Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn

1946-05-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:268, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

1

Nr 268.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av den vid förordningen

den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror

fogade förteckningen över pälsskinn; given Stockholms

slott den 3 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid

förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade

förteckningen över pälsskinn.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 268.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen

den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade

förteckningen över pälsskinn.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 30 juni 1943 om skatt

å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall

erläggas jämlikt 3 § 1 mom. nyssnämnda förordning, skall erhålla den ändrade

lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

3

Bilaga.

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom.

förordningen om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nr 678—681.

V aruslag

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

apa......................

1: —

björn,

isbjörn ........................

25-

tvättbjörn (sjubb)..........................

2*

annan................

20: —

ekorrdjur,

m urm el ..................

t*

petschaniky ..........................

0’ 50

andra, såsom burunduk, ekorre och susliki........

0: 25

får,

breitschwanz och persian.............

7: —

metis och sydvästpersian .................

4: —

astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k.

salzfelle, schiraz och svensk karakul................

1: 50

annat får,

mindre skinn, intill 2 700 kvadratcentimeter, s. k. »selima-

schen» ....................

• 40

större skinn .......................

1: 25

get,

killing och yemenkid.....................

—: 50

annan ...............

1: 50

gnagare — andra än ekorrdjur —

bäver och chinchilla, äkta.................

25: —

sumpbäver (nutria)...........................

3: 50

bisam

nordlig ..................

1* 50

sydlig.....................................

0* 75

hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ..............

0: 40

lämmel och marsvin .................

0: 10

andra, såsom hamster..................

0: 15

giraff ..................................

20: —

hjortdjur,

älg ......................................

antilop, gasell och rådjur..................

1: —

andra, såsom hjort och ren.............

2: —

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface

13: —

annan räv......................

4-

varg..................

7-

andra, såsom hund, hyena och schakal...........

1:50

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Varu

Skattesats

kr. per styck

hästdjur,

zebra ................................................

andra, såsom föl och häst..............................

katt- och sibetdjur,

lejon, leopard, lodjur och tiger ........................

jaguar, puma och snöleopard..........................

gepard, ozelot och serval ..............................

huskatt ..............................................

andra, såsom leopardkatt, lokatt, ozelotkatt, servalkatt,

sibetkatt, tigerkatt och vildkatt........................

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma)............

mullvad................................................

mårddjur,

havsutter (kamtschatkabäver) ..........................

utter, virginsk och annan..............................

sobel ................................................

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård ..............

järv..................................................

japansk mård och stenmård............................

flodiller och mink (närts) ..............................

sibirisk flodiller (kolinsky)..............................

stinkdjur (skunk),

nordamerikanska....................................

sydamerikanska ...................................■

andra, såsom grävling, hermelin, iller, vessla (lasky), phami

och pervitsky ......................................

nötkreatur,

kalv..................................................

andra ................................................

pungdjur,

känguru och vallaby ..................................

opossum,

australisk ..........................................

nordamerikansk ....................................

ringt ail ............................................

sydamerikansk......................................

andra, såsom vombat..................................

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl) ....................................

andra (inbegripet blueback och whitecoat) ..............

vildsvin................................................

15: —

5: —

25: —

15: —

8: —

0: 75

2: —

1: —

0:10

300: —

11: —

50: —

25: —

15: —

7: —

6: —

2: —

1: 50

0: 60

1: 50

2:50

7: —

2: —

2: —

1: —

0: 75

0: 50

0: 75

15: —

4: —

3: —

s. k. pannor, lösa, av hästdjur och nötkreatur ....

s. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur, ren och älg

0: 10

0: 05

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 maj

1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet fråga örn ändrade bestämmelser

rörande beskattningen av vissa pälsvaror samt anför därvid följande.

Enligt 1 § förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) örn skatt å vissa pälsvaror

skall särskild skatt till staten erläggas dels för sådana inom riket yrkesmässigt

beredda lösa pälsskinn, som finnas upptagna i en vid förordningen

fogad förteckning, och dels för vissa slag av till riket införda pälsvaror,

däribland beredda lösa pälsverk.

I 2 § stadgas, att skatten skall för inom riket beredda skinn erläggas av

beredaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln

äger rum.

Enligt 3 § 1 mom. utgår skatten för inom riket beredda skinn med det belopp

för varje skinn, som angives i nyssnämnda förteckning. Vidare föreskrives

i 3 § 2 mom. att för vara, som införes till riket, utgår skatten med

15 procent av varans värde enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av

den tull, som enligt tulltaxan och gällande bestämmelser om tilläggstull belöper

å varan; dock att i fråga örn beredda lösa skinn av räv skatten skall

utgå med minst det belopp, som skolat erläggas, därest beredningen verkställts

inom riket.

I en den 20 november 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har

svenska pälsbranschens centralkommitté —- som representerade föreningen

Sveriges pälsvarugrossister, svenska viltskinnshandlareföreningen, sektionen

pälsskinnberederier av Sveriges garveriidkares intressentförening, Sveriges

körsnärsmästareförening, Sveriges pälshandlares riksförening och Sveriges

pälsvaruarbetsgivareförening —- hemställt att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder

för borttagande av pälsvarubeskattningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

I nämnda framställning har centralkommittén till en början erinrat om

att betänkligheterna mot införandet av den nu gällande pälsvarubeskattningen

varit stora, särskilt med hänsyn till svårigheterna att riktigt avväga

förhållandet mellan styckeskatten på inom riket beredda skinn och värdeskatten

på importerade varor. Emellertid hade det genomförda skattesystemet

under de gångna krigsåren fungerat på ett relativt tillfredsställande sätt.

Sedan kriget numera avslutats och utrikeshandeln börjat komma i gång, förelåge

dock ej längre de förutsättningar under vilka pälsvarubeskattningen tillkommit

och som vore nödvändiga för att skattesystemet överhuvud skulle

vara tänkbart.

Till belysande av de nu föreliggande olägenheterna med avseende å pälsvarubeskattningen

har centralkommittén anfört följande.

Beredningsskatten är fastställd till fast belopp per skinn och utgår alltså

med samma belopp vare sig det är fråga örn skinn av hög eller låg kvalitet.

Under tider av obetydlig import och export spelar detta ej en avgörande roll,

men annorlunda blir förhållandet, då handelsvägarna öppnats och de mest

olika pris på skinn av samma slag förekomma. Som exempel kunna vi nämna,

att i oktober 1945 inköptes för beredning samtidigt:

100 råa lokatt å 14: 75 dollar

318 » » » 6: 10 »

300 » » » 3: 15 »

Den dyraste lokatten är alltså nästan fem gånger så dyr som den billigaste,

men beredningsskatten är lika stor. Det nämnda exemplet kan mångfaldigas.

Redan denna ojämnhet medför en betydande olägenhet. Än större bli svårigheterna

med hänsyn till kravet, att beredningsskatt och importskatt skola

medföra samma skattebelastning. Örn bristande balans råder härutinnan,

blir resultatet antingen att den inhemska berederinäringen erhåller ett extra

tullskydd, vilket ej är meningen, eller ock att de inhemska berederierna bliva

handikappade i sin konkurrens med de utländska. Med de stora variationer

i pris, som skinn av ett och samma slag numera kunna uppvisa, finner man,

att det blir omöjligt att fastställa en beredningsskatt, så att ej avsevärda

orättvisor i den ena eller andra riktningen uppkomma.

Även örn nu nämnda svårighet icke vore för handen, utan man vid en viss

tidpunkt skulle kunna fastställa beredningsskatten på ett skinn, så att den

riktigt motsvarade importskatten, så skulle man icke vara så mycket hjälpt

därmed. Genom prisfluktuationerna på världsmarknaden skulle den bestämda

skattesatsen snart bliva »oriktig» sett ur synpunkten, att riktig proportion

måste råda mellan importskatt och beredningsskatt. De beredningsskattesatser,

som fastställdes år 1943, motsvara ej längre priserna på världsmarknaden.

Vi tillåta oss att anföra ett litet exempel —- ett bland de många:

En grossist köper 5 000 råa nordamerikanska opossum över London, där

skinnen beredas.

Kostnad: 5 000 st. å 1 dollar (4:20) .................... kronor 21000

Beredning, frakt, kostn, å 0: 80 kr............. » 4 000

Tull å 4: — kr. för 450 kg......................»___1 800

kronor 26 800

4 020

Importskatt

Summa kronor 30 820.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268. 7

En annan grossist köper 5 000 råa nordamerikanska opossum direkt från

U. S. A. att beredas i Sverige:

Kostnad: 5 000 st. å 1 dollar (4:20) .................... kronor 21000

Beredning, frakt, kostn, å kr. 0: 80 ............ » 4 000

Tull å 1 kr. 50 öre för 450 kg.................. » 675

Beredningsskatt å kr. 1: 50 .................... » 7 500

Summa kronor 33 175.

I det senare fallet, då svensk arbetskraft utnyttjas för beredningen får

importören sålunda betala 2 355 kronor mera, enbart på grund av den ojämna

beskattningen. Vid beräkningen har ej hänsyn tagits till att beredda

skinn äro lättare än oberedda och att alltså i exemplet tullen å de beredda

skinnen bör vara lägre än vad som angivits. Nu nämnda nackdelar för den

svenska berederinäringen föreligger icke endast beträffande skinn, som skola

importeras. De svenska skinnberedarna istå redan nu inför det överhängande

hotet, att råa pälsskinn av billigare kvalitet utföras ur landet för beredning

och därefter återinföras hit, enär detta på grund av beredningsskatten ställer

sig billigare. På grund av de ständigt och hastigt växlande priserna på

världsmarknaden skulle det erfordras en däremot svarande fortlöpande justering

av skattesatserna. Det torde knappast behöva framhållas, att ett sådant

system ej kan komma i fråga. Riksdagen kan ju ej gärna fortlöpande sysselsätta

sig med pälsvarupriserna på världsmarknaden, innebärande anskaffande

av informationer rörande modeutvecklingen beträffande pälsskinn,

tillgång och efterfrågan på olika slags skinn, nya skinnsorter uppkomna

genom mutationer och nya tillverkningsmetoder etc., samt därefter fatta

beslut rörande ändring av beredningsskatten med den snabbhet, som skulle

vara nödvändig, om åsyftad verkan skulle uppnås. Vidare är det uppenbart,

att ett ideligt ändrande av skattesatserna skulle ur andra synpunkter leda

till oefterrättliga förhållanden.

Under åberopande härav har centralkommittén framhållit, att den nuvarande

pälsvarubeskattningen utgjorde en fara för de svenska skinnberederierna

och icke rimligen borde bibehållas sedan mera normala förhållanden

nu åter inträtt.

Över nämnda framställning ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av kommerskollegium,

generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Vid det av kommerskollegium

avgivna utlåtandet ha fogats yttranden från samtliga handelskamrar,

Sveriges köpmannaförbund och Sveriges industriförbund.

Av innehållet i remissvaren må följande omnämnas.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande understrukit, att olägenheter vore

förenade med gällande pälsvarubeskattning. Kollegium ansåge därför, att

denna beskatlning nu borde bliva föremål för omprövning. Emellertid ifrågasattes

örn icke frågan örn beskattningens slopande borde upptagas till behandling

först i samband med frågan örn ett eventuellt upphörande av den

allmänna omsättningsskatten. Enligt kollega mening borde åtgärder snarast

vidtagas i syfte att åvägabringa en bättre överensstämmelse mellan beredningsskatt

och importskatt å pälsvaror.

Av de hörda näringsorganisationerna har flertalet tillstyrkt svenska pälsbranschens

centralkommittés framställning. Från vissa organisationers sida

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj.ts proposition nr 268.

ha framförts olika förslag i syfte att ernå en riktig avvägning mellan beredningsskatten

och importskatten. Enligt vad flera organisationer uttalat

borde därjämte vid en omprövning av pälsvarubeskattningen hänsyn tagas

till det förhållandet att pälsverk icke alltid vore att betrakta såsom lyxvaror

utan stundom utgjorde rena nödvändighetsartiklar för vidsträckta befolkningslager.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande — som är dagtecknat den 20 februari

1946 — anfört, att styrelsen icke ansett sig kunna förorda att skatten

å pälsvaror borttoges; det kunde nämligen icke bestridas, att pälsvaror till

övervägande delen utgjordes av lyxbetonade artiklar eller sådana mera umbärliga

varor, beträffande vilka en särskild beskattning under nuvarande

förhållanden finge anses vara motiverad.

I sitt utlåtande har generaltullstyrelsen härefter närmare behandlat de

olika sätt, på vilka de nuvarande olägenheterna skulle i möjligaste mån

kunna undanröjas. I första hand ifrågasatte generaltullstyrelsen, huruvida

icke en återgång till den förut tillämpade skärpta allmänna omsättningsskatten

jämte skärpt kontroll över skattens utgörande borde tagas under övervägande.

Därest en sådan återgång icke befunnes lämplig, borde i stället en

övergång till värdebeskattning för inom riket beredda skinn göras till föremål

för undersökning. Endast om det skulle befinnas icke vara möjligt att

uppnå en tillfredsställande lösning enligt något av nämnda två alternativ,

borde en ändring av de nuvarande bestämmelserna angående beskattning av

beredda lösa skinn vid införseln vidtagas. Generaltullstyrelsen måste dock

bestämt avstyrka en övergång till styckeskatt för dessa skinn med en klassificering

av varorna enligt nu gällande förteckning. De påtalade olägenheterna

med det nuvarande beskattningssystemet syntes emellertid kunna i väsentlig

mån undanröjas genom en viss utvidgning av den särskilda bestämmelse,

som nu gällde i fråga örn skinn av räv, nämligen att importskatten

skulle utgå med minst samma belopp som utginge vid beredning av dylika

skinn inom riket. Det kunde visserligen förutses, att en ändring i denna riktning

komme att medföra tulltekniska svårigheter och ökat arbete vid tulltaxeringen.

Generaltullstyrelsen vill emellertid icke motsätta sig, att nämnda

regel utsträcktes till att gälla även i fråga om andra slag av skinn, som utan

allt för stora svårigheter kunde identifieras av de tulltaxerande tjänstemännen.

I anslutning härtill har generaltullstyrelsen åberopat en vid utlåtandet fogad

förteckning över de skinnslag, beträffande vilka sistnämnda beskattningsmetod

syntes kunna ifrågakomma. Enligt denna förteckning skulle den

vid import av lösa skinn av räv gällande beskattningsregeln göras tillämplig

i fråga örn följande skinn:

bisam

ekorre

föl

hamster

kalv

kanin och hare

killing

mullvad

murmel

nutria

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

9

närts

opossum:

australisk

andra slag

skogsmård

skunk (utan uppdelning)

säl:

sjöbjörn

annan

utter (utan uppdelning)

ädelräv: platina-, blå-, silver-, svartoch

viträv samt white-face (en

grupp)

annan räv

ädelfår: hel- och halvpersian, breitschwanz,

astrakan, tibet och salzfelle

(en grupp)

annat får:

lammskinn, intill 2 700 kvadratcentimeter,

s. k. »schmaschen»

andra slag.

Kontrollstyrelsen har i sitt den 30 mars 1946 dagtecknade utlåtande anfört,

att det läge i öppen dag, att svårigheter kunde inställa sig vid tillämpningen

av nu gällande beskattningssystem, bl. a. då det gällde att åstadkomma

en sådan avvägning av de skattebelopp, som skulle åvila inom riket

beredda skinn, att de någorlunda motsvarade värdeskatten vid import av

dylika skinn. Emellertid hade pälsvaruskatten i dess nuvarande form under

tiden efter dess införande fungerat i stort sett tillfredsställande, och nackdelarna

av att två till sin art vitt skilda beskattningstyper tillämpats vid beredning

inom riket respektive vid import hade icke varit särskilt framträdande.

En väsentlig anledning härtill vore, att den inhemska skinnhanteringen

under det nu avslutade världskriget varit hänvisad huvudsakligen till

vad landets egen produktion kunnat åstadkomma. Sedan pälsskinnimport av

större omfattning numera återupptagits, bleve emellertid olägenheterna alltmera

märkbara, varför åtgärder för undanröjande av dessa lämpligen borde

vidtagas.

I sitt utlåtande har kontrollstyrelsen härefter — under hänvisning till i

utlåtandet åberopade sammanställningar —■ anfört, att under tiden efter den

1 juli 1945 en kraftig ökning av importen av skinn inträtt, och att på grund

av beskattningssystemets utformning pälsvaruskatten vid import, för varje

skinn räknat, i vissa fall vore avsevärt högre och i andra fall lägre än den

skatt, som skolat erläggas vid beredning inom riket. Enligt vad som upplysts

för kontrollstyrelsen kunde man räkna med att svenska köpare av

skinn i förhållandevis liten omfattning plägade inköpa pälsskinn efter de

högsta prisnoteringarna. Det vanligaste vore, att pälsskinn inköptes till genomsnittspriser,

i vilka fall pälsvaruskatten vid import för varje skinn räknat

ungefärligen motsvarade de skattebelopp, som gällde för inom riket beredda

skinn av motsvarande slag. I de fall däremot, där pälsskinn kunde inköpas

till så låga priser att skallen vid import, såsom f. n. vore fallet i fråga

örn opossum, bleve avsevärt lägre än vid beredning inom riket, komme det

att vara lönande att låta verkställa beredningen av importskinnen i utlandet.

Beträffande generaltullstyrelsens förslag om uttagande vid import av en

kombinerad stycke- och värdeskatt å vissa skinn har kontrollstyrelsen upplyst,

att den av generaltullstyrelsen åberopade förteckningen över sådana

skinn, beträffande vilka den vid import av lösa skinn av räv gällande be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

skattningsregeln kunde ifrågakomma, upprättats efter samråd mellan ämbetsverken.

Enligt kontrollstyrelsens mening kunde det antagas, att värdeskatten

vid import endast i relativt fåtaliga fall skulle komma att utgå med

lägre belopp än styckeskatten; och genom att förteckningen begränsats att

avse ett förhållandevis litet antal skinnslag skulle dessa skinn vid import

utan större svårighet kunna klassificeras av vederbörande tulltjänstemän.

Kontrollstyrelsen — som berett representanter för de nyssnämnda branschorganisationerna

tillfälle att framföra sina synpunkter på de med förevarande

skatteproblem sammanhängande frågorna — har med avseende å

generaltullstyrelsens förenämnda förslag vidare anfört.

Av representanter för organisationerna har framhållits att, därest kombinerad

stycke- och värdeskatt skulle tillämpas vid import av beredda skinn

av ovan angivna slag, en uppdelning på olika arter av skinn av opossum,

skunk och får vore nödvändig, enär prisspänningen emellan de olika skinnarterna

inom ettvart av nämnda slag vöre alltför betydande.

Såsom av generaltullstyrelsens förteckning framgår skulle det icke vara

möjligt för tullverkets tjänstemän att kunna klassificera olika arter av skinn

av opossum och skunk. Därest nu avsedd jämförelse mellan värdeskatt och

styckeskatt skall kunna komma till stånd beträffande förevarande skinnslag,

skulle det sålunda vara erforderligt att utan hänsynstagande till den av

branschrepresentanterna uttalade uppfattningen fastställa enhetliga skattesatser

för skinn av å ena sidan andra slag av opossum än australisk opossum

och å andra sidan skunk. Detta skulle emellertid medföra en betydande

ojämnhet i beskattningen, enär skinnen av nordamerikansk opossum och

skunk i allmänhet betinga ett dubbelt så högt pris som skinnen av sydamerikansk

opossum respektive skunk. Då nämnda skinnslag för närvarande införas

till riket i betydande omfattning, torde man icke kunna bortse från

de av dessa ojämnheter föranledda olägenheterna. Vad vidare angår skinn

av får bär generaltullstyrelsen föreslagit en uppdelning å allenast två grupper,

nämligen ädelfår och annat får. Då skatt för inom riket beredda skinn

av får med hänsyn till det stora antalet arter av fårskinn jämväl i fortsättningen

torde böra beräknas efter flera än två skattesatser, synas skinn av får

icke kunna upptagas i förteckningen över pälsskinn, för vilka kombinerad

stycke- och värdeskatt skall tillämpas. Dylik skatteteknisk behandling av

importerade fårskinn förefaller emellertid icke vara oundgängligen erforderlig.

därest styckeskattesatserna å de mera prisstabila skinnen av får i

huvudsak skulle bibehållas vid de nuvarande, relativt låga beloppen. I den

av generaltullstyrelsen förordade förteckningen ha .slutligen bland andra

skinnslag upptagits även skinn av hamster och hare. Kontrollstyrelsen får

med hänsyn till de upplysningar, som i ämnet lämnats av representanterna

för pälsvarubranschen, förorda, att icke heller sistnämnda, ur skattesynpunkt

mindre betydelsefulla skinnslag medtagas i ifrågavarande förteckning. Däremot

får kontrollstyrelsen i anledning av framställningar från branschrepresentantema

för sin del tillstyrka, att skinn av lokatt och sjubb upptagas i

densamma.

Kontrollstyrelsen har därjämte lagt fram ett förslag till ändring av den

förteckning, som fogats vid 1943 års förordning örn skatt å vissa pälsvaror;

och till motivering härför har kontrollstyrelsen anfört, att anledningen till

olägenheterna av det nuvarande skattesystemet ytterst vore att söka i det

förhållandet, att de gällande skattesatserna för inom riket beredda skinn

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

11

på grund av prisförskjutningar kommit att åtminstone beträffande vissa

skinnslag väsentligt avvika från de vid import av färdigberedda skinn påförda

skattebeloppen. Kontrollstyrelsen ville erinra om alt avsikten vid

införandet av nu gällande förordning om skatt å vissa pälsvaror varit, att

styckeskattesatserna för inom riket beredda skinn skulle ungefärligen motsvara

den värdeskatt å 15 procent, som skulle utgå vid import av skinn

av motsvarande slag. Kontrollstyrelsen hade därför undersökt möjligheterna

att genom fastställande av en ny med hänsyn till de ändrade prisförhållandena

jämkad skatteskala kunna eliminera de nu föreliggande anmärkningarna.

Inom kontrollstyrelsen hade för den skull utarbetats en ny förteckning,

i vilken på grundval av nuvarande priser för varje skinnslag angivits

den styckeskatt, som närmast svarade mot värdeskatten vid import av ett

färdigberett skinn av medelgod kvalitet. I samband därmed hade förteckningen

givits en i vissa hänseenden förändrad uppställning. I den nu gällande

vid 1943 års förordning om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen

över pälsskinn, som skulle vara belagda med beredningsskatt, vore

i bokstavsordning angivna vissa bestämda skinnslag. På grund härav hade

sagda förteckning icke blivit fullständig, varför vissa, mindre vanliga skinnslag

kunnat beredas utan skatt. Det hade därför synts lämpligt, att överarbeta

förteckningen jämväl ur systematisk synpunkt. Den omarbetade förteckningen

innefattade samtliga nu beskattade skinnslag med tillägg av

bland annat s. k. pannor av hästdjur och s. k. ben av hästdjur, nötkreatur,

ren och älg. Såsom en följd av systematiseringen hade i förteckningen i vissa

fall skattesatserna måst jämkas genom att flera skinnslag sammanförts till

gemensamma grupper. Den på sätt nu angivits inom kontrollstyrelsen överarbetade

förteckningen hade förelagts nyssnämnda representanter för pälsvarubranschen,

vilka, sedan vissa jämkningar företagits i fråga om en del

skinnslag, förklarat sig icke ha någon erinran att framställa mot densamma.

Dessa representanter hade uttalat, att de ansåge, att den i framställningen

av den 20 november 1945 påvisade ojämnheten i beskattningen av å ena sidan

importerade beredda pälsskinn och å andra sidan inom riket beredda pälsskinn

skulle bli undanröjd, därest de nu förordade ändringarna i skattesatserna

komme till utförande. För den skull vore enligt representanternas uppfattning

ytterligare åtgärder i anledning av förevarande framställning icke påkallade.

Slutligen har kontrollstyrelsen anfört.

I enlighet med det nu anförda föreligga sålunda två alternativa förslag

till reglering av de i den remitterade framställningen påvisade ojämnheterna

i fråga örn skattebeloppens storlek. Det må dock framhållas, att vilket alternativ

man än väljer, de nuvarande styckeskattesatserna synas böra bli föremål

för viss jämkning. Enligt det ena alternativet skulle det i fråga örn

skinn av räv gällande systemet, att skatten vid import av berett skinn minst

skall uppgå till lägst styckeskatten å inom riket beredda skinn, utsträckas

att omfatta ytterligare ett begränsat antal ur skattesynpunkt mera betydande

skinn. För detta alternativs genomförande erfordras, att enhetliga styckeskattesatser

tillämpas bland annat i fråga örn skinn av skunk och opossum

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Departements
chefen.

Enligt det andra alternativet skulle det nuvarande skattesystemet bibehållas

oförändrat, vilket vöre möjligt, då avsedd jämnhet i beskattningen för närvarande

ernås, därest de föreslagna jämkningarna i skattesatserna komma

till stånd.

Med hänsyn till de ovan påpekade ojämnheterna i beskattningen, som

skulle uppstå, därest enhetliga skattesatser komma att gälla för framförallt

sådana skinnslag som opossum och skunk, anser kontrollstyrelsen, att företräde

bör givas åt det senare alternativet. Styrelsen har härvid även särskilt

beaktat, att alternativet med allenast jämkning av skatteskalan icke skulle

innebära någon ändring i själva skattesystemet och heller icke medföra

några skattetekniska olägenheter, vilket däremot bleve fallet, därest det nu

i Iråga om skinn av räv tillämpade beskattningssystemet skulle utsträckas

att omfatta ytterligare ett antal skinnslag. Enär de förordade skattesatserna

å inom riket beredda skinn äro så avvägda, att skatten i allmänhet skulle

komma att understiga motsvarande värdeskattebelopp vid import, torde vidare

icke heller fiskaliska skäl tala för en dylik utvidgning.

De av kontrollstyrelsen förordade jämkningarna i skattesatserna torde,

såvitt inom kontrollstyrelsen kunnat bedömas, under mera normala förhållanden

komma att medföra någon höjning av statsverkets inkomst av pälsskatten

i jämtörelse med en tillämpning av nuvarande skattesatser.

Den särskilda beskattningen av vissa pälsvaror, vilken infördes år 1943

i samband med att den skärpta omsättningsskatten å dessa varor borttogs,

är behäftad med vissa svagheter, främst därutinnan att pälsvaruskatten

uttages efter olika grunder allteftersom skinnen beredas inom riket eller

importeras. I förra fallet utgår skatten sålunda såsom en styckeskatt, medan

skatten vid import beräknas efter värdet av den importerade varan.

Vidare är den nu gällande lagstiftningen bristfällig i så måtto, att styckeskatten

givetvis icke kan anpassas efter skinnens olika kvalitet eller efter

det större eller mindre arbete, som efter beredningen nedlägges å dem.

Dessa olägenheter med avseende å pälsvarubeskattningen ha hittills, så

länge importen av skinn under kriget varit av ringa omfattning, icke gjort

sig gällande i någon högre grad. Efter det handelsförbindelserna med utlandet

kunnat återupptagas, lia emellertid olägenheterna blivit mera framträdande.

I den av svenska pälsbranschens centralkommitté ingivna framställningen i

ärendet har yrkats, att den särskilda pälsvarubeskattningen skulle helt borttagas.

Denna hemställan har emellertid avstyrkts av de i ärendet hörda

centrala myndigheterna bland annat under den motiveringen, att pälsvaror

till övervägande delen utgjordes av lyxbetonade artiklar eller sådana mera

umbärliga varor, beträffande vilka en särskild beskattning under nuvarande

förhållanden syntes böra bibehållas. Även för egen del anser jag mig böra

avstyrka, att skatten å pälsvaror i nuvarande läge borttages. Å andra sidan

vill jag självfallet icke motsätta mig att sådana ändringar av beskattningsreglerna

vidtagas, att de föreliggande olägenheterna såvitt möjligt undanröjas.

Beträffande sättet för avhjälpandet av dessa olägenheter ha olika lösningar

ifrågasatts. Vad först angår den av generaltullstyrelsen berörda frågan örn

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

återgång till den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror i förening med en

skärpning av kontrollen över skattens utgörande anser jag en dylik återgång

icke böra tagas under övervägande. Ej heller kan jag förorda en övergång till

värdebeskattning för inom riket beredda skinn.

I övrigt ha från remissinstansernas sida framförts i huvudsak två olika

alternativ till ändrad lagstiftning med avseende å pälsvarubeskattningen.

Det ena alternativet, som framlagts av generaltullstyrelsen, innebär att den

särskilda bestämmelse som nu gäller i fråga örn skinn av räv — nämligen

att importskatten skall utgå med minst samma belopp som utgår vid beredning

av dylikt skinn inom riket — utsträckes att gälla även beträffande

vissa andra slag av skinn, vilka ulan alltför stora svårigheter kunna identifieras

av de tulltaxerande tjänstemännen. Enligt det andra alternativet,

som utarbetats inom kontrollstyrelsen, skulle den vid 1943 års förordning

örn skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen omarbetas på så sätt, att

för varje skinnslag skulle på grundval av nuvarande priser angivas den

styckeskatt som närmast svarade mot värdeskatten vid import av färdigberett

skinn av medelgod kvalitet.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit är det förstnämnda, av generaltullstyrelsen

förordade alternativet förenat med den olägenheten, att enhetliga

styckeskattesatser måste fastställas för vissa slag av skinn, såsom skinn av

får, opossum och skunk, ehuru en avsevärd prisspänning råder mellan importerade

skinn av samma slag.

Beträffande det andra alternativet — d. v. s. förslaget örn jämkning av

den stjjckeskatt, som utgår enligt nu gällande förteckning — skulle ett genomförande

härav visserligen icke innebära ett avhjälpande på längre sikt

av föreliggande olägenheter. Däremot skulle de ojämnheter i pälsvarubeskattningen,

som i första hand föranlett att frågan om denna beskattnings fortbestånd

nu tagits upp till diskussion, bliva undanröjda åtminstone för den

närmaste framtiden. Med hänsyn härtill och då vederbörande representanter

för pälsvarubranschen förklarat, att därest sistnämnda alternativ genomfördes,

ytterligare åtgärder i anledning av den nu föreliggande framställningen

icke vore påkallade, bör enligt min mening företräde givas åt detta

alternativ. Jag förordar sålunda, att den vid 1943 års förordning fogade förteckningen

ändras och kompletteras på sätt kontrollstyrelsen föreslagit.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni

1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.

Den förteckning, som intagits i detta författningsförslag, är i huvudsak likalydande

med den inom kontrollstyrelsen upprättade förteckningen.

I fråga örn de detaljändringar som nu förordas i styckeskattesatserna må

här omnämnas, att skatten för skinn av opossum sänkes från 3 kronor lill

2 kronor för australisk, fran 1 krona 50 öre till 1 krona lör nordamerikansk

och från 60 öre till 50 öre för sydamerikansk opossum. Å andra sidan höjes

styckeskatten för skinn av mink (närts) från 5 kronor lill 6 kronor, för

skinn av ozelot från 6 kronor lill 8 kronor, för skinn av bl. a. silver
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

räv från 12 kronor till 13 kronor samt för s. k. kalvpannor från 5 öre

till 10 öre.

Såsom kontrollstyrelsen anfört kan det antagas, att de nu föreslagna ändringarna

av styckeskattesatsema under mera normala förhållanden — sedan

bl. a. den nuvarande mycket betydande importen av skinn av opossum

nedgått — kunna komma att medföra en viss höjning av statsverkets inkomster

av pälsvaruskatten i jämförelse med en tillämpning av de nuvarande

skattesatserna.

Föredraganden hemställer härefter, att nyssnämnda, inom finansdepartementet

upprättade förslag till förordning angående ändrad lydelse av den

vid förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade

förteckningen över pälsskinn måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

467767. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:300 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skattefrihet för Nobelstiftelsen. a1 i texten
  2. BevU 1946:35 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943 s. 1 i texten