Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
1946-02-15 · 200 sidor, varav 183 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 183 av 200 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:267, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
1
Nr 267.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 10 maj 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Erigsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område samt anför därvid.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret
1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering
å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt
112) lill Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse
den 21 mars 1946 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets
Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 1 sami. Nr 267.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i
ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare
med skrivelse den 26 april 1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda
yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning
av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Majit meddelat
beslut i prisfrågan den 12 april 1946.
I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område,
vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.
Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.
Översikt över hittills vidtagna åtgärder.
Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1944, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945.
Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift
(mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av
smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre
för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.
Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.
Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa
andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger Kungl.
Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat
ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.
Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, levererade
intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast
genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller nu
tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans nettovikt.
1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit att
under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda
varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.
Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren
1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet
tills vidare.
För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års
utgång har redogjorts i propositionen nr 303/1945. Några ändringar i accisbeloppen
ha icke förekommit under tiden efter propositionens avgivande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
3
Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång)
utgått med belopp, motsvarande accisen oell tilläggsaccisen å dessa varor
med tillägg av 15 öre per kilogram.
Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).
Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för
mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.
Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5
september 1942, nr 748, den 2 april 1943, nr 136, den 16 juli 1943, nr 625,
och den 31 juli 1945, nr 598. Mjölkpristillägg utgår enligt nu gällande bestämmelser
till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad
bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som
innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter invägda
mjölken och grädden. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under
månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt
använt mjölk eller grädde till en myckenhet, innehållande minst 100
kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att mjölkpristillägg
skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen
föreskriva, alt mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett
i sådan mjölk och grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål
eller av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg
utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts
från producenterna. Livsmedelskommissionen kan besluta, att mjölkpristillägg
icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig mån åsidosatt
i kungörelsen den 28 november 1941 angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg
eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av
livsmedelskommisionen, eller vilket i viss deklaration, som det åligger mejeriet
att avgiva, lämnat oriktig uppgift rörande förhållande av betydelse för
beräknande av mejeriet enligt sistnämnda kungörelse tillkommande medel.
Livsmedelskommissionen äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut.
Vidare kan kommissionen föreskriva skyldighet för mejeri, som åsidosatt
villkor, som i kungörelsen den 28 november 1941 angivits för erhållande
av mjölkpristillägg, att återbetala vad mejeriet kan hava uppburit i
mjölkpristillägg för den tid åsidosättandet avser.
Lantsmörsbidrag utgår enligt kungörelsen den 28 november 1941 i den
ordning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämmer, lill
mejeri, sorn självt eller genom ombud mottager av mjölkproducent berett
lantsmör. Vissa för erhållande av mjölkpristillägg stadgade villkor gälla jämväl
för erhållande av lantsmörsbidrag. Livsmedelskommissionen äger besluta örn
innehållande av lantsmörsbidrag och örn återbetalning av sådant bidrag
under samma förutsättningar som gälla beträffande innehållande och återbetalning
av mjölkprislillägg. I de av livsmedelskommissionen utfärdade närmare
föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag
bär från och med den 1 augusti 1945 vidtagits den ändringen, att lantsmörsbidraget
skall utgå med belopp, sorn i varje särskilt fall med 20 öre per
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
kilogram överstiger det bidrag, som i motsvarande fall utgått under budgetåret
1944/45. Samtidigt vidtogs motsvarande höjning av det pris, producenterna
äga erhålla vid försäljning av lantsmör till mejeri.
De grunder för utbetalande av proclucentbidrag till mjölkproducent, som
gällt alltsedan den 1 juli 1943, och för vilka redogjorts i propositionen nr
303/1945, äro alltjämt oförändrade. Emellertid har genom kungörelsen nr
598/1945 vidtagits vissa ändringar i kungörelsen den 28 november 1941 i
vad denna avser mejeris rätt att erhålla medel, avsedda för utbetalning av
producentbidrag. Sålunda gäller numera såsom villkor för erhållande av dylika
medel, att vederbörande mejeri i enlighet med de närmare anvisningar,
som livsmedelskommissionen meddelar, för sådan bokföring, som erfordras
för kontroll av vad mejeriet utbetalat i producentbidrag. Vid åsidosättande av
nämnda villkor äger kommissionen föreskriva skyldighet för mejeriet att
återbetala uppburna medel för utbetalande av producentbidrag för den tid
åsidosättandet avser.
Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen
till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag
— utgå, gäller följande.
De grunder, efter vilka mjölkpristilläggct utgått för tiden december 1942
—juni 1944 respektive för budgetåret 1944/45, finnas angivna i propositionerna
nr 253/1944 och 303/1945. Med stöd av ett utav Kungl. Maj:t den 13
juli 1945 lämnat bemyndigande har livsmedelskommissionen beslutat att
mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1945/46 skall utgå enligt samma
grunder som under budgetåret 1944/45, dock med den förändring, att
för Harbo socken av Västmanlands län för tiden från och med den 1 augusti
1945 utgår s. k. extra mjölkpristillägg med 20 öre för kilogram mjölkfett i
den vid mejeri från mjölkproducenten invägda mjölken (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 2320).
Till följd av den överenskommelse beträffande riktlinjerna för prissättningen
på jordbrukets produkter, som den 13 mars 1946 träffats, har livsmedelskommissionen,
sedan riksdagen beviljat medel härför (skr. nr 160),
vidtagit en höjning för tiden från och med den 1 mars 1946 av det allmänna
mjölkpristillägget med 14 öre per kilogram mjölkfett.
De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk
ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg.
I stället ha de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom
Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen.
Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten
mjölkfett i den invägda mjölken.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets
storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr
1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåret
1944/45 skola enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1945 tillämpas
även under budgetåret 1945/46. Bidraget sorn, i olikhet med vad förut gällt,
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
5
numera utbetalas kvartalsvis, utgår i princip med 4 öre per kilogram för
leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser,
som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 f>00 kilogram, utgör bidraget
80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2 öre
för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid en kvartalsleverans
av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande har
emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag på
50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt alt bidrag
på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon årsutjämning
av producentbidragen skall icke ske.
I propositionen nr 303/1945 har redogjorts för grunderna för de utbetalningar
av lokala differentieringsbidrag för mjölk, sorn belöpa på regleringsåret
1944/45. Kungl. Majit har genom beslut den 21 december 1945 bemyndigat
livsmedelskommissionen att enligt vissa angivna riktlinjer utbetala lokala
differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret 1945/46. Med stöd
av detta bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med
Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att
utbetala en åttondel av 3 795 000 kronor för envar av månaderna oktober
1945—maj 1946 enligt grunder, som angivits i kommissionens cirkulär nr
2487. De områden, som komma i åtnjutande av bidraget, utgöras av Kronobergs
län ävensom delar av Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Värmlands län. De av kommissionen meddelade bestämmelserna angående
bidragens fördelning mellan de skilda mejerierna och mejerileverantörerna
överensstämma med dem, som gällt för regleringsåret 1944/45.
I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (skr. nr 472) har Kungl. Majit
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna
för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag
utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1945/46 ha för
detta ändamål anvisats högst 8 500 000 kronor. I förevarande syfte utgå dels
de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till
Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa orter såsom ersättning
för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels ock bidrag för
upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där på grund av
minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt
höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland
för tiden t juli 1945—30 juni 1946 samt i övriga delar av riket för tiden 1
oktober 1945—31 maj 1946. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri,
för vilket den genomsnittliga kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet
under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp,
motsvarande hälften av den summa, varmed sagda kostnad under månaden
överstigit 1,2 öre per kilogram.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp å 8 500 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.
Vad beträffar lantsmör gäller följande. Enligt bestämmelser, utfärdade
av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 152, numera ersatt av cirkulären nr
1980 och 2320) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott
lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II)
20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk riksnotering
å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall komma ett pristillägg
av 50 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland och Svealand samt
landskapet Gästrikland samt av 75 öre per kilogram smör, som produceras
inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde
förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är
dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent,
av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav
smöret bereus, till mejeri. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som
mejeri inköpt direkt eller genom ombud, äger mejeriet genom riksföreningen
erhålla lantsmör sbidrag, till belopp örn lägst förenämnda pristillägg, minskat
med 10 öre, och högst samma pristillägg, ökat med 40 öre.
Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. 1 den mån Kungl.
Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda förhållanden
därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majus bemyndigande,
livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av
införselavgift eller återbäring av sådan avgift.
Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln
av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse har nu ersatts av kungörelsen den
31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.
De under konsumtionsåren 1940/41—1944/45 vidtagna åtgärderna i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av matfett
och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942,
246/1943, 253/1944 och 303/1945 lämnade redogörelserna lia, i den mån ej
uppmjukning av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår,
i huvudsak bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347)
angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904)
med särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har
emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost
med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedels
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
7
kommissionen genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då försörjningsläget
därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med
högre fettlialt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande
har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna (cirkulär
nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980). Livsmedelskommissionen
har från och med den 4 februari 1946 medgivit fri försäljning av s. k. smältost,
av från Finland importerad s. k. Emmentalerost samt från och med den
4 mars 1946 även av s. k. dessertost, varmed avses mjuka löpeostar.
Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima
riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln av
kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr
648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt
568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat, att
levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst, fläsk —■
torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av dylikt
kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd,
numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen nr
648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger
Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes
till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock
ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp,
som angivits i propositionen nr 246/1943.
Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,
därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,
slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get,
svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå,
offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av
Kungl. Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel
kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150
kilogram, och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga örn övriga
djur 1 krona. Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens
erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens
tillämpning i övrigt lia meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363).
Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli
1940 ingen slaktdjursavgift.
Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen
av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har
undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943
(nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen
av köttvaror utvidgats lill att omfatta även blod av de djurslag,
som omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats
reglering ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande
djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt be
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
slut av statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia
vissa av kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/
1941 utfärdade föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för
djuruppfödare ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från
och med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma
dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln
med levande djur. Livsmedelskommissionen har med stöd av i sistnämnda
kungörelse givet bemyndigande med giltighet från och med den 12 november
1945 respektive den 26 mars 1946 medgivit, att får och getter respektive
hästar få fritt överlåtas och slaktas samt att får- och getkött respektive
hästkött får fritt överlåtas (cirkulär nr 2449 och nr 2543).
I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått
viss ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats
örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare
ha i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående
reglering av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må
tarmar icke införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen. Kommissionen
har med stöd av vederbörligt bemyndigande medgivit, att tarmar
av andra slag än svintarmar från och med den 18 februari 1946 tills vidare
må införas utan sådant tillstånd som nyss sagts.
Jämlikt av Kungl. Maj:! den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande har
livsmedelskommissionen utbetalat fraktbidrag av allmänna medel vid vissa
långväga transporter av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i
avseende å köttvaror) till underskottsområden. Utbetalningarna ha avsett
transporter som påbörjats under tiden den 21 februari—den 31 augusti
1945.
Sedan 1945 års riksdag anvisat ett anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens
uppehållande utöver de medel som 1944 års riksdag anvisat
för detta ändamål, har Kungl. Majit genom beslut den 23 mars och
den 25 maj 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda beloppet
i enlighet med vissa angivna riktlinjer. Dessa inneburo, bland annat, att av
anslaget 2 900 000 kronor ställdes till kommissionens förfogande för subventionering
av produktionen av fläsk och nötkött. Livsmedelskommissionen
förordnade i enlighet härmed om utbetalande av bidrag till fläskproduktionen
för tiden den 23 april—den 15 juli 1945 och av bidrag till nötköttsproduktionen
för tiden den 1—28 juli 1945. Bidragen utbetalades till djuruppfödarna
och utgingo med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive
nötkött, som av djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna
marknaden under ovan angivna tider.
Äggregleringen. De bestämmelser angående reglering av in- och utförseln
av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.
Den reglering av äggförbrukningen, som infördes i september 1941, har
enligt Kungl. Majits förordnande upphört att gälla med utgången av år
1945.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
9
Då äggproduktionen i början på år 1946 ökades mycket starkt i förhållande
till efterfrågan, inträffade en prissänkning på ägg, vilken föranledde
statsmakterna att vidtaga vissa stödåtgärder. Dels medgavs en export av
160 ton ägg eller ungefär samma kvantitet, som importerats i samband med
ransoneringens upphävande, dels inlagrades med statens stöd 300 ton ägg i
fryshus. Då sedermera ytterligare åtgärder visade sig nödvändiga, medgavs
härutöver lagring av 500 ton konserverade ägg på statens bekostnad.
Brödsädsregleringen. 1 fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under tiden till och nied första kvartalet 1945, hänvisas
till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr 319/
1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. Härutöver må anföras följande.
Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2411 och 2412).
För regleringsåret 1945/46 ha liksom för regleringsåret 1944/45 fastställts
normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala. Den successiva
prisregleringen från höst till vår har emellertid under innevarande
regleringsår gjorts svagare än under regleringsåret 1944/45 och begränsats
till 5 öre per tiodagarsperiod och deciton för tiden september—maj medan
prisstegringen under motsvarande tid föregående år var 10 öre per halvmånad
och deciton. Genomsnittspriserna under de nämnda regleringsåren äro
emellertid ungefärligen desamma. Utgångspriset, d. v. s. priset vid leverans
1 augusti månad 1945, var sålunda högre än priset vid samma tidpunkt 1944
medan däremot slutpriserna, vilka gälla efter utgången av maj 1946, bliva
lägre än 1945 års sommarpriser. Förskjutningen av den successiva prisstegringen
i jämförelse med regleringsåret 1944/45 sammanhänger med att de
vid början av innevarande regleringsår befintliga övergångslager av brödsäd
voro förhållandevis små och att man därför ville stimulera odlarna till tidigare
leveranser än föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg
samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom
brödsäd, lia liksom under regleringsåret 1944/45 fastställts minimipriser.
Dessa, som under regleringsåret 1944/45 bestämdes till priser, som för
vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understego gällande
normalpriser på korn, sattes från början av innevarande regleringsår lika med
kompriset. Efter erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom
cirkuläret nr 2440 ifrågavarande minimipriser till belopp, som för vete med
2 kronor samt för råg, spannmålsblandning och blandsäd med 1 krona per
deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande normalpriset på
korn. Denna höjning av minimipriset ingick såsom ett led i strävandena att
kompensera jordbrukarna för förluster på grund av de dåliga bärgningsförhållandena
under hösten 1945. Genom bestämmelser om efterreglering av priserna
för redan levererad spannmål kom höjningen av minimipriserna även
de odlare tillgodo för vilkas leveranser de nya minimipriserna icke uppnåtts.
Vidare har från regleringsårets början stadgats skyldighet för spannmålsbolaget
och auktoriserad spannmålshandlare alt för vara, som uppfyller samt
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
liga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget, att mältningsgraden
uppgår lill iner än 5 procent, erlägga betalning efter den prisregleringsskala,
som anknyter till priset på fullgod spannmål, dock att avdrag
för mältningsgrad skall göras även för halten mältade kärnor utöver 5 procent.
Systemet med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits.
I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplals.
^ id överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktieboläget
och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive 50 öre
högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif
kvarnort och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och
över 1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva
stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr
2411).
På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna
nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret
1945/46 har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 juni 1944 livsmedelskommissionen
bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till
auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse för
deras lager av brödsäd den 1 september 1945, motsvarande prisskillnaden vid
nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1944 års och äldre skörd, å ena, samt
brödsäd av 1945 års skörd, å andra sidan. I samband härmed lia sådana
kvarnar, vilka före den 1 september 1945 förmalt brödsäd av 1945 års skörd,
ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en
avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1945 mellan spannmål av 1944
års och äldre skörd samt spannmål av 1945 års skörd (cirkulär nr 2405).
I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits med
avseende å prisregleringsskalorna för olika kvaliteter av brödsäd, vilka få
ses i sammanhang med de dåliga bärgningsförhållandenas återverkningar på
spannmålens kvalitet. Dessa förändringar gälla närmast reglerna örn prisavdrag
för mältning och vattenhalt. Enligt de för regleringsåret 1944/45 gällande
bestämmelserna skulle spannmål för att betraktas såsom fullgod kvarnvara
ej få hålla högre halt av grodda kärnor än 5 procent. För varje tiondels
procent, varmed mältningsgraden översteg 2 procent, skulle vidare prisavdrag
verkställas med en tiondels procent. För innevarande regleringsår skall
ävenledes såsom fullgod kvarnvara räknas endast spannmål med en mältningsgrad
av högst 5 procent, men prisavdrag skall beträffande råg göras,
först då mältningsgraden överstiger 3 procent. Beträffande prisreglering för
vattenhalt har i jämförelse med föregående år den förändringen vidtagits, att
normalvattenhalten höjts från 17,5 till 18,0 procent.
Bestämmelserna angående förmälning av brödsäd fr. o. m. den 1 april
1945 utvisa i huvudsak följande ändringar i förhållande till de tidigare bestämmelserna.
Högsta genomsnittliga inblandning av vårvete har fr. o. m.
den 1 oktober 1945 bestämts till 20 procent medan minimigränsen -—- 10 procent
—- bibehållits oförändrad. I stället för vårvete fick tidigare under perioden
inblandas La Plata-vete och senare Manitoba-vete. Före den 1 april 1946
har någon skyldighet att inblanda råg eller annan spannmål vid förmälning
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
11
av vete till siktat vetemjöl och grahamsmjöl icke föreskrivits. Fr. o. m. den
1 april 1946 skall vid sådan förmälning av vete inblandas minst 7 procent råg.
För tiden 1 april—1 oktober 1945 gällde även att spannmål som förmaldes till
sammalet rågmjöl eller lill samsikt skulle till 100 procent utgöras av råg.
Fr. o. m. den 1 oktober 1945 skulle spannmål, som förmäldes till sammalet
rågmjöl, till 7 procent bestå av vete och spannmål, som användes för framställning
av samsikt, till 15 procent bestå av vete. Fr. o. m. den 1 mars
1946 gäller, att spannmål, som förmales till sammalet mjöl, skall uteslutande
bestå av råg. Inblandningsprocenten av vete vid framställning av samsikt
skulle under mars månad 1946 utgöra 7 procent. Fr. o. m. den 1 april 1946
får samsikt tills vidare icke framställas. Den genomsnittliga utmalningsprocenten
vid förmälning av vete till siktat vetemjöl höjdes den 1 april 1945
från 76 till 77 procent, den 1 mars 1946 till 80 procent och den 1 april 1946
till 81 procent. Enligt beslut av livsmedelskommissionen har utmalningsprocenten
från och med den 25 april 1946 höjts till 84 procent. Uttagningsprocenten
för siktat vetemjöl av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet,
som efter förmalningen i genomsnitt skall användas för framställning av
kvarnens saluförda vetemjöl) har fram till den 1 april 1946 tidvis varit 70
och tidvis 71 procent. Fr. o. m. sistnämnda dag har uttagningsprocenten höjts
till 75 procent. Från och med den 25 april utgör uttagningsprocenten 80.
Skärpningarna av förmalningsbestämmelserna den 1 mars och den 1 april
1946 få ses mot bakgrunden av det allvarliga försörjningsläget i stora delar
av Europa.
Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av
Kungl. Majit för tiden 1 september 1945—10 januari 1946 fastställts till samina
belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per deciton.
Såsom ett led i förberedelserna för en framtida avveckling av mjöl- och
brödransoneringen har Kungl. Majit bestämt förmalningsersättningen för tiden
fr. o. m. den 11 januari 1946 till 3 kronor 25 öre per deciton (cirkulär
nr 2498).
I anledning av förmalningsersättningens sänkning beslöt livsmedelskommissionen
att fr. o. m. den 11 januari 1946 höja de priser, som kvarnarna
högst äga att uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg, till följande
belopp. Tidigare gällande högstpriser angivas inom parentes.
Kronor för
100 kg 100 kg
brutto för netto netto
Enhetsvetemjöl ................. 40-05 (36*55) 40-50 (37-00)
Grahamsmjöl................... 29-70 (26-20) 30-00 (26''50)
Samsikt........................ 32-15 (28-15) 32 50 (28-50)
Sammalet rågmjöl .............. 27-45 (24-45) 27-75 (24-75)
Makaronimjöl .................. 33-25 (29-75) 33''70 (30-20)
Kexmjöl........................ 33-25 (29''75) 33-70 (30-20)
Mannagryn..................... 44-50 (4T00) 45''00 (41-50)
(cirkulär nr 2498).
12
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Fodermedelsregleringen. Liksom under regleringsåret 1944/45 har tillgången
på fodersäd under det innevarande regleringsåret varit otillräcklig
och nödvändiggjort upprätthållandet av en jämförelsevis sträng ransonering.
Det har även befunnits ofrånkomligt att liksom under tidigare år behålla
avstående av fodersäd till det allmänna.
För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldelningen
utgått i form av kli och extraherat solrosmjöl samt under senare
perioder även betfor. Livsmedelskommissionen har i anslutning till utfärdade
tilldelningsbestämmelser under olika perioder påpekat angelägenheten
av att jordbrukarna i största möjliga utsträckning använda fodercellulosa
såsom ersättning för fodersäd.
Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel för tiden 1 juni—
31 augusti 1945 återfinnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2265, för
september 1945 i cirkuläret nr 2353, för tiden 1 oktober—31 december 1945
i cirkuläret nr 2390, för tiden 1 januari—14 mars 1946 i cirkuläret nr 2476
och för tiden 15 mars—31 maj 1946 i cirkuläret nr 2530. Bestämmelserna
om tilldelning av fodermedel för fjäderfän äro fr. o. m. den 1 januari 1946
meddelade i ett särskilt cirkulär, nr 2477, vilket avser tilldelningen för tiden
1 januari—31 maj 1946.
Bestämmelserna om avståendet av fodersäd under regleringsåret 1945/46,
vilka återfinnas i cirkuläret nr 2460, överensstämma i huvudsak med de under
närmast föregående år gällande.
För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret
1945/46 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna
har utformats på samma sätt som under regleringsåret 1944/45 med en prisstegring
av 10 öre per helmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1946. Prisnivån
från föregående regleringsår har i stort sett bibehållits oförändrad. På grund
av den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången avprisnivån
på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1945/46 har prisskillnadsreglering
genomförts efter samma grunder som skett beträffande
brödsäd (cirkulär nr 2405).
På grund av den goda höskörden ha bestämmelserna om reglering av handeln
med stråfoder upphävts fr. o. m. den 1 juli 1945.
För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret
1944/45. Tilldelningarna äro dock något större än under föregående
regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län erhålla liksom föregående regleringsår en viss kvantitet oljekraftfoder
per mjölkko. Därjämte utgick inom samma delar av riket en tilldelning av
oljekraftfoder och kli, som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg
över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen
lia vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande
för utdelning (cirkulär nr 2311). På nyåret 1946 utgick till alla innehavare
av nötkreatur en extra tilldelning av 10 kilogram oljekraftfoder och
10 kilogram kli för varje ko (cirkulär nr 2500). — Även under innevarande
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 287.
konsumtionsår lia odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning
av oljekraftfoder (cirkulär nr 2417).
Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare
av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län.
Liksom under regleringsåret 1944/45 har för innevarande regleringsår
medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär
nr 2372).
Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av gällande
beslag fritt förfoga över betorna.
Havrekli och komkli får alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).
Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).
Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1945/46.
Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör
för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för
fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1945/46 liksom för
närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Majit fastställts
av livsmedelskommissionen.
Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen, å ena sidan, och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts Kungl.
Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Majit förelagts
riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har förenämnda förening
utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt
meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår fastställd
maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för
tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra sidan har kommissionen
respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,
åtagit sig att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens
sida för alt bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet
angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av
potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och
lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med visst avdrag, under
tre månader, räknat från och med utgången av respektive tillverkningsår.
Bestämmelserna för tillverkningsåret 1945/46 återfinnas i Kungl. Majits
brev den 7 september 1945.
Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen
den 30 juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits,
att vid införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr
290) samt dextrin och stärkelseklister ävensom appreturare! innehållande
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver
enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.
I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse
den 14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majit om beslag å samt
reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och
finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. 1 anslutning härtill meddelade
livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser örn ransonering
av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen
har sedermera beslutat, att skuren och torkad samt torkad
och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och med den 25 oktober
1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär nr 1585). Handeln med
potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av varan äger
sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget anvisad
köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl får enligt livsmedelskommissionens
beslut från och med den 17 september 1945, med vissa undantag, fritt
överlåtas (cirkulär nr 2384).
Vissa bestämmelser lia även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) har sålunda förordnats örn beslag å potatis jämte viss reglering
av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland
annat att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som
erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda
kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis
än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller
kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande
Produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma
livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis må
tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär
nr 2368).
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen utfärdat
föreskrifter örn utbetalande av ett särskilt bidrag till potatisodlare såsom
ersättning för lagringsförluster och kostnader för avgroddning av potatis
av 1944 års skörd (cirkulär nr 2241). Bidraget utgick för leveranser
örn minst 1 000 kilogram och utbetalades av Svenska spannmålsaktiebolaget
med belopp, vilket allt efter lagringstidens längd växlade mellan 35 öre och
2 kronor per deciton potatis, som levererats till auktoriserad handlande.
\ idare ina nämnas, att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,
garantipriser fastställts för 1945 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen
i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande den 6 april
1945 uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad
1946 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis
av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer eller företag,
vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits bolaget senast
den 15 mars 1946.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen ut
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
15
färdat nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med
den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna
örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd. Enligt beslut av
livsmedelskommissionen har 1945 års skörd varit undantagen från bestämmelserna
om normalpriser på potatis (cirkulär nr 2273).
Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/
1944 och 303/1945 meddelats rörande clearing må nämnas, att livsmedelskommissionen
genom Kungl. Maj:ts brev den 13 april 1945 erhållit bemyndigande
att från clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska
odlingen av oljeväxter även under år 1945.
Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.
Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 12 april 1946 fogat
vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1944
och 1945 samt januari och februari 1946. Dessa sammanställningar torde
såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter
rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.
Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 4—6). I följande
sammanställning redovisas de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda
beräkningarna rörande den totala mjölkproduktionen i Sverige. Uppgifterna
avse produktionsår (september/augusti).
1938/39 ............. 4 714 000 ton
1939/40 ............. 4 596 000 »
1940/41 ............. 4 086 000 »
1941/42 ............. 3 661 000 »
1942/43 ............. 3 845 000 ton
1943/44 ............. 4 188 000 »
1944/45 ............. 4 393 000 »
1945/46 (prognos) .... 4 675 000 »
Den för år 1945/46 verkställda prognosen innebär en ökning av den totala
mjölkproduktionen från närmast föregående år med 6,4 °/o. I jämförelse
med den för år 1938/39 beräknade mjölkproduktionen innebär nyssnämnda
prognos en minskning av mjölkproduktionen med endast 0,8 %. Då medelkoanlalet
under 1938/39 var 1 920 000 och under 1945/46 beräknats vara
1 875 000 eller 2,4 %> lägre, har följaktligen en mindre ökning i medelavkastningen
per ko ägt rum.
Den vid mejerierna invägda mjölkkvantiteten samt dess användning för
olika ändamål redovisas i tablån å följande sida.
Mjölkinvägningen vid mejerierna, som under 1944 närmade sig förkrigsnivån,
har under 1945 överstigit 1939 års mjölkinvägning, som var den största
före kriget, med 5,3 °/o. Utvecklingen av mjölkinvägningen vid mejerierna
måste emellertid ses i samband med den alltmer ökade anslutningen lill
mejerierna av nya mjölkleverantörer. Medan antalet mejerileverantörer i juli
1939 var 204 249, hade det i juli 1945 stigit lill 255 182 eller med 24,0 %.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Å r
Invägd
mjölk
ton
Därav
använd för
produktbered- ning
ton
försåld
såsom konsum- tionsmjölk
ton
försåld grädde
(omräknad till
mjölk)
ion
1939 ..................
3 205 688
2 395 153
494 367
316 168
1940 ..................
2 988 933
2 202 644
519 500
266 789
1941..................
2 659 251
1 940 169
610 512
122 850
1942 ..................
2 517 931
1 740 033
855 273
63 421
1943 ..................
2 852 031
1 963 235
963 192
72 381
1944 ..................
3 107 561
2 183 544
940 625
138 213
1945 ...................
3 375 019
2 421 439
939 628
170 025
Nyanslutningen av mjölkleverantörer till mejerierna har varit mycket kraftig
under samtliga krigsår, vilket till betydande del sammanhänger med
vissa statliga regleringsåtgärder, framför allt regleringen av lantsmörsförsäljningen
samt de i samband med mjölkstandardiseringen införda försäljningsföreskrifterna
för mjölk.
Det nu sagda belyses närmare av följande sammanställning, som för
de olika produktionsåren redovisar dels det genomsnittliga antalet mejerileverantörer,
dels mjölkinvägningens procentuella andel av den totala mjölkproduktionen.
Då månadsuppgifter örn antalet mejerileverantörer saknas
för tiden före juli 1939, kan någon genomsnittssiffra för detta antal under
produktionsåret 1938/39 ej beräknas.
Antal mejeri- Invägning i % av
leverantörer totalproduktionen
1938/39 ...................... ■ 66-4
1939/40 ...................... 207 439 67-7
1940/41 ...................... 215 817 67 2
1941/42 ...................... 226 522 68-9
1942/43 ...................... 233 472 70-7
1943/44 ...................... 242 486 73-3
1944/45 ...................... 250 802 74''3
Medan mjölkinvägningen vid mejerierna under 1938/39 endast uppgick
till två tredjedelar av den totala mjölkproduktionen i landet, hade denna
andel år 1944/45 stigit till tre fjärdedelar.
Beträffande den vid mejerierna invägda mjölkens användning förtjänar
följande framhållas.
Uppgifterna om försåld kvantitet konsumtionsmjölk avse fr. o. m. november
1941 standardiserad mjölk. Den för detta ändamål i anspråk tagna
kvantiteten mjölk av medelfettlialt kan lätt erhållas såsom skillnaden mellan
kvantiteten invägd mjölk och summan av produktmjölken och den försålda
grädden (uttryckt i mjölk). Utvecklingen härav samt av kvantiteten produktmjölk
och försåld grädde (uttryckt i mjölk) från 1939 framgår av följande
sammanställning i relativa tal. Dessutom redovisas i samma tablå
den relativa andel av resp. års totalinvägning, som de tre användningssätten
representera.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
17
Å r
Produktmjölk
Konsumtionsmjölk
Grädde (i mjölk)
Summa k-mjölk
o. grädde
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 .........
100-O
74-7
100-O
15-4
100-0
9-9
100-O
25-3
1940 .........
92-0
73-7
105-1
17-4
84-4
8-9
97-0
26-3
1941.........
81-0
73-0
120-6
22-4
38-9
4-6
88-7
27-0
1942 .........
72-6
69-1
144-5
28-4
20-1
2-5
96-0
30-9
1943 .........
82-0
68-s
165-1
28-6
22-9
2-5
109-7
31-2
1944 .........
91-2
70-3
159-0
25-3
43-7
4-4
114-0
29-7
1945 .........
101-1
71-7
158-5
23-2
53-8
5-o
117-6
28-3
Av denna tablå framgår, att mjölkanvändningen för produktberedning, relativt
sett, nådde ett minimum under 1943 för att därpå öka och 1945 ligga
något högre än 1939. Samtidigt har försäljningen av konsumtionsmjölk visat
en nära nog motsatt utveckling. Den nådde ett maximum under 1943 och har
därefter något avtagit. En mycket avsevärd ökning föreligger emellertid
fortfarande, örn man jämför med 1939 års försäljning av mjölk från mejerierna.
Att märka är emellertid, att denna ökning endast delvis motsvaras
av en verklig konsumtionsstegring, i det att samtidigt en nedgång ägt rum
av direktförsäljningen av mjölk från producent till konsument. Sistnämnda
förändring sammanhänger givetvis med de i samband med standardiseringsförfarandet
införda försäljningsbestämmelsema i fråga om konsumtionsmjölk.
Som av den senast anförda tablån framgår, har ökningen i konsumlionsmjölkförsäljningen
i betydande grad uppvägts av en samtidig nedgång i
gräddförsäljningen. Först år 1943 omfattar den sammanlagda mjölk- och
gräddförsäljningen en större kvantitet mjölk än under år 1939. Sedan har
en ytterligare ehuru relativt obetydlig uppgång inträffat. Under år 1945 tog
den sammanlagda försäljningen av konsumtionsmjölk och grädde sålunda
i anspråk endast 17,6 °/o mer mjölk än under 1939.
Den för produktberedning under år 1945 använda kvantiteten mjölk uppgick
till 2 421 000 ton eller 11,1 % mer än under år 1944. Produktionen
vid mejeri av smör och ost framgår av följande tablå.
Å r
Produktion ton
Smör
Ost
1939 ..........
83 735
43 653
1940 ..........
80 760
35 328
1941..........
77 687
22 383
1942 ..........
71 926
14 991
1943 ..........
79 263
21 296
1944 ..........
87 304
29 924
1945 ..........
94 058
38 102
Såväl smör- som ostproduldionen uppvisade år 1945 en förhållandevis
stark ökning i jämförelse med år 1944, nämligen med resp. 7,7 och 27,3 %
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. 2
18
Kungl. Majlis proposition nr 267.
från 1944. Ostförsäljningen låg under 1945 ca 15 % under förkrigsnivån. Härvid
bör observeras, att ostens fetthalt ännu är betydligt lägre än före kriget.
I följande tablå redovisas margarinproduktionens storlek under de sju sista
åren. Upgiftema äro uttryckta i ton.
År
Hushålls-
margarin
ton
Bageri-
margarin
ton
Summa
ton
1939 ..............
51 390
8 609
59 999
1940 ..............
29 174
9 548
38 722
1941..............
18 263
7 947
26 210
1942 ..............
35 444
5 391
40 835
1943 ..............
31 578
5 424
37 002
1944 ..............
30 582
8 378
38 960
1945 ..............
36 580
12 343
48 923
Genom ökad margarinproduktion och hjälpleveranser under 1945 ha våra
lager av råvaror väsentligen nedgått.
Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 7 och 8.) Under 1945 har en rätt betydande
tillbakagång i fläskproduktionen inträffat jämfört med det närmast
föregående året. Då även köttproduktionen visat en mindre nedgång, har försörjningsläget
beträffande dessa produkter varit sämre under 1945 än under
1944. I följande tablå redovisas den totala saluförda slakten i genomsnitt
per år under perioden 1937/39 enligt jordbrukskommitténs beräkningar samt
för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1945. Slakten av får och getter har
för åren 1944 och 1945 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna
över den besiktigade slakten.
Djurslag
Absoluta tal, ton
1937/39
1942
1943
1944
1945
Storboskap ..................
88 700
46 000
56 700
69 900
69 500
Större kalv..................
32 300
11 300
11 800
13 500
13 400
Mindre kalv.................
10 500
9 200
12 600
13 700
11 800
Får och getter...............
2 700
1 600
2 900
3 400
3 300
Häst........................
11 000
6 500
7 600
9 400
9 900
S:a kött
145 200
74 600
91 600
109 900
107 900
Svin........................
118 200
45 300
65 500
95 600
83 300
S:a kött och fläsk
Relativt al (1937/39 = 100)
263 400
119 900
157 100
205 500
191 200
Kött........................
100-O
51-4
63-1
75-7
74-3
Fläsk .......................
100-o
38-3
55-4
80-9
70-5
Summa
100-O
45 5
59-6
78-0
72-6
Från 1944 till 1945 föreligger en nedgång i den saluförda totalkvantiteten
kött och fläsk med 7 %. Störst är denna minskning i fråga om fläsk med
13 %, medan densamma beträffande kött stannar vid endast 2 %.
Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en lid av ett år framåt
på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under
år 1944 betäcktes i Svea- och Götaland 182 368 suggor. År 1945 steg an
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
talet betäckningar till 184 294 eller med endast drygt 1 %>. För år 1946
skulle man alltså under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen
ha att vänta ungefär samma tillgång på fläsk som under det sistförflutna
året.
Importen av kött och fläsk har under 1945 uppgått till 9 500 ton.
Äggmarknaden. De inom 1942 års jorbrukskommitté verkställda beräkningarna
rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas i följande
tablå.
X _
Antal
Äggproduktion
Äggproduktion
värphöns
per höna, st
ton
1938/39 ............
9 210 000
112
60 860
1939/40 ............
9 249 000
110
60 026
1940/41 ............
8 542 000
103
51 910
1941/42 ............
6 298 000
101
37 530
1942/43 ............
5 689 000
106
35 579
1943/44 ............
6 650 000
112
43 943
1944/45 ............
7 600 000
112
50 220
1945/46 ............
8 645 000
112
57 126
Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande
fram till den 1 januari 1946, då denna ransonering upphävdes, meddelas
i följande sammanställning uppgifter om de auktoriserade partihandlarnas
inköp av ägg i ton.
Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från
Period
auktoriserade
ägguppköpare,
ton
äggproducenter,
ton
summa
ton
1941 4:e
Kvartalsvis.
kvartalet......
1769
302
2 071
1942 Ira
2; a
1416
207
1623
4 682
351
5 033
2 461
206
2 667
4:e
1057
158
1215
Hela året
9G16
922
10588
1943 lia
2:a
2921
225
3146
4 276
318
4 594
2 552
226
2 778
4:e
1018
231
1249
Hela året
10 767
1000
11767
1944 lia
2:a
3:e
4:e
3 990
386
4 376
5 787
449
6 236
3 822
424
4 246
1925
422
2 347
Hela året
15524
1681
17 205
1945 l:a
2: a
3:e
4:e
5 175
685
5 860
7 225
669
7 894
4 669
543
5212
2 834
597
3 431
Hela året
19 903
2 494
22 397
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Från 1942 har alltså en successiv ökning i partihandelns inköp av ägg ägt
ruin. Ökningen från 1942 till 1945 är icke mindre än 112,5 %>, d. v. s. mer
än en fördubbling.
Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 9.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas
i följande tablå för det senaste förkrigsåret samt därefter. Uppgifterna, som
avse inom jordbruket använda kvantiteter, äro uttryckta i ton.
Produktionsår
Förbrukning i ton av
Oljekraftfoder
Kli
1939/40 ......................
205 000
203 000
1940/41 ......................
158 000
174 000
1941/42 ......................
125 000
151000
1942/43 ......................
90 000
126 000
1943/44 ......................
105 000
158 000
1944/45 ......................
179 000
168 000
1945/46 (prognos).............
200 000
175000
Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar
vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella
skördestatistik samt äro preliminära för år 1945.
Som av den sista tablån å s. 21 framgår, lämnade skörden av såväl fodersäd
som foderrotfrukter och hö ett något bättre resultat år 1945 än närmast
föregående år. Ökningen i skörden av foderrotfrukter uppgick till drygt 7 %>.
Både 1944 och 1945 voro höskördarna mycket stora.
Å r
Areal i hektar av
Korn
Havre
Blandsäd
, Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Hö
1930........
132 163
660 235
267 784
1 060 182
103 731
1 865 212
1931........
125 691
642 799
268 525
1 037 015
100 633
1 871 345
1932........
110 523
673 057
233 573
1 017 153
82 264
1 810 017
1933........
105 358
651319
235 394
992 071
72 441
1 807 284
1934........
100 394
659 793
238 807
998 994
74 572
1 804 654
1935........
105062
670884
251 165
1 027 lil
75 301
1 798 132
1936........
104 036
670 675
258 385
1 033 096
73 631
1 795 574
1937........
95 078
657 255
251 444
1 003 777
72 557
1 735 713
1938........
101 518
660 839
252 838
1 015 195
70 985
1 726 755
1939........
104 240
660 030
252 037
1 016 307
67 600
1 711 918
1940........
106 847
635 045
284 259
1 026 151
63 645
1 694 101
1941........
99 184
629 266
290 627
1 019 077
67 695
1 652 068
1942........
111777
597 230
278 387
987 394
67 982
1 656 661
1943........
113162
574 834
276 804
964 800
64 566
1 665 580
1944........
95 097
555 837
278 565
929 499
66 096
1 677 738
1945........
93 952
551 875
281 689
927 516
67 133
1 695 059
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
21
År
Skörd i kilogram per hektar
av
Korn
Havre
Blandsäd
Foderrot-
frukter
Hö från
odlad jord
Hö från
naturlig äng
1930 .......
1 820
1 700
1980
36 530
3 780
1 120
1931.......
1 770
1 540
1 860
31 660
3 820
1210
1932 .......
2 020
1 860
2 220
40 730
3 840
1 180
1933 .......
1 890
1690
2 020
35 740
3 200
1 110
1934 .......
2 140
1 860
2 260
39 810
3 270
1090
1935 .......
2 120
1 850
2 250
37 240
3 610
1280
1936 .......
1 920
1 790
2 030
37 510
3 570
1 280
1937 .......
1 990
1 890
2 140
39 740
3 890
1 300
1938 .......
2 370
2 080
2 480
39 740
3 950
1290
1939 .......
2 220
1 930
2 350
37 680
3 360
1330
1940 .......
1 770
1 480
1 680
36 860
2 250
980
1941.......
1 590
1230
1 450
33 330
1 610
910
1942 .......
1 970
1550
1 900
33 760
3 000
1 100
1943 .......
2 060
1 480
1 790
35 120
2 930
1 130
1944 .......
1 840
1 310
1 690
29 660
3 770
1 270
1945 .......
1 870
1430
1 740
35 060
3 870
1430
År
Skörd
ton av
Korn
Havre
Blandsäd
Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Hö
1930 .......
240 202
1 120 723
529 488
1 890 413
3 788 813
5 647 969
1931.......
222 903
987 850
500 073
1 710 826
3 185 551
5 769 198
1932 .......
222 770
1 251 092
517 782
1 991 644
3 350 647
5 824 555
1933 .......
199 554
1 098 634
474 653
1 772 841
2 589 238
4 896 259
1934 .......
214 460
1 229 171
540 869
1 984 500
2 968 748
4 988 264
1935 .......
222 302
1 239 286
564 188
2 025 776
2 803 776
5 501 349
1936 .......
200 251
1 202 541
525 676
1 928 468
2 762 034
5 443 779
1937 .......
188 908
1 240 661
538 660
1 968 229
2 883 488
5 883 121
1938 .......
240 140
1 374 885
627 802
2 242 827
2 820 846
5 924 707
1939 .......
231 723
1 271 083
591 373
2 094 179
2 547 143
5 072 968
1940 .......
189 281
937 128
478 136
1 604 545
2 346 244
3 387 970
1941.......
157 697
755 733
420 966
1 354 396
2 256 312
2 424 970
1942 .......
220 103
926 039
528 415
1 674 557
2 295 302
4 331 312
1943 .......
232 621
850 306
494 682
1 577 609
2 267 356
4 272 643
1944 .......
175 294
730 037
470 469
1 375 800
1 960 190
5 485 249
1945 .......
175 969
789 772
489 176
1 454 917
2 353 467
5 740 364
Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3.) Beträffande de sedan 1930 skördade
brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning, som hämtats
ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna för 1945 äro
preliminära.
För 1945 kan man konstatera en fortsatt ökning av höstvetearealen liksom
även en fortsatt minskning av rågarealen. Den sammanlagda brödsädsarealen
var under nämnda år något mindre än året före och icke obetydligt lägre
än förkrigsarealen.
Fr. o. m. år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren som
på hösten. Vid höstinventeringama ha uppgifter t. o. m. 1944 lämnats om den
areal, som vid inventeringstillfället besätts med höstsäd, ävensom rörande de
arealer, som under påföljande vår avsågos komma att besås med olika an
-
22
Kungl. Majlis proposition nr 267.
År
Areal
i hektar av
Höstvete
Vårvete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1930 ............
214 365
47 205
261 570
235 203
6 193
241 396
502 966
1931............
215 191
61 135
276 326
200 411
6 835
207 246
483 572
1932 ............
213 849
64 444
278 293
204 876
6 792
211 668
489 961
1933 ............
220 567
82 187
302 754
218 751
7 284
226 035
528 789
1934 ............
224 444
66 002
290 446
229 006
6 794
235 800
526 246
1935 ............
214 813
57 937
272 750
218 525
8 629
227 154
499 904
1936 ............
211 788
69 263
281 051
202 220
12 741
214 961
496 012
1937 ............
233 961
65 308
299 269
189 795
7 307
197 102
496 371
1938 ............
240 460
68 014
308 474
181 569
6 558
188 127
496 601
1939 ............
253 507
83 639
337 146
168 646
6 296
174 942
512 088
1940 ............
216 770
91 998
308 768
163 735
7 196
170 931
479 699
1941............
177 039
109 371
286 410
198 477
8 171
206 648
493 058
1942 ............
164 009
114 535
278 544
241 236
8 263
249 499
528 043
1943 ............
153 342
115 223
268 565
212 247
7 690
219 937
488 502
1944 ............
191 961
84 178
276 139
196 938
6 071
203 009
479 148
1945 ............
206 614
88 236
294 850
165 214
5 427
170 641
465 491
givna sädesslag. Sistnämnda uppgifter infordrades emellertid ej vid höstinventeringen
1945. Vid sommarinventeringama slutligen ha uppgifter erhållits
rörande skördad areal av olika växtslag. Resultatet av de nämnda inventeringarna
i vad avser höstvete och höstråg redovisas i följande sammanställning
för området Svea- och Götaland.
Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.
Sädesslag
19/io
1940
8/«
1941
Skillnad
S1/i0
1941
Ve
1942
Skillnad
SI/i0
1942
Ve
1943
Skillnad
Höstvete...
230 216
176 386
— 53 830
189 701
163 402
— 26 299
157 028
152 706
— 4 322
Höstråg....
203 404
197 416
— 5 988
250 332
243 151
— 7181
221 625
210 857
-10 768
Summa
433 620
373 802
— 59 818
440033
406 553
— 33 480
378 653
363563
-15 090
Sädesslag
80/i0
1943
Ve
1944
Skillnad
äs/l0
1944
Ve
1945
Skillnad
Okt.
1945
Höstvete...
194 288
191 247
— 3 041
207 802
206 115
— 1687
220 573
Höstråg....
202 988
195 847
— 7141
173 772
164 550
— 9 222
160 240
Summa
397 276
387 094
—10182
381574
370665
— 10 909
380813
Av tabellen framgår, att höstvetet utvintrade i stor utsträckning under de
kalla vintrarna 1940/41 och 1941/42. Därefter har utvintringen av höstvetet
under de därpå följande milda vintrarna varit synnerligen obetydlig. Motsatsen
har varit förhållandet beträffande höstrågen. Detta sädesslag övervintrade
väl under de kalla åren men har därefter visat större utvintringsskador.
De nu nämnda förhållandena ledde under de första krigsåren till en ökning
av rågarealen på höstvetearealens bekostnad. Under senare år lägger
man märke till en återgång till höstveteodling, samtidigt som rågodlingen
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
23
minskar. Den hösten 1945 med höstråg besådda arealen är t. o. m. lägre än
åren närmast före kriget.
Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd hänvisas till följande, ur
den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter, vilka för 1945 äro preliminära.
År
Skörd i kilogram per hektar
av
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Vårråg
1930 .........
2 290
1630
1 820
1240
1931.........
1 710
1570
1 370
1 120
1932 .........
2 470
1960
2 070
1360
1933 .........
2 570
1 820
2 070
1 420
1934 .........
2 820
1 890
2 220
1 400
1935 .........
2 480
1 880
1910
1350
1936 .........
2 210
1 750
1650
1350
1937 .........
2 440
1 810
1920
1310
1938 .........
2 740
2 010
2 010
1 440
1939 .........
2 780
1 860
2 040
1460
1940 .........
1 250
1 630
1570
1 200
1941.........
1 070
1 290
1 370
910
1942 .........
1 780
1 580
1820
1 120
1943 .........
2 330
1 450
1 870
1060
1944 .........
2 180
1 480
1 780
1 100
1945 .........
2 300
1 600
1 650
1 120
I följande sammanställning redovisas den officiella statistikens uppgifter
rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för ar 1945
äro preliminära. Enligt desamma var 1945 års skörd av vete 13,7 % större
än veteskörden år 1944, medan rågskörden visade en nedgång med 21,7 °/e.
Den sammanlagda råg- och veteskörden var enligt dessa uppgifter av ungefär
samma omfattning de båda åren. Härvid bör dock anmärkas, att den hittills
verkställda bearbetningen av de definitiva skördeuppgifterna för år 1945
tyda på att de i tabellen angivna preliminära siffrorna äro för höga.
Å r
Skörd i ton av
Höst-
vete
Vår-
vete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1930 .........
489 767
76 833
566 600
428 753
7 695
436 448
1 003 048
1931.........
367 558
96 015
463 573
275 485
7 641
283 126
746 699
1932 .........
528 944
126 279
655 223
423 530
9 215
432 745
1 087 968
1933 .........
566 970
149 826
716 796
452 361
10 326
462 687
1 179 483
1934 .........
632 182
124 601
756 783
507 443
9 504
516 947
1 273 730
1935 .........
533 586
108 976
642 562
417 735
11 609
429 344
1 071 906
1936 .........
467 481
121 342
588 823
334 326
17 184
351 510
940 333
1937 .........
571 129
118 386
689 515
364 609
9 589
374 198
1 063 713
1938 .........
667 532
136 600
804 132
365 231
9 422
374 653
1 178 785
1939 .........
704 978
155 880
860 858
344 401
9 169
353 570
1 214 428
1940 .........
270 669
150 060
420 729
257 290
8 603
265 893
686 622
1941.........
189 929
141 128
331 057
271 848
7 395
279 243
610 300
1942 .........
291 486
180 545
472 031
438 841
9 248
448 089
920 120
1943 .........
356 956
167 259
524 215
396 640
8 113
404 753
928 968
1944 .........
418 512
124 202
542 714
350 108
6 674
356 782
899 496
1945 .........
476 232
140 903
617 135
273 136
6 093
279 229
896 364
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för 1945 äro preliminära och komma sannolikt att justeras nedåt, när
bearbetningen av de definitiva skörderapporterna slutförts.
År
Skörd,
ton
Areal,
hektar
Skörd per
hektar,
kilogram
1935/39 ............
1 813 408
131 711
13 770
1940 ..............
2 294 417
134 816
17 020
1941..............
2 071 086
137 375
15 080
1942 ..............
1 840 136
142 096
12 950
1943 ..............
2 171 118
147 307
14 740
1944 ..............
1 434 574
138 723
10 340
1945 ..............
1 740 843
146 709
11 870
Av tablån framgår, att 1945 års potatisskörd visserligen blev drygt 21 %
större än året förut men dock 4 % mindre än genomsnittet för 5-årsperioden
1935/39. Såsom ovan nämnts torde den för år 1945 angivna skördesiffran
komma att visa sig vara för hög.
Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga statistiska uppgifter.
Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar ha
dock inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande
storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika
konsumtionsår.
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
755 000
755 000
810 000
975 000
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1 000 000
950 000
900 000
900 000
Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, orsakad
närmast av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,
har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka, dock ej till förkrigsnivån.
Förbrukningen av fabrikspotatis uppgick under konsumtionsåret 1938/39
till 260 000 ton. År 1943/44 förbrukades för detta ändamål 270 000 ton. Till
följd av 1944 års svaga potatisskörd förbjöds all användning av potatis för
bränneriändamål, och även tillverkningen av potatisstärkelse inskränktes.
Av dessa orsaker uppgick förbrukningen av fabrikspotatis under år 1944/45
till endast 60 000 ton. För år 1945/46 beräknas 177 000 ton potatis komma
att användas för industriella ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
25
Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.
I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som
olika storleksgrupper av jordbruk, har kommissionen tidigare (genom sin
statistiska byrå) låtit bearbeta ca 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer
för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1943. Efter vederbörligt
bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning genom
en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer för år 1944.
För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse i en särskild
promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll. I detta sammanhang
skola endast vissa huvudresultat enligt en av kommissionen gjord
sammanfattning återgivas.
På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena
sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom
resp. områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar
jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i
den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns
och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta
inkomsterna resp. utgifterna lia bland annat jordbrukarnas nettointäkter
samt den jordbrukarefamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats
med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.
Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och
utgifter under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar
omfatta framgå av följande sammanställning:
1938
1940
1941
1942
1943
1944
Samtliga kontanta inkomster, milj.
kronor..........
1 506-7
1 717-8
2 011-5
2 151-6
2 423-7
2 499-8
* » inkomster, index ..
100-0
114-0
133-5
142-8
160-9
165-9
Därav för försålda jordbruksprodukter,
1 861-0
milj. kronor.....
1 161-1
1 408-2
1 618-5
1 644-0
1 968-4
► i » jordbruksprodukter,
141-7
160-3
169-5
index...........
100-o
121-3
139-4
Samtliga kontanta utgifter, milj. kronor
1 090-O
1 229-0
1 425-5
1 535-7
1 670-7
1 746-9
» » utgifter, index.....
100-0
112-8
130-8
140-9
153-3
160-3
Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvändigt alt beakta de
svårigheter att erhålla ett fullt representativt material, som alltid äro för
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
knippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna
avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av 1938
års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden.
Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa
ett i möjligaste mån rättvisande material, kunde det icke undvikas, att de
därvid undersökta ca 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande till
genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad.
Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit ytterligare
markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet, som
av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningama.
De i föregående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets
kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande
som beträffande vissa delposter även kan uppvisas genom jämförelse med
annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke heller
uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes
kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling
av inkomster resp. kostnader och följaktligen också de ovan anförda
indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna
inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom
1942 års jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster
och kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle
överskatta såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren.
Härvid får givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet
mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning
i självdeklarationerna till följd av utvidgad lantbruksbokföring,
skärpt deklarationskontroll eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna
utsträckas till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden
icke kunna lämnas obeaktade.
Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att
såväl inkomster som utgifter under år 1944 stigit i förhållande till år 1943.
Inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig helt och hållet till försäljningen
av jordbruksprodukter, vilken post visar en uppgång med 5,7 procent,
medan däremot såväl inkomsterna av skogsbruk som posten »diverse
inkomster» (bl. a. inkomster av körslor) sjunkit, ökningen av jordbrukarnas
samtliga kontanta inkomster enligt de undersökta deklarationerna stannar
till följd av nu nämnda förhållanden vid 3,1 procent, medan samtidigt
för de kontanta utgifterna redovisas en stegring med 4,6 procent.
Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,
att inkomstökningen från år 1938 till år 1944 varit något starkare för
vegetabiliska än för animaliska produkter. För de förstnämnda redovisas
nämligen en ökning av försäljningsinkomstema med 76,6 procent, medan inkomstsökningen
av animaliska produkter stannar vid 65,9 procent. I jämförelse
med de båda närmast föregående åren innebära dock dessa siffror
en betydande utjämning, vilken beror på att inkomsten av vegetabiliska produkter
mellan åren 1943 och 1944 nedgått med 10 procent, medan däremot
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
för animaliska produkter redovisas en fortsatt inkomststegring med 12,8
procent. Dessa förskjutningar sammanhänga tydligen med den återhämtning
av den animaliska produktionen, som ägde rum år 1944. Särskilt synes
produktionen av fläsk och ägg ha givit upphov till starkt ökade inkomster.
Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 4,6
procent beror framför allt på ökade kostnader för inköp av förnödenheter.
Sålunda redovisas en förhållandevis stark utgiftsökning för sådana poster
som kraftfoder och betmassa samt gödselmedel och torvströ. Däremot är
den i deklarationerna redovisade ökningen av de kontanta utgifterna för
arbetslöner förhållandevis liten, nämligen 1,2 procent. Även för underhåll
av inventarier och byggnader redovisas en relativt liten kostnadsökning,
nämligen med 2,2 procent.
Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna
göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena
redovisas följande förskjutningar i fråga örn inkomster och utgifter:
-
1938
1940
1941
1942
1943
1944
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........
100-0
117-5
134-6
142-9
160-4
165-1
» » » » skogs- o. dalbygder ..
100-0
118-0
142-4
150-2
169-2
178-3
Norra Sverige.................................
lOO-o
94-6
113-0
128-7
147-0
145-5
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........
lOO-o
117-5
134-1
139-4
158-5
164-0
» » » » skogs- och dalbygder.
lOO-o
123-8
142-7
137-2
155-2
170-3
Norra Sverige.................................
100-0
147-3
176-9
184-2
201-2
221*2!
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........
100-0
114-3
129-6
140-4
152-3
159-0
t » » » skogs- och dalbygder
1000
116-5
138-4
145-4
156-9
167-9
Norra Sverige ...................................
100-0
99-0
119-9
133-6
149-6
149-7
För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår
av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige
— särskilt inom skogs- och dalbygdema — än i norra Sverige. Mellan
åren 1943 och 1944 redovisas för sistnämnda område en mindre nedgång i
summan kontanta inkomster. Denna för norra Sverige i jämförelse med landet
i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman synes
emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke grunda sig på
någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna av den
egentliga jordbruksdriften. Tvärtom ha enligt detta material inkomsterna av
försålda jordbruksprodukter i norra Sverige procentuellt sett stigit betydligt
starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket i norra Sverige lia
emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut som relativt taget
långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För dessa inkomster redovisade
självdeklarationerna under de första krigsåren en kraftig nedgång i
norra Sverige och år 1943 var stegringen i förhållande till 1938 av denna in
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
komstpost tämligen liten i jämförelse med övriga Sverige. År 1944 redovisas
för samtliga områden en minskning av skogsinkomslerna i jämförelse med
föregående år. Denna nedgång är emellertid helt obetydlig i södra och mellersta
Sveriges slättbygder, medan densamma däremot särskilt i norra Sverige
är betydande. I jämförelse med år 1938 voro skogsinkomsterna år 1944
i stort sett oförändrade i norra Sverige, medan desamma mer än fördubblats
i södra och mellersta Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande
sammanställning av skogsinkomsternas förändringar:
1938
1940
1941
1942
1943
1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........
100-0
124-8
156-1
210-9
200-4
199-3
9 * * » skogs- och dalbygder
100-0
102-4
149-6
201-0
223-8
212-0
Norra Sverige.................................
100-O
63-7
78-9
96-1
116-1
100-6
Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena
i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det
förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen
för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade
försäljningar av sågtimmer och massaved. I detta sammanhang bör
dock även det förhållandet beaktas, att skogsinkomsterna i norra Sverige år
1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå.
De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av
självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda
nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet
inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan
1938, sammanfattas i följande sammanställning:
Södra och mellersta Sveriges
Norra
.
Hela
slättbygder
skogs- och
dalbygder
Sverige
riket
1938 ............
100-O
100-O
100-0
100-0
1940 ............
125-7
119-8
98-8
117-8
1941............
147-0
143-3
111-9
138-0
1942 ............
148-8
153-8
131-5
146-8
1943 ............
176-ä
183-0
151-8
173-4
1944 ............
176-9
187-3
150-1
174-6
I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet
från 1938 till 1944 till 74,6 procent. Mellan åren 1943 och 1944
stannar ökningen vid 0,7 procent, medan densamma mellan åren 1942 och
1943 uppgick till ca 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga betydande
olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena, under det att stegringstakten
för norra Sverige, såsom var att vänta med hänsyn till förut berörda
förhållanden, varit väsentligt långsammare.
Nettointäkterna per brukningsdel redovisas i följande sammanställning.
Det framgår av denna, att nettointäkterna genomgående stiga med stigande
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
29
Storleksgrupper, hektar åker
Taxerad, nettointäkt av jord- bruksfastighet.
År
2—5
5—10
10-20
20-30
30—50
50—
100
över
100
Södra och mellersta Sveriges
1938
978
1 527
2 228
3 055
4 038
5 600
12 029
slättbygder
1940
1 188
1 914
2 854
3 800
4 916
7 303
15 257
1941
1 427
2 168
3 309
4 456
5 951
8 177
18 636
1942
1 467
2 264
3 401
4 328
5 930
8 188
18 808
1943
1 665
2 762
4 045
5 462
7 045
9 911
19 841
1944
1 802
2 764
4 185
5 428
6 843
9 269
18 954
Södra och mellersta Sveriges
1938
1 269
1 737
2 390
2 840
3 788
3 644
8 256
skogs- och dalbygder
1940
1 451
2 078
2 953
3 483
4 448
4 580
13 557
1941
1 751
2 509
3 470
4 111
5 398
5 114
13 934
1942
1 948
2 730
3 647
4 186
5 700
6 030
11 742
1943
2 267
3 262
4 349
5 172
6 905
6 607
14 148
1944
2 319
3 424
4 458
5 112
6 561
6 012
9 693
Norra Sverige
1938
1 506
2 036
2 620
4 945
1940
1 467
2 030
2 762
4 298
1941
1 580
2 373
3 327
4 252
1942
1 876
2 841
3 783
4 625
1843
2 178
3 205
4 488
6 502
1944
2 128
3 297
4 405
4 873
Samtliga taxerade nettointåk-
ter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
1407
1 815
2 526
3 460
4 581
6 664
20 048
slättbygder
1940
1 681
2 268
3 220
4 287
5 560
8 566
22 539
1941
1 990
2 573
3 697
5 046
6 801
9 578
25 262
1942
2 072
2 677
3 850
4 941
6 883
9 622
25 553
1943
2 412
3 237
4 511
6 174
7 980
11 471
26 115
1944
2 537
3 245
4 702
6 212
7 883
10 867
24 018
Södra och mellersta Sveriges
1938
1 652
2 012
2 808
3 889
4 553
7 304
12 162
skogs- och dalbygder
1940
1 875
2 408
3 449
4 593
5 340
8 366
17 851
1941
2 247
2 886
3 979
4 870
6 351
11 690
16 616
1942
2 473
3 188
4 262
5173
7 021
8 079
14 637
1943
2 834
3 746
5 042
6 103
8 568
8 710
18 984
1944
2 981
3 946
5163
6 256
8 328
7 890
12 859
Norra Sverige
1938
2 115
2 471
3 212
6 241
1940
2 145
2 523
3 455
5 358
1941
2 342
2 913
4 041
5 673
1942
2 813
3 460
4 549
5 857
1943
3 248
3 912
5 405
8 893
1944
3 187
4 035
5 393
7 171
egendomsstorlek. Samtliga taxerade nettointäkter äro inom varje särskild
storleksgrupp störst i norra Sverige och lägst i södra och mellersta Sveriges
slättbygdsområden. Beträffande de taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet
ligga däremot siffrorna för de minsta storleksgrupperna av jordbruk
högst inom skogs- och dalbygderna. Vid en jämförelse mellan åren 1943
och 1944 visar sig utvecklingen ha varit något olikartad inom olika områden
och storleksgrupper. För norra Sveriges redovisas en större eller mindre
nedgång för tre av de fyra i tabellen redovisade storleksgrupperna, detta beträffande
såväl nettointäkterna av jordbruksfastighet som samtliga nettointäkter.
För södra och mellersta Sverige framträder en minskning för de större
30
Kungl. Majlis proposition nr 267.
jordbruken, vilken är särskilt betydande inom skogs- och dalbygderna. För
de mindre och medelstora gårdarna redovisas däremot inom såväl slättbygderna
som skogs- och dalbygderna en fortsatt ökning, vilken dock i allmänhet
är väsentligt svagare än under de föregående krigsåren.
Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.
I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 12 april
1946 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser
på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.
Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2 samt översikten över mjölkregleringen
å s. 2.) Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är grundläggande
för prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter, har under innevarande
liksom föregående regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram.
För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. Priset
på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset på
konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande 29 öre
per liter.
Avräkningspriserna till mejerileverantörer d. v. s. producentpriserna framgå
av tab. 2. Enligt den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar
mellan å ena sidan medlemmar av regeringen och å andra sidan representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk,
har producentpriset på all mjölk, som under tiden 1 mars—1 september 1946
inväges vid mejerierna, höjts med 0,6 öre per kilogram.
I avräkningspriserna ingå vissa av statsmedel utbetalda pristillägg. Sålunda
utgår mjölkpristillägg för olika delar av landet med vissa av livsmedelskommissionen
bestämda belopp för varje kilogram av den myckenhet fett,
som innehålles i den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst
tillägg per kilogram fett, som ingår i sådan mjölk, som av mejeri försålts
annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har 1945 års riksdag
anslagit sammanlagt 8 100 000 kronor att användas dels för utbetalande av
lokala differentieringsbidrag inom områden, som under 1945 mest lidit av
ogynnsamma väderleksförhållanden, dels även för täckning av de kostnader,
som orsakats av vissa översvämningsskador hösten 1945. Av nämnda belopp
skola 3 795 000 kronor användas för det förstnämnda ändamålet att utbetalas
under oktober 1945—maj 1946.
Utöver i avräkningspriserna ingående pristillägg utbetalas av statsmedel
producentbidrag, vilka utgå endast för mejerimjölk, som producerats å brukningsdel
med högst 25 hektar åker. Producentbidragen utbetalas efter en fallande
skala efter mjölkmängden per leverantör för att helt bortfalla för
större leverantörer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
31
Liksom under tidigare år utbetalas till mejerierna av statsmedel vissa bidrag
för täckande av vissa under krisåren uppkomna extra kostnader för
mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I förevarande syfte utgå
dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskoslnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling
av mjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till Stockholm,
dels bidrag till mejerierna på vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning
å konsumtionsmjölk, dels även bidrag för upprätthållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga.
Priset till producenterna för s. k. lantsmör av klass I är 10 öre lägre än
riksnoteringen för runmärkt smör. Av statsmedel utbetalas ett pristillägg till
producenterna av 50 öre per kilogram lantsmör inom södra och mellersta
Sverige. Inom de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 75 öre per
kilogram.
Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande
reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar
av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj
1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni
1942 att omfatta även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att
omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm.
I fråga om de normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika
slaktdjur, som gällt fram till den 6 augusti 1945, hänvisas till prop. 253/1944
och 303/1945. Från och med sistnämnda dag höjdes normalpriserna på hela,
halva och fjärdedels kroppar av svin med en slaktvikt av minst 60 men mindre
än 70 kilogram från 203 till 227 öre per kilogram, samtidigt som normalpriset
i viktsklassen minst 70 men mindre än 100 kilogram sänktes från 229
till 227 öre per kilogram. Priserna på övriga djurslag voro oförändrade fram
till den 25 oktober 1945. Från och med nämnda dag höjdes områdestilläggen
inom fjärde till och med trettonde prisområdena för samtliga djurslag utom
svin med upp till 3 öre per kilogram samt i fråga örn svin med 1 öre per
kilogram inom fjärde, femte, tionde, tolfte och trettonde prisområdena. Inom
andra till och med trettonde prisområdena få alltså för närvarande uttagas
priser, som med 1—18 öre per kilogram överstiga priserna i första prisområdet.
Samtidigt med nyssnämnda höjning av områdestilläggen sänktes grundpriserna,
d. v. s. normalpriserna i första prisområdet, i sådan omfattning, att
normalpriserna på kött i genomsnitt för hela riket förblevo oförändrade. I
anslutning till den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar mellan
regeringen och jordbrukets organisationer och vari vissa prishöjningar
på jordbrukets produkter ställts i utsikt för återstoden av produktionsåret
1945/46, lia priserna på kött av gödkalv och gräskalv samt fläsk från och
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
med den 1 april 1946 höjts. Prishöjningarna äro avsedda att för gödkalv och
gräskalv motsvara i genomsnitt 50 öre per kilogram samt för fläsk i genomsnitt
10 öre per kilogram.
Av följande uppställning framgå de normalpriser, som från och med den
1 april 1946 gälla för vissa representativa klasser inom första prisområdet
vid försäljning av hela och halva kroppar av olika djurslag.
Normalpriser å hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första
prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).
Klass
Ko,
oxe
Kviga,
stut,
ungtjur
Tjur
Gräs-
kalv
Göd-
kalv
Späd-
kalv
Får
Lamm
Häst
I.......
lil.......
164
140
174
145
164
145
215
190
285
225
118
98
250
215
300
240
96
86
Fläsk med huvud och fotter,
då hela kroppens vikt
Klass
Ung-
häst
Föl
Galt-
fläsk
under- stiger
60 kg
är minst
60 kg men
mindre än
130 kg
är minst
130 kg
Prima ....
153
163
139
186
235
210
Klass
Suggfläsk, icke
renskuret
I.........
154
Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941
fastställdes även normalpriser på ägg. Vid 1945 års ingång utgjorde producentpriset
på ägg 3 kronor 15 öre per kilogram inom första prisområdet, omfattande
Götaland utom Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde samt städerna
Göteborg och Borås. Från och med den 3 april 1945 sänktes nämnda
pris till 2 kronor 69 öre per kilogram. Från och med den 10 september samma
år genomfördes en höjning till 2 kronor 90 öre samt från och med den 8
oktober samma år till 3 kronor 15 öre per kilogram. I och med äggransoneringens
slopande från och med den 1 januari 1946 upphävdes normalpriserna
på ägg i samtliga handelsled utom vid försäljning till förbrukare. Från och
med den 18 februari 1946 upphävdes normalprissättningen på ägg helt.
Efter den 1 januari 1946 återupptogs lantbruksförbundets äggprisnotering.
Denna blev oförändrad i jämförelse med det senaste normalpriset eller 3 kronor
15 öre. På grund av den starka produktionsökningen sänktes noteringen
den 18 februari med 50 öre och från och med den 13 mars med ytterligare 35
öre per kilogram till 2 kronor 30 öre per kilogram. Från och med den 1 april
höjdes äggnoteringen med 20 öre och från och med den 8 april med ytterligare
25 öre till 2 kronor 75 öre per kilogram.
Kungl. Majlis proposition nr 267.
33
Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från
och med september 1945 följande normalpriser i fråga örn brödsäd i kronor
per deciton:
Leveranstid
Vårvete
Höstvete
Råg
1—10
september 1945................
28-05
26-05
25-05
11—20
»
1945................
28-10
26-10
25-10
21—30
»
1945................
28-15
26*15
25-15
1—10
oktober
1945................
28-20
26-20
25-20
11—20
»
1945................
28-25
26-25
25-25
21—31
1945................
28-30
26-30
25-30
1—10
november
1945................
28-35
26-35
25-35
11—20
»
1945................
28-40
26-40
25-40
21—30
1945................
28-45
26-45
25-45
1—10
december
1945................
28-50
26*50
25-50
11—20
»
1945................
28-55
26-55
25-55
21—31
»
1945................
28-60
26-60
25-60
1—10
januari
1946................
28-65
26-65
25-65
11—20
»
1946................
28-70
26-70
25-70
21—31
1946................
28-75
26-75
25-75
1—10
februari
1946................
28-80
26-80
25-80
11—20
»
1946................
28-85
26-85
25-85
21—28
»
1946................
28-90
26-90
■25-90
1—10
mars
1946................
28-95
26-95
25-95
11—20
»
1946................
29-00
27-00
26-00
21—31
1946................
29-05
27-05
26-05
1—10
april
1946................
29-10
27-10
26-10
11—20
»
1946................
29-15
27-15
26-15
21—30
»
1946................
29-20
27-20
26-20
1—10
maj
1946................
29-25
27-25
26-25
11—20
»
1946................
29-30
27-30
26-30
21—31
1946................
29-35
27-35
26-35
fr. o. m. den 1 juni 1946.............
29-40
27-40
26-40
För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i
kronor per deciton.
Leveranstid
Korn
Vithavre
Svart-
havre
Strå-
blandsäd
Vicker o.
foderärter
1 1—15 september 1945 .......
21-90
18-30
17-80
19-30
25-30
16—30 *
1945 .......
22-00
18-40
17-90
19-40
25-40
1—15 oktober
1945 .......
22-10
18*50
18-00
19-50
25-50
! 16—31 »
1945 .......
22-20
18-60
18-10
19-60
25-60
1 1—15 november
1945 .......
22-30
18-70
18-20
19-70
25-70
t 16—30 »
1945 .......
22-40
18-80
18-30
19-80
25-80
| 1—15 december
1945 .......
22-50
18-90
18-40
19-90
25-90
- 16—31 »
1945 .......
22-60
19-oo
18-50
20-00
26-00
1—15 januari
1946 .......
22-70
19-10
18-60
20-10
26-10
’ 16—31 »
1946 .......
22-80
19-20
18-70
20-20
26-20
1—15 februari
1946 .......
22-90
19-30
18-80
20-30
26-30
16—28 *
1946 .......
23-00
19-40
18-90
20-40
26-40
1—15 mars
1946 .......
23-10
19-50
19-00
20-50
26-50
l 6—31 mars
1946 .......
23-20
19-60
19-10
20-60
26-C0
, fr. o. m. den 1 april 1946 ....
23-30
19-70
19-20
20-70
26-70
För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1946, nämligen
för gula matärter 36 kronor 25 öre och för gröna matärter 41 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 267. 3
34 Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 85 kronor per deciton vid försäljning
från odlare.
Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalilet. För vara av annan
kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För
den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de
angivna priserna, utan prisbildningen är fri.
Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gäller ett normalpris av
11 kronor 75 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder gälla inga normalpriser.
Nämnda normalpris för hö gäller för pressad vara av fullgod beskaffenhet.
För opressad vara skall priset vara minst en krona lägre.
Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av oljekraftfoder (innehållande
lägst 47 procent råprotein och råfett) gälla följande priser:
Leveranstid
Pris i
kronor per
deciton
Leveranstid
Pris i
kronor per
deciton
1 juli—15 aug. 1945........
33-00
16—31 januari
1946........
34.10
16—31 augusti 1945........
33-10
1—15 februari
1946........
34-20
1—15 september 1945........
33-20
16—28 »
1946........
34-30
16—30 » 1945........
33-30
1—15 mars
1946........
34-40
1—15 oktober 1945........
33-40
16—31 »
1946........
34-50
16—31 » 1945........
33-50
1—15 april
1946........
34-60
1-—15 november 1945........
33-60
16—30 »
1946........
34-7 0
16—30 »> 1945........
33-70
1—15 maj
1946........
34-80
1—15 december 1945........
33-80
16—31 »
1946........
34-90
16—31 december 1945........
1—15 januari 1946........
33- 90
34- 00
1—-30 juni
1946........
35-00
För försäljning av övriga slag av kraftfodermedel gälla följande priser per
deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för rågkli 16 kronor, för
vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa
12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig
standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning
33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 33
kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0
procent fosforsyra, 51 kronor, innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0
procent fosforsyra, 48 kronor samt innehållande mindre än 36,0 men lägst
34,0 procent fosforsyra, 45 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I 27
kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass
I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl
med en råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 14 kronor, av 11,5
-—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—-14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent
och däröver 27 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar
17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad
betmassa 2 kronor, för betfor 23 kronor i södra och mellersta Sverige samt
23 kronor 50 öre i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
35
Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,
kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten
till den ort, där varan avhämtas av köparen.
Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under 1945/46 framgå av följande sammanställning.
Varuslag
Kronor per deciton
vid leverans under
Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser
lia tilldelnings- perioden
V7-S%
2:a tilldela
Vio—1"lii
ngsperioden
Via—S1/i
3:e tilldelnings- perioden
‘/i—8%
Superfosfat......
12: 75 pr Vio 45
12:90
Pf Va
46
13:20
pr Va
46
13: 60 pr1/. 46
fabrikshamn
13: 00
* V. 46
13:10
8 Vo
46
13: 40
8 ‘/o
46
13:90
8 Vn 46
Thomasfosfat . . .
12: 25
- Vio 45
12: 40
8 Va
46
12:65
8 Va
46
13:00
8 Vo 46
Domnarvet
12: 50
o Va 46
12: 60
8 V.
46
12: 85
8 Vo
46
13: 25
8 Vn 46
Kali, 58—60 %..
—
—
29: 00
8 Vo
46
29: 55
8 ''lii 46
tariffhamn
Kali, 50 %......
23: 50
8 Vio 45
24: 00
8 Va
46
24: 40
8 Va
46
25: 00
8 V. 46
»
24: 00
8 Va 46
24: 40
8 Vo
46
24:80
8 Vo
46
25: 50
8 Vii 46
Kali, 40 %.....
18: 80
0 Vio 45
19: 20
8 Va
46
19: 50
8 Va
46
20:00
8 V. 46
»
19: 20
8 Va 46
19: 50
8 V.
46
19: 85
8 Vo
46
20: 40
8 Vn 46
Kainit..........
6:00
8 Vio 45
6: 20
8 Va
46
6: 30
8 Va
46
6: 50
8 Vo 46
»
6:15
8 Va 46
6:30
8 V.
46
6: 40
8 V.
46
6:65
8 Vn 46
Kalksalpeter ....
23: 65
kontant
23: 90
kontant
24: 25
kontant
24: 75
kontant
»
Kalkkväve, 20 %
23: 65
»
23: 90
»
24: 25
»
24: 75
Svartvik-
Kalkkväve, 18 %
22: 40
»
22: 65
»
23: 00
»
23: 50
»
Alby
»
Ammoniumsulfat
22: 20
»
22: 50
»
22: 80
»
23:10
»
Ljunga verk
Ljungasalpeter . .
21:20
»
21: 50
»
21:80
22: 20
»
Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen
uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser
under april 1946 inköpa all från odlare samt från personer eller företag, vilka
yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1946 hembjuden
potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör garantipriset
i Skåne och Blekinge 10 kronor per deciton, i övriga delar av Götaland
samt Svealand 11 kronor per deciton samt i Norrland 12 kronor per deciton.
För fabriks- och foderpotatis är garantipriset inom hela riket 9 kronor per
deciton. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat
uppsamlingsställe.
Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1945/46 fastställt de priser, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för
fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantörer, till under tiden från
kampanjens början till och med den 31 oktober 1945 29 öre, under tiden 1
november—31 december 1945 30 öre, under tiden 1—31 januari 1946 31 öre
och under tiden 1 februari 1946 till kampanjens slut 32 öre, allt räknat per
stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik
36
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under
regleringsåret 1946/47.
Prisfrågan under regleringsåret 1945/46.
Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 lämnat
en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets
område som tillämpats under regleringsåret 1945/46 och härvid bland
annat framhållit följande.
Från och med år 1943 lia priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
preliminärt fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de
för innevarande regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan på våren
1945 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och
kostnader. Denna förkalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende helt till den förkalkyl
för produktionsåret 1944/45, som på våren 1944 upprättades till ledning
för det då fattade prisbeslutet. Densamma avsåg sålunda den produktion,
som vid normala väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket.
Vidare hade, där ej särskilda omständigheter motiverade ett annat förfaringssätt,
priserna på såväl jordbrukets produkter som dess förnödenheter
ävensom arbetslöner och räntor antagits förbli oförändrade. I jämförelse med
tidigare inkomst- och kostnadskalkyler hade emellertid vid den på våren
1945 verkställda beräkningen vissa nya osäkerhetsmoment tillkommit beträffande
arbetskostnads- och räntepostema, vilka vid jordbrukskommitténs behandling
av kalkylen gåvo anledning till skiljaktiga meningar. Dessa svårigheter
sammanhängde med de förändringar, som under årets lopp skett i fråga
om kapitalinvesteringarna i jordbruket, samt med de förändringar, som
under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna inom jordbruket.
Efter att ha redogjort för de skiljaktiga uppfattningar, som kommit till
uttryck inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens råd rörande
sättet för arbets- och kapitalkostnadernas beräkning, erinrar livsmedelskommissionen
örn de omräkningar av kalkyler, som ägt rum sedan våren
1945 samt om prisfrågans vidare behandling. Kommissionen har vidare anfört.
Med hänsyn till de speciella osäkerhetsmoment, som sålunda förelegat vid
utarbetandet av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1945/46, och under
beaktande av att de belopp, som motsvarade åsiktsdifferenserna i jordbrukskommittén
och livsmedelskommissionens råd, voro mycket små i förhållande
till kalkylens slutsumma, ansåg sig livsmedelskommissionen vid utarbetandet
av förslag rörande prissättningen för år 1945/46 icke böra i första
hand taga sikte på en utjämning av kalkylen. Kommissionen eftersträvade
i stället att få till stånd vissa ur försörjningssynpunkt motiverade prisförändringar
och sökte avväga dessa på så sätt, att desamma icke skulle rubba
det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster och kostnader i vidare
mån än som angavs av differensen mellan de olika meningarna beträffande
kalkylen, som förekommit inom jordbrukskommittén och kommissionens
råd.
De priser, som bestämdes vid vårprissättningen skulle därefter enligt livsmedelskommissionens
av Kungl. Maj:t bifallna förslag bibehållas oförändrade,
såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
37
sådant sätt, att enligt de vedertagna grunderna för inkomst- och kostnadsberäkningen
ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som översteg
4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt förkalkylen. Då
jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 miljoner kronor,
skulle sålunda en variation av omkring 85 miljoner kronor få äga rum,
utan att en förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring
än den nu sagda borde däremot en justering av priserna äga rum,
så att marginalen nedbringades till omkring 85 miljoner kronor. Frågan örn
anledning funnes att tillämpa 4-procentsregeln skulle prövas, så snart statistiskt
underlag förelåge för en preliminär beräkning av skörderesultatet,
d. v. s. i augusti månad. En eventuell justering av priserna borde i främsta
rummet avse sådana produkter, som närmast givit anledning till det uppkomna
över- eller underskottet, dock med beaktande även av försörjningslägets
krav. I den mån så påkallades av förskjutningar i försörjningsläget
skulle prisjusteringar kunna vidtagas även utan att nyss angivna kalkylmässiga
förutsättningar förelåge, men dylika prisjusteringar borde avvägas
så, att relationen mellan inkomster och kostnader i kalkylen icke rubbades
genom desamma.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande det preliminära fastställandet av priserna
på jordbrukets produkter och förnödenheter skulle en omräkning av
jordbrukskalkylen företagas i augusti månad i syfte att utröna huruvida
förutsättningar förelåge för tillämpning av 4-procentsregeln. Till följd av
de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena i augusti månad befanns
det emellertid icke möjligt att lägga den då upprättade kalkylen till grund
för en omprövning av prisfrågan. En förnyad omräkning av kalkylen verkställdes
därför i oktober månad på grundval av bl. a. skörderapporterna per
den 31 augusti. Beträffande de närmare detaljerna i samband med denna
kalkyl skall i detta sammanhang endast nämnas, att enighet nu nåddes rörande
metoderna för beräkningen av såväl arbets- som kapitalkostnaderna.
I fråga om arbetskostnaderna accepterades sålunda det av jordbrukskommitténs
majoritet i samband med behandlingen av vårkalkylen förfäktade
alternativet, nämligen 1 300 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna höjdes på
sätt som skett redan inom livsmedelskommissionens råd vid behandlingen
av vårkalkylen med 10 miljoner kronor i förhållande till regleringsåret 1944/
45. Den på detta sätt verkställda kalkylen utvisade ett underskott av 30,9
miljoner kronor. Enligt Kungl. Majrts och riksdagens beslut angående grunderna
för prissättningen skulle en justering av priserna vidtagas endast därest
vid omräkningen uppkomme ett över- eller underskott, som motsvarade
mer jin 4 procent av jordbrukets sammanlagda i vårkalkylen upptagna inkomster
eller omkring 85 miljoner kronor. Nyssnämnda underskott låg sålunda
långt innanför denna marginal och kunde följaktligen icke ge anledning
lill några prisändringar. Emellertid hade det vid septemberkalkylens
upprättande icke varit möjligt att inräkna den kostnadsökning, som kunde
väntas inträffa till följd av den av 1945 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningen
för djurskötare, enär densamma ännu icke var avtalsmässigt
fixerad. Vid verkställda beräkningar hade denna kostnadsstegring emellertid
uppskattats till alternativt 19,0—20,0 eller 29,6 miljoner kronor. Differensen
mellan det beräknade och det enligt grunderna för prissättningen
tillåtna underskottet kunde sålunda väntas bli avsevärt reducerad sedan klarhet
vunnits rörande den till djurskötarna utgående kompensationen för arbetstidsförkortningen.
Då dessutom den möjligheten ej kunde uteslutas, alt
även vissa andra förskjutningar kunde inträffa med avseende på jordbrukets
såväl inkomster som kostnader, ansågos priserna icke bellcr i oktober månad
bina slutgiltigt bindas för hela produktionsarct. liela prisfrågan skulle därför
kunna på nytt upptagas till omprövning i januari månad 1940, därest
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
produktions- och kostnadsutvecklingen gjorde det sannolikt, alt 4-procentsregeln
vid detta tillfälle kunde komma till tillämpning.
Kommissionen har därjämte erinrat därom att då vissa förändringar i jordbrukets
produktionsförhållanden inträtt under hösten ''livsmedelskommissionen
erhöll efter därom gjord framställning Kungl. Maj:ts bemyndigande genom
beslut den 21 december 1945 att företaga en omräkning av kalkylen
i januari månad 1946. Den sålunda företagna januariomräkningen visade i
jämförelse nied septemberkalkylen en påtaglig förbättring av jordbrukets
inkomster i det att inkomstunderskottet reducerades från 30,9 till 0,9 miljoner
kronor. Vid tillämpning av de på våren 1945 fastställda grunderna
för prissättningen kunde därför enligt kommissionens uppfattning ingen anledning
anses föreligga att under löpande regleringsår företaga justering av
priserna. Till frågan i vad mån andra sakförhållanden kunde motivera en
omprövning av jordbrukets prisfrågor hade kommissionen ej ansett sig böra
taga ställning.
Jag torde få erinra därom att den överenskommelse som efter överläggningar
med representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens
folk träffades den 13 mars 1946 i fråga örn prissättningen under
den återstående delen av regleringsåret 1945/46 bland annat innebar, att jordbruket
genom höjning dels av producentpriset på mjölk, dels av köttpriserna
samt genom vissa sänkningar av priserna på konstgödsel skulle tillföras en
inkomstökning av omkring 30 miljoner kronor.
För möjliggörande av nyssnämnda pris justeringar föreslog Kungl. Maj: t
i proposition nr 216 på hemställan av livsmedelskommissionen riksdagen att
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor, att användas dels för utbetalande av ett
med 14 öre per kilogram mjölkfett förhöjt pristillägg under tiden 1 mars—- 31 augusti 1946, dels för utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter
under tiden maj—-augusti 1946, dels ock för prissänkning på konstgödsel
under den återstående delen av regleringsåret 1945/46. Kungl. Maj:ts förenämnda
förslag lia sedermera bifallits av riksdagen (r. skr. nr 160).
Inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret 1946/47.
Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbruksprodukter
under regleringsåret 1946/47 bär liksom under föregående år en
kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande
regleringsåret uppgjorts av en särskild delegation bestående av organisationschefen
i Kooperativa förbundet fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund
A. H. Stensgård, vice ordföranden i livsmedelskommissionen
O. Söderström samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. Ytterborn. I
sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.
Efter att ha anmält att kalkylen varit föremål för granskning av 1942 års
jordbrukskommitté, samt att vissa smärre prisändringar vidtagits och att livs
-
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
39
medelskommissionen dessutom i samråd med representanter för jordbrukskommittén
infört vissa reviderade uppgifter anför kommissionen beträffande
innebörden och resultaten av den förevarande kalkylen bland annat följande.
I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen helt lill de
inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på våren 1945 lades
till grund för den preliminära prissättningen på jordbrukets produkter och
förnödenheter för sistnämnda produktionsår. Densamma avser sålunda att
belysa inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1946/47 under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets
produkter som dess förnödenheter ha i beräkningarna förutsatts förbliva
oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag rörande prisjusteringar
förelågo redan vid beräkningstillfället, t. ex. beträffande oljeväxter, eller
där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss
grad av säkerhet förutses, exempelvis beträffande matärter, ägg och slaktfjäderfä.
Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen i vad angår
vegetabiliska produkter utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober
1945 redovisade arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgifterna
rörande 1945 års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till vidtagna prisförändringar
för oljeväxter. En särskild beräkning har efter liknande grunder
som föregående år utförts rörande de vid normala väderleksförhållanden
förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de s. k.
allmänna skördeomdömena för åren 1942—1945 tjänat såsom ledning, varjämte
även inträffade förändringar med avseende på förutsättningarna för
den vegetabiliska produktionen beaktats. I sistnämnda hänseende har bl. a.
hänsyn tagits till dels den betydande ökning av tillgången på vissa slag avkonstgödsel,
som inträffat under år 1945/46, dels den starka stegring av
antalet traktortimmar, som beräknats för såväl år 1945/46 som år 1946/47
till följd av den successiva återgången till oljedrift.
De i kalkylen begagnade hektarskördarna framgå av följande sammanställning,
i vilken till jämförelse medtagits även medelskörden 1931/40, de
observerade hektarskördarna åren 1944 och 1945 samt de två sistnämnda
årens hektarskördar omräknade efter skördesiffran 3,0.
Gröda
Observerad hektarskörd
D:o omräknad
efter skörde- siffran 3,0
Antagen normskörd
1931/40
1944
1945
1944
1945
1944
1945
1946
Höstvete..........
2 350
2180
2 300
2110
2 300
2 300
2 300
2 300
Vårvete ..........
1820
1480
1 600
1 644
1778
1700
1700
1750
Höstråg..........
1880
1780
1 650
1 780
1904
1800
1800
1850
Vårråg...........
1340
1 ion
1120
1222
1 344
1100
1 100
1 200
Korn.............
2 020
1840
1 870
1971
2 004
2 000
2 000
2 000
Havre............
1800
1310
1430
1 637
1650
1600
1550
1550
Blandsäd.........
2130
1 690
1740
1 950
1 933
1900
1 900
1900
Ärter.............
1 510
1070
1220
1596
1 408
1500
1 300
1400
Potatis...........
14 290
10 340
11870
14 100
14 244
14 000
14 000
14 000
Sockerbetor .......
35 330
32 790
35 000
35132
33 871
35 000
35 000
35 000
Foderrotfrnkter . . .
37 670
29 660
35 060
35 592
36 269
36 000
36 000
36 000
Hö från odlad jord
3 480
3 770
3 870
3 231
3 415
3100
3 2U0
3 400
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Beträffande de i kalkylen intagna skördesiffrorna har livsmedelskommissionen
anmärkt.
Hektarskördarna för vårråg och havre ha ursprungligen upptagits till 1 300
resp. 1 600 kilogram. Dessa siffror ha emellertid av jordbrukskommittén med
hänsyn till det förhållandevis svaga utfallet av nämnda grödor under senare
år nedsatts till 1 200 resp. 1 550 kilogram. I övrigt ha vid jordbrukskommitténs
granskning av kalkylen inga erinringar gjorts gentemot de angivna
skördesiffrorna.
Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen
vidare yttrat bland annat följande.
På grundval av de förut redovisade antagna hektarskördarna samt föreliggande
uppgifter rörande arealerna av olika grödor har den vegetabiliska produktionen
beräknats. Kvantiteten brödsäd har därvid erhållits på så sätt, att
den beräknade totalskörden reducerats för lagringsförluster. avrens och utsäde.
I fråga om vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler en
viss justering vidtagits med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt
blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning
att antaga. Av kom ha i kalkylen utöver liusbehovsförmalningen endast
medtagits de kvantiteter, som vid normala förhållanden beräknats komma att
åtgå vid grynkvarnarna samt bryggerier och bränneriet På motsvarande sätt
bär av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade förbrukningen
av havre vid grynkvarnarna, vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd
och stråfoder samt den beräknade användningen av dessa varuslag för
skogskörsler ävensom den industriella förbrukningen av halm. På kalkylens
inkomstsida hade delegationen ursprungligen medtagit även den kvantitet fodersäd,
som beräknats åtgå för äggproduktionen utanför jordbruket. I samband
med granskningen av kalkylen har jordbrukskommittén uttalat, att i
princip ingenting vore att erinra mot detta förfaringssätt. Då emellertid föreliggande
beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande äggproduktion
enligt kommittén syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler,
och då vidare utredningen vore i så måtto ofullständig, som jordbrukets
inköp resp. försäljningar av kycklingar för rekrytering av hönsstammen
icke beaktats, beslöt kommittén att för närvarande icke införa ifrågavarande
poster av kalkylen utan för året nöja sig med ett uttalande rörande den principiella
önskvärdheten av en dylik komplettering av beräkningarna.
Beträffande samtliga hittills berörda produkter har i kalkylen räknats med
samma pris som för år 1945/46. Däremot har för matärter antagits en prissänkning
från 36 till 30 kronor per deciton, varvid förutsatts att inga garantipriser
skulle komma att fastställas för 1946 års skörd av ärter.
Förbrukningen av matpotatis, som för åren 1944/45 och 1945/46 beräknats
till 900 000 ton, har antagits sjunka till 875 000 ton år 1946/47. Härvid har
hänsyn tagits till att en viss ehuru icke särskilt betydande förbättring av tillgången
på övriga livsmedel torde vara att vänta under sistnämnda år. Priset på
matpotatis har liksom i vårkalkylen för år 1945/46 uppskattats till 10,50 kronor
per deciton, d. v. s. drygt 1 krona lägre än det genomsnittliga pris, som såvitt
nu kan bedömas torde komma att erhållas för produktionsåret 1945/46. Denna
beräkning av priset får ses mot bakgrunden av den skördeberäkning, som ligger
till grund för kalkylen. Därest den förutsatta skörden erhålles, beräknas
vidare 250 000 ton potatis komma att användas för industriella ändamål.
Härvid får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta såsom
en beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att mera bestämt
angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
41
Arealen sockerbetor har antagits förbli ungefär oförändrad eller 55 000
hektar, och sockerhalten har angivits till 17,5 procent. Betpriset har upptagits
till samma belopp som föregående år eller 4 kronor 65 öre per deciton för
betor med 16 °/o sockerhalt. I fråga om oljeväxtarealen har med anledning av
föreslagna prisjusteringar antagits en viss minskning för oljelin och vallmo
samt en viss ökning för vårraps och vitsenap. Beträffande arealerna höstraps
och höstrybs föreligga uppgifter i den i oktober månad 1945 företagna
arealinventeringen. Odlingen av spånadsväxter har antagits bli av i stort sett
samma omfattning som år 1945/46.
Den totala mjölkproduktionen har för innevarande regleringsår beräknats
till 4 675 000 ton, varav 3 550 000 ton beräknats komma att invägas vid
mejerierna. I förhållande till föregående år innebära dessa kvantiteter en
ökning av 6,4 %> resp. 8,8 %>. Denna stegring grundar sig på såväl en tillväxt
av koantalet med 2,5 %> till 1 875 000 som en ökning av den genomsnittliga
mjölkproduktionen per ko med 3,S °/o till 2 493 kilogram. För år 1946/47
beräknas en fortsatt stegring av koantalet med 20 000 djur samt en ytterligare
ökning av den genomsnittliga mjölkavkastningen med cirka 2 %. I enlighet
härmed har den totala mjölkproduktionen för sistnämnda år beräknats
till 4 820 000 ton, varav 3 700 000 ton beräknas komma att invägas vid mejerierna.
Det förtjänar anmärkas, att denna beräkning innebär, att den totala
mjölkproduktionen under år 1946/47 skulle uppnå och i genomsnitt för hela
produktionsåret överstiga 1938/39 års mjölkproduktion. Mjölkpriserna ha antagits
förbliva oförändrade år 1946/47 i förhållande till innevarande år. Även
de särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de i kalkylen begagnade
mjölkpriserna, ha för år 1946/47 upptagits till samma belopp, som beräknats
för innevarande år, dock med undantag för differentieringsbidraget, beträffande
vilket det för 1945/46 ursprungligen beviljade beloppet av 6,0 miljoner
kronor införts i kalkylen för 1946/47.
Beträffande ägg har i kalkylen räknats med dels en fortsatt stegring av
hönsantalet, dels en viss ökning av produktionen per höna. Den totala äggproduktionen
beräknas uppnå och för år 1946/47 som helhet överstiga förkrigsproduktionen
(63 070 ton mot 60 860 1938/39), varvid dock är att märka
att jordbrukets andel i äggproduktionen något minskats. Priset på ägg som
i kalkylen för innevarande regleringsår beräknades till i genomsnitt 2,78
kronor per kilogram torde på grund av sedermera inträffade prissänkningar
icke komma att överstiga 2,70 kronor per kilogram. För år 1946/47 har LKdelegationen
räknat med ett medelpris av 2,50 kronor per kilogram.
Vad angår jordbrukets inkomster av köttproduktion har räknats med en
mindre nedgång i slakten av storboskap, beroende på att underlaget för
denna slakt år 1946/47 torde vara något mindre än föregående år till följd
av det minskade pålägget av kor under de första krigsåren. Däremot har
slakten av kalv och får beräknats öka något. Den totala fläskproduktionen
har upptagits till 133 300 ton år 1946/47 mot 127 700 ton år 1945/46 och
145 000 ton år 1938/39. Enligt vad delegationen framhållit torde dessa beräkningar
vara behäftade med förhållandevis betydande felmarginaler.
I sin skrivelse den 21 mars har livsmedelskommissionen vidare anmält att
1942 års jordbrukskommitté vid granskningen av kalkylen beslutat lämna
frågan öppen örn och i vilken utsträckning slakt av svin utöver den i kalkylen
upptagna kunde beräknas äga ruin. I anslutning till beräkningen av jordbrukets
inkomster har livsmedelskommissionen i övrigt anfört.
Något belopp för export av levande djur har icke upptagits, enär det icke
varit möjligt att bedöma, om eller i vilken omfattning dylik export kan
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
komma att äga rum. Räckvidden av det fel, som kan ligga häri, begränsas
emellertid av att en beräkning på sedvanligt sätt verkställts rörande förändringarna
i kreaturskapitalet, som ansetts komma att öka med 5,4 miljoner
kronor. Detta belopp har som vanligt redovisats å kalkylens inkomstsida.
Däremot har i inkomstkalkylen för år 1946/47 något belopp icke införts
för beräknade förändringar i jordbrukets varuförråd, enär under angivna
förutsättningar varken någon ökning eller minskning av mera väsentlig
betydelse ansetts kunna påräknas.
Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader bar livsmedelskommissionen
framhållit att dessa i allt väsentligt anslöte sig till tidigare
anvisade metoder. Kostnadskalkylerna grundade sig sålunda på förutsättningen
av ett i förhållande till år 1945/46 oförändrat löne- och ränteläge samt även
oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter i samtliga de fall, där beslut
rörande prisändringar icke redan förelåge vid kalkylens upprättande
eller dylika med säkerhet kunde beräknas komma till stånd på grund av
förändringar i marknadsläget. Beträffande konstgödselmedel räknades ursprungligen
med vissa, tämligen betydande prissänkningar. Med hänsyn till
att dessa priser äro beroende av statlig clearing har emellertid jordbrukskommittén
ansett, att desamma i kalkylen borde upptagas med oförändrade
belopp i förhållande till år 1945/46. Den beräknade användningen av kvävegödsel
motsvarade, i fråga om rent kväve, en ökning med mer än 40 procent
i jämförelse med basårskvantiteten. Kvantiteten fosforsyrahaltiga gödselmedel
motsvarade i det närmaste förkrigsförbrukningen av fosforsyra. Däremot
beräknades förbrukningen av kalisalt stanna vid något mindre än hälften av
1938/39 års förbrukning.
Förbrukningen av bland annat majs och vetekli bade ansetts komma att
undergå en viss ökning. Däremot hade förbrukningen av oljekraftfoder beräknats
förbli oförändrad. Någon förbrukning av fodercellulosa hade icke
upptagits för år 1946/47.
Kommissionen har vidare rörande jordbrukets kostnader anfört.
Den post, som på kostnadssidan uppvisar de största förändringarna i
förhållande till år 1945/46, är traktorkostnaderna, vilka beräknats nedgå
från 66,4 till 56,2 miljoner kronor. Orsaken härtill är slopandet av ransoneringen
av brännolja och den i samband härmed företagna prissänkningen.
Som en följd av dessa åtgärder kan man år 1946/47 förvänta dels en fortsatt
övergång till oljedrift och dels en väsentligt utvidgad traktoranvändning.
Rörande omfattningen av traktordriften har räknats med en ökning av
antalet traktortimmar med omkring 2 miljoner timmar från 1945/46 till
1946/47. I förhållande till år 1944/45 uppgår den beräknade stegringen till
31,5 procent.
Även beträffande vissa av de poster, som i kalkylen sammanförts under
rubriken »diverse kostnader», har en kostnadssänkning inträffat. Sålunda ha
vidtagna taxesänkningar medfört en reduktion av posterna för mjölkfrakter
och övriga bilfrakter.
Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer
som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas
s. k. semesterören inlagts i de timlönesummor, som bilda underlaget
för beräkningen av byggnadsarbetarnas löner.
Beräkningen av arbetskostnaderna grundar sig på det av jordbrukson!-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
43
mitten på våren 1945 godtagna alternativet (1 300 miljoner kronor), till vilket
sedermera även livsmedelskommissionen och dess råd anslutit sig. 1 syfte
att erhålla en med basåret jämförlig beräkningsmetod bär emellertid en justering
vidtagits beträffande värdet av den fodersäd, som ingår i naturalönen.
I övrigt har på sedvanligt sätt räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen.
Vidare har den beräknade kostnadsökningen på grund
av lagstadgad semesterersättning och förkortad sommararbetstid för vissa
arbetarkategorier medtagits i kalkylen. Däremot har den kostnadsökning,
som beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsförkortningen för
djurskötare icke kunnat medräknas, enär densamma vid kalkylens uppgörande
ännu icke var avtalsmässigt fixerad.
I samband med behandlingen av denna fråga beslöt jordbrukskommittén
att i avvaktan på resultatet av dels då pågående överläggningar mellan medlemmar
av regeringen och representanter för jordbrukets centrala organisationer,
dels förhandlingarna rörande nytt lantarbetaravtal icke taga ståndpunkt
vid granskningen av kalkylen. Då sedermera sättet för inräknandet av nämnda
kostnadspost i kalkylen för 1946/47 fastställts genom en i anslutning till
förutnämnda överläggningar träffad överenskommelse, för vilken i det följande
skall redogöras, hade kommittén icke funnit anledning att upptaga
denna fråga till förnyad behandling.
Inom kommittén hade vidare vissa meningsskiljaktigheter gjort sig gällande
beträffande beräkningssättet i fråga om arbetskostnaderna. Sålunda hade
ledamoten av kommittén herr Ekström med instämmande av herr Gustavsson
uttalat att man från jordbrukets sida i fortsättningen icke borde godtaga
metoden att räkna med 1 procents årlig minskning av jordbrukets arbetskraftsvolym.
Herr Svensson hade uttalat att den rationaliseringsvinst, som
kunde uppstå genom minskad arbetskraftsvolym i lanthushållningen borde få
av jordbruket utnyttjas för lönehöjningar, till dess den av riksdagen förordade
höjningen av arbetsinkomsten inom jordbruket hunnit genomföras.
Beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna har kommissionen påpekat
att densamma ansluter sig till det beräkningssätt, varom i samband med
behandlingen av kalkylen för år 1945/46 enighet numera uppnåtts inom såväl
jordbrukskommittén som livsmedelskommissionens råd. Enligt detta hade
jordbruket för nyssnämnda produktionsår fått tillgodoräkna sig en ökad
kapitalkostnad av 10 miljoner kronor på grund av ökade investeringar. I
den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 hade detta belopp införts oförändrat,
medan kapitalkostnaderna i övrigt justerats efter sedvanliga grunder
med hänsyn till förskjutningarna i ränteläget.
Kalkylens slutresultat har av livsmedelskommissionen sammanfattats i följande
tablå.
1938/39 1945/46
Jordbrukets inkomster, miljoner kronor ... 1 362-2 2 105-1
Jordbrukets inkomster, index............. 100 0 154-5
Jordbrukets kostnader, miljoner kronor ... 1 453-8 2 251-2
Jordbrukets kostnader, index............. 100-Q 154-8
1946/47
2 152-3
158-0
2 237-0
153-9
Vid en jämförelse mellan de i tablån angivna förändringarna i indextalen
rörande å ena sidan kostnaderna och å andra sidan inkomsterna hade sålunda
ett kalkylmässigt överskott erhållits för regleringsåret 1946/47 av 55,9
miljoner kronor.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.
Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 upptagit
frågan örn prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under
produktionsåret 1946/47. Innan jag närmare ingår på livsmedelskommissionens
framställning i förevarande fråga torde jag få erinra om den förutnämnda,
den 13 mars 1946 dagtecknade överenskommelsen varigenom vissa
allmänna riktlinjer angivits för prissättningen under nyssnämnda produktionsår.
Denna överenskommelse utgår ifrån att samma ordning, som enligt
Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut tillämpats i fråga örn regleringen av
jordbrukspriserna under de senaste åren, skall tillämpas jämväl under nästkommande
regleringsår. Härvid anföres bland annat följande.
Nämnda ordning innebär bland annat, att priserna på jordbrukets produkter
och förnödenheter, i den mån de äro föremål för statlig reglering, skola
fastställas redan innevarande var i anslutning till den prognosberäkning angående
jordbrukets totala inkomster och kostnader under det kommande
regleringsåret (totalkalkyl), som verkställts av den s. k. L.K.-delegationen
och granskats av 1942 ars jordbrukskommitté. Vid fastställandet av priserna
skall tillses att, örn dessa insättas i den av kommittén granskade kalkylen,
inkomsterna komma att i förhållande till basåret 1938/39 uppvisa en lika
stor procentuell stegring som kostnaderna. De priser, som bestämmas vid
vårprissättningen, skola bibehållas oförändrade såvida ej vid omräkning av
kalkylen på hösten 1946 ett över- eller underskott (med över- eller underskott
förstås här det belopp som skall avdragas respektive tilläggas å kalkylens
inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med
index för kostnaderna) uppkommer, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
samlade inkomster enligt vårkalkylen. Vid större förändring än nu
sagts bör däremot justering av priserna ske så att marginalen nedbringas
till 4 procent av inkomstbeloppet.
I den av kommittén för regleringsåret 1946/47 granskade kalkylen har
arbetskostnadsposten upptagits med ett belopp av 1 295 miljoner kronor. Under
förutsättning att det av förlikningskommissionen framlagda förslaget till
lantarbetaravtal godkännes av båda parterna, skall nämnda post ökas med ett
belopp, motsvarande 125 miljoner kronor på kalkylens inkomstsida. Det underskott,
som kalkylen härefter utvisar skall utjämnas dels genom höjning
av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september 1946
inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram, dels ock genom allmän
prishöjning å viss eller vissa av jordbrukets produkter och/eller allmän prissänkning
å viss eller vissa av jordbrukets förnödenheter. (Med allmän prishöjning
respektive prissänkning jämställes här utbetalande av generella pristillägg
eller subventioner.) Dessa prisändringar böra, i den mån försörjningseller
marknadspolitiska synpunkter ej annat påkalla, avse varor, som för
flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse.
Frågan örn rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
jämte de spörsmål, som äga samband härmed, skall göras till föremål för en
förutsättningslös utredning av särskilda av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga.
Resultatet av denna undersökning, vilket icke väntas föreligga före vårprissättningen.
skall emellertid icke inverka på de kalkyler, som efter förut
angivna grunder uppgöras för 1946/47.
Utgående ifrån de förutsättningar för prissättningen som sålunda angivits
i uppgörelsen bär livsmedelskommissionen rörande den allmänna prisavvägningen
uttalat bland annat följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
45
Enligt den numera uppgjorda normalkalkylen för år 1946/47 föreligger
som i det föregående framhållits ett kalkylmässigt överskott av 55,9 miljoner
kronor. Utöver detta belopp skall jordbruket sålunda enligt uppgörelsen tillföras
ett belopp av cirka 70 miljoner kronor. Beträffande fördelningen av
detta belopp innebär uppgörelsen att detsamma delvis skall erhållas genom
böjning av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september
1946 inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram.
Enligt av jordbrukskommittén godkända beräkningar rörande mjölkproduktionens
utveckling under produktionsåret 1946/47 har mjölkinvägningen
vid mejerierna beräknats till 3 700 000 ton. Härtill kommer bland annat
en beräknad försäljning av konsumtionsmjölk utanför mejeri av
170 000 ton samt producenternas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk,
vilken i kalkylen upptagits till 490 000 ton. Vid beräkningen av det belopp,
som genom den nyssnämnda höjningen av mjölkpriset med 1 öre per kilogram
kommer att tillföras jordbruket, torde även dessa båda sistnämnda
poster böra tagas i betraktande. Nu ifrågavarande mjölkkvantiteter ha i
kalkylen upptagits till sammanlagt 4 360 000 ton. En prisförhöjning med
1 öre per kilogram motsvarar sålunda ett belopp av 43,6 miljoner kronor.
Härvid får emellertid iakttagas, att denna höjning av mjölkpriset leder till
en stegring av naturalönens värde i kostnadskalkylen med ett belopp, som
på inkomstsidan motsvarar 4,4 miljoner kronor. Den genom mjölkprishöjningen
erhållna nettoökningen av jordbrukets inkomster uppgår sålunda till
39,2 miljoner kronor.
Vid undersökningen av de prisändringar, som utöver höjningen av mjölkpriset
erfordrades för år 1946/47, har livsmedelskommissionen ansett sig böra
utgå ifrån att ransoneringen av kött och fläsk därest inga ytterligare svårigheter
beträffande försörjningsläget tillstötte skulle kunna upphävas under
regleringsåret 1946/47. Då tillgången på dessa produkter emellertid även under
nästa regleringsår syntes komma att understiga den kvantitet, som skulle
erfordras för att möjliggöra en i jämförelse med förkrigsåren oförändrad
konsumtion per capita av dessa varor, komme ransoneringens upphävande
med all säkerhet att medföra vissa prishöjningar.
Rörande storleken av dessa prishöjningar lia inom livsmedelskommissionens
slaktsektion vissa beräkningar verkställts. Enligt dessa skulle jordbruket
under förutsättning av ransoneringens upphävande och fri prisbildning å kött
och fläsk under året 1946/47 tillföras en inkomstökning av cirka 41 miljoner
kronor.
Livsmedelskommissionen har icke ansett det möjligt att angiva, vid vilken
tidpunkt förutsättningar kunde anses föreligga för ransoneringens
hävande. Därest försörjningsläget skärptes, kunde ett upphävande icke komma
i fråga. Med hänsyn härtill borde man även räkna med möjligheten av
ransoneringens kvarstående under en viss del av eller hela regleringsåret
1946/47. I dylikt fall borde enligt kommissionens mening, för att motverka en
handel vid sidan av ransoneringen, kött- och fläskpriserna ändock höjas intill
ungefär det prisläge, sorn beräknats bli rådande vid fri försäljning och
prisbildning, varvid sålunda jordbruket även i delta fall skulle erhålla den
förut beräknade inkomstökningen av dessa produkter. Även vid eli slopande
av ransonering och prisreglering syntes ett visst statligt stöd åt priserna
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
på kött och fläsk böra ifrågakomma, därest priserna tenderade att mera väsentligt
avvika frän de som förutsatts för åstadkommande av här berört inkomsttillskott.
Dylikt stöd borde emellertid lämnas endast beträffande benfritt
nötkött och nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar samt beträffande
fläsk i hela och halva kroppar.
Kommissionen har vidare i detta sammanhang framhållit, att även om
förut angivna inkomstökning av 41 miljoner kronor nu inräknades i kalkylen,
sådana förskjutningar i försörjningsläget kunde komma att inträffa, som
borde ge anledning till en ändrad pris- och inkomstavvägning. Därest detta
spörsmål skulle aktualiseras, borde detsamma upptagas till omprövning i
samband med den omräkning av kalkylen, som förutsatts komma att äga
rum i augusti månad.
Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till övervägande
frågan örn avvägningen av priserna å konstgödsel under regleringsåret
1946/47. Kommissionen har härvid funnit det möjligt att förorda vissa prissänkningar
utan att för detta ändamål ytterligare tillskott till clearingkassan
för konstgödsel skulle erfordras. Då det ur försörjningssynpunkt och icke
minst med hänsyn till knapphetsläget beträffande livsmedel utomlands kunde
anses befogat att genom sänkta konstgödselpriser sporra till ökad användning
av ifrågavarande varuslag och därigenom befordra den inhemska vegetabilieproduktionen,
har livsmedelskommissionen förordat, att dylika prissänkningar
vidtoges i enlighet med följande sammanställning.
Nuvarande pris
Ifrågasatt pris
per deciton
per deciton
Chilesalpeter ............
........ 23-00
23-00
Kalksalpeter.............
22-00
Kalkkväve................
........ 2400
19-00
Svavelsyr, ammoniak......
........ 23-98
21-00
Ljungasalpeter ...........
........ 2302
17-00
Kalisalt...................
....... 19-86
19-86
Superfosfat...............
........ 13-74
12-00
Thomasfosfat.............
....... 14-89
13-00
Därest i samband med av kommissionen föreslagna prissänkningar nu
utgående fraktbidrag å vissa kvävehaltiga gödselmedel slopades skulle en
kostnadssänkning inträda, som av kommissionen beräknats uppgå till sammanlagt
12,6 miljoner kronor. På kalkylens inkomstsida skulle detta belopp
motsvara 11,7 miljoner kronor.
Genom de förut nämnda prishöjningarna i fråga om mjölk och slaktprodukter
samt sistberörda prissänkningar beträffande konstgödsel kunde, framhåller
kommissionen, det kalkylmässiga inkomstöverskottet, vilket tidigare
upptagits till 55,9 miljoner kronor, beräknas stiga till (55,9 + 39,2 + 41,0 +
11,7 =) 147,8 miljoner kronor för regleringsåret 1946/47. Då enligt de för
prissättningen uppdragna riktlinjerna det belopp, som jordbruket under sagda
regleringsår skulle få tillgodogöra sig, bestämts till 125 miljoner kronor,
Klindt. Maj:ts proposition nr 267.
47
erfordrades ytterligare justeringar av nu gällande priser eller utgående subventioner
för att det avsedda resultatet skulle uppnås. En dylik utjämning
borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning i första hand åstadkommas
dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk dels genom
vissa höjningar av fodermedelspriserna.
I fråga om nyssnämnda bidrag, vilka första gången utbetalades under regleringsåret
1941/42, torde jag få erinra därom, att syftet varit att understödja
sådana områden, som erhållit ett i förhållande till genomsnittet för
riket särskilt svagt skörderesultat. För regleringsåret 1945/46 anvisades ursprungligen
6 miljoner kronor till dylika bidrag. Till följd av den ovanligt
rikliga nederbörden under augusti månad och därav föranledda översvämningsskador
visade det sig sedermera nödvändigt att komplettera differentieringsbidragen
för mjölk med särskilda ersättningar för genom översvämningar
åstadkomna skördeskador. I samband härmed anvisades för dessa ändamål
ytterligare ett belopp av 2,1 miljoner kronor (prop. nr 389; r. skr. nr 611).
I livsmedelskommissionens skrivelse av den 21 mars 1946 framhålles, att
erfarenheten av lokala differentieringsbidrag ådagalagt svårigheterna att
åstadkomma en rättvis fördelning av desamma. Särskilt tydligt hade sådana
olägenheter kommit till uttryck i gränsområden mellan områden, som erhållit
respektive icke erhållit dylika bidrag eller mellan områden med olika stora
bidrag. Även inom ett och samma område med enhetliga bidrag hade desamma
stundom vållat mycken irritation, beroende på ojämnheter i skördeutfallet
mellan olika brukningsdelar eller på olika brukningsdelars olika starka
inriktning på mjölkproduktionen. Enligt kommissionens uppfattning borde
vidare lokala ojämnheter i skördeutfallet, såvitt de icke vore av katastrofartad
natur, hänföras till de företagarrisker som normalt vore förenade med
drivande av jordbruk. Under dessa omständigheter och med beaktande av att
det belopp som jordbruket skulle tillföras för ökade lönekostnader bestämts
till 125 miljoner kronor har kommissionen föreslagit, att lokala differentieringsbidrag
icke skola utgå under regleringsåret 1946/47. Då dessa bidrag
upptagits med 6 miljoner kronor i kalkylen skulle sålunda det förut redovisade
inkomstöverskottet härigenom komma att sänkas med detta belopp.
Vidkommande den förordade höjningen av fodermedelspriserna, vilka för
närvarande i viss utsträckning hållas nere genom statliga subventioner, innebär
livsmedelskommissionens förslag följande. Årsmedelpriset på oljekaksfoder
höjes med 2 kronor per deciton till 36 kronor per deciton. Priset på
kli höjes med 4 kronor per deciton till respektive 23 kronor per deciton för
vetekli och 20 kronor per deciton för rågkli. Även beträffande priset på majs
har livsmedelskommissionen ansett en prishöjning med 1 eller 2 kronor per
deciton i och för sig vara viii motiverad. Med hänsyn lill att priset på majs
i så fall skulle komma ali ligga jämförelsevis högt i förhållande lil! priset
på brödsäd, samt med hänsyn lill den för närvarande ansträngda situationen
beträffande brödsiidsförsörjningen syntes avgörandet av denna fråga dock
böra anstå till dess utfallet av 1946 års skörd av brödsäd och fodersäd kunde
överblickas.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Genom de av livsmedelskommissionen sålunda föreslagna justeringarna av
fodermedelspriserna skulle det förut redovisade inkomstöverskottet komma
att minskas med 9;5 miljoner kronor. Den sammanlagda effekten av hittills
förordade åtgärder för utjämning av skillnaden mellan å ena sidan här förut
beräknat och å andra sidan överenskommet inkomsttillskotl skulle sålunda
motsvara ett belopp av (6,0 + 9,5=) 15,5 miljoner kronor. Härefter skulle
emellertid fortfarande ett överskott kvarstå av (147,8— 125,0 — 15,5=) 7,3
miljoner kronor.
Livsmedelskommissionen har med hänsyn härtill övervägt ett förordande
av ändringar i de grunder, som för närvarande gälla för erhållande av
producentbidrag å mjölk, innebärande en sänkning av arealgränsen för jordbruk,
vilka äro berättigade till dylikt bidrag, från 25 hektar till 15 hektar.
Härigenom skulle ytterligare 5,0 miljoner kronor av inkomstskillnaden komma
att försvinna. Då flertalet av jordbrukarrepresentanterna i livsmedelskommissionens
råd ifrågasatt huruvida icke en dylik åtgärd finge anses vara
stridande mot andan i den träffade uppgörelsen angående prissättningen, har
kommissionen emellertid icke velat framföra något uttryckligt förslag rörande
en sådan justering av arealgränsen. Därest den här ifrågasatta åtgärden icke
genomfördes borde enligt kommissionen frågan om utjämning av kvarvarande
överskott avgöras i samband med den omräkning av jordbrukskalkylen,
som skulle ske i höst.
I fråga om de allmänna principerna för prissättningen under regleringsåret
1946/47 har livsmedelskommissionen uttalat att i överensstämmelse med den
ingångna överenskommelsen en omräkning av kalkylen borde äga rum i
augusti månad med ledning av då föreliggande preliminära uppgifter rörande
skördeutfallet. Därest det därvid skulle visa sig, att ett kalkylmässigt
överskott uppkomme som motsvarade mer än 4 procent av den i nu föreliggande
kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 125 miljoner kronor,
eller cirka 90 miljoner kronor, borde priserna justeras, så att överskottet begränsades
till detta belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt underskott,
överstigande 90 miljoner kronor, skulle uppkomma, borde detta på motsvarande
sätt nedbringas. Härvid borde iakttagas, att därest det nu icke skulle
befinnas lämpligt att utjämna det tidigare berörda överskottet i kalkylen av 7,3
miljoner kronor, en dylik utjämning borde företagas i samband med omräkningen
i augusti, innan eventuella justeringar enligt 4-procentsregeln ägde
rum. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skulle
bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, syntes liksom
hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra
de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Dylika
justeringar borde dock icke ske efter rent mekaniska grunder utan hänsyn
borde även tagas till försörjningsläget. Med hänsyn till möjliga förskjutningar
i försörjningsläget borde vidare ur försörjningssynpunkt erforderliga justeringar
av priserna få företagas även utan att förutsättningar förelåge för
en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar borde emellertid
avvägas på sådant sätt, att en rubbning av balansen mellan inkomster och
Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.
49
kostnader i kalkylen icke ägde rum. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter,
som icke vore underkastade statlig prissättning, skulle komma
till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, borde myndigheterna
däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar
på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I allmänhet
syntes verkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på jordbrukarnas
inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,
enär en dylik i regel finge förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar
av detta slag.
Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till särskild
behandling spörsmålen rörande prissättningen å brödsäd, ärter, potatis och
ägg. Beträffande priserna å brödsäd har kommissionen anfört.
Med hänsyn till den starka förskjutning mellan arealerna av höstvete och
höstråg, som inträffat under de senaste åren, synes det önskvärt att den
hittills rådande skillnaden mellan priserna på dessa båda sädesslag utjämnas.
Denna utjämning synes böra äga rum på sådant sätt att den i kalkylen
upptagna sammanlagda inkomstsumman av vete och råg blir i stort sett
oförändrad. På grund härav får kommissionen föreslå, att priset på såväl
höstvete som råg under produktionsåret 1946/47 bestämmes till i genomsnitt
för hela året 26,25 kronor per deciton. Detta innebär att höstvetepriset sänkes
med 25 öre per deciton och rågpriset höjes med 75 öre per deciton. Det
bör i detta sammanhang understrykas, att dessa prisändringar kunna direkt
återverka på försörjningsläget först under konsumtionsåret 1947/48.
För vårvete tillämpas f. n. ett pris, som med 2 kronor per deciton överstiger
priset på höstvete. Vid oförändrat vårvetetillägg skulle den föreslagna
sänkningen av priset på höstvete medföra en sänkning även av vårvetepriset
med 25 öre per deciton. Med hänsyn till det ansträngda läget i fråga om
brödsädsförsörjningen synes det emellertid mindre lämpligt att för närvarande
genomföra även denna i och för sig föga betydande prissänkning. Kommissionen
får med anledning härav föreslå, att vårvetepriset för innevarande
års skörd bibehålies oförändrat vid 28,50 kronor per deciton. Det torde härvid
få förutsättas, att av detta pris på samma sätt som hittills 1 krona perdeciton
betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet
av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.
Vad angår priserna å arter har livsmedelskommissionen föreslagit, att garaniipris
icke fastställes för matärter av 1946 års skörd och i samband
härmed yttrat.
Garantipriset på matärter, som år 1944 sänktes från 40 till 32 kronor per
deciton för gula ärter, höjdes år 1945 ånyo med 3 kronor per deciton. Denna
åtgärd motiverades dels av önskan att vid ett eventuellt ogynnsamt skördeutfall
ha en tillräcklig reserv av detta livsmedel för vårt eget lands räkning,
dels av önskvärdheten av att export av ärter skulle kunna ske till grannländerna
i samband med lijälpleveranserna. För närvarande är emellertid tillgången
på ärter inom landet god, och vissa lager torde komma att finnas
kvar under konsumtionsåret 1946/47. Under sådana förhållanden synes det
mindre lämpligt alt genom ett system med garantipriser medverka till att
sådana arealer tagas i anspråk för odling av ärter, som eljest skulle kunna
komma till användning för produktion av andra och ur folklörsörjningssynpunkt
för närvarande mera angelägna grödor.
Hillring lil! riksdagens protokoll UM6. 1 sami. Nr 267.
1
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Vidkommande priserna å potatis har livsmedelskommissionen bland annat
förordat, att inlösningsgarantien för nämnda varuslag slopas för produktionsåret
1946/47 och härvid anfört.
Även beträffande potatis synes det önskvärt att avveckla den allmänna
prisgarantien. Av försörjningsskäl är det emellertid i nuvarande situation angeläget,
att potatisarealen icke reduceras, enär man vid svag skörd eljest skulle
riskera att tillgången på potatis skulle bli otillräcklig. En relativt slör potatisskörd
är i år behövlig även på grund av att övergångslagret av potatismjöl
den 1 oktober beräknas vara avsevärt lägre än normalt. Med hänsyn
härtill erfordras enligt kommissionens mening alltjämt en viss avsättningsgaranti
som stöd för potatisodlingen. Vissa riktlinjer för en dylik avsättningsgaranti
ha av kommissionen uppdragits i samråd med representanter
för potatisodlarnas organisationer. Enligt dessa riktlinjer, till vilka även kommissionens
råd anslulit sig, skulle statsmakterna garantera att, därest potatisskörden
blir av viss storlek, en angiven kvantitet vinner avsättning för
andra ändamål än inhemsk konsumtion eller utfodring. Sistnämnda kvantitet
bör stå i ett visst förhållande till skördens storlek. Vid en totalskörd av
1 800 000 ton skulle sålunda avsättning för nyssnämnda ändamål, varmed
närmast avses potatismjölstillverkning, bränning eller export, garanteras för
170 000 ton potatis. Vid en skörd av 1 900 000 ton skulle denna garanti utsträckas
till att gälla 200 000 ton, och vid en skörd av 2 000 000 ton till en
kvantitet av 240 000 ton. Genom en dylik utfästelse från statsmakternas sida
torde erforderlig säkerhet vinnas för att potatisodlingen bibehålies vid ungefär
oförändrad omfattning. Kommissionen har emellertid även för avsikt att
komplettera den statliga avsättningsgarantien genom avtal med potatisodlarnas
organisationer, varigenom dessa liksom tidigare skulle åtaga sig verka
för att potatisodlingen vidmakthålles och att densamma i viss omfattning
inriktas på sådana potatissorter, som lämpa sig såväl för direkt konsumtion
som för industriella ändamål.
Vad angår det pris, som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola
erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal
kvalitet, ha representanter för potatisodlarnas organisationer begärt en höjning
av delta pris med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Med hänsyn
bl. a. till den träffade prisöverenskommelsen, vilken förutsätter att omförmälda
inkomstförbättring av 125 miljoner kronor skall erhållas genom prisändringar,
som för flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse, kan livsmedelskommissionen
icke biträda nämnda förslag. Till denna ståndpunkt har
kommissionens råd anslutit sig.
Med erinran om att prisläget i fråga örn ägg ytterst betingades av den faktiska
produktionsutvecklingen i förhållande till efterfrågan har livsmedelskommissionen
förklarat sig icke under alla förhållanden kunna garantera det
i jordbrukskalkylen för nästa år upptagna medelpriset av 2 kronor 50 öre per
kilogram.
Beträffande här ej redovisade produkter och förnödenheter har livsmedelskommissionen
utgått ifrån att några prisändringar icke företagas under år
1946/47 på sådana produkter, som äro underkastade statlig prissättning.
Med avseende på de av kommissionen föreslagna åtgärderna rörande prissättningen
för år 1946/47 har livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt
sätt behandlat ärendet, lämnat utan erinran beräkningarna av verkningarna
av höjningen av mjölkpriset ävensom beräkningarna med avseende på
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
51
priserna å slaktprodukter och förklarat sig tillstyrka slopandet av differentieringsbidraget
för mjölk, prissänkningen på vissa slag av konstgödselmedel
samt en höjning av priserna på oljekraftfoder och kli. Beträffande den
av kommissionen diskuterade sänkningen av arealgränsen för producentbidraget
har herr Liedberg med instämmande av fru Svensson samt herrar
Ekström, Johansson, Lindberger, Ringborg och Själander uttalat, att
en dylik sänkning icke borde vidtagas, enär densamma syntes stå i strid
med vad som förutsatts vid träffandet av förut berörda överenskommelse
i prisfrågan. Härvid har dock herr Liedberg med instämmande av flertalet
övriga jordbrukarrepresentanter samtidigt uttalat, att en dylik sänkning
annars syntes väl motiverad, enär det knappast stöde i överensstämmelse med
den ursprungliga avsikten med detta bidrag att låta detsamma utgå även till
det egentliga bondejordbruket. I samma fråga uttalade herr Andersson i Löbbo
med instämmande av fru Jansson samt herrar Degerstedt, Möller och Olin,
att ifrågavarande sänkning av arealgränsen borde vidtagas, varjämte herrar
Enderstein och Flytström uttalade att så borde ske, försåvitt denna åtgärd
icke stöde i direkt strid med den förut nämnda prisöverenskommelsen. Herr
Möller avgav särskilt yttrande i prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd
borde höjas med 1 krona per deciton.
Livsmedelskommissionen har hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 13 april 1946 inkommen
skrivelse från Medelpads distrikt av Svenska landsbygdens kvinnoförbund
med hemställan om åtgärder för en höjning av mjölkpriset från och med den
1 september 1946 med ytterligare 2 öre utöver den i enlighet med uppgörelsen
mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukets organisationer
överenskomna prishöjningen.
Kungl. Maj:ts beslut.
I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under
förklarande att Kungl. Majit ville upptaga frågan om utjämning av omförmälda
inkomstöverskott av ca 7 miljoner kronor till förnyad prövning i samband
med den omräkning av jordbrukskalkylen, som vore avsedd att äga rum
i augusti månad 1946 -— bemyndigat livsmedelskommissionen dels att vid
reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och fodermedel
under regleringsåret 1946/47 utgå från av kommissionen i ärendet
föreslagna grunder, dels att för tillverkningsåret 1946/47 fastställa det pris,
som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer
vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma
belopp som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.
Kungl. Majit har tillika medgivit, att av livsmedelskommissionen föreslagna
kvantiteter potatis må i den mån försörjningsläget ej till annat föranleder
användas för av kommissionen angivna ändamål.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1946 47.
Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 12
april 1946, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till
fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen
den 21 mars 1946 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag
har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende
ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från
Svenska spannmålsaktiebolaget den 15 februari 1946, vilken torde såsom
bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.
Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av
innevarande regleringsår undergått en påtaglig åtstramning. Under höstmånaderna
tedde sig utsikterna på detta område förhållandevis gynnsamma. Vid
denna tidpunkt föreföll det nämligen sannolikt, att de inhemska tillgångarna
i varje fall på vissa områden av jordbruksproduktionen skulle kunna kompletteras
med en viss om än relativt begränsad import, varigenom de föreliggande
behoven skulle kunna täckas. Under sådana omständigheter syntes
man också kunna räkna med att flertalet av de åtgärder, som vidtagits
i syfte att reglera konsumtionen av olika slag av livsmedel, skulle kunna avvecklas
under loppet av regleringsåret 1945/46.
Den kris, som sedermera inträffat med avseende på det internationella försörjningsläget
i fråga örn livsmedel, hade medfört en betydande försämring
av utsikterna i detta hänseende även för Sveriges vidkommande. Till följd av
den internationella försörjningskrisen hade möjligheterna till import av
bland annat brödsäd, fodersäd och andra fodermedel samt fettråvaror avsevärt
reducerats. Då samtidigt skörden av vissa viktiga grödor, såsom brödsäd,
fodersäd och potatis, visat sig stanna på en ännu lägre nivå än de under
höstmånaderna verkställda skördeberäkningarna gåvo vid handen, hade en
påtaglig skärpning av försörjningsläget inträffat. Tanken på att under innevarade
regleringsår slopa ransoneringarna av mjöl och bröd samt av köttvaror
hade därför fått uppgivas. I stället hade beträffande brödsäd nya besparingsåtgärder
måst vidtagas, dels genom en skärpning av utmalningsbestämmelserna,
dels genom sänkning av mjöl- och brödtilldélningen, dels ock
genom en utvidgning av ransoneringen till att omfatta vissa under den tidigare
delen av regleringsåret fria varor. Även efter genomförandet av dessa
besparingsåtgärder måste övergångslagret av brödsäd vid regleringsårets
slut beräknas bli osedvanligt litet. Jämväl tillgångarna på fodersäd och
andra fodermedel samt fettråvaror vore synnerligen begränsade. Då samtidigt
importutsikterna alltjämt syntes mycket ovissa borde man för närvarande
utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande regleringsår
komme att på ett avgörande sätt bestämmas av utfallet av 1946 års
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
53
skörd. Härav följde att det på nuvarande stadium vore förenat med stora
svårigheter att närmare bedöma det försörjningsmässiga underlaget för de
statliga regleringsåtgärderna på jordbrukets oell livsmedelsförsörjningens
område. Följaktligen vore det icke heller möjligt att redan nu binda sig
vid en viss ordning beträffande dessa regleringsåtgärder, utan möjligheterna
borde hållas öppna att under loppet av nästkommande regleringsår vidtaga
de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar
i försörjningsläget.
Efter att lia erinrat om vissa delar av innehållet av livsmedelskommissionens
skrivelse den 21 mars 1946 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den
29 mars i år har kommissionen framhållit, att efter härvid beslutade eller
förutsatta prisförändringar ett kalkylmässigt överskott av 7,3 miljoner kronor
kunde beräknas kvarstå. Frågan örn på vad sätt detta överskott skulle
utjämnas skulle avgöras i samband nied den omräkning av kalkylen, som
skulle företagas i augusti månad. Beträffande denna omräkning av kalkylen
och de grunder efter vilka i anslutning härtill en justering av priserna kunde
äga runi har kommissionen anfört följande.
Inkomst- och kostnadskalkylen skall på sedvanligt sätt omräknas i augusti
månad nied ledning av då föreliggande resultat från sommarens arealinventering
och kreatursräkning samt de preliminära skörderapporterna per den 15
juli. Örn därvid uppkommer ett kalkylmässigt överskott, som motsvarar mer
än 4 procent av jordbrukets i vårkalkylen beräknade inkomstsumma — inklusive
det för den överenskomna täckningen av de höjda arbetskostnaderna erforderliga
beloppet — d. v. s. omkring 90 miljoner kronor, skola priserna
justeras så att överskottet begränsas till nämnda belopp. Örn å andra sidan
denna omräkning ger till resultat ett kalkylmässigt underskott, som överstiger
ca 90 milj. kronor, skall detta på motsvarande sätt nedbringas. Innan
denna 4-procentsregel tillämpas, skall emellertid det förut nämnda överskottet
av ca 7 milj. kronor utjämnas. Vid en eventuell prisjustering enligt 4- procentsregeln skall den principen tillämpas, att justeringen i första hand
skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet.
Dock bör härvid hänsyn tagas även till försörjningsläget. Sådana
justeringar av priserna, som äro av betydelse ur försörjningssynpunkt, skola
få företagas även utan att förutsättningar föreligga för en tillämpning av
4-procentsregeln. I sistnämnda fall böra emellertid nödiga prisförändringar
genomföras på sådant sätt, att balansen mellan inkomster och kostnader i
kalkylen icke rubbas. Därest utan myndigheternas ingripande prissänkningar
skulle inträffa på sådana produkter, som icke äro underkastade statlig
prissättning, skola myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera
desamma genom prishöjningar på andra produkter eller genom
prissänkningar på förnödenheter.
Vad angår sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket, som utgå
i form av anslag å budgeten, har i Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946
den frågan lämnats öppen, huruvida den från den 1 september 1946 utlovade
prishöjningen på mjölk skall utgå i form av höjda konsumentpriser eller
ökade statliga bidrag. Frågan huruvida den förutsatta inkomstökningen av
slaktprodukter skall uppnås genom höjda konsumentpriser eller delvis, på
samma siitt sorn fallet är innevarande år, åstadkommas genom statliga pristillägg,
har likaledes lämnats öppen.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till ovissheten örn hur förhållandena
kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även för
nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende
å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande
regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,
d. v. s. intill den 1 september 1946. Den nya regleringsfullmakten borde
gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1946—den 31
augusti 1947. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde
den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som
riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara
begränsade till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under
nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad
nu sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma,
dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.
Mjölk- och matfettsreglcringen. Livsmedelskommissionen har ansett att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk, ost m. m., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde
tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det barde få ankomma på
Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta örn
deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar. Vad anginge de lättnader
i ransoneringarna, som kunde tänkas ifrågakomma vid en gynnsam
utveckling av försörjningsläget, har kommissionen i första hand nämnt upphävande
av ostransoneringen samt vidare en höjning av mjölkens fetthalt,
vilken dock borde ske med bibehållande av standardiseringen, ävensom en
ytterligare höjning av ostens fetthalt.
Det nuvarande systemet för prissättning på smör och matnyttigt fett, som
bland annat innebär att accis å margarin upptages, har livsmedelskommissionen
ansett böra bibehållas i stort sett oförändrat i avvaktan på behandlingen
av de förslag, som 1942 års jordbrukskommitté inom kort torde
komma att framlägga. Kommissionen har i detta sammanhang övervägt
huruvida den rörliga clearingavgift, vilken uttages som ett led i utjämningen
mellan priset å av utländska fettämnen framställt matfett och det inhemska
priset å margarin respektive slakterifett, skulle kunna ersättas av
en fast avgift gällande tills vidare eller för viss tid. I den mån så skedde
kunde man enligt kommissionens uppfattning räkna med att importörernas
intresse av att verkställa inköp till förmånliga priser skulle stimuleras. Kommissionen
förutsatte att sagda avgift ej bleve större utan snarare något lägre
än skillnaden mellan det inhemska prisläget och det prisläge som kunde
väntas utbilda sig utomlands. Sedan denria fråga i enlighet med uttalande i
kommissionens råd varit föremål för överläggningar med berörda branscher,
hade representanter för ifrågavarande branscher förklarat sig icke ha något
att erinra mot införandet av ett system med fasta importavgifter beträffande
ett eller flera fettämnen. Kommissionen har i anslutning härtill uttalat, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
55
det borde stå Kungl. Majit fritt att, i den mån så prövades lämpligt, genomföra
ifrågasatta omläggning. I anslutning härtill har kommissionen anmärkt,
att vad nu anförts endast toge sikte på fettråvaror, avsedda för framställning
av margarin eller matnyttigt fett. För den tekniska industrien torde
däremot ifrågavarande spörsmål sakna aktualitet.
Vid behandlingen av här berörda fråga inom livsmedelskommissionens råd
har herr Möller uttalat betänkligheter mot att ersätta det nu tillämpade clearingsystemet
i fråga om fettämnen med fasta importavgifter. Denna import
avsåge varor av olika kvaliteter och en importavgift finge med hänsyn härtill
differentieras efter råvarornas renhetsgrad. En dylik avgift skulle lätt
kunna medföra en fördyring av bl. a. den tekniska industriens råvaror och
innebära risker för att ifrågavarande industri skulle hindras i sin utveckling
eller tvingas övergå till andra kvaliteter.
Med erinran örn den höjning av producentpriset på invägd mjölk, som enligt
den förut berörda uppgörelsen medgivits för produktionsåret 1946/47,
har livsmedelskommissionen framhållit, att därest denna höjning skulle ske
i form av ökat mjölkpristillägg, detta skulle komma att stiga i förhållande
till vad som gällt för tiden före 1 mars 1946 med 28 öre till 56 öre per kilogram
mjölkfett för produktmjölk och 70 öre per kilogram mjölkfett för
konsumtionsmjölk. Kommissionen ifrågasätter bl. a. av statsfinansiella skäl
lämpligheten att företaga en dylik höjning och uttalar härvid följande:
Kommissionen vill i detta hänseende erinra örn, att det i Kungl. Majits
proposition nummer 222 till innevarande års riksdag uttalats, att det synes
rimligt att i samband med omsättningsskattens bortfall låta en väsentlig del
av kostnaderna för jordbruksregleringen slå igenom i konsumentpriserna.
Även om, såsom i nämnda proposition angives, en avveckling av omsättningsskatten
icke kan komma till stånd förrän från och med den 1 januari
1948, synas de av Kungl. Majit förutsatta konsekvenserna av densamma
med avseende på kostnaderna för jordbruksregleringen. i den mån så kan
ske, böra beaktas redan vid utformningen av jordbruksregleringen för år
1946/47. Livsmedelskommissionen har med anledning härav ansett sig böra
till prövning upptaga frågan örn möjligheten att för nämnda år begränsa
nu ifrågavarande statliga bidrag.
Mjölkpristillägget för produktmjölk utgår för närvarande å all mjölk, som
begagnas för produktberedning, d. v. s. utom å den mjölk som användes till
smörberedning även å ystmjölk samt torrmjölk och kondenserad mjölk.
Emellertid användes kondenserad mjölk och torrmjölk i huvudsak antingen
för industriella ändamål eller för export. Skäl synas icke föreligga att utbetala
subventioner å mjölk, som begagnas för sådana ändamål. Beträffande
kondenserad mjölk oell torrmjölk torde råvarupriset med hänsyn härtill
böra få i sin helhet slå igenom i priset på den färdiga varan. Slopandet av
mjölkpristillägget å denna mjölk beräknas medföra en prishöjning med 19
öre per kilogram för torrmjölk och 7 öre per kilogram för kondenserad
mjölk. Kommissionen förutsätter, alt dessa prishöjningar efter genomförandet
av den nu föreslagna åtgärden få tillämpas, så länge nämnda varuslag
äro underkastade handelsreglering och statlig prissättning. I samband med
el t frigivande av handeln med dessa varor torde emellertid även den statliga
prissättningen å desamma böra slopas, varför priset i detaljhandeln därefter
bör få bli beroende av marknadsläget.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Enligt kommissionens mening föreligga goda skäl för ett slopande av
mjölkpristillägget även för den mjölk, som begagnas till ostberedning. Detta
bidrag har nämligen en förhållandevis ringa inverkan på ostpriset. Ett slopande
av detsamma kan enligt beräkningar, som verkställts inom kommissionens
sektion för matfett m. m., väntas medföra en höjning av priset i detaljhandeln
med 10 öre per kilogram för ost med en fetthalt av 30 +. Genom
ett slopande skulle emellertid en betydande förenkling av mjölkprisregleringen
kunna vinnas. I detta sammanhang kan nämnas, att ostpriset nyligen
sänkts med 10 öre per kilogram.
Livsmedelskommissionen har framhållit, att i kommissionens råd hade
jordbrukarrepresentantema icke haft någon principiell erinran mot här berörda
omläggning men samtidigt förklarat sig vilja biträda ett förslag om
slopande av mjölkpristillägget på torrmjölk, kondenserad mjölk och ystmjölk
först sedan vid överläggningar med Svenska mejeriernas riksförening enighet
nåtts örn en formel som under alla förhållanden tillförsäkrade producenterna
den överenskomna höjningen av producentpriset på mjölk. I anledning
härav hade kommissionen sedermera haft överläggningar med representanter
för Svenska mejeriernas riksförening i denna fråga. Från riksföreningens
sida hade man härvid förklarat sig icke ha något att erinra mot
att mjölkpristillägget slopades för torrmjölk och kondenserad mjölk. Icke
heller beträffande ystmjölken hade riksföreningen gjort någon erinran mot
ett slopande av mjölkpristillägget. Härvid hade man emellertid utgått ifrån
att, därest svårigheter skulle uppkomma att vinna avsättning för osten till
ett pris, som motsvarade det nuvarande producentpriset på ystmjölk med
tillägg av mjölkpristillägget, möjligheter skulle föreligga att i detta läge utbetala
mjölkpristillägg å ystmjölken, såvida icke det avsedda priset säkrades
genom andra åtgärder, exempelvis genom importbegränsning eller genom
export av en viss kvantitet ost. Vid dessa överläggningar hade från
Svenska mejeriernas riksförening ytterligare framhållits, att ett eventuellt
slopande av mjölkpristillägget på ystmjölk borde få ske redan före nästkommande
1 september. Därest beslut om en dylik omläggning skulle fattas
under våren men ikraftträdandet därav dröja till den 1 september, kunde
man nämligen befara, att vissa svårigheter skulle uppkomma för handeln
med ost, i det att det bie* e lönande alt lagra ost i avvaktan på den inträdande
prishöjningen.
Med stöd av vad sålunda anförts har kommissionen föreslagit, att mjölkpristillägget
på torrmjölk, kondensex-ad mjölk och ystmjölk slopades under
regleringsåret 1946/47, och alt motsvarande belopp i stället tillfördes producenterna
genom prishöjningar på berörda varuslag. Med hänsyn till de farhågor,
som uttalats beträffande ostmarknaden, borde kommissionen vidare,
vid bifall till sitt förslag, erhålla bemyndigande att, beträffande den mjölk,
som användes till ostberedning, genomföra nämnda omläggning redan före
den 1 september 1946.
Enligt livsmedelskommissionens uppfattning syntes en höjning av smörprisnoteringen
för närvarande icke kunna komma i fråga. Den utlovade höjningen
av producentpriset på mjölk med 1 öre per kilogram från och med
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
57
den 1 september 1946 syntes därför beträffande den mjölk, som begagnades
till smörberedning, böra medföra en höjning av nu ifrågavarande tillägg
från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.
Däremot kunde enligt kommissionens mening övervägas att redan under
regleringsåret 1946/47 slopa mjölkpristillägget för konsumtionsmjölken. I
så fall skulle en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk i detaljhandeln
med 2 öre per liter få företagas. En dylik prishöjning å standardiserad
mjölk med 3 procents fetthalt motsvarade ett belopp av 64,6 öre per
kilogram mjölkfett, medan mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk för närvarande
utginge med 42 öre per kilogram och den utlovade höjningen av
producentpriset med 1 öre per kilogram mjölk motsvarade 28 öre per kilogram
mjölkfett. För att utjämna skillnaden mellan å ena sidan summan av
sistnämnda två belopp, eller 70 öre per kilogram mjölkfett, samt å andra
sidan förutberörda belopp av 64,6 öre per kilogram mjölkfett, kunde olika
möjligheter tänkas. En utväg vore att i motsvarande mån höja mjölkpristilllägget
å den produktmjölk, som begagnades för smörberedning. En annan
vore att å sådana huvudsakligen på landsbygden belägna områden, bland
annat i Värmland och vissa delar av Norrland, där mejeriernas marginal å
konsumtionsmjölk för närvarande ansåges knapp tillåta en ytterligare höjning
av mjölkpriset med 1 öre per kilogram. Livsmedelskommissionens råd
hade enhälligt förordat nu senast berörda alternativ, d. v. s. ett slopande
av mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk och i samband därmed en generell
höjning av mjölkpriset i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver
i nyss antydda områden en ytterligare höjning med 1 öre per liter.
Härvid hade emellertid samtidigt uttalats, att en dylik åtgärd borde göras
beroende av att man icke riskerade att uppnå den för löneavtalen kritiska
gränsen för levnadskostnadsindex.
Livsmedelskommissionen har vidare, för den händelse att en så stor
prishöjning som den föreslagna av prispolitiska skäl icke skulle anses böra
komma ifråga, även övervägt möjligheten att låta endast den enligt den förutnämnda
uppgörelsen överenskomna höjningen av producentpriset slå igenom
i detaljhandeln. Prishöjningen skulle i så fall komma att begränsas till
1 öre per liter standardiserad mjölk, vilket motsvarade ett belopp av 32,3 öre
per kilogram mjölkfett, medan höjningen av producentpriset med 1 öre per
kilogram mjölk av medelfetthalt motsvarade 28 öre per kilogram mjölkfett.
Skillnaden kunde lämpligast utjämnas genom sänkning av det nu utgående
mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk från 42 tili 38 öre per kilogram
mjölkfett.
Beträffande den å vissa orter utgående kompensationen till mejerierna
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk har kommissionen ansett en
avveckling med åtföljande höjning av konsumentpriset å ifrågavarande orter
principiellt önskvärd men med hänsyn lill den föreslagna generella prishöjningen
icke velat förorda en dylik åtgärd. Ilar berörda kompensation bende
därför även under regleringsåret 1946/47 utbetalas å samma orter som tidigare.
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Kostnaderna för mjölkpristillägget på den produktmjölk, som begagnas till
smörberedning, kunde enligt kommissionens uppfattning beräknas till 65,8
miljoner kronor för regleringsåret 1946/47 och kostnaderna för kompensation
på grund av utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk på vissa orter till 1,2
miljoner kronor. Sistnämnda belopp borde liksom hittills sammanföras med
vissa andra mjölkbidrag, som redovisas i det följande.
Kostnaderna för producentbidraget, vilka enligt Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut den 29 mars 1946 skulle utgå under regleringsåret 1946/47 efter samma
grunder som gällt under innevarande regleringsår, ha av kommissionen
beräknats till 53 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut innebure vidare, att medel icke behövde
anvisas under nästkommande regleringsår för lokala differentieringsbidrag.
Beträffande övriga mjölkbidrag, nämligen körlinjebidrag, merfraktbidrag,
regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk,
erinrar livsmedelskommissionen att nämnda bidrag jämte förut berörd kompensation
för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk tidigare sammanförts
till ett anslag, vilket för innevarande regleringsår upptagits till ett belopp
av 8,5 miljoner kronor. På grund av svårigheterna att på förhand med
säkerhet beräkna medelsåtgången för varje .särskilt ändamål syntes dessa
bidrag även för regleringsåret 1946/47 böra sammanslås till ett anslag, vilket
borde upptagas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit borde liksom under
innevarande år äga möjlighet att disponera ifrågavarande anslag även för
andra ändamål än nu berörts av särskild betydelse för mjölkförsörjningens
ordnande.
Vidkommande lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen bl. a. uttalat.
I anledning av den beslutade höjningen av producentpriset på mjölk, som
levereras till mejerier, uppkommer frågan huruvida någon ändring i detta
sammanhang bör vidtagas beträffande lantsmörsbidraget. Med hänsyn till
att smörnoteringen enligt vad förut föreslagits skulle förbli oförändrad,
torde en prishöjning på lantsmör få anses vara utesluten. Att under sådana
förhållanden företaga en höjning av lantsmörsbidraget skulle lätt kunna inbjuda
till missbruk av bestämmelserna, vilka missbruk endast med stora
svårigheter skulle kunna förebyggas. En dylik höjning synes också mindre
motiverad med hänsyn till den från och med den 1 april 1946 företagna prishöjningen
på större kalv. Kommissionen föreslår därför, att lantsmörsbidraget
under år 1946/47 utgår med samma belopp som år 1945/46. Kostnaderna
för detta bidrag kunna beräknas till 400 000 kronor.
Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Livsmedelskommissionen har framhållit, att det för närvarande icke
kunde bedömas, när det nuvarande regleringssystemet beträffande köttvaror
skulle kunna upphävas. Så snart försörjningsläget medgåve, borde emellertid
enligt kommissionens mening köttransoneringen upphävas och i samband
härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk slopas. Därest
ransonering och prisreglering skulle behöva bibehållas under hela regleringsåret
1946/47, borde priserna — utan rubbning av det för hela året avsedda
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
59
genomsnittspriset — varieras på sådant sätt, att tillförseln av kött under
sommaren stimulerades, varjämte möjligheten att även i övrigt genom prishöjningar
och prissänkningar reglera tillförseln borde hållas öppen.
Med hänsyn till det av kommissionen i dess skrivelse den 21 mars 1946
uttalade önskemålet att priserna å kött och fläsk vid bibehållen ransonering
likväl skulle höjas intill det prisläge som beräknats bliva rådande vid fri prisbildning
kunde det enligt kommissionens uppfattning visa sig nödvändigt,
att i viss mån låta de subventioner, som vöre avsedda att tillämpas under
sommarmånaderna 1946, utgå även under tiden efter den 1 september. På
grund av svårigheterna att nu bedöma de förhållanden, som efter denna
tidpunkt kunde komma att råda beträffande ifrågavarande produkter, vore
det emellertid icke möjligt att nu beräkna de belopp, som kunde komma att
erfordras för detta ändamål. Kungl. Maj :t borde därför erhålla bemyndigande
att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen för den träffade
prisuppgöreLsen utbetala dylika subventioner, varefter erforderliga medel
finge begäras i proposition till höstriksdagen.
Beträffande ägg har livsmedelskommissionen erinrat örn sitt i kommissionens
skrivelse den 21 mars gjorda uttalande om stöd åt ett efter marknadsförhållandena
avvägt bottenpris på ägg, vilket uttalande av Kungl. Maj:t
lämnats utan erinran.
Potatisregleringcn. Såsom förut berörts innebär Kungl. Maj:ts beslut den
29 mars 1946 att den allmänna prisgarantien med avseende å potatis avvecklas
fr. o. m. regleringsåret 1946/47. Vidare har Kungl. Majit fastställt det
pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer
vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma
belopp, som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.
Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande
föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den
1 oktober 1945—den 30 september 1946. Avtalet innebär, att föreningen inköper
den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet
åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och örn avtalet icke skulle komma att förnyas tor tillverkningsåret
1946/47, att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka
bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton
för den 1 oktober 1946 inneliggande lager av extra prima, prima och ej
fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning
för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende
å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober
1946. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda
avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 g i avtalet gjorda ut
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
fästeisen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu att dylikt godkännande
inhämtas.
Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala
lagren av för konsumtion inom landet tillgänglig brödsäd av 1944 års och
äldre skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september
1945 uppginge till omkring 84 000 ton. I jämförelse nied lagersituationen ett
år tidigare innebure dessa kvantiteter en lagerminskning med ca 300 000 ton,
vilken till större delen förklarades av den betydande export av brödsäd, som
under regleringsåret 1944/45 ägt rum till framför allt Finland och Norge.
1945 års skörd av brödsäd hade enligt senast föreliggande beräkningar uppskattats
till 860 000 ton. Till följd av de ovanligt ogynnsamma bärgningsförhållandena
och därav föranledda skador syntes vidare en något mindre del
av skörden än normalt komma att levereras till handeln och kvarnarna. Det
totala saluöverskottet beräknades under året komma att uppgå till i runt tal
540 000 ton brödsäd. Härav torde emellertid, på grund av spannmålens mindre
goda kvalitet, vissa kvantiteter bortgå i form av svinn, avrens och icke
kvarnduglig vara. Då förmalningsbehovet vid konsumtionsårets ingång beräknats
till ca 630 000 ton brödsäd, skulle på grund av nu anförda omständigheter
vid bibehållande av ett i stort sett oförändrat övergångslager ett underskott
av omkring 110 000 ton uppkomma.
För att täcka detta underskott hade dels import av brödsäd ägt rum, dels
en rad besparingsåtgärder vidtagits. Tills vidare hade en import av 70 000 ton
vete under regleringsåret 1945/46 kunnat verkställas eller säkras. Utmalningsprocenten
för vete hade successivt höjts så att den numera komme att
uppgå till 84, vilken utmalningsprocent med hänsyn till spannmålens kvalitet
av livsmedelskommissionen ansåges såsom den högsta möjliga. Vidare
hade framställningen av samsikt slopats. Dessutom hade brödransoneringen
skärpts, dels genom en minskning av ransonerna, dels genom att vissa tidigare
fria varor såsom kex och makaroner ånyo lagts in under ransoneringen.
Härutöver hade förhandlingar förts rörande viss ytterligare import av brödsäd,
och utsikt torde föreligga att erhålla mindre partier utöver den ovan
nämnda kvantiteten. Även örn så kunde ske komme emellertid övergångslagret
av brödsäd per den 1 september 1946 att vara synnerligen knappt.
Med hänsyn lill den knappa brödsädstillgången, som vore att emotse vid ingången
av nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen ansett det uteslutet
att slopa det nuvarande systemet med fasta priser och övergå till ett inlösningsförfarande.
Kommissionen har vidare funnit det angeläget att prisregleringen
utformades på sådant sätt, att leveranserna av brödsäd i möjligaste
mån påskyndades. Prisstegringen från höst till vår syntes med hänsyn härtill
i varje fall icke kunna bli starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre
per månad. Vid en ogynnsam utveckling av försörjningsläget kunde det enligt
kommissionens uppfattning bli nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder i
syfte att täcka behovet vid övergången till det nya regleringsåret. Bland åt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
61
gärder sorn i så fall kunde övervägas har kommissionen nämnt en ändrad
avvägning av brödsädsprisema under olika delar av produktionsåret och utbetalandet
av leveranspremier å brödsäd, som levereras före en viss tidpunkt.
Kungl. Majit borde därför erhålla fullmakt att, om så erfordrades, låta utbetala
dylik leveranspremie. Med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen
av försörjningsläget borde sistberörda spörsmål liksom frågan örn utformningen
av prisskalan för brödsäd bli föremål för närmare övervägande i höst
i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna, varvid även frågorna
angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild ersättning till handeln
borde upptagas till prövning.
Vid behandlingen av denna fråga i livsmedelskommissionens råd har herr
Ekström uttalat, att en leveranspremie på brödsäd skulle kunna medföra
orättvisor jordbrukarna emellan, och att det enligt hans mening vore lämpligare
att stimulera vårveteodlingen genom en höjning av vårvetetillägget
med 3 kronor per deciton. Livsmedelskommissionen har i anledning härav
erinrat att genomsnittspriserna på brödsäd under regleringsåret 1946/47 fastställts
genom Kungl. Majits beslut den 29 mars 1946. Härigenom har prisskillnaden
mellan höst- och vårvete ökats från 2 kronor till 2 kronor 25 öre
per deciton. Att härutöver ytterligare öka stimulanstillägget för vårvete syntes
kommissionen icke tillrådligt, eftersom en utvidgning av vårvetearealen i sa
fall skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsarealen, i främsta rummet
komarealen. En förskjutning av odlingen fran korn till vårvete kunde
emellertid befaras medföra en minskad avkastning per arealenhet, varigenom
den totala tillgången på spannmål —- brödsäd och fodersäd tillsammantagna
_skulle minskas och försörjningsläget sålunda försämras. Det borde enligt
kommissionens uppfattning i detta sammanhang beaktas, att även tillgången
på fodersäd för närvarande vore synnerligen knapp. Kommissionen har på
grund av vad nu anförts icke kunnat biträda det av herr Ekström framförda
förslaget rörande en höjning av vårvetetillägget.
Förmalningsersättningarna. Under tiden 1 september 1943—10 januari
1946 har till kvarnarna för all brödsäd utgått förmalningsersättning med 6
kronor 50 öre per deciton. Fr. o. m. den 11 januari 1946 har förmalningsersättningen
utgått med hälften av detta belopp eller 3 kronor 25 öre per
deciton.
Livsmedelskommissionen har erinrat örn sina redan i samband med förmalningsersättningens
införande uttalade farhågor, att en statssuhvention å
mjölpriserna utan stöd av en mjöl- och brödransonering kunde medföra, att
det subventionerade mjölet inköptes för utfodringsändamål. Även örn det för
närvarande icke läte sig bedöma, när förenämnda ransonering kunde avvecklas,
har kommissionen ansett detta höra ske så snart försörjningsläget såväl
inom landet som internationellt medgåve. Med hänsyn härtill har kommissionen
föreslagit, att förmalningsersättningarna skulle slopas från och med
den 1 oktober 1946. Däremot boede förmalningsersättning i enlighet med nu
gällande bestämmelser utgå under återstoden av detta regleringsår och un
-
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
der september 1946. Anslag till förmalningsersättningar syntes därför böra
äskas för juli, augusti och september månader av budgetåret 1946/47. Kosinaderna
lia vid oförändrat ersättningsbelopp eller 3 kronor 25 öre per deciton
beräknats uppgå till 5 miljoner kronor för dessa månader.
Fodersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro
lagren av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret förhållandevis
små eller i runt tal omkring 30 000 ton. Skörden av fodersäd år 1945
har preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt 1 455 000 ton, vilket är en
av de lägsta skördesiffror, som redovisats för fodersäd under senare år. I
jämförelse med 1944 års osedvanligt svaga fodersädsskörd innebär den angivna
kvantiteten visserligen en ökning med omkring 80 000 ton, men i jämförelse
med medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över
500 000 ton.
Den kvantitet av omkring 285 000 ton, som livsmedelskommissionen vid
uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd hade räknat med att kunna
uttaga genom fodersädsavståendet, har icke kunnat erhållas. Enligt vad livsmedelskommissionen
uppgivit torde kunna förutses att tillgångarna på lödersäd
av 1945 års skörd komma att vara praktiskt taget uttömda vid ingången
av regleringsåret 1946/47. Då vidare importutsiktema förefölle mycket
ovissa syntes försörjningsläget beträffande brödsäd enligt kommissionens
uppfattning komma att bli helt beroende av 1946 års skörd. Kommissionen
har med hänsyn härtill föreslagit att nu gällande regleringssystem
tills vidare finge kvarstå oförändrat. Kungl. Majit torde dock äga vidtaga
de förändringar, som förskjutningar i försörjningsläget kunde föranleda.
Frågan om särskilda åtgärder för att stimulera leveransen av grynhavre
syntes också böra upptagas till närmare prövning då försörjningsläget kunde
överblickas bättre. Kungl. Majit borde emellertid erhålla bemyndigande att
örn så erfordrades låta utbetala viss leveranspremie för grynhavre under de
första månaderna av regleringsåret 1946/47.
Vid sistnämnda frågas behandling i livsmedelskommissionens råd har ledamoten
av rådet, herr B. Ekström, uttalat sig för införande av stimulanspremie
å grynhavre.
Beträffande fodersädsransoneringen, som grundar sig på avstående av fodersäd
till det allmänna, har livsmedelskommissionen framhållit följande.
Med hänsyn till de svårigheter, som äro förknippade med fodersädsavståendet,
skulle det vara önskvärt, att detsamma kunde slopas för kommande
regleringsår. Därest det visar sig nödvändigt att behålla fodersädsransoneringen
torde det emellertid sannolikt även bli ofrånkomligt att kräva avstående
av fodersäd till det allmänna. Det torde i detta sammanhang få beaktas,
att det mindre jordbrukets behov av fodersäd under rådande knapphetsläge
svårligen lär kunna tillgodoses på annat sätt än genom en på fodersädsavstående
grundad ransonering. Detsamma gäller behovet av fodersäd för skogskörsler.
Slutgiltigt ställningstagande till denna fråga torde emellertid böra
fattas, först när försörjningsläget beträffande fodersäd under nästkommande
regleringsår kan säkrare överblickas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
03
Jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd ha understrukit önskvärdheten
av ett slopande av fodersädsavståendet men icke velat framföra
något direkt yrkande härom med hänsyn till ovissheten beträffande försörjningsläget.
Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen
den 15 februari 1946 har Svenska spannmålsaktiebolaget
utgått från att utvecklingen av försörjningsläget skulle komma att undergå
en successiv förbättring. Från dessa utgångspunkter har bolaget ansett, att
vissa under krisen företagna åtgärder i syfte att trygga försörjningen med
kraftfodermedel borde kunna avvecklas från och med regleringsåret 1946/47.
Enligt bolagets uppfattning borde sålunda försäljningen av fodercellulosa,
om försörjningsläget så medgåve, upphöra i och med utgången av den senaste
vinterfodiängsperioden. Vidare borde enligt bolagets mening något förnyat
avtal beträffande betfor icke ifrågakomma. Regleringen av förbrukningen
av fisk- och sillmjöl borde kunna slopas, varjämte även handeln med hönsoch
kycklingfoder borde lämnas fri. Däremot borde enligt spannmålsbolagets
mening tillverkningen av dessa sistnämnda varor alltjämt vara underkastad
viss kontroll med hänsyn till att i dessa fodermedel inginge oljekraftfoder,
vilket alltjämt borde bliva föremål för ransonering. Huruvida normalpriser
även fortsättningsvis skulle gälla för nu ifrågavarande fodermedel, borde
bli föremål för omprövning längre fram, då försörjningsläget för 1946/47
bättre kunde överblickas.
I anledning av vad spannmålsbolaget anfört har livsmedelskommissionen
framhållit, att försörjningsläget på detta område väsentligt skärpts, sedan
spannmålsbolaget avlåtit förenämnda skrivelse. Knappheten på fodersäd
hade sålunda medfört, att förbrukningen av vissa kraftfodermedel under
innevarande regleringsår numera måste beräknas bli större än från början
antagits. Samtidigt syntes importutsikterna beträffande majs och oljekraftfoder
vara mycket ovissa. Till följd härav har kommissionen ansett att
även lagren av kraftfoder skulle komma att vara förhållandevis små vid ingången
av nästkommande regleringsår. Man kunde därför icke med säkerhet
räkna med större tilldelning av oljekraftfoder under det nya regleringsåret
än som motsvarade 50 procent av innevarande års förbrukning. Någon tilldelning
av majs för utfodringsändamål syntes, såvitt kommissionen nu kunde
bedöma, icke vara att påräkna. De myckenheter fodercellulosa, som nu funnes
i lager, har kommissionen ansett tills vidare böra reserveras för utfodring
under det nya regleringsåret. Med hänsyn till dessa omständigheter
borde därför nu gällande regleringsanordningar tills vidare bibehållas med
rätt för Kungl. Maj:t att vid förskjutningar i försörjningsläget vidtaga erforderliga
förändringar.
Diirest frågan örn upphörande av gällande regleringsbestämmclser rörande
höns- och kycklingfoder skulle aktualiseras, har kommissionen ansett det
nödvändigt alt slopa även av kommissionen utfärdade föreskrifter rörande
sammansättningen av dessa fodermedel. I dylikt lall syntes de i lag örn bandel
med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelserna örn skyldighet
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
tor tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas sammansättning
och fodervärde böra sättas i kraft.
Livsmedelskommissionen har vidare anmält att beslaget på tran torde
kunna upphävas inom relativt kort tid. Med hänsyn till önskvärdheten att
kvalitetskontrollen över fodertran bibehålies har kommissionen föreslagit att
förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande
av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen
skulle erhålla sådan lydelse, att fodertran inbegrepes i densamma.
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I förenämnda skrivelse till
livsmedelskommissionen av den 15 februari 1946 har spannmålsbolaget, som
framgår av en vid skrivelsen fogad kostnadstablå, under vissa angivna förutsättningar
beräknat kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret
1946/47 till 50 miljoner kronor''.
Bolaget har därvid räknat med ett inom landet i stort sett oförändrat
prisläge beträffande spannmål och fodermedel under konsumtionsåret
1946/47.
I fråga örn importen har bolaget förutsatt inköp av följande myckenheter
från senhösten 1945 till och med utgången av konsumtionsåret 1946/47,
nämligen 75 000 ton vete, 168 000 ton majs, 60 000 ton kli samt 150 000 ton
oljekraftfoder.
Dessa kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning
under nu löpande konsumtionsår, ha av bolaget beräknats i övrigt komma
att förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Bolaget har vidare utgått ifrån
en förbrukning av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot
har bolaget icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor
under sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret
1947/48. Vidare har bolaget framhållit, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna
ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenlietema
med avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder
böra hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret
1946/47.
I förut angivna kostnadsbelopp har bolaget icke medtagit kostnader för
utbetalning av förmalningsersättning till havregrynskvarnar, vilken ersättning
under verksamhetsåret 1945/46 och tidigare utgjort en krona för 100 kilogram.
Om denna ersättning utbetalades även under verksamhetsåret 1946/47,
skulle detta medföra en kostnadsökning av 550 000 kronor.
Till förevarande kostnadsberäkning har bolaget vidare anfört följande.
I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med
fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba beräkningarna.
För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader för
fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre import
av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad med
väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är fråga, icke
medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana eventuella
inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47,
som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under kon
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
65
sumtionsåret 1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.
Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena
å världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att
gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar
beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.
Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,
har med erinran om den skärpning av det internationella försörjningsläget
som inträtt sedan bolaget ingivit sin skrivelse, förklarat att
endast en del av de av bolaget angivna fodermedelskvantiteterna torde kunna
importeras. Den ytterligare prisstegring, som samtidigt inträtt på världsmarknaden,
skulle förmodligen komma att uppväga den sänkning av bolagets
kostnader som en nedgång av importen i förhållande till de av bolaget
förutsatta fodermedelskvantiteterna skulle medföra. Kommissionen har därför
förklarat sig tills vidare vilja godtaga spannmålsbolagets kostnadsberäkningar.
Skulle kostnaderna visa sig överstiga vad bolaget angivit, finge tillläggsanslag
begäras hos riksdagen under löpande regleringsår. Enligt kommissionens
förmälan beräknas av tidigare anslag 35 miljoner kronor återstå
till täckande av bolagets kostnader under år 1946/47. Det ytterligare medelsbehovet
för sagda verksamhetsår har sålunda angivits till 15 miljoner kronor.
Livsmedelskommissionen förordar vidare, att den av spannmålsbolaget omnämnda
förmalningsersättningen till havregrynskvamar av en krona per
deciton slopas från och med ingången av regleringsåret 1946/47.
Konstgödselreglcringen. Utöver förut angivna prisjusteringar har livsmedelskommissionen
icke ifrågasatt någon ändring i de nu gällande regleringsanordningarna
beträffande konstgödsel.
Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har
ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt
vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt
för nästa budgetår.
Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,
uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 147 miljoner
kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp fördelar sig på
olika regleringsåtgärder.
Producentbidrag för mjölk.......................... kronor 53 000 000
Mjölkpristillägg (häri inbegripet de i vissa delar av landet
utgående extra mjölkpristilläggen) ............ » 65 800 000
Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 7 500 000
Pristillägg för lantsmör ............................ » 400 000
Förmalningsersättning för månaderna juli—september
1946 .......................................... » 5 000 000
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 15 000 000
Summa kronor 146 700 000
Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 267. 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Vid beräkningen av kostnaderna för mjölkpristilläggen har kommissionen
utgått ifrån att priset på konsumtionsmjölk tillätes stiga med i allmänhet
2 öre per kilogram fr. o. m. den 1 september 1946. Begränsas nämnda prishöjning
till 1 öre per kilogram skulle enligt vad kommissionen uppgivit
kostnaderna komma att ökas med 13,2 miljoner kronor.
Utöver nämnda belopp av 147 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av
diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen, avseende bland annat
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet samt ersättning
till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter. Kommissionen har föreslagit
att för ifrågavarande ändamål, för vilka under innevarande budgetår
3 miljoner kronor beviljats, ett med 2 miljoner till 5 miljoner kronor förhöjt
belopp anvisas. Beträffande anledningen till höjningen anmärker kommissionen,
att vissa med den statliga lagrings- och inköpsverksamheten sammanhängande
kostnader, vilka bestridas av förevarande medel, beräknades
komma att öka under nästa regleringsår.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 15 april 1946 dagtecknad
skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk med hemställan att Kungl.
Maj:t med hänsyn till önskvärdheten att få till stånd en ökning av brödsädesodlingen
måtte besluta örn en höjning av stimulanstillägget å vårvete
med 3 kronor per deciton. Då priset på vårvete, som härigenom skulle
komma att uppgå till 31 kronor 50 öre för deciton, likväl skulle understiga
priset för importerad vara, bleve kostnaderna för folkhushållet enligt riksförbundets
uppfattning lägre än om import skulle tillgripas för att trygga
försörjningen.
Statens livsmedelskommission, som i skrivelse dagtecknad den 26 april
och inkommen till jordbruksdepartementet den 3 maj 1946 yttrat sig över
riksförbundets framställning, har erinrat, att herr Ekström redan vid frågans
behandling i livsmedelskommissionens råd väckt förslag om en höjning
av vårvetetillägget. Kommissionen hade härvid avstyrkt herr Ekströms yrkande,
bland annat med hänsyn till att en utvidgning av vårvetearealen
skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsodlingen. Härjämte understryker
kommissionen att den vårvetekvanlitet som skulle kunna vinnas vid
bifall till riksförbundets hemställan syntes komma att betinga en orimligt
hög kostnad, som kommissionen uppskattat till 45 kronor per deciton. Riksförbundets
förevarande framställning har kommissionen därför hemställt
icke måtte föranleda någon åtgärd.
Skrivelse från statens priskontrollnämnd. Statens priskontrollnämnd, som
efter därom gjord anmodan yttrat sig över livsmedelskommissionens förenämnda
förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under
produktionsåret 1946/47, har i skrivelse den 26 april 1946 uttalat vissa
betänkligheter mot de av livsmedelskommissionen förordade prisförändringarna
med hänsyn till risken att den för löneavtalen kritiska gränsen för
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
67
levnadskostnadsindex skulle komma att uppnås men tillstyrkt att den ökade
ersättningen åt jordbruket uttoges i form av höjda konsumentpriser, dock
med den modifikationen att mjölkprishöjningen begränsades till 1 öre och
att smörpriset i stället höjdes med 25 öre. Beträffande verkningarna av de av
kommissionen föreslagna prishöjningarna å socialstyrelsens levnadskostnadsindex
— 1914 års serie •—• har priskontrollnämnden anfört följande.
Slopandet av mjölkpristillägget på torrmjölk och kondenserad mjölk återverkar
icke på levnadskostnadsindex. Däremot torde de föreslagna prishöjningarna
på dessa produkter jämte vissa med sockerförsörjningen sammanhängande
förhållanden komma att försvåra och kanske omöjliggöra genomförandet
av en prissänkning på chokladvaror i fabrikantledet, varom nämnden
upptagit förhandlingar.
Slopandet av mjölkpristillägget på ystmjölk väntas medföra en prishöjning
i detaljhandeln med 10 öre per kilogram för ost med fetthalt av 30 +.
Denna höjning betyder 0,09 enheter i levnadskostnadsindex.
Kommissionen föreslår slopandet av mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk
och i samband därmed en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk
i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver i vissa delar
av Värmland och Norrland ytterligare höjning med 1 öre per liter. En prishöjning
med 2 öre per liter mjölk innebär en stegring av levnadskostnadsindex
med 0,96 enheter. Med hänsyn till den stegring, som därutöver förutsättes
i Värmland och Norrland, torde den ifrågavarande prisstegringen innebära
en höjning av index med minst 1 enhet.
I samband med prissättningen på jordbrukets produkter för 1946/47 har
förutsatts, att jordbrukets inkomster av kött- och fläskproduktionen under
närmaste regleringsår skulle komma att med 41 miljoner kronor överstiga
det belopp, som upptagits i förkalkylen för jordbrukets inkomster. Den angivna
inkomstökningen har i livsmedelskommissionens skrivelse den 21 mars 1946
beräknats komma till stånd på så sätt att priserna på köttvaror skulle få
stiga intill det prisläge, som beräknas skola bliva rådande vid fri försäljning
och prisbildning. Att beräkna den faktiska prisstegringen med ett sådant utgångsläge
låter sig endast med svårighet göra. Med utgångspunkt från en
tidigare av livsmedelskommissionen upprättad, som ytterligt approximativ
betecknad prognos skulle prisstegringen under höstens lopp komma att
uppgå till 1,1 å 1,2 indexenheter.
I livsmedelskommissionens skrivelse den 12 april 1946 antydes emellertid,
att man. i den mån inkomstökningen för jordbruket icke ernås genom stegrad
produklion, i stället för att låta prisstegringen på kött och fläsk slå igenom
till konsumenterna skulle låta den komma till stånd i producentledet subventionsvägen.
I sådant fall kvarstår som inverkande på levnadskostnadsindex
allenast de redan genomförda böjningarna av priserna på fläsk och kött av
gödkalv. Storleken av dessa höjningar — prishöjningarna lia nämligen icke
inverkat vid socialstyrelsens senaste beräkning av levnadskostnadsindex —
beräknas motsvara omkring 0,6 enheter.
Beträffande förmalningsersättningen föreslås i kommissionens skrivelse,
alt denna, som sedan den 11 januari 1946 utgått med 3,25 kronor per dt
mot tidigare 6,50 per dt. slopas helt från oell med 1 september 1946, vilken
tidpunkt sedermera ändrats till 1 oktober 1946. En sådan åtgärd kan beräknas
motsvara en mjölprishöjning av i runi tal 4 kronor per dl. Effekten
på levnadskostnadsindex av denna mjölprishöjning och därav föranledda
prishöjningar på bröd kan beräknas lill minst 0,5 enheter. De senare leden
lia härvid förutsatts kunna laira en del av den prisökning, som motsvarar
förmalningsersä t tili agens bortfall.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Härutöver vill nämnden, ehuru detta icke står i direkt sammanhang med
livsmedelskommissionens nu avgivna framställning, framhålla, att äggpriset
vid prisinsamlingen för levnadskostnadsindex per mars 1946 låg vid en nivå,
som med cirka 90 öre per kilogram underskred det i början av år 1946 gällande
normalpriset. För närvarande torde cirka hälften av denna prissänkning
ha återgått. Till hösten 1946 kan risk under vissa förutsättningar föreligga
för en prisstegring på ägg upp till den nivå, som gällde innan normalpriserna
slopades. Prisnivån på ägg skulle då ligga cirka 90 öre högre än
priset i mars 1946, vilket motsvarar en indexstegring av minst 1 enhet.
Priskontrollnämnden har sammanfattat effekten på levnadskostnadsindex
av sålunda angivna prishöjningar i följande tablå.
Ost ............................ 0,09
Mjölk .......................... 1,00
Kött och fläsk . .. .;............. 1,15
Förmalningsersättning .......... 0,50
Ägg ............................ 1,00
Totalt 3,74
Den angivna siffran beträffande kött och fläsk skulle enligt vad nämnden
förut framhållit kunna reduceras på sådant sätt, att slutresultatet bleve mellan
3,1—3,2 enheter.
Nämnden har vidare förklarat att en prishöjning i fråga om smör med
25 öre, därest en dylik åtgärd föredroges framför en ökning av subventionen,
skulle påverka levnadskostnadsindex med 0,5 enheter.
Beträffande övriga förändringar, vilka med säkerhet kunna emotses under
höstens lopp, har nämnden erinrat om att omräkningen av skatteposten
per september 1946 väntades medföra en indexstegring av 0,5 enheter. Vidare
syntes enligt nämndens uppfattning en viss prishöjning på bomullsvaror
ofrånkomlig. Nämnden har härjämte uttalat farhågor för prisstegringar i
fråga örn fisk, kaffe och restaurangmåltider.
Priskontrollnämnden har beräknat, att de av livsmedelskommissionen föreslagna
prishöjningarna, jämte vad som i övrigt kunde väntas inträffa, skulle
komma att höja indextalet, som för mars 1946 utgjorde 241, till 246. Då den
för löneavtalen kritiska gränsen utgjorde 248 skulle sålunda säkerhetsmarginalen
för oförutsedda prishöjningar bli obetydlig. Avslutningsvis framhåller
priskontrollnämnden.
Självfallet kan effekten på levnadskostnadsindex och åtminstone vissa av
de tidigare berörda prishöjningarna elimineras genom ett ökat beträdande
av subventionsvägen. En dylik åtgärd synes emellertid nämnden förbunden
med allvarliga olägenheter. Innebörden av den utveckling, som faktiskt försiggår
på prisområdet, döljes därigenom för konsumenterna och avtrubbar
reaktionen mot alla åtgärder med kostnads- och prisstegrande effekt. Subventioner,
som kunna anses tillrådliga i speciella fall som temporära åtgärder
i syfte att eliminera tillfälliga prisrörelser, måste bliva väsentligt mer
betänkliga, då prisförändringarna icke utan vidare kunna betecknas som
tillfälliga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
69
Priskontrollnämnden har därför tillstyrkt livsmedelskommissionens förslag,
trots de prispolitiska risker nämnden ansett förbundna med detsamma,
men förordat att prishöjningen på mjölk begränsades till 1 öre och att sålunda
det nuvarande pristillägget å konsumtionsmjölk i viss utsträckning
bibehölles, men att i stället för den föreslagna höjningen av pristillägget å
den produktmjölk, som användes i beredningen av smör, smömoteringen
höjdes i motsvarande grad eller med 25 öre.
Mot priskontrollnämndens utlåtande har ledamoten herr Lind anmält reservation
och härvid anfört, att livsmedelssubventionerna enligt hans uppfattning
avsåge dels att åstadkomma en socialutjämnande utgiftsfördelning, dels
att dämma upp riskerna för rubbningar i det balanssystem, som utkristalliserats
under krigstiden. Herr Lind har ansett att inga sådana förändringar
inträtt som minskade behovet eller motiverade en uppluckring av subventionsarrangemangen.
Förslag rörande prisrabattering å vissa livsmedel. Bestämmelserna angående
grunderna för tilldelning av rabattkort för matfett och mjölk ha i stort
sett bibehållits oförändrade sedan hösten 1942. De nu gällande bestämmelserna
härom återfinnas i kungörelsen den 20 november 1942 (nr 877)
angående prisrabattering på matfett och mjölk, i den lydelse denna erhållit
genom kungörelsen den 9 november 1945 (nr 698) samt i statens livsmedelskommissions
cirkulär nr 1620 och 2444. Bestämmelserna innebära i
huvudsak följande.
1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan be hovsprövning
sådana svenska medborgare, som är o födda efter den 31 december
1929 eller före den 1 januari 1879, under förutsättning att vederbörande
själv, eller i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1945 års taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart
belopp, överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde
av mer än 10 000 kronor. Från denna regel göres dock två undantag,
det ena i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana
fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten
är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes
beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar
med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även
då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.
Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort under
förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet
å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid
1944 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara
beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra undantaget
erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det beskattningsbara
beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna ha
minst två efter den 31 december 1929 födda barn. Beträffande person, som
iir gift och sammanlever med sin make, gäller vad här sagts örn beskattningsbart
belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas sammanlagda beskattningsbara
belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.
Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari
70
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
1879, galler även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen
om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28
juni 1935 örn invalidunderstöd.
2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses
i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av
åren 1879—1929 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd) får
ske utan behovs prövning endast i följande fall:
a) Akta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett
rabattkort för matfett under förutsättning dels att de lia eget bushåll och
dels att de icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500
kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor,
eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000
kronor.
b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels
att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande
500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande
10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även änkling,
änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.
Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse,
avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet
av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000 kronor
men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket lågt.
Enligt denna undantagsbestämmelse får rabattkort för matfett tilldeles här
avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande bar eget hushåll,
dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet å den brukade
jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid 1945 års
taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor.
3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fall, där taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående
persons rätt till rabattkort, har särskilt föreskrivits, att hänsyn icke skall tagas
till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan egendom,
vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.
Beträffande de föreskrifter, som återgivits i punkterna 1 och 2, gäller den
inskränkningen, att person, som enligt dessa stadganden skulle varit berättigad
till rabattkort, ej får tilldelas sådant kort, därest hans inkomst- och
förmögenhetsförhållanden efter år 1944 undergått sådan förbättring, att det
måste antagas, att hon icke skulle varit berättigad till rabattkort, därest taxeringen
grundats på de sålunda förbättrade förhållandena. Härvid skola dock
endast stadigvarande förbättringar av inkomst- och förmögenhetsförhållandena
beaktas.
4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort
utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall
erhålla sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt
behov därav befinnes föreligga.
5) För jordbrukare och dem närstående personer finnes slutligen i visst
fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovsprövning. sorn sker efter
mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen
har nämligen föreskrivit, att därest jordbrukares eller honom närstående
persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den brukade
fastigheten,
prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens taxe
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
71
ringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten 3 skall
anses belöpa på jordbrukaren, är högre än det medgivna. Givetvis skall vederbörande
helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av rabattkort.
Rabattbeloppet har sedan hösten 1942 varit 2 kronor per kilogram matfett
och 15 öre per liter mjölk.
Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde
rum första gången med början i december 1942, andra gången med början i
november 1943, tredje gången med början i december 1944 och fjärde gången
med början i december 1945.
I skrivelse den 12 april 1946, vilken inkommit till jordbruksdepartementet
den 24 april 1946, har statens livsmedelskommission avgivit förslag för nästa
budgetår rörande medelsanvisning för förevarande ändamål.
Kommissionen har till en början meddelat att utdelningen av rabattkort
vid tre olika tillfällen varit ungefär följande.
December 1942
Rabattkort för matfett till producenter........................... 728 000
» » » » icke-producenter .................... 2 007 000
Summa rabattkort för matfett 2 735 000
Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 403 000
» » » » icke-producenter........................ 1 113 000
Summa rabattkort för mjölk 1 516 000
November 1943
Rabattkort för matfett till producenter ........................... 703 000
» » » » icke-producenter....................... 1 731 000
» » » » vissa lantarbetare ...................... 46 000
Summa rabattkort för matfett 2 480 000
Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 400 000
» » » » icke-producenter........................ 1 055 000
Summa rabattkort för mjölk 1 455 000
December 1944
Rabattkort för matfett till producenter ........................... 626 000
» » » » icke-producenter....................... 1 562 000
» » » » vissa lantarbetare ...................... 42 000
Summa rabattkort för matfett 2 230 000
Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 372 000
» » » » icke producenter ........................ 1003 000
Summa rabattkort för mjölk 1 375 000
För den utdelning, som påbörjats i december 1945, förelåge enligt vad
kommissionen framhållit ännu ej fullständiga uppgifter angående antalet
utdelade kort. Vid en jämförelse mellan det antal kort, som enligt uppgifter
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
från kristidsnämnderna utdelats under de första tre månaderna av denna utdelning,
och det antal kort, som nämnderna utdelade under motsvarande tid
vid närmast föregående tillfälle, gjorde sig en tendens till fortsatt nedgång
av antalet rabattkortsinnehavare gällande. Sålunda utvisade siffrorna följande
nedgång i antalet utdelade kort, uttryckt i procent av motsvarande
antal under samma tid vid föregående kortutdelning.
Rabattkort för matfett till producenter............................ —8''8 %
» » » » icke-producenter....................... — 7-8 »
» » » » vissa lantarbetare...................... — 18-!> »
> » mjölk » producenter........................... — 6-2 »
» » » » icke-producenter....................... — 4 2 »
Kommissionen har understrukit, att allt för långt gående slutsatser ej
finge dragas av de nu anförda siffrorna. Man kunde dock med säkerhet räkna
med att antalet rabattkortsinnehavare denna gång skulle bli något lägre än
vid närmast föregående utdelning. Beträffande orsakerna härtill har kommissionen
hänvisat till den fortgående stegringen av den allmänna nominella
inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.
Kommissionen har erinrat om sitt i skrivelsen den 10 april 1945 angående
prisrabattering på matfett och mjölk gjorda uttalande, att ändringar i rabatteringsbestämmelsema
borde undvikas enär såväl de kortutdelande myndigheterna
som allmänheten vant sig vid dessa bestämmelser och tillämpningen
av dessa på det hela taget syntes förlöpa friktionsfritt. Vad kommissionen
i detta hänseende anfört har kommissionen förklarat fortfarande äga giltighet.
Kommissionen har emellertid också förutsett att systemet med livsmedelsrabatter
kunde komma under omprövning i den mån sociala bidrag av
annat slag infördes. I samband härmed har anförts bland annat följande.
I sitt betänkande rörande bamkostnadernas fördelning har 1941 års befolkningsutredning
framhållit, att det syfte, som livsmedelsrabattema tjänade,
torde kunna väntas bli uppnått även genom åtgärder, som toge sikte på
en allmän höjning av barnfamiljernas ekonomiska standard. Livsmedelskommissionen
har i sitt utlåtande över nämnda betänkande den 29 mars 1946 uttalat,
att det enligt kommissionens uppfattning kunde övervägas att avskaffa
livsmedelsrabattema, därest standardhöjningen för ifrågavarande familjer
bleve så betydande, att även kompensation för de nu utgående rabatterna därigenom
kunde beredas. Härvid har kommissionen förutsatt att mjölk och
matfett funnes att tillgå till ett i förhållande till barnfamiljernas inkomststandard
skäligt pris.
Här antydda förutsättningar för ett slopande eller en mera genomgripande
omläggning av rabattsystemet har kommissionen dock icke funnit för närvarande
vara för handen. Även om med hänsyn härtill anledning för närvarande
saknades att ändra grunderna för ifrågavarande rabatter har kommissionen
likväl känt sig oförhindrad att ifrågasätta jämkningar av bestämmelserna
på vissa punkter. Under erinran örn vad kommissionen i sin förutnämnda
skrivelse den 10 april 1945 anfört angående bestämmelserna om
Kungli. Maj:ts proposition nr 267.
73
tilldelning av rabattkort för matfett utan behovsprövning till ensamstående
personer i de arbetsföra åldrarna har kommissionen framhållit att sådana
personer i viss mån kommit att intaga en mera gynnad ställning i förevarande
hänseende än personer med försörjningsplikt, eftersom samma inkomst-
och förmögtnhetsstreck tillämpades. Med hänsyn härtill har kommissionen
förordat, att rabattkort för matfett utan behovsprövning i fortsättningen
tilldelades ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna endast i de
fall, då försörjningsplikt förelåge mot minderårigt barn eller då bidrag lämnades
till föräldrar, vilka vore i behov härav. I samband härmed har kommissionen
understrukit att de personer, som genom den ifrågasatta omläggningen
skulle avstängas från möjligheten att erhålla rabattkort för matfett
utan behovsprövning, alltjämt skulle lia möjlighet att efter särskild behovsprövning
erhålla sådant kort. Därest den ifrågasatta omläggningen genomfördes
syntes även föreskrifter örn eget hushåll såsom villkor för tilldelning
av rabattkort till personer i de arbetsföra åldrarna böra slopas. Tillämpningen
av sistnämnda bestämmelser hade nämligen enligt vad som framhållits
från kristidsnämndema medfört svårigheter och i vissa fall lett till
orättvisa resultat.
Under åberopande av det anförda har livsmedelskommissionen förordat,
att nu gällande allmänna grunder för tilldelning av rabattkort å matfett och
mjölk borde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa budgetår; dock att
givetvis vid nästa utcjelning av rabattkort de olika åldersgränserna framflyttades
ett år. Dessutom har kommissionen ifrågasatt, att grunderna för tilldelning
av rabattkort till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna
upptoges till omprövning efter av kommissionen angivna riktlinjer.
Beträffande rabattbeloppens storlek har kommissionen nu icke velat föreslå
någon ändring.
Under erinran örn att anslaget för prisrabattering för mjölk och matfett
för innevarande budgetår utgjorde 100 miljoner kronor har kommissionen
efter verkställda beräkningar anmält, att de faktiska utgifterna för delta
budgetår torde komma att stanna vid omkring 93 miljoner kronor.
Vad angår kostnaderna för prisrabatteringen under budgetåret 1946/47 har
kommissionen ansett de förut berörda kalkylerna beträffande antalet utdelade
rabattkort kunna tjäna till ledning. Enligt dessa skulle antalet i december
1945 utdelade kort vara i runda tal följande.
Rabattkort för matfett till producenter............................ 571 000
» » » » icke-producenter........................ 1 441 000
> > » » vissa lantarbetare....................... 34 000
Summa rabattkort för matfett 2 046 000
Rabattkort för mjölk till producenter............................. 349 000
» » » » icke-producenter......................... 962 000
Summa rabattkort för mjölk 1 311 000
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Med nu nämnda antal rabattkortsinnehavare bleve, anför kommissionen,
kostnaderna för matfettsrabatteringen (2 046 000 X 26 =) 53 200 000 kronor
och för mjölkrabatteringen (1 311 000 X 27,37=) 35 900 000 kronor eller
sammanlagt omkring 89 miljoner kronor.
De nu anförda siffrorna ha synts kommissionen tämligen osäkra och kunde
snarast antagas vara något för låga. Därest den ifrågasatta justeringen av
bestämmelserna om tilldelning av rabattkort för matfett till personer i de
arbetsföra åldrarna genomfördes, syntes emellertid en dylik ändring icke i
större grad komma att påverka de företagna beräkningarna. Däremot kunde
förändringar i inkomstnivån komma att medföra icke oväsentliga förändringar
i antalet rabattkortsinnehavare. I detta sammanhang har kommissionen
erinrat örn att verkstadskonflikten under föregående år säkerligen kunde
komma att taga sig uttryck i att ett ej obetydligt antal personer, som tidigare
varit uteslutna från rabattkort, emedan deras beskattningsbara belopp legat
över den fastställda inkomstgränsen, vid 1946 års taxering kunde komma under
denna gräns. Örn man antoge att tilldelningsbestämmelserna under nästa
budgetår bleve sådana, som kommissionen förordat, samt att inkomstnivån
för nu ifrågavarande befolkningsgrupper icke underginge någon mera betydande
förändring i förhållande till kalenderåret 1945, syntes man, med tillbörligt
beaktande av övriga osäkerhetsmoment, kunna beräkna behovet av
medel till prisrabatteringen till något under 95 miljoner kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till prisrabattering å
vissa livsmedel för budgetåret 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som nyss angivits, anvisa ett reservationsanslag av 95 miljoner
kronor.
Ledamoten av kommissionen fru O. Nordgren har med instämmande av
ledamoten direktör H. Johnnsson anmält avvikande mening mot kommissionens
beslut att ifrågasätta ändring av bestämmelserna om tilldelning av rabattkort
å matfett utan behovsprövning till personer i de arbetsföra åldrarna
under hänvisning till dels att någon sänkning av levnadskostnaderna som
kunde motverka en begränsning av rätten till rabattkort icke inträffat, dels
att hela frågan örn prisrabattering i en nära framtid kunde väntas bliva
föremål för omprövning.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i
Norrland m. m.
Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.
För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
75
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1945/46 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.
I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1946/47 måtte till bidrag till produklionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.
Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 28 juni
1945 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
örn ett statsanslag av 33 350 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 2 000 kronor vad som anvisats
under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen
för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat att
till följd av höjda tryckningskostnader ökade medel erfordrades för möjliggörande
av tryckning av årsredogörelsen för föreningens studiegårdsverksamhet.
Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under erinran
att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp och under
förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke till följd av nu
pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten överflyttades
till annat organ — tillstyrkt att även under nästa budgetår erforderliga
medel anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet
i Norrland. Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera
till Kungl. Majit inkomma med förslag i ärendet.
Forsknings- och försöksverksamheten i fråga om bekämpande av ogräs.
I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen från anslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1945/46 dels
ett belopp av 16 800 kronor att användas för vissa arbeten avseende bekämpande
av ogräs, dels ett belopp av 15 000 kronor för forskning rörande
natriumkloratets användning som ogräsbekämpningsmedel. Genom beslut
den 23 augusti 1945 och den 26 april 1946 har Kungl. Majit till styrelsens
för lantbrukshögskolan förfogande ställt dels 15 000 kronor, dels av förstnämnda
belopp 12 300 kronor att användas för här berörda ändamål. Rörande
användningen av återstoden av förevarande medel har Kungl. Majit
förklarat sig sedermera vilja meddela närmare föreskrifter.
I .skrivelse den 23 februari 1946 har föreståndaren för tekniska högskolans
institution för jordbrukslära doktor A. Åslander hemställt om ett anslag
av 14 425 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar på
ogräsområdet, över framställningen lia yttranden avgivits av lanthrukshög
-
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
skolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission. Genom
beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Majit överlämnat förevarande framställning
till jordbrukets forskningsråd för att av rådet tagas under övervägande.
Med skrivelse den 15 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med
bifogat yttrande av lantbrukshögskolans försöksnämnd överlämnat två framställningar
om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn
bekämpande av ogräs, varav den ena ingivits av föreståndaren för högskolans
institution för växtodlingslära, professorn H. Osvald, och den andra
av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn G.
Sundelin. Professorn Osvald har anhållit att styrelsen måtte hemställa hos
Kungl. Majit dels att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning
snarast möjligt måtte omändras till en assistentbefattning i lönegrad
Eo 21, dels om ett anslag av 8 600 kronor för fortsättande av den vid
hans institution bedrivna forskningen rörande kampen mot ogräs. Professorn
Sundelin har hemställt att jordbruksförsöksanstalten måtte tilldelas 10 000
kronor för här berörda ändamål. Högskolans försöksnämnd har icke funnit
anledning till erinran mot de av professorn Osvald verkställda kostnadsberäkningarna
och förordar att härutöver för arvode till assistent beräknas ett
belopp av 8 700 kronor. Försöksnämnden som utgått från att professorn
Sundelin för sin verksamhet tilldelats 4 000 kronor av anslaget för innevarande
budgetår har tillstyrkt att 6 000 kronor måtte anvisas till detta ändamål
nästa budgetår. Under åberopande av försöksnämndens yttrande har styrelsen
för lantbrukshögskolan hemställt att Kungl. Majit för nästa budgetår
måtte anvisa (8 600 + 8 700 + 6 000 =) i runt tal 23 000 kronor till forskningsoch
försöksverksamhet beträffande ogräsbekämpande vid institutionen för
växtodlingslära samt vid jordbruksförsöksanstalten.
I skrivelse den 9 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med
överlämnande av framställning från högskolans försöksnämnd hemställt, att
Kungl. Majit måtte, ställa ett belopp av 15 000 kronor från reservationsanslaget
till prisreglerande åtgärder till styrelsens förfogande för budgetåret
1946/47 för fortsatt forskning rörande natriumkloratets användning som
ogräsbekämpningsmedel.
Inspektion över klassificering av kött m. m.
Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor
beräknats skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg
under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m.
och av kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha
17 900 kronor avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning
åt en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift
att biträda styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen
m. m. samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda
slag.
Kungl. Majlis proposition nr 267-
77
I skrivelse deli 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl
under budgetåret 1946/47 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till
inspektion över klassificering av kött m. m.
Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.
Under åren 1942—1946 ha sammanlagt 928 körsprutor för bekämpning av
ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom
att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.
I skrivelse den 10 juli 1945 har statens livsmedelskommission hemställt
dels att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning
under år 1946 till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor
för styck av minst 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot
potatisbladmögel och mot skadeinsekter på oljeväxter, dels om bemyndigande
för kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att enligt
kommissionens närmare anvisningar inköpa och försälja nämnda sprutor.
Sedermera har statens livsmedelskommission ingivit en den 16 april 1946
dagtecknad framställning om anslag å 92 055 kronor för möjliggörande av
försäljning under år 1947 av omkring 300 ogrässprutor samt om sedvanligt
bemyndigande att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att inköpa
och försälja nämnda sprutor.
Departementschefen.
Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig
mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde
förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter.
För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden
under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande,
särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen
beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska
livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats
på grund av don starka försämring i den internationella livsmedelssituationen,
som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens
livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna
av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha
åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag
torde sålunda få erinra örn att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd
skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet
utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret
fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett
lill näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen
beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt
opaginerad Kontrollera mot PDF
•° Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i
Europa.
Man torde under dessa omständigheter få räkna med att lagren av brödsäd,
fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår
komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare
synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande
regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 års skörd.
För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större
grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama,
som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.
Liksom föregående år har Kungl. Majit även i år innan sådden verkställts
meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret
1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen
torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets
priser, för vars innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse
skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom
kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott
av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en
höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris,
som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående
år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté,
visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande,
och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell
förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna
å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen
har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset
skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.
För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet
har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag
att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att
de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri
prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,
vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta
tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa
för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom
framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar,
det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda
överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden
härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag
å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar
av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner,
har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av
den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och
överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband
med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
79
under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet
kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster
och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett övereller
underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning
av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner
kronor —- torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till
sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i
det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och
tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i
prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens
råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen
icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna
beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid
böra beaktas.
I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet
i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget
om omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda
antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till
närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla
frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama
redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av förmalningsersättningama
samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget
såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning.
Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av
konsumtionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt dämtöver ifrågasatt ytterligare
prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har,
som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen,
att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande
regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten
borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande
principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama
svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen
och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden
uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning
kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av
priset å konsumtionsmjölk bör .sålunda endast uppgå till 1 öre per Uter. Av
liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatla
böjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde
emellertid livsmedelskommissionens bär berörda förslag böra godkännas.
Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt
under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida
försörjningisläget, förordar jag, att Kungl. Majit liksom hittills erhåller befogenhet
att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheter
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
na påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag
emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch
kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och
med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit
Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda
dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna
gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,
vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom
hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.
Mjölk- och matfettsregleringen.
De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn
till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd
eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas
i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas
att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande
av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt. I
I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet
för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak
oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från
1942 års jordbrukskommitté.
I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda
alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa
andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.
Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift,
vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan
av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin
respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare
eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen
framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa
förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher ha förklarat
sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det
kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden,
torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att om så
befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.
Kungl. Majlis proposition nr 267-
81
Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget
å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad
mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor
få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna.
Enligt vad kommissionen anfört lia efter överläggningar
med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier
kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra
den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter
och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och
torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna
för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig
till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot
här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till
kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen
av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret
1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom
prishöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade
svårigheter i fråga om osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att
beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före
den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört
beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter
i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras
det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.
Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen
bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset
på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få
medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning
från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.
Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande
läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset
å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed
priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den
1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med
1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan
vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset
och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående
pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen
ifrågasatt.
I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder.
Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna
för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.
Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter
samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda
bidrag lia av livsmedelskommissionen beräknats lill 58 miljoner kronor.
Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskom
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 saint. Nr 267.
6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
missionens förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under
regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen
av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vållat
viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av
katastrofartad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras
till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften.
Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas
för budgetåret 1946/47.
Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra
liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationema
å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen
torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras
till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen
föreslagit böra beräknas till 7,6 miljoner kronor. Kungl. Maj:t
synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende
av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens
ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer
för närvarande Kungl. Majit.
Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på
mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning.
En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten
med hänsyn till att smörnoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår
av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget
böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret
finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat
kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret
1946/47.
Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde
vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror
skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område
tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det
önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves,
och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk
slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och
prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så,
att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset
för hela året rubbades, har jag intet att erinra.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267•
83
Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk,
som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde
det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de
subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna
1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför
skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma
marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa
omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla
bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen
för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1
september 1946. Frågan örn anvisande av erforderliga medel torde framdeles
få upptagas till övervägande.
Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra om att
livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt
bottenpris på ägg.
Potatisregleringen.
Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas
från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits
förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.
Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat
statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 alt vidtaga eller föranstalta örn
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
Brödsädsregleringen.
Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den
knappa brödsädstillgången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår,
icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet
med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.
För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka
behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen
ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar
av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,
få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra
erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.
Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar
i prisskalan för brödspannmål torde 1''å tagas i höst i samband med utfärdandet
av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.
Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört har jag
funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna
stimulanspremien på vårvete.
Förmalningsersättningarna.
Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens
förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med
den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas
för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar
bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner
kronor.
Fodermedelsregleringen.
Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare
uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de
jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen
på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett
särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna
av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill
synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre,
därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik
havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen
örn önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag
mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av
härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras
vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår
med större säkerhet kan bedömas.
Kungl. Majlis proposition nr 267-
85
I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har
Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån
då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande
av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen
påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna
inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden
synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga
om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser
torde böra bibehållas, varvid Kungl. Maj:t dock bör äga befogenhet
att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.
För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets
önskemål örn upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med
höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen
utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel
böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i
lag om handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna
örn skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas
sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.
Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom
kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen
på fodertran upprälthålles, den av kommissionen föreslagna
ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av
vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas,
varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring
har upprättats inom jordbruksdepartementet. Över förslaget, vilket såsom
bilaga torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra
inhämtas.
Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.
I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget
verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa
regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader
torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens
förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnarna
slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke
finnas skäl till erinran.
Konstgödsclrcglcringen.
Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser
angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu
kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för
nästa budgetår icke bliva erforderligt.
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.
Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.
Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste
tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa
budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.
Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/
47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas
till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra
få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.
För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem
budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha
ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av
16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas
för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs.
Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av
15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning
rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare föreskrifter
örn medlens användning.
Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen
avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt
tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946
till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning
mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens
förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel
finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av
omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.
Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen
avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar
rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch
fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett
belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts
i Kungl. Majlis proposition nr 303 till 1945 års riksdag.
Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
87
för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor
synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena
under nionde huvudtiteln.
Prisrabattering å vissa livsmedel.
Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort
i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av
åren 1942—1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa
har antalet rabattkortinnehavare både i fråga om matfett och mjölk nedgått
under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år.
Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av
preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen,
som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning
av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen
antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen
av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.
Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de
allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för
nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra
bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens
område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i
samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens
borttagande, torde frågan örn prisrabattering å vissa livsmedel
få tagas under omprövning i samband med förslaget örn införande av kontanta
barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta
jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och
kan sålunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna
för tilldelning av rabattkort å matfett utan behovsprövning till ensamstående
personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest
utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Maj:t må äga befogenhet
att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera
genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde frågan böra underställas
riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.
Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring.
Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för
mjölk 15 öre per liter.
Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment
som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda
ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas
med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det
belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens
beräkningar föranleda ingen erinran från mili sida.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 267-
Anslagsäskanden m. m.
Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor
till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande
av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för
mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda
mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för
lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp
är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas
för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet
av vissa med mjölk- och ma tf ettsregleringen sammanhängande
uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de
utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket
i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa
livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
1) föreslå riksdagen att
dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående
angivna riktlinjer,
dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Prisreglercmde åtgärder på jordbrukets område ett
reservationsanslag av................ kronor 145 000 000;
b) till Förmalningsersättningar ett
förslagsanslag av.................... kronor 5 000 000;
c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie
bolagets
verksamhet ett reservationsanslag
av ............................ kronor 15 000 000;
d) till Prisrabattering å vissa livsmedel
ett anslag av...................... kronor 95 000 000;
2) inhämta riksdagens yttrande över förenämnda förslag
till förordning örn ändring av förordningen den 29 juni 1917
(nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av
vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
89
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Damm.
90
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Bilaga
Förslag
till
ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud
i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid
handel med födoämnen.
Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917
angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar
vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande
varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.
§ 1.
Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma
icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama,
där varan till sin sammansättning avviker från den normala
sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.
I föregående stycke avsedda benämningar äro
mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung
eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig
benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet
i användningen med motsvarande vara,
ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och
saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter
eller bär.
Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma
icke användas benämningen fodertran, därest varans sammansättning avviker
från den normala sammansättningen hos dylik tran.
Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats
skall jämväl gälla om motsvarande benämningar på främmande språk.
Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses
med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gäde vad sålunda
stadgats.
Denna förordning träder i kraft den
1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.
Kungl. Majlis proposition nr 267.
91
Bilaga 1.
PM
med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938 39—1945/46 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1946/47.
De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga örn syfte och metod helt till motsvarande tidigare
undersökningar (jfr Kungl. Maj:ts proposition 303/1945, bilaga 1). Liksom
dessa avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring,
som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader undergått sedan
sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid principiellt endast inkomsterna
av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas
inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda utanför desamma.
Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar samt
av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande sätt ha sådana
kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt
frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda
ingå i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna för den fältmässiga
köksväxtodlingen. Beträffande äggproduktionen har en uppdelning verkställts
mellan det egentliga jordbruket och äggproducenter utanför detta,
medan däremot en motsvarande uppdelning av fodermedelskostnadema för
denna produktion icke vidtagits. Vidare ingå i beräkningarna kostnaderna
för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörsler
eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.
Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro
mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta
talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.
Ett ytterligare hinder för en dylik direkt jämförelse ligger i det förhållandet,
att vissa betydelsefulla kostnadsposter på grund av sin natur måst
redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från ett år till ett annat
kunnat varieras endast med hjälp av pris- och löneindex, medan däremot
inkomsterna liksom vissa kostnader kunnat direkt beräknas på grundval
av uppgifter om försålda resp. förbrukade kvantiteter. Då den ojämförligt
största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga
jordbruksdriften emellertid ingå i beräkningarna, och då dessa för de olika
åren utförts enligt enhetliga principer, torde de däremot giva ett i stort sett
riktigt mått på förändringarna från år till år. En jämförelse mellan inkomster
och kostnader inom jordbruket måste därför grunda sig på de i promemorian
redovisade indextalen.
Då beräkningarna för åren 1938/39—1943/44 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående
redogörelse för desamma. Beträffande jordbrukets inkomster, och
kostnader under dessa år hänvisas därför till Kungl. Maj:ts propositioner
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. I övrigt bör anmärkas, att siffrorna
för prodnklionsåret 1945/46 givetvis äro preliminära. Desamma ansluta
sig i stort sett till den omräkning av den för detta år verkställda kalkylen,
sorn ägde rum i januari månad för att tjäna till ledning för den då företagna
omprövningen av jordbrukspriserna. På vissa punkter ha dock senare
kompletteringar företagits. Det bör emellertid observeras, att någon fullständig
omräkning av kalkylen för innevarande år icke skett efter den mellan
medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas ekonomiska
och fackliga organisationer den 13 mars 1946 träffade prisuppgörelsen, varför
i kalkylen redovisade priser och inkomster hänföra sig till det före nämnda
uppgörelse rådande pris- och inkomslläget.
I den följande framställningen redovisas dels de tidigare till inkomst- och
kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1944/45 och 1945/46, dels den förkalkyl
över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1946/47, vilken
tjänat som grundval för Kungl. Maj:ts beslut rörande den preliminära
prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under sistnämnda
år.
Grunderna för den för produktionsåret 1946/47 upprättade förkalkylen.
Den förkalkvl över jordbrukets inkomster under produktionsåret 1946/47,
som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut rörande priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter under nämnda år, ansluter sig i metodiskt hänseende
helt till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på
våren 1945 Indes till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter
för sistnämnda produktionsår (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945, bilaga
1). Densamma har sålunda karaktären av en normkalkyl och avser att
belysa inkomst- och kostnadsläget under kommande år under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på jordbrukets produkter lia i
beräkningarna förutsatts förbli oförändrade utom i de fall, där beslut eller
förslag rörande prisjusteringar redan förelågo vid kalkylens upprättande,
eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss
grad av säkerhet förutses.
Såsom underlag för inkomstkalkylen har på samma sätt som i förkalkylen
för år 1945/46 utförts en beräkning av de vid normala väderleksförhållanden
förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgifterna samt de
s. k. allmänna skördeomdömena för dels 10-årsperioden 1931—1940, dels åren
1942—1945 tjänat till ledning. Ifrågavarande siffermaterial redovisas i tabell
1, i vilken även angivits de hektarskördar av olika grödor, som i kalkylen
antagits för år 1946.
Vid fastställandet av sistnämnda skördesiffror har det givetvis varit nödvändigt
att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de
ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden
inträffat. Sålunda har hänsyn tagits till den betydande ökning i tillgången
på konstgödsel, som inträffat under år 1945/46 och som beaktats i kostnadskalkylen
lör nämnda ar. Likaså har i detta sammanhang den omständigheten
ansetts böra beaktas, att det under de föregående åren varit nödvändigt att
räkna med vissa efterverkningar av missväxterna 1940 och 1941, vilka emellertid
sedermera successivt förlorat i betydelse. Med hänsyn till dessa omständigheter
och under beaktande av resultaten av den i tabell 1 redovisade omräkningen
av hektarskördama till skördesiffran 3,0 ha normalskördarna för
vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen
för år 1945/46 begagnade. Sålunda har här räknats med en hektarskörd av
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
93
Tabell 1. Skörd per hektar 1931—1940 och 1942—1945 saint antagna normskördar
1944—1946.
Observerad hektarskörd
D:o omräknad efter
skördesiffran 3''0
Antagen norm- skörd
1931—
1940
1942
1943
1944
1945
1942
1943
1944
1945
1944
1945
1946
Höstvete .....
2 350
1780
2 330
2180
2 300
2 225
2184
2110
2 300
2 300
2 300
2 300
Vårvete ......
1820
1580
1450
1480
1600
1634
1740
1644
1778
1700
1700
1750
Höstråg ......
1880
1820
1870
1780
1650
1761
1934
1780
1904
1800
1800
1850
Vårråg ......
1340
1120
1060
1100
1120
1244
1325
1222
1344
1100
1100
1200
Korn ........
2 020
1970
2 060
1840
1870
1970
2 060
1971
2 004
2 000
2 000
2 000
Havre........
1800
1550
1480
1310
1430
1603
1708
1637
1650
1600
1550
1550
Blandsäd ....
2130
1900
1790
1690
1740
1839
1989
1950
1933
1900
1900
1900
Ärter ........
1510
1540
1 340
1070
1220
1540
1608
1596
1408
1500
1300
1400
Potatis.......
14 290
12 950
14 740
10 340
11870
13875
14 265
14100
14 244
14 000
14 000
14000
Sockerbetor . .
35 330
32 540
37 120
32 790
35 000
34 864
34 800
35 132
33 871
35000
35 000
35 000
Foderrotfruk- ter .........
37 670
33 760
35120
29 660
35 060
34 924
36 331
35 592
36 269
36 000
36 000
36 000
Hö från odlad
jord........
3 480
3 000
2 930
3 770
3 870
3103
3 516
3 231
3 415
3100
3 200
3 400
1 750 kilogram för vårvete (f. å. 1 700), 1 850 kilogram för höstråg (f. å.
1 800), 1 200 kilogram för vårråg (f. å 1 100), 1 400 kilogram för ärter
(1944/45 1 500 och 1945/46 1 300 kilogram) samt 3 400 kilogram för hö från
odlad jord (1944/45 3 100 och 1945/46 3 200 kilogram). Vid bedömande av
höskörden har hänsyn tagits även till att vallarna efter allt att döma torde
befinna sig i gynnsam kondition.
Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha dels avsalukvantitetema
av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångama under
år 1946/47 beräknats.
Jordbrukets inkomster.
Brödsäd.
År 1944/45. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,
har uppgått till följande kvantiteter:
Inköp genom Inköp genom
handeln kvarnarna eumina
ton ton ton
Höstvete............ 303 000 13 000 316 000
Vårvete............ 56 000 2 000 58 000
Råg................ 217 000 11 000 228 000
Löneförmalningen har under produktionsåret 1944/45 uppgått till 49 000
ton vete och 34 000 ton råg. Örn löneförmalningen av vete antages fördela
sig på höst- och vårvete i ungefär samma proportioner som saluöverskottet,
erhållas följande totalkvantiteter såld och för eget behov förmald brödsäd
år 1944/45:
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Salu-
överskott
ton
Löne-
förmalning
ton
Summa
ton
Höstvete............
316 000
41 000
357 000
Vårvete............
58 000
8 000
66 000
Råg................
228 000
34 000
262 000
Summa brödsäd
602 000
83 000
685 000
Priserna på brödsäd under produktionsåret 1944/45 ha beräknats till följande
belopp:
Höstvete.............. 26: 82 kr/dt
Vårvete .............. 28:98 »
Råg .................. 25:70 »
Priset på vårvete inkluderar ett stimulanstillägg med 1 krona per deciton.
År 1 Ghöl46. Under tiden V9 1945—31/3 1946 ha följande kvantiteter brödsäd
av 1945 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)
och kvarnarna:
Höstvete
Vårvete
Råg.
Inköp genom
handeln kvarnarna
Summa
ton
ton
ton
311 000
8 000
319 000
49 000
2 000
51 000
135 000
4 000
139 000
Summa brödsäd 495 000 14 000 509 000
Under tiden från och med den 1 april torde leveranserna av brödsäd från
odlare kunna uppskattas till ca 30 000 ton. Det sammanlagda saluöverskottet
av brödsäd under år 1945/46 beräknas därför till 540 000 ton, fördelat
på följande sätt: höstvete 338 000 ton, vårvete 55 000 ton och råg 147 000 ton.
Beträffande löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter t. o. m.
februari månad. Dessa utvisa i jämförelse med samma tid föregående år beträffande
vete en nedgång med 2 procent och beträffande råg en nedgång
med 18 procent. Med tillämpning av dessa relativtal för hela året 1945/46
erhålles en löneförmalning av 48 000 ton vete och 28 000 ton råg. Antages
löneförmalningen av vete fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner
som saluöverskottet, erhålles följande resultat:
Salu-
överskott
Löne-
förmalning
Summa
ton
ton
ton
Höstvete............
338 000
41 000
379 000
Vårvete ............
55 000
7 000
62 000
Råg................
147 000
28 000
175 000
Summa brödsäd
540 000
76 000
616 000
De för året gällande priserna för brödsäd avse följande genomsnittspriser
för spannmål av normalk våhlet: 26,50 kr/dt för höstvete, 28,50 kr/dt för vårvete
samt 25,50 kr/dt för råg. Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens
kvalitet. På grundval av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda
priserna ha producentpriserna preliminärt beräknats till följande belopp:
26,45 kr/dt för höstvete, 29,30 kr/dt för vårvete samt 25,35 kr/dt för råg. Priset
på vårvete inkluderar stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket avdragits i sammandragstabellen,
enär detsamma icke skall medräknas vid prissättningen.
Kungl. Majlis proposition nr 267.
95
År 194-6/47. Enligt den i oktober 1945 företagna arealinventeringen ha i
Götaland och Svealand samt Gävleborgs län följande arealer besätts med
höstsäd, nämligen 221 048 hektar höstvete och 160 521 hektar höstråg. Med
hänsyn till att arealen av nämnda växtslag inom den återstående delen av
landet är helt obetydlig, ha dessa siffror avrundats till 221000 hektar höstvete
samt 160 000 hektar höstråg. Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades
inga arealuppgifter vid den i oktober 1945 verkställda inventeringen.
År 1945 uppgick arealen vårvete till 88 236 hektar och arealen vårråg till
5 427 hektar. I denna kalkyl ha dessa siffror avrundats till 90 000 resp.
5 500 hektar. Med användande av dessa arealuppgifter har skörden av brödsäd
beräknats på följande sätt:
Areal Hektarskörd Totalskörd
hektar kilogram ton
Höstvete ............ 221000 2 300 508 300
Vårvete.............. 90 000 1 750 157 500
Höstråg ............ 160 000 1 850 296 000
Vårråg.............. 5 500 1 3007 200
Summa brödsäd 476 500 969 000
Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt
utsäde. Vid beräkningen av utsädet har räknats med samma arealer som i
ovan anförda skördeberäkning. Härvid ha följande utsädesmängder erhållits:
Areal Utsäde
hektar kg/ha ton
Höstvete .............. 221000 210 46 400
Vårvete................ 90 000 210 18 900
Höstråg................ 160 000 200 32 000
Vårråg ................ 5 500 200 1 100
Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har beräknats
på följande sätt:
Höstvete Vårvete Råg
ton ton ton
Skörd................................ 508 300 157 500 303 200
Avgår: lagringsförlust.................. 10 200 3 200 6100
avrens 40 700 12 600 30 300
utsäde ........................ 46 400 18 900 33100
Kvarstår.............................. 411 000 122 800 233 700
Såsom i tidigare kalkyler framhållits har det erfarenhetsmässigt visat sig
att saluöverskottet blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffroma
givit anledning att antaga. Denna förskjutning kan bero dels på att
fördelningen av löneförmalningen på höst- resp. vårvete varit en annan än
antagits, dels på att vissa kvantiteter vårvete sålts och betalats såsom höstvete.
Med hänsyn härtill lia vissa justeringar vidtagits i de på skördeuppskattningarna
grundade kalkylerna. En dylik justering synes även nu böra
göras enligt samma metod som tidigare, varför här räknats med 429 000 ton
höst vete och 105 000 ton vårvete. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats
till 233 000 ton.
För en närmare bedömning av kalkylen torde följande sammanställningar
av arealer, totalskördar samt redovisad försäljning och löneförmalning av
brödsäd under senare år vara av intresse.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Brödsädsareal. Hektar.
1942 1943 1944 1945 19461
Höstvete.............. 164 009 153 342 191 961 206 614 221 000
Vårvete .............. 114 535 115 223 84178 88 236 90 000
Höstråg.............. 241 236 212 247 196 938 165 214 160 000
Vårråg .............. 8 263_7 690_6 071_5 427_5 500
All brödsäd 528 043 488 502 479 148 465 491 476 500
Skörd av brödsäd. Ton.
1942 1943 1944 19451 2 19463
Höstvete.............. 291000 357 000 419 000 476 000 508 000
Vårvete .............. 181 000 167 000 124 000 141 000 158 000
Höstråg.............. 439 000 397 000 350 000 273 000 296 000
Vårråg ....... 9 000 8 000 7 000 6 000 7 000
Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 896 000 969 000
Saluöverskott och löne förmälning. Ton.
1942/43 1943/44 1944/45 1945/462 1946/473
Vete ................ 384 000 436 000 423 000 441000 534 000
Råg .................. 364 000 317 000 262 000 175 000 233 000
Summa brödsäd 748 000 753 000 685000 616 000 767 000
Ersättning för lagring av spannmål.
År 1944/45. Under produktionsåret 1944/45 utgick till jordbrukare, som
med spannmålsbolaget slöto kontrakt om lagring av spannmål för leverans
tidigast den 1 april 1945, särskild ersättning med 75 öre per deciton. Kontrakt
rörande dylik lagring ingingos för sammanlagt 26 000 ton brödsäd, varigenom
jordbruket tillfördes en inkomst av ca 0,2 milj. kronor.
Åren 1945/46 och 1946/47. För år 1945/46 har dylik lagringsersättning icke
utgått. Någon sådan har icke heller beräknats för år 1946/47.
Korn.
År 1944/45 uppgick försäljningen av korn till grynkvarnar till 13 380 ton
och bryggeriernas inköp till 16 240 ton. Dessutom förekom en export av
2 800 ton. Till dessa kvantiteter har lagts en uppskattad husbehovsförmalning
i Norrland av 25 000 ton, varför i kalkylen upptagits sammanlagt 57 000
ton korn. Priset har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.
För år 1945/46 beräknas en oförändrad husbehovsförmalning av 25 000
ton. Grynförmalningen beräknas komma att uppgå till 20 000 ton. Bryggerierna
ha tilldelats 21 000 ton. Härutöver beräknas dels en export av 1 000
ton dels en förbrukning av korn vid brännerier, vilken preliminärt angivits
till likaledes 1 000 ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet
av 68 000 ton korn.
Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.
År 1946/47. Kornarealen uppgick 1945 till nära 94 000 hektar. För år
1946 avrundas siffran till 95 000 hektar. Vid en antagen hektarskörd av
2 000 kilogram erhålles följaktligen en totalskörd av 190 000 ton. Saluöverskott
och löneförmalning beräknas på följande sätt:
1 Prognos.
2 Preliminära beräkningar.
3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
97
Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 45 000 ton
Grynkvarnarnas förbrukning................ 20 000 »
Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »
Summa 90 000 ton
Bryggeriernas förbrukning år 1945/46 beräknas såsom nyss nämnts till
21 000 ton, därav 16 000 ton till skattepliktiga och 5 000 ton till skattefria
bryggerier. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna ytterligare ett
behov av 6 000 ton för förnyelse av övergångslagret. Under innevarande år
har livsmedelskommissionen emellertid tills vidare ej beviljat licens för sistnämnda
ändamål, varför denna kvantitet icke medtagits i kalkylen. Den tilldelning,
som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en avsevärd
minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort
en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas förbrukningen
till 40 000 ton vid de skattepliktiga och 7 500 ton vid de skattefria
bryggerierna, vartill kommer en mindre kvantitet korn till brännerierna.
Till jämförelse kan nämnas, att bryggeriernas och bränneriernas sammanlagda
förbrukning av kom år 1938/39 uppgick till 51 000 ton. Under sådana
förhållanden synes förbrukningen av korn år 1946/47 under förutsättning
av normal skörd icke kunna beräknas bli lägre än 40 000 ton, vartill bör läggas
en kvantitet av 5 000 ton för uppläggande av normalt övergångslager hos
bryggerierna. Sammanlagt upptages sålunda en kvantitet av 45 000 ton korn
för andra ändamål än grynframställning. Det bör emellertid understrykas,
att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas i vilken
utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras för bryggeri- och
bränneriändamål. Den angivna mängden kom får sålunda närmast betraktas
såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att närmare
angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.
Havre, hö och halm.
Försäljningarna av havre, hö och halm lia i samråd med livsmedelskommissionens
spannmålssektion samt arméförvaltningen beräknats på följande
sätt:
Havre. Ton.
1938/39
1944/45
1945/46
1946/47
Grynkvarnarna ...
........... 40 000
45 000
55 000
55 000
Armén ...........
........... 25 000
9 000
5 000
15 000
Åkerier...........
........... 15 000
15 000
15 000
15 000
Skogskörsler .....
........... 50 000
45 000
45 000
50 000
Export...........
........... —
2 000
—
—
Summa 130 000
116 000
120 000
135 000
■
Hö. Ton.
1938/39
1944/45
1945/46
1946/47
Armén ...........
........... 10 000
26 000
11 000
12 000
Åkerier...........
........... 20 000
20 000
20 000
20 000
Skogskörsler .....
........... 40 000
45 000
45 000
45 000
Export...........
........... .
] 000
11 000
—
Finska kor .......
........... —
17 000
—
—
Summa 70 000
109 000
87 000
77 000
Bihang lill riksdagens protokoll ISIG. 1 sami. Nr 267. 7
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Halm. Ton.
1938/39 1944/45 1945/46 1946/47
Armén ...................... 10 000 17 000 12 000 10 000
Åkerier...................... 10 000 10 000 10 000 10 000
Skogskörsler ................ 20 000 20 000 20 000 20 000
Finska kor .................. — 5 000 — —
Industriell förbrukning........ — 3 000 4 000 10 000
Industribränsle .............. — 50 000 200 000 —
Summa 40 000 105 000 246 000 50 000
Priset på havre (medelpriset mellan vithavre och svarthavre), som år
1938/39 uppgick till 11,57 kronor per deciton, har under åren 1944/45 och
1945/46 uppgått till 18,75 kronor per deciton och upptages för år 1946/47 till
oförändrat belopp.
Beträffande priserna på hö har följande beräkning utförts:
Sept.—dec.
1938/39 1944/45 1944/45 1945/46
Notering ........... 5-89 10-18 10-22 8-13
Avgår: presshyra ................ 0-20 0-25 0-25 0-25
tråd...................... 0-05 0-10 0 10 040
extrafrakter ........ — 0-25 0 25 0-25
Kvarstår............... 564 9-58 9-62 7-53
För år 1945/46 synes i enlighet härmed höpriset preliminärt böra avrundas
till 7 ,50 kr/dt. För år 1946/47 bibehålies detta pris.
Priset på halm kan på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag
för sådana kostnader för press, tråd och frakter, som icke ingå i kostnadskalkylen,
beräknas till följande belopp i kronor per deciton:
1938/39 1944/45 1945/46 1946/47
2-19 2-40 2-40 2-40
Matärter.
.4r 7944/45. Saluöverskottet av matärter under produktionsåret 1944/45
har uppgått till 14 000 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning,
vilken uppskattats till 1 500 ton, varför den sammanlagda kvantiteten matärter
uppgått till 15 500 ton.
Genomsnittspriset på matärter beräknas för år 1944/45 till 33 kronor per
deciton.
År 1945/46. Skörden av ärter år 1945 har beräknats till sammanlagt 31 900
ton. Med ledning av arealuppgiftema kan denna kvantitet fördelas på 24 800
Ion matärter och 7 100 ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning
av matärter har beräknats enligt följande sammanställning:
Skörd.................................... 24 800 ton
Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 200 »
avrens 7 %........................ 1 700 »
utsäde ............................ 4 500 »
Kvarstår........ 18 400 »
Till belysning av beräkningen kan nämnas, att t. o. m. november månad
ca 8 400 ton ärter försålts enligt spannmålsbolagets rapporter. Härtill får
emellertid läggas dels den försäljning som faller utanför dessa rapporter,
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
dels producenternas husbehovsförbrukning, vilken tidigare uppskattats till
1 500 ton per år.
Priset på matärter har för regleringsåret 1945/46 höjts med 3:— kr/dl i
jämförelse med priset föregående år och upptages i kalkylen till 36: — kr/dti
År 1946/47. Under antagande av oförändrad areal samt ovan angiven hektarskörd
erhålles följande beräkning av totalskörden. 1
Hektar- Total
Areal
skörd skörd *
20 300 hektar................ 1 400 kg 28 400 ton
Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten har be*
räknats på följande sätt: *
Skörd.................................... 28 400 ton
j
Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 i
avrens 7 /........................ 2 000 »
utsäde.................. 4 500 »
Återstår.................................. 21 600 » i
Beträffande priset på matärter för år 1946/47 har räknats med att några
garantipriser icke komma att fastställas, vilket med all sannolikhet får till
följd en viss prissänkning. Hur stor denna kommer att bli, torde i icke ringa
grad bli beroende av exportmöjlighetema. I kalkylen räknas med ett pris av
30 kronor per deciton, vilket innebär en prishöjning i jämförelse med år
1938/39 med ca 50 procent. Jordbrukarnas inkomster av matärter beräknas
sålunda till 6,5 milj. kronor.
Matpotatis.
Åren 1944/45 och 1945/46. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler
upptagits till 900 000 ton för såväl år 1944/45 som år 1945/46 mot 755 00Ö
ton år 1938/39. En viss ledning vid bedömandet av konsumtionsutvecklingei}
har härvid erhållits av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar. Av dessa
framgår, att tendensen till nedgång mellan 1943/44 och 1944/45 varit tydlig
under de tre första kvartalen. Samtidigt lägger man märke till en stagnation
i förbrukningen under produktionsåret 1944/45. Vid ett bedömande av
totalkonsumtionen får även hänsyn tagas till att befolkningen från år 1938/39
till år 1945/46 stigit med ca 7 procent. På grundval av föreliggande uppgifter
rörande dels den individuella konsumtionen av matpotatis och dels
befolkningsutvecklingen torde några ändringar i de tidigare för åren 1944/4^
och 1945/46 beräknade kvantiteterna matpotatis ej böra göras.
Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1944/45 en
export av 7 000 ton matpotatis. För år 1945/46 beräknas f. n. en export av
5 000 ton. Huruvida någon export därutöver kan komma till stånd under,
våren 1946 kan f. n. icke med säkerhet bedömas.
Priset på matpotatis bär för år 1944/45 beräknats lill 13,19 kronor per deciton.
Byräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar, Sammanväg.- ningen av månadsnoteringama till årsmedeltal har skett med ledning av de
uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året, som
erhållits vid en av jordbrukskommittén tidigare verkställd specialundersökning.
Vid beräkningen av årsmedelpriset för år 1944/45 bär vidare medräknats
det lagringsbidrag för matpotatis av 1944 års skörd, som enligt lämnat
bemyndigande utbetalades genom Svenska spannmålsaktiebolaget från börJ
jan av maj månad 1945. Ifrågavarande bidrag uppgick till 0,3 milj. kronor:
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
För år 1945/46 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas
till 12,75 kronor per dcciton. Med hänsyn till ovissheten rörande prisutvecklingen
under vår- och sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas
såsom tämligen osäker.
Är 1946/47. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år
1945/46 beräknats till 900 000 ton. För år 1946/47 synes det under förutsättning
av normal skörd vara riktigast att räkna med en viss minskning av potatiskonsumtionen.
Med hänsyn till att den sammanlagda kvantiteten kött
och fläsk från 1945/46 till 1946/47 beräknats öka med icke fullt 2 procent,
kan nedgången dock icke väntas bli särskilt stor. I kalkylen räknas med en
kvantitet av 875 000 ton. I vad mån därutöver export av matpotatis kan komma
till ständ kan icke nu med någon säkerhet bedömas, men det synes med
hänsyn till nu föreliggande utsikter beträffande livsmedelsförsörjningen i utlandet
sannolikt att så kan bliva fallet. Någon särskild kvantitet härför har
emellertid helt naturligt icke kunnat upptagas i kalkylen.
Priset på matpotatis upptogs i den på våren 1945 utarbetade normkalkylen
för år 1945/46 till 10,50 kr/dt. Händd räknades med en skörd av 14 000
kilogram per hektar. I nu föreliggande kalkyl har som ovan angivits genomsnittspriset
för nämnda år beräknats till ca 12,75 kr/dt. Detta förhållande får
emellertid ses mot bakgrunden av att skörden blivit avsevärt svagare än i
normkalkylen beräknats. Med hänsyn till att skörden i föreliggande kalkyl
liksom i normkalkylen för år 1945/46 beräknats till 14 000 kg/ha, har priset
för 1946/47 upptagits till 10 ,50 kr/dt. Jordbrukarnas inkomster av matpotatis
ha sålunda beräknats till 91,9 milj. kronor.
Fabrikspotatis.
.4r 1944/45. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 har enligt uppgifter
från livsmedelskommissionens produktionsavdelning uppgått till 60 000
ton. Priset har beräknats till i genomsnitt 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknats till 17 procent, erhålles
ett medelpris per deciton av 7,04 kronor.
År 1945/46. Enligt utfärdade licenser kommer under 1945/46 255 000 decifon
potatismjöl att tillverkas. Denna produktion motsvarar en förbrukning
av 142 000 ton potatis. Härutöver beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning
av 7,7 milj. liter brännvin av potatis, vartill åtgår en kvantitet av
35 000 ton.
Priset på fabrikspotatis har Ijeräknats tilt genomsnitt 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknas till
16,5 °/o, erhålles ett medelpris per deciton av 7,07 kr.
År 1946/47. Vid normal skörd beräknas 25 000 ton potatis kunna komma
lill användning för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt
uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt. Värdet av denna inkomstpost blir
sålunda 18,8 milj. kronor.
Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella
ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att
det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske.
Sockerbetor.
År 1944/45. Jordbrukets inkomster av sockerbetor år 1944/45 kunde redan
i bilaga 1 till prop. 303/1945 beräknas med ledning av uppgifter från
.Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande kvantitet och pris. Härvid redo
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
101
visades en kvantitet av 1 803 350 ton sockerbetor med en genomsnittlig sockerhalt
av 17,04 procent. Priset uppgick till 4 79,25 öre per deciton och värdet
till 86,4 milj. kronor.
År 1945/46. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget bär
1945 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 812 000 ton med en genomsnittlig
sockerhalt av 17,5 %>. Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 %>
har fastställts till 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Vigo av grundpriset för
varje tiondels procent varmed sockerhalten överstiger 16 °/o. Vid den beräknade
medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför värdet
av 1945 års sockerbetsskörd kan beräknas till 92,2 milj. kr.
År 1946/47. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar
och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 35 000 kg/ha. Utifrån
dessa förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Sockerhalten
antages bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär
ett genomsnittspris av 5,0859 kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till
97,9 milj. kronor.
Oljeväxter.
Är 1944/45. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande
dess sammanlagda köp från odlare av oljeväxtfrö av 1944 års skörd samt
däremot svarande betalningsbelopp:
Kg Kronor
Höstraps................ 17 234 996 14 877 721:60
Vårraps ................ 8 565 776 6 685 423:57
Vitsenap ................ 7 241 823 4 859 904: 65
Vallmo.................. 1 934 641 2 342 775: 39
Lin .................... 14 358 022 12 743 007:23
Solros .................. 38105 30 763:85
Soja.................... 1 209 1 674:78
Summa 49 374 572 41 541 271: 07
År 1945/46. Beträffande 1945 års skörd av oljeväxter ha preliminära uppgifter
erhållits från livsmedelskommissionens byrå för prisclearing m. m.
angående leveranserna av raps, vitsenap och vallmo. Kvantiteter och värde
framgår av följande sammanställning:
Kvantitet
Värde
ton
1 000 kronor
Höstraps (inkl. rybs)........
........ 9 546
7 038
Vårraps ..................
........ 7 550
8 427
Vitsenap ..................
........ 3 485
2 856
Vallmo....................
........ 912
1 022
Summa 19 343
Härutöver torde ytterligare vissa mindre kvantiteter komma att levereras,
men dessa kunna icke vänlas att i någon högre grad förändra de ovan angivna
siffrorna.
Av oljelin hade t. o. m. den 31 mars 1946 enligt uppgift från Linoljeslageriernas
försäljningsaktiebolag levererats 14 354 ion. Vid ett pris av 85 öre/
kg för vara med 9 procents vattenhalt motsvarar denna kvantitet ett värde
av 12,2 milj. kronor. Emellertid torde beträffande oljelin vissa kvantiteter
ha återstått att leverera vid nyss angivna datum. Med hänsyn härtill bibehålies
bär en tidigare verkställd preliminär beräkning, enligt vilken inkomsterna
av oljelin upptagits till 12,4 milj. kronor.
102
Kungl. Maj:ts proposition iu- 267.
Jordbrukets sammanlagda inkomster av oljeväxter år 1945/46 upptages
sålunda preliminärt till 19,3 + 12,4 = 31,7 milj. kronor.
År 1946/4-7. Beträffande arealen oljeväxter till 1946 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1945 företagna arealinventeringen redovisade 6 603 resp. 614 hektar. I fråga
om de vårsådda oljeväxtema torde emellertid med hänsyn till planerade
pris justeringar en avsevärd arealminskning kunna beräknas för ol jelin och
vallmo, medan däremot en viss arealökning torde vara att vänta för vårraps
och vitsenap. Efter samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning
Ira arealerna beräknats på sätt som framgår av följande sammanställning.
Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som
i den på våren 1945 upprättade normkalkylen för år 1945/46. Beträffande
priserna föreligger beslut i fråga örn de höstsådda oljeväxtema. Beträffande
övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits de av livsmedelskommissionen
föreslagna priserna. Samtliga priser lia omräknats till att avse 18-procentig
vara. Beräkningen framgår av följande sammanställning:
Areal Skörd Skörd Pris Värde
lia kg/ha ton öre/kg milj. kr.
Höstraps .............. 6 600 1 600 10 500 69 7-2
Höstrvbs .............. 600 1 300 800 69 0‘5
Vårraps................ 9 000 1 200 10 800 75 8''1
Vitsenap................ 6 000 1 200 7 200 65 4-7
Vallmo ................ 1 300 900 1 100 77-5 0-9
(Hjelin ................ 10 000 1 200 12 000 60 7''2
Summa inkomster 28-6
I vårkalkylen för år 1945/46 konstaterades, att någon stimulansinkomst
för oljeväxter enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder icke kunde anses
föreligga vid då gällande priser. Då de ovan upptagna priserna innebära
en avsevärd prissänkning för vallmo och oljelin och i övrigt oförändrade
priser med undantag för en mindre justering av prisberäkningen för vitsenap
kan enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder ej heller nu någon
stimulansinkomst upptagas.
Spånadsväxter.
År 1944/45. Enligt uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa lia jordbrukets
inkomster av spånadsväxter år 1944/45 uppgått till följande belopp:
linhalm 1,7 milj. kr., hamphalm 0,6 milj. kr., linfrö 1,3 milj. kr., eller sammanlagt
3,6 milj. kr.
År 1945/46. Från Riksförbundet Lin och Hampa har följande preliminära
uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av halm och frö av 1945
års linskörd.
Halm (frörepad).
Klass
EP........
P ........
I ..........
II ........
III ........
IV ........
Laholm
85-0
780-0
1 220-0
780-0
435-0
Växjö
100-0
450-0
900-0
800-0
650-0
Kristine-
hamn
400-0
1 200-0
2 000-0
400-0
Hybo
15-0
300-0
600-0
375-0
150-0
60-0
Gimo
210-0
660-0
375-0
255-0
Mellansel
80-0
320-0
560-0
400-0
240-0
Summa
ton
15-0
565-0
2 760-0
4 915-0
4 505-0
2 040-0
S:a ton
3 300-0
2 900-0
4 000-0
1 500-0
1 500-0
1 600-0
14 800-0
Frö, exkl.
utsäde, ton
405-0
140-0
335-0
120-0
130-0
70-0
1 2000
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
103
Med ledning av dessa kvantitetsuppgifter och gällande priser kunna jordbrukets
inkomster av lin beräknas på följande sätt:
Linholm (frörepad).
T„ Kvantitet Pris Värde
Klass tori öre/kg 1000 kr.
EP.................. 15 30 5
P .................. 565 25 141
I .................... 2 760 20 552
II .................. 4 915 17 836
III .................. 4 505 14 631
IV .................. 2 040 11 224
Summa 14 800 16 2 389
Frö ................ 1 200 69 828
Summa inkomster av lin 3 217
Härtill komma inkomsterna av hampodlingen, vilka preliminärt beräknats
på följande sätt:
Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde
hektar kilogram ton öre/kg 1000 kr.
1 900 3 200 6 080 12-5 760
Totalt erhållas sålunda följande inkomster av spånadsväxter:
Linhalm ............................ 2 389 000 kronor
Linfrö .............................. 828 000 »
Hamphalm .......................... 760 000 »
Summa 3 977 000 kronor
Är 1946/47. Arealen spånadsväxter beräknas år 1946 bli i stort sett oförändrad,
d. v. s. 4 700 hektar lin och 1 900 hektar hampa. Avkastningen har
beräknats efter samma grunder som i vårkalkylen för år 1945/46, dock med
den justeringen att avkastningen av linfrö reducerats för utsäde. För hampa
upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär det visat sig
att denna i regel icke uppgår till nämnvärt belopp. Beräkningarna sammanfattas
i följande tablå:
Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde
hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.
Halm. Lin............ 4 700 3 000 14 100 20 2-8
Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12-5 L0
Frö, Lin............ 4 700 450 2 100 68 1''4
Summa 5‘2
Mjölk.
Åren 1944/45 och 1945/46. Mjölkproduktionen under åren 1944/45 och
1945/46 har beräknats på följande sätt:
1944/45
1945/46
K-mjölk vid mejeri............
949 000
955 000
P-mjölk vid mejeri............
2 314 000
2 595 000
Total invägning ..............
3 263 000
3 550 000
K-mjölk utanför mejeri........
170 000
170 000
Hemmaförbrukning av k-mjölk
500 000
495 000
Mjölk till lantsmör............
160 000
160 000
Fodermjölk ..................
300 000
300 000
Total mjölkproduktion 4 393 000
4 675 000
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
För bedömande av mjölkproduktionens utveckling under år 1945/46 föreligga
uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m. mars 1946.
Under månaderna september 1945—mars 1946 har mjölkinvägningen uppgått
till 1 852 000 ton mot 1 676 000 ton samma månader år 1944/45, vilket
innebär en ökning med 10,5 procent, ökningen har procentuellt sett varit
störst under höstmånaderna, såsom varit att vänta med hänsyn till mjölkproduktionens
relativt ogynnsamma utveckling under hösten 1944. Även under
de första månaderna år 1946 har emellertid ökningen varit betydande såsom
framgår av följande sammanställning (1 000 ton):
1944/45 1945/46 19^™0
September.................. 273 307 112-5
Oktober.................... 239 270 113-0
November.................. 216 240 lll-l
December.................. 232 256 110-3
•Januari .................... 244 268 109-8
Februari .................. 223 241 108-1
Mars ...................... 248 268 108-0
September—mars 1 675 1852 110-6
För den återstående delen av produktionsåret torde ökningen komma att
bli något mindre med hänsyn till att mjölkproduktionen särskilt under försommaren
1945 ägde rum under mycket gynnsamma betingelser och undergick
en stark ökning. Den ovan angivna invägningen för hela produktionsåret
1945/46 — 3 550 000 ton — förutsätter en invägning under tiden april—
augusti 1946 av icke fullt 1 700 000 ton, innebärande en ökning i jämförelse
med invägningen under samma tid föregående år med 7 procent.
Innebörden av den ovan anförda beräkningen av mjölkproduktionen belyses
närmare av följande sammanställning:
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................
Mjölkproduktion per ko, kg ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................
Total mjölkproduktion, ton ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................
Invägning vid mejerier, ton ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................
1938/39
1 920 000
1943/44
1 782 500
1944/45
1 830 000
1945/46
1 875 000
2 455
-j- 2*8
2 350
+ 2-7
2 401
+ 2-5
2 493
4 714 000
+ 6-0
4 188 000
I 2*2
4 393 000
4 675 000
3 129 000
+ 8-9
3 068 000
+ 4-9
3 263 000
+ 6-4
3 550 000
—
+ 12-9
+ 6-4
+ 8-8
År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 har vid de längre fram i denna
promemoria återgivna beräkningarna rörande dels slaktens omfattning, dels
förändringarna i kreatursantalet räknats med en fortsatt stegring av koantalet
av samma storlek som för år 1945/46, d. v. s. med 20 000 djur. Antalet
kor kommer enligt detta antagande att ökas från 1 885 000 i september 1946
till 1 905 000 i september 1947 och medelkoantalet att stiga från 1 875 000
år 1945/46 till 1 895 000 år 1946/47. Den genomsnittliga mjölkproduktionen
per ko har enligt nyss anförda sammanställning för år 1945/46 beräknats
uppgå till 2 493 kilogram, innebärande en ökning med 3,8 procent i järn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
105
förelse med närmast föregående år. För år 1946/47 synes anledning föreligga
att räkna med en fortsatt stegring, vilken dock icke kan antagas bli
större än ca 2 procent. I enlighet härmed har den totala mjölkproduktionen
år 1946/47 beräknats till 4 820 000 ton, innebärande en ökning med 3,1 procent
i förhållande till 1945/46 (ökningen beräknas sistnämnda år till 6,4 och
uppgick 1944/45 till 4,9 procent). Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerierna
numera är tämligen svag, ha kvantiteterna utanför mejeri försåld
k-mjölk samt lantsmörsmjölk bibehållits oförändrade vid 170 000 resp.
160 000 ton. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har antagits gå ned
med 1 procent till 490 000 ton, och fodermjölken har upptagits till 300 000
ton. Sammanfattningsvis redovisas beräkningarna rörande mjölkproduktionen
i följande sammanställning, i vilken till jämföreke medtagits även motsvarande
siffror för åren 1938/39 samt 1943/44—1945/46.
19:18/39
Invägning vid mejerierna 3 129 000
därav k-mjölk........ 794 000
p-mjölk........ 2 335 000
Konsumtionsmjölk utanför
mejeri............ 240 000
Konsumtionsmjölk till
hemmaförbrukning.... 537 000
Mjölk till lantsmör...... 420 000
Fodermjölk............ 388 000
Total mjölkproduktion .. 4 714 000
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
3 068 000
905 000
2 163 000
3 263 000
949 000
2 314 000
3 550 000
955 000
2 595 000
3 700 000
955 000
2 745 000
180 000
170 000
170 000
170 000
505 000
175 000
260 000
4 188 000
500 000
160 000
300 000
4 393 000
495 000
160 000
300 000
4 675 C00
490 000
160 000
300 000
4 820 000
Priserna på mjölk, vilka på sedvanligt sätt beräknats av Sveriges lantbruksförbund,
redovisas i tabellen å följande sida.
Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk ha beräknats
på följande sätt:
Kvantitet 1 000 ton Pris öre/kg Värde milj. kr.
tc...... 1945/46och 1945/46 och 1945/46och
1944/40 19|6/47 1944/40 1946/47 1944/4o J9^6/47
Oskummad mjölk .. 161000 170 000 2T34 2T45 34-4 36-5
Standardiserad mjölk 942 000 940 000 19-92 20-03 187-6 188-3
Summa 222-0 224-8
Skummjölk till ost.
Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under tiden
september 1944—augusti 1945 bär skummjölksåtgången för år 1944/45 beräknats
till 238 000 ton. För år 1945/46 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens
matfettsseklion upptagits till 300 000 ton. För år 1946/
47 beräknas kvantiteten stiga till 320 000 ton.
Diverse mjölkbidrag.
Sådana särskilda mjölkbidrag, sorn icke inkluderas i de angivna mjölkpriserna,
lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande
belopp:
106
Kungl. Mcij.ts proposition nr 267.
Tabell 2. Beräkningar rörande mjölkpriser.
1938/39
1944/45
1945/46 och
1946/47
I. Från mejerier saluförd oskummad konsumlionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........
24-79
30-01
30-01
Avgår detaljhandelsmarginai......................
3-42
3-56
3 56
> mjölkavgift ..............................
1-65
—
—
Återstår........................................
19 82
26-45
26''45
> efter korrigering för svinn................
19-43
25-93
25-93
Avgår mejerikostnader ..........................
3-65
5-48
5-48
> extrafrakter..............................
0-26
0-46
0-36
Producentpris i öre pr liter......................
1552
19-99
20-09
Omräknat till kg................................
15-07
19-41
19-50
Tillkommer mjölkpristillägg......................
—
1-93
1-95
Producentpris, öre pr kg ........................
15-07
21-34
21-45
II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.
Minutpris pr öre liter enl. SMR:s statistik........
29-01
29-01
Avgår detaljhandelsmarginai ....................
3’56
3‘56
Återstår........................................
25-45
25-45
» efter korrigering för svinn ..............
24-95
24-95
Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad
5-63
5-63
> extrafrakter ..............................
0''46
036
Producentpris i öre pr liter......................
18-86
18-31
18''96
18-41
Omräknat till kg................................
Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand-
mjölk ........................................
1-61
1-62
Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....
19-92
2003
lil. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........
24-79
Avgår detaljhandelsmarginai ....................
3''42
> mjölkavgift ..............................
1-55
Återstår........................................
1982
» efter korrigering för svinn................
19-43
Omräknat till kg-pris............................
18-87
24-64
24-64
IV. Produktmjölk vid mejerier.
Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr
kg smör......................................
11-46
17-58
17-58
Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-
pristillägg....................................
1-25
1-45
1-45
Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............
—
—
—
Avgår mejerikostnader ..........................
0-90
1-47
1-47
Producentpris pr kg ............................
11-81
17-56
17-56
V. Hemmaförbrukad k-mjölk.
P-mjölkspris, öre................................
11-81
17-56
17-56
Skummjölksvärde...............................
2-00
4-05
4-05
Pris å hemmaförbrukad k-mjölk ................
13-81
2161
21-61
107
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Producentbidrag ..............................
Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för
översvämningsskador 1945/46)................
Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)......
Kompensation för utebliven prishöjning .......
1944/45
1945/46
Miljoner kronor
1946/47
. 50-2
52-0
52-0
, 7-5
8-1
6-0
. 1-6
0-7
0-7
. 1-2
1-2
1-2
Summa 60‘5 62-0 59-9
Körlinjebidrag
3-2 3-5 3-5
Merinkomst av gräddförsäljning.
På grundval av inom S.M.R. utförda pris- och kvantitetsberäkningar har
merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:
1938/39 1944/45 1945/46 1946/47
Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2-36 ll-24 11''20 11''20
Total merinkomst, milj. kronor........ 7-0 16‘3 18-6 18-6
Lantsmör.
Priset på mjölk till lantsmör har beräknats uppgå till följande belopp i
miljoner kronor:
1938/39 1944/45 1945/46 1946/47
10-77 17-01 17-74 17-74
Ägg och fjäderfäkött.
Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Majlis proposition
253/1944.
För 1945/46 beräknas under förutsättning av normal skörd en ökning av
hönsantalet med 1 100 000 st. till 9 100 000 i april 1946, vilket efter avdrag
för tuppar ger en ökning av antalet värphöns med 1 045 000 och av äggproduktion
med ca 6 900 ton eller nära 14 °/o.
För år 1946/47 beräknas en ökning av hönsantalet med 600 000 st. (1945/
46 1 100 000 st.) till 9 700 000 i april 1947, vilket efter avdrag för tuppar gelén
ökning av antalet värphöns med 570 000. En stegring i äggproduktionen
per höna kan åter beräknas göra sig gällande under 1946/47. Den årliga
stegringen i avkastningen per höna under mellankrigsperioden kan beräknas
till ca 1 3/é %>.1 Under krigsåren har på grund av den knappa fodertillgången
icke räknats med någon uppgång i avkastningen per höna. För vissa
ur foderförsörjningssynpunkt svåra år har tvärtom antagits en nedgång. Vid
bättre fodertillgång torde förutom den på längre sikt fortgående stegringen
en återhämtning göra sig gällande. Härvid bär beaktas, att hönsstammen
torde omsättas raskare nu än före kriget, varför en större del av densamma
nu torde befinna sig i den produktionskraftigaste åldern. I denna kalkyl har
räknats med att dessa faktorer ge anledning till en höjning av förkrigssiffran
112 ägg per höna och år till 116 ägg per höna och år för 1946/47.
Årsmedelpriset för 1945/46 har justerats med hänsyn till väntade prissänkningar
under högproduktionsperioden under våren 1946. Priset för 1945/
46 torde bli 2,78 i stället för tidigare beräknade 2,89 kr/kg.
Med hänsyn till att äggproduktionen under år 1946/47 beräknas uppnå
och för hela året räknat något överstiga förkrigskvantiteten kan priset icke
väntas ligga nämnvärt högre i förhållande till förkrigsnivån än som mot
1
Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande Den aniinaliska
produktionen 1927/28 och 1937/38.
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
svarar kostnadsökningen för äggproduktionen. Då den genomsnittliga kostnadsökningen
kan beräknas ha uppgått till i runt tal 70 å 75 °/o, synes priset
preliminärt kunna anges till 2,50 kr/kg. Delegationen har genom att begagna
detta pris i kalkylen givetvis icke tagit ställning till frågan örn vilket pris
statsmakterna böra fastställa utan endast velat angiva det pris, som under
nu rådande betingelser synes sannolikast.
Det bör understrykas, att beräkningen av äggproduktionen enbart har till
syfte att få fram en antaglig siffra för jordbrukets inkomster av deima produktion.
Därest fodertillgången skulle bli knapp uppnås givetvis icke den
beräknade produktionen, men i dylikt fall har man i stället att räkna med
ett högre pris.
Antalet höns i september 1947, vilket ingår i beräkningen över kreatursantalet,
beräknas vara ca 10 % lägre än antalet i april 1947.
Beräkningarnas resultat sammanfattas i följande tablå:
Värphöns
1000 st.
Ägg
per höna
Äggproduktion
ton
Pris
kr/kg
Värde
milj. kronor
och år, st.
Totalt
Jordbruket
Totalt
Jordbruket
1938/39....
.... 9 210
112
60 860
53 260
1-41
85-8
75-1
1939/40....
.. . . 9 249
ilo
60 026
52 220
1-58
94-8
82-5
1940/41....
.... 8 542
103
51 910
44 640
2-23
115-8
99-6
1941/42....
.... 6 298
101
37 530
30 925
2-56
96-1
79-2
1942/43....
.... 5 689
106
35 579
30 385
2-80
99-6
85-1
1943/44....
.... 6 650
112
43 943
36 470
2-95
129-6
107-6
1944/45....
.... 7 600
112
50 220
40 180
2-89
145-1
116-1
1945/46....
.... 8 645
112
57 126
45 700
2-78
158-8
127-0
1946/47....
.... 9 215
116
63 070
50 460
2-50
157-7
126-2
Sedan årskullarna nu blivit större har en ökad slakt av äldre höns beräknats.
Slakten av kycklingar och ungtuppar har beräknats i samband med
antagandena rörande rekryteringen.
Utgallringsliöns.
Försäljning
Pris pr
st.
Värde 1 000 kr
1 000 st.
kronor Totalt
Jordbruket
1938/39......
. 1609
1-50
2
414
2 112
1939/40......
. 1980
1-50
2
970
2 584
1940/41......
. 3 034
2-00
6
168
5 304
1941/42......
. 3 762
3-30
12
415
10 230
1942/43......
. 1968
4-00
7
872
6 723
1943/44......
. 1847
3-90
7
203
5 978
1944/45......
. 1800
3-87
6
966
5 573
1945/46......
. 1 900
3-70
7
030
5 624
1946/47......
2 300
3 00
6
900
5 520
Kycklingar o.
Försäljning
Ung-
Pris per st, kr
Kvek- M:tal 1U tupp,
Värde
1000 kr
ungtuppar.
1 000 st.
tuppar
lingar
8A kyckl.
Totalt
Jordbruket
1938/39 ......
.. 2 950
1-50
1-00
1-13
3
334
2 927
1939/40 ......
.. 2 950
1-50
1-00
1-13
3
334
2 917
1940/41 ......
.. 2 420
2-00
1-60
1-70
4
114
3 538
1941/42 ......
.. 2 270
4-00
2-80
3-10
7
037
5 798
1942/43 ......
.. 3 000
4-00
2-80
3-10
9
300
7 942
1943/44 ......
.. 3 500
3-00
1-80
2-10
7
350
6 101
1944/45 ......
.. 3 800
3-20
2-03
2-32
8
816
7 053
1945/46 ......
.. 3 800
3-25
1-95
2-28
8
664
6 931
1946/47 ......
.. 3 500
2-75
1-70
1-96
6
860
5 490
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
109
Kyckling produktion till slakt.
Försäljning
1 000 st.
Kycklingar
Pris pr st.
kronor
Värde
Totalt
1 000 kr
Jordbruket
1938/39 .................
. 1000
1-00
1 000
878
1939/40 .................
. 1000
1-00
1 000
875
1940/41 .................
—
—
—
—
1941/42 .................
—
—
—
—
1942/43 .................
r
—
—
—
1943/44 .................
500
1-80
900
747
1944/45 .................
500
203
1015
812
1945/4G.................
500
1-95
975
780
1946/47 .................
500
1-70
850
680
Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för Jordbruket (milj. kr.).
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
Utgallringshöns----
2-1
2 g
5-3
10-2
6-7
60
5-6
5-G
5-5
Kycklingar och ung-
38
3''8
3''5
5-8
7-9
6-8
7-9
7-7
6-2
Summa
5-9
G--1
8-8
160
14-6
128
13 5
13-3
11-7
Köttproduktionen.
År 1944145. Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den
i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten
har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik över
behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade
slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktviktema
ha framräknats med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska
uppgifter rörande den stämplade slakten och behållna hemslakten av får
saknas för perioden Vo—17/io 1944, under vilken tid ransoneringen å fårkött
var hävd, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten under
nämnda tid utgjort en lika stor andel av den totala fårslakten, som i medeltal
varit fallet i september och oktober under krigsåren.
Resultaten av beräkningarna sammanfattas i tabell 3.
Antalet slaktdjur i vårkalkylen 1945 (prop. 303/1945) var beräknat med
utgångspunkt från viss kalvningsprocent samt sannolik uppfödning av livdjur.
Den härvid använda kalvningsprocenten (87 % av koantalet) byggde
på dels beräknad slakt och rekrytering för basåret 1938/39, dels för år
1943/44 redovisad slakt och förändring av kreatursantalet. Båda dessa
år ha givit överensstämmande resultat. Den på detta sätt beräknade kalvningen
innefattar endast de födda djur, som kommit till nyttig användning
genom slakt eller pålägg. Med användande av samma kalvningsprocent
på koantalet 1944/45 erhålles ett antal djur, som vid jämförelse med redovisad
slakt (inkl. export) plus ökning av nötkreatursantalet under året ger
en differens av 210 000 st., varmed den sålunda beräknade produktionen
skulle ha överstigit den redovisade slakten plus rekryteringen.
Örn man beaktar, att den redovisade slakten av särskilt kalv avsevärt
minskats jämfört med 1943/44, ehuru kreatursantalet ökat, framstår det som
otvivelaktigt, att den verkliga totala slakten av nötkreatur under 1944/45 i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1944/43.
Djurslag
Antal djur
Medelslaktvikt
kg
Total slaktvikt
ton
Storboskap.
Besiktigad slakt...........
342 437
193-0
66 090-3
Stämplad slakt............
22 576
141-0
3 183-2
S:a avsaluslakt
365 013
189-8
69|2735 1
Hemslakt.................
1462
94-4
138o
Totala slakten
866 475
189-4
69 411 6
Större kalv.
Besiktigad slakt...........
258 356
48-5
12 530-3
j Stämplad slakt............
17 062
52-3
892-3
S:a avsaluslakt
275 418
48-7
13 422 g
1 Hemslakt.................
10 003
42-9
429-6
Totala slakten
285 421
48-5
13852 7
Mindre kalv.
Besiktigad slakt...........
584 190
19-8
11567-0
Stämplad slakt............
42 683
18-0
768-3
S:a avsaluslakt
626 873
197
12 335 3
Hemslakt.................
126 741
17-4
2 200-0
Totala slakten
753614
19-3
14 535-3
Får och getter.
Besiktigad slakt...........
189114
16-8
3 177-1
Stämplad slakt1...........
8 421
13-6
113-7
S:a avsaluslakt
197 535
16 7
3 290 8
Hemslakt1................
35 680
12-2
435-3
Totala slakten
233 215
16o
3 726 1
Häst.
Besiktigad slakt...........
30 713
295-2
9 066* 5
Stämplad slakt............
1918
270-0
517-9
S:a avsaluslakt
32 631
293 7
9 584-4
Hemslakt.................
9
241-7
2-2
Totala slakten
32640
293-7
9586 6
betydande grad överstigit den statistiskt redovisade. Den framkomna differensen
mellan beräknad produktion och statistiskt redovisad produktion kan
dock till någon ehuru endast mindre del bero på viss ofullständighet i 1945
års kreatursräkning jämfört med kreatursräkningen 1944, vilken senare ingick
som led i den allmänna jordbruksräkningen. För den ekonomiska kalkylen
har det dock ingen större betydelse, om bristen här endast upptages
såsom slakt eller örn den delvis räknas såsom oredovisad slakt och delvis
såsom ökat pålägg, då den senare delen i så fall medför en ökning av kreaturskapitalet.
Förefintligheten av brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter
örn leveranserna av inhemska hudar, som finnas tillgängliga inom industrikommissionen.
Rörande denna statistik och en jämförelse mellan densamma
och den redovisade slakten hänvisas till de särskilda utredningar,
1 Redovisad slakt fr. o. m. 18/io 1945, dessförinnan enligt särskild beräkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Ill
som verkställts härom och publicerats i Jordbruksekonomiska uppgifter nr
10/1945.
Av senare tillkomna statistiska uppgifter rörande leveranserna av hudar
framgår, att differensen mellan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur
å ena och antalet till garverierna levererade hudar och skinn å andra
sidan under tiden september 1944—augusti 1945 uppgått till ca 250 000,
därav ca 52 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,
att antalet självdöda djur i storboskapsklassen under året, på grunder
som varit föremål för särskild utredning, kan beräknas till ca 19 000. Efter
frånräknande av detta antal skulle sålunda kvarstå en differens av 33 000
storboskap.
Vid tidigare kalkyler lia jordbrukets inkomster av slakten under år, för
vilka slaktstatistik förelegat, beräknats helt med ledning av denna, medan de
på grundval av kreatursantalet och redovisade förskjutningar i detta framräknade
slaktsiffrorna kommit till användning endast vid utarbetandet av
prognoser. Härvid kan emellertid framhållas, att för närmast föregående
produktionsår -— 1943/44 -— god överensstämmelse föreligger mellan dessa
sistnämnda beräkningar av nötboskapsslakten och den statistiska redovisningen
av densamma. Då nu en betydande differens föreligger, som endast
synes kunna förklaras genom ofullständig redovisning av antingen slakten
eller kreatursantalet eller bådadera, böra emellertid slaktsiffrorna justeras
med hänsyn härtill. Ett ytterligare stöd för en sådan justering föreligger i
den ovan anförda jämförelsen mellan slaktstatistiken och statistiken över
antalet till garverier levererade hudar och skinn. De tidigare anförda slaktsiffrorna
ha därför ökats med 204 000 djur, därav 29 000 storboskap och
175 000 kalvar, varvid dels beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar
och dels statistiken över leveranserna av hudar tjänat till ledning.
Antalet kalvar har i sin tur fördelats på större och mindre kalv efter samma
proportioner som den redovisade kalvslakten.
Beträffande fördelningen av den i kalkylen tillagda slakten — 204 000
djur — på storboskap samt större och mindre kalv bör anmärkas, att densamma
givetvis är behäftad med icke obetydliga osäkerhetsmarginaler. För
denna fördelning kan nämligen fördelningen av hudar och skinn på olika
klasser enligt leveransstatistiken icke utan vidare begagnas, enär grupperingen
av hudarna efter viktsklasser icke helt överensstämmer med klassificeringen
av slaktdjur. En direkt överföring av leveransstatistikens uppgifter
i detta hänseende på slakten skulle medföra en viss förskjutning uppåt
mot tyngre kreatursklass.
Den totala slakten av nötkreatur år 1944/45 har sålunda beräknats på
följande sätt.
Storboskap Större kalv Mindre kalv
Antal enligt slaktstatistiken.... 366 000 285 000 754 000
Tillägg...................... 29 000 48 000 127 000
Total slakt.................. 395 000 333 000 881 000
Slaktvikt, kg................. 189-4 48 5 19-3
Total slaktvikt, ton.......... 74 813 16 151 17 003
På grundval av denna kvantitetsberäkning samt från lantbruksförbundet
erhållna uppgifter örn slaktd,jurspriserna har värdet av köttproduktionen år
1944/45 beräknats på följande sätt:
opaginerad Kontrollera mot PDF
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Kvantitet Pris Värde
1 000 ton öre/kg milj. kr.
Storboskap..................... 74-8 181 135-4
Större kalv.................... 16-2 226 36 6
Mindre kalv ................... 17-0 135 23 0
Häst .......................... 9-6 95 9-1
Får............................ 3-7 310 11-5
Hela köttproduktionen 121-3 215-6
Åren 1945/46 och 1946/47.
Koantalet den 15 september 1945 har nied ledning av preliminära uppgifter
ur kreatursräkningen den 1 juni 1945 och slaktstatistiken beräknats
till 1 865 000 djur. Beräkningar och överväganden rörande koantalet och
dess förändringar leder till ett antagande av en storboskapsslakt under 1945/
46 av 420 000 djur och ett koantal den 15 september 1946 av 1 885 000 djur.
Antalet ungnöt antages bli detsamma som i september 1945. Vid det antagna
koantalet och en kalvprocent av 87 erhålles under 1945/46 1 640 000
kalvar. Efter avdrag av 440 000 livkalvar återstå 1 200 000 kalvar till slakt.
Fördelningen mellan större och mindre kalv antages bli i stort sett densamma
som 1944/45 d. v. s. 330 000 större och 870 000 mindre kalvar.
Med utgång från antalet kor i september 1946 samt det beräknade antalet
övriga nötkreatur och under beaktande av nötkreatursstammens ålderssammansättning
samt rekryteringen av och avgången ur densamma under tidigare
år kan storboskapsslakten under 1946/47 uppskattas. En del av de kor, som
komma att slaktas under 1946/47 torde ha gått in i koklassen under de första
krigsåren, under vilken tid rekryteringen var mindre än under åren före
krigsutbrottet, varför underlaget för slakten under 1946/47 torde vara något
mindre än närmast föregående år. Slakten av ungnöt torde under 1946/47
bli av samma relativa omfattning som före kriget. Med ledning av dessa
överväganden har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1946/47
skulle uppgå till 410 000 djur eller 10 000 djur mindre än som beräknats för
1945/46.
Ungnötsgruppens ålderssammansättning och storlek ger anledning antaga
en avgång ur densamma av 430 000 djur eller 20 000 mera än den uppskattade
slakten av storboskap. Detta innebär att antalet under året kalvande
kvigor bör bliva 20 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför koantalet sålunda
skulle ökas och i september 1947 utgöra 1 905 000. Antalet ungnöt
beräknas samtidigt bli oförändrat, då de i ungnötsgruppen ingående kalvarna
beräknas motsvara avgången (430 000 djur). Kalvantalet i september
1947 har antagits vara 452 000 eller detsamma som i september de båda
tidigare åren.
Vid det för september 1947 angivna koantalet och en kalvprocent av 87
erhålles under 1946/47 1 660 000 kalvar. Efter avdrag av 430 000 livkalvar
återstå 1 230 000 kalvar till slakt. Fördelningen på större och mindre kalv
antages bli i stort sett densamma som beräknats de båda tidigare åren,
d. v. s. 340 000 större och 890 000 mindre kalvar.
Slakten av får och lamm beräknades i prop. 303/1945 under förutsättning
av en oförändrad fårstam under 1944/45 bli 260 000 djur. Enligt husdjursräkningen
den Ve 1945 har emellertid fårstammen i Svea- och Götaland
minskat med 6,6 procent, därav antalet tackor med 4,9 procent. Samtidigt
har, såsom ovan anförts, släkten av får och lamm under produktionsåret
1944/45 stannat vid 233 000 djur. Jämförd med det i husdjursräkningen den
1 juni 1945 redovisade antalet får och lamm antyder denna slaktsiffra att
en viss bristande redovisning även beträffande detta djurslag torde föreligga
Kungl. Majlis proposition nr 267.
113
i slaktstatistiken och/eller kreatursräkningen. Då någon möjlighet till en
noggrannare precisering av denna brist emellertid icke föreligger, har någon
justering för densamma icke kunnat göras. Vid beräkningen av slakten av
får och lamm under år 1945/46 får därför det i husdjursräkningen upptagna
djurantalet tagas som utgångspunkt. Härvid får emellertid beaktas, att slakten
under augusti 1945 var relativt låg, beroende på en förskjutning av
slakten till längre fram på hösten. Med hänsyn tagen till detta förhållande
upptages slakten av får och lamm under 1945/46 under antagande av oförändrad
fårstam till 240 000 djur.
Med hänsyn till bl. a. de sänkta priserna på ull har beräknats, att en
minskning av fårslammen kommer att äga rum under år 1946/47, vilket
bl. a. torde medföra en ökning av slakten. Här har upptagits 260 000 får
och lamm till slakt eller 20 000 fler än vid antagande av oförändrad fårstam
från 1945/46.
Slakten av häst har med hänsyn tagen till häststammens ålderssammansättning
upptagits till 35 000 djur både år 1945/46 och 1946/47.
Med hänsyn tagen till den antagliga säsongvariationen i medelslaktvik terna
Ira dessa beräknats för 1945/46 med ledning av tillgänglig statistik under
nämnda produktionsår. För år 1946/47 användas samma slaktvikter under
antagande av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.
Slaktdjurspriserna för 1945/46 ha beräknats med ledning av tillgänglig
statistik över priserna samt med hänsyn till antagliga säsongmässiga förändringar
i slaktens omfattning och i priserna under återstående del av produktionsåret.
För produktionsåret 1946/47 ha använts samma priser som för år
1945/46.
På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och
medelslaktvikter samt årsmedelprisema ha kvantiteter och värde åren 1945/
46 och 1946/47 beräknats på följande sätt.
1945:46
Antalet
Medelslakt-
Köttprodukt,
Pris
Värde
slaktdjur
vikt, kg
1 000 ton
öre/kg
milj. kr
Storboskap.......
..... 420 000
198-0
83-2
177
147-3
Större kalv......
..... 330 000
48-0
15-8
222
35-1
Mindre kalv.....
..... 870 000
19-3
16-8
133
22-3
Får.............
..... 240 000
16-0
3-8
304
11.6
Häst............
..... 35 000
301-0
10-5
97
10-2
Summa
köttproduktion 130-1
226-5
1946/47.
Storboskap.......
..... 410 000
198-0
81-2
177
143-7
Större kalv......
..... 340 000
48-0
16-3
222
36-2
Mindre kalv.....
..... 890 000
19-3
17-2
133
22-9
Får.............
..... 260 000
16-0
4-2
304
12-8
Häst............
..... 35 000
301-0
10-5
97
10-2
Summa köttproduktion 129-4
225-8
FISskproduktionen.
År 1944/45.
Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande sammanställning.
Medelslaklviklen för avsalusvinen har beräknats med ledning av
veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för hemslaktade
svin har antagits vara 90,0 kilogram.
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.
8
opaginerad Kontrollera mot PDF
] 14
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Antal djur
Medelslakt-
vikt
(kg)
Totala slakten
(ton)
Svin.
Besiktigad slakt. ..
.. 986 905
85-9
84
775-1
Stämplad slakt . ..
26 524
84-4
2
238-6
S:a avsaluslakt ...
.. 1 013 429
85-9
~87
013-7
Hemslakt........
.. 503 906
90-0
45
351-5
Totala slakten....
.. 1 517 335
87-2
132
365-2
År 1945/46.
Till ledning för en beräkning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger
dels svinräkningen i april 1945, dels statistiken över antalet betäckta
suggor. Dessutom bör hänsyn tagas även till förändringen i medelslaktviktema
under det gångna året och de för fläskproduktionen disponibla fodertillgångarna.
En jämförelse^ mellan svinräkningen i april 1944 och svinräkningen i april
1945 visar en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett
oförändrat utnyttjande av suggoma och en oförändrad uppfödningstid skulle
sålunda under 1945/46 erhållas en något högre slaktsvinsproduktion än under
1944/45.
Antalet betäckta suggor under perioden augusti 1944—juli 1945 var 183 401
mot 182 557 samma period föregående år. Detta innebär en ökning med 0,5
procent.
Vid upprättandet av vårkalkylen (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945) beräknades
fläskproduktionen under såväl 1944/45 som 1945/46 med ledning av betäckningsstatistiken,
varvid antalet slaktsvin per betäckning antogs uppgå
till 7,54. Härvid erhölls för 1944/45 en slakt av 1 372 800 svin. Såsom framgått
av den föregående framställningen kan emellertid nu den redovisade
slakten av svin år 1944/45 angivas till 1 517 300 djur, d. v. s. ca 145 000 utöver
det kalkylerade antalet. Denna differens synes endast till någon del
kunna förklaras genom förskjutningar i slaktvikten eller genom ändrade utfodringsförhållanden.
Vid en beräkning av fläskproduktionen år 1945/46 torde det vara nödvändigt
att beakta detta förhållande. Som förut nämnts är antalet suggor något
större nu än för ett år sedan. Antalet betäckningar visar ävenledes en mindre
ökning. Under sådana förhållanden bör fläskproduktionen år 1945/46 bli av
minst samma storleksordning som 1944/45. Vid en beräkning på sedvanligt
sätt med ledning endast av antalet betäckningar erhålles emellertid för innevarande
år ett antal slaktsvin av 1 381 000 mot en i statistiken redovisad slakt
år 1944/45 av 1 519 400. Med hänsyn till vad ovan anförts synes det vara
riktigare att räkna med samma utby testal, som kan beräknas för 1944/45.
Det kan i detta sammanhang nämnas, att statistiska centralbyrån vid en
kontroll av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar i oktober 1944
konstaterade en brist, motsvarande ca 3 000 betäckningar. Vid en liknande
kontroll i juni 1945 konstaterades en brist motsvarande ca 3 500 betäckningar.
Härtill kommer ytterligare dels frågan örn redovisningen av antalet
betäckningar, dels relationen mellan antalet betäckningar och antalet slaktsvin.
Antages ett intervall mellan betäckningar och slakt av 13 månader, skulle
utby testalet under 1944/45 beräknas som kvoten mellan antalet under nämnda
produktionsår slaktade svin och betäckningarna under perioden augusti
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
115
1943—juli 1944. Detta utby testal blir 8 ,32. Med ledning av detsamma skulle
slaktsvinsproduktionen under 1945/46 kunna beräknas till 1 526 000 djur.
Då emellertid normalt ett tämligen fast samband föreligger mellan medelslaktvikt
och slaktålder, måste den förskjutning nedåt av slaktvikten, som
ägt rum under 1944/45, beaktas. Örn hänsyn tages härtill kan utbytestalet
för 1944/45 beräknas till 8,19.
Under antagande av samma intervall mellan beteckning och slakt vid 1945/
46 års utgång som vid dess ingång, d. v. s. samma medelslaktvikt vid båda
tillfällena, kan antalet slaktsvin under 1945/46 beräknas med ledning av
ovannämnda utbytestal (8,19) och 12 månaders suggbetäckningar. Under 1945/
46 erhålles då en slaktsvinsproduktion av 1 504 000 djur eller 22 000 djur
mindre än vid en beräkning utan hänsynstagande till förskjutningar i slaktvikten.
I konsekvens med antagande om ett oförändrat intervall mellan betäckning
och slakt upptages den vid årets ingång gällande medelslaktvikten —
84,9 kg — för hela året, varför den totala svinslakten under 1945/46 kan beräknas
till 127 700 ton.
Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
kan man räkna med en nedgång i svinslaklen utanför jordbruket
under 1945/46 i jämförelse med 1944/45. För sistnämnda år har upptagits
en kvantitet av 4 000 ton fläsk utöver motsvarande slakt år 1938/39. Med
ledning av nyssnämnda uppgifter har motsvarande kvantitet för 1945/46 beräknats
till 3 000 ton.
Under hänsynstagande till antagliga säsongmässiga förändringar i slaktdjursantal
och priser under våren och sommaren 1946 torde årsmedelpriset
under 1945/46 bli 223 öre/kg.
År 1946/4-7.
En jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1944 och 1945 visar en
ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat utnyttjande
av suggorna skulle under 1946/47 erhållas en större svinproduktion än
under år 1945/46.
För en uppskattning av fläskproduktionen under 1946/47 föreligger även
betäckningsstatistiken fram t. o. m. januari 1946.
På grundval av denna och med ledning av säsongfördelningen i antalet
betäckta suggor under åren 1943/44 och 1944/45 och förskjutningar i säsongfördelningen
erhålles för produktionsåret 1945/46 191 700 betäckningar. Under
antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt, som räknats
med för slakten år 1945/46, kan antalet slaktsvin 1946/47 beräknas med ledning
av antalet betäckta suggor under 1945/46 och det tidigare använda utbytestalet
(8,19). Antalet slaktsvin blir då 1 570 000. I konsekvens med antagandet
örn ett från 1945/46 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt
upptages samma medelslaktvikt år 1946/47 sorn år 1945/46 (84,9 kg). Dä erhålles
en total fläskkvantitet av 133 300 ton.
Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
torde man kunna räkna med en fortsalt nedgång i svinslakten utanför
jordbruket. Denna har för år 1945/46 upptagits till 3 000 ton utöver
1938/39 års svinslakt utanför jordbruket. För år 1946/47 kan beräknas ca
1 500 ton.
Värdet av svinslakten har beräknats med ledning av det för 1945/46 beräknade
priset.
På grundval av beräkningarna och övervägandena rörande svinslaktens
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
storlek och prisutvecklingen å fläsk har värdet av svinslakten linder åren
1945/46 och 1946/47 beräknats på följande sätt. Som jämförelse har även
medtagits uppgifter för åren 1943/44 och 1944/45.
D:o efter
A r
Antalet
slaktsvin
Medelslakt- vikt, kg
Kvantitet
1 000 ton
avdrag för
slakt utan- för jord-
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr.
bruket
1943/44 ....
... 1 614 446
89-8
145-0
139-0
239
332-2
1944/45 .....
... 1517 335
87-2
1.32-4
128-4
227
291-5
1945/46 ....
. .. 1 504 000
84-9
127-7
124-7
223
278-1
1946/47 _____
... 1 570 000
84-9
133-3
131-8
223
293-9
Av flera anledningar torde den för svinproduktionen verkställda prognosen
avseende både år 1945/46 och 1946/47 vara behäftad med betydande felmarginaler.
Det har redan nämnts, att statistiska centralbyrån vid kontrollen
av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar konstaterat brister, som
motsvarade ett icke obetydligt antal betäckningar. Huruvida dessa brister
varit konstanta eller undergått förändringar har stor betydelse för det beräknade
och i prognoserna använda utbytestalets storlek.
Härtill kommer, att även beträffande svin torde en viss brist i slaktredovisningen
förelegat under 1944//45. Något exakt statistiskt mått på denna kan
dock f. n. icke erhållas.
önskvärt hade varit att kunna grunda en beräkning av utbytestalet på den
redovisade slakten av svin för år 1943/44, då denna — liksom för övriga
djurslag — av allt att döma varit tämligen fullständig. Ett sådant förfaringssätt
är dock förenat med vissa svårigheter bl. a. på grund av de betydande
förskjutningar beträffande uppfödningstid m. m., som ägde rum under år
1943/44.
Försäljning av smågrisar.
Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen såsom producerad
utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram 33 300 svin
år 1945/46 och 16 700 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar få följaktligen
beräknas ha försålts från jordbruket åren 1944/45 resp. 1945/46. Värdet
av denna försäljning kan beräknas till 1,5 resp. 0,8 milj. kr. Sistnämnda
belopp upptages även för 1946/47.
^[Försäljning avjjmilitärhästar.
I samband med beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar ha
uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande försäljningen av militärhästar
under åren 1944/45 och 1945/46. Vid beräkningen av denna post
har som inkomst upptagits försäljningen av remonter och draghästar till
armén och som utgift dels slakten av militärhästar, vilken redan redovisats
vid beräkningen av jordbrukets slaktinkomster, och dels försäljningen av
de s. k. beredskapshästama. Vid beräkningen av värdet å sistnämnda hästar
får beaktas, att desamma medräknats i kalkylerna rörande kreaturskapitalets
förändringar och där upptagits till förkrigsvärde, d. v. s. 675 kr. per
häst. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att även i detta sammanhang
upptaga den till samma värde. Skulle ett högre pris åsättas den vid
beräkningen av nu ifrågavarande avdragspost, blir det nämligen ofrånkomligt
att begagna detta även vid beräkningen av kapitalförändringarna. Med
hänsyn till dels osäkerheten i fråga om jordbrukarnas verkliga utgifter för
dessa hästar, dels principen för kapitalförändringarnas beräknande begagnas
därför priset 675 kr/st.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Beräkningen framgår av följande sammanställning.
Försäljning och inköp
av militärhästar.
1944/45
1945/46
1946/47
Militärens inköp
Antal
Milj.
kr.
Antal
Milj. kr.
Antal
Milj. kr.
Remonter..............
500
10
489
0 9
489
0-9
Övriga hästar..........
500
0-8
1-8
900
U4 2-3
1 100
1-7 2-6
.4 vgår
Slakt av militärhästar ...
Försäljning till jordbru-
1 650
05
1 500
0-4
1 800
0-5
kare.................
Nettoinkomst, resp. utgift
för jordbruket........
330
02
0- 7
1- 1
5 500
3-7 41
-1-8
5 500
3^7 4-2
-1-6
Export av levande djur.''
Värdet av under 1944/45 exporterade nötkreatur uppgår till 0,4 milj.
kronor.
Värdet av under 1944/45 exporterade hästar uppgår till 0,5 milj. kronor.
Exporten av nötkreatur under 1945/46 kan f. n. beräknas till ca 2 000
djur med ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kronor. Med hänsyn
till att detta antal ingår i den beräknade slakten, införes här endast
det pris utöver slaktvärdet, som jordbrukarna erhålla vid försäljning till export
eller 1,1 milj. kr. Exporten av avelssvin har under 1945/46 uppgått till
462 djur med ett värde av 0,2 milj. kronor.
För närvarande kan man under 1945/46 räkna med en export av 2 000
hästar, vartill hänsyn tagits vid beräkningen av kreaturskapitalet. Enligt
lantbruksstyrelsen torde det genomsnittliga priset per häst bli 1 650 kr.,
varför totalvärdet för jordbruket blir 3,3 milj. kronor. Utöver nämnda antal
har i olika handelsavtal en icke obetydlig hästexport ställts i utsikt, men
huruvida denna kan komma till stånd och i vilken omfattning kan för närvarande
icke förutsägas. Det sist sagda gäller även exporten av levande
djur under 1946/47. I kalkylen för nämnda år upptages därför icke något
belopp för export av levande djur.
Ull.
Fr. o. m. den 1 januari 1946 beräknas en prissänkning på ull med i genomsnitt
50 öre/kg. Årsmedelspriset för 1945/46, som förut upptagits till 434
öre/kg, kommer genom prissänkningen att sjunka till 400 öre/kg. Årsroedelspriset
för 1946/47 har upptagits till 384 öre/kg, vilket motsvarar det efter
den 1 januari 1946 gällande priset.
Kreatursliapital.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna
över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september
1947 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i
september 1946.
Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens
ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med led
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.
oo
1939
1940
194 L
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Hästar.
3 år och däröver efter avdrag av militär-
hästar............................
502 000
404 500
403 000
451000
400 000
408 000
460000
460 000
460 000
Unghästar..........................
78 000
82 000
77 000
71000
65 000
68 500
75 000
72 500
67 000
Föl ................................
48 000
43 000
40 000
35 000
40 000
43 000
42 000
36 000
36 000
Summa unghästar och föl
120 000
125000
117 000
100000
105000
lil 500
117 000
108 500
103 000
Summa hästar
028 000
589 500
580000
557 000
505 000
579 500
557 000
568 500
563 000
Nötkreatur.
Oxar ..............................
7 000
6 000
5 000
4 000
4 000
3 300
3 000
3 000
3 000
Tjurar 2 år och däröver ............
31000
33 000
33 000
31000
35 000
28 000
28 000
28 000
28 000
Kor................................
1920 000
1868 000
1 750 000
1698 000
1 770 000
1 795 000
J 865000
1 885 000
1905 000
Summa oxar, tjurar och kor ........
1958000
1907 000
1788 000
1 733 000
1809000
1820 300
1896 000
1916 000
1 936 000
Ungnöt ............................
564 000
564 000
475 000
471 000
546 000
618 800
565 000
565000
565000
Kalvar under 1 år..................
467 000
419 000
420 000
420 000
502 000
462 300
452 000
452 000
452 000
Summa nötkreatur
2 989000
2890000
2083 000
2024 000
2 857 000
2 907 400
2 913 000
2 933000
2 953 000
Svin.
Fargaltar ..........................
5 000
4 G00
4 000
3 600
3 500
3 700
3 700
3 700
3 800
Modersuggor........................
156 000
125 000
116 000
100 000
123 000
118 100
120 000
120 000
128 000
Höns.
Äldre höns..........................
8 770 000
8 770 000
7 740 000
5 735 000
5 440 000
6 300 000
7 2G0 000
8 200 000
8 700 005
Unghöns och kycklingar ............
2 950 000
2 950 000
2 420 000
2 270 000
3 350 000
3 500 000
3 800 000
3 800 000
3 500 000
Summa höns
11 720 000
11 720000
10100 000
8005000
8 790 000
9800 000
11000 000
12 000 000
12 200000
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Kungl. Majlis proposition nr 267. 119
Tabell 5. Värdet av iörestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.
Pris
kronor
pr st.
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Hästar.
310-5
3 år och däröver......
675
338-9
i 313-5
312-5
304-4
310-5
315-9
310-5
310-5
Unghästar............
750
58-5
6P5
57-8
53-3
48-8
51-4
56-3
54-4
50-3
Föl ..................
300
14-4
12-9
12-0
10-5
12-0
12-9
12-6
10 8
10-8
Summa
4118
3S7-9
382-3
368-2
371-3
380-2
3794
3757
371-6
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar ..
370
724-5
705-6
661’6
641-2
669-3
675-7
701-5
708-9
716-3
Ungnöt ..............
325
183-3
183-3
154-4
153-1
177-5
201-1
183-6
183-6
183-6
Kalvar ..............
100
46-7
41-9
420
42-0
50-2
46-2
45''2
45-2
45-2
Summa
9545
930-8
858-0
836-3
S97 0
923-0
930-3
937-7
945-1
Svin.
Fargaltar ............
225
1-1
1-0
0-9
0-8
0-8
0-8
0-8
0-8
0-9
Modersuggor..........
135
21-1
16-9
15-7
13-5
16-6
15-9
16-2
16-2
17-3
Summa
22-2
17-9
IG 6
14-3
17-4
167
17-0
17-0
18-2
Höns.
Äldre höns............
3
26-3
26-3
23-2
17-2
16-3
18-9
21-6
24-6
26-1
Unghöns och kycklingar
2
5-9
5-9
4-8
4*5
6-7
7-0
7-6
7-6
7-0
Summa
32 2
322
28-0
21-7
23-0
25''9
29-2
322
331
Totalsumma
1 420-7
1363-8
1284-9
1240 5
1308-7
1345 8
1 3do''9
1362-6
13680
Värdeförändring från
föregående år( + l—)
- 51-9
- 83-9
- 44-4
+ 68-2
+ 37-1
+ lo-l
+ 6-7
+ 5-4
ning härav oförändrat uppgå till 460 000 djur i september 1945, 1946 och
1947. Unghästantalel beräknas minska från 1945 till 1946 med 2 500 djur
och med ytterligare 5 500 till 1947. Fölantalet beräknas nedgå med 6 000
djur mellan 1945 och 1946. September 1947 har detsamma antagits oförändrat
från 1946.
Antalet modersuggor och fargaltar har med ledning av svinräkningen i oktober
1945 beräknats stiga under 1946/47 med 8 000 resp. 100 djur.
Förändringarna i hönsantalet ha behandlats i samband med beräkningarna
rörande äggproduktionen.
Jordbrukets varuförråd.
Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vidVtgången av detta
år ha en foderreserv av 33 milj. foderenheter.
En beräkning av fodertillgångarna år 1945/46 med ledning av skördens
storlek enligt Årsväxten, livsmedelskommissionens försörjningsplaner samt
av foderåtgången för det kreatursantal och den animalieproduktion varmed
räknats i det föregående, har verkställts. Densamma har utförts enligt samma
principer, som tillämpats i tidigare kalkyler, och givit lill resultat ett foderöverskott
av 232 milj. foderenheter. Nämnda foderöverskott har med hänsyn
till dels beräknade näringsförluster å ej kvamduglig brödsäd och fodersäd på
grund av groddskador och dels större lagringsförluster på potatis än normalt
reducerats med 43 milj. foderenheter, vilken siffra erhållits efter särskilda
beräkningar, ökningen av varuförråden under 1945/46 blir sålunda 156 mili.
foderenheter (232 — 43 — 33).
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1938/39, 1944/45, 1945/46 och 1946/47.
1938/39
1944/45
1945/46
1946/47
Varuslag m. m.
Kvantitet
1000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
i
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr.
Höstvete................
556
;i7''21
95-7
357
26-82
957
379
26-45
100-2
429
26-50
113-7
Vårvete ................
108
19-11
20-6
66
27-98
18-5
62
28-30
17-5
105
28-50
29-9
Råg....................
247
16-25
40-1
262
25-70
67-3
175
25-35
44-4
233
25-50
59-4
Lagringsersättning ......
—
—
—
—
—
0-2
_
—
_
_
_
_
Arealtillägg ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Korn ..................
96
14-02
13-5
57
22-50
12-8
68
22-50
15-3
90
22-50
20-3
Fraktersättning..........
_
—
—
—
—
0-6
—
—
0-6
_
0-7
Havre..................
130
11-57
150
116
18-75
21-8
120
18-75
22-5
135
18-75
25-3
j Premie å fodersäd ......
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
Ärter ..................
15-o
19-14
2-9
15-5
33-oo
5*1
180
36-00
6*5
21-6
30-00
6*6
Oljeväxter..............
—
—
—
—
—
41-5
_
—
31-7
.
_
28-6
Spånadsväxter ..........
—
—
—
—
—
3-6
—
—
4-0
_
_
5*2
Potatis, mat-............
755
5-72
43-2
907
13-19
119-6
905
12-75
115-4
875
10-50
91-9
» , fabriks- ........
Sockerbetor ............
260
4-93
12-8
60
7-04
4*2
177
7-07
12-6
250
7-50
18-8
1834
305
55-9
1803
4-79
86-4
1812
5-09
92-2
1925
5-09
97-9
Hö ....................
70
5-64
3-9
109
9-58
10-4
87
7-50
6*5
77
7-50
5-8
Halm ..................
40
2-19
09
105
2-40
2-5
246
2-40
5-9
50
2-40
1-2
K-mjölk vid mejeri......
794
15-07
119-7
949
J13-39
222-0
955
23-54
224-8
955
23-54
224-8
> utanför mejeri. .
> till hemmaför-
240
18-87
45-3
170
24-64
41-9
170
24-64
41-9
170
24-64
41-9
brukning ....
537
13-81
74-2
500
21-61
108-1
495
21-61
107-0
490
21-61
1059
P-mjölk vid mejeri......
2 335
11-81
275-8
2 314
17-56
406-3
2 595
17-56
455-7
2 745
17-56
482-0
Lantsmörmjölk..........
420
10-77
45-2
160
17-01
27-2
160
17-74
28-4
160
17-74
28-4
Skummjölk till ost......
98
2-90
2-8
238
5-12
12-2
300
5-12
15-4
320
5-12
16-4
Merinkomst av grädde . .
—
—
7-0
—
—
16-3
_
_
18-6
18-6
Producentbidrag m. m. . .
—
—
3-5
—
—
60*5
_
_
62-0
_
_
59-9
Körlinjebidrag ..........
—
—
—
—
—
3-2
_
_
3*5
_
_
3*5
Ägg....................
53-3
141
75-1
40-2
289
116-i
45 7
278
127-0
50-5
250
126-2
Slakt av fjäderfä........
—
—
5-9
—
—
13-5
—
—
13-3
_
11-7
Storboskap..............
89-0
105
93''5
74-8
181
135-4
83-2
177
147-3
81-2
177
143-7
Kalv, större ............
34’3
151
51-8
16-2
226
36-6
15-8
222
35-1
16-3
222
36-2
> mindre ..........
13''1
98
12-8
17-0
135
23-0
16-8
133
22-3
17-2
133
22-9
Får....................
3''4
174
5-9
3-7
310
11-5
3-8
304
11-6
4-2
304
12-8
Häst....................
11-8
44
5-2
9-6
95
91
10-5
97
10-2
10-5
97
10-2
j Svin....................
145-6
135
196-6
128-4
227
291-5
124-7
223
278-1
131-8
223
293-9
[ Smågrisar ..............
—
—
—
—
—
1-5
_
_
0-8
0-8
Militärhästar............
—
—
0-5
—
—
1-1
_
_
— 1-8
_
_
— 1-6
Ull ....................
0''7
185
1-3
09
434
4*1
0-9
400
3-6
0-9
384
3*6
Export av levande djur
—
—
5-6
—
0-9
—
—
4-6
—
—
Summa försäljningsink#
—
—
1 332 2
—
—
2 032 2
—
—
2 0S4-6
—
—
2140 9
Index
—
—1
100-0
—
—
152-5
—
—
156-5
—
—
161-2
Kapitalförändringar ....
—
1
+ 300
—
—
+ 13 1
—
—
+ 20-7
—
—
+ 5-4
Summa inkomster
—
—
1362-2
—
2 045 4
_
—
2105-3
_
_
2152 3
Index
—
—
100-o
—
—
150-1
—
—
154-6
—
—
158-0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 267.
12]
Enligt beräkningarna voro alltså varuförråden vid 1945/46 års utgång
189 milj. foderenheter (232-—43). Med oförändrade normer för foderåtgången,
vid antagande av normalskörd 1946 och under iakttagande av tidigare beräknad
animalieproduktion skulle vid 1946/47 års slut uppkomma ett något
större överskott. Något belopp för denna post införes emellertid icke i denna
beräkning, med hänsyn till att densamma utgår ifrån en förutsatt normal
skörd.
Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande
sammanställning (milj. kr.):
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
Kreaturskapital,
milj. kronor.. — —51 9 — 83-9 —44-4 +682 + 37-l +101 + 67 + 5-4
Varuförråd, milj.
kronor.......+ 30''0 — — 37 0 — +25 5 — 25‘5 + 3-0 +140 —
S:a milj. kronor +30 0 —51 *9 —120-9 —44 4 +93 7 +11*6 +13 l +20-7 +5-4
Jordbrukets kostnader.
Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett på samma principer, som
tillämpats vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader. Endast på en
punkt har en mindre komplettering företagits. Byggnadskostnadsberäkningen
har nämligen justerats genom att arbetarnas s. k. semesterören nu lagts till
den lön, som utgör underlag för indexberäkning beträffande kostnader för
lejd arbetskraft till byggnadsarbete. Justeringen har utförts i anslutning till
en undersökning beträffande det verkliga löneläget, vilken visar, att de sammanlagda
timlönerna (inkl. rörligt tillägg och semesterören) motsvara de
timlöner, som tillämpats i indexberäkningen samt därtill semesterersättningen.
I samband med denna kostnadskalkyl har det även övervägts att justera
beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att foderkostnaderna
för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,
skulle frånskiljas. Samtidigt skulle kostnaderna för de speciella liönsfoderblandningarna
redovisas mera fullständigt än tidigare Jordbrukskommittén
har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik
komplettering av beräkningarna. Samtidigt har emellertid kommittén beslutat,
att då föreliggande beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande
äggproduktion syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler
och då vidare utredningen vore ofullständig i så måtto, att jordbrukets inköp
och försäljningen av kycklingar icke beaktats, borde ifrågavarande poster
f. n. icke införas i kalkylen.
Den i Kungl. Maj:ts proposition nr 303/1945 framlagda kalkylen för 1944/45
har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare uppgifter örn
kvantiteter och priser kunnat erhållas tor nämnda produktionsår. Även den
i januari 1946 utförda beräkningen för år 1945/46 har av samma skäl i viss
omfattning blivit justerad. För vissa kostnadsposter, t. ex. »diverse kostnader»,
omfattar justeringen även år 1943/44.
Det prismaterial, sorn ligger till grund för kalkylen för året 1945/46, sträcker
sig i regel ej iängre fram än till december 1945 eller januari 1946. För
kommande månader Ilar i en del fall antagits samma prisläge som det senast
kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet
liven åt sådana prisförändringar, som liro att emotse under produktionsårets
återstående del. 1 enlighet med principerna vid tidigare beräkningar lia dock
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tabell 7. Kostnadsberäkning för
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
^värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
Chilesalpeter........
47 000
8-14
31500
5-80
22 000
4-46
17 000
3-56
(1731)
(18-41)
(20-29)
(20-94)
Kalksalpeter........
66 000
10-96
105 000
17-80
135 000
27-39
145 000''
30-17
(16-61)
(16-95)
(20-29)
(20-81)
Kalkkväve..........
29 000
4-97
26 400
- 519
34 800
7-85
55 000''
12-91
(17-13)
(19-66)
(22-55)
(23-48)
Svavels, amni.......
21000
336
18 800
3-08
21 200
4-28
19 000
4-22
(16-00)
(16-36)
(20-20)
(22-23)
Ljungasalpeter......
4 200
0''67
2 500
0-41
—
_
4 000''
0-87
(15-88)
(16-48)
(21-67)
Källsalt 40 %........
88 400
10-94
82 400
12-70
95 100
15-01
105 000''
17-71
(12-37)
(15-41)
(15-78)
(16-87)
Superfosfat.........
1281 000
20-37
>248 000
24-01
>197 500
21-43
>191000
22-69
(7-25)
(9-68)
(10-85)
(11-88)
Benmjöl............
2 770
0-29
2 500
0-32
2 300
032
_
(10-80)
(12-67)
(13-70)
Thomasfosfat.......
22 000
1-53
14 000
1-09
18 000
1-69
14 000
1-50
(6-95)
(7-80)
(9-37)
(10-68)
Summa
61-23
70-40
82''4 3
93-63
Jordbrukskalk (om-
räknad i ren CaO)
187 000
4-21
154 000
3-82
168 000
4-62
189 000
5-56
(2-25)
(2-48)
(2-75)
(2-94)
Summa milj. kr.
6a"44
74-22
87*05
99-19
Index ..............
100-0
113-4
133-0
151-6
1 20% superfosfat. — 2 15% superfosfat. — 3 75 000 ton 18% 25-06, 15 000 ton 20% 26 33. —.
74430 ton 15 % 1575. — 6 20-procentig vara. — 7 13—15-procentig vara. — 8 Kaikpriset he
-
lliga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana, sorn vid beräkningstillfället
varit genomförda eller ansetts med säkerhet komma att inträffa.
För vissa förnödenheter —- t. ex. konstgödsel — äro priserna fastställda för
hela produktionsåret 1945/46.
Prognosen för produktionsåret 1946/47 bygger på förutsättningen, att senast
kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom
saknats örn väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I vissa
fall, t. ex. beträffande mjölktransportkostnader, har dock räknats med sänkta
enhetspriser, som förutsatts slå igenom allmänt, sedan nu löpande kontrakt
utgått. I huvudsak förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några
volymförskjutningar ej komma att äga rum. I något fall har dock räknats
med höjda kvantiteter, där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av
varuknapphet. Detta gäller bl. a. smörjolja till traktorerna samt torvströ.
Kostnadskalkylen för år 1945/46 har starkt påverkats av förändrade priser
resp. tillgång på förnödenheter. Traktorkostnadema, som under krigsåren
i samband med omfattande övergång till gengasdrift ökats, ha åter sjunkit
betydligt beroende på övergång till oljedrift vid relativt låga oljepriser.
Detta gäller även för ar 1946/47. Beträffande kostnaderna för köpfodermedel
motvägas förutsatta prissänkningar av ökade kvantiteter, så att dessa kostnader
totalt sett äro större för år 1946/47 än under de närmast föregående
åren.
I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga
kommentarer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
123
konstgödsel och jordbrukskalk.
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
värde
milj.
kr.
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
i
värde |
milj.
kr. |
10 300
2-16
8 300
1-74
19 000
4 37
12 000
2-76
15 000
3-45
(21-00)
(21-00)
(23-00)
(23-00)
(23-00)
97 000
2313
77 900
19-09
65 900
16-15
135 000
31-36
115000
26-71
(23-85)
(24-50)
(24-50)
(23-23)
(23-23)
73 700
18-85
3 91 200
23-05
67 000
16-93
55 000
13-20
50 000
12-00
(25-18)
(25-27)
(25-27)
(24-00)
(24-00)
13 800
3-41
12 800
3-22
13 700
3-45
12 000
2-88
15000
3-60
(24-68)
(25-15)
(25-15)
(23-98)
(23-98)
12 700
301
21500
5-19
30 400
734
32 000
7-37
65 000
14-96
(23-71)
(24-15)
(24-15)
(23-02)
(23-02)
93 600
18-68
4104 500
19-12
65 000
13-00
40 000
7-94
40 000
7-94 S
(19-96)
(18-30)
(20-00)
(19-86)
(19-86)
2133 400
21-24
6 232 830
34-34
6 214 500
43-63
7 290 000
3985
290 000
39-85
(15-92)
(14-75)
(20-34)
_
(13-74)
_
(13-74)
_
9 300
1-41
24 400
353
18 000
2-75
15 000
2-23
15 000
2-23
(15-19)
(14-47)
(15-28)
(14-89)
(14-89)
91-89
109-28
107-62
107 59
11074
210 000
6-49
220 000
6''82
213 000
6''67
213 000
6-82
213 000
6‘77 i
(3-09)
(3-10)
(3-13)
(3-20)
8 (3-18)
98-38
116 10
114-29
114-41
117-51
150-3
177-4
174-6
174-8
179-6
4 67 900 ton 40 %, 17 036 ton BO % 19 600 ton kainit 12—14 %. — 5 158 400 ton 13—14 % 14 28,
räknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x calcium (billigaste sorten).
1. Konstgödsel och kalk.
För år 1944/45 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande
förbrukning av konstgödsel. Kalkylen visar nära tre miljoner kronor
högre kostnader för konstgödsel 1944/45 än enligt vårkalkylen 1945. Förbrukningen
har blivit större än enligt vårkalkylen 1945 för kalksalpeter,
1 jungasalpeter, kalisalt och thomasfosfat. Kostnaderna för superfosfat äro
praktiskt taget oförändrade i jämförelse med vårkalkylen 1945. För kalkkväve
och svavelsyrad ammoniak har förbrukningen blivit lägre än enligt
vårkalkylen 1945.
Siffrorna för år 1945/46 äro beräknade av livsmedelskommissionen med
tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter har
beräknats kunna uppgå till endast 12 000 Ion mot 19 000 ton år 1944/45. Förbrukningen
av kalkkväve och svavelsyrad ammoniak har beräknats bli mindre
än 1944/45, under det att förbrukningen av ljungasalpeter beräknats öka
något (ökad tillverkningskapacitet) och förbrukningen av kalksalpeter förutsatts
bliva mer än fördubblad jämfört med år 1944/45. Totalt sett har förbrukningen
av kvävegödselmedel beräknats bliva 50 000 ton större 1945/46
än 1944/45. Kaliförbrukningen har på grund av bristande importmöjligheter
beräknats till endast 40 000 ton mot 65 000 ton 1944/45. Användningen av
fosforhaltiga gödselmedel beräknas endast obetydligt avvika från förbrukningen
1944/45.
Priserna äro år 1945/46 lägre än under föregående år för följande konst
-
124
Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.
gödselmedel: kalksalpeter, kalkkväve, svavelsyrad ammoniak, ljungasalpeter,
kalisalt och thomasfosfat. Totalt visar kalkylen en praktiskt taget oförändrad
kostnadssumma för konstgödsel under 1945/46 i jämförelse med 1944/45.
För år 1946/A7 är den beräknade totalförbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel
något större än 1945/46. Betydande förskjutningar förekomma mellan
olika slags kvävegödselmedel. Sålunda har beräknats en betydande ökning
i förbrukningen av ljungasalpeter, vilken emellertid delvis motväges av
en icke fullt så stor minskning i förbrukningen av kalksalpeter. Den i kalkylen
för 1946/47 upptagna mängden kvävegödselmedel motsvarar i fråga
örn rent kväve en ökning med mer än 40 % jämfört med basårskvantiteten.
Förbrukningen av kalisalt har beräknats till samma kvantitet som 1945/46
eller 40 000 ton. Den nu beräknade kvantiteten ligger ca 48 000 ton under
förkrigsförbrukningen. Fosforhaltiga gödselmedel ha beräknats bliva förbrukade
till samma kvantiteter som under 1945/46. Då halten av fosforsyra
fr. o. m. början av nästa produktionsår beräknas kunna höjas till 18 %>, motsvarar
den för 1946/47 upptagna kvantiteten i det närmaste förkrigsförbrukningen
av fosforsyra.
Enär priserna å konstgödselmedel äro beroende av statlig clearing eller
andra liknande statliga åtgärder, ha desamma i kalkylen upptagits till samma
belopp per deciton som för år 1945/46.
Utifrån dessa förutsättningar ha kostnaderna för konstgödsel år 1946/47
beräknats till 110,74 milj. kronor mot 107,57 milj. kronor år 1945/46,
Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet
och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadspriserna. Någon vägning
med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke
skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka
slutresultaten.
Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruket
och deras försäljningsorganisationer. År 1941 startades kalkbrytning
av Ivågedalens kalkbruksförening. Då uppgifter över detta företags produktion
under olika år nu kunnat erhållas, har beräkningen över kalkkvantiteterna
justerats från och med produktionsåret 1940/41. De nu i kalkylen angivna
kvantiteterna av jordbrukskalk äro definitiva till och med produktionsåret
1944/45. För de båda följande åren lia kvantiteterna hållits oförändrade.
Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de två senaste
kalkylerna och äro praktiskt taget oförändrade.
Kvantiteter, å-priser och värdesummor för konstgödsel och kalk ha sammanförts
i tabell 7.
2. Kostnad tor inköpt utsäde.
Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande
med 4,20 milj. kr för såväl 1944/45 som 1945/46 och 1946/47.
3. Köpfodermedel.
Liksom vid tidigare beräkningar lia uppgifter örn kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i
fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag. Priserna äro i flertalet
tall beräknade som enkla medeltal av de under produktionsåret gällande normalpriserna.
För vissa ha emellertid vägda medeltal framräknats. Så är t. ex.
fallet med priset på oljekraftfoder och mineralfoder för de tre senaste åren.
Förbrukning av majs.
Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen till foderändamål under
år 1944/45 till 6 300 ton. För 1945/46 har förbrukningen uppskattats till
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
125
10 000 ton under det att för år 1946/47 på grund av ökade importmöjligheter
räknats med 25 000 ton. Det är möjligt, att större kvantiteter komma att förbrukas.
1 så fall bör emellertid även uppstå ökad produktion av fläsk, varigenom
en motsvarande höjning av inkomsterna kommer till stånd.
Förbrukning av fodersäd.
Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling nied kostnadsposten
»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 9 E, något
närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning
av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet hade
tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.
Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden nämnda år.
Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under 1944/45. Vid slutet
av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget sålunda förfoga över ett rastläger
på 18 000 ton. Med hänsyn till att visst övergångslager normalt måste hållas,
bär denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagits i kostnadskalkylen
vare sig för år 1945/46 eller 1946/47.
Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 9 E) avser däremot den
marginalkostnad, som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp
av sådan fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen.
Marginalkostnaden utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna^ i
fråga till 0,61 milj. kronor för år 1944/45 och 1,08 milj. kronor per år för år
1945/46. För år 1946/47 har någon sådan kostnad icke upptagits, enär fodersädsavstående
då icke torde behöva ifrågakomma.
Förbrukning av mältad brödsäd till foder.
Av mältad brödsäd användes under år 1944/45 till foder 23 500 ton. Under
år 1945/46 har räknats med 3 000 ton. Under år 1946/47 har räknats med
15 000 ton mältad brödsäd av 1945 års skörd.
Förbrukning av kli.
Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1944/45 sedan fullständiga
uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning
samt in- och utgående lager för detta år erhållits. Beträffande vetekli avviker
den nya kalkylen väsentligt från vårkalkvlen 1945. Förbrukningen av
vetekli under år 1944/45 uppgick till 116 000 ton mot i vårkalkylen 1945 beräknade
95 000 ton. För produktionsåren 1945/46 och 1946/47 har beräknats
en förbrukning av vetekli uppgående till 125 000 ton resp. 140 000 ton. Under
produktionsåret 1945/46 beräknas den inhemska produktionen av vetekli
till 124 000 ton. Den beräknade förbrukningen förutsätter sålunda, att 1 000
ton importerat vetekli under detta år tages i anspråk. 1946/47 års kvantitet
(140 000 ton) förutsätter alt större kvantitet importerat kli kommer till användning.
Förbrukningen av rågkli har år 1944/45 uppgått till 17 500 ton.
För de båda senare åren räknas med en förbrukning av 16 000 ton. Av havrekli
beräknas 25 000 ton komma att förbrukas under vart och ett av här
berörda produktionsår. Förbrukningen av kornkli är cirka 9 000 Ion under
vart oell ett av de tre sista i kalkylen medtagna åren. Priserna på samtliga
klislag lia förutsatts oförändrade sedan 1944/45.
Förbrukning av oljekraftfoder.
Är 1944/45 förbrukades omkring 179 000 ton oljekraflfoder. För de två
.senare åren — 1945/46 resp. 1946/47 — har räknats med 200 000 ton per år.
Priset på oljekraflfoder var under år 1944/45 i medeltal 33,25 kr/dt. För
1945/46 har räknats med 34,00 kr/dt, vilket pris upptagits även för 1946/47.
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Förbrukning av fodercellulosa.
Spannmålsbolagtt har lämnat definitiv uppgift beträffande den kvantitet
fodercellulosa, som under år 1944/45 försålts tili jordbruket. I vårkalkylen
1945 bade räknats med 50 000 ton. Förbrukningen stannade vid 47 000 ton.
För produktionsåret 1945/46 räknades i vårkalkylen 1945 med 20 000 ton.
Siffran har nu höjts till 29 000 ton. Totalt beräknas försäljningen av fodercellulosa
1945/46 komma att uppgå till 35 000 Ion, varav 6 000 ton beräknas
bli försålt utanför jordbruket (armén, skogskörare, åkare). Enligt uppgifter
från spannmålsbolagel hade 20 000 ton blivit sålda t. o. m. den 31/i 1946. Det
är därför möjligt, att siffran 29 000 ton till jordbruket kommer att överskridas.
För produktionsåret 1946/47 har icke räknats med någon försäljning av
fodercellulosa till jordbruket. Huruvida någon förbrukning under detta år
kommer till stånd blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.
Förbrukning av jabriksavfall.
Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter örn såväl
försäljningen av melass, betmassa och betfor under 1944/45 som de priser
förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare
resp. övriga jordbrukare var tor sig. Tidigare ha priserna sammanvägts, så
att genomsnittspris för hela försäljningen av vart och ett av de tre fodermedlen
erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid ingen bild av prisutvecklingen,
eftersom relationerna mellan de kvantiteter, som säljas till betodlare
resp. övriga jordbrukare variera från år till år.
Försäljningen av melass direkt till jordbrukare under 1944/45 upptogs i
vårkalkylen 1945 till 44 000 ton. Den definitiva siffran blev 41 600 ton. För
år 1945/46 har nu räknats med att 30 700 ton skulle försäljas direkt till jordbrukare.
För ar 1946/47 har vid beräkningen av melasskvantiteten tagits hänsyn
lill att någon förbrukning av fodercellulosa i jordbruket icke förutsatts.
Melasskvantiteten för år 1946/47 har därför beräknats på så sätt, att 1945/46
års kvantitet ökats med den kvantitet, som detta år använts för inblandning
i fodercellulosa (3 500 ton). Den totala direkta försäljningen av melass till
jordbrukare år 1946/47 har sålunda beräknats till 34 200 ton. Det har förutsatts,
att den till betodlarna försålda melasskvantiteten är lika stor 1946/47
som 1945/46. Den kvantitet, som tidigare åtgått till inblandning i fodercellulosa,
har beräknats bliva försåld till de högre priser som gälla för icke
betodlare.
Tillgången på betmassa för utfodringsändamål har för åren 1944/45 och
1945/46 upptagits enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets uppgifter. För
år 1946/47 har kvantiteten beräknats med hänsyn till den på inkomstsidan
upptagna sockerbctsskördens storlek. Produktionen av betmassa har för år
1946/47 beräknats stiga i jämförelse med det föregående året i samma proportion
som sockerbetsskörden.
Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna upphörde fullständigt
under år 1944/45, emedan någon tillverkning av potatisbrännvin då
icke förekom. Under produktionsåret 1945/46 beräknas 35 000 ton potatis
bli använda vid brännerierna. Den motsvarande drankvolymen beräknas till
500 000 hl. För 1946/47 har antagits, att 100 000 ton potatis kommer att användas
till brännvinstillverkning. Drankvolvmen har beräknats till
1429 000 hl.
Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade
mängden kom. Sålunda har erhållits 251 000 hl år 1944/45 samt
för åren 1945/46 och 1946/47 195 000 lil resp. 372 000 hl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
127
Förbrukning av animaliskt foder m. m.
Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat (tabell
9 D) ha för år 1944/45 beräknats till en lägre summa än i vårkalkylen
1945. Detta beror framför allt på att fiskmjöl och mineralfoder under år
1944/45 icke ha kunnat levereras i den omfattning, som tidigare hade beräknats.
I vårkalkylen 1945 hade räknats med ungefärligen samma kvantiteter
som under år 1943/44.
Tabell. 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel saint mineralfoder.
1944/45
1945/46
1946/47
förbrukn.
förbrukn.
förbrukn.
i ton
milj. kr.
i ton
milj. kr.
i ton
milj. kr.
(kr/dt)
(kr/dt)
(kr/dt)
Köttfodermjöl m. m.
Köttfodermjöl I..............
303
0''12
350
0''14
350
0-13
(40: -)
(40:-)
(38:-)
> II..............
611
0''21
650
0-23
650
0-21
(35: -)
(35: -)
(33:-)
» III..............
3 801
1-14
4 000
1-20
4 260
1-19
(30: -)
(30: -)
(28:-)
Blodmjöl......................
238
0-11
240
0-11
240
o-io
(45: -)
(45: -)
(43:-)
Summa
4 953
1-58
5 240
1''68
5500
1-63
Foderbenmjöl.
Foderbenmjöl I...............
4 511
1-31
4 600
1-33
4 600
1-33
(29: -)
(29:-)
(29:-)
> II...............
963
0 24
1000
025
1100
0-28
(25: —)
(25: -)
(25: -)
Summa
5474
1-55
5 600
1-58
5 700
1-61
Mineralfoder.
Dikalciumfosfat1..............
465
0''29
1500
0-83
3 000
1-50
T
GNI
O,
(55: -)
(50:-)
Dinatriumfosfat1..............
1 410
0 87
1500
0-83
1500
0-75
(62: -)
(55: -)
(50: -)
Blandade mineralfoder.........
4 779
2*56
6 000
3-00
6 000
2-82
(53: 58)
(50:-)
(47: -)
Summa
6 654
3-72
9000
4-66
10 500
5.07
För åren 1945/46 och 1946/47 ha i kalkylen upptagits något större kvantiteter
av animaliskt foder. Prisfall har inträffat ifråga om dikalciumfosfat
och dinatriumfosfat, vilket i sin tur även verkar sänkande på genomsnittspriset
för blandade mineralfoder. För år 1946/47 har dessutom förutsatts prissänkningar
på fiskmjöl, fiskensilage och köttmjöl. I fråga örn tran inträder
viss prissänkning redan under år 1945/46. Ytterligare sänkning har beräknats
för år 1946/47. Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) ha ökat
beroende på ökad försäljning. Sammanlagt uppgå kostnaderna för gruppen
animaliska fodermedel till 12,01 miljoner kronor 1944/45. För åren 1945/46
och 1946/47 äro de beräknade kostnaderna 4,78 resp. 3,84 miljoner kronor
större.
I tabell 9 D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera
olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderben
-
1 Försatt oblandat.
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tabell 9. Kostnadsberäk
-
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
förbruka
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
i milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
A. Kraftfoder.
Majs.............
95 300
16-93
73 500
14-05
6 930
1-28
_
_
(17-76)
(19-11)
(18-50)
Fodersäd.........
—
—
_
—
—
—
—
Mältad brödsäd till
foder...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Kli av vete.......
133 750
OO
o
135 300
! 22-23
115 000
1S-S8
122 000
20-13
(12-77)
(16-43)
(16-50)
(16-50)
> > råg .......
27 900
314
29 800
4-61
22 800
3-53
—
—
(11-24)
(15-46)
(15-50)
> > havre.....
20 850
1-86
24 400
279
23 900
2-76
18 800
3-01
(8-90)
(11-45)
(11-55)
(16-00)
> j korn ......
13 500
1-52
13 500
2-09
12 000
1-86
10 500
1-68
(11-24)
(15-46)
(15-50)
(16-00)
> Övrigt..........
4 000
0-45
1500
0-23
—
—
—
_
(11-24)
(15-46)
Linkakor och mjöl
21 000
452
20800
4-87
5 320
1-28
—
_
(21-52)
(23-41)
(24-00)
Övr. oljekaksfoder.
220 000
45-03
184 200
44-06
152 546
35-85
125 000
36-59
1
(20-47)
(23-92)
(23-50)
(29-27)
Summa
90-53
94-93
65-54
61-41
B. Fodercellulosa.
—
—
71400
11-84
411300
50-01
(15-88)
(12-16)
C. Fabriksav/all.
Melass, betodlare ..
53 260
3-71
55 700
4’86
53 830
4''84
21000
2-29
> , övriga jord-
(6-96)
(8-72)
(9''00)
(10-92)
brukare.........
Sockersnitsel......
7 900
r0-57
7 330
0-54
6 520,
0-48
(7-28)
(7-33)
(7-33)
Betmassa, betodlare
892 658
2-52
939 417
2-35
905 394
2-44
889 000
2-40
> , övriga
(0-26)
(0-25)
(0-27)
(0-285)
jordbrukare.....
Betfor, betodlare ..
» , övriga jord-
—
—
—
—
—
—
brukare.........
Drank, hl ........
1 681 000
0-42
1 956 300
0-49
1 432 000
043
580 000
0-17
(0-25)
(0-25)
(0-30)
(0*30)
Drav, hl..........
425 900
0-45
434 400
0''46
348 000
0''63
117 000
0-23
(1-05)
(1-06)
(1-80)
(2-00)
Summa
7-67
8-70
8-82
5-09 1
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
129
ning lör fodermedel.
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton,
(kr/dt)
milj.
kr
9 000
2-25
6 300
1-58
10 000
2-50
25 000
6-26
(25''00)
1002
(25-00)
(25-00)
(25-00)
—
—
47 000
35000
7-46
—
—
—
_
(21-32)
(21-32)
_
_
17 000
4-12
23 500
537
3 000
0-69
15 000
3-43
68 982
(24-25)
(22-86)
(22-86)
(22-86)
12-26
84 260
15-38
116 000
22-04
125 000
2375
140 000
26-60
(17''78)
(18-25)
(19-00)
(19-00)
(19-00)
16 534
2-93
37 000
6-48
17 500
2-80
16 000
2-56
16 000
2-56
(17-73)
(17-50)
(16-00)
(16-00)
(16-00)
28 312
3-58
1 <wrun
25 000
3-oo
25 000
300
25 000
300
(12-66)
1-55
r n 9i-nM
4-44
(12-00)
(12-00)
(12-00)
12 221
9 000
1-08
9 300
1-12
9000
1-08
(12-66)
—
—
—
(12-00)
—
(12-00)
—
(12-00)
90 000
29-63
105 000
34-47
179 000
59-52
200 000
68-00
200 000
68-00
(32-92)
(32-83)
(33-25)
(34-00)
(34-00)
49-95
77-16
102 85
10162
110-92
17 564
2-67
41077
6-26
47 000
7-17
29 000
4-42
(15-18)
(15-25)
(15-25)
(15-25)
20 300
1-51
23 400
1-74
23 400
1-74
35 016
40 765
(7-42)
(7-42)
(7-42)
4-52
5*27
(12-92)
(12-94)
21300
2''98
7 300
1-02
10 800
1-51
—
—
_
—
(1400)
_
(14-00)
(14-00)
749 000
2-38
795 200
2-53
844 500
2-69
793 090''
811463
(0-318)
(0''318)
(0-318)
2-26
2-52
(0''311)
9 200
0-12
9 700
0-12
10300
0-13
(1-25)
(1-25)
(1-25)
4 290
0-21
600
OlO
600
0-io
_
18 000
3-72
(5-01)
(16-92)
(16-92)
(20-64)
14 624
3-40
13 435
3-12
13 435
3-12
1 333 000
0-53
(23-25)
(23-25)
(23 25)
—
—
—
—
500 000
0-20
1 429 000
0-57
260 000
0''62
(0-40)
351 000
0’70
251 000
050
(0-40)
195 000
0''39
(0-40)
372 000
0-74
(2-00)
(2-00)
(2-00)
(2-00)
(2-00)
7-30
12-74
11-10
1 9''22
10-60
Bihang tili riksdagens protokoll IMG. 1 sami. Nr 267.
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tabell 9
1938
1939
1940/41
1941/42
förbrukn.
milj.
förbrukn.
milj.
milj.
förbrukn.
milj.
i ton
kr
i ton
kr
kr
(kr/dt)
kr
D. Animaliskl foder m. m.
Fiskmjöl................
4185
0-87
5 952
1-36
1-96
2 481
1-12
(45''00)
Fiskehsilage.............
—
—
—
—
—
—
—
Köttmjöl m. m.........
789
0''13
2 591
0-49
0’80
5 009
1-30
(26-00)
Foderbenmjöl ..........
1379
0''25
1 905
035
0‘40
5 378
145
(27-00)
Mineralfoder............
5 567
1*64
6 070
1*76
1''48
—
—
Tran ..................
991
065
1484
»1T4
0’80
343
1-44
(420-00)
Deltafor m. m...........
—
—
—
—
—
—
—
Foderjäst ..............
—
—
—
—
—
—
—
Summa
3-54
5''10
5-44
5''31
1938/39
1939/40
Milj. kr.
*4-58
25-10
1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.
Tabell 9 (forts.). E. Sammandrag
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
Kraftfoder................
90-53
94-93
65" 5 4
61-41
Fodercellulosa ............
—
—
11-34
50-01
Fabriksa vfall..............
7-67
8-70
8-82
5-09
Animaliskt foder..........
4-58
5-io
5‘44
5''31
Återinköpt fodersäd ......
—
—
—
—
Summa
10278
108-73
91-14
121-82
Avgår fodermed.rabatter ..
—
—
6*78
—
Summa milj. kr.
10278
108-73
84-36
12182
Index
100-0
105-8
82-1
118-5
mjöl och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits specificerade
till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett vägt
medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat och
dinatriumfosfat representera de partier, som säljas utan uppblandning med
foderkalk och dylikt.
1. Maskiner och redskap.
Kostnaderna för åren 1944/45 och 1945/46 äro oförändrade i jämförelse
med vårkalkylen 1945. Från statens priskontrollnämnd meddelas, att någon
prisändring beträffande maskiner och redskap icke är att vänta under inne
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
131
(forts.).
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
förbruka,
i ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbruka
i ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
i ton
(kr/dt)
milj.
kr
2 424
1-09
5 459
2-62
2 070
0-99
5 500
2-64
6 000
2-40
(45-00)
_
(48-00)
_
(48-00)
821
0-16
(48-00)
1000
0-19
(40-00)
1000
0-15
3 000
1-17
4 537
1-95
(19-00)
4 953
1-58
(19-00)
5 240
1-68
(15-00)
5 500
l’€3
(39-00)
3 684
1-07
(42-90)
4 52 L
1-27
5 474
1*55
5 600
1-58
5 700
1*61
(29-00)
6 305
4-22
(28''00)
8 779
5''14
6 654
3''72
9 000
4-66
10 500
5-07
(67-00)
225
0"95
(58-54)
843
3*54
550
1-93
1000
3-30
1000
2-25
(420-00)
_
(420-00)
266
085
(350-00)
774
1-76
(330-00)
964
2-27
(225''00)
964
2-27
430
0-32
(320-00)
230
0-18
425
032
850
0-47
850
0-47
(75-00)
S''82
(78-00)
15-55
(75-00)
12-01
(55-00)
16-79
(55-00)
15-85
för allt köpfoder, mil], kronor.
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
49*95
77-16
102-85
101-62
110-92
2-67
6-26
7-17
4''42
_
7-30
12-74
11-10
9-22
1060
8-82
15-55
12-01
16-79
15-85
1-50
0-85
0-61
1-08
—
70-24
112-56
133-74
133-13
137-37
70-24
11256
133 74
133-13
137 37
68-3
109-5
130-1
129-5
133-7
varande produktionsår (1945/46). De flesta maskinaffärerna avslutas under
våren och sommaren, och under denna tid torde enligt priskontrollnämnden
inga prisändringar komma att inträffa. Beträffande produktionsåret 1946/47
kan från priskontrollnämndens sida nu icke göras några uttalanden. Det är
möjligt, att priserna på svenska maskiner kunna sänkas under årets senare
del, men på grund av rådande ovisshet har tills vidare räknats med oförändrade
kostnader även för år 1946/47. Kostnaderna uppgå till föl jande belopp:
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
Milj. kr...... 72-8 83*2 94-3 10M 106-0 107-4 107-7 107-7 107-7
Index........ 100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147-5 147-9 147*9 147-9
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
5. Traktorkostnader.
Beräknandet av traktorkostnadema erbjuder vad produktionsåret 1945/46
beträffar större svårigheter och flera osäkerhetsmoment än vid upprättandet
av de närmast föregående kalkylerna, beroende på att ransoneringen på brännolja
till jordbrukets traktorer upphörde fr. o. m. den 25/n 1945. Samtidigt
med frigivandet av brännoljan blevo priserna avsevärt sänkta. En ytterligare
prissänkning trädde i kraft den 1 januari 1946. Som en följd av dessa omständigheter
kan under år 1946 förväntas:
I ökad traktoranvändning
II övergång till oljedrift.
Då den kraftiga prissänkningen inträdde redan i januari månad, torde flertalet
av de jordbrukare, som lia för avsikt att under året övergiva gengasbränslet,
verkställa omläggningen redan före vårbruket 1946. Vid denna tidpunkt
återstår mer än hälften av produktionsårets traktorarbete.
Med hänsyn till vad här anförts, har det ansetts nödvändigt att i den nu
upprättade kostnadskalkylen för år 1945/46 taga hänsyn till de sannolika förändringarna.
Hänsyn till ökad traktoranvändning.
Tidigare har räknats med 600 driftstimmar per år för gengasdrivna traktorer,
under det att tilldelningen av brännolja medgivit endast ett betydligt
lägre antal driftstimmar för de oljedrivna traktorerna. Då brännoljan nu är
fri, kan antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer icke längre beräknas
med ledning av planerna för tilldelning av brännnolja. I den nya kalkylen har
räknats med 600 driftstimmar per traktor för såväl gengasdrivna som oljedrivna
traktorer. Detta medför en ökning av det beräknade antalet traktortimmar
från 11 569 800 år 1944/45 till 12 630 000 år 1945/46 eller med 9,2°/o.
Med hänsyn till den fria tillgången till brännolja, och då dessutom ett antal
äldre traktorer finnas, vilka tidigare varit avstängda från tilldelning av olja,
har delegationen dessutom ansett, att man nu bör räkna med användning av
en del av dessa traktorer. Delegationen har ansett detta böra motivera en ökning
av det ovan angivna antalet traktortimmar under år 1945/46 med
600 000, vilket innebär, att ytterligare 2 000 traktorer skulle tagas i anspråk
under den återstående delen av produktionsåret med en driftstid av 300 timmar
per traktor. Efter denna justering uppgår det totala antalet traktortimmar
1945/46 till 13 230 000, vilket innebär en ökning med 14,3 % i jämförelse
med 1944/45. (I septemberkalkylen 1945 vidhölls det förut tillämpade systemet
att låta den planerade tilldelningen av brännolja bestämma antalet beräknade
traktortimmar. Därvid erhölls 13.3 miljoner timmar, vilket betydde
en ökning av antalet traktortimmar med 15 %> i jämförelse med 1944/45.)
För produktionsåret 1946/47 har förutsatts, att traktoranvändningen ökar
ytterligare med ca 15 °/o av föregående års beräknade timantal. Detta innebär
ytterligare omkring 1 980 000 traktortimmar under 1945/46, varvid totala antalet
traktortimmar skulle utgöra omkring 15 200 000.
Hänsyn till övergång till oljedrift.
Beträffande den sannolika omfattningen av omställning till oljedrift under
året finnas vissa hållpunkter i en undersökning av byråchefen Palmi.1 En
förfrågan våren 1945 rörande jordbrukarnas inställning till gengasdriften, sedan
brännolja fritt kunde erhållas, gav lill resultat, att vid ett antaget pris
Tallrik»Jordbrukets traktordrUt>. Jordbruksekonomiska uppgifter nr 12/1945.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
133
å flytande bränsle av 40 öre per liter 57,9 °/o av innehavare av gengasträkto*
rer uttalade sig för att behålla gengasverken tills dessa voro utslitna. 26,2 #/o
uttalade sig för att därefter på nytt anskaffa gengasaggregat. Dessa^ procenttal
gällde jordbrukare, som hade tillgång till bränsle å den egna gården. Där
bränsle måste köpas, var motsvarande procenttal 38,6 och 13,3''. Enligt den1
refererade undersökningen skulle sålunda vid ett pris av 40 öre pr liter för
flytande bränsle ca 40 % av gengastraktorägarna vid slutad ransonering av
flytande bränsle omedelbart övergå till oljedrift. Sedan dess har emellertid
priser på brännolja (med undantag för motyl 25, som i huvudsak torde användas
till dragbilarna) sjunkit till 18 å 19 öre/liter.
På grund av vad ovan anförts har delegationen ansett, att män bör kunna
räkna med omställning av hälften av gengastraktorerna (8 065 st.) till oljedrift
före vårbruket 1946. Vidare förutsättes, att i genomsnitt hälften av produktionsårets
traktorarbete utföres under våren och sommaren t. o. m. den
31/8. Detta innebär, att ommonteringen till oljedrift skulle motsvara 4 033
traktorår. Fördelningen av antalet traktorer i genomsnitt under året på gengas-
resp. oljedrift, som angives i det följande, har utförts med hänsyn till
här angivna förutsättningar.
Beträffande den ytterligare övergången till oljedrift (för år 1946/47) förutsättes,
att i genomsnitt 4 000 traktorer drivas med gengas under hösttnånäderna
(sept.—dec.) 1946, men att samtliga traktorer äro omställda till oljedrift
från och med våren 1947. Eftersom användningen under vår- och sommarmånaderna
i det föregående antagits representera halva den årliga användningstiden,
skulle gengasdriften under höstmånaderna 1946 representera
2 000 »traktorår», d. v. s. 2 000 gengastraktorer beräknas genomsnittligt vara''
i bruk år 1946/47. I det följande lämnas en översikt beträffande de förutsatta
ommonteringama till oljedrift.
Antal gengas- traktorer
Antal ''tråktolv
år» 1946/47
Totalt gengastraktorbestånd den S1/s 1945..........
Förutsatt nvmontering av gengasaggregat under 1945/
46.............................................
16 362 st.
Beräknat totalantal gengasaggregat.................
16 362 st.
■;:; {i; (• \;; i i)
Övergång till oljedrift (antagande):
■h}''){ K
Under året 1945/46 enligt januarikalkylen 1946
Under året 1946/47 ..............................
8 065 st.
8 297 »
__ n (! f
2 000
16 362 st.
2 000
»Vålf)
Efter denna grundläggande översikt beträffande förutsatt ökning av antalet
traktortimmar resp. övergången till oljedrift redogöres i det följande för
beräkningarna angående jordbrukets traktorkostnader åren 1944/45, 1945/46
och 1946/47. Beräkningen för 1944/45 är definitiv.
Beräkning av antal gengastraktorer 1944/45.
Antal från fabriker levererade aggregat t. o. m. september 1945 .... 15 737
Antal hemtillverkade aggregat (uppskattat) .................... 625,
Totalantal vid produktionsårets slut ......................... 16 362
Avrundas till................................................ 16 360
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Beräkning av antal i drift varande gengastraktorer i genomsnitt.
1944/45.
Antal hemtillverkade aggregat ...................................
Försäljning 1940 .....................................
» 1941............................... .......
» 1942 .............................
» 1943 ...................................
» 1944 Vi—3%.................................
» 1944 1/7—31/s.......................................
» 1944 1/d—s0/9; 136 x x/s (halva hösten) + 136 x 3/s (vår
och sommar).....................................
» fr. o. m. x/io 1944 t. o. m. 31/s 1945; 507 x 3/e (vår och
sommar).........................................
Antal
«traktorår>
625
2 674
3 287
6 138
2 109
615
271
109
304
Summa 16132
Avrundat 16130
1945/46. Antalet traktorår för gengastraktorer har enligt vad som tidigare
anförts beräknats till 2 000.
1946/47. Gengasdriften förutsättes helt avvecklad.
Traktorbeståndets fördelning under olika år blir enligt föregående diskussion
följande:
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
Oljedrivna
tunga traktorer
—
—
—
x1000
11 150
lätta »
6 700
4 900
3 870
18 900
11 150
Gengasdrivna tunga »
10 000
10 000
10 000
10 000
1 000
»
lätta »
3 300
5 100
6 130
2 100
1 000
Dragbilar..
3 500
3 500
3 500
3 500
3 500
Summa 23 500
23 500
23 500
25 500
27 800
Antalet driftstimmar har, som tidigare angivits, under år 1944/45 beräknats
till 600 timmar per år för gengasdrivna traktorer och 180 timmar för
dragbilar. För oljedrivna traktorer har totalantalet driftstimmar beräknats
med ledning av den förbrukade oljemängden. För åren 1945/46 och 1946/47
räknas med 600 driftstimmar i genomsnitt för samtliga traktorer samt 180
timmar för dragbilar.
Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats
till följande i tusental timmar.
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
Oljedrivna tunga traktorer . ..
—
—
—
300-0
6 690-0
» lätta
» ...
1 809-0
1 168-1
1 261-8
5 040-0
6 690-0
Gengasdrivna tunga
» ...
6 000-0
6 000-0
6 000-0
6 000-0
600-0
» lätta
» ...
1 980-0
3 060-0
3 678-0
1 260-0
600-0
Dragbilar..........
630-0
630-0
630-0
630-0
630-0
Summa
10 419-0
10 858-1
11 569-8
13 230-0
15 210-0
Index
100-0
114-3
131-5
Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat lill de belopp, som
angivas i följande översikt. För produktionsåret 1946/47 har dock tagits
hänsyn till den högre inköpskostnaden för nya traktorer på så sätt, att av
1
Av de oljedrivna traktorerna beräknas enligt det föregående 2 000 st. hava en genomsnittlig
användningstid om blott 300 timmar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
135
skrivningskostnaden för den beräknade ökningen av traktorbeståndet (2 300
traktorer) räknats efter det genomsnittliga inköpspriset pr traktor år 1945.
Merkostnaden för amortering av dessa traktorer har inräknats som en tillläggssumma
till amorteringskostnaderna enligt den äldre avskrivningskostnaden
pr traktor (se översikten nedan). År 1945 försåldes till jordbruket
enligt uppgifter från firmorna 438 traktorer till ett genomsnittligt pris av
11 211 kr. pr traktor. Vid en antagen amorteringstid av 13 år blir den årliga
amorteringen 862 kr. Enligt förut tillämpad årlig amortering för traktorer
av olika storlek samt vid olje- resp. gengasdrift (se översikten) skulle
den genomsnittliga amorteringskoslnaden 1946/47 uppgå till 333 kr. pr traktor
för egentliga traktorer (exkl. dragbilar). Differensen (862 — 333 =
529 kr.) har multiplicerats med det antagna antalet nya traktorer (2 300 st.),
varvid erhållits tilläggssumman 1 216 700 kr.
Amorteringskostnader för traktorer:
Kr pr.
traktor
1944/45
Totalt, kr.
1945/46 1946/47
Oljedrivna tunga traktorer ....
..... 373
—
373 000 4 158 950
» lätta » ....
..... 242
936 540
2 153 800 2 698 300
Gengasdrivna tunga » ....
..... 773
7 730 000
7 730;000 773 000
» lätta » ....
..... 465
2 850 450
976 500 465 000
Dragbilar.....................
..... 160
560 000
560 000 560 000
12 076 990
11 793 300 8 655 250
Tillkommer 1946/47 enl. ovan 1216 700
9 871 950
Avskrivningskostnader för gengasaggregat.
Avskrivningskostnader för gengasaggregat har för åren 1944/45 och
1945/46 upptagits enligt den fyraåriga amorteringsplanen. Då gengasdriften
i kalkylen förutsättes fullständigt avvecklad i och med utgången av år 1946/
47, ha samtliga tidigare icke avskrivna kostnader för gengasaggregat lagts
på detta år. Detta belopp uppgår till 2,58 milj. kr.
Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.
Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat
angivas i tabell 10. För år 1944/45 äro kostnaderna enligt vårkalkylen 1945
praktiskt taget oförändrade. På grund av övergången till oljedrift ha kostnaderna
för underhåll år 1945/46 blivit avsevärt lägre än vad som räknades
med i vårkalkylen 1945. För år 1946/47 erhålles en ytterligare nedgång beroende
på den lägre underhållskostnaden pr timme vid oljedrift.
Tabell 10. Underhållskostnader tor traktorer och gengasaggregat.
a) Traktorer.
Produktionsår
Vid oljedrift
Vid gengasdrift
Summa
kronor
Reservdelar
öre/tim.
Reparations-
kostnader
öre/tim.
Reservdelar
öre/tim.
Reparations-
kostnader
öre/tim.
1938 39 ................
13-3
166
2 655 180
1939/40 ................
14-7
18-6
—
—
3 363 300
1940 41 ................
18-7
20-7
47-3
52-2
3 250 453
1941/42 ................
21-3
230
53-7
58-1
7 744 790
1942/43 ................
23-0
230
58-0
58''0
10 026 600
1943/44 ................
23-9
23-3
601
58’9
11 630 103
1944/45 ................
23-9
27-4
60-1
69-1
13 474 469
1945/46 ................
23-9
28-2
60-1
71-2
12 642 750
1946/47 ................
23''9
28''2
60''1
71''2
8 874 810
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
b) Gengasaggregat.
Produktionsår
Reservdelar
öre/tim.
Reparations-
kostnader
öre/tim.
Summa
kronor
1938/39 ...........
1939/40 ........
_
1940/41 ...........
10-2
11-8
243 810
1941/42 ............
11-fi
12-5
1282120
1942/43 ..............
12-5
12-5
1920 000
1943''44 ..........
130
12-7
2 328 420
1944/45 .........
13-0
14-9
2 700 160
1945/46 .........
13-0
15-3
2 054 580
1946/47 .............
13-0
15''3
339 600
Driv- och smörjmedelskostnader.
1944/45. Uppgifterna beträffande flytande bränsle för år 1944/45 äro definitiva
enligt uppgifter från livsmedelskommissionens planläggningsbyrå.
Kostnaderna för flytande bränsle beräknades i vårkalkylen 1945 till 8,91
milj. kr. Den definitiva siffran blev 9,80 milj. kr. Kvantiteter och kostnads
-
summor redovisas i följande översikt.
1 659 m3 motorfotogen å 1-05 kr/lit..................... U74 milj. kr.
850 » motorbrännolja » 1-05 » » .................... 0‘89 » »
5/812 » »motyl 25» » 1-05 » » 6-10 » »
704 » traktordestillat » 0 88 » > .................... 0''62 » »
o 433 » skifferfotogen » 1-05 » » .................... 0-45 » »
Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3*00 kr/hl......19-16 » »
Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 310 kr kg.............. 7-89 » »
Summa 36-85 milj. kr.
1945/46.
a. Priser.
Under produktionsåret 1945/46 ha priserna på brännoljor till jordbruket
hittills varit följande (pris pr liter):
sept.
Vio-30/ll
Vis-81/12
Vi—;"A
23/i—31/s
V* 1946
19451
19451
19451
19461
19462
t. v.
Motorfotogen .....
. .. 1-05
63
28
19
17-75
17-75
Motorbrännolja ...
... 0-38
—
25
18
16-75
16-75
Motvl 25 ..........
. .. 1-05
83
83
46
44-75
43-75
Skifferfotogen......
. .. 1-05
63
28
19
17-75
17-75
b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.
Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar
erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.
Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.
» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »
» till 9 900 traktorer8 ........................ 37 380 m3
» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »
40 530 m3
_ Avrundat 40 500 »
1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.
‘ Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas
de genomsnittliga zontilläggen till 1-75 öre pr liter.
8 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
137
c. Fördelning av förbrukningen under olika pristerminer.
Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter örn
den ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden Va—24/n 1945.
Under denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning^ den Vio. Totalkvantiteten
under tiden V#—24/n har fördelats med 2/s på september och
s/5 på tiden Vio—24/u. Den under december månad uttagna kvantiteten mäste
vara obetydlig. Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning
försummats eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.
Tilldelningen under tiden Va—24/n 1945 var enligt L.K.:s planläggningsbyrå:
Motorbrännolja.
............. 28 680 liter
Motorfotogen................ 1 385 462 »
Motyl 25 .................... 3 544 195 »
Skifferfotogen................ 916 844 »
Summa 5 875 181 liter = 5 875 m3
Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts
sålunda:
September 1945:
Vio—S4/u 1945:
Motorbrännolja
Motvl
25/n 1945—22/i 1946:
Försummas......................
23/!—si/8 i9jl6:
Motorbrännolja och motorfotogen
29 m3 å
38-00
öre/lit.
Milj. kr
o-oi
554 3» »
105-00
> 3»
0-58
1418 » »
105-00
> »
1-49
367 » *
105-00
0-39
831 m3
å 63-00
öre/lit.
0-52
2 126 »
» 83-00
» »
1-76
550 »
» 63-00
» »
0-35
38 000 m3
å 17-25
öre/lit.
6-56
2 500 »
» 43 75
» »
1-09
40 500
12-75
Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... å 3-00 kr/hl 14-37
Smörjolja, 0''22 kg/traktortimme ........... » 2-17 kr/kg 6-32
Summa driv- och smörjmedel 33-44
1946/47.
a. Priser.
För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i en
föregående översikt såsom gällande fr. o. m. den V« 1946.
b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.
Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.
» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »
» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 m3
» » 3 500 dragbilar...........................3 150 »
96 810 m3
Avrundat 96 800 »
Hela kvantiteten motyl 25 har räknats efter det lägre priset fr. o. m. den ’/« 1946.
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
c. Kostnadsberäkning. Milj. kr.
5 3501 m* 3 motyl å 43-75 öre/lit................................... 2-34
91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 17-25 öre lif......... 15-78
Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr hl................ 2-38
Smörjolja, 0''30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg....................... 7-30
Summa 27-80
Under de första åren, som kalkylen tillämpades, räknades med en smörjoljeförbrukning
av 0,40 kg per timme. På grund av knapphet i tillgången på
olja räknades emellertid senare under krigsåren med väsentligt minskade
kvantiteter. För år 1941/42 räknades sålunda med 0,30 kg samt för de följande
åren 0,22 kg per timme. I samband med fri tillgång och starkt reducerat
pris har det ansetts, att förbrukningen av smörjolja per timme under
år 1946/47 åter kommer att öka. Det har därför räknats med 0,30 kg per
traktortimme. Denna siffra stöder sig på Jordbrukstekniska föreningens erfarenheter
och uttalanden.
Förändringarna i drivmedelskostnaderna under den period kostnadsberäkningarna
omfatta belysas i följande sammanställning.
Priser på smörjolja, motorfotogen och gengasved åren 1938/39—1946 47.
Smörjolja,
kr pr kg
Motorfotogen
Pris pr hl
gengasved,
kr
Kostnad för
den mängd gen- gasved3, som
motsvarar 1
liter motor- fotogen, öre
Pris utan
zontillägg,
öre pr liter
Zontillägg,
öre pr liter
Pris inkl.
zontillägg,
öre pr liter
1938/39 ........
0-68
11-7
3-0
14-7
1939/40 .......
0-90
16-4
30
19-4
1940/41 ........
1-32
38-2
3-0
41-2
1-80
13-9
1941/42 ........
1-84
61-7
3-o
64-7
1-80
13-9
1942/43 ........
254
117-0
3-o
120-0
3-10
23-9
1943/44 ........
2-63
102-0
3-0
1050
3''10
23-9
1944/45 ........
3-10
102-0
3-0
105-0
3''00
23-1
1945/46 ........
2-17
31-3
- 2-24
3''00
23-1
1946/47 ........
1-fiO
16-0
1-75
17-75
3-oo
23-1
Kostnader för ommontering av gengastraktorer åren 1945/46 och 1946/47.
Ombyggnaden vid övergång från gengas till oljedrift medför ombyte av
cylinderfoder, kolvar, kolvbult, kolvringar, tändstift och packningar. I många
fall får ny förgasare anskaffas. Svenska Traktorbolaget har utfört en kalkyl
över de genomsnittliga kostnaderna för ommonteringen. På grundval av
denna kalkyl angives från traktorbolaget, att kostnaderna i det stora flertalet
fall torde ligga mellan 600 och 700 kr. per traktor. Här har räknats med 650
kr. i genomsnitt. I nedanstående översikt klargöres, hur ommonteringskostnaderna
fördelats på olika produktionsår. Totalkostnad Fördelning, milj. kr
o r\nK milj. kr.
8 065 traktorer onnnonterade under produktionsåret
1945/464 .................. 5-24
4 297 traktorer ommonterade till början av
produktionsåret 1946/475 ............ 2-79
4 000 traktorer ommonterade under förra delen
av produktionsåret 1946/476 ........ 2’60
16 362
1945/46
2-62
1946/47
2-62
1947/48
2-79 —
1-30 1-30
10-63 2-62 6-71 1‘30
1 3150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin.
3 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. 23A 1946—151/s 1946 = 1-75 öre. — 3 0:077 hl.
Halva kostnaden för ommontering har intagits i kalkylen för år 1945/46.
Hela kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna år 1946/47.
Halva kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna för år 1947/48.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tabell 11. Sammandrag av kostnader lör traktorer.
139
1938/
1939/
1940/
1941/
1942/
1943/
1944/
1945/
1946/
1
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Underhållskostnader för trak- torer:
Oljedrivna traktorer ......
2''6fi
3-36
2 12
1-79
1-12
0-85
0-97
3-11
7-30
Gengasdrivna traktorer ....
—
—
1*13
5''95
8-91
10-78
12-50
9-53
1-58
Kostnader tor gengasaggregat:
5''67
6-54
5-85
3-88
2-58
Avskrivningskostnader ....
—
026
1 36
3-54
Underhållskostnader ......
—
—
024
T28
1-92
233
2-70
2-05
0-34
l Driv- och smörjmedelskostnad
10-31
16-3»
14-75
22-32
35-43
33''7 3
36-85
33-44
27-80
j Kostnader för omställning till
2-62
6-71
oljedrift..................
—
—
—
—
—
—
—
Summa exkl. amorteringskost-
46-31
nader för traktorerna
12-97
20-00
19-60
34-88
53-05
54-23
58-87
54-63
Amorteringskostnader........
5‘97
6''87
7-39
953
11-44
11-85
12''08
11-79
9-87
Totalkostnad för traktorer
18-94
26-87
26-99
44-41
64-49
66-08
70''95
66 42
56-18
Index ......................
1000
141-9
1425
234-5
3405
348-9
374-6
350-7
296-6
6. Diverse kostnader.
I tabell 12 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna,
som i det följande närmare kommenteras, ha utförts enligt samma principer
som tidigare.
Vid nu verkställd beräkning av denna kostnadsgrupp har omsorg ägnats åt
undersökningar beträffande prisändringar, som inträffat eller äro att emotse
under den återstående delen av produktionsåret.
Kostnaderna för mjölkfrakter beräknades för år 1944/45 i vårkalkylen
1945 till 42,09 milj. kr. Den slutgiltiga justeringen för detta år har givit summan
43,76 milj. kr. Kostnadsökningen beror på ökade fraktkostnader per ton.
För produktionsåret 1945/46 skulle vid oförändrade fraktkostnader per ton
en mycket betydande kostnadsökning ha inträffat. Emellertid har förutsatts,
att fraktkostnaderna per ton under produktionsåret 1945/46 komma att
sjunka i samband med den allmänna sänkningen av taxorna för andra lastbilstransporter.
Sänkningen förutsättes emellertid här ske långsammare, eftersom
ersättningarna för mjölktransporter redan förut varit förhållandevis låga
och till stor del bundna genom avtal. Under förutsättning att fraktkostnaderna
per ton för mjölk genomsnittligt sjunka med 10 °/o från och med 1
mars 1946 har för produktionsåret 1945/46 räknats med en genomsnittlig
sänkning av fraktkostnaderna per ton med 5 %>. Under produktionsåret
1946/47 har räknats med, att mjölktransportkostnaderna per lon äro oförändrade
efter den beräknade sänkningen fr. o. m. 1 mars 1946. Efter dessa
antaganden och med hänsyn lill ökningen av kvantiteterna har för åren
1945/46 och 1946/47 erhållits 47,13 resp. 46,57 milj. kr. fraktkostnader för
mjölk.
Jordbrukets kostnader för biltransporter lia på grund av beslutade sänkningar
av transporttaxorna beräknats till ett belopp, som för hela produktionsåret
1945/46 med 7 % understiger kostnaderna 1944/45. Från 1 januari
1946 lia transporttaxorna sänkts nied i genomsnitt ca 10%. Denna sänkning
har antagits gälla för hela året 1946/47.
Vid kostnadsberäkningen för skördegarn har tagits hänsyn lill såväl den
beslutade prissänkningen (fr. o. m. den 11U 1946) som till kvalitetsförändringen
å det nya skördegarnet. Det skördegarn, som nu utsläppes i marknaden,
innehåller 308 sträckmeter per kg, under det att det tidigare under krigs
-
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
åren förekommande pappersskördegarnet innehållit ca 200 sträckmeter per
kg, och sisalgarnet före kriget ca 335 sträckmeter per kg. Vid oförändrad
kvalitet i jämförelse med basåret skalle kostnaderna för skördegarn med
anledning av prissänkningen ha nedgått till 6,38 milj. kr. Denna kostnad har
335
omräknats med faktorn 0™ (jämför uppgifterna ovan beträffande garnlängd
per kg). Den sålunda justerade kostnadssumman för år 1945/46 blir
6,59 milj. kr. För år 1946/47 har förutsatts ytterligare prissänkning örn
ca 17 %>.
Kostnaderna för hösalt ha antagits sjunka från 1,26 milj. kr. 1945/46 till
1,00 milj. kr. 1946/47.
De beräknade kostnaderna för AlV-syra under år 1944/45 ha ökat i jämförelse
med vårkalkylen 1945. Kostnadsökningen står helt i samband med
ökad förbrukning. För år 1945/46 ha uppgifter örn försäljningen nu kunnat
erhållas t. o. m. december månad 1945. För produktionsårets återstående
månader har räknats med samma kvantiteter som under motsvarande
månader ett år tidigare. På grund av ökningen under höstmånaderna erhålles
för 1945/46 en beräknad kvantitet örn 6 000 ton. Från priskontrollnämnden
meddelas, att någon prisändring under produktionsåret icke torde
kunna förväntas. För år 1946/47 har kostnadsposten hållits otörändrad.
Förbrukningen är i ständigt stigande, och en eventuell prissänkning torde
komma att motvägas av ökade kvantiteter.
Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.
Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, emedan tillförlitligt underlag
för nya beräkningar icke kunnat anskaffas.
Oförändrade äro likaså kostnaderna för hästskor, hästskosöm och silf Uter.
Kostnaderna för rengöringsmedel äro för år 1944/45 oförändrade jämfört
med vårkalkylen 1945. För år 1945/46 lia kostnaderna på grund av i partihandeln
inträdd prissänkning beräknats nedgå med 5 %> (i genomsnitt för
hela året), och för år 1946/47 har räknats med 20 %> sänkning av senaste
kända priser.
Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsaret 1940
—41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av
torvströbrist till cirka 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43
beräknades enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå alt endast 1,8
milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå
i beräkningarna. Torvströfabrikemas centralförening har nu verkställt
en beräkning över den totala produktionen av torvströ och därvid funnit, att
den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla kvantiteten
fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren 1946 väntas
emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca 10—20 °/o till högst
2,2 milj. balar. I kalkylen har räknats med 2,0 milj. balar för år 1946/47,
vilket fortfarande är 1 milj. balar under normalförbrukning.
Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar
erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna omkostnaderna
sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».
En betydande justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från
lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret
1943/44.
Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för
år 1944/45. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten
och, hushållningssällskapen är 3,03 milj. kr. mot 2,74 milj. kr. enligt förhandsberäkningarna.
Ökningen beror på att lönerna, för vilka fullständig
statistik nu föreligger, blivit högre än vad tidigare räknats med. Antalet
Kungl. Metias proposition nr 267.
141
assistenter var vid 1944/45 års slut 979 st. För år 1945/46 har räknats med
1 000 assistenter. På grund av denna beräknade utvidgning av kontrollverksamheten
samt höjda löner till assistenterna ha jordbrukets totalkostnader
för mjölkkontrollen för år 1945/46 efter avdrag för bidrag tran stat och
hushållningssällskap beräknats till 3,23 milj. kr. Denna summa har upptagits
även för år 1946/47.
Tabell 12. Diverse kostnader.
1938/39
milj.
kr
1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
milj. milj. t milj. | milj.
kr kr kr kr
1943/44
milj.
kr
1944/45
milj.
kr
1945/46
milj.
kr
1946/47
milj.
kr
15-70
18-85
23-06
27-83
32-72
38''90
43*76
47-13
46-57
Övriga frakter:
Biltransporter ....
Järnvägstransporter
7-13
5-00
2-55
9-83
5-09
3-89
11-97
5''50
4-61
13-16
5''50
5-64
13-47
5''5Ö
8-11
13-51
5''50
8-11
13-51
5''50
8''21
12-56
5-50
6''59
12-16
5-50
5-50
0-48
0-65
0''92
0-95
1-06
1-13
1-17
1’26
1-00
0''13
0-23
0-35
0-57
0-68
0-82
0-89
C98
0''98
1-10
1-08
1-10
1-09
1-09
1-09
1-09
1-09
1-09
Elkraft............
39-44
43-03
52-14
61-28
68-53
73-62
77-38
7709
77-09
2-21
2-98
3-30
330
3-36
3-36
336
3-36
336
1''46
1-90
1-99
2-03
2-03
203
2-03
2-03
2-03
0-97
1-15
1''59
1-40
1-71
1-71
1-71
1-71
1-71
Rengöringsmedel ....
3-11
4''32
5-22
4''83
5*75
7-05
6-21
5''52
6''29
5-00
6’37
513
637
5-17
6-05
5-18
5-oo
576
Allmänna omkostna-
17-09
17-94
18-80
23-00
2317
25-65
25-65
25''65
25-65
1-91
1-92
1-96
1-98
2-06
2-29
3-os
3-23
3-23
Summa
Index
102-60
100
118-59
115-6
140 09
136*5
15946
155"4
174-78
170-4
189-22
184-4
19S-83
193-8
199 41
194-4
196-03
191-6
7. Ekonomibyggnader.
Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer
som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas
s. k. semesterören lia inlagts i de timlönesummor, som utgöra underlag
vid beräknandet av index för byggnadsarbetarnas löner. Vid beräknandet av
index för byggnadskostnader hopvägas löneindex för egen resp. lejd arbetskraft
med prisindex för materialier. Index för lejd arbetskraft baseras på
avtalstimlöner för byggnadsarbetare inom de tre ortsgrupper (VI, VII, VIII),
som ha lägst timlöner. Hittillsvarande indexunderlag har varit avtalsenlig
timlön + rörligt tillägg. Semesterörena ha icke medräknats i indexunderlaget,
emedan det kunnat ifrågasättas, huruvida semesterören tillämpats i
någon större omfattning på landsbygden.
I avsikt att undersöka i vad mån det tillämpade indexunderlaget överensstämmer
med de utbetalade lönerna har verkställts en undersökning genom
LBF^kontoren i landet. Varje LBF-kontor har inhämtat uppgifter från
ett antal byggmästare inom sitt verksamhetsområde. Besultalen ha senare
sammanställts till riksmedeltal. De så erhållna riksmedeltalen visa god överensstämmelse
med de i indexberäkningen tillämpade timlönerna inklusive
semesterören, och det har därför ansetts riktigt, att nu medräkna semesterörena
i indexunderlaget. Så har skett fr. o. m. 1944/45 — dock lia semesterörena
delta år endast medtagits med halva beloppet, vilket ansetts riktigt
med hänsyn till att ej samtliga arbetare erhållit semesterören. Det har näm- 1
1 LBF = Lantbruksförbundets Byggnadsförening.
142
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
ligen krävts en kvalifikationstid av 900 timmar för erhållande av semesterören.
Inom de tre lägsta ortsgrupperna har utgått i medeltal 8,8 semesterören
per arbetstimme varav sålunda hälften medtagits. Semesterören förekom
icke under basåret 1938/39. Fr. o. m. 1946 års början medräknas semesterörena
i sin helhet med hänsyn till den ändrade semesterlagstiftning,
som då träder i kraft.
Under krigsåren har byggnadsmaterialet eternit icke funnits tillgängligt.
Därför har också eternit varit borttaget ur indexberäkningen. Då emellertid
eternit numera ater säljes fritt, har priset på eternit åter insatts i indexberäkmngen.
Detta skulle medföra en höjning av materialindex för byggnadskostnader
under år 1945/46. Samtidigt meddelas emellertid från priskontrollnämnden,
att vissa råvaror, som användas för framställning av byggnadsmaterial
undergått prissänkning, varför vissa materialier kunna väntas bli
sankta under produktionsåret 1945/46 (t. ex. asfaltpapp och träimpregneringsmedel).
Beträffande linolja och zinkvitt har prissänkning redan inträtt (zinkvitt
fr. o. m. september, linolja fr. o. m. december 1945). Det är antagligt att
dessa prissänkningar komma att uppväga den höjning av index, som etermtens
återinsättande i indexberäkningen skulle medföra. De sammanlagda
materialkostnaderna för vanliga ekonomibyggnader lia därför i kalkylen upp11
samma bel°PP som i septemberkalkylen 1945 för produktionsåret
U45/4b. Blott arbetskostnaderna ha förändrats i enlighet med vad tidigare
anförts.
Det är emellertid möjligt, att mera omfattande prissänkningar å byggnadsmaterial
kunna inträffa under produktionsåret, varigenom de slutliga kostnaderna
bliva lägre än de här beräknade.
För produktionsåret 1946/47 har efter samråd med priskonlrollnämnden
förutsatts prissänkning for vissa byggnadsmaterialier. Sålunda har prisindex
under 1946/47 forutsatts sjunka till 50 % över basårets indexläge för
följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel, rödfärg zinkvitt
och linolja. 1
Tabell 13. Kostnader för ekonomibyggnader.
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46)1946/47
Byggnader:
avskrivning ....
underhåll ......
Summa
44-35
40''30
84-65
44-35
46''57
90 92
44-35
50-79
95-14
44-35
56-93
101-28
44-35
62-05
106-40
44-35
6115
105-50
44-35
62-94
107-29
44-35
65-12
10947
44-35
64-86
109 21
Silosanläggningar..
Summa milj. kr.
0-03
S4-68
0 04
90-96
0-08
95-22
0-14
101-42
0-31
106-71
0-38
105-88
0-41
107-70
0''4ti
109 93
0-46
109-67
Index .........
100-0
107-4
112-4
119-8
126-0
125-0
127-2
129-8
129-5
Vad byggnadsarbetariönema beträffar är läget för närvarande oklart, då
avtalsförhandlingar pågå. De gamla avtalen utlöpa den 31 mars 1946. Inom
träindustrien har nyligen löneförhöjningar inträffat, speciellt inom ortsgruppema
med de lägsta lönerna. Lönehöjningen uppgår till omkring 7 %. Örn
en motsvarande lönehöjning inträffade för byggnadsarbetarna fr. o. m den
1 april 1946 skulle under i övrigt oförändrade förhållanden de egentliga
Opfrea,n nS,nna Under åren 1945/46 0ch 1946/47 öka med 1 runt tal
u,25 resp. 0,50 maij. kr.
av ATvnmetIidenfÖr silosanläggningar ha öka‘ beroende på ökad användning
Kostnaderna för de olika åren angivas i tabell 13.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
143
8. Grundförbättringar.
Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare erhållas föl
-
jande kostnader, milj. kr.
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72 3-72
Underhåll » » ...... 3-82 4-09 4-68 5-34 5"89
Summa milj. kr. 7''54 7-81 8-40 9-06 9-61
Index.................... 100-0 103-6 Hl''4 120''2 127-5
1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72
Underhåll__» » ...... 5~94_6J55_6/78_6-78
Summa milj. kr. 9-66 10-37 10-50 10-50
Index.................... 128-1 137-5 139-3 139-3
9. Arbetskostnader.
I anledning av de beräkningar rörande arbetskostnader, som på underlag
av tillgängligt material utfördes i samband med vårkalkylen 1945,1 uppstod
inom jordbrukskommittén tvenne meningsriktningar. Kommitténs majoritet
ansåg, att arbetskostnaderna för år 1945/46 borde uppföras i kostnadskalkylen
med ett belopp av 1 300 milj. kr., under det att en minoritet inom kommittén
var av den meningen, att kostnadsposten borde fastställas till 1 288
milj. kr. Det förra alternativet lades till grund vid livsmedelskommissionens
senare behandling av frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och
lämnades även utan erinran i Kungl. Maj :ts proposition liksom vid riksdagens
senare behandling av frågan.
Vid utformandet av nu föreliggande kalkyl har enbart det förstnämnda alternativet
tillämpats vid beräknandet av jordbrukets arbetskostnader. Justering
av totalsummorna har dock verkställts med hänsyn till förändringar i
vissa priser å i naturalönen ingående produkter. I översikten å följande sida
redovisas justeringen av naturalönens värde.
En betydande sänkning av arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen
1945 har erhållits i samband med en ändring i beräkningssättet för priset å
den fodersäd, som ingår i naturalönen. I vårkalkylen räknades liksom under
föregående år sedan september 1940 med ett fodersädspris, som erhölls genom
division av fläskpriset med 8,8. Detta beräkningssätt har tidigare tilllämpats
på grund av att priset på fodersäd under knapphetsperioden varit
väsentligt högre än det förädlingsvärde, som kunde utvinnas vid fläskproduktion.
Den anförda beräkningsmetoden begränsade naturalönen uppåt. Att
delegationen nu återgått till att räkna med gällande pris på fodersäd beror
på, att det ovan relaterade beräkningssättet med fläskpriset som utgångspunkt
ger för högt värde såväl i förhållande till rådande pris å korn och havre som
i förhållande till det förädlingsvärde, som nu anses kunna uppnås vid fläskprodulction.
Därmed har delegationen återgått till att tillämpa samma princip
vid bestämmande av fodersädens värde i naturalönen som för övriga produkter.
Justeringen av beräkningen över naturalönens värde har medfört en
kostnadsminskning av 7,2 milj. kronor jämfört med vårkalkylen 1945.
För år 1946/47 har förutom justering av naturalönens värde utförts juste- 1
1 Beträffande beräkningarna hänvisas till Kungl. Maj:ts prop. 303 s. 143—148.
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
ring med hänsyn till minskning av arbetskraftsvolymen med 1 %, vilket
framgår av följande översikt.
1944/45
1945/46
1946/47
Enl. vår-
Enl. febr.-
Enl. vår-
Enl. fehr.-
Enl. febr.-
kalkylen
kalkylen
kalkylen
kalkylen
kalkylen
1945
1946
1945
1946
1946
Index för naturalön,
1938/39 — 100...... 169-35
164-63
165-11
160-91
161-21
Total naturalön, milj. kr. 297 -0
288-8
283-4
276-2
270-7
Total lönekostnad .... 1 272-5
1 265-0
1 300-0
1 293-3
1 283-3
Tillkommer år 1945/46
och 1946/47 för extra
kostnader för se- mesterersättning och
minskad arbetstid
under sommaren .. —
9-9
11-9
Summa 1 272-5
1 265-0
1 300-0
1 303-2
1 295-2
Index.............. 160-3
159-4
163-8
164-2
163-0
Såsom framgår av ovanstående sammanställning har i denna kostnadsberäkning
liksom i föregående kalkyl upptagits kostnadsökningen för semesterersättning
och för förkortad sommararbetstid. Den kostnadsökning, som
beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsminskningen för djurskötare
ingår däremot icke i den ovan anförda beräkningen. Härvid må
erinras örn att vid jordbrukskommitténs behandling av kalkylen i oktober
månad 1945 beslöts, att denna kostnadsökning skulle införas i kalkylen först
sedan densamma blivit avtalsmässigt fastställd. Då nya avtal ännu ej träffats,
har berörda kostnadsökning fortfarande icke kunnat införas.
Efter justeringarna erhålles följande utveckling för jordbrukets arbetskostnader
i jämförelse med basåret (milj. kr.):
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
Milj. kr..................... 793-6 877''7 962-6 1076-1 1 140-4
Index........................ 100-0 110-6 121-3 135-6 143-7
1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
Milj. kr..................... 1 151-5 1265-0 1303-2 1295-2
Index........................ 145-1 159-4 164-2 163-0
10. Kapitalkostnader.
I vårkalkylen 1945 erhöllos betydande ändringar i jordbrukets kapitalkostnader
i jämförelse med närmast föregående beräkningstillfälle. För produktionsåret
1944/45 visade kalkylen en betydande nedgång i kapitalkostnaderna
i samband med den av riksbanken vidtagna diskontosänkningen, som
följdes av andra banker. I vårkalkylen räknades med, att diskontosänkningen
i allmänhet skulle ha trätt i kraft omkring den 15/3 1945.
För produktionsåret 1945/46 räknades med en höjning av jordbrukets fastighetskapital
av i genomsnitt 20 %. Höjningen företogs i anledning av den
bebådade allmänna höjningen av taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter
vid 1945 års fastighetstaxering. Denna höjning av fastighetsvärdena medförde
en beräknad kostnadsökning av 22,37 milj. kr., vilket icke endast eliminerade
verkan av räntesänkningen utan dessutom åstadkom, att kapitalkost
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 145
naderna för år 1945/46 stego över den för 1943/44 beräknade kostnadssumman.
När jordbrukskommittén våren 1945 behandlade denna kostnadspost, kommo
olika meningar till uttryck. Så var även fallet vid behandlingen inom livsmedelskommissionens
råd. Enligt en meningsriktning borde jordbrukets kapitalkostnader
höjas med det belopp, som svarar mot en höjning av fastighetskapitalet
med 20 °/o. Enligt den andra uppfattningen borde en stegring
av kapitalkostnaderna medges endast i den mån realinvesteringama i jordbruket
ökat i jämförelse med år 1938/39. Något säkert mått på ökningen av
realinvesteringama förelåg icke, men enligt vissa överslagsberäkningar uppskattades
ökningen av jordbrukets kapitalkostnader på grund av de ökade
investeringarna till 10 milj. kr. I den nu upprättade kalkylen ingår denna
summa oförändrad, under det att kapitalkostnaderna vid oförändrad kapitalsumma
justerats i vanlig ordning. Denna justering redovisas i en följande
sammanställning för år 1945/46.
Förhandsberäkningen över räntesänkningens inverkan på kapitalkostnaderna
har nu kunnat justeras, sedan de verkliga räntesatserna för samtliga
bankinrättningar kunnat erhållas t. o. m. f järde kvartalet 1945 och i vissa
fall ännu längre. De nya beräkningarna ha i stort sett endast bekräftat, att
vårkalkylen 1945 för produktionsåren 1944/45 och 1945/46 var riktig. De
justeringar, som ifrågakommit, äro mycket obetydliga.
Beräknade kapitalkostnader dr 1945/46 vid oförändrad kapitalsumma.
Räntesats
Kapital
Ränta
proc.
mili. kr
mili. kr
Lanat kapital:
inteckningslån ...............
1865
60-61
övriga lån ...................
680
26-86
Eget kapital:
ej belånat fastighetskapital.....
........... 3-78
1335
50-46
ej belånat driftskapital.........
............ 4-08
1 335
54-47
Summa 3''69
5 215
192-40
Justeringen, som grundats på senaste tillgängliga uppgifter om räntesatser
på lån vid olika kreditformer, har medfört en sänkning av kapitalkostnaderna
för 1945/46 med 0,39 milj. kr. jämfört med förhandsberäkningen våren
1945. Det är i första hand den fallande genomsnittsräntan på utestående hypotekslån,
som orsakar kostnadsminskningen. För år 1946/47 har förutsatts
en fortsatt obetydlig nedgång i kapitalkostnaderna på grund av successiv
förnyelse av hypotekslån.
Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 miljoner kr. kostnader
för ökade investeringar under åren 1945/46 och 1946/47 i jämförelse
med basåret 1938/39) framgår av följande sammanställning:
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
Milj. kr................... 202-30 213-48 218-64 208-88 205-49
Index.................... 100-0 105-5 108-1 103-3 101-6
1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
Milj. kr................... 203-38 197-73 202-40 202-00
Index.................... 100-5 97-7 100-0 99-9
Bihang till riksdagens protokoll 1946. J sami. Nr 267. 10
146
Kungl. May.ts proposition nr 267.
Tabell 14. Jordbrukets kostnader i sammandrag.
1938/39
milj. kr.
1939/40
milj. kr.
1940/41
milj. kr.
1941/42
milj. kr.
1942/43
milj. kr.
1943/44
milj. kr.
1944/45
milj. kr.
1945/46
milj. kr.
1946/47
milj. kr.
Konstgödsel.........
65''4
74-2
87-1
99-2
98-4
116-1
114-3
114-4
117 5
Utsäde.............
3-2
3-2
»3-9
6*4
4-2
4-2
4-2
4-2
4-2
Köpfodermedel......
102-8
108-7
84-4
121-8
70-2
112-6
133-7
133-1
137-4
Maskiner och redskap
72-8
83-2
94-3
101-1
106-0
107-4
107-7
107-7
107-7
Traktorkostnader....
18-9
26-9
27-0
44-4
64-5
66-1
71-0
66-4
56-2
Diverse kostnader ...
102-6
118-6
140-1
159-5
174-8
J 89-2
198-8
199-4
196-6
Ekonomibyggnader..
84-7
91-0
95-2
101-4
106-7
105-9
107-7
109-9
109-7
Grundförbättringar..
7-5
7-8
8-4
9-1
9-6
9-7
10-4
10-5
10-5
Arbetskostnader.....
793-6
877-7
962-6
1 076-1
1140-4
1151-5
1 265-0
1 303-2
1 295-2
Kapitalkostnader....
202-3
213-5
218-6
208-9
205-5
203-4
197-7
202-4
202-0
Summa milj. kr.
1 453 8
1604 8
1 721-6
1 927-9
19S0 3
2 0661
2 210 5
2 251-2
2 237-0
Index
100-0
110-4
118-4
132-6
136-2
142-1
1520
154-8
153-9
Sammanfattning.
Enligt de i det föregående redovisade kalkylerna lia jordbrukets inkomster
och kostnader under åren 1938/39 samt 1944/45—1946/47 beräknats på
följande sätt:
1938/39 1944/45 1945/46 1946/47
Inkomster, milj. kronor...... 1 362-2 2 045-4 2 105-3 2 152-3
» , indextal.......... 100''0 150-1 154-6 158-0
Kostnader, milj. kronor...... 1453-8 2 210-5 2 251-2 2 237-0
» , indextal.......... 100-0 152-0 154-8 153-9
Såsom inledningsvis framhållits måste jämförelserna mellan inkomster och
kostnader av olika skäl grundas på de i ovanstående sammanställning angivna
indextalen. En jämförelse mellan dessa utvisar följande. Under år
1944/45 synes kostnadsökningen ha varit något starkare än inkomstökningen
i jämförelse med år 1938. För innevarande år ha inkomst- och kostnadsindex
beräknats balanserat i stort sett jämnt, varvid är att märka att beräkningarna
grundats på dels det prisläge, som rådde innan prishöjningarna på
mjölk och slaktprodukter under senare delen av produktionsåret trätt i kraft,
dels arbetskostnaderna enligt det gamla lantarbetaravtalet. För år 1946/47
ha inkomsterna, under förutsättning av normal skörd och med tillämpning
av de i kalkylen angivna priserna, beräknats stiga med 58,0 procent i jämförelse
med år 1938/39, under det att kostnadsökningen med tillämpning av
de vid beräkningstillfället gällande lönerna beräknats till 53,9 procent. Utifrån
de för kalkylen gällande förutsättningarna erhållas för de berörda åren
följande kalkylmässiga under- och överskott, vilka ange de belopp, med
vilka inkomsterna skulle behöva höjas resp. sänkas, för att inkomst- och
kostnadsindex skulle balansera jämnt:
1944/45: underskott 25 1 milj. kronor
1945/46: » 3"4 » »
1946/47: överskott 55''9 » » I
I de ovan angivna inkomstbeloppen ingå icke stimulansinkomstema av
vårvete, vilka för åren 1944/45 och 1945/46 uppgått till resp. 0,7 och 0,6 milj.
kronor och för år 1946/47 beräknats till 1,0 milj. kronor.
1 Utsädeskostnader på 6 9 milj. kr. reducerade med rabatter på 3''0 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
lil
Bilaga 2.
PM
angående Jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1944.
I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
oell beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner
246/1943, 253/1944 och 303/1945 kompletterats med liknande undersökningar
för åren 1941—1943, verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan
kommissionen numera, efter bemyndigande av Kungl. Majit, genom sin statistiska
byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,
avseende inkomståret 1944, framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse
för de härvid erhållna resultaten.
Material och metod.
Såsom framgår av tabell 1 (s. 2) har för undersökningen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1944 kunnat utnyttjas sammanlagt
10 917 av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra,
liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,
som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen
av jordbrukets driftsförhållanden. I jämförelse med de för åren
1941—1943 företagna deklarationsbearbetningarna innebär emellertid nämnda
antal en viss minskning av det tillgängliga materialet. Nedgången gör sig
gällande beträffande alla storleksgrupper och områden och sammanhänger
med en viss förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär
i högre instans. Dessa omständigheter lia medfört, att kommissionen
icke kunnat utnyttja deklarationerna för vissa brukningsdelar, som ingått i
undersökningarna för de närmast föregående åren. Såvitt kunnat bedömas
torde dock denna minskning i antalet bearbetade självdeklarationer i varje
fall icke i någon mera betydande grad inverka på jämförbarheten nied tidigare
undersökningar. Såsom framgår av tabell 2 har denna sammankrympning
av deklarationsmaterialet icke heller i nämnvärd grad inverkat ändrande
på dess fördelning mellan olika storleksgrupper inom vart och ett av
de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats.
Beträffande metoderna för materialets bearbetning lia utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna.
Såsom däri framhållits lia de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruks jord, dels
till totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord bär arealen
ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter
örn avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en
för varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt
148 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersökningarna ingående brukningsdelar.
Storleksgrupper, hektar åker
2—5
5—10
10—20
20—30
30-50
50-100
över
100
liga
Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
bygder........................
Södra och mellersta Sveriges skogs-
och dalbygder.................
Norra Sverige...................
Hela riket
186
933
983
2102
671
1925
1088
3 684
1276
1194
319
2 789
632
239
26
897
483
126
4
613
247
56
1
304
109
15
124
3 604
4 488
2 421
10 513
Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1941.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
217
732
1396
747
565
281
126
4 064
Södra och mellersta Sveriges skogs-
999
2 010
1271
253
145
67
16
4 761
1179
1253
401
26
7
—
—
2 866
Hela riket
2 395
3 995
3 068
1026
717
348
142
11691
Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1942.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
211
717
1360
700
562
287
145
3 982
Södra och mellersta Sveriges skogs-
963
1987
1234
249
141
58
19
4 651
1210
1299
399
30
5
—
—
2 943
Hela riket
2 384
4 003
2 993
979
708
345
164
11 576
Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1943.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
209
696
1348
687
561
284
127
3 912
Södra och mellersta Sveriges skogs-
942
1927
1219
236
141
59
19
4 543
1212
1284
397
29
9
—
—
2 931
Hela riket
2 363
3 907
2 964
952
711
343
146
11386
Livsmedelskommissionens undersök- ning är 1944.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
204
668
1309
663
534
265
124
3 737
Södra och mellersta Sveriges skogs-
922
1863
1172
231
128
58
18
4 392
1172
1197
353
30
6
—
2 758
Hela riket
2 298
3 728
2834
924
668
323
142
10 917
den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas
uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åkerarealen
vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å
ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp
och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.
Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt för varje
storleksgrupp inom de olika produktionsområdena torde den förhållandevis
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
149
Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
liga
2-5
5—10
10—20
20-30
30—50
50-100
över
100
22
27
30
11
6
3
1
100
41
37
17
3
1
1
1
0
100
55
35
9
1
0
0
0
100
5
19
35
18
13
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
45
13
1
0
0
100
5
18
34
19
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
34
18
14
7
4
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
35
18
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
35
18
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
43
43
13
1
o
—
—
100
Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1937 års jordbruksräkning.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
åren 1938 och
1940 ingående brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1941 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1942 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1943 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogsöda
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1944 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
.....................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder..............
Norra Sverige...............
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna, vilken
framgår av tabell 1, icke i och för sig lia kommit att medföra någon missvisning
i resultaten.
Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en
något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än
genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Då några
mera betydande förändringar i materialets sammansättning icke skett
under de år undersökningen omfattar, böra emellertid resultaten av desamma
på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla förändringarna i jordbrukets kontanta
inkomster och utgifter. Dock bör härvid den reservationen göras, att
ojämnheter i produktionsutvecklingen även i detta hänseende kunna minska
det begagnade materialets representativitet.
I övrigt bör i detta sammanhang, liksom vid tidigare deklarationsbearbetningar,
påpekas att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå
i det bearbetade materialet. Detta förhållande torde vara av betydelse framför
allt beträffande följande poster, nämligen dels inkomsterna av ägg och
fjäderfä och dels utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså får beaktas, att
vid upprättandet av självdeklarationer inom jordbruket i regel den s. k. kontantprincipen
tillämpas. Detta innebär, att hänsyn icke tages lill eventuella
lagerbehållningar vid årets början eller slut. Nettointäkten av jordbruksfastighet
kan till följd härav växla starkare från ett år till ett annat än fallet
skulle vara, därest även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas
upprättande.
Jordbrukarnas kontanta inkomster.
Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationemas Abilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta
Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de
till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 lia dessa omräknats
till indextal med 1938 resp. 1943 som bas. I anslutning till A-bilagans
uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och
frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;
hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar;
fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,
dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och
vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse
inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av döda
yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll
och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.
Såsom framgår av tabell 3 lia jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1944 beräknats till 2 499,8 mil j. kronor. Till jämförelse kan nämnas,
att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och
för år 1943 till 2 423,7 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger
sålunda en ökning av inkomstsumman med 993,1 milj. kronor eller 65,9 procent,
medan ökningen mellan åren 1943 och 1944 stannar vid 76,1 milj.
kronor eller 3,1 procent.
Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller
1 419,3 milj. kronor till försäljningen av animaliska produkter. Den kontan
-
151
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.
1
1938
1940
1941
1942
1943
1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter
168-4
213-8
266-4
323-9
287-3
därav spannmål och frövaror...........j
159-4
sockerbetor......................
58-5
61-4
80-4
98-3
91-4
88-1
potatis m. m....................j
29-7
38-8
42-7
66-9
65-4
56-3
hö, halm och grönfoder..........|
5-0
8-2
14-0
7-1
6-6
8-2
Summa vegetabiliska produkter |
252-6
276-8
350-9
438-7
487-3
439-9
hästar och nötkreatur............1
106-4
147-0
163-1
135-9
155-8
169-9
svin och grisar.................j
100-5
111-5
109-0
78-9
116-5
152-5
fjäderfä och ägg.................j
23-1
24-6
23-1
18-5
23-8
31''9
mjölk till mejeri................
246-9
302-6
340-8
352-3
381-8
411-0
mjölk till enskilda...............
18-1
15-8
14-7
14-8
15*5
14-5
Summa animaliska produkter
495-0
601-5
650-7
600-4
693-4
779-8
diverse produkter................
3-7
4-7
6-2
8-1
10-2
12-5
Summa inkomster av försålda produkter
751-3
883-0
1007-8
1047-2
1190 9
1 232-2
Diverse inkomster........................
16-0
17-0
18-3
23-0
24-4
22-3
därav för körslor......................
7-3
8-3
10-1
14-2
14-0
13-4
Inkomster av skogsbruk..................
40-0
50-o
62-5
84-4
80-3
79-8
Arrenden och avgälder...................
8-3
8-7
9-4
10-9
12-3
12-2
Samtliga kontanta inkomster
815-6
958-7
1098-0
1165 5
1307-9
1346 5
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.
Inkomster av försålda produkter
27-8
39-9
48-0
55-9
43-7
därav spannmål och frö varor...........
24-1
sockerbetor......................
0-8
0-9
1-2
1-6
1-6
1-9
potatis m. m....................
14-8
18-8
20-5
28-6
26-1
25-5
hö, halm och grönfoder..........
1-7
3-9
5-4
3-0
3-1
4-0
Summa vegetabiliska produkter
41-i
51-4
67-0
81-2
86-7
75-1
hästar och nötkreatur............
66-4
95-4
109-8
83-2
95-8
107-5
svin och grisar..................
62-3
67-6
70-2
54-2
73-7
93-2
fjäderfä och ägg.................
15-3
15-2
14-6
11-7
14-0
19-9
mjölk till mejeri.................
124-8
: 162-6
194-6
210-0
227-4
251-4
mjölk till enskilda...............
21-4
19-0
16-9
13-9
14-7
15-3
Summa animaliska produkter
290-2
359-8
406-1
373-0
425-6
487-3
diverse produkter................
2-6
2-7
3-9
4-3
6-3
6-6
Summa inkomster av försålda produkter
3342
413-9
477-0
458-5
518-6
569-0
Diverse inkomster .......................
17-7
16-5
19-6
25-0
29-2
30-0
12-6
12-4
15-6
20-2
23-2
25-3
Inkomster av skogsbruk..................
91-9
94-1
137-5
184-9
205-7
194-9
Arrenden och avgälder...................
6-o
6-3
6-7
7-2
7-7
8-3
Samtliga kontanta inkomster
449-8
530 8
640-8
(>75*6
761-2
802-2
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter
0-7
0-9
1-4
1-4
2-0
1-3
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................
—
—
—
potatis m. m....................
1-6
2-5
2-7
4-9
3-6
5-3
hö, halm och grönfoder..........
1-9
4-9
9-9
5-4
5*2
4-8
Summa vegetabiliska produkter
4--i
8-3
lil)
11-7
10-8
11-4
152
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Tab. 3 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
hästar och nötkreatur............
14-3
22-0
1 27-8
27-3
29-7
30-8
svin och grisar..............
5-4
6-8
6-7
5-2
5*3
^•i
fjäderfä och ägg.........
1-4
1-5
1-1
0*7
0-5
0*8
mjölk till mejeri...........
36-3
60-9
71-7
83-2
94-4
103-5
mjölk till enskilda.............
12-7
10-6
10-8
9-0
8-s
9-o
Summa animaliska produkter
70l
lois
118-1
125- i
138-7
152-2
diverse produkter...............
1-3
1-2
1-6
2-1
2-6
3-6
Summa Inkomster av försålda produkter
75-6
111-3
133-7
139-2
152l
167-2
Diverse inkomster...............
40-1
35-0
38-3
49-2
55-8
55-7
därav för körslor .........
34-2
29-3
33-2
44-9
48-8
42-5
Inkomster av skogsbruk..........
122-6
78-1
96-7
117-8
142-2
123-3
Arrenden och avgälder.......
3-0
3-9
4-0
4-3
4-5
4-9
Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.
2413
228-3
272-7
3105
354-6
3511
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror........
184-2
197-1
255-1
315-8
381-8
332-3
sockerbetor ...............
59-3
62-3
81-6
99-9
93-0
90-0
potatis m. m...............
46-1
60-1
65-9
100-4
95-1
87-i
hö, halm och grönfoder..........
8-6
17-0
29-3
15-5
14-9
17-0
Summa vegetabiliska produkter
298- a
336-:
431-9
531-6
584-8
526-4
hästar och nötkreatur............
187-1
264-4
300-7
246-4
281-3
308-2
svin och grisar.................
168-2
185-9
185-9
138-3
195-5
253-8
fjäderfä och ägg...........
39-8
41-3
38-8
30-9
38-3
52-6
mjölk till mejeri................
408-0
526-1
607-1
645-5
703-6
765-9
mjölk till enskilda ..............
52-2
45-4
42-4
37-7
39-0
38-8
Summa animaliska produkter
855'' 3
1063 1
1174-9
1098-8
1257-7
1 419-3
diverse produkter''...............
7-6
8-6
11-7
14-5
19-1
22-7
Summa inkomster av försålda produkter
1161-1
1408-2
1 618-5
1644-9
1 861-6
1968-4
Diverse inkomster.............
73-8
68-5
76-2
97-2
109-4
108-0
därav för körslor............
54-1
50-o
58-9
79-3
86-0
81-2
Inkomster av skogsbruk.........
254-5
222-2
296-7
387-1
428-2
398-0
Arrenden och avgälder.............
17-3
18-9
20-1
22-4
24-5
25-4
Samtliga kontanta inkomster
1506 7
1 717-8
2 011-5
2151-6
2 423 7
2499 8
ta inkomsten av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade
självdeklarationema vid 526,4 milj. kronor och skogsinkomsterna vid
398,0 milj. kronor. Utvecklingen mellan åren 1943 och 1944 har varit mycket
olikartad för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska
produkter visa en fortsatt uppgång med 12,8 procent, redovisas för inkomsterna
av vegetabiliska produkter en nedgång med 10,0 procent och för
skogsinkomsterna en nedgång med 7,1 procent. Trots detta är inkomstökningen
i jämförelse med år 1938 alltjämt starkast för de vegetabiliska produkterna,
beträffande vilka den uppgår till 76,6 procent mot 65,9 procent
för animaliska produkter och 56,3 procent för skogsbruk.
Även mellan de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats, föreligga
betydande olikheter i utvecklingen. Procentuellt tagen har inkomstökningen
alltsedan 1940 varit starkast i södra och mellersta Sveriges skogsoch
dalbygder och svagast i norra Sverige. Denna ojämnhet har ytterligare
Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 153
Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944. Indextal.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Vegetabiliska produkter...................
Animaliska produkter.....................
Samtliga jordbruksprodukter...............
Diverse inkomster.........................
Skogsbruk................................
Samtliga kontanta inkomster
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter...................
Animaliska produkter.....................
Samtliga jordbruksprodukter...............
Diverse inkomster.........................
Skogsbruk................................
Samtliga kontanta inkomster
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter...................
Animaliska produkter.....................
Samtliga jordbruksprodukter...............
Diverse inkomster.........................
Skogsbruk................................
Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.
Vegetabiliska produkter...................
Animaliska produkter.....................
Samtliga jordbruksprodukter...............
Diverse inkomster.........................
Skogsbruk................................
Samtliga kontanta inkomster
År 1938 =
100
År 1943
= 100
1940
1941
1942
1943
1944
1944
109-6
138-9
173-7
192-9
174-1
90-3
121-5
131-4
121-3
140-1
157-5
112-5
117-5
134-1
139-4
158-5
164-0
103-5
106-4
114-1
143-8
152-7
139-2
91-1
124-8
156-1
210-9
200-4
199-3
99-5
117-5
134 6
142-9
160-4
165-1
103o
123-8
161-8
196-1
209-1
181-4
86-8
124-0
139-9
128-5
146-7
167-9
114-5
123-8
142-7
137-2
155-2
170-3
109-7
93-0
110-4
141-4
164-6
168-9
102-6
102-4
149-6
201-0
223-8
212-0
94-7
118-0
142-4
150 2
169-2
178-3
105-4
201-3
337-5
283-1
261-2
276-1
105-7
145-3
168-5
178-9
197-8
217-1
109-8
147-3
176-9
184-2
201-2
221-2
109-9
87-2
95-6
122-6
139-2
139-0
99-8
63-7
78-9
96-1
116-1
100-6
83-7
94-6
113 0
128-7
147-0
145-5
99-0
112-8
144-8
178-3
196-1
176-6
90-o
124-2
137-3
128-5
147-0
165-9
112-8
121-3
139-4
141-7
160-3
169-5
105-7
92-8
103-2
131-7
148-2
146-2
98-6
87-3
116-6
152-1
168-2
156-3
92-9
1140
133-5
142-8
160-9
165-9
103-1
ökats under år 1944. I jämförelse med år 1943 redovisas nämligen för skogsoch
dalbygderna i södra och mellersta Sverige en inkomstökning med 5,4
procent, medan ökningen inom slättbygderna stannar vid 3,0 procent och för
norra Sverige redovisas en inkomstminskning med 1 procent. I jämförelse
med år 1938 uppgår inkomstökningen år 1944 till 78,3 procent i skogsoch
dalbygdema, 65,1 procent i slättbygderna men endast 45,5 procent i
norra Sverige. Såsom av tabellerna 3 oell 4 framgår, grundar sig denna för
norra Sverige i jämförelse med de båda övriga områdena ogynnsamma inkomstutveckling
på olikheter i fråga örn skogsinkomsternas utveckling.
Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige bar denna inkomstpost
ungefär fördubblats, medan densamma i norra Sverige år 1944 redovisas
med ungefär samma belop som år 1938. Vid bedömandet av denna
skillnad mellan områdena får hänsyn tagas till att skogsinkomsterna i norra
Sverige år 1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå. Under krigsåren
lia de starkt ökade vedavverkningama i södra och mellersta Sverige
givit anledning till en stark stegring av denna inkomstpost, medan desamma
i norra Sverige motvägts av de minskade gagnvirkesförsäljningama.
Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter bär emellertid,
såsom framgår av tab. 4, ökningen procentuellt sett varit ojämförligt star
-
154
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
kast i norra Sverige. Härtill torde den omständigheten ha medverkat, att
saluförandet av produkterna inom detta område numera äger rum på ett
modernare och mera rationellt sätt än fallet var före kriget. Den starkt ökade
nyanslutningen till mejerierna torde vara det viktigaste exemplet härpå.
Detta torde i sin tur lia medfört såväl en ökning av produktionen som
en fullständigare inkomstredovisning i deklarationerna. Emellertid är saluöverskottet
av jordbruksprodukter i norra Sverige alltjämt av förhållandevis
blygsam omfattning, och den kraftiga ökningen av denna inkomstpost
har därför icke kunnat uppväga den i jämförelse med andra områden ogynnsamma
utvecklingen av skogsinkomsterna.
Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse
under krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras
procentuella andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt
s jälvdeklarationerna:
1938 1940 1941 1942 1943 1944
Vegetabiliska produkter........ 19''8 19''6 21-5 24-7 24-1 21-1
Animaliska produkter......... 56’8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8
Skogsbruk.................... 169 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9
Diverse inkomster............ 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 6-2
Samtliga kontanta inkomster. .. IOGH) 100-0 100-0 100 0 100 0 100-0
Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av animaliska produkter,
som under de närmast föregående åren utgjort en något mindre andel av den
sammanlagda inkomstsumman än före kriget och under de första krigsåren,
ånyo ökat i relativ betydelse år 1944. Däremot har siffran för skogsinkomstemas
andel av inkomstsumman sjunkit under motsvarande siffra för år
1938. Siffran för vegetabiliska produkter har år 1944 sjunkit ganska kraftigt
i jämförelse med år 1943 men ligger alltjämt något högre än år 1938.
De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma genomgående
är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än i skogs- och dalbygdema och i norra Sverige.
Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena
erhållas följande resultat:
1938 1940 1941 1942 1943 1944
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder 54-1 55-8 54-6 54-2 54-0 53-9
» » » » skogs- och
dalbvgder.......................... 29-9 30-9 31-9 31-4 31-4 32-1
Norra Sverige........................ 16-0 13-3 13''5 14-4 14-6 14-0
Hela riket............................ 100-0 100-0 100 0 100-0 100-0 100 0
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder 64-7 62-7 62-3 63-7 64-0 62-6
» » » » skogs- och
dalbygder.......................... 28-8 29‘4 29-5 27''9 27-8 28-9
Norra Sverige........................ 6-5 7-9 8-2 8''4 8-2 8-5
Hela riket............................ 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0
Siffrorna utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år
1944 hade en något större andel av jordbrukets sammanlagda kontanta
inkomster än år 1938, medan däremot slättbygdernas och särskilt norra
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
155
Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive aniinaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga törsålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1932, 1938 och 1940—1944.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....
Animaliska produkter
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.....
Animaliska produkter
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
liga
2—5
5—10
10-20
20-30
30—50
50-100
Över
100
1932
14-1
21-1
26-5
35-0
37-8
42-8
40-1
330
1938
15-3
20-0
26-0
33-9
39-0
44-3
45-6
33-6
1940
12-3
17-4
23-2
30-7
36-5
43-2
46-1
31-4
1941
16-7
19-9
27-3
35-3
41-5
44-0
47-9
34-8
1942
20-5
26-2
34-7
43-6
48-1
52-0
53-1
41-9
1943
18-3
22-8
32-1
42-0
48-1
52-5
54-6
40-9
1914
14-3
18-2
27-2
37-0
41-7
46-6
51-8
35-7
1932
83-8
77-8
72-8
64-1
61-6
56-2
59-3
66-2
1938
82-0
79-3
73-5
65-7
60-7
55-5
54-1
65-9
1940
85-0
82-0
76-3
08-8
63-2
56-5
53-5
68-1
1941
80-6
79-3
72-2
64-1
58-1
55-6
51-6
64-6
1942
75-2
72-5
64-7
55-9
51-4
47-7
46-3
57-3
1943
79-6
75-9
67-0
57-4
51-2
46-8
44-6
58-2
1944
84-2
80-3
71-9
62-1
57-4
52-6
47-2
63-3
1932
4-9
8-1
11-5
17-3
22-2
24-8
32-9
12-5
1938
5-3
7-7
11-6
16-3
21-5
30-7
36-4
12-4
1940
5-1
7-8
lil
15-8
22-2
29-4
41-6
12-4
1941
5-7
8-8
14-8
20-2
23-4
28-7
43-2
14-0
1942
8-6
12-3
18-3
23-4
28-4
34-0
46-9
17-7
1943
6-8
9-9
17-0
23-8
27-G
38-8
51-2
16-7
1944
5-8
8-5
13-1
19-0
20-6
32-2
45-5
13-2
1932
92-6
90-3
87-2
81-8
77-2
74-4
66-8
86-1
1938
93-7
91-4
87-9
83-2
77-3
68-8
63-3
86-8
1940
93-9
91-6
88-3
83-8
76-9
70-1
57-9
86-9
1941
93-4
90-3
84-4
79-3
75-5
70-9
56-2
85-1
1942
90-3
86-7
80-9
76-1
70-3
65-1
52-2
81-4
1943
91-7
88-9
82-0
75-4
70-8
59-3
48-2
82-1
1944
93-1
90-3
85-9
80-2
78-2
65-6
53-s
85-6
1932
6-3
6-3
11-0
13-4
8-2
1938
4-5
4-0
8-0
10-9
5-5
1940
4*9
5-7
11-5
18-8
7-5
1941
6-5
8-8
14-6
28-8
10-5
1942
5-4
7-3
12-3
19-7
8-4
1943
4-1
5-7
10-1
23-8
7-1
1944
4-1
6-5
9-5
18-1
6-9
1932
92-0
92-2
88-0
85-7
90-4
1938
93-0
94-4
89-7
88-8
92-8
1910
93-6
93-6
87-3
81-1
91-5
1941
91-9
90-3
84-3
69-8
88-3
1942
92-9
91-4
86-2
78-4
90l
1943
93-8
92-8
88-4
74-4
91-2
1944
93-7
91-8
88-4
769
91-0
Animaliska produkter
156
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Sveriges andel i den sammanlagda inkomstsumman i motsvarande mån gått
tillbaka. Beträffande fördelningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
har emellertid utvecklingen varit en annan, i det att för norra
Sverige redovisas en ökad andel, medan däremot slättbygdernas andel minskats
och för skogs- och dalbygderna en i jämförelse med år 1938 praktiskt
taget oförändrad siffra redovisas.
Jordbrukets kontanta utgifter.
De på självdeklarationemas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna lia
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel
samt gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier,
underhåll av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a.
elektrisk ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt
räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning
av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande
dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader
icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara
mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen
av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser
böra dragas.
Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 6 och 7.
För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1944 lia uppgått
till sammanlagt 1 746,9 milj. kronor, vartill komma ytterligare 17,5 milj.
kronor för nyuppsättning av inventarier och 38,4 milj. kronor för ny-, biloch
ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 656,9 milj. kronor
eller 60,3 procent. Mellan åren 1943 och 1944 ha de kontanta utgifterna stigit
med 76,2 milj. kronor eller 4,6 procent. Mellan åren 1938 och 1944 har
utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader
samt för inköp av levande och döda inventarier, vilka båda poster stigit
med 87,6 respektive 80,6 procent. Beträffande arbetslönerna redovisas i deklarationerna
en utgiftsökning med 68,1 procent i jämförelse med år 1938.
Mellan de båda senaste undersökta åren 1943 och 1944, har utgiftsökningen
varit starkast för posten inköp av förnödenheter, vilken stigit med 11,5 procent,
medan ökningen av lönekostnaderna stannat vid 1,2 procent. Ränteutgifterna
ha i jämförelse med år 1938 stigit helt obetydligt eller med 2,5 procent
och uppvisa mellan åren 1943 och 1944 en nedgång med 3,3 procent.
De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden
föreligga emellertid, såsom också framgår av nyss anförda tabeller, betydande
olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit betydligt starkare i skogsöda
dalbygderna än i de båda övriga områdena. För skogs- och dalbygdema
redovisas nämligen en stegring med 67,9 procent, under det att densamma
inom slättbygderna stannar vid 59,0 procent och i norra Sverige vid 49,7
procent. Skillnaden är särskilt påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka
ökningen i norra Sverige stannar vid 34,0 procent, medan densamma uppgår
till 73,4 procent i slättbygderna och 83,4 procent i skogs- och dalbygderna.
Den förhållandevis ringa ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige
torde sammanhänga med den förut berörda skillnaden mellan detta
område och de övriga delarna av Sverige ifråga örn skogsinkomstemas utveckling.
Å andra sidan avspeglar sig den kraftiga ökningen av inkomsterna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 1
Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, mili. kronor.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
[ Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
j Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier ............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskosinader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
1938
1940
1941
1942
1943
1944
7-5
8-1
8-1
8-2
9-3
9-9
166-7
189-5
212-7
248-7
281-3
289-1
26-5
37-5
45-1
46-3
47-1
48-8
83-7
89-1
79-2
72-0
72-5
84-0
2-5
3-1
4-1
4-3
4-4
4-4
12-9
19-2
32-0
32-9
20-2
22-6
50-6
60-9
75-4
79-0
82-0
88-6
47-0
51-7
66-5
63-8
76-1
84-9
22-G
27-1
35*5
43-8
46-5
43-1
25-8
31-4
38-4
43-9
52-0
52-0
38-3
39-1
49-0
54-5
67-6
67-5
80-4
92-4
96-1
112-1
125-7
131-9
55-1
59-0
61-1
60-6
59-2
57-7
G19-6
708-1
803-2
870-1
9439
985-3
13-3
8-8
6-1
6-6
8-9
9-4
20-3
8-4
14-0
12-1
19-9
20-6
|
2-4
2-9
3-3
3-4
3-8
4-1
83-9
98-4
121-5
130-9
149-6
153-8
12-9
18-9
21-9
23-8
23-7
26-3
39-1
44-7
38-9
35-8
34-9
43-5
0-9
1-7
1-8
1-8
1-6
2-0
5-7
10-9
20-3
20-0
10-5
11-5
28-9
34-0
41-1
43-6
46-5
50-8
34-2
37-7
47-0
46-8
54-2
60-3
11-8
13-5
18-3
20-8
24-1
23-4
11-9
14-8
18-0
20-1
23-0
23-8
21-3
21-2
29-7
32-7
39-2
41-5
37-0
41-4
46-0
51-9
58-7
63-9
25-5
27-5
28-8
27-0
26-2
24-9
315-5
3G7-6
436-6
458-6
495-0
529-8
4-8
4-0
3-5
4-S
6-9
6-3
12-5
6-4
9-8
8-9
10-8
11-8
1-2
1-5
1-5
1-7
1-7
1-7
63-4
59-4
69-1
78-1
90-7
85-0
5-3
6-3
8-2
9-5
10-2
9-3
7-2
8-1
8-6
7-6
9-1
11-7
0-5
0-7
0-5
0-7
0-6
0-7
7-1
7-2
13-2
13-3
13-0
13-3
7-7
8-4
10-2
11-9
13-0
14-8
13-9
12-5
16-4
20-0
22-4
22-5
6-1
6-0
8-4
9-4
11-0
10-6
4-0
4-4
4-9
5*9
G-7
7-1
10-4
9-3
11-0
14-5
16-5
17-6
19-3
20-i
22-7
24-6
27-6
28-5
8-8
9-4
10-4
9-8
9-3
9-0
154 9
153-3
185-7
207-0
231 8
231-8
1-0
0-9
0-9
1-5
1*7
1-8
6-5
3-2
4-5
5-0
4-2
6-0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
11-1
12-5
12-9
13-3
14-8
15-7
Arbetslöner.............................
314-0
347-3
403-3
457-7
521-6
527-9
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
44-7
62-7
75-2
79-0
81-0
84-4
kraftfoder och betmassa.........
130-0
141-9
126-7
115-4
116-5
140-0
potatis och rotfrukter...........
3-9
5-5
6-4
6-8
6-0
7-1
hö, halm m. fl. fodermedel......
25-7
37-3
65-5
66-2
43-7
47-4
gödselmedel och torvströ........
87-2
103-3
126-7
134-5
140-5
154-2
Inköp av levande inventarier............
95-1
101-9
129-9
130-6
152-7
167-7
Inköp av döda inventarier...............
40-5
46-6
62-2
74-0
81-6
77-1
Underhåll av inventarier................
41-7
50-6
61-3
69-9
81-7
82-9
Underhåll av byggnader.................
70-0
69-6
90-3
101-7
123-3
126-6
Diverse driftskostnader..................
136-7
153-9
164-8
188-6
212-0
224-3
Räntor.................................
89-4
95-9
100-3
97-4
94-7
91-6
Samtliga kontanta utgifter
1090-0
1 229-0
1 425-5
1535-7
1 670-7
1 746-9
Nyuppsättning av inventarier............
19-7
13-7
10-5
12-9
17-5
17-5
Ny-, till- eller ombyggnad...............
39-3
18-o
28-3
26-0
34-9
38-4
Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944. Indextal.
År 1938 = 100
År 1943
= 100
1940
1941
1942
1943
1944
1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................
113-7
127-6
149-2
168-7
173-4
102-8
Inköp av förnödenheter.................
119-1
133-7
132-9
128-4
141-4
110-1
j Inköp av levande och döda inventarier . . .
113-2
146-5
154-4
175-9
183-8
104-5
Underhåll av inventarier och byggnader . .
110-0
136-5
153-7
186-8
186-6
99-9
j Diverse driftskostnader...................
114-9
119-5
139-5
156-3
164-1
105-0
| Räntor.................................
107-1
111-0
109-9
107-6
104-8
97-4
Samtliga kontanta utgifter
1143
129-6
140-4
152 3
159 0
1044
J Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
1 Arbetslöner.............................
117-3
144-8
156-0
178-4
183-4
102-8
Inköp av förnödenheter.................
125-8
141-8
142-8
132-7
153-2
115-5
Inköp av levande och döda inventarier .. .
111-6
142-1
147-2
170-7
182-4
106-9
Underhåll av inventarier och byggnader . .
108-1
143-2
158-9
186-9
196-3
105-0
Diverse driftskostnader..................
111-9
124-3
140-1
158-6
172-5
108-8
Räntor.................................
108-1
113-1
106-2
102-7
97-7
95-2
Samtliga kontanta utgifter
116-5
138-4
145-4
1569
167-9
107-0
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................
93-7
109-0
123-1
143-0
134-0
93-8
Inköp av förnödenheter.................
110-5
146-8
155-5
165-6
179.5
108-4
Inköp av levande och döda inventarier .. .
92-5
123-9
147-2
167-2
165.2
98-8
Underhåll av inventarier och byggnader . .
95-3
114-8
141-3
161-1
172.1
106-8
Diverse driftskostnader..................
104-3
117-6
127-5
142-6
147-6
103-5
Räntor.................................
106-9
117-6
110-6
105-5
101-8
96-5
Samtliga kontanta utgifter
99-0
119-9
133-6
1496
149 7
100-o
Hela riket.
Arbetslöner.............................
110-6
128-4
145-8
166-1
168-1
101-2
Inköp av förnödenheter.................
120-3
137-4
138-0
133-2
148-6
111-5
Inköp av levande och döda inventarier ...
109-6
141-7
150-9
172-9
180-6
104-5
Underhäll av inventarier och byggnader . .
107-6
135-7
153-6
183-5
187-6
102-2
Diverse driftskostnader..................
112-6
120-5
138-0
155-0
164-0
105-8
Räntor.................................
107-4
112-3
108-9
106-0
102-5
96 7
Samtliga kontanta utgifter
112 8
1308
140-9
153-3
160-3
104-6
159
Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.
Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets kontanta
utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940 1944.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Arbetslöner................
Räntor
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Arbetslöner................
Räntor
Norra Sverige.
Arbetslöner.........
Räntor
Hela riket.
Arbetslöner........
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
Ar
2-5
5-10
10—20 20—30
30-50
50-100
över
100
liga
1932
12-9
15-4
21-7
25-9
27-5
31-5
38-3
26-8
1938
13-2
17-1
21-3
25-6
28-4
32-2
38-6
26-9
1940
12-0
1G-S
21-6
25-4
28-4
32-0
38-7
26-8
1941
13-9
16-6
21-3
25-8
28-7
32-0
37-1
26-5
1942
13-3
17-4
23-3
27-3
30-2
34-3
40-2
28-6
1943
14-6
19-1
24-4
28-7
31-9
35-3
40-3
29-8
1944
13-3
17-6
24-0
28-7
32-2
35-7
40-3
29-3
1932
13-4
16-3
15-4
16-7
18-4
19-3
13-4
16-1
1938
8-2
8-5
8-5
9-3
10-2
10-4
7-3
8-9
1940
7-6
8-0
7-8
8-8
9-7
9-7
6-8
8-3
1941
6-6
7-1
7-0
7-9
8-3
8-7
7-3
7-6
1942
6-1
6-8
6*5
7-3
7-7
7-6
6*5
7-0
1943
6-0
6-4
5-9
6-5
6-7
6-8
5-8
6-3
1944
5-2
5-8
5-4
6-1
6-3
6-5
5-6
5-9
1932
18-9
23-8
27-5
30-3
33-5
34-5
37-9
26-5
1938
19-9
23-6
27-3
29-4
32-6
36-8
41-1
26-6
1940
20-5
23-7
27-6
29-4
32-8
37-1
41-0
26-8
1941
20-9
25-2
28-8
31-7
34-6
39-1
37-5
27-8
1942
21-7
26-1
30l
32-4
36-4
36-2
38-7
28-6
1943
22-5
27-7
32-0
33-3
37-6
40-8
41-1
30-2
1944
21-8
25-7
30-4
32-6
38-1
38-8
44-4
29-0
1932
14-3
13-7
14-5
15-9
19-3
20-7
10-5
14-8
1938
7-0
7-7
8-1
8-9
10-4
10-2
7-5
8-1
1940
6-6
6-9
7-3
8-6
10-1
10-4
7-2
7-5
1941
5-7
5-9
6-5
7-5
8-5
8-0
9-5
6-6
1942
5-0
5-1
5-9
6-6
7-6
8-9
7-6
5-9
1943
4-3
4-6
5-2
6-5
7-1
7-4
7-3
5-3
1944
3-7
4-1
4-7
5-7
5-9
7-5
6-1
4-7
1932
25-7
31-7
37-6
46-2
30-8
1938
39-5
40-9
43-0
48-4
40-9
1940
36-3
39-1
42-8
44-6
38-7
1941
34-0
37-2
43-5
44-6
37-2
1942
34-7
37-9
43-3
44-9
37-7
1943
35-6
39-2
44-4
50-4
.
39-1
1944
33-3
36-3
42-7
48-0
36-7
1932
13-2
13-6
13-6
5-8
13-2
1938
5-3
6-0
6-4
3-7
5-7 1
1940
6-2
6-5
6-0
4-0
G-l
1941
5-6
5-7
5*4
5-4
5*6
1942
4-5
5-0
4-6
5-0
4-7
1943
4-1
4-2
3-8
3-1
4-0
1944
3-8
4-1
3-7
3-8
*
3-9
1932
19-7
22-7
25-0
27-4
28-g
32-1
38-3
27-1
1938
26-9
26-2
25-4
27-2
29-4
33-2
39-0
28-8
1940
24-5
25l
25-5
2G-8
29-4
33-1
39-1
28-3
1941
24-5
25-6
2G-0
27-6
29-9
33-G
37-2
28-3
1942
25-2
26-5
27-0
28-9
31-4
34-7
40-1
29-8
1943
20-2
28-2
29-0
30-5
33-2
3G-4
40-5
31-2
1944
24-5
25-9
28-0
30-2
33-4
36-4
40-8
30-2
1932
13-7
14-G
15-0
16-2
18-5
19-5
13-0
15-4 1
1938
6-6
7-5
8-1
9-o
10-1
10-3
7-3
8-2 1
1940
G-G
7-2
7-5
8-0
9-7
9-8
G-8
7-8
1941
5-8
6*2
G-7
7-7
8-3
8-5
7-g
7-0
1942
5-o
5-6
G-l
7-1
7-G
7-8
G-G
G-3
1943
4-5
5-0
5-5
G-4
G-7
6*8
5-9
5-7
1944
4-o
4-6
5o
G-o
G''2
G-G
6-7
5-2
Räntor
160
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige i en likaledes förhållandevis
stark stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter inom detta område.
Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.
Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationerna erhållna uppgifterna
rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke
endast till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket,
som redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som
belysa inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord.
En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas
i tabell 9. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels
Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid
jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden
åren 1938 och 1940—1944.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5—10
10-20
20-30
30—50
50-100
Över
100
liga ;
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
1938
418
390
372
376
369
350
386
375
slättbygder..............
1940
514
466
444
438
425
415
442
441
1941
568
528
515
505
504
479
479
505 !
1942
603
545
535
516
524
514
565
536
1943
665
618
594
590
591
582
625
602
1944
718
654
633
611
607
571
616
620
Södra och mellersta Sveriges
1938
423
392
364
347
340
325
335
376
skogs- och dalbygder.....
1940
492
466
436
401
392
368
404
444
1941
625
560
522
472
472
464
427
536
1942
674
607
541
481
483
461
467
568
1943
773
681
611
542
550
497
514
640
1944
S09
735
642
571
568
510
492
674
Norra Sverige.............
1938
562
462
395
462
.
486
1940
509
440
409
434
459 i
1941
594
544
507
492
553 j
1942
716
623
554
538
639
1943
817
703
642
744
734
1914
811
713
645
635
731
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
322
285
264
274
275
276
335
285
slättbygder..............
1940
388
327
303
311
311
317
379
326
1941
407
369
350
356
369
373
396
369
1942
442
384
369
375
391
406
475
400
1943
474
407
390
411
432
451
518
434
1944
513
443
422
434
454
450
514
454
Södra och mellersta Sveriges
1938
288
261
245
255
263
290
288
264
skogs- och dalbygder.....
1940
336
308
289
290
299
321
329
308
1941
410
360
345
335
358
421
349
365
1942
437
388
358
354
362
400
400
386
1943
476
412
387
377
408
426
455
416
1944
£08
450
413
411
438
440
439
445
Norra Sverige.............
1938
369
289
252
304
312
1940
354
287
268
295
309
1941
428
355
332
341
376
1942
507
390
362
383
426
1943
557
441
408
517
480
1944
562
446
415
468
. I
483
Kungl. Maj:ls proposition nr 267.
161
Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper
och områden åren 1938 och 1940—1944. Indextal: 1938 = 100.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
2-5
5-10
10-20
20-30
30—50
50-100
Över
100
liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
1940
123-0
119-6
119-5
116-5
115-2
118-4
114-5
117-5
slättbygder..............
1941
138-9
134-6
138-6
134-4
136-8
137-3
123-8
134-6
1942
146-0
139-1
143-9
137-2
142-0
147-4
146-1
142-9
1943
161-4
158-1
159-8
157-0
160-1
166-8
160-9
160-4
1944
172-7
166-8
170-7
162-3
164-4
163-8
158-2
165-1
Södra och mellersta Sveriges
1940
116-5
118-9
119-8
115-3
115-5
113-6
120-6
118-0
skogs- och dalbygder.....
1941
147-5
143-0
143-0
135-9
139-1
143-8
126-8
142-4
1942
158-9
154-7
147-8
137-8
141-5
140-5
136-3
150-2
1943
182-2
172-9
166-8
155-3
160-9
152-0
152-8
169-2
1944
190-8
1S6-2
175-3
163-9
167-3
155-5
147-5
178-3
Norra Sverige.............
1940
90-8
95-5
103-4
93-6
94-6
1941
104-7
117-1
128-3
106-1
113-0
1942
122-4
132-8
140-2
114-7
128-7
1943
138-6
149-2
161-4
158-1
147-0
1944
135-9
150-9
162-1
135-2
.
.
.
145-5
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
1940
120-5
114-8
114-7
113-6
112-9
114-8
113-2
114-3
slättbygder..............
1941
129-0
128-6
132-9
130-5
134-3
135-4
118-1
129-6
1942
138-9
134-1
140-1
137-3
141-7
147-5
141-5
140-4
1943
149-1
142-4
148-1
150-3
156-7
163-9
153-8
152-3
1944
159-8
154-5
160-6
158-8
164-6
163-6
152-0
159-0
Södra och mellersta Sveriges
1940
117-1
117-9
118-0
113-8
113-7
110-7
114-2
116-5
skogs- och dalbygder.....
1941
142-3
138-1
140-5
131-3
136-1
145-9
120-7
138-4
1942
151-3
148-S
145-6
138-1
136-7
136-6
135-9
145-4
1943
164-9
157-1
157-1
147-3
153-8
145-8
157-4
156-9
1944
176-2
171-4
167-7
160-9
166-3
150-1
153-2
167-9
Norra Sverige..............
1940
96-1
99-6
106-4
96-7
99-0
1941
114-6
122-4
131-7
111-7
119-9
1942
131-9
133-1
143-4
124-1
133-6
1943
143-9
149-5
161-0
166-9
149-6
1944
143-4
151-1
163-7
151-4
149-7
en ytterligare belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter
till vissa jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.
Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda
området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.
Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som
höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas
för det övriga Sverige.
Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet
framgår, att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas
för de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas
de högsta heloppen för de största brukningsdelarna och för småbruken med
2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige
äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord störst vid småbruken
och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek. Utgifterna per
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. It
162
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. XI. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks
fastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5—10
10—20
20-30
30-50
50-100
Över
liga
Inkomster av försålda vegeta-
100
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
58
70
91
119
135
144
155
116
slättbygder..............
1940
58
74
96
126
146
165
178
128
1941
83
95
130
167
195
194
207
161
1942
108
126
168
207
233
240
259
202
1943
106
125
175
230
266
280
302
224
1944
90
106
158
210
236
245
287
203
Södra och mellersta Sveriges
1938
15
22
32
45
57
80
94
34
skogs- och dalbygder.....
1940
18
28
38
53
72
89
139
43
1941
24
36
60
76
84
107
150
56
1942
34
49
69
84
98
123
174
68
1943
31
44
74
96
113
151
212
73
1944
30
44
61
82
87
129
175
63
Norra Sverige.............
1938
6
6
14
23
8
1940
9
13
30
56
17
1941
14
26
44
91
29
1942
14
22
37
65
24
1943
12
18
34
86
22
Inkomster av försålda anima-
1944
13
23
34
62
24
liska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
308
281
255
232
210
180
183
228
slättbygder..............
1940
392
350
316
284
254
217
206
276
1941
403
376
342
303
273
243
224
300
1942
399
348
314
265
250
220
225
276
1943
464
417
364
314
283
250
247
319
1944
533
470
418
352
325
277
262
359
Södra och mellersta Sveriges
1938
265
262
248
230
206
181
164
243
skogs- och dalbygder.....
1940
330
328
308
280
249
216
193
301
1941
401
370
337
297
272
263
196
340
1942
363
350
308
272
244
236
193
313
1943
424
400
355
305
290
231
200
358
1944
486
467
402
345
330
263
206
410
Norra Sverige.............
1938
121
146
160
190
141
1940
180
216
220
237
205
1941
211
260
255
220
239
1942
236
276
262
258
258
1943
271
299
297
268
287
1914
307
330
321
264
317
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges
1938
24
20
17
15
14
16
29
18
slättbygder..............
1940
30
25
22
18
16
22
35
23
1941
37
33
30
24
24
29
30
29
1942
43
44
39
32
27
38
54
39
1943
53
47
38
31
25
34
47
37
1944
57
46
38
33
28
32
40
37
Södra och mellersta Sveriges
1938
108
87
67
53
57
44
63
77
skogs- och dalbygder.....
1940
108
89
73
53
52
43
57
79
1941
157
127
106
83
94
76
67
115
1942
222
178
140
104
117
80
83
156
1943
256
201
154
115
lil
86
80
173
1944
231
185
151
119
121
84
82
164
Norra Sverige.............
1938
287
241
183
228
247
1940
185
151
124
122
157
1941
222
190
170
150
196
1942
281
238
203
150
243
1943
336
276
253
306
295
1944
280
258
227
197
257
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
163
Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig
het
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5—10
10—20
20-30
30—50
50-100
Över
100
liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges
1938
43
49
56
70
78
88
129
77
slättbygder..............
1940
46
55
65
79
88
102
147
87
1941
56
61
75
92
106
119
147
98
1942
59
67
86
102
118
139
191
115
1943
69
78
95
118
138
159
209
130
1944
68
78
102
125
146
161
207
133
Södra och mellersta Sveriges
1938
57
62
67
75
86
107
119
70
skogs- och dalbygder.....
1940
69
73
80
85
98
119
135
82
1941
86
91
99
106
124
165
131
102
1942
95
101
108
115
132
145
155
110
1943
107
114
124
126
153
174
187
126
1944
lil
116
126
134
167
171
195
129
Norra Sverige.............
1938
146
118
108
147
128
1940
128
112
115
131
120
1941
145
132
144
152
140
1942
175
148
157
172
161
1943
198
173
181
260
188
Inköp av kraftfoder och
1944
187
162
177
225
177
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges
1938
54
48
42
39
35
28
36
39
slättbygder..............
1940
64
51
46
41
36
30
36
41
1941
51
46
40
36
33
30
30
36
1942
42
38
36
32
30
28
32
33
1943
45
40
35
33
32
28
29
33
1944
55
48
43
38
36
31
34
39
Södra och mellersta Sveriges
1938
38
34
33
31
28
27
24
33
skogs- och dalbygder.....
1940
45
41
37
35
30
28
18
38
1941
41
34
31
26
25
32
19
33
1942
37
31
28
27
23
28
28
30
1943
35
30
29
25
24
22
31
29
1944
45
39
36
32
30
28
21
37
Norra Sverige.............
1938
17
12
12
19
15
1940
19
15
14
19
16
1941
21
17
14
10
17
1942
20
14
14
12
16
1943
23
17
16
15
19
1944
31
22
20
17
24
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges
1938
25
24
24
25
23
21
23
23
slättbygder..............
1940
30
28
28
29
28
26
28
28
1941
35
34
35
36
35
34
33
34
1942
37
36
37
37
36
35
36
36
1943
40
37
37
38
37
37
40
38
1944
43
40
41
42
42
39
39
41
Södra och mellersta Sveriges
1938
28
25
23
23
20
21
18
24
skogs- och dalbygder.....
1940
33
30
27
27
24
23
23
29
1941
39
36
33
33
29
32
33
34
1942
42
39
35
32
31
31
30
37
1943
47
40
36
33
33
32
36
38
1944
52
46
40
36
36
38
30
43
164
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
Tab. 12 (forts.;. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruks jord för jordbruks
fastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
Inköp av gödselmedel och
2—5
5-10
10-20
20-30
30—50
50-100
Över
100
liga
torvströ (forts ).
Norra Sverige.............
1938
18
15
12
13
15
1940
20
16
14
15
17
1941
24
20
18
17
21
1942
28
24
20
25
26
1943
32
26
21
24
27
1944
37
29
24
27
31
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges
1938
26
24
22
25
28
29
24
25
slättbygder..............
1940
29
26
24
27
30
31
26
27
1941
27
26
24
28
31
32
29
28
1942
27
26
24
27
30
31
31
28
1943
28
26
23
27
29
31
30
27
1944
27
26
23
27
29
29
29
27
Södra och mellersta Sveriges
1938
20
20
20
23
27
30
22
21
skogs- och dalbygder.....
1940
22
21
21
25
30
34
24
23
1941
23
21
22
25
30
34
33
24
1942
22
20
21
23
28
35
30
23
1943
20
19
20
24
29
32
33
22
1944
19
19
19
24
26
33
27
21
Norra Sverige.............
1938
20
17
16
11
18
1940
22
19
16
12
19
1.941
24
20
18
18
21
1942
23
19
17
19
20
1943
23
19
16
16
19
1944
21
18
15
18
19
hektar jordbruksjord äro inom detta område störst vid småbruken och lägst
vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster som utgifter,
räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna.
Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa siffror
beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det egna
arbetets obka relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.
Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 10 meddelade
relativtalen. Det framgår av dessa, att de kontanta inkomsterna
inom de flesta storleksgrupper i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna
stigit starkare än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938. I norra
Sverige har däremot utgiftsökningen genomgående varit starkare än inkomstökningen.
Särskilt gynnsam tycks förskjutningen mellan inkomster och utgifter
ha varit för de mindre jordbruken i de båda områdena i södra och mellersta
Sverige.
De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt
redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per
hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.
Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
165
växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra
Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder
gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna
större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.
I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för såväl
1942 som 1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska
produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna.
Detsamma gäller år 1944 beträffande jordbruk med mer än 100 hektar
åker. 1 n vj
Mellan åren 1943 och 1944 framträder så gott som genomgående en minskning
av inkomsterna av vegetabiliska produkter, medan däremot inkomsterna
av animaliska produkter i de flesta storleksgrupper ökats. Inkomsterna av
skogsbruk visa mellan dessa år genomgående minskning i norra Sverige. I de
båda övriga områdena har utvecklingen varit olika för olika storleksgrupper,
dock med övervägande minskning även i skogs- och dalbygderna, under det
att förskjutningarna varit obetydliga inom slättbygdsområdet och lett till en
oförändrad genomsnittssiffra för detta område.
Jordbrukarnas nettointäkter oell jordbrukarefamiljernas
arbetsinkomster.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver lia även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i kronor
per brukningsdel. Huvudresulaten av denna del av undersökningen redovisas
i tabell 13.
Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
74,6 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1943 och 1944 har emellertid
endast en helt obetydlig ökning inträffat, nämligen med 0,7 procent.
Från år 1938 räknat har uppgången varit starkast i skogs- och dalbygdsområdet,
där densamma uppgått till 87,3 procent, och svagast i norra Sverige,
där den stannat vid 50,1 procent. För slättbygderna i södra och mellersta
Sverige redovisas en ökning med 76,9 procent.
För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett
belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp
utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt
av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från
oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent för
samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.
Det framgår av denna, alt jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit
mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 100 hektar
åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygderna lia desamma
ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda
områdena i regel varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen
i allmänhet varit mindre.
166
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1940—1944,
milj. kronor.
Nettointäkter av
Samtliga
År
jordbruks-
fastighet
tjänst och
tillfällig
förvärvs-
kapital
intäkter
verksamhet
Södra och mellersta Sveriges
1938
254-5
25-9
20-6
310-9
slättbygder..............
1940
319-9
31-0
23-4
383-1
1941
374-0
36-7
22-7
443-1
1942
378-6
39-8
22-9
452-4
1943
449-2
41-6
25-1
528-6
1944
450-1
42-7
25-6
530-7
Södra och mellersta Sveriges
1938
204-5
26-6
12-8
252-4
skogs- och dalbygder ....
1940
245-1
31-3
15-5
299-5
1941
293-1
38-0
15-5
354-0
1942
314-7
38-3
15-9
379-5
1943
374-4
40-3
17-5
445-2
1944
383-2
43-2
19-4
460-7
Norra Sverige.............
1938
128-7
30-9
5-5
168-0
1940
127-3
34-1
6-4
170-9
1941
144-0
38-3
5-9
193-0
1942
169-3
44-1
6-2
227-0
1943
195-3
49-4
7-5
262-1
1944
193-1
49-7
8-0
260-6
Hela riket.................
1938
587-7
83-4
38-9
731-3
1940
692-3
96-4
45-3
853-5
1941
811-1
113-0
44-1
990-1
1942
862-6
122-2
45-0
1 058-9
1943
1 018-9
131-3
50-1
1 235-9
Indextal. År 1938 = 100.
1944
1 026-4
135-6
53-0
1 252-0
Södra och mellersta Sveriges
1940
125-7
119-8
113-0
123-2
slättbygder..............
1941
147-0
141-9
110-2
142-5
1942
148-8
153-7
110-7
145-5
1943
176-5
160-8
121-4
170-0
1944
176-9
165-2
124-0
170-7
Södra och mellersta Sveriges
1940
119-8
117-8
121-6
118-7
skogs- och dalbygder.....
1941
143-3
143-1
120-9
140-3
1942
153-8
144-2
125-3
150-4
1943
183-0
151-5
137-7
176-4
1944
187-3
162-3
151-8
182-5
Norra Sverige.............
1940
98-8
110-6
116-3
101-8
1941
111-9
123-9
107-5
114-9
1942
131-5
142-9
111-9
135-1
1943
151-8
160-0
135-8
156-1
Hela riket.................
1944
150-1
161-0
144-6
155-1
1940
117-8
115-7
116-3
116-7
1941
138-0
135-6
113-3
135-4
1912
146-8
146-7
115-7
144-8
1943
173-4
157-5
128-8
169-0
Indextal. År 1913 = 100.
1944
174-6
162-7
136-0
171-2
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
1944
100-2
102-7
102-1
100-4
skogs- och dalbygder.....
1944
102-3
107-2
110-3
103-5
Norra Sverige.............
1944
98-9
100-6
106-5
99-4
Hela riket.................
1944
100-7
103-3
105-6
101-3
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
167
Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938
och 1940—1944.
Områden
År
Storleksgrupper, hektar åker
2—5
5—10
10-20
20—30
30-50
50—100
Över
100
Södra och mellersta Sveriges
1938
743
1 163
1539
2 013
2 621
3 288
773
slättbygder..............
1940
961
1557
2166
2 764
3 538
5 051
3 987
1941
1187
1800
2 622
3 439
4 556
5 994
7 950
1942
1210
1868
2 649
3 214
4 382
5 705
7 884
1943
1402
2 346
3 254
4 299
5 393
7 317
8 587
1944
1527
2 333
3 364
4 208
5147
6 547
7 534
Södra och mellersta Sveriges
1938
944
1227
1553
1606
1867
715
1504
skogs- och dalbygder.....
1940
1128
1567
2114
2 275
2 585
1846
7 030
1941
1423
1987
2 643
2 909
3 532
2 321
9 059
1942
1598
2167
2 747
2 856
3 583
3 221
5 743
1943
1900
2 676
3 406
3 819
4 765
3 420
8 834
1944
1941
2 825
3 487
3 714
4 262
2 855
3 271
Norra Sverige.............
1938
1194
1507
1644
3114
1940
1154
1499
1 763
2 440
1941
1269
1844
2 342
2 542
1942
1545
2 282
2 754
2 831
1943
1 838
2 629
3 422
4 634
1944
1778
2 710
3 329
3 050
Hela riket.................
1938
997
1281
1554
1957
2 530
2 894
1059
1940
1104
1548
2106
2 643
3 387
4 507
4 570
1941
1320
1896
2 600
3 290
4 381
5 354
8 223
1942
1501
2110
2 694
3121
4 253
5 300
7 681
1943
1 780
2 568
3 325
4 200
5 314
6 691
8 805
1944
1800
2 652
3 403
4 060
4 952
5 764
6 230
Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här är
fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och att till
dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet.
Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i regel endast
till tämligen anspråkslösa belopp. Vid de större egendomarna utgör däremot
ränta på jordbrukskapitalet en betydande del av jordbrukarnas inkomster.
Stockholm den 12 april 1946.
Otto Zetterberg
Helmer Olsson
168
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Bilaga 3.
Till statens livsmedelskommission.
I skrivelse den 21 december 1945 har statens livsmedelskommission anmodat
Svenska spannmålsaktiebolaget att till kommissionen inkomma dels med
förslag till regleringsåtgärder på bolagets verksamhetsområde linder regleringsåret
1946/47, dels med en preliminär beräkning av kostnaderna för bolagets
verksamhet under samma år. Kommissionen anför vidare, att bolaget
vid beräkningen av kostnaderna synes kunna utgå från det antagandet, att en
sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget skall äga rum,
att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg icke
skall behöva påfordras under regleringsåret 1946/47 samt att ej heller prisgaranti
skall behöva lämnas för 1946 års odling av matpotatis, ärter och
grönsaker. Med anledning härav får bolaget anföra följande.
Inledning.
Regleringsåtgärderna å de områden, som beröra spannmålsbolagets verksamhet,
hava under krigsåren i första hand åsyftat, dels att reglera prisbildningen
å jordbrukets produkter och förnödenheter, dels ock att fördela befintliga
tillgångar av samma varor, varvid det ansetts nödvändigt att företaga
långt gående prisutjämningar för att tillförsäkra jordbrukarna inom olika
delar av landet samt industrien tämligen enhetliga priser. Redan härigenom
har handeln med spannmål och fodermedel under krigsåren fått en annan
struktur än under normala förhållanden och i olika hänseenden varit beroende
av åtgärder eller medgivanden från spannmålsbolagets sida. Av betydelse
i detta sammanhang har ock varit det förhållandet, att bolaget under
kriget enligt meddelade direktiv måst hålla vissa varureserver upplagda inom
ur beredskapssynpunkt lämpliga områden. Slutligen var det under kriget
med hänsyn till då rådande inköps-, pris- och transportförhållanden nödvändigt,
att bolaget och tidigare i förekommande fall Foderintressentföreningen
u. p. a. i egen regi övertog all import av spannmål och fodermedel. Enligt
bolagets mening är det önskvärt, att handeln med spannmål och fodermedel
så snart som möjligt såtillvida lämnas fri, att inköp och försäljningar —
detta jämväl beträffande importen —- må kunna äga rum utan ingripande av
eller medverkan från spannmålsbolaget som regleringsorgan. Däremot utgår
bolaget ifrån såsom nödvändigt, att sådana anordningar träffas, att priserna
å spannmål och fodermedel alltjämt bliva på ett eller annat sätt reglerade,
enär kommissionen i sin förut nämnda skrivelse uttalat, att de förslag, kommissionen
innevarande år har att förelägga Kungl. Maj:t i fråga om huvudprinciperna
för jordbruksregleringen, komme att anknyta till de riktlinjer,
som fastställts för regleringsåret 1945/46. Detta bör såsom hittills innebära,
att jordbruket tillförsäkras priser för dess produkter, som stå i ett visst förhållande
till jordbrukets beräknade utgifter, vilket i sin tur torde medföra,
att någon större justering av nu gällande spannmåls- och fodermedelspriser
icke bör ifrågakomma.
Ett frigivande av handeln på sätt ovan antytts förutsätter ett sådant försörjningsläge
i fråga örn spannmål och fodermedel, att efterfrågan å dessa va
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
169
ror icke överstiger den inhemska produktionen, i förekommande fall kompletterad
med importvaror. Av betydelse i sammanhanget äro ock de priser, till
vilka importvarorna kunna erhållas. Kommissionen har i sin förberörda skrivelse
ifrågasatt en sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget,
att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg
icke skall behöva påfordras under regleringsåret 1940/17. Huruvida så kan
ske eller icke blir i första hand beroende av skördeutfallet inom landet år
1946. Härå inverka emellertid också importmöjligheterna. Bolaget kommer
här nedan att söka lämna en bild av det internationella läget i fråga om tillgången
på spannmål och fodermedel m. m. Det är dock ett känt förhållande,
att anspråken på befintliga och väntade spannmålstillgångar i världen äro och
under hela konsumtionsåret 1946/47 kunna väntas bliva mycket stora. Vid ett
svagt skördeutfall inom landet innevarande år är det därför ingalunda säkert,
att våra egna tillgångar kunna utfyllas genom import i sådan omfattning, att
icke en reglerad fördelning av spannmålstillgångarna blir nödvändig. För sådant
fall äro möjligheterna att frångå de nu tillämpade anordningarna för
spannmålsregleringen icke stora. Dessutom gäller åtminstone för närvarande,
att priserna å importerad spannmål äro väsentligt högre än de inom landet
tillämpade priserna. Vad till slut angår möjligheterna till import av oljekaksfoder
och andra fodermedel äro dessa för närvarande mycket ovissa. I detta
hänseende hänvisas till redogörelsen här nedan.
Marknadsöversikt.
Att för närvarande söka bedöma huru förhållandena å den internationella
marknaden för spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig
under konsumtionsåret 1946/47 är mycket vanskligt. Likväl måste, såsom
nyss anförts, hänsyn härtill tagas vid utformandet av regleringsåtgärderna å
jordbrukets område. Detta gäller med avseende å såväl brödsäds- som fodermedelsregleringen.
Under krigsåren intog vårt land såtillvida en gynnad ställning,
att vi, i den mån transportmedel stodo till förfogande och lejd kunde
erhållas för vår transoceana sjöfart, icke hade några svårigheter att inköpa
varor, enär de flesta importländerna å det europeiska fastlandet vore utestängda
från världsmarknaden. För närvarande är efterfrågan å såväl spannmål
som oljekakor samt oljefrön synnerligen stor även från länder, som
normalt haft saluöverskott av dessa varor. Av spannmål är behovet särskilt
trängande i de krigshärjade länderna i Europa, samtidigt som ett tidigare
icke vanligt importbehov därav föreligger från exempelvis Asien och
Afrika. Dessutom är det ovisst, när och i vilken omfattning inköp skola
kunna företagas av oljefrön av olika slag från Mandchuriet, Indien och andra
tidigare exportländer. Vidare har det visat sig, att även örn varor finnas
att tillgå, kunna de mångenstädes icke ställas till förfogande för export i
önskad omfattning på grund av brist på transportmedel, strejker och politiska
oroligheter m. m. Det är med anledning av nu berörda förhållanden,
som det ansetts nödvändigt att kontrollera och fördela befintliga varutillgångar.
Av i ämnet tillgänglig litteratur samt på grundval av officiellt rapportmaterial
och direkt inhämtade upplysningar anser sig bolaget för närvarande
kunna bedöma det allmänna marknadsläget i fråga om spannmål
och fodermedel sålunda.
Tillgångarna på vete lia de senaste åren varit och äro alltjämt betydande
i Canada och särskilt i U. S. A., som år 1945 erhöll en rekordartat stor
veteskörd. Anspråken på saluöverskotten i dessa länder äro emellertid samtidigt
mycket stora, varjämte transportsvårigheter föreligga. Beträffande
Canada synes det för övrigt som försäljningarna därifrån haft och alltjämt
170
Kunni. Mfij.ts proposition nr 267.
komma att lia en sådan omfattning framför allt till England och UNRRA,
att saluöverskotten fram till sommaren 1946 komma att vara i stort sett disponerade.
Sannolikt har härå i viss mån inverkat det förhållandet, att priserna
å U. S. A.-vete genom statliga ingripanden varit icke oväsentligt högre
än å Canada-vete. I Argentina var veteskörden år 1945 på grund av torka
mycket svag. För närvarande finnas vissa saluöverskott av vete. Exporten
av desamma är emellertid hämmad genom de svårigheter, som föreligga att
transportera vete till utskeppningshamnarna. Det framhålles vidare, att bl. a.
på grund av arealminskning veteskörden i Argentina år 1946 icke kan beräknas
bliva större, än att den i stort sett kommer alt erfordras för förbrukning
inom landet samt inom Sydamerika i övrigt. Några större saluöverskott
för Europa torde därför icke kunna påräknas därifrån. Ej heller i fråga örn
Australien kunna några saluöverskott av vete under år 1946 av betydelse för
Europa ifrågakomma. Av det sagda torde framgå, att möjligheterna till import
av vete komma att vara mycket begränsade, i varje fall intill dess att
1946 års skörd av vete i norra hemisfären kan överblickas, d. v. s. intill
slutet av innevarande år. Med hänsyn till det allmänna försörjningsläget i
Europa synes det för övrigt sannolikt, att stor knapphet å vete på världsmarknaden
kommer att föreligga under hela konsumtionsåret 1946/47. I detta
sammanhang vill bolaget erinra om de långt gående åtgärder för begränsning
av spannmålsförbrukningen, som tillkännagivits skola vidtagas i England,
ävensom^ om de uttalanden beträffande här ifrågavarande spörsmål, som
gjorts från de förenade nationerna, U. S. A. och Canada.
Möjligheterna till import av råg synas lika osäkra som beträffande vete.
I U. S. A. synas rågtillgångarna knappast täcka efterfrågan, varför en restriktiv
exportpolitik måste iakttagas. I Canada var rågskörden år 1945 svag och
överskottslagren voro små. Argentina torde vara det enda utomeuropeiska
land, som kan beräknas ha några väsentliga kvantiteter råg för export. Den
stora efterfrågan på brödsäd har emellertid medfört, att befintliga rågöverskott
snart undanköpts, samtidigt som rågpriserna stigit så i höjden, att de
överträffa 1920 års mycket höga priser.
På grund av den i U. S. A. och Canada under krigsåren väsentligt utvidgade
animalieproduktionen kunna några saluöverskott av betydelse av fodersäd
— majs, kom och havre — knappast påräknas från dessa länder
under konsumtionsåret 1946/47. Argentina torde därför ensamt komma att
uppvisa saluöverskott av fodersäd, som kunna vara av betydelse i samband
med en svensk import. Under krigsåren lia emellertid betydande myckenheter
vete, majs och oljekakor använts som bränsle i Argentina på grand av
de svårigheter, som förelegat att dit importera flytande och fossila bränslen.
För närvarande ställer man förhoppningar till en god majsskörd i Argentina,
där dessutom majsarealen utvidgats. Om bränsleläget icke fortfarande
kommer att utgöra hinder för en majsexport, synas alltså utsikterna härför
gynnsamma, men efterfrågan på 1946 års majsskörd är redan mycket stor
och majspriserna ha sitgit kraftigt under den senaste tiden.
Av såväl vete som majs från Argentina lia redan företagits en del försäljningar
av 1946 års skörd. Några priser ha dock icke ännu kunnat slutgiltigt
fixeras, enär vid dessa inköp gjorts reservationer för de priser, som kunna
komma att föreskrivas av de statliga myndigheterna, den s. k. Juntan. Beträffande
majs tyda emellertid senast tillgängliga uppgifter därpå, att något
regeringsingripande beträffande priserna ej komme att ske.
Ifråga örn oljekakor anses det, att under år 1946 åtminstone för vårt lands
vidkommande några andra exportländer icke komma att finnas än de, från
vilka inköp kunnat företagas under 1945, nämligen Argentina, Brasilien och
Turkiet. Argentina kommer att bliva huvudexportören, och inom USCC, som
171
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
i varje fall under första halvåret 1946 ansetts fortfarande komma att handha
handeln med oljekakor från Argentina, har det uppgivits, att tilldelningen
av oljekakor skall kunna bliva något större än under sista halvåret 1945.
Inom Combined Food Board har det ock beräknats, att vårt land för tiden
V_3°/e 1946 skall kunna erhålla en total tilldelning av oljekakor av 55 000
ton emot 50 800 ton för sista halvåret 1945. Priserna beräknas bliva ungefär
desamma som under sista hälften av 1945, eller för solroskakor cirka 45: 25,
för jordnötskakor cirka 52:— och för bomullsfrökakor cirka 49:— U. S. A.- dollars per ton, lös vikt, fob Buenos Aires. Vad nu sagts far dock tågås nied
reservation, enär det icke är osannolikt, antingen att USCC måste höja sina
inköpspriser i Argentina för att få fram varuleveranser, eller att USCC måste
släppa kontrollen över inköpen därstädes.
Enligt införskaffade uppgifter synas oljefröer och nötter tillhöra de områden
av ilivsmedelsförsörjningen, där särskilt stor knapphet för närvarande
räder. Inom stora delar av världen, som före kriget väsentligt bidrogo till
försörjningen med dessa varuslag, råda alltjämt oroliga förhallanden och
inom andra betydelsefulla produktionsområden har produktionen visserligen
ökat, men samtidigt den inhemska konsumtionen avsevärt stigit.^ Sålunda
är det i hög grad ovisst, om och när någon export av sojabönor från Mandchuriet
kan ifrågakomma. I Indien, varifrån före kriget årligen exporterades
cirka 1,1 miljoner ton jordnötter, har produktionen sannolikt ökat med minst
750 000 ton. Icke desto mindre ha myndigheterna sett sig; nödsakade att
bl. a. på grund av knappheten på ris och vete i världen samt med hänsyn
till den egna försörjningen begränsa exporten av jordnötter under 1946 till
enligt vad det uppgives 600 000 ton. Denna kvantitet torde dock huvudsakligen
komma att försäljas till kringliggande länder, UNRRA och England.
Vidare må det framhållas, att i Indien åtminstone under kriget och ända intill
nu stora kvantiteter framvunna oljekakor använts som gödselmedel i jorden,
enär import av konstgödsel icke kunnat äga rum. Av vad nu sagts °och
av vad som i övrigt kunnat inhämtas rörande de beräknade oljekakstillgångama
framgår det, att desamma, åtminstone under 1946 men sannolikt under
hela vårt konsumtionsår 1946/47, komma att vara starkt begränsade.
Till slut vill bolaget till belysande av prisutvecklingen beträffande de varor,
för vilka redogörelse lämnats här ovan, anföra följande uppgifter.
Priser i U.S.A.-dollars för 1 000 kg, in bulk, fob Buenos Aires.
Oljekakor
Vete
Havre
Majs
1943 Januari............
.. 15: —
24
—
17: —
14: —
April..............
.. 14:50
26
—
18: —
17: 50
Juli...............
. 16: —
27
50
20: —
24: —
Oktober...........
.. 17: —
28
—
21: —
28: —
1944 Januari............
.. 17:50
30
—
22: —
29::-
April..............
. 18:50
32
—
22: —
26: —
Juli...............
.. 97: —1
34
—
23: —
23: —2
Oktober...........
.. 30: -
35
50
23: —
25:-
1945 Januari............
.. 32: 50
44
—
24: —
25: —
. 35: —
49
_
26: —
Ej säljare
Juli...............
.. 39: 50
50
—
31: —
» »
Oktober—december.
.. 47: 50
55
—
47: —
50: 25
1946 Februari...........
.. 52: —
Ej sill] are
72: —
63: —
1 Infördes exportavgift å 7:50 dollars pr 1 000 kg.
2 Ny skörd kom i marknaden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Dessa uppgifter må vidare kompletteras med följande priser å vete från
Nordamerika.
Friser i U.S.A.-doIlars för 1 000 kg fob New York.
1945 Januari..
April ....
Juli.....
Oktober .
December
U.S.A.-
Canada-
vete
vete
Ej säljare
—
—
59:50
—
61: —
71: —
eli-
75: —
el:—1
De anförda uppgifterna giva tydligt vid handen, att priserna särskilt under
det senaste halvåret varit föremål för en mycket stark stegring beroende dels
på den stora efterfrågan på varor men också på de åtgärder i form av garanterade
odlarepriser, exportavgifter m. m., som vidtagits i olika länder. Sålunda
hålles i Argentina exportpriset på vete jämförelsevis högt i förhållande
till odlarepriserna. Inkomsterna av dessa överpriser användas bl. a. till
att subventionera de inhemska konsumentpriserna å mjöl. Slutligen må här
framhållas, att priserna i exportländerna under den allra senaste tiden, särskilt
i Sydamerika, i vissa fall varit föremål för en så väsentlig uppgång, att
det för dagen är nästan omöjligt att göra något uttalande rörande prisläget
framdeles. Det har exempelvis uppgivits, att avslut under de senaste dagarna
gjorts beträffande havre till cirka 70 och beträffande råg till cirka 95 dollars
per ton fob argentinska hamnar.
Om prisläget å spannmål och oljekakor på det hela skulle bliva ungefär
detsamma under hela 1946 som vid årsskiftet och örn hänsyn tages till att
båtfraktema eventuellt kunna komma att reduceras i förhållande till vad de
nu äro, skulle cif-prisema å följande varor komma att gestalta sig ungefär
på följande sätt:
oljekakor.................. 29—31 kr/dt
vete....................... 35—40 »
havre..................... 35—40 »
majs...................... 32—35 »
Detta innebär med hänsyn till prisläget inom landet, att åtminstone under
1946 sannolikt praktiskt taget all import av spannmål och fodermedel blir
förenad med kostnader för det allmänna. Det bör i detta sammanhang påpekas,
att i de angivna vetepriserna givetvis icke inräknats tull, som utgår
med 3: 70 kr per deciton.
Spannmålsregleringen.
a) Allmänt.
Enligt kommissionens anvisningar utgår spannmålsbolaget i det följande
ifrån ett sådant försörjningsläge inom landet, att avstående av fodersäd för
fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva ifrågakomma under
konsumtionsåret 1946/47. Härför erfordras, att ransoneringen av fodersäd
och helst även av brödsäd samt spannmålsprodukter skall kunna slopas.
Därmed är det emellertid icke givet, att försörjningsläget i fråga om spannmål
blir så gynnsamt, att beslaget å brödsäd och fodersäd kan hävas samt
1 Inköp kunna ej företagas utan särskilt tillstånd, som för närvarande ej beviljas.
Kunni. Maj:ts proposition nr 267.
173
att prisbildningen bortsett från eventuella prisgarantier till jordbrukarna kan
lämnas fri. Snarare tyda världsmarknadsförhållandena på att spannmålstillgångarna
bliva mycket knappa, vilket kommer att medföra, att försörjningsläget
antagligen kommer alt bliva ansträngt, även om det skulle tillåta ett
hävande av ransoneringarna i fråga om spannmål. Bolaget ifrågasätter därför,
att beslaget å brödsäd och fodersäd icke häves, förrän möjligheter föreligga
till import av dessa varor i sådan omfattning, att efterfrågan inom landet
därigenom med säkerhet kan tillgodoses. Vidare anser bolaget det lämpligt
att tillsvidare och intill dess beslaget anses kunna hävas bibehålla systemet
med auktoriserade handlare. Det torde nämligen vara önskvärt att under
denna tid bibehålla de möjligheter, som härigenom föreligga till omedelbara
ingripanden i marknaden, om sådana skulle visa sig erforderliga, ävensom
de inköps- och försäljningsrapporter från handlarna, vilka dessa i egenskap
av auktoriserade sedan flera år avgivit. Däremot bär i händelse av ett försörjningsläge
sådant som det av kommissionen ifrågasatta handeln med
brödsäd och fodersäd såtillvida lämnas fri, att överlåtelse av dessa varor bör
få äga rum ulan iakttagande av ransoneringsbestämmelser eller därmed likartade
föreskrifter såsom utfodringsförbud, avstående av fodersäd m. m. Men
även för sådant fall kan det bliva nödvändigt att bibehålla någon form av
utfodringsförbud beträffande brödsäd och produkter därav. Enär fodersädens
värde väsentligen är reglerat genom priserna å animaliema, torde några
garantipriser å fodersäd icke böra ifrågakomma. I nuvarande försörjningsläge
och med hänsyn till att de hittills tillämpade huvudprinciperna för jordbruksregleringen
böra upprätthållas, torde däremot brödsädspriserna alltjämt
böra bibehållas å en nivå, som stimulerar brödsädsodlingen. Med hänsyn
till nedgången under de senaste åren av rågarealerna synas dock priserna
å råg böra höjas, så att de överensstämma med höstvetepriserna. Bolaget
har vidare diskuterat, huruvida icke den extra stimulanspremie för vårvete
örn en krona per deciton, som under krigsåren tillämpats för vårvete, hädanefter
skulle slopas. Därigenom skulle pristillägget för vårvete reduceras till
vad det tidigare varit, nämligen en krona per deciton i stället för nuvarande
två kronor per deciton. I vanliga fall är sistnämnda tillägg väl högt för att
industrien, särskilt örn kvaliteten hos höstvetet är god, skall absorbera det
vårvete, som salubjudes. Under krigsåren lia ock särskilda föreskrifter örn
inblandning av vårvete måst meddelas. Med hänsyn till de ovissa utsikterna
i fråga örn importen av vete samt de nuvarande höga importpriserna anser
bolaget det dock angeläget, att vårveteproduktionen inom landet i görligaste
mån upprätthålles. Under dessa omständigheter synes man därför böra
bortse ifrån de olägenheter, som ett jämförelsevis högt vårvetepris kunna
innebära, samt bibehålla vårvetetillägget oförändrat.
Såsom redan antytts torde det bliva nödvändigt att åtminstone tillsvidare
utöva kontroll över att priserna å brödsäd och fodersäd inom landet icke
överstiga vissa högsta priser. Till detta spörsmål återkommer bolaget emellertid
i annat sammanhang.
Beträffande importen och exporten av brödsäd och fodersäd förutsätter
bolaget fortsatt reglering genom licensförfarande, antingen i anslutning till
fortsalt beslag å dessa varor eller i annan ordning. För närvarande och allt
sedan beslagets ikraftträdande handhar bolaget bär ifrågavarande import.
Såsom bolaget redan inledningsvis antytt, är det önskvärt, all handeln och
industrien i fortsättningen övertaga importen, så snart möjligheter därtill
kunna anses föreligga. Såvitt nu kan bedömas, torde några reducerade priser
å brödsäd och fodersäd i exportländerna under konsumlionsåret l!)4C>/47
knappast vara all förvänta. Under sådana förhållanden lorde såsom tidigare
antytts någon import av brödsäd och fodersäd under denna tid ej bliva möj
-
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
lig, utan att densamma på ett eller annat sätt subventioneras. Vidare är det
i nuvarande läge sannolikt, att näringslivet icke utan särskilda garantier utnyttjar
föreliggande möjligheter till import. Försörjningsläget inom landet
kan i sådant fall utsättas för vissa påfrestningar. Dessutom torde det kunna
ifrågasättas, huruvida det ur praktiska och prispolitiska synpunkter kan vara
lämpligt att överge det nuvarande systemet för inköp utifrån, så länge exportmarknaderna
icke äro helt fria utan vårt land är hänvisat till de myckenheter
varor av olika slag, som genom kvotering eller annorledes ställas lill
vårt förfogande. Slutligen kunna tonnagesvårigheterna alltjämt komma att
kräva sådana anordningar, att en centraliserad import blir nödvändig. Med
hänsyn till vad ovan sagts synes det knappast bliva möjligt att under konsumtionsåret
1946/47 överlåta spannmålsimporten till det enskilda näringslivet.
Skulle likväl möjligheter i detta hänseende yppa sig, torde bolaget få
anledning att inkomma med förslag till de åtgärder, som för dylikt fall kunna
böra vidtagas.
Bolagets utförsäljningar av importerad spannmål synas fortsättningsvis, i
den utsträckning så med hänsyn till regleringsåtgärdernas närmare utformande
befinnes möjligt, böra ske eif de importhamnar, som med hänsyn till
nu rådande transportförhållanden kunna ifrågakomma, och till de priser,
som må fastställas av livsmedelskommissionen. I detta sammanhang hör det
måhända påpekas, att åtminstone tillsvidare antalet importhamnar är tämligen
begränsat, enär importen huvudsakligen måste äga rum från transoceana
länder med sådana fartyg, som endast anlöpa vissa större hamnar,
där ganska betydande varukvantiteter kunna lossas. Att under den närmaste
tiden såsom före kriget inköpa omlastningspartier av spannmål från exempelvis
Hamburg och Köpenhamn m. fl. platser till mindre hamnar torde icke
bliva möjligt. Ovisst är vidare, örn tidigare möjligheter att mot jämförelsevis
små fraktförhöjningar företaga direkta inköp eif mindre hamnplatser under
den tid, varom här är fråga, komma att föreligga. Nu nämnda förhållanden
medföra, att importerad spannmål kommer att betinga relativt höga priser
å orter, som liro mindre viii belägna i förhållande till de större importhamnarna.
Men som bolaget nedan kommer att framhålla torde några möjligheter
att beträffande importerad brödsäd frångå det under nu löpande konsumtionsår
tillämpade förfarandet med försäljning fritt vederbörande kvarn
knappast föreligga.
b) Brödsädsreglerinaen.
I princip innebiir brödsädsregleringen i dess nuvarande utformning i stort
sett följande. Envar brödsädsproducent är skyldig att före viss tidpunkt till
av statens fastställda, successivt stigande priser avstå all den brödsäd, som
icke användes för utsäde samt för framställning av mjöl för producentens
eget hushåll, dock att slösäd och spannmålsavrens samt viss annan icke
kvamgill brödsäd inom fastställda gränser av producenten må användas för
utfodringsändamål. Vidare får brödsäd som regel icke försäljas till annan än
auktoriserad handlande, kvarn eller spannmålsbolaget. Bolaget är skyldigt
att i enlighet med vissa föreskrifter ombesörja tillförsel till kvarnarna av
brödsäd. Handeln är för sin befattning med brödsäden tillerkänd vissa marginaler
och bortsett ifrån det förhållandet, att kvarnindustrien har att bära
vissa fraktkostnader, gäldas dessa av bolaget. Slutligen är bolaget enligt dess
avtal med staten skyldigt hålla ett visst reservlager av brösäd, vilket under
krigsåren varit av varierande storlek och som ur beredskapssynpunkt varit
placerat inom vissa bestämda områden.
Anordningen med att brödsäden inköpts till för envar tidpunkt fastställda
priser, vilken utgör det väsentliga hindret för en mer fri brödsädshandel, liar
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
175
i första hand motiverats därmed, att då producenterna på grand av ransonering
och utfodringsförbud icke finge använda sin brödsäd efter eget gottfinnande,
borde de tillerkännas bestämda priser, vilka dessutom borde gälla
i stort sett oberoende av belägenheten av producentens brukningsdel i förhållande
till de slutgiltiga avsättningsorterna. För att i görligaste mån tillmötesgå
dessa synpunkter hava de fastställda priserna gällt å ett flertal prisorter,
som i många fall med hänsyn till distributionsförhållandena m. m.
varit mindre väl belägna. De fastställda, enhetliga och som normalpriser gällande
brödsädspriserna hava även tjänat det syftet, att jämväl då knapphet
varit rådande i fråga örn brödsäd tillförsäkra kvarnindustrien råvara till
emot de likaledes fastställda mjölpriserna svarande kostnader. Beträffande
kvarnindustrien gäller vidare det förhållandet, att dess råvarukostnader i väsentlig
grad nedbringats i förhållande till de gällande brödsädspriserna genom
utbetalandet till kvarnarna av s. k. förmalningsersättning.
I avsikt att söka lämna handeln med brödsäd mer fri, än vad de nu gällande
anordningarna medgiva har spannmålsbolaget tidigare ifrågasatt en
övergång lill ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i ungefärlig
överensstämmelse med vad som gällde under konsumtionsåret 1939/40. En
förutsättning för att ett inlösningsförfarande skall kunna fungera utan risk
för en otillfredsställande tillförsel till kvarnarna är emellertid, att tillgång
i erforderlig utsträckning finnes antingen på inportspannmål eller på spannmål
i spannmålsbolagets ägo. 1 början av nu löpande konsumtionsår var läget
i nämnda hänseende icke sådant, att ett inlösningsföx-farande kunde förordas.
Beträffande det aktuella läget i fråga om vår brödsädsförsörjning må framhållas
följande. Av allt att döma torde handelsförmalningen under konsumtionsåret
1945/46 av vete och råg icke komma att understiga 630 000 ton.
Saluöverskottet av 1945 års brödsädsskörd torde knappast komma att överstiga
550 000 ton. Inom bolaget har med beaktande av dessa myckenheter
gjorts följande sammanställning.
Höstvete
ton
Övergångslager den 31/s 1945 .................. 30 000
Saluöverskott av 1945 års skörd............... 340 000
Den sl/8 1945 inköpt men då ännu ej inkommet
importvete................................. 70 000
Summa 440 000
Beräknad förmälning Ve 1945—3I/s 1346........ 420 000
Rest 20 000
Vårvete
Råg
Summa
ton
ton
ton
33 000
21000
84 000
70 000
140 000
550 000
70 000
103 000
161000
704 000
75 000
135 000
630 000
28 000
26 000
74 000
Av de 70 000 ton importvete. som den sl/s 1945 voro inköpta men ännu icke
avlastade, avse 7 500 ton vete från Argentina av ny skörd, för vilka exporttillstånd
ännu icke erhållits. Dylikt tillstånd torde dock komma att meddelas.
På grund av förhållanden, som bolaget i detta sammanhang icke anser
sig behöva beröra, synes emellertid ytterligare import före ingången av konsumtionsåret
1946/47 av mer än högst 10 000 ton vete och 3 000 ton råg icke
kunna påräknas. Det bör vidare beaktas, att av det beräknade saluöverskottet
av brödsäd en del mäste komma att bortgå i form av svinn, samt att cn
annan del kommer att utgöras av icke kvarnduglig spannmål. Såsom bolaget
i annat sammanhang framhållit, måste därför övergångslagren den 31 augusti
1946 av brödsäd och då framför allt av vete bliva så knappa, att risk kommer
att föreligga för alt kvaraindustrien icke skall lia råvara i tillräcklig
omfattning, intill dess att brödsäd av 1946 års skörd mer allmänt saluföres.
Under dessa förhållanden är det givetvis även för konsumtionsåret 1946/47
omöjligt att ifrågasätta ett inlösningsförfarande beträffande brödsäd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ITC
Kungl. Majlis proposition nr 267.
Enligt inom bolaget företagna uppskattningar torde en »normalskörd» av
vete oell råg ar 1946, med hänsyn till de för brödsädsodling numera använda
arealerna kunna beräknas komma att uppgå till cirka 950 000 ton, varav
cirka 650 000 ton vele oell cirka 300 000 ton råg. De saluöverskott, som kunna
framkomma vid en skörd av denna storlek, äro vanskliga att beräkna, särskilt
örn förbud mot utfodring av brödsäd och produkter därav icke längre skulle
vara gällande. Enligt bolagets mening torde saluöverskotten då maximalt
komma att uppgå till av vete cirka 440 000 ton och av råg cirka 160 000 ton,
eller tillhopa cirka 600 000 ton. Det är icke uteslutet, att saluöverskotten under
samma förutsättning även vid »normalskörd» kunna bliva mindre, örn förhållandet
mellan brödsädsprisema och realisationsvärdet inom animalieproduktionen
av fodersäd och brödsäd skulle förändras i en för brödsädsproducenterna
ogynnsam riktning. För konsumtionsåret 1945/46 är handelsförmalningen
av vete och råg beräknad till 630 000 ton. Att för konsumtionsåret
1946/47 räkna med en minskad förmälning synes icke tillrådligt, även
om det allmänna försörjningsläget skulle förbättras och därigenom konsumtionen
av animaliska livsmedel öka. Tvärtom kan det tänkas, att handelsförmalningen
kan komma att något öka, örn förmalningsersättning alltjämt
utgår med så högt belopp, att jordbrukarna — kanske särskilt i Norrland •—
finna det med sin fördel förenligt att för utfodring inköpa sammalet mjöl
i stället för gröpad fodersäd. Av det sagda torde framgå, att om utfallet av
1946 års brödsädsskörd icke blir särskilt gynnsamt, detta års skörd vid en
obehindrad utfodring av brödsäd icke kommer att bliva tillräcklig för att
täcka den inhemska förbrukningen. Det torde under sådana förhållanden få
anses uteslutet att upphäva utfodringsförbudet beträffande brödsäd och produkter
därav, förrän möjligheterna alt under konsumtionsåret 1946/47 importera
brödsäd kunna med säkerhet överblickas. Huruvida brödsädsransoneringen
skall kunna slopas, blir i första hand beroende på skördeutfallet
inom landet men även på importsituationen. Härå kan emellertid försörjningsläget
även annorstädes än i vårt land utöva visst inflytande.
Av vad ovan anförts framgår sålunda, dels att tillgångarna inom landet på
brödsäd, intill dess att årets skörd kan börja saluföras, komma att vara
mycket knappa, dels ock att endast under jämförelsevis gynnsamma förhållanden
1946 års inhemska brödsädsskörd kan beräknas förslå till en förbrukning
av brödsäd vid handelskvamama av nuvarande omfattning. Då
dessutom möjligheterna att under konsumtionsåret 1946/47 importera brödsäd
få anses såsom ovissa, har bolaget såsom redan antytts funnit det
uppenbart, att det nuvarande systemet för brödsädsregleringen under nämnda
konsumtionsår bör bibehållas i stort sett oförändrat, även om läget skulle
medge ett slopande av själva brödsädsransoneringen. Givetvis är detta förenat
med vissa olägenheter och ur ren regleringssynpunkt skulle det väl kunna
övervägas att företaga en del uppmjukningar av de nuvarande ganska stela
regleringsåtgärderna. Emellertid fungerar det nuvarande systemet jämförelsevis
väl, och dessutom har det från såväl handelns som industriens representanter
framhållits såsom önskvärt, att det nu invanda systemet bör bibehållas
oförändrat, intill dess att förutsättningar för en mer fri handel föreligga.
Dessa skäl har bolaget funnit bärande och har därför ansett sig böra
ge sin anslutning till den sålunda uttalade meningen. Uteslutet är dock icke
att vid den slutliga utformningen av regleringsbestämmelserna vissa justeringar
kunna bliva påkallade. Sålunda kan det befinnas önskvärt att genom
prissättningen under året eller annorledes söka stimulera så tidiga brödsädsleveranser
som möjligt från jordbrukarna och handeln till kvarnarna. Delta
och andra hithörande spörsmål kunna dock icke tillfredsställande bedömas
förrän vid en senare tidpunkt.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
177
Spannmålsbolaget föreslår sålunda ett bibehållande under nästkommande
konsumtionsår av de nuvarande regleringsanordningarna för brödsäden
främst med anledning av det aktuella världsmarknadsläget. Skulle utvecklingen
ur försörjningssynpunkt bliva gynnsammare, än vad bolaget nu kan
våga hoppas, anser bolaget, att frågan om brödsädsregleringens utformande
för konsumtionsåret 1946/47 bör upptagas till förnyad omprövning. Bolaget
har ock ingående övervägt de åtgärder, som för dylikt fall böra vidtagas.
Full enighet har därvid rått därutinnan, att man då borde övergå till ett inlösningsförfarande
i kombination med stödköp. Däremot hava meningarna
varit delade beträffande den närmare utformningen av regleringsanordningarna.
Å ena sidan har det ansetts, att örn i samband med en inlösen ett omfattande
prisortssystem alltjämt skall bibehållas, kan kravet på en fraktutjämning
vid handelns försäljningar av brödsäd till kvarnarna icke uppgivas.
Å andra sidan har detta krav ansetts kunna eftersättas, om som prisorter endast
fastställas de större kvamorterna vid kusten. För sådant fall skulle det
dessutom kunna ifrågasättas, att envar, som hembjöd brödsäd till inlösen,
garanterades att icke behöva bära fraktkostnader utöver visst högsta belopp.
Det torde icke råda något tvivel därom att särskilt det senare alternativet, örn
detsamma ur andra synpunkter kan anses genomförbart, skulle medge en
betydligt enklare form för handeln med brödsäd, än vad som nu är förhållandet.
c) Fodersädsregleringen.
Med hänsyn till den knapphet beträffande fodersäd, som varit rådande under
krigsåren och alltjämt fortfar, har fodersädsregleringen måst medföra
djupt gående ingripanden. Förutom beslag å samt ransonering av fodersäd
har sedan flera år tillbaka tillämpats det förfarandet, att jordbrukarna fått
avstå fodersäd för fördelning genom det allmännas försorg till dem, som för
sin näring eller annorledes måst inköpa fodersäd. Under krigsåren var exempelvis
arméns behov av fodersäd och behovet ur beredskapssynpunkt av reservlager
av fodersäd ganska betydande, vilket i samband med flera års svaga
skördar vid flera tillfällen bidragit till att göra fodersädssituationen ganska
bekymmersam. Beträffande fodersädsregleringen i dess nuvarande utformning
må i övrigt framhållas följande. Odlarna erhålla vid försäljning av fodersäd
vissa garanterade priser, som samtidigt äro normalpriser. Dessa priser gälla
praktiskt taget å envar ort, där auktoriserad handlande finnes. Även för auktoriserade
handlares försäljning av fodersäd till förbrukare gälla normalpriser,
som överstiga de till odlarna betalade priserna med belopp, som skola
motsvara grundmarginaler för handeln men däremot icke inrymma några
transportkostnader. Bolaget bär därför praktiskt taget alla kostnader för
transporter av fodersäd auktoriserade handlare emellan och till kvarnarna.
Dessutom ersätter bolaget handeln vissa kostnader, vilka icke täckas av de
nyss nämnda grundmarginalerna. Införseln av fodersäd har under krisen
handhafts av spannmålsbolaget och efter 1940 endast avsett mindre kvantiteter
majs, som huvudsakligen använts som ingrediens i hönsfoderblandningar,
samt likaledes jämförelsevis obetydliga mängder havre, som fördelats
till industrien för grynberedning. Utförsäljningspriserna å importvarorna lia
fastställts av livsmedelskommissionen.
Möjligheterna alt från och med konsumtionsåret 1946/47 Idiva fodersädsransoneringen
äro givetvis i första hand beroende på utfallet av fodersädsskörden
innevarande år. Av avgörande betydelse äro emellertid liven utsikterna
till import av fodersäd och då i första hand av majs och eventuellt även
av havre. Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde framgå, alt bolaget
icke anser sig kunna bedöma importutsikterna såsom gynnsamma dels
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 10 sami. Nr 207. 13
178
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
på grund av varuknappheten i världen, dels ock enär priserna å importerad
fodersäd med sannolikhet komma att bliva jämförelsevis höga. Emellertid
har bolaget hittills för avlastning under december 1945 och januari och februari
1946 inköpt 33 300 ton majs och för import under sensommaren i år cirka
50 000 ton majs. Dessutom äro planerade inköp av ytterligare majs för konsumtionsåret
1946/47. Efterfrågan å majs är emellertid stor och prisläget kan
måhända komma att utgöra hinder för mer betydande ytterligare inköp
utifrån av fodersäd.
Även örn importsituationen ifråga örn fodersäd sålunda icke kan betecknas
som gynnsam, torde ändock med hänsyn till företagna och planerade inköp
av majs, om den inhemska fodersädsskörden utfaller väl, handeln med fodersäd
törhända kunna lämnas fri, varigenom det nuvarande ransoneringsförfarandet
slopas. Möjligen kan det dock befinnas önskvärt att företaga en viss
fördelning av exempelvis den importerade fodersäden genom att endast tillhandahålla
densamma inom vissa bestämda områden eller för särskilda ändamål.
Till dessa och liknande spörsmål kan någon ställning dock icke tagas,
förrän det allmänna försörjningsläget bättre kan överblickas.
I anslutning till vad bolaget tidigare uttalat synas några prisgarantier beträffande
fodersäd icke böra lämnas i samband med att handeln därmed
lämnas fri med det undantaget, att beslaget efter den 1 september 1946 fortfarande
är i kraft och att även å detta område anordningen med auktoriserade
handlande tills vidare bibehålies. I och för sig innebär detta icke något
våldförande på handeln men i händelse oförutsedda omständigheter skulle inträffa,
som påkalla särskilda ingripanden, finnas de bestämmelser till hands,
som äro erforderliga härför. Vad som i detta hänseende närmast kan befaras
är att priserna å fodersäden, särskilt under de tider av året, då tillförseln
är ringa, kunna bliva högre, än vad som kan anses önskvärt. En viss fara
härför torde ligga i det förhållandet, att jordbrukarna under de senaste
åren för fodersäd, som försålts för utsädesändamål, erhållit priser, som varit
väl höga i förhållande till de egentliga fodersädspriserna. 1 normala fall regleras
priserna å fodersäd genom import, men utsikterna för att i detta hänseende
räkna med normala förhållanden före våren 1947 äro icke stora. Antagligen
kommer spannmålsbolaget emellertid att vid utgången av nu löpande
konsumtionsår inneha vissa mindre reserver av inhemsk fodersäd, vilka böra
kunna utförsäljas under konsumtionsåret 1946/47 och därigenom användas
i prisreglerande syfte. Dessutom bör den majs, som kan importeras, användas
för samma ändamål.
Vid en fri handel med fodersäd, på silf t bolaget ifrågasatt, skulle bolaget
icke längre komma att bära några fraktkostnader för fodersäd och ej heller
att behöva utbetala några ersättningar till handeln. I detta sammanhang bortses
givetvis från den fodersäd, importerad eller svenskodlad, som kan befinna
sig i spannmålsbolagets ägo. Emellertid tillämpades före kriget ett prisutjämningsförfarande
ifråga örn foderhavre till Norrland. Detta innehar, att Statens
jordbruksnämnd utbetalade vissa fraktbidrag för sådan foderhavre, som från
södra och mellersta Sverige transporterades till vissa delar av Värmlands och
Kopparbergs län samt större delen av Norrland. En motsvarande anordning
synes alltjämt böra ifrågakomma, ehuru det under konsumtionsåret 1946/47
ur praktisk synpunkt torde vara mest ändamålsenligt, att fraktbidragen utbetalas
av spannmålsbolaget, som under hela kriget handhaft sådan verksamhet.
De bestämmelser, som böra meddelas rörande utbetalande av dylikt fraktbidrag,
synas i stort sett kunna överensstämma med dem, som återfinnas i
Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 juni 1937 flir 652). Dock torde enligt bolagets
erfarenhet den föreskriften böra meddelas, att även örn bidrag må utgå
för så ringa sändning som 2 500 kg. bör vid järnvägstransport fraktkostnaden
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
179
dock icke räknas efter dyrare tariff än 10-tonstariffen. Huruvida någon ändring
skall äga rum ifråga om de områden, vilka skola anses som berättigade
till erhållande av fraktbidrag, synes böra närmare övervägas, innan slutgiltiga
bestämmelser i ämnet utfärdas.
Även i fråga om fodersäden förutsätter spannmålsbolaget, att importen tills
vidare ombesörjes av bolaget. Vidare förutsätter bolaget, att försäljningarna
av importerad fodersäd skola ske eif eller banfritt de importhamnar, som
komma i fråga, samt till de priser, som bestämmas av livsmedelskommissionen.
Någon anledning att under konsumtionsåret 1946/47 tillämpa bestämmelserna
för kvarnindustrien örn användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning
torde icke komma att föreligga.
I fråga om fodersädsregleringen innebär bolagets förslag bortsett från de
reservationer beträffande försörjningsläget, som uttalats, följande.
1. Beslaget å fodersäd samt anordningen med auktoriserade handlande
upphäves tills vidare icke och ej förrän försörjningsläget och förhållandena
å fodersädsmarknaden kunna överblickas. I övrigt lämnas handeln med och
användningen av fodersäd och produkter därav fri.
2. Anordningar träffas för utjämnande av havrepriserna i Norrland och
vissa andra delar av riket genom utbetalande av fraktbidrag.
3. Import av fodersäd äger tills vidare rum genom spannmålsbolaget,
som skall äga skyldighet att försälja importerad samt i bolagets ägo befintlig
svenskodlad fodersäd till av livsmedelskommissionen fastställda priser.
Skulle försörjningsläget icke tillåta en oransonerad handel med fodersäd,
synes, såsom redan anförts, även beträffande fodersäd de nuvarande regleringsbestämmelserna
böra bibehållas oförändrade.
Bolaget vill slutligen erinra därom, att enligt beslut av 1939 års riksdag
Kungl. Majit bemyndigades att träffa avtal med spannmålsbolaget örn inköp
och lagring i beredskapssyfte av intill 15 000 ton fodersäd ävensom att
använda intill 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond till stödjande
av export av fodersäd. Såsom bolaget tidigare framhållit, synas i princip
några direkt prisstödjande åtgärder i fråga örn fodersädsmarknaden icke
böra ifrågakomma och torde ej heller vara erforderliga under det konsumtionsår,
som här avses. Däremot kan det måhända böra övervägas, huruvida
bolaget bör upprätthålla en viss reserv av fodersäd, åtminstone intill en
sådan tidpunkt, att fodersädsimporten blir helt fri och ej såsom nu beroende
av tillstånd från andra länder.
d) Utscidesregleringen.
Ehuru bolaget ifrågasatt, att handeln med fodersäd under vissa förutsättningar
i stort sett skall lämnas fri under konsumtionsåret 1946/47, finnas
skäl, som tala för att vissa föreskrifter alltjämt bibehållas beträffande handeln
med utsädesspannmål och då i första hand i fråga örn vårsädsutsädet.
Det torde sålunda icke råda någon tvekan därom, att de hittills gällande
bestämmelserna örn kvalitetsfordringar varit till avsevärd nytta ävensom
det auktorisationsförfarande, som tillämpats. Vidare lia de meddelade prisföreskrifterna
medverkat till att utsädesspannmål funnits i erforderliga mängder.
Ehuru bolaget icke haft eller torde komma att lia någon direkt befattning
med handeln nied utsädesspannmål, vill bolaget likväl framhålla såsom
önskvärt, alt frågan örn ett eventuellt bibehållande av vissa föreskrifter
för utsädeshandeln upptages lill omprövning. Det synes nämligen icke
uteslutet, att den sanering av utsädeshandeln, som ägt rum under krigsåren,
snabbt kan gå örn intet, därest handeln med utsädesspannmål fortsättnings
-
180
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
vis icke skulle underkastas annan kontroll än den, som tillämpades före
kriget. De nämnda synpunkterna böra emellertid närmast tillgodoses genom
bestämmelser enligt en eventuell utbyggnad av frölagen.
F oder metlelsregler ingen.
Såsom hörande till fodermedelsregleringen räknar spannmålsbolaget i förevarande
sammanhang de åtgärder, som lia avseende å bl. a. följande varor,
nämligen: oljekraftfoder, kli, höns- och kycklingfoder, melass, fisk- och sillmjöl,
betfor och fodercellulosa. Förbrukningen av dessa varor är för närvarande
reglerad utom beträffande fodercellulosa. För samtliga varor gälla
normalprisbestämmelser. Vidare bör erinras därom att Svenska sockerfabriks
aktiebolaget genom avtal med spannmålsbolaget är garanterat avsättning för
den betfor, som framvunnits i samband med 1945 års sockerkampanj. Enligt
spannmålsbolagets mening bör försäljningen av fodercellulosa för utfodringsändamål,
om försörjningsläget så medger, upphöra i och med utgången
av nu löpande vinterfodringsperiod. Såsom bolaget redan i skrivelse den
19 januari 1946 framhållit, torde något förnyat avtal rörande betfor icke
böra ifrågakomma. Vidare bör regleringen av förbrukningen av fisk- och
sillmjöl kunna slopas, enär tillgången på dessa varor bl. a. i Norge torde
bliva så riklig, att, om detta i övrigt visar sig lämpligt eller erforderligt, import
i tillräcklig utsträckning bör kunna äga rum därifrån och detta utan
medverkan från spannmålsbolagets sida. I stället bör bolaget söka avveckla
de lager av fisk- och sillmjöl, som bolaget för närvarande innehai\ Likaså
torde handeln med höns- och kycklingfoder kunna lämnas fri. Däremot kan
det vara välbetänkt att alltjämt upprätthålla en viss kontroll över tillverkningen
av dylikt foder, varigenom de tillverkade kvantiteterna eventuellt
kunna regleras, då i fodret ingår oljekraftfoder, som alltjämt torde böra
bliva föremål för ransonering. Huruvida normalprisbestämmelser även fortsättningsvis
böra gälla beträffande betfor, höns- och kycklingfoder samt
fisk- och sillmjöl ävensom i fråga om vissa andra här ej nämnda fodermedel
som maltgroddar, sopmjöl och avfallsbröd m. m. bör bliva föremål för omprövning,
då försörjningsläget för konsumtionsåret 1946/47 bättre kan överblickas.
I anslutning till vad bolaget ifrågasatt beträffande fodersäden synes
det dock ligga närmast till hands, att prisföreskrifter icke meddelas.
Vad vidare angår de mest betydande varorna inom fodermedelsregleringen,
nämligen oljekraftfoder och kli får bolaget anföra följande.
a) Oljekraftfoder.
Alltsedan hösten 1939 äro inköpen av oljekraftfoder centraliserade och
förbrukningen därav reglerad. Vidare gäller, att oljekraftfoder nästan uteslutande
försäljes i form av standardiserade kraftfoderblandningar, vilket
varit och alltjämt är en nödvändighet med hänsyn till de växlande tillgångarna
på oljekraftfoder av olika slag och kvalitet. För att kunna tillgodose
handeln med erforderliga råvaror för kraftfoderblandningarna måste spannmålsbolaget
i nuvarande läge bära de därmed förenade transportkostnaderna,
vilka emellanåt kunna vara ganska betydande, enär råvaran ofta i samband
med importen måst uppläggas å en plats för att först senare distribueras till
dem, som skola iordningställa blandningen. Vidare har det, särskilt under
de år importen varit koncentrerad till Göteborg, ansetts nödvändigt, att bolaget
bär samtliga de transportkostnader, som äro erforderliga för att kraftfoderblandningen
skall kunna utförsäljas till förbrukarna till enhetliga priser
i ett flertal s. k. tariffhamnar. Slutligen bör det framhållas, att iordning
-
Kungl. Majlis proposition nr 267.
181
ställandet av kraftfoderblandningama verkställes av handeln för bolagets
räkning, och att bolaget sålunda försäljer de färdigställda blandningarna till
de fastställda normalpriserna minskade med de rabatter, som tillerkänts
handeln.
Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde det ha framgått, att
importmöjligheterna även beträffande oljekraftfoder samt oljefrön och nötter
äro mycket ovissa. Beträffande försörjningsläget i fråga om oljekraftfoder
inom landet för närvarande må anföras följande uppgifter.
Tillgångar på oljekraftfoder den 1 februari 1946.
Spannmålsbolagets lager................................ 124 000 ton
Oljefabrikernas » ................................ 20 000 >
Inköpt från Argentina och Brasilien, ej inkommet....... 17 000 >
> > Turkiet, > > ....... 2 000 >
Summa 163 000 ton
Härav beräknas åtgå för inhemsk förbrukning under nu löpande konsumtionsår
samt för export enligt lämnade utfästelser cirka 60 000 ton. Det
skulle sålunda av de nuvarande tillgångarna återstå ett övergångslager den
1 juli 1946 av i runt tal 100 000 ton. Placeringen av detta lager beträffande
olika slag av oljekakor är emellertid för närvarande sådan, att om detsamma
skulle iordningställas till en tillfredsställande kraftfoderblandning utan att
lagret kunde kompletteras genom import, synnerligen betydande omflyttningar
måste äga rum.
Vad angår frågan om inköpsmöjligheterna under den närmaste tiden må
framhållas följande. Den 1 februari 1946 voro inköp ännu icke verkställda
av cirka 5 500 ton oljekraftfoder, som återstodo av den vårt land för sista
halvåret 1945 tilldelade kvoten. Vidare har det under hand uppgivits att för
första halvåret 1946 en importkvot beträffande oljekakor av 55 000 ton hade
ifrågasatts; en kvantitet, som i förhållande till förbrukningen under de senaste
åren, även om hänsyn tages till den inhemska oljeväxtodlingen samt
möjligheterna till import av oljefröer m. m., är jämförelsevis ringa. Med
hänsyn till nu anförda förhållanden anser bolaget, att starka skäl tala för
att i fråga örn kraftfoderregleringen några förändringar icke vidtagas under
konsumtionsåret 1946/47. Skulle det visa sig, att importförhållandena skulle
väsentligt förbättras, kan frågan givetvis upptagas till förnyad prövning.
Härvid bör det emellertid beaktas, att samtidigt som handeln eventuellt helt
övertager distributionen av oljekraftfoder, komma prisförhållandena inom
olika delar av landet även beträffande denna vara att ställa sig väsentligt
annorlunda än för närvarande. Inom de områden, som ligga nära de importhamnar,
som i nuvarande läge kunna ifrågakomma, komma priserna nämligen,
såsom det framhållits i fråga örn importerad spannmål, att bliva ej
oväsentligt lägre än å platser, som hittills ansetts som tariffhamnar, men ur
importsynpunkt äro mer ogynnsamt belägna. Detta förhållande kunde måhända
ge anledning till en viss justering redan nu av det hittills tillämpade
utjämningsförfarandet i fråga örn priserna å oljekraftfoder för att därigenom
förbereda övergången till en mer fri handel även med denna vara. Å andra
sidan tala dock starka skäl för att ej heller i delta hänseende för närvarande
företaga någon förändring beträffande de nuvarande regleringsanordningarna.
I fråga örn utsädeshandeln framhöll bolaget, all de under krigsåren meddelade
föreskrifterna inneburit en viss sanering av densamma. Detsamma
gäller i fråga örn handeln med oljekraftfoder, där en fullständig kontroll utövats
beträffande blandningarnas sammansättning. Från handelns represen
-
182
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
tanter inom bolagets styrelse har det också framhållits, att när handeln med
oljekraftfoder en gång ånyo lämnas fri, bör samtidigt fodermedelslagen träda
i kraft till förebyggande av att mindervärdiga kraftfoderblandningar saluföras.
b) Kli.
Även kliförbrukningen är ransonerad, varjämte normalpriser gälla vid försäljning
av kli. Dessutom förekommer även i fråga örn kli en viss prisutjämning,
enär spannmålsbolaget enligt fastställda regler utbetalar fraktbidrag
vid försäljning av kli. Slutligen äro på grund av framställningar från kvarnindustrien
föreskrifter meddelade därom, att spannmålsbolaget, därest kvarnarnas
lager av kli komma att överstiga vissa myckenheter, skall företaga
inköp av kli från kvarnarna för att lätta dessas lager. I praktiken har det
visat sig, att föreskrifterna örn såväl fraktbidragen som bolagets inköpsskyldighet
beträffande kli medfört olägenheter av skilda slag. Ett slopande av
regleringsbestämmelserna i fråga örn kli skulle därför ur bolagets synpunkt
innebära en avsevärd lättnad. Huruvida detta låter sig göra sammanhänger
emellertid med försörjningsläget i fråga om såväl fodersäd som oljekraftfoder.
Härå inverka dessutom de möjligheter till import av kli, som kunna
beräknas komma att föreligga. Med kommissionens godkännande har bolaget
företagit inköp från Argentina av cirka 40 000 ton kli, som, efter att en del
kommer att förbrukas under nu löpande konsumtionsår, huvudsakligen kan
beräknas komma att utgöra ett reservlager för konsumtionsåret 1946/47.
Säkerligen kunna ytterligare myckenheter kli importeras, ehuru även klipriserna
under den senaste tiden stigit så kraftigt, att de nu äro ganska höga
särskilt med hänsyn till de dryga fraktkostnaderna för kli.
Den uppfattning, till vilken bolaget kommit beträffande kliregleringen, är
närmast den att det är önskvärt, att även densamma örn möjligt slopas. Detta
bör dock icke ske, om risk föreligger för att regleringsåtgärder på nytt skola
behöva tillgripas under konsumtionsåret. Beträffande de nu utgående fraktbidragen
å kli vill bolaget emellertid förorda, att desamma under alla omständigheter
avvecklas från ingången av det nya konsumtionsåret, vilket i
praktiken icke torde möta något hinder, enär en viss prisutjämning kan ske
genom bolagets försäljningar av importerat kli. Eventuellt skulle kunna ifrågasättas
en anordning med fraktbidrag för kli, som transporteras till de delar
av Norrland samt av Värmlands och Kopparbergs län, som föreslagits skola
komma i åtnjutande av fraktbidrag för fodersäd.
Beträffande fodermedelsregleringen innebär bolagets förslag sålunda,
att de nu gällande anordningarna beträffande oljekraftfoder tillsvidare
bibehållas oförändrade,
att regleringsanordningarna i fråga örn övriga fodermedel örn möjligt upphävas,
samt
att det bör övervägas, att bestämmelser meddelas angående utbetalande av
fraktbidrag vid transport av kli till vissa delar av Norrland samt av Värmlands
och Kopparbergs län.
c) Fodercellulosa.
Bolaget har i det föregående ifrågasatt, att försäljningarna av fodercellulosa
skola upphöra våren 1946. Detta synes kunna ge anledning till en kortfattad
1''edogörelse för bolagets inköp och försäljningar av fodercellulosa
överhuvud. För foderändamål har bolaget sålunda ursprungligen inköpt i
runda tal 645 000 ton sulfit- och 325 000 ton sulfatcellulosa, eller tillhopa
970 000 ton. Försäljningarna av iordningställd fodercellulosa lia på olika
konsumtionsår fördelat sig sålunda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
183
V# 1940—S1/s 1941 ............... 139 000 ton
V» 1941—sl/8 1942............... 477 000 »
Vä 1942—31/s 1943............... 47 000 >
Vs 1943-sl/8 1944............... 54 000 »
v» 1944—31/8 1945........ 57 000 »
Summa 774 000 ton
Vidare ha under tiden 1/9 1945—31/i 1946 försålts cirka 20 000 ton fodercellulosa.
Försäljningarna av fodercellulosa äro sålunda för närvarande avsevärt
mindre än under konsumtionsåret 1944/45 och torde totalt under nu
löpande konsumtionsår knappast komma att överstiga 35 000 ton, vilket
sammanhänger med bättre tillgång inom landet på andra fodermedel samt
därmed att tidigare år armén förbrukade jämförelsevis mycket fodercellulosa.
Vidare användes under 1944/45 fodercellulosa för utfodring av till vårt
land evakuerade nötkreatur från Finland.
Den 1 juli 1945 uppgingo bolagets återstående lager av fodercellulosa till
cirka 180 000 ton, vilka hade följande sammansättning:
49 600 ton fodersulfit
40 000 » blekbar sulfit
90 600 » sulfatcellulosa
Summa 180 200 ton
Jämlikt erhållna bemyndiganden har bolaget efter den 1 januari 1945 för
att lätta på lagren försålt cellulosa för export. Dessa försäljningar hade till
och med utgången av januari månad 1946 utfallit sålunda:
12 700 ton fodersulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 230 kr/ton
37 600 » blekbar sulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 260
kr/ton
60 100 » sulfatcellulosa till ett beräknat medelpris netto av c:a 258
kr/ton
Summa 110 400 ton
Bolagets inköpspriser för denna cellulosa ökade med cirka 3 års lagringsoch
räntekostnader ha uppgått till:
för fodersulfit cirka 235 kr,Jon
» blekbar sulfit » 254 » och
» sulfatcellulosa » 262 »
Den 1 januari 1946 funnos kvar osålda följande myckenheter cellulosa,
nämligen:
cirka 23 900 ton fodersulfit
» 2 400 » blekbar sulfit och
» 30 500 » sulfatcellulosa
Summa cirka 56 800 ton
Såvitt bolagets beräkning över åtgången under resten av konsumtionsåret
av fodercellulosa visar sig riktig, skulle sålunda ytterligare 35 000 ton cellulosa
kunna försäljas för export. Örn så sker torde bolagets totala kostnader
för dess verksamhet med cellulosa kunna beräknas ha uppgått till i runt tal
75 miljoner kronor.
184
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Övriga regleringsåtgärder in. m.
Beträffande bolagets verksamhet i övrigt må delvis i anslutning till vad
inledningsvis anförts framhållas följande. Kommissionen har förutsatt, att
under konsumtionsåret 1946/47 inlösningsgaranti icke skall förefinnas beträffande
potatis samt ärter och bönor. Även örn garantipriser på potatis
skulle visa sig erforderliga, har erfarenheten från de senaste åren visat, att
potatisinlösningen administrativt icke blir särskilt betungande, örn före inlösningstiden
så stora myckenheter potatis, som med hänsyn till försörjningsläget
kan befinnas lämpligt, kunna avsättas till brännerier och stärkelsefabriker
eller för eventuell export. Potatisinlösningen är vidare av övergående
art såtillvida, att arbetet därmed sträcker sig över en period av tre
eller fyra månader för att därefter helt upphöra. Detsamma gäller icke med
avseende å inlösningen av ärter och bruna bönor, ty därav innehar bolaget
fortfarande ej oväsentliga lager, som i stor utsträckning torde finnas kvar
under konsumtionsåret 1946/47, även örn en viss avsättning kan finnas för
export. Sannolikt måste bolaget räkna med att även lagren av en del andra
varor, som bolaget nu innehar eller beträffande vilka inköpsskyldighet för
bolaget nu föreligger, icke äro helt avvecklade före ingången av sistnämnda
konsumtionsår. Detta gäller exempelvis bolagets innehav av potatisflingor.
Ur administrativ synpunkt avsevärt mer betydelsefull än de nu nämnda
uppgifterna är emellertid bolagets kontrollverksamhet med avseende å
spannmåls- och fodéonedelsregleringarna. Å dessa områden handhar bolaget
sålunda den mycket betydande kupongkontrollen ävensom kontrollen
hos handeln över efterlevnaden av meddelade regleringsföreskrifter m. m.
Härtill kommer vidare den lager- och varukonto^, som bolaget i samband
med sin omfattande lagerrörelse icke kan undvara. De av bolaget föreslagna
anordningarna beträffande regleringarna komma att medföra en inskränkning
i kontrollverksamheten och dessutom i arbetet å bolagets ekonomisektion,
där bl. a. frakt- och andra ersättningar kontrolleras och utanordnas.
Bolagets administrationskostnader kunna därför beräknas komma att
nedgå. De inskränkningar i verksamheten, som här diskuteras, kunna emellertid
av naturliga skäl först successivt genomföras och kunna icke tillåtas
ske i den grad, att arbetets behöriga gång samt erforderlig inre och yttre
kontroll äventyras.
Spannmålsbolagets kostnader.
Kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet under de senaste åren ha
till övervägande del utgjorts av distributions- och lagringskostnader beträffande
spannmål och fodermedel samt av förluster å vissa inköpta och importerade
varor. Det har alltid varit förenat med stora vanskligheter att
redan under våren ett år beräkna kostnaderna för ett verksamhetsår, som
avser tiden från den 1 september ifrågavarande år till och med den 31 augusti
följande år. För närvarande äro vanskligheterna i detta hänseende särskilt
stora, enär varken världsmarknadspriser eller importmöjligheter med någon
grad av säkerhet kunna förutses.
Såsom bolaget i det föregående anfört, räknar bolaget med ett inom landet
i förhållande till det nuvarande i stort sett oförändrat prisläge beträffande
spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47.
I fråga örn importen räknar bolaget med inköp från senhösten 1945 till och
med utgången av konsumtionsåret 1946/1947 av följande myckenheter, nämligen
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
185
75 000 ton vete
168 000 » majs
60 000 » kli samt
150 000 » oljekraftfoder
I fråga om vete, majs och kli lia de nämnda kvantiteterna angivits i anslutning
till under den senaste tiden förda diskussioner mellan kommissionen
och bolaget.
Ovan anförda kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning
under nu löpande konsumtionsår, beräknas i övrigt komma att
förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Vidare räknas med en förbrukning
av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot har bolaget i
det följande icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor under
sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret 1947/48,
ehuru dylika inköp åtminstone i viss utsträckning torde komma att äga rum.
Vidare får bolaget framhålla, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna
ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenheterna med
avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder böra
hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret
1946/47.
Under nu anförda förhållanden och med beaktande av vad bolaget tidigare
föreslagit i fråga örn regleringsåtgärderna på olika områden av bolagets verksamhet,
har bolaget på sätt framgår av härvid fogade bilaga beräknat kostnaderna
för verksamhetsåret 1946/47 till 50 miljoner kronor.
I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med
fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba
dessa beräkningar. För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader
för fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre
import av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad
med väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är
fråga, icke medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana
eventuella inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/
47, som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under konsumtionsåret
1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.
Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena å
världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att
gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar
beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.
I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att bolaget tidigare beräknat
kostnaderna för konsumtionsåret 1945/46 till 45 miljoner kronor. På grund
av 1945 års jämförelsevis svaga spannmålsskörd komma emellertid kostnaderna
för inköp och försäljningar samt lagring av spannmål att bliva betydligt
lägre, än vad bolaget tidigare beräknat. Vidare komma bolagets försäljningar
för export av vissa myckenheter cellulosa, som tidigare inköpts
för foderändamål och därför nedskrivits till fodervärdet, att tillföra bolaget
en vinst, som kan uppskattas till cirka 16 miljoner kronor. Jämväl andra omständigheter
såsom den minskade beredskapslagringen m. m. medföra, att
bolagets tidigare beräknade kostnader komma att nedgå. Med anledning av
vad sålunda anförts anser bolaget, att trots att fodermedelsimporten antagligen
kommer alt draga ej oväsentligt högre kostnader än tidigare beräknats,
torde de totala kostnaderna för verksamhetsåret 1945/46 ändock .stanna vid
cirka 30 miljoner i stället för tidigare beräknade 45 miljoner kronor. Detta
kommer i sin tur att medföra, att viss besparing uppstår å tillgängliga anslag.
186
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Enligt en inom bolaget i september 1945 uppgjord sammanställning, som
under hand överlämnats till kommissionen och varav ett exemplar närslutes,
funnos till förfogande för täckande av bolagets kostnader tidigare beviljade
anslag om i runt tal 82 miljoner kronor. Härifrån skola avgå dels cirka 17
miljoner kronor utgörande bolagets förlust under verksamhetsåret 1944/45
samt nyss nämnda cirka 30 miljoner kronor eller tillhopa 47 miljoner kronor.
Till täckande av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1946/47 skulle
sålunda av dessa anslag kunna återstå cirka 35 miljoner kronor. Då kostnaderna
för sistnämnda verksamhetsår beräknats till 50 miljoner kronor,
kan det ytterligare medelsbehovet för verksamhetsåret 1946/47 sålunda preliminärt
anges till 15 miljoner kronor.
Med vad här ovan anförts anser sig spannmålsbolaget ha fullgjort det
av kommissionen lämnade uppdraget. I detta ärendes slutgiltiga handläggande
ha enligt härvid fogade protokollsutdrag deltagit styrelsens samtliga
ordinarie ledamöter, utom herr Ahverud, samt samtliga suppleanter.
Stockholm den 15 februari 1946.
SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET.
Carl Mannerfelt. Erik Carlsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
187
Bilaga A.
Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för
verksamhetsåret 1h 1946—3 V» 1947.
A. Spannmålssektionen.
1. Kostnader för inhemsk brödsäd....................
2. Kostnader för inhemsk fodersäd...................
.......kr. 10 440 000
....... » 1000 000
3. Kostnader och förlust vid Import och försäljning av vete .. > 7 500 000
4. Kostnader och förlust vid import och försäljning av majs.. > 8330 000 kr. 27 270 000
B. Fodermedelssekticnen.
1. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av oljekraft
foder.
.................................................kr. 10 050 000
2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av utländskt
kli.................................................... » 2 000 000 , 12 050 000
C. Diverseseklionen.
Kostnader och förlust å diverse varor................
.................... » 1000 000
D Räntor 2''/a % å 100 000 000 ............................
.................... » 2 500000
E. Allmänna omkostnader.
Personal, kontrollavdelning, kontor ..................
.................... » 1500 000
F. Oförutsedda kostnader..................................
.................... > 5 680 000
Kronor 50000 000
I ovanstående beräkning ha icke medtagits kostnader för utbetalning av
förmalningsersättning till havregrynskvarnarna, som under verksamhetsåret
1945/46 och tidigare utgjort kronor 1 per 100 kg. Om denna ersättning skall
utbetalas även under verksamhetsåret 1946/47, medför detta en kostnadsökning
av kronor 550 000.
188
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Bilaga B.
Disponibla anslag för Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet.
Reservationer d anslag för verksamhetsåret 1943/44.
Reservationsanslag å tilläggsstat 43/44 enl. prop.
2*/i 44....................................
Härav utbetalda e/s 44....................
IB/a 45....................
Reservationsanslag a tilläggsstat II 43/44 enl.
prop. 275 den 12/s 44......................
Härav enl. Kungl, brev “/• 44 för täckande
å från förskottsstat för försvarsväsendet till
bolaget utbetalda belopp för 1942/43......
Utbetalt 16/a 45............................
Avseende
prisreglering övriga
för fodermedel kostnader
kr 23 000 000: —
» 4 756 077:25
> 8 789 581:14 9 454 344. 61
> 42 000 000: —
> 29193 380:80
» 12 512 316:71 294 302: 49
Anslag för verksamhetsåret 1944/45.
Reservationsanslag (prop. 253 21A 44)
9 000 000:-
Kronor 9 294 302: 49
64 000 000: —
73454341:61
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
189
Bilaga C.
Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget d bolagets lokal, Drottninggatan
25 i Stockholm, den 15 februari 1946.
Närvarande: samtliga ordinarie ledamöter med undantag av herr Alwerud
samt samtliga suppleanter.
I stället för herr Alwerud inträdde herr C. A. M. Andersson, varjämte herr
Frödin ersatte herr M. Andersson vid behandling av ärendena under 1 och
2 §§ nedan.
Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar
Brolén, Strömsten, Mattsson och Du Rietz.
5 §.
I enlighet med styrelsens beslut vid sammanträde den 24 januari 1946
(7 §) framlade verkställande direktören förslag till skrivelse till Statens livsmedelskommission
angående regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1946/
47 m. m.
Verkställande direktören lämnade i anslutning till nyssnämnda förslag redogörelse
för möjligheterna för import av brödspannmål och fodermedel.
Ovannämnda skrivelseförslag genomgicks, och beslöt styrelsen att godkänna
detsamma med de ändringar, som av direktionen bestämdes i anslutning
till de synpunkter, som framkommo vid genomgång av förslaget.
In fidem:
Magnus Wedberg.
Justeras:
Carl Mannerfelt.
Bernhard Näsgård.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
XaP'' X'' A!aaa i«w|Ui.ii|i8ii9i.|H?6u
opaginerad Kontrollera mot PDF
Willmy lill riksdagens protokoll 1946. I minil. A> 207.
joidbruk\ lii, .1 ii* i. .. pr.sinai,
År och månad
Socialst yr:s
index för
livsm.p. i
hush.-budg.
(1935 = 100)
Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt
styrelsens prisstatistik (1935 = 100)
social-
Kommerskollegii index
(1935 = 100)
för
Mjölk
Mejeri-
smör
Mjöl
Bröd
Nötkött,
stek
Färskt
sidfläsk
Potatis
Anim.
livs-
medel
Veget.
livs-
medel
Foder-
medel
Gödsel-
medel
1935 ..........
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
1936 ........
104
102
98
102
101
108
110
107
104
101
105
102
1937 ............
108
107
lil
110
107
107
lil
lil
108
107
117
102
1938 ..........
lil
112
116
114
109
110
124
113
113
104
112
105
1939 ............
116
117
122
113
113
120
128
119
120
105
114
106
1940 ...........
132
127
138
118
130
129
144
157
140
131
148
135
1941 ............
151
139
161
121
141
171
188
142
176
157
164
146
1942............
162
1 134
170
125
139
182
198
202
186
181
175
213
1943 ............
160
3 134
3 170
127
138
185
213
160
194
187
175
229
1944 ...........
160
135
170
126
137
177
218
162
194
189
176
224
1945 .............
158
135
170
123
137
177
212
175
190
185
180
218
1944 januari.....
160
135
170
126
138
173
217
148
196
188
176
225
februari.....
160
135
170
126
138
173
217
148
196
188
177
225
159
135
170
126
138
173
217
148
196
189
177
232
159
135
170
126
138
173
217
150
195
189
177
228
159
135
170
126
138
190
227
154
195
189
177
228
159
135
170
126
137
190
229
161
195
191
177
232
159
135
170
126
137
190
229
162
195
195
176
218
161
135
170
126
137
190
217
146
194
192
172
218
161
135
170
126
137
169
211
230
191
189
175
218
160
135
170
125
137
169
211
167
190
186
175
223
160
135
170
125
137
169
211
166
191
183
176
223
december . ..
158
135
170
125
137
169
211
168
191
183
178
223
1945 januari.....
158
135
170
125
137
169
3 211
169
191
186
183
223
februari.....
159
135
170
125
137
169
211
178
191
187
183
229
mars.......
159
135
170
125
137
169
211
178
192
187
184
229
april.......
158
135
170
125
137
169
211
175
191
187
184
227
158
135
170
125
136
185
211
173
190
188
184
227
157
135
170
125
137
185
212
173
190
192
184
227
158
135
170
125
137
185
212
174
190
191
178
210
augusti . . - .
157
135
170
125
137
185
212
—
188
183
174
210
september. .
159
135
170
120
137
185
212
189
189
180
175
210
159
135
170
120
137
185
212
172
189
180
176
207
158
135
170
120
137
169
212
171
190
179
177
207
december . . .
157
135
170
120
137
168
212
171
190
179
178
207
1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, 5
w blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 w
voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per
liter resp. 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i
mjölkprisét i verkligheten mindre. -— 3 Fr. o. m. mars månad 1913 följer indextalet priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma
som å färskt sidfläsk.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
194
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.
År och månad
Avräkningspriser
med mejerileve- rantörer å mjölk1
Konsum-
tions-
mjölk2
Produkt-
mjölk,
produ-
centpris*
Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å
Ägg7
exkl.
prod.-
bidr.
inkl.
prod.-
bidr.
Stor-
boskap*
Större
kalv5
Svin5
1935 ............
21
9-2
94
137
110
114
1936 ............
22
10-0
96
144
118
127
1937 ............
•
23
10-8
96
160
122
138
1938 ............
*
24
11-3
97
161
135
136
1939 ...........
25
12-5
115
179
135
138
1940 ............
16-5
17-5
27
15-5
127
203
158
163
1941............
20-7
22-0
30
19-1
176
266
195
220
1942 ............
23-0
24-6
29
19-5
194
282
207
261
1943 ............
22-9
24-3
29
18-9
195
279
206
281
1944 ............
23-5
250
29
19-3
188
282
233
295
1945 .............
23-3
24-8
29
19-4
182
278
226
293
1944 januari.....
23-5
24-9
29
19-6
197
283
242
310
februari.....
23-6
25-1
29
19-6
196
282
241
310
mars.......
23-6
25-0
29
19-3
196
283
241
310
april.......
23-5
24-9
29
19-o
196
284
240
287
maj........
23-1
24-5
29
18-7
186
284
236
275
juni........
22-5
23-7
29
18-6
186
283
235
275
juli.........
22-4
23-8
29
18-7
195
283
235
275
augusti.....
22-5
23-9
29
18-7
189
282
235
275
september...
22-6
24-0
29
19-6
173
279
224
284
oktober.....
23-3
25-1
29
20-5
181
279
224
305
november ...
23-8
25-6
29
20-6
181
279
223
315
december.. ..
23-9
25-7
29
20-2
181
280
224
315
1945 januari.....
239
25-6
29
19-6
181
282
225
315
februari.....
239
25-6
29
19-5
182
282
225
315
mars.......
24-2
25-9
29
19-7
182
282
227
315
april.......
24-1
25-5
29
19o
183
282
231
272
maj........
23-3
24-7
29
19o
182
280
231
269
juni........
22-8
24-2
29
18-7
182
280
231
269
juli.........
22-3
23-6
29
18-7
197
278
228
269
augusti.....
22-3
23-6
29
18-8
182
278
223
269
september...
22-5
23-8
29
19-3
181
276
222
284
oktober.....
23-7
25-3
29
20-4
178
270
223
309
november ...
24-3
26-0
29
20-5
176
268
223
315
december . ..
241
25-8
29
20-1
177
274
223
315
1946 januari.....
24-5
29
18-2
177
269
223
315
februari.....
23-9
29
177
268
223
295
mars.......
29
177
276
224
240
1 Pris till producent för 3 5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dea 1941 2 0 öre/kg och därefter 4''5 öre/kg.
Årspriserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått
till 0''31 öre/kg för 1942, till 0’40 öre/kg för 1943, till (Hl öre/kg för 1944 och till 0 65 öre/kg
för år 1945. För 1941 saknas uppgift härom. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar.
— 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader samt tillägg
av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt exkl. skummjölksvärde.
— * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — « Klass I. — 7 Svensk äggnotering,
nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 av staten fastställda
normalpriser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Talj. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.
195
År och månad
Potatis1
Vete8
Råg8
Korn,
2-rads8
Havre,
vit8
Vetekli*
Majs5
Kraft- foderbl.
48 %•
1936 ............
8-28
16-69
15-59
13-13
12-15
12-85
15-51
17-33
1936 ............
8-53
17-01
15-92
13-75
12-77
13-70
15-93
18-23
1937 ............
9-02
19-60
18-29
18-22
15-58
14-38
16-33
19-11
1938 ............
8-06
18-85
17-27
15-81
13-62
13-90
16-83
19-45
1939 ............
9-03
17-99
17-29
14-55
13-03
13-39
18-61
21-41
1940 ............
13-67
23-30
23-29
22-71
20-41
16-89
18-50
23-50
1941............
13-66
26-00
26-00
24-60
22-30
16-50
23-71
25-13
1942 ............
21-73
26-60
26-20
24-80
21-10
16-78
25-33
30-92
1943 ............
13-80
26-08
25-08
23-08
18-88
18-08
25-00
32-84
1944 ............
16-18
26-70
25-7 0
23-24
19-03
18-50
25-00
7 32-87
1945 ............
16-07
26-80
25-80
22-63
19-03
19-oo
25-00
8 33-82
1941 januari.....
12-83
26-65
25-65
23-65
19-15
18-25
25-00
33-00
februari.....
12-65
26-85
25-85
23-85
19-35
18-25
25-00
33-00
mars.......
13-27
27-05
26-05
24-05
19-55
18-25
25-00
33-00
april.......
14-40
27-25
26-25
24-25
19-70
18-25
25-00
33-00
maj........
14-60
27-45
26-45
24-45
19-70
18-25
25-00
33-00
juni........
15-71
27-60
26-60
24-60
1019-70
18-25
25-00
33-00
juli.........
22-69
9
9
1024-60
1819-70
18-25
25-oo
32-00
augusti.....
23-04
25-80
24-80
21-80
18-20
18-25
25-oo
32-00
september.. .
18-13
25-95
24-95
21-95
18-35
19-00
25-00
32-50
oktober.....
15-40
26-15
25-15
22-15
18-55
19-00
25-00
32-85
november .. .
15-50
26-35
25-35
22-35
18-75
19-00
25-oo
33-15
december . . .
15-96
26-55
25-55
22-55
18-95
19-00
25-oo
33-50
1945 januari.....
16-19
26-75
25-75
22-75
19-15
19-00
25-oo
35-00
februari.....
17-00
26-95
25-95
22-95
19-35
19-00
25-oo
35-oo
mars.......
16-90
27-15
26-15
23-15
19-55
19-oo
25-00
35-oo
april.......
16-50
27-35
26-35
23-30
19-70
19-00
26-oo
35-oo
maj........
16-50
27-55
26-55
23-30
19-70
19-00
25-oo
35-oo
juni........
16-50
27-70
26-70
10 23-30
1819-70
19-00
25-oo
35-oo
juli.........
30-34
18 27-70
10 26-70
18 23-30
1819-7 0
19-00
25-oo
33oo
augusti.....
16-71
26-00
25-00
21-80
18-20
19-oo
25-00
33*05
september. . .
13-88
26-10
25-10
21-95
18-35
19-oo
25-00
33-25
oktober.....
ll-oo
26-25
25-25
22-15
18-55
19-00
25-00
33-45
november . . .
14-35
26-40
25-40
22-35
18-75
19-00
25-oo
33-65
december. . . .
14-80
26-55
25-55
22-55
18-95
19-oo
25-oo
33-85
1946 januari.....
15-44
26-70
25-70
22-75
19-15
19-oo
25-oo
34-05
februari.....
16-00
26-85
25-85
22-95
19-35
19oo
25-oo
34-25
mars----
17-29
27-00
26-00
23-15
19-55
19-oo
25-00
34-45
1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes
normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den
tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt
engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.-— * Svensk spannmålsnotering,
medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten
fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.
1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.
1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten
fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.
1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.
— * Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter
av staten fastställda priser. — ‘ T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser
vid försäljning till förbrukare. — 6 beritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.
den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —
juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1946 pris å 42 %, därefter å 47 % kraftfoderblandning.
— 7 Vägt genomsnitt av pris å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. -— 8 Vägt genomsnitt av
pris å 42 % och 47 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna,
men som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete
kr. 26-00 och råg kr. 25-00. — 10 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon
nämnvärd försäljning ej ägt ruin.
196
Kungl. Maj.ts proposition nr 267-
Tab. 3. Förmälning, lager hos handelskvarnar, import och export av vete
och råg, 1 ton.
År och månad
Förmälning av1
Lager hos han- delskvarnar av2
Import av
Export av
Vete
Råg
Vete
Råg
Vete
Råg
Vete
Råg
1934..............
408 803
120 547
86 771
42 239
45 861
925
24 048
75 454
1935........
411795
125 675
90 656
39 045
42 602
1152
122 346
31 035
1936...........
415 268
128 798
89 373
45 926
48 714
5 365
91 281
27 556
1937.............
424 214
134 516
89 985
30167
50 349
2 728
29 384
27
1938..............
419 956
129120
87 084
30 344
54 349
7 520
39 105
20
1939..........
429 986
141 421
116 085
30 241
39 130
2 633
9191
13
1940.............
495 286
141 904
82 570
42 466
34 095
60 246
123
2 465
1941..............
443 361
193 460
47 407
32 477
40
368
26 536
4 707
1942............
250 444
173 037
117 442
52 0U0
86 044
313 330
45
3 3 007
1943............
270 416
207 639
100 273
52 345
7 599
1407
4 610
401
1944.............
343 249
219 750
109 833
44 548
16 761
1
45 502
40 233
1945..............
499 727
160 940
100 729
34 931
43 438
7
25 697
111585
1944 januari......
21356
16 491
99 647
50 755
3
2
februari .....
23 813
17 875
101 560
47 818
5 536
_
14
mars........
22 261
19 079
98 397
42 937
10 744
_
april ........
22 171
18 653
94 019
40 264
469
0
_
____
maj.........
25 836
20 927
90120
36 195
—
_
_
juni.........
27 264
19 313
67 154
34 248
9
_
_
juli..........
17 141
14144
52197
22 938
0
_
_
augusti......
24 055
16141
47 734
31 725
—
_
_
september....
39 222
22 548
87 775
46 658
—
1
6
7
oktober......
40888
21005
95 895
44 497
—
0
8 883
2 860
november.. . .
43 559
18 304
100 776
43 997
_
_
15 373
18 095
december ....
35 683
15 270
109 833
44 548
—
—
9 613
16 977
1945 januari......
41 782
15 281
109 316
45 967
6
7
6 346
6 445
februari.....
43 608
16717
89 571
40 249
_
_
4 266
6 799
mars......
44 599
12 807
84 712
40 536
_
_
760
3 980
april........
46 622
13 354
71182
36 983
—
_
2 439
11267
maj.........
39 266
13 204
73 418
32 143
—
—
575
27 347
juni.........
35 586
13 367
70 712
24 951
_
_
_
28 694
juli..........
23 421
10 631
61584
20 490
_
_
_
22 283
augusti......
28188
11320
63 055
27 677
5 823
—
87
4 726
september....
49 927
15 620
91886
35 269
5 542
—
3 529
45
oktober......
53 442
13 851
102 918
38114
17 594
_
3419
november.. ..
51 391
12 753
91 939
37 783
6 791
_
2 003
_
december ....
41895
12 035
100 729
34 931
8183
—
2 271
—
1946 januari......
43 708
11628
99 286
34 710
8174
1031
februari.....
46 289
12 811
82 127
31888
_
_
801
_
mars........
45145
14 150
59 712
26796
1494
—
213
—
1 Avser förmälning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 8 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad. — * Av de
anförda kvantiteterna under de olika månaderna ha i mars 499 ton, i april 4 545 ton, i maj
2 732 ton, i juni 150 ton, i augusti 165 ton samt i september 188 ton införts i utbyte mot till
Finland utförd råg eller rågmjöl.
Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Tab. 4. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.
197
År och månad
Vid mejerier invägd mjölk
Mejeriproduktion
av
Total
kvantitet1
Därav
Använd
för pro- duktbe- redning
Försåld
som kon- sumtions- mjölk2
Försåld
grädde
(omräk- nad till
mjölk)
Smör3
Ost
1934 ............
2 498 378
1854 670
352 247
291 461
62 509
31105
1935 ............
2 550 916
1 875 422
376 433
299 061
63 452
31669
1936 ............
2 720 166
2 008 586
408 014
303 566
67 168
37 759
1937 ............
2 847 223
2115 010
434 246
297 967
73 247
35 443
1938 ............
3 032 241
2 277 819
459 023
295 399
80 103
36 524
1939 ............
3 205 688
2 395 153
494 367
316 168
83 735
43 653
1940 ............
2 988 933
2 202 644
519 500
266 789
80 760
35 328
1941............
2 659 251
1 940 169
610 512
122 850
77 687
22 383
1942 ............
2 517 931
1740 033
855 273
63 421
71 926
14 991
1943 ............
2 852 031
1 963 235
963 192
72 381
79 263
21 296
1944 ............
3 107 561
2 183 544
940 625
138 213
87 304
29 924
1945 ............
3 375 019
2 421 439
939 628
170 025
94 058
38102
1944 januari.....
228 340
157 837
75 030
7 288
6 334
2 251
februari.....
216 359
141171
75140
11215
5 624
1899
mars.......
233 422
152 208
80175
12 624
5 991
1909
april.......
245 000
166 993
76 382
12 473
6 476
2 340
maj........
275 215
192 659
79 675
13 787
7 476
2 587
juni........
319 541
244 693
77 288
11034
9614
4 289
juli.........
318154
238 572
80 323
12 539
9 319
3 785
augusti.....
311161
229 069
83 807
12 257
8 988
3197
september. . .
273 469
199 473
• 79 633
9 867
8 218
2 643
oktober .....
239 215
163 629
78628
11741
6 976
1503
november . . .
215 729
141 072
77 711
11187
6 030
1329
december.. . .
231 956
156 168
76 833
12 201
6 258
2192
1945 januari.....
244 275
167 442
75 061
13 453
6 511
2 614
februari.....
222 937
148 817
71915
13129
5 762
2122
mars.......
248 166
162 961
81503
15150
6 266
2 279
april........
264 942
182 002
77 807
15 412
6 834
2 865
maj........
305 019
219 695
80 788
15 921
8 213
3639
juni........
347 338
266 898
79 688
14 081
9 988
5 370
juli.........
334 616
252 741
79 485
15 335
9 554
4171
augusti.....
335 261
253 374
82 748
13 358
9 674
4 074
september. . .
307 253
231 220
77 437
13 424
9141
3 692
269 699
191 093
80 661
13 413
7 991
2 337
239 600
164 669
77 697
12 584
6 929
2 013
december . ..
255 913
180 524
74 838
14 765
7195
2 926
1946 januari.....
268 089
190 493
76 289
14 586
7 361
3189
februari ....
240 910
166 644
71303
14114
6 392
2 659
mars.........
268 129
185 851
78 936
16 158
7124
2 896
1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde
under kalenderåret 1944 2 114 ton samt under 1945 4 433 ton. Dessa kvantiteter äro icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas
ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk. — 3 Under tiden
september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk frän evakuerade finska kor.
198 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. 5. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton,
År och månad
Smör från mejeri
Lant-
smör
från
pro-
ducent
Ost
från
mejeri
Margarin från
fabrik
Konst- ister 0.
kokosfett
från
fabrik
Matolja
från
parti-
handlare
Total
kvan-
titet
Därav av
leveran- törer
återtaget
Hus-
hålls-,
Bage-
ri-,
1934 ............
39430
30 824
52 831
2 085
1935 ............
43 681
7 937
32 385
55 201
2 915
1936 ............
48153
9180
34 498
56125
3 700
1232
1937 ............
49 098
10198
36 615
58 815
4 731
1314
1938 ............
51 534
11246
38 816
58 407
6 303
1523
1939 ............
54 319
12 274
41406
51 475
8 047
3 794
1901
1940 ............
74 002
13 580
37 736
29 468
9 519
1064
1405
1941............
76 184
10 859
4138
23 052
17 631
7 987
9
1173
1942 ............
67 785
11519
1787
15 052
35 228
5 374
0
1441
1943 ............
76 044
12 257
1298
19 519
31678
5 449
1345
1944 ............
92 483
13 897
1353
29 720
29 908
8125
_
1487
1945 ...........
90 345
13 343
860
35 208
31403
12 277
—
1608
1944 januari.....
7 702
1041
99
2 021
1144
372
78
februari.....
7 640
1069
96
2 003
1467
408
_
93
mars.......
8 502
1138
97
2 307
2 219
487
_
98
april.......
7 733
1110
104
1985
2 009
400
—
94
maj........
8 032
1181
108
2 311
2 064
450
_
128
juni........
7 729
1165
149
2 886
2 426
700
_
172
juli .........
7 614
1176
151
2 934
2 020
791
—
202
augusti.....
7 967
1184
159
3110
2 270
920
—
106
september. ..
7 807
1215
149
3 003
2 788
890
—
120
oktober .....
7 641
1 240
105
2 816
3 608
882
12 8
november . . .
7 031
1163
73
2194
3 876
963
_
140
december . .
7 085
1215
63
2150
4 017
862
—
127
1945 januari.....
7105
1 144
87
1861
3 692
782
228
februari.....
6166
1007
82
2 041
3 820
928
—
129
mars.......
7 269
1207
68
2 300
3 963
982
—
140
april.......
6 588
1031
62
2 231
3 487
965
—
116
maj........
6 891
1101
66
2 626
3 518
1217
—
127
juni........
6 560
1092
95
3 556
2 610
1063
—
130
juli.........
7 428
1102
85
3 819
1524
1186
—
133
augusti.....
8 555
1136
69
4 294
1818
1233
—
131
september. . .
8176
1094
85
3 816
1799
1003
—
114
oktober.....
8 966
1191
71
3139
1885
1043
—
117
november . . ,
8 081
1047
47
2 664
1736
1017
—
139
december . . .
8 560
1191
43
2 861
1551
858
—
104
1946 januari.....
8 590
1115
58
2 747
1719
841
129
februari ....
7 471
996
53
2 537 j
1489
766
—
lil
mars........
8 202
1128
2 930 |
1547
867
—
94
Kungl. Manis proposition nr 267.
199
Tab. 6. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt Import och export av
margarin, i ton.
År och månad
Import av mjölk och grädde
Import
av na- turligt
smör
Import av
ost
Margarin
kon-
den-
serad
torr-
mjölk
andra slag
des-
sert-
ost
annan
ost
Im-
port
Ex-
port
mjölk
grädde
224
36
ii
182
459
2 381
133
207
177
36
27
8
183
485
1895
118
165
172
21
16
18
216
551
1407
163
65
253
59
1
15
141
333
1037
295
26
175
191
0-4
33
158
303
934
241
4
24
12
1
2
195
370
648
121
6
59
16
4
608
216
917
11
181
15
173
13
4
188
248
1352
1
173
26
219
19
4
0-4
310
778
2
146
8
392
20
4
1
338
886
2
189
5
659
25
4
4
419
1384
55
110
2
134
3
1
560
153
345
0
3
1037
6
—
—
—
13
436
—
461
1121
168
—
—
0
49
256
0
0
1165
187
—
—
1
37
233
—
—
1746
19
—
—
229
221
2
—
—
3 326
10
1
—
204
112
566
—
3 612
204
1
_
_
0
10
0
—
_
128
—
—
—
0
29
0
—
—
25
—
—
—
—
65
0
—
—
—
—
—
—
0
17
0
—
—
151
—
—
—
0
10
0
—
—
305
—
—
—
—
6
0
—
—
75
—
—
—
0
5
0
—
—
241
2
—
—
0
0
0
—
—
69
7
—
—
0
1
1
—
—
237
2
—
—
20
51
0
—
—
229
—
—
—
6
28
0
—
—
84
7
—
—
200
1
1
—
—
163
2
_
_
202
3
0
_
127
11
—
—
—
—
—
—
—
147
12
8
—
—
0
0
0
—
916
z
_
1
z
0
0
67
_
386
0
_
—
—
0
0
212
—
10
799
—
—
—
0
0
0
—
4
748
—
—
—
0
0
55
—
2
508
—
—
—
1
56
75
—
9
224
_
_
—
1
30
66
—
490
210
—
—
—
0
0
39
—
862
651
0
—
—
0
23
52
—
641
240
_
_
0
0
10
38
0
—
163
—
—
—
0
11
48
—
100
328
—
—
—
0
4
120
—
—
1929 ..........
1930 ..........
1931 ..........
1932 .........
1933 ..........
1934 .........
1935 .........
1936 .........
1937 .........
1938 .........
1939 ..........
1940 ..........
1941 ..........
1942 ..........
1943 ..........
1944 ..........
1945 ..........
1944 januari ..
februari . .
mars.....
april ....
maj.....
juni......
juli......
augusti . .
september
oktober..
november
december
1945 januari ..
februari . .
mars ....
april ....
maj.....
juni.....
juli.....
augusti ..
september
oktober ..
november
december
1946 januari ..
februari.. .
mars .....
200
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Tab. 7. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,
f
År och månad
Fårkött
Hästkött
Nötkött
totalt
Fläsk
därav
färskt
därav
annat
1929 ..................
432
753
177
2 578
164
2 414
1930 ..................
687
1058
350
2 263
83
2180
1931..................
833
932
410
1386
124
1262
1932 ..................
603
353
349
995
180
815
1933 ..................
650
163
234
1611
115
1490
1934 ..................
656
215
434
1523
250
1273
1935 ..................
934
505
1356
3 724
2 026
1698
1936 ..................
673
964
1553
3 098
1219
1879
1937 ..................
606
841
1272
1717
68
1649
1938 ..................
602
791
1158
2198
259
1939
1939 ..................
602
960
1428
2 829
727
2102
1940 ..................
190
457
53
1239
33
1206
1941..................
—
—
33
3 886
2 613
1273
1942 ..................
—
—
6
4 736
0
4 736
1943 ..................
0
—
4
4 566
2
4 564
1944 ..................
0
—
2 023
6 465
4 921
1544
1945 ..................
0
639
6 528
3 003
2 812
191
| 1944 januari...........
_
_
_
0
_
0
februari..........
—
—
—
247
—
247
mars.............
—
—
13
2 322
1562
760
april............
—
—
72
1289
927
362
maj..............
—
—
809
292
123
169
juni..............
—
—
13
621
618
3
juli..............
—
—
—
239
239
0
augusti...........
—
—
39
0
—
0
september........
—
—
172
794
794
0
oktober ..........
0
—
314
356
355
1
november.........
—
—
224
253
253
0
december.........
—
—
367
52
52
0
1945 januari...........
—
_
_
0
0
0
februari..........
—
—
0
—
—
—
mars.............
—
—
—
0
—
0
april.............
—
—
212
349
349
0
maj..............
—
—
44
805
799
6
juni..............
—
—
43
1464
1291
173
juli..............
—
—
—
253
253
0
augusti...........
—
—
303
1
—
1
september........
0
—
1347
1
—
1
oktober..........
0
0
1106
4
—
4
november.........
0
127
1564
5
0
5
december.........
0
512
1907
121
120
1
1946 januari...........
0
311
1147
1
0
1
februari............
0
9
1262
1
0
1
mars..............
0
—
848
0
—
0
Kungl. Majlis proposition nr 267.
201
Tab. 8. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta
slaktdjur m. m.
Antal besiktigade hela och till hela
omräknade halva kroppar1
Betäckta
suggor
Tjänst-
bara
galtar
År och månad
Stor-
Kalv
Svin
boskap
större
mindre
1930 ..................
242 588
387 585-5
234 831
1 225 685
1931..................
227 433
394 276-5
225 831
1 424 539
1932 ..................
238 715-5
412 905
229 697-5
1 354 033
1933 ..................
250 644
420 721
239 615-5
1342 908
1934 ..................
258 295
407 182
253 759-5
1424688
255 886
4681
1935 ..................
274 675
414 141-5
287 700
1 270 852-5
264 271
4 240
1936 ..................
302 503
440 738
354 234
1 324 497
284 044
4156
1937 ..................
347 406
466 605
413 007
1 480 022
258 967
3 931
1938 ..................
375 469-5
502 228-5
437 859
1 478 927
272 789
3 778
1939 ..................
397 069
519 013
467 212
1 608 873-5
282 702
3 747
1940 ..................
540108
505 579-5
515 670
1 487 631
214 291
3 407
1941..................
550 661
401003
506 747
1 049 460
192 403
2 876
1942 ..................
234 453-5
212 355-5
424 966
596 673-5
167 453
2 525
1943 ..................
283 994
221 920-6
588 012
719 183-5
190 672
2 511
1944 ..................
348 728
254 901
640 215-5
1064 077-5
182 368
2 504
1945 ..................
345 530
256 454
570 915-5
961 335
184 294
2 580
1944 januari...........
25 465
13151
51 205-5
82 241-5
15 417
2 481
februari..........
26 495-5
15 968
49 389-5
81 223
12 452
2 457
mars............
31 849
19 056
67 508
103 246-5
13 752
2 464
april.............
25 979
19 198-5
75 868
120 904-5
16 745
2 492
maj..............
28145
25 887
72 161
124 189
18 910
2 491
juni..............
25 714-5
27 177
57 945
87 697
15 343
2 473
juli..............
21 861-5
25 782
49 261
70 839
11363
2 463
augusti....... ...
26 757
25 691-5
44 014
64 798-5
9 501
2 442
september........
29 057-5
24 326
35 915-5
68 483-5
10 032
2 439
oktober ..........
40 030-5
25069-5
43 933
89 328
14 777
2 454
november.........
39 164
18 966
48 644
92 484
22 277
2 691
december.........
28 209-5
14 628-5
44 371
78 643
21 799
2 699 j
1945 januari...........
30 641
16 238
53 986-5
77 837
15 234
2 666
februari..........
26 955
17 791-5
43 968-5
76 220
12 702
2 626
mars.............
30 602
20 531-5
52 151-5
95 520
14 213
2 607
april.............
24 880-5
19 927-5
71 297-5
101 618-5
16 993
2 595
maj..............
27 318
24 665
61208
99 897-5
18 641
2 582
juni..............
20 966
24 534-5
45 773-5
75 064
15 976
2 567
juli..............
23 820
27 504-5
45 947-5
72 716-5
11256
2 506
augusti...........
20 793-5
24 173-5
36 993-5
59 093
10 228
2 478
september........
26 903
22 029-5
30 791
49 801-5
10 681
2 481
oktober..........
45 244-5
25 180-5
43 003
83 927
15 897
2 519
november.........
40 304
19 009-5
46 737
88 040-5
21 589
2 593
december.........
27 102-5
14 868-5
39 058
81 599-5
20 884
2 741
1946 januari...........
32 612
15 834-5
42 835-5
90 796
16 626
2 738
februari ..........
26 929-5
23 257
38 130
80 579
12 068
2 670
mars..............
33 683
27 435-5
57 126
93 254
12 918
2 661
1 Årssummorna för 1944 och 1945 samt alla månadssummorna preliminära tal.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.
14
202 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.
Tab. 9. Inhemsk försäljning och import av vissa fodermedel m. ro., i ton.
År-och månad
Inhemsk
försälj- ning av
sv. olje- kraftfoder
Import
av. olje- kraftfoder
(stat. nr
359—365,
369 och 370)
Import av
annat krea- tursfoder
(stat. nr
366—68 och
371—72)
Export av
oljekraft- o.
a. kreaturs- foder (stat.
nr 361, 363,
366:1—372)
Import
av majs
Import
av kli
1929 ................
183 093
9 421
8 257
76 668
40 257
1930 ................
179034
9 075
15 345
134 634
40 782
1931................
234 263
8 825
12 933
353 055
80 906
1932 ................
148607
5 331
18 216
243 949
33 026
1933 ................
150 859
8185
46 783
265 350
62 278
1934 ................
52 869
190128
8 234
51574
107 186
38158
1935 ................
59 919
200 420
4 802
61238
43 009
8 775
1936 ................
65 109
158630
5 444
74 560
76 043
10199
1937 ................
77 287
223060
8 508
65 362
185 239
48607
1938 ................
73 999
251 559
7 495
69 702
172 088
49 115
1939 ................
75 524
166 866
6150
42 575
. 42 369
12 936
1940 ................
93 297
141 933
7162
2 349
49 065
14 025
1941................
23 782
94 700
7158
119
3 878
30 727
1942 ................
44 449
117 502
1856
198
13 335
6 303
1943 ................
43032
88 988
2149
1687
9 940
50
1944 ................
55 351
137 016
628
5 226
5 887
—
1945 ................
67 934
92 668
467
17 349
9 073
~
1944 januari.........
2 066
2101
260
—
—
_
februari........
3 334
7 568
15
—
—
—
mars...........
4 780
15 320
65
—
—
—
april...........
3 076
5112
87
240
—
—
maj............
3606
6 720
66
—
—
—
juni............
3 052
1300
1
—
—
—
juli............
4108
13 836
0
—
—
—
augusti.........
5661
22 135
35
—
—
—
september......
8192
21 419
95
—
4 588
—
oktober .........
7 375
3 783
4
0
—
—
november.......
5322
22 584
0
1441
1299
—
december.......
4 779
15138
0
3183
—
—
1945 januari.........
5 642
10 304
0
—
—
_
februari........
3 888
4 712
0
—
—
—
mars...........
5 653
1289
0
—
4 303
—
april...........
6154
1147
0
—
—
—
maj............
6 252
896
0
—
—
—
juni............
5 631
405
0
2 691
—
—
juli............
6 264
502
2
3 819
—
—
augusti.........
6 811
344
31
536
—
—
september......
5136
5 344
120
4643
—
—
oktober.........
7144
27 694
70
527
0
—
november.......
5 987
29 948
35
3 759
4 769
—
december.......
3 372
10 083
209
1374
—
—
1946 januari.........
3156
30 887
291
3 905
6 011
_
februari..........
4 058
3 859
1565
2 413
5391
—
mars............
3 539
3 058
1355
3 448
5 991
0
467682. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område. a1 i texten
- JoU 1946:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten