Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 m. m

1946-04-12 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:280, Angående anslag till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1

Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47

m. m.; given Stockholms slott den 12 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAR

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

april 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

1 årets statsverksproposition har Kungl. Ma.j:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 207, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 till Länsstyrelserna: Avlöningar

beräkna ett förslagsanslag av 10 480 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 280.

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Vid min preliminära anmälan av detta anslag framhöll jag, att en närmare

beräkning angående i vad mån de av 1945 års riksdags höstsession

fattade besluten i anledning av propositionerna med förslag till uppbördsförordning

m. m. (nr 370) samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen

(nr 382) föranledde uppräkning av anslaget ej kunde göras

utan viss ytterligare utredning rörande den erforderliga personalförstärkningen

å landskontoren. Sedan sådan utredning numera slutförts, anhåller

jag att få upptaga förevarande spörsmål till fortsatt behandling.

Nuvarande förhållanden.

För budgetåret 1945/46 har till Länsstyrelserna: Avlöningar anvisats ett

förslagsanslag av 10 480 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 18 maj och den 29 juni 1945 fastställt personalförteckning

för länsstyrelserna respektive tillägg till denna personalförteckning

(statsliggaren s. 322). Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den

31 december 1945 fastställt ytterligare tillägg till personalförteckningen, att

tillämpas från och med den 1 april 1946. Sistnämnda tillägg upptager 24

länsassessorstjänster vid landskontoren, varav 17 ordinarie och 7 extra ordinarie.

Nämnda tjänster äro avsedda att vara föredragandetjänster för huvudsakligen

ärenden angående folkbokföring och skatteuppbörd.

Vidare har Kungl. Majit den 18 maj 1945 fastställt följande av riksdagen

godkända avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ...... kronor

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

........................................ »

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis »

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Ersättning till sakkunniga för biträde

vid utredningar m. m.....kronor 10 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................. » 70 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... »

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (re
presentationsbidrag

till landshövdingarna), förslagsvis

........................................... »

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »

500 000

4 000 000

210 000

80 000

4 500 000

90 000

1 100 000

Summa förslagsanslag kronor 10 480 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

3

Efter det förenämnda avlöningsstat godkändes av riksdagen har jämlikt

riksdagens beslut länsstyrelserna fått sig pålagda arbetsuppgifter, för vilkas

fullgörande ytterligare befattningshavare måst anställas. Medel härför hava

ej beräknats i avlöningsstaten.

Enligt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1945, nr 227, med förslag till

lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets

barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen) m. m., har riksdagen beslutat,

att vid varje länsstyrelse skulle från och med den 1 juli 1945 inrättas

en befattning som harna vårdsassistent i lönegraden Eo 17. Samtidigt medgav

riksdagen, att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 112 900 kronor för avlönande av

nämnda assistenter.

Vidare hava de av 1945 års riksdag fattade besluten angående omorganisation

av folkbokföringen samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen

redan för innevarande budgetår medfört en ökning av arbetsbelastningen

å länsstyrelserna med därav följande ökat personalbehov.

Jag vill i korthet redogöra för de åtgärder, som vidtagits för att tillgodose

detta behov.

Som framgår av proposition den 20 april 1945, nr 282, angående omorganisation

av folkbokföringen föreslog folkbokföringskommittén, att det arbete

med folkbokföringen, som borde ankomma å länsstyrelserna, skulle

utföras å en särskild arbetsdetalj, folkbokföringsavdelningen, vilken borde

förestås av en arbetsledare och föreståndare med ställning som ordinarie

landskontorist i lönegrad A 17. Vid folkbokföringsavdelningen borde vidare,

med undantag för Gotlands län, finnas anställd en biträdande arbetsledare

samt biträdespersonal (kontors- och skrivbiträden) i erforderlig utsträckning.

Den biträdande arbetsledaren borde enligt kommittén lämpligen utgöras av

en kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare placerad i extra ordinarie

tjänsteställning. Även flertalet övriga biträden ansåg kommittén tills vidare

icke böra erhålla ordinarie anställning. Dock föreslog kommittén, att kontorsbiträdena,

vilkas antal beräknades till 56, skulle uppföras å ordinarie

stat i lönegraden A 4. Skrivbiträdena borde till en början placeras i lönegraden

Ex 2. Slutligen föreslog kommittén, att för täckande av det ökade personalbehovet

för expedierande av postförsändelser, budskickning m. m. i stället

för anställandet av ytterligare expeditionsvakter, till varje länsstyrelses

förfogande borde ställas erforderligt belopp för anställande av yngre pojkar

eller flickor, en eller två vid varje länsstyrelse för utförande av dessa göromål,

förslagsvis benämnda kontorselever. Dessa föreslogos böra erhålla ett

arvode av 150 kronor i månaden. De borde beredas möjlighet alt så .småningom,

örn de visade sig lämpliga härför, vinna fastare anställning vid länsstyrelserna

som kontors- och skrivbiträden eller expeditionsvakter.

Folkbokföringskommittén framhöll i anslutning lill förslaget, att uppbördsboredningens

förslag till omläggning av uppbördsförfarandet kunde för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

väntas komma att medföra behov av ytterligare personalförstärkning vid

länsstyrelserna. Då folkbokföringen och uppbörds väsende t hade nära samband

med varandra och då uppbördsberedningens förslag kunde medföra förändringar

i fråga om de arbetsuppgifter, som vid folkbokföringskommitténs

överväganden beräknats ankomma på folkbokföringsavdelningarna, funnes

anledning antaga, att det framlagda förslaget beträffande organisationen av

folkbokföringsavdelningarna måste justeras i olika avseenden, när uppbördsberedningens

förslag framlades.

Vid anmälan av kommitténs förslag till utbyggnad av länsstyrelseorganisationen

anförde chefen för finansdepartementet, att han fann förslaget i princip

godtagbart. Ett definitivt ställningstagande till de härmed sammanhängande

detaljspörsmålen fann han vara omöjligt, så länge länsbyråemas arbetsuppgifter

ej i detalj bestämts. Personalbehovet ansåg han kunna med

säkerhet bedömas först sedan erfarenhet vunnits genom någon tids tillämpning

av det nya systemet. I avbidan härpå borde det av folkbokföringsarbetet

föranledda ökade personalbehovet vid länsstyrelserna tillsvidare tillgodoses

med arvodesanställd personal. Nyanställningen av personal borde beträffande

såväl antal som kvalifikationer hållas inom den ram, som kommittén

föreslagit.

I nyssnämnda proposition beräknades, att kostnaderna för nyanställning

av personal å folkbokföringsavdelningarna vid landskontoren skulle under

budgetåret 1945/46 uppgå till 528 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1945

medgav Kungl. Majit, att länsstyrelserna finge till bestridande av nämnda

kostnader och med redovisning under särskild rubrik under anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal tills vidare disponera högst sagda

belopp. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut om

täckande av sistberörda utgifter.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 7 september och den 31

december 1945 meddelat närmare föreskrifter rörande personalen å folkbokföringsavdelningarna,

därvid Kungl. Majit medgivit, att vid nämnda

avdelningar finge tills vidare anställas sammanlagt följande personal: 24

arbetsledare (en i varje län), 23 biträdande arbetsledare (en vid varje länsstyrelse

utom Gotlands), 55 kontorsbiträden samt 68 skrivbiträden. Arbetsledare,

biträdande arbetsledare och kontorsbiträde skulle enligt beslutet

äga uppbära arvoden med belopp motsvarande högst den lön jämte

därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg samt i förekommande fall

provisoriskt lönetillägg, som tillkommer tjänsteman i 16, 10 respektive 3

löneklassen löneplan Ex. Skrivbiträde, som avdelats till gransknings- eller

tryckningsarbete, finge uppbära arvode med belopp motsvarande högst den

lön jämte rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg, som tillkommer

tjänsteman i löneklass b löneplan Ex. För befattningshavarna

skulle i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 31—35, 37 § 1

mom. och 38 § civila icke-ordinariereglementet, varvid skulle så anses, som

örn arbetsledare tillhörde lönegrad Ex 17, löneklass 16, biträdande arbetsledare

lönegrad Ex 11 löneklass 10, kontorsbiträde lönegrad Ex 4 löneklass

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 280.

5

3 och skrivbiträde lönegrad Ex 2 löneklass b. Annat skrivbiträde än nyss

nämnts skulle äga uppbära arvode, som tills vidare borde fastställas med

hänsyn till vederbörandes kvalifikationer; å dyraste ort dock till högst 240

kronor för månad. Enligt bestämmande av statistiska centralbyrån skulle

ersättning kunna utgå efter ackord.

I proposition den 15 november 1945, nr 382, med förslag till utbyggnad

och omläggning av uppbördsorganisationen beräknades, att -— frånsett de

förut omförmälda föredragandetjänsterna för folkbokförings- och uppbördsärenden

— följande nya befattningar skulle behöva inrättas å landskontorens

uppbördsavdelningar, nämligen 122 landskontoristtjänster (Ex 4

—Eo 11) samt 78 skriv- och kontorsbiträdestjänster (Ex 2—Eo 4). I propositionen

framhölls emellertid, att personalbehovet i synnerhet under övergångstiden

kunde komma att bliva större än vad sålunda beräknats, varför

Kungl. Maj:t borde äga möjlighet att besluta örn erforderlig förstärkning av

personalen.

Genom beslut den 22 februari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att länsstyrelserna

må i den utsträckning så prövas lämpligt med början från och

med den 1 april 1946 anställa högst 122 samt med början från och med

den 1 juli 1946 ytterligare högst 30 icke-ordinarie landskontorister. Av nämnda

befattningshavare äro 52 avsedda att från och med sistnämnda dag stadigvarande

tjänstgöra i fögderi.

Vidare må nämnas, att Kungl. Majit genom skilda beslut ansett sig böra

medgiva vissa länsstyrelser rätt att förstärka arbetskrafterna å taxeringsavdelningarna.

Slutligen må erinras om att Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945

föreskrivit, att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att

göras med stöd av de av Kungl. Majit i beslut den 1 september 1939 och

16 § kungörelsen den 26 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att

anställa tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare

redovisas under särskild rubrik under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Kungl. Majit förklarade sig härvid framdeles

vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som orsakades av

ifrågavarande personalförstärkning.

De länsstyrelserna sålunda lämnade medgivandena att anställa personal

utöver vad som beräknats vid avlöningsstatens uppgörande ha medfört behov

av att överskrida posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med ett förhållandevis betydande belopp. Sedan länsstyrelserna inkommit

med uppgifter å länsstyrelsernas behov av medel för avlönande av ickeordinarie

personal, har Kungl. Majit i proposition den 1 mars 1946, nr 163,

(bil. 4, punkt 7) på min hemställan föreslagit riksdagen medgiva, alt den i

avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med

— utöver jämlikt riksdagens förenämnda skrivelse nr 445/1945 medgivet belopp

— högst 1 670 000 kronor, därav cirka 705 000 kronor beräknats för

avlönande av den s. k. krispersonalen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Föreliggande framställningar.

I särskilda framställningar, inkomna under augusti och september 1945,

lia länsstyrelserna avgivit förslag till beräkning av utgifterna under nästa

budgetår för ifrågavarande ändamål.

Vissa länsstyrelser lia härvid gjort framställning örn inrättande av nya

tjänster, vilka — vid bifall till framställningarna — skulle uppföras å personalförteckningen.

Sålunda har länsstyrelsen i Malmöhus lån under åberopande av statsutskottets

utlåtande nr 5 (s. 92) till 1945 års riksdag hemställt, att tre extra

ordinarie länsassessorstjänster, två å landskansliet samt en å landskontoret,

i lönegraden Eo 27 måtte överföras å ordinarie stat. Länsstyrelsen har därvid

såsom sin mening framhållit, att tjänsterna, som varit inrättade sedan

den 1 januari 1938, motsvarade ett stadigvarande behov.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har föreslagit, att de vid den år 1944 genomförda

omorganisationen av taxeringsväsendet nyinrättade tjänsterna som

taxeringsrevisor och taxeringsinspektör i lönegraderna Eo 25 respektive

Eo 24 måtte överföras till ordinarie stat. Därjämte har länsstyrelsen hemställt,

att en arvodestjänst som taxeringsinspektör måtte placeras i lönegraden

Eo 21. Länsstyrelsen hänvisar till att behovet av sistnämnda tjänst enligt länsstyrelsens

förmenande måste antagas vara bestående, även om omsättningsskatten

framdeles komme att avskaffas.

Vidare har länsstyrelsen i Örebro län hemställt om inrättande av en ny

tjänst som länsbokhållare av andra klass vid landskontoret. Som skäl härför

har bland annat framhållits den under senare år alltmer ökade arbetsbördan.

Länsstyrelsen har i samband härmed erinrat om att länet vore det till folkmängden

näst största länet, som icke hade länsbokhållare av andra klass,

medan tre län med mindre folkmängd tillerkänts sådan befattningshavare.

Länsstyrelsen har tillika hemställt, att en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst

(Eo 4) å landskontoret omändras till ordinarie i motsvarande lönegrad.

Slutligen har länsstyrelsen i Gotlands län återkommit till ett av länsstyrelsen

i skrivelse den 15 november 1944 gjort yrkande att taxeringsintendenttjänsten

i länet, vilken för närvarande är placerad i lönegraden A 27, måtte

uppflyttas till samma lönegrad som motsvarande tjänster i övriga län eller till

lönegraden A 29. Länsstyrelsen har vidare hemställt, att en liknande uppflyttning

måtte ske beträffande landsfogdetjänsten, vilken är placerad i lönegraden

A 28 eller en lönegrad lägre än övriga landsfogdar. Länsstyrelsen hänvisar,

såvitt angår förstnämnda tjänst, till att 1944 års uppbördsberedning

förordat, att de föreslagna nya länsassessorstjänsterna för landskontorens

uppbörds- och folkbokföringsavdelningar samtliga placeras i 27 :e lönegraden,

således utan någon lägre lönegradsplacering för assessorn i Gotlands län. Detta

skulle medföra, att innehavaren av nämnda befattning i lönehänseende skulle

uppnå likställighet med taxeringsintendenten, vilket ej kunde anses rimligt

med hänsyn till skillnaden i arbetsuppgifternas kvalitet.

Över nyssnämnda framställning hava utlåtanden avgivits av statskontoret

och allmänna lönenämnden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

7

Statskontoret anför, att statskontoret för sin del måste finna skäl tala för

att den hittills tillämpade principen med lägre lönesättning av vissa statliga

befattningar hos myndigheter på Gotland än vad som fastställts för motsvarande

tjänster inom förvaltningen i övrigt upptoges till omprövning, vilket

lämpligen kunde ske av 1945 års lönekommitté.

Allmänna löne nämnden har anslutit sig till vad statskontoret i ärendet

anfört och föreslagit.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår hava länsstyrelserna

ej beräknat medel för avlönande av personalen å uppbördsavdelningarna. Ett

fåtal länsstyrelser har vid sina beräkningar tagit hänsyn lill personalbehovet

å folkbokföringsavdelningarna.

Med bortseende tills vidare från personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningarna

hava länsstyrelserna beräknat medelsbehovet till följande belopp,

nämligen till avlöningar till landshövdingarna 478762

kronor, till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat 4 309 561 kronor, till avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat 204 385 kronor, till arvoden och särskilda

ersättningar 59 883 kronor, därav till ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m. 10 350 kronor och till ersättning till militärassistenter

49 533 kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal 5 172 540 kronor, till särskilda löneförmåner

till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag till landshövdingarna)

80 000 kronor och till rörligt tillägg 1 233 666 kronor.

Enligt länsstyrelsernas beräkningar skulle alltså medelsbehovet — frånsett

löner till personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningarna — utgöra

11 538 797 kronor.

I fråga örn medelsbehovet för avlönande av den fasta personalen å

folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån i

skrivelse den 22 mars 1946 framlagt beräkningar. Byrån har härvid uppskattat

medelsbehovet till 745 000 kronor. Byrån anför i anslutning härtill bland

annat följande.

Vid beräkningen av personalkostnaderna för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar,

har centralbyrån beträffande den fasta personalen utgått

från det arvode, som vederbörande befattningshavare jämlikt kungl, breven

till statistiska centralbyrån den 7 september och 31 december 1945 högst kan

tillerkännas med beaktande av indelningen i ortsgrupper efter levnadskostnaderna.

Samtliga skrivbiträden ha därvid antagits uppbära arvode motsvarande

lön jämte därå belöpande rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt tillägg i

löneklass Ex 2 b. Provisoriskt tillägg har i samtliga fall beräknats i enlighet

med de för tiden efter den 30 juni 1946 gällande grunderna. Däremot bar vid

beräkningarnas verkställande hänsyn ej tagits till den merkostnad, som kan

uppkomma därigenom att i vissa fall till arbetsledare, biträdande arbetsledare

eller kontorsbiträde vid länsstyrelses folkbokföringsavdelning kan lia förordnats

ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare vid länsstyrelsen i viss

högre löneklass än den, efter vilken det sådan befattningshavare tillkommande

arvode eljest i allmänhet skall beräknas. Vad den tillfälligt anställda biträdespersonalcn

angår, vilken ansetts i allmänhet skola ackordsavlönas, grunda

sig kostnadsberäkningarna på en antagen genomsnittslön lier månad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Jag vill här även anmäla, att föreningen Sveriges taxeringsrevisorer i den

11 december 1945 och den 11 februari 1946 inkomna framställningar hemställt,

att taxeringsassistentemas löne- och befordringsförhållanden måtte

bliva föremål för omprövning. Till stöd härför har föreningen åberopat, att

de nuvarande förhållandena medfört, att större delen av de civilekonomer,

som år 1942 på statens bekostnad utbildades till taxeringsassistenter, lämnat

dessa befattningar för att övergå till mera välavlönad befattning inom

näringslivet. De otillfredsställande löne- och befordringsförhållandena å

taxeringsavdelningama hade avskräckt många dugliga personer från banan.

Vidare vill jag här omnämna, att vid möte i Stockholm den 7—9 juni

1945 med rikets landskamrerare och taxering sintendenter m. fl. mötet beslöt

uttala sin allvarliga oro över den pressande arbetsbelastning, som åvilade

befattningshavarna å landskontorens taxeringsavdelningar, vilket medfört

betydande övertidsarbete för personalen å nämnda avdelningar, för vilket

numera ej utginge någon ersättning. Mötet hade med anledning härav

uttalat en enträgen vädjan att utredning snarast möjligt måtte verkställas örn

lämpligaste sättet för landskontorens förseende med nödig personal.

I förevarande sammanhang vill jag jämväl anmäla vissa förslag rörande

kommissionärsväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter,

som i ett den 20 juli 1945 avgivet betänkande (SOU 1945: 34)

framlagts av landssekreteraren Olof Åkesson i egenskap av inom socialdepartementet

tillkallad sakkunnig och vilka förslag i förhållandevis hög grad

beröra länsstyrelserna. Betänkandet utmynnar bland annat i förslag till

ny kungörelse angående kommissionärer hos statens förvaltningsmyndigheter

samt till cirkulär till dessa myndigheter angående utförande såsom

tjänsteåligganden av vissa hittills av kommissionär omliänderhavda göromål

m. m.

De framlagda förslagen innebära i huvudsak, att de enklare av de nuvarande

kommissionärsfunktionerna och främst översändande av expeditioner

av olika slag, föranstaltande om mera rutinmässig komplettering av handlingar,

meddelande av enstaka uppgifter samt tillhandagående i övrigt med

erforderliga upplysningar i princip överflyttas från kommissionärerna till

vederbörande befattningshavare och därmed erhålla karaktären av vanliga

tjänsteåligganden. Dessa böra såsom sådana naturligen fullgöras utan att

allmänheten härför påföres särskild kostnad. Förvaltningsmyndigheterna

skulle vara skyldiga att med tjänstepost översända sina expeditioner till allmänheten

antingen dessa vore avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Icke erlagda

stämpelavgifter skulle i förekommande fall uttagas genom postförskott i

tjänsteväg. Genom det föreslagna cirkuläret till statsmyndigheterna anmodas

dessa vidare bland annat att, där så ej redan sker, i lämplig utsträckning

tillhandahålla allmänheten enkla blanketter till ansökningar och anmälningar

i sådana slag av ärenden, som förekomma i större antal.

Vissa stadganden angående den kvarstående kommissionärsverksamheten

föreslås även i någon mån skärpta. Detta är bland annat förhållandet med

bestämmelserna om skyldighet för förvaltningsmyndigheterna att fastställa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

9

särskild taxa för de mera kvalificerade kommissionärsfunktionerna samt

med bestämmelserna om myndigheternas uppsikt över ifrågavarande verksamhet.

Därjämte föreslås uttryckligt förbud för annan tjänsteman hos

kommissionärsmyndighet än förordnad kommissionär att mot ersättning utföra

kommissionärsuppdrag hos myndigheten.

Det framlagda förslaget avser ej blott eller ens främst en reform av kommissionärsväsendet

i och för sig utan framförallt en partiell rationalisering

av själva den statliga förvaltningsapparaten, nämligen med avseende å dess

förbindelser med den rättssökande allmänheten. Förslaget innebär i denna

del ett försök att få till stånd en ur olika synpunkter önskvärd modernisering

av statsmyndigheternas förbindelser med sökande och parter m. fl. i

syfte att i detta särskilt för allmänheten betydelsefulla hänseende göra statsförvaltningen

smidigare och mindre byråkratisk.

Då Kungl. Majit torde äga befogenhet att utan riksdagens hörande utfärda

erforderliga föreskrifter, anser jag mig ej här behöva närmare redogöra

för förslagets innebörd i annan mån än i vad detsamma kommer alt medföra

ekonomiska konsekvenser för statsverket. I betänkandet anföres härom

bland annat.

En förändring till tjänsteåligganden av vissa enklare slag av hittillsvarande

kommissionsnärslunktioner och en i sammanhang därmed företagen reformering

av kommissionärsväsendet i den utsträckning, som förordas av utredningsmannen,

måste med nödvändighet föranleda vissa kostnader för det allmänna.

Sålunda kornrne reformens genomförande i första hand att kräva

vissa icke alldeles obetydliga direkta utgifter för statsverket.

Antalet av förordnade kommissionärer handlagda ärenden vore år 1943 omkring

220 000. En mycket stor del, sannolikt inemot två tredjedelar, av ärendena

skulle efter reiormens genomförande komma att handläggas som tjänstesaker.

— Som tjänsteåligganden torde även komma att handläggas ett

genomsnittligt sett tämligen begränsat antal uppdrag, vilka hittills ombesörjts

av privata kommissionärer ävensom av advokater och andra ombud, som

icke vore befattningshavare hos myndigheterna. — Då de förordnade kommissionärerna

hittills handlagt sina ärenden till övervägande del å annan än

tjänstetid och i många fall därvid haft ett eller flera biträden till sin hjälp,

komme reformens genomförande uppenbarligen att kräva förstärkning av

vissa myndigheters och framför allt länsstyrelsernas arbetskrafter med därav

följande ekonomiska konsekvenser för statsverket.

Ett realiserande av reformförslaget kunde vidare beräknas komma att hava

till följd en minskning av statsinkomsterna särskilt i ett avseende. Under det

med utredningen avsedda året hade kommissionärerna utbetalat i porton och

telegramavgifter —- det senare likväl i mycket få tali — följande belopp•

kommissionärerna hos statsdepartementen och de centrala ämbetsverken

17 160 kronor, hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna 69 132 kronor,

hos domkapitlen, annan överexekutor än länsstyrelse och lantmäterikontoren

sammanlagt 2 368 kronor eller sålunda samtliga kommissionärer tillhopa

88 660 kronor. Ifrågavarande statsinkomster komme uppenbarligen att till

betydande del bortfalla.

De förhållandevis mera kvalificerade av de nya tjänsteuppgifterna, exempelvis

kompletteringar, lämnande av uppgifter från dinner eller andra hos

myndigheten förvarade handlingar och tillhandagående i (ivrigt, med ertorderliga

upplysningar, borde fullgöras av de befattningshavare hos myndighe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 280.

terna, som enligt gällande instruktion eller arbetsordning biträda med beredning

av ärendena såsom sådana. Med hänsyn till alt arbetsuppgifterna

av ifrågavarande slag gemenligen torde vara av tämligen begränsad omfattning

ävensom till att bestyren därjämte bomme att bliva fördelade på

ett mycket stort antal befattningshavare å myndigheternas olika avdelningar

och byråer eller — beträffande länsstyrelserna —■ arbetsdetaljer, torde för

detta ändamål direkta personalförstärkningar knappast i något fall bliva erforderliga.

Endast för fullgörande av de mera mekaniska arbetsmomenten såsom

översändande av expeditioner, ingivna handlingar och medel samt anskaffande

och översändande av beställda avskrifter, bevis och andra handlingar,

vilka uppgifter merendels syntes böra ombesörjas av vederbörande registrator

eller motsvarande befattningshavare hos myndigheterna samt —

beträffande länsstyrelserna -—- av kassörerna, torde behov av ökning av arbetskrafterna

i en del fall uppkomma och då närmast i form av skrivbiträdeshjälp

åt nämnda tjänstemän.

De myndigheter, där ett permanent behov av ökning av arbetskrafterna

med större säkerhet kunde beräknas uppkomma, vore justitiedepartementet,

patent- och registreringsverket samt de större och medelstora länsstyrelserna.

Ingen av nämnda myndigheter syntes emellertid skäligen kunna göra anspråk

på mer än ett skrivbiträde med undantag av patent- och registreringsverket,

där två biträden torde bliva erforderliga. Även för en del andra myndigheter

syntes ett visst behov av förstärkning av arbetskrafterna uppkomma men

i regel ej i den omfattning, att det rimligen skulle kunna motivera inrättandet

av fasta tjänster. För alla länsstyrelser, oavsett om de tillhörde den kategori,

som kunde påräkna nya biträdestjänster eller ej, torde därutöver med

säkerhet ett periodvis återkommande behov av förstärkning av arbetskrafterna

uppkomma, exempelvis i samband med handläggningen av vapen- och

ammunitionsärenden under hösten samt av automobilärenden omkring årsskiftet

och möjligen under våren. Man måste räkna med att myndigheterna

för tillgodoseende av ifrågavarande, icke permanenta behov av arbetskraft i

erforderlig utsträckning medgåves att anställa tillfällig arbetskraft eller att

arbetet i fråga av därför lämpliga befattningshavare utfördes utöver fastställd

arbetstid mot stadgad övertidsersättning.

Utredningsmannen har beräknat, att för länsstyrelsernas vidkommande

skulle behöva anställas sammanlagt 16 icke-ordinarie skrivbiträden. Vid uppskattningen

av kostnaderna för dessas avlönande har utredningsmannen utgått

från lönen i lägsta löneklassen i lönegrad Ex 2 å dyrortsgruppen F.

Lönekostnaderna ha med dessa utgångspunkter beräknats till sammanlagt

60 700 kronor för år. Vidare har räknats med att avlönandet av tillfällig

arbetskraft hos vissa kommissionärsmyndigheter skulle draga en kostnad av

högst omkring 20 000 kronor per år. I årliga kostnader har härjämte upptagits

ett belopp av 16 000 kronor för utgifter för skrivpapper, kuvert, liggare

m. m.

Den nya ordningen har vidare beräknats komma att föra med sig vissa engångskostnader

för anskaffning av möbler, armatur och skrivmaskiner. Dessa

hava beräknats till 18 000 kronor.

över den sakkunniges förslag hava utlåtanden avgivits av de därav

berörda myndigheterna. Förslaget har härvid i stort sett tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Bland de myndigheter som framfört erinringar må

nämnas länsstyrelsen i Jämtlands län, som framhållit, att för länsstyrelsens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

11

del behov förelåge av ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet av de

mera mekaniska arbetsmomenten. Den sakkunnige hade ansett, att särskilt

biträde endast tillfälligtvis skulle behöva anlitas härför.

Innan jag ingår på en beräkning av de olika anslagsposterna under här Departementsifrågavarande

anslag vill jag taga ställning till de av länsstyrelserna gjorda chefen.

framställningarna ävensom vissa andra frågor rörande personalbehovet vid

länsstyrelserna.

Vad till en början angår det av länsstyrelsen i Malmöhus län framförda

yrkandet att tre extra ordinarie länsassessorstjänster (Eo 27), två å landskansliet

och en å landskontoret, måtte överföras till ordinarie stat vill jag

framhålla, att frågan härom måste bedömas under beaktande att liknande

tjänster finnas inrättade vid vissa andra länsstyrelser. Inalles finnas 12 sådana

tjänster, därav 8 å landskanslierna — två i vardera Stockholms och

Malmöhus län ävensom en i vardera Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands

och Norrbottens län — samt fyra å landskontoren, nämligen i

Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. I

anledning av väckta motioner till 1945 års riksdag (I: 229 och II: 386) vari

hemställdes, att här avsedda tjänster måtte överföras till ordinarie stat uttalade

sig statsutskottet för att så skedde vid lämplig tidpunkt. Utskottet

hänvisade härvid till att tjänsterna motsvarade ett stadigvarande behov. Vad

angår de åtta assessorstjänsterna å landskanslierna är jag beredd att redan

nu tillstyrka, att dessa göras ordinarie. I fråga om de fyra assessorstjänsterna

å landskontoren anser jag emellertid, att en sådan åtgärd bör anstå till dess

den beslutade nya organisationen av folkbokföringen och uppbördsväsendet

varit i kraft under ytterligare någon tid och man bättre än nu kan överblicka

personalbehovet å dessa avdelningar.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan att de två extra ordinarie tjänsterna

vid länsstyrelsen såsom laxeringsrevisor (Eo 25) respektive taxeringsinspektör

(Eo 24) skulle överföras å ordinarie stat kan jag ej biträda. Frågan

i vad mån dylika tjänster böra uppföras å ordinarie stat torde framdeles

få upptagas till prövning i ett sammanhang för samtliga länsstyrelser. Ej

heller kan jag tillstyrka samma länsstyrelses förslag att en arvodesavlönad

taxeringsinspektör skulle beredas extra ordinarie anställning med placering i

lönegraden Eo 21. Även örn vissa skäl tala för bifall till länsstyrelsens i

Örebro län framställning örn inrättandet av en ny ordinarie länsbokhållartjänst

av andra klass samt beredandet av ordinarie anställning åt ett extra

ordinarie kontorsbiträde, synes likväl härmed tills vidare böra anstå.

Frågan örn lönesättningen för de tjänster inom statsförvaltningen å Gotland,

vilka äro placerade i lägre lönegrad än motsvarande tjänster å fastlandet,

torde komma att upptagas till prövning framdeles i samband med spörsmålet

örn en allmän lönereglering inom statsförvaltningen. Jag är därför ej

nu beredd att framlägga något förslag i ämnet.

Med anledning av den av föreningen Sveriges taxeringsrevisorer gjorda

framställningen örn förbättring av avlönings- oell befordringsförhållandena

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

för taxeringsassistenterna vill jag erinra om att enligt de för närvarande gällande

bestämmelserna sådan assistent måste underkasta sig en aspirant^ änstgöring

av sex månader, varunder utgår ett arvode motsvarande lönegraden

Ex 14. Sedan vederbörande antagits till taxeringsassistent, bibehålies han

vid detta arvode under en tid av 2''Zs år, vallter arvodet må höjas till belopp

motsvarande lönegraden Ex 19. I de län där antalet taxeringsassistenter

överstiger en må en (i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län två) befattningshavare

efter aspiranttjänstgöring placeras i lönegrad Ex 14 samt efter

sex månader i nämnda lönegrad högst i lönegraden Ex 19. Efter ytterligare

två åi'' må han antagas till extra ordinarie befattningshavare med placering

högst i lönegraden Eo 19. Sedan befattningshavaren under två år tillhört

denna lönegrad må han placeras högst i lönegraden Eo 20.

Då svårigheter yppat sig att med nuvarande lönesättning och befordringsgång

för taxeringsassistenter förvärva och kvarhålla dugande sådana befattningshavare,

finner jag skäligt att löneförmånerna för dessa regleras i syfte

bland annat att bereda dem förmånen av extra ordinarie anställning. Jag har

för avsikt att sedermera för Kungl. Majit framlägga förslag i sådant hänseende.

Preliminärt synes detta förslag böra gå ut på, att assistent efter en

aspiranttjänstgöring av ett år — varunder lön bör utgå med antingen arvode

motsvarande Ex 15 eller eventuellt med placering som extra tjänsteman

i samma lönegrad — bör vinna placering i lönegraden Ex 18 för att efter

ett å två år i nyssnämnda lönegrad uppflyttas till lönegraden Eo 18. Möjligheten

att i vissa fall befordra assistent till lönegraderna Eo 19 eller Eo

20 synes jämväl böra övervägas.

I fråga om personalen å folkbokföringsavdelningarna, vilken på sålt framgår

av vad jag tidigare anfört för närvarande uteslutande avlönas medelst

arvode, vill jag förorda, att vissa befattningshavare å dessa avdelningar från

och med nästa budgetår överföras å ordinarie stat. I anslutning till det av

folkbokföringskommittén framlagda förslaget vill jag föreslå, att de 24 arbetsledama,

en vid varje länsstyrelse, såsom landskontorister placeras i lönegraden

A 17 samt att 55 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden

A 4 inrättas vid landskontorsavdelningama. övrig personal på bokföringsavdelningarna

synes tills vidare böra avlönas enligt de bestämmelser,

som enligt vad förut sagts gälla för innevarande budgetår.

Beträffande personalen å uppbördsavdelningama har jag ej anledning att

räkna med någon förändring i det genom Kungl. Majits beslut den 22 februari

1946 fastställda antalet landskontorister, vilket sålunda bör beräknas till

152. Antalet skrivbiträden beräknar jag i likhet med uppbördsberedningen

till 78. Enligt vad det numera visat sig föreligger behov av att vid de större

länsstyrelserna anställa en kvalificerad tjänsteman (jurist) som biträde åt

den assessor, vilken är föredragande för folkbokförings- och uppbördsfrågor.

För att tillgodose detta behov torde man böra räkna med att ett tiotal

befattningshavare i icke-ordinarie länsbokhållares tjänsteställning behöver

anställas.

De av mig i det fomgående föreslagna ordinarie tjänsternas fördelning å de

olika länsstyrelserna framgår av följande tablå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 13

Nya ordinarie befattningar vid länsstyrelserna.

Län

Assessor

A 27

Lands-

kontorist

A 17

Kontors-

biträde

A 4

Stockholms..........................

2

1

3

Uppsala ............................

—

1

1

Södermanlands......................

—

1

2

Östergötlands........................

—

1

3

Jönköpings..........................

—

1

3

Kronobergs..........................

—

1

1

Kalmar ............................

—

1

2

Gotlands............................

—

1

1

Blekinge ............................

—

1

1

Kristianstads........................

—

1

3

Malmöhus..........................

2

1

4

Hallands............................

—

1

1

Göteborgs och Bohus................

1

1

4

Älvsborgs ..........................

1

3

Skaraborgs..........................

—

1

3

Värmlands..........................

—

1

3

Örebro..............................

—

1

2

Västmanlands ......................

—

1

1

Kopparbergs........................

—

1

3

Gävleborgs..........................

—

1

3

Västernorrlands ....................

1

1

3

Jämtlands..........................

—

1

1

Västerbottens........................

—

1

2

[ Norrbottens ........................

1

1

2

Summa

8

24

55

I detta sammanhang vill jag erinra om att i proposition nr 382/1945 med

förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen förutsatts,

att tjänsteman, vilken av Kungl. Maj:t förordnats att tills vidare uppehålla

häradsskrivartjänst och som innehade annan ordinarie statstjänst, borde

överföras till indragningsstat vid vederbörande verk, därest sådan tjänsteman

med hänsyn till de stora krav, som komme att ställas å häradsskrivare

efter den nya organisationens genomförande, icke ansåges böra ifrågakomma

till ordinarie häradsskrivartjänst. I propositionen räknades med att

två befattningshavare av denna anledning borde överföras å sådan stat, där

av den ene var ordinarie assessor vid länsstyrelse. Enligt vad det numera

visat sig torde anledning föreligga att av nämnd anledning överföra ytterligare

två ordinarie länsstyrelsetjänstemän till indragningsstat, nämligen en

länsnotarie och en länsbokhållare, båda av första klass. Överförandet av

dessa befattningshavare å indragningsstat bör formellt genomföras så, att i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

personalförteckningen för länsstyrelserna å indragningsstat upptagas följande

befattningar: en länsassessor, en länsnotarie av första klass och en länsbokhållare

av första klass. Detta bör ej föranleda minskning i antalet sådana

ordinarie befattningar, men föreskrift bör lämnas att de befattningar, som

innehafts av de tjänstemän vilka överförts å indragningsstat, icke må besättas

med ordinarie innehavare så länge de å indragningsstat uppförda tjänstemännen

kvarstå i sina befattningar.

Vad angår beräkningen av de särskilda anslagsposterna torde till avlöningar

till landshövdingarna böra upptagas ett oförändrat belopp

av 500 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat är för innevarande budgetår beräknad till 4000 000 kronor.

I bilaga till årets statsverksproposition, upptagande vissa för flera huvudtitlar

gemensamma frågor, har chefen för finansdepartementet vid anmälan

av ett av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga avgivet betänkande

angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster

m. m. (SOU 1942: 30) förordat en evalvering i lönegrad av den till

1 andssekreterarna och landskamrerarna för närvarande utgående avlöningsförstärkningen.

Departementschefen har härvid föreslagit, att landssekreterar-

och landskamrcrartjänsterna från och med budgetåret 1946/47 uppflyttas

från nuvarande 30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske

efter jämförelse med löneförmånerna i slutlöneläget, vårsäd en minskning i

förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits

motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir

en följd av evalveringen. På grund härav föreslås, att nu utgående avlöningsförstärkning

till ifrågavarande befattningshavare skall helt bortfalla, utom

såvitt angår landssekreterarna och landskamrerarna i Stockholms, Malmöhus

samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla en avlöningsförstärkning

med 1 000 kronor eller således med samma belopp, varmed

den till dem för närvarande utgående avlöningsförstärkningen överstiger

den till befattningshavarna i de övriga länen — utom Gotlands — utgående

avlöningsförstärkningen.

I skrivelse den 12 februari 1946, nr 16, har riksdagen anmält, att riksdagen

vid genomgång av bland annat förenämnda evalveringsfråga i årets statsverksproposition

ej funnit anledning att i dåvarande sammanhang framställa

erinran mot vad chefen för finansdepartementet anfört. Sitt slutliga

ställningstagande i berörda ämne uppsköte riksdagen dock till prövningen av

de särskilda anslagsfrågorna, vilka påverkades av Kungl. Maj:ts förslag.

Jag anser mig här böra omnämna, att landshövdingen i Kristianstads län

A. E. Rodhe i en den 28 mars 1946 avlämnad promemoria föreslagit, att

här avsedda befattningshavare placeras i lönegraden B 2. I promemorian

anföres, att en placering i lönegrad A 34 icke syntes böra ifrågakomma med

hänsyn till deras allmänna tjänsteuppgifter och därtill att en sådan lönereglering

skulle över lag innebära icke en förbättring utan tvärtom en försämring

av deras löneförmåner, vilken icke kunde anses kompenserad av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

15

den något ökade pensionen. Till avdelningscheferna vid länsstyrelserna i

Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka genom en sådan

placering skulle vidkännas minskning i löneförmånerna, föreslås avlöningsförstärkning

böra utgå. -— Samtliga landshövdingar, med undantag för

landshövding Westling, hava förklarat sig instämma i här återgivna förslag.

Sistnämnde landshövding har anfört, att han såsom ledamot av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga vore förhindrad att deltaga i en aktion till

förmån för en högre placering, men ville framhålla, att han under de ingående

överläggningarna inom tjänsteförteckningssakkunniga bestämt hävdat,

att avdelningscheferna icke borde ha en lägre placering än hovrättens divisionsordförande.

Därest dessa bomme att erhålla en högre placering än A 34,

förelåge fullgoda skäl för att .senare påyrka samma förbättring för avdel

ningscheferna.

Tillräckliga skäl att med anledning av de framförda yrkandena örn högre

lönegradsplacering för avdelningscheferna frångå vad chefen för finansdepartementet

förordat anser jag ej föreligga. Lönegradsuppflyttningen

beräknas medföra en ökning av anslagsbehovet med omkring

48 000 kronor. Genom avlöningsförstärkningens bortfallande uppstår å andra

sidan en besparing av 59 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör vidare

uppräknas med ett belopp motsvarande lönen till de av 1945 års riksdag

beslutade 17 nya länsassessorstjänsterna ävensom för löner åt de 8 assessorer

å landskansliema, som enligt vad jag nyss förordat äro avsedda att

överföras från extra ordinarie till ordinarie stat. Merbelastningen å anslagsposten

för nu nämnda båda ändamål kan beräknas till 228 000 kronor. Under

posten böra vidare beräknas medel för avlönande av de föreslagna ordinarie

tjänsterna vid folkbokföringsavdelningarna. Kostnaderna härför kunna

uppskattas till omkring 270 000 kronor. Ehuru jag ännu icke tagit definitiv

ställning till frågan örn avlöningsförmånerna åt de tjänstemän, som skola

överföras å indragningsstat, anser jag mig böra för dessas avlönande räkna

med ett belopp av 28 000 kronor.

Anslagsposten skulle i enlighet härmed behöva upptagas till (4 000 000 +

48 000 — 59 000 + 228 000 + 270 000 + 28 000) 4 515 000 kronor.

I huvudsaklig enlighet med länsstyrelsernas förslag synes för avlöningar

till tjänstemän å övergångsstat böra avses ett belopp av 205 000

kronor.

Vid beräkningen av den under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar upptagna delposten till ersättning till sakkunniga

för biträde vid umedningar m. m., vilken för innevarande budgetår är beräknad

till 10 000 kronor, bör beaktas att som framgår av proposition till

årets riksdag (nr 236) med förslag till lag rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner m. m. länsstyrelserna under nästa budgetår komma att

få vissa utgifter för arvoden till de kammarkollegiets experter, vilka länsstyrelserna

torde behöva anlita i samband med utarbetandet av förslag till

ny kommunindelning. Kostnaderna för arvoden samt reseersättningar till

.sådana experter lia i nämnda proposition approximativt beräknats till 25 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

kronor. Under antagande att härav omkring 10 000 kronor avse kostnader för

arvoden, skulle delposten behöva höjas till 20 000 kronor. Med hänsyn till

dessa beräkningars osäkerhet torde delposten för nästa budgetår böra upplagas

förslagsvis.

Delposten till ersättningar till militärassistenter beräknar jag till oförändrat

belopp eller 70 000 kronor. I detta sammanhang vill jag anmäla, att

Kungl. Majit genom beslut den 22 februari 1946 medgivit, att militärassistenterna

i Hallands och Skaraborgs län under budgetåret 1945/46 finge uppbära

månatliga tilläggsarvoden med 440 respektive 485 kronor. Enligt uttalande

i 1945 års statsverksproposition borde arvode till militärassistent, som

icke vöre uppförd på försvarsstabens stat, bestämmas till skillnaden mellan

lön och pension till major. Genom beslut den 22 juni 1945 föreskrev Kungl.

Majit att till arvodesavlönad militärassistent vid länsstyrelse, däribland till

militärassistent i nämnda län skulle utgå arvode, motsvarande skillnaden

mellan å ena sidan lön i vederbörande ortsgrupp jämte i förekommande

fall rörligt tillägg och kristillägg, som tillkommer befattningshavare i lönegrad

Oa 4 militära avlöningsreglementet, och å andra sidan oavkortade

pensionsförmåner jämte kristillägg för befattningshavare i nyssnämnda lönegrad,

därvid lönen skulle beräknas efter löneklass Oa 12 med pensionsavdrag.

Då militärassistentema i nämnda län äro kaptener i reserven, skulle

med tillämpning av förenämnda bestämmelser arvodena till dem komma att

utgå med ett belopp, som avsevärt understiger arvodet till militärassistent,

som är pensionerad major. Det genom Kungl. Maj:ts beslut fastställda till1äggsarvodet

medför att assistenterna i nämnda län i fråga om löneförmånerna

bli jämställda med assistent, som är pensionerad major. Därest assistenterna

kvarstå i sina befattningar, synes man böra räkna med att motsvarande

tilläggsarvode behöver utgå jämväl i fortsättningen.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har som förut framhållits under ett flertal år visat sig otillräcklig

och därför måst överskridas med betydande belopp. Till väsentlig del

har överskridandena föranletts av behov att ha anställd särskild personal

för fullgörandet av arbetsuppgifter, som till följd av krisförhållandena pålagts

länsstyrelserna. Emellertid har även ökningen av de mera ordinarie

arbetsuppgifterna — i synnerhet gäller detta beträffande taxeringsavdelningama

— medfört behov av personalförstärkning. Den utökning av landskontorens

arbetsuppgifter, som besluten angående omläggning av folkbokföringen

samt omorganisationen av uppbördsväsendet fört med sig, gör att det för

nästa budgetår möter svårigheter att beräkna medelsbehovet under förevarande

anslagspost. Som utgångspunkt för beräkningen kan tagas det belopp,

varmed posten är uppförd i gällande avlöningsstat, 4 500 000 kronor.

Posten bör härvid i första hand minskas med den beräknade kostnaden, omkring

73 000 kronor, för löner till de åtta extra ordinarie assessorer, som

föreslås överförda å ordinarie stat. Å andra sidan bör posten uppräknas

med dels ett belopp av 59 900 kronor för lön till de från och med den

1 april 1946 anställda 7 extra ordinarie assessorer, som äro föredragande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

17

för folkbokförings- och uppbördsärenden, dels ett belopp av 112 900 kronor

för lön till de av 1945 års riksdag beslutade barnavårdsassistenterna, dels

ock ett belopp av 278 000 kronor för arvoden åt 23 biträdande arbetsledare

samt lön åt 68 skrivbiträden vid folkbokföringsavdelningarna. Vidare bör

under posten beräknas medel till avlönande av de landskontorister samt kontors-

och skrivbiträden, som bliva erforderliga i anledning av uppbördsreformen.

Som förut angivits har Kungl. Maj:t medgivit, att från och med

budgetåret 1946/47 sammanlagt 152 icke-ordinarie landskontorister må anställas.

Av dessa äro 52 avsedda att stadigvarande tjänstgöra i fögderi och

komma sålunda att avlönas från anslaget till Häradsskrivarna: Avlöningar.

Under förevarande anslagspost behöver därför beräknas medel för avlönande

av endast 100 landskontorister samt dessutom 78 kontors- och skrivbiträden.

Kostnaderna härför kunna beräknas till omkring 350 000 kronor. Härvid

har hänsyn tagits till att vissa (uppskattningsvis 30) av sistnämnda landskontorister

på grund av tidigare tjänstgöring inom landsstaten eller kronouppbördskontor

kunna komma att placeras i högre lönegrad än den för

landskontorister fastställda begynnelselönegraden, nämligen Ex 4.

Då jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Majit att — i huvudsaklig

överensstämmelse med det av landssekreteraren N. O. Åkesson utarbetade

förslaget — utfärda ändrade föreskrifter rörande kommissionärsväsendet vid

statens förvaltningsmyndigheter att tillämpas från och med 1 januari 1947,

bör här vidare beaktas behovet av att vid vissa länsstyrelser anställa särskilda

biträden för expediering av försändelser m. m. Den sakkunnige räknade

med att sammanlagt 16 skrivbiträden skulle behöva anställas härför

vid de största länsstyrelserna. Då länsstyrelsens i Jämtlands län anhållan att

jämväl för sin del få anlita ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet

av nämnda uppgifter synes böra tillmötesgås, räknar jag med att inalles 17

sådana biträden behöva anställas. För löner till dessa bör, under antagande

att de placeras i lönegrad Ex 2, löneklass b, beräknas ett belopp av 19 000

kronor. För anlitande av tillfällig arbetskraft vid de länsstyrelser, som för

nyssnämnda uppgifter ej hava behov av heltidsanställt biträde, torde få

avses ett belopp av omkring 10 000 kronor.

För anställande vid de större länsstyrelserna av en icke-ordinarie länsbokhållare

såsom biträde ål föredraganden för folkbokförings- och uppbördsärenden

torde böra beräknas ett belopp av i runt tal 50 000 kronor.

I förenämnda proposition nr 236/46 med förslag till lag rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner lii. m. räknades med att någon av de

mera kvalificerade befattningshavarna vid länsstyrelserna som regel komme

att förordnas till utredningsman beträffande frågor, som äga samband med

en ny kommunindelning. I vissa län beräknades emellertid, att härför komme

att anlitas någon person utanför länsstyrelsen. Utredningsmannen förutsattes

i medeltal för samliga län komma att bliva sysselsatt med utredningsarbetet

under uppskattningsvis sex månader. Därest utredningsmannen

vore tjänsteman hos länsstyrelsen ansågs för all det löpande arbetet skulle

kunna medhinnas personalförstärkning erforderlig under den tid utrednings
Dihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 280. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

arbetet påginge. Kostnaderna för ersättning åt utredningsman eller vikarie

uppskattades till 72 000 kronor samt ersättning åt skrivbiträden m. fl. till

36 000 kronor för samtliga län. Nyssnämnda utgifter böra belasta förevarande

anslagspost.

Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (4 500 000 — 73 000 +

59 900 + 112 900 + 278 000 + 350 000 + 19 000 + 10 000 + 50 000 +

72 000 + 36 000) 5 414 800 kronor eller i avrundat belopp 5 415 000 kronor.

För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän

torde alltjämt böra beräknas 90 000 kronor.

Slutligen upptages för r ö rl i g t t i 1 lä g g 1 300 000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle till avlöningar till länsstyrelserna för nästa

budgetår behöva anvisas ett anslag av (500 000 + 4 515 000 i~ 205 000 +

90 000 + 5 415 000 + 90 000 + 1 300 000) 12 115 000 kronor.

Övriga förslag.

I samband med framläggande av förslag rörande medelsbehovet för avlönande

av personal å folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån

i sin förenämnda skrivelse den 22 mars 1946 under rubriken diverse driftkostnader

upptagit ett belopp av 150 000 kronor, avseende utgifter för utbyte

av förbrukade adressplåtar, registerkort för aktualisering, färgband

och karbonpapper ävensom övriga kontorsutensilier. Vidare har byrån upptagit

en post å 57 000 kronor för blanketter till mantalslängden

I detta sammanhang vill jag vidare anmäla uppkommen fråga om att

å övergångsstat överföra en landsfiskal med skyldighet för honom att tjänstgöra

å länsstyrelse. Motiveringen för en sådan åtgärd är i huvudsak följande.

Sedan det i oktober 1943 vid inventering hos landsfiskalen i Sävars distrikt,

Västerbottens län, konstaterats att nämnde landsfiskal gjort sig skyldig

till förskingring av tjänstemedel, ställdes landsfiskalen under åtal vid

Umeå rådhusrätt. Då anledning förelåg till antagande att landsfiskalen i

fråga vid tiden för brottets begående ej varit fullt tillräknelig, fattade rådhusrätten

beslut rörande undersökning av den åtalades sinnesbeskaffenhet

vid ifrågavarande tillfälle.

Genom utslag den 31 januari 1944 fann rådhusrätten det vara utrett, att

den åtalade tillägnat sig och förskingrat honom i tjänsten anförtrodda medel.

Rådhusrätten fann det av ett i målet av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande

jämte övriga i målet förekommande omständigheter framgå, att den åtalade

vid tiden för de brottsliga gärningarnas begående på grund av kronisk

bromylförgiftning befunnit sig i sådant sinnestillstånd, som avses i 5 kap.

5 § strafflagen. Med hänsyn härtill och då omständigheterna i målet icke

gåve vid handen, att den åtalade avsiktligt försatt sig i sagda tillstånd, samt

gärningarna förty jämlikt sistnämnda lagrum skulle vara strafflösa, prövade

rådhusrätten lagligt förklara den åtalade, som enligt omförmälda utlåtande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 19

icke vore i behov av vård å sinnessjukhus, icke kunna fällas till ansvar i

målet.

Genom utslag den 28 juli 1944 fastställde vederbörande hovrätt, dit målet

fullföljdes av åklagaren, det slut rådhusrättens utslag innehölle.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 november 1944 anförde länsstyrelsen

i Västerbottens län, att länsstyrelsen inhämtat medicinalstyrelsens utlåtande

angående den åtalades sinnesbeskaffenhet samt att medicinalstyrelsen förklarat,

att frågan huruvida denne skulle avgå från sin tjänst ur medicinsk

synpunkt icke borde avgöras förrän tidigast efter utgången av år 1945.

Genom beslut den 15 november 1944 föreskrev Kungl. Maj:t, att landsfiskalen

skulle från och med den 1 januari 1945 tills vidare tjänstgöra vid

länsstyrelsen samt därstädes utföra det arbete, som länsstyrelsen bestämde.

I samband därmed anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen att efter utgången

av år 1945 ofördröjligen taga under övervägande frågan, huruvida ifrågavarande

landsfiskal borde förklaras skyldig att avgå från sin befattning samt

göra den framställning till Kungl. Maj:t, vartill omständigheterna kunde föranleda.

I skrivelse den 16 januari 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län, som

bifogat yttranden från hjälpverksamhetsläkaren vid Umedalens sjukhus, medicinalstyrelsen

samt från landsfogden i länet hemställt att landsfiskalen

i fråga måtte överföras å övergångsstat med åläggande för honom att vid

länsstyrelsen eller eljest i statens tjänst utföra det arbete, som kunde bliva

bestämt.

Såväl medicinalstyrelsen som hjälpverksamhetsläkaren ha förklarat, att

ur medicinsk synpunkt hinder numera ej förelåge för befattningshavarens

återinträdande i tjänst som landsfiskal. Landsfogden i länet har avstyrkt

en sådan åtgärd samt förordat, att landsfiskalen tages i anspråk för andra

arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.

Justitiekansler sämb etet och statskontoret hava i utlåtanden tillstyrkt länsstyrelsens

hemställan. Sistnämnda myndighet har härvid ansett det böra

övervägas, om icke hos den myndighet, som komme att tillgodoföras landsfiskalens

arbetskraft, eventuellt ledigblivande befattning, med vilken närmast

vore förenad arbetsuppgifter, som komme att åläggas landsfiskalen,

borde hållas obesatt så länge denne tjänstgjorde hos myndigheten.

Vad angår statistiska centralbyråns framställning om medel för beslridan- Departementsde

av vissa löpande kostnader för folkbokföringsavdelningarna vill jag chefen.

erinra om att i årets statsverksproposition en uppräkning av länsstyrelsernas

expensanslag skett bland annat med tanke på nämnda kostnader. Jämväl

utgifterna för blanketter till mantalslängder torde böra bestridas från nämnda

anslag.

Länsstyrelsens i Västerbottens län framställning rörande överförandet av

en landsfiskal å övergångsstat anser jag mig böra biträda. Riksdagens bemyndigande

bör inhämtas att i personalförteckningen för landsfiskalerna

m. fl. upptaga en härför avsedd befattning, med placering i lönegraden A 22.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Frågan huruvida vid länsstyrelsen eventuellt ledigblivande befattning, nied

vilken närmast är förenad arbetsuppgifter, som komma att åläggas berörde

landsfiskal, bör hållas obesatt så länge landsfiskalen tjänstgör vid länsstyrelsen

torde få prövas av Kungl. Majit, då nämnda fråga blir aktuell.

Jag vill här jämväl anmäla uppkommen fråga örn bestridande av vissa

kostnader, som äga samband med landshövdingarnas representation. Enligt

för närvarande tillämpade bestämmelser, svarar statsverket för kostnaderna

för möblering av länsresidensens representationsvåningar. Landshövdingarna

lia emellertid att själva bestrida kostnaderna för dessas förseende med

porslin, glas, matsilver samt bordslinne. Då i vissa fall nyssnämnd utrustning

torde behöva anskaffas för mer än 100-tal personer, blir det, i synnerhet

med nuvarande höga priser, ofta mycket betungande för en nytillträdande

landshövding att anskaffa här avsedd utrustning. Jag vill därför föreslå,

att i ifrågavarande hänseende för landshövdingarna införes motsvarande

anordning, som gäller i fråga om förseende av de svenska beskickningarna i

utlandet med dylik utrustning. I enlighet härmed bör statsverket beträffande

landshövdingresidensen svara för anskaffande av erforderliga köksutensilier,

porslin, glas, silver och duktyg för representationen.

Enligt beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall torde vid skifte å landshövdingepost

staten böra förse residenset med ifrågavarande utrustning.

Byggnadsstyrelsen bör inkomma med förslag rörande det erforderliga behovet.

Utrustningen bör av tillträdande landshövding överlämnas till efterträdaren

i det skick, vari den mottagits. Kostnaderna för inköp av persedlar, som

till följd av normal nötning behöva ersättas (såsom duktyg), synas dock böra

bestridas av statsverket. Utgifterna för utrustningens anskaffande samt statsverket

åvilande komplettering torde böra bestridas från länsstyrelsernas expensanslag

i likhet med vad som för närvarande sker i fråga om möbleringen

av representationsvåningama. De föreslagna bestämmelserna böra

träda i kraft den 1 juli 1946. Kungl. Majit bör dock äga besluta örn inköp

av här avsedd utrustning även åt landshövding, som utnämnts och tillträtt

ämbetet dessförinnan, i den mån erforderlig utrustning ännu ej anskaffats

eller redan befintlig sådan till följd av normal förslitning behöver ersättas.

Enligt en från byggnadsstyrelsen erhållen uppgift torde kostnaderna för fullständig

nyanskaffning av här avsedd utrustning komma att belöpa sig till i

genomsnitt omkring 5 000 kronor för varje residens.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för länsstyrel
-

serna :

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280,

21

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Län

I Lön enl. särsk.best.

1 Lönegrad A 34

I Lönegrad A 29

r

O:

3

a>

cm

<-t

CL

>

to

^1

1 Lönegrad A 24

Lönegrad A 21

1 Lönegrad A 17

Lönegrad A 11

Lönegrad A 9

Lönegrad A 7 ]

I Lönegrad A 51

Lönegrad A 4

Landshövding

Landssekreterare

Landskamrerare

•Taxeringsintendent

Taxeringsintendent

Länsassessor

Länsnotarie av lia klass

1 Länsbokh. av lia klass

Länsnotarie av 2:a klass

1 Länsbokh. av 2:a klass

Landskanslist

Landskontorist

Kansliskrivare

Kontorist

Förste expeditionsvakt 1

Kanslibiträde

Expeditionsvakt

Kontorsbiträde

Stockholms ...

1

1

i

1

5

i

i

2

i

8

6

2 + 1

2 + 1

i

3+3

3

4+11

Uppsala......

1

1

i

1

—

2

i

i

—

—

3

4

1+1

1+1

i

1 + 1

1

1 +

2

Södermanlands

1

1

i

1

—

2

i

i

1

—

3

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

1 +

4

Östergötlands .

1

1

i

1

—

3

i

i

1

i

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 3

1

3 +

6

Jönköpings ...

1

1

i

1

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Kronobergs . ..

1

1

i

1

—

2

i

i

—

—

3

4

0 + 1

1 + 0

i

1 + 1

1

1 +

2

Kalmar.......

1

1

i

1

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

2 +

5

Gotlands.....

1

1

i

—

1

1

i

i

—

—

1

3

—

—

i

1 + 1

1

1 +

2

Blekinge .....

1

1

i

1

—

2

i

i

—

—

3

3

0+1

0 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kristianstads .

1

1

i

1

—

3

i

i

1

i

5

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

1 +

6

Malmöhus ....

1

1

i

1

—

5

i

i

2

i

7

6

2 + 2

2 + 2

i

4 + 3

3

5+10

Hallands.....

1

1

i

1

—

2

i

i

—

—

3

4

0 + 1

1+0

i

1 + 1

1

1 +

2

Göteb. o. Bohus

1

1

i

1

—

4

i

i

2

i

7

6

2 + 1

2 + 1

i

3 + 3

3

5 +

9

Älvsborgs ....

1

1

i

1

4

i

i

1

2

5

5

2 + 1

2+2

i

2 + 2

1

2 +

5

Skaraborgs....

1

1

i

1

—

3

i

i

1

4

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

4

Värmlands.. ..

1

1

i

1

—

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Örebro.......

1

1

i

1

—

3

i

i

1

4

4

0 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

3

Västmanlands.

1

1

i

1

—

2

i

i

—

3

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kopparbergs ..

1

1

i

1

—

3

i

i

1

1

5

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Gävleborgs.. ..

1

1

i

1

—

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Västernorrlands

1

1

i

1

—

4

i

i

1

1

5

5

2 + 1

2 + 2

i

2 + 2

1

3 +

6

Jämtlands .. ..

1

1

i

1

—

2

i

i

1

4

4

0 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

3

Västerbottens .

1

1

i

1

—

3

i

i

1

1

4

5

1 + 1

1 + 1

i

1+2

1

2 +

4

Norrbottens ..

1

1

i

1

—

4

i

i

1

1

4

5

1 + 1

1 + 1

i

1+1

1

2 +

4

Tjänstemän å övergångsstat.

Lönegrad

33 landskanslister ............................................ A 15

19 landskontorister .......................................... A 15

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tjänstemän å indragningsstat.

1 länsassessor .................................. A 27

1 länsnotarie, av första klass .................... A 24

1 länsbokhållare, av första klass.................. A 24;

Extra ordinarie tjänstemän!! högre lönegrad än 20: Q

Län

Löne- grad

Eo 28

Löne- grad

Eo 27

Lönegrad

Eo 25

j Lönegrad

Eo 24

Lönegrad

Eo 21

Civil-

försvars-

direktör

Läns-

assessor

Taxerings-

revisor

Taxerings-

inspektör

Taxerings-

inspektör

Stockholms........

1

i

i

1

Uppsala ..........

X

i

i

—

1

Södermanlands ....

1

i

i

—

1

Östergötlands......

1

—

i

1

—

Jönköpings ........

1

—

i

1

—

Kronobergs........

1

i

i

—

—

Kalmar............

1

—

i

1

—

Gotlands ..........

1

—

i

—

—

Blekinge ..........

1

i

i

—

—

Kristianstads ......

1

—

i

1

—

Malmöhus ........

1

i

i

1

1

Hallands..........

1

i

i

—

1

Göteborgs och Bohus

1

i

i

1

1

Älvsborgs..........

1

—

i

1

—

Skaraborgs ........

1

—

i

1

—

Värmlands ........

1

—

i

1

—

Örebro............

1

—

i

1

—

Västmanlands......

1

i

i

—

1

Kopparbergs.......

1

—

i

1

—

Gävleborgs ........

1

—

i

1

—

Västernorrlands ....

1

i

i

1

—

Jämtlands.........

1

i

i

—

—

Västerbottens......

1

—

i

—

1

Norrbottens........

1

—

i

—

1

Anm. En ordinarie tjänst som länsassessor, en ordinarie tjänst som

länsnotarie, av första klass, och en ordinarie tjänst som länsbokhållare,

av första klass, torde hållas obesatta så länge innehavarna av motsvarande

å indragningsstat uppförda befattningar kvarstå i dessa.

dels godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

23

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis

........................ kronor 500 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis.......... » 4 515 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis .............. » 205 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Ersättning till sak
kunniga

för biträde

vid utredningar

m. m., förslagsvis

...... kronor 20 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .... » 70 000 » 90 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 5 415 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till

landshövdingarna), förslagsvis...... » 90 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 1 300 000

Summa förslagsanslag kronor 12 115 000;

dels till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 12 115 000;

dels ock medgiva att i gällande personalförteckning för

landsfiskalerna m. fl. må upptagas en befattning som landsfiskal

å övergångsstat i lönegraden A 22.

Med bifall till demia, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1946/47 till länsstyrelserna och landsfiskalerna. s. 1 i texten
  2. SU 1946:225 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1946147 till länsstyrelserna och landsfiskalerna, jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten