Sök i Ratio Lex

Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

1946-04-26 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:256, Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

1

Nr 256.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder

för tryggande av vedförsörjningen m. m.; given Stockholms

slott den 26 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,

statsrådet Ericsson:

I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 26) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor. Jag torde ånyo få

anmäla denna fråga ävensom en del andra frågor rörande bränsleförsörjningen.

Till bestridande av kostnader för Iryggande av vedförsörjningen har riksdagen

för budgetåren 1939/40—1942/43 å kapitalbudgeten beviljat särskilda

anslag å tillhopa 145 000 000 kronor, vilka sammanförts till ett investeringsanslag

under fonden för förlag till statsverket med titeln Reglering av vedproduktionen

(närmare redogörelse finnes intagen i propositionen nr 192 till

1943 års riksdag s. 13). Under samma anslagstitel anvisade 1945 års riksdag

(skr. nr 507) ett investeringsanslag å 70 000 000 kronor. Totalbeloppet av

de för reglering av vedproduktionen till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

Hillring till riksdagens protokoll 1946. I sami. Nr 256. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

medlen utgör sålunda 215 000 000 kronor. Anslagsmedlen äro avsedda att

bestrida kostnaderna för bränslekommissionens vedinköp, för inlösen av

tvångsavverkad ved samt för utlämnande av förlagskapital till auktoriserade

veduppköpare. Av medlen har Kungl. Majit genom särskilda beslut ställt

sammanlagt 149 200 000 kronor till bränslekommissionens förfogande, varav

dock tillhopa 39 200 000 kronor återbetalts till riksgäldskontoret.

Till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. har för

innevarande budgetår å driftbudgeten anvisats ett förslagsanslag av

6 000 000 kronor. Vid beräkningen av detta anslag har, såsom framgår av

propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, 500 000 kronor beräknats för

kommissionens direkta omkostnader för inköp och inlösen av ved; 500 000

kronor för kommissionens kostnader för utkörning av ved från av kristidsnämnd

upplagt centrallager i tätorter, zon 3; 4 000 000 kronor för att ersätta

vedclearingkassans prisförluster på långved och massaved utöver de

förluster, som uppstå på grund av den fr. o. m. den 1 juli 1944 införda begränsningen

av priserna på ved och torv till vissa högsta prisgränser och

som äro avsedda att i sista hand täckas från kommissionens kolclearingkassa,

ävensom 1 000 000 kronor för vissa bidrag till skogsodling efter kalavverkning

av virkesrika bestånd av otillfredsställande beskaffenhet.

I fråga örn de åtgärder som vidtagits för att tillgodose

behovet av ved för bränsleåret 1946/47 får jag anföra följande.

Det nu tillämpade avverkningsprogrammet för avverkningsåret 1945/46

har fastställts genom beslut av Kungl. Majit den 6 juli och den 14 december

1945 samt den 15 februari 1946 och syftar till att kunna tillgodose ett behov

av 25 miljoner kubikmeter1 brännved (frånsett husbehovsved) under nästa

bränsleår jämte 4 miljoner kubikmeter kolved, eller tillhopa 29 miljoner

kubikmeter. Av den brännved som avverkats under tiden 1 juli—30 september

1945 antagas 4 miljoner kubikmeter vara ved, som avverkats till fullgörande

av resterande avverkningsskyldighet för 1944/45 och som förutsättas

hava använts redan under innevarande bränsleår. För fullgörande av

nyssnämnda program å 29 miljoner kubikmeter erfordras sålunda en sammanlagd

avverkning under 1945/46 av 33 miljoner kubikmeter bränn- och kolved.

Avverkningen av massaved beräknades till 15 miljoner kubikmeter. Vid

fastställandet av detta program utgick man från antagandet att importen

av kol och koks under nästa bränsleår skulle uppgå till 5 å 6 miljoner ton.

För att åstadkomma den erforderliga vedavverkningen ha avverkningsålägganden

utfärdats jämlikt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) om avverkningsskyldighet,

varjämte bränslekommissionen med domänstyrelsen och

vissa större skogsägande bolag träffat överenskommelser om avverkning.

Avverkningsåläggandena ha utfärdats i olika etapper. För de skogsägare,

vilkas beräknade möjliga avverkning under hela avverkningsåret under
-

1 Med kubikmeter avses här och i det följande kubikmeter travat mått (m3t.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

3

steg 100 kubikmeter, utfärdades dock avverkningsålägganden på en gång

för hela årskvantiteten.

I samband med besluten om åläggande av avverkningsskyldighet har

Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser rörande den utsträckning i vilken sålunda

avverkad ved omfattas av statsgaranti på sätt i kungörelsen den

30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till främjande av vedproduktionen

omförmäles. Sådan statsgaranti innebär, att ved som till fullgörande

av avverkningsåläggande avverkats för avsalu och som icke funnit avsättning

skall av staten inlösas till fastställt pris (garantipris). Garantien, som

direkt anknyter till de för varje avverkningsperiod utfärdade avverkningsbeskeden,

omfattar endast sådan ved, som Kungl. Maj:t för varje period bestämmer.

Vidare gäller garantien endast sådan ved, som blivit jämlikt kungörelsen

den 17 december 1943 (nr 906) angående reglering av handeln med

ved och träkol, m. m. i vederbörlig ordning deklarerad såsom avverkad till

avsalu under den ifrågavarande perioden. En förutsättning för giltigheten

av garantien är även, att veden senast vid av Kungl. Majit bestämd tidpunkt

upplagts vid normal leveransplats. Träffas avtal örn överlåtelse av ved, vilken

omfattas av statsgaranti, upphör garantien att gälla. Med ingående av

avtal skall i detta avseende jämställas den omständigheten att vedproducent,

som tillika är veduppköpare eller vedhandlare, av vederbörande kristidsmyndighet

erhållit anvisning att använda av honom producerad ved i egen

rörelse. Kungl. Majit fastställer de garantipriser som under varje period

skola gälla samt den tid under vilken garantiens uppfyllande må påkallas.

Inlösning av ved skall verkställas inom ett år efter det uppfyllande av garantien

påkallades. Inlösning får ske endast i den mån veden vid inlösningstillfället

uppfyller föreskrivna kvalitetsfordringar. Beträffande de genom

Kungl. Majits nyssnämnda beslut meddelade närmare föreskrifterna torde få

hänvisas till Kungl. Majits brev till bränslekommissionen den 6 juli och den

14 december 1945 samt den 15 februari 1946, vilka brev i transumerade delar

intagits i svensk författningssamling, nr 560/1945, 807/1945 och 38/1946.

Såsom omnämndes i propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, bemyndigade

Kungl. Majit bränslekommissionen att, i syfte att stimulera intresset

för ökade vedavverkningar och för att påskynda framkörningarna av veden,

till skogsägare och innehavare av avverkningsrätter utbetala vissa premier

för kastved och långved — med undantag av långved avsedd att användas

för framställning av träkol för industriens behov — som för avsalu avverkats

under tiden 1 juli 1944—30 september 1945 och som före den 1 mars

1946 framkörts lill normal leveransplats eller levererats till förbrukare. Jämlikt

Kungl. Majlis beslut den 9 november 1945 och den 15 februari 1946

må premie utgå även för ved av nyss angivet slag som avverkats efter den

1 oktober 1945, varjämte tiden för framkörningen utsträckts till och med

den 30 april 1946. Premie utgår numera oberoende av om skogsägare fullgjort

avverkningsskyldighet eller ej.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

På samma sätt som gällde under nästföregående avverkningsår har skogsägare,

som med nuvarande normalpriser på ved beräknas icke kunna erhålla

en mot ett skäligt rotvärde svarande nettoersättning för den avverkade

veden, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1946 möjlighet att av

bränslekommissionen erhålla ett tillägg till normalpriserna. Tilläggen avse

att möjliggöra för skogsägaren att erhålla en nettoersättning av 50 öre för

pannved och prima aspved, en krona för sekunda björk- och prima barrved

samt två kronor för prima björkved. Tilläggen beviljas efter särskild prövning

och utbetalas sedan den tilläggsberättigade veden framkörts och inmätts

av köpare eller eljest levererats till förbrukare.

Såväl framkörningspremierna som pristilläggen utgå tillsvidare från kommissionens

vedclearingkassa men avses att täckas från kolclearingskassan.

I enlighet med ett av 1945 års riksdag i skrivelse nr 107 framfört förslag

infördes genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 mars 1945 ett särskilt premieringssystem

för yrkesvana skogsarbetare i syfte att stimulera till huggning

och framkörning av ved. Premien utgick till skogsarbetare och enskilda

skogsägare i förhållande till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning

och framkörning av kastved, långved eller massaved. För huggning utgick

premien med 40 procent å den arbetsinkomst som under premieringsperioden

översteg 150 kronor, dock att premien för jordbruksarbetare, anställd med

fast lön, utgick med 20 procent på hela arbetsinkomsten. För framkörning

av veden utgjorde premien 20 procent av hela arbetsinkomsten. Premieringsperioden

tog för södra Sverige sin början den 1 april och för norra

Sverige den 23 april och avslutades den 30 september 1945. Genom beslut

av Kungl. Majit den 27 september 1945 fastställdes en ny premieringsperiod,

avseende allenast körningsarbete och omfattande oktober och november

månader 1945. Premie utgick därvid för skogsarbetare med 40 procent av

arbetsinkomsten och för skogsägare och dennes familjemedlemmar samt fast

anställd jordbruksarbetare nied 80 öre för kubikmeter framkörd ved. Kostnaderna

för premierna, vilka jämlikt riksdagens beslut bestritts från det

under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till överflyttning av

arbetskraft, ha uppgått till sammanlagt omkring 29 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras örn de bestämmelser som gälla i

fråga örn statsgaranti för bränntorv. Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 300)

medgivit, att sådan garanti finge meddelas, utfärdade Kungl. Maj:t den 13

juni 1941 (SFS 409/41) kungörelse angående meddelande av statsgaranti åt

tillverkare av bränntorv. Enligt denna äger kristidsstyrelse att under av

Kungl. Maj:t bestämda tidsperioder och i den omfattning, som bränslekommissionen

enligt av Kungl. Maj:t givna föreskrifter bestämmer, meddela garanti

åt tillverkare av bränntorv, att torv, som av honom för avsalu tillverkas

och som icke finner köpare, skall av staten inlösas till av Kungl. Maj:t för varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 256.

o

tidsperiod fastställt garantipris. Garanti må dock ej meddelas beträffande

torvparti understigande 20 ton. För att komma i åtnjutande av garanti skall

torvtillverkaren göra anmälan härom hos kristidsstyrelsen. Förutsättningen

för att garanti skall få meddelas är att torven är behövlig för bränsleförsörjningen

samt att den i anmälan angivna uppläggningsplatsen är lämplig ur

transportsynpunkt, ''korvtillverkare, som erhållit garanti för planerad tillverkning,

anses därmed hava förbundit sig att för avsalu tillverka den myckenhet

torv för vilken garanti utverkats. I fråga örn de närmare bestämmelser

som av Kungl. Majit meddelats för tillverkningssäsongen 1946 torde

få hänvisas till Kungl. Maj:ts brev till bränslekommissionen den 12 januari

1946, vilket brev i transumerade delar intagits i svensk författningssamling

nr 10/46.

I en den 29 mars 1946 dagtecknad promemoria anförde bränslekommissionen,

att kommissionen, sedan rapporter över vedavverkningen fram till

den 1 mars 1946 förelåge, ansett lämpligt att göra en förnyad översyn över

bränsleförsörjningsläget och taga under övervägande huruvida ytterligare

åtgärder behövde vidtagas för en ökad vedanskaffning, avseende behovet

icke blott under bränsleåret 1946/47 utan även under bränsleåret 1947/48.

I fråga örn behovet under 1946/47 anförde kommissionen:

Verkställda förnyade beräkningar och uppskattningar av produktions- och

importutsikter ha givit till resultat, att en vedmängd av minst 29 milj. nr t.,

inklusive ribbved och bakar, skulle erfordras för bränsleåret 1946/47. Antagas

kvantiteterna av ribbved och bakar samt stubbved och licensfria

bränslen komma att uppgå till cirka 2 milj. m3 t., skulle den för nämnda

bränsleår erforderliga kvantiteten bränn- och kolved (inkl. ved för framställning

av industriträkol) uppgå till 27 milj. m3 t. Då emellertid kommissionen

räknat med att cirka 4 milj. m31, av 1945/46 års avverkning tagas i

anspråk under innevarande bränsleår skulle avverkningen under avverkningsåret

1945/46 behöva uppgå till cirka 31 milj. m31.

Én sammanställning av avverkningsrapporterna per den 1 mars 1946 utvisar

följande avverkning under tiden 1 juli 1945—28 februari 1946 (i milj.

m31.).

7 norra länen 17 södra länen Summa

för bränsleändamål ............. 11,3 7,7 19,0

» kolningsändamål ............ 1,7_____j),2_K9

Summa 13,0 7,9 20,9

Enligt avverkningsdeklarationerna skulle alltså intill den 1 mars ha avverkats

cirka 2/:; av den enligt ovan erforderliga kvantiteten, cirka 31 milj.

m3 t. Sistnämnda kvantitet torde därför, såvitt nu kan bedömas, icke kunna

uppnås lill den 1 juli, speciellt som vedavverkningarna enligt avverkningsdeklarationerna

visat en tendens att avtaga. Sannolikt beror denna tendens

främst på ökade timmeravverkningar samt på att arbetskraften under högvintern

överhuvud taget utnyttjas för gagnvirkesavverkningar. Huruvida

avverkningsdeklarationerna ge en riktig bild av avverkningens förlopp kan

emellertid icke med säkerhet bedömas. En bättre bedömning kan göras först

med ledning av inventeringsuppgiften den 1 maj och i samband därmed

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

lämnade uppgifter om ved, som berättigar till frainkörningspremie. En preliminär

lagerinventering per den 1 april kommer visserligen att företagas på

grundval av vissa infordrade summariska lageruppgifter från skogsägarna,

i samband med avverkningsdeklarationen per den 1 april, och vissa andra

månatliga lagerredovisningar. Kommissionen anser sig emellertid icke kunna

avvakta resultatet vare sig av den allmänna vedinventeringen eller nyssnämnda

preliminära lagerinventering. Gagnvirkesavverkningarna komma

nämligen i stort sett att upphöra under april månad, och eventuella åtgärder

för att söka kvarhålla arbetskraften under våren och sommaren måste därför

vidtagas inom den närmaste tiden.

Kommissionen har gjort ett försök till bedömning av huru stor bristen i

det uppställda avverkningsprogrammet kommer att bli, örn inga särskilda

åtgärder vidtagas. Någon säker grund för denna bedömning förefinnes dock

icke, varför prognosen får betecknas som mycket approximativ. Bland annat

är det, som tidigare framhållits, svårt att bedöma, huruvida avverkningsdeklarationerna

ge en riktig bild av avverkningens förlopp, speciellt

som en särskild deklaration för framkörningspremien kommer att avgivas

den 1 maj. Med ledning av förloppet av hittills deklarerade avverkningar

och den normala gången av avverkningarna under återstående månader

fram till den 1 juli har beräknats, ali den sammanlagda avverkningen under

hela avverkningsåret av bränn- och kolved kommer att uppgå till cirka

27 milj. m31. Dä som tidigare framhållits den erforderliga avverkningskvantiteten

beräknats till cirka 31 milj. m31., skulle sålunda en brist uppstå av

cirka 4 milj. m31. I ett sådant läge är det önskvärt, att den befarade bristen

motverkas genom åtgärder för ökade avverkningar redan under våren och

försommaren. Framför allt vinnes därigenom den stora fördelen att skogsbrukets

arbetskraft i största möjliga utsträckning skulle kunna bliva disponibel

för gagnvirkesavverkningar under nästa vintersäsong. Dessutom är det

givetvis en fördel, om veden avverkas så pass tidigt, att den hinner torka

under sommaren. Även om det tillskott i vedkvantiteterna, som skulle kunna

erhållas genom särskilda stimulerande åtgärder, icke kommer att erfordras

för nästa bränsleår, torde riskerna att icke finna avsättning för detta tillskott

vara mycket obetydliga. Såvitt nu kan bedömas torde sålunda ved

som ersättningsbränsle i viss utsträckning komma att erfordras även under

bränsleåret 1947/48 och dessutom föreligger ett behov av normalved för

nämnda bränsleår av cirka 7 milj. m31. Möjlighet att använda eventuellt

överskott av bränsleved inom sulfat- och wallboardindustrien förefinnes

dessutom.

Kommissionen har funnit ovannämnda synpunkter vara av sådan avgörande

betydelse, att kommissionen anser att vissa stimulerande åtgärder för

forcering av vedavverkningarna under våren och försommaren icke böra

underlåtas även fastän för närvarande icke med säkerhet kan bedömas,

huruvida dessa åtgärder äro oundgängligen nödvändiga för anskaffandet av

de erforderliga vedkvantiteterna under nästa bränsleår. De åtgärder, som

kommissionen därvid anser böra vidtagas, anser kommissionen för närvarande

kunna begränsas till arbetskraftsområdet.

I fråga örn förslag till åtgärder beträffande arbetskraften kommer arbetsmarknadskommissionen

att i samråd med bränslekommissionen inom de

närmaste dagarna ingiva en särskild underdånig skrivelse.

Sedan statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 4 april 1946

föreslagit återinförandet av ett premieringssystem för huggningsarbete under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

7

tiden 23 april—30 juni 1946, har Kungl. Majit genom beslut den 5 april 1946

utfärdat bestämmelser örn dylika arbetspremier. Bestämmelserna ansluta sig

i huvudsak till de tidigare gällande föreskrifterna. Premiebeloppet har dock

fastställts till 30 procent av hela arbetsinkomsten, under förutsättning att

vederbörande under premieringsperioden uppnatt en sammanlagd inkomst

om 150 kronor (s. k. kvalificeringsbelopp). För fast anställd jordbruksarbetare,

som utför premieberättigat arbete på arbetsgivarens skogsfastighet eller

avverkningsrätt, erfordras intet kvaliliceringsbelopp. Kostnaderna för premierna

skola enligt Kungl. Majits beslut bestridas från förutnämnda reservationsanslag

till överflyttning av arbetskraft samt, i den mån detta anslag

icke förslår därtill, från bränslekommissionens kolclearingkassa.

Enligt preliminära uppgifter uppgingo avverkningarna den 1 april 1946

till omkring 24 miljoner kubikmeter bränn- och kolved samt 9,4 miljoner

kubikmeter massaved.

I fråga örn regleringen av vedförbrukningen tillämpas i

huvudsak samma regleringssystem som tidigare. Beträffande innebörden av

detta torde få hänvisas till de redogörelser härför som finnas intagna i propositionerna

nr 192 till 1943 års riksdag (sid. 8 ff.) och 294 till 1945 års

riksdag (s. 7). Jämväl i fråga om de clearingförfaranden som tilllämpas

för ved och torv samt kol och koks torde få hänvisas till sistnämnda

proposition nr 294 (sid. 8 ff.).

I fråga om kolclearingkassans ställning kan nämnas, att denna, som den

1 juli 1945 hade en behållning av omkring 101 miljoner kronor, beräknas

komma att den 1 juli 1946 hava en behållning av omkring 50 miljoner kronor.

Härtill kominer den beräknade behållningen i den särskilda krigsriskkassan,

omkring 5,4 miljoner kronor. Från kolclearingkassan, som tillkommit

för reglering av importpriserna på stenkol, koks och kolbriketter, bestridas

även kostnaderna för en del andra åtgärder i syfte att utjämna priserna

på och främja produktionen av olika bränslen. Sålunda täckas den

s. k. kolsubventionskassans förluster numera med medel från kolclearingkassan.

Dessa förluster hänföra sig till regleringen av lagerhandelns utförsäl

jningspriser och beräknas under innevarande bränsleår komma att uppgå

till omkring 25 miljoner kronor. Förlusterna hava, frånsett vissa reservlagringsersätlningar,

till största delen berott på dels de avsevärda extra kostnader

som uppkommit då kol och koks måst tillföras lagerhandeln från statens

reservförråd och andra lager inom landet, dels ock på att de nuvarande

lagerbandelspriserna avsevärt understiga vad som skulle betingas av importclearingpriserna.

Av allmänna prispolitiska skäl har det emellertid icke ansetts

lämpligt att höja lagerhandelns utförsäljningspriser. Från kolclearingkassan

bestridas vidare vedclearingkassans utgifter för begränsning av priserna

på ved och torv lill vissa högsta prisgränser, för innevarande budgetår

beräknade till omkring 9 miljoner kronor; för skogsägarnas premier för

framkörning av ved, under samma budgetår beräknade till omkring 15 mil
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

joner kronor; för utbetalande av pristiiiägg i syfte att möjliggöra för skogsägarna

att erhålla en mot ett skäligt rotvärde svarande nettoersättning för

avverkad ved, för 194a 46 beräknade till omkring 500 000 kronor, ävensom

premier för utökad tillverkning av torv under 1945, omkring 1 500 000

kronor.

I fråga om behovet av ved för bränsleåret 1 9 47/48 har

bränslekommissionen i sin förut omnämnda promemoria av den 29 mars

1946 anfört bland annat följande:

Såvitt nu kan bedömas, torde ved som ersättningsbränsle i viss utsträckning

komma att erfordras även under bränsleåret 1947/48. Som ovan framgår

beräknas vedbehovet under bränsleåret 1946/47 till cirka 29 milj. m;J t.

(inkl. ribbved och bakar). Denna vedkvantitet förutsätter en viss kolimport

under sistnämnda bränsleår. Även örn kolimporten antages successivt

komma att stiga, måste bränslebehoven under bränsleåret 1947/48 till viss

grad fyllas med ved.

Ett säkrare bedömande av de erforderliga vedkvantiteterna låter sig för

närvarande icke göra. Ett visst stöd för bedömningen erhålles emellertid,

sedan resultatet av den allmänna vedinventeringen per den 1 maj blir känt.

Kommissionen avser därför att i ''början på juni månad få inkomma med

närmare förslag till åtgärder för vedanskaffningen under nästa avverkningsår.

Kommissionen får dock anmäla, att kommissionen redan nu som en

beredskapsåtgärd vidtagit åtgärder för att avverkningsålägganden skola

kunna meddelas för avverkningsåret 1946/47, därest så kommer att befinnas

nödvändigt. Efter överläggningar med landets länsjägmästare vid sammanträde

den 9 mars 1946 har sålunda befunnits möjligt, att avverkningslängderna

för avverkningsåret 1945/46 skulle kunna läggas till grund för eventuella

ytterligare avverkningsålägganden, därest den ålagda kvantiteten begränsades

till en viss procent av årets åläggande och under förutsättning, att

de nuvarande avverkningslängderna blevo föremål för en allmän översyn

genom skogsvårdsstyrelsernas försorg. Denna översyn skulle enligt länsjägmästarnas

uttalanden icke kräva någon längre tid eller några särskilda

kostnader. Kommissionen har i anledning härav genom sin cirkulärskrivelse

nr 334 åt lcristidsstyrelserna inom de 20 södra länen uppdragit att i

samråd med skogsvårdsstyrelserna och stiftsnämndema snarast möjligt

verkställa sådan översyn av avverkningslängderna för skogsägaregrupperna

II, III och IV för avverkningsåret 1945/46, att dessa längder kunna läggas

till grund för avverkningsålägganden för avverkningsåret 1946/47 på en

sammanlagd kvantitet för resp. kristidsstyrelseområde av intill 2/s av den

för innevarande avverkningsår i avverkningslängderna upptagna totalkvantiteten

— i fråga om de 17 södra länen omfattande kastved och/eller massaved

och beträffande Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län endast

kastved. Kristidsstyrelserna ha vidare anmodats att senast den 15 maj 1946

till kommissionen inkomma med sammandrag över de kvantiteter, som

under ovan angivna förutsättningar kunna åläggas skogsägarna.

I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 19 4 6/47 har

bränslekommissionen i skrivelse den 17 september 1945, vad beträffar anslaget

till Reglering av vedproduktionen, anfört, att ytterligare medel under

denna anslagsrubrik icke erfordrades under nästkommande budgetår.

Vad anslaget till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

9

m. m. angår, har kommissionen i skrivelse den 9 april 1946 efter förnyat

övervägande av medelsbehovet anfört följande rörande den beräknade belastningen

å anslaget under innevarande budgetår:

De direkta omkostnaderna för vedinköp m. m. kunna för innevarande

budgetår beräknas bliva större än tidigare, huvudsakligen beroende därpå,

att kommissionen beslutat föranstalta om auktoriserad mätning av ved i

stor omfattning. Under tidigare bränsleår har kommissionens omkostnader

i samband med förmedling av vedförsäljningar kunnat begränsas i fråga

om mätning av veden till kostnader för särskilda mätningsman inom handelsreglerade

orter. Efter tillkomsten av 1943 års lag om mätning av ved

och annat virke bar emellertid ett allt större behov av enhetligt förfarande

vid vedmätning gjort sig gällande. Kommissionens erfarenheter av tvister

på området mellan leverantörer och mottagare av ved gjorde det nödvändigt,

att i juni 1945 hos skogsstyrelsen göra hemställan örn auktoriserad

mätning tillsvidare i fråga örn all kastved och massaved för bränsleändamal,

som vid försäljning från auktoriserad brännveduppköpare eller annan kommissionens

leverantör levereras fritt banvagn inom de sju norra länen samt

smålandslänen, d. v. s. i fråga örn övervägande delen av järnvägstransporterad

ved. Det sålunda genomförda mätningsförfarandet har efter sitt införande

visat sig väl tillgodose kommissionens intresse av såvitt möjligt

friktionsfria och goda förbindelser mellan leverantören och mottagaren och

har därigenom otvivelaktigt bidragit till större jämnhet i leveranserna och

underlättat kommissionens och kristidsstyrelsernas arbete i fråga om vedens

anvisning till olika kategorier av förbrukare. Kommissionens kostnader för

vedmätning, som under budgetåret 1944/45 uppgingo till omkring 160 000

kronor och som under innevarande budgetår per den 31 mars 1946 uppgått

till omkring 940 000 kronor, beräknas för hela budgetåret till omkring

1 200 000 kronor. Härtill komma övriga direkta omkostnader såsom utgifter

för brandskyddsanordningar för buffertlager, pristillägg för torr kastved,

kostnader för snöplogning m. m. med omkring 300 000 kronor, varigenom

denna del av anslaget torde komma att kräva omkring 1 500 000

kronor.

Innevarande budgetårs kostnader för utkörning av ved från centrallager

i tätorter, zon 3, kunna beräknas till omkring 250 000 kronor. För täckande

av prisförluster på massaved och långved torde komma att erfordras

omkring 3 000 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas, komma de särskilda

kostnaderna för skogsodlingsbidrag från anslaget att stanna vid omkring

250 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet under nästa budgetår har kommissionen anfört:

För budgetåret 1946/47 anses de direkta omkostnaderna i samband med

vedinköp m. m., i huvudsak kostnader för auktoriserad mätning av ved,

kunna upptagas med något lägre belopp än som erfordras innevarande budgetår

eller till 1 250 000 kronor. Kostnaderna för utkörning av ved från

centrallager i tätorter, zon 3, synas numera kunna upptagas till 250 000

kronor. För täckande av prisförluster i de fall, då massaved kan komma

att tagas i anspråk för bränsleändamål, samt då långved måste tillhandahållas

bushållsförbrukare till priser, som icke täcka kommissionens självkostnader,

beräknas anslagsbehovet kunna begränsas mera än kommissionen

tidigare kunnat förutse. För ändamålet anses likväl ett så stort belopp

som 2 000 000 kronor kunna erfordras.

Bihang till riksdagens protokoll 1!)U>. I sami. Nr 256

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 256.

I fråga om åtgärder för vedavverkning i skogsbestånd av otillfredsställande

typ och särskilt skogsodlingsbidrag härför med 2 kronor per m31,

upparbetad brännved och massaved anser kommissionen det för närvarande

svart att bedöma, örn dylika åtgärder under kommande avverkningssäsong

behöva vidtagas. Inom de 17 södra länen och Gästrikland, där dylika bidrag

utgått innevarande år, kunna emellertid de alltjämt ökade svårigheterna

i fråga om vedproduktionen komma att kräva den särskilda stimulans,

som bidragen innebära. Kommissionen anser sig därför böra förorda, att

medel härför beräknas under detta anslag för att efter Kungl. Maj:ts närmare

prövning av behovet av åtgärder ställas till kommissionens förfogande.

Att dorna av årets anslagsbelastning synes för detta ändamål erfordras högst

500 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande omkostnadsanslag har

sålunda av kommissionen beräknats till 1 250 000 + 250 000 + 2 000 000 +

500 000 = 4 000 000 kronor.

Fore]j™9an~ °kninSen av kolimporten har efter krigets avslutande icke gått i den

takt som man tidigare ansåg sig kunna räkna med. Huru länge det kan

dröja lill dess att importen blir tillräcklig för att tillgodose våra behov,

kan för närvarande icke förutsägas. För bränsleåret 1946/47 är man emellertid

nödsakad att räkna med att bränslebehovet till avsevärd del måste

tillgodoses med inhemska bränslen, framförallt ved. Vid uppgörandet av avverkningsprogrammet

för avverkningsåret 1945/46 utgick bränslekommissionen

från det antagandet, att kolimporten under nästa bränsleår skulle

uppgå till 5 å 6 miljoner ton. Med denna utgångspunkt beräknades behovet

av brännved (förutom s. k. husbehovsved) under bränsleåret till omkring

25 miljoner kubikmeter, vartill komme 4 miljoner kubikmeter kolved, eller

tillhopa 29 miljoner kubikmeter. Enligt uttalanden som gjorts av den europeiska

kolorganisationen i London vid dess sammanträde i mars i år skulle

Sverige kunna räkna med en sammanlagd kolimport under andra kvartalet

i år av 900 000 ton, med förhoppning om någon ökning under tiden

därefter. Man synes därför för närvarande icke böra räkna med en större

kolimport än 4 å 5 miljoner ton under nästa bränsleår. Lagren av fossila

bränslen beräknas den 1 juli 1946 icke vara större än vad som erfordras för

att säkerställa en jämn och tillfredsställande distribution. Enligt beräkningar

av bränslekommissionen skulle det totala bränslebehovet, uttryckt i ton

stenkol, vid en obegränsad förbrukning under samma bränsleår vara omkring

14 miljoner ton. Härav utgöras ungefär 1,9 miljoner ton av husbehovsved

och avfallsbränsle. Örn man antager, att importen av kol och

koks kommer att bliva omkring 4,5 miljoner ton, att. produktionen av

svenska kol och torv tillsammans motsvarar 0,9 miljon ton stenkol ävensom

att omkring 1 miljon ton kol kunna ersättas av eldningsolja, skulle omkring

5,7 miljoner stenkolston återstå att tillgodose med ved. Detta motsvarar

omkring 37 miljoner kubikmeter ved. Av detta vedbehov anses ungefär 2

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

11

miljoner kubikmeter kunna tillgodoses medelst ribbved och s. k. bakar samt

licensfria bränslen, varför 35 miljoner kubikmeter bränn- och kolved skulle

erfordras för att möjliggöra full behovstäckning under 1946/47.

Avverkningarna av bränn- och kolved under innevarande avverkningsår ha

till den 1 april 1946 utgjort omkring 24 miljoner kubikmeter. Innan de i det

föregående omnämnda premierna för huggningsarbete under tiden 23 april

—30 juni 1946 beslutats, beräknade bränslekommissionen, att den sammanlagda

avverkningen under hela avverkningsåret skulle komma att uppgå

till 27 miljoner kubikmeter bränn- och kolved. Enär 4 miljoner härav

antagas hava förbrukats redan under detta bränsleår, skulle 23 miljoner

återstå för användning under 1946/47, eller sålunda 12 miljoner kubikmeter

mindre än som erfordras för full försörjning. Genom de nyssnämnda

premierna torde denna brist komma att minskas något. Dessutom tillkommer

den ved som hugges under tiden 1 juli—30 september 1946 och

som torde hinna bliva tillräckligt torr för att kunna användas under

bränsleåret. Ansträngningar göras även att öka tillgången på eldningsolja

utöver vad nyss förutsatts. Å andra sidan är det osäkert, om all den ved

som den 1 oktober kommer att kvarligga i skogen hinner bliva utkörd och

vidarebefordrad till konsumtionsorten i tillräckligt god tid för att kunna

användas under bränsleåret.

I vad mån ved behöver användas för att ersätta utebliven import av

fossila bränslen även under bränsleåret 1947/48 är ännu svårare att nu

förutsäga än i fråga örn nästa bränsleår. Bränslekommissionen har ansett,

att med ställningstagandet till frågan örn storleken av den erforderliga vedavverkningen

under avverkningsåret 1946/47 borde få anstå, till dess att resultatet

av en den 1 maj 1946 företagen inventering förelåge. Detta synes mig

också lämpligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till

den blivande utvecklingen av kolimporten fastställa avverkningsprogrammet

och sättet för dess genomförande. I vad mån lagen om avverkningsskyldighet

behöver tagas i anspråk beror på storleken av de erforderliga vedkvantiteterna.

Det synes böra eftersträvas, att den ved som bedömes erforderlig

avverkas så tidigt som möjligt under avverkningsåret; detta med hänsyn

såväl till önskvärdheten av att veden blir tillgänglig redan i början av

bränsleåret 1947/48, då kolimporten kan antagas vara mindre än längre

fram, som till angelägenheten av att begränsa vedavverkningarna under

den för gagnvirkesavverkningar bäst lämpade vintertiden.

Det torde såsom hittills få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

administrativa bestämmelser för tillämpningen av statsgaranti

för ved. Jämlikt nu gällande bestämmelser kan endast sådan ved som

avverkats till fullgörande av åläggande jämlikt lagen örn avverkningsskyldighet

omfattas av garanti. Möjlighet synes emellertid böra finnas för

Kungl. Majit att utfärda garanti även för det fall alt sagda lag icke anses

böra tillämpas. I så fall skulle, i likhet med vad som gällde före ikraft
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 256.

trädandet av kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser

till främjande av vedproduktionen, Kungl. Majit bestämma den

sammanlagda vedkvantitet som högst skulle omfattas av garanti. Denna

skulle utfärdas av vederbörande kristidsstyrelse på ansökan av skogsägaren.

Det nu gällande systemet för reglering av vedhandeln och vedförbrukningen

torde böra tillämpas även under nästa bränsleår med de ändringar

som kunna betingas av omständigheterna.

Den fullmakt som genom 1941 års riksdags i det föregående omnämnda

beslut lämnats Kungl. Majit att meddela statsgaranti för bränntorv torde

böra gälla även i fortsättningen. Kungl. Majit bör alltså örn så anses lämpligt

kunna utfärda garanti även för bränntorv av 1947 års produktion.

Varken i fråga örn ved eller torv ha några anslag anvisats för bestridande

av de kostnader som skulle uppkomma örn de gjorda garantiutfästelserna

behövde infrias. Så länge en särskild förskottsstat stod till Kungl.

Majits förfogande, förutsattes, att dylika kostnader skulle preliminärt bestridas

från denna. I fråga örn vedgarantien lärer några anslagsmedel ej

heller behövas under budgetåret 1946/47, då de medel som anvisats för

vedinköp synas kunna användas i första hand. Med hänsyn till svårigheten

att nu bedöma i vad mån torvgarantien kan behöva infrias under

nästa budgetår, torde några särskilda anslagsmedel icke heller böra anvisas

härför, utan vedinköpsmedlen synas böra få användas även för detta

ändamål.

Mot kommissionens beräkningar av anslagsbehovet för Omkostnader i

samband,med inköp och inlösen av ved, m. m. har jag intet att erinra.

Ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor torde alltså böra äskas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder

för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 till Omkostnader i samband

med inköp och inlösen av ved, m. m. under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616695

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:371 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1946:191 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. a1 i texten