Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke, m. m

1946-05-10 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:287, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 287.

1

Nr 287.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den

31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke, m. m.; given

Stockholms slott den 10 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse

av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. t sami. Nr 287.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31

januari 1932 (nr 17) om accis å silke.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 31 januari 1932 om accis

å silke1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

För silke,---erläggas accis. För silke,---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels na- Från accisplikt undantagas dels naturligt,

ofärgat, ospunnet råsilke, turligt, ofärgat, ospunnet råsilke,

ospunna konstsilkefibrer och andra ospunna konstsilkefibrer och andra

motsvarande på konstlad väg ur cel- motsvarande på konstlad väg framföra

framställda spånadsfibrer i ställda spånadsfibrer i mindre langmindre

längder samt gam av dylika der samt gam av dylika fibrer, dels

fibrer, dels avfall av konstsilke, dels avfall av konstsilke, dels ock silke,

ock silke, som styrkes vara avsett som styrkes vara avsett uteslutande

uteslutande för tillverkning av elek- för tillverkning av elektrisk ledningstrisk

ledningstråd eller glödstmmpor tråd, glödstrumpor och andra glodech

andra glödnät eller driv- och nät, driv- och transportremmar eller

transportremmar. corduan.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

1 Senaste lydelse se 1934:93.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mai

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen for finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för folkhushållningsdepartementet samt t f

chefen for handelsdepartementet, statsrådet Danielson, fråga om vissa åtgärder

för åstadkommande av lägre pris på cordgarn och cordväv av silke,

som användes vid tdlverkning av bilringar av gummi, samt anför därvid

följande.

Cordväv (eller cord) till bilringar av gummi består huvudsakligen av

varptrådar av ett grovt, flertrådigt, hårt tvinnat gam, vilka sammanhållas

antingen av ett glest inslag av finare trådar eller ock endast genom impregnenng

med kautschuk. Gam för tillverkning av cordväv betecknas cordgarn.

Cordväv och cordgam framställdes tidigare endast av bomull, men numera

användes även konstsilke för detta ändamål.

Cordväv av bomull tulltaxeras vanligen, örn den icke är impregnerad enligt

nr 496 i tulltaxan (statistiskt nr 1034) med tull av 50 kronor för 100

kilogram samt, om den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 459

(statistiskt nr 992) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Cordväv av konstsilke tulltaxeras, om den icke är impregnerad, enligt

tulltaxenr 474 (statistiskt nr 1010) med tull av 600 kronor för 100 kilogram

samt, om den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 460 (statistiskt

nr 993) med tull av 400 kronor för 100 kilogram.

Cordgarn av bomull tulltaxeras vanligen enligt tulltaxenr 427 (statistiskt

nr 958) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Beträffande cordgarn av konstsilke är denna vara, med vissa undantag

belagd med tull, tilläggstull och accis.

Enligt tulltaxenr 399 (statistiskt nr 922) utgår tull å cordgarn av konstsilke

med 200 kronor för 100 kilogram.

Bestämmelser örn tilläggstull å cordgarn av konstsilke äro upptagna

i forordmngen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande (ulltaxa.

1 Ulaggstullen uttages for silke, hänförligt till bland annat nr 399 i tulltaxan

(statistiskt nr 920—922), och utgår med 300 kronor för 100 kilogram. Enligt

en till statistiskt nr 920-r922 i nyssnämnda förordning fogad anmärkning

— sådan denna lyder genom kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 402)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

om vissa ändringar i sagda förordning — skall tilläggstull dock icke utgå

för silke, som är avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd

eller glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

I anslutning härtill må omnämnas, att genom kungörelsen den 5 februari

1932 (nr 24) med viss tillämpningsföreskrift till förordningen den 31 januari

1932, nr 15, föreskrivits att då vid tulltaxering av till tulltaxenr 399 (statistiskt

nr 920—922) hänförligt varuslag varuhavaren vill åtnjuta den lägre

tull, som enligt nyssnämnda anmärkning kan ifrågakomma för varuslaget,

skall han vid tulltaxeringen till tullverket avlämna en av honom själv eller,

örn han ej är förbrukare av varan, av förbrukaren på tro och heder avgiven

försäkran, att varan är avsedd uteslutande lör ändamål, varom i anmärkningen

förmäles. Sådan försäkran skall vara tili riktigheten på tro och

heder bestyrkt av två ojäviga personer, som kunna förutsattas vara val

underrättade örn det förhållande som bestyrkes.

Accis å cordgarn av förevarande slag utgår enligt förordningen den 3

januari 1932 (nr 17) örn accis å silke. Denna accis uttages å silke, som tillverkas

inom riket för försäljning eller vidare bearbetning, och utgår med

300 kronor för 100 kilogram av varans nettovikt. krån accisplikt äro dock

undantagna — enligt 1 § andra stycket accisförordningen sådant detta författningsrum

lyder enligt förordningen den 27 april 1934 (nr 93) dels naturligt,

ofärgat, ospunnet råsilke, ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande

på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder

samt garn av dylika fibrer, dels avfall av konstsilke, dels ock silke, som

styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller

glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

I enlighet med det nu anförda utgå för närvarande tull, tilläggstull och

accis å cordgarn och cordväv med följande belopp: I

Av bomull

---- --— - 1

Av konstsilke j

Tull per

100 kg

Tull

Tilläggs-

tull

Accis

per 100 kg

Cordgarn

25: -

200: —

300: —

—

_

—

—

300: —

Cordväv

50: —

600:-

_

b) Impregnerad med kautschuk......

25: —

400: —

—

—

I en den 18 april 1945 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har

statens industrikommission, under åberopande av en inom kommissionens

gummibyrå utarbetad promemoria angående fördyringen av lastbilsdäcken

vid användning av svensk cordväv av konstsilke, hemställt att åtgärder

måtte vidtagas för restitution av accis å konstsilke sedan dylikt silke i form

av cordväv inbyggts i bildäck.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

I promemorian har upplysts, att kommissionen träffat avtal med aktiebolaget

svenskt konstsilke, Borås, om tillverkning av cordgarn av konstsilke.

Vid uppgörandet av detta avtal hade funnits två typer cordgarn att välja på,

nämligen en tysk och en amerikansk. Den amerikanska typen ansåges av

gummibyrån mest önskvärd att få fram, då denna dels antagits som standard

av hela den amerikanska bilringsindustrien och dels medgåve tillverkning

av tunnare däck och därigenom minskade de överhettningsproblem

som följde bunagummit. Då denna typ emellertid krävde flera tvinnstolar

än vad som under år 1945 kunde disponeras av bolaget, vore det nödvändigt

att nämnda år göra 300 ton cord av konstsilke av tysk typ. Priset på

cordväv av 1945 års produktion komme tills vidare att bliva cirka 9 kronor

70 ore per kg. Motsvarande pris för bomullscord, räknat som ett medelpris

mellan basta svenska cordväv och importerad amerikansk cordväv av bomull,

vore 6 kronor per kg. Cordväven utgjorde 15—17 % av lastbilsdäckens

vikt. En nettofördyring av cordväven med 3 kronor 70 öre per kg motiverade

en förhöjning av nu gällande priser för bildäck med 12—15 o/o. Den

kvalitetsförbättring, som övergången till silkecord enligt all erfarenhet medförde,

borde dock mer än väl uppväga fördyringen. Hela denna beräkning

byggde emellertid på förutsättningen att accisen för konstsilke, 3 kronor

per kg, kunde restitueras till bilringstillverkarna. Denna accis höjde eljest

nuvarande nettokalkyler för lastbilsdäck ytterligare 9—12 °/o. När med 1945- års utgång en övergång kunde ske till silkecord av amerikansk standardtyp

torde den prisförhöjning, som berodde av cordmaterialets fördyring, kunna

till större delen elimineras. Denna amerikanska cordtvp hade mycket klenare

corddiameter än bomullscord och i stället uppnåddes tillräcklig styrka

genom användning av flera cordtrådar per centimeter av väven. Med denna

väv gjordes bildäcken avsevärt tunnare och tjockleksminskningen i däckens

cordstommar vore över 20 »/o. Den därvid uppnådda besparingen i gummimaterial

borde någorlunda täcka merkostnaderna för silkecorden, accisen

oberäknad. I Sverige vore det ur många synpunkter önskvärt att en konkurrenskraftig

inhemsk tillverkning av silkecord, som byggde på svenska råvaror

uppstode. En accis, som vid nuvarande uppskruvade materialpriser

betydde en höjning av nettokalkylen med 9—12 <Vo och i fredstid torde komma

att betyda 18 20 % förhöjning, måste emellertid bliva till förfång för

den tekniska utvecklingen, i det att därigenom bildäck med bomullscord

tmge en favor som uppvägde deras tekniska brister.

Över nämnda framställning har infordrat utlåtande avgivits av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen gemensamt den 13 september 1945. Vid

utlåtandet ha fogats yttranden från textilrådet samt från tullkammaren i

Borås och tulldirektionen i Stockholm.

7 extilrådet har anfort, att konstsilket numera syntes få allt större användning

aven for tekniskt betonade ändamål. Att under sådana förhållanden

införa ytterligare undantagsbestämmelser för speciella användningsområden

mäste vacka betänkligheter. Andra tillverkningar kunde finnas eller lipp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

komma för vilka en befrielse från accisen kunde anses påkallad i lika hög

grad som i fråga om cordväven. Då emellertid tillverkningen av bildäck

med cordväv av konstsilke utan tvivel innebure ett framsteg i tekniskt avseende,

som man även i vårt land borde söka tillgodogöra sig utan dröjs

mål, och ett borttagande av accisen å det till väven erforderliga silket syntes

kunna bidraga härtill, ville textilrådet för sin del icke motsätta sig bifall till

den föreliggande framställningen.

Tullkammaren i Borås har tillstyrkt industrikommissionens förslag.

Tulldirektionen i Stockholm har framhållit, att syftet med framställningen

skulle kunna ernås genom att det undantag från accisplikt, varom förmäles

i undantagsbestämmelsen i 1 § andra stycket i accisförordningen, utvidgades

att omfatta även sådant silke, som styrktes vara avsett uteslutande for

tillverkning av cordväv. Ett eventuellt undantag borde omfatta silke till

cordväv till gummiringar i allmänhet. Tulldirektionen ifrågasatte, huruvida

icke samtidigt anmärkningen till statistiskt nr 920 922 i tulltaxan borde

utvidgas till att omfatta även silke för tillverkning av cordväv till gummiringar.

„

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia i sitt utlåtande anfort, att

ämbetsverken ur synpunkten av de intressen ämbetsverken hade att företräda

icke hade något att erinra mot syftet med förevarande framställning.

Ämbetsverken ville dock ej underlåta att framhålla, att de statsfinansiella

följderna av ändringen kunde bliva av ganska vittgående betydelse. Ämbetsverken

anslöte sig till vad tulldirektionen föreslagit i syfte att undantaga

silke, avsett för nu ifrågakomna ändamål, från tilläggstull. Enär cordvä\

icke komme till användning för annat ändamål än för tillverkning av

förutom remmar — gummiringar av skilda slag, borde de åsyftade nya undantagsbestämmelserna

hänföra sig till silke, som vore avsett uteslutande

för tillverkning av cordväv.

Härefter har industrikommissionen i en den 10 oktober 1945 dagtecknad,

till Kungl. Majit ställd skrivelse anfört, att den inhemska produktionen av

konstsilkecord till följd av olika omständigheter blivit försenad och darfur

icke nått avsedd omfattning. Härtill komme, att kvaliteten icke ännu med

säkerhet kunde sägas vara fullt tillfredsställande. För landets försörjning

med cord och därigenom även med bildäck vore därför import av cord synnerligen

betydelsefull. Kommissionen hade erfarit, att det vöre möjligt att

från Amerika importera cordgam och cordväv såväl av bomull som av konstsilke.

Vad i den tidigare åberopade promemorian anförts om angelägenheten

av att konstsilkecord i största möjliga utsträckning komme till användning

vid tillverkning av bildäck gällde naturligen även importerad konstsilkecord.

Sedan kommissionen vidare erinrat om att den — jämväl under ordinära

förhållanden — synnerligen önskvärda importen av konstsilkecord syntes

hindrad av höga tullavgifter, har kommissionen anfört, att endera av följande

två vägar stöde till buds då det gällde att undanröja hindren for im
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

7

port av konstsilkecord, nämligen antingen att konstsilkecordgarn och impregnerad

eller oimpregnerad konstsilkecordväv i tullhänseende likställdes

med bomullscordgarn respektive impregnerad eller oimpregnerad bomullscordväv,

eller att statens reservförrådsnämnd ålades att inköpa de till import

föreslagna partierna konstsilkecord och därefter försälja partierna till

vederbörande fabrikanter till ett utförsäljningspris, från vilket ett belopp

motsvarande mertullen för konstsilkecord i förhållande till bomullscord avdragits.

Under åberopande härav har kommissionen i sin sistnämnda skrivelse

hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta om att den prisskillnad mellan

importerad konstsilkecord och bomullscord, som betingades av de på konstsilkevaran

utgående högre tullavgifterna, måtte för bilringsfabrikantemas

del elimineras.

över sistnämnda framställning ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

efter remiss, avgivit gemensamt utlåtande den 27 februari 1946. Vid

detta utlåtande har fogats ett av textilrådet avgivet yttrande i ärendet.

Textilrådet har anfört, att rådet icke ville motsätta sig ett borttagande av

tilläggs tullen å cordgarn av konstsilke, som användes för framställning av

bilringar. Däremot avstyrktes industrikommissionens framställning i vad

den avsage åtgärder för att på ena eller andra sättet eliminera den prisskillnad

mellan konstsilkecord och bomullscord, som betingades av de högre

tullarna å konstsilkeprodulcterna.

I sistnämnda hänseendet har textilrådet anfört bland annat följande.

Tack vare bestående tullskydd funnes en inhemsk konstsilkeindustri, som

icke minst under kriget varit av stor betydelse för landets försörjning. Staten

hade träffat avtal med en konstsilkefabrik om tillverkning av cordgarn av

konstsilke, och fabrikens anläggningar för detta ändamål hade byggts ut till

den kapacitet, som förutsågs i avtalet. Man kunde ifrågasätta följdriktigheten

i industrikommissionens båda framställningar, då kommissionen i sin

första skrivelse hemställde örn åtgärder, vilka skulle underlätta användningen

av svensk konstsilkecord, men i sin andra skrivelse föresloge åtgärder,

som icke blott skulle eliminera verkningarna av de först begärda åtgärderna

utan därutöver avsevärt försämra den svenska fabrikens möjligheter att

upprätthålla en cordgamstillverkning. Kommissionen hade icke förebragt

någon utredning eller särskild motivering för att konstsilkecordens tullskydd

skulle sättas lika lågt som bomullscordens. Konstsilkecordens egenskaper

och framställningskostnader motiverade mer än väl, att högre tull

bibehölles för konstsilkecord än för bomullscord. Vad särskilt cordväven

beträffade, syntes de nuvarande tullsatserna icke vara särskilt höga vid jämförelse

med den amerikanska tullen a samma vara. Tulltaxans rubriker för

varor av konstsilke tillämpades jämväl å varor av nylon och andra dylika

konstgjorda fibrer, och det syntes betänkligt att innan utvecklingen på området

kunde överblickas vidtaga åtgärder, som skulle kunna verka prejudicerande

pa den framtida tullpolitiska behandlingen av sådana konstfibrer

och tillverkningar därav.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia i sitt senare utlåtande framhållit,

alt konstgjort silke och bomull företedde stora olikheter med avseende

å egenskaper, användning och värde, varför det principiellt sett måste anses

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj:ts proposition nr 287.

mindre lämpligt att i tullhänseende likställa dessa material. En sådan åtgärd

skulle vidare medföra betydande konsekvenser i olika hänseenden.

Ämbetsverken ha, såvitt angår den inhemska konstsilkeind

u s t r i e n, erinrat örn att staten med en av ifrågavarande fabriker träffat

avtal om tillverkning av cordgarn av konstsilke. Med avseende å konsekvenserna

för denna tillverkning vöre industrikommissionens båda framställningar

i förevarande angelägenhet av rakt motsatt innebörd. Medan den tidigare

framställningen gått ut på att främja den inhemska tillverkningen, i

vilket syfte framställdes förslag om åtgärder, som i realiteten skulle innebära

en betydande ökning av tullskyddet, avsåge den senare framställningen

att underlätta införseln, för vilket ändamål ifrågasattes åtgärder som

skulle leda till att tullskyddet praktiskt taget bortfölle. Kommissionens ändrade

inställning i denna fråga torde bero därpå, att genom krigets upphörande

möjligheter yppat sig att importera cordgarn och cordväv från utlandet.

Det vore emellertid att märka, att kommissionen — som i den första

framställningen åberopat en promemoria, i vilken det framhållits såsom ur

många synpunkter önskvärt, att här i landet funnes en på svenska rå varor

byggd tillverkning av konstsilkecord — i den senare framställningen icke

på något sätt berörde den avsevärda försämring av tullskyddet för en sådan

tillverkning, som ett bifall till framställningen skulle innebära. En sådan

försämring av den inhemska cordgamstillverkningens ställning skulle emellertid

kunna äventyra dess framtida bestånd.

Beträffande den svenska b il ringstillverk ningens intressen

ha ämbetsverken anfört, att genom övergången från bomullscord

till konstsilkecord som material i ringarna hade denna tillverkning uppenbarligen

fått vidkännas en avsevärd reducering av sitt nettotullskydd. Denna

ändring skulle kunna anses motivera en höjning av tullen a bilringar med

konstsilkecord. Bortsett från svårigheterna att utröna cordens beskaffenhet

i färdiga ringar, lade emellertid gällande handelsavtal med Amerikas Förenta

Stater hinder i vägen för en sådan höjning, i det att tullen för bilringar

(tulltaxenr 336:2; statistiskt nr 709) genom detta avtal bundits vid sitt nuvarande

belopp, 100 kronor för 100 kilogram. För att kompensera minskningen

av tullskyddet skulle sålunda en nedsättning av tullen å cordgarn

och cordväv av konstsilke få vidtagas. Mot en nedsättning till samma belopp

som gällde för motsvarande produkter av bomull, varigenom gummiringstillverkningen

skulle erhålla fullständig kompensation, talade emellertid

starka skäl, och en nedsättning av denna storlek torde ej heller vara nödvändig

för denna tillverkning, enär tullskyddet för densamma vid användning

av bomullscord syntes vara jämförelsevis högt. Under åren 1938 och

1939 motsvarade tullen å bilringar sålunda 37 å 38 procent av importvärdet.

I fråga örn konsekvenserna i statsfinansiellt hänseende

av ett bifall till det föreliggande förslaget ha ämbetsverken uttalat, att enligt

uppgift från industrikommissionen skulle det maximala behovet av cordväv

kunna beräknas uppgå till omkring 1 550 ton per år. Därest denna kvantitet

i sin helhet infördes från utlandet i form av cordgarn av konstsilke,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

för vilket tullen enligt industrikommissionens hemställan skulle sänkas från

500 till 25 kronor för 100 kilogram, komme förslagets genomförande att

medföra en minskning av tullinkomsterna med icke mindre än omkring 7

miljoner kronor per år. Detta finge emellertid anses utgöra ett maximibelopp.

Minimibeloppet kunde beräknas ur den av kommissionen lämnade

uppgiften, att behovet av cord för lastbilsdäck under år 1946 kunde uppskattas

till 900 ton, medan den inhemska kapaciteten för tillverkning av

sådan cord uppginge till högst 600 ton. För den resterande kvantiteten 300

ton, importerad i form av garn, skulle den ifrågasatta tullsänkningen uppgå

till omkring 1,4 miljoner kronor. Bleve den av kommissionen föreslagna

ändringen genomförd, finge man emellertid räkna med att krav på liknande

medgivande snart skulle komma att framställas inom andra områden, där

förhållandena kunde vara mer eller mindre likartade. Ett bifall till framställningen

skulle sålunda komma att medföra vittgående konsekvenser i

statsfinansiellt hänseende.

Ämbetsverken lia härefter anfört ytterligare följande.

Med hänsyn till anförda omständigheter anse ämbetsverken sig icke kunna

tillstyrka mdustrikommissionens förslag, att cordgarn och cordväv av konstsilke

i tullhänseende måtte likställas med motsvarande artiklar av bomul1

Då den av kommissionen alternativt föreslagna åtgärden att lämna bilringsfabrikanterna

en mot tullskillnaden svarande subvention i princip skulle få

samma verkningar, kan icke heller denna åtgärd av ämbetsverken tillstyrkas.

Emellertid vilja ämbetsverken icke motsätta sig, att kommissionens önskemal

tillgodoses, i den nian sa kan ske utan olägenheter i tullskyddshänseende

och utan allt för vittgående statsfinansiella konsekvenser.

Vad cordgarnet beträffar lia ämbetsverken sålunda redan i sitt tidigare

utlåtande föreslagit, att den till 300 kronor för 100 kilogram uppgående tillläggstullen

borttages. Någon ytterligare nedsättning av tullen å garnet anse

ämbetsverken sig emellertid av förut anförda skäl icke kunna tillstyrka

Beträffande cordväven synes jämväl en icke obetydlig nedsättning av tullen

kunna genomföras. Efter borttagandet av tilläggstullen för garnet skulle

nämligen cordvävstillverkningen komma att åtnjuta elt nettolullskydd av

400 kronor för 100 kilogram i fråga örn icke impregnerad vara. Då kostnaderna

tor denna tillverkning äro jämförelsevis låga — enligt uppgift av

tillverkare skulle kostnaderna uppgå för enbart vävning till 40 å 45 kronor

samt för vävning och impregnering till 175 kronor för 100 kilogram — torde

en minskning av tullskyddet enligt ämbetsverkens uppfattning kunna anses

motiverad. Efter den utredning, som företagits, finna ämbetsverken sålunda

lämpligt föreslå, att tullen för cordväv av konstsilke sänkes till 250

kronor för 100 kilogram. Tillräckliga skäl synas icke föreligga att bibehålla

den nuvarande uppdelningen av varan i två rubriker, utan torde nämnda

tullsats böra gälla lör såväl den oimpregnerade som den impregnerade väven.

Nedsättnmgen av tullen bör lämpligen vidtagas på det sätt, att cordväv

upptages i en särskild rubrik i tulltaxan med nyss angivna tullsats.

Genom de av ämbetsverken sålunda förordade åtgärderna — borttagande

av tilläggstullen (jämte accisen) å cordgarn av konstsilke samt nedsättning

av tullen å cordväv av detta material till 250 kronor för 100 kilogram —

torde de av industrikommissionen påtalade svårigheterna för import av ifrågavarande

artiklar i avsevärd mån undanröjas och de inhemska bilringsfabnkanterna

beredas viss kompensation för elen minskning av nettotullskyddet,

sorn övergången till konstsilkecord eljest skulle medföra.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

I enlighet härmed ha ämbetsverken tillstyrkt, att tilläggstullen och accisen

för cordgarn av konstsilke borttoges och att tullen å cordväv av konstsilke,

impregnerad såväl som oimpregnerad, nedsattes till 250 kronor för 100 kdogram.

I sina två framställningar i föreliggande ärende har industrikommissionen

föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna om tull, tilläggstull och accis å

cordgarn och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bilringar

av gummi. Sålunda har kommissionen hemställt, att accisen och tillläggstullen

å sådant cordgarn skulle helt borttagas och att tullen å såväl

cordgamet som cordväven skulle sänkas till samma belopp som tullen å cordgam

och cordväv av bomull.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen ha i sina utlåtanden över mdustrikommissionens

framställningar förordat att accisen och tilläggstullen

å silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av^ cordväv,

borttages. I huvudsak samma ståndpunkt har intagits av textilrådet, som

till motivering härför anfört, att en tillverkning av bilringar med cordväv

av konstsilke innebure ett tekniskt framsteg som man borde söka tillgodogöra

sig utan dröjsmål.

Även för egen del finner jag det önskvärt, att vissa lättnader genomforas

i fråga örn beskattningen av silke, som användes vid tillverkning av cordväv

till gummiringar. Jag vill härvid erinra örn att redan enligt nu gällande

bestämmelser varken accis eller tilläggstull uttages för silke, som är avsett

för tillverkning av driv- och transportremmar. Ehuru ett borttagande av

accisen och tilläggstullen å silke, som användes för tillverkning av cordväv

till gummiringar, torde komma att medföra en viss minskning av silkeaccisen

och tullintäkterna, anser jag mig i allt fall — i likhet med remissinstanserna

— böra tillstyrka en sådan ändring.

Vad härefter angår industrikommissionens förslag örn sänkning av tullen

å cordgarn och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bilringar,

till samma belopp, som uttages för cordgarn och cordväv av bomull,

ha vissa betänkligheter anförts häremot från remissinstansernas sida. Salunda

ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen ansett, att någon ytterligare

lättnad i tullhänseende icke borde ifrågakomma såvitt anginge cordgarnet.

Beträffande cordväven ha ämbetsverken däremot förordat, att tullen

å denna vara nedsattes från 600 respektive 400 kronor till 250 kronor för

100 kilogram. Textilrådet har ställt sig helt avvisande till industrikommissionens

förslag i denna del. .

Såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen framhållit skulle en

fullständig likställighet i tullhänseende mellan å ena sidan cordgarn och cordväv

av silke samt å andra sidan cordgarn och cordväv av bomull icke vara

erforderlig för att upprätthålla den inhemska gummiringstillverkningen, och

en sådan likställighet skulle dessutom kunna äventyra den inhemska tillverkningen

av cordgarn av silke. På grund härav och med hänsyn till de

statsfinansiella konsekvenserna av ett bifall till industrikommissionens förevarande

förslag, anser jag mig icke kunna biträda detsamma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Då emellertid ett borttagande av tilläggstullen för cordgarnet skulle medföra,

att tullskyddet för den inhemska cordvävstillverkningen ökades — såvitt

anginge den icke impregnerade varan — från 100 till 400 kronor för

100 kilogram, synes en viss nedsättning av tullen å cordväv motiverad, särskilt

som kostnaderna för tillverkningen av cordväv äro jämförelsevis låga.

Denna nedsättning bör lämpligen ske på sätt kommerskollegium och genei

altullstyrelsen föreslagit. Jag tillstyrker sålunda, att tullen för cordväv av

silke, impregnerad såväl som oimpregnerad, faststälies till 250 kronor för

100 kilogram.

Den nu ifrågasatta ändringen beträffande accisen å silke, som styrkes vara

avsett uteslutande för tillverkning av cordväv, torde författnings tekniskt böra

genomföras på så sätt, att den i 1 § andra stycket accisförordningen upptagna

undantagsbestämmelsen utvidgas att omfatta jämväl silke av nyss angivet

slag. Samtidigt torde den ändringen böra vidtagas i 1 § andra stycket,

att fran accisplikt undantagas ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande

på konstlad väg framställda spånadsfibrer i mindre längder, oavsett

om dessa fibrer äro framställda ur cellulosa eller icke. Genom en dylik

ändring skulle överensstämmelse vinnas med den nya lydelse, som tulltaxenr

396 erhållit genom kungörelsen den 31 maj 1940 (nr 464) örn vissa ändringar

i den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932

(nr 17) om accis å silke.

Förslaget om borttagande av tilläggstullen för silke, som är avsett uteslutande

för tillverkning av cordväv, torde böra föranleda, att den i förordningen

den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa upptagna

anmärkningen närmast efter statistiska numren 920—922 utvidgas på

samma sätt som nu föreslås med avseende å undantagsbestämmelsen i 1 §

andra stycket accisförordningen.

Vad härefter angar nedsättningen av tullen å cordväv lia kommerskollegium

och generaltullstyrelsen föreslagit, att cordväv, innehållande silke, även

impregnerad, upptages i en särskild rubrik i den vid tulltaxeförordningen

fogade tulltaxan. Mot detta förslag har jag ej något alt erinra. Den nya

i ubriken bör erhålla tulltaxenr 458 V2. Samtidigt med denna ändring bör

rubriken närmast före tulltaxenr 459 redaktionellt jämkas.

Ändringarna i 1929 och 1932 års tullförfattningar torde böra träda i kraft

å dag, som Kungl. Majit bestämmer. I

I syfte att få till stånd och upprätthålla en produktion inom landet av

bilringar med cordväv av silke lia vid olika tillfällen under det senaste året

förts förhandlingar mellan för folkförsörjningen ansvariga myndigheter, å

ena sidan, samt vederbörande industriföretag, å andra sidan. Vid dessa förhandlingar

ställdes från myndigheternas sida i utsikt, att därest produktionen

på detta område igångsattes och upprätthölles, restitution .skulle kunna

ifrågakomma beträffande accis och tilläggstull å silke, som industriföretagen

förbrukade i denna produktion. Med hänsyn härtill och då sådan resti
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tution förutsätter medgivande från riksdagens sida förordar jag, att dylikt

medgivande inhämtas. Det belopp, som i förevarande hänseende skulle kunna

bliva föremål för restitution, torde enligt upplysning från industrikommissionen

kunna beräknas till omkring 650 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj-.t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga nyssnämnda förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr

17) örn accis å silke,

2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)

med tillägg till gällande tulltaxa1 skall i nedan angiven del

erhålla följande ändrade lydelse.

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

V a r u s 1 a g

Tilläggs- tull för

100 kg

kronor

Silke, ej särskilt nämnt, även

i förening med annat spånads-

ämne:

399

920-922

----------N

300

Anm. För silke, som är avsett ute- slutande för tillverkning av elektrisk led- ningstråd, glödstrumpor och andra glöd- nät, driv- och transportremmar eller cord- väv, skall tilläggstull icke utgå.

3) antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan."

458

Tull

för 100 kg

kronor

458 Vä

Cordväv, innehållande silke, även

impregnerad....................N

250: —

459

Vävnader och stampad filt, vattentäta

genom beläggning eller impregnering

med massa eller innehållande kaut- schuk, ej särskilt nämnda, impreg- nerad presenningsvävnad, — — —

vaxduk härunder inbegripen:

1 Se beträffande tulltaxenr 399 SFS 1933: 402.

2 Se beträffande tulltaxenr 458 SFS 1940:464 samt beträffande rubriken närmast före tulltaxenr

459 SFS 1936: 131.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

4) förklara, att de under 2) och 3) omförmälda ändringarna

skola träda i kraft å dag, som Kungl. Maj :t bestämmer,

samt

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna örn restitution

av accis och tilläggstull å silke som, enligt vad förut anförts,

inom landet använts vid tillverkning av cordväv till bilringar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 a1 i texten
  2. BevU 1946:36 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 s. 7 i texten