Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 1946/47 m. m

1946-01-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:30, Angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 1946/47 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

ur kyrkofonden för budgetåret 1946/47 m. m., given

Stockholms slott den 25 januari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Quensel anmäler dels fråga örn anslag ur kyrkofonden för budgetåret

1946/47 för anlitande av biträde vid handläggning av boställsärenden

och vad därmed äger samband, dels, efter gemensam beredning med

ministern för utrikes ärendena, fråga om anslag ur kyrkofonden för budgetåret

1946/47 till avlöning av pastorer vid svenska församlingar i utlandet,

dels ock, efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet,

fråga om jämkning av grunderna för militärpastorernas avlönande.

Föredraganden anför härvid följande.

1. Anslag ur kyrkofonden för anlitande av biträde vid handläggning

av boställsärenden och vad därmed äger samband.

Jämlikt stadgande i 6 § kyrkofondslagen skall ur kyrkofonden gäldas

bland annat anslag, som Kungl. Majit och riksdagen finna skäligt ställa

Bihang till riksdagens protokoll 191tG. 1 sami. Nr SO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Föredra
ganden.

2 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 30.

till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid

handläggning av boställsärenden och vad därmed äger samband. Under en

följd av år ha inom ecklesiastikdepartementet särskilda experter varit sysselsatta

med sådana arbetsuppgifter. På förslag av Kungl. Majit har riksdagen

medgivit, att anslag ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål finge för vart

och ett av nedannämnda budgetår utgå med högst de belopp, som angivas

i följande sammanställning, vilken även utvisar medelsåtgången i avrundade

tal enligt av statskontoret under hand lämnade uppgifter:

Budgetår Anslag Medelsåtgång

kronor kronor

1942/43 .................. 12 000 11 400

1943/44 .................. 7 000 5 200

1944/45 .................. 7 000 6 000

1945/46 .................. 7 000

Minskningen av anslaget från och med budgetåret 1943/44 beror på att

en av ifrågavarande experter erhållit en för ändamålet nyinrättad tjänst i

ecklesiastikdepartementet.

För nästa budgetår torde för ifrågavarande ändamål böra beräknas oförändrat

medelsbehov, högst 7 000 kronor.

2. Anslag ur kyrkofonden till avlöning av pastorer vid svenska

församlingar i utlandet.

I proposition (nr 188) till 1945 års riksdag framlade Kungl.Majit förslag

angående grunderna för utgående under budgetåret 1945/46 av anslag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorerna i de svenska församlingarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London.

I skrivelse den 26 maj 1945 (nr 299) anmälde därefter riksdagen, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

I anledning av riksdagens beslut meddelade Kungl. Majit den 29 juni

1945 bestämmelser i ämnet. Enligt dessa bestämmelser utgår till pastorn vid

en var av följande svenska församlingar i utlandet, nämligen svenska Gustafsförsamlingen

i Köpenhamn, svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, svenska

Sofiaförsamlingen i Paris, svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsingfors

och svenska Margaretaförsamlingen i Oslo, ur kyrkofonden under budgetåret

1945/46 avlöning på sätt i det följande angives. En var av dessa pastorer

erhåller dels i grundavlöning med provisorisk förhöjning 8 100 kronor,

dels procentuellt dyrtidstillägg och kristillägg därå enligt de grunder för åtnjutande

av sådana tillägg, som för motsvarande tid gälla för kyrkoherde i

territoriell hemlandsförsamling, dels ock ett tillfälligt utlandstillägg. Utlandstillägget

utgår i form av grundbelopp och barnbidrag. Grundbeloppet

utgör 2 600 kronor för pastorn i Berlin, 2 000 kronor för pastorn i Paris

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 30.

och 1 600 kronor för en var av pastorerna i Köpenhamn, Helsingfors och

Oslo. Barnbidrag utgår till varje befattningshavare, som på grund av försörjningsplikt

underhåller barn under 19 års ålder, med 750 kronor för ett

och 500 kronor för varje ytterligare barn under 10 års ålder samt med 2 000

kronor för varje barn, som fyllt 10 år. Diirest befattningshavaren jämte sin

här angivna prästerliga avlöning uppbär arvode eller annan fast ersättning

för särskilt uppdrag vid sidan av pastorstjänsten, minskas dock utlandstillläggets

grundbelopp för tid, varunder dylikt arvode utgår. Barnbidraget bestämmes

kvartalsvis efter barnets ålder vid kvartalets början. Pastor, som

kommer i åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner, får icke mottaga

särskild ersättning för honom på grund av tjänsten åliggande förrättningar,

vare sig förrättningen avser i utlandsförsamlingen inskrivna medlemmar eller

andra till dåvarande svenska koloni hörande personer eller resande eller

eljest på orten tillfälligt vistande landsmän.

Enligt ifrågavarande av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser äger vidare

pastorn vid Ulrika Eleonora svenska församling i London, som i övrigt

icke åtnjuter avlöning ur kyrkofonden, under viss förutsättning uppbära

tillfälligt utlandstillägg efter samma grunder som de nyss nämnda utlandspastorerna,

därvid grundbeloppet skall utgöra 2 000 kronor

Genom förutnämnda beslut av den 29 juni 1945 anbefallde Kungl. Majit

domkapitlet i Uppsala, att, efter samråd med Kungl. Maj:ts vederbörande

minister i utlandet samt efter hörande av vederbörande utlandspastor, inkomma

med erforderlig redogörelse för de ekonomiska förhållanden på utlandspastorernas

stationeringsorter, som kunde vara av betydelse för avvägningen

av utlandspastorernas avlöningsförmåner under tiden närmast efter

budgetåret 1945/46.

Domkapitlet i Uppsala har med anledning av vad sålunda föreskrivits i

skrivelse den 28 september 1945 anfört huvudsakligen följande.

Sedan domkapitlet i skrivelser till svenska beskickningarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London anhållit, att de ville efter hörande

av vederbörande utlandspastorer avgiva utlåtanden rörande de i nämnda

beslut omförmälda förhållandena samt därmed och med^ pastorernas yttranden

i ärendet inkomma till domkapitlet, ha sådana utlåtanden och yttranden

inkommit från beskickningarna i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo,

varjämte pastorn vid Ulrika Eleonora svenska församling i London direkt

till domkapitlet insänt yttrande i ärendet. Under framhållande att någon

svensk beskickning icke för närvarande finnes i Berlin, att pastorsbefattningen

vid svenska Victoriaförsamlingen är vakant och att denna tills vidare

icke torde komma att återbesättas, har utrikesdepartementet meddelat, att

under nu rådande omständigheter någon redogörelse för de ekonomiska förhållandena

i Berlin icke kan lämnas, som kan vara av betydelse för avvägningen

av avlöningsförmånerna för pastorn i Berlin, när pastorsbefattningen

en gång framdeles kommer att återbesättas.

I)e ekonomiska förhållandena liro på utlandspastorernas tjänstgöringsorter

för närvarande synnerligen osäkra. Huru förhållandena komma att gestalta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr 30.

sig efter utgången av innevarande budgetår är beroende av så många okända

faktorer, att man svårligen nu kan bilda sig en uppfattning härom. Det synes

emellertid av de inkomna utlåtandena framgå, att nuvarande höga prisnivå

sannolikt icke kommer att sjunka utan snarare att ytterligare stegras.

Det är med hänsyn härtill nödvändigt, att under nästa budgetår utlandspastorernas

löneförmåner, därest någon ökning av desamma icke kan komma

i fråga, i varje fall bibehållas vid nuvarande nivå.

Föredra
ganden.

De för innevarande budgetår meddelade bestämmelserna örn anslag ur

kyrkofonden till avlöning av pastorerna vid de svenska församlingarna i

Köpenhamn, Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London torde böra erhålla

fortsatt giltighet även för nästa budgetår.

3. Jämkning av grunderna för militärpastorernas avlönande.

I propositionen 1939 L: 139 föreslogs bland annat, att för den religiösa

verksamheten i fredstid inom försvarsväsendet skulle vid flertalet då befintliga

truppförband och vid vissa angivna militära skolor anställas en präst

tillhörande svenska kyrkan (militär-, respektive marinpastor). Förslaget bifölls

av riksdagen (skrivelse 1939 L: 4, punkten 174). Sedermera föreslogs genom

propositionen 1942: 144, att på kyrkofonden skulle överföras utgifterna för

ifrågavarande prästers avlöning. Sedan riksdagen i skrivelse, nr 193, tillkännagivit,

att den antagit berörda förslag, utfärdades den 15 maj 1942 lag i

ämnet, innefattande visst tillägg till bestämmelserna i 6 § lagen om kyrkofond

(sv. förf. sami. nr 236.) Därigenom stadgades, att från och med den 1

juli 1942 skall för avlönande av de i fredsorganisationen vid försvarsväsendet

anställda prästerna utgå anslag ur kyrkofonden i enlighet med vad Kungl.

Majit efter av riksdagen godkända grunder bestämmer.

I propositionen 1943: 216 förordades sedermera, att räckvidden av Kungl.

Maj:ts befogenhet jämlikt det år 1942 införda stadgandet i 6 § kyrkofondslagen

skulle preciseras på sådant sätt, att i fråga om anställande och avlönande

på kyrkofondens bekostnad av militär- eller marinpastor, ingående

i 1939 års organisation av den andliga vården vid försvarsväsendet under

fredsförhållanden, det skulle tillkomma Kungl. Majit att — utan särskild

hänvändelse till riksdagen — för varje ifrågakommande fall besluta, såframt

fråga vore örn förband eller utbildningsanstalt, som enligt av riksdagen godkänd

plan för krigsmaktens indelning i fred skulle ingå i någon av krigsmaktens

försvarsgrenar. Härvid förutsattes dock, att dylik militär- eller

marinpastorsbefattning icke skulle inrättas vid förband eller utbildningsanstalt

i Boden eller Karlsborg eller tillhörande Stockholms och Karlskrona örlogsstationer

samt att, där fråga vore om utbildningsanstalt, särskild sådan

befattning skulle inrättas endast vid anstalt, vid vilken utbildning påginge

mera stadigvarande och under längre tid.

I sistnämnda proposition föreslogs vidare beträffande arvodena åt ifråga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

varande militär- och marinpastorer, att det skulle få ankomma på Kungl.

Maj:t att för varje särskild befattningshavare — med hänsyn tagen till vederbörande

förbands eller utbildningsanstalts storlek och omständigheterna

i övrigt — bestämma arvodets belopp, dock att detta finge högst uppgå vid

regemente till 600 kronor, vid kår och flygflottilj (flygbaskår) till 400 kronor

samt vid fristående mindre enhet (kompani, detachement och liknande) till

200 kronor, allt för år. Utbildningsanstalt och särskilt förband ur flottan

borde härvid få hänföras till den ''arvodesgrupp, som befunnes närmast motsvara

dess allmänna beskaffenhet. För marinpastorn vid kustflottan borde

arvodet liksom dittills utgå med 300 kronor för månad samt för pastor på

flottans långresefartyg, där sådan förordnades, högst 2 000 kronor för den

tid, han under ett år medföljde fartyget på expedition. Militär- och marinpastor

i vissa fall tillkommande reseersättning och kosthåll borde icke bestridas

ur kyrkofonden utan såsom dittills utgå från vederbörligt anslag å

riksstatens fjärde huvudtitel.

Riksdagen (skrivelse 1943: 394) lämnade vad sålunda föreslagits utan erinran.

Jämlikt av Kungl. Majit givna bestämmelser utgår, såvitt nu är i fråga,

arvode till militärpastor vid regemente inom armén, med undantag av Värmlands

regemente, med 600 kronor för år, till militärpastor vid kår, med undantag

av luftvärnskår, med 400 kronor för år samt till militärpastor vid

självständigt kompani, vid infanteriskjutskolan och vid beredskapsdivision

ur luftvärnsartilleriet med 200 kronor för år.

I skrivelse den 17 november 1944 har försvarsväsendets persomlvårdsnämnd

— under erinran att beredskapsdivisionerna ur luftvärnsartilleriet

utgått ur organisationen och självständiga luftvärnskårer organiserats att ingå

även i fredsorganisationen — hemställt, att årsarvodet för militärpastor

vid luftvärnskår, vid självständigt kompani och vid infanteriskjutskolan

måtte få utgå med 400 kronor samt att årsarvodet för militärpastor vid

Värmlands regemente och vid trängkår måtte få utgå med 600 kronor.

Personalvårdsnämnden har till stöd för sina yrkanden anfört bland annat

följande.

Personalvårdsnämnden vill framhålla, att det visat sig, att uppgifterna

för militärpastorerna vid förband, där arvodena endast uppgå till 200 kronor,

föga avvika från dem vid exempelvis kårerna. Varje militärpastor har enligt

sin instruktion att en ä två gånger per vecka besöka förbandet för predikan

eller annan själavård, för soldatafton eller för att fylla de övriga uppgifter,

som åligga honom. Vad särskilt angår de nuvarande luftvärnskårerna ha

dessa till sin styrka utökats i förhållande till de förutvarande luftvärnsdivisionerna

och kunna jämställas med t. ex. ingenjörkår eller flygbaskår.

Enär Värmlands regemente numera har samma organisation som övriga

infanteriregementen samt trängkårerna erhållit manskapsstyrka av ungefär

samma storleksordning som regementena, torde en höjning av arvodena till

600 kronor för militärpastorerna vid dessa truppförband vara motiverad.

Personalvårdsnämnden vill vidare framhålla, att det under nämndens

handläggning av ärenden rörande vakanta militärpastorstjänster visat sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

svårt att finna lämpliga sökande till militärpastorstjänsternai med de lägsta

arvodena. Då dessutom arvodena överlag anses låga och exempelvis högst

betydligt understiga det arvode, som är förbundet med den även såsom

bisyssla betraktade tjänsten såsom predikant vid statens sjukhus, skulle en

allmän höjning av arvodena måhända vara motiverad. Personalvardsnåmn

den, som även övervägt skäligheten och lämpligheten av ett lika arvode med

600 kronor för samtliga militärpastorer, vill emellertid begränsa sig till att

nu framlägga förslag i enlighet med vad i det föregående angivits. En höjningav

arvodena enligt detta förslag skulle medföra en kostnadsökning av 2 200

kronor för år.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig icke ha något att erinra mot

bifall till förevarande framställning.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot den av personalvårdsnämnden

föreslagna arvodesregleringen för militärpastorerna vid luftvämskår,

vid Värmlands regemente och vid trängkår men avstyrkt nämndens

förslag örn reglering av arvodena för pastorerna vid självständigt kompani

och infanteriskjutskolan. Ämbetsverket har anfört följande.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av proposition nr 139 till 1939 års lagtima

riksdag angående anslag till befrämjande av den andliga vården vid

försvarsväsendet, anslöt sig föredragande departementschefen i fråga örn

avlöningen till militärpastorerna till vad särskilda sakkunniga i betänkande

den 19 november 1938 härutinnan föreslagit. Enligt de sakkunnigas förslag

skulle sagda pastorer normalt äga uppbära ett årligt arvode, uppgående till

vid regemente 600 kronor, vid kår (flygflottilj) 400 kronor och vid fristående

kompani 200 kronor. Under ärendets riksdagsbehandling framhölls i

särskilda motioner (I: 247 och II: 379), att tid och arbete vore för pastorerna

i stort sett lika, vare sig det gällde ett större eller mindre antal personer

inom förbandet, detta åtminstone när fråga vore om förrättandet av gudstjänster

och korum samt anordnandet och ledandet av andaktsstunder. I

anledning härav vore enligt motionärernas uppfattning en höjning av det

föreslagna arvodet till militärpastorer vid kår och fristående kompani berättigad

och nödvändig och hemställdes därför, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Majit anhålla, att arvodena till nämnda pastorer vid kår och

fristående kompani måtte utgå med 500 kronor respektive 400 kronor per

år. I utlåtande över propositionen anförde statsutskottet (utlåtande nr 4 sid.

117) med avseende å storleken av ifrågavarande pastorers arvoden, att utskottet

ansåge dessa med hänsyn till de arbetsuppgifter, sagda befattningshavare

komme att utföra, vara i stort sett väl avvägda. Utskottet funne sig

följaktligen böra avstyrka det i motionerna gjorda yrkandet om höjning av

de till militärpastorerna vid kår och fristående kompani beräknade arvodesbeloppen.

Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets hemställan (riksdagens

skrivelse nr 4 sid. 42).

Med hänsyn till de överväganden, som sålunda förekommit i samband med

bestämmandet av de arvodesbelopp, som skulle tillkomma militärpastorerna,

synes den av försvarsväsendets personalvårdsnämnd i föreliggande framställning

påyrkade generella höjningen av beloppen i den lägsta arvodesgruppen

från 200 kronor till 400 kronor icke böra komma i fråga. Statskontoret finner

sig därför icke kunna förorda en reglering av arvodena för pastorerna

vid självständigt kompani och infanteriskjutskolan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Marits proposition nr 30.

I fråga om de övriga till lägsta arvodesgruppen hörande förbanden, nämligen

beredskapsdivisionerna ur luftvärnsartilleriet (luftvärnskårerna), föreligga

emellertid särskilda omständigheter. Såsom nämnden beträffande sistberörda

och övriga i framställningen avhandlade truppförband framhållit,

lia på grund av försvarsväsendets utbyggnad Värmlands regemente numera

erhållit samma organisation som övriga infanteriregementen, trängkårens

manskapsstyrka utökats, så att dessa kårer till storleksordningen ungefär

motsvara regementena och beredskapsdivisionerna blivit ersatta med de nya

luftvärnskårerna, vilka senare till storleken motsvara t. ex. ingenjörkårerna.

Då en höjning av arvodena för de vid nu nämnda truppförband anställda

pastorerna av organisatoriskai skäl synes vara motiverad, föranleder nämndens

framställning i dessa delar icke någon erinran från statskontorets sida.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått ankommer det jämlikt 1943

års riksdags beslut på Kungl. Majit att beträffande arvodena åt här ifrågavarande

militärpastorer för varje särskild befattningshavare — med hänsyn

tagen till vederbörande förbands eller utbildningsanstalts storlek och omständigheterna

i övrigt — bestämma arvodets belopp, dock att detta må

högst uppgå vid regemente till 600 kronor, vid kår och flygflottilj (flygbaskår)

till 400 kronor samt vid fristående mindre enhet (kompani, detachement

och liknande) till 200 kronor, allt för år. Ett genomförande av personalvårdsnämndens

förevarande förslag, i vad detsamma avser höjning av arvodena

åt militärpastorerna vid trängkår och självständigt kompani, förutsätter

viss jämkning av de av 1943 års riksdag godkända grunderna för militärpastorernas

avlönande. Däremot synes riksdagens medverkan icke vara

erforderlig i fråga om nämndens förslag i övrigt. Då jag finner bärande skäl

ha anförts till stöd för förslaget om en höjning av arvodena åt militärpastorerna

vid trängkår och självständigt kompani, vill jag — med beaktande

särskilt av svårigheten att finna lämpliga innehavare av de lägst avlönade

tjänsterna — förorda en sådan jämkning av nyssnämnda grunder, att arvodets

belopp må uppgå vid trängkår till högst 600 kronor för år och vid

fristående mindre enhet till högst 400 kronor för år. Sedan riksdagen tagit

ställning till den av mig sålunda förordade jämkningen av gällande grunder

för militärpastorernas avlönande, torde den av personal vårdsnämnden

väckta frågan örn storleken av arvodena åt vissa militärpastorer ånyo få

anmälas inför Kungl. Majit.

4. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. medgiva att för anlitande av biträde vid handläggning

av boställsärenden och vad därmed äger samband må för

budgetåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits beprövande

ur kyrkofonden utgå högst 7 000 kronor;

Föredra
ganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

2. godkänna de av mig i det föregående för budgetåret

1946/47 förordade grunderna för anslag ur kyrkofonden till

avlöning av pastorerna, i de svenska församlingarna i Köpenhamn,

Berlin, Paris, Helsingfors, Oslo och London;

3. godkänna av mig i det föregående förordade jämkningar

av grunderna för militärpastorernas avlönande ur

kyrkofonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

400165

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 1946/47 m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1946:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden för budgetåret 191+6/1+7 m. m. s. 1 i texten