskas med 380 000 kronor, avseende

kostnaden för utrustning av det ångtekniska laboratoriet, och å

andra sidan höjas med 240 000 kronor till ersättande av vissa maskiner i det

nuvarande maskinlaboratoriet. Styrelsen erinrar i sistnämnda avseende,

att kostnaderna för byggnadens utrustning beräknats till 900 000 kronor

med utgångspunkt från att maskinerna i det nuvarande maskinlaboratoriet

å högskolans äldre område komme att överflyttas till nybyggnaden för

avdelningen för maskinteknik. På grund av tillkomsten av en kombinerad

värme- och kraftcentral anser styrelsen det emellertid icke lämpligt att

flytta de maskiner, som tillhöra det gamla maskinlaboratoriets ånganläggning

till nybyggnaden. Det härigenom uppkommande ökade medelsbehovet

beräknar styrelsen till 240 000 kronor. Kostnaderna för utrustning av nybyggnaden

beräknas sålunda till (900 000 — 380 000 -f- 240 000 =) 760 000

kronor.

I skrivelse den 1 november 1945 ha högskolans styrelse och Chalmerska

byggnadskommittén föreslagit, att värme- och kraftcentralen skall förses

med två 9-tons ångpannor i stället för två 5-tons pannor. Härvid har anförts

bland annat följande.

Byggnadskommittén har tillkallat professorn vid tekniska högskolan i

Stockholm Lage Malm för att såsom sakkunnig biträda vid uppgörandet

av program för värme- och kraftcentralen. Styrelsen har tidigare föreslagit,

att byggnaden nu endast skulle förses nied två 5-tons pannor för det aktuella

behovet och att en tredje ångpanna skulle tillkomma först senare.

Professor Malm har emellertid kommit till det resultatet, att det med hänsyn

till högskolans snabba utveckling vore fördelaktigare ur ekonomisk

synpunkt att redan nu utföra anläggningen för större effekt, nämligen med

två 9-tons pannor. Härigenom skulle man erhålla en ångproduktionsförmåga,

som vore 80 procent större än enligt styrelsens tidigare förslag.

Styrelsen, som jämte byggnadskommittén ansluter sig till professor

Malins uppfattning, får därför hemställa, att värme- och kraftcentralen får

byggas enligt Malms förslag.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Kostnaderna för värme- och kraftcentralen enligt det av professorn Malm

uppgjorda programmet ha av denne beräknats till 1 925 000 kronor enligt

följande specifikation:

2 st. 9-tons ångpannor ............................ kronor 490 000

matarvattenberedning, rörledningar m. m............. » 120 000

äng- och värmeteknisk instrumentering.............. » 34 000

bränsle- och asktransport .......................... » 36 000

1 st. mottrycks-axialturbin 745 kVA.................. » 100 000

1 st. dubbelrotationsturbin 1050 kVA................ » 125 000

rörledningar, ventiler m. m......................... » 45 000

elektrisk instrumentering m. m..................... » 80 000

gruppcentral, kablar m. m......................... » 75 000

byggnader ...................................... » 490 000

kulvertar ........................................ » 150 000

arvoden, oförsett .................................. » 180 000

Summa kronor 1 925 000.

Professorn Malm har i anslutning härtill framhållit följande.

Under det att det ursprungliga förslaget enligt min mening knappast

kan byggas för en kostnad, som understiger 1 625 000 kronor, så kommer

en utbyggnad enligt det nya förslaget att draga en kostnad av 1 925 000

kronor eller 300 000 kronor mera. En ångproduktionsförmåga, som är 80

procent större, vinnes härigenom till en kostnad, som endast är cirka 19

procent större.

Med hänsyn till att kostnader för värmeledningskulvertar inräknats i

byggnadskostnaderna för nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik

och för tillbyggnaden för fysikinstitutionen, torde de till 1 925 000 kronor

beräknade kostnaderna för värme- och kraftcentralens utförande enligt det

nu framlagda förslaget böra minskas med 40 000 kronor. Å andra sidan

torde i anläggningskostnaden böra inräknas 40 000 kronor för verkstadsutrustning

såsom skett beträffande den redan beslutade värme- och kraftcentralen.

Om så sker blir slutsumman oförändrad eller 1 925 000 kronor.

Under det att den totala kostnaden för nybyggnaden för avdelningen för

maskinteknik — inklusive värme- och kraftcentral, utrustad med två 5- tons ångpannor — enligt det föregående beräknats till 4 446 000 kronor,

skulle totalkostnaden för nybyggnaden — inklusive värme- och kraftcentral,

utrustad med två 9-tons ångpannor — uppgå till (2 436 000 +

+ 760 000 + 1 925 000 =) 5 121 000 kronor, varav 760 000 kronor för sådan

utrustning, för vilken kostnaderna torde böra bestridas av anslag å

driftbudgeten. Kostnadsskillnaden skulle alltså utgöra (5 121 000 —

— 4 446 000 =) 675 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning föreligga till erinran mot att

värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor, därest en

fullständig utbyggnad av högskolan vore avsedd att komma till stånd inom

en relativt nära framtid.

s. 321 Kontrollera mot PDF

321

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Nybyggnad för bibliotek m. m. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1944:281 (s. 270 ff.) uppförde riksdagen (skrivelsen

nr 431) å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 ett anslag av

1 000 000 kronor till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska

högskola. Anslaget avsåg uppförande av dels en gemensam biblioteksoch

kanslibyggnad, dels ock en bostadsbyggnad.

I nämnda skrivelse den 11 september 1945 har högskolestyrelsen hemställt,

att nämnda å beredskapsstat uppförda anslag måtte överföras till

riksstaten samt att Chalmerska byggnadskommittén måtte erhålla uppdrag

att igångsätta byggnadsföretaget så snart omständigheterna det medgåve.

I anslutning härtill bär styrelsen anfört följande.

Styrelsen vill erinra, att styrelsen uttryckligen hemställt örn att bibliotek

och kansli skulle få förläggas till skilda byggnader samt att styrelsen

endast för att icke fördröja byggnadsfrågan instämt i förslaget örn en gemensam

byggnad. Styrelsen är fortfarande av den meningen att den jämförelsevis

obetydliga besparing, som skulle vinnas genom en gemensam

byggnad, icke uppväger de olägenheter, särskilt vid behov av framtida utvidgningar,

som den gemensamma byggnaden medför. Styrelsen vill därför

hemställa, att denna fråga nu upptages till förnyad prövning och att

kansli och bibliotek förläggas i skilda byggnader i huvudsak enligt det

förslag och de ritningar, som inlämnades till 1943 års riksdag.

Styrelsen har vidare — i anslutning till biblioteksutredningens och de

sakkunnigas förslag — anhållit om ett första anslag av 150 000 kronor för

utrustning av biblioteket och ett anslag av 55 000 kronor för utrustning av

administrationsbyggnaden.

Örn- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk

forskning. Institutionen för silikatkemisk forskning vid

Chalmers tekniska högskola disponerar för närvarande lokaler i den s. k.

maskinbyggnaden vid högskolan, vilken byggnad betecknats med IV d å

den i propositionen 1945: 326 å sid. 174 intagna situationsplanen.

Högskolansstyrelsehar i sin förutnämnda skrivelse den 11 september 1945

— under framhållande av att de nuvarande lokalerna för institutionen för

silikatkemisk forskning vore långt ifrån tillräckliga — gjort framställning

örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 200 000 kronor för påbörjande

av örn- och tillbyggnad av nämnda institution i enlighet med sju

i ärendet företedda, av professorn Wernstedt i juli och augusti 1945 upprättade

ritningar. Byggnadsförslaget innebär en utbyggnad i två etapper,

av vilka för närvarande endast den första är avsedd att komma till utförande.

I denna skall maskinbyggnaden ombyggas och genom en tillbyggnad

förenas med kemikum. Den andra etappen avser en påbyggnad av den nu

befintliga byggnaden med en våning samt en tillbyggnad av densamma mot

norr.

Bihang till rilcsdagens protokoll lOJ+G. 1 samt. Nr 244-

21

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Byggnadskostnaderna lia i augusti 1945 beräknats till 683 400 kronor för

första och 381 600 kronor för andra utbyggnadsetappen. Härtill komma

utrustningskostnader, vilka för den första etappen beräknats till i runt tal

210 000 kronor, varav cirka 160 000 kronor för apparatur.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig kunna godtaga byggnadsförslaget. De

beräknade byggnadskostnaderna har ämbetsverket funnit skäliga.

Statens tekniska jorskningsråd, som funnit det tillskott av utrymme, som

skulle vinnas genom den föreslagna första utbyggnadsetappen rimligt med

hänsyn till omfattningen av verksamheten inom ifrågavarande institution

under de närmaste åren, har tillstyrkt, att en utbyggnad skedde snarast

möjligt. Rådet har emellertid framfört vissa betänkligheter mot utformningen

av den i första etappen ingående tillbyggnaden samt därvid anfört:

Av ritningarna framgår, att byggnaden tänkes utförd med en endast på

ena sidan utnyttjad korridor, varigenom förhållandet mellan den nyttiga

golvytan och bruttoytan blir lägre än som med nutida krav på effektiv

utnyttjning av laboratoriebyggnader är normalt. Det förefaller sannolikt,

att ett ändrat utförande med en mittkorridor mellan två filer arbetsrum

skulle ställa sig mera ekonomiskt. Om den effektiva golvytan vid oförändrat

antal våningar härigenom blir större än som planerats, kunde man tänka

sig att till en början göra byggnaden med ett färre antal våningar. En

utvidgning kunde sedan vid behov ske genom påbyggnad. Den lämpligaste

utformningen av byggnaden sammanhänger dock intimt med de lokala

förhållandena, som rådet icke i detalj känner, varför rådet inskränker sig

till att hemställa, att de framförda synpunkterna beaktas vid byggnadsfrågans

vidare behandling. Rådet vill emellertid utan hinder av detta tillstyrka,

att de av Chalmers tekniska högskola äskade 200 000 kronor för

budgetåret 1946/47 beviljas.

Forskningsrådet, som funnit den beräknade medelsanvisningen å cirka

160 000 kronor för apparatur väl avvägd, har med hänsyn till de långa

leveranstiderna föreslagit, att anslag med nämnda belopp beviljas redan för

nästa budgetår.

Till påbörjande av nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av

1 000 000 kronor. Byggnadskostnaderna för denna byggnad ha beräknats

till 3 390 000 kronor. I enlighet med högskolestyrelsens förslag torde för

nästa budgetår böra anvisas fortsatt byggnadsanslag med 1 000 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av sagda nybyggnad ha av

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen på basis av

1942 års priser uppskattats till förslagsvis 1 000 000 kronor. För möjliggörande

av förutbeställningar av maskiner och apparatur med lång leveranstid

förordar jag i enlighet med styrelsens förslag, att ett första utrustningsanslag

anvisas redan för nästa budgetår. Med utgångspunkt från den

sålunda beräknade kostnaden har styrelsen äskat ett begynnelseanslag av

250 000 kronor till utrustning av nu ifrågavarande byggnad. Styrelsen har

s. 323 Kontrollera mot PDF

323

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

sedermera jämväl tillstyrkt, att ett engångsanslag av 75 800 kronor anvisas

för samma budgetår för nyanskaffning av apparatur och instrument för institutionerna

för radioteknik och elektronik. Dessa institutioner avses skola

erhålla nya lokaler i nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik. Med

hänsyn härtill och då professuren i radioteknik inrättats först från och

med innevarande budgetår finner jag det motiverat, att medel till den

föreslagna anskaffningen av apparater och instrument för nyssnämnda institutioner

beräknas under utrustningsanslaget för ifrågavarande nybyggnad.

Då för sagda ändamål torde böra beräknas i avrundat tal 75 000

kronor, förordar jag, att till utrustning för nybyggnaden för avdelningen

för elektroteknik för nästa budgetår anvisas, utöver det av styrelsen föreslagna

beloppet av 250 000 kronor, ytterligare 75 000 kronor eller sålunda

sammanlagt 325 000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i den redan godkända planen för tillbyggnaden

av fysikinstitutionen har jag icke funnit anledning

till erinran. Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande byggnadsföretag

utföres i huvudsaklig överensstämmelse med de av högskolans styrelse och

Chalmerska byggnadskommittén med skrivelse den 27 februari 1946 överlämnade

ritningarna. Byggnadskostnaderna för företaget ha tidigare beräknats

till 532 000 kronor. Vid dess utförande i enlighet med nyssnämnda

ritningar ha byggnadskostnaderna uppskattats till 603 000 kronor. Mot

denna beräkning har jag icke funnit anledning till erinran. Till påbörjande

av byggnadsföretaget ha för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.

För nästa budgetår torde böra beräknas ett slutanslag av 303 000

kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av tillbyggnaden för fysikinstitutionen

ha av de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

på basis av 1942 års priser beräknats till 200 000 kronor. Högskolestyrelsens

förslag om anvisande för nästa budgetår av ett första utrustningsanslag

av 150 000 kronor för tillbyggnaden anser jag mig böra biträda.

Efter förslag av professorn i värmeteknik och maskinlära vid tekniska

högskolan i Stockholm Lage Mahn, vilken av Chalmerska byggnadskommittén

tillkallats för att såsom expert biträda kommittén med uppgörande

av program för den i nybyggnaden för avdelningen för

maskinteknik ingående värme- och kraftcentralen, ha byggnadskom

mittén och styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett sig böra förorda,

att värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor i

stället för två 5-tons. Till stöd för detta förslag har anförts, att det med

hänsyn till högskolans beräknade snabba utbyggnad vore fördelaktigare

ur ekonomisk synpunkt att redan från början utföra anläggningen för större

effekt. Enligt professorn Malms beräkningar skulle för en kostnad av

cirka 300 000 kronor, d. v. s. cirka 19 procent av den utav honom beräk
-

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

nade kostnaden för den beslutade värme- och kraftcentralen, vinnas en

ökad ångproduktionsförmåga av omkring 80 procent.

För egen del har jag i likhet med byggnadsstyrelsen icke funnit anledning

till erinran mot ifrågavarande förslag och anser mig därför böra förorda,

att värme- och kraftcentralen utföres i huvudsaklig överensstämmelse

med det av professorn Malm uppgjorda programmet.

Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen torde totalkostnaderna

för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik med däri ingående värme-

och kraftcentral, utrustad med två 9-tons ångpannor, böra beräknas

till 5 121 000 kronor, varav 760 000 kronor avse sådan utrustning, för vilken

kostnaderna torde böra bestridas av anslag å driftbudgeten. Den sålunda

beräknade totalkostnaden överstiger med 675 000 kronor den totalkostnad,

som enligt redogörelsen i det föregående tidigare beräknats. Av

detta belopp torde cirka 300 000 kronor böra anses belöpa å den av mig

tillstyrkta utvidgningen av värme- och kraftcentralen, medan 240 000 kronor

utgöra ökat medelsbehov, föranlett av att vissa maskiner, som tillhöra

det nuvarande maskinlaboratoriets ånganläggning, icke lämpligen torde böra

överflyttas till nybyggnaden. Återstoden av kostnadsökningen synes vara

betingad av att kostnaderna för värme- och kraftcentralen tidigare beräknats

för lågt. Jag vill emellertid i detta avseende framhålla, att det, enligt

vad jag från sakkunnigt håll inhämtat, är särskilt vanskligt att beräkna

kostnaderna för en sådan anläggning som värme- och kraftcentralen.

Till nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik har för innevarande

budgetår anvisats ett byggnadsanslag av 930 000 kronor. För nästa budgetår

torde för ändamålet ytterligare 2 200 000 kronor böra ställas till förfogande.

Härjämte förordar jag, att ett första utrustningsanslag å 150 000

kronor anvisas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av 1 000 000 kronor till

uppförande av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad

m. m. Högskolans styrelse har nu gjort framställning om anvisande av medel

å riksstaten för nästa budgetår till byggnadsföretagets utförande. I

samband därmed har styrelsen, som tidigare föreslagit, att kansli och bibliotek

skulle förläggas i skilda byggnader, men som för att icke fördröja byggnadsfrågans

lösning ansett sig böra acceptera 1940 års civila byggnadsutrednings

till grund för statsmakternas beslut liggande förslag om uppförande

av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad, hemställt, att denna byggnadsfråga

måtte upptagas till omprövning. Styrelsen har därvid framhållit,

att den besparing, som skulle vinnas genom en gemensam byggnad, icke

uppvägde de olägenheter, särskilt vid behov av framtida utvidgningar,

som en gemensam byggnad medförde.

Enligt vad jag nyligen under hand inhämtat har styrelsen för avsikt att

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

underkasta sitt tidigare framlagda byggnadsförslag, avseende skilda byggnader

för bibliotek och kansli, en överarbetning i syfte att nedbringa kostnaderna

för dess realiserande och framlägga resultatet av överarbetningen

i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1947/48. Med hänsyn

härtill och då den föreslagna om- och tillbyggnaden av institutionen för

silikatkemisk forskning torde böra givas företräde framför nybyggnaden

för bibliotek och kansli är jag icke beredd att förorda, att medel nu äskas

för sistnämnda byggnadsföretag.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en personlig professur i silikatkemi

skall inrättas vid ifrågavarande högskola från och med den 1 juli

1946 för professorn Hedvall, och därvid förutsatt en utbyggnad av den

nuvarande institutionen för silikatkemisk forskning vid högskolan. Enligt

det av högskolans styrelse framlagda bvggnadsförslaget skulle utbyggnaden

ske i två etapper, av vilka endast den första etappen för närvarande

är aktuell. Med anledning av de betänkligheter, som framförts av statens

tekniska forskningsråd mot utformningen av den i första etappen ingående

tillbyggnaden, har enligt vad jag inhämtat frågan om tillbyggnadens utformning

upptagits till förnyat övervägande av högskolestyrelsen, som har

för avsikt att, därest omprövningen giver anledning härtill, inom en snar

framtid inkomma med omarbetade ritningar.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande institution nu utbygges i ungefär den

omfattning, som den föreslagna första utbyggnadsetappen avser, varvid

det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga ställning till

frågan om byggnadsföretagets närmare utformning.

Byggnadskostnaderna för den första utbyggnadsetappens genomförande

enligt föreliggande förslag ha beräknats till 683 400 kronor. Därest utformningen

av tillbyggnaden ändras, kan detta givetvis medföra avvikelse

från kostnadskalkylen.

För nästa budgetår torde i enlighet med högskolestyrelsens förslag böra

beräknas ett anslag av 200 000 kronor till byggnadsföretagets påbörjande.

Utrustningskostnaderna ha beräknats till i runt tal 210 000 kronor, varav

160 000 kronor för apparatur. Mot kostnadsberäkningen har jag icke

funnit anledning till erinran. Med hänsyn till de långa leveranstiderna

torde, såsom forskningsrådet föreslagit, för nästa budgetår böra anvisas

ett första utrustningsanslag av 160 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör investeringsanslaget

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår uppföras

med (1 000 000 + 303 000 + 2 200 000 + 200 000 =) i avrundat tal

3 700 000 kronor och under riksstatens åttonde huvudtitel anvisas ett reservationsanslag

av (325 000 + 150 000 + 150 000 + 160 000 =) 785 000

kronor till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler.

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr m
I

detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om dispositionen

av det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget å

175 000 kronor till Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans

äldre byggnader m. m. Genom beslut den 15 juni 1945 har Kungl. Majit

medgivit, att vid utgången av budgetåret befintlig reservation å anslaget

finge av byggnadsstyrelsen disponeras under budgetåret 1945/46. Då de

med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknas icke hinna slutföras under

innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera

vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl under

budgetåret 1946/47. Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder

ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får

anslaget enligt antagna grunder icke disponeras även under nästa budgetår.

I likhet med vad som skett i andra dylika fall vill jag föreslå, att riksdagens

medgivande att disponera anslaget även under budgetåret 1946/47

inhämtas.

13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier.

Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes

med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier ä 2 500 kronor,

därav 6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska

högskola. Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes

anslaget för budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det

är uppfört även i gällande riksstat.

De sakkunniga ha med hänsyn till elevantalets gradvisa ökning beräknat

en successiv höjning av ifrågavarande anslag till 75 000 kronor budgetåret

1949/50, varvid för budgetåret 1946/47 beräknats en medelsanvisning av

60 000 kronor med utgångspunkt från att stipendierna fortfarande skulle utgå

med ett belopp av 2 500 kronor för elev och år. De sakkunniga ha emellertid

ansett, att det vore lämpligare om detta belopp fastställdes till 5 000 kronor,

men ha funnit frågan härom böra ställas på framtiden.

Från högskolornas sida har, under hänvisning till de sakkunnigas förslag,

hemställts om en anslagshöjning till 60 000 kronor. Lärarkollegiet vid och

styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm ha därvid förordat en ökning

av stipendiebeloppen från 2 500 kronor till 5 000 kronor.

Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt

vad jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit

följande.

Högskolan i

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Stockholm.......

13

24

19

24

Göteborg........

2

8

4

3

s. 327 Kontrollera mot PDF

327

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

De två senaste budgetåren ha 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan

i Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola. Enär stipendierna

avses normalt skola utgå under två år, torde som regel hälften av

nämnda antal stipendier årligen kunna utdelas till nya sökande.

Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena

sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande

förorda någon utökning av antalet stipendier vid Chalmers tekniska

högskola. Däremot anser jag mig böra förorda, att medel beräknas för ytterligare

två stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm. Då jag icke anser

mig kunna tillstyrka någon ökning av stipendiebeloppen, bör anslaget för

nästa budgetår höjas med 5 000 kronor till 50 000 kronor.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande

av teknisk forskning.

Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000

kronor. För innevarande budgetår har anslaget höjts till 190 000 kronor,

varav 40 000 kronor avsetts såsom bidrag till professorn vid tekniska högskolan

i Stockholm H. Alfvén för forskning inom elektronikens område.

Jämlikt av Kungl. Majit i brev den 12 juni 1942 meddelade bestämmelser

(statsliggaren sid. 590 f.) kunna av staten anvisade medel för främjande

av teknisk forskning vid de tekniska högskolorna sökas företrädesvis av professorer,

laboratorer, docenter och speciallärare vid dessa högskolor. Medel

beviljas i regel endast för följande ändamål:

a) avlöning av medhjälpare,

b) kostnader i samband med eventuell tjänstledighet,

c) erforderliga resor och transporter,

d) inköp eller tillverkning av instrument och apparater,

e) inköp av material, förbrukningsartiklar och dylikt,

f) kostnader för delundersökning, som uppdrages åt annat institut eller

enskild person,

g) hyra för lokal utom högskolan,

h) kostnader för manuskript såsom ritningar, renskrivning och översättning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har med instämmande

av högskolans styrelse anhållit om en anslagshöjning till 300 000 kronor,

oavsett medel till elektronikforskning vid högskolan. Styrelsen för Chalmers

tekniska högskola har beräknat det för högskolorna gemensamma medelsbehovet

till 300 000 kronor. I avseende å elektronikforskningen vid tekniska

högskolan i Stockholm har lärarkollegiet hemställt om en höjning av

de härför avsedda anslagsmedlen till 50 000 kronor. Vidare har styrelsen

för Chalmers tekniska högskola anhållit örn anvisande av ett belopp av

32 000 kronor till dylik forskning vid högskolan.

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jh/i.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Anslaget å 300 000 kronor. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm har anfört bland annat följande.

Sedan budgetåret 1942/43 har till högskolans förfogande stått ett belopp

av 100 000 kronor årligen. Under de fyra sista budgetåren ha de årligen inkomna

ansökningarna sammanlagt varierat mellan 287 600 kronor och

231 840 kronor. Med hänsyn till den utveckling som kan förutses, hemställer

kollegiet, att ett belopp av 300 000 kronor anvisas för budgetåret

1946/47.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

De hittills för högskolan anvisade medlen till forskning ha visat sig otillräckliga,

varför högskolan från industrier och andra utomstående erhållit

avsevärda tillskott. I samband med övergång till fredsförhållanden kan

befaras, att, därest försämrade konjunkturer för landets industri inträda,

dylika extra bidrag icke längre kunna påräknas. Icke minst i sådant fall

synes det emellertid vara av vikt, att högskolans forskningsverksamhet

kan upprätthållas i full utsträckning. Styrelsen anser det därför vara av

den största betydelse för landets tekniska forskning, att anslaget väsentligt

höjes.

De sakkunniga, vilka föreslagit en successiv höjning av anslaget från

155 000 kronor budgetåren 1945/47 till 170 000 kronor budgetåret 1949/50,

ha anfört i huvudsak följande.

Den forskning, som hittills bedrivits vid de tekniska högskolorna, har

vid vissa institutioner varit relativt betydande. Vid andra har åter forskningsverksamheten

varit mindre omfattande och ofta otillräcklig, icke sällan

beroende på för knappt tillmätta anslag.

I detta sammanhang må till en början framhållas, att anslagsmedlen till

samlingar och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. endast

i mindre utsträckning använts till forskningsändamål. Dessa anslagsmedel

äro visserligen i och för sig icke obetydliga, men de skola fördelas på

ett mycket stort antal institutioner och ha i regel tagits i anspråk i större

omfattning för undervisning än för forskning. Anslagsmedlens storlek har

också beräknats huvudsakligen med tanke på undervisningens behov.

Till disposition för forskningsändamål vid de tekniska högskolorna står

även avkastningen av vissa fonder, vilka vid tekniska högskolan i Stockholm

uppgå till cirka 360 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola

till cirka 450 000 kronor. Vid sistnämnda högskola står även viss avkastning

från Martina Lundgrens fond till disposition för forskningsarbeten,

vilken avkastning dock utdelas av vetenskaps- och vitterhetssamhället i

Göteborg. Beträffande forskningsfonderna vid tekniska högskolan i Stockholm

har föreskrivits, att avkastningen får användas för forskning endast

inom vissa områden. Sålunda äro fonder å tillsammans cirka 260 000 kronog

avsedda endast för forskning inom området för bergsvetenskap och

övriga fonder huvudsakligen för forskning inom området för elektroteknik

(cirka 75 000 kronor) samt för kemi och kemisk teknologi (cirka 25 000

kronor). Utöver medel erhållna från fonders avkastning ha bidrag till forskning

vid de tekniska högskolorna lämnats av ingenjörsvetenskapsakademien,

jernkontoret, industrier, kommuner och enskilda.

s. 329 Kontrollera mot PDF

329

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

I anslutning till vad sålunda anförts vilja de sakkunniga uttala, att en

ökning av anslaget till främjande av teknisk forskning är önskvärd. Genom

anslag till statens tekniska forskningsråd och till statens kommitté för byggnadsforskning

samt genom industriens medverkan ha emellertid under senare

tid möjligheterna till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning

i avsevärd grad ökats. „ ... . .. .

De sakkunniga ha därför icke nu velat föreslå någon ökning annat an i

proportion till ökningen av antalet lärare vid högskolorna, ehuru det ma

framhållas, att under tiden för högskolornas utbyggnad starka skäl kunna

framkomma för ytterligare höjning. __

I yttrande över de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola anfört bland annat följande.

Behovet av forskningsbidrag har hittills i många fall i hög grad. begränsats

av svårigheten att utföra forskningsarbeten till följd av bristen pa

laboratorier. De nya laboratorierna för väg- och vattenbyggnad och för

arkitektur stå emellertid färdiga att tagas i bruk och nya laboratorier for

avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik skola enligt de sakkunnigas

förslag byggas inom den närmaste tiden. Pa grund härav ökas möjligheterna

till ‘forskning och därmed behovet av ekonomiskt bidrag för

ändamålet. Kollegiet anser den av de sakkunniga föreslagna anslagshöjnillsén

alldeles för ringa och föreslår utom omedelbar höjning av anslaget

ett slutligt belopp av 200 000 kronor för Chalmers tekniska högskola ensam.

Statens tekniska forskningsråd har i sitt yttrande framhållit, att åtminstone

för närvarande vissa möjligheter syntes föreligga att tillgodose även

en del av de tekniska högskolornas behov av forskningsanslag med bidrag

från det på handelsdepartementets huvudtitel upptagna reservationsanslaget

till tekniskt-vetenskaplig forskning. Allt eftersom forskningsverksamheten

i övrigt inom landet till följd av de initiativ i olika riktningar, som

tagits, ökade, torde emellertid konkurrensen örn bidrag ur detta anslag

bliva större, så att en utökning av det för högskolorna särskilt avsedda

anslaget kunde bliva behövlig.

Anslag till elektronikforskning. Lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm har — under erinran att departementschefen

i anledning av kollegiets hemställan om anvisande för innevarande

budgetår av 50 000 kronor till förevarande ändamål uttalat, att medelsbehovet

för detta budgetår i avbidan på närmare erfarenheter syntes böra

begränsas till 40 000 kronor — hemställt om beviljande för nästa budgetår

av 50 000 kronor för ändamålet.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har till stöd för sitt äskande

för nästa budgetår av 32 000 kronor till elektronikforskning vid högskolan

anfört i huvudsak följande.

Även vid Chalmers tekniska högskola bedrives en icke oväsentlig forskning

i elektronik. Pör nästa budgetar ha sålunda bland annat planerats arbeten

med ädelgasfysik, undersökning av elektrondiffraktion och under
-

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+/+.

sökningar av li a s t i gil et s m o d u 1 era de rör för mikrovågförsök. Denna elektronikforskning

torde till sin natur i viss mån kunna sägas komplettera den

vid tekniska högskolan i Stockholm bedrivna.

Till största delen har den vid Chalmers tekniska högskola bedrivna elektronikforskningen

hittills finansierats genom privata gåvor. Sålunda har

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse lämnat ett bidrag av nära 30 000

kronor för utrustning av ett elektroniklaboratorium. Dessutom har ett antal

industrier lämnat bidrag huvudsakligen i form av gåvor in natura till

ett värde av omkring 60 000 kronor. Det torde emellertid icke vara möjligt

att i framtiden erhålla stöd fran privat håll i tillnärmelsevis samma

omfattning som tidigare. På grund härav och då det här gäller ett tekniskt

område av största betydelse, där vårt land måste taga igen det försprång,

som vunnits i de krigförande länderna under krigsåren, erfordras

särskilda anslagsmedel för elektronikforskningen vid Chalmers tekniska

högskola. För nästa budgetår anser styrelsen sig böra äska ett belopp av

32 000 kronor, att användas på följande sätt.

1. Lön till kvalificerad forskningsassistent för ett år......kronor 9 000

2. Arbetslön till instrumentmakare .................... » 4 200

3. Uppbyggnad av speciell pumputrustning ............ » 3 800

4. Materiel till ädelgasutrustning m. m................. » 1 600

5. Glas, metaller och industriella förarbeten till apparatur

för elektrondiffraktionsundersökningar............... » 8 400

6. D:o till mikrovågrör .............................. » 5 oqO

Summa kronor 32 000.

Under vart och ett av budgetåren 1942/45 har såsom bidrag till främjande

av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna

gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha 100 000 kronor

brukat disponeras för tekniska högskolan i Stockholm och 50 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. För innevarande budgetår har anslaget

höjts med 40 000 kronor för tillgodoseende av ett speciellt forskningsändamål,

nämligen understödjande av den forskning på elektronikens område,

som sedan några år tillbaka bedrives vid högskolan i Stockholm av professorn

H. Alfvén.

De båda läroanstalterna ha i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

— liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår — hemställt örn

en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan i Stockholm

har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, varav 50 000 kronor för

elektronikforskning vid högskolan, under det att Chalmers tekniska högskola

ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas för högskolorna gemensamt,

varav 32 000 kronor begärts för forskning på elektronikens område

vid göteborgshögskolan.

Samma skäl, som föranlett att särskilda medel beräknats under förevarande

anslag till främjande av forskning vid tekniska högskolan i Stockholm

på elektronikens område, synas tala för att särskilda medel jämväl

beräknas under anslaget för främjande av dylik forskning vid Chalmers

s. 331 Kontrollera mot PDF

331

Kungl. Maj:ts -proposition nr

tekniska högskola. Medelsan visningen för detta ändamål torde kunna begränsas

till 30 000 kronor. Då jag i övrigt icke är beredd att nu förorda

någon höjning av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras

med (190 000 -f 30 000 —) 220 000 kronor.

15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var upptaget med 2 000 kronor,

höjdes för budgetåret 1944/45 till 3 000 kronor, med vilket belopp

det även för innevarande budgetår är uppfört. Enligt av Kungl. Majit

meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid de tekniska högskolorna motsvarande bestämmelser, som

i kungörelsen 1945: 522 meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska

avhandlingar vid universiteten, karolinska institutet och vissa högskolor.

Bidrag utgår endast i form av ersättning för de pliktexemplar, som

författningsenligt skola avlämnas. Den tidigare gällande maximeringen —

högst 300 kronor för varje avhandling — av ersättningen för pliktexemplaren

har upphävts från och med budgetåret 1945/46, till följd varav anslaget

erhållit förslagsanslags natur.

Under hänvisning till de sakkunnigas betänkande ha lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm och styrelsen jör Chalmers tekniska högskola

hemställt örn en anslagshöjning till 5 000 kronor, därvid från den förra

högskolans sida uttalats, att intresset för förvärvande av doktorsgrad med

sannolikhet komme att växa efter inrättandet av teknisk licentiatexamen.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 4 000

kronor för budgetåret 1944/45 till 8 000 kronor för budgetåret 1949/50,

därvid för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 5 000 kronor.

I avbidan på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet torde anslaget

för nästa budgetår böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga

i befordringsärenden.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 7 000 kronor,

höjdes för budgetåret 1944/45 till 10 000 kronor, med vilket belopp det

även för innevarande budgetår är uppfört.

Från högskolornas sida har — i anslutning till de sakkunnigas förslag —

hemställts om oförändrat anslag för nästa budgetår.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv höjning av anslaget från 10 000

kronor till 14 000 kronor för budgetåret 1949/50.

Departe
mentschefen.

s. 332 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

332 Kungl. Maj:ts ''proposition nr m.

Beträffande ersättning av denna art vid de tekniska högskolorna gälla i

huvudsak enahanda bestämmelser, som tillämpas i fråga örn universiteten.

Åren 1940 och 1941 ha grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid såväl de tekniska högskolorna som universiteten underkastats

ändringar i utgiftsminskande syfte. Under punkten 119 i årets

åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt ett av universitetskanslern framlagt förslag

beträffande grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten, vilket förslag i huvudsak innebär en återgång till de

före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrundema. De av mig sålunda

förordade ändrade grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten torde jämväl böra tillämpas i fråga örn dylik

ersättning vid de tekniska högskolorna. Vid bifall härtill synes förevarande

anslag för nästa budgetår böra uppräknas med 6 000 kronor till 16 000

kronor.

17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.

Stipendier för utrikes studieresor åt lärare vid de tekniska högskolorna

ha tidigare under en följd av år utgått från de för högskolorna anvisade

särskilda anslagen till stipendier. För budgetåret 1939/40 voro sålunda under

dessa anslag beräknade ett belopp av 4 000 kronor för tekniska högskolan

i Stockholm och ett belopp av 1 500 kronor för Chalmers tekniska

högskola. För budgetåren 1941/46 ha på grund av den utrikespolitiska

situationen icke beviljats några medel för ändamålet.

Från högskolornas sida har nu, under hänvisning till av de sakkunniga

framlagt förslag i ämnet, gjorts framställning om uppförande på riksstaten

från och med nästa budgetår av ett för högskolorna gemensamt anslag för

ändamålet. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid

beräknat medelsbehovet för högskolan ensam till 23 000 kronor, medan

styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett ett belopp av 40 000 kronor

erforderligt för båda högskolorna gemensamt.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 16 000

kronor för budgetåret 1944/45 till 24 000 kronor för budgetåret 1950/51,

därvid för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 18 000 kronor. Vid

sina beräkningar ha de sakkunniga utgått ifrån att varje resestipendium

skulle uppgå till cirka 1 500 kronor samt att hälften av antalet professorer,

laboratorer och speciallärare samt femtedelen av antalet förste assistenter

borde beredas möjlighet att erhålla stipendium för utrikes studieresa inom

en tidrymd av sju år. De sakkunniga ha härutinnan anfört i huvudsak

följande.

Det måste anses som ett viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet,

att deras lärare beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen på

sina respektive områden och få möjlighet att knyta personliga förbindelser

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

med utländska kolleger och industrimän. Synnerligen värdefullt utbyte vinnes

härigenom, och de sakkunniga anse sig böra kraftigt framhålla, att dylik

verksamhet bör främjas genom ett icke alltför knappt tillmätt anslag, örn

detsamma vid något tillfälle icke skulle visa sig tillräckligt, böra möjligheter

finnas att, som i en hel del fall tidigare skett, erhålla anslag av Kungl.

Majit för speciella fall utanför ramen för det ordinarie anslaget efter särskild,

motiverad ansökan. Det kan nämligen inträffa, att i en del fall viiimotiverade

behov kunna uppstå sedan anslaget blivit fördelat. Det ^an

måhända vara olämpligt eller omöjligt att invänta ett kommande ais an
slaf*
Under

åren 1936—40 anmälde sig vid tekniska högskolan i Stockholm

ett så stort antal sökande till stipendier, att summan av de^ ansökta beloppen

genomsnittligt 3 till 4 gånger översteg de för ändamålet anvisade

medlen. Högskolan hemställde därför om en ökning av anslaget från 4 oOO

till 7 000 kronor, men denna hemställan ledde icke till proposition, örn

antalet professorer och speciallärare tillsammans uppgår till inemot 100,

skulle, örn 7 stipendier å 1 000 kronor utdelades, en lärare genomsnittligt

kunna komma i åtnjutande av ett resestipendium ungefär vart 14:e år,

vilket är att beteckna som otillräckligt.

Man behöver dock icke gå så långt, att varje lärare skall beredas tillfälle

att resa, utan det torde vara tillräckligt om hälften av antalet professorer,

laboratorer och speciallärare samt femtedelen av antalet förste

assistenter få möjlighet härtill, och att genomsnittligt sådana resor kunna

påräknas vart sjunde år. Ett dylikt krav måste anses mycket rimligt. Örn

för ett tiotal år sedan 1 000 kronor ansågs som ett lämpligt avvägt genomsnittsbelopp

för ett resestipendium bör för närvarande beräknas cirka 1 500

kronor. Med nuvarande antal lärare kan erforderligt anslag till utrikes studieresor

för lärare enligt ovan angivna grunder beräknas till 16 000 kronor

per år för båda högskolorna tillsammans. Efter den föreslagna omorganisationens

genomförande, då sammanlagda antalet professorer, laboratorer

och speciallärare vid högskolorna beräknas uppgå till 189 och antalet

förste assistenter till 86, skulle enligt ifrågavarande beräkningsgrunder erfordras

ett belopp av omkring 24 000 kronor för ändamålet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår framhållit, att kostnaderna för resor stigit

i synnerligen hög grad efter det att de sakkunniga uppgjort sina beräkningar

av medelsbehovet. Varje resestipendium borde därför numera beräknas

till 2 500 kronor i stället för 1 500 kronor. Härtill korame, att de

sakkunniga vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till sitt förslag

om inrättande av befattningar såsom adjungerade lärare.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

Under kriget har vårt lands vetenskapliga förbindelser med utlandet

varit väsentligt hämmade samtidigt som stora framsteg skett pa manga

tekniska områden i vissa av dessa länder. Det är därför av betydelse för

vårt land, att ekonomiska möjligheter för utrikes studieresor, särskilt då

sådana som avse studier av tekniska förhållanden, snarast möjligt astadkornmes.

De sakkunniga lia för budgetåret 1946/47 föreslagit ett belopp

av 18 000 kronor till sådana studieresor för de båda högskolorna gemensamt.

Styrelsen vill emellertid hänvisa till att läget efter krigets slut blivit

s. 334 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

334 Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

sådant att studieresor i framtiden måste ske till mera avlägsna länder, i

första hand U. S. A. och England samt även Ryssland. Detta medför väsentligt

höjda kostnader för studieresor i jämförelse med vad de sakkunniga

räknade med. Styrelsen får därför hemställa örn ett anslag till förevarande

ändamål av 40 000 kronor för båda högskolorna gemensamt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått ha medel till stipendier åt

lärare vid de tekniska högskolorna för utrikes studieresor tidigare under en

följd av ar och senast för budgetåret 1939/40 beräknats under högskolornas

anslag till stipendier. På grund av rådande förhållanden ha anslagsmedlen

för ändamålet därefter varit indragna. Under krigsåren ha, såsom

styrelsen för Chalmers tekniska högskola framhållit, vårt lands vetenskapliga

förbindelser med utlandet varit väsentligt hämmade samtidigt som

betydelsefulla framsteg på teknikens område gjorts på vissa håll utomlands.

Det måste anses som ett viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet,

att lärarna vid dessa beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen

på sina respektive områden och knyta personliga förbindelser med

utländska kolleger. För möjliggörande härav finner jag det angeläget, att

medel nu ånyo anvisas till stipendier för utrikes studieresor. Man torde

ha att räkna med att dylika resor nu komma att i väsentligt större utsträckning

än före kriget förläggas till mera avlägset belägna länder. Med

hänsyn till de betydande resekostnader, som därför torde vara att påräkna

i många fall, och då det är av vikt att ett ej alltför begränsat antal lärare

kunna erhålla stipendier, är en icke obetydlig medelsanvisning erforderlig.

Jag vill därför förorda, att å riksstaten för nästa budgetår för ändamålet

uppföres ett anslag av 40 000 kronor, vilket torde böra givas reservationsanslags

natur. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande anslagets disposition.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

335

Kap. VIII. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias

(Matts) Bäckström må från och med den 1 juli 1946 inrättas

en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan

i Stockholm;

dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av

sagda befattning i avlöningshänseende vara likställd med

ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren

förenade undervisningsskyldigheten må av statsmedel

utgå bidrag i enlighet med vad jag i det föregående

förordat;

allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt

bestrider kostnaderna för Bäckströms avlöningsförmåner

ävensom svarar för Bäckströms tjänste- och familjepensionering

och bidrager till kostnaderna för institutionen för

kylteknik vid högskolan på sätt i det föregående angivits;

2. godkänna följande personalförteckning för tekniska

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat

Befattning.

49 professorer ........................

1 överbibliotekarie ...................

2 laboratorer ........................

1 högskolesekreterare.................

1 högskoleintendent ..................

1 förste bibliotekarie..................

2 bibliotekarier .....................

1 biblioteksassistent .................

1 kansliskrivare .....................

1 kassör ...........................

1 maskinist.........................

Lönegrad.

. A 30

. A 28

. A 27

.. A 27

. . A 27

. A 26

. A 23

.Ali

. A 11

. . A 11

. . A 10

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Majlis proposition nr 244-

Befattning. Lönegrad.

12 institutions vaktmästare .................... A 9

1 maskinist.................................. A 8

2 kanslibiträden.............................. A 7

3 förste expeditionsvakter...................... A 7

13 institutionsvaktmästare...................... A 7

1 snickare .................................. A 7

1 expeditionsvakt ............................. A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

Anm. 1: De å personalförteckningen uppförda 49 professorsbefattningarna

omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) anrikning; 2) arkitektur

I; 3) arkitektur II; 4) brobyggnad; 5) byggnadsstatik; 6) byggnadsteknik;

7) cellulosateknik och träkemi; 8) elektrisk anläggningsteknik;

9) elektromaskinlära; 10) elektronik; 11) flygteknik; 12) fotogrammetri;

13) fysik; 14) förbränningsmotorteknik; 15) geodesi med utjämningsräkning;

16) gruvbrytning; 17) hållfasthetslära; 18) industriell ekonomi och

organisation; 19) järnets bearbetning och behandling; 20) järnets metallurgi;

21) kommunikationsteknik; 22) livsmedelskemi; 23) läran om maskinelement;

24) läran om vattenmotorer och pumpar; 25) läran om verktygsmaskiner;

26) matematik; 27) matematik och mekanik; 28) mekanik;

29) mekanisk teknologi; 30) metallografi; 31) mineralogi och geologi;

32) oorganisk kemi; 33) organisk kemi; 34) radioteknik; 35) skifteslära;

36) stadsbyggnad; 37) teknisk elektrokemi; 38) teknisk hydromekanik;

39) teknisk oorganisk kemi; 40) teknisk organisk kemi; 41) telegrafi och

telefoni; 42) teoretisk elektroteknik; 43) teoretisk kemi; 44) tillämpad

matematik I; 45) tillämpad matematik II; 46) uppvärmnings- och ventilationsteknik;

47) vattenbyggnad; 48) värmeteknik och maskinlära; 49)

ångteknik.

Förutom ovannämnda 49 professorsbefattningar finnas vid högskolan en

av aktiebolaget Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk

fysik för E. Hj. W. Weibull samt en delvis av aktiebolaget Elektrolux

och delvis av statsmedel bekostad personlig befattning såsom professor i

kylteknik för S. M. Bäckström.

Anm. 2: Professorsbefattningarna i tillämpad matematik I och tilllämpad

matematik II må icke tillsättas, så länge en å övergångsstat uppförd

professor i tillämpad matematik kvarstår i sin tjänst.

Anm. 3: Överbibliotekariebefattningen må icke tillsättas, så länge en å

övergångsstat uppförd bibliotekarie kvarstår i sin tjänst.

Extra ordinarie tjänsteman i högre

lönegrad än 20.

1 bibliotekarie .............................. Eo 23

Tjänstemän å övergångsstat.

1 professor .................................. A 30

1 bibliotekarie .............................. A 24;

3. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 796 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis ......kronor 274 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

...... »_40 500 » 315 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... * 836 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_168 000

Summa kronor 2 115 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 765 000;

4. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1 765 000;

5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående anförts tills vidare från och nied budgetåret

1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 527 400;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 1 100 000;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av......kronor 60 000;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av. . kronor 19 000;

Bihang till riksdagens ■protokoll 191/6. 1 sami. Nr Si//. 22

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Marits proposition nr 244-

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av......kronor 1 300 000;

11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall

må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur

i silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av

sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara

likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk,

aktiebolaget Gustavbergs fabriker och aktiebolaget

Surte glasbruk bestrida kostnaderna för Hedvalls avlöningsförmåner

och övriga med professurens tillkomst förenade

kostnader på sätt av mig i det föregående angivits;

12. godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

22 professorer................................ A 30

1 överbibliotekarie .......................... A 28

1 laborator ................................. A 27

1 förste bibliotekarie ........................ A 26

1 bibliotekarie .............................. A 23

1 kamrerare ................ A 22

1 kontorist ................................ A 9

1 maskinist ................................ A 9

2 institutionsvaktmästare .................... A 9

1 kanslibiträde .............................. A 7

2 förste expeditionsvakter .................... A 7

6 institutionsvaktmästare .................... A 7

1 värmeledningsskötare ...................... A 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 20.

1 högskolesekreterare ...................... Eo 24

1 bibliotekarie ............................ Eo 23;

Anm.: De å personalförteckningen uppförda 22 professorsbefattningarna

omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) arkitektur; 2) byggnadsstatik

och brobyggnad; 3) byggnadsteknik; 4) elasticitets- och hållfasthetslära;

5) elektricitetslära och elektrisk mätteknik; 6) elektrisk an
-

s. 339 Kontrollera mot PDF

339

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JfJf.

läggningsteknik; 7) elektromaskinlära; 8) fysik; 9) förbränningsmotorteknik;

10) maskinelement jämte hiss- och tranportanordningar; 11) matematik;

12) mekanik och matematik; 13) oorganisk kemi; 14) organisk kemi; 15)

praktiskt skeppsbyggeri; 16) radioteknik; 17) teknisk kemi; 18) teoretisk

kemi; 19) teoretiskt skeppsbyggeri; 20) tillämpad matematik; 21) vattenbyggnad;

22) ångteknik.

Förutom ovannämnda 22 professorsbefattningar finnas vid högskolan en

av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor

i oljekemi för C. E. B. Schjånberg, samt en av aktiebolaget Mälardalens

tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte

glasbruk bekostad personlig befattning såsom professor i silikatkemi för

J. A. Hedvall.

13. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 323 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis...... kronor 182 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

.... » 20 500 » 203 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 380 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ...... »_76 000

Summa kronor 982 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............kronor 210 000

Nettoutgift kronor 772 000;

14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för bud
getåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 772 000;

15. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående anförts tills vidare från och med budgetåret

1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 198 000;

17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

....................................kronor 425 000;

18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bok
bindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 45 000;

19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av......kronor 7 000;

20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och ut
rustning

av nya lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av..................kronor 785 000;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 50 000;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 220 000;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av....................................kronor 3 000;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16 000;

25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolor
na:

Resestipendier åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av................kronor 40 000;

26. till åbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 5 000 000;

27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 3 700 000;

s. 341 Kontrollera mot PDF

341

Kungl. Maj:ts proposition nr $44-

28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade

reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Reparation av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras

intill utgången av budgetåret 1946/47.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kap. I. Inledning.................................... 3

Departementschefen............................ 7

Kap. II. De tekniska högskolornas inre organisation......... 9

Departementschefen............................ 44

Kap. lil. De tekniska högskolornas administrativa ledning..... 58

Departementschefen............................ 85

Kap. IV. Lärarpersonalen .............................. 93

Departementschefen ............................202

Kap. V. Viss biträdespersonal...........................223

A. Kansli- och kontorspersonal.................... 223

Departementschefen.......................... 233

B. Institutionsvaktmästare m. m...................235

Departementschefen..........................240

C. Viss personal i övrigt .......................241

Departementschefen ..........................246

Kap. VI. Den tekniska bibliotekstjänsten .................. 248

Departementschefen............................281

Kap. VII. Anslagsberäkningar...........................287

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar............................... 287

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.............................289

Departementschefen..........................292

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.............................. 293

Departementschefen.......................... 297

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek. . 297

Departementschefen..........................298

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier 298

Departementschefen.......................... 299

6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan i Stock
holm

m. m............................... 299

Departementschefen..........................305

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 343

7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Av
löningar

................................. 307

8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Om
kostnader

................................309

Departementschefen.......................... 311

9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. ..............................311

Departementschefen.......................... 313

10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek . . 313

Departementschefen.......................... 314

11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier . . 314

Departementschefen.........................314

12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

m. ...................................314

Departementschefen.......................... 322

13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av

högre tekniska studier....................... 326

Departementschefen..........................326

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk

forskning.............................327

Departementschefen..........................330

15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tek
niska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

..............................331

Departementschefen....... 331

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tek
niska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i beford
ringsärenden.

............................. 331

Departementschefen..........................332

17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.....332

Departementschefen..........................334

Kap. VIII. Hemställan.................................. 335

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten
  2. SU 1946:242 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten