Angående anslag för budgetåret 1946i47 till avveckling av beredskapen m. rn
1946-05-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:283, Angående anslag för budgetåret 1946i47 till avveckling av beredskapen m. rn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
1
Nr 283.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
för budgetåret 1946i47 till avveckling av beredskapen
m. rn.; given Stockholms slott den 10 maj
1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 10 maj 1946.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Molder, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad föredragande fråga örn anslag
för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m. och anför
därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilagan fjärde huvudtiteln, har, i avvaktan
å säkrare anslagsberäkningar, för avveckling av beredskapen m. m. för budgetåret
1946/47 beräknats ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor. Från försvarets
myndigheter ha infordrats uppgifter beträffande avvecklingsarbetets
läge och nya beräkningar rörande medelsbehov för avvecklingsverksamhet under
nästa budgetår. Sedan dessa uppgifter inkommit, får jag nu återkomma i ärendet
med slutliga anslagsberäkningar. Innan jag ingår härpå, torde en kortfattad
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 283.
alio «u
2
Kungl. Majlis proposition nr 283.
redogörelse böra lämnas för de föreskrifter som varit gällande beträffande
dispositionen av hittills anvisade medel för avvecklingsverksamhet.
Föreskrifter rörande avvecklingsverksamheten under budgetåret 1945/46 m. m.
För innevarande budgetår ha för avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen
anvisats fyra förslagsanslag under driftbudgeten å tillhopa 115
miljoner kronor, nämligen för armén och marinen vardera 50 miljoner kronor,
för flygvapnet 5 miljoner kronor och för gemensamma ändamål 10 miljoner
kronor, samt ett investeringsanslag under kapitalbudgeten av 2 miljoner
kronor (propositionen 1945:322, riksdagens skrivelse 1945:454). För de å
driftbudgeten anvisade anslagen har Kungl. Maj:t fastställt stater, upptagande
anslagsposter som betecknats i nära anslutning till de å riksstaten
under fjärde huvudtiteln anvisade anslagen. Samtliga utgiftsposter i de fastställda
staterna äro maximerade utom avlöningsposterna. För reglering av
utgifterna under avlöningsposterna har Kungl. Maj:t för begränsade tidsperioder
fastställt ett visst högsta antal tjänstgöringsmånader, som av varje
myndighet får disponeras för avvecklingsarbete. Särskilda föreskrifter ha
meddelats rörande avgränsningen av utgifter för beredskapens avveckling från
de utgifter av beredskapsnatur, som kvarstå från tiden före beredskapens upphörande
med utgången av juni 1945, samt från utgifter för fredsorganisationens
uppehållande. Då avgränsningen i sistnämnda hänseende kan bereda
svårigheter, har föreskrivits, att vid utgången av budgetåret 1945/46 kvarstående
reservationer å ordinarie underhållsanslag icke må disponeras utan
Kungl. Maj:ts särskilda medgivande. Avsikten med denna föreskrift är att
förebygga, att avvecklingsanslagen belastas med utgifter, som äro att hänföra
till fredskostnader.
I syfte att erhålla direkt kontroll över avvecklingsarbetets fortgång och
medelsförbrukningen för skilda ändamål ha stater för avvecklingsanslagen
fastställts att gälla för begränsade tidsperioder. Av praktiska skäl ha dock
dessa tidsperioder icke ansetts böra tillmätas kortare än ett halvt år. Sålunda
fastställdes den 22 juni 1945 stater att tillämpas tills vidare intill den 1
januari 1946. På grundval av infordrade uppgifter rörande fortsatt medelsbehov
för avvecklingsändamål ha sedermera den 21 december 1945 stater fastställts
för avvecklingsanslagen att tillämpas tills vidare intill den 1 juli 1946.
I samband härmed fästes vederbörande myndigheters uppmärksamhet på angelägenheten
av att arbetet med beredskapens avveckling i största möjliga utsträckning
är avslutat med utgången av innevarande budgetår. Myndigheterna
ålades därjämte att till vinnande av detta mål noggrant planera arbetet samt
att genom effektivt utnyttjande av personalen och reglering av personalbehovet
undvika onödiga merkostnader.
De uppgifter angående avvecklingsarbetets fortgång som successivt lämnats
gåvo vid handen, att behov förelåg av ett organ, som kunde utöva central
uppsikt över avvecklingsverksamheten samt verka för samordning och
forcering av densamma. I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 1
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
februari 1946 åt statens sakrevision att följa arbetet nied försvarsberedskapens
avveckling och föreslå de åtgärder för avvecklingsarbetets påskyndande och
effektivisering som kunde visa sig lämpliga. I det uttalande till statsrådsprotokollet,
som tjänar till direktiv för sakrevisionen vid uppdragets utförande,
anförde jag, att det borde ankomma på sakrevisionen att taga del *av
de avvecklingsåtgärder som på olika områden pågå eller planeras samt att
allmänt överväga planeringens lämplighet och i samråd med myndigheterna
bedöma, huruvida åtgärder kunna vidtagas för att effektivisera eller påskynda
arbetet. Sakrevisionen borde också i den män så erfordrades hos Kungl.
Maj:t föreslå de särskilda åtgärder, som kunde befinnas påkallade. Särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt frågan örn ett snabbt färdigställande av de
förrådsbyggnader som äro nödvändiga för avvecklingsarbetets genomförande.
Avvecklingsarbetets läge den 30 juni 1946.
Som ett led i den fortgående kontrollen över avvecklingsverksamheten och
medelsförbrukningen för avvecklingsändamål ha för bedömning av anslagsbehovet
för nästa budgetår från vederbörande försvarsmyndigheter infordrats
specificerade uppgifter i angivna hänseenden. Yad beträffar det läge, vari
arbetet med beredskapens avveckling kan beräknas befinna sig vid utgången
av innevarande budgetår, framgår av de lämnade uppgifterna följande.
Vid flygvapnet beräknas avvecklingsverksamheten vara avslutad.
För marinen beräknas återstå fortsatt iståndsättande av fartyg och artillerimateriel
samt borttagande av fortifikatoriska anläggningar. Dessa arbeten
beräknas dock till största delen vara slutförda under budgetåret 1946/47.
Härutöver tillkomma kostnader under samma budgetår för minsvepning. Till
frågan örn denna verksamhet återkommer jag närmare i det följande.
Yid armén beräknas arbetsuppgifter, som sammanhänga med beredskapens
avveckling, komma att i jämförelsevis betydande omfattning kvarstå efter
utgången av innevarande budgetår. Av iståndsättning av tygmateriel och
revidering av ammunition beräknas omkring halva arbetsmängden kvarstå
till nästa budgetår. Till vissa delar beräknas arbetena icke vara slutförda
förrän under budgetåret 1947/48, beroende huvudsakligen på att verkstadskapacitet
icke är tillgänglig i tillräcklig omfattning. Inflyttningen av materiel
i förråd beräknas komma att väsentligt fördröjas på grund av att fredsförråd
icke kunna färdigställas inom den närmaste tiden — i stor utsträckning icke
förrän under år 1948. Förvaring av materiel i provisoriska förrådsutrymmen
i avvaktan på slutlig inflyttning i fredsförråd föranleder merkostnader för
materielens vård och bevakning. Även beträffande fortifikatoriska anläggningar
komma arbetsuppgifter att kvarstå efter den 30 juni 1946 beroende
huvudsakligen på att dessa arbeten till följd av klimatiska förhållanden och
brist på arbetskraft icke kunnat i erforderlig grad forceras. Arbeten av sistnämnda
art beräknas dock vara i sin helhet slutförda under budgetåret
1946/47.
Den avvecklingsverksamhet som sålunda kommer att fortgå inom armén
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 283.
och marinen under nästa budgetår medför givetvis, att även de centrala förvaltningarna
belastas med avvecklingsarbete under samma tid. Sålunda måste
medel beräknas för dylikt arbete inom armé- och marinförvaltningarna samt
arméns fortifikationsförvaltning. Även inom försvarets civilförvaltning
komma vissa arbetsuppgifter av avvecklingsnatur att kvarstå, huvudsakligast
för advokatfiskalskontoret och revisionsbyrån. För krigsmaterielverkets förrådsorganisation
föranleder avvecklingen särskilt arbete med förrådstagning
av ammunition.
Anslagsberäkningar.
För budgetåret 1945/46 ha, såsom tidigare nämnts, under driftbudgeten
anvisats förslagsanslag örn tillhopa 115 miljoner kronor för avvecklingsändamål.
Detta anslagsbelopp utgjorde de beräknade nettoutgifterna för avvecklingsarbete
under budgetåret. Anslagen beräknades nämligen komma att
tillföras inkomster genom försäljning av under beredskapen anskaffad materiel
och förnödenheter, som icke erfordras i fredsorganisationen, främst motorfordon,
samt genom förbrukande för militära ändamål av dylika förnödenheter.
I det senare avseendet sker nämligen en omföring av medel från fredsanslag
till avvecklingsanslag. De stater för avvecklingsanslagen, som, beräknade
för helt budgetår, fastställdes den 22 juni 1945, upptogo i utgifter omkring
158 miljoner kronor och i inkomster 56 miljoner kronor eller i nettoutgifter
i runt tal 102 miljoner kronor. Motsvarande belopp i de reviderade
stater, som fastställdes den 21 december 1945, voro 185 miljoner kronor, 101
miljoner kronor och 84 miljoner kronor. De ökade utgifterna hänförde sig
huvudsakligen till beräknade merutgifter för familjebidrag, under det att
inkomstökningen hänförde sig till inkomstposterna för armén till proviant
och furage samt motorfordon.
Enligt de uppgifter som numera föreligga beräknas bruttoutgifterna för
budgetåret 1945/46 till 162 miljoner kronor. Trots att härvid för väntade
utgifter för familjebidrag beräknats ytterligare 15 miljoner kronor skulle
alltså enligt dessa beräkningar utgifterna komma att med omkring 20
miljoner kronor understiga vad som beräknades i staterna den 21 december
1945. Skälet härtill torde till en del vara, att avvecklingsarbetena på grund
av brist på arbetskraft och av andra skäl förskjutits framåt i tiden. Inkomsterna
under budgetåret 1945/46 beräknas numera komma att stiga till 120 miljoner
kronor, beroende främst på ökade inkomster vid försäljning av motorfordon,
vilken försäljning beräknas komma att totalt inbringa omkring 90 miljoner
kronor. Nettobelastningen å innevarande budgetårs anslag skulle enligt dessa
beräkningar komma att utgöra omkring 40 miljoner kronor, varför budgetutjämningsfonden
skulle vid budgetårets utgång kunna tillgodoföra^ omkring
(115 — 40 =) 75 miljoner kronor. Härvid har räknats med att samtliga inkomster
av försäljning av drivmedel tillföras nästa budgetårs avvecklingsanslag.
Enligt nu föreliggande beräkningar uppskattas utgifterna för avvecklingsändamål
under nästa budgetår till 50 miljoner kronor. I inkomster beräknas
5
Kungl. Majlis proposition nr 283.
inflyta omkring 40 miljoner kronor, varför anslagsbehovet för nästa budgetår
begränsas till 10 miljoner kronor. Nämnda beräkningar ha ännu icke kunnat
underkastas detaljerad prövning. Utredningsmaterialet har överlämnats till
statens sakrevision för närmare granskning i samråd med vederbörande myndigheter.
Vissa särskilda frågor.
Såsom av statsmakterna förutsatts har för avvecklingsarbeten i första hand
anlitats den i krigsmaktens fredsorganisation ingående personalen. I den mån
denna personal icke varit tillräcklig har civil arbetskraft tillfälligt anställts
samt frivilligt tjänstgörande militär personal tagits i anspråk. I sista hand
har med stöd av 1 a g e n d e n 15 j u n i 19 4 5 (n r 310) omink al lelseavvärnpliktiga
för avveckling av försvarsberedskap m. m. tvångsvis inkallats
värnpliktiga för avvecklingsarbete. Närmare föreskrifter rörande
rätten till tvångsinkallelse ha meddelats i kommandoväg, varvid föreskrivits,
att dylik inkallelse finge ske endast för besättande av nyckelbefattningar och
för utförande av sådana arbeten, som icke kunde uppskjutas. Lagen upphör
att gälla med utgången av juni 1946. Inkallelse eller kvarhållande, som skett
med stöd av lagen, skall ej gälla längre än lagen äger giltighet.
Tvångsinkallelse av värnpliktiga för avvecklingsarbete har kommit till
användning bland annat för att trygga personalbehovet för minsvepningsarbetet.
Till den del detta arbete avser undanröjande av mineringar
som utlagts till skydd för landets neutralitet är arbetet givetvis ett avvecklingsarbete
i egentlig mening. Detta arbete har avslutats under innevarande
budgetår. Vårt land har emellertid åtagit sig att deltaga i den in t er nätlone
lia minsvepning, som bedrives genom samverkan av olika länder.
Genom beslut den 22 mars 1946 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för
marinen att under år 1946 låta utföra dylik minsvepning i huvudsaklig överensstämmelse
med ingivet förslag. Kostnaderna för denna verksamhet, som beräknas
pågå den 1 april—1 november 1946, Ira beräknats till 5,7 5 miljoner
kronor, varav omkring 4 miljoner kronor belöpa på nästa budgetår. Kungl.
Majit har förordnat, att de på tiden intill den 1 juli 1946 belöpande kostnaderna
för företaget skola tills vidare bestridas från avvecklingsanslag, samt
förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut rörande kostnadernas slutliga
gäldande.
Tvångsinkallelse för utförande av minsvepning har förutsatts icke skola
ske efter den 30 juni 1946. Genom beslut den 26 april 1946 har Kungl. Majit
meddelat bestämmelser med giltighet från och med ingången av samma månad
rörande avlöningar till personal som efter frivilligt åtagande deltager i den
internationella minsvepningen. Bestämmelserna innebära i huvudsak, att personalen
erhåller avlöning motsvarande vad som tillkommer personal på aktiv
stat respektive värnpliktig under fullgörande av fredstjänstgöring.
Personal som deltager i minsvepningsarbete äger åtnjuta särskilda tillläggsförmåner.
Sålunda utgår jämlikt beslut den 1 april 1942 ett tillägg av
100 % å eljest utgående sjötillägg eller sjötjänstbidrag och enligt beslut den
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
2 juni 1944 — till värnpliktig, som ej är berättigad uppbära sjötjänstbidrag —
särskild ersättning med en krona, allt för varje dag dylikt arbete förekommit.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 12 oktober 1945 medgivit, att personal,
varå krigsavlöningsreglementet upphört att vara tillämpligt efter utgången
av juni 1945, må vid deltagande därefter i minsvepningsarbete komma
i åtnjutande av gratifikation, beräknad efter ett belopp av en krona för dag
sådant arbete förekommit. I gemensam skrivelse den 30 mars 1946 lia Svenska
officersförbundet, Svenska under officer sförbundet och Försvarsväsendets
underbefäls förbund gjort framställning örn särskild ersättning till personal,
som deltager i det internationella minsvepningsarbete
t. Som skäl för framställningen har åberopats bland annat, att ifrågavarande
minsvepningsarbete icke inginge i de normala militära övningarna
och icke heller i egentlig mening kunde anses utgöra ett led i avvecklingen av
vårt eget lands försvarsberedskap. Frågan om ersättningen till den personal,
som skulle utföra detta arbete, borde därför enligt förbundens mening bedömas
fristående från de ersättningsgrunder, som tillämpats under föregående
minsvepningsarbete. En väsentligt högre ekonomisk kompensation borde
rimligtvis utgå såväl nied hänsyn till arbetsuppgifternas karaktär som till
därmed förenade risker och påfrestningar. Därest arbetet icke skulle ha utförts
i militär regi vore det uppenbart, anför förbunden vidare, att för uppgiften
engagerad personal måst tillerkännas övertidsersättning med betydande
belopp jämte särskilda riskpremier. Med hänsyn till dessa förhållanden kunde
den genom brevet den 12 oktober 1945 medgivna särskilda kompensationen
icke ens tillnärmelsevis anses fylla rimliga krav på skälighet och billighet
vad gällde nu förestående minsvepningsföretag. Principen örn en gratifikation
med lika belopp till all deltagande personal — fast anställd såväl som
värnpliktig och utan avseende å tjänstegrad —- borde bibehållas, men beloppet
borde ökas från en krona till fem kronor per dag. För att den ekonomiska
kompensationen för med arbetet förenad risk och ansträngning skulle bli
någorlunda skälig och med hänsyn till att personal även under dagar, då hinder
för minsvepning förelåge, som regel hade att utföra ett för verksamheten
nödvändigt och krävande arbete, ansåge förbunden, att ifrågavarande ersättning
borde utgå för varje dag under expeditionen från och med svepningsarbetets
igångsättande till och med dess avslutande. Under åberopande av
vad sålunda anförts ha personalförbunden hemställt, att marinen tillhörande
personal, vilken deltager i det internationellt organiserade minsvepningsarbetet,
måtte, i stället för den genom brevet den 12 oktober 1945 medgivna
gratifikationen, erhålla särskild ersättning med fem kronor för dag, oavsett
om minsvepningsarbete förekommer eller ej.
Chefen för marinen har, utan att i alla avseenden biträda motiveringen till
förbundens hemställan, tillstyrkt en väsentlig ökning av den jämlikt brevet
den 12 oktober 1945 utgående särskilda gottgörelsen. Tillägget borde ur
rättvisesynpunkt utgå till all i svepningen deltagande personal och oavsett
örn minsvepningsarbete förekommit eller ej. Enligt de uppgifter som vore av
chefen för marinen kända rörande särskilda förmåner vid minsvepning, vilka
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
utginge i andra mariner, förekomme endast inom den norska flottan ett för
alla personalkategorier lika sveptillägg. Detta tillägg vore tre kronor för dag.
Försvarets civilförvaltning har i likhet med marinchefen funnit skäl tala
för viss förbättring av i förevarande hänseende nu utgående förmåner med
hänsyn till det påfrestande arbete, som utfördes ombord å de i minsvepningsarbetet
deltagande fartygen. Civilförvaltningen har ansett avlöningsförbättringen
böra utgå vid sidan örn det genom brevet den 1 april 1942 medgivna
tillägget å sjötillägget och i stället för den genom brevet den 12 oktober 1945
medgivna gratifikationen. Civilförvaltningen har ansett, att det av chefen för
marinen nämnda beloppet, tre kronor för dag, möjligen kunde utgöra en även
för svenska förhållanden skälig ersättning särskilt örn hänsyn toges till att
avlöningsförbättringen avsåges skola utgå även under sådana tillfälliga uppehåll
i minsvepningsarbetet, som föranleddes av otjänlig väderlek, underhållsoch
reparationsarbeten och dylikt. Civilförvaltningen har slutligen, eftersom
minsvepningsarbetet påbörjats den 1 april innevarande år, föreslagit, att de
bestämmelser, som kunde komma att i ämnet meddelas, erhölle retroaktiv
tillämpning från och med nämnda dag.
I samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen har
Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndiganden meddelat bestämmelser
rörande övergångsförmåner åt långtidsinkallad beredskapspersonal och avlöning
m. m. för militär personal vid tjänstgöring närmast efter beredskapens
upphörande. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats i propositionen
1945: 341, till vilken här torde få hänvisas. I skrivelse den 29 april
1946 har statens arbetsmarknadskommission gjort framställning örn anvisande
av medel från avvecklingsanslag för nästa budgetår för den verksamhet med
avseende å familjebidrag och värnpliktslån m. m. som enligt beslut av årets
riksdag (propositionen nr 73, riksdagens skrivelse nr 104) skola från arbetsmarknadskommissionen
överföras till försvarets anställningsbyrå (försvarets
socialbyrå, jfr propositionen 1946: 120). I samband därmed har kommissionen
jämväl berört vissa frågor rörande övergångsförmåner åt beredskapspersonal.
Enligt kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 194) angående
övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal, 3 § 6 morn., skall
tjänstgöring eller civil anställning för avvecklingsverksamhet icke inverka på
rätten till övergångsförmån för personal, som avvecklingsdagen var i tjänst
göring, där Konungen ej annorlunda förordnar. I sin skrivelse har arbetsmarknadskommissionen
väckt frågan, huru länge ifrågavarande personal skall
vara bibehållen vid sin rätt till övergångsförmåner och därvid anfört, att det
synts kommissionen knappast finnas anledning att personal, som efter ingången
av juli månad 1946 kvarbliver i försvarets tjänst för avvecklingsarbeten,
tillerkännes övergångsförmån.
Enligt 3 § 7 mom. nämnda kungörelse gäller i fråga om personal i reserven
och förutvarande fast anställt manskap, som avvecklingsdagen varit i
tjänstgöring och då ägt rätt till övergångsförmån, att den som efter avveck
lingsdagen på grund av eget. åtagande uppehåller i fredsstaf upptagen vakant
beställning äger, i den mån så prövas skäligt, bibehålla nämnda rätt, såframt
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
Före
draganden.
icke tjänstgöringen i den vakanta beställningen har längre varaktighet än ett
år. Arbetsmarknadskommissionen har anfört, att marinledningen under hand
framhållit, att nämnda tidsperiod örn ett år borde utsträckas med hänsyn till
tjänstgöringsförhållandena vid flottan. Det skulle framför allt för minsvepningsarbetets
utförande vara olägligt, därest rätten till övergångsförmåner
med utgången av juni 1946 skulle upphöra för å vakanta beställningar tjänstgörande
personal. Kommissionen har för sin del icke haft något att erinra
mot en utsträckning av ifrågavarande tidsperiod. Med hänsyn till familjebidragsnämndernas
intresse att snarast slippa denna arbetsuppgift borde senare
dag än 1 oktober 1946 icke komma i fråga. Kommissionen har vidare
framhållit, att överstatsanställningen för manskap syntes vara en form för
uppehållande av vakanta beställningar, varför skäligheten syntes fordra, alf
även över stat anställt manskap bibehölles vid rätt till övergångsförmåner,
anställning å civilanställningsstat, enligt samma regler som annan personal,
som tjänstgör å vakanta beställningar.
Kostnaderna för övergångsförmåner ha under innevarande budgetår
bestritts från ett för ändamålet särskilt anvisat förslagsanslag. Motsvarande
anslag har icke beräknats för nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen
har föreslagit, att kostnaderna för nästa budgetår skola utgå av
avvecklingsanslag. Kostnaderna för värnplikt släne nämn demas verksamhet,
vilka hittills bestritts av anslag som stå till arbetsmarknadskom
missionens förfogande, borde, enär värnpliktslånenämndernas arbetsupp
gifter ägde samband med försvarsberedskapens avveckling, under nästa budgetår
utgå av avvecklingsanslag. Därjämte har arbetsmarknadskommissionen
hemställt, att medel måtte beräknas från avvecklingsanslag för den förstärkning
av arbetskrafterna vid socialbyrån, som erfordrades för byråns
fullgörande av avvecklingsuppgifter.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr propositionen 1944: 40, riksdagens
skrivelse 1944: 346) har Kungl. Maj:t den 22 juni 1944 meddelat bestämmelser
rörande ersättning (till kommuner) för av dessa oriktigt
utbetalade familjebidrag m. m. Enligt dessa bestämmelser skulle
utgående ersättningar bestridas av förskottsanslag. Arbetsmarknadskommissionen
har nu anmält, att ett antal ärenden av detta slag inkommit till
kommissionen men att behandlingen av desamma hittills fått stå tillbaka för
angelägnare uppgifter. Kommissionen har ansett, att ersättningar, som kunde
komma att utbetalas till kommuner, lämpligen icke borde belasta under fjärde
huvudtiteln upptagna anslag till familjebidrag. Det syntes kommissionen riktigare,
att avvecklingsanslag foges i anspråk härför.
Av det anförda framgår, att arbetet med den förstärkta försvarsberedskapens
avveckling icke kan på alla områden slutföras under innevarande budgetår.
De fördröjande faktorerna lia varit begränsningar i kapaciteten hos
verkstäder, där iståndsättning av viss materiel måste ske, samt brist på arbetskraft.
Yad särskilt armén beträffar kommer bristen på fredsförråd under
de närmaste åren att avsevärt försena full återgång till fredsförhållanden. En
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
ligt nu föreliggande beräkningar kan det emellertid antagas, att de med avvecklingen
sammanhängande arbetsuppgifterna skola i allt väsentligt vara
slutförda under nästa budgetår. Jag förutsätter, att arbetena skola kunna bedrivas
så, att särskilda avvecklingsanslag icke bliva erforderliga för budgetåret
1947/48.
Behov av särskild personal för avvecklingsarbete kommer att föreligga även
under nästa budgetår. Enligt min mening bör dock tvångsinkallelse för ändamålet
icke vidare förekomma. Jag har därför ej för avsikt att föreslå förlängning
av lagen örn inkallelse av värnpliktiga för* avveckling av försvarsberedskap
m. m.
I de beräknade kostnaderna för avvecklingsverksamhet under nästa budgetår
ingå med ett jämförelsevis stort belopp utgifter för internationell minsvepning.
De på vårt land belöpande kostnaderna härför torde böra bestridas
från avvecklingsanslag. Med hänsyn till de särskilda risker, som äro förenade
med detta minsvepningsarbete, synes det mig skäligt, att till personal, som
deltager i svepningen, får utgå särskild ersättning utöver de förmåner som
utgå jämlikt Kungl. Majits i det föregående berörda beslut den 1 april 1942
och den 2 juni 1944. Dylik särskild ersättning bör även enligt min mening
tillkomma all i minsvepningen deltagande personal och med lika belopp för
alla, oberoende av anställningsform, tjänstegrad och löneställnmg. Beloppets
storlek synes mig skäligen kunna bestämmas till tre kronor för dag. Denna ersättning
bör, såsom förutsatts, vid minsvepning av här ifrågavarande slag utgå
i stället för det tilläggsbelopp för minsvepningsarbete, som medgivits genom
Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1945. Jag anser mig även kunna tillstyrka,
att beloppet utgår för varje dag under perioder, då svepning kontinuerligt pågår,
alltså även under kortare uppehåll för vila och nödvändig översyn av materielen.
Därest emellertid av särskilda skäl svepningsarbetet skulle för någon
mera betydande tid inställas, men fartygsförbanden ändock hållas samlade,
bör enligt min mening den särskilda ersättningen icke utgå. Det bör få ankomma
på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet. Såsom
civilförvaltningen föreslagit bör ersättningen utgå retroaktivt från tidpunkt,
då vederbörande börjat deltaga i minsvepningsarbetet. Med hänsyn till att
här är fråga jämväl örn särskild ersättning åt personal i aktiv tjänst bör frågan
underställas riksdagens prövning.
I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag räknar jag med att
de under nästa budgetår uppkommande kostnaderna för övergångsförmåner
till beredskapsinkallad personal, för värnpliktslånenämndernas verksamhet
samt för statsbidrag för felaktigt utbetalade familjebidrag skola bestridas från
avvecklingsanslag. Arbetsmarknadskommissionens förslag rörande rätten till
övergångsförmåner är för närvarande föremål för remissbehandling. Såsom
kommissionen framhållit kan det, med hänsyn till angelägenheten att i tjänst
bibehålla kvalificerad personal, bliva erforderligt att något förlänga den tid
av ett år, under vilken enligt nu gällande, med riksdagen givna bestämmelser
den som uppehåller i fredsstat upptagen vakant beställning äger bibehålla
sin rätt till övergångsförmån. Därest riksdagen intet har att erinra mot
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 283.
■ISO 40 2
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
en dylik förlängning, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan
träffa avgörande.
Enligt de nu gjorda beräkningarna skulle, som av det föregående framgår,
utgifterna för avvecklingsverksamhet under nästa budgetår uppgå till omkring
50 miljoner kronor. Enär de beräknade inkomsterna uppgå till 40 miljoner
kronor, skulle anslagsbehovet stanna vid 10 miljoner kronor. Den prövning
av beräkningarna, som hittills kunnat ske, har givit vid handen, att de
beräknade utgifterna sannolikt kunna begränsas. Det är också min förhoppning
att sakrevisionens kontroll över verksamheten skall giva sådana resultat
att utgifterna hållas på lägsta möjliga nivå. Vid beräkningarna av utgifterna
för nästa budgetår har förutsatts, att de avvecklingsarbeten, som återstå
under innevarande budgetår, kunna fullföljas enligt nu föreliggande planer.
Enär förskjutningar framåt i tiden av dessa arbeten kunna inträffa — på
grund av brist på arbetskraft eller andra omständigheter, som icke kunna förutses
— anser jag försiktigheten bjuda att räkna med ett anslagsbehov för
nästa budgetår av 10 miljoner kronor. Detta belopp understiger med 95 miljoner
kronor motsvarande under riksstatens fjärde huvudtitel för innevarande
budgetår anvisade belopp och med 20 miljoner kronor det i årets statsverksproposition
för nästa budgetår preliminärt beräknade beloppet. Såsom av det
föregående framgår kan förutses att av innevarande budgetårs anslag icke
mindre än 75 miljoner kronor torde kunna tillföras budgetutjämningsfonden,
till stor del beroende på att försäljningsinkomsterna blivit högre än beräknats
och på att avvecklingsarbetet förskjutits framåt i tiden.
I propositionen 1945: 386 förelädes riksdagen förslag angående fortsatt disposition
av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel.
Vid anmälan av ärendet anförde jag till statsrådsprotokollet, att fråga uppkommit
örn användande av besparingar å anslag, som anvisats till täckning
av engångsutgifter å förskottsanslag, för vissa med befästningsanläggningar
sammanhängande avvecklingsåtgärder. Dylika besparingar ha undandraga
myndigheterna och reserverats för Kungl. Maj:ts disposition. Av de befästningsanläggningar,
som uppförts under beredskapstiden, avses en del skola
bibehållas och ingå i den normala mobiliseringsberedskapen under fred. Planerna
rörande dylik mobiliseringsberedskap undergå emellertid naturligen revideringar,
då omfattningen av beredskapen är beroende av det militärpolitiska
läget. Fråga örn borttagande av dylika befästningar kan därför uppkomma
lång tid efter det försvarsberedskapens avveckling avslutats. Det
synes mig i sådana lägen lämpligt, att Kungl. Majit disponerar medel för borttagande
av befästningar utan att frågan därom i varje särskilt fall underställes
riksdagen i form av äskande av avvecklingsanslag. Jag förutsätter därför,
att — därest riksdagen icke har något att däremot erinra —- Kungl. Majit
skall äga disponera ifrågavarande besparingar å täckningsanslag för avveckling
av befästningsanläggningar. Fråga örn fortsatt disposition av själva täckningsanslaget
bör givetvis enligt därom gällande bestämmelser för varje budgetår
underställas riksdagens prövning.
Såsom jag anförde vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverks
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 283.
proposition torde, i stället för de fyra anslag för avvecklingsändamål som
finnas uppförda å driftbudgeten för innevarande budgetår, för budgetåret
1946/47 kunna upptagas ett gemensamt anslag. Även detta anslag torde böra
erhålla förslagsanslags karaktär. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga bestämmelser för reglering av medelsförbrukningen. Jag
förutsätter härvid, att den under innevarande budgetår successivt skärpta
övervakningen från Kungl. Maj:ts sida av avvecklingsarbetet skall fullföljas
under nästa budgetår.
Åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels till Avveckling av beredskapen m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor;
dels ock medgiva, att till den som å till svenska marinen
hörande fartyg deltager i internationell minsvepning må, enligt
Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, utgå särskild ersättning
med tre kronor för dag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandeberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m. s. 11 i texten
- SU 1946:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m. s. 11 i texten