Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1946-02-15 · 200 sidor, varav 183 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 183 av 200 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:267, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

1

Nr 267.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område; given Stockholms

slott den 10 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Erigsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret

1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering

å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt

112) lill Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse

den 21 mars 1946 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets

Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 1 sami. Nr 267.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i

ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare

med skrivelse den 26 april 1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda

yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning

av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Majit meddelat

beslut i prisfrågan den 12 april 1946.

I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område,

vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med år 1944, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna

nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts

att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift

(mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom

å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av

smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre

för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger Kungl.

Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat

ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.

Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, levererade

intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast

genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller nu

tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans nettovikt.

1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit att

under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda

varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.

Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren

1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet

tills vidare.

För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års

utgång har redogjorts i propositionen nr 303/1945. Några ändringar i accisbeloppen

ha icke förekommit under tiden efter propositionens avgivande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

3

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång)

utgått med belopp, motsvarande accisen oell tilläggsaccisen å dessa varor

med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för

mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.

Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5

september 1942, nr 748, den 2 april 1943, nr 136, den 16 juli 1943, nr 625,

och den 31 juli 1945, nr 598. Mjölkpristillägg utgår enligt nu gällande bestämmelser

till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad

bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som

innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter invägda

mjölken och grädden. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under

månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt

använt mjölk eller grädde till en myckenhet, innehållande minst 100

kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att mjölkpristillägg

skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen

föreskriva, alt mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett

i sådan mjölk och grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål

eller av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg

utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts

från producenterna. Livsmedelskommissionen kan besluta, att mjölkpristillägg

icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig mån åsidosatt

i kungörelsen den 28 november 1941 angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg

eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av

livsmedelskommisionen, eller vilket i viss deklaration, som det åligger mejeriet

att avgiva, lämnat oriktig uppgift rörande förhållande av betydelse för

beräknande av mejeriet enligt sistnämnda kungörelse tillkommande medel.

Livsmedelskommissionen äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut.

Vidare kan kommissionen föreskriva skyldighet för mejeri, som åsidosatt

villkor, som i kungörelsen den 28 november 1941 angivits för erhållande

av mjölkpristillägg, att återbetala vad mejeriet kan hava uppburit i

mjölkpristillägg för den tid åsidosättandet avser.

Lantsmörsbidrag utgår enligt kungörelsen den 28 november 1941 i den

ordning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämmer, lill

mejeri, sorn självt eller genom ombud mottager av mjölkproducent berett

lantsmör. Vissa för erhållande av mjölkpristillägg stadgade villkor gälla jämväl

för erhållande av lantsmörsbidrag. Livsmedelskommissionen äger besluta örn

innehållande av lantsmörsbidrag och örn återbetalning av sådant bidrag

under samma förutsättningar som gälla beträffande innehållande och återbetalning

av mjölkprislillägg. I de av livsmedelskommissionen utfärdade närmare

föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag

bär från och med den 1 augusti 1945 vidtagits den ändringen, att lantsmörsbidraget

skall utgå med belopp, sorn i varje särskilt fall med 20 öre per

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kilogram överstiger det bidrag, som i motsvarande fall utgått under budgetåret

1944/45. Samtidigt vidtogs motsvarande höjning av det pris, producenterna

äga erhålla vid försäljning av lantsmör till mejeri.

De grunder för utbetalande av proclucentbidrag till mjölkproducent, som

gällt alltsedan den 1 juli 1943, och för vilka redogjorts i propositionen nr

303/1945, äro alltjämt oförändrade. Emellertid har genom kungörelsen nr

598/1945 vidtagits vissa ändringar i kungörelsen den 28 november 1941 i

vad denna avser mejeris rätt att erhålla medel, avsedda för utbetalning av

producentbidrag. Sålunda gäller numera såsom villkor för erhållande av dylika

medel, att vederbörande mejeri i enlighet med de närmare anvisningar,

som livsmedelskommissionen meddelar, för sådan bokföring, som erfordras

för kontroll av vad mejeriet utbetalat i producentbidrag. Vid åsidosättande av

nämnda villkor äger kommissionen föreskriva skyldighet för mejeriet att

återbetala uppburna medel för utbetalande av producentbidrag för den tid

åsidosättandet avser.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen

till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag

— utgå, gäller följande.

De grunder, efter vilka mjölkpristilläggct utgått för tiden december 1942

—juni 1944 respektive för budgetåret 1944/45, finnas angivna i propositionerna

nr 253/1944 och 303/1945. Med stöd av ett utav Kungl. Maj:t den 13

juli 1945 lämnat bemyndigande har livsmedelskommissionen beslutat att

mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1945/46 skall utgå enligt samma

grunder som under budgetåret 1944/45, dock med den förändring, att

för Harbo socken av Västmanlands län för tiden från och med den 1 augusti

1945 utgår s. k. extra mjölkpristillägg med 20 öre för kilogram mjölkfett i

den vid mejeri från mjölkproducenten invägda mjölken (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 2320).

Till följd av den överenskommelse beträffande riktlinjerna för prissättningen

på jordbrukets produkter, som den 13 mars 1946 träffats, har livsmedelskommissionen,

sedan riksdagen beviljat medel härför (skr. nr 160),

vidtagit en höjning för tiden från och med den 1 mars 1946 av det allmänna

mjölkpristillägget med 14 öre per kilogram mjölkfett.

De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk

ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg.

I stället ha de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom

Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen.

Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten

mjölkfett i den invägda mjölken.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets

storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr

1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåret

1944/45 skola enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1945 tillämpas

även under budgetåret 1945/46. Bidraget sorn, i olikhet med vad förut gällt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

5

numera utbetalas kvartalsvis, utgår i princip med 4 öre per kilogram för

leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser,

som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 f>00 kilogram, utgör bidraget

80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2 öre

för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid en kvartalsleverans

av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande har

emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag på

50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt alt bidrag

på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon årsutjämning

av producentbidragen skall icke ske.

I propositionen nr 303/1945 har redogjorts för grunderna för de utbetalningar

av lokala differentieringsbidrag för mjölk, sorn belöpa på regleringsåret

1944/45. Kungl. Majit har genom beslut den 21 december 1945 bemyndigat

livsmedelskommissionen att enligt vissa angivna riktlinjer utbetala lokala

differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret 1945/46. Med stöd

av detta bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med

Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att

utbetala en åttondel av 3 795 000 kronor för envar av månaderna oktober

1945—maj 1946 enligt grunder, som angivits i kommissionens cirkulär nr

2487. De områden, som komma i åtnjutande av bidraget, utgöras av Kronobergs

län ävensom delar av Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och

Värmlands län. De av kommissionen meddelade bestämmelserna angående

bidragens fördelning mellan de skilda mejerierna och mejerileverantörerna

överensstämma med dem, som gällt för regleringsåret 1944/45.

I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (skr. nr 472) har Kungl. Majit

liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa

bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna

för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag

utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1945/46 ha för

detta ändamål anvisats högst 8 500 000 kronor. I förevarande syfte utgå dels

de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling

av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till

Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa orter såsom ersättning

för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels ock bidrag för

upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där på grund av

minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt

höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland

för tiden t juli 1945—30 juni 1946 samt i övriga delar av riket för tiden 1

oktober 1945—31 maj 1946. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri,

för vilket den genomsnittliga kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet

under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp,

motsvarande hälften av den summa, varmed sagda kostnad under månaden

överstigit 1,2 öre per kilogram.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna, att

ifrågavarande belopp å 8 500 000 kronor må användas för tillgodoseende

jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för

mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör gäller följande. Enligt bestämmelser, utfärdade

av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 152, numera ersatt av cirkulären nr

1980 och 2320) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott

lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II)

20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk riksnotering

å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall komma ett pristillägg

av 50 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland och Svealand samt

landskapet Gästrikland samt av 75 öre per kilogram smör, som produceras

inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde

förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är

dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent,

av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav

smöret bereus, till mejeri. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som

mejeri inköpt direkt eller genom ombud, äger mejeriet genom riksföreningen

erhålla lantsmör sbidrag, till belopp örn lägst förenämnda pristillägg, minskat

med 10 öre, och högst samma pristillägg, ökat med 40 öre.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och

mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,

smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. 1 den mån Kungl.

Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda förhållanden

därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majus bemyndigande,

livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av

införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln

av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av

livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse har nu ersatts av kungörelsen den

31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.

De under konsumtionsåren 1940/41—1944/45 vidtagna åtgärderna i syfte

att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av matfett

och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942,

246/1943, 253/1944 och 303/1945 lämnade redogörelserna lia, i den mån ej

uppmjukning av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår,

i huvudsak bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347)

angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904)

med särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har

emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost

med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedels
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

7

kommissionen genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då försörjningsläget

därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med

högre fettlialt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande

har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna (cirkulär

nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980). Livsmedelskommissionen

har från och med den 4 februari 1946 medgivit fri försäljning av s. k. smältost,

av från Finland importerad s. k. Emmentalerost samt från och med den

4 mars 1946 även av s. k. dessertost, varmed avses mjuka löpeostar.

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln av

kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr

648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt

568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat, att

levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst, fläsk —■

torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av dylikt

kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd,

numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen nr

648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger

Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes

till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock

ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp,

som angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,

därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden

för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,

slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get,

svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå,

offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av

Kungl. Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel

kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150

kilogram, och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga örn övriga

djur 1 krona. Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens

erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens

tillämpning i övrigt lia meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363).

Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli

1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen

av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har

undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943

(nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen

av köttvaror utvidgats lill att omfatta även blod av de djurslag,

som omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats

reglering ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande

djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

slut av statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia

vissa av kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/

1941 utfärdade föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för

djuruppfödare ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från

och med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma

dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln

med levande djur. Livsmedelskommissionen har med stöd av i sistnämnda

kungörelse givet bemyndigande med giltighet från och med den 12 november

1945 respektive den 26 mars 1946 medgivit, att får och getter respektive

hästar få fritt överlåtas och slaktas samt att får- och getkött respektive

hästkött får fritt överlåtas (cirkulär nr 2449 och nr 2543).

I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått

viss ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats

örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare

ha i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående

reglering av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må

tarmar icke införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen. Kommissionen

har med stöd av vederbörligt bemyndigande medgivit, att tarmar

av andra slag än svintarmar från och med den 18 februari 1946 tills vidare

må införas utan sådant tillstånd som nyss sagts.

Jämlikt av Kungl. Maj:! den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande har

livsmedelskommissionen utbetalat fraktbidrag av allmänna medel vid vissa

långväga transporter av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i

avseende å köttvaror) till underskottsområden. Utbetalningarna ha avsett

transporter som påbörjats under tiden den 21 februari—den 31 augusti

1945.

Sedan 1945 års riksdag anvisat ett anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens

uppehållande utöver de medel som 1944 års riksdag anvisat

för detta ändamål, har Kungl. Majit genom beslut den 23 mars och

den 25 maj 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda beloppet

i enlighet med vissa angivna riktlinjer. Dessa inneburo, bland annat, att av

anslaget 2 900 000 kronor ställdes till kommissionens förfogande för subventionering

av produktionen av fläsk och nötkött. Livsmedelskommissionen

förordnade i enlighet härmed om utbetalande av bidrag till fläskproduktionen

för tiden den 23 april—den 15 juli 1945 och av bidrag till nötköttsproduktionen

för tiden den 1—28 juli 1945. Bidragen utbetalades till djuruppfödarna

och utgingo med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive

nötkött, som av djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna

marknaden under ovan angivna tider.

Äggregleringen. De bestämmelser angående reglering av in- och utförseln

av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade

ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.

Den reglering av äggförbrukningen, som infördes i september 1941, har

enligt Kungl. Majits förordnande upphört att gälla med utgången av år

1945.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

9

Då äggproduktionen i början på år 1946 ökades mycket starkt i förhållande

till efterfrågan, inträffade en prissänkning på ägg, vilken föranledde

statsmakterna att vidtaga vissa stödåtgärder. Dels medgavs en export av

160 ton ägg eller ungefär samma kvantitet, som importerats i samband med

ransoneringens upphävande, dels inlagrades med statens stöd 300 ton ägg i

fryshus. Då sedermera ytterligare åtgärder visade sig nödvändiga, medgavs

härutöver lagring av 500 ton konserverade ägg på statens bekostnad.

Brödsädsregleringen. 1 fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på

brödsäd, som företagits under tiden till och nied första kvartalet 1945, hänvisas

till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr 319/

1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2411 och 2412).

För regleringsåret 1945/46 ha liksom för regleringsåret 1944/45 fastställts

normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala. Den successiva

prisregleringen från höst till vår har emellertid under innevarande

regleringsår gjorts svagare än under regleringsåret 1944/45 och begränsats

till 5 öre per tiodagarsperiod och deciton för tiden september—maj medan

prisstegringen under motsvarande tid föregående år var 10 öre per halvmånad

och deciton. Genomsnittspriserna under de nämnda regleringsåren äro

emellertid ungefärligen desamma. Utgångspriset, d. v. s. priset vid leverans

1 augusti månad 1945, var sålunda högre än priset vid samma tidpunkt 1944

medan däremot slutpriserna, vilka gälla efter utgången av maj 1946, bliva

lägre än 1945 års sommarpriser. Förskjutningen av den successiva prisstegringen

i jämförelse med regleringsåret 1944/45 sammanhänger med att de

vid början av innevarande regleringsår befintliga övergångslager av brödsäd

voro förhållandevis små och att man därför ville stimulera odlarna till tidigare

leveranser än föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg

samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom

brödsäd, lia liksom under regleringsåret 1944/45 fastställts minimipriser.

Dessa, som under regleringsåret 1944/45 bestämdes till priser, som för

vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understego gällande

normalpriser på korn, sattes från början av innevarande regleringsår lika med

kompriset. Efter erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom

cirkuläret nr 2440 ifrågavarande minimipriser till belopp, som för vete med

2 kronor samt för råg, spannmålsblandning och blandsäd med 1 krona per

deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande normalpriset på

korn. Denna höjning av minimipriset ingick såsom ett led i strävandena att

kompensera jordbrukarna för förluster på grund av de dåliga bärgningsförhållandena

under hösten 1945. Genom bestämmelser om efterreglering av priserna

för redan levererad spannmål kom höjningen av minimipriserna även

de odlare tillgodo för vilkas leveranser de nya minimipriserna icke uppnåtts.

Vidare har från regleringsårets början stadgats skyldighet för spannmålsbolaget

och auktoriserad spannmålshandlare alt för vara, som uppfyller samt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

liga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget, att mältningsgraden

uppgår lill iner än 5 procent, erlägga betalning efter den prisregleringsskala,

som anknyter till priset på fullgod spannmål, dock att avdrag

för mältningsgrad skall göras även för halten mältade kärnor utöver 5 procent.

Systemet med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits.

I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplals.

^ id överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktieboläget

och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive 50 öre

högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif

kvarnort och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och

över 1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva

stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr

2411).

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna

nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret

1945/46 har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 juni 1944 livsmedelskommissionen

bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till

auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse för

deras lager av brödsäd den 1 september 1945, motsvarande prisskillnaden vid

nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1944 års och äldre skörd, å ena, samt

brödsäd av 1945 års skörd, å andra sidan. I samband härmed lia sådana

kvarnar, vilka före den 1 september 1945 förmalt brödsäd av 1945 års skörd,

ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en

avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1945 mellan spannmål av 1944

års och äldre skörd samt spannmål av 1945 års skörd (cirkulär nr 2405).

I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits med

avseende å prisregleringsskalorna för olika kvaliteter av brödsäd, vilka få

ses i sammanhang med de dåliga bärgningsförhållandenas återverkningar på

spannmålens kvalitet. Dessa förändringar gälla närmast reglerna örn prisavdrag

för mältning och vattenhalt. Enligt de för regleringsåret 1944/45 gällande

bestämmelserna skulle spannmål för att betraktas såsom fullgod kvarnvara

ej få hålla högre halt av grodda kärnor än 5 procent. För varje tiondels

procent, varmed mältningsgraden översteg 2 procent, skulle vidare prisavdrag

verkställas med en tiondels procent. För innevarande regleringsår skall

ävenledes såsom fullgod kvarnvara räknas endast spannmål med en mältningsgrad

av högst 5 procent, men prisavdrag skall beträffande råg göras,

först då mältningsgraden överstiger 3 procent. Beträffande prisreglering för

vattenhalt har i jämförelse med föregående år den förändringen vidtagits, att

normalvattenhalten höjts från 17,5 till 18,0 procent.

Bestämmelserna angående förmälning av brödsäd fr. o. m. den 1 april

1945 utvisa i huvudsak följande ändringar i förhållande till de tidigare bestämmelserna.

Högsta genomsnittliga inblandning av vårvete har fr. o. m.

den 1 oktober 1945 bestämts till 20 procent medan minimigränsen -—- 10 procent

—- bibehållits oförändrad. I stället för vårvete fick tidigare under perioden

inblandas La Plata-vete och senare Manitoba-vete. Före den 1 april 1946

har någon skyldighet att inblanda råg eller annan spannmål vid förmälning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

11

av vete till siktat vetemjöl och grahamsmjöl icke föreskrivits. Fr. o. m. den

1 april 1946 skall vid sådan förmälning av vete inblandas minst 7 procent råg.

För tiden 1 april—1 oktober 1945 gällde även att spannmål som förmaldes till

sammalet rågmjöl eller lill samsikt skulle till 100 procent utgöras av råg.

Fr. o. m. den 1 oktober 1945 skulle spannmål, som förmäldes till sammalet

rågmjöl, till 7 procent bestå av vete och spannmål, som användes för framställning

av samsikt, till 15 procent bestå av vete. Fr. o. m. den 1 mars

1946 gäller, att spannmål, som förmales till sammalet mjöl, skall uteslutande

bestå av råg. Inblandningsprocenten av vete vid framställning av samsikt

skulle under mars månad 1946 utgöra 7 procent. Fr. o. m. den 1 april 1946

får samsikt tills vidare icke framställas. Den genomsnittliga utmalningsprocenten

vid förmälning av vete till siktat vetemjöl höjdes den 1 april 1945

från 76 till 77 procent, den 1 mars 1946 till 80 procent och den 1 april 1946

till 81 procent. Enligt beslut av livsmedelskommissionen har utmalningsprocenten

från och med den 25 april 1946 höjts till 84 procent. Uttagningsprocenten

för siktat vetemjöl av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet,

som efter förmalningen i genomsnitt skall användas för framställning av

kvarnens saluförda vetemjöl) har fram till den 1 april 1946 tidvis varit 70

och tidvis 71 procent. Fr. o. m. sistnämnda dag har uttagningsprocenten höjts

till 75 procent. Från och med den 25 april utgör uttagningsprocenten 80.

Skärpningarna av förmalningsbestämmelserna den 1 mars och den 1 april

1946 få ses mot bakgrunden av det allvarliga försörjningsläget i stora delar

av Europa.

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av

Kungl. Majit för tiden 1 september 1945—10 januari 1946 fastställts till samina

belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per deciton.

Såsom ett led i förberedelserna för en framtida avveckling av mjöl- och

brödransoneringen har Kungl. Majit bestämt förmalningsersättningen för tiden

fr. o. m. den 11 januari 1946 till 3 kronor 25 öre per deciton (cirkulär

nr 2498).

I anledning av förmalningsersättningens sänkning beslöt livsmedelskommissionen

att fr. o. m. den 11 januari 1946 höja de priser, som kvarnarna

högst äga att uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg, till följande

belopp. Tidigare gällande högstpriser angivas inom parentes.

Kronor för

100 kg 100 kg

brutto för netto netto

Enhetsvetemjöl ................. 40-05 (36*55) 40-50 (37-00)

Grahamsmjöl................... 29-70 (26-20) 30-00 (26''50)

Samsikt........................ 32-15 (28-15) 32 50 (28-50)

Sammalet rågmjöl .............. 27-45 (24-45) 27-75 (24-75)

Makaronimjöl .................. 33-25 (29-75) 33''70 (30-20)

Kexmjöl........................ 33-25 (29''75) 33-70 (30-20)

Mannagryn..................... 44-50 (4T00) 45''00 (41-50)

(cirkulär nr 2498).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Fodermedelsregleringen. Liksom under regleringsåret 1944/45 har tillgången

på fodersäd under det innevarande regleringsåret varit otillräcklig

och nödvändiggjort upprätthållandet av en jämförelsevis sträng ransonering.

Det har även befunnits ofrånkomligt att liksom under tidigare år behålla

avstående av fodersäd till det allmänna.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldelningen

utgått i form av kli och extraherat solrosmjöl samt under senare

perioder även betfor. Livsmedelskommissionen har i anslutning till utfärdade

tilldelningsbestämmelser under olika perioder påpekat angelägenheten

av att jordbrukarna i största möjliga utsträckning använda fodercellulosa

såsom ersättning för fodersäd.

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel för tiden 1 juni—

31 augusti 1945 återfinnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2265, för

september 1945 i cirkuläret nr 2353, för tiden 1 oktober—31 december 1945

i cirkuläret nr 2390, för tiden 1 januari—14 mars 1946 i cirkuläret nr 2476

och för tiden 15 mars—31 maj 1946 i cirkuläret nr 2530. Bestämmelserna

om tilldelning av fodermedel för fjäderfän äro fr. o. m. den 1 januari 1946

meddelade i ett särskilt cirkulär, nr 2477, vilket avser tilldelningen för tiden

1 januari—31 maj 1946.

Bestämmelserna om avståendet av fodersäd under regleringsåret 1945/46,

vilka återfinnas i cirkuläret nr 2460, överensstämma i huvudsak med de under

närmast föregående år gällande.

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret

1945/46 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna

har utformats på samma sätt som under regleringsåret 1944/45 med en prisstegring

av 10 öre per helmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1946. Prisnivån

från föregående regleringsår har i stort sett bibehållits oförändrad. På grund

av den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången avprisnivån

på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1945/46 har prisskillnadsreglering

genomförts efter samma grunder som skett beträffande

brödsäd (cirkulär nr 2405).

På grund av den goda höskörden ha bestämmelserna om reglering av handeln

med stråfoder upphävts fr. o. m. den 1 juli 1945.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande

regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret

1944/45. Tilldelningarna äro dock något större än under föregående

regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs

län erhålla liksom föregående regleringsår en viss kvantitet oljekraftfoder

per mjölkko. Därjämte utgick inom samma delar av riket en tilldelning av

oljekraftfoder och kli, som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg

över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen

lia vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande

för utdelning (cirkulär nr 2311). På nyåret 1946 utgick till alla innehavare

av nötkreatur en extra tilldelning av 10 kilogram oljekraftfoder och

10 kilogram kli för varje ko (cirkulär nr 2500). — Även under innevarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

konsumtionsår lia odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning

av oljekraftfoder (cirkulär nr 2417).

Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare

av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna

av Kopparbergs och Värmlands län.

Liksom under regleringsåret 1944/45 har för innevarande regleringsår

medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär

nr 2372).

Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av gällande

beslag fritt förfoga över betorna.

Havrekli och komkli får alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).

Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade

bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet

även under tillverkningsåret 1945/46.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör

för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för

fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1945/46 liksom för

närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Majit fastställts

av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal

mellan livsmedelskommissionen, å ena sidan, och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts Kungl.

Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Majit förelagts

riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har förenämnda förening

utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt

meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår fastställd

maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för

tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra sidan har kommissionen

respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,

åtagit sig att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens

sida för alt bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet

angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av

potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och

lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med visst avdrag, under

tre månader, räknat från och med utgången av respektive tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1945/46 återfinnas i Kungl. Majits

brev den 7 september 1945.

Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen

den 30 juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits,

att vid införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr

290) samt dextrin och stärkelseklister ävensom appreturare! innehållande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver

enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse

den 14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majit om beslag å samt

reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och

finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. 1 anslutning härtill meddelade

livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser örn ransonering

av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen

har sedermera beslutat, att skuren och torkad samt torkad

och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och med den 25 oktober

1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär nr 1585). Handeln med

potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av varan äger

sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget anvisad

köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl får enligt livsmedelskommissionens

beslut från och med den 17 september 1945, med vissa undantag, fritt

överlåtas (cirkulär nr 2384).

Vissa bestämmelser lia även utfärdats innebärande inskränkning i rätten

att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober

1942 (nr 806) har sålunda förordnats örn beslag å potatis jämte viss reglering

av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland

annat att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som

erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda

kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis

än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller

kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande

Produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma

livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis må

tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär

nr 2368).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen utfärdat

föreskrifter örn utbetalande av ett särskilt bidrag till potatisodlare såsom

ersättning för lagringsförluster och kostnader för avgroddning av potatis

av 1944 års skörd (cirkulär nr 2241). Bidraget utgick för leveranser

örn minst 1 000 kilogram och utbetalades av Svenska spannmålsaktiebolaget

med belopp, vilket allt efter lagringstidens längd växlade mellan 35 öre och

2 kronor per deciton potatis, som levererats till auktoriserad handlande.

\ idare ina nämnas, att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,

garantipriser fastställts för 1945 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen

i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande den 6 april

1945 uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad

1946 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis

av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer eller företag,

vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits bolaget senast

den 15 mars 1946.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

15

färdat nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med

den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna

örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd. Enligt beslut av

livsmedelskommissionen har 1945 års skörd varit undantagen från bestämmelserna

om normalpriser på potatis (cirkulär nr 2273).

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/

1944 och 303/1945 meddelats rörande clearing må nämnas, att livsmedelskommissionen

genom Kungl. Maj:ts brev den 13 april 1945 erhållit bemyndigande

att från clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska

odlingen av oljeväxter även under år 1945.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 12 april 1946 fogat

vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1944

och 1945 samt januari och februari 1946. Dessa sammanställningar torde

såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter

rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens

skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 4—6). I följande

sammanställning redovisas de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda

beräkningarna rörande den totala mjölkproduktionen i Sverige. Uppgifterna

avse produktionsår (september/augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 »

1941/42 ............. 3 661 000 »

1942/43 ............. 3 845 000 ton

1943/44 ............. 4 188 000 »

1944/45 ............. 4 393 000 »

1945/46 (prognos) .... 4 675 000 »

Den för år 1945/46 verkställda prognosen innebär en ökning av den totala

mjölkproduktionen från närmast föregående år med 6,4 °/o. I jämförelse

med den för år 1938/39 beräknade mjölkproduktionen innebär nyssnämnda

prognos en minskning av mjölkproduktionen med endast 0,8 %. Då medelkoanlalet

under 1938/39 var 1 920 000 och under 1945/46 beräknats vara

1 875 000 eller 2,4 %> lägre, har följaktligen en mindre ökning i medelavkastningen

per ko ägt rum.

Den vid mejerierna invägda mjölkkvantiteten samt dess användning för

olika ändamål redovisas i tablån å följande sida.

Mjölkinvägningen vid mejerierna, som under 1944 närmade sig förkrigsnivån,

har under 1945 överstigit 1939 års mjölkinvägning, som var den största

före kriget, med 5,3 °/o. Utvecklingen av mjölkinvägningen vid mejerierna

måste emellertid ses i samband med den alltmer ökade anslutningen lill

mejerierna av nya mjölkleverantörer. Medan antalet mejerileverantörer i juli

1939 var 204 249, hade det i juli 1945 stigit lill 255 182 eller med 24,0 %.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk)

ion

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

Nyanslutningen av mjölkleverantörer till mejerierna har varit mycket kraftig

under samtliga krigsår, vilket till betydande del sammanhänger med

vissa statliga regleringsåtgärder, framför allt regleringen av lantsmörsförsäljningen

samt de i samband med mjölkstandardiseringen införda försäljningsföreskrifterna

för mjölk.

Det nu sagda belyses närmare av följande sammanställning, som för

de olika produktionsåren redovisar dels det genomsnittliga antalet mejerileverantörer,

dels mjölkinvägningens procentuella andel av den totala mjölkproduktionen.

Då månadsuppgifter örn antalet mejerileverantörer saknas

för tiden före juli 1939, kan någon genomsnittssiffra för detta antal under

produktionsåret 1938/39 ej beräknas.

Antal mejeri- Invägning i % av

leverantörer totalproduktionen

1938/39 ...................... ■ 66-4

1939/40 ...................... 207 439 67-7

1940/41 ...................... 215 817 67 2

1941/42 ...................... 226 522 68-9

1942/43 ...................... 233 472 70-7

1943/44 ...................... 242 486 73-3

1944/45 ...................... 250 802 74''3

Medan mjölkinvägningen vid mejerierna under 1938/39 endast uppgick

till två tredjedelar av den totala mjölkproduktionen i landet, hade denna

andel år 1944/45 stigit till tre fjärdedelar.

Beträffande den vid mejerierna invägda mjölkens användning förtjänar

följande framhållas.

Uppgifterna om försåld kvantitet konsumtionsmjölk avse fr. o. m. november

1941 standardiserad mjölk. Den för detta ändamål i anspråk tagna

kvantiteten mjölk av medelfettlialt kan lätt erhållas såsom skillnaden mellan

kvantiteten invägd mjölk och summan av produktmjölken och den försålda

grädden (uttryckt i mjölk). Utvecklingen härav samt av kvantiteten produktmjölk

och försåld grädde (uttryckt i mjölk) från 1939 framgår av följande

sammanställning i relativa tal. Dessutom redovisas i samma tablå

den relativa andel av resp. års totalinvägning, som de tre användningssätten

representera.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

17

Å r

Produktmjölk

Konsumtionsmjölk

Grädde (i mjölk)

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-O

74-7

100-O

15-4

100-0

9-9

100-O

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-s

165-1

28-6

22-9

2-5

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-o

117-6

28-3

Av denna tablå framgår, att mjölkanvändningen för produktberedning, relativt

sett, nådde ett minimum under 1943 för att därpå öka och 1945 ligga

något högre än 1939. Samtidigt har försäljningen av konsumtionsmjölk visat

en nära nog motsatt utveckling. Den nådde ett maximum under 1943 och har

därefter något avtagit. En mycket avsevärd ökning föreligger emellertid

fortfarande, örn man jämför med 1939 års försäljning av mjölk från mejerierna.

Att märka är emellertid, att denna ökning endast delvis motsvaras

av en verklig konsumtionsstegring, i det att samtidigt en nedgång ägt rum

av direktförsäljningen av mjölk från producent till konsument. Sistnämnda

förändring sammanhänger givetvis med de i samband med standardiseringsförfarandet

införda försäljningsbestämmelsema i fråga om konsumtionsmjölk.

Som av den senast anförda tablån framgår, har ökningen i konsumlionsmjölkförsäljningen

i betydande grad uppvägts av en samtidig nedgång i

gräddförsäljningen. Först år 1943 omfattar den sammanlagda mjölk- och

gräddförsäljningen en större kvantitet mjölk än under år 1939. Sedan har

en ytterligare ehuru relativt obetydlig uppgång inträffat. Under år 1945 tog

den sammanlagda försäljningen av konsumtionsmjölk och grädde sålunda

i anspråk endast 17,6 °/o mer mjölk än under 1939.

Den för produktberedning under år 1945 använda kvantiteten mjölk uppgick

till 2 421 000 ton eller 11,1 % mer än under år 1944. Produktionen

vid mejeri av smör och ost framgår av följande tablå.

Å r

Produktion ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

Såväl smör- som ostproduldionen uppvisade år 1945 en förhållandevis

stark ökning i jämförelse med år 1944, nämligen med resp. 7,7 och 27,3 %

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 267.

från 1944. Ostförsäljningen låg under 1945 ca 15 % under förkrigsnivån. Härvid

bör observeras, att ostens fetthalt ännu är betydligt lägre än före kriget.

I följande tablå redovisas margarinproduktionens storlek under de sju sista

åren. Upgiftema äro uttryckta i ton.

År

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

Genom ökad margarinproduktion och hjälpleveranser under 1945 ha våra

lager av råvaror väsentligen nedgått.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 7 och 8.) Under 1945 har en rätt betydande

tillbakagång i fläskproduktionen inträffat jämfört med det närmast

föregående året. Då även köttproduktionen visat en mindre nedgång, har försörjningsläget

beträffande dessa produkter varit sämre under 1945 än under

1944. I följande tablå redovisas den totala saluförda slakten i genomsnitt

per år under perioden 1937/39 enligt jordbrukskommitténs beräkningar samt

för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1945. Slakten av får och getter har

för åren 1944 och 1945 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna

över den besiktigade slakten.

Djurslag

Absoluta tal, ton

1937/39

1942

1943

1944

1945

Storboskap ..................

88 700

46 000

56 700

69 900

69 500

Större kalv..................

32 300

11 300

11 800

13 500

13 400

Mindre kalv.................

10 500

9 200

12 600

13 700

11 800

Får och getter...............

2 700

1 600

2 900

3 400

3 300

Häst........................

11 000

6 500

7 600

9 400

9 900

S:a kött

145 200

74 600

91 600

109 900

107 900

Svin........................

118 200

45 300

65 500

95 600

83 300

S:a kött och fläsk

Relativt al (1937/39 = 100)

263 400

119 900

157 100

205 500

191 200

Kött........................

100-O

51-4

63-1

75-7

74-3

Fläsk .......................

100-o

38-3

55-4

80-9

70-5

Summa

100-O

45 5

59-6

78-0

72-6

Från 1944 till 1945 föreligger en nedgång i den saluförda totalkvantiteten

kött och fläsk med 7 %. Störst är denna minskning i fråga om fläsk med

13 %, medan densamma beträffande kött stannar vid endast 2 %.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en lid av ett år framåt

på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under

år 1944 betäcktes i Svea- och Götaland 182 368 suggor. År 1945 steg an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

talet betäckningar till 184 294 eller med endast drygt 1 %>. För år 1946

skulle man alltså under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen

ha att vänta ungefär samma tillgång på fläsk som under det sistförflutna

året.

Importen av kött och fläsk har under 1945 uppgått till 9 500 ton.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jorbrukskommitté verkställda beräkningarna

rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas i följande

tablå.

X _

Antal

Äggproduktion

Äggproduktion

värphöns

per höna, st

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

110

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

8 645 000

112

57 126

Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande

fram till den 1 januari 1946, då denna ransonering upphävdes, meddelas

i följande sammanställning uppgifter om de auktoriserade partihandlarnas

inköp av ägg i ton.

Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från

Period

auktoriserade

ägguppköpare,

ton

äggproducenter,

ton

summa

ton

1941 4:e

Kvartalsvis.

kvartalet......

1769

302

2 071

1942 Ira

2; a

1416

207

1623

4 682

351

5 033

2 461

206

2 667

4:e

1057

158

1215

Hela året

9G16

922

10588

1943 lia

2:a

2921

225

3146

4 276

318

4 594

2 552

226

2 778

4:e

1018

231

1249

Hela året

10 767

1000

11767

1944 lia

2:a

3:e

4:e

3 990

386

4 376

5 787

449

6 236

3 822

424

4 246

1925

422

2 347

Hela året

15524

1681

17 205

1945 l:a

2: a

3:e

4:e

5 175

685

5 860

7 225

669

7 894

4 669

543

5212

2 834

597

3 431

Hela året

19 903

2 494

22 397

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Från 1942 har alltså en successiv ökning i partihandelns inköp av ägg ägt

ruin. Ökningen från 1942 till 1945 är icke mindre än 112,5 %>, d. v. s. mer

än en fördubbling.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 9.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté

beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas

i följande tablå för det senaste förkrigsåret samt därefter. Uppgifterna, som

avse inom jordbruket använda kvantiteter, äro uttryckta i ton.

Produktionsår

Förbrukning i ton av

Oljekraftfoder

Kli

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 (prognos).............

200 000

175000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar

vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella

skördestatistik samt äro preliminära för år 1945.

Som av den sista tablån å s. 21 framgår, lämnade skörden av såväl fodersäd

som foderrotfrukter och hö ett något bättre resultat år 1945 än närmast

föregående år. Ökningen i skörden av foderrotfrukter uppgick till drygt 7 %>.

Både 1944 och 1945 voro höskördarna mycket stora.

Å r

Areal i hektar av

Korn

Havre

Blandsäd

, Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930........

132 163

660 235

267 784

1 060 182

103 731

1 865 212

1931........

125 691

642 799

268 525

1 037 015

100 633

1 871 345

1932........

110 523

673 057

233 573

1 017 153

82 264

1 810 017

1933........

105 358

651319

235 394

992 071

72 441

1 807 284

1934........

100 394

659 793

238 807

998 994

74 572

1 804 654

1935........

105062

670884

251 165

1 027 lil

75 301

1 798 132

1936........

104 036

670 675

258 385

1 033 096

73 631

1 795 574

1937........

95 078

657 255

251 444

1 003 777

72 557

1 735 713

1938........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 726 755

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 711 918

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 694 101

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 652 068

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 656 661

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 665 580

1944........

95 097

555 837

278 565

929 499

66 096

1 677 738

1945........

93 952

551 875

281 689

927 516

67 133

1 695 059

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

21

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1930 .......

1 820

1 700

1980

36 530

3 780

1 120

1931.......

1 770

1 540

1 860

31 660

3 820

1210

1932 .......

2 020

1 860

2 220

40 730

3 840

1 180

1933 .......

1 890

1690

2 020

35 740

3 200

1 110

1934 .......

2 140

1 860

2 260

39 810

3 270

1090

1935 .......

2 120

1 850

2 250

37 240

3 610

1280

1936 .......

1 920

1 790

2 030

37 510

3 570

1 280

1937 .......

1 990

1 890

2 140

39 740

3 890

1 300

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 870

1430

1 740

35 060

3 870

1430

År

Skörd

ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930 .......

240 202

1 120 723

529 488

1 890 413

3 788 813

5 647 969

1931.......

222 903

987 850

500 073

1 710 826

3 185 551

5 769 198

1932 .......

222 770

1 251 092

517 782

1 991 644

3 350 647

5 824 555

1933 .......

199 554

1 098 634

474 653

1 772 841

2 589 238

4 896 259

1934 .......

214 460

1 229 171

540 869

1 984 500

2 968 748

4 988 264

1935 .......

222 302

1 239 286

564 188

2 025 776

2 803 776

5 501 349

1936 .......

200 251

1 202 541

525 676

1 928 468

2 762 034

5 443 779

1937 .......

188 908

1 240 661

538 660

1 968 229

2 883 488

5 883 121

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

755 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

175 969

789 772

489 176

1 454 917

2 353 467

5 740 364

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3.) Beträffande de sedan 1930 skördade

brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning, som hämtats

ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna för 1945 äro

preliminära.

För 1945 kan man konstatera en fortsatt ökning av höstvetearealen liksom

även en fortsatt minskning av rågarealen. Den sammanlagda brödsädsarealen

var under nämnda år något mindre än året före och icke obetydligt lägre

än förkrigsarealen.

Fr. o. m. år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren som

på hösten. Vid höstinventeringama ha uppgifter t. o. m. 1944 lämnats om den

areal, som vid inventeringstillfället besätts med höstsäd, ävensom rörande de

arealer, som under påföljande vår avsågos komma att besås med olika an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 267.

År

Areal

i hektar av

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 ............

214 365

47 205

261 570

235 203

6 193

241 396

502 966

1931............

215 191

61 135

276 326

200 411

6 835

207 246

483 572

1932 ............

213 849

64 444

278 293

204 876

6 792

211 668

489 961

1933 ............

220 567

82 187

302 754

218 751

7 284

226 035

528 789

1934 ............

224 444

66 002

290 446

229 006

6 794

235 800

526 246

1935 ............

214 813

57 937

272 750

218 525

8 629

227 154

499 904

1936 ............

211 788

69 263

281 051

202 220

12 741

214 961

496 012

1937 ............

233 961

65 308

299 269

189 795

7 307

197 102

496 371

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

191 961

84 178

276 139

196 938

6 071

203 009

479 148

1945 ............

206 614

88 236

294 850

165 214

5 427

170 641

465 491

givna sädesslag. Sistnämnda uppgifter infordrades emellertid ej vid höstinventeringen

1945. Vid sommarinventeringama slutligen ha uppgifter erhållits

rörande skördad areal av olika växtslag. Resultatet av de nämnda inventeringarna

i vad avser höstvete och höstråg redovisas i följande sammanställning

för området Svea- och Götaland.

Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.

Sädesslag

19/io

1940

8/«

1941

Skillnad

S1/i0

1941

Ve

1942

Skillnad

SI/i0

1942

Ve

1943

Skillnad

Höstvete...

230 216

176 386

— 53 830

189 701

163 402

— 26 299

157 028

152 706

— 4 322

Höstråg....

203 404

197 416

— 5 988

250 332

243 151

— 7181

221 625

210 857

-10 768

Summa

433 620

373 802

— 59 818

440033

406 553

— 33 480

378 653

363563

-15 090

Sädesslag

80/i0

1943

Ve

1944

Skillnad

äs/l0

1944

Ve

1945

Skillnad

Okt.

1945

Höstvete...

194 288

191 247

— 3 041

207 802

206 115

— 1687

220 573

Höstråg....

202 988

195 847

— 7141

173 772

164 550

— 9 222

160 240

Summa

397 276

387 094

—10182

381574

370665

— 10 909

380813

Av tabellen framgår, att höstvetet utvintrade i stor utsträckning under de

kalla vintrarna 1940/41 och 1941/42. Därefter har utvintringen av höstvetet

under de därpå följande milda vintrarna varit synnerligen obetydlig. Motsatsen

har varit förhållandet beträffande höstrågen. Detta sädesslag övervintrade

väl under de kalla åren men har därefter visat större utvintringsskador.

De nu nämnda förhållandena ledde under de första krigsåren till en ökning

av rågarealen på höstvetearealens bekostnad. Under senare år lägger

man märke till en återgång till höstveteodling, samtidigt som rågodlingen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

23

minskar. Den hösten 1945 med höstråg besådda arealen är t. o. m. lägre än

åren närmast före kriget.

Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd hänvisas till följande, ur

den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter, vilka för 1945 äro preliminära.

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1930 .........

2 290

1630

1 820

1240

1931.........

1 710

1570

1 370

1 120

1932 .........

2 470

1960

2 070

1360

1933 .........

2 570

1 820

2 070

1 420

1934 .........

2 820

1 890

2 220

1 400

1935 .........

2 480

1 880

1910

1350

1936 .........

2 210

1 750

1650

1350

1937 .........

2 440

1 810

1920

1310

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1460

1940 .........

1 250

1 630

1570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 300

1 600

1 650

1 120

I följande sammanställning redovisas den officiella statistikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för ar 1945

äro preliminära. Enligt desamma var 1945 års skörd av vete 13,7 % större

än veteskörden år 1944, medan rågskörden visade en nedgång med 21,7 °/e.

Den sammanlagda råg- och veteskörden var enligt dessa uppgifter av ungefär

samma omfattning de båda åren. Härvid bör dock anmärkas, att den hittills

verkställda bearbetningen av de definitiva skördeuppgifterna för år 1945

tyda på att de i tabellen angivna preliminära siffrorna äro för höga.

Å r

Skörd i ton av

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 .........

489 767

76 833

566 600

428 753

7 695

436 448

1 003 048

1931.........

367 558

96 015

463 573

275 485

7 641

283 126

746 699

1932 .........

528 944

126 279

655 223

423 530

9 215

432 745

1 087 968

1933 .........

566 970

149 826

716 796

452 361

10 326

462 687

1 179 483

1934 .........

632 182

124 601

756 783

507 443

9 504

516 947

1 273 730

1935 .........

533 586

108 976

642 562

417 735

11 609

429 344

1 071 906

1936 .........

467 481

121 342

588 823

334 326

17 184

351 510

940 333

1937 .........

571 129

118 386

689 515

364 609

9 589

374 198

1 063 713

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

476 232

140 903

617 135

273 136

6 093

279 229

896 364

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för 1945 äro preliminära och komma sannolikt att justeras nedåt, när

bearbetningen av de definitiva skörderapporterna slutförts.

År

Skörd,

ton

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

1935/39 ............

1 813 408

131 711

13 770

1940 ..............

2 294 417

134 816

17 020

1941..............

2 071 086

137 375

15 080

1942 ..............

1 840 136

142 096

12 950

1943 ..............

2 171 118

147 307

14 740

1944 ..............

1 434 574

138 723

10 340

1945 ..............

1 740 843

146 709

11 870

Av tablån framgår, att 1945 års potatisskörd visserligen blev drygt 21 %

större än året förut men dock 4 % mindre än genomsnittet för 5-årsperioden

1935/39. Såsom ovan nämnts torde den för år 1945 angivna skördesiffran

komma att visa sig vara för hög.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga statistiska uppgifter.

Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar ha

dock inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande

storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika

konsumtionsår.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

755 000

755 000

810 000

975 000

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1 000 000

950 000

900 000

900 000

Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, orsakad

närmast av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,

har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka, dock ej till förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis uppgick under konsumtionsåret 1938/39

till 260 000 ton. År 1943/44 förbrukades för detta ändamål 270 000 ton. Till

följd av 1944 års svaga potatisskörd förbjöds all användning av potatis för

bränneriändamål, och även tillverkningen av potatisstärkelse inskränktes.

Av dessa orsaker uppgick förbrukningen av fabrikspotatis under år 1944/45

till endast 60 000 ton. För år 1945/46 beräknas 177 000 ton potatis komma

att användas för industriella ändamål.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

25

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,

som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som

olika storleksgrupper av jordbruk, har kommissionen tidigare (genom sin

statistiska byrå) låtit bearbeta ca 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer

för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1943. Efter vederbörligt

bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning genom

en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer för år 1944.

För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse i en särskild

promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll. I detta sammanhang

skola endast vissa huvudresultat enligt en av kommissionen gjord

sammanfattning återgivas.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på

den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp

för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta

Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt

norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till

totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde

med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena

sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom

resp. områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar

jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i

den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns

och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta

inkomsterna resp. utgifterna lia bland annat jordbrukarnas nettointäkter

samt den jordbrukarefamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats

med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och

utgifter under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar

omfatta framgå av följande sammanställning:

1938

1940

1941

1942

1943

1944

Samtliga kontanta inkomster, milj.

kronor..........

1 506-7

1 717-8

2 011-5

2 151-6

2 423-7

2 499-8

* » inkomster, index ..

100-0

114-0

133-5

142-8

160-9

165-9

Därav för försålda jordbruksprodukter,

1 861-0

milj. kronor.....

1 161-1

1 408-2

1 618-5

1 644-0

1 968-4

► i » jordbruksprodukter,

141-7

160-3

169-5

index...........

100-o

121-3

139-4

Samtliga kontanta utgifter, milj. kronor

1 090-O

1 229-0

1 425-5

1 535-7

1 670-7

1 746-9

» » utgifter, index.....

100-0

112-8

130-8

140-9

153-3

160-3

Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvändigt alt beakta de

svårigheter att erhålla ett fullt representativt material, som alltid äro för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

knippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna

avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av 1938

års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden.

Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa

ett i möjligaste mån rättvisande material, kunde det icke undvikas, att de

därvid undersökta ca 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande till

genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad.

Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit ytterligare

markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet, som

av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningama.

De i föregående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets

kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande

som beträffande vissa delposter även kan uppvisas genom jämförelse med

annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke heller

uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes

kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling

av inkomster resp. kostnader och följaktligen också de ovan anförda

indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna

inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom

1942 års jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster

och kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle

överskatta såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren.

Härvid får givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet

mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning

i självdeklarationerna till följd av utvidgad lantbruksbokföring,

skärpt deklarationskontroll eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna

utsträckas till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden

icke kunna lämnas obeaktade.

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att

såväl inkomster som utgifter under år 1944 stigit i förhållande till år 1943.

Inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig helt och hållet till försäljningen

av jordbruksprodukter, vilken post visar en uppgång med 5,7 procent,

medan däremot såväl inkomsterna av skogsbruk som posten »diverse

inkomster» (bl. a. inkomster av körslor) sjunkit, ökningen av jordbrukarnas

samtliga kontanta inkomster enligt de undersökta deklarationerna stannar

till följd av nu nämnda förhållanden vid 3,1 procent, medan samtidigt

för de kontanta utgifterna redovisas en stegring med 4,6 procent.

Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,

att inkomstökningen från år 1938 till år 1944 varit något starkare för

vegetabiliska än för animaliska produkter. För de förstnämnda redovisas

nämligen en ökning av försäljningsinkomstema med 76,6 procent, medan inkomstsökningen

av animaliska produkter stannar vid 65,9 procent. I jämförelse

med de båda närmast föregående åren innebära dock dessa siffror

en betydande utjämning, vilken beror på att inkomsten av vegetabiliska produkter

mellan åren 1943 och 1944 nedgått med 10 procent, medan däremot

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

för animaliska produkter redovisas en fortsatt inkomststegring med 12,8

procent. Dessa förskjutningar sammanhänga tydligen med den återhämtning

av den animaliska produktionen, som ägde rum år 1944. Särskilt synes

produktionen av fläsk och ägg ha givit upphov till starkt ökade inkomster.

Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 4,6

procent beror framför allt på ökade kostnader för inköp av förnödenheter.

Sålunda redovisas en förhållandevis stark utgiftsökning för sådana poster

som kraftfoder och betmassa samt gödselmedel och torvströ. Däremot är

den i deklarationerna redovisade ökningen av de kontanta utgifterna för

arbetslöner förhållandevis liten, nämligen 1,2 procent. Även för underhåll

av inventarier och byggnader redovisas en relativt liten kostnadsökning,

nämligen med 2,2 procent.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna

göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena

redovisas följande förskjutningar i fråga örn inkomster och utgifter:
-

1938

1940

1941

1942

1943

1944

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

117-5

134-6

142-9

160-4

165-1

» » » » skogs- o. dalbygder ..

100-0

118-0

142-4

150-2

169-2

178-3

Norra Sverige.................................

lOO-o

94-6

113-0

128-7

147-0

145-5

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

lOO-o

117-5

134-1

139-4

158-5

164-0

» » » » skogs- och dalbygder.

lOO-o

123-8

142-7

137-2

155-2

170-3

Norra Sverige.................................

100-0

147-3

176-9

184-2

201-2

221*2!

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

114-3

129-6

140-4

152-3

159-0

t » » » skogs- och dalbygder

1000

116-5

138-4

145-4

156-9

167-9

Norra Sverige ...................................

100-0

99-0

119-9

133-6

149-6

149-7

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår

av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige

— särskilt inom skogs- och dalbygdema — än i norra Sverige. Mellan

åren 1943 och 1944 redovisas för sistnämnda område en mindre nedgång i

summan kontanta inkomster. Denna för norra Sverige i jämförelse med landet

i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman synes

emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke grunda sig på

någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna av den

egentliga jordbruksdriften. Tvärtom ha enligt detta material inkomsterna av

försålda jordbruksprodukter i norra Sverige procentuellt sett stigit betydligt

starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket i norra Sverige lia

emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut som relativt taget

långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För dessa inkomster redovisade

självdeklarationerna under de första krigsåren en kraftig nedgång i

norra Sverige och år 1943 var stegringen i förhållande till 1938 av denna in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

komstpost tämligen liten i jämförelse med övriga Sverige. År 1944 redovisas

för samtliga områden en minskning av skogsinkomslerna i jämförelse med

föregående år. Denna nedgång är emellertid helt obetydlig i södra och mellersta

Sveriges slättbygder, medan densamma däremot särskilt i norra Sverige

är betydande. I jämförelse med år 1938 voro skogsinkomsterna år 1944

i stort sett oförändrade i norra Sverige, medan desamma mer än fördubblats

i södra och mellersta Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande

sammanställning av skogsinkomsternas förändringar:

1938

1940

1941

1942

1943

1944

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

100-0

124-8

156-1

210-9

200-4

199-3

9 * * » skogs- och dalbygder

100-0

102-4

149-6

201-0

223-8

212-0

Norra Sverige.................................

100-O

63-7

78-9

96-1

116-1

100-6

Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena

i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det

förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen

för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade

försäljningar av sågtimmer och massaved. I detta sammanhang bör

dock även det förhållandet beaktas, att skogsinkomsterna i norra Sverige år

1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå.

De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av

självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda

nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet

inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan

1938, sammanfattas i följande sammanställning:

Södra och mellersta Sveriges

Norra

.

Hela

slättbygder

skogs- och

dalbygder

Sverige

riket

1938 ............

100-O

100-O

100-0

100-0

1940 ............

125-7

119-8

98-8

117-8

1941............

147-0

143-3

111-9

138-0

1942 ............

148-8

153-8

131-5

146-8

1943 ............

176-ä

183-0

151-8

173-4

1944 ............

176-9

187-3

150-1

174-6

I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet

från 1938 till 1944 till 74,6 procent. Mellan åren 1943 och 1944

stannar ökningen vid 0,7 procent, medan densamma mellan åren 1942 och

1943 uppgick till ca 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga betydande

olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena, under det att stegringstakten

för norra Sverige, såsom var att vänta med hänsyn till förut berörda

förhållanden, varit väsentligt långsammare.

Nettointäkterna per brukningsdel redovisas i följande sammanställning.

Det framgår av denna, att nettointäkterna genomgående stiga med stigande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

29

Storleksgrupper, hektar åker

Taxerad, nettointäkt av jord- bruksfastighet.

År

2—5

5—10

10-20

20-30

30—50

50—

100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

978

1 527

2 228

3 055

4 038

5 600

12 029

slättbygder

1940

1 188

1 914

2 854

3 800

4 916

7 303

15 257

1941

1 427

2 168

3 309

4 456

5 951

8 177

18 636

1942

1 467

2 264

3 401

4 328

5 930

8 188

18 808

1943

1 665

2 762

4 045

5 462

7 045

9 911

19 841

1944

1 802

2 764

4 185

5 428

6 843

9 269

18 954

Södra och mellersta Sveriges

1938

1 269

1 737

2 390

2 840

3 788

3 644

8 256

skogs- och dalbygder

1940

1 451

2 078

2 953

3 483

4 448

4 580

13 557

1941

1 751

2 509

3 470

4 111

5 398

5 114

13 934

1942

1 948

2 730

3 647

4 186

5 700

6 030

11 742

1943

2 267

3 262

4 349

5 172

6 905

6 607

14 148

1944

2 319

3 424

4 458

5 112

6 561

6 012

9 693

Norra Sverige

1938

1 506

2 036

2 620

4 945

1940

1 467

2 030

2 762

4 298

1941

1 580

2 373

3 327

4 252

1942

1 876

2 841

3 783

4 625

1843

2 178

3 205

4 488

6 502

1944

2 128

3 297

4 405

4 873

Samtliga taxerade nettointåk-

ter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

1407

1 815

2 526

3 460

4 581

6 664

20 048

slättbygder

1940

1 681

2 268

3 220

4 287

5 560

8 566

22 539

1941

1 990

2 573

3 697

5 046

6 801

9 578

25 262

1942

2 072

2 677

3 850

4 941

6 883

9 622

25 553

1943

2 412

3 237

4 511

6 174

7 980

11 471

26 115

1944

2 537

3 245

4 702

6 212

7 883

10 867

24 018

Södra och mellersta Sveriges

1938

1 652

2 012

2 808

3 889

4 553

7 304

12 162

skogs- och dalbygder

1940

1 875

2 408

3 449

4 593

5 340

8 366

17 851

1941

2 247

2 886

3 979

4 870

6 351

11 690

16 616

1942

2 473

3 188

4 262

5173

7 021

8 079

14 637

1943

2 834

3 746

5 042

6 103

8 568

8 710

18 984

1944

2 981

3 946

5163

6 256

8 328

7 890

12 859

Norra Sverige

1938

2 115

2 471

3 212

6 241

1940

2 145

2 523

3 455

5 358

1941

2 342

2 913

4 041

5 673

1942

2 813

3 460

4 549

5 857

1943

3 248

3 912

5 405

8 893

1944

3 187

4 035

5 393

7 171

egendomsstorlek. Samtliga taxerade nettointäkter äro inom varje särskild

storleksgrupp störst i norra Sverige och lägst i södra och mellersta Sveriges

slättbygdsområden. Beträffande de taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet

ligga däremot siffrorna för de minsta storleksgrupperna av jordbruk

högst inom skogs- och dalbygderna. Vid en jämförelse mellan åren 1943

och 1944 visar sig utvecklingen ha varit något olikartad inom olika områden

och storleksgrupper. För norra Sveriges redovisas en större eller mindre

nedgång för tre av de fyra i tabellen redovisade storleksgrupperna, detta beträffande

såväl nettointäkterna av jordbruksfastighet som samtliga nettointäkter.

För södra och mellersta Sverige framträder en minskning för de större

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 267.

jordbruken, vilken är särskilt betydande inom skogs- och dalbygderna. För

de mindre och medelstora gårdarna redovisas däremot inom såväl slättbygderna

som skogs- och dalbygderna en fortsatt ökning, vilken dock i allmänhet

är väsentligt svagare än under de föregående krigsåren.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 12 april

1946 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser

på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2 samt översikten över mjölkregleringen

å s. 2.) Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är grundläggande

för prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter, har under innevarande

liksom föregående regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. Priset

på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset på

konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande 29 öre

per liter.

Avräkningspriserna till mejerileverantörer d. v. s. producentpriserna framgå

av tab. 2. Enligt den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar

mellan å ena sidan medlemmar av regeringen och å andra sidan representanter

för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk,

har producentpriset på all mjölk, som under tiden 1 mars—1 september 1946

inväges vid mejerierna, höjts med 0,6 öre per kilogram.

I avräkningspriserna ingå vissa av statsmedel utbetalda pristillägg. Sålunda

utgår mjölkpristillägg för olika delar av landet med vissa av livsmedelskommissionen

bestämda belopp för varje kilogram av den myckenhet fett,

som innehålles i den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst

tillägg per kilogram fett, som ingår i sådan mjölk, som av mejeri försålts

annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har 1945 års riksdag

anslagit sammanlagt 8 100 000 kronor att användas dels för utbetalande av

lokala differentieringsbidrag inom områden, som under 1945 mest lidit av

ogynnsamma väderleksförhållanden, dels även för täckning av de kostnader,

som orsakats av vissa översvämningsskador hösten 1945. Av nämnda belopp

skola 3 795 000 kronor användas för det förstnämnda ändamålet att utbetalas

under oktober 1945—maj 1946.

Utöver i avräkningspriserna ingående pristillägg utbetalas av statsmedel

producentbidrag, vilka utgå endast för mejerimjölk, som producerats å brukningsdel

med högst 25 hektar åker. Producentbidragen utbetalas efter en fallande

skala efter mjölkmängden per leverantör för att helt bortfalla för

större leverantörer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

31

Liksom under tidigare år utbetalas till mejerierna av statsmedel vissa bidrag

för täckande av vissa under krisåren uppkomna extra kostnader för

mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I förevarande syfte utgå

dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskoslnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling

av mjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till Stockholm,

dels bidrag till mejerierna på vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning

å konsumtionsmjölk, dels även bidrag för upprätthållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga.

Priset till producenterna för s. k. lantsmör av klass I är 10 öre lägre än

riksnoteringen för runmärkt smör. Av statsmedel utbetalas ett pristillägg till

producenterna av 50 öre per kilogram lantsmör inom södra och mellersta

Sverige. Inom de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 75 öre per

kilogram.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade

Kungl. Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd

fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande

reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande

fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar

av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj

1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni

1942 att omfatta även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att

omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm.

I fråga om de normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika

slaktdjur, som gällt fram till den 6 augusti 1945, hänvisas till prop. 253/1944

och 303/1945. Från och med sistnämnda dag höjdes normalpriserna på hela,

halva och fjärdedels kroppar av svin med en slaktvikt av minst 60 men mindre

än 70 kilogram från 203 till 227 öre per kilogram, samtidigt som normalpriset

i viktsklassen minst 70 men mindre än 100 kilogram sänktes från 229

till 227 öre per kilogram. Priserna på övriga djurslag voro oförändrade fram

till den 25 oktober 1945. Från och med nämnda dag höjdes områdestilläggen

inom fjärde till och med trettonde prisområdena för samtliga djurslag utom

svin med upp till 3 öre per kilogram samt i fråga örn svin med 1 öre per

kilogram inom fjärde, femte, tionde, tolfte och trettonde prisområdena. Inom

andra till och med trettonde prisområdena få alltså för närvarande uttagas

priser, som med 1—18 öre per kilogram överstiga priserna i första prisområdet.

Samtidigt med nyssnämnda höjning av områdestilläggen sänktes grundpriserna,

d. v. s. normalpriserna i första prisområdet, i sådan omfattning, att

normalpriserna på kött i genomsnitt för hela riket förblevo oförändrade. I

anslutning till den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar mellan

regeringen och jordbrukets organisationer och vari vissa prishöjningar

på jordbrukets produkter ställts i utsikt för återstoden av produktionsåret

1945/46, lia priserna på kött av gödkalv och gräskalv samt fläsk från och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

med den 1 april 1946 höjts. Prishöjningarna äro avsedda att för gödkalv och

gräskalv motsvara i genomsnitt 50 öre per kilogram samt för fläsk i genomsnitt

10 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som från och med den

1 april 1946 gälla för vissa representativa klasser inom första prisområdet

vid försäljning av hela och halva kroppar av olika djurslag.

Normalpriser å hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första

prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

I.......

lil.......

164

140

174

145

164

145

215

190

285

225

118

98

250

215

300

240

96

86

Fläsk med huvud och fotter,

då hela kroppens vikt

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

under- stiger

60 kg

är minst

60 kg men

mindre än

130 kg

är minst

130 kg

Prima ....

153

163

139

186

235

210

Klass

Suggfläsk, icke

renskuret

I.........

154

Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941

fastställdes även normalpriser på ägg. Vid 1945 års ingång utgjorde producentpriset

på ägg 3 kronor 15 öre per kilogram inom första prisområdet, omfattande

Götaland utom Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde samt städerna

Göteborg och Borås. Från och med den 3 april 1945 sänktes nämnda

pris till 2 kronor 69 öre per kilogram. Från och med den 10 september samma

år genomfördes en höjning till 2 kronor 90 öre samt från och med den 8

oktober samma år till 3 kronor 15 öre per kilogram. I och med äggransoneringens

slopande från och med den 1 januari 1946 upphävdes normalpriserna

på ägg i samtliga handelsled utom vid försäljning till förbrukare. Från och

med den 18 februari 1946 upphävdes normalprissättningen på ägg helt.

Efter den 1 januari 1946 återupptogs lantbruksförbundets äggprisnotering.

Denna blev oförändrad i jämförelse med det senaste normalpriset eller 3 kronor

15 öre. På grund av den starka produktionsökningen sänktes noteringen

den 18 februari med 50 öre och från och med den 13 mars med ytterligare 35

öre per kilogram till 2 kronor 30 öre per kilogram. Från och med den 1 april

höjdes äggnoteringen med 20 öre och från och med den 8 april med ytterligare

25 öre till 2 kronor 75 öre per kilogram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

33

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från

och med september 1945 följande normalpriser i fråga örn brödsäd i kronor

per deciton:

Leveranstid

Vårvete

Höstvete

Råg

1—10

september 1945................

28-05

26-05

25-05

11—20

»

1945................

28-10

26-10

25-10

21—30

»

1945................

28-15

26*15

25-15

1—10

oktober

1945................

28-20

26-20

25-20

11—20

»

1945................

28-25

26-25

25-25

21—31

1945................

28-30

26-30

25-30

1—10

november

1945................

28-35

26-35

25-35

11—20

»

1945................

28-40

26-40

25-40

21—30

1945................

28-45

26-45

25-45

1—10

december

1945................

28-50

26*50

25-50

11—20

»

1945................

28-55

26-55

25-55

21—31

»

1945................

28-60

26-60

25-60

1—10

januari

1946................

28-65

26-65

25-65

11—20

»

1946................

28-70

26-70

25-70

21—31

1946................

28-75

26-75

25-75

1—10

februari

1946................

28-80

26-80

25-80

11—20

»

1946................

28-85

26-85

25-85

21—28

»

1946................

28-90

26-90

■25-90

1—10

mars

1946................

28-95

26-95

25-95

11—20

»

1946................

29-00

27-00

26-00

21—31

1946................

29-05

27-05

26-05

1—10

april

1946................

29-10

27-10

26-10

11—20

»

1946................

29-15

27-15

26-15

21—30

»

1946................

29-20

27-20

26-20

1—10

maj

1946................

29-25

27-25

26-25

11—20

»

1946................

29-30

27-30

26-30

21—31

1946................

29-35

27-35

26-35

fr. o. m. den 1 juni 1946.............

29-40

27-40

26-40

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i

kronor per deciton.

Leveranstid

Korn

Vithavre

Svart-

havre

Strå-

blandsäd

Vicker o.

foderärter

1 1—15 september 1945 .......

21-90

18-30

17-80

19-30

25-30

16—30 *

1945 .......

22-00

18-40

17-90

19-40

25-40

1—15 oktober

1945 .......

22-10

18*50

18-00

19-50

25-50

! 16—31 »

1945 .......

22-20

18-60

18-10

19-60

25-60

1 1—15 november

1945 .......

22-30

18-70

18-20

19-70

25-70

t 16—30 »

1945 .......

22-40

18-80

18-30

19-80

25-80

| 1—15 december

1945 .......

22-50

18-90

18-40

19-90

25-90

- 16—31 »

1945 .......

22-60

19-oo

18-50

20-00

26-00

1—15 januari

1946 .......

22-70

19-10

18-60

20-10

26-10

’ 16—31 »

1946 .......

22-80

19-20

18-70

20-20

26-20

1—15 februari

1946 .......

22-90

19-30

18-80

20-30

26-30

16—28 *

1946 .......

23-00

19-40

18-90

20-40

26-40

1—15 mars

1946 .......

23-10

19-50

19-00

20-50

26-50

l 6—31 mars

1946 .......

23-20

19-60

19-10

20-60

26-C0

, fr. o. m. den 1 april 1946 ....

23-30

19-70

19-20

20-70

26-70

För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1946, nämligen

för gula matärter 36 kronor 25 öre och för gröna matärter 41 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 267. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 85 kronor per deciton vid försäljning

från odlare.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalilet. För vara av annan

kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För

den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de

angivna priserna, utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gäller ett normalpris av

11 kronor 75 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder gälla inga normalpriser.

Nämnda normalpris för hö gäller för pressad vara av fullgod beskaffenhet.

För opressad vara skall priset vara minst en krona lägre.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av oljekraftfoder (innehållande

lägst 47 procent råprotein och råfett) gälla följande priser:

Leveranstid

Pris i

kronor per

deciton

Leveranstid

Pris i

kronor per

deciton

1 juli—15 aug. 1945........

33-00

16—31 januari

1946........

34.10

16—31 augusti 1945........

33-10

1—15 februari

1946........

34-20

1—15 september 1945........

33-20

16—28 »

1946........

34-30

16—30 » 1945........

33-30

1—15 mars

1946........

34-40

1—15 oktober 1945........

33-40

16—31 »

1946........

34-50

16—31 » 1945........

33-50

1—15 april

1946........

34-60

1-—15 november 1945........

33-60

16—30 »

1946........

34-7 0

16—30 »> 1945........

33-70

1—15 maj

1946........

34-80

1—15 december 1945........

33-80

16—31 »

1946........

34-90

16—31 december 1945........

1—15 januari 1946........

33- 90

34- 00

1—-30 juni

1946........

35-00

För försäljning av övriga slag av kraftfodermedel gälla följande priser per

deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för rågkli 16 kronor, för

vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa

12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig

standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning

33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 33

kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0

procent fosforsyra, 51 kronor, innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0

procent fosforsyra, 48 kronor samt innehållande mindre än 36,0 men lägst

34,0 procent fosforsyra, 45 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I 27

kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass

I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl

med en råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 14 kronor, av 11,5

-—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—-14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent

och däröver 27 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar

17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad

betmassa 2 kronor, för betfor 23 kronor i södra och mellersta Sverige samt

23 kronor 50 öre i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

35

Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,

kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten

till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

under 1945/46 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton

vid leverans under

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

lia tilldelnings- perioden

V7-S%

2:a tilldela

Vio—1"lii

ngsperioden

Via—S1/i

3:e tilldelnings- perioden

‘/i—8%

Superfosfat......

12: 75 pr Vio 45

12:90

Pf Va

46

13:20

pr Va

46

13: 60 pr1/. 46

fabrikshamn

13: 00

* V. 46

13:10

8 Vo

46

13: 40

8 ‘/o

46

13:90

8 Vn 46

Thomasfosfat . . .

12: 25

- Vio 45

12: 40

8 Va

46

12:65

8 Va

46

13:00

8 Vo 46

Domnarvet

12: 50

o Va 46

12: 60

8 V.

46

12: 85

8 Vo

46

13: 25

8 Vn 46

Kali, 58—60 %..

—

—

29: 00

8 Vo

46

29: 55

8 ''lii 46

tariffhamn

Kali, 50 %......

23: 50

8 Vio 45

24: 00

8 Va

46

24: 40

8 Va

46

25: 00

8 V. 46

»

24: 00

8 Va 46

24: 40

8 Vo

46

24:80

8 Vo

46

25: 50

8 Vii 46

Kali, 40 %.....

18: 80

0 Vio 45

19: 20

8 Va

46

19: 50

8 Va

46

20:00

8 V. 46

»

19: 20

8 Va 46

19: 50

8 V.

46

19: 85

8 Vo

46

20: 40

8 Vn 46

Kainit..........

6:00

8 Vio 45

6: 20

8 Va

46

6: 30

8 Va

46

6: 50

8 Vo 46

»

6:15

8 Va 46

6:30

8 V.

46

6: 40

8 V.

46

6:65

8 Vn 46

Kalksalpeter ....

23: 65

kontant

23: 90

kontant

24: 25

kontant

24: 75

kontant

»

Kalkkväve, 20 %

23: 65

»

23: 90

»

24: 25

»

24: 75

Svartvik-

Kalkkväve, 18 %

22: 40

»

22: 65

»

23: 00

»

23: 50

»

Alby

»

Ammoniumsulfat

22: 20

»

22: 50

»

22: 80

»

23:10

»

Ljunga verk

Ljungasalpeter . .

21:20

»

21: 50

»

21:80

22: 20

»

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen

uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser

under april 1946 inköpa all från odlare samt från personer eller företag, vilka

yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1946 hembjuden

potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör garantipriset

i Skåne och Blekinge 10 kronor per deciton, i övriga delar av Götaland

samt Svealand 11 kronor per deciton samt i Norrland 12 kronor per deciton.

För fabriks- och foderpotatis är garantipriset inom hela riket 9 kronor per

deciton. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat

uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1945/46 fastställt de priser, som tillverkare

av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för

fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantörer, till under tiden från

kampanjens början till och med den 31 oktober 1945 29 öre, under tiden 1

november—31 december 1945 30 öre, under tiden 1—31 januari 1946 31 öre

och under tiden 1 februari 1946 till kampanjens slut 32 öre, allt räknat per

stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1946/47.

Prisfrågan under regleringsåret 1945/46.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 lämnat

en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets

område som tillämpats under regleringsåret 1945/46 och härvid bland

annat framhållit följande.

Från och med år 1943 lia priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter

preliminärt fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de

för innevarande regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan på våren

1945 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och

kostnader. Denna förkalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende helt till den förkalkyl

för produktionsåret 1944/45, som på våren 1944 upprättades till ledning

för det då fattade prisbeslutet. Densamma avsåg sålunda den produktion,

som vid normala väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket.

Vidare hade, där ej särskilda omständigheter motiverade ett annat förfaringssätt,

priserna på såväl jordbrukets produkter som dess förnödenheter

ävensom arbetslöner och räntor antagits förbli oförändrade. I jämförelse med

tidigare inkomst- och kostnadskalkyler hade emellertid vid den på våren

1945 verkställda beräkningen vissa nya osäkerhetsmoment tillkommit beträffande

arbetskostnads- och räntepostema, vilka vid jordbrukskommitténs behandling

av kalkylen gåvo anledning till skiljaktiga meningar. Dessa svårigheter

sammanhängde med de förändringar, som under årets lopp skett i fråga

om kapitalinvesteringarna i jordbruket, samt med de förändringar, som

under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna inom jordbruket.

Efter att ha redogjort för de skiljaktiga uppfattningar, som kommit till

uttryck inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens råd rörande

sättet för arbets- och kapitalkostnadernas beräkning, erinrar livsmedelskommissionen

örn de omräkningar av kalkyler, som ägt rum sedan våren

1945 samt om prisfrågans vidare behandling. Kommissionen har vidare anfört.

Med hänsyn till de speciella osäkerhetsmoment, som sålunda förelegat vid

utarbetandet av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1945/46, och under

beaktande av att de belopp, som motsvarade åsiktsdifferenserna i jordbrukskommittén

och livsmedelskommissionens råd, voro mycket små i förhållande

till kalkylens slutsumma, ansåg sig livsmedelskommissionen vid utarbetandet

av förslag rörande prissättningen för år 1945/46 icke böra i första

hand taga sikte på en utjämning av kalkylen. Kommissionen eftersträvade

i stället att få till stånd vissa ur försörjningssynpunkt motiverade prisförändringar

och sökte avväga dessa på så sätt, att desamma icke skulle rubba

det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster och kostnader i vidare

mån än som angavs av differensen mellan de olika meningarna beträffande

kalkylen, som förekommit inom jordbrukskommittén och kommissionens

råd.

De priser, som bestämdes vid vårprissättningen skulle därefter enligt livsmedelskommissionens

av Kungl. Maj:t bifallna förslag bibehållas oförändrade,

såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

37

sådant sätt, att enligt de vedertagna grunderna för inkomst- och kostnadsberäkningen

ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som översteg

4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt förkalkylen. Då

jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 miljoner kronor,

skulle sålunda en variation av omkring 85 miljoner kronor få äga rum,

utan att en förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring

än den nu sagda borde däremot en justering av priserna äga rum,

så att marginalen nedbringades till omkring 85 miljoner kronor. Frågan örn

anledning funnes att tillämpa 4-procentsregeln skulle prövas, så snart statistiskt

underlag förelåge för en preliminär beräkning av skörderesultatet,

d. v. s. i augusti månad. En eventuell justering av priserna borde i främsta

rummet avse sådana produkter, som närmast givit anledning till det uppkomna

över- eller underskottet, dock med beaktande även av försörjningslägets

krav. I den mån så påkallades av förskjutningar i försörjningsläget

skulle prisjusteringar kunna vidtagas även utan att nyss angivna kalkylmässiga

förutsättningar förelåge, men dylika prisjusteringar borde avvägas

så, att relationen mellan inkomster och kostnader i kalkylen icke rubbades

genom desamma.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande det preliminära fastställandet av priserna

på jordbrukets produkter och förnödenheter skulle en omräkning av

jordbrukskalkylen företagas i augusti månad i syfte att utröna huruvida

förutsättningar förelåge för tillämpning av 4-procentsregeln. Till följd av

de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena i augusti månad befanns

det emellertid icke möjligt att lägga den då upprättade kalkylen till grund

för en omprövning av prisfrågan. En förnyad omräkning av kalkylen verkställdes

därför i oktober månad på grundval av bl. a. skörderapporterna per

den 31 augusti. Beträffande de närmare detaljerna i samband med denna

kalkyl skall i detta sammanhang endast nämnas, att enighet nu nåddes rörande

metoderna för beräkningen av såväl arbets- som kapitalkostnaderna.

I fråga om arbetskostnaderna accepterades sålunda det av jordbrukskommitténs

majoritet i samband med behandlingen av vårkalkylen förfäktade

alternativet, nämligen 1 300 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna höjdes på

sätt som skett redan inom livsmedelskommissionens råd vid behandlingen

av vårkalkylen med 10 miljoner kronor i förhållande till regleringsåret 1944/

45. Den på detta sätt verkställda kalkylen utvisade ett underskott av 30,9

miljoner kronor. Enligt Kungl. Majrts och riksdagens beslut angående grunderna

för prissättningen skulle en justering av priserna vidtagas endast därest

vid omräkningen uppkomme ett över- eller underskott, som motsvarade

mer jin 4 procent av jordbrukets sammanlagda i vårkalkylen upptagna inkomster

eller omkring 85 miljoner kronor. Nyssnämnda underskott låg sålunda

långt innanför denna marginal och kunde följaktligen icke ge anledning

lill några prisändringar. Emellertid hade det vid septemberkalkylens

upprättande icke varit möjligt att inräkna den kostnadsökning, som kunde

väntas inträffa till följd av den av 1945 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningen

för djurskötare, enär densamma ännu icke var avtalsmässigt

fixerad. Vid verkställda beräkningar hade denna kostnadsstegring emellertid

uppskattats till alternativt 19,0—20,0 eller 29,6 miljoner kronor. Differensen

mellan det beräknade och det enligt grunderna för prissättningen

tillåtna underskottet kunde sålunda väntas bli avsevärt reducerad sedan klarhet

vunnits rörande den till djurskötarna utgående kompensationen för arbetstidsförkortningen.

Då dessutom den möjligheten ej kunde uteslutas, alt

även vissa andra förskjutningar kunde inträffa med avseende på jordbrukets

såväl inkomster som kostnader, ansågos priserna icke bellcr i oktober månad

bina slutgiltigt bindas för hela produktionsarct. liela prisfrågan skulle därför

kunna på nytt upptagas till omprövning i januari månad 1940, därest

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produktions- och kostnadsutvecklingen gjorde det sannolikt, alt 4-procentsregeln

vid detta tillfälle kunde komma till tillämpning.

Kommissionen har därjämte erinrat därom att då vissa förändringar i jordbrukets

produktionsförhållanden inträtt under hösten ''livsmedelskommissionen

erhöll efter därom gjord framställning Kungl. Maj:ts bemyndigande genom

beslut den 21 december 1945 att företaga en omräkning av kalkylen

i januari månad 1946. Den sålunda företagna januariomräkningen visade i

jämförelse nied septemberkalkylen en påtaglig förbättring av jordbrukets

inkomster i det att inkomstunderskottet reducerades från 30,9 till 0,9 miljoner

kronor. Vid tillämpning av de på våren 1945 fastställda grunderna

för prissättningen kunde därför enligt kommissionens uppfattning ingen anledning

anses föreligga att under löpande regleringsår företaga justering av

priserna. Till frågan i vad mån andra sakförhållanden kunde motivera en

omprövning av jordbrukets prisfrågor hade kommissionen ej ansett sig böra

taga ställning.

Jag torde få erinra därom att den överenskommelse som efter överläggningar

med representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens

folk träffades den 13 mars 1946 i fråga örn prissättningen under

den återstående delen av regleringsåret 1945/46 bland annat innebar, att jordbruket

genom höjning dels av producentpriset på mjölk, dels av köttpriserna

samt genom vissa sänkningar av priserna på konstgödsel skulle tillföras en

inkomstökning av omkring 30 miljoner kronor.

För möjliggörande av nyssnämnda pris justeringar föreslog Kungl. Maj: t

i proposition nr 216 på hemställan av livsmedelskommissionen riksdagen att

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor, att användas dels för utbetalande av ett

med 14 öre per kilogram mjölkfett förhöjt pristillägg under tiden 1 mars—- 31 augusti 1946, dels för utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter

under tiden maj—-augusti 1946, dels ock för prissänkning på konstgödsel

under den återstående delen av regleringsåret 1945/46. Kungl. Maj:ts förenämnda

förslag lia sedermera bifallits av riksdagen (r. skr. nr 160).

Inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret 1946/47.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbruksprodukter

under regleringsåret 1946/47 bär liksom under föregående år en

kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande

regleringsåret uppgjorts av en särskild delegation bestående av organisationschefen

i Kooperativa förbundet fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund

A. H. Stensgård, vice ordföranden i livsmedelskommissionen

O. Söderström samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. Ytterborn. I

sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Efter att ha anmält att kalkylen varit föremål för granskning av 1942 års

jordbrukskommitté, samt att vissa smärre prisändringar vidtagits och att livs
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

39

medelskommissionen dessutom i samråd med representanter för jordbrukskommittén

infört vissa reviderade uppgifter anför kommissionen beträffande

innebörden och resultaten av den förevarande kalkylen bland annat följande.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen helt lill de

inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på våren 1945 lades

till grund för den preliminära prissättningen på jordbrukets produkter och

förnödenheter för sistnämnda produktionsår. Densamma avser sålunda att

belysa inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1946/47 under förutsättning

av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets

produkter som dess förnödenheter ha i beräkningarna förutsatts förbliva

oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag rörande prisjusteringar

förelågo redan vid beräkningstillfället, t. ex. beträffande oljeväxter, eller

där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss

grad av säkerhet förutses, exempelvis beträffande matärter, ägg och slaktfjäderfä.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen i vad angår

vegetabiliska produkter utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober

1945 redovisade arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgifterna

rörande 1945 års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till vidtagna prisförändringar

för oljeväxter. En särskild beräkning har efter liknande grunder

som föregående år utförts rörande de vid normala väderleksförhållanden

förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de s. k.

allmänna skördeomdömena för åren 1942—1945 tjänat såsom ledning, varjämte

även inträffade förändringar med avseende på förutsättningarna för

den vegetabiliska produktionen beaktats. I sistnämnda hänseende har bl. a.

hänsyn tagits till dels den betydande ökning av tillgången på vissa slag avkonstgödsel,

som inträffat under år 1945/46, dels den starka stegring av

antalet traktortimmar, som beräknats för såväl år 1945/46 som år 1946/47

till följd av den successiva återgången till oljedrift.

De i kalkylen begagnade hektarskördarna framgå av följande sammanställning,

i vilken till jämförelse medtagits även medelskörden 1931/40, de

observerade hektarskördarna åren 1944 och 1945 samt de två sistnämnda

årens hektarskördar omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda

Observerad hektarskörd

D:o omräknad

efter skörde- siffran 3,0

Antagen normskörd

1931/40

1944

1945

1944

1945

1944

1945

1946

Höstvete..........

2 350

2180

2 300

2110

2 300

2 300

2 300

2 300

Vårvete ..........

1820

1480

1 600

1 644

1778

1700

1700

1750

Höstråg..........

1880

1780

1 650

1 780

1904

1800

1800

1850

Vårråg...........

1340

1 ion

1120

1222

1 344

1100

1 100

1 200

Korn.............

2 020

1840

1 870

1971

2 004

2 000

2 000

2 000

Havre............

1800

1310

1430

1 637

1650

1600

1550

1550

Blandsäd.........

2130

1 690

1740

1 950

1 933

1900

1 900

1900

Ärter.............

1 510

1070

1220

1596

1 408

1500

1 300

1400

Potatis...........

14 290

10 340

11870

14 100

14 244

14 000

14 000

14 000

Sockerbetor .......

35 330

32 790

35 000

35132

33 871

35 000

35 000

35 000

Foderrotfrnkter . . .

37 670

29 660

35 060

35 592

36 269

36 000

36 000

36 000

Hö från odlad jord

3 480

3 770

3 870

3 231

3 415

3100

3 2U0

3 400

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beträffande de i kalkylen intagna skördesiffrorna har livsmedelskommissionen

anmärkt.

Hektarskördarna för vårråg och havre ha ursprungligen upptagits till 1 300

resp. 1 600 kilogram. Dessa siffror ha emellertid av jordbrukskommittén med

hänsyn till det förhållandevis svaga utfallet av nämnda grödor under senare

år nedsatts till 1 200 resp. 1 550 kilogram. I övrigt ha vid jordbrukskommitténs

granskning av kalkylen inga erinringar gjorts gentemot de angivna

skördesiffrorna.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen

vidare yttrat bland annat följande.

På grundval av de förut redovisade antagna hektarskördarna samt föreliggande

uppgifter rörande arealerna av olika grödor har den vegetabiliska produktionen

beräknats. Kvantiteten brödsäd har därvid erhållits på så sätt, att

den beräknade totalskörden reducerats för lagringsförluster. avrens och utsäde.

I fråga om vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler en

viss justering vidtagits med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt

blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning

att antaga. Av kom ha i kalkylen utöver liusbehovsförmalningen endast

medtagits de kvantiteter, som vid normala förhållanden beräknats komma att

åtgå vid grynkvarnarna samt bryggerier och bränneriet På motsvarande sätt

bär av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade förbrukningen

av havre vid grynkvarnarna, vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd

och stråfoder samt den beräknade användningen av dessa varuslag för

skogskörsler ävensom den industriella förbrukningen av halm. På kalkylens

inkomstsida hade delegationen ursprungligen medtagit även den kvantitet fodersäd,

som beräknats åtgå för äggproduktionen utanför jordbruket. I samband

med granskningen av kalkylen har jordbrukskommittén uttalat, att i

princip ingenting vore att erinra mot detta förfaringssätt. Då emellertid föreliggande

beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande äggproduktion

enligt kommittén syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler,

och då vidare utredningen vore i så måtto ofullständig, som jordbrukets

inköp resp. försäljningar av kycklingar för rekrytering av hönsstammen

icke beaktats, beslöt kommittén att för närvarande icke införa ifrågavarande

poster av kalkylen utan för året nöja sig med ett uttalande rörande den principiella

önskvärdheten av en dylik komplettering av beräkningarna.

Beträffande samtliga hittills berörda produkter har i kalkylen räknats med

samma pris som för år 1945/46. Däremot har för matärter antagits en prissänkning

från 36 till 30 kronor per deciton, varvid förutsatts att inga garantipriser

skulle komma att fastställas för 1946 års skörd av ärter.

Förbrukningen av matpotatis, som för åren 1944/45 och 1945/46 beräknats

till 900 000 ton, har antagits sjunka till 875 000 ton år 1946/47. Härvid har

hänsyn tagits till att en viss ehuru icke särskilt betydande förbättring av tillgången

på övriga livsmedel torde vara att vänta under sistnämnda år. Priset på

matpotatis har liksom i vårkalkylen för år 1945/46 uppskattats till 10,50 kronor

per deciton, d. v. s. drygt 1 krona lägre än det genomsnittliga pris, som såvitt

nu kan bedömas torde komma att erhållas för produktionsåret 1945/46. Denna

beräkning av priset får ses mot bakgrunden av den skördeberäkning, som ligger

till grund för kalkylen. Därest den förutsatta skörden erhålles, beräknas

vidare 250 000 ton potatis komma att användas för industriella ändamål.

Härvid får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta såsom

en beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att mera bestämt

angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

41

Arealen sockerbetor har antagits förbli ungefär oförändrad eller 55 000

hektar, och sockerhalten har angivits till 17,5 procent. Betpriset har upptagits

till samma belopp som föregående år eller 4 kronor 65 öre per deciton för

betor med 16 °/o sockerhalt. I fråga om oljeväxtarealen har med anledning av

föreslagna prisjusteringar antagits en viss minskning för oljelin och vallmo

samt en viss ökning för vårraps och vitsenap. Beträffande arealerna höstraps

och höstrybs föreligga uppgifter i den i oktober månad 1945 företagna

arealinventeringen. Odlingen av spånadsväxter har antagits bli av i stort sett

samma omfattning som år 1945/46.

Den totala mjölkproduktionen har för innevarande regleringsår beräknats

till 4 675 000 ton, varav 3 550 000 ton beräknats komma att invägas vid

mejerierna. I förhållande till föregående år innebära dessa kvantiteter en

ökning av 6,4 %> resp. 8,8 %>. Denna stegring grundar sig på såväl en tillväxt

av koantalet med 2,5 %> till 1 875 000 som en ökning av den genomsnittliga

mjölkproduktionen per ko med 3,S °/o till 2 493 kilogram. För år 1946/47

beräknas en fortsatt stegring av koantalet med 20 000 djur samt en ytterligare

ökning av den genomsnittliga mjölkavkastningen med cirka 2 %. I enlighet

härmed har den totala mjölkproduktionen för sistnämnda år beräknats

till 4 820 000 ton, varav 3 700 000 ton beräknas komma att invägas vid mejerierna.

Det förtjänar anmärkas, att denna beräkning innebär, att den totala

mjölkproduktionen under år 1946/47 skulle uppnå och i genomsnitt för hela

produktionsåret överstiga 1938/39 års mjölkproduktion. Mjölkpriserna ha antagits

förbliva oförändrade år 1946/47 i förhållande till innevarande år. Även

de särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de i kalkylen begagnade

mjölkpriserna, ha för år 1946/47 upptagits till samma belopp, som beräknats

för innevarande år, dock med undantag för differentieringsbidraget, beträffande

vilket det för 1945/46 ursprungligen beviljade beloppet av 6,0 miljoner

kronor införts i kalkylen för 1946/47.

Beträffande ägg har i kalkylen räknats med dels en fortsatt stegring av

hönsantalet, dels en viss ökning av produktionen per höna. Den totala äggproduktionen

beräknas uppnå och för år 1946/47 som helhet överstiga förkrigsproduktionen

(63 070 ton mot 60 860 1938/39), varvid dock är att märka

att jordbrukets andel i äggproduktionen något minskats. Priset på ägg som

i kalkylen för innevarande regleringsår beräknades till i genomsnitt 2,78

kronor per kilogram torde på grund av sedermera inträffade prissänkningar

icke komma att överstiga 2,70 kronor per kilogram. För år 1946/47 har LKdelegationen

räknat med ett medelpris av 2,50 kronor per kilogram.

Vad angår jordbrukets inkomster av köttproduktion har räknats med en

mindre nedgång i slakten av storboskap, beroende på att underlaget för

denna slakt år 1946/47 torde vara något mindre än föregående år till följd

av det minskade pålägget av kor under de första krigsåren. Däremot har

slakten av kalv och får beräknats öka något. Den totala fläskproduktionen

har upptagits till 133 300 ton år 1946/47 mot 127 700 ton år 1945/46 och

145 000 ton år 1938/39. Enligt vad delegationen framhållit torde dessa beräkningar

vara behäftade med förhållandevis betydande felmarginaler.

I sin skrivelse den 21 mars har livsmedelskommissionen vidare anmält att

1942 års jordbrukskommitté vid granskningen av kalkylen beslutat lämna

frågan öppen örn och i vilken utsträckning slakt av svin utöver den i kalkylen

upptagna kunde beräknas äga ruin. I anslutning till beräkningen av jordbrukets

inkomster har livsmedelskommissionen i övrigt anfört.

Något belopp för export av levande djur har icke upptagits, enär det icke

varit möjligt att bedöma, om eller i vilken omfattning dylik export kan

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

komma att äga rum. Räckvidden av det fel, som kan ligga häri, begränsas

emellertid av att en beräkning på sedvanligt sätt verkställts rörande förändringarna

i kreaturskapitalet, som ansetts komma att öka med 5,4 miljoner

kronor. Detta belopp har som vanligt redovisats å kalkylens inkomstsida.

Däremot har i inkomstkalkylen för år 1946/47 något belopp icke införts

för beräknade förändringar i jordbrukets varuförråd, enär under angivna

förutsättningar varken någon ökning eller minskning av mera väsentlig

betydelse ansetts kunna påräknas.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader bar livsmedelskommissionen

framhållit att dessa i allt väsentligt anslöte sig till tidigare

anvisade metoder. Kostnadskalkylerna grundade sig sålunda på förutsättningen

av ett i förhållande till år 1945/46 oförändrat löne- och ränteläge samt även

oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter i samtliga de fall, där beslut

rörande prisändringar icke redan förelåge vid kalkylens upprättande

eller dylika med säkerhet kunde beräknas komma till stånd på grund av

förändringar i marknadsläget. Beträffande konstgödselmedel räknades ursprungligen

med vissa, tämligen betydande prissänkningar. Med hänsyn till

att dessa priser äro beroende av statlig clearing har emellertid jordbrukskommittén

ansett, att desamma i kalkylen borde upptagas med oförändrade

belopp i förhållande till år 1945/46. Den beräknade användningen av kvävegödsel

motsvarade, i fråga om rent kväve, en ökning med mer än 40 procent

i jämförelse med basårskvantiteten. Kvantiteten fosforsyrahaltiga gödselmedel

motsvarade i det närmaste förkrigsförbrukningen av fosforsyra. Däremot

beräknades förbrukningen av kalisalt stanna vid något mindre än hälften av

1938/39 års förbrukning.

Förbrukningen av bland annat majs och vetekli bade ansetts komma att

undergå en viss ökning. Däremot hade förbrukningen av oljekraftfoder beräknats

förbli oförändrad. Någon förbrukning av fodercellulosa hade icke

upptagits för år 1946/47.

Kommissionen har vidare rörande jordbrukets kostnader anfört.

Den post, som på kostnadssidan uppvisar de största förändringarna i

förhållande till år 1945/46, är traktorkostnaderna, vilka beräknats nedgå

från 66,4 till 56,2 miljoner kronor. Orsaken härtill är slopandet av ransoneringen

av brännolja och den i samband härmed företagna prissänkningen.

Som en följd av dessa åtgärder kan man år 1946/47 förvänta dels en fortsatt

övergång till oljedrift och dels en väsentligt utvidgad traktoranvändning.

Rörande omfattningen av traktordriften har räknats med en ökning av

antalet traktortimmar med omkring 2 miljoner timmar från 1945/46 till

1946/47. I förhållande till år 1944/45 uppgår den beräknade stegringen till

31,5 procent.

Även beträffande vissa av de poster, som i kalkylen sammanförts under

rubriken »diverse kostnader», har en kostnadssänkning inträffat. Sålunda ha

vidtagna taxesänkningar medfört en reduktion av posterna för mjölkfrakter

och övriga bilfrakter.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer

som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas

s. k. semesterören inlagts i de timlönesummor, som bilda underlaget

för beräkningen av byggnadsarbetarnas löner.

Beräkningen av arbetskostnaderna grundar sig på det av jordbrukson!-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

43

mitten på våren 1945 godtagna alternativet (1 300 miljoner kronor), till vilket

sedermera även livsmedelskommissionen och dess råd anslutit sig. 1 syfte

att erhålla en med basåret jämförlig beräkningsmetod bär emellertid en justering

vidtagits beträffande värdet av den fodersäd, som ingår i naturalönen.

I övrigt har på sedvanligt sätt räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen.

Vidare har den beräknade kostnadsökningen på grund

av lagstadgad semesterersättning och förkortad sommararbetstid för vissa

arbetarkategorier medtagits i kalkylen. Däremot har den kostnadsökning,

som beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsförkortningen för

djurskötare icke kunnat medräknas, enär densamma vid kalkylens uppgörande

ännu icke var avtalsmässigt fixerad.

I samband med behandlingen av denna fråga beslöt jordbrukskommittén

att i avvaktan på resultatet av dels då pågående överläggningar mellan medlemmar

av regeringen och representanter för jordbrukets centrala organisationer,

dels förhandlingarna rörande nytt lantarbetaravtal icke taga ståndpunkt

vid granskningen av kalkylen. Då sedermera sättet för inräknandet av nämnda

kostnadspost i kalkylen för 1946/47 fastställts genom en i anslutning till

förutnämnda överläggningar träffad överenskommelse, för vilken i det följande

skall redogöras, hade kommittén icke funnit anledning att upptaga

denna fråga till förnyad behandling.

Inom kommittén hade vidare vissa meningsskiljaktigheter gjort sig gällande

beträffande beräkningssättet i fråga om arbetskostnaderna. Sålunda hade

ledamoten av kommittén herr Ekström med instämmande av herr Gustavsson

uttalat att man från jordbrukets sida i fortsättningen icke borde godtaga

metoden att räkna med 1 procents årlig minskning av jordbrukets arbetskraftsvolym.

Herr Svensson hade uttalat att den rationaliseringsvinst, som

kunde uppstå genom minskad arbetskraftsvolym i lanthushållningen borde få

av jordbruket utnyttjas för lönehöjningar, till dess den av riksdagen förordade

höjningen av arbetsinkomsten inom jordbruket hunnit genomföras.

Beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna har kommissionen påpekat

att densamma ansluter sig till det beräkningssätt, varom i samband med

behandlingen av kalkylen för år 1945/46 enighet numera uppnåtts inom såväl

jordbrukskommittén som livsmedelskommissionens råd. Enligt detta hade

jordbruket för nyssnämnda produktionsår fått tillgodoräkna sig en ökad

kapitalkostnad av 10 miljoner kronor på grund av ökade investeringar. I

den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 hade detta belopp införts oförändrat,

medan kapitalkostnaderna i övrigt justerats efter sedvanliga grunder

med hänsyn till förskjutningarna i ränteläget.

Kalkylens slutresultat har av livsmedelskommissionen sammanfattats i följande

tablå.

1938/39 1945/46

Jordbrukets inkomster, miljoner kronor ... 1 362-2 2 105-1

Jordbrukets inkomster, index............. 100 0 154-5

Jordbrukets kostnader, miljoner kronor ... 1 453-8 2 251-2

Jordbrukets kostnader, index............. 100-Q 154-8

1946/47

2 152-3

158-0

2 237-0

153-9

Vid en jämförelse mellan de i tablån angivna förändringarna i indextalen

rörande å ena sidan kostnaderna och å andra sidan inkomsterna hade sålunda

ett kalkylmässigt överskott erhållits för regleringsåret 1946/47 av 55,9

miljoner kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 upptagit

frågan örn prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

produktionsåret 1946/47. Innan jag närmare ingår på livsmedelskommissionens

framställning i förevarande fråga torde jag få erinra om den förutnämnda,

den 13 mars 1946 dagtecknade överenskommelsen varigenom vissa

allmänna riktlinjer angivits för prissättningen under nyssnämnda produktionsår.

Denna överenskommelse utgår ifrån att samma ordning, som enligt

Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut tillämpats i fråga örn regleringen av

jordbrukspriserna under de senaste åren, skall tillämpas jämväl under nästkommande

regleringsår. Härvid anföres bland annat följande.

Nämnda ordning innebär bland annat, att priserna på jordbrukets produkter

och förnödenheter, i den mån de äro föremål för statlig reglering, skola

fastställas redan innevarande var i anslutning till den prognosberäkning angående

jordbrukets totala inkomster och kostnader under det kommande

regleringsåret (totalkalkyl), som verkställts av den s. k. L.K.-delegationen

och granskats av 1942 ars jordbrukskommitté. Vid fastställandet av priserna

skall tillses att, örn dessa insättas i den av kommittén granskade kalkylen,

inkomsterna komma att i förhållande till basåret 1938/39 uppvisa en lika

stor procentuell stegring som kostnaderna. De priser, som bestämmas vid

vårprissättningen, skola bibehållas oförändrade såvida ej vid omräkning av

kalkylen på hösten 1946 ett över- eller underskott (med över- eller underskott

förstås här det belopp som skall avdragas respektive tilläggas å kalkylens

inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med

index för kostnaderna) uppkommer, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets

samlade inkomster enligt vårkalkylen. Vid större förändring än nu

sagts bör däremot justering av priserna ske så att marginalen nedbringas

till 4 procent av inkomstbeloppet.

I den av kommittén för regleringsåret 1946/47 granskade kalkylen har

arbetskostnadsposten upptagits med ett belopp av 1 295 miljoner kronor. Under

förutsättning att det av förlikningskommissionen framlagda förslaget till

lantarbetaravtal godkännes av båda parterna, skall nämnda post ökas med ett

belopp, motsvarande 125 miljoner kronor på kalkylens inkomstsida. Det underskott,

som kalkylen härefter utvisar skall utjämnas dels genom höjning

av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september 1946

inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram, dels ock genom allmän

prishöjning å viss eller vissa av jordbrukets produkter och/eller allmän prissänkning

å viss eller vissa av jordbrukets förnödenheter. (Med allmän prishöjning

respektive prissänkning jämställes här utbetalande av generella pristillägg

eller subventioner.) Dessa prisändringar böra, i den mån försörjningseller

marknadspolitiska synpunkter ej annat påkalla, avse varor, som för

flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse.

Frågan örn rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

jämte de spörsmål, som äga samband härmed, skall göras till föremål för en

förutsättningslös utredning av särskilda av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga.

Resultatet av denna undersökning, vilket icke väntas föreligga före vårprissättningen.

skall emellertid icke inverka på de kalkyler, som efter förut

angivna grunder uppgöras för 1946/47.

Utgående ifrån de förutsättningar för prissättningen som sålunda angivits

i uppgörelsen bär livsmedelskommissionen rörande den allmänna prisavvägningen

uttalat bland annat följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

45

Enligt den numera uppgjorda normalkalkylen för år 1946/47 föreligger

som i det föregående framhållits ett kalkylmässigt överskott av 55,9 miljoner

kronor. Utöver detta belopp skall jordbruket sålunda enligt uppgörelsen tillföras

ett belopp av cirka 70 miljoner kronor. Beträffande fördelningen av

detta belopp innebär uppgörelsen att detsamma delvis skall erhållas genom

böjning av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september

1946 inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram.

Enligt av jordbrukskommittén godkända beräkningar rörande mjölkproduktionens

utveckling under produktionsåret 1946/47 har mjölkinvägningen

vid mejerierna beräknats till 3 700 000 ton. Härtill kommer bland annat

en beräknad försäljning av konsumtionsmjölk utanför mejeri av

170 000 ton samt producenternas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk,

vilken i kalkylen upptagits till 490 000 ton. Vid beräkningen av det belopp,

som genom den nyssnämnda höjningen av mjölkpriset med 1 öre per kilogram

kommer att tillföras jordbruket, torde även dessa båda sistnämnda

poster böra tagas i betraktande. Nu ifrågavarande mjölkkvantiteter ha i

kalkylen upptagits till sammanlagt 4 360 000 ton. En prisförhöjning med

1 öre per kilogram motsvarar sålunda ett belopp av 43,6 miljoner kronor.

Härvid får emellertid iakttagas, att denna höjning av mjölkpriset leder till

en stegring av naturalönens värde i kostnadskalkylen med ett belopp, som

på inkomstsidan motsvarar 4,4 miljoner kronor. Den genom mjölkprishöjningen

erhållna nettoökningen av jordbrukets inkomster uppgår sålunda till

39,2 miljoner kronor.

Vid undersökningen av de prisändringar, som utöver höjningen av mjölkpriset

erfordrades för år 1946/47, har livsmedelskommissionen ansett sig böra

utgå ifrån att ransoneringen av kött och fläsk därest inga ytterligare svårigheter

beträffande försörjningsläget tillstötte skulle kunna upphävas under

regleringsåret 1946/47. Då tillgången på dessa produkter emellertid även under

nästa regleringsår syntes komma att understiga den kvantitet, som skulle

erfordras för att möjliggöra en i jämförelse med förkrigsåren oförändrad

konsumtion per capita av dessa varor, komme ransoneringens upphävande

med all säkerhet att medföra vissa prishöjningar.

Rörande storleken av dessa prishöjningar lia inom livsmedelskommissionens

slaktsektion vissa beräkningar verkställts. Enligt dessa skulle jordbruket

under förutsättning av ransoneringens upphävande och fri prisbildning å kött

och fläsk under året 1946/47 tillföras en inkomstökning av cirka 41 miljoner

kronor.

Livsmedelskommissionen har icke ansett det möjligt att angiva, vid vilken

tidpunkt förutsättningar kunde anses föreligga för ransoneringens

hävande. Därest försörjningsläget skärptes, kunde ett upphävande icke komma

i fråga. Med hänsyn härtill borde man även räkna med möjligheten av

ransoneringens kvarstående under en viss del av eller hela regleringsåret

1946/47. I dylikt fall borde enligt kommissionens mening, för att motverka en

handel vid sidan av ransoneringen, kött- och fläskpriserna ändock höjas intill

ungefär det prisläge, sorn beräknats bli rådande vid fri försäljning och

prisbildning, varvid sålunda jordbruket även i delta fall skulle erhålla den

förut beräknade inkomstökningen av dessa produkter. Även vid eli slopande

av ransonering och prisreglering syntes ett visst statligt stöd åt priserna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

på kött och fläsk böra ifrågakomma, därest priserna tenderade att mera väsentligt

avvika frän de som förutsatts för åstadkommande av här berört inkomsttillskott.

Dylikt stöd borde emellertid lämnas endast beträffande benfritt

nötkött och nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar samt beträffande

fläsk i hela och halva kroppar.

Kommissionen har vidare i detta sammanhang framhållit, att även om

förut angivna inkomstökning av 41 miljoner kronor nu inräknades i kalkylen,

sådana förskjutningar i försörjningsläget kunde komma att inträffa, som

borde ge anledning till en ändrad pris- och inkomstavvägning. Därest detta

spörsmål skulle aktualiseras, borde detsamma upptagas till omprövning i

samband med den omräkning av kalkylen, som förutsatts komma att äga

rum i augusti månad.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till övervägande

frågan örn avvägningen av priserna å konstgödsel under regleringsåret

1946/47. Kommissionen har härvid funnit det möjligt att förorda vissa prissänkningar

utan att för detta ändamål ytterligare tillskott till clearingkassan

för konstgödsel skulle erfordras. Då det ur försörjningssynpunkt och icke

minst med hänsyn till knapphetsläget beträffande livsmedel utomlands kunde

anses befogat att genom sänkta konstgödselpriser sporra till ökad användning

av ifrågavarande varuslag och därigenom befordra den inhemska vegetabilieproduktionen,

har livsmedelskommissionen förordat, att dylika prissänkningar

vidtoges i enlighet med följande sammanställning.

Nuvarande pris

Ifrågasatt pris

per deciton

per deciton

Chilesalpeter ............

........ 23-00

23-00

Kalksalpeter.............

22-00

Kalkkväve................

........ 2400

19-00

Svavelsyr, ammoniak......

........ 23-98

21-00

Ljungasalpeter ...........

........ 2302

17-00

Kalisalt...................

....... 19-86

19-86

Superfosfat...............

........ 13-74

12-00

Thomasfosfat.............

....... 14-89

13-00

Därest i samband med av kommissionen föreslagna prissänkningar nu

utgående fraktbidrag å vissa kvävehaltiga gödselmedel slopades skulle en

kostnadssänkning inträda, som av kommissionen beräknats uppgå till sammanlagt

12,6 miljoner kronor. På kalkylens inkomstsida skulle detta belopp

motsvara 11,7 miljoner kronor.

Genom de förut nämnda prishöjningarna i fråga om mjölk och slaktprodukter

samt sistberörda prissänkningar beträffande konstgödsel kunde, framhåller

kommissionen, det kalkylmässiga inkomstöverskottet, vilket tidigare

upptagits till 55,9 miljoner kronor, beräknas stiga till (55,9 + 39,2 + 41,0 +

11,7 =) 147,8 miljoner kronor för regleringsåret 1946/47. Då enligt de för

prissättningen uppdragna riktlinjerna det belopp, som jordbruket under sagda

regleringsår skulle få tillgodogöra sig, bestämts till 125 miljoner kronor,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Klindt. Maj:ts proposition nr 267.

47

erfordrades ytterligare justeringar av nu gällande priser eller utgående subventioner

för att det avsedda resultatet skulle uppnås. En dylik utjämning

borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning i första hand åstadkommas

dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk dels genom

vissa höjningar av fodermedelspriserna.

I fråga om nyssnämnda bidrag, vilka första gången utbetalades under regleringsåret

1941/42, torde jag få erinra därom, att syftet varit att understödja

sådana områden, som erhållit ett i förhållande till genomsnittet för

riket särskilt svagt skörderesultat. För regleringsåret 1945/46 anvisades ursprungligen

6 miljoner kronor till dylika bidrag. Till följd av den ovanligt

rikliga nederbörden under augusti månad och därav föranledda översvämningsskador

visade det sig sedermera nödvändigt att komplettera differentieringsbidragen

för mjölk med särskilda ersättningar för genom översvämningar

åstadkomna skördeskador. I samband härmed anvisades för dessa ändamål

ytterligare ett belopp av 2,1 miljoner kronor (prop. nr 389; r. skr. nr 611).

I livsmedelskommissionens skrivelse av den 21 mars 1946 framhålles, att

erfarenheten av lokala differentieringsbidrag ådagalagt svårigheterna att

åstadkomma en rättvis fördelning av desamma. Särskilt tydligt hade sådana

olägenheter kommit till uttryck i gränsområden mellan områden, som erhållit

respektive icke erhållit dylika bidrag eller mellan områden med olika stora

bidrag. Även inom ett och samma område med enhetliga bidrag hade desamma

stundom vållat mycken irritation, beroende på ojämnheter i skördeutfallet

mellan olika brukningsdelar eller på olika brukningsdelars olika starka

inriktning på mjölkproduktionen. Enligt kommissionens uppfattning borde

vidare lokala ojämnheter i skördeutfallet, såvitt de icke vore av katastrofartad

natur, hänföras till de företagarrisker som normalt vore förenade med

drivande av jordbruk. Under dessa omständigheter och med beaktande av att

det belopp som jordbruket skulle tillföras för ökade lönekostnader bestämts

till 125 miljoner kronor har kommissionen föreslagit, att lokala differentieringsbidrag

icke skola utgå under regleringsåret 1946/47. Då dessa bidrag

upptagits med 6 miljoner kronor i kalkylen skulle sålunda det förut redovisade

inkomstöverskottet härigenom komma att sänkas med detta belopp.

Vidkommande den förordade höjningen av fodermedelspriserna, vilka för

närvarande i viss utsträckning hållas nere genom statliga subventioner, innebär

livsmedelskommissionens förslag följande. Årsmedelpriset på oljekaksfoder

höjes med 2 kronor per deciton till 36 kronor per deciton. Priset på

kli höjes med 4 kronor per deciton till respektive 23 kronor per deciton för

vetekli och 20 kronor per deciton för rågkli. Även beträffande priset på majs

har livsmedelskommissionen ansett en prishöjning med 1 eller 2 kronor per

deciton i och för sig vara viii motiverad. Med hänsyn lill att priset på majs

i så fall skulle komma ali ligga jämförelsevis högt i förhållande lil! priset

på brödsäd, samt med hänsyn lill den för närvarande ansträngda situationen

beträffande brödsiidsförsörjningen syntes avgörandet av denna fråga dock

böra anstå till dess utfallet av 1946 års skörd av brödsäd och fodersäd kunde

överblickas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Genom de av livsmedelskommissionen sålunda föreslagna justeringarna av

fodermedelspriserna skulle det förut redovisade inkomstöverskottet komma

att minskas med 9;5 miljoner kronor. Den sammanlagda effekten av hittills

förordade åtgärder för utjämning av skillnaden mellan å ena sidan här förut

beräknat och å andra sidan överenskommet inkomsttillskotl skulle sålunda

motsvara ett belopp av (6,0 + 9,5=) 15,5 miljoner kronor. Härefter skulle

emellertid fortfarande ett överskott kvarstå av (147,8— 125,0 — 15,5=) 7,3

miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn härtill övervägt ett förordande

av ändringar i de grunder, som för närvarande gälla för erhållande av

producentbidrag å mjölk, innebärande en sänkning av arealgränsen för jordbruk,

vilka äro berättigade till dylikt bidrag, från 25 hektar till 15 hektar.

Härigenom skulle ytterligare 5,0 miljoner kronor av inkomstskillnaden komma

att försvinna. Då flertalet av jordbrukarrepresentanterna i livsmedelskommissionens

råd ifrågasatt huruvida icke en dylik åtgärd finge anses vara

stridande mot andan i den träffade uppgörelsen angående prissättningen, har

kommissionen emellertid icke velat framföra något uttryckligt förslag rörande

en sådan justering av arealgränsen. Därest den här ifrågasatta åtgärden icke

genomfördes borde enligt kommissionen frågan om utjämning av kvarvarande

överskott avgöras i samband med den omräkning av jordbrukskalkylen,

som skulle ske i höst.

I fråga om de allmänna principerna för prissättningen under regleringsåret

1946/47 har livsmedelskommissionen uttalat att i överensstämmelse med den

ingångna överenskommelsen en omräkning av kalkylen borde äga rum i

augusti månad med ledning av då föreliggande preliminära uppgifter rörande

skördeutfallet. Därest det därvid skulle visa sig, att ett kalkylmässigt

överskott uppkomme som motsvarade mer än 4 procent av den i nu föreliggande

kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 125 miljoner kronor,

eller cirka 90 miljoner kronor, borde priserna justeras, så att överskottet begränsades

till detta belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt underskott,

överstigande 90 miljoner kronor, skulle uppkomma, borde detta på motsvarande

sätt nedbringas. Härvid borde iakttagas, att därest det nu icke skulle

befinnas lämpligt att utjämna det tidigare berörda överskottet i kalkylen av 7,3

miljoner kronor, en dylik utjämning borde företagas i samband med omräkningen

i augusti, innan eventuella justeringar enligt 4-procentsregeln ägde

rum. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skulle

bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, syntes liksom

hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra

de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Dylika

justeringar borde dock icke ske efter rent mekaniska grunder utan hänsyn

borde även tagas till försörjningsläget. Med hänsyn till möjliga förskjutningar

i försörjningsläget borde vidare ur försörjningssynpunkt erforderliga justeringar

av priserna få företagas även utan att förutsättningar förelåge för

en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar borde emellertid

avvägas på sådant sätt, att en rubbning av balansen mellan inkomster och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

49

kostnader i kalkylen icke ägde rum. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter,

som icke vore underkastade statlig prissättning, skulle komma

till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, borde myndigheterna

däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar

på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I allmänhet

syntes verkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på jordbrukarnas

inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,

enär en dylik i regel finge förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar

av detta slag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till särskild

behandling spörsmålen rörande prissättningen å brödsäd, ärter, potatis och

ägg. Beträffande priserna å brödsäd har kommissionen anfört.

Med hänsyn till den starka förskjutning mellan arealerna av höstvete och

höstråg, som inträffat under de senaste åren, synes det önskvärt att den

hittills rådande skillnaden mellan priserna på dessa båda sädesslag utjämnas.

Denna utjämning synes böra äga rum på sådant sätt att den i kalkylen

upptagna sammanlagda inkomstsumman av vete och råg blir i stort sett

oförändrad. På grund härav får kommissionen föreslå, att priset på såväl

höstvete som råg under produktionsåret 1946/47 bestämmes till i genomsnitt

för hela året 26,25 kronor per deciton. Detta innebär att höstvetepriset sänkes

med 25 öre per deciton och rågpriset höjes med 75 öre per deciton. Det

bör i detta sammanhang understrykas, att dessa prisändringar kunna direkt

återverka på försörjningsläget först under konsumtionsåret 1947/48.

För vårvete tillämpas f. n. ett pris, som med 2 kronor per deciton överstiger

priset på höstvete. Vid oförändrat vårvetetillägg skulle den föreslagna

sänkningen av priset på höstvete medföra en sänkning även av vårvetepriset

med 25 öre per deciton. Med hänsyn till det ansträngda läget i fråga om

brödsädsförsörjningen synes det emellertid mindre lämpligt att för närvarande

genomföra även denna i och för sig föga betydande prissänkning. Kommissionen

får med anledning härav föreslå, att vårvetepriset för innevarande

års skörd bibehålies oförändrat vid 28,50 kronor per deciton. Det torde härvid

få förutsättas, att av detta pris på samma sätt som hittills 1 krona perdeciton

betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet

av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.

Vad angår priserna å arter har livsmedelskommissionen föreslagit, att garaniipris

icke fastställes för matärter av 1946 års skörd och i samband

härmed yttrat.

Garantipriset på matärter, som år 1944 sänktes från 40 till 32 kronor per

deciton för gula ärter, höjdes år 1945 ånyo med 3 kronor per deciton. Denna

åtgärd motiverades dels av önskan att vid ett eventuellt ogynnsamt skördeutfall

ha en tillräcklig reserv av detta livsmedel för vårt eget lands räkning,

dels av önskvärdheten av att export av ärter skulle kunna ske till grannländerna

i samband med lijälpleveranserna. För närvarande är emellertid tillgången

på ärter inom landet god, och vissa lager torde komma att finnas

kvar under konsumtionsåret 1946/47. Under sådana förhållanden synes det

mindre lämpligt alt genom ett system med garantipriser medverka till att

sådana arealer tagas i anspråk för odling av ärter, som eljest skulle kunna

komma till användning för produktion av andra och ur folklörsörjningssynpunkt

för närvarande mera angelägna grödor.

Hillring lil! riksdagens protokoll UM6. 1 sami. Nr 267.

1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Vidkommande priserna å potatis har livsmedelskommissionen bland annat

förordat, att inlösningsgarantien för nämnda varuslag slopas för produktionsåret

1946/47 och härvid anfört.

Även beträffande potatis synes det önskvärt att avveckla den allmänna

prisgarantien. Av försörjningsskäl är det emellertid i nuvarande situation angeläget,

att potatisarealen icke reduceras, enär man vid svag skörd eljest skulle

riskera att tillgången på potatis skulle bli otillräcklig. En relativt slör potatisskörd

är i år behövlig även på grund av att övergångslagret av potatismjöl

den 1 oktober beräknas vara avsevärt lägre än normalt. Med hänsyn

härtill erfordras enligt kommissionens mening alltjämt en viss avsättningsgaranti

som stöd för potatisodlingen. Vissa riktlinjer för en dylik avsättningsgaranti

ha av kommissionen uppdragits i samråd med representanter

för potatisodlarnas organisationer. Enligt dessa riktlinjer, till vilka även kommissionens

råd anslulit sig, skulle statsmakterna garantera att, därest potatisskörden

blir av viss storlek, en angiven kvantitet vinner avsättning för

andra ändamål än inhemsk konsumtion eller utfodring. Sistnämnda kvantitet

bör stå i ett visst förhållande till skördens storlek. Vid en totalskörd av

1 800 000 ton skulle sålunda avsättning för nyssnämnda ändamål, varmed

närmast avses potatismjölstillverkning, bränning eller export, garanteras för

170 000 ton potatis. Vid en skörd av 1 900 000 ton skulle denna garanti utsträckas

till att gälla 200 000 ton, och vid en skörd av 2 000 000 ton till en

kvantitet av 240 000 ton. Genom en dylik utfästelse från statsmakternas sida

torde erforderlig säkerhet vinnas för att potatisodlingen bibehålies vid ungefär

oförändrad omfattning. Kommissionen har emellertid även för avsikt att

komplettera den statliga avsättningsgarantien genom avtal med potatisodlarnas

organisationer, varigenom dessa liksom tidigare skulle åtaga sig verka

för att potatisodlingen vidmakthålles och att densamma i viss omfattning

inriktas på sådana potatissorter, som lämpa sig såväl för direkt konsumtion

som för industriella ändamål.

Vad angår det pris, som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola

erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal

kvalitet, ha representanter för potatisodlarnas organisationer begärt en höjning

av delta pris med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Med hänsyn

bl. a. till den träffade prisöverenskommelsen, vilken förutsätter att omförmälda

inkomstförbättring av 125 miljoner kronor skall erhållas genom prisändringar,

som för flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse, kan livsmedelskommissionen

icke biträda nämnda förslag. Till denna ståndpunkt har

kommissionens råd anslutit sig.

Med erinran om att prisläget i fråga örn ägg ytterst betingades av den faktiska

produktionsutvecklingen i förhållande till efterfrågan har livsmedelskommissionen

förklarat sig icke under alla förhållanden kunna garantera det

i jordbrukskalkylen för nästa år upptagna medelpriset av 2 kronor 50 öre per

kilogram.

Beträffande här ej redovisade produkter och förnödenheter har livsmedelskommissionen

utgått ifrån att några prisändringar icke företagas under år

1946/47 på sådana produkter, som äro underkastade statlig prissättning.

Med avseende på de av kommissionen föreslagna åtgärderna rörande prissättningen

för år 1946/47 har livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt

sätt behandlat ärendet, lämnat utan erinran beräkningarna av verkningarna

av höjningen av mjölkpriset ävensom beräkningarna med avseende på

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

51

priserna å slaktprodukter och förklarat sig tillstyrka slopandet av differentieringsbidraget

för mjölk, prissänkningen på vissa slag av konstgödselmedel

samt en höjning av priserna på oljekraftfoder och kli. Beträffande den

av kommissionen diskuterade sänkningen av arealgränsen för producentbidraget

har herr Liedberg med instämmande av fru Svensson samt herrar

Ekström, Johansson, Lindberger, Ringborg och Själander uttalat, att

en dylik sänkning icke borde vidtagas, enär densamma syntes stå i strid

med vad som förutsatts vid träffandet av förut berörda överenskommelse

i prisfrågan. Härvid har dock herr Liedberg med instämmande av flertalet

övriga jordbrukarrepresentanter samtidigt uttalat, att en dylik sänkning

annars syntes väl motiverad, enär det knappast stöde i överensstämmelse med

den ursprungliga avsikten med detta bidrag att låta detsamma utgå även till

det egentliga bondejordbruket. I samma fråga uttalade herr Andersson i Löbbo

med instämmande av fru Jansson samt herrar Degerstedt, Möller och Olin,

att ifrågavarande sänkning av arealgränsen borde vidtagas, varjämte herrar

Enderstein och Flytström uttalade att så borde ske, försåvitt denna åtgärd

icke stöde i direkt strid med den förut nämnda prisöverenskommelsen. Herr

Möller avgav särskilt yttrande i prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd

borde höjas med 1 krona per deciton.

Livsmedelskommissionen har hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut i enlighet

med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 13 april 1946 inkommen

skrivelse från Medelpads distrikt av Svenska landsbygdens kvinnoförbund

med hemställan om åtgärder för en höjning av mjölkpriset från och med den

1 september 1946 med ytterligare 2 öre utöver den i enlighet med uppgörelsen

mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukets organisationer

överenskomna prishöjningen.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under

förklarande att Kungl. Majit ville upptaga frågan om utjämning av omförmälda

inkomstöverskott av ca 7 miljoner kronor till förnyad prövning i samband

med den omräkning av jordbrukskalkylen, som vore avsedd att äga rum

i augusti månad 1946 -— bemyndigat livsmedelskommissionen dels att vid

reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och fodermedel

under regleringsåret 1946/47 utgå från av kommissionen i ärendet

föreslagna grunder, dels att för tillverkningsåret 1946/47 fastställa det pris,

som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer

vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma

belopp som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Kungl. Majit har tillika medgivit, att av livsmedelskommissionen föreslagna

kvantiteter potatis må i den mån försörjningsläget ej till annat föranleder

användas för av kommissionen angivna ändamål.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1946 47.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 12

april 1946, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till

fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen

den 21 mars 1946 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag

har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende

ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från

Svenska spannmålsaktiebolaget den 15 februari 1946, vilken torde såsom

bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,

att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av

innevarande regleringsår undergått en påtaglig åtstramning. Under höstmånaderna

tedde sig utsikterna på detta område förhållandevis gynnsamma. Vid

denna tidpunkt föreföll det nämligen sannolikt, att de inhemska tillgångarna

i varje fall på vissa områden av jordbruksproduktionen skulle kunna kompletteras

med en viss om än relativt begränsad import, varigenom de föreliggande

behoven skulle kunna täckas. Under sådana omständigheter syntes

man också kunna räkna med att flertalet av de åtgärder, som vidtagits

i syfte att reglera konsumtionen av olika slag av livsmedel, skulle kunna avvecklas

under loppet av regleringsåret 1945/46.

Den kris, som sedermera inträffat med avseende på det internationella försörjningsläget

i fråga örn livsmedel, hade medfört en betydande försämring

av utsikterna i detta hänseende även för Sveriges vidkommande. Till följd av

den internationella försörjningskrisen hade möjligheterna till import av

bland annat brödsäd, fodersäd och andra fodermedel samt fettråvaror avsevärt

reducerats. Då samtidigt skörden av vissa viktiga grödor, såsom brödsäd,

fodersäd och potatis, visat sig stanna på en ännu lägre nivå än de under

höstmånaderna verkställda skördeberäkningarna gåvo vid handen, hade en

påtaglig skärpning av försörjningsläget inträffat. Tanken på att under innevarade

regleringsår slopa ransoneringarna av mjöl och bröd samt av köttvaror

hade därför fått uppgivas. I stället hade beträffande brödsäd nya besparingsåtgärder

måst vidtagas, dels genom en skärpning av utmalningsbestämmelserna,

dels genom sänkning av mjöl- och brödtilldélningen, dels ock

genom en utvidgning av ransoneringen till att omfatta vissa under den tidigare

delen av regleringsåret fria varor. Även efter genomförandet av dessa

besparingsåtgärder måste övergångslagret av brödsäd vid regleringsårets

slut beräknas bli osedvanligt litet. Jämväl tillgångarna på fodersäd och

andra fodermedel samt fettråvaror vore synnerligen begränsade. Då samtidigt

importutsikterna alltjämt syntes mycket ovissa borde man för närvarande

utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande regleringsår

komme att på ett avgörande sätt bestämmas av utfallet av 1946 års

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

53

skörd. Härav följde att det på nuvarande stadium vore förenat med stora

svårigheter att närmare bedöma det försörjningsmässiga underlaget för de

statliga regleringsåtgärderna på jordbrukets oell livsmedelsförsörjningens

område. Följaktligen vore det icke heller möjligt att redan nu binda sig

vid en viss ordning beträffande dessa regleringsåtgärder, utan möjligheterna

borde hållas öppna att under loppet av nästkommande regleringsår vidtaga

de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar

i försörjningsläget.

Efter att lia erinrat om vissa delar av innehållet av livsmedelskommissionens

skrivelse den 21 mars 1946 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den

29 mars i år har kommissionen framhållit, att efter härvid beslutade eller

förutsatta prisförändringar ett kalkylmässigt överskott av 7,3 miljoner kronor

kunde beräknas kvarstå. Frågan örn på vad sätt detta överskott skulle

utjämnas skulle avgöras i samband nied den omräkning av kalkylen, som

skulle företagas i augusti månad. Beträffande denna omräkning av kalkylen

och de grunder efter vilka i anslutning härtill en justering av priserna kunde

äga runi har kommissionen anfört följande.

Inkomst- och kostnadskalkylen skall på sedvanligt sätt omräknas i augusti

månad nied ledning av då föreliggande resultat från sommarens arealinventering

och kreatursräkning samt de preliminära skörderapporterna per den 15

juli. Örn därvid uppkommer ett kalkylmässigt överskott, som motsvarar mer

än 4 procent av jordbrukets i vårkalkylen beräknade inkomstsumma — inklusive

det för den överenskomna täckningen av de höjda arbetskostnaderna erforderliga

beloppet — d. v. s. omkring 90 miljoner kronor, skola priserna

justeras så att överskottet begränsas till nämnda belopp. Örn å andra sidan

denna omräkning ger till resultat ett kalkylmässigt underskott, som överstiger

ca 90 milj. kronor, skall detta på motsvarande sätt nedbringas. Innan

denna 4-procentsregel tillämpas, skall emellertid det förut nämnda överskottet

av ca 7 milj. kronor utjämnas. Vid en eventuell prisjustering enligt 4- procentsregeln skall den principen tillämpas, att justeringen i första hand

skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet.

Dock bör härvid hänsyn tagas även till försörjningsläget. Sådana

justeringar av priserna, som äro av betydelse ur försörjningssynpunkt, skola

få företagas även utan att förutsättningar föreligga för en tillämpning av

4-procentsregeln. I sistnämnda fall böra emellertid nödiga prisförändringar

genomföras på sådant sätt, att balansen mellan inkomster och kostnader i

kalkylen icke rubbas. Därest utan myndigheternas ingripande prissänkningar

skulle inträffa på sådana produkter, som icke äro underkastade statlig

prissättning, skola myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera

desamma genom prishöjningar på andra produkter eller genom

prissänkningar på förnödenheter.

Vad angår sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket, som utgå

i form av anslag å budgeten, har i Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946

den frågan lämnats öppen, huruvida den från den 1 september 1946 utlovade

prishöjningen på mjölk skall utgå i form av höjda konsumentpriser eller

ökade statliga bidrag. Frågan huruvida den förutsatta inkomstökningen av

slaktprodukter skall uppnås genom höjda konsumentpriser eller delvis, på

samma siitt sorn fallet är innevarande år, åstadkommas genom statliga pristillägg,

har likaledes lämnats öppen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till ovissheten örn hur förhållandena

kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även för

nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende

å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande

regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,

d. v. s. intill den 1 september 1946. Den nya regleringsfullmakten borde

gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1946—den 31

augusti 1947. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde

den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som

riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara

begränsade till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under

nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad

nu sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma,

dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över

mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och matfettsreglcringen. Livsmedelskommissionen har ansett att

de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk, ost m. m., vilka

avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde

tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det barde få ankomma på

Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta örn

deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar. Vad anginge de lättnader

i ransoneringarna, som kunde tänkas ifrågakomma vid en gynnsam

utveckling av försörjningsläget, har kommissionen i första hand nämnt upphävande

av ostransoneringen samt vidare en höjning av mjölkens fetthalt,

vilken dock borde ske med bibehållande av standardiseringen, ävensom en

ytterligare höjning av ostens fetthalt.

Det nuvarande systemet för prissättning på smör och matnyttigt fett, som

bland annat innebär att accis å margarin upptages, har livsmedelskommissionen

ansett böra bibehållas i stort sett oförändrat i avvaktan på behandlingen

av de förslag, som 1942 års jordbrukskommitté inom kort torde

komma att framlägga. Kommissionen har i detta sammanhang övervägt

huruvida den rörliga clearingavgift, vilken uttages som ett led i utjämningen

mellan priset å av utländska fettämnen framställt matfett och det inhemska

priset å margarin respektive slakterifett, skulle kunna ersättas av

en fast avgift gällande tills vidare eller för viss tid. I den mån så skedde

kunde man enligt kommissionens uppfattning räkna med att importörernas

intresse av att verkställa inköp till förmånliga priser skulle stimuleras. Kommissionen

förutsatte att sagda avgift ej bleve större utan snarare något lägre

än skillnaden mellan det inhemska prisläget och det prisläge som kunde

väntas utbilda sig utomlands. Sedan denria fråga i enlighet med uttalande i

kommissionens råd varit föremål för överläggningar med berörda branscher,

hade representanter för ifrågavarande branscher förklarat sig icke ha något

att erinra mot införandet av ett system med fasta importavgifter beträffande

ett eller flera fettämnen. Kommissionen har i anslutning härtill uttalat, att

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

55

det borde stå Kungl. Majit fritt att, i den mån så prövades lämpligt, genomföra

ifrågasatta omläggning. I anslutning härtill har kommissionen anmärkt,

att vad nu anförts endast toge sikte på fettråvaror, avsedda för framställning

av margarin eller matnyttigt fett. För den tekniska industrien torde

däremot ifrågavarande spörsmål sakna aktualitet.

Vid behandlingen av här berörda fråga inom livsmedelskommissionens råd

har herr Möller uttalat betänkligheter mot att ersätta det nu tillämpade clearingsystemet

i fråga om fettämnen med fasta importavgifter. Denna import

avsåge varor av olika kvaliteter och en importavgift finge med hänsyn härtill

differentieras efter råvarornas renhetsgrad. En dylik avgift skulle lätt

kunna medföra en fördyring av bl. a. den tekniska industriens råvaror och

innebära risker för att ifrågavarande industri skulle hindras i sin utveckling

eller tvingas övergå till andra kvaliteter.

Med erinran örn den höjning av producentpriset på invägd mjölk, som enligt

den förut berörda uppgörelsen medgivits för produktionsåret 1946/47,

har livsmedelskommissionen framhållit, att därest denna höjning skulle ske

i form av ökat mjölkpristillägg, detta skulle komma att stiga i förhållande

till vad som gällt för tiden före 1 mars 1946 med 28 öre till 56 öre per kilogram

mjölkfett för produktmjölk och 70 öre per kilogram mjölkfett för

konsumtionsmjölk. Kommissionen ifrågasätter bl. a. av statsfinansiella skäl

lämpligheten att företaga en dylik höjning och uttalar härvid följande:

Kommissionen vill i detta hänseende erinra örn, att det i Kungl. Majits

proposition nummer 222 till innevarande års riksdag uttalats, att det synes

rimligt att i samband med omsättningsskattens bortfall låta en väsentlig del

av kostnaderna för jordbruksregleringen slå igenom i konsumentpriserna.

Även om, såsom i nämnda proposition angives, en avveckling av omsättningsskatten

icke kan komma till stånd förrän från och med den 1 januari

1948, synas de av Kungl. Majit förutsatta konsekvenserna av densamma

med avseende på kostnaderna för jordbruksregleringen. i den mån så kan

ske, böra beaktas redan vid utformningen av jordbruksregleringen för år

1946/47. Livsmedelskommissionen har med anledning härav ansett sig böra

till prövning upptaga frågan örn möjligheten att för nämnda år begränsa

nu ifrågavarande statliga bidrag.

Mjölkpristillägget för produktmjölk utgår för närvarande å all mjölk, som

begagnas för produktberedning, d. v. s. utom å den mjölk som användes till

smörberedning även å ystmjölk samt torrmjölk och kondenserad mjölk.

Emellertid användes kondenserad mjölk och torrmjölk i huvudsak antingen

för industriella ändamål eller för export. Skäl synas icke föreligga att utbetala

subventioner å mjölk, som begagnas för sådana ändamål. Beträffande

kondenserad mjölk oell torrmjölk torde råvarupriset med hänsyn härtill

böra få i sin helhet slå igenom i priset på den färdiga varan. Slopandet av

mjölkpristillägget å denna mjölk beräknas medföra en prishöjning med 19

öre per kilogram för torrmjölk och 7 öre per kilogram för kondenserad

mjölk. Kommissionen förutsätter, alt dessa prishöjningar efter genomförandet

av den nu föreslagna åtgärden få tillämpas, så länge nämnda varuslag

äro underkastade handelsreglering och statlig prissättning. I samband med

el t frigivande av handeln med dessa varor torde emellertid även den statliga

prissättningen å desamma böra slopas, varför priset i detaljhandeln därefter

bör få bli beroende av marknadsläget.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt kommissionens mening föreligga goda skäl för ett slopande av

mjölkpristillägget även för den mjölk, som begagnas till ostberedning. Detta

bidrag har nämligen en förhållandevis ringa inverkan på ostpriset. Ett slopande

av detsamma kan enligt beräkningar, som verkställts inom kommissionens

sektion för matfett m. m., väntas medföra en höjning av priset i detaljhandeln

med 10 öre per kilogram för ost med en fetthalt av 30 +. Genom

ett slopande skulle emellertid en betydande förenkling av mjölkprisregleringen

kunna vinnas. I detta sammanhang kan nämnas, att ostpriset nyligen

sänkts med 10 öre per kilogram.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att i kommissionens råd hade

jordbrukarrepresentantema icke haft någon principiell erinran mot här berörda

omläggning men samtidigt förklarat sig vilja biträda ett förslag om

slopande av mjölkpristillägget på torrmjölk, kondenserad mjölk och ystmjölk

först sedan vid överläggningar med Svenska mejeriernas riksförening enighet

nåtts örn en formel som under alla förhållanden tillförsäkrade producenterna

den överenskomna höjningen av producentpriset på mjölk. I anledning

härav hade kommissionen sedermera haft överläggningar med representanter

för Svenska mejeriernas riksförening i denna fråga. Från riksföreningens

sida hade man härvid förklarat sig icke ha något att erinra mot

att mjölkpristillägget slopades för torrmjölk och kondenserad mjölk. Icke

heller beträffande ystmjölken hade riksföreningen gjort någon erinran mot

ett slopande av mjölkpristillägget. Härvid hade man emellertid utgått ifrån

att, därest svårigheter skulle uppkomma att vinna avsättning för osten till

ett pris, som motsvarade det nuvarande producentpriset på ystmjölk med

tillägg av mjölkpristillägget, möjligheter skulle föreligga att i detta läge utbetala

mjölkpristillägg å ystmjölken, såvida icke det avsedda priset säkrades

genom andra åtgärder, exempelvis genom importbegränsning eller genom

export av en viss kvantitet ost. Vid dessa överläggningar hade från

Svenska mejeriernas riksförening ytterligare framhållits, att ett eventuellt

slopande av mjölkpristillägget på ystmjölk borde få ske redan före nästkommande

1 september. Därest beslut om en dylik omläggning skulle fattas

under våren men ikraftträdandet därav dröja till den 1 september, kunde

man nämligen befara, att vissa svårigheter skulle uppkomma för handeln

med ost, i det att det bie* e lönande alt lagra ost i avvaktan på den inträdande

prishöjningen.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommissionen föreslagit, att mjölkpristillägget

på torrmjölk, kondensex-ad mjölk och ystmjölk slopades under

regleringsåret 1946/47, och alt motsvarande belopp i stället tillfördes producenterna

genom prishöjningar på berörda varuslag. Med hänsyn till de farhågor,

som uttalats beträffande ostmarknaden, borde kommissionen vidare,

vid bifall till sitt förslag, erhålla bemyndigande att, beträffande den mjölk,

som användes till ostberedning, genomföra nämnda omläggning redan före

den 1 september 1946.

Enligt livsmedelskommissionens uppfattning syntes en höjning av smörprisnoteringen

för närvarande icke kunna komma i fråga. Den utlovade höjningen

av producentpriset på mjölk med 1 öre per kilogram från och med

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

57

den 1 september 1946 syntes därför beträffande den mjölk, som begagnades

till smörberedning, böra medföra en höjning av nu ifrågavarande tillägg

från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Däremot kunde enligt kommissionens mening övervägas att redan under

regleringsåret 1946/47 slopa mjölkpristillägget för konsumtionsmjölken. I

så fall skulle en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk i detaljhandeln

med 2 öre per liter få företagas. En dylik prishöjning å standardiserad

mjölk med 3 procents fetthalt motsvarade ett belopp av 64,6 öre per

kilogram mjölkfett, medan mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk för närvarande

utginge med 42 öre per kilogram och den utlovade höjningen av

producentpriset med 1 öre per kilogram mjölk motsvarade 28 öre per kilogram

mjölkfett. För att utjämna skillnaden mellan å ena sidan summan av

sistnämnda två belopp, eller 70 öre per kilogram mjölkfett, samt å andra

sidan förutberörda belopp av 64,6 öre per kilogram mjölkfett, kunde olika

möjligheter tänkas. En utväg vore att i motsvarande mån höja mjölkpristilllägget

å den produktmjölk, som begagnades för smörberedning. En annan

vore att å sådana huvudsakligen på landsbygden belägna områden, bland

annat i Värmland och vissa delar av Norrland, där mejeriernas marginal å

konsumtionsmjölk för närvarande ansåges knapp tillåta en ytterligare höjning

av mjölkpriset med 1 öre per kilogram. Livsmedelskommissionens råd

hade enhälligt förordat nu senast berörda alternativ, d. v. s. ett slopande

av mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk och i samband därmed en generell

höjning av mjölkpriset i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver

i nyss antydda områden en ytterligare höjning med 1 öre per liter.

Härvid hade emellertid samtidigt uttalats, att en dylik åtgärd borde göras

beroende av att man icke riskerade att uppnå den för löneavtalen kritiska

gränsen för levnadskostnadsindex.

Livsmedelskommissionen har vidare, för den händelse att en så stor

prishöjning som den föreslagna av prispolitiska skäl icke skulle anses böra

komma ifråga, även övervägt möjligheten att låta endast den enligt den förutnämnda

uppgörelsen överenskomna höjningen av producentpriset slå igenom

i detaljhandeln. Prishöjningen skulle i så fall komma att begränsas till

1 öre per liter standardiserad mjölk, vilket motsvarade ett belopp av 32,3 öre

per kilogram mjölkfett, medan höjningen av producentpriset med 1 öre per

kilogram mjölk av medelfetthalt motsvarade 28 öre per kilogram mjölkfett.

Skillnaden kunde lämpligast utjämnas genom sänkning av det nu utgående

mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk från 42 tili 38 öre per kilogram

mjölkfett.

Beträffande den å vissa orter utgående kompensationen till mejerierna

för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk har kommissionen ansett en

avveckling med åtföljande höjning av konsumentpriset å ifrågavarande orter

principiellt önskvärd men med hänsyn lill den föreslagna generella prishöjningen

icke velat förorda en dylik åtgärd. Ilar berörda kompensation bende

därför även under regleringsåret 1946/47 utbetalas å samma orter som tidigare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Kostnaderna för mjölkpristillägget på den produktmjölk, som begagnas till

smörberedning, kunde enligt kommissionens uppfattning beräknas till 65,8

miljoner kronor för regleringsåret 1946/47 och kostnaderna för kompensation

på grund av utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk på vissa orter till 1,2

miljoner kronor. Sistnämnda belopp borde liksom hittills sammanföras med

vissa andra mjölkbidrag, som redovisas i det följande.

Kostnaderna för producentbidraget, vilka enligt Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 29 mars 1946 skulle utgå under regleringsåret 1946/47 efter samma

grunder som gällt under innevarande regleringsår, ha av kommissionen

beräknats till 53 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut innebure vidare, att medel icke behövde

anvisas under nästkommande regleringsår för lokala differentieringsbidrag.

Beträffande övriga mjölkbidrag, nämligen körlinjebidrag, merfraktbidrag,

regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk,

erinrar livsmedelskommissionen att nämnda bidrag jämte förut berörd kompensation

för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk tidigare sammanförts

till ett anslag, vilket för innevarande regleringsår upptagits till ett belopp

av 8,5 miljoner kronor. På grund av svårigheterna att på förhand med

säkerhet beräkna medelsåtgången för varje .särskilt ändamål syntes dessa

bidrag även för regleringsåret 1946/47 böra sammanslås till ett anslag, vilket

borde upptagas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit borde liksom under

innevarande år äga möjlighet att disponera ifrågavarande anslag även för

andra ändamål än nu berörts av särskild betydelse för mjölkförsörjningens

ordnande.

Vidkommande lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen bl. a. uttalat.

I anledning av den beslutade höjningen av producentpriset på mjölk, som

levereras till mejerier, uppkommer frågan huruvida någon ändring i detta

sammanhang bör vidtagas beträffande lantsmörsbidraget. Med hänsyn till

att smörnoteringen enligt vad förut föreslagits skulle förbli oförändrad,

torde en prishöjning på lantsmör få anses vara utesluten. Att under sådana

förhållanden företaga en höjning av lantsmörsbidraget skulle lätt kunna inbjuda

till missbruk av bestämmelserna, vilka missbruk endast med stora

svårigheter skulle kunna förebyggas. En dylik höjning synes också mindre

motiverad med hänsyn till den från och med den 1 april 1946 företagna prishöjningen

på större kalv. Kommissionen föreslår därför, att lantsmörsbidraget

under år 1946/47 utgår med samma belopp som år 1945/46. Kostnaderna

för detta bidrag kunna beräknas till 400 000 kronor.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att det för närvarande icke

kunde bedömas, när det nuvarande regleringssystemet beträffande köttvaror

skulle kunna upphävas. Så snart försörjningsläget medgåve, borde emellertid

enligt kommissionens mening köttransoneringen upphävas och i samband

härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk slopas. Därest

ransonering och prisreglering skulle behöva bibehållas under hela regleringsåret

1946/47, borde priserna — utan rubbning av det för hela året avsedda

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

59

genomsnittspriset — varieras på sådant sätt, att tillförseln av kött under

sommaren stimulerades, varjämte möjligheten att även i övrigt genom prishöjningar

och prissänkningar reglera tillförseln borde hållas öppen.

Med hänsyn till det av kommissionen i dess skrivelse den 21 mars 1946

uttalade önskemålet att priserna å kött och fläsk vid bibehållen ransonering

likväl skulle höjas intill det prisläge som beräknats bliva rådande vid fri prisbildning

kunde det enligt kommissionens uppfattning visa sig nödvändigt,

att i viss mån låta de subventioner, som vöre avsedda att tillämpas under

sommarmånaderna 1946, utgå även under tiden efter den 1 september. På

grund av svårigheterna att nu bedöma de förhållanden, som efter denna

tidpunkt kunde komma att råda beträffande ifrågavarande produkter, vore

det emellertid icke möjligt att nu beräkna de belopp, som kunde komma att

erfordras för detta ändamål. Kungl. Maj :t borde därför erhålla bemyndigande

att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen för den träffade

prisuppgöreLsen utbetala dylika subventioner, varefter erforderliga medel

finge begäras i proposition till höstriksdagen.

Beträffande ägg har livsmedelskommissionen erinrat örn sitt i kommissionens

skrivelse den 21 mars gjorda uttalande om stöd åt ett efter marknadsförhållandena

avvägt bottenpris på ägg, vilket uttalande av Kungl. Maj:t

lämnats utan erinran.

Potatisregleringcn. Såsom förut berörts innebär Kungl. Maj:ts beslut den

29 mars 1946 att den allmänna prisgarantien med avseende å potatis avvecklas

fr. o. m. regleringsåret 1946/47. Vidare har Kungl. Majit fastställt det

pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer

vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma

belopp, som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med

Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande

föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den

1 oktober 1945—den 30 september 1946. Avtalet innebär, att föreningen inköper

den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet

åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande

och örn avtalet icke skulle komma att förnyas tor tillverkningsåret

1946/47, att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka

bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton

för den 1 oktober 1946 inneliggande lager av extra prima, prima och ej

fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning

för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende

å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,

utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober

1946. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda

avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 g i avtalet gjorda ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

fästeisen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning

härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu att dylikt godkännande

inhämtas.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala

lagren av för konsumtion inom landet tillgänglig brödsäd av 1944 års och

äldre skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september

1945 uppginge till omkring 84 000 ton. I jämförelse nied lagersituationen ett

år tidigare innebure dessa kvantiteter en lagerminskning med ca 300 000 ton,

vilken till större delen förklarades av den betydande export av brödsäd, som

under regleringsåret 1944/45 ägt rum till framför allt Finland och Norge.

1945 års skörd av brödsäd hade enligt senast föreliggande beräkningar uppskattats

till 860 000 ton. Till följd av de ovanligt ogynnsamma bärgningsförhållandena

och därav föranledda skador syntes vidare en något mindre del

av skörden än normalt komma att levereras till handeln och kvarnarna. Det

totala saluöverskottet beräknades under året komma att uppgå till i runt tal

540 000 ton brödsäd. Härav torde emellertid, på grund av spannmålens mindre

goda kvalitet, vissa kvantiteter bortgå i form av svinn, avrens och icke

kvarnduglig vara. Då förmalningsbehovet vid konsumtionsårets ingång beräknats

till ca 630 000 ton brödsäd, skulle på grund av nu anförda omständigheter

vid bibehållande av ett i stort sett oförändrat övergångslager ett underskott

av omkring 110 000 ton uppkomma.

För att täcka detta underskott hade dels import av brödsäd ägt rum, dels

en rad besparingsåtgärder vidtagits. Tills vidare hade en import av 70 000 ton

vete under regleringsåret 1945/46 kunnat verkställas eller säkras. Utmalningsprocenten

för vete hade successivt höjts så att den numera komme att

uppgå till 84, vilken utmalningsprocent med hänsyn till spannmålens kvalitet

av livsmedelskommissionen ansåges såsom den högsta möjliga. Vidare

hade framställningen av samsikt slopats. Dessutom hade brödransoneringen

skärpts, dels genom en minskning av ransonerna, dels genom att vissa tidigare

fria varor såsom kex och makaroner ånyo lagts in under ransoneringen.

Härutöver hade förhandlingar förts rörande viss ytterligare import av brödsäd,

och utsikt torde föreligga att erhålla mindre partier utöver den ovan

nämnda kvantiteten. Även örn så kunde ske komme emellertid övergångslagret

av brödsäd per den 1 september 1946 att vara synnerligen knappt.

Med hänsyn lill den knappa brödsädstillgången, som vore att emotse vid ingången

av nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen ansett det uteslutet

att slopa det nuvarande systemet med fasta priser och övergå till ett inlösningsförfarande.

Kommissionen har vidare funnit det angeläget att prisregleringen

utformades på sådant sätt, att leveranserna av brödsäd i möjligaste

mån påskyndades. Prisstegringen från höst till vår syntes med hänsyn härtill

i varje fall icke kunna bli starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre

per månad. Vid en ogynnsam utveckling av försörjningsläget kunde det enligt

kommissionens uppfattning bli nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder i

syfte att täcka behovet vid övergången till det nya regleringsåret. Bland åt
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

61

gärder sorn i så fall kunde övervägas har kommissionen nämnt en ändrad

avvägning av brödsädsprisema under olika delar av produktionsåret och utbetalandet

av leveranspremier å brödsäd, som levereras före en viss tidpunkt.

Kungl. Majit borde därför erhålla fullmakt att, om så erfordrades, låta utbetala

dylik leveranspremie. Med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen

av försörjningsläget borde sistberörda spörsmål liksom frågan örn utformningen

av prisskalan för brödsäd bli föremål för närmare övervägande i höst

i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna, varvid även frågorna

angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild ersättning till handeln

borde upptagas till prövning.

Vid behandlingen av denna fråga i livsmedelskommissionens råd har herr

Ekström uttalat, att en leveranspremie på brödsäd skulle kunna medföra

orättvisor jordbrukarna emellan, och att det enligt hans mening vore lämpligare

att stimulera vårveteodlingen genom en höjning av vårvetetillägget

med 3 kronor per deciton. Livsmedelskommissionen har i anledning härav

erinrat att genomsnittspriserna på brödsäd under regleringsåret 1946/47 fastställts

genom Kungl. Majits beslut den 29 mars 1946. Härigenom har prisskillnaden

mellan höst- och vårvete ökats från 2 kronor till 2 kronor 25 öre

per deciton. Att härutöver ytterligare öka stimulanstillägget för vårvete syntes

kommissionen icke tillrådligt, eftersom en utvidgning av vårvetearealen i sa

fall skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsarealen, i främsta rummet

komarealen. En förskjutning av odlingen fran korn till vårvete kunde

emellertid befaras medföra en minskad avkastning per arealenhet, varigenom

den totala tillgången på spannmål —- brödsäd och fodersäd tillsammantagna

_skulle minskas och försörjningsläget sålunda försämras. Det borde enligt

kommissionens uppfattning i detta sammanhang beaktas, att även tillgången

på fodersäd för närvarande vore synnerligen knapp. Kommissionen har på

grund av vad nu anförts icke kunnat biträda det av herr Ekström framförda

förslaget rörande en höjning av vårvetetillägget.

Förmalningsersättningarna. Under tiden 1 september 1943—10 januari

1946 har till kvarnarna för all brödsäd utgått förmalningsersättning med 6

kronor 50 öre per deciton. Fr. o. m. den 11 januari 1946 har förmalningsersättningen

utgått med hälften av detta belopp eller 3 kronor 25 öre per

deciton.

Livsmedelskommissionen har erinrat örn sina redan i samband med förmalningsersättningens

införande uttalade farhågor, att en statssuhvention å

mjölpriserna utan stöd av en mjöl- och brödransonering kunde medföra, att

det subventionerade mjölet inköptes för utfodringsändamål. Även örn det för

närvarande icke läte sig bedöma, när förenämnda ransonering kunde avvecklas,

har kommissionen ansett detta höra ske så snart försörjningsläget såväl

inom landet som internationellt medgåve. Med hänsyn härtill har kommissionen

föreslagit, att förmalningsersättningarna skulle slopas från och med

den 1 oktober 1946. Däremot boede förmalningsersättning i enlighet med nu

gällande bestämmelser utgå under återstoden av detta regleringsår och un
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

der september 1946. Anslag till förmalningsersättningar syntes därför böra

äskas för juli, augusti och september månader av budgetåret 1946/47. Kosinaderna

lia vid oförändrat ersättningsbelopp eller 3 kronor 25 öre per deciton

beräknats uppgå till 5 miljoner kronor för dessa månader.

Fodersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro

lagren av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret förhållandevis

små eller i runt tal omkring 30 000 ton. Skörden av fodersäd år 1945

har preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt 1 455 000 ton, vilket är en

av de lägsta skördesiffror, som redovisats för fodersäd under senare år. I

jämförelse med 1944 års osedvanligt svaga fodersädsskörd innebär den angivna

kvantiteten visserligen en ökning med omkring 80 000 ton, men i jämförelse

med medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över

500 000 ton.

Den kvantitet av omkring 285 000 ton, som livsmedelskommissionen vid

uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd hade räknat med att kunna

uttaga genom fodersädsavståendet, har icke kunnat erhållas. Enligt vad livsmedelskommissionen

uppgivit torde kunna förutses att tillgångarna på lödersäd

av 1945 års skörd komma att vara praktiskt taget uttömda vid ingången

av regleringsåret 1946/47. Då vidare importutsiktema förefölle mycket

ovissa syntes försörjningsläget beträffande brödsäd enligt kommissionens

uppfattning komma att bli helt beroende av 1946 års skörd. Kommissionen

har med hänsyn härtill föreslagit att nu gällande regleringssystem

tills vidare finge kvarstå oförändrat. Kungl. Majit torde dock äga vidtaga

de förändringar, som förskjutningar i försörjningsläget kunde föranleda.

Frågan om särskilda åtgärder för att stimulera leveransen av grynhavre

syntes också böra upptagas till närmare prövning då försörjningsläget kunde

överblickas bättre. Kungl. Majit borde emellertid erhålla bemyndigande att

örn så erfordrades låta utbetala viss leveranspremie för grynhavre under de

första månaderna av regleringsåret 1946/47.

Vid sistnämnda frågas behandling i livsmedelskommissionens råd har ledamoten

av rådet, herr B. Ekström, uttalat sig för införande av stimulanspremie

å grynhavre.

Beträffande fodersädsransoneringen, som grundar sig på avstående av fodersäd

till det allmänna, har livsmedelskommissionen framhållit följande.

Med hänsyn till de svårigheter, som äro förknippade med fodersädsavståendet,

skulle det vara önskvärt, att detsamma kunde slopas för kommande

regleringsår. Därest det visar sig nödvändigt att behålla fodersädsransoneringen

torde det emellertid sannolikt även bli ofrånkomligt att kräva avstående

av fodersäd till det allmänna. Det torde i detta sammanhang få beaktas,

att det mindre jordbrukets behov av fodersäd under rådande knapphetsläge

svårligen lär kunna tillgodoses på annat sätt än genom en på fodersädsavstående

grundad ransonering. Detsamma gäller behovet av fodersäd för skogskörsler.

Slutgiltigt ställningstagande till denna fråga torde emellertid böra

fattas, först när försörjningsläget beträffande fodersäd under nästkommande

regleringsår kan säkrare överblickas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

03

Jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd ha understrukit önskvärdheten

av ett slopande av fodersädsavståendet men icke velat framföra

något direkt yrkande härom med hänsyn till ovissheten beträffande försörjningsläget.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen

den 15 februari 1946 har Svenska spannmålsaktiebolaget

utgått från att utvecklingen av försörjningsläget skulle komma att undergå

en successiv förbättring. Från dessa utgångspunkter har bolaget ansett, att

vissa under krisen företagna åtgärder i syfte att trygga försörjningen med

kraftfodermedel borde kunna avvecklas från och med regleringsåret 1946/47.

Enligt bolagets uppfattning borde sålunda försäljningen av fodercellulosa,

om försörjningsläget så medgåve, upphöra i och med utgången av den senaste

vinterfodiängsperioden. Vidare borde enligt bolagets mening något förnyat

avtal beträffande betfor icke ifrågakomma. Regleringen av förbrukningen

av fisk- och sillmjöl borde kunna slopas, varjämte även handeln med hönsoch

kycklingfoder borde lämnas fri. Däremot borde enligt spannmålsbolagets

mening tillverkningen av dessa sistnämnda varor alltjämt vara underkastad

viss kontroll med hänsyn till att i dessa fodermedel inginge oljekraftfoder,

vilket alltjämt borde bliva föremål för ransonering. Huruvida normalpriser

även fortsättningsvis skulle gälla för nu ifrågavarande fodermedel, borde

bli föremål för omprövning längre fram, då försörjningsläget för 1946/47

bättre kunde överblickas.

I anledning av vad spannmålsbolaget anfört har livsmedelskommissionen

framhållit, att försörjningsläget på detta område väsentligt skärpts, sedan

spannmålsbolaget avlåtit förenämnda skrivelse. Knappheten på fodersäd

hade sålunda medfört, att förbrukningen av vissa kraftfodermedel under

innevarande regleringsår numera måste beräknas bli större än från början

antagits. Samtidigt syntes importutsikterna beträffande majs och oljekraftfoder

vara mycket ovissa. Till följd härav har kommissionen ansett att

även lagren av kraftfoder skulle komma att vara förhållandevis små vid ingången

av nästkommande regleringsår. Man kunde därför icke med säkerhet

räkna med större tilldelning av oljekraftfoder under det nya regleringsåret

än som motsvarade 50 procent av innevarande års förbrukning. Någon tilldelning

av majs för utfodringsändamål syntes, såvitt kommissionen nu kunde

bedöma, icke vara att påräkna. De myckenheter fodercellulosa, som nu funnes

i lager, har kommissionen ansett tills vidare böra reserveras för utfodring

under det nya regleringsåret. Med hänsyn till dessa omständigheter

borde därför nu gällande regleringsanordningar tills vidare bibehållas med

rätt för Kungl. Maj:t att vid förskjutningar i försörjningsläget vidtaga erforderliga

förändringar.

Diirest frågan örn upphörande av gällande regleringsbestämmclser rörande

höns- och kycklingfoder skulle aktualiseras, har kommissionen ansett det

nödvändigt alt slopa även av kommissionen utfärdade föreskrifter rörande

sammansättningen av dessa fodermedel. I dylikt lall syntes de i lag örn bandel

med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelserna örn skyldighet

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

tor tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas sammansättning

och fodervärde böra sättas i kraft.

Livsmedelskommissionen har vidare anmält att beslaget på tran torde

kunna upphävas inom relativt kort tid. Med hänsyn till önskvärdheten att

kvalitetskontrollen över fodertran bibehålies har kommissionen föreslagit att

förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande

av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen

skulle erhålla sådan lydelse, att fodertran inbegrepes i densamma.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I förenämnda skrivelse till

livsmedelskommissionen av den 15 februari 1946 har spannmålsbolaget, som

framgår av en vid skrivelsen fogad kostnadstablå, under vissa angivna förutsättningar

beräknat kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret

1946/47 till 50 miljoner kronor''.

Bolaget har därvid räknat med ett inom landet i stort sett oförändrat

prisläge beträffande spannmål och fodermedel under konsumtionsåret

1946/47.

I fråga örn importen har bolaget förutsatt inköp av följande myckenheter

från senhösten 1945 till och med utgången av konsumtionsåret 1946/47,

nämligen 75 000 ton vete, 168 000 ton majs, 60 000 ton kli samt 150 000 ton

oljekraftfoder.

Dessa kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning

under nu löpande konsumtionsår, ha av bolaget beräknats i övrigt komma

att förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Bolaget har vidare utgått ifrån

en förbrukning av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot

har bolaget icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor

under sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret

1947/48. Vidare har bolaget framhållit, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna

ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenlietema

med avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder

böra hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret

1946/47.

I förut angivna kostnadsbelopp har bolaget icke medtagit kostnader för

utbetalning av förmalningsersättning till havregrynskvarnar, vilken ersättning

under verksamhetsåret 1945/46 och tidigare utgjort en krona för 100 kilogram.

Om denna ersättning utbetalades även under verksamhetsåret 1946/47,

skulle detta medföra en kostnadsökning av 550 000 kronor.

Till förevarande kostnadsberäkning har bolaget vidare anfört följande.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med

fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba beräkningarna.

För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader för

fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre import

av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad med

väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är fråga, icke

medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana eventuella

inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47,

som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under kon
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

65

sumtionsåret 1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.

Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena

å världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att

gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar

beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,

har med erinran om den skärpning av det internationella försörjningsläget

som inträtt sedan bolaget ingivit sin skrivelse, förklarat att

endast en del av de av bolaget angivna fodermedelskvantiteterna torde kunna

importeras. Den ytterligare prisstegring, som samtidigt inträtt på världsmarknaden,

skulle förmodligen komma att uppväga den sänkning av bolagets

kostnader som en nedgång av importen i förhållande till de av bolaget

förutsatta fodermedelskvantiteterna skulle medföra. Kommissionen har därför

förklarat sig tills vidare vilja godtaga spannmålsbolagets kostnadsberäkningar.

Skulle kostnaderna visa sig överstiga vad bolaget angivit, finge tillläggsanslag

begäras hos riksdagen under löpande regleringsår. Enligt kommissionens

förmälan beräknas av tidigare anslag 35 miljoner kronor återstå

till täckande av bolagets kostnader under år 1946/47. Det ytterligare medelsbehovet

för sagda verksamhetsår har sålunda angivits till 15 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen förordar vidare, att den av spannmålsbolaget omnämnda

förmalningsersättningen till havregrynskvamar av en krona per

deciton slopas från och med ingången av regleringsåret 1946/47.

Konstgödselreglcringen. Utöver förut angivna prisjusteringar har livsmedelskommissionen

icke ifrågasatt någon ändring i de nu gällande regleringsanordningarna

beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har

ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt

vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt

för nästa budgetår.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,

uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 147 miljoner

kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp fördelar sig på

olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag för mjölk.......................... kronor 53 000 000

Mjölkpristillägg (häri inbegripet de i vissa delar av landet

utgående extra mjölkpristilläggen) ............ » 65 800 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 7 500 000

Pristillägg för lantsmör ............................ » 400 000

Förmalningsersättning för månaderna juli—september

1946 .......................................... » 5 000 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 15 000 000

Summa kronor 146 700 000

Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 267. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Vid beräkningen av kostnaderna för mjölkpristilläggen har kommissionen

utgått ifrån att priset på konsumtionsmjölk tillätes stiga med i allmänhet

2 öre per kilogram fr. o. m. den 1 september 1946. Begränsas nämnda prishöjning

till 1 öre per kilogram skulle enligt vad kommissionen uppgivit

kostnaderna komma att ökas med 13,2 miljoner kronor.

Utöver nämnda belopp av 147 miljoner kronor har livsmedelskommissionen

ansett att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av

diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen, avseende bland annat

kostnaderna för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet samt ersättning

till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch

matfettsregleringen sammanhängande uppgifter. Kommissionen har föreslagit

att för ifrågavarande ändamål, för vilka under innevarande budgetår

3 miljoner kronor beviljats, ett med 2 miljoner till 5 miljoner kronor förhöjt

belopp anvisas. Beträffande anledningen till höjningen anmärker kommissionen,

att vissa med den statliga lagrings- och inköpsverksamheten sammanhängande

kostnader, vilka bestridas av förevarande medel, beräknades

komma att öka under nästa regleringsår.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 15 april 1946 dagtecknad

skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk med hemställan att Kungl.

Maj:t med hänsyn till önskvärdheten att få till stånd en ökning av brödsädesodlingen

måtte besluta örn en höjning av stimulanstillägget å vårvete

med 3 kronor per deciton. Då priset på vårvete, som härigenom skulle

komma att uppgå till 31 kronor 50 öre för deciton, likväl skulle understiga

priset för importerad vara, bleve kostnaderna för folkhushållet enligt riksförbundets

uppfattning lägre än om import skulle tillgripas för att trygga

försörjningen.

Statens livsmedelskommission, som i skrivelse dagtecknad den 26 april

och inkommen till jordbruksdepartementet den 3 maj 1946 yttrat sig över

riksförbundets framställning, har erinrat, att herr Ekström redan vid frågans

behandling i livsmedelskommissionens råd väckt förslag om en höjning

av vårvetetillägget. Kommissionen hade härvid avstyrkt herr Ekströms yrkande,

bland annat med hänsyn till att en utvidgning av vårvetearealen

skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsodlingen. Härjämte understryker

kommissionen att den vårvetekvanlitet som skulle kunna vinnas vid

bifall till riksförbundets hemställan syntes komma att betinga en orimligt

hög kostnad, som kommissionen uppskattat till 45 kronor per deciton. Riksförbundets

förevarande framställning har kommissionen därför hemställt

icke måtte föranleda någon åtgärd.

Skrivelse från statens priskontrollnämnd. Statens priskontrollnämnd, som

efter därom gjord anmodan yttrat sig över livsmedelskommissionens förenämnda

förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

produktionsåret 1946/47, har i skrivelse den 26 april 1946 uttalat vissa

betänkligheter mot de av livsmedelskommissionen förordade prisförändringarna

med hänsyn till risken att den för löneavtalen kritiska gränsen för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

67

levnadskostnadsindex skulle komma att uppnås men tillstyrkt att den ökade

ersättningen åt jordbruket uttoges i form av höjda konsumentpriser, dock

med den modifikationen att mjölkprishöjningen begränsades till 1 öre och

att smörpriset i stället höjdes med 25 öre. Beträffande verkningarna av de av

kommissionen föreslagna prishöjningarna å socialstyrelsens levnadskostnadsindex

— 1914 års serie •—• har priskontrollnämnden anfört följande.

Slopandet av mjölkpristillägget på torrmjölk och kondenserad mjölk återverkar

icke på levnadskostnadsindex. Däremot torde de föreslagna prishöjningarna

på dessa produkter jämte vissa med sockerförsörjningen sammanhängande

förhållanden komma att försvåra och kanske omöjliggöra genomförandet

av en prissänkning på chokladvaror i fabrikantledet, varom nämnden

upptagit förhandlingar.

Slopandet av mjölkpristillägget på ystmjölk väntas medföra en prishöjning

i detaljhandeln med 10 öre per kilogram för ost med fetthalt av 30 +.

Denna höjning betyder 0,09 enheter i levnadskostnadsindex.

Kommissionen föreslår slopandet av mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk

och i samband därmed en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk

i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver i vissa delar

av Värmland och Norrland ytterligare höjning med 1 öre per liter. En prishöjning

med 2 öre per liter mjölk innebär en stegring av levnadskostnadsindex

med 0,96 enheter. Med hänsyn till den stegring, som därutöver förutsättes

i Värmland och Norrland, torde den ifrågavarande prisstegringen innebära

en höjning av index med minst 1 enhet.

I samband med prissättningen på jordbrukets produkter för 1946/47 har

förutsatts, att jordbrukets inkomster av kött- och fläskproduktionen under

närmaste regleringsår skulle komma att med 41 miljoner kronor överstiga

det belopp, som upptagits i förkalkylen för jordbrukets inkomster. Den angivna

inkomstökningen har i livsmedelskommissionens skrivelse den 21 mars 1946

beräknats komma till stånd på så sätt att priserna på köttvaror skulle få

stiga intill det prisläge, som beräknas skola bliva rådande vid fri försäljning

och prisbildning. Att beräkna den faktiska prisstegringen med ett sådant utgångsläge

låter sig endast med svårighet göra. Med utgångspunkt från en

tidigare av livsmedelskommissionen upprättad, som ytterligt approximativ

betecknad prognos skulle prisstegringen under höstens lopp komma att

uppgå till 1,1 å 1,2 indexenheter.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 12 april 1946 antydes emellertid,

att man. i den mån inkomstökningen för jordbruket icke ernås genom stegrad

produklion, i stället för att låta prisstegringen på kött och fläsk slå igenom

till konsumenterna skulle låta den komma till stånd i producentledet subventionsvägen.

I sådant fall kvarstår som inverkande på levnadskostnadsindex

allenast de redan genomförda böjningarna av priserna på fläsk och kött av

gödkalv. Storleken av dessa höjningar — prishöjningarna lia nämligen icke

inverkat vid socialstyrelsens senaste beräkning av levnadskostnadsindex —

beräknas motsvara omkring 0,6 enheter.

Beträffande förmalningsersättningen föreslås i kommissionens skrivelse,

alt denna, som sedan den 11 januari 1946 utgått med 3,25 kronor per dt

mot tidigare 6,50 per dt. slopas helt från oell med 1 september 1946, vilken

tidpunkt sedermera ändrats till 1 oktober 1946. En sådan åtgärd kan beräknas

motsvara en mjölprishöjning av i runi tal 4 kronor per dl. Effekten

på levnadskostnadsindex av denna mjölprishöjning och därav föranledda

prishöjningar på bröd kan beräknas lill minst 0,5 enheter. De senare leden

lia härvid förutsatts kunna laira en del av den prisökning, som motsvarar

förmalningsersä t tili agens bortfall.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Härutöver vill nämnden, ehuru detta icke står i direkt sammanhang med

livsmedelskommissionens nu avgivna framställning, framhålla, att äggpriset

vid prisinsamlingen för levnadskostnadsindex per mars 1946 låg vid en nivå,

som med cirka 90 öre per kilogram underskred det i början av år 1946 gällande

normalpriset. För närvarande torde cirka hälften av denna prissänkning

ha återgått. Till hösten 1946 kan risk under vissa förutsättningar föreligga

för en prisstegring på ägg upp till den nivå, som gällde innan normalpriserna

slopades. Prisnivån på ägg skulle då ligga cirka 90 öre högre än

priset i mars 1946, vilket motsvarar en indexstegring av minst 1 enhet.

Priskontrollnämnden har sammanfattat effekten på levnadskostnadsindex

av sålunda angivna prishöjningar i följande tablå.

Ost ............................ 0,09

Mjölk .......................... 1,00

Kött och fläsk . .. .;............. 1,15

Förmalningsersättning .......... 0,50

Ägg ............................ 1,00

Totalt 3,74

Den angivna siffran beträffande kött och fläsk skulle enligt vad nämnden

förut framhållit kunna reduceras på sådant sätt, att slutresultatet bleve mellan

3,1—3,2 enheter.

Nämnden har vidare förklarat att en prishöjning i fråga om smör med

25 öre, därest en dylik åtgärd föredroges framför en ökning av subventionen,

skulle påverka levnadskostnadsindex med 0,5 enheter.

Beträffande övriga förändringar, vilka med säkerhet kunna emotses under

höstens lopp, har nämnden erinrat om att omräkningen av skatteposten

per september 1946 väntades medföra en indexstegring av 0,5 enheter. Vidare

syntes enligt nämndens uppfattning en viss prishöjning på bomullsvaror

ofrånkomlig. Nämnden har härjämte uttalat farhågor för prisstegringar i

fråga örn fisk, kaffe och restaurangmåltider.

Priskontrollnämnden har beräknat, att de av livsmedelskommissionen föreslagna

prishöjningarna, jämte vad som i övrigt kunde väntas inträffa, skulle

komma att höja indextalet, som för mars 1946 utgjorde 241, till 246. Då den

för löneavtalen kritiska gränsen utgjorde 248 skulle sålunda säkerhetsmarginalen

för oförutsedda prishöjningar bli obetydlig. Avslutningsvis framhåller

priskontrollnämnden.

Självfallet kan effekten på levnadskostnadsindex och åtminstone vissa av

de tidigare berörda prishöjningarna elimineras genom ett ökat beträdande

av subventionsvägen. En dylik åtgärd synes emellertid nämnden förbunden

med allvarliga olägenheter. Innebörden av den utveckling, som faktiskt försiggår

på prisområdet, döljes därigenom för konsumenterna och avtrubbar

reaktionen mot alla åtgärder med kostnads- och prisstegrande effekt. Subventioner,

som kunna anses tillrådliga i speciella fall som temporära åtgärder

i syfte att eliminera tillfälliga prisrörelser, måste bliva väsentligt mer

betänkliga, då prisförändringarna icke utan vidare kunna betecknas som

tillfälliga.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

69

Priskontrollnämnden har därför tillstyrkt livsmedelskommissionens förslag,

trots de prispolitiska risker nämnden ansett förbundna med detsamma,

men förordat att prishöjningen på mjölk begränsades till 1 öre och att sålunda

det nuvarande pristillägget å konsumtionsmjölk i viss utsträckning

bibehölles, men att i stället för den föreslagna höjningen av pristillägget å

den produktmjölk, som användes i beredningen av smör, smömoteringen

höjdes i motsvarande grad eller med 25 öre.

Mot priskontrollnämndens utlåtande har ledamoten herr Lind anmält reservation

och härvid anfört, att livsmedelssubventionerna enligt hans uppfattning

avsåge dels att åstadkomma en socialutjämnande utgiftsfördelning, dels

att dämma upp riskerna för rubbningar i det balanssystem, som utkristalliserats

under krigstiden. Herr Lind har ansett att inga sådana förändringar

inträtt som minskade behovet eller motiverade en uppluckring av subventionsarrangemangen.

Förslag rörande prisrabattering å vissa livsmedel. Bestämmelserna angående

grunderna för tilldelning av rabattkort för matfett och mjölk ha i stort

sett bibehållits oförändrade sedan hösten 1942. De nu gällande bestämmelserna

härom återfinnas i kungörelsen den 20 november 1942 (nr 877)

angående prisrabattering på matfett och mjölk, i den lydelse denna erhållit

genom kungörelsen den 9 november 1945 (nr 698) samt i statens livsmedelskommissions

cirkulär nr 1620 och 2444. Bestämmelserna innebära i

huvudsak följande.

1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan be hovsprövning

sådana svenska medborgare, som är o födda efter den 31 december

1929 eller före den 1 januari 1879, under förutsättning att vederbörande

själv, eller i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1945 års taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart

belopp, överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande

10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde

av mer än 10 000 kronor. Från denna regel göres dock två undantag,

det ena i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana

fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten

är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes

beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar

med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även

då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.

Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort under

förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet

å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid

1944 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara

beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra undantaget

erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det beskattningsbara

beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna ha

minst två efter den 31 december 1929 födda barn. Beträffande person, som

iir gift och sammanlever med sin make, gäller vad här sagts örn beskattningsbart

belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas sammanlagda beskattningsbara

belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

1879, galler även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen

om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28

juni 1935 örn invalidunderstöd.

2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses

i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av

åren 1879—1929 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd) får

ske utan behovs prövning endast i följande fall:

a) Akta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett

rabattkort för matfett under förutsättning dels att de lia eget bushåll och

dels att de icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500

kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor,

eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000

kronor.

b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels

att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande

500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande

10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande

10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även änkling,

änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.

Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse,

avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet

av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000 kronor

men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket lågt.

Enligt denna undantagsbestämmelse får rabattkort för matfett tilldeles här

avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande bar eget hushåll,

dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet å den brukade

jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid 1945 års

taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor.

3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fall, där taxeringsvärdet

å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående

persons rätt till rabattkort, har särskilt föreskrivits, att hänsyn icke skall tagas

till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan egendom,

vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.

Beträffande de föreskrifter, som återgivits i punkterna 1 och 2, gäller den

inskränkningen, att person, som enligt dessa stadganden skulle varit berättigad

till rabattkort, ej får tilldelas sådant kort, därest hans inkomst- och

förmögenhetsförhållanden efter år 1944 undergått sådan förbättring, att det

måste antagas, att hon icke skulle varit berättigad till rabattkort, därest taxeringen

grundats på de sålunda förbättrade förhållandena. Härvid skola dock

endast stadigvarande förbättringar av inkomst- och förmögenhetsförhållandena

beaktas.

4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort

utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall

erhålla sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt

behov därav befinnes föreligga.

5) För jordbrukare och dem närstående personer finnes slutligen i visst

fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovsprövning. sorn sker efter

mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen

har nämligen föreskrivit, att därest jordbrukares eller honom närstående

persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den brukade

fastigheten,

prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens taxe
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

71

ringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten 3 skall

anses belöpa på jordbrukaren, är högre än det medgivna. Givetvis skall vederbörande

helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av rabattkort.

Rabattbeloppet har sedan hösten 1942 varit 2 kronor per kilogram matfett

och 15 öre per liter mjölk.

Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde

rum första gången med början i december 1942, andra gången med början i

november 1943, tredje gången med början i december 1944 och fjärde gången

med början i december 1945.

I skrivelse den 12 april 1946, vilken inkommit till jordbruksdepartementet

den 24 april 1946, har statens livsmedelskommission avgivit förslag för nästa

budgetår rörande medelsanvisning för förevarande ändamål.

Kommissionen har till en början meddelat att utdelningen av rabattkort

vid tre olika tillfällen varit ungefär följande.

December 1942

Rabattkort för matfett till producenter........................... 728 000

» » » » icke-producenter .................... 2 007 000

Summa rabattkort för matfett 2 735 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 403 000

» » » » icke-producenter........................ 1 113 000

Summa rabattkort för mjölk 1 516 000

November 1943

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 703 000

» » » » icke-producenter....................... 1 731 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 46 000

Summa rabattkort för matfett 2 480 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 400 000

» » » » icke-producenter........................ 1 055 000

Summa rabattkort för mjölk 1 455 000

December 1944

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 626 000

» » » » icke-producenter....................... 1 562 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 42 000

Summa rabattkort för matfett 2 230 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 372 000

» » » » icke producenter ........................ 1003 000

Summa rabattkort för mjölk 1 375 000

För den utdelning, som påbörjats i december 1945, förelåge enligt vad

kommissionen framhållit ännu ej fullständiga uppgifter angående antalet

utdelade kort. Vid en jämförelse mellan det antal kort, som enligt uppgifter

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

från kristidsnämnderna utdelats under de första tre månaderna av denna utdelning,

och det antal kort, som nämnderna utdelade under motsvarande tid

vid närmast föregående tillfälle, gjorde sig en tendens till fortsatt nedgång

av antalet rabattkortsinnehavare gällande. Sålunda utvisade siffrorna följande

nedgång i antalet utdelade kort, uttryckt i procent av motsvarande

antal under samma tid vid föregående kortutdelning.

Rabattkort för matfett till producenter............................ —8''8 %

» » » » icke-producenter....................... — 7-8 »

» » » » vissa lantarbetare...................... — 18-!> »

> » mjölk » producenter........................... — 6-2 »

» » » » icke-producenter....................... — 4 2 »

Kommissionen har understrukit, att allt för långt gående slutsatser ej

finge dragas av de nu anförda siffrorna. Man kunde dock med säkerhet räkna

med att antalet rabattkortsinnehavare denna gång skulle bli något lägre än

vid närmast föregående utdelning. Beträffande orsakerna härtill har kommissionen

hänvisat till den fortgående stegringen av den allmänna nominella

inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Kommissionen har erinrat om sitt i skrivelsen den 10 april 1945 angående

prisrabattering på matfett och mjölk gjorda uttalande, att ändringar i rabatteringsbestämmelsema

borde undvikas enär såväl de kortutdelande myndigheterna

som allmänheten vant sig vid dessa bestämmelser och tillämpningen

av dessa på det hela taget syntes förlöpa friktionsfritt. Vad kommissionen

i detta hänseende anfört har kommissionen förklarat fortfarande äga giltighet.

Kommissionen har emellertid också förutsett att systemet med livsmedelsrabatter

kunde komma under omprövning i den mån sociala bidrag av

annat slag infördes. I samband härmed har anförts bland annat följande.

I sitt betänkande rörande bamkostnadernas fördelning har 1941 års befolkningsutredning

framhållit, att det syfte, som livsmedelsrabattema tjänade,

torde kunna väntas bli uppnått även genom åtgärder, som toge sikte på

en allmän höjning av barnfamiljernas ekonomiska standard. Livsmedelskommissionen

har i sitt utlåtande över nämnda betänkande den 29 mars 1946 uttalat,

att det enligt kommissionens uppfattning kunde övervägas att avskaffa

livsmedelsrabattema, därest standardhöjningen för ifrågavarande familjer

bleve så betydande, att även kompensation för de nu utgående rabatterna därigenom

kunde beredas. Härvid har kommissionen förutsatt att mjölk och

matfett funnes att tillgå till ett i förhållande till barnfamiljernas inkomststandard

skäligt pris.

Här antydda förutsättningar för ett slopande eller en mera genomgripande

omläggning av rabattsystemet har kommissionen dock icke funnit för närvarande

vara för handen. Även om med hänsyn härtill anledning för närvarande

saknades att ändra grunderna för ifrågavarande rabatter har kommissionen

likväl känt sig oförhindrad att ifrågasätta jämkningar av bestämmelserna

på vissa punkter. Under erinran örn vad kommissionen i sin förutnämnda

skrivelse den 10 april 1945 anfört angående bestämmelserna om

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungli. Maj:ts proposition nr 267.

73

tilldelning av rabattkort för matfett utan behovsprövning till ensamstående

personer i de arbetsföra åldrarna har kommissionen framhållit att sådana

personer i viss mån kommit att intaga en mera gynnad ställning i förevarande

hänseende än personer med försörjningsplikt, eftersom samma inkomst-

och förmögtnhetsstreck tillämpades. Med hänsyn härtill har kommissionen

förordat, att rabattkort för matfett utan behovsprövning i fortsättningen

tilldelades ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna endast i de

fall, då försörjningsplikt förelåge mot minderårigt barn eller då bidrag lämnades

till föräldrar, vilka vore i behov härav. I samband härmed har kommissionen

understrukit att de personer, som genom den ifrågasatta omläggningen

skulle avstängas från möjligheten att erhålla rabattkort för matfett

utan behovsprövning, alltjämt skulle lia möjlighet att efter särskild behovsprövning

erhålla sådant kort. Därest den ifrågasatta omläggningen genomfördes

syntes även föreskrifter örn eget hushåll såsom villkor för tilldelning

av rabattkort till personer i de arbetsföra åldrarna böra slopas. Tillämpningen

av sistnämnda bestämmelser hade nämligen enligt vad som framhållits

från kristidsnämndema medfört svårigheter och i vissa fall lett till

orättvisa resultat.

Under åberopande av det anförda har livsmedelskommissionen förordat,

att nu gällande allmänna grunder för tilldelning av rabattkort å matfett och

mjölk borde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa budgetår; dock att

givetvis vid nästa utcjelning av rabattkort de olika åldersgränserna framflyttades

ett år. Dessutom har kommissionen ifrågasatt, att grunderna för tilldelning

av rabattkort till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna

upptoges till omprövning efter av kommissionen angivna riktlinjer.

Beträffande rabattbeloppens storlek har kommissionen nu icke velat föreslå

någon ändring.

Under erinran örn att anslaget för prisrabattering för mjölk och matfett

för innevarande budgetår utgjorde 100 miljoner kronor har kommissionen

efter verkställda beräkningar anmält, att de faktiska utgifterna för delta

budgetår torde komma att stanna vid omkring 93 miljoner kronor.

Vad angår kostnaderna för prisrabatteringen under budgetåret 1946/47 har

kommissionen ansett de förut berörda kalkylerna beträffande antalet utdelade

rabattkort kunna tjäna till ledning. Enligt dessa skulle antalet i december

1945 utdelade kort vara i runda tal följande.

Rabattkort för matfett till producenter............................ 571 000

» » » » icke-producenter........................ 1 441 000

> > » » vissa lantarbetare....................... 34 000

Summa rabattkort för matfett 2 046 000

Rabattkort för mjölk till producenter............................. 349 000

» » » » icke-producenter......................... 962 000

Summa rabattkort för mjölk 1 311 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Med nu nämnda antal rabattkortsinnehavare bleve, anför kommissionen,

kostnaderna för matfettsrabatteringen (2 046 000 X 26 =) 53 200 000 kronor

och för mjölkrabatteringen (1 311 000 X 27,37=) 35 900 000 kronor eller

sammanlagt omkring 89 miljoner kronor.

De nu anförda siffrorna ha synts kommissionen tämligen osäkra och kunde

snarast antagas vara något för låga. Därest den ifrågasatta justeringen av

bestämmelserna om tilldelning av rabattkort för matfett till personer i de

arbetsföra åldrarna genomfördes, syntes emellertid en dylik ändring icke i

större grad komma att påverka de företagna beräkningarna. Däremot kunde

förändringar i inkomstnivån komma att medföra icke oväsentliga förändringar

i antalet rabattkortsinnehavare. I detta sammanhang har kommissionen

erinrat örn att verkstadskonflikten under föregående år säkerligen kunde

komma att taga sig uttryck i att ett ej obetydligt antal personer, som tidigare

varit uteslutna från rabattkort, emedan deras beskattningsbara belopp legat

över den fastställda inkomstgränsen, vid 1946 års taxering kunde komma under

denna gräns. Örn man antoge att tilldelningsbestämmelserna under nästa

budgetår bleve sådana, som kommissionen förordat, samt att inkomstnivån

för nu ifrågavarande befolkningsgrupper icke underginge någon mera betydande

förändring i förhållande till kalenderåret 1945, syntes man, med tillbörligt

beaktande av övriga osäkerhetsmoment, kunna beräkna behovet av

medel till prisrabatteringen till något under 95 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till prisrabattering å

vissa livsmedel för budgetåret 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som nyss angivits, anvisa ett reservationsanslag av 95 miljoner

kronor.

Ledamoten av kommissionen fru O. Nordgren har med instämmande av

ledamoten direktör H. Johnnsson anmält avvikande mening mot kommissionens

beslut att ifrågasätta ändring av bestämmelserna om tilldelning av rabattkort

å matfett utan behovsprövning till personer i de arbetsföra åldrarna

under hänvisning till dels att någon sänkning av levnadskostnaderna som

kunde motverka en begränsning av rätten till rabattkort icke inträffat, dels

att hela frågan örn prisrabattering i en nära framtid kunde väntas bliva

föremål för omprövning.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

75

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1945/46 har medgivits att ett belopp av

900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan

hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1946/47 måtte till bidrag till produklionsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 28 juni

1945 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts

örn ett statsanslag av 33 350 kronor från nyssberörda medel att användas

till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra

nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 2 000 kronor vad som anvisats

under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen

för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat att

till följd av höjda tryckningskostnader ökade medel erfordrades för möjliggörande

av tryckning av årsredogörelsen för föreningens studiegårdsverksamhet.

Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under erinran

att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp och under

förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke till följd av nu

pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten överflyttades

till annat organ — tillstyrkt att även under nästa budgetår erforderliga

medel anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet

i Norrland. Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera

till Kungl. Majit inkomma med förslag i ärendet.

Forsknings- och försöksverksamheten i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen från anslaget till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1945/46 dels

ett belopp av 16 800 kronor att användas för vissa arbeten avseende bekämpande

av ogräs, dels ett belopp av 15 000 kronor för forskning rörande

natriumkloratets användning som ogräsbekämpningsmedel. Genom beslut

den 23 augusti 1945 och den 26 april 1946 har Kungl. Majit till styrelsens

för lantbrukshögskolan förfogande ställt dels 15 000 kronor, dels av förstnämnda

belopp 12 300 kronor att användas för här berörda ändamål. Rörande

användningen av återstoden av förevarande medel har Kungl. Majit

förklarat sig sedermera vilja meddela närmare föreskrifter.

I .skrivelse den 23 februari 1946 har föreståndaren för tekniska högskolans

institution för jordbrukslära doktor A. Åslander hemställt om ett anslag

av 14 425 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar på

ogräsområdet, över framställningen lia yttranden avgivits av lanthrukshög
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission. Genom

beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Majit överlämnat förevarande framställning

till jordbrukets forskningsråd för att av rådet tagas under övervägande.

Med skrivelse den 15 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med

bifogat yttrande av lantbrukshögskolans försöksnämnd överlämnat två framställningar

om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn

bekämpande av ogräs, varav den ena ingivits av föreståndaren för högskolans

institution för växtodlingslära, professorn H. Osvald, och den andra

av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn G.

Sundelin. Professorn Osvald har anhållit att styrelsen måtte hemställa hos

Kungl. Majit dels att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning

snarast möjligt måtte omändras till en assistentbefattning i lönegrad

Eo 21, dels om ett anslag av 8 600 kronor för fortsättande av den vid

hans institution bedrivna forskningen rörande kampen mot ogräs. Professorn

Sundelin har hemställt att jordbruksförsöksanstalten måtte tilldelas 10 000

kronor för här berörda ändamål. Högskolans försöksnämnd har icke funnit

anledning till erinran mot de av professorn Osvald verkställda kostnadsberäkningarna

och förordar att härutöver för arvode till assistent beräknas ett

belopp av 8 700 kronor. Försöksnämnden som utgått från att professorn

Sundelin för sin verksamhet tilldelats 4 000 kronor av anslaget för innevarande

budgetår har tillstyrkt att 6 000 kronor måtte anvisas till detta ändamål

nästa budgetår. Under åberopande av försöksnämndens yttrande har styrelsen

för lantbrukshögskolan hemställt att Kungl. Majit för nästa budgetår

måtte anvisa (8 600 + 8 700 + 6 000 =) i runt tal 23 000 kronor till forskningsoch

försöksverksamhet beträffande ogräsbekämpande vid institutionen för

växtodlingslära samt vid jordbruksförsöksanstalten.

I skrivelse den 9 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med

överlämnande av framställning från högskolans försöksnämnd hemställt, att

Kungl. Majit måtte, ställa ett belopp av 15 000 kronor från reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder till styrelsens förfogande för budgetåret

1946/47 för fortsatt forskning rörande natriumkloratets användning som

ogräsbekämpningsmedel.

Inspektion över klassificering av kött m. m.

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor

beräknats skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg

under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m.

och av kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha

17 900 kronor avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning

åt en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift

att biträda styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen

m. m. samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda

slag.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267-

77

I skrivelse deli 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl

under budgetåret 1946/47 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till

inspektion över klassificering av kött m. m.

Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.

Under åren 1942—1946 ha sammanlagt 928 körsprutor för bekämpning av

ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom

att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.

I skrivelse den 10 juli 1945 har statens livsmedelskommission hemställt

dels att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning

under år 1946 till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor

för styck av minst 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot

potatisbladmögel och mot skadeinsekter på oljeväxter, dels om bemyndigande

för kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att enligt

kommissionens närmare anvisningar inköpa och försälja nämnda sprutor.

Sedermera har statens livsmedelskommission ingivit en den 16 april 1946

dagtecknad framställning om anslag å 92 055 kronor för möjliggörande av

försäljning under år 1947 av omkring 300 ogrässprutor samt om sedvanligt

bemyndigande att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att inköpa

och försälja nämnda sprutor.

Departementschefen.

Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig

mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde

förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter.

För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden

under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande,

särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen

beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska

livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats

på grund av don starka försämring i den internationella livsmedelssituationen,

som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens

livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna

av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha

åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag

torde sålunda få erinra örn att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd

skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet

utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret

fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett

lill näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen

beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt

opaginerad Kontrollera mot PDF

•° Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i

Europa.

Man torde under dessa omständigheter få räkna med att lagren av brödsäd,

fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår

komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare

synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande

regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 års skörd.

För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större

grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama,

som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.

Liksom föregående år har Kungl. Majit även i år innan sådden verkställts

meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen

torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets

priser, för vars innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse

skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom

kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott

av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en

höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris,

som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående

år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté,

visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande,

och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell

förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna

å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen

har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset

skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.

För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet

har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag

att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att

de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri

prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,

vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta

tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa

för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom

framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar,

det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda

överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden

härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag

å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar

av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner,

har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av

den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och

överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband

med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

79

under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet

kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster

och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett övereller

underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets

samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning

av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner

kronor —- torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till

sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i

det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och

tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i

prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens

råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen

icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna

beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid

böra beaktas.

I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet

i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget

om omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda

antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till

närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla

frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama

redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av förmalningsersättningama

samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget

såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning.

Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av

konsumtionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt dämtöver ifrågasatt ytterligare

prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har,

som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen,

att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande

regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten

borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande

principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama

svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen

och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden

uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning

kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av

priset å konsumtionsmjölk bör .sålunda endast uppgå till 1 öre per Uter. Av

liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatla

böjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde

emellertid livsmedelskommissionens bär berörda förslag böra godkännas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag

hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt

under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida

försörjningisläget, förordar jag, att Kungl. Majit liksom hittills erhåller befogenhet

att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheter
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

na påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga

mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag

emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch

kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och

med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit

Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda

dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,

vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom

hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,

på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort

sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn

till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd

eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas

i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas

att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande

av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt. I

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet

för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak

oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från

1942 års jordbrukskommitté.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda

alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som

avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa

andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.

Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift,

vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan

av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin

respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare

eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen

framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa

förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher ha förklarat

sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det

kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden,

torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att om så

befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267-

81

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget

å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad

mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor

få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna.

Enligt vad kommissionen anfört lia efter överläggningar

med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier

kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra

den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter

och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och

torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna

för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig

till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot

här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till

kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen

av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret

1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom

prishöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade

svårigheter i fråga om osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att

beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före

den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört

beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter

i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras

det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.

Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen

bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset

på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få

medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning

från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande

läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset

å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed

priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den

1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med

1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan

vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset

och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående

pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen

ifrågasatt.

I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder.

Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna

för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.

Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter

samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda

bidrag lia av livsmedelskommissionen beräknats lill 58 miljoner kronor.

Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskom
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 saint. Nr 267.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

missionens förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under

regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen

av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vållat

viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av

katastrofartad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras

till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften.

Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas

för budgetåret 1946/47.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels

ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där

transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra

liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationema

å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen

torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras

till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen

föreslagit böra beräknas till 7,6 miljoner kronor. Kungl. Maj:t

synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende

av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens

ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer

för närvarande Kungl. Majit.

Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på

mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning.

En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten

med hänsyn till att smörnoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår

av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget

böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret

finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat

kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret

1946/47.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde

vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror

skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område

tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det

önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves,

och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk

slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och

prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så,

att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset

för hela året rubbades, har jag intet att erinra.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267•

83

Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk,

som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde

det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de

subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna

1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför

skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma

marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa

omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla

bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen

för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1

september 1946. Frågan örn anvisande av erforderliga medel torde framdeles

få upptagas till övervägande.

Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra om att

livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt

bottenpris på ägg.

Potatisregleringen.

Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas

från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits

förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat

statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946

i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal

har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid

vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av

kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet

innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag

för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 alt vidtaga eller föranstalta örn

åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager

av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,

räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen

gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den

knappa brödsädstillgången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår,

icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet

med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka

behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen

ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar

av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,

få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra

erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.

Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar

i prisskalan för brödspannmål torde 1''å tagas i höst i samband med utfärdandet

av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild

ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.

Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört har jag

funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna

stimulanspremien på vårvete.

Förmalningsersättningarna.

Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens

förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med

den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas

för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar

bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner

kronor.

Fodermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen

med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare

uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de

jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen

på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett

särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna

av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill

synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre,

därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik

havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen

örn önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag

mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av

härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras

vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår

med större säkerhet kan bedömas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267-

85

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har

Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån

då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande

av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen

påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna

inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden

synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga

om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser

torde böra bibehållas, varvid Kungl. Maj:t dock bör äga befogenhet

att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.

För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets

önskemål örn upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med

höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen

utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel

böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i

lag om handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna

örn skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas

sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom

kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen

på fodertran upprälthålles, den av kommissionen föreslagna

ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av

vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas,

varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring

har upprättats inom jordbruksdepartementet. Över förslaget, vilket såsom

bilaga torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra

inhämtas.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget

verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa

regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader

torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens

förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnarna

slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke

finnas skäl till erinran.

Konstgödsclrcglcringen.

Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser

angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu

kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för

nästa budgetår icke bliva erforderligt.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren

har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av

anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda

anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste

tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen

bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa

budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/

47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas

till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra

få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem

budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen

avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha

ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av

16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas

för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs.

Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av

15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning

rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare föreskrifter

örn medlens användning.

Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen

avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt

tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946

till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning

mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens

förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel

finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av

omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.

Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen

avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar

rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch

fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett

belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts

i Kungl. Majlis proposition nr 303 till 1945 års riksdag.

Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

87

för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor

synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena

under nionde huvudtiteln.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort

i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av

åren 1942—1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa

har antalet rabattkortinnehavare både i fråga om matfett och mjölk nedgått

under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år.

Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av

preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen,

som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning

av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen

antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen

av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de

allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för

nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra

bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens

område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i

samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens

borttagande, torde frågan örn prisrabattering å vissa livsmedel

få tagas under omprövning i samband med förslaget örn införande av kontanta

barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta

jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och

kan sålunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna

för tilldelning av rabattkort å matfett utan behovsprövning till ensamstående

personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest

utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Maj:t må äga befogenhet

att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera

genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde frågan böra underställas

riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.

Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring.

Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för

mjölk 15 öre per liter.

Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment

som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda

ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas

med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det

belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens

beräkningar föranleda ingen erinran från mili sida.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i

runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor

till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande

av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för

mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda

mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för

lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp

är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas

för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet

av vissa med mjölk- och ma tf ettsregleringen sammanhängande

uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av

kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de

utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa

livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

1) föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående

angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglercmde åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av................ kronor 145 000 000;

b) till Förmalningsersättningar ett

förslagsanslag av.................... kronor 5 000 000;

c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie
bolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av ............................ kronor 15 000 000;

d) till Prisrabattering å vissa livsmedel

ett anslag av...................... kronor 95 000 000;

2) inhämta riksdagens yttrande över förenämnda förslag

till förordning örn ändring av förordningen den 29 juni 1917

(nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av

vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

89

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Bilaga

Förslag

till

ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud

i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen.

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917

angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar

vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande

varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.

§ 1.

Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma

icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama,

där varan till sin sammansättning avviker från den normala

sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.

I föregående stycke avsedda benämningar äro

mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung

eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig

benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet

i användningen med motsvarande vara,

ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och

saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter

eller bär.

Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma

icke användas benämningen fodertran, därest varans sammansättning avviker

från den normala sammansättningen hos dylik tran.

Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats

skall jämväl gälla om motsvarande benämningar på främmande språk.

Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses

med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gäde vad sålunda

stadgats.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

91

Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938 39—1945/46 jämte en förkalkyl för

produktionsåret 1946/47.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,

ansluta sig i fråga örn syfte och metod helt till motsvarande tidigare

undersökningar (jfr Kungl. Maj:ts proposition 303/1945, bilaga 1). Liksom

dessa avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring,

som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader undergått sedan

sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid principiellt endast inkomsterna

av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas

inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda utanför desamma.

Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar samt

av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande sätt ha sådana

kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt

frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda

ingå i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna för den fältmässiga

köksväxtodlingen. Beträffande äggproduktionen har en uppdelning verkställts

mellan det egentliga jordbruket och äggproducenter utanför detta,

medan däremot en motsvarande uppdelning av fodermedelskostnadema för

denna produktion icke vidtagits. Vidare ingå i beräkningarna kostnaderna

för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörsler

eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro

mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta

talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.

Ett ytterligare hinder för en dylik direkt jämförelse ligger i det förhållandet,

att vissa betydelsefulla kostnadsposter på grund av sin natur måst

redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från ett år till ett annat

kunnat varieras endast med hjälp av pris- och löneindex, medan däremot

inkomsterna liksom vissa kostnader kunnat direkt beräknas på grundval

av uppgifter om försålda resp. förbrukade kvantiteter. Då den ojämförligt

största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga

jordbruksdriften emellertid ingå i beräkningarna, och då dessa för de olika

åren utförts enligt enhetliga principer, torde de däremot giva ett i stort sett

riktigt mått på förändringarna från år till år. En jämförelse mellan inkomster

och kostnader inom jordbruket måste därför grunda sig på de i promemorian

redovisade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1943/44 utförligt redovisats i tidigare

promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående

redogörelse för desamma. Beträffande jordbrukets inkomster, och

kostnader under dessa år hänvisas därför till Kungl. Maj:ts propositioner

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. I övrigt bör anmärkas, att siffrorna

för prodnklionsåret 1945/46 givetvis äro preliminära. Desamma ansluta

sig i stort sett till den omräkning av den för detta år verkställda kalkylen,

sorn ägde rum i januari månad för att tjäna till ledning för den då företagna

omprövningen av jordbrukspriserna. På vissa punkter ha dock senare

kompletteringar företagits. Det bör emellertid observeras, att någon fullständig

omräkning av kalkylen för innevarande år icke skett efter den mellan

medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas ekonomiska

och fackliga organisationer den 13 mars 1946 träffade prisuppgörelsen, varför

i kalkylen redovisade priser och inkomster hänföra sig till det före nämnda

uppgörelse rådande pris- och inkomslläget.

I den följande framställningen redovisas dels de tidigare till inkomst- och

kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1944/45 och 1945/46, dels den förkalkyl

över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1946/47, vilken

tjänat som grundval för Kungl. Maj:ts beslut rörande den preliminära

prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under sistnämnda

år.

Grunderna för den för produktionsåret 1946/47 upprättade förkalkylen.

Den förkalkvl över jordbrukets inkomster under produktionsåret 1946/47,

som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut rörande priserna på jordbrukets

produkter och förnödenheter under nämnda år, ansluter sig i metodiskt hänseende

helt till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på

våren 1945 Indes till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter

för sistnämnda produktionsår (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945, bilaga

1). Densamma har sålunda karaktären av en normkalkyl och avser att

belysa inkomst- och kostnadsläget under kommande år under förutsättning

av normala väderleksförhållanden. Priserna på jordbrukets produkter lia i

beräkningarna förutsatts förbli oförändrade utom i de fall, där beslut eller

förslag rörande prisjusteringar redan förelågo vid kalkylens upprättande,

eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss

grad av säkerhet förutses.

Såsom underlag för inkomstkalkylen har på samma sätt som i förkalkylen

för år 1945/46 utförts en beräkning av de vid normala väderleksförhållanden

förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgifterna samt de

s. k. allmänna skördeomdömena för dels 10-årsperioden 1931—1940, dels åren

1942—1945 tjänat till ledning. Ifrågavarande siffermaterial redovisas i tabell

1, i vilken även angivits de hektarskördar av olika grödor, som i kalkylen

antagits för år 1946.

Vid fastställandet av sistnämnda skördesiffror har det givetvis varit nödvändigt

att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de

ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden

inträffat. Sålunda har hänsyn tagits till den betydande ökning i tillgången

på konstgödsel, som inträffat under år 1945/46 och som beaktats i kostnadskalkylen

lör nämnda ar. Likaså har i detta sammanhang den omständigheten

ansetts böra beaktas, att det under de föregående åren varit nödvändigt att

räkna med vissa efterverkningar av missväxterna 1940 och 1941, vilka emellertid

sedermera successivt förlorat i betydelse. Med hänsyn till dessa omständigheter

och under beaktande av resultaten av den i tabell 1 redovisade omräkningen

av hektarskördama till skördesiffran 3,0 ha normalskördarna för

vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen

för år 1945/46 begagnade. Sålunda har här räknats med en hektarskörd av

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

93

Tabell 1. Skörd per hektar 1931—1940 och 1942—1945 saint antagna normskördar

1944—1946.

Observerad hektarskörd

D:o omräknad efter

skördesiffran 3''0

Antagen norm- skörd

1931—

1940

1942

1943

1944

1945

1942

1943

1944

1945

1944

1945

1946

Höstvete .....

2 350

1780

2 330

2180

2 300

2 225

2184

2110

2 300

2 300

2 300

2 300

Vårvete ......

1820

1580

1450

1480

1600

1634

1740

1644

1778

1700

1700

1750

Höstråg ......

1880

1820

1870

1780

1650

1761

1934

1780

1904

1800

1800

1850

Vårråg ......

1340

1120

1060

1100

1120

1244

1325

1222

1344

1100

1100

1200

Korn ........

2 020

1970

2 060

1840

1870

1970

2 060

1971

2 004

2 000

2 000

2 000

Havre........

1800

1550

1480

1310

1430

1603

1708

1637

1650

1600

1550

1550

Blandsäd ....

2130

1900

1790

1690

1740

1839

1989

1950

1933

1900

1900

1900

Ärter ........

1510

1540

1 340

1070

1220

1540

1608

1596

1408

1500

1300

1400

Potatis.......

14 290

12 950

14 740

10 340

11870

13875

14 265

14100

14 244

14 000

14 000

14000

Sockerbetor . .

35 330

32 540

37 120

32 790

35 000

34 864

34 800

35 132

33 871

35000

35 000

35 000

Foderrotfruk- ter .........

37 670

33 760

35120

29 660

35 060

34 924

36 331

35 592

36 269

36 000

36 000

36 000

Hö från odlad

jord........

3 480

3 000

2 930

3 770

3 870

3103

3 516

3 231

3 415

3100

3 200

3 400

1 750 kilogram för vårvete (f. å. 1 700), 1 850 kilogram för höstråg (f. å.

1 800), 1 200 kilogram för vårråg (f. å 1 100), 1 400 kilogram för ärter

(1944/45 1 500 och 1945/46 1 300 kilogram) samt 3 400 kilogram för hö från

odlad jord (1944/45 3 100 och 1945/46 3 200 kilogram). Vid bedömande av

höskörden har hänsyn tagits även till att vallarna efter allt att döma torde

befinna sig i gynnsam kondition.

Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha dels avsalukvantitetema

av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångama under

år 1946/47 beräknats.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1944/45. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,

har uppgått till följande kvantiteter:

Inköp genom Inköp genom

handeln kvarnarna eumina

ton ton ton

Höstvete............ 303 000 13 000 316 000

Vårvete............ 56 000 2 000 58 000

Råg................ 217 000 11 000 228 000

Löneförmalningen har under produktionsåret 1944/45 uppgått till 49 000

ton vete och 34 000 ton råg. Örn löneförmalningen av vete antages fördela

sig på höst- och vårvete i ungefär samma proportioner som saluöverskottet,

erhållas följande totalkvantiteter såld och för eget behov förmald brödsäd

år 1944/45:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Salu-

överskott

ton

Löne-

förmalning

ton

Summa

ton

Höstvete............

316 000

41 000

357 000

Vårvete............

58 000

8 000

66 000

Råg................

228 000

34 000

262 000

Summa brödsäd

602 000

83 000

685 000

Priserna på brödsäd under produktionsåret 1944/45 ha beräknats till följande

belopp:

Höstvete.............. 26: 82 kr/dt

Vårvete .............. 28:98 »

Råg .................. 25:70 »

Priset på vårvete inkluderar ett stimulanstillägg med 1 krona per deciton.

År 1 Ghöl46. Under tiden V9 1945—31/3 1946 ha följande kvantiteter brödsäd

av 1945 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)

och kvarnarna:

Höstvete

Vårvete

Råg.

Inköp genom

handeln kvarnarna

Summa

ton

ton

ton

311 000

8 000

319 000

49 000

2 000

51 000

135 000

4 000

139 000

Summa brödsäd 495 000 14 000 509 000

Under tiden från och med den 1 april torde leveranserna av brödsäd från

odlare kunna uppskattas till ca 30 000 ton. Det sammanlagda saluöverskottet

av brödsäd under år 1945/46 beräknas därför till 540 000 ton, fördelat

på följande sätt: höstvete 338 000 ton, vårvete 55 000 ton och råg 147 000 ton.

Beträffande löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter t. o. m.

februari månad. Dessa utvisa i jämförelse med samma tid föregående år beträffande

vete en nedgång med 2 procent och beträffande råg en nedgång

med 18 procent. Med tillämpning av dessa relativtal för hela året 1945/46

erhålles en löneförmalning av 48 000 ton vete och 28 000 ton råg. Antages

löneförmalningen av vete fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner

som saluöverskottet, erhålles följande resultat:

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

ton

ton

ton

Höstvete............

338 000

41 000

379 000

Vårvete ............

55 000

7 000

62 000

Råg................

147 000

28 000

175 000

Summa brödsäd

540 000

76 000

616 000

De för året gällande priserna för brödsäd avse följande genomsnittspriser

för spannmål av normalk våhlet: 26,50 kr/dt för höstvete, 28,50 kr/dt för vårvete

samt 25,50 kr/dt för råg. Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens

kvalitet. På grundval av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda

priserna ha producentpriserna preliminärt beräknats till följande belopp:

26,45 kr/dt för höstvete, 29,30 kr/dt för vårvete samt 25,35 kr/dt för råg. Priset

på vårvete inkluderar stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket avdragits i sammandragstabellen,

enär detsamma icke skall medräknas vid prissättningen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

95

År 194-6/47. Enligt den i oktober 1945 företagna arealinventeringen ha i

Götaland och Svealand samt Gävleborgs län följande arealer besätts med

höstsäd, nämligen 221 048 hektar höstvete och 160 521 hektar höstråg. Med

hänsyn till att arealen av nämnda växtslag inom den återstående delen av

landet är helt obetydlig, ha dessa siffror avrundats till 221000 hektar höstvete

samt 160 000 hektar höstråg. Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades

inga arealuppgifter vid den i oktober 1945 verkställda inventeringen.

År 1945 uppgick arealen vårvete till 88 236 hektar och arealen vårråg till

5 427 hektar. I denna kalkyl ha dessa siffror avrundats till 90 000 resp.

5 500 hektar. Med användande av dessa arealuppgifter har skörden av brödsäd

beräknats på följande sätt:

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kilogram ton

Höstvete ............ 221000 2 300 508 300

Vårvete.............. 90 000 1 750 157 500

Höstråg ............ 160 000 1 850 296 000

Vårråg.............. 5 500 1 3007 200

Summa brödsäd 476 500 969 000

Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt

utsäde. Vid beräkningen av utsädet har räknats med samma arealer som i

ovan anförda skördeberäkning. Härvid ha följande utsädesmängder erhållits:

Areal Utsäde

hektar kg/ha ton

Höstvete .............. 221000 210 46 400

Vårvete................ 90 000 210 18 900

Höstråg................ 160 000 200 32 000

Vårråg ................ 5 500 200 1 100

Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har beräknats

på följande sätt:

Höstvete Vårvete Råg

ton ton ton

Skörd................................ 508 300 157 500 303 200

Avgår: lagringsförlust.................. 10 200 3 200 6100

avrens 40 700 12 600 30 300

utsäde ........................ 46 400 18 900 33100

Kvarstår.............................. 411 000 122 800 233 700

Såsom i tidigare kalkyler framhållits har det erfarenhetsmässigt visat sig

att saluöverskottet blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffroma

givit anledning att antaga. Denna förskjutning kan bero dels på att

fördelningen av löneförmalningen på höst- resp. vårvete varit en annan än

antagits, dels på att vissa kvantiteter vårvete sålts och betalats såsom höstvete.

Med hänsyn härtill lia vissa justeringar vidtagits i de på skördeuppskattningarna

grundade kalkylerna. En dylik justering synes även nu böra

göras enligt samma metod som tidigare, varför här räknats med 429 000 ton

höst vete och 105 000 ton vårvete. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats

till 233 000 ton.

För en närmare bedömning av kalkylen torde följande sammanställningar

av arealer, totalskördar samt redovisad försäljning och löneförmalning av

brödsäd under senare år vara av intresse.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Brödsädsareal. Hektar.

1942 1943 1944 1945 19461

Höstvete.............. 164 009 153 342 191 961 206 614 221 000

Vårvete .............. 114 535 115 223 84178 88 236 90 000

Höstråg.............. 241 236 212 247 196 938 165 214 160 000

Vårråg .............. 8 263_7 690_6 071_5 427_5 500

All brödsäd 528 043 488 502 479 148 465 491 476 500

Skörd av brödsäd. Ton.

1942 1943 1944 19451 2 19463

Höstvete.............. 291000 357 000 419 000 476 000 508 000

Vårvete .............. 181 000 167 000 124 000 141 000 158 000

Höstråg.............. 439 000 397 000 350 000 273 000 296 000

Vårråg ....... 9 000 8 000 7 000 6 000 7 000

Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 896 000 969 000

Saluöverskott och löne förmälning. Ton.

1942/43 1943/44 1944/45 1945/462 1946/473

Vete ................ 384 000 436 000 423 000 441000 534 000

Råg .................. 364 000 317 000 262 000 175 000 233 000

Summa brödsäd 748 000 753 000 685000 616 000 767 000

Ersättning för lagring av spannmål.

År 1944/45. Under produktionsåret 1944/45 utgick till jordbrukare, som

med spannmålsbolaget slöto kontrakt om lagring av spannmål för leverans

tidigast den 1 april 1945, särskild ersättning med 75 öre per deciton. Kontrakt

rörande dylik lagring ingingos för sammanlagt 26 000 ton brödsäd, varigenom

jordbruket tillfördes en inkomst av ca 0,2 milj. kronor.

Åren 1945/46 och 1946/47. För år 1945/46 har dylik lagringsersättning icke

utgått. Någon sådan har icke heller beräknats för år 1946/47.

Korn.

År 1944/45 uppgick försäljningen av korn till grynkvarnar till 13 380 ton

och bryggeriernas inköp till 16 240 ton. Dessutom förekom en export av

2 800 ton. Till dessa kvantiteter har lagts en uppskattad husbehovsförmalning

i Norrland av 25 000 ton, varför i kalkylen upptagits sammanlagt 57 000

ton korn. Priset har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.

För år 1945/46 beräknas en oförändrad husbehovsförmalning av 25 000

ton. Grynförmalningen beräknas komma att uppgå till 20 000 ton. Bryggerierna

ha tilldelats 21 000 ton. Härutöver beräknas dels en export av 1 000

ton dels en förbrukning av korn vid brännerier, vilken preliminärt angivits

till likaledes 1 000 ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet

av 68 000 ton korn.

Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.

År 1946/47. Kornarealen uppgick 1945 till nära 94 000 hektar. För år

1946 avrundas siffran till 95 000 hektar. Vid en antagen hektarskörd av

2 000 kilogram erhålles följaktligen en totalskörd av 190 000 ton. Saluöverskott

och löneförmalning beräknas på följande sätt:

1 Prognos.

2 Preliminära beräkningar.

3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

97

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 45 000 ton

Grynkvarnarnas förbrukning................ 20 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa 90 000 ton

Bryggeriernas förbrukning år 1945/46 beräknas såsom nyss nämnts till

21 000 ton, därav 16 000 ton till skattepliktiga och 5 000 ton till skattefria

bryggerier. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna ytterligare ett

behov av 6 000 ton för förnyelse av övergångslagret. Under innevarande år

har livsmedelskommissionen emellertid tills vidare ej beviljat licens för sistnämnda

ändamål, varför denna kvantitet icke medtagits i kalkylen. Den tilldelning,

som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en avsevärd

minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort

en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas förbrukningen

till 40 000 ton vid de skattepliktiga och 7 500 ton vid de skattefria

bryggerierna, vartill kommer en mindre kvantitet korn till brännerierna.

Till jämförelse kan nämnas, att bryggeriernas och bränneriernas sammanlagda

förbrukning av kom år 1938/39 uppgick till 51 000 ton. Under sådana

förhållanden synes förbrukningen av korn år 1946/47 under förutsättning

av normal skörd icke kunna beräknas bli lägre än 40 000 ton, vartill bör läggas

en kvantitet av 5 000 ton för uppläggande av normalt övergångslager hos

bryggerierna. Sammanlagt upptages sålunda en kvantitet av 45 000 ton korn

för andra ändamål än grynframställning. Det bör emellertid understrykas,

att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas i vilken

utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras för bryggeri- och

bränneriändamål. Den angivna mängden kom får sålunda närmast betraktas

såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att närmare

angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm lia i samråd med livsmedelskommissionens

spannmålssektion samt arméförvaltningen beräknats på följande

sätt:

Havre. Ton.

1938/39

1944/45

1945/46

1946/47

Grynkvarnarna ...

........... 40 000

45 000

55 000

55 000

Armén ...........

........... 25 000

9 000

5 000

15 000

Åkerier...........

........... 15 000

15 000

15 000

15 000

Skogskörsler .....

........... 50 000

45 000

45 000

50 000

Export...........

........... —

2 000

—

—

Summa 130 000

116 000

120 000

135 000

■

Hö. Ton.

1938/39

1944/45

1945/46

1946/47

Armén ...........

........... 10 000

26 000

11 000

12 000

Åkerier...........

........... 20 000

20 000

20 000

20 000

Skogskörsler .....

........... 40 000

45 000

45 000

45 000

Export...........

........... .

] 000

11 000

—

Finska kor .......

........... —

17 000

—

—

Summa 70 000

109 000

87 000

77 000

Bihang lill riksdagens protokoll ISIG. 1 sami. Nr 267. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Halm. Ton.

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Armén ...................... 10 000 17 000 12 000 10 000

Åkerier...................... 10 000 10 000 10 000 10 000

Skogskörsler ................ 20 000 20 000 20 000 20 000

Finska kor .................. — 5 000 — —

Industriell förbrukning........ — 3 000 4 000 10 000

Industribränsle .............. — 50 000 200 000 —

Summa 40 000 105 000 246 000 50 000

Priset på havre (medelpriset mellan vithavre och svarthavre), som år

1938/39 uppgick till 11,57 kronor per deciton, har under åren 1944/45 och

1945/46 uppgått till 18,75 kronor per deciton och upptages för år 1946/47 till

oförändrat belopp.

Beträffande priserna på hö har följande beräkning utförts:

Sept.—dec.

1938/39 1944/45 1944/45 1945/46

Notering ........... 5-89 10-18 10-22 8-13

Avgår: presshyra ................ 0-20 0-25 0-25 0-25

tråd...................... 0-05 0-10 0 10 040

extrafrakter ........ — 0-25 0 25 0-25

Kvarstår............... 564 9-58 9-62 7-53

För år 1945/46 synes i enlighet härmed höpriset preliminärt böra avrundas

till 7 ,50 kr/dt. För år 1946/47 bibehålies detta pris.

Priset på halm kan på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag

för sådana kostnader för press, tråd och frakter, som icke ingå i kostnadskalkylen,

beräknas till följande belopp i kronor per deciton:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

2-19 2-40 2-40 2-40

Matärter.

.4r 7944/45. Saluöverskottet av matärter under produktionsåret 1944/45

har uppgått till 14 000 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning,

vilken uppskattats till 1 500 ton, varför den sammanlagda kvantiteten matärter

uppgått till 15 500 ton.

Genomsnittspriset på matärter beräknas för år 1944/45 till 33 kronor per

deciton.

År 1945/46. Skörden av ärter år 1945 har beräknats till sammanlagt 31 900

ton. Med ledning av arealuppgiftema kan denna kvantitet fördelas på 24 800

Ion matärter och 7 100 ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning

av matärter har beräknats enligt följande sammanställning:

Skörd.................................... 24 800 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 200 »

avrens 7 %........................ 1 700 »

utsäde ............................ 4 500 »

Kvarstår........ 18 400 »

Till belysning av beräkningen kan nämnas, att t. o. m. november månad

ca 8 400 ton ärter försålts enligt spannmålsbolagets rapporter. Härtill får

emellertid läggas dels den försäljning som faller utanför dessa rapporter,

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

dels producenternas husbehovsförbrukning, vilken tidigare uppskattats till

1 500 ton per år.

Priset på matärter har för regleringsåret 1945/46 höjts med 3:— kr/dl i

jämförelse med priset föregående år och upptages i kalkylen till 36: — kr/dti

År 1946/47. Under antagande av oförändrad areal samt ovan angiven hektarskörd

erhålles följande beräkning av totalskörden. 1

Hektar- Total
Areal

skörd skörd *

20 300 hektar................ 1 400 kg 28 400 ton

Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten har be*

räknats på följande sätt: *

Skörd.................................... 28 400 ton

j

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 i

avrens 7 /........................ 2 000 »

utsäde.................. 4 500 »

Återstår.................................. 21 600 » i

Beträffande priset på matärter för år 1946/47 har räknats med att några

garantipriser icke komma att fastställas, vilket med all sannolikhet får till

följd en viss prissänkning. Hur stor denna kommer att bli, torde i icke ringa

grad bli beroende av exportmöjlighetema. I kalkylen räknas med ett pris av

30 kronor per deciton, vilket innebär en prishöjning i jämförelse med år

1938/39 med ca 50 procent. Jordbrukarnas inkomster av matärter beräknas

sålunda till 6,5 milj. kronor.

Matpotatis.

Åren 1944/45 och 1945/46. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler

upptagits till 900 000 ton för såväl år 1944/45 som år 1945/46 mot 755 00Ö

ton år 1938/39. En viss ledning vid bedömandet av konsumtionsutvecklingei}

har härvid erhållits av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar. Av dessa

framgår, att tendensen till nedgång mellan 1943/44 och 1944/45 varit tydlig

under de tre första kvartalen. Samtidigt lägger man märke till en stagnation

i förbrukningen under produktionsåret 1944/45. Vid ett bedömande av

totalkonsumtionen får även hänsyn tagas till att befolkningen från år 1938/39

till år 1945/46 stigit med ca 7 procent. På grundval av föreliggande uppgifter

rörande dels den individuella konsumtionen av matpotatis och dels

befolkningsutvecklingen torde några ändringar i de tidigare för åren 1944/4^

och 1945/46 beräknade kvantiteterna matpotatis ej böra göras.

Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1944/45 en

export av 7 000 ton matpotatis. För år 1945/46 beräknas f. n. en export av

5 000 ton. Huruvida någon export därutöver kan komma till stånd under,

våren 1946 kan f. n. icke med säkerhet bedömas.

Priset på matpotatis bär för år 1944/45 beräknats lill 13,19 kronor per deciton.

Byräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar, Sammanväg.- ningen av månadsnoteringama till årsmedeltal har skett med ledning av de

uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året, som

erhållits vid en av jordbrukskommittén tidigare verkställd specialundersökning.

Vid beräkningen av årsmedelpriset för år 1944/45 bär vidare medräknats

det lagringsbidrag för matpotatis av 1944 års skörd, som enligt lämnat

bemyndigande utbetalades genom Svenska spannmålsaktiebolaget från börJ

jan av maj månad 1945. Ifrågavarande bidrag uppgick till 0,3 milj. kronor:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För år 1945/46 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas

till 12,75 kronor per dcciton. Med hänsyn till ovissheten rörande prisutvecklingen

under vår- och sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas

såsom tämligen osäker.

Är 1946/47. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år

1945/46 beräknats till 900 000 ton. För år 1946/47 synes det under förutsättning

av normal skörd vara riktigast att räkna med en viss minskning av potatiskonsumtionen.

Med hänsyn till att den sammanlagda kvantiteten kött

och fläsk från 1945/46 till 1946/47 beräknats öka med icke fullt 2 procent,

kan nedgången dock icke väntas bli särskilt stor. I kalkylen räknas med en

kvantitet av 875 000 ton. I vad mån därutöver export av matpotatis kan komma

till ständ kan icke nu med någon säkerhet bedömas, men det synes med

hänsyn till nu föreliggande utsikter beträffande livsmedelsförsörjningen i utlandet

sannolikt att så kan bliva fallet. Någon särskild kvantitet härför har

emellertid helt naturligt icke kunnat upptagas i kalkylen.

Priset på matpotatis upptogs i den på våren 1945 utarbetade normkalkylen

för år 1945/46 till 10,50 kr/dt. Händd räknades med en skörd av 14 000

kilogram per hektar. I nu föreliggande kalkyl har som ovan angivits genomsnittspriset

för nämnda år beräknats till ca 12,75 kr/dt. Detta förhållande får

emellertid ses mot bakgrunden av att skörden blivit avsevärt svagare än i

normkalkylen beräknats. Med hänsyn till att skörden i föreliggande kalkyl

liksom i normkalkylen för år 1945/46 beräknats till 14 000 kg/ha, har priset

för 1946/47 upptagits till 10 ,50 kr/dt. Jordbrukarnas inkomster av matpotatis

ha sålunda beräknats till 91,9 milj. kronor.

Fabrikspotatis.

.4r 1944/45. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 har enligt uppgifter

från livsmedelskommissionens produktionsavdelning uppgått till 60 000

ton. Priset har beräknats till i genomsnitt 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknats till 17 procent, erhålles

ett medelpris per deciton av 7,04 kronor.

År 1945/46. Enligt utfärdade licenser kommer under 1945/46 255 000 decifon

potatismjöl att tillverkas. Denna produktion motsvarar en förbrukning

av 142 000 ton potatis. Härutöver beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning

av 7,7 milj. liter brännvin av potatis, vartill åtgår en kvantitet av

35 000 ton.

Priset på fabrikspotatis har Ijeräknats tilt genomsnitt 30 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknas till

16,5 °/o, erhålles ett medelpris per deciton av 7,07 kr.

År 1946/47. Vid normal skörd beräknas 25 000 ton potatis kunna komma

lill användning för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt

uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter

och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt. Värdet av denna inkomstpost blir

sålunda 18,8 milj. kronor.

Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella

ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att

det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen

kommer att ske.

Sockerbetor.

År 1944/45. Jordbrukets inkomster av sockerbetor år 1944/45 kunde redan

i bilaga 1 till prop. 303/1945 beräknas med ledning av uppgifter från

.Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande kvantitet och pris. Härvid redo
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

101

visades en kvantitet av 1 803 350 ton sockerbetor med en genomsnittlig sockerhalt

av 17,04 procent. Priset uppgick till 4 79,25 öre per deciton och värdet

till 86,4 milj. kronor.

År 1945/46. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget bär

1945 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 812 000 ton med en genomsnittlig

sockerhalt av 17,5 %>. Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 %>

har fastställts till 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Vigo av grundpriset för

varje tiondels procent varmed sockerhalten överstiger 16 °/o. Vid den beräknade

medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför värdet

av 1945 års sockerbetsskörd kan beräknas till 92,2 milj. kr.

År 1946/47. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar

och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 35 000 kg/ha. Utifrån

dessa förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Sockerhalten

antages bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär

ett genomsnittspris av 5,0859 kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till

97,9 milj. kronor.

Oljeväxter.

Är 1944/45. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande

dess sammanlagda köp från odlare av oljeväxtfrö av 1944 års skörd samt

däremot svarande betalningsbelopp:

Kg Kronor

Höstraps................ 17 234 996 14 877 721:60

Vårraps ................ 8 565 776 6 685 423:57

Vitsenap ................ 7 241 823 4 859 904: 65

Vallmo.................. 1 934 641 2 342 775: 39

Lin .................... 14 358 022 12 743 007:23

Solros .................. 38105 30 763:85

Soja.................... 1 209 1 674:78

Summa 49 374 572 41 541 271: 07

År 1945/46. Beträffande 1945 års skörd av oljeväxter ha preliminära uppgifter

erhållits från livsmedelskommissionens byrå för prisclearing m. m.

angående leveranserna av raps, vitsenap och vallmo. Kvantiteter och värde

framgår av följande sammanställning:

Kvantitet

Värde

ton

1 000 kronor

Höstraps (inkl. rybs)........

........ 9 546

7 038

Vårraps ..................

........ 7 550

8 427

Vitsenap ..................

........ 3 485

2 856

Vallmo....................

........ 912

1 022

Summa 19 343

Härutöver torde ytterligare vissa mindre kvantiteter komma att levereras,

men dessa kunna icke vänlas att i någon högre grad förändra de ovan angivna

siffrorna.

Av oljelin hade t. o. m. den 31 mars 1946 enligt uppgift från Linoljeslageriernas

försäljningsaktiebolag levererats 14 354 ion. Vid ett pris av 85 öre/

kg för vara med 9 procents vattenhalt motsvarar denna kvantitet ett värde

av 12,2 milj. kronor. Emellertid torde beträffande oljelin vissa kvantiteter

ha återstått att leverera vid nyss angivna datum. Med hänsyn härtill bibehålies

bär en tidigare verkställd preliminär beräkning, enligt vilken inkomsterna

av oljelin upptagits till 12,4 milj. kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition iu- 267.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av oljeväxter år 1945/46 upptages

sålunda preliminärt till 19,3 + 12,4 = 31,7 milj. kronor.

År 1946/4-7. Beträffande arealen oljeväxter till 1946 års skörd föreligga

uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober

1945 företagna arealinventeringen redovisade 6 603 resp. 614 hektar. I fråga

om de vårsådda oljeväxtema torde emellertid med hänsyn till planerade

pris justeringar en avsevärd arealminskning kunna beräknas för ol jelin och

vallmo, medan däremot en viss arealökning torde vara att vänta för vårraps

och vitsenap. Efter samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning

Ira arealerna beräknats på sätt som framgår av följande sammanställning.

Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som

i den på våren 1945 upprättade normkalkylen för år 1945/46. Beträffande

priserna föreligger beslut i fråga örn de höstsådda oljeväxtema. Beträffande

övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits de av livsmedelskommissionen

föreslagna priserna. Samtliga priser lia omräknats till att avse 18-procentig

vara. Beräkningen framgår av följande sammanställning:

Areal Skörd Skörd Pris Värde

lia kg/ha ton öre/kg milj. kr.

Höstraps .............. 6 600 1 600 10 500 69 7-2

Höstrvbs .............. 600 1 300 800 69 0‘5

Vårraps................ 9 000 1 200 10 800 75 8''1

Vitsenap................ 6 000 1 200 7 200 65 4-7

Vallmo ................ 1 300 900 1 100 77-5 0-9

(Hjelin ................ 10 000 1 200 12 000 60 7''2

Summa inkomster 28-6

I vårkalkylen för år 1945/46 konstaterades, att någon stimulansinkomst

för oljeväxter enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder icke kunde anses

föreligga vid då gällande priser. Då de ovan upptagna priserna innebära

en avsevärd prissänkning för vallmo och oljelin och i övrigt oförändrade

priser med undantag för en mindre justering av prisberäkningen för vitsenap

kan enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder ej heller nu någon

stimulansinkomst upptagas.

Spånadsväxter.

År 1944/45. Enligt uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa lia jordbrukets

inkomster av spånadsväxter år 1944/45 uppgått till följande belopp:

linhalm 1,7 milj. kr., hamphalm 0,6 milj. kr., linfrö 1,3 milj. kr., eller sammanlagt

3,6 milj. kr.

År 1945/46. Från Riksförbundet Lin och Hampa har följande preliminära

uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av halm och frö av 1945

års linskörd.

Halm (frörepad).

Klass

EP........

P ........

I ..........

II ........

III ........

IV ........

Laholm

85-0

780-0

1 220-0

780-0

435-0

Växjö

100-0

450-0

900-0

800-0

650-0

Kristine-

hamn

400-0

1 200-0

2 000-0

400-0

Hybo

15-0

300-0

600-0

375-0

150-0

60-0

Gimo

210-0

660-0

375-0

255-0

Mellansel

80-0

320-0

560-0

400-0

240-0

Summa

ton

15-0

565-0

2 760-0

4 915-0

4 505-0

2 040-0

S:a ton

3 300-0

2 900-0

4 000-0

1 500-0

1 500-0

1 600-0

14 800-0

Frö, exkl.

utsäde, ton

405-0

140-0

335-0

120-0

130-0

70-0

1 2000

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

103

Med ledning av dessa kvantitetsuppgifter och gällande priser kunna jordbrukets

inkomster av lin beräknas på följande sätt:

Linholm (frörepad).

T„ Kvantitet Pris Värde

Klass tori öre/kg 1000 kr.

EP.................. 15 30 5

P .................. 565 25 141

I .................... 2 760 20 552

II .................. 4 915 17 836

III .................. 4 505 14 631

IV .................. 2 040 11 224

Summa 14 800 16 2 389

Frö ................ 1 200 69 828

Summa inkomster av lin 3 217

Härtill komma inkomsterna av hampodlingen, vilka preliminärt beräknats

på följande sätt:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg 1000 kr.

1 900 3 200 6 080 12-5 760

Totalt erhållas sålunda följande inkomster av spånadsväxter:

Linhalm ............................ 2 389 000 kronor

Linfrö .............................. 828 000 »

Hamphalm .......................... 760 000 »

Summa 3 977 000 kronor

Är 1946/47. Arealen spånadsväxter beräknas år 1946 bli i stort sett oförändrad,

d. v. s. 4 700 hektar lin och 1 900 hektar hampa. Avkastningen har

beräknats efter samma grunder som i vårkalkylen för år 1945/46, dock med

den justeringen att avkastningen av linfrö reducerats för utsäde. För hampa

upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär det visat sig

att denna i regel icke uppgår till nämnvärt belopp. Beräkningarna sammanfattas

i följande tablå:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.

Halm. Lin............ 4 700 3 000 14 100 20 2-8

Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12-5 L0

Frö, Lin............ 4 700 450 2 100 68 1''4

Summa 5‘2

Mjölk.

Åren 1944/45 och 1945/46. Mjölkproduktionen under åren 1944/45 och

1945/46 har beräknats på följande sätt:

1944/45

1945/46

K-mjölk vid mejeri............

949 000

955 000

P-mjölk vid mejeri............

2 314 000

2 595 000

Total invägning ..............

3 263 000

3 550 000

K-mjölk utanför mejeri........

170 000

170 000

Hemmaförbrukning av k-mjölk

500 000

495 000

Mjölk till lantsmör............

160 000

160 000

Fodermjölk ..................

300 000

300 000

Total mjölkproduktion 4 393 000

4 675 000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För bedömande av mjölkproduktionens utveckling under år 1945/46 föreligga

uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m. mars 1946.

Under månaderna september 1945—mars 1946 har mjölkinvägningen uppgått

till 1 852 000 ton mot 1 676 000 ton samma månader år 1944/45, vilket

innebär en ökning med 10,5 procent, ökningen har procentuellt sett varit

störst under höstmånaderna, såsom varit att vänta med hänsyn till mjölkproduktionens

relativt ogynnsamma utveckling under hösten 1944. Även under

de första månaderna år 1946 har emellertid ökningen varit betydande såsom

framgår av följande sammanställning (1 000 ton):

1944/45 1945/46 19^™0

September.................. 273 307 112-5

Oktober.................... 239 270 113-0

November.................. 216 240 lll-l

December.................. 232 256 110-3

•Januari .................... 244 268 109-8

Februari .................. 223 241 108-1

Mars ...................... 248 268 108-0

September—mars 1 675 1852 110-6

För den återstående delen av produktionsåret torde ökningen komma att

bli något mindre med hänsyn till att mjölkproduktionen särskilt under försommaren

1945 ägde rum under mycket gynnsamma betingelser och undergick

en stark ökning. Den ovan angivna invägningen för hela produktionsåret

1945/46 — 3 550 000 ton — förutsätter en invägning under tiden april—

augusti 1946 av icke fullt 1 700 000 ton, innebärande en ökning i jämförelse

med invägningen under samma tid föregående år med 7 procent.

Innebörden av den ovan anförda beräkningen av mjölkproduktionen belyses

närmare av följande sammanställning:

Procentuell förändring sedan föregående

år ..................

Mjölkproduktion per ko, kg ....

Procentuell förändring sedan föregående

år ..................

Total mjölkproduktion, ton ....

Procentuell förändring sedan föregående

år ..................

Invägning vid mejerier, ton ....

Procentuell förändring sedan föregående

år ..................

1938/39

1 920 000

1943/44

1 782 500

1944/45

1 830 000

1945/46

1 875 000

2 455

-j- 2*8

2 350

+ 2-7

2 401

+ 2-5

2 493

4 714 000

+ 6-0

4 188 000

I 2*2

4 393 000

4 675 000

3 129 000

+ 8-9

3 068 000

+ 4-9

3 263 000

+ 6-4

3 550 000

—

+ 12-9

+ 6-4

+ 8-8

År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 har vid de längre fram i denna

promemoria återgivna beräkningarna rörande dels slaktens omfattning, dels

förändringarna i kreatursantalet räknats med en fortsatt stegring av koantalet

av samma storlek som för år 1945/46, d. v. s. med 20 000 djur. Antalet

kor kommer enligt detta antagande att ökas från 1 885 000 i september 1946

till 1 905 000 i september 1947 och medelkoantalet att stiga från 1 875 000

år 1945/46 till 1 895 000 år 1946/47. Den genomsnittliga mjölkproduktionen

per ko har enligt nyss anförda sammanställning för år 1945/46 beräknats

uppgå till 2 493 kilogram, innebärande en ökning med 3,8 procent i järn
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

105

förelse med närmast föregående år. För år 1946/47 synes anledning föreligga

att räkna med en fortsatt stegring, vilken dock icke kan antagas bli

större än ca 2 procent. I enlighet härmed har den totala mjölkproduktionen

år 1946/47 beräknats till 4 820 000 ton, innebärande en ökning med 3,1 procent

i förhållande till 1945/46 (ökningen beräknas sistnämnda år till 6,4 och

uppgick 1944/45 till 4,9 procent). Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerierna

numera är tämligen svag, ha kvantiteterna utanför mejeri försåld

k-mjölk samt lantsmörsmjölk bibehållits oförändrade vid 170 000 resp.

160 000 ton. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har antagits gå ned

med 1 procent till 490 000 ton, och fodermjölken har upptagits till 300 000

ton. Sammanfattningsvis redovisas beräkningarna rörande mjölkproduktionen

i följande sammanställning, i vilken till jämföreke medtagits även motsvarande

siffror för åren 1938/39 samt 1943/44—1945/46.

19:18/39

Invägning vid mejerierna 3 129 000

därav k-mjölk........ 794 000

p-mjölk........ 2 335 000

Konsumtionsmjölk utanför

mejeri............ 240 000

Konsumtionsmjölk till

hemmaförbrukning.... 537 000

Mjölk till lantsmör...... 420 000

Fodermjölk............ 388 000

Total mjölkproduktion .. 4 714 000

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

3 068 000

905 000

2 163 000

3 263 000

949 000

2 314 000

3 550 000

955 000

2 595 000

3 700 000

955 000

2 745 000

180 000

170 000

170 000

170 000

505 000

175 000

260 000

4 188 000

500 000

160 000

300 000

4 393 000

495 000

160 000

300 000

4 675 C00

490 000

160 000

300 000

4 820 000

Priserna på mjölk, vilka på sedvanligt sätt beräknats av Sveriges lantbruksförbund,

redovisas i tabellen å följande sida.

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk ha beräknats

på följande sätt:

Kvantitet 1 000 ton Pris öre/kg Värde milj. kr.

tc...... 1945/46och 1945/46 och 1945/46och

1944/40 19|6/47 1944/40 1946/47 1944/4o J9^6/47

Oskummad mjölk .. 161000 170 000 2T34 2T45 34-4 36-5

Standardiserad mjölk 942 000 940 000 19-92 20-03 187-6 188-3

Summa 222-0 224-8

Skummjölk till ost.

Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under tiden

september 1944—augusti 1945 bär skummjölksåtgången för år 1944/45 beräknats

till 238 000 ton. För år 1945/46 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens

matfettsseklion upptagits till 300 000 ton. För år 1946/

47 beräknas kvantiteten stiga till 320 000 ton.

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda mjölkbidrag, sorn icke inkluderas i de angivna mjölkpriserna,

lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande

belopp:

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Mcij.ts proposition nr 267.

Tabell 2. Beräkningar rörande mjölkpriser.

1938/39

1944/45

1945/46 och

1946/47

I. Från mejerier saluförd oskummad konsumlionsmjölk.

Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........

24-79

30-01

30-01

Avgår detaljhandelsmarginai......................

3-42

3-56

3 56

> mjölkavgift ..............................

1-65

—

—

Återstår........................................

19 82

26-45

26''45

> efter korrigering för svinn................

19-43

25-93

25-93

Avgår mejerikostnader ..........................

3-65

5-48

5-48

> extrafrakter..............................

0-26

0-46

0-36

Producentpris i öre pr liter......................

1552

19-99

20-09

Omräknat till kg................................

15-07

19-41

19-50

Tillkommer mjölkpristillägg......................

—

1-93

1-95

Producentpris, öre pr kg ........................

15-07

21-34

21-45

II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

Minutpris pr öre liter enl. SMR:s statistik........

29-01

29-01

Avgår detaljhandelsmarginai ....................

3’56

3‘56

Återstår........................................

25-45

25-45

» efter korrigering för svinn ..............

24-95

24-95

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad

5-63

5-63

> extrafrakter ..............................

0''46

036

Producentpris i öre pr liter......................

18-86

18-31

18''96

18-41

Omräknat till kg................................

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand-

mjölk ........................................

1-61

1-62

Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....

19-92

2003

lil. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk

Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........

24-79

Avgår detaljhandelsmarginai ....................

3''42

> mjölkavgift ..............................

1-55

Återstår........................................

1982

» efter korrigering för svinn................

19-43

Omräknat till kg-pris............................

18-87

24-64

24-64

IV. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr

kg smör......................................

11-46

17-58

17-58

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-

pristillägg....................................

1-25

1-45

1-45

Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............

—

—

—

Avgår mejerikostnader ..........................

0-90

1-47

1-47

Producentpris pr kg ............................

11-81

17-56

17-56

V. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkspris, öre................................

11-81

17-56

17-56

Skummjölksvärde...............................

2-00

4-05

4-05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk ................

13-81

2161

21-61

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Producentbidrag ..............................

Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för

översvämningsskador 1945/46)................

Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)......

Kompensation för utebliven prishöjning .......

1944/45

1945/46

Miljoner kronor

1946/47

. 50-2

52-0

52-0

, 7-5

8-1

6-0

. 1-6

0-7

0-7

. 1-2

1-2

1-2

Summa 60‘5 62-0 59-9

Körlinjebidrag

3-2 3-5 3-5

Merinkomst av gräddförsäljning.

På grundval av inom S.M.R. utförda pris- och kvantitetsberäkningar har

merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2-36 ll-24 11''20 11''20

Total merinkomst, milj. kronor........ 7-0 16‘3 18-6 18-6

Lantsmör.

Priset på mjölk till lantsmör har beräknats uppgå till följande belopp i

miljoner kronor:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

10-77 17-01 17-74 17-74

Ägg och fjäderfäkött.

Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Majlis proposition

253/1944.

För 1945/46 beräknas under förutsättning av normal skörd en ökning av

hönsantalet med 1 100 000 st. till 9 100 000 i april 1946, vilket efter avdrag

för tuppar ger en ökning av antalet värphöns med 1 045 000 och av äggproduktion

med ca 6 900 ton eller nära 14 °/o.

För år 1946/47 beräknas en ökning av hönsantalet med 600 000 st. (1945/

46 1 100 000 st.) till 9 700 000 i april 1947, vilket efter avdrag för tuppar gelén

ökning av antalet värphöns med 570 000. En stegring i äggproduktionen

per höna kan åter beräknas göra sig gällande under 1946/47. Den årliga

stegringen i avkastningen per höna under mellankrigsperioden kan beräknas

till ca 1 3/é %>.1 Under krigsåren har på grund av den knappa fodertillgången

icke räknats med någon uppgång i avkastningen per höna. För vissa

ur foderförsörjningssynpunkt svåra år har tvärtom antagits en nedgång. Vid

bättre fodertillgång torde förutom den på längre sikt fortgående stegringen

en återhämtning göra sig gällande. Härvid bär beaktas, att hönsstammen

torde omsättas raskare nu än före kriget, varför en större del av densamma

nu torde befinna sig i den produktionskraftigaste åldern. I denna kalkyl har

räknats med att dessa faktorer ge anledning till en höjning av förkrigssiffran

112 ägg per höna och år till 116 ägg per höna och år för 1946/47.

Årsmedelpriset för 1945/46 har justerats med hänsyn till väntade prissänkningar

under högproduktionsperioden under våren 1946. Priset för 1945/

46 torde bli 2,78 i stället för tidigare beräknade 2,89 kr/kg.

Med hänsyn till att äggproduktionen under år 1946/47 beräknas uppnå

och för hela året räknat något överstiga förkrigskvantiteten kan priset icke

väntas ligga nämnvärt högre i förhållande till förkrigsnivån än som mot
1

Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande Den aniinaliska

produktionen 1927/28 och 1937/38.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

svarar kostnadsökningen för äggproduktionen. Då den genomsnittliga kostnadsökningen

kan beräknas ha uppgått till i runt tal 70 å 75 °/o, synes priset

preliminärt kunna anges till 2,50 kr/kg. Delegationen har genom att begagna

detta pris i kalkylen givetvis icke tagit ställning till frågan örn vilket pris

statsmakterna böra fastställa utan endast velat angiva det pris, som under

nu rådande betingelser synes sannolikast.

Det bör understrykas, att beräkningen av äggproduktionen enbart har till

syfte att få fram en antaglig siffra för jordbrukets inkomster av deima produktion.

Därest fodertillgången skulle bli knapp uppnås givetvis icke den

beräknade produktionen, men i dylikt fall har man i stället att räkna med

ett högre pris.

Antalet höns i september 1947, vilket ingår i beräkningen över kreatursantalet,

beräknas vara ca 10 % lägre än antalet i april 1947.

Beräkningarnas resultat sammanfattas i följande tablå:

Värphöns

1000 st.

Ägg

per höna

Äggproduktion

ton

Pris

kr/kg

Värde

milj. kronor

och år, st.

Totalt

Jordbruket

Totalt

Jordbruket

1938/39....

.... 9 210

112

60 860

53 260

1-41

85-8

75-1

1939/40....

.. . . 9 249

ilo

60 026

52 220

1-58

94-8

82-5

1940/41....

.... 8 542

103

51 910

44 640

2-23

115-8

99-6

1941/42....

.... 6 298

101

37 530

30 925

2-56

96-1

79-2

1942/43....

.... 5 689

106

35 579

30 385

2-80

99-6

85-1

1943/44....

.... 6 650

112

43 943

36 470

2-95

129-6

107-6

1944/45....

.... 7 600

112

50 220

40 180

2-89

145-1

116-1

1945/46....

.... 8 645

112

57 126

45 700

2-78

158-8

127-0

1946/47....

.... 9 215

116

63 070

50 460

2-50

157-7

126-2

Sedan årskullarna nu blivit större har en ökad slakt av äldre höns beräknats.

Slakten av kycklingar och ungtuppar har beräknats i samband med

antagandena rörande rekryteringen.

Utgallringsliöns.

Försäljning

Pris pr

st.

Värde 1 000 kr

1 000 st.

kronor Totalt

Jordbruket

1938/39......

. 1609

1-50

2

414

2 112

1939/40......

. 1980

1-50

2

970

2 584

1940/41......

. 3 034

2-00

6

168

5 304

1941/42......

. 3 762

3-30

12

415

10 230

1942/43......

. 1968

4-00

7

872

6 723

1943/44......

. 1847

3-90

7

203

5 978

1944/45......

. 1800

3-87

6

966

5 573

1945/46......

. 1 900

3-70

7

030

5 624

1946/47......

2 300

3 00

6

900

5 520

Kycklingar o.

Försäljning

Ung-

Pris per st, kr

Kvek- M:tal 1U tupp,

Värde

1000 kr

ungtuppar.

1 000 st.

tuppar

lingar

8A kyckl.

Totalt

Jordbruket

1938/39 ......

.. 2 950

1-50

1-00

1-13

3

334

2 927

1939/40 ......

.. 2 950

1-50

1-00

1-13

3

334

2 917

1940/41 ......

.. 2 420

2-00

1-60

1-70

4

114

3 538

1941/42 ......

.. 2 270

4-00

2-80

3-10

7

037

5 798

1942/43 ......

.. 3 000

4-00

2-80

3-10

9

300

7 942

1943/44 ......

.. 3 500

3-00

1-80

2-10

7

350

6 101

1944/45 ......

.. 3 800

3-20

2-03

2-32

8

816

7 053

1945/46 ......

.. 3 800

3-25

1-95

2-28

8

664

6 931

1946/47 ......

.. 3 500

2-75

1-70

1-96

6

860

5 490

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

109

Kyckling produktion till slakt.

Försäljning

1 000 st.

Kycklingar

Pris pr st.

kronor

Värde

Totalt

1 000 kr

Jordbruket

1938/39 .................

. 1000

1-00

1 000

878

1939/40 .................

. 1000

1-00

1 000

875

1940/41 .................

—

—

—

—

1941/42 .................

—

—

—

—

1942/43 .................

r

—

—

—

1943/44 .................

500

1-80

900

747

1944/45 .................

500

203

1015

812

1945/4G.................

500

1-95

975

780

1946/47 .................

500

1-70

850

680

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för Jordbruket (milj. kr.).

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

Utgallringshöns----

2-1

2 g

5-3

10-2

6-7

60

5-6

5-G

5-5

Kycklingar och ung-

38

3''8

3''5

5-8

7-9

6-8

7-9

7-7

6-2

Summa

5-9

G--1

8-8

160

14-6

128

13 5

13-3

11-7

Köttproduktionen.

År 1944145. Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den

i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten

har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik över

behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade

slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktviktema

ha framräknats med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska

uppgifter rörande den stämplade slakten och behållna hemslakten av får

saknas för perioden Vo—17/io 1944, under vilken tid ransoneringen å fårkött

var hävd, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten under

nämnda tid utgjort en lika stor andel av den totala fårslakten, som i medeltal

varit fallet i september och oktober under krigsåren.

Resultaten av beräkningarna sammanfattas i tabell 3.

Antalet slaktdjur i vårkalkylen 1945 (prop. 303/1945) var beräknat med

utgångspunkt från viss kalvningsprocent samt sannolik uppfödning av livdjur.

Den härvid använda kalvningsprocenten (87 % av koantalet) byggde

på dels beräknad slakt och rekrytering för basåret 1938/39, dels för år

1943/44 redovisad slakt och förändring av kreatursantalet. Båda dessa

år ha givit överensstämmande resultat. Den på detta sätt beräknade kalvningen

innefattar endast de födda djur, som kommit till nyttig användning

genom slakt eller pålägg. Med användande av samma kalvningsprocent

på koantalet 1944/45 erhålles ett antal djur, som vid jämförelse med redovisad

slakt (inkl. export) plus ökning av nötkreatursantalet under året ger

en differens av 210 000 st., varmed den sålunda beräknade produktionen

skulle ha överstigit den redovisade slakten plus rekryteringen.

Örn man beaktar, att den redovisade slakten av särskilt kalv avsevärt

minskats jämfört med 1943/44, ehuru kreatursantalet ökat, framstår det som

otvivelaktigt, att den verkliga totala slakten av nötkreatur under 1944/45 i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1944/43.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt

kg

Total slaktvikt

ton

Storboskap.

Besiktigad slakt...........

342 437

193-0

66 090-3

Stämplad slakt............

22 576

141-0

3 183-2

S:a avsaluslakt

365 013

189-8

69|2735 1

Hemslakt.................

1462

94-4

138o

Totala slakten

866 475

189-4

69 411 6

Större kalv.

Besiktigad slakt...........

258 356

48-5

12 530-3

j Stämplad slakt............

17 062

52-3

892-3

S:a avsaluslakt

275 418

48-7

13 422 g

1 Hemslakt.................

10 003

42-9

429-6

Totala slakten

285 421

48-5

13852 7

Mindre kalv.

Besiktigad slakt...........

584 190

19-8

11567-0

Stämplad slakt............

42 683

18-0

768-3

S:a avsaluslakt

626 873

197

12 335 3

Hemslakt.................

126 741

17-4

2 200-0

Totala slakten

753614

19-3

14 535-3

Får och getter.

Besiktigad slakt...........

189114

16-8

3 177-1

Stämplad slakt1...........

8 421

13-6

113-7

S:a avsaluslakt

197 535

16 7

3 290 8

Hemslakt1................

35 680

12-2

435-3

Totala slakten

233 215

16o

3 726 1

Häst.

Besiktigad slakt...........

30 713

295-2

9 066* 5

Stämplad slakt............

1918

270-0

517-9

S:a avsaluslakt

32 631

293 7

9 584-4

Hemslakt.................

9

241-7

2-2

Totala slakten

32640

293-7

9586 6

betydande grad överstigit den statistiskt redovisade. Den framkomna differensen

mellan beräknad produktion och statistiskt redovisad produktion kan

dock till någon ehuru endast mindre del bero på viss ofullständighet i 1945

års kreatursräkning jämfört med kreatursräkningen 1944, vilken senare ingick

som led i den allmänna jordbruksräkningen. För den ekonomiska kalkylen

har det dock ingen större betydelse, om bristen här endast upptages

såsom slakt eller örn den delvis räknas såsom oredovisad slakt och delvis

såsom ökat pålägg, då den senare delen i så fall medför en ökning av kreaturskapitalet.

Förefintligheten av brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter

örn leveranserna av inhemska hudar, som finnas tillgängliga inom industrikommissionen.

Rörande denna statistik och en jämförelse mellan densamma

och den redovisade slakten hänvisas till de särskilda utredningar,

1 Redovisad slakt fr. o. m. 18/io 1945, dessförinnan enligt särskild beräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Ill

som verkställts härom och publicerats i Jordbruksekonomiska uppgifter nr

10/1945.

Av senare tillkomna statistiska uppgifter rörande leveranserna av hudar

framgår, att differensen mellan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur

å ena och antalet till garverierna levererade hudar och skinn å andra

sidan under tiden september 1944—augusti 1945 uppgått till ca 250 000,

därav ca 52 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,

att antalet självdöda djur i storboskapsklassen under året, på grunder

som varit föremål för särskild utredning, kan beräknas till ca 19 000. Efter

frånräknande av detta antal skulle sålunda kvarstå en differens av 33 000

storboskap.

Vid tidigare kalkyler lia jordbrukets inkomster av slakten under år, för

vilka slaktstatistik förelegat, beräknats helt med ledning av denna, medan de

på grundval av kreatursantalet och redovisade förskjutningar i detta framräknade

slaktsiffrorna kommit till användning endast vid utarbetandet av

prognoser. Härvid kan emellertid framhållas, att för närmast föregående

produktionsår -— 1943/44 -— god överensstämmelse föreligger mellan dessa

sistnämnda beräkningar av nötboskapsslakten och den statistiska redovisningen

av densamma. Då nu en betydande differens föreligger, som endast

synes kunna förklaras genom ofullständig redovisning av antingen slakten

eller kreatursantalet eller bådadera, böra emellertid slaktsiffrorna justeras

med hänsyn härtill. Ett ytterligare stöd för en sådan justering föreligger i

den ovan anförda jämförelsen mellan slaktstatistiken och statistiken över

antalet till garverier levererade hudar och skinn. De tidigare anförda slaktsiffrorna

ha därför ökats med 204 000 djur, därav 29 000 storboskap och

175 000 kalvar, varvid dels beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar

och dels statistiken över leveranserna av hudar tjänat till ledning.

Antalet kalvar har i sin tur fördelats på större och mindre kalv efter samma

proportioner som den redovisade kalvslakten.

Beträffande fördelningen av den i kalkylen tillagda slakten — 204 000

djur — på storboskap samt större och mindre kalv bör anmärkas, att densamma

givetvis är behäftad med icke obetydliga osäkerhetsmarginaler. För

denna fördelning kan nämligen fördelningen av hudar och skinn på olika

klasser enligt leveransstatistiken icke utan vidare begagnas, enär grupperingen

av hudarna efter viktsklasser icke helt överensstämmer med klassificeringen

av slaktdjur. En direkt överföring av leveransstatistikens uppgifter

i detta hänseende på slakten skulle medföra en viss förskjutning uppåt

mot tyngre kreatursklass.

Den totala slakten av nötkreatur år 1944/45 har sålunda beräknats på

följande sätt.

Storboskap Större kalv Mindre kalv

Antal enligt slaktstatistiken.... 366 000 285 000 754 000

Tillägg...................... 29 000 48 000 127 000

Total slakt.................. 395 000 333 000 881 000

Slaktvikt, kg................. 189-4 48 5 19-3

Total slaktvikt, ton.......... 74 813 16 151 17 003

På grundval av denna kvantitetsberäkning samt från lantbruksförbundet

erhållna uppgifter örn slaktd,jurspriserna har värdet av köttproduktionen år

1944/45 beräknats på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kvantitet Pris Värde

1 000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 74-8 181 135-4

Större kalv.................... 16-2 226 36 6

Mindre kalv ................... 17-0 135 23 0

Häst .......................... 9-6 95 9-1

Får............................ 3-7 310 11-5

Hela köttproduktionen 121-3 215-6

Åren 1945/46 och 1946/47.

Koantalet den 15 september 1945 har nied ledning av preliminära uppgifter

ur kreatursräkningen den 1 juni 1945 och slaktstatistiken beräknats

till 1 865 000 djur. Beräkningar och överväganden rörande koantalet och

dess förändringar leder till ett antagande av en storboskapsslakt under 1945/

46 av 420 000 djur och ett koantal den 15 september 1946 av 1 885 000 djur.

Antalet ungnöt antages bli detsamma som i september 1945. Vid det antagna

koantalet och en kalvprocent av 87 erhålles under 1945/46 1 640 000

kalvar. Efter avdrag av 440 000 livkalvar återstå 1 200 000 kalvar till slakt.

Fördelningen mellan större och mindre kalv antages bli i stort sett densamma

som 1944/45 d. v. s. 330 000 större och 870 000 mindre kalvar.

Med utgång från antalet kor i september 1946 samt det beräknade antalet

övriga nötkreatur och under beaktande av nötkreatursstammens ålderssammansättning

samt rekryteringen av och avgången ur densamma under tidigare

år kan storboskapsslakten under 1946/47 uppskattas. En del av de kor, som

komma att slaktas under 1946/47 torde ha gått in i koklassen under de första

krigsåren, under vilken tid rekryteringen var mindre än under åren före

krigsutbrottet, varför underlaget för slakten under 1946/47 torde vara något

mindre än närmast föregående år. Slakten av ungnöt torde under 1946/47

bli av samma relativa omfattning som före kriget. Med ledning av dessa

överväganden har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1946/47

skulle uppgå till 410 000 djur eller 10 000 djur mindre än som beräknats för

1945/46.

Ungnötsgruppens ålderssammansättning och storlek ger anledning antaga

en avgång ur densamma av 430 000 djur eller 20 000 mera än den uppskattade

slakten av storboskap. Detta innebär att antalet under året kalvande

kvigor bör bliva 20 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför koantalet sålunda

skulle ökas och i september 1947 utgöra 1 905 000. Antalet ungnöt

beräknas samtidigt bli oförändrat, då de i ungnötsgruppen ingående kalvarna

beräknas motsvara avgången (430 000 djur). Kalvantalet i september

1947 har antagits vara 452 000 eller detsamma som i september de båda

tidigare åren.

Vid det för september 1947 angivna koantalet och en kalvprocent av 87

erhålles under 1946/47 1 660 000 kalvar. Efter avdrag av 430 000 livkalvar

återstå 1 230 000 kalvar till slakt. Fördelningen på större och mindre kalv

antages bli i stort sett densamma som beräknats de båda tidigare åren,

d. v. s. 340 000 större och 890 000 mindre kalvar.

Slakten av får och lamm beräknades i prop. 303/1945 under förutsättning

av en oförändrad fårstam under 1944/45 bli 260 000 djur. Enligt husdjursräkningen

den Ve 1945 har emellertid fårstammen i Svea- och Götaland

minskat med 6,6 procent, därav antalet tackor med 4,9 procent. Samtidigt

har, såsom ovan anförts, släkten av får och lamm under produktionsåret

1944/45 stannat vid 233 000 djur. Jämförd med det i husdjursräkningen den

1 juni 1945 redovisade antalet får och lamm antyder denna slaktsiffra att

en viss bristande redovisning även beträffande detta djurslag torde föreligga

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

113

i slaktstatistiken och/eller kreatursräkningen. Då någon möjlighet till en

noggrannare precisering av denna brist emellertid icke föreligger, har någon

justering för densamma icke kunnat göras. Vid beräkningen av slakten av

får och lamm under år 1945/46 får därför det i husdjursräkningen upptagna

djurantalet tagas som utgångspunkt. Härvid får emellertid beaktas, att slakten

under augusti 1945 var relativt låg, beroende på en förskjutning av

slakten till längre fram på hösten. Med hänsyn tagen till detta förhållande

upptages slakten av får och lamm under 1945/46 under antagande av oförändrad

fårstam till 240 000 djur.

Med hänsyn till bl. a. de sänkta priserna på ull har beräknats, att en

minskning av fårslammen kommer att äga rum under år 1946/47, vilket

bl. a. torde medföra en ökning av slakten. Här har upptagits 260 000 får

och lamm till slakt eller 20 000 fler än vid antagande av oförändrad fårstam

från 1945/46.

Slakten av häst har med hänsyn tagen till häststammens ålderssammansättning

upptagits till 35 000 djur både år 1945/46 och 1946/47.

Med hänsyn tagen till den antagliga säsongvariationen i medelslaktvik terna

Ira dessa beräknats för 1945/46 med ledning av tillgänglig statistik under

nämnda produktionsår. För år 1946/47 användas samma slaktvikter under

antagande av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.

Slaktdjurspriserna för 1945/46 ha beräknats med ledning av tillgänglig

statistik över priserna samt med hänsyn till antagliga säsongmässiga förändringar

i slaktens omfattning och i priserna under återstående del av produktionsåret.

För produktionsåret 1946/47 ha använts samma priser som för år

1945/46.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och

medelslaktvikter samt årsmedelprisema ha kvantiteter och värde åren 1945/

46 och 1946/47 beräknats på följande sätt.

1945:46

Antalet

Medelslakt-

Köttprodukt,

Pris

Värde

slaktdjur

vikt, kg

1 000 ton

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

..... 420 000

198-0

83-2

177

147-3

Större kalv......

..... 330 000

48-0

15-8

222

35-1

Mindre kalv.....

..... 870 000

19-3

16-8

133

22-3

Får.............

..... 240 000

16-0

3-8

304

11.6

Häst............

..... 35 000

301-0

10-5

97

10-2

Summa

köttproduktion 130-1

226-5

1946/47.

Storboskap.......

..... 410 000

198-0

81-2

177

143-7

Större kalv......

..... 340 000

48-0

16-3

222

36-2

Mindre kalv.....

..... 890 000

19-3

17-2

133

22-9

Får.............

..... 260 000

16-0

4-2

304

12-8

Häst............

..... 35 000

301-0

10-5

97

10-2

Summa köttproduktion 129-4

225-8

FISskproduktionen.

År 1944/45.

Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande sammanställning.

Medelslaklviklen för avsalusvinen har beräknats med ledning av

veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för hemslaktade

svin har antagits vara 90,0 kilogram.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 14

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Antal djur

Medelslakt-

vikt

(kg)

Totala slakten

(ton)

Svin.

Besiktigad slakt. ..

.. 986 905

85-9

84

775-1

Stämplad slakt . ..

26 524

84-4

2

238-6

S:a avsaluslakt ...

.. 1 013 429

85-9

~87

013-7

Hemslakt........

.. 503 906

90-0

45

351-5

Totala slakten....

.. 1 517 335

87-2

132

365-2

År 1945/46.

Till ledning för en beräkning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger

dels svinräkningen i april 1945, dels statistiken över antalet betäckta

suggor. Dessutom bör hänsyn tagas även till förändringen i medelslaktviktema

under det gångna året och de för fläskproduktionen disponibla fodertillgångarna.

En jämförelse^ mellan svinräkningen i april 1944 och svinräkningen i april

1945 visar en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett

oförändrat utnyttjande av suggoma och en oförändrad uppfödningstid skulle

sålunda under 1945/46 erhållas en något högre slaktsvinsproduktion än under

1944/45.

Antalet betäckta suggor under perioden augusti 1944—juli 1945 var 183 401

mot 182 557 samma period föregående år. Detta innebär en ökning med 0,5

procent.

Vid upprättandet av vårkalkylen (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945) beräknades

fläskproduktionen under såväl 1944/45 som 1945/46 med ledning av betäckningsstatistiken,

varvid antalet slaktsvin per betäckning antogs uppgå

till 7,54. Härvid erhölls för 1944/45 en slakt av 1 372 800 svin. Såsom framgått

av den föregående framställningen kan emellertid nu den redovisade

slakten av svin år 1944/45 angivas till 1 517 300 djur, d. v. s. ca 145 000 utöver

det kalkylerade antalet. Denna differens synes endast till någon del

kunna förklaras genom förskjutningar i slaktvikten eller genom ändrade utfodringsförhållanden.

Vid en beräkning av fläskproduktionen år 1945/46 torde det vara nödvändigt

att beakta detta förhållande. Som förut nämnts är antalet suggor något

större nu än för ett år sedan. Antalet betäckningar visar ävenledes en mindre

ökning. Under sådana förhållanden bör fläskproduktionen år 1945/46 bli av

minst samma storleksordning som 1944/45. Vid en beräkning på sedvanligt

sätt med ledning endast av antalet betäckningar erhålles emellertid för innevarande

år ett antal slaktsvin av 1 381 000 mot en i statistiken redovisad slakt

år 1944/45 av 1 519 400. Med hänsyn till vad ovan anförts synes det vara

riktigare att räkna med samma utby testal, som kan beräknas för 1944/45.

Det kan i detta sammanhang nämnas, att statistiska centralbyrån vid en

kontroll av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar i oktober 1944

konstaterade en brist, motsvarande ca 3 000 betäckningar. Vid en liknande

kontroll i juni 1945 konstaterades en brist motsvarande ca 3 500 betäckningar.

Härtill kommer ytterligare dels frågan örn redovisningen av antalet

betäckningar, dels relationen mellan antalet betäckningar och antalet slaktsvin.

Antages ett intervall mellan betäckningar och slakt av 13 månader, skulle

utby testalet under 1944/45 beräknas som kvoten mellan antalet under nämnda

produktionsår slaktade svin och betäckningarna under perioden augusti

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

115

1943—juli 1944. Detta utby testal blir 8 ,32. Med ledning av detsamma skulle

slaktsvinsproduktionen under 1945/46 kunna beräknas till 1 526 000 djur.

Då emellertid normalt ett tämligen fast samband föreligger mellan medelslaktvikt

och slaktålder, måste den förskjutning nedåt av slaktvikten, som

ägt rum under 1944/45, beaktas. Örn hänsyn tages härtill kan utbytestalet

för 1944/45 beräknas till 8,19.

Under antagande av samma intervall mellan beteckning och slakt vid 1945/

46 års utgång som vid dess ingång, d. v. s. samma medelslaktvikt vid båda

tillfällena, kan antalet slaktsvin under 1945/46 beräknas med ledning av

ovannämnda utbytestal (8,19) och 12 månaders suggbetäckningar. Under 1945/

46 erhålles då en slaktsvinsproduktion av 1 504 000 djur eller 22 000 djur

mindre än vid en beräkning utan hänsynstagande till förskjutningar i slaktvikten.

I konsekvens med antagande om ett oförändrat intervall mellan betäckning

och slakt upptages den vid årets ingång gällande medelslaktvikten —

84,9 kg — för hela året, varför den totala svinslakten under 1945/46 kan beräknas

till 127 700 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i

svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar

kan man räkna med en nedgång i svinslaklen utanför jordbruket

under 1945/46 i jämförelse med 1944/45. För sistnämnda år har upptagits

en kvantitet av 4 000 ton fläsk utöver motsvarande slakt år 1938/39. Med

ledning av nyssnämnda uppgifter har motsvarande kvantitet för 1945/46 beräknats

till 3 000 ton.

Under hänsynstagande till antagliga säsongmässiga förändringar i slaktdjursantal

och priser under våren och sommaren 1946 torde årsmedelpriset

under 1945/46 bli 223 öre/kg.

År 1946/4-7.

En jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1944 och 1945 visar en

ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat utnyttjande

av suggorna skulle under 1946/47 erhållas en större svinproduktion än

under år 1945/46.

För en uppskattning av fläskproduktionen under 1946/47 föreligger även

betäckningsstatistiken fram t. o. m. januari 1946.

På grundval av denna och med ledning av säsongfördelningen i antalet

betäckta suggor under åren 1943/44 och 1944/45 och förskjutningar i säsongfördelningen

erhålles för produktionsåret 1945/46 191 700 betäckningar. Under

antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt, som räknats

med för slakten år 1945/46, kan antalet slaktsvin 1946/47 beräknas med ledning

av antalet betäckta suggor under 1945/46 och det tidigare använda utbytestalet

(8,19). Antalet slaktsvin blir då 1 570 000. I konsekvens med antagandet

örn ett från 1945/46 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt

upptages samma medelslaktvikt år 1946/47 sorn år 1945/46 (84,9 kg). Dä erhålles

en total fläskkvantitet av 133 300 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i

svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar

torde man kunna räkna med en fortsalt nedgång i svinslakten utanför

jordbruket. Denna har för år 1945/46 upptagits till 3 000 ton utöver

1938/39 års svinslakt utanför jordbruket. För år 1946/47 kan beräknas ca

1 500 ton.

Värdet av svinslakten har beräknats med ledning av det för 1945/46 beräknade

priset.

På grundval av beräkningarna och övervägandena rörande svinslaktens

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

storlek och prisutvecklingen å fläsk har värdet av svinslakten linder åren

1945/46 och 1946/47 beräknats på följande sätt. Som jämförelse har även

medtagits uppgifter för åren 1943/44 och 1944/45.

D:o efter

A r

Antalet

slaktsvin

Medelslakt- vikt, kg

Kvantitet

1 000 ton

avdrag för

slakt utan- för jord-

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr.

bruket

1943/44 ....

... 1 614 446

89-8

145-0

139-0

239

332-2

1944/45 .....

... 1517 335

87-2

1.32-4

128-4

227

291-5

1945/46 ....

. .. 1 504 000

84-9

127-7

124-7

223

278-1

1946/47 _____

... 1 570 000

84-9

133-3

131-8

223

293-9

Av flera anledningar torde den för svinproduktionen verkställda prognosen

avseende både år 1945/46 och 1946/47 vara behäftad med betydande felmarginaler.

Det har redan nämnts, att statistiska centralbyrån vid kontrollen

av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar konstaterat brister, som

motsvarade ett icke obetydligt antal betäckningar. Huruvida dessa brister

varit konstanta eller undergått förändringar har stor betydelse för det beräknade

och i prognoserna använda utbytestalets storlek.

Härtill kommer, att även beträffande svin torde en viss brist i slaktredovisningen

förelegat under 1944//45. Något exakt statistiskt mått på denna kan

dock f. n. icke erhållas.

önskvärt hade varit att kunna grunda en beräkning av utbytestalet på den

redovisade slakten av svin för år 1943/44, då denna — liksom för övriga

djurslag — av allt att döma varit tämligen fullständig. Ett sådant förfaringssätt

är dock förenat med vissa svårigheter bl. a. på grund av de betydande

förskjutningar beträffande uppfödningstid m. m., som ägde rum under år

1943/44.

Försäljning av smågrisar.

Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen såsom producerad

utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram 33 300 svin

år 1945/46 och 16 700 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar få följaktligen

beräknas ha försålts från jordbruket åren 1944/45 resp. 1945/46. Värdet

av denna försäljning kan beräknas till 1,5 resp. 0,8 milj. kr. Sistnämnda

belopp upptages även för 1946/47.

^[Försäljning avjjmilitärhästar.

I samband med beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar ha

uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande försäljningen av militärhästar

under åren 1944/45 och 1945/46. Vid beräkningen av denna post

har som inkomst upptagits försäljningen av remonter och draghästar till

armén och som utgift dels slakten av militärhästar, vilken redan redovisats

vid beräkningen av jordbrukets slaktinkomster, och dels försäljningen av

de s. k. beredskapshästama. Vid beräkningen av värdet å sistnämnda hästar

får beaktas, att desamma medräknats i kalkylerna rörande kreaturskapitalets

förändringar och där upptagits till förkrigsvärde, d. v. s. 675 kr. per

häst. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att även i detta sammanhang

upptaga den till samma värde. Skulle ett högre pris åsättas den vid

beräkningen av nu ifrågavarande avdragspost, blir det nämligen ofrånkomligt

att begagna detta även vid beräkningen av kapitalförändringarna. Med

hänsyn till dels osäkerheten i fråga om jordbrukarnas verkliga utgifter för

dessa hästar, dels principen för kapitalförändringarnas beräknande begagnas

därför priset 675 kr/st.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkningen framgår av följande sammanställning.

Försäljning och inköp

av militärhästar.

1944/45

1945/46

1946/47

Militärens inköp

Antal

Milj.

kr.

Antal

Milj. kr.

Antal

Milj. kr.

Remonter..............

500

10

489

0 9

489

0-9

Övriga hästar..........

500

0-8

1-8

900

U4 2-3

1 100

1-7 2-6

.4 vgår

Slakt av militärhästar ...

Försäljning till jordbru-

1 650

05

1 500

0-4

1 800

0-5

kare.................

Nettoinkomst, resp. utgift

för jordbruket........

330

02

0- 7

1- 1

5 500

3-7 41

-1-8

5 500

3^7 4-2

-1-6

Export av levande djur.''

Värdet av under 1944/45 exporterade nötkreatur uppgår till 0,4 milj.

kronor.

Värdet av under 1944/45 exporterade hästar uppgår till 0,5 milj. kronor.

Exporten av nötkreatur under 1945/46 kan f. n. beräknas till ca 2 000

djur med ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kronor. Med hänsyn

till att detta antal ingår i den beräknade slakten, införes här endast

det pris utöver slaktvärdet, som jordbrukarna erhålla vid försäljning till export

eller 1,1 milj. kr. Exporten av avelssvin har under 1945/46 uppgått till

462 djur med ett värde av 0,2 milj. kronor.

För närvarande kan man under 1945/46 räkna med en export av 2 000

hästar, vartill hänsyn tagits vid beräkningen av kreaturskapitalet. Enligt

lantbruksstyrelsen torde det genomsnittliga priset per häst bli 1 650 kr.,

varför totalvärdet för jordbruket blir 3,3 milj. kronor. Utöver nämnda antal

har i olika handelsavtal en icke obetydlig hästexport ställts i utsikt, men

huruvida denna kan komma till stånd och i vilken omfattning kan för närvarande

icke förutsägas. Det sist sagda gäller även exporten av levande

djur under 1946/47. I kalkylen för nämnda år upptages därför icke något

belopp för export av levande djur.

Ull.

Fr. o. m. den 1 januari 1946 beräknas en prissänkning på ull med i genomsnitt

50 öre/kg. Årsmedelspriset för 1945/46, som förut upptagits till 434

öre/kg, kommer genom prissänkningen att sjunka till 400 öre/kg. Årsroedelspriset

för 1946/47 har upptagits till 384 öre/kg, vilket motsvarar det efter

den 1 januari 1946 gällande priset.

Kreatursliapital.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna

över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september

1947 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i

september 1946.

Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens

ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med led
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.

oo

1939

1940

194 L

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Hästar.

3 år och däröver efter avdrag av militär-

hästar............................

502 000

404 500

403 000

451000

400 000

408 000

460000

460 000

460 000

Unghästar..........................

78 000

82 000

77 000

71000

65 000

68 500

75 000

72 500

67 000

Föl ................................

48 000

43 000

40 000

35 000

40 000

43 000

42 000

36 000

36 000

Summa unghästar och föl

120 000

125000

117 000

100000

105000

lil 500

117 000

108 500

103 000

Summa hästar

028 000

589 500

580000

557 000

505 000

579 500

557 000

568 500

563 000

Nötkreatur.

Oxar ..............................

7 000

6 000

5 000

4 000

4 000

3 300

3 000

3 000

3 000

Tjurar 2 år och däröver ............

31000

33 000

33 000

31000

35 000

28 000

28 000

28 000

28 000

Kor................................

1920 000

1868 000

1 750 000

1698 000

1 770 000

1 795 000

J 865000

1 885 000

1905 000

Summa oxar, tjurar och kor ........

1958000

1907 000

1788 000

1 733 000

1809000

1820 300

1896 000

1916 000

1 936 000

Ungnöt ............................

564 000

564 000

475 000

471 000

546 000

618 800

565 000

565000

565000

Kalvar under 1 år..................

467 000

419 000

420 000

420 000

502 000

462 300

452 000

452 000

452 000

Summa nötkreatur

2 989000

2890000

2083 000

2024 000

2 857 000

2 907 400

2 913 000

2 933000

2 953 000

Svin.

Fargaltar ..........................

5 000

4 G00

4 000

3 600

3 500

3 700

3 700

3 700

3 800

Modersuggor........................

156 000

125 000

116 000

100 000

123 000

118 100

120 000

120 000

128 000

Höns.

Äldre höns..........................

8 770 000

8 770 000

7 740 000

5 735 000

5 440 000

6 300 000

7 2G0 000

8 200 000

8 700 005

Unghöns och kycklingar ............

2 950 000

2 950 000

2 420 000

2 270 000

3 350 000

3 500 000

3 800 000

3 800 000

3 500 000

Summa höns

11 720 000

11 720000

10100 000

8005000

8 790 000

9800 000

11000 000

12 000 000

12 200000

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267. 119

Tabell 5. Värdet av iörestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.

Pris

kronor

pr st.

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Hästar.

310-5

3 år och däröver......

675

338-9

i 313-5

312-5

304-4

310-5

315-9

310-5

310-5

Unghästar............

750

58-5

6P5

57-8

53-3

48-8

51-4

56-3

54-4

50-3

Föl ..................

300

14-4

12-9

12-0

10-5

12-0

12-9

12-6

10 8

10-8

Summa

4118

3S7-9

382-3

368-2

371-3

380-2

3794

3757

371-6

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar ..

370

724-5

705-6

661’6

641-2

669-3

675-7

701-5

708-9

716-3

Ungnöt ..............

325

183-3

183-3

154-4

153-1

177-5

201-1

183-6

183-6

183-6

Kalvar ..............

100

46-7

41-9

420

42-0

50-2

46-2

45''2

45-2

45-2

Summa

9545

930-8

858-0

836-3

S97 0

923-0

930-3

937-7

945-1

Svin.

Fargaltar ............

225

1-1

1-0

0-9

0-8

0-8

0-8

0-8

0-8

0-9

Modersuggor..........

135

21-1

16-9

15-7

13-5

16-6

15-9

16-2

16-2

17-3

Summa

22-2

17-9

IG 6

14-3

17-4

167

17-0

17-0

18-2

Höns.

Äldre höns............

3

26-3

26-3

23-2

17-2

16-3

18-9

21-6

24-6

26-1

Unghöns och kycklingar

2

5-9

5-9

4-8

4*5

6-7

7-0

7-6

7-6

7-0

Summa

32 2

322

28-0

21-7

23-0

25''9

29-2

322

331

Totalsumma

1 420-7

1363-8

1284-9

1240 5

1308-7

1345 8

1 3do''9

1362-6

13680

Värdeförändring från

föregående år( + l—)

- 51-9

- 83-9

- 44-4

+ 68-2

+ 37-1

+ lo-l

+ 6-7

+ 5-4

ning härav oförändrat uppgå till 460 000 djur i september 1945, 1946 och

1947. Unghästantalel beräknas minska från 1945 till 1946 med 2 500 djur

och med ytterligare 5 500 till 1947. Fölantalet beräknas nedgå med 6 000

djur mellan 1945 och 1946. September 1947 har detsamma antagits oförändrat

från 1946.

Antalet modersuggor och fargaltar har med ledning av svinräkningen i oktober

1945 beräknats stiga under 1946/47 med 8 000 resp. 100 djur.

Förändringarna i hönsantalet ha behandlats i samband med beräkningarna

rörande äggproduktionen.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vidVtgången av detta

år ha en foderreserv av 33 milj. foderenheter.

En beräkning av fodertillgångarna år 1945/46 med ledning av skördens

storlek enligt Årsväxten, livsmedelskommissionens försörjningsplaner samt

av foderåtgången för det kreatursantal och den animalieproduktion varmed

räknats i det föregående, har verkställts. Densamma har utförts enligt samma

principer, som tillämpats i tidigare kalkyler, och givit lill resultat ett foderöverskott

av 232 milj. foderenheter. Nämnda foderöverskott har med hänsyn

till dels beräknade näringsförluster å ej kvamduglig brödsäd och fodersäd på

grund av groddskador och dels större lagringsförluster på potatis än normalt

reducerats med 43 milj. foderenheter, vilken siffra erhållits efter särskilda

beräkningar, ökningen av varuförråden under 1945/46 blir sålunda 156 mili.

foderenheter (232 — 43 — 33).

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1938/39, 1944/45, 1945/46 och 1946/47.

1938/39

1944/45

1945/46

1946/47

Varuslag m. m.

Kvantitet

1000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

i

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr.

Höstvete................

556

;i7''21

95-7

357

26-82

957

379

26-45

100-2

429

26-50

113-7

Vårvete ................

108

19-11

20-6

66

27-98

18-5

62

28-30

17-5

105

28-50

29-9

Råg....................

247

16-25

40-1

262

25-70

67-3

175

25-35

44-4

233

25-50

59-4

Lagringsersättning ......

—

—

—

—

—

0-2

_

—

_

_

_

_

Arealtillägg ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

Korn ..................

96

14-02

13-5

57

22-50

12-8

68

22-50

15-3

90

22-50

20-3

Fraktersättning..........

_

—

—

—

—

0-6

—

—

0-6

_

0-7

Havre..................

130

11-57

150

116

18-75

21-8

120

18-75

22-5

135

18-75

25-3

j Premie å fodersäd ......

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

Ärter ..................

15-o

19-14

2-9

15-5

33-oo

5*1

180

36-00

6*5

21-6

30-00

6*6

Oljeväxter..............

—

—

—

—

—

41-5

_

—

31-7

.

_

28-6

Spånadsväxter ..........

—

—

—

—

—

3-6

—

—

4-0

_

_

5*2

Potatis, mat-............

755

5-72

43-2

907

13-19

119-6

905

12-75

115-4

875

10-50

91-9

» , fabriks- ........

Sockerbetor ............

260

4-93

12-8

60

7-04

4*2

177

7-07

12-6

250

7-50

18-8

1834

305

55-9

1803

4-79

86-4

1812

5-09

92-2

1925

5-09

97-9

Hö ....................

70

5-64

3-9

109

9-58

10-4

87

7-50

6*5

77

7-50

5-8

Halm ..................

40

2-19

09

105

2-40

2-5

246

2-40

5-9

50

2-40

1-2

K-mjölk vid mejeri......

794

15-07

119-7

949

J13-39

222-0

955

23-54

224-8

955

23-54

224-8

> utanför mejeri. .

> till hemmaför-

240

18-87

45-3

170

24-64

41-9

170

24-64

41-9

170

24-64

41-9

brukning ....

537

13-81

74-2

500

21-61

108-1

495

21-61

107-0

490

21-61

1059

P-mjölk vid mejeri......

2 335

11-81

275-8

2 314

17-56

406-3

2 595

17-56

455-7

2 745

17-56

482-0

Lantsmörmjölk..........

420

10-77

45-2

160

17-01

27-2

160

17-74

28-4

160

17-74

28-4

Skummjölk till ost......

98

2-90

2-8

238

5-12

12-2

300

5-12

15-4

320

5-12

16-4

Merinkomst av grädde . .

—

—

7-0

—

—

16-3

_

_

18-6

18-6

Producentbidrag m. m. . .

—

—

3-5

—

—

60*5

_

_

62-0

_

_

59-9

Körlinjebidrag ..........

—

—

—

—

—

3-2

_

_

3*5

_

_

3*5

Ägg....................

53-3

141

75-1

40-2

289

116-i

45 7

278

127-0

50-5

250

126-2

Slakt av fjäderfä........

—

—

5-9

—

—

13-5

—

—

13-3

_

11-7

Storboskap..............

89-0

105

93''5

74-8

181

135-4

83-2

177

147-3

81-2

177

143-7

Kalv, större ............

34’3

151

51-8

16-2

226

36-6

15-8

222

35-1

16-3

222

36-2

> mindre ..........

13''1

98

12-8

17-0

135

23-0

16-8

133

22-3

17-2

133

22-9

Får....................

3''4

174

5-9

3-7

310

11-5

3-8

304

11-6

4-2

304

12-8

Häst....................

11-8

44

5-2

9-6

95

91

10-5

97

10-2

10-5

97

10-2

j Svin....................

145-6

135

196-6

128-4

227

291-5

124-7

223

278-1

131-8

223

293-9

[ Smågrisar ..............

—

—

—

—

—

1-5

_

_

0-8

0-8

Militärhästar............

—

—

0-5

—

—

1-1

_

_

— 1-8

_

_

— 1-6

Ull ....................

0''7

185

1-3

09

434

4*1

0-9

400

3-6

0-9

384

3*6

Export av levande djur

—

—

5-6

—

0-9

—

—

4-6

—

—

Summa försäljningsink#

—

—

1 332 2

—

—

2 032 2

—

—

2 0S4-6

—

—

2140 9

Index

—

—1

100-0

—

—

152-5

—

—

156-5

—

—

161-2

Kapitalförändringar ....

—

1

+ 300

—

—

+ 13 1

—

—

+ 20-7

—

—

+ 5-4

Summa inkomster

—

—

1362-2

—

2 045 4

_

—

2105-3

_

_

2152 3

Index

—

—

100-o

—

—

150-1

—

—

154-6

—

—

158-0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

12]

Enligt beräkningarna voro alltså varuförråden vid 1945/46 års utgång

189 milj. foderenheter (232-—43). Med oförändrade normer för foderåtgången,

vid antagande av normalskörd 1946 och under iakttagande av tidigare beräknad

animalieproduktion skulle vid 1946/47 års slut uppkomma ett något

större överskott. Något belopp för denna post införes emellertid icke i denna

beräkning, med hänsyn till att densamma utgår ifrån en förutsatt normal

skörd.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande

sammanställning (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Kreaturskapital,

milj. kronor.. — —51 9 — 83-9 —44-4 +682 + 37-l +101 + 67 + 5-4

Varuförråd, milj.

kronor.......+ 30''0 — — 37 0 — +25 5 — 25‘5 + 3-0 +140 —

S:a milj. kronor +30 0 —51 *9 —120-9 —44 4 +93 7 +11*6 +13 l +20-7 +5-4

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett på samma principer, som

tillämpats vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader. Endast på en

punkt har en mindre komplettering företagits. Byggnadskostnadsberäkningen

har nämligen justerats genom att arbetarnas s. k. semesterören nu lagts till

den lön, som utgör underlag för indexberäkning beträffande kostnader för

lejd arbetskraft till byggnadsarbete. Justeringen har utförts i anslutning till

en undersökning beträffande det verkliga löneläget, vilken visar, att de sammanlagda

timlönerna (inkl. rörligt tillägg och semesterören) motsvara de

timlöner, som tillämpats i indexberäkningen samt därtill semesterersättningen.

I samband med denna kostnadskalkyl har det även övervägts att justera

beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att foderkostnaderna

för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,

skulle frånskiljas. Samtidigt skulle kostnaderna för de speciella liönsfoderblandningarna

redovisas mera fullständigt än tidigare Jordbrukskommittén

har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik

komplettering av beräkningarna. Samtidigt har emellertid kommittén beslutat,

att då föreliggande beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande

äggproduktion syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler

och då vidare utredningen vore ofullständig i så måtto, att jordbrukets inköp

och försäljningen av kycklingar icke beaktats, borde ifrågavarande poster

f. n. icke införas i kalkylen.

Den i Kungl. Maj:ts proposition nr 303/1945 framlagda kalkylen för 1944/45

har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare uppgifter örn

kvantiteter och priser kunnat erhållas tor nämnda produktionsår. Även den

i januari 1946 utförda beräkningen för år 1945/46 har av samma skäl i viss

omfattning blivit justerad. För vissa kostnadsposter, t. ex. »diverse kostnader»,

omfattar justeringen även år 1943/44.

Det prismaterial, sorn ligger till grund för kalkylen för året 1945/46, sträcker

sig i regel ej iängre fram än till december 1945 eller januari 1946. För

kommande månader Ilar i en del fall antagits samma prisläge som det senast

kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet

liven åt sådana prisförändringar, som liro att emotse under produktionsårets

återstående del. 1 enlighet med principerna vid tidigare beräkningar lia dock

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 7. Kostnadsberäkning för

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

^värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

Chilesalpeter........

47 000

8-14

31500

5-80

22 000

4-46

17 000

3-56

(1731)

(18-41)

(20-29)

(20-94)

Kalksalpeter........

66 000

10-96

105 000

17-80

135 000

27-39

145 000''

30-17

(16-61)

(16-95)

(20-29)

(20-81)

Kalkkväve..........

29 000

4-97

26 400

- 519

34 800

7-85

55 000''

12-91

(17-13)

(19-66)

(22-55)

(23-48)

Svavels, amni.......

21000

336

18 800

3-08

21 200

4-28

19 000

4-22

(16-00)

(16-36)

(20-20)

(22-23)

Ljungasalpeter......

4 200

0''67

2 500

0-41

—

_

4 000''

0-87

(15-88)

(16-48)

(21-67)

Källsalt 40 %........

88 400

10-94

82 400

12-70

95 100

15-01

105 000''

17-71

(12-37)

(15-41)

(15-78)

(16-87)

Superfosfat.........

1281 000

20-37

>248 000

24-01

>197 500

21-43

>191000

22-69

(7-25)

(9-68)

(10-85)

(11-88)

Benmjöl............

2 770

0-29

2 500

0-32

2 300

032

_

(10-80)

(12-67)

(13-70)

Thomasfosfat.......

22 000

1-53

14 000

1-09

18 000

1-69

14 000

1-50

(6-95)

(7-80)

(9-37)

(10-68)

Summa

61-23

70-40

82''4 3

93-63

Jordbrukskalk (om-

räknad i ren CaO)

187 000

4-21

154 000

3-82

168 000

4-62

189 000

5-56

(2-25)

(2-48)

(2-75)

(2-94)

Summa milj. kr.

6a"44

74-22

87*05

99-19

Index ..............

100-0

113-4

133-0

151-6

1 20% superfosfat. — 2 15% superfosfat. — 3 75 000 ton 18% 25-06, 15 000 ton 20% 26 33. —.

74430 ton 15 % 1575. — 6 20-procentig vara. — 7 13—15-procentig vara. — 8 Kaikpriset he
-

lliga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana, sorn vid beräkningstillfället

varit genomförda eller ansetts med säkerhet komma att inträffa.

För vissa förnödenheter —- t. ex. konstgödsel — äro priserna fastställda för

hela produktionsåret 1945/46.

Prognosen för produktionsåret 1946/47 bygger på förutsättningen, att senast

kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom

saknats örn väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I vissa

fall, t. ex. beträffande mjölktransportkostnader, har dock räknats med sänkta

enhetspriser, som förutsatts slå igenom allmänt, sedan nu löpande kontrakt

utgått. I huvudsak förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några

volymförskjutningar ej komma att äga rum. I något fall har dock räknats

med höjda kvantiteter, där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av

varuknapphet. Detta gäller bl. a. smörjolja till traktorerna samt torvströ.

Kostnadskalkylen för år 1945/46 har starkt påverkats av förändrade priser

resp. tillgång på förnödenheter. Traktorkostnadema, som under krigsåren

i samband med omfattande övergång till gengasdrift ökats, ha åter sjunkit

betydligt beroende på övergång till oljedrift vid relativt låga oljepriser.

Detta gäller även för ar 1946/47. Beträffande kostnaderna för köpfodermedel

motvägas förutsatta prissänkningar av ökade kvantiteter, så att dessa kostnader

totalt sett äro större för år 1946/47 än under de närmast föregående

åren.

I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga

kommentarer.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

123

konstgödsel och jordbrukskalk.

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

i

värde |

milj.

kr. |

10 300

2-16

8 300

1-74

19 000

4 37

12 000

2-76

15 000

3-45

(21-00)

(21-00)

(23-00)

(23-00)

(23-00)

97 000

2313

77 900

19-09

65 900

16-15

135 000

31-36

115000

26-71

(23-85)

(24-50)

(24-50)

(23-23)

(23-23)

73 700

18-85

3 91 200

23-05

67 000

16-93

55 000

13-20

50 000

12-00

(25-18)

(25-27)

(25-27)

(24-00)

(24-00)

13 800

3-41

12 800

3-22

13 700

3-45

12 000

2-88

15000

3-60

(24-68)

(25-15)

(25-15)

(23-98)

(23-98)

12 700

301

21500

5-19

30 400

734

32 000

7-37

65 000

14-96

(23-71)

(24-15)

(24-15)

(23-02)

(23-02)

93 600

18-68

4104 500

19-12

65 000

13-00

40 000

7-94

40 000

7-94 S

(19-96)

(18-30)

(20-00)

(19-86)

(19-86)

2133 400

21-24

6 232 830

34-34

6 214 500

43-63

7 290 000

3985

290 000

39-85

(15-92)

(14-75)

(20-34)

_

(13-74)

_

(13-74)

_

9 300

1-41

24 400

353

18 000

2-75

15 000

2-23

15 000

2-23

(15-19)

(14-47)

(15-28)

(14-89)

(14-89)

91-89

109-28

107-62

107 59

11074

210 000

6-49

220 000

6''82

213 000

6''67

213 000

6-82

213 000

6‘77 i

(3-09)

(3-10)

(3-13)

(3-20)

8 (3-18)

98-38

116 10

114-29

114-41

117-51

150-3

177-4

174-6

174-8

179-6

4 67 900 ton 40 %, 17 036 ton BO % 19 600 ton kainit 12—14 %. — 5 158 400 ton 13—14 % 14 28,

räknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x calcium (billigaste sorten).

1. Konstgödsel och kalk.

För år 1944/45 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande

förbrukning av konstgödsel. Kalkylen visar nära tre miljoner kronor

högre kostnader för konstgödsel 1944/45 än enligt vårkalkylen 1945. Förbrukningen

har blivit större än enligt vårkalkylen 1945 för kalksalpeter,

1 jungasalpeter, kalisalt och thomasfosfat. Kostnaderna för superfosfat äro

praktiskt taget oförändrade i jämförelse med vårkalkylen 1945. För kalkkväve

och svavelsyrad ammoniak har förbrukningen blivit lägre än enligt

vårkalkylen 1945.

Siffrorna för år 1945/46 äro beräknade av livsmedelskommissionen med

tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter har

beräknats kunna uppgå till endast 12 000 Ion mot 19 000 ton år 1944/45. Förbrukningen

av kalkkväve och svavelsyrad ammoniak har beräknats bli mindre

än 1944/45, under det att förbrukningen av ljungasalpeter beräknats öka

något (ökad tillverkningskapacitet) och förbrukningen av kalksalpeter förutsatts

bliva mer än fördubblad jämfört med år 1944/45. Totalt sett har förbrukningen

av kvävegödselmedel beräknats bliva 50 000 ton större 1945/46

än 1944/45. Kaliförbrukningen har på grund av bristande importmöjligheter

beräknats till endast 40 000 ton mot 65 000 ton 1944/45. Användningen av

fosforhaltiga gödselmedel beräknas endast obetydligt avvika från förbrukningen

1944/45.

Priserna äro år 1945/46 lägre än under föregående år för följande konst
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.

gödselmedel: kalksalpeter, kalkkväve, svavelsyrad ammoniak, ljungasalpeter,

kalisalt och thomasfosfat. Totalt visar kalkylen en praktiskt taget oförändrad

kostnadssumma för konstgödsel under 1945/46 i jämförelse med 1944/45.

För år 1946/A7 är den beräknade totalförbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel

något större än 1945/46. Betydande förskjutningar förekomma mellan

olika slags kvävegödselmedel. Sålunda har beräknats en betydande ökning

i förbrukningen av ljungasalpeter, vilken emellertid delvis motväges av

en icke fullt så stor minskning i förbrukningen av kalksalpeter. Den i kalkylen

för 1946/47 upptagna mängden kvävegödselmedel motsvarar i fråga

örn rent kväve en ökning med mer än 40 % jämfört med basårskvantiteten.

Förbrukningen av kalisalt har beräknats till samma kvantitet som 1945/46

eller 40 000 ton. Den nu beräknade kvantiteten ligger ca 48 000 ton under

förkrigsförbrukningen. Fosforhaltiga gödselmedel ha beräknats bliva förbrukade

till samma kvantiteter som under 1945/46. Då halten av fosforsyra

fr. o. m. början av nästa produktionsår beräknas kunna höjas till 18 %>, motsvarar

den för 1946/47 upptagna kvantiteten i det närmaste förkrigsförbrukningen

av fosforsyra.

Enär priserna å konstgödselmedel äro beroende av statlig clearing eller

andra liknande statliga åtgärder, ha desamma i kalkylen upptagits till samma

belopp per deciton som för år 1945/46.

Utifrån dessa förutsättningar ha kostnaderna för konstgödsel år 1946/47

beräknats till 110,74 milj. kronor mot 107,57 milj. kronor år 1945/46,

Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet

och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadspriserna. Någon vägning

med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke

skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka

slutresultaten.

Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruket

och deras försäljningsorganisationer. År 1941 startades kalkbrytning

av Ivågedalens kalkbruksförening. Då uppgifter över detta företags produktion

under olika år nu kunnat erhållas, har beräkningen över kalkkvantiteterna

justerats från och med produktionsåret 1940/41. De nu i kalkylen angivna

kvantiteterna av jordbrukskalk äro definitiva till och med produktionsåret

1944/45. För de båda följande åren lia kvantiteterna hållits oförändrade.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de två senaste

kalkylerna och äro praktiskt taget oförändrade.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för konstgödsel och kalk ha sammanförts

i tabell 7.

2. Kostnad tor inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande

med 4,20 milj. kr för såväl 1944/45 som 1945/46 och 1946/47.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar lia uppgifter örn kvantiteter inhämtats

från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i

fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag. Priserna äro i flertalet

tall beräknade som enkla medeltal av de under produktionsåret gällande normalpriserna.

För vissa ha emellertid vägda medeltal framräknats. Så är t. ex.

fallet med priset på oljekraftfoder och mineralfoder för de tre senaste åren.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen till foderändamål under

år 1944/45 till 6 300 ton. För 1945/46 har förbrukningen uppskattats till

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

125

10 000 ton under det att för år 1946/47 på grund av ökade importmöjligheter

räknats med 25 000 ton. Det är möjligt, att större kvantiteter komma att förbrukas.

1 så fall bör emellertid även uppstå ökad produktion av fläsk, varigenom

en motsvarande höjning av inkomsterna kommer till stånd.

Förbrukning av fodersäd.

Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling nied kostnadsposten

»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 9 E, något

närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning

av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet hade

tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.

Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden nämnda år.

Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under 1944/45. Vid slutet

av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget sålunda förfoga över ett rastläger

på 18 000 ton. Med hänsyn till att visst övergångslager normalt måste hållas,

bär denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagits i kostnadskalkylen

vare sig för år 1945/46 eller 1946/47.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 9 E) avser däremot den

marginalkostnad, som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp

av sådan fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen.

Marginalkostnaden utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna^ i

fråga till 0,61 milj. kronor för år 1944/45 och 1,08 milj. kronor per år för år

1945/46. För år 1946/47 har någon sådan kostnad icke upptagits, enär fodersädsavstående

då icke torde behöva ifrågakomma.

Förbrukning av mältad brödsäd till foder.

Av mältad brödsäd användes under år 1944/45 till foder 23 500 ton. Under

år 1945/46 har räknats med 3 000 ton. Under år 1946/47 har räknats med

15 000 ton mältad brödsäd av 1945 års skörd.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1944/45 sedan fullständiga

uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning

samt in- och utgående lager för detta år erhållits. Beträffande vetekli avviker

den nya kalkylen väsentligt från vårkalkvlen 1945. Förbrukningen av

vetekli under år 1944/45 uppgick till 116 000 ton mot i vårkalkylen 1945 beräknade

95 000 ton. För produktionsåren 1945/46 och 1946/47 har beräknats

en förbrukning av vetekli uppgående till 125 000 ton resp. 140 000 ton. Under

produktionsåret 1945/46 beräknas den inhemska produktionen av vetekli

till 124 000 ton. Den beräknade förbrukningen förutsätter sålunda, att 1 000

ton importerat vetekli under detta år tages i anspråk. 1946/47 års kvantitet

(140 000 ton) förutsätter alt större kvantitet importerat kli kommer till användning.

Förbrukningen av rågkli har år 1944/45 uppgått till 17 500 ton.

För de båda senare åren räknas med en förbrukning av 16 000 ton. Av havrekli

beräknas 25 000 ton komma att förbrukas under vart och ett av här

berörda produktionsår. Förbrukningen av kornkli är cirka 9 000 Ion under

vart oell ett av de tre sista i kalkylen medtagna åren. Priserna på samtliga

klislag lia förutsatts oförändrade sedan 1944/45.

Förbrukning av oljekraftfoder.

Är 1944/45 förbrukades omkring 179 000 ton oljekraflfoder. För de två

.senare åren — 1945/46 resp. 1946/47 — har räknats med 200 000 ton per år.

Priset på oljekraflfoder var under år 1944/45 i medeltal 33,25 kr/dt. För

1945/46 har räknats med 34,00 kr/dt, vilket pris upptagits även för 1946/47.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Förbrukning av fodercellulosa.

Spannmålsbolagtt har lämnat definitiv uppgift beträffande den kvantitet

fodercellulosa, som under år 1944/45 försålts tili jordbruket. I vårkalkylen

1945 bade räknats med 50 000 ton. Förbrukningen stannade vid 47 000 ton.

För produktionsåret 1945/46 räknades i vårkalkylen 1945 med 20 000 ton.

Siffran har nu höjts till 29 000 ton. Totalt beräknas försäljningen av fodercellulosa

1945/46 komma att uppgå till 35 000 Ion, varav 6 000 ton beräknas

bli försålt utanför jordbruket (armén, skogskörare, åkare). Enligt uppgifter

från spannmålsbolagel hade 20 000 ton blivit sålda t. o. m. den 31/i 1946. Det

är därför möjligt, att siffran 29 000 ton till jordbruket kommer att överskridas.

För produktionsåret 1946/47 har icke räknats med någon försäljning av

fodercellulosa till jordbruket. Huruvida någon förbrukning under detta år

kommer till stånd blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.

Förbrukning av jabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter örn såväl

försäljningen av melass, betmassa och betfor under 1944/45 som de priser

förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare

resp. övriga jordbrukare var tor sig. Tidigare ha priserna sammanvägts, så

att genomsnittspris för hela försäljningen av vart och ett av de tre fodermedlen

erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid ingen bild av prisutvecklingen,

eftersom relationerna mellan de kvantiteter, som säljas till betodlare

resp. övriga jordbrukare variera från år till år.

Försäljningen av melass direkt till jordbrukare under 1944/45 upptogs i

vårkalkylen 1945 till 44 000 ton. Den definitiva siffran blev 41 600 ton. För

år 1945/46 har nu räknats med att 30 700 ton skulle försäljas direkt till jordbrukare.

För ar 1946/47 har vid beräkningen av melasskvantiteten tagits hänsyn

lill att någon förbrukning av fodercellulosa i jordbruket icke förutsatts.

Melasskvantiteten för år 1946/47 har därför beräknats på så sätt, att 1945/46

års kvantitet ökats med den kvantitet, som detta år använts för inblandning

i fodercellulosa (3 500 ton). Den totala direkta försäljningen av melass till

jordbrukare år 1946/47 har sålunda beräknats till 34 200 ton. Det har förutsatts,

att den till betodlarna försålda melasskvantiteten är lika stor 1946/47

som 1945/46. Den kvantitet, som tidigare åtgått till inblandning i fodercellulosa,

har beräknats bliva försåld till de högre priser som gälla för icke

betodlare.

Tillgången på betmassa för utfodringsändamål har för åren 1944/45 och

1945/46 upptagits enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets uppgifter. För

år 1946/47 har kvantiteten beräknats med hänsyn till den på inkomstsidan

upptagna sockerbctsskördens storlek. Produktionen av betmassa har för år

1946/47 beräknats stiga i jämförelse med det föregående året i samma proportion

som sockerbetsskörden.

Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna upphörde fullständigt

under år 1944/45, emedan någon tillverkning av potatisbrännvin då

icke förekom. Under produktionsåret 1945/46 beräknas 35 000 ton potatis

bli använda vid brännerierna. Den motsvarande drankvolymen beräknas till

500 000 hl. För 1946/47 har antagits, att 100 000 ton potatis kommer att användas

till brännvinstillverkning. Drankvolvmen har beräknats till

1429 000 hl.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade

mängden kom. Sålunda har erhållits 251 000 hl år 1944/45 samt

för åren 1945/46 och 1946/47 195 000 lil resp. 372 000 hl.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

127

Förbrukning av animaliskt foder m. m.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat (tabell

9 D) ha för år 1944/45 beräknats till en lägre summa än i vårkalkylen

1945. Detta beror framför allt på att fiskmjöl och mineralfoder under år

1944/45 icke ha kunnat levereras i den omfattning, som tidigare hade beräknats.

I vårkalkylen 1945 hade räknats med ungefärligen samma kvantiteter

som under år 1943/44.

Tabell. 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel saint mineralfoder.

1944/45

1945/46

1946/47

förbrukn.

förbrukn.

förbrukn.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Köttfodermjöl m. m.

Köttfodermjöl I..............

303

0''12

350

0''14

350

0-13

(40: -)

(40:-)

(38:-)

> II..............

611

0''21

650

0-23

650

0-21

(35: -)

(35: -)

(33:-)

» III..............

3 801

1-14

4 000

1-20

4 260

1-19

(30: -)

(30: -)

(28:-)

Blodmjöl......................

238

0-11

240

0-11

240

o-io

(45: -)

(45: -)

(43:-)

Summa

4 953

1-58

5 240

1''68

5500

1-63

Foderbenmjöl.

Foderbenmjöl I...............

4 511

1-31

4 600

1-33

4 600

1-33

(29: -)

(29:-)

(29:-)

> II...............

963

0 24

1000

025

1100

0-28

(25: —)

(25: -)

(25: -)

Summa

5474

1-55

5 600

1-58

5 700

1-61

Mineralfoder.

Dikalciumfosfat1..............

465

0''29

1500

0-83

3 000

1-50

T

GNI

O,

(55: -)

(50:-)

Dinatriumfosfat1..............

1 410

0 87

1500

0-83

1500

0-75

(62: -)

(55: -)

(50: -)

Blandade mineralfoder.........

4 779

2*56

6 000

3-00

6 000

2-82

(53: 58)

(50:-)

(47: -)

Summa

6 654

3-72

9000

4-66

10 500

5.07

För åren 1945/46 och 1946/47 ha i kalkylen upptagits något större kvantiteter

av animaliskt foder. Prisfall har inträffat ifråga om dikalciumfosfat

och dinatriumfosfat, vilket i sin tur även verkar sänkande på genomsnittspriset

för blandade mineralfoder. För år 1946/47 har dessutom förutsatts prissänkningar

på fiskmjöl, fiskensilage och köttmjöl. I fråga örn tran inträder

viss prissänkning redan under år 1945/46. Ytterligare sänkning har beräknats

för år 1946/47. Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) ha ökat

beroende på ökad försäljning. Sammanlagt uppgå kostnaderna för gruppen

animaliska fodermedel till 12,01 miljoner kronor 1944/45. För åren 1945/46

och 1946/47 äro de beräknade kostnaderna 4,78 resp. 3,84 miljoner kronor

större.

I tabell 9 D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera

olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderben
-

1 Försatt oblandat.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9. Kostnadsberäk
-

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

förbruka

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

i milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

A. Kraftfoder.

Majs.............

95 300

16-93

73 500

14-05

6 930

1-28

_

_

(17-76)

(19-11)

(18-50)

Fodersäd.........

—

—

_

—

—

—

—

Mältad brödsäd till

foder...........

—

—

—

—

—

—

—

—

Kli av vete.......

133 750

OO

o

135 300

! 22-23

115 000

1S-S8

122 000

20-13

(12-77)

(16-43)

(16-50)

(16-50)

> > råg .......

27 900

314

29 800

4-61

22 800

3-53

—

—

(11-24)

(15-46)

(15-50)

> > havre.....

20 850

1-86

24 400

279

23 900

2-76

18 800

3-01

(8-90)

(11-45)

(11-55)

(16-00)

> j korn ......

13 500

1-52

13 500

2-09

12 000

1-86

10 500

1-68

(11-24)

(15-46)

(15-50)

(16-00)

> Övrigt..........

4 000

0-45

1500

0-23

—

—

—

_

(11-24)

(15-46)

Linkakor och mjöl

21 000

452

20800

4-87

5 320

1-28

—

_

(21-52)

(23-41)

(24-00)

Övr. oljekaksfoder.

220 000

45-03

184 200

44-06

152 546

35-85

125 000

36-59

1

(20-47)

(23-92)

(23-50)

(29-27)

Summa

90-53

94-93

65-54

61-41

B. Fodercellulosa.

—

—

71400

11-84

411300

50-01

(15-88)

(12-16)

C. Fabriksav/all.

Melass, betodlare ..

53 260

3-71

55 700

4’86

53 830

4''84

21000

2-29

> , övriga jord-

(6-96)

(8-72)

(9''00)

(10-92)

brukare.........

Sockersnitsel......

7 900

r0-57

7 330

0-54

6 520,

0-48

(7-28)

(7-33)

(7-33)

Betmassa, betodlare

892 658

2-52

939 417

2-35

905 394

2-44

889 000

2-40

> , övriga

(0-26)

(0-25)

(0-27)

(0-285)

jordbrukare.....

Betfor, betodlare ..

» , övriga jord-

—

—

—

—

—

—

brukare.........

Drank, hl ........

1 681 000

0-42

1 956 300

0-49

1 432 000

043

580 000

0-17

(0-25)

(0-25)

(0-30)

(0*30)

Drav, hl..........

425 900

0-45

434 400

0''46

348 000

0''63

117 000

0-23

(1-05)

(1-06)

(1-80)

(2-00)

Summa

7-67

8-70

8-82

5-09 1

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

129

ning lör fodermedel.

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

9 000

2-25

6 300

1-58

10 000

2-50

25 000

6-26

(25''00)

1002

(25-00)

(25-00)

(25-00)

—

—

47 000

35000

7-46

—

—

—

_

(21-32)

(21-32)

_

_

17 000

4-12

23 500

537

3 000

0-69

15 000

3-43

68 982

(24-25)

(22-86)

(22-86)

(22-86)

12-26

84 260

15-38

116 000

22-04

125 000

2375

140 000

26-60

(17''78)

(18-25)

(19-00)

(19-00)

(19-00)

16 534

2-93

37 000

6-48

17 500

2-80

16 000

2-56

16 000

2-56

(17-73)

(17-50)

(16-00)

(16-00)

(16-00)

28 312

3-58

1 <wrun

25 000

3-oo

25 000

300

25 000

300

(12-66)

1-55

r n 9i-nM

4-44

(12-00)

(12-00)

(12-00)

12 221

9 000

1-08

9 300

1-12

9000

1-08

(12-66)

—

—

—

(12-00)

—

(12-00)

—

(12-00)

90 000

29-63

105 000

34-47

179 000

59-52

200 000

68-00

200 000

68-00

(32-92)

(32-83)

(33-25)

(34-00)

(34-00)

49-95

77-16

102 85

10162

110-92

17 564

2-67

41077

6-26

47 000

7-17

29 000

4-42

(15-18)

(15-25)

(15-25)

(15-25)

20 300

1-51

23 400

1-74

23 400

1-74

35 016

40 765

(7-42)

(7-42)

(7-42)

4-52

5*27

(12-92)

(12-94)

21300

2''98

7 300

1-02

10 800

1-51

—

—

_

—

(1400)

_

(14-00)

(14-00)

749 000

2-38

795 200

2-53

844 500

2-69

793 090''

811463

(0-318)

(0''318)

(0-318)

2-26

2-52

(0''311)

9 200

0-12

9 700

0-12

10300

0-13

(1-25)

(1-25)

(1-25)

4 290

0-21

600

OlO

600

0-io

_

18 000

3-72

(5-01)

(16-92)

(16-92)

(20-64)

14 624

3-40

13 435

3-12

13 435

3-12

1 333 000

0-53

(23-25)

(23-25)

(23 25)

—

—

—

—

500 000

0-20

1 429 000

0-57

260 000

0''62

(0-40)

351 000

0’70

251 000

050

(0-40)

195 000

0''39

(0-40)

372 000

0-74

(2-00)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

7-30

12-74

11-10

1 9''22

10-60

Bihang tili riksdagens protokoll IMG. 1 sami. Nr 267.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9

1938

1939

1940/41

1941/42

förbrukn.

milj.

förbrukn.

milj.

milj.

förbrukn.

milj.

i ton

kr

i ton

kr

kr

(kr/dt)

kr

D. Animaliskl foder m. m.

Fiskmjöl................

4185

0-87

5 952

1-36

1-96

2 481

1-12

(45''00)

Fiskehsilage.............

—

—

—

—

—

—

—

Köttmjöl m. m.........

789

0''13

2 591

0-49

0’80

5 009

1-30

(26-00)

Foderbenmjöl ..........

1379

0''25

1 905

035

0‘40

5 378

145

(27-00)

Mineralfoder............

5 567

1*64

6 070

1*76

1''48

—

—

Tran ..................

991

065

1484

»1T4

0’80

343

1-44

(420-00)

Deltafor m. m...........

—

—

—

—

—

—

—

Foderjäst ..............

—

—

—

—

—

—

—

Summa

3-54

5''10

5-44

5''31

1938/39

1939/40

Milj. kr.

*4-58

25-10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.

Tabell 9 (forts.). E. Sammandrag

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Kraftfoder................

90-53

94-93

65" 5 4

61-41

Fodercellulosa ............

—

—

11-34

50-01

Fabriksa vfall..............

7-67

8-70

8-82

5-09

Animaliskt foder..........

4-58

5-io

5‘44

5''31

Återinköpt fodersäd ......

—

—

—

—

Summa

10278

108-73

91-14

121-82

Avgår fodermed.rabatter ..

—

—

6*78

—

Summa milj. kr.

10278

108-73

84-36

12182

Index

100-0

105-8

82-1

118-5

mjöl och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits specificerade

till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett vägt

medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat och

dinatriumfosfat representera de partier, som säljas utan uppblandning med

foderkalk och dylikt.

1. Maskiner och redskap.

Kostnaderna för åren 1944/45 och 1945/46 äro oförändrade i jämförelse

med vårkalkylen 1945. Från statens priskontrollnämnd meddelas, att någon

prisändring beträffande maskiner och redskap icke är att vänta under inne
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

131

(forts.).

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

förbruka,

i ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbruka

i ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

i ton

(kr/dt)

milj.

kr

2 424

1-09

5 459

2-62

2 070

0-99

5 500

2-64

6 000

2-40

(45-00)

_

(48-00)

_

(48-00)

821

0-16

(48-00)

1000

0-19

(40-00)

1000

0-15

3 000

1-17

4 537

1-95

(19-00)

4 953

1-58

(19-00)

5 240

1-68

(15-00)

5 500

l’€3

(39-00)

3 684

1-07

(42-90)

4 52 L

1-27

5 474

1*55

5 600

1-58

5 700

1*61

(29-00)

6 305

4-22

(28''00)

8 779

5''14

6 654

3''72

9 000

4-66

10 500

5-07

(67-00)

225

0"95

(58-54)

843

3*54

550

1-93

1000

3-30

1000

2-25

(420-00)

_

(420-00)

266

085

(350-00)

774

1-76

(330-00)

964

2-27

(225''00)

964

2-27

430

0-32

(320-00)

230

0-18

425

032

850

0-47

850

0-47

(75-00)

S''82

(78-00)

15-55

(75-00)

12-01

(55-00)

16-79

(55-00)

15-85

för allt köpfoder, mil], kronor.

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

49*95

77-16

102-85

101-62

110-92

2-67

6-26

7-17

4''42

_

7-30

12-74

11-10

9-22

1060

8-82

15-55

12-01

16-79

15-85

1-50

0-85

0-61

1-08

—

70-24

112-56

133-74

133-13

137-37

70-24

11256

133 74

133-13

137 37

68-3

109-5

130-1

129-5

133-7

varande produktionsår (1945/46). De flesta maskinaffärerna avslutas under

våren och sommaren, och under denna tid torde enligt priskontrollnämnden

inga prisändringar komma att inträffa. Beträffande produktionsåret 1946/47

kan från priskontrollnämndens sida nu icke göras några uttalanden. Det är

möjligt, att priserna på svenska maskiner kunna sänkas under årets senare

del, men på grund av rådande ovisshet har tills vidare räknats med oförändrade

kostnader även för år 1946/47. Kostnaderna uppgå till föl jande belopp:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr...... 72-8 83*2 94-3 10M 106-0 107-4 107-7 107-7 107-7

Index........ 100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147-5 147-9 147*9 147-9

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

5. Traktorkostnader.

Beräknandet av traktorkostnadema erbjuder vad produktionsåret 1945/46

beträffar större svårigheter och flera osäkerhetsmoment än vid upprättandet

av de närmast föregående kalkylerna, beroende på att ransoneringen på brännolja

till jordbrukets traktorer upphörde fr. o. m. den 25/n 1945. Samtidigt

med frigivandet av brännoljan blevo priserna avsevärt sänkta. En ytterligare

prissänkning trädde i kraft den 1 januari 1946. Som en följd av dessa omständigheter

kan under år 1946 förväntas:

I ökad traktoranvändning

II övergång till oljedrift.

Då den kraftiga prissänkningen inträdde redan i januari månad, torde flertalet

av de jordbrukare, som lia för avsikt att under året övergiva gengasbränslet,

verkställa omläggningen redan före vårbruket 1946. Vid denna tidpunkt

återstår mer än hälften av produktionsårets traktorarbete.

Med hänsyn till vad här anförts, har det ansetts nödvändigt att i den nu

upprättade kostnadskalkylen för år 1945/46 taga hänsyn till de sannolika förändringarna.

Hänsyn till ökad traktoranvändning.

Tidigare har räknats med 600 driftstimmar per år för gengasdrivna traktorer,

under det att tilldelningen av brännolja medgivit endast ett betydligt

lägre antal driftstimmar för de oljedrivna traktorerna. Då brännoljan nu är

fri, kan antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer icke längre beräknas

med ledning av planerna för tilldelning av brännnolja. I den nya kalkylen har

räknats med 600 driftstimmar per traktor för såväl gengasdrivna som oljedrivna

traktorer. Detta medför en ökning av det beräknade antalet traktortimmar

från 11 569 800 år 1944/45 till 12 630 000 år 1945/46 eller med 9,2°/o.

Med hänsyn till den fria tillgången till brännolja, och då dessutom ett antal

äldre traktorer finnas, vilka tidigare varit avstängda från tilldelning av olja,

har delegationen dessutom ansett, att man nu bör räkna med användning av

en del av dessa traktorer. Delegationen har ansett detta böra motivera en ökning

av det ovan angivna antalet traktortimmar under år 1945/46 med

600 000, vilket innebär, att ytterligare 2 000 traktorer skulle tagas i anspråk

under den återstående delen av produktionsåret med en driftstid av 300 timmar

per traktor. Efter denna justering uppgår det totala antalet traktortimmar

1945/46 till 13 230 000, vilket innebär en ökning med 14,3 % i jämförelse

med 1944/45. (I septemberkalkylen 1945 vidhölls det förut tillämpade systemet

att låta den planerade tilldelningen av brännolja bestämma antalet beräknade

traktortimmar. Därvid erhölls 13.3 miljoner timmar, vilket betydde

en ökning av antalet traktortimmar med 15 %> i jämförelse med 1944/45.)

För produktionsåret 1946/47 har förutsatts, att traktoranvändningen ökar

ytterligare med ca 15 °/o av föregående års beräknade timantal. Detta innebär

ytterligare omkring 1 980 000 traktortimmar under 1945/46, varvid totala antalet

traktortimmar skulle utgöra omkring 15 200 000.

Hänsyn till övergång till oljedrift.

Beträffande den sannolika omfattningen av omställning till oljedrift under

året finnas vissa hållpunkter i en undersökning av byråchefen Palmi.1 En

förfrågan våren 1945 rörande jordbrukarnas inställning till gengasdriften, sedan

brännolja fritt kunde erhållas, gav lill resultat, att vid ett antaget pris

Tallrik»Jordbrukets traktordrUt>. Jordbruksekonomiska uppgifter nr 12/1945.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

133

å flytande bränsle av 40 öre per liter 57,9 °/o av innehavare av gengasträkto*

rer uttalade sig för att behålla gengasverken tills dessa voro utslitna. 26,2 #/o

uttalade sig för att därefter på nytt anskaffa gengasaggregat. Dessa^ procenttal

gällde jordbrukare, som hade tillgång till bränsle å den egna gården. Där

bränsle måste köpas, var motsvarande procenttal 38,6 och 13,3''. Enligt den1

refererade undersökningen skulle sålunda vid ett pris av 40 öre pr liter för

flytande bränsle ca 40 % av gengastraktorägarna vid slutad ransonering av

flytande bränsle omedelbart övergå till oljedrift. Sedan dess har emellertid

priser på brännolja (med undantag för motyl 25, som i huvudsak torde användas

till dragbilarna) sjunkit till 18 å 19 öre/liter.

På grund av vad ovan anförts har delegationen ansett, att män bör kunna

räkna med omställning av hälften av gengastraktorerna (8 065 st.) till oljedrift

före vårbruket 1946. Vidare förutsättes, att i genomsnitt hälften av produktionsårets

traktorarbete utföres under våren och sommaren t. o. m. den

31/8. Detta innebär, att ommonteringen till oljedrift skulle motsvara 4 033

traktorår. Fördelningen av antalet traktorer i genomsnitt under året på gengas-

resp. oljedrift, som angives i det följande, har utförts med hänsyn till

här angivna förutsättningar.

Beträffande den ytterligare övergången till oljedrift (för år 1946/47) förutsättes,

att i genomsnitt 4 000 traktorer drivas med gengas under hösttnånäderna

(sept.—dec.) 1946, men att samtliga traktorer äro omställda till oljedrift

från och med våren 1947. Eftersom användningen under vår- och sommarmånaderna

i det föregående antagits representera halva den årliga användningstiden,

skulle gengasdriften under höstmånaderna 1946 representera

2 000 »traktorår», d. v. s. 2 000 gengastraktorer beräknas genomsnittligt vara''

i bruk år 1946/47. I det följande lämnas en översikt beträffande de förutsatta

ommonteringama till oljedrift.

Antal gengas- traktorer

Antal ''tråktolv

år» 1946/47

Totalt gengastraktorbestånd den S1/s 1945..........

Förutsatt nvmontering av gengasaggregat under 1945/

46.............................................

16 362 st.

Beräknat totalantal gengasaggregat.................

16 362 st.

■;:; {i; (• \;; i i)

Övergång till oljedrift (antagande):

■h}''){ K

Under året 1945/46 enligt januarikalkylen 1946

Under året 1946/47 ..............................

8 065 st.

8 297 »

__ n (! f

2 000

16 362 st.

2 000

»Vålf)

Efter denna grundläggande översikt beträffande förutsatt ökning av antalet

traktortimmar resp. övergången till oljedrift redogöres i det följande för

beräkningarna angående jordbrukets traktorkostnader åren 1944/45, 1945/46

och 1946/47. Beräkningen för 1944/45 är definitiv.

Beräkning av antal gengastraktorer 1944/45.

Antal från fabriker levererade aggregat t. o. m. september 1945 .... 15 737

Antal hemtillverkade aggregat (uppskattat) .................... 625,

Totalantal vid produktionsårets slut ......................... 16 362

Avrundas till................................................ 16 360

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkning av antal i drift varande gengastraktorer i genomsnitt.

1944/45.

Antal hemtillverkade aggregat ...................................

Försäljning 1940 .....................................

» 1941............................... .......

» 1942 .............................

» 1943 ...................................

» 1944 Vi—3%.................................

» 1944 1/7—31/s.......................................

» 1944 1/d—s0/9; 136 x x/s (halva hösten) + 136 x 3/s (vår

och sommar).....................................

» fr. o. m. x/io 1944 t. o. m. 31/s 1945; 507 x 3/e (vår och

sommar).........................................

Antal

«traktorår>

625

2 674

3 287

6 138

2 109

615

271

109

304

Summa 16132

Avrundat 16130

1945/46. Antalet traktorår för gengastraktorer har enligt vad som tidigare

anförts beräknats till 2 000.

1946/47. Gengasdriften förutsättes helt avvecklad.

Traktorbeståndets fördelning under olika år blir enligt föregående diskussion

följande:

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

Oljedrivna

tunga traktorer

—

—

—

x1000

11 150

lätta »

6 700

4 900

3 870

18 900

11 150

Gengasdrivna tunga »

10 000

10 000

10 000

10 000

1 000

»

lätta »

3 300

5 100

6 130

2 100

1 000

Dragbilar..

3 500

3 500

3 500

3 500

3 500

Summa 23 500

23 500

23 500

25 500

27 800

Antalet driftstimmar har, som tidigare angivits, under år 1944/45 beräknats

till 600 timmar per år för gengasdrivna traktorer och 180 timmar för

dragbilar. För oljedrivna traktorer har totalantalet driftstimmar beräknats

med ledning av den förbrukade oljemängden. För åren 1945/46 och 1946/47

räknas med 600 driftstimmar i genomsnitt för samtliga traktorer samt 180

timmar för dragbilar.

Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats

till följande i tusental timmar.

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

Oljedrivna tunga traktorer . ..

—

—

—

300-0

6 690-0

» lätta

» ...

1 809-0

1 168-1

1 261-8

5 040-0

6 690-0

Gengasdrivna tunga

» ...

6 000-0

6 000-0

6 000-0

6 000-0

600-0

» lätta

» ...

1 980-0

3 060-0

3 678-0

1 260-0

600-0

Dragbilar..........

630-0

630-0

630-0

630-0

630-0

Summa

10 419-0

10 858-1

11 569-8

13 230-0

15 210-0

Index

100-0

114-3

131-5

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat lill de belopp, som

angivas i följande översikt. För produktionsåret 1946/47 har dock tagits

hänsyn till den högre inköpskostnaden för nya traktorer på så sätt, att av
1

Av de oljedrivna traktorerna beräknas enligt det föregående 2 000 st. hava en genomsnittlig

användningstid om blott 300 timmar.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

135

skrivningskostnaden för den beräknade ökningen av traktorbeståndet (2 300

traktorer) räknats efter det genomsnittliga inköpspriset pr traktor år 1945.

Merkostnaden för amortering av dessa traktorer har inräknats som en tillläggssumma

till amorteringskostnaderna enligt den äldre avskrivningskostnaden

pr traktor (se översikten nedan). År 1945 försåldes till jordbruket

enligt uppgifter från firmorna 438 traktorer till ett genomsnittligt pris av

11 211 kr. pr traktor. Vid en antagen amorteringstid av 13 år blir den årliga

amorteringen 862 kr. Enligt förut tillämpad årlig amortering för traktorer

av olika storlek samt vid olje- resp. gengasdrift (se översikten) skulle

den genomsnittliga amorteringskoslnaden 1946/47 uppgå till 333 kr. pr traktor

för egentliga traktorer (exkl. dragbilar). Differensen (862 — 333 =

529 kr.) har multiplicerats med det antagna antalet nya traktorer (2 300 st.),

varvid erhållits tilläggssumman 1 216 700 kr.

Amorteringskostnader för traktorer:

Kr pr.

traktor

1944/45

Totalt, kr.

1945/46 1946/47

Oljedrivna tunga traktorer ....

..... 373

—

373 000 4 158 950

» lätta » ....

..... 242

936 540

2 153 800 2 698 300

Gengasdrivna tunga » ....

..... 773

7 730 000

7 730;000 773 000

» lätta » ....

..... 465

2 850 450

976 500 465 000

Dragbilar.....................

..... 160

560 000

560 000 560 000

12 076 990

11 793 300 8 655 250

Tillkommer 1946/47 enl. ovan 1216 700

9 871 950

Avskrivningskostnader för gengasaggregat.

Avskrivningskostnader för gengasaggregat har för åren 1944/45 och

1945/46 upptagits enligt den fyraåriga amorteringsplanen. Då gengasdriften

i kalkylen förutsättes fullständigt avvecklad i och med utgången av år 1946/

47, ha samtliga tidigare icke avskrivna kostnader för gengasaggregat lagts

på detta år. Detta belopp uppgår till 2,58 milj. kr.

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat

angivas i tabell 10. För år 1944/45 äro kostnaderna enligt vårkalkylen 1945

praktiskt taget oförändrade. På grund av övergången till oljedrift ha kostnaderna

för underhåll år 1945/46 blivit avsevärt lägre än vad som räknades

med i vårkalkylen 1945. För år 1946/47 erhålles en ytterligare nedgång beroende

på den lägre underhållskostnaden pr timme vid oljedrift.

Tabell 10. Underhållskostnader tor traktorer och gengasaggregat.

a) Traktorer.

Produktionsår

Vid oljedrift

Vid gengasdrift

Summa

kronor

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

1938 39 ................

13-3

166

2 655 180

1939/40 ................

14-7

18-6

—

—

3 363 300

1940 41 ................

18-7

20-7

47-3

52-2

3 250 453

1941/42 ................

21-3

230

53-7

58-1

7 744 790

1942/43 ................

23-0

230

58-0

58''0

10 026 600

1943/44 ................

23-9

23-3

601

58’9

11 630 103

1944/45 ................

23-9

27-4

60-1

69-1

13 474 469

1945/46 ................

23-9

28-2

60-1

71-2

12 642 750

1946/47 ................

23''9

28''2

60''1

71''2

8 874 810

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

b) Gengasaggregat.

Produktionsår

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Summa

kronor

1938/39 ...........

1939/40 ........

_

1940/41 ...........

10-2

11-8

243 810

1941/42 ............

11-fi

12-5

1282120

1942/43 ..............

12-5

12-5

1920 000

1943''44 ..........

130

12-7

2 328 420

1944/45 .........

13-0

14-9

2 700 160

1945/46 .........

13-0

15-3

2 054 580

1946/47 .............

13-0

15''3

339 600

Driv- och smörjmedelskostnader.

1944/45. Uppgifterna beträffande flytande bränsle för år 1944/45 äro definitiva

enligt uppgifter från livsmedelskommissionens planläggningsbyrå.

Kostnaderna för flytande bränsle beräknades i vårkalkylen 1945 till 8,91

milj. kr. Den definitiva siffran blev 9,80 milj. kr. Kvantiteter och kostnads
-

summor redovisas i följande översikt.

1 659 m3 motorfotogen å 1-05 kr/lit..................... U74 milj. kr.

850 » motorbrännolja » 1-05 » » .................... 0‘89 » »

5/812 » »motyl 25» » 1-05 » » 6-10 » »

704 » traktordestillat » 0 88 » > .................... 0''62 » »

o 433 » skifferfotogen » 1-05 » » .................... 0-45 » »

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3*00 kr/hl......19-16 » »

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 310 kr kg.............. 7-89 » »

Summa 36-85 milj. kr.

1945/46.

a. Priser.

Under produktionsåret 1945/46 ha priserna på brännoljor till jordbruket

hittills varit följande (pris pr liter):

sept.

Vio-30/ll

Vis-81/12

Vi—;"A

23/i—31/s

V* 1946

19451

19451

19451

19461

19462

t. v.

Motorfotogen .....

. .. 1-05

63

28

19

17-75

17-75

Motorbrännolja ...

... 0-38

—

25

18

16-75

16-75

Motvl 25 ..........

. .. 1-05

83

83

46

44-75

43-75

Skifferfotogen......

. .. 1-05

63

28

19

17-75

17-75

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar

erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 9 900 traktorer8 ........................ 37 380 m3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

40 530 m3

_ Avrundat 40 500 »

1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.

‘ Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas

de genomsnittliga zontilläggen till 1-75 öre pr liter.

8 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

137

c. Fördelning av förbrukningen under olika pristerminer.

Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter örn

den ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden Va—24/n 1945.

Under denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning^ den Vio. Totalkvantiteten

under tiden V#—24/n har fördelats med 2/s på september och

s/5 på tiden Vio—24/u. Den under december månad uttagna kvantiteten mäste

vara obetydlig. Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning

försummats eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.

Tilldelningen under tiden Va—24/n 1945 var enligt L.K.:s planläggningsbyrå:
Motorbrännolja.

............. 28 680 liter

Motorfotogen................ 1 385 462 »

Motyl 25 .................... 3 544 195 »

Skifferfotogen................ 916 844 »

Summa 5 875 181 liter = 5 875 m3

Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts

sålunda:

September 1945:

Vio—S4/u 1945:

Motorbrännolja

Motvl

25/n 1945—22/i 1946:

Försummas......................

23/!—si/8 i9jl6:

Motorbrännolja och motorfotogen

29 m3 å

38-00

öre/lit.

Milj. kr

o-oi

554 3» »

105-00

> 3»

0-58

1418 » »

105-00

> »

1-49

367 » *

105-00

0-39

831 m3

å 63-00

öre/lit.

0-52

2 126 »

» 83-00

» »

1-76

550 »

» 63-00

» »

0-35

38 000 m3

å 17-25

öre/lit.

6-56

2 500 »

» 43 75

» »

1-09

40 500

12-75

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... å 3-00 kr/hl 14-37

Smörjolja, 0''22 kg/traktortimme ........... » 2-17 kr/kg 6-32

Summa driv- och smörjmedel 33-44

1946/47.

a. Priser.

För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i en

föregående översikt såsom gällande fr. o. m. den V« 1946.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 m3

» » 3 500 dragbilar...........................3 150 »

96 810 m3

Avrundat 96 800 »

Hela kvantiteten motyl 25 har räknats efter det lägre priset fr. o. m. den ’/« 1946.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

c. Kostnadsberäkning. Milj. kr.

5 3501 m* 3 motyl å 43-75 öre/lit................................... 2-34

91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 17-25 öre lif......... 15-78

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr hl................ 2-38

Smörjolja, 0''30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg....................... 7-30

Summa 27-80

Under de första åren, som kalkylen tillämpades, räknades med en smörjoljeförbrukning

av 0,40 kg per timme. På grund av knapphet i tillgången på

olja räknades emellertid senare under krigsåren med väsentligt minskade

kvantiteter. För år 1941/42 räknades sålunda med 0,30 kg samt för de följande

åren 0,22 kg per timme. I samband med fri tillgång och starkt reducerat

pris har det ansetts, att förbrukningen av smörjolja per timme under

år 1946/47 åter kommer att öka. Det har därför räknats med 0,30 kg per

traktortimme. Denna siffra stöder sig på Jordbrukstekniska föreningens erfarenheter

och uttalanden.

Förändringarna i drivmedelskostnaderna under den period kostnadsberäkningarna

omfatta belysas i följande sammanställning.

Priser på smörjolja, motorfotogen och gengasved åren 1938/39—1946 47.

Smörjolja,

kr pr kg

Motorfotogen

Pris pr hl

gengasved,

kr

Kostnad för

den mängd gen- gasved3, som

motsvarar 1

liter motor- fotogen, öre

Pris utan

zontillägg,

öre pr liter

Zontillägg,

öre pr liter

Pris inkl.

zontillägg,

öre pr liter

1938/39 ........

0-68

11-7

3-0

14-7

1939/40 .......

0-90

16-4

30

19-4

1940/41 ........

1-32

38-2

3-0

41-2

1-80

13-9

1941/42 ........

1-84

61-7

3-o

64-7

1-80

13-9

1942/43 ........

254

117-0

3-o

120-0

3-10

23-9

1943/44 ........

2-63

102-0

3-0

1050

3''10

23-9

1944/45 ........

3-10

102-0

3-0

105-0

3''00

23-1

1945/46 ........

2-17

31-3

- 2-24

3''00

23-1

1946/47 ........

1-fiO

16-0

1-75

17-75

3-oo

23-1

Kostnader för ommontering av gengastraktorer åren 1945/46 och 1946/47.

Ombyggnaden vid övergång från gengas till oljedrift medför ombyte av

cylinderfoder, kolvar, kolvbult, kolvringar, tändstift och packningar. I många

fall får ny förgasare anskaffas. Svenska Traktorbolaget har utfört en kalkyl

över de genomsnittliga kostnaderna för ommonteringen. På grundval av

denna kalkyl angives från traktorbolaget, att kostnaderna i det stora flertalet

fall torde ligga mellan 600 och 700 kr. per traktor. Här har räknats med 650

kr. i genomsnitt. I nedanstående översikt klargöres, hur ommonteringskostnaderna

fördelats på olika produktionsår. Totalkostnad Fördelning, milj. kr

o r\nK milj. kr.

8 065 traktorer onnnonterade under produktionsåret

1945/464 .................. 5-24

4 297 traktorer ommonterade till början av

produktionsåret 1946/475 ............ 2-79

4 000 traktorer ommonterade under förra delen

av produktionsåret 1946/476 ........ 2’60

16 362

1945/46

2-62

1946/47

2-62

1947/48

2-79 —

1-30 1-30

10-63 2-62 6-71 1‘30

1 3150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin.

3 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. 23A 1946—151/s 1946 = 1-75 öre. — 3 0:077 hl.

Halva kostnaden för ommontering har intagits i kalkylen för år 1945/46.

Hela kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna år 1946/47.

Halva kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna för år 1947/48.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 11. Sammandrag av kostnader lör traktorer.

139

1938/

1939/

1940/

1941/

1942/

1943/

1944/

1945/

1946/

1

39

40

41

42

43

44

45

46

47

Underhållskostnader för trak- torer:

Oljedrivna traktorer ......

2''6fi

3-36

2 12

1-79

1-12

0-85

0-97

3-11

7-30

Gengasdrivna traktorer ....

—

—

1*13

5''95

8-91

10-78

12-50

9-53

1-58

Kostnader tor gengasaggregat:

5''67

6-54

5-85

3-88

2-58

Avskrivningskostnader ....

—

026

1 36

3-54

Underhållskostnader ......

—

—

024

T28

1-92

233

2-70

2-05

0-34

l Driv- och smörjmedelskostnad

10-31

16-3»

14-75

22-32

35-43

33''7 3

36-85

33-44

27-80

j Kostnader för omställning till

2-62

6-71

oljedrift..................

—

—

—

—

—

—

—

Summa exkl. amorteringskost-

46-31

nader för traktorerna

12-97

20-00

19-60

34-88

53-05

54-23

58-87

54-63

Amorteringskostnader........

5‘97

6''87

7-39

953

11-44

11-85

12''08

11-79

9-87

Totalkostnad för traktorer

18-94

26-87

26-99

44-41

64-49

66-08

70''95

66 42

56-18

Index ......................

1000

141-9

1425

234-5

3405

348-9

374-6

350-7

296-6

6. Diverse kostnader.

I tabell 12 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna,

som i det följande närmare kommenteras, ha utförts enligt samma principer

som tidigare.

Vid nu verkställd beräkning av denna kostnadsgrupp har omsorg ägnats åt

undersökningar beträffande prisändringar, som inträffat eller äro att emotse

under den återstående delen av produktionsåret.

Kostnaderna för mjölkfrakter beräknades för år 1944/45 i vårkalkylen

1945 till 42,09 milj. kr. Den slutgiltiga justeringen för detta år har givit summan

43,76 milj. kr. Kostnadsökningen beror på ökade fraktkostnader per ton.

För produktionsåret 1945/46 skulle vid oförändrade fraktkostnader per ton

en mycket betydande kostnadsökning ha inträffat. Emellertid har förutsatts,

att fraktkostnaderna per ton under produktionsåret 1945/46 komma att

sjunka i samband med den allmänna sänkningen av taxorna för andra lastbilstransporter.

Sänkningen förutsättes emellertid här ske långsammare, eftersom

ersättningarna för mjölktransporter redan förut varit förhållandevis låga

och till stor del bundna genom avtal. Under förutsättning att fraktkostnaderna

per ton för mjölk genomsnittligt sjunka med 10 °/o från och med 1

mars 1946 har för produktionsåret 1945/46 räknats med en genomsnittlig

sänkning av fraktkostnaderna per ton med 5 %>. Under produktionsåret

1946/47 har räknats med, att mjölktransportkostnaderna per lon äro oförändrade

efter den beräknade sänkningen fr. o. m. 1 mars 1946. Efter dessa

antaganden och med hänsyn lill ökningen av kvantiteterna har för åren

1945/46 och 1946/47 erhållits 47,13 resp. 46,57 milj. kr. fraktkostnader för

mjölk.

Jordbrukets kostnader för biltransporter lia på grund av beslutade sänkningar

av transporttaxorna beräknats till ett belopp, som för hela produktionsåret

1945/46 med 7 % understiger kostnaderna 1944/45. Från 1 januari

1946 lia transporttaxorna sänkts nied i genomsnitt ca 10%. Denna sänkning

har antagits gälla för hela året 1946/47.

Vid kostnadsberäkningen för skördegarn har tagits hänsyn lill såväl den

beslutade prissänkningen (fr. o. m. den 11U 1946) som till kvalitetsförändringen

å det nya skördegarnet. Det skördegarn, som nu utsläppes i marknaden,

innehåller 308 sträckmeter per kg, under det att det tidigare under krigs
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

åren förekommande pappersskördegarnet innehållit ca 200 sträckmeter per

kg, och sisalgarnet före kriget ca 335 sträckmeter per kg. Vid oförändrad

kvalitet i jämförelse med basåret skalle kostnaderna för skördegarn med

anledning av prissänkningen ha nedgått till 6,38 milj. kr. Denna kostnad har

335

omräknats med faktorn 0™ (jämför uppgifterna ovan beträffande garnlängd

per kg). Den sålunda justerade kostnadssumman för år 1945/46 blir

6,59 milj. kr. För år 1946/47 har förutsatts ytterligare prissänkning örn

ca 17 %>.

Kostnaderna för hösalt ha antagits sjunka från 1,26 milj. kr. 1945/46 till

1,00 milj. kr. 1946/47.

De beräknade kostnaderna för AlV-syra under år 1944/45 ha ökat i jämförelse

med vårkalkylen 1945. Kostnadsökningen står helt i samband med

ökad förbrukning. För år 1945/46 ha uppgifter örn försäljningen nu kunnat

erhållas t. o. m. december månad 1945. För produktionsårets återstående

månader har räknats med samma kvantiteter som under motsvarande

månader ett år tidigare. På grund av ökningen under höstmånaderna erhålles

för 1945/46 en beräknad kvantitet örn 6 000 ton. Från priskontrollnämnden

meddelas, att någon prisändring under produktionsåret icke torde

kunna förväntas. För år 1946/47 har kostnadsposten hållits otörändrad.

Förbrukningen är i ständigt stigande, och en eventuell prissänkning torde

komma att motvägas av ökade kvantiteter.

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.

Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, emedan tillförlitligt underlag

för nya beräkningar icke kunnat anskaffas.

Oförändrade äro likaså kostnaderna för hästskor, hästskosöm och silf Uter.

Kostnaderna för rengöringsmedel äro för år 1944/45 oförändrade jämfört

med vårkalkylen 1945. För år 1945/46 lia kostnaderna på grund av i partihandeln

inträdd prissänkning beräknats nedgå med 5 %> (i genomsnitt för

hela året), och för år 1946/47 har räknats med 20 %> sänkning av senaste

kända priser.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsaret 1940

—41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av

torvströbrist till cirka 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43

beräknades enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå alt endast 1,8

milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå

i beräkningarna. Torvströfabrikemas centralförening har nu verkställt

en beräkning över den totala produktionen av torvströ och därvid funnit, att

den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla kvantiteten

fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren 1946 väntas

emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca 10—20 °/o till högst

2,2 milj. balar. I kalkylen har räknats med 2,0 milj. balar för år 1946/47,

vilket fortfarande är 1 milj. balar under normalförbrukning.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar

erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna omkostnaderna

sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».

En betydande justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från

lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret

1943/44.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för

år 1944/45. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten

och, hushållningssällskapen är 3,03 milj. kr. mot 2,74 milj. kr. enligt förhandsberäkningarna.

Ökningen beror på att lönerna, för vilka fullständig

statistik nu föreligger, blivit högre än vad tidigare räknats med. Antalet

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metias proposition nr 267.

141

assistenter var vid 1944/45 års slut 979 st. För år 1945/46 har räknats med

1 000 assistenter. På grund av denna beräknade utvidgning av kontrollverksamheten

samt höjda löner till assistenterna ha jordbrukets totalkostnader

för mjölkkontrollen för år 1945/46 efter avdrag för bidrag tran stat och

hushållningssällskap beräknats till 3,23 milj. kr. Denna summa har upptagits

även för år 1946/47.

Tabell 12. Diverse kostnader.

1938/39

milj.

kr

1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

milj. milj. t milj. | milj.

kr kr kr kr

1943/44

milj.

kr

1944/45

milj.

kr

1945/46

milj.

kr

1946/47

milj.

kr

15-70

18-85

23-06

27-83

32-72

38''90

43*76

47-13

46-57

Övriga frakter:

Biltransporter ....

Järnvägstransporter

7-13

5-00

2-55

9-83

5-09

3-89

11-97

5''50

4-61

13-16

5''50

5-64

13-47

5''5Ö

8-11

13-51

5''50

8-11

13-51

5''50

8''21

12-56

5-50

6''59

12-16

5-50

5-50

0-48

0-65

0''92

0-95

1-06

1-13

1-17

1’26

1-00

0''13

0-23

0-35

0-57

0-68

0-82

0-89

C98

0''98

1-10

1-08

1-10

1-09

1-09

1-09

1-09

1-09

1-09

Elkraft............

39-44

43-03

52-14

61-28

68-53

73-62

77-38

7709

77-09

2-21

2-98

3-30

330

3-36

3-36

336

3-36

336

1''46

1-90

1-99

2-03

2-03

203

2-03

2-03

2-03

0-97

1-15

1''59

1-40

1-71

1-71

1-71

1-71

1-71

Rengöringsmedel ....

3-11

4''32

5-22

4''83

5*75

7-05

6-21

5''52

6''29

5-00

6’37

513

637

5-17

6-05

5-18

5-oo

576

Allmänna omkostna-

17-09

17-94

18-80

23-00

2317

25-65

25-65

25''65

25-65

1-91

1-92

1-96

1-98

2-06

2-29

3-os

3-23

3-23

Summa

Index

102-60

100

118-59

115-6

140 09

136*5

15946

155"4

174-78

170-4

189-22

184-4

19S-83

193-8

199 41

194-4

196-03

191-6

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer

som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas

s. k. semesterören lia inlagts i de timlönesummor, som utgöra underlag

vid beräknandet av index för byggnadsarbetarnas löner. Vid beräknandet av

index för byggnadskostnader hopvägas löneindex för egen resp. lejd arbetskraft

med prisindex för materialier. Index för lejd arbetskraft baseras på

avtalstimlöner för byggnadsarbetare inom de tre ortsgrupper (VI, VII, VIII),

som ha lägst timlöner. Hittillsvarande indexunderlag har varit avtalsenlig

timlön + rörligt tillägg. Semesterörena ha icke medräknats i indexunderlaget,

emedan det kunnat ifrågasättas, huruvida semesterören tillämpats i

någon större omfattning på landsbygden.

I avsikt att undersöka i vad mån det tillämpade indexunderlaget överensstämmer

med de utbetalade lönerna har verkställts en undersökning genom

LBF^kontoren i landet. Varje LBF-kontor har inhämtat uppgifter från

ett antal byggmästare inom sitt verksamhetsområde. Besultalen ha senare

sammanställts till riksmedeltal. De så erhållna riksmedeltalen visa god överensstämmelse

med de i indexberäkningen tillämpade timlönerna inklusive

semesterören, och det har därför ansetts riktigt, att nu medräkna semesterörena

i indexunderlaget. Så har skett fr. o. m. 1944/45 — dock lia semesterörena

delta år endast medtagits med halva beloppet, vilket ansetts riktigt

med hänsyn till att ej samtliga arbetare erhållit semesterören. Det har näm- 1

1 LBF = Lantbruksförbundets Byggnadsförening.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

ligen krävts en kvalifikationstid av 900 timmar för erhållande av semesterören.

Inom de tre lägsta ortsgrupperna har utgått i medeltal 8,8 semesterören

per arbetstimme varav sålunda hälften medtagits. Semesterören förekom

icke under basåret 1938/39. Fr. o. m. 1946 års början medräknas semesterörena

i sin helhet med hänsyn till den ändrade semesterlagstiftning,

som då träder i kraft.

Under krigsåren har byggnadsmaterialet eternit icke funnits tillgängligt.

Därför har också eternit varit borttaget ur indexberäkningen. Då emellertid

eternit numera ater säljes fritt, har priset på eternit åter insatts i indexberäkmngen.

Detta skulle medföra en höjning av materialindex för byggnadskostnader

under år 1945/46. Samtidigt meddelas emellertid från priskontrollnämnden,

att vissa råvaror, som användas för framställning av byggnadsmaterial

undergått prissänkning, varför vissa materialier kunna väntas bli

sankta under produktionsåret 1945/46 (t. ex. asfaltpapp och träimpregneringsmedel).

Beträffande linolja och zinkvitt har prissänkning redan inträtt (zinkvitt

fr. o. m. september, linolja fr. o. m. december 1945). Det är antagligt att

dessa prissänkningar komma att uppväga den höjning av index, som etermtens

återinsättande i indexberäkningen skulle medföra. De sammanlagda

materialkostnaderna för vanliga ekonomibyggnader lia därför i kalkylen upp11

samma bel°PP som i septemberkalkylen 1945 för produktionsåret

U45/4b. Blott arbetskostnaderna ha förändrats i enlighet med vad tidigare

anförts.

Det är emellertid möjligt, att mera omfattande prissänkningar å byggnadsmaterial

kunna inträffa under produktionsåret, varigenom de slutliga kostnaderna

bliva lägre än de här beräknade.

För produktionsåret 1946/47 har efter samråd med priskonlrollnämnden

förutsatts prissänkning for vissa byggnadsmaterialier. Sålunda har prisindex

under 1946/47 forutsatts sjunka till 50 % över basårets indexläge för

följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel, rödfärg zinkvitt

och linolja. 1

Tabell 13. Kostnader för ekonomibyggnader.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46)1946/47

Byggnader:

avskrivning ....

underhåll ......

Summa

44-35

40''30

84-65

44-35

46''57

90 92

44-35

50-79

95-14

44-35

56-93

101-28

44-35

62-05

106-40

44-35

6115

105-50

44-35

62-94

107-29

44-35

65-12

10947

44-35

64-86

109 21

Silosanläggningar..

Summa milj. kr.

0-03

S4-68

0 04

90-96

0-08

95-22

0-14

101-42

0-31

106-71

0-38

105-88

0-41

107-70

0''4ti

109 93

0-46

109-67

Index .........

100-0

107-4

112-4

119-8

126-0

125-0

127-2

129-8

129-5

Vad byggnadsarbetariönema beträffar är läget för närvarande oklart, då

avtalsförhandlingar pågå. De gamla avtalen utlöpa den 31 mars 1946. Inom

träindustrien har nyligen löneförhöjningar inträffat, speciellt inom ortsgruppema

med de lägsta lönerna. Lönehöjningen uppgår till omkring 7 %. Örn

en motsvarande lönehöjning inträffade för byggnadsarbetarna fr. o. m den

1 april 1946 skulle under i övrigt oförändrade förhållanden de egentliga

Opfrea,n nS,nna Under åren 1945/46 0ch 1946/47 öka med 1 runt tal

u,25 resp. 0,50 maij. kr.

av ATvnmetIidenfÖr silosanläggningar ha öka‘ beroende på ökad användning

Kostnaderna för de olika åren angivas i tabell 13.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

143

8. Grundförbättringar.

Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare erhållas föl
-

jande kostnader, milj. kr.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll » » ...... 3-82 4-09 4-68 5-34 5"89

Summa milj. kr. 7''54 7-81 8-40 9-06 9-61

Index.................... 100-0 103-6 Hl''4 120''2 127-5

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll__» » ...... 5~94_6J55_6/78_6-78

Summa milj. kr. 9-66 10-37 10-50 10-50

Index.................... 128-1 137-5 139-3 139-3

9. Arbetskostnader.

I anledning av de beräkningar rörande arbetskostnader, som på underlag

av tillgängligt material utfördes i samband med vårkalkylen 1945,1 uppstod

inom jordbrukskommittén tvenne meningsriktningar. Kommitténs majoritet

ansåg, att arbetskostnaderna för år 1945/46 borde uppföras i kostnadskalkylen

med ett belopp av 1 300 milj. kr., under det att en minoritet inom kommittén

var av den meningen, att kostnadsposten borde fastställas till 1 288

milj. kr. Det förra alternativet lades till grund vid livsmedelskommissionens

senare behandling av frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och

lämnades även utan erinran i Kungl. Maj :ts proposition liksom vid riksdagens

senare behandling av frågan.

Vid utformandet av nu föreliggande kalkyl har enbart det förstnämnda alternativet

tillämpats vid beräknandet av jordbrukets arbetskostnader. Justering

av totalsummorna har dock verkställts med hänsyn till förändringar i

vissa priser å i naturalönen ingående produkter. I översikten å följande sida

redovisas justeringen av naturalönens värde.

En betydande sänkning av arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen

1945 har erhållits i samband med en ändring i beräkningssättet för priset å

den fodersäd, som ingår i naturalönen. I vårkalkylen räknades liksom under

föregående år sedan september 1940 med ett fodersädspris, som erhölls genom

division av fläskpriset med 8,8. Detta beräkningssätt har tidigare tilllämpats

på grund av att priset på fodersäd under knapphetsperioden varit

väsentligt högre än det förädlingsvärde, som kunde utvinnas vid fläskproduktion.

Den anförda beräkningsmetoden begränsade naturalönen uppåt. Att

delegationen nu återgått till att räkna med gällande pris på fodersäd beror

på, att det ovan relaterade beräkningssättet med fläskpriset som utgångspunkt

ger för högt värde såväl i förhållande till rådande pris å korn och havre som

i förhållande till det förädlingsvärde, som nu anses kunna uppnås vid fläskprodulction.

Därmed har delegationen återgått till att tillämpa samma princip

vid bestämmande av fodersädens värde i naturalönen som för övriga produkter.

Justeringen av beräkningen över naturalönens värde har medfört en

kostnadsminskning av 7,2 milj. kronor jämfört med vårkalkylen 1945.

För år 1946/47 har förutom justering av naturalönens värde utförts juste- 1

1 Beträffande beräkningarna hänvisas till Kungl. Maj:ts prop. 303 s. 143—148.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ring med hänsyn till minskning av arbetskraftsvolymen med 1 %, vilket

framgår av följande översikt.

1944/45

1945/46

1946/47

Enl. vår-

Enl. febr.-

Enl. vår-

Enl. fehr.-

Enl. febr.-

kalkylen

kalkylen

kalkylen

kalkylen

kalkylen

1945

1946

1945

1946

1946

Index för naturalön,

1938/39 — 100...... 169-35

164-63

165-11

160-91

161-21

Total naturalön, milj. kr. 297 -0

288-8

283-4

276-2

270-7

Total lönekostnad .... 1 272-5

1 265-0

1 300-0

1 293-3

1 283-3

Tillkommer år 1945/46

och 1946/47 för extra

kostnader för se- mesterersättning och

minskad arbetstid

under sommaren .. —

9-9

11-9

Summa 1 272-5

1 265-0

1 300-0

1 303-2

1 295-2

Index.............. 160-3

159-4

163-8

164-2

163-0

Såsom framgår av ovanstående sammanställning har i denna kostnadsberäkning

liksom i föregående kalkyl upptagits kostnadsökningen för semesterersättning

och för förkortad sommararbetstid. Den kostnadsökning, som

beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsminskningen för djurskötare

ingår däremot icke i den ovan anförda beräkningen. Härvid må

erinras örn att vid jordbrukskommitténs behandling av kalkylen i oktober

månad 1945 beslöts, att denna kostnadsökning skulle införas i kalkylen först

sedan densamma blivit avtalsmässigt fastställd. Då nya avtal ännu ej träffats,

har berörda kostnadsökning fortfarande icke kunnat införas.

Efter justeringarna erhålles följande utveckling för jordbrukets arbetskostnader

i jämförelse med basåret (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr..................... 793-6 877''7 962-6 1076-1 1 140-4

Index........................ 100-0 110-6 121-3 135-6 143-7

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr..................... 1 151-5 1265-0 1303-2 1295-2

Index........................ 145-1 159-4 164-2 163-0

10. Kapitalkostnader.

I vårkalkylen 1945 erhöllos betydande ändringar i jordbrukets kapitalkostnader

i jämförelse med närmast föregående beräkningstillfälle. För produktionsåret

1944/45 visade kalkylen en betydande nedgång i kapitalkostnaderna

i samband med den av riksbanken vidtagna diskontosänkningen, som

följdes av andra banker. I vårkalkylen räknades med, att diskontosänkningen

i allmänhet skulle ha trätt i kraft omkring den 15/3 1945.

För produktionsåret 1945/46 räknades med en höjning av jordbrukets fastighetskapital

av i genomsnitt 20 %. Höjningen företogs i anledning av den

bebådade allmänna höjningen av taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter

vid 1945 års fastighetstaxering. Denna höjning av fastighetsvärdena medförde

en beräknad kostnadsökning av 22,37 milj. kr., vilket icke endast eliminerade

verkan av räntesänkningen utan dessutom åstadkom, att kapitalkost
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 145

naderna för år 1945/46 stego över den för 1943/44 beräknade kostnadssumman.

När jordbrukskommittén våren 1945 behandlade denna kostnadspost, kommo

olika meningar till uttryck. Så var även fallet vid behandlingen inom livsmedelskommissionens

råd. Enligt en meningsriktning borde jordbrukets kapitalkostnader

höjas med det belopp, som svarar mot en höjning av fastighetskapitalet

med 20 °/o. Enligt den andra uppfattningen borde en stegring

av kapitalkostnaderna medges endast i den mån realinvesteringama i jordbruket

ökat i jämförelse med år 1938/39. Något säkert mått på ökningen av

realinvesteringama förelåg icke, men enligt vissa överslagsberäkningar uppskattades

ökningen av jordbrukets kapitalkostnader på grund av de ökade

investeringarna till 10 milj. kr. I den nu upprättade kalkylen ingår denna

summa oförändrad, under det att kapitalkostnaderna vid oförändrad kapitalsumma

justerats i vanlig ordning. Denna justering redovisas i en följande

sammanställning för år 1945/46.

Förhandsberäkningen över räntesänkningens inverkan på kapitalkostnaderna

har nu kunnat justeras, sedan de verkliga räntesatserna för samtliga

bankinrättningar kunnat erhållas t. o. m. f järde kvartalet 1945 och i vissa

fall ännu längre. De nya beräkningarna ha i stort sett endast bekräftat, att

vårkalkylen 1945 för produktionsåren 1944/45 och 1945/46 var riktig. De

justeringar, som ifrågakommit, äro mycket obetydliga.

Beräknade kapitalkostnader dr 1945/46 vid oförändrad kapitalsumma.

Räntesats

Kapital

Ränta

proc.

mili. kr

mili. kr

Lanat kapital:

inteckningslån ...............

1865

60-61

övriga lån ...................

680

26-86

Eget kapital:

ej belånat fastighetskapital.....

........... 3-78

1335

50-46

ej belånat driftskapital.........

............ 4-08

1 335

54-47

Summa 3''69

5 215

192-40

Justeringen, som grundats på senaste tillgängliga uppgifter om räntesatser

på lån vid olika kreditformer, har medfört en sänkning av kapitalkostnaderna

för 1945/46 med 0,39 milj. kr. jämfört med förhandsberäkningen våren

1945. Det är i första hand den fallande genomsnittsräntan på utestående hypotekslån,

som orsakar kostnadsminskningen. För år 1946/47 har förutsatts

en fortsatt obetydlig nedgång i kapitalkostnaderna på grund av successiv

förnyelse av hypotekslån.

Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 miljoner kr. kostnader

för ökade investeringar under åren 1945/46 och 1946/47 i jämförelse

med basåret 1938/39) framgår av följande sammanställning:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................... 202-30 213-48 218-64 208-88 205-49

Index.................... 100-0 105-5 108-1 103-3 101-6

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr................... 203-38 197-73 202-40 202-00

Index.................... 100-5 97-7 100-0 99-9

Bihang till riksdagens protokoll 1946. J sami. Nr 267. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. May.ts proposition nr 267.

Tabell 14. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

1938/39

milj. kr.

1939/40

milj. kr.

1940/41

milj. kr.

1941/42

milj. kr.

1942/43

milj. kr.

1943/44

milj. kr.

1944/45

milj. kr.

1945/46

milj. kr.

1946/47

milj. kr.

Konstgödsel.........

65''4

74-2

87-1

99-2

98-4

116-1

114-3

114-4

117 5

Utsäde.............

3-2

3-2

»3-9

6*4

4-2

4-2

4-2

4-2

4-2

Köpfodermedel......

102-8

108-7

84-4

121-8

70-2

112-6

133-7

133-1

137-4

Maskiner och redskap

72-8

83-2

94-3

101-1

106-0

107-4

107-7

107-7

107-7

Traktorkostnader....

18-9

26-9

27-0

44-4

64-5

66-1

71-0

66-4

56-2

Diverse kostnader ...

102-6

118-6

140-1

159-5

174-8

J 89-2

198-8

199-4

196-6

Ekonomibyggnader..

84-7

91-0

95-2

101-4

106-7

105-9

107-7

109-9

109-7

Grundförbättringar..

7-5

7-8

8-4

9-1

9-6

9-7

10-4

10-5

10-5

Arbetskostnader.....

793-6

877-7

962-6

1 076-1

1140-4

1151-5

1 265-0

1 303-2

1 295-2

Kapitalkostnader....

202-3

213-5

218-6

208-9

205-5

203-4

197-7

202-4

202-0

Summa milj. kr.

1 453 8

1604 8

1 721-6

1 927-9

19S0 3

2 0661

2 210 5

2 251-2

2 237-0

Index

100-0

110-4

118-4

132-6

136-2

142-1

1520

154-8

153-9

Sammanfattning.

Enligt de i det föregående redovisade kalkylerna lia jordbrukets inkomster

och kostnader under åren 1938/39 samt 1944/45—1946/47 beräknats på

följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Inkomster, milj. kronor...... 1 362-2 2 045-4 2 105-3 2 152-3

» , indextal.......... 100''0 150-1 154-6 158-0

Kostnader, milj. kronor...... 1453-8 2 210-5 2 251-2 2 237-0

» , indextal.......... 100-0 152-0 154-8 153-9

Såsom inledningsvis framhållits måste jämförelserna mellan inkomster och

kostnader av olika skäl grundas på de i ovanstående sammanställning angivna

indextalen. En jämförelse mellan dessa utvisar följande. Under år

1944/45 synes kostnadsökningen ha varit något starkare än inkomstökningen

i jämförelse med år 1938. För innevarande år ha inkomst- och kostnadsindex

beräknats balanserat i stort sett jämnt, varvid är att märka att beräkningarna

grundats på dels det prisläge, som rådde innan prishöjningarna på

mjölk och slaktprodukter under senare delen av produktionsåret trätt i kraft,

dels arbetskostnaderna enligt det gamla lantarbetaravtalet. För år 1946/47

ha inkomsterna, under förutsättning av normal skörd och med tillämpning

av de i kalkylen angivna priserna, beräknats stiga med 58,0 procent i jämförelse

med år 1938/39, under det att kostnadsökningen med tillämpning av

de vid beräkningstillfället gällande lönerna beräknats till 53,9 procent. Utifrån

de för kalkylen gällande förutsättningarna erhållas för de berörda åren

följande kalkylmässiga under- och överskott, vilka ange de belopp, med

vilka inkomsterna skulle behöva höjas resp. sänkas, för att inkomst- och

kostnadsindex skulle balansera jämnt:

1944/45: underskott 25 1 milj. kronor

1945/46: » 3"4 » »

1946/47: överskott 55''9 » » I

I de ovan angivna inkomstbeloppen ingå icke stimulansinkomstema av

vårvete, vilka för åren 1944/45 och 1945/46 uppgått till resp. 0,7 och 0,6 milj.

kronor och för år 1946/47 beräknats till 1,0 milj. kronor.

1 Utsädeskostnader på 6 9 milj. kr. reducerade med rabatter på 3''0 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lil

Bilaga 2.

PM

angående Jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1944.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

oell beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner

246/1943, 253/1944 och 303/1945 kompletterats med liknande undersökningar

för åren 1941—1943, verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan

kommissionen numera, efter bemyndigande av Kungl. Majit, genom sin statistiska

byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,

avseende inkomståret 1944, framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse

för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 (s. 2) har för undersökningen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter år 1944 kunnat utnyttjas sammanlagt

10 917 av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra,

liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,

som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen

av jordbrukets driftsförhållanden. I jämförelse med de för åren

1941—1943 företagna deklarationsbearbetningarna innebär emellertid nämnda

antal en viss minskning av det tillgängliga materialet. Nedgången gör sig

gällande beträffande alla storleksgrupper och områden och sammanhänger

med en viss förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär

i högre instans. Dessa omständigheter lia medfört, att kommissionen

icke kunnat utnyttja deklarationerna för vissa brukningsdelar, som ingått i

undersökningarna för de närmast föregående åren. Såvitt kunnat bedömas

torde dock denna minskning i antalet bearbetade självdeklarationer i varje

fall icke i någon mera betydande grad inverka på jämförbarheten nied tidigare

undersökningar. Såsom framgår av tabell 2 har denna sammankrympning

av deklarationsmaterialet icke heller i nämnvärd grad inverkat ändrande

på dess fördelning mellan olika storleksgrupper inom vart och ett av

de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning lia utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna.

Såsom däri framhållits lia de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruks jord, dels

till totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord bär arealen

ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter

örn avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en

för varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder.................

Norra Sverige...................

Hela riket

186

933

983

2102

671

1925

1088

3 684

1276

1194

319

2 789

632

239

26

897

483

126

4

613

247

56

1

304

109

15

124

3 604

4 488

2 421

10 513

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1941.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

217

732

1396

747

565

281

126

4 064

Södra och mellersta Sveriges skogs-

999

2 010

1271

253

145

67

16

4 761

1179

1253

401

26

7

—

—

2 866

Hela riket

2 395

3 995

3 068

1026

717

348

142

11691

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1942.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

211

717

1360

700

562

287

145

3 982

Södra och mellersta Sveriges skogs-

963

1987

1234

249

141

58

19

4 651

1210

1299

399

30

5

—

—

2 943

Hela riket

2 384

4 003

2 993

979

708

345

164

11 576

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1943.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

209

696

1348

687

561

284

127

3 912

Södra och mellersta Sveriges skogs-

942

1927

1219

236

141

59

19

4 543

1212

1284

397

29

9

—

—

2 931

Hela riket

2 363

3 907

2 964

952

711

343

146

11386

Livsmedelskommissionens undersök- ning är 1944.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

204

668

1309

663

534

265

124

3 737

Södra och mellersta Sveriges skogs-

922

1863

1172

231

128

58

18

4 392

1172

1197

353

30

6

—

2 758

Hela riket

2 298

3 728

2834

924

668

323

142

10 917

den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas

uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åkerarealen

vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å

ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp

och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.

Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt för varje

storleksgrupp inom de olika produktionsområdena torde den förhållandevis

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

149

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2-5

5—10

10—20

20-30

30—50

50-100

över

100

22

27

30

11

6

3

1

100

41

37

17

3

1

1

1

0

100

55

35

9

1

0

0

0

100

5

19

35

18

13

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

45

13

1

0

0

100

5

18

34

19

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

34

18

14

7

4

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

43

43

13

1

o

—

—

100

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1937 års jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1941 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1942 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1943 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogsöda

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1944 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

.....................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder..............

Norra Sverige...............

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna, vilken

framgår av tabell 1, icke i och för sig lia kommit att medföra någon missvisning

i resultaten.

Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen

ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en

något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än

genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna

totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Då några

mera betydande förändringar i materialets sammansättning icke skett

under de år undersökningen omfattar, böra emellertid resultaten av desamma

på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla förändringarna i jordbrukets kontanta

inkomster och utgifter. Dock bör härvid den reservationen göras, att

ojämnheter i produktionsutvecklingen även i detta hänseende kunna minska

det begagnade materialets representativitet.

I övrigt bör i detta sammanhang, liksom vid tidigare deklarationsbearbetningar,

påpekas att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå

i det bearbetade materialet. Detta förhållande torde vara av betydelse framför

allt beträffande följande poster, nämligen dels inkomsterna av ägg och

fjäderfä och dels utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså får beaktas, att

vid upprättandet av självdeklarationer inom jordbruket i regel den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Detta innebär, att hänsyn icke tages lill eventuella

lagerbehållningar vid årets början eller slut. Nettointäkten av jordbruksfastighet

kan till följd härav växla starkare från ett år till ett annat än fallet

skulle vara, därest även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas

upprättande.

Jordbrukarnas kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationemas Abilaga

lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas

för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta

Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de

till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 lia dessa omräknats

till indextal med 1938 resp. 1943 som bas. I anslutning till A-bilagans

uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och

frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;

hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar;

fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,

dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och

vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse

inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av döda

yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll

och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 lia jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1944 beräknats till 2 499,8 mil j. kronor. Till jämförelse kan nämnas,

att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och

för år 1943 till 2 423,7 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger

sålunda en ökning av inkomstsumman med 993,1 milj. kronor eller 65,9 procent,

medan ökningen mellan åren 1943 och 1944 stannar vid 76,1 milj.

kronor eller 3,1 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller

1 419,3 milj. kronor till försäljningen av animaliska produkter. Den kontan
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

1

1938

1940

1941

1942

1943

1944

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

168-4

213-8

266-4

323-9

287-3

därav spannmål och frövaror...........j

159-4

sockerbetor......................

58-5

61-4

80-4

98-3

91-4

88-1

potatis m. m....................j

29-7

38-8

42-7

66-9

65-4

56-3

hö, halm och grönfoder..........|

5-0

8-2

14-0

7-1

6-6

8-2

Summa vegetabiliska produkter |

252-6

276-8

350-9

438-7

487-3

439-9

hästar och nötkreatur............1

106-4

147-0

163-1

135-9

155-8

169-9

svin och grisar.................j

100-5

111-5

109-0

78-9

116-5

152-5

fjäderfä och ägg.................j

23-1

24-6

23-1

18-5

23-8

31''9

mjölk till mejeri................

246-9

302-6

340-8

352-3

381-8

411-0

mjölk till enskilda...............

18-1

15-8

14-7

14-8

15*5

14-5

Summa animaliska produkter

495-0

601-5

650-7

600-4

693-4

779-8

diverse produkter................

3-7

4-7

6-2

8-1

10-2

12-5

Summa inkomster av försålda produkter

751-3

883-0

1007-8

1047-2

1190 9

1 232-2

Diverse inkomster........................

16-0

17-0

18-3

23-0

24-4

22-3

därav för körslor......................

7-3

8-3

10-1

14-2

14-0

13-4

Inkomster av skogsbruk..................

40-0

50-o

62-5

84-4

80-3

79-8

Arrenden och avgälder...................

8-3

8-7

9-4

10-9

12-3

12-2

Samtliga kontanta inkomster

815-6

958-7

1098-0

1165 5

1307-9

1346 5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.

Inkomster av försålda produkter

27-8

39-9

48-0

55-9

43-7

därav spannmål och frö varor...........

24-1

sockerbetor......................

0-8

0-9

1-2

1-6

1-6

1-9

potatis m. m....................

14-8

18-8

20-5

28-6

26-1

25-5

hö, halm och grönfoder..........

1-7

3-9

5-4

3-0

3-1

4-0

Summa vegetabiliska produkter

41-i

51-4

67-0

81-2

86-7

75-1

hästar och nötkreatur............

66-4

95-4

109-8

83-2

95-8

107-5

svin och grisar..................

62-3

67-6

70-2

54-2

73-7

93-2

fjäderfä och ägg.................

15-3

15-2

14-6

11-7

14-0

19-9

mjölk till mejeri.................

124-8

: 162-6

194-6

210-0

227-4

251-4

mjölk till enskilda...............

21-4

19-0

16-9

13-9

14-7

15-3

Summa animaliska produkter

290-2

359-8

406-1

373-0

425-6

487-3

diverse produkter................

2-6

2-7

3-9

4-3

6-3

6-6

Summa inkomster av försålda produkter

3342

413-9

477-0

458-5

518-6

569-0

Diverse inkomster .......................

17-7

16-5

19-6

25-0

29-2

30-0

12-6

12-4

15-6

20-2

23-2

25-3

Inkomster av skogsbruk..................

91-9

94-1

137-5

184-9

205-7

194-9

Arrenden och avgälder...................

6-o

6-3

6-7

7-2

7-7

8-3

Samtliga kontanta inkomster

449-8

530 8

640-8

(>75*6

761-2

802-2

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

0-7

0-9

1-4

1-4

2-0

1-3

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

—

—

—

potatis m. m....................

1-6

2-5

2-7

4-9

3-6

5-3

hö, halm och grönfoder..........

1-9

4-9

9-9

5-4

5*2

4-8

Summa vegetabiliska produkter

4--i

8-3

lil)

11-7

10-8

11-4

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

hästar och nötkreatur............

14-3

22-0

1 27-8

27-3

29-7

30-8

svin och grisar..............

5-4

6-8

6-7

5-2

5*3

^•i

fjäderfä och ägg.........

1-4

1-5

1-1

0*7

0-5

0*8

mjölk till mejeri...........

36-3

60-9

71-7

83-2

94-4

103-5

mjölk till enskilda.............

12-7

10-6

10-8

9-0

8-s

9-o

Summa animaliska produkter

70l

lois

118-1

125- i

138-7

152-2

diverse produkter...............

1-3

1-2

1-6

2-1

2-6

3-6

Summa Inkomster av försålda produkter

75-6

111-3

133-7

139-2

152l

167-2

Diverse inkomster...............

40-1

35-0

38-3

49-2

55-8

55-7

därav för körslor .........

34-2

29-3

33-2

44-9

48-8

42-5

Inkomster av skogsbruk..........

122-6

78-1

96-7

117-8

142-2

123-3

Arrenden och avgälder.......

3-0

3-9

4-0

4-3

4-5

4-9

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

2413

228-3

272-7

3105

354-6

3511

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror........

184-2

197-1

255-1

315-8

381-8

332-3

sockerbetor ...............

59-3

62-3

81-6

99-9

93-0

90-0

potatis m. m...............

46-1

60-1

65-9

100-4

95-1

87-i

hö, halm och grönfoder..........

8-6

17-0

29-3

15-5

14-9

17-0

Summa vegetabiliska produkter

298- a

336-:

431-9

531-6

584-8

526-4

hästar och nötkreatur............

187-1

264-4

300-7

246-4

281-3

308-2

svin och grisar.................

168-2

185-9

185-9

138-3

195-5

253-8

fjäderfä och ägg...........

39-8

41-3

38-8

30-9

38-3

52-6

mjölk till mejeri................

408-0

526-1

607-1

645-5

703-6

765-9

mjölk till enskilda ..............

52-2

45-4

42-4

37-7

39-0

38-8

Summa animaliska produkter

855'' 3

1063 1

1174-9

1098-8

1257-7

1 419-3

diverse produkter''...............

7-6

8-6

11-7

14-5

19-1

22-7

Summa inkomster av försålda produkter

1161-1

1408-2

1 618-5

1644-9

1 861-6

1968-4

Diverse inkomster.............

73-8

68-5

76-2

97-2

109-4

108-0

därav för körslor............

54-1

50-o

58-9

79-3

86-0

81-2

Inkomster av skogsbruk.........

254-5

222-2

296-7

387-1

428-2

398-0

Arrenden och avgälder.............

17-3

18-9

20-1

22-4

24-5

25-4

Samtliga kontanta inkomster

1506 7

1 717-8

2 011-5

2151-6

2 423 7

2499 8

ta inkomsten av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade

självdeklarationema vid 526,4 milj. kronor och skogsinkomsterna vid

398,0 milj. kronor. Utvecklingen mellan åren 1943 och 1944 har varit mycket

olikartad för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska

produkter visa en fortsatt uppgång med 12,8 procent, redovisas för inkomsterna

av vegetabiliska produkter en nedgång med 10,0 procent och för

skogsinkomsterna en nedgång med 7,1 procent. Trots detta är inkomstökningen

i jämförelse med år 1938 alltjämt starkast för de vegetabiliska produkterna,

beträffande vilka den uppgår till 76,6 procent mot 65,9 procent

för animaliska produkter och 56,3 procent för skogsbruk.

Även mellan de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats, föreligga

betydande olikheter i utvecklingen. Procentuellt tagen har inkomstökningen

alltsedan 1940 varit starkast i södra och mellersta Sveriges skogsoch

dalbygder och svagast i norra Sverige. Denna ojämnhet har ytterligare

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 153

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

År 1938 =

100

År 1943

= 100

1940

1941

1942

1943

1944

1944

109-6

138-9

173-7

192-9

174-1

90-3

121-5

131-4

121-3

140-1

157-5

112-5

117-5

134-1

139-4

158-5

164-0

103-5

106-4

114-1

143-8

152-7

139-2

91-1

124-8

156-1

210-9

200-4

199-3

99-5

117-5

134 6

142-9

160-4

165-1

103o

123-8

161-8

196-1

209-1

181-4

86-8

124-0

139-9

128-5

146-7

167-9

114-5

123-8

142-7

137-2

155-2

170-3

109-7

93-0

110-4

141-4

164-6

168-9

102-6

102-4

149-6

201-0

223-8

212-0

94-7

118-0

142-4

150 2

169-2

178-3

105-4

201-3

337-5

283-1

261-2

276-1

105-7

145-3

168-5

178-9

197-8

217-1

109-8

147-3

176-9

184-2

201-2

221-2

109-9

87-2

95-6

122-6

139-2

139-0

99-8

63-7

78-9

96-1

116-1

100-6

83-7

94-6

113 0

128-7

147-0

145-5

99-0

112-8

144-8

178-3

196-1

176-6

90-o

124-2

137-3

128-5

147-0

165-9

112-8

121-3

139-4

141-7

160-3

169-5

105-7

92-8

103-2

131-7

148-2

146-2

98-6

87-3

116-6

152-1

168-2

156-3

92-9

1140

133-5

142-8

160-9

165-9

103-1

ökats under år 1944. I jämförelse med år 1943 redovisas nämligen för skogsoch

dalbygderna i södra och mellersta Sverige en inkomstökning med 5,4

procent, medan ökningen inom slättbygderna stannar vid 3,0 procent och för

norra Sverige redovisas en inkomstminskning med 1 procent. I jämförelse

med år 1938 uppgår inkomstökningen år 1944 till 78,3 procent i skogsoch

dalbygdema, 65,1 procent i slättbygderna men endast 45,5 procent i

norra Sverige. Såsom av tabellerna 3 oell 4 framgår, grundar sig denna för

norra Sverige i jämförelse med de båda övriga områdena ogynnsamma inkomstutveckling

på olikheter i fråga örn skogsinkomsternas utveckling.

Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige bar denna inkomstpost

ungefär fördubblats, medan densamma i norra Sverige år 1944 redovisas

med ungefär samma belop som år 1938. Vid bedömandet av denna

skillnad mellan områdena får hänsyn tagas till att skogsinkomsterna i norra

Sverige år 1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå. Under krigsåren

lia de starkt ökade vedavverkningama i södra och mellersta Sverige

givit anledning till en stark stegring av denna inkomstpost, medan desamma

i norra Sverige motvägts av de minskade gagnvirkesförsäljningama.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter bär emellertid,

såsom framgår av tab. 4, ökningen procentuellt sett varit ojämförligt star
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kast i norra Sverige. Härtill torde den omständigheten ha medverkat, att

saluförandet av produkterna inom detta område numera äger rum på ett

modernare och mera rationellt sätt än fallet var före kriget. Den starkt ökade

nyanslutningen till mejerierna torde vara det viktigaste exemplet härpå.

Detta torde i sin tur lia medfört såväl en ökning av produktionen som

en fullständigare inkomstredovisning i deklarationerna. Emellertid är saluöverskottet

av jordbruksprodukter i norra Sverige alltjämt av förhållandevis

blygsam omfattning, och den kraftiga ökningen av denna inkomstpost

har därför icke kunnat uppväga den i jämförelse med andra områden ogynnsamma

utvecklingen av skogsinkomsterna.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse

under krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras

procentuella andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt

s jälvdeklarationerna:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Vegetabiliska produkter........ 19''8 19''6 21-5 24-7 24-1 21-1

Animaliska produkter......... 56’8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8

Skogsbruk.................... 169 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9

Diverse inkomster............ 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 6-2

Samtliga kontanta inkomster. .. IOGH) 100-0 100-0 100 0 100 0 100-0

Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av animaliska produkter,

som under de närmast föregående åren utgjort en något mindre andel av den

sammanlagda inkomstsumman än före kriget och under de första krigsåren,

ånyo ökat i relativ betydelse år 1944. Däremot har siffran för skogsinkomstemas

andel av inkomstsumman sjunkit under motsvarande siffra för år

1938. Siffran för vegetabiliska produkter har år 1944 sjunkit ganska kraftigt

i jämförelse med år 1943 men ligger alltjämt något högre än år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av

samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder

tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa

betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma genomgående

är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige

än i skogs- och dalbygdema och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena

erhållas följande resultat:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 54-1 55-8 54-6 54-2 54-0 53-9

» » » » skogs- och

dalbvgder.......................... 29-9 30-9 31-9 31-4 31-4 32-1

Norra Sverige........................ 16-0 13-3 13''5 14-4 14-6 14-0

Hela riket............................ 100-0 100-0 100 0 100-0 100-0 100 0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 64-7 62-7 62-3 63-7 64-0 62-6

» » » » skogs- och

dalbygder.......................... 28-8 29‘4 29-5 27''9 27-8 28-9

Norra Sverige........................ 6-5 7-9 8-2 8''4 8-2 8-5

Hela riket............................ 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Siffrorna utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år

1944 hade en något större andel av jordbrukets sammanlagda kontanta

inkomster än år 1938, medan däremot slättbygdernas och särskilt norra

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

155

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive aniinaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga törsålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932, 1938 och 1940—1944.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10-20

20-30

30—50

50-100

Över

100

1932

14-1

21-1

26-5

35-0

37-8

42-8

40-1

330

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1940

12-3

17-4

23-2

30-7

36-5

43-2

46-1

31-4

1941

16-7

19-9

27-3

35-3

41-5

44-0

47-9

34-8

1942

20-5

26-2

34-7

43-6

48-1

52-0

53-1

41-9

1943

18-3

22-8

32-1

42-0

48-1

52-5

54-6

40-9

1914

14-3

18-2

27-2

37-0

41-7

46-6

51-8

35-7

1932

83-8

77-8

72-8

64-1

61-6

56-2

59-3

66-2

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

60-7

55-5

54-1

65-9

1940

85-0

82-0

76-3

08-8

63-2

56-5

53-5

68-1

1941

80-6

79-3

72-2

64-1

58-1

55-6

51-6

64-6

1942

75-2

72-5

64-7

55-9

51-4

47-7

46-3

57-3

1943

79-6

75-9

67-0

57-4

51-2

46-8

44-6

58-2

1944

84-2

80-3

71-9

62-1

57-4

52-6

47-2

63-3

1932

4-9

8-1

11-5

17-3

22-2

24-8

32-9

12-5

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1940

5-1

7-8

lil

15-8

22-2

29-4

41-6

12-4

1941

5-7

8-8

14-8

20-2

23-4

28-7

43-2

14-0

1942

8-6

12-3

18-3

23-4

28-4

34-0

46-9

17-7

1943

6-8

9-9

17-0

23-8

27-G

38-8

51-2

16-7

1944

5-8

8-5

13-1

19-0

20-6

32-2

45-5

13-2

1932

92-6

90-3

87-2

81-8

77-2

74-4

66-8

86-1

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1940

93-9

91-6

88-3

83-8

76-9

70-1

57-9

86-9

1941

93-4

90-3

84-4

79-3

75-5

70-9

56-2

85-1

1942

90-3

86-7

80-9

76-1

70-3

65-1

52-2

81-4

1943

91-7

88-9

82-0

75-4

70-8

59-3

48-2

82-1

1944

93-1

90-3

85-9

80-2

78-2

65-6

53-s

85-6

1932

6-3

6-3

11-0

13-4

8-2

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1940

4*9

5-7

11-5

18-8

7-5

1941

6-5

8-8

14-6

28-8

10-5

1942

5-4

7-3

12-3

19-7

8-4

1943

4-1

5-7

10-1

23-8

7-1

1944

4-1

6-5

9-5

18-1

6-9

1932

92-0

92-2

88-0

85-7

90-4

1938

93-0

94-4

89-7

88-8

92-8

1910

93-6

93-6

87-3

81-1

91-5

1941

91-9

90-3

84-3

69-8

88-3

1942

92-9

91-4

86-2

78-4

90l

1943

93-8

92-8

88-4

74-4

91-2

1944

93-7

91-8

88-4

769

91-0

Animaliska produkter

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Sveriges andel i den sammanlagda inkomstsumman i motsvarande mån gått

tillbaka. Beträffande fördelningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

har emellertid utvecklingen varit en annan, i det att för norra

Sverige redovisas en ökad andel, medan däremot slättbygdernas andel minskats

och för skogs- och dalbygderna en i jämförelse med år 1938 praktiskt

taget oförändrad siffra redovisas.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationemas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna lia

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder

och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel

samt gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier,

underhåll av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a.

elektrisk ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt

räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning

av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande

dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader

icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara

mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen

av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser

böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena

i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1944 lia uppgått

till sammanlagt 1 746,9 milj. kronor, vartill komma ytterligare 17,5 milj.

kronor för nyuppsättning av inventarier och 38,4 milj. kronor för ny-, biloch

ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna

år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 656,9 milj. kronor

eller 60,3 procent. Mellan åren 1943 och 1944 ha de kontanta utgifterna stigit

med 76,2 milj. kronor eller 4,6 procent. Mellan åren 1938 och 1944 har

utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader

samt för inköp av levande och döda inventarier, vilka båda poster stigit

med 87,6 respektive 80,6 procent. Beträffande arbetslönerna redovisas i deklarationerna

en utgiftsökning med 68,1 procent i jämförelse med år 1938.

Mellan de båda senaste undersökta åren 1943 och 1944, har utgiftsökningen

varit starkast för posten inköp av förnödenheter, vilken stigit med 11,5 procent,

medan ökningen av lönekostnaderna stannat vid 1,2 procent. Ränteutgifterna

ha i jämförelse med år 1938 stigit helt obetydligt eller med 2,5 procent

och uppvisa mellan åren 1943 och 1944 en nedgång med 3,3 procent.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden

föreligga emellertid, såsom också framgår av nyss anförda tabeller, betydande

olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit betydligt starkare i skogsöda

dalbygderna än i de båda övriga områdena. För skogs- och dalbygdema

redovisas nämligen en stegring med 67,9 procent, under det att densamma

inom slättbygderna stannar vid 59,0 procent och i norra Sverige vid 49,7

procent. Skillnaden är särskilt påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka

ökningen i norra Sverige stannar vid 34,0 procent, medan densamma uppgår

till 73,4 procent i slättbygderna och 83,4 procent i skogs- och dalbygderna.

Den förhållandevis ringa ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige

torde sammanhänga med den förut berörda skillnaden mellan detta

område och de övriga delarna av Sverige ifråga örn skogsinkomstemas utveckling.

Å andra sidan avspeglar sig den kraftiga ökningen av inkomsterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 1

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, mili. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

[ Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

j Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier ............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskosinader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1940

1941

1942

1943

1944

7-5

8-1

8-1

8-2

9-3

9-9

166-7

189-5

212-7

248-7

281-3

289-1

26-5

37-5

45-1

46-3

47-1

48-8

83-7

89-1

79-2

72-0

72-5

84-0

2-5

3-1

4-1

4-3

4-4

4-4

12-9

19-2

32-0

32-9

20-2

22-6

50-6

60-9

75-4

79-0

82-0

88-6

47-0

51-7

66-5

63-8

76-1

84-9

22-G

27-1

35*5

43-8

46-5

43-1

25-8

31-4

38-4

43-9

52-0

52-0

38-3

39-1

49-0

54-5

67-6

67-5

80-4

92-4

96-1

112-1

125-7

131-9

55-1

59-0

61-1

60-6

59-2

57-7

G19-6

708-1

803-2

870-1

9439

985-3

13-3

8-8

6-1

6-6

8-9

9-4

20-3

8-4

14-0

12-1

19-9

20-6

|

2-4

2-9

3-3

3-4

3-8

4-1

83-9

98-4

121-5

130-9

149-6

153-8

12-9

18-9

21-9

23-8

23-7

26-3

39-1

44-7

38-9

35-8

34-9

43-5

0-9

1-7

1-8

1-8

1-6

2-0

5-7

10-9

20-3

20-0

10-5

11-5

28-9

34-0

41-1

43-6

46-5

50-8

34-2

37-7

47-0

46-8

54-2

60-3

11-8

13-5

18-3

20-8

24-1

23-4

11-9

14-8

18-0

20-1

23-0

23-8

21-3

21-2

29-7

32-7

39-2

41-5

37-0

41-4

46-0

51-9

58-7

63-9

25-5

27-5

28-8

27-0

26-2

24-9

315-5

3G7-6

436-6

458-6

495-0

529-8

4-8

4-0

3-5

4-S

6-9

6-3

12-5

6-4

9-8

8-9

10-8

11-8

1-2

1-5

1-5

1-7

1-7

1-7

63-4

59-4

69-1

78-1

90-7

85-0

5-3

6-3

8-2

9-5

10-2

9-3

7-2

8-1

8-6

7-6

9-1

11-7

0-5

0-7

0-5

0-7

0-6

0-7

7-1

7-2

13-2

13-3

13-0

13-3

7-7

8-4

10-2

11-9

13-0

14-8

13-9

12-5

16-4

20-0

22-4

22-5

6-1

6-0

8-4

9-4

11-0

10-6

4-0

4-4

4-9

5*9

G-7

7-1

10-4

9-3

11-0

14-5

16-5

17-6

19-3

20-i

22-7

24-6

27-6

28-5

8-8

9-4

10-4

9-8

9-3

9-0

154 9

153-3

185-7

207-0

231 8

231-8

1-0

0-9

0-9

1-5

1*7

1-8

6-5

3-2

4-5

5-0

4-2

6-0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

11-1

12-5

12-9

13-3

14-8

15-7

Arbetslöner.............................

314-0

347-3

403-3

457-7

521-6

527-9

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

44-7

62-7

75-2

79-0

81-0

84-4

kraftfoder och betmassa.........

130-0

141-9

126-7

115-4

116-5

140-0

potatis och rotfrukter...........

3-9

5-5

6-4

6-8

6-0

7-1

hö, halm m. fl. fodermedel......

25-7

37-3

65-5

66-2

43-7

47-4

gödselmedel och torvströ........

87-2

103-3

126-7

134-5

140-5

154-2

Inköp av levande inventarier............

95-1

101-9

129-9

130-6

152-7

167-7

Inköp av döda inventarier...............

40-5

46-6

62-2

74-0

81-6

77-1

Underhåll av inventarier................

41-7

50-6

61-3

69-9

81-7

82-9

Underhåll av byggnader.................

70-0

69-6

90-3

101-7

123-3

126-6

Diverse driftskostnader..................

136-7

153-9

164-8

188-6

212-0

224-3

Räntor.................................

89-4

95-9

100-3

97-4

94-7

91-6

Samtliga kontanta utgifter

1090-0

1 229-0

1 425-5

1535-7

1 670-7

1 746-9

Nyuppsättning av inventarier............

19-7

13-7

10-5

12-9

17-5

17-5

Ny-, till- eller ombyggnad...............

39-3

18-o

28-3

26-0

34-9

38-4

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

År 1938 = 100

År 1943

= 100

1940

1941

1942

1943

1944

1944

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

113-7

127-6

149-2

168-7

173-4

102-8

Inköp av förnödenheter.................

119-1

133-7

132-9

128-4

141-4

110-1

j Inköp av levande och döda inventarier . . .

113-2

146-5

154-4

175-9

183-8

104-5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

110-0

136-5

153-7

186-8

186-6

99-9

j Diverse driftskostnader...................

114-9

119-5

139-5

156-3

164-1

105-0

| Räntor.................................

107-1

111-0

109-9

107-6

104-8

97-4

Samtliga kontanta utgifter

1143

129-6

140-4

152 3

159 0

1044

J Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

1 Arbetslöner.............................

117-3

144-8

156-0

178-4

183-4

102-8

Inköp av förnödenheter.................

125-8

141-8

142-8

132-7

153-2

115-5

Inköp av levande och döda inventarier .. .

111-6

142-1

147-2

170-7

182-4

106-9

Underhåll av inventarier och byggnader . .

108-1

143-2

158-9

186-9

196-3

105-0

Diverse driftskostnader..................

111-9

124-3

140-1

158-6

172-5

108-8

Räntor.................................

108-1

113-1

106-2

102-7

97-7

95-2

Samtliga kontanta utgifter

116-5

138-4

145-4

1569

167-9

107-0

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

93-7

109-0

123-1

143-0

134-0

93-8

Inköp av förnödenheter.................

110-5

146-8

155-5

165-6

179.5

108-4

Inköp av levande och döda inventarier .. .

92-5

123-9

147-2

167-2

165.2

98-8

Underhåll av inventarier och byggnader . .

95-3

114-8

141-3

161-1

172.1

106-8

Diverse driftskostnader..................

104-3

117-6

127-5

142-6

147-6

103-5

Räntor.................................

106-9

117-6

110-6

105-5

101-8

96-5

Samtliga kontanta utgifter

99-0

119-9

133-6

1496

149 7

100-o

Hela riket.

Arbetslöner.............................

110-6

128-4

145-8

166-1

168-1

101-2

Inköp av förnödenheter.................

120-3

137-4

138-0

133-2

148-6

111-5

Inköp av levande och döda inventarier ...

109-6

141-7

150-9

172-9

180-6

104-5

Underhäll av inventarier och byggnader . .

107-6

135-7

153-6

183-5

187-6

102-2

Diverse driftskostnader..................

112-6

120-5

138-0

155-0

164-0

105-8

Räntor.................................

107-4

112-3

108-9

106-0

102-5

96 7

Samtliga kontanta utgifter

112 8

1308

140-9

153-3

160-3

104-6

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets kontanta

utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940 1944.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Norra Sverige.

Arbetslöner.........

Räntor

Hela riket.

Arbetslöner........

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Ar

2-5

5-10

10—20 20—30

30-50

50-100

över

100

liga

1932

12-9

15-4

21-7

25-9

27-5

31-5

38-3

26-8

1938

13-2

17-1

21-3

25-6

28-4

32-2

38-6

26-9

1940

12-0

1G-S

21-6

25-4

28-4

32-0

38-7

26-8

1941

13-9

16-6

21-3

25-8

28-7

32-0

37-1

26-5

1942

13-3

17-4

23-3

27-3

30-2

34-3

40-2

28-6

1943

14-6

19-1

24-4

28-7

31-9

35-3

40-3

29-8

1944

13-3

17-6

24-0

28-7

32-2

35-7

40-3

29-3

1932

13-4

16-3

15-4

16-7

18-4

19-3

13-4

16-1

1938

8-2

8-5

8-5

9-3

10-2

10-4

7-3

8-9

1940

7-6

8-0

7-8

8-8

9-7

9-7

6-8

8-3

1941

6-6

7-1

7-0

7-9

8-3

8-7

7-3

7-6

1942

6-1

6-8

6*5

7-3

7-7

7-6

6*5

7-0

1943

6-0

6-4

5-9

6-5

6-7

6-8

5-8

6-3

1944

5-2

5-8

5-4

6-1

6-3

6-5

5-6

5-9

1932

18-9

23-8

27-5

30-3

33-5

34-5

37-9

26-5

1938

19-9

23-6

27-3

29-4

32-6

36-8

41-1

26-6

1940

20-5

23-7

27-6

29-4

32-8

37-1

41-0

26-8

1941

20-9

25-2

28-8

31-7

34-6

39-1

37-5

27-8

1942

21-7

26-1

30l

32-4

36-4

36-2

38-7

28-6

1943

22-5

27-7

32-0

33-3

37-6

40-8

41-1

30-2

1944

21-8

25-7

30-4

32-6

38-1

38-8

44-4

29-0

1932

14-3

13-7

14-5

15-9

19-3

20-7

10-5

14-8

1938

7-0

7-7

8-1

8-9

10-4

10-2

7-5

8-1

1940

6-6

6-9

7-3

8-6

10-1

10-4

7-2

7-5

1941

5-7

5-9

6-5

7-5

8-5

8-0

9-5

6-6

1942

5-0

5-1

5-9

6-6

7-6

8-9

7-6

5-9

1943

4-3

4-6

5-2

6-5

7-1

7-4

7-3

5-3

1944

3-7

4-1

4-7

5-7

5-9

7-5

6-1

4-7

1932

25-7

31-7

37-6

46-2

30-8

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

40-9

1940

36-3

39-1

42-8

44-6

38-7

1941

34-0

37-2

43-5

44-6

37-2

1942

34-7

37-9

43-3

44-9

37-7

1943

35-6

39-2

44-4

50-4

.

39-1

1944

33-3

36-3

42-7

48-0

36-7

1932

13-2

13-6

13-6

5-8

13-2

1938

5-3

6-0

6-4

3-7

5-7 1

1940

6-2

6-5

6-0

4-0

G-l

1941

5-6

5-7

5*4

5-4

5*6

1942

4-5

5-0

4-6

5-0

4-7

1943

4-1

4-2

3-8

3-1

4-0

1944

3-8

4-1

3-7

3-8

*

3-9

1932

19-7

22-7

25-0

27-4

28-g

32-1

38-3

27-1

1938

26-9

26-2

25-4

27-2

29-4

33-2

39-0

28-8

1940

24-5

25l

25-5

2G-8

29-4

33-1

39-1

28-3

1941

24-5

25-6

2G-0

27-6

29-9

33-G

37-2

28-3

1942

25-2

26-5

27-0

28-9

31-4

34-7

40-1

29-8

1943

20-2

28-2

29-0

30-5

33-2

3G-4

40-5

31-2

1944

24-5

25-9

28-0

30-2

33-4

36-4

40-8

30-2

1932

13-7

14-G

15-0

16-2

18-5

19-5

13-0

15-4 1

1938

6-6

7-5

8-1

9-o

10-1

10-3

7-3

8-2 1

1940

G-G

7-2

7-5

8-0

9-7

9-8

G-8

7-8

1941

5-8

6*2

G-7

7-7

8-3

8-5

7-g

7-0

1942

5-o

5-6

G-l

7-1

7-G

7-8

G-G

G-3

1943

4-5

5-0

5-5

G-4

G-7

6*8

5-9

5-7

1944

4-o

4-6

5o

G-o

G''2

G-G

6-7

5-2

Räntor

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige i en likaledes förhållandevis

stark stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationerna erhållna uppgifterna

rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke

endast till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket,

som redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som

belysa inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord.

En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas

i tabell 9. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938 och 1940—1944.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10-20

20-30

30—50

50-100

Över

100

liga ;

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1938

418

390

372

376

369

350

386

375

slättbygder..............

1940

514

466

444

438

425

415

442

441

1941

568

528

515

505

504

479

479

505 !

1942

603

545

535

516

524

514

565

536

1943

665

618

594

590

591

582

625

602

1944

718

654

633

611

607

571

616

620

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbygder.....

1940

492

466

436

401

392

368

404

444

1941

625

560

522

472

472

464

427

536

1942

674

607

541

481

483

461

467

568

1943

773

681

611

542

550

497

514

640

1944

S09

735

642

571

568

510

492

674

Norra Sverige.............

1938

562

462

395

462

.

486

1940

509

440

409

434

459 i

1941

594

544

507

492

553 j

1942

716

623

554

538

639

1943

817

703

642

744

734

1914

811

713

645

635

731

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder..............

1940

388

327

303

311

311

317

379

326

1941

407

369

350

356

369

373

396

369

1942

442

384

369

375

391

406

475

400

1943

474

407

390

411

432

451

518

434

1944

513

443

422

434

454

450

514

454

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder.....

1940

336

308

289

290

299

321

329

308

1941

410

360

345

335

358

421

349

365

1942

437

388

358

354

362

400

400

386

1943

476

412

387

377

408

426

455

416

1944

£08

450

413

411

438

440

439

445

Norra Sverige.............

1938

369

289

252

304

312

1940

354

287

268

295

309

1941

428

355

332

341

376

1942

507

390

362

383

426

1943

557

441

408

517

480

1944

562

446

415

468

. I

483

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 267.

161

Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och områden åren 1938 och 1940—1944. Indextal: 1938 = 100.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1940

123-0

119-6

119-5

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

slättbygder..............

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

139-1

143-9

137-2

142-0

147-4

146-1

142-9

1943

161-4

158-1

159-8

157-0

160-1

166-8

160-9

160-4

1944

172-7

166-8

170-7

162-3

164-4

163-8

158-2

165-1

Södra och mellersta Sveriges

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

skogs- och dalbygder.....

1941

147-5

143-0

143-0

135-9

139-1

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

154-7

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

150-2

1943

182-2

172-9

166-8

155-3

160-9

152-0

152-8

169-2

1944

190-8

1S6-2

175-3

163-9

167-3

155-5

147-5

178-3

Norra Sverige.............

1940

90-8

95-5

103-4

93-6

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

1943

138-6

149-2

161-4

158-1

147-0

1944

135-9

150-9

162-1

135-2

.

.

.

145-5

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

slättbygder..............

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

118-1

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

1943

149-1

142-4

148-1

150-3

156-7

163-9

153-8

152-3

1944

159-8

154-5

160-6

158-8

164-6

163-6

152-0

159-0

Södra och mellersta Sveriges

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5

skogs- och dalbygder.....

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4

1942

151-3

148-S

145-6

138-1

136-7

136-6

135-9

145-4

1943

164-9

157-1

157-1

147-3

153-8

145-8

157-4

156-9

1944

176-2

171-4

167-7

160-9

166-3

150-1

153-2

167-9

Norra Sverige..............

1940

96-1

99-6

106-4

96-7

99-0

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9

1942

131-9

133-1

143-4

124-1

133-6

1943

143-9

149-5

161-0

166-9

149-6

1944

143-4

151-1

163-7

151-4

149-7

en ytterligare belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter

till vissa jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,

att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i

allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa

fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda

området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,

medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.

Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som

höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas

för det övriga Sverige.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet

framgår, att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas

för de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas

de högsta heloppen för de största brukningsdelarna och för småbruken med

2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige

äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord störst vid småbruken

och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek. Utgifterna per

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. It

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. XI. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

Över

liga

Inkomster av försålda vegeta-

100

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder..............

1940

58

74

96

126

146

165

178

128

1941

83

95

130

167

195

194

207

161

1942

108

126

168

207

233

240

259

202

1943

106

125

175

230

266

280

302

224

1944

90

106

158

210

236

245

287

203

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder.....

1940

18

28

38

53

72

89

139

43

1941

24

36

60

76

84

107

150

56

1942

34

49

69

84

98

123

174

68

1943

31

44

74

96

113

151

212

73

1944

30

44

61

82

87

129

175

63

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

8

1940

9

13

30

56

17

1941

14

26

44

91

29

1942

14

22

37

65

24

1943

12

18

34

86

22

Inkomster av försålda anima-

1944

13

23

34

62

24

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder..............

1940

392

350

316

284

254

217

206

276

1941

403

376

342

303

273

243

224

300

1942

399

348

314

265

250

220

225

276

1943

464

417

364

314

283

250

247

319

1944

533

470

418

352

325

277

262

359

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder.....

1940

330

328

308

280

249

216

193

301

1941

401

370

337

297

272

263

196

340

1942

363

350

308

272

244

236

193

313

1943

424

400

355

305

290

231

200

358

1944

486

467

402

345

330

263

206

410

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

141

1940

180

216

220

237

205

1941

211

260

255

220

239

1942

236

276

262

258

258

1943

271

299

297

268

287

1914

307

330

321

264

317

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder..............

1940

30

25

22

18

16

22

35

23

1941

37

33

30

24

24

29

30

29

1942

43

44

39

32

27

38

54

39

1943

53

47

38

31

25

34

47

37

1944

57

46

38

33

28

32

40

37

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

63

77

skogs- och dalbygder.....

1940

108

89

73

53

52

43

57

79

1941

157

127

106

83

94

76

67

115

1942

222

178

140

104

117

80

83

156

1943

256

201

154

115

lil

86

80

173

1944

231

185

151

119

121

84

82

164

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

247

1940

185

151

124

122

157

1941

222

190

170

150

196

1942

281

238

203

150

243

1943

336

276

253

306

295

1944

280

258

227

197

257

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

163

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig
het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10—20

20-30

30—50

50-100

Över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder..............

1940

46

55

65

79

88

102

147

87

1941

56

61

75

92

106

119

147

98

1942

59

67

86

102

118

139

191

115

1943

69

78

95

118

138

159

209

130

1944

68

78

102

125

146

161

207

133

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder.....

1940

69

73

80

85

98

119

135

82

1941

86

91

99

106

124

165

131

102

1942

95

101

108

115

132

145

155

110

1943

107

114

124

126

153

174

187

126

1944

lil

116

126

134

167

171

195

129

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1940

128

112

115

131

120

1941

145

132

144

152

140

1942

175

148

157

172

161

1943

198

173

181

260

188

Inköp av kraftfoder och

1944

187

162

177

225

177

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

36

39

slättbygder..............

1940

64

51

46

41

36

30

36

41

1941

51

46

40

36

33

30

30

36

1942

42

38

36

32

30

28

32

33

1943

45

40

35

33

32

28

29

33

1944

55

48

43

38

36

31

34

39

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33

31

28

27

24

33

skogs- och dalbygder.....

1940

45

41

37

35

30

28

18

38

1941

41

34

31

26

25

32

19

33

1942

37

31

28

27

23

28

28

30

1943

35

30

29

25

24

22

31

29

1944

45

39

36

32

30

28

21

37

Norra Sverige.............

1938

17

12

12

19

15

1940

19

15

14

19

16

1941

21

17

14

10

17

1942

20

14

14

12

16

1943

23

17

16

15

19

1944

31

22

20

17

24

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder..............

1940

30

28

28

29

28

26

28

28

1941

35

34

35

36

35

34

33

34

1942

37

36

37

37

36

35

36

36

1943

40

37

37

38

37

37

40

38

1944

43

40

41

42

42

39

39

41

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder.....

1940

33

30

27

27

24

23

23

29

1941

39

36

33

33

29

32

33

34

1942

42

39

35

32

31

31

30

37

1943

47

40

36

33

33

32

36

38

1944

52

46

40

36

36

38

30

43

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

Tab. 12 (forts.;. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruks jord för jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Inköp av gödselmedel och

2—5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

Över

100

liga

torvströ (forts ).

Norra Sverige.............

1938

18

15

12

13

15

1940

20

16

14

15

17

1941

24

20

18

17

21

1942

28

24

20

25

26

1943

32

26

21

24

27

1944

37

29

24

27

31

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24

22

25

28

29

24

25

slättbygder..............

1940

29

26

24

27

30

31

26

27

1941

27

26

24

28

31

32

29

28

1942

27

26

24

27

30

31

31

28

1943

28

26

23

27

29

31

30

27

1944

27

26

23

27

29

29

29

27

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbygder.....

1940

22

21

21

25

30

34

24

23

1941

23

21

22

25

30

34

33

24

1942

22

20

21

23

28

35

30

23

1943

20

19

20

24

29

32

33

22

1944

19

19

19

24

26

33

27

21

Norra Sverige.............

1938

20

17

16

11

18

1940

22

19

16

12

19

1.941

24

20

18

18

21

1942

23

19

17

19

20

1943

23

19

16

16

19

1944

21

18

15

18

19

hektar jordbruksjord äro inom detta område störst vid småbruken och lägst

vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster som utgifter,

räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna.

Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa siffror

beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det egna

arbetets obka relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.

Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 10 meddelade

relativtalen. Det framgår av dessa, att de kontanta inkomsterna

inom de flesta storleksgrupper i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna

stigit starkare än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938. I norra

Sverige har däremot utgiftsökningen genomgående varit starkare än inkomstökningen.

Särskilt gynnsam tycks förskjutningen mellan inkomster och utgifter

ha varit för de mindre jordbruken i de båda områdena i södra och mellersta

Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken

inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och

animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt

redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per

hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan

olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

165

växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra

Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder

gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna

större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.

I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för såväl

1942 som 1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska

produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna.

Detsamma gäller år 1944 beträffande jordbruk med mer än 100 hektar

åker. 1 n vj

Mellan åren 1943 och 1944 framträder så gott som genomgående en minskning

av inkomsterna av vegetabiliska produkter, medan däremot inkomsterna

av animaliska produkter i de flesta storleksgrupper ökats. Inkomsterna av

skogsbruk visa mellan dessa år genomgående minskning i norra Sverige. I de

båda övriga områdena har utvecklingen varit olika för olika storleksgrupper,

dock med övervägande minskning även i skogs- och dalbygderna, under det

att förskjutningarna varit obetydliga inom slättbygdsområdet och lett till en

oförändrad genomsnittssiffra för detta område.

Jordbrukarnas nettointäkter oell jordbrukarefamiljernas

arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en

bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.

Härutöver lia även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats

till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i kronor

per brukningsdel. Huvudresulaten av denna del av undersökningen redovisas

i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med

74,6 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1943 och 1944 har emellertid

endast en helt obetydlig ökning inträffat, nämligen med 0,7 procent.

Från år 1938 räknat har uppgången varit starkast i skogs- och dalbygdsområdet,

där densamma uppgått till 87,3 procent, och svagast i norra Sverige,

där den stannat vid 50,1 procent. För slättbygderna i södra och mellersta

Sverige redovisas en ökning med 76,9 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett

belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp

utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från

oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent för

samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, alt jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit

mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 100 hektar

åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygderna lia desamma

ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda

områdena i regel varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen

i allmänhet varit mindre.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1940—1944,

milj. kronor.

Nettointäkter av

Samtliga

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs-

kapital

intäkter

verksamhet

Södra och mellersta Sveriges

1938

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder..............

1940

319-9

31-0

23-4

383-1

1941

374-0

36-7

22-7

443-1

1942

378-6

39-8

22-9

452-4

1943

449-2

41-6

25-1

528-6

1944

450-1

42-7

25-6

530-7

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-6

12-8

252-4

skogs- och dalbygder ....

1940

245-1

31-3

15-5

299-5

1941

293-1

38-0

15-5

354-0

1942

314-7

38-3

15-9

379-5

1943

374-4

40-3

17-5

445-2

1944

383-2

43-2

19-4

460-7

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1940

127-3

34-1

6-4

170-9

1941

144-0

38-3

5-9

193-0

1942

169-3

44-1

6-2

227-0

1943

195-3

49-4

7-5

262-1

1944

193-1

49-7

8-0

260-6

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1940

692-3

96-4

45-3

853-5

1941

811-1

113-0

44-1

990-1

1942

862-6

122-2

45-0

1 058-9

1943

1 018-9

131-3

50-1

1 235-9

Indextal. År 1938 = 100.

1944

1 026-4

135-6

53-0

1 252-0

Södra och mellersta Sveriges

1940

125-7

119-8

113-0

123-2

slättbygder..............

1941

147-0

141-9

110-2

142-5

1942

148-8

153-7

110-7

145-5

1943

176-5

160-8

121-4

170-0

1944

176-9

165-2

124-0

170-7

Södra och mellersta Sveriges

1940

119-8

117-8

121-6

118-7

skogs- och dalbygder.....

1941

143-3

143-1

120-9

140-3

1942

153-8

144-2

125-3

150-4

1943

183-0

151-5

137-7

176-4

1944

187-3

162-3

151-8

182-5

Norra Sverige.............

1940

98-8

110-6

116-3

101-8

1941

111-9

123-9

107-5

114-9

1942

131-5

142-9

111-9

135-1

1943

151-8

160-0

135-8

156-1

Hela riket.................

1944

150-1

161-0

144-6

155-1

1940

117-8

115-7

116-3

116-7

1941

138-0

135-6

113-3

135-4

1912

146-8

146-7

115-7

144-8

1943

173-4

157-5

128-8

169-0

Indextal. År 1913 = 100.

1944

174-6

162-7

136-0

171-2

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1944

100-2

102-7

102-1

100-4

skogs- och dalbygder.....

1944

102-3

107-2

110-3

103-5

Norra Sverige.............

1944

98-9

100-6

106-5

99-4

Hela riket.................

1944

100-7

103-3

105-6

101-3

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

167

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1944.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10-20

20—30

30-50

50—100

Över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

743

1 163

1539

2 013

2 621

3 288

773

slättbygder..............

1940

961

1557

2166

2 764

3 538

5 051

3 987

1941

1187

1800

2 622

3 439

4 556

5 994

7 950

1942

1210

1868

2 649

3 214

4 382

5 705

7 884

1943

1402

2 346

3 254

4 299

5 393

7 317

8 587

1944

1527

2 333

3 364

4 208

5147

6 547

7 534

Södra och mellersta Sveriges

1938

944

1227

1553

1606

1867

715

1504

skogs- och dalbygder.....

1940

1128

1567

2114

2 275

2 585

1846

7 030

1941

1423

1987

2 643

2 909

3 532

2 321

9 059

1942

1598

2167

2 747

2 856

3 583

3 221

5 743

1943

1900

2 676

3 406

3 819

4 765

3 420

8 834

1944

1941

2 825

3 487

3 714

4 262

2 855

3 271

Norra Sverige.............

1938

1194

1507

1644

3114

1940

1154

1499

1 763

2 440

1941

1269

1844

2 342

2 542

1942

1545

2 282

2 754

2 831

1943

1 838

2 629

3 422

4 634

1944

1778

2 710

3 329

3 050

Hela riket.................

1938

997

1281

1554

1957

2 530

2 894

1059

1940

1104

1548

2106

2 643

3 387

4 507

4 570

1941

1320

1896

2 600

3 290

4 381

5 354

8 223

1942

1501

2110

2 694

3121

4 253

5 300

7 681

1943

1 780

2 568

3 325

4 200

5 314

6 691

8 805

1944

1800

2 652

3 403

4 060

4 952

5 764

6 230

Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här är

fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och att till

dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet.

Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i regel endast

till tämligen anspråkslösa belopp. Vid de större egendomarna utgör däremot

ränta på jordbrukskapitalet en betydande del av jordbrukarnas inkomster.

Stockholm den 12 april 1946.

Otto Zetterberg

Helmer Olsson

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Bilaga 3.

Till statens livsmedelskommission.

I skrivelse den 21 december 1945 har statens livsmedelskommission anmodat

Svenska spannmålsaktiebolaget att till kommissionen inkomma dels med

förslag till regleringsåtgärder på bolagets verksamhetsområde linder regleringsåret

1946/47, dels med en preliminär beräkning av kostnaderna för bolagets

verksamhet under samma år. Kommissionen anför vidare, att bolaget

vid beräkningen av kostnaderna synes kunna utgå från det antagandet, att en

sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget skall äga rum,

att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg icke

skall behöva påfordras under regleringsåret 1946/47 samt att ej heller prisgaranti

skall behöva lämnas för 1946 års odling av matpotatis, ärter och

grönsaker. Med anledning härav får bolaget anföra följande.

Inledning.

Regleringsåtgärderna å de områden, som beröra spannmålsbolagets verksamhet,

hava under krigsåren i första hand åsyftat, dels att reglera prisbildningen

å jordbrukets produkter och förnödenheter, dels ock att fördela befintliga

tillgångar av samma varor, varvid det ansetts nödvändigt att företaga

långt gående prisutjämningar för att tillförsäkra jordbrukarna inom olika

delar av landet samt industrien tämligen enhetliga priser. Redan härigenom

har handeln med spannmål och fodermedel under krigsåren fått en annan

struktur än under normala förhållanden och i olika hänseenden varit beroende

av åtgärder eller medgivanden från spannmålsbolagets sida. Av betydelse

i detta sammanhang har ock varit det förhållandet, att bolaget under

kriget enligt meddelade direktiv måst hålla vissa varureserver upplagda inom

ur beredskapssynpunkt lämpliga områden. Slutligen var det under kriget

med hänsyn till då rådande inköps-, pris- och transportförhållanden nödvändigt,

att bolaget och tidigare i förekommande fall Foderintressentföreningen

u. p. a. i egen regi övertog all import av spannmål och fodermedel. Enligt

bolagets mening är det önskvärt, att handeln med spannmål och fodermedel

så snart som möjligt såtillvida lämnas fri, att inköp och försäljningar —

detta jämväl beträffande importen —- må kunna äga rum utan ingripande av

eller medverkan från spannmålsbolaget som regleringsorgan. Däremot utgår

bolaget ifrån såsom nödvändigt, att sådana anordningar träffas, att priserna

å spannmål och fodermedel alltjämt bliva på ett eller annat sätt reglerade,

enär kommissionen i sin förut nämnda skrivelse uttalat, att de förslag, kommissionen

innevarande år har att förelägga Kungl. Maj:t i fråga om huvudprinciperna

för jordbruksregleringen, komme att anknyta till de riktlinjer,

som fastställts för regleringsåret 1945/46. Detta bör såsom hittills innebära,

att jordbruket tillförsäkras priser för dess produkter, som stå i ett visst förhållande

till jordbrukets beräknade utgifter, vilket i sin tur torde medföra,

att någon större justering av nu gällande spannmåls- och fodermedelspriser

icke bör ifrågakomma.

Ett frigivande av handeln på sätt ovan antytts förutsätter ett sådant försörjningsläge

i fråga örn spannmål och fodermedel, att efterfrågan å dessa va
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

169

ror icke överstiger den inhemska produktionen, i förekommande fall kompletterad

med importvaror. Av betydelse i sammanhanget äro ock de priser, till

vilka importvarorna kunna erhållas. Kommissionen har i sin förberörda skrivelse

ifrågasatt en sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget,

att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg

icke skall behöva påfordras under regleringsåret 1940/17. Huruvida så kan

ske eller icke blir i första hand beroende av skördeutfallet inom landet år

1946. Härå inverka emellertid också importmöjligheterna. Bolaget kommer

här nedan att söka lämna en bild av det internationella läget i fråga om tillgången

på spannmål och fodermedel m. m. Det är dock ett känt förhållande,

att anspråken på befintliga och väntade spannmålstillgångar i världen äro och

under hela konsumtionsåret 1946/47 kunna väntas bliva mycket stora. Vid ett

svagt skördeutfall inom landet innevarande år är det därför ingalunda säkert,

att våra egna tillgångar kunna utfyllas genom import i sådan omfattning, att

icke en reglerad fördelning av spannmålstillgångarna blir nödvändig. För sådant

fall äro möjligheterna att frångå de nu tillämpade anordningarna för

spannmålsregleringen icke stora. Dessutom gäller åtminstone för närvarande,

att priserna å importerad spannmål äro väsentligt högre än de inom landet

tillämpade priserna. Vad till slut angår möjligheterna till import av oljekaksfoder

och andra fodermedel äro dessa för närvarande mycket ovissa. I detta

hänseende hänvisas till redogörelsen här nedan.

Marknadsöversikt.

Att för närvarande söka bedöma huru förhållandena å den internationella

marknaden för spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig

under konsumtionsåret 1946/47 är mycket vanskligt. Likväl måste, såsom

nyss anförts, hänsyn härtill tagas vid utformandet av regleringsåtgärderna å

jordbrukets område. Detta gäller med avseende å såväl brödsäds- som fodermedelsregleringen.

Under krigsåren intog vårt land såtillvida en gynnad ställning,

att vi, i den mån transportmedel stodo till förfogande och lejd kunde

erhållas för vår transoceana sjöfart, icke hade några svårigheter att inköpa

varor, enär de flesta importländerna å det europeiska fastlandet vore utestängda

från världsmarknaden. För närvarande är efterfrågan å såväl spannmål

som oljekakor samt oljefrön synnerligen stor även från länder, som

normalt haft saluöverskott av dessa varor. Av spannmål är behovet särskilt

trängande i de krigshärjade länderna i Europa, samtidigt som ett tidigare

icke vanligt importbehov därav föreligger från exempelvis Asien och

Afrika. Dessutom är det ovisst, när och i vilken omfattning inköp skola

kunna företagas av oljefrön av olika slag från Mandchuriet, Indien och andra

tidigare exportländer. Vidare har det visat sig, att även örn varor finnas

att tillgå, kunna de mångenstädes icke ställas till förfogande för export i

önskad omfattning på grund av brist på transportmedel, strejker och politiska

oroligheter m. m. Det är med anledning av nu berörda förhållanden,

som det ansetts nödvändigt att kontrollera och fördela befintliga varutillgångar.

Av i ämnet tillgänglig litteratur samt på grundval av officiellt rapportmaterial

och direkt inhämtade upplysningar anser sig bolaget för närvarande

kunna bedöma det allmänna marknadsläget i fråga om spannmål

och fodermedel sålunda.

Tillgångarna på vete lia de senaste åren varit och äro alltjämt betydande

i Canada och särskilt i U. S. A., som år 1945 erhöll en rekordartat stor

veteskörd. Anspråken på saluöverskotten i dessa länder äro emellertid samtidigt

mycket stora, varjämte transportsvårigheter föreligga. Beträffande

Canada synes det för övrigt som försäljningarna därifrån haft och alltjämt

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kunni. Mfij.ts proposition nr 267.

komma att lia en sådan omfattning framför allt till England och UNRRA,

att saluöverskotten fram till sommaren 1946 komma att vara i stort sett disponerade.

Sannolikt har härå i viss mån inverkat det förhållandet, att priserna

å U. S. A.-vete genom statliga ingripanden varit icke oväsentligt högre

än å Canada-vete. I Argentina var veteskörden år 1945 på grund av torka

mycket svag. För närvarande finnas vissa saluöverskott av vete. Exporten

av desamma är emellertid hämmad genom de svårigheter, som föreligga att

transportera vete till utskeppningshamnarna. Det framhålles vidare, att bl. a.

på grund av arealminskning veteskörden i Argentina år 1946 icke kan beräknas

bliva större, än att den i stort sett kommer alt erfordras för förbrukning

inom landet samt inom Sydamerika i övrigt. Några större saluöverskott

för Europa torde därför icke kunna påräknas därifrån. Ej heller i fråga örn

Australien kunna några saluöverskott av vete under år 1946 av betydelse för

Europa ifrågakomma. Av det sagda torde framgå, att möjligheterna till import

av vete komma att vara mycket begränsade, i varje fall intill dess att

1946 års skörd av vete i norra hemisfären kan överblickas, d. v. s. intill

slutet av innevarande år. Med hänsyn till det allmänna försörjningsläget i

Europa synes det för övrigt sannolikt, att stor knapphet å vete på världsmarknaden

kommer att föreligga under hela konsumtionsåret 1946/47. I detta

sammanhang vill bolaget erinra om de långt gående åtgärder för begränsning

av spannmålsförbrukningen, som tillkännagivits skola vidtagas i England,

ävensom^ om de uttalanden beträffande här ifrågavarande spörsmål, som

gjorts från de förenade nationerna, U. S. A. och Canada.

Möjligheterna till import av råg synas lika osäkra som beträffande vete.

I U. S. A. synas rågtillgångarna knappast täcka efterfrågan, varför en restriktiv

exportpolitik måste iakttagas. I Canada var rågskörden år 1945 svag och

överskottslagren voro små. Argentina torde vara det enda utomeuropeiska

land, som kan beräknas ha några väsentliga kvantiteter råg för export. Den

stora efterfrågan på brödsäd har emellertid medfört, att befintliga rågöverskott

snart undanköpts, samtidigt som rågpriserna stigit så i höjden, att de

överträffa 1920 års mycket höga priser.

På grund av den i U. S. A. och Canada under krigsåren väsentligt utvidgade

animalieproduktionen kunna några saluöverskott av betydelse av fodersäd

— majs, kom och havre — knappast påräknas från dessa länder

under konsumtionsåret 1946/47. Argentina torde därför ensamt komma att

uppvisa saluöverskott av fodersäd, som kunna vara av betydelse i samband

med en svensk import. Under krigsåren lia emellertid betydande myckenheter

vete, majs och oljekakor använts som bränsle i Argentina på grand av

de svårigheter, som förelegat att dit importera flytande och fossila bränslen.

För närvarande ställer man förhoppningar till en god majsskörd i Argentina,

där dessutom majsarealen utvidgats. Om bränsleläget icke fortfarande

kommer att utgöra hinder för en majsexport, synas alltså utsikterna härför

gynnsamma, men efterfrågan på 1946 års majsskörd är redan mycket stor

och majspriserna ha sitgit kraftigt under den senaste tiden.

Av såväl vete som majs från Argentina lia redan företagits en del försäljningar

av 1946 års skörd. Några priser ha dock icke ännu kunnat slutgiltigt

fixeras, enär vid dessa inköp gjorts reservationer för de priser, som kunna

komma att föreskrivas av de statliga myndigheterna, den s. k. Juntan. Beträffande

majs tyda emellertid senast tillgängliga uppgifter därpå, att något

regeringsingripande beträffande priserna ej komme att ske.

Ifråga örn oljekakor anses det, att under år 1946 åtminstone för vårt lands

vidkommande några andra exportländer icke komma att finnas än de, från

vilka inköp kunnat företagas under 1945, nämligen Argentina, Brasilien och

Turkiet. Argentina kommer att bliva huvudexportören, och inom USCC, som

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

i varje fall under första halvåret 1946 ansetts fortfarande komma att handha

handeln med oljekakor från Argentina, har det uppgivits, att tilldelningen

av oljekakor skall kunna bliva något större än under sista halvåret 1945.

Inom Combined Food Board har det ock beräknats, att vårt land för tiden

V_3°/e 1946 skall kunna erhålla en total tilldelning av oljekakor av 55 000

ton emot 50 800 ton för sista halvåret 1945. Priserna beräknas bliva ungefär

desamma som under sista hälften av 1945, eller för solroskakor cirka 45: 25,

för jordnötskakor cirka 52:— och för bomullsfrökakor cirka 49:— U. S. A.- dollars per ton, lös vikt, fob Buenos Aires. Vad nu sagts far dock tågås nied

reservation, enär det icke är osannolikt, antingen att USCC måste höja sina

inköpspriser i Argentina för att få fram varuleveranser, eller att USCC måste

släppa kontrollen över inköpen därstädes.

Enligt införskaffade uppgifter synas oljefröer och nötter tillhöra de områden

av ilivsmedelsförsörjningen, där särskilt stor knapphet för närvarande

räder. Inom stora delar av världen, som före kriget väsentligt bidrogo till

försörjningen med dessa varuslag, råda alltjämt oroliga förhallanden och

inom andra betydelsefulla produktionsområden har produktionen visserligen

ökat, men samtidigt den inhemska konsumtionen avsevärt stigit.^ Sålunda

är det i hög grad ovisst, om och när någon export av sojabönor från Mandchuriet

kan ifrågakomma. I Indien, varifrån före kriget årligen exporterades

cirka 1,1 miljoner ton jordnötter, har produktionen sannolikt ökat med minst

750 000 ton. Icke desto mindre ha myndigheterna sett sig; nödsakade att

bl. a. på grund av knappheten på ris och vete i världen samt med hänsyn

till den egna försörjningen begränsa exporten av jordnötter under 1946 till

enligt vad det uppgives 600 000 ton. Denna kvantitet torde dock huvudsakligen

komma att försäljas till kringliggande länder, UNRRA och England.

Vidare må det framhållas, att i Indien åtminstone under kriget och ända intill

nu stora kvantiteter framvunna oljekakor använts som gödselmedel i jorden,

enär import av konstgödsel icke kunnat äga rum. Av vad nu sagts °och

av vad som i övrigt kunnat inhämtas rörande de beräknade oljekakstillgångama

framgår det, att desamma, åtminstone under 1946 men sannolikt under

hela vårt konsumtionsår 1946/47, komma att vara starkt begränsade.

Till slut vill bolaget till belysande av prisutvecklingen beträffande de varor,

för vilka redogörelse lämnats här ovan, anföra följande uppgifter.

Priser i U.S.A.-dollars för 1 000 kg, in bulk, fob Buenos Aires.

Oljekakor

Vete

Havre

Majs

1943 Januari............

.. 15: —

24

—

17: —

14: —

April..............

.. 14:50

26

—

18: —

17: 50

Juli...............

. 16: —

27

50

20: —

24: —

Oktober...........

.. 17: —

28

—

21: —

28: —

1944 Januari............

.. 17:50

30

—

22: —

29::-

April..............

. 18:50

32

—

22: —

26: —

Juli...............

.. 97: —1

34

—

23: —

23: —2

Oktober...........

.. 30: -

35

50

23: —

25:-

1945 Januari............

.. 32: 50

44

—

24: —

25: —

. 35: —

49

_

26: —

Ej säljare

Juli...............

.. 39: 50

50

—

31: —

» »

Oktober—december.

.. 47: 50

55

—

47: —

50: 25

1946 Februari...........

.. 52: —

Ej sill] are

72: —

63: —

1 Infördes exportavgift å 7:50 dollars pr 1 000 kg.

2 Ny skörd kom i marknaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Dessa uppgifter må vidare kompletteras med följande priser å vete från

Nordamerika.

Friser i U.S.A.-doIlars för 1 000 kg fob New York.

1945 Januari..

April ....

Juli.....

Oktober .

December

U.S.A.-

Canada-

vete

vete

Ej säljare

—

—

59:50

—

61: —

71: —

eli-

75: —

el:—1

De anförda uppgifterna giva tydligt vid handen, att priserna särskilt under

det senaste halvåret varit föremål för en mycket stark stegring beroende dels

på den stora efterfrågan på varor men också på de åtgärder i form av garanterade

odlarepriser, exportavgifter m. m., som vidtagits i olika länder. Sålunda

hålles i Argentina exportpriset på vete jämförelsevis högt i förhållande

till odlarepriserna. Inkomsterna av dessa överpriser användas bl. a. till

att subventionera de inhemska konsumentpriserna å mjöl. Slutligen må här

framhållas, att priserna i exportländerna under den allra senaste tiden, särskilt

i Sydamerika, i vissa fall varit föremål för en så väsentlig uppgång, att

det för dagen är nästan omöjligt att göra något uttalande rörande prisläget

framdeles. Det har exempelvis uppgivits, att avslut under de senaste dagarna

gjorts beträffande havre till cirka 70 och beträffande råg till cirka 95 dollars

per ton fob argentinska hamnar.

Om prisläget å spannmål och oljekakor på det hela skulle bliva ungefär

detsamma under hela 1946 som vid årsskiftet och örn hänsyn tages till att

båtfraktema eventuellt kunna komma att reduceras i förhållande till vad de

nu äro, skulle cif-prisema å följande varor komma att gestalta sig ungefär

på följande sätt:

oljekakor.................. 29—31 kr/dt

vete....................... 35—40 »

havre..................... 35—40 »

majs...................... 32—35 »

Detta innebär med hänsyn till prisläget inom landet, att åtminstone under

1946 sannolikt praktiskt taget all import av spannmål och fodermedel blir

förenad med kostnader för det allmänna. Det bör i detta sammanhang påpekas,

att i de angivna vetepriserna givetvis icke inräknats tull, som utgår

med 3: 70 kr per deciton.

Spannmålsregleringen.

a) Allmänt.

Enligt kommissionens anvisningar utgår spannmålsbolaget i det följande

ifrån ett sådant försörjningsläge inom landet, att avstående av fodersäd för

fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva ifrågakomma under

konsumtionsåret 1946/47. Härför erfordras, att ransoneringen av fodersäd

och helst även av brödsäd samt spannmålsprodukter skall kunna slopas.

Därmed är det emellertid icke givet, att försörjningsläget i fråga om spannmål

blir så gynnsamt, att beslaget å brödsäd och fodersäd kan hävas samt

1 Inköp kunna ej företagas utan särskilt tillstånd, som för närvarande ej beviljas.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 267.

173

att prisbildningen bortsett från eventuella prisgarantier till jordbrukarna kan

lämnas fri. Snarare tyda världsmarknadsförhållandena på att spannmålstillgångarna

bliva mycket knappa, vilket kommer att medföra, att försörjningsläget

antagligen kommer alt bliva ansträngt, även om det skulle tillåta ett

hävande av ransoneringarna i fråga om spannmål. Bolaget ifrågasätter därför,

att beslaget å brödsäd och fodersäd icke häves, förrän möjligheter föreligga

till import av dessa varor i sådan omfattning, att efterfrågan inom landet

därigenom med säkerhet kan tillgodoses. Vidare anser bolaget det lämpligt

att tillsvidare och intill dess beslaget anses kunna hävas bibehålla systemet

med auktoriserade handlare. Det torde nämligen vara önskvärt att under

denna tid bibehålla de möjligheter, som härigenom föreligga till omedelbara

ingripanden i marknaden, om sådana skulle visa sig erforderliga, ävensom

de inköps- och försäljningsrapporter från handlarna, vilka dessa i egenskap

av auktoriserade sedan flera år avgivit. Däremot bär i händelse av ett försörjningsläge

sådant som det av kommissionen ifrågasatta handeln med

brödsäd och fodersäd såtillvida lämnas fri, att överlåtelse av dessa varor bör

få äga rum ulan iakttagande av ransoneringsbestämmelser eller därmed likartade

föreskrifter såsom utfodringsförbud, avstående av fodersäd m. m. Men

även för sådant fall kan det bliva nödvändigt att bibehålla någon form av

utfodringsförbud beträffande brödsäd och produkter därav. Enär fodersädens

värde väsentligen är reglerat genom priserna å animaliema, torde några

garantipriser å fodersäd icke böra ifrågakomma. I nuvarande försörjningsläge

och med hänsyn till att de hittills tillämpade huvudprinciperna för jordbruksregleringen

böra upprätthållas, torde däremot brödsädspriserna alltjämt

böra bibehållas å en nivå, som stimulerar brödsädsodlingen. Med hänsyn

till nedgången under de senaste åren av rågarealerna synas dock priserna

å råg böra höjas, så att de överensstämma med höstvetepriserna. Bolaget

har vidare diskuterat, huruvida icke den extra stimulanspremie för vårvete

örn en krona per deciton, som under krigsåren tillämpats för vårvete, hädanefter

skulle slopas. Därigenom skulle pristillägget för vårvete reduceras till

vad det tidigare varit, nämligen en krona per deciton i stället för nuvarande

två kronor per deciton. I vanliga fall är sistnämnda tillägg väl högt för att

industrien, särskilt örn kvaliteten hos höstvetet är god, skall absorbera det

vårvete, som salubjudes. Under krigsåren lia ock särskilda föreskrifter örn

inblandning av vårvete måst meddelas. Med hänsyn till de ovissa utsikterna

i fråga örn importen av vete samt de nuvarande höga importpriserna anser

bolaget det dock angeläget, att vårveteproduktionen inom landet i görligaste

mån upprätthålles. Under dessa omständigheter synes man därför böra

bortse ifrån de olägenheter, som ett jämförelsevis högt vårvetepris kunna

innebära, samt bibehålla vårvetetillägget oförändrat.

Såsom redan antytts torde det bliva nödvändigt att åtminstone tillsvidare

utöva kontroll över att priserna å brödsäd och fodersäd inom landet icke

överstiga vissa högsta priser. Till detta spörsmål återkommer bolaget emellertid

i annat sammanhang.

Beträffande importen och exporten av brödsäd och fodersäd förutsätter

bolaget fortsatt reglering genom licensförfarande, antingen i anslutning till

fortsalt beslag å dessa varor eller i annan ordning. För närvarande och allt

sedan beslagets ikraftträdande handhar bolaget bär ifrågavarande import.

Såsom bolaget redan inledningsvis antytt, är det önskvärt, all handeln och

industrien i fortsättningen övertaga importen, så snart möjligheter därtill

kunna anses föreligga. Såvitt nu kan bedömas, torde några reducerade priser

å brödsäd och fodersäd i exportländerna under konsumlionsåret l!)4C>/47

knappast vara all förvänta. Under sådana förhållanden lorde såsom tidigare

antytts någon import av brödsäd och fodersäd under denna tid ej bliva möj
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lig, utan att densamma på ett eller annat sätt subventioneras. Vidare är det

i nuvarande läge sannolikt, att näringslivet icke utan särskilda garantier utnyttjar

föreliggande möjligheter till import. Försörjningsläget inom landet

kan i sådant fall utsättas för vissa påfrestningar. Dessutom torde det kunna

ifrågasättas, huruvida det ur praktiska och prispolitiska synpunkter kan vara

lämpligt att överge det nuvarande systemet för inköp utifrån, så länge exportmarknaderna

icke äro helt fria utan vårt land är hänvisat till de myckenheter

varor av olika slag, som genom kvotering eller annorledes ställas lill

vårt förfogande. Slutligen kunna tonnagesvårigheterna alltjämt komma att

kräva sådana anordningar, att en centraliserad import blir nödvändig. Med

hänsyn till vad ovan sagts synes det knappast bliva möjligt att under konsumtionsåret

1946/47 överlåta spannmålsimporten till det enskilda näringslivet.

Skulle likväl möjligheter i detta hänseende yppa sig, torde bolaget få

anledning att inkomma med förslag till de åtgärder, som för dylikt fall kunna

böra vidtagas.

Bolagets utförsäljningar av importerad spannmål synas fortsättningsvis, i

den utsträckning så med hänsyn till regleringsåtgärdernas närmare utformande

befinnes möjligt, böra ske eif de importhamnar, som med hänsyn till

nu rådande transportförhållanden kunna ifrågakomma, och till de priser,

som må fastställas av livsmedelskommissionen. I detta sammanhang hör det

måhända påpekas, att åtminstone tillsvidare antalet importhamnar är tämligen

begränsat, enär importen huvudsakligen måste äga rum från transoceana

länder med sådana fartyg, som endast anlöpa vissa större hamnar,

där ganska betydande varukvantiteter kunna lossas. Att under den närmaste

tiden såsom före kriget inköpa omlastningspartier av spannmål från exempelvis

Hamburg och Köpenhamn m. fl. platser till mindre hamnar torde icke

bliva möjligt. Ovisst är vidare, örn tidigare möjligheter att mot jämförelsevis

små fraktförhöjningar företaga direkta inköp eif mindre hamnplatser under

den tid, varom här är fråga, komma att föreligga. Nu nämnda förhållanden

medföra, att importerad spannmål kommer att betinga relativt höga priser

å orter, som liro mindre viii belägna i förhållande till de större importhamnarna.

Men som bolaget nedan kommer att framhålla torde några möjligheter

att beträffande importerad brödsäd frångå det under nu löpande konsumtionsår

tillämpade förfarandet med försäljning fritt vederbörande kvarn

knappast föreligga.

b) Brödsädsreglerinaen.

I princip innebiir brödsädsregleringen i dess nuvarande utformning i stort

sett följande. Envar brödsädsproducent är skyldig att före viss tidpunkt till

av statens fastställda, successivt stigande priser avstå all den brödsäd, som

icke användes för utsäde samt för framställning av mjöl för producentens

eget hushåll, dock att slösäd och spannmålsavrens samt viss annan icke

kvamgill brödsäd inom fastställda gränser av producenten må användas för

utfodringsändamål. Vidare får brödsäd som regel icke försäljas till annan än

auktoriserad handlande, kvarn eller spannmålsbolaget. Bolaget är skyldigt

att i enlighet med vissa föreskrifter ombesörja tillförsel till kvarnarna av

brödsäd. Handeln är för sin befattning med brödsäden tillerkänd vissa marginaler

och bortsett ifrån det förhållandet, att kvarnindustrien har att bära

vissa fraktkostnader, gäldas dessa av bolaget. Slutligen är bolaget enligt dess

avtal med staten skyldigt hålla ett visst reservlager av brösäd, vilket under

krigsåren varit av varierande storlek och som ur beredskapssynpunkt varit

placerat inom vissa bestämda områden.

Anordningen med att brödsäden inköpts till för envar tidpunkt fastställda

priser, vilken utgör det väsentliga hindret för en mer fri brödsädshandel, liar

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

175

i första hand motiverats därmed, att då producenterna på grand av ransonering

och utfodringsförbud icke finge använda sin brödsäd efter eget gottfinnande,

borde de tillerkännas bestämda priser, vilka dessutom borde gälla

i stort sett oberoende av belägenheten av producentens brukningsdel i förhållande

till de slutgiltiga avsättningsorterna. För att i görligaste mån tillmötesgå

dessa synpunkter hava de fastställda priserna gällt å ett flertal prisorter,

som i många fall med hänsyn till distributionsförhållandena m. m.

varit mindre väl belägna. De fastställda, enhetliga och som normalpriser gällande

brödsädspriserna hava även tjänat det syftet, att jämväl då knapphet

varit rådande i fråga örn brödsäd tillförsäkra kvarnindustrien råvara till

emot de likaledes fastställda mjölpriserna svarande kostnader. Beträffande

kvarnindustrien gäller vidare det förhållandet, att dess råvarukostnader i väsentlig

grad nedbringats i förhållande till de gällande brödsädspriserna genom

utbetalandet till kvarnarna av s. k. förmalningsersättning.

I avsikt att söka lämna handeln med brödsäd mer fri, än vad de nu gällande

anordningarna medgiva har spannmålsbolaget tidigare ifrågasatt en

övergång lill ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i ungefärlig

överensstämmelse med vad som gällde under konsumtionsåret 1939/40. En

förutsättning för att ett inlösningsförfarande skall kunna fungera utan risk

för en otillfredsställande tillförsel till kvarnarna är emellertid, att tillgång

i erforderlig utsträckning finnes antingen på inportspannmål eller på spannmål

i spannmålsbolagets ägo. 1 början av nu löpande konsumtionsår var läget

i nämnda hänseende icke sådant, att ett inlösningsföx-farande kunde förordas.

Beträffande det aktuella läget i fråga om vår brödsädsförsörjning må framhållas

följande. Av allt att döma torde handelsförmalningen under konsumtionsåret

1945/46 av vete och råg icke komma att understiga 630 000 ton.

Saluöverskottet av 1945 års brödsädsskörd torde knappast komma att överstiga

550 000 ton. Inom bolaget har med beaktande av dessa myckenheter

gjorts följande sammanställning.

Höstvete

ton

Övergångslager den 31/s 1945 .................. 30 000

Saluöverskott av 1945 års skörd............... 340 000

Den sl/8 1945 inköpt men då ännu ej inkommet

importvete................................. 70 000

Summa 440 000

Beräknad förmälning Ve 1945—3I/s 1346........ 420 000

Rest 20 000

Vårvete

Råg

Summa

ton

ton

ton

33 000

21000

84 000

70 000

140 000

550 000

70 000

103 000

161000

704 000

75 000

135 000

630 000

28 000

26 000

74 000

Av de 70 000 ton importvete. som den sl/s 1945 voro inköpta men ännu icke

avlastade, avse 7 500 ton vete från Argentina av ny skörd, för vilka exporttillstånd

ännu icke erhållits. Dylikt tillstånd torde dock komma att meddelas.

På grund av förhållanden, som bolaget i detta sammanhang icke anser

sig behöva beröra, synes emellertid ytterligare import före ingången av konsumtionsåret

1946/47 av mer än högst 10 000 ton vete och 3 000 ton råg icke

kunna påräknas. Det bör vidare beaktas, att av det beräknade saluöverskottet

av brödsäd en del mäste komma att bortgå i form av svinn, samt att cn

annan del kommer att utgöras av icke kvarnduglig spannmål. Såsom bolaget

i annat sammanhang framhållit, måste därför övergångslagren den 31 augusti

1946 av brödsäd och då framför allt av vete bliva så knappa, att risk kommer

att föreligga för alt kvaraindustrien icke skall lia råvara i tillräcklig

omfattning, intill dess att brödsäd av 1946 års skörd mer allmänt saluföres.

Under dessa förhållanden är det givetvis även för konsumtionsåret 1946/47

omöjligt att ifrågasätta ett inlösningsförfarande beträffande brödsäd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ITC

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Enligt inom bolaget företagna uppskattningar torde en »normalskörd» av

vete oell råg ar 1946, med hänsyn till de för brödsädsodling numera använda

arealerna kunna beräknas komma att uppgå till cirka 950 000 ton, varav

cirka 650 000 ton vele oell cirka 300 000 ton råg. De saluöverskott, som kunna

framkomma vid en skörd av denna storlek, äro vanskliga att beräkna, särskilt

örn förbud mot utfodring av brödsäd och produkter därav icke längre skulle

vara gällande. Enligt bolagets mening torde saluöverskotten då maximalt

komma att uppgå till av vete cirka 440 000 ton och av råg cirka 160 000 ton,

eller tillhopa cirka 600 000 ton. Det är icke uteslutet, att saluöverskotten under

samma förutsättning även vid »normalskörd» kunna bliva mindre, örn förhållandet

mellan brödsädsprisema och realisationsvärdet inom animalieproduktionen

av fodersäd och brödsäd skulle förändras i en för brödsädsproducenterna

ogynnsam riktning. För konsumtionsåret 1945/46 är handelsförmalningen

av vete och råg beräknad till 630 000 ton. Att för konsumtionsåret

1946/47 räkna med en minskad förmälning synes icke tillrådligt, även

om det allmänna försörjningsläget skulle förbättras och därigenom konsumtionen

av animaliska livsmedel öka. Tvärtom kan det tänkas, att handelsförmalningen

kan komma att något öka, örn förmalningsersättning alltjämt

utgår med så högt belopp, att jordbrukarna — kanske särskilt i Norrland •—

finna det med sin fördel förenligt att för utfodring inköpa sammalet mjöl

i stället för gröpad fodersäd. Av det sagda torde framgå, att om utfallet av

1946 års brödsädsskörd icke blir särskilt gynnsamt, detta års skörd vid en

obehindrad utfodring av brödsäd icke kommer att bliva tillräcklig för att

täcka den inhemska förbrukningen. Det torde under sådana förhållanden få

anses uteslutet att upphäva utfodringsförbudet beträffande brödsäd och produkter

därav, förrän möjligheterna alt under konsumtionsåret 1946/47 importera

brödsäd kunna med säkerhet överblickas. Huruvida brödsädsransoneringen

skall kunna slopas, blir i första hand beroende på skördeutfallet

inom landet men även på importsituationen. Härå kan emellertid försörjningsläget

även annorstädes än i vårt land utöva visst inflytande.

Av vad ovan anförts framgår sålunda, dels att tillgångarna inom landet på

brödsäd, intill dess att årets skörd kan börja saluföras, komma att vara

mycket knappa, dels ock att endast under jämförelsevis gynnsamma förhållanden

1946 års inhemska brödsädsskörd kan beräknas förslå till en förbrukning

av brödsäd vid handelskvamama av nuvarande omfattning. Då

dessutom möjligheterna att under konsumtionsåret 1946/47 importera brödsäd

få anses såsom ovissa, har bolaget såsom redan antytts funnit det

uppenbart, att det nuvarande systemet för brödsädsregleringen under nämnda

konsumtionsår bör bibehållas i stort sett oförändrat, även om läget skulle

medge ett slopande av själva brödsädsransoneringen. Givetvis är detta förenat

med vissa olägenheter och ur ren regleringssynpunkt skulle det väl kunna

övervägas att företaga en del uppmjukningar av de nuvarande ganska stela

regleringsåtgärderna. Emellertid fungerar det nuvarande systemet jämförelsevis

väl, och dessutom har det från såväl handelns som industriens representanter

framhållits såsom önskvärt, att det nu invanda systemet bör bibehållas

oförändrat, intill dess att förutsättningar för en mer fri handel föreligga.

Dessa skäl har bolaget funnit bärande och har därför ansett sig böra

ge sin anslutning till den sålunda uttalade meningen. Uteslutet är dock icke

att vid den slutliga utformningen av regleringsbestämmelserna vissa justeringar

kunna bliva påkallade. Sålunda kan det befinnas önskvärt att genom

prissättningen under året eller annorledes söka stimulera så tidiga brödsädsleveranser

som möjligt från jordbrukarna och handeln till kvarnarna. Delta

och andra hithörande spörsmål kunna dock icke tillfredsställande bedömas

förrän vid en senare tidpunkt.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

177

Spannmålsbolaget föreslår sålunda ett bibehållande under nästkommande

konsumtionsår av de nuvarande regleringsanordningarna för brödsäden

främst med anledning av det aktuella världsmarknadsläget. Skulle utvecklingen

ur försörjningssynpunkt bliva gynnsammare, än vad bolaget nu kan

våga hoppas, anser bolaget, att frågan om brödsädsregleringens utformande

för konsumtionsåret 1946/47 bör upptagas till förnyad omprövning. Bolaget

har ock ingående övervägt de åtgärder, som för dylikt fall böra vidtagas.

Full enighet har därvid rått därutinnan, att man då borde övergå till ett inlösningsförfarande

i kombination med stödköp. Däremot hava meningarna

varit delade beträffande den närmare utformningen av regleringsanordningarna.

Å ena sidan har det ansetts, att örn i samband med en inlösen ett omfattande

prisortssystem alltjämt skall bibehållas, kan kravet på en fraktutjämning

vid handelns försäljningar av brödsäd till kvarnarna icke uppgivas.

Å andra sidan har detta krav ansetts kunna eftersättas, om som prisorter endast

fastställas de större kvamorterna vid kusten. För sådant fall skulle det

dessutom kunna ifrågasättas, att envar, som hembjöd brödsäd till inlösen,

garanterades att icke behöva bära fraktkostnader utöver visst högsta belopp.

Det torde icke råda något tvivel därom att särskilt det senare alternativet, örn

detsamma ur andra synpunkter kan anses genomförbart, skulle medge en

betydligt enklare form för handeln med brödsäd, än vad som nu är förhållandet.

c) Fodersädsregleringen.

Med hänsyn till den knapphet beträffande fodersäd, som varit rådande under

krigsåren och alltjämt fortfar, har fodersädsregleringen måst medföra

djupt gående ingripanden. Förutom beslag å samt ransonering av fodersäd

har sedan flera år tillbaka tillämpats det förfarandet, att jordbrukarna fått

avstå fodersäd för fördelning genom det allmännas försorg till dem, som för

sin näring eller annorledes måst inköpa fodersäd. Under krigsåren var exempelvis

arméns behov av fodersäd och behovet ur beredskapssynpunkt av reservlager

av fodersäd ganska betydande, vilket i samband med flera års svaga

skördar vid flera tillfällen bidragit till att göra fodersädssituationen ganska

bekymmersam. Beträffande fodersädsregleringen i dess nuvarande utformning

må i övrigt framhållas följande. Odlarna erhålla vid försäljning av fodersäd

vissa garanterade priser, som samtidigt äro normalpriser. Dessa priser gälla

praktiskt taget å envar ort, där auktoriserad handlande finnes. Även för auktoriserade

handlares försäljning av fodersäd till förbrukare gälla normalpriser,

som överstiga de till odlarna betalade priserna med belopp, som skola

motsvara grundmarginaler för handeln men däremot icke inrymma några

transportkostnader. Bolaget bär därför praktiskt taget alla kostnader för

transporter av fodersäd auktoriserade handlare emellan och till kvarnarna.

Dessutom ersätter bolaget handeln vissa kostnader, vilka icke täckas av de

nyss nämnda grundmarginalerna. Införseln av fodersäd har under krisen

handhafts av spannmålsbolaget och efter 1940 endast avsett mindre kvantiteter

majs, som huvudsakligen använts som ingrediens i hönsfoderblandningar,

samt likaledes jämförelsevis obetydliga mängder havre, som fördelats

till industrien för grynberedning. Utförsäljningspriserna å importvarorna lia

fastställts av livsmedelskommissionen.

Möjligheterna alt från och med konsumtionsåret 1946/47 Idiva fodersädsransoneringen

äro givetvis i första hand beroende på utfallet av fodersädsskörden

innevarande år. Av avgörande betydelse äro emellertid liven utsikterna

till import av fodersäd och då i första hand av majs och eventuellt även

av havre. Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde framgå, alt bolaget

icke anser sig kunna bedöma importutsikterna såsom gynnsamma dels

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 10 sami. Nr 207. 13

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

på grund av varuknappheten i världen, dels ock enär priserna å importerad

fodersäd med sannolikhet komma att bliva jämförelsevis höga. Emellertid

har bolaget hittills för avlastning under december 1945 och januari och februari

1946 inköpt 33 300 ton majs och för import under sensommaren i år cirka

50 000 ton majs. Dessutom äro planerade inköp av ytterligare majs för konsumtionsåret

1946/47. Efterfrågan å majs är emellertid stor och prisläget kan

måhända komma att utgöra hinder för mer betydande ytterligare inköp

utifrån av fodersäd.

Även örn importsituationen ifråga örn fodersäd sålunda icke kan betecknas

som gynnsam, torde ändock med hänsyn till företagna och planerade inköp

av majs, om den inhemska fodersädsskörden utfaller väl, handeln med fodersäd

törhända kunna lämnas fri, varigenom det nuvarande ransoneringsförfarandet

slopas. Möjligen kan det dock befinnas önskvärt att företaga en viss

fördelning av exempelvis den importerade fodersäden genom att endast tillhandahålla

densamma inom vissa bestämda områden eller för särskilda ändamål.

Till dessa och liknande spörsmål kan någon ställning dock icke tagas,

förrän det allmänna försörjningsläget bättre kan överblickas.

I anslutning till vad bolaget tidigare uttalat synas några prisgarantier beträffande

fodersäd icke böra lämnas i samband med att handeln därmed

lämnas fri med det undantaget, att beslaget efter den 1 september 1946 fortfarande

är i kraft och att även å detta område anordningen med auktoriserade

handlande tills vidare bibehålies. I och för sig innebär detta icke något

våldförande på handeln men i händelse oförutsedda omständigheter skulle inträffa,

som påkalla särskilda ingripanden, finnas de bestämmelser till hands,

som äro erforderliga härför. Vad som i detta hänseende närmast kan befaras

är att priserna å fodersäden, särskilt under de tider av året, då tillförseln

är ringa, kunna bliva högre, än vad som kan anses önskvärt. En viss fara

härför torde ligga i det förhållandet, att jordbrukarna under de senaste

åren för fodersäd, som försålts för utsädesändamål, erhållit priser, som varit

väl höga i förhållande till de egentliga fodersädspriserna. 1 normala fall regleras

priserna å fodersäd genom import, men utsikterna för att i detta hänseende

räkna med normala förhållanden före våren 1947 äro icke stora. Antagligen

kommer spannmålsbolaget emellertid att vid utgången av nu löpande

konsumtionsår inneha vissa mindre reserver av inhemsk fodersäd, vilka böra

kunna utförsäljas under konsumtionsåret 1946/47 och därigenom användas

i prisreglerande syfte. Dessutom bör den majs, som kan importeras, användas

för samma ändamål.

Vid en fri handel med fodersäd, på silf t bolaget ifrågasatt, skulle bolaget

icke längre komma att bära några fraktkostnader för fodersäd och ej heller

att behöva utbetala några ersättningar till handeln. I detta sammanhang bortses

givetvis från den fodersäd, importerad eller svenskodlad, som kan befinna

sig i spannmålsbolagets ägo. Emellertid tillämpades före kriget ett prisutjämningsförfarande

ifråga örn foderhavre till Norrland. Detta innehar, att Statens

jordbruksnämnd utbetalade vissa fraktbidrag för sådan foderhavre, som från

södra och mellersta Sverige transporterades till vissa delar av Värmlands och

Kopparbergs län samt större delen av Norrland. En motsvarande anordning

synes alltjämt böra ifrågakomma, ehuru det under konsumtionsåret 1946/47

ur praktisk synpunkt torde vara mest ändamålsenligt, att fraktbidragen utbetalas

av spannmålsbolaget, som under hela kriget handhaft sådan verksamhet.

De bestämmelser, som böra meddelas rörande utbetalande av dylikt fraktbidrag,

synas i stort sett kunna överensstämma med dem, som återfinnas i

Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 juni 1937 flir 652). Dock torde enligt bolagets

erfarenhet den föreskriften böra meddelas, att även örn bidrag må utgå

för så ringa sändning som 2 500 kg. bör vid järnvägstransport fraktkostnaden

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

179

dock icke räknas efter dyrare tariff än 10-tonstariffen. Huruvida någon ändring

skall äga rum ifråga om de områden, vilka skola anses som berättigade

till erhållande av fraktbidrag, synes böra närmare övervägas, innan slutgiltiga

bestämmelser i ämnet utfärdas.

Även i fråga om fodersäden förutsätter spannmålsbolaget, att importen tills

vidare ombesörjes av bolaget. Vidare förutsätter bolaget, att försäljningarna

av importerad fodersäd skola ske eif eller banfritt de importhamnar, som

komma i fråga, samt till de priser, som bestämmas av livsmedelskommissionen.

Någon anledning att under konsumtionsåret 1946/47 tillämpa bestämmelserna

för kvarnindustrien örn användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning

torde icke komma att föreligga.

I fråga om fodersädsregleringen innebär bolagets förslag bortsett från de

reservationer beträffande försörjningsläget, som uttalats, följande.

1. Beslaget å fodersäd samt anordningen med auktoriserade handlande

upphäves tills vidare icke och ej förrän försörjningsläget och förhållandena

å fodersädsmarknaden kunna överblickas. I övrigt lämnas handeln med och

användningen av fodersäd och produkter därav fri.

2. Anordningar träffas för utjämnande av havrepriserna i Norrland och

vissa andra delar av riket genom utbetalande av fraktbidrag.

3. Import av fodersäd äger tills vidare rum genom spannmålsbolaget,

som skall äga skyldighet att försälja importerad samt i bolagets ägo befintlig

svenskodlad fodersäd till av livsmedelskommissionen fastställda priser.

Skulle försörjningsläget icke tillåta en oransonerad handel med fodersäd,

synes, såsom redan anförts, även beträffande fodersäd de nuvarande regleringsbestämmelserna

böra bibehållas oförändrade.

Bolaget vill slutligen erinra därom, att enligt beslut av 1939 års riksdag

Kungl. Majit bemyndigades att träffa avtal med spannmålsbolaget örn inköp

och lagring i beredskapssyfte av intill 15 000 ton fodersäd ävensom att

använda intill 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond till stödjande

av export av fodersäd. Såsom bolaget tidigare framhållit, synas i princip

några direkt prisstödjande åtgärder i fråga örn fodersädsmarknaden icke

böra ifrågakomma och torde ej heller vara erforderliga under det konsumtionsår,

som här avses. Däremot kan det måhända böra övervägas, huruvida

bolaget bör upprätthålla en viss reserv av fodersäd, åtminstone intill en

sådan tidpunkt, att fodersädsimporten blir helt fri och ej såsom nu beroende

av tillstånd från andra länder.

d) Utscidesregleringen.

Ehuru bolaget ifrågasatt, att handeln med fodersäd under vissa förutsättningar

i stort sett skall lämnas fri under konsumtionsåret 1946/47, finnas

skäl, som tala för att vissa föreskrifter alltjämt bibehållas beträffande handeln

med utsädesspannmål och då i första hand i fråga örn vårsädsutsädet.

Det torde sålunda icke råda någon tvekan därom, att de hittills gällande

bestämmelserna örn kvalitetsfordringar varit till avsevärd nytta ävensom

det auktorisationsförfarande, som tillämpats. Vidare lia de meddelade prisföreskrifterna

medverkat till att utsädesspannmål funnits i erforderliga mängder.

Ehuru bolaget icke haft eller torde komma att lia någon direkt befattning

med handeln nied utsädesspannmål, vill bolaget likväl framhålla såsom

önskvärt, alt frågan örn ett eventuellt bibehållande av vissa föreskrifter

för utsädeshandeln upptages lill omprövning. Det synes nämligen icke

uteslutet, att den sanering av utsädeshandeln, som ägt rum under krigsåren,

snabbt kan gå örn intet, därest handeln med utsädesspannmål fortsättnings
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

vis icke skulle underkastas annan kontroll än den, som tillämpades före

kriget. De nämnda synpunkterna böra emellertid närmast tillgodoses genom

bestämmelser enligt en eventuell utbyggnad av frölagen.

F oder metlelsregler ingen.

Såsom hörande till fodermedelsregleringen räknar spannmålsbolaget i förevarande

sammanhang de åtgärder, som lia avseende å bl. a. följande varor,

nämligen: oljekraftfoder, kli, höns- och kycklingfoder, melass, fisk- och sillmjöl,

betfor och fodercellulosa. Förbrukningen av dessa varor är för närvarande

reglerad utom beträffande fodercellulosa. För samtliga varor gälla

normalprisbestämmelser. Vidare bör erinras därom att Svenska sockerfabriks

aktiebolaget genom avtal med spannmålsbolaget är garanterat avsättning för

den betfor, som framvunnits i samband med 1945 års sockerkampanj. Enligt

spannmålsbolagets mening bör försäljningen av fodercellulosa för utfodringsändamål,

om försörjningsläget så medger, upphöra i och med utgången

av nu löpande vinterfodringsperiod. Såsom bolaget redan i skrivelse den

19 januari 1946 framhållit, torde något förnyat avtal rörande betfor icke

böra ifrågakomma. Vidare bör regleringen av förbrukningen av fisk- och

sillmjöl kunna slopas, enär tillgången på dessa varor bl. a. i Norge torde

bliva så riklig, att, om detta i övrigt visar sig lämpligt eller erforderligt, import

i tillräcklig utsträckning bör kunna äga rum därifrån och detta utan

medverkan från spannmålsbolagets sida. I stället bör bolaget söka avveckla

de lager av fisk- och sillmjöl, som bolaget för närvarande innehai\ Likaså

torde handeln med höns- och kycklingfoder kunna lämnas fri. Däremot kan

det vara välbetänkt att alltjämt upprätthålla en viss kontroll över tillverkningen

av dylikt foder, varigenom de tillverkade kvantiteterna eventuellt

kunna regleras, då i fodret ingår oljekraftfoder, som alltjämt torde böra

bliva föremål för ransonering. Huruvida normalprisbestämmelser även fortsättningsvis

böra gälla beträffande betfor, höns- och kycklingfoder samt

fisk- och sillmjöl ävensom i fråga om vissa andra här ej nämnda fodermedel

som maltgroddar, sopmjöl och avfallsbröd m. m. bör bliva föremål för omprövning,

då försörjningsläget för konsumtionsåret 1946/47 bättre kan överblickas.

I anslutning till vad bolaget ifrågasatt beträffande fodersäden synes

det dock ligga närmast till hands, att prisföreskrifter icke meddelas.

Vad vidare angår de mest betydande varorna inom fodermedelsregleringen,

nämligen oljekraftfoder och kli får bolaget anföra följande.

a) Oljekraftfoder.

Alltsedan hösten 1939 äro inköpen av oljekraftfoder centraliserade och

förbrukningen därav reglerad. Vidare gäller, att oljekraftfoder nästan uteslutande

försäljes i form av standardiserade kraftfoderblandningar, vilket

varit och alltjämt är en nödvändighet med hänsyn till de växlande tillgångarna

på oljekraftfoder av olika slag och kvalitet. För att kunna tillgodose

handeln med erforderliga råvaror för kraftfoderblandningarna måste spannmålsbolaget

i nuvarande läge bära de därmed förenade transportkostnaderna,

vilka emellanåt kunna vara ganska betydande, enär råvaran ofta i samband

med importen måst uppläggas å en plats för att först senare distribueras till

dem, som skola iordningställa blandningen. Vidare har det, särskilt under

de år importen varit koncentrerad till Göteborg, ansetts nödvändigt, att bolaget

bär samtliga de transportkostnader, som äro erforderliga för att kraftfoderblandningen

skall kunna utförsäljas till förbrukarna till enhetliga priser

i ett flertal s. k. tariffhamnar. Slutligen bör det framhållas, att iordning
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

181

ställandet av kraftfoderblandningama verkställes av handeln för bolagets

räkning, och att bolaget sålunda försäljer de färdigställda blandningarna till

de fastställda normalpriserna minskade med de rabatter, som tillerkänts

handeln.

Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde det ha framgått, att

importmöjligheterna även beträffande oljekraftfoder samt oljefrön och nötter

äro mycket ovissa. Beträffande försörjningsläget i fråga om oljekraftfoder

inom landet för närvarande må anföras följande uppgifter.

Tillgångar på oljekraftfoder den 1 februari 1946.

Spannmålsbolagets lager................................ 124 000 ton

Oljefabrikernas » ................................ 20 000 >

Inköpt från Argentina och Brasilien, ej inkommet....... 17 000 >

> > Turkiet, > > ....... 2 000 >

Summa 163 000 ton

Härav beräknas åtgå för inhemsk förbrukning under nu löpande konsumtionsår

samt för export enligt lämnade utfästelser cirka 60 000 ton. Det

skulle sålunda av de nuvarande tillgångarna återstå ett övergångslager den

1 juli 1946 av i runt tal 100 000 ton. Placeringen av detta lager beträffande

olika slag av oljekakor är emellertid för närvarande sådan, att om detsamma

skulle iordningställas till en tillfredsställande kraftfoderblandning utan att

lagret kunde kompletteras genom import, synnerligen betydande omflyttningar

måste äga rum.

Vad angår frågan om inköpsmöjligheterna under den närmaste tiden må

framhållas följande. Den 1 februari 1946 voro inköp ännu icke verkställda

av cirka 5 500 ton oljekraftfoder, som återstodo av den vårt land för sista

halvåret 1945 tilldelade kvoten. Vidare har det under hand uppgivits att för

första halvåret 1946 en importkvot beträffande oljekakor av 55 000 ton hade

ifrågasatts; en kvantitet, som i förhållande till förbrukningen under de senaste

åren, även om hänsyn tages till den inhemska oljeväxtodlingen samt

möjligheterna till import av oljefröer m. m., är jämförelsevis ringa. Med

hänsyn till nu anförda förhållanden anser bolaget, att starka skäl tala för

att i fråga örn kraftfoderregleringen några förändringar icke vidtagas under

konsumtionsåret 1946/47. Skulle det visa sig, att importförhållandena skulle

väsentligt förbättras, kan frågan givetvis upptagas till förnyad prövning.

Härvid bör det emellertid beaktas, att samtidigt som handeln eventuellt helt

övertager distributionen av oljekraftfoder, komma prisförhållandena inom

olika delar av landet även beträffande denna vara att ställa sig väsentligt

annorlunda än för närvarande. Inom de områden, som ligga nära de importhamnar,

som i nuvarande läge kunna ifrågakomma, komma priserna nämligen,

såsom det framhållits i fråga örn importerad spannmål, att bliva ej

oväsentligt lägre än å platser, som hittills ansetts som tariffhamnar, men ur

importsynpunkt äro mer ogynnsamt belägna. Detta förhållande kunde måhända

ge anledning till en viss justering redan nu av det hittills tillämpade

utjämningsförfarandet i fråga örn priserna å oljekraftfoder för att därigenom

förbereda övergången till en mer fri handel även med denna vara. Å andra

sidan tala dock starka skäl för att ej heller i delta hänseende för närvarande

företaga någon förändring beträffande de nuvarande regleringsanordningarna.

I fråga örn utsädeshandeln framhöll bolaget, all de under krigsåren meddelade

föreskrifterna inneburit en viss sanering av densamma. Detsamma

gäller i fråga örn handeln med oljekraftfoder, där en fullständig kontroll utövats

beträffande blandningarnas sammansättning. Från handelns represen
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

tanter inom bolagets styrelse har det också framhållits, att när handeln med

oljekraftfoder en gång ånyo lämnas fri, bör samtidigt fodermedelslagen träda

i kraft till förebyggande av att mindervärdiga kraftfoderblandningar saluföras.

b) Kli.

Även kliförbrukningen är ransonerad, varjämte normalpriser gälla vid försäljning

av kli. Dessutom förekommer även i fråga örn kli en viss prisutjämning,

enär spannmålsbolaget enligt fastställda regler utbetalar fraktbidrag

vid försäljning av kli. Slutligen äro på grund av framställningar från kvarnindustrien

föreskrifter meddelade därom, att spannmålsbolaget, därest kvarnarnas

lager av kli komma att överstiga vissa myckenheter, skall företaga

inköp av kli från kvarnarna för att lätta dessas lager. I praktiken har det

visat sig, att föreskrifterna örn såväl fraktbidragen som bolagets inköpsskyldighet

beträffande kli medfört olägenheter av skilda slag. Ett slopande av

regleringsbestämmelserna i fråga örn kli skulle därför ur bolagets synpunkt

innebära en avsevärd lättnad. Huruvida detta låter sig göra sammanhänger

emellertid med försörjningsläget i fråga om såväl fodersäd som oljekraftfoder.

Härå inverka dessutom de möjligheter till import av kli, som kunna

beräknas komma att föreligga. Med kommissionens godkännande har bolaget

företagit inköp från Argentina av cirka 40 000 ton kli, som, efter att en del

kommer att förbrukas under nu löpande konsumtionsår, huvudsakligen kan

beräknas komma att utgöra ett reservlager för konsumtionsåret 1946/47.

Säkerligen kunna ytterligare myckenheter kli importeras, ehuru även klipriserna

under den senaste tiden stigit så kraftigt, att de nu äro ganska höga

särskilt med hänsyn till de dryga fraktkostnaderna för kli.

Den uppfattning, till vilken bolaget kommit beträffande kliregleringen, är

närmast den att det är önskvärt, att även densamma örn möjligt slopas. Detta

bör dock icke ske, om risk föreligger för att regleringsåtgärder på nytt skola

behöva tillgripas under konsumtionsåret. Beträffande de nu utgående fraktbidragen

å kli vill bolaget emellertid förorda, att desamma under alla omständigheter

avvecklas från ingången av det nya konsumtionsåret, vilket i

praktiken icke torde möta något hinder, enär en viss prisutjämning kan ske

genom bolagets försäljningar av importerat kli. Eventuellt skulle kunna ifrågasättas

en anordning med fraktbidrag för kli, som transporteras till de delar

av Norrland samt av Värmlands och Kopparbergs län, som föreslagits skola

komma i åtnjutande av fraktbidrag för fodersäd.

Beträffande fodermedelsregleringen innebär bolagets förslag sålunda,

att de nu gällande anordningarna beträffande oljekraftfoder tillsvidare

bibehållas oförändrade,

att regleringsanordningarna i fråga örn övriga fodermedel örn möjligt upphävas,

samt

att det bör övervägas, att bestämmelser meddelas angående utbetalande av

fraktbidrag vid transport av kli till vissa delar av Norrland samt av Värmlands

och Kopparbergs län.

c) Fodercellulosa.

Bolaget har i det föregående ifrågasatt, att försäljningarna av fodercellulosa

skola upphöra våren 1946. Detta synes kunna ge anledning till en kortfattad

1''edogörelse för bolagets inköp och försäljningar av fodercellulosa

överhuvud. För foderändamål har bolaget sålunda ursprungligen inköpt i

runda tal 645 000 ton sulfit- och 325 000 ton sulfatcellulosa, eller tillhopa

970 000 ton. Försäljningarna av iordningställd fodercellulosa lia på olika

konsumtionsår fördelat sig sålunda.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

183

V# 1940—S1/s 1941 ............... 139 000 ton

V» 1941—sl/8 1942............... 477 000 »

Vä 1942—31/s 1943............... 47 000 >

Vs 1943-sl/8 1944............... 54 000 »

v» 1944—31/8 1945........ 57 000 »

Summa 774 000 ton

Vidare ha under tiden 1/9 1945—31/i 1946 försålts cirka 20 000 ton fodercellulosa.

Försäljningarna av fodercellulosa äro sålunda för närvarande avsevärt

mindre än under konsumtionsåret 1944/45 och torde totalt under nu

löpande konsumtionsår knappast komma att överstiga 35 000 ton, vilket

sammanhänger med bättre tillgång inom landet på andra fodermedel samt

därmed att tidigare år armén förbrukade jämförelsevis mycket fodercellulosa.

Vidare användes under 1944/45 fodercellulosa för utfodring av till vårt

land evakuerade nötkreatur från Finland.

Den 1 juli 1945 uppgingo bolagets återstående lager av fodercellulosa till

cirka 180 000 ton, vilka hade följande sammansättning:

49 600 ton fodersulfit

40 000 » blekbar sulfit

90 600 » sulfatcellulosa

Summa 180 200 ton

Jämlikt erhållna bemyndiganden har bolaget efter den 1 januari 1945 för

att lätta på lagren försålt cellulosa för export. Dessa försäljningar hade till

och med utgången av januari månad 1946 utfallit sålunda:

12 700 ton fodersulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 230 kr/ton

37 600 » blekbar sulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 260

kr/ton

60 100 » sulfatcellulosa till ett beräknat medelpris netto av c:a 258

kr/ton

Summa 110 400 ton

Bolagets inköpspriser för denna cellulosa ökade med cirka 3 års lagringsoch

räntekostnader ha uppgått till:

för fodersulfit cirka 235 kr,Jon

» blekbar sulfit » 254 » och

» sulfatcellulosa » 262 »

Den 1 januari 1946 funnos kvar osålda följande myckenheter cellulosa,

nämligen:

cirka 23 900 ton fodersulfit

» 2 400 » blekbar sulfit och

» 30 500 » sulfatcellulosa

Summa cirka 56 800 ton

Såvitt bolagets beräkning över åtgången under resten av konsumtionsåret

av fodercellulosa visar sig riktig, skulle sålunda ytterligare 35 000 ton cellulosa

kunna försäljas för export. Örn så sker torde bolagets totala kostnader

för dess verksamhet med cellulosa kunna beräknas ha uppgått till i runt tal

75 miljoner kronor.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Övriga regleringsåtgärder in. m.

Beträffande bolagets verksamhet i övrigt må delvis i anslutning till vad

inledningsvis anförts framhållas följande. Kommissionen har förutsatt, att

under konsumtionsåret 1946/47 inlösningsgaranti icke skall förefinnas beträffande

potatis samt ärter och bönor. Även örn garantipriser på potatis

skulle visa sig erforderliga, har erfarenheten från de senaste åren visat, att

potatisinlösningen administrativt icke blir särskilt betungande, örn före inlösningstiden

så stora myckenheter potatis, som med hänsyn till försörjningsläget

kan befinnas lämpligt, kunna avsättas till brännerier och stärkelsefabriker

eller för eventuell export. Potatisinlösningen är vidare av övergående

art såtillvida, att arbetet därmed sträcker sig över en period av tre

eller fyra månader för att därefter helt upphöra. Detsamma gäller icke med

avseende å inlösningen av ärter och bruna bönor, ty därav innehar bolaget

fortfarande ej oväsentliga lager, som i stor utsträckning torde finnas kvar

under konsumtionsåret 1946/47, även örn en viss avsättning kan finnas för

export. Sannolikt måste bolaget räkna med att även lagren av en del andra

varor, som bolaget nu innehar eller beträffande vilka inköpsskyldighet för

bolaget nu föreligger, icke äro helt avvecklade före ingången av sistnämnda

konsumtionsår. Detta gäller exempelvis bolagets innehav av potatisflingor.

Ur administrativ synpunkt avsevärt mer betydelsefull än de nu nämnda

uppgifterna är emellertid bolagets kontrollverksamhet med avseende å

spannmåls- och fodéonedelsregleringarna. Å dessa områden handhar bolaget

sålunda den mycket betydande kupongkontrollen ävensom kontrollen

hos handeln över efterlevnaden av meddelade regleringsföreskrifter m. m.

Härtill kommer vidare den lager- och varukonto^, som bolaget i samband

med sin omfattande lagerrörelse icke kan undvara. De av bolaget föreslagna

anordningarna beträffande regleringarna komma att medföra en inskränkning

i kontrollverksamheten och dessutom i arbetet å bolagets ekonomisektion,

där bl. a. frakt- och andra ersättningar kontrolleras och utanordnas.

Bolagets administrationskostnader kunna därför beräknas komma att

nedgå. De inskränkningar i verksamheten, som här diskuteras, kunna emellertid

av naturliga skäl först successivt genomföras och kunna icke tillåtas

ske i den grad, att arbetets behöriga gång samt erforderlig inre och yttre

kontroll äventyras.

Spannmålsbolagets kostnader.

Kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet under de senaste åren ha

till övervägande del utgjorts av distributions- och lagringskostnader beträffande

spannmål och fodermedel samt av förluster å vissa inköpta och importerade

varor. Det har alltid varit förenat med stora vanskligheter att

redan under våren ett år beräkna kostnaderna för ett verksamhetsår, som

avser tiden från den 1 september ifrågavarande år till och med den 31 augusti

följande år. För närvarande äro vanskligheterna i detta hänseende särskilt

stora, enär varken världsmarknadspriser eller importmöjligheter med någon

grad av säkerhet kunna förutses.

Såsom bolaget i det föregående anfört, räknar bolaget med ett inom landet

i förhållande till det nuvarande i stort sett oförändrat prisläge beträffande

spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47.

I fråga örn importen räknar bolaget med inköp från senhösten 1945 till och

med utgången av konsumtionsåret 1946/1947 av följande myckenheter, nämligen
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

185

75 000 ton vete

168 000 » majs

60 000 » kli samt

150 000 » oljekraftfoder

I fråga om vete, majs och kli lia de nämnda kvantiteterna angivits i anslutning

till under den senaste tiden förda diskussioner mellan kommissionen

och bolaget.

Ovan anförda kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning

under nu löpande konsumtionsår, beräknas i övrigt komma att

förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Vidare räknas med en förbrukning

av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot har bolaget i

det följande icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor under

sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret 1947/48,

ehuru dylika inköp åtminstone i viss utsträckning torde komma att äga rum.

Vidare får bolaget framhålla, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna

ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenheterna med

avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder böra

hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret

1946/47.

Under nu anförda förhållanden och med beaktande av vad bolaget tidigare

föreslagit i fråga örn regleringsåtgärderna på olika områden av bolagets verksamhet,

har bolaget på sätt framgår av härvid fogade bilaga beräknat kostnaderna

för verksamhetsåret 1946/47 till 50 miljoner kronor.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med

fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba

dessa beräkningar. För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader

för fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre

import av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad

med väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är

fråga, icke medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana

eventuella inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/

47, som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under konsumtionsåret

1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.

Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena å

världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att

gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar

beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att bolaget tidigare beräknat

kostnaderna för konsumtionsåret 1945/46 till 45 miljoner kronor. På grund

av 1945 års jämförelsevis svaga spannmålsskörd komma emellertid kostnaderna

för inköp och försäljningar samt lagring av spannmål att bliva betydligt

lägre, än vad bolaget tidigare beräknat. Vidare komma bolagets försäljningar

för export av vissa myckenheter cellulosa, som tidigare inköpts

för foderändamål och därför nedskrivits till fodervärdet, att tillföra bolaget

en vinst, som kan uppskattas till cirka 16 miljoner kronor. Jämväl andra omständigheter

såsom den minskade beredskapslagringen m. m. medföra, att

bolagets tidigare beräknade kostnader komma att nedgå. Med anledning av

vad sålunda anförts anser bolaget, att trots att fodermedelsimporten antagligen

kommer alt draga ej oväsentligt högre kostnader än tidigare beräknats,

torde de totala kostnaderna för verksamhetsåret 1945/46 ändock .stanna vid

cirka 30 miljoner i stället för tidigare beräknade 45 miljoner kronor. Detta

kommer i sin tur att medföra, att viss besparing uppstår å tillgängliga anslag.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Enligt en inom bolaget i september 1945 uppgjord sammanställning, som

under hand överlämnats till kommissionen och varav ett exemplar närslutes,

funnos till förfogande för täckande av bolagets kostnader tidigare beviljade

anslag om i runt tal 82 miljoner kronor. Härifrån skola avgå dels cirka 17

miljoner kronor utgörande bolagets förlust under verksamhetsåret 1944/45

samt nyss nämnda cirka 30 miljoner kronor eller tillhopa 47 miljoner kronor.

Till täckande av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1946/47 skulle

sålunda av dessa anslag kunna återstå cirka 35 miljoner kronor. Då kostnaderna

för sistnämnda verksamhetsår beräknats till 50 miljoner kronor,

kan det ytterligare medelsbehovet för verksamhetsåret 1946/47 sålunda preliminärt

anges till 15 miljoner kronor.

Med vad här ovan anförts anser sig spannmålsbolaget ha fullgjort det

av kommissionen lämnade uppdraget. I detta ärendes slutgiltiga handläggande

ha enligt härvid fogade protokollsutdrag deltagit styrelsens samtliga

ordinarie ledamöter, utom herr Ahverud, samt samtliga suppleanter.

Stockholm den 15 februari 1946.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET.

Carl Mannerfelt. Erik Carlsson.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

187

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för

verksamhetsåret 1h 1946—3 V» 1947.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd....................

2. Kostnader för inhemsk fodersäd...................

.......kr. 10 440 000

....... » 1000 000

3. Kostnader och förlust vid Import och försäljning av vete .. > 7 500 000

4. Kostnader och förlust vid import och försäljning av majs.. > 8330 000 kr. 27 270 000

B. Fodermedelssekticnen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av oljekraft
foder.

.................................................kr. 10 050 000

2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av utländskt

kli.................................................... » 2 000 000 , 12 050 000

C. Diverseseklionen.

Kostnader och förlust å diverse varor................

.................... » 1000 000

D Räntor 2''/a % å 100 000 000 ............................

.................... » 2 500000

E. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollavdelning, kontor ..................

.................... » 1500 000

F. Oförutsedda kostnader..................................

.................... > 5 680 000

Kronor 50000 000

I ovanstående beräkning ha icke medtagits kostnader för utbetalning av

förmalningsersättning till havregrynskvarnarna, som under verksamhetsåret

1945/46 och tidigare utgjort kronor 1 per 100 kg. Om denna ersättning skall

utbetalas även under verksamhetsåret 1946/47, medför detta en kostnadsökning

av kronor 550 000.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Bilaga B.

Disponibla anslag för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet.

Reservationer d anslag för verksamhetsåret 1943/44.

Reservationsanslag å tilläggsstat 43/44 enl. prop.

2*/i 44....................................

Härav utbetalda e/s 44....................

IB/a 45....................

Reservationsanslag a tilläggsstat II 43/44 enl.

prop. 275 den 12/s 44......................

Härav enl. Kungl, brev “/• 44 för täckande

å från förskottsstat för försvarsväsendet till

bolaget utbetalda belopp för 1942/43......

Utbetalt 16/a 45............................

Avseende

prisreglering övriga

för fodermedel kostnader

kr 23 000 000: —

» 4 756 077:25

> 8 789 581:14 9 454 344. 61

> 42 000 000: —

> 29193 380:80

» 12 512 316:71 294 302: 49

Anslag för verksamhetsåret 1944/45.

Reservationsanslag (prop. 253 21A 44)

9 000 000:-

Kronor 9 294 302: 49

64 000 000: —

73454341:61

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

189

Bilaga C.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för

Svenska spannmålsaktiebolaget d bolagets lokal, Drottninggatan

25 i Stockholm, den 15 februari 1946.

Närvarande: samtliga ordinarie ledamöter med undantag av herr Alwerud

samt samtliga suppleanter.

I stället för herr Alwerud inträdde herr C. A. M. Andersson, varjämte herr

Frödin ersatte herr M. Andersson vid behandling av ärendena under 1 och

2 §§ nedan.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar

Brolén, Strömsten, Mattsson och Du Rietz.

5 §.

I enlighet med styrelsens beslut vid sammanträde den 24 januari 1946

(7 §) framlade verkställande direktören förslag till skrivelse till Statens livsmedelskommission

angående regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1946/

47 m. m.

Verkställande direktören lämnade i anslutning till nyssnämnda förslag redogörelse

för möjligheterna för import av brödspannmål och fodermedel.

Ovannämnda skrivelseförslag genomgicks, och beslöt styrelsen att godkänna

detsamma med de ändringar, som av direktionen bestämdes i anslutning

till de synpunkter, som framkommo vid genomgång av förslaget.

In fidem:

Magnus Wedberg.

Justeras:

Carl Mannerfelt.

Bernhard Näsgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

XaP'' X'' A!aaa i«w|Ui.ii|i8ii9i.|H?6u

opaginerad Kontrollera mot PDF

Willmy lill riksdagens protokoll 1946. I minil. A> 207.

joidbruk\ lii, .1 ii* i. .. pr.sinai,

År och månad

Socialst yr:s

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

(1935 = 100)

Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt

styrelsens prisstatistik (1935 = 100)

social-

Kommerskollegii index

(1935 = 100)

för

Mjölk

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk

Potatis

Anim.

livs-

medel

Veget.

livs-

medel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ..........

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ........

104

102

98

102

101

108

110

107

104

101

105

102

1937 ............

108

107

lil

110

107

107

lil

lil

108

107

117

102

1938 ..........

lil

112

116

114

109

110

124

113

113

104

112

105

1939 ............

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940 ...........

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941 ............

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942............

162

1 134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1943 ............

160

3 134

3 170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1944 ...........

160

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1945 .............

158

135

170

123

137

177

212

175

190

185

180

218

1944 januari.....

160

135

170

126

138

173

217

148

196

188

176

225

februari.....

160

135

170

126

138

173

217

148

196

188

177

225

159

135

170

126

138

173

217

148

196

189

177

232

159

135

170

126

138

173

217

150

195

189

177

228

159

135

170

126

138

190

227

154

195

189

177

228

159

135

170

126

137

190

229

161

195

191

177

232

159

135

170

126

137

190

229

162

195

195

176

218

161

135

170

126

137

190

217

146

194

192

172

218

161

135

170

126

137

169

211

230

191

189

175

218

160

135

170

125

137

169

211

167

190

186

175

223

160

135

170

125

137

169

211

166

191

183

176

223

december . ..

158

135

170

125

137

169

211

168

191

183

178

223

1945 januari.....

158

135

170

125

137

169

3 211

169

191

186

183

223

februari.....

159

135

170

125

137

169

211

178

191

187

183

229

mars.......

159

135

170

125

137

169

211

178

192

187

184

229

april.......

158

135

170

125

137

169

211

175

191

187

184

227

158

135

170

125

136

185

211

173

190

188

184

227

157

135

170

125

137

185

212

173

190

192

184

227

158

135

170

125

137

185

212

174

190

191

178

210

augusti . . - .

157

135

170

125

137

185

212

—

188

183

174

210

september. .

159

135

170

120

137

185

212

189

189

180

175

210

159

135

170

120

137

185

212

172

189

180

176

207

158

135

170

120

137

169

212

171

190

179

177

207

december . . .

157

135

170

120

137

168

212

171

190

179

178

207

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, 5

w blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 w

voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per

liter resp. 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i

mjölkprisét i verkligheten mindre. -— 3 Fr. o. m. mars månad 1913 följer indextalet priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma

som å färskt sidfläsk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk1

Konsum-

tions-

mjölk2

Produkt-

mjölk,

produ-

centpris*

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

Ägg7

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Stor-

boskap*

Större

kalv5

Svin5

1935 ............

21

9-2

94

137

110

114

1936 ............

22

10-0

96

144

118

127

1937 ............

•

23

10-8

96

160

122

138

1938 ............

*

24

11-3

97

161

135

136

1939 ...........

25

12-5

115

179

135

138

1940 ............

16-5

17-5

27

15-5

127

203

158

163

1941............

20-7

22-0

30

19-1

176

266

195

220

1942 ............

23-0

24-6

29

19-5

194

282

207

261

1943 ............

22-9

24-3

29

18-9

195

279

206

281

1944 ............

23-5

250

29

19-3

188

282

233

295

1945 .............

23-3

24-8

29

19-4

182

278

226

293

1944 januari.....

23-5

24-9

29

19-6

197

283

242

310

februari.....

23-6

25-1

29

19-6

196

282

241

310

mars.......

23-6

25-0

29

19-3

196

283

241

310

april.......

23-5

24-9

29

19-o

196

284

240

287

maj........

23-1

24-5

29

18-7

186

284

236

275

juni........

22-5

23-7

29

18-6

186

283

235

275

juli.........

22-4

23-8

29

18-7

195

283

235

275

augusti.....

22-5

23-9

29

18-7

189

282

235

275

september...

22-6

24-0

29

19-6

173

279

224

284

oktober.....

23-3

25-1

29

20-5

181

279

224

305

november ...

23-8

25-6

29

20-6

181

279

223

315

december.. ..

23-9

25-7

29

20-2

181

280

224

315

1945 januari.....

239

25-6

29

19-6

181

282

225

315

februari.....

239

25-6

29

19-5

182

282

225

315

mars.......

24-2

25-9

29

19-7

182

282

227

315

april.......

24-1

25-5

29

19o

183

282

231

272

maj........

23-3

24-7

29

19o

182

280

231

269

juni........

22-8

24-2

29

18-7

182

280

231

269

juli.........

22-3

23-6

29

18-7

197

278

228

269

augusti.....

22-3

23-6

29

18-8

182

278

223

269

september...

22-5

23-8

29

19-3

181

276

222

284

oktober.....

23-7

25-3

29

20-4

178

270

223

309

november ...

24-3

26-0

29

20-5

176

268

223

315

december . ..

241

25-8

29

20-1

177

274

223

315

1946 januari.....

24-5

29

18-2

177

269

223

315

februari.....

23-9

29

177

268

223

295

mars.......

29

177

276

224

240

1 Pris till producent för 3 5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dea 1941 2 0 öre/kg och därefter 4''5 öre/kg.

Årspriserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått

till 0''31 öre/kg för 1942, till 0’40 öre/kg för 1943, till (Hl öre/kg för 1944 och till 0 65 öre/kg

för år 1945. För 1941 saknas uppgift härom. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar.

— 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader samt tillägg

av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt exkl. skummjölksvärde.

— * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — « Klass I. — 7 Svensk äggnotering,

nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 av staten fastställda

normalpriser.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Talj. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

195

År och månad

Potatis1

Vete8

Råg8

Korn,

2-rads8

Havre,

vit8

Vetekli*

Majs5

Kraft- foderbl.

48 %•

1936 ............

8-28

16-69

15-59

13-13

12-15

12-85

15-51

17-33

1936 ............

8-53

17-01

15-92

13-75

12-77

13-70

15-93

18-23

1937 ............

9-02

19-60

18-29

18-22

15-58

14-38

16-33

19-11

1938 ............

8-06

18-85

17-27

15-81

13-62

13-90

16-83

19-45

1939 ............

9-03

17-99

17-29

14-55

13-03

13-39

18-61

21-41

1940 ............

13-67

23-30

23-29

22-71

20-41

16-89

18-50

23-50

1941............

13-66

26-00

26-00

24-60

22-30

16-50

23-71

25-13

1942 ............

21-73

26-60

26-20

24-80

21-10

16-78

25-33

30-92

1943 ............

13-80

26-08

25-08

23-08

18-88

18-08

25-00

32-84

1944 ............

16-18

26-70

25-7 0

23-24

19-03

18-50

25-00

7 32-87

1945 ............

16-07

26-80

25-80

22-63

19-03

19-oo

25-00

8 33-82

1941 januari.....

12-83

26-65

25-65

23-65

19-15

18-25

25-00

33-00

februari.....

12-65

26-85

25-85

23-85

19-35

18-25

25-00

33-00

mars.......

13-27

27-05

26-05

24-05

19-55

18-25

25-00

33-00

april.......

14-40

27-25

26-25

24-25

19-70

18-25

25-00

33-00

maj........

14-60

27-45

26-45

24-45

19-70

18-25

25-00

33-00

juni........

15-71

27-60

26-60

24-60

1019-70

18-25

25-00

33-00

juli.........

22-69

9

9

1024-60

1819-70

18-25

25-oo

32-00

augusti.....

23-04

25-80

24-80

21-80

18-20

18-25

25-oo

32-00

september.. .

18-13

25-95

24-95

21-95

18-35

19-00

25-00

32-50

oktober.....

15-40

26-15

25-15

22-15

18-55

19-00

25-00

32-85

november .. .

15-50

26-35

25-35

22-35

18-75

19-00

25-oo

33-15

december . . .

15-96

26-55

25-55

22-55

18-95

19-00

25-oo

33-50

1945 januari.....

16-19

26-75

25-75

22-75

19-15

19-00

25-oo

35-00

februari.....

17-00

26-95

25-95

22-95

19-35

19-00

25-oo

35-oo

mars.......

16-90

27-15

26-15

23-15

19-55

19-oo

25-00

35-oo

april.......

16-50

27-35

26-35

23-30

19-70

19-00

26-oo

35-oo

maj........

16-50

27-55

26-55

23-30

19-70

19-00

25-oo

35-oo

juni........

16-50

27-70

26-70

10 23-30

1819-70

19-00

25-oo

35-oo

juli.........

30-34

18 27-70

10 26-70

18 23-30

1819-7 0

19-00

25-oo

33oo

augusti.....

16-71

26-00

25-00

21-80

18-20

19-oo

25-00

33*05

september. . .

13-88

26-10

25-10

21-95

18-35

19-oo

25-00

33-25

oktober.....

ll-oo

26-25

25-25

22-15

18-55

19-00

25-00

33-45

november . . .

14-35

26-40

25-40

22-35

18-75

19-00

25-oo

33-65

december. . . .

14-80

26-55

25-55

22-55

18-95

19-oo

25-oo

33-85

1946 januari.....

15-44

26-70

25-70

22-75

19-15

19-oo

25-oo

34-05

februari.....

16-00

26-85

25-85

22-95

19-35

19oo

25-oo

34-25

mars----

17-29

27-00

26-00

23-15

19-55

19-oo

25-00

34-45

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes

normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den

tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt

engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.-— * Svensk spannmålsnotering,

medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten

fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.

1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.

1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten

fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.

1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.

— * Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter

av staten fastställda priser. — ‘ T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten

vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser

vid försäljning till förbrukare. — 6 beritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.

den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —

juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1946 pris å 42 %, därefter å 47 % kraftfoderblandning.

— 7 Vägt genomsnitt av pris å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. -— 8 Vägt genomsnitt av

pris å 42 % och 47 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna,

men som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete

kr. 26-00 och råg kr. 25-00. — 10 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon

nämnvärd försäljning ej ägt ruin.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

Tab. 3. Förmälning, lager hos handelskvarnar, import och export av vete

och råg, 1 ton.

År och månad

Förmälning av1

Lager hos han- delskvarnar av2

Import av

Export av

Vete

Råg

Vete

Råg

Vete

Råg

Vete

Råg

1934..............

408 803

120 547

86 771

42 239

45 861

925

24 048

75 454

1935........

411795

125 675

90 656

39 045

42 602

1152

122 346

31 035

1936...........

415 268

128 798

89 373

45 926

48 714

5 365

91 281

27 556

1937.............

424 214

134 516

89 985

30167

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129120

87 084

30 344

54 349

7 520

39 105

20

1939..........

429 986

141 421

116 085

30 241

39 130

2 633

9191

13

1940.............

495 286

141 904

82 570

42 466

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

443 361

193 460

47 407

32 477

40

368

26 536

4 707

1942............

250 444

173 037

117 442

52 0U0

86 044

313 330

45

3 3 007

1943............

270 416

207 639

100 273

52 345

7 599

1407

4 610

401

1944.............

343 249

219 750

109 833

44 548

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

499 727

160 940

100 729

34 931

43 438

7

25 697

111585

1944 januari......

21356

16 491

99 647

50 755

3

2

februari .....

23 813

17 875

101 560

47 818

5 536

_

14

mars........

22 261

19 079

98 397

42 937

10 744

_

april ........

22 171

18 653

94 019

40 264

469

0

_

____

maj.........

25 836

20 927

90120

36 195

—

_

_

juni.........

27 264

19 313

67 154

34 248

9

_

_

juli..........

17 141

14144

52197

22 938

0

_

_

augusti......

24 055

16141

47 734

31 725

—

_

_

september....

39 222

22 548

87 775

46 658

—

1

6

7

oktober......

40888

21005

95 895

44 497

—

0

8 883

2 860

november.. . .

43 559

18 304

100 776

43 997

_

_

15 373

18 095

december ....

35 683

15 270

109 833

44 548

—

—

9 613

16 977

1945 januari......

41 782

15 281

109 316

45 967

6

7

6 346

6 445

februari.....

43 608

16717

89 571

40 249

_

_

4 266

6 799

mars......

44 599

12 807

84 712

40 536

_

_

760

3 980

april........

46 622

13 354

71182

36 983

—

_

2 439

11267

maj.........

39 266

13 204

73 418

32 143

—

—

575

27 347

juni.........

35 586

13 367

70 712

24 951

_

_

_

28 694

juli..........

23 421

10 631

61584

20 490

_

_

_

22 283

augusti......

28188

11320

63 055

27 677

5 823

—

87

4 726

september....

49 927

15 620

91886

35 269

5 542

—

3 529

45

oktober......

53 442

13 851

102 918

38114

17 594

_

3419

november.. ..

51 391

12 753

91 939

37 783

6 791

_

2 003

_

december ....

41895

12 035

100 729

34 931

8183

—

2 271

—

1946 januari......

43 708

11628

99 286

34 710

8174

1031

februari.....

46 289

12 811

82 127

31888

_

_

801

_

mars........

45145

14 150

59 712

26796

1494

—

213

—

1 Avser förmälning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.

— 8 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad. — * Av de

anförda kvantiteterna under de olika månaderna ha i mars 499 ton, i april 4 545 ton, i maj

2 732 ton, i juni 150 ton, i augusti 165 ton samt i september 188 ton införts i utbyte mot till

Finland utförd råg eller rågmjöl.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 4. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

197

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion

av

Total

kvantitet1

Därav

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk2

Försåld

grädde

(omräk- nad till

mjölk)

Smör3

Ost

1934 ............

2 498 378

1854 670

352 247

291 461

62 509

31105

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

63 452

31669

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

67 168

37 759

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

73 247

35 443

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

80 103

36 524

1939 ............

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

83 735

43 653

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

80 760

35 328

1941............

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

77 687

22 383

1942 ............

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

71 926

14 991

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

79 263

21 296

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

87 304

29 924

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

94 058

38102

1944 januari.....

228 340

157 837

75 030

7 288

6 334

2 251

februari.....

216 359

141171

75140

11215

5 624

1899

mars.......

233 422

152 208

80175

12 624

5 991

1909

april.......

245 000

166 993

76 382

12 473

6 476

2 340

maj........

275 215

192 659

79 675

13 787

7 476

2 587

juni........

319 541

244 693

77 288

11034

9614

4 289

juli.........

318154

238 572

80 323

12 539

9 319

3 785

augusti.....

311161

229 069

83 807

12 257

8 988

3197

september. . .

273 469

199 473

• 79 633

9 867

8 218

2 643

oktober .....

239 215

163 629

78628

11741

6 976

1503

november . . .

215 729

141 072

77 711

11187

6 030

1329

december.. . .

231 956

156 168

76 833

12 201

6 258

2192

1945 januari.....

244 275

167 442

75 061

13 453

6 511

2 614

februari.....

222 937

148 817

71915

13129

5 762

2122

mars.......

248 166

162 961

81503

15150

6 266

2 279

april........

264 942

182 002

77 807

15 412

6 834

2 865

maj........

305 019

219 695

80 788

15 921

8 213

3639

juni........

347 338

266 898

79 688

14 081

9 988

5 370

juli.........

334 616

252 741

79 485

15 335

9 554

4171

augusti.....

335 261

253 374

82 748

13 358

9 674

4 074

september. . .

307 253

231 220

77 437

13 424

9141

3 692

269 699

191 093

80 661

13 413

7 991

2 337

239 600

164 669

77 697

12 584

6 929

2 013

december . ..

255 913

180 524

74 838

14 765

7195

2 926

1946 januari.....

268 089

190 493

76 289

14 586

7 361

3189

februari ....

240 910

166 644

71303

14114

6 392

2 659

mars.........

268 129

185 851

78 936

16 158

7124

2 896

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde

under kalenderåret 1944 2 114 ton samt under 1945 4 433 ton. Dessa kvantiteter äro icke medräknade

i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas

ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad

mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde

större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen

erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk. — 3 Under tiden

september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk frän evakuerade finska kor.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 5. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton,

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost

från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39430

30 824

52 831

2 085

1935 ............

43 681

7 937

32 385

55 201

2 915

1936 ............

48153

9180

34 498

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10198

36 615

58 815

4 731

1314

1938 ............

51 534

11246

38 816

58 407

6 303

1523

1939 ............

54 319

12 274

41406

51 475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74 002

13 580

37 736

29 468

9 519

1064

1405

1941............

76 184

10 859

4138

23 052

17 631

7 987

9

1173

1942 ............

67 785

11519

1787

15 052

35 228

5 374

0

1441

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 519

31678

5 449

1345

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 720

29 908

8125

_

1487

1945 ...........

90 345

13 343

860

35 208

31403

12 277

—

1608

1944 januari.....

7 702

1041

99

2 021

1144

372

78

februari.....

7 640

1069

96

2 003

1467

408

_

93

mars.......

8 502

1138

97

2 307

2 219

487

_

98

april.......

7 733

1110

104

1985

2 009

400

—

94

maj........

8 032

1181

108

2 311

2 064

450

_

128

juni........

7 729

1165

149

2 886

2 426

700

_

172

juli .........

7 614

1176

151

2 934

2 020

791

—

202

augusti.....

7 967

1184

159

3110

2 270

920

—

106

september. ..

7 807

1215

149

3 003

2 788

890

—

120

oktober .....

7 641

1 240

105

2 816

3 608

882

12 8

november . . .

7 031

1163

73

2194

3 876

963

_

140

december . .

7 085

1215

63

2150

4 017

862

—

127

1945 januari.....

7105

1 144

87

1861

3 692

782

228

februari.....

6166

1007

82

2 041

3 820

928

—

129

mars.......

7 269

1207

68

2 300

3 963

982

—

140

april.......

6 588

1031

62

2 231

3 487

965

—

116

maj........

6 891

1101

66

2 626

3 518

1217

—

127

juni........

6 560

1092

95

3 556

2 610

1063

—

130

juli.........

7 428

1102

85

3 819

1524

1186

—

133

augusti.....

8 555

1136

69

4 294

1818

1233

—

131

september. . .

8176

1094

85

3 816

1799

1003

—

114

oktober.....

8 966

1191

71

3139

1885

1043

—

117

november . . ,

8 081

1047

47

2 664

1736

1017

—

139

december . . .

8 560

1191

43

2 861

1551

858

—

104

1946 januari.....

8 590

1115

58

2 747

1719

841

129

februari ....

7 471

996

53

2 537 j

1489

766

—

lil

mars........

8 202

1128

2 930 |

1547

867

—

94

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Manis proposition nr 267.

199

Tab. 6. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt Import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import av

ost

Margarin

kon-

den-

serad

torr-

mjölk

andra slag

des-

sert-

ost

annan

ost

Im-

port

Ex-

port

mjölk

grädde

224

36

ii

182

459

2 381

133

207

177

36

27

8

183

485

1895

118

165

172

21

16

18

216

551

1407

163

65

253

59

1

15

141

333

1037

295

26

175

191

0-4

33

158

303

934

241

4

24

12

1

2

195

370

648

121

6

59

16

4

608

216

917

11

181

15

173

13

4

188

248

1352

1

173

26

219

19

4

0-4

310

778

2

146

8

392

20

4

1

338

886

2

189

5

659

25

4

4

419

1384

55

110

2

134

3

1

560

153

345

0

3

1037

6

—

—

—

13

436

—

461

1121

168

—

—

0

49

256

0

0

1165

187

—

—

1

37

233

—

—

1746

19

—

—

229

221

2

—

—

3 326

10

1

—

204

112

566

—

3 612

204

1

_

_

0

10

0

—

_

128

—

—

—

0

29

0

—

—

25

—

—

—

—

65

0

—

—

—

—

—

—

0

17

0

—

—

151

—

—

—

0

10

0

—

—

305

—

—

—

—

6

0

—

—

75

—

—

—

0

5

0

—

—

241

2

—

—

0

0

0

—

—

69

7

—

—

0

1

1

—

—

237

2

—

—

20

51

0

—

—

229

—

—

—

6

28

0

—

—

84

7

—

—

200

1

1

—

—

163

2

_

_

202

3

0

_

127

11

—

—

—

—

—

—

—

147

12

8

—

—

0

0

0

—

916

z

_

1

z

0

0

67

_

386

0

_

—

—

0

0

212

—

10

799

—

—

—

0

0

0

—

4

748

—

—

—

0

0

55

—

2

508

—

—

—

1

56

75

—

9

224

_

_

—

1

30

66

—

490

210

—

—

—

0

0

39

—

862

651

0

—

—

0

23

52

—

641

240

_

_

0

0

10

38

0

—

163

—

—

—

0

11

48

—

100

328

—

—

—

0

4

120

—

—

1929 ..........

1930 ..........

1931 ..........

1932 .........

1933 ..........

1934 .........

1935 .........

1936 .........

1937 .........

1938 .........

1939 ..........

1940 ..........

1941 ..........

1942 ..........

1943 ..........

1944 ..........

1945 ..........

1944 januari ..

februari . .

mars.....

april ....

maj.....

juni......

juli......

augusti . .

september

oktober..

november

december

1945 januari ..

februari . .

mars ....

april ....

maj.....

juni.....

juli.....

augusti ..

september

oktober ..

november

december

1946 januari ..

februari.. .

mars .....

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 7. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,

f

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

totalt

Fläsk

därav

färskt

därav

annat

1929 ..................

432

753

177

2 578

164

2 414

1930 ..................

687

1058

350

2 263

83

2180

1931..................

833

932

410

1386

124

1262

1932 ..................

603

353

349

995

180

815

1933 ..................

650

163

234

1611

115

1490

1934 ..................

656

215

434

1523

250

1273

1935 ..................

934

505

1356

3 724

2 026

1698

1936 ..................

673

964

1553

3 098

1219

1879

1937 ..................

606

841

1272

1717

68

1649

1938 ..................

602

791

1158

2198

259

1939

1939 ..................

602

960

1428

2 829

727

2102

1940 ..................

190

457

53

1239

33

1206

1941..................

—

—

33

3 886

2 613

1273

1942 ..................

—

—

6

4 736

0

4 736

1943 ..................

0

—

4

4 566

2

4 564

1944 ..................

0

—

2 023

6 465

4 921

1544

1945 ..................

0

639

6 528

3 003

2 812

191

| 1944 januari...........

_

_

_

0

_

0

februari..........

—

—

—

247

—

247

mars.............

—

—

13

2 322

1562

760

april............

—

—

72

1289

927

362

maj..............

—

—

809

292

123

169

juni..............

—

—

13

621

618

3

juli..............

—

—

—

239

239

0

augusti...........

—

—

39

0

—

0

september........

—

—

172

794

794

0

oktober ..........

0

—

314

356

355

1

november.........

—

—

224

253

253

0

december.........

—

—

367

52

52

0

1945 januari...........

—

_

_

0

0

0

februari..........

—

—

0

—

—

—

mars.............

—

—

—

0

—

0

april.............

—

—

212

349

349

0

maj..............

—

—

44

805

799

6

juni..............

—

—

43

1464

1291

173

juli..............

—

—

—

253

253

0

augusti...........

—

—

303

1

—

1

september........

0

—

1347

1

—

1

oktober..........

0

0

1106

4

—

4

november.........

0

127

1564

5

0

5

december.........

0

512

1907

121

120

1

1946 januari...........

0

311

1147

1

0

1

februari............

0

9

1262

1

0

1

mars..............

0

—

848

0

—

0

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

201

Tab. 8. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Betäckta

suggor

Tjänst-

bara

galtar

År och månad

Stor-

Kalv

Svin

boskap

större

mindre

1930 ..................

242 588

387 585-5

234 831

1 225 685

1931..................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

1932 ..................

238 715-5

412 905

229 697-5

1 354 033

1933 ..................

250 644

420 721

239 615-5

1342 908

1934 ..................

258 295

407 182

253 759-5

1424688

255 886

4681

1935 ..................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

1936 ..................

302 503

440 738

354 234

1 324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

272 789

3 778

1939 ..................

397 069

519 013

467 212

1 608 873-5

282 702

3 747

1940 ..................

540108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

1941..................

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

2 876

1942 ..................

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

167 453

2 525

1943 ..................

283 994

221 920-6

588 012

719 183-5

190 672

2 511

1944 ..................

348 728

254 901

640 215-5

1064 077-5

182 368

2 504

1945 ..................

345 530

256 454

570 915-5

961 335

184 294

2 580

1944 januari...........

25 465

13151

51 205-5

82 241-5

15 417

2 481

februari..........

26 495-5

15 968

49 389-5

81 223

12 452

2 457

mars............

31 849

19 056

67 508

103 246-5

13 752

2 464

april.............

25 979

19 198-5

75 868

120 904-5

16 745

2 492

maj..............

28145

25 887

72 161

124 189

18 910

2 491

juni..............

25 714-5

27 177

57 945

87 697

15 343

2 473

juli..............

21 861-5

25 782

49 261

70 839

11363

2 463

augusti....... ...

26 757

25 691-5

44 014

64 798-5

9 501

2 442

september........

29 057-5

24 326

35 915-5

68 483-5

10 032

2 439

oktober ..........

40 030-5

25069-5

43 933

89 328

14 777

2 454

november.........

39 164

18 966

48 644

92 484

22 277

2 691

december.........

28 209-5

14 628-5

44 371

78 643

21 799

2 699 j

1945 januari...........

30 641

16 238

53 986-5

77 837

15 234

2 666

februari..........

26 955

17 791-5

43 968-5

76 220

12 702

2 626

mars.............

30 602

20 531-5

52 151-5

95 520

14 213

2 607

april.............

24 880-5

19 927-5

71 297-5

101 618-5

16 993

2 595

maj..............

27 318

24 665

61208

99 897-5

18 641

2 582

juni..............

20 966

24 534-5

45 773-5

75 064

15 976

2 567

juli..............

23 820

27 504-5

45 947-5

72 716-5

11256

2 506

augusti...........

20 793-5

24 173-5

36 993-5

59 093

10 228

2 478

september........

26 903

22 029-5

30 791

49 801-5

10 681

2 481

oktober..........

45 244-5

25 180-5

43 003

83 927

15 897

2 519

november.........

40 304

19 009-5

46 737

88 040-5

21 589

2 593

december.........

27 102-5

14 868-5

39 058

81 599-5

20 884

2 741

1946 januari...........

32 612

15 834-5

42 835-5

90 796

16 626

2 738

februari ..........

26 929-5

23 257

38 130

80 579

12 068

2 670

mars..............

33 683

27 435-5

57 126

93 254

12 918

2 661

1 Årssummorna för 1944 och 1945 samt alla månadssummorna preliminära tal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

14

s. 202 Kontrollera mot PDF

202 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 9. Inhemsk försäljning och import av vissa fodermedel m. ro., i ton.

År-och månad

Inhemsk

försälj- ning av

sv. olje- kraftfoder

Import

av. olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

Import

av kli

1929 ................

183 093

9 421

8 257

76 668

40 257

1930 ................

179034

9 075

15 345

134 634

40 782

1931................

234 263

8 825

12 933

353 055

80 906

1932 ................

148607

5 331

18 216

243 949

33 026

1933 ................

150 859

8185

46 783

265 350

62 278

1934 ................

52 869

190128

8 234

51574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223060

8 508

65 362

185 239

48607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49 115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

. 42 369

12 936

1940 ................

93 297

141 933

7162

2 349

49 065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

—

1945 ................

67 934

92 668

467

17 349

9 073

~

1944 januari.........

2 066

2101

260

—

—

_

februari........

3 334

7 568

15

—

—

—

mars...........

4 780

15 320

65

—

—

—

april...........

3 076

5112

87

240

—

—

maj............

3606

6 720

66

—

—

—

juni............

3 052

1300

1

—

—

—

juli............

4108

13 836

0

—

—

—

augusti.........

5661

22 135

35

—

—

—

september......

8192

21 419

95

—

4 588

—

oktober .........

7 375

3 783

4

0

—

—

november.......

5322

22 584

0

1441

1299

—

december.......

4 779

15138

0

3183

—

—

1945 januari.........

5 642

10 304

0

—

—

_

februari........

3 888

4 712

0

—

—

—

mars...........

5 653

1289

0

—

4 303

—

april...........

6154

1147

0

—

—

—

maj............

6 252

896

0

—

—

—

juni............

5 631

405

0

2 691

—

—

juli............

6 264

502

2

3 819

—

—

augusti.........

6 811

344

31

536

—

—

september......

5136

5 344

120

4643

—

—

oktober.........

7144

27 694

70

527

0

—

november.......

5 987

29 948

35

3 759

4 769

—

december.......

3 372

10 083

209

1374

—

—

1946 januari.........

3156

30 887

291

3 905

6 011

_

februari..........

4 058

3 859

1565

2 413

5391

—

mars............

3 539

3 058

1355

3 448

5 991

0

467682. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område. a1 i texten
  2. JoU 1946:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten